Sök i Ratio Lex

KUNG!. MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARKOLLEGH

101 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 92 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1908:2, band 2, KUNG!. MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARKOLLEGH

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNG!. MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARKOLLEGH

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE

ÖFVER DET AF .

UTSEDDE KOMMITTERADE

DEN 20 NOVEMBER 1905

AFGIFNA

UNDERDÅNIGA BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

TILL

FÖRORDNING ANGÅENDE JORDREGISTER

STOCKHOLM

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

1906.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning.......... 1

Finnes behof af ett nytt underlag för fastighetsböckerna? I hvilken form bör i så fall ett

sådant underlag beredas och i hvilket förhållande bör det stå till jordeboken? ............ 3

Förslaget till förordning angående jordregister....................................................... 24

Kap. 1. Allmänna bestämmelser........................................................................... 26

> 2. Särskilda bestämmelser för jordregistrets första uppläggande........................... 43

1 3. » » » » förande............................................ 48

Förslagen till lagar angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning,

ägostyckning och jordafsöndring samt § 8 i lagen den 25 maj 1905 rörande

afgäld från afsöndrad lägenhet .................................................................. 70

Formulär med anvisningar ............................................................................ gj

Formulär A................................................................................ gj

Anvisning till formulär B............................................................... gj

Servitutsförhållanden ........................................................................... g2

Afsöndrade lägenheter, för hvilka fastställelse genom Kung! Maj:ts befallningshafvande ej

ifrågakommit, och som ej heller blfvit lagfarna........................................................... 83

De tjänstemän, hvilkas arbete för jordregistret skulle tagas i anspråk samt ersättningen till

dem ........................................................................................................................ 84

Kostnadsberäkningarna för jordregistret och tiden för dess upprättande.............................. 90

Jordregistret och ekonomiska kartverket............................................................... 93

Protokollsutdrag.................................................................... g4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

I ^ underdånig skrifvelse den 3 maj 1904 hade lagberedningen,

som förutsatt att i följd af inträdda ändrade förhållanden i fråga om

jordbeskattningen erfordrades uppläggandet af nya jordeböcker, på an
1
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

förda grunder, anhållit, att Eders Kuugl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida icke åt de åtgärder, som för uppläggandet af de nya

jordeböckerna påkallades, kunde gifvas den omfattning, att därigenom

tillika behofvet af ett förändradt fastighetsbokssystem blefve tillgodosedt.

Vid underdånig föredragning den 30 september 1904 af berörda

skrifvelse förordnade Eders Kungl. Maj:t landtmäteridirektören H. Rhodin,

undertecknad Thulin och hofrättsfiskalen Axel östergren att verkställa

utredning, huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena,

hvilka för närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde gifvas

den omfattning och i öfrigt sådan anordning, att därigenom bereddes

jämväl ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom

afgifva det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Sedan kommitterade efter en del förberedande undersökningar

kommit till den uppfattning, att ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen

kunde vinnas genom att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad som skett i Finland, för riket upprättades ett på jordeboken

grundadt jordregister, samt kommitterade, efter det åtskilliga

försöksarbeten ägt rum, utarbetat förslag till förordning angående

sådant jordregister, hvarvid kommitterade afsett, att för registrets

förande nya tjänstebefattningar ej skulle erfordras och att införandet

af registerbeteckningar i fastighetsböckerna ej skulle för ae enskilde

medföra särskilda kostnader, öfverlämnade kommitterade med underdånig

skrifvelse den 20 november sistlidet år till Eders Kungl. Maj:t

underdånigt betänkande, innefattande

dels berörda förslag till förordning angående jordregister, dels ock

förslag till lag angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring,

förslag till lag angående ändrad lydelse af § 8 i lagen den 25

maj 1905 rörande afgäld från afsöndrad lägenhet,

förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 6 i förordningen

den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning,

äfvensom motiv och åtskilliga formulärbilagor med tillhörande anvisningar

;

hvarefter Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 15 december

sistlidet år anbefallt kammarkollegium att, efter inhämtande af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samt förste landtmätarnes i

länen underdåniga yttranden öfver det af kommitterade uppgjorda förslag,

med eget underdånigt utlåtande till Eders Kungl. Maj:t inkomma.

Till följd af berörda nådiga föreskrift har kollegium infordrat

underdåniga yttranden från förste landtmätarne och Eders Kungl. Maj:ts

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

befallningshafvande i samtliga länen, h varjämte Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län insändt underdåniga

yttranden, afgifna af häradsskrifvarne i nämnda län; och då de till

ärendet hörande handlingar härhos till Elders Kungl. Maj:t öfverlämnas,

får kollegium för egen del öfver kommitterades förslag yttra sig som

följer.

Därvid har kollegium ansett sig först böra till behandling upptaga

frågan, huruvida behof förefinnes af ett nytt underlag för fastighetsböckerna

samt i så fall i hvilken form ett sådant underlag lämpligast

bör beredas och i hvilket förhållande detsamma bör stå till jordeboken,

och kommer kollegium därefter att behandla dels de af kommitterade

afgifna särskilda författningsförslagen i de delar, med afseende å hvilka

kollegium ansett sig böra göra någon erinran, dels ock vissa i samband

med upprättande af ett nytt underlag för fastighetsböckerna stående

särskilda frågor, af hvilka flertalet utaf kommitterade berörts i den allmänna

motiveringen.

Under hvarje särskild afdelning lämnas redogörelse för de i de

infordrade yttrandena därutinnan gjorda uttalanden, äfven om de ej

föranledt något uttalande från kollega sida.

Finnes behof af ett nytt underlag för fastighetsböckerna? I hvilken form

bör i så fall ett sådant underlag beredas och i hvilket förhållande

bör detsamma stå till jordeboken?

Uti sin allmänna motivering hafva kommitterade framhållit:

att de hufvudsakliga anmärkningar, som kunde göras emot våra

fastighetsböcker, jämförda med motsvarande böcker i andra länder, afsåga

dels böckernas bristande öfverskådlighet, i det att ett flertal särskilda

fastigheter ofta upptoges på samma upplägg, och dels det förhållandet,

att de på samma upplägg förda fastigheter i regeln icke

hade sådana beteckningar, att de kunde sägas vara i boken individualiserade

;

att emellertid, äfven frånsedt bristen på öfverskådlighet och saknaden

af särskilda beteckningar å brukningsdelarna, mot våra fastighetsböcker

kunde göras den anmärkning, att de i regeln ej utvisade direkt

eller indirekt, hvilken å marken utlagd fastighet inskrifningen afsåge,

hvilket vållade svårighet att individualisera fastigheter äfvensom oreda

och osäkerhet i äganderättsförhållandena;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

att visserligen upplysningar, medelst hvilka fastigheter kunde individualiseras,

vore att hämta ur jordeböcker och mantalslängd!’, lagfartsoch

inteckningsprotokoll, lagfarts- och mteckningsböcker samt de i

landtmäterikontoren förvarade kartor och handlingar, men att, då dessa

urkunder förvarades på olika ställen och många upplysningar kunde

vinnas endast genom tidsödande forskning, det ofta blefve förenadt

med svårigheter och kostnader att hopsamla erforderliga uppgifter, liksom

ock i fråga om ett stort antal fastigheter icke ens efter granskning

af berörda urkunder sådana upplysningar vunnes, att fastigheten

blefve nöjaktigt individualiserad; samt

att för undanröjande af de olägenheter, som vore förbundna med

de nuvarande fastighetsböckerna, och för beredande af trygghet i jordbesittning

samt ordning och reda i rikets för närvarande på många

ställen ganska invecklade jordförhållanden, det syntes vara nödvändigt,

att ett annat underlag bereddes för fastighetsböckerna, så att i dem

kunde, på sätt lagberedningen framhållit, upptagas hvarje särskild

fastighet, vare sig den utgjorde en från äldre tid för sig bestående, i

jordeboken under särskilt nummer upptagen enhet eller en från sådan

enhet genom landtmäteriförrättning eller eljest i behörig ordning afskild

del, hvarigenom man erhölle en matrikel öfver rikets jord, sådan

denna vore å marken delad i särskilda, i rättsligt hänseende skilda

fastigheter.

Sedan kommitterade därefter framhållit, att, ehuru fastighetsböckerna

grundats på jordeböckerna och den kamerala beteckningen å fastigheter

ännu vore den vanligast förekommande, det dock, då numera de flesta

fastigheter på landet blifvit genom laga delningar till läge och gränser

fullt skilda från hvarandra, ej längre vore behöfligt att till underlag

för fastighetsböckerna begagna de gamla kamerala beteckningarna å

fastigheterna, och detta desto mindre som efter grundskatternas afskrifvande

äfven den kamerala gemenskapen mellan utbrutna lotter i en

enhet till hufvudsaklig del upphört, hvadan hinder ej borde möta att

åt hvarje fastighet i riket, i syfte af dess behöriga individualisering,

gifva sådan konstant beteckning, som eljest kunde anses lämplig, hafva

kommitterade vidare anfört:

»Fråga uppstår då, om det under nuvarande förhållanden är lämpligt

eller möjligt att upprätta en kataster i den betydelse, i hvilken

detta ord nu användes i de större kulturländerna. Såsom — — nämndt,

fordras för eu modern kataster, utom register öfver alla fastigheter, en

särskild förteckning öfver hvarje fastighets särskilda delar eller parceller

samt en noggrann uppmätning och kartläggning af hvarje parcell

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

för att i skattehänseende kunna åstadkomma en sorgfällig beräkning af

fastigheternas skatteförmåga. I Sverige äro visserligen de fastigheter,

som undergått laga skifte eller genom annan landtmäteriförrättning

blifvdt ur samfällighet utbrutna, till sina särskilda delar uppmätta och

kartlagda. Och då dessa landtmäteriförrättningar blifvit underkastade

pröfning och erhållit fastställelse, så att gränserna för de särskilda

fastigheterna äro att anse såsom rättsligt bestämda, kan således det

kartmaterial, som i vårt land skulle kunna läggas till grund för en

kataster, i detta afseende anses öfverträffa de kartverk, som flerestädes

i utlandet tjänat till grundval för katastern. Men å andra sidan hafva

mätningarna vid landtmäteriförrättningarna i Sverige ej verkställts med

den noggrannhet eller medelst de mera vetenskapliga och exakta mätningsmetoder,

som sedan länge och framför allt vid mätningar för

katasterverket tillämpats i utlandet. Till följd däraf torde det vara

tvifvelaktigt, huruvida den mätning, som Sveriges jord undergått, må

anses vara af beskaffenhet att kunna läggas till grund för ett fullt

modernt katasterverk. Dessutom finnas i vårt land stora arealer, som

ännu icke varit föremål för någon mätning. Hit är att räkna dels

ägorna till alla de byar och hemman, som ej undergått skifte, dels ock

ett särskildt slag af fastigheter, hvilka allenast i enstaka fall varit föremål

för mätning, nämligen de genom jordafsölidring uppkomna lägenheter.

Dessa fastigheter hafva nämligen uppkommit genom ett jorddel
ningsinstitut,

vid hvars tillämpande----det afsöndrade området

enligt såväl äldre som nu gällande lagstiftning ej behöft eller behöfver

affattas å karta.»

»För att här i landet kunna grunda en kataster på ett exakt kartverk

skulle alltså erfordras, om ej att all landets jord blefve i enlighet

med nyare mätningsmetoder uppmätt, åtminstone att de många byar,

hemman och lägenheter, livilkas areal ej är uppmätt, blefve föremål för

mätning. Men denna mätning komme naturligen att blifva både synnerligen

dyrbar och tidsödande och skulle därjämte, då tvistiga frågor

om rågångar och andra äganderättsspörsmål uppenbarligen skulle vid

bestämmandet af de särskilda fastigheternas gränser och ägovälden i

stor mängd uppstå, gifva anledning till många och långvariga rättegångar.

Af dessa skäl och då i vårt land för närvarande ej föreligger

behof att för beskattningsändamål erhålla en noggrann beräkning af

fastigheternas afkastningsförmåga, hvilket varit det hufvudsakliga ändamålet

med inrättandet af utlandets katasterverk, samt en fastighetsmatrikel,

som kan blifva ett fullt användbart och tillförlitligt underlag för

fastighetsbokföringen i riket, enligt kommitterades mening ändock kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

erhållas, har det synts obehöflig! och olämpligt att till grundval för

fastighetsboksväsendet lägga ett katasterverk af ofvannämnda slag.»

»Hvad då angår frågan om beskaffenheten åt en jordmatrikel, som

i vårt land kunde anses blifva ett tillräckligt och ändamålsenligt underlag

för fastighetsbokföringen, torde böra erinras, att, såsom ofvan

nämnts, jordeboken hittills utgjort underlaget för fastighetsbokföringen,

och att den utveckling, jordbesittningsförhållandena å landet under tidernas

lopp genomgått, haft till följd, att jordeboksenheterna, framför

allt de, som äro af den natur att de kunna blifva föremål för enskildes

förfoganden, i stor utsträckning uppdelats i särskilda fastigheter, som

äro på marken till sina gränser fullt skilda från hvarandra.»

»Om därför de till en och samma jordeboksenhet hörande fastigheter

gåfves sådan beteckning, att äfven därigenom framginge, att de

medelst utbrytning ur samfällighet blifvit särskilda fastigheter, och man

läte fastighetsböckerna ansluta sig till förhållandena å marken, så att

ett upplägg i böckerna gjordes för hvarje särskild fastighet, synes ett

jordregister, som medgåfve specialisering af inskrifningarna i fastighetsböckerna

och undanröjde bristerna i vårt nuvarande fastighetsboksväsen,

utan synnerliga svårigheter kunna inrättas på det sätt, att i registret,

som borde föras sockenvis, gjordes ett upplägg för hvarje af de inom

socknen belägna, i jordeboken uppförda hemman, kvarnar, fisken, torp

och andra lägenheter och att hvarje genom laga skifte, hemmansklyfning,

ägostyckning eller jordafsöndring eller annorledes behörigen utbruten

del af jordeboksenheten inregistrerades i särskild! rum å upplägget.»

I afseende å det kommitterade i enlighet med angifna grunder

upprättade förslaget till jordregister, har anförts:

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län: att

kommitterades förslag angående sättet för jordregistrets uppläggande

och förande, för så vidt det tillkomme Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att därom döma, hvilade å riktiga grunder och vore ägnadt

att medföra de fördelar, som under för handen varande förhållanden

varit möjliga att uppnå;

af Ed,ers Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län: att den

granskning af kommitterades förslag, som hos Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ägt rum, icke gifvit anledning till några anmärkningar

mot detsamma;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Södermanlands län:

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som på de af kommitterade

anförda skäl ansåge, att ett jordregister, till den omfattning som af

kommitterade föreslagits, vore synnerligen gagneligt att erhålla och,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

i den män jorden uppdelades i flera själfständiga fastigheter, allt mera

blefve af beliofvet påkalladt, icke hade något mot kommitterades förslag

att erinra samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för den

skull och då de för jordregistrets första uppläggande af kommitterade

beräknade kostnader, som skulle komma att på flera år fördelas, syntes

vara mindre afse värda, i förhållande till den stora nytta som med jordregistret

uppenbarligen komme att vinnas, obetingadt förordade framgång

åt förenämnda förslag;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län: att

förslaget till förordning angående jordregister syntes vara så väl utarbetadt,

att några erinringar af vidare betydelse icke kunde mot detsamma

andragas;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län; att det

föreslagna jordregistret torde föranleda ett mycket vidlyftigt arbete och

särskildt, i de orter, där en mängd lägenheter genom afsöndring utbrutits

från de särskilda hemmanen, blifva af synnerligen stor omfattning

äfvensom draga betydliga kostnader, men att då detsamma i hög

grad komme att befordra ordning och reda i jordförhållandena och emot

det föreliggande författningsförslaget samt de förslaget bifogade formulären

till jordregistrets uppställande, hvilka, enligt Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes förmenande, voro synnerligen väl och redigt affattade,

icke syntes kunna framställas några erinringar af vikt, Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke tvekade att i hufvudsak tillstyrka

förslaget till antagande; att emellertid, därest ett jordregister upprättades,

det efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande icke

vore nödigt att bibehålla jordeböckerna för annat ändamål än för inhämtande

af upplysningar rörande från äldre tider kvarstående förhållanden,

enär jordeböckerna, sedan grundskatterna utom i några få

fall afskrifvits, icke hade så stor betydelse som förut, och till och med

skulle blifva alldeles obehöfliga, om i jordregistret antecknades de

grundräntor, som ännu kunde ifrågakomma, odlingslån, afgälder in. in.;

åt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län: att de

skäl, som af lagberedningen anförts för införande af ett förändradt

fastighetsbokssystem, och den riktning, hvaruti förändringen föreslagits

böra gå, synts Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande fullgiltiga och

riktiga, liksom det äfven tillfredsställande blifvit ådagalagdt, att ett

annat underlag än jordeboken för sådant ändamål behöfde anlitas; att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit anledning att göra

några erinringar beträffande grunden för och uppställningen af detta

underlag i form af jordregister, af hvilken anordning man ur flera

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

synpunkter kunde vänta många och värdefulla fördelar, liksom ock dess

genomförande, äfven med störa kostnader, helt visst komme att lända

såväl det allmänna som den enskilde till högst betydligt gagn, icke minst

med hänsyn till den raskt fortgående egnahemsrörelsen och den däraf

följande utsträckta jordparcelleringen i vårt land; samt att Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande därför såsom sin mening ville uttala önskvärdheten

af det föreliggande förslagets upphöjande till lag;

af Eders Kungl. May.ts befallningshafvande i Kalmar län: att Eders

Kung]. Majrts befallningshafvande till alla delar instämde uti hvad

kommitterade anfört i fråga om bristerna i våra nuvarande fastighetsböcker

och behofvet af ett bättre underlag för fastighetsbokföringen

än nu gällande jordeböcker erbjöde, under uttalande tillika att ett jordregister

af den omfattning kommitterade föreslagit väl torde komma

att fylla det ändamål, som därmed afsåges;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län: att det

af kommitterade afgifna förslag till förordning angående jordregister

på ett tillfredsställande sätt syntes fylla det allt starkare framträdande

behofvet af ett dylikt register samt att, då kostnaderna för dess upprättande

icke syntes blifva större, än att statsverket borde för målets

vinnande ikläda sig desamma, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

för sin del förordade nådigt bifall till förslaget;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län: att Eders

Kungl. Majrts befallningshafvande funnit den föreslagna anordningen

för fastigheternas registrering fullt ändamålsenlig till underlag för beskattningsändamål

och fastighetsboksväsendet;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län: att,

därest det af kommitterade uppgjorda förslaget blefve upphöjdt till lag,

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande icke hade något att erinra mot

de bestämmelser däruti, hvilka komme att falla inom området tör Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes och dess underlydande ämbets- och

tjänstemäns ämbetsverksamhet;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län: att

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande, som, efter tagen noggrann

kännedom om kommitterades förslag, funnit jordregistret blifva synnerligen

åskådligt och redigt uppställdt, tillstyrkte antagandet af sagda

förslag, hvilket otvifvelaktigt komme att medföra ordning och reda i

jordförhållandena samt att i mångahanda hänseenden blifva till verkligt

gagn för enskilda såväl som myndigheter, icke minst för Eders

Kungl. Majrts befallningshafvande i dess ämbetsverksamhet;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

af Eders Kung!. Ma,]ds befallningshafvande i Hallands län: att,

sedan grundskatterna afskrifvits, jordebokén i dess nuvarande form och

uppläggning förlorat sin väsentligaste betydelse, under det bekofvet af

ett register, däruti så att säga hvarje område af vårt land kunde redovisas,

gjort sig så mycket mera gällande; att det af kommitterade uppgjorda.

förslaget afsåga att fylla detta behof, såvidt anginge land i motsats

till stad; att det om förslaget i dess helhet torde -kunna sägas,

att detsamma vore ägnadt att väl tillgodose det kraf, man borde uppställa

på ett jordregister af ofvan angifven beskaffenhet med det betydelsefulla

ändamålet dessutom att tjäna såsom underlag för det i svensk

lagstiftning redan införda fastighetsbokssystemet och att för dettas

vidare utveckling blifva en värdefull stödjepunkt; att Eders Kung!. Maj:ts

befallningshafvande därför1- icke tvekade att, oafsedt de kostnader som

det föreslagna jordregistrets uppläggande och förande komme att medföra

för statsverket, på det kraftigaste förorda, att ett jordregister, på

sätt och i den ordning kommitterades förslag innekölle, blefve infördt

i rikets landsbygd, men att Eders Kungb Maj:ts befallningshafvande,

som icke hade anledning till någon erinran mot de bestämmelser i sagda

förslag, hvilka afsåge jordregistrets första Uppläggande eller sedermera

förande, icke kunde dela den uppfattning, som enligt vissa bestämmelser

i förslaget syntes hafva hysts af kommitterade, nämligen att, äfven

efter det jordregistret blifvit upplagdt, hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

skulle föras jordebok och afsöndringsförteckning med

hvad därmed stode i samband, utan att, då jordeboken i och med jordregistrets

införande förlorat sin hufvudsakliga betydelse, densamma

från och med den tidpunkt, då jordregistret, blifvit upplagdt och skulle

tillämpas, icke borde föras i annat afseende än som möjligen erfordrades,

i den mån den kunde hafva inverkan på ännu bestående, från

äldre tider härflytande rättsliga förhållanden, såsom beträffande afgälder

och dylikt, på det att jordeboken skulle bilda eu afslutning på och innehålla

de nödiga uppgifterna om dessa förhållanden, liksom fallet varit

hvad anginge de redan upphörda grundskatterna; att Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande så mycket starkare ville framhålla denna åsikt,

som det jämväl från synpunkten af tilliten till ett blifvande jordregister

innebure en tara att vid sidan af detta alltjämt hafva en i afseende å

områdesbestämning gällande jordebok och afsöndringsförteckning, enär

detta lätteligen kunde komma att leda till förvecklingar och i händelse

åt olikhet mellan dessas och jordregistrets innehåll äfven till tvekan

om, åt hvilketdera borde lämnas företräde; samt att jordebok och afsöndringsförteckning

icke heller kunde blifva till någon kontroll på jordig
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

registrets förande, då jordregistret lomme att omfatta vida flera frågor

än som vore föremål för anteckning i jordeboken och alsöndringsförteckningen,

t. ex. laga skiftesförrättningar, ägostyckningar o. d., liksom

ock å andra sidan erforderlig kontroll å jordregistrets förande erhölles

genom det nära samband, hvari detta måste stå till domstolarnas fastiglietsböcker;
af

Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län:

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med kommitterade

funnit förslaget om upprättande af ett jordregister för rikets landsbygd

särskild! ägnadt att bilda ett tillräckligt och ändamålsenligt underlag

för fastighetsbokföringen, men tillika kunna lända till gagn äfven förandra

ändamål, såsom stärkande af fastighetskrediten samt underlättande

af arbetet med fastighetsbeskattningen, jordbruksstatistiken och landtmäteriväsendet;

att då kommitterade emellertid tänkt sig ej allenast

att de nuvarande jordeböckerna skulle föras vid sidan af jordregistret,

utan ock att tilläfventyrs nya jordeböcker skulle komma att upprättas,

hvarvid jordregistret skulle tjäna till ledning, Eders Kungl. Mayts

befallningshafvande ansåge kommitterade hafva underskattat betydelsen

äf det nya jordregistret, emedan detsamma, därest det, såsom föreslaget

blifvit, konnne att upprättas så noggrant och fullständigt som möjligt,

borde kunna tillfullo ersätta behofvet af åtminstone nya jordeböcker;

att nämligen de med hänsyn till skatteväsendet tillkomna jordeböckerna

efter grundskatternas afskrifning förlorat sin hufvudsakliga betydelse

och därför, sedan de fått tjäna till ledning vid jordregistrets upprättande,

icke för framtiden behöfde föras vidare än såsom afslutning på

de äldre förhållanden de afsåge, men icke med hänsyn till förhållanden

af nyare art, som tillkomme efter det jordregistret trädt i kraft;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Älfsborgs län: att kommitterades

förslag, hvilket på ett lyckligt sätt syntes hafva löst den

svåra uppgift, som varit kommitterade förelagd, icke föranledt någon

anmärkning från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes sida i hvad

detsamma afsåge eller berörde länsstyrelsen och dennas verksamhet;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Skaraborgs län: att det

vore uppenbart, att det af kommitterade uppgjorda förslaget till jordregister,

vid hvilket Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej funnit

något att erinra, skulle medföra större trygghet och reda i äganderättsförhållandena

och äfven delvis blifva till gagn för beskattningsmyndigheterna;
af

Eders, Kungl. Maj ds befallningshafvande i Värmlands län: att behofvet

af ett ändradt jordebokssystem enligt kommitterades förslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

ytterst vore motiveradt af bristande öfver skadlighet hos de vid landtdomstolarna

förda fastighetsböckerna, hvaraf vållats olägenheter, som

med en intensivare jordstyckning alltmera framträdde och skapade svårigheter

af allvarligaste slag; att, om sålunda frågan om jordregistrets

uppläggande kunde anses tvingande på rättsliga grunder, frågan ställde

sig annorlunda från administrativ eller kameral synpunkt; att visserligen

med aflyftande från jorden af grundskatter och allmänna besvär de

nuvarande jordeböckerna liksom mantalsbeteckningen förlorat mycket af

sin ursprungliga betydelse, men att antagandet, att dessa förändringar på

jordbeskattningens område, på sätt lagberedningen anmärkt, i och för sig

skulle påfordra uppläggande af nya jordeböcker, torde sakna grund, hvarför

behöfligheten af ett till sina konsekvenser så vidtgående företag, som

uppläggande af ett efter jorddelningen sig anslutande jordregister, måste

bestämmas af andra skäl, i hvilket afseende kommitterade bland annat

framhållit, att jordregistret skulle befrämja ordning och reda i fastighetsförhållandena

och härigenom bereda fördelar af ekonomisk art för fastighetskrediten

äfvensom till gagn för allmänheten underlätta upplysningar

från kartor och landtmäterihandlingar rörande en fastighets storlek och

beskaffenhet i skilda ägoslag m. m., hvarförutom registret antagits för

beskattningsmyndigheterna bereda afsevärd nytta vid fastighetstaxeringen;

att dessa fördelar efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förmenande dock ägde hufvudsakligen teoretisk betydelse; att registret

visserligen för landtmäterikontoret och landtmätarna skulle lända till

gagn såsom en lätt tillgänglig uppslagsbok, men sannolikt visa sig

vara af mindre värde för den stora allmänheten, som knappast kunde

antagas komma att från registret hämta upplysningar rörande en fastighets

storlek eller beskaffenhet till ägoslag o. d.; att då, såsom naturligt

vore, jordregistret icke kunde tilläggas betydelse af vitsord i jordatvister,

det ej heller kunde få någon synnerlig betydelse vid mera invecklade

jordförhållanden, alldenstund fastighetsägaren, hvilken i regel

själf vore i besittning af skifteshandlingar och kartor öfver sin egendom,

i främsta rummet hade att från dylika och andra rättshandlingar

hämta bevismaterial; att ej heller för fastighetstaxeringen registret torde

blifva till något synnerligt värde, då taxeringsvärdet vanligen grundades

på personlig kännedom om fastighetens beskaffenhet; att då alltså

de uppgifter, som från administrativa eller ekonomiska synpunkter

kunde tillmätas ett jordregister, icke torde svara mot det vidlyftiga arbete

och de sannolikt högst betj^dliga kostnader, som därmed vore förenade,

frågan om jordregisters införande i vårt land hufvudsakligen

borde bedömas från det värde, som i rättsligt afseende kunde vinnas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

af ett register, eller i föreliggande fall dess betydelse för fastighetsbokföringen,

hvilket torde blifva beroende på lämpligheten i praktiskt

hänseende af den föreslagna specialiseringen af fastigheterna; att de

under frågans tidigare behandling härutinnan uttalade anmärkningar

gåfve stöd för betänkligheter mot ett bokföringssätt, som förutsatte

särskildt upplägg för hvarje äfven den minsta fastighet, alldenstund,

då från ett hemman ofta kunde hafva utskiftats och afsöndrats ett eller

annat hundratal själfständiga fastigheter, hvilka samtliga skulle beredas

hvar sitt upplägg i boken, gifvetvis för allenast en enda socken kräfdes

böcker af ansenligaste dimensioner, men att äfven bortsedt härifrån

en så vidlyftig bokföring * knappast läte sig genomföras utan nya

olägenheter; att nämligen, äfven om fastighetsböckerna komme att ersätta

lagfarts- och inteckningsprotokollen, man kunde befara ett mångskrifveri

af betänklig omfattning, då boken bland annat borde för

hvarje parcell fullständigt återgifva samtliga på densamma hvilande

gravat.ioner, således jämväl de, som härledde sig från närmaste eller

föregående stamfastigheter;'' att vid sådant förhållande och då inskrifningen

i böckerna syntes vara af den vikt, att arbetet borde af domaren

själf verkställas, det måste befaras, att detsamma kunde komma

att för domaren vålla en arbetsbörda af mindre lämplig omfattning;

att, om jordregister emellertid i allt fall skulle uppläggas, Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande funnit uppställningen af'' det utaf kommitterade

utarbetade förslaget till sådant jordregister gifva ett klart och

systematiskt uttryck för jordstyckningens gång äfvensom för registrets

fortsatta förande och därvid använda medel för fastigheternas individualisering;
af

Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län; att Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med kommitterade ansåge

det vara af synnerligt behof påkalladt, att fastighetsbokföringen, som,

åtminstone hvad landsbygden beträffade, såväl i fråga om fullständighet

som öfverskådlighet lede af betänkliga brister, måtte varda

ordnad på ett mera tillfredsställande och ändamålsenligt sätt, enär

jordeböckerna, på hvilka de nuvarande fastighetsböckerna grundats och

i hvilka fastigheterna upptagits och ordnats endast från synpunkten af

ett nu föråldradt skatteväsende, från början saknat flera viktiga förutsättningar

för att lämpligen tjäna såsom grundval för en tidsenlig

fastighetsbokföring; samt att då kommitterades förslag syntes såväl

genom sin fullständighet i allmänhet som särskildt med afseende å den

öfverskådlighet, som därigenom skulle vinnas öfver jordfördelningen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

vara väl ägnadt att läggas till grund för nya fastighetsböcker och

jordregistret tillika komme att befordra ordning och reda i fastighetsförhållandena

jämväl inom det kamerala området äfvensom medföra

väsentlig nytta i flera andra viktiga afseenden, Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande funnit sig böra tillstyrka förslagets genomförande;

af Eders Kungl. Ma.j:ts befallningshafvande i Västmanlands län: att,

då det af kommitterade uppgjorda förslaget syntes på ett tillfredsställande

sätt tillgodose de kraf på större öfverskådlighet och trygghet uti

fastighetsbokföringen, hvilken, i den mån fastigheternas uppdelning

fortskrede, alltmera framträdde, på samma gång den individualisering

af fastigheterna, som enligt förslaget skulle ernås, vore ägnad att medföra

afsevärda fördelar jämväl i många andra afseenden, särskilt beträffande

mantalsskrifnings- och beskattningsväsendet, sagda förslag,

hvars detaljbestämmelser icke synts Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

gifva anledning till någon erinran, måste anses väl förtjänt

att läggas till grund för en lagstiftning i det viktiga ämne, som däraf

berördes;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län: att

det ej torde råda tvekan därom, att icke ett jordregister för riket,

upprättadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag,

i flera afseenden skulle blifva af största betydelse, hvarför Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande tillstyrkte, att sagda förslag i hufvudsakliga

delar måtte läggas till grund för lagstiftningen i ämnet;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Gäfleborgs län: att de

olika urkunder, hvarur man hade att hämta upplysningar om fastighetsförhållandena,

såsom jordeboken med dess afsöndringsbilaga, mantals-

och taxeringslängder, de vid domstolarna förda fastighetsböcker

och protokoll samt landtmäterihandlingar ofta för närvarande saknade

den öfverensstämmelse sins emellan, som vore nödvändig, för att de

skulle kunna på ett praktiskt sätt komplettera hvarandra, men att genom

uppläggande af jordregister, på sätt kommitterade föreslagit, sådan

öfverensstämmelse skulle vinnas, äfvensom ordning och reda jämte

lättare öfverskådlighet åvägabringas i fastighetsförhållandena inom

riket.

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västernorrlands län: att

den sakliga utredning, som kommitterade lämnat för sitt förslag, gåfve

stöd för uppgiften om vikten och betydelsen af det föreslagna jordregistret,

samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvars granskning

inskränkt sig till de åligganden, som i förslaget lagts å Eders

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, icke mot jordregistrets uppställning

och innehåll tilltrott sig kunna framställa några anmärkningar;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län: att det

väl kunde sättas i fråga, om kommitterade vid afgifvande af sitt förslag

hållit sig inom ramen för det dem gifna uppdraget, men att sagda

förslag i hvarje fall enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

mening vore synnerligen väl ägnadt att åstadkomma det underlag för

fastighetsbokföringen, hvaraf behofvet blifvit alltmera kännbart, samt att

det förefölle Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som om de föreslagna

bestämmelserna om jord registrets innehåll och sättet för registrets

förande vore mycket väl funna och praktiska;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län: att

den brist på reda och öfverskådlighet, som vidlådde såväl jordeböckerna

som fastighetsböckerna, i väsentlig grad syntes blifva afhjälpt genom

uppläggandet af det utaf kommitterade föreslagna jordregistret, i hvilket

komtne att införas fastigheten rörande uppgifter, sammanförda från

skilda håll, nämligen från jordeböcker, i landtmäterikontoret befintliga

kartor och handlingar samt afsöndringshandlingar, äfvensom i vissa fall

lagfartshandlingar, hvarför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som

ej hade något att erinra mot de af kommitterade föreslagna bestämmelser

angående jordregistrets uppläggande och förande, tillstyrkte den

föreslagna förordningens antagande;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län: att, då

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit något att emot förslaget

erinra och detsamma genomfördt otvifvelaktigt komme att verka

ordning och lättnad vid behandling af länets kamerala förhållanden, på

samma gång det åt fastighetsböckerna gåfve stor öfverskådlighet och

reda, Eders''Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställde, att det måtte

godkännas och bringas till utförande;

af förste landtmätaren i Stockholms län: att hvad kommitterade anfört

till stöd för inrättande af ett af förste landtmätare fördt jordregister

i enlighet med det upprättade förslaget vore så väl och fullständigt

motiveradt, att han helt anslöte sig till sagda förslag, under

uttalande af önskvärdheten att detsamma så snart som möjligt borde

sättas i verket;

af förste landtmätaren i Uppsala lön: att han lika med kommitterade

ansåge uppläggandet af ett jordregister vara af högsta behof påkalladt;
af

förste landtmätaren i Södermanlands län: att det af kommitterade

uppgjorda förslaget syntes hafva blifvit med stor sakkännedom utarbe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

tadt, vara väl motiveradt och sålunda förtjänt af den största uppmärksamhet,

liksom ock i detalj knappast något vore mot detsamma att erinra;

att det emellertid ville synas, som om landtmäterikontorens arkiv vore

ett svagare underlag för det ifrågasatta registret än hvad kommitterade

föreställt sig och att afsevärd svårighet måste möta att med ledning af

landtmäterikontorens handlingar åstadkomma ett något så när korrekt

och fullständigt katasterverk, som kunde anses bringa bättre reda och

ordning i intecknings- och fastighetsböckerna; att om man vid en

undersökning ginge längre än en mansålder tillbaka i tiden, upplysningarna

från nämnda kontor vore af tvifvelaktigt värde i och för fastigheternas

nöjaktiga individualiserande, i hvilket afseende förste landtmätaren

erinrat därom, att i äldre skifteshandlingar ofta saknades uppgift å

de olika hemmanens nummer och natur enligt jordeboken, samt ej sällan

otydligt vore angifvet, huruvida det hemmanet åsätta mantalet vore

förmedladt eller oförmedladt, att nödiga utdrag af jordebok och mantalslängd

i regel icke anskaffats till upplysning vid skiftesförrättningarnas

handläggning, att arealuppgifterna från äldre kartor och handlingar

vore ganska ofullständiga, i det ofta beskrifning saknades öfver ytvidden

af odalägorna, hvarå endast yttre gränserna angåfves å kartorna,

liksom äfven stundom skiftesstadgans bestämmelser blifvit kringgångna

på så sätt, att vid försäljning till flera ägare af en egendomskomplex,

bestående af flera hemman eller hemmansdelar, rågångarna i samråd

med köparne bestämts af säljaren och sedermera vid af landtmätare förrättad

rågångsutstakning förening träffats om rågångarnas framtida bestånd,

hvarför å på sådant sätt försålda hemman arealuppgift saknades,

äfvensom att för flera fastigheter inga kartor funnes i landtmäterikontoren;

att likaledes till ledning för jordbeskattningen jordregistret

kunde lämna endast ringa upplysning, då därtill måste fordras bland

annat uppmätning och kartläggning af hvarje parcell; att då sålunda,

på sätt äfven af kommitterade framhållits, med undantag af de allra

nyaste kartorna väl icke i landtmäterikontoren funnes kartor och beskrifningar

af beskaffenhet att kunna läggas till grund för ett tillförlitligt

katasterverk och då i följd af inträdda ändrade förhållanden i

fråga om jordbeskattningen, uppläggandet af nya jordeböcker erfordrades,

möjligen behofvet af ett förbättradt fastighetsboksystem kunde

blifva tillgodosedt genom jämförelse emellan och kontrollering af jordeböcker,

mantalslängder och fastighetsböcker, samt i tvifvelaktiga fall

genom infordrandet af upplysningar från landtmäterikontoren, allt med

mindre kostnad än som blefve förenadt med realiserandet af kommit
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

terades teoretiskt sedt förträffliga, men i praktiken svårtillämpliga

förslag; samt att han därför icke vore i stånd att afgifva något bestämdt

uttalande, huruvida det tidsödande, besvärliga och dyrbara arbetet

med uppläggande, förande och kontrollerande af det föreslagna

jordregistret, hvithet, sådant det enligt förslaget skulle komma att te

sig, i fråga om fullständighet och korrekthet säkerligen skulle lämna

mycket öfrigt att önska, komme att närmelsevis motsvara den nytta,

som förslaget vore ämnadt att medföra;

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att han funnit såväl

kommitterades författningsförslag som motiverna till desamma efter

nuvarande förhållanden så väl afvägda och beräknade, att intet i det

hela gärna kunde vara att vid dem anmärka;

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att i samma mån jorden

uppdelades behofvet af en ändamålsenligare och mera systematisk förteckning

öfver hemman och lägenheter gjorde sig gällande för att med

lätthet och på ett tydligt sätt kunna individualisera dem, samt att

kommitterade på ett ej allenast synnerligen förtjänstfullt utan äfven

tydligt sätt löst uppgiften att erhålla en sådan förteckning;

af förste landtmätaren i Kronobergs län: att af länets 2,786 mantal

mer än 600 mantal icke varit föremål för laga skifte och större delen

däraf icke ens blifvit uppmätta eller kartlagda; att dessutom en stor

del af de i landtmäterikontoret förvarade kartorna vore söndriga och

mycket illa medfarna, så att, äfven om de blefve lagade, de icke vore

lämpliga att lägga till underlag för en fullständig kataster; att däremot

för upprättande af ett sådant jordregister, som kommitterade föreslagit,

i berörda arkiv funnes ett rikligt och godt material; samt att,

då det vore nödvändigt att åstadkomma bättre reda och ordning i rikets

jordförhållanden, hvilka måste blifva synnerligen invecklade, i den mån

jorden alltmer sönderstyckades, och då kommitterades förslag vore välbetänkt

och de utarbetade formulären till uppläggning och redovisning

af fastigheterna mycket åskådligt och praktiskt uppsatta, han hemställde,

att sagda förslag måtte vinna Eders Kungl. Maj:ts bifall;

af förste landtmätaren i Kalmar län: att jordregistret en gång färdigt

komme att uppfylla ett länge kändt behof och särskildt för förste

landtmätarne blifva af ovärderlig nytta vid det betungande arbetet med

utredande af en mängd jordafsöndringsärenden, som till dem, åtminstone

i en del län, årligen från Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande

remitterades och hvarför de enligt gällande författningar icke

finge taga någon lösen;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

af furste landtmätaren i Gottlands län: att kommitterades förslag på

ett enkelt och på samma gång för det allmänna så litet betungande

sätt som möjligt borde leda till erhållande af en kåta,sfer, hvaraf behofvet

under senare tid blifvit allt mer oafvisligt;

af förste landtmätaren i Blekinge län: att inom landtmäterikåren behof

vet af en förordning i det af kommitterade angifna syfte redan länge

framhållits såsom en nödvändighet; att detta behof i och med tillkomsten

af lagar, som åsyftade att underlätta och förenkla utbrytningar af

mindre jordområden, blifvit allt mera kännbart, i afseende "hvarå den

utredning som af kommitterade framlagts vore så uttömmande och motiveringen

så bevisande, att vidare ordande därom vore öfverflödigt; samt

att, aå kommitterade genom rön och med begagnande af lämpligt material

från skilda delar af vårt land låtit sakkunniga utarbeta registreringsförslaget,

afl anledning funnes antaga, att dettas tillämpning vore

i hufvudsak praktiskt utförbart;

af förste landtmätaren i Kristianstads lön: att han icke hade något

att anmärka vid kommitterades förslag;

af förste landtmätaren i Malmöhus län: att vid utarbetandet af

förslag till jordregister för åtskilliga byar, hemman och lägenheter inom

länet visat sig hvilken ordning och reda i fastighetsbokföringen, som

jordregistret skulle medföra ej minst för landtmätarne, som under nuvarande

förhållanden mången gång finge nedlägga besvärliga och ansträngande

förarbeten på utredningar för sökt landtmäteriförrättning

eller för framskaffande af exakt areal för en af en eller flera hemmansdelar

bestående fastighet eller för utrönande af arealen af stamfastigheten

för en afsöndrad lägenhet; att någon för jordregistrets förande

lämpligare och mera kompetent person än förste landtmätarne hvar i

sitt län gifvetvis icke kunde tänkas; samt att, då af hela förslaget

framginge, att det utarbetats med stor sakkunskap och skicklighet

och med hänsyn till det betydelsefulla gagn som respektive tjänstemän

och en intresserad allmänhet skulle hafva däraf, att det blefve antaget

såsom lag, han tillstyrkte, att detsamma måtte vinna Eders Kung!.

Maj:ts stadfästelse;

af förste landtmätaren i Hallands län: att, då det af kommitterade

framlagda förslaget vore äg nåd t att icke blott från jordbruksstatistisk

synpunkt utan äfven från landtmäterisynpunkt bringa reda och klarhet

i samt lätt öfverskådlighet af jordförhållandena, detsamma, äfven om

däremot såsom mot hvarje ny, opröfvad lag någon anmärkning af mindre

betydenhet skulle kunna framkastas, syntes honom vara af den be
-

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

skaffenhet och så val motiveradt, att ett godkännande däraf måste anses

önskvärd!;

af förste land!mätaren i Göteborgs och Bohus lön: att, i den mån

jorden uppdelades mellan landets innebyggare, oafvisligt krafvet framträdde

på en öfver alla fastigheter i riket mera systematiskt upprättad

förteckning, som möjliggjorde ett individualiserande af fastigheterna,

samt att kommitterade med sitt förslag jämte formulärbilagor och anvisningar

på ett lyckligt sätt löst uppgiften om erhållande af en sådan

förteckning;

af förste landtmätaren i Älfsborgs län; att, i samma mån jorden mer

och mer uppdelades mellan landets innebyggare, behofvet gjort sig

gällande af en mera systematiserad förteckning öfver hemman och

lägenheter, för att bättre kunna individualisera desamma, samt att kommitterade

genom sitt förslag till jordregister m. m. i många hänseenden

på ett förträffligt sätt löst den svåra uppgiften att åstadkomma en sådan

förteckning;

af förste landtmätaren i Skaraborgs län: att han instämde i kommitterades

förslag, då behofvet af ett jordregister dels såsom vägledning

vid tillämpningen af ändrade förhållanden i fråga om jordbeskattning

och dels såsom underlag vid upprättandet af nya jorde- och fastighetsböcker

syntes påkalladt;

af förste landtmätaren i Värmlands län: att det i många fall visat

sig vara nästan omöjligt att med tillhjälp ai köpe- och fastebref med

säkerhet utröna, från hvilken utskiftad lott i ett hemman med understundom

hundratals fastighetsägare ett köp skett; att denna och många

andra därmed förknippade svårigheter med lätthet kunde undanröjas

genom att vid köps ingående åberopa registernummer i det af kommitterade

föreslagna jordregistret; samt att, ehuru kommitterade vid utarbetandet

af förslaget till jordregister, hvilket vore fotadt på de största

besparingar, syntes hafva tänkt sig in i de minsta såväl som de största

detaljerna, det väl vore gifvet, att sagda förslag kunde komma att i viss mån

behöfva tillökas och förtydligas, men att, då han med ledning däraf haft

särskild! uppdrag att försöksvis utarbeta ett jord register för bland andra

Östmarks hemman, hvilket vore sönderdelad! i flera hundra fastighetsdelar,

däraf utröntes, att man utan den minsta svårighet kunde med

stöd af förordningen verkställa det upplägg, som erfordrades för hvarje

fastighet;

af förste landtmätaren i Örebro län: att, då kommitterades förslag

vittnade om en omsorgsfull utredning samt det af förslaget syntes

framgå, att såväl allmän och enskild fördel som god ordning därigenom

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

skulle komma att vinnas, han för sin del i dess helhet instämde i

berörda förslag;

af förste landtmätaren i Västmanlands län: att det vore önskvärdt,

om hvad af kommitterade blifvit föreslaget komme till stånd, då det i

alla afseenden torde vara tillfredsställande för det ändamål, hvarför det

vore afsedt;

af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att förslagets bestämmelser

kunde genomföras äfven i Kopparbergs län och för sagda län skulle

blifva till ovärderlig nytta;

af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att då af kommitterades

betänkande framginge nödvändigheten af att i Sverige upprättades jordregister,

han ville hemställa, att kommitterades förslag måtte af Eders

Kungl. Maj:t godkännas;

af förste landtmätaren i Västernorrlands län: att han icke hade något

att mot förslaget erinra;

af förste landtmätaren i Jämtlands län: att det länge visat sig nödvändigt

att på ett ställe få sammanförda de uppgifter, som kunde ligga

till grund för fastighetsbokföringen, och att åtminstone till hufvudsaklig

del kunna följa mera väsentliga förändringar, som jordbruksfastigheter

underginge genom landtmäteriförrättningar och afsöndringar, samt att

kommitterades förslag vore af beskaffenhet att kunna för framtiden

åstadkomma reda och öfversiktlighet i nämnda hänseende;

af förste landtmätaren i Västerbottens län: att han skulle ansett det

lyckligt, om man redan nu kunnat införa ett fullständigt katasterverk,

men att då, på grund af de därmed förenade kostnader, ett sådant ej

ansetts kunna för närvarande genomföras, han tillstyrkte kommitterades

förslag, hvilket vore i högsta grad betingadt af den pågående fördelningen

af jordbruksfastigheterna; att val vidkommande förslagets detaljer

och formulär möjligen någon förenkling kunde åstadkommas för beredande

af lättare öfverskådlighet, men att något yttrande därom ej för närvarande

kunde afgifvas, utan torde, hvad som i detta fall vore erforderligt,

blifva iakttaget vid den kurs, som enligt motiveringen till

förslaget skulle komma att föregå första uppläggandet af jordregistret;

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att med hänsyn till hvad

kommitterade i den allmänna motiveringen anfört och med kännedom

om de stora svårigheter, som i sagda län och förmodligen äfven i

andra län mötte vid utrönande af de ägor, som tillhörde en lagfaren

hemmansdel, då lagfartshandlingar ej utvisade, hvilken vid landtmäteriförrättningen

å marken utbruten del af en jordbruksfastighet

desamma afsåge, det syntes oafvisligt, att något borde göras för att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

bringa reda och åskådlighet uti bokföringen af landets jordbruksfastigheter,

helst genom de i senare tid lifliga klyfningsförrättningarna och

afsöndringsupplåtelserna de flesta jordbruksenheter sönderdelats i en

mängd små lägenheter; att det af kommitterade uppgjorda förslaget

syntes väl afpassadt för sagda ändamål; samt att det vore högst nödvändigt,

att jordregister så fort som möjligt upplades, jämväl af den

anledning att förste landtmätarne skulle blifva i tillfälle att utan betydliga

utgifter för allmänheten lämna jordägarna och öfriga enskilda

yttranden och upplysningar rörande de ägor, som tillhörde viss jordbruksfastighet,

äfvensom att för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och andra myndigheter skyndsamt och korrekt kunna göra

erforderliga utredningar;

af häradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att han funnit förslaget till

förordning angående jordregister m. m. välbetänkt och lämpligt, hvaremot

efter hans uppfattning nya jordeböcker ej vore behöfliga för uppläggandet

af vare sig jordregister eller fastighetsböcker; att det i allmänhet

sedt syntes svårt att förstå, hvad gagn nya jordeböcker skulle

medföra; att det naturligtvis kunde äga sitt intresse att få jordeböcker

i en ny upplaga, däri de nu afskrifna grundskatterna vore uteslutna,

men att dels en generell anteckning i jordeböckerna om grundskatternas

afskrifning i detta hänseende vore tillfyllestgörande, dels behofvet af

grundskatternas antecknande i jordeboken fortfarande kunde göra sig

gällande, då all grundskatt ännu ej vore afskrifven, hvilket dock snarast

möjligt borde ske, liksom det äfven vore lämpligt, att i jordeboken

undanröjdes skillnaden i hemmans och lägenheters natur af krono,

skatte och frälse, blott anteckning funnes om jord af krono och icke

krono natur;

af häradsskrifvarne i Inlands och Sunnervikens fögderier: att de ej

hade något mot kommitterades förslag att erinra;

af häradsskrifvaren i Orusts och Tjärna fögderi: att han icke funnit

något att mot sagda förslag erinra, i hvad detsamma för uppnåendet af

det afsedda ändamålet berörde de med häradsskrifvaretjänst förenade

åligganden; samt

af häradsskrifvaren i Norrvikens fögderi: att han, som lika med

kommitterade ansett, att det ej vore nödvändigt att nya jordeböcker

upprättades innan eller samtidigt med jordregister, hvarigenom dessas

uppläggande betydligt skulle komma att försenas, ej funnit något mot

kommitterades förslag att erinra.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lika med kommitterade anser kollegium det vara nödvändigt att,

för undanröjande af de olägenheter som äro förbundna med de nuvarande

fastighetsböckerna och för beredande af trygghet i jordbesittning

samt ordning och reda i rikets för närvarande på många ställen ganska

invecklade jordförhållanden, ett annat underlag än de nuvarande

jordeböckerna beredes för fastighetsböckerna, så att i dessa må kunna

upptagas hvarje fastighet, vare sig den utgör en från äldre tid för sig

bestående, i jordeboken under särskildt nummer upptagen enhet eller

en från sådan enhet genom landtmäteriförrättning eller eljest i behörig

ordning afskild del.

Såväl lagberedningen som — vid kommitterades tillsättning — Eders

Kung!. Maj:t torde hafva gått ut ifrån, att ett sådant underlag för

fastighetsböckerna skulle kunna erhållas genom en utvidgning och förändrad

anordning af jordeböckerna. Då dessa senare emellertid för

närvarande endast upptaga jämte fastställda afsöndringar de särskilda

jordeboksenheterna, men de viktigaste urkunder, ur hvilka vid såväl

uppläggandet som törandet af ett underlag för fastighetsböckerna af

ofvan angifven beskaffenhet upplysningar äro att hämta, utgöras af

landtmäterihandlingarna, synes det kollegium, som om ett sådant underlag

bäst skulle vinnas, ej genom en utvidgning och förändrad anordning

af jordeboken, utan, på sätt kommitterade föreslagit, genom ett

på jordeboken grundadt, af landtmäterimyndigheter fördt. särskildt register,

och har kollegium — som med kommitterade instämmer däruti,

att med hänsyn till de kostnader och den tidsutdräkt, som därmed

skulle vara förbundna, det ej för närvarande torde kunna sättas i fråga

att upprätta en kataster i den betydelse, i hvilken detta ord användes

i de större kulturländerna, d. v. s. såsom innefattande, utom register

öfver alla fastigheter, en särskild förteckning öfver hvarje fastighets

särskilda delar eller parceller efter noggrann uppmätning och kartläggning

af hvarje sådan parcell — för den skull icke något att erinra vid,

att kommitterades förslag i hufvudsak lägges till grund för åstadkommandet

af. det af lagberedningen ifrågasatta nya underlaget för fastighetsbokföringen,

och det så mycket mindre som upprättandet af ett jordregister

af den utaf kommitterade föreslagna beskaffenhet skulle komma

att, på sätt kommitterade framhållit, medföra stora fördelar, jämväl i

andra afseenden än för fastighetsbokföringen. Härvid anser sig kollegium

särskildt böra framhålla, att åtskilliga af de myndigheter, hvilka

i . ärendet sig yttrat, alltför mycket torde hafva underskattat jordregistrets

betydelse för beskattningsväsendet.

Kommitterades förslag är bygdt därpå, att jordregistret skulle

grunda sig på den nuvarande jordeboken, och synas''kommitterade hafva

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

förutsatt, att äfven för framtiden jordebok skulle föras vid sidan af

jordregistret samt att tilläfventyrs nya jordeböcker framdeles skulle

komma att upprättas.

Af de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, hafva emellertid åtskilliga

uttalat den mening, att, sedan jordregistret upplagts, det ej

vore erforderligt att vid sidan däraf föra jordebok, åtminstone ej för

annat ändamål än som eu »utslutning» på åtskilliga i jordeboken upptagna

äldre förhållanden, samt att i allt fall uppläggandet af nya jordeböcker

ej borde ifrågakomma. Ifrågavarande myndigheter synas härvid

hafva antagit, att de i jordeboken kvarstående uppgifterna hufvudsakligen

afsåge förhållanden, som efter hand och i en nära framtid

skulle förlora sin största betydelse. Åtskilliga af dessa uppgifter äro

väl af sådan beskaffenhet och hafva äfven förslag väckts, hvarigenom deras

uteslutande ur jordeböckerna skulle påskyndas. Så pågår för närvarande

utredning i syfte, att ännu kvarstående grundskattebelopp skulle komma

att ur jordeböckerna aflöras, och har framställning gjorts att under åborätt

upplåtna kronoegendomar, som äro af natur att kunna till skatte köpas,

utan erläggande af skatteköpeskilling skulle få till skattetitel omföras,

hvarigenom en väsentlig förenkling i afseende å jordnaturen skulle inträda.

Det har äfven ifrågasatts, att anteckningar om vissa efter den 1 januari

1907 kvarstående afgälder å afsöndrade lägenheter samt om odlingslån

och dylikt skulle öfverflyttas från jordeböckerna till fastighetsböckerna.

Men äfven sedan åtskilliga i jordeboken upptagna, hufvudsakligen i samband

med skatteväsendet stående äldre förhållanden reglerats, har jordeboken

i flera afseenden fortfarande stor betydelse, och det, då man ej ansett

sig omedelbart kunna öfvergå till en kataster efter utländskt mönster

utan måste grunda jordregistret på den kamerala indelningen, särskild!

därutinnan, att jordeboken är den urkund, som, jämte det den utvisar

den administrativa och kyrkliga indelningen, angifver hvilka fastigheter

utgöra för sig bestående kamerala enheter, deras namn, nummer, skattetal

in. in., äfvensom, beträffande egendomar under allmän disposition,

det sätt, hvarpå de äro disponerade; och är det hufvudsakligen i nämnda

afseenden jordeboken skulle ligga till grund för jordregistret.

Hvad jordregistret, sådant det af kommitterade föreslagits, angår,

utgör det egentligen allenast en sammanställning af uppgifter ur jordeboken

med afsöndringsbilaga och därtill hörande handlingar, landtmäterihandlingar

och hos domstolarna förvarade handlingar. Denna

sammanställning göres visserligen under ämbetsmannaansvar, men kan

den ej tillerkännas egenskapen af vitsord ägande urkund, då den ej

erhåller någon särskild fastställelse, utan hvarje däri förekommande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

anteckning hänför sig till handlingar, som i särskild ordning vunnit

fastställelse. Visar det sig, att den källa jordregistrets upprättare haft

att följa är felaktig, kan gifvetvis ändring däruti ej göras af denne på

egen hand, utan endast i den därför särskildt bestämda ordning; och

gäller detta äfven jordeboken och de uppgifter, som hämtas ur denna.

För afgörande af frågan, om en fastighet utgör en för sig bestående

kameral enhet samt under hvilket namn, nummer, skattetal m. in. en

fastighet skall i jordregistret upptagas, lärer förste landtmätaren ej kunna

anses hafva den erforderliga kompetensen, liksom han ej heller har tillgångtill

de handlingar, som för bedömande af frågor af nämnda slag äro afgörande,

utan torde sådana frågor fortfarande böra pröfvas i nu gällande

ordning, d. v. s. genom Eders Kungl. Majrts befallningshafvande och

kammarkollegium. Vid sådant förhållande och då det ej kan vara tillräckligt,

att anteckningar om hithörande förhållanden göras allenast i

det ej fastställda jordregistret, hvaraf något hela riket omfattande exemplar

ej skulle finnas i hufvudstaden, måste jordebok i hittills vanlig ordning

föras såväl i orten som hos kammarkollegium, hvilket äfven i öfrigt

minskar olägenheten däraf, att ett exemplar af jordregistret ej skulle

finnas att tillgå i hufvudstaden.

Ehuru sålunda efter kollega uppfattning jordebok i hittills vanlig

ordning måste föras vid sidan af jordregistret, återstår att afgöra, om

jordregistret kan grundas på den nuvarande jordeboken eller om före

jordregistrets uppläggande ny jordebok måste upprättas.

En af de frågor, som vid upprättande af ny jordebok gifvetvis

måste hafva en hufvudsaklig plats, är den om granskning af jordeboksnamnen.

Väl hade det varit önskligt, om jordeboksnamnen varit granskade,

innan jordregistret upplades, då det för Ålfsborgs län, för hvilket

län undersökningar beträffande ortnamnen verkställts af en särskild kommitté,

visat sig, att, äfven bortsedt från stafningsändringarna, namnändringarna

blifva synnerligen genomgripande. Då emellertid för de namnändringar,

som ej utgöra stafningsändringar, erfordras så dryga förarbeten,

att jordregistrets upprättande ej gärna i afbidan därå kan uppskjutas, och

saken kan ordnas så, att stafningsändringar redan från början blifva

i jordregistret upptagna, torde det ej möta större hinder att låta

öfriga namnändringar, i den mån beslut om sådana fattas, efter hand

antecknas i jordregistret, särskildt som detta kommer att blifva försedt

med namnregister, men vore det naturligtvis synnerligen önskvärdt,

att namnundersökningarna bedrefves så hastigt, att desamma i så stor

utsträckning som möjligt vore afsilande, innan, med ledning af jordregistret,

fästighetsböcker komrne att uppläggas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Hvad angå!'' öfriga på jordregistret inverkande förändringar, som

skulle föranledas af uppläggandet af nya jordeböcker, torde de väl hufvudsakligen

komma att bestå deruti, att vissa fastigheter uteslötes ur jordeboken

eller att nya fastigheter infördes i densamma. Då emellertid ett

stort antal af dessa förändringar, med den procedur kommitterade föreslagit

för jordregistrets upprättande, komma att i samband med

jordregistret blifva föremål för vederbörlig pröfning och de öfriga

utan större olägenhet efteråt torde kunna i likhet med namnändringarna

blifva iakttagna i jordregistret, instämmer kollegium med kommitterade

däruti, att jordregistret må kunna uppläggas med de nuvarande jordeböckerna

såsom underlag.

Meddelas beslut om upprättande af jordregister med underlag af de

no gällande jordeböckerna, måste kollegium gifvetvis vara betänkt på

att vidtaga åtgärder, för att de felaktigheter i sagda jordeböcker, som

ej i anledning af jordregistret blefve rättade, kunde varda undanröjda,

och kan det ifrågasättas, huruvida icke detta, sedan åtskilliga i samband

med skatteväsendet stående äldre förhållanden reglerats, lämpligast

kunde ske i samband med upprättande af nya jordeböcker eller

fastighetsförteckningar efter ändradt formulär, men har kollegium, i

ärendets nuvarande skick och innan beslut om jordregisters uppläggande

meddelats, ej ansett sig böra i detta afseende till Eders Kungi.

Maj:t afgifva något förslag.

Förslaget till förordning angående jordregister.

Då ifrågasatt blifvit, att jordregister skulle upprättas jämväl för

städerna, torde i rubriken till förevarande förordning böra angifvas,

att den endast afser landsbygden.

I kap. 1 upptagas »Allmänna bestämmelser», i kap. 2 »Särskilda

bestämmelser för jordregistrets första uppläggande» och i kap. 3 »Särskilda

bestämmelser för jordregistrets förande», hvarefter i §§ 34—40

införts åtskilliga stadganden, som närmast torde hafva betraktats såsom

öfvergångsbestämmelser. Försåvidt ofvanberörda indelning skall bibehållas,

synes det kollegium, som om vissa af de i §§ 34—40 intagna

stadganden rätteligen borde hafva sin plats i någon af de föregående

afdelningarna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kap. 1. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Efter kollega uppfattning bör innehållet i § 1 inskränkas till bestämmelsen,

att i hvarje län för dess landsbygd skall finnas ett jordregister,

hvaremot föreskriften af hvem jordregistret skall föras torde

böra få sin plats i en särskild paragraf.

§‘2.

Vid denna paragraf har anförts af förste landtniätaren i Gäfleborgs län:

att för nämnda län och möjligen äfven andra län, där liknande förhållanden

förekomme, det vore önskvärdt, tätt icke blott hemman, som utgjorde

jordeboksenhet, finge antecknas å särskildt upplägg, utan att såsom

jordeboksenhet äfven finge betraktas .hvarje .hemmanslott, som för sig

utbrutits vid ett skifteslagets alla ägor öfvergånget jaga skifte.

Då jordregistret skall grunda sig >på jordeboken och registernum,

raringen på jordeboksnunrren, synes det nödvändigt, att hufvudregeln,

på sätt ■§ 2 innehåller, blir, att särskildt upplägg skall göras för

hvarje jordeboksenhet, ej såsom förste landtmätaren i ''Gäfleborgs län

föreslagit för hvarje jiemmanslott, som för sig utbrutits vid ett skifteslagets

alla ägor öfvergånget laga skifte, hvithet utom andra olägenheter

skulle medföra, att jordregistret erhölle en onödig vidlyftighet.

Jämte det .förevarande paragraf angifver ofvanberörda liufvudregel,

afser den tillika att bestämma ordningen för de olika uppläggen, och

torde ,den därför lämpligen .böra erhålla följande förändrade lydelse:

»I jordregistret upptagas hemman och öfriga jordeboksenheter å (Särskilda

upplägg, Irvilka sockenvis ordnas i bokstafsföljd efter jordeboksenheternas

namn, .oberoende af den olika jordnaturen. Ordningen

mellan upplägg för fastigheter, som hafva gemensamt namn och tillhöra

samma by, bestämmes efter deras ordningsnummer inom byn».

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

§ 3 (jfr § 15)-

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Östergötlands län, med hvilken Eders Kungl.

May.ts befallningshafvande i nämnda lön instämt: att i jordregistret,

åtminstone för Östergötlands län, särskilda upplägg måhända vore behöfliga

för att kunna redovisa häradsallmänningarna, af hvilka några

bibehållits såsom sådana, under det de öfriga genom storskiften eller

laga skiften fördelats på socknar och hemman, hvarvid åtminstone i ett

fall fästs det villkor, att de hemmanen tilldelade lotterna af allmänningen

icke finge från desamma skiljas, hvar]ände en del hemman i

senare tid öfverflyttats från ett härad till ett anDat, i anledning hvaraf

det inom ett härad kunde finnas lika stora hemman med olika delaktighet

i allmänning; att äfven sockenallmänningar och f. d. bergslagsallmänningar

förekomme, liksom det ock funnes tendens att bilda nya allmänningar;

att tvekan kunde uppstå, huru ägor af ur fjällsnatur, hvilka alltid

vore belägna inom ett annat hemmans eller bys område, stundom

t. o. m. i annan socken, borde i jordregistret upptagas, då sådana ägor,

såsom inbegripna under hemmanens mantal, icke vore i jordeboken antecknade

och sällan i landtmäterihandlingar anmärkta vid det skifteslag,

dit de hörde, utan nästan uteslutande i handlingar till det skifteslag,

hvarest de vore belägna, liksom de ock stundom vore för sig kartlagda;

samt att det likaledes kunde ifrågasättas, hvar och huru en från stamhemmanet

afsöndrad urfjällslägenhet bäst borde i jordregistret antecknas;

äfvensom

af förste landtmätaren i Västerbottens län: att inom Umeå socken

vissa säregna förhållanden rådde därutinnan, att skattedelar inom en

by besutte denna skatt tillhörig jord inom annan by, beroende därpå

att på den tid, då skatterna i vissa fall utgingo efter s. k. rök, en

ägare till flera hemman, belägna inom skilda byar, erhållit rätt att

sammanslå dessa skilda delar till en rök och de sålunda sammanslagna

skattetalen upptagits för det hemman och inom den by, där ägaren

bodde; samt att äfven i många fall det förhållandet förekomme, att byar

inom en socken vid afvittringen erhållit fyllnadsjordar inom andra

socknar, hvilka fyllnadsj ordar enligt gällande ägostyckningslag i allmänhet

blifvit utstyckade och åsätta särskilda från stamhemmanen utbrutna

skattetal, hvilka gifvetvis, liksom de ofvan angifna skattetalen

för jordar, belägna i andra byar än dem, där skattetalet vore upptaget,

i det nya jordregistret borde upptagas inom de byar och socknar, där

de vore belägna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Vid uppläggandet af jordregistret torde det säkerligen komma att

i åtskilliga fall, utöfver de, på livilka kommitterade närmast synas hafva

tänkt, visa sig lämpligt, att viss del eller visst område af en jordeboksenhet

får upptagas på särskildt upplägg, t. ex. där en jordeboksenhet

bildats genom sammanslagning af delar utaf flera skilda byalag,

eller där ett hemman inom annan socken erhållit fyllnadsjord, som

sedermera påförts viss del af hemmanets skattetal, eller där flera för

sig bestående fastigheter t. ex. ett hemman och en lägenhet, hvilka

hvar lör sig utgjort ett skifteslag, i jordeboken sammanförts. Några

allmänna bestämmelser härom torde emellertid icke, åtminstone innan

närmare erfarenhet vunnits, kunna meddelas, utan lärer det tillsvidare

böra få ankomma på landtmäteristyrelsen att, på sätt i §§ 15 och 27

föreskrifves, i hvarje särskildt fall därom förordna, och torde detsamma

äfven böra gälla för det fall, att häradsallmänningar eller andra liknande

allmänningar ej lämpligen kunna registreras enligt de i kommitterades

förslag angifna regler.

Förste landtmätaren i Västerbottens län liar framhållit, att, där ett

hemman vid pfvittringen erhållit fyllnadsord inom annan socken, sagda

fyllnadsjord i jordregistret borde upptagas inom den socken, hvarest

den vore belägen. Det vore naturligtvis önskligt, att i de fall, där

till en jordeboksenhet hör jord belägen i annan socken, denna jord

kunde blifva upptagen i jordregistret för sistnämnda socken. Då härför

emellertid är en nödvändig förutsättning, att jorden efter Eders

Kungl. Maj:ts beslut i alla afseende!! öfverfhdtats till den socken, hvarest

den är belägen, synes det kollegium näppeligen kunna sättas i

fråga, att åtgärd för åstadkommande af ett sådant beslut skulle vidtagas

i samband med jordregistrets uppläggande.

§ 5.

Enligt den plan, som af Eders Kungl. Maj:t jämlikt nådigt bref den

20 oktober 1905 fastställts tör de undersökningar beträffande ortnamnen

i Ålfsborgs län, som verkställas genom en särskild kommitté, skulle

beträffande ortnamnens stafning följas grunderna i 7:de upplagan af den

utaf svenska akademien utgifna ordlista, men har Eders Kungl. Maj:t

sedermera enligt nådigt bref den 4 sistlidne maj medgifvit, att kommittén

äger att i fråga om vissa ljudbeteckningar iakttaga hvad som

innehålles i nådiga cirkuläret den 7 april 1906 angående gemensam

norm för undervisningen i svensk rättskrifning vid åtskilliga läroanstalter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Det synes kollegium vara af vikt, att, innan arbetet med'' jordregistrets

upprättande tager sin början, bestämmelse, f enlighet med

hvad som skett i nämnda plan, meddelas i fråga om de grunder, som

skola tillämpas vid stafningen af de ortnamn, 11 vil ka komma att i jordregistret

upptagas i

Meddelas sådan bestämmelse, hvartill i så fall hänvisning synes böra

intagas i förordningen angående jordregister, kunna väl i allmänhet

vederbörande ämbetsmyndigheter utan biträde äf språkligt bildade personer

afgöra, huru ett namn bör stafva®, men torde det’ dock böra tillses,

åt t vederbörande, där tvekan råder, få tillfälle att anlita'' sakkunnigt

biträde, i hvithet afseende, så'' länge ortnamnskommitténs arbeten pågå''

en hänvändelse till nämnda kommitté företrädesvis torde böra anbefallas.

§ 6.

Då fall möjligen kan förekomma, att fastighet, hvilken ej åsatt®

nummer, ligger i by, synes efter )>n:r 1» böra tilläggas: »eller, om fastigheten

ligger i by, med närmast lediga nummer.»

§ 7.

(Allmän motiv., s. 89.)

Vid denna paragraf har anförts:

af Eders Kungl. May.ts befallningshafvande i Värmlands län: att det

innebure en oegentlighet, att det åt ursprungliga hemmanet i rubriken

tilldelade nummer (1) sedermera för Barnmat hemman utbyttes genom

sifferexponent (l1), då exponentsiffran syntes erforderlig först vid åtskiljandet

af de från hemmanet utskiftade delarna, men att i öfrigt ej något

vore att erinra mot principerna för registernumreringen, hvilken emellertid

komrne att ställa de största fordringar på noggrannhet hos förste

landtmätaren och de myndigheter, som med registret hade att taga befattning;
af

förste landtmätaren i Jönköpings län: att efter: »Har afsöndring

— ■— — —- registernummer» borde göras följande tillägg: »hvarvid

med stamfastigheten vid hvarje afsöndring förfares på sätt i senare

delen af § 10 föreskrifves», hvarjämte förste landtmätaren anmärkt, att,

ehuru af innehållet i förevarande paragraf framginge, att ordningen

mellan registernumren skulle bestämmas i kronologisk ordning, sådant

icke skett i de ifyllda formulären med Åby 210 (s. 136), som utan upp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

gifven anledning erhållit ordningsnummer 10 i stället för 7, hvarom

anmärkning väl bort göras i kolumn 18;

af förste landtmätaren v Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att det med hänsyn

till stadgande^ i förevarande paragraf med skäl syntes kunna1 ifrågasättas,

hvarför afsöndringen Aby 21U icke blifvit betecknad med 2''V liksom

ock denna afsöndring bort hafva anmärkts i kolumn 18 för 25

och 2°, alldenstund den vore en gemensam afsöndring för dessä'' ägolotter;

att vidare Åby 28 öfverförts till särskild! Upplägg, men att, ehuru

fastigheten besvärades af afsöndringen 2Ui, fastställd år 1876, män

därom ej såge någonting efter öfverföringen, men väl att eu ny afsöndring

tillkommit år 1911;

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att i 3, 4 och 6 styckena

af § 7 i stället för »landtmäteriförrättning» borde insättas »annan landtmäteriförrättning

än sämj odelning», emedan sistnämnda1 delningar hade

alltför tillfällig giltighet för att'' uppgifter rörande dem skulle i jordregistret

intagas, då de när som helst, om ena parten ej åtttöjdes1 med

dem, måste rubbas och underkastas laga delning och'' därvid före densamma

hopslås till en fastighet; samt

af häradsslcrifvaren i Göteborgs fögderi:'' att dbt väl varit'' önskvärd!,

att de vid landtmäteriförrättningar åsätta litterabeteckningarna kunnat

användas i jordregistret såsom de särskilda fastigheterna individualiserande

beteckningar, då'' desamma redan blifvit och alltmera torde blifva

kända och använda'' ibland'' allmänheten, särskild! beteckningarna'' för de

vid ägostyckning utlagda lotterna, men ätt, då i betänkandet visats, att

svårigheter därför mötte, man finge böja sig för nödvändigheten;• ehuru

det måste erkännas, att de i betänkandet föreslagna'' beteckningarna för

fastigheterna kunde blifva rätt egendomliga och svårförstådda, såsom

t. ex. registemumret (5, 8)"; att det emellertid kunde ifrågasättas,, om

det icke varit lämpligare att införa en kolumn för angifvande! af stamhemmanets

registernummer, så att eu ovan granskare kunnat finna,

hvarifrån afsöndringen härrörde, än åt!, såsom skeft, åberopa stamhemmanets

registernummer såsom afsöndringens »förutvarande» nummer.

Det synes kollegium, som om kommitteradbs förslag att för en

afsöndrad lägenhet upptaga stamfastighetens registernummer under rubrik

»förutvarande registernummer» ej torde komma att vålla sådan

olägenhet, att det på grund däraf kan1 vara nödvändigt att, på sätt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

h ärads skrifvar en i Göteborgs fögderi föreslagit, för stamfastighetens

registernummer införa en särskild kolumn. Dock torde närmare

förklaring beträffande rubrikerna: förutvarande och gällande registernummer

böra lämnas i § 7.

I öfrigt har kollegium icke af de utaf myndigheterna framställda

anmärkningar eller eljest funnit anledning att göra någon erinran mot

de af kommitterade föreslagna registerbeteckningarna.

Beträffande uttrycket »landtmäteriförrättning» hade det varit önskvärdt,

om hvad kommitterade därom i motiverna anfört fått bestämdt

uttryck i förordningen om jordregister.

§ 3.

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Stockholms län: att det för nämnda län

torde möta vissa svårigheter att konstatera hvarje hemmans mantal och

nummer från skifteshandlingarna, emedan äldre sådana ofta ej upptoge

hvarken mantal eller nummer utan endast öres- eller penningland, hvilka

icke stode i något förhållande till hemmanens skattetal och därför efter

kommitterades uttalande ej finge användas i uppläggen för de särskilda

hemmanen för att utvisa sagda skattetal, men att dessa svårigheter

torde kunna öfvervinnas, då dels flera byar och hemman i senare tid

undergått delning, hvarvid mantal och nummer varit angifna, oaktadt

delningen verkställts med öretalet såsom delningsgrund, och dels behöfliga

upplysningar kunde hämtas från fastighetsböckerna och andra

urkunder;

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att, då det oförmedlade mantalet

för vissa hemman fortfarande kunde vara af betydelse, i särskilda

kolumner i formuläret borde införas uppgift både om det förmedlade

och oförmedlade mantalet och anteckning härom göras ej allenast i

kolumn 18;

af förste landtmätaren i Göteborgs och Bolius län: att kommitterade

i sin speciella motivering framhållit, att stadgandet om mantalsanteckning

i kolumn 18 afsett det fall, att fastigheten i landtmäterihandlingarna

betecknats med det oförmedlade mantalet, vare sig detta vid

förrättningen utgjort delningsgrund eller icke; att då delningsgrunden

vid laga skifte och delning af samfäiligheter i många fall äfven framdeles

torde kunna blifva det oförmedlade mantalet, det emellertid synts

honom lämpligare, att upplysningar om förmedlingen kunde inhämtas

på ett ställe, nämligen i kolumn 4, som, delad i två kolumner, kunde

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

lämna uppgift om såväl oförmedlad! som nuvarande mantal, då anteckningen

i fråga kunde göras med ett kort siffertal i stället för en längre

anmärkning i kolumn 18; samt

af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl. Mafts

befallningshafvande i nämnda län instämt: att bestämmelsen om införandet

^ af hemmans och hemmansdelars mantal i särskild kolumn borde

omfatta såväl förmedlade som oförmedlade mantalets införande i särskilda

kolumner, hvarigenom vunnes den fördel, att man genast kunde

finna anledningen till att åtskilliga hemman fått en del af sina ägor

fördelade efter förmedlade mantalet, under det en annan del skiftats

efter oförmedlade mantalet.

Hvad angår det oförmedlade mantalet och sådana skattetal, som ej

äro proportionella mot eller inom ett visst större område stå i visst

förhållande till mantalet, är det gifvetvis nödvändigt för förste landtmätaren

att känna dem vid jordregistrets upprättande, hvarför ock föreskrift

meddelats, att desamma skola införas i det utdrag ur jordeboken,

som tillställes förste landtmätaren.

Häremot synes det ej vara erforderligt att jämte det nuvarande

mantalet i jordregistret införas jämväl det oförmedlade mantalet och

skattetal af ofvan angifven art, då därigenom lätt kunde orsakas förväxlingar,

och vederbörande i förekommande fall kunna erhålla erforderliga

upplysningar ur jordeboken. Anses emellertid sådan anteckning

böra intagas i jordregistret, synes detta böra ske endast i uppläggens

öfverskrift och ej, såsom ifrågasatt blifvit, i särskild kolumn, emedan

i sistnämnda fall förste landtmätaren skulle blifva nödsakad att för

hvarje brukningsdel jämte gällande mantal uträkna det oförmedlade

mantalet och berörda skattetal, hvarom tillförlitlig uppgift i regeln ej

torde vara att vinna ur landtmäterihandlingarna.

§ 10.

l:sta stycket.

(Allmän motiv., s. 101.)

Vid detta stycke har anförts:

af förste landtmätaren i Östergötlands län, med hvilken Eders Kungl.

Maj ds befallningshafvande i nämnda län instämt: att föreskrift, dock ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

retroaktiv, borde meddelas,,att de olika ägoslagen, såsom inrösningsjorden

•med !brukliga iunderafdelningar och afrösningsjorden samt .äfven måhända

impediment, skulle redovisas vid ägostyckningar och jordafsönd■ringar,

då .upplysning om de olika ägoslagen vore af vikt för bestämmande

af t. ex. ,en fastighets värde och således äfven för beskattnings<väsendet;
af

förste landtmätaren i Jönköpings län: att ehuru det torde vara af

stort värde att känna en fastighets olika ägoslag, vid de därom i kolumnerna

6—HO lämnade uppgifter ej kunde fästas annat afseende, än att

man där af beträffande ett flertal fastigheter kunde se förhållandet vid

tiden för förrättningshandlingens författande, ;i synnerhet som de olika

arealerna genom odling eller af annan anledning ofta underginge förändring,

hvartill komme, att, i motsats till hvad kommitterades formulärbilagor

angåfve, enligt gällande formulär för ägostyckningar ej erfordrades

uppgift om de olika ägoslagens storlek, utan endast om ägolottens

totalsumma;

af förste landtmätaren i Gottlands län, med hvilken Eders Kungl.

Maj ds befallningshafvande i nämnda län instämt: ,att det syntes, som om

en uppgift å de skilda ägoslagens areal ej skulle hafva den betydelse,

att den borde inkräkta halfva bredden af uppläggets ena sida till förfång

för utrymmet i öfrigt; att denna areal ju endast kunde uppgifvas

sådan den varit vid fandtmäteriförrättningens afslutande, men att den

några få år därefter i de flesta fall vore ,en helt annan: ängs- och odlingsmark

förvandlade .till åker samt afrösningsjord, ja t. o. m. impediment,

genom vattenafledning och därefter skedd odling förändrade från

myrjord och värdelösa träsk till åker och äng; att uppgiften om ägornas

indelning i olika ägoslag dessutom endast kunde införas för de

genom laga skifte eller hemmansklyfning utlagda kemmansdélarna,

.hvaremot för sådana, som utbrutits genom ägostyckning, endast ägovidden

i dess helhet kunde angifvas; att då detta senare slag af ägodelningar,

i mån som laga skiftena fortgått, torde blifva så godt som

det enda, den tidpunkt ej vore långt aflägsen, då för flertalet jordbruksfastigheter

endast summa ägovidd funnes i jordregistret angifven; att

eu uppgift å arealen för de skilda ägoslagen, äfven om den vore fullt

pålitlig, ej kunde lämna någon ledning för bedömande af en fastighets

värde, hvaremot genom den i jordregistret lämnade hänvisningen till

landtmäterihandlingarna och kartorna rörande alla jordbruksfastigheter,

äfven sådana som uppkommit genom ägostyckning, kunde (erhållas uppgift

<om jordmånens .djup och ''beståndsdelar samt alsfvens beskaffenhet

och således .en ganska säker (ledning för bedömandet af (fastighetens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

värde eller lämplighet för visst afsedt ändamål; samt att, därest sagda

mening förtjänade afseende, kolumnerna 6—10 skulle utgå, hvarigenom

kolumnerna 12, 14 och 18 kunde erhålla en behöflig ökad bredd;

af förste landmätaren i Göteborgs och Bohus län: att gällande lag

om ägostyckning ej, på sätt kommitterades formulärbilagor syntes angifva,

föranledde redovisning af ägostyckning i olika ägoslag, liksom

ej heller föreskrift därom meddelats i landtmäteristyrelsens cirkulär den

14 april 1897 med formulär till beskrifning öfver ägostyckningars redovisning,

utan allenast förordnats om redovisning i summa ägovidd, liksom

vid jordafsöndring; att, då landtmätares arvode för ägostyckning

enligt gällande landtmäteritaxa vore oskäligt lågt, ett nytt åliggande

därutinnan ej kunde sättas i fråga, utan motsvarande böjning af landtmätarnes

ersättning, b rarför och då kommitterade ej heller syntes hafva

på annat sätt afsett ett tillägg till gällande bestämmelser om ägostyckning,

detta slags förrättningar liksom afsöndringarna i jordregistret

borde redovisas endast med summa ägovidd; samt att då fastigheterna

merendels vore belägna på flera ställen och det vid många tillfällen

torde vara önskvärdt, om upplysning därutinnan kunde vinnas af registret,

det syntes lämpligt att i detsamma funnes eu särskild kolumn,

hvaruti detta antal ställen kunde angifvas;

af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att ägoviddens uppdelande

i särskilda ägoslag, såsom åker, äng, odlingsmark m. m., väl

hade sitt särskilda intresse, men att den dock vore af mindre betydelse,

synnerligen som uppgifterna därom icke vore konstanta, utan genom

odlingar o. d. kunde variera för snart sagdt hvarje år, hvarför och då

dessa uppgifter icke beliöfde redovisas vare sig vid ägostyckningar

eller jordafsöndringar, vid dessa uppgifter icke kunde fästas annat afseende,

än att man såge, huru därmed förhållit sig vid tiden, då de

handlingar upprättats, ur hvilka uppgifterna hämtats; samt att det

vore af ej ringa betydelse, synnerligen vid arkivforskningar, att få veta

på huru många ställen skifteslagen samt de särskilda hemmansdelarna

och lägenheterna hade sina ägor, hvarför det syntes lämpligt, att en

särskild kolumn funnes i jordregistret, hvari detta vore angifvet;

samt

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att af de skäl, som anförts

vid § 7, ordet »landtmäteriförrättningö borde ändras, då de egentliga

sämjodelningar, som i länet förekomme, utgjordes af delningar för 5,

10 eller 20 år af utdikningslägenlieter och landvinningar, som ansetts

vara underkastade så stora förändringar och växlingar, att delningar,

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

som för framtiden fastställdes, ej därå borde äga rum; att dylika förrättningar

väl utförts af landtmätare med biträde af gode män efter

mätning och gradering med besvärshänvisning till ägodelningsrätt, men

att, då sådana områden vanligen fort nog underkastades ny, men

laga delning, som fastställdes, areal, som vid sådan sämjodelning tillagts

viss fastighet, ej borde i jordregistret införas.

I fråga om fastighet, som uppkommit genom ägostyckning och

jordafsöndring, har man i allmänhet ej för jordregistret att tillgå uppgifter

om ägoviddens fördelning i olika ägoslag utan endast om summa

ägovidd. Då det ej synes böra ifrågakomma att allenast för jordregistret

göra ändring i de för ägostyckning och jordafsöndring i detta

afseende meddelade bestämmelser, kunde det sättas i fråga, om det

vore skäl att för öfriga fastigheter ifylla kolumnerna 6 —11, hälst den

fördelning af ägovidden i särskilda ägoslag, hvilken skulle komma att

i dessa kolumner intagas, ofta betydligt afviker från den nuvarande.

Det synes emellertid kollegium, som om, då af jordregistret tillika kan

inhämtas den tid, till hvilken fördelningen i olika ägoslag hänför sig,

ifyllandet, där så ske kan, af kolumnerna 6—10 för såväl allmänheten

som myndigheterna skulle hafva så stor betydelse, att dessa kolumners

uteslutande ej oväsentligt skulle i flera afseenden minska jordregistrets

värde.

Beträffande hvad som anförts om begreppet landtmäteriförrättning,

får kollegium hänvisa till hvad kollegium därom uttalat under § 7.

2:dra stycket.

Vid detta stycke har anförts;

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att det ofta inträffade, att

vissa lägenheter, såsom soldat- och husartorp m. fl. dylika jordområden,

afsöndrades från stamfastigheten i dess helhet, och att, då det vore

både tidsödande och förenadt med svårigheter att ur registret erhålla

upplysning om storleken till stamfastighetens olika delar, samma fastighets

odelade areal alltid först borde redovisas i jordregistret, åtminstone

beträffande totalsumman; samt

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

af förste landtmätaren i Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl. Majds

befallningshafvande i nämnda län instämt: att, då landtmätarne icke vore

skyldiga att vid ägostyckningar, på sätt skett i en del fall i kommitterades

formulär, redovisa areal i olika ägoslag och sådan redovisning

ej heller förekomme vid afsöndring^, det syntes lämpligt att, då en

fastighet första gången upptoges i jordregistret, den då specificerades

så noga som möjligt till de olika ägoslagen, hvarigenom den olägenheten

kunde undvikas att ålägga landtmätarne nya, och som det ville

synas, mindre nödvändiga redovisningsskyldigheter angående de olika

ägoslagen.

Då kollegium antager, att vid jord registrets upprättande arealen

i allmänhet kommer att införas för fastighet, som genom landtmäteriförrättning

delats i flera lotter, försåvidt den utan vidare besvär

kan erhållas ur vederbörande landtmäterihandlingar, har kollegium ej

af hvad härutinnan andragits funnit anledning föreslå någon ändring i

förevarande stycke.

3:dje stycket.

Vid detta stycke har anförts:

af förste landtmätaren i Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att, då jordregistret

torde afse att blifva en källa, ur hvilken man säkrast och lättast skulle

kunna hämta alla nödiga upplysningar angående fastigheterna på landet,

förslaget borde ändras därhän, att man af jordregistret lätt och åskådligt

kunde se, huru stort skifteslaget eller det hemman vore i areal, af

hvilka hemmansdelarna och lägenheterna bildats; att därför efter uttrycket:

»I kolumnerna 6—11 införes den sammanlagda ägovidden, sådan

den vid fastigheten öfvergångna landtmäteriförrättningar blifvit bestämd))

borde tilläggas: »särskild! redovisande hvad som påförts de särskilda

hemmansdelarna jämte från fastigheten afsöndrade lägenheter

enligt afsöndringshandlingarna och hvad som afsatts för delägarnes gemensamma

behof», så att man på ett ställe kunde se fastighetens hela

ägovälde i areal, såvidt detta af tillgängliga landtmäterihandlingar

kunde utrönas; samt

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att, som de vid laga skifte

för delägarnes allmänna behof undantagna platser, lägenheter och vägar

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

enligt lagen af den 22 maj 1891 kunde blifva och äfven blifvit föremål

för skifte, så att undantagen kunde minskas både till antal och areal,

ja t. o. m. i hufvudsak försvinna, och arealen för sådana delningar på

de olika jordbruksfastigheterna, då så skett, måste införas, det vore

önskvärdt, att hvarje skifteslags undantag uppfördes på ett särskildt

upplägg före de till detsamma hörande särskilda jordbruksenheterna, så

att af jordregistret, utan ständigt upprepade undersökningar af skifteshandlingarna,

bestämda upplysningar i detta hänseende lätt kunde vara tillgängliga,

i hvilket fall för sådant upplägg i 5:te kolumnens rubrik skulle

inskrifvas orden: »samt ändamål med undantag af oskifto» samt sedermera

ändamålet med aftagen och, om flera sådana för samma behof

afsätta, antalet i samma kolumn utmärkas, hvarefter sammanlagda arealerna

för alla aftåg af samma slag borde utföras i kolumnerna 6 —11

och till sist efter alla aftags slut summa utföras, samt, så snart genom

skifte förändring häruti inträffat, de ursprungliga arealerna öfverlinjeras

och nya insättas, hvarjämte nödiga anteckningar och upplysningar borde

lämnas i kolumn 18.

Gifvet är, att det i flera afseenden skulle medföra fördelar, om

jämväl undantag för skiftesdelägares allmänna behof kunde i jordregistret

fullständigt redovisas, men synes det kollegium som om kostnaderna

därför skulle öfverstiga de fördelar, man därmed afser att vinna.

4:de stycket.

Vid detta stycke har anförts af förste landtmätaren i Kalmar län:

att då jord från landsbygden kunde blifva Överflyttad till och införlifvad

med stad samt sjösänknings- och tilläfventyrs jämväl andra

förrättningar kunde verkställas af annan person än landtmätare, i stället

för »sådan landtmäteriförrättning» borde stå: »landtmäteriförrättning

eller annan åtgärd.»

Härom se under § 7.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

öde stycket.

Vid detta stycke har anförts:

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Östergötlands län: att

det visserligen varit önskvärd att, efter det afsöndring skett, stamfastigheten

erhölle nytt registernummer med angifvande af fastighetens

genom afsöndringen minskade ägovälde, men att, då en sådan anordning,

efter hvad kommitterade påvisat, ej under nuvarande förhållanden

läte sig genomföra, frågan därom måste förfalla;

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att alla från en fastighet

till arealen kända jordupplåtelser borde införas i särskild kolumn i

jordregistret samt stamfastighetens areal därmed minskas till lättnad

och ledning vid sedermera skeende afsöndringar, om än för närvarande

tillförlitliga uppgifter om ett flertal lägenheter icke kunde erhållas;

af förste landtmätaren i Göteborgs och Bohus län: att kommitterade

i sin motivering framhållit, att i registret rätteligen borde införas den

minskning i stamhemmans areal, som genom afsöndring uppkommit,

men att kommitterade ej ansett sig kunna tillstyrka sådan antecknings

införande hufvudsakligen af de skäl, att de om afsöndringarna lämnade

uppgifter skulle vara mindre tillförlitliga och i öfrigt ej utvisade från

hvilket ägoslag afsöndringen ägt ruin; att emellertid, om än de om afsöndringar

lämnade arealuppgifter vid granskning skulle befinnas mer

eller mindre oriktiga, dock efter å afsöndring meddelad lagfart någon

godtycklig ändring af den i upplåtelsehandlingen bestämda areal ej

kunnat ske; samt att, då ej blott vid afsöndring utan äfven vid ägostyckning

den bestämmelse hittills gällt, att redovisning af areal formulärenligt

skett endast i summa utan angifvande af ägoslag, det syntes

förste landtmätaren, som om, då öfriga skäl ej heller lade hinder i

vägen för den önskvärda kompletteringen af registret med en kolumn,

utvisande »fastighetens återstående areal efter sista afsöndring», det för

registrets fullständigande härutinnan nödiga tillägg af en kolumn borde

tillstyrkas, hvarigenom vunnes så stor fördel, att däremot anförda skäl

borde vika;

af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.

Majds befallningshafvande i nämnda län instämt: att jordregistret borde

vara så inrättadt, att man, där så läte sig göra, efter hvarje afsöndring

kunde se, huru mycket i areal återstode af det hemman eller den

lägenhet, hvarifrån afsöndringen ägt rum, hvilket lätt kunde ske genom

att öka kolumnernas antal i formuläret med en kolumn: »Fastighetens

areal efter sista afsöndringen», hvarigenom vunnes den för
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

del, att man, utan att därför behöfva genomgå samtliga afsöndringar,

genast efter sista afsöndringen kunde se, om ett hemman tålde flera

afsöndringar eller icke; att kommitterade väl medgifvit, att en sådan

minskning i stamhemmanets areal rätteligen borde äga rum, men att

kommitterade dock icke ansett sig kunna tillstyrka densamma, hufvudsakligast

på den grund, att de arealuppgifter, som lämnades vid afsöndringar,

icke vore grundade på af landtmätare efter vederbörligt förordnande

verkställda mätningar och därför icke skulle vara så tillförlitliga,

att de kunde läggas till grund för dylika beräkningar; att det

väl ej vore tvifvelaktigt, att dessa arealuppgifter vore mer eller mindre

otillförlitliga, men att, om man närmare granskade hela den nuvarande

mätningsmetoden, man lätt torde finna, att några absolut rätta arealuppgifter

vore ytterst svåra att åstadkomma; att för öfrigt, om de vid

afsöndringarna lämnade arealuppgifterna vore riktiga eller icke, detta

ej torde härvid inverka, enär, på samma gång afsöndringen fastställdes,

äfven de i upplåtelsehandlingen meddelade bestämmelser såväl till areal

som i öfrigt fastställdes och erhölle samma bindande kraft som andra

officiella uppgifter, hvarför de därefter ej godtyckligt kunde ändras;

att kommitterade vidare såsom skäl för sin åsikt att icke tillstyrka

minskning af stamhemmanets areal för hvarje ny afsöndring framhållit,

att vid afsöndring ej redovisades från hvilket ägoslag afsöndringen ägt

rum, men att detta, på grund af hvad som anförts under lista stycket

af förevarande paragraf samt med stöd af gällande jordafsöndringsförordning,

som icke talade om, huru stor del som finge afsöndras från

hvartdera af de olika ägoslagen, men väl från hemmanet i dess helhet,

vore ett föga talande skäl; att för kommitterades åsikt väl delvis talade

att, på sätt kommitterade framhållit, afsöndring skett från samfälld mark

och därför ej registrerats för stamfastigheten eller från flera fastigheter,

utan att uppgift förelåge, huru stor del af afsöndringen som tagits

från hvarje fastighet, men att detta ej kunde utgöra hinder för

att redovisa de stamfastigheter med afsöndringar, för hvilka pålitliga

uppgifter kunde erhållas; att man äfven borde kunna antaga såsom

sannolikt, att jämväl för sådana afsöndringar, för hvilka pålitliga uppgifter

för närvarande saknades, sådana framdeles kunde vinnas, då det

blefve lättare att komplettera dessa, som väl torde få anses utgöra ett

försvinnande fåtal af samtliga afsöndringar, än att komplettera hela

jordregistret härutinnan; samt att i hvarje fall ej härefter några afsöndringar

komme till stånd, där man icke kände såväl stamhemmanets som

afsöndringens areal, äfvensom att förhållandet torde varit detsamma

med alla de afsöndringar, som tillkommit på grund af 1896 års lag

om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring; samt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

af förste landtmätaren i Norbottens län: att enligt § 10 sammanlagda

ägovidderna, som vid fastigheten öfvergångna landtmäteriförrättningar

blifvit bestämda, för hvarje ägolott skulle införas i kolumnerna

6—11, hvadan arealen för vid sådana förrättningar utbrutna jordafsöndringar

ej komme att ingå i stamlägenheternas utan i jordregistret endast

införas på det ställe, där afsöndringen inregistrerades; att däremot

för sådana afsöndringar, som ej enligt § 83 i skiftesstadgan ingått

i skifte, i 6—11 kolumnerna skulle införas de arealer, som enligt

afsöndringshandlingarna hörde till lägenheten, utan att stamfastigheten

skulle registreras under nytt nummer eller förut uppförda arealer för

densamma ändras, hvadan dessa senare lägenheter komma att beträffande

arealen dubbelföras, hvilket syntes mindre lämpligt; att, då de

allra flesta äldre, för alltid upplåtna jordafsöndringar, för hvilka areal

och läge ostridigt varit minst noggrant beskrifna i köpekontrakten, och

äfvenså en stor del yngre sådana redan upptagits och redovisats i å

landtmäterikontoret förvarade skiftes-, hemmansklyfnings- och ägostyckningshandlingar,

det hufvudsakligen vore de i senare tid verkställda

jordafsöndringarna och de, som hädanefter upplätes, hvilka komme att

dubbelföras, ända tills de genom behörig landtmäteriförrättning blifvit

afskilda från stamlägenheterna; att, då dessa senare afsöndringslägenheter

i de allra flesta fall varit för yttrande inlämnade till länets landtmäterikontor

och underkastats pröfning rörande läge, gränser och areal

m. in., där så erfordrats, samt de, med hvilka sådant ej skett, i alla

händelser måst för fastställelses vinnande vara noggrant beskrifna med

riktig areal, behöfliga upplysningar därom lätt syntes kunna anskaffas

från de hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande kvarvarande handlingar

rörande lägenheternas fastställelse samt någon gång, om dessa

ej vore tillfyllest, från lagfarts- och fastighetsböckerna eller lägenhetsägarnes

köpehandlingar; att han därför ville hemställa, huruvida ej den

för en stamfastighet ursprungligen registrerade arealen, sedan sådana afsöndringar,

som ofvan nämnts, blifvit inregistrerade med därtill hörande

areal, borde öfverlinjeras och nya uppgifter efter mot lägenheternas

areal svarande minskning under de så öfverlinjerade införas, helst sådana

afsöndringar, som efter registrets upprättande fastställdes, skulle

till förste landtmätaren för inregistrering öfverlämnas, hvarvid lätteligen

af honom från kartor för stamfastigheten kunde utrönas de olika

ägoslag, hvaraf afsöndringen bestode; att om så skedde dels den i mantal

sätta fastigheten komme att stå bokförd för sin verkliga areal, dels

genom jämförelse mellan den först utmärkta öfverlinjerade och den

sist för stamlägenheten kvarstående arealen utan vidlyftiga hopsumme
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

ringar af samtliga därifrån gjorda afsöndringar genast kunde afgöras,

huru stor del af den ursprungliga jordfastigheten afsöndrats; samt att

endast sådana afsöndringar, för livilka till följd af sväfvande beskrifning

arealer ej kunde bestämmas eller de olika ägoslag, hvaraf de bestode,

klargöras, fortfarande borde ingå i stamfastigheterna och detta

förhållande antecknas i kolumn 18 både för stamfastighetens och afsöndringens

registernummer.

I afseende å förevarande stycke innehåller kommitterades motivering

(s. 119):

»Rätteligen borde vid införande i jordregistret af lägenhet, som

uppkommit genom afsöndring, en mot lägenhetens areal svarande minskning

göras i stamfastighetens registrerade ägovidd. Då emellertid arealuppgifterna

för afsöndrade lägenheter, hvilka uppgifter sällan grunda

sig på af landtmätare efter vederbörligt förordnande verkställda mätningar,

ofta äro synnerligen bristfälliga och merendels ej utvisa, från

hvilket ägoslag afsöndringen ägt rum, samt afsöndringar tillika i många

fall skett från mark, som är samfälld eller af annan anledning ej

registrerats för stamfastigheten, eller från flera fastigheter utan att

uppgift föreligger, huru stor del som tagits från hvar och en, hafva

kommitterade ansett en sådan minskning ej böra göras.»

»Vill man skaffa sig uppgift om den ungefärliga areal, som afsöndrats

från en fastighet, kan man erhålla all den upplysning, som

är möjlig, genom att följa anteckningarna i kolumn 18 af fastighetens

rum och rummen för de fastigheter, ur hvilka den utbrutits.»

»Har afsöndrad lägenhet enligt § 83 af skiftesstadgan ingått i

skifte, och sålunda både stamfastigheten och afsöndringen redovisats i

delningsbeskrifningen såsom särskilda fastigheter, ingår naturligen i

den ägovidd, som på grund af skiftet införes för stamfastigheten, ej

den till lägenheten hörande mark.»

Efter kollega uppfattning vore det en synnerligen stor brist, om

jordregistret ej lomme att angifva den areal, som för en fastighet återstår

efter därifrån skedd afsöndring. Bland de skäl kommitterade anfört

mot införande af sådan anteckning förekommer bland annat, att arealuppgifterna

för afsöndringar merendels ej utvisade, från hvilka ägoslag

afsöndring ägt rum, hvarför minskning i stamfastighetens areal ej kunde

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

göras för de särskilda ägoslagen. Att minskning göres för de särskilda

ägoslagen är emellertid ej nödvändigt, utan torde det vara tillräckligt,

om jordregistret angifver stamfastighets återstående summa ägovidd,

och synes det kollegium, som om, därest man inskränker sig härtill,

i flertalet tall sistnämnda ägovidd skulle kunna af förste landtmätaren

uträknas. Det kan därför ifrågasättas, om icke mellan kolumnerna

11 och 12 en ny kolumn borde införas med rubrik »återstående areal

efter senast införda afsöndring». I de fall, där denna areal ej kunde

tillförlitligt angifvas, hvilket särskild! torde blifva händelsen,'' där afsöndring

skett från flera fastigheter, kunde i den nya kolumnen göras

en härpå syftande anteckning, såsom t. ex. »Ej utr.» eller 10,0165 hr

(andel i l11 och l12 ej frånr.). Skedde eu ny afsöndring, skulle den

i sagda kolumn införda arealen öfverlinjeras med rödt och den nya

arealen i stället införas. Kollegium föreställer sig att, därest den nya

kolumnen, hvarför plats delvis torde kunna beredas genom minskning

af en del af de föregående kolumnerna, erhölle samma bredd som t. ex.

kolumn 5, utan särskilda underafdelningar för hektar, ar och kvadratmeter,

densamma i allmänhet skulle för lång tid blifva tillräcklig, utan

att öfverföring till nytt rum behöfde ifrågakomma, och vunne man

genom införande af en sådan kolumn äfven möjlighet för förste landtmätaren

att i sådana fall, där arealen ej uträknats vid jordregistrets

upprättande, men sådan uträkning sedermera på begäran af enskilda

eller myndigheter skett, kunna till framtida efterrättelse i jordregistret

göra anteckning om den sålunda uträknade arealen.

§ 11

Vid denna paragraf har anförts af förste landtmätaren i Kalmar

län: att al skäl, som framhållits vid § 10 mom. 4, i stället för »landtmäteriförrättningar»

borde stå »landtmäteri- eller andra förrättningar».

Härom se under § 7.

§ 15.

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att, då de beslut, som

komme att meddelas af landtmäteristyrelsen eller andra myndigheter

rörande öfverföring af fastighet till särskilda upplägg m. m.,°torde

grunda sig på handlingar, af hvilka förste landtmätaren måste få del,

i förordningen borde intagas bestämmelse, hvarest dessa handlingar

för framtiden skulle förvaras; samt

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

af förste landtmätaren i Ålfsborgs län: att, då de beslut, som komme

att meddelas af landtmäteristyrelsen eller andra myndigheter rörande

öfverföring till särskildt upplägg m. m., torde grunda sig på handlingar,

af hvilka förste landtmätaren måste få del, och dessa handlingar

borde för framtiden förvaras, bestämmelse härom borde meddelas i förordningen

om jordregister, emedan det kunde inträffa, att en knapphändig

anteckning om desamma i kolumn 18 ej vore tillräcklig.

Särskild bestämmelse i det af bemälde förste landtmätare angifna

syfte torde ej vara erforderlig, då den myndighet, som i frågan har att

besluta, ej lärer underlåta att gifva förste landtmätaren del af sådana till

grund för beslutet liggande handlingar, som kunna vara åt vikt för

beslutets riktiga tolkning eller dess vederbörliga anteckning i jordregistret.

§ 16.

Försåvidt ej vid öfverföring till särskildt upplägg förändring måste

ske i jordeboken, torde det kunna jämväl i det fall, att fråga är om

flere jordeboksenheter eller delar däraf, uppdragas åt Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att bestämma det namn, hvarunder fastigheten

skall å det särskilda upplägget upptagas, och får kollegium därför

hemställa, att § 16 måtte erhålla följande lydelse:

»Skall fastighet, som består af flere jordeboksenheter eller delar

däraf, i enlighet med landtmäteristyrelsens jämlikt § 15 meddelade beslut

öfverföras till särskildt upplägg, iakttages därvid, att, i fall fråga

är om flere jordeboksenheter med gemensamt namn, tillhörande samma

by, fastigheten upptages med bynamnet jämte alla jordeboksnumren,

men eljest under den benämning, som af vederbörlig myndighet blifvit

eller af Konungens befallningshafvande på därom gjord framställning

kan varda fastigheten åsatt.

Består fastigheten — — — — — — — — — — — — — —

åsatt.»

§ 18.

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att de öfver den till järnvägar

och kanalb}7ggnader hörande mark af landtmätare upprättade

kartor och handlingar borde i länelandtmäterikontoren deponeras, emedan

dessa akter, såsom nu vore förhållandet, förvarades utan sakkunnig

vård, vore svårtillgängliga och lätt'' kunde förkomma; samt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län: att efter

orden »om ändring eller utrifning af vattenverk)) borde tilläggas: »eller

om dikning och annan afledning af vatten», då med stadgandet i förevarande

paragraf torde afses icke blott de lägenheter, som tillkommit

på grund af före år 1880 gällande lagstiftning om vattenafledning, utan

jämväl område, som till följd af bestämmelserna i §76 af lagen om dikning

och annan afledning af vatten den 20 juni 1879 tillfallit intressenterna

i ett vattenledningsföretag.

Det synes kollegium, som om benämningen afsöndring ej borde användas

beträffande sådana upplåtelser, som skett i enlighet med författningarna

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om

ändring eller utrifning af vattenverk.

Hvad det af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län

föreslagna tillägget till förevarande paragraf angår, torde detsamma ej

vara erforderligt, enär område, som till följd af bestämmelserna i § 76

af lagen om dikning och annan afledning af vatten tillfaller intressenterna

i ett vattenafledningsföretag, i jordeboken skall upptagas såsom en för

sig bestående lägenhet.

§ 20.

Denna paragraf torde böra så formuleras att däraf tydligt framgår,

att det är de kartor och förrättningshandlingar, som legat till grund

för fastighets registrering, å hvilka registernumret bör på angifvet sätt

antecknas.

Kap. 2. Särskilda bestämmelser för jordregistrets första uppläggande.

§ 22.

Vid denna paragraf har anförts af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kalmar län: att, då den förteckning, som det skulle åligga

landskontoret att upprätta öfver alla i jordeboken antecknade, för alltid

afsöndrade lägenheter, innehölle allt, som kunde tänkas vara att i allmänhet

inhämta ur de handlingar, som legat till grund för beslutet om

fastställelse!!, det syntes Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande öfver
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

flödigt öfverlämna dessa handlingar till förste landtmätaren jämte förteckningen,

utan att det vore tillräckligt, att förste landtmätaren berättigades

rekvirera afsöndringsakten, om lian i något visst fall ansåge sig

däraf vara i behof.

Väl kan det särskildt vid reglering af afgälder enligt lagen den

25 maj 1905 om afgäld från afsöndrad lägenhet vara af vikt för Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att hafva lätt tillgång till afsöndringshandlingarna,

men eljest synes det kollegium som om, särskildt då i

stort antal fall kartor äro bilagda nämnda handlingar, dessa lämpligast

borde förvaras i landtmäterikontoret, försåvidt ej i något län utrymmesförhållandena

därför lägga hinder i vägen.

I fråga om det af häradsskrifvaren gjorda utdraget ur jordeboken

får kollegium hänvisa till hvad som anförts beträffande anvisningarna

till sagda utdrag, och vill kollegium endast framhålla vikten däraf, att

den granskning af jordeboken, som verkställes af häradsskrifvaren och

å landskontoret, blifver så noggrann ske kan, så att de felaktigheter,

som kunna förekomma i jordeböckerna, i största möjliga utsträckning

måtte blifva rättade redan i samband med jordregistrets uppläggande.

§ 23.

(Allmän motiv., s. 99.)

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Kalmar län: att efter »uppräknade handlingar))

borde inflickas »af förste landtmätaren)), på det någon tvekan ej

skulle uppstå om den ämbetsman eller myndighet, som hade att till

domhafvanden öfversända vederbörande handlingar; samt

af förste landtmätaren i Gäjleborgs län: att, då beträffande afsöndringar,

som ej blifvit fastställda af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

men å hvilka lagfart meddelats, utan större svårigheter uppgifter

kunde erhållas genom kommunalmyndigheterna i de särskilda

socknarna, det vore lämpligt, äfven om tilläfventyrs en eller annan af

dylika afsöndringar icke komme med, att så många som möjligt upptoges

i jordregistret vid dess första uppläggande, emedan i fråga om dessa

tidiga afsöndringar arealen för hvar och en af dem vore temligen stor,

beroende på att de ganska ofta utgjordes af syskons utlösen vid hemmanets

försäljning till ett af barnen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På det af förste landtmätaren i Kalmar län anförda skäl anser

kollegium att efter orden: »uppräknade handlingar» bör inflickas »af förste

landtmätaren». Däremot skulle det efter kollega uppfattning allenast

medföra oreda, om afsöndrade lägenheter, som ej blifvit fastställda af

Eders Kungl. Majits befallningshafvande, men å hvilka lagfart meddelats,

biet ve införda i jordregistret, innan uppgift om desamma, i den

ordning förslaget angifver, inkommit från domhafvanden.

§ 26.

(Allmän motiv., s. 100.)

Vid denna paragraf har anförts:

af Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Kopparbergs län: att

uttrycklig bestämmelse saknades, hvilken åtgärd Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skulle hafva att vidtaga, etter det enligt förevarande

paragraf jordregistret jämte anmärkningar öfverlämnats till Eders Kungl.

Maj :ts befallningshafvand e;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Jämtlands län: att i

förevarande eller i särskild paragraf föreskrift borde intagas, i hvilken

ordning de anmärkningar, som framställdes mot jordregistret, skulle

blifva föremål för pröfning och afgörande, hvarjämte det borde bestämmas

att och inom hvilken tid jordregistret med tillhörande handlingar

samt inkomna anmärkningar, sedan de af vederbörande kommunalstämmas

ordförande blifvit insända till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

borde till förste landtmätaren återställas;

åt Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kalmar län: att den

föreslagna granskningen i orterna af det nyupplagda jordregistret torde

blifva nästan betydelselös, då, vid det förhållande att anteckningen

i registret icke komrne att hafva någon som helst rättslig betydelse

för vederbörande, man knappast torde kunna, äfven om kungörelser

om tillfälle till registrets granskning upplästes i kyrkorna eller annorledes

meddelades jordägare flere gånger under granskningstiden, förvänta,

att dessa mera allmänt skulle ägna någon ingående granskning

åt registret, hvarför möjligen befintliga fel eller otydligheter sällan

torde blifva upptäckta genom granskningen i orterna; att då emellertid

vid arbetet med registrets första uppläggande sannolikt komme att

inträffa fall, då tillgängliga handlingar vore i ett eller annat afseende

så otydliga, att desamma icke utan förtydligande upplysningar från

vederbörande ägare eller utredningar på ort och ställe kunde läggas

till grund för anteckningar i registret, det syntes önskligt, att dylik

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

utredning finge verkställas, i hvilket afseende Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ville föreslå, att förste landtmätaren i förekommande

dylika fall skulle anmäla förhållandet för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som borde infordra den äskade upplysningen eller, därest

jordägarnes hörande på särskilda sammankomster ansåges erforderligt,

förordna kronobetjäningen att hålla sådana; att därigenom visserligen

kostnader skulle uppstå utöfver dem, kommitterade beräknat, men att,

då ersättningen till kronobetjäningen syntes kunna inskränkas till reseersättning

för resa till och från sammanträdena, Indika borde kunna

hållas i ett sammanhang för hela socknen, kostnaderna för den sålunda

föreslagna anordningen icke kunde blifva afskräckande höga;

af förste landtmätaren i Uppsala län: att då jordförhållandena i sagda

län och särskildt dess norra del vore så tilltrasslade, att någon reda

däri ej kunde ernås annat än genom undersökning på ort och ställe,

uppläggandet af jordregistret borde föregås af en jordransakning;

af förste landtmätaren i Kalmar län: att det ville synas som om

icke blott en utan flera kungörelser borde uti sockenkyrkan uppläsas

under den tid af 60 dagar, som jordregistret läge hos kommunalstämmans

ordförande, hvarjämte allmän kungörelse borde inflyta i ortstidningarna

åtminstone 4 gånger under loppet åt de 60 dagarna, liksom

ock på lämpligt ställe inom socknen borde anbringas anslag därom, att

jordregistret funnes tillgängligt hos kommunalstämmans ordförande,

hvarigenom sakrika upplysningar mången gång torde vinnas och. därigenom

åstadkommas att ej allt för många framtida ändringar i registret

komme i fråga; samt

af häradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att granskningen i orterna

af jordregistret för de särskilda socknarna torde, för att den i någon

mån skulle blifva effektiv, böra verkställas af kommunalstämman eller

venom af stämman utsedde ombud.

ö

Med hänsyn till jordregistrets uppgift att närmast utgöra en sammanfattning

från skilda källor af åtskilliga en fastighet rörande förhållanden,

utan att särskild fastställelse å jordregistret meddelas, torde

för detsammas uppläggande särskild jordransakning icke vara erforderlig,

liksom ej heller annat än undantagsvis undersökningar å ort

och ställe. Det är emellertid gifvet., att förste landtmätaren måste hafva

befogenhet såväl att skriftligen i förekommande fall infordra erforderliga

uppgifter, som ock att, där det af vederbörande — antingen Eders

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Ktmgl. Majits befallningshafvande eller landtmäterietyrelsen — anses

erforderligt, verkställa undersökningar på ort och ställe, och har kollegium

under denna förutsättning ej funnit annat att vid förevarande

paragraf erinra, än att, på det kommunalstämman måtte blifva satt i

tillfälle att, där den så önskar, genom utsedde personer granska jordregistret,

i lista stycket bör tilläggas, att jordregistret skall af kommunalstämmans

ordförande inför kommunalstämman anmälas, att föreskrift

torde böra meddelas, att jordregistret med framställda anmärkningar

omedelbart skall af Eders Kungl. Majits befallningshafvande till förste

landtmätaren öfversändas, samt att anmärkning, som ej inlämnats genom

kommunalstämmans ordförande, bör få ingifvas omedelbart till förste

landtmätaren.

Kommitterades förslag innehåller ej föreskrift, huru de anmärkningar,

som i anledning af förevarande paragraf eller eljest framställas

mot jordregistret, skola blifva föremål för pröfning och afgörande.

Gifvetvis tillkommer denna pröfning i första hand förste landtmätaren,

och äger den, som framställt anmärkningen, därest han ej nöjes med

förste landtmätarens åtgärd, draga frågan under landtmäteristyrelsens

pröfning, men synes det kollegium tveksamt, om det kan vara erforderligt,

att uttrycklig föreskrift därom intages i förordningen om jordregister.

§ 27.

I förevarande paragraf torde föreskrift böra införas, att, sedan

beslut i anledning af den hos Eders Kungl. Majits befallningshafvande

gjorda anmälan meddelats, underrättelse om beslutet skyndsamt

skall jämlikt § 33 meddelas förste landtmätaren för anteckning

i jordregistret.

Al de anmärkningar, hvilka jämlikt förevarande paragraf göras hos

Eders Kungl. Majits befallningshafvande, torde åtskilliga kunna företagas

till afgörande af denna myndighet, men i allmänhet måste de beslut,

som af Eders Kungl. Majits befallningshafvande efter vederbörandes

hörande meddelas i anledning af sagda anmärkningar, underställas

kammarkollegii pröfning och stadfästelse, såsom särskildt är händelsen,

då fråga är, om viss fastighet skall ur jordeboken uteslutas eller i

densamma upptagas, och synes det därför vara af vikt, om vid behandling

af hithörande frågor kunde iakttagas ett enklare förfaringssätt,

än hvad hittills varit fallet, i hvilket afseende kollegium, därest beslut

fattas om jordregisters upprättande, framdeles torde få till Eders Kungl.

Majit afgifva särskildt förslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kap. 3. Särskilda bestämmelser för jordregistrets förande.

Då i rubriken till kap. 2 användts uttrycket »första uppläggande»,

kan det ifrågasättas, om icke i rubriken till förevarande kapitel uttrycket

»förande» borde utbytas mot »fortsatta förande».

§ 28.

I andra stycket synes uttrycket »införa förrättningen i jordregistret»

böra utbytas mot: »med ledning'' däraf införa vederbörliga anteckningar

i jordregistret».

§ 30.

Vid denna paragraf bär anförts:

af förste landtmätaren i Kalmar län: att stadgande borde inflyta,

att afsöndriugshandlingarna efter begagnandet borde återställas till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, då det ej kunde vara lämpligt,

att dessa skrymmande handlingar för framtiden förvarades uti de

i allmänhet trånga landtmäterikontoren;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kalmar län: att för

fullständighetens skull uti denna paragraf uttryckligen borde utsättas,

ätt afsöndringshandlingarna och beslutet skyndsamt skulle till Eders

Kungl. Maj ds befallningshafvande återställas; samt

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län: att

den anteckning, som förste landtmätaren enligt förevarande paragraf

hade att verkställa om fastställd afsöndring, enligt Eders Kungl. Majds

befallningshafvandes mening borde verkställas icke å »beslutet om fastställelsen»

utan åjkjälfva afhandlingen om jordafsöndringen.

För så vidt hinder ej möter af utrymmesskäl, synes det, i öfverensstämmelse

med hvad kollegium under § 22 uttalat beträffande handlingarna

som angå äldre afsöndringar, vara lämpligast, att jämväl

handlingarna rörande afsöndringar, som härefter fastställas, förvaras a

landtmäterikontoren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Lika med kommitterade anser kollegium, att, då det ej kunnat

ordnas så, att afsöndrad lägenhets registernummer inflyter i Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut om fastställelsen, anteckning

om dess registernummer bör göras å sagda beslut, och synes det vid

sådant förhållande ej vara erforderligt, att liknande anteckning göres

jämväl å själfva afhandlingen om jordafsöndringen.

I första stycket bör uttrycket )) afs öndringshandl ingår na» utbytas

mot: »beslutet om fastställelsen med de till grund därför liggande handlingar».

§ 31.

I denna paragraf förutsattes, att från boställen eller andra publika

hemman eller lägenheter, som icke innehafvas under stadgad åborätt,

lägenheter skulle för alltid afsöndras, utan att upplåtelsen skedde

med äganderätt. Så har under en lång följd af år varit fallet vid

upplåtelser för vissa allmänna ändamål. Enligt af Eders Kungl. Maj.,

under senare tid meddelade beslut hafva emellertid upplåtelser för omförmälda

ändamål medgifvits endast under nyttjanderätt samt så länge

området i fråga för det afsedda ändamålet användes och laga hinder

ej möter. . Lägenheter, som upplåtits under sistnämnda villkor, böra

gifvetvis ej i jordregistret införas, men synes i anledning häraf någon

ändring i förevarande paragraf ej erfordras.

§ 32.

Vid denna paragraf har anförts:

af förste landtmätaren i Kalmar län: att visserligen ett särskildt

stadgande intagits, att domhafvanden skulle meddela upplysning om de

afsöndringar, som tillkommit genom upplåtelse till enskild järnväg, men

att detta stadgande syntes böra kompletteras genom uppgifter från vederbörande

rådstufvurätt, som hade att handlägga järnvägsexpropriationer,

hvarför föreskrift därom borde i § 32 meddelas; samt

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län: att af anledning,

som framhållits vid § 18, efter orden »af vattenverk)) borde

tilläggas »eller om dikning eller annan afledning af vatten».

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Beträffande benämningen »afsöndring» i första stycket af förevarande

paragraf och hvad Eders Ivungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar

län hemställt, får kollegium hänvisa till hvad som anförts under § 18.

§ 33.

Första stycket i förevarande paragraf torde böra erhålla följande

förändrade lydelse: »Där, efter-----jorde boksenheter tillkomma

eller eljest förändringar — — — — uppgift».

§ 34.

Paragrafen synes böra affattas så, att, däraf tydligt framgår, att den

skall tillämpas, först sedan de i § 22 uppräknade handlingar för en

socken öfverlämnats till landtmäterikontoret.

§ 35.

Vid denna paragraf har anförts af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jämtlands län: att det från häradsskrifvare inom länet uttalats

såsom ett önskemål, att en afskrift af jordregistret för hvarje

fögderi skulle öfverlämnas till vederbörande häradsskrifvarekontor, så

snart registret genomgått den i § 26 af förslaget omförmälda granskning,

äfvensom att i stället för den i § 35 omförmälda uppgift utdrag af

jordregistret beträffande ändringar i eller tillägg till detsamma årligen

skulle öfversändas till häradsskrifvarne, hvilket önskemål synts Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva goda skäl för sig, samt att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förutsatte, att enligt kommitterades

mening ett exemplar af jordregistret borde öfverlämnas till förvar

å landskontoret och kompletteras genom årliga uppgifter från förste

landtmätarne, ehuru kommitterades förslag ej därom innehölle några

bestämmelser.

Därest landtmäterikontoren komma att hållas öppna viss tid hvarje

helgfri dag, synes anledning ej förefinnas, att särskildt exemplar af jordregistret

skulle föras å landskontoret, och torde enligt de af kommitterade

föreslagna bestämmelser häradsskrifvarne erhålla alla de uppgifter

ur jordregistret, som för dem kunna hafva särskild betydelse.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

§ 37.

(Allmän motiv. s. 91—95.)

Kommitterade hafva ansett det dem gifna uppdraget ej omfatta

verkställande af utredning, huruvida städernas tomter och jorclar skulle

kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna såsom ett

lämpligt underlag för städernas fastighetsböcker.

I fråga om köpingar och andra därmed jämförliga orter å landsbygden,

för hvilka tomtindelning finnes såsom i stad, hafva kommitterade

framhållit, att upprättande af jordregister enligt de för landsbygden

föreslagna bestämmelser för sådana orter ej borde ifrågakomma, försåvidt

desamma undantoges från tillämpning af de i lagen den 27 juni 1896

meddelade föreskrifter angående jordafsöndring samt lagstiftningen beträffande

nämnda orter äfven i öfrigt ändrades i den riktning riksdagen

uti underdånig skrifvelse den 28 mars 1903 ifrågasatt, men att med nu

gällande bestämmelser allmän föreskrift därom ej kunde utfärdas, utan

att det borde få ankomma på pröfning af Eders Kungl. Maj:t i hvarje

särskildt fall, om sådant undantag skulle äga rum, hvilket emellertid

i så fäll borde omfatta jämväl de områden, som läge utanför det i tomter

indelade området.

Vid hvad kommitterade sålunda föreslagit, har kollegium ej något

att erinra, men synes det kollegium vara af vikt, för att i förekommande

fäll sådant undantag af Eders Kungl. Maj:t skall kunna beviljas, att

närmare regler gifvas, huru det beträffande fastighetsboksväsendét m. m.

bör förhållas inom dylika orter, särskildt i fråga om de ej i tomter indelade

områdena.

Uti ett med anledning af väckt motion angående utredning i fråga

om jordregister för städerna och med dem jämförliga orter den 5 mars

1906 afgifvet utlåtande har sammansatta stats- och lagutskottet framhållit,

att, därest det befunnes vara af behofvet, påkalladt och lämpligt

att för landsbygden inrätta sådant jordregister, som af kommitterade

föreslagits,_ skäl förefunnes att äfven för städerna, särskildt hvad de i

tomter ej indelade områdena anginge, åstadkomma ett liknande underlag

för städernas fastighetsböcker, och får kollegium, som härutinnan

instämmer med bemälda utskott, i underdånighet hemställa, att, försåvidt

utredning kommer att verkställas, huruvida tomter och jordar i

städerna må kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna

såsom ett lämpligt underlag för fastighets bokföringen, denna undersökning

äfven må komma att omfatta sådana orter å landsbygden, för

hvilka tomtindelning finnes såsom i stad.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

§ 40.

lista punkten.

Denna punkt synes böra erhålla följande förändrade lydelse: »att

bestämmelserna — — — -— meddelats förste landtmätareu 5».

2:dra och 3:dje punkterna.

I afseende å dessa punkter har anförts:

af Eders Kunql. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att, med

hänsyn till den uppfattning Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande uttalat

i fråga om jordebokens fortsatta förande, bestämmelsen att i de

orter, där jordebok icke upprättats i enlighet med kammarkollegii kungörelse

den 28 januari 1870, sådan jordebok först borde upprättas och

fastställas, innan jordregister infördes, vore onödig och särdeles betungande

utan motsvarande nytta, samt att i dessa orter jordregister i

stället borde uppläggas med ledning direkt af tillgängliga handlingar

om rådande jordförhållanden och under tillämpning af de särskilda föreskrifter,

som'' Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; _

af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att bestämmelsen i § 40

punkt 2 vore till skada för länet, emedan detsamma därigenom komme

i saknad för en längre tid af ett mycket behöfligt och värderikt jordregister;

att jordebok väl funnes för Yästerbergslags fögderi, hvilken

jordebok upprättats år 1882 och fastställts aret därpå, men att denna

jordebok ej lämpade sig att lägga till grund för jordregistret, enär det

numera vore omöjligt att uppgifva lägen och arealer för däri upptagna

jordeboksnummer; att enligt hans förmenande jordregistret för sagda län

borde kunna uppläggas samtidigt med jordregister för öfriga län och

upprättas enligt i länets landtmäterikontor förvarade storskiftes-, åbodelnings-

och laga skiftes-handlingar samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de uppgifter, som legat till grund för fastighetsböckernas

uppläggande, hvarefter de behöfiiga jordeböckerna med ledning af detta

register kunde upprättas, på sätt kommitterade själfva föreslagit i den

allmänna motiveringen s. 96; att visserligen dugliga och fullständiga

skifteshandlingar ej funnes öfver Aspeboda, Kopparbergs och Sundborns

socknar samt Hosjö kapellag i Vika socken, men att med jordregister

för dessa små delar af länet borde kunna få anstå, till dess laga skifte

öfvergått desamma; att han därför ville föreslå, att § 40 punkt 2 finge

utgå eller, om detta ej ansåges lämpligt, att samtliga undantagsförord
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

ningar för Kopparbergs län samt öfriga därmed sammanhängande förordningar,

som för närvarande vore under förslag att omarbetas och

förändras, i ett sammanhang måtte utredas och pröfvas, på det att

ifrågavarande län i förenämnda afseenden måtte blifva likställdt med

riket i öfrigt;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län; att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till fullo instämde i hvad

förste landtmätaren i länet ofvan anfört, såsom sin bestämda mening

framhållit, att därest med hänsyn till de af kommitterade anmärkta

förändringar i beskattningsväsendet samt andra förhållanden uppläggandet

af nya jordeböcker i enlighet med kammarkollegii kungörelse

den 28 januari 1870 kunde anses vara af verkligt behof eller ens af

lämplighetsskäl påkalla*;, hvilket Eders Kungl. Majrts befallningshafvande

för sin del betviflade — sådana njm jordeböcker måtte, på sätt

ock kommitterade i sin allmänna motivering för visst fall förutsatt,

grundas just å det material, som ensamt kunde bilda underlag för jordregistret

inom länet, nämligen å de i landtmäterikontoret tillgängliga

storskiftes-, åbodelnings- och laga skiftes-handlingar;" att den princip,

kommitterade velat fastslå, eller att jordeboken måste blifva underlaget

för uppläggandet af jordregistret, således icke efter Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes uppfattning vore giltig hvad Kopparbergs län anginge,

liksom också tillämpningen af kommitterades förslag i förevarande

del enligt Eders Kungl. Maj:s befallningshafvandes mening

ovillkorligen skulle medföra en afsevärd och onödig omgång i arbetet

för jordregisters uppläggande för länet; att, om i allt fall ny jordebok

skulle uppläggas för de delar af länet, där sådant enligt kammarkollegii

ofvannämnda kungörelse borde äga rum, hinder åtminstone icke torde

möta, att arbetet därmed och uppläggandet af jordregister fortginge

jämsides,. vid hvilket förhållande kommitterades anmärkning bortfölle,

att »de i fastierhetsböckerna upptagna beteckningar för fastigheterna i

ett stort antal fall icke kunna läggas till grund för åsättande af sådana

registerbeteckningar, som i förordningen om jordregister afses»; att

berörda anmärkning nämligen — då enligt § 8 i förslaget mantalet för de

orter, där, såsom i större delen af länet vore fallet, mantalsräkning ej

vore i bruk, finge utbytas mot annat skattetal — endast torde angå

jordnaturen, hvarom dock utredning kunde vinnas betydligt lättare än

medelst den vidlyftiga apparat, som erfordrades för uppläggande af nya

jordeböcker; att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i öfrigt föreställde

sig att, på sätt jämväl kommitterade syntes antyda, summariskt

register för alla fastigheter inom ett län just skulle motsvaras af länets

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

jordebok, som i öfrigt endast skulle förmedla »anknytningen med den

närmast förflutna tidens fastighetsförhållanden», men att sådan anknytning

lättare och mera effektfullt kunde åstadkommas genom summariskt

utdrag af vederbörande skifteshandlingar än medelst ny jordebok; samt

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för den skull hemställde, att

punkt 2 i förevarande paragraf måtte ur förslaget utgå, med erinran tillika

att medelst det i punkt 3 af samma paragraf föreslagna välgrundade stadgande

kunde vinnas anstånd med uppläggandet af jordregister för de delar

af länet, där för sådant ändamål äfvensom för uppläggandet af nya jordeböcker

erforderliga skifteshandlingar hittills helt och hållet saknats; samt

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att jordregister ej borde

upprättas för delar af län, där jorddelningen ej ännu nått sådan utveckling,

att jordbruksenheterna blifvit bestämda och utbrutna, såsom

fallet vore med Arjeplogs samt Lule och Torne lappmarkssocknar; att

då nämligen för Arjeplogs och Lule lappmarker undersökningar för efterafvittring

delvis försiggått och flera nyhemman därvid föreslagits samt

vidare undersökningar sannolikt därstädes komme att äga rum och åstadkomma

nya själfständiga jordbrukslägenheters beviljande och utläggning

samt för Torne lappmark första afvittringen ännu ej bragts till slut,

det vore olämpligt och oändamålsenligt, att jordregister upplades för

dessa socknar, förrän afvittringen i dess helhet där fullbordats och

åtminstone hemmansnumrens ägomassa genom laga skifte blifvit bestämd.

Med undantag för Västerbergslags fögderi, där hemmanens i jordeboken

af gammalt införda mantal tillika betecknat deras gärdemantal,

hade i Kopparbergs län (Dalarna) vid sidan om det gamla mantalet från

början af 1600-talet, bildats ett nytt, mot jordatalet proportionel mantal,

men upptogs detta i allmänhet ej i jordeböckerna för hvarje jordeboksenhet-,

utan måste man, där en utskyld skulle utgå efter gärde mantalet,

för hvarje skattskyldig beräkna hans mantal efter det i de särskilda

orterna brukliga jordatalet.

Tillika hade i nämnda län af gammalt en stark hemmansklyfning

och jordstyckning ägt rum, och då jordeböckerna ej kunnat iakttaga

de däraf föranledda förändringarna, hade följden blifvit, att de jordeboksenheter

(besutenheter), som en gång införts i de jordeböcker, h vilka

upprättats i början af 1600-talet-, ej hade någon motsvarighet på marken

eller i den jord, hvar och en innehade. Jordeboksenheterna upptogos

väl alltjämt i jordeböckerna, ofta betecknade endast genom de en gång

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

därå varande åboarnas namn, oförändrade sedan gammalt, oberoende af

sedermera timade åboombyten, men skedde uppbörden ej efter dessa

jordeböcker, utan hade öfverenskommelse träffats, att jordägarna inom

hvarje socken skulle deltaga i de utskylder, som hvilade å socknen, i

förhållande till den jord, hvar och en innehade, och gällde detta särskildt

roteringsbördan.

För detta ändamål skedde inom socknarna jämkningsrefningar för att

de socknen efter jordebokens jordatal och andra grunder åsätta utskylderna

skulle blifva fördelade efter det verkliga jordinnehafvet. Då det

emellertid visat sig vara förbundet med svårighet och förlust för staten

att uppbära räntorna af de många åboarna å hemmanen, träffades

sedermera den. öfverenskommelse, att räntan skulle uppbäras rotevis,

hvarvid man vid fördelningen af räntan inom roten lade till grund, ej

jordatalet eller mantalet, utan den andel hvar och en efter sitt jordatals

storlek tog i de roten såsom helt åliggande årspenningarna, utgörande

65 daler, eller i soldatens städja, som uppgick till 6 daler eller 192

öre, i anledning hvaraf hvars och ens ägande andel angafs i visst belopp.

soldatårspenningar eller i ett visst öretal, såsom ännu är fallet i

åtskilliga socknar, där allmänna storskiften ej ägt rum.

Då, på sätt ofvan nämnts, de i jordeböckerna upptagna enheterna

i allmänhet ej hade någon motsvarighet i jordägarnas innehaf och räntan

uppbars rotevis, sökte man för räntans utgörande vid jämkningsrefningarna

bilda nya enheter, matlag eller mantal som de kallades, genom att i ett

mantal och i en soldatrote sammanföra hvarje jordägares ofta i särskilda

mantal och soldatrotar kringspridda jordandelar. Detta var dock allenast

ett sammanräknande, ej ett sammanförande till en enhet af de

spridda tegarna, och den vid jämkningsrefningarna upprättade mantalsboken

upptog icke någon å ett visst ställe belägen egendomsandel, utan var

den allenast eu förteckning öfver hvarje bondes vid refningen innehafvande,

här och där i socknen liggande jord. De sålunda bildade

mantalen (ref boksnumren) . voro ej fasta, utan undergingo alltjämt förändringar

genom nya delningar. Någon med den faktiska besittningen

öfverensstämmande jordebok kunde därför ej upprättas, förr än skifte

öfvergått socknarna samt byarnas områden blifvit bestämda och därinom

besutna hemmansdelar utstakade, så att för hvar och en de spridda

tegarna blifvit så vidt möjligt sammandragna å ett ställe.

I detta syfte utfärdades efter förslag af landshöfding Nordin nådio-a

bref den 9 februari 1802 och den 17 augusti 1804, i anledning hvaraf

de for Dalarna så viktiga allmänna storskiftena togo sin början, hvilka

sedermera öfvergått hela Ofvansiljans och Nedansiljans fögderi samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Västerdals fögderi, med undantag för Säfsnäs socken, äfvensom Svärdsjö,

Envikens, Störa Tima, Gustafs, Silfbergs, Torsångs, Vika och Säters

socknar.

I och för dessa skiften fastställdes, för att råda bot mot den långt

drifna hemmansklyfningen och jordstyckningen, vissa villkor för besutenhet,

för obesutna delars sammanläggande äfvensom för bibehållande af

redan bildade besutenhet^, hvarvid föreskrefs, att de delar, som skulle

utgöra en besutenhet, skulle erhålla ett gemensamt besutenhetsnummer,

dock att, tills sammanslagningen ägt rum, hvardera borde hafva sitt

subnummer; och skulle, särskilt för att kunna hålla reda på den genom

storskiftena ordnade besutenhetssammansättningen, så''snart en socken

blifvit storskifta och »hvarje fullsuten, eller de till fullsutenhet sammanlagda

jordadelar, fått sin nummer i by» en ordentlig jordebok upprättas,

där by, nummer, skatt, åbons namn och hemmanets ränta m. m.

på vanligt sätt skulle införas. ni .

Den 5 februari 1829 fastställde kammarkollegium för dessa jordeböcker

ett formulär, som endast i så måtto skilde sig från det förut

gillade, att särskild kolumn skulle finnas för hemmans och lägenheters

subnummer samt areala och reducerade (uppskattade) jorda!al. Jordeböckerna

skulle upptaga ägobesittningarna i öfverensstämmelse med och

utgöra ett sammandrag ur storskifteshandlingarna. För åtskilliga socknai

upprättades väl sådana jordeböcker, men hafva dessa endast för Gagnef

och Tuna ofvan Bron msändts till kollegium, som år 1834 fastställde

jordeboken för Gagnef. I dessa jordeböcker har då för hvarje äfven

den minsta vid skiftet under särskilt nummer el ler subnummer antecknade

jordägare, jämte hans efter det reducerade jordatalet uträknade

andel i sockenutskylderna, upptagits gärdemantalet, åsatt efter den en

hvar sålunda påförda skatten, men kommo dessa jordeböcker^dock ej att

ligga till grund för uppbörden, utan uppbars räntan, där så förut ägt

rum, fortfarande rotevis, liksom äfven jämlikt Kung!, bref clen 22 augusti

1855 densamma, med undantag för Västerbergslags fögderi, vid

ränteförvandlingsuträkningarna allenast uträknades för hvarje rote, och

då besutenhetsregleringen, i anledning hvaraf ofvanberörda jordeböcker

närmast bildades, ej kunde genomföras, hafva desamma efter hand förlorat

hvarje betydelse. _ „ ,.

Då kammarkollegium den 27 oktober 1856, i enlighet med nådigt

bref den 16 därförutgångne maj, utfärdade kungörelse rörande upprättande

af nya jordeböcker, hvilka skulle utvisa det förhållande, som

vid ingången af'' 1858 ägde rum, gjordes undantag för de delar af

Kopparbergs län, hvarest storskiftesförrättningarna ännu påginge, för

hvilka nya jordeböcker borde upprättas först i den mån nämnda för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

rättningar blefve afslutade, och gjordes härutinnan ej någon ändring,

då den 28 januari 1870 kungörelse af kollegium utfärdades angående

nytt formulär för jordeböckerna.

Efter sistnämnda formulär upprättades ny jordebok för Västerbergslags

fögderi, hvilken fastställdes af kollegium år 1883. För de

öfriga fögderierna hade däremot i följd af Kungl. brefvet den 22 augusti

1855 nya jordeböcker icke upprättats, utan endast ränteförvandlingsuträkningar

för de särskilda soldatrotarna, och sedan jordeboksarbetet

blifvit i det närmaste fullbordadt, hemställde kollegium uti underdånig

skrifvelse den 22 december 1882, att med jordeböckers upprättande för

dessa fögderier skulle få anstå, till dess det i Elfdalens och Sårna socknar

af Ofvansiljans fögderi pågående storskiftet hunnit afslutas.

I anledning däraf förklarade Eders Kungl. Maj:t den 29 december

1882, att med jordeböckers upprättande för berörda fögderier skulle

tillsvidare anstå, och hafva, äfven sedan storskiftena i Elfdalens och Sårna

socknar blifvit fastställda, några åtgärder för upprättandet af jordeböcker

efter 1870 års formulär i Kopparbergs län ej vidtagits, hvarför för

nämnda län fortfarande gäller 1825 års sedan gammalt oförändrade

jordebok, utom för Västerbergslags fögderi, hvars år 1883 fastställda

jordebok emellertid, hvad hemmansbeteckningen angår, endast utgjorde

en omskrifning af 1825 års jordebok och därför, på sätt förste landtmätaren

i länet framhållit, ej heller öfverensstämmer med besittningsförhållandena

inom länet.

Hvad taxeringarna angår, skedde desamma, där räntan uppbars

rotevis, endast för de särskilda rotarna, men har numera sådan ändring

vidtagits, att särskildt taxeringsvärde påföres hvarje fastighet.

Under tiden hade emellertid frågan om upprättande af nya jordeböcker

af en annan anledning fått betydelse, i det fråga uppstått att

med ledning af jordeböckerna upplägga fastighetsböcker.

Efter det den 9 februari 1874 landssekreteraren de Laval och häradshöfdingen

Myrtin afgifvit underdånigt betänkande angående undanröjandet

af de hinder för fastighetsböckers införande, som förekomme

bland annat inom Kopparbergs län, infordrade chefen för justitiedepartementet

den 5 februari 1875, under åberopande af Eders Kungl. Maj:ts

nådiga befallning, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i nämndm

län utlåtande i fråga om de i berörda betänkande förordade åtgärder;

och anbefallde Eders Kungl. Maj:t sedermera — efter det Eders Kung].

Maj:t under den 16 juni 1875 låtit utfärda förordningar angående lagfart

å fång till fast egendom och angående inteckning i sådan egendom

— genom nådigt bref den 14 september 1875, jämte det Eders

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:t, som samma dag utfärdat kungörelse, huru lagfarts- och

inteckningsböcker skulle föras, medgaf att tills vidare finge anstå med

fastighetsböckers införande vid häradsrätterna inom Kopparbergs län,

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att inkomma med underdånigt

utlåtande, inom hvilka delar af länet och under hvilka särskilda villkor

eller bestämmelser fastighetsböcker kunde inom en snar framtid införas

vid häradsrätterna därstädes.

Uti sitt i anledning däraf den 26 juli 1884 afgifna underdåniga utlåtande

anförde Eders Kungl. Majrts befallningshafvande bland annat:

att, på sätt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande redan i skrifvelse

af den 10 februari 1876 till domhafvandena inom länet uttalat, för att

fastighetsböcker skulle kunna uppläggas, endast erfordrades kännedom

om de fastigheter, hvilka inom hvarje särskild socken funnes bildade

och från andra fastigheter blifvit med viss begränsning afskilda, så att

de hvar för sig kunde utgöra bestämda föremål för särskild ägande-,

nyttjande- eller panträtt, samt att, ehuru i nådiga kungörelsen den 14

september 1875 vore stadgadt, att sådan lägenhet skulle vara under

särskildt nummer i jordebok upptagen, den omständigheten, att fullständiga

med jordbruksfastigheterna öfverensstämmande jordeböcker icke

vore för länet att tillgå, icke borde kunna hindra fastighetsböckers uppläggande

i enlighet med öfriga föreskrifter i åberopade kungörelse beträffande

de socknar, inom hvilka en viss fastighetsbildning blifvit genom

allmänt storskifte eller laga skiften tillvägabragt, enär skifteshandlingarna

för hvarje sålunda bildad fastighet innefattade all den upplysning,

som kunde erfordras för egendomens betecknande å vederbörligt

upplägg i fastighetsboken; och afgaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

efter redogörelse, huru det förhölle sig med skiftesförhållandena

och taxeringarna i de olika socknarna, tillika detaljerad! förslag,

huru med ledning af skifteshandlingarna fastighetsböcker skulle kunna,

med undantag för bergfrälsejorden, upprättas såväl i de socknar, hvarest

allmänna storskiften ägt rum, bland hvilka Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äfven inräknade Säfsnäs socken, som i de öfriga.

Beträffande Västerbergslags fögderi framhöll Eders Kungl. Majrts

befallningshafvande, att visserligen jordebok för sagda fögderi blifvit

år 1883 af kollegium fastställd, i hvilken jordebok all inom fögderiet

befintlig jord hade mantal sig åsatt och vore, för så vidt densamma inginge

i by samfällighet, utmärkt med särskilda hemmansnummer, liksom

ock mantals- och taxeringslängderna vore behörigen inrättade så till vida,

som vid namnet å hvarje ägare eller innehafvare af jordbruksfastighet

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

funnes utsatt det mantal, som åbelöpte den jord han ägde och besutte,

men att, då den nya jordeboken, hvad hemmansbeteckningen anginge,

endast utgjorde en omskrifning af 1825 års jordebok, hvilken sistnämnda

icke vore med jordbesittningsförhållandena inom fögderiet

öfverensstämmande, hvadan följaktligen samma förhållande agde rum i

afseende å 1883 års jordebok, och då härtill komme, att i mantalsoch

taxeringslängder för hvarje i dessa upptagen fastighet, tillhörande

en by eller samfällighet, i hvilken enligt jordeboken funnes flera hemmansnummer,

saknades hvarje uppgift angående det jordeboksnummer,

till hvilket fastigheten hörde, och jämväl i de äganderättshandlingar,

som vid häradsrätterna åberopades i lagfarts- och inteckningsärenden,

allmänt saknades uppgift om till hvilket sådant nummer däri omförmäld

fastighet hörde, vid hvilket förhållande det i allmänhet torde

vara, om icke fullkomligt omöjligt, så dock förenadt med de allra största

svårigheter att åstadkomma säker utredning angående hvarje i äganderättshandlingar

eller ofvannämnda längder förekommande fastighets

jordeboksnummer, det syntes Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande,

som om anteckningar om de vid häradsrätterna förekommande lagfartsoch

inteckningsärenden icke kunde göras i fastighetsböcker, om dessa

skulle uppläggas med ledning af gällande jordebok.

Hvad bergfrälsejorden angår, som förekom i Kopparbergs, Aspeboda,

Sundborns, Vika och Torsångs socknar samt, ehuru i obetydlig

grad, i Stora Skedvi, Stora Tima och Bjursås socknar, framhöll Eders

Kungl. Majds befallningshafvande, att väl i Torsång, Vika och Svärdsjö

allmänna storskiften ägt rum, men att i de två förstnämnda socknarna

bergfrälsejorden ej däruti ingått, hvarför där liksom i Sundborns, Aspeboda

och Kopparbergs socknar, hvarest dels ringa och dels ingen skattejord

förefunnes, en sådan viss fastighetsbildning saknades, som genom

skiftesförrättningarna å skatte] orden blifvit tillvägabragt, liksom ock i

allmänhet ej i provinslandtmäterikontoret funnes att tillgå sådana kartor

öfver bergfrälselägenheternas in- och afrösningsjord, som kunde

lämna tillförlitlig kännedom och bevisning om deras innehåll och begränsning,

om än för vissa lägenheter behöriga skiftesförrättningar ägt

rum eller deras innehafvare medelst särskild!, anskaffade och fastställda

kartor fått sina ägoområden från andras afskrida; och hemställde Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande fördenskull, att, med tillämpning af

de grunder, som gällt för skiftesförrättningarna å skattejorden i Torsångs,

Vika och Svärdsjö socknar, en fullständig hemmansbildning medförande

all bergfrälsejord, med undantag för de lägenheter, för hvilkas

områden fastställda kartor redan förefunnes, omfattande skiftesåtgärd

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

efter föregången ägoaffattning borde på angifvet sätt åvägabringas,

samt att i afbidan därå borde anstå dels med införande af fastighetsböcker

vid Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslags häradsrätter

och dels med uppläggs görande för bergfrälsejord i fastighetsböckerna

vid Vika, Knifva och Hosjö, Torsångs, Stora Skedvi, Stora

Tuna och Gustafs samt Leksands, Åls och Bjursås häradsrätter.

Sedan öfver berörda utlåtande vederbörande blifvit hörde, uppgjordes

med ledning af de inkomna handlingarna inom justitiedepartementet

förslag till kungörelse angående nya fastighetsböcker vid häradsrätterna

i Kopparbergs län äfvensom till förteckning å de handlingar, hvilka

vore behölliga för fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt

de i förslaget antagna grunder, hvarvid man gick ut ifrån, att bergfrälsejorden

i Stora Skedvi, Stora Tima och Bjursås socknar kunde i

fastighetsböckerna upptagas enligt samma grunder som skattejorden,

samt att bestämmelse jämväl kunde meddelas om fastighetsböckers införande

i Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag, dock så

att vissa delar af dessa tingslag, liksom af Vika, Knifva och Hosjö

samt Torsångs tingslag, borde i fastighetsböckerna upptagas först i den

mån laga skiften ägt rum, samt att för Säfsnäs socken, då allmänt storskifte

därstädes ej ägt rum, fastighetsböcker skulle uppläggas enligt

de för riket i öfrigt gällande grunder.

Öfver berörda förslag och förteckning fick Eders Kung! Maj:ts

befallningshafvande yttra sig, hvarvid Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

bland annat anförde, att då upplyst blifvit, att allmänt skifte

ej öfvergått Säfsnäs socken, vid uppläggande af fastighetsböcker i

nämnda socken borde tillämpas, hvad i nådiga kungörelsen den 14 september

1875 vore stadgadt, med iakttagande endast däraf att, då § 2

i sagda nådiga kungörelse stadgade, att upplägg i fastighetsbok skulle

göras för hvarje under särskilt nummer i jordeboken uppfördt hemman,

torp o. s. v., men gällande jordebok för Säfsnäs, såsom icke upptagande

de olika fastigheterna under olika nummer, följaktligen icke

kunde tjäna till ledning för fastighetsböckernas uppläggande, hvaremot

tid efter annan utfärdade skatteköpebref å all inom socknen varande

jord lämpligen torde kunna läggas till grund för lagfarts- och inteckningsböckerna

för sagda socken, föreskrift torde meddelas därom, att i

fastighetsböckerna skulle göras upplägg för hvarje inom socknen belägen,

särskildt skattlagd fastighet och att i öfrigt skulle iakttagas,

hvad i 1875 års nådiga kungörelse vore stadgadt, hvarjämte Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmärkte, att då, på sätt ofvan nämnts,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

fastigheterna i Säfsnäs socken icke förekomme i jordeboken under särskilda

nummer, den uppgift, som för uppläggande af fastighetsböcker

i sagda socken borde lämnas, skulle grunda sig ej å jordeboken utan

å senaste mantalslängd, skatteköpebref och andra handlingar, som angående

fastigheterna i socknen lämnade tillförlitlig upplysning.

Den 18 mars 1887 utfärdades af Eders Kungl. Maj:t nådig kungörelse

om införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs

län, hvarvid — jämte det föreskrift meddelades, att för Säfsnäs

socken af Västerdals fögderi skulle iakttagas hvad som vore stadgadt i

kungl. kungörelsen den 14 september 1875, huru lagfarts- och inteckningsböcker

skulle inrättas och föras — förordnades:

enligt § 2 mom. 1: att inom Ofvansiljans och Nedansiljans domsagor

(Ofvansiljans och Nedansiljans fögderi), Stora Tuna och Gustafs samt

Svärdsjö tingslag af Falu fögderi, Säters tingslag af Hedemora fögderi,

Malungs, Lima och Äppelbo samt Näs, Järna och Flöda tingslag med

undantag'' för Säfsnäs socken i Västerdals fögderi, skulle uti såväl lagfarts-

som inteckningsboken för hvarje tingslag göras ett upplägg dels

för en hvar i tingslaget belägen, uti delningsbeskrifning vid storskifte

såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dels ock för hvarje hemman

eller lägenhet, som efter sådant skifte uppkommit genom skattläggning

af jord å kronans vid skiftet afskild a öfverloppsmark; dock att där två

eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar

däraf blifvit vid sedermera verkställdt laga skifte oskiljaktigt förenade,

dessa fastigheter eller fastighetsdelar finge föras å ett gemensamt.upplägg,

där sådant funnes lämpligt;

enligt § 2 mom. 2: att uti Grangärde, Norrbärke och Söderbärke

tingslag (Västerbergslags fögderi), Hedemora, Garpenbergs, Stora Skedvi

samt Husby tingslag och Folkare härad i Hedemora fögderi by eller annan

samfällighet, som undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna

upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa skulle göras ett upplägg för

en hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet upptagen åbolott, hvaremot,

där laga skifte ej ägt rum, ett upplägg skulle göras för hvarje by, så

ock för hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet,

som ej hörde till by, dock att, där så lämpligen ske kunde, olika

delar af en by vid införande i fastighetsböckerna finge betecknas med

särskilda nummer och upptagas å särskilda upplägg; samt

enligt § 2 mom 3: att för Kopparbergs och Aspeboda, Sundborns,

Vika, Knif va och Hosjö samt Torsångs tingslag i Falu fögderi skulle

gälla, att byar och andra samfälligheter, hvilka undergått laga skifte,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa

borde göras ett upplägg för en hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet

upptagen åbolott, att för fastigheter, å hvilka storskifte, men icke laga

skifte ägt rum, ett upplägg skulle göras för en hvar i tingslagen

belägen uti delningsbeskrifning vid storskifte såsom särskild åbolott

upptagen fastighet, äfvensom att i de delar af berörda tingslag, hvilka

icke enligt angifna grunder kunde i fastighetsböckerna upptagas, ett

upplägg skulle göras för hvarje egendom, som genom behörig uppmätning

och kartläggning blifvit från angränsande afskild, hvaremot

öfriga fastigheter, först i den mån laga skiften verkställdes och vunne

fastställelse, skulle i fastighetsböckerna införas, på sätt för laga skiftade

byar och samfälligheter bestämts.

Till stöd för stadgandet i § 2 mom. 2, att olika delar af en ej

laga skiftad by finge betecknas med skilda nummer och upptagas å

särskilda upplägg, hade anförts, att, om antalet åbor inom en by vore

stort, ett upplägg för byn i dess helhet inom kort komme att innehålla

så många anteckningar, att nödig öfversikt öfver densamma icke

vore möjlig. Huru en dylik uppdelning af en by borde verkställas,

ansågs böra öfverlämnas åt domarens bepröfvande, men förutsattes, att

därvid fästes sådant afseende å nuvarande besittningsförhållanden inom

byn, att i regeln hvarje åbos hela innehaf i byn upptoges å samma

upplägg, hvarvid hänsyn ock kunde tagas till delningen vid storskiftet,

så att, då ej särskildt upplägg gjordes för hvarje nu befintlig

brukningsdel, företrädesvis sådana brukningsdelar, hvilka ingått i ett

storskiftesnummer, skulle sammanföras å ett upplägg.

För fastigheter, hvilka vore anslagna till boställen eller fromma

stiftelser eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade

eller eljest under dess omedelbara disposition, skulle upplägg ej

göras i fastighetsböckerna.

Uppläggen skulle ordnas för hela tingslaget, eller, där det funnes

lämpligare, sockenvis i bokstafsföljd efter fastigheternas namn, samt

för fastigheter med samma namn i följd efter nummer eller littera,

hvarmed en hvar sådan fastighet från de öfriga särskildes.

Öfverskriften till ett uppläggs första blad skulle innehålla fastighetens

namn, nummer (besutenhetsnummer) och littera i delningsbeskrifning

vid storskifte, eller littera i delningsbeskrifning vid laga skifte,

eller nummer som eljest blifvit fastigheten åsatt, eller på sätt i § 2

mom. 2 innehölles, blefve densamma tilldeladt, allt efter som upplägget

inrättats efter en eller annan af de i § 2 omförmälda grunder,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

vidare skattetal, natur och socken, så ock hvad eljest såsom betecknande

nödigt funnes.

Såsom skattetal å fastighet, som utbrutits vid storskifte, skulle

upptagas fastighetens refboksmnehall enligt delmngsbeskrifnmgen vid

skiftet (snesland, bandland), uppskattade innehållet af den inägojord,

som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland) eller

bada dessa reducerade jordatal, allt efter som för hvarje tingslag eller

socken ansåges lämpligt, dock att, där skattereglering efter skiftet ägt

rum, den därvid skedda förändringen af skattetalen skulle iakttagas.

För annan fastighet skulle antecknas mantal, skatteören eller hvad

skattetal eljest i orten brukades.

På samma gång kungörelse utfärdades om införande af fastigheteböcker

vid häradsrätterna i Kopparbergs län, anbefalldes Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att gå i författning om anskaffande af de

för uppläggning af fastigketsböckerna och till ledning vid desammas

förande behöfliga handlingar, nämligen:

för Säfsnäs socken: en på jordeboken och senaste mantalslängden

grundad förteckning öfver alla inom socknen varande, under särskilda

namn och nummer i jordeboken uppförda hemman och lägenheter, med

undantag af dem, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser

eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade

eller omedelbart disponerade; hvilken förteckning borde upptaga hvarje

hemmans eller lägenhets namn, nummer, om sådant funnes åsatt, mantal

ellei annat skattetal och natur, antalet åbor å hvarje hemman eller

lägenhet samt uppgift på de jordeboksnummer, som vore sammanslagna

till eu egendom;

för Nedansiljans och Ofvansiljans domsagor, Stora Tima och Gustafs,

Svål dsjö, Säters, Malungs, Lima och Äppelbo samt Näs, Järna och Flöda

tingslag, med undantag af Säfsnäs socken, för hvarje tingslag såvidt

anginge till detsamma hörande jord:

dels utdrag af de vid storskiftena inom berörda domsagor och tingslag

upprättade delningsbeskrifningar, utvisande hvarje såsom särskild

åbolott upptagen fastighets namn, refboksnummer, besutenketsnummer

jämte littera, _ refboksinnehåll och vid skiftet tilldelade reducerade inegobelopp,

skiftesdelegarens namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten

vid skiftet erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i

fäboden blifvit utmärkt, samt, för Sollerö eller Sofia Magdalena socken,

hemfäbodens refboksinnehåll och inägobelopp; hvarjämte utdragen borde

vara försedda med anteckningar om de förändringar af fastigheternas

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

jordatal, som kunde hafva blifvit vid skadereglering bestämda, samt

om fastigheternas natur, äfvensom, i händelse fastighet eller viss del

däraf vore anslagen till boställe eller from stiftelse eller för Eders

Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderad eller omedelbart disponerad,

med anmärkning därom;

dels förteckningar å de hemman och lägenheter, som efter storskiftena

uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverloppsmarker,

hvilka förteckningar borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets

namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur,

dels ock af skrifter af sammandragen af delningsbeskrifningarna

vid de laga skiften, som inom ifrågavarande delar af länet ägt rum;

för Vika, Knif va och Hosjö samt Torsångs tingslag: ej mindre utdrag

af storskifteshandlingarnas delningsbeskrifningar och afskrift^* af

sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, inrättade

på sätt förut nämnts med den förändring, att omförmälda anteckningar

och anmärkningar borde för de byar eller andra samfälligheter, hvilka

undergått laga skifte, vara gjorda a afskrifterna af sammandragen af

delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, än äfven förteckningar å

sådana inom hvarje af dessa tingslag belägna egendomar, hvilka icke

ingått i storskifte eller laga skifte, men genom behörigen verkställd

uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande afskilda,

för Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag, sadana afskrifter

af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena

samt förteckningar å egendomar, som ofvan för Vika, Knifva och Hosjö

samt Torsångs tingslag omförmälts; samt

för Grangärde, Norrbärke, Söderbärke, Hedemora och Garpenbet gs,

Stora Skedvi samt Husby tingslag äfvensom Följare härad: på jordebok,

mantals- och taxeringslängder, delningsbeskrifningar vid laga skiften

samt andra tillförlitliga handlingar grundade,, tingslags- och socknevis

uppgjorda förteckningar å alla under enskild disposition varande

byar, hemman och lägenheter; hvilka förteckningar borde utvisa, föi

byar eller andra samfälligheter, som undergått laga skifte, hvarje i

delningsbeskrifnmgen vid skiftet upptagen fastighets namn, littera i

delningsbeskrifningen, skattetal och natur, skiftesdelägarens namn äfvensom

nuvarande åboars namn och det skattetal en hvar af dem innehade,

samt för sockendel, som icke undergått laga skifte, namnet å

hvarje by jämte hvarje åbos namn och skattetal, namn och nummer å

hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som

till by ej hörde, äfvensom antalet åboar å hemmanet eller lägenheten,

hvarje fastighets natur, så ock hvad eljest kunde tjäna till ledning vid

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt de i kungörelsen

stadgade grunder.

Ifrågavarande handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af

vederbörande tjänstemän eller, där desammas utfärdande icke ansåges

tillhöra viss tjänstebefattning, af särskild! af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordnade personer; och anbefalldes Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att, sedan vid pågående storskiften inom Elfdalens

och Sårna socknar åbodelningen af någondera socknens inägojord

blifvit i laga ordning fastställd, låta så snart ske kunde tillställa

vederbörande domhafvande sådant utdrag af delningsbeskrifningen vid

skiftet, som förut omnämts.

Sedan genom kungl. bref den 13 november 1863 förordnats, att

den del af Orsa finnmark, hvilken utgjorde Hamra kapellag och redan

förut genom särskild! kungl. bref blifvit i ecklesiastikt hänseende

förenad med Los församling i Gäfleborgs län, skulle jämte Fogelsjö

by, som förut tillhört Mora socken, men vid afvittningen blifvit räknad

till nämnda kapellag, i administrativt och judiciellt hänseende skiljas

från Kopparbergs län och öfverflyttas till Gäfleborgs län, samt storskifte

och rotereglering i Orsa socken ägt rum, anbefallde Eders Kungl.

Maj:t, enligt nådigt bref den 17 mars 1892, kammarkollegium anmoda

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att foga anstalt om såväl uteslutande

ur jordeboken för Orsa socken af hemmanet Finnmarken som

ock upptagande i jordeboken för Los socken af samtliga de hemman och

lägenheter, af hvilka Hamra kapellag bestode, däri inberäknadt jämväl

den inom kapellaget belägna del af Orsa sockens besparingsskog.

I anledning däraf öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

med skrifvelse den 30 december 1899 till kammarkollegii

pröfning ett samma dag meddeladt utslag, hvarigenom Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande med vissa ändringar och tillägg godkänt ett

af vederbörande häradsskrifvare upprättadt förslag till ny jordebok för

Hamra kapellag, i hvilket förslag i kolumnen för hemmans och lägenheters

namn, nummer och mantal inforts namn och nummer å de soldatrotar,

i hvilka kapellagets fastigheter indelats, under det att de särskilda

fastigheternss namn m. in. upptagits i kolumnen för anteckningar,

men då sagda förslag icke öfverensstämde med gällande grunder

för upprättande af nya jordeböcker, pröfvade kollegium, enligt beslut

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

den 27 december 1905, skäligt undanröja Eders Kung!. Maj:ts befallningsbafvandes

utslag, med förklarande tillika att, då kollegium gått i

författning om verkställande af utredning, huruvida med hänsyn till

grundskatternas afskrifning samt rustnings- och roteringsbördans aflyftande

eller på grund af andra förhållanden det vore af behofvet påkalladt,

att nya jordeböcker blefve upprättade, äfvensom om utarbetande

i sådant fall af förslag till de förändringar i gällande jordeboksformulär,

som däraf föranleddes, kollegium ansett frågan om upprättande

af jordebok för Hamra kapellag böra hvila, till dess omförmälda nu

pågående utredning blifvit fullbordad, hvarefter kollegium komme att

meddela de närmare föreskrifter, som erfordrades för berörda frågas

bringande till verkställighet.

Utan afseende på frågan om uppläggande af jordebok för Hamra

kapellag hade Eders Kungl. Maj:t emellertid enligt kungörelse den 6

juni 1890 förordnat, att i fråga om fastighetsböckers inrättande och

förande, så vidt anginge de fastigheter inom Ljusdals tingslag, som

tillhörde Hamra kapellag, skulle tillämpas de i kungl. kungörelsen den

18 mars 1887 angående införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna

i Kopparbergs län meddelade bestämmelser i hvad de rörde

de i § 2 mom. 1 af samma kungörelse omförmälda domsagor och

tingslag, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t samma dag anbefallde Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att gå i författning om anskaffande

af de handlingar, som företrädesvis syntes vara behöfliga för

verkställande af de upplägg i berörda böcker, hvilka i anledning af

kungörelsen erfordrades, äfvensom för böckernas förande, i hvad ofvannämnda

fastigheter anginge, nämligen:

dels utdrag af den vid storskiftet inom Hamra kapellag upprättade

delningsbeskrifning, utvisande hvarje såsom särskild åbolott upptagen

fastighets namn, refboksnummer, besutenhetsnummer jämte littera, refboksinnehåll

och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftesdelägarens

namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet

erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit

utmärkt, hvarjämte utdraget borde vara försedt med anteckningar om

de förändringar af fastigheternas jordatal, som kunde hafva blifvit vid

skattereglering bestämda, samt om fastigheternas natur, äfvensom, i

händelse fastighet eller viss del däraf vore anslagen till boställe eller

from stiftelse eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderad

eller omedelbart disponerad, med anmärkning därom;

dels förteckning å de hemman och lägenheter, hvilka efter storskiftet

möjligen uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverlopps
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

marker, hvarvid förteckningen borde upptaga hvarje hemmans eller

lägenhets namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;

dels ock afskrift af sammandrag af delningsbeskrifning vid laga

skifte, som kunde hafva inom kapellaget ägt rum;

och skulle Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika anskaffa

de ökriga handlingar, hvilka uti ifrågavarande hänseende kunde tjäna till

ledning vid fastighetsböckernas förande enligt de i kungörelsen stadgade

grunder.

Samtliga handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af vederbörande

tjänstemän.

Då jordregistrets hufvudsakliga betydelse skulle vara den att ligga

till grund för fastighetsböckerna och i Kopparbergs län sådana böcker

äfven för Västerbergslags fögderi upplagts ej efter jordeböckerna utan

enligt de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angifna särskilda grunder,

är det gifvet, att äfven jordregistret för dessa delar af riket måste grunda

sig på samma underlag. Hufvudregeln för Kopparbergs län synes därför

böra blifva, att i jordregistret ett upplägg skall göras för hvarje fastighet,

för hvilken jämlikt 1887 års kungörelse särskild! upplägg skolat göras i

fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana fastigheter,

hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för Eders

Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess

omedelbara disposition.

Härvid torde dock böra göras ett par undantag. I § 2 mom. 1 af

nämnda kungörelse stadgas, att, om två eller flera vid storskifte hvar

för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf blifvit vid sedermera verkställd!

laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa fastigheter eller fastighetsdelar

må få föras å ett gemensamt upplägg i fastighetsböckerna, och i

§ 2 mom. 2, att för där afsedt fall olika delar af en by vid införande

i nämnda böcker må få betecknas med skilda nummer och upptagas å

särskilda upplägg. För jordregistret torde motsvarande medgifvanden

ej kunna lämnas, utan synes det böra få bero på pröfning, i den ordning

§ 15 i förslaget till förordning angående jordregister angifver,

om öfverföring till särskilda upplägg må få äga rum i de fall, som i

nämnda moment afses.

Väl torde för åtskilliga socknar, särskildt sådana inom hvilka bergfrälsejord

förekommer, tillräckliga skifteshandlingar ej föreligga, för att

jordregister lämpligen skulle kunna för närvarande för dem uppläggas,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

på sätt äfven förste landtmätaren i länet framhållit, men synes, för vinnande

af anstånd med uppläggande af jordregister för dessa socknar, ej i

förordningen om jordregister erfordras annan bestämmelse än den, som

innehålles i § 40 punkt 3.

För att jordregister för Kopparbergs län skall kunna uppläggas

enligt ofvanberörda grunder fordras emellertid, att de fastigheter, som

skola å de olika uppläggen upptagas, erhållit beteckningar, motsvarande

jordeboksnummer i öfriga Sverige, och är det för detta ändamål nödvändigt,

att, där en fastighet ej redan i vederbörlig ordning finnes påförd

visst jordeboksnummer, sådant åsättes densamma.

I öfrigt torde beträffande innehållet i jordregistret förslaget till

förordning om jordregister i hufvudsak äga tillämplighet jämväl för

Kopparbergs län, dock med iakttagande af de förändringar, som föranledas

däraf, att i nämnda län ofta inom en socken för fastigheterna

användas flera olika skattetal.

I fråga om skattetalet för eu fastighet medgifver 1887 års kungörelse

att såsom sådant får användas såväl fastighetens refboksinnehåll

enligt delningsbeskrifningen vid skiftet (snesland, bandland) som uppskattade

innehållet af den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten

tillagd (tunnland, kappland), men torde i jordregistret endast det af

dessa skattetal böra upptagas, som allmännast användes i orten.

Ehuru jordregistret skall grundas ej på den kamerala indelningen

utan företrädesvis på skifteshandlingarna, kunde det sättas i fråga om

icke till ledning för jordregistret för de socknar, för hvilka jordeböcker

enligt 1870 års formulär ej upprättats, sådana först borde uppläggas

enligt de i 1887 års kungörelse angifna grunder, hvilket i så fall äfven

borde gälla Västerbergslags fögderi, då den för sagda fögderi upprättade

jordeboken ej motsvarar besittningsförhållandena i orten. Då emellertid

de handlingar, på hvilka jordeböckerna och jordregistret för sådan händelse

hufvudsakligen skulle grundas, företrädesvis äro att söka i orten och fastighetsböcker

kunnat uppläggas utan underlag af jordeböcker, synes det

kollegium, som om på liknande sätt skulle kunna förfaras vid jordregistrets

uppläggande.

Lämpligast torde för sådant fall vara, att, sedan genom Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande från domhafvandena infordrats de handlingar,

som tidigare till dem genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlämnats i och för fastighetsböckernas uppläggande, jämte uppgift i

hvad mån, beträffande de särskilda uppläggen, afvikelse!- ägt rum från

hvad dessa handlingar innehålla, samtliga handlingar öfverlämnas till

förste landtmätaren, som, därest anledning ej förekommer att för viss

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

socken kos Eders Kung]. Maj:t begära anstånd med uppläggande af

jordregister, har att med ledning af de öfverlämnade samt de i landtmäterikontoret

befintliga eller från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

särskild! infordrade handlingar, under medtagande jämväl af

egendomar under allmän disposition, sockenvis upprätta förteckningar

å de fastigheter, hvilka enligt de i 1887 års kungörelse med ofvanberörda

ändringar angifna grunder böra i jordregistret upptagas å

särskilda upplägg, med förslag till de uppgifter, hvilka jämlikt förordningen

om jordregister böra i uppläggens öfverskrift införas,

hvarvid, där fastigheten ej i vederbörlig ordning åsatts nummer, förste

landtmätaren tillika har att afgifva förslag till det nummer, som bör

ligga till grund för fastighetens registrering, i hvilket afseende hufvudregeln

bör vara, att, där fastigheten i skifteshandlingarna har visst

nummer, detta, som i regel upptagits i mantals- och taxeringslängderna,

så vidt möjligt bör bibehållas, dock att subnummer ej får såsom sådant

användas, då ett subnummer ej lämpligen synes kunna läggas till grund

för registerbeteckningen i jordregistret.

Den af förste landtmätaren upprättade förteckningen bör sedermera

öfverlämnas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som, efter

det häradsskrifvaren öfver densamma fått yttra sig och granskning ägt

rum å landskontoret samt förteckningen i erforderliga delar blifvit rättad

och fullständigad, återställer densamma till förste landtmätaren, med

förklarande att den skall ligga till grund för jordregistrets uppläggande,

därest ej under arbetet därmed anledning till ändring förekommer, för

hvilket fall anmälan bör göras hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Ehuru kollegium för Kopparbergs län liksom för riket i öfrigt förutsatt,

att nya jordeböcker ej skulle behöfva upprättas för uppläggande af

jordregister, synes det dock kollegium, som om såväl för vinnande af

rättelse i åtskilliga felaktiga uppgifter, t. ex. beträffande jordnaturen,

fastigheternas disposition o. d., hvilka kunna förekomma i öfverskrifterna

till de särskilda uppläggen, som ock med hänsyn till vikten däraf, att

man för samtliga län i hufvudstaden har att tillgå med besittningsförhållandena

i orten öfverensstämmande jordeböcker, det vore lämpligt,

att, i enlighet med de i öfverskrifterna till de särskilda uppläggen i

jordregistret intagna uppgifter och efter det formulär, som, därest jordregister

upprättas, framdeles torde blifva efter förslag från kollegium

af Eders Kungl. Maj:t fastställdt, jordeböcker upprättas och efter granskning

af kollegium fastställas för Kopparbergs län i dess helhet, sålunda

jämväl för Yästerbergslags fögderi.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Hvad sålunda anförts om Kopparbergs län, äger i alla afseenden

tillämpning jämväl å Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län.

Då emellertid, med hänsyn till den erfarenhet som vunnits vid uppläggandet

af fastighetsböckerna för Kopparbergs län och Hamra kapellag,

anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller annat afseende göra

ändring i den ordning för jordregistrets uppläggande ofvan föreslagits,

synes det kollegium kunna ifrågasättas, om icke domhafvandena och

öfriga vederbörande borde sättas i tillfälle att öfver kollegii förslag få

yttra sig, vid hvilket förhållande i § 40 punkt 2 endast borde intagas

den bestämmelse^ att för Kopparbergs län och Hamra kapellag af Los

socken i Gäfleborgs län skall gälla hvad särskildt varder stadgadt.

Förslagen till lagar angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27 juni

1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöiulring samt § 8

i lagen den 25 maj 1905 rörande afgäld från afsöndrad lägenhet.

I afseende å dessa förslag har anförts:

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län: att

kommitterade uti motiveringen upprepade gånger framhållit de olägenheter,

som uppkommit därigenom att vid jordafsöndring det afsöndrade

området icke behöft å karta affattas, hvadan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

väntat sig, att kommitterade skulle dragit slutföljden

af dessa sina uttalanden och framlagt förslag till afhjälpande af de

öfverklagade olägenheterna, hvilket emellertid ej skett; att i fråga om

de afsöndringar, som ägt rum före jordregistrets påbjudande, Eders

Kungl, Maj:ts befallningshafvande instämde i kommitterades åsikt, att

sådana lägenheter icke behöfde affattas å karta för att kunna i jordregistret

införas, men att förhållandet ställde sig annorlunda beträffande

de afsöndringar, som därefter komme att äga rum; att i fråga om dessa

senare ovillkorligen alla åtgärder borde vidtagas för att vinna tillförlitlighet

med afseende å storleken af den afsöndrade arealen och i följd

däraf åt själfva jordregistret, för vinnande af hvilket mål icke funnes

annan utväg än att, innan afsöndring fastställdes, af landtmätare upprättad

karta med därtill hörande beskrifning skulle aflämnas till Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande för att sedermera förvaras i länets

landtmäterikontor, till belysande hvaraf Eders Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

hafvande bland annat meddelat, hurusom i ett hos Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande

handlagdt aisöndringsärende i den ursprungliga upplåtelsehandlingen

arealen uppgafs till 12,25 hektar, att, då denna areal befanns

oriktig, vid ärendets förnyade handläggning åberopades en af två enskilda

personer gjord uppmätning, upptagande en areal af 9,76 hektar, men

att, då vid verkställd granskning äfven denna uppgift befanns otillförlitlig,

af landtmätare verkställdes vederbörlig uppmätning, som gaf till

resultat, att det afsöndrade området rätteligen utgjorde 10,so hektar;

att om särskildt förordnande för landtmätare icke komme att erfordras,

utan förrättningen finge äga rum allenast efter anmodan af vederbörande

rättsägare, något onödigt dröjsmål för förrättningens påbörjande

icke uppstode, liksom också ett lagstadgadt påbud i nämnda riktning

icke inom Östergötlands län skulle medföra vare sig några betungande

kostnader eller någon märklig nyhet, då i de flesta fall landtmätare

användts till utstakning och beskrifning af afsöndradt område,

öfver hvilket karta jämväl i allmänhet torde hafva upprättats; att emellertid

i hvarje fall skyldighet borde stadgas för Eders Kungl. Maj:s befallningshafvande

att från förste landtmätaren före ärendets afgörande infordra

uppgift om stamhemmanets registernummer och areal samt huru

stor areal från detsamma redan afsöndrats;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Jönköpings län: att

man kunde tänka sig möjligheten af att, sedan jordregister upplagts,

Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande skulle kunna befrias från arbetet

med afsöndringars fastställande, hvilket åliggande i stället skulle

öfverflyttas på vederbörlig domstol och verkställas af domstolen i sammanhang

med pröfning af ansökningen om lagfart; att för sådant fall

den, som sökte lagfart å afsöndrad lägenhet, skulle vara skyldig att

vid domstolen förete ej mindre behörigt utdrag af jordregistret angående

stamfastigheten än äfven bevis af förste landtmätaren, huruvida,

med afseende å afsöndringens storlek och förut från stamfastigheten

meddelade afsöndringar in. fl. förhållanden, hinder mötte för afsöndringens

fastställande, äfvensom uppgift å det nummer, som borde åsättas

afsöndringen, hvarefter domstolen skulle hafva att pröfva afsöndringens

laglighet, och, om icke något hinder för dess fastställande

och lagfarts beviljande å fånget förefunnes, meddela fastställelse och

lagfart samt sedermera gifva förste landtmätaren del af beslutet för

afsöndringens införande i jordregistret; att emellertid, på det icke allmänheten,

som nu erhölle afsöndringsutslagen utan erläggande af någon

som helst afgift, skulle behöfva vidkännas annan afgift för afsöndringen

än lagfartskostnaden, förutnämnda utdrag och bevis borde af förste

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

landtmätaren lämnas afgiftsfritt, hvilket förutsatte, att förste landtlikfaren

bereddes ersättning af statsmedel för arbetet med ifrågavarande

utdrag och bevis genom löneförhöjning eller i annan lämplig form;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län: att det

kunde ifrågasättas, om icke efter jordregistrets upprättande Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes befattning med fastställande afjordafsöndringar

skulle kunna upphöra;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att den

ändring, kommitterade uti § 21 af lagen den 27 juni .1896 om hemmansklyfning

m. in. föreslagit, till sina följder komme att lända till

väsentlig olägenhet vid de till antalet allt mer växande köpen af

afsöndringar för alltid; att nämnda ändring, som stode i samband

med stadgandet i § 30 af den föreslagna förordningen om jordregister,

nämligen afsåge att låta afsöndringen genomgå ännu en procedur, innan

vederbörande erhölle besked om utgången af sin ansökan om dess fastställelse;

att expeditionens sändande fram och tillbaka mellan Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och förste landtmätaren för den afsöndrade

lägenhetens införande i jordregistret och för att förse såväl

beslutet om fastställelsen som möjligen därtill hörande karta med anteckning

om lägenhetens och stamfastighetens register nummer helt visst

komme att medföra en betydande tidsutdräkt för sökanden, något som

åter kunde leda till ett för honom betydelsefullt fördröjande af afsöndringens

lagfarande; att det väl kunde tyckas, att detta mellanhafvande

mellan länsstyrelsen och förste landtmätaren borde kunna försiggå skyndsamt

och således utan olägenhet för sökanden, men att, om än så kunde

ske i enstaka fall, man måste taga i beräkningen, att afsöndringar

numera ägde rum i flera hundratal inom äfven ett litet län, i betraktande

hvaraf erfarenheten lärde, att hvarje ny åtgärd, som skulle med

eu afsöndring vidtagas, komme att högst betydligt fördröja dess slutliga

expedierande; att en annan olägenhet äfven vore den, att, om afsöndringen

omedelbart efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut om fastställelse infördes i jordregistret, det lätt kunde hända,

att jordregistret blefve belastadt med oriktiga anteckningar, enär afsöndringsköpet,

innan det lagfores, kunde komma att återgå af en eller

annan anledning, hvarom förste landtmätaren ej erhölle underrättelse;

att afsöndringen därför ej borde i jordregistret införas, förrän lagfart

å densamma meddelats; att Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande

också hölle före, att, sedan det föreslagna jordregistret blifvit infördt

och till tillämpning färdigt, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

icke vidare borde taga befattning med afsöndringsförfarandet; att Eders

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kung], Maj:ts befallningshafvande för närvarande i detta afseende hufvudsakligen

hade att pröfva förhållandet mellan afsöndring^ och dess

stamfastighet och att den afsöndrade lägenheten i köpeafhandlingen om

densamma vore så beskrifven till storlek, läge och gränser, att någon

osäkerhet därom ej kunde uppstå; att redan tidigare ifrågasatts, att

bestämmelsen därom, att från hemman eller hemmans del i regel icke finge

afsöndra^ större jordområde än en femtedel af stamfastighetens hela

ägovidd, borde upphöra; att då sagda bestämmelse tillkommit i syfte

att verka hindrande för att stamfastighetens bärighet af skatter och

onera icke skulle minskas, det syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

som om, då dessa, efter grundskatternas och därmed jämförliga

besvärs upphörande, uteslutande utgjordes efter ett på grund af

varaktiga förhållanden hvarje fastighet åsatt taxeringsvärde, fog för

samma bestämmelses bibehållande saknades, och det så mycket mera som

densamma äfven i praktiken genom införandet af ägostyckningsförfarandet

förlorat sin betydelse åtminstone beträffande de fastigheter, på

hvilka sistnämnda förfarande vore tillämpligt; att det sålunda ofta hände,

att, sedan jord intill en femtedel af stamfastighetens areal afsöndrats,

den återstående delen af egendomen ägostyckades, hvarefter från hvarje

genom styckningen uppkommen hemmansdel afsöndring åter kunde ske

intill en femtedel af delens hela ägoområde; att, om sålunda enligt Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt stadgandet om afsöndring af

högst eu femtedel af ett hemmans eller i detta afseende jämnställd fastighets

areal icke vidare borde bibehållas, det äterstode att tillse, om något

behof förefunnes för att i öfriga afseenden ålägga Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande pröfningen af en afsöndrings giltighet; att hvarje

annan pröfning af en afsöndring, som ålåge Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

afsåge den territoriella beskaffenheten såväl hos stamfastigheten

(d. v. s. om denna vore så beskaffad, att afsöndring därifrån

finge äga rum) som hos afsöndringen i och för sig; att pröfningen

häraf gifvetvis vore lättare att åstadkomma för förste landtmätaren, som

förde jordregistret, än för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som väl i hvarje fall komme att i detta hänseende inhämta förste landtmätarens

yttrande före ärendets pröfning; samt att därför såsom en

lämplig anordning, hvad pröfning af afsöndring för alltid anginge, syntes

vara, att den, som efter jordregistrets införande önskade lagfara en

afsöndring, skulle hafva skyldighet att vid vederbörlig domstol förete

ej mindre behörigt utdrag af jordregistret angående stamfastigheten än

äfven bevis af förste landtmätaren, huruvida hinder i ofvannämnda afseenden

mötte eller icke, hvilka utdrag och bevis borde lämnas utan

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

afgift, hvarefter domstolen vid lagfartens meddelande skulle hafva att

pröfva afsöndringens laglighet, om resultatet hvaraf förste landtmätaren

sedan genom domarens försorg vederbörligen skulle underrättas för anteckning

i jordregistret, hvilken anordning torde komma att medföra en

särdeles stor lättnad, på samma gång fullt tillfredsställande och betryggande

reda beträffande såväl afsöndringsförfarandet som förandet af

jordregistret därigenom vunnes;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län: att det syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att efter

jordregistrets införande rätta tidpunkten vore inne att från Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till häradsrätterna öfverflytta pröfningen

af jordafsöndringsfrågorna och att alltså befria Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande från att i jordeböcker och afsöndringsförteckningar

anteckna jordafsöndringarna; att det tidigare, till och med

innan tanken på jordregistrets upprättande ens väckts, föreslagits, att

jordafsöndringsfrågorna borde behandlas och afgöras icke af Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande utan af domstolarna samtidigt med

det att de ägde meddela lagfart å afsöndringärna; att de skäl, som

bragt förslaget därom vid dess förekomst på fall, hufvudsakligen varit

af kameral natur, men att efter jordregistrets upprättande dessa kamerala

hinder upphörde antingen af sig själfva, då jordregistret komme

att upptaga de äldre jordafsöndringarna till långt större flertal och

bättre öfverskådlighet än de hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förda jordeböckerna och afsöndringsförteckningarna, eller också

kunde och borde på lagstiftningens väg undanröjas, såsom fallet vore

med bestämmelsen att från hemman eller hemmansdel i regel icke

finge afsöndras mera än b.--del af stamhemmanets hela ägovidd, enär

denna restriktion efter grundskatternas afskrifning förlorat nästan hela

sin betydelse och i allmänhet upphört att iakttagas; att, då sagda restriktion

därför utan ringaste olägenhet kunde borttagas, något hinder ej

kvarstode för att jordafsöndringsfrågorna kunde öfverflyttas till domstolarna,

hvarigenom medfördes fördelen af mindre omständlighet och

omgång; samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande därför ville

hemställa, att gällande bestämmelser i detta afseende måtte ändras

och att § 30 i förslaget till förordning angående jordregister måtte

byggas på förutsättningen, att domstolarna och icke Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skulle pröfva jordafsöndringsfrågornas laglighet;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län: att, då

i länet alltid iakttagits bestämmelsen om åsättande af namn och nummer

å afsöndrad lägenhet och då, om än efter jordregistrets upprät
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

tände nummerbeteckningen funnes öfverflödig, det likväl torde leda

till mera reda beträffande anteckningarna i jordeboken, om namn

å lägenheten åsattes, den af kommitterade uteslutna bestämmelsen

därom syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra i de nya

lagarna kvarstå;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Värmlands län: att

kommitterade såsom en olägenhet anmärkt, att karta öfver afsöndring

icke enligt gällande bestämmelser erfordrades; att detta förhållande,

som äfven gällde afsöndringeus areal, hvilken ej heller lagligen behöfde

af landtmätare till sin riktighet kontrolleras, emellertid torde

medföra en brist af allvarlig art och desto mera anmärkningsvärd i

betraktande af den ordning och reda, som eljest genom nu gällande

lagstiftning, särskild! i registreringsafseende, uppnåtts på afsöndringsväsendets

område; att det därför med afsöndringarnas starka tillväxt i

rättssäkerhetens intresse syntes oundgängligt, att lagstiftningen redan

nu, och utan afvaktan på lösningen af frågan om jordregister, insloge

på en sådan förändring i nu gällande stadganden, att fastställelse af

afsöndring icke finge beviljas med mindre af sökanden företeddes en

af behörig landtmätare öfver afsöndringen uppgjord karta, hvilken tilllika

borde vara försedd med vederbörligt arealbevis; att, då ett dylikt

förfaringssätt åtminstone inom Värmlands län vunnit ganska allmän tilllämpning,

tidpunkten syntes vara inne att låta denna af praxis flerestädes

omfattade skärpning i villkoren för jordafsöndring böra uttrycklige

lagfästas; samt att i enahanda syfte med en dylik reform borde

förenas skyldighet för förste landtmätaren att å hos* honom förvarade

skifteskartor lata inlägga hvarje af Eders Kungl. Mapts befallningshafvande

fastställd eller i annan ordning tillkommen afsöndring;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västerbottens län: att

förandet af det föreslagna jordregistret borde kunna göra ett fortsatt

antecknande i jordeböckerna af de utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

fastställda afsöndringar obehöflig!, enär i jordregistret alla

dylika afsöndringar komme att införas på sådant sätt, att det med

lätthet kunde utrönas, från hvilket stamhemman hvarje lägenhet afsöndrats;

samt att genom jordregistret jämväl föreskriften att Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle åsätta den afsöndrade lägenheten

särskild! namn och nummer torde hafva förlorat sin hufvudsakliga

betydelse, enär lägenheten vid införande i jordregistret erhölle ett

nummer, hvarigenom den komme att fullständigt individualiseras; att, om

man däremot, såsom förste landtmätaren i länet ifrågaställa fordrade, att

ansökan om fastställelse af jordafsöndring för alltid skulle, när den in
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

gåfves till Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande, vara åtföljd af

karta, detta vore att uppställa ett villkor, som ehuru naturligtvis ledande

till klarare identifiering af afsöndringen, det understundom blefve vederbörande

sökande alltför kostsamt att uppfylla;

af förste landtmätaren i Södermanlands län: att i § 21 af lagen om

hemmansklyfning in. m. borde inflyta, att afhandling om jordafsöndring

skulle åtföljas af däröfver upprättad rågångskarta, som efter fastställelsens

beviljande borde öfverlämnas till landtmäterikontoret att där

registreras och förvaras, hvilken bestämmelse syntes vara af stor vikt

och ett oeftergiflig! villkor för tryggande af äganderätten till afsöndrade

lägenheter, vare sig det föreslagna jordregistret komme till stånd

eller icke;

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att för bestämmande af

storlek, läge och gränser för en afsöndrad lägenhet, karta däröfver,

upprättad af behörig person, visat sig alltmera nödig, hvarför bestämmelse

i sådant syfte borde meddelas, dock att densamma ej borde

hafva retroaktiv verkan, kvarjämte, på det att kartläggningen måtte

göras mindre kostsam, sådan förrättning på i Finland brukligt sätt

borde få handläggas utan särskildt förordnande, men kartan i allt fall

införlifvas med landtmäterikontorets arkiv;

af förste landtmätaren i Blekinge län: att förslaget beträffande jordafsöndringar

ej uppfyllde de kraf, som man med skäl kunde ställa pa

stadganden, hvilka enligt kommitterades yttrande afsåge bland annat att

bereda ökad trygghet i äganderättsförhållandena, i hvad de anginge

fast egendom på landet; att i regel de aftal, som träffades om upplåtelse

af jord efter vissa gränser, vore så tvetydiga och de samtidiga

uppgifterna om areal och begränsning så motsägande, att fältet alltid

stode öppet för framtida tvister; att sålunda stenar, stubbar o. d. åberopades

och läget hänfördes till gränser, som ej kunde å stamhemmets

karta återfinnas; att längd och bredd väl uppgåfves, men att, ehuru

do upplåtna områdena i allmänhet vore fyrsidig;! figurer, arealen likväl

oftast vore felaktig på grund däraf, att vederbörande köpare och säljare

af bristande kunskap eller eljest ej tagit nödig hänsyn till figurens

vinklar; att, om vid köpeafhandlingen karta bifogades och helst däri

åberopades, dessa oegentligheter blefve undanröjda och den framtida

äganderätten bättre tryggad, hvilket med skäl måste anses fullt uppväga

den något ökade kostnaden, till hvilken dessutom, då så mycket

gjordes för egna hems bildande, bidrag- i eu eller annan form kunde

lämnas af allmänna medel; att såvida icke sådana föreskrifter lämnades,

att afsöndrade lägenheter i likhet med styckningslotter kunde till

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

läge och gränser utan någon osäkerhet på lämpligt sätt angifvas eller

inritas på tillgänglig karta öfver stamhemmanet, förslaget ej fyllde de

kraf, som därpå borde ställas, då de bestämmelser, som för närvarande

funnes i § 21 uti gällande lag om jordafsöndring, ej vore tillfyllest,

utan lämnade ett allt för stort spelrum för den subjektiva uppfattningen;

att det äfven från eu annan synpunkt sedt vore påtagligt,

att vid fastställelse af en afsöndring hufvud villkoret ej borde ligga på

ett konstaterande af att maximiarealen för afsöndring icke öfverskridits,

utan att vederbörlig hänsyn jämväl borde tagas till det afsöndrade områdets

läge, hvilket i många fall vore så gynnsamt, att stamhemmanets

värde enbart därigenom i hög grad förminskades; att därför beträffande

de lägenheter, som efter den föreslagna förordningens tillämpning

komme att afsöndra^, förenämnda paragraf borde innehålla föreskrifter

i afseende å däri omnämnd beskrifning, att det afsöndrade

områdets storlek kunde bestämmas samt dess läge och begränsning

utan osäkerhet angifvas å stamhemmanets karta, då sådan funnes,

hvilket i regel vore fallet, i samband hvarmed stadgande^ i ämnet •

jämväl borde ändras därhän, att förste landtmätaren samtidigt med

lägenhetens registrering på lämpligt sätt skulle utmärka dess gränser

å stamhemmanets konceptkarta; att äfven sådana lägenheter,

hvilka tidigare afsöndrats och hvaröfver särskilda kartor funnes i

landtmäterikontoret, borde inritas å stamhemmanets karta och lämplig

anteckning därom göras i registret; att beträffande öfriga afsöndringar,

som ej på detta sätt kunde till läge och gränser fixeras,

det jämväl vore önskligt, att sådana genom särskilda åtgärder kunde

på samma sätt blifva angifna; att detta, såsom kommitterade anmärkt,

skulle blifva förenadt med större svårigheter, men att dessa väl

efter förste landtmätarens uppfattning i sinom tid borde öfvervinnas för att

ernå den fullständighet, som borde utmärka ett tidsenligt jordregister; att

då många lägenheter af sistnämnda slag så småningom framkomme vid

skeende hemmansklyfningar och ägostyckningar, i afseende härå föreskrifter

borde lämnas i förberörda syfte; samt att det i fiffigt vore

bäst, om vid framtida reglering af landtmäteriväsendet åt landtmätarne

lämnades i uppdrag, att hvar inom sitt distrikt verkställa utredning

rörande samt kartläggning af äldre, ännu förefintliga afsöndringar, som

icke förut blifvit å karta inlagda;

af förste landtmätaren i Ålfsborgs län: att föreskrift om kartläggning

af afsöndringar icke syntes erforderlig, så länge afsöndringarnas

antal från en stamfastighet vore ringa, men att vid stations- och fabrikssamhällen,

där det ofta uppstode flere afsöndringar, tätt sammangyttrade,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

från en och samma stamfastighet, en sådan bestämmelse blefve nödvändig,

enär med de knapphändiga bestämmelser, på hvilka afsöndringar

för närvarande npplätes, det vore svårt att fatta, huru en äganderättstvist

rättvist skulle kunna lösas utan karta; att det därför syntes honom

lämpligt, att sådana bestämmelser meddelades, att den, som ville afsöndra

flera än tre lägenheter från sin fastighet, skulle vara skyldig

att förete kartor, hvilka till läge, storlek och gränser redovisade icke

blott redan befintliga afsöndringar utan äfven sådana, som sedermera

komme att upplåtas;

af förste landtmätaren i Jämtlands län: att det vore önskvärdt att,

om ej redan nu steget kunde tagas fullt ut och karta och beskrifning

öfver afsöndrad lägenhet påbjudas, åtminstone § 21 i lagen om hemmansklyfning

innehölle bestämmelser, att köpeafhandling öfver afsöndrad

lägenhet skulle upprättas med ledning af sista genom landtmäteriförrättning

upprättade karta öfver stamhemmanet; att sagda karta skulle

i afhandlingen åberopas, hvarjämte hemmanets nummer, namn, skattetal

och littera skulle utsättas och gränserna med ledning af ofvannämnda

karta så bestämmas, att lägenheten kunde å i länens ''landtmäterikontor

förefintlig konceptkarta inläggas och på lämpligt sätt utmärkas; att,

om karta ej kunde åberopas, landtmätares biträde för inmätning och

kartläggning af afsöndringen skulle påfordras; samt att, innan fastställelse

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande å afsöndringen meddelades,

bevis skulle företes, att lägenheten blifvit på ofvannämnda sätt

å karta inlagd, såsom skäl för hvilken hemställan förste landtmätaren

åberopat de många äganderättstvister, hvilka af oklar gräns- och lägesbestämning

rörande afsöndrad lägenhet årligen blefve en följd:

af förste landtmätaren i Västerbottens län: att afhandling om jordafsöndring

för alltid, som för erhållande af fastställelse ingåfves till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, borde vara åtföljd af karta

och beskrifning öfver afsöndringens gränser, ytinnehåll och ägoslag,

emedan erfarenheten visat, att afhandlingen sällan innehölle så noggrann

beskrifning å den afsöndrade jordens storlek, läge och gränser,

att ej osäkerhet därom kunde uppstå; samt

af käradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att, om nya jordeböcker

skulle uppläggas, det kunde förutsättas, att däri framdeles såsom förut

skulle komma att göras anteckning om af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

fastställda jordafsöndringar, men. att därvid vore att

märka, att, om såsom hittills anteckningarna ej angåfve den hemmanslott,

hvarifrån afsöndringen skett, alldeles specifikt, icke någon nytta

skulle uppstå af de verkställda anteckningarna och att, om däremot ett

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

noggrant antecknande fördes i jordeboken om afsöndringarnas härrörande

från den ena eller andra hemmansdelen och om deras åsätta

jordregisternummer etc., det troligen skulle inträffa, att i många afseenden

nästan lika register skulle föras jämsides å 3, kanske 4 olika

håll (landskontor med häradsskrifvarekontor, landtmäterikontor och

häradsrätt).

Med kommitterade instämmer kollegium däruti att, försåvidt afsöndrade

lägenheter komma att i jordregistret upptagas med särskilda

registernummer, hvilka jämte de namn, som antecknats i öfverskriften

till vederbörande upplägg, skola utgöra deras officiella beteckning, det

skulle medföra synnerlig oreda, om lägenheterna dessutom skulle i hittills

föreskrifven ordning af Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande

åsättas namn och nummer i andra fall än dem, som angifvas i förordningen

om jordregister eller då desamma skola i registret öfverföras till

särskilda upplägg. Kommitterade hafva emellertid gått ut ifrån, att,

efter därom gjord framställning, medgifvande skulle kunna lämnas, att

afsöndra^ lägenhet finge betecknas med särskild! namn, ehuru detta ej

skulle ligga till grund för dess registerbeteckning, utan endast införas

i kolumn 5 af jordregistret. Det synes äfven kollegium, som om, då

i fråga om bebyggda afsöndringar ägarne i allmänhet gifva desamma

särskilda namn, möjlighet borde förefinnas att få dessa officiellt fastställda,

och. gäller detta äfven namnen å bebyggda hemmansdelar. Det

kan därför ifrågasättas, om icke, därest jordregister upprättas, i lagen om

hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring af den 27 juni 1896

borde införas ett särskild! stadgande, att, om innehafvare af hemmansdel

eller för alltid afsöndrad lägenhet önskar att för densamma skall i jordregistret

och därå grundade handlingar upptagas särskild! namn, Éders

Kung]. Maj:ts befallningshafvande äger att därtill gifva tillstånd.

I 1870 års jordeboksformulär punkt 15 1) föreskrefs, att vid hemman,

hvarifrån jord för alltid afsöndrats, skulle införas uppgift å afgäldens

belopp och det beslut, hvarigenom den blifvit fastställd. Genom

kammarkollegii cirkulär den 20 mars 1874 förordnades emellertid att,

i stället för berörda anteckning i jordeböckerna vid hemman och lägenheter

om därifrån skedda jordafsöndringar, såväl å lands- och häradsskrifvarekontoren

som i kammarkollegium skulle öfver afsöndrade lägenheter

föras särskilda förteckningar enligt fastställdt formulär, hvilka för
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

teckningar dock borde betraktas såsom delar af jordeboken, hvarför i

densamma vid hemman och lägenheter, från hvilka jordafsöndring skett,

hänvisning skulle lämnas till den sida i tillhörande förteckning, där afsöndringen

förekomme.

I öfverensstämmelse därmed innehåller lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring, att för alltid afsöndrad

lägenhet skall, på sätt särskildt är föreskrifvet, i kronans jordebok

antecknas, hvarjämte i kungl. kungörelse af samma dag föreskrift

lämnats, att det skall åligga Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

icke allenast att om verkställighet dåra! uti de å lands- och häradsskrifvarekontoren

förvarade exemplar af jordeboken föranstalta, utan

ock att till kammarkollegium förhållandet inberätta.

Då för alltid afsöndrade lägenheter, därest jordregister upprättas

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af kommitterade angifna

grunder, komma att upptagas i jordregistret till långt större antal och

på ett vida öfverskådligare sätt än i jordeböckerna och afsöndringsförteckningarna,

synes det kollegium, som om anledning ej förekomme

att i jordeböckerna vidare anteckna sådana lägenheter, som för alltid

afsöndrats från egendomar under enskild äganderätt eller stadgad aborätt,

för andra fall än, då jämlikt lagen den 25 maj 1905 om afgäld från

afsöndrad lägenhet bestämmelse meddelas, att afgäld fortfarande skall

af sådan lägenhet utgå, eller om den andel, efter hvilken densamma skall

med stamfastigheten deltaga i allmänna utskylder och besvär, och kan

det äfven efter kollega uppfattning ifrågasättas, om icke anteckningar

om sistberörda förhållanden hellre än i jordeboken borde få sin plats i

inteckningsboken, vid hvilket förhållande ofvanberörda afsöndring^!- ej i något fall skulle behöfva i jordeboken antecknas.

Kollegium får därför hemställa att, med upphäfvande af § 26 i

lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring

och kungl. kungörelsen af samma dag om sättet för afsöndrade

lägenheters anteckning i jordeboken, i stället i nämnda lag

införes det stadgande, att från hemman för alltid afsöndrad lägenhet

skall, på sätt särskildt är föreskrifvet, antecknas i jordregistret, vid

hvilket förhållande det af kommitterade i § 21 föreslagna tillägget

»samt tillse —--— — i jordregistret införd» torde kunna utgå.

Meddelas föreskrift, att anteckningar om ofvanberörda förhållanden

enligt lagen den 25 maj 1905 om afgäld från afsöndrad lägenhet skola

från jordeboken till inteckningsboken öfverflyttas, maste motsvarande

ändring göras i § 8 i nämnda lag.

För närvarande synes hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i de särskilda länen olika praxis göra sig gällande i fråga om tolkningen af

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

§ 21 i jordafsöndringslagen, i det en del Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

fordra, att sökanden vid ansökning om fastställelse å afsöndring

skall foga af landtmätare upprättad karta med arealbevis öfver

den afsöndrade lägenheten, under det andra Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ej framställa sådan fordran eller i allt fall godkänna

karta, upprättad af annan person än landtmätare.

Efter kollega uppfattning skulle gifvetvis hufvudregeln för uppläggandet

af ett jordregister, af den art kommitterade föreslagit, vara

den, att ej andra delar af en jordeboksenhet finge upptagas under

särskilda registernummer än sådana, som genom behörig landtmäteriförrättning

skilts därifrån, hvilket i så fall äfven skulle gälla afsöndrade

lägenheter.

Gifvet är ock, att en föreskrift, det fastställelse å afsöndrad lägenhet

ej finge meddelas, utan att karta däröfver upprättats af behörig landtmätare,

i flera afseenden skulle medföra fördelar, liksom den äfven efter

kollegii mening utgör en nödvändig förutsättning för den förändring, som

jämväl satts i fråga, nämligen att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

skulle befrias från arbetet med afsöndringarnas fastställelse samt

att detta åliggande i stället skulle öfverflyttas å vederbörlig domstol och

verkställas af domstolen i samband med pröfningen af ansökningen om

lagfart.

Då kollegium likväl ej för närvarande ansett sig kunna tillstyrka

en sådan förändring, beror det närmast därpå, att så, som landtmäteriväsendet

för närvarande är ordnadt, kostnaderna för den enskilde därigenom

skulle väsentligen ökas.

Formulär med anvisningar.

Form. A.

Härvid har anförts af förste landtmätaren i Kalmar län: att uti

rubriken till kolumnerna 12—15 efter »landtmäteriförrättning» borde

införas »eller annan åtgärd».

Härom se under § 7 i förordningen om jordregister.

Anvisning'' till formulär B.

Berörda anvisning innehåller, att i kolumn 9 skall införas underrättelse

rörande de omständigheter, som omförmälas i kammarkollegii

n

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

kungörelse den 28 januari 1870 angående upprättande af nyajordeboeker

punkt 15 litt. a), d), g), i) och k). Då emellertid genom nådiga förordningen

den 22 december 1898 förklarats, att hvad i särskilda författningar

funnes i fråga om skatteköp af s. k. rekognitionsskogshemman

föreskrifvet därom, att hemmanen alltid skulle vara oskiljaktiga

från de bruk, hvarunder de lydde, upphört att gälla, i följd hvaraf

jämväl förbehåll om sådana hemmans oskiljaktighet från bruken icke

skulle intagas i de skatteköpebref, som därefter komme att utfärdas,

bör litt. g) utgå, och kan det ifrågasättas, om icke litt. r) i stället borde

tilläggas, då det synes vara af vikt att i jordregistret finnes anteckning

om de fall, då ägare till i de norrländska länen och Kopparbergs län

belägna skattehemman endast hafva inskränkt rätt öfver hemmanets skog.

Meddelas allmän föreskrift beträffande ortnamns stafning, torde

hänvisning till sagda föreskrift böra lämnas i förevarande anvisning.

Servitutsförliållanden.

(Allmän motiv. s. 102.)

I afseende å antecknande i jordregistret af servitut har anförts:

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att inom Västerbottens län,

hvarest han förut varit landtmätare, förekomme ett stort antal jordafsöndringar,

hvilka från stamhemmanet genom köpekontrakt vid upplåtelsen

tillförsäkrats rätt till mulbete och skogsfångst eller vedbrand;

att sådana servitut, som äfven torde förekomma inom andra län, åtminstone

borde få i jordregistret upptagas och i kolumn 18 betecknas medelst

förkortningarna må, sf: vb åtföljda af registernummer, som anvisade

den jordeboksenhet, hvilken vore betungad med servitutet i fråga; samt

att han väl med kommitterade instämde däri, att en fullständig utredning

rörande servitut vore både besvärlig och tidsödande samt därför

kostbar, men att han ansåge det värderikt, om föreskrift meddelades,

att nämnda servitut dels finge vid jordregistrets upprättande medtagas,

så vidt detta utan större besvär kunde ske, och dels framdeles alltid

skulle i samma register antecknas;

af förste landtmätaren i Norrbottens län: att ständiga servitutsbestämmelser,

som vid ägodelningar tillkommit, borde i registret införas

för att detsamma helt skulle kunna fylla sin uppgift.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kollegium instämmer med kommitterade däruti, att det ej torde vara

möjligt att utan alltför dryga kostnader i jordregistret införa fullständiga

anteckningar om servitut, tillkomna vid skiften före jordregistrets

upprättande, samt att servet, som framdeles uppstå vid skiften, lämpligast

böra anmärkas i mteckningsböckerna.

Hvad de servitut angår, som uppkommit därigenom, att vid jordafsöndring

den afsöndrade lägenheten tillförsäkrats rätt till mulbete och

skogsfång^ eller vedbrand, äro desamma, åtminstone därest de tillkommit

etter den 1 januari 1876, af den beskaffenhet, att för deras skyddande

inteckning måste sökas i den tjänande fastigheten, hvarför någon anteckning

i jordregistret om dylika servitut ej torde kunna eller böra ifrågakomma.

Afsöndrade lägenheter, för Indika fastställelse genom Eders Kung!. Maj:ts

befallningshafvande ej ifrågakomma, och som ej heller blifvit lagfarna.

(Allmän motiv. s. 97 f.)

Beträffande dylika lägenheter har anförts:

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län: att åtgärder icke föreslagits för att den mängd äldre jordafsöndringar,

som icke fastställts eller lagfarits, också kunde blifva registrerade;

att kommitterade väl till fullo insett behofvet af sådana afsöndringars

registrering, men uppgifvit tanken därpå, emedan dess genomförande

skulle föranleda en synnerligen dyrbar och tidsödande jordransakning;

att, om en dylik för ändamålet beböfde företagas, denna

kommitterades åsikt ju kunde hafva skäl för sig, men att i hvarje fall

jordregistrets ofullständighet i detta afseende kunde sägas särskilt för

domhafvandena utgöra en verkligt stor brist, hvilken borde afhjälpas;

af Eders Kungl. Maj:t befallningshafvande i Kalmar län: att, då

i den fastighetsförteckning, som det jämlikt § 22 i förordningen om

jordregistret skulle åligga häradsskrifvaren at.t upprätta, utan tvifvel

komme att inflyta icke så få jordafsöndringar, som hvarken blifvit

lagfarna eller af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande fastställda,

och dessa följaktligen icke kunde upptagas i registret, men det

torde vara ömkligt, att hindret härför så fort som möjligt undanröjdes,

det kunde ifrågasättas, om icke förste landtmätaren borde få till

åliggande att sockenvis upprätta och till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflämna förteckningar å dylika lägenheter, hvarefter Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande borde beordra vederbörande åklagare

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

att vidtaga behöriga åtgärder, i syfte att vederbörande måtte åläggas

fullgöra sin skyldighet att fånget lagfara, hvarom föreskrifter torde

kunna i § 27 intagas;

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att, så snart ny landseller

bygdeväg anlades, den därtill efter kartläggningen genom jordafsöndring

eller expropriation förvärfvade marken skyndsamt borde lagfaras

af vederbörande vågstycke, emedan under nuvarande förhållanden

hemman, som afstått jord till allmän väg m. m., ej kunde riktigt

och fullständigt redovisas; samt att, där gammal väg icke vidare vore

för sitt ändamål behöflig, den därtill hörande marken af vederbörande

borde försäljas, där den icke lämpligen kunnat mot den för ny väg

nödiga utbytas; samt

af förste landtmätaren i Kalmar län: att hvad anginge innehafvare

af afsöndrade lägenheter, såväl de lagfarna som de icke lagfarna, genom

vederbörande krön»ibetjänings försorg upplysningar borde inhämtas

från hvarje hemman i socknen, hvarigenom innehafvare af.icke lagfarna

lägenheter, af hvilka många funnes i Kalmar län, däribland åtskilliga

skolhusplaner, lätteligen kunde åläggas att låta lagfara desamma.

Gifvetvis både det varit synnerligen önskvärd!, om jämväl sådana

för alltid afsöndrade lägenheter, beträffande hvilka fastställelse .genom

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej ifrågakomma och som ej heller

lagfarits, såsom fallet ofta är med områden upplåtna för vägändamål,

kunde blifvit i jordregistret införda, men synes det kollegium ej gärna

kunna sättas i fråga, att åtgärder i detta syfte skulle ankomma på förste

landtmätaren i samband med jordregistrets uppläggande.

De tjänstemän, livilkas arbete för jordregistret skulle tagas i anspråk,

samt ersättningen till dem.

(Allmän motiv. s. 99 f. och s. 107 f.).

I afseende härå har anförts:

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län: att

uppgörande af förteckning enligt formulär C å i jordeboken antecknade,

för alltid afsöndrade lägenheter samt samlandet och ordnandet af afsöndringsakterna

icke i nämnda län läte sig göra, med mindre särskild!

anslag till ökadt arbetsbiträde å landskontoret erhölles;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: att,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

enär det tydligen vore af den största vikt, att jordregistren fördes med

ordning och noggrannhet i enlighet med gifna föreskrifter, det vore

lämpligt, att, i händelse jordregistren komme till stånd, desamma årligen

underginge granskning af lämplig person, därtill förordnad af landtmäteristyrelsen;
af

Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kronobergs län: att

registrets uppläggande torde böra besörjas af förste landtmätarne med

biträde endast af lämpliga landtmäteriauskultanter i stället för af på

eget ansvar arbetande, af egen praktik i allmänhet strängt sysselsatta

landtmätare;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att det

vore önskvärdt, att, sedan jordregister upplagts, årliga inspektioner af

länens landtmäterikontor genom landtmäteristyrelsens försorg anordnades

för att kontrollera skötseln af de viktiga frågor, som därefter komme

att höra till förste landtmätarens åligganden;

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län:

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville anhålla, att tillfälle måtte

lämnas Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att på sin tid få yttra

sig om de ersättningar för extra arbeten, hvilka borde utgå till häradsskrifvarne

och det antal tjänstemän å landskontoret, som komme att

betungas med arbete för jordregistret;

af Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Skaraborgs län: att det

extra arbete, som ålades häradsskrifvarne enligt förslagets § 22, blefve

ganska betungande och icke utan åsidosättande af öfriga tjänstegöromål

kunde af dem själfva utföras, med mindre än att staten bidroge till

aflöning af ett tjänstebiträde, under den tid detta arbete påginge, samt

att jämväl skälig godtgörelse borde beredas den tjänsteman, åt hvilken

upprättandet af förteckningen enligt formulär C öfver i jordeboken

antecknade, genom afsöndring för alltid tillkomna lägenheter uppdroges,

då sagda formulär upptoge flera kolumner än de å landskontoret förda

förteckningarna öfver fastställda afsöndriugar och således för förteckningens

upprättande i hvarje fall måste anlitas akterna till besluten,

hvilket komme att medföra ett drygt och tidsödande arbete, som måste

utföras af en med förhållandena väl förtrogen person;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västernorrlands län:

att en forcerad uppläggning af jordregistret för hela riket skulle å

landtmäterikontoren, hos domare och vid landskontoren kräfva så många

extra biträden, att det torde blifva förenadt med den största svårighet

att fylla behofvet af dugliga sådana biträden, hvarför det syntes Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ändamålsenligast, om uppläggandet

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

af jordregistren påbörjades successivt inom de särskilda länen, då, i

den män registren blefve upplagda, samma extra biträden, med vunnen

erfarenhet från arbetet, kunde anlitas inom andra län, liksom också

under arbetets gång många erfarenheter och rön kunde göras, som

kunde lända till eu om möjligt mera ändamålsenlig uppställning af jordregistret;

att upprättandet af den i § 22 mom. 2 af förslaget till förordning

om jordregister omförmälda förteckning, uti hvilken de afsöndrade

lägenheterna skulle upptagas uti helt annan ordning än uti

den i landskontoret förda afsöndringsförteckningen, hvilken för Västernorrlands

län endast för tiden efter den 20 augusti 1897 upptoge öfver

3,000 fastställda afsöndringar, och de göromål, Indika komme att falla

på Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med anledning af bestämmelsen

i § 27, utan tvifvel komme att upptaga landskamrerarens hela

arbetstid, i följd hvaraf öfriga med landskamrerarens tjänst förenade

fullt lika viktiga göromål måste för lång tid skötas af vikarie; samt

att, då de hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anställda ordinarie

och extra tjänstemäns tid redan vore fullt upptagen af dem

åliggande göromål, äfvensom nya betungande arbeten kräfde nya dugliga

arbetskrafter, hvilka icke kunde erhållas utan ersättning, vid beräkning

af kostnaden för jordregistrets första uppläggande hänsyn

måste tagas till aflöning åt extra biträden hos länsstyrelserna och

häradsskrifvarne;

af Eclers Kungl. May.ts befallningshafvande i Jämtlands län: att den

föreslagna bestämmelsen om skyldighet för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att till förste landtmätaren i och för behörig anteckningsåtgärd

öfverlämna handlingarna angående fastställda jordafsöndringar

för sin tillämpning fordrade införandet af skyldighet för förste

landtmätaren att hvarje söckendag och ej, såsom nu vore föreskrifvet,

endast första och sista helgfria dagen i hvarje månad hålla landtmäterikontoret

öppet för allmänheten;

af förste landtmätaren i Stockholms län: att, om ett jordregister

sådant som det föreslagna komme till stånd, allmänhetens intresse för

erhållande af upplysningar m. m. rörande såväl nuvarande arkivalier

som jordregistret komme att stegras, så att förste landtmätaren, hvilken

ej hade något för tjänstens skötande aflönadt biträde, måste i större

utsträckning än nu finnas tillgänglig för allmänheten med upplysningar

samt utlämnande af kartekopior och ufskrifter från i kontoret befintliga

landtmäterihandlingar och jordregister, för hvithet ändamål och då

förste landtmätaren skulle skiljas från enskilda uppdrag att verkställa

landtmäteriförrättningar för att erhålla behöflig tid till jordregistrets

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

förande, på sätt kommitterade förutsatt, en omreglering af förste landtmätarnes

löneförhållanden måste verkställas;

af förste landtmätaren i Uppsala län: att uppläggandet af jordregistret

komme att kräfva ett högst betydande arbete, hvarför det blefve

nödvändigt, att förste landtmätarne bereddes tillgång till tillräckligt

många biträden, så vida icke början af registret skulle hinna antikveras,

innan detsamma ännu blifvit i dess helhet upplagdt, hvarjemte förste

landtmätarnes löneförmåner väsentligen måste förbättras, då de såsom

föreståndare för landtmäterikontoren och ledare af arbetet med jordregistiet

icke komme att få någon tid öfrig för enskild verksamhet;

af förste landtmätaren i Östergötlands län: att, då den 3 augusti

1903 förslag uppgjordes till omorganisation af och lönestat för landtmäterikaren,

detta skedde utan bestämd tanke eller åtminstone beräkning

pa, att förandet af nu föreslaget jordregister med åtföljande expedition

skulle _ åläggas förste landtmätarne; samt att efter införandet af

jordregister ifrågavarande lätt torde blifva ett af de för förste landtmätaren

mest arbetsamma, hvarför han borde dels befrias från den i

sagda förslag intagna skyldigheten att utan särskild ersättning uppmäta

kronans domäner, dels erhålla lika stora tjänstgöringspennin^ar

som föreslagits åt förste landtmätarne i Värmlands, Gäfleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands samt Väster- och Norrbottens län, hvarjämte äfven

anslag till skrifbiträde eller amanuens kunde vara af nöden;

af förste landtmätaren i Kronobergs län: att förste landtmätaren,

hvars hela tid vid förslagets genomförande säkerligen komme att tagas

i anspråk för landtmäterikontorets skötsel, borde befrias från alla göromål

på fältet, således äfven från de i landtmäteristyrelsens förslag till

omorganisation af landtmäterikåren af den 3 augusti 1903 för dessa

tjänstemän föreslagna åligganden att verkställa landtmäteriförrättningar

för kronans räkning och såsom sakkunniga biträda vid ägodelnings- och

häradsrätter äfvensom vid pröfning af besvär öfver skiftes- och syneförrättningar,

och deras aflöning bestämmas till så högt belopp, att de med

hänsyn till sin ställning bereddes en tryggad existens; samt att, om,

på sätt kommitterade föreslagit, en eller flera på eget ansvar arbetande

landtmätare inom länen skulle ryckas från sina landtmäteriförrättningar

för att biträda förste landtmätarne vid jordregistrets upprättande, detta

icke kunde ske utan skada för förrättningsgöromålens behöriga gång

och dessa landtmätares fortsatta praktik, utan att det, då förste landtmätarne

i allt fall blefve ansvariga för arbetets ordentliga utförande,

vore lämpligare att^ till deras biträde med jordregistrets första uppläggande

i stället förordna skickliga landtmäteriauskultanter, hvarvid

företräde borde gifvas åt dem7 som ägde en redig och prydlig handstil;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

af förste landtmätaren i Kalmar- län: att stor svårighet torde komma

att uppstå att till hjälp vid jordregistrets första uppläggande erhålla

skickliga och erfarna samt ''i länets jordbruksförhållanden kunniga

landtmätare, hvilka därjämte kunde tyda de svårlästa handlingarna;

af förste landtmätaren i Örebro län: att den förändring i. förste

landtmätarnes ställning och i hans löneförmåner, hvarom det tidigare

afgifna förslaget till omorganisation af landtmäterikåren förmälde, före

eller åtminstone samtidigt med frågan om jordregistret borde komma

under ompröfning, enär förste landtmätarnes göromål ökats år från år

och en så väsentlig förändring och tillökning i deras tjenstegöromål,

som förslaget medförde, äfven måste medföra en tillökning i deras

löneförmåner, då med sådana tjänsteåligganden, som nu vore i fråga,

förste landtmätarne helt och hållet blofve afstängda från att ataga sig

uppdrag och enskilda tjänsteförrättningar, hvilket visserligen med hänsyn

till förste landtmätarnes ställuing gent emot landtmätarne inom

länet i öfrigt vore ej blott mycket lämpligt utan äfven önskvärd!, men

förutsatte, att ersättning bereddes förste landtmätarne i form åt ökad

aflöning och därtill uppflyttning i högre pensionsklass;

af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att, då förste landtmätarne

ej vidare skulle äga åtaga sig landtmäteriförrättningar af enskilda,

desamma efter kommitterades förslag skulle erhålla ökade löneför

måner, på sätt innehölles i landtmäteristyrelsens förslag af den 3

augusti 1903 till omorganisation af landtmäterikåren, men att han därvid

ville anmärka, att, enär efter sagda förslag förste landtmätaren i

Kopparbergs län skulle erhålla i lön 3,200 kronor samt i tjänstgöringspenningar

1,200 kronor, eller tillsammans 4,400 kronor, denne blefve

en af de minst aflönade förste landtmätarne i riket, ehuru han med

säkerhet blefve eu af de med arbeten mest betungade;

af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att förslaget, att en ellei

flera skickliga och i länets jordförhållanden kunniga landtmätare skulle

förordnas att under förste landtmätarens ledning och tillsyn utföra

vissa delar af jordregistret, syntes böra utsträckas därhän, att de förordnades

att upprätta jordregistret för en eller flera, socknar eller

domsagor på eget ansvar, emedan, om förste landtmätaren skulle ansvara

för annans arbete, det nära nog blefve detsamma, som om han själf

utförde arbetet; samt _ _

af häradssJcrifvaren i Sunnervikens fögderi: att, då häradssknfvarens

arbete, därest kommitterades förslag blefve antaget, högst betydligt

komme att ökas och det för honom blefve nödvändigt att anställa bi
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

träde under tiden för upprättandet af jordeboksutdrag och fastighetsförteckning

enligt § 22 i förslaget till förordning om jordregister,

häradsskrifvaren syntes böra tillerkännas ersättning för det arbete, som

han finge ombesörja och för de kostnader, som han komme att vidkännas

på grund af nämnda förordning.

Kommer ett jordregister sådant som det föreslagna till stånd,

förutsätter detta en sådan omreglering af förste landtmätarens ställning

och löneförhållanden, att han hvarje helgfri dag kan vara å landtmäterikontoret

tillgänglig samt att han ej vidare skulle äga att åtaga sig enskilda

landtmäteriförrättningar, och är på Eders Ivungl. Maj:ts pröfning beroende

ett af landtmäteristyrelsen under denna förutsättning den 3

augusti 1903 afgifvet förslag till omorganisation af landtmäterikåren

m. m.

Dessutom måste förste landtmätaren för jordregistrets uppläggande

beredas tillgång på erforderligt antal biträden.

Kommitterade hafva tänkt sig, att förste landtmätarne vid jordregistrets

första uppläggande borde befrias från det tidsödande arbetet

med granskning af akterna i landtmäterikontoret samt införande i jordregistret

af de genom delning och afsöndring af jord tillkomna fastigheter,

och att i stället för utförande af detta arbete borde för hvarje

län förordnas en eller, hvad de större länen anginge, två eller flera

skickliga och erfarna samt i länets jordförhållanden kunniga landtmätare,

som under. förste landtmätarens ledning och tillsyn kunde egna hela

sin arbetstid däråt. Häremot hafva åtskilliga af de myndigheter, som

yttrat sig, anmärkt, att det vore olämpligt att rycka en eller flera på

eget ansvar arbetande landtmätare inom länen från deras landtmäteriförrättningar,

. utan att till biträde åt förste landtmätarne i stället borde

förordnas skickliga landtmäteriauskultanter. Det synes emellertid kollegium,

som om frågan härom ej lämpligen kunde afgöras i detta sammanhang,

utan att det vid den tidpunkt, då jordregistret komme att

uppläggas, torde böra af landtmäteristyrelsen tillses, hvilken anordning

med hänsyn till tillgängliga arbetskrafter befinnes mest ändamålsenlig.

Då de nya jordeböckerna skulle upprättas, förklarade Eders Kungl.

Maj:t, enligt nåd. bref den 16 maj 1856, att det borde ankomma på Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen att hos Eders Kungl. Maj:t i

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

underdånighet anmäla det behof af anslag till aflöning af biträden åt

häradsskrifvarne vid arbetet med förvandlingsuträkningarnas upprättande,

som Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvar för sitt län, ansåge

vara oundgängligt, samt att det likaledes skulle bero på Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att, i den mån arbetet hunnit fullbordas,

föreslå den godtgörelse till landskamrerarna för deras vid jordeböckernas

och förvandlingsuträkningarnas granskning begagnade biträden,

som kunde anses erforderlig eller'' lämplig, och synes det kunna förfaras

på liknande sätt vid bestämmande af de ersättningar för extra arbeten,

hvilka skola utgå till häradsskrifvarne och det antal tjänstemän å

landskontoren, som komma att betungas med arbete för jordregistret.

Kostnadsberäkningarna för jordregistret och tiden för

dess upprättande.

(Allmän motiv. s. 109—Ilo.)

I afseende härå har anförts:

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: att de

beräknade kostnaderna för jordregistret torde ökas därigenom, att i

flera af de nuvarande landtmäterikontoren lokalerna antagligen icke

kunde rymma den stora mängd registerböcker, som där skulle förvaras,

i följd hvaraf det i flera län blefve nödvändigt att anskaffa nya lokaler

för dessa böcker;

af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västerbottens län: att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej vore i tillfälle att verkställa

utredning angående den för jordregistrets uppläggande beräknade kostnad,

men att Eders Kungl. Majrts befallningshafvande ansåge sig böra

uttala den förmodan, att denna kostnad, i hvad den afsåge ett jordregister

för Västerbottens län, torde blifva högre, än hvad kommitterade

beräknat, enär genom den år 1888 Umeå stad öfvergångna eldsvåda alla

å länets landtmäterikontor då befintliga kartor och handlingar gått förlorade,

hvadan de för registrets uppläggande erforderliga upplysningar

från handlingar och kartor tillhörande före år 1888 afslutade landtmäteriförrättningar

ej därstädes kunde erhållas, utan måste förskaffas

från general!andtmäterikontoret i Stockholm, hvarvid Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande emellertid tilläde, att denna omständighet

naturligtvis ej finge utgöra något hinder för den föreslagna åtgärdens

införande inom sagda län;

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

af förste landtmätaren i Stockholms län: att den af kommitterade

gjorda beräkningen, att jordregistret skulle kunna uppläggas för en

ungefärlig kostnad af 4 kronor per jordeboksenhet, ej syntes vara fullt

tillräcklig, då upplägget för en sådan jordeboksenhet ofta kunde taga

flera blad i jordregistret i anspråk och dessutom forskningar måste

• verkställas icke allenast i landtmäterihandlingarna utan äfven i domböckerna

eller i häradsskrifvarekontoren eller annorstädes, hvadan afse

värd tid erfordrades för att erhålla hvarje upplägg i fullständigt skick;

af förste landtmätaren i Jönköpings län: att de flesta landtmäterikontoren

icke hade plats för ett registerverk, utan att lämpligt utrymme

därför på annat sätt måste beredas, hvarigenom åstadkommes en ej

oväsentlig tillökning i den ursprungliga kostnadsberäkningen;

af förste landtmätaren i Kalmar län: att sannolikt Kalmar län komme

att draga större kostnader för hvarje jordeboksenhet än något annat län,

då dess jordförhållanden vore mer än vanligt orediga samt af 3,398,1

mantal ännu återstode 1,136,516 mantal, som ej undergått enskifte eller

laga skifte, utan endast storskiften, till hvilka handlingarna i de flesta

fall vore skrifna med »gammaltysk» och nästan oläslig stil samt hvaruti

ägorna vore på det mest hänsynslösa sätt fördelade och med hvarandra

sammanblandade;

af förste landtmätaren i Gottlands län: att, om arbetet med jordregistrets

första uppläggande ordnades på det sätt, kommitterade tänkt

sig, upprättandet af ett jordregister för Gottlands 96 socknar med något

öfver 10,000 fastigheter torde komma att taga en tid af högst två år;

af förste landtmätaren i Kristianstads län: att den af kommitterade

beräknade kostnaden för jordregistrets första uppläggande vore alldeles

för lågt tilltagen;

af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att kostnaden för första

uppläggandet af jordregistret, som kommitterade beräknat till i medeltal

4 kronor för jordeboksenhet, efter hans förmenande vore för låg, åtminstone

i Kopparbergs län, hvarest sagda kostnad i följd af de invecklade

ägande- och rättsförhållanden, som där förekomme, torde uppgå

till dubbla beloppet om ej mer;

af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att särskildt inom Gäfleborgs

län det vore högst sällsynt, att regeln »all skifteslagets mark skall i

skifte ingå» fått vara gällande, utan hade hvarje ägoslag och ägotrakt

skiftats för sig, så att t. ex. för hemmanet nr 2 Trösten om 2 öres

21 penningland i Bergsjö socken följande förrättningsakter måste genomgås

för erhållande af utredning om dess ägovidd:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

l:o år 1835 fastställdt laga skifte å byns hemskogsmark,

2:o )) 1853 » » )) )) )) inrösningsjord,

3:o » 1892 fastställdt laga skifte å byns fäbodskog i Norrkitte,

4:o )) 1904 fastställd delning af byns samfälligbeter och Nipskogs
skiftet,

samt

5:o » 1904 » skogsjämkning, som förrättats år 1854 efter *

laga skiftet på inägorna;

att då detta exempel, med undantag för skogsjämkningen, kunde anses

typiskt för Gäfleborgs län, och därtill komme, att en del beskrifningar

upprättats i tunnland och kappland, en del i ref och stänger samt en

del i gällande ytmått, däraf tydligt framginge, att kostnaderna för jordregister

inom sagda län blefve betydande, men att, då besparingar möjligen

kunde uppstå inom andra län med redigare skiftesförhållanden,

det ej vore oantagligt, att den af kommitterade förslagsvis beräknade

kostnaden skulle blifva tillräcklig; samt

af förste landtmätaren i Västerbottens län: att såväl med hänsyn till

särskildt inom länet förekommande förhållanden som i öfrigt de beräknade

kostnaderna för jordregistret syntes nog knappt tilltagna.

Den af kommitterade gjorda kostnadsberäkningen är allenast approximativ,

men synes det kollegium, som om, äfven om det skulle visa sig,

att kostnaden för jordregistret skulle, på sätt af åtskilliga Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande framhållits, behöfva upptagas till något högre

belopp per jordeboksenhet än hvad kommitterades förslag innehåller,

denna kostnad väl uppväges af fördelen därutinnan, att välbehöflig ordning

och reda genom jordregistret kunde åstadkommas i våra jord förhållanden.

Hvad tiden för jordregistrets upprättande angår, torde densamma

väl närmast blifva beroende af den tidpunkt, vid hvilken fastighetsböcker

med ledning af jordregistret skola uppläggas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordregistret och ekonomiska kartverket.

Förste landtmätaren i Älfsborgs län har anfört, att det kunde ifrågasättas,

huruvida icke arealuppgifter för jordregistret kunde hämtas ur

ekonomiska kartverkets beskrifningar, där sådana funnos.

Gifvetvis utgör det en ej oväsentlig brist, att jordregistret ej beträffande

de särskilda fastigheterna skulle komma att utvisa den nuvarande

fördelningen i olika ägoslag. Då emellertid bland uppgifterna

för det ekonomiska kartverket just ingår att åstadkomma säker kännedom

om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och nuvarande

fördelning, i ekonomiskt afseende, har kollegium ansett sig böra till

undersökning upptaga frågan, huruvida icke denna brist skulle kunna

i någon, mån undanröjas genom en förändrad anordning beträffande

beskrifningarna till de af nämnda kartverk utgifna kartorna.

.Enligt nåd. bref den 14 november 1862 förordnade Kungl. Maj:t,

att i beskrifningarna till de ekonomiska kartorna hvarje hemman och

lägenhet, som enligt jordeboken utgjorde en possession för sig själf

och antingen af ålder vore enstaka eller ock undergått sådant skifte,

som ej utan alla delägares medgifvande kunde rubbas, borde, där det

sig göra läte, särskildt upptagas.

Sedan emellertid rikets ständer för kartverkets påskyndande ifrågasatt,

om icke utan ändamålets förfelande den ändring kunde göras, att

särskilda beskrifningar skulle lämnas endast för enstaka hemman och

lägenheter med egna ägoområden och för byar i deras helhet, samt

styresmannen för rikets ekonomiska kartverk i anledning däraf framhållit,

att, med bibehållande af den för de ekonomiska kartorna fastställda

skala, det ej vore möjligt att i afseende å hvarje i jordeboken

beskrifven byadel kunna med säkerhet redogöra för den olika fördelningen

af ägoslagens areal, förordnade Kungl. Maj:t, enligt nådigt bref

den^ 13 november 1863, att, så länge det ekonomiska kartverket icke

utgåfves i större skala än 7r>o,ooo-del af naturliga storleken, väl hvarj‘e

hemman eller lägenhet, som enligt jordeboken utgjorde en possession

för sig själf, borde upptagas till namn, nummer och mantal, men att

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

redogörelse för arealens olika beskaffenhet och indelning i ekonomiskt

afseende finge, utan särskild fördelning å de olika hemmansnumren

eller hemmansdelägarne, utföras i en summa för byn eller hemmanet i

dess helhet, äfvensom att, då flere byar, hemman eller lägenheter läge

under sambruk i en ägares hand, utan att gränserna emellan den sålunda

bildade samfällighetens olika delar kunde genom befintliga geometriska

kartor utrönas, de till denna possession lydande ägoområden

finge såsom en enhet redovisas.

Anledningen till den förändring beträffande beskrifningarna till de

ekonomiska kartorna, som skedde genom 1863 års nådiga bref, låg

gifvetvis hufvudsakligen däruti, att kartorna ej utgifvas i större skala

än 1—50,000. Då numera ifrågasatt blifvit, att en större skala skulle

komma att användas vid utgifningen af nämnda kartor, har kollegium

ansett sig böra hemställa, huruvida icke, därest en sådan ändring skef,

jämväl beträffande beskrifningarna till de ekonomiska kartorna den

ändring kunde vidtagas, att desamma komme att i så stor utsträckning

som möjligt särskilt redovisa arealen för hvarje i jordregistret under

särskildt nummer upptagen fastighet, som ej uppkommit genom afsöndring,

eller, om hinder därför skulle möta, att man åtminstone återginge

till de bestämmelser härutinnan, som innehållas i nådiga brefvet

af den 14 november 1862.

Protokollsutdrag, innefattande under ärendets föredragning uttalade

särskilda meningar, bifogas.

Stockholm den 29 september 1906.

KARL RADIX.

A. BJÖRKMAN.

Underdånigst

GUSTAF MIJNTHE.

G. THULIN. HJ. NEHRMAN.

Föredragande.

VILHELM DYBERG. CASTEN von OTTER,

T. Sternhoff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag af Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii ''protokoll,

hållet i Stockholm den 29 september 1906.

Närvarande:

Herr presidenten m. m. Munthe,

Herr kammarrådet m. m. Bydin,

Herr kammarrådet m. m. Thulin,

Herr kammarrådet m. m. Nehrman,

Herr kammarrådet m. m. Björkman,

Herr kammarrådet m. m. Dyberg,

Herr t. f. kammarrådet, friherre von Otter.

S. D. Afslutades föredragningen af handlingarna till Kungl. Maj:ts

nådiga remiss den 15 december 1905 å det af utsedde kommitterade

den 20 därförutgångne november afgifna betänkande med förslag till

förordning angående jordregister m. in.; och beslöts underdånigt utlåtande

till Kungl. Maj:t af innehåll registraturet utvisar.

Föredraganden herr kammarrådet Thulin uttalade följande särskilda

mening:

»Lika med kollegium anser jag, att, såsom landtmäteriväsendet för

närvarande är ordnadt, föreskrift ej kan lämnas, att fastställelse å afsöndrad

lägenhet ej far meddelas, utan att karta däröfver upprättats af

behörig landtmätare, men synes det mig att, med hänsyn till de olägenheter,

som med de nuvarande förhållandena äro förbundna, snarast

möjligt åtgärder borde vidtagas för att få de hinder undanröjda, som

ligga i vägen för en sådan ändring, i hvilket afseende jag anser mig

böra hänvisa till hvad landtmäteristyrelsen anfört uti sitt den 24

augusti 1905 afgifna utlåtande angående Norrlandskommitténs betänkande

af den 24 oktober 1904.»

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

I samband med förestående ärende föredrog borr kammarrådet Thulin

frågan om upprättande af nya jordeböcker och deras förhållande till

jordregistret, hvarvid herr kammarrådet Thulin anförde:

»Under erinran att kungl. kollegium uti underdånigt utlåtande den

4 april 1902, med anledning af väckt fråga om undersökning af Sveriges

ortnamn, framhållit, att kungl. kollegium, sedan med år 1904 grundskatterna

till största delen afskrifvits samt rustnings- och roteringsbördan

aflyftats, måste vara betänkt på uppläggandet efter förändradt

formulär af nya jordeböcker, samt att kungl. kollegium jämväl sedermera

uti underdåniga utlåtanden dels den 23 maj 1902 med anledning

af ifrågasatt utredning rörande behofvet af ändringar i den för kungl.

kollegium gällande lönestat, dels den 18 september 1903 angående

kammararkivet och dess förhållande till riksarkivet inför Kungl. Maj:t

gjort eu del uttalanden beträffande det nya jordeboksarbetet, hemställde

dåvarande presidenten H. Wikblad vid föredragning den 13 maj 1904,

huruvida icke underdånig framställning i ämnet snarast möjligt borde

göras hos Kungl. Maj:t. Med anledning däraf anförde jag, att åtskilliga

förarbeten i denna fråga redan vidtagits, men att jag, innan slutligt förslag

i ämnet framställdes, ansett mig böra afvakta, huruvida icke med

hänsyn till uppläggandet af nya fastighetsböcker efter förändradt formulär,

hvilken fråga i samband med revisionen af jordabalken vore

föremål för pröfning af lagberedningen, sådana anspråk komme att

ställas på jordeböckerna, att däraf föranleddes väsentliga ändringar

i deras uppställning och innehåll; att, då lagberedningen emellertid uti

underdånig skrifvelse den 3 maj 1904 närmare redogjort för de

önskemål, den med hänsyn till nya fastighetsböcker ansett böra ställas

på de nya jordeböckerna, jag ville hemställa, att kungl. kollegium

måtte gifva mig såsom chef för lista roteln i uppdrag att, så snart

ske kunde, närmare utreda, huruvida med hänsyn till ofvan omförmälda

förändringar i beskattningsväsendet eller på grund af andra förhållanden

det vore af behofvet påkalladt, att nya jordeböcker blefve upprättade,

och i så fall låta utarbeta förslag till de förändringar i gällande jordeboksformulär,

som däraf föranleddes, hvartill kungl. kollegium gaf sitt

bifall.

Uti ofvanberörda skrifvelse af den 3 maj 1904 anhöll lagberedningen,

som förutsatt att i följd af inträdda ändrade förhållanden i

fråga om jordbeskattningen erfordrades uppläggandet af nya jordeböcker,

på anförda grunder, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida icke åt de åtgärder, som för uppläggandet af de

nya jordeböckerna påkallades, kunde gifvas den omfattning, att däri
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

genom tillika behofvet af ett förändradt fastighetsbokssystem blefve

tillgodosedt. J

Vid föredragning den 30 september 1904 af berörda skrifvelse förordnade

Kungl. Maj:t särskilda kommitterade att verkställa utredning,

huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena, hvilka för

närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde gifvas den omfattning

och i öfngt sådan anordning, att därigenom bereddes jämväl ett ändamålsenligt

underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom afgifva det förslag,

hvartill utredningen kunde föranleda.

Såväl lagberedningen som — vid kommitterades tillsättning — Kungl.

Maj.t torde hafva gatt ut ifrån, att ett nytt underlag för fastighetsböckerna

skulle kunna erhållas genom en utvidgning och förändrad

anordning af. jordeböckerna, men hafva kommitterade uti sitt den 20

november afgifna betänkande hemställt, att ett sådant underlag i stället

skulle beredas genom att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

som skett i Finland, för riket upprättades ett af landtmäterimyndigheter

fördt särskildt jordregister, hvartill kungl. kollegium denna dag uti afgifvet

underdånigt utlåtande tillstyrkt nådigt bifall, emedan jordeböckema

för närvarande endast upptoge jämte fastställda afsöndringar de

särskilda jordeboksenheterna, men de'' viktigaste urkunder, ur hvilka

vid såväl uppläggandet som förandet af ett underlag för fastighetsböckerna

af ofvan angifven beskaffenhet upplysningar vore att hämta,

utgjordes af landtmäterihandlingarna.

Ehuru jordregistret skulle föras af landtmäterimyndigheter, skulle

det emellertid grunda sig på jordeboken, hvilken fortfarande skulle

föras vid sidan af jordregistret, och hafva kommitterade gått ut ifrån,

att jordregistret kunde uppläggas med de nuvarande jordeböckerna såsom

underlag. Häruti har kungl. kollegium instämt, dock under uttalande,

att, därest beslut meddelas om upprättande af jordregister med

underlag åt de nu gällande jordeböckerna, kungl. kollegium måste vara

betänkt på att vidtaga åtgärder för att de felaktigheter i sagda jordeböcker,

som ej i anledning af arbetet med jordregistrets uppläggande

blefve rättade, kunde varda undanröjda samt att det kunde ifrågasättas,

huruvida icke detta, sedan åtskilliga i samband med skatteväsendet

stående äldre förhållanden reglerats, lämpligast kunde ske i samband

med upprättande af nya jorde böcker eller fastighetsförteckningar efter

ändradt formulär.»

Efter att närmare hafva redogjort för jordeböckernas tillkomst och

nuvarande betydelse samt för de uppgifter, som, därest nya jordeböcker

komme att upprättas, borde i desamma upptagas, anförde herr kammarrådet

Thulin vidare:

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

»Den redogörelse, som lämnats i afseende a jordeböckerna, torde

tydligen ådagalägga, att största delen af de i desamma för närvarande

införda uppgifter redan förlorat sin betydelse, liksom också anställda

försök visat, att de uppgifter, hvilka fortfarande böra i jordeböckerna

kvarstå, ej skulle kräfva större utrymme, än att på ett upplägg, hvarest

tidigare endast införts 2 å 3 jordeboksenheter, skulle blifva plats för

18 sådana; och då härtill kommer, att den ordning, i hvilken fastigheterna

i jordeboken upptagas efter jordnaturen, numera är mindre lämplig

och bör utbytas mot en alfabetisk ordning, samt det dessutom torde

kunna väntas, dels att ett stort antal af de i jordeboken införda lägenheterna

komma att nr densamma uteslutas såsom ej för sig bestående,

dels ock att många nya enheter komma att i jordeboken införas, synes

det mig, som om det för vinnande af reda vore nödvändigt att efter

hand och sedan en del i samband med skatteväsendet stående äldre

förhållanden reglerats nya jordeböcker eller fastighetsförteckningar uppläggas

efter formulär, uppgjordt med hänsyn till jordebokens förändrade

ställning att, i stället för det den tidigare hufvudsakligen varit en uppbördsbok

för räntor, tionde o. d. och utvisat fastigheternas, fördelning

efter de olika jordnaturerna, hädanefter skola utgöra en i alfabetisk

ordning gjord förteckning öfver de fastigheter, som äro för sig .bestående

kamerala enheter, hvilken förteckning, jämte det den utvisai

den administrativa och kyrkliga indelningen, tillika skall angifva fastigheternas

namn, nummer, skatte tal m. m. ätvensom, beträffande egendomar

under allmän disposition, det sätt hvarpå de äro disponerade.

Äfven om jordregister upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af kommitterade uppgjorda förslag blir därigenom ej behofvet

af nya jordeböcker undanröjdt, och synes det mig att, då de upplysningar,

som från skilda håll framkomma under arbetet för jordregistret,

torde komma att i hufvudsak göra för jordeböckerna eljest erforderliga

jordrannsakningar öfverflödiga, upprättandet af de nya jordeböckerna

bör sättas i närmaste samband med och följa omedelbart efter uppläggandet

af jordregistret och det så mycket hällre, som därigenom

vinnes den fördel, att de anmärkningar mot jordeböckerna, som framkomma

under arbetet för jordregistret, på så sätt med minsta. omgång

kunna blifva pröfvade och afgjorda, liksom ock sådana felaktigheter i

jordeböckerna, som ej i anledning af jordregistrets uppläggande blifvit

rättade, kunna blifva undanröjda, innan med ledning af jordregistret

fastighetsböcker komma att uppläggas. .

Sättes upprättandet af nya jordeböcker på ofvan angifvet sätt i

samband med arbetet för jordregistret, torde det kunna verkställas genom

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

nuvarande ämbetemyndigheter utan afsevärdt större tidsutdräkt, än profningen

åt de vid jordregistrets uppläggande framkommande anmärkningar

mot jordeböckerna i allt fall skulle kräfva, och utan åtminstone

mera betydande kostnader för statsverket.

Jag ^anser därför, att kungl. kollegium redan nu bör till Kung].

Maj:t ingå med förslag såväl till formulär för nya jordeböcker, i hvilket

afseende förslag af mig uppgjorts, som ock till sättet för jordeböckernas

upprättande i samband med arbetet för jordregistret.))

Häruti instämde herrar kammarråden Dyberg och Nehrman.

Däremot uttalade herr t. t. kammarrådet friherre von Otter, med

hvilken herrar kammarråden Björkman och Rydin samt herr presidenten

förenade sig, den mening, att uppläggandet af nya jordeböcker åtminstone

icke för närvarande syntes vara af något verkligt behof påkalladt, men

väl att erforderliga rättelser i de redan befintliga borde i föreskrifven

ordning vidtagas; och torde i allt fall, för undvikande af onödiga utgifter

föi statsverket, böra afvaktas, huruvida jordregister komme att

anordnas, enär de i samband med ett dylikt arbete införskaffade uppgifter

helt säkert skulle i stor omfattning kunna tillgodogöras för de

nya jordeböckerna, om sådana funnes behöfliga.

Som ofvan.

In fidem

T. Sternhoff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.