SOU 1908:2 ÄNDRAD ORGANISATIONAF GENERALPOSTSTYRELSEN OCH DÄRUNDERLYDANDE FÖRVALTNINGAR

SOU 1908:2
Statens offentliga utredningar

ÄNDRAD ORGANISATIONAF GENERALPOSTSTYRELSEN OCH DÄRUNDERLYDANDE FÖRVALTNINGAR

1908-02-08 · 301 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1908:2, ÄNDRAD ORGANISATIONAF GENERALPOSTSTYRELSEN OCH DÄRUNDERLYDANDE FÖRVALTNINGAR

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ÄNDRAD ORGANISATION

AF GENERALPOSTSTYRELSEN OCH DÄRUNDER

LYDANDE FÖRVALTNINGAR

SAMT

LÖNEREGLERING

FÖR TJÄNSTEMÄN VID POSTVERKET

AFGIFVET AF

DEN ENLIGT NÅDIGT BEMYNDIGANDE DEN 5 JULI 1907

TILLSATTA KOMMISSION

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1907

/ r . .

INNEHÅLL.

Sid.

Skrifvelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet V.

Redogörelse för de till kommissionen inkomna framställningar.....VII.

Betänkande och förslag:

I. Generalpoststyrelsen.

Organisation..................... 1.

Aflöningar......................45.

II. Distriktsförv ältning amu.

Organisation.....................54.

Aflöningar...................... 68.

III. Postanstalterna.

Postkontorens antal och klassindelning........69.

Biträdande tjänstemän................80.

Aflöningar:

Inledning.................88.

Provision.................105.

Sportler..................121.

Fast aflöning................147.

IV. Postbetjänte.......................164.

V. Poststationsförestånäare m. fl...............170.

VI. Förslag till aflöning sreglemente för tjänstemän vid postverket,

med motiv och öfver gångsbestämmelser.........179.

Sid.

YII. Förslag till utgiftsstater för postverket att tillämpas under år

1909, med förklaringar, m. m.............. 208.

Sammanställning af de olika anslagssummorna å 1908

års och 1909 års utgiftsstater........ 252.

Omorganisationens och löneregleringens ekonomiska innebörd

.................... 254.

Inkomstberäkning för år 1909 256.

Reservationer:

vid kommissionens förslag angående generalpoststyrelsen, af herr

Ordföranden..................... 264.

vid kommissionens förslag i allmänhet, af herr Starbäck..... 265.

Bilagor:

1. Postförvaltarnes inkomster åren 1902, 1903 och 1906 ..... 267.

2. Inkomster för kontrollörer vid postkontoren i Stockholm, Göte

borg

och Malmö samt postexpeditörer, tjänstgörande såsom afdelnings-

eller filialpostkontorsföreståndare vid samma postkontor,

åren 1902, 1903 och 1906 .............. 295.

Til! Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet.

Enligt nådigt bemyndigande den 5 juli 1907 att såsom sakkunniga

tillkalla tre personer för att jämte generalpostdirektören, i egenskap af

ordförande, afgifva yttrande och förslag beträffande lönereglering för generalpoststyrelsen

samt för tjänstemän vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

har Herr Statsrådet genom skrifvelse samma dag anmodat

undertecknade Beck-Friis, Starbäck och Öberg att jämte undertecknad

Ossbahr afgifva omförmälda yttrande och förslag.

Vid utförande af detta uppdrag har det ålegat kommissionen, på

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

grund af Kungl. Maj:ts beslut i ärendet berörda 5 juli, att taga under

öfvervägande jämväl, huruvida några förändringar af generalpoststyrelsens

organisation äro af behofvet påkallade och särskildt huruvida icke den

inom styrelsen anställda extra personal bör i någon mån minskas för att,

såvidt ske kan, ersättas med ordinarie tjänstemän.

Kommissionen sammanträdde första gången den 15 juli, hvarvid åt

en subkommission uppdrogs att verkställa och öfvervaka vissa för kommissionens

vidare arbeten erforderliga utredningar m. m. Sedermera sammanträdde

kommissionen ånyo den 16 augusti, och hafva från och med

sistnämnda dag dess arbeten in pleno oafbrutet fortgått.

På grund af det kommissionen gifna bemyndigande att för fullgörande

af särskilda delar af sitt uppdrag till öfverläggning eller för upp

lysningars erhållande inkalla tjänstemän vid postverket har ordföranden i

»Posttjänstemännens förening», postmästaren i Kristianstad T. Wikander

närvarit vid behandling af frågan om lönereglering för tjänstemän vid

distrikts- och lokalförvaltningarna.

Kommissionen har nu uppgjort förslag till organisation och lönereglering

beträffande generalpoststyrelsen samt distrikts- och lokalförvaltningarna

äfvensom behandlat vissa i samband därmed stående frågor. Då

emellertid de hufvudsakliga förändringar, som kommissionen förordat beträffande

generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna, förutsätta närmare

bestämmelser rörande dessa myndigheters verksamhet, har kommissionen

ansett sig böra, innan den åtskiljes, jämväl uppgöra förslag till ny

instruktion för generalpoststyrelsen och i sammanhang därmed angifva de

hufvudgrunder, som enligt kommissionens åsikt böra blifva bestämmande

för de nya distriktsförvaltningarnas åligganden och befogenhet.

För att emellertid den organisation och lönereglering, som af kommissionen

föreslås, må kunna, därest Kungl. Maj:t finner sådant lämpligt,

intagas i statsverkspropositionen till 1908 års riksdag, får kommissionen

härmed vördsamt öfverläinna sitt i öfrigt fullt afslutade betänkande och

förslag.

Undertecknad Ossbahr bär icke deltagit i handläggningen af frågan

om aflöningsförmåner och pensionsvillkor för generalpostdirektören.

Stockholm den 28 november 1907.

RICHARD OSSBAHR.

JOHAN BECK-FRIIS. KARL STARBÄCK. ERNST ÖBERG.

A. E. M. Ericsson.

Inkomna framställningar.

Från Kungl. Civildepartementet har till kommissionens ordförande

öfverläinnats, för att vara tillgänglig vid fullgörande af kommissionens

uppdrag, generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den 13 maj 1902, i

fråga om behofvet af ändring i aflöningsstaten för postverket.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Vidare hafva till kommissionen antingen direkt inkommit eller från

generalpoststyrelsen öfverlämnats följande framställningar:

angående generalpoststyrelsen :

från notarien och ombudsmannen H. af Trolle, i fråga om postombudsmanstjänstens

upptagande i andra lönegraden m. in.;

från aktuarien H. Sörlander, med förslag till reklamationskontorets

omorganisation;

från aktuarien M. Uppling, i fråga om inrättande af en ordinarie

arkivarie- och bibliotekarietjänst;

från postamanuensernas förening, i fråga om kostnadsfri ledighet

för vissa e. o. tjänstemän;

från generalpoststyrelsens vaktmästare, angående vaktmästarnes aflöning

m. m.;

från statens vaktmästares förening, angående de extra vaktmästarnes

förmåner;

angående distrikts- och lokalförvaltningarna:

från samtliga distriktschefer, i fråga om rätt för distriktschef att

åtnjuta semester under en och en half månad årligen;

från posttjänstemännens förening, med förslag till lönestat för tjänstemännen

vid distrikts- och lokalförvaltningarna;

från postmästaren E. Schmidt m. fl., angående postmästarnes aflöning;

VIII

från postmästaren A. E. Holm m. fl., angående postkontorens omklassificering;

från

postmästaren F. Lindh m. fl., med hemställan att postkontoren

i Gefle, Helsingborg, Norrköping, Sundsvall, Uppsala och Örebro måtte

föreslås att utgöra själfständiga postdistrikt;

från postmästaren J. Matinheiki, i fråga om postkontorets i Skellefteå

uppflyttande i högre klass;

från kontrollören A. T. Löfgren, angående aflöningen till föreståndaren

för Stockholm 16;

från postmästaren K. A. Cervin, med hemställan att Stenungsund

måtte räknas såsom dyr ort;

från posttjänstemännens förening, angående aflöningen till kontrollörer

å öfvergångsstat;

från kontrollören G. Lundberg, angående den honom tillkommande

aflöning; samt

från centralstyrelsen för Sveriges postbetjänteförening, i fråga om

förhöjning i traktamentet m. m.

I. Generalpoststyrelsen,

a) Organisation.

Inom postverkets styrelse, hvars förutvarande benämning öfverpostdirektör

sämbetet med 1850 års ingång ändrades till generalpoststyrelsen,

hade sedan längre tid tillbaka såsom föredragande fungerat en sekreterare

och eu kamrerare, och år o 1858 tillkom en särskild föredragande för

skjuts- och tabellärenden. År 1863 ägde en fullständig omorganisation

rum, genom hvilken generalpoststyrelsen kom att bestå af generalpostdirektören

och två föredragande med titeln departementschefer, en för

kansli- och en för kameralärenden.

Sedan kommittén för reglering af de förvaltande ämbetsverkens och

myndigheternas löneförhållanden in. in. den 5 mars 1877 afgifvit betänkande

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

och förslag beträffande generalpoststyrelsen, fastställdes, med tilllämpning

från ingången af år 1879, ny aflöningsstat för generalpoststyrelsen,

upptagande, förutom generalpostdirektören, 3 byråchefer, nämligen

en för kanslibyrån, en för trafikbyrån och en för kameralbyrån, jämte G

tjänstemän i 2:a och 20 tjänstemän i l:a lönegraden.

Beträffande de förändringar, som under den följande tiden vidtogos

i generalpoststyrelsens organisation, lämnas en utförlig framställning i postoch

telegrafkommitténs den 31 oktober 1901 afgifna betänkande, del I,

sid. 1—25. Under hänvisning i öfrigt till nämnda framställning torde här

endast få i korthet erinras om följande.

Redan innan den nya staten år 1879 trädde i tillämpning, hade det

befunnits nödvändigt att förordna en särskild föredragande för anmärkningsmål.

Under vissa delar af åren 1878—1882 samt hela åren 1883 och

1884 var sålunda, jämlikt särskilda nådiga beslut, en adjungerad ledamot

anställd hos generalpoststyrelsen, och med ingången af år 1885 blef ytterligare

en byråchef uppförd å styrelsens stat. Den nya byrån erhöll namnet

revisionsbyrån, och till densamma öfverflyttades från de äldre byråerna

7 tjänstemän i l:a lönegraden.

2442/o7. Postverkets löneregler ing skommission. 1

Historik.

Med ingången af år 1893, då de nuvarande distriktsförvaltningarna

inrättades, öfverfördes till dessa förvaltningar en del ärenden, som dittills

tillhört generalpoststyrelsens handläggning. Någon varaktig minskning i

arbetsbördan inom generalpoststyrelsen kunde emellertid därigenom icke

vinnas, i det att poströrelsens stadiga tillväxt samt den allt mera utvecklade

postförbindelsen med utlandet alltjämt framkallade nya spörsmål, som

togo ökad arbetskraft i anspråk.

Sedan under vissa delar af år 1895 en adjungerad ledamot varit hos

generalpoststyrelsen förordnad såsom biträde vid handläggning af de till

revisionsbyrån hörande ärenden, medgaf Kungl. Maj:t, på generalpoststyrelsens

framställning, att för hela år 1896 finge hos styrelsen anställas en

särskild adjungerad ledamot, hufvudsakligen till hjälp för revisionsbyråns

chef, men äfven till beredande af någon lättnad i ämbetsgöromålen för

cheferna för kansli- och kameralbyråerna. Den adjungerade ledamoten

placerades såsom chef för en af tjänstemän från de äldre byråerna bildad

extra byrå, benämnd »revisionsbyrån II» — i motsats till den äldre revisionsbyrån,

benämnd »revisionsbyrån I» — hvilken, då upprepade framställningar

rörande byråns öfverförande på ordinarie stat icke medförde resultat,

i hufvudsakligen oförändrad form ägde bestånd till utgången af år

1902. Det var nämligen först med år 1903, som, enligt hemställan af

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

post- och telegrafkommittén, en femte byråchef uppfördes å generalpoststyrelsens

stat.

Under tiden hade emellertid fyra nya tjänster i l:a lönegraden tillkommit,

nämligen eu år 1897 och tre år 1900, och med ingången af år

1903 inrättades ytterligare tio ordinarie tjänster i samma lönegrad, hvarjämte

en förutvarande dylik tjänst utbyttes mot en tjänst i 2:a lönegraden.

Den förra »revisionsbyrån I» erhöll nu benämningen utrikes- och författningsbyrån,

under det att benämningen revisionsbyrån tillädes den yngre

»revisionsbyrån II».

Vidare torde här få erinras därom, att, enligt beslut vid innevarande

års riksdag, i aflöningsstaten för år 1908 uppförts ytterligare två tjänster

hos generalpoststyrelsen, nämligen en sekreteraretjänst å revisionsbyrån

och eu notarietjänst å utrikes- och författningsbyrån.

Om den ordinarie tjänstemannapersonalen åren 1903 och 1908, jämförd

med motsvarande personal åren 1879 och 1885, lämnas uppgifter i

tabell A. Enligt denna öfversikt har antalet ordinarie tjänstemän inom

de olika lönegraderna varit följande.

År 1879.

År 1885.

År 1903.

År 1908.

Byråchefer.............

Tjänstemän i 2:a lönegraden.....

» » l:a » ...

Summa

Det må emellertid redan här anmärkas, att de ordinarie tjänstemännen

inom generalpoststyrelsen utgöra endast en förhållandevis ringa del

af styrelsens tjänstemannapersonal öfver hufvud, i det att användandet af

extra ordinarie tjänstemän inom detta ämbetsverk tagit en synnerligen

stor omfattning. Till tjänstemannapersonalen torde äfven böra hänföras

de kvinnliga biträden, som under de senare åren i allt större utsträckning

anställts för tabellarbete, renskrifning, breföppning, sortering af postanvisningar

m. m.

Bland de extra ordinarie tjänstemännen särskiljer man såsom en

första grupp dem, som anställts mot fasta årsarfvoden och med bestämda

åligganden; dessa tjänstemän kallades på 1870-talet »extra biträden» och

benämnas numera »amanuenser». Enligt de från trycket utgifna förteckningar

å tjänstemän vid postverket utgjorde antalet manliga biträden af

detta slag 34 i juni månad 1879, 37 i mars månad 1885 och 51 i februari

månad 1902. Då med ingången af år 1903 en del nya ordinarie

tjänster inrättades inom generalpoststyrelsen, minskades i sammanhang därmed

amanuensernas antal. Af den tryckta personaluppgiften för är 1903

finner man, att antalet manliga amanuenser i februari månad nämnda år

utgjorde allenast 34, och enligt motsvarande uppgift för februari månad

1907 hade antalet dåmera nedgått till 33.

I stället för att anställa ett ytterligare antal amanuenser har, särskild!

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

under de senare åren, generalpoststyrelsen anlitat den utvägen att

vid behof af ökade arbetskrafter förordna extra ordinarie tjänstemän att

tills vidare under vissa månader biträda med visst arbete, och i den mån

behofvet af sådant biträde fortfarande gjort sig gällande, hafva dessa förordnanden

efter hand förnyats. Man finner således för närvarande hos

generalpoststyrelsen ett ej ringa antal extra ordinarie tjänstemän med

stadigvarande förordnanden på hälft eller fjärdedels år; dessa benämnas

»tillfälliga amanuenser» eller »amanuensbiträden».

Extra

personal.

Tab. A. Generalpoststyrelsens tjänstemän å afiöningsstat åren 1879, 1885,

1908 och 1908.

Å r 1 8 7 9.

År 1 885.

År 1903.

År 19 08.

Generalpostdirektören.

Generalpostdi rektören.

Generalpostdirektören.

3 byråchefer.

4 byråchefer.

5 byråchefer.

Kanslibyrån:

1 sekreterare (2:a gr.).

1 sekreterare (2;a gr.).

1 sekreterare (2:a gr.).

1 registrator.

1 notarie o. ombudsman.

2 notarier.

2 aktuarier.

1 aktuarie.

Trafikbyrån:

1 sekreterare (2:a gr.).

1 notarie.

2 notarier.

1 aktuarie.

Kameralbyrån:

Kameralbyr&n:

1 kamrerare och sekre-

1 kamrerare och sekrete-

terare (2:a gr.).

rare (2:a gr.).

1 förvaltare af postver-

1 förvaltare af postverkets

1 kassör (2:a gr.).

kets hufvudkassa (2:a

hufvudkassa (2:a gr.).

1 intendent vid frimärks-

gr-)-

1 förvaltare af frimärks-

förrådet (2:a gr.).

1 förvaltare af frimärks-

förrådet (2:a gr.).

1 intendent vid persedel-

förrådet (2:a gr.).

1 förrådsintendent (2:agr.)

förrådet (2:a gr.).

1 förrådsintendent (2:a

1 notarie.

2 notarier.

gr-)-

3 bokhållare.

6 revisorer o. bokhållare.

2 notarier.

3 bokhållare.

2 aktuarier.

Revisionsbyrån:

Utrikes- och förf att-

Utrikes- och författ-

5 revisorer.

1 notarie.

1 aktuarie.

5 revisorer.

ning sby rån:

1 sekreterare (2:a gr.).

3 aktuarier.

Revisionsbyrån:

1 notarie.

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

1 aktuarie.

10 revisorer.

ningsbyrån:

1 sekreterare (2;a gr.).

1 notarie.

3 aktuarier.

Revisionsbyrån:

1 sekreterare (2:a gr.).

1 notarie.

1 aktuarie.

10 revisorer.

Eu tredje grupp af extra ordinarie tjänstemän hos general poststyrelsen

utgöres af sådana, som åtnjuta arfvode endast vid tillfälliga förordnanden

under semestrar eller eljest och i öfrigt icke äro förpliktade

till någon regelbunden tjänstgöring.

Sedan en följd af år tillbaka hafva vidare hos generalpoststyrelsen

varit anställda ett biträde i frågor rörande postfartyg och ett manligt

skrifbiträde.

I fråga om de kvinnliga biträdena hos generalpoststyrelsen lämna

postverkets årsberättelser den upplysningen, att antalet mot fasta årsarfvoden

anställda dylika biträden utgjort 24 år 1903 och 27 år 1906, hvarvid

i båda fallen inräknats 5 kvinnliga amanuenser. Härtill kommer

ytterligare en del kvinnliga biträden med stadigvarande förordnanden för

hälft år eller tre månader äfvensom åtskilliga biträden med endast tillfällig

tjänstgöring.

Enligt den för generalpoststyrelsen gällande instruktion af den 31

december 1902 utgöres styrelsen af generalpostdirektören, såsom chef för

postverket, och fem byråchefer, såsom ledamöter i styrelsen och chefer

hvar för sin byrå, nämligen eu för kanslibyrån, en för trafikbyrån, en för

kameralbyrån, en för utrikes- och författningsbyrån samt en för revisionsbyrån.

Generalpostdirektören är i första rummet Kungl. Maj:t ansvarig för

postverkets förvaltning och bör tillse, att verkets personal med noggrannhet

och drift fullgör sina skyldigheter. Han äger ensam beslutanderätt i

alla de ärenden, i hvilkas pröfning han deltager.

Byråchef åligger att bereda samt, allt efter hvad i instruktionen

närmare bestämmes, antingen inför generalpostdirektören föredraga eller

ock själf afgöra de ärenden, Indika tillhöra hans byrå; att hafva tillsyn

öfver göroinålen inom byrån och ansvara för att styrelsens beslut i de af

honom handlagda ärenden varda utan dröjsmål expedierade; samt att i

öfrigt fullgöra hvad enligt instruktionen eller särskilda ordningsföreskrifter

till byråchefsämbetet hörer.

Arbetsfördelningen mellan byråerna är enligt instruktionen ordnad

på följande sätt.

Till kanslibyråns handläggning höra:

ärenden rörande tillsättning af samt ledighet och afsked för de vid

distrikts- och lokalförvaltningarna anställde tjänstemän och betjänte;

ansvar för fel och försummelser i tjänsten af bemälde tjänstemän

och betjänte äfvensom af poststationsföreståndare;

Nuvarande

organisa

tion.

Kansli

byrån.

Trajlk

byrån.

beredande af kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter åt betjänte

vid distrikts- och lokalförvaltningarna;

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

adressförändringar och återtagande af postförsändelser samt reklamationer

i allmänhet rörande sådana försändelser; äfvensom

frågor i öfrigt, Indika icke skola af annan byrå behandlas.

Till trafikbyråns handläggning höra:

ärenden rörande inrättande af nya postgångar samt utvidgande och

omreglering af förutvarande postförbindelser äfvensom öppnande af nya

postanstalter eller indragning af förutvarande postanstalter;

ordnande af postföringen å befintliga linjer;

besörjande af posttransport inom postanstalternas områden, där denna

transport ej kan af den vid postanstalterna anstälda vaktbetjäning verkställas;

antagande

och entledigande af samt ledighet för poststationsföreståndare;

tiderna,

då postanstalterna skola hållas tillgängliga för allmänheten;

samt

fel och försummelser af postförare.

Kameral- Till kameralbyråns handläggning höra:

yran'' ärenden rörande förvaltningen af postverkets medel, persedlar och

inventarier samt upprättandet af postverkets hufvudbok och postmedels*

räkningar från distrikts- och lokalförvaltningar äfvensom de till persedel9- och inventarieförvaltningen hörande räkenskaper;

inventering af postverkets hufvudkassa, frimärks- och persedelförråd

samt af kassor och andra postverkets tillhörigheter vid distrikts- och

lokalförvaltningarna;

postverkets fasta egendomar och fartyg;

förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter;

disposition af anslaget till expensutgifter;

postbetjäntes beklädnad och beväring;

inköp af inventarier och förbrukningsartiklar;

anskaffande af postverkets frankotecken;

generalafräkningar och likvider med utländska förvaltningar; äfvensom

likvider dels med järnvägsstyrelsen, dels ock, i den mån sådana likvider

ej anförtrotts åt vederbörande distrikts- och lokalförvaltningar, beträffande

postbefordran å enskilda järnvägar och med ångfartyg.

Utrikes■ och Utrikes- och författningsbyrån handlägger:

nm^byrån ärenden rörande afslutande af internationella postfördrag med till*

gS y hörande expeditionsreglementen samt om ändringar af bestämmelserna i

redan befintliga dylika fördrag och reglementen;

ärenden i öfrig!, som angå postutväxlingen med främmande länder

och Indika icke skola af annan byrå inom styrelsen handläggas;

ärenden beträffande nya eller förändrade föreskrifter rörande den

inrikes posttjänsten och i allmänhet ärenden angående postreglementen och

andra postala tjänsteföreskrifter;

ärenden beträffande taxor för befordran af postförsändelser samt

tillhandahållande genom postverkets försorg af tidningar och andra periodiska

skrifter;

poststatistiska ärenden och utarbetande af postverkets årsberättelser;

samt

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

vården af de till postverket hörande arkiv och bibliotek.

Revisionsbyrån handlägger:

anmärknings-, afskrifnings-, afkortnings-, restitutions- och balansmål;

ärenden i öfrigt, som röra de till postverkets medelsförvaltning hörande

specialräkenskaper eller som därmed sammanhänga;

ärenden rörande förseelser vid försändelsers afkunnande till postbefordran

;

ersättning för bortkomna eller skadade postförsändelser och felaktigt

utbetalade postanvisningsmedel;

tillgrepp af postförsändelser, postverkets medel eller öfriga tillhörig

heter

;

upprättande eller granskning af de specialräkningar, som ligga till

grund för generalafräkningar och likvider med utländska förvaltningar; samt

förvaltningen af understödskassan för änkor och barn efter personer,

som varit vid postverket anställda.

Revisions

byrån.

Hvarje byrå handlägger vidare frågor rörande den till byrån hörande

personal inom styrelsen.

I öfrigt ankommer på generalpostdirektören att närmare bestämma

fördelningen af ärendena mellan byråerna äfvensom att i tvifvel aktiga fall

afgöra, af hvilken byråchef ärende bör beredas och föredragas.

De till generalpoststyrelsens handläggning hörande ärenden afgöras,

enligt styrelsens instruktion, dels af generalpostdirektören i plenum, där

förutom föredraganden minst en annan ledamot skall vara tillstädes, dels

af generalpostdirektören i närvaro af endast föredraganden, dels ock af

vederbörande ledamot allena. Vid afgörande af viktigare pleniärenden

skola dock, om möjligt, samtliga ledamöter vara tillstädes.

I plenum skola följande ärenden handläggas: Plenimål.

Kungl. Maj ds bref och remisser samt skrivelser från statsdepartement;

frågor om tillsättning af lediga tjänster, om mistning af tjänst på

viss tid eller för alltid eller angående ådömande af böter för tjänstefel;

frågor rörande anställande af brefbärare vid postanstalter, som förut

icke varit med dylik betjäning försedda;

anvisande af medel till aflönande af extra biträden med fast arfvode;

frågor rörande inrättande af nya postgångar eller utvidgande af

förutvarande postförbindelser äfvensom angående öppnande af nya postanstalter

eller indragning af förutvarande postanstalter;

uppgörande af förslag till stater för postverket;

frågor om nybyggnader för postverkets räkning samt större arbeten

, för iståndsättande af postverket tillhöriga hus och fartyg äfvensom angående

inköp af dyrbarare inventarier;

frågor rörande förhyrande af postlägenheter;

disposition af anslaget till expensutgifter;

frågor om utgifvande af gratifikationer till postförare, som under

postens forsling blifvit illa slagen eller sårad, till skjutsande eller annan,

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

som ådagalagt rådighet att afvärja våld mot posten eller försök därtill, o. s. v.;

aftal med utländska förvaltningar;

fastställande af ordningsföreskrifter för styrelsens tjänstemän och

betjänte äfvensom af tjänstgöringsreglementen och instruktioner för den i

öfrigt vid postverket anställda personal;

postverkets årsberättelser;

balansmål; samt

andra frågor af den beskaffenhet, att upplysningar kunna erfordras

jämväl från annan byrå än den, till hvars föredragning målen höra.

Byråmål. Ärenden, som icke enligt dessa bestämmelser behandlas i plenum

eller, efter hvad nedan säges, handläggas af vederbörande ledamot allena,

afgöras af generalpostdirektören i närvaro af endast föredraganden (byråmål).

Rörande byråchefs rätt att själfständigt handlägga ärenden äro i

instruktionen följande stadganden meddelade.

Ärenden,som Utan föregående föredragning äger byråchef att genom remiss eller

byråchef? särskild skrifvelse inhämta förklaringar, upplysningar och yttranden i

ärenden, som höra till byråns handläggning, samt att till granskning, anteckning,

förvaring eller annan behörig åtgärd af vederbörande tjänsteman

befordra inkommande rapporter och andra handlingar, som äro af beskaffenhet

att icke böra till omedelbar åtgärd af styrelsen föranleda.

Byråchef äger vidare att genom direkta ordres till postverkets distriktsoch

lokalförvaltningar meddela sådana detalj bestämmelser, indika utgöra

omedelbar tillämpning af styrelsens beslut eller af gällande reglementen,

instruktioner och taxor; hvarjämte kameralbyråchefen må utanordna från

postverkets hufvudkassa de för distrikts- och lokalförvaltningarna till bestridande

af löpande utgifter erforderliga medelsförskott.

Byråchef må äfven i öfrigt meddela beslut i ärenden af beskaffenhet,

att de icke finnas i hvarje särskildt fall påkalla styrelsens pröfning.

Hvilka ärenden må såsom sådana anses, bestämmes af styrelsen, hvars

beslut därutinnan emellertid anmäles hos Kung], Maj:t.

De ärenden, som på grund af sistberörda stadgande afgjorts af byråchef

ensam, hafva enligt generalpoststyrelsens underdåniga skrifvelse den

18 oktober 1902 varit följande:

bestämmande af arfvode till vikarie för semesterledig postförvaltare

enligt af generalpoststyrelsen fastställda grunder;

adressförändringar och återtagande af postförsändelser;

reklamationer i de fall, då ersättning af postmedel eller ansvar för

tjänstefel af postfunktionär icke anses böra ifrågakomma;

likviderande af räkningar från skrifbiträden, enligt af generalpoststyrelsen

bestämda grunder;

Pröfning af anbud å och träffande af aftal om postbefordran medelst

landtbrefbäring, som af styrelsen beslutats; om transport af post inom

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

postanstalts område, där styrelsen beslutat anordna sådan transport; och

om s. k. postvård;

vidtagande af smärre förändringar i de för de särskilda vinter- och

sommarperioderna upprättade tidtabeller för järn vägsposterna;

öfverflyttning från ett postkontor till ett annat af bestyr med likviderande

af lega för postföring;

. utbetalande af pensionsmedel, som på grund af särskilda nådiga

bref skola utgå af postmedel;

utfärdande, i enlighet med fastställda grunder och i den af generalpoststyrelsen

bestämda ordning, af taxor för befordran af postförsändelser

samt tillhandahållande genom postverkets försorg af tidningar och andra

periodiska skrifter;

vidtagande af åtgärder i anledning däraf, att postanvisningar eller

inlämningsbevis rörande postanvisningar förkommit; att postanvisningar

icke inom föreskiifven tid företetts till inlösen eller ej upptagits i vederöiande

postan visningsräkning med utländsk förvaltning; att postanvisningar

försetts med oriktig eller otydlig adress eller eljest felaktigt utställts, eller

ock felaktigt upptagits å postanvisningsförteckning i utväxlingen med utändsk

förvaltning; samt att återbetalning af postanvisningsbelopp eller

eftersändning af postanvisningar begärts;

framställningar till eller från utländska förvaltningar att till Iåns

bekomma verifikationshandlingar;

42/o7. Postverkets lönereglermgsJcommission. 2

fördelning af generalpoststyrelsens publikationer; samt

ärenden rörande specialräkningar, som ligga till grund för generalafräkningar

och likvider med utländska förvaltningar.

Helt nyligen har emellertid byråchefs ifrågavarande befogenhet blifva

i betydande mån utsträckt. Såsom generalpoststyrelsen i underdånig

skrifvelse'' den 30 oktober 1907 anmält, har nämligen, från den 15 innevarande

november räknadt, till byråchef öfverlämnats att, förutom i ofvan

angifna ärenden, jämväl i allmänhet meddela beslut i ärenden rörande

ledigheter och förordnanden bland extra personalen å byrån för

kortare tid än en månad;

anskaffning för byråns räkning af materialier, inventarier, in. in., då

inköpssumman ej uppgår till högre belopp än 100 kronor;

semester och tjänstledighet för distriktschefer samt förordnanden och

vikariatsersättning i anledning däraf;

tjänstledighet för öfriga tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna

samt där anställda betjänte, i den mån det icke tillkommer

distriktschef att i sådant afseende meddela beslut, äfvensom förordnanden

och vikariatsersättning i anledning däraf;

tillstånd för postfunktionär, som i följd af kroppsskada, ådragen

under tjänsteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, att

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

under högst sex månader uppbära afiöningen å stat oafkortad;

återbesättande af lediga extra biträdes- och extra postbetjäntsbefattningar;

biträdande

tjänstemäns samt ordinarie och extra postbetjäntes placering,

i den mån det icke tillkommer distriktschef att i sådant afseende

meddela beslut;

behandling af försändelser, som beslagtagits på grund af bestämmelserna

i § 70 mom. 9 af allmänna poststadgan (försändelser, å hvilka

förekommer yttrande eller teckning, som uppenbarligen sårar tukt och

sedlighet eller är för adressaten förnärmande, in. fl.);

återlämnande till afsändare af obeställbar värdeförsändelse, ehuru

inläinningsbeviset förkommit;

pröfning af anbud å och träffande af aftal om postbefordran medelst

ångfartyg och handhafvande ombord därå af ångbåtspostexpedition, där

sådan postföring redan förut på grund af styrelsens beslut ägt rum;

antagande och entledigande af samt ledighet för föreståndare vid

sådan poststation, som enligt styrelsens beslut redan är i verksamhet;

gäldande med postmedel af kostnad dels för befordran af post, som

till följd af tillfällig tyngd och omfattning ej kunnat med ordinarie befordringsmedel

fortskaffa s, dels för sådan vid postföring å landsväg upp

kommen Okad väglängd, utöfver den i kontrakt afsedda, som föranledts

af postanstalts förflyttning, vattuflöde, vägomläggning, brobyggnad o. d.,

och dels för erforderligt biträde vid postföring öfver vattendrag under

storm eller andra svårare väderleksförhållanden;

medgifvande om utväxling med postanstalt af lösväska, som med

post befordras;

öfvergång från vinter- till sommarturer och tvärtom å landsvägsoch

sjöpostlinjer, där sådan öfvergång vid postföringens anordnande afsetts,

äfvensom vidtagande af de i följd af dylik öfvergång erforderliga

anordningar;

uppdrag till vederbörande postfunktionärer om inspektion och inventering

af poststationer;

insändande af uppgifter, som omförmälas i kung!, kungörelsen den

15 december 1905, med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter att

insända vissa uppgifter till statskontoret (ang. kassatillgång in. in.);

öfversändande till världspostföreningens internationella byrå i Bern

af tablå, utvisande svenska postförvaltningens tillgodohafvande och fordringar

på grund af särskilda afräkningar med vederbörande utländska

postförvaltningar;

öfverlämnande till postsparbanken af uppgift å beloppet af postmedel,

som för bankens räkning utbetalats;

öfversändande till vederbörande ämbetsverk och myndigheter af räkningar

å postafgifter för tjänsteförsändelser;

meddelande af kvitto å postremissväxlar;

öfversändande af afräkningar till utländska postförvaltningar;

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

utbytande af frankotecken mot andra sådana;

elektrisk belysning, uppvärmning, städning och renhållning af postlokaler;

anskaffning

af möbler och inventarier, velocipeder, markiser, mattor,

transportvagnar, dragkärror o. d., kalendrar och böcker m. m., så framt

anskaffningskostnaden icke öfverstiger 1,000 kronor för hvarje postanstalt;

inbindning af tjänsteskrifvelser;

postanstalternas assignations- och innehål Iningsrätt;

förhyrande af öfverliggningslokaler för tjänstemän och betjänte;

infordrande af anbud;

inlösning af inventarier och persedlar;

tjänstebeklädnads tilldelande åt reservpostbetjänt eller åt vikarie för

extra eller ordinarie postbetjänt;

tidpunkten för utbetalandet af öfverprovision;

återställande af lämnad säkerhet för fullgörande af arbete eller leverans

eller för annat;

meddelande direkt till allmänheten af sådana detaljbestämmelser,

som utgöra omedelbar tillämpning af generalpoststyrelsens beslut eller af

gällande reglementen, instruktioner och taxor;

aflåtande af skrivelser med tack för mottagna publikationer och

dylikt, när icke i särskilda fall anses lämpligt att dylik skrifvelse undertecknas

af generalpostdirektören;

anmärkning mot redogörares räkenskaper, när anmärkningen nöjaktigt

förklarats eller när anmärkningsbeloppet i fråga icke öfverstiger 50 kronor

och anmärkningen godkänts;

afskrifning, afkortning eller restitution, då beloppet i fråga ej öfverstiger

50 kronor;

fastställande af belopp, om hvilka § 18 i instruktionen för generalpoststyrelsen

handlar (förskott af frankotecken eller kontanta medel till

biträdande tjänsteman), när beloppen icke öfverstiga hvad i sådant hänseende

af styrelsen bestämts för annat postkontor med rörelse af ungefär

lika omfattning;

anstånd med insändande af räkenskapshandlingar;

förseelser vid försändelsers afkunnande till postbefordran, då afsändare

förklarat sig vilja utan åtal erlägga stadgade böter; samt

ersättning af postmedlen för bortkomna eller skadade postförsändelser

eller felaktigt utbetalade postan visningsmedel, då anspråket är ostridigt

och ersättningsbeloppet uppgår till högst 50 kronor.

Rörande samtliga ofvan angifna grupper af ärenden länder emellertid

till efterrättelse, att, därest i vissa fall sådana omständigheter förekomma,

att ärende befinnes påkalla generalpoststyrelsens pröfning, ärendet

ock skall i behörig ordning föredragas.

Tjänsteman Beträffande den å byråerna för närvarande (november 1907) anställda

skilda Sbyrå- fjånstemannapersonal lämnas bär nedan en redogörelse, i hvilken emellertma.

tid af extra ordinarie tjänstemän och andra biträden endast upptagits sådana,

som innehafva stadigvarande förordnanden.

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

På kanslibyrån tjänstgöra för närvarande följande tjänstemän.

En sekreterare (2:a lönegraden) med hufvudsakligt åliggande att

ansvara för expeditionsgöromålens å byrån behöriga gång, att tillhandagå

med ärendenas beredning, att uppsätta eller ansvara för uppsättandet af

utgående expeditioner och meddelanden, hvilka icke af byråchefen uppsättas,

samt att föranstalta om utgifvande af vissa cirkulär.

Två notarier med hufvudsakligt åliggande att biträda sekreteraren i

hans ofyannämnda åligganden samt därjämte att föra vissa liggare och

förteckningar och att upprätta jämförande meritförteckningar för sökande

till lediga tjänster.

En notarie och ombudsman med uppgift att bevaka och utföra rättegångs-

och lagsökningsärenden, att indrifva eller i konkurser bevaka postverkets

fordringar samt att jämväl i öfrig! fullgöra sådana uppdrag af

rättslig natur, som åt honom anförtros, in. in.

Förutom dessa tjänstemän äro å det egentliga kansliet för närvarande.

anställda 2 manliga amanuenser samt 1 manligt och 2 kvinnliga

skrifbiträden, hvarjärnte 1 amanuens tjänstgör hos generalpostdirektören.

En registrator med hufvudsaklig uppgift att mottaga, diarieföra

och på de olika byråerna fördela til! styrelsen inkommande handlingar,

med iakttagande likväl att beträffande ärenden, som å annan byrå behandlas,

i allmänhet endast angifves diarienummer och byråns namn; att ordna

och förvara byråns handlingar och akter, att föra vissa liggare och förteckningar,

in. in.

Hos registrator!! tjänstgör 1 kvinnligt biträde.

En aktuarie såsom föreståndare för reldamationskontoret, med åliggande

hufvudsakligen att upptaga reklamationer af postförsändelser, att

sjålfständigt handlägga eller afgifva yttranden i reklainationsärenden samt

att öfver vaka behandlingen af inkomna obeställbara försändelser.

A reldamationskontoret, äro anställda 5 manliga amanuenser och

andra e. o. tjänstemän samt 3 kvinnliga biträden.

Hela . personalen å kanslibyrån utgöres således för närvarande af 1

ordinarie tjänsteman i 2:a lönegraden, 5 ordinarie tjänstemän i J :a lönegraden,

8 manliga amanuenser och andra e. o. tjänstemän samt 1 manligt

skrifbiträde ocli G kvinnliga biträden.

På trafikbyrån äro för närvarande anställda följande tjänstemän.

En sekreterare (2:a lönegraden) med hufvudsakligt åliggande att ansvara

för ex ppditionsgörom ålens behöriga gång, att tillhandagå med ärendenas

beredning samt att uppsätta eller ansvara för uppsättandet af utfående

expeditioner och meddelanden, hvilka icke af byråchefen uppsättas.

Tvä notarier med uppgift, hufvudsakligen, att biträda sekreteraren

med nyssnämnda uppsättningsgöromål samt att ombesörja utgifvande och

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

tryckning af vissa publikationer, såsom förteckning å de fasta postanstalterna

i riket, uppgifter rörande postdistriktsindelningen samt tidtabeller

för postföring å järnväg och landsväg.

En aktuarie med uppdrag att mottaga och diarieföra till byrån inkommande

handlingar, att ordna och förvara byråns handlingar, särskildt

alla kontrakt rörande postföring och poststationers skötande m. in., äfvensom

att föra vissa liggare och förteckningar.

A tralikbyrån äro vidare anställda 5 manliga amanuenser och andra

e. o. tjänstemän samt 1 kvinnligt skrifbiträde.

Byråns hela personal utgöres således af 1 ordinarie tjänsteman i

2:a lönegraden, 3 ordinarie tjänstemän i l:a lönegraden, 5 manliga amanuenser

och andra e. o. tjänstemän samt 1 kvinnligt skrifbiträde.

På kanieralbyiAn tjänstgöra för närvarande följande tjänstemän.

En kamrerare och sekreterare (2:a lönegraden) med åliggande att

utöfva tillsyn öfver bokföringen hos generalpoststyrelsen och öfver inlevererande

af öfverskottspostmedel, att upprätta aflöningslistor, bötes- och saköreslängd,

balansräkningar, generalafräkningar med främmande postförvaltningar,

afräkningar med telegrafverket, uppgifter till taxeringsmyndigheterna

m. in., att vårda och bokföra reclogörares och leverantörers borgensförbindelser,

att kontrollera insättningar och uttagningar å generalpoststyrelsens

giroräkning n:o 1 med riksbanken, att vårda postverkets

fastighetshandlingar, att biträda med finansiella utredningar, att biträda

med uppsättningen af kameralbyråns expeditioner i plenimål, att kontrasignera

anordningar, anvisningar och dispositioner, in. in.

Tvä notarier med hufvudsaklig uppgift att tillhandagå med ärendenas

beredning, att uppsätta eller ansvara för uppsättandet af utgående

expeditioner och meddelanden, hvilka icke af byråchefen eller kamreraren

uppsättas, att föra vissa liggare, att ordna, förteckna och förvara de på

kameralbyråns föredragning upprättade kontrakt äfvensom en del ritningar

och kartor, in. m.

På byråns kansliafdelning tjänstgör dessutom 1 amanuens.

En aktuarie med uppdrag att mottaga och diarieföra till byrån inkommande

handlingar, att ordna och förvara byråns handlingar, att föra

vissa liggare och förteckningar m. m.; såsom biträde hos denne aktuarie

och vid expeditionen tjänstgör 1 amanuens.

En kassör (2:a lönegraden) med åliggande att förvalta postverkets

hufvudkassa och »understödskassan för änkor och barn efter personer,

som varit vid postverket anställda»; såsom kontrollant och biträde vid bokföringen

m. m. tjänstgör 1 revisor och bokhållare.

En medelsbokhållare och revisor med uppgift att i vissa hänseenden

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

öfva kontroll öfver hufvudpostkassan, att i vissa delar granska och att

upprätta sammandrag öfver postkontorens och post inspektionernas post

medelsräkningar samt frimärksförrådets m. fl. redogörelser, att i vissa delar

granska postkontorens kassarapporter, att upprätta postverkets hufvudbok,

att utarbeta sammandrag öfver postverkets fordringar för tjänsteförsändelsers

befordran, att öfva kontroll öfver postkontorens assignering af

medel å postverkets giroräkning n:o 2 i riksbanken, in. m.

En persedelbokhållare och revisor med hufvudsakligt åliggande att

granska räkenskaperna rörande postverkets persedlar, inventarier och åkdon,

att i vissa hänseenden granska postkontorens kassarapporter, att föra en del

liggare och förteckningar, m. in.

En anordningsbokliållare och revisor med hufvudsaklig uppgift att

granska inkommande räkningar och medelsrekvisitioner, att biträda kamreraren

vid upprättandet af aflöningslistor, att utskrifva och bokföra generalpoststyrelsens

anordningar å hufvudpostkassan, m. m.

Vid bokföringen och revisionen tjänstgöra vidare 1 kammarskrifvare

å öfvergångsstat samt 3 manliga amanuenser.

En intendent vid postverkets frimärksförråd (2:a lönegraden) med

uppdrag, hufvudsakligen, att ombesörja och öfvervaka tillverkningen af

frankotecken samt att föranstalta om afsändandet af rekvirerade frankotecken;

intendenten biträdes af 1 revisor och bokhållare, hvarjämte å frimärkstryckeriet

äro såsom kontrollanter anställda 1 manlig amanuens och

5 kvinnliga biträden.

En intendent vid postverkets persedelförråd (2:a lönegraden) med

hufvudsaklig uppgift att ombesörja anskaffning af persedlar, inventarier

och förbrukningsartiklar, att foga anstalt om afsändandet af rekvirerade

persedlar samt att hafva inseende öfver postmuseet m. m.; å persedelförrådet

tjänstgöra vidare 1 revisor och bokhållare samt 1 kvinnligt skrifbiträde,

hvarjämte den närmaste vården af postmuseet uppdragits åt en

hos styrelsen i annan egenskap anställd tjänsteman, som därför åtnjuter

särskild ersättning i form af gratifikation.

En aktuarie vid postverkets blankettförråd med hufvudsakligt åliggande

att ombesörja anskaffning af blankettei’, papper, kuvert m. in. samt

att föranstalta om dessa artiklars expedition enligt ingångna rekvisitioner;

å blankettförrådet tjänstgör därjämte i regel 1 amanuens.

Vidare äro å kameralbyrån anställda 1 biträde i frågor rörande

postfartyg samt 1 kvinnligt skrifbiträde.

Byråns hela personal utgöres sålunda af 4 ordinarie tjänstemän i

2:a lönegraden, 10 ordinarie tjänstemän i l:a lönegraden, 1 kammarskrifvare

å öfvergångsstat, 7 manliga amanuenser, 1 biträde i frågor rörande

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

postfartyg samt 7 kvinnliga biträden.

Till utrikes- och författningsbyrån hör följande personal.

En sekreterare (2:a lönegraden) med hufvudsakligt åliggande att ansvara

för expeditionsgöromålens å byrån behöriga gång, att tillhandagå

med ärendenas beredning samt att uppsätta eller ansvara för uppsättandet

af utgående expeditioner och meddelanden, hvilka icke af byråchefen

uppsättas.

En notarie (ny tjänst från och med år 1908).

Därjämte äro å det egentliga kansliet anställda 3 manliga amanuenser

och andra e. o. tjänstemän (2 af dessa befattningar lära komma att

från och med år 1908 indragas), 1 kvinnligt skrifbiträde samt, gemensamt

med revisionsbyrån, 2 kvinnliga skrifbiträden.

En aktuarie med uppdrag att mottaga och diarieföra till byrån inkommande

handlingar, att enligt det s. k. dossiersystemet ordna och förvara

byråns handlingar, att ansvara för ordnandet och vården af styrelsens

arkiv och bibliotek, in. m.; hos denne aktuarie tjänstgöra för expeditionen

1 manlig amanuens och 1 kvinnligt biträde samt såsom arkivbiträde 1

manlig amanuens.

En aktuarie å taxekontoret, med hufvudsaklig uppgift att upprätta

postverkets bref-, paket- och tidningstaxor, att föra styrelsens tidningsregister,

att ombesörja utgifvandet af vissa cirkulär och cirkulärbi hålig, in.

in.; å taxekontoret tjänstgöra därjämte 2 kvinnliga biträden.

En aktuarie å statistiska kontoret med hufvudsakligt åliggande att

redigera den årliga berättelsen öfver postverkets förvaltning, att ordna

och leda det poststatistiska arbetet samt att i förekommande fall verkställa

utredningar af ekonomisk-statistisk natur; å statistiska kontoret äro

vidare anställda 2 manliga och 3 kvinnliga biträden.

Personalen å utrikes- och författningsbyrån utgöres således af 1

ordinarie tjänsteman i 2:a lönegraden, 3 (från år 1908 4) ordinarie tjänstemän

i l:a lönegraden, 7 manliga amanuenser och andra e. o. tjänstemän

(med ingången af år 1908 torde antalet komma att minskas till 5) samt

9 kvinnliga biträden, af hvilka 2 gemensamt med revisionsbyrån.

Till revisionsbyrån hör följande personal.

En sekreterare (2:a lönegraden, ny tjänst från och med år 1908).

En notarie, som under år 1907 äfven bestrider sekreteraregöromål.

Vidare äro å kansliafdelningen för närvarande anställda 2 manliga

e. o. tjänstemän, hvilkas befattningar äro afsedda att med år 1908 indragas,

och, gemensamt med utrikesbyrån, 2 kvinnliga skrifbiträden.

En aktuarie med uppdrag att mottaga och diarieföra till byrån inkommande

handlingar, att enligt det s. k. dossiersystemet ordna och för

vara byråns handlingar, m. in.; hos aktuarie!! tjänstgör 1 kvinnligt

biträde.

Tio revisorer såsom

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

de olika revisionslotterna

revisionslotterna granskas,

nernas medelsredovisningar

föreståndare hvar för sin revisionslott; mellan

är arbetet sålunda fördeladt, att å l:a och 2:a

i vissa delar, postkontorens och postinspektiosamt

persedelförrådets m. fl. redogörelser äfvensom

postanstalternas debiteringsjournaler och lösenprotokoll, å 3:e och

10:e revisionslotterna räkenskaper rörande tidningar och utgifvarekorsband,

å 4:e och 5:e revisionslotterna räkenskaper rörande postutväxlingen med

utlandet samt å 6:e, 7:e, 8:e och 9:e revisionslotterna postkontorens redovisningar

för inrikes postanvisningsmedel; å 4:e och 5:e revisionslotterna

upprättas därjämte en del specialafräkningar med utländska postförvaltningar,

in. m.

7 o

A de olika revisionslotterna äro vidare anställda tillhopa 21 manliga

och andra e. o. tjänstemän samt 21 kvinnliga biträden, af

rf postanvisningar och andra

amanuenser

Indika de flesta sysselsättas med

verifikationer.

sortering

Den å revisionsbyrån anställda personal utgöres således af 1 ordinarie

tjänsteman i 2:a lönegraden (från år 1908), 12 ordinarie tjänstemän i l:a

lönegraden, 23 manliga amanuenser och andra e. o. tjänstemän (från år

1908 minskas antalet till 21) samt 24 kvinnliga biträden, hvaraf 2 gemensamt

med utrikesbyrån.

Sammanräknas personalen å samtliga byråer, befinnes denna utgöra,

efter förhållandena år 1908, förutom styrelsens chef och ledamöter tillhopa

136 personer, nämligen 8 ordinarie tjänstemän i 2:a lönegraden, 34 ordinarie

tjänstemän i l:a lönegraden, 1 kammarskrifvare å öfvergångsstat, 46

amanuenser och andra e. o. tjänstemän med stadigvarande förordnanden,

1 biträde i frågor rörande postfartyg, 1 manligt skrifbiträde och 45 kvinnliga

biträden med stadigvarande förordnanden. Härtill kommer, såsom

förut är antydt, ett antal mera tillfälligt anställda biträden, manliga och

kvinnliga.

Kommissionens uppdrag, hvad generalpoststyrelsen angår, afse!* att Kommlssloafgifva

yttrande och förslag beträffande lönereglering för styrelsen och gtaiian.''

därvid taga under öfvervägande jämväl, huruvida några förändringar af

styrelsens organisation äro af behofvet påkallade och särskild! huruvida

icke den inom styrelsen anställda extra personal bör i någon mån minskas

för att, såvidt ske kan, ersättas med ordinarie tjänstemän.

Då kommissionen till utförande af detta uppdrag gått att närmare

skärskåda arbetssättet och personalförhållandena inom postverkets styrelse,

2442/o7. Postverkets lönereglcringskommission. 3

har kommissionen icke kunnat undgå att finna, att de former, under

hvilka detta ämbetsverk arbetar, i flera hänseenden icke äro ändamålsenliga

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

eller med nutida uppfattning öfverensstämmande, och det har synts kommissionen,

som om ett vidare fullföljande af den sedan länge inslagna vägen

nödvändigtvis måste leda till allvarliga olägenheter. Den allmänna organisationen

af postverkets styrelse är nämligen i stort sedt grundad på enahanda

principer, som sedan äldre tider tillämpats i fråga om flertalet af statens öfriga

centrala ämbetsverk, och man finner i denna organisation knappast något

uttryck för den särställning, som postverket dock intager genom att vara

ett för allmänheten afsedt kommunikationsverk. Väl må det vara sant,

att postverket icke, på samma sätt som telegrafverket och statens järnvägar,

är ett verk med hufvudsakligen industriellt-teknisk läggning, men

det kan å andra sidan icke förnekas, att postverket, likaväl som telegrafverket

och järnvägarna, träder i intim beröring med allmänheten; postverket

drifver dessutom en omfattande bankrörelse, och härtill kommer

att allmänheten är i alldeles särskild grad beroende af postverket därigenom,

att en väsentlig del af poströrelsen utgör ett monopol i statens hand.

Kommissionen har för den skull så uppfattat sitt ofvannämnda uppdrag,

att kommissionen velat tillse, på hvilket sätt de brister i organisation

och arbetssätt, som generalpoststyrelsen delar med åtskilliga andra ämbetsverk,

må kunna i möjligaste mån undanröjas, samt huruledes de särskilda

fordringar, som på grund af postverkets ställning inom förvaltningen måste

ställas på verkets styrelse, må kunna i tillbörlig grad tillgodoses.

Hvad särskild! angår personalförhållandena inom general poststyrelsen,

torde det icke behöfva närmare utvecklas, hurusom ett extra-ordinariesystem,

tillämpadt i så stor omfattning, som inom detta ämbetsverk är

fallet, nödvändigtvis måste medföra, betydande olägenheter. Förutom det

principiellt oriktiga däri, att styrelsens verksamhet är till högst väsentlig

del grundad på tillgången till extra ordinarie arbetskrafter, synes ock

böra särskild! anmärkas, att med de ringa befordringsutsikter, som varit

en omedelbar följd af den ogynnsamma proportionen mellan ordinarie och

extra ordinarie personal, anställningen hos styrelsen i allmänhet icke torde

hafva erbjudit något särskild! lockande för dugande tjänstemän.

Vid utarbetande af det organisationsförslag, som i det följande

framlägges, har kommissionen utgått från nedan angifna allmänna synpunkter:

intet

ärende bör handläggas i högre instans, än ärendets beskaffenhet

föranleder;

arbetsmetoderna inom generalpoststyrelsen böra i görligaste mån förenklas;

1!)

rekryteringen af generalpoststyrelsens personal bör afpassas efter arten

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

af det arbete, som skall af denna personal utföras;

möjlighet bör beredas för förflyttning af tjänstemän från generalpoststyrelsen

till underlydande förvaltningar, och omvändt;

personalens arbetskraft bör till fullo utnyttjas;

extra-ordinariesystemei inom generalpoststyrelsen bör sä vidt möjligt

afskaffas eller i högst väsentlig grad begränsas.

Under senare tider har, i sammanhang med poströrelsens utveck- Arbetsbörting,

arbetsbördan inom generalpoststyrelsen tagit en högst betydande om- d"f0m°gene?

fattning. Med styrelsens nuvarande organisation och de arbetsmetoder, som ralpostdär

tillämpas, har det under sådana förhållanden icke kunnat undvikas, styrelmu

att dels å vissa händer arbetet blifvit alltför betungande, dels ock styrelsens

personal snabbt ökats och fortfarande tenderar att än vidare tillväxa.

Då kommissionen funnit, att arbetsbördan blifvit å vissa händer

alltför betungande, har kommissionen fränast haft sin uppmärksamhet riktad

på styrelsens chef och ledamöter. Visserligen har inom generalpoststyrelsen

antalet byråer, som med ingången af år 1879 fastställdes till

tre, sedermera ökats först till fyra och från år 1896 till fem, men denna

förstärkning synes icke hafva ledt till någon minskning i generalpostdirektörens

och byråchefernas åligganden. Såsom åtminstone i viss mån belysande

i detta afseende torde här få meddelas en öfversikt öfver antalet

till generalpoststyrelsen inkomna och diarieförda mål under senaste

femtonårsperiod.

År.

Antal.

År.

1 Antal.

År.

Antal.

;

1892 . . . .

. 14,596

1897 ....

. 13,931

1902 .....

17,149

1893 . . . .

. 13,446

1898 ....

. ! 14,742

1903 .....

18,353

! 1894 . . . .

. ! 13,019

1899 ....

. 15,887

1904 .....

19,395

11895 . . . .

. 12,900

1900 ....

. | 16.520

1905 .....

19,318

!1896 . . . .

. ; 13.088

1901 ....

. j 17,114

1906 .....

20,480

De nuvarande distriktsförvaltningarnas inrättande med ingången af

år 1893 medförde sålunda, att antalet diarieförda mål till en början nedgick,

men därefter inträdde ånyo en hastig stegring. -Från år 1895, då

de diarieförda målens antal var lägst, till år 1906 motsvarar denna stegring

58''s procent.

Det har med denna anhopning af mål näppeligen kunnat undvikas, att

styrelsens chef och ledamöter kommit att i öfvervägande grad upptagas af

löpande göromål. Men detta innebär ett missförhållande och en fara för postverkets

tidsenliga utveckling. Det är nämligen fara för att under trycket af

det löpande arbetet generalpostdirektören och byråcheferna hindras att ägna

tillräcklig uppmärksamhet åt de stora, allmänna frågor, som äro för verkets

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

utveckling afgörande, och att taga initiativ till sådana förbättringar i

postväsendet, som af förändrade förhållanden påkallas. Och vidare lärer

ett långt utsträckt detaljarbete, sådant som hittills ålegat generalpoststyrelsens

chef och ledamöter, knappast lämna dem tillräcklig tid öfrig att,

på sätt i instruktionen för generalpoststyrelsen förutsättes, företaga inspektionsresor

till olika delar af landet för att tillse, att likformighet och samarbete

äga rum mellan underlydande vid fullgörandet af deras åligganden,

och för att eljest undersöka förhållanden, som för postverket äro af vikt.

Eu omorganisation i sådan riktning, att generalpoststyrelsens chef och

ledamöter befrias från att handlägga eu mängd ärenden af endast underordnad

betydelse, finner kommissionen därför vara synnerligen angelägen.

Då det gällt att råda bot på det missförhållande, som ofvan antydts,

har det från början varit för kommissionen klart, att en beståndande förbättring

icke kan vinnas, med mindre än att flera utvägar samtidigt anlitas.

öfverjlyt- Den första utväg, som kommissionen vill i sådant hänseende före

distriktsför-

slå> är att — med tillämpning af grundsatsen därom, att intet ärende bör

vattningarna handläggas i högre instans, än ärendets beskaffenhet föranleder — från

ärenden, gen Gräl poststyrelsen aflägsnas eu del ärenden, som nu belasta styrelsens

diarier och föredragningslistor, men Indika synas kunna utan tvekan

öfverlämnas till distriktsförvaltningarna för afgörande. 1 själfva verket

år distriktchefernas beslutanderätt för närvarande tämligen begränsad.

Enligt kungl. brefvet till generalpoststyrelsen den 28 oktober 1892, angående

inrättande af postinspektioner, och af generalpoststyrelsen meddelade

närmare föreskrifter i ämnet äger nämligen distriktschef rätt

att fatta beslut hufvudsakligen endast i följande ärenden:

gäldande af kostnader för anordnade extra poster å landsväg eller

med segel- eller roddbåt, äfvensom för användning vid landsvägsposts

fortskaffande af hästar utöfver det å linjen i fråga i regel begagnade antal;

inredning af järnvägspostkupéer och gäldande af kostnaden därför

intill af generalpoststyrelsen bestämdt maximibelopp (någon allmän bestämmelse

i detta hänseende har emellertid hittills icke lämnats);

utbetalande af ersättning för postbefordran å enskilde tillhöriga järnvägar

äfvensom af ersättning för uppvärmning, belysning och renhållning

inom järnvägspostkupéer;

upprättande af tidtabeller för landtbrefbäring samt vidtagande af

smärre ändringar i tidtabeller för postbefordring med häst och åkdon, med

ridande eller gående bud eller med segel- eller roddbåt;

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

bestämmande af de tider, då postanstalterna hållas tillgängliga för

allmänheten och då ankomna postförsändelser utlämnas, postanvisningsmedel

in- och utbetalas in. m., äfvensom de tider, inom hvilka olika slag

af försändelser böra till postbefordran aflämnas;

tilldelande af försvarsvapen och signalhorn till postförare och landtbref

bärare ;

reparationer å postverket tillhörig byggnad intill ett kostnadsbelopp

af 500 kronor;

reparation å inventarier och persedlar;

inköp af inventarier och persedlar i stället för förslitna sådana;

anskaffande i öfrigt, utan sammanhang med nyinredning af postlokal,

af inventarier och persedlar intill ett belopp af 100 kronor för

hvarje postanstalt;

afskrifning af förslitna inventarier och persedlar;

försäljning af kasserade inventarier och andra lösa tillhörigheter;

anbringande af vanliga breflådor på därför tjänliga ställen;

förhöjning af frankoteckensförskott till poststations föreståndare, föreståndare

för ångbåtspostexpedition eller landtbrefbärare intill fastställda

maximibelopp;

anställande och entledigande af särskilda frankoteckensförsäljare

äfvensom beviljande af förskott till sådana försäljare;

antagande och entledigande af reservpostbetjänt;

anställande, under vissa förutsättningar, af tillfälligt biträde vid

postanstalt;

tilldelande af varning åt underlydande funktionär;

föreläggande af vite vid infordrande af förklaring;

afstängning från tjänstgöring, under vissa förutsättningar;

åtgärder i anledning däraf att postfunktionär aflider eller eljest af

laga skäl hindras att bestrida sin befattning;

beviljande af tjänstledighet och förordnande af vikarie för posttjänsteman

under högst en och en half månad samt poststationsföreståndare

och postbetjänt under högst sex månader, allt af samma kalenderår,

och under förutsättning, att särskild kostnad för postverket därigenom ej

uppkommer;

utbetalande af postmedel af godtgörelse till vikarie för sjuk ordinarie

postbetjänt, under vissa villkor; samt

Kanslibyr&n.

utbetalande af resekostnads- och traktamentsersättning till underlydande

funktionärer.

Kommissionen har företagit en granskning af generalpoststyrelsens

cliarier i syfte att utröna, hvilka ytterligare grupper af ärenden skulle

kunna till distriktsförvaltningarna öfverflyttas. Därvid har kommissionen

varit ledd af den grundsatsen, att den allmänna administrationen, fastställandet

af de ledande principerna fortfarande bör tillhöra generalpoststyrelsen,

men att frågor, som röra rent lokala förhållanden eller som

innebära tillämpning i speciella fall af en gång för alla fastslagna principer,

böra kunna i stor utsträckning öfverlämnas till distriktsmyndigheternas

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

afgörande, under förutsättning att dessa myndigheter, såsom kommissionen

nedan föreslår, i erforderlig mån förstärkas.

Sålunda synes det kommissionen, att till distriktsförvaltningarna bör

öfverflyttas ej blott flertalet af de ärenden, som numera afgöras af byråchef

ensam, utan äfven en del af dem, som handläggas såsom byråmål

eller i plenum. Kommissionen, som har för afsikt att framdeles afgifva

förslag till ny instruktion för general poststyrelsen, torde i samband därmed

få anledning att återkomma till förevarande fråga och vill därför nu

endast i korthet angifva några hufvudgrupper af de ärenden, som enligt

kommissionens åsikt böra öfverlämnas till distriktsförvaltningarna.

Hvad först angår ärenden tillhörande generalpoststyrelsens kanslibyrå,

har kommissionen funnit, att en ej ringa del af dessa ärenden utgöres af

sådana, som afse tjänstledighet och förordnande af vikarie för posttjänstemän

och postbetjänte. Enligt nu gällande bestämmelser är nämligen, såsom

nyss är nämndt, distriktschefs rätt att besluta i dylika frågor begränsad.

till sådana fall, som afse ledighet under högst en och en half

månad för posttjänsteman och högst sex månader för postbetjänt allt under

samma kalenderår, äfvensom bunden vid det villkoret, att någon särskild

kostnad icke åsamkas postverket; dock äger distriktschef, i sammanhang

med beviljande af tjänstledighet för sjuk ordinarie postbetjänt, för en tid

af högst tre månader af kalenderår medgifva utbetalande af postmedel af

särskild godtgörelse till vederbörande vikarie intill visst belopp. Det synes

kommissionen, att denna befogenhet må kunna sålunda utsträckas, att distriktsförvaltningarna

erhålla rätt att besluta rörande tjänstledighet och förordnande

af vikarie för postmästare under högst tre månader samt för

annan posttjänsteman och postbetjänt under högst sex månader af samma

kalenderår äfvensom att i sammanhang därmed medgifva utbetalande af

postmedel, enligt fastställda grunder, utaf särskild godtgörelse till vederbörande

vikarie.

En annan grupp af ärenden, som synes kunna i större utsträckning,

än hittills skett, öfverlämnas till distriktsförvaltningarnas afgörande, är

frågor rörande ersättning till tillfälliga biträden vid postanstalt. I sådant

afseende är för närvarande bestämdt, att distriktschef äger att medgifva

utbetalning af arfvode eller traktamentsersättning till dylikt biträde, i det

fall att fråga är allenast om ett förnyande af hvad generalpoststyrelsen

under i hufvudsak enahanda förhållanden förut medgifvit för samma postanstalt

och då den tidrymd, för hvilken biträdet erfordras, icke öfverstiger

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

den, för hvilken arfvodets eller traktamentsersättningens utgifvande blifvit

af generalpoststyrelsen senast beviljadt, hvaremot, därest tillfällig förstärkning

af personal vid postanstalt eljest erfordras, distriktschef äger medgifva

sådan förstärkning endast vid fall af trängande behof och intill dess generalpoststyrelsen

hunnit meddela erforderlig föreskrift i ämnet. Det synes kommissionen,

att dessa frågor om tillfälliga biträden vid postanstalterna, hvilka frågor

på grund af sin beskaffenhet i allmänhet torde kunna bäst bedömas af distriktsförvaltningarna,

äfven böra af dessa afgöras, dock med viss begränsning i fråga

om biträdenas antal och den tid, under hvilken deras tjänstgöring skall fortgå.

Distriktschefens nuvarande befogenhet att vid infordrande af förklaring

förelägga vite för uraktlåtenhet att afgifva förklaringen synes böra

utsträckas därhän, att distriktsförvaltning äfven må äga att ålägga den

försumlige att utgifva sådant vite, som försutits.

I öfrigt äger distriktschef för närvarande icke någon annan disciplinär

befogenhet än att skriftligen tilldela postfunktionär lämplig varning.

Enligt kommissionens åsikt bör emellertid kunna till distriktsförvaltning

öfverlämnas rätt att, då underlydande postfunktionär gjort sig skyldig till

fel eller försummelse i tjänsten eller visat vanvördnad mot förman, äfven

fälla den felaktige till böter; hvaremot alla disciplinmål af beskaffenhet att

föranleda strängare ansvar böra fortfarande liksom hittills afgöras af generalpoststyrelsen.

Från trafikbyrån torde ett flertal grupper af mål, främst sådana som Traflkbyr&n.

afse posternas befordran, böra öfverlämnas till distriktsförvaltningarna.

Enligt ofvan åberopade kungl. bref den 28 oktober 1892 må, i den

mån generalpoststyrelsen finner lämpligt, af generalpoststyrelsen kunna

uppdragas åt distriktschef att, i öfverensstämmelse med fastställda grunder,

upprätta tidtabeller för postens gång samt vidtaga ändringar i sådana

tabeller. Denna bestämmelse har emellertid endast i ringa utsträckning

kommit i tillämpning. Jämlikt generalpoststyrelsens skrifvelse till distriktseheferna

den 19 november 1892 är nämligen distriktschefs befogenhet i

detta afseende sålunda begränsad, att tidtabell för landtbrefbäring bör,

därest sådan icke blifvit af trafikbyrån upprättad, af vederbörande distrikts

Kftmernl

byrån.

chef utfärdas, likasom det ock ankommer på honom att i tidtabell för

landtbrefbäring vidtaga ändring, som kan anses af behofvet påkallad, äfvensom

att distriktschef äger förordna om vissa smärre ändringar i afseende

å tidtabell för postbefordring med häst och åkdon, med ridande

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

eller gående bud eller med segel- eller roddbåt. Det synes kommissionen,

att distriktsförvaltningarnas befogenhet härutinnan bör utsträckas till att

omfatta ej blott upprättande, enligt fastställda grunder, af tidtabeller för

landsvägspostföringen i allmänhet och för postbefordring med segel- eller

roddbåt ''samt ändringar i dylika tabeller, utan äfven smärre jämkningar i

tidtabellerna för järnvägsposterna och öfvergång från sommar- till vinterturer

och tvärtom å postlinjer, där sådan öfvergång vid postföringens anordnande

afsetts.

Oafsedt frågor om tidtabeller äger distriktschcfen för närvarande

icke vidtaga någon annan definitiv åtgärd beträffande postföringen å landsväg

eller med segel- eller roddbåt än att besluta om gäldande af kostnader

för anordnade extra poster eller för användning vid landsvägsposts fortskaffande

af hästar utöfver det å linjen i fråga i regel begagnade antal.

Kommissionen anser att just beträffande detta slag af postföring afgöranderätten

bör i stor utsträckning tillhöra distriktsförvaltningarna, och

finner sig därför böra förorda, att det öfverlämnas åt dessa förvaltningar

att i allmänhet pröfva anbud och träffa aftal om postbefordran å landsväg

(med kärrpost, gångpost eller landtbrefbäring) eller med segel- eller

roddbåt, därest sådan postföring blifvit af generalpoststyrelsen beslutad,

äfvensom att afgöra frågor rörande tillämpning af kontraktsbestämmelser

gent emot vederbörande entreprenör.

Likaledes synes rätt böra tillerkännas distriktsförvaltningarna att

pröfva anbud och träffa aftal om posttransport inom postanstalts område,

därest sådan posttransport blifvit af generalpoststyrelsen anordnad, samt

angående s. k. postvård (förvarande af postförsändelser å plats, som icke

är försedd med postanstalt, till dess den post dit anlända med hvilken försändelserna

skola vidare fortskaffas).

Vidare torde till distriktsförvaltningarna böra öfverlämnas äfven den

stora grupp af till trafikbyrån hörande ärenden, som afser antagande och

entledigande af samt ledighet för föreståndare vid sådan poststation, som

enligt styrelsens beslut redan är i verksamhet.

Af de mål, som tillhöra kameralbyrån, torde äfven en del kunna

öfverlämnas till distriktsförvaltningarnas afgörande.

Sålunda synes distriktschefens befogenhet att förordna om anskaffning

af nya inventarier och persedlar kunna i väsentlig mån utvidgas.

Vidare torde kunna åt distriktsförvaltning öfverlämnas att besluta

rörande beklädnadsfrågor, såsom angående beklädnad åt reservpostbetjänt

eller åt vikarie för extra eller ordinarie postbetjänt, desinfektion eller''förstörande

åt beklädnad, som begagnats af med smittosam sjukdom behäftad

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

person, inlösande af beklädnadspersedlar, m. m.

De till utrikes- och för}attningsbyråns handläggning hörande mål utrikes- och

torde däremot i allmänhet icke vara'' af beskaffenhet att medgifva någon

sådan utbrytning, som ofvan föreslagits beträffande ärenden, tillhörande 71

förut omnämnda byråer.

Hvad slutligen revisionsbyrån angår, har inom kommissionen förslag Revisionsvarit

väckt därom, att från denna byrå måtte till distriktsförvaltningarna byränöfverföras

allt revisionsarbete med undantag af det, som afser generalpoststyrelsens

och distriktsförvaltningarnas räkenskaper samt räkningar och

öfriga handlingar rörande postutväxlingen mellan Sverige och främmande

länder. Åtskilliga skäl hafva synts kommissionen tala för en dylik anordning,

hvilken äfven, enligt hvad kommissionen inhämtat, äger sin motsvarighet

inom tyska postverket. Sålunda lärer den personliga kännedom

om förhållandena inom de särskilda distrikten, som i allmänhet torde vara

att finna hos distriktsförvaltningarnas tjänstemän, icke i regel kunna påräknas

hos generalpoststyrelsens revisionspersonal, och det är således en

viss anledning att antaga, att revisionen skulle blifva med större sakkännedom

verkställd, därest densamma öfverlämnades till distriktsförvaltningarna.

Vidare skulle distriktschefens åliggande att öfva kontroll öfver de underlydande

postanstalterna i väsentlig mån underlättas samt kontrollen göras

mera effektiv därigenom, att dessa postanstalters räkenskaper vore å distriktsförvaltningarna

tillgängliga och där underkastades granskning.

A andra sidan har det icke undgått kommissionens uppmärksamhet,

att en dylik utflyttning af revisionsarbetet till distriktsförvaltningarna

skulle innebära en afvikelse i viss män från den princip, som i detta

hänseende såsom regel tillämpas inom öfriga grenar af vår statsförvaltning,

där granskningen af de lokala myndigheternas räkenskaper i allmänhet

verkställes af tjänstemän vid centralförvaltningen. Kommissionen har

därför tvexat att nu föreslå en sa vidtgående förändring, som ofvan

nämnts, helst densamma, med hänsyn till de nuvarande personalförhållandena

å generalpoststyrelsens revisionsbyrå, svårligen skulle kunna

omedelbart genomföras. Under framhållande af önskvärdheten däraf, att

framdeles, när omständigheterna sådant medgifva, denna fråga i sin

helhet upptages till förnyadt öfvervägande, inskränker sig kommissionen

för den skull till att förorda, att af revisionsarbetet endast granskningen

af postkontorens postmedelsräkningar må genast öfverflyttas till

2442/07 postverkets löneregleringskommission. 4

Ärendenas

föredragning

och afgörande

m. in. inom

generalpoststyrelsen.

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

distriktsförvaltningarna, hvaremot den öfriga revisionen — granskningen

af specialräkenskaper, rörande postutväxlingen med utlandet samt rörande

den inrikes postanvisnings- och tidningsrörelsen in. m. — torde böra

tills vidare bibehållas hos generalpoststyrelsen.

Genom den utflyttning till distriktsförvaltningarna af vissa grupper

af ärenden, som kommissionen ofvan föreslagit, torde antalet mål hos generalpoststyrelsen

komma att under den närmaste tiden afsevärdt förminskas.

Men liksom vid de nuvarande distriktsförvaltningarnas tillkomst

med ingången af år 1893 det visade sig, att den nedgång i antalet ärenden

hos generalpoststyrelsen, som till en början konstaterades, inom kort

upphörde och sedermera efterträddes af en fortgående stegring, torde det

äfven framdeles vara att motse, att poströrelsens utveckling kommer att,

trots den utvidgade befogenhet för distriktsförvaltningarna, hvarom kommissionen

i det föregående hemställt, tillföra postverkets styrelse en ständigt

ökad arbetsbörda. För att möta denna ökning måste för den skull

äfven andra utvägar anlitas, och det har då framför allt synts kommissionen

angeläget, att arbetssättet inom generalpoststyrelsen i betydande

mån omlägges.

Äfven vid denna oinlägggning synes den ledande principen böra vara

den, att intet ärende skall handläggas i högre instans, än ärendets beskaffenhet

föranleder.

Efter hvad redan är antydt, hafva hittills de flesta grupper af mål,

som inkommit till generalpoststyrelsen, föredragits inför generalpostdirektören,

vare sig i plenum eller såsom byråmål. Genom den förändring, som

i detta hänseende nyligen genomförts, har emellertid byråchefernas själfständiga

beslutanderätt blifvit i betydande mån utsträckt. Hvad åter beträffar

styrelsens öfriga tjänstemän, finner man, att en viss grad af själiständig

verksamhet tillkommit hufvudsakligen endast föreståndarne för några

af de särskilda kontoren och afdelningarna inom styrelsen, såsom frimärksförrådet,

reklamationskontoret, statistiska kontoret o. s. v.

Om olägenheterna af den princip för ärendenas handläggning, som

i denna anordning funnit sitt uttryck, synes kommissionen intet tvifvel

kunna råda. Förutom det att, såsom redan förut framhållits, generalpostdirektörens

och byråchefernas arbetskraft bortspilles på en del rena expeditionsgöromål

och andra frågor af alldeles oviktig beskaffenhet, är det fara för

att principen i sin tillämpning äfven leder därhän, att de underordnade tjänstemännens

själfständiga omdöme undertryckes och att deras känsla af ansvar

förminskas. Ty det är endast genom ett själfständigt arbete, som omdömesförmåga

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

och ansvarskänsla uppammas och hålles vid lif; är däremot en

underordnad tjänsteman medveten därom, att ett af honom utfördt arbete

städse skall, äfven då det gäller de obetydligaste frågor, underställas annan

persons granskning och bedömande efter tilläfventyrs rent subjektiva grunder,

ligger det nära till hands, att den underordnade tjänstemannens uppmärksamhet

och intresse därigenom kommer att slappas.

Under förutsättning att generalpoststyrelsens biträdande tjänstemannapersonal

kommer att vara för sitt arbete fullt kompetent — kommissionen

lägger stor vikt vid denna förutsättning och återkommer därtill i det

följande — synes det således kommissionen angeläget, att äfven inom generalpoststyrelsen

sker en decentralisation på det "sätt, att de biträdande

tjänstemännen erhålla befogenhet att i en del ärenden själfständigt besluta

eller i öfrigt på eget ansvar vidtaga de åtgärder, som af omständigheterna

påkallas, inom ett sådant verk som generalpoststyrelsen, där gifvetvis en

stor mängd af de inkommande ärendena kunna fördelas på ett fåtal grupper

med likartade ärenden inom hvarje grupp, lärer det icke möta någon

svårighet att i förhållandevis stor utsträckning genomföra en dylik decentralisation.

Rörande dylika ensartade ärenden torde det nämligen böra

ankomma på generalpoststyrelsen att endast fastställa de allmänna principerna

för ärendenas handläggning, medan däremot tillämpningen af dessa

principer på särskilda fall lärer kunna anförtros åt biträdande tjänstemän.

Äfven i ett annat hänseende synes en decentralisation kunna genomföras

inom generalpoststyrelsen, nämligen i fråga om föredragningssättet.

För närvarande föredragas alla mål, som skola af generalpoststyrelsen afgöras,

af byråchef eller den hans ämbete förrättar eller af annan tjänsteman,

som sköter de till byråchefsbefattning hörande löpande göromål;

dock att, enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen, generalpostdirektören

i öfrigt må, då sådant finnes af behof påkalladt, undantagsvis

förordna hos styrelsen anställd tjänsteman att i byråchefs ställe föredraga

visst ärende eller viss grupp af ärenden.

Det synes kommissionen, att en afsevärd lättnad i ärendenas handläggning

skulle vinnas, därest detta undantagsvis medgifna förfaringssätt

komme att i större utsträckning än hittills tillämpas. Det har exempelvis,

efter hvad kommissionen inhämtat, under hittillsvarande förhållanden

ofta förekommit, att ett till styrelsen inkommet ärende remitterats till någon

underordnad tjänsteman inom styrelsen, hvars skriftliga yttrande i ärendet

sedermera utgjort grunden för vederbörande byråchefs föredragning i generalpoststyrelsen.

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

Det är påtagligt, att denna metod innebär en omgång,

som skulle undvikas därigenom, att den biträdande tjänstemannen själ!’

föredroge ärendet.

Genom eu dylik anordning, enligt hvilken det skulle såsom regel

åläggas vissa biträdande tjänstemän att föredraga en del ärenden, skulle

äfven den fördelen vinnas, att generalpoststyrelsens chef och ledamöter

bättre än hittills komme i tillfälle att pröfva och bedöma den underordnade

tjänstemannens omdöme och förmåga i allmänhet, och därio-enom

skulle sålunda för framtiden helt eller åtminstone delvis undanröjas

en olägenhet, som hittills vid afgörande af befordringsfrågor

eder eljest stundom lärer hafva gjort sig gällande, nämligen att det endast

varit chefen å den byrå, där en biträdande tjänsteman varit placerad,

som kunnat afgifva ett på personlig kännedom grundadt vitsord rörande

den ifrågavarande tjänstemannens duglighet.

Hvad angår ärenden, som afgöras af byråchef ensam, torde dessa

ärenden böra för byråchefen föredragas af biträdande tjänsteman, i den

män de ej anses kunna afgöras utan föredragning.

Såsom allmän regel torde böra gälla, att den tjänsteman, som inför

generalpoststyrelsen eller byråchef föredragit ett ärende, äfven har att

ombesörja och ansvara för de expeditioner, som af det fattade beslutet

föranledas.

Till frågan om ärendenas föredragning och afgörande inom generalpoststyrelsen

torde kommissionen få tillfälle att återkomma i samband med

det förslå»- till instruktion för styrelsen, som kommissionen har för afsikt

att framdeles afgifva.

Arbetsmeto- Jämväl i andra hänseenden än beträffande ärendenas föredragning

<lTnerJnod- och afgörande synes en del förenklingar kunna genomföras i arbetsmeto9styrelsen,

derna inom generalpoststyrelsen. De närmare bestämmelserna härutinnan

böra gifvetvis, efter pröfning af föreliggande förhållanden, meddelas af

generalpoststyrelsen, och kommissionen har därför velat här endast angifva

några synpunkter, hvilka torde böra i förevarande afseende komma i betraktande.

Diarieföringen inom generalpoststyrelsen är för närvarande, i stort

sedt, ordnad på följande sätt. Den för verket gemensamme registratorn

mottager de inkommande målen och antecknar dem i ett fortlöpande diarium.

Rörande ärenden, som skola behandlas å kanslibyrån, göras i registratorns

diarium fullständiga anteckningar, medan ärenden, som tillhöra

annan byrås handläggning, angifvas endast med diarienummer och beteckning^

vederbörande byrå. Den vidare diarieföringen af sådana ärenden

verkställes sedermera å de olika byråerna. Register öfver de diarieförda

målen upprättas, hvad angår kanslibyråns mål, af registratorn och i

öfrigt å hvarje särskild byrå.

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

En viss arbetsbesparing vid diarieföringen skulle påtagligen vinnas

därigenom, att hvarje mål infördes blott i ett enda diarium. Häri ligger

emellertid icke något hinder för, att detta för styrelsen i dess helhet gemensamma

diarium uppdelas i flera afdelningar, afsedda för styrelsens

olika byråer eller kontor. Med en sådan anordning skulle också följa, att

de särskilda register, som nu för hvarje byrå upprättas öfver de inkomna

målen, kunde sammanföras till ett enda.

Redan för närvarande iakttages, att en del till generalpoststyrelsen

inkommande handlingar, såsom statistiska uppgifter, vissa redovisningshandlingar

in. in., icke införas i de allmänna diarierna utan på enklare

sätt förtecknas. Denna anordning synes kunna än ytterligare utsträckas,

så att hädanefter ej heller exempelvis rekvisitioner af medelsförskott, uppgifter

till tidningstaxan o. d. uppföras i diarierna.

Hvad sättet för handlingarnas förvarande beträffar, har det s. k.

dossiersystemet hittills kommit i tillämpning blott på två af styrelsens

byråer, medan å de öfriga byråerna endast vissa slags handlingar, såsom

kontrakt in. m., förvaras skilda från öfriga handlingar. Fördelarna af ett

väl genoinfördt dossiersystem torde emellertid ligga i öppen dag, och

kommissionen finner sig därför böra förorda, att detta system må, så

snart ske han, bringas till användning inom generalpoststyrelsen i dess

helhet.

Beträffande därefter skrifsättet inom generalpoststyrelsen, har kommissionen

funnit, att på de senare åren afsevärda förenklingar vidtagits i

synnerhet å vissa af styrelsens byråer. Sålunda verkställes expeditionen

af styrelsens beslut i rätt stor utsträckning genom aktpåskrifter eller användande

af tryckta formulär. Emellertid vill det sjmas, som om en del

ytterligare förenklingar i denna riktning skulle kunna utan olägenhet genomföras.

Särskild! finner kommissionen det angeläget, att inom ett kommunikationsverk

sådant som postverket den formella affattningen af utgående

expeditioner icke må tilläggas för stor betydelse. Det arbete, som nedlägges

på s. k. »filning» af uttrycken i dessa expeditioner, torde i flertalet

fall vara att anse såsom bortkastadt. I allmänhet torde den tjänsteman,

som uppsatt en expedition, böra i första hand bära ansvaret för densamma

så i formellt som i sakligt hänseende, och synes det kommissionen därför

vara att anbefalla, att hvarje koncept förses med den tjänstemans signatur,

som uppsatt konceptet.

En anordning, som äger sin motsvarighet i andra ämbetsverk

och hvilken kommissionen finner sig böra förorda, enär densamma synes

vara ägnad att medföra betydande fördelar för den allmänhet, med

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

hvilken generalpoststyrelsen kommer i beröring, är att, då från korrespon

dent eller annan person, som icke tillhör postverket, till styrelsen inkommer

en framställning, som icke genast kan besvaras, underrättelse genom

tryckt kort meddelas vederbörande om mottagandet af framställningen

i fråga.

Rekrytera- Kommissionen har i det föregående, i sammanhang med frågan om

9ralpoststy-''ärendenas föredragning och afgörande inom generalpoststyrelsen, betonat

relsens per- vikten däraf, att styrelsens personal är för sitt arbete fullt kompetent. I

sonat gjälfva verket är kommissionens förslag till omorganisation af generalpoststyrelsen

grundadt på denna förutsättning, och kommissionen har därför

icke kunnat underlåta att tillmäta frågan om rekryteringen af styrelsens

personal den största betydelse. Det är nämligen uppenbart, att därest

personalbesättningen icke är tillfredsställande, en organisation, den må i

och för sig vara huru förträfflig som helst, under inga förhållanden kan

motsvara sitt ändamål.

Hvad då först beträffar den manliga tjänstemannapersonalen hos generalpoststyrelsen,

erfordras, enligt § 55 i styrelsens instruktion, för anställning

såsom, extra ordinarie tjänsteman hos styrelsen att hafva aflagt examen

till Kungl. Maj:ts kansli eller till rättegångsverken eller inför juridisk fakultet;

dock att, därest omständigheterna därtill föranleda, styrelsen må

kunna antaga jämväl sökande, som aflagt examen inför filosofisk fakultet

eller ock allenast afgångsexainen från högre allmänt läroverk. Enligt hvad

kommissionen inhämtat, har sedan en följd af år denna bestämmelse så

tillämpats att, med enstaka undantag, akademisk examen af ofvan angifvet

slag gällt såsom villkor för anställningen.

Äfven i detta hänseende har sålunda generalpoststyrelsen i hufvudsak

jämnställts med de öfriga centrala ämbetsverken, och något afseende

har icke blifvit fäst vid generalpoststyrelsens särskilda uppgift att utgöra

öfverstyrelsen öfver ett stort förvaltningsområde med alldeles egenartad

verksamhet. De kompetensfordringar, som stadgats för inträde i generalpoststyrelsen,

äro icke lämpade efter verkets speciella uppgift, utan äro i

hufvudsak desamma, som gälla för inträde i exempelvis kammarkollegium

och statskontoret.

Enligt kommissionens åsikt äro dessa kompetensfordringar, hvad generalpoststyrelsen

beträffar, i vissa hänseenden för höga, i andra hänseenden

åter för låga och således i hvarje fall icke afpassade efter det faktiskt

föreliggande behofvet. Ty medan det å ena sidan är klart, att i fråga

om några befattningar inom generalpoststyrelsen det med nödvändighet

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

måste fordras, att innehafvaren besitter sådana insikter, som ådagaläggas

vare sig genom examen, som berättigar till inträde i rättegångsverken

(juridisk fakultetsexamen eller hofrättsexamen) eller genom den examen,

som närmast är afsedd för inträde vid den civila förvaltningen (kansliexamen),

eller tilläfventyrs genom examen inför filosofisk fakultet, så är det

å andra sidan, enligt kommissionens mening, lika uppenbart, att å flertalet

befattningar inom generalpoststyrelsen arbetet icke är af beskaffenhet

att betinga dylika kompetens villkor. Vare sig det gäller t. ex. postverkets

bokföring eller granskning af dess räkenskaper eller diarieföring, kan det

nämligen icke med någon grad af befogenhet påstås, att akademisk

examen skall vara nödvändig för att tillfredsställande fullgöra dylika åligganden.

Tvärtom är det fara för, att då arbete af denna art anförtros

åt tjänstemän, hvilkas utbildning pekar åt ett helt annat håll, arbetsprodukten

icke skall blifva tillfredsställande.

Om således, med vissa undantag, fordran å akademisk examen beträffande

generalpoststyrelsens tjänstemän både kan och bör uppgifvas, är

det så mycket mer angeläget, att dessa tjänstemän erhållit en mot arten

af deras verksamhet svarande fackutbildning. Det fordras, med andra

ord, att de personer, hvilka vinna inträde såsom tjänstemän inom generalpoststyrelsen,

äga tillräckliga insikter rörande förhållandena inom just det

förvaltningsområde, där deras verksamhet kommer att infalla. Det är således,

enligt kommissionens åsikt, icke i första rummet vid universiteten,

utan det är vid de af generalpoststyrelsen anordnade elevkurserna, som de

blifvande tjänstemännen i generalpoststyrelsen böra hämta sin utbildning.

I den mån, jämte elevkurserna, särskilda fortbildningskurser komma till

stånd, böra gifvetvis äfven dessa kurser hållas öppna för styrelsens

tjänstemän.

öfver hufvud måste det, enligt kommissionens åsikt, betecknas såsom

en svår olägenhet, att utbildning inom det speciella facket hittills

beredts allenast tjänstemännen vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

men icke tjänstemännen vid verkets styrelse. Denna olägenhet

måste undanröjas, på det att generalpoststyrelsen må inom sig äga den

sakkunskap, utan hvilken ämbetsverket näppeligen kan väl fylla sin

uppgift.

Kommissionen anser därför, att beträffande generalpoststyrelsens

tjänstemän hädanefter bör i regel fordras enahanda postala utbildning

som beträffande tjänstemännen vid distrikts- och lokalförvaltningarna. Då

emellertid, såsom ofvan är nämndt, några befattningar inom generalpoststyrelsen

fortfarande böra besättas med personer, som aflagt viss akademisk

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

examen, torde generalpoststyrelsen böra äga fria händer att, då sådan

person söker inträde i styrelsen, medgifva lindring i fordringarna på den

rent postala utbildningen.

Förflyttning

afl tjänstemän

mellan

styrelsen och

underlydande

förvaltningar.

Rörande anställandet af kvinnliga biträden inom general poststyrelsen

hafva några bestämmelser hittills icke varit meddelade. Dessa biträden

hafva rekryterats från en kår af aspiranter, Indika antagits under hand,

och rekryteringen har ofta skett på grund af ömmande omständigheter

eller rent personliga förhållanden; sålunda hafva i några fall för vissa

enklare göromål anställts änkor efter afiidne posttjänstemän. I den mån

kvinnliga biträden användts för mera kräfvande befattningar, såsom å de

olika byråernas kansliafdelningar, å statistiska kontoret och taxekontoret

o. s. v., har emellertid hänsyn måst tagas till aspiranternas skolbildning

och lämplighet i öfrigt. Dock har det endast undantagsvis förekommit,

att kvinnligt biträde inom generalpoststyrelsen motsvarat de fordringar,

som gälla för anställande i extra ordinarie tjänstemannabefattning vid

distrikts- eller lokalförvaltningarna.

På sätt i det följande närmare utvecklas, har kommissionen funnit

sig höra föreslå, att en del befattningar inom generalpoststyrelsen anförtros

åt kvinnor med samma postala utbildning som tjänstemän vid distriktsoch

lokalförvaltningarna. I fråga om befattningar med andra åligganden,

såsom renskrift, kontroll vid frankoteckenstillverkning och dylikt, lärer

denna kompetensfordran icke böra uppställas, utan synes för dessa befattningar

kompetensen böra af generalpoststyrelsen pröfvas i hvarje särskild!

fall.

Med kommissionens uppfattning därom, att inom generalpoststyrelsen

de manliga tjänstemännen såsom regel och de kvinnliga biträdena i

en del fall böra hafva erhållit full utbildning inom postfacket, i likhet

med hvad som gäller beträffande tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna,

sammanhänger en fråga, som synts kommissionen vara af stor

betydelse för genomförandet af eu ändamålsenlig organisation, nämligen

angelägenheten häraf, att en liflig växelverkan äger rum mellan centralförvaltningen

å ena sidan samt distrikts- och lokalförvaltningarna å den

andra. På det hela taget hafva i vårt land dessa båda grenar af postförvaltningen

hittills stått för hvarandra tämligen främmande. Till

undanröjande af detta missförhållande synes det kommissionen vara af

vikt, att hos oss, på sätt inom vissa främmande postverk är fallet,

tjänstemän inom centralförvaltningen må kunna förflyttas till befattningar

vid distrikts- och lokalförvaltningarna samt att omvändt tjänstemän vid

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

dessa förvaltningar må kunna förflyttas till generalpoststyrelsen. Eu sådan

förflyttning har inom vårt postverk hittills förekommit endast i enstaka

fall. Redan ett ytligt betraktande torde emellertid gifva vid handen,

att ett dylikt utbyte af tjänstemän mellan den centrala förvaltningen samt

distrikts- och lokalförvaltningarna icke kan annat än lända postverket i

dess helhet till båtnad. På det att postverkets styrelse icke må stå främmande

för den praktiska erfarenhet, som förvärfvas under tjänstgöringen

vid distrikts- och lokalförvaltningarna, är det af vikt, att tjänstemän vid

dessa förvaltningar må kunna förflyttas till styrelsen, och å andra sidan

lärer det ej vara utan betydelse, att å kräfvande befattningar vid distriktseller

lokalförvaltningarna må kunna placeras tjänstemän, hvilka äfven äga

kännedom om verksamheten inom postverkets styrelse.

Ett sådant utbyte underlättas därigenom att, på sätt kommissionen

förordat, ungefär samma kompetensfordringar gälla beträffande tjänstemän

vid centralförvaltningen samt vid distrikts- och lokalförvaltningarna. I

öfverensstämmelse därmed har kommissionen också funnit sig böra i det

följande hemställa, att inom generalpoststyrelsen må, delvis i utbyte mot

vissa nuvarande tjänster inom första lönegraden, inrättas eu del förste

postexpeditörs- och postexpeditörsbefattningar med aflöning enligt samma

grunder, som gälla för dylika befattningshafvare vid distrikts- och lokalförvaltningarna.

Och särskild! vill kommissionen betona, att något hinder

icke bör möta för dessa å lägre befattningar placerade tjänstemän att, i

den mån de därtill finnas lämpliga, vinna befordran äfven till högre tjänster

inom styrelsen.

Enligt den af generalpoststyrelsen den 22 december 1905 utfärdade Arbetstiden i

arbetsordning för de å styrelsens byråer anställde ordinarie tjänstemän Styrelsen1''

skall arbetstiden å tjänsterummet för registratorn, aktuarier, revisorer samt

revisorer och bokhållare i allmänhet beräknas till omkring fem timmar

hvarje söckendag, men kunna därutöfver utsträckas, när sådant af göromålens

mängd eller beskaffenhet erfordras; åliggande det dessa tjänstemän

att söckendagarna vara tillstädes på tjänsterummet mellan kl. It f. in. och

kl. 4 e. in., med rätt emellertid för vederbörande byråchef att, där särskilda

omständigheter sådant föranleda, medgifva, att för samma tjänstemän tjänstgöringstiden,

utan minskning i dess längd, får förläggas till andra tider

än de ofvan sagda, dock ej tidigare än kl. 9,30 f. in. och ej senare än

kl. 5 e. in. Byråchefen äger jämväl medgifva skälig förkortning i tjänstgöringstiden

under juni, juli och augusti månader äfvensom, i enstaka fall,

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

kortare ledighet från göromålen.

Beträffande andra ordinarie tjänstemän än de ofvan nämnda — således

styrelsens chef och ledamöter, samtliga tjänstemän i andra lönegraden

och bland tjänstemännen i l:a lönegraden notarierna samt notarien

och ombudsmannen — äro däremot några bestämmelser icke meddelade

rörande den dagliga tjänstgöringstiden. I allmänhet lärer dock, hvad de

2442/o7. Postverkets lönereglering skommission. 5

högre tjänstemännen beträffar, arbetets mängd hafva betingat en ej oväsentligt

längre arbetstid än nyssnämnda fem timmar per söckendag, om

också detta arbete ej i sin helhet utförts å tjänsterummet.

Frågan rörande den dagliga tjänstgöringstiden i ämbetsverken har

på senare tiden tilldragit sig allt större uppmärksamhet, och vid de löneregleringar,

som innevarande år beslutats beträffande åtskilliga ämbetsverk,

bär ock tillämpningen af dessa regleringar gjorts beroende af den förutsättningen,

att föreskrift meddelas därom, att samtliga ordinarie tjänstemän

och betjänte i ämbetsverket skola, i den mån ej undantag kunna anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes viss tid hvarje söckendag. Denna tid har för statskontoret

och arméförvaltningen bestämts till minst sex timmar, för telegrafoch

järnvägsstyrelserna till minst sju effektiva timmar per söckendag.

Kommissionen har i det föregående såsom en af de hufvudsynpunkter,

hvilka vid en omorganisation af generalpoststyrelsen höra komma i

betraktande, framställt angelägenheten däraf, att personalens arbetskraft

till fullo utnyttjas. 1 öfverensstämmelse med denna uppfattning anser sig

kommissionen nu böra hemställa, att den ordinarie personalen inom generalpoststyrelsen

må, i likhet med personalen vid telegraf- och järnvägsstyrelserna,

tillförbindas att, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.. Kommissionen har

så mycket mindre tvekat att framlägga detta förslag, som, enligt hvad

kommissionen inhämtat, för de biträdande ordinarie tjänstemännen vid

postkontoren redan föreskrifvits en tjänstgöringstid af i regel minst sju

timmar i medeltal för hvarje söckendag.

Det har visserligen icke undgått kommissionens uppmärksamhet, att

eu bestämmelse, sådan som den här ofvan föreslagits, skulle kunna under

vissa förhållanden snarare lända till förfång för arbetet än till dess båtnad.

Obestridt torde vara, att inom såväl generalpoststyrelsen som andra

ämbetsverk en god del af arbetet, i synnerhet det som åligger de högre

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

tjänstemännen, är af beskaffenhet att svårligen kunna utföras, med mindre

vederbörande tjänsteman är i tillfälle att utan störande afbrott ägna sig

åt detsamma. Fn sådan arbetsro lärer under nuvarande förhållanden endast

undantagsvis kunna påräknas å tjänsterummet, där besök af allmänheten

samt öfverläggningar med andra tjänstemän ständigt förorsaka afbrott.

Genom fastställande af bestämda mottagningstider för allmänheten

och genom överenskommelser med öfriga tjänstemän om viss tid för rådplägningar

torde emellertid dessa förhållanden kunna så ordnas, att en del

af tjänstgöringstiden kan ägnas åt ostördt arbete. Och vid sådana till

fallen, då någon tjänsteman har att handlägga ärenden af större omfattning,

bör den föreslagna bestämmelsen icke lägga hinder i vägen för

en lämplig afkortning af arbetstiden å tjänsterummet. Likaledes har kommissionen

för sin del intet att erinra däremot, att, därest sådant pröfvas

lämpligt, en viss förkortning i denna arbetstid må äga rum under sommarmånaderna.

Kommissionen öfvergår nu till att skärskåda, i hvilken mån den Byråer och

nuvarande fördelningen af styrelsens verksamhet på olika byråer och af- i^mnglnedelningar

må böra bibehållas eller förändras samt hvilka särskilda befatt- ralpoststyningar

inom styrelsen må anses vara betingade af den organisation, som kom- relsen- m- "*

missionen, med tillämpning af förut angifna principer, finner sig böra föreslå.

Till en början anser sig kommissionen böra hemställa, att antalet

byråer inom generalpoststyrelsen, hvilket för närvarande utgör fem, må

från och med år 1909 minskas till tre. I själfva verket är denna hemställan

en helt natm-lig konsekvens af de förslag, som kommissionen i det

föregående framlagt rörande ärendens öfverflyttning till distriktsförvaltningarna

samt förändringar af arbetssättet inom generalpoststyrelsen. Såsom

redan förut framhållits, böra nämligen generalpoststyrelsens byråchefer,

enligt kommissionens åsikt, hädanefter intaga en helt annan ställning inom

ämbetsverket, än som för närvarande tillkommer dem. De böra befrias

från att åtminstone direkt handlägga mål af oväsentlig beskaffenhet, och

deras uppmärksamhet bör företrädesvis ägnas åt frågor, som beröra verkets

utveckling eller eljest äro af mera ingripande betydelse. Därmed

sammanhänger ock att, såsom kommissionen i det föregående uttalat, föredragningen

bör till väsentlig del öfverflyttas från byråcheferna till andra

tjänstemän.

Denna minskning i byråernas antal finner kommissionen böra i stort

sedt så genomföras att, sedan till den nuvarande utrikes- och författningsbyrån

öfverförts en del ärenden, som för närvarande handläggas å annan

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

byrå, de öfriga byråerna på det sätt sammanslås, att kansli- och trafikbyråerna

samt revisionsbyråns kansli förenas till eu byrå och att kameralbyrån

samt revisionsbyråns revisionsafdelning likaledes komma att bilda

en enda byrå. Rörande den närmare fördelningen af ärendena mellan

dessa byråer, hvilka kommissionen i det följande benämner den första, den

andra och den tredje byrån, lärer kommissionen få tillfälle att närmare

uttala sig i sitt förslag till ny instruktion för generalpoststyrelsen, hvadan

denna fråga här beröres endast i den mån den omedelbart sammanhänger

med frågan om de olika byråernas personal.

Generalpoststyreleens

första byrå.

Såsom byråchefernas närmaste män böra i allmänhet anställas kontorschefer

med uppdrag att hvar för sig handlägga vissa grupper af de till byrån

hörande ärenden samt att utöfva det närmaste chefskapet öfver viss del af

byråns personal. Åt dessa kontorschefer torde det ock böra anförtros att

föredraga åtskilliga grupper af de ärenden, som skola af generalpoststyrelsen

eller af byråchef afgöras. De närmare föreskrifterna härom tillhöra

emellertid general poststyrelsens instruktion eller den af styrelsen utfärdade

arbetsordning.

Jämte kontorscheferna, hvilka, allt efter den olika beskaffenheten af

deras åligganden, torde böra benämnas sekreterare och kontorschef, kamrerare

och kontorschef eller förste aktuarie och kontorschef, skulle å de

olika byråerna, på sätt här nedan angifves, anställas ett antal biträdande

tjänstemän, såsom sekreterare, intendenter, revisorer, förste postexpeditöx’er,

postexpeditörer in. fl. befattningshafvare.

A generalpoststyrelsens första byrå skulle handläggas personal-, trafikoch

reklamationsfrågor, och byrån skulle därför uppdelas på tre särskilda

kontor, nämligen personal-, trafik- och reklamationskontoret. Till personalkontoret

skulle höra i främsta rummet en del af de ärenden, som för

närvarande handläggas å kanslibyrån, under det att trafikkontoret skulle i

stort sedt motsvara den nuvarande trafikbyrån. Dock är härvid att märka,

att af de ärenden, som för närvarande tillhöra dessa båda byråer, en

ej ringa del skulle, enligt hvad kommissionen här förut hemställt, öfverflyttas

till distriktsförvaltningarna.

Kommissionen har så mycket mindre tvekat att till eu byrå sammanföra

personal- och trafikärenden, som dessa båda grupper af ärenden

äga ett visst inbördes samband, i skälfva verket har någon strängt logisk

fördelning mellan kansli- och trafikbyråerna af dessa ärenden icke låtit sig

genomföras. Medan det sålunda för närvarande, enligt den för generalpoststyrelsen

gällande instruktion, åligger kanslibyrån att handlägga ärenden

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

rörande tillsättning af samt ledighet och afsked för distrikts- och lokalförvaltningarnas

tjänstemän och betjänte, är det trafikbyrån, som har

att behandla frågor om antagande och entledigande af samt ledighet för

poststationsföreståndare. Ärenden rörande ansvar för fel och försummelser

i tjänsten behandlas å kanslibyrån, så snart det gäller distrikts- och lokalförvaltningarnas

tjänstemän och betjänte eller poststationsföreståndare, men

å trafikbyrån, då det gäller postförare. Och medan frågan om inrättande

af ett nytt postkontor handlägges å trafikbyrån, är det på kanslibyråns

föredragning, som det nya postkontoret förses med personal.

Till generalpoststyrelsens första byrå skulle äfven höra det för närvarande

under kanslibyrån förlagda reklamationskontoret, men sålunda utvidgadt,

att å detta kontor skulle handläggas icke blott egentliga reklamationsfrågor

utan äfven en väsentlig del af de ärenden, som nu tillhöra

revisionsbyråns kansli, såsom frågor rörande ersättning för bortkomna eller

skadade postförsändelser och felaktigt utbetalade postanvisningsmedel, rörande

tillgrepp af postförsändelser, postverkets medel eller öfriga tillhörigheter

in. m. Med afseende å dessa ärendens beskaffenhet faller det sig

äfven naturligt, att postombudsmannen kommer att för framtiden placeras

såsom tjänsteman på reklamationskontoret.

Frågan om postverkets undervisningsväsen upptages i det följande

till närmare behandling. För att tillgodose denna viktiga angelägenhet

har kommissionen funnit sig bland annat böra föreslå, att å ordinarie stat

uppföres en särskild tjänsteman med benämning »notarie och föreståndare

för postverkets undervisningsanstalt». Denna tjänsteman bör gifvetvis placeras

å personalkontoret.

På sätt nedan vidare förmäles, skulle däremot registratorn, hvilken

för närvarande tillhör kanslibyrån, komma att lyda under generalpoststyrelsens

tredje byrå (författnings- och statistiska frågor in. in.)

Hvad i öfrigt beträffar personalen å första byrån, har kommissionen

afsett, att byråchefen skulle själf närmast ägna sig åt handläggningen af

personalfrågor, till följd hvaraf någon kontorschef icke skulle erfordras å

personalkontoret. Såsom biträdande tjänstemän skulle å detta kontor anställas

1 sekreterare, 2 notarier, af hvilka den ene såsom föreståndare

för postverkets undervisningsanstalt, och 1 förste postexpeditör samt för

verkställande af anteckningar i liggare m. in. 1 kvinnlig postexpeditör.

A trafikkontoret skulle det närmaste chefskapet uppdragas åt 1

kontorschef, hvarjämte å detta kontor torde böra anställas 1 notarie och

1 förste postexpeditör äfvensom, för en del enklare göromål, 1 kvinnlig

postexpeditör.

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

Det nya reklamationskontoret skulle likaledes förestås af 1 kontorschef,

och till detta kontor skulle äfven, såsom nyss är nämndt, postombudsmannen

förflyttas. Vidare torde böra å reklamationskontoret anställas

1 notarie, 1 aktuarie, 1 förste postexpeditör samt 2 manliga och 2

kvinnliga postexpeditörer.

Första byråns hela personal skulle sålunda komma att utgöras af 1

byråchef, 2 kontorschefer, 1 sekreterare, 4 notarier, 1 ombudsman, 1 aktuarie,

3 förste postexpeditörer samt 2 manliga och 4 kvinnliga postexpeditörer,

tillhopa alltså 19 personer, hvaraf 10 i särskilda befattningar och 9 förste

postexpeditörer eller postexpeditörer.

Generalpoststyrelsens

andra byrå.''

Generalpoststyrelsens andra byrå skulle hafva att behandla ekonomioch

räk e n s k ap sfrågor, d. v. s. i hufvudsak sådana ärenden, som för närvarande

tillhöra kameralbyrån samt revisionsbyråns revisionsafdelning. Mellan

de grupper af ärenden, som handläggas å dessa båda afdelningar af

generalpoststyrelsen, föreligger i själfva verket ett påtagligt inre samband.

Sålunda finner man, exempelvis, att en del räkenskaper granskas å revisionsbyråns

revisionsafdelning, men en annan del å kameralbyrån, samt

att afräkningar med utländska postförvaltningar till en del upprättas å

kameralbyrån, till en annan del å revisionsbyrån. Det torde äfven böra

erinras, att då kommissionen hemställer om sammanförande af dessa ärenden

till en enda byrå, detta förslag icke innebär annat än en återgång i

viss mån till förhållandena före år 1885, vid hvilken tidpunkt revisionsbyrån

bildades, hufvudsakligen genom utbrytning från den förutvarande

kameralbyrån.

Enligt kommissionens förslag skulle generalpoststyrelsens andra byrå,

efter arten af där förekommande ärenden, uppdelas på två särskilda kontor,

ekonomikontoret och räkenskapskontoret. A ekonomikontoret skulle handläggas

vissa frågor, som för närvarande tillhöra kameralbyråns kansli, såsom

frågor rörande förvaltningen af postverkets medel, postverkets fasta

egendomar, förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter, disposition

af anslaget till expensutgifter m. m., hvarjämte till ekonomikontoret

vidare skulle såsom särskilda underafdelningar höra hufvudkassan samt

frimärks- och persedelförråden. Räkenskapskontoret med det därunder

lydande revisionskontoret skulle det hufvudsakligen åligga att upprätta

postverkets hufvudbok och afräkningar med utlandet m. m. samt att verkställa

granskningen af postverkets räkenskaper, i den mån denna granskning

fortfarande borde utföras inom generalpoststyrelsen.

Det till kameralbyrån hörande blankettförrådet skulle, såsom nedan

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

sägs, öfverflyttas till generalpoststyrelsens tredje byrå.

Personalen å ekonomikontoret synes böra utgöras af 1 kontorschef

med biträde af 1 sekreterare, 1 förste postexpeditör och 1 manlig postexpeditör,

hvarjämte å hufvudkassan skulle anställas 1 intendent och 1

förste postexpeditör, å frimärksförrådet likaledes 1 intendent och 1 förste

postexpeditör samt å persedelförrådet 1 förvaltare och 1 manlig postexpeditör.

Räkenskapskontoret synes böra likaledes stå under ledning af 1 kontorschef,

och torde såsom dennes biträden för bokföringen böra anställas

1 kamrerare, 1 förste postexpeditör och 1 kvinnlig postexpeditör. Hvad därefter

beträffar den egentliga revisionspersonalen, som skulle tillhöra det under

räkenskapskontoret förlagda revisionskontoret, har kommissionen funnit,

att antalet nuvarande revisorer skulle kunna väsentligt minskas samt att

revisionsarbetet bör till betydande del utföras af postexpeditörer. Genom

den af kommissionen föreslagna utflyttning till distriktsförvaltningarna af

granskningen utaf postanstalternas medelsräkenskaper skulle äfven någon

minskning uppkomma i revisionsarbetet inom generalpoststyrelsen. Kommissionen

anser, att i stället för nuvarande 10 revisorer å revisionsbyrån

böra å det blifvande revisionskontoret anställas allenast 4 revisorer jämte

erforderligt antal postexpeditörer, nämligen 1 distriktsrevisor (för revision

af distriktsförvaltningarnas räkenskaper m. in.) med biträde af 1 förste

postexpeditör, 1 tidningsrevisor likaledes med biträde af 1 förste postexpeditör,

1 utrikesrevisor med biträde af 2 förste postexpeditörer och 1

manlig postexpeditör samt 1 postanvisningsrevisor med biträde af 4 manliga

och 4 kvinnliga postexpeditörer.

Enligt detta förslag skulle å generalpoststyrelsens andra byrå komma

att tjänstgöra 1 byråchef, 2 kontorschefer, 1 sekreterare, 1 kamrerare, 2

intendenter, 1 förvaltare, 4 revisorer, 8 förste postexpeditörer samt 7

manliga och 5 kvinnliga postexpeditörer, tillhopa alltså 32 personer, däraf

12 i särskilda befattningar och 20 förste postexpeditörer eller postexpeditörer.

Till antingen första eller andra byrån torde äfven böra räknas det

nuvarande biträdet i frågor rörande postfartyg.

Generalpoststyrelsens tredje byrå, där författnings- och statistiska Generaipostfrågor

in. m. skulle handläggas, kommer närmast att motsvara den nuva- tredje^!

rande utrikes- och författningsbyrån, sedan till denna öfverförts dels registratorskontoret

från den nuvarande kanslibyrån, dels blankettförrådet

från den nuvarande kameralbyrån.

Denna tredje byrå, sålunda omdanad, skulle uppdelas på två kontor,

nämligen författningskontoret och statistiska kontoret.

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

A författningskontoret skulle i hufvudsak handläggas sådana ärenden,

som för närvarande tillhöra utrikes- och författningsbyråns kansli,

således ärenden rörande internationella postaftal, inrikes postförfattningar

och tjänsteföreskrifter m. in., hvarjämte till detta kontor skulle

såsom särskilda underafdelningar höra taxekontoret och blankettförrådet.

A taxekontoret, som redan nu tillhör utrikes- och författningsbyrån, är

nämligen arbetet tillsin beskaffenhet nära samhörigt med arbetet å nämnda byrås

kansliafdelning, och detsamma gäller äfven i viss mån om arbetet å blankettförrådet,

i det att fastställandet af postverkets blanketter, Indika för

närvarande uppgå i antal till omkring 400, sker på utrikes- och författningsbyråns

föredragning, ofta i samband med utfärdande af nya eller

förändrade tjänsteföreskrifter.

Till det* nya statistiska kontoret skulle, på sätt hittills varit fallet,

i första rummet höra frågor rörande postverkets statistik, utarbetandet af

postverkets årsberättelse äfvensom i öfrig! förekommande utredningar af

ekonomisk-statistisk natur. Därjämte skulle såsom särskilda underafdelningar

under statistiska kontoret förläggas dels registratorskontoret dels

arkivet och biblioteket. Redan enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen

är vården af postverkets arkiv och bibliotek lagd under

utrikes- och författningsbyrån, och med hithörande frågor står diarieföringen

och registreringen af inkommande handlingar i ett alldeles

omedelbart samband. På sätt förut är antydt, förutsätter kommissionen,

att denna, diarieföring och registrering kommer att centraliseras.

Såsom föreståndare för författningskontoret skulle anställas 1 kontorschef.

Med afseende vidare därå, att en stor del af den korrespondens,

som skulle ombesörjas å detta kontor, kommer att föras å främmande

språk, företrädesvis det franska, synes kontorschefen böra såsom sin närmaste

man hafva en språkkunnig sekreterare, och såsom biträden till denne

torde böra anställas 1 förste postexpeditör och 1 kvinnlig postexpeditör.

I öfrigt skulle personalen å författningskontoret komma att utgöras af dels

1 aktuarie såsom föreståndare för taxekontoret, med biträde af 1 förste

postexpeditör och 1 kvinnlig postexpeditör, dels 1 förste postexpeditör

såsom förvaltare af blankettförrådet.

A statistiska kontoret torde böra såsom föreståndare anställas 1 kontorschef

med biträde närmast af 1 förste postexpeditör och 3 kvinnliga

postexpeditörer. Vidare synes registreringen och diarieföringen af inkommande

mål, handlingarnas fördelning enligt dossiersystemet m. m. böra

ombesörjas af 1 registrator med biträde af 1 förste postexpeditör, 1 manlig

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

och 4 kvinnliga postexpeditörer. För vård af arkiv och bibliotek torde

erfordras 1 förste postexpeditör och 1 kvinnlig postexpeditör.

Den nuvarande amanuensen hos generalpostdirektören synes böra ersättas

med 1 förste postexpeditör, hvilken med hänsyn därtill, att hans

verksamhet torde komma att till stor del utgöras af utländsk korrespondens

samt forskningar i bibliotek och arkiv, lämpligen torde böra placeras

å tredje byrån.

Hela personalen å denna byrå skulle sålunda, enligt kommissionens

förslag, komma att utgöras af 1 byråchef, 2 kontorschefer, 1 sekreterare,

1 registrator, 1 aktuarie, 7 förste postexpeditörer samt 1 manlig och 10

kvinnliga postexpeditörer, således tillhopa 24 personer, hvaraf 6 i särskilda

befattningar och 18 förste postexpeditörer eller postexpeditörer.

I det föregående har kommissionen icke afsett någon personal för

renskrift, kontroll vid frankoteckenstillverkning, sorteringsarbete in. fl.

göromål, som för närvarande utföras hufvudsakligen af kvinnliga biträden.

Det har emellertid synts kommissionen, som om en del af dessa göromål

vore af beskaffenhet att lämpligen böra anförtros åt ordinarie kvinnlig

personal, utan att dock af denna personal borde fordras enahanda utbildning

som af den egentliga tjänstemannapersonalen. Kommissionen har

därför ansett sig böra föreslå, att å stat må uppföras 12 kvinnliga kontorsbiträden,

hvilkas hufvudsakliga åligganden skulle vara att ombesörja maskinskrift

och tilläfventyrs, i samband därmed, stenografering efter diktamen,

i den mån detta moderna arbetssätt kan finna användning, att tjänstgöra

såsom kontrollanter vid frankoteckenstillverkning, att bestrida en del enklare

expeditionsgöromål o. s. v. Dessa 12 kontorsbiträden torde böra vara

gemensamma för styrelsen i dess helhet och således ej anses placerade

å viss byrå.

För sorteringsarbete och därmed närmast jämförliga göromål synes

däremot någon personal icke böra uppföras å stat, utan torde för utförandet

af dessa göromål böra fogas andra anstalter. Då emellertid den af Kung!.

Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommitté nyligen afgifva

yttrande rörande fastare anställning för vissa biträden hos statens

ämbetsverk och myndigheter och därvid till behandling upptagit denna

fråga, i hvad den har afseende på dessa ämbetsverk och myndigheter i

allmänhet, samt följaktligen ifrågavarande spörsmål torde inom kort blifva

i större omfattning af statsmakterna pröfvadt, har kommissionen ansett sig

icke böra för postverkets vidkommande framställa något särskildt förslag i

ämnet.

Kommissionen vill endast betona angelägenheten däraf, att de bestämmelser

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

rörande ålderdomsunderstöd in. m., som med anledning af nyssnämnda

kommittés förslag torde komma att meddelas, må snarast möjligt

vinna tillämpning äfven i fråga om de hos generalpoststyrelsen nu an-,

ställda kvinnliga biträdena. Med hänsyn till det högst betydande antalet

dylika biträden är det nämligen, för genomförande af ordnade förhållanden

på detta arbetsområde, af en viss betydelse, att dessa biträden, i den man

de ej kunna till ordinarie befattning befordras eller icke vidare äro för sitt

nuvarande arbete lämpliga, må kunna med understöd af postmedel från

sina befattningar entledigas. Emellertid har kommissionen funnit sig ej

heller i detta afseende böra nu framlägga något förslag, utan torde det

böra bero på generalpoststyrelsen att framdeles, då ofvanberörda kommittéförslag

blifvit af statsmakterna pröfvadt, vidtaga de åtgärder, till hvilka

förhållandena må föranleda.

Skrifbiträden

m- fl.

2442/o7. Postverkets lönereglering skommission.

Jämförelse Efter hvad förut närmare utförts, består generalpoststyrelsens fast

talet nuva- anställda tjänstemannapersonal, styrelsens chef och ledamöter däri inberande

och gripna, af 142 personer, räknadt efter förhållandena år 1908. Om härifrån

t]änsteZn. afräknas 16 för sortering och dylika göromål anställda biträden, återstå

således 126 personer. Enligt kommissionens nu afgifna förslag rörande

antalet befattningshafvare af olika slag skulle detta antal komma att utgöra

tillhopa 89, hvadan alltså vunnits en minskning med 37 personer eller

omkring tre tiondedelar. En närmare jämförelse i detta afseende lämnas i

nedanstående öfversikt:

Personal år 1908.

Personal år 1909

(enligt kommissionens förslag).

Generalpostdirektören

5 byråchefer

4 sekreterare

1 kamrerare och sekreterare

1 kassör

2 intendenter

1 registrator

1 notarie och ombudsman

8 notarier

8 aktuarier

6 revisorer och bokhållare

10 revisorer

1 kammarskrifvare (å öfvergångsstat)

amanuenser och andra e. o.

tjänstemän

1 biträde i frågor rörande

postfartyg

30 kvinnliga biträden

Summa 126

Generalpostdirektören

3 byråchefer

6 kontorschefer

3 sekreterare

1 kamrerare

2 intendenter

1 förråd sförvaltare

1 registrator

1 ombudsman

4 notarier

2 aktuarier

4 revisorer

18 förste postexpeditörer

(manliga)

10 manliga postexpeditörer

19 kvinnliga postexpeditörer

12 » kontorsbiträden.

1 biträde i frågor rörande

postfartyg

Summa 89

Genom den af kommissionen föreslagna organisationen synes behofvet

af fast anställd tjänstemannapersonal vid generalpoststyrelsen vara till fullo

tillgodosedt. Såsom redan är berördt, bör rekryteringen af denna personal,

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

enligt kommissionens förmenande, hufvudsakligen ske från den kår, som

utbildats i första rummet för tjänstgöring vid distrikts- och lokalförvalt

ningarna. På detta sätt bör anställandet af extra ordinarie tjänstemän

inom generalpoststyrelsen kunna för framtiden högst väsentligt begränsas.

Jaktbetjäningen hos generalpoststyrelsen utgöres enligt 1907 års Vaktmästare

stat af 1 förste vaktmästare och 9 vaktmästare, hvartill komma 9 extra hos9en«ral''

vaktmästare med fasta arfvoden. Sedan emellertid i 1908 års stat uppförts P°el»en.

ytterligare 2 ordinarie vaktmästare, torde med ingången af år 1908 antalet

extra vaktmästare komma att nedsättas till 7.

Af nyssnämnda 9 extra vaktmästare hos generalpoststyrelsen har den

äldste varit i sådan befattning anställd sedan år 1899, under det att de

yngsta erhöllo sin anställning år 1903.

Kommissionen anser att de vaktmästare, som hafva ständig tjänstgöring

inom generalpoststyrelsen, höra erhålla ordinarie anställning, och

då det synes antagligt, att någon minskning i det nuvarande antalet icke

kan utan olägenhet ske, hemställer kommissionen, att ytterligare 7 vaktmästare

må uppföras på ordinarie stat.

Beträffande sättet för befattningshafvares anställande inom general- Sättet för

poststyrelsen torde kommissionen få anledning att närmare yttra sio- ^fattningssammanhang

med sitt förslag till ny instruktion för generalpoststyrelsen, amtäUande.

hvadan kommissionen nu inskränker sig till följande uttalanden.

Hvad först angår generalpostdirektören, anser kommissionen, att

denne bör, liksom cheferna för telegrafverket och statens järnvägar, tillsättas

allenast genom förordnande på viss tid. Dock bör denna tid, med

hänsyn hufvudsakligen till kontinuiteten inom förvaltningen, icke vara allt

för kort, och har kommissionen därför tänkt sig, att generalpostdirektören

skulle förordnas för en tid af sex år i sänder.

Byråcheferna inom generalpoststyrelsen utnämnas för närvarande af

Kung]. Maj:t efter förslag af generalpostdirektören,‘och kommissionen har

icke funnit sig böra i detta afseende ifrågasätta någon förändring.

Af öfriga ordinarie tjänstemän hos general poststyrelsen tillsättas de

i.2.a lönegi ad en af Kungl. Maj:t, på förslag af styrelsen, medan styrelsen

själf tillsätter tjänstemännen i lägsta lönegraden. Kommissionen finner si°- här höra hemställa, att det må öfverlåtas åt generalpoststyrelsen att framdeles

tillsätta samtliga tjänstemän hos styrelsen, med undantag af byråcheferna.

Såsom i det föregående framhållits, torde nämligen^ de föreslagna

förändringarna i arbetssättet inom generalpost styrel sen komma att

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

medföra, att generalpoststyrelsens chef och ledamöter bättre komma i tillfälle

att bedöma de underlydande tjänstemännens duglighet och pålitlighet.

I detta sammanhang har kommissionen velat hemställa, att tjänstemännen

hos generalpoststyrelsen, såsom inom järnvägsstyrelsen är fallet

och beträffande telegrafstyrelsen beslutats, må för framtiden tillsättas

icke medelst fullmakt utan genom konstitutorial. Genom en sådan

ändring skulle generalpoststyrelsen erhålla rätt att i administrativ väg

från tjänsten skilja en försumlig tjänsteman. Om än en dylik ytterlighetsåtgärd

knappast någonsin skulle behöfva tillgripas, lärer det dock

icke kunna bestridas, att blotta möjligheten af ett sådant enledigande skulle

för indolenta naturer utgöra en kraftig sporre till ett fullgodt arbete.

Chefen för Vid behandlingen af hithörande frågor har kommissionen icke kunnat

Pbanim'' underlåta att fästa sin uppmärksamhet vid ett förhållande, som synts kommissionen

innebära en allvarsam olägenhet för arbetet inom generalpoststyrelsen,

nämligen att vid åtskilliga tillfällen vissa af byråchefsbefattningarna

i generalpoststyrelsen, och i succession därefter åtskilliga andra

befattningar, under långa tider uppehållits på förordnande. Förutom en

del andra fall, som kommissionen här förbigår, har kommissionen särskild!

fäst sig därvid, att en af generalpoststyrelsens ordinarie byråchefer sedan

lång tid tillbaka tjänstgör såsom chef för postsparbanken och till följd

däraf icke bestrider sitt byråchefsämbete inom generalpoststyrelsen.

Sedan nämligen genom kungl. förordningen den 22 juni 1883, angående

en postsparbank för riket, stadgats bland annat, att styrelsen för

postsparbanken skulle utgöras af generalpostdirektören såsom ordförande

och fyra ledamöter, hvaribland »den byråchef i generalpoststyrelsen, som

vore föredragande för ärenden rörande postsparbanken», blef, jämlikt kungl.

bref den 27 juli samma år, en hos generalpoststyrelsen anställd tjänsteman

förordnad att från och med den 15 augusti 1883 till årets slut såsom

byråchef hos generalpoststyrelsen vara föredragande för ärenden rörande

postsparbanken; och genom nådigt beslut den 7 december 1883 utsträcktes

detta förordnande att gälla från och med 1884 års början tills vidare.

Den 24 september 1886 blef den sålunda förordnade föredraganden för

postsparbanksärenden utnämnd och förordnad till byråchef hos generalpoststyrelsen,

hvarvid Kungl. Maj:t emellertid förklarade, att denna utnämning

icke verkade rubbning i ofvanberörda förordnande af den 7

december 1883. Det ordinarie byråchefsämbete i generalpoststyrelsen, till

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

hvars innehafvare föredraganden i postsparbanksärenden sålunda utnämndes,

har allt sedan dess uppehållits på förordnande af andra personer, hvilket

ock haft till följd fortgående förordnanden i succession å befattningar i

lägre grader hos generalpoststyrelsen.

Kommissionen finner sig i detta ärende böra hemställa,

att åtgärder måtte vidtagas, på det att chefen för

postsparbanksbyrån icke må vidare kvarstå å generalpoststyrelsens

stat.

b) Afiöningar.

Enligt postverkets utgiftsstater för år 1908 är den fasta aflöningen till

general poststyrelsens ordinarie tjänstemän bestämd till nedan angifna belopp:

Tjänst-

Lön.

görings-

pennin-

Summa.

gar.

Kr.

A). Aflöning sstat.

Generalpostdirektören.......

7,000

3,000

10,000

5 byråchefer, hvardera.......

4,400

2,000

6,400

[Efter 5 år kan lönen höjas med

( 600 kronor.

4 sekreterare, » .......

3,000

1,500

4,500

1 kamrerare och sekreterare ....

3,000

1,500

4,500

1 kassör.............

3,000

1,500

4,500

2 intendenter, hvardera......

3,000

1,500

4,500

1 registrator ...........

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas med

/ 500 kronor och efter 10 år med

1 notarie och ombudsman.....

1,800

1,200

3,000

! ytterligare 500 kronor.

8 notarier, hvardera........

1,800

1,200

3,000

8 aktuarier, » ........

1,800

1,200

3,000

6 revisorer och bokhållare, hvardera .

1,800

1,200

3,000

10 revisorer, hvardera.......

1,800

1,200

3,000

)

B). Ofvergångsstat.

(Dessutom ålderstillägg å 400 kr.,

1 kammarskrifvare.........

900

300

1,200

< hvaraf 300 kr. tillhöra lönen och

( 100 kr. tjänstgöringspenningarna.

Kassören hos generalpoststyrelsen äger utöfver den i staten uppförda

aflöning, enligt § 11 i aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte

vid postverket den 6 juni 1902, sådan nämnda paragraf lyder jämlikt

kungl. kungörelsen den 22 juni 1906, uppbära felräkning spenning av

med 500 kronor för år.

Enligt § 12 i samma reglemente utgår vidare anmärkning sprovision

till vederbörande hos generalpoststyrelsen anställda tjänstemän enligt de

närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer, med högst femton procent å

hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman,

antingen, såsom ej behörigen uppburet, till postverket inflyter och utan

Nuvarande

bestäm

melser.

anmärkningens framställande ej skulle hafva kommit verket till godo, eller,

såsom för högt debiteradt, till vederbörande återgäldas.

Slutligen torde i detta sammanhang böra erinras därom, att från

och med år 1901 generalpoststyrelsens tjänstemän åtnjutit dyrtidstillägg

enligt de af Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda allmänna grunder.

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

Behof vet af Nu gällande aflöningssatser för generalpoststyrelsens tjänstemän hafva

lonringle'' * hufvudsakligt ägt bestånd sedan ingången af år 1879. I den lönereglering

för dessa tjänstemän, som beslöts vid 1878 års riksdag, med

tillämpning från nästföljande år, har nämligen under den följande tiden

ingen annan förändring skett, än att med ingången af år 1903 dels en

förutvarande bestämmelse rörande fri bostad för generalpostdirektören,

hvilken bestämmelse icke vidare ägde tillämpning, uteslöts ur aflöningsstaten,

dels ock felräkningspenningar, till förut angifvet belopp, tillerkändes

generalpoststyrelsens kassör.

Frågan om en aflöningsreglering för ämbetsverken öfver hufvud har

emellertid, såsom kändt är, under de senare åren med allt större kraft

trängt sig fram på dagordningen. Till följd af de, särskildt i hufvudstaden,

enormt stegrade lefnadskostnaderna har det visat sig allt mera

svårt att med de afiöningar, som. erbjudits, någorlunda tillfredsställande

rekrytera ämbetsverkens personal, i det att för dugande personer den enskilda

verksamheten erbjudit vida större ekonomiska fördelar än tjänstgöringen

i ämbetsverken. Icke minst inom generalpoststyrelsen, med dess stora

extra ordinarie tjänstemannapersonal och de ringa befordringsmöjligheter,

med Indika denna personal måst räkna, hafva svårigheter i denna riktning

allt mera gjort sig gällande.

De första stegen till en förbättring i ofvan berörda förhållanden

hafva tagits vid innevarande års riksdag, genom hvars beslut vidtgående

löneregleringar genomförts beträffande såväl statskontoret och arméförvaltningen

som telegraf- och järnvägsstyrelserna. Nödvändigheten af en lönereglering

för ämbetsverken torde därmed vara från statsmakternas sida

erkänd. Kommissionen har under sådana förhållanden icke ansett det vara

behöfiigt att här förebringa någon statistisk utredning angående den stegring

i lefnadskostnaderna, som på senare tiden gifvit sig tillkänna i

vårt land, särskildt i hufvudstaden, utan inskränker sig till att i sådant

afseende hänvisa till de utredningar, som innevarande år varit riksdagen

förelagda i sammanhang med de då beslutade löneregleringarna.

Kommissio- Kommissionen har i det föregående föreslagit, att tjänstgöringstiden

nens hem- på tjänsterummet skall för generalpoststyrelsens tjänstemän utsträckas till

StttllCtdlr.

i regel sju effektiva, timmar per söckendag. Vidare har genom de ändringar,

som förordats beträffande arbetsmetoderna inom generalpoststyrelsen,

kommissionen velat åstadkomma, att byråcheferna skola mera uteslutande

ägna sig åt maktpåliggande värf samt att de underordnade tjänstemännen

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

skola i större utsträckning, än hvad hittills varit fallet, på eget ansvar

handlägga förekommande ärenden. Såväl kvantitativt som kvalitativt lära

därför i framtiden, vid ett bifall till kommissionens förslag, ökade anspråk

komma att ställas på generalpoststyrelsens tjänstemän.

Men om så sker, är det ock en oafvislig nödvändighet, att dessa

tjänstemän förses med en aflöning, som tillfredsställer måttliga lefnadsbehof

och således gör det möjligt för tjänstemännen att ägna sin fidla, arbetskraft

åt tjänstgöringen inom ämbetsverket. Fullt arbete lärer betinga full

aflöning, och denna grundsats har kommissionen sökt att i det följande

tillämpa.

Då kommissionen gått att utarbeta sitt förslag till lönereglering för

generalpoststyrelsen, har kommissionen närmast haft att taga hänsyn till

de löneregleringar, som vid årets riksdag beslutats beträffande styrelserna

för statens öfriga kommunikationsverk, telegrafverket och statens järnvägar.

Hvad telegrafverket angår, är emellertid den nya organisationen af

styrelsen för detta ämbetsverk, enligt riksdagens skrifvelse i ämnet, närmast

att betrakta såsom eu försöksorganisation, hvadan sålunda de vid

denna organisation tillämpade principer för aflöningarnas reglerande torde

kunna endast i viss mån bringas till utförande i fråga om generalpoststyrelsen.

A andra sidan föreligga inom järnvägsstyrelsen åtskilliga förhållanden,

som sakna sin motsvarighet inom postverkets styrelse. I den mån,

sådant varit möjligt, har emellertid kommissionen, vid uppgörande af sitt

föreliggande löneregleringsförslag för generalpoststyrelsen, sökt följa de

grundsatser, som varit bestämmande vid löneregleringen för de båda andra

kommunikationsverkens styrelser.

Hvad först generalpostdirektören angår, har kommissionen funnit sig Generaipostböra

föreslå att, i likhet med hvad som gäller för telegrafverkets chef, af- dlrektörenlöningen

till general postdirektören må utgå i form af ett årligt arfvode af

15,000 kronor. Äfven i fråga om rätt till pension torde enahanda bestämmelser

böra gälla för generalpostdirektören som beträffande chefen för

telegrafverket. Generalpostdirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generalpostdirektörs

förordnande, skulle sålunda vara berättigad att i pension

uppbära 6,000 kronor. Om generalpostdirektör, innan han uppnår 12

tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring

oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning,

utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skulle han vara

berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före eller

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

vid 6 tjänstår, samt, 5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men före

12 tjäll står.

Principerna Beträffande därefter aflöningarna till generalpoststyrelsens byråchefer

^tiii^öfrigsf11 och öfriga tjänstemän har kommissionen funnit sig böra, i anslutning till

tjänstemän, deri nyligen verkställda löneregleringen för järnvägsstyrelsen, föreslå en

uppdelning af dessa tjänstemän i ett flertal olika grupper, med olika aflöning

inom hvarje grupp. Det inom generalpoststyrelsen förekommande

arbete har nämligen kommissionen funnit vara på olika händer så olikartad!,

, att den nuvarande fördelningen af biträdande tjänstemän på allenast

två aflöningsgrader ingalunda kan anses inrymma möjlighet att bereda vederbörande

befattningshafvare en efter arten och vikten af deras åligganden

väl lämpad ersättning.

Kommissionen har vidare ansett sig böra beträffande aflöningarna

till såväl generalpoststyrelsens personal som ock, på sätt i det följande

utvecklas, personalen vid distrikts- och lokalförvaltningarna föreslå en tilllämpning,

i den mån så kunnat ske, af det s. k. Tenowska systemet.

Principerna för detta aflöningssystem, hvilket i hufvudsak följts vid löneregleringarna

för telegrafverket och statens järnvägar, torde få förutsättas

vara så kända, att någon närmare redogörelse i detta hänseende här icke

behöfver lämnas. Kommissionen vill endast erinra därom, att systemet

är grundadt på, förhållandevis låga begynnelseaflöningar, hvilka sedermera

ökas genom ett flertal med korta mellanrum återkommande ålderstillägg.

I den mån sådant låtit sig utan praktiska olägenheter genomföras,

har kommissionen äfven velat inordna samtliga för olika grupper af tjänstemän,

såväl inom styrelsen som vid distrikts- och lokalförvaltningarna, föreslagna

aflöningsbelopp i en fortlöpande aflöningsskala. Genom en dylik

skala underlättas öfvergången från en grupp till en annan, i det att, äfven

om slutafiöningen i en lägre grupp är högre än begynnelseaflöningen i en

högre grupp, dock i regel inom den högre gruppen anträffas en lönesats,

lika med eller obetydligt högre än den lönesats, som vederbörande tjänsteman

före sin befordran åtnjutit inom den lägre gruppen.

En jämförelse mellan aflöningen till generalpoststyrelsens personal

enligt nu gällande stat och enligt kommissionens förslag lämnas i här

efteråt införda tab. B.

Byråchefer. För byråchef i generalpoststyrelsen föreslår kommissionen enahanda

aflöning, som tillgodokommer byråchef i telegrafstyrelsen, nämligen 8,000

kronor med två ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter resp. 3 och

6 år, alltså sammanlägdt 9,000 kronor.

Därjämte synes det kommissionen billigt, att någon särskild ersättning

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

utgår till den af general poststyrelsens byråchefer, som under generalpostdirektörens

frånvaro har att närmast öfvervaka, ärendenas gång inom

styrelsen. Visserligen har kommissionen funnit sig icke böra ifrågasätta,

att inom generalpoststyrelsen skulle, liksom vid statens järnvägar, anställas

någon särskild sous-chef, men det torde icke kunna undvikas, att då generalpostdirektören

icke själf är i tjänstgöring inom styrelsen, någon af byråcheferna

måste hafva en, viss uppsikt öfver arbetets gång inom styrelsen

och i samband därmed, såsom chefens ställföreträdare, representera postverket

gent emot allmänheten och de främmande postfunktionärer, som

icke sällan för studieändamål eller eljest besöka hufvudstaden. Kommissionen

har därför funnit sig böra hemställa, att ett särskild! traktamente

af 10 kronor för dag må tillerkännas den af generalpoststyrelsens byråchefer,

som i generalpostdirektörens frånvaro utöfva!'' den allmänna tillsynen

öfver ärendenas gång.

Aflöningen till kontorschef synes i allmänhet böra utgå med 6,000

kronor jämte två ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter 3 resp. 6 år,

eller tillhopa 7,000 kronor, alltså samma slutaflöning, som enligt den nya

löneregleringen för telegrafstyrelsen uppnås af där såsom sekreterare, kamrerare,

byråingenjör eller förrådsintendent anställd tjänsteman.

Ett undantag härifrån synes dock böra göras för den kontorschef

(förste aktuarie), som skulle hafva att förestå statistiska kontoret. I öfverensstämmelse

med den uppfattning, som riksdagen i skrifvelse den 16

maj 1903 uttalade beträffande Sveriges officiella statistik i allmänhet, anser

kommissionen det vara af vikt, att äfven postverkets statistik omhänderhafves

af en på det statistiska området utbildad fackman. Det torde emeltid

stundom kunna inträffa, att vid uppkommen ledighet å denna plats

någon till postverket hörande tjänsteman med sådan utbildning, som nyss

är nämnd, icke tinnes att tillgå eller anmäler sig såsom sökande, utan

att tjänsten kommer att besättas med annan person, som tilläfventyrs

helt nyligen afslutat sina studier vid universitetet, och det synes med afseende

härå vara väl motiveradt, att för denna befattning begynnelseaflöningen

sättes lägre än för öfriga kontorschefsbefattningar.

Kommissionen hemställer på denna grund, att för den kontorschef,

som skall förestå statistiska kontoret, aflöningen må fastsfällas till 5,000

kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter resp.

2442/o7. Postverkets löneregleringskommission. 7

Kontors

chefer.

Sekreterare,

kamrerare,

intendenter.

3, 6, 9 och 12 år, hvadan slutaflöningen skulle komma att uppgå till enahanda

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

belopp som för öfriga kontorschefer eller 7,000 kronor.

För sekreterare, kamrerare och intendenter föreslår kommissionen en

begynnelseaflöning af 4,600 kronor, hvartill skulle komma tre ålderstillägg

å resp. 400, 500 och 500 kronor efter 3, 6 och 9 år, eller tillhopa 6,000

kronor. Därjämte skulle felräkningspenningar, i likhet med hvad nu

gäller, tillkomma den intendent, som både till åliggande att förvalta postverkets

hufvudkassa.

Jämte denne tjänsteman skulle till gruppen intendenter hänföras

endast intendenten vid frimärksförrådet. Hvad åter beträffar den nuvarande

intendenten vid persedelförrådet, har kommissionen funnit det

arbete, som åligger denna tjänsteman, icke vara af den beskaffenhet eller

äga den omfattning, att förrådets förvaltare bör i aflöningshänseende likställas

med de nyssnämnda intendenterna, och har kommissionen därför

ansett sig böra hänföra ifrågavarande tjänsteman till nästföljande aflöningsgrupp.

Tab. B. Jämförelse mellan aflöningen till generalpoststyrelsens personal

enligt nu gällande stat och enligt kommissionens förslag.

Befattningskafvare.

Enligt nu gällande

stat.

Enligt kommissio- nens förslag.

Begyn-

nelse-

aflöning.

Slut-

aflöning.

Begyn-

nelse-

aflöning.

Slut-

aflöning.

Kr.

Byråchef..................

6,400

7,000

8,000

9,000

Kontorschef (kamrerare, sekreterare).....

—

6,000

7,000

Kontorschef (förste aktuarie).........

—

5,000

7,000

Tjänsteman i 2:a lönegraden.........

4,500

5,500

—

Sekreterare, kamrerare, intendent......

—

4,600

6,000

Registrator, ombudsman m. fl. . •......

—

4,200

5,500

Tjänsteman i l:a lönegraden.........

3,000

4,000

—

Förste postexpeditör............

—

Postexpeditör ...............

—

Kontorsbiträde...............

—

Förste vaktmästare.............

1,100

8)1,280

a)l,400

Vaktmästare................

800

900 [

1,140

1,650

'') Se tab. F, sid. 150. — 2) Därjämte fri bostad med uppvärmning och belysning m. in.

Denna grupp skulle, förutom förvaltaren åt persedelförrådet, omfattaRegietratorn,

registrator^, ombudsmannen samt notarier, aktuarie!’ och revisorer, och °“bnud™“- för dessa tjänstemän föreslår kommissionen en aflöning af 4,200 kronor " m''

med tre ålderstillägg å resp. 400, 400 och 500 kronor efter 3, 6 och 9

år, eller tillhopa 5,500 kronor.

Det må visserligen anses innebära en formell oegentlighet, att ombudsmannen,

af hvilken gifvetvis måste fordras fullständig juridisk utbildning,

i aflöningshänseende hänföres till denna grupp, men då kommissionen

inhämtat, att innehafvaren åt denna befattning äfven är ombudsman för

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

postsparbanken och i denna egenskap åtnjuter särskild ersättning med 1,000

kronor för år, har kommissionen ansett, att ombudsmannens aflöning af

postmedel bör utgå med allenast ofvan angifna belopp, men att befattningens

innehafvare bör tillerkännas uttrycklig rätt att äfven vara ombudsman

för postsparbanken.

Förste postexpeditör eller postexpeditör, som placeras till tjänstgöring Förste portik

generalpoststyrelsen, skulle äga uppbära samma aflöning som motsvarande

tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna, däri inbegripet ortstillägg P°Störe?e l~

enligt i det följande angifna regler. Till aflöningen för dessa grupper af tjänstemän

återkommer kommissionen här nedan under rubriken »Postanstalterna».

Hvad vidare angår de kontorsbiträden, som enligt kommissionens förslag Kontorsskulle

uppföras å generalpoststyrelsens stat, hemställer kommissionen i det biträdenföljande,

att äfven vid distriktsförvaltningarna måtte anställas ett antal

dylika befattningshafvare. Frågan om aflöningen till denna personal kommer

därför att behandlas under rubriken »Distriktsförvaltningarna».

Beträffande slutligen aflöningen till de hos generalpoststyrelsen an-vaktmästare,

ställda vaktmästare, utgör denna aflöning för förste vaktmästaren 1,100

kronor, hvaraf 800 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar,

samt för öfriga vaktmästare 800 kronor, hvaraf 500 kronor lön och 300

kronor tjänstgöringspenningar. För dessa öfriga vaktmästare, men icke för

förste vaktmästaren, kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor. Vidare är

bestämdt, att om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så

länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

Kommissionen har funnit sig böra föreslå en afsevärd förbättring i

aflöningen för generalpoststyrelsens vaktmästarekår, och är detta förslag

grundadt på de löneregleringar, som nyligen genomförts beträffande vissa

motsvarande grupper af statstjänare, särskildt vaktmästarne hos järnvägsstyrelsen.

För förste vaktmästaren hos generalpoststyrelsen hemställer

kommissionen om en aflöning af 1,280 kronor med ett ålderstillägg å 120

kronor efter 3 år, hvartill skulle komma antingen fri bostad med belysning

och uppvärmning samt i öfrig! erforderligt bränsle eller hyresersättning

med 40 procent af den fasta aflöningen. öfriga vaktmästare skulle,

enligt kommissionens förslag, åtnjuta en begynnelseaflöning af 1,140 kronor

med fyra ålderstillägg, tre å 120 och ett å 150 kronor, efter resp. 3, 6, 9

och 12 år. Slutaflöningen för dessa vaktmästare skulle sålunda stiga till

1,650 kronor. Till vissa vaktmästare, hvilkas befattningar äro af mera

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

kräfvande beskaffenhet, torde därjämte höra utgå särskilda tilläggsarfvoden

med högst 10 kronor för månad enligt de närmare bestämmelser, som det

skulle ankomma på generalpoststyrelsen alt meddela. Slutligen synas alla

vaktmästare hos generalpoststyrelsen, i likhet med ordinarie och extra betjänte

vid distrikts- och lokalförvaltningarna, böra komma i åtnjutande af

kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter.

Öfvergångs- Vid genomförande af den lönereglering, som kommissionen föreslår

bestämmd- beträffande postverkets tjänstemän, komma gifvetvis särskilda bestämmelser

att erfordras beträffande den nuvarande ordinarie personalens öfvergång

på den nya staten.

Hvad först angår generalpostdirektören, har kommissionen i det

föregående dels hemställt, att denne måtte tillsättas allenast på förordnande,

dels ock föreslagit helt och hållet nya bestämmelser rörande generalpostdirektörens

aflöningsförmåner och pensionsrätt. I förevarande afseenden

skulle således generalpostdirektörens ställning för framtiden komma

att fullständigt förändras. Då emellertid den nuvarande generalpostdirektören

har sin anställning på fast stat, har kommissionen, utan att

framlägga något direkt förslag i ämnet, ansett sig böra i detta sammanhang''

anmäla det eventuella behofvet af särskilda öfvergångsbestämmelser

i fråga om chefsbefattningen.

Vidare torde här böra anmärkas, att två af de nuvarande byråcheferna

i generalpoststyrelsen äro berättigade att afgå med pension under

loppet af år 1909, d. v. s. första året för den föreslagna organisationens

tillämpning. För reglerande af dessa byråchefers ställning från årets början

intill afskedstagande!; torde särskilda åtgärder blifva af nöden.

Till frågan om öfvergångsbestämmelser beträffande den öfriga personalen

återkommer kommissionen i det följande, i sammanhang med förslag

till nytt aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, jämte därtill

hörande motiv, och vill kommissionen därför här nedan endast angifva

några allmänna grundsatser, som kommissionen anser böra vid denna öfvergång

komma i tillämpning.

Såsom kommissionen här förut uttalat, finner kommissionen det

vara af stor vikt, att mellan postverkets styrelse samt dess distrikts- och

lokalförvaltningar en liflig växelverkan må för framtiden möjliggöras,

särskild! därigenom att tjänstemännen inom styrelsen må kunna förflyttas

till distrikts- och lokalförvaltningarna, och omvändt. I anslutning till

denna uppfattning anser kommissionen, att äfven beträffande öfvergången

till den nya staten i hufvudsak samma allmänna regler böra blifva gällande

för generalpoststyrelsens som för distrikts- och lokalförvaltningarnas

personal.

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

Då under gångna tider befordran till ordinarie befattning, vid generalpoststyrelsen

liksom vid postverket i öfrigt, ofta vunnits först efter eu

oskäligt lång väntetid, har kommissionen funnit det vara billigt, att i fråga

om rätt till aflöningsförhöjning inom de lägsta ordinarie befattningarna

hvarje tjänsteman må äga tillgodoräkna sig icke blott hela sin ordinarie

tjänstetid utan äfven af extra-ordinarie-tiden så stor del, som öfverstiger

5 år.

Härmed sammanhänger en fråga, som kommissionen funnit vara af

stor betydelse för ej mindre generalpoststyrelsens än distrikts- och lokalförvaltningarnas

tjänstemän. På grund af särskilda förhållanden hafva

nämligen, såsom i det föregående är beträffande general poststyrelsen påpekadt,

ett förhållandevis stort antal tjänster inom postverket under långa

tider uppehållits på förordnande. Det synes vara med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att tjänsteman, som under dylika förhållanden

uppehållit viss tjänst under någon längre tid, må äga att beträffande den

plats, han skall intaga i den nya aflöningsskalan, tillgodoräkna sig äfven

den tid, under hvilken han bestridt ifrågavarande förordnande. Ett dylikt

medgifvande lärer så mycket mindre böra möta betänkligheter, som inom

andra grenar af förvaltningen det i en del likartade fall förekommit —

exempelvis beträffande postsparbanksstyrelsens tjänstemän, hvilka samtliga

innehafva sina tjänster på grund af förordnanden — att tillförordnade

tjänstemän tillerkänts rätt att åtnjuta ålderstillägg enligt samma grunder,

som gälla för ordinarie befattningshafvare.

II. Distriktsförvaltningarna.

a) Organisation.

Nuvarande Beträffande tillkomsten af de nuvarande distriktsförvaltningarna,

°rfi<m.8a hvilka började sin verksamhet med 1893 års ingång, torde det tillåtas

kommissionen att hänvisa till den utförliga redogörelse, som lämnats af

1899 års post- och telegrafkommitté i dess betänkande I, sid. 50—68. I

detta sammanhang torde endast en kort redogörelse böra lämnas rörande

organisationen af dessa förvaltningar.

Distriktsin- Jämlikt kungl. brefvet den 28 oktober 1892 är riket, med undantag

delning. a£ städerna Stockholm, Göteborg och Malmö jämte de under postanstalterna

i dessa städer af general poststyrelsen förlagda poststationer och postlinjer,

från 1893 års ingång fördeladt i fem postdistrikt, benämnda södra, västra,

östra, mellersta och norra distriktet. Till södra distriktet höra Malmöhus,

Kristianstads, Hallands, Blekinge och Kronobergs län samt Kalmar läns

södra landstingsområde, till västra distriktet Göteborgs och Bohus samt

. Alfsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, till östra distriktet Kalmar läns

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

norra landstingsområde, Jönköpings, Östergötlands, Södermanlands och

Gottlands län samt Södertörns länsdel af Stockholms län, till mellersta distriktet

Stockholms län med undantag af Södertörns länsdel, Uppsala, Västmanlands,

Örebro, Kopparbergs och Getleborgs län samt till norra distriktet

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I hvarje postdistrikt är såsom chef anställd en postinspektor, hvilken,

på förslag af generalpoststyrelsen, förordnas af Kungl. Maj:t för en tid

af tre år.

Postinspektionernas stationsorter äro följande: för södra distriktet

Malmö, för västra distriktet Göteborg, för östra distriktet Stockholm (före

den 1 april 1896 Norrköping), för mellersta distriktet likaledes Stockholm

och för norra distriktet Sundsvall.

Från den allmänna distriktsindelningen undantogos, såsom redan är

omförmäldt, städerna Stockholm, Göteborg och Malmö jämte de under

postanstalterna i dessa städer lydande poststationer och postlinjer. Ä

nämnda orter äga vederbörande postdirektörer, beträffande dem underlydande

personal och för de till deras postkontor hörande områden, i tillläinpliga

delar utöfva postinspektörs myndighet och åligganden.

Postinspektor har till hufvudsaklig uppgift dels att utöfva tillsyn

öfver postinrättningarna ooh postsparbanksrörelsen inom distriktet äfvensom

att i förekommande fall ombesörja verkställigheten af generalpoststyrelsens

och postsparbanksstyrelsens beslut, dels att utreda och förbereda

vissa frågor, hvilka sedermera skola af generalpoststyrelsen eller postsparbanksstyrelsen

handläggas, dels och att inom fastställda gränser sjelfständigt

afgöra vissa ärenden och vidtaga åtskilliga åtgärder i öfrig!

_ Särskilt åligger det postinspektor att öfvervaka, att postbefordringen

bestrides med ordning, säkerhet och skyndsamhet samt att göromålen vid

postanstalterna förrättas i enlighet med gifna föreskrifter och på ett ändamålsenligt

sätt, äfvensom att tillse, att anordningarna vid postanstalterna

äro tillfredsställande, öfver samtliga till distriktet hörande posttjänstemän,

poststationsförestandare, föreståndare för ångbåtspostexpeditioner,

postbetjänte och landtbrefbärare äger postinspektor utöfva förmanskap!

Af postinspektören eller, på hans uppdrag, af vid distriktsförvaltningen

anställd kontrollör skall inspektion och inventering verkställas, urinsten

gång årligen å alla underlydande postkontor, och då särskilda förhållanden

därtill gifva anledning, å poststationer och ångbåtspostexpeditioner. Likaså

skola, så ofta ske kan och nödigt befinnes, de till distriktet hörande

järnvägspostkupéer inspekteras, i regel af postinspektören själ! Med

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

noggrant _ aktgifvande på _ förhållandena å särskilda orter inom distriktet

har postinspektor att afgifva förslag rörande inrättande, indragning eller

förändring af postanstalter och postgångar m. in. Postinspektor har att

utbetala aflöning till personalen vid postinspektion skontoret och järnvägsposten

samt ersättning för postbefordran å enskilde tillhöriga järnvägar

äfvensom ersättning för uppvärmning, belysning och renhållning inom

järnvägspostkupéer. I viss utsträckning äger postinspektor upprätta tidtabeller

för postens gång samt vidtaga ändringar i sådana tabeller; han

äger ock bestämma de tider, då postanstalterna skola hållas tillgängliga

för allmänheten. Vidare äger postinspektor, under vissa villkor, förordna

°.m utförande af nödiga reparationer å postverkets byggnader, om reparationer

å eller nyanskaffning af inventarier och persedlar, samt om afskrifning

eller försäljning af kasserade sådana. Han äger äfven att antaga

och _ entlediga reservpostbetjänte, att under vissa villkor utdela skriftlig

varning, förelägga _ viten och från tjänstgöring afstånga underlydande

personal, att bevilja tjänstledighet under viss del af kalenderår, att besluta

i anledning af inkomna reseräkningar m. in. (jfr. sid. 20—22 i det

föregående).

Distrikts

förvalt

ningarnas

åligganden.

Kommissionens

hemstRllnn.

Distriktsin

delningen.

Deri distriktsindelning, som infördes vid de nuvarande distriktsförvalt

ningarnas tillkomst år 1898, har sedan dess icke undergått någon

rubbning. Under sådana förhållanden har kommissionen funnit det angeläget

att tillse, huruvida icke ändrade förhållanden eller vunnen erfarenhet

numera påkalla någon ändring i denna indelning.

Kommissionen vill i sådant afseende till en början erinra om några

af de synpunkter, som generalpoststyrelsen åberopade i sin underdåniga

skrifvelse den 23 november 1891, med förslag till inrättande af distriktsförvaltningar

inom postverket.

Vid uppgörande af förslaget i fråga hade styrelsen, enligt hvad i

nämnda skrifvelse anföres, med ledning af förhållandena i utlandet haft

att välja mellan två olika hufvudformer. Den ena af dessa hade varit

att låta föreståndarne för en del större postanstalter, med bibehållande af

sina respektive föreståndarebefattningar, öfvertaga chefskapet för samtliga

postanstalter inom vissa dem tilldelade distrikt, och den andra att inrätta

särskilda myndigheter, hvilka uteslutande skulle hafva till uppgift att

tjäna såsom mellaninstanser. Styrelsen höll före, att, om den ifrågasatta

nya instansen i verkligheten skulle kunna fullt uppfylla det med densamma

åsyftade målet, åt densamma måste gifvas en sådan organisation,

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

att distriktschefen uteslutande kunde egna sig åt sina åligganden såsom

sådan. Först och främst måste nämligen förvaltningen af ett stort postkontor,

med de olika grenar af poströrelse, som där förekomma, af dess

chef kräfva så mycket arbete och så mycken omtanke, att någon möjlighet

icke för honom kunde förefinnas att, utan en högst väsentlig lättnad i

postkontorsgöromålen, vid sidan deraf egna sig på ett verkligt tillfredsställande

sätt åt verksamheten såsom chef för ett stort distrikt. Och

frånsedt att det för postverket icke kunde vara förmånligt, att förvaltningen

af just de större och mera svårskötta postkontoren komme att till

en icke ringa del uppehållas af underordnade tjänstemän, skulle alltså

postkontorsföreståndarens verksamhet såsom distriktschef, om han samtidigt

skulle kunna egna nåqon omsorg åt det honom anförtrodda postkontorets

skötsel, komma att i väsentlig män hämmas. Särskildt syntes den kraftigare

uppsikt öfver de lokala anstalterna, hvars åstadkommande skulle vara

eu af den nya institutionens hufvuduppgifter, svårligen kunna i önskvärd

män uppnås, om distriktschefen i denna sin verksamhet inskränktes af

nödvändigheten att vid ett visst af distriktets postkontor närmare öfvervaka

gången af ärendena och i viss mån äfven deltaga i desamma.

Då generalpoststyrelsen sålunda föreslog inrättande af distriktsförvaltningar,

som vore "helt och hållet skilda från de lokala anstalterna,

gjordes undantag för Stockholm, Göteborg och Malmö, hvilka städer ansågos

icke höra vara underordnade postinspektörernas myndighet, och såsom anledning

därtill angafs den betydande poströrelsen inom nämnda städer.

Genom den nya, i enlighet med generalpoststyrelsens förslag genomförda

organisationen ålades sålunda en hvar af post direktörerna i Stockholm,

Göteborg och Malmö att vara såväl postkontorets föreståndare som

ehef för det distrikt, hvithet utgöres af postkontoret med underlydande

postanstalter och postlinjer. Eu sådan dubbelställning för postdirektörerna

synes kommissionen icke rätt förenlig med vare sig postverkets eller allmänhetens

intressen, och en de! olägenheter häraf lära ock vid skilda tillfällen

hafva gifvit sig tillkänna. Såsom redan antyddes i generalpoststyrelsens

nyss åberopade skrifvelse den 23 november 1891, måste nämligen

förvaltningen af ett stort postkontor af dess chef kräfva så mycket arbete

och så mycken omtanke, att någon möjlighet icke för honom förefinnes

att vid sidan däraf på ett tillfredsställande sätt ägna sig åt verksamheten

som distriktschef. Men om detta uttalande äger sitt berättigande beträffande

de större postkontoren i allmänhet, så måste det i alldeles särskild

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

grad äga tillämpning på de största postkontoren, de i Stockholm, Göteborg

och Malmö. Och äfven om det år 1893, innan någon erfarenhet kunde

föreligga om. den ifrågasatta organisationen, må hafva varit en åtgärd af

nödig försiktighet att icke i någon afsevärd man rubba ledningen af de

postala förhållandena i rikets tre största städer, så synes numera någon

tvekan icke. böra råda om lämpligheten af att fullt genomföra den princip,

som vid distriktsförvaltningarnas inrättande angafs såsom grundläggande,

nämligen att göra dessa förvaltningar helt och hållet skilda från

de lokala anstalterna. Kommissionen anser sålunda, att den befogenhet,

som för närvarande tillagts postkontorens föreståndare i Stockholm, Göteborg

och Malmö att hvar inom sitt område i tillämpliga delar utöfva postinspektörs

myndighet och åligganden, bör för framtiden upphöra och att

i sammanhang därmed de nuvarande postdirektörsbefattningarna i nämnda

städer böra indragas.

Med denna utgångspunkt gäller det sålunda att tillse, huru de områden,

som för närvarande äro postdirektör underordnade — alltså Stockholms,

Göteborgs och Malmö distrikt — skola kunna inordnas under den

allmänna distriktsindelningen. Beträffande hvart och ett af nämnda tre

distrikt föreligga då två möjligheter: antingen kan distriktet, i sin nuvarande

utsträckning (*ller i någon mån utvidgadt, bibehållas såsom själfständigt

under en chef, som icke är postförvaltare utan i allt lmfvudsakligt

likställd med öfriga distriktschefer. eller ock kan distriktet förläggas

under något, af de öfriga distrikten. För bedömande af den utväg, som

här bör väljas, har kommissionen haft att taga hänsyn till här efteråt i

4 /07. Postverkets löneregleringshommission. g

tab. C meddelade statistiska uppgifter angående poströrelsen m. m. i de

särskilda postdistrikten är 1906.

Hvad då först Stockholm beträffar, visar det sig, bland annat, att

i fråga om personalen antalet tjänstemän och betjänte är väsentligt högre

i Stockholm än i något annat distrikt, men att antalet öfrig personal (poststationsföreståndare,

landtbrefbärare in. fl.) är jämförelsevis ringa i Stockholms

distrikt, att antalet afgångna brefpostförsändelser öfverstiger motsvarande

antal inom hvart och ett af de öfriga distrikten, att antalet afgångna

paket uppgår till ej mindre än inemot en tredjedel af samtliga

från rikets postanstalter afsända paket och väsentligt öfverstiger motsvarande

antal inom hvart och ett af de öfriga distrikten, att i afseende ä

postanvisningsrörelscn Stockholm visserligen icke beträffande antalet afgångna

anvisningar men däremot beträffande anvisningsbeloppen kommer tämligen

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

nära rörelsen inom postinspektionsdistrikten, att antalet från Stockholm af

sända postabonnerade tidningar och tidskrifter (inkl. afgiftspliktiga tidningsbilagor)

utgör, efter antalet nummerexemplar räknadt, ej mindre än omkring

40 procent af motsvarande antal för hela riket samt att, i fråga om den

kanske viktigaste faktorn, uppbörden i Stockholms distrikt väsentligt öfverstiger

uppbörden inom något af de öfriga distrikten.

Om således det nuvarande stockholmsdistriktet ur dessa synpunkter

är fullt jämförligt med, om icke mera betydande än hvart och ett af de

fem postinspektionsdistrikten, så bör i detta sammanhang äfven uppmärksammas,

att i eu hufvudstad allmänhetens anspråk på att varda, snabbt

och väl betjänad gifvetvis måste på det hela taget vara större än i landsorten

samt att till följd däraf relativt höga fordringar torde komma att

ställas på den närmaste ledningen af de postala förhållandena i hufvudstaden.

Kommissionen har på dessa grunder funnit sig böra hemställa, att

det nuvarande stockholmsdistriktet bibehålies, dock i någon man utvidgadt.

Vid 1906 års utgång hörde till Stockholms distrikt, förutom centralpostkontoret

vid Vasagatan, 10 filialpostkontor å skilda platser i hufvudstaden

samt 50 poststationer, belägna dels åt Saltsjösidan från Sandhamn

i söder till Blidö i norr, dels åt mälaresidan, där Svartsjö och Ekerö

beteckna gränspunkterna. Dessutom voro under Stockholm förlagda de inom

nyss angifna område belägna, landsvägs- och ångbåtslinjer äfvensom ett

betydande antal längre ångbåtslinjer, för hvilka Stockholm utgör ena ändpunkten.

Kommissionen har ansett, att de 10 filialpostkontoren böra erhålla en

från hufvudpostkontoret fristående ställning och, liksom äfven hufvudpostkontoret,

förvaltas af postmästare. Vidare har det synts kommissionen,

Tab. C. Jämförelse mellan de olika postdistrikten, år 1906.

a) Invånare, fasta postanstalter, personal.

Postdistrikt.

Invånare-

antal.

Pasta post- anstalter.

Pers

o n a 1.

Post-

kontor.

Poststa-

tioner.

Tjänste-

män.

Betjänte.

Öfriga.

Samma.

Stockholm....... .

332,738

380

739

164

1,283

! Göteborg ..........

156,927

119

265

453

i Malmö..........

75,691

114

128

304

! Södra distriktet........

1,168.065

664

353

400

1.076

1,829

Västra » ...

981,382

558

331

337

1,162

1,830

i Östra > ......

868,575

483

287

323

807

1.417

Mellersta > . .

1,089,979

541

327

419

932

1.078

Morra » .......

663,698

■447

200

227

981

1.408

Summa

5,337,055

220

2,858

2,059

2,824

5,319

10.202

b) Af gångna försändelser, uppbörd.

Postclistrikt.

Afgå

n g n a

f ö r s ä n

dels e r.

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

Uppbörd,

kronor.

Brefpost-

försändelser.

Paket.

Postanvisningar.

Antal. Belopp,

kronor.

Postabonne- j rade tid- [ ningar och

| tidskrifter

samt afgifts- pliktiga

bilagor.

Hela

antalet.

j Stockholm ....

32,537,774

737,286

465,182

19,787,797

! 64,397,223

98.137.465

3,349.878

Göteborg.....

12,412,395

171,963

173,484

7,281,320

10,150,589

22,908,431

1,272,214

! Malmö......

7,003,527

90,548

149,680

5,649,420

18,361,695

20,005,450

807.787

| Södra distriktet .

31,598,637

209,937

893,934

26.011,438

20,583.096

53.285,604

2.978.251

Västra >

23,895,600

188,529

789,031

21,269,833

11,480,877

86.354,037

2.277,946

j Östra >

25,199,488

315,174

741,874

21,815,207

13,498,088

39,754,624

2,418,593

Mellersta >

28,146,877

428,272

1,084,330

28,343,527

16,777,381

46,436,860

3,008,800

Morra -•

14,622,879

208,005

789,265

19,104,204

8,238,074:

23,858,223

1,672,211

Summa

175,417,177

2.349,714

5,080,780

149,212,740

158,487,023

341,340,694

17,785,680

att till det nya stockholmsdistriktet skulle kunna öfverföras vissa delar af

Stockholms län, nämligen dels från det nuvarande östra distriktet hela

Södertörns länsdcl med dåvarande postkontor i Dalarö, Liljeholmen och

Södertälje samt underlydande postanstalter och postlinjer, dels ock från

det nuvarande mellerstao distriktet färentuna., Sollentuna och Vallentuna

härad samt Danderyds, Åkers och Värindö skeppslag med de inom detta

område belägna postkontoren i Djursholm, Sundbyberg och Vaxholm samt

underlydande postanstalter och postlinjer. Efter denna utvidgning skulle

stockholmsdistriktet, räknadt efter förhållandena vid 1906 års utgång,

komma att omfatta 17 postkontor och 104 poststationer jämte ett ökadt

antal landsvägs- och ångbåtspostlinjer, och kommissionen förordar i annat

sammanhang, att inom ifrågavarande område måtte, så snart lämpligen ske

kan, inrättas ytterligare ett eller flera postkontor. Till stockholmsdistriktet

skulle vidare höra de smärre järnvägspostlinjer, som helt och hållet eller

till större delen falla inom distriktets område.

Beträffande därefter Göteborg och Malmö har kommissionen ansett

si o- icke böra föreslå, att dessa städer med kringliggande områden skola

bilda särskilda distrikt. Hvarken poströrelsen å nämnda orter eller öfriga

förhållanden därstädes synas nämligen betinga en sådan anordning. På

sätt framgår af tab. C, är det endast i fråga om tidningsrörelsen, bedömd

efter antalet afgångna nummerexemplar, som Göteborg och Malmö kunna

anses någorlunda jämnstälJda med postinspektionsdistrikten, men med afseende

å såväl öfriga slags försändelser som personalens och uppbördens

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

storlek komma Göteborg och Malmö långt efter till och med norra distriktet,

där dock de störa afstånden och befolkningens gleshet äro faktorer

af alldeles särskild betydelse.

Kommissionen hemställer för den skull, att Göteborgs stad med de

under Göteborgs postkontor lydande postanstalter och postlinjer förlägges

under det nuvarande västra distriktet samt att på enahanda sätt Malmö

stad med de under Malmö postkontor lydande postanstalter och postlinjer

förlägges under det nuvarande södra distriktet.

Efter hvad i det följande utvecklas, har kommissionen härvid förutsatt,

att, på samma sätt som i Stockholm, filialpostkontoren i Göteborg

liksom hufvud postkontoret därstädes skulle komma att förvaltas af själlständiga

postmästare, och då vidare i Malmö <rafikbehofvet ingalunda är

tillgodosed t med det enda postkontor, som nu finnes i nämnda stad, hemställer

kommissionen i annat sammanhang om inrättande i Malmö af ytterligare

tre postkontor.

Utöfver hvad här ofvan nämnts, har kommissionen icke funnit skäl

ifrågasätta någon rubbning i den nuvarande distriktsindelningen.

O O O

Antalet postdistrikt skulle sålunda, enligt kommissionens förslag,

från 1909 års ingång blifva sex, och föreslår kommissionen för dessa

distrikt följande benämningar:

I distriktet, motsvarande det nuvarande södra distriktet, jämte Malmö

stad med de under Malmö postkontor lydande postanstalter och postlinjer,

II distriktet, motsvarande det nuvarande västra distriktet, jämte Göteborgs

stad med de under Göteborgs postkontor lydande postanstalter och

postlinjer,

III distriktet, motsvarande det nuvarande östra distriktet, i någon

mån minskadt genom tillkomsten af det nya stockholmsdistriktet,

1 T distriktet eller det nya stockholmsdistriktet,

1 distriktet, motsvarande det nuvarande mellersta distriktet, i någon

mån minskadt genom tillkomsten af det nya stockholmsdistriktet, samt

VI distriktet, motsvarande det nuvarande norra distriktet.

Kommissionen hemställer alltså,

att nya bestämmelser rörande distriktsindelningen,

i enlighet med hvad kommissionen ofvan uttalat, vid

utfärdas att gälla från och med 1901) års ingång.

Hvad beträffar distriktsförvaltningarnas stationsorter, har kommissionen

icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid det mindre ändamålsenliga

däri att, såsom nu är fallet, postinspektionerna i östra och

mellersta distrikten äro förlagda till Stockholm. Denna oegentlighet skulle

blifva ännu mer framträdande efter inrättande af det utaf kommissionen

föreslagna stockholmsdistriktet, hvars förvaltning gifvetvis skulle vara förlagd

till hufvudstaden; på detta sätt skulle nämligen af de blifvande sex

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

d i s fri kts torv al t ning ärna. ej mindre än tre få sin stationsort i Stockholm.

Såsom motiv för den nuvarande förläggningen af östra och mellersta

distriktens förvaltningar lärer hafva åberopats den omständigheten, att de

förnämsta af de till dessa distrikt hörande järn vägs postkupéer utgå från

Stockholm. Men förutom det att dessa ambulanta postanstalters utgångspunkt

icke torde i förevarande afseende böra vara i någon mån afgörande,

måste det beaktas, att de fasta postanstalterna torde i lika hög grad som

de ambulanta taga distriktsförvaltningarnas uppmärksamhet i anspråk, och

det synes därför ur alla synpunkter, ej minst ur tidsbesparingens, vara

ändamålsenligast och bäst, att distriktsförvaltningarna förläggas någorlunda

centralt inom de områden, som de resp. distrikten omfatta, således för

III (östra) distriktet exempelvis i Linköping och för V (mellersta) distriktet

Distriktsförvaltningarnas

stationsorter.

Distriktsförvaltningarnas

personal.

i Sala, Gefle eller Falun. På samma sätt synes distriktsförvaltningen i

VI (norra) distriktet, hvilken för närvarande är förlagd till Sundsvall,

d. v. s. strax norr om distriktets södra gräns, böra förflyttas längre norrut,

exempelvis till Sollefteå.

På grund af hvad sålunda anförts, finner sig kommissionen böra

hemställa,

att nya bestämmelser rörande distriktsförvaltningarnas

stationsorter, i enlighet med hvad kommissionen

ofvan uttalat, må utfärdas att gälla från och med 1909

: års ingång.

Hvad därefter beträffar distriktsförvaltningarnas tjänstemannapersonal,

vill kommissionen erinra därom, att för närvarande äro vid hvarje postinspektionskontor

anställda, förutom chefen, som på förslag af generalpoststyrelsen

förordnas af Kung!. Maj:t för eu tid af tre år, en kontrollör samt ett

efter behofvet afpassadt. antal postexpeditörer och extra biträden.

Redan 1899 års post- och telegrafkommitté framhöll emellertid i

sitt den 81 oktober 1901 afgifna betänkande angelägenheten däraf, att

åtgärder måtte, till posttjänstens verkliga båtnad, vidtagas för att bereda

postinspektörerna väsentlig lättnad i det detaljarbete, från hvilket de icke

kunde lösgöra sig. För ernående af ett sådant resultat skulle, enligt hvad

kommittén uttalade, olika utvägar kunna anlitas.

Fn utväg vore möjligen att öka inspektionsdistriktens antal genom

delning af de nuvarande distrikten; men då med ökad t antal distrikt försvårades

det i hög grad önskvärda och betydelsefulla sträfvandet från centralförvaltningens

sida att söka, i möjligaste man, åstadkomma enhet och

likformighet inom de särskilda distrikten i tillämpningen af de med afseende

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

å postinspektionerna och i öfrigt gällande postala bestämmelser,

ansåg kommittén eu ökning af inspektionsdistriktens antal åtminstone

för det dåvarande icke böra ifrågaställas.

En annan utväg vore att återinföra den särskilda järnvägspostinspektion,

hvilken i sammanhang med inrättandet af postverkets nuvarande

distriktsmyndigheter hade indragits, icke därför att densamma ansetts vara

öfverflödig eller kunna på ett lika tillfredsställande sätt som förut skötas

af de nya distriktsmyndigheterna, utan — såsom af generalpoststyrelsens

framställning i ämnet nogsamt franiginge — för nedbringande af de ökade

utgifterna för den nya institutionen. Det lede icke något tvifvel, att

genom tillsättandet af särskilda tjänstemän, s. k. järnvägspostmästare, med

uppdrag att öfvervaka järnvägspostföringen, skulle å ena sidan beredas

vederbörande postinspektörer mera tid och tillfälle att utöfva ett verkligt

chefskap öfver distriktet i dess helhet och å andra sidan åstadkommas

en mera effektiv inspektion och kontroll öfver de särskilda reselagen vid

järnvägsposten, än som under nuvarande förhållanden kunde utöfvas. Kommittén

hade dock ansett tiden ej ännu vara inne för framläggande af förslag

om en så genomgripande förändring i nuvarande postala organisation.

Kommittén inskränkte sig för den skull till att föreslå inrättande

vid postinspektionerna af ytterligare fem kontrollörstjänster, en i hvarje

distrikt. Förslaget upptogs också i statsverkspropositionen till 1902 års

riksdag, men blef på hemställan af statsutskottet, som förklarade sig icke

hafva genom hvad i detta afseende anförts blifvit öfvertygadt om nödvändigheten

af att ifrågavarande kontrollörstjänster inrättades, af riksdagen

afslaget.

En ny framställning i enahanda syfte förelädes 1907 års riksdag,

och efter det riksdagen, som ansåg nödvändigheten bjuda, att åtgärd

vidtoges för lättande af postinspektionernas alltjämt ökade arbetsbörda,

funnit förslaget böra godkännas, kommer, jämlikt kungl. brefvet

den 28 juni 1907, angående postverkets stater för är 1908, att från sistnämnda

års ingång vid hvarje postinspektion anställas ytterligare en

kontrollör.

Om än genom tillkomsten af denne tjänsteman någon förbättring i

de nuvarande förhållandena kommer att vinnas, så rinner kommissionen

det emellertid vara tydligt, att äfven efter denna förstärkning personalförhållandena

å distriktsförvaltningarna, med dessa förvaltningars nuvarande

åligganden, långt ifrån blifva tillfredsställande. Då nämligen såväl postinspektören

som hans närmaste man måste tillbringa eu stor del af sin

tid på resor, hafva, efter hvad erfarenheten gifvit vid handen, de viktiga

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

och mångskiftande göromål, som för närvarande äro distriktsförvaltningarna

anförtrodda, ofta icke kunnat utföras utan afsevård tidsutdräkt, och det

torde icke behöfva påpekas, hurusom inom ett kommunikationsverk, sådant

som postverket, försenad handläggning af vissa ärenden kan medföra allvarsamma,

olägenheter. 1 detta sammanhang anser sig kommissionen böra

framhålla, att det stundom visat sig vara vanskligt att för kontrollörstjänsterna

å distriktsförvaltningarna förvärfva och där behålla skickliga och

väl meriterade tjänstemän, enär för sålunda kvalificerade personer tjänstgöringen

vid postkontoren, under hittillsvarande förhållanden, i allmänhet

torde hafva varit mera inkomstbringande.

I det föregående har kommissionen uttalat sig för, att eu ej oväsentlig

del af de ärenden, som för närvarande handläggas inom generalpoststyrelsen

hufvudsakligen sådana som tillhöra kansli- och trafikbyråerna,

men äfven vissa grupper af ärenden, som handläggas å kameral- och revi

Distrikts

chefen.

sionsbyråerna — må öfverföras till distriktsförvaltniugarna samt att i

sammanhang därmed distriktsforvaltningarnas själfständiga afgöranderätT

må i ej obetydlig man utvidgas. Genom dessa förändringar skulle ej blott

distriktsförvaltningarnas arbetsmängd komma att ökas, utan äfven deras

befogenhet utsträckas till nya områden, och det är under sådana förhållanden

af vikt, att distriktsförvaltniugarna erhålla en så stark organisation,

att de kunna ej blott på ett tillfredsställande sätt fylla sin nuvarande

uppgift utan äfven motsvara de ökade anspråk, som för framtiden komma

att på dem ställas.

Hvad då först angår chefens ställning, har kommissionen till eu

början ansett, att den nuvarande benämningen postinspektor bör utbytas

mot distriktschef såsom bättre angifvande denne tjänstemans befogenhet

och åligganden.

Det har vidare synts kommissionen angeläget att taga under öfvervägande,

huruvida icke dessa distriktschefer borde, i motsats mot de nuvarande

postinspektörerna, erhålla fast anställning och för den skull,

på sätt redan nu tillämpas beträffande öfriga tjänstemän vid distriktsoch

lokalförvaltningarna, af generalpoststyrelsen tillsättas medelst konstitutorial.

Härvid har kommissionen icke förbisett, att vissa skäl tala för bibehållande

af det nuvarande systemet, enligt hvithet postinspektor tillsättes

endast genom förordnande på viss tid. 1 sådant afseende har särskiidt

anförts, att då distriktschefens befattning redan nu är och äfven hädanefter

skall komma att blifva i hög grad ansvarsfull och betungande, det

stundom kan visa sig, att en distriktschef, efter längre eller kortare tids

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

verksamhet i sådan egenskap, icke vidare äger tillräckligt af kraft och

initiativ för att kunna fullt tillfredsställande utföra sina åligganden, och

under sådana förhållanden vore det icke annat än en fördel att kunna vid

utgången af den tid, som förordnandet afsåge, öfverlämna uppdraget till

annan person.

Äfven om denna åskådning måste tillerkännas ett visst berättigande,

vill kommissionen emellertid icke tillägga densamma någon afgörande betydelse.

Enligt det förslag till afiöningsregleinente, som kommissionen i det

följande afgifver, skulle det ligga i generalpoststyrelsens hand att, oberoende

af gjorda ansökningar, till annan befattning förflytta såväl distriktschef

som öfriga af styrelsen tillsatta tjänstemän, dock utan minskning i

den vederbörande vid förflyttningen tillkommande fasta aflöning. Och

kommissionen vill i detta afseende påpeka, att verksamheten som distriktschef

gifvetvis måste vara ägnad att gorå en tjänsteman särskiidt lämplig

för vissa andra befattningav, där tjänstgöringen icke krafvel'' samma rörlighet,

som måste fordras af distriktscheferna.

Genom distriktschefsbefattningarnas besättande med ordinarie innehafvare

kommer i själfva verket ur förevarande synpunkt någon väsentlig

förändring af det nuvarande förhållandet knappast att inträda. Tv liksom

det hittills, då postinspektörerna varit anställda på förordnande, icke i

något fall har inträffat, att uppdraget att vara postinspektor upphört annat

än på vederbörandes egen framställning, torde ej heller i framtiden, därest

systemet skulle bibehållas, något sådant skola förekomma annat än i alldeles

särskilda undantagsfall.

Ur andra synpunkter erbjuder emellertid den föreslagna förändringen

alldeles bestämda fördelar. Då kommissionen velat åstadkomma

starka distriktsförvaltningar, har det varit kommissionen angeläget att

i första rummet tillse, att distriktscheferna må komma att intaga eu

så vidt möjligt sjelfständig och auktoritativ ställning. Ej mindre i förhållande

till de ortsmyndigheter och trafikanter, med hvilka distriktscheferna

under sin verksamhet komma i beröring, än äfven gent emot den

underlydande personalen måste distriktscheferna kunna uppträda med tillräcklig

auktoritet, och det är uppenbart, att detta mål skall kunna lättare

vinnas, om distriktschefsbefattningarna besättas med ordinarie innehafvare,

än om de uppehållas genom förordnande.

Det nuvarande systemet, enligt hvilket de fem postinspektörsbefattningarna

uppehållas pa förordnande, medför äfven ganska omfattande och

för postverket skadliga konsekvenser. A nämnda befattningar hafva, af

naturliga skäl, endast kunnat förordnas personer, som under sin föregående

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

verksamhet ådagalagt framstående duglighet. Men på grund häraf

hafva dessa personer äfven kunnat med fog göra anspråk på befordran

till mera framskjutna ordinarie platser inom postverket, och då vidare

tjänstgöringen såsom postinspektor måst i och för sig anses vara svnnerligen

meriterande, har häraf blifvit eu följd, att postinspektörsbefåttningarna

Dregel kommit att bestridas af personer, som vid förordnandets mottagande

beklädt eller därefter befordrats till viktiga ordinarie platser vid

postverket, i främsta rummet postmästaretjänster. Sålunda äro af de nuvarande

fem postinspektörerna tre postmästare af första klassen, under det

att en är kontrollör vid postverket och en ordinarie tjänsteman hos generalpoststyrelsen.

Vid de tre första klassens postkontor, hvilkas ordinarie

föreståndare tjänstgöra såsom postinspektörer, har för den skull postförvaltaretjänsten

måst uppehållas på förordnande; dessa förordnanden hafva

tilldelats andra ordinarie tjänstemän inom postverket, h vil ka återigen måst

å sina ordinarie befattningar ersättas med andra tjänstemän o. s. v. I

07. Postverkets löneregleririgskommission. 9

2142

Öfver

kontrollörer.

succession efter hvarje postinspektor har därför måst meddelas en hel

serie förordnanden, bland annat å postförvaltaretjänsterna vid vissa af

rikets större postkontor. Och då det nu torde vara obestridt, att förordnandesystemet

i och för sig är förkastligt, i det att samma känsla af ansvar

och samma initiativ näppeligen kan göra sig gällande hos en tillförordnad

tjänsteman som hos den, hvilken såsom ordinarie sköter sin tjänst,

så har kommissionen i nu antydda förhållanden funnit ett ytterligare skäl

för sin hemställan, att distriktschefsbefattningarna må besättas med ordinarie

innehafvare.

1 ocli med det att distriktschefernas befogenhet och verksamhetsområde

utvidgas, framträder ännu mera än hittills behofvet af att såsom

distriktschefernas närmaste män anställas väl kvalificerade personer. Redan

hittills hafva, såsom numera torde vara till fullo erkändt, de åligganden,

som det tillhört distriktscheferna att personligen utföra, varit allt för betungande,

och med den ifrågasatta omorganisationen torde oundgängligen

följa, att arbetskrafterna hos distrikts förval t ni ngarn a måste för framtiden

tillföras en betydande förstärkning.

Vid en granskning af distriktsförvaltningarnas åligganden faller det

genast i ögonen, att dessa fördela sig i två stora hufvudgrupper, nämligen

dels sådana, som hänföra sig till de fasta postanstalterna, dels ock sådana,

som hafva afseende ä järnvägsposten (inklusive sjöpostexpeditionerna).

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

Den särställning, som järnvägsposten intager i förhållande till distriktsförvaltningarna,

i det att järnvägspostens hela personal är omedelbart underordnad

distriktschefen, har ock gifvit anledning därtill, att, såsom i det

föregående redan är nämndt, fråga väckts om anställande åt särskilda järnvägspostmästare

med uppdrag att öfvervaka järnvägspostföringen. Kommissionen

har visserligen icke kunnat förorda en sådan anordning, men har

funnit frågan vara värd allt beaktande, och det har då synts kommissionen,

som om den lyckligaste och bästa lösningen vore, att i hvart och ett af de

distrikt, till'' Indika höra såväl fasta postanstalter som järnvägspostlinjer af

någon större betydenhet —- således I, 11, 111, V och VI distrikten, Indika

närmast motsvara de nuvarande södra, västra, östra, mellersta och norra

distrikten — såsom närmaste män under distriktschefen anställas två särskilda

tjänstemän med åliggande att i främsta rummet handlägga, den ene ärenden

rörande de fasta postanstalterna och den andre ärenden, som angå järnvägsposten.

Under det att hittills allt ansvar för distriktsförvaltningarnas verksamhet

hvilat å distriktschefen, skulle framdeles dessa nya tjänstemän, hvilka

kommissionen anser böra benämnas öfverkontrollörer, blifva jämte distriktschefen

ansvariga, hvar och eu för verksamheten inom det område, som

häri närmast företräder. I förhållande till distriktschefen borde dessa öfverkontrollörer

vara afdelningschefer och föredragande med rätt och skyldighet

att, då deras åsikt icke öfverensstämmer med det af distriktschefen

fattade beslut, låta anteckna sin skiljaktiga mening, och i distriktschefens

frånvaro skulle de äga att samfälldt besluta i de ärenden, som det eljest

ålegat distriktschefen att afgöra.

Hvad angår IV distriktet (Stockholms distrikt), skulle detta, såsom

redan är nämndt, endast komma att omfatta några smärre järnvägspostlinjer,

hvadan ej heller å distriktets förvaltning skulle erfordras mer än en

öfverkontrollör.

Den biträdande ordinarie tjänstemannapersonalen vid distriktsförvaltningarna

skulle utgöras af kontrollörer, förste postexpeditörer och postexpeditörer.

Kontrollörernas antal synas böra vara 3 i 1 (södra) distriktet, 2 i

hvart och ett af 11, III och V (västra, östra och mellersta) distrikten, samt

1 i hvartdera af IV och VI distrikten (Stockholms distrikt och norra distriktet).

Af de tre kontrollörerna i i distriktet skulle en hufvudsakligen

handlägga frågor rörande postutväxlingen med utlandet, hvilken inom detta

distrikt är af särdeles stor omfattning; de öfriga två kontrollörerna skulle

vid handläggning af frågor rörande den inrikes postutväxlingen och öfriga

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

förhållanden inom distriktet biträda hvar sin öfverkontrollör. Särskilclt

skulle det åligga den ene af dessa kontrollörer att omhänderhafva granskningen

af postanstalternas medelsräkenskaper. Likaledes skulle i II, 111

och V distrikten de två kontrollörerna biträda hvar sin öfverkontrollör och

således i främsta rummet sysselsättas, den ene med ärenden rörande de

fasta postanstalterna och den andre med ärenden rörande järnvägsposten.

I VI liksom i IV distriktet synes däremot, såsom redan är antydt, behofvet

vara fullt tillgodosedt genom anställande af allenast en kontrollör.

Förste postexpeditörer (manliga) synas böra anställes till ett antal

af 2 vid hvarje distriktsförvaltning eller sammanlagd! 12, medan behofvet

af postexpeditörer synes vara tillgodosedt med ett antal af tillhopa 24,

likaledes manliga.

Slutligen lärer böra å distriktsförvaltningarnas ordinarie stat uppföras

ett antal af 12 kvinnliga kontorsbiträden med i hufvudsak enahanda

åligganden, som skulle tillhöra motsvarande funktionärer hos generalpoststyrelsen.

Det är enligt kommissionens åsikt af vikt, att de allmänna synpunkter,

från Indika kommissionen utgått vid utarbetande af sitt förslag

til! omorganisation af generalpoststyrelsen, må i all den mån, sådant kan

Biträdande

ordinarie

tjänstemän

Arbetsmetoder

m. m.

ske, vinna tillämpning äfven i fråga om distriktsförvältningarnå. Sålunda

bör vid ordnandet af dessa förvaltningars verksamhet tillses, att ärenden

af mindre vikt handläggas och afgöras af underordnade tjänstemän, att

arbetsmetoderna i görligaste mån förenklas och att personalens arbetskraft

till fullo utnyttjas. Endast genom behörigt aktgifvande på dessa synpunkter

torde det blifva möjligt att uppnå det resultat, som med distriktsförvaltningarnas

omorganisation varit afsedt.

b) Aflöningar.

Postinspektor äger för närvarande uppbära ett årligt aflöningsbelopp

af 5,500 kronor, hvaraf 4,125 kronor utgöra arfvode och 1,375 kronor tjänstgöringspenningar.

Då kommissionen föreslagit, att distriktscheferna hädanefter

skulle blifva ordinarie tjänstemän samt att deras befogenhet skulle afsevärdt

utvidgas, torde däraf följa, att aflöningen till dessa distriktschefer bör

utgå med väsentligt högre belopp, än hvad som tillerkänts de nuvarande postinspektörerna.

Med afseende å de aflöningar, som kommissionen föreslår

för tjänstemän inom generalpoststyrelsen och vid postanstalterna, har kommissionen

funnit sig böra i förevarande afseende hemställa, att distriktschef

må tillerkännas en begynnelseaflöning af 7,500 kronor för år med

ett ålderstillägg å 500 kronor efter 3 års tjänstgöring.

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

Aflöningen till öfverkontrollör synes böra fastställas till enahanda

belopp, som kommissionen i det följande föreslår för postmästare af klass

1 B, d. v. s. med 5,000 kr. för år jämte tre ålderstillägg, hvart och ett

å 500 kronor, efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring.

Kontrollörer, förste postexpeditörer och postexpeditörer, som tjänstgöra

vid distriktsförvaltning, torde böra åtnjuta enahanda aflöning, som

tillkommer tjänsteman af motsvarande grad vid tjänstgöring å postkontor

eller vid ambulant postanstalt.

För kontorsbiträdena föreslår kommissionen eu normalaflöning af

1,060 kronor med fyra ålderstillägg, två å 120 och två å 150 kronor, efter 3,

6, 9 och 12 år, eller sammanlagd! 1,600 kronor. Härtill skulle emellertid

å orter, där lefn idskostnaderna åro särskild! höga, komma ortstillägg

med 10 eller 15 procent af normalaflöningen enligt regler, som kommissionen

i det följande närmare utvecklar under rubriken »Postanstalterna*.

II!. Postanstalterna.

a) Postkontorens antal och klassindelning.

I äldre lider utgjordes postverkets lokala, anstalter uteslutande af Historik.

postkontor. Likställda med postkontoren i befogenhet voro de postexpeditioner,

som från år 1849 efter hand inrättades å en del mindre platser i

landet; denna klass af postanstalter sammanfördes år 1882 med de egentliga

postkontoren. År 1861 Öppnades de första poststationerna, och med

år 1892 tillkom ännu en grupp af lokala anstalter, nämligen bref samlingsställen,

äfven benämnda poststationer af tredje klass. Under tiden från

år 1869 hafva vidare åtskilliga filialpostkontor inrättats, först i hufyudstaden

och sedermera äfven i Göteborg samt å vissa andra platser.

Rörande tjänstemannapersonalen vid postanstalterna, från det den

s. k. normalstaten för postverket trädde i kraft med ingången af år 1874,

lämnas en utförlig redogörelse i det af 1899 års post-och telegrafkommitté

afgifna betänkande, del I, sid. 73 o. f., och torde här, med åberopande i

ifrigt af nämnda redogörelse, ur densamma få anföras följande hufvuddrag.

Enligt 1874 års normalstat voro de fullständiga fasta postanstalterna

fördelade i sju särskilda klasser, hvarjämte en åttonde klass uppförts å

öfvergångsstat. Inom de fyra högre klasserna benämndes postanstalterna

postkontor, under det att de fyra lägre klasserna omfattade de dåvarande

postexpeditionerna. Till grund för klassindelningen hade lagts den vid

postanstalterna år 1871 förekommande uppbörd, såsom i allmänhet den

tillförlitligaste mätaren å arbetet, hvarjämte några andra särskilda omständigheter,

såsom anstaltens belägenhet i stad och i synnerhet residensstad eller vid

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

viktigare järnvägsknut eller ock postanstaltens egenskap af gränspostanstalt,

ansetts böra verka till postanstaltens placering i högre klass än den,

hvartill postanstalten, om hänsyn tagits endast till uppbördsbeloppet, skulle

hafva kommit. Af samtliga 194 fullständiga postanstalter hörde enligt

denna indelning 3 till l:a klassen, 14 till 2:a klassen, 13 till 3:e klassen,

37 till 4:e klassen, 16 till 5:c klassen, 43 till 6:e klassen, 54 till 7:e klassen

och 14 till 8:e klassen.

Sistnämnda 14 postanstalter blefvo efter hand antingen indragna eller

öfverförda till annan klass, och med utgången af år 1884 indrogs äfven

7:e klassen på det sätt, att samtliga till denna klass hörande postanstalter

hänfördes till 6:e klassen. Med dessa och några andra smärre jämkningar

förblef emellertid den genom 1874 års normalstat införda klassindelningen

gällande ända till utgången af år 1902.

Generalpoxf- 1 sitt förslag till postverkets stater för år 1900, afgifvet med under

statfr%la

t c^nig skrifvelse den 22 november 1898, hade emellertid generalpoststyför

ar ''woo, relsen hemställt, bland annat, om uppbörds- och frimärksprovisionens fixering

samt, i sammanhang därmed, om förändrad klassindelning af postanstalterna.

Till en början föreslog generalpoststyrelsen, att postkontoren i Stockholm,

Göteborg och Malmö måtte, utan att ingå i klassnumrering, upptagas

i postverkets stater före distriktsförvaltningarna.

Beträffande hufvudgrunden för klassindelningen i öfrigt höll generalpoststyrelsen

före, att såsom sådan fortfarande borde läggas postanstalternas

uppbörd, men dä uppbörden vid postkontor underlydande poststationer icke

kunde anses tillföra postkontoret lika mycket arbete som dess egen uppbörd,

ansåg sig styrelsen vid beräknande, för det då framlagda förslaget,

af postanstalternas uppbörd böra medräkna allenast en del af den uppbörd,

som härflöte från postkontor underlydande poststationer. Därigenom

både uppbörden från poststationerna fått minskad betydelse för postkontorens

klassindelning och postkontorens angifna uppbördssiffror kommit

att skarpare, än för det dåvarande vore händelsen, beteckna kontorets egen

arbetsprestation. I fråga om huru stor del af poststationernas uppbörd

rättvisligen borde i eu sådan beräkning föras postkontoret till godo, erinrade

styrelsen, att, enligt dåvarande bestämmelser rörande uppbörds- och

frimärksprovision, vid de fullständiga fasta postanstalterna Sådan provision

för den uppbörd, som öfverstege 15,000 kronor, utginge med 3 procent,

under det att poststationernas frimärksprovision vore genom nådiga brefvet

den 6 juni 1873 bestämd till 2 procent af uppbörden. Då således postförvaltare

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

kunde öfver hufvud taget beräknas för det besvär och arbete,

underlydande poststationer förorsakade honom, varda godtgjord med allenast

1 procent i provision å den uppbörd, som genom underlydande poststationer

tillfördes postkontoret, eller sålunda med en tredjedel af den

provision, som af rörelsen vid dessa poststationer betingades, syntes det

styrelsen rättvist att vid beräkning i nu ifrågavarande hänseende af postkontorens

uppbörd tillgodoräkna postkontor allenast dess egen uppbörd af

postmedel samt en tredjedel af underlydande poststationers postmedelsuppböfd.

Förutom uppbördsförhällandena både jämväl några andra omständigheter

synts styrelsen beaktansvärda vid fråga om bestämmande af den

klass, postkontor borde tillhöra, nämligen dels den omständigheten, att

anstaltens belägenhet vid mera betydande järnvägsknut i vissa fall betingade

postkontors hänförande till högre klass, än uppbörden ensam skulle

föranleda, dels det förhållandet, att jämväl å andra orter den transiterande

postens mängd kunde vara af den betydenhet, att den borde gifva anledning

till postkontors uppflyttning i högre klass, dels i några fall anstaltens

befintlighet å större badort, där under badtiden stora anspråk i flera

hänseenden ställdes på postpersonalen och i synnerhet på kontorets föreståndare,

hvilka anspråks tillgodoseende gjorde arbetet å kontoret mödosammare,

än det under vanliga förhållanden skulle vara, dels ock slutligen

en omständighet, som icke förefunnits vid 1873 års reglering, nämligen

det allt drygare arbete postförvaltarne erhållit genom den dem ålagda skötseln

af postsparbanksrörelsen.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle de distriktsförvaltningarnä

underlydande postkontor, hvilkas antal då utgjorde 188, indelas i sju

klasser med 8 postkontor i l:a, 13 i 2:a, 18 i 3:e, 42 i 4:e, 52 i 5:e, 32

i (i:e och 23 i 7:e klassen.

Hvad generalpoststyrelsen hemställt om uppbörds- och frimärksprovisionens

fixering blef emellertid, såsom i det följande närmare förmäles,

icke af riksdagen bifallet, och på grund däraf förföll äfven förslaget angående

ny klassindelning för postkontoren.

Af 1899 års post- och telegrafkommitté framlades, i dess ofvan-1899åvspost

berörda betänkande, ett nytt förslag rörande postkontorens klassindelning.

Efter att hafva erinrat om generalpoststyrelsens nyss omnämnda förslaganförde

kommittén i hufvudsak följande.

Att generalpoststyrelsen år 1898 ansåg sig icke kunna sammanföra

postkontoren till färre antal klasser, härrörde uppenbarligen däraf, att

styrelsen samtidigt föreslog fixering af uppbördsprovisionen, hvilken vid

sådant förhållande icke längre kunde utöfva sitt modererande inflytande

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

med afseende å postförvaltarnes inom de särskilda klasserna totalinkomster.

Med den ståndpunkt kommittén intagit beträffande provisionsfrågan — i

hvilket hänseende kommittén hemställt om provisionens bibehållande, dock

i mindre utsträckning än tillförene — läte emellertid en inskränkning i antalet

klasser sig verkställa. Efter frånräknande af do tre postkontor, Stockholms,

Göteborgs och Malmö, hvilka då förestodes och enligt kommitténs

åsikt fortfarande borde förestås af direktörer samt bilda eu särskild öfverklass,

hade kommittén trott, att, då provisionens olika belopp vid de

olika kontoren skulle verka utjämnande inom de särskilda klasserna, ett

antal af fyra klasser skulle vara tillräckligt, för att nödiga gradationer i

fråga om postmästares aflöningsförmåner skulle kunna vinnas.

Vid'' förutvarande förslag till klassificering af postkontoren hade det

i väsentlig mån varit storleken af uppbörden vid postkontoren, som fått

bestämma dessas plats inom klasserna. Kommittén hade dock ansett sig

böra tillse, om icke äfven andra synpunkter förefunnes, som kunde vara

af beskaffenhet att böra inverka på klassificeringen; och hade kommittén,

efter en undersökning därutinnan, trott sig i detta afseende böra taga

hänsyn till:

1) antalet afgångna bref, brefkort, korsband samt nummerexemplar

af abonnerade tidningar vid postkontoret;

2) antalet afgångna postsaksförsändelser, postförskottsförsändelser

samt postanvisningar vid postkontoret och underlydande poststationer;

3) antalet afgångna as,

kontoret ;

4) antalet afgångna rekommenderade försändelser och oassurerade

paket vid postkontoret;

5) postkontorets egen samt 33 1 /s procent af underlydande stationers

frankoteckensuppbörd;

6) influtna medel vid postkontoret och underlydande stationer (utom

förskottsmedel);

7) utgifna medel vid postkontoret (utom medelsleveranser);

8) afgångna assurerade försändelsers angifna värde vid postkontoret;

9) antalet underlydande personal vid postkontoret (med undantag af

landsvägspostiljoner å, linjer, som ej beröra kontoret); samt

10) antalet underlydande poststationsföreståndare, föreståndare för

ångbåtspostexpeditioner, landtbrefbärare, postförare och i punkt 9) ej upptagna

1 and svägspostilj oner.

Vid uppställande af dessa olika synpunkter hade kommittén dels

intagit samma ståndpunkt som generalpoststyrelsen i dess uti november

1898 framställda förslag till klassindelning, beträffande i hvad mån de

postkontoren underlydande poststationernas frankoteckensuppbörd borde

anses utgöra en mätare af vederbörande postkontors arbete och betydelse,

dels utgått från att storleken af underlydande poststationers rörelse borde

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

allenast i fråga om vissa grenar af posttrafiken tagas med i räkningen,

dels trott sig böra tillmäta vissa rörelsegrenar större vikt än andra vid

bedömandet af postkontorens betydelse inbördes, dels ock alldeles bortsett

från postkontorens postsparbanksrörelse, då nämligen det arbete, som med

denna vore förenadt, ej ansetts böra med postmedel i någon form

godtgöras.

Med tillämpning af de ofvan angifna grunderna för klassificeringen

skulle enligt kommitténs förslag, sedan öfverklassen frånskilts, komma att

hänföras till l:a klassen 16, till 2:a klassen 44, till 3:e klassen 65 och till

4:e klassen 75 postkontor. I sistnämnda antal hade inräknats 12 vakanta

postkontor, afsedda att af generalpoststyrelsen, med Kungl. Maj:t begifvande,

disponeras för orter, där själfva poströrelsens utveckling eller särskilda

omständigheter nödvändiggjorde inrättande af nya postkontor.

I skrifvelse den 15 maj 1902 uttalade riksdagen sin anslutning till 1902 års

de allmänna grunder, kommittén uppställt för postkontorens klassindelning, riksdag.

Emellertid ansåge riksdagen, att utan någon rubbning af dessa grunder

gränsen mellan 3:e och 4:e klassens postkontor kunde flyttas på det sätt,

att 15 af de minst betydande bland de kontor, som af kommittén hänförts

till 3:e klassen, i stället förlädes till 4:e klassen. I enlighet härmed

uppfördes i 1903 års stat 50 postkontor inom 3:e och 90 inom 4:e klassen.

Sedan med år 1906 ytterligare 10 postkontor af 4:e klassen uppförts

i staten, har antalet postkontor enligt staten utgjort tillhopa 213, nämligen:

3 postkontor bildande öfverklass,

16 » i l:a klassen,

44 » i 2:a »

50 » i 3:e » och

100 » i 4:e »

Jämte dessa själfständiga postkontor äro för närvarande 18 filialpostkontor

i verksamhet, nämligen 10 i Stockholm, 6 i Göteborg 1 i Falköping-Ranten

och 1 i Malmberget.

De grunder för postkontorens klassificering, som föreslogos af 1899 Kommissioårs

post- och telegraf kommitté och sedermera vunno tillämpning, synas nen.? liem_

kommissionen i allt väsentligt tillfredsställande. Vid de öfverläggningar ställan‘

som inom kommissionen förts rörande denna fråga, har det emellertid ^Usfindd-''

blifvit framhållet, att bland dessa grunder icke inrymdes någon plats för ningen.

antalet vid ett postkontor ankomna försändelser, ehuru det icke vore något

tvifvel om att i vissa fall de ankomna försändelserna — såsom postförskottsförsändelser

och postanvisningar — tillförde postkontoret lika mycket

eller till och med större arbete än de försändelser, som från postkontoret

afsändes.

2142/o7. Postverkets löneregleringskommission.

För att kunna fästa tillbörligt afseende vid denna faktor har

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

kommissionen, genom generalpoststyrelsens förmedling, från samtliga postkontor

i riket infordrat en del uppgifter äfven rörande ankomna försändelser

år 1906 samt med stöd af dessa uppgifter och den officiella poststatistiken

för samma år utarbetat förslag till en omklassificering af postkontoren,

hvarvid hänsyn tagits till följande faktorer:

1) antalet afgångna oassurerade portopliktiga försändelser samt

nummerexemplar af abonnerade tidningar vid postkontoret;

2) antalet afgångna oassurerade postsaksförsändelser, äfvensom postförskottsförsändelser

och postanvisningar vid postkontoret och underlydande

poststationer;

3) antalet afgångna rekommenderade försändelser ocli oassurerade

paket vid postkontoret;

4) antalet afgångna assurerade försändelser vid postkontoret;

5) afgångna assurerade försändelsers angifna värde vid postkontoret

;

6) antalet ankomna värdeförsändelser vid postkontoret;

7) antalet utbetalade postanvisningar vid postkontoret och underlydande

poststationer;

8) inbetalade postanvisnings- och prenumerationsmedel vid postkontoret

och underlydande poststationer;

9) utbetalade postanvisnings- och tidningsmedel vid postkontoret

och underlydande poststationer;

10) öfriga utgifna medel vid postkontoret (utom medelsleveranser);

11) postkontorets egen uppbörd för frankotecken och utgifvarekorsband,

underlydande poststationers in. fl. frankoteckensuppbörd äfvensom

influtna befordrings- m. fl. afgifter för tidningar och lösenuppbörd;

12) antalet underlydande personal vid postkontoret; samt

13) antalet underlydande poststations- och ångbåtspostexpeditionsföreståndare

samt landtb ref bärare och postförare.

I likhet med 1899 års kommitté har kommissionen funnit sig icke

böra fästa något afseende vid postkontorens postsparbanksrörelse, enär

äfven kommissionen ansett, att det arbete, som med denna rörelse är

förenadt, icke bör ersättas med postmedel.

Då det gällt att tillämpa ofvan angifna grunder, har emellertid

kommissionen befunnit sig på en väsentligt annan ståndpunkt än 1899

års kommitté. Under det att nämnda kommitté vid afgifvande af sitt

löneregleringsförslag beträffande postförvaltarne utgick därifrån, att uppbörds-

och frimärksprovisionen skulle såsom aflöningsform bibehållas samt

att de sportler, som dessförinnan tillfallit postförvaltarne, skulle, om än

efter i viss mån ändrade grunder, fortfarande till dem utgå, har förevarande

kommission, på sätt i en senare afdelning af detta betänkande

utvecklas, funnit sig böra framlägga ett löneregleringsförslag, som innebär

ett fastställande, för postförvaltarne liksom för öfriga posttjänstemän, af

alltigenom fixa aflöningsbelopp.

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

Vid ett bifall till kommissionens förslag bortfaller således det reglerande

inflytande, som de extra inkomsterna under hittillsvarande förhållanden

utöfvat på totalinkomsten för postförvaltare inom olika klasser,

och det har fördenskull synts kommissionen blifva nödvändigt att vid

genomförandet af den föreslagna löneregleringen i någon mån öka klassernas

antal.

I förhållande till 1899 års kommitté intager den nu församlade kommissionen

en afvikande ståndpunkt äfven därutinnan, att kommissionen

funnit sig böra hemställa, att den särställning i förvaltningshänseende,

som för närvarande intages af postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö, må för framtiden komma att upphöra. På sätt i det föregående

är berördt, anser nämligen kommissionen, att postdirektörsbefattningarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö böra indragas, att hufvudpostkontoren

i dessa städer böra ställas under förvaltning af postmästare samt att därvarande

filialpostkontor böra ombildas till själfständiga postkontor, likaledes

under förvaltning af postmästare. I samband därmed böra äfven postkontoren

i Stockholm, Göteborg och Malmö inordnas under den allmänna

klassindelningen.

Med afseende å nu angifna förhållanden har kommissionen ansett

sig böra föreslå, att postkontoren i riket må från och med år 1909 fördelas

på 6 särskilda klasser, och har det synts kommissionen, som om

denna ökning i klassernas antal skulle kunna med minsta rubbning i nuvarande

förhållanden ske därigenom, att de nuvarande l:a och 2:a klasserna

uppdelas hvar och en på två grupper med benämning klass 1 A, 1 B, 2 A

och 2 B resp.

Såsom redan är berördt, uppfördes i 1903 års stat 12 nya postkontor,

och härtill kommo år 1906 ytterligare 10. De nytillkomna postkontoren

hafva emellertid endast efter hand trädt i verksamhet, i det att

under den första tiden några hållits vakanta för framtida behof.

I själfva verket måste den allt lifligare postutväxlingen i landet med

nödvändighet föranleda, att antalet postkontor tid efter annan ökas. Under

gångna tider har det växande behofvet af postanstalter i någon mån tillgodose^

genom inrättande af poststationer, men efter hand" har det visat

sig allt mera nödvändigt att på en del orter utbyta poststationer mot

postkontor.

Till jämförelse torde här nedan få lämnas en öfversikt rörande antalet

postkontor och poststationer, som varit i verksamhet under senast

förlupna femtonårsperiod.

År.

Postkontor.

Poststa-

tioner.

Hela

antalet

Däraf 1

post- i

kontor.

% j

Själf-

ständlga.

Filial-

kontor.

1892 .......

186

1,950

2,146

1893 .......

187

2,003

2,200

9-0

1894 .......

187

2,055

2,252

8-7

1895 .......

187

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

2,113

2,310

8-5

1896 .......

186

2,162

2,350

8-4

1897 .......

186

2,220

2,418

8-2

1898 .......

187

2,298

2,499

8-0

1899 ......

188

2,383

2,585

7-8

1900 .......

190

2,482

2,688

7-7

1901.......

191

2,556

2,764

7-5

1902 .......

191

2,628

2,836

7-8

1903 .......

195

2,679

2,892

7-4

1904 .......

196

2,742

2,957

7-3

1905 .......

201

2,783

3,003

7-3

1906 .......

208

2,858

3,084

7-3

Denna sammanställning ådagalägger, att under tiden före år 1903

proportionen mellan antalet postkontor och hela antalet fasta postanstalter

blifvit allt ogynnsammare, samt att den ökning i postkontorens antal, som började

år 1903, nätt och jämt varit tillräcklig för att förebygga en ytterligare

försämring i proportionen.

Kommissionen har under dessa förhållanden funnit tiden vara inne

för uppförande å stat af ytterligare ett antal postkontor. I detta afseende

har kommissionen i främsta rummet riktat sin uppmärksamhet därå, att

inom Malmö stad allenast ett enda postkontor är i verksamhet, och har det

synts kommissionen synnerligen angeläget, att inom en nära framtid ytterligare

tre postkontor där öppnas. Likaledes har kommissionen funnit

det vara af vikt, att posttrafiken i Norrköping och Uppsala tillgodoses

därigenom, att i hvar och en af dessa städer inrättas ytterligare ett postkontor,

jämte det redan befintliga. Äfven i Stockholm torde ett eller dela

nya postkontor böra inom kort öppnas, och vidare torde ett nytt postkontor

böra inrättas i Göteborg (Hisingstad). Bland öfriga orter, där

postkontor synas böra inom kort komma till stånd, torde här få nämnas

Frånö, Färjestaden, Kjefiinge, Korsnäs, Limhamn, Långsele, Oxelösund,

Rättvik, Saltsjöbaden, Skurup, Skutskär och Svedala.

Antalet af de själfständiga postkontor, som för närvarande (november

1907) åro i verksamhet eller inom kort skola öppnas, utgör 212, hvartill

komma 18 filialpostkontor. Samtliga postkontor af sistnämnda slag böra

enligt kommissionens åsikt ombildas till själfständiga kontor. Med afseende

härå och hvad i öfrigt blifvit anfördt om behofvet af nya postkontor

hemställer kommissionen, att i 1909 års stat må uppföras tillhopa

250 postkontor.

Vid tillämpning af de grunder för postkontorens klassindelning, som

i det föregående närmare angifvits, har kommissionen funnit, att till de

särskilda klasserna borde hänföras följande postkontor.

Klass 1 A: 9 postkontor, nämligen i Gäfle, Göteborg 1, Hälsingborg,

Malmö 1, Norrköping 1, Stockholm 1, Sundsvall, Uppsala 1 och Örebro.

Klass 1 B: 19 postkontor, nämligen i Borås, Falun, Halmstad, Härnösand,

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping

Lund, Stockholm 2 (Staden), Stockholm 4 (Högbergsgatan), Stockholm 5

(Linnégatan), Stockholm 6 (Odengatan), Stockholm 16 (Rödbodtorget), Västerås,

Växjö och Östersund.

Klass 2 A: 16 postkontor, nämligen i Eskilstuna, Göteborg 2 (Köpmansgatan),

Göteborg 3 (Vasagatan), Göteborg 7 (Järntorget), Hudiksvall,

Karlshamn, Kristinehamn, Landskrona, Luleå, Nyköping, Stockholm 3 (Malinskillnadsgatan),

Stockholm 7 (Riddaregatan), Uddevalla, Umeå, Visby och

Ystad. J

Klass 2 B: 29 postkontor, nämligen i Arvika, Boden, Bollnäs, Eksjö,

Enköping, Eslöf, Filipstad, Hessleholm, Katrineholm, Lidköping, Ljusdal,

Mariestad, Motala, Norrtälje, Nässjö, Oscarshamn, Sala, Skara, Skellefteå,

Sköfde, Sollefteå, Strömstad, Söderhamn, Södertälje, Trelleborg, Varber(T

Vänersborg, Västervik och Örnsköldsvik.

I\ lass 3: 76 postkontor, nämligen i Alfvesta, Alingsås, Arboga,

Bengtsfors, Borgholm, Borlänge, Charlottenberg, Cimbrishanm, Djursholm,

Elinhult, Engelholm, Falkenberg, Falköping, Falköping-Ranten, Finspong,

Flen, Gamleby, Gellivare, Gnesta, Göteborg 4 (Stigbergstorget), Hallsberg,

Postkontor

inom de

särskilda

klasserna.

Haparanda, Hedemora, Hvetlanda, Höganäs, Insjön, Jörn, Karlsborg, Kil,

Rinna, Kiruna, Klippan, Krokom, Köping, Laholm, Liljeholmen, Lindesberg,

Ljungby, Ludvika, Lycksele, Lysekil, Mellerud, Mjölby, Mora, Munkedal,

Nora, Nybro, Nyland, Ockelbo, Piteå, Ragunda, Ronneby, Seffle,

Smedjebacken, Stockholm 8 (Kungsholmen), Stockholm 15 (Blasieholmen),

Storvik, Strängnäs, Sundbyberg, Sunne, Säfsjö, Söderköping, Sölvesborg,

Tidaholm, Tomelilla, Tranås, 0 Trollhättan, Ulricehamn, Vara, Vernarno,

Vimmerby, Vingåker, Åmål, Ange, Äsele och Åstorp.

Klass 4: 101 postkontor, nämligen i Askersund, Avesta. Backe,

Båstad, Dalarö, Degerfors, Frövi, Gislaved, Grenna, Grythyttehed, Grängesberg,

Göteborg 5 (Getebergsängen), Göteborg 6 (Olskroken), Hedeviken,

Hemse, Herrljunga, Hjo, Hultsfred, Huskvarna, Högsby, Hörby, Höör,

Karlskoga, Kisa, Kopparberg, Krylbo, Rumla, Kungelf, Kungsbacka, Landeryd,

Laxå, Leksand, Lilla Edet, Limmared, Ljusne, Malmberget, Malmköping,

Malung, Mariefred, Markaryd, Marstrand, Moholm, Morjärv, Mölndal,

Mönsterås, Nederkalix, Norberg, Nordmaling, Orsa, Ousby, Råda, Sandviken,

Sjöbo, Skeninge, Stenstorp, Stenungsund, Stockholm 17 (xkdolf

Fredriks torg), Strömsund, Svalöf, Svanesund, Svenljunga, Säter, Tierp,

Torsby, Torshälla, Trosa, Töreboda, Va0dstena,o Valdenjarsvik, Vansbro,

Vaxholm, Vislanda, Vretstorp, Vännäs, Åhus, Ärjeng, Åtvidaberg, Odeshög,

öfvertorneå, öregrund och Östhammar, eller tillhopa 81 samt därjämte

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

20 vakanta postkontor, att efter hand i mån af behof disponeras.

Vid en jämförelse mellan den af kommissionen föreslagna klassindelningen

och den nu gällande befinnes,

att de postkontor, som enligt förslaget hänförts till klass 1 A, utgöras

af hufvudpostkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö samt 6

postkontor tillhörande den nuvarande l:a klassen,

att till den föreslagna klass 1 B förts 10 postkontor i den nuvarande

l:a klassen, 4 postkontor i den nuvarande 2:a klassen (Borås, Halmstad,

Härnösand oeh Västerås) samt 5 af de nuvarande filialpostkontoren i

Stockholm,

att till den föreslagna klass 2 A förts 11 postkontor i den nuvarande

2:a klassen samt af de nuvarande filialpostkontoren 2 i Stockholm

och 3 i Göteborg,

att till den föreslagna klass 2 B förts 24 postkontor i den nuvarande

2:a klassen och 5 postkontor i den nuvarande 3:e klassen (Boden, Lidköping,

Motala, Skellefteå och Strömstad),

att till den föreslagna 3:e klassen förts 5 postkontor i den nuvarande

2:a klassen (Falköping, Hallsberg, Haparanda, Köping och Lysekil), 44

postkontor i den nuvarande 3:e klassen, 23 postkontor i den nuvai-ande

4:e klassen samt af de nuvarande filialpostkontoren 2 i Stockholm och 1

i Göteborg äfvensom filialpostkontoret i Falköping-Ranten, samt

att till den föreslagna 4:e klassen förts postkontoret i Vännäs, som

förut tillhört 3:e klassen, 76 postkontor af den nuvarande 4:e klassen, och

af de nuvarande filialpostkontoren 2 i Göteborg och 1 i Stockholm äfvensom

filialpostkontoret i Malmberget.

I postverkets nu gällande utgiftsstater, sådana de förelagts riks- Postkontodagen,

hafva allenast direktörskontoren och postkontoren i de två högsta förande i

klasserna särskilt namngifvits med de orter, där de äro belägna, hvaremotstaten m- »«•

postkontoren i 3:e och 4:e klasserna angifvits endast till antalet. Mellan

sistnämnda båda klasser hafva för den skull omflyttningar kunnat ske

utan riksdagens* hörande, allenast med iakttagande däraf, att det fastställda

antalet postkontor inom hvardera klassen icke öfverskridits.

Det har icke kunnat undgå kommissionens uppmärksamhet, att en

ej oväsentlig förenkling i behandlingen af hithörande frågor skulle vinnas,

därest inom alla klasser postkontoren angåfves endast till antalet. Därigenom

skulle åstadkommas, att förflyttningar från en klass till en annan

kunde verkställas, utan att dessa frågor behöfde i något fall underställas

riksdagens pröfning. Och på det att organisationen må i detta afseende,

så vidt möjligt, ansluta sig till de växlande förhållandena, anser kommissionen

det vara angeläget, att dylika förflyttningar må kunna ske, så snart

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

behofvet sådant föranleder och omständigheterna i öfrigt det medgifva,

exempelvis vid ombyte af postförvaltare. Därjämte synes det kommissionen

vara att förorda, att en allmän omreglering af postkontorens klassindelning

kommer till utförande med bestämda, icke allt för långa mellantider,

hvarvid dock torde böra iakttagas, att nedflyttning af postkontor till lägre

klass icke verkställes förr än vid postförvaltares afgång.

I enlighet med denna uppfattning har kommissionen i sitt förslag

till utgiftsstater för år 1909 uppfört postkontoren inom samtliga klasser

allenast till antalet, hvarjämte kommissionen hemställer,

att allmän omreglering af postkontorens klassindelning

må verkställas nästa gång för år 1915 och därefter

hvart femte år.

Enligt § 53 i den för generalpoststyrelsen gällande instruktion må Kvinnliga

till postmästare af 3:e och 4:de klassen äfven kunna antagas myndig kvinna, vadare"

hvilken är ogift eller änka. Denna bestämmelse har emellertid, efter hvad

kommissionen inhämtat, endast undantagsvis kommit i tillämpning, i det

att under senare tider allenast ett själfständigt postkontor, nämligen det med

Historik.

telegrafanstalt förenade postkontoret i Ljusne, samt två filialpostkontor i

Göteborg förvaltas af kvinnliga föreståndare.

Den möjlighet att nå fram till postmästarebefattning, som sålunda

enligt instruktionens bestämmelser står kvinnlig posttjänsteman öppen, bör

enligt kommissionens åsikt oftare än hittills skett bringas till verklighet.

Visserligen synes det kommissionen, att åtminstone för närvarande det

endast i enstaka fall bör förekomma, att kvinna förordnas att förvalta så

maktpåliggande postkontor som dem, hvilka enligt kommissionens förslag

skulle tillhöra 3:e klassen, men däremot håller kommissionen före, att ett

ej ringa antal postkontor i den föreslagna 4:e klassen böra kunna anförtros

åt kvinnliga postförvaltare. Kommissionen vill i sådant afseende

nämna, bland de postkontor, som redan äro i verksamhet eller inom kort

skola öppnas, dem i Dalarö, Degerfors, Gislaved, Grenna, Göteborg 5, Högsby,

Kungelf, Ljusne, Malmköping, Mönsterås, Svenljunga, Säter, Torshälla,

Trosa, Vretstorp, Ahus, Öregrund och Östhammar, samt bland de af kommissionen

föreslagna nya postkontoren dem i Göteborg (Hisingstad), Norrköping

och Uppsala (Norrköping 2 och Uppsala 2), ett postkontor i

Malmö och ett i Stockholm (Stockholm 12) samt postkontoren i Limhamn

och Saltsjöbaden.

I sitt förslag till aflöningsreglemente har kommissionen, i enlighet

med sin ofvan uttalade uppfattning, utgått därifrån, att postkontor inom

såväl 3:e som 4:de klassen kunna komma att förvaltas af kvinnor.

b) Biträdande tjänstemän.

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

Enligt 1874 års normalstat voro såsom biträdande tjänstemän anställde

vid de fasta postanstalterna kontrollörer och kontor sskri f''vare samt

vid järnvägsposten kontrollörer och resepostexpeditörer. Med 1882 års ingång

sammanfördes kontorsskrifvarne och resepostexpeditörerna till en enda

grupp, benämnd postexpeditörer.

Då emellertid denna ordinarie personal ej varit tillräcklig att fylla

behofvet af tjänstemannabiträde vid postanstalterna, hafva därjämte sedan

längre tid tillbaka vid dessa anstalter tjänstgjort ett betydligt antal af

general poststyrelsen antagna extra biträden, hvilkas göromål närmast varit

att jämföra med postexpeditörs.

Beträffande antalet biträdande tjänstemän vid postverkets distriktsoch

lokalförvaltningar under tiden från och med år 1894 torde få hänvisas

till nedanstående sammanställning.

År.

Kon-

trollörer.

Post-

expedi-

törer.

Extra

biträden.

Summa.

Däraf

extra

biträden.

1894 ..........

250

500

78G

63-6

1895 ..........

280

496

812

61-1

1896 ..........

280

543

859

63-2

1897 ..........

282

566

882

64-1

1898 ..........

357

568

959

59-2

1899 ..........

357

665

1,056

630

1900 ..........

500

619

1,153

53-7

1901..........

500

707

1,241

570

1902 ..........

500

736

1,270

58-0

1903 ..........

745

603

1,378

43-8

1904 ..........

746

652

1,427

457

1905 ..........

850

563

1,442

390

1906 ..........

850

584

1,463

399

1907 ..........

950

!) 520

1,499

34''7

1908 ..........

1,050

—

_ —

'') I november månad.

Hvad först kontrollörerna angår, torde böra erinras därom, att antalet

af dessa tjänstemän, som enligt 1902 års stat utgjorde 34, enligt hemställan

af 1899 års post- och telegraf kommitté blef i aflöningsstaten för

år 1903 nedsatt till 25. Då sålunda icke alla förutvarande kontrollörer

kunde öfverföras till den nya aflöningsstaten, måste ett antal af dessa

tjänstemän kvarstå å äldre stat. Under åren 1903 och 1904 var denna

fråga på det sätt ordnad, att ett mot de öfvertaliga kontrollörernas antal

svarande antal postexpeditörsbefattningar lämnades obesatta, och från och

med år 1905 hafva de öfvertaliga kontrollörerna varit uppförda å öfvergångsstat.

Med 1908 års ingång kommer antalet kontrollörer å aflöningsstat

att ökas med 7, af hvilka 5 äro afsedda för tjänstgöring vid distriktsförvaltningarna

och 2 för tjänstgöring vid Stockholms postkontor.

Bland de å stat uppförda postexpeditörerna ingår sedan år 1903 ett

antal förste postexpeditörer, hvilka tjänstgöra såsom postmästarnes närmaste

män vid postkontoren af l:a och 2:a klass. Från och med år 1905

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

utgör antalet af dessa förste postexpeditörer tillhopa 60, motsvarande antalet

postkontor inom nämnda klasser.

2442/o7. Postverkets löner egt er ing skommission. 11

Kommissionens

hemställan.

Af den ofvan meddelade sammanställningen rörande de biträdande

tjänstemännen under tiden från år 1894 finner man, att antalet kontrollörer

år 1908 är lika med antalet vid periodens början, men att postexpeditörernas

antal under samma period mer än fyrdubblats. Om man åter

ser på hela den biträdande tjänstemannapersonalen, ordinarie och extra,

visar det sig, att vid periodens slut antalet är ungefär dubbelt så stort

som vid dess början.

Vidare torde böra anmärkas, att ett antal postexpeditörer, räknadt

efter 1908 års förhållanden 15, tjänstgöra såsom föreståndare för vissa filialpostkontor

eller för afdelningar af postkontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö.

Genom inrättande af de nya förste postexpeditörsbefattningarna,

hvilka emellertid tillsättas endast på förordnande, har behofvet af biträdande

tjänstemän för arbetets ledning vid de större postkontoren endast i

ringa mån blifvit tillgodosedt. Särskildt har kommissionen funnit det vara

anmärkningsvärdt, att vid afdelningar och filialer af Stockholms, Göteborgs

och Malmö postkontor någon tjänsteman icke placerats såsom närmaste

biträde åt afdelningens eller filialkontorets föreståndare. Dessa föreståndare

hafva således för arbetets öfvervakande och ledande icke ens tillgång

till det biträde, som postmästaren vid ett l:a eller 2:a klassens postkontor

har i förste postexpeditörens person, och dock äro flera af ifrågavarande

afdelningar och filialer med afseende på rörelsens omfattning och personalens

storlek fullt jämförliga med eller mera betydande än till och med de största

postkontoren af l:a klassen. Olägenheterna af denna brist i den nuvarande

organisationen hafva ock vid flera tillfällen på ett påtagligt sätt gifvit sig

tillkänna, och hvad särskildt Stockholms postkontor angår, hafva upprepade

framställningar framkommit rörande förstärkning af den öfverordnade

personalen.

Kommissionen finner det vara oundgängligt, att vid de större postkontoren

den öfverordnade personalen erhåller en efter rörelsens omfattning

afpassad förstärkning. Liksom kommissionen genom sitt förslag beträffande

generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna velat åstadkomma

en sådan organisation, att de tjänstemän, som bekläda de högsta chefsplatserna,

icke må genom nödvändigheten att handlägga oviktiga detaljer

hindras från att ägna tillräckligt med arbete och omsorg åt sin hufvudsakliga,

mera omfattande uppgift, anser kommissionen det vara af vikt,

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

att vid de större postkontoren må såsom postförvaltarnes närmaste män

ställas ett tillräckligt antal personer, som äga förutsättningar att på ett

verksamt sätt biträda postförvaltaren i arbetets ledning och öfvervakande.

Eu organisation, så inrättad att, såsom nu är fallet, uppsikten öfver en

större personal, uppgående till kanske ett hundratal personer eller därutöfver,

skall utöfvas af en eller två tjänstemän, torde icke kunna betecknas

såsom tillfredsställande, och det lärer med en dylik organisation

knappast vara att förvänta, vare sig att kontrollen öfver arbetet skall blifva

tillräckligt effektiv eller att i allmänhet en arbetseffekt skall uppnås, som

motsvarar rimliga anspråk.

I det föregående har kommissionen föreslagit, att de nuvarande filial- Förste

postkontoren i Stockholm och Göteborg skola ombildas till själfständiga kontrollorer

postkontor och att dessa postkontor, liksom de nuvarande hufvudpostkontoren

å nämnda orter och postkontoret i Malmö, skola ställas under förvaltning

af postmästare. Om än därigenom en viss förbättring i de ofvan

anmärkta missförhållandena, hvad angår Stockholms, Göteborgs och Malmö

postkontor, kommer att vinnas, finner kommissionen det emellertid vara

af nöden, med hänsyn till de postala förhållandena öfver hufvud i dessa

städer, att särskilda åtgärder vidtagas, på det att vid de tre största postkontoren

i riket, de blifvande postkontoren Stockholm 1, Göteborg 1 och

Malmö 1, vederbörande postförvaltare må erhålla tillräckligt väl kvalificerade

biträden vid arbetets ledning och öfvervakande. Kommissionen hemställer

i sådant syfte, att vid dessa tre postkontor må såsom postmästarnes

närmaste män anställas särskilda förste kontrollörer till ett antal af sammanlagdt

6, nämligen 3 vid Stockholm 1, 2 vid Göteborg 1 och 1 vid

Malmö 1. Af de tre förste kontrollörerna vid Stockholm 1 skulle en förestå

afdelningen för afgående brefposter, en afdelningen för ankommande

brefposter, med hvilken den nuvarande brefbärareexpeditionen skulle sammanslås,

och en tidningsexpeditionen; af de två förste kontrollörerna

vid Göteborg 1 skulle den ene tjänstgöra såsom föreståndare för afgående

afdelningen, med hvilken den nuvarande paketexpeditionen skulle förenas,

och den andre såsom föreståndare för ankommande afdelningen, sedan äfven

här brefbärareexpeditionen blifvit förenad med sistnämnda afdelning; och

vid Malmö 1 skulle förste kontrollören vara föreståndare för brefafdelningen.

Hvad därefter vidkommer nästa grupp af biträdande tjänstemän, Kontrolnämligen

kontrollörerna, äro af de å 1908 års aflöningsstat uppförda 32 lörertjänstemän

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

inom denna grupp 10 afsedda för distriktsförvaltningarna och

återstående 22 för postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommissionen

finner det angeläget, att i 1909 års stat antalet kontrollörer så

ökas, att dylika tjänstemän må kunna placeras till tjänstgöring vid ett

flertal af de större postkontoren i riket, eller i allmänhet vid de post

kontor, som enligt kommissionens förslag skulle tillhöra klass 1 A och 1 B.

Särskild! har kommissionen funnit det vara af vikt, att vid dessa postkontor

en kontrollör må kunna öfvertaga större delen af det arbete med redovisning

och dylikt, som för närvarande i främsta rummet åligger postförvaltaren.

I allmänhet torde allenast en enda kontrollör böra placeras vid hvart

och ett af postkontoren inom klass 1 A och 1 B. Hvad emellertid de största

postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö beträffar, torde rörelsens

omfattning vid dessa postkontor påkalla anställandet af flera kontrollörer.

I sådant hänseende hemställer kommissionen, att vid Stockholm 1

må anställas 6 kontrollörer, af hvilka 1 skulle tjänstgöra hos postmästaren

(såsom redogörare), 1 å afdelningen för afgående brefposter, 2 å afdelningen

för ankommande brefposter, 1 såsom o föreståndare för paketexpeditionen

och 1 å tidningsexpeditionen. A Göteborg 1 torde erfordras

3 kontrollörer, nämligen 1 hos postmästaren (såsom redogörare),

1 å afgående afdelningen (föreståndare för paketexpeditionen) och 1

å ankommande afdelningen. Ä Malmö 1 torde äfven böra anställas

3 kontrollörer, nämligen 1 hos postmästaren (såsom redogörare), 1

såsom föreståndare för paketexpeditionen och 1 såsom föreståndare

för utrikes postanvisningsexpeditionen. Och slutligen torde å Stockholm

2 (Staden) böra likaledes anställas 3 kontrollörer, af hvilka eu

skulle tjänstgöra hos postmästaren (såsom redogörare) och de öfriga

två såsom föreståndare för resp. afgående och ankommande afdelningarna.

Ett af de till klass 1 B hörande postkontor, nämligen Stockholm 16

(Rödbodtorget), torde, såsom varande hufvudsakligen inlämningspostanstalt,

kunna af vederbörande postmästare förvaltas utan biträde af kontrollör;

vid hvart och ett af de öfriga, nu ej nämnda postkontoren inom klass 1 A

och 1 B, tillhopa 23, lärer däremot, såsom nyss är antydt, en kontrollör

böra anställas.

Med hänsyn till den högst betydande utländska paketutväxlingen

vid postkontoret i Trelleborg, som enligt kommissionens förslag skulle

hänföras till klass 2 B, finner sig kommissionen böra hemställa, att en

kontrollör må anställas äfven vid detta postkontor.

Enligt förestående beräkning skulle antalet kontrollörer vid postanstalterna

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

uppgå till sammanlagdt 39, och om härtill läggas de 11 kontrollörer,

som enligt kommissionens förslag skulle placeras vid distriktsförvaltningarna,

kommer således hela antalet kontrollörer å aflöningsstat att

utgöra 50.

Förste post- Såsom redan är nämndt, tillsättas de nuvarande förste postexpeditörs

expeclitörer.

befattningarna allenast på förordnande. Kommissionen har i det före

gående, vid afgifvande af förslag rörande omorganisation af generalpoststyrelsen

och distriktsförvaltningarna, redan uttalat sig om de olägenheter,

som i allmänhet äro förenade med tjänsters uppehållande på förordnande,

och dessa olägenheter synas kommissionen i lika hög grad göra sig gällande

beträffande förste postexpeditörsbefattningarna som i fråga om andra

tjänster. Den osäkra ställning, som förste postexpeditören under nuvarande

förhållanden intager, lärer icke kunna verka annat än menligt för

utöfvande af det förmanskap, som dock är förste postexpeditören ålagdt.

Kommissionen föranledes därför att hemställa, att det antal förste post•expeditörstjänster,

som finnes af behofvet påkalladt, må uppföras å ordinarie

stat.

Kommissionen har i det föregående uttalat sig för, att förvaltningen

af vissa bland de mindre postkontoren må för framtiden anförtros åt

kvinnor. I öfverensstämmelse härmed anser kommissionen, att äfven ett

antal förste postexpeditörsbefattningar, å hvilka tjänstgöringen är af beskaffenhet

att kunna på ett tillfredsställande sätt bestridas af kvinnor, böra

afses för kvinnliga innehafvare.

I likhet med hvad hittills varit fallet, torde förste postexpeditörer

böra anställas å samtliga postkontor af l:a och 2:a klass (klass 1 A, 1 B,

2 A och 2 B), och anser sig kommissionen därjämte böra hemställa, att

dylika befattningshafvare må placeras till tjänstgöring äfven vid några

postkontor inom den föreslagna 3:e klassen.

Det blir generalpoststyrelsens-sak att utfärda erforderliga föreskrifter

beträffande förste postexpeditörens åligganden vid den nya organisationens

genomförande. Kommissionen vill här endast framhålla, att vid postkontor,

där kontrollör ej är anställd, det arbete med redovisning och dylikt,

som å de större postkontoren skulle ombesörjas af kontrollören, torde böra

i främsta rummet åläggas förste postexpeditören.

Efter inhämtande af erforderliga upplysningar har kommissionen

kommit till det resultat, att å 1909 års stat böra för tjänstgöring vid

postanstalterna afses tillhopa 160 förste postexpeditörer, hvaraf 135 manliga

och 25 kvinnliga. Om härtill, enligt hvad kommissionen i det föregående

föreslagit, läggas 18 förste postexpeditörer i generalpoststyrelsen

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

och 12 förste postexpeditörer vid distriktsförvaltningarna, samtliga manliga,

kommer hela antalet befattningshafvare inom denna grupp att utgöra

190, hvaraf 165 manliga och 25 kvinnliga.

Huruledes kommissionen tänkt sig nyssnämnda 160 förste postexpeditörers

placering till tjänstgöring vid olika postanstalter, framgår af

nedanstående öfversikt, i hvilken till jämförelse upptagits äfven antalet

förste kontrollörer och kontrollörer.

Post

expeditörer.

Postkontor.

Förste

kontrol-

lörer.

Hontrol-

Förste

postexpeditörer.

lörer.

Manliga.

Kvinn-

liga.

Klass 1 A:

Stockholm 1.........

Göteborg 1..........

Malmö 1...........

Gäfle............

—

Hälsingborg.........

—

Norrköping 1 ........

—

Sundsvall . . . .......

—

Uppsala 1..........

—

Örebro ............

Klass 1 B:

•

Stockholm 2.........

—

> 4.........

—

» 5.........

—

» 6.........

—

> 16.........

—

Öfriga 14 postkontor.....

Klass 2 A:

—

16 postkontor (samtliga)....

—

Klass 2 B:

Trelleborg..........

—

Öfriga 28 postkontor.....

—

Klass 3:

6 postkontor, ej särskildt angifna

—

Summa

135

Beträffande slutligen postexpeditörerna, har redan här ofvan anmärkts,

att antalet af dessa tjänstemän under den senare tiden högst väsentligt

ökats. Antalet postexpeditörer, som enligt 1894 års stat utgjorde allenast

250, upptogs nämligen i staten för år 1908 till 1,050 och har således

under denna period mer än fyrdubblats. I själfva verket torde denna

ökning hafva varit i hög grad påkallad af poströrelsens utveckling och af

behofvet att bereda ökad möjlighet till befordran för postverkets talrika

extra ordinarie tjänstemannapersonal.

Enligt hvad den öfversikt, som här förut meddelats rörande antalet

biträdande tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna, gifver vid

handen, utgjordes nämligen denna personal år 1894 till icke mindre än

63''6 % af extra biträden, antagna af generalpoststyrelsen. Genom den

successiva ökningen i antalet ordinarie postexpeditörer har denna proportion

i väsentlig mån förbättrats, men ännu i november månad 1907 ingå,

enligt hvad nyssnämnda öfversikt utvisar, dylika extra biträden med ej

mindre än 34‘t % i hela den ifrågavarande personalen.

I sammanhang med uppförande å stat af nya postexpeditörsbefattningar

har äfven frågan om den extra tjänstemannapersonalens ställning

och befordringsmöjligheter varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet

Med förmälan att postverkets distriktschefer vid öfverläggningar i

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

detta ärende såsom sin mening uttalat, att i hvarje års stat borde Upptagas

så många nya. postexpeditörstjänster, som vore nödvändiga, för att

i regel ett. extra biträde skulle kunna efter vid pass 6 års tjänstgöring

befordras till ordinarie postexpeditör, hade nämligen generalpoststyrelsen

i skrifvelse den 20 november 1905, med förslag till postverkets stater för

år 1907, för sin del förklarat, att denna mening syntes styrelsen hafva

goda skäl för sig, och i öfverensstämmelse därmed föreslagit uppförande i

1907 års stat af 100 nya postexpeditörsbefattningar. Detta förslag blef af

Kungl. Maj:t upptaget i statsverkspropositionen till 1906 års riksdag och

vann äfven riksdagens bifall. I skrifvelse den 23 maj 1906 förklarade

riksdagen — under erinran att förslaget afsåge beredande af möjlighet

för de extra, biträdena att efter vid pass sex års tjänstgörinovinna

befordran till ordinarie postexpeditörer — att riksdagen, med afseende

därå och då posttrafiken alltjämt syntes vara stadd i kraftig utveckling,

funnit förslaget böra godkännas.

Denna norm, att befordran till ordinarie postexpeditör bör i regel

ernås efter vid pass 6 års tjänstgöring, vann äfven tillämpning vid uppgörande

al 1908 års stat, då antalet ordinarie postexpeditörer ökades med

ytterligare 100.

Kommissionen anser det innebära en oegentlighet, att den biträdande

tjänstemannapersonalen vid distrikts- och lokalförvaltningarna till så stor

del, som förr varit händelsen, utgjorts af extra ordinarie tjänstemän, och

kommissionen finner intet att erinra mot principen därom, att antalet postexpeditörsbefattningar

bör efter hand så ökas, att ett extra biträde må

kunna ^ efter vissa års tjänstgöring befordras till ordinarie postexpeditör.

Men då i fråga om postbetjäntpersonalen den grundsatsen vunnit Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, att tjänstetiden såsom extra postbetjänt

bör. begränsas till 4 år, finner sig kommissionen böra förorda, att antalet

ordinarie postexpeditörstjänster för framtiden så tillmätes, att befordran

till dylik befattning må i regel kunna af extra biträde vinnas efter en

tjänstetid af vid pass 5 år. Beräkningar hafva verkställts rörande det

Jämförelse

mellan antalet

nuvarande

och föreslagna

tjänstemän.

Inledning.

antal postexpeditörsbefattningar, som för tillämpning af denna grundsats

må böra uppföras å 1909 års stat, och har af dessa beräkningar framgått,

att detta antal bör bestämmas till 945, däri inräknadt 29 postexpeditörer

i generalpoststyrelsen och 24 vid distriktsförvaltningarna. Antalet postexpeditörer

vid postanstalterna skulle sålunda komma att utgöra 892.

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

Af ofvan nämnda 945 postexpeditörsbefattningar böra 735 afses för

män och 210 för kvinnor.

Till jämförelse torde här nedan få meddelas en sammanställning

rörande antalet å aflöningsstat uppförda tjänstemän vid distrikts- och

lokalförvaltningarna år 1908 och enligt kommissionens förslag.

Personal år 1908.

3 postdirektörer

5 postinspektörer

210 postmästare

32 kontrollörer

15 postexpeditörer (afdelningsföreståndare)

förste postexpeditörer

975 postexpeditörer

Summa 1,300.

Personal år 1909

(enligt kommissionens förslag).

6 distriktschefer

250 postmästare

11 öfverkontrollörer

6 förste kontrollörer

50 kontrollörer

172 förste postexpeditörer

916 postexpeditörer

rama 1,411.

Såsom förut är angifvet, har det varit en af kommissionens hufvudsynpunkter,

att intet arbete bör utföras af högre kvalificerad personal, än

arbetets beskaffenhet föranleder. Kommissionen har därför ansett sig böra,

i sammanhang med frågan om den ordinarie tjänstemannapersonalens ökning,

uttala önskvärdheten af att i all den utsträckning, sådant finnes lämpligen

kunna ske, åt postbetjänte må anförtros sådant arbete, som tillförene ålegat

tjänstemän. Omfattande åtgärder i denna riktning hafva visserligen under

de senare åren vidtagits, men kommissionen finner det vara af stor vikt,

att detta spörsmål äfven framdeles må röna nödig uppmärksamhet.

c) Aflöningar.

I post- och telegrafkommitténs betänkande af den 31 oktober 1901,

del 1, sid. 73 o. f., lämnas en utförlig redogörelse beträffande aflöningsförhållandena

för postanstalternas tjänstemän under tiden från den s. k.

normalstatens trädande i kraft med ingången af år 1874. Under hänvisning

till denna redogörelse torde här få vidare erinras därom, att nu gällande

lönereglering för nämnda personal är i allt hufvudsakligt grundad

på post- och telegrafkommitténs i nyssnämnda betänkande framlagda förslag,

som, med några mindre modifikationer, vann Kungl. Maj:ts och riksdagens

bifall samt från och med år 1903 trädde i tillämpning.

Enligt de för år 1908 fastställda utgiftsstater utgår till postanstalternas Nu gällande

tjänstemän följande fasta aflöning

Lön.

Tjänst- Igöringspen- ningar (=

i garanterad

minimi- pro vision.)

| Summa.

A) Aflöningsstat.

Er.

Kr.

2 postdirektörer, en i Stockholm och en i

Göteborg, hvardera........

3,500

2,000

5,500

1 postdirektör i Malmö .....

3,200

2,000

5.200

16 postmästare af l:a klassen, hvardera . .

3,200

1,500

4,700

| 44 » ■> 2:a > »

2,600

1,000

3,600

i)0 » > 3:e > >

2,200

800

3,000

100 > > 4:e > >

2,000

600

2,600

j 32 kontrollörer, hvardera ....

2,200

1,000

3,200

; 400 postcxpedUörer af l:a lönegraden, hvardera

1,725

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

775

2,500

| 400 > » 2:a > >

1,500

700

2,200

125 > » 3:c » >

1,250

500

1,750

125 » > 4:o > >

1,050

450

1.500

B) Ofvergångrsstat.

1 kontrollör af l:a lönegraden......

2,700

900

3,600

1 > > 2:a > ......

2,250

750

3,000

2 kontrollörer af 3:e > . hvardera . .

1,800

600

2.400

aflönings

bestäm

melser.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500kr,

Efter 5 år kan aflöningen

höjas med 400 kr. och!

efter 10 år med ytter-!

ligare 400 kr.; skolan-j

de s/i af ålderstilläggen

räknas till lönen och 1/i \

anses såsom tjänstgöringspenningar.

[Efter 5 år kan lönen höjas

!■ med 400 kr. och efter 10

I år med ytterligare 400 kr. j

Efter 5 år kan lönen höjas!

med 300 kr. och efter 10!

år med ytterligare 300 krJ

Efter 5 år kan lönen höjas!

> med 150 kr. och efter 10!

år med ytterligare 150 kr.!

Dessutom ålderstillägg åt

400 kr., hvaraf 300 kr

tillhöra lönen och lOOj

kr. tjänstgöringspennin !

garna.

V 07. Postverkets löner egt tving skam mis slån

Ålderstillägg.

Beträffande rätt till ålderstillägg är genom § 3 i aflöningsreglementet

för tjänstemän och betjänte vid postverket den 6 juni 1902, sådan nämnda

paragraf lyder enligt kung], kungörelsen den 28 juni 1907, stadgadt,

att, i fråga om rätt till förhöjning i a,doningen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjänst, tjänstemännen skola anses tillhöra följande fem

grupper, nämligen:

första gruppen: postdirektörer;

andra gruppen: postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;

fjärde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;

att tidpunkten, då tjänsteman kan komma i åtnjutande af första förhöjningen,

skall inträda fem år, och tidpunkten, då häri kan komma i åtnjutande

af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjänsteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjänst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning i adöningen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda

till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer

må, därest de tillträdt sina tjänster före 1902 års utgång och i föreskrifven

ordning inträdt å 1903 års stat, äga att, beträffande rätt till förhöjning i

adöningen vid befordran jämväl till postillastarbefattning inom aflöningsgrupp

utöfver den närmast högre, räkna sig till godo tjänstgöring efter

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller

såsom kontrollör;

att för öfrig!, hvad hvar och en af de omförmälda adöningsförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjänsteman under mera än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning, med

godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya afiöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial; samt

att likväl tjänsteman, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till hel pension, icke må samma förhöjning tillträda.

Postförvaltare äfvensom förste postexpeditörer vid postkontor af l:a

och 2:a klass äga utom sin fasta aflöning uppbära uppbörds-och frimärksprovision.

. De hufvudsakliga bestämmelserna angående provisionen återfinnas

i aflöningsreglementet § 2, så lydande:

»Uppbörds- och fri märksprovision utgår vid postkontoren å influtna

postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000 men ei

10,000 kronor, och J

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärksprovision icke ingår

den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande

poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer

och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall utgå

med allenast 1 procent.

Den ^ provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor

åt 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor af

l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under honom

å kontoret anställde postexpeditör på det sätt, att en fjärdedel af provisionen,

för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör, men återstoden

tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs och Malmö postkontor

delas mellan postdirektören och de vid vederbörande postkontor

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

anställde kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare

på det sätt, att i Stockholm sju åttondedelar, i Göteborg sju tiondedelar

och i Malmö sju tolftedelar af provisionen för år skola tillfalla kontrollörer

och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare att dem emellan å

hvarje ort fördelas enligt de närmare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t.

efter generalpoststyrelsens hörande, meddelas, hvaremot återstoden af

provisionen skall tillkomma vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna, beräkningsgrunder må dock icke provisionsbeloppet

för år räknadt understiga:

för postdirektör 2,000 kronor,

för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

Provision

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp, utgå

hvad som till äfventyra erfordras för att fylla denna minimiprovision till

postförvaltare.

Minimiprovisionen för postförvaltare betraktas såsom tjänstgönngspenningar.

För andra provisionsberättigade tjänstemän än postförvaltare är något

minimibelopp beträffande provisionen icke stadgadt; till dessa tjänstemän

utgå tjänstgöringspenningar och provision vid sidan af och oberoende af

hvarandra.

Felräknings- Felräkning spenningar tillkomma jämlikt § 11 i aflöningsreglementet,

penningar gå(jan (}enm g lyder enligt kungl. kungörelsen den 22 juni 1906, följande

vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda tjänstemän, nämligen den

såsom kassör hos postdirektör eller vid postinspektionskontor tjänstgörande

kontrollör eller postexpeditör med 300 kronor samt de tjänstemän och af

generalpoststyrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren i regelbunden

tjänstefördelning betjäna allmänheten samt därvid emottaga eller

utlämna kontanta medel, med 120 kronor till dem hvar vid postkontoren

i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid postkontor af l:a och 2:a

klass samt med 60 kronor till dem hvar vid postkontor af 3.e och 4.e

klass, allt för år räknadt.

Traktamente» Tjänsteman vid ambulanta postanstalter äga vidare, under vissa

m ra villkor, tillgodonjuta särskilda traktamenten äfvensom liärbärgesersättning,

i hvilka hänseenden är genom kungl. bref den 12 december 1902 förordnadt,

att tjänsteman vid postverket, som på grund af tjänstgöring a järnvägs-

eller ångbåtslinje är enligt gällande tidtabell från sin stationsort

frånvarande längre tid än lyra men ej öfver sju timmar för hvarje resa

eller — därest två eller flera resor fullgöras under dygnet — under

samma dygn, må tillgodonjuta ett traktamente, för hvarje dag af året, af

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

femtio öre; _ .

att, därest dylik bortovaro öfverstiger sju timmar, sådan tjänsteman

äger uppbära ett traktamente, för hvarje dag af året, af en krona;

att till tjänsteman, som gör tjänst å ångbåtslinje mellan Sverige och

annat land, må, där sådant pröfvas skäligt, utbetalas, utöfver det traktamente,

som på grund af ofvanberörda bestämmelser kan honom tillgodokomma,

ett tilläggstraktamente af högst två kronor iör hvarje dag af året;

att traktamente och tilläggstraktamente, hvarom här ofvan förmärs,

skall utgå till den. som verkligen tjänstgör, vare sig å egen befattning

eller såsom vikarie för annan, till följd hvaraf det skall frånträdas vid

tjänstledighet och semester; samt

att tjänsteman, som gör tjänst å järnvägslinje, må, där sådant pröfvas

skäligt, tilldelas ersättning med högst en krona 50 öre för hvarje särskild

gång härbärge å öfverliggningsort för honom erfordrats och af postverket

anordnad öfverliggningslokal icke funnits att tillgå.

Utöfver den traktamentsersättning, hvarom i nyssberörda kungl. bref

förmärs, må vidare, enligt kungl. bref den 13 april 1905, till tjänsteman,

som tjänstgör å järnvägs- eller ångbåtslinje och som därvid, på grund af

vederbörligt åläggande, fullgör resetur utöfver de i den för honom fastställda

regelbundna tjänstgöring ingående turer, utbetalas ett tilläggstraktainente

af högst, två kronor för hvarje dygn, sådan utsträckt tjänstgöring

ägt rum.

På sätt i det följande närmare utvecklas, äga vidare postförvaltare Sport) ur

och eu del andra tjänstemän att direkt från den trafikerande allmänheten

uppbära vissa sportler äfvensom att, enligt särskilda regler, åtnjuta ersättning

för bestyr med postsparbanksrörelsen.

För åren 1901 och 1902 utgick till tjänstemän och betjänte vid Fråga om

postverkets distrikts- och lokalförvaltningar dyrtidstillägg, enligt allmänna dyrtidstillregler,

med 10 procent å den kontanta aflöningen, dock icke i något fall

med högre belopp än 500 kronor.

I fråga om dyrtidstillägg anförde post- och telegrafkommittén i sitt

ofta åberopade betänkande den 31 oktober 1901, att kommittén vid uppgörande

åt sitt förslag till aflöning för tjänstemän och betjänte vid postverket

ansett sig böra lämna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar,

som på grund af 1901 års riksdags beslut tillkommit denna personal i

form af dyrtidstillägg, hvadan kommittén afsett, att, om och i den man

sådant dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjänare, äfven postpersonalen,

när de af kommittén föreslagna aflöningsbelopp tillämpades,

borde af dyrtidstillägg komma i åtnjutande. Mot detta uttalande anfördes

emellertid reservation af eu bland kommitténs ledamöter.

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

öfver kommitténs förslag, såvidt det angick postverket, afgaf generalpoststyrelsen

den 7 december 1901 underdånigt utlåtande och föreslog därvid,

under åberopande af eu annan vid kommitténs betänkande fogad reservation,

en förhöjning med 200 kronor i den af kommittén ifrågasatta begynnelselönen

för hvarje postmästare. Beträffande dyrtidstillägg ansåg sig

styrelsen så mycket hellre böra ställa sig på den af kommittén intagna

ståndpunkt, som do föreslagna aflöningarna, äfven med de af general”

poststyrelsen förordade förhöjningar, icke tilltagits högre, än att de kunde

betraktas såsom normalbelopp, aipassade utan hänsyn till dyr tid.

Den af generalpoststyrelsen ifrågasatta förhöjning af postmästarnes

begynnelseaflöning vann riksdagens godkännande, hvaremot riksdagen inse

biträdde den af kommittén och generalpoststyrelsen uttalade uppfattning

rörande dyrtidstillägg. I skrifvelse den 15 maj 1902 anförde riksdagen

därom hufvudsakligen följande.

En verklig lönereglering hade blifvit föreslagen och af riksdagen

beslutad beträffande samtliga till postverkets lokalförvaltningar hörande

tjänstemän och bet j än te. Postdirektörerna och åtskilliga postmästare hade

visserligen fått sina löneförmåner bestämda till något lägre belopp, än som

under de senaste åren till dem utgått, men en afgjord förbättring hade

dock vidtagits såväl i fråga om dessa tjänstemäns fasta aflöning som beträffande

deras pensionsförhållanden. Därtill koinme, att enligt riksdagens

beslut samtliga postmästares begynnelselöner blifvit sätta 200 kronor högie,

än kommittén föreslagit, och det kunde sålunda med fog påstås, att dessa

tjänstemän blifvit genom löneregleringen väl tillgodosedda. Och genom denna

lönereglering torde, enligt hvad riksdagen vidare anförde, för postkontiollörsgraden

aflöningarna. och än mera pensionerna i det hela fa anses blifva

förbättrade, hvarjämte hvad postexpeditörerna beträffade aflöningen i första

graden, hvilken hvarje manlig postexpeditör, som förhållit sig väl i tjänsten,

kunde antagas under sin tjänstetid uppnå, blifvit afsevärdt förhöjd, begynnelselönen

i andra graden likaledes höjd och pensionsvillkoien föi

samtliga pensionsberättigade expeditörer förbättrade. Slutligen syntes böi a

framhållas, hurusom genom tillkomsten af föreslagna nya tjänster förbättrade

befordringsmöjligheter blifvit beredda.

Riksdagen, som funne det uppenbart, att, då ny lönereglering företoges,

aflöningarna borde så bestämmas, att de utan några ytterligare tillskott

från statsverkets sida blefve med afseende såväl å tjänsteinnehafvarnes

åligganden och tjänsteställning som a de vid tiden för löneregleiingen

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

rådande prisförhållandena tillräckliga, hade vid uppgörandet af. ifrågavarande

lönestater utgått från denna uppfattning och hade till följd däraf

beträffande personalen vid postverkets lokalförvaltningar, för hvilken fullständig

lönereglering beslutits, icke kunnat dela den mening, som innefattades

i kommitténs ofvan omförmäla uttalande.

På grund af denna riksdagens uppfattning har något dyrtidstillägg

icke utgått till ifrågavarande personal för tiden från och med 1903 års

början.

I ofvauberörda utlåtande den 7 december 1901 framhöll generalpoststyrelsen,

bland annat, att de af post- och telegrafkommittén föreslagna

aflöningsförinånerna för postmästare skulle i allmänhet komma att icke

oväsentligt understiga de inkomster, postmästarne då kunde af sin tjänst

påräkna, samt att äfven med de af generalpoststyrelsen i samma utlåtande

förordade förhöjda lönebelopp — indika sedermera blefvo af Kungl. Maj:t

och riksdagen fastställda — ett ganska stort antal postmästare skulle erhålla

lägre aflöning, än de för det dåvarande åtnjöte; hvadan det synts generalpoststyrelsen

med göda skäl kunna ifrågasättas, om icke lämpligt vore att

i någon form, såsom genom personliga tilläggsarfvoden eller på annat sätt,

lämna tillfällig ersättning åt de postmästare, som genom öfvergång till

den nya lönestaten komme att lida minskning i sina inkomster. Uti en

ä »Posttjänstemännens förenings» vägnar till Kungl. Maj:t aflämnad skrift

hade också framställning gjorts om tilldelande åt dåvarande postmästare

af dylika aflöningstillägg. Då emellertid den knappa tid, som generalpoststyrelsen

för nämnda utlåtandes afgifvande haft till sitt förfogande,

icke medgifvit åvägabringandet af tillförlitlig utredning angående de kostnader,

som en sådan anordning skulle komma att medföra, hade styrelsen

ansett sig förhindrad att i antydda hänseende då framlägga något förslag.

Emellertid frainkommo inom kort åtskilliga klagomål öfver minskade

afiöningsförmåner i följd af den med år 1903 genomförda löneregleringen,

och i underdånig skrifvelse den 28 november 1903, med förslag till stater

för postverket för är 1905, fann sig generalpoststyrelsen böra hemställa

om ett särskildt anslag för att genom personliga aflöningstillägg bereda

godtgörelse åt de tjänstemän och betjänte vid postverket, som genom löneregleringen

och dyrtidstilläggets upphörande fått vidkännas minskning i

sina förut innehafda afiöningsförmåner.

Generalpoststyrelsen anförde i sin nämnda skrifvelse, att styrelsen

ansett det vara af stor vikt att erhålla visshet, om och i hvad mån de

anförda klagomålen öfver minskade afiöningsförmåner kunde vara befogade,

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

och för den skull låtit genom sitt statistiska kontor verkställa utredning i

sådant hänseende beträffande en hvar vid 1903 års ingång i tjänst varande

postmästare, kontrollör, postexpeditör och postbetjänt. Resultatet af nämnda

utredning, genom hvilken afsetts att åstadkomma jämförelser mellan bemälda

postfunktionärers löneförmåner under år 1902, inberäknadt då utgående

dyrtid stil lägg, samt deras löneförmåner under år 1903, då löneregleringen

trädt i tillämpning, förelåge i form af vissa jämförande tablåer,

jämte en däröfver upprättad sammanfattning. En öfversikt af detta resultat,

hvad angår tjänstemanna personalen, lämnas här nedan.

Fråga om

personligt

aflöningstillägg.

Ökning.

Mins

Aning.

Antal.

Belopp i

medeltal,

kronor.

Postmästare af l:a klassen...............

737

> » 2:a > ...............

301

» y 3:e > ...............

217

> > 4:e > ...............

179

Kontrollörer......................

287

Postexpeditörer af l:a lönegraden vid postkontor af 1—4

klasserna (utom förste postexpeditörer)........

Postexpeditörer af 2:a lönegraden:

vid postkontor af 1—4 klasserna...........

127

» direktörskontoren................

Postexpeditörer af 3:e lönegraden:

vid postkontor af 1—4 klasserna..........

170

> direktörskontoren................

103

Postexpeditörer af 4:e lönegraden:

vid postkontor af 1—4 klasserna...........

—

154

> direktörskontoren................

—

Dessa förhållanden hade generalpoststyrelsen funnit vara så pass

beaktansvärda, att styrelsen ansett det som sin plikt att i sammanhang

med statförslaget för Kungl. Maj:t framlägga desamma, på det att rättelse

i en eller annan form måtte kunna snarast åvägabringas.

Generalpoststyrelsen anförde i detta sammanhang, att från »Posttjänstemännens

förening» och »Sveriges postbetjänteförening» till styrelsen

inkommit särskilda framställningar därom, att hyresbidrag måtte tillerkännas

en del af postverkets personal. Emellertid ansåge general poststyrelsen frågan

om beredande af hyresbidrag åt statens tjänstemän och betjänte såsom

en stadigvarande löneförmån vara af så omfattande betydelse, att densamma

icke lämpligen syntes böra enbart för ett statens verk upptagas till behandling.

Icke heller ett hela postpersonalen omfattande dyrtidstillägg

hade generalpoststyrelsen ansett sig kunna i nu förevarande fall ifrågasätta

för att i ofvanberörda hänseende åstadkomma rättelse, enär af den gjorda

utredningen framgått, att för ett stort antal tjänstemän och betjänte den

skedda löneregleringen medfört icke oväsentlig förbättring uti de löneförmåner,

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

som före regleringen af dem åtnjutits äfven med inberäkning af

da utgående dyrtidstillägg. Under sådana förhållanden syntes den lämpligaste

utvägen vara att genom personliga aflöningstillägg bereda godtgörelse

åt de tjänstemän och betjänte vid postverket, som genom löneregleringen

och dyrtidstilläggens upphörande faktiskt fått vidkännas minskning

uti de aflöningsförmåner, som de en gång åtnjutit och hvilka sannerligen

icke varit för drygt tillmätta; och fog för en sådan godtgörelse

föret linnés så mycket mera, som de högt uppdrifva lefnadskostnader, hvilka

på sin tid föranledt dyrtidstilläggens beviljande, icke allenast icke nedgått

utan till och med, åtminstone hvad anginge hyreskostnaderna i de större

städerna, ej obetydligt stigit. Visserligen hade för de bestå tjänstemännen

pensionsvillkoren väsentligen förbättrats genom den skedda löneregleringen,

men denna omständighet syntes styrelsen icke i förevarande hänseende

kunna tillmätas så särdeles stor betydelse, då ingen säkerhet förefunnes,

att pensionerna någonsin komme att af tjänsteinnehafvarne i fråga tillgodonjutas,

och dessa i allt fall under tiden komme att lida eu bestämd

minskning i sina löneinkomster.

Äfven vid föregående tillfällen hade ersättning af sådan beskaffenhet

som den nu ifrågasatta medgifvits. Generalpoststyrelsen erinrade i sådant

afseende, att vid 1899 års riksdag personliga aflöningstillägg medgifvits

vissa postbetjänte samt att, såsom ock här nedan omnämnes, vid 1900

års riksdag godtgörelse för minskad uppbörds- och frimärksprovision tillerkänts

en del tjänstemän.

De af generalpoststyrelsen nu ifrågasatta personliga aflöningstillägg

skulle, enligt hvad styrelsen tänkt sig, för tiden från och med år 1903

och tills vidare utgå till de postmästare, kontrollörer, postexpeditörer och

postbetjänte, hvilka före samma års ingång tillträdt sina befattningar och

som lidit sådan inkomstminskning, hvarom här ofvan förmäldes, samt med

belopp motsvarande för en hvar af dem skillnaden emellan, å ena sidan,

hans samtliga aflöningsförmåner under år 1902, inberäknadt då utgående

dyrtidstillägg och eventuellt ålderstillägg, som skulle hafva intjänats med

1903 års ingång, om äldre staten då ännu varit gällande, samt å andra

sidan, hans samtliga aflöningsförmåner under det år, från och med 1903,

för hvilket aflöningstillägget skulle utgå.

Vid bestämmandet af beloppen af dessa aflöningstillägg syntes

emellertid sådana omständigheter kunna inträffa, som gjorde det önskvärd!,

att vissa grunder för aflöningstilläggens beräkning blefve fastställda; och

ansåge styrelsen, att sådana grunder lämpligast borde af Kungl. Maj:t, på

styrelsens förslag, fastställas.

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

Det syntes generalpoststyrelsen erforderligt, vid bifall till styrelsens

förslag, att å aflöningsstaten för ändamålet uppfördes ett särskild! anslag,

“442 07. Postverkets löneregleringskommission. 13

Ijyrtidstillläqg

ånyo

ifrågasätt.

hvars belopp för det är förevarande statförslag afsåge, eller år 1905, syntes

böra sättas till 100,000 kronor. För åren 19Ö3 och 1904 kunde aflöningstilläggen

i fråga, enligt styrelsens förmenande, utgå af postverkets öfverskottsmedel.

Gifvet vore att det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet

år efter år komrne att minskas såväl genom befordringar och afgång bland

tjänstemän och betjänte samt intjänade ytterligare ålderstillägg som äfven

i följd af stigande uppbördsprovision för därtill berättigade tjänstemän.

Ifrågavarande förslag, i hvad detsamma afsåg åren 1903 och 1904,

upptogs i statsverkspropositionen till 1904 års riksdag, men blef i hufvudsaklig

del af riksdagen afslaget. I skrifvelse den 20 maj 1904 åberopade

nämligen riksdagen, att 1902 års riksdag vid uppgörandet af de nya lönestaterna

för postverket utgått från den uppfattningen, att aflöningarna

borde så bestämmas, att de utan några ytterligare tillskott från statsverkets

sida blefve med afseende såväl å tjänsteinnehafvarnes åligganden och tjänsteställning

som å de vid tiden för löneregleringen rådande prisförhållanden

tillräckliga, och framhöll vidare, att det, utom i vissa undantagsfall, för de

ifrågavarande tjänstemännen stått öppet att kvarstå på den äldre aflöningsstaten,

samt att till följd af den hastigt fortgående stegringen i postverkets

uppbörd och därmed också i eu stor mängd posttjänstemäns inkomster

den minskning i inkomst, som för vissa tjänstemän inträdt vid ingången

af år 1903, måste antagas åtminstone i många fall vara snart öfvergående.

Ett förslag om dyrtidstillägg för år 1906 till de ordinarie tjänstemän

och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, hvilkas aflöningsförmåner

af statstjänst för nämnda år icke öfverstege 3,000 kronor,

framlades af generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse den 20 november

1905. Denna framställning hade, efter hvad styrelsen meddelade, föranledts

af eu utaf postbetjänteföreningen till styrelsen ingifven skrift, däri

föreningen hemställde om åtgärder, för att post be tjänte måtte komma i

åtnjutande af ett med vissa procent af all kontant aflöning belöpande

hyresbidrag. För eu omreglering i sådant syfte ansåg emellertid styrelsen

några utsikter för det dåvarande icke förefinnas; och efter uttalandet af

1902 års riksdag och utgången af framställningen till riksdagen år 1904

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

skulle styrelsen icke tillåtit sig att komma med hemställan ens om tillfällig

löneförbättring, såvida ej styrelsen funnit detta vara, såvidt styrelsen

kunde se, oundgängligen nödvändigt ej blott för postbetjänte utan ock,

såsom posttjänstemän flerfaldiga gånger framhållit och postverkets distriktschefer,

Indika hörts öfver postbetjänteföreningens framställning, erinrat,

jämväl för posttjänstemän. Styrelsen ansåge det vara sin plikt mot funktionärerna

vid det styrelsen anförtrodda verk att tillse, att dessa flink

tionärer koinme i åtnjutande af aflöning, som kunde anses nödvändig i

förhållande till rådande lefnadskostnader.

Redan för flera år sedan hade styrelsen uttalat den uppfattning, att

de aflöningsförmåner för postpersonalen, som sedermera blifvit vid 1902

års riksdag beslutade, ej vore högre tillmätta, än att under dåvarande

lefnadskostnader dyrtidstillägg fortfarande borde utgå. Visserligen vore

styrelsen icke i besittning af nog omfattande eget statistiskt material för

att, hvad postpersonalen anginge, kunna detaljeradt visa förhållandet mellan

lefnadskostnaderna då och år 1905, utan finge hänföra sig till de statistiska

utredningar, som eljest blifvit verkställda, men styrelsen kunde åberopa eu

hvars egen erfarenhet om, att den dyra tiden fortfore i fråga om såväl

bostadshyror som lifsmedelspris och att de förändringar, som kunde hafva

inträda i regel ingalunda vore förändringar till det bättre.

Det kunde således ej förnekas, att lefnadskostnaderna under de senaste

åren stegrats i sådan grad, att till postpersonalen utgående aflöning dåraera*

icke kunde anses afpassad efter rådande lefnadsförhållanden. Men äfven

om för de relativt bättre aflönade den dyra tiden minskade värdet af aflöningen,

ägde likväl dessa en ekonomisk spänstighet, som gjorde, att de

icke i samma mån berördes af en afknappning som de, hvilkas inkomst

från början varit afpassad för lifvets nödtorft. För dessa senare, de lägst

aflönade, uppkomma under dyr tid svårigheter att erhålla en anständig

bär«iuno\

o O

Styrelsen hade därför ansett sig böra påkalla statsmakternas bistånd

för lindrande i någon mån af de existenssvårigheter, som genom rådande

dyr tid uppstått för postverkets lägst aflönade funktionärer, samtliga betjänte

och en del tjänstemän. En dylik lindring syntes kunna lämpligast

åstadkommas genom att dyrtidstillägg tillerkändes bemälda funktionärer.

Gränsen uppåt för de tjänstemän, som skulle komma i åtnjutande af ett

dylikt aflöningstillägg, syntes — med hänsyn därtill att för tjänstemännen

vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar så nyligen verkställts eu

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

lönereglering, hvarigenom för eu del aflöningen i viss mån förbättrats och

för samtliga åstadkommits gynnsammare pensionsförhållanden — böra sättas

lägre än hvad som ägt rum beträffande under år 1905 utgående dyrtidstillägg

i allmänhet. Styrelsen hade därför trott, att från åtnjutande af dä

ifrågasatta dyrtidstillägg borde undantagas de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner

af statstjänst uppginge till högre belopp än 3,000 kronor.

Med tillämpning i öfrigt af gällande grunder för beräknande af dyrtidstillägg

skulle i regel, utom ordinarie postbetjänte, följande tjänstemannagrupper

komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, nämligen samtliga

postexpeditörer i 4:e, 3:e och 2:a lönegraderna samt de postexpeditörer i

100

l:a lönegraden, som antingen uppbure begynnelseaflöning eller intjänat

första ålderstillägget och ej vore anställda såsom förste postexpeditörer.

Kostnaden för beredande enligt de föreslagna grunderna af dyrtidstillägg

åt nämnda tjänstemän och betjänte beräknades uppgå till, i rundt tal,

320,000 kronor, hvaraf omkring 150,000 kronor till tjänstemän.

1 anförande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1906 yttrade

föredragande departementschefen, bland annat, att det knappast kunde bestridas,

att, frånsedt postexpeditörerna af första klassen, öfriga i postverkets

tjänst anställda tjänstemän af samma grad samt betjänte icke fått

sina löneförmåner i någon betydande mån förbättrade genom 1902 års

lönereglering, ehuruväl deras ställning i andra afseenden blef förmånligare.

Departementschefen erinrade vidare därom, att dyrtidstillägg för eu

de! tjänstemän och betjänte inom statsdepartementen och underlydande

verk beslöts första gången vid 1901 års riksdag och sedan, om än efter

-förändrade grunder, alltjämt utgått. Postverkets tjänstemän och betjänte

hade således vid genomförandet af den nya, första gången år 1903 tilllämpade

regleringen redan under två år uppburit dyrtidstillägg. Det vore

visserligen sant, att ifrågavarande förmån vore beroende på ett under hvarje

år efter förnyad pröfning af Kungl. Maj:t och riksdagen fattadt beslut,

men då den under en så lång följd af år utgått, innebure det

icke något förvånansvärdt, om postverkets tjänstemän, när de jämförde

sina dåvarande löneförhållanden med dem, som enligt äldre stat åtnjutits,

därvid jämväl toge förlusten af dyrtidstillägget i betraktande; och toges

hänsyn därtill, förminskades än ytterligare för ifrågavarande tjänstemän

och betjänte förmånen af den skedda löneregleringen. Kungl. Ma j ds framställning

vid 1904 års riksdag vittnade äfven om, att denna lönereglering

för åtskilliga af postpersonalen, icke minst de lägst afiönade bland dem,

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

medfört minskade löneförmåner.

Efter en erinran om riksdagens uttalande år 1902 i fråga om dyrtidstillägg

till postverkets personal anförde vidare departementschefen, att

det utan tvifvel hade varit mindre lämpligt att pa en och samma gång

genomföra ny lönereglering och samtidigt bevilja den af regleringen berörda

tjänstepersonalen särskild! lönetillägg. Men då riksdagen gjorde

detta uttalande, kunde riksdagen svårligen förutse, att de stegrade utgifterna

för lefnadskostnaderna, hvaraf trycket då under någon tid gjort sig gällande,

skulle icke blott fortfara, utan äfven allt ytterligare växa i den

grad som sedermera skett. Men då så blifvit förhållandet — och till

bevis därom åberopade departementschefen, utom hvad den dagliga erfarenheten

gåfve vid handen, särskild! den utredning, som förebragts i ett

samma dag inför Kungl. Maj:t föredraget ärende om särskildt lönetillägg

101

åt den lägre aflönade järnvägsbetjäningen — syntes icke riksdagens åberopade

uttalande kunna längre äga samma giltighet och styrka som förut.

\ synnerhet under de omkring två år, som förflutit, sedan frågan om lönetillägg

för viss postpersonal senast var föremål för riksdagens pröfning,

både lefnadskostnaderna så afsevärdt stegrats, att särskild! för postbetjänto,

men jämväl för de lägre posttjänstemännen, svårigheter otvifvelaktigt förelåge

att med de tillmätta lönerna kunna bestrida nödtorftiga lefnadsbehof.

Då postpersonalen icke åtnjöte förmånen af fri bostad, hade de under

senare åren alltmer uppskrufvade hyrorna äfven gjort deras belägenhet

svårare. Det vore väl ock antagligt, att, därest lönereglering för postverkets

stater förestode, lönerna skulle, särskild! för postbetjäningen

och lägre tjänstemän, komma att sättas högre än år 1902 blef fallet; och vid

sådant förhållande syntes ej heller längre fullgiltiga skäl kunna åberopas,

hvarför den år 1902 under delvis andra förhållanden beslutade löneregleringen

skulle ställa sig hindrande i vägen, för att posttjänstepersonalen

k om me i åtnjutande af dyrtidstillägg, därest sådan förmån tilldelades andra

statstjänare.

På dessa grunder och då af den redogörelse, som i statsrådsprotokollet

lämnats, syntes framgå, att den lägre postpersonalens löner genom

1902 års lönereglering icke blifvit i samma grad förbättrade som en del

andra tjänstemäns, Indika i följd af under senare åren verkställda löneregleringar

uteslutits från förmånen af dyrtidstillägg, hade departementschefen

icke ansett sig böra afvisa generalpoststyrelsens hemställan om beredande

åt rätt till dyrtidstillägg jämväl åt den i postverkets tjänst anställda

personalen. Det förefölle departementschefen äfven, som om styrelsen

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

på ett klokt sått begränsat rätten till åtnjutande af denna förmån.

De posttjänstemän, hvilkas årliga aflöningsförmåner öfverstege 3,000 kronor,

både i allmänhet vid meranämnda lönereglering blifvit tämligen väl tillgodosedda.

Enahanda vore väl i viss mån förhållandet med förste postexpeditörer,

men att alldeles utesluta dessa tjänstemän från det föreslagna

dyrtidstillägget, hvilket, på grund af ofvan angifna förhållanden, kunde

hafva visst fog för sig, syntes dock vara olämpligt särskilt med hänsyn

därtill, att den inbördes ordningen mellan lönerna i de olika klasser, hvari

postexpeditörerna voro indelade, därigenom på ett synnerligen betänkligt

sått rubbades. Pa sätt styrelsen anmärkt, skulle emellertid icke samtliga

postexpeditörer i första klassen erhålla dyrtidstillägg. Enligt närmare af

styrelsen inhämtade meddelanden afsåge styrelsens framställning endast

180 tjänstemän af ifrågavarande grad. Då hela antalet postexpeditörer i

första klassen utgjorde 340, vore det således endast något mer än hälften,

som komine i åtnjutande af dyrtidstillägg.

102

Den framställning i detta ärende, som förelädes 1906 års riksdag,

vann icke riksdagens bifall. Äfven om. yttrade riksdagen i skrifvelse

den 27 maj 1906, den lägre postpersonalens löner genom den af 1902 års

riksdag beslutade löneregleringen icke blifvit förbättrade i samma grad

som en del andra tjänstemäns, hvilka i följd af under senare åren verkställda

löneregleringar uteslutits från förmånen af dyrtidstillägg, syntes

dock med fog kunna framhållas, att tjänstemän och betjänte vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar genom samma lönereglering på

annat sätt beredts afsevärda fördelar i ekonomiskt afseende. Genom tillkomsten

af ett betydande antal nya ordinarie beställningar inom nu ifrågavarande

grader, nämligen 250 postexpeditörstjänster och 200 vaktbetjäntbefattningar,

hvilka i båda fallen till allra största delen uppfördes i de

högsta lönegraderna, erhöllo såväl postexpeditörer som vaktbetjänte bättre

befordringsmöjligheter än förut. Antalet dylika beställningar hade jämväl

senare ökats i betydande mån, nämligen dels vid 1904 års riksdag med

100 postexpeditörstjänster och 150 vaktbetjäntbefattningar, dels ock vid

1906 års riksdag med 100 nya ordinarie befattningar af det förra slaget

och 200 af det senare. I fråga särskildt om postexpeditörerna, förbättrades

vid 1902 års lönereglering jämväl deras pensionsförhållanden därigenom,

att en del af deras löneförmåner, som förut utgjordes af provision, vid

regleringen tillädes lönen och sålunda öfvade inflytande på pensionens belopp.

I betraktande af de obestridliga fördelar, som 1902 års lönereglering

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

vid postverket sålunda medfört för ifrågavarande tjänstemän och betjänte

vid distrikts- och lokalförvaltningarna, hade det synts riksdagen icke föreligga

giltiga skäl att, framför öfriga statens tjänstemän och betjänte, som

under de senare åren fått sina löner reglerade, bereda nyssnämnda kategorier

ytterligare fördel i form af dyrtidstillägg.

Nytt förslag 1 skrifvelse den 29 november 1906. med förslag till stater för post

0mtntägglS"

verket för år 1908, hemställde generalpoststyrelsen om höjning af de till

postbetjänte utgående afiöningsbeloppen. En sådan höjning ansåge generalpoststyrelsen

vara oundgängligen nödvändig i följd af de stegrade lefnadskostnaderna.

Men olägenheterna af stegringen i lefnadskostnader gjorde

sig kännbara icke blott för postbetjänte utan äfven för tjänstemännen.

Det hade för den skull varit önskligt, att i detta sammanhang framlagts

förslag till löneförbättring jämväl för de tjänstemän, för hvilka de dyra

tiderna inverkade mest ofördelaktigt i ekonomiskt hänseende. Med framläggande

af ett dylikt förslag ansåge sig generalpoststyrelsen emellertid

böra uppskjuta, och angaf såsom orsak därtill, att uti en till generalpoststyrelsen

ingifven framställning styrelsen för posttjänstemännens förening

103

anfört, att inom föreningen tillsatts en kommitté med uppdrag att utarbeta

förslag till ny lönestat för tjänstemannapersonalen vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar, och kunde denna kommitté först under

år 1907 väntas blifva färdig med sitt arbete.

Med anledning af särskilda framställningar från dels styrelsen för posttjänstemännens

förening, dels Stockholms sektion af samma förening, dels

Sveriges postbetjäntförening, framlade emellertid generalpoststyrelsen ? skrifvelse

den 6 december 1906 ånyo förslag om dyrtidstillägg åt ordinarie tjänsteman

och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar. Hvad

anginge dyrtidstilläggens belopp i allmänhet och särskildt huruvida, såsom

från såväl tjänstemän som betjänte ifrågasatts, beloppen borde vara högre

fur de i hufvudstaden anställda, hade generalpoststyrelsen icke ansett sig

höra göra något uttalande, enär styrelsen föreställt sig att, därest Kungh

Mnj:t komme att föreslå dyrtidstillägg för poststaten, beloppen och villkoren

för deras erhållande komme att ställas likartade med hvad för motsvarande

grupper af statstjänare kunde varda föreslaget,

i I anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1907 yttrade

föredragande departementschefen, som funnit de för postbetjänte gällande

aflöningsförmåner knappt tillmätta i förhållande till rådande iefnadsomkostnader

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

och därför ansett sig höra tillstyrka en fullständig omreglering af

deras löneförhållanden, att jämväl hvad anginge vissa af de vid postverket

anställda tjänstemännen syntes böra tagas under öfvervägande, huruvida

deras löner kunde anses lämpligen afpassade. Men på samma gång kunde

departementschefen ej finna den principen riktig, att en lönereglering, som

vore omedelbart förestående, skulle tillämpas så att säga i förskott,‘därest

förhållandena icke vore sådana, att de med nödvändighet kräfde eu sådan

åtgärd. Detta syntes här icke kunna sägas vara fallet, då icke mer än

fyra år förflutit sedan den senaste löneregleringen. På grund häraf och

i betraktande af de utaf riksdagen vid särskilda tillfällen uttalade åsikter

i frågor af förevarande beskaffenhet hade departementschefen icke ansett

sig böra tillstyrka vidtagande af någon åtgärd i anledning af generalpoststyrelsens

ifrågavarande hemställan.

^f ^en föregående historiken framgår, att den lönereglering för Behof vet af

distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän, som på grundvalen af post- neregl*■''

och telegrafkommitténs förslag genomfördes med ingången af år 1903, Hn*''

redan från början blef väsentligt rubbad därigenom, att den förutsättning,

104

hvarpå kommitténs förslag hvilade, eller att det under åren 1901 och 1902

till ifrågavarande tjänstemannapersonal utgående dyrtidstillägg skulle

komma att fortfarande beviljas densamma, icke vann riksdagens godkännande.

Efter hvad som inhämtas af den till 1904 års riksdag gjorda

framställning angående personliga aflöningstillägg till viss personal vid

postverket, ledde ock den ifrågavarande löneregleringen, i samband med

dyrtidstilläggets bortfallande, därhän, att ett ej ringa antal tjänstemän vid

distrikts- och lokalförvaltningarna, äfven bland de lägst aflönade, fingo

sina aflöningsförmåner väsentligt förminskade. Om än vid denna lönereglering

distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän genom ökade befordringsmöjligheter

och förbättrade pensionsförhållanden vunno vissa fördelar,

så bör dock härvid erinras, att den ökning i antalet ordinarie

tjänster, som under de senare åren medgifvits, så godt som uteslutande

afsett postexpeditörsgraden samt att till följd däraf förhållandet mellan

antalet befordrade och obefordrade ordinarie tjänstemän i betydande mån

försämrats. Och sedan riksdagen innevarande år beslutat, i samband med

ökade pensionsafgifter, pensionsålderns höjande för manliga tjänstemän till

67 år, har därigenom den fördel i pensionshänseende, som vid 1903 års lönereglering

var afscdd, blifvit väsentligt reducerad. Med anledning häraf och

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

då de framställningar, som vid olika tillfällen framkommit i syfte att genom

dyrtids- eller aflöningstillägg bereda denna personal särskild godtgörelse, icke

ledt till resultat, torde frågan numera hafva kommit i ett sådant läge, att

nödvändigheten bjuder att tillse, att genom eu effektiv lönereglering må

kunna tillförsäkras personalen eu anständig bärgning, på samma gång som

ett med nutida uppfattning mera förenligt aflöningssystem än det nuvarande

bringas i tillämpning. Kommissionen finner detta vara så mycket mera

angeläget, som vid innevarande års riksdag dels genomgripande löneregle*

ringar beslutits beträffande, bland andra, personalen vid statens öfriga

kommunikationsverk, järnvågarna och telegrafen, dels ock för betjänte vid

postverkets distrikts- och lokalförvaltningar fastställts en utefter hela linjen

förhöjd löneskala, att tillämpas från nästkommande års ingång.

Genom dessa löneregleringar torde dét, såsom redan i det föregående

är antyd t, från statsmakternas sida vara erkändt, att lefnadskostnadernas

stegring och den höjda lefnadsnivån inom landet med

nödvändighet betinga en allmän revision af gällande bestämmelser

rörande aflöningarna till statens tjänare och att dessa aflöningar böra så

tillmätas, att åt statstjänsten må kunna, i konkurrensen med den enskilda

företagsamheten, förvärfvas en personal, som på ett tillfredsställande sätt

motsvarar de allt mera ökade anspråk, hvilka i sammanhang med samhällslifvets

utveckling måste ställas på densamma.

105

Behofvet af en lönereglering för tjänstemännen vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar har med styrka framhållits i den skrifvelse

från posttjänstemännens förening den 18 juni 1907, hvari förslag

framlagts till ny aflöningsstat för denna personal. Föreningen anför däri,

bland annat, att om man utan öfverdrift kunde påstå, att 1903 års aflöningsstat

för postverket icke ens till en början förmådde att i stort sedt

skingra posttjänstemännens ekonomiska bekymmer, måste hvarje opartisk

domare jämväl medgifva, att under de fyra år, som gått, sedan lönestaten

trädde i kraft, den allmänna ekonomiska utvecklingen i hög grad försämrat

posttjänstemännens ekonomiska ställning. Tvärt emot att, som man väl år

1903 ännu hoppades, nedgå, hade lefnadskostnaderna sedan dess ytterligare

stegrats, och dessa stegringar drabbade i synnerhet de lägre statstjänarne

med deras begränsade inkomster.

Föreningens förslag utgår från en tämligen vidtgående omorganisation

åt distrikts- och. lokalförvaltningarna och hvilar i öfrig! på den förutsättningen,

att provisionen skall borttagas för samtliga biträdande tjänstemän

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

vid postkontoren samt bibehållas endast för postförvaltarne. I afseende å

den fasta aflöningen ansluter sig föreningen i hufvudsak till det s. k.

Tenowska systemet och hemställer vidare om särskilt dyrortstillägg å de

platser, där lefnadskostnaderna äro högst.

Då kommissionen nu öfvergår till att framlägga förslag rörande

aflöningsreglering för postanstalternas tjänstemän, har kommissionen ansett

sig böra till en början taga i öfvervägande, huruvida de aflöningsförmåner,

som utöfver den å stat uppförda aflöningen för närvarande tillkomma vissa

grupper af tjänstemän i form af uppbörds- och frimärksprovision samt

andra extra inkomster (sportler), böra fortfarande utgå, efter nuvarande

eller förändrade grunder, eller huruvida dessa aflöningsförmåner böra helt

och hållet afskaffas.

Hvad då först angår provisionsfrågan, tillåter sig kommissionen erinra

därom, att provisionen såsom allmän och afsevärd förmån för tjänstemän

vid postverket räknar sitt upphof från senare delen af 1850-talet. Dessförinnan

hade endast till vissa tjänstemän utgått provision å paketuppbörden.

, hvartill äfven hänfördes inkomsterna af personbefordringen med

postverkets åkdon. I sammanhang med förslag till allmän löneförbättring

från och med år 1858 hemställde emellertid generalpoststyrelsen, under

åberopande af förhållandena vid tullverket, att postförvaltare, kontrollörer

och kontorsskrifvare matte tilldelas provision äfven å brefp ostupp börden,

2442/o7. Postverkets löneregleringsJcommission. 44

Provision.

Historik.

106

och denna hemställan vann Kung! Majrts bifall. Sedan med ingången af

juli månad 1855 frimärken införts i poströrelsen, medgafs äfven provision

å de belopp, som inflöto genom frimärkenas försäljning.

Vid början af år 1873, då generalpoststyrelsen afgaf sitt förslag till

normalstat för postverket, utgick sålunda vid postverket en kombinerad

uppbörds- och frimärksprovision. Sedan bestämmelse utfärdats därom, att

afgifterna för alla bref, paket m. fl. försändelser skulle redovisas med frimärken,

innebar denna provision en utgift för postverket, motsvarande för

brefpost, i olika fall, 4 eller 3 procent af uppbörden, hvaraf 2 procent frimärksprovision

och 2 resp. 1 procent uppbördsprovision, samt för paketpost

12 eller 7 procent af uppbörden, hvaraf 2 procent frimärkspro vision och

10 resp. 5 procent uppbördsprovision.

Provisionens I tullverket, efter hvars föredöme postverket infört provision såsom

•^tullverket aflöningssystem, indrogs provisionen med 1868 års utgång. Såsom anled1

V ning till denna åtgärd åberopades bland annat, att personalen sökte leda

trafiken till sin egen ort från andra platser, hvarigenom kronan förlorade

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

och personalen beredde sig orättmätig vinning. Rörelsens växling gjorde

ock systemet opraktiskt. Den provision (uppbördsandel), som under det

tidsmoment, då "den till siffran bestämdes, gaf ett lämpligt och fullkomligt

behöflig! belopp, kunde genom rörelsens tillväxt på platsen bereda tjänstemannen

en sådan tillökning i inkomst, som ingalunda af hans befattning

rättfärdigades, och bragte i några fall inkomsten upp till högre belopp, än

som för skälig aflöning varit afsedt, eller vållades honom genom trafikens

aftagande eu sådan minskning, att hans inkomst blefve allt för knapp.

Vidare stode den godtgörelse provisionen lämnade ofta icke i riktigt förhållande

till tjänstegöromålens trägenhet.

Normalstat I sitt den 28 januari 1873 afgifna förslag till normalstat för postverket

yerketPl874 följde generalpoststyrelsen icke den förebild, som tullverkets nya stat

VBrm. m. ’ lämnade, utan upptog fortfarande provisionen såsom afiöningsform. . Det

hufvudsakliga motiv, som styrelsen härför anförde, innehålles i följande

uttalande: »Om det måste anses i hög grad önskligt, att postpersonalens

eget intresse manar densamma att, äfven utöfver hvad pliktkänslan krafvel*,

tillhandagå allmänheten på ett sätt, som är ägnadt att verka till postinrättningens

anlitande i allt vidsträcktare mån, så lärer också intet tvifvel

finnas om det lämpliga däruti, att någon del af posttjänstemännens inkomster

göres beroende af den större eller mindre trafik, som vid de särskilda

postanstalterna förekommer, utom det att med billigheten öfverensstämvner,

att af ökade göromål äfven en i viss grad ökad inkomst kan

påräknas.» Vidare åberopades att inom de flesta andra postverk någon del

af aflöningen utginge i procent af postverkens inkomster.

107

I enlighet med generalpoststyrelsens hemställan bibehölls provisionen;

dock skulle densamma, jämlikt kung! bref den 6 juni 1873, utgå efter

en, i förhållande till styrelsens förslag, nedsatt tariff, nämligen med 4

procent å belopp till och med 15,000 kronor och med 2 procent å Överskjutande

belopp, allt för år. Poststationer och ångbåtspostexpeditioner

erhöllo, vid sina inköp af frankotecken hos öfverordnad postanstalt, 2

procents provision, och partiköpare ägde likaledes tillgodonjuta 2 procents

rabatt af den postanstalt, där inköpet skedde. Sistnämnda rabatt nedsattes

med 1885 års ingång till 1 procent.

Den tariff, efter hvilken provisionen beräknades, blef med 1877 års

ingång — till förbättrande af inkomsterna för hufvudsakligen tjänstemännen

vid de mindre postanstalterna och med borttagande af det dyrtidstillägg,

som . utgått under de närmast föregående åren — sålunda ändrad, att

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

provisionen därefter skulle utgå med 10 procent af uppbörd, som ej öfverstege

3,000 kronor, med 6 procent af den del af uppbörden, som öfversköte

3,000, men ej 15,000 kronor, och med 3 procent af den del af uppbörden,

som öfverstege 15,000 kronor, allt för år räknadt.

Ett större antal poststationer voro vid denna tid förlagda under de

s. k. järnvägspostinspektionerna (i södra, västra, centrala och norra distriktet)

och redovisade dit sin uppbörd. Provisionen å denna uppbörd tillföll

postinspektören m. fl. tjänstemän å inspektionskontoret. Då med de nuvarande

distriktsförvaltningarnas tillkomst år 1893 järnvägspostinspektionerna

indrogos och de förut under dessa inspektioner förlagda poststationerna

fördelades på postkontoren, kom därigenom uppbörden å postkontoren,

och på samma gång provisionen, att i väsentlig grad ökas.

Den behållna provisionen — d. v. s. hvad som återstod, sedan post- Provisionens

station sföreståndare och ångbåtspostexpeditioner erhållit sin provision och förening.

köpare af större mängder frankotecken sin rabatt — delades, jämlikt kungl.

brefvet den 1 maj 1874, så att ena hälften tillföll postförvaltaren samt

andra hälften honom och postkontorets öfriga ordinarie tjänstemän gemensamt,

till delning i förhållande till den hvar och en tillkommande lön eller

arfvode å stat. Den andel, som skulle tillkomma postförvaltaren ensam,

nedsattes från och med år 1877 till en fjärdedel af p r o v i s i o n s b e 1 o p p e t;

återstående tre fjärdedelar skulle fördelas mellan postförvaltaren och öfriga

ordinarie tjänstemän gemensamt enligt nyss angifven grund.

Vid postkontoren i Stockholm och Göteborg var postförvaltaren

(postdirektören) skyldig att till andra tjänstemän afstå viss del af det

provisionsbelopp, som undantogs från den allmänna delningen. Sedan bestämmelserna

i detta afseende efter hand undergått vissa jämkningar, gällde

under senare delen af 1890-talet följande fördelning:

108

Ersättning

för minskad

provision.

Post- och

telegrafkommittén

1892.

i Stockholm skulle af den fjärdedel utaf den för postkontorets afdelningar

och filialkontor belöpande provision, som undantoges från delningen

mellan samtliga kontorstjänstemännen, tre fjärdedelar (af provisionsbeloppet

i dess helhet tre sextondedelar) delas lika mellan samtliga afdelnino-ars

och filialkontors föreståndare samt återstående fjärdedel (af provisionsbeloppet

i dess helhet en sextondedel) delas lika mellan postdirektören

och den såsom förvaltare af kassa- och fri märksförråden vid postkontoret

tjänstgörande kontrollör; och

i Göteborg skulle af den fjärdedel utaf den för postkontorets filialer

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

samt hufvudpostkontorets paket- och brefbärareexpeditioner belöpande

provision, som undantoges från allmän delning, tre fjärdedelar tillfalla

filialens eller expeditionens föreståndare och återstående en fjärdedel postdirektören.

Till kontrollörer och postexpeditörer vid de år 1893 inrättade distriktsförvaltningarna,

där någon uppbörd icke förekom, utgick ersättning för

mistning af uppbörds- och frimärksprovision med 600 kronor till kontrollör

och 400 kronor till postexpeditör.

Då efter hand ett större antal ordinarie postexpeditörsbefattningar

inrättades, komino de förutvarande ordinarie tjänstemännen vid postkontoren

att, trots ökning af provisionens totalbelopp, lida minskning i provisionsinkomsten.

1 anledning däraf var under åren 1900 1902 medgifvet,

att af anslaget till uppbörds- och frimärksprovision finge utgå godtgörelse

till de postförvaltare, kontrollörer och postexpeditörer, hvilkas inkomst af

uppbörds- och frimärksprovisionen minskades därigenom, att från 1900

års ingång nya postexpeditörsbefattningar tillkommit.

Indragning af provisionen såsom allom ngs for in ifrågasattes redan af

den utaf Kungl. Maj:t den 13 december 1889 tillsatta kommitté för utredning

af frågan om post- och telegrafverkens förenande under en gemensam

styrelse. I sitt den 2 mars 1892 afgifna betänkande erinrade kommittén

därom, att telegraftjänstemännen nästan uteslutande uppbure sina

löneinkomster såsom fast aflöning, under det att posttjänstemännen undfinge

en icke obetydlig del af sin aflöning såsom uppbörds- och frimärksprovision.

Då det vid verkens förenande uppenbarligen icke kunde ifrågakomma

att låta äfven telegrafpersonalen erhålla uppbördsprevision, syntes det

kommittén blifva en gifven följd af den ifrågasatta sammansmältningen,

att postpersonalens rätt till dylik provision upphörde och provisionens efter

lämplig grund fixerade belopp i stället öfverfördes till den fasta aflöningen.

Kommittérade tvekade så mycket mindre att föreslå en dylik åtgärd, som

enligt deras förmenande den ifrågavarande aflöningsformen i och för sig

vore mindre ändamålsenlig. Till dess förmän kunde visserligen anföras, att

109

densamma, i den mån uppbörden vore en tillförlitlig mätare af arbetet vid

ett postkontor, läte den aflöning, hvaraf tjänstemännen komme i åtnjutande,

till beloppet delvis rätta sig efter det arbete, de för hvarje särskildt år

utförde, hvarvid, då uppbörden stege allt eftersom rörelsen växte, tjänstemännen

i strama mån, som deras arbete ökades, erhölle förbättrade löneförmåner.

A andra sidan måste emellertid erkännas, att en dylik aflöningsförmån

icke rätt stämde öfverens med de principer, som legat till grund

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

för de i en senare tid vidtagna allmänna löneregleringarna. I dessa principer

hade ingått, bland annat, att aflöningen i största möjliga utsträckning

gjordes fast och noga bestämd, i det att den erhölle formerna af lön,

tjänstgöringspenningar och ålderstillägg. Fördelarna så väl för staten som

för löntagaren däraf, att den ersättning, som tillkomme denne senare,

kunde på förhand med säkerhet beräknas, vore ock lätt insedda. I fråga

om uppbördsprovisionen inom postverket åberopade kommittén vidare, att

då förstärkning af den ordinarie biträdande personalen å ett postkontor

förekomme, förvaltarens och de förutvarande ordinarie biträdande tjänstemännens

löneinkomster underginge minskning. Och då provisionen utginge

äfven för den uppbörd, som inhämtades från underlydande poststationer,

kunde jämväl en dylik stations förläggande under annat postkontor för

vederbörande tjänstemän medföra minskning i de inkomster, de förut

åtnjutit.

Kommitténs flertal hemställde, att post- och telegrafverken måtte

förenas under en gemensam styrelse, men efter ärendets vidare behandling

fann Kungl. Maj:t godt den 15 september 1893 förklara, att riksdagens

framställning i detta ärende icke skulle till någon vidare åtgärd föranleda.

På hemställan af generalpoststyrelsen, som vid behandling af väckt Förbehåll

fråga om revision af postkontorens klassindelning funnit, att i samband protonens

därmed borde behandlas frågan om provisionens fixering och omsättning upphörande,

till fast aflöning, blef emellertid genom kungl. bref den 17 november 1893

förklarad!, att vid därefter skeende tillsättningar af tjänster inom postverkets

lokalförvaltning i de konstitutorial, som å tjänsterna utfärdades,

förbehåll skulle intagas, att tjänsteinnehafvaren vore underkastad den

reglering af aflöningsförmåner, som kunde komma att äga rum i sammanhang

med bestämmelser om uppbördsprovisionens upphörande.

1 sitt den 22 november 1898 afgifna förslag till postverkets stater Generaipostför

år 1900 hemställde generalpoststyrelsen ei blott om vidgående för- styr®lse,ns

ändringar i den egentliga aflöningsstaten, utan äfven om fixering af upp- för år 1900.

börds- och frimärksprovisionen. Styrelsen åberopade, att dåmera den

åsikten vunnit allt mera insteg, att provisionen borde såsom aflöningsform

upphöra och ersättas med bestämda belopp, som inginge i den fasta af

löningen. Enär emellertid de tjänstemän inom postverkets lokalförvaltning,

hvilka å tjänsten erhållit fullmakt eller konstitutorial, innan det i ofvanberörda

kungl. bref den 17 november 1893 innehållna förklarande meddelats,

icke vore skyldige att underkasta sig sådan reglering, som i det

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

kungl. brefvet afsåges, och då erfarenheten ådagalagt, att posttjänstemännens

inkomst af uppbördsprovision i regel år för år stege, läge det i sakens

natur, att regleringens faktiska genomförande blefve väsentligt beroende

af hvilka aflöningsförmåner bjödes tjänstemännen i utbyte mot utsikten

till årlig: stegring- i inkomster. Därvid borde visserligen icke lämnas ur

sikte, att uppbördsprovisionen så till vida vore en något osäker inkomstkälla,

som dess årliga stegring kunde varda något ojämn till följd däraf, att

provisionen genom öfverflyttning af någon eller några poststationer från

ett postkontor till ett annat kunde komma att vid något postkontor nedgå

och i motsvarande mån ökas vid ett annat eller därigenom att vid postkontoret

placerades flera ordinarie biträdande tjänstemän än förut, hvartill

komme att denna aflöningsförmån såsom tillhörande de extra inkomsterna

skulle vid tjänstledighet för sjukdom eller annan anledning afträdas till

vikarien. Uppbördsprovisionen hade således icke fullt samma värde som

ett på förhand fixeradt lika belopp, fördeladt i lön och tjänstgöringspenningar,

enär den på lönen lagda delen kunde vid kortare tjänstledighet

få behållas och dessutom vid afskedstagandet enligt gällande principer

bidraga till höjning af pensionsbeloppet. Af dessa orsaker vore det enligt

generalpoststyrelsens förmenande rättvist, att vid uppbördsprovisionens

omsättning till lön och tjänstgöringspenningar det belopp, som lämnades

i stället för uppbördsprovisionen, blefve något lägre än det belopp, hvartill

provisionen, om den fått fortfara, skulle hafva uppgått.

I öfverensstämmelse med dessa grundsatser föreslog generalpoststyrelsen

provisionens fixering och, i samband därmed, ändrad klassindelning

af postkontoren. Provisionen skulle emellertid bibehållas för poststationer

och ångbåtspostexpeditioner.

Vid ärendets anmälan i statsrådet den 13 januari 1899 ansåg sig

föredragande departementschefen desto hellre böra tillstyrka hvad styrelsen

föreslagit i fråga om fixeringen af uppbörds- och frimärksprovisionen och

densammas omsättning till fast aflöning, som därigenom komme att för

tjänstemännen inom postverkets lokalförvaltning tillämpas samma princip,

som vid löneregleringar i senare tider gjorts gällande, eller att aflöningen

i största möjliga utsträckning borde göras fast och noga bestämd.

Ifrågavarande förslag upptogos i statsverkspropositionen till 1899

års riksdag, men vunno icke riksdagens bifall. Visserligen hade riksdagen

— enligt dess skrifvelse den 14 maj 1899 — icke förbisett, att dessa för

slag ginge i en sådan riktning, som vid de under senare tider företagna

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

löneregleringar i allmänhet ansetts önskvärd. Men i betraktande af den

synnerligen genomgripande betydelsen af den utaf Kungl. Magt ifrågasatta

förändringen i aflöningssättet inom postverket, hade riksdagen likväl ansett en

sådan förändring icke böra beslutas förr, än en grundlig utredning angående

det dåvarande och det föreslagna aflöningssystemets särskilda fördelar och

olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket rådande säregna förhållanden

åstadkommen, därvid, till vinnande af en mångsidig pröfning

af de på denna frågas lösning inverkande omständigheter, medverkan jämväl

af utanför postverket stående sakkunniga personer eller myndigheter

syntes höra anlitas. En sådan utredning syntes vara så mycket mera af

nöden, som ett godkännande af de föreslagna aflöningsgrunderna, skulle

komma att utöfva ett stort inflytande på frågan om inrättande af nya

ordinarie tjänstebefattningar inom postverket. I det skick, hvari frågan

för det dåvarande befunne sig, hade riksdagen alltså icke ansett sig böra

bifalla Kungl. Majrts framställning i förevarande del.

Efter detta riksdagens beslut tillsatte Kungl. Magt, den 2 juni 1899 Post- ochteieden

kommitté, som sedermera i betänkande den 31 oktober 1901 afgaf för- Stén 1901!"

slag till nya stater för post- och telegrafverken. I detta betänkande anförde

kommittén i fråga om provision till tjänstemän vid postverket i hufvudsak

följande.

Kommittén hade vid sakens behandling icke kunnat undgå att

finna, det åtskilliga omständigheter talade emot bibehållande vid postverket

af uppbördsprovision såsom aflöningsform, särskildt då fråga vore

om en allmän lönereglering för postverkets tjänstemän och det således

borde gälla att, i enlighet med de grundsatser, som vid löneregleringar

i senare tider gjorts gällande, göra aflöningen för tjänstemännen i största

möjliga utsträckning fast och noga bestämd. Så länge, provisionen bibehölles,

kunde ju en dylik fixering af aflöningsförmånerna icke äga rum,

enär provisionens belopp stode i förhållande till rörelsens storlek inom

verket och således växlade med denna rörelse. Inom postverket hade ock,

med då gällande bestämmelser för provisionens beräknande, densamma

öfver hufvud taget visat en bestämd tendens att stiga, och detta med afseende

å vissa tjänstebefattningar i en grad, som för dessa befattningars

innehafvare medfört inkomster till belopp gående utöfver hvad för dem

kunde anses hafva varit afsedt såsom skäligt. Enär emellertid vid postkontor

samtliga där anställda ordinarie tjänstemän toge del i provisionen,

medförde alltså placerandet å postkontoret af flere biträdande ordinarie

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

tjänstemän, än förut där varit anställda, omedelbart för en hvar af post

112

kontorets förutvarande ordinarie tjänstemän en kännbar minskning i provision,

hvaraf åter alstrades benägenhet hos postkontorets ordinarie tjänstemannapersonal

att, så vidt möjligt, söka förekomma ökning af antalet

ordinarie tjänstemän vid postkontoret och att i stället, där ökningen af

arbetet gjorde en ökning af personalen oundgänglig, nöja sig med nya,

icke provisionsberättigade extra biträden, hvilka därigenom kunde komma

att utföra göromål, som rätteligen bort anförtros åt ordinarie tjänstemän.

Väsentliga ändringar i beloppet af den vederbörande tjänstemän vid postkontor

tillkommande provision kunde äfven uppstå dels därigenom, att

under postkontoret lydande poststationer förändrades till själfständiga

postkontor, eller dylika poststationer eller postkontoret underlydande ångbåtspostexpeditioner

förlädes under annat postkontor, i hvilka fall provisionen

för uppbörden vid dessa postanstalter frånginge det postkontor,

hvarunder de förut lydt, dels ock i följd däraf, att nya poststationer eller

ångbåtspostexpeditioner inrättades, hvarigenom ökad uppbördsprovision

kcmme att tillflyta det postkontor, under hvilket de förlädes.

Kommittén erinrade i detta sammanhang, att, såsom ofvan är omförmäldt,

godtgörelse inom vissa gränser tilldelats postkontorens äldre ordinarie

personal för den minskning i provisionsinkomster, som uppstått genom

tillkomsten från 1900 års ingång åt ett större antal nya postexpeditörstjänster.

Detta sätt att ordna frågan vore dock, enligt hvad kommittén

framhöll, endast provisoriskt och kunde så mycket mindre anses hafva afsett

att innefatta en verklig lösning, som denna utväg, för någon längre tid

anlitad, skulle innefatta en förryckning af hvad med provisionen såsom

aflöningsform åsyftades, nämligen att i någon män göra aflöningens stigande

eller fallande beroende af rörelsens stegring eller minskning.

Om emellertid kommittén än, å ena sidan, ansett åtskilliga omständigheter

tala för hela uppbördsprovisionens upphörande, medelst dess fixering,

hade kommittén dock, å andra sidan, funnit mycket, som talade till förmån

för provisions bibehållande i begränsadt omfång inom postverket, hvarest

denna aflöningsform sedan äldre tider förefunnits, och där dess fullständiga

borttagande skulle åstadkomma högst betydliga förändringar. Det syntes

nämligen ej kunna bestridas, att icke möjligheten för dem, som skulle

ansvara för postkontorens skötsel och leda underlydande postanstalters

arbete, att, i samma mån som arbetet å ett postkontor ökades, erhålla en

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

om ock jämförelsevis ringa ökning i löneinkomster innebure för de ifrågavarande

befattningarnas innehafvare en uppmuntran, som val kunde vara

behöflig för arbetslustens bibehållande under det ökade arbetet. Ett väl

afpassadt provisionssystem kunde fördenskull anses tillföra ett verk sådant

som postverket, där arbetets mängd och beskaffenhet icke alltid så noga

0 O

113

begränsades, en ej oväsentlig faktor af energi och intresse hos verkets

provisionsberättigade tjänstemän.

För postverket med dess mångsidiga och på skilda orter så väsentligt

olika rörelse skulle det ock visa sig synnerligen svårt att, om den i förhållande

till rörelsen stående provisionen helt och hållet borttoo-es, kunna

uppehålla en rättvis fördelning af postkontoren i särskilda klasser, med afseende

å postförvaltarnes inkomster, enär, om ej antalet klasser skulle blifva

allt för stort och flyttningar af postkontor från en klass till annan allt

som oftast äga rum, alltid inom samma klass komme att sammanföras

postkontor, hvilka beträffande rörelsens storlek så betydligt skilde sig från

hvarandra, att skillnad i postförvaltares aflöningsförmåner äfven borde åstadkommas.

Den svårigheten afhjälptes eller åtminstone förminskades i betydande

mån genom uppbördsprovisionen. Uppbörden vore nämligen, om

ock ej den enda lämpliga grunden för bedömande af storleken utaf rörelsen

och ^ arbetet vid ett postkontor, dock i berörda afseende en synnerligen

viktig exponent; och skillnaden i aflöning genom den i förhållande "till

uppbördens storlek utgående provisionen lämpade sig därför i stort sedt

ganska väl. för att inom en och samma klass af postkontor utjämna den

eljest möjligen förekommande orättvisan, att postförvaltare med betydligt

olika arbetsprodukt både samma löneförmåner. Genom provisionens bibehållande.

kunde på grund af nyssberörda förhållande antalet klasser af postkontor

inskränkas, hvilket åter måste anses vara en bestämd fördel för

verket, då vanskligheten att placera postkontor i rätt aflöningsklass växte,

i den mån klassernas antal ökades.

Vid vägande af hvad sålunda och för öfrigt kunnat anföras för och

emot uppbördprovisionens bibehållande, hade kommittén, om än med tvekan,

ansett öfvervägande skäl tala för provisionens bibehållande, dock i den

mindre utsträckning, att, så vidt möjligt, måtte kunna undvikas eller förminskas

de olägenheter, som, på sätt ofvan nämnts, vidlådde de dåvarande

bestämmelserna i förevarande afseende.

.Angående sättet, hvarpå denna fråga borde lösas, hade inom kommittén

olika meningar yppat sig. I det afseende hade emellertid enighet rådt,

att provisionen icke vidare borde fördelas mellan samtliga ordinarie tjänstemän

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

vid vederbörande postkontor utan allenast tillkomma postförvaltarne

och dem bland biträdande tjänstemännen vid postkontoren, hvilkas arbete

kunde likasom postförvaltarnes anses vara af den mera själfständiga och viktiga

beskaffenhet, att genom detsaminas större intensitet rörelsen vid postkontoren

kunde i någon mera afsevärd män utvecklas. Till sistnämnda slag af

biträdande tjänstemän hade kommittén ansett sig böra hänfört) endast de vid

Stockholms, Göteborgs och Malmö postkontor anställda kontrollörer och andra

2442/o7. Postverkets löner egt er ing skommission. 15

114

afdelnings- eller filialkontorsföreståndare äfvensom den vid de af kommittén

föreslagna postkontoren af l:a och 2:a klass närmast under postmästaren

anställde postexpeditör.

I afseende därå, huruledes provisionen borde utgå till de provisionsberättigade

tjänstemännen, hade inom kommittén uttalats dels den åsikten,

att provisionen borde, såsom dittills, utgå jämte lön och tjänstgöringspenningar,

dels ock den meningen, att provisionen borde, till undvikande af

olägenheten med många olika aflöningsformer, vid postförvaltaretjänsterna, där

provisionen i regel kunde anses komma att uppgå till något mera betydande

belopp, jämväl ersätta tjänstgöringspenningar, i det att inom hvarje särskild

aflöningsklass postförvaltarne skulle under alla omständigheter vara tillförsäkrade

viss minimiprovision, hvilken skulle betraktas såsom tjänstgöringspeningar.

Sistberörda åsikt om lämpligheten, i hvad postförvaltare

tjänsterna anginge, af tjänstgöringspenningarnas uppgående i provision

omfattades af kommitténs flertal och blef således kommitténs beslut.

I sammanhang därmed fann sig kommittén — i afsikt att förekomma,

att provisionen vid de större postkontoren skulle stiga till belopp, som

komrne att för de provisionsberättigade tjänstemännen medföra större inkomster,

än som vore skäligt — böra föreslå ändrade bestämmelser löiande

provisionens beräknande. För dessa bestämmelser, Indika sedermera fastställdes

och ännu äro gällande, har i det föregående redogjorts.

Departe- Det af kommittén i förevarande afseende framlagda förslag, hvilket

mentseliefen vann generalpoststyrelsens understöd, enligt styrelsens utlåtande den 7 decemhemstäiian.

1901, biträddes äfven af föredragande departementschefen. Efter att, i anförande

till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902, hafva erinrat om den

praktiska nytta, som provisionen medförde i fråga om postanstalternas klassindelning,

i det att klassernas antal kunde inskränkas och allt för täta

omflyttningar mellan klasserna undvikas, framhöll departementschefen, att

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

kommitténs förslag, genom den väsentliga reduktionen af antalet provisionsberättigade,

äfven innebure en lösning af den svårigheten, att ökning i

antalet ordinarie tjänstemän å en postanstalt städse medförde minskad

provision för den eller de förut å anstalten placerade ordinarie tjänstemännen,

hvarmed då också följde en förklarlig benägenhet att föredraga extra

biträde framför eljest välbehöfligt ordinarie sådant. Om dessutom afseende

fästes vid det obestridliga förhållandet, att en uppbördsprovision, som sattes

i ett väl afvägdt förhållande till stigande uppbörd, innebure en rättvis

ersättning för ökadt arbete åt postförvaltarne, hvilka ju icke kunde vala

mer än en å hvarje anstalt, samt en god uppmuntran till lofliga sträfvanden

att öka trafiken, kunde departementschefen icke tveka att tillstyrka kommitténs

förslag att i viss begränsad mån bibehålla uppbördsprovisionen,

115

Tab. D. Provisionsberättigade tjänstemän, fördelade efter provisionens (för postförvaltare

öfverprovisionens) belopp, åren 1903 och 1906.

Befattningshafvare.

År.

Ingen

provi-

sion.

Högst

200 kr

201—

400

kr.

401—

600

kr.

601-

800

kr.

801-

1000

kr.

1001-

1200

kr.

1201-

1400

kr.

1401—

1800

kr.

Mer

än

1800

kr.

Hela

an-

talet.

Provi- sionsbe- lopp i me- deltal, kr.

Postdirektör:

i Stockholm . . \

1903

—

1,786

1906

—

2,286

> Göteborg . . . i

1903

—

1,423

1906

—

2,026

> Malmö . . . . <

1903

—

1,102

1906

—

1,657

Postmästare:

af l:a klass . . . j

1903

—

549

1906

—

707

» 2:a » . . . J

1903

—

150

1906

—

212

2 3:e » . . . %

1903

—

365

1906

—

408

> 4:e > . . . ■

1903

—

257

1906

—

335

Kontrollör:

1903

i Stockholm . . <

—

1,700

(

1906

—

1,723

> Göteborg . . . <

1903

—

733

1906

—

837

> Malmö . . . . |

1903

—

1,218

1906

—

1,430

Postexp. (afd. förest.):

1903

i Stockholm . . 1

—

. -

—

1,120

1906

—

1,284

» Göteborg, mani. |

1903

—

572

1906

—

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

—

654

• » kvinnl. <

1903

—

384

1906

—

458

» Malmö . . . . <

1903

—

952

1906

—

1,117

Förste postexp.:

1903

vid postk. af l:akl. |

—

- ■

—

681

1906

—

735

> » » 2:a kl. j

1903

—

377

1906

—

25 |

—

399

1902 &rs

riksdag.

116

»lämnande åt framtida regleringar att, om förhållandena därtill gåfve anledning

till fullo borttaga denna inom postverket urgamla aflönmgsform».

Försko- i ärendet" förelädes 1902 års riksdag, som fann de af kommittén

uttalade åsikter, hvilka lågo till grund för Kung}. Maj ds framställning

vara välgrundade. Utan att vilja bestrida önskvärdheten ur åtskilliga

synpunkter däraf, att aflöningarna inom postverket likasom inom andra

områden af statens verksamhet reglerades så, att hvarje tjänstemans inkomster

af tjänsten blefve till beloppet noggrant bestämda, både riksdagen

likväl icke kunnat underkänna de skäl, som föranledt kommittén att föreslå

bibehållande i inskränkt omfattning af den ifrågavarande, inom postverket

häfdvunna aflöningsformen, hvars egentliga olägenheter syntes vara genom

kommitténs förslag väsentligen undanröjda, Berörda förslag, hvilket icke

heller i sina detaljer gaf anledning till någon erinran, blef följaktligen åt

riksdagen bifallet. , , ...,

Lönekommit- I detta sammanhang torde vidare böra omförmälas, att den kommitté,

ten inom gom å], j pQg tillsattes af posttjänstemännens förening med uppdrag att

Ät utarbeta förslag till ny lönestat för tjänstemannapersonalen vid postverkets

ning- distrikts- och lokalförvaltningar, i sitt den 8 april 1907 afgifna förslag

hemställde, att uppbörds- och frimärk sprovision till postverkets tjänstemän

skulle helt och hållet afskaffa^ och ersättas med fasta aflömngsbelopp.

Såsom framgår af den på annat ställe lämnade redogörelse för föreningens

framställning i ämnet, fann sig emellertid föreningen höra i viss man tran

Ilo L dill II i II ii 1 ACAAAAA ^ O ° . . i 11 1 1

gå kommittéförslaget och i stället hemställa, att provisionen skulle borttagas

för samtliga biträdande tjänstemän, men bibehållas för postförvaltare

hvilka antogos kunna i någon mån genom själfständigt initiativ inverka

på uppbördens stegring.

Provisionens Rörande beloppet af den öfverprovision, som för åren 1902, 1903

belopp- ocp 1906 utgått till postförvaltare å skilda orter, lämnas upplysning i den

såsom bilaga 1 till detta betänkande fogade öfversikt, och i bilaga 2 innehållas

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

uppgifter om beloppet af den provision, som under nämnda tre ar

tillkommit öfriga provisionsberättigade tjänstemän. Fn sammanställning

af uppgifterna rörande provisionen under åren 1903 och 1906 meddelas i

här förut införda tall. D, i hvilken de provisionsberättigade tjänstemännen

gruppvis fördelats efter beloppet af den enhvar tillkommande provision (tor

postförvaltare öfverprovision), hvarjämte för olika klasser af tjänsteman

angifvits provisionsbeloppet i medeltal. Man finner af denna sammanslå!

ning, bland annat, att öfverprovisionen år 1906 för följande tjänstemän

uppgått till nedan angifna belopp.

117

Kronor.

Postdirektören i Stockholm........2,286

» » Göteborg.........2,026

» > Malmö..........1,657

Postmästare af l:a klassen (medeltal) .... 707

» » 2:a » » .... 212

» » 3:e » » .... 408

» » 4:e » » .... 335

För öfriga provisionsberättigade tjänstemän bar, enligt hvad samma

tabell gifver vid banden, provisionen år 1906 i medeltal stigit till följande

belopp.

Kronor.

Kontrollör i Stockholm..........1,723

» » Göteborg .......... 837

» » Malmö ...........1,430

Postexpeditör (afdelningsföreståndare):

i Stockholm..........1,284

» » Göteborg, manlig....... 654

» » » , kvinnlig ...... 458

» » Malmö............1,117

Förste postexpeditör vid postkontor af l:a klass 735

» » » j> i 2:a » 399

Den redogörelse, som ofvan lämnats rörande provisionsfrågans Kommistidigare

behandling, synes otvetydigt gifva vid handen, att utveck-Stallon™

lingen pekar hän på ett fullständigt borttagande af uppbördsprovisionen

såsom aflöningsform för postkontorens tjänstemän. I denna riktning uttalade

sig redan 1889 års post- och telegraf kommitté, och till underlättande af

frågans lösning blef genom kungl. bref den 17 november 1893 förklaradt,

att vid därefter skeende tillsättningar af tjänster inom postverkets lokalförvaltning

förbehåll rörande skyldighet att vara underkastad den reglering

af aflöningförmåner, som kunde komma att äga rum i sammanhang med

bestämmelser om provisionens upphörande, skulle intagas i vederbörande

konstitutorial. I sitt förslag till postverkets stater för år 1900 hemställde

generalpoststyrelsen om provisionens fixering, och då riksdagen år 1899

fann sig icke kunna biträda den ifrågasatta förändringen i aflöningssättet

inom postverket, åberopade riksdagen behofvet af en grundlig utredning,

men förklarade sig samtidigt icke förbise, att förslagen om uppbörds- och

frimärksprovisionens fixering och om bestämmande af postförvaltarnes af

118

löningsförmåner till fasta belopp ginge i en sådan riktning, som vid de under

senare tider företagna löneregleringar i allmänhet ansetts önskvärd. 1899

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

års post- och telegraf kommitté ansåg endast med tvekan öfvervägande skäl

tala för provisionens bibehållande, dock i mindre utsträckning än tillförene,

och vid anmälan i statsrådet af kommitténs förslag hänvisade föredragande

departementschefen på det fullständiga borttagandet af denna aflöningsform

vid framtida regleringar. Slutligen förklarade sig 1902 års riksdag — som

visserligen biföll det då föreliggande förslaget — icke vilja bestrida önskvärdheten

ur åtskilliga synpunkter däraf, att aflöningarna inom postverket

likasom inom andra områden af statens verksamhet reglerades så, att hvarje

tjänstemans inkomster af tjänsten blefve till beloppet noggrant bestämda.

Då kommissionen nu går att taga i betraktande de skäl, som anförts

för och mot provisionens bibehållande, må till en början erinras därom,

att denna aflöningsform icke räknar sin uppkomst från postverkets äldre

tider, utan att provisionen, på sätt i det föregående redan är omnämndt,

såsom allmän och afsevärd förmån för tjänstemän inom postverket infördes

först under senare delen af 1850-talet, efter förebild af tullverket, där

emellertid den då utgående provisionen afskaffädes redan med 1868 års slut.

Genom den begränsning i provisionssystemet, som vid postverket

genomfördes med ingången af år 1903, aflägsnades visserligen några af

de praktiska olägenheter, som dittills varit med provisionen förknippade,

men de principiella invändningar, som riktats mot detta aflöningssystem såsom

sådant, göra sig allt fortfarande gällande med samma styrka som tillförene.

Det vill synas kommissionen, som om uppbördsprovision till tjänstemän,

offentliga eller enskilda, endast i sådana fall skulle vara berättigad,

då tjänstemannen kan i afsevärd grad bidraga till uppbördens stegring och

därigenom öfva inflytande på rörelsens ekonomiska resultat. Om än i äldre

tider, då de olika postkontoren mera än för närvarande representerade särskilda

förvaltningsområden, det må hafva varit till någon del beroende på

postförvaltarens personliga ingripande, hvilken omfattning poströrelsen på

en plats kom att erhålla, så torde med senare tiders utveckling denna

möjlighet för postförvaltaren att inverka på rörelsens stegring hafva, om

ej helt och hållet, så dock i alldeles öfvervägande grad försvunnit. I våra

dagar är det helt andra faktorer, som bestämma poströrelsens omfattning

på en viss ort. Det är den allmänna utvecklingen på det materiella såväl

som på det kulturella området — handelns och industriens uppsving, undervisningsväsendets

höjande m. m. — som medför ökadt behof af postutväxling;

det är detta ökade behof, som utgör förutsättningen för att poströrelsen

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

på en ort kommer att stiga, och den enskilde postförvaltarens åtgörande

torde i detta afseende knappast vara af någon som helst betydelse.

119

Själffallet måste ett ökadt behof af postutväxling tillgodoses genom nya

eller förbättrade anstalter, men de åtgärder, som härutinnan äro erforderliga,

lära i allt väsentligt falla inom generalpoststyrelsens och distriktsförvaltningarnas,

och icke inom postförvaltarnes verksamhetsområde.

Men, säger man, äfven om den enskilde postförvaltaren icke kan

genom eget initiativ höja rörelsen vid sitt postkontor, så kommer dock en

ökning i rörelsen — orsaken till denna ökning må hafva varit hvilken

som helst — att för honom medföra ökadt arbete, och det är ej mer än

billigt, att med detta ökade arbete följer den ökade ersättning, som uppbördsprovisionens

stegring innebär. Denna synpunkt skulle äga sitt berättigande

under förutsättning dels att uppbörden vore en tillförlitlig mätare

af arbetet vid ett postkontor, dels att det med rörelsens stegring ökade

arbetet drabbade uteslutande postförvaltaren eller annan, jämte honom,

provisionsberättigad tjänsteman.

Det är emellertid ingalunda så, att uppbördens storlek är ett

tillförlitligt uttryck för arbetets omfattning å ett postkontor. För att

rätt bedöma denna måste hänsyn tagas äfven till vissa andra faktorer,

såsom antalet postförsändelser, beloppet af anförtrodda medel, den underlydande

personalens storlek m. m. Särskildt vid förekommande

portonedsättningar framträder i hög grad olämpligheten af uppbörden

såsom exponent för arbetsmängden. Då exempelvis med början af

juli månad 1905 afgifterna för inrikes paket nedsattes, så medförde

denna nedsättning, att antalet dylika paket, och i samband därmed arbetet

å postkontoren, hastigt ökades, men å andra sidan måste denna ökning

blifva högst väsentlig, för att postverkets inkomster af den inrikes paketrörelsen

skulle kunna bibehållas vid samma belopp som före tillämpningen

af den nya tariffen. Det ökade arbetet å postkontoren föranledde således

i detta fall icke någon ökning i provisionen. Då vidare ett nytt postkontor

inrättas och under detta förlägges ett antal poststationer, kommer

därigenom uppbörden å det postkontor, under hvilket de öfverflyttade

poststationerna förut hört, att nedgå, ofta i så hög grad, att minskningen

i provisionsinkomsten ingalunda motsvaras af den uppkomna lättnaden i

arbete. Enahanda är förhållandet då, utan samband med inrättande af

nya postkontor, ett antal poststationer öfverfiyttas från ett till annat postkontor,

exempelvis vid öppnande af nya järnvägslinjer.

Om således uppbördens storlek icke utgör någon tillförlitlig grund

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

för bedömande af arbetets omfattning öfver hufvud å ett postkontor, så

kan uppbörden än mindre anses såsom exponent för omfånget af det arbete,

som utföres af de provisionsberättigade tjänstemännen. I detta afsende

torde nämligen, jämte öfriga omständigheter, den vid postkontoret gällande

120

arbetsfördelningen äfvensom den personliga dugligheten vara faktorer af

icke ringa betydelse.

Det har anförts, att provisionens bibehållande skulle vara lämpligt

ur den synpunkten, att därigenom kunde inom en och samma

klass af postkontor utjämnas den eljest möjligen förekommande orättvisan,

att postförvaltare med betydligt olika arbetsprodukt hade samma löneförmåner.

Men förutom det att, såsom nyss är anfördt, provisionen vid

ett postkontor ingalunda kan sättas i något bestämdt förhållande till den

arbetsprodukt, som utvecklas af postförvaltaren eller annan provisionsberättigad

tjänsteman, så torde äfven böra uppmärksammas, att det hvarken

beträffande öfriga tjänster inom postverket eller å andra områden lärer

kunna undvikas, att samma aflöning utgår såsom ersättning för väsentligt

olika arbetsprodukt. Denna oegentlighet torde icke kunna aflägsnas, med

mindre än att ersättningen särskild!; fastställes för hvarje enskildt fall.

Men då en sådan individuell värdesättning är praktiskt omöjlig, har man

också vid de under senare tider verkställda löneregleringar i allmänhet

så förfarit, att de tjänstebefattningar, för hvilka aflöningarna skolat bestämmas,

efter måttet af sin vikt och de kraf, som måste ställas på innehafvare,

sammanförts i olika klasser med samma aflöning inom hvarje

klass. Det blir under sådana förhållanden ofta nog oundgängligt, att inom

samma aflöningsklass komma att inrymmas befattningar af sins emellan

ganska olikartad beskaffenhet och att för den skull, äfven oafsedt innehafvarnes

personliga förutsättningar, väsentligt olika arbetsprestationer

komma att ersättas med samma aflöningsbelopp.

I detta sammanhang torde böra erinras därom, att enligt det förslag,

som kommissionen i det föregående afgifvit, de under distriktsförvaltningarna

hörande postkontoren, hvilka för närvarande äro sammanförda inom fyra

klasser,'' hädanefter skulle fördelas på sex klasser, samt att denna förändring

torde komma att i afsevärd mån uppväga den utjämnande inverkan, som

provisionen för närvarande må anses utöfva beträffande aflöningen till

postförvaltare inom de särskilda klasserna.

På dessa grunder har kommissionen ansett sig böra hemställa,

att uppbörds- och frimärksprovisionen såsom aflöningsform

för tjänstemän vid postkontoren må från och

med år 1909 helt och hållet afskaffas.

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

Kommissionen har visserligen icke förbisett, att den växling i rörelsens

storlek, som gifvetvis måste förekomma vid hvarje postkontor, stundom

kan utgöra tillräcklig anledning till vare sig höjning eller sänkning af vederbörande

postförvaltares aflöning, men denna rörelsens växling bör, enligt kom

föreslagit en periodiskt återkommande

kung!, bref den 6 Provision

missionens åsikt, mätas icke uteslutande efter uppbördens stegring eller

minskning utan med behörigt aktgifvande jämväl på vissa andra faktorer,

och till dessa faktorer samfälldt har kommissionen velat taga tillbörlig''

hänsyn, då kommissionen ofvan i’"—1 -■ .

omklassificering af postkontoren.

Till föreståndare för poststationer utgår, jämlikt _______ _____ _ ^ ..........

juni 1873, provision å inköpta frankotecken med 2 procent af inköns- ?id Pos*^a''

summan, och detta stadgande tillämpas äfven beträffande ångbåtspostexpe- W’

ditionerna, för Indika, enligt de för general poststyrelsen gällande instruktionsbestäminelser,

är föreskrifvet, att i afseende å beloppet af den ersättning,

som må föreståndare för ångbåtspostexpedition tillerkännas, galler

hvad beträffande aflöningen till föreståndare för poststation i allmänhet

finnes stadgadt. I sammanhang med provisionens upphörande för tjänstemän

vid postkontoren synas äfven bestämmelserna rörande ersättning till

föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner böra i så måtto

förändras, att ej heller beträffande dessa funktionärer den ifrågavarande

afiöningsformen vidare kommer till användning. En skälig godtgörelse för

den bortfallna provisionen lärer emellertid böra beredas de vi tf tiden för

förändringens genomförande anställda föreståndare för poststationer och

ångbåtspostexpeditioner, exempelvis på det sätt, att den ersättning, som

eljest skulle till dem utgå, förhöjes med ett belopp, motsvarande medeltalet

för åren 1905 1907 af den en hvar tillkommande provision, med

afrundning af detta medeltal till närmast högre tiotal kronor. I det följande

får kommissionen tillfälle att under rubriken »Poststationsföreståndare

in. fl.» vidare yttra sig rörande denna

fråga.

I motsats till uppbördsprovisionen, hvilken, såsom förut är påvisadt, Sportler,

räknar sm uppkomst från eu jämförelsevis senare period, hafva s. k. sportler Historik routgått

till postförvaltarna sedan långliga tider tillbaka. För många af J''T-de Tfdessa

tjänstemän har till och med ända intill midten af 1800-talet sportel-allmänhet

inkomsten utgjort den väsentligaste delen af aflöningen. Genom frimärkenas

införande ar 1855 och vissa andra ungefär samtidigt därmed vidtagna åtg.

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

irc ei minskades emellertid för de flesta postförvaltare sportelinkomsteli

i så hög grad att det befanns nödigt att för åren 1865—1873 å interimsstat

anvisa särskilda anslag för att bereda ersättning åt de postförvaltare, hvilkas

sammanlagda aflöning å ordinarie stat och i sportler nedgått under vissa

fastställda minimibelopp.

2147 07. Postverkets lönereglering »kommission.

122

Lämpligheten af sportelaflöning hade emellertid vid olika tillfällen

blifvit ifrågasatt, särskilt af riksdagen i dess skrifvelse den 13 maj 1868.

Sedan nämligen Kungl. Maj:t den 31 januari 1868 till riksdagen aflåtit

proposition rörande postverkets utgiftsstater för efterföljande år, anförde

riksdagen i sin nämnda skrifvelse bland annat, att riksdagen funnit det

betänkligt att antaga det afgifna förslaget såsom en normalstat, enär enligt

riksdagens åsikt, jämte andra förhållanden, äfven sportelväsendets afskaffande

borde vid normalstatens utarbetande tagas i betraktande.

I underdånig skrifvelse den 25 augusti 1869, med förslag till allmän

poststadga, upptog generalpoststyrelsen sportelfrågan till ingående behandling.

Efter att hafva erinrat därom, att å interimsstat anvisats anslag till

ersättning åt postförvaltare för mistade sportelinkomster, anförde generalpoststyrelsen,

att ett dylikt aflöningssätt, grundande sig på löntagarnes uppgifter

om sportelinkomster, hvilkas belopp icke kunde med någon säkerhet»

kontrolleras, icke vore af beskaffenhet att höra annat än under en öfver

gångstid vinna tillämpning. Och då, om sportelväsendet oförändradt bibehölles,

utan tvifvel äfven fortfarande hvart år skulle framträda behofvet

af ersättning till särskilda postförvaltare för uppkommen minskning i denna

inkomst, syntes ensamt af denna anledning i hög grad önskligt, att det

dåvarande sättet för postförvaltares aflönande utbyttes mot ett sådant,

hvarigenom, utan afseende å tillfälliga förändringar i postutväxlingen, dessa

tjänstemän tillförsäkrades en årlig inkomst a stat, svarande mot mängaen

och ansvaret af de dem åliggande göromål.

Och det vore likväl, fortsatte generalpoststyrelsen, icke ensamt eller

ens i främsta rummet denna omständighet, som talade för att här, såsom

dåmera i nästan alla andra länder, posttjänstemännens löneinkomst gjordes

i väsentlig mån oberoende af sportler. Det borde nämligen icke bestridas,

att en del af dessa sportler kunde verka därhän, att korrespondenter,

h vil k a icke funnes villiga att särskildt ersätta dem af postpersonalen

under tjänstens utöfning lämnadt biträde, blefve mindre beredvilligt och

måhända äfven mindre väl betjänade, än hvad önskligt och billigt kunde

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

anses. Klagomål öfver ett dylikt förhållande vore icke sällsynta. En annan

olägenhet af ett aflöningssätt, sådant som det dåvarande, vore att, på bekostnad

af andra delar utaf tjänstgöringen, uppmärksamheten företrädesvis

ägnades åt sådana göromål, med Indika särskild sportelinkomst vore förenad.

Genera]poststyrelsen ifrågasatte på dessa grunder eu genomgripande

reduktion af då utgående sportler, och en sådan reduktion blef ock kort

tid därefter genomförd, i det att under loppet ai år 1872 åtskilliga sportel

nämligen tidningssportler och afgifter för brefs utsändande till personer,

gom ej iiölle lösväska, för avisering af ankomna postförsändelser, för

123

meddelande af kvitto å inlämnade paketpostförsändelser och för registrering

af bref — antingen till postkassan indrogos eller helt och hållet upphörde

att utgå. Vid början af år 1874, då den s. k. normalstaten för postverket

trädde i kraft, kvarstodo hufvudsakligen följande sportler: för utväxlin°''

åt post i lösväska, för postafgifters bokförande, för fackafläggning, för s. k.

lösbref och för befordran af lokalbref å ort, där postbrefbärare ej fanns

anställd. Sistnämnda två sportler upphörde med år 1884, sedan genom

kungl. bref den 5 juli nämnda år förklarats, att från och med 1885 års

ingång afgiften för alla bref, hvilka genom postverkets förmedling utväxlades,

skulle ingå till postkassan.

I sammanhang med normalstatens antagande föreskrefs, att de minskningar

i då ännu återstående sportelinkomster, som framdeles kunde för

postpersonalen uppkomma, ej finge grundlägga anspråk på någon ersättning

af statsverket.. Ett motsvarande stadgande återfinnes i det för tjänstemän

och betjänte vid postverket nu gällande aflöningsreglemente af den 6 juni

1902. ^ Enligt § 17 i nämnda reglemente skall nämligen den, som tillträdt

1903 års aflöningsstat, vara skyldig underkasta sig den minskning i befintliga

sportelinkomster, som kan varda af Kungl. Maj:t bestämd.

Beträffande följande sportler, som ännu kvarstå, nämligen afgift för

postutvåxling medelst lösväska, afgift för s. k. fackafläggning och afgift för

postafgifters bokförande eller s. k. räkningshållning, torde här böra lämnas

eu kortfattad redogörelse.

Redan under postverkets äldsta tider var det i orter, som voro aflägset

belägna från postanstalt, brukligt att i särskilda lösväskor innesluta

de försändelser, som borde genom postförarne afl ämnas eller afhämtas

å närmaste postanstalt. 1 ett kungl. bref till kanslikollegium den 18 september

1688 meddelas i detta afseende, »åt then, som wil hafwa några

Bref til sig på landet, han måste giöra aftahl med. närmaste Städers PostContoir,

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

åt the läggia the Brefwen uti een Bijwäska, åt uttagas i then

Postgården, som til then orten närmast är dijt Brefwet skal beställas, ifrån

hvilken Postgård han och sielf måst låta thet afhemta, eller handla med

Postbonden därom». Rörande ersättningen för lösväskans beställande hade

korrespondenten att öfverenskomma med vederbörande postförvaltare. Vid

skilda tillfällen, bland annat genom rikets ständers skrifvelse den 12 maj

1823, ifrågasattes emellertid, att grunderna för denna ersättning skulle

fastställas ax Kungl. Maj:t. I ett den 31 januari 1832 afgifvet yttrande

i oljande denna fråga anförde emellertid det dåvarande öfverpostdirektörsåmbetet,

att enär postförvaltarens besvär med lösväskornas mottagande och

expedierande berodde af den mer eller mindre betydliga brefväxling, som

Afgift för

lösväska.

Historik.

124

korrespondenten underhöll, jämte flera andra omständigheter, öfverpostdirektörsämbetet

ansåge någon taxa å detta arfvode, tillämplig vid alla tillfällen

och för mer eller mindre skiljaktiga förhållanden, icke kunna uppföras.

Öfverpostdirektörsämbetet tillstyrkte därför, att lvungl. Maj:t måtte

bestämma endast ett minimi- och maximibelopp för ifrågavarande arfvode

och föreslog i sådant afseende 4 resp. 12 riksdaler banko om året. Denna

hemställan *blef, jämlikt nådigt bref den 25 februari 1832, af Kungl. Maj:t

bifallen, hvarjämte förordnades, att i de fall, då postmästare-icke träffade

godvillig öfverenskommelse med korrespondenterna, det. skulle af postverkets

styrelse bero att, enligt nyssberörda, af Kungl. Maj:t gillade grunder,

bestämma ersättningens belopp.

Efter framställning af rikets ständer blef vidare genom kungl. Dref

den 2 oktober 1857 förordnadt, att det dädanefter skulle vara flere korrespondenter

eller eu hel socken medgifvet att förena sig om en lösväska,

mot erläggande af årligt arfvode till postförvaltare!! jämlikt h\ ad dittills

vore stadgadt, likväl alltid med åliggande för en person att vara för väskan

ansvarig och att, vid uppgörandet af öfverenskommelse!! med postförvaltaren,

till denne afkimma förteckning å de personer, hvilkas bref skulle i

samma väska befordras. _

I sin underdåniga skrifvelse den 25 augusti 1869, med förslag till

allmän poststadga, hemställde generalpoststyrelsen, att äfven af giften för lösväska

skulle indragas till postkassan, och anförde såsom skäl därför, särskilda

att järnvägsanläggningar och nya postanstalters inrättande ofta inom

kort tid verkade en större rubbning i postförvaltarnes inkomst af lösväskor,

än hvad fallet vore med någon annan sportel. En aflöningsstat, vid hvars

bestämmande en dylik tillfällig extra inkomst toges i beräkning, kunde

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

fördenskull svårligen undgå röna behofvet af jämkningar och förändringar,

oftare återkommande än hvad önskligt vore och hvad sannolikt under andia

förhållanden blefve fallet. Någon indragning af denna sportel kom emellertid,

såsom redan är antydt, då icke till stånd.

Frihet från afgift för lösväska medgafs, jämlikt särskilda kungl. bref

den 17 mars 1876 och den 10 augusti 1877, dem som.enligt förut gällande

bestämmelser ägt anlita den ordinarie kronobrelbäringen eller den s. k.

klockareposten, under förutsättning dock att lösväskan endast användes för

fortskaffande af tjänsteförsändelser.

1 sitt den 31 oktober 1901 afgifna betänkande anförde 1899.års postoch

telegratkoinmitté rörande denna sportel, att densamma dåmera i allmänhet

vore af mindre eller alls ingen betydelse samt underkastad slärka fluktuationer.

Med utvidgade och förbättrade postförbindelser skulle ock, enligt

kommitténs förmenande, på åtskilliga trakter bruket eller behof! et att an

125

lita lösväska komma att aftaga. Kommittén hade därför ansett, att denna

sportel icke vore af beskaffenhet att böra vid bestämmandet af postförvaltarnes

löneinkomster taras i beräkning.

Gällande bestämmelser angående den afgift, som skall till postförvaltare

utgå för utväxling af lösväska, återfinnes i § 55, mom. 1 och 3,

af allmänna poststadgan den 9 september 1907 och äro afföljande innehåll.

Godtgörelsen för utväxling af lösväska skall till föreståndaren för

vederbörande postanstalt utgå med lägst 6 kronor och högst 18 kronor om

året, allt efter mer eller mindre ofta förekommande utväxling samt mängden

ai den befordrade posten. Kan öfverenskommelse rörande ersättningen icke

träffas mellan postanstaltens föreståndare och korrespondenten, bestämmes

ersättningen af generalpoststyrelsen.

Myndigheter in. fl., som hafva tjänstebrefsrätt, äga för befordran

af tjänsteförsändelser begagna lösväska utan att därför erlägga någon afgift.

Befordras emellertid i dylik väska äfven andra tjänsteförsändelser,

skola för väskan afgifter utgå* i öfverenstämmelse med nyss meddelade

föreskrifter.

Enligt mom. 2 i ofvanberörda § 55 af allmänna poststadgan skall

vidare för väska, som större eller mindre del af vägen fortskaffas med

landsvägspost, hvilken regelbundet åtföljes af postbetjänt, utgå eu särskild

årlig afgift af, för olika fall, 1 krona 50 öre eller 3 kronor, hvilken

afgift tillfaller den eller de postbetjänte, som åtfölja posten. Då i lösväska

befordras endast tjänsteförsändelser, bortfaller äfven denna afgift.

Särskild afgift för ankomna försändelsers afläggning i fack synes

ursprungligen hafva upptagits i Stockholm samt efter hand äfven i Göteborg

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

och vissa andra städer. Sedan emellertid denna fråga blifvit dragen under

generalpoststyrelsens pröfning, fann styrelsen nödigt genom cirkulär till

samtliga postförvaltare den 12 februari 1866 meddela, att då det ålåge

postförvaltare att hafva ankomna bref så sorterade att, när bref i portluckan

efterfrågades, svar och nödiga upplysningar kunde med lätthet och

utan tidsutdräkt meddelas, och då det icke kunde eller finge förmenas

flera, korrespondenter att låta på en gång och genom samma bud afhämta

de till dem ankomna postförsändelser, den omständigheten att de bref och

tidningar, som sålunda gemenligen af samma bud afhäintades, kunde till

lättnad vid brefutlämningen varda sammanförda och i gemensamt fack

aflagda, ingalunda berättigade postförvaltare till någon "särskild afläggningsafgift,

hvilken därför också, vid laga ansvar, icke finge korrespondent

påföras. Hade däremot af eu eller flera korrespondenter blifvit hos postförvaltare

gjord anhållan därom att, mot ersättning, de till dem ankom

Nu gällande

lies tämmelser.

Afgift för

fackafläggning.

Historik.

126

mande försändelser måtte från öfriga dylika skiljas och särskildt förvaras,

till dess de afhämtades, ankomme på postförvaltare och vederbörande korrespondenter

att öfverenskomma om beloppet af denna ersättning.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 25 augusti 1869 anförde

generalpoststyrelsen rörande denna sportel följande.

Särskildt för personer med stor brefväxling kunde någon gång anledning

förefinnas önska, att, äfven mot särskild vedergällning därför, de

till dem ankomna postförsändelser undantagsvis blefve ''underkastade en

annan behandling, än som kunde komma orekommenderade och oassurerade

postförsändelser i allmänhet till del. Det vore nödvändigt att bref, som

icke vore rekommenderadt eller assureradt, kunde från postanstalt utlämnas

till hvem som helst, som anmälde sig till dess utbekommande och i afseende

å hvilken icke förekomme någon särskild anledning till misstanke

därom, att han ej vore till brefvets uttagande berättigad. Vid sådant förhållande

måste det i vissa fall anses som en afsevärd. fördel för en korrespondent,

att de till honom ankommande bref in. in. icke^ blefve sammanförda

med öfriga försändelser, som i allmänhet vid efterfrågan utlämnades,

utan blefve aflagda i särskildt fack för att tillhandahållas endast den eller

de personer, som, enligt postkontoret meddelad uppgift, erhållit särskildt

bemyndigande att samma bref uttaga. Så länge ännu en mycket stor del

af de ankomna försändelserna, i stället för att utdelas genom brefbärare,

blefve af adressaterna eller dessas bud å postanstalterna afhämtade, kunde

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

en dylik fördel icke beredas alla korrespondenter, hvarför nödigt vore, att

genom en afgift för särskildt facks upplåtande i någon man begränsa antalet

af de korrespondenter, som kunde anmäla sig till erhållande däraf.

Om och när åter omständigheterna medgåfve upphäfvandet af den då utgående

brefbärareafgiften, hvarefter utan tvifvel komrne att i väsentligaste

män inskränkas antalet af försändelser, som å postanstalterna afhämtades,

syntes det generalpoststyrelsen möjligt, att all särskild fackafgift också

kunde med mindre olägenhet upphöra, dills vidare ansåg däremot styrelsen

en sådan afgift böra. uppbäras, men till postkassan redovisas, helst endast

därigenom förekommes hvarje strid mellan postförvaltares intresse af att

så mycket som möjligt öka antalet afläggningsfack och plikten att åt utdelningen

af öfriga försändelser bereda all den lättnad och den trygghet,

som kunde i de" flesta fall göra det för korrespondent obehöflig! att

betinga sig brefvens afläggande i särskildt fack.

Någon indragning af denna sportel kom emellertid icke under den

närmaste °tiden till stånd, annat än hvad beträffar fackafläggning i Stockholm

och Göteborg. I detta afseende blef, hvad Stockholm vidkommer,

genom kung!, bref den 15 oktober 1869 förordnadt, att efter utgången af

127

nämnda år den sportel, som dittills under namn af afläggningsafgift

uppburits af föreståndaren för Stockholms postkontors afdelning för ankommande

poster, skulle upphöra, emot det att tillfälle bereddes korrespondent,

hvilken önskade att till honom ankomna postförsändelser, af hvad

slag de än vore, icke skulle utlämnas till annan än särskilt af honom

uppgifven person eller personer, att, i den mån utrymmet å postkontoret

pröfvades sådant medgifva, erhålla förmånen af ett särskildt fack för de

postförsändelser, som till honom, hans husfolk, betjänte m. fl. ankomme,

för åtnjutande af hvilken fördel skulle till postverket förskottsvis erläggas

eu afgift, som för helt är beräknades till femton riksdaler, för hälft år till

åtta riksdaler och för fjärdedels år eller del däraf till fem riksdaler; och

genom kungl. bref den 20 oktober 1876 blef, i fråga om Göteborgs postkontor,

förklarad^ att från och med år 1877 afgifterna för så kallad fackafläggning

vid nämnda kontor skulle utgå enligt de grunder, som för fackafläggning

vid Stockholms postkontor blifvit genom nådiga brefvet den 15

oktober 1869 fastställda, samt, i öfverensstämmelse med hvad fallet vore

vid Stockholms postkontor, till postkassan redovisas.

De fack, om hvilka här närmast var fråga., utgjordes i allmänhet af

öppna sådana, anbragta inom del af postkontorslokalen, till hvilka allmänheten

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

ej ägde tillträde.

1 underdånig skrifvelse den 29 december 1898 anförde emellertid

generalpoststyrelsen, att styrelsen i sammanhang med förändrad aptering

af lokalerna för Göteborgs centralpostkontor låtit där, likasom förut i nya

posthuset i Sundsvall, inom stora förstugan inrätta för allmänheten särskilda

s. k. amerikanska fack att mot hyra upplåtas åt korrespondenter för afhämtning

af post, i hvilket afseende korrespondent erhölle särskildt låst

fackafdelning med nyckel och således kunde hela den tid af dygnet, då

postförstugan vore tillgänglig, afhämta eller låta afhämta sin post med

begagnande af den till fackafdelningen hörande nyckel. Genom en sådan

anordning besparades korrespondenter besväret att inne vid disken i

expeditionsrum niet afhämta posten i tur och ordning, hvarjämte olägenheten

af den vid utlämningstidernas början lätt uppstående trängsel vid

disken lind vekes eller förminskades, i den mån korrespondenter begagnade

sig af tillfället att från fackafdelningarna i förstugan afhämta sin post.

För åtnjutande af fördelen af att disponera särskild afdelning i de

amerikanska facken syntes de genom ofvanberörda nådiga bref den 15

oktober 1869 och den 20 oktober 1876 fastställda utgifter fortfarande böra

i regeln tillämpas, i den mån dessa nya fackafdelningar trädde i användning

i stället för de fack, som egentligen i samma nådiga bref afsåges, hvilka

* fack befunnes inne å postlokalen och endast vore för posttjänstemännen till

128

gängliga att däri inlägga och därifrån vid afhämtning uttaga postförsändelser.

Men då det vid inrättandet af amerikanska fack vid Göteborgs postkontor

ansågs bäst tillfredsställa ortens behof, om, utom fackafdelningar af lika

storlek med dem i Sundsvall, äfven inrättades dubbelt så stora fackafdelningar,

samt billigheten syntes fordra, att för dessa dubbla fackafdelningar erlades

högre afgift än för de enkla fackafdelningarna, hade generalpoststyrelsen,

som för bestämmande af afgifter för användande af de nya fackafdelningarna

i Sundsvall och de enkla, nya fackafdelningarna i Göteborg tillämpat ofvan

omförmälda nådiga bestämmelser, ansett sig böi*a hos Kungl. Maj:t göra

underdånig framställning i fråga om fastställande af andra hyresafgifter för

de dubbla fackafdelningarna i de amerikanska facken vid Göteborgs postkontor.

Styrelsen förmälde sig äfven hafva för afsikt att, om dylika fack

visade sig blifva af allmänheten omtyckta, inrätta sådana äfven annorstädes

än å nu angifna orter, därvid olika orters olika behof kunde föranleda, att

fackafdelningarna komme att göras af ännu flera storlekar än dittills samt

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

att äfven andra förhållanden än fackafdelningens storlek borde inverka på

afgiftens belopp.

Enligt generalpoststyrelsens i denna skrifvelse gjorda hemställan blef

genom kungl. bref den 23 januari 1899 bemyndigande lämnadt styrelsen

att i fråga om afgifterna för fackafläggning i s. k. amerikanska eller andra

med dem jämförliga fack, som af postverket anskaffades, vidtaga de jämkningar,

vare sig till höjning eller sänkning af de genom nådiga brefven

den 15 oktober 1869 och den 20 oktober 1876 stadgade afgifter, hvartill

fackafdelningarnas storlek eller förhållandena i olika orter kunde anses

böra föranleda.

Jämte det att s. k. amerikanska fack sålunda blefvo i vissa fall genom

postverkets försorg inrättade, har det på ej få platser förekommit,

att dylika fack anordnats på vederbörande postförvaltare» bekostnad och

upplåtits till allmänheten mot afgift, hvarom öfverenskommelse träffats

mellan postförvaltaren och vederbörande korrespondent. Detta förhållande

erhöll en viss sanktion genom allmänna poststadgan af den 9 september

1899, i hvars § 84, mom. 6, följande bestämmelse återfinnes:

»År vid postkontor på vederbörande postförvaltares bekostnad anordnadt

s. k. amerikanskt fack — d. v. s. fack, i hvilket hvarje särskild afdelning

är å yttersidan försedd med låst dörr, hvartill korrespondent tilldelas

nyckel, på det att han utan förmedling af posttjänsteman och jämväl

på tid af dagen, då postkontoret är stängda må äga tillträde till fackafdelningen

— ankommer på postförvaltaren och korrespondent, som önskar

begagna sig af dylik fackafdelning, att öfverenskomma om beloppet af den

ersättning, som därför bör utgå.»

129

Rörande postförvaltarnes inkomst genom fackafläggning anförde 1899

års post- och telegrafkommitté, att denna sportel, där den ännu kvarstode,

icke kunde anses vara af beskaffenhet, att vid då förevarande lönereglering

något särskildt afseende borde fästas därå.

1 senast utfärdade allmänna poststadga af den 9 september 1907 har Nu gällande

det stadgande, som afsett amerikanska fack, Indika anordnats på vederbö- ,J9ät™raeIrande

postförvaltares bekostnad, icke vidare upptagits. Gällande bestämmelser

rörande fackafläggning återfinnas i poststadgans § 88 mom. 3, så lydande:

_ »På korrespondents framställning varda försändelser till honom, hans

familj och hos honom anställd personal frånskilda öfrig post samt utan

namnsortering inlagda i särskildt fack, hvarifrån de sedan utlämnas till visst

antaget bud (fackafläggning). För nämnda ändamål är vid vissa postkontor

anordnad! s. k. amerikanskt fack, i bvilket hvarje afdelning är å yttersidan

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

försedd med låst dörr, hvars nyckel innehafves af vederbörande korrespondent.»

Efter framställning af direktionen öfver allmänna magasinsinrätt- Afgift för

ningen i riket blef, genom kungl. bref till kanslikollegium den 11 februari ''hållning.

1800, postkontoren ålagdt att ej allenast med magasins- och brännerikon- Historik

toren öfver dessas postporto föra kvartalsräkning, utan ock i eu motbok

införa lodtalet på de afgående brefven och den därför belöpande betalningen,

hvilken vid hvarje tre månaders förlopp komme att erläggas och

af postkontoret i motboken kvitteras, och skulle postbetjäningen för denna

befattning, hvilken de icke ägde att sig undandraga, kvartaliter undfå

arfvode med 32 skillingar af de vid landshöfdingeresidenserna varande och

en riksdaler af de öfriga bränneri- och magasinskontoren.

I ofvanberörda skrifvelse den 12 maj 1823 hemställde rikets ständer

om åläggande för postmästare så i städer som på landet att mot ersättning

enligt grunder, som borde af Kungl. Maj:t bestämmas, hålla postbok med

alla landtbor inom hvarje ort, som ville af en sådan anstalt sig begagna.

Denna framställning blef emellertid af Kungl. Maj:t, jämlikt nådigt bref

den 29 oktober 1823, afslagen på den grund, att det icke, utan äfventyr för

kronans rätt, kunde åläggas postmästare, hvilka vore för uppbördens ordentliga

leverering ansvariga, att lämna korrespondenter anstånd med erläggandet

åt belöpande postporto, med mindre dessa för betalningen ställde nöjaktigsäkerhet,

men verkställigheten däraf åter skulle medföra flera svårigheter.

Äfven öfverpostdirektörsämbetet ansåg, i sitt den 31 januari 1832 afgift18''

yttrande, det icke skäligen kunna åläggas eu postförvaltare att på eget

ansvar lämna en enskild korrespondent kredit å portoafgiften, men förmenade

däremot, att hvarje postförvaltare borde förpliktas att, i händelse

korrespondenten hos honom nedsatte ett förskott till framtida portoafgifters

2442 07. Postverkets löneregleringskovimission. ] 7

130

godtgörande, med denna korrespondent, så länge något af samma förskott

vore öfrigt, hålla posträkning. Öfverpostdirektörsämbetet öfverlämnade

tillika ett förslag till taxa å det postförvaltare tillkommande arfvode för

posträkningars förande. 1 enlighet med detta förslag blef genom kungl.

brefvet den 25 februari 1832 och öfverpostdirektörsämbetets därpå grundade

cirkulär den 11 maj samma år stadgadt, att då postförvaltaren på

eget ansvar lämnade enskild korrespondent kredit å portoafgifter, postförvaltaren

skulle erhålla i årligt arfvode för räknings hållande, dä porto

beloppet för år

högst 50

utgjorde

riksdaler

(banko)......

. . . 162/a

procent

af uppbörden,

öfver 50

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

till och

med 75 riksdaler . . .

. . . 10

riksdaler

» 75

» »

> 100 » ...

... 12

» 100

» »

» 150 » . . .

* 150

»200 » ...

... 20

» 200

» 300 » ...

... 25

> 300

riksdaler

afgift 5 procent af det öfverskjutande beloppet.

Hade åter korrespondenten hos postförvaltaren förskottsvis nedsatt

erforderliga medel till portoafgifters bestridande, skulle postförvaltarens

arfvode för räkningens hållande beräknas till endast hälften af det i ofvan

stående tariff upptagna belopp.

Äfven angående bokföringsafgiften yttrade sig generalpoststyrelsen

i sin ofvan åberopade skrifvelse den 25 augusti 1869, dock utan att hemställa

om dess indragning till postkassan. Visserligen måste det, enligt

generalpoststyrelsens förmenande, för postverkets skyddande mot möjlig

förlust anses som eu fördel, därest helt och hållet kunde upphöra det

dittills ganska mycket utbredda bruket att korrespondenter, först efter en

viss tid och på eu gång,

borde af dem utgöras till postkassan. Om också en dylik förändring antoges

i icke så ringa mån underlättas af det dåmera mycket allmänna begagnandet

af frimärken, så lede det dock intet tvifvel, att därigenom affärskorrespondensen,

af hvilken postverket hämtade så betydliga inkomster, och

särdeles den del däraf, som befordrades i lösväska, skulle tillskyndas olägenheter,

alltför stora och kännbara för att uppväga den förenämnda fördelen

för postkassan, hvilken också icke, så vidt generalpoststyrelsen hade sig

bekant, under många tiotal af år någon enda gång tillskyndats förlust till

följd däraf, att korrespondenter medgifvits först efter kvartalets utgång

erlägga belöpande postafgifter. Icke heller kunde det anses synnerligen

131

lämpligt att, till beredande af ensidig säkerhet för postverket, göra postafgifternas

bokförande beroende däraf, att i förväg blifvit hos postförvaltare

nedsatta kontanta medel eller räntebärande obligationer, helst eu alltför

stor utsträckning af bruket att sålunda hos en redogörare deponera tillgångar,

hvilkas behöriga förvarande ägaren ej vore i tillfälle öfvervälta,

någon gång kunde leda till missbruk af den betänkligaste beskaffenhet.

Generalpoststyrelsen ansåg därför, att, i Sverige liksom i de flesta

andra länder, fortfarande borde beredas tillfälle för de korrespondenter,

hvilkas brefväxling sådant påkallade, att få — efter omständigheterna, med

eller utan föregående deposition — sina postafgifter bokförda, för att desamma

på eu gång utgöra, men hemställde, att afgifterna för räkningshållningen

skulle utgå efter en ny, af styrelsen utarbetad tariff, som i allmänhet

upptog lägre belopp än de gällande. Dä frågan, i hvilka fall kredit å postportoafgifterna

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

kunde enskilda korrespondenter beviljas, alltid måste ankomma

på pröfning af vederbörande postförvaltare, hvilken vid denna tid äfven hade

att för uppbörden ställa borgen, samt icke i något fall en dylik kredit

borde af postverket beviljas enskilda, ansåg generalpoststyrelsen också icke

någon indragning till postkassan af nu omhandlade sportel böra ifrågakomma.

Skulle i framtiden, fortsatte generalpoststyrelsen, finnas nödigt ålägga

postförvaltare att, i stället för de då kvartalsvis afgifvande redovisningarna,

för hvar månad afkunna särskild räkenskap, borde naturligtvis kredit af

postafgifterna på grund af kontrabok icke medgifvas korrespondenter för

längre tid än en månad.

Den af generalpoststyrelsen föreslagna nya tariffen för beräkning af

denna afgift blef emellertid icke fastställd, utan hafva de genom kungl.

b ref ve t den 25 februari 1832 och öfverpostdirektörsämbetets cirkulär den

11 maj samma år gifna reglerna tillämpats ända intill utgången afår 1902.

Då genom kungl. förordningen den 5 december 1873 den s. k. fribrefsrätten

afskaffades och i stället stadgades, att postafgifter för försändelser

i tjänsteärenden från vissa myndigheter samt ämbets- och tjänstemän

skulle gäldas af allmänna medel, blef i sammanhang därmed, genom

nämnda kungl. förordning och kungl. kungörelsen den 10 november 1876,

föreskrifvet, att myndigheter samt ämbets- och tjänstemän, hvilka ej själfva

ombesörjde sina tjänsteförsändelsers frankering, skulle vara berättigade att

efter utgången af hvarje kvartal på en gång kontant och mot särskildt

kvitto af postanstalten erlägga belöpande afgifter för alla under kvartalet

till postbefordran aflämnade tjänsteförsändelser; dock skulle i sådant fall

dessa alltid vid aflämnandet till postanstalten vara införda och förtecknade i

postbok. För dylika tjänsteförsändelser erlades icke någon bokföringsafgift.

132

De för räkningshållning med enskilda korrespondenter influtna afgifterna

tillföllo odelade postförvaltaren, dock med undantag för Stockholm,

i hvilket hänseende genom kungl. bref den 5 juni 1885 förordnades, att

af de medel, som vid postkontoren i Stockholm inflöte för postafgifters

bokförande, minst 2000 kronor skulle årligen användas till aflönande af

biträden, som erfordrades för handläggning af göromål, med Indika vore

förenad sportelinkomst för postdirektören; börande efter hvarje års utgång

redovisning för hvad i sådant afseende utbetalts af kontorschefen afgifvas

till generalpostdirektören. En ytterligare reglering i detta afseende genomfördes

enligt kungl. brefvet den 4 december 1896, hvarigenom stadgades,

att af de medel, som vid Stockholms postkontor inflöte för postafgifters

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

bokförande, postdirektören skulle åtnjuta allenast halfva beloppet samt att

återstoden skulle efter hvarje års utgång af postdirektör en fördelas mellan

biträdande tjänstemän vid Stockholms postkontor, hvarvid uppgift å det

afstådda beloppet och dess fördelning skulle afgifvas till generalpoststyrelsen.

I fråga om denna sportel erinrade 1899 cirs post- och telegraf kommitté,

att postförvaltare vore postverket ansvarig för att de i räkning mellan postkontoret

och enskild korrespondent eller bolag bokförda postafgifterna i

behörig tid inflöte till postverket, hvadan en underlåtenhet af korrespondenten

i sådant hänseende medförde skyldighet för postförvaltaren att

själf gå i författning om afgiftsbeloppets inbetalning. På grund däraf

hade ock i fall, då till följd af konkurs eller af annan orsak korrespondenter

ej kunnat gälda dem i postbok påförda afgifter, afdrag å inkomsten af

räkningshållningen — understundom till afsevärda belopp — drabbat vederbörande

postförvaltare.

Ehuru ifrågavarande sportel, liksom afgifterna för fackafläggning

och för postutväxling medelst lösväska, tillflöte postförvaltarne, icke från

postverket utan från korrespondenter såsom ersättning för särskild! begärd

handräckning, hvilken dessutom, hvad räkningshållningen anginge, kunde

för postförvaltare medföra pekuniär risk, hade kommittén dock, med hänsyn

till de ganska afsevärda belopp hvartill inkomsten af räkningshållningen

vid en del postkontor stigit, icke kunnat helt och hållet lämna denna inkomst

ur sikte, när kommittén sökt afväga de aflöningsförmåner, som borde för

postförvaltarna föreslås. Då emellertid ifrågavarande inkomst måste vara

utsatt för växlingar, dels på grund af yttre konjunkturer, dels ock därför,

att den ej sällan syntes vara i betydande mån beroende af postförvaltarens

personliga egenskaper; då således sporteln i fråga icke kunde under alla förhållanden

beräknas såsom fast och säker inkomst; och då den dessutom minskades

med ersättningen till dem, som biträdde postförvaltaren vid det af räkningshållningen

förorsakade arbete, hade kommittén funnit sig böra föreslå

133

eu begränsning af ifrågavarande sportelinkomst endast beträffande postdirektörerna

i Stockholm och Göteborg. För det förslag, som kommittén å sådant

afseende framlade och hvilket sedermera vann fastställelse, redogöres i det

följande.

Hvad då gällande taxebestämmelser för ifrågavarande afgift anginge,

<~} '' _ t '' v; o o o 7

vore desamma, enligt kommitténs åsikt, synnerligen invecklade och föråldrade

samt fördenskull i behof af revidering; och hade det synts kommittén,

som om, hvad postverket anginge, en enda taxa skulle vara för ändamålet

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

tillräcklig, med skyldighet för enskild korrespondent, firma eller bolag, som

begärde räkningshållning, att ställa säkerhet för de bokförda postafgifternas

behöriga gäldande, men med rätt för vederbörande postförvaltare, där han

så funne skäligt, att lämna tillstånd åt korrespondent att utan ställande åt

säkerhet hålla bok med postkontoret. Den högre taxa, som då gällde, för

den händelse att säkerhet icke ställdes, kunde nämligen, enligt kommitténs

förmenande, innefatta eu frestelse för postförvaltare att för den högre inkomstens

skull underlåta att fordra säkerhet af korrespondent, om hvilkens

förmåga att fullgöra sina förbindelser postförvaltaren saknade tillräcklig

kännedom; och ehuru följderna af eu sådan underlåtenhet drabbade postförvaltaren,

men icke postverket, saknade det dock för postverket ingalunda

betydelse, huruvida en dess uppbördsman med föranledande af gifna bestämmelser

iklädde sig sådan risk till afsevärdt omfång. Kommittén hade

låtit utarbeta förslag till nya afgiftsbestäm inelser af enklare beskaffenhet

än de gamla, men, för så vidt sig bedöma läte, så afpassade, att de borde

för postförvaltare medföra på det hela ungefär enahanda inkomst som de

förutvarande bestämmelserna.

Ifrågavarande af kommittén föreslagna bestämmelser blefvo, jämlikt nådigt

bref den 6 juni 1902, af Kungl. Maj:t fastställda. Nu gällande hufvudsakliga

föreskrifter rörande postafgifters bokförande återfinnas i allmänna poststadgan

den 9 september 1907, § 66, mom. 1 och 2, samt § 67, så lydande:

»De myndigheter m. fl., som åtnjuta tjänstebrefsrätt, äro pliktiga att,

därest de ej själfva ombesörja sina tjänsteförsändelsers frankering, med fast

postanstalt hålla kontrabok (postbok) för försändelsernas förtecknande.»

»Det åligger den, som använder dylik postbok, att efter utgången af

hvarje kvartal granska och till riktigheten bestyrka en af postanstalten utfärdad

räkning å de i postboken debiterade belopp samt att därefter ofördröjligen

återställa räkningen till postanstalten.»

»önskar eljest korrespondent att hålla postbok med fast postanstalt

samt att kvartalsvis erlägga de debiterade postafgifterna, kan sådant försiggå,

därest å postanstalten deponeras kontanta medel, räntebärande obligationer

eller andra värdepapper, motsvarande afgifternas belopp.»

Nu gällande

bestämmel

ser.

134

»Postanstaltens föreståndare kan emellertid på eget äfventyr medgifva,

att postbok hålles, utan att deposition ägt rum.»

»För bokförande af postafgifter för andra försändelser än tjänsteförsändelser

skall till föreståndaren för vederbörande postanstalt erläggas dels

för hvarje postbok, oberoende af de postafgifter, som däri upptagas, en

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

årsafgift af 5 kronor, dels ock därutöfver en afgift, i procent å de bokförda

postafgifterna för år räknadt, af

6 procent å belopp till och med 500 kronor,

5 procent å den del af postafgifternas belopp, som öfverskjuter 500

men ej 1,000 kronor,

3 procent å den del af postafgifternas belopp, som öfverskjuter 1,000

men ej 5,000 kronor, och

2 procent å den del af postafgifternas belopp, som öfverstiger 5,000

kronor.»

»För bokförande af postafgifter för tjänsteförsändelser utgår icke något

arfvode.»

Genom nyssnämnda nådiga bref den 6 juni 1902 fann vidare Kung!.

Maj:t godt, i öfverensstämmelse med hvad post- och telegrafkommittén föreslagit,

föreskrifva, att en begränsning af ifrågavarande sportelinkomst skulle

äga rum beträffande postdirektörerna i Stockholm och Göteborg, så att

postdirektören i Stockholm finge behålla allenast en femtedel och postdirektören

i Göteborg allenast hälften af nettoinkomsten af räkningshållningen

vid respektive postkontor, dock att bemälda postdirektörer skulle

hvar för sig vara tillförsäkrade i sådant hänseende en minimiinkomst af

2,500 kronor, under förutsättning att nettobehållningen af denna sportel

för året uppginge till sistnämnda belopp eller därutöfver; samt att de belopp.

som i algifter för räkningshållning kunde vid postkontoren i Stockholm

och Göteborg inflyta utöfver hvad sålunda skulle tillkomma postdirektörerna

därstädes, skulle fördelas, enligt grunder som Kungl. Maj:t

ville framdeles fastställa, mellan de tjänstemän vid berörda postkontor,

hvilka biträdde vid det arbete, som räkningshållningen förorsakade.

Beträffande denna fördelning blef, uppå generalpoststyrelsens hemställan,

genom kungl. bref den 31 december 1902 förordnadt, att den

tjänsteman vid hvardera af ifrågavarande postkontors direktörsexpedition,

åt hvilken bestyren med portoräkningars granskning och likviderande

in. m. blefve anförtrodda, skulle tilldelas en tiondedel af nettoinkomsten

af räkningshållningen vid respektive postkontor, under förutsättning

att hvad som återstode af nämnda inkomst därtill lämnade tillgång,

att vid Stockholms postkontor skulle under samma förutsättning, till fördelning

mellan andra tjänstemän vid postdirektörens expedition, hvilka

biträdde vid arbete, som räkningshållningen förorsakade, användas en

tjugondedel af berörda nettoinkomst; att hvad som af denna inkomst återstode

efter afdrag af de andelar, som tillkomme postdirektören och den

tjänsteman vid dennes expedition, som hade att verkställa portoräkningars

granskning och likviderande m. m., samt vid Stockholms postkontor andra

tjänstemän vid postdirektörens expedition, skulle vid respektive postkontor

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

fördelas mellan de afdelningar och filialer af postkontoret, där räkningshållning

förekommit, i förhållande till storleken af den debiterade räkningshållningsafgiften

vid en hvar sådan afdelning eller filial; samt att generalpoststyrelsen

ägde, uppå förslag af vederbörande postdirektör, bestämma

i fråga om fördelning af ej mindre den på en hvar afdelning eller filial

fallande anpart af ifrågavarande inkomst än äfven den vissa tjänstemän

vid postdirektörens i Stockholm expedition gemensamt tillkommande andel

af samma inkomst.

1 sistberörda hänseende blefvo detaljerade bestämmelser af generalpoststyrelsen

meddelade genom skrivelser till postdirektörerna i Stockholm

och Göteborg den 11 mars 1904.

För fullständighetens skull torde böra erinras därom, att enligt gäl- AfMlftför

lande föreskrifter ytterligare två slags sportler kunna tillfalla postkonto- m m.

rens tjänstemän, nämligen dels afgift för vidimation af afskrift eller utdrag

af skrifvelse eller handling, som inneslutes i till postbefordran aflämnad

värdeförsändelse, dels afgift för intyg om innehållet i ankommen

värdeförsändelse. Den förra afgiften utgår med 25 öre för ark och den

senare med 10 öre för hvarje intyg, där ej intyget skall utfärdas utan afgift.

Sammanlagd t torde dessa båda sportler för hela postpersonalen i

riket icke öfverstiga ett hundratal kronor för år. Då emellertid detaljerade

uppgifter i detta hänseende saknas, har vid här nedan omförmälda

beräkningar afseende icke blifvit fästadt vid ifrågavarande sportelinkomst.

För sammanlagda beloppet af den inkomst, som åren 1903 och 1906 , Spor telin

i x. '' HOTYISTCTIS Ö6"

tillflutit dels postförvaltarne såsom afgift för postutväxling medelst lös- lopp.

väska och för fackafläggning, dels postförvaltarne och vissa biträdandetjänstemän

för räkningshållning, redogöres i nedanstående sammanställning.

År 1908. År 1906.

Kr. Kr.

Afgift för postutväxling medelst lösväska. . . 13,183 13,847

» > fackafläggning.......... 6,433 11,503

i » räkningshållning......... 62,696 72,945

Summa 82,312 98,295

136

Detaljerade uppgifter rörande den inkomst af dessa sportler, som åren

1902, 1903 och 1906 tillfallit postförvaltare vid olika postkontor äfvensom

föreståndare för afdelningar och filialer i Stockholm och Göteborg, lämnas i

bil. 1 och 2 till detta betänkande, och i texttabell E hafva samma tjänstemän

gruppvis fördelats efter beloppet af den inkomst, som sistnämnda

två år tillflutit dem i form af sportler. I de tre första afdelningarna af

denna tabell rcdogöres för de olika slagen af sportler, under det att den sammanlagda

sportelinkomsten upptages i tabellens sista afdelning, där jämväl

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

för de olika klasserna af tjänstemän angifvits sportelinkomsten i medeltal.

Man finner af sistberörda sammanställning, bland annat, att sportelinkomsten

år 1906 för nedan angifna tjänstemän uppgått till följande belopp:

Tal. E. Tjänstemän med sportelinkomst, fördelade efter sportlernas belopp

åren 1903 och 1906.

1) Afgift för postutväxling medelst lösväska.

Befattningshafvare.

År.

Ingen

In-

komst.

Högst

200 kr.

201—400

kr.

401—600

kr.

601-800

kr.

801—

1000 kr.

Hela

an-

talet.

1903

Postdirektör i Stockholm ... -

1906

—

1903

> > Göteborg . . . . j

1906

—

1903

—

» > Malmö.....{

1906

—

1903

. _

Postmästare åt l:a klass . . . <

1906

—

„ i

1903

1906

—

1903

» > 3:e > . . . <

1906

—

, i

1903

> » 4:c > ...

1906

—

1903

158

192

Summa <

1906

170

—

208

137

Kronor.

Postdirektören i Stockholm

Göteborg.

» » Malmö .

Postmästare af l:a klassen (medeltal)

» » 2:a »

» » 3:e » t>

» » 4:e » »

Föreståndare för afdelriingar och filialer

holm och Göteborg:

Kontrollörer (medeltal).......

Postexpeditörer » .......

Stock

4,577

3,235

2,425

1,330

555

236

128

346

Tab. E. Tjänstemän med sportelinkomst, fördelade efter sportlernas belopp

åren 1903 och 1906.

2) Afgift för fackafläggning.

Befattningshafvare.

År.

Ingen

in-

komst.

Högst

200 kr.

201-400

kr.

401-600

kr.

601—800

kr.

801—

1000 kr.

Hela

an-

talet.

Postdirektör i Stockholm . . . 1

1903

—

1906

—

„ , |

1903

» 5 Göteborg . <

1906

—

> > Malmö.....J

1903

—

1906

—

Postmästare af l:a klass . . . J

1903

—

1906

—

» » 2:a » . . . 1

1903

—

1906

—

1903

—

1906

—

» » 4:e » ... 1

1903

—

1906

—

1903

155

192

1906

137

208

2442/07. Postverkets lönereglerings kommun lön.

138

Tab. E. Tjänstemän med sportelinkomst, fördelade efter sportiernas belopp

åren 1903 och 1906.

3) Afgift för postafgifters bokförande.

Befattningshafvare.

År.

Ingen

in-

komst.

Högst

200

kr.

201-

400

kr.

401—

600

kr.

601—

800

kr.

801—

1000

kr.

1001—

1200

kr.

1201-

1400

kr.

1401-

1800

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

kr.

Mer

än

1800

kr.

Hela

an-

talet.

Postförvaltare:

1903

Postdirektör i Stockholm . . • \

1906

—

1903

—

» » Göteborg . . . 1

1906

1903

j j Malmö . . . . <

1906

—

1903

—

j Postmästare af l:a klass . . . <

1906

—

> > 2:a > . . • <

1903

—

44 ;

1906

—

> » 3:e » . . . |

1903

—

1906

—

» i 4:e » . . . |

1903

—

1906

—

Summa j

1903

114

192

1906

182

—

208 1

•

j Föreståndare för af delningar

eller filialkontor i Stockholm

och Göteborg:

(

1903

Kontrollörer i Stockholm . . . <

1906

—

1903

—

» > Göteborg . . . <

1906

—

7 1

1903

—

Postexpeditörer i Stockholm . 1

1906

—

1903

—

» > Göteborg . . j

1906

—

6 |

Summa j

1903

—

1906

—

139

Tal. E. Tjänstemän med sportelinkomst, fördelade efter sportlernas belopp

åren 1903 och 1906.

4) Sammanlagd inkomst för postutväxling medelst lösväska, för fackafläggning

samt för postafgifters bokförande.

Befattningshafvare.

År.

Ingen

in-

komst.

Högst

200

kr.

201-

400

kr.

401-

600

kr.

601—

800

kr.

801

1000

kr.

1001-

1200

kr.

1201—

1400

kr.

1401-

1800

kr.

Mer

än

1800

kr.

Hela

an-

talet.

Sportel

belopp i

medeltal

kr.

Postförvaltare:

Postdirektör:

1303

i Stockholm . . i

—

3,985

1906

—

4,577

» Göteborg . . . j

1903

—

2,736

1906

—

3,235

» Malmö .... i

1903

—

2,149

1906

. -

—

2,425

Postmästare:

af l:a klass . . . J

1903

—

1.185 |

1906

—

1,330

> 2:a > . . J

1903

—

_ •

469

1906

—

555 j

» 3:e > . i

1903

—

201

1906

—

236

» 4:e > . . |

1903

—

107

1906

—

''-

128

Summa J

1903

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

192

1906

208

—

Föreståndare för af- delningar eller filial- kontor i Stockholm

och Göteborg:

Kontrollörer . . . . <

1903

—

318 !

1906

—

346

Postexpeditörer . . j

1903

—

31 1

1906

—

65 :

140

Kommissionens

hem■

ställån.

Ehuru de sportler, om Indika bär är fråga, utgå till vederbörande

posttjänstemän icke af postverkets medel utan direkt från den korresponderande

allmänheten och utgöra ersättning för särskilda, af korrespondenter

begärda prestationer, har kommissionen icke kunnat underlåta att vid utförande

af det uppdrag, som kommissionen haft sig förelagdt, upptaga äfven

sportelfrågan till skärskådande. Det är nämligen påtagligt, att frågan om den

fasta aflöningens belopp måste blifva i väsentlig grad beroende af den omständigheten,

huruvida och i hvilken utsträckning andra förmåner, såsom

sportler, äro förenade med innehafvande af viss tjänst, och kommissionen

har funnit sig hafva så mycket större skäl att nu taga frågan om sportelaflöning

i öfvervägande, som i sammanhang med den senast genomförda

löneregleringen för postverkets tjänstemän dels, efter hvad förut är omförmäldt,

nya föreskrifter meddelades angående bokföringsafgiftens beräknande,

dels ock i afiöningsreglementet infördes förbehåll därom, att den, soin tillträdde

den nya aflöningsstaten, skulle vara skyldig underkasta sig den

minskning i befintliga sportelinkomster, som kunde varda af Kungl. Maj:t

bestämd.

Beträffande först lämpligheten öfver hufvud taget af sportelaflönmg,

har det synts kommissionen, att näppeligen mer än en mening kan därom

råda. 1 de fall, då sportler i någon större utsträckning ännu utgå till

funktionärer i det allmännas tjänst, torde denna aflöningsform oftast vara

att anse såsom en kvarlefva från äldre tider, och vid de löneregleringar,

som på senare tider verkställts inom postverket eller annorstädes, har det

i allmänhet visat sig vara en tydligt framträdande tendens att för aflöningen

fastställa fixa belopp och sålunda göra densamma oberoende af tillfälliga

omständigheter. Men detta förutsätter sportelinkomstens upphörande.

Om man betraktar sportelfrågan i dess allmännelighet, torde man

kunna utgå därifrån, att sportler äro att anse såsom den ersättning allmänheten

har att betala till viss tjänsteman för utförande af särskilda prestationer.

Systemet hvilar alltså på den grunden, att dessa särskilda prestationer

verkligen utföras åt den tjänsteman, som inkomsten tillfaller, eller

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

åtminstone på dennes bekostnad, bär emellertid förhållandena sa förändrats,

att det ej längre är den till sportelersättning berättigade tjänstemannen

eller af honom personligen aflönadt biträde, som utför det arbete, för

hvilket sportler uppbäras, har också det teoretiska berättigandet för denna

aflöningsform bortfallit.

Hvad nu angår sportelinkomsten vid postkontoren, torde det numera

såsom regel icke förhålla sig så, att det är den sportelberättigade tjänstemannen,

som, helt eller till större del, utför eller bekostar det arbete, för

hvithet sportlerna äro afsedda att utgöra ersättning. Med undantag för de

141

minsta postkontoren, lära sålunda i allmänhet lösväskor icke expedieras åt

den till ersättningen berättigade postförvaltaren, lika litet som, vid andra

postkontor än de nyss nämnda, denne tager någon befattning med försändelsers

sorterande i fack. 1 fråga om det arbete, som förorsakas af postafgifters

bokförande, är förhållandet något olika, i det att, äfven vid de

medelstora och de större postkontoren, detta arbete oftast torde vara fördeladt

mellan postförvaltaren och underlydande tjänstemän. I Stockholm

och Göteborg utgår, såsom förut är närnndt, viss del af räkningshållningsafgifterna

såsom ersättning till de biträdande tjänstemännen, och äfven

vid åtskilliga andra postkontor lärer postförvaltaren, utan att någon föreskrift

i ämnet meddelats, afstå någon del af denna inkomst till dem, som biträdt

med ifrågavarande arbete. Allmänt sedt torde man emellertid kunna anse,

att de vid postkontoren inflytande sportelinkomster icke såsom regel tillgodokomma

de tjänstemän, som utfört de särskilda prestationer, hvilka

skolat medelst sportlerna gäldas.

Det torde icke kunna undvikas, att med ett sportelsystem följa flerahanda

praktiska olägenheter. Förutom det att, såsom förut är antydt,

sportelbeloppet år för år växlar och således de sportelberättigade tjänstemännens

inkomster äro i viss mån påverkade af tillfälliga omständigheter,

är det vid postkontoren en viss fara för att postförvaltarens intresse och

uppmärksamhet kommer att, på bekostnad af öfriga åligganden, i främsta

rummet dragas till just de grenar af tjänstgöringen, som för honom medföra

sportelinkomst. Det synes på det hela taget icke vara rätt förenligt

med en tjänstemans ställning, att hans ekonomiska situation är i någon

afsevärd grad beroende af dylika, från allmänheten inflytande afgifter.

Indragning till postkontoren af den särskilda afgiften för postutväxling Afgift för

medelst lösväska föreslogs, såsom redan är närnndt, af generalpoststyrelsen lösväs^ai

dess underdåniga skrifvelse den 25 augusti 1869. Ifrågavarande sportel

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

är numera icke af någon större betydelse, i det att densamma, såsom af tab.

E framgår, år 1906 endast för 11 postförvaltare öfverstigit ett belopp af 200

kronor. Under de senare åren förete de vid postkontoren influtna afgifterna

för denna postutväxling på det hela taget icke någon afsevärd stegring, i

det att dessa afgifter, som år 1903 uppgingo till sammanlagt 13,183

kronor, år 1906 stigit till allenast 13,847 kronor. Däremot framträda vid

de särskilda postkontoren, efter hvad bil. 1 ådagalägger, högst betydliga

fluktuationer i denna inkomst från ett år till ett annat. Kommissionen

anser, att de afgifter, som vid postkontoren inflyta för postutväxling medelst

lösväska, böra redovisas till postkassan.

I fråga därefter om afgifterna för fackafläggning har kommissionen Afgift för

icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid det förhållandet, att faclia9ägg

A '' ninir

142

vid några postkontor s. k. amerikanska fack anordnats genom postverkets

försorg och upplåtits till allmänt begagnande mot fastställd afgift, under

det att vid andra postkontor vederbörande postförvaltare — med eller utan

generalpoststyrelsens medgifvande — på egen bekostnad anordnat dylika

fack till allmänhetens bruk mot afgift, hvarom öfverenskommelse träffas

mellan postförvaltaren och korrespondenten. Det synes påtagligt att detta

innebär en oegentlighet, som bör med det snaraste undanröjas. Oafsedt

det principiellt oriktiga däri, att en tjänsteman på detta sätt i omedelbar

förbindelse med tjänstelokalen upprättar anstalter, för hvilkas anlitande

tjänstemannen själf uppbär afgifter från allmänheten, måste det äfven

anses betänkligt, att dessa afgifter bero på postförvaltarens bedömande

och icke, på sätt eljest i liknande fall är vanligt, utgå enligt fastställd

tariff. Kommissionen anser, att dessa postförvaltare enskildt tillhöriga

fack böra snarast möjligt, och i alla händelser senast vid nuvarande tjänsteinnehafvares

afgång, inlösas af postverket och att afgifterna för fackens

begagnande böra, enligt fastställda grunder, bestämmas af generalpoststyrelsen

och till postkassan redovisas.

Afgifterna för användande af andra än amerikanska fack, d. v. s.

öppna eller inre sådana, uppgå i allmänhet till tämligen obetydliga belopp.

Enligt § 87 mom. 2 i allmänna poststadgan den 9 september 1907 skola nämligen

ej blott försändelser, å hvilka finnes tecknadt Af hämtas, Poste restante,

Postlagernd eller dylikt, utan äfven sådana, hvilkas adressater anmält sig

vilja själfva besörja afhämtningen af sin post, å adresspostanstalterna tillhandahållas

adressaterna. I de fall, då fråga är om korrespondent med

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

större postutväxling, lärer ett sådant tillhandahållande icke kunna ske, med

mindre försändelserna till korrespondenten i fråga uppsorteras i särskildt

fack, men det är, såsom förut blifvit antydt, endast för den händelse korrespondenten

uttryckligen gör framställning om fackafläggning, som afgift

därför får upptagas. Dessa bestämmelser hafva i praktiken ledt därhän,

att sådan afgift icke på långt när upptages i alla de fall, då fackafläggning

förekommer. Sålunda utgjorde i augusti månad 1907 vid Stockholms postkontor

antalet korrespondenter, hvilkas post sorterades i andra fack än

amerikanska sådana, tillhopa 504, men af dessa erlade endast 12 någon

fackaf 1 ä ggni ngsafgi ft.

För korrespondent innebär sådan fackafläggning, hvarom här är

fråga, den förmånen, att han icke behöfver afvakta brefbärarens ankomst,

utan kan å postanstalten afhämta sina försändelser, så snart dessa

hunnit uppsorteras i vederbörande fack. Äfven postverket vinner genom

denna fackafläggning en viss fördel i det hänseendet, att försändelsernas

befordran från postanstalten till adressaten verkställes genom dennes för

143

sorg i stället för att besörjas af brefbärare. Men då antalet korrespondenter,

hvilka själfva låta afhämta sin post, är mera ansenligt, kommer

den särskilda sorteringen i fack att medföra ganska afsevärda svårigheter,

och det torde icke kunna undvikas, i synnerhet vid ombyten af tjänstepersonal,

att misstag förekomma vid sorteringen och att därigenom rubbningar

uppstå i postutväxlingen.

Det synes under sådana förhållanden angeläget, att någon åtgärd

vidtages, på det att antalet korrespondenter, hvilka själfva på detta sätt

besörja afhämtningen af sin post, icke må stiga öfver höfvan, och kommissionen

har därför ansett sig böra föreslå, att afgift må upptagas af alla

korrespondenter, som på grund af särskild framställning få själfva afhämta

sina försändelser å postanstalt, från hvilken post eljest utdelas

genom brefbärare. För korrespondenter med omfattande postutväxling

kommer en sådan afgift icke att vara af någon betydelse, men å andra

sidan utgör afgiften en viss garanti för att afhämtning icke ifrågakommer

i allt för stor utsträckning beträffande försändelser till personer, hvilkas

korrespondens är jämförelsevis ringa. Denna afgift bör enligt kommissionens

åsikt redovisas till postkassan.

Vid de mindre postanstalter, från hvilka post icke utdelas genom

brefbärare, torde däremot någon särskild afgift icke böra upptagas för

ankomna försändelsers uppsortering i fack.

Beträffande slutligen den af ifrågavarande sportler, som ur ekonomisk Afgift för

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

synpunkt är den mest betydande, nämligen afgiften för postafgifters bok- rakn^j=®hä11

förande, har det synts kommissionen vara ett betänkligt förhållande, att

det åligger vederbörande postförvaltare att, där säkerhet icke blifvit ställd

för debitei''ade postafgifter, själf ansvara för redovisningen af dessa afgifter.

Visserligen äfventyras därigenom icke postverkets medel, men det kan för

postverket ingalunda vara likgiltigt, att vissa dess tjänstemän få vidkännas

en dylik risk, helst som, efter hvad kommissionen har sig bekant, detta

ansvar för oguldna postafgifter i några fall medfört och i andra fall varit

nära att medföra ganska beaktansvärda ekonomiska förluster för vederbörande

postförvaltare. Och då det är öfverlämnadt åt postförvaltaren att

själf afgöra, huruvida säkerhet för debiterade postafgifter skall af korrespondent

ställas eller icke, kommer tvifvelsutan postförvaltaren att därigenom

ofta försättas i en vansklig situation. En förbättring härutinnan

har visserligen numera inträdt, då från och med år 1903 samma tariff

tillämpas, vare sig korrespondenten ställer säkerhet för de bokförda postafgifterna

eller icke, men det kan dock fortfarande inträffa, att postförvaltarens

intresse att för räkningshållning tillgodonjuta viss inkomst kommer

i strid med angelägenheten af att tillse, att den korrespondent, som önskar

144

Afgift för

vidimation

m. m.

Öfvergångs

bestämmelser.

kredit för debiterade postafgifter, är fullt vederhäftig för ifrågakom mande

belopp.

Denna fråga bör, efter kommissionens förmenande, för framtiden så

ordnas, att eventuellt inträffande förluster komma att drabba postverket i

stället för vederbörande postförvaltare samt att det öfverlämnas åt vederbörande

distriktschef att afgöra, huruvida korrespondent skall för bokförda

postafgifter ställa säkerhet eller icke. I de fall, då säkerhet kommer att

ställas, bör denna förvaras hos distriktschefen.

I detta sammanhang vill kommissionen emellertid förorda, att,

då numera postkontorens redovisningar afgifvas månadsvis, äfven de bokförda

postafgifterna inbetalas och redovisas per månad i stället för, såsom

hittills skett, per kvartal. Om en sådan förändring genomföres, kommer

den risk, som i här afsedda fall är förenad med beviljande af kredit utan

motsvarande säkerhet, att i väsentlig grad förminskas, och det torde då endast

undantagsvis blifva nödvändigt att affordra korrespondent dylik säkerhet.

När generalpoststyrelsen i sin ofvan åberopade underdåniga skrifvelse

den 25 augusti 1869 uttalade sig för bibehållande af den sportel, som utgöres

af afgifter för postafgifters bokförande, anförde styrelsen såsom skäl

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

härför, att frågan, i hvilka fall kredit å postafgifterna kunde enskilda

korrespondenter beviljas, alltid måste ankomma på pröfning af vederbörande

postförvaltare. Såsom nyss anförts, anser kommissionen, att denna pröfning

icke vidare bör åligga postförvaltaren, och under sådana förhållanden

saknar kommissionen anledning att i förevarande afseende ifrågasätta annat

än att äfven denna sportel, i den mån densamma uppbäres vid postkontoren,

skall indragas till postverket.

Äfven de vid postkontoren inflytande afgifter för vidimation och för

intyg om innehållet i ankommen värdeförsändelse torde böra redovisas till

postkassan.

Då kommissionen sålunda anser sig böra förorda, att alla till postförvaltare

eller andra tjänstemän vid postkontoren för den egentliga posttjänsten

utgående sportler indragas till postverket, har kommissionen emellertid

funnit det angeläget att tillse, att vid denna indragning allt för häftiga

rubbningar i nu bestående förhållanden undvikas. Ehuru visserligen, om

man ser på sportelinkomsten i dess helhet, densamma icke stiger till något

mera betydande totalbelopp, finnas likväl talrika enskilda fall, där en omedelbar

indragning skulle verka i hög grad obillig. På sätt af tabell E framgår,

har nämligen år 1906 den sammanlagda sportelinkomsten öfverstigit

1000 kronor för ej mindre än 17 postförvaltare samt utgjort 801 —1000

kronor för 6, 601—800 kronor för 11 och 401—600 kronor för 18 postförvaltare.

Kommissionen har därför ansett sig böra, utan att lämna ur

145

sikte det slutliga målet, en fullständig indragning af alla vid postkontoren

för den egentliga posttjänsten utgående sportler, tillgodose billighetens kraf

genom att föreslå, att indragning af ifrågavarande sportler verkställes endast

successivt på det sätt, att af inflytande sportelbelopp redovisas till

postkassan: år 1909 10 procent, år 1910 20 procent, år 1911 30 procent

o. s. v. i samma progression, så att från och med år 1918 all dylik sportelinkomst

ingår till postverket.

Hvad angår afgiften för postutväxling medelst lösväska, lärer det blifva Tariffer,

en nödvändig följd af denna sportel indragning till postverket, att närmare

bestämmelser träffas rörande afgiftens beräkning. Äfven synes det kommissionen,

att de utgifter, som nu erläggas, borde kunna i någon mån nedsättas.

Kommissionen finner sig i sådant afseende böra föreslå, att afgiften för

postutväxling medelst lösväska må utgå, då lösväskan afsändes från postanstalten

högst 4 gånger i veckan, med 6 kronor om året och, då lösväskan

afsändes mer än 4 gånger i veckan, med 12 kronor om året, hvartill i vissa

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

fall skulle komma särskild afgift till postbetjänt, enligt nu gällande regler.

Vid ett bifall till kommissionens hemställan därom, att särskild afgift

må upptagas af korrespondent, som erhåller rätt att å postanstalt,

från hvilken post eljest utdelas genom brefbärare, själf afhämta ankomna

försändelser, utan användande af amerikanskt fack, torde denna afgift

böra bestämmas af generalpoststyrelsen, på sätt redan sker, jämlikt kungl.

brefvet den 23 januari 1899, beträffande afläggning i de amerikanska facken.

1 fråga om den tariff, efter hvilken ersättning utgår för postafgifters

bokförande, finner sig kommissionen icke böra ifrågasätta någon förändring:

Beträffande fördelningen af denna ersättning vid postkontoren i Stockholm

och Göteborg torde emellertid, med afseende å den af kommissionen föreslagna

omorganisation af nämnda postkontor, för öfvergångsperioden

1909—1917 erfordras nya bestämmelser, hvilka synas böra, på enahanda

sätt som de nu gällande, meddelas af Kungl. Maj:t och generalpoststyrelsen.

Äfven vid poststationer förekomma, om än i mindre utsträckning, sportier vid

enahanda sportler som vid postkontoren. Kommissionen har emellertid poststationer,

ansett sig icke böra föreslå någon indragning till postkassan af äfven dessa

vid poststationerna inflytande afgifter. De skäl, som anförts mot sportelsystemct

vid postkontoren, synas nämligen icke alls eller endast i ringa

mån äga tillämpning på förhållandena vid poststationer. Därest emellertid

förändrade bestämmelser komma att meddelas rörande beräkningen af afgifter

för postutväxling medelst lösväska, torde dessa bestämmelser böra

vinna tillämpning äfven vid poststationerna.

2442/o7. Postverkets löneregleringskommission.

146

I fråga om de vid postanstalterna inflytande sportler får kommissionen

alltså, i enlighet med hvad ofvan anförts, härigenom hemställa,

att i stället för den godtgörelse för utvexling af

lösväska, som enligt gällande bestämmelser utgår till föreståndaren

för vederbörande postanstalt med lägst 6 kronor

och högst 18 kronor om året, må från och med år 1.909

upptagas en afgift af 6 kronor om året, då lösväskan

afsändes från postanstalten högst 4 gånger i veckan, och

12 kronor om året, då lösväskan afsändes mer än 4

gånger i veckan;

att s. k. amerikanska eller därmed jämförliga fack,

som vid postkontor anordnats på vederbörande postförvaltares

bekostnad, må snarast möjligt, och i alla händelser

senast vid nuvarande tjänsteinnehafvares afgång,

inlösas af postverket;

att, då korrespondent gör framställning om rätt

att ä postanstalt, från hvilken post eljest utdelas genom

brefbärare, låta själf afhämta ankomna försändelser,

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

utan att afdelning i amerikanskt eller därmed jämförligt

fack användes, sådan rätt må honom medgifvas allenast

mot erläggande af viss afgift till postkassan;

att'' åt vederbörande distriktchef öfverlämnas att

afgöra, huruvida korrespondent, som önskar hålla postbok

med fast postanstalt, skall ställa säkerhet för bokförda

posta/gifter;

att föreskrift må meddelas därom, att bokjörda

postafgifter skola inbetalas och redovisas månadsvis;

att den förlust, söm tilläfventyrs uppkommer därigenom,

att korrespondent underlåter att erlägga dylika

af gifter, må påföras postkassan;

att de vid postkontoren inflytande avgifter för utväxling

af lösväska (med undantag af den särskilda afgift,

som i vissa fall utgår till postbetjänt), för rätt att

afhämta ankomna försändelser, utan att afdelning i

amerikanskt eller därmed jämförligt fack användes, för

begagnande af afdelning i amerikanskt eller därmed jämförligt

fack, som tillhör vederbörande postförvaltare, för

posta/''gifters bokförande (räkningshållning), för vidimation

af afskrift eller utdrag af skrifvelse eller handling, som

147

inneslutes i till postbefordran ajlämnad värdeförsändelse,

oek för intyg om innehållet i ankommen värdeförsändelse

må till postkassan indragas på det sätt, att vid hvarje postkontor

af dessa afgifters sammanlagda belopp till postkassan

redovisas: för år 1909 10 procent, för år 1910

20 procent, för år 1911 30 procent o. s. v■ i samma

progression, sä att från och med år 1918 ifrågavarande

afgifter till hela sitt belopp inflyta till postkassan; samt

att erforderliga bestämmelser meddelas rörande

fördelningen vid Stockholms och Göteborgs postkontor af

de under öfver gångsperioden 1909—1917 vid dessa postkontor

inflytande afgifter för postafgifters bokförande.

Kommissionen vill slutligen erinra därom, att viss ersättning till- Ersättning

kommer postförvaltare och andra postverkets tjänstemän, hvilka hafva f''6r bestyr

bestyr med postsparbanksrörelsen och med ärenden, som falla inom områ- TpaJånL

det för riksförsäkringsanstaltens verksamhet. Då emellertid denna ersätt- rörelsen.

ning utgår af postsparbankens resp. riksförsäkringsanstaltens medel och

icke afser göromål, som tillhöra den egentliga posttjänsten, har kommissionen

ansett ifrågavarande ersättning, som i allmänhet uppgår till helt ringa

belopp (se bil. 1), icke böra vid nu förevarande lönereglering: tagas i betraktande.

Liksom kommissionen i det föregående, beträffande lönereglering för Fast aftögeneral

poststyrelsen, i hufvudsak anslutit sig till det s. k. Tenowska systemet,

har kommissionen äfven i fråga om tjänstemännen vid distrikts- och Allmänna

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

lokalförvaltningarna ansett sig böra förorda de principer, som i nämnda synpunktersystem

funnit sitt uttryck och hvilka i väsentlig mån vunnit tillämpning

vid de nyligen företagna löneregleringarna för statens järnvägar och telegrafverket.

Särskildt hvad den lägre personalen angår, har kommissionen

funnit detta system erbjuda afsevärda fördelar. För den enskilde tjänstemannen

är systemet fördelaktigt därigenom, att, samtidigt med lefnadsbehofvens

fortgående stegring, äfven aflöningen ökas, och ur det allmännas

synpunkt kan det icke vara annat än en vinst, att tjänstemannen har att

efter hand motse en förbättring i sina existensvillkor, enär utsikten till

en dylik förbättring gifvetvis måste för honom verka såsom en uppmuntran

för det fortsatta arbetet. Kommissionen har därför, vid utarbetande af

sitt förslag till lönereglering för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän,

utgått därifrån att begynnelseaflöningarna kunna sättas förhållande

148

Ortstillägg.

vis låga samt att till dessa begynnelseaflöningar böra, med korta mellantider,

komma ett flertal ålderstillägg.

Till samtliga grupper af tjänstemän vid postverkets distrikts- och

lokalförvaltningar, med undantag af postinspektörerna, utgå för närvarande

två ålderstillägg efter resp. fem och tio års förlopp. Enligt hvad kommissionen

i det följande föreslår, skulle däremot aflöningsförhöjning inträda

i allmänhet med treåriga mellantider, men i vissa undantagsfall, för Indika

nedan närmare redogöres, efter perioder af två år.

En viktig faktor, till hvilken kommissionen icke kunnat underlåta

att vid aflöningarnas bestämmande taga hänsyn, är det kända förhållande,

att lefnadskostnaderna högst väsentligt växla inom olika delar af landet.

Det är nämligen påtagligt, att en aflöningssats, som å en ort med billiga

lefnadskostnader kan anses lämpligt afmätt i förhållande till en viss befattnings

vikt och ansvar, måste vara för enahanda befattning alldeles otillräcklig

å orter, där väsentligt högre lefnadskostnader äro rådande. Principen

därom, att den med visst slags befattning förenade aflöning bör i

någon mån variera i förhållande till lefnadskostnaderna å den ort, där befattningshafvaren

är stationerad, har ock numera tämligen allmänt vunnit

erkännande. Så har skett vid de senaste löneregleringarna för statens järnvägar

och telegrafverket, och äfven vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

har samma princip i viss mån kommit i tillämpning beträffande

såväl den extra tjänstemannapersonalen som ordinarie och extra postbetjänte.

Det material, till hvilket man i första rummet torde vara hänvisad,

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

när det gäller att finna ett uttryck för lefnadskostnaderna å en viss ort,

utgöres af de statistiska uppgifter om lifsmedel- och bostadspris in. m.,

som innehållas i de af kommerskollegii arbetsstatistiska afdelning sedan år

1903 utgifna »Meddelanden». Vid användande af denna statistik för här

ifrågavarande ändamål möter man emellertid vissa svårigheter, bland annat

därigenom, att uppgifterna om lifsmedelspris afse allenast ett trettiotal

platser. Den bild, som genom bearbetning af de föreliggande uppgifterna

erhålles, torde emellertid vara tillräckligt noggrann, för att därpå

skall kunna grundas en föreställning om dyrheten å de orter, hvilka vid

en lönereglering ifrågakomma. Men då beträffande de förnödenheter, hvilka

här komma i betraktande, prisläget å en viss ort gifvetvis måste med tiden

i ej ringa grad växla, allt efter som nya samfärdsinöjligheter beredas orten

eller nya näringar där uppkomma, skulle det under alla förhållanden vara

vanskligt att söka för någon afsevärd tid framåt fastslå en på beräkning

af lefnad skostnadernas höjd grundad klassificering af de orter, där någon

del af personalen är stationerad. Ty det skulle icke kunna undvikas, att

149

en dylik klassificering, äfven om den vore väl afpassad efter de för tillfället

gällande prisen, inom kort skulle befinnas icke längre vara tillfredsställande.

Kommissionen bär därför funnit sig böra utgå därifrån, att för de

olika grupperna af tjänstemän bör fastställas en efter förhållandena öfver

hufvud inom landet afmätt normalaflöning samt att den personal, som är

stationerad å dyrare orter, bör tillerkännas rätt att utöfver denna normalaflöning

uppbära särskild! ortstillägg; dock bör, enligt kommissionens

åsikt, sådant tillägg icke tillkomma distriktschefer eller postmästare vid

postkontor af l:a och 2:a klassen, liksom ej heller öfverkontrollörer eller

förste kontrollörer. I fråga om grunden för ortstilläggets beräkning

anser sig kommissionen böra, med hufvudsaklig anslutning till posttjänstemännens

förenings i sådant afseende afgifna förslag, hemställa att ortstillägget

må, allt efter förhållandena å hvarje särskild ort, bestämmas till

15 eller 10 procent af normalaflöningen, dock med begränsning för manliga

tjänstemän till högst 450 resp. 300 kronor och för kvinnliga tjänstemän

till högst 225 resp. 150 kronor.

Vid en granskning af tillgängliga uppgifter angående lefnadskostnader

å skilda orter inom landet har det synts kommissionen, som om det

högre ortstillägget å 15 procent för närvarande borde utgå allenast till

tjänstemän stationerade i Stockholm med dess förstadssamhällen eller vid

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

malmbergssamhällena i Norrbottens län, hvaremot det lägre ortstillägget

å 10 procent skulle tillkomma personal i Göteborg, Malmö, Norrköping,

Gäflcy Hälsingborg och Karlskrona, äfvensom å ett flertal orter i norra

postdistriktet (Västcrnorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län) samt å orter i Hälsingland åt Gäfleborgs län. På grund af den

föränderlighet, som prisläget å en viss ort, efter hvad redan blifvit nämndt,

år underkastadt från tid till annan, måste emellertid eu omreglering i förevarande

afseende med korta mellanrum företagas, och det synes kommissionen,

som om denna omreglering lämpligen bör anförtros åt generalpoststyrelsen,

som således skulle hafva att vid afgifvande af förslag till utgiftsstater

för postverket taga under öfvervägande, å hvilka orter det högre

och det lägre ortstillägget må böra utgå.

I tab. F lämnas en öfversikt öfver nuvarande och af kommissionen

föreslagna aflöningsförmåner för olika grupper af tjänstemän.

Beträffande aflöningen till distriktscheferna har kommissionen i det

föregående uttalat sig.

Kommissionen har vidare hemställt, att postdirektörsbefattninqarna i

Stockholm, Göteborg och Malmö skola med 1908 års utgång indragas. Enligt

nu gällande stat utgör aflöningen till hvardera af postdirektörerna i

Stockholm och Göteborg 3,500 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänst

Normalaflåning.

Distrikts

chefer.

150

Tab. F. Jämförelse mellan de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

anställda tjänstemäns aflöningsförmåner år 1906 och den af kommissionen för

samma tjänstemän föreslagna aflöning (i kronor).

Aflöningsförmåner år 1906.

Af kommissionen

föreslagen aflöning.

Tjänstemän.

Begyn-

nelseaf-

löning.

Slutaf-

löning.

Provision

(öfverpro- vision) i

medeltal.

Summa.

Sportler

i medel- tal.

Begyn-

nelseaf-

löning.

Slutaf-

löning.

Distriktschef............• .

—

7,500

8,000

Postinspektor..............

5,500

—

5,500

—

Postdirektör i Stockholm........

5,500

6,500

2,286

8,786

4,577

—

» > Göteborg.........

5,500

6,500

2,026

8,526

3,235

—

» » Malmö..........

5,200

6,200

1,657

7,857

2,425

—

Postmästare af klass 1.........

4,700

5,500

707

6,207

1,330

—

» > » 1 A........

—

5,500

7,000

» » » 1 B, öfverkontrollör .

—

5,000

6,500

Postmästare af klass 2.........

3,600

4,400

212

4,612

555

—

> » » 2 A, förste kontrollör

—

4,600

6,000

Postmästare af klass 2 B . ......

—

4,200

5,500

» > » 3, mani.......

3,000

3,800

408

4,208

236

2) 3,800

2) 5,000

> » » 3, kvinnl......

—

2) 2,900

2) 3,400

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

Kontrollörer i Stockholm, Göteborg och

») 346

Malmö..........

3,200

4,000

1,400

5,400

}2)3,800

2) 5,000

> , öfriga..........

Postmästare af klass 4.........

3,200

2,600

4,000

3,400

335

4,000

3,735

128

> » » 4, mani.......

—

2) 3,500

2) 4,600

» » » 4, kvinnl......

—

2) 2,700

2) 3,100

Förste postexp. vid 1 kl. postkontor ....

2,500

3,300

735

4,035

—

» > » 2 » » ....

2,500

3,300

399

3,699

—

» » , manlig.........

—

2) 3,200

2) 4,200

> > , kvinnlig........

—

2) 1,900

2) 2,500

Postexp. af 1 gr., afdelningsförest. i Stockh.

1,077

4,427

Göteborg och Malmö . .

2,500

3,300

—

» » » , öfriga.........

2,500

3,300

—

3,300

—

» > 2 gr.............

2,200

2,800

—

2,800

—

» >3 gr., afdelningsförest. i Göteborg

1,750

2,050

458

2,508

—

» » » , öfriga.........

1,750

2,050

—

2,050

—

» » 4 gr.............

1,500

1,800

—

1,800

—

> manlig...........

—

2) 1,800

2) 3,800

» kvinnlig..........

—

2) 1,500

2) 2,100

Kontorsbiträde, kvinnligt.........

—

a) 1,060

«) 1,600

i) Endast i Stockholm och Göteborg. — 2) Därjämte ortstillägg i förekommande fall.

151

göringspenningar (= garanterad minimiprovision) samt till postdirektören

i Malmö 3,200 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar

(= garanterad minimiprovision). Härtill komma för en hvar af postdirektörerna

två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera jämte öfverprovision och

sportler. Det är emellertid endast postdirektören i Stockholm, som åtnjuter

aflöning enligt denna stat; postdirektörerna i Göteborg och Malmö,

hvilka utnämndes till sina befattningar åren 1877 och 1893 resp., hafva

icke tillträdt nämnda stat, utan uppbära aflöning enligt äldre bestämmelser

med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar till

hvardera, utan rätt till ålderstillägg men med provision enligt äldre regler

äfvensom sportler. Vid ett bifall till föreliggande organisationsförslag torde

det vara möjligt, att någon af de nuvarande postdirektörerna kommer

att från och med år 1909 tillträda annan befattning vid postverket. Med

afseende å de nuvarande postdirektörernas ställning från och med nämnda

år lära emellertid särskilda åtgärder tilläfventyrs komma att erfordras.

För postmästare af l:a klassen utgör för närvarande den fasta begynnelseaflöningen

4,700 kronor, hvartill komma två ålderstillägg å 400 kronor

hvartdera, eller sammanlagdt 5,500 kronor, öfverprovisionen har, såsom

af tab. D framgår, år 1906 utgjort 201—400 kronor för 6, 401—600 kronor

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

för 4, 801-—1,000 kronor för 1, 1,001—1,200 kronor för 2, 1,201—1,400

kronor för 1 och 1,401—1,800 kronor för 2 postmästare af l:a klassen,

eller i medeltal för samtliga 707 kronor. Med inräknande af öfverprovisionen

utgör sålunda i medeltal begynnelseaflöningen 5,407 kronor och

slutaflöningen 6,207 kronor, hvartill komma sportler å 1,330 kronor i

medeltal. Af de postkontor, som för närvarande tillhöra l:a klassen, skulle

enligt kommissionens förslag en del komma att föras till den nya klass

1 A och en annan del till den nya klass 1 B.

Då det synts kommissionen, som om i några fall de inkomster, hvilka

tillkommit postförvaltare inom den nuvarande första löneklassen, borde kunna

i någon mån reduceras, har kommissionen ansett sig böra hemställa, att för

postmästare af klass 1 A aflöriingen fastställes till 5,500 kronor med tre ålderstillägg,

hvart och ett å 500 kronor, efter 3, 6 och 9 år, tillhopa alltså

7,000 kronor, samt att för postmästare af klass 1 B begynnelseaflöningen

må utgöra 5,000 kronor och slutaflöningen med enahanda ålderstilläsrg'', som

nyss nämnts, 6,500 kronor. Härtill skulle, såsom i annat sammanhang är

omnämndt, under de första nio åren af den nya lönestatens tillämpning

komma viss andel af inflytande afgifter för lösväskor, postafhämtning, bokföring

af postafgifter in. in.

Med afseende å det, i förhållande till öfriga postförvaltare inom klass

1 A, högst betydande ansvar, som skulle åligga förvaltarne af de förnämsta post

Postmästare

af ha

klassen.

152

Öfver

kontrollörer.

Postmästare

af 2:a

klassen.

Förste kontrollörer.

Postmästare

af 3:e

klassen.

kontoren i rikets tre största städer, har kommissionen ansett sig böra

föreslå, att dessa postförvaltare må tillerkännas särskilda tilläggsarfvoden,

att utgå för år med 500 kronor till postmästaren i Stockholm 1, med 400

kronor till postmästaren i Göteborg 1 och med 300 kronor till postmästaren

i Malmö 1.

För de nya öfverJcontrollörerna föreslår kommissionen enahanda fasta

aflöning som för postmästare af klass 1 B, nämligen eu begynnelseaflöning

af 5,000 kronor och en slutaflöning af 0,500 kronor.

Postmästare af 2:a klassen åtnjuta för närvarande en fast begynnelseaflöning

af 3,600 kronor med två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor, eller

sammanlagdt 4,400 kronor. Efter hvad tab. I) angifver, hafva år 1906 5

postmästare af 2:a klassen icke uppburit någon öfverprovision; för 20 har

öfverprovisionen utgjort högst 200 kronor, för 11 201—400 kronor, för 5

401—600 kronor, för 1 601—800 kronor och för 2 801—1,000 kronor.

I medeltal har öfverprovisionen utgjort 212 kronor. Med tillägg af denna

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

medelprovision kommer sålunda begynnelseaflöningen att utgöra 3,812 och

slutaflöningen 4,612 kronor, hvartill komma sportler å i medeltal 555 kronor.

Af de postkontor, som för närvarande tillhöra klass 2, skulle några

uppflyttas till klass 1 B samt flertalet af de öfriga föras till klass 2 A eller

klass 2 B.

Kommissionen hemställer, att aflöningen må bestämmas för postmästare

af klass 2 A till 4,600 kronor med tre ålderstillägg å resp. 400,

500 och 500 kronor efter 3, 6 och 9 år, eller tillhopa 6,000 kronor, och

för postmästare af klass 2 B till 4,200 kronor med tre ålderstillägg å resp.

400, 400 och 500 kronor, eller sammanlagdt 5,500 kronor. Under öfvergångsperioden

skulle dessa postförvaltare jämväl tillgodonjuta viss sportelinkomst.

De föreslagna nya förste kontrollörerna böra, enligt kommissionens

åsikt, tillerkännas samma fasta aflöning som postmästare af klass 2 A, alltså

en begynnelseaflöning af 4,600 och en slutaflöning af 6,000 kronor.

Nuvarande postilla,stare af 3:e klassen åtnjuta en fast aflöning af 3,000

kronor med två ålderstillägg å 400 kronor hvartdera, eller tillhopa 3,800 kronor,

hvartill kommer öfverprovision, som enligt tab. D år 1906 utgjort högst

200 kronor för 2, 201—400 kronor för 25, 401—600 kronor för 17, 601—800

kronor för 5 och 801—1,000 kronor för 1 postmästare, eller i medeltal för

samtliga 408 kronor. Inräknadt sistnämnda provisionsbelopp kommer begynnelseaflöningen

att utgöra 3,408 och slutaflöningen 4,208 kronor. Inkomsten

af sportler har i medeltal utgjort 236 kronor. Enligt kommissionens

hemställan skulle af de postkontor, som för närvarande tillhöra klass 3,

några uppflyttas till klass 2 B, men flertalet kvarstanna inom sin nuvarande

klass. Såsom i annat sammanhang närmare utvecklats, har kommissionen

153

afsett, att i enstaka fall postkontor af 3:e klassen skulle komma att förvaltas

af kvinnliga föreståndare.

Kommissionen föreslår, att för manliga postmästare af 3:e klassen

aflöningen fastställes till 3,800 kronor med tre ålderstillägg, hvardera å

400 kronor, efter 3, 6 och 9 år, eller tillhopa 5,000 kronor; härtill skulle

komma sportelinkomst under öfvergångstiden samt, i förekommande fall.

ortstillägg enligt allmänna grunder.

Hvad åter de kvinnliga postrnästarne af 3:e klassen beträffar, har

det synts kommissionen, som om deras aflöning borde fastställas till ett

lägre belopp, så mycket hellre som, enligt hvad kommissionen afsett, endast

några af de minst fordrande postkontoren inom denna klass böra förvaltas

af kvinnliga föreståndare. Kommissionen har därför ansett sig böra föreslå,

att aflöningen för kvinnliga postmästare af 3:e klassen må utgöra 2,900

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

kronor med två ålderstillägg å resp. 200 och 300 kronor efter 3 och 6 år,

eller tillhopa 3,400 kronor, jämte sportler och ortstillägg enligt allmänna

grunder.

För postmästare af 4:e klassen utgör aflöningen å nu gällande stat 2,600

kronor med två ålderstillägg å 400 kronor hvardera eller sammanlagdt 3,400

kronor. Enligt hvad af tab. 1) framgår, har under År 1906 någon öfverprovision

icke tillkommit 4 postmästare af 4:e klassen, under det att öfverprovisionen

utgjort högst 200 kronor för 11, 201—400 kronor för 53,

401—600 för 24, 601—800 kronor lör 2 och 801—1,000 för 1 postmästare.

I medeltal för samtliga har öfverprovisionens belopp uppgått till 335 kronor,

och med inräknande af denna medelprovision har sålunda begynnelseaflöningen

utgjort 2,935 och slutaflöningen 3,735 kronor. Härtill komma

sportler, hvilkas medelbelopp dock utgjort allenast 128 kronor. Af de

postkontor, som nu tillhöra 4:e klassen, skulle några uppflyttas till 3:e

klassen och återstoden fortfarande tillhöra 4:e klassen. Enligt hvad kommissionen

i det föregående utvecklat, skulle af de postkontor, som kvarstanna

inom 4:e klassen, ett mindretal för framtiden komma att förvaltas

af kvinnliga föreståndare.

För de manliga postrnästarne af 4:e klassen föreslår kommissionen eu

aflöning af 3,500 kronor jämte tre ålderstillägg å resp. 300, 400 och 400

kronor efter 3, 6 och 9 år, eller sammanlagdt 4,600 kronor, med rätt

till sportler under öfvergångsperioden och, i förekommande fall, ortstillägg.

Beträffande vidare de kvinnliga postrnästarne af 4:e klassen hemställer

kommissionen, att aflöningen må utgöra 2,700 kronor med två

ålderstillägg å 200 kronor hvartdera efter 3 och 6 år, eller tillhopa 3,100

kronor, jämte sportler och ortstillägg enligt allmänna grunder.

2442/o7. Postverkets luneregleringslcammission. 20

Postmästare

af 4:e

klassen.

Kontrollörer.

Förste postexpoditörer.

151

För de kontrollörer, till ett antal af 32, som äro uppförda ä postverkets

aflöningsstat för år 1908, är den fasta aflöningen bestämd till 3,200 kronor

jämte två ålderstillägg å 400 kronor hvartdera, eller sarnmardagdt 4,000 kronor,

vadare kvarstå å öfvergångsstat 4 kontrollörer med eu begynnelseaflöning

å resp. 3,600, 3.000. 2,400 och 2,400 kronor, hvartill kommer för hvar

och en ett ålderstillägg ä 400 kronor. De kontrollörer, som äro anställda

såsom afdelnings- eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och

Malmö, åtnjuta därjämte provision, hvars belopp, enligt hvad tab. D och bil. 2

ådagalägga'' år 1906 i medeltal utgjort 1,723 kronor för kontrollörerna i Stockholm,

837 kronor för kontrollörerna i Göteborg och 1,430 kronor för kontrollörerna

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

i Malmö. Därjämte hafva kontrollörerna i Stockholm och Göteborg

uppburit sportler till belopp åt 346 kronor i medeltal för år 1906.

Kontrollörerna å dessa större postkontor åtnjuta sålunda för närvarande

inkomster till ej obetydligt högre belopp, än som tillkomma postmästare

af 2:a klassen. Det har synts kommissionen antagligt, att åtskilliga

af dessa kontrollörer skulle komma att vid regleringens genomförande vinna

befordran till andra tjänster än sådana inom kontrollörsgraden, exempelvis

till de nyinrättade förste kontrollörstjänsterna vid Stockholms in. fl. postkontor.

1 hvarje fäll har kommissionen, vid bestämmandet af aflöningen

för kontrollörsgraden öfver hufvud, icke kunnat taga hänsyn till den särställning

i aflöningshänseende, som intages af dessa afdelnings- och filial - kontorsföreståndare.

Kommissionen hemställer därför, att för kontrollörer aflöningen

må fastställas till enahanda belopp som för manliga postmästare af 3:c

klassen, d. v. s. en begynnelseaflöning af 3,800 kronor med tre ålderstillägg,

hvart ocho ett å 400 kronor efter 3, 6 och 9 år, tillhopa alltså 5,000

kronor. Å de särskild!, dyra platserna skulle härtill komma ortstillägg.

1 det föregående har kommissionen på angifna grunder föreslagit, att

förste postexp ed itörstjänsterna måtte uppföras på ordinarie stat. För närvarande

åtnjuter förste postexpeditör dels aflöning i l:a. lönegraden med 2,500

kronor jämte två ålderstillägg å 400 kronor hvartdera, eller tillhopa 3,300

kronor, dels ock andel i provisionen. Enligt hvad tab. D utvisar, har denna

provisionsandel år 1906 utgjort, vid postkontor af l:a klassen 401 —

600 kronor för 2, 601 — 800 kronor för 9, 801 —1,000 kronor för 4 och

1,001—1,200 kronor för 1 förste postexpeditör, eller i medeltal för samtliga

735 kronor, och vid postkontor af 2:a klassen 201 — 400 kronor för 25.

401 — 600 kronor för 17 och 601—800 kronor för 2 förste postexpeditörer

eller i medeltal för samtliga 399 kronor. Inberäknadt provisionens

medeltal utgör sålunda för förste postexpeditörer vid l:a klassens postkontor

samt vid 2:a klassens postkontor begynnelseaflöningen 2,899 kronor och

slutaflöningen 3,699 kronor. Af de nuvarande förste postexpeditörerna

torde utan tvifvel vid regleringens genomförande ett ej ringa antal komma

att befordras till kontrollörer.

Såsom i det föregående uttalats, har kommissionen afsett, att en del

af förste postexpeditörstjänsterna skulle besättas med kvinnliga innehafvare.

i fråga om aflöningen hemställer kommissionen, att till manliga

förste postexpeditörel* må utgå eu begynnelseaflöning af 3,200 kronor med

tre ålderstillägg efter 3, 6 och 9 år å resp. 300, 300 och 400 kronor, eller

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

tillhopa 4,200 kronor, samt att för kvinnliga förste postexpeditörer aflöningen

må utgöra 1,900 kronor med tre ålderstillägg efter 3, 6 och 9 år, hvart

och ett å 200 kronor, eller sammanlagdt 2,500 kronor. Till såväl manliga

som kvinnliga tjänsteinnehafvare skulle därjämte, i förekommande fall,

utgå ortstillägg enligt allmänna grunder.

Hvad slutligen vidkommer postexpeditörerna, äro dessa för närvarande

fördelade på fyra lönegrader, af Indika den första och den andra äro afsedda

hufvudsakligen för manliga innehafvare samt den tredje och den fjärde

hufvudsakligen för kvinnliga innehafvare. Sistnämnda två lönegrader, den

tredje och den fjärde, tillkommo med ingången af år 1900. Redan dessförinnan

hade emellertid ett antal kvinnor vunnit befordran till postexpeditörer

och i sådan egenskap placerats i den lägsta af de då befintliga lönegraderna,

den andra. Antalet kvinnliga postexpeditörer, som kvarstå inom

2:a lönegraden, utgör för närvarande (november 1907) 21. A andra sidan har

det i åtskilliga fall förekommit, att vid utnämning af manliga postexpeditörer

någon ledighet icke förefunnits inom de högre lönegraderna samt att till

följd däraf den eller de utnämnda måst tills vidare placeras i någondera

af de lägre lönegraderna.

Mellan l:a och 2:a lönegraden samt mellan 3:e och 4:e lönegraden

sker fördelningen icke, såsom i fråga om postbetjänto, efter lefnadskostnadernas

höjd å flen ort, där vederbörande postexpeditör är stationerad,

utan hufvudsakligen efter anciennitet. Uppflyttningen från 2:a till l:a lönegraden

eller från 4:e till 3:e kommer därför att verka närmast såsom ett

extra ålderstillägg.

Med afseende å dessa förhållanden har kommissionen, i anslutning

till hvad posttjänstemännens förening i detta hänseende föreslagit, ansett

sig böra förorda, att postexpeditörstjänsterna inom l:a och 2:a lönegraderna

sammanslås till en enda grupp, afsedd för manliga innehafvare, samt att

likaledes postexpeditörstjänsterna inom 3:e och 4:e lönegraderna sammanslås

till en enda grupp, afsedd för kvinnliga innehafvare. De särskilda

Postexpedi

törer.

156

lönegraderna skulle sålunda bortfalla och i stället i staten uppföras ett

antal »postexpeditörer, manliga» och ett antal »postexpeditörer, kvinnliga».

Enligt nu gällande stat utgör aflöningen till postexpeditörer inom

1 :a lönegraden 2,500 kronor med tvä ålderstillägg å 400 kronor hvardera,

eller tillhopa 3,300 kronor, inom 2:a lönegraden 2,200 kronor med

två. ålderstillägg å 300 kronor hvardera, eller tillhopa 2,800 kronor,

inom 3:e lönegraden 1,750 kronor med två ålderstillägg å 150 kronor

hvardera, eller tillhopa 2,050 kronor, och inom 4:e lönegraden 1,500

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

kronor, likaledes med två ålderstillägg å 150 kronor hvardera, eller

tillhopa 1,800 kronor. Till postexpeditör, som tjänstgör såsom afdelnings-

eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö, utgår

därjämte provision. Denna provision har, enligt tabell D och bil. 2, år

1906 utgjort, hvad först beträffar de manliga afdelningsföreståndarna, 601—

800 kronor för 4, 1,001 —1,200 kronor för likaledes 4 och 1,201—1,400 för 5,

eller i medeltal för samtliga 1,077 kronor; för 2 kvinnliga afdelningsföreståndare

i Göteborg är beloppet i medeltal 458 kronor. Därjämte hafva

afdelningsföreståndarne uppburit sportler, utgörande i medeltal för de

manliga 74 kronor och för de kvinnliga 13 kronor. Slutligen torde höra

erinras därom, att vid Stockholms och Göteborgs postkontor vissa sportler

(andel i bokföringsafgifter) tillkommit äfven andra postexpeditörer än sådana,

som tjänstgjort såsom afdelningsföreståndare.

De ofvannämnda afdelningsföreståndarne torde* vid regleringens genomförande

vinna befordran, hvadan kommissionen ansett sig icke böra i

detta sammanhang fästa afseende vid dem tillkommande aflöningsförmåner.

Vid afgifvande af förslag till lönesatser för postexpeditörerna har

kommissionen emellertid icke kunnat underlåta att taga hänsyn därtill, att

— äfven med inberäknande af de nya tjänster inom de bättre aflönade grupperna,

som af kommissionen föreslås — proportionen mellan befordrade och

obefordrade ordinarie tjänstemän fortfarande måste blifva i hög grad ogynnsam

samt att till följd däraf det icke lärer kunna undvikas, att en stor

del af tjänstemännen kommer att intill afskedstagande! tvärstanna inom

postexpeditörsgraden. Kommissionen har under sådana förhållanden funnit

det angeläget att tillse, att aflöningen för postexpeditörerna så bestämmes,

att densamma må kunna nödtorftigt motsvara de ökade behof, som vid eu

mera framskriden lefnadsålder med tvång göra sig gällande.

I det föregående har kommissionen hemställt om sådan ökning af

antalet postexpeditörer, att de vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda,

af generalpoststyrelsen antagna extra biträden må efter vid pass

fem års tjänstgöring vinna befordran till ordinarie postexpeditörsbefattning.

Med afseende härå, och då enligt de förändrade bestämmelser, som nyligen

157

i ämnet utfärdats, realskoleexainen medför kompetens för antagande såsom

postelev, har kommissionen ansett sig böra utgå därifrån, att framdeles

postexpeditörsgraden ofta kommer att uppnås vid 23 å 24 års

ålder, eller i hvarje fall vid en väsentligt tidigare ålder, än hittills

varit regel.

På de grunder, som nu anförts, har kommissionen ansett sig böra

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

föreslå, att för de manliga postexpeditörerna begynnelseaflöningen sättes så

lågt som till 1,800 kronor samt att till denna begynnelseaflöning må komma

åtta ålderstillägg, de fyra första å 200 kronor och de fyra senare å 300 kronor,

att utgå efter resp. 2, 4, 6, 8, 11, 14, 17 och 20 ar. Det sista ålderstillägget,

hvarigenom slutaflöningen skulle uppbringas till 3,800 kronor, skulle säkerligen

tillgodokomma endast sådana postexpeditörer, för hvilka utsikten till

vidare befordran vore stängd.

För kvinnliga postexpeditörer föreslår kommissionen en begynnelseaflöning

af 1,500 kronor med tre ålderstillägg efter 3, 6 och 9 år, hvart

och ett å 200 kronor. Slutaflöningen skulle sålunda komma att utgöra

2,100 kronor.

Såväl manliga som kvinnliga postexpeditörer skulle därjämte, i förekommande

fall, äga att åtnjuta ortstillägg enligt allmänna grunder.

I de fall, då kvinnlig postexpeditör icke kommit i åtnjutande af

ortstillägg, synes emellertid den slutaflöning, som nyss är nämnd, eller

2,100 kronor, vara väl knappt tillmätt. En förbättring härutinnan har

kommissionen därför ansett sig böra ifrågasätta och hemställer i sådant

afseende, att kvinnlig postexpeditör, som ej åtnjuter ortstillägg, må,

sedan hon i 3 år uppburit slutaflöningen, 2,100 kronor, tillerkännas ett

särskildt tillägg af 100 kronor årligen.

Den aflöning, som kommissionen här ofvan föreslagit för kvinnliga

postexpeditörer, understiger ganska väsentligt det belopp, som för närvarande

uppbäres af kvinnliga postexpeditörer inom 2:a lönegraden. Men då

denna lönegrad icke varit afsedd för kvinnliga innehafvare och då. af de

kvinnor, som för närvarande äro placerade inom 2:a lönegraden, en del

utan tvifvel kommer att vid regleringens genomförande vinna befordran till

de af kommissionen föreslagna högre befattningarna, har kommissionen ansett

nu berörda förhållande icke böra utöfva något inflytande vid fastställandet

af lönebeloppen för de kvinnliga postexpeditörerna öfver hufvud.

På det hela taget innebär kommissionens förslag till lönereglering

för tjänstemannapersonalen vid distrikts- och lokalförvaltningarna mindre

aflöningsförbättring för de kvinnliga än för de manliga befattningshafvarne.

Vid utarbetande af detta förslag har emellertid kommissionen, såsom förut

är antydt, haft att äfven i fråga om lönesatserna taga hänsyn till de af

158

Koutors

biträden.

Öfvergångs

bestämmel

ser.

löningsregleringar, som innevarande år beslutats för telegrafverket och

statens järnvägar, och det är med aktgifvande på dessa regleringar, som

kommissionen funnit sig böra stanna vid att för postverkets kvinnliga

avsnitt 157 Kontrollera mot PDF

befattningshafvare föreslå de aflöningsbelopp, för hvilka ofvan redogjorts

Aflöningen

till de vid distriktsförvaltningarna anställda kvinnliga

kantorsbiträden skulle enligt det förslag, som kommissionen i det föregående

framlagt, utgå med 1,060 kronor jämte fyra ålderstillägg, två å

120 och två å 150 kronor, efter 3, 6, 9 och 12 år, hvithet motsvarar eu

slutaflöning af 1,600 kronor. Till denna aflöning skulle därjämte, i förekommande

fall, komma ortstillägg enligt de allmänna reglerna.

Kommissionen har i det föregående hemställt, att provisionen såsom

aflöningsform för postkontorens tjänstemän må helt och hållet afskaffa®

äfvensom att alla till samma personal af den egentliga posttjänsten utgående

sportler må, med en nioårig öfvergångsperiod, indragas till postkassan.

Genom § 17 i det för tjänstemän och betjänte vid postverket gällande

aflöningsreglemente den 6 juni 1902 är, såsom förut är nämndt,

stadgadt, att den som tillträder 1903 års aflöningsstat, »skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda

af Kungl. Maj:t bestämd, samt den jämkning af grunderna för uppbördsoch

frimärksprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning af postafgifter,

kan finnas skälig».

Af detta stadgande synes otvetydigt framgå, å ena sidan, att något

formellt hinder icke möter för att, på sätt kommissionen hemställt, till

postverket indraga de nu utgående sportlerna, men å andra sidan, hvad

uppbörds- och frimärksprovisionen beträffar, att någon skyldighet icke åligger

provisionsberättigad. tjänsteman, som ingått på 1903 års aflöningsstat,

att vara underkastad provisionens indragning eller öfver hufvud andra

rubbningar beträffande provisionen än den jämkning af grunderna för densamma,

som i händelse af förhöjning af postafgifter kan finnas skälig.

Genom att kvarstå på nu gällande stat kan således en provisionsberättigad

tjänsteman äfven för framtiden bevara sin rätt att uppbära provision. På

det att den lönereglering, som kommissionen nu föreslår, må kunna i

verkligheten genomföras, har kommissionen också sökt så tillmäta de nya

aflöningsbeloppen, att de provisionsberättigade tjänstemännen må finna det

med sin fördel förenligt att, med provisionens uppoffrande, ingå på den

nya aflöningsstaten.

Då det emellertid i åtskilliga fall icke torde kunna undvikas, att

O 7

enskilda tjänstemän skulle genom att tillträda den nya staten — äfven

159

bortsedt från minskning i sportelinkomst — komma i en sämre ekonomisk

ställning än enligt de äldre bestämmelserna, har kommissionen funnit sig

höra hemställa, att tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten

avsnitt 158 Kontrollera mot PDF

skulle erhålla lägre aflöning än den han under år 1908 kommer

att uppbära, däri inräknadt provision enligt 1907 års förhållanden men

icke sportler, skall äga såsom personligt aflöningstillägg uppbära skillnaden,

intill dess hans aflöning stigit till samma belopp.

Äfven i andra hänseenden torde en del särskilda bestämmelser erfordras

rörande öfvergången till den nya staten.

I fråga om den plats, som de förutvarande ordinarie tjänstemännen

skola intaga i den nya aflöningsskalan, har sålunda kommissionen, såsom

redan är nämndt under rubriken .Generalpoststyrelsen», funnit det vara

billigt att, då under gångna tider befordran till ordinarie befattning i regel

vunnits först efter eu oskäligt lång väntetid, hvarje tjänsteman å någon

af de lägst aflönade befattningarna må i förevarande afseende äga tillgodoräkna

sig icke blott hela sin ordinarie tjänstetid utan äfven någon del

af extra-ordinarie-tiden. Hvad särskild! beträffar tjänstemännen vid distriktsoch

lokalförvaltningarna, har kommissionen i det föregående uttalat sig

för att extra-ordinarie-tiden för dessa tjänstemän må för framtiden inskränkas

till 5 år, och kommissionen anser sig därför böra föreslå,

att en hvar tjänsteman, som tillträder den nya aflöningsstaten, må äga

att i fråga om rätt till aflöningsförhöjning ä postexpeditörstjänst tillgodoräkna

sig icke blott hela sin ordinarie tjänstetid utan äfven af liden

mellan hans antagande till extra ordinarie tjänsteman vid postverket

och hans befordran till ordinarie befattning så stor del, som öfverstiger

5 år.

Om dessa och andra, mera detaljerade öfvergångsbestämmelser yttrar

sig kommissionen närmare i det följande vid afgifvande af sitt förslag

till nytt aflöningsregleinente för tjänstemän vid postverket, jämte därtill

hörande motiv. 1

1 detta sammanhang har emellertid kommissionen ansett sig höra Kantrom

upptaga en fråga, som blifvit väckt i särskilda till generalpoststyi elsen gåvgsstat.

inkomna framställningar, nämligen rörande aflöningen till de å öfvergangsstat

uppförda kontrollörerna.

Såsom redan i det föregående är omnämndt, utgjorde antalet kontrollörer

enligt 1902 års stat 32, men minskades i staten för år 1903 till

25. De öfvertaliga kontrollörerna uppfördes från och med ar 1905 ä

öfvergångsstat, och för närvarande kvarsta a sådan stat 4 kontrollörer,

hvilka äro till tjänstgöring placerade i Falun, Göteborg, Jönköping och

160

Örebro. Aflöningen till dessa kontrollörer utgår, enligt äldre stat, för 1

i l:a lönegraden med 3,600 kronor jämte ett ålderstillägg å 400 kronor,

för 1 i 2:a lönegraden med 3,000 kronor jämte nyssnämnda ålderstillägg

avsnitt 159 Kontrollera mot PDF

och för 2 i 3:e lönegraden med 2,400 kronor, likaledes med ett ålderstillägg

å 400 kronor, hvartill för samtliga dessa tjänstemän kommer uppbörds-

och frimärksprovision enligt de före år 1903 gällande regler. Då

emellertid enligt dessa regler flen enskilde tjänstemannens provisionsinkomst

cär beroende ej blott af uppbördens storlek vid vederbörande

postkontor utan äfven åt antalet där anställda ordinarie tjänstemän, har

det under de senare åren i vissa fall inträffat, att, till följd af den ordinarie

tjänstemannapersonalens ökning, kontrollör å öfvergångsstat fått vidkännas

minskning i sin provisionsinkomst.

Kommissionen har trott sig böra förutsätta möjligheten däraf, att

de å öfvergångsstat för närvarande uppförda kontrollörer ej komma att

med 1909 års ingång placeras å tjänster tillhörande aflöningsstaten, och

har därför i sitt nedan afgifna statförslag för år 1909 fortfarande upptagit

4 kontrollörer å öfvergångsstat. l)å det emellertid torde vara med

billighet öfverensstämmande, att ifrågavarande tjänstemän för framtiden

skyddas mot minskning i sina afiöningsförmåner, har kommissionen ansett,

att deras inkomst af provisionen nu bör fixeras till visst belopp, motsvarande

medeltalet af den provision, som enhvar af dem uppburit för åren

1902—1906, med afrundning uppåt till närmaste hundratal kronor. Enligt

verkställda beräkningar har inkomsten af provision i medeltal för nämnda år

utgjort, för kontrollören i l:a lönegraden 874 kronor, för kontrollören i

2:a lönegraden 637 kronor samt för kontrollörerna i 3:e lönegraden resp.

624 och 485 kronor, hva dan med nyssnämnda afrundning provisionsersättningen

skulle utgöra resp. 900, 700, 700 och 500 kronor för år.

Kommissionen får på ofvan anförda grunder hemställa,

att enhvar af de ä öfvergångsstat nu uppförda

kontrollörer vid från och med, år 1909, därest han fortfarande

kvarstår ä sådan stat, tillerkännas rätt att, med

afstående af den honom enligt äldre bestämmelser tillkommande

-provision, uppbära ersättning för »åstad ''provision

enligt ofvan angifven beräkningsgrund.

Felriik- Beträffande felräkningspenningar har kommissionen i sitt förslag till

n*nmyar.~ aflöningsi''eglernente hemställt om vissa ändrade bestämmelser, Indika dock

161

icke innebära någon väsentlig rubbning i de hufvudgrunder, som hittills

i detta afseende varit gällande.

Kommissionen har i det föregående (sid. 92—93) lämnat en redogörelse

för nu gällande bestämmelser rörande traktamenten till tjänstemän

vid ambulanta postanstalter.

Innan dessa bestämmelser meddelades, beräknades ifrågavarande

traktamenten, enligt kung! bref den 8 december 1881 in. fl. föreskrifter

avsnitt 160 Kontrollera mot PDF

i ämnet, hufvudsakligen på grund af det antal timmar, under Indika

tjänstemannen var från sin station frånvarande. Längre frånvaro från

stationsorten betingade således i regel ökad ersättning, och inkomsten af

traktamente ansågs innefatta ej blott ersättning för extra kostnader till

följd af resan utan äfven godtgörelse för mistad uppbördsprovision. Vid

den förändring härutinnan, som åvägabragtes med 1903 års ingång, var

afsedt, att traktamente ej vidare skulle ens till någon del beräknas såsom

aflöning, utan allenast innefatta godtgörelse för de extra utgifter, tjänstgöringens

art förorsakade. Denna princip har dock i viss mån blifvit

öfvergifven, i det att tjänsteman, som gör tjänst å ångbåtslinje mellan

Sverige och annat land, äger uppbära särskild! tilläggstraktamente af högst

två kronor för hvarje dag af året. 1 själfva verket torde nämligen detta

tilläggstraktamente icke motiveras af de utaf resan föranledda extra utgifter,

om än arten af ifrågavarande tjänstemäns arbete och det med detta

arbete förenade ansvar må anses utgöra grundad anledning till en dylik

förhöjning.

I)å emellertid för alla öfriga tjänstemän vid ambulanta postanstalter

traktamentet kan utgå med endast två olika belopp, nämligen 50 öre eller

eu krona för hvarje dag af året, kan det icke ligga i eu tjänstemans intresse

att tjänstgöra å längre linjer, än som är nödvändigt för att komma

i åtnjutande af det högre traktamentsbeloppet. Denna aflöningsform kommer

således under nuvarande förhållanden att verka tämligen jämnstruket

och att leda till vissa svårigheter i fråga om personalens placering till

tjänstgöring.

Kommissionen har låtit verkställa eu utredning rörande postkupépersonalens

dagliga tjänstgöringstid, och af denna utredning har framgått,

att i en mängd fall denna personals arbetskraft icke till fullo utnyttjas.

Härutinnan torde erforderlig rättelse kunna lättare genomföras, därest

traktamentets belopp i högre grad, än nu är fallet, göres beroende af

tjänstgöringens omfattning. En aflöningsform, som i detta afseende tilldragit

sig kommissionens uppmärksamhet, är de nålpenningar, som tillkomma

tågpersonalen vid statens och eu del enskilda järnvägar. Hvad

2442/0t Postverkets löneregler inge kommission. yl

Traktamen

ten.

162

statens järnvägar angår, har emellertid fråga väckts om revision af gällande

bestämmelser rörande mil penningarna, och vid de mera betydande

enskilda järnvägarna hafva milpenningarna utbytts mot resekostnadsersättning,

som beräknas dels efter resans längd, dels efter antalet i tjänstgöring

tillbragta timmar.

Under dessa förhållanden har kommissionen icke velat göra något

avsnitt 161 Kontrollera mot PDF

bestämdt uttalande i ämnet, men kommissionen föreställer sig, att det

skulle befinnas ändamålsenligt att äfven beträffande personalen vid de

ambulanta postanstalterna genomföra ett system, som innebure eu kombination

af mil- och timpenningar, motsvarande nyssberörda vid vissa enskilda

järnvågar utgående resekostnadsersättning. Sådan ersättning torde

böra utgå med högre belopp till de tjänstemän i sjöpostexpeditionerna och

i de allra viktigaste postkupéexpeditionerna, Indika hafva att såsom förmän

ansvara för värdeposten och öfva uppsikt öfver arbetets behöriga gång.

En förändring i denna riktning skulle tvifvelsutan icke behöfva föranleda

någon ökad kostnad för postverket, helst om i samband därmed den

ifrågavarande personalen minskades, i den mån sådant kunde ske genom

ett bättre utnyttjande af personalens arbetskraft.

Tjänst- Gällande allmänna föreskrifter rörande den dagliga tjänstgörings

goniigstiit.

pi(|en för postanstalternas tjänstemän återfinnas i den af generalpoststyrelsen

den 15 september 1905 utfärdade instruktion för tjänstemännen

vid postkontoren och postkupéexpeditionerna, § 4, mom. 3 och 4, sa

lydande:

»För biträdande ordinarie tjänsteman eller extra biträde vid postkontor

må tjänstgöringstiden icke understiga sju timmar i medeltal för

hvarje söckendag, dock att undantag härifrån må, då särskilda omständigheter

sådant påkalla, af distriktschefen medgifvas; skolande hvarje i tjänstgöring

använd nattimme beräknas motsvara, då den infaller mellan kl. 10

e. in. och kl. 1 f. m. eller mellan kl. 4 och bl. (5 f. in., eu och eu half

timmes dagstjänstgöring samt, då den infaller mellan bl. 1 och kl. 4 f. m.,

två timmars dagstjänstgöring; och beräknas i förhållande därtill kortare

nattjänstgöring än en timme.

Där förhållandena nödvändiggöra tjänstgöringens ordnande på sådant

sätt, att tjänsteman icke lämpligen kan intaga frukost före eller efter

tjänstgöringsvakt, inberäknas i tjänstgöringstiden erforderligt uppehåll för

intagande af dylik måltid, dock högst en half timme. Längre frukostrast

inberäknas däremot icke i tjänstgöringstiden, likasom ej heller uppehåll i

tjänstgöringen för intagande af annan måltid.»

163

För postförvaltarne liksom för tjänstemännen vid de ambulanta

postanstalterna saknas allmänna föreskrifter i ämnet.

Då kommissionen, hvad generalpoststyrelsen beträffa]'', föreslagit, att

för där anställd ordinarie personal måtte föreskrifvas en tjänstgöringstid

af i regel minst sju effektiva timmar hvarje söckendag, anser kommissionen

det vara önskvärdt, att samma föreskrifter rörande tjänstgöringstiden

må komma i tillämpning äfven beträffande postkontorens tjänsteman, i

avsnitt 162 Kontrollera mot PDF

den mån så ej redan skett.

I fråga om personalen vid de ambulanta postanstalterna bär kommissionen

redan anmärkt, att en betydligt utsträckt tjänstgöring torde

böra åläggas eu hel del af denna personal. Vid ordnande af denna angelägenhet

är det önskvärdt, att för stort afseende icke fästes vid den nuvarande

indelningen i postdistrikt. Där sålunda ett genomgående bantåg

passerar genom delar af olika distrikt, torde något hinder icke böra möta

för att, om sådant eljest hefinnés lämpligt, låta samma personal tjänstgöra

inom de olika distriktens områden. Och vidare synes mycket vara att

vinna därigenom, att den stränga åtskillnad, som för närvarande upprätthålles

mellan personalen vid postkontoren och vid de ambulanta postanstalterna,

för framtiden kommer att upphöra. Där sådant befinnes lämpligt,

torde sålunda tjänsteman eller postbetjänt, som är stationerad vid

postkontor, böra beordras att äfven tjänstgöra vid ambulant postanstalt,

liksom också tjänsteman eller betjänt vid ambulant postanstalt bör kunna,

vid fall af behof, anvisas tjänstgöring vid postkontor.

Äfven för personalen vid de ambulanta postanstalterna torde böra

beräknas en tjänstgöringstid af omkring sju timmar i medeltal per söckendag,

om också af naturliga skäl denna regel icke kan i detalj upprätthållas.

164

.Nuvarande

aflöning.

IV. Postbetjänte,

Vid innevarande års riksdag hafva postbetjäntes aflöningsförhållanden

underkastats en genomgripande reglering, genom hvilken dels antalet lönegrader

ökats från tre till fyra, dels utefter hela linjen fastställts väsentligt

förhöjda aflöningsbelopp. Till jämförelse torde här få meddelas en

sammanställning rörande postbetjäntes antal och aflöningsförmåner enligt

nu gällande stat och enligt den stat, som år 1908 kommer att träda i

tillämpning.

Tjänst-

görings-

Lön.

pennin-

Summa.

gar.

År 1907.

Kr.

[Efter 5 år kunna tjänstgörings-

880 i

l:a

lönegraden........

600

400

1,000

j penningarna höjas med 200 kr.

) och efter 10 år med Ytterligare

[ 200 kr.

310 i

2:a

) ........

600

350

950

[Efter 5 år kunna tjänstgörings-

[ penningarna höjas med 150 kr.

j och efter 10 år med ytterligare

410 i

3:c

600

300

900

1 150 kr.

1,600.

År 1908.

| 530 i

l:a

lönegraden........

800

550

1,350

) Efter 5 år kunna tjänstgörings-

! penningarna höjas med 200 kr.

( och efter 10 år med ytterligare

j 430 i

2:a

» ........

800

500

1,300

| 200 kr.

! 450 i

3:e

» ........

800

450

1.250

[Efter 5 år kunna tjänstgörings-

| penningarna höjas med 150 kr.

| och efter 10 år med ytterligare

| 290 i

4:e

> ........

800

300

1,100

1 150 kr.

1,700

165

avsnitt 163 Kontrollera mot PDF

Enligt § 3 i aflöning^''.glementet för tjänsteman och betjänte vid

postverket den 6 juni 1902, sådan nämnda paragraf lyder på grund af

kungl. kungörelsen den 28 juni 1907, skola till l:a lönegraden hufvudsakligen

höra postbetjänte, hvilka äro stationerade i Stockholm med dess

förstadssamhällen eller vid malmbergssamhällena i Norrbottens län, och till

2:a lönegraden de postbetjänte, hvilka äro stationerade i Göteborg och

Malmö eller på grund af särskilda omständigheter anses böra med dessa i

aflöningsvillkor likställas, och slutligen skola till endera af 3:e och 4:e

lönegraderna, alltefter lefnadskostnaderna å stationsorten, hänföras öfriga

postbetjänte. Vidare är i samma paragraf af aflöningsregleinentet stadgadt,

bland annat, att därest vid tillsättande ad postbetjäntbefattning den, som å

befattningen antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för

hvilken ledig, till l:a, 2:a eller 3:e graden hörande aflöning är afsedd,

generalpoststyrelsen äger att tills vidare, och intill dess ledighet inom

vederbörlig lönegrad uppstår samt med disponerande i sådant hänseende

af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till befattningen

antagne aflöning i lägre lönegrad.

Förste postbetjänte uppbära, utöfver den fasta aflöningen, arfvoden till

belopp af högst 20 kronor för månad.

Till de postbetjänte, hvilka tjänstgöra såsom järnvägs- och landsvägspostiljoner,

utgå därjämte, under vissa villkor, traktamenten och härbärgesersättning,

och slutligen äga alla postbetjänte åtnjuta fri tjänstebeklädnad

samt läkarvård jämte medikamenter.

Postbetjänte i allmänhet hafva till åliggande: post

att

ombesörja bref bäring; betjäntet

att verkställa posttransporter äfvensom tömning af postverkets bref- ahggandett

och korsband slådor;

att vid distriktsförvaltning och å postkontor tjänstgöra såsom vaktmästare

och att därvid, likasom inom järnvägspostkupéer, förrätta jämväl

de uppassningsgöromål, som varda dem i behörig ordning anvisade;

att å postkontor och inom järnvägspostkupé biträda vid behandlingen

af ankommande och afgående post m. m.;

att beledsaga post, som befordras i fack med bantåg eller ångfartyg;

samt

att beledsaga post, som befordras å landsväg.

1 den utsträckning posttjänsten så kräfver anvisas postbetjänt, som

därtill befunnits kompetent och lämplig {förste postbetjänt), jämväl vissa

mera ansvarsfulla uppdrag, nämligen

Kommis

sionens

yttrande.

166

att, till den omfattning distriktschef bestämmer, vid distriktsförvaltning

biträda vederbörande tjänsteman i fråga om vården åt postverkets

inventarier, effekter, förbrukningsartiklar och blanketter in. in.;

avsnitt 164 Kontrollera mot PDF

att vid postkontor utöfva förmanskap öfver andra postbetjänte;

att tjänstgöra ensam eller utöfva förmanskap i postiljonskupé;

att å postkontor på eget ansvar sortera ankommande vanliga brefpostförsändelser

in. in.;

att, med vissa inskränkningar, å postkontor och inom postkupéexpedition

på eget ansvar sortera till afgående post hörande vanliga bref

och bref kort;

att å postkontor på eget ansvar journalisera värdeförsändelser och

postan visningar;

att å postkontor biträda vid tidningsbokföring; samt

att i de större städer, där värdeförsändelser, med lösen belagda breipostförsändelser

äfvensom postanvisningsmedel utdelas genom brefbärare,

verkställa dylik utdelning.

Kommissionen har icke kunnat undgå att uppmärksamma, huru föga

den lönereglering, som vid innevarande års riksdag genomfördes beträffande

postbetjänte, öfverensstämmer med de moderna principer, som lagts till

grund för de senast verkställda löneregleringarna vid statens öfriga kommunikationsverk

och hvilka kommissionen äfven sökt följa i sitt afgifna

förslag beträffande generalpoststyrelsen samt distrikts- och lokalförvaltningarnas

tjänstemän, och det synes kommissionen vara af vikt, att den

motsättning, som här föreligger, må såvidt möjligt undanröjas. Kommissionens

nyssnämnda förslag är bland annat grundadt på den åskådningen,

att den enskilda befattningshafvarens begynnelseaflöning bör sättas jämförelsevis

lag, men att denna begynnelseaflöning bör, med hänsyn till den

betydande ökning i lefnadskostnaderna, som under normala förhållanden

komma att vid en mera framskriden lefnadsålder göra sig gällande, efter

hand ökas med ett flertal, efter relativt korta tidsperioder återkommande

ålderstiliägg. Om denna åskådning, såsom kommissionen anser, äger sin

tillämpning beträffande aflöningar i allmänhet, så år det tydligen af så

mycket större vikt, att ett dylikt aflöningssystem kommer att gälla i fråga

om den lägre personalen, ''hvars aflöningar ligga mer eller mindre nära

existensminimum.

Vidare finner kommissionen det innebära en oegentlighet, att, såsom

nu är fallet, antalet postbetjänte inom de särskilda lönegraderna är på

förhand fastställa!. Såsom ofvan är antydt, är det hufvudsakligen de å

stationsorten rådande lefnadskostnader, som skola vara afgörande för be

tjäntes fördelning på de olika lönegraderna. Men dä, enligt gällande föreskrifter,

generalpoststyrelsens statförslag skall afgifvas mer än ett år, innan

förslaget är afsedt att bringas i tillämpning, låter det sig näppeligen gorå

att i detta statförslag med någon säkerhet bestämma, hvilket antal betjänte

böra under tiden för den nya statens tillämpning vara stationerade

avsnitt 165 Kontrollera mot PDF

å hvarje särskild ort, eller till hvilken dyrhetsgrupp de särskilda stationsorterna

rätteligen skola för samma tid hänföras. Under sådana förhållanden

lärer det emellertid knappast kunna undvikas, att vissa svårigheter

och oegentlighet^’ med afseende å postbetjäntes placering i de olika lönegraderna

skola möta vid den nya statens tillämpning. Dessa olägenheter

skulle afiägsnas därigenom, att den nuvarande indelningen i lönegrader

upphäfdes och för samtliga postbetjänte, i likhet med hvad kommissionen

föreslagit beträffande distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän, fastställdes

en viss normalaflöning, hvilken sedermera skulle å orter, där lefnadskostnaderna

öfverstege de normala, förhöjas med ett lämpligt ortst

il lägg.

Normalaflöningen borde, enligt hvad kommissionen tänkt sig, sålunda

regleras, att ålderstilläggen koinme att utgöra fyra, efter resp. 3, 6, 9 och

12 år, och hvad ortstillägget angår, har det synts kommissionen, att

detta borde utgå med 10 eller 15 procent enligt samma regler, som föreslagits

beträffande tjänstemännen.

Kommissionen har emellertid funnit vissa betänkligheter vid att nu

ifrågasätta någon genomgripande förändring i den vid innevarande års

riksdag för postbetjänte fastställda aflöningsstaten, så mycket hellre som

denna allöningsstat ännu icke hunnit träda i kraft, och kommissionen har

för den skull — med hänsyn jämväl därtill, att föreliggande spörsmål

knappast torde ligga inom området för kommissionens uppdrag — icke

velat framlägga något förslag i ofvan antydd riktning.

Utan att ifrågasätta någon rubbning i de för postbetjänte senast

fastställda aflöningsbelopp anser sig emellertid kommissionen böra förorda,

att, med upphäfvande af indelningen i lönegrader, aflöningsstaten för

postbetjänte i formellt hänseende sålunda förändras, att de belopp, med

hvilka aflöningarna inom de tre högre lönegraderna öfverstiga aflöningen

inom den lägsta lönegraden, utbrytas och uppföras under den benämning,

ortstillägg, som närmast angifver arten af ifrågavarande tillägg. För

samtliga postbetjänte bör sålunda, enligt kommissionens mening, fastställas

en gemensam normalaflöning med 800 kronor såsom lön, 300 kronor såsom

tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg till tjänstgöringspenningarna,

hvardera å 150 kronor, efter resp. 5 och 10 år. Hvad som inom

de tre högre lönegraderna enligt 1908 års stat öfverstiger denna aflöning,

Förändrad

uppställning

af aflöningsstaten.

168

skulle utgöra ortstillägg, på det sätt att sådant tillägg'' skulle utgå till

postbetjänte, hvilka ii ro stationerade i Stockholm med dess förstadssamhällen

eller vid malmbergssamhällena i Norrbottens län, med 250 kronor

avsnitt 166 Kontrollera mot PDF

under de första 5 åren, 300 kronor efter 5 år och 350 kronor efter 10

år; till postbetjänte, hvilka äro stationerade i Göteborg och Malmö eller

på grund af särskilda omständigheter anses böra med dessa i aflöningsvillkor

likställas, med 200 kronor under de första 5 åren, 250 kronor efter

5 år och 300 kronor efter 10 år; samt till öfriga postbetjänte, hvilka anses

böra komma i åtnjutande af ortstillägg, med 150 kronor, utan förhöjning.

Detta förslag innebär, såsom redan framhållits, icke någon rubbning

i de aflöningsförmåner, som tillkomma postbetjänte enligt 1908 års stat,

det skulle endast göra det möjligt för generalpoststyrelsen att alltid kunna

vid tillsättande af postbetjäntbefattning tilldela den till befattningen antagne

aflöning i den lönegrad, till hvilken han enligt allmänna regler är

att hänföra.

En jämförande tablå mellan den år 1908 gällande aflöningsstaten

för postbetjänte och kommissionens förslag i detta afseende lämnas i motiveringen

till aflöningsreglementet (sid. 190—191).

Resetrakta- Traktamentet till postbetjänt, som gör tjänst såsom postiljon å järn''

centen. yäg e]jer landsväg, utgår i allmänhet med 25 eller 50 öre för hvarje dag

af året. Om detta traktamente gälla i hufvudsak enahanda anmärkningar,

som kommissionen i det föregående framställt beträffande traktamenten till

tjänstemännen vid ambulant postanstalt. 1 den man bestämmelserna om sistberörda

traktamenten komma att underkastas en revision, torde denna

revision således böra afse äfven frågan om traktamenten till betjänte.

Nya befatta Beträffande det antal postbetjänte, som bör uppföras i 1909 årsstaf,

n’"aar'' torde någon anledning icke föreligga att frångå den norm, som under de

senare åren i detta hänseende vunnit statsmakternas erkännande, eller att

tjänstetiden såsom extra postbetjänt i allmänhet, bör begränsas till 4 år.

För tillämpning af denna norm erfordras, enligt anställda beräkningar, att,

utöfver det senast fastställda antalet af 1,700 postbetjäntbefattningar, ytterligare

100 dylika befattningar upptagas i staten för år 1909.

Tjänst- I fråga om tjänstgöringstiden för postbetjänte och därmed sainman

hängande

förhållanden torde kommissionen få hänvisa till hvad ofvan

yttrats under rubriken »Postanstalterna» (sid. 162—163).

Förste post- Ännu ett spörsmål beträffande postbetjänte har kommissionen ansett

botjäntesnpp-gig }y;)ra j Hetta sammanhang upptaga till behandling, nämligen frågan om

raD ° ^ uppförande af ett antal förste postbetjäntbefattningar på fast stat,

169

Förste postbetjäntbefattningarna tillsättas för närvarande genom förordnanden,

att gälla tills vidare, och detta uppdrag kan följaktligen när

avsnitt 167 Kontrollera mot PDF

som helst återkallas, om det än i regel varit att anse såsom permanent.

Under åberopande af hvad kommissionen i det föregående anfört rörande

de olägenheter, som i allmänhet äro förenade med befattningars uppehållande

på förordnande, torde här få vidare framhållas, att uppdraget att

vara förste postbetjänt är den enda befordran, efter hvilken en postbetjänt

under nuvarande förhållanden kan sträfva. Det synes därför kommissionen

vara af vikt, att denna anställning erhåller en fast form, och kommissionen

tvekar fördenskull icke att tillstyrka, att 450 förste postbetjäntbefattningar,

motsvarande omkring två tredjedelar af det nuvarande antalet, uppföras i

1909 års stat. Antalet öfriga postbetjänte skulle sålunda komma att utgöra

1,350.

Med det af kommissionen föreslagna antalet förste postbetjänte

skulle i regel icke någon förste postbetjänt komma på ordinarie stat, förr

ån han varit i dylik befattning pröfvad under en tid af minst två år.

Den nuvarande särskilda ersättningen till förste postbetjänt utgår,

såsom förut är nämndt, med högst 20 kronor i månaden eller 240 kronor

för helt år. Vid fastställandet af förste postbetjänts aflöning torde detta

belopp böra tilläggas den ofvan föreslagna afiöningen för postbetjänt i allmänhet.

Kommissionen föreslår i sådant hänseende, att under de första

fem åren 40 kronor må tillhöra lönen och 200 kronor tjänstgöringspenningarna,

att efter fem år 100 kronor må tillhöra lönen och 140

kronor tjänstgöringspenningarna samt att efter tio år 160 kronor må tillhöra

lönen och 80 kronor tjänstgöringspenningarna.

Fn närmare öfversikt rörande den föreslagna afiöningen för förste

postbetjänte återfinnes i den förut åberopade tablån å sid. 190—191.

Kommissionen föreställer sig, att till förste postbetjäntbefattningarna

böra befordras äldre och väl meriterade postbetjänte, Indika under sin

föregående tjänstgöring ådagalagt sådana egenskaper, som utgöra grundad

anledning att förutsätta, att dessa postbetjänte äfven i sin nya ställning

skola på ett fullgodt sätt bestrida sina åligganden.

Hvad slutligen beträffar förste postbetjäntes verksamhetsområde, har Förste postdet

synts kommissionen, att det utbyte af postkupéexpeditioner mot postil- ve^“^fts

jonskupéer, som för några år sedan tog sin början, skulle kunna i allt område,

större utsträckning genomföras. Kommissionen saknar dock anledning att

närmare ingå på denna fråga, då generalpoststyrelsen torde komma att

allt fortfarande ägna densamma erforderlig uppmärksamhet.

2442/o7. Postverkets löner egt er ing skommission.

170

Allmän

öfversilct ri

rande post

stationer.

V. Poststationsföreståndare rn. fl,

avsnitt 168 Kontrollera mot PDF

De första ])oststationerna i riket inrättades i början af år 1861, och

''■efter hand tillväxte detta slags postanstalter allt mera i antal, särskildt

sedan kronobrefbäringen, enligt beslut vid 1873 års riksdag, öfvertagits af

postverket. Under senare delen af 1870-talet inträdde någon minskning i

antalet poststationer, men från och med år 1880 har detta antal varit i

oafbrutet stigande. Enligt postverkets årsberättelse för 1906 funnos vid

slutet af nämnda år inom riket tillhopa 2,858 poststationer, af hvilka 359

förvaltades af kvinnor.

Hvarje poststation lyder närmast under det postkontor generalpoststyrelsen

bestämmer och är underordnadt samma distriktschef som detta

postkontor.

Poststationerna äro indelade i tre klasser, af hvilka de två första

omfatta poststationer, som i förhållande till allmänheten fylla i hufvudsak

enahanda uppgift som postkontoren, under det att poststationer af tredje

klass (brefsamlingsställen) endast äro inlämningspostanstalter. I fråga om

postförsändelsernas behandling är emellertid samtliga poststationers befogenhet

begränsad, särskildt beträffande assurerade försändelser och postanvisningar.

De båda första klasserna atskiljas på aet sätt, att till första

klassen hänföras sådana poststationer, hvilka äro belägna vid järnväg, eller

till och från hvilka post befordras med åkande bud eller med ångfartyg,

medan till andra klassen höra poststationer, till och från hvilka post uteslutande

befordras med gående bud (gångpost eller gående landtbrefbärare).

De vid 1906 års slut förefintliga 2,858 poststationerna voro mellan

de tre klasserna sålunda fördelade, att till första klassen hörde 2,468 poststationer,

af hvilka 1,522 belägna vid järnväg, till andra klassen 368 och

till tredje klassen 22 poststationer.

Poststationer, som äro belägna vid järnväg, handhafvas i allmänhet

af järnvägsstationernas föreståndare, enligt öfverenskommelse mellan general

171

poststyrelsen och vederbörande järnvägsfö ivältning. Öfriga poststationsföreståndare

antagas af general poststyrelsen medelst kontrakt.

Såsom ersättning för poststations handhafvande undfår poststationsföreståndare

åt postverket dels arfvode, dels ock provision å värdet af de

vid poststationen åtgångna frankotecken, hvarjämte vid en del poststationer

utgå särskilda biträdesanslag. Vidare äger poststationsföreståndare att

direkt från allmänheten uppbära vissa sportler äfvensom att, enligt särskilda

regler, åtnjuta ersättning för bestyr med postsparbanksrörelsen.

Enligt kungl. brefvet den 18 december 1903 och de af generalpost- Arfvoden

styrelsen den 19 i samma månad fastställda »allmänna grunder för reglering °id poststaaf

avsnitt 169 Kontrollera mot PDF

arfvoden åt föreståndare för och atlöningsbidrag till biträden å post1 tioner.

stationer, som förvaltas af järnvägsstationsföreståndare», äro dessa poststa- Nu gällande

tioner, med hänsyn i främsta rummet till poststationens postuppbörd, för-bestäminelserdelade

på fjorton olika aflöningsklasser. Inom klasserna 1—13 utgår arfvodet,

för år räknadt, med lägst 180 kronor (klass 1) och högst 600 kronor

(klass 9 — 13); härtill komma inom klass 6—13 fasta biträdesanslag, växlande

mellan 240 kronor (klass 6) och 600 kronor (klass 13), likaledes för

år räknadt, och slutligen äger gereralpoststyrelsen att, då särskild anledning

därtill föreligger, beträffande poststation i hvilken som helst af klasserna

1—13 anvisa särskilda biträdesanslag, utöfver de fasta anslagen, att utgå

med högst 600 kronor för år. Rörande poststation hänförlig till klass 14

— d. v. s. poststation, å hvilken uppbörden för år öfverstiger 7,000 kronor

— äger generalpoststyrelsen att med vederbörande järnvägsförvaltning,

oberoende af ofvan angifna grunder, träffa aftal i fråga om såväl arfvodesbelopp

som biträdesanslag.

Reglering af arfvoden och anslag vid poststationer, som förvaltas af

järnvägsstationsföreståndare, skall enligt ofvanberörda, af generalpoststyrelsen

fastställda allmänna grunder i allmänhet verkställas för period af

tre år.

Beträffande arfvoden och anslag vid poststationer, som icke äro förenade

med järnvägsstationer, hafva några allmänna regler icke fastställts

i vidare mån, än att, jämlikt kungl. bref den 20 mars 1874, arfvodet till

föreståndare för dylik poststation icke må öfverstiga 600 kronor för år.

Inom denna maximigräns fastställes arfvodet af generalpoststyrelsen, efter

pröfning af hvarje särskildt fall. Likaledes ankommer det på generalpoststyrelsen

att afgöra, huruvida och med hvilket belopp biträdesanslag skall

utgå vid nu ifrågavarande poststationer. Efter 30 tjänstår hafva poststationsföreståndare

inom denna grupp plägat tillerkännas personliga tillläggsarfvoden

å i allmänhet 100 kronor för år.

172

Kommissionens

hemställan.

Provisionen till poststationsföreståndare utgår, jämlikt kungl. bref den

6 juni 1873, med 2 procent af värdet å de vid poststationen åtgångna

frankotecken.

Såsom sportler äger poststationsföreståndare, i förekommande fall,

uppbära afgifter för postutväxling medelst lösväska, för fackafläggning,

för postafgifters bokförande, för vidimation af vissa afskrifter eller utdrag

och för intyg om innehållet i ankommen värdeförsändelse. Dessa sportler

utgå vid poststationerna enligt samma regler som vid postkontor, och

torde därför få i detta hänseende hänvisas till den redogörelse, som i

avsnitt 170 Kontrollera mot PDF

det föregående lämnats rörande sportelväsendet vid postkontoren.

En lönereglering för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän,

sådan som kommissionen i sitt föreliggande betänkande föreslagit, måste

gifvetvis medföra åtskilliga konsekvenser beträffande aflöningarna till vissa

andra funktionärer vid postverket, i främsta rummet poststationsföreståndarne.

Kommissionen har icke kunnat undgå att i någon män skärskåda

dessa konsekvenser, äfven om det icke tillhör kommissionen vare sig att

närmare utreda hithörande frågor eller att framlägga något detaljeradt

förslag till deras lösning.

Maximigränsen för poststationsföreståndares arfvode äi--med undan

tag

för järnvägspoststationer, där postuppbörden öfverstiger 7,000 kronor

för år — bestämd till 600 kronor för år, och denna bestämmelse har i

hufvudsak ägt bestånd sedan mer än 30 år tillbaka. På grund af den

allmänna prisstegring som, efter hvad kändt är, under denna period gifvit

sig tillkänna i vårt land, torde emellertid nyss angifna maximigräns numera

få anses vara allt för snäft tillmätt. Såsom i viss män belysande

torde i detta afseende få erinras därom, att inom ej mindre än fem af de

fjorton klasser, på hvilka järnvägspoststationerna äro indelade, nämligen

klass 9—13, arfvodet till poststationens föreståndare utgår med maximibeloppet,

eller 600 kronor för år, medan inom den 14:e klassen, som upptager

poststationer med mer än 7,000 kronors årlig uppbörd, nyssnämnda

för poststationer i allmänhet fastställda maximigräns i åtskilliga fall

öfverskridits. Kommissionen finnar sig därför böra hemställa,

att det högsta belopp, hvarmed arfvode till poststationsföreståndare

får utgå, må för framtiden bestämmas

till 900 kronor för år.

Vid järnvägspoststationernas indelning på klasser, liksom vid fastställandet

af ersättning till föreståndare för öfriga poststationer, har det

hittills varit postuppbördens storlek, som i främsta rummet varit bestäm

173

mande. Enligt hvad kommissionen inhämtat, saknas emellertid icke exempel

på, att genom konstlade åtgärder den synliga uppbördssiffran vid en

poststation uppdrifvits till en höjd, som ingalunda motsvarat den verkliga

rörelsen vid poststationen. Kommissionen anser det för den skull vara af

vikt, att i förevarande afseende, liksom vid postkontorens klassindelning,

hänsyn må tagas äfven till åtskilliga andra faktorer, såsom antalet vid

poststationen afgångna försändelser, antalet ankomna värdeförsändelser, antalet

abonnerade tidningsexemplar m. m.

Hvad särskilt vidkommer de poststationer, som icke äro förenade

med järnvägsstationer (s. k. landtstationer), bär det synts kommissionen,

avsnitt 171 Kontrollera mot PDF

som om föreståndarne för dessa poststationer i åtskilliga fall vore i aflöningshänseende

tämligen klent tillgodosedda, och att för den skull grundade

skäl tala för en förbättring i deras aflöningsförmåner. Visserligen är det

sant, att orsaken till den ringa aflöningen stundom varit att söka i alldeles

särskilda förhållanden. I vissa fall har framställning om inrättandet af en

poststation varit åtföljd af anbud om stationens skötande utan ersättning

eller mot helt ringa sådan; i andra fall har uppdraget att förestå poststation

ansetts medföra särskilda fördelar, såsom t. ex. för handlande, som

funnit sig kunna genom poststationens handhafvande påräkna större kundkrets

o. s. v. Oberoende af dessa förhållanden synes det emellertid kommissionen

vara ur flera synpunkter önskvärd!, att föreståndarne för nu

ifrågavarande poststationer erhålla en efter måttet af deras arbete och ansvar

afpassad ersättning.

Härvid är äfven att märka, att det åligger föreståndarne för dessa

landtstationer att jämväl hålla lokal för stationen samt att ombesörja lokalens

uppvärmning, belysning och rengöring. Det synes under sådana förhållanden

vara att förorda, att vid ersättningens bestämmande hänsyn tages

till äfven denna omständighet samt att ersättningens storlek i någon män

göres beroende af beskaffenheten utaf den lokal, som poststationsföreståndaren

tillhandahåller.

Kommissionen vill med det ofvan sagda icke ifrågasätta, att någon

allmän reglering beträffande landtstationsföreståndarnes aflöningsförh ålland en

skulle omedelbart eller i ett sammanhang verkställas. En sådan allmän

reglering skulle, enligt kommissionens förmenande, blifva dels onödigt kostsam

för postverket, dels ock i vissa fall tämligen vansklig, då nämligen

bestämmandet af ersättningen till dessa poststationsföreståndare gifvetvis

måste röna en viss inverkan af lagen om tillgång och efterfrågan. Men

kommissionen vill uttala önskvärdheten däraf, att i den mån sällande

kontrakt uppsägas eller af annan anledning upphöra att tillämpas, de synpunkter,

åt hvilka kommissionen ofvan gifvit uttryck, må vinna beaktande.

174

Efter hvad kommissionen inhämtat, förekommer det emellertid icke

sällan, att poststationsföreståndare, som för sitt uppdrag åtnjuta en helt

obetydlig ersättning, dock tveka att uppsäga gällande kontrakt af fruktan

att därigenom helt och hållet förlora ifrågavarande, om ock ringa inkomst.

Med afseende därå finner sig kommissionen böra förorda den utväg, som

redan i en del fall anlitats, att landtstationsföreståndare, sota under någon

längre tid oförvitligt bestridt sina åligganden, tillerkännas personliga tillläggsarfvoden

med lämpliga belopp.

avsnitt 172 Kontrollera mot PDF

Förste post- I sammanhang med frågan om poststationsföreståndarnes ställning

smmpMMa- bär kommissionen äfven öfverlagt rörande ett annat närliggande spörsmål,

tionsföre- nämligen om lämpligheten af att placera förste postbetjänte såsom föreståndare.

g^n(jare för vissa poststationer. Det synes kommissionen icke vara tvifvel

underkastadt, att en dylik anordning skulle kunna i eu del fall erbjuda

fördelar, särskilt där svårighet mötte att på annat sätt erhålla lämpliga

poststationsföreståndare. Den erfarenhet, som hittills vunnits genom anställande

af förste postbetjänte till tjänstgöring i postiljonskupéer eller i

andra kräfvande befattningar, torde ock gifva vid handen, att förvaltningen

åt de poststationer, som kunde komma att förestås af förste postbetjänte,

i allmänhet skulle blifva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedd. Emellertid

bör det icke förbises, att en dylik anordning, i någon större utsträckning

tillämpad, skulle för postverket blifva ganska kostsam. Jämte den

aflöning, som borde tillkomma förste postbetjänten, skulle nämligen erfordras

särskilt anslag för anskaffande af lokal samt för dennas uppvärmning

och belysning m. m. I frågans närvarande läge har kommissionen

därför icke velat göra annat uttalande, än att kommissionen anser detta

spörsmål väl värdt att, där särskild anledning förekommer, tagas i närmare

öfvervägande.

Upphörande Kommissionen har i det föregående hemställt, att uppbörds- och

VXrJvisi°n frimärksprovisionen såsom afiöningsform för tjänstemän vid postkontor må

dare/örpost- från och med år 1909 helt och hållet afskaffas. Vid bifall till detta förstntioner

och g]ag torde ifrågavarande afiöningsform ej heller böra vidare komma till

expeditioner, användning beträffande föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner.

Kommissionen får därför, med åberopande af hvad förut i

detta ärende anförts (sid. 121), härigenom hemställa,

att den ''poststationsföreståndare och ångbåtspostexpeditionsföreståndare

tillkommande provision å frankotecken

må indragas samt att godtgörelse för den mistade

175

provisionen må beredas de vid tiden för förändringens

genomförande anställda föreståndare för poststationer och

ångbåtspostexpeditioner på det sätt, att den ersättning,

som eljest skulle till dem utgå, förhöjes med belopp, motsvarande

medeltalet för åren 1905—1907 af den en hvar

tillkommande provision, med afrundning af detta medeltal

till närmast högre tiotal kronor.

I fråga om de sportler, som inflyta vid poststationerna, torde kom- Sportler.

missionen likaledes få hänvisa till sitt föregående uttalande (sid. 145).

Föreståndare för landtstationer äro, såsom förut är närnndt, b u ruin a

avsnitt 173 Kontrollera mot PDF

vid postverket allenast genom kontrakt. På grund däraf har det hittills tionsföreicke

förekommit, att dylik poststationsföreståndare tillerkänts något under- stå^arji ■■

stöd af postmedlen vid afgång från sin befattning. Vid åtskilliga tillfällen rare må fl.

hafva framställningar om sådant understöd inkommit till Kungl. Maj:t eller

generalpoststyrelsen, men dessa framställningar hafva icke ledt till något

resultat.

Ur flera synpunkter, ej minst ur postverkets, synes det emellertid

kommissionen vara angeläget, att föreståndare för sådan poststation, hvarom

här är fråga, må kunna efter längre tids tjänstgöring afgå från sin befattning

med understöd af postmedel. Ett dylikt understöd torde vara så

mycket mera berättigadt, som dessa poststationsföreståndare fylla en fullkomligt

ordinarie uppgift inom postverket; för en del af dem, om också

ej för flertalet, utgör t. o. m. poststationens handhafvande den hufvud sakliga

sysselsättningen.

Kommissionen har i förevarande hänseende tänkt sig, att ålderdomsunderstöd

skulle tilldelas landtstationsförestån dåre, som, efter att hafva

innehaft sin befattning under minst 25 år, från befattningen afginge och

visade sig vara i behöfvande omständigheter. Detta understöd synes lämpligen

höra beräknas till 50 procent af det en hvar senast tillerkända

arfvode.

Enligt en af kommissionen verkställd utredning, afseende förhålllandenå

vid början af september månad 1907, utgjorde vid nämnda tidpunkt

antalet i tjänst varande landtstationsföreståndare med minst 25

tjänstår tillhopa 110 med ett sammanlagdt arfvodesbelopp af omkring 37,000

kronor för år. Då det torde få antagas, att åtskilliga af dessa poststationsföreståndare

icke befinna sig: i behöfvande omständig-heter och att af de

öfriga endast en del skulle, vid ett bifall till hvad kommissionen i förevarande

hänseende föreslår, önska att varda från sina befattningar ent

176

ledigade mot erhållande af ålderdoms understöd, torde det understöd, som

för denna grupp skulle ifrågakomma, sammanlagdt icke öfverstiga 15,000

kronor för år. Antalet från befattningen afgångna landtstationsföreståndare

med minst 25 tjänstår, och hvilka af vederbörande distriktschefer ansågos

böra ifrågakomma till erhållande af ålderdomsunderstöd, utgjorde vid ofvan

angifna tidpunkt 32; till dessa 32 hade, vid deras afgång från resp. befattningar,

utgått arfvoden å tillhopa omkring 10,000 kronor för år, och

följaktligen skulle, hvad denna grupp beträffar, för beredande af understöd

erfordras ett årligt belopp af omkring 5,000 kronor.

En annan grupp af funktionärer vid postverket, som icke bör i detta

avsnitt 174 Kontrollera mot PDF

sammanhang lämnas åsido, är landtbrefbärarne. Äfven dessa antagas medelst

kontrakt, och deras hufvudsakliga åliggande är att under sina turer mottaga

och utdela postförsändelser, mottaga tidningsabonnemang och tillhandahålla

frankotecken.

Det synes billigt, att äfven landtbrefbärare, som efter längre tids anställning

afgår från sin befattning, må kunna komma i åtnjutande af något

understöd. Kommissionen har i detta hänseende tänkt sig, att detta understöd

borde, i likhet med hvad kommissionen föreslår beträffande poststationsföreståndarne,

fastställas till 50 procent af senast utgående ersättning,

men att såsom förutsättning för understödets åtnjutande borde beträffande

landtbrefbärarne fordras, förutom det att vederbörande befinner sig i

behöfvande omständigheter, en tjänsteålder af 30 år. Då emellertid landtbrefbärareinstitutionen

infördes i vårt land först år 1877 och således endast

under 30 år ägt bestånd, skulle ett genomförande af kommissionens förslag

rörande understöd åt landtbrefbärare icke under den närmaste tiden föranleda

något afsevärdt anspråk på postkassan.

Enligt § 8 i den för generalpoststyrelsen gällande instruktion äger

styrelsen, utan särskild underdånig framställning, utgifva gratifikationer till

postförare, som under postens forsling blifvit illa slagen eller sårad, å högst

150 kronor. Kommissionen finner det vara önskvärdt, att möjlighet beredes

generalpoststyrelsen att äfven i andra fall, då tjänsteman vid postverket

eller annan person under sysselsättning för postverkets räkning

träffas af olycksfall eller eljest lider skada, tilldela sådan person ett efter

förhållandena afpassadt understöd.

På grund af hvad ofvan anförts har kommissionen funnit sig höra

i sitt förslag till postverkets stater för år 1909 under rubriken »understöd

åt personer, som äro eller varit anställda vid postverket eller anlitats

i dess ärenden» uppföra ett förslagsanslag å 20,000 kronor, och får kommissionen

med afseende därå hemställa,

177

att generalpoststyrelsen måtte bemyndigas dels att,

dä poststationsföreståndare, som varit medelst personligt

kontrakt anställd, eller landtbrefbärare frän befattningen

afgär efter längre tids tjänstgöring samt visar sig vara i

behöfvande omständigheter, till sädan funktionär utbetala

årligt understöd med lämpligt belopp, dels att, dä tjänsteman

vid postverket eller annan person under sysselsättning

för postverkets räkning träffas af olycksfall eller

eljest lider skada, tilldela sådan person ett efter förhållandena

afpassadt understöd.

På grund af särskilda kungl. bref den 30 maj 1884, den 21 decern- Rabatt till

avsnitt 175 Kontrollera mot PDF

ber 1888, den 10 juni 1903 och den 10 juni 1904 är i § 60, mom. 3, af förTäljare,

allmänna poststadgan den 9 september 1907 föreskrifvet, att därest på en m ingång

köpas minst tre ark frimärken, hvardera innehållande 100 märken,

eller minst 300 i häften anordnade frimärken eller minst 100 frankokuvert,

100 brefkort eller 100 kortbref, tillgodokommer köparen rabatt, om

han är af postverket antagen till frimärksförsäljare, med två procent,

men eljest med en procent af inköpssumman.

Då kommissionen i det föregående hemställt, att uppbörds- och frimärksprovision

såsom aflöningsform för tjänstemän vid postkontoren och

såsom ersättning till föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner

må helt och hållet afskaffas, föranledes kommissionen nu föreslå, att äfven

den rabatt, som för närvarande tillgodokommer särskilda frimärksförsäljare

och allmänheten vid partiköp af frankotecken, må från och med år

1909 upphöra att vidare utgå.

Hvad de af postverket antagna frimärksförsäljarne angår, torde ersättning

lämpligen böra dem beredas i annan form än såsom rabatt, äfven

om denna ersättning fortfarande bör sättas i ett visst förhållande till

mängden af försålda frankotecken, och beträffande den rabatt, som tillgodokommer

allmänheten, synes det kommissionen, som om flera skäl

tala för dess afskaffande. Ifrågavarande till allmänheten utgående rabatt

innebär, enligt kommissionens åsikt, i och för sig en oegentlighet, enär

densamma bereder enskilda personer med större korrespondens en aldrig

afsedd nedsättning i postafgifter. Vidare bör uppmärksammas, att redovisningen

af denna rabatt är förenad med icke ringa arbete för postpersonalen.

Sammanlagda beloppet af den rabatt, som år 1906 utgick till

allmänheten, utgjorde enligt beräkning i rundt tal 26,000 kronor.

Kommissionen hemställer på ofvan anförda grunder,

2442/o7. Poetverlcets löneregleringskommission.

att den till särskilda frimärks för sälj are och till

allmänheten utgående rabatt vid köp af större mängder

frankotecken må från och med år 1909 helt och hållet

af skaffas.

179

VI. Förslag

till

aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket.

§ l.

Till generalpostdirektören utgår arfvode med 15,000 kronor för år,

att utbetalas i samma ordning som lön.

Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning enligt följande stat, hvilken

angifver tjänstemännens fördelning i vissa grupper, de för tjänstemännen

inom en och samma grupp bestämda aflöningsbelopp samt det antal år,

som bör förflyta från det tjänsteman tillträdt visst aflöningsbelopp, intill

dess han kan komma i åtnjutande af det närmast högre.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

avsnitt 176 Kontrollera mot PDF

Kronor.

År.

Kronor.

Byråchef.................

—

8,000

8,500

9,000

Distriktschef...............

—

7,500

8,000

Kamrerare och kontorschef; sekreterare och

kontorschef ...............

6,000

6,500

7,000

Förste aktuarie och kontorschef......

5.000

5,500

6,000

6,500

7,000

Postmästare af klass 1 A.........

—

5,500

6,000

6,500

7,000

Postmästare af klass 1 B; öfverkontrollör . .

—

5,000

5,500

6,000

6,500

Intendent; kamrerare; sekreterare; postmästare

af klass 2 A; förste kontrollör......

4,600

5,000

5,500

6,000

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; ombuds- man; registrator; revisor; postmästare af

klass 2 B ...............

4,200

4,600

5,000

5,500

Postmästare af klass 3, manlig; kontrollör .

—

3,800

4,200

4,600

5,000

Postmästare af klass 4, manlig.......

—

3,500

3,800

4,200

4,600

Aflöning sstat.

180

(Tjänstemän af högre grad.)

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

År.

Kronor.

Förste postexpeditör, manlig........

—

3,200

3,500

3,800

4,200

1,800

2,000

2,200

2,400

—

Postexpeditör, manlig..........j

2,600

2,900

3,200

3,500

3,800

Postmästare af klass 3, kvinnlig ....

—

2,900

3,100

3,400

Postmästare af klass 4, kvinnlig.....

—

2,700

2,900

3,100

Förste postexpeditör, kvinnlig......

—

1,900

2,100

2,300

2,500

Postexpeditör, kvinnlig*).........

—

1,500

1,700

1,900

2,100

Kontorsbiträde, kvinnligt........

1,060

1,180

1,300

1,450

1,600

Tjänstemän af lägre grad.

Hos Generalpoststyrelsen:

Förste vaktmästares)...........

—

1,280

1,400

Vaktmästare...............

1,140

1,260

1,380

1,500

1,650

Vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

Förste postbetjänt............

—

1,340

1,490

1,640

Postbetjänt................

—

1,100

1,250

1,400

*) För kvinnlig postexpeditör, som icke åtnjuter ortstillägg, höjes efter tre år slntaflöningen

med 100 kronor, hvilket belopp anses tillhöra lönen, men dock icke medför höjning af pensionsnnderlaget.

2) Förste vaktmästare åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt

bränsle eller ock, där dessa förmåner icke kunna beredas honom, ett tillägg af 40 procent å den

fasta ailöningen.

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och tjänstgöringspenningar.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa !

aflöning.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

avsnitt 177 Kontrollera mot PDF

5,600

3,400

9,000

5,300

3,200

8,500

5,000

3,000

8,000

Manliga tjänstemän..........

4,800

2,700

7,500

4,600

2,400

7,000

4,300

2,200

6,500

4,000

2,000

6,000

Tjänst-

Lön.

goriugs-

penningar.

aflöning.

Kronor.

(Tjänstemän af högre grad.)

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

4,200

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

Manliga tjänstemän..........

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1,800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

1,900

1,500

3,400

1,800

1,300

3,100

1,775

1,125

2,900

1,750

950

2,700

1,700

800

2,500

1,650

650

2,300

1,575

525

2,100

Kvinnliga tjänstemän.......

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,200

400

1,600

1,125

375

1,500

1,090

360

1,450

975

325

1,300

890

290

1,180

Tjänstemän af lägre grad.

800

260

1,060

Förste vaktmästare.........j

1,200

200

1,400

1,100

180

1,280

1,000

650

1,650

950

550

1,500

Vaktmästare.............

900

480

1,380

850

410

1,260

800

340

1,140

182

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

aflöning.

Kronor.

(Tjänstemän af lägre grad.)

960

680

1,640

Förste postbetjänt.........j

900

590

1,490

840

500

1,340

800

600

1,400

Postbetjänt.............1

450

1,250

800

1,100

Utöfver den fasta aflöningen utgår arfvode till postmästaren vid

postkontoret Stockholm 1 med 500 kronor, vid postkontoret Göteborg 1

med 400 kronor och vid postkontoret Malmö 1 med 300 kronor, allt

för år. Sådant arfvode anses såsom lön, men medför icke höjning af

pensionsunderlaget.

§ 2.

villkor för För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och förhöjning däraf

åtnjutande; efter viss tid gälla följande allmänna bestämmelser:

aflöning ’ 1. Tjänsteman är underkastad såväl föreskrifterna i vederbörande

7oirntji instruktion som ock den utvidgade eller ändrade tjänstgöring eller den

förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan befattning, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan minskning i den honom

vid förflyttningen tillkommande fasta aflöning.

2. Med ordinarie befattning vid postverket må icke förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom aktiebolag, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår generalpostdirektören

avsnitt 178 Kontrollera mot PDF

eller byråchef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare, af

annan befattning, generalpoststyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderligt för fullgörandet af tjänstgöringen vid postverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

183

3. Tjänsteman äger uppbära tjänstgöringspenningar, likasom ock

lön, endast för den tid, då han uppehållit egen befattning eller för

beredande af semester bestridt högre befattning eller åtnjutit semester,

eller under den tid, som han på uppdrag af generalpoststyrelsen användt

för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser i posttjänsten eller idka

språkstudier eller som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, hvilka

ålegat honom såsom fullmäktig eller revisor vid civilstatens pensionsinrättning.

Tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen.

4. Den, som af annan anledning, än som i mom. 3 omförmäles,

åtnjuter ledighet eller är hindrad att bestrida sin befattning, kan förpliktas

att af lönen afstå så mycket, som, utöfver hvad vikarien i öfrigt äger

uppbära, erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas

skäligt.

Därest emellertid tjänsteman blifvit oförmögen till tjänstgöring i

följd af kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, må den fasta aflöningen

till honom utgå under högst sex månader oafkortad samt efter

denna tid med belopp, som bestämmes af Kungl. Magt.

5. Erfordras för tjänsteman vikarie i följd af sjukdomsförfall, tjänsteresa,

semester eller uppdrag att vara fullmäktig eller revisor vid civilstatens

pensionsinrättning, är annan tjänsteman skyldig att, om han förordnas

å högre befattning, bestrida densamma, dock ej längre tid än

samrnanlagdt tre månader under samma kalenderår.

Om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, äger den

vikarierande att, utöfver egen aflöning, af den tjänstlediges tjänstgöringspenningar

uppbära skillnaden mellan tjänstgö ringspenningarna i lägsta

lönegraden för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,

å andra sidan, den vikarierandes egen befattning.

Erfordras åter förordnandet af annan anledning, som i detta mom.

säges, äger den vikarierande åtnjuta allenast den honom eljest tillkommande

aflöning.

6. Har generalpostdirektören beviljats ledighet och vikarie för

honom förordnats, beror på Kungl. Maj:ts pröfning, huru stor del af

arfvodet skall afstås till vikarien.

Byråchef, som jämlikt gällande föreskrift utöfvar den allmänna tillsynen

öfver ärendenas gång inom generalpoststyrelsen, då generalpostdirektören

avsnitt 179 Kontrollera mot PDF

begagnar sig af semester eller är frånvarande på tjänsteresa,

äger under tiden uppbära särskilt arfvode af 10 kronor för dag.

184

§ 3.

Aflöning- För erhållande af aflöningsförhöjning efter viss tids fortsatt inne

hojmng. fvan([e af befattning gälla såsom allmänna villkor,

att tjänsteman under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet utan afstående af

tjänstgöringspenningar, samt

att tjänsteman icke redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken

han är skyldig att afgå från tjänsten.

Aflöningsförhöjning tillträdes vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd.

Vid befordran äger tjänsteman af högre grad att genast tillträda

den nya befattningens begynnelseaflöning, därest denna är högre än den

aflöning, han senast uppburit. Eljest äger han att i fråga om aflöningsförhöjning

i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill 3 kalenderår,

hvarunder häri i ena eller andra befattningen innehaft den aflöning,

som utgått vid befordringstillfället.

Vaktmästare, som vid befordran till förste vaktmästare innehar

högsta aflöningen eller uppburit den näst högsta aflöningen 3 år, kommer

omedelbart i åtnjutande af den för förste vaktmästare bestämda slutaflöning.

Eljest tillträder han vid sådan befordran begynnelseaflöningen och äger

att i fråga om aflöningsförhöjning räkna sig till godo den tid, han uppburit

den för vaktmästare bestämda näst högsta aflöning.

Postbetjänt, som befordras till förste postbetjänt, erhåller därvid

aflöningsförhöjning med 240 kronor samt äger i fråga om ytterligare aflöningsförhöjning

i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid, han åtnjutit

den aflöning, som utgått vid befordringstillfället.

Därest tjänsteman efter egen ansökning förflyttas från en befattning

till en annan, hvars slutaflöning är lägre, äger han bekomma samma aflöning,

som han skulle hafva uppburit, om han kvarstått i den förra befattningen,

med iakttagande dock, att högre aflöning än den för den nya

befattningen bestämda slutaflöning icke utgår.

185

§ 4.

Tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, äger att, vidvakan9

likasom ock vikarie i succession efter honom, under tiden åtnjuta fast af- förord-**"

löning till samma belopp, som han skulle hafva uppburit å sin egen tjänst, nandesamt

dessutom skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden

avsnitt 180 Kontrollera mot PDF

för, å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och, å andra

sidan, den vikarierandes egen befattning-.

Extra tjänsteman äger att under uppdrag, hvarom i denna § är

fråga, uppbära aflöning i lägsta graden å den tjänst, som han uppehåller.

§ 5.

Vid afgång från postverkets tjänst till följd af afskedstagande, ent- jfiPjngs

ledigande eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut. vid^fskeds

Aflider

vid postverket anställd person, som innehar befattning, hvilken tagande

icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den myndig- m'' m"

het, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda aflöningen

utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, i följd af olyckshändelse,

timad under tjänsteutöfning, må ett belopp, motsvarande den

aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas hans

dödsbo.

§ 6.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i veder- Äflönings

börlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må rdndTvld

han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd

från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del af hans göring^m.

aflöning, som pröfvats icke böra användas till befattningens uppehållande,

innehållas, såvida ej generalpoststyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf.

§ 7.

Postmästare af klasserna 3 och 4, kontrollörer, förste postexpeditörer, Ortstillägg.

postexpeditörer, kontorsbiträden, förste postbetjänte och postbetjänte, stationerade

å orter, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskild! höga, äga, så

länge de tjänstgöra å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt af

generalpoststyrelsen fastställda grunder, med följande belopp, för år räknadt:

4 /07. Postverkets löneregleringskommission. 24

186

till omförmälda tjänstemän af högre grad med femton eller tio procent

af den fasta aflöningen, dock''högst 450 resp. 300 kronor till manlig

tjänsteman och högst 225 resp. 150 kronor till kvinnlig tjänsteman;

till omförmälda tjänstemän af lägre grad

antingen med 250 kronor, med förhöjning efter fem år till 300

kronor och efter tio år till 350 kronor,

eller med 200 kronor, med förhöjning efter fem år till 250 kronor

Och efter tio år till 300 kronor,

eller med 150 kronor.

Ortstillägg, som utgår till tjänsteman af högre grad, anses såsom

lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget; ortstillägg, som åtnjutes

af tjänsteman af lägre grad, anses såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande förhöjning af ortstillägget åt tjänsteman af lägre grad

avsnitt 181 Kontrollera mot PDF

gälla enahanda bestämmelser som i fråga om förhöjning af den fasta aflöningen.

§ 8.

Ersättning Vaktmästare eller postbetjänt, som meddelats uppdrag att tills vidare

åtmännaf'' bestrida viktigare göromål, kan erhålla tillägg till tjänstgöringspenningarna,

lägre grad utfående med högst 10 kronor för vaktmästare och högst 20 kronor för

f6rStyrarepostbetjänt, för månad räknadt, enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

af generalpoststyrelsen.

§ 9-

Felrälc- Felräkningspenningar tillkomma:

enSar intendenten vid postverkets hufvudkassa med 500 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom kassör vid distriktsförvaltning, där

minst 500,000 kronor årligen utbetalas i aflöningar och omkostnader in. in.,

med 300 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom hufvudkassör vid något af postkontoren

Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1, med 180 kronor;

tjänsteman, som vid postkontor, där postanvisningsmedel genom

postverkets försorg utsändas till adressaterna, utlämnar dylika medel till

brefbärare, med 120 kronor, samt

tjänsteman och af generalpoststyrelsen antaget eller af distriktschef

förordnadt extra biträde, som i regelbunden tjänstefördelning och under

viss, af generalpoststyrelsen bestämd minimitid hvarje söckendag å postkontor

betjänar allmänheten samt därvid mottager och utlämnar kontanta

medel, med 120 kronor vid postkontor af l:a eller 2:a klass och med

60 kronor vid postkontor af 3:e eller 4:e klass;

allt för år räknadt.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

187

§ io.

Ånmärkningsprovision tillkommer tjänsteman hos generalpoststyrelsen Anmärkeller

vid distriktsförvaltnirig enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t be- nm9Wovistämmer,

med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af

anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej upptaget till

redovisning eller såsom obehörigen krediteradt, inflyter till postverket och

utan anmärkningens framställande ej skulle hafva kommit verket till godo,

eller, såsom för högt debiteradt eller för lågt krediteradt, återgäldas till

vederbörande.

§ 11.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst Beklädnadsbelopp

må tilldelas tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, enligt f''6rmanbestämmelser,

som utfärdas af generalpoststyrelsen.

§ 12.

Tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, erhålla enligt de Läkarvård

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar, läkarvård och medikamenteroch mfik(l~

på postverkets bekostnad.

§ 13.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktaments- Resetraktaersättning

enligt resereglementet, därest icke för vissa slag af tjänsteresormente m'' nu

avsnitt 182 Kontrollera mot PDF

andra föreskrifter eller bestämmelser om lägre ersättningsberäkning meddelats.

Det ankommer på generalpoststyrelsens pröfning, huruvida tjänsteman,

som förordnats bestrida befattning å annan ort än stationsorten, må

komma i åtnjutande af hyresbidrag, utgörande för dag högst en femtedel

af det vid resor enligt resereglementet utgående traktamente.

§ 14.

_ Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens Semester.

behöriga gång kan. ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören, byråchef,

kontorschef, intendent, kamrerare och sekreterare under 45 dagar,

annan tjänsteman af högre grad de första 3 kalenderåren, hvarunder

han innehar ordinarie anställning i postverket, under 15 dagar och därefter

under 30 dagar, samt tjänsteman af lägre grad de första 3 ka

188

lenderåren af sin ordinarie anställning under 8 dagar och därefter under

15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af året, som bestämmes af vederbörande öfverordnad

myndighet, begagna sig af semester.

§ 15.

Extra Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän bestämmas af Kungl.

§ 16.

Pensions- Generalpostdirektör, hvilken minst 12 år innehaft generaldirektörs

ratt förordnande, är berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor. Om

generalpostdirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen på grund af

sjukdom befinnes oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock

utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan att på grund af

tjänstefel hafva förverkat densamma, är han berättigad att i pension uppbära

5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500

kronor, då afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår.

I fråga om skyldighet för annan tjänsteman att afgå från tjänsten

mot åtnjutande af pension gäller hvad i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension stadgas.

§ 17.

Sättet för Generalpostdirektören tillsättes genom förordnande på viss tid; öfriga

tillsättande tjänsteman vid postverket tillsättas genom konstitutorial, hvilket skall anses

Sfi (W e. innebära, att tjänsteman kan i administrativ väg afsättas från sin befattning

på grund af fel eller försummelse i tjänsten.

§ 18.

Tiden för Detta aflöningsreglemente träder i kraft den 1 januari 1909; och är

''trädande^i enhvar, som nämnda dag eller senare tillträder befattning såsom tjänstekraftm.

m.man vid postverket, pliktig att underkasta sig reglementets villkor och

bestämmelser.

189

Motiv

till

förslaget til! aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket.

I det nuvarande aflöningsreglementet finnes personalen uppdelad i

avsnitt 183 Kontrollera mot PDF

tjänstemän och betjänte. Enligt kommissionens åsikt bör denna skillnad

för framtiden upphöra; och har därför i förslaget till nytt aflöningsreglemente

införts den för samtliga funktionärer gemensamma benämningen

tjänstemän.

Emellertid har det vid aflöningsreglementets affattande visat sig

förmånligt att i vissa fall äga kollektiva beteckningar för olika grupper af

funktionärer; af denna anledning hafva införts benämningarna tjänstemän

af högre grad och tjänstemän af lägre grad. Under den senare rubriken

återfinnas i reglementet de nuvarande beteckningarna förste postbetjänt

och postbetjänt, fastän i stället för postbetjänt kunde hafva användts

de speciella benämningarna brefbärare, posttransportör, breflådtömmare,

kontorsvaktmästare, järnvägspostiljon, landsvägspostiljon m. m. Kommissionen

har, med hänsyn därtill att den dagliga tjänstgöringen för en stor

del af ifrågavarande personal är mycket växlande, så att en och samma

funktionär anlitas en stund på dagen såsom brefbärare, en annan stund

såsom posttransportör, breflådtömmare o. s. v., samt jämväl af andra praktiska

skäl måst använda benämningarna förste postbetjänt och postbetjänt.

I öfverensstämmelse med kommissionens i det föregående gjorda

uttalande har den nuvarande skillnaden mellan generalpoststyrelsens per

190

sonal och den personal, som tjänstgör vid distrikts- och lokalförvaltningarna,

blifvit i föreliggande förslag till aflöningsregleinente upphäfd.

Det föreliggande förslaget företer, vid jämförelse med nn gällande

reglemente, i afseende å en del detaljbestämmelser olikheter, hvilka emellertid

betingats af önskvärdheten att vinna öfverensstämmelse med hvad

för telegrafverket och statens järnvägar i motsvarande hänseenden nyligen

bestämts. Samtliga dessa olikheter blifva därför icke i motiven särskilt

påpekade.

Efter dessa allmänna anmärkningar öfvergår kommissionen nu till

de olika paragraferna i reglementet.

§ 1.

I enlighet med hvad förut anförts angående den särskilda ställning,

generalpostdirektören bör intaga, har för honom bestämts arfvode i stället

för, såsom för den öfriga personalen, en i lön och tjänstgöringspenningar

uppdelad aflöning.

Beträffande aflöningsbeloppen för de särskilda tjänstemännen åberopas

livad förut i betänkandet anförts. Härvid torde dock ånyo böra erinras

därom, att någon reglering af postbetjäntes aflöning nu icke föreslagits,

enär för dem ny aflöning sstat blifvit fastställd vid 1907 års riksdag, samt

att de ändringar, som reglementet innebär beträffande aflöning,en åt nämnda

klass af funktionärer, endast äro af formell beskaffenhet. Ifrågavarande

aflöning har nämligen följande utseende:

avsnitt 184 Kontrollera mot PDF

a) enligt 1908 års aflöning sst åt:

Lön.

Tjänst-

görings-

Höjning af

tjänstgörings- penningarna:

Samma

för

post-

betjänt.

Summa för

förste post- betjänt.

gar.

efter

5 år.

efter

10 år.

med arf- vode af

180 kr.

med arf- vode af

240 kr.

l:a lönegraden..........

2:a > ..........

800 |

550

500

| 200

200 |

1,750

1,700

1,930

1,880

'' |

1,990

1,940

3:e » ..........

4:e > ..........

450

300

| 150

150 |

1,550

1,400

1,730

1,580

1,790

1,640

191

b) enligt förslaget till aflöning sstat för år 1909:

Lön.

Förböjning

af lönen

Tjänst-

görings-

pennin-

Förhöjning

af tjänst- görings- penningarna

Orts-

tillägg.

Förböjning

af orts- tillägget

Summa.

gar.

efter

5 år.

10 år.

5 år.

10 år.

5 år.

10 år.

(

250

1,750

200

1,700

Postbetjänt........

800

—

; 300

150

1501

150

—

1,550

—

1,400

(

250

1,990

200

1,940

Förste postbetjänt.....

840

500

150

1,790

—

1,640

På det att aflöningarna enligt 1908 års stat måtte kunna inpassas i

det aflöningssystem, som för år 1909 föreslagits för ofri ga postfunktionärer,

hafva, såsom framgår af en jämförelse mellan dessa tabeller, tjänstgöringspenningar

och aflöningsförhöjningar likasom lönen upptagits till samma

belopp för alla postbetjänte, medan de Överskjutande aflöningsbeloppen

föreslagits skola utgå såsom ortstillägg. Denna åtgärd synes alldeles själffallen,

då ju de nu bestämda olika lönegraderna äro afsedda att utgå med

hänsyn till lefnadskostnadernas storlek å skilda stationsorter.

I fråga om aflöningsbeloppens uppdelande i lön och tjänstgöringspenningar

har kommissionen, hvad beträffar den personal, hvars aflöning

nu föreslås till omreglering — alltså samtliga funktionärer med undantag

af postbetjänte — ansett, att den del af aflöningen, som är att hänföra

till lön, i allmänhet bör något ökas. Någon bestämd proportion har

emellertid icke ansetts böra fastslås, utan hafva lönebeloppen bestämts till

hvad som skäligen ansetts böra å hvarje tjänst utgå. Därvid har hänsyn

tagits bland annat dels till de lönebelopp, som förekomma i statskontorets

och arméförvaltningens nya aflöningsstater, dels ock därtill, att lönen icke

bör för någon tjänsteman blifva lägre än för närvarande. Att för kvinnliga

tjänstemän i de högre aflöningsgraderna och för vaktmästare proportionen

mellan lön och tjänstgöringspenningar icke föreslagits så förmånlig

192

Tabell, angifvande slutaflöningen och skälfva lönen för nedannämnda befattningar

enligt 1908 års stat samt det procenttal, som utmärker förhållandet

mellan dessa belopp.

Befattning.

Slut-

avsnitt 185 Kontrollera mot PDF

aflöning.

Däraf lön

belopp.

procent.

I (Jeneralpoststyrelsen:

Byråchef............................

7,000

5,000

71-4

j Tjänsteman i 2:a graden....................

5,500

4,000

72-7

> > l:a » ....................

4,000

2,800

700

1 Förste vaktmästare......''.................

1,100

800

72-7

i Vaktmästare..........................

900

600

66-7

Vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

Postdirektör i Stockholm eller Göteborg.............

6,500

4,500

69-2

» > Malmö......................

6,200

4,200

67-7

Postmästare af l:a klassen...................

5,500

3,800

69l

> > 2:a > ...................

4,400

3,200

72-7

> » 3:e > ...................

3,800

2,800

73-7

» » 4:e > . . .................

3,400

2,600

76-5

Kontrollör...........................

4,000

3,000

75-0

Postexpeditör af l:a lönegraden.................

3,300

2,525

76-5

» » 2:a > .................

2,800

2,100

75-0

» > 3:e » .................

2,050

1,550

75-6

» > 4:e > .................

1,800

1,350

75-0

Postbetjänt > l:a » .................

1,750

800

45''7

» > 2:a > .................

1,700

800

47-1 i

> > 3:e > .................

1,550

800

51-0 |

» > -4:e > .................

1,400

800

57-1

193

Tabell, angifvande slntaflöningen och själfva lönen för nedannämnda befattningar

enligt den föreslagna staten för 1909 samt det procenttal, som utmärker

förhållandet mellan dessa belopp.

Befattning.

Slut-

Däraf lön

aflöning.

belopp.

procent.

Byråchef.....................

9,000

5,600

62-2

Distriktschef..................

8,000

5,000

62-5

Kamrerare och kontorschef; sekreterare och kontorschef; förste ak- tuarie och kontorschef; postmästare af klass 1 A ....

7,000

4,600

65'' 7

Postmästare af klass 1 B; öfverkontrollör..........

6,500

4,300

66-1

Intendent; kamrerare; sekreterare; postmästare af klass 2 A; förste

kontrollör...............

6,000

4,000

66-7

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; ombudsman; registrator; revisor;

postmästare af klass 2 B......

5,500

3,700

67-3

Postmästare af klass 3, manlig; kontrollör.......

5,000

3,400

68-0

> > > 4, > .............

4,600

3,100

67-4

Förste postexpeditör, » .........

4,200

2,900

69-0

Postexpeditör, » .....

3,800

2,700

71-1

Postmästare af klass 3, kvinnlig...............

3,400

1,900

55''9

» > » 4, » ................

3,100

1,800

58-1

Förste postexpeditör, > ..........

2,500

1,700

680

Postexpeditör, » ....

2,100

1,575

75-0

Eontorsbiträde, kvinnligt...............

1,600

1,200

75-0

Förste vaktmästare..............

1,400

1,200

85-7

Yaktmästäre.................

1,650

1,000

66''7

Förste postbetjänt.............

1,640

960

avsnitt 186 Kontrollera mot PDF

Postbetjänt...........

1,400

800

57-1

2442/o7. Postverkets löneregleringsJcommissiön.

194

som för öfriga tjänstemän, hvilkas aflöning nu skulle omregleras, har sin

grund däri, att, då lönen är grundläggande för pensionen, kommissionen

icke funnit sig kunna framlägga ett förslag, som skulle för ifrågavarande

tjänstemän medföra pensionsbelopp, öfverstigande hvad som med hänsyn

till förhållandena i andra verk kan anses skäligt.

Tabellerna å sid. 192 och 193 angifva för hvarje befattning slutaflöningen

och själfva lönen samt det procenttal, som utmärker förhållandet

mellan dessa belopp, dels enligt den nu gällande staten och dels enligt

kommissionens föreliggande förslag. Då kommissionen af förut anförda

skal ansett sig icke höra framkomma med något förslag till ny reglering

af postbetjäntes aflöning, har kommissionen icke heller i det särskilda

afseende, som rör förhållandet mellan betjäntes lön och tjänstgöringspenningar,

funnit sig böra föreslå någon annan ändring än en mindre

jämkning i förste postbetjäntes lön och tjänstgöringspenningar, hvilken

synts skälig i följd af tilläggsarfvodets utbytande mot fast aflöning.

Enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension af

den 11 oktober 1907 är det beträffande tjänst, med hvilken, jämte lön,

tjänstgöringspenningar eller ortstillägg äro förenade, hela lönen, som, där

ej särskildt pensionsunderlag blifvit i lönestaten fastställdt, skall tjäna

såsom underlag för bestämmande af pensionens belopp. Kommissionen saknar

anledning att i detta hänseende föreslå nagra särskilda bestämmelser

beträffande postverket.

§ 2.

Denna innehåller de allmänna bestämmelser, som ansetts böra stadgas

för åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och förhöjning däraf efter

viss tids fortsatt innehafvande af befattning.

Beträffande tjänstemans skyldighet att vara underkastad utvidgad

eller förändrad tjänstgöring eller förflyttning till annan tjänstgöringsort

eller annan befattning föreslås enahanda bestämmelser, som gälla för telegrafverkets

och statens järnvägars tjänstemän.

Eldigt nu gällande aflöningsreglemente för postverket uppbär

tjänsteman tjänstgöringspenningar endast för den tid, . han verkligen

tjänstgör eller åtnjuter semester. Det har synts kommissionen billigt,

att omförmälda förmån tillkommer tjänsteman äfven för den tuff han

på uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att utom sin tjänstgöringsort

göra iakttagelser i posttjänsten eller idka språkstudier, då ju

dylikt uppdrag fullgöres i tjänstens intresse och för öfrigt endast undantagsvis

förekommer. Vidare föreslås, att tjänsteman icke heller skulle

avsnitt 187 Kontrollera mot PDF

behöfva afstå ifrågavarande förmån för den tid, som åtgått för full

195

görande af de skyldigheter, Indika åligga honom såsom fullmäktig eller

revisor vid civilstatens pen siminrättning. En motsvarande bestämmelse

tinnes meddelad i atiöningsreglementet för tjänstemännen vid telegrafverket

och vid statens järnvägar.

Hvad förslaget innehåller angående tjänstemans aflöningsförmåner

under tjänstledighet för sjukdom öfverensstämmer med hvad för telegrafverkets

personal blifvit stadgadt.

Enligt nu gällande bestämmelser äger posttjänsteman, som i anledning

af sjukdomsförfall förordnats bestrida högre befattning, att åtnjuta de

med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar, mot

afstående af sina egna. Med det nu föreslagna aflöningssystemet skulle

bibehållandet af denna bestämmelse hafva till följd, att tjänsteman, som

erhölle dylikt förordnande, i åtskilliga fall blefve underkastad minskning i

aflöningen, medan i andra fall ersättningen blefve högre än som kan anses

skäligt. Kommissionens förslag i detta hänseende afser att undanröja

nämnda olägenhet och att verka reglerande beträffande vikariatsersätfningen,

hvilken vid vanligast förekommande förordnande, nämligen sådant å befattning

i närmast högre aflöningsgrupp, skulle blifva jämförelsevis obetydlig

(i de allra flesta fall 150 eller 200 kronor, för år räknadt).

I fråga om ersättningen vid förordnande under semester eller i anledning

af tjänsteresa hafva hittills rådt olika bestämmelser för generalpoststyrelsens

personal å ena sidan samt den vid distrikts- och lokalförvaltningarna

anställda personal å den andra, i det att styrelsetjänsteman

af stått egna tjänstgöringspenningar och i stället uppburit dylika, motsvarande

hvad för den högre tjänsten varit bestämdt, medan däremot dylik

aflöningsförbättring icke tillkommit annan tjänsteman. Kommissionen anser

icke skål till en dylik olikhet föreligga och föreslår därför att, i öfverensstämmelse

med hvad för telegrafverket numera bestämts, jämväl styrelsetjänsteman

skall hafva skyldighet att utan särskild ersättning mottaga

förordnande å högre befattning vid tillfällen, hvarom nu är fråga. Enahanda

skyldighet föreslår kommissionen böra, i öfverensstämmelse med

hvad som skett såväl vid telegrafverket som vid statens järnvägar, åläggas

tjänsteman, då fråga är om förordnande å tjänst, hvars innehafvare fullgör

uppdrag som fullmäktig eller revisor vid civilstatens pensionsinrättning.

Kommissionen har för afsikt att i det förslag till instruktion för

generalpoststyrelsen, som kommer att af kommissionen afgifvas, införa

bestämmelse därom, att den allmänna tillsynen öfver ärendenas gång inom

avsnitt 188 Kontrollera mot PDF

styrelsen, då general postdirektören begagnar sig af semester eller är frånvarande

på tjänsteresa, skall utöfvas af en utaf byråcheferna. Beträffande

196

rätt för denne byråchef att under tiden åtnjuta särskild ersättning åberopar

kommissionen de skäl, som anförts i betänkandet.

I § 3 innehållas de allmänna bestämmelser, som afses skola gälla

för erhållande af aflöningsförhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning.

Enligt nu gällande aflöningsreglemente kunna generalpoststyrelsens

tjänstemän, i olikhet med hvad som stadgats för de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anställda tjänstemännen, erhålla aflöningsförhöjning

äfven efter uppnåendet af den iefnads- och tjänsteålder, som medför rätt

till afgång från tjänsten med hel pension. Denna rätt bör enligt kommissionens

åsikt upphöra.

Hvad aflöningarna beträffar, har kommissionen föreslagit en sådan

skala, att i regel alla för en grupp tjänstemän förekommande aflöningsbelopp,

utom det högsta, återfinnas i närmast lägre grupp. Denna anordning

medför, att tjänsteman kommer i åtnjutande af aflöningsförhöjning

efter att hafva ett visst antal år åtnjutit samma aflöning, oafsedt hvilken

befattning han därunder innehaft. Befordran till högre tjänst skulle i och

för sig icke medföra högre aflöning i andra fall, än då den nya befattningens

begynnelseaflöning är högre än den aflöning, som den befordrade

vid befordringstillfället innehar, eller då denne uppburit slutaflöningen i

sin förra befattning minst 3 år. Härifrån äger dock^ undantag rum, då

postbetjänt befordras till förste postbetjänt; sådan befordran skulle fortfarande

såsom hittills omedelbart hafva aflöningsförhöjning till följd.

Enär tjänsteman, som af särskilda skäl söker förflyttning till lägre

befattning, icke rimligen bör i den nya befattningen erhålla mer än den

högsta därför bestämda aflöning, har stadgande därom införts i reglementet.

§ 4.

Enligt § 6 i det nuvarande aflöningsreglementet. äger den, som på

förordnande förvaltar ledig tjänst, att under tiden åtnjuta de med densamma

förenade aflöningsförmåner. Med nu gällande aflöningsförhållanden

har ett vakansförordnande medfört en viss ekonomisk fördel. Det synes i

hög grad önskvärdt, att så fortfarande blifver förhållandet, enär det eljest

vore att befara, att lämpliga tjänstemän icke alltid komine att anmäla sig

till dylika förordnanden. Kommissionen föreslår därför, att särskild ersättning

skall i nu ifrågavarande fall utgå med enahanda belopp som vid

förordnande i anledning af sjukdomsförfall.

197

§ 5.

Bestämmelserna i denna § äro desamma, som innefattas i nuvarande

avsnitt 189 Kontrollera mot PDF

§§ 8 och 9, med den ändring, som betingas däraf, att arfvode, uppdeladt

i lön och tjänstgöringspenningar, icke förekommer såsom aflöningsform i

den nya staten.

§ 6.

Lika med nuvarande § 7.

§ 7.

Kommissionen har förut vid frågan om aflöningarna utvecklat skälen

för billigheten af ortstillägg till en del af den personal, som är bosatt å

särskildt dyra orter.

Hvad förslaget innehåller om ortstillägg åt vissa tjänstemän af lägre

grad innebär, såsom förut blifvit nämndt, icke någon ändring af själfva

aflöningssiffrorna. Under § 1 liar påpekats, hurusom det är afsedt, att alla

postbetjänte af samma åldersklass skola hafva samma lön och samma

tjänstgöringspenningar, samt alla förste postbetjänte af samma åldersklass

likaledes samma lön och samma tjänstgöringspenningar, och att den Överskjutande

delen af aflöningen skall utgå såsom ortstillägg. Att denna

sistnämnda aflöningsform kommer att i en del fall utgå med högre belopp

efter vissa år har sin grund däri, att aflöningsförhöjningen (ålderstillägget)

för de nuvarande två högsta lönegraderna utgår med högre belopp än för

de två lägsta. Innehafvarne af den nuvarande lägsta lönegraden skulle

icke komma i åtnjutande af ortstillägg.

Emellertid kommer att beträffande ortstilläggen förefinnas den skillnad

mellan tjänstemän af högre grad och postbetjänte, att de förra blifvit,

efter telegrafverkets föredöme, indelade i två grupper, nämligen de som

åtnjuta 15 procents och de som åtnjuta 10 procents tillägg å den fasta

aflöningen, medan de senare af 1907 års riksdag blifvit indelade i tre

grupper, sålunda, att till en grupp hänföras betjänte i Stockholm med dess

förstadssamhällen eller vid malmbergssamhällena i Norrbottens län, till en

annan grupp betjänte, hvilka hafva station i Göteborg eller Malmö eller

som på grund af särskilda omständigheter anses böra i aflöningsvillkor

likställas med dessa, samt till en tredje grupp betjänte å orter, där lefnadskostnaderna

väl äro billigare än å de ofvan angifna platserna men dock

dyrare än å en del andra orter. Betjänte å sistnämnda orter utgöra en

fjärde grupp.

198

Utan att inlåta sig på frågan, huruvida dyrorternas indelning i två

grupper har större fog för sig än deras indelning i tre grupper, kan kommissionen

icke underlåta att framhålla lämpligheten däraf, att denna fråga

snarast varder ordnad efter samma principer för alla vederbörande postfunktionärer.

Det till tjänstemän af högre grad utgående ortstillägg har synts

kommissionen böra hänföras till lönen, i likhet med hvad som stadgats

beträffande ersättning för bostad och bränsle, dyrortstillägg och kallortstillägg

för tjänstemän vid statens järnvägar; därigenom skulle detsamma

avsnitt 190 Kontrollera mot PDF

få behållas under sjukdom. Hvad åter angår postbetjänte, har, då kommissionen

icke ansett sig böra föreslå någon förändring i sak i afseende å

deras aflöningsförhållanden, den del af aflöningen, som skulle utgå såsom

ortstillägg, föreslagits fortfarande böra hafva egenskapen af tjänstgöringspenningar.

§ 8.

Denna motsvarar nuvarande § 15 hvad beträffar tillägg till aflöningen

för de postbetjänte, som fullgöra förste postbetjäntsgöromål utan

att hafva vunnit befordran till ordinarie förste postbetjänte.

Till stöd för anvisande af dylikt tillägg åt vissa vaktmästare hos

generalpoststyrelsen har inom kommissionen anförts, hurusom en vid

hufvudpostkassan samt en vid hvartdera af frimärks-, persedel- och blankettförråden

tjänstgörande vaktmästare anlitas för mera ansvarsfulla göromål

än de öfriga.

§ 9.

I afseende å felräkningspenningar föreslår kommissionen följande

ändringar i nuvarande bestämmelser, hvilka återfinnas i § 11 af aflöningsreglementet.

Rättigheten för tjänsteman, som tjänstgör såsom kassör vid distriktsförvaltning,

att komma i åtnjutande af dylik förmån har ansetts böra

inskränkas till den, hvilkens årliga utbetalningar uppgå till minst 500,000

kronor.

För närvarande uppbär tjänsteman, som är anställd såsom kassör hos

postdirektör, felräkningspenningar till belopp af 300 kronor årligen. Den

betydande penningrörelsen vid de postkontor (Stockholm 1, Göteborg 1

och Malmö l), hvarest dessa kassörer nu hafva sin verksamhet, gör

det nödvändigt, att en särskild tjänsteman fortfarande anställes såsom

199

gemensam kassör för nämnda postkontors samtliga afdelningar; och det

synes billigt, att lian fortfarande får uppbära felräkningspenningar. Någon

nedsättning i deras belopp torde emellertid böra vidtagas med hänsyn därtill,

att han icke kommer att, såsom nu, fä någon befattning med öfriga lokala

postkontors kassaförhållanden. Beloppet har därför föreslagits till 180

kronor för år.

lill de postkontorst jänstcinän i öfrig!, som berättigas till felräkningspenningar,

anser kommissionen böra hänföras äfven de, som handhafva

utdelningen af postanvisningsmedel till brefbärare vid de postkontor, där

dylika medel af brefbärare utbäras till adressaterna. Beloppet af sådana

medel är högst betydande; hopsummerandet af den störa mängden postanvisningar

samt de kontanta medlens utlämnande skall försiggå inom en

för hvarje brefbäringstur bestämd, kort tidrymd, hvarigenom missräkning

lätt kan förekomma. Antalet tjänstemän, som handhafva dessa göromål,

är icke stort, enär postanvisningsmedels utsändande med brefbärare är

inskränkt till städerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

avsnitt 191 Kontrollera mot PDF

För närvarande äga endast sådana extra biträden, som antagits af

.generalpoststyrelsen, uppbära felräkningspenningar. Rätten att komma i

åtnjutande af denna förmån synes höra utsträckas till extra biträden, som

förordnats af distriktschef, enär dessa, hafva fullkomligt samma tjänstgöringsskyldighet

och göromål som de biträden, Indika antagits af styrelsen.

§ 10.

Lika med nuvarande § 12 med det tillägg, som betingas däraf, att

granskningen af en del af postkontorens räkenskaper föreslagits skola äga

rum vid distriktsförvaltnino-arna.

§§ 11 och 12.

Lika med nuvarande §§ 13 och 14, med tillägg däraf, att jämväl

de hos generalpoststyrelsen anställda tjänstemän af lägre grad (förste vaktmästare

och vaktmästare) skulle, såsom vid telegrafverket och statens järnvägar

är fallet, komma i åtnjutande af fri läkarvård och medikamenter.

§ 13.

I öfverensstämmelse med hvad som stadgats för telegrafverket och

sedan längre tid tillämpats vid statens järnvägar, har här föreslagits en

bestämmelse, enligt hvilken tjänsteman, som förordnats bestrida befattning

å annan ort än stationsorten, må komma i åtnjutande af hyresbidrag.

De här föreslagna bestämmelserna om semesters åtnjutande äro i

hufvudsak desamma, som nu äro gällande, med den skillnad, att för samtliga

tjänstemän, med undantag af dem, som berättigats till semester under

45 dagar, rätten att komma i åtnjutande af dylik förmån begränsats

under de första tre åren efter anställningen i ordinarie tjänst. En dylik

begränsning betingas af den allt mera framträdande svårigheten att anskaffa

lämpliga personer till vikarier för den stora mängd tjänstemän, soin äger

rätt till semester; och med hänsyn därtill, att befordran till oidinarie

befattning hädanefter kan äga rum vid jämförelsevis unga år, lärer ur

billighetens synpunkt intet vara att erinra mot den sålunda föreslagna

begränsningen.

§ 15.

Lika med nuvarande § 16.

§ 16.

Beträffande bestämmelserna om generalpostdirektörens pensionsrätt

bär kommissionen i det föregående uttalat sig.

§ 17-

Denna innehåller bestämmelse, att samtliga befattningar vid postverket

skola tillsättas medelst konstitutorial, under det att för närvarande

flertalet tjänstemän hos generalpoststyrelsen erhåller fullmakt å sina tjänster.

§ 18.

Kommissionen bär förehaft frågan om reglementets tillämpning vid

nå^on tidigare tidpunkt än den 1 januari 1909, men ansett en sådan åtgärd

komma att vålla alltför stora praktiska olägenheter till följd af de

vidtgående förändringar, som föreslagits.

Att för de tjänstemän vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

hvilka skulle komma att beröras af löneregleringsförslaget,. föreslå

avsnitt 192 Kontrollera mot PDF

ett dyrt.idstillägg för år 1908, har kommissionen, med hänsyn till riksdagens

vid upprepade tillfällen häfdade uppfattning i fråga om dyrtidstillägg

åt ifrågavarande tjänsteman, ej heller funnit lämpligt.

201

* i ,

Ofvergångsbestämmelser.

Under förutsättning, att en lönereglering för postverkets personal

kommer till stånd, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommissionens

förslag, samt att den nya aflöningsstaten träder i kraft den 1 januari

1909, blifva öfvergångsbestämmelser erforderliga. Kommissionen anser sig

böra här nedan angifva de grundsatser, hvilka enligt dess mening böra

vinna tillämpning vid ifrågavarande öfvergång.

Enligt nu gällande aflöningsreglemente äro tjänstemännen vid distrikts-

och lokalförvaltningarna indelade i vissa grupper; och äger tjänsteman

att komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning, sedan han en viss tid

innehaft en tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller närmaste grupp.

Dessa stadganden anser kommissionen lämpligen kunna läggas till grund

vid bestämmandet af begynnelseaflöningarna i den nya staten, sedan de

nuvarande tjänsterna hos generalpoststyrelsen samt de nya tjänsterna såväl

hos styrelsen som vid distrikts- och lokalförvaltningarna inpassats i gruppindelningen.

I stället för det nuvarande uttrycket tjänst, tillhörande samma

eller närmaste grupp har införts uttrycket tjänst, tillhörande samma

eller högre eller närmast lägre grupp, en ändring, som föranledts däraf,

att fall kan tänkas, då tjänsteman kommer att öfvertaga tjänst inom lägre

grupp än den närmaste.

Såsom i betänkandet förut anförts, hafva sedan åtskilliga år befattningar

under längre tid uppehållits på förordnande såsom en följd däraf.

att en af generalpoststyrelsens byråchefer tjänstgör såsom chef för postsparbanksbyrån

och att postinspektörerna ej äro uppförda på ordinarie

stat. Det har synts kommissionen rättvist och billigt, att de, som innehaft

dessa förordnanden, nu få räkna sig dem till godo i fråga om begynnelseaflöningen

i den nya staten. Enahanda förmån synes ock böra

tillkomma dem, som innehaft uppdrag att tjänstgöra såsom föreståndare

för filialpostkontor eller såsom förste postexpeditör, enär de befattningar,

som dylikt uppdrag afsett, äro att anse såsom särskilda tjänster, ehuru

desamma icke uppförts såsom sådana i staten förrän nu.

2442/07. Postverkets lönereglering skommission.

202

Vissa tjänsteman, som tillträdt befattning såsom postmästare eller

kontrollör före nu gällande aflöningsreglementes trädande i kraft, hafva

genom en särskild bestämmelse i samma reglemente tillförsäkrats bibehållande

af tidigare förmåner i afseende å ålderstillägg. Dessa tjänstemän

avsnitt 193 Kontrollera mot PDF

synas fortfarande böra åtnjuta sagda rätt.

För åtskilliga tjänstemän skulle öfvergången till den nya aflöningsstaten

medföra minskning i aflöning. Kommissionen har därför funnit

det nödvändigt föreslå, att tjänsteman skall beredas godtgörelse för sådan

minskning.

Emellertid är denna bestämmelse icke tillfyllest för att förebygga,

att åtskilliga tjänstemän blifva lidande på aflöningsregleringen. Ty för de

ordinarie skulle den icke hindra, att ernåendet af aflöningsförhöjning orättvist

blefve fördröjd, och de extra beröras icke af bestämmelsen i fråga.

Det nuvarande systemet har för postexpeditörer medfört den fördelen, att

slutaflöningen i de flesta fall nås omkring 10 år efter utnämningen till

ordinarie. Enligt nu föreliggande förslag skulle motsvarande aflöning af

manlig postexpeditör bekommas först flera år senare. Skulle nu tjänsteårsbeillkningen

börja först från den tid, då anställningen såsom ordinarie

blifvit vunnen, så blefve särskildt för en del af de äldre postexpeditörerna

den tidpunkt alltför långt framskjuten, då de kunde vinna den aflöningsförbättring,

som med förslaget afsetts, och de skulle komma i en väsentligt

ogynnsammare ställning än deras yngre kamrater. Ty medan extraordinarie-tiden

numera, genom inrättandet af ett stort antal nya postexpeditörst]änster,

nedbragts "till 6 å 7 år, uppgick samma tid ända till i slutet

på 1890-talet till 12 å 15 år. Den nu anmärkta oegentligheten kan

lämpligast afhjälpas genom bestämmelse, att tjänsteman, som före utgången

af år 1908 antagits till e. o. tjänsteman hos generalpoststyrelsen eller

e. o. postexpeditör, må i aflöningshänseende i vissa fall räkna sig till

o-odo en del af extra-ordinarie-tiden. Då kommissionen i det föregående

uttalat sig för inrättandet af postexpeditörstjänstcr till sådant antal,

att tjänsteman kan vinna ordinarie anställning omkring 5 år efter sitt

inträde i verket, har den retroaktiva bestämmelsen synts lämpligen kunna

omfatta så mycket af extra-ordinarie-tiden, som öfverskjuter 5 år, med

det kompletterande tillägg, att manlig tjänsteman skall äga att i postexpeditörsgraden

beräkna begynnelseaflöning af 2,200 kronor, eller samma

belopp, som nu i regel utgör lägsta aflöningen för sådan tjänsteman. Med

tillämpningen af nu angifna öfvergångsbestäinmelser skulle under de första

14 åren aflöningen för en postexpeditör, vid jämförelse med de nuvarande

förhållandena, ställa sig sålunda:

203

Enligt nu

Enligt korn-

gällande

missionens

Ökning.

Minskning.

grunder.

förslag. 1

Kr.

Under l:a året............ .

2,200

—

» 2:a > ............

2,200

—

» 3:e »...............

2,200

2,400

200

-r-

avsnitt 194 Kontrollera mot PDF

» 4:e »......

2,200

2,400

200

—

» 5:e >............

2,200

2,600

400

—

» 6:e >............

2,900

2,600

—

300

» 7:e j............

2,900

2,600

—

300

» 8:e » ............

2,900

—

» 9:e »..........

2,900

—

» 10:e j...........

2,900

—

> 11:0 >...............

3,300

3,200

—

100

» 12:e ».............

3,300

3,200

—

100

* 13:e ».............

3,300

3,200

—

100

» 14:e > . ..........

3,300

3,500

2C0

—

1 Härtill kommer i vissa fall ortstillägg.

Till innehafvare af de nya befattningarna såsom kontorsbiträden

torde komma att antagas en del af de kvinnliga funktionärer, som för

närvarande förrätta renskrifnings- m. fl. göromål hos generalpoststyrelsen

samt å postinspektionskontoren. Då några af dessa biträden nu åtnjuta

högre arfvode än den lägsta för kontorsbiträde föreslagna aflöningen, synes

åt styrelsen böra inrymmas rätt att undantagsvis tillerkänna kontorsbiträde

högre begynnelseaflöning än den för sådan tjänsteman i reglementet

angifna lägsta aflöning.

I aflöningsreglementet har införts bestämmelse om begränsning af

semestern åt vissa tjänsteman under de första tre åren, hvarunder de

innehafva ordinarie anställning. Denna begränsning synes icke böra tilllämpas

å dem, hvilna tilltrådt ordinarie anställning före 1908 års utgång.

Intendenten vid postverkets persedelförråd äger nu rätt till semester

under en och en half månad. Därest tjänstens nuvarande innehafvare

öfvergår på den nya staten, med öfvertagande af befattning såsom förrådsförvaltare,

synes han böra bibehållas vid sin nuvarande rätt uti ifrågavarande

hänseende.

204

I nu gällande aflöningsreglemente finnes icke infördt något stadgande,

enligt hvilket tjänsteman är skyldig underkasta sig lönereglering. Följaktligen

äger tjänsteman att kvarstå på 1908 års stat, om han så önskar.

Dock bör en viss tidpunkt bestämmas, före hvilken anmälan i sådant hänseende

skall göras. Med afseende å behöfligheten för den enskilde tjänstemannen

att med säkerhet kunna afgöra, huru hans aflöningsförhållanden

ställa sig enligt de äldre och de nya bestämmelserna, synes en tid af

två månader böra medgifvas honom, innan han behöfver besluta sig för,

huruvida han vill kvarstå å den äldre staten. Tidsfristen för anmälan

härom har därför utsatts till den 1 mars 1909.

På grund af hvad sålunda anförts föreslår kommissionen nedanstående

Öfvergångsbestämmelser.

§ I

För

de tjänstemän af högre grad, som innehafva tjänst vid 1908 års

slut och Indika med 1909 års ingång tillträda befattning å sistnämnda års

stat, skola i afseende å beloppet af begynnelseaflöningen vid sådant tillträde

tillämpas följande särskilda bestämmelser.

avsnitt 195 Kontrollera mot PDF

1. Ifrågavarande tjänsteman anses vara indelade i följande fem

grupper:

första gruppen: byråchefer och postdirektörer;

''andra gruppen: tjänstemän i 2:a graden hos generalpoststyrelsen och

postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: tjänstemän i Pa graden hos generalpoststyrelsen och

postmästare af 2:a klassen;

fjärde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

''femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer.

2. Tjänsteman äger tillgodoräkna sig den tid, som förflutit sedan

han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller högre

eller närmast lägre grupp. Följande i 1909 års stat uppförda nya befattningar

anses vid sådan beräkning vara fördelade på förenämnda grupper

sålunda, att

till första gruppen hänföres distriktschef;

till andra gruppen: kamrerare och kontorschef, sekreterare och kontorschef,

föi ste aktuarie och kontorschef, öfverkontrollör;

205

till tredje gruppen: intendent, kamrerare, sekreterare, förste kontrollör,

aktuarie, förrådsförvaltare, notarie, ombudsman, registrator, revisor;

till femte gruppen: förste postexpeditör.

8. Af Kungl. Maj:t utfärdadt förordnande för tjänsteman att vara

postinspektor anses likställdt med innehafvande af ordinarie tjänst, tillhörande

första gruppen.

Med innehafvande af ordinarie tjänst likställes äfven:

af generalpoststyrelsen utfärdadt förordnande för tjänsteman att bestrida

en tjänst, då sådant föranledts däraf, att tjänsteman af Kungl. Maj:t

förordnats bestrida byråchefsbefattning eller postinspektörsbefattning;

af generalpoststyrelsen utfärdadt uppdrag för tjänsteman att tills

vidare tjänstgöra såsom förste postexpeditör.

Likaledes anses uppdrag för tjänsteman att tills vidare vara föreståndare

för filialpostkontor likställdt med innehafvande af postmästaretjänst

i den klass, som kontoret kommer att tillhöra från 1909 års

början.

4. Tjänsteman, som innehaft anställning antingen såsom postmästare

af 4:e klass enligt 1902 års stat och i 1903 års stat hänförts till

lägre klass än deri 2:a eller såsom kontrollör å 1902 års stat, må, därest

han i föreskrifven ordning inträdt å 1903 års stat, äga att, jämväl vid

tillträdande af befattning inom grupp utöfver den närmast högre, med

undantag af den första, räkna sig till godo tjänstgöring efter anställningsåsom

postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat eller såsom kontrollör

enligt sistnämnda stat.

Hvad i detta mom. stadgas skall beträffande begynnelseaflöningen

för tjänsteman, som i samma mom. afses, äga tillämpning, jämväl om han

befordras efter 1909 års ingång.

§ 2.

För tjänsteman af lägre grad tillämpas aflöningsreglementets bestämmelser,

avsnitt 196 Kontrollera mot PDF

såsom om dessa varit gällande under hvars och ens föregående

tjänstgöringstid å ordinarie befattning.

§ 3.

Den, som vid 1908 års slut innehar ordinarie tjänst i generalpoststyrelsen

och med 1909 års ingång tillträder befattning, tillhörande

den i § 1 omförmälda femte gruppen, må i fråga om begynnelseaflöningen

vid sådant tillträde räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänst

206

göringen såsom e. o. tjänsteman, som öfverskjuta!» 5 år; och äger han,

därest fråga är om anställning såsom postexpeditör, vid sådan beräkning

utgå från 2,200 kronor såsom lägsta aflöning.

Den, som före 1908 års utgång antagits till e. o. tjänsteman i

generalpoststyrelsen eller till e. o. postexpeditör, må, i den mån generalpoststyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,

i fråga om begynnelseaflöning och aflöningsförhöjning såsom postexpeditör

räkna sig till godo så stor del af tiden för tjänstgöringen såsom e. o.

tjänsteman eller e. o. postexpeditör, som öfverskjuter 5 år; och äger

manlig tjänsteman att vid sådan beräkning utgå från 2,200 kronor såsom

lägsta aflöning.

§ 4.

Därest tjänsteman vid tillträdande af 1909 års aflöningsstat skulle

komma att i fast aflöning och ortstillägg erhålla lägre inkomst än det belopp,

hvartill lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg och dyrtidstillägg

å hans tjänst under år 1908 och provision å samma tjänst under år 1907

sammanlagdt uppgå, äger han att såsom personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna

uppbära skillnaden, intill dess afiöningen stigit till

samma belopp.

§ 5.

Undantagsvis må begynnelseaflöningen för kontorsbiträde bestämmas

till högre belopp än den för sådan tjänsteman i aflöningsregleinentet angifna

lägsta aflöning.

§ 6-

Därest den nuvarande intendenten vid postverkets persedelförråd

ingår på 1909 års aflöningsstat, med öfvertagande af befattningen såsom

förrådsförvaltare, äger han fortfarande att åtnjuta semester af 45 dagar

årligen.

Den i aflöningsregleinentet för vissa tjänstemän angifna begränsningen

af semestertiden till 15 eller 8 dagar under de första 3 kalenderåren,

hvarunder tjänsteman innehar ordinarie anställning, tillämpas icke

beträffande tjänsteman, som tillträdt ordinarie tjänst i verket före 1908

års utgång.

207

§ 7.

Vid postverket anställd tjänsteman, som vid 1908 års utgång innehar

befattning å 1902 års eller 1908 års aflöningsstat, är skyldig ingå på

1909 års aflöningsstat, såvida han icke före den 1 mars 1909 förklarar,

att han ej är villig underkasta sig de villkor och bestämmelser, soin äro

stadgade för sådant inträde. Till tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt

avsnitt 197 Kontrollera mot PDF

afgifvit dylikt förklarande, skola aflöningsförmåner utgå enligt för

honom förut gällande grunder.

§ 8.

De med en befattning förenade sportler och öfriga extra inkomster

tillfalla i allmänhet den, som bestrider befattningen, men åtnjutas af

tjänstens ordinarie innehafvare äfven för den tid, då han åtnjutit semester

eller för beredande af semester bestridt högre befattning, eller under den

tid, som han på uppdrag af generalpoststyrelsen användt för att utom sin

tjänstgöringsort göra iakttagelser i posttjänsten eller idka språkstudier eller

som åtgått för fullgörande af de skyldigheter, Indika ålegat honom såsom

fullmäktig eller revisor vid civilstatens pensionsinrättning.

Kommissionen anser sig böra framhålla, att, därest allmänt dyrtidstillägg

fortfarande såsom hittills skulle utgå till vissa tjänstemän vid ämbetsverken,

sådan förmån rättvisligen bör tilldelas motsvarande å postverkets

öfvergångsstat kvarstående tjänstemän.

Slutligen får kommissionen, med stöd af hvad som medgifvits beträffande

statens järnvägar, uttala önskvärdheten af en bestämmelse,

att Kungl. Maj:t må meddela erforderliga föreskrifter

beträffande innehafvare af sådana nu befintliga

befattningar, hvilka föreslagits skola indragas eller väsen

t lig t förän dra s.

208

VII. Förslag

till

utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1909.

ron

A. Aflöning».

1. Generalpoststyrelsen:

Generalpostdirektören..................

15,000

—

3 byråchefer (8,000—9,000 kr.) förslagsvis......

27,000

—

6 kontorschefer (5,000—7,000 » ) > ......

39,000

—

2 intendenter (4,600—6,000 > ) > ......

12,000

—

1 kamrerare (4,600—6,000 > ) » ......

5,500

—

3 sekreterare (4,600—6,000 » ) » ......

15,000

—

2 aktuarier (4,200—5,500 » ) > ......

9,200

—

1 förrådsförvaltare (4,200—5,500 » ) > ......

5,500

—

4 notarier (4,200—5,500 » ) > ......

18,400

—

1 ombudsman (4,200—5,500 > ) > ......

4,600

—

1 registrator (4,200 —5,500 » ) » ......

5,000

4 revisorer (4,200—5,500 > ) » ......

21,000

—

18 förste postexpeditörer, manliga (3,200—4,200 kr.) förslagsvis

68,400

—

10 postexpeditörer, > (1,800—3,800 > ) »

32,000

—

19 > , kvinnliga (1,500—8,100 » ) »

34,200

—

12 Jcontorsbiträden, > (1,060—1,600 > ) »

13,500

—

1 förste vaktmästare (1,280—1,400 » ) >

1,400

—

18 vaktmästare (1,140—1,650 resp. 1,770 » ) >

23,100

—

Ortstillägg, förslagsvis..................

20,000

—

Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning, ni. m., för- slagsvis ........................

40,000

—

409,800

Transport

—

409,800

—

209

Kronor.

Transport

409.800 |—i

2. Distrikt»- och lokalförvaltningarna:

avsnitt 198 Kontrollera mot PDF

6 distriktschefer (7,500—8,000 kr.) förslagsvis

9 postmästare af klass 1 A (5,500—7.000 » ) >

19 » > > 1B (5,000—6,500 > i >

11 öfvcrkontrollörer (5,000—6,500 > ) >

16 postmästare af klass 2 A (4,600—6,000 » ) >

6 förste kontrollörer (4,600—6.000 > ) >

29 postmästare af klass 2 B (4,200—5,500 » ) >

50 kontrollörer

101 postmästare af klass 4

J manlig 3,800—5,000 kr. |

''{kvinnlig2,900—3,400 > f

(3.800—5,000 > ) >

(manlig 3,500—4,600 » |

[kvinnlig 2.700—3,100 > j

147 förste postexpeditörer, manliga (3.200—4,200 > ) >

25 > > , kvinnliga (1,900—2,500 » ) >

725 postexpeditörer, manliga (1,800—3,800 > ) >

191 > , kvinnliga {1,500—2,100 • ) »

12 kontor »bitr (klen, » (1,060—1,600 » ) >

450 förste postbetjänte (1,340—1,640 > ) >

1,350 postbetjänte (1,100—1,400 resp. 1,640 > ) »

Ortstillägg, förslagsvis..................

Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning, m. in., förslagsvis

.....................

3. Ofri ga anslag:

| Arfvoden vid poststationer, förslagsvis.......

» åt frimärksförsäljare, » ...........

j Gratifikationer m. in. åt tjänstemän............

| Understöd åt personer, som äro eller varit anställda vid post

48.000 jl)

64.200 -

119.000!

56.500 |- 92,100 j

36.

000 j154,

500 -

379,600 |-

240.000 |-

448.000 j

588,

200 I

62.

500 I1,

952,700 !-

352.000 -

13.000 -

693.000 - 1,725,000 !-

530.000 j

verket eller anlitats i dess ärenden

Transport

1,970,000 j 9,524,800 i

1,640,000

52.000 j—|

20.000 j—|

20,000 — 1,732 000 j

! 11,666,100 |— i

11.666.100 L.

0 Häri innefattas äfven särskilda arfvoden till 3 postmästare.

2 42/07. Postverkets löneregleringskommission.

Kronor.

Transport

B. Öfvergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

2 byråchefer, förslagsvis . . .

1 tjänsteman i 2:a graden 3 • • ■

17 tjänstemän i l:a >

Arfvoden åt extra tjänstemän

Afgå under A. upptagna aflöningar . . .

Återstod

1 kammarskrifvare................

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

14.000 — I

5,500 ■

60.000 —

_ 30,000 1—|

109,5001—|

76,900 j—

32,600 j

1.600 -

i kontrollör

C. Pensioner.

Tjänstemän, som erhållit afsked........

Tjänstemän, som skadats under tjänsteutöfning . .

Aflidne tjänstemäns änkor och barn.......

I). Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg............

> » landsväg jämte lokala transporter

11.666,100 |

34,200 i

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Provi- sions- er8 ält- ning.

;

•

3.000

1,000

900

—; 4.900

2,550

850

—

700

—| 4,100

—

2,100

—

700

—

700

3,500

—

2,100

—

700

500

3,300

—

= ; 15,800

—

förslagsvis . ■

20,000

I----L- .

35,800

—

|— 179.600

ISO

2,775

-j 3,650,0001- - 1,580,000 |-

avsnitt 199 Kontrollera mot PDF

70.000

—! 182,555

Transport

— |—| 5.230,000 I—| 11,918,655

211

ron

Transport

5,230,000

11,918,655

Postbefordran sjöledes:

mellan Sveriges fastland och Gottland..........

85,000

—

> öfriga inrikes orter...............

100,000

—

> Sverige och Tyskland..............

265,000

—

» » » Danmark..............

16,000

—

» » » Finland .............

25,000

—

> » samt Storbritannien pcb Amerika ......

14,000

—

505,000

Transitersättning åt främmande postverk........

—

100,000

—

5,835,000

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspenningar..................

—

70,000

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet..........

—

75,000

—

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å lands vägs- postlinje ...................

250,000

Öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé

eller å landsvägspostlinje............

60,000

Uniformsbeklädnad . ..............

—

315.000

—

Sjukvård m. m................

—

25,000

—

Undervisningskurser................

—

10,000

—

Posthusens underhåll................

—

50,000

—

Hyror för postlokaler................. .

—

270,000

—

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.....

—

340,000

—

Tillverkning af frankotecken............

—

240,000

—

Inköp och underhåll af inventarier..........

—

225,000

—

Blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m......

—

340,000

—

Förbrukningsartiklar..................

—

170,000

—

Telefonafgifter och telegramporto..........

—

20,000

—

Diverse utgifter...............

—

27,000

—

2,487,000

15,000

F. Oförutsedda utgifter .......

—

0. Afkortningar och restitutioner, förslagsvis . . .

—

19,345

—

H. Nybyggnader ..................

—

65,000

Summa

—

20,340,000

—

212

Förteckning öfver pensionsstat

r o

n o r.

Tjänstemän, som erhållit afsked ur postverkets tjänst:

F. d. postmästaren P. C. Billing....................

1,500

> postmästaren J. Bergdahl.....................

900

—

> byråchefen L. A. 0. Hiibner...................

2,600

—

» postbetjänten L. J. Eriksson...................

200

—

» vaktmästaren J. E. Ström....................

675

—

> postbetjänten A. Andersson....................

200

» intendenten A. L. Ström.....................

2,200

—

> postbetjänten C. G. Lindahl....................

200

> postbetjänten J. P. Aberg....................

300

—

> postbetjänten J. P. Knutsson...................

300

> postexpeditören J. P. Deeander . .................

700

—

» förste vaktmästaren J. P. Atterling................

500

—

avsnitt 200 Kontrollera mot PDF

> postmästaren A. Montell.....................

1,500

—

» postbetjänten J. 0. Holmgren...................

300

—

» postbetjänten G. Hedberg.....................

300

—

> postbetjänten C. G. Carlsson...................

300

—

> postbetjänten J. Sollén......................

300

—

» postbetjänten P. N:son Holm...................

200

—

» postexpeditören H. A. Lagerström.................

800

—

> matrosen och långlotsen å postångfartyget »Öland» E. Wicklnnd . . .

300

—

> postbetjänten S. Persson.....................

300

—

» postbetjänten C. J. Skärström...................

300

—

» postbetjänten J. Olsson......................

300

—

> postbetjänten C. J. T. Prolin...................

300

—

> postbetjänten C. Andersson....................

600

—

> postmästaren P. 0. Dahlqvist...................

1,350

—

» postmästaren F. W. Oldenbnrg..................

1,050

—

Transport

18,475

—

213

r o

n o r.

Transport

18,475

F. d. postbetjänten M. Eriksson ....................

SOU

—

> postmästaren A. M. Ohristensson.................

1,500

—

» postbetjänten A. Bengtsson....................

300

—

> postbetjänten N. A. Vållberg ...................

300

> postbetjänten N. Nilsson.....................

300

» postbetjänten J. A. Johansson...................

300

—

» postbetjänten S. Jansson.....................

600

—

» postbetjänten N. Håkansson....................

600

—

> postbetjänten J. F. Carlsson....................

600

—

» postmästaren C. 0. TJlfsparre...................

1,850

—

> postbetjänten P. J. Mentzer....................

300

—

> postbetjänten 0. Hansson Lindgren................

600

—

| » postbetjänten A. Cronwall ....................

300

j > postbetjänten P. 0. Svärd................... .

600

—

> postbetjänten J. Y. Magnusson..................

600

—

> postmästaren J. A. Lindqvist...................

3,000

—

» postbetjänten A. Brissander....................

600

> postmästaren P. H. Pyhlson ...................

2,550

—

> postbetjänten K. Svensson . ...................

600

—

> postmästaren J. E. Möllerberg...................

2,400

—

> vaktmästaren P. AV. Sidvall...................

675

:—

» postmästaren J. A. Strömberg...................

2,400

—

> postmästaren F. N. AVigandt...................

2,100

—

» postbetjänten J. P. Ekelund...................

600

—

» postmästaren G. AV. Adler....................

3,000

—

> postmästaren L. F. EliEeson....................

1,950

—

» postbetjänten L. Jansson.....................

600

—

» postbetjänten 0..F. Svensson...................

600

—

> postexpeditören F. L. Gustafsson.................

1,950

—

avsnitt 201 Kontrollera mot PDF

> postbetjänten C. F. Eklund....................

600

> postbetjänten A. "W. Stenwall...................

600

—

> postmästaren B. J. Geijer.....................

2,550

—

> postbetjänten P. E. Sjöberg................... .

600

—

> postbetjänten J. Bergstrand....................

600

—

j postmästarén C. T. Sjöbäck....................

3,200

—

Transport

58,200 —

214

3?. d. vaktmästaren E. Zetterlund . .

» aktuarien B. E. T. Eriman . .

» postmästaren L. Cederborg . .

> postbetjänten C. O. Andersson

j postmästaren C. E. Elodman

> postmästaren F. L. Svenonius .

» postmästaren C. S. Ekelund . .

> postexpeditoren J. T. "Wlnroth .

» postbetjänten C. M. Berg . . .

» postbetjänten A. Sjörén ....

» postbetjänten P. E. Holmqvist

> postbetjänten J. Sandberg . .

» postmästaren P. Svenson . . .

» postmästaren T. Torbiörnsson .

» postbetjänten J. 0:son Hedman

> kassören E. A. Barthelson . .

> postbetjänten C. A. Svensson .

» postbetjänten N. E. Appelgren

» postbetjänten F. Jansson . . .

j > postexpeditoren C. A. T. Schön

> postbetjänten G. Johansson . .

> postbetjänten P. I. Pettersson .

« postmästaren IT. F. Zachrisson .

» postbetjänten A. J. Andersson .

> postmästaren G. ~W. T. Hagelin

J > postmästaren C. G. E. Myrsten

> postmästaren P. G. Westberg .

« postbetjänten C. E. Sågström .

» postbetjänten O. Bandqvist . .

» postdirektören C. H. Westman

> postbetjänten J. Forsberg . . .

> postmästaren O. A. L. Montell

» postmästaren J. Bergras . . .

> postbetjänten A. G. Carlsson .

j > postbetjänten J. Andersson .

Transport

K i

n o r.

58,200

600

2,800

3,200

600

3,800

3,200

3,800

2,525

600

3,800

2,600

600

4,000

600

2,525

600

3.800

600

2.800

2,600

2,800

600

4,500

600

3,200

600

—

124,150

215

r o

n o r.

Transport

124,150

F. d. postbetjänten G. Lind......

600

» postmästaren J. Victoria............

2,800

• » postbetjänten C. M. Åkerblom......

600

» postbetjänten L. M. Johansson........

600

> matrosen å postångfartyget »Öland» A. P. Holmstedt . .

200

» postmästaren B. E. Moberg.....

2,800 i —

» postbetjänten J. Olsson........

600

» postbetjänten P. D. H. Olander.....

600

> postbetjänten N. A. Johannisson ....

600

■_

» postbetjänten G. 0. Schelin.....

600

» postmästaren C. 0. W. Söderström........

3,200

» postmästaren E. A. Linders.....

3,200

» postbetjänten A. T. Bosenqvist..........

600

—

» postbetjänten G. J. Carlsson .....

600

> postbetjänten A. M. L. Carlsson.........

600

1 » postbetjänten J. Andersson............

600

avsnitt 202 Kontrollera mot PDF

> postbetjänten J. A. Johnsson............

600

» postmästaren C. 0. Lindberg............

3,800

—

1 » postmästaren N. Svensson ............

2,600

» postbetjänten J. N. Segrén.............

600

j > postbetjänten 0. V. Ekman...........

600

—

1 > postmästaren C. J. Martinell..... ....

1,950

» postmästaren E. G. T. Björkman...........

2.600

i > postbetjänten A. W. Åberg......

600

—

» postbetjänten J. S. Olausson.............

600

> postbetjänten S. Hallgren........

600

—

» postbetjänten P. A. Andersson......

600

| > postmästaren G. E. G. Aurell . . .

3,200

| » postbetjänten G. Hejdenberg.......

600

—

» postbetjänten P. Östberg.....

600

» kontrollören F. Amnér........

3,000

> kassören H. F. Westman........

4,000

> kontrollören A. F. Elmstein......

3,000

» postbetjänten 0. Olofsson ....

600

» postbetjänten A. Stenborg......•

600

—

Transport

173,700 |

-| |

216

n o r.

Transport

173,700

F. d. postbetjänten G. W. Lindberg...................

600

—

» postbetjänten C. Carlsson.....................

600

—

» postmästaren C. G. Ifvarsson...................

2,900

—

» postbetjänten B. J. Bengtsson..................

600

—

» postbetjänten C. E. Dahlgren...................

600

—

> postbetjänten C. Gr. Andersson..................

600

—

179,600

—

Tjänstemän, som skadats under tjänsteutöfning:

Postbetjänten J. G. Sandvall......................

135

—

Postbetjänten J. B. Åsbrink......................

—

180

—

Aflidne tjänstemäns änkor och barn:

Åflidne postinspektoren i Jönköping Neiglicks dotter Augusta Sofia.....

—

» extra postiljonen Magnus Sjöqvists änka Catharina Johanna Jans-

dotter, så länge hon lefver ogift...............

200

—

» förre béfälhafvaren å postångfartyget »Sofia» G. A. Höggrens änka

Jenny Helena Regina Höggren, född Göhle, så länge hon lefver ogift

400

—

» postföraren Alban Anderssons änka Carolina Andersson, född Falk,

så länge hon lefver ogift.................

100

—

» postföraren Erik Jonas Åkerbergs änka Catharina Christina Åkerberg,

född Olsdotter, så länge hon lefver ogift...........

200

—

> postbetjänten Sievert P:son Gjärsvalls änka Annika Gjärsvall, född

Henriksdotter, så länge hon lefver ogift...........

300

—

» förre styrmannen å postångfartyget »Sofia» K. A. Hammarbergs änka

Angusta Charlotta Hammarberg, född Holm, så länge hon lefver ogift

300

—

> postbetjänten S. Z. Abramssons änka Mina Johansdotter Abramsson,

så länge hon lefver ogift..................

300

—

och makarnas fyra minderåriga barn Beda Vilhelmina, Ebba Inge- borg, Sigrid Amalia oeh Johannes till hvart och ett, till dess det

avsnitt 203 Kontrollera mot PDF

uppnått en ålder af aderton år, 100 kronor..........

400

» postbetjänten Jöns Olssons änka Carolina Olsson, född Vildman, så

länge hon lefver ogift....................

500

2,775

Summa kronor

—

182,555

—

217

, ^träffande beloppen af de anslag, som finnas upptagna i förestående

förslag till utgiftsstater för postverket, får kommissionen anföra följande.

A. Aflöningar.

11 1[nuvarande stater äro aflöningarna upptagna såsom fasta anslag men

alderstilläggen såsom förslagsanslag. Med de af kommissionen föreslagna

grunder för aflöningarna kan den gamla uppställningen icke bibehållas,

utan maste aflöningarna upptagas såsom förslagsanslag. Någon olägenhet

uppkommer icke härigenom, lika litet som någon sådan följt af den nuvarande

anordningen att ålderstilläggen utgått såsom förslagsanslag.

I statforslaget hafva, med tillämpning af de i aflöningsreglementet och

ofvergångsbestämmelserna angifna grunder, aflöningarna för de särskilda

befattningarna upptagits med de belopp, till hvilka man, med hänsyn till

kända personalförhallanden, ansett sig kunna beräkna desamma. Då emel101

tid beloppet af den aflöning, som skall utgå å hvarje befattning, ärbe

rm. -°m V mrer att erhålla befattningen, men i åtskilliga

afl detta naturligtvis icke kan nu afgöras, komma de blifvande verklga

aflöningarna att förete vissa afvikelse]- från i staten angifna belopp.

Det torde dock fa antagas, att de senare icke skola behöfva öfverskridas.

oasom arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in är

detta1'' Ufpfördt ett anslag å 40,000 kronor. Från

biträde k”Uf i gar ,arfvoden ät generalpostdirektörens ställföreträdare, åt

, , . 1 fartygsfrågor, sortermgsbiträden cell tillfälliga biträden samt i

anledning af semester. b

befattning? ^önmgsstaten utgår aflöningen å postexpeditörs

befattning

i hvarje särskild lönegrad med samma belopp, vare sig be

anordnfn”

^iar “anllg elle.r kvmnlig innehafvare; och hafva med denna

.... 0 ° extia ordinarie tjänstemännen kunnat befordras i tur efter

tjanstear, utan hänsyn till kön. Då enligt nu föreliggande försko- aflöning™

aro bestämda till olika belopp"** manliga^ch för kvinnliga

/07. I ostverkets lönereglering skommission. gg

218

postexpeditörer, kan den nuvarande ordningen i afseende å befordran

icke utan vidare tillämpas. Det i staten uppförda antalet manliga och

kvinnliga tjänster är visserligen så fördeladt, att vid ingången af år 1909

befordran skulle vinnas af de e. o. postexpeditörer, som då borde erhålla-

ordinarie anställning i enlighet med den af kommissionen uttalade

åsikten, att extra-ordinarie-tiden, bör begränsas till 5 år. Men oförutsedda

avsnitt 204 Kontrollera mot PDF

förhållanden kunna dock medföra rubbning i dessa beräkningar;

och på det att anledningar till orättvisa i afseende å befordran åt

de manliga och kvinnliga e. o. postexpeditörerna må förebyggas, hemställer

kommissionen,

att generalpoststyrelsen måtte bemyndigas att vidtaga

erforderlig mindre jämkning af antalet af de olika

slagen af postexpeditörstjänster, dock att sammanlagda

antalet, 945, icke må öfverskridas.

Under distrikts- och lokalförvaltningarna har såsom ortstil lägg uppförts

ett belopp af 530,000 kronor; och beräknas däraf på tjänstemän af

höo-re grad 180,000 kronor och på tjänstemän af lägre grad 350,000 kronor.

Med det förra beloppet skulle beredas ortstillägg åt vederbörande tjänstemän

i enlighet med kommissionens uttalande å sid. 148—149. Det senare

beloppet innefattar ortstillägg åt förste postbetjänte och postbetjänte enligt

samma grunder, som redan nu äro gällande för detta slag af funktionärer,

med den mindre jämkning beträffande orterna, som numera visat sig

nödig.

Såsom arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning va. in. vid

distrikts- och lokalförvaltningarna har upptagits ett belopp åt 1,970,000

kronor, hvari innefattas flera förutvarande anslag, som kommissionen ansett

böra hänföras under en och samma rubrik.

Däri ingå sålunda utaf de i 1908 års stat uppförda anslagen följande:

Anslag

till aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna

.............kr. 810,000:

För år 1907 har utgiftssumman i

staten upptagits till 835,000 kronor, medan

utgifterna för samma år motses skola

uppgå till något öfver 1,000,000 kronor.___________

Transport kr. 810,000: —

219

Transport kr. 810,000: —

I staten för 1908 har, såsom nyss

omnämnts, anslaget uppförts med 810,000

kronor, hvilken summa synts kommissionen

väl låg att oförändrad ingå i staten för 1909.

Äfven om från anslaget afföras arfvoden

till de extra biträden, som vid 1908 års

utgång skulle befordras till i staten uppförda

nya postexpeditörsbefattningar, lärer

dock — med hänsyn till arfvodesförhöjningar

samt rörelsens allmänna ökning

och därmed uppstående behof af nya biträden,

m. m. — anslaget icke blott icke

kunna minskas, utan tvärtom kräfva förhöjning,

som af kommissionen beräknats

tlU.................kr. 90,000: — pr. 900,000: —

Andag till arfvoden åt extra postbetjänte och till

hushyresbidrag för en del beijänte.

I hvad anslaget afser hushyresbidrag, anser kommissionen,

att denna förmån, som grundar sig på äldre

bestämmelser och åtnjutes af några få postbetjänte samt

belöper sig till 75 kronor för år, bör, med hänsyn till

hvad som blifvit förklarad t genom Kungl. brefvet den 31

avsnitt 205 Kontrollera mot PDF

maj 1889, upphöra redan med 1907 års utgång.

Det erforderliga antalet extra postbetjänte beräknas

för år 1909 till omkring 740 med ett genomsnittsarfvode

af 1,000 kr. för år; och skulle härför sålunda för

år 1909 kräfvas ett belopp af . . ..........pr_ 740,000:_

Traktamenten för tjänstemän i järnvägspostkupé

och Traktamenten åt postbetjänte

upptagas för närvarande i omkostnadsstaten,

där desamma äro för år

1908 beräknade, de förra till.....kr. 160,000: —

och de senare till............ 380,000:_

eller tillhopa kr. 540,000: —

Transport kr. 540,000: — kr. 1,640,000: —

220

Transport kr. 540,000: — kr. 1,640,000: —

Med hänsyn till den föreslagna gemensamma

benämningen tjänstemän för

båda slagen funktionärer, behandlar kommissionen

dessa anslag i ett sammanhang.

Af sagda anslag utgå resetraktamenten

till tjänstemän och betjänte för resor

i järnvägspostkupé och med sjöpostexpedition

äfvensom till landsvägspostiljoner.

Dessa traktamenten kunna i staten för år

1908 beräknas ingå med kr. 230,000: —

Vidare utgår däraf till

förenämnda tjänstemän och

betjänte ersättning för

öfverliggningslokaler åvändeller

öfverliggningsort, för

år 1908 beräknad till omkring

......... » 45,000: — kr. 275,000: —

Nyssnämnda resetraktamenten och

ersättning för öfverliggningslokaler böra

bibehållas å omkostnadsstaten, men den

återstående delen af anslaget, för år 1908

beräknad till.............kr. 265,000:

och afsedd till aflöningar under sabbatsledighet

och semester åt postbetjänte

äfvensom vid vikariat i följd af sjukdom

samt såsom aflöning åt tillfälligt anlitade biträden

för postbetj äntgöromål, öfverföras till

det såsom hufvudrubrik här anförda anslag.

För år 1909 erfordras ytterligare ■ kr. 35,000: — kr.

Till detta anslag torde slutligen böra läggas

dels det belopp, som utaf anslaget till oförutsedda

utgifter utgår såsom ersättning åt vikarier vid sjukdomsförfall

för ordinarie tjänstemän (ersättning i dylika fall

till vikarier för ordinarie postbetjänte har, såsom ofvan

nämnts, utgått af traktamentsanslaget) och som för år

1907 utgör omkring 13,000 kronor och för år 1909 kan

beräknas till............... •_•__• kr.

300,000: —

20,000:

Transport kr. 1,960,000: -—

i 21

Transport kr. 1,960,000: —

dels ock den kostnad, som uppstår genom den extra

biträdena nyligen medgifna rätten att under sjukdom behålla

eu del af arfvodet, eu kostnad, som för år 1909

beräknas till omkring...............kr. 10,000: —

Härigenom skulle anslaget i fråga komma atf uppgå

till det i staten upptagna beloppet . .........kr. 1,970,000: —

och, med ernående af större konsekvens än för närvarande,

avsnitt 206 Kontrollera mot PDF

i sig innefatta alla anslag till aflönande af extra tjänstemän

vid distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ofvan omförmälda resetraktamenten återfinnas i 1909 års stat under

rubriken omkostnader och hafva för sagda år af kommissionen beräknats

till 250,000 kronor.

Det till öfverliggningslokaler erforderliga anslaget har jämväl upptagits

under nyssnämnda rubrik, eldigt en af generalpoststyrelsen gjord

beräkning.

Anslaget till aflönande afl poststationsföreståndare

upptages i staten för 1908 med . . . . . .''.....kr. 1,450,000: —

till hvilket belopp bör för år 1909 läggas dels be

löpande

ersättning för upphörd frimärksprovision, beräknad

till omkring..................kr. 110,000: —

dels ock erforderliga medel för aflönande af nya

poststationer och för arfvodesförhöjning åt äldre poststationsföreståndare,

för hvilka ändamål — äfven om hänsyn

tages därtill, att en del större poststationer skulle

komma att ersättas med postkontor och arfvode!! vid

dessa poststationer sålunda besparas — ökningen icke

torde kunna sättas lägre än.............kr. 80,000: —

hvarigenom anslaget skulle uppgå till........kr. 1,640,000: —

Anslaget i fråga, som jämväl innefattar vid poststationerna utgående

biträdesanslag, synes lämpligen böra benämnas arfvodm vid poststationer.

Såsom arfvoden åt frimärksförsäljare i stället för till dem nu utgående

rabatt synes böra bestämmas en ersättning af 2 proc. å inköpta

frankoteckens värde. Enligt gjorda beräkningar torde i 1909 års stat böra

härför uppföras ett anslag af 52,000 kronor.

Anslaget till gratifikationer in. in. åt tjänstemän synes böra utgå med

oförändradt belopp, 20,000 krono!''.

222

I staten har uppförts ett nytt anslag af 20,000 kronor, från hvithet

skulle utbetalas understöd åt personer, hvilka äro eller varit anställda vid

postverket eller anlitats i dess ärenden (poststationsföreståndare, landtbrefbärare

in. fl.; jfr sid. 175 o. f.).

B. Öfvergång-sstat.

Den af kommissionen föreslagna genomgripande förändringen af

postverkets organisation kan helt naturligt icke fullständigt genomföras på

en gång, utan kräfver en viss öfvergångstid. Innehafvarne af de ordinarie

befattningar, som äro afsedda att indragas, måste antingen bibehållas

å sina nuvarande tjänster, med skyldighet att förrätta det arbete, som kan

beredas dem, eller erhålla tillfälle att i den nya organisationen vinna

annan anställning eller ock sättas på indragningsstat. Billigheten fordrar

också, att vid öfvergången tages all skälig hänsyn till de extra tjänstemännen,

så att möjlighet beredes åtminstone en del af dem att tills vidare

kvarstanna i verket.

Så länge de å öfvergångsstaten upptagna tjänstemännen kvarstå, böra

avsnitt 207 Kontrollera mot PDF

en del nya befattningar hållas obesatta och motsvarande aflöningar inbesparas.

Hvad först beträffar generalpoststyrelsen, så hafva därunder uppförts

aflöningar till 2 byråchefer, 1 tjänsteman i andra graden och 17

tjänstemän i första graden. Vidare har uppförts ett anslag af 30,000 kronoi

till arfvoden åt extra tjänstemän, som generalpoststyrelsen kan finna böra

bibehållas vid sina befattningar, intilldess de kunna finna sin utkomst antingen

å ordinarie befattning inom postverket eller annorledes. Ett sådant

anslag synes behöflig!, enär de under aflöningsstaten upptagna beloppen

icke torde kunna disponeras för aflönande af ifrågavarande tjänstemän.

I stället för de för första och andra gradens tjänstemän samt extra

tjänstemän beräknade aflöningar skulle innehållas aflöningar enligt den

nya staten för följande obesatta tjänster, nämligen 1 förrådsförvaltare, 9

förste postexpeditörer, 6 manliga postexpeditörer och 10 kvinnliga poslexpeditörer,

med ett aflöningsbelopp af tillhopa omkring 76,900 kronor.

Den för närvarande å staten uppförde kam in arskrif värdi upptages

fortfarande däri och torde vid afgång böra ersättas af en postexpeditör.

Hvad därefter vidkommer distrikts- och lokalförvaltningarna, sa

finnes ingen möjlighet att på förhand beräkna, huru många tjänstemän,

som komma att förklara sig önska kvarstå på äldre stat; de, som afgifva

223

dylik förklaring, äga uppbära aflöning i enlighet med nu gällande grunder.

Det torde framdeles böra förväntas förslag från generalpoststyrelsen

till dessa tjänstemäns sättande på öfvergångs- eller indragningsstat. Intill

dess så skett, synas medel till löner och tjänstgöringspenningar för

ifrågavarande tjänstemän kunna disponeras från anslagen till de i den nya

staten uppförda tjänster, som komma att af samma tjänstemän bestridas.

Såsom anslag till uppbörds- och frimärksprovision för dessa har i öfvergångsstaten

förslagsvis uppförts ett belopp af 20,000 kronor.

Den nu ifrågavarande staten upptager dessutom, i likhet med 1908

års stat, 4 kontrollörer. För dessa hafva lön, tjänstgöringspenningar och

ålderstillägg, med en mindre förändring i formellt hänseende, upptagits till

oförändrade belopp, medan den till dem utgående provisionen blifvit fixerad,

på sätt kommissionen i sitt betänkande förut föreslagit.

Kommissionen har från omkostnadsstaten utbrutit och under en särskild

rubrik sammanfört kostnaderna för postbefordran, hvarvid med dessa

sammanförts transitersättningen till främmande postverk.

Under omkostnader har af kommissionen uppförts ett anslag å 10,000

kronor till undervisningskurser, afsedt till ersättning åt lärare m. fl. funktionärer

avsnitt 208 Kontrollera mot PDF

vid ifrågavarande kurser, med undantag af den å stat uppförde

föreståndaren. Införandet af realskoleexamen såsom tillräcklig kompetensfordran

för vinnande af tillträde till postelevkurs torde kräfva utvidgning

af dessa kurser, hvilket i sin ordning erfordrar nya lärarekrafter.

Jämväl införandet af högre postexamen, som beslutats men ännu icke satts

i verket, kommer att medföra utgifter. För de arfvoden till lärare, som

erfordras i anledning af de hittills anordnade undervisningskurserna, har

anslaget till gratifikationer blifvit anlitadt. Från detta anslag torde fortfarande,

i den mån så visar sig nödigt, böra bestridas de kostnader, som

icke täckas af det nya anslaget till undervisningskurser.

Anslaget till oförutsedda utgifter är för år 1908 bestämdt till

195,000 kronor.

1 detta belopp ingå dels medel till oförutsedda eller tillfälliga utgifter

i allmänhet med 50,000 kronor, dels anslag till inköp för postverkets

räkning af två fastigheter i Laxå med 145,000 kronor.

Kostnaderna för inköp eller uppförande af posthus böra enligt kommissionens

mening i staten upptagas under särskild titel nybyggnader.

224

Till öfriga oförutsedda utgifter, hvilka allt sedan år 1903 i staterna

beräknats till 50,000 kronor, hänföras tillfälliga utgifter, såsom kostnader,

föranledda af adjunktioner hos generalpoststyrelsen samt af tjänstemäns

från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar inkallande för deltagande

hos styrelsen i reglements- in. fl. arbeten äfvensom af vikariat på grund af

sjukdomsfall för funktionärer, tillhörande verkets ordinarie tjänstemannapersonal,

godtgörelser och understöd, utbetalade med stöd af särskilda nådiga

beslut rn. m.

Då emellertid vid den nya organisationen af generalpoststyrelsen

adjungerade tjänstemän mera sällan torde erfordras samt tjänstemän från

verkets distrikts- och lokalförvaltningar icke synas behöfva i sådan utsträckning,

som en följd af år varit fallet, tillkallas för omförmälda arbeten —

hvilka tillhöra styrelsens författningsbyrå — och då slutligen ersättningar

för vikarier på grund af sjukdomsfall skulle komma att utgå af annat anslag

och förut omförmälda särskilda anslag böra kunna i vissa fall anlitas

för understöd och godtgörelser, synes det kommissionen, att anslaget till

verkliga oförutsedda utgifter i 1909 års stat bör begränsas till 15,000

kronor.

Beträffande öfriga anslag samt inkomstberäkningen in. in. för år

1909 åberopar kommissionen nedanstående, af generalpoststyrelsen afgifna

framställningar.

C. Pensioner.

Anslagen å senast fastställda pensionsstat uppgå till kr. 159,980:—.

Till följd af dödsfall böra afföras de pensionsbelopp, som

skulle hafva utgått till:

avsnitt 209 Kontrollera mot PDF

förre postmästaren i Säfsjö C. G. Hellquist ''. . kr. 2,800: —

samt förre postbetj änte:

Carlsson........

300

F. Richter .......

675

—

A:son Kjellman........

300

—

Ifvarsson.........

300

—

J. Wiman........

600

Eriksson........

600

O. Andersson.........

600

förre

kronobåtsmannen A. Grundhet . . .

200

—

Till återstående...............kr. 153,605: —

böra läggas

dels den pension, som enligt nådigt bref den

31 december 1901 beviljats förre postmästaren

i Gysinge C. j. Martinell och

som utgått allt sedan den 1 mars 1902,

men genom förbiseende ej kommit att intagas

i förteckningen öfver pensionsstat . kr. 1,950: —

dels ock de pensioner, som efter afgifvandet af

förslag till senaste pensionsstat blifvit,

Transport kr. 1,950: — 153,605: —

2442/07. Postverkets lönereglering skommission. 29

226

Transport kr. 1,950:— 153,605:

jämlikt nedan angifna nådiga bref, tillerkända

följande personer, nämligen:

rre postmästaren i Stora Rör E. G. T. Björkman

(K. B. 7 dec. 1906) . ......» 2,600: —

» postbetjänten A. W. Aberg (K. B. 21 dec.

1906).''...............» 600: —

» postbetjänten J. S. Olausson (K. B. 21 dec.

1906).''.........^......» 600: —

» postbetjänten S. Hallgren (K. B. 21 dec.

1906)............. • • • » 600: —

» postbetjänten P. A. Andersson (K. B. 21

dec. 1906)....... » 600:

» postmästaren i Sköfde G. F. G. Aurell

(K. B. 8 mars 1907).........» 3,200: —

» postbetjänten G. Hejdenberg (K. B. 27

mars 1907) .............» 600: —

» postbetjänten P. Östberg (K. B. 27 mars

1907).''.............._• » 600: —

» kontrollören F. Amnér (K. B. 19 april

1907)..........^...... • » 3,000: —

» kassören H. F. Westman (K. B. 26 april

1907)............ • • • • » 4,000: —

kontrollören A. F. Elmstein (K. B. 3 maj

1907). ........... • • • • » 3,000: —

» postbetjänten O. Olofsson (K. B. 3 maj

1907) .''.........^..... » 600: —

» postbetjänten A. Stenborg (K. B. 31 maj

1907)................» 600: -

» postbetjänten G. W. Lindberg (K. B. 19

juli 1907) » 600: —

» postbetjänten C. Carlsson (K. B. 19 juli

1907). ................» 600: —

» postmästaren i Arvika C. G. Ifvarsson (K.

B. 10 aug. 1907)..........» 2,900: —

postbetjänten B. J. Bengtsson (K. B. 28

sept. 1907).........600: —

» postbetjänten C. E. Dahlgren (K. B. 28

sept. 1907).............» 600:—_________________

Transport kr. 27,850:

153,605

227

Transport kr. 27,850:— 153,605: —

Under förutsättning af nådigt bifall till en af

generalpoststyrelsen i skrifvelse den 25

oktober 1907 gjord underdånig framställning

bör härtill läggas pension åt förre

postbetjänten C. G. Andersson.....» 600:— 28,450:_

avsnitt 210 Kontrollera mot PDF

Utgifterna å pension sstaten skulle enligt denna beräkningsgrund

komma att för år 1909 belöpa sig till . . kr. 182,055: —

I underdånig skrifvelse den 23 juli 1907 har generalpoststyrelsen

bland annat meddelat sig hafva för afsila, att i näst afgifvande förslag till

postverkets stater göra framställning om beredande af ett årligt understöd

åt. postbetjänten vid postkontoret i Stockholm Jöns Olssons änka.

De omständigheter, som ansetts böra föranleda sådant understöd,

hafva till väsentlig del framhållits i styrelsens nyss berörda skrifvelse och

äro följande.

I egenskap af s. k. förste postbetjänt hade Olsson sig anförtrodt att

verkställa värdebrefbäring inom ett distrikt å Norrmalm här i staden.

Den 26 nästlidne juni blef han, under fullgörandet af detta tjänsteåliggande,

ä ett hotell vid Norra Smedjegatan mördad af två personer, hvilka därefter

tillgrep o de postanvisningsmedel och värdeförsändelser, Olsson vid tillfället

innehade för utdelning.

Olsson, som var född den 13 april 1842, antogs den 14 september

1868 till reserv- och den 13 maj 1872 till extra postbetjänt, befordrades

deri 23 september 1873 till ordinarie postbetjänt och erhöll den 1 oktober

1877 uppdrag att vara brefbärareförman, hvilket uppdrag sedermera utbytts

mot ofvannämnda anställning såsom värdebrefbärare. Under hela den tid,

Olsson haft anställning vid postverket, hade han med nit och plikttrohet

fullgjort sina åligganden samt därigenom, äfvensom genom ett hedrande

uppförande såväl inom som utom tjänsten, tillvunnit sig förmäns och kamraters

aktning och förtroende. På grund däraf hade ock Olsson, som i

maj 1907 varit pensionsberättigad, erhållit tillstånd att under ytterligare

ett år kvarstå i tjänsten.

De aflöningsförmåner, som Olsson vid tiden för sitt frånfälle åtnjöt

från postverket, utgjordes af 600 kronor i lön, 400 kronor i tjänstgöringspenningar

och 400 kronor i ålderstillägg, hvarjämte lian såsom väidebrefbärare

uppbar ett särskildt arfvode af 240 kronor, eller sammanlagdt

1,640 kronor, allt för år. Härtill kom tjänstebeklädnadsförmån.

228

Olsson har efterlämnat — förutom fyra barn, af hvilka det yngsta

den 22 november 1907 fyllde 21 år — sextioårig änka, Carolina Olsson,

född Widman, som genom mannens frånfälle beröfvats sitt ekonomiska

stöd. Enligt hvad generalpoststyrelsen inhämtat, utvisar den till Stockholms

rådstufvurätt inlämnade uppgift till bouppteckning efter Olsson eu

behållning i dödsboet af 3,468 kronor 6 öre. Ehuru inbördes testamente

mellan makarna upprättats, blir dock, till följd af barnens rätt till laglott,

det belopp, som tillfaller änkan, afsevärdt mindre än det sålunda uppgifna.

avsnitt 211 Kontrollera mot PDF

Den pension, som från civilstatens pensionsinrättning utgår till änkan,

utgör hädanefter 100 kronor per är. Genom af Svea hofrätt fastställdt

men ännu ej laga kraftvunnet utslag hafva mördarne visserligen dömts

att bland annat till änkan Olsson utgifva underhåll under hennes återstående

lifstid med 600 kronor årligen, dock med afdrag för den pension,

hvaraf änkan Olsson kan komma i åtnjutande. Föga utsikt torde emellertid

förefinnas för änkan att från detta håll utbekomma någon ersättning

för hvad hon genom mannens död förlorat i ekonomiskt afseende.

Beträffande storleken af det årliga understöd, som, utöfver pensionen

från civilstatens pensionsinrättning, borde tillerkännas Olssons änka, erinrar

generalpoststyrelsen därom, att styrelsen i förenämnda. skrifvelse af den 23

juli 1907 uppgaf sig ämna göra framställning om ett understöd åt henne

af 300 kronor per år. Detta belopp var nämligen det högsta som Kungl.

Maj:t och riksdagen under de senare åren ansett böra i liknande fall utgå.

Så tillerkändes af 1892 års riksdag änkan efter postbetjänten S. P:son

Gjärsvall och af 1906 års riksdag postbetjänten S. Z. Abramssons änka

understöd hvardera, så länge hon lefver ogift, till belopp af 300 kronor.

Nämnda båda postbetjänte hade, i likhet med Olsson, blifvit mördade.

Med hänsyn till Kungl. Maj:ts och riksdagens sålunda fattade beslut

och då understödet åt änkan efter Olsson, som mördades den 26 juni

1907, enligt generalpoststyrelsens åsikt borde beräknas från den 1 juli

samma år, föreslog generalpoststyrelsen såsom nådegåfva åt Olssons änka

ett belopp af 150 kronor, motsvarande hvad som för då återstående delen

af år 1907 borde utgå, om berörda understödsbelopp kunnat henne tillerkännas

redan från tiden omedelbart efter mannens död.

Genom nådigt bref den 7 augusti 1907 har Kungl. Maj:t emellertid

funnit godt bestämma, att till bemälde Olssons änka skulle utbetalas ett

tillfälligt understöd af 250 kronor, hvilket motsvarar ett årligt understödsbelopp

af 500 kronor.

Vid sådant förhållande finner generalpoststyrelsen sig nu föranlåten

hemställa, att postbetjänten Jöns Olssons änka, Carolina Olsson, född

229

Widman, måtte beredas ett årligt understöd af femhundra kronor, att till

henne utbetalas från och med 1908 års ingång, så länge hon lefver ogift.

1 händelse af bifall till denna framställning komme änkan Olsson

att, med inberäkning af hennes pension från civilstatens pensionsinrättning,

åtnjuta ett lika stort belopp, som Olsson, därest han under år 1907 efter

uppnådd pensionsålder erhållit afsked från sin postbetjäntbefattning, ägt

uppbära i pension, men 200 kronor lägi''e belopp än som skulle tillkommit

avsnitt 212 Kontrollera mot PDF

Olsson, om han lefvat och erhållit pension först efter 1908 års ingång.

Pensionsstaten för år 1909 har ofvan beräknats till . kr. 182,055: —

Skulle, på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, ett årligt

understöd af..................» 500: —

beviljas postbetjänten Jöns Olssons änka, Carolina Olsson,

född Widman, komme pensionsstaten att sluta ä ett belopp af kr. 182,555: —

hvilket med 22,575 kronor nfverstiger summan af anslagen å den senast

fastställda pensionsstaten, 159,980 kronor.

B. Postbefordran.

Anslaget tillpostföringskostnad vid befordran ä järnväg har upptagits:

i staten för år 1906 till kronor 3,100,000

» » » » 1907 » » 3,400,000

» » » » 1908 » » 3,560,000

Utgifterna å anslaget uppgingo för år 1906 till 3,216,000 kronor

och beräknas för år 1907 komma att uppgå till 3,440,000 kronor.

Anordnandet af postbefordran å järnvägslinjer, som tid efter annan

öppnas för allmän trafik, användandet för postbefordran af ökadt antal

bantåg å redan befintliga järnvägar äfvensom beredandet af större postkupéutrymme

å en del linjer medför en alltjämt fortgående stegring af

utgifterna å detta anslag.

Under loppet af åren 1908 eller 1909 lära, såvidt nu är kändt,

komma att för allmän trafik upplåtas järnvägslinjerna:

Lidköping—Tun.........

Or sa— Sveg...........

Hafdhem—Burgsvik.......

Borgholm—Färjestaden—Näsby . .

Glimåkra—Elmhult.......

Öar pen bergs station—Garpenbergs

kyrkoby .........

med en längd af 27 kilometer.

» » » » 124,5 »

» » » » 15,i/ »

» » » • > 90 »

d » » » 27,3 *

230

Samtliga dessa järnvägslinjer, å tillhopa omkring 292 kilometer, torde

måhända icke blifva fullbordade inom beräknad tid; antagligt är dock, att

större delen skall komma till användning för postbefordran före utgången

af år 1909.

Ersättning till statens och enskilda järnvägar för transport af post

utgör visserligen den ojämförligt största utgiftsposten under detta anslag,

inen från detsamma bestridas dessutom kostnader dels för underhåll af

statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag af axlar och hjul) och för

sådana ändringar å desamma, som vidtagas på begäran af generalpoststyrelsen,

dels för anskaffande och underhåll af postkupéinredningar å enskilda

järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning, belysning och

renhållning. Därjämte hafva hittills i anslaget inräknats utgifterna för förhyrande

af öfverliggningsrum för tjänstemän och betjänte, som tjänstgöra

vid järn vägsposten.

Hvad särskild! beträffar ändring af postvagnar å statsbanorna, har

generalpoststyrelsen på senaste tiden låtit ombygga 7 äldre postvagnar,

litt. D1, hvilken ombyggnad betingat en kostnad af kronor 48,997: 84,

avsnitt 213 Kontrollera mot PDF

efter afdrag af värdet för de gamla underredena m. rn. Detta belopp

kommer att godtgöras järnvägsstyrelsen först under år 1908 och är därför

icke inberäknadt i de kalkylerade utgifterna för år 1907. Generalpoststyrelsen

har vidtagit åtgärd för ombyggande af ytterligare 7 vagnar

af nämnda typ, och det är ganska visst, att ännu ett antal postvagnar

måste ändras för att utrymmet må kunna bättre utnyttjas.

Att utgifterna för ifrågavarande postföring under år 1907 komma

att, såsom ofvan angifvits, uppgå till högre belopp än det för året beräknade

anslag, beror'' till väsentlig del däraf, att under tiden 1 maj—-30

september 1907 anordnats postföring i boggivagn jämväl med ytterligare

ett nattågspar å linjen Stockholm—Malmö.

Det kan icke förväntas annat än ökning af utgifterna å detta anslag

jämväl under de närmaste åren. Då emellertid anslaget i 1908 års stat

höjts med icke mindre än 160,000 kronor, och då postbefordran å de

järnvägslinjer, som komma att under år 1909 upplåtas för trafik, icke

kan beräknas medföra särskild! hög kostnad, samt slutligen en minskad

utgift å anslaget uppkommer genom nedannämnda omföring af kostnader

för öfverliggningslokaler, så synes ökningen af anslaget för år 1909 kunna

begränsas till 90,000 kronor och alltså böra bestämmas till förslagsvis

3,650,000 kronor.

Såsom ofvan nämnts, bestridas af ifrågavarande anslag jämväl kostnaderna

för förhyrande å vissa orter af öfverliggningslokaler åt tjänstemän

och betjänte vid järnvägsposten. Dessa utgifter, omkring 8,000

231

kronor för år, synas böra upptagas i ett särskilda anslag, från hvilket

jämväl borde utbetalas den kontanta ersättningen till sådana funktionärer

vid järn vägsposten, hvilka själfva förhyra öfverliggningsrum.

Äfven i anslaget till postföringskostnad vid befordran ä landsväg ock

inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring (i kommissionens

förslag till stat benämdt postbefordran å landsväg jämte lokala transporter)

anses förhöjning böra föreslås.

A detta anslag, som för år 1907 satts till 1,260,000 kronor och för

år 1908 till 1,380,000 kronor, hafva utgifterna för år 1906 uppgått till

1,256,800 kronor samt för år 1907 beräknats komma att utgöra omkring

1,374,000 kronor.

Stegringen af utgifterna å anslaget beror i främsta rummet på utvidgning

af befintliga landsvägspostlinjer och nya sådana linjers inrättande.

Antalet å landsvägslinjer postförda kilometer har under år 1906, i förhållande

till år 1905, ökats med 674,709 eller till 11,062,244, och landsvägspostlinjernas

längd har under samma tid ökats med 1,680 kilometer

eller till 38,511 kilometer.

Hvad postföringslegan angår, har den för befordran af vanliga

avsnitt 214 Kontrollera mot PDF

åkande poster utbetalade legan å olika linjer växlat år 1905 mellan 16

öre och 2 kronor 25 öre per häst och nymil, men år 1906 mellan 21 öre

och 2 kronor 49 öre per häst och nymil. I medeltal för hela riket har

legan under år 1906 utgjort för åkande post 1 krona 4 öre per häst och

nymil, för gång- eller roddpost 82 öre per nymil och för landtbrefbäring

85 öre per nymil.

Under är 1907 har uppsägning af kontrakt angående landsvägspostföring

ägt rum i ovanligt stor omfattning, och ehuru försök alltid

gjorts att i möjligaste mån nedbringa legan, har dock i de allra flesta fall

postverket måst vidkännas väsentligt större kostnader än förut. Detta

beror gifvetvis på de å alla områden stegrade arbetsprisen.

Genom den från den 1 juli 1905 betydligt nedsatta afgiften för

inrikes paket har paketrörelsen stigit så, att denna utvisar den starkaste

ökningen. Denna ökning utgjorde under år 1906, vid jämförelse med år

1905, icke mindre än 45''i procent. Men däraf har också blifvit en följd,

att på åtskilliga postlinjer måst användas två eller liera hästar, där förut

en varit tillräcklig, att gångpostföring måst utbytas mot kärrpostföring,

att till posttranporter inom postanstalternas områden allt oftare måst användas

häst och åkdon i stället för gående bud; allt omständigheter, som

föranledt och fortfarande komma att föranleda ökning af utgifterna å

anslaget.

Äfven ett annat förhållande inverkar på utgifterna å detta anslag.

Genom nådigt bref den 5 oktober 1906 bemyndigades generalpoststyrelsen

att i den omfattning, som funnes skälig, försöksvis genomföra utvidgad

befogenhet för landtbrefbärare, så att denne skulle äga att, med vissa

inskränkningar, behandla jämväl assurerade försändelser och postanvisningar

äfvensom lösenförsändelser och postförskott. Resultaten af denna försöksanordning

hafva visat sig gynnsamma, och generalpoststyrelsen har för

afsikt att göra framställning om stadigvarande utvidgning, där så lämpligen

kan ske, af landtbrefbärarnes berörda befogenhet. Denna utvidgning, som

betingar större fordringar på landtbrefbärarnes förmåga och för dem medför

ökadt ansvar, kommer säkerligen att föranleda därtill, att högre ersättning

måste dem tillerkännas.

Under sådana omständigheter och då angeläget är, att medel finnas

tillgängliga för att, i all den mån så skäligen kan ifrågakomma, tillgodose

krafvel) på utvidgning af denna, särsldldt för landsbygden synnerligen

viktiga gren af posttjänsten, hemställes, att anslaget för år 1909 måtte

höjas med 200,000 kronor till förslagsvis 1,580,000 kronor.

Anslagen till postföringskostnad, vid befordran sjöledes: mellan fasta

avsnitt 215 Kontrollera mot PDF

landet och Gottland, mellan öfriga inrikes orter, mellan Sverige och Finland

samt mellan Sverige och ''Danmark anses böra för år 1909 bibehållas

oförändrade.

A anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige

och Tyskland synes en förhöjning böra äga rum.

Anslaget, som uteslutande afser förbindelsen mellan Trelleborg och

Sassnitz, har allt ifrån år 1900 upptagits till 240,000 kronor, till hvilket

belopp detsamma höjdes från dess förutvarande belopp, 100,000 kronor,

med anledning af turernas ökning.

Berörda förbindelse ombesörjdes intill utgången af april månad 1907

af rederiaktiebolaget Sverige—Kontinenten och bestrides sedan den 1 maj

nämnda år af rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland. Enligt det med sistnämnda

bolag träffade aftal, som skall gälla under tio år, åtnjuter bolaget

årligen dels en subvention af 222,500 kronor, dels en ersättning af 44,500

kronor fö)- saknadt tillfälle till extra resor med bolagets reservfartyg, dels

ock godtgörelse för bolagets utgifter i form af hamnafgifter, fyr- och båkafgifter,

lagstadgade lotsafgifter, då lots ej påkallats, samt afgifter till stat,

kommuner och hamnar i de båda länderna. Samma bestämmelser återfunnos

i kontraktet med rederiaktiebolaget Sverige—Kontinenten.

233

Jämlikt nådiga bref den 3 december 1898 och den 5 maj 1905 äger

emellertid postverket såsom bidrag till ofvannämnda subventionskostnader

från statskontoret bekomma, att åt handels- och sjöfartsfonden utbetalas,

ett belopp af 27,000 kronor för år.

Postverkets egna utgifter för ifrågavarande sjöpostförbindelse hafva

utgjort år 1905 kr. 262,187:55 och år 1906 kr. 261,835:73.

Den direkta ersättningen till rederibolaget uppgår, såsom ofvan sagts,

till 267,000 kronor; och om därifrån afräknas bidraget från handels- och

sjöfartsfonden, 27,000 kronor, återstår det i staten hittills upptagna beloppet,

240,000 kronor. Lill detta böra dock läggas öfrica godt^örelser

hvilka år 1906 utgjorde: ° ö

för lastpenningar samt fyr- och båkafgifter i Trelleborg . . kr.

för stämpelafgifter å tullpass i Trelleborg..... . . »

samt för hamnafgifter i Sassnitz . . ..........*

3,538:38

365: —

17,932: 35

eller tillhopa kr. 21,835: 73

Då de nu af rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland å denna linje insatta

ångfartyg äro af större dräktighet än de förut å samma linje använda

fartygen, komma lastpenningarna samt fyr- och båkafgifterna i Trelleborg

äfvensom hamnumgälderna i Sassnitz att, från den 1 maj 1907 räknadt,

ökas utöfver de nyss angifna.

På grund häraf torde anslaget i fråga höra för år 1909 höjas med

25,000 kronor och sålunda fastställas till förslagsvis 265,000 kronor.

avsnitt 216 Kontrollera mot PDF

Anslaget till postföring skostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige

samt Storbritannien och Amerika, hvilket från och med år 1901 upptagits

med 7,000 kronor, synes likaledes böra förhöjas.

Utgifterna å anslaget hafva uppgått:

år 1903 till

> 1904 »

> 1905 >

» 1906 »

kr. 9,270: 91

» 10,251:32

» 10,999:69

» 12,264:82

samt beräknas för år 1907 till omkring 13,500 kronor.

Att utgifterna å anslaget stigit så betydligt, har sin orsak i den

utveckling, som på senare åren ägt rum i paketrörelsen med Amerikas

Förenta Stater.

2442/o7. Postverkets lönereglering^kommission.

234

Ao-enten G. Pedersen har enligt aftal åt år 1896 åtagit sig att med

ångfartyg mellan Göteborg och New York och vidare in i Amerika fortskaffa

paket af högst tio kilograms vikt, mot en befordringsafgiftaf 1

krona för paket om ett kilograms vikt till New York samt visst högre

ersättningsbelopp för tyngre eller till orter bortom New York adresserade

dylika försändelser. Å dessa kan därjämte tagas assurans och postförskott.

Detta aftal, enligt hvilket paketrörelsen förmedlas genom postkontoret i

Göteborg, gäller fortfarande. T. , VT • . ,

Men därjämte har generalpoststyrelsen med kungl. Maj:ts medgifvande

upprättat ett särskildt, från den 1 februari 1906 gällande aftal med

Amerikas Förenta Staters postförvaltning om utväxling af paket. Gemm

paketbefordran förmedlas af postkontoret i Malmö, och paketens sjötransport

ombestyres af »Det Förenede Dampskibsselskab» i Köpenhamn, mot

eu ersättning af 36 öre per 2 kilogram eller del däraf utaf hvarje post»

”mm^f partens som »Det Förenede Dampskibsselskabs» tillgodohafvande

i de för denna paketbefordran af svenska postverket uppburna

af-After hafva afförts under nu ifrågavarande anslag.

° Sedan sistberörda aftal trädt i tillämpning, har pakettrafiken med

Amerika ökats så, att antalet postbefordrade paket från Sverige till Amerikas

Förenta Stater, hvilket år 1905 utgjorde 2,158, under ar 1906 uppgick

till 4,167. o .

De sålunda uppkomna ökade utgifterna å anslaget uppgmgo.

under år 1903 till...... kr. 2,969:0.

» » 1904 ............» 3,695: o*

» » 1905 *...........» 3,908:6°

» » 1906 »...........> 4>o87: 15

samt beräknas för år 1907 komma att utgöra omkring 5,000 kronor.

Då efter allt att döma den ifrågavarande paketrörelsen koinmei att

fortfarande utveckla sig, anses anslaget för år 1909 höra fastställas till

förslagsvis 14,000 kronor, hvilket innebär eu förhöjning åt 7,000 kronor.

Anslaget till qodtqörelse (transitersättning) till främmande postverk av i

staten för år 1908''uppfördt med 10,000 kronor, hvilket belopp upptagits i

avsnitt 217 Kontrollera mot PDF

samtliga föregående stater allt sedan år 1898. Detta anslag har ej anlitats

undertiden 1897—1905. Genom den vid inkomstberäkningen omnämnda

ändrade bokföring hafva utgifterna å anslaget i 1906 års hufvudbok kommi

att upptagas till kr. 70,603:48. Till denna titel hänföras numera endast nettokostnaderna

för försändelsers befordran i transit genom främmande länder.

Alla öfriga rnellanhafvanden på grund af posttrafiken mellan Sverige och

utlandet hafva, vid det förhållande att svenska postverket därå ägt''öfvervägande

inkomst, upptagits under inkomsttiteln »portoandelar för utrikes

försändelser in. m.».

Nyssnämnda till kr. 70,603: <8 uppgående transitersättningar till utlandet

för år 1906 grunda sig, jämlikt beslut vid postkongressen i

Washington 1897, på en i maj 1896 verkställd statistisk beräkning. Vid

postkongressen i Rom 1906 har emellertid beslutits, att en ny statistik

för afräkning öfver afgifterna för transitbefordringen inom världspostföreningen

och utom föreningens gränser skall uppgöras under de första

tjuguåtta dagarna af november 1907. Denna statistik skall gälla under

sex år, räknadt tran och med år 1908. Visserligen hafva afgifterna för

landtbefordran i sluten transit enligt den nya konventionen nedsatts från

2 francs till 1 franc 50 centimes per kilogram af bref och brefkort samt

tran 25 centimes till 20 centimes per kilogram af andra försändelser, om

befordringsvägens längd ej öfverstiger 3,000 kilometer, samt öfriga transitersättningar

minskats i förhållande därtill, och nettoutgifterna för transitbetordringarna

kunde därigenom synas nedgå med ungefär en fjärdedel af

förutvarande beloppet. Men å andra sidan har rörelsen med utlandet

gifvetvis ökats i ungefär samma proportion som poströrelsen i öfrigt under

åi en sedan 1896. Då postverkets samtliga inkomster år 1896 uppmn^o

till kr. 9,035,371: 33 men år 1906 till kr. 18,442,464: is, torde utgifterna

å det ifrågavarande anslaget kunna antagas enligt statistiken af november

1907 komma att belöpa sig till ungefär dubbelt så mycket som för år

1896, med afdrag af nyssnämnda fjärdedel. Anslaget synes därför i 1909

års stat böra sättas till förslagsvis 100,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning

i det senast fastställda anslaget af 90,000 kronor.

E. Omkostnader.

Af anslaget till felräkning spenning ar, i staterna för såväl år 1907

som år 1908 upptaget till 65,000 kronor, utbetalades år 1906 ett belopp

åt 63,660 kronor. Utgifterna för år 1907 beräknas komma att upp°i till

66,800 kronor. Piö

Allteftei''som poströrelsen växer, ökas antalet af de tjänstemän,

som enligt gällande bestämmelser äro berättigade till felräkningspenningar,

avsnitt 218 Kontrollera mot PDF

och synes på grund af dessa omständigheter anslaget för år 1909 böra

sättas till 70,000 kronor, hvithet innefattar en förhöjning af 5,000 kronor.

236

Anslaget till rese- och traktamentsersättningar för resor i tjänsteärenden

i allmänhet anses kunna för år 1909 bibehållas vid samma belopp

gom för år 1908.

(För anslaget till traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller d

landsvägspostlinje redogöres å sid. 221.)

Enligt gällande bestämmelser får till postkupétjänsteman och järnvägspostiljon,

som icke äger begagna af postverket anordnad bostad å

öfverliggningsort, i nedan angifna fall utbetalas ersättning för anskaffande

af härbärge med följande belopp, nämligen:

50 resp. 25 öre vid öfverliggning, som i sin helhet infaller å dag

och, jämlikt vederbörande tågtidtabell, uppgår till minst tre timmar;

1 krona resp. 50 öre vid sammanhängande öfverliggning, som helt

eller delvis infaller under en och samma natt, samt

1 krona 50 öre resp. 75 öre vid sammanhängande öfverliggning,

som omfattar delar af flera nätter.

Den högre ersättningen af 1 krona eller 1 krona 50 öre resp. 50

öre eller 75 öre utgår då, enligt tågtidtabellen, någon del af öfverliggningen

infaller mellan kl. 10 eftermiddagen och kl. 6 förmiddagen.

De i dessa hänseenden utgående ersättningsbelopp, hvilka hittills

afförts å anslagen till »traktamenten för tjänstemän i järnvägspostkupcb

och till »traktamenten för postbetjänte», beräknas för år 1907 uppgå till

ett belopp af 43,700 kronor.

Denna utgift synes icke vidare böra drabba traktamentsanslagen.

Enahanda är förhållandet med de utgifter, som postverket måste

vidkännas för förhyrande af öfverliggningslokaler på åtskilliga orter, där

postverket icke har egen fastighet eller där denna icke kan inrymma

samtliga vederbörande postfunktionärer. Dessa utgifter, som äfven höra

ingå i det nu ifrågaställa nya anslaget, hafva förut afförts såsom postföringskostnad

vid befordran å järnväg samt beräknas för år 1907 utgöra

8,200 kronor.

Sammanlagda utgiftsbeloppet för de till anslaget hänförliga poster

kan sålunda anses för år 1907 blifva 51,900 kronor.

Allteftersom nya järnvägslinjer öppnas för trafik eller posternas

storlek ökas så, att flera funktionärer måste för deras handläggning inom

kupéexpeditionerna anställas, komma utgifterna för tillhandahållande af

härbärgen åt dessa funktionärer att i motsvarande grad ökas. Med hänsyn

till den nu påräknade stegringen i postverkets rörelse för åren 1908

237

och 1909 ånger generalpoststyrelsen, att ett anslag för tillhandahållande

af öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé eller ä landsväg

avsnitt 219 Kontrollera mot PDF

spost linje, borde för år 1909 bestämmas till förslagsvis 60,000 kronor.

Anslaget till postbetjäntes beklädnad och beväring var i staten för år

■ 907 upptaget till 235,000 kronor, med hvilket belopp det äfven i no-år i

staten för år 1908. ‘ P

Utgifterna under år 1906 utgjorde 258,200 kronor samt beräknas

för år 1907 uppgå till omkring 286,000 kronor.

Det hufvudsakliga u f giftsbeloppet består i kostnader för anskaffning

åi: ordinarie och extra postbetjänte af uniformspersedlar, för hvilka i allmänhet

vissa slitningstider äro bestämda.

Utgifterna å anslaget måste gifvetvis ökas i samma mån som antalet

ordinarie och med dem i beklädnadsförmån likställda extra postbetjänte

stiger. Antalet postbetjänte, ordinarie och extra, var vid 1905 års slut

2,060 och vid 1906 ars slut 2,184 samt hade intill den 1 november

1907 ökats till 2,402. Jämväl de hos generalpoststyrelsen anställda ordinarie

vaktmästare äfvensom på helt år antagna extra vaktmästare hafva

kommit i åtnjutande af tjänstebeklädnad. Hela antalet till sådan förmån

berättigade funktionärer utgjorde den 1 november 1907 2,421.

_ Med hänsyn till det antal betjänte, som ytterligare måste anställas

i följd af trafikens ökning, och med fästadt afseende vid nu gällande

anskaffnings- och tillverkningspris, kunna de ökade utgifterna beräknas till

omkring 31,000 kronor.

Då utgifterna a anslaget för år 1907 anses komma att uppgå till

omkring 286,000 kronor, skulle alltså för år 1909 erfordras ett anslagbelopp

af 317,000 kronor.

Frän detta anslag synas böra uteslutas de med postbetjäntes beväring

förenade kostnaderna för anskaffning af revolvrar med ammunition,

revolverhölster, signalhorn och lifbälten. Dessa effekter, som användas

under en lång följd af år, äro nämligen icke jämförliga med beklädnadsartiklarna,

hvilka efter slitningstidens slut icke vidare kunna räknas såsom

postverkets tillhörighet, enär postbetjänt därefter äger att efter eget godtfinnande

förfoga öfver den uttjänta beklädnadspersedeln. Beväringseffekterna

böra således hädanefter hänföras till postverkets inventarier.

OrA från förenämnda för år 1909 beräknade utgiftssumma, 317,000

kronor, dragés det belopp, 2,000 kronor, hvartill inköp af revolvrar med

tillbehör, signalhorn och lifbälten beräknas för år uppgå, återstår såsom

erforderligt anslag till uniformsbeklädnad för år 1909 ett belopp af

315,000 kronor.

238

Anslag till sjukvård in. in. (inberäknades förut i diverse utgifter).

Enligt i nådigt bref den 19 december 1902 gifna bestämmelser äga

ordinarie och extra postbetjänte på postverkets bekostnad åtnjuta läkarvård

jämte medikamenter äfvensom tillfälliga bad, hvilka läkaren anser nödvändiga

avsnitt 220 Kontrollera mot PDF

för botande af sjukdom. Därförutom skall af postmedlen bekostas

såväl postbetjäntes vård i allmänt rum å allmänt sjukhus eller lungsotssanatorium

jämte den förtäring under vistelsen därstädes, som af läkaren

föreskrifves, som ock konstgjord arm eller konstgjord! ben, kirurgisk!

bandage med mera dylikt, som postbetjänt nödgas begagna till följd af

kroppsskada, tillkommen under tjänsteutöfning.

Jämlikt bestämmelse i § 9 af gällande aflöningsreglemente för

tjänstemän och betjänte vid postverket må, bland annat, om betjänt, vare

sig ordinarie eller extra, aflidit i följd af olyckshändelse, timad under

tjänsteutöfning, ett belopp motsvarande den aflidnes fasta aflöning för eu

månad såsom begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo.

Samtliga berörda ekonomiska förmåner, hvilka, i likhet med tjänstebeklädnad,

tillerkänts postbetjänte utöfver dem å stat tillförsäkrade aflöningar,

äro af den betydelse, att de böra bokföras på sådant sätt, att det

genom sammanslagning af utgifterna å de respektive titlarna tydligen

framgår, huru störa postverkets samtliga utgifter för postbetjäntpersonalen

varit under hvarje år.

De utgifter, postverket i nu angifna afseende fått vidkännas, hafva

under år 1905 uppgått till omkring 18,800 kronor men under år 190(1

till endast omkring 13,100 kronor. Att utgifterna under år 1906 uppgått

till lägre belopp än år 1905, lärer till väsentlig del bero därpå, att

ett ganska stort antal räkningar, afseende läkarvård och medikamenter

under år 1906, icke kommit att betalas förr än under år 1907.

Antalet postbetjänte, ordinarie och extra, som vid 1905 års utgång

utgjorde 2,060 och vid 1906 års slut 2,184, var vid utgången af oktober

månad 1907 2,402. Det ligger i sakens natur, att utgifterna för nu ifrågavarande

ändamål ökas allt efter som flera personer komma i åtnjutande

af hjälp vid sjukdoms- eller olycksfall. För år 1907 torde dessa utgifter

därför kunna beräknas uppgå till omkring 21,000 kronor och för är 1908

till omkring 23,000 kronor.

Detta anslag lärer, med hänsyn till den ökning af antalet postbetjänte,

som under de två närmaste åren måste äga rum, för år !9l*9

böra bestämmas till förslagsvis 25,000 kronor.

(Föi'' anslaget till undervisningskurser redogöres å sid. 223.)

239

Anslaget till förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll m. in. är fastställdt

till 320,000 kronor för hvart och ett af åren 1907 och 1908.

Utgifterna å anslaget under år 1906 utgjorde 282,000 kronor.

Därigenom att såväl hufvudpostkontoret i Malmö som postinspektionen

i södra postdistriktet under senare delen af år 1906 kunde taga

avsnitt 221 Kontrollera mot PDF

de för dem afsedda lokaler inom det nya posthuset i Malmö i besittning,

bortföll eu utgiftspost på omkring 15,500 kronor per år. Och genom

uthyrande af lägenheter i samma posthus har denna titel kunnat för år

1907 godtgöras ett belopp af omkring 15,300 kronor. På grund däraf

hafva utgifterna å anslaget nedgått så, att de för år 1907 kunna beräknas

till endast omkring 260,000 kronor. Under år 1908 komma ifrågavarande

utgifter att minskas med belöpande hyresafgifter, 8,500 kronor per år, förde

två af postverket förhyrda fastigheter i Laxå, hvilka jämlikt nådigt

medgifvande skola för postverkets räkning inköpas.

Men å andra sidan har, på grund af skedda uppsägningar från husägarnes

sida, eu mängd hyreskontrakt upphört att gälla, och genom de

ny upprättade hyreskontrakten har postverket fått vidkännas betydligt ökade

utgifter. Äfven tillkomma hyror för lokaler för nyinrättade postkontor.

Sedan den 1 oktober 1906 hafva icke mindre än 60 nya kontrakt angående

postlokalers förhyrande träd t i kraft eller upprättats, och de utgifter, vid

hvilka postverket därigenom bundits, hafva stigit från omkring 40,000

kronor till omkring 80,000 kronor per år. Antagligt är, att eu betydlig

del af de kontrakt, som under åren 1908 och 1909 kunna upphöra, kommer

att från husägarnes sida uppsägas för ernående af högre hyresbelopp, och

för åtskilliga ställen måste säkerligen generalpoststyrelsen låta uppsäga

kontrakten för vinnande af större och lämpligare lokaler. Utgifterna i

förevarande hänseende torde därför kunna antagas komma att under år

1908 ökas med omkring 20,000 kronor.

Då därtill kommer, att åtminstone eu del af de nu föreslagna 20

nya postkontoren torde kunna träda i verksamhet under år 1909 och lokaler

för dessa postkontor sålunda böra under samma år anskaffas, lärer det i

staten för år 1908 upptagna anslagsbeloppet, 320,000 kronor, komma att

erfordras jämväl för år 1909.

Förevarande anslag synes lämpligen böra delas i två särskilda anslag,

det ena till utgifter för posthusens underhåll och det andra till förhyrande

af de för postverket erforderliga lägenheter.

Till anslaget för posthusens underhäll böra hänföras kostnaderna för

reparationer, förändringar å samt ombyggning af postverkets fastigheter

— därest ornbyggningen ej är af större beskaffenhet — arfvoden till

240

arkitekter och kontrollanter vid dylika arbeten samt belysnings-, värmelednings-,

målnings- och öfriga underhållsarbeten å nämnda fastigheter.

Utgifterna i detta hänseende utgjorde år 1906 omkring 55,100 kronor

samt beräknas för år 1907 till omkring 46,000 kronor.

Att dessa utgifter för år 1906 gingo upp till ett betydligt högre

avsnitt 222 Kontrollera mot PDF

belopp än för år 1907 beräknats, härleder sig däraf, att under år

1906 utbetalats, bland annat, ersättningar för en större förändring af posthuset

i Norrköping samt för ombyggnad af posthuset i Råda äfvensom

för förstärkning af grunden till posthuset vid Lilla Nygatan härstädes.

Ifrågavarande nya anslag synes i staten för år 1909 böra upptagas

till 50,000 kronor.

Från anslaget till liyror för postlokaler böra bestridas ej mindre utgifterna

för de förhyrda postkontorslokalerna samt därmed i samband stående

utgifter, såsom för förhyrda lägenheters förändring — något som postverket

stundom måste bekosta för att få lägenheterna lämpliga för det

med desamma afsedda ändamål — än äfven de hyresbelopp, som utgå för

tillhandahållande på'' vissa orter af förvaringsrum för postverkets åkdon

samt för öfverliggande poster.

Om från det förenämnda hela anslagsbeloppet, 320,000 kronor,

dragas de för posthusens underhåll beräknade utgifterna, 50,000 kronor,

återstår ett belopp af 270,000 kronor, hvartill det nya anslaget till hyror

svnes böra för år 1909 förslagsvis fastställas.

Anslaget till expensutgifter, som i staten för år 1907 upptogs med

775,000 kronor, höjdes i staten för år 1908 till 810,000 kronor.

Utgifterna å anslaget utgjorde för år 1906 752,000 kronor och beräknas

för år 1907 till 815,000 kronor.

Från detta anslag bestridas kostnaderna för anskaffning af skrif-,

tryck- och omslagspapper, kuvert och skrifmaterialier i öfrigt, blanketter

och räkenskapsböcker, tryckning af cirkulär, reglementen, tidtabeller in. in.,

för bindgarn, lack, blyplomber, stämpelfärg, postpåsar och postsäckar m. in.

samt därjämte äfven för postlokalernas uppvärmning, belysning och renhållning.

Genom anskaffning, särskildt till följd af den stigande paketrörelsen,

af rymligare postlokaler hafva föranledts ökade utgifter för lokalernas

uppvärmning, belysning och renhållning. I nya lokaler har, då så kunnat

ske utan allt''för stora kostnader för postverket, införts elektrisk belysning,

som i sanitärt hänseende är att föredraga framför belysning med

gas eller fotogen, men i regel medfört ökad kostnad.

241

Vidare hafva under år 1907 några firmor, Indika till postverket leverera

skrifpapper och omslagspapper, hvaraf årligen förbrukas stora

kvantiteter, uppsagt sina leveranskontrakt samt fordrat prisförhöjning.

Prisen å kol och ved hafva stigit afsevärdt. Den af posttrafikens tillväxt

föranledda ökade åtgången af ofvan angifna förbrukningsartiklar höjer äfven

utgifterna å anslaget.

Dessa omständigheter medföra, att det anslag af 810,000 kronor,

som fastställts för år 1908, icke torde räcka till för utgifternas bestridande

avsnitt 223 Kontrollera mot PDF

under samma ar; och lärer anslaget för år 1909 böra ökas till

850.000 kronor, innefattande eu förhöjning af 40,000 kronor.

o Styrelsen håller före, att, då de utgifter, som här äro i fråga,

uppgå till sa höga belopp som de angifna, eu specificering af utgifterna

bör ske, så att anslaget uppdelas på olika rubriker; dessa synas lämpligen

böra blifva följande:

till postlokalers uppvärmning, belysning och städning;

till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier in. m.; samt

till förbrukningsartiklar.

Om eu sådan fördelning vidtoges, torde utgifterna för år 1909 böra,

såvidt nu kan bedömas, beräknas sålunda:

till postlokalers uppvärmning, belysning och städning 840,000

kronor;

till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier in. in. 340,000

kronor; samt

till förbrukningsartiklar 170,000 kronor.

Anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert, bref kort och

kortbref var i staten för år 1907 uppfördt med 240,000 kronor, men sänktes

i 1908 års stat till 220,000 kronor. Utgifterna å anslaget, Indika för

år 1905 utgjorde 204,100 kronor, uppgingo år 1906 visserligen endast till

183,900 kronor. Men denna lägre utgift härleder sig däraf, att under

året icke utbetalats till vederbörande leverantör ersättning för alla under

samma tid rekvirerade och till frimärksförrådet levererade frankotecken.

Under tiden januari—oktober 1907 hafva af detta anslag utgått 182,900

kronor, och för hela år 1907 beräknas ifrågavarande utgift till omkring

217.000 kronor. 5

Åtgången af frankotecken af olika slag beräknas för år 1907 komma

att utgöra omkring 232 millioner stycken. På grund af den väntade fortgående

stegringen i postverkets inkomster har frankoteckensåtgången under

år 1908 ansetts komma att uppgå till 240 millioner stycken, och under

2442/07. Postverkets lönereglering skommission. 3^

242

år 1909 till 250 millioner stycken. För sistnämnda antal frankoteckcn

skulle tillverkningskostnaden enligt gällande leveranskontrakt utgöra

omkring.................... • • ^r- -274,700:

Härifrån afgår emellertid belöpande rabatt, enligt ett

med leverantören träffadt tilläggsafta], i rundt tal .... * 33,900:

hvadan tillverkningskostnaden för frankotecken under år

1909 torde kunna beräknas till omkring . . ■ • • • • kr. 240,800:

På grund häraf synes anslaget för tillverkning af frankotecken böra

för år 1909 sättas till förslagsvis 240,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning

i det senast fastställda anslagsbeloppet af 20,000 kronor.

Anslaget till inköp och underhäll af inventarier är i utgiftsstaterna

för såväl år 1907 som 1908 upptaget till förslagsvis 225,000 kronor.

Utgifterna å anslaget komma för år 1907, såvidt nu kan bedömas,

avsnitt 224 Kontrollera mot PDF

att uppgå till omkring 300,000 kronor.

1 dessa utgifter ingå dock eu del kostnader, som icke vidare återkomma.

Så har under år 1907 af anslaget utbetalts dels tillverkningskostnaden,

31,434 kronor, för de pa grund af nådigt bref den 22 juni

1906 anskaffade åtta fältpostexpeditionsvagnar och fjorton fältposttransportvagnar

jämte de till vagnarnas och hästarnas utrustning hörande effekter,

dels 31,500 kronor, utgörande kostnaderna för möbler, amerikanskt postfack,

gallerväggar, kassahvalfsinredningar, elektrisk belysningsanläggning,

armatur för samma belysning m. m., allt inom det nya posthuset i Malmö,

dels ock 13,079 kronor såsom ersättning för första anskaffningen af plomberingstänger,

att användas vid post säckars och postpåsars plo rubel ing.

Om dessa tillfälliga utgifter, uppgående i rundt tal till sammanlagdt

76,000 kronor, afdragas från ofvan angifva, för år 1907 beräknade utgifter,

300,000 kronor, återstår ett mera konstant belopp af 224,000 krono!''..

Anslaget synes på grund häraf böra i staten för ar 1909 upptagas med

samma belopp som i staten för år 1908, eller med 225,000 kronor.

Af anslaget till diverse utgifter, hvilket i senast fastställda stat upptagits

till 80,000 kronor, skulle, sedan dels sjukvård in- m. dels telefonafqifter

och teleqramporto hänförts till särskilda titlar, besti idas åtel

stående, i andra utgiftstitlar ej inberäknade utgifter, såsom för kungörelser

och annonser, prenumeration å tidningar och tidskrifter, inköp af uppslagsböcker

och andra tryckalster, transport af möbler, kassaskåp och kassakistor

in. m.

De verkliga utgifterna å titeln ''diverse utgifter utgjorde:

243

år 1905 ...............kr. 62,338: u

och » 1906 . . .............> 55,702:81

samt beräknas för år 1907 till.....» 82,000: —

I sistnämnda utgittsbelopp ingår emellertid ersättning för abonnerade

rikstelefoner för såväl år 1906 som år 1907, beroende därpå att telegrafverkets

fordran för år 1906 icke blifvit likviderad förrän under år 1907.

Äfven inrymmas däri andra utgiftsbelopp, som kunna vid beräkningen af

anslaget för år 1909 lämnas åsido.

Med hänsyn härtill kunna utgifterna under anslaget för år 1908

beräknas sålunda:

sjukvård in. in............kr. 23,000: —

telefonafgifter och telegramporto . * 20,000: —

diverse utgifter ...........» 26,000: —

eller tillhopa kr. 69,000: —

_ För år 1909 kunna utgifterna — därest särskilda anslag upptagas

iör sjukvård m. m. med 25,000 kronor samt för telefonafgifter och telegramporto

med 20,000 kronor — å anslaget till diverse utgifter beräknas komma

att utgöra 27,000 kronor, till hvilket belopp anslaget torde förslagsvis böra

•fastställas.

avsnitt 225 Kontrollera mot PDF

I förhållande till samtliga utgifterna å anslaget till diverse utgifter,

på sätt dessa beräknats i staten för år 1908, innebär detta en minskning

af 8,000 kronor.

F. Oförutsedda utgifter.

(För detta anslag redogöres å sid. 223.)

G. Afkortningar och restitutioner.

Från anslaget till afkortningar och restitutioner in. in. har hittills

utbetalats, bland annat, de tullverket tillkommande afgifter för tullpliktiga

paket. Såsom nedan anföres vid inkomstberäkningen, böra dessa tullmedel

icke vidare upptagas bland postverkets utgifter och således icke heller nu

ifrågavarande anslagstitel därmed belastas.

244

Vidare utgår af denna titel ersättning för förkomna eller skadade

värdeförsändelser. Denna utgift kan gifvetvis växla betydligt och utgjorde:

år 1903 ...........kr. 13,048:56

> 1904 ...........» 3,597:31

» 1905 ...........» 4,887:7«

» 1906 ...........* 3,195:79

samt har under tiden januari—september 1907 uppgått till kr. 6,259:72.

Med hänsyn till nu kända förhållanden kunna dessa uppgifter för hela år

1907 anses komma att uppgå till omkring 8,000 kronor.

Därjämte utgår från detta anslag observationsprocent å anmärkningsmedel

samt restitutioner i allmänhet. Till postkassan inflyter årligen en

del bötesbelopp, erlagda dels af postpersonalen för fel och försummelser i

tjänsten, dels ock af korrespondenter för korsbandsmissbruk m. in. Andelar

af dessa böter utanordnas dels till postverkets understödskassa, dels ock i

vissa fall till vederbörande angifvare, och påföras den nu förevarande

utgiftstiteln. Utgifterna i nu omförmälda hänseenden å denna titel utgjorde

under år 1906 kr. 6,652: 91 och torde för år 1907 uppgå till omkring

7,000 kronor.

Sammanlagda utgifterna å denna titel, för år 1907 beräknade till

15,000 kronor, torde för år 1909 böra förslagsvis bestämmas till 20,000

kronor eller för vinnande af eu jämnare slutsumma å utgiftsstaterna i

deras helhet till förslagsvis 19,345 kronor, hvilket, i förhållande till det i

staterna för år 1908 upptagna belopp, 216,570 kronor, innefattar en minskning

af 197,225 kronor.

H. Nybyggnader.

I den för är 1908 till oförutsedda utgifter anvisade anslagssumma,

J 95,000 kronor, ingår ett belopp af 145,000 kronor till inköp för postverkets

räkning af två fastigheter i Laxå.

Utgifter för inköp eller uppförande af byggnader för postverkets

räkning, hvilka utgifter i hvarje fall äro beroende på Kungl. Maj:ts och

riksdagens beslut, kunna icke med fog anses såsom oförutsedda. Därigenom

att dylika kostnader inberäknats i de oförutsedda utgifterna, hafva anslagets

slutsummor kommit att variera på följande sätt:

245

år 1901..............kr. 450,000: —

» ]902 ..............> 769,500: —

avsnitt 226 Kontrollera mot PDF

» 1903..............> 255,000: —

* 10O4..............» 80,000: —

* 1905 ..............» 150,000: —

» !906 ..............> 50,000: —

s *907 .............., 180,000: —

» 1908 ..............» 195,000: —

Visserligen hafva i postverkets hufvudböcker ifrågavarande utgifter

antecknats så, att däraf framgår, huru stora de verkliga utgifterna för

nya posthus varit under hvart och ett år. Men då i postverkets utgiftsstater

oförutsedda utgifter uppförts med i så hög grad växlande belopp,

som ofvan visats, kan däri ligga anledning till en möjligen uppkommande

missuppfattning af anslagets natur.

Fördenskull synes bland utgiftstitlarna böra upptagas en ny rubrik

nybyggnader, under hvilken införas de i hvarje särskilt fall af Kung!.

Maj:t och riksdagen anvisade medel till uppförande eller förvärfvande af

Posthus. I förekommande fall bör gifvetvis inberäknas kostnaden för

tomtköp.

Behof föreligger af ett posthus i Trelleborg. Postkontoret därstädes

har för närvarande till sin disposition dels en af Lund—Trelleborgs

järnvägsaktiebolag uthyrd, i järnvägens stationshus befintlig lägenhet om 3

ruin, förrådsrum, kassahvalf in. in., hvilken lägenhet betingar eu årshyra

af 800 kronor och användes till bref-, tidnings- och inrikes paketexpedition,

dels och en af drätselkammaren mot hyra af 250 kronor för år

upplåten, till utrikes paketexpedition använd lägenhet om 2 små i öfre

våningen af tullkammarbyggnaden belägna rum. Båda kontrakten gälla

numera endast på ett år med sex månaders ömsesidig uppsägning.

Berörda lokaler hafva sedan längre tid visat sig alldeles för små.

Postinspektören i södra postdistriktet har gjort upprepade försök att bereda

postkontoret ökadt utrymme i järnvägsstationen, men hittills utan framgång.

Icke heller synes någon annan, för postkontoret lämplig lokal finnas att

förhyra. Det kan befaras, att järnvägsaktiebolaget inom de närmaste åren

behöfver för egen räkning disponera den för postkontoret nu förhyrda

lägenheten, och postverket komme i sådant fall att, såvidt nu kan ses, stå

utan lokal.

Under sådana förhållanden har generalpoststyrelsen ansett sig böra

vidtaga åtgärder för anskaffande af ett posthus i Trelleborg.

-246

Beträffande rörelsens storlek och utveckling vid postkontoret i Trelleborg

torde böra meddelas följande uppgifter, afseende förhållandena år

1898, det första året då sjöpostförbindelsen mellan Trelleborg och Sassnitz

var i verksamhet året om, och år 1906.

År 1898.

År 1906.

Totaluppbörd................

kr. 38,157

kr. 67,433

Inbetalade postanvisningsbelopp........

> 206.100

» 680,400

Antalet inlämnade försändelser af alla slag . .

st. 326,649

st. 587,291

> > paket...........

avsnitt 227 Kontrollera mot PDF

» 3,525

> debiterade postanvisningar......

» 9,454

. 19,553

> från utlandet ingångna paket.....

> 46,636

> 92,573

Men icke blott postkontorets egen rörelse, utan äfven en del transittrafik

påkallar större postlokaler. Posten från Amerikas Förenta Stater

ingår till Sverige två ä tre gånger i veckan, och anlitas för densamma i

re°el vägen Kiel—Korsör—Köpenhamn—Malmö. Det är ur flera synpunkter

önskvärd?., att posten i fråga dragés öfver Sassnitz och Trelleborg, då det

emellertid blifver nödvändigt att i Trelleborg anordna en särskild expeditionslokal

för densamma. Posten i fråga är nämligen numera så stor och

skrymmande, att den icke kan behörigen behandlas af den först mottagande

postkupén, utan måste fördelas på flera postkupéer. Detta har till följd,

att det merendels dröjer eu a två dagar, innan hela korsbandsposten blifver

vidare befordrad. Därtill kommer att, om den första sorteringen af ifrågavarande

korsbandspost fortfarande skall äga rum inom postkupé, ökaclt

postkupéutrymme erfordras för åtminstone ett tåg fram och åter mellan

Malmö och" Nässjö, och detta ökade utrymme, som ej kan inskränkas till

mindre än 2/s postvagn, måste användas dagligen, enär ej på förhand kan

bestämmas, hvilka dagar det större utrymmet erfordras. Detta ytterligare

postkupéutrymme skulle — med ^beräkning åt sträckan Malmö—Månstorp

—Trelleborg — medföra en ökad utgift för postverket af 14,892_ kronor

per år enligt nu gällande bestämmelser om ersättningen. Att förlägga

den första expeditionen af den stora posten från Amerika till annan plats

än postkupéerna blifver allt mer och mer behöflig^, om den inrikes posten

och posten från andra länder ej skall försenas.

Posten till vissa träns marina länder afgår från europeisk hamn allenast

en eller ett par gånger i månaden. Fråga har uppstått, att sådan

post skulle uppsamlas på något lämpligt ställe i södra Sverige och därifrån

expedieras med den lägenhet, som står i närmaste anslutning till

flen transmarina lägenheten; detta såväl för att minska transitafgifterna

till främmande länder som ock för postens säkra befordran i direkta kartslut

från svensk postanstalt till postanstalt i adresslandet. För sådan uppsamling

skulle Trelleborgs postkontor lämpa sig synnerligen väl. Emellertid

har eu dylik anordning hittills ej kunnat vidtagas, enär utrymme saknas.

Tidningar från Tyskland och där bortom"belägna länder förskrifvas

nu genom postkontoret i Stockholm. Sålunda skall en tysk tidning, hvarå

abonnemang äger rum vid Trelleborgs postkontor, nu af detta postkontor

förskrifvas hos postkontoret i Stockholm. Med den utveckling, som tidningsrörelsen

avsnitt 228 Kontrollera mot PDF

numera tagit, torde inom kort uppstå behof af en sydligare

belägen förskrifningsanstalt för tyska m. fl. tidningar, och härtill synes

äfven Trelleborgs postkontor väl lämpa sig.

De från utlandet till Sverige inkommande paket, som äro adresserade

till orter utan tullkammare, skola i regel tullbehandlas vid in o-ån o-s - gränsen.

Vid Trelleborgs tullkammare har antalet tullbehandlade postpaket,

som under år 1898 utgjorde 17,027, under år 1906 uppgått till 36,264.

Postkontoret a platsen skall beträffande dessa paket utfärda och till tullkammaren

afkunna förtullningsinlagor, i två exemplar, med därtill hörande

tulldeklarationer, produktionsbevis in. fl. handlingar. Paketen öppnas i

närvaro af posttjänsteman, undersökas, inläggas ånyo samt omsnöras

och förses med såväl postanstaltens som tullkammarens sigill, öppnandet

äger rum inom den af Trelleborgs utrikes paketexpedition använda lokal.

Ett minst lika stort antal som de tullbehandlade paketen förpassas genom

Trelleborgs postkontor till orter, där tullkammare är inrättad. Sammanlagda

antalet af de från utlandet kommande paket, med hvilka Trelleborgs

utrikes paketexpedition har att taga befattning, beräknas under år

1907 komma att uppgå till omkring 100,000 stycken. De två af expeditionen

använda rum äro alldeles otillräckliga för ett ordentligt handhafvande

af denna rörelse, men någon möjlighet att få disponera mera

utrymme i tullkammarbyggnaden förefinnes icke.

Ur alla dessa synpunkter vore det för postverket särdeles viktigt,

att ett posthus af tillräckligt utrymme äfven för en lång tid framåt

blefve så snart som möjligt uppfördt i Trelleborg.

Den för hufvudpostkontoret i Trelleborg nu använda lokal upptager

eu golfyta af endast omkring 90 kvadratmeter. Postinspektören anser,

248

att för (len nya lokalen behöfves eu golfyta om ungefär 370 kvadratmeter.

I ör den utrikes paketposten samt för expedition af den amcri

kanska posten erfordras ett utrymme af minst 95 kvadratmeter. De ifrågaställda

nya postlokalerna i Trelleborg böra således hafva en sammanlagd

golfyta af omkring 465 kvadratmeter. Dessutom bör tomten vara så stor,

att icke någon svårighet uppstår att, när så kali befinnas nödigt, utvidga

postlokalerna, och den måste vara belägen i närheten af järnvägsstationen

och tullkammaren på platsen, så att dyra transporter af posten kunna

undvikas.

Generalpoststyrelsen har införskaffat anbud på tomter lämpliga för

ifrågavarande posthus, och har mottagit två sådana erbjudanden. Det ena

anbudet, afgifvct af byggmästaren R. Helgesson, afser tomterna n:ris 309

och 310 i kvarteret Herkules, belägna i hörnet af Hamngatan och Ostra

avsnitt 229 Kontrollera mot PDF

Vallgatan. Tomternas storlek är omkring 670 kvadratmeter och priset å

desamma utgör 33,000 kronor. Tomternas ytinnehåll synes generalpoststyrelsen

allt lör litet, da den areal, som skulle återstå till eu eventuell

utvidgning, icke blefve tillräcklig, sedan nödigt gårdsutrymme borttagits,

och därjämte är det begärda priset för tomterna alldeles för högt. Det

utgör nämligen omkring 49 kronor 25 öre per kvadratmeter.

Det andra anbudet har afgifvits af grosshandlaren J. Kock och afser

tomten n:r 47 litt. C inom kvarteret österbro, i hörnet af Järnvägsgatan

och Östra Vallgatan. Tomten innehåller 2,497,46 kvadratmeter samt betingar,

hel eller delvis, ett pris åt 30 kronor per kvadratmeter. Anbudsgi

tvär eu har emellertid såsom villkor fordrat, dels att generalpoststyrelsen

före den 1 december 1907 förklarar sig villig att hos Kungl. Maj:t göra

framställning om inköp åt tomten, hel eller delvis, i hvilket afseende

han ock erhållit besked, dels och att köpeaftalet skall komma till stånd

före den 1 juni 1908.

Sistnämnda tomt synes generalpoststyrelsen vara synnerligen lämplig

för ett posthus, och därtill borde den åt söder belägna hälften af

tomten tagas i anspråk. Posthuset finge där det yppersta läge, snedt

emot tullkammarbyggnaden och skildt från järnvägsstationen endast genom

en 18 meter bred gata, samt på ett obetydligt afstånd från den

plats, där ångfartygen till och från kontinenten lägga till. Om för postverkets

räkning finge förvärfvas södra hälften, omkring 1,250 kvadratmeter,

af denna tomt för ett pris af 30 kronor kvadratmetern, eller omkring

37,500 kronor, vunnes därigenom att postkontoret under en, såvidt

nu kan bedömas, lång framtid kunde beredas fullt tillräckliga och lämpliga

lokaler för all den rörelse, som kan komma att af postkontoret omhänderhafvas.

249

Priset å tomten synes generalpoststyrelsen synnerligen moderat och

bär satts till förenämnda belopp därför, att tomtägaren sätter värde på

att ib. ett prydligt posthus å denna framskjutna plats. Det torde knappast

lida något tvifvel, att denna tomt, om postverket nu icke förvärfvar

lina, k<att sti^a> i pris, och generalpoststyrelsen har därför

ansett sig icke böra försumma det nu erbjudna tillfället till tomtens förvärfvande

åt postverket.

Beträffande tomtens utnyttjande har det enligt generalpoststyrelsens

åsikt befunnits lämpligt, att hela fasaden åt såväl Järnvägsgatan som

Ostra Vallgatan bebygges. Utom de i bottenvåningen för postkontoret

åt sedda lokaler kunde då i samma våning anordnas tre smärre butikseller

kontorslägenheter till uthyrning. Huset bör uppföras i tre våningar,

avsnitt 230 Kontrollera mot PDF

åt hvilka de två öfre inredas till kontors- eller bostadslägenheter och uthyras.

Pa detta sätt kan postverket påräkna att få en om ock mindre

afkastning på det i byggnadsföretaget nedlagda kapital.

Generalpoststyrelsen har anmodat arkitektfirman Ewe & Mehn i

Malmö att med ledning åt detta program och de upplysningar, som meddelats

af postinspektören, upprätta eskissritningar och kostnadsberäkningar

för det ifrågavarande posthuset. De på grund häraf inkomna ritningarna

äro visserligen mycket tilltalande, i det ‘ att huset enligt desamma skulle

få ett särdeles monumentalt och imponerande utseende. Men då kostnaden

för byggnadens uppförande efter dessa ritningar beräknats till ett

sa högt belopp som omkring 365,000 kronor, har generalpoststyrelsen ansett

sig icke kunna ifrågasätta dessa ritningars godkännande, utan har

styrelsen för afsikt att, därest förslaget om inköp af tomten vinner Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, föranstalta om utarbetande af nya

ritningar, afseende betydligt enklare utstyrsel och inredning af byggnaden,

sa att kostnaden för densammas uppförande måtte om möjligt kunna hållas

inom ett belopp af 200,000 kronor.

Då det kunde ifrågasättas, att telegraf- eller telefonstation möjligen

borde inrymmas inom det tilltänkta huset, har generalpoststyrelsen under

hand gjort förfrågan härom hos telegrafstyrelsen, som likväl meddelat,

att, enär hyreskontraktet rörande nuvarande telegraflokalen löpte från den

1 april 1907 under tio år, någon flyttning af telegrafstationen, hvilket

på grund af tekniska anordningar alltid medförde högst afsevärda kostnader,

icke gärna dessförinnan kunde äga ruin, samt att det nu icke vore möjligt

att bedöma, huruvida det skulle för telegrafverket vara fördelaktigt att

efter deri 1 april 191/ underkasta sig nämnda kostnad för stationens

flyttande till postverkets hus. Detta blefve nämligen beroende på, huruvida

den nuvarande lokalen då befunnes otillräcklig och i så fall om icke

2442,07 Postverkets lönereglering skommis tion. 32

250

erforderlig utvidgning på platsen kunde liga ruin under villkor, som vore

fördelaktigare än flyttningen.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt och med öfverlämnande

af plankarta öfver den till inköp föi’eslagna tomten, hemställer

generalpoststyrelsen om bemyndigande att med grosshandlaren J. Kock

träffa aftal om inköp af omkring 1,250 kvadratmeter af tomten nr 47

litt. C inom kvarteret Österbro i Trelleborg till ett pris af trettio kronor

per kvadratmeter för att användas till uppförande af ett posthus samt att

låta upprätta och Kungl, Majits pröfning underställa ritningar och kostnadsförslag

för posthuset i fråga.

avsnitt 231 Kontrollera mot PDF

I den till 1906 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets utgifter under sjätte hufvudtiteln hemställde Kungl. Maj:t,

att för inköp af en tomt i Storvik och uppförande ä densamma af en.posthusbyggnad

måtte anvisas ett anslagsbelopp af 70,000 kronor. Riksdagen

biföll denna hemställan under uttalande likväl, att vid byggnadens inredning

syntes höra tillses, att i händelse af framtida behof lämplig lokal

skulle finnas där tillgänglig för anordnande af telefonstation, hvilket ansågs

icke behöfva föranleda någon ökning i byggnadskostnaden.

Sedan program för byggnaden upprättats,, uppdrog generalpoststyrelsen

åt arkitektfirman Fritz Ulrich & E. Hallquisth, Stockholm, att

uppgöra planeskisser och kostnadsberäkning för byggnaden. Denna kostnadsberäkning

slutade på en summa af . . . . . . . • • kr. 58,910: —

Därtill kommer kostnaden för eu inköpt tomt om trettiotre

ar två kvadratmeter...... » 3,000

och för värmeledning.................» 6,500

äfvensom för oförutsedda utgifter...........» U090

hvarigenom erhölles en slutsumma af kr. 69,500

Emellertid har öfverintendentsämbetet, som genom nådig remiss

anbefallts att i ärendet afgifva utlåtande, ansett, dels att en ifrågasatt

uthusbyggnad, som af arkitektfirman beräknats kosta 1,750 kronor, borde

uppföras af sten, med badrum och tvättstuga samt två flyglar af trä och

ornerad brandgafvel, dels att bottenvåningens höjd borde ökas, vinden

inredas samt af arkitekturen betingad högre takresning anbringas;,,och

har ämbetet tillika utalat den åsikt, att det begärda anslagsbeloppet,

70,000 kronor, numera, med hänsyn till de betydligt stegrade arbetslönerna

och prisen på materialier, måste anses för lågt, samt att kostnaden för

byggnaden, utförd i enlighet med omarbetade ritningar och med iakttagande''

af erforderliga ändringar för inrymmande i en framtid af telefon

251

station, torde komma att uppgå till omkring 82,000 kronor. Om till

denna summa lägges 4,500 kronor, hvartill den på nyss angifna sätt anordnade

uthusbyggnaden ansetts uppgå, kommer man till ett sammanlagd t

belopp af 86,500 kronor.

Generalpoststyrelsen har icke funnit något att erinra vare sig mot

de af öfverintendentsämbetet föreslagna ändringarna i afseende å planen

för byggnadernas uppförande eller mot de nya kostnadsberäkningarna.

Genom förändringarna hafva byggnaderna vunnit i soliditet och lämplighet

- för därmed afsedda ändamål.

Men enär förberörda kostnad för inköp af tomten, 3,000 kronor, ej

in edtagits i öfverintendentsä mbetets beräkning och då priserna på arbetskraft

och materialier säkerligen komma att ställa sig något högre under

avsnitt 232 Kontrollera mot PDF

år 1908, då byggnadsarbetet tidigast kan påbörjas, än under år 1907,

samt då i allmänhet vid dylika företag tillkommer en del mindre arbeten,

som icke förut kunnat beräknas, anser generalpoststyrelsen, att för posthusbyggnaden

i Storvik borde numera få disponeras ett ytterligare belopp

af 25,000 kronor, utöfver det af 1906 års riksdag för ändamålet redan

anvisade anslaget, 70,000 kronor.

På '' grund af förestående hemställer generalpoststyrelsen om anvisande

af följande anslag, nämligen:

till inköp af tomt för ett posthus i Trelleborg högst . . . kr. 40,000: —

och för posthus byggnaden i Storvik ytterligare......» 25,000: —

hvarigenom anslaget under denna titel komme att utgöra. . kr. 65,000: —

252

Sammanställning af de olika anslagssummorna å 1908 års och

1909 års utgiftstater.

Under anslå,gstitlarna afätning ar och nybyggnader finnas i utgiftsstaterna

för år 1909 inbegripna en del utgifter, som i 1908 års stater

ingå under andra, titlar. Till detta förhållande bör tagas hänsyn tid de

olika anslagstitlarnas jämförande med hvarandra, enär eljest jämförelsen

blifver missvisande. Med iakttagande häraf har kommissionen upprättat

följande tablå:

1---------------------------------------_ ''

År 1908.

År 1909.

Ökning.

Minskning.!

Kronor.

Kronor. !

* Hit öfverföras från omkostnadsstaten:

uppbörds- och frimärksprovision ....

| traktamenten för postbetjänte......

1 samt från anslaget till oförutsedda utgifter

332.000

265.000

17,000

10,110,850

11,666,100

1,555,250

Öfvergångsstat.............

—

12,600

70,000

57,400

Pensioner................

—

159,980

182,555

22,575

—

Omkostnader..............

härifrån afgå ofvanstående:

uppbörds- och frimärksprovision . 332,000

traktamenten för postbetjänte . . 265,000

i I 1909 års stat svara titlarna

Postföring......... 5,835,000

Omkostnader........ 2,487,000

8,343,000

597,000

7,746,000

8,322,000

576,000

mot den på angifvet sätt reducerade anslags- titeln för 1908.

Transport

—

18,029,430

20,240,655

2,211,225

År 1908.

År 1909.

Ökning.

Minskning.:

Kronor.

Transport

18,029,430

20,240,655

2,211,225

— i

Oförutsedda utgifter..........

härifrån afgå ofvanståonde..... 17,000

195,000

hvarjämte ett belopp af...... 145,000

162,000

33,000

15,000

18.000 1

kan anses motsvara den i 1909 års stat in- förda nya utgiftstiteln nybyggnader.

Nybyggnader..............

—

145,000

65,000

— ■

80,000 1

Afkortningar och restitution er m. in. . .

216,570

härifrån afgå tullafgifter.........

200,000

16,570

19,345

2,775

enär dessa afgifter icke äro upptagna i 1909

avsnitt 233 Kontrollera mot PDF

års stater, hvaremellertid för slutsummornas

skull desamma likväl böra här uppföras

200,000

'' -r

200,000

Summa

18.424.000

20,340.000

2,214,000

208.000 [

Alltså ökning kronor 1,016,000

254

Omorganisationens och löneregleringens ekonomiska

innebörd.

Det nu framlagda förslaget till utgiftsstat för postverket

under år 1909 upptager såsom aflöningar till

generalpoststyrelsens personal............kr. 409,800.

I staterna för år 1908 äro motsvarande

aflöningar uppförda med . . kr. 332,900:

hvartill kommer från det under

distrikts- och lokalförvaltningarna uppförda

anslag till ålderstillägg • • • • » 21,900: — » 354,800:

Ökningen utgör alltså kr. 55,000:

Detta belopp bör emellertid minskas med beloppen

af de utöfver staten utgående dyrtidstilläggen och extra

lönetilläggen, tillhopa...............

hvadan den verkliga ökningen belöper sig till . .

11,200: —

43,800: —

stemän

med .

Staterna

löner och tjänstgöringspenningar . .

aflöningar till extra biträden . . . .

ålderstillägg .... kr. 802,000:

hvarifrån afgå

ålderstillägg till generalpoststyrelsens

personal

.... *___21,900:

Arfvoden åt extra postbetjänte

och hushyresbidrag för eu del betjänte

samt arfvoden åt ordinarie postbetjänte

för tjänstgöring såsom förmän

m. in............

Transport

samma personal:

kr. 5,231,950: —

» 810,000: —

» 780,100: —

> 700,000: —

» 150,000: —

kr. 7,672,050: — kr. 9,524,300:

I förslaget äro aflöningarna för år 1909 till tjänvid

distrikts- och lokalförvaltningarna uppförda

kr.

9,524,300:

för 1908

upptaga

för

kr. 9,524,300: —

Transport kr.

hvarjemte från andra utgiftstitlar

böra hit öfverföras följande belopp,

enär motsvarande anslag i 1909

års stater upptagits under anslaget

till aflöningar, nämligen:

af anslaget till uppbörds- och

frimärksprovision ......... »

af anslaget för traktamenten åt

postbetjänte........... »

af anslaget till oförutsedda utgifter

.............. »

7,672,050:

180,000: —

265,000: —

17,000: —

ökningen utgör alltså

Af denna ökning kunna följande belopp beräknas

uppkomma af nedan angifna anledningar:

inrättandet af 100 nya postexpeditörsbefättningar

samt 20 postexpeditörers

befordran i följd af inrättandet

af 20 nya postkontor.......kr. 260,500: —

inrättandet af 100 nya postbetjäntbefattningar

......... » 116,000: —

ortstillägg till innehafvare af

omförmälda nya befattningar .... » 37,000: —

ökning af anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

in. in............ » 178,000: —

De ökade utgifter, som blifva eu följd af aflöningsförhöjningar

vid distriktsförvaltningarna och postkontoren

äfvensom af dessas omorganisation, belöpa sig sålunda till

avsnitt 234 Kontrollera mot PDF

Lägges härtill den för generalpoststyrelsen belöpande

ökade kostnaden..............

och från summan..............

dragés postverkets andel af sportler......

utvisar återstoden..............

den ökade kostnad, omorganisationen och löneregleringen

föra för år 1909.

kr. 8,134,050: —

kr. 1,390,250: —

kr. 591,500: —

kr. 798,75.0: —

» 43,800: —

kr. 842,550: —

> 10,000: —

kr. 832,550: —

komma att med

Inkomstberäkning för år 1909.

256

Generalpoststyrelsen får till en början framhålla, att sedan många

år tillbaka postverkets verkliga inkomster efter upprättade bokslut alltid

öfverstigit de för de särskilda åren beräknade inkomsterna med betydliga

belopp. Den hufvudsakliga orsaken därtill ligger gifvetvis i den svårighet,

som möter att mera än ett års tid i förväg beräkna inkomster, som

kunna växla allt efter de ekonomiska konjunkturerna i landet, och man

har därför ansett försiktigheten bjuda att icke kalkylera inkomsterna högre

än hvartill de, äfven under ogynnsamma förhållanden, kunna anses komma

att uppgå. Men en icke oväsentlig orsak till de hittills framlagda, alltför

låga beräkningarna är att söka däri, att postverkets inkomster af vissa

delar af den utrikes rörelsen hittills icke tillgodoräknats inkomsterna.

I postverkets utgiftsstater har sedan många år upptagits ett anslag

till »godtgörelse till främmande postverk». Detta anslag upptogs förut

förslagsvis till 50,000 kronor men nedsattes i 1898 års utgiftsstater till

10,000 kronor, hufvudsakligen med hänsyn till deri beräknade stora besparingen

i transitkostnader gentemot Danmark i följd af igångsättandet

af regelbunden postångfartygsförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz.

Anslaget kvarstår sedan dess med oförändradt belopp i postverkets utgiftsstater.

Det har emellertid befunnits, att på den nu afsedda utrikes rörelsen

postverket, i stället för utgift, haft nettoinkomst, som för nedannämnda

år utgjort i runda tal:

ar 1897

» 1898

» 1899

>:■ 1900

» 1901

» 1902

» 1903

» 1904

» 1905

» 1906

kr. 34,900: —

» 73,600: —

» 154,800: —

» 185,800: —

» 171,200: —

» 202,900: —

» 245,000: —

» 291,700: —

» 311,900: —

» 381.800: —

Dessa inkomstbelopp som utgöras af svenska postverket tillkommande

andelar af befordring»- m. fl. afgifter för värdebref, paket, postanvisningar

och postförskottsanvisningar från utlandet, böra gifvetvis inberäkna»

i postverkets inkomster och i hufvudboken upptagas såsom »portoandelar

för utrikes försändelser m. in.».

Den för år 1906 angifna inkomstsumman, 381,800 kronor, utgör

visserligen nettoinkomst. Men då, på sätt förut angifvits, transitersättningarna

avsnitt 235 Kontrollera mot PDF

till utländska postverk skulle föras såsom utgift, bör bruttoinkomsten,

som för år 1906 utgjorde kronor 452,406:28, medräknas bland postverkets

inkomster. Därvid böra dock frånräkna» de af svenska postverket

till tullverket utbetalade tullafgifter a vissa från utlandet hitkomna paket,

som pa grund af bankosedel utlämnats till adressaterna utan erläggande

af tullafgifter, men för hvilka dessa afgifter sedermera godtgjorts svenska

postverket i paketafräkningarna med utlandet och därför böra ingå i tullmedlen.

A andra sidan bör i utgiftsstaten anslagstiteln »godtgörelse till

främmande postverk» bibehållas, men däri inberäknas endast nettoafgifterna

för transitkostnaderna. Efter denna grund hafva också ifrågavarande

inkomster och utgifter för år 1906 upptagits i postverkets hufvudbok för

samma år. Genom en sådan bokföring måste utgiftstiteln »godtgörelse

till främmande postverk» betydligt ökas.

Härigenom vinnes, att de beräknade inkomsterna komma att närmare

än förut varit fallet motsvara de blifvande verkliga inkomsterna.

Till postverkets beräknade inkomster hafva under de senare åren

hänförts vid postanstalterna influtna, af allmänheten erlagda eller genom

afräkningarna med utlandet svenska postverket godtgjorda, tullmedel, som,

åt postverket förut betalade till tullverket, i postverkets räkenskaper afföda

under titeln »afkortningar och restitutioner». Då dessa tullmedel

icke bereda postverket någon som helst inkomst, utan postverket i detta

fall endast såsom kommissionär betjänar tullverket med uppbärandet af

tullafgifter för från utrikes ort inkommande postpaket, i syfte att bereda

allmänheten möjlighet att med minsta omgång utbekomma dylika paket,

och da dessa tullmedel sålunda åro närmast jämförliga med postan visningsoch

prenumerationsmedel samt inkasseringar, böra tullmedlen icke vidare

upptagas i postverkets inkomstberäkning, likasom icke heller, såsom förut

påpekats, inberäknas i utgifterna under titeln »afkortningar och restitutioner».

2442

Vo7. Postverkets löneregleringskommusion.

Postverkets inkomster vid postanstalterna i riket hafva för de tre

första kvartalen 1907 utgjort i rundt tal ...... kr. 13,847,200: —

Motsvarande inkomster för de tre första kvartalen

1906 uppgingo till 12,889,200 kronor, ökningen af

inkomsterna på dessa tidsperioder utgör således 958,000

kronor eller 7"43 procent.

Enahanda inkomststegring torde kunna påräknas

äfven för fjärde kvartalet 1907 i förhållande till inkomsterna

för samma kvartal 1906, för hvilket uppbörden

utgjorde 4,880,200 kronor. Detta belopp ökadt

med 7*43 procent, eller till ........ 5,242,800:

skulle alltså, om icke särskilda, här nedan angifna orsaker

avsnitt 236 Kontrollera mot PDF

till en något lägre beräkning förelåge, kunna anses

komma att utgöra postanstalternas inkomster för fjärde

kvartalet 1907.

Till dessa inkomster böra läggas

dels direkt till hufvudpostkassan ingående hyresafgifter

för uthyrda lägenheter i postverkets fastigheter

i Stockholm...................» 26,100: —

dels portoandelar för utrikes försändelser, m. in.,

beräknade till . . . . . .; • .... kr. 480,000: —

med afdrag af tullafgifter, på grund af

hvad ofvan nämnts.........» 80,000: —

eller......................>

dels ock postverkets öfriga inkomster, som för år

1907 antagas komma att utgöra.......... . j

Därigenom erhålles en slutsumma af kr. 19,565,600: —

Från denna summa bör dock dragas den minskning

i inkomster, som beräknas uppkomma i följd däraf,

att från den 1 oktober 1907

dels, på grund af nådiga kungörelsen den 3 maj

1907, lägsta viktsatsen för inrikes bref förhöjts från 15

till 20 gram, hvilket ansetts sänka postverkets inkomster

för fjärde kvartalet 1907 med omkring . kr. 56,200:-—

dels i den internationella posttrafiken

viktenheten höjts från 15 till 20

gram, hvarjämte portot för bref af mera_________ ___

400,000: —

49,500: —

Tapt kr. 56,200: —

kr. 19,565,600: —

259

Trpt 56,200: — kr. 19,565,600: -—

9n 20 grams vikt till andra länder ån

Danmark och Norge sänkts till 10 öre

för hvarje öfverskjutande vikt af 20 gram

eller del dåra!, hvilket allt beräknats föranleda

en inkomstminskning för samma

kvartal af .......‘......kr._ 26,700: —

Om samman af dessa belopp........kr. 82,900: —

fråriräknas, återstår ett belopp af.......... kr. 19,482,700:

hvartill postverkets samtliga inkomster för år 1907 kunna beräknas uppgå.

Samtliga inkomsterna för år 1906 utgjorde i rundt tal 18,442,500

kronor. Ökningen för åren 1906—1907 blifver sålunda 1,040,200 kronor

eller 5''6 procent.

Den faktiska inkomstökningen har åren 1903—1904 utgjort 4-2

procent, åren 1904—1905 4''o procent och åren 1905—1906 6''i procent.

Sammanlagda procenttalen af inkomstökningen för åren 1904—1907 uppgå

således till 20''s procent, hvilket per år utgör 5*2 procent.

Då det emellertid gifvetvis icke kan påräknas, att postverkets inkomster

år efter år skola ökas med samma procenttal, oafsedt till hvilket

belopp inkomsterna uppgå under det år, som ligger till grund för beräkningen

af procentökningen, och då en höjning eller sänkning af rörelsen

med endast 1 procent på ett belopp af 20,000,000 kronor åstadkommer eu

skillnad af 200,000 kronor, anser generalpoststyrelsen försiktigheten bjuda

att nu icke beräkna ökningen för hvardera af åren 1908 och 1909 högre

än till 4*5 procent.

Inkomsterna för år 1908 skulle med denna procentökning komma

avsnitt 237 Kontrollera mot PDF

att utgöra 20,359,400 kronor. Från detta belopp bör emellertid afräknas

den minskning i inkomster, som i följd af ofvanberörda höjning af lägsta

viktsatsen för bref samt sänkning af öfverportot för tyngre brefförsändelser

i den internationella trafiken beräknats uppstå för de tre första kvartalen

1908, eller 249,100 kronor. (Minskningen för fjärde kvartalet är redan

intagen i kalkylen för inkomsterna år 1907.) Postverkets inkomster kunna

på grund häraf beräknas:

för år 1908 till.......kr. 20,110,300: —

och » » 1909 ».......» 21,015,300: -—

eller i rundt tal 21,000,000 kronor.

260

Kommissionen anser, att den till postverket för ar 1909 inflytande

andel af sportler, hvilken andel, enligt i betänkandet förut gjord utredning,

kan förväntas skola uppgå till omkring 10,000 kronor, icke bör inverka

på generalpoststyrelsens förestående inkomstberäkning.

Om från de sålunda beräknade inkomsterna för år

P9Q9......................kr. 21,000,000:

dragas de här ofvan beräknade utgifterna för samma, år » 20,340,000:

skulle återstoden..............kr. 660,000:

utvisa det öfverskott, postverket komme att lämna för sagda år.

Fond till postliusbyggnader.

Beträffande dispositionen af det ytterligare öfverskott, som möjligen

kan uppstå å poströrelsen för år 1909,“ anför generalpoststyrelsen följande.

Enligt nådigt bref till generalpoststyrelsen den 29 maj 1896, angående

postverkets stater för år 1897 m. m., har Kungl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med riksdagens beslut, medgifvit, att till en fond för anskaffande

af tomt till nytt posthus i Stockholm finge afsättas ej mindre den

behållning, som för åren 1895 och 1896 kunde å postverkets rörelse uppstå

utöfver de redan för stat sregleringarna beräknade öfverskotten för

samma år, än äfven hälften af blifvande öfverskottsmedel för år 1897,

dock att till fonden icke finge afsättas större del af öfverskottet för sistnämnda

år än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t, jämlikt nådigt bref den 19 juni 1896,

funnit godt förordna, att den ifrågavarande fonden skulle ställas under

statskontorets vård och förvaltning för att genom insättning i bankinrättning

med af Kungl. Maj:t fastställd bolagsordning eller på annat lämpligt

sätt fruktbargöras.

Sedermera har Kungl. Maj:t medgifvit

dels genom nådigt bref den 19 mars 1897 att till förvärfvande af

tomt för nya posthuset i Stockholm finge af öfverskottsmedlen för år 1898

användas högst 200,000 kronor;

dels, enligt nådigt bref den 20 maj 1898, att den a fonden uppstående

behållning, ökad med det till fondens förstärkning under viss förutsättning

af postverkets öfverskottsmedel för år 1898 beräknade belopp,

avsnitt 238 Kontrollera mot PDF

200,000 kronor, finge, sedan alla med tomtköpet förenade kostnader gnidits,

disponeras på sådant sätt, att 150,000 kronor afsattes för att, i den

man Kungl. Maj:t funne sådant erforderligt, användas till betäckande af

« 261

tilläfventyrs uppstående ökad kostnad, utöfver hvad förut beräknats, för

uppförande af det nya posthuset i Stockholm samt att hvad därefter återstode

användes till inköp för postverkets räkning af en tomt i Malmö och

påbörjandet därstädes af posthusbyggnad;

dels, enligt nådigt bref den 26 maj 1899, att till fonden Unge afsätta*

ej mindre den behållning, som för år 1899 kunde å postverkets

rörelse uppstå utöfver det redan för statsregleringen beräknade öfverskottet

för samma år, än äfven den del intill 200,000 kronor, som kunde komma

att öfverstiga 495,000 kronor; och att den sålunda förstärkta fonden under

benämning »fond till posthusbyggnader» finge, i den mån Kungl. Maj:t

funne sådant erforderligt, användas dels till fortsättande af uppförandet

åt ett posthus i Malmö, dels ock till betäckande af de kostnader, som, utöfver

förut beräknade, kunde uppstå för uppförande af posthus i Stockholm

och Helsingborg.

A den sålunda bildade »fond till posthusbyggnader» har sedan år

1896 insatts ett sammanlagdt belopp af kr. 2,200,235:97 och uttagits

tillhopa kr. 2,111,122:34. Den återstående kapitalbehållnin gen utgör

således kr. 89,113: 63. Genom de under årens lopp fonden tillgodokomna

räntor hafva fondens tillgångar emellertid ökats så, att de vid 1906

års utgång uppgingo till kr. 304,836: 64. Från fonden skall dock

under den närmaste tiden uttagas ett belopp af kr. 212,031: 75, hvilket

af postmedel förskotterats till bestridande af kostnaderna för uppförandet

af posthuset i Malmö, men skall af fonden ersättas. Efter uttagning af

såväl sistnämnda belopp som ock de ytterligare medel, som kunna erfordras

i och för byggnaden i Malmö, kommer den återstående behållningen å

fonden att, med inberäkning af räntor för år 1907, utgöra omkring

100,000 kronor. Dessa öfverskottsmedel få icke utan särskildt nådigt tillstånd

disponeras för annat ändamål än berörda posthusbyggen i Stockholm,

Malmö och Helsingborg, och fonden kommer således‘att fortfarande

finnas kvar tills annorlunda beslutats.

Vid sådant förhållande synes det, som om i fondens tillvaro läge

ett uppslag äfven till densammas förökning, för hvilken därjämte viktiga

skäl föreligga.

Under förutsättning att poströrelsen fortsätter att utveckla sig på

samma sätt som under de senaste decennierna ägt ruin, blifver det för

postverket oundgängligen nödvändigt att i vida större mån än hittills varit

avsnitt 239 Kontrollera mot PDF

fallet skaffa sig egna hus med mera tillfredsställande expeditionslokaler,

än som i allmänhet kunna förhyras.

För belysande af poströrelsens utveckling torde det vara nog att

hänvisa till följande summor för postverkets inkomster och utgifter i

runda tal:

Inkomster

Utgifter

■

Kronor.

Ivronor.

År 1876 ......

4,412,200: —

4,874,400: —

. 1886 ......

6,106,500: —

5,897,000: —

> 1896 ......

9,035,400: —

8,016,800: —

» 1906 ......

18,442,500: —

16,135,200: -

Den ökade rörelsen krafvel- med nödvändighet ökade lokaler; särskilt

paket- och tidningsrörelsens ordentliga handhafvande betingar stora

utrymmen. Till och med de lokaler, som genom riksbankens försorg beredts

postverket i åtskilliga residensstäder, komma att efter, en del ais

förlopp befinnas otillräckliga. Det torde då i många fall icke återstå

annan utväg, än att postverket skaffar sig egna hus å de för poströrelsen

mest betydande orterna, såväl i städer som på landsbygden. Visserligen

äger postverket redan 10 posthus i städer och 9 sadana på landet, men

generalpoststyrelsen måste vara beredd på nödvändigheten att öka dessas

antal förutom att låta- om- och tillbygga vissa af dessa fastigheter.

Om eu sådan plan skall kunna genomföras, är det nödigt att äga

kapital till sådan storlek, att icke postverket vid en möjligen inträffande,

tillfällig tillbakagång i poströrelsen saknar utväg för dess fullföljande.

Med hänsyn till de höga belopp, hvartill postverkets utgifter numera uppgå,

— utgifter, som äfven under vanskliga förhållanden måste bestridas

kan en om ock snart nog öfvergående ekonomisk kris i landet medföra,

att inkomsterna icke räcka till för de fastslagna utgifterna. Att under

dylika omständigheter inkomma till riksdagen med begäran om extra anslag

för nya eller fortsättandet åt redan påbörjade byggnadsföretag, torde

icke befinnas lämpligt.

Men det finnes eu annan utväg, som skulle kunna, om också icke

omedelbart, dock så småningom leda till det föreliggande önskemålet.

Om nämligen generalpoststyrelsen erhölle bemyndigande att åt blifvande

öfverskottsmedlen, utöfver hvad för statsreglering^ tages i anspråk, använda,

en del till ökande af förenämnda »fond till posth^byggnader»,

skulle sannolikt denna fonds tillgångar inom jämförelsevis få år växa så,

att de nu afsedda förmånerna kunde postverket beredas.

263

Generalpoststyrelsen anser i sådant hänseende, att halfva öfverskottsbeloppet

utöfver hvad som för statsverkets inkomstberäkning tagits i anspråk

borde få till fonden disponeras.

Gifvet är, att de medel, som på dylikt sätt hopbringas, icke skulle

fa anlitas utan Kung!. Ma/j ds och riksdagens medgifvanden.

avsnitt 240 Kontrollera mot PDF

Om posthus komme att byggas i centralare delar af större städer,

blefve det, på grund af gällande byggnadsordningar, måhända nödvändigt,

att husen pa ett eller annat ställe uppfördes till flera våningars höjd än

som för postverkets direkta behof eljest vore erforderligt. De öfre vaningama

i sadana hus skulle i sa fall lämpligen kunna inredas till mindre

bostadslägenheter att uthyras i främsta hand till tjänstemän och betjänt,

vid postverket mot på orten gällande hyresbelopp eller enligt de grundere

som Kung!. Majd tilläfventyrs kunde finna skäligt att bestämma.

Generalpoststyrelsen hemställer sålunda, att Kung!. Majd måtte till

i iksdagen göra framställning därom, att af de belopp, som kunna komma

att af postverkets blifvande öfverskottsmedel för åren 1908—1912 öfverskjuta

enligt fastställda stater för dessa år beräknade öfverskott, hälften

må af generalpoststyrelsen afsättas till »fonden till posthusbyggnader», att

af statskontoret förvaltas i enlighet med bestämmelsen i nådiga brefvet

den 19 juni 1896.

264

Reservationer.

Vid kommissionens förslag angående generalpoststyrelsen:

af herr Ordföranden som anfört:

Vid behandlingen af frågan om generalpoststyrelsens omorganisation

har med styrka framhållits nödvändigheten af att styrelsens chef och ledamöter

befrias från en mängd tyngande detaljarbete och därigenom sättas

i tillfälle att vid sidan af de löpande göromålen ägna sin uppmärksamhet

åt de störa allmänna frågor, som äro för verkets utveckling afgörande,

samt att, medelst inspektionsresor til! olika delar af landet, utföra sin

andel i det kontrollarbete, som för en institution af postverkets natur är

af så oerhördt stor betydelse.

Kommissionen har ansett ofvan angifva mål kunna vinnas dels därigenom,

att till distriktsförvaltningarna utflyttas ärenden af mindre, vikt,

dels genom decentralisation af arbetet inom generalpoststyrelsen, och torde

väl äfven den organisation, som på dessa grunder utarbetats och som nu

föreslås till antagande, få anses gå i den rätta riktningen. Visserligen

kan ifrågasättas, om det icke varit försiktigare att till en början stanna

vid fyra byråer och låta en ytterligare minskning i antalet blifva beroende

afl de erfarenheter, som under de närmaste åren kunna vinnas, men med

hänsyn till de fördelar, den föreslagna organisationen å endast tre byråer

erbjuder, särskildt hvad beträffar de olika frågornas systematiska ordnande,

har jag icke ansett mig böra uttala någon afvikande mening i

detta hänseende.

Emellertid är det, påtagligt, att i samma mån byråernas antal minskas,

ökas den arbetsbörda, hvar och en af dem får sig pålagd. Då nu

avsnitt 241 Kontrollera mot PDF

antalet reducerats till det minsta möjliga, är det åt så mycket större vikt,

att decentralisation stanken konsekvent genomföres. Så har äfven skett vid

andra och tredje byråerna. Hvad åter angår första byrån, har kommissionen

stannat, om icke redan på halfva vägen, så likväl ett stycke fram

265

för målet. I strid med den ledande principen, att intet ärende skall handlilggas

i högre instans än ärendets beskaffenhet klöfver, bär man afsett,

att byråchefen skulle sjal! närmast ägna sig åt handläggningen af de

ärenden, som kunna hänföras under rubriken personalfrågor och hvilkas

, d,, n ett®r utbrytningen icke torde komma att understiga ett och

ett hälft tusental för år. Helt visst skulle detta hafva till följd, att chefen

or forsta byrån blefve lika säkert fjättrad vid skrifbordet, som någon byråchef

vid generalpoststyrelsen tillförene varit,

Enligt min åsikt bör arbetet vid personalkontoret ordnas efter samma

således1”'' 8001 tl ämPats vitl generalpoststyrelsen i öfrig!, och anser jag

att deri å första hyran upptagna sekreteraren hör utbytas mot en

kontorschef.

Vid kommissionens förslag i allmänhet:

af herr Starbäek, som anfört:

, 19x?7 frs nksdags skrifvelse till Konungen angående godkännande

af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908 m. m. yttrar riksdagen med

afseende pa de föreslagna orgarnsationsändringarna följande: »Detta omorganisationsförslag

företer i många hänseenden nya uppslag, hvilka synas

vara väl värda att praktiskt pröfvas inom någon del af deri" svenska statsförvaltningen^

och riksdagen håller det icke för otroligt, att telegrafverket

som är ett jämförelsevis mindre verk och med tekniskt-industriell läggmng,

skall väl lämpa sig för en sådan pröfning.» Riksdagen ansåg sfer

alltså icke böra motsätta sig organisationsförslagets genomförande på

försök. 1

Ehuru jag personligen fortfarande är fast öfvertygad om den fruktbärande

innebörden af det af telegrafkommittén framställda organisationstorslaget,

kan det under sådana förhållanden ej komma i fråga att söka

tillämpa detta på postverket. Men å andra sidan synes det mte iW

lämpligt att, såsom af kommissionen föreslagits, uppdela ärendena"'' inom

de tre byråerna x olika grupper, till arten ofta föga skarpt särskilda

men sorterande under olika tjänstemän och sedermera återigen gruppvis

förenade under ett slags underordnade chefer, som här kallats kontorschefer.

1 stället, för den arbetsmetodens förenkling, som man särskildt

genom föredragnmgssättets omläggning sökt vinna, är det att befara att

nära nog eu motsatt utveckling lätteligen kan inträda, och en, om jaosa

far uttrycka mig, fördjupad byråkratisering utbilda sig; och detta

avsnitt 242 Kontrollera mot PDF

-442 o?. Postverkets lönereghringskommission.

därför att genom nyss antydda förhållande liera skarpt markerade instanser

skapas. .

Den på detta sätt åstadkomna gruppindelningen blir en slags tackanordning,

där lätt nog sidoväggarna bli så solida och täta, att all kommunikation

mellan underordnade tjänstemän inom olika grupper blir

otänkbar och förbindelsen hålles öppen endast nedifrån uppåt slutande hos

byråcheferna. En sådan utveckling, som här synes mig hota, kan enligt

min mening undvikas äfven med bibehållande af olika graders tjänstemän,

om ej eu så starkt reglementera nde omsorg å priori nedlägges på de olika

ärendenas särskiljande. ....

1 detta sammanhang vill jag framhålla, att den farhåga, jag i mitt

ofvan förda resonemang velat låta komma till synes med afseende på

styrelsen, ej låtit sig fullt afvisa beträffande den föreslagna distriktsorganisationen

med distriktschef, öfverkontrollörer och kontrollörer och de

mellan de chefen underordnade tjänstemännen bestämdt fördelade göromålen.

Dessutom har jag beträffande distrikten, med uppmärksamheten

särskild! fäst på arten af de göromål, som skulle öfverfiyttas till dessa

från styrelsen, ej känt mig öfvertygad om nödvändigheten af att den utvidgade

inspektionen omgestaltas med en så vidlyftig och med hänsyn

till de högre befattningarna så personalstark apparat.

1 likhet med telegrafkommitterade, hvilkas förslag i detta fall biet

riksdagens beslut, och på de af dessa framställda grunder (pp. 13 ff. i

telegrafkommitténs betänkande) anser jag en särskild registrator öfverflödig.

Arbetet med inkommande ärendens registrering och diarieföring bör kunna

hufvudsakligen utföras af kvinnliga biträden.

Slutligen vill jag framhålla, att då i det föreliggande förslaget benämningen

tjänstemän införts för verkets alla befattningshafvare, både

det varit lyckligt, om uppdelningen af dessa i högre och lägre grad, eu

uppdelning som alltid blir mer eller mindre godtycklig, ej ansetts nöd

vändig. På inkonsekvensen att under begreppet »tjänstemän af lägre grad»

bibehålla beteckningssättet »postbetjänte» har kommissionen själf i motiv till

aflöningsregiementet fäst uppmärksamheten. Då det onekligen möter svårigheter

att finna lämpliga benämningar för de olika. funktionärer, som hittills

gått under namnet »postbetjänte», och denna titelfråga ej af dem den

närmast vidkommer ännu blifvit slutgiltigt behandlad, sa har jag helt

naturligt inget yrkande att göra; men vill endast uttala, den förhoppningen,

att denna till sin principiella innebörd ej oviktiga fråga, när en gång postbetjäntkårens

förslag framburits, af general poststyrelsen upptages och

bringas till lösning.

nu. i.

avsnitt 243 Kontrollera mot PDF

Postförvaltarnes inkomster

1902, 1903 och 1906.

Anm. I vissa fall, då postkontor öppnats under loppet af ett år, hafva inkomsterna

beräknats approximativt.

268

4. i

7- 1

8. i

1.0. i

It.

12. j

13.

14- !

15.

.......''......"1

S p

o r t 1

e r.

Postkontor.

j Lön

och

1 tjänst-!

Klass, gö- ]

! rings- j

pennin-!

gar.

i Kr.

I)yr- 1

tids- tillägg

därå.

Kr.

Öfver- p re- vision

(för

1902

pro- vision).

Kr.

Fel-

rak-

tungs-

pen-

ningar.

Kr.

För

lös-

väskor.

Kr.

För

bok- förande

af post- af- gift^.

Kr.

Kör

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Ersätt-

ning

från

posi-

spar-

ban-

ken."

Kr.

(Kriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Stimma

inkom-

ster

utan

alders-

tillägg.

Kr.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa |

inkom- •

ster

med

alla j

ålders- j

tillägg, i

Kr.

Alfvesla.

1906 .....

1903.....

1902 .....

''1

2.600

.■i;ooo

1,800

180

457

417

1,300

—

3,245

3,586

3,412

800

4,045

4,386

4,292 i

Alingsås.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

3.000

2.000

200

303

337

1,188

—

3,452

3.416

3,499

800

4,252

4,216

4.379

.Arboga.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

2,600

260

404

356

1,887

—

124

—

3,662

3,586

4,371

800

600

4,462

4.880

5,081

Arvika.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600

3.600

2.600

260

150

1,278

__.

275

213

224

—

112

121

—

4.145

3,992

4,522

800

600

4,945

4,792

5,182

Askersund.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

2,000

200

350

323

941

125

—

3.163

3.164

3,286

800

3.963

3.964

4,160

Avesta.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

310

270

850

270

—

3,270

3,225

3,135

800

4,070

4,025

4,015

Barka.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

j®

691

125

—

2.874

2.888

2,888

800

3,674

3,688

3,718

Ilnigtsfors.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

139

403

990

—

123

135

169

152

—

3,320

8.208

3.142

800

4.120

4,008

4,022

>) Tillhör 4:e klass från och med den 1 maj 1906.

1 2.

! 4-

'' 7.

! 10.

| i 2.

1 is.

15. |

Lön

och

tjänst-

gö-

nngs-

avsnitt 244 Kontrollera mot PDF

pennin-

gar.

Kr.

s p

ortl

e r.

Ersält- ! ning

frän

i post- spar- ban- ken.

Kr.

Summa

inkom-

ster

med

alla

ålders-

tillägg.

Kr.

Postkon tor.

K la 88.

Dyr- tids- ; Oxlägg

dura.

Kr.

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

Fel- räk- nings- pe il- ningar.

Kr.

Iföl-

lös-

väskor.

Kr.

För

bok- förande

af post- af-

giftcr.

Kr.

För

faok-

aflägg-

ning.

Kr.

Ofriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

åiders- t il lägg.

Kr.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Boden.

1906.....

3.000

585

3,793

800

4,593

1908.....

3,000

—

613

—

3.73!

800

4.531

1902 .....

1,800

ISO

1,271

—

8,379

800

4,259

Bollnäs.

1906 . ....

3,600

—

207

—

183

4,142

800

4,942

1903 .....

3,600

—

155

187

—

4,050

800

4.850

1902 .....

2.000

20(1

1,029

—

198

—

3,518

800

4,893

Borgholm.

1906 .....

2,600

■ --

414

101

3,300

800

4,100

1903 .....

2,600

—

376

—

3.195

800

3,995 j

1902 .....

1,800

180

1,041

—

3,203

800

4.083 |

Borlänge.

1906 .....

3.000

721

186

129

4,104

800

1903 .....

3,000

—

543

— i

—

104

—

3.737

800

4,537 1

1902 .....

1,800

180

1,294

—

198

—

3,585

800

4,465 1

Boras.

1906 .....

3,600

950

714

866

6,228

800

7,028

1903 .....

3.600

—

550

—

667

743

—

5.596

800

6,398

1902.....

2,600

260

1,534

—

751

864

6,074

600

6,784 |

Bostad.

1906 ....

2,600

—

307

100

3,100

•800

3.900

1903 .....

2,600

—

244

55 :

—

2.977

800

3,777

1902 .....

1,800

180

872

—

2,915

800

3,795

Charlollenherg.

1906 .....

3,000

223

181

3,540

800

4,340

1903 .....

8,000

177

—

3,423

800 i

4,223

1902 .....

1,800

180

991

— 1

—

100 ;

-S

3,220

800

4.100

i Imhi isliiiimi.

1906 .....

''3 i

3,000

241

320

3.654

800

4,454

1903 ... . . .

3,000

213

- j

252

2 ■

—

3.545

800

4,345

1902 .....

2,000

200

1.034

—

270

.3,608

800

4,486

2. 1

3. |

4- 1

5. j

C. i

8. j

9. i

10. (

11.

1*2.

13. j

14.

i5. ;

Lön

och

tjänst-i

gö- rings- )ennin- gar.

Kr.

Öfver-;

pro- vision |

(för

1902

pro- vision).!

hr. j

S p o r t 1

e r. 1

Ersätt- ning |

från i

post- !

spar- ;

ban- i

ken.

Summa j

inkom- ster

med

alla

avsnitt 245 Kontrollera mot PDF

ålder8- j

tillägg. !

Kr.

, Postkontor.

[dass.

Dyr- tids- tillägg i

därå. !

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr. |

För j

lös- |

väskor.

Kr.

För

bok- förande |

if post-;''

af- !

gifter. ;

Kr. |

För i

fack- aflagg-i

uing. |

Kr. j

Öfriga

extra

inkom-

ster.

kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålclcrs-

tillägg.

Kr.

Ålders-1

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Ilalarn.

'' 1906 .....

2,600

2,759

800

3,559

. 1903 .....

2.600

—

2,778

800

—

3,578

i 1902 .....1

1,800

180

729

—

2.726

800

3,606

Degerfors.

|1906 ......

2,600

232

130

3,112

800

3,912

11903 .....i

2,600

493

166

h —

—

3,415

800

—

4,215

i 1902 .....

11800

180

1.110

—

210

—

3,396

800

4,276

Djursholm.

1906 .....

‘)3

3,000

504

—

3.688

800

—

4.488 |

:1903 .....

2.600

528

—

3,272

800

—

4,072

i 1902 ......

1.800

180

1.169

—

3.251

800

4.131

Utsjö.

j 1906 .....

3,600

106

216

200

—

4,220

800

—

5,020

i 1903 .....

3.600

—

190

—

3,920

800

—

4,720

1902 .....

2,600

260

1,089

—

183

—

4.262

600

4,922

i Elmhult.

j 1906 .....

2,600

538

3,413

800

4,213

j1903 .....

2*600

473

—

3,295

800

—

4.095

| 1902 .....

11800

180

1.118

1 —

137

—

3.331

800

4,211

i Ellgelholin.

i 1906 .....

1 3.000

401

227

3,652

800

4.452

11903 .....

! 3.000 1 —

307

1 _

161

—

3.492

800

—

4.292

! 1902 .....

2.600

260

957

j —

154

—

3.998

600

4,658

Enklang.

i1906 ....

1 3,600

189

159

125

4,224

800

5,024

1903 ......

3.000

i -

! 298

203

—

4,141

800

—

4,941

! 1902 .....

2,600

j 260

985

294

232

—

4.403

600

5,063

Eskilstuna.

! 1906 .....

3.600

4901 -

240

703

! 205

5.305

800

6,105

1903 .....

3,600

___

357

263

; 663

; 171

—

5,096

800

—

5,890

11902 .....

21600

260

1.567

! —*

1 307

653

163

—

5.594

600

6.254

’) Tillhör 3:c klass från och med den 1 december 1904.

271

2. j

3- I

7. ;

JO.

11.

12.

13.

14. |

15. |

;

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

3emiin-

gar.

Kr.

s p

0 V 1 1

e r.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Kr.

Summa j

inkom - i

ster !

med !

alla

ålders- i

tillägg. |

Kr. |

Postkontor.

Klass.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

pro-

vision

avsnitt 246 Kontrollera mot PDF

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

Fel- räk- nings- pen- n ingår.

Kr.

För !

lös- väskor.

Er. |

För

bok- förande

af post- nf-

gifter.

Kr.

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Öfrig:!

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Aid ers-1

tillägg.

Kr.

Dyr-

tida-

tiUägg

därå.

Kr.

Eslöf.

1906 .....

3,600

172

28 i

238

4,053

800

4,858

1903 .....

3,600

—

114

—

218

—

3.961

800

—

4.761

1902 .....

2,600

260

1.117

—

198

—

4.195

600

4,855

Falkenberg.

1906 .....

3,000

—

565

—

200

—

3,840

800

4.640

1903 .....

3.000

—

549

—

126

—

3,720

800

—

4.520

1902 .....

2,600

260

1.081

—

148

—

4.127

600

4,787

Falköping.

1906 .....

3.600

—

231

—

123

—

4.065

800

4.865

1903 .....

3,600

—

219

'' -

—

3.949

800

—

4,749

! 1902 .....

2,600

260

989

262

124

—

4,253

600

4.918

Falun.

1906 .....

4,700

344

1,786

224

7.158

800

7.958 j

1903 .....

4,700

—

1,485

117

—

6,474

800

7.274 !

1902 .....

3,600

—

1.783

1,494

—

7.081

400

7.481 i

Fillpsta il.

1906 .....

3,600

—

106

192

157

4.136

800

—

4,936

i 1903 .....

3.600

—

147

145

—

4,016

800

—

4,816 i

1902 .....

2,600

260

1.160

—

128

169

—

4.382

600

5,042

Flnspong.

!1906 .....

3,000

—

544

144

342

146

—

4.186

800

—

4,986

1903 .....

3.000

—

243

—

166

329

138

—

8.876

800

—

4,076 1

11902 .....

1,800

180

871

—

187

351

143

—

3.532

800

4,412

Flen.

1906 .....

>)3

3,000

449

262

3,810

800

4.610

1904 ä) . . . .

3,000

—

369

—

196

....

8.659

800

—

4.459

Frövl.

1906 .....

; 4

! 2,600

—

352

i 55

8,130

800

i _

3.930

1903 .....

2,600

—

291

: 55

—

3,066

800

! -

3,866

j1902 .....

i 6

! 1.800

180

i 996

] —

—

3.066

800

j 80

3.940

*) Tillhör 3:c klass från och med den 1 maj 1906. — s) Öppnadt den 1 oktober 1903.

'' 2-

10.

11.

12.

43.

14.

15.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

penuin-

gar.

Öfver-

}>ro-

visiou

(för

1902

pro-

vision!.

S p

o r t 1

e r.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Summa

inkom- ;

sfer

med

alla

Slders- tillägg.

Postkontor.

Klass.

Dyr-

tids-

tillägg

dära.

Fel-

räk-

ning»-

pen-

ningar.

för

lös-

väskor.

För

bok- förande

af post- nf-

För

ilek-

aflägg-

ning.

Ofriga

avsnitt 247 Kontrollera mot PDF

extra

inkom-

ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Alders-

tillägg.

Dyr-

tids-

tillägg

däri.

gifter.

Kr.

Gamlchy.

1906 .....

3,000

216

—

3.50.5

800

—

4 305

1903 .....

8,000

—

256

—

3.463

800

—

4,263

1902.....

1.800

180

1,093

—

8250

800

4.130

Gette.

1906 .....

4,700

1--

1.014

—

891

461

7,224

800

—

8.024

1903 .....

4.700

—

766

—

848

515

—

6.965

800

—

7.765

1901.....

3,600

2,521

—

1.093

—

-•

7,343

400

—

7,743

Gellivare.

1906 .....

3.000

367

101

106

3.574

800

4.374

1903 .....

3,000

576

—

177

—

3.835

800

—

4,635

1902.....

1,800

180

1.133

216

3,408

800

4,288

(i i slav ed,

1906 .....

2,600

'' _

231

2,989

800

—

3.789

1903 .....

2,600

—

172

—

2.900

800

—

3.700

1902 .....

6 .

1,800

180

787

—■

—

2,784

800

3.664

Gn sta.

1906 .....

3.000

329

202

3,702

800

4.502

1903 .....

3.000

—

279

283

8.717

800

—

4.517

1902 .....

1.800

180

1.139

—

292

—

3517

800

4.597

(irenna.

1906 .....

2,600

—

205

* _''J_

* ?>LL_

2,853

800

—

3,653

1908 .....

2.600

—

133

'' —

—

2.782

800

—

3.582

1902 .....

1,800

180

648

—

.....

2,678

800

3558

Grylhyttehed,

1906 .....

2,600

260

3.025

800

3.825

1903 .....

2.600

256

—

2.982

800

—

3.782

1902 .....

1,800

180

915

—

2.960

800

3 840

Grängesberg.

1906 .....

2,600

396

100

8,299

800

4,099

1903 ■) . . . .

2,600

—

352

100

—

■—

3,203

800

4.008

x) Öppuadt den 1 januari 1903.

! L

1 3-

r i-

! 6. I 7.

10.

i 11-

1 12.

| 13.

14.

15. j

Postkontor.

Klass.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

penniu-

gar.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

i j

8 p

Fel-

räk-

ninS8-: För

? lös-

mngar. .. ,

0 vaskor.

Kr. Kr.

0 1 t 1

För

bok- förande

af post- af- gift.

Kr.

0 r.

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

bau-

ken.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

ålders - tillägg.

Kr.

Ålders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa |

inkom- I

ster ;

med i

alla i

ålders- tillägg.

Kr.

Göteborg''.

1906 !)....

5,500

—

2.026

172

avsnitt 248 Kontrollera mot PDF

3.063

324

11.085

1.000

12.085

1903 l) . . . .

5,500

—

1.423

198

2,538

—

340

9,999

1000

10999

1902.....

4.000

—

4.799

165

5.466

—

267

—

14,697

’ _

14,697

Hallsberg.

1906 .....

3,600

100

3.762

800

4.562

1903.....

3.600

—

— i 13

—

3.690

800

4.490

1902 .....

2.600

260

1)36

. --

—

s;s83

600

4523

Halmstad.

1906 .....

3.600

803

— 107

536

100

5.251

800

6.051 i

1903 .....

3,600

—

635

- : 85

508

100

4:088

800

5’788

1902 .....

3.000

300

1,639

135

599

—

5,819

400

6.259 |

Haparanda.

1906 .....

•2

3,600

—

217

3,949

800

4,749

1903.....

3,600

—

114

232

4,004

800

4,804

1902 .....

2,600

260

1,042

210

—

4.280

600

4,940 j

Hedetuora.

1906 .....

3.000

—

239

205

3,521

soo

4,321 i

1903 .....

3,000

188

197

.—

3,452

800

4,252 1

1902 .....

2,000

200

1,020

215

3,498

.800

4:378;

lledeviken.

1906 .....

2.600

• —

2.681

800

8,481

1903 .....

2.600

—

134

—

5 1

2.794

800

8.594

1902 .....

1,800

180

841

“• | —

—

7 .

2,828

800

3:708 1

Helsingborg.

1906 .....

1 .

4,700

1.463

159

1,866

100

8.359

800

9.159 !

190b.....

1 !

4.700

1.144

134

1,315

327

55 |

7675

800

8^475 j

1902 .....

2 :

3,600

—

2.708

146

1,550 :

253

451

8,302

400

—

8.702 ;

Heinsc.

1906 .....

2,600

--j

189

59 ^

2,864

800

8.664

1903 .....

2.600

- j

141

— !

48 i

21814

800

8614

1902 .....

1.800

180 :

808

- 53

—

— i

41 1

—

2.882

800

8.762

M Beräknad inkomst. Den nuvarande postdirektören uppbär aflöning enligt äldre stat.

"442/o7. Postverkets löner eg le r ing sko m m iis lön. 35

274

i. 1

5. I

7. i

8. 9. |

10. |

ii.

12.

18. ;

14. |

i». :

\y'' '' I

Lön

och j

tjänst-1

V- |

rings- 1

pennin- gar. |

Öfver- j

pro- vision j

(för

1902 !

pro- j

vision).!

S p

o r t 1 e r. j

Postkontor. ;

Klass.

l)yr- |

tids- tillägg i

därå.

Fel- räk- nings- pen- |

ningar. j

iös- !

väskor.;

för j

boli- | på- förande

af post-i aflägg- j

aO | ning. 1

gifter. ;

ning

frän i

post- spar- i

ban- ken.

Ofri ga

extra

inkom- ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Ålders-1

tillägg.!

Dyr-

tids-

tiliägg

därä.

inkom- åter

med |

alla ;

ålders- 1

tillägg. |

Kr. j

K, j

Kr.

Kr. | Kr. j

Kr. 1

Kr.

Kr. |

Kr.

Hemvand.

; 1906

1903 .....

:1902 .....

3,600

i 3,600 i

avsnitt 249 Kontrollera mot PDF

: 3,000

300

446

336

1,578

860 120

923 |

698 1

5,138

4952

5:e49

800 !

800

400 !

5,938

5,752

6,089

Ilerrljunga.

1906 .....

1903 .....

2,600

2.600

2,600

260

435

406

933

24 : 85

3,211

2.967

3,872

800

600

4.011

e;767

4532

Hesslcholm.

1906 .....

1903 .....

!1902 .....

3,600

3.600

2.600

260

1.047

—

245 | 26

179 1

179 |

3,995

3,817

4,106

800

600

4,795

4,617

4,766 j

ti».

1906 .....

1903 .....

i 1902 .....

! 2,600

2.600

1,800

180

360

349

1,033

—

86 ;

96 ;

121

3,140

3,115

3.215

800

■ -|

3,940

3,915

4.095

Hudiksvall.

i 1906 .....

1903 .....

1902 .....

k»

3.600

! 3,600

2.600

260

418

300

1,360

—

749 : 194

710 i

; 714

i —

5,072

4.731

5 046

800

600

5,872

5,531

5,706

Hultslrod.

1906 l) . . . .

2,600

—

406

5 ! —

! 25

; 17

3.053

800

3,853

Uvetlanda.

1906 .....

: 1903 .....

|1902 .....

■

! 3

i b

3.000

1,800

: iso

259

213

1,205

i 188 1

152 1 -

; 185 ;

! 33

| 22

3,545

3,451

3421

800

4,345

4251

4 301

Haganäs.

11906 .....

1903 .....

,1902 .....

i 3

i 6

3,000

1.800

i ISO

i 330

i 274

i 1.276

i__

196

152 !

96 1

'' 13

! 5

3,691

3,455

3,437

800

4,491

4,255

4.817

) Öppnadt den 1 oktober 1906.

[ 5.

1 9-''

i 40.

11.

1 12.

| 13.

14.

1 15.

i .Postkontor.

Klass.

Lön

och

tj än st- a- rta gs-

pennin-

gar.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

S p

För

lös-

väskor.

Kr.

ort]

För

bok- förande

af post- af-

gifter.

Kr.

e r.

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Ersätt- ning

från

post- spar- ba li- ken.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Alders-

tilliigg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa ■

inkom- !

stel- |

med

alla j

ålders- i

tillägg. !

Kr. |

; Högsby.

1906 .....

2,600

—

150

—

2.87(1

800

3903 .....

2,600

—

102

2,786

800

3536

1902 .....

1,800

ISO

633

—

2,666

800

3,546 !

Hörby.

1906 .....

2,600

—

332

—

129

3,149

800

3,949

! 1903 .....

2.600

—

318

126

3.116

800

3 916

1902 .....

1.800

ISO

1,039

138

—

3251

800

4,131 i

Höör.

■ 1906 .....

2,600

—

353

—

avsnitt 250 Kontrollera mot PDF

188

3,201

SOU

4,001

1903 .....

2,600

352

—-

3.037

800

3,837

1902 .....

1,800

180

978

—

3.014

800

3:894 !

Insjön.

1906 l) . . . .

2.600

—

769

—

3,415

800

4.215 1

Jönköping.

1906 .....

4,700

—

487

—

877

6.228

800

7,028

1903 .....

4,700

-----

434

—

780

—

6.030

800

6;S30

1902 .....

3.600

360

2,006

—

822

112

6.910

400

7,380

Jörn.

1906 .....

2,600

—

579

3.238

800

4.038

1904 2) . . . .

2.600

—

536

—

3.184

800

3 581

Kalmar.

1906 .....

4,700

466

674

161

6.016

800

6,816

1903 .....

4.700

447

620

'' -

142

5,909

800

6,709 i

1902 .....

3,600

360

1,816

—

739

—

119

—

6,634

400

7.074 |

Karlsborg.

1906 .....

3,000

232

114

196

3,»83

800

4,383 j

1903 .....

3,000

—

251

186

—

115

3.588

800

4,388 !

1902 .....

1,800

180

822

—

186

—

144

....

3,169

800

4.049 ;

Karlshamn.

1906 .....

3.600

—

327

102

473

152

4,714

800

5,514 i

1903 .....

3,600

249

—

504

126

4,589

800

5’389

1902 .....

2,600

260

1,253

520

141

—

4,856

600

5,516

A) Öppnadt den 1 oktober 1906. — 2) Öppnadt den 1 oktober 1903.

5. |

9. |

10. [

11. |

12- i

13. |

14.

15. ;

Postkontor.

Klass.

Lön

ock

tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Kr.

I)yr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

Fel- räk- nings- pen- ningar.

Kr.

s P

För

lös-

väskor.

Kr.

ortl

För

bok- förande

af post- af-

gifter.

Kr.

e r’

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Ersätt-;

ning i

från

post- spar- han- ken. I

Kr.

Öfoiga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

ålders- til lägg.

Kr.

" i

Aldcrs-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa

inkom- ''

ster

med

alla |

ålders- tillägg. |

Kr.

Karlskoga.

1906 1) . . . .

2,600

392

; 128

—

3.255

800

—

4,055

Karlskrona.

j1906 .....

4,700

387

451

229

—

5,820

800

—

6,620

|1903 .....

1700

300

—

382

—

158

—

5,564

800

6,364

11902 .....

3,600

360

2,071

—

! 441

146

—

6,680

400

7.070

Karlstad.

1906 .....

4.700

326

__i_-

! 840

142

—

6,089

800

—

0.889

1903 .....

47700

1 752

—

5,624

800

—

6,424

1902 .....

SiiOO

360

1.839

—

830

—

6840

400

7,280

Katrineholm.

1906 .....

3.600

'' 256

j iso

4,223

avsnitt 251 Kontrollera mot PDF

800

—

5.028

1903 .....

3,600

143

250

i 176

1)0

4224

800

—

5.024

i 1902 .....

2.000

200

1.138

247

| 230

—*

3.872

800

4,752

Kil.

1906 .....

3,000

625

119

3,767

800

—

4,567

1903 .....

8,000

776

1 -

—

150

3.959

800

—

4.759

1902 .....

1,800

180

855

176

—

3.072

800

3,952

Hinna.

1906 2) . . . .

3.000

—

437

—

200

3,807

800

4,607

Kiruna.

19063) . . . .

2.600

465

ISO

. 100

—

3.381

800

4.181

Kisa.

1906 .....

2.600

286

! 55

! _

—

3,084

800

—

3,884

1903 .....

2.600

327

j 55

—

3,100

800

3,900

1902 .....

1800! 180

922

3,001

800

3.881

Klippan.

1906 .....

3.000

373

262

i -

8,703

800

j —

4,503

1903 .....

s;ooo

; 318

. 229

—

3.621

800

—

4,421

1902 .....

1,800

1 180

1.331

—

222

—

3.518

800

4,398

*) Öppnadt ilen 1 oktober 1905. —• 2) Öppnadt den 1 december 1905. — s) Öppnadt den 1 februari 1906.

277

1 2-

! 3-

-t.

1 5-

1 6-

■7

i 8.

| 10.

1 11-

12.

13.

i 14-

j 15.

Postkontor.

Klass

Lön

och

i tjänst- | gö- ! rings- ; pennin- | gar.

1 Kr.

Dvr-

| tids- t iU ägg

| (lära.

Kr.

Öfvcr- : pro- ! vision

! (för

i 1902

[ pro- vision)

1 K-

| Fel- | räk- 1 nings- i pen- ! ningår

! Kr.

S p

För

j lös- j väskor

o r t 1

För

bok- förande

;af post- ! «f- i gifter.

Kr.

e r.

Föi-

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

; Ersätt- i ning

från

post- spar- ban- ken.

Kr.

I Öfriga

extra

1 inkom- i ster.

| Kr.

Summa

inkom- ster

utan

ålders- t i 11 ägg.

Kr.

Alders-

tillägg

Kr.

i Dyr- tide- | tillägg

j därå.

Kr.

Summa

inkom- ster j

med |

alla

ålders- tillägg.

Kr.

Kopparberg.

r “

1906 .....

1 4

2,600

;

406

3,276

800

4.076 i

1903.....

2.600

372

112

3:269

800

4j069

1902 .....

1,800

180

1.024

125

—

3,225

800

4.105

Kristianstad.

1906 .....

4,700

569

793

307

6,526

800

7,326

1903.....

4,700

—

362

—

465

___

5.594

800

6.394

! 1902 .....

3,600

360

1.944

635 |

6.610

400

7,050

Kristinehamn.

1906 .....

3,600

—

225

—

124

370 |

4,893

800

5,193 !

1903 .....

3.600

—

438

—

108

371

4275

800

5.075 1

1902 .....

2.600

260

1,246

—

120

349

—

4,607

600

5:267 i

Krok......

1906 <)....

2,600

—

819

—

3,528

800

—

4,323

Krylbo.

1906 2) . . . .

2,600

—

513

—

50 :

—

3,260

800

—

avsnitt 252 Kontrollera mot PDF

4,060 j

K mula.

1906 2) . . . .

2.600

—

289

40 i

15 |

—

3,095

800

3,895 1

Kungelf.

1906 .....|

2,600 i

303

129 i

3,156

800

3,956

1903 .....

2.600

— i

159

_ !

2,905

800 i

3,705

1902 .....,

1,800

ISO !

603

— !

12 |

—

2:614

800

3,494 |

Kungsbacka.

]

1906 .....1

2.600

—

410

102

__ |

3,185

800

3,985

1903 .....

4 ;

2,600

—

397

40 !

_ ;

3100

800

3,900 1

1902 .....

6 1

1,800

180

1,015

—

30 j

—

3126

800

4.006 i

Kojiiiig.

1906 .....

3.600

—

— i

—

96 |

179

41 1

3.942

800

4,742

1903 .....j

2 1

3.600

— ■

- !

78 |

216

—

36 I

3.930

800 i

4,730 |

1902 .....[

4 t

2,600

260 |

1.133

— !

78 j

223

44 |

4.861

600 ;

5.021

l) Öppnadt »len 1 april 1905. — a) Öppnadt den 1 november 1906.

2. !

8. ;

5. |

7- !

8. i

9. i

10. |

11.

12.

13. j

14. j

15.

1 .....!

Lön ;

och

tjänst-1

gö-

rings- i

pennin-!

gar.

Kr. j

Öfvor-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

S p

0 r t, 1

e r.

Summa

inkom-

ster

med

alla

ålders-

tillägg.

Kr.

Postkontor.

Klass.

Dyr- tids- til lägg

därå.

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

För

lös- i

väskor. |

Kr.

För

bok- förande i

af post- af-

gifter. i

Kr.

För

fnek-

aflägg-

ning.

Kr.

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Alders-

tillägg.

Kr. |

Dyi-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Laholm.

11906.....

3,000

244

100

3.484

800

4.284

1908

3.000

212

-4-

—

3,330

800

—

4,130

11902 .....

2^000

200

1,097

—

3.415

800

4.295

Landskrona.

1906 .....

3,600

347

589

207

4,796

800

5,596

1908 .....

3.600

239

—

522

165

—

4,587

800

—

5,387

1902 .....

2.600

260

1,362

—

635

150

—

5,058

600

5.718

Läxa.

1906 .....

2.600

311

—

3,054

800

—

3.854

1903 .....

2,600

266

—

2,998

800

3.798

1902 .....

1,800

180

915

—

3.027

800

3.907

Leksand.

|1906 .....

2,600

, 290

—

3,040

800

3,840

1903 ») . . . .

i 1902 .....

2,600

242

| -

—

3.004

800

3.804

1.800

180

866

—

2.978

800

3,858

Lidköping.

i 1906 .....

3,000

592

___

197

299

4.208

800

5,008

i 1903 .....

3.000

443

i —

avsnitt 253 Kontrollera mot PDF

, 159

276

4.009

800

—

4.809

11902 .....

2.600

260

1.062

! —

! 148

256

4.450

600

5.110

Liljeholmen.

! 1906 .....

*’

| 2,600

736

i 35

132

3,519

800

4.319

j 1905 2) . . . .

: 2.600

—

| 676

[

118

! —

3.457

800

! —

4,257

Lilla Edet.

1906 .....

2.600

358

i 55

208

—

3.290

800

4.090

| 1903 .....

S 4

2.600

313

i 55

278

I . -

3,282

800

4.082

11902 .....

i «

j 1,800

ISO

1.010

1 —

293

—

j __

3.310

800

4,190

Llinnarcd.

1906 »)....

2,600

685

! 55

8.375

800

i __.

4.175

Lindesberg.

11906 .....

: 3,000

217

185

—

! 19

i —

3.474

800

1 ---

1.274

i 1903 '') . . . .

i 3,000

I'' _

179

181

___

3,424

800

i -

4.224

11902 .....

i 6

| 1,800

180

i 1.063

i —

201

—

i —

3,305

800

| 80

4.185

l) Förenadt med telegrafanstalt till utgången af september månad 1908.

*) Oppnadt den 1 december 1906. — 4) Förenadt med telegrafanstalt till utgången af

— 3) Öppnadt den 1 februari 1904. —

april månad 1903.

27!)

to.

It.

12.

13.

14.

15.

Postkontor.

Klass.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Öfver- p re- vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

S p

För

lös-

väskor.

Kr.

o r t 1

För

bok- förande

af post- af-

gifter.

Kr.

e r.

-.....-

Föi-

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Ersätt- ning

från

post- spar- ban- ken.

Kr.

O Liga

extra

inkom- ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

åldors-

tillägg.

Kr.

Älders- 6 Hägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa ,

inkom- ster

med

o alia

ålders-

tillägg.

Kr.

Linköping''.

1906 .....

4.700

—

450

—

150

833

890

100

7,123

800

7.923

1903 .....

4.700

262

—

114

651

718

116

—

6.561

800

7361

1903 .....

3.600

—

1,952

—

136

743

713

116

—

7,260

100

—

7 660

IJungby.

j1906 .....

3,000

—

529

159

134

8,893

800

4,698

1903 .....

3,000

—

467

133

—

3.771

800

4,571

|1903 .....

1.800

180

901

—

124

—

Sill

800

3:991

ljusdal.

1906 .....

3,600

—

107

—

202

.....

4.087

800

4.887

1903 .....

3,600

—

102

150

—

4.012

800

4:812

1902.....

2.000

200

1.124

—

105

139

—

3.027

800

4567

IJlISIU*.

1906 .....

2.600

—

211

128

3,117

800

3,917

1903 .....

2.600

—

214

152

—

3.102

800

3.902

1902 .....

1.800

180

676

—

187

avsnitt 254 Kontrollera mot PDF

—

2,910

800

3.790

Ludvika.

1906 .....

3,000

—

368

148

3.672

800

4,472

1903 .....

3.000

—

283

102

113

3,561

800

4.361

1902 .....

1,800

180

1,483

—

102

126

—

8.789

800

4.669

Luleå.

1906 .....

3,600

—

234

____

671

4.597

800

5.397

1903 .....

3.600

—

204

—

611

—

___

4.506

800

5.306

1902 .....

3.000

300

1.446

—

795

—

5,641

400

e;osi

Lund.

1906 .....

4.700

—

263

—

1,058

436

6,531

800

7,331

1903 .....

4,700

—

983

451

—

6.298

800

7,098

1902 .....

3.000

—

1,857

—

1.350

418

—

6,708

400

—

7,103

Lycksele.

1906 .....

2,600

—

325

8.135

800

3,935

1903 .....

2,600

—

334

—

-—

—

3,103

800

3:903

1902 .....

1,800

180

1,045

—

3.166

800

korn

280

a. | i.

10. i

11.

12.

13. |

14- 1

15.

Lön

och

liänst-

rings-

pennin-

gar.

Öfver- j

pro- !

vision |

(för !

1902 i

pro- j

vision).

S P

Otti

e r.

Ersätt- •

ning ;

från |

post- !

spar- kan- I

ken. ''

Summa j

inkom- i

ster |

med !

alla

ålders- tillägg.

Postkontor.

Klass.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Fe I- räk- nings- pen- ningar.

•

För

lös-

väskor.

För i

bok- ;

förande!

af post- af-

gifter.

För

fack-

lig-

ning.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Ålders-

tillägg.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Kr. |

Kr.

Kr. |

Kr.

Lysekil.

!1906 .....

11903 .....

j1902 .....

3,600

3;goo

2,000

200

1,399

178

131

196

176

170 1

171:

—

3.904

3.901

3,980

800

4,704 I

4.701

4;S46

Malmköplng.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

•1

2.600

2;eoo

1,800

180

153

101

548

—

3,021

2,920

2651

800

3,821

3,720

3,581

Malmö.

1906 >)■...

1903 . . . .

1902 .....

5.200

5;200

4,000

1.657

L102

4/209

181

125

2,244

2,024

2|226

733

644

616

205

124

—

10,220

9219

11.248

1,000

—

11,220

10,219

11,243 |

j Malung.

1906 .....

11903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

362

321

1.006

144

126

123

—

8,168

3,130

3,202

800

8,908 :

3,930

4.082 ;

1 Mariefred.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

339

209

902

—

8,108

2.938

2974

800

3.903

3; 738

avsnitt 255 Kontrollera mot PDF

3.854

Mariestad.

11906 .....

1903 .....

|1902 .....

3,600

3,000

300

987

—

211

200

; 211

103

122

8.960

8,975

4,078

800

400

■

4,700 !

4,775

5,118

i Markaryd.

1906 2) . . . .

1 4

2,600

—

356

—

; 210

—

3,301

800

4.101

Marstrand.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

i 4

! 4

! 6

2,600

2;600

1,800

! iso

305

289

914

I 40

| 40

—

1 11

| 13

i 21

—

; “

2,987

2,969

2,918

800

1 80

3,787

3.769

3,798

11 Beräknad inkomst. Den nuvarande postdirektören uppbär aflöning enligt äldre stat. — J) Öppnadt den 1 december 1906.

281

*) Öppnadt den 1 oktober 1906

3) Oppnadt den 1 maj 1905.

2442

1 2.

| 3.

1 4.

! 5.

1 6.

1 9-

| 10.

i Lön

Öfver- pro- i vision

! (för

j 1902

j pro- vision)

! Kr.

S p

ort

L e r.

Postkontor.

j Klass

och

i tjänst- •1 gö- ; rings- Ipennin

gar.

| Kr.

Dyr-

tida-

tillägg

(lära.

‘

Kr.

| Fel- | räk- nings- I pen- ! ningår

| Kr.

| För

1 lös- väskor

| Kr.

! För

| bok- iförand

iat post

: af-

| gifter.

1 Kr.

För

'' fack- äflägg- ning.

Kr.

I Ersätt- ! ning

från

| post- j spor- to an- j ken.

| Kr.

Mellcrud.

1906 .....

! 3

3,000

I _

469

i —

1 37

148

!190o .....

3,000

—

400

1902 .....

| 6

1,800

'' 180

1,125

; —

! 33

i —

104

Mjölby.

1906 .....

! 4

2.600

—

527

: _

i 16

i 903 .....

! 2,600

—

446

1 16

1902 .....

1,800

180

751

—

j 8

Moholin.

1906 .....

2,600

295

i 1903 .....

2.600

—

206

|1902 .....

1,800

180

843

—

Mura.

1906 .....

3,000

519

142

100

1908 .....

3,000

—

663

135

1902 .....

1,800

180

1,012

—

132

—

98 I

Morjärv.

1906 >)....

2,600

—

Motala.

1906 2) . . . .

3,000

562

222 1

242

87 1

1903 2) . . . . ;

3.000

—

517

221

242

71 1

1902 .....

2,600

260 j

1.190

—

211

246

—

97 |

Munkedal.

1906 s) . . . .

2,600

—

559

— ;

104

—

265 |

Mölndal.

1906 .....|

2,600

305 j

24 !

1903 .....i

2,600 !

—

303

12 i

1902 .....

1.800

180

935

— ;

—

17 I

Mönsterås.

1906 .....

2,600!

215

1903 .....

2,600 1

—

192

1902 .....|

1,800 i

180

620

- 1

2) Beräknad inkomst.

Postverkets lönereglering skommission.

It.

1 12-

13.

14.

15.

Summa

O fråga

inkom-

Dvr-

inkom-

extra

ster

Ålders

tida-

stor

inkom

! ster.

utan

ålders-

tillägg

avsnitt 256 Kontrollera mot PDF

tillägg

därå.

med

alla

tillägg.

ålders-

tillägg.

1 Kr.

Kr.

3,682

800

4,482 :

—

3.545

800

—

4.345

3,254

800

4134

3,802

800

4,102 1

—

3.202

800

—

4,002

2,891

800

3,771

3,108

800

3,908

—

2.987

800

—

3.787

2,937

800

3,817

3.771

800

4,571

—

3.884

800

4,684

3.222

800

4,102

—

2.G93

800

—

3,493

—

4.113

4.051

800

—

4,913

4,851

4,604

600

5,264

—

3,638

800

—

4,438

3.045

800

8.845

—

3.011

800 1

—

3.811

2,995

800

3^875

2,957

800 |

3.757

—

2.889

800 I

—

3,689

—

2.658

3.538

282

J. 1

3. j

4. i

c. I

7- 1

8. J

9. |

10. i

11.

12.

13. i

14.

15.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

lennin-

gar.

Kr.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr. j

Sport!

e r.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Kr.

Summa

Postkontor.

■Gass.

Dyr-

tids-

tillögg

därå.

Kr. |

Fel- 1

räk- j

Res- pen- ningar.

Kr.

Kör

lös-

väskor.

Kr.

För j

bok- örande

rf post- at-

gifter.

K, |

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

åld ers- till ägg.

Kr.

Ålders-1

tillägg. |

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

inkom- ster |

med

alla

ålders- j

tillägg. !

Kr.

Nederkalix.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600 j

2,600

1,800

180

344

353

1,034

159

126

102

109

155

—

3.212

3,279

800

4,012

8,997

4.159

Hora.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

3;ooo

2,600

260

295

257

806

—

3,471

3.415

£792

800

600

4,271

4215

41452

Horberg.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

355

304

889

—

3,098

8.021

2,929

800

8.893

3,821

3,809

Hordiuallng.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

, 4

2,600

1,800

180

313

265

898

180

171

160

156

194

; 166

—

3,361

3’290

3,208

800

4,161

4,090

4.088

Horrköping.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

: 1

1 2

i 4,700

: 4,700

3,600

i 1,607

1,333

2,816

157

217

179

909

867

1,017

1 —

190

150

145

—

7.563

7,267

7,757

800

400

8,363

8,067

8,157

Norrteye.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600

! 3,600

i 2,600

260

125

1,049

—

i 81

; 191

i 207

187

188

129

126

—

4.243

4.049

4:332

800

600

5,043

4,849

4,992

Hybro.

1906 ») . . . .

2,600

—

466

136

—

3.830

800

—

4,130

avsnitt 257 Kontrollera mot PDF

Nyköping.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

! 3,600

3,600

i 3,000

—

300

218

127

1,519

1 -

365

357

439

836

763

900

i 156

; 109

j 22

—

5.209

4.979

6180

800

400

6,009

5,779

6.620

l) Öppnadt den 1 april 1905.

283

[ 2.

1 3-

1 4.

7 "

1 5.

1 6.

1 7. 1 8.

Sport

1 9-

1 e r.

| 10.

1 ll.

i 12.

| 13.

14.

| 15.

Öfver-

prö-

vision

(för

1902

pro-

vision)

Ersätt

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Postkontor.

Klass

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin

gar.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar

För

lös-

väskoi

För

bok- förand

af post

ut- gifter.

För

faclt-

aflägg-

ning.

Ofri gä

extra

inkom

stör.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Ålders

tillägg

Dyr-

tida*

tillägg

därå.

Summa

inkom-

ster

med

alla

ålders-

tillägg.

Kr.

| Kr.

Kr.

j Kr.

Kr.

Nyland.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

1,800

ISO

665

535

952

—

108

180

151

201

—

3,952

3,812

3;273

800

4,752

4,612

4,153

Nas.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

495

—

2.855

2; 7 74

2,601

800

3,655

3,574

3,481

Nässjö.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600

3.600

2.600

260

126

268

1,128

152

116

163

—

8,944

4.071

4,225

800

600

4,744

4,871

4,885

Ockelbo.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

452

398

515

106

100

—

3.263

3,181

2,611

800

4,063

3,981

3,491

Orka.

1906 .....

1904 *) . . . .

2,600

—

336 1

297

55 1

158

114

—

3,221

8,117

800

—

4,021 I

3,917 :

Oskarshamn.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600 1

3.600 i

2.600 |

260

1,349 ;

112

331

319

340

—

4,203

4,058

4,675

800

600

5.003

4,858 i

5.335 !

Ousby.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

2,600

1,800

180

296

266

936 !

102

—

8,048

2,091

3,060

800

3,848 !

3,791

3,940 1

Piteå.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

3.000

2.000

200

250 i

298 1

1.381

213

173

207

—

7 1

10 |

3,578

3,557

3,876

800

4,378

4,357

4.756

*) Öppnadt den 1 oktober 1903.

284

1 1

7- I

8. |

9. |

10. j

11. |

12.

13. 1

14.

15.

Öfv er- pro- vision

avsnitt 258 Kontrollera mot PDF

(för

1902

pro-

vision).

S p o

r t 1

Summa

[

Postkontor.

Ilass.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

)ennin-

gar.

Byr- tids- t i Hägg

därå.

Fel-

räk-

nings-

pen-

aingar.

För

lös-

läskor.

För

bok- j

örande

f post- af-

gi flor.

För

faek-

aflägg-

ning.

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Öfriga

extra

Ham-

ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

ilders-

tillägg.!

Dyr-

tids-

tillägg

dåra.

inkom- ster

med

alla

ålders- til lägg.

Ke. |

Kr.

Kr. j

Kr.

Kr. |

Kr.

Ragunda.

11906 .....

; 1903 .....

:1902 .....

2.600 i

2.600 ;

1,800

180

488:

402

998;

55 |

30 |

30 i

24 !

—

29 i

22 :

—

8.20S

3,123

3,050

800

800 i

800 :

4.008

3,928 i

3,930 :

Ronneby.

i 1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

1800

180

383 i

382

1,235 !

171

249;

291 !

• 30 i

13 i

3,614

8.698

8M8

800 i

800 |

800

4,414

4.49S

4,448

Råda.

11906 .....

11903 .....

|1902 .....

2,600

2.600

1800

180

355

486

713

—

160

174

183

—

3.243

31158

2,991

800

4,048 1

4.158

3,871

Sala.

i 1906 .....

11903 .....

11902 .....

3.600

2,000

200

370

255

| 1,155

115

122

116

336

352

409

4.382

3,927

800

5.182 |

5.182 :

4,807 i

; Sandviken.

11906 .....

; 1904 l) . ■ • ■

| 2,600

—

339

1 320

215

177

3,258

3,195

800

—

4,058 i

3,995 |

Seflle.

11906 .....

11903 .....

11902 .....

1 3

i 3,000

3,000

j 1800

| 180

324

1 298

! 1,104

1 59

i 64

121

176

; 156

i I

3,616

3,623

3.891

800

4.416

4,423

4,271 1

Skara.

;1906 . . . . •

11903 .....

11902 .....

i 3,600

3,600

| 2,60C

—

| 260

! 17

j 1,179

—

324

290

261

315

! 188

| 175

i 127

'' 152

i —

4.446

4,240

4,645

800

600

5,246 !

5!04ö 1

5.805

! Skellefteå.

11906 .....

1903 .....

1902 ....

S 3

1 3

1 5

i 3,00(

| 2,00(

—

20G

I 470

368

! 962

—

J 460

572

| 613

—

3,989

4,060

3.888

800

! 800

4,789 j

4,860

4.708

*) Öppnadt ilen 1 oktober 190o.

285

1 2-

1 4.

1 «•

I. 7-

S 1

i 8.

ort

1 9-

e r.

! 10.

11.

1 12-

\ 13.

1 14.

i is.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision)

Postkontor.

Klass

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin

gnr.

i Dyr- tids- tillägg

j därå.

Fel- räk- ni lös- pen- ningar

j För

1 lös- j väskor

För

avsnitt 259 Kontrollera mot PDF

bok- förande

af post- 1 af- ! gifter.

För

| fack-

| a*%g- j ning.

j Ersätt- 1 ning

! från

post- spar- ban- ken.

Öfriga

extra

inkom

ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Ålders

tillägg

Dyr- -j tids- ! tillägg

därå.

Summa j

inkom- !

stor

med i

alla |

ålders- j

tillägg. |

______ _

j Kr.

Kr.

I Kr-

) Kr.

1 Kr.

j Kr.

Kr.

| Kr.

Kr.

i Skeninge.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

! 4

j 2,600

! 2,600

1,800

180

395

| 341

942

i no

! 100

100

—

i 20

! 23

—

3,223

3,159

3,092

800

j 80

4,023

3,959

3.972 |

Sköfde.

i 1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600

2j600

260

1,913

—

105

| 418

i 367

1 388

375

300

187

4,684

4,403

5.564

800

600

5,484 i

5,203

6,224

Smedjebacken.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,000

2,600

260

253

229

1,162

—

121

129

122

160

179

3.507

3,559

4,394

800

600

4,307

4,355)

5051 ;

Soileffeå.

1906 .....

1903 .....

1902 .....

3,600

2,000

200

230

157

1,132

—

353

318

305

—

4.290

4,189

3,739

800

5,090

4,989 ^

4,619 |

Sienstorp. {

;

[

1906 .....1

1903 .....1

1902 .....!

e :

2,600

2.600

1,800

180

288 |

217 !

878 |

—

711

—

2.949

2;sss

2,934

800

3,749 :

3,688

3,814 j

Stcnungsund. j

1906 ») . . . . j

2,600 1

—

276 I

—

20 :

_ |

2,961

800

3.761

Stockholm.

1906 .....

1903 .....

1902 .....i

5.500 j

5.500 !

4|000

—

2.286 1

K786 |

3,2511

—

833

953

861

3,744 i

3.032 !

8,701

) 3,797

2.034

2,364

—

16.160

13,805

19,177

1,000

—

17,160

14,305

19,177

Storvik.

1906 .....j

1903 .....

1902 .....

3 :

3,000 |

3,000 j

1,800

180

674 j

720

1,496 1

58 |

42 I

—

3.829

3,854

3.619

800

4,629

4.654

4,45)9

2) Öppnadt den 1 november 1806.

hälften af ifrågavarande ersättning.

2) Sedan den 1 april 1907 afstår postdirektören till biträdande tjänstemän

Postkontor.

j Lön

Öfver-

! och

| tjänst-

Dyr-

pro-

vision

Fot-

lik-

g°-

rings-

tillägg

därå.

(för

1902

rings-

pett-

ipennin-

pro-

ringar.

f g”-

vision).

1 Kr-

Kr.

Sportler.

bok- ! För

förande! fuckaf

post-j nflägg

lös

Kr.

gifter.

Kr. ;

ning.

Kr.

10.

Ersättning

frun

postsp

arbankon.

Kr.

U. | 12. Y 13.

14.

Öfriga

extra

inkom

ster.

Kr.

Summa

inkom

ster

utan

ålders

tillägg.

Kr.

Ålders

tillägg.

Kr.

avsnitt 260 Kontrollera mot PDF

Dvr

tids

tillägg

därå.

Kr.

15.

Summa

inkom- |

stel- j

med

alla |

ålders- j

tillägg. |

Kr.

Strängnäs.

i 1906 ..... 3

11903 .....I 3

11902.....! 6

Strömstad.

11906 .....i 3

11903 .

1902 .

1903 .

1902 ,

Sunne.

j 1906

i 1903

1902

Strömsund.

1906 .....! 4

Sundbyberg, j

1906 '') . . . . j

Sundsvall.

1906 .....

1903 .....

1902 .....!

Svanesund.

! 1906 ... .

! 19032) . . .

i 1902 . . . .

| Svenyunga.

11906. . . .

11903 . . . .

1902. . . .

1.800 i

1,800!

2,600 !

2,600

i;soo |

4,700

3.600 !

3,000 I

3,000

2,600

l!800

2,600

1,800

"Jl ”"T

196

171 |

3.443

800

1511

152 !

8 1

—

3.339

800

—

iso

1,023

—

168 !

—

13 j

3,214

800

619

183

86:

3.900

800 |

483

__1

174

___

102 1

—

3,832

800 !

180

1,290

176

122 |

3.642

800 i

315

229

3.253

800

278

174

. —

3,151

800

180

922

174

124

3.206

800

463

—

3,294

800

—

810

—

878

2,055

8,538

800

766

827

1,984

—

8.847

800

—

2,240

705

2,015

8,620

400

196

103

168

8,495

800

165

126

3.409

800

—

260

I 1,116

! 97

| -

124

4,237

600

i 262

1 55

130

3,094

800

168

2.928

800

—

180

i 891

| -

2,969

800

185

! 18

2.915

800

335

1 99

I 42

—

3,148

800

—

180

989

1 90

—

3.114

800

4,243

4.139

4!094

4.700

4!632

4,522

4.053

3,951

4.08G

4.094

9,338

9,147

9,020

4,295

4.209

4.897

3,894

3,728

3849

3,715

3,948

3!994

») Öppnadt den 1 april 1905. — 2) Namnförändradt från Oronst den 1 september 1903.

287

! 2-

! 4-

1 5.

1 6.

| 10.

f n.

i 12.

13.

1 14.

15.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Kr.

Öfvcr-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

S -p

O .r t 1

e r.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

han-

ken.

Kr.

Summa

inkom-

ster

med

alla

ålders-

tillägg.

Kr.

Postkontor.

Klass.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

För

lös-

väskor.

Kr.

För

bok- förande

af post- af-

gifter.

Kr.

För

fack-

aflägg-

ning.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

ålders- tillägg.

Kr.

Alders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Säfsj ii.

1906 .....

*2,600

449

3.241

800

4.041

19Q3.....

3,000

—

278

| -

—

3.466

800

—

4,266

j1902 .....

1,800

ISO

1.162

—-

—

3,310

800

4,199

Säter.

11906 .....

2,600

—

279

avsnitt 261 Kontrollera mot PDF

3.036

800

3,836

1903 .....

2.600

—

195

—

2,932

800

3,732

1902 .....

1.800

180

771

—

2.803

800

3,683

Söderhamn.

1906 .....

,3,600

—

147

—

456

4,315

800

5,115

1903 .....

3.600

—

137

—

645

—

4,425

800

5.225

1902 .....

2,600

260

1,286

—

655

—

4,962

600

5 622 !

Söderköping.

1906 .....

3,000

277

125

212

3.701

800

4,501

4,444

1668 j

1903 .....

3,000

—

236

118

210

—

3644

800

1902 .....

2,600

260

848

—

119

164

—

4,008

600

Södertälje.

1906 .....

3,600

240

313

93.

4.354

800

5.154

4938

1903 .....

3,600

—

211

193

4.138

800

1902 .....

2,600

260

1,167

—

307

226

—

4.607

600

5.267

Sölvesborg.

1906 .....

3.000

391

112

3.625

800

4.425

1903 .....

3,000

—

314

—

3.469

800 ;

4^269

1902 .....

1,800

180

1,230

—

3,382

800

4,262

Tidali olm.

1906 .....

2,600

—

416

—

272

3,429

800

4.229 !

1903 .....

2.600

—

367

—

247 1

3,846

800 |

1.146 :

1902 .....

1,800

180

1,430

—

248

—

3,778

800

4,658 ;

Tierp.

1908 .....

2.600

448

208

140 I

3.475

800 !

4,275 |

1903 2) . . . .

2,600

—

380 !

155 |

127 |

—

3,336

800 !

—

4;i36

*) Tillhör 4:e klass från och med den 1 december 1904. — 2) Öppnadt den 1 april 1902.

288

1. 1

2- 1

4- 1

5. i

6. !

7. |

8. i

10. [

11.

12.

13. |

14.

15. !

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

)ennin-

gnr.

Kr.

Öfver- j

pro- vision

(för |

1902

pro- !

vision). J

Kr.

S p

a r t 1

e r.

Ersätt- ning

från

post- spar- ban- i

ken.

Kr.

Summa j

inkom- ster i

med

alla i

ålders- j

tillägg. |

Kr.

Postkontor.

[vlass.1

Dyr-

tids-

tillägg

dära.

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

För

lös-

väskor.

Kr. |

För

bok- förande

if p öst- at- 1

gifter, i

Kr.

För

fack- i

aflägg- ning.

Kr.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Kr.

Summa

inkom- ster

utan

ålders- t il lägg.

Kr.

Ålders-

tillägg.

Kr. |

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Tomelilla.

! 1906 .....

3,000

406

380

—

3,868

800

—

4,668

1903 .....

3,000

357

45 j

—

3469

800

—

4,269 |

11902 .....

1,800

180

1,279

—

3,374

800

4,254 }

Torsby.

i 1906 .....

2.600

284

133

—

157

—

3.284

800

—

4,084

11903 .....

2.600

282

131

—

132

—

avsnitt 262 Kontrollera mot PDF

3231

800

—

4,031

4f042

1902 .....

liSOO

180

902

—

143

—

104

—

3,162

800

Torsbälla.

1906 ....

2,600

—

2,668

800

—

3,468

|1903 ....

2,600

—

2,667

800

—

3,467

1902 .....

1,800

180

519

—

2,507

800

3,*581

Tranås.

1906 '')....

2,600

—

587

150

3,424

800

4,224 i

Trelleborg.

! 1906

3,600

334

4.020

800

4,820

! 1908

sjeoo

2,000

____

397

—

4,002

800

—

4,802 ;

i 1902 .....

200

I 967

—

463

—

3,635

800

4,515

Trollhättan.

!1906 .....

3,000

j 377

364

261

—

4.092

800

1 -

4,892

11903 .....

3,000

329

376

228

—

4,018

800

1 -

4,818 j

j1902 .....

! 6

i;soo

180

1,707

—

366

230

i —

4.384

800

! 80

5,264

Trosa.

11906 .....

: 4

2,600

! 55

—

i 15

2,825

800

—

8,625

! 1903 .....

2,600

S 51

—

2,777

800

—

3,577

! 1902 .....

i;soo

180

593

l “

—

2,632

800

3,512 |

Töreboda.

j1906 .....

2,600

! 347

| 11

107

—

3,162

800

—

3,962

! 1903 .....

2,600

1 311

1 125

—

3.142

800

! —

3,942

3,987

11902 .....

i 6

ljöOO

180

| 929

—

| 12

i 134

—

| -

3.107

800

! 80

Öppnadt den 1 maj 1905.

289

1 2.

1 3-

1 G.

1 7.

1 8-

| 10.

11.

12.

13.

14.

15.

Lön

j och

! tjäust- gö- rings- pennin- gnr.

Kr.

Öfver- j pro- j vision

(för

! 1902

pro-

vision).

Kr.

1 s P

o r t 1 c r.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Kr.

Postkontor.

Klass

Dyr-

tids-

tilliigg

därå.

Kr.

Fel- räk- ni ligg- pen- ningar.

Kr.

! Köl*

lös- väskor.

Kr.

För

bok- 1 förande

|ftf p08t- af-

gifter.

Kr.

För

fack- i aflägg- ning.

Kr.

Ofri ga

extra

inkom- ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Alders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Summa ;

inkom- ;

stor

med

alla

ålders- j

tillägg. 1

Kr.

Uddevalla.

1906 .....

3,600

—

338

—

545

784

160

5.433

800

6.233

5*574

6,005

1908 .....

3,600

—

465

—

465

214

4,774

800

1909.....

3,000

300

1,416

—

620

—

193

—

5,565

400

Ulricehamn.

1906 .....

3,000

—

358

—

163

3,684

800

4,484

1908 .....

3,000

—

291

—

146

3.524

800

4,324

. 1902 .....

2,000

200

1,066

—

118

—

3,585

800

4,465

Umeå.

1906 .....

3,600

—

218

—

428

4,422

800

5222

1908.....

3,600

—

105

—

130

527

—

4.400

800

avsnitt 263 Kontrollera mot PDF

5,200

1902 .....

3,000

300

1,376

—

101

499

—

5:318

400

5,758 !

Uppsala.

1906 .....

4,700

—

1,322

—

412

1.196

249

283

8.17!)

800

8.979

s;ei2 i

1903 .....

4,700

—

1,053

—

358

1,301

198

202

7,812

800

1902 .....

3,600

—

2,470

—

282

810

—

203

—

7,865

400

—

7*765

Vadslena.

1906 .....

2,600

—

292

—

104

3,110

800

8,910

1903 .....

2,600

—

275

—

134

3,087

800

3,887

4,715 ;

1902 .....

2,600

260

1,001

—

118

—

4,055

600

Valdemnrsvik.

1906 .....

2,600

—

262

3,094

800

3 894 |

1903 .....

2,600

—

219

100

Öl

—

3,052

800

3,852 !

1902 .....

1,800

180

742

—

100

—

2,900

800

8*780

Vara.

1906 .....

3.000

—

478

182

3,773

800

4.573

1908.....

3,000

—

479 i

—

236

3*828

800

4*628

1902 .....

1,800

180

971

—

225

3,280

800

4,160 i

Varberg.

1906 .....

3,600

—

161

103

3,994

800

4,794

1903 .....

3,600

—

152

3;946

800 ''

4,746 i

1902 .....

2,600

260

1,088 j

—

141

95 |

—

4,255

600 j

4:915

2442/07. Postverkets lönereglering skommission.

290

2. ''1

4. 1

5. !

fi.

7. !

«■ !

9. i

10.

ii. j

12- j

13. |

14.

16. |

Lön

och

tjänst-

.gö-

rings-

?ennin-

gar.

Kr.

Öfver-

pro-

vieion

(för

1902

pro-

vision).

Kr.

S p

o r t 1

e r.

Ersätta

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Kr.

Summa ;

inkom- ster |

med

alla

ålders- •

tillägg.

Kr.

Postkontor.

Klass.

Dvi-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Fel-

räk-

nings-

peti-

niugar.

Kr.

För

lös-

väskor.

Kr.

För i

bok- förande

af post- af-

giftor. |

Kr. |

För

faek-

aftägg-

ning.

Kr.

Ofri g a

extra

inkom- ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Ålders-

tillägg.

Kr. j

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Vaxholm.

1906.....

2,600

283

55 |

15 1

—

203

—

3,180

800

—

3,980

1903.....

2,600

281

—

137

—

3.121

800

—

3,921

1902 .....

i;soo

180

812

—

122

—

2.953

800

3,833 !

Yenersborg.

1906 .....

3,600

156

567

162

100

—

4,612

800

—

5,412

1903 .....

3,600

270

118

—

4,181

800

—

4,981

1902 .....

3;ooo

300

1,360

—

331

135

—

5,246

400

5,686

Verimmo.

1906 .....

3,000

856

169

—

107

—

4.165

800

—

4.965

i 1903 .....

3;ooo

685

1.2

172

—

3,966

800

—

4,766

i 1902 .....

1,800

180

1,325

avsnitt 264 Kontrollera mot PDF

—

3,482

800

4.8(5*2

Vestervlk.

11906 .....

3,600

376

4,182

800

4,982

11903 .....

3,600

—

395

—

4157

800

—

4,957

1902 .....

2;600

260

1,189

—

416

—

4,577

600

5,237

Vester® s.

11906 .....

3,600

658

141

462

109

—

5.050

800

—

5,850

1903 .....

SjOOO

476

139

433

—

4,793

800

—

5.593

1902 .....

3^000

300

; 1,673

—

130

: 484

—

5.738

400

6,178

Vexla.

1906 .....

4,700

387

741

190

—

6,146

800

6,946

j1903 .....

4,700

251

721

140

103

—

5,985

800

| -

6,785

1902 .....

3,600

360

: 1,729

—

875

115

101

1 —

6,862

400

| 40

7,302

Yiinuicrbj''.

i 1906 .....

2.600

449

160

—

3.316

800

—

4.116

i 1903 .....

2;eoo

j 424

135

—

3,258

800

—

4,058

11902 .....

2i600

260

1,117

—

122

—

4,135

600

4,795

Vingåker.

1906 .....

1 2.600

424

108

3,231

800

4,031

; 1903 .....

1 4

2^00

404

| 6

—

3,171

800

—

3,971

1902 .....

! 6

| 1,800

180

1,090

—

i —

1 37

—

3,244

800

4,124

291

‘i.

7. ‘

10.

il.

12.''

13.

14.

16.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Kr.

Öfvor-

pro-

vision

(för

1902

pi*0r

vision).

Kr.

S p

o r t 1

c r.

Ersätt- ning

från

post- s par- ban- ken.

ICr.

Summa

inkom-

ster

med

alla

ålders-

tillägg.

Kr.

Postkontor*

Klase.

I)yr-

ti*ls-

tiUftgg

därå.

Kr.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

För

Lös-

väskor.

Kr.

Vät

bok- förande

af post- af- gift^-.

Kr.

•

För

faok-

aflägg-

ning.

Kr.

Ofri ga

extra

inkom- ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Alders-

tillägg.

Kr.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Kr.

Visby.

1906 .....

3,600

445

''■ 1 - ■ ■

459

142

4.704

800

5,504

1903 .....

3,600

311

—

343

4,305

800

5,165

1902.....

3,000

300

1,571

346

—

5,331

400

5i771

Yisluitda.

1906 >)....

2,600

—

231

2,989

800

—

3,789

Vretstorp.

1906 .....

2.600

—

164

2822

800

3,722

3,716

1903 .....

2.600

—

136

106

—

24)16

800

1902 .....

1,800

180

698

109

—

2.803

800

3,683

Väll näs.

1906 .....

3,000

—

230

—

Öl

3,293

800

4,093 i

1903 .....

3,000

—

292

—

3,842

800

4,142 1

1902 .....

1,800

180

1,109

—

'' —

—

3,120

800

4;000

Ystad.

; 1906 .....

avsnitt 265 Kontrollera mot PDF

3,600

—

472

—

246

115

4,504

800

5,364

1903 .....

3,600

—

354

—

214

4,315

800

5,115

1902 .....

3,000

300

.1,373

—

193

180

—

5,0(>3

400

5,503

Alun!.

i 1906 .....

3.000

—

224

—

182

3,483

800

4,283

i 1903 .....

3,000

—

182

—

165

—

3A40

800

4240

1902 .....

2,600

260

893

—

130

—

8071

600

4,631

Ange.

11906 .....

3,000

—

565

—

107

8,738

800

4,538

i 1903 .....

3,000

—

504

—

8.044

800

Mil

1902 .....

1,800

180

1,324

—

3;soo

800

4,246

A''j eng.

1906 .....

2,600

—

285

—

3,094

800

8,894 !

1903 .....

2,600

—

227

—

2,943

800

3*748

3,892

1902 .....

1,800

180

892

—

3:012

800

*) Öppnadt den 1 oktober 1905.

292

3. !

5. |

6. |

7. [

8. |

9. i

10. 1

it. i

12. [

13. |

14. |

15. j

Lön i

ocli

tjänst- gö- rings - pennin- gar.

Kr. S

Öfver-1

pro- vision

(för

1902

pro- i

vision).!

Kr.

S p

o r t 1

e r.

Ersätt- j

ning

från :

post- |

spar- |

ban- i

ken. |

Kr. j

Summa

inkom- j

ster j

med j

alla t

åiders- j

tillägg.

Kr.

Postkontor.

Klass.

Dyr-

tids-

tillägg

(lärd.

Kr.

Fcl-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Kr.

För

lös-

väskor.

Kr. j

För 1

bok- förande

af post- af-

gifter.

Kr.

För

fack- all ägg- ning.

Kr. i

Ofri ga

extra

inkom- ster.

Kr.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tillägg.

Kr.

Ålders-1

tillägg.

Kr. j

Dyr-

tids-

tillägg

dära.

Kr.

„

Asch1.

1906 .....

2.600

379

158

—

3.166

800

—

3,968

1903 .....

2^600

378

—

8.106

800

—

8,906

1902 .....

1,800

180

1,001

—

189

—

3.204

800

4,084

Åstorp.

1906 .....

2,600

5! 6

3,189

800

3,989

1903 .....

2^00

483

—

3,115

800

—

3,915 i

1902 .....

1.800

180

1,089

—

3,085

800

3,965 j

Åtvidaberg.

'' 1906 .....

2,600

375

252

3.410

800

4,210

1903 .....

2,600

345

204

—

8,317

800

—

4,111

1902 .....

1,800

180

1,002

—

205

—

3,332

800

4,212 !

Ödeshög.

i 1906 .....

2.600

314

• 12

3,027

800

3,827

! 1903 .....

2,600

218

—

2,930

800

—

3,780

1902 .....

L800

180

872

—

2,914

800

3,794

Öfvevtorneå.

1906 .....

1 2,600

—

2.718

800

—

3,518

1903 .....

! 2,600

—

2,705

800

—

U,50o

avsnitt 266 Kontrollera mot PDF

1902 .....

K800

180

496

—

2,521

800

3,401

Örebro.

i 1906 .....

! 4,700

1,145

605

6,605

800

7,405

! 1903 .....

i 4,700

877

i 7!)

555

—

6.284

800

7,084

1902 .....

&6oo

2,474

—

i 73

673

—

6,903

400

7.308

Öregnind.

1906 .....

I 2.600

i 30

—

2,788

2,743

800

—

3,588

j1903 .....

■ 4

i 2^00

| _

—

800

—

8,648

i 1902 .....

L800

180

432

—

2,473

800

8.858

Örnsköldsvik.

i 1908 .....

! 3,600

i 211

240

—

4122

800

—

4,922

i 1903 .....

1 3,600

132

230

—

4.005

800

—

4,805

:1902 .....

| 2.000

200

: 1.112

! -

220

—

3,595

800

4,475

293

1 2-

1 3-

I 4.

! 6.

1 7.

[ 8-

1 9-

1 io.

1 il-

12.

13.

1 14.

j 15.

ort

c r.

Öfver-

pro-

vision

(för

1902

pro-

vision).

j Ersätt- ning

från

post- spar- ban- ken.

Postkontor.

Klass.

och

tjänst-

gö-

rings-

penuin-

gar.

Dvr-

tids-

tillägg

därå.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

För

lös-

väskor.

För

bok- förande

af post-

«f-

gifter.

För

faek-

aflägg-

ning.

Ö fråga

extra

inkom- ster.

Summa

inkom-

ster

utan

ålders-

tiliägg.

Alders-

tillägg.

Dyr- tid s- tillägg

därå.

Summa 1

inkom- j

ster

med

alla 1

ålders- j

tillägg. ;

Kr.

Ivr.

Kr.

Östersund.

|1906 .....

! 1903 .....

1902 .....

4,700

3,000

300

263

684

1,944

—

583

495

484

125

178

176

103

106

—

5,779

6,160

6,039

800

400

6,579

6,960 |

6,479 [

j Östhammar.

’

1906 .....j

1903 .....

1902 .....I

2,600

1.800

180

204

155

597

55 !

55 i

60 |

69 1

OÖ !

3.082

2’998

2.712

800

3,882 ^

8.798 1

3,592

Bil. 2.

Inkomster

för

kontrollörer vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö samt postexpeditörer, tjänstgörande såsom

afdelnings- eller filialpostkontorsföreståndare

vid samma postkontor,

åren 1902, 1903 och 1906.

296

2. i

ö. j

4- 1

5. ]

«. |

7. i

9. !

10 |

il. !

12. |

13.

-------- ''........ ■ 1

Postkonto r.

Löne-

grad.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

jennin-

gar.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Provi-

sion.

■

Fel-

rak-

nings-

lennin-

gar.

Sport- ler för

bok- förande

tf post- af-

gifter.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

keu.

Öfriga

extra

inkom-

ster.

Summa

nkomster

utan

ålders-

tillägg.

liders-1

tillägg.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Summa i

nkomst er i

med alla |

ålders- j

avsnitt 267 Kontrollera mot PDF

tillägg.

Kr.

Kr. |

Kr.

Kontrollörer:

\ Stockholm:

— Kassaexpeditionen.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3.200

2,400

240

1.723

1,665

2,607

200

275

1,872

1,516

1,800

—

6,995

6.656

7;047

800

400

7,795

7,456

7*487

— 1, afgående afdeln.

1906 ........

1 1903 ........

1902 ........

3.200

3^00

3,600

360

1.733

i;700

1,572

—

1.338

11425

1,400

—

6.261

6,325

e;932

800

400

7,061

7.125

| — 1,ankommande afdeln.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3,200

3,600

360

1,629

1,700

1,572

—

4.SS7

4,900

5,582

800

400

5,637

5.700

5,972

j — 1, paketexpeditionen.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3.200

3,600

360

1,938

1,700

1,572

.133

—

5,271

4;900

5,622

800

400

6,071

s;7oo

6,062

— 1, brefbärare expedi- tionen.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3,200

3,600

360

1,667

1,700

1,572

—

4,867

4,900

5,532

800

400

5,667

5,700

5,972

— 1, tidningsexpeditio- nen.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3,200

3,600

360

1,723

1.700

1,572

—

4.923

4,900

5,532

800

400

5,723

5,700

5;972

— S, afgående afdeln.

1906 ........

1903 ........

; 1902 ........

3.100

3,200

3.600

360

1,723

1,700

1,572

—

942

980

800

5,888

5,880

6,332

800

400

6,688

6,680

6.772

297

t 2.

i 3-

1 Lön

1 4.

1 6-

! 7-

Sport-

i. 8-

Ersätt-

! 9-

| 10.

1 ll.

| 12.

| 13.

Postkontor.

! Löne- grad.

och

j tjänst- gö- j rings-

Dyr- j tids- j tillägg

1 därå.

Provi-

sion.

Fel-

räk-

nings-

pennin-

ler för

bok- förande

af post-

ning

från

post-

spar-

Ofri ga

extra

inkom- ster.

Summa

inkomstei

utan

ålders-

Ålders

tillägg

Dyr- ti Is- lägg

Summa

inkomster

med alla

ipennin

gar.

af-

ban-

tillägg.

dära.

gar.

gifter.

ten.

Kr.

I Kr.

Kr.

! Kr.

Kr.

(Kontrollörer:)

[ (Stockholm:)

— 2, ankommande afdeln

1908 .....

1903 ......

1902 .....

— 3.

; _

3.200

8.200

3.6U0

360

1,723

1,700

1,572

—

i _

—

4,923

5.010

5,532

800

400

5,723

5,810

5*972

| 1906 .....

1903 ......

1902 .....

3.200

3,000

300

1,712

1,700

1,410

—

183

228

260

—

5.096

5.128

5,000

800

400

5.896

5,928

5,440

— 4.

1906 .....

1903 ....

1902 .....

— 5

3,200

3,000

300

1,723

1.700

1,440

120

—

4.963

4.927

4,860

800

400

5,763

5,727

5,300

1906 ....

1903 .....

1902 ....

avsnitt 268 Kontrollera mot PDF

3,200

3,000

300

1,723

1,700

1,440

—

4,971

4,962

4,825

800

400

5,771

5.762

5,265

! — 16.

1908 ........

'')-

3,200

1,723

672

—

5,595

800

6,395

| Göteborg:

j — Kassaexpeditionen. i

1906 ....

i 1903 ......

1902 ....

i |

3.200

3.000

300

837

733

602

275 !

612

507

—

4,924

4.715

3,902

800

400

5.724

5,515

4,342

— 1, afgående afdeln. j

i 1906 .....

| 1903 . . .

1902 ....

2 i

3,200

3,000

300

837

733

712

650

570

- i

—

4,587

4.503

4,012

800

400

5.387

5,303

4,452

— 1, ankommande afdeln. j

1906 ....

1903 . . .

—

3.200

3,000

837

733

712 |

—

— ;

4.041

800

4.841

1902 .....

300 !

—

— j

—

3933

4,012

800

400

4.733

4.452

*) Öppnadt den 15 mara 1904.

/07. Postverkets lönereglering skommission.

298

Postkontor.

2. 1

Löne-

grad.

3. j

Lön

och

jänst- gö- rings- >ennin- gar. j

Dyr-

tids-

tilliigg

därå.

5. |

Provi-

sion.

6. |

Fel-

räk-

nings-

sennin-

gar.

7- i

Sport- ]

er för

bok- örande

f post- af-

gifter.

8. |

]rsätt-|

ning |

från |

post- |

spar- j

ban- |

ken. 1

9. |

Öfrig»

extra

likom-

ster.

10. |

Summa

nkomster

utan

ålders- t il lägg-

11. |

dders-

tillägg.

12. |

Dyr- 5

tids-

''Hägg

därå.

13. !

Summa

nkomster

med alla

ålders- tillägg.

Kr.

Kr. |

Kr.

Kr. |

Kr. 1

Kr. |

Kr.

(Kontrollörer:)

1 (Göteborg:)

| — 1, paket expedition en.

1906 ........1

j 1903 ........|

I 1902 ........

*) i.

3,600

360

877

978

19 1

25 j

—

4.490

4,502

4.938

400

4,896

4,902

5,378 ;

- p bref bärareexpedi- tionen.

1906 ........

1903 . . • .....

1902 ........

3,200

2.400

240

837

733

695

—

4.037

3,938

3,335

800

400

4.837

4.733

3,775

— 2.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

3.200

2,400

240

837

733

1,609

—

143

—

4.180

4.000

4,249

800

400

4.980

4:800

41)89

— 3.

1906 ...... • •

2)-

3,200

—

837

—

4.050

800

4,850

Malmö:

— Kassaexpeditionen.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

! 3.200

! 3,200

j 3,000

300

1,430

1,218

724

275

1 _

[

4,905

4j693

4,024

800

400

| 40

5,705 i

5.493 1

4:404

— Bref af delning en.

1906 ........

1 1903 ........

1 1902 ........

! 3,200

] 3,200

l 2,400

240

1,430

1.218

579

—

1 - i

4,630

4:418

3,219

800

400

5,430

5.218 I

31!ö9 j

Postexpeditörer:

i Stockholm:

| — 1, postanvisnings- afdelningen.

I ''1906 . . . ■ ■ ■ •

avsnitt 269 Kontrollera mot PDF

| 1903 .......

| 1902 .......

S 1

j 1

2,501

2.50(

| 1,80(

—

180

1,34(

1,32"

1,17(

; —

—

8,840

3,827

3,150

800

I 80

4,040

4,027

4.036

£........ j JL j A,«->W -‘-''-''V/ -*-5---

^Enligt gammal stat. - *) Postexpcditör såsom föreståndare åren 1902-1903 (se nedan),

299

Lön

och

tjänst

gö

rings

pennin

gar

Sp ortler

för

bokförande

af postaf

gifter.

Ersätt

ning

från

post

spar

ban

ken.

j Felräknings

- penningar.

Summa

inkomster

utan

ålders

tillägg.

Summa I

inkomster!

med alla j

ålders- j

tillägg, j

Öfriga

extra

inkom

ster.

Löne

Provi

sion.

Ålders-I

Postkontor.

(Postexpeditörer:)

(Stockholm:)

— 2, paketexpeditionen

IDOG ... .....

1903 ........

1906 .

1906 . . .

*) 8,100

— 15.

1906 .

1906 . . .

1, tidning sexpeditionen.

1906 .......

1903 .......

1, postanvisningsexpeditionen.

1906 .......

1903 .......

egrafassistent — Arfvode; därjämte från telegrafverket 1.200 kr. — 3) Arfvode; därjämte

Arfvode; därjämte från telegrafverket 750 kr. — 6) Öppnadt den 1 augusti 1903.

800

1. I

2- 1

«. |

7. 1

8. 1

10.

11.

12.

13.

Postkontor.

Löne- 1

grad.

Lön

och

tjänst-

gö-

rings-

pennin-

gar.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Provi-

sion.

Fcl-

räk-

nings-

jennin-

gar.

Sport- ler för

bok- nande

tf post- af-

gifter.

Ersätt-

ning

från

post-

spar-

ban-

ken.

Öfriga

extra

nko Bi- ster.

Summa

nkomster

utan

ålders-

tillägg.

llders-

lllägg.

Dyr-

tids-

tillägg

därå.

Summa

inkomster

med alla

ålders- tillägg.

Kr.

! 1

(Postexpeditörer:)

1 (Göteborg 3.)

1903 ........

1902 ........

'') 1

'')—

2,B00

1.313

—

572

860

—

3,083

2,173

800

—

3,883

2,173

— 4.

i 1906 ........

1903 ........

1902 ........

2.500

2:500

1,800

180

654

572

459

—

3,158

3.075

2,439

800

3,958

3,875

3,319

— 7.

\ 1906 ........

! 1903 ........

1902 ........

2,500

1,800

180

654

572

762

—

3,208

3,075

2:742

800

4,008 1

3,875 !

3.622 i

— 5.

1906 ........

j 1903 ........

1902 ........

2) 1.750

2) 1^750

311,050

458

383

316

2.350

2.261

1,372

300

—

2,650

2,561

1,372

— 6.

\ 1906 ........

j 1903 ........

| 1903 . .......

2) 1,750

2) 1.750

2) 1,400

140

458

383

413

i z

2,330

2.250

1.961

300

2,630

2.550

2291

| Malmö:

1 — 1, tidning sexpedi- tiov en.

1906 ........

1903 ........

1902 ........

2.500

1,800

! - 180

1,117

avsnitt 270 Kontrollera mot PDF

951

421

—

3.617

3.451

2,401

800

4.417 |

4251 !

3,281

1 — 1, utrikespaltetexpe- ditionen.

1906 ........

1903 ........

| 1902 .......

;

2,500

1,800

180

1,117

951

421

—

3,617

3,451

2,401

800

4.417

4251

3:281

i) Kontrollör Båsom föreståndare år 1906 (se ofvan). - 2) Kvinnlig postexpeditör. - 3) Kvinnlig e. o. postexpeditör;

arfvode.

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ÄNDRAD ORGANISATION

AF GENERALPOSTSTYRELSEN OCH DÄRUNDER

LYDANDE FÖRVALTNINGAR

SAMT

lönereglering

FÖR TJÄNSTEMÄN VID POSTVERKET

AFGIFVET AF

DEN ENLIGT NÅDIGT BEMYNDIGANDE DEN 5 JULI 1907

TILLSATTA KOMMISSION

237/08

STOCKHOLM

KUNGI,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1908

INNEHÅLL.

Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet Y.

Förslag till instruktion för generalpoststyrelsen............. 1.

Motiv till förslag till instruktion för generalpoststyrelsen.......23.

Hufvudgrunder för distriktsförvaltningarnas åligganden ock befogenhet 34.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Civildepartementet.

Den enligt nådigt bemyndigande den 5 juli 1907 tillsatta kommission

för afgifvande af yttrande och förslag beträffande lönereglering för

generalpoststyrelsen samt för tjänstemän vid postverkets distrikts- och

lokalförvaltningar anförde i skrifvelse den 28 november samma år, med

ofverlämnande af första delen af sitt betänkande, att kommissionen ansett

sig böra, innan den åtskildes, jämväl uppgöra förslag till ny instruktion

för generalpoststyrelsen och i sammanhang därmed angifva de

hufvudgrunder, som enligt kommissionens åsikt borde blifva bestämmande

för de nya distriktsförvaltningarnas åligganden och befogenhet.

Sedan kommissionens arbete i sistberörda hänseenden numera blifvit

slutförd t, får kommissionen härmed vördsamt öfverlämna dels ifrågavarande^

instruktionsförslag jämte motiv, dels yttrande rörande distriktsförvaltningarna.

Stockholm den 8 februari 1908.

RICHARD OSSBAHR.

JOHAN BECK-FRIIS. KARL STARBÄCK. ERNST ÖBERG!.

A. E. M. Ericsson.

Förslag

till

instruktion

för generalpoststyrelsen.

1. General poststyrelsens äinbetsbefattning.

§ 1.

Mom. 1. Generalpoststyrelsen åligger att, i enlighet med denna

instruktion och öfriga af Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, hafva öfverstyrelsen

öfver postverket och att sålunda omedelbart vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som finnas erforderliga för verkets tidsenliga

beskaffenhet, och utveckling.

Mom. 2. Styrelsen har ock att öfvervaka uppbörden och redovisandet

af postverkets inkomster samt att bestrida dess utgifter i öfverensstämmelse

avsnitt 271 Kontrollera mot PDF

med de af Kungl. Maj:t fastställda stater eller eljest o-ifna

föreskrifter. °

§ 2.

Gemensamt med järnvägsstyrelsen äger generalpoststyrelsen att ordna

turerna för de bantåg å statens järnvägar, hvilka användas till regelbunden

postbefordran.

Generalpoststyrelsen äger ock alt foga anstalt om postförsändning å

enskilda järnvägar i riket samt att, då anledning förekommer att för dylik

postbefordran bestämma annan ersättning, än som författningsenligt ''bör

utgöras, därom med vederbörande järnvägsstyrelser träffa aftal inom de

gränser, som i sådant afseende blifvit af Kungl. Maj:t bestämda.

§ 3.

Mom. 1. I de fall, då för landväga postbefordran icke kan användag

järnvägslägenhet, tillhör det styrelsen att foga anstalt om postföringens

S8V°8- Postverkets löneregleringslcommission. II. i

besörjande med häst och åkdon, af landtbrefbärare, med ridande eller

gående bud eller annorledes.

Mom. 2. Om öfvertagande af dylik postföring äger styrelsen träffa

aftal, med iakttagande af gällande bestämmelser angående statens upphandlings-

och entreprenadväsen.

Mom. 3. På styrelsen ankomme att utöfver den ersättning, som

genom sådant aftal må vara bestämd, tilldela postförare dels särskild

vedergällning för postens forslande vid mer än vanligt svårt och besvärligt

väglag, dels° ersättning för hästar, Indika under postföring eller till följd

af "ansträngning därvid störtat eller lidit svårare skada.

§ 4.

Mom. 1. Hvad angår linje, därå posten antingen alldeles icke eller

ej utan olägenhet kan landvägen fortskaffas, tillhör det styrelsen att foga

anstalt om postföringens besörjande med ångfartyg eller annan farkost.

Mom. 2. Äfven för postutväxlingen mellan orter, hvilka äro med

annan post förbundna, må anordnas postbefordran sjöledes, då därigenom

någon fördel kan beredas postverket eller postutväxlingen eljest

Ö . ®

främjas. . .

Mom. 3. I de fall, då det icke finnes lämpligt, att ersättningen

för posttransport med ångfartyg utgår efter gällande författning, ankomme

på styrelsen att rörande denna ersättning med vederbörande trätta aftal.

§ 5.

Där för postens öfverförande vid allmänna färjställen påkallas annat

biträde af färjkarl, än denne åligger lämna resande i allmänhet, må

utan hinder däraf att genom utfärdad taxa antingen alla kronotransporter

äro helt och hållet befriade från afgift för öfverfarten eller ock undantagsvis

viss afgift blifvit särskildt för posterna medgifven — styrelsen

träffa aftal om erhållande af dylikt biträde mot skälig ersättning af postmedel.

§ 6.

För underhållandet af postförbindelserna med främmande länder äger

styrelsen att med vederbörande utländska förvaltningar träffa de överenskommelser,

avsnitt 272 Kontrollera mot PDF

som af gällande konventioner och aftal påkallas.

§ 7.

I afseende å. postverket tillhöriga fartyg äger styrelsen utöfva den

verksamhet, som tillkommer ett rederi.

§ 8.

Monn. 1. Styrelsen tillser, att postverkets hus och byggnader varda

behörigen underhållna.

Monn. 2. Frågor angående husens ombyggnad eller om vidtagande

åt större förändringar af desamma böra underställas Kungl. Maj:ts pröfning.

Mom. 3. Om lägenhet i hus, som tillhör postverket, icke behöfver

tagas i anspråk för posttjänsten och särskild föreskrift rörande lägenhetens

användning icke blifvit i nåder meddelad, vare styrelsen oförhindrad

att upplåta lägenheten för andra ändamål mot den hyra, som, där icke

särskilda förhållanden i postverkets intresse påkalla lägenhetens upplåtande

utan afgift, styrelsen äger att bestämma efter omständigheterna.

§ 9.

Mom. 1. Där postverket icke har eget hus att tillgå, må erforderliga

lokaler för distriktsförvaltningar och postkontor af styrelsen förhyras.

Mom. 2. hmnes det därvid vara antingen för postgodsets bevakande

eller för postutväxlingens behöriga besörjande nödigt, att i samma

hus, där postkontor inrymmes, bostad beredes någon bland postkontorets

tjänsteman, må jämväl för berörda ändamål nödigt antal rum

förhyras.

Alom. 3. Där så befinnes lämpligt, må styrelsen uppdraga åt postmästare

att tillhandahålla postkontorslokal mot ersättning, som bestämmes

af styrelsen.

Alom. 4. Styrelsen äger gå i författning om de i § 8 samt de i

mom.. 1 och 2 åt förevarande § omförmälda lägenheters inredning på

lämpligt sätt äfvensom om deras förseende med nödiga möbler och inventarier.

Atom. 5. . Hvad åter. angår tjänstgöringslokal, som af postmästare

upplåtes, skall i allmänhet i ersättningen därför äfven ingå godtgörelse

för tillhandahållande af erforderliga möbler och inventarier; styrelsen dock

obetaget att, där sådant af särskilda omständigheter påkallas, äfven

lör dylik tjänstgöringslokal låta anskaffa erforderliga möbler och inventarier.

Mom. 6. Styrelsen må jämväl, när sådant finnes behöfligt, anskaffa

öfverliggningsrum för tjänstemän, tjänstgörande i postkupe eller å landsvägspostlinje,

samt ombesörja sådana iägenheters inredning och förseende med

nödiga möbler och inventarier.

Mom. 7. Med undantag från gällande bestämmelser angående villkoren

för anordnande af telefon på bekostnad af statsmedel äger styrelsen

att besluta i fråga om uppsättande för postverkets räkning af rikstelefonapparater.

§ io.

Mom. 1. Styrelsen äger att inrätta poststationer å platser, där sådant

finnes erforderligt, så ock att, då omständigheterna därtill föranleda,

sådana postanstalter indraga.

avsnitt 273 Kontrollera mot PDF

Mom. 2. Arfvodet för poststationsföreståndare bestämmes åt styrelsen

inom det i sådant afseende i nåder fastställda högsta belopp.

Mom. 3. Är poststation belägen vid statens järnväg och anses befattningen

såsom poststationsföreståndare böra uppdragas åt någon vid

järnvägen anställd person, ankommer på styrelsen att, efter att hafva meddelat

si°- i ämnet med järnvägsstyrelsen, bestämma, till hvilken åt de i

sådant afseende stadgade aflöningsklasser poststationen skall hänföras.

§ 11.

Mom. 1. På styrelsen ankommer att anordna ångbåtspostexpeditiorier

å linjer, där sålunda direkt postutväxling kan med fördel åvägabringas

jämväl med orter, hvilka icke äro med fast postanstalt försedda.

Mom. 2. I afseende å beloppet af den ersättning, som må föreståndare

för ångbåtspostexpedition tillerkännas, galle hvad beträffande atlöningen

till föreståndare för poststation i allmänhet finnes föreskntvet,

§ 12.

Mom. 1. Styrelsen äger att, under iakttagande af nödiga kontroller,

låta för postverkets räkning tillverka och försälja frimärken, frankokuvert,

bref k ort och kortbref. , .

Mom. 2. Styrelsen tillhör jämväl att gå i författning om inredning

af postkupéer för postbefordran å enskilda järnvägar samt att anskaffa

tjänliga åkdon, som finnas erforderliga för posttransporter dels ty01*1 P0^"

anstalts område och dels å landsväg, där omständigheterna påkalla användande

af postverkets egna åkdon.

Mom. 3. Likaledes äger styrelsen gå i författning om inköp af sådana

persedlar och inventarier samt förbrukningsartiklar, som finnas

erforderliga för posttjänstens behöriga bestridande.

Mom. 4. Därest emellertid i ett eller annat afseende befinnes mindre

lämpligt att för postverkets räkning upphandla flera eller färre afl de förbrukningsartiklar,

som erfordras för tjänstgöringen vid postkontor, ankom

me på styrelsen att, till bestridande af utgifterna för detta ändamål,

åt postkontoret anvisa så stort belopp'' af vederbörande å postverkets oinkostn

adsstat uppförda anslag, som kan anses för ändamålet behöfligt.

§ 13.

Äro postpersedlar förslita, eller äro eljest postverket tillhöriga

effekter icke längre för ändamålet användbara, må styrelsen, efter omständigheterna,

förordna om persedlarnes eller effekternas afskrifning eller om

deras försäljning i öfverensstämmelse med gällande författning.

Styrelsen äger jämväl förordna om afskrifning, med eder utan ersättning,

af postverket tillhöriga persedlar, effekter och annan egendom,

som genom olyckshändelse gått förlorade eller eljest förkommit.

§ 14.

Till statskontoret skall af styrelsen levereras hvad af postverkets

avsnitt 274 Kontrollera mot PDF

medel vid verkställdt bokslut befinnes öfverstiga det belopp, som postverket,

enligt särskildt af Kungl. Maj:t meddeladt beslut, äger att såsom

kassaförlag bibehålla.

§ 15.

. Styrelsen äger meddela bestämmelser rörande det belopp, hvartill

åt biträdande ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman må, på dennes

eget ansvar, anförtros dels förskott af frankotecken för försäljning och

frankering af försändelser, dels kontanta medel för bestridande af utbetalningar

för postanvisningar eller andra utgifter för postverkets räkning; och

har styrelsen jämväl att i förevarande afseende till efterrättelse för vederbörande

meddela erforderliga kontrollföreskrifter.

§ 16.

Jämväl rörande förskott af frankotecken, hvilka må utlämnas till

föreståndare för poststation eller ångbåtspostexpedition eller till landtbrefbärare,

äger styrelsen utfärda bestämmelser.

§ 17.

i de fall, då ofrankerad eller ofullständigt frankerad postförsändelse

ej kunnat adressat tillställas och gällande författningar ej innehålla föreskrift

för afsändare att till postverket utgifva belöpande portoafgift. eller afgiften

ej kan hos afsändare utbekommas, må styrelsen låta nämnda portoafgift

i vederbörande räkenskap af kortas; likasom styrelsen ock, då skälig

anledning därtill förekommer, äger, uppå framställning af utländsk förvaltning,

medgifva afkortning af den å svenska postverket belöpande andel

af ogulden afgift för internationell postförsändelse.

§ 18.

Styrelsen tillhör att, med tillämpning af gällande författningar, upprätta

och kungöra taxor för befordran af särskilda slag af postförsändelser,

för tillhandahållande genom postverkets försorg af tidningar och andra

periodiska skrifter samt för person- och godsbefordran med postverkets

ångfartyg.

§ 19.

Före november månads utgång hvarje år skall styrelsen till Kungl.

Maj:t afgifva, för att nästföljande år till Riksdagens pröfning öfverlämnas,

underdånigt förslag till inkomstberäkning och utgiftsstater för postverket,

§ 20.

Styrelsen har att hvarje år afgifva ej mindre, före september månads

utgång, till Kungl. Maj:t berättelse om postverkets förvaltning under det

nästförutgångna året, än äfven, före februari månads utgång, till chefen

för civildepartementet summarisk redogörelse för det ekonomiska resultat,

som postverket lämnat under sistförflutna året.

§ 21.

Mom. 1. Då poststationsföreståndare, som varit medelst personligt

kontrakt anställd, eller lan dtbr ef bärare från befattningen afgår efter längre

tids tjänstgöring samt visar sig vara i behöfvande omständigheter, äger

styrelsen, därest förhållandena därtill gifva anledning, till sådan funktionär

avsnitt 275 Kontrollera mot PDF

utbetala årligt understöd med lämpligt belopp.

Mom. 2. Likaledes må styrelsen, då tjänsteman vid postverket

eller annan person under sysselsättning för postverkets räkning träffas af

olycksfall eller eljest lider skada, tilldela sådan person ett efter förhållandena

afpassadt understöd.

§ 22.

Mom. 1. Styrelsen äger utgifva gratifikationer

till skjutsande eller annan, som ådagalagt rådighet att afvärja våld

mot posten eller försök därtill, å högst 100 kronor;

för tillrättaskaffande af värdeföremål, som, medan de varit under

postverkets vård, blifvit tillgripna, med högst tio procent af hvad som

återbekommits; samt

för upptäckande eller gripande af den eller dem, som föröfvat våld

a posten eller tillgrepp från densamma, å högst 500 kronor; börande dock

icke med anledning häraf göras något afdrag å den belöning, som för

tillrättaskaffandet af tillgripna värdeföremål kan belöpa.

Mom. 2. Älven må, när offentlig myndighet eller tjänsteman för

efterspanande af den, som begått våld å posten eller föröfvat tillgrepp från

densamma, haft omkostnader, dessa af styrelsen godtgöras; och utbetalas

sådan godtgörelse till posttjänsteman enligt dennes hos styrelsen granskade

rakning samt i andra fall på vederbörande myndighets rekvisition.

§ 23.

Styrelsen äger att, i mån af behof, hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och öfriga ämbetsmyndigheter för postförvaltningens behöriga

handhafvande erhålla all den handräckning, som af dessa myndigheter lagligen

kan lämnas.

§ 24.

_ Mom 1. Arbetsordning för styrelsens personal utfärdas af generalpostdirektören.

Mom. 2. Styrelsen äger att, i öfverensstämmelse med stadgade

grunder, utfärda tjänstgöringsreglementen och instruktioner för den i öfrigt

vid postverket anställda personal.

§ 25.

Mom. 1. Styrelsen tillhör att vaka däröfver, att sådana förseelser

vid försändelsers aflämnande till postbefordran, för hvilka i postförfattningarna

böter finnas stadgade, varda vederbörligen beifrade. Erlägger

den, som gjort sig skyldig till sådan förseelse, efter gjord anmärkning

böterna godvilligt, må det bero på styrelsen, huruvida åtal mot honom

må inställas.

Mom. 2. Böter för ofvan omförmälda förseelser skola fördelas lika

mellan angifvaren och den under styrelsens förvaltning ställda kassa för

understöd åt änkor och barn efter personer, som varit anställda vid postverket.

§ 26.

Göres hos styrelsen anmälan därom, att till postanstalt inlämnad försändelse

icke mottagits till postbefordran eller att befordran af inkommen försändelse

inställts till följd däraf, att å försändelsen förekommer yttrande

eller teckning, som ansetts uppenbarligen såra tukt och sedlighet eller vara

avsnitt 276 Kontrollera mot PDF

för adressaten förnärmande, skall på styrelsens pröfning ankomma, huruvida

försändelsen bör behandlas såsom obeställbar, eller om densamma må

befordras till adressaten.

2. Generalpoststyrelsens sammansättning.

§ 27.

Generalpoststyrelsen utgöres af generalpostdirektören, såsom chef för

postverket, och tre byråchefer, såsom ledamöter i styrelsen och chefer hvar

för sin af de tre byråerna, hvilka benämnas första, andra och tredje byrån.

Under första byrån lyda personal-, trafik- och reklamationskontoren,

under andra byrån ekonomi- och räkenskapskontoren samt under tredje

byrån författningskontoret och statistiska kontoret.

§ 28.

Generalpostdirektören är i första rummet Kungl. Maj:t ansvarig för

postverkets förvaltning och bör tillse, att verkets personal med noggrann

het och drift fullgör sina skyldigheter. Han äger ensam beslutanderätt

i alla de ärenden, i hvilkas pröfning han deltager, på sätt i denna instruktion

bestämmes.

Byråchef åligger, allt efter hvad i denna instruktion och styrelsens

arbetsordning närmare bestämmes, att antingen bereda och föredraga eller

ock själf afgöra de ärenden, hvilka tillhöra hans byrå och hvilkas handläggning

icke enligt stadgandena i arbetsordningen eller på grund af särskilt

beslut tillkommer annan tjänsteman; att hafva tillsyn öfver göromålen

inom byrån och ansvara för att beslut i de af honom föredragna

ärenden varda utan dröjsmål expedierade; samt att i öfrigt fullgöra hvad

enligt instruktionen och arbetsordningen till byråchefsämbetet hörer.

§ 29.

Hos styrelsen äro anställda dels sex kontorschefer såsom föreståndare

för hvart och ett af följande kontor, nämligen trafik kontoret, reklamationskontoret,

ekonomikontoret, räkenskapskontoret, författningskontoret

och statistiska kontoret, dels andra tjänstemän af högre och lägre grad, i

enlighet med hvad i gällande stater angifves.

§ 30.

Styrelsen äger att för tekniska ändamål anlita biträde af sakkunnige

samt att, i mån af behof, för tjänstgöring hos styrelsen anställa amanuenser

och andra extra biträden af högre eller lägre grad.

3. Ärendenas handläggning inom generalpoststyrelsen.

§ 31.

Mom. 1. De till generalpoststyrelsens handläggning hörande ärenden

afgöras, allt efter sin beskaffenhet och på sätt i denna instruktion närmare

bestämmes, antingen af general postdirektören eller af byråchef, kontorschef

eller annan tjänsteman.

Mom. 2. De ärenden, hvilka afgöras af generalpostdirektören, föredragas

inför honom, enligt hvad i arbetsordningen närmare bestämmes,

237/o8. Postverkets löneregleringskommission. II. 2

antingen af den byråchef, till hvars byrå ärendet hör, eller af kontorschef

eller af arman tjänsteman.

avsnitt 277 Kontrollera mot PDF

Dessa ärenden handläggas

antingen i plenum, hvarvid skola närvara den ledamot, till hvilken»

byrå ärendet hör, och minst en annan ledamot äfvensom, därest vederbörande

ledamot ej själf föredrager ärendet, den tjänsteman som föredragningen

åligger,

eller i närvaro af endast den ledamot, till hvilkens byrå ärendet

hör, äfvensom, därest denne ej själf föredrager ärendet, den tjänsteman

som föredragningen åligger.

Vid afgörande af viktigare pleniärenden skola dock, om möjligt,

samtliga ledamöter vara tillstädes.

§ 32.

I plenum skola följande ärenden handläggas:

Kungl. Maj:ts bref och remisser samt skrivelser från statsdepartement;

frågor om tillsättning af lediga tjänster, om mistning af tjänst på

viss tid eller för alltid eller angående ådömande af böter för tjänstefel;

frågor om inrättande af lokalbrefbäring;

anvisande af medel till aflönande af extra biträden med fast arfvode;

frågor rörande inrättande af nya postgångar eller utvidgande af

förutvarande postförbindelser äfvensom angående öppnande af nya postanstalter

eller indragning af förutvarande postanstalter;

uppgörande af förslag till inkomstberäkning och utgiftsstater för

postverket;

frågor om nybyggnader för postverkets räkning samt större arbeten

för iståndsättande eller ändring af postverket tillhöriga hus och fartyg

äfvensom angående inköp af dyrbarare inventarier;

frågor rörande förhyrande af postlägenheter;

frågor om utgifvande af sådana understöd och gratifikationer, som

i §§ 21 och 22 omför malas;

aftal med utländska förvaltningar;

fastställande af tjänstgöringsreglementen och instruktioner för den

vid postverket anställda personal;

postverkets årsberättelser;

balansmål; samt

andra frågor af den beskaffenhet, att upplysningar kunna erfordras

jämväl från annan byrå än den, till hvars föredragning målen höra.

§ 33.

Ärenden, som icke enligt § 32 handläggas i plenum, skola, med de

i § 36 omförmälda undantag, afgöras af generalpostdirektören i närvaro

af endast den ledamot, till hvars byrå ärendet hör, äfvensom, därest denne

ej själf föredrager ärendet, den tjänsteman, som föredragningen åligger.

§ 34.

Ledamot, hvilkens åsikt icke öfverensstäminer med det af generalpostdirektören

fattade beslut, åligger att låta till protokoll anteckna sin

skiljaktiga mening; skolande, då uti mål, som bör anmälas hos Kungl.

Maj t, skiljaktig mening förekommit, protokollsutdrag däröfver bifogas den

underdåniga skrifvelsen i ämnet.

§ 35.

Under inspektionsresa likasom ock eljest då något ärende är så

brådskande, att vederbörande byråchef icke kan tillkallas, må generalpostdirektören,

utan att hafva inhämtat dennes yttrande, meddela föreskrifter

avsnitt 278 Kontrollera mot PDF

om verkställighetsåtgärder af beskaffenhet att icke tåla uppskof.

Dock skola sådana föreskrifter, i händelse de röra allmänna förhållanden

inom förvaltningen eller föranleda till ändring i någon redan stadgad

ordning eller till utgift, skriftligen utfärdas och sedermera uti styrelsen

vid nästa sammanträde, som generalpostdirektören bevistar, till protokoll

anmälas.

§ 36.

Utan föregående föredragning äger byråchef, kontorschef eller annan

tjänsteman, på sätt i arbetsordningen närmare bestämmes, att medelst remiss

eller särskild skrifvelse inhämta förklaringar, upplysningar och yttranden

i ärenden, som höra till byråns handläggning, samt att till granskning,

anteckning, förvaring eller annan behörig åtgärd befordra inkommande

rapporter och andra handlingar, som äro af beskaffenhet att icke

föranleda till omedelbar åtgärd af styrelsen.

Byråchef, kontorschef eller annan vederbörande tjänsteman äger vidare,

på sätt i arbetsordningen föreskrifves, att genom direkta order till

postverkets distrikts- och lokalförvaltningar meddela sådana detaljbestämmelser,

hvilka utgöra omedelbar tillämpning af styrelsens beslut eller af

gällande reglementen, instruktioner och taxor; hvarjämte byråchefen å

andra byrån må utanordna från postverkets hufvudkassa de för distriktsoch

lokalförvaltningarna till bestridande af löpande utgifter erforderliga

medelsförskott.

Genom arbetsordning eller särskildt beslut äger generalpostdirektören

öfverlämna åt byråchef, kontorschef eller annan tjänsteman att afgöra viss

grupp af ärenden, hvilka ankomma på styrelsens handläggning men icke

äro af beskaffenhet att i hvarje fall påkalla styrelsens omedelbara pröfning.

Generalpostdirektörens beslut härom anmäles hos Kungl. Maj:t.

§ 37.

Mom. 1. Generalpostdirektören och byråcheferna, den förre efter

anmälan hos chefen för civildepartementet och de senare med generalpostdirektörens

för hvarje särskild gång lämnade tillstånd, böra tid efter annan

företaga inspektionsresor för att tillse, att likformighet och samarbete äga

rum mellan underlydande vid fullgörandet af deras åligganden, äfvensom

för att eljest undersöka förhållanden, som för postverket äro af vikt.

Generalpostdirektören äger, därest han pröfvar sådant vara erforderligt,

beordra posttjänsteman att under inspektionsresa. vara honom följaktig.

Mom. 2. Oafsedt de tjänsteresor, som på grund af de för vederbörande

distriktsförvaltningar gällande bestämmelser företagas, må äfven i

öfrigt, då anledning därtill förekommer, styrelsen uppdraga åt posttjänsteinan

att i postverkets ärende företaga sådan resa.

§ 38.

Mom. 1. I general postdirektörens frånvaro skall, därest Kungl. Magt

avsnitt 279 Kontrollera mot PDF

icke annorlunda förordnar, den allmänna tillsynen öfver ärendenas gånginom

styrelsen utöfvas af äldste tjänstgörande ledamoten, men de ärenden,

i hvilka generalpostdirektören eljest beslutar, afgöras af styrelsens ledamöter

samfäldt, därvid för afgörande af plenimål erfordras, att samtliga ledamöter

äro tillstädes, hvaremot öfriga ärenden afgöras i närvaro af allenast en

ledamot utom den, till hvars byrå ärendet hör; skolande ärendena i vanlig

ordning föredragas vare sig af vederbörande ledamot eller af annan

tjänsteman samt, i händelse af olika meningar och lika röstetal bland ledamöterna,

styrelsens beslut utfärdas i öfverenstämmelse med den ledamots

mening, till hvilkens byrå ärendet hör, med åliggande för ledamot, som

hyser skiljaktig åsikt, att densamma i protokoll låta anteckna. Protokollsutdrag

öfver sådan skiljaktig mening i mål, som bör hos Kungl. Maj:t. anmälas,

bifogas den underdåniga skrifvelsen i ämnet.

Mom. 2. Genera]postdirektören äger meddela de närmare bestämmelser,

som kunna finnas erforderliga i fråga om den ordning, i hvilken

ledamöterna skola under hans frånvaro deltaga med hvarandra i ärendenas

handläggning.

Mom. 3. Då generalpostdirektören är frånvarande, må icke, såvida

ej Kungl. Magt för tillfället annorlunda förordnar,

lediga tjänster tillsättas annorledes än genom förordnande att dem

tills vidare förrätta;

tjänsteman eller poststationsföreståndare på grund af begånget tjänstefel

skiljas ur postverkets tjänst, dock att däri ej inbegripes afstängning

från tjänstgöring;

beslut fattas om öppnande af nya poststationer eller indragning af

förutvarande dylika postanstalter, därest ej åtgärder i sådant syfte påkallas

vare sig af nya järnvägars eller järnvägsdelars upplåtande för allmän

trafik eller af trafikens inställande eller inskränkning å redan befintliga

järnvägar eller delar däraf, eller ock andra oförutsedda omständigheter

göra det nödigt att vidtaga åtgärd af förenämnda slag;

eller sådana åtgärder vidtagas, som rubba eller förändra de grunder

för. postförvaltningen, hvilka inom styrelsen förut blifvit stadgade

eller följda.

§ 39.

Mom. 1. Öfver alla ärenden, som för generalpostdirektören föredragas,

skall genom vederbörande föredragandes föranstaltande upprättas

en lista, å hvilken vid hvarje ärende medelst en kort anteckning utmärkes

det beslut, som blifvit fattadt. Dessa föredragningslistor, å hvilka jämväl

antecknas hvilken eller hvilka ledamöter i ärendenas handläggning

deltagit äfvensom af hvem ärendena föredragits, sammanhäftas årligen och

förvaras.

Mom. 2. Protokoll föres hos styrelsen, då ärende förekommer, i

avsnitt 280 Kontrollera mot PDF

hvilket enligt gällande författning angående statens upphandlings- och

entreprenadväsende in. m. protokoll skall hållas; då generalpostdirektören

anmäler åtgärd, som af honom vidtagits enligt § 35; då skiljaktiga

meningar inom styrelsen förekomma; då beslut skall expedieras genom

protokollsutdrag; äfvensom då styrelsen finner anledning särskild t förordna,

att protokoll skall hållas.

§ 40.

Mom. 1. Skrivelser och utlåtanden, som till Kungl. Maj:t aflåtas,

skola vara försedda med underskrift af generalpostdirektören och de leda

möter, som deltagit i ärendets handläggning, med utmärkande därvid af

den ledamot, å hvars byrå ärendet handlagts, samt med kontrasignation

af vederbörande tjänsteman.

Mani. 2. Öfriga från styrelsen utgående expeditioner i ärenden,

som föredragits inför generalpostdirektören, skola vederbörligen kontrasignerade

underskrifvas, hvad beträffar anordningar, anvisningar och dispositioner,

af generalpostdirektören och byråchefen å andra byrån samt i

andra fall af generalpostdirektören.

Moln. 3. Är generalpostdirektören hindrad att underteckna expedition

i ärende, som inför honom föredragits, må sådan expedition efter

vederbörlig kontrasignation underskrifvas: »På generalpoststyrelsens vägnar»

af den ledamot, till hvars byrå ärendet hör, och en annan styrelsens ledamot

eller, därest expeditionen är ställd till utländsk förvaltning, af allenast

förstnämnde ledamot.

Mom. 4. Hvad angår expeditioner i ärenden, hvilka handlagts i den

ordning, som i § 38 stadgas, skola desamma, vederbörligen kontrasignerade,

underskrifvas:

skrivelser och utlåtanden, som till Kungl. Maj:t aflåtas, af samtliga

de ledamöter, som deltagit i ärendets handläggning, samt

andra expeditioner’ af den ledamot, till hvars byrå ärendet hör, och

en annan ledamot, som deltagit i beslutet, dock att, om dylik expedition

är ställd till utländsk förvaltning, underskrift icke erfordras af annan

ledamot än den förstnämnde;

börande å sådana expeditioner, som i detta moment afses, ofvanför

vederbörande ledamöters eller ledamots namn tecknas: »Under generalprstdirektörens

frånvaro» äfvensom i förekommande fall utmärkas, å hvilken

ledamots byrå ärendet handlagts.

Mom. 5. Utgående expeditioner i ärenden, som afgjorts antingen

af generalpostdirektören i närvaro af allenast en ledamot eller, i generalpostdirektörens

frånvaro, af endast två ledamöter, må emellertid, i den

mån generalpostdirektören pröfvar lämpligt, utan kontrasignation förses

med underskriften: »På generalpoststyrelsens vägnar» och den ledamots

namnteckning, till hvilkens byrå ärendet hör.

Mom. 6. På enahanda sätt, som i mom. 5 stadgas, undertecknar byråchef

avsnitt 281 Kontrollera mot PDF

skriv elser i ärenden, i hvilka han själf beslutar; skolande likväl anordningar

å medelsförskott, som af byråchefen å andra byrån beslutas, i vederbörlig

ordning kontrasigneras, innan de af bemälde byråchef undertecknas.

Mom. 7. Expeditioner i ärenden, som enligt § 31 mom. 1 och

§ 36 handlagts af kontorschef eller underordnad tjänsteman, förses med

underskrift: »Enligt uppdrag» och tjänstemannens namnteckning.

§ 41.

Till första byräns handläggning höra ärenden rörande inrättande

och indragning af postanstalter; anordnande af postbefordran å nya linjer

samt omreglering och indragning af postföringen å redan befintliga linjer;

posttransport inom postanstalts område; tillsättning af samt ledighet och

afsked för distrikts- och lokalförvaltningarnas personal; postverkets undervisningsväsen;

ansvar för fel och försummelser af postverkets tjänstemän

och öfriga funktionärer; läkarevård och medikamenter åt tjänstemän af

lägre grad; adressförändringar och återtagande af postförsändelser samt

reklamationer i allmänhet rörande sådana försändelser; obeställbara och

oregelbundna försändelser; ersättning för bortkomna eller skadade postförsåndelser

och felaktigt utbetalade postanvisningsmedel; tillgrepp af postförsändelser,

postverkets medel eller öfriga tillhörigheter; förseelser vid

försändelsers afkunnande till postbefordran; afskrifnings-, afkortnings-, restitutions-

och balansmål; äfvensom „ frågor i öfrigt, hvilka icke” enligt

hvad här nedan säges, skola af annan byrå behandlas.

§ 42.

Till andra byråns handläggning höra ärenden rörande inkomstberäkning

och utgiftsstater för postverket; förvaltningen af postverkets medel,

persedlar och inventarier; postverkets hufvudkassa, frimärks- och persedelförråd;

förvaltningen af den i § 25 mom. 2 omförmälda understödskassa;

inventering af kassor och andra postverkets tillhörigheter vid distriktsoch

lokalförvaltningarna; postverkets fasta egendomar och fartyg; förhyrande

af de för postverket erforderliga lokaler; anskaffande af frankoteeken;

inköp af inventarier och förbrukningsartiklar; uniformsbeklädnad; postmuseum;

upprättandet af postverkets hufvudbok och af sammandrag öfver

persedelräkenskaperna; afräkningar och likvider med utländska förvaltningar;

likvider för postbefordran å järnväg och med ångfartyg; äfvensom

granskning af postverkets räkenskaper.

§ 43.

Till tredje byråns handläggning höra ärenden rörande afsilande

af internationella postaftal med tillhörande expeditionsreglementen samt

ändringar i dylika aftal och reglementen; nya eller förändrade föreskrifter

rörande den inrikes posttjänsten och '' i allmänhet ärenden angående

avsnitt 282 Kontrollera mot PDF

postala reglementen och instruktioner; taxor för befordran af

postförsändelser samt tillhandahållande genom postverkets försorg af

tidningar och andra periodiska skrifter; tidnings införande i tidningsregistret

och därmed sammanhängande frågor; statistiska ärenden och utarbetandet

af postverkets årsberättelser; diarieföring och registrering af de

till generalpoststyrelsen inkommande handlingar; anskaffande af de för

posttjänsten erforderliga blanketter; samt vården af postverkets arkiv och

bibliotek.

§ 44.

Hvarje byrå handlägger frågor rörande den till byrån hörande per

sonal inom styrelsen.

§ 45.

De närmare bestämmelser, som kunna erfordras rörande ärendenas

fördelning mellan styrelsens olika byråer och kontor, meddelas i arbetsordningen.

Ärende, som berör flera byråers eller kontors verksamhetsområde,

handlägges, där generalpostdirektören ej annorlunda beslutar, å den byrå

eller det kontor, till hvars verksamhetsområde ärendet på grund af sin beskaffenhet

hufvudsakligen hör. .

Generalpostdirektören äger att dels i tvifvelaktiga tall, dels ock, tiar

särskilda omständigheter påkalla ett frångående från de i denna instruktion

och i arbetsordningen meddelade stadgandena rörande ärendenas fördelning

mellan de olika byråerna och kontoren, bestämma, å hvilken byrå

eller hvilket kontor ett ärende skall handläggas.

4. Tjänstetillsättning, semester och annan ledighet, vikariat och afsked.

§ 46.

Mom. 1. Generalpostdirektören förordnas af Kungl. Maj:t för en

tid af sex år. ..... ,,

A {lider generalpostdirektören, skall dödsfallet ofördröjligen åt styrelsen

hos Kungl. Maj:t anmälas.

Mom. 2. Byråcheferna tillsättas af Kungl. Maj:t efter förslag åt

generalpostdirektören.

Mom. 3. Alla andra tjänstemän vid postverket tillsättas åt styrelsen.

Mom. 4. Det ankommer på styrelsen att åt tjänsteman, som af

styrelsen tillsatts, anvisa såväl tjänstgöringsort som de göromål, hvilka

böra af honom bestridas, äfvensom att i de förfoganden, som i sådant

afseende blifvit träffade, vidtaga de förändringar, som sedermera kunna af

behofvet påkallas.

§ 47.

Till vissa i gällande stater angifna befattningar må äfven kunna antagas

myndig kvinna, hvilken är ogift eller änka.

Träder kvinna, som innehar sådan befattning vid postverket, i gifte,

skall hon anses hafva frånträdt befattningen, likväl med rätt för styrelsen

att behålla henne i extra tjänst.

§ 48.

Mom. 1. Till extra ordinarie tjänsteman vid postverket kan antagas

sökande, som visat sig äga det kunskapsmått, styrelsen föreskrifver, samt,

då fråga är om anställning såsom extra ordinarie tjänsteman af högre

avsnitt 283 Kontrollera mot PDF

grad och styrelsen icke anser undantag böra medgifvas, genomgått läro*

kurs vid postverkets undervisningsanstalt.

Mom. 2. För att åt postverkets personal bereda tillfälle att förvärfva

de ytterligare insikter, som må vara erforderliga för bestridande af

mera maktpåliggande göromål, äger styrelsen att anordna särskilda fortbildningskurser.

§ 49.

Mom. 1. Innan tjänstemannabefattning af högre grad af styrelsen

tillsättes, skall befattningen genom anslag i styrelsens lokal kungöras till

ansökning inom trettio dagar; hvarförutom ledigheten må genom cirkulär

bekantgöras. Sedan ansökningstiden utgått, tillsättes befattningen efter

pröfning af de sökandes förtjänst och skicklighet. Finnes bland sökandena

icke någon, som styrelsen anser till befattningen lämplig, låter styrelsen

ånyo kungöra densamma till ansökning ledig.

Till ledig befattning kan styrelsen emellertid förflytta tjänsteman

äfven utan dennes ansökan; och behöfver, där så sker, befattningen icke

kungöras ledig.

Mom. 2. Tjänstemannabefattning af lägre grad tillsättes af styrelsen

utan ansökning.

S87/o8. Postverkets löneregleringskommission. II.

S 50.

Styrelsen äger att, i män af behof, vid distrikts- och lokalförvaltningarna

anställa extra biträden af högre eller lägre grad.

§ 51.

Poststationsföreståndare må, i den mån sådant pröfvas lämpligt,

ställas medelst kontrakt.

§ 52.

Mom. 1. I fråga om rätt för tjänstemännen vid postverket att erhålla

semester och skyldighet för vissa af dem att begagna sig af semester

stadgas i aflöningsreglementet. .

Fördelningen af semester mellan tjänstemännen i styrelsen uppföres

af generalpostdirektören; börande denne, då han själf ämnar begagna

sig af semester, äfvensom när han efter åtnjuten semester åter

inträder i utöfning af sitt ämbete, göra anmälan därom hos chefen för

civildepartementet.

Mom. 2. Annan tjänstledighet än semester må af styrelsen beviljas

byråchef på högst femton dagar. År byråchef i behof af längre ledighet,

eller inträffar för generalpostdirektören för längre tid än femton dagar behof

af annan tjänstledighet ån semester, bör ansökning om ledighet göras

hos Kungl. Maj:t. ........

Mom. 3. Erfordras vikarie för byråchef, må därtill skicklig tjänstemän

vid postverket af styrelsen förordnas på högst fyratiofem dagar. År

fråga om förordnande på längre tid, åligger det styrelsen att därom göra

underdånig anmälan. , „

Mom. 4. Åt öfriga tjänstemän vid postverket äfvensom åt poststationsföreståndare

äger styrelsen bevilja ledighet och förordna om befattningens

uppehållande genom vikarie. Styrelsen må emellertid, i den

omfattning styrelsen finner lämpligt, åt postmästare öfverlämna befogenhet

avsnitt 284 Kontrollera mot PDF

i dctt3- afseende.

Mom. 5. Styrelsen äger, där sådant pröfvas skäligt, anvisa bidrag

af postmedel för bestridande under ledighet af befattning såsom extra

biträde eller poststationsföreståndare.

§ 53.

Ansökning om afsked eller entledigande från befattning bör, da

sökanden är af Kungl. Maj:t tillsatt eller förordnad, till Dess afgörande

ofverläinnas. I annat fall pröfvas ansökningen af styrelsen, dock att frå<>-a

om rätt till pension bör underställas Kungl. Maj:ts pröfning.

5. Åtal mot postverkets personal samt dennas ansvar för tjänstefel.

§ 54.

Beträdes generalpostdirektören eller byråchef med fel eller försummelse

i tjänsten, varde han därför tilltalad inför Kung]. Maj:ts och Rikets

ovea Hofrätt.

§ 55.

Mom 1. Varder annan vid postverket anställd tjänsteman eller

poststationsföreståndare beträdd med fel eller försummelse i tjänsten, vare

S!g fråga är om själfva posttjänsten eller om göromål rörande postsparbanken,

eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han i lydnad,

äger styrelsen att, efter omständigheterna, tilldela honom lämplig

varning eller fälla honom till böter, svarande mot högst en månads a£

iöning eller arfvode, eller till mistning af tjänsten på viss tid, högst tre

man åder, hvilket för honom medför, under denna tid, förlust af de rättigheter

och förmåner, som med tjänsten följa. °

^ör tjänsteman eller poststationsföreståndare upprepade gånger si°''

f förseelse, hvarom ofvan sägs, eller är förseelsen af svårare

beskaffenhet, äger styrelsen skilja den felaktige ur postverkets tjänst.

Mom. 2. Har tjänsteman eller poststationsföreståndare låtit klandervårdt

uppförande i öfrigt komma sig till last, må styrelsen tilldela honom

varning. Låter han sig häraf icke råtta, äger styrelsen döma honom till

böter, motsvarande högst en månads aflöning eller arfvode, eller till mistning

af tjänsten på högst tre månader.

förn. 3. År tjänstefel af beskaffenhet, att därå enligt allmän km

toijer fängelse eller straffarbete, eller innefattar det kränkning af annans

rätt, så att skadestånd därför kan ifrågakomma, eller finner styrelsen eljest

skäl att skilja saken från sig, må styrelsen förordna om den felaktiges

ställande under åtal vid domstol; ägande styrelsen i sammanhang därmed,

äfvensom då mot sådan vid postverket anställd person, som i denna § afses,

yppar sig misstanke om svårare fel eller försummelse i tjänsten, afstånga

ho no itp från tjänstgöring. Med hans aflöning förfares under tiden

pa sätt i aflöningsreglementet stadgas beträffande tjänsteman, som afstänges

tran tjänstgöring. '' ö

§ 56.

Extra ordinarie tjänsteman vid postverket, som ådagalägger försumlighet,

avsnitt 285 Kontrollera mot PDF

oskicklighet eller ett klandervärdt uppförande, må af styrelsen, på

vederbörande förmans anmälan, från verkets tjänst skiljas. Han skall ock

anses hafva sig själf från postverket uteslutit, därest han utan af styrelsen

godkändt skäl vägrat mottaga honom tilldeladt förordnande eller öfver

tre månaders tid, utan behörigt tillstånd eller anmäldt laga förfall, af hållit

sig från tjänstgöring.

§ 57.

Om behandlingen af balansmål galle hvad särskild! är stadgadt.

§ 58.

På styrelsen ankornme att, då från redogörare eller andra postverkets

tjänstemän eller från poststationsföreståndare förklaringar eller

yttranden infordras, för uraktlåtenhet att afgifva desamma mom föreskniven

tid förelägga antingen lämpliga viten eller ock det äfventyr, att makt

på förhandenvarande skäl afgöres.

§ 59.

Böter och viten, som enligt bestämmelserna i denna instruktion af

styrelsen ådömas tjänstemän eller poststationsföreståndare, tillfalla den i

§ 25 mom. 2 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn etter

personer, som varit vid postverket anställda.

6. Särskilda föreskrifter.

§ 60.

En hvar, som blifvit antagen till ordinarie befattning vid generalpoststyrelsen,

skall tjänstgöra när och hvarhelst han därtill beordras, och

utföra de göromål, som åläggas honom i tjänsten, äfven dar dylikt åläggande

på grund af föreliggande omständigheter afser fullgörande åt annan

befattningshafvares tjänsteåliggande. ..

T öfrigt är hvarje inom styrelsen anställd tjänstemän pliktig att

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som i särskilda fall med afseende

å tjänstgöringen meddelas af styrelsen eller af hans förman.

61.

Mom. 1. Samtliga ordinarie tjänstemän i styrelsen skola vara å

tjänsterummet tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag- under

den tid af dagen, som generalpostdirektören i arbetsordningen bestämmer;

ägande generalpostdirektören att på grund af särskilda omständigheter

medgitva undantag från förenämnda regel.

Mom. 2. I arbetsordningen bestämmer generalpostdirektören ock

de tider åt dagen, då tjänstemännen skola vara skyldiga att å tjänsterummet

mottaga besök i tjänsteärenden; börande anslag beträffande dessa

tider finnas i styrelsens lokal.

§ 62.

Den vederbörande tjänstemän enligt aflöningsreglementet tillkommande

anmärkningsprovision skall utgöra femton procent å det anmärkta

beloppet, därest detta icke öfverstiger 500 kronor, samt tio procent å hö<«re

belopp, dock att för belopp mellan 500 och 750 kronor provision skall

utgå med femton procent å. 500 kronor. I fråga om belopp, som på grund

al anmärkning återgäldas till redogörare, skall denne af egna medel vidkännas

avsnitt 286 Kontrollera mot PDF

provisionen. Beträffande belopp, som till följd af anmärkning inliyter

till postverket, skall provisionen likaledes utgå af redogörarens eo-na

medel, såvida den anmärkta felaktigheten befinnes vara af sådan beskaffenmt,

att densamma skäligen måste antagas hafva tillkommit icke ensamt

åt förbiseende, utan af uppsåt, uppenbar vanvård eller gröfre försummelse,

hljest utgår provisionen af postverkets medel.

§ 63.

I fråga om befogenhet för distriktschef att i vissa hänseenden utöfva

den myndighet, som enligt förevarande instruktion tillkommer o-eneralpoststyrelsen,

galle hvad särskild t är stadgadt.

7. Besvär öfver generalpoststyrelsens beslut.

§ 64.

I anmärknings- och afskrifningsmål fullföljes talan mot styrelsens

beslut genom besvär hos Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt innan

klockan tolf å trettionde dagen från delfåendet af det beslut, som öfver

klagas.

„

I andra ärenden äger den, som med styrelsens beslut icke åtnöja»,

att hos Kungl. Maj:t söka ändring genom besvär, hvilka skola hafva till

civildepartementet inkommit före klockan tolf a trettionde dagen, fiffel

erhållen'' del af beslutet samt, i ärenden rörande tillsättande af tjänstebefattning,

å trettionde dagen efter den dag, då beslutet blifvit i allmänna

tidningarna kungjordt. öfver tilldelad varning må dock klagan icke föras.

Styrelsens beslut om tjänstemans eller poststationsföreståndares afstängning

från tjänstgöring går i verkställighet utan hinder af besvärs

anförande.

Denna instruktion skall träda i kraft den därvid

nådiga instruktionen för generalpoststyrelsen den 31 december 1902 med

däri sedermera vidtagna förändringar upphör att vara gällande.

Motiv

till

förslag till instruktion för generalpoststyrelsen.

Vid utarbetande af sitt förslag till instruktion för generalpoststyrelsen

liai kommissionen i hufvudsak anslutit sig till nu gällande instruktion af

deri 31 december 1902, med däri sedermera vidtagna ändringar. De af\ikelsei

sig i allmänhet på direkt tillämpning af de allmänna grunder för en omorganisation

af postverket ocli sårskildt dess styrelse, som kommissionen

angifvit i första delen af sitt betänkande. Kommissionen har emellertid

äfven sökt, där sådant funnits lämpligen kunna ske, åvägabringa öfverensstämmelse

mellan generalpoststyrelsens instruktion å ena sidan samt, å

andra sidan, de för telegraf- och järnvägsstyrelserna gällande instruktioner,

hvilka utfärdats den 11 oktober resp. den 31 december 1907. I öfrig!

har kommissionen allenast hemställt om en del smärre jämkningar, hufvudsakligen

af mera formell natur, i de hittills gällande instruktionsbestämmelserna.

! 26 meddela hufvuddragen af generalpoststyrelsens ämbets

avsnitt 287 Kontrollera mot PDF

befattning.

Ifrågavarande bestämmelser äro i åtskilliga afseenden mera

detaljerade än motsvarande delar af såväl telegrafstyrelsens som järnvägsstyrelsens

instruktioner. I likhet med hvad i nu gällande instruktion för

generalpoststyrelsen är fallet, hafva nämligen i förslaget upptagits vissa

särskilda bestämmelser rörande postverkets förvaltning, hvilka ansetts icke

omedelbart följa af det allmänna stadgandet i § 1.'' Bland sådana mera

detaljerade bestämmelser må påpekas föreskrifterna i SS 8, 9 mom 1 — 6

lö—12, 15—18 samt 25—26.

§ 1 mom. 1 har affattats med aktgifvande på motsvarande stadgande

i instruktionen för telegrafstyrelsen. Sistnämnda stadgande berör äfven

frågan om »telegraf- och telefonväsendets användning vid krig för militära

ändamål». Då emellertid kommissionen har sig bekant, att beträffande

postväsendets användning vid krig förslag till instruktionsbestämmelser

blifvit af vederbörande myndigheter utarbetadt, har kommissionen ansett

sig icke böra i detta sammanhang ingå på ifrågavarande ämne.

§ 1 mom. 2 motsvarar andra stycket af samma paragraf i nu gällande

instruktion.

Likaledes äro föreskrifterna i § 2 ordagrant öfverförda från samma

paragraf i den gällande instruktionen. Första stycket af denna paragiaf

motsvaras af bestämmelse^ § 7 uti instruktionen för järnvägsstyrelsen.

I § 3 har mom. 1 i formellt hänseende något förändrats. Äfven

mom. 2 har omformulerats, hvarvid hänvisning skett till gällande bestämmelser

angående statens upphandlings- och entreprenadväsen. Någon afvikelse

från dessa allmänna bestämmelser torde nämligen, enligt kommissionens

förmenande, icke vara af nöden för åvägabringande af aftal rörande

sådan postbefordran, som i denna paragraf afses.

Såsom ett tredje moment i denna paragraf har införts, den bestämmelse,

som innehålles i § 7 mom. 2 af nu gällande instruktion.

Mom. 1 af samma § 7 stadgar, att styrelsen äger till pröfning upptaga

och i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter afgöra frågor om

ersättning till vederbörande för lösväskors aflämnande och afhämtande

samt för°deras expedierande vid postanstalterna. Då, enligt hvad kommissionen

i första delen af sitt betänkande, sid. 145 o. f., föreslagit, afgiften

för lösväska städse skulle utgå efter fastställd tariff, har nyssnämnda moment

i nu gällande instruktion ansetts böra utgå.

§§ 4 och 5 äro, med någon formell ändring, bibehållna från nu

gällande instruktion.

§ 6 har i formellt hänseende sålunda omredigerats, att uttrycket

»aftal» utbytts mot »överenskommelser» samt uttrycket »gällande konventioner»

mot »gällande konventioner och aftal». Dessa förändringar betingas

avsnitt 288 Kontrollera mot PDF

däraf, att de aftal rörande postutväxlingen, som afslutas vid de internationella

postkongresserna eller eljest under regeringarnas medverkan,

oftast benämnas »aftal» och endast i några fall bära namnet »konventioner».

§'',§ 7 och 8 motsvara de nuvarande paragraferna 9 och 10.

I mom. 2 af sistnämnda paragraf har uttrycket »större reparationer,

hvilka icke kunna anses nödvändiga för husens eller lägenheternas underhåll

eller för posttjänstens behöriga bestridande» utbytts mot »större förändringar»,

hvarjämte en mindre, formell ändring skett i mom. 3 af samma

paragraf.

Äfven i § 9, som motsvarar den nuvarande § 11, hafva vidtagits

en del smärre ändringar, hufvudsakligen af formell natur, och såsom ett

särskildt mom. 7 har, med förebild från § 11 mom. 4 i den nya instruktionen

för järnvägsstyrelsen, upptagits stadgande om rätt för generalpoststyrelsen

att besluta i fråga om uppsättande för postverkets räkning af

rikstel efonapparater.

§§ 10—20 äro i hufvudsak oförändrade upptagna från nu gällande

instruktion, där enahanda stadganden återfinnas i §§ 12 och 13 samt

15 — 23.

Det torde endast höra anmärkas, att i § 12 mom. 2 ansetts lämpligen

böra inskjutas föreskrift därom, att det tillhör styrelsen att gå i

författning om inredning af postkupéer för postbefordran å enskilda järnvägar.

Åliggandet i fråga grundar sig på kung!, kungörelsen den 4 oktober

1895, angående förändrad lydelse af § 3 i kungl. kungörelsen beträffande

postverkets rätt i fråga om befordran af bref och brefkort, äfvensom

angående postförsändning å järnvägar, med ångfartyg och med diligenser

den 21 december 1888.

Nuvarande § 14 har i föreliggande förslag uteslutits. Bestämmelsen

i denna paragraf har nämligen ansetts vara af alltför detaljerad beskaffenhet

och i öfrigt omfattas af de mera allmänna bestämmelserna i §§ 2—4.

Stadgandena i § 21 hänföra sig till det förslag, som kommissionen

framlagt i första delen af sitt betänkande, sid. 175 o. f. Beträffande motiveringen

för detta förslag får kommissionen alltså hänvisa till anförda

ställe i första delen af betänkandet.

§ 22 motsvarar nu gällande § 8 med uteslutande af bestämmelsen

därom, att generalpoststyrelsen äger utgifva gratifikationer »till postförare,

som under postens forsling blifvit illa slagen eller sårad, å högst 150

kronor». Ifrågavarande bestämmelse torde nämligen få anses ingå i det

mera allmänna stadgande, som kommissionen föreslagit under § 21

mom. 2.

23V08 Postverkets löneregleringskomviission. 11.

Bestämmelsen i § 23 är med en mindre, formell ändring upptagen

från nu gällande instruktion, § 24.

I § 24, som motsvarar nuvarande § 25, har kommissionen, efter

avsnitt 289 Kontrollera mot PDF

förebild i gällande instruktion för telegrafstyrelsen, vidtagit den förändring,

att arbetsordning för styrelsens personal skulle utfärdas af generalpost*

direktören. Kommissionen kan nämligen icke annat än ansluta sig till den

af telegrafkommitterade uttalade åsikt, att chefen, som har högsta ansvaret

för arbetets gång, bör ordna denna angelägenhet såsom han finner ändamålsenligast,

och särskild t att en ny tillträd ande chef icke bör känna sig

bunden af den arbetsordning, styrelsen under hans företrädare utfärdat.

§§ 25 och 28 äro oförändrade öfverförda från nu gällande instruktion,

där samma bestämmelser återfinnas i §§ 26 och 27.

§§ 21—30 afhandla generalpoststyrelsens sammansättning, med angifvande

tillika af general postdirektörens och byråchefernas åligganden

samt den hos styrelsen anställda personal.

§ 21 innehåller upplysning om de särskilda byråerna och om de

olika kontor, som skulle lyda under hvarje byrå.

I § 28 redogöres för generalpostdirektörens och byråchefernas åligganden.

Vid jämförelse med gällande bestämmelser i § 29 företer nu

föreliggande paragraf ingen annan väsentlig förändring, än att beträffande

byråchefs åligganden hänvisning skett ej blott, såsom hittills, till instruktionen

utan äfven till styrelsens arbetsordning, hvarjämte redan i denna

paragraf antydes, att vissa ärendens handläggning bör enligt stadgandena

i arbetsordningen eller på grund åt särskildt beslut tillkomma annan

tjänsteman. Direkta stadganden i detta hänseende lämnas i §§ 31 och 36.

1 § 29 redogöres för kontorschefernas placering. Beträffande öfriga

tjänstemän af högre och lägre grad hänvisas däremot till gällande stater.

Den uppräkning af styrelsens ordinarie personal, som återfinnes i § 30

och 31 af nu gällande instruktion, har nämligen ansetts kunna utan olägenhet

utgå ur instruktionen.

§ 30, som i nu gällande instruktion motsvaras af § 32, har sålunda

omredigerats, att uttrycket »för tekniska och arkitektoniska ändamål» er

satts med »för tekniska ändamål», hvarjemte styrelsens befogenhet att »anställa

amanuenser pa bestämd eller obestämd tid och antaga extra ordinarie

tjänstemän och betjänte hos styrelsen» utbytts mot rätt att »för tjänstgöring

hos styrelsen anställa amanuenser och andra extra biträden af högre

eller lägre grad». Kommissionen har nämligen afsett, att den särskilda

extra-ordinarie-kår — e. o. tjänstemän och e. o. betjänte — som för närvarande

finnes hos generalpoststyrelsen, skulle för framtiden helt och hållet

föisvinna samt att all extra ordinarie personal skulle vara gemensam för

styrelsen samt distrikts- och lokalförvaltningarna. Detta bör dock gifvetvis

avsnitt 290 Kontrollera mot PDF

icke hindra styrelsen att, vid fall af behof, förstärka den ordinarie

arbetskraften hos styrelsen genom anställande af extra biträden, vare sig

för sådant arbete, som närmast skulle åligga tjänstemän af högre grad,

eller för utförande af vaktmästaresysslor.

''§§ 31 35 innehålla stadganden om ärendenas handläggning inom

(jeneralpoststyrelsen.

I § 31 inom. 1 . lämnas ett uttryckligt stadgande därom, att beslutanderätt

i olika fall tillkommer generalpostdirektören, byråchef, kontorschef

eller annan tjänsteman. Närmare bestämmelser i‘detta hänseende

innehållas i de följande paragraferna.

I § 31 mom. 2 har kommissionen beträffande ärenden, som afgöras

af generalpostdirektören, bibehållit den förutvarande åtskillnaden mellan

»plenimal» och »byråmål». Vid afgörande åt viktigare pleniärenden skulle,

såsom hittills, samtliga ledamöter om möjligt vara tillstädes; vid afgörande

;if mindre viktiga plenimal skulle erfordras närvaro af minst en ledamot

förutom den, till hvars byrå ärendet hör, och vid afgörande af s. k. byråmål

skulle af ledamöterna närvara endast den, till hvars byrå ärendet hör.

. Vidare har kommissionen velat i detta moment fastslå, att föredragning

inför generalpostdirektören icke bör ske uteslutande af byråchef utan

äfven bör kunna uppdragas åt kontorschef eller annan tjänsteman. De

närmare bestämmelserna härom böra, enligt kommissionens åsikt, meddelas

i arbetsordningen.

§ 32 a-ngifver, Indika mål skola handläggas i plenum. Några väsentliga,

förändringar hafva här icke vidtagits i nuvarande bestämmelser, som

återfinnas i § 34 af gällande instruktion. Då det emellertid enligt kommissionens

förslag hädanefter skulle tillkomma general postdirektören att

utfärda arbetsordning, har »fastställande af ordningsföreskrifter för styrelsens

tjänstemän och betjänte» uteslutits bland de mål, som skulle behandlas i

plenum. Likaledes hafva uteslutits frågor, som afse disposition af anslaget

till expensutgifter. Däremot hafva, med afseende å kommissionens förslag

i § 21, såsom plenimål upptagits »frågor om utgifvande af sådana understöd

och gratifikationer, som i §§ 21 och 22 omförmälas».

§§ 33—35 motsvara nuvarande §§ 35—37, allenast med den förändring,

som påkallas däraf, att föredragning inför generalpostdirektören

skulle kunna ske af annan tjänsteman än ledamot i styrelsen.

Eldigt § 36, hvilken motsvarar den nuvarande § 38, skulle den rätt,

som för närvarande tillkommer byråchef att utan föregående föredragning

inhämta förklaringar, upplysningar och yttranden, att till granskning, anteckning

in. in. befordra vissa inkommande handlingar samt att genom

avsnitt 291 Kontrollera mot PDF

direkta order till distrikts- och lokalförvaltningarna meddela vissa detaljbestämmelser,

äfven kunna utöfvas af kontorschef eller annan tjänsteman.

Sista stycket af paragrafen innehåller bestämmelse därom, att generalpostdirektören

må äga att genom arbetsordning eller särskild! beslut öfverlämna

åt byråchef, kontorschef eller annan tjänsteman att afgöra viss

grupp af ärenden, Indika icke i hvarje fall påkalla styrelsens omedelbara

pröfning.

Såsom i första delen af kommissionens betänkande, sid. 27 o. f.,

framhållits, bär nämligen kommissionen utgått därifrån, att den beslutanderätt,

som nu är samlad hos generalpostdirektören och byråcheferna, bör

kunna fördelas på ett flertal händer, så att äfven underordnade tjänstemän

erhålla befogenhet att i en del ärenden själfståndigt besluta eller i

öfrigt på eget ansvar vidtaga de åtgärder, som af omständigheterna påkallas.

I hvilken utsträckning en dylik befogenhet bör tillkomma särskilda

tjänstemän, är emellertid, enligt kommissionens åsikt, en fråga, som

bör göras beroende af föreliggande förhållanden och följaktligen icke definitivt

afgöras genom bestämmelser i styrelsens instruktion.

1 § 37, som motsvarar den nuvarande § 39, har, med förebild från

§ 23 i instruktionen för järnvägsstyrelsen, stadgandet därom, att byråcheferna

böra, »när så nödigt finnes», företaga inspektionsresor, utbytts

mot föreskrift, att dylika resor skola af byråcheferna företagas »tid efter

annan».

§ 38 motsvarar § 40 i nu gällande instruktion och innehåller föreskrift

om sättet för ärendenas handläggning i generalpostdirektörens frånvaro.

Enligt förslaget böra vid handläggning af plenimål alla tre leda

möterna vara tillstädes, medan öfriga ärenden, i Indika generalpostdirektören

eljest beslutar, skulle afgöras i närvaro af allenast en ledamot utom

den, till hvars byrå ärendet hör.

Enligt § 39, som äger sin motsvarighet i nu gällande § 41, skulle

föredragningslistor upprättas allenast beträffande sådana ärenden, som föredragas

för generalpostdirektören.

Hvad angår ärenden, som afgöras af byråchef ensam, har kommissionen

i första delen af sitt betänkande, sid. 28, förutsatt, att dylika

ärenden skulle antingen för byråchefen föredragas af biträdande tjänsteman

eller och af byråchefen afgöras utan föredragning. Närmare bestämmelser

i detta afseende torde böra meddelas i arbetsordningen Men

äfven där föredragning af dylika ärenden skulle förekomma, torde några

särskilda föredragningslistor icke erfordras, utan anteckning om beslutet

böra ske direkt å akten.

40'' so“ motsvarar den nuvarande § 42, innehåller i mom. 1—6

ingen annan väsentlig förändring, än att någon uttrycklig bestämmelse

avsnitt 292 Kontrollera mot PDF

icke lämnats om hvilken tjänsteman det åligger att kontrasignera utgående

expeditioner. Denna fråga torde lämpligen böra regleras genom arbetsordningen,

i sammanhang med de närmare föreskrifter, som i arbetsordningen

skulle lämnas rörande ärendenas föredragning och afgörande.

Mom. 7 i § 40 innehåller föreskrift om undertecknande af expediloner

i ärenden, som handlagts af kontorschef eller underordnad tjänsteman.

n . 41—44 innehålla föreskrifter rörande ärendenas fördelning på

ffFaer> 1 enlighet med de allmänna grunder, som kommissionen angitvit

i törsta delen af sitt betänkande, sid. 35 o. f.

. Gifvetvis kan en sådan fördelning, sådan den i instruktionen lämnas,

icke vara uttömmande, liksom det icke heller torde kunna undvikas, att

ändrade förhållanden tid efter annan påkalla jämkning i den eu gång

fastställda fördelningen. Kommissionen anser det för den skull vara angelaget,

att denna fördelning icke göres mera bindande, än att erforderlig

järn aningar i densamma må kunna vid behof genomföras.

Af denna anledning har kommissionen i § 45, efter mönstret af §

48 i den nya instruktionen för järnvägsstyrelsen, infört föreskrift bland

annat darom, att i arbetsordningen närmare bestämmelser skola meddelas

angående ärendenas fördelning mellan styrelsens olika byråer och kontor

samt att generalpostdirektören skall äga att dels i tvifvelaktiga fall, dels

ock där särskilda omständigheter påkalla ett frångående från de stadgande^

som i förevarande afseende meddelas i instruktionen och arbetsordningen,

bestämma å hvilken byrå eller hvilket kontor ett ärende skall

handläggas.

§§ 46—53 innehålla föreskrifter rörande tjänstetillsättning, semester

och annan ledighet, vikariat och afsked.

Bestämmelserna i § 46 mom. 1—3 äro grundade på den motivering,

som kommissionen anfört i första delen af sitt betänkande, sid. 43 och 64.

Andra stycket i mom. 1 är hämtadt från § 28 monn 3 i instruktionen

för telegrafstyrelsen. § 46 mom. 4 äger sin motsvarighet i § o2 mom.

2 af nu ”gällande instruktion för generalpoststyrelsen.

§ 41 motsvarar nuvarande § 53.

1 paragrafen har vidtagits den förändring, att beträffande de befatt

ningar, till hvilka kvinna må kunna antagas, hänvisning skett till gällande

stater, hvarjämte andra stycket undergått en mindre ändring i formellt

hänseende.

Hvad angår § 48, hav kommissionen redan vid § 30 antydt, att,

enligt kommissionens mening, all extra ordinarie personal bör för framtiden

vara gemensam för styrelsen samt distrikts- och lokalförvaltningarna

På o-nind däraf bortfaller den olikhet i kompetensfordringar, som enligt

§ 55” mom. 1 af nuvarande instruktion gäller för anställning såsom extra

avsnitt 293 Kontrollera mot PDF

ordinarie tjänsteman vid å ena sidan styrelsen och å andra sidan distriktsoch

lokalförvaltningarna.

Liksom generalpoststyrelsen hittills ägt att bestämma kompetensfordringarna

för anställning såsom extra ordinarie tjänsteman vid distrikts

och lokalförvaltningarna, bör det enligt kommissionens åsikt hädanefter

tillkomma styrelsen att fastställa villkoren för anställning i den för verket

i dess helhet gemensamma extra-ordinarie-kåren. I öfverensstämmelse med

denna åskådning har § 48 mom. 1 affattats, och har momentet sålunda

formulerats, att detsamma må äga tillämpning på tjänstemän af såväl

högre som lägre grad.

§ 48 mom. 2 äger sin motsvarighet i den nuvarande instruktionens

§ 55 mom. 2. .....

§ 56 i nu gällande instruktion kommer, vid bifall till kommissionens

förslag angående tjänsters tillsättning, icke vidare att äga tillämpning och

har därför ur nu föreliggande förslag uteslutits.

, ,1 ^ 4''j'' so1ln äger sin motsvarighet i nuvarande § 57, har i likhet

med hvad som skett vid utfärdande af de nya instruktionerna för telegrafoch

järnvägsstyrelserna, den förutvarande bestämmelsen därom, att tjänster

skola tillsättas »efter pröfning af de sökandes skicklighet och pålitlighet i

allmänhet samt degighet särskild! för den lediga "sysslan,, utbytts o

den med regeringsformens hithörande stadgande mera öfverensstämmande

oresknften, att tjänstetillsättning skall ske efter pröfning af de sökandes

i fört jans t och skicklighet,, hvarjämte gjorts ett tillägg" af innehåll att

2£Eg 1 lcdig befa“ning ***** ,jä"stemM -ä*

it a °T53 1motsvara de nuvarande §§ 58—60 samt 62.

Med afseende å de föreslagna stadgandena rörande semester i § 14

af aflomngsreglementet, har generalpoststyrelsens rätt att bevilja byråchef

Son b T ? S 52 m?m'' } af i-truktionsförslaget utSräckt ftln

fjorton till femton dagar, och af enahanda anledning har i mom 3 af

vikW Pa!''^raf,den+.Period, för hvilken styrelsen må äga att förordna

vikare för byråchef, föreslagits till »fyratiofem dagar» i stället för såsom

6\ ut vant bestämdt, »en och en half månad». För närvarande äger geneafpoststyrelsen,

enligt § 60 mom. 4 af gällande instruktion, öfverlemna

och A be/°fenhet att bevilJa Vighet för poststationsföreståndare

stämmelse har Ts bfattmnSe»s uppehållande genom vikarie. Denna be■•1

i i t u f °2, 1X10111 • 4 af föreliggande förslag utvidgats till att

hnf8 edlfhief och vlkanHt ä^en för tjänstemän vid postverket. Vidare

hafva en del formella andringar vidtagits i mom. 4 och 5 af § 59.

l iriTf” !'' § 61 har däremot ansetts kunna utgå, 1 fråo-a om

skyldighet för tjänsteman att efter förordnande bestrida högre befattning

avsnitt 294 Kontrollera mot PDF

lamnas ett allmänt stadgande i § 2 mom. 5 af kommissionens försko- till

afloningsreglemente, och torde någon hänvisning till detta stadgande^

i förevarande sammanhang vara af nöden. Då vidare föredragning skulle

såsom regel åligga vissa underordnade tjänstemän hos generalpoststyrelsen

bortfaller förutsättningen för senare stycket i nuvarande § ÖL 7

1 §§ 54—59 meddelas bestämmelser rörande åtal mot postverkets

personal samt dennas ansvar för tjänstefel.

§ 54 öfverensstämmer med § 63 i nu gällande instruktion.

§ 55, som motsvarar § 64 i nu gällande instruktion, har omredigerats

i öfverensstämmelse med § 38 mom. 1—3 i den nya instruktionen

för telegrafstyrelsen. Därigenom har den förändring införts, att varning,

böter eller suspension stadgats såsom straffpåföljd icke blott såsom hittills

för fel eller försummelse i tjänsten eller för vanvördnad mot förman, utan

äfven för det fall att någon »brister i lydnad». Vidare bär i mom. 2 införts

bestämmelse därom, att »klandervärd! uppförande i öfrig!» ma bestraffas

med varning eller, om förseelsen upprepas, med böter e ler suspension.

1 mom. 3 har slutligen stadgats, att styrelsen må förordna om den

felaktiges ställande under åtal vid domstol, om tjänstefel är af beskaffenhet,

att därå enligt allmän lag följer fängelse eller straffarbete eller om

det innefattar kränkning af annans rätt, sa att skadestånd därför kan

ifrågakomma, eller om styrelsen eljest finner skäl att skilja saken tran sig.

I § 56, som motsvarar nuvarande § 65, har, med förebild från §

38 mom. 4 i gällande instruktion för telegrafstyrelsen, införts föreskrift

därom, att extra ordinarie tjänsteman skall anses hafva sig själf från postverket

uteslutit, därest han utan af styrelsen godkändt skal vägrat mottaga

honom tilldeladt förordnande.

88 57—50 äga sin motsvarighet i nuvarande §§ 66, 67 och 69.

Nu gällande § 68 har ansetts böra utgå. Innehållet i paragrafens

första stycke inrymmes i den af kommissionen föreslagna § 63. Hvad

åter angår paragrafens andra stycke, har kommissionen i första delen åt

sitt betänkande, sid. 23, uttalat sig för att distriktschefens nuvarande befogenhet

att vid infordrande af förklaring förelägga vite för uraktlåtenhet

att afgifva förklaringen bör utsträckas därhän, att distnktsförvaltning äfven

må äga att ålägga den försumlige att utgifva sådant vite, som forsuti s;

och beträffande aflöningen till tjänsteman eller poststationsforestandare,

som af distriktschef afstånga från tjänstgöring, torde nagra särskilda be

stämmelser utöfver dem, som meddelats i § 55 mom. 3, icke vara åt noden.

| §§ 60—63 meddelas åtskilliga särskilda föreskrifter, som icke

avsnitt 295 Kontrollera mot PDF

lämpligen kunnat inordnas under de föregående afdelningarna.

Sålunda innehåller § 60 vissa bestämmelser beträffande den tjänsto-örino-

som åligger generalpoststyrelsens ordinarie tjänsteman, ltragavarande

bestämmelser äga sin motsvarighet i § 73 af gällande mstruk lön

t<J1 ^ Rörande''deT dagliga tjänstgöringstiden i generalpoststyrelsen och

de tider af dagen, då tjänstemännen skola vara skyldiga att a tjänst!

rummet mottaga besök i tjänsteärenden, lämnas föreskrifter iJ bl

som formulerats efter mönster af § 40 i instruktionen för teleb

styrelsen.

n f 62J kar formulerats i öfverensstämmelse med nuvarande § 70

allenast med _ den ändring, att, enligt kommissionens förslag rörande utflyttning

af visst revisionsarbete till distriktsförvaltningarna, anmärkniimsvaftnino-11

SkU ° kunna tlllkomma äfven vissa tjänstemän vid dessa för

Enligt åtskilliga bestämmelser i nu gällande instruktion för generalpoststyrelsen,

liksom i kommissionens instruktionsförslag, tillkommer general

sSf

E i^tiirfTl be^gGnh1 uller Visf ^ggänden, som styrelsen icke

själ! år i tillfälle att omedelbart utöfva, I en del dylika fall handlar

distriktchef110111 6Ted ln? TdeTljåande or-an’ i framstå rummet

ist:rakt!scheferna och i andra tall hafva distriktscheferna erhållit befogenhet

sjålfståndigt handla i styrelsens ställe. Då det skulle möta svårig

heter

att i de olika paragraferna af instruktionen angifva gränsen mellan

styrelsensi ochi distrikts förvaltningarnas verksamhetsområden samt för öfrig!

/0rhallanden torde komma att tid efter annan påkalla förflyttning

åt denna gräns, har kommissionen funnit ändamålsenligast att i /63

r lrf r hä™sning tiH gällande särskilda stadganden rörande

distnktschefs befogenhet att i vissa hänseenden utöfva den myndighet

om genom instruktionen är tillagd generalpoststyrelsen.

Rörande besvär öfver generalpoststyrelsens beslut lämnas föreskrifter i

8 64, som örverensstämmer med nuvarande § 71.

237/os Postverkets löneregleringsTcommission. 77.

Hufvudgrunder

för distriktsförvaltningarnas åligganden och befogenhet.

De nuvarande distriktsförvaltningarnas verksamhet grundar sig på

kungl. brefvet den 28 oktober 1892 jämte föreskrifter, som utfärdats af

generalpoststyrelsen. På sätt af förra delen af kommissionens betänkande

framgår, har kommissionen dels ansett postdistriktens antal böra

minskas, dels funnit distriktsförvaltningarnas befogenhet böra i vissa afseenden

utvidgas. Hvad distriktsindelningen beträffar, har kommissionen

emellertid efter fortsatta öfverläggningar funnit sig böra vidtaga några

mindre jämkningar i sitt redan afgifna förslag.

avsnitt 296 Kontrollera mot PDF

Med bibehållande af de för distriktsförvaltningarna nu gällande bestämmelser,

i den mån dessa ansetts icke böra ändras, och med åberopande

af hvad i betänkandet anförts beträffande utvidgad eller förändrad verksamhet

för berörda institutioner, får kommissionen härmed framlägga

nedanstående förslag till hufvud grunder för distriktsförvaltningarnas åligganden

och befogenhet.

Riket indelas i sex postdistrikt, omfattande

I distriktet: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Kronobergs län

samt Hallands län, med undantag af Kungsbacka stad och fögderi,

II distriktet: Kungsbacka stad och fögderi af Hallands län, Göteborgs

och Bohus samt Älfsborgs, Skaraborgs och Värmlands län,

III distriktet: Kalmar, Jönköpings, Östergötlands, Södermanlands

och Gottlands län,

IV distriktet: Stockholms stad äfvensom af Stockholms län städerna

Vaxholm och Södertälje samt Svartsjö, Vaxholms och Södertörns fögderier

jämte Västra fögderiets södra och östra länsmansdistrikt,

V distriktet: återstående delen af Stockholms län, Uppsala, Västmanlands,

Örebro, Kopparbergs och Gäfleborgs län, samt

VI distriktet: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Distriktsförvaltnings stationsort skall vara belägen inom distriktet

och bestämmes af generalpoststyrelsen.

Postkontor med därunder lydande poststationer tillhör det postdistrikt,

inom hvilket kontoret är beläget.

Postlinje räknas likaledes till det distrikt, inom hvilket linjen är

belägen; sträcker sig postlinje inom flera distrikt, bestämmer generalpoststyrelsen,

till hvilket distrikt linjen skall hänföras. P

Hvarje postdistrikt förestås af eu distriktschef, som biträdes af eu

eller två öfverkontrollörer och andra tjänstemän. Distriktschef och öfverkontroilör

utöfva förmanskap öfver den till distriktet hörande postpersonal.

+-n .1 ■ 18lktschefen är generalpoststyrelsen i första hand ansvarig för de

till distriktet hörande postala inrättningarnas ekonomiska och reglera) ents

lga skötsel, hvilken han har att genom inspektion och annorledes

ötvervaka.

Det åligger honom tillse, att postbefordringen bestrides med ordning

säkerhet och afl möjlig skyndsamhet, att göromålen vid postanstalterna

förrättas i enlighet med gifna föreskrifter, samt att anordningarna för

allmänhetens betjänande äro lämpade på ett tillfredsställande sätt och efter

posttrafikens omfattning.

Med noggrant aktgifvande på förhållandena å särskilda orter inom

distriktet har distriktschefen att i afseende å inrättande af nya postanstalter

och postgångar samt postsparbanks kontor eller indragning eller

förändring af redan befintliga dylika anstalter in. in. afgifva de förslag,

avsnitt 297 Kontrollera mot PDF

som pakallas af omständigheterna.

Med iakttagande af hvad generalpoststyrelsen förordnat beträffande

antalet postkupeförande bantåg och postkupéernas storlek å hvarje särskild

järnvägs löje, äger disti iktschef bestämma, med hvilka bantåg postkupéerna

skola fortskaffas. 1

I fråga om postbefordran å järnväg annorledes. än i postkupé eller

i rack, under bevakning af postbetjänt, äger distriktschef besluta.

De för postbefordran å enskilda järnvägar erforderliga postkupémredmngar

anskaffas af distriktschefen, med iakttagande af hvad generalpoststyrelsen

bestämt i fråga om postkupéernas storlek och sammanlagda

antalet postvagnar å hvarje särskild järnväg.

Distriktschef äger utanordna ersättning för postbefordran å järnväg

samt för uppvärmning, belysning och renhållning inom järnvägspostkupéer,

i den man icke, beträffande statens järnvägar, likviden verkställes af

generalpoststyrelsen.

Distriktschef har att pröfva anbud och träffa aftal om skötandet af

poststationer samt om postbefordran å landsväg (med kärrpost, gångpost

eller landtbrefbäring) och sjöledes; dock skall aftal, som afser ny poststation

eller ny postbefordran, underställas generalpoststyrelsens pröfning.

Distriktschef äger jämväl träffa aftal angående lokala posttransporter

samt postens vårdande å plats utom postanstalt, äfvensom afgöra frågor

rörande tillämpning af kontraktsbestämmelser gentemot postförare.

Tidtabeller för postföringen å landsväg och sjöledes upprättas af

distriktschefen; denne bestämmer äfven de tider, då postkontoren skola

hållas öppna för allmänheten.

Distriktschef äger besluta dels i fråga om gäldande af kostnader för

anordnade extra poster samt för användning vid landsvägspostföring af

hästar eller bärare utöfver kontraheradt antal, dels ock i fråga om bestridande

af sådana utgifter för dylik postföring, som tillfälligtvis uppkomma

i följd af oförutsedda förhållanden.

Uppstår vid postanstalt tillfälligt behof af arbetskrafternas ökande,

äger distriktschef medgifva anställande af det antal tillfälliga biträden, han

anser nödvändigt, dock ej för längre tid än 15 dagar. Är emellertid fråga

endast om förnyande af hvad generalpoststyrelsen förut bestämt, kan medgifva

nd et afse längre tid.

Åt tillfälligt biträde äger distriktschefen anvisa arfvode.

Extra ordinarie tjänstemän af lägre grad antagas af distriktschefen,

som äfven äger entlediga sådan tjänsteman.

Distriktschef må bevilja tjänstledighet åt och förordna vikarie för

postmästare under högst tre månader samt annan posttjänsteman, poststationsföreståndare

och landtbrefbärare under högst sex månader, allt af

samma år. Jämväl rörande semester åt underlydande personal beslutar

avsnitt 298 Kontrollera mot PDF

distriktschefen, i den mån icke befogenhet i detta hänseende af generalpoststyrelsen

öfverlämnats åt postmästare.

Af distriktschef utfärdadt förordnande å befattnings bestridande kan

af honom återkallas.

Med tillämpning af aflöningsreglementets bestämmelser och de särskilda

föreskrifter, som af generalpoststyrelsen meddelas, äger distriktschef

förordna om ersättning åt vikarier under ledighet eller semester, hvarom

han beslutat.

Iakttager icke posttjänsteman eller poststationsföreståndare meddelade

föreskrifter, eller underlåter han hvad honom eljest i tjänsten åligger,

vare sig fråga är om den egentliga posttjänsten eller om göromål rörande

postsparbanken, äger distriktschefen ådöma honom varning eller ock böter,

motsvarande högst tre dagars aflöning. Låter den felande sig icke rätta

af sådan bestraffning, eller är felet af svårare beskaffenhet, bör ärendet

anmälas hos generalpoststyrelsen.

Distriktchef äger att, då af honom från underlydande posttjänsteman

eller poststationsföreståndare infordras förklaring att inom viss

Dd afgifvas, förelägga vite till belopp af högst fem kronor för-uraktlåtenhet

att afgifva förklaringen inom den föreskrifna tiden samt att ålägga

den försumlige att utgifva sådant vite, som försuttits.

Har till distriktschef inkommit anmälan, att korrespondent vid försändelses.

afrinnande till postbefordran gjort sig skyldig till förseelse, för

hvilken i postförfattningarna stadgas böter, må distriktschefen, därest

omständigheterna därtill gifva anledning, låta bero därvid, att den felaktig

godvilligt erlägger böterna; skolande i annat fall ärendet anmälas hos

generalpoststyrelsen. Den andel af de erlagda böterna, som tillkommer

angifvaren, utanordnas till honom af distriktschefen.

Distriktschef äger att, då underlydande posttjänsteman eller poststationsförestandare

beträdes med brist i uppbörd af postverkets eller postsparbankens

medel, tills vidare afstånga denne från tjänstgöring.

. Enahanda befogenhet tillkommer ock distriktschef, därest vid inspektion

eller inventering af postanstalt den, som har uppbörd sig anförtrodd,

utan. laga förfall eller annan giltig orsak underlåter hörsamma

kallelse att inställa sig å postanstalten och närvara vid förrättningen

Äfvenså må distriktschef från tjänstgöring afstånga postfunktionär,

som skäligen misstänkes för tillgrepp af postförsändelse eller af innehåll i

dylik försändelse eller, för tillgrepp eller förskingring af postverkets eller

postsparbankens tillhörigheter eller som beträdes med annan gröfre förseelse

i tjänsten.

Aflider .posttjänsteman eller poststationsföreståndare eller uppkommer

avsnitt 299 Kontrollera mot PDF

or honom, i följd, af konkurs eller annan anledning, laga hinder att

bestrida sm befattning, aligger det distriktschefen att föranstalta om be

påkalTafnS

Uppehållande samt att 1 öfrigt vidtaga de laga åtgärder, som

!)a''’ anställande af frimärksförsäljare anses af behof påkalladt, må

distriktschef. därtiil antaga lämplig person. Uppdrag i sådant hänseende

kan af distriktschefen aterkallas.

Distriktschef. äger förhyra de för postkontor af tredje och fjärde

asserna erforderliga tjänstelokaler, öfverliggningsrum för de''vid järnvä°-sposten

eller a landsvägslinjer tjänstgörande tjänstemän samt lokaler, som

ei fordras till förvaring af postverkets åkdon o. d. eller som tillfälligtvis

aro för posttjänsten nödvändiga.

I enlighet med de närmare bestämmelser, som meddelas af generalpoststyrelsen,

äger distriktschef förordna om anskaffning af sådana för

användning i posttjänsten nödvändiga inventarier och persedlar, som icke

tillhandahållas af postverkets persedelförråd.

Om utförande af nödiga reparationer å postverket tillhörig byggnad

äo-er distriktschef förordna, då kostnaden icke öfverstiger femhundra kronor.

Han må ock besluta om reparationer å inventarier och persedlar,

när reparation uppenbarligen är fördelaktigare än nyanskaffning.

Distriktschef må medgifva afskrifning af inventarier och persedlar,

hvilka styrkas vara så förslitna, att de äro att anse såsom värdelösa, tilllika

äge han förordna därom, att för postverkets räkning varda försålda

sådana inventarier och andra lösa tillhörigheter, hvilka vid af honom verkställd

besiktning befunnits uppenbarligen vara af beskaffenhet att icke

vidare kunna med fördel för verket användas och fördenskull blifvit

käSSGitidc.

Distriktschef äger besluta i anledning af ansökningar från underlydande

posttjänstemän om utbekommande af resekostnads- och traktaments

ersättning

för tjänsteresor. . 1 „

Inom de af generalpoststyrelsen bestämda maximibelopp äger distrikts

chef medo-ifva utlämnande af frankoteckensförskott till biträdande postkontorstjänstemän,

poststations- och ångbåtspostexpeditionsföreståndare samt

landtbrefbärare äfvensom af kontanta medel till biträdande postkontorstjänstemän

för bestridande af utbetalningar för postanvisningar och andra

utgifter för postverkets räkning. . ,

Revisionen af postkontorens postmedelsräkningar skall äga ruin vid

distriktsförvaltningarna; och äger distriktschef att besluta i anledning a

de anmärkningar, som därvid framställas.

Minst en gång årligen och i öfrigt, så ofta omständigheterna kunna

därtill föranleda, skall å hvarje underlydande postkontor inspektion och

inventering verkställas af distriktschefen eller öfverkontrollör.

avsnitt 300 Kontrollera mot PDF

Det åligger distriktschef föranstalta, att hvarje till distriktet hörande

poststation inspekteras och inventeras i regel_ eu gång hvartannat ar.

De ambulanta postanstalterna inom distriktet skola inspekteras, sa

ofta ske kan och nödigt befinnes.

Vid inspektioner och äfven eljest bör distriktschef låta sig angeläget

vara, att postmästare och andra underlydande erhålla erforderliga råd och

upplysningar i tjänsten. .. .

Distriktschef äger beordra posttjänsteman såsom biträde via tjänstcförrättning,

som utföres af honom eller öfverkontrollör, äfvensom att uppdraga

åt posttjänsteman att verkställa extra förrättningar, såsom inspektion

af ambulanta postanstalter och poststationer, undersökningar och förhöi

in. m.

,. , ..Vld distriktsförvaltning förekommande ärenden, i hvilkas afgörande

distriktschefen deltager, föredragas för honom af öfverkontrollör. Distriktschefen

äger ensam beslutanderätt i sådana ärenden, öfverkontrollör dock

obetaget att låta anteckna sin skiljaktiga mening.

.. ,, 1 de? “än Si! be,finnes lämpligt, äger generalpoststyrelsen öfverlåta

åt öfverkontrollör eller kontrollör att i distriktschefens ställe afgöra vissa

ärenden. ö

Under distriktschefs tjänsteresor eller då han eljest är förhindrad att

a stationsorten utöfva sin befattning, skola därstädes hans åligganden utöfvas

åt den eller de vid distnktsförvaltningen tjänstgörande öfverkontrollörer.

id sadana tillfällen må dock icke till slutlig handläggning företagas

ärenden angående: nö ö ö

inrättande af nya postanstalter och postgångar samt postsparbankskontor

eller om indragning eller förändring af redan befintliga dylika

anstalter m. m., ® J

ti(itabe^dring af postbefordringen i annat afseende än jämkning af

aftal rörande skötande af poststation eller besörjande af postbefordran,

posttransport eller postvård,

antagande och enledigande af extra ordinarie tjänstemän af lägre grad

förstärkning af personal vid fast postanstalt,

varnings tilldelande, ådömande af böter eller utgifvande af försuttet vite,

i ?Jmn« '''' förskott af frimärken in. in. eller antagande af friinarksförsäljare,

förhyrande af lokaler,

upphandling afskrifning eller försäljning af inventarier, eller

disposition från distriktsförvaltningens kassa af medel för andra

utgifter än sadana, som afse löpande, klara och ostridiga likvider eller som

röranledas åt hastigt påkomna, högst trängande behof;

och få vid ifrågavarande tillfällen ej heller vidtagas åtgärder i öfrigt,

som rubba eller förändra ditintills följda grunder för distriktsförvaltningens

handhafvande.

När distriktchef befinner sig å tjänsteresa, äge han emellertid att

avsnitt 301 Kontrollera mot PDF

sjalf besluta rörande distriktets förvaltning i de fall, då sådant af honom

profvas lämpligt.

År distriktchef af annan anledning än därför att han befinner

= , , . , "7........U«IU1 aiu nan ueunner sig

a tjänsteresa hindrad att förrätta sin befattning och fortfar hindret ut

er 71?'' daöar’ bör ansökning om ledighet göras hos generalpoststyrelsen.

1 beslut, som af distriktschef meddelas, kan ändring sökas genom

anförande hos generalpoststyrelsen eller, i förekommande fall, hos styrel

sen för postsparbanken af besvär, hvilka böra vara till vederbörande styrelse

inkomna före klockan tolf å trettionde dagen från delfaendet af det

öfverklagade beslutet. , . i ...iv

Beslut om afstängning från tjänstgöring gar emellertid i verkställighet

utan hinder åt besvärs anförande. .. ->• i ,

Hos Konungens befallningshafvande och andra offentliga myndigheter

äger distriktchef begära den handräckning, som må för distriktsforvaltnino-ens

utöfvande anses af nöden och lagligen kan af myndigheterna lämnas.

° De närmare föreskrifter rörande distnktsförvaltmngarnas verksamhet,

som finnas erforderliga, äger generalpoststyrelsen utfärda i särskild in

struktion.