Sök i Ratio Lex

AF DEN UTAF KUNGL. MAJ:T DEN 20 OKTOBER 1905 TILLSATTAKOMMITTÉ FÖR VERKSTÄLLANDE AF UTREDNING ANGÅENDEÅTGÄRDER FÖR MÄNNISKOTUBERKULOSENS BEKÄMPANDE

203 sidor, varav 143 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 143 av 203 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1908:3, band 1, AF DEN UTAF KUNGL. MAJ:T DEN 20 OKTOBER 1905 TILLSATTAKOMMITTÉ FÖR VERKSTÄLLANDE AF UTREDNING ANGÅENDEÅTGÄRDER FÖR MÄNNISKOTUBERKULOSENS BEKÄMPANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

BETÄNKANDE

OCH

FÖRSLAG

AF DEN UTAF KUNGL. MAJ:T DEN 20 OKTOBER 1905 TILLSATTA

KOMMITTÉ FÖR VERKSTÄLLANDE AF UTREDNING ANGÅENDE

ÅTGÄRDER FÖR MÄNNISKOTUBERKULOSENS BEKÄMPANDE

I.

STOCKHOLM 1907

ISAAC MARCUS'' BOKTR.-AKTIEBOLAG

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Till Konungen.

Enligt nådigt beslut den 20 oktober 1905 har Eders Kungl. Maj:t uppdragit

åt en kommitté, bestående af undertecknade Tamm såsom ordförande samt Dovertie,

Johansson, Nyländer och Östberg att verkställa utredning angående de åtgärder, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

till hämmande af människotuberkulosens utbredning i riket lämpligen borde vidtagas

och därefter till Eders Kungl. Magt inkomma med det betänkande och förslag,

hvartill samma utredning föranledde.

Till närmare utveckling af kommitténs uppgifter anförde statsrådet och chefen

för civildepartementet till statsrådsprotokollet förenämnda dag följande:

»Den blifvande kommitténs hufvuduppgifter skulle blifva dels att uppgöra

plan till tuberkulossjukvårdens ordnande i riket dels ock att verkställa erforderliga

ekonomiska beräkningar för den sålunda uppgjorda planens genomförande. \id

fullgörandet af sitt uppdrag torde kommittén böra taga under öfvervägande, huruvida

de bestämmelser rörande skyddsåtgärder mot tuberkulos, hvilka innehållas uti

de lagar, som tillkommit i våra grannländer Norge och Danmark, lämpa sig för

förhållandena här i landet, äfvensom därutöfver huruvida för tuberkulosens bekämpande

föreskrifter böra meddelas angående undervisning i hygien, förbud för tuberkulösa

personer att taga befattning med försäljning åt matvaror in. m., vidtagande af nödiga

försiktighetsmått i fabriker samt byggnadshygien.»

Då kommittén ansett det synnerligen angeläget att de felslag och beiäkningai

som af föredragande departementschefen angifvits såsom kommitténs hufvuduppgifter

blefve uppgjorda utan längre dröjsmål, än omständigheterna nödvändigt påkallade,

har kommittén först företagit dessa frågor till behandling. Sedan arbetet i denna

del nu är afslutadt, anhåller kommittén att få till Eders Kungl. Maj:t ötverlämna

resultatet af detsamma, innan hvad som i öfrigt åligger kommittén blifvit fördt till slut.

Kommittén, som första gången sammanträdde den 6 december 1905 och i

hvars arbete professorn vid universitetet i Uppsala medicine doktorn Karl Anders

Petrén efter förordnande af statsrådet och chefen för civildepartementet den 28

december 1905 sedermera deltagit såsom särskild sakkunnig, får härmed till Eders

Kungl. Maj:t öfverlämna

dels betänkande och förslag angående plan för tuberkulossjukvårdens ordnande

i riket,

dels af undertecknad Johansson utarbetad »redogörelse för kommitténs undersökningar

angående behofvet al vårdanstalter för lungsotspatienter i riket»,

dels ock af undertecknad Dovertie författad »öfversikt öfver stiiden mot

tuberkulos i Sverige och utlandet».

Stockholm den 1 juli 1907.

Underdånigst

GUST. TAMM.

G. DOVERTIE. J- E. JOHANSSON.

O. NYLÄNDER. G- F- ÖSTBERG.

K. Å. Fryxell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

TUBERKULOSSJUKVÅRDENS ORDNANDE I RIKET

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då statsrådet och chefen för civildepartementet föreslog Kungl. Magt att

uppdraga åt en kommitté att verkställa utredning angående de åtgärder, som till

hämmande af människotuberkulosens utbredning i riket lämpligen borde vidtagas och

därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det betänkande och förslag, hvartill samma

utredning kunde föranleda, anförde departementschefen till statsrådsprotokollet bland

annat, att den blifvande kommitténs hufvuduppgifter skulle blifva dels att uppgöra

plan till tuberkulossjukvårdens ordnande i riket, dels ock att verkställa erforderliga

ekonomiska beräkningar för den sålunda uppgjorda planens genomförande.

Kommittén, som för lösande af dessa uppgifter i främsta rummet behöfde

äga en så fullständig kännedom som möjligt om sjukdomens förekomst i landet,

föranstaltade i början af år 1906 eu enquéte bland rikets samtliga läkare i syfte

att erhålla upplysningar om de sjukdomsfall, som under månaderna februari—

april 1906 varit föremål för läkarnas behandling eller för dem eljest under samma

tid voro kända.

Samtidigt sökte kommittén jämväl på en annan väg förskaffa sig den kunskap

om sjukdomens utbredning, som kommittén med hänsyn till de föreliggande

uppgifterna ansåg för sig erforderlig, i det kommittén föranstaltade om en bearbetning

med afseende å lungsot af de till statistiska centralbyrån från prästerskapet

inkomna uppgifterna om dödsorsakerna i riket under år 1905. Resultatet af ofvannämnda

undersökningar finnes meddeladt i den särskilda »redogörelse för kommitténs

undersökningar angående behofvet af vårdanstalter för lungsotspatienter i

riket», som åtföljer detta betänkande.

Enligt dessa undersökningar uppgår antalet dödsfall i lungsot inom landet till

minst 10,000 per år. Antalet personer med konstaterad lungsot torde, enligt hvad

berörda särskilda redogörelse utvisar, böra beräknas till minst 30,000. Genomsnittslängden

af ett lungsotsfall skulle under sådana förhållanden belöpa sig till tre år,

sedan sjukdomen blifvit diagnostiserad.

I 32,6 procent af de fall, som af läkarna anmäldes vid den af kommittén

föranstaltade enquéten, befann sig sjukdomen på ett sådant stadium, att patienten

icke lämpligen kunde mottagas till vård å sanatorier, därest, såsom kommittén förutsatte,

sådana anstalter endast äro afsedda för tidigare fall, och voro förhållandena i

öfrigt af den art, att den sjuke ej ansågs böra vårdas i hemmet.

Förberedande

undersök
ningar.

Behofvet af

vårdplatser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kommittén anser, att vid åtgärderna mot tuberkulosen hänsyn i synnerlig

grad bör tagas till dessa fall. Dels har det af undersökningen framgått, att minst

tre fjärdedelar af ifrågavarande patienter varit att räkna såsom medellösa, i följd

hvaraf de knappast kunna beräknas erhålla nödig vård utan bistånd från det allmännas

sida, dels äro dessa fall att anse såsom den viktigaste af de smittokällor,

från Indika sjukdomen utbreder sig.

Åt dessa sjuka måste beredas nödig vård, om striden mot tuberkulosen skall

kunna verksamt bedrifvas. Vid bedömande af frågan om det sätt, på hvilket vården

bör anordnas, har kommittén tagit i betraktande här nedan angifna synpunkter.

Tuberkulosen synes hufvudsakligen spridas genom smitta i hemmen, särskildt

bland den fattiga befolkningen, som oftast är hänvisad till trånga och eljest i sanitärt

hänseende ogynnsamma bostäder. Då den sjuke delar rum med flera personer eller

ännu mera då han delar säng med andra, är faran för smitta synnerligen stor.

Denna fara är störst för de små barnen, som i allmänhet äro mindre motståndskraftiga

och dessutom själfva ej förstå att skydda sig mot smittan. Gent emot

den förr gängse åsikten, att tuberkulosen är eu ärftlig sjukdom eller att åtminstone

dispositionen för densamma är ärftlig, har på sista tiden den uppfattningen börjat

gorå sig gällande att icke blott sjukdomen ytterst sällan ärfves, utan att den s. k.

dispositionen i själfva verket är något annat, nämligen eu i barndomen genom

smitta förvärfvad tuberkulos, som ofta leder till allvarsamma sjukdomssymtom först

i en långt senare period af lifvet.

Det ojämförligt säkraste medlet att förekomma denna smitta inom familjerna

är att aflägsna den sjuke från hemmet. Detta lärer emellertid icke kunna i någon

afsevärd omfattning äga rum, såvida icke särskilda anstalter för sjuka åt här ifrågavarande

slag i tillräcklig mängd finnas.

Äfven ur humanitär synpunkt är det otillfredsställande, att de som lida

af lungsot, den vanligaste af alla sjukdomar, som hafva betydelse såsom dödsorsak,

för närvarande i stor utsträckning måste vara i afsaknad åt anstaltsvård.

Lasaretten, till Indika de sjuka i det väsentliga skulle hafva att lita, äro nämligen

i regel upptagna af kirurgiska och akuta sjukdomsfall, i följd hvaraf lungsotsfallen

endast mera undantagsvis kunna emottagas därstädes. Därtill kommer att bestämmelsen

i § 6 af lasarettsstadgan angående villkoren för intagande af obotligt sjuka

uttryckligen lägger hinder i vägen för emottagande af lungsotspatienter i mera framskridet

stadium, för så vidt ej vissa särskilda omständigheter föreligga.

Kommittén håller före att det under anförda förhållanden är af den högsta

vikt för ett framgångsrikt bekämpande åt tuberkulosen att, i den mån tuberkulosanstalter

icke redan finnas i landet, sådana uppföras i en omfattning, som motsvarar

det förhandenvarande behofvet.

Vid beräkning af behofvet af vårdplatser har kommittén utgått från den anförda

uppgiften, att de patienter som särskildt skulle kräfva den anstaltsvård, hvarom här

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

är fråga, utgöra eu tredjedel af samtliga luugsotslall i riket d. v. s. omkring 10,000

eller lika många som de under loppet af ett år i lungsot aflidna. Kommittén anser,

i enlighet med en hittills ofta använd beräkningsgrund, antalet lungsotsdödsfall per

år vara eu lämplig måttstock å behofvet af vårdplatser. Erfarenheten från befintliga

vårdanstalter af ifrågavarande art ger vid handen att vårdtiden kan beräknas till 6

månader per intagen patient. Behofvet af vårdplatser skulle således kunna sättas ungefär

lika med halfva antalet lungsotsdödsfall per år.

Kommittén har emellertid måst taga hänsyn till ett förhållande, som framgått

af ofvan åberopade särskilda undersökningsredogörelse. Enligt denna är behofvet af

vårdplatser i förhållande till antalet dödsfall i lungsot per år afsevärdt större i de

stora städerna än på landsbygden och de mindre städerna. Städer med mer än

] 0,000 invånare kunna härutinnan betraktas såsom en grupp för sig.

Under det att antalet fall, som af läkare ansetts behöfva »vård å annan

anstalt» än sanatorium, å landsbygden och de mindre städerna uppgått till. 29 proc.

af samtliga iakttagna fall, utgör motsvarande grupp i nyssnämnda större städer ej

mindre än 41 proc.

Härvid är jämväl att taga i betraktande, att procenten medellösa bland

lungsotspatienterna är högre i dessa städer, nämligen 70 proc. mot respektive 47

och 52 proc. å landsbygden och i de mindre städerna.

Tager man hänsyn endast till de patienter, som af läkarna hänförts till

gruppen »vård å annan anstalt än sanatorium» uppgår procenten medellösa af dessa

patienter till 90 för de större städerna.

Vid beräknande af behofvet åt vårdplatser för dessa städer måste hänsyn

äfven tagas till den omständigheten, att den lösa befolkningen därstädes är relativt

större än i andra delar af landet. Den höga siffra för ifrågavarande större städer,

som betecknar antalet sjuka, hvilka behöfva vård å annan anstalt än sanatorium,

kan förklaras utom af detta förhållande jämväl bland annat af de i sanitärt hänseende

ogynnsamma bostäder, som där stå de fattiga till buds.

På grund af de ofvan anförda omständigheterna Irar kommittén ansett att lör

de ifrågavarande större städerna, som samtliga bilda egna sjukvårdsområden, antalet

behöfliga platser å lungsotssjukhus bör beräknas ungefär lika med antalet lungsotsdödsfall

per år. Som emellertid den siffra, som i kommitténs utredning betecknar

antalet i lungsot aflidna, grundar sig på prästerskapets uppgifter om den kyrkoskrifna

befolkningen och dessa uppgifter afse jämväl sådana, som aflidit å ort utom

vederbörande församling, har, enligt hvad nyss omförmälts, det beräknade antalet ansetts

kunna reduceras med en åttondedel.

Följande tablå innehåller det af kommittén efter ofvan angifna grunder beräknade

platsantalet för de olika sjukvårdsområdena, jämfördt dels med antalet dödsfall

i lungsot år 1905, dels med antalet vid enquéten iakttagna lungsotsfall, som

af läkarna ansetts vara i behof af vård å sanatorium eller å annan anstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Dödsfall i

lungsot

1905.

Antal fall enligt enquéten

i behof af

Antal platser be- höfliga enligt kom- mitténs beräkningar.

Antal sjuk- sängar pr

1,000 invan,

(folkm. vid

1905 års

slut).

vård å sana- torium.

vård å an- nan anstalt.

8oi

817

1,003

700

2.i6

351

2 12

188

175

O.91

2 10

158

113

105

O.84

26l

ISO

144

130

O.77

31 I

166

13 6

155

O.64

1 3

90

69

IOO

2.33

277

166

78

135

O.65

284

147

92

I 40

O.89

108

2 5

18

50

0-55

237

174

82

115

O.85

79

37

23

40

°-75

258

187

88

125

O.84

1 -> c

5 ■>)

192

80

165

°-75

562

243

153

280

0.78

168

111

98

145

2 *oi

279

188

99

I 40

O.98

506

190

16 5

2 )0

1.22

447

6 10

474

390

2-55

565

2 1 9

132

280

I *oo

336

118

72

165

0.69

49 5

225

169

245

0.96

289

185

92

145

0.73

34 1

i79

16 1

I 70

I.I4

453

274

231

22 5

I .OO

416

235

16 1

20)

°-95

77

5 4

7 5

70

2.27

489

176

172

240

I *oo

294

88

9 5

150

1.32

296

182

79

150

0.98

429

145

180

2 I 5

I -43

10,067

5,973

4,722

5,600

Stockholms stad ....

Stockholms län ......

Uppsala län ..........

Södermanlands län

Östergötlands län

köpings stad ....

Norrköpings stad .

Jönköpings län

utom Norr
-

Kronobergs län ..................

Kalmar län, norra...............

Kalmar län, södra..............

Gottlands län.......................

Blekinge län .......................

Kristianstads län ................

Malmöhus län utom Malmö

Malmö stad ........................

Hallands län .......................

Göteborgs och Bohus län i

Göteborgs stad ..............

Göteborgs stad..................

Älfsborgs län.......................

Skaraborgs län.....................

Värmlands län ....................

Örebro län .......................

Västmanlands län ..............

Kopparbergs län ...............

Gäfleborgs län utom Gäfle

Gäfle stad ..........................

Västernorrlands län ............

Jämtlands län ....................

Västerbottens län ...............

Norrbottens län .................

Summa

Sistnämnda tal >,6oo, utgör sålunda enligt kommitténs beräkning antalet behöfliga

vårdplatser inom landet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Den nutida tuberkulossjukvården begagnar sig af många olika vårdformer. De, Tillgodosehvilka

kommittén anser vara för vårt land åtminstone för närvarande de lämpliga- hofvet af

ste att begagna, äro sanatorier, tuberkulossjukhus, däri inbegripet jämväl särskilda vårdplatser,

tuberkulosafdelningar vid lasarett, småanstalter, sommarsanatorier och dispensärer.

Sanatorierna äro afsedda uteslutande för de tidiga tuberkulosfallen. Antalet

vårdplatser å dessa anstalter kan växla från några tiotal till liera hundra.

Tnberkulossjukhus kunna uppföras antingen som fullt själfständiga inrättningar,

i hvilket fall dessa ej böra vara för små (exempelvis ej under 50 platser) eller ock

som särskilda afdelningar vid de vanliga sjukhusen. De utgöra ett nödvändigt led i tuberkulossjukvården,

då de äro att anse såsom den enda form af anstalter, hvilken är fullt

lämplig för vården af tuberkulosfall med vissa komplikationer såsom svårare struptuberkulos,

svårare lungblödningar, svår tarmtuberkulos och njurkomplikationer som

ock de till döden ledande fallen af lungtuberkulos under sista delen af patienternas

lif. Dessutom kunna och böra dessa tuberkulossjukhus upptaga lungtuberkulos i

alla, äfven de tidigare stadierna.

Mindre anstalter, här kallade tuber kulos sjukstugor på 20 å 30 platser eller

äfven af något mindre storlek äro afsedda att upptaga både tidiga och kroniska

fall, men däremot ej patienter med de ofvan nämnda komplikationerna och i alltför

stor utsträckning ej heller fall af lungtuberkulos i de allra sista stadierna. De

kunna utrustas enklare än de förut nämnda tvenne anstaltsformerna (de måste dock

alltid hafva ligghall), och kräfva ej heller att en läkare helt eller hufvudsakligen

ägnar sig åt dem.

Sommar sanatorier äro närmast afsedda att anordnas i närheten af städer eller

möjligen ock vid andra mera bebyggda platser. Patienterna fortfara att under natten

ligga i sina bostäder, men vistas hela dagarna vid sanatoriet. Kostnaderna för

dessa sanatoriers inredande och drift blifva härigenom långt mindre än för de andra

slagen af anstalter; de låta emellertid knappast använda sig annat än under den

varmare årstiden och kunna tvdligtvis endast förläggas helt nära städerna eller andra

platser med sammanträngd befolkning.

Upplysnings- och understödsby råer (dispensärer) äro afsedda att hjälpa sådana

patienter, som af någon anledning helt kvarblifva i sina hem. De ha till uppgift, att

bibringa patienterna upplysning om hvad som kräfves dels för vården af de

sjuka i hemmet, dels för undvikande af smittofaran för de samboende, vidare att öfvervaka,

att degifna råden följas, samt slutligen att på olika sätt materiellt stödja de sjuka.

Vid bedömande af frågan, på hvad sätt de tuberkelsjuka i vårt land genom

ingripande från det allmännas sida lämpligen böra beredas vård, har kommittén utgått från

att ändamålet bör vinnas på en väg, som på samma gång den kan antagas på ett verksamt

sätt föra till det åsyftade målet, är förenad med minsta möjliga kostnad. Kommittén

. har dessutom ansett: att vid uppgörande af plan för tuberkulossjukvårdens

ordnande särskild hänsyn måste tagas till vårt lands utsträckta läge och glesa be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tuberkulos
sjukstugor.

tolkning. Med dessa förutsättningar och på skäl som här nedan närmare utvecklas

håller kommittén före, att i vårt land företrädesvis böra anordnas småanstalter,

tuberkulossjukstugor, på skilda orter. Där detta på grund af omständigheterna i

särskilda fall ej är lämpligt, har kommittén tänkt sig att tuberkulossjukhus eller

tuberkulosafdelningar vid lasaretten böra anordnas.

Af de utredningar, som af kommittén blifvit verkställda och för Indika närmare,

redogörelse lämnas på annan plats i detta betänkande, framgår, att driftkostnaden

per vårdplats beräknadt ställer sig väsentligt billigare vid smärre anstalter än

vid större. Anläggningskostnaderna per säng visa sig däremot vid de större anstalterna

kunna genom långt gående inknappning på utrymme och användande af enklast

möjliga utrustning, nedbringas till samma eller till och med lägre siffra än den,

som utmärker vissa småanstalters kostnad i enahanda hänseende. Det kan emellertid

icke förväntas och är ej heller förenligt med en fullt ändamålsenlig sjukvårdsplan,

att de större anstalterna i verkligheten uppföras efter den enkla typ, som

härvid förutsatts. Man måste därför också räkna med att jämväl anlag:eningskost
>

> DO o

naderna blifva relativt högre vid de stora än vid de små anstalterna.

De ökade kostnaderna gifva naturligtvis i utbyte större bekvämlighet och

möjlighet till en mera specialiserad vård af de intagna patienterna, likartad den

som å nutida lasarett beredes de sjuka. Flertalet lungsötspatienter torde emellertid

ej kräfva eu så dyrbar skötsel, som den moderna lasarettsvården alltid innebär.

Att komma bort från ett fattigt hem till en i hygieniskt afseende tillfredsställande

bostad, vid eventuellt behof hafva tillgång till ligghall, att erhålla tjänlig och närande

föda samt daglig tillsyn af skolad sköterska och åtminstone två ä tre gånger

i veckan af läkare, motsvarar för ett stort antal patienter de kraf, som behöfva

ställas på en ändamålsenlig lungsotsvård. En fullständigare och mångsidigare utrustning

i sjukvårdsafseende, mera likartad den de vanliga sjukhusen erbjuda, är

däremot lör flertalet af dessa patienter ej behöflig.

För anordnande af de smärre, billigare anstalterna talar också den omständigheten

att ju dyrare vårdform som väljes, desto längre måste det komma att dröja,

innan det stora flertalet patienter kommer i åtnjutande af den erforderliga vården.

Ett större antal småanstalter medför också framför ett fåtal stora sjukvårdsinrättningar

den fördelen för patienterna, att de ej behöfva blifva alltför långt aflägsnade

från hem och anhöriga. Att få mottaga besök af dessa innebär en trefnad

för den sjuke och en omväxling i det enformiga sjukhuslifvet, hvilket kan vara

välgörande nog.

Det är jämväl att betrakta såsom en vinst af de gifvetvis tätare återkommande

besöken å småanstalterna i orterna, att besökande anhöriga och bekanta få

tillfälle att se, huru en lungsiktig bör skötas.

Kommittén, som genom bemedling af svenska nationalföreningen mot tuberkulos

fått mottaga uttalanden af personer i skilda delar af landet, i hvad män

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

redan förefintliga byggnader å vissa orter kunde finnas att taga i anspråk för mindre

vårdanstalter för lungsiktiga, till hvilken pris sådana byggnader kunde beräknas

få för ändamålet inköpas samt om öfverhufvud vissa angifna platser lämpade sig

för dylika anstalter, har af dessa uttalanden, hvilka inkommo från personer i skilda

lefnadsställningar, erfarit, att tanken att på skilda orter i landet uppföra småanstalter

mötes med sympati inom vida kretsar.

Kommittén, som härigenom styrkts i sin uppfattning att behofvet af vård åt

värt lands lungsiktiga i mycket afsevärd omfattning bör tillgodoses genom småanstalter,

tuberkulossjukstugor, har tänkt sig, att å dessa borde i främsta rummet mottagas

mera kroniska fall, om hvilka man visserligen ej har att förvänta fullt återställande

till hälsan, men förbättring med för längre eller kortare tid återvunnen arbetsförmåga.

Därjämte skulle dessa anstalter vara afsedda för tidigare fall, i den mån

dessa icke kunde erhålla vård å sanatorier i trängre mening eller å andra större anstalter.

För de längst framskridna fallen, särskilt sådana som kunna väntas snart gå

till döden samt sjukdomsfall med särskilda komplikationer, t. ex. svårare struptuberkulos

och njurinflammation, äro i regel sådana mindre anstalter icke lämpliga. För att

kunna med fördel mottaga sådana fall, skulle anstalterna i fråga kräfva en betydligt

kostsammare utrustning och en större personal än som är förenlig med syftemålet

att uppföra desamma och anordna driften å dem så billigt som möjligt.

Beträffande storleken åt tuberkulossjukstugor anser kommittén, att deras

sängantal lämpligen bör utgöra mellan 20 och 30. Denna begränsning i afseende

å maximiantalet betingas åt hänsyn till att den ofvan beräknade minskningen i kostnaderna

skulle kunna vinnas. Med en sådan begränsning blifva de nämligen icke i

behof åt läkare, som odeladt eller hufvudsakligen ägnar sig åt dem, och därför kan

också läkararfvodet beräknas jämförelsevis lågt. Dä anstalterna icke skulle anpassas

etter de svåraste fallen, behöfva de med desamma förenade kostnaderna,

på sätt ofvan blifvit antydt, icke beräknas så höga som vid vanliga sjukhus, utan

kunna antagas i det hela blifva åt samma omfattning som motsvarande kostnader

vid vissa vårdanstalter för kroniska sjukdomar.

För sådana sjukdomsfall, som icke äro ägnade iör behandling vid de ifrågasatta

tuberkulossjukstugorna utan för hvilkas skötsel behötves tillgång till den moderna

sjukvårdens alla hjälpmedel, är det nödvändigt att söka anordna vård i annan form

än å dessa anstalter. I sådant afseende tänkte sig kommittén från början, att i

sammanhang med en del lasarett skulle kunna anordnas särskilda tuberkulosafdelningar

med uppgitt hufvudsakligen att mottaga de längst framskridna fallen samt

tall med särskilda komplikationer.

För att härutinnan kunna bilda sig eu tillit säker upphittning inhämtade

kommittén uppgifter från landets sjukhusläkare. Dessas yttranden ådagalade

1 fråga om lasarettens lämplighet att utvidgas med särskilda tuberkulosafdelningar

på många håll eu viss tvekan. Visserligen förklarades sådana atdelningar

Särskilda

tuberkulosafdelningar

vid

vissa lasarett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IO

Tuberkulos
sjukhus.

vid åtskilliga lasarett bekvämligen kunna åvägabringas, men i ett flertal fall har på

grund af bristande utrymme å anstaltens tomt eller eljest svårigheten att anskaffa

plats för särskild ny afdelning i lasarettets närhet eller ock slutligen till följd åt

klimatiska eller andra skäl uppförande åt tuberkulosafdelning icke blitvit förordadt.

Dessa afdelningars storlek kan gifvetvis växla efter omständigheterna i hvarje

särskildt fall. Dock har kommittén i öfverensstämmelse med eu del uttalanden åt

lasarettsläkare velat framhålla, att vid de något större lasaretten icke böra förläggas

mera omfattande tuberkulosafdelningar än på 30 sängar, med mindre än att där

finnas en medicinsk och en kirurgisk afdelning med hvar sin öfverläkare.

Den plan för tuberkulossjukvårdens ordnande, som kommittén här angifvit

och enligt hvilken det erforderliga antalet vårdplatser skulle anskaffas genom inrättande

af tuberkulossjukstugor och särskilda tuberkulosafdelningar vid lasaretten,

bör emellertid för ett och annat sjukvårdsområde blifva föremål för jämkning med

hänsyn till särskilda förhållanden. 1 sjukvårdsområden åt ringa geografisk utsträckning

och med särskildt goda kommunikationer är det sålunda mindre nödvändigt

att inrätta ett större antal tuberkulossjukstugor.

Visar det sig i sådant fall jämväl, att det är förenadt med svårigheter att

finna det behöfliga antalet lämpliga platser för dessa småanstalters förläggning eller

då tuberkulosafdelningar i sammanhang med lasaretten icke ansetts kunna i nödigt omfång

åvägabringas, håller kommittén före, att, trots de därmed förenade större

kostnaderna, större sjukhus med centralt läge i länet böra inrättas. Dessa centralanstalter

skulle ersätta ej endast tuberkulosafdelningarna vid lasaretten, utan ock i

viss mån de mindre anstalterna, och skulle under sådana förhållanden å desamma

mottagas patienter i alla stadier.

Med'' en så omfattande uppgift måste dessa anstalter såväl i stor utsträckning

utrustas med sådana sjukvårdshjälpmedel, öfver Indika de moderna lasaretten förfoga,

men Indika icke skulle vara erforderliga vid småanstalter af den typ kommittén

ifrågasatt, som ock stå under ledning af speciellt för tuberkulosvård utbildade

läkare.

I betraktande af de kostnader, som häraf måste föranledas, har kommittén i

sin här ifrågavarande plan med hänsyn jämväl till ofvan omförmälda, på frågan

inverkande omständigheter i möjligaste mån begränsat denna anordning af tuberkulossjukvården.

Utom i de större städerna, som bilda egna sjukvårdsområden och i

Indika af nära till hands liggande skäl anordnandet af småanstalter gifvetvis icke

lärer komma i fråga, har kommittén ansett, att dylika större anstalter endast borde

inrättas i Malmöhus och Kristanstads län, hvarest de relativt små distanserna och det

rikt utvecklade kommunikationsväsendet göra behofvet af anstalter på ett flertal

platser mindre framträdande samt svårigheter dessutom yppats att finna flera, enligt

kommitténs åsikt, i klimatiskt hänseende tjänliga platser.

Förutom de tre ofvan omhandlade arterna af tuberkulosvårdanstalter, hvilkas

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

inrättande kommittén föreslår, nämligen tuberkulossjukstugor för mera kroniska fall och

i viss mån tidigare fall, särskilda tuberkulosafdelningar vid lasaretten hufvudsakligen

tör de längst framskridna fallen och tall med särskilda komplikationer samt större

lungsotssjukhus för alla fall af ifrågavarande sjukdom torde här jämväl böra omnämnas

några andra arter af vårdinrättningar för tuberkelsjuka.

I den plan för tuberkulossjukvårdens ordnande genom statens och kommunernas

försorg, som kommittén uppgjort, ingår icke inrättandet åt sanatorier i trängre

mening. Kommittén har härvid låtit sig bestämmas dels däraf att sådana anstalter

redan i viss omfattning finnas i vårt land, dels ock af den uppfattningen, att sanatorier,

som uteslutande äro afsedda för lindrigare fall, lättare kunna åstadkommas

genom den enskilda företagsamheten än sådana anstalter, som jämväl mottaga patienter

i långt framskridet stadium af sjukdomen.

Dessutom har kommittén, såsom också här ofvan omförmälts, tänkt sig att

de tidigare fallen ingalunda skulle vara uteslutna från de af kommittén föreslagna

vårdplatserna. Erfarenheten har visat att en anstalt, som hufvudsakligen evakueras

genom patienternas bortgång med döden, snart råkar i vanrykte och icke uppsökes

af de sjuke. Det är därför jämväl ur denna synpunkt viktigt, att å de af kommittén

föreslagna anstalterna, särskildt de smärre, beredes plats äfven för mindre

svåra fall.

Kommittén anser sig emellertid i detta sammanhang böra särskildt framhålla

att det föreslagna antalet vårdplatser lärer kunna fylla sin uppgift endast under

den förutsättningen att vid beläggandet af dessa platser företräde ej skänkes åt lindrigare

fall.

Om kommittén emellertid ej uttryckligen föreslår uppförandet af egentliga

sanatorier, är detta ej så att förstå, att kommittén ej skulle anse anordnandet af

flera dylika mycket önskvärdt, utan har kommittén därvid uteslutande låtit leda sig

af sin sträfvan att begränsa sin plan för tuberkulosens bekämpande å ena sidan till

det som är mest oundgängligt att snarast utföra och å andra sidan till att föreslå

de åtgärder, hvilka bland dem, som kunna påtänkas, äro de billigaste.

På senare åren har uppstått en särskild art af sanatorier under namn af sommarsanatorier.

Såsom benämningen utmärker, är dessa anstalters verksamhet begränsad

till en viss del af året. Patienterna vistas å anstalten endast under dagen

och iå vid kvällen återvända till sina hem. Läkartillsyn behöfver endast i mindre

mån utöfvas vid själfva anstalterna, då patienterna i regel böra på annat sätt beredas

lämplig läkarvård.

Kommittén förbiser ej den betydelse sommarsanatorierna hafva i kampen mot

tuberkulosen, men håller före att, då uppförandet och drifvandet af en sådan anstalt

är ett företag af relativt ringa omfattning och kostnad, dylika anstalter lätteligen

kunna komma till stånd utan ingripande från statens sida. Till följd däraf har

kommittén icke upptagit dem i sin plan för tuberkulossjukvårdens ordnande.

Sanatorier.

Sommarsana

torier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Upplysningsöch

understödsbyråer.

Kustsjukhus

och kustsanatorier.

Anstalternas

fördelning på

olika delar af

landet.

Upplysnings- och understödsbyråer lör lungsiktig;!, s. k. dispensaires antituberculeux

(dispensärer), halva också gitvetvis eu viktig uppgift att fylla i kampen mot tuberkulosen,

åtminstone i städerna. På den egentliga landsbygden hafva de ännu icke

försökts, vare sig i vårt land eller utomlands, och torde i Sverige med dess glesa

befolkning knappast kunna förväntas komma till användning på landet.

Sin viktigaste uppgift hafva dispensärerna i att uppsöka tuberkulostall samt

att hänvisa till särskilda tubcrkulosvårdanstalter dem som behöfva vård å sådana

anstalter, samt att i de fall, där den lungsiktige af eu eller annan anledning fortfar

att vårdas hemma, söka genom undervisning och öfvervakande motarbeta

smittans spridning i hemmet äfvensom materiellt hjälpa den sjuke. Sanatorier

och sjukhus äro de emellertid icke afsedda att ersätta.

På samma skäl som i fråga om sommarsanatorierna halva dispensärerna uteslutits

ur den förevarande planen.

Då de skrofulös;! sjukdomarna antingen äro särskilda arter åt tuberkulos eller

i allt fall medföra disposition för ett dylikt ondt, är den sjukvård, som är inriktad

på dessa sjukdomars botande, också att anse såsom ett led i kampen mot

tuberkulosen. Därför bör gifvetvis vid utarbetandet af eu fullständig plan för tuberkulossjukvårdens

ordnande uppmärksamhet ägnas äfven åt s. k. kustsjukhus och

kustsanatorier, hvilka, såsom namnen utmärka, belägna vid eller i närheten af halskusten,

äro afsedda för skrofulös;! barn, de förra anstalterna för svårare sjukdomsfall,

som kräfva verklig sjukhusvård, enkannerligen kirurgisk behandling, och de senare

för lindrigare sjuka patienter, för hvilkas tillfrisknande erfordras hufvudsakligen en

god hygienisk vård samt hafsluft och hafsbad. Då kommittén emellertid icke ansett

sig böra upptaga dylika anstalter i sin här framlagda plan, har detta sin

grund däri att kommittén funnit det vara angeläget att planens genomförande icke

förenades med större kostnader än hvad som är nödvändigt och att kommittén

ansett den med hänsyn härtill nödvändiga begränsningen af planen böra göras i

fråga om sådana sjukdomsarter, som äro föga smittofarliga (såsom fallet torde vara

med den under bilden af skrofulös uppträdande tuberkulosen) eller i afseende å

smitta fullständigt ofarliga. Kommittén anser för sin del att omständigheter kunna

förekomma, som berättiga statsunderstöd till här ifrågavarande anstalter, men då

de områden, för hvilka de böra uppföras och hvilka i regel böra omfatta vida

mera än ett sjukvårdsområde, svårligen låta sig bestämma på förhand, torde trågan

om statsbidrag till dessa anstalter böra blifva föremål för pröfning först i hvarje

särskildt fall, då sådan anstalt planeras och statsunderstöd begäres.

Med hänsyn till hvad kommittén a sid. 8 anfört, anser kommittén, att behofvet

af vårdplatser i de större städer, som bilda särskilda sjukvårdsområden,

bör tillgodoses genom anläggande af större sjukhus eller tuberkulosafdelningar

vid lasarett. I Malmöhus, Kristianstads och Gottlands län har kommittén tänkt sig

att anstalter af nyssnämnda arter lämpligen böra inrättas för halfva bchotvet af

opaginerad Kontrollera mot PDF

i3

vårdplatser. Att i fråga om behofvet i öfriga delar af landet afgöra, huru många

platser som böra förläggas till dylika sjukvårdsinrättningar och huru många som

böra förläggas till tuberkulossjukstugor, möter visserligen svårigheter. Men kommittén

håller före, att det förefintliga behofvet af vård vid anstalt med fullständig

sjukhusutrustning under alla omständigheter blir fullt tillgodosedt, därest en fjärdedel

af det å här ifrågavarande delar af landet belöpande vårdplatsantalet beräknas blifva

förlagd till särskilda större tuberkulossjukhus eller tuberkulosafdelningar vid lasaretten.

Med dessa beräkningar skulle de såsom erforderliga ansedda 5,600 vårdplatserna

komma att fördela sig å ena sidan på tuberkulossjukstugor och å andra sidan på

tuberkulossjukhus och afdelningar vid lasarett på sätt följande tabell utvisar.

Städer, som bilda egna sjukvårdsområden ...

Antal vård- platser å

tuberkulos- sjukstugor.

Antal vård- platser å tu- berkulossjuk- hus samt tu- berkulosafdel- ningar vid

lasarett.

Summa

vårdplatser.

240

2,770

1,405

245

940

1,405

485

3,710

Malmöhus, Kristianstads och Gottlands län

Riket i öfrigt ........................

Summa

3,010

2,590

5,600

Såsom den å sid. 14 införda tabell I utvisar, komma inom närmaste framtiden

995 vårdplatser att finnas inom landet. Detta tal, som kommittén ansett

sig kunna afrunda till 1,000, belöper sig till väsentligaste delen på tuberkulossjukhus

och tuberkulosafdelningar vid lasaretten och har därför sistnämnda tal fråndraga

slutsumman i andra kolummen härofvan vid nedanstående beräkning af det antal

vårdplatser som behöfver anskaffas.

Något bestämdt förslag till anstalternas förläggning inom de olika sjukvårdsområdena

har kommittén för sin del’ ej ansett sig böra framlägga, då det slutliga

valet af platser för anstalterna synts kunna lämpligare och säkrare göras af vederbörande

uti orterna, där i fråga om de på valet af dylika platser inverkande lokala

förhållanden mera ingående kännedom får anses förefinnas än som stått kommittén

till buds. Kommittén har emellertid införskaffat upplysningar dels om olika

orters lämplighet för anläggandet af tuberkulossjukstugor, dels ock om möjligheten att

i sammanhang med sjukstugor och epidemisjukhus anordna dylika anstalter samt att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tabell /.

Sj ukvårdsom råde.

Antal vårdplatser på

tuberkulossjukstugor.

Antal vårdplatser på

tuberkulossjukhus eller |

tuberkulosafdelningar

vid lasaretten.

Antal redan

befintliga eller be- slutade vård- platser.

Stockholms stad ........

_

700

700

Stockholms län...........!

I 30

45

Uppsala län .............

80

25

éo

Södermanlands län .... I

IOO

30

20

Östergötlands län .....

1J5

40

30

Norrköpings stad........

—

IOO

—

! Jönköpings län............

IOO

35

—

Kronobergs län .........

105

3 5

Kalmar län, norra ......

35

*S

Kalmar län, södra......

85

30

Gottlands län...............

20

20

Blekinge län ..............

95

30

—

Kristianstads län ........

80

85

—

Malmöhus län ...........

1 40

140

Malmö stad ..............

—

i45

éO

Hallands län ..............

105

35

Göteb.- och Bohus län

185

65

Göteborgs stad...........

—

390

I 2 5

Älfsborgs län ............

210

70

—

Skaraborgs län...........

125

40

Värmlands län ...........

185

60

—

Örebro län ................

110

35

-

Västmanlands län .....

125

45

—

Kopparbergs län ........

170

55

Gäfleborgs län ...........

15 5

50

—

Gäfle stad ..............

70

—

Västernorrlands län......

180

60

—

Jämtlands län ...........

110

40

—

Västerbottens län .........

110

40

—

Norrbottens län ........

160

55

—

Summa

3,010

2,590

995

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 11.

Sjukvårdsområde.

Platser hvilka ansetts lämpliga

för tuberkulossjukstugor.

Platser å hvilka tuber,

kulosafdelningar ansetts

kunna anordnas i sam- band med redan

förefintliga lasarett.

Platser där tuberku- losvårdanstalter redan

finnas eller äro

beslutade.

Stockholms stad ...

Stockholms län.....

Uppsala län ........

Södermanlands län

Östergötlands län

Norrköpings stad ..

Jönköpings län .....

Kronobergs län.....

Kalmar län, norra

Kalmar län, södra

Gottlands län........

Blekinge län .......

Kristianstads län ...

Malmöhus län .....

Malmö stad .........

Hallands

Göteb.- och Bohus län

Göteborgs stad ..........

j Solna, Bromma, Södertälge, Rimbo och Väster- Östhammar

Enköping.

) Strängnäs, Flen, Oxelösund, Gnesta, Vingåker och: Plr»r»

\ Nyfors. I riLn*

Motalatrakten, Fiskeby och Reijmyre.

i Linköping, Kisa, Söderkö|ping,

Finspong o. Vadstena.

) Värnamo, Tranås, Nässjö, Hvetlanda, Säfsjö och)

IUnnaryd.

Vislanda, Alvesta, Ljungby, Markaryd, Tingsryd.j

^Lenhofda och Växjö.

f Hultsfred, Ofverum, Målilla, Västervik, VimmerbyJ

) Högsby.

Nybro, Mönsterås, Borgholm, Söderåkra.

Visbytrakten.

Jämshög, Ronneby och Sölvesborg.

Kristianstad, Ovesholm, Klippan och Färlöf.

I Teckomatorp, Ystad, Ystadstrakten, Barsebäck.!

\ Svedala, Lund, Höganäs.

till .............. | Ullared, Torup, Varberg och Laholm.

Lur, Hällevadsh., Dragsmark, Svenshög., KungälfJ

. Kragenäs, Backamo, Lilldal, Stordal, Stenkyrka,

1 Edsten, Fjällbacka, Uddevalla, Lysekil o. Strömst J

Älfboro-S läll IJSvenljunga, Billingsfors, Herrljunga, Bäckefors.

Skaraborgs län

\ Kinna, Mellerudstrakten, Alingsås o. Ulricehamn.

| Skofdetrakten, Sköfde, Skaratrakten, Skara och

bJ Icl11 ........... 11 Törebodatrak»oen.

Värmlands län I Uddeholm, Arjeng, Dalby, Kristinehamn och

........... iSunne.

Örebro län J Lindesberg, Ramsberg, Kopparberg, Grythyttehed

............... | och Karlskoga.

Sk innskatteberg, Norberg, Köping, Sala och Heby.

I Malung, Smedjebacken, Kullsved.,Domnarfv.,Grän|

gesberg, Svärdsjö, Leks., Mora, Orsa, Älfdal., o. Nås.

IStorvik, Alfta, Bollnäs, Ljusdal, Delsbo och

\ Mohed.

Västmanlands län .

Kopparbergs län ....

Gäfleborgs län .......

Gäfle stad ............

Västernorrlands län

Jämtlands län .........

Västerbottens län ...

Norrbottens

lan

Ange, Sollefteå och Sundsvall.

Bräcke, Strömsund, Sveg och Hede.

|Nordmaling, Norsjö, Nysäter, Degerfors, Asele,

\ Lycksele och Burträsk.

| Sandträsk,*) Boden, Öjebyn, Arvidsjaur, Neder|

Kalix, Öfver Torneå, Matarengi och Pajala.

Eksjö.

Växjö.

Västervik.

Visby.

Kristianst., Ängelholm,

Landskr., Ystad, Hörby

Halmstad.

Uddevalla.

Borås.

Mariestad, Lidköp.

Karlstad, Filipstad.

Norberg.

Falun.

) Sundsvall, ..Härnösand,

^ Backe och Örnsköldsvik.

Umeå.

Luleå.

Sabbatsberg, S:t Göran,

Söderby.

Uppsala, Wattholma.

Nyköping.

Stratomta.

Malmö sjukhus.

Göteborgs tuberk.sj.-h.

I fjärde kolumnen å de bägge tabellerna hafva icke medräknats af enskilda uppförda tuberkulosanstalter,

tuberkulosafdelningar vid fattighus o. d. samt i öfrigt smärre anstalter i fråga om hvilka uppgift saknats, huruvida

de varit inrättade i öfverensstämmelse med de fordringar, som kommittén anser böra ställas på anstalter, hvilka skola

åtnjuta statsunderstöd.

) Planerad för omkring 60 sängar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Beräkning af

anläggningskostnaderna.

16

vid lasaretten uppföra särskilda tuberkulosafdelningar. Härvid har kommittén hatt

som ledning bland annat de här ofvan omförmälda uppgifterna från läkarna vid

sjukvårdsanstalterna i riket samt de jämväl omnämnda yttranden, som kommit kommittén

tillhanda genom svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Resultatet af kommitténs

undersökningar härutinnan utvisar, i hvad mån lokala förutsättningar anses

finnas inom olika sjukvårdsområden för genomförande af kommitténs plan. Till

belysning af dessa möjligheter har kommittén ansett sig böra i afseende å olika

sjukvårdsområden i särskild tabell (II) meddela det hufvudsakligaste af detta resultat.

I sammanhang härmed meddelas jämväl i särskild tabell (I) en öfversikt öfver såväl

det beräknade behofvet af olika arter af vårdplatser som ock antalet sådana, Indika

inom dessa områden redan finnas eller äro beslutade.

Vid de undersökningar, som kommittén i afseende å uppförande af tuberkulossjukstugor

verkställt, har kommittén haft att tillgå ett år 1906 af svenska nationalföreningen

mot tuberkulos utgifvet betänkande om »Tuberkulossjukhus, deras planläggning

och uppförande», hvilket utarbetats af särskilda af föreningen för ändamålet

utsedda kommitterade. De i samma betänkande förekommande kostnadsberäkningar

hafva af kommittén blifvit sammanställda med uppgifter om kostnader för

uppförande af byggnader af här ifrågavarande slag, som införskaffats från skilda

delar af landet. Slutligen har härutinnan jämväl beaktande ägnats åt de faktiska

kostnaderna för uppförande af andra sjukhus i olika delar af landet.

Den genom nationalföreningens försorg verkställda utredningen afser anstalter

med 50, 25, 17, 16, 13 och 12 sängar. Kostnadsberäkningarna äro gjorda såväl

för det fall att sjukhusen äro själfständiga som kombinerade med andra sjukhus.

Då kommitténs plan icke upptager andra småanstalter än sådana, hvilkas sängantal

uppgår till 20 å 30, hafva af nationalföreningens utredning endast beräkningarna

rörande anstalter med 2 5 och 17 sängar fått tjäna till ledning för kommitténs

undersökningar.

Nationalföreningens utredning upptager å sid. 5 3 och 5 4 ritningar till själfständigt

sjukhus för 25 patienter. Vid ritningarna finnas å sid. 52, 53 och 55 fogade,

bland annat, följande beskrifning och kostnadsberäkningar för anstaltens uppförande.

• »Sjukhus för 25 patienter, sjanständigt, med egen ekonomiafdelning.

Byggnaden tankes förlagd i en tämligen skarp sluttning, hvarigenom stenfoten

mot söder blifver så hög-, att ligghallens tak kommer under fönstren i botten
o7

00

opaginerad Kontrollera mot PDF

i7

våningen. Därest sluttningen ej är tillräcklig, kan man lägga ligghallen åt någondera

sidan.

Byggnaden innehåller: i källarvåningen: pannrum med kolförråd, tvättstuga,

mangel och förråd; i bottenvåningen: ett större rum, tjänstgörande som mat- och

dagrum, två 4-patientersrum, två 2-patientersrum, rum för sköterska, förrådsrum,

skolrum, toalett- och snyggningsrum, badrum samt vid hufvudentrén, på ena sidan

undersökningsrum med mörkrum och på motsatta sidan köksafdelning, bestående

af kök, diskrum och inlämningsrum, skafferi samt serveringsrum; i våningen en

trappa upp: två 4-patientersrum, två 2-patientersrum, ett isoleringsrum, två rum

för betjäning, skolrum samt snvggnings- och toalettrum samt dessutom förrådsvind.

Vaktmästarbostad på vinden eller i särskild byggnad.

Byggnadskostnaden för detta sjukhus är beräknad till:

utfördt i sten --= 5 6,000 kr.

» » trä = 50,000 ».»

Motsvarande beskrifning och kostnadsberäkning för själfständigt sjukhus för

17 patienter, för hvilket ritningar finnas å. sid. 61—63 i nationalföreningens arbete,

är upptaget å sid. 60 och är af följande innehåll:

»Sjukhus för 17 patienter, själfständigt med egen ekonomiafdelning, bestående

af en hufvudbyggnad och en ekonomibyggnad, sammanbundna förmedelst en

kort passage.

Byggnaden tänkes förlagd i en mot söder sluttande terräng, hvarigenom

ligghallarna ej skymma för sjukrummen.

Hufvudbyggnaden innehåller: i källarvåningen: trappor ledande ned till

ligghallarna, rum för förvaring af madrasser, filtar o. d., samt eventuellt rum för

värmeledning; i ■ bottenvåningen: mat- och dagrum, två 4-patientersrum och fyra

2-patientersrum, förrådsrum och undersökningsrum, badrum samt toalett- och sköljrum;

i våningen en trappa upp (vindsvåningen): ett isoleringsrum, två betjäningsrum

och förråd.

Ekonomibyggnaden innehåller: i källarvåningen: två förrådskällare, rum för

madrasser; i bottenvåningen: kök, diskrum, skafferi och tvättstuga; i våningen en

trappa upp: mangelrum och torkvind.

Byggnadskostnaden för detta sjukhus är beräknad till:

utfördt i sten = 35,000 kr.

» » trä = 30,500 ».»

Enligt nationalföreningens beräkningar utgöra byggnadskostnaderna, för säng

beräknade, alltså i fråga om sjukhus för 25 patienter (byggnaderna af sten) 2,240

kr. och (byggnaderna af trä) 2,000 kr, samt beträffande sjukhus för 17 patienter

(byggnaderna af sten) 2,060 kr. och (byggnaderna af trä) 1,790 kr.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

i8

Kostnadsberäkningarna enligt nationalföreningens utredning hafva emellertid

icke utan förändring lagts till grund för de beräkningar kommittén funnit sig böra

göra. Nämnda utredning utgår från att åt hvarje patient beredes en luftkub af

25 230 kubikmeter.

Kommittén håller emellertid före, att vårdanstalterna icke komma att förfela sitt

ändamål, om luftkuben beräknas något mindre än i nationalföreningens betänkande

blifvit gjordt. Man kan nämligen antaga, att de sjuka i allmänhet icke vistas

i sjuksalarna om dagarna och att fönster till dessa rum i regel hållas öppna

om natten. Med hänsyn härtill har kommittén tänkt sig, att storleken af den

luftkub, som bör beräknas för hvarje patient, utan risk kan bestämmas till 20 å 25

kubikmeter. Den minskning i kostnaderna, som härigenom kan beräknas, mot
väges

emellertid af den ökning i byggnadskostnaderna, som ägt rum sedan nationalföreningens

betänkande utarbetades. Byggnadspriserna hafva till och med på sista

tiden stigit så högt, att, äfven med den af kommittén beräknade mindre luftkuben,

kostnaderna för uppförande af de ifrågavarande småanstalterna i stort sedt måste

antagas blifva högre än nationalföreningens utredning gifver vid handen.

De uppgifter angående byggnadskostnaderna, som kommittén hatt att tillgå,

afse tyvärr icke så många olika platser i landet, som man kunnat önska. Svårigheten

att i förevarande afseende erhålla upplysningar har haft till följd att man fått

nöja sig med ett ringare material.

För detta materials bedömande har kommittén biträdts af arkitekten Ernst

Stenhammar, som jämväl utfört de ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar,

som finnas i nationalföreningens omförmälda utredning.

Med användning af de för kommittén sålunda tillgängliga kostnadsuppgifter

och med iakttagande af ofvan angifna besparingar i anstalternas utrymme, har kommittén

ansett sig kunna utgå från att medelkostnaden per säng för uppförande åt

anstalter med 25 sängar uppgår till 2,500 kr. i fråga om stenhus och 1,900 kr.

beträffande trähus samt för uppförande af anstalter med 17 sängplatser till 2,400

kr. i fråga om stenhus och 1,900 kr. beträffande trähus.

Man torde med tämligen stor bestämdhet kunna utgå från, att flertalet af småanstalterna

komma att uppföras af trä. Kommittén har antagit att så skulle blifva fallet

med åtminstone 75 procent af dessa anstalter. Om byggnadskostnaden per säng åt

anstalter med träbyggnader för inalles 2,260 sängar (ungefär ®/4 af hela det såsom

erforderligt beräknade antalet 3,010) i medeltal beräknas till 1,900 kr. och motsvarande

kostnader vid anstalter med stenbyggnader för tillhopa 750 sängar, (ungefär 1 4

af nyssnämnda 3,010) sättes till 2,500 kr., blir medelkostnaden per säng för det

erforderliga antalet i sin helhet omkring 2,050 kr., som lämpligen torde kunna

afrundas till 2,000 kr.

De uppgifter om byggnadskostnaderna i olika delar af landet, som stå till kommitténs

förfogande, gifva vid handen, att tuberkulossjukhus med omkring 100

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

sängar under gynnsammaste förhållanden kunna anordnas för 2,150 kr. per säng,

under förutsättning att byggnaderna uppföras af sten. Beräkning af kostnaderna

för det tall, att byggnaderna vid anstalter af här ifrågavarande storlek uppföras af

trä, torde sakna praktiskt värde och har därför icke blifvit verkställd.

Vid de beräkningar, som fört kommittén till nämnda siffra, har kommittén

emellertid förutsatt mycket vidtgående besparingar. Utom det att luftkuben per

patient, i enlighet med kommitténs ofvan angifva uppfattning af hvad som därutinnan

må kunna anses tillfyllest, beräknats till högst 25 kbm., har man tänkt sig

sjukhusbyggnaderna uppförda i tre våningar. Då tak och grund vid en sådan anordning

blifva gemensamma för ett större antal platser än om byggnaden uppfördes

i två våningar, är gifvetvis eu besparing att vinna. Ritningar till sjukhus åt

bär ifrågavarande omfattning har på anmodan af kommittén utförts af arkitekten

Stenhammar och återgifvas såsom bil. 1 -IV till detta betänkande.

I fråga om sjukhusens utrustning har man slutligen räknat med det enklast

möjliga. Dock har kommittén måst förutsätta att hissar anbringas i desamma.

Om kommittén också ansett sig böra här angifva ifrågavarande minimikostnad

2,150 kr., håller kommittén emellertid före, att denna siffra icke är ägnad att läggas

till grund för beräkningen af kostnaderna för genomförandet af eu systematisk plan

för tuberkulossjukvårdens ordnande. Det lärer nämligen icke lida något tvifvel, att

man på många håll skall hysa betänkligheter vid att uppföra här ifrågavarande

sjukhusbyggnader i tre våningar. Sjukhusens utrustning torde ock i en mängd

I all komma att anordnas mindre enkel och därför också dyrbarare, än nyssnämnda

beräkningar förutsatt. Kommittén anser också, att sjukhusen blifva mera skickade

att fylla sin uppgift, om de förses med eu rikhaltigare och solidare utrustning, än

hvad som förutsatts vid förenämnda beräkningar.

Med hänsyn såväl till ofvan angifva omständigheter som ock till den erfarenhet

man äger rörande kostnaderna för redan inom landet uppförda sjukhus af

enahanda omfattning och ändamål, som här afses, har kommittén ifråga om sjukhus

med 100 sängar funnit sig icke böra utgå från lägre medelkostnad per sång än

2,500 kr.

Beträffande kostnaderna för uppförande af tuberkulosafdelningar vid lasarett

gitver erfarenheten Iran lasarettsbyggen under de senare åren vid handen, att dessa

kostnader måste beräknas väsentligt högre än 2,500 kr. pr säng. Af det utaf

medicinalrådet R. Wawrinskv utgifna arbetet »Sveriges lasarettsväsende förr och nu»

framgår att medelanläggningskostnaden vid lasaretten under de senare åren i allmänhet

uppgått till omkring 4,000 kr. per säng. I fråga om särskilda tuberkulosafdelningar

vid lasarett behöfver väl anläggningskostnaden ej beräknas så högt, då besparingar

kunna vinnas genom kombinationen med redan förefintliga sjukhus. Med

hänsyn till ofvan angifna omständigheter har kommittén räknat med en gemensam

medelanläggningskostnad för större tuberkulossjukhus och tuberkulosafdelningar vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

lasaretten af 3,000 kronor per säng, inventarier och sängutrustning däri icke inbe

räknade.

För vinnande af enkelhet och öfverskådlighet vid den fortsatta beräkningen

af kostnaderna för genomförande af den af kommittén framlagda planen för tuberkulossjukvårdens

ordnande i landet, har kommittén ansett önskligt att finna ett

värde, som betecknade medelanläggningskostnaden per säng beträffande samtliga olika

arter af anstalter, som samma plan upptager. Kommittén har ansett det så mycket

mindre vanskligt att räkna med ett sådant värde, oaktadt dess omisskännliga karaktär

af approximativt tal, som kommittén i fråga om samtliga ofvannämnda värden

till följd af eu mångfald samverkande orsaker måst utgå från approximationer.

Om, såsom kommittén å sid. 18 beräknat, medelanläggningskostnaden per säng i

fråga om tuberkulossjukstugor bestämmes till 2,000 kr. samt motsvarande kostnad

för de större tuberkulossjukhusen och tuberkulosafdelningarna vid lasaretten sättes till

3,000 kr., blir medelanläggningskostnaden per säng i fråga om hela det såsom erforderligt

ansedda antalet vårdplatser, som ej redan finns, 4,600, omkring 2,345 kr.,

under förutsättning att 3,010 vårdplatser förläggas till tuberkulossjukstugor och 2,590

till större tuberkulossjukhus och tuberkulosafdelningar vid lasarett, samt att, såsom

kommittén ä sid. 13 antagit, af sistnämnda antal redan finnas eller planeras 1,000

platser. Den sålunda beräknade medelanläggningskostnaden 2,345 kr. torde lämpligen

böra afrundas till 2,350 kr.

Med afseende å denna siffra är emellertid att märka, att den förutsätter att

tuberkulosvårdanstalterna anordnas utan sammanhang med andra arter af vårdanstalter

eller att, där en sådan kombination åvägabringas, tuberkulosvårdanstalten

kräfver särskilda ekonomibyggnader eller väsentligare omändringar i de till den

andra anstalten hörande ekonomibyggnaderna. I fall, då tuberkulosvårdanstalt förbindes

med annan vårdanstalt, hvars ekonomibyggnader utan atsevärda tillbyggnader

eller förändringar kunna användas jämväl för den förra anstalten, kan man beräkna

en väsentlig minskning i de ofvan angilna kostnaderna.

Det är gifvet, att de af kommittén här framlagda medeltalen, hvilka äro

afsedda att läggas till grund för beräkningen åt den totala kostnaden för genomförande

af den af kommittén utarbetade planen för tuberkulossjukvårdens ordnande,

icke utan vidare kunna användas för kostnadsberäkningar i enskilda fall. Kommittén

vill i förevarande afseende icke Hafva lämnat oanmärkt, att de af kommittén

antagna medeltalen i åtskilliga delar af landet kunna beräknas ända till 10 proc.

lägre, under det att desamma för vissa andra landsdelar måste höjas, kanske med

så mycket som 20 proc.

Kommitténs beräkningar äro gjorda under förutsättning att anstalterna inrymmas

i för ändamålet nyuppförda byggnader. Såsom i ofvanberörda, af nationalföreningen

utgifna betänkande blitvit framhållet och jämväl af redan vunnen

erfarenhet i vårt land t. ex. vid Vattholma tuberkulossjukhem samt Stratomta

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

tuberkulossjukhus, för hvilken sistnämnda anstalt anläggningskostnaden per säng endast

uppgår till 1,100 kr., bekräftats, kän man räkna med en högst afsevärd besparing

i kostnaderna, därest äldre byggnader finnas att aptera och omändra för anstalterna.

1 hvilken omfattning en sådan besparing skulle kunna vinnas vid genomförandet af

den af kommittén uppgjorda plan, är gifvetvis ej möjligt att angifva, så länge det

icke uttryckligen kan afgöras, i hvilken omfattning äldre byggnader tagas i anspråk

för anstalterna. Under sådana förhållanden har kommittén icke låtit denna möjlighet

till besparing, som i hvarje fall endast kan göras vid småanstalterna, öfva inverkan

på de af kommittén beräknade medeltalen för kostnaderna i fråga.

Då behofvet af vårdplatser, enligt hvad ofvan blifvit angifvet, skulle belöpa

sig till 5,600 stycken och behofvet redan är tillgodosedt i afseende å omkring

1,000 platser, skulle anskaffandet af det återstående antalet 4,600, med den af

kommittén antagna medelkostnaden per säng, komma att kräfva en kostnad af tillhopa

10,810,000 kronor.

Såsom kommittén här ofvan antydt, kan det visserligen ej komma i fråga

att tillgodose hela det förevarande behofvet på en gång. Härför lärer tvärtom erfordras

en längre tidrymd. Om nya anstalter med tillhopa 460 sängar per år anskaffas,

skulle hela det erforderliga antalet vårdplatser vara ernådt efter 10 år, och

skulle totalkostnaden per år uppgå till 1,081,000 kr.

Jämväl beträffande driften af sådana anstalter, som äro upptagna i kommitténs

plan, har det gifvetvis varit erforderligt att verkställa särskilda kostnadsberäkningar.

Kommittén har härvid, liksom i fråga om anläggningskostnaderna, haft att

stödja sig på beräkningar, som finnas intagna i nationalföreningens omförmälda betänkande.

Med afseende å driftkostnaderna vid de i kommitténs plan upptagna

tuberkulossjukstugorna har kommittén sålunda i väsentliga delar utgått från den å

sid. 55 åt betänkandet • intagna »Driftkalkyl för ett själfständigt sjukhus för 25

patienter», hvilken kalkyl är af följande innehåll:

A. ^Aflöningar m. m.

Läkare (med skyldighet att göra rond hvarannan dag) Kr. 7 5°: —

Sköterska. Allt fritt 365, lön 500................................ » 865: -

En städerska och en köksa 730, löner 400................ » 1,130:

Vaktmästare. Bostad & vedbrand 165, lön 800 ....... » 965:

Hustrun för tvätt............................................................... » 200:

Kr. 3,910: —

Beräkning af

driftkostnader

na.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

B. Utspisning m. in.

2 5 patienter i 360 dagar å 1 kr. ....................

............ Kr.

9,000:

Ved och kol.............................................................

............ ))

600:

Tvätt ........................................................................

............ ))

200:

Lyse .......................................................................

............ ))

300:

Medicin .....................................................................

........... ))

250:

Linneförråds- och inventariers underhåll .............

............ ))

250:

Byggnadsunderhåll in. in.....................................

............ ))

500:

Oförutsedda utgifter................................................

))

250:

Summa kr. 15,260: —

För de af kommittén afsedda mindre anstalterna har kommittén emellertid

ansett, att nyss anförda beräkningar låta sig modifiera. Utom det att kommittén

förmenar, att läkarens arfvode icke bör sättas lägre än 1,000 kr., under det att

detsamma i nyss återgifna kalkyl är upptaget till 750 kr., samt, med hänsyn till erfarenheter,

som vunnits vid andra sjukhus, vissa mindre jämkningar af kommittén

blifvit gjorda vid några andra åt kalkylens poster, t. ex. med afseende å köksas

och vaktmästares arfvode samt posterna »linneförråds och inventariers underhåll»

och »oförutsedda utgifter», är det emellertid särskildt betydelsefullt för beräkningen

af den totala driftkostnaden, att kommittén ansett sig kunna sätta utspisningskostnaden

betydligt lägre än hvad som blifvit gjordt i betänkandet. Under det att:

det sistnämnda utgår från en utspisningskostnad åt en krona per person, har kommittén

i enahanda afseende räknat med 70 öre per person. Kommittén har härvid

stödt sig på den erfarenhet, som i förevarande afseende vunnits vid sjukstugorna.

Vid dessa vårdanstalter uppgår utspisningskostnaden i medeltal till 60 öre per dag

och person. Med hänsyn till den starkare näring, som måste beredas tuberkelsjuka,

har dock detta belopp ansetts böra i någon mån ökas, och har kommittén i

sådant afseende antagit, att en höjning med 10 öre per dag af omständigheterna

påkallas.

Med de jämkningar i ofvan angifna riktning, som blifvit gjorda med afseende

å den i nationalföreningens betänkande intagna driftkalkyl lör ett själfständigt

sjukhus för 2 5 patienter, ställer sig driftkalkylen för en sådan vårdanstalt på följande

sätt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Driftkalkyl för sjelfständigt sjukhus för 25 patienter.

Aflöningav m. in.

23

Läkare................................

Sköterska...........................

Köksa................................

Städerska............................

Vaktmästare (+ fri ved)

Hustrun för tvätt............

Kr. 1,000: —- » >00: —

» 300: —

» 200:

» 720: -

)> 200: -

Kr. 2,920: -

Utspisning in. m.

Kosten för 23 patienter + 3 personal å

70 öre ........................................................

Kr.

6,643:

Ved + kol........................................................

))

1,000: —

Tvätt ................................................................

))

200: -

Lyse ................................................................

))

300: —

Medicin ............................................................

))

250:

Linneförråds och inventariers underhåll........

))

750:

Byggnadsunderhåll ........................................

))

500: —-

Oförutsedda utgifter........................................

))

869: —

Summa

kr.

13,432:

Enligt denna kalkyl uppgår underhållskostnaden per patient och dag till

1 krona 60 öre.

Vid beräkningen af driftkostnaderna af de större tuberkulossjukhus, som finnas

upptagna i kommitténs plan och äro afsedda att mottaga tuberkelsjuka i alla

stadier, har kommittén icke haft någon ledning af nationalföreningens betänkande,

hvilket, såsom förut omförmälts, ej behandlar större anstalter än sådana, som äro

afsedda för 5 o patienter. Kommittén har alltså härvid uteslutande varit hänvisad till

hvad kommittén inhämtat om erfarenheten rörande ifrågavarande kostnader vid redan

i verksamhet varande sjukhus af olika slag. Med ledning häraf har kommittén

uppgjort följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Driftkalkyl för sjukhus för 107 sängar med eu medelbeläggning

af 100 patienter.

tAflöning ar m. m.

en läkare ............................................................... Kr. 5,000: —

en underläkare....................................................... » 2,000: ____

en syssloman ........................................................ » 500:___

husmoder............................................................... » 700: ____

tre sköterskor å kr. 400: ........................ » 1,200: —

fem sköterskebiträden å kr. 200: — ............ » 1,000: —

en kokerska ........................................................ » 400: —

tre köksbiträden å kr. 180: — .................... » 540: -.....

två tvätt erskor å kr. 180: - ........................ » 360:

en maskinist utan fri kost ............................... » 1,200: —

en dräng................................................................ » 300: —

Kr. 13,200: —

Utspisning m. m.

100 patienter i 365 dagar å 70 öre ........ Kr. 25,550: —

17 personer tillhörande betjäningen i 365

dagar å 70 öre ............................ » 4,3 43: 5o

Ved, kol och lyse............................... » 7,000:

Tvätt, renhållning och vatten......................... » 1,000: -

Medicin ........................................................... » 1,500: —

Diverse sjukvårdsartiklar ................................. » 1,500: -

Linneförråd och kläders underhåll .................. » 2,000: —

Byggnaders underhåll .................................. » 2,000:

Inventariers underhåll ...................................... » 3,000: —

Oförutsedda utgifter ............ » 2,781: 50

Summa Kr. 63,875 - -

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Enligt denna kalkyl, som icke torde kräfva någon särskild förklaring, blir

underhållskostnaden per patient och dag i kr. 75 öre.

Hvad beträffar driftkostnaderna vid tuberkulosaidelningar vid lasarett lära

de kunna beräknas blifva desamma som vid de lasarett till hvilka de höra. Den

lägsta underhållskostnad som vid sådant förhållande kan beräknas är 2 kr. 10

öre per dag.

Den allmänna sjukvården är ju som bekant i princip en angelägenhet som

tillhör kommunerna, hvarmed här afses jämväl landsting och städer som ej deltaga

i landsting. Denna grundsats är emellertid icke undantagslöst genomförd. Sålunda

har staten ej endast uppfört hospitalen utan äfven åtagit sig driften å desamma.

Likaså lämnar staten bidrag till vården af sinnesslöa barn. Det må ock

erinras därom, att staten bidrager till underhållet af sjukhemmet för spetälska i

Järfsö samt bekostar tjänsteresor, som af ämbetsläkare göras för bekämpande åt

epidemier. Det har från flera håll jämväl påyrkats att staten skulle påtaga sig

åtminstone en del af kostnaderna för tuberkulossjukvården i riket. Kommittén

erinrar om de uttalanden i sådan riktning som blifvit gjorda af svenska läkaresällskapet

1904 samt det i2:te allmänna svenska läkarmötet 1905 och hvilka

finnas närmare omförmälda å sid. 6 i den åt kommitténs ledamot Dovertie utarbetade

»Öfversikt öfver striden mot tuberkulos i Sverige och utlandet''). Härutinnan

må ock framhållas, att flertalet af svenska nationalföreningens mot tuberkulos

länskommittéer i anledning af förfrågan från föreningen, enligt föreningens skrifvelse

till Kungl. Maj:t den 6 juni 1905, uttalat sig för att staten i större eller mindre

grad skulle bekosta tuberkulossjukvården. Det står jämväl för kommittén klart,

att de betydande kostnaderna för genomförande af kommitténs plan icke böra

enbart drabba kommunerna, utan att staten bör lämna ett bidrag, som ej är alltför

obetydligt. Därest staten skulle påtaga sig någon del af kostnaderna för en

allmänt och systematiskt genomförd tuberkulossjukvård, lärer, i betraktande af ofvan

angifna förhållanden, en sådan afvikelse från hittills i afseende å skyldigheten att

bekosta sjukvården tillämpade principer icke sakna motsvarighet.

De skäl, som hittills betingat afvikelser från den gällande grundsatsen, att

kostnaderna för den allmänna sjukvården skola bestridas af kommunerna, torde hafva

varit af olika beskaffenhet. Det är emellertid i ögonen fallande, att sjukvården

ur kostnadssynpunkt betraktats såsom en statsangelägenhet, då den afsett sjukdomar

af allmänfarlig beskaffenhet, eller med andra ord, då vården af det enskilda fallet

ombesörjts ej endast i den sjukes utan också lika mycket eller mera i samhällets

intresse.

Ehuru tuberkulosen icke är en allmänfarlig sjukdom på samma iögonenfallande

sätt som sinnessjukdomarna och epidemierna, har det dock för den sjukes omgifning

i hemmet och i arbetet en så afsevärd betydelse, att genom en ändamålsenlig

tuberkulossjukvård smittokällor uppspåras och göras oskadliga samt insikten

Principuttalande

om

statsbidrag

till tuberkulossjukvården.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsbidrag

till driftkostnaderna.

26

om sjukdomens art och dess rationella behandling blilver spridd, att statens ekonomiskt

stödjande ingripande i ordnandet åt denna art åt sjukvård synes väl motiverad.

Härtill kommer, att hvad som åt landet offras på eu energiskt och praktiskt

drifven strid mot tuberkulosen ur eu vidare nationalekonomisk synpunkt säkerligen

icke skall behöfva betraktas såsom ett dödt kapital. Det är ej endast de genom

en lämplig vård tillfrisknade sjuka, hvilkas arbetskraft räddas åt samhället. Stolle

betydelse äger det förhållandet, att genom successivt beredande af en planmässig

vård åt flertalet sjuka och genom smittokällornas oskadliggörande, sjukdomen för framtiden

kan förväntas blifva i betydande grad begränsad i sin omfattning. Värdet af

den arbetskraft som därigenom bevaras åt samhället lärer icke kunna blifva föreinål

för någon säker beräkning, men det antagandet torde i hvarje fall ej \aia föi

djärft, att samhällets ekonomiska utbyte af de kostnader, det i förevarande afseende

påtager sig, skall visa sig till 1 ullo motsvara desamma. Det är häiutinnan

värdt särskild uppmärksamhet, att det onda, hvarom här är fråga, åstadkommer

den mesta förödelsen i åldern 20-60 år. Af samtliga dödsfall i Sveriges städer

1901 under denna ålder förorsakades omkring 36 proc. åt tuberkulos och ai

dödsfallen under åldern 20 — 40 år gällde detta icke mindre än 53 procent.

Ehuru staten enligt kommitténs mening bör till eu del åtaga sig kostnaden

för tuberkulossjukvården, bör jämväl denna art af sjukvård i det väsentliga vara eu

kommunens angelägenhet. Kommittén har ock med afseende häiå ansett, att själfva

anläggningen icke bör omhänderhafvas al staten och att sålunda e] heller initiativet

till uppförandet af tuberkulosvårdanstalter bör vara en statens sak. Det lider

nämligen enligt kommitténs mening icke något tvifvel, att den åt kommittén ifrågasatta

planen för tuberkulossjukvårdens ordnande låter sig genomföra med betydligt

mindre kostnad om eu kommunal myndighet omhänderhar saken än om den bekostas

och administreras enbart al staten. Därest staten skulle omhändertaga hela

denna art åt sjukvård, behöfdes otvifvelaktigt eu alsevärd ökning af de aibetskraltei,

som äro satta att hafva inseende öfver sjukvården i riket, enkannerligen i medicinalstyrelsen.

Men oalsedt den kostnad, som detta förhållande skulle medföra,

skulle staten såsom anordnare och innehafvare åt anstalterna vara långt mindre

skickad än kommunen att anpassa desamma efter särskilda lokala förhållanden och

därigenom göra besparingar i afseende a såväl anläggning som drift. Att detta i

alldeles särskild grad gäller småanstalterna torde ligga i öppen dag. Där kommuner

vilja uppföra vårdanstalter åt ifrågavarande slag, anser kommittén, såsom förut

klifs it angifvet, att under vissa förutsättningar ekonomiskt bidrag från statens sida

lör ändamålet bör beredas vederbörande.

Statens bidrag kan tänkas utgå antingen till anläggningskostnaderna eller till

driftkostnaderna eller till bådadera. Därest staten inskränkte sitt undeistöd till anläggningskostnaderna,

håller kommittén före, att det på vissa håll, med bänsel! till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

svårigheten att för en längre tid framåt beräkna de årligen återkommande driftkostnaderna,

skulle förnimmas en stor tvekan att inlåta sig på anordnandet af en tuberkulossjukvård

af den omfattning, som det förhandenvarande behofvet krafvel-.

Härtill kommer att driftkostnaderna, redan sådana de af kommittén beräknats med

ledning åt nu gällande arbets- och varupris, äro af sådan omfattning, att svårigheter

kunna uppstå för vederbörande att med dessa kostnader ytterligare belasta

den kommunala budgeten. För att en god tuberkulossjukvård skall kunna

vinnas för landet, anser kommittén alltså under alla omständigheter nödvändigt, att

staten lämnar ärligt bidrag till bestridande af driftkostnaderna.

I iråga om den giund, efter hvilken statsbidraget bör utgå, anser kommittén,

att detta i regel bör bestämmas till 50 öre för dag för hvarje a anstalt vårdad

patient, motsvarande omkring 30 procent af den beräknade medelkostnaden.

Men bidraget synes ock böra blifva föremål för begränsning såväl i förhållande till

kommunens egna utgifter för ändamålet, som ock med hänsyn till folkmängden

inom vederbörande landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting. I

förra afseende^ torde man böra utgå från den principen, att statens uppoffringar

för ifrågavarande sjukvård ej blilver större än kommunens, och bör på grund

häråt enligt kommitténs mening bestämmas, att det högsta statsbidrag, som kan

lämnas, skall utgöra hälften åt de kostnader, som kommunen får vidkännas för den

eller de anstalter, som äro i fråga. Men statsbidraget synes ock böra begränsas för

hvarje landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, till visst årligt belopp

i förhållande till folkmängden. Det är nämligen att märka, att för de största

städerna antalet erforderliga sjukplatser är betydligt större i förhållande till folkmängden

än för öfriga delar af landet. Enligt beräkning å sid. 6 skulle behöfliga

sjukplatser för städerna Stockholm, Norrköping, Malmö, Göteborg och Gäfle utgöra

respektive 2,1;, 2,•>?,, 2,01, 2,55 och 2,27 eller i medeltal 2,25 platser per

1,000 invånare, under det att för öfriga delar af landet behofvet beräknats till

endast o,a 11 platser per 1,000 invånare. I allmänhet kräfves inom landstingsområdena

enligt den gjorda beräkningen mindre än en plats per 1,000 invånare, endast

inom Göteborgs och Bohus län, Västmanlands län, Jämtlands län och Norrbottens

län öfverstiger behofvet en plats. Då det icke torde finnas skäl att lämna

de största städerna, hvilka ju äro de ekonomiskt bärkraftigaste bland rikets kommuner,

större statsbidrag i förhållande till folkmängden än öfriga kommuner, och

då nödig omtänksamhet krafvel'' att staten ej ikläder sig större uppoffringar, än

som kunna anses nödvändiga för målets vinnande, har kommittén kommit till den

uppfattningen, att man bör beräkna statsbidraget för högst eu sjukplats per 1,000

invånare, hvilket om man utgår från bidrag af 50 öre per patient och sjukdag ungefärligen

motsvarar 180 kronor per 1,000 invånare och att alltså den bestämmelse

bör gifvas, att statsbidraget ej för något landsting eller stad, som ej deltager

i landsting, tår öfverstiga sistnämnda belopp. Där inom landstingsområde eller

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

stad, som icke deltager i landsting, statsunderstöd redan lämnats till driften af tuberkulosvårdanstalt

af sådan typ, som ingår i kommitténs plan, bör, oberoende åt

om understödet lämnats till landsting eller dylik stad eller slutligen annan kommun,

det sålunda lämnade understödet gifvetvis tagas med vid beräkningen af storleken

af ifrågasatt nytt statsbidrag till landstingsområde eller stad.

En beräkning af det belopp, hvartill statsbidraget till bestridande af driftkostnaderna

under ofvan angifna förutsättningar kommer att uppgå, ställer sig i hög

grad vansklig, då det är omöjligt att på förhand beräkna, i hvilken utsträckning

kommuner och enskilda komma att under denna tid uppföra sådana vårdanstalter

för Indika statsanslag kan komma i fråga, samt folkmängden inom riket under

den tid af io är som fordras för genomförandet af kommitténs plan för tuberkulossjukvårdens

ordnande är underkastad oberäkneliga växlingar.

Om vid början af planens genomförande 1909 finnas 1,000 platser och

från ock med nämnda år anordnas 460 platser årligen under tio år, skulle

statens utgifter, beräknade efter 50 öre för en hvar af samtliga patienter, för ifrågavarande

tio år uppgå till de belopp här nedan upptagna tabell utvisar:

År.

Antal

patienter.

1909

1,000

+

460

1910

1,460

_J_

i

460

I 9 I I

1,920

+

460

1912

2,380

+

460

1913

2,840

+

460

1914

0

0

ro

ro

+

460

1915

5,760

+

460

1916

4,220

+

460

1917

C

CO

Tf

+

460

19 r8

5,14°

+

4 6 0

Statens understöd till driftkostnader

efter 50 öre pr patient.

kr. 266,450

» 350,400

43 4)3 5°

» 518,300

» 602,250

» 686,200

» 77°)15°

» 854,100

» 938)°)°

» 1,022,000

Summa kr. 6,442,250

Statens verkliga kostnader för bidrag till anstalternas drift komma emellertid

i verkligheten icke att uppgå till här angifna belopp. Med hänsyn till den af

kommittén föreslagna begränsningen af 180 kronor för hvarje 1,ooo-tal invånare

i län eller stad, som icke deltager i landsting, är en icke oväsentlig minskning att

beräkna i ofvannämnda belopp. I hvilken omfattning kostnaderna kunna komma att

nedbringas låter sig, i stort sedt, icke på förhand bedöma. Såsom ett exempel på

den inverkan ifrågavarande begränsning kan hafva på beloppen må anföras, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Stockholms stad, som år 1909, etter 50 öre per plats, med 700 platser skulle erhålla

ett statsbidrag af 126,750 kr., till följd åt begränsningen för samma år endast

skulle erhålla 58,320 kr.

Om sålunda, såsom kommittén ifrågasätter, ett afsevärdt understöd af staten

lämnas kommunerna för täckande af driftkostnader, bör enligt kommitténs åsikt uppförande

af anstalterna i det stora hela bekostas af kommunerna själfva. Staten torde

emellertid äfven i fråga om sistnämnda utgifter kunna bereda kommunen en hjälp,

som för staten skulle innebära en jämförelsevis ringa ekonomisk uppoffring, men

som i väsentlig grad skulle underlätta möjligheten för kommunerna att anordna behöfliga

vårdanstalter.

För att kunna gripa sig an med sådana företag, som här äro i fråga, måste

kommunerna gifvetvis i regel anlita lånta medel. Hvad kommunerna härutinnan

komma att behöfva synes lämpligen kunna försträckas desamma af staten, och anser

kommittén att statslån bör lämnas till så stort belopp, som motsvarar hela

byggnadskostnad^!, dock oberäknadt kostnaden för anskaffande af tomt. 1 re^el

skulle kommunerna å dessa lån betala ränta. Denna, som gifvetvis bör vara den

lägsta möjliga, har kommittén tänkt sig kunna utgöra 3 1 2 procent. Äfven någon,

om ock kortare tids räntefrihet synes böra komma i fråga vid lånetidens början.

Den tid, under hvilken lånet skulle vara fritt från ränta, kan lämpligen bestämmas

sålunda, att räntefriheten åtnjutes till dess anstaltens byggnader blifvit färdiga att

tagas i användning, dock högst under två år från den dag, då första delen

af lånet utbetalas. Amorteringen synes lämpligen böra göras på 40 år.

Den uppoffring staten skulle åtaga sig genom detta bidrag inskränker sig,

om man bortser från den tämligen obetydliga kostnaden för lånens förvaltning, till

ränteförlusten i början åt lånetiden samt skillnaden mellan den ränta staten betalar,

och den ränta, mot hvilken lånen al staten utlämnas. Den längsta tid under hvilken

lånen torde kunna beräknas blifva räntelösa är 1 1 år. Ränteförlusten, beräknad

etter 3 V2 procents ränta på hela anläggningkapitalet 10,810,000 kr. skulle för

nämnda tid af 1V3 år blifva 567,525 kronor.

Därest statens bidrag till bestridande af anläggningskostnaderna komme att

höfvas pa sätt kommittén ifrågasatt, lärer det blifva erforderligt att riksdagen anvi

sar medel för bildande åt en iond att användas för ifrågavarande ändamål. Att redan

från början till fonden afsätta hela det belopp, som skulle erfordras för genomförandet

af den af kommittén framlagda planen för tuberkulossjukvårdens ordnande,

bör enligt kommitténs mening icke komma i fråga. Kommittén anser

att här ifrågavarande lånefond från början endast bör beräknas för behofvet under

fem år. Det belopp som sålunda skulle erfordras motsvarar halfva den å sid. 21

beräknade anläggningskostnaden för samtliga anstalter och utgör sålunda 5,405,000

kronor.

Statslån till

kommunerna,

för anläggningskostnadernas

bestridande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3°

Villkor för er- Det synes vara gifvct att, därest statsunderstöd skall lämnas sjukvårdsin
statsunder-

rättningar åt här ifrågavarande slag antingen i form af lån på särskildt förmånliga

stöd. villkor för anstalternas uppförande eller såsom bidrag till bestridande af driftkostnaderna,

anstalterna böra motsvara vissa fordringar i afseende ä ändamålsenlighet äfvensom

vara underkastade kontroll från statens sida. Härmed har kommittén emellertid

icke velat förorda vare sig i detalj gående bestämmelser i fråga om anstaltsbvggnademas

konstruktion och inredning samt inrättningarnas drift eller en kontroll,

som rimligtvis kan kännas besvärande för landsting och kommuner. I förra afseende!

böra de på förhand gittra bestämmelserna ej sträcka sig längre än att frihet

lämnas vederbörande att anordna anstalterna på sätt som i hvarje fall med hänsyn

till säregna lokala förhållanden och andra orsaker må finnas vara mest praktiskt

och billigt, och hvad beträffar kontrollen bör denna endast hafva till ändamål att

söka få undanröjdt sådant som ur synpunkten af eu ändamålsenlig tuberkulosvård

kan anses såsom ett verkligt missförhållande, och att i öfrig! tillhandagå vederbörande

med råd och upplysningar.

Med fasthållande af ofvan angifna synpunkt anser kommittén emellertid,

att villkor för erhållande af statsunderstöd i ena eller andra formen böra fastställas

i nedan angifna afseenden.

De .ritningar och den plan i öfrig! etter hvilka anstalt, för hvilken statsunderstöd

önskas, är uppförd eller ämnad att uppföras måste vara godkända efter sakkunnig

granskning. Det synes vara naturligt att pröfningen härutinnan öfverlämnas

åt medicinalstyrelsen, och de därmed förenade kostnader torde icke blifva åt

någon vidare betydenhet.

Sjukrummen böra ej afses för flera än 8 patienter och måste samtliga vara

af den storlek, att hvarje patient beredes en luftkub af minst 20 kbm. och eu

golfyta af minst 6 kvm. För svårt sjuka böra finnas på hvarje anstalt minst två

rum med endast en å två sängar i hvarje. Det måste också anses såsom nödvändigt

att å tuberkulosvårdanstalt finnas liggveranda, badrum och tvättstuga. A hvarje

anstalt bör finnas åtminstone ett dagrum, hvilket å de mindre anstalterna jämväl

må kunna tjäna till matrum.

Hvad beträffar de af kommittén ifrågasatta tuberkulosafdelningarna vid lasaretten

bör statsunderstöd icke lämpligen beredas dessa, därest de icke äro afsedda för

minst xo sängar samt skilda från öfriga sjukafdelningar och försedda med egen ingång

från det fria.

Däi''est tuberkulossjukstuga uppföres i samband med epidemisjukhus måste aldelningarna

hållas fullt skilda och hafva särskilda ingångar.

Vid tuberkulosvårdanstalter af de slag kommittén ifrågasatt är det ömkligt att

tillgång finnes till skog eller park.

Kommittén anser det vara af synnerlig vikt, att landsting och kommuner, som

anordna och drifva de anstalter, som äro i fråga, sätta patientafgifterna så lågt som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

möjligt. Kommittén håller också före, att ett villkor i sådant hänseende bör fästas

vid statsbidrag, som lämnas till bestridande af driftkostnaderna. För att bidrag

skall kunna medgifvas, bör dagafgiften icke öfverstiga i kr.

Att såväl de villkor, som efter granskningen af ritningar och plan blifva fästa

vid ett statsanslag, sedermera iakttagas som ock att anstalten drifves på ett sätt, som

motsvarar lungsotshygienens fordringar, bör vara eu oundgänglig förutsättning för

erhållande af statsbidrag till driftkostnaderna. En kontroll från statens sida härutinnan

blifver alltså nödvändig och synes denna lämpligen åtminstone tillsvidare kunna

utökas genom förste provinsialläkare eller i städer, som icke ingå i första provinsialläkarens

tjänsteområde, genom förste stadsläkaren.

Hvad kommittén föreslagit i fråga om understöd till kommuner bör enligt

kommitténs mening efter pröfning af Kungl. Maj:t i särskilda fall gälla jämväl i

fråga om töreningar eller enskilda, som uppföra tuberkulosvårdanstalter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1.

PLAN AF KÄLLAREN

SJUKHUS FÖR 107 PATIENTER.

Cn

CO

co

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. II.

tn o

□ □

eu a

SJUKHUS FÖR 107 PATIENTER. PLAN AF BOTTENVÅNINGEN.

1

co

Öl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. III.

tf ; ■?

SJUKHUS FÖR 107 PATIENTER. PLAN AF VÅN. 1 TR. UPP.

oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. IV.

: ! 1 ; ! I ! i : i''

SJUKHUS FÖR 107 PATIENTER. PLAN AF VÅN. 2 TR. UPP.

OO

vO

opaginerad Kontrollera mot PDF

REDOGÖRELSE

FÖR

KOMMITTÉNS UNDERSÖKNINGAR ANGÅENDE BEHOFVET AF VÅRDANSTALTER

FÖR LUNGSOTSPATIENTER I RIKET

(ENLIGT uppdrag utarbetad af professor J. E. JOHANSSON)

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Lungsotsdödligheten i riket år 1905 enligt prästerskapets uppgifter till

statistiska centralbyrån.

En systematisk registrering af dödsorsakerna utföres endast i städerna och i

ett mindretal andra samhällen med hälsovårdsnämnd. Å landsbygden har prästerskapet

skyldighet att i dödböckerna särskild! anteckna fall af farsot och våldsam

död. Emellertid göras i flertalet socknar anteckningar äfven om andra dödsorsaker.

Dessa blifva visserligen mycket ojämna och ofullständiga, men i fråga om en så

allmänt bekant och i slutstadiet lätt igenkännbar sjukdom som lungsoten kan man

a ''priori antaga, att dessa anteckningar kunna vara af ett visst värde. Särskilt

har under de senaste åren allmänhetens uppmärksamhet blifvit inriktad på denna

sjukdom och man kunde därför vänta att i uppgifterna för år 1905 från prästerskapet

till statistiska centralbyrån finna någon vägledning för bedömandet af lungsotens

spridning jämväl beträffande landsbygden.

Tab. I innehåller en sammanställning af dessa uppgifter. Landsbygd och

städer äro förda särskild^ likaså antalet dödsfall i lungsot och annan tuberkulos.

Tillika angifves för hvarje län

samtliga uppgifna dödsorsaker och

samtliga dödsfall.

Uppgifterna

Resultatet af denna sammanställning är följande:

om döds- orsaker

år 1905.

Landsbygd.

Städer.

Hela riket.

Antal dödsfall *) . . . .

..... 63,235

19,027

82,262

uppgifna dödsorsaker

..... 40,161

18,771

58,932

däraf lungsot . . . .

..... 5,743

2,861

8,604

annan tuberkulos . .

...... 427

686

1,113

uppgifna dödsorsaker i

procent af

samtliga dödsfall . . .

..... 63,5 %

98,7 %

‘) Materialet är ännu ej bearbetadt af stat. centralbyrån, hvadan de här meddelade uppgifterna

måste betraktas som preliminära.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Approximativ

beräkning af

lungsotsdödsfallen

å

landsbygden.

I betraktande af dödsorsakernas ofullständiga registrering å landsbygden måste

det verkliga antalet dödsfall i lungsot antagas vara afsevärdt högre än det, som

framgått af ofvan anförda sammanställning. Antager man, att lungsot som dödsorsak

förekommit i samma proportion bland de fall, i hvilka dödsorsaken icke uppgifvits,

som bland de uppgifna fallen, så skulle hela antalet lungsotsdödsfall å landsbygden

uppgå till 9,044 d. v. s. 57 procent mer än hvad som ofvan anförts.

För hela riket skulle antalet lungsotsdödsfall således vara 11,905, motsvarande 2,26

11 o af invånarantalet den 31 12 1904.

Ett sådant antagande vore emellertid oberättigadt. Lungsot som dödsorsak

har, såsom vi ofvan framhållit, större utsikt att blifva antecknad än andra dödsorsaker,

som prästerna ej äro skyldiga att uppgifva.

För att erhålla ett värde för lungsotsdödsfallen å landsbygden, om hvilket

man med säkerhet kunde påstå att det ej vore för högt, men vid hvars beräkning

hänsyn jämväl tagits därtill, att endast en del af fallen blifvit anmälda, kan man.

använda eu approximationsmetod efter följande grunder.

Finner man, att för en del socknar inom ett visst område, t. ex. eu domsaga,

dödsorsakerna uppgifvits i minst 90 procent af samtliga dödsfall, sä har man

all anledning att antaga, att flertalet lungsotsdödsfall befinna sig bland de uppgifnafallen.

Frekvensen lungsotsdödsfall inom dessa socknar, uttryckt i procent af samtliga

dödsfall, kan betraktas som representativ för hela domsagan, för så vidt socknarna

i fråga utgöra en något så när afsevärd del af domsagan och ej intaga någonsärställning

genom att omfatta ett flertal samhällen med tät befolkning, fabriker o. d.

Med kännedom om procenten lungsotsdödsfall inom denna grupp af socknar — för

hvilka i det följande användes beteckningen grupp A — samt hela antalet dödsfall inom

de öfriga socknarna — grupp B — kan man beräkna antalet lungsotsdödsfall, som

sannolikt ägt rum inom dessa senare socknar. Öfverskottet af det beräknade antalet

öfver det uppgifna utgör det approximativa tillägget och uttryckes i procent

af antalet uppgifna lungsotsdödsfall för hela domsagan.

Ju .större antal dödsfall B-gruppen representerar i förhållande till hela domsagans

dödsfall, desto osäkrare blir approximationen. Befinnes det att B-gruppen

skulle komma att omfatta ungefär hälften af samtliga dödsfall inom domsagan, så

är det ur den ofvan angifna synpunkten riktigast att minska fordringarna på den

representativa A-gruppen och därigenom öka dess storlek. Man medtager således

socknar, för hvilka de uppgifna dödsorsakerna uppgå till So procent af samtliga

dödsfall och, ifall detta ej visar sig tillräckligt, sänkas fordringarna ytterligare till

70 procent, 60 procent o. s. v. Flärvid riskerar man visserligen att den frekvens

lungsotsdödsfall, som tages som representativ för området ifråga, blir för låg, men

man erhåller ett värde för lungsotsdödligheten, om hvilket man kan påstå att det

ej är för högt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

1 tab. II lämnas en öfversikt öfver approximationens utsträckning vid beräkningen

af antalet lungsotsdödsfall å landsbygden inom de särskilda länen. De bästa

uppgifterna om lungsoten såsom dödsorsak hafva erhållits från Gäfleborgs, Uppsala,

Östergötlands, Kopparbergs och Stockholms län. Skaraborgs län företer det minsta

intresset för registrering af dödsorsaker i allmänhet. Inom Västerbottens och Norrbottens

län uppgår visserligen procenten uppgiga dödsorsaker ungefär till samma

värde som i Skaraborgs län, men man har påtagligen inom flertalet socknar ägnat

särskild uppmärksamhet åt lungsoten, hvilket ger sig till känna därigenom, att''det

beräknade antalet lungsotsdödsfall visar ett jämförelsevis ringa öfverskott öfver det

uppgiga antalet.

I kol. 3 å tab. II anföres antalet lungsotsdödsfall å landsbygden för de särskilda

länen efter den här ofvan beskrifna approximationens genomförande. Fruhela

rikets landsbygd uppgår detta antal till 7,206, motsv. 25,4 procents förhöjning

åt det åt prästerskapet uppgifna antalet. Det approximativa tillägget blir således

enligt detta beräkningssätt ej fullt hälften så stort som vid den första beräkningen,

då hänsyn ej togs till att särskilda omständigheter gynnat anteckningen om lungsot

som dödsorsak.

I sista kolumnen å tab. I anföres antalet lungsotsdödsfall inom de särskilda

länen, städer och landsbygd sammanslagna, med den mera tillförlitliga approximationen

genomförd. För hela riket erhålla vi på detta sätt 10,067 lungsotsdödsfall

motsvarande 1,91 0/00 af invånarantalet den 31/12 190g.

\i kunna således vid följande beräkningar utgå ifrån att /''. n. minst 10,000

personer årligen aflida i lungsot i Sverige.

Tab. III lämnar eu öfversikt öfver lungsotsdödligheten, %0 af invånarantalet,

och frekvensen lungsotsdödsfall, % af samtliga dödsfall, å landsbygden och i städerna

inom de särskilda länen.

Af tab. I—III erhålles följande:

Landsbygd.

Städer.

Hela riket.

Lungsotsdödsfall, antal......

. 7,206

2,861

10,067

procent af samtliga dödsfall . .

11,4

1 5,0

12,2

%o af befolkningen......

a,41

1,91

Lungsotsdödligheten

år 1905.

Till jämförelse må här anföras ur Runborg och Sundbärgs undersökning*):

Lungsotsdödsfall i Sveriges städer

1861 1870 1871 — 1880 1881 —1890 1891 —1900 190J

procent af samtliga dödsfall 11,7 13,5 15,2 15,6 ig.„

uoo af befolkningen .... 3,06 3,24 3,00 2,70 2.41

Den minskning i lungsotsdödligheten i städerna, som Runborg och Sundbärg

påvisat för perioden 1881 — 1900, synes hafva fortgått.

*) Le lutte contre la tuberculose en Suéde. Sid. 205.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fall. i.

Lungsotsdödligheten år 1905 inom olika delar af landet.

A. Landsbygden.

I lungsot döda, %0 af befolkningen

under 1.5

Uppsala län

Södermanlands län

Östergötlands .,

Jönköpings „

Kalmar ,,

Gottlands „

Skaraborgs ,,

Örebro

1.5—2.0

Kronobergs län

Blekinge „

Kristianstads län

Malmöhus

Hallands

Älfsborgs

Värmlands

Stockholms

Gäfleborgs

Västerbottens

2.0—2.5

Göteborgs o. Bohus län

Västmanlands län

Kopparbergs ,,

Västernorrlands „

öfver 2.5

Jämtlands län

Norrbottens län

B. Städerna.

1 lungsot

döda, °/oo af befolkningen

under 1.5 0

1.50— 1.7 5

1.75—2.00

2.00—2.25

2.2 5—2.5 0

* Södermanlands län

Enköping

* Stockholms län

Södertälje

Uppsala

* Östergötlands ,,

Lund

Linköping

* Jönköpings län

* Kalmar län

Oskarshamn

Landskrona

Kalmar

Västervik

Malmö

Kristianstad

Hälsingborg

Visby

Växjö

Ystad

Sköfde

* Skaraborgs län

Karlskrona

Karlshamn

Uddevalla

Umeå

* Örebro ,,

* Blekinge län

* Kristianstads län

Borås

* Malmöhus län

Halmstad

Lidköping

* Hallands „

Örebro

Filipstad

* Göteborgs „

Söderhamn

Gäfle

Vänersborg

Hudiksvall

Härnösand

Kristinehamn

Sundsvall

Östersund

Köping

* Norrland

2.50—2.

75 2.75 —

3.00 3.00—8.25

öfver 3.2

5

Stockholm

Eskilstuna Göteborg

Sala

Nyköping

* Älfsbo

rgs län

Arboga

Norrköping

Luleå

Jönköping

Varberg

Karlstad

Västerås

Falun

* Kopparbergs län *

* Städer med mindre än =t,ooo invånare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lungsotsdödligheten j

på landsbygden

år 1905

pr 1000 invånare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

J tab. i (texten) redogöra närmare för lungsotsdödligheten inom olika delar

åt landet. Landsbygd och städer föras särskildt. Af städerna anföras alla med

öfver 5,000 invånare, De mindre städerna äro sammanförda i grupper efter län.

Den lägsta lungsotsdödligheten a landsbygden finna vi inom ett sammanhängande

område, som omfattar Uppsala län, östra delen af landet söder om Mälaren,

samt Skaraborgs län (jmfr den bifogade kartan). Eu lungsotsdödlighet af 1,5—2,0 0 u0

finna vi inom ett område omfattande landets sydligaste, och västra delar med

undantag af Göteborgs och Bohus län, vidare de utefter östra kusten belägna

Stockholms, Gäfleborgs samt \ ästerbottens län. Nästa grupp utgöra af Västmanlands,

Kopparbergs och Västernorrlands län med ungefär lika hög lungsotsdödlighet

samt Göteborgs och Bohus län, som kommer närmast intill den fjärde gruppen,

Jämtlands och Norrbottens län med eu lungsotsdödlighet öfver 2,5 1100. Tydligen

äro landets nordligaste och västligaste delar mest utsatta f ör lungsotens härjningar.

Beträffande lungsotsdödligheten 1 städerna finna vi de högsta värdena för

Sala, Arboga, Luleå, Göteborg, Eskilstuna samt småstäderna i Älfsborgs län, de lägsta

för småstäderna i Södermanlands och Östergötlands län samt Oskarshamn, Kristianstad,

Sköfde och Umeå.

Den här lämnade redogörelsen afser lungsotsdödligheten året 1905. Då man

står i begrepp att vidtaga omfattande åtgärder mot sjukdomen, vore det af intresse

att känna förhållandena under hela den närmast förflutna 5-årsperioden. Det ligger

i sakens natur, att man snarast möjligt sill erhålla upplysning om, i hvad mån de

företagna åtgärderna visat sig verksamma. Ett sådant bedömande underlättas i

väsentlig mån, om man har tillgång till observationer från eu följd af år närmast

1 öre åtgärdernas vidtagande. Kommittén har därför dragit försorg om, att prästerskapets

uppgifter om lungsotsdödsfallen blifva bearbetade jämväl lör åren 1901 —

i9o_|.. Arbetet har framskridit så långt, att man kunnat konstatera i det närmaste

samma ordningsföljd de särskilda länen emellan i afseende på lungsotsdödligheten

under hela perioden som under året 1905.

II. Förekomsten af lungsot bland befolkningen, enligt särskildt insamlade

uppgifter från läkarna i riket angående af dem iakttagna lungsotsfall under

månaderna februari—april 1906.

För att erhålla kännedom om i landet befintliga lungsotsfall, särskildt med

hänsyn till deras behof af vård å anstalt, anordnades en enquéte bland de praktiserande

läkarna. På kommitténs anhållan utskickade medicinalstyrelsen till läkarna

blanketthäften att af dem ifyllas. A omslaget till dessa häften angats närmare

ändamålet med enquéten och sättet för dess utförande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Fråge
formulärets
utseende.

6

Uppgifter om lungsotsfall till tuberkuloskommittén.

lämnade af ..........................................................................

(Läkarens namn och hemort.)

»För att med säkerhet kunna bestämma omfånget af de åtgärder, som behöfva

vidtagas mot människotuberkulosen i vårt land, vore det af värde att erhålla kännedom

om samtliga fall af lungsot under viss tid. Då detta dock ej kan uppnås,

har kommittén begränsat sig till att begära uppgift på de fall, som under en viss

tid komma under observation af läkare. För detta ändamål anhåller kommittén

hos landets läkare, att de enligt bifogade formulär måtte lämna uppgift om samtliga

af dem under tiden den i februari — 30 april 1906, äfven tillfälligt, iakttagna

lungsotsfall. Materialet kommer att begagnas med full diskretion.

Då ett af hufvudändamålen med denna undersökning är att komma till en

slutsats om det erforderliga antalet vårdplatser för lungsot, vore det önskvärdt,

om läkarna skulle vilja förutom de patienter, Indika under den angifna tiden besöka

eller tillkalla dem, äfven upptaga fall å fattighus eller liknande inrättningar äfvensom

andra för dem säkert bekanta fall. Vid bedömandet af foliens behof af anstaltsvård

bör tagas hänsyn såväl till smittofaran för omgifningen som till de sjukas eget

behof af behandling å annat ställe än i hemmen.

Angående blankettens ifyllande må följande påpekas: Om endast initialer ut
sättas,

torde för undvikande af förväxling födelseår och datum uppgifvas. Till

gifta räknas äfven änklingar och änkor.

De helt eller delvis ifyllda häftena torde före den ij maj 1906 insändas

till Kungl. Medicinalstyrelsen i bifogadt kuvert. Om ytterligare blanketter erfordras,

torde sådana rekvireras från kommitténs sekreterare, doktor K. A. Fryxell, Norrlandsgatan

3, Stockholm.»

Blanketterna hade följande utseende:

1. Namn (eller initialier) ........................................................................................

2. Gift, ogift, mankön, kvinnkön * ............................................................................

j. Ålder ...........................................................................................................

4. Yrke (eget, mans eller föräldrars)* ...........................................................................

j. Hemort {stad, köping, municipal., socken)* ............................................ ..................

(För Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping: adress.)

6. Välbärgad, bärgad, fattig * ...................................................................................

7. Den sjuke bör värdas ä sanatorium, å annan vårdanstalt, kan vårdas hemma .

4 Hvad som ej äger tillämpning öfverstrykes,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Svar hafva ingått från 1,215, motsvarande g 2 procent af de tillfrågade

läkarna, ett resultat, som måste betraktas som synnerligen godt, vittnande om

läkarnas stora intresse för kommitténs uppgift.

Antalet inrapporterade lungsotsfall uppgår till ip,gg8.

Beträffande den vård, som i de särskilda fallen kunde anses vara lämplig,

innehöll frågeformuläret trenne rubriker: »vård i hemmet», »sanatorievård» och

»vård å annan anstalt». Vid rubriceringen »vård i hemmet» skulle hänsyn tagas

såväl till patientens eget behof som till smittofaran för omgifningen. Vid uppgifternas

afgifvande har tydligen en och annan läkare jämväl tagit hänsyn till möjligheten

att transportera patienten. Sålunda hafva några patienter i sista stadiet

förts under rubriken »vård i hemmet», ehuru de med hänsyn till smittofaran för

andra egentligen bort föras till gruppen »vård å annan anstalt». Till rubriken

»sanatorievård» skulle naturligtvis i främsta rummet de tidigare fallen hänföras.

Gruppen »vård å annan anstalt» omfattar de mera framskridna fallen, som med

hänsyn till smittofaran för omgifningen ej lämpligen kunna vårdas i hemmet.

Tab. IV innehåller en sammanställning af uppgifterna om den lämpligaste

formen för patienternas vård. Uppgifterna äro ordnade länsvis, hvarjämte landsbygd,

städer med mindre än 30,000 och med öfver 30,000 invånare föras särskilt.

Fördelningen ställer sig på följande sätt:

Tab. 2.

Äf läkarna iakttagna lungsotsfall, fördelade efter lämpligaste formen

för deras vårdande.

Vård i

hemmet

Vård

å

Vård å

annan

sanatorium

anstalt

Äntå 1

7»

Antal

7"

Antal

7»

A.

Landsbygd

2,352

29.7

3,264

41.2

2,303

29.1

B.

Städer med

mindre än 30,000

invånare...

623

27.2

992

43.4

672

29,4

C.

Städer med

mer än 30,000 in-

vånare ...

813

19.0

1,717

40.1

1,747

40.9

D.

Hela riket ...

3,788

26.2

5,973

41.2

4,722

32.6

Gruppen »vård å sanatorium» intager i det närmaste samma storlek, i procent

uttryckt, bland materialet från landsbygd som från stora och små städer. Man

har således anledning att antaga, att ingen mera afsevärd skillnad i afseende på

frekvensen fall i tidigt eller framskridet stadium af sjukdomen förefinnes mellan landsbygd

och stad. Påtaglig är däremot skillnaden mellan landsbygden och de mindre

städerna å ena sidan och de större städerna å den andra, då det gäller fallens

Lämpligaste

formen för

patienternas

vård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lungsots
patienternas
förmögenhets
ställning.

fördelning å grupperna »vård i hemmet» och »vård å annan anstalt». Svårigheterna

att sköta de sjuka i hemmet göra sig tydligen mera gällande i de större städerna.

Uppgifterna om patienternas förmögenhetsställning äro sammanställda i tab.

V med samma fördelning, som tillämpats i tab. IV.

Å blanketterna upptogos tre rubriker: »välbärgade», »bärgade» och r>fattigav>.

Till »fattiga» hafva räknats ej allenast fattighjon utan i allmänhet sådana, som

enligt läkarnas uppfattning ej kunnat i nämnvärd grad själfva bidraga till sin vård.

En stor del lungsiktiga bland den kroppsarbetande befolkningen blir naturligtvis räknad

till denna kategori, enär sjukdomen medför oförmåga till arbete, och de flesta ej hafva

några afsevärda besparingar. Gruppen bör sålunda riktigast benämnas »medellösa».

Fördelningen å de tre grupperna ter sig på följande sätt:

Tab.

Af läkarna iakttagna lungsotsfall, fördelade efter förmögenhetsförhållanden.

Välbärgade Bärgade Fattiga

A.

Landsbygd ....................

765

9.6 ° 0

3,461

TV 6 %

3,718

46.8

B.

Städer med mindre än

30,000 invånare ........

251

11-0 %

844

36.9 %

1,194

52.1

C.

Städer med mer än 30,000

invånare ....................

195

T 6%

1,066

24.9 o/o

3,017

10.5

D.

Hela riket........................

1,211

8.3 O/o

5,371

37.0 o/0

7,929

54.7

Mer än hälften af patienterna hafva af läkarna ansetts vara medellösa och blifvit

förda till gruppen »fattiga». Särskilt betydande är denna grupp i de större städerna.

I tab. VI äro uppgifterna om den lämpligaste formen för patienternas vård

och om deras förmögenhetsförhållanden kombinerade länsvis. Uppgifterna från landsbygd

och städer (mindre såväl som större) äro sammanslagna. I slutet af tabellen

anföras särskilt uppgifterna från de större städerna. Resultatet af fördelningen är

följande:

Tab. 4.

Sammanställning af uppgifterna om patienternas förmögenhetsförhållanden

och om den lämpligaste formen för deras vårdande.

A. Landet i dess helhet:

Välbärgade Bärgade Fattiga

alls. tal

7»

abs. tal

7»

abs. tal

7»

Vård i hemmet .............

............... 675

17.8

2,065

54.6

1,043

27.6

„ å sanatorium .........

............... 438

7.3

2,271

38.1

3,252

54.6

,, å annan anstalt .....

............... 95

2.0

1,021

21.7

3,597

76.3

Städer med öfver 40,000

Vård i hemmet .............

invånare:

............... 106

13.1

411

50.6

295

36.3

,, å sanatorium .........

............... 81

4.7

487

28.4

1,149

66.9

„ å annan anstalt .....

............... N

0.5

168

9.6

1,571

89.9

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Som man kunde vänta, finna vi inom gruppen »vård i hemmet» jämförelsevis

många välbärgade och bärgade. Inom de båda andra grupperna »vård å sanatorium»

och »vård å annan anstalt» öfverväga däremot de medellösa. För riket

i dess helhet är något iller än hälften af de för sanatorievård lämpliga fallen att

räkna som medellösa, och af dem som behöfva anstaltsvård, men ej kunna mottagas

å sanatorierna, äro tre fjärdedelar i samma ställning. Ännu större blir de

medellösas kontingent, om man håller sig endast till de större städerna. Enligt

uppgifterna från de sex städer, som hafva mer än 30,000 invånare, utgöra de

medellösa 2/''3 af sanatoriefallen och a 10 af de öfriga anstaltsfallen. Ju mera sjukdomen

framskrider desto sämre blir i flertalet fall patientens ekonomiska ställning

och det är därför naturligt att vi skola finna jämförelsevis flera medellösa bland

dem, som ej kunna mottagas å sanatorierna, än bland dem, som ännu ägna sig

för sanatorievård.

I tab. IV—VI anföres antalet fall, som iakttagits inom de olika länen. Det

är emellertid klart, att dessa uppgifter i viss mån äro beroende af den intensitet.

med hvilken enqueten bedrifvits inom de olika delarna af landet. Tydligen äro

förhållandena gynnsammare för enquétens utförande i städerna än å landsbygden

med dess jämförelsevis glesa befolkning. Härtill kommer att eu del städer,

framför allt Stockholm och Göteborg, vid en del sjukhus skaffat sig särskilda lungsotsafdelningar,

å hvilka en större mängd lungsotsfall äro sammanförda. Man kan

således a priori antaga, att antalet anmälda lungsotsfall i förhållande till antalet

faktiskt förefintliga är större i städerna än å landsbvgden.

Såsom ett mått på enquetens intensitet vilja vi i det följande använda förhållandet

mellan antalet vid enqueten iakttagna lungsotsfall och antalet lungsotsdödsfall

inom samma område under ar 190g. Antalet lungsotsdödsfall pr år kan nämligen

anses vara ett uttryck för sjukdomens spridning å orten. Hvad städerna beträffar

är detta tal säkert bestämdt, men för landsbygden endast approximativt beräknadt.

Jämväl af detta skäl är det således lämpligast att behandla städer och

landsbygd särskilda

I tab. 5 meddelas en ötversikt öfver de värden enquétens intensitet, beräknad

på ofvan angifvet sätt, har nått dels å landsbygden inom de olika länen, dels

i de särskilda städerna med öfver 5,000 invånare. De smärre städerna äro sammanförda

länsvis.

Högsta värdet, 4,,2 företer Växjö. Värdena öfver 3,0 äro emellertid tämligen

enstaka. Vidare är att märka att inga af de större städerna nå upp till denna

gräns. Stockholm och Göteborg, där likväl förhållandena torde hafva varit ganska

gynnsamma för enqueten, nå endast till 2,8; Uppsala når till 2,9. Längre ned i

* 2

Enquétens
intensitet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tal. j.

Jämförelse mellan antalet under februari—april 1906 af läkare

iakttagna lungsotsfall och antalet dödsfall i lungsot 1905.

Enquétens intensitet.

Förhållan- det mellan

iakttagna

lungsotsfall

och dödsfall

i lungsot

Antal

observa-

tions-

områden

Observation som rå den

1.9

1

A. Landsbygden.

Stockholms län.

1.6

2

Södermanlands län, Kopparbergs län.

1.4

i

Västmanlands län.

l.s

i

Uppsala län.

1.2

3

Jönköpings län, Gottlands län, Västerbottens län.

i.i

5

Östergötlands län, Kristianstads län, Hallands län, Örebro län, Gäfleborgs län.

1.0

6

Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län, Malmöhus län, Västernorrlands län,

0.9

2

Norrbottens län.

Göteborgs o. Bohus län, Värmlands län.

0.8

3

Älfsborgs län, Skaraborgs län, Jämtlands län.

4.2

1

B. Städerna.

Växjö.

13.8

1

Oskarshamn.

3.3

1

Umeå.

3.1

l

* Södermanlands län.

2.9

1

Uppsala.

2.8

4

Stockholm, Göteborg, * Jönköpings län, * Blekinge län.

2.7

5

Linköping, Söderhamn, Enköping, * Göteborgs o. Bohus län, * Örebro län.

2.6

2

Västerås, Karlshamn.

2.4

3

Sundsvall, Kalmar, Eskilstuna.

2.3

2

Halmstad, * Kristianstads län.

2.2

i

Köping.

2.1

4

Galle, Karlskrona, Varberg, * Östergötlands län.

2.o

2

Sköfve, * Hallands län.

1.9

6

Hälsingborg, Örebro, Karlstad, Kristianstad, Södertälje, Härnösand.

1.8

4

Malmö, Lund, Falun. Luleå.

1.7

3

* Stockholms län, * Skaraborgs län, * Kopparbergs län.

1.0

3

Norrköping, Uddevalla, Kristinehamn.

1.5

1

* Västernorrlands, * Västerbottens och Norrbottens län tillsammans.

1.4

1

Visby.

1.3

2

Borås, * Älfsborgs län.

1.2

3

Östersund, Vänersborg, Hudiksvall.

i.i

2

Jönköping, Filipstad.

1.0

2

Ystad, Sala.

under 1.0

7

Landskrona, Västervik, Nyköping, Lidköping.

Arboga, * Kalmar län, * Malmöhus län.

* Städer med mindre än 5,000 invånare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

serien falla observationerna ganska tätt. Det torde sålunda ej vara oberättigadt att

förlägga öfre gränsen för enquetens intensitet mellan 3.0 och 4,0. Sätta vi den

till 3,0 så hafva vi ej lagt den för högt.

Betydelsen af detta gränsvärde inses af följande utveckling. Det antal

lungsotsfall, som hinna iakttagas inom loppet af 3 månader, kan knappast öfverskrida

genomsnittstalet lungsiktiga vid eu viss tidpunkt. Visserligen hinner ett visst

antal do och nya fall tillkomma, men lungsoten är eu sjukdom som i regel varar

flera år och under sådana förhållanden är tillkomsten och afgången under 3 må
nader

ringa i jämförelse med hela genomsnittstalet. Å andra sidan torde en hel

del fall hafva undgått iakttagelse äfven å de orter, där man ägnat enquéten det

största intresse.

Då det nu visar sig, att förhållandet mellan antalet iakttagna lungsotsfall och

antalet lungsotsdödsfall per år i gynnsammaste fall når upp till värdet 3, kan man

draga den slutsatsen att genomsnittsutdräkten af ett lungsotsfall är omkring 3 år.

sedan detsamma blifvit konstateradt.

Detta värde stämmer ganska säl öfverens med direkta iakttagelser. Dr v.

Post har vid en diskussion i Sv. Läkaresällskapet (år 1904) meddelat tvänne obser
vationsserier

å resp. 300 och 42 fall, de senare följda till döden. I den förra

var genomsnittslängden 2,85 år, i den senare 3>42 ar. Från Norge föreligger eu

redogörelse för en mycket omfattande undersökning*''), af hvilken det framhår att

den sannolika utdräkten af ett lungsotsfall belöper sig till 31/3 år, lika för män

och kvinnor.

På goda grunder kunna vi således antaga, att ett lungsotsfall i genomsnitt

har en utdräkt af minst 3 år. Såsom vi ofvan sett, kunna vi beräkna minst

10,000 lungsotsdödsfall pr år. Häraf framgår att antalet personer med konstaterad

lungsot i Sverige uppgår till minst 30.000. motsv. 5,7 per 1,000 invånare.

Enquetens material, omfattande 14,538 fall, motsvarar i det närmaste hälften

af det beräknade genomsnittsantalet lungsotspatienter i riket.

Utdräkten af

ett lungsotsfall

i genomsnitt.

Antalet

konstaterade

lungsotsfall i

riket.

Det kunde ligga nära till hands att sätta den växlande intensiteten i enquéten

i samband med den olika tillgången på läkare å olika orter. Af tåls. 6

framgår emellertid att denna faktor ej kan hafva någon större betydelse.

Af tab. 7 framgår, att med tilltagande lungsotsdödlighet, d. v. s. ökad

spridning af sjukdomen, grupperna »vård å annan anstalt» och »fattiga» tilltaga ej

allenast absolut utan äfven relativt.

*) Norsk Magazin for Laegevidenskaben. N:o 4, 1906.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tab. 6.

Enquétens intensitet sammanställd med tillgången på läkare.

1

Q

.

3

En läkare på

Hela

rikets

6,000 —

8.000—

10,000—

12,000-

mer än

lands-

8,000

10,000

12,000

14,000

14,000 inv.

bygd

A. Landsbygden.

Stockh. 1.

Jönköp. 1.

Upps. I.

Älfsb. 1.

Blek. 1.

|

Söderm. 1.

Gottl. 1.

Österg. 1.

Skarab. 1.

Hall. 1.

1

Göteb. 1.

Malmöh. 1.

Kronob. 1.

Kopparb. 1.

Värml. 1.

Kalm. 1.

\

Västernorrl. 1.

Örebro 1.

Krist. 1.

Jämtl. 1.

Gäfleb. 1.

Västmanl. 1.

Västerbott. 1.

{

Norrb. 1.

Antal län .....................

8

(i

6

2

2

Döda i lungsot 1905... (a)

2,767

1,740

1,522

776

401

7,206

Iakttagna lungsotsfall ...(b)

3,356

1,824

1,719

651

416

7,966

Enquétens intensitet ..

1.21

1.0 5

1.13

0.S4

1.04

l.lt

Eu läkare på

Samt-

liga

städer

mindre iin

1,000

inv.

1,000—

1,500

1,500—

2,000

2,000-

2,500

2,500—

3,000

mer än

3,000

inv.

B. Städerna.

Antal städer * ..............

15

22

28

14

7

4

Döda i lungsot 1905 ... (a)

82

969

491

935

297

83

2,861

Iakttagna lungsotsfall. . (b)

179

2,629

906

2,083

518

197

6,572

Enquétens intensitet...

2.2

2.7

2.o

2.2

1.7

. 2.4

2.30

*) 3 städer utan särskild läkare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tab. 7.

Enquétens intensitet, frekvensen fall tillhörande grupperna “vård

å annan anstalt" och “fattiga", sammanställda med lungsots
dödligheten.

1

2

3

Lungsotsdödlighet

Hela rikets

under

1 5 °/

/oo

1.5—2.0 %„

2.0—2.5 %0

öfver

2-5 %„

landsbygd

A. Landsbygden.

8

10

4

2

Döda i lungsot 1905.............. (a)

1,678

3,312

1,557

659

7,206

Iakttagna lungsotsfall februari —april

1906 .............................. (b)

1,903

3,617

1,824

622

7,966

dåiraf:

grupp »vård å annan anstalt» (c)

534

961

575

233

2,303

grupp »fattiga» .................. (d)

892

1,605

911

310

3,718

Enquétens intensitet ............ (—)

Gruppen »vård å annan anstalt»

1.13

1.09

1.17

0.91

l.n

i °/0 af iakttagna lungsotsfall (^jp)

28%

27 %

32%

37 %

29 %

Gruppen »fattiga»

i °/0 af iakttagna lungsotsfall

47 %

44 %

50%

50 %

47’ %

Lungsotsdödlig

ipf 0''

uet 00

Samt-

under

1.50—

1.75—

2.oo—

2.25 —

2.50 —

2.75 —

3.00—

öfver

liga

1.5 0

1.75

2.90

2.25

2.5 0

2.75

3.oo

3.25

3.25

städer

B. Städerna.

1

Antal observationsområden ..

Döda i lungsot 1905 ...... (a)

6

59

6

142

12

214

12

268

11

467

9

1,121

2

64

1

447

3

79

2,861

Iakttagna lungsotsfall febr.—

april 1906.............. (b)

däraf:

155

244

443

578

845

2,809

126

1,273

99

6,572

grupp »vård å annan an- stalt* ..................... (c)

grupp »fattiga» ......... (d)

35

66

68

119

139

210

153

292

276

431

1.193

2,045

34

77

474

908

47

63

2,419

4,211

Enquétens intensitet ...... (—)

Grupp »vård å annan anstalt»

2.6

1.7

2.1

2.2

1.8

2.5

2.0

2.8

1.8

2.30

i % af samtliga iakttagna

lungsotsfall ......... (nP)

23 "/„

28 "/ o

31 7„

26 %

33%

42%

27 %

37 %

47 %

37 %

Grupp »fattiga»

i °/0 af samtbga iakttagna

lungsotsfall .........

43%

49%

47%

51%

51%

73%

61%

71 "A,

64%

64 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Att ingå på en analys af detta förhållande är lör närvarande ej möjligt. Det

torde vara tillräckligt att här framhålla att i de landsdelar, där lungsoten är mest

spridd, antalet patienter i. sådant stadium, att de ej kunna mottagas å sanatorier, är

jämförelsevis stort samt att dessa patienter i öfvervägande grad äro medellösa.

Det kunde vidare vara åt intresse att undersöka, huruvida enquétens intensitet

haft något inflytande på storleken af gruppen »vård å annan anstalt». Man kunde

förmoda, att ju noggrannare efterforskningar man anställer efter de lungsiktiga,

desto större utsikt har man att påträffa de framskridna fallen, af hvilka en stor del

uppgifvit hoppet och afstått från att söka läkare.

Tab. S.

Enquétens intensitet sammanställd med frekvensen fall tillhörande

gruppen “vård å annan anstalt".

| Hela

Enquétens intensitet i rikets i

0.8

0.9

1.0

l.i

1.2

1.3

1.4

1.6

1.9

bygd

A. Landsbygden.

Antal län ........................

3

2

6

5

3

1

1

2

1

Iakttagna lungsotsfall .........

882

830

1,960

1,568

662

184

334

957

589

7,966

Fall tillhörande gruppen

»vård å annan anstalt»......

263

267

55o

434

145

63

109

308

164

2,303

dessa fall i °/o samtliga

1

iakttagna........................

30 %

32 %

28 %

28

-° lo

22 %

34 %

33%

32%

28%

29%

Enquétens

intensitet

under

1.0

1.0—1.5

1.5— 2.0

2.0—2.5

2.5—3.o

öfver

3.0

städer

B. Städerna.

Antal observationsområden ......

6

10

17

12

12

4

Iakttagna lungsotsfall ...............

81

287

1,188

708

4,151

157

6,572

Fall hörande till »vård å annan

anstalt»...............................

24

64

395

245

1,651

40

2,419

Dessa fall i °/0 af samtliga iakt- i tagna.................................

30 %

22 %

33 %

35 »/„

40%

25 %

37%

Den i tab. 8 meddelade sammanställningen ger hvad städerna beträffar ett

visst stöd åt eu sådan förmodan. I fråga om landsbygden finnes däremot ingen

skillnad i afseende på den relativa frekvensen af de framskridna fallen, hvilken

skillnad kunde tillskrifvas eu olikhet i enquétens intensitet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*5

Tab. <j.

Enquétens intensitet, frekvensen fall hörande till grupperna “vård

å annan anstalt" och “fattiga" samt lungsotsdödligheten inom

städer af olika storlek och å landsbygden.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Antal

städer

Döda i

lungsot

år 1905

a

Iakt- tagna

lungsots- fall febr.

—april

1906

b

Gruppen

“vård å

annan

anstalt"

c

Gruppen

“fattiga"

d

Lung-

sotsdöd-

lighet

1905

0 /

/oo

Enqué- tens in- tensitet

b

a

Frekven- sen fall

hörande

till “vård

å annan

anstalt.

100 c

b

Frekven- sen fall

hörande

till

“fattiga"

100 (1

— ii

Städer med

mer än 100,000 inv.

2

1,248

3,543

1,477

2,619

2.74

2.8 4

42 *’/„

74 %

30,000—100,000 „

4

402

736

270

398

2.3 2

1.8 8

37 „

54 „

20,000— 30,000 „

4

217

431

121

241

2.20

1.99

28 ,,

56 ,,

15,000— 20,000 „

7

234

468

134

250

2.oo

2.00

26 ..

5.8 ..

10,000— 15,000 „

8

217

426

146

228

2.27

1.90

34

54 ,, i

5,000— 10,000 „

It»

318

530

168

281

2.3 3

1 .07

32 „

53 „ 1

mindre än 5,000 ,,

49

225

438

103

194

1.94

1.86

23 „

44 „

Samtliga städer......

93

2,861

6,572

2,419

4.211

2.41

2.3 0

37 °/0

64 %

Landsbygden .........

—

7,206

7,966

2,303

3,718

1.77

1.11

29 „

47 „

I tab. 9 meddelas en sammanställning af uppgifterna från städerna, ordnade

efter dessas invånarantal.. Lungsotsdödligheten (tab. 9 kol. 7) visar ett regelbundet

aftagande med städernas storlek. De två grupperna med resp. 10,000—15,000

och 5,000—10,000 invånare bilda emellertid ett afbrott i den aftagande serien.

I den torra gruppen befinna sig städerna Eskilstuna med eu lungsotsdödlighet 2.80 0 00,

Falun 2.67 °/00, Karlstad 2.64 u/''00, Uddevalla och Ystad 2.45 %0. I den andra gruppen

finna vi städer med ännu högre lungsotsdödlighet: Arboga 4.02 0 00, Luleå 3.68 %0,

Sala 3.50 %o
Till

jämförelse må anföras de åt Rimborg och Sundbärg *) meddelade värdena

för åren 1891 —1900.

Lungsotsdödlighet

städer med öfver 100,000 invånare.............................. 2,95 %0

» » 20,000—100,000 » .............................. 2,81 »

» » 10,000— 20,000 » 2,40 »

» » 5,000— 10,000 » 2,41 »

» » 2,000— 5,000 » 2,35 »

» » under 2,000 » 2,27 »

Städernas

storlek och

förekomster»

af 1 ungsot.

) ha lutte contre la tuberculose en Suéde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ålder, kön och

civilstånd.

16

För samtliga storleksgrupper af städer kunna vi konstatera eu minskning

i lungsotsdödligheten. Detta aftagande står naturligtvis i sammanhang med den

allmänna hälsovårdens framsteg. Tydligt är emellertid att i en del städer med

5,000—15,000 invånare denna utveckling ej gått fullt så raskt som i de större

städerna. Beaktansvärd är emellertid minskningen i lungsotsdödligheten i de mindre

städerna med en folkmängd under 5,000 1).

I afseende på enquétens intensitet (täln 9 kol. 8) förefinnes eu tydlig skillnad

mellan städerna med öfver 100,000 invånare, Stockholm och Göteborg, och de

mindre städerna. Detta sammanhänger, såsom ofvan påpekats, efter all sannolikhet

därmed att i de nämnda städerna finnas särskilda lungsotssjukhus, från hvilka ett

betydande antal lungsotstall blifvit anmälda under enquéten. Man har sålunda all

anledning att antaga att inrättandet af dylika sjukhus skall sä att säga utsöndra

lungsotsfallen. Under lörhandenvarande förhållanden äro de spridda bland befolkningen

och många komma aldrig till läkarnas kännedom.

Frekvensen fäll hörande till gruppen »värd ä annan anstalt» (tab. 9 kol. 9)

företer eu påtaglig parallellism med lungsotsdödligheten, ett förhållande som vi redan

påpekat. Särskild! är att märka att de två grupperna städer med resp. 10,000

—15,000 och med 5,000 —10,000 invånare förete jämförelsevis höga värden i

fråga om förekomsten åt mera framskridna fall. —- Frekvensen medellösa (tab. 9

kol. 10) är högst i storstäderna Stockholm och Göteborg. Afsevärdt lägre, men

sinsemellan öfverensstämmande värden förete de följande 5 grupperna ända ned

till städer med 5,000 invånare. I småstäderna sjunker frekvensen medellösa bland

lungsotspatienterna ännu mera.

I slutet af tab. 9 meddelas eu jämförelse mellan samtliga städer och landsbygden.

Tab. VII: A—D innehåller sammanställningar af uppgifterna om de vid

enquéten iakttagna lungsotspatienternas ålder, kön och civilstånd. Sammanställningarna

äro utförda dels för riket i dess helhet, dels särskild! för landsbygd och

för städer och slutligen särskildt för Stockholm. Fallens fördelning på de olika

könen och åldersgrupperna under 15 år, 15—50 år, öfver 50 år meddelas i tab.

10 till jämförelse med motsvarande fördelning inom befolkningen.

Af de iakttagna fallen tillhöra 77—78 % åldersgruppen 15—50 är. Bland

befolkningen i dess helhet utgör denna åldersgrupp i det närmaste hälften. Det

kända förhållandet att lungsoten företrädesvis angriper människan 1 den kraftigaste

åldern har således genom enquéten fatt eu ytterligare bekräftelse. *)

*) Den ifrågavarande minskningen i lungsotsdödligheten beror ej därpå, att en del städer genom

ökningen i invånarantalet blifvit öfverflyttade till nämnda högre grupper.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bland de iakttagna lungsotsfallen öfverväga kvinnorna och denna Övervikt

är tydligen större än livad som motsvarar kvinnornas större antal i befolkningen.

Särskildt är detta fallet å landsbygden. För Stockholm äger däremot det motsatta

förhållandet rum. Trots kvinnornas jämförelsevis stora öfvervikt i hufvudstadens

befolkning äro de manliga iungsotspatienterna afsevärdt talrikare än de kvinnliga.

Tab. io.

De iakttagna lungsotsfallens fördelning efter ålder och kön.

Iakttagna lungsotsfall

Iakttagna lungsotsfall

Befolkningen (1900)

under

I5—5°

öfver

under

15—50 öfver

under

15 — 50 öfver

15 år.

år.

50 år.

15 år.

år. 50 år.

15 år.

år. 50 år.

0/„

°/o °/o

>

7"

Hela riket ..

1,252

11,171

2,025

8.7

77.3 14-0

32.4

47-1 20.5

Landsbygd

6S9

6,117

1,123

8.7

77.1 14.2

3 3 -6

45.° 21.3

Städer........

563

5 T 5 4

902

8.6

77.5 13-8

28.1

54.6 17.3

Stockholm

167

1,762

329

7-4

78.0 14.6

2 3 .6

60. t I6.3

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Kvinnor

på 1,000 män

7"

7»

lungsiktiga

befolkningen

(I9°°)

Hela riket......

• é>755

7,783

46.5

53-5

1,152

1,049

Landsbvgd ...

• 3,7 12

4,254

46.6

5 3-4

1,146

1,018

Städer...........

• 3,043

3,529

4^-3

5 3-7

1,160

1,174

Stockholm ...

. 1,178

1,092

51 -9

48. t

927

1,192

I tab.

VII:

E äro de

iakttagna

lungsotsfallen beräknade i förhållande till

storleken af motsvarande ålders- och civilståndsgrupper inom befolkningen1). Tabellen

skulle således angifva lungsotsfrekvensen inom olika befolkningsgrupper efter ålder och

kön. Som emellertid vid enquéten endast omkring hälften af lungsotsfallen blifvit

iakttagna, äro talen i tab. VII: E lägre än den verkliga lungsotsfrekvensen. I främsta

rummet gäller detta talen för landsbygden, enär enquétens intensitet, såsom redan

påpekats, å landsbygden varit lägre än i städerna. De ifrågavarande talen äro

emellertid fullt användbara, då det gäller att jämföra olika ålders- eller civilståndsgrupper

i afseende på deras lungsotsfrekvens. Det finnes nämligen ingen som helst

anledning att antaga, att vid enquéten vissa ålders- eller civilståndsgrupper skulle

hafva blifvit iakttagna framför andra.

Vi kunna således beräkna lungsotsfrekvensen för de olika åldersgrupperna i

förhållande till hela mankönets resp. kvinnkönets lungsotsfrekvens. Resultatet af

l) !9°5 års befolkning fördelad enligt uppgifterna från folk räkningen år 1900.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

j8

Tab. II.

Lungsotsfrekvensen för olika åldrar, om lungsotsfrekvensen för hela

mankönet resp. hela kvinnkönet sättes till 100.

Ålders-

Landsbygden

Samtliga städer

Stockholm

grupper

Mankön

Kvinnkön

Mankön

Kvinnkön

Mankön

Kvinnkön

0— 5

11

10

11

11

9

10

5 —10

2 2

29

3 3

37

38

45

10— 15

i

53

->

0 f>

60

38

58

15—20

120

121

106

120

94

105

20—25

245

198

149

159

108

14 5

C

|

Öl

2 12

208

167

187

154

190

0

1

OO

201

227

156

146

14 3

1 29

3 5 —4°

i5s

169

130

129

118

1 13

40—43

147

150

141

120

136

123

C

1

Th

125

126

139

99

148

9 2

5°—5 5

123

106

136

77

173

82

55 — 60

87

82

108

71

i33

5 5

60 — 63

92

63

78

67

93

52

C

1

NO

->

i ;>

43

86

69

106

71

70—

2 2

2 4

52

54

69

7 3

Samtliga

100

100

100

100

I OO

100

Lungsotsfrekvensen

inom olika

åldrar.

denna beräkning anföres i tab. 11. Beräkningen är utförd särskilt för landsbygd

och för samtliga städer samt särskildt för Stockholm.

För mankönet ä landsbygden finna vi ett utprägladt maximum i åldern

20—sy ar. I städerna infaller detta maximum något senare, i åldern 25 — 30 år.

För Stockholm kommer ett nytt maximum i åldern jo—år, hvilket är högre

än det första.

För kvinnkönet ä landsbygden iakttages ett maximum i åldern 30—35 år.

I städerna infaller detta maximum något tidigare, i åldern 25 — 30 år. Någon stegring

motsvarande det 2 alra maximum för hufvudstadens manliga befolkning iakttages

icke beträffande kvinnkönet.

Tab. 12 visar en jämförelse mellan lungsotsfrekvensen hos mankönet och

kvinnkönet mom samma åldersgrupp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Ta b. 12.

Lungsotsfrekvensen hos mankönet om densamma hos kvinnkönet

sättes till 100.

i Åldersgrupp

Landsbygd

Samtliga

städer

| Stockholm

0— 5

100

100

I 1 6

5—10

66

90

107

10—15

5 5

56

83

C

Öl

88

89

11 5

2 0-2 5

1 10

94

95

25 — 3°

9i

90

104

30 — 35

78

108

142

35-40

er,

ce

IOI

1 34

40—4 5

8?

119

U3

45—5°

88

142

207

50—55

IOI

178

271

C

I

94

1 5 3

31 2

60—6 5

13

116

2 31

65—70

66

124

19 3

70 -

80

96

12 2

Samtliga

89

IOI

129

Ä landsbygden är lungsotsfrekvensen hos männen afsevärdt lägre än hos

kvinnorna. Endast åldersgrupperna 20—25 år samt 50—55 och 60—65 år

göra undantag härifrån. I städerna är likaledes lungsotsfrekvensen bland männen

lägre än bland kvinnorna ända till åldern 30 år men därefter blir förhållandet omvändt.

För Stockholm framträder mycket tydligt en med åldern tilltagande öfvervikt

för mankönet i fråga om lungsotsfrekvensen. \ åldern 45 — 50 år är densamma

dubbelt och i åldern 55—60 3 gånger så hög bland männen som bland

kvinnorna. Egendomligt är att den öfvervikt i lungsotsirekvens lör mankönet i

åldern 20-—25 år, värnpliktsåldern, som så tydligt gör sig gällande å landsbygden,

ej har sin motsvarighet i städerna.

Eab. 13 utvisar förhållandet mellan lungsotsfrekvensen hos ogifta och gifta x)

inom de särskilda åldersgrupperna.

Lungsotsfrekvensen

hos män och

kvinnor.

Lungsotsfrekvensen

hos gifta och

ogifta.

g Änklingar, änkor och frånskilda äro ej medräknade.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Yrke.

Tab. i).

Lungsotsfrekvensen bland ogifta om densamma bland gifta

sättes till 100.

Åldersgrupp

Landsbygd

Samtliga

städer

Stockholm

Mankön

Kvinnkön

Mankön iKvinnkön

Mankön

[Kvinnkön

20

-25

131

123

ISO ,

104

153

82

25-

-30

127

136

130

I 08

126

I I 2

3°-

-3 5

145

109

134 *

95

1 16

IOO

3 5-

-4°

I 03

97

112

11 3

99

146

40-

-4 5

96

84

i35

79

13 5

91

45

-50

72

100

164

82

i47

97

! 50

-5 5

83

96

205

83

23 5

5 3

55

-60

13 5

57

208

94

159

60-

-65

100

6 5

163

44

11 1

6)

-7°

57

46

105

51

135

68

70

100

50

151

57

188

56

För de åldersgrupper, inom h vilka de flesta äktenskap ingås, finna vi eu högre

lungsotsfrekvens bland de ogifta än bland de gifta. Skillnaden framträder tydligare

bland männen än bland kvinnorna. För åldersgrupperna etter den egentliga äktenskapsåldern

blir lungsotsfrekvensen hos kvinnkönet genomgående lägre för de ogifta

än för de gifta. '' Detsamma är förhållandet i fråga om männen å landsbygden

med undantag af åldersgruppen 55—65 år. 1 städerna däremot ställa sig fÖl - hållandena ogynnsammare för de ogifta männen, sa att vid 50 åis åldei äi lungsotsfrekvensen

dubbelt så hög bland de ogitta som bland de gitta.

Det torde ej vara oberättigadt att ställa detta förhållande i sammanhang

med alkoholmissbruket, för hvilket de ogifta männen i städerna äro mera utsatta

än de gifta. Den stegring af lungsotsfrekvensen, som enligt tab. 11 mträder

efter åldern 40 år bland den manliga befolkningen i Stockholm och som nät sitt

maximum vid åldern 5°— i 5 å*'', torde hafva samma oisak.

Tab. Vill: A utgör eu sammanställning af uppgifterna om de iakttagna

lim vsotspatienternas yrke. Rubriceringen är utförd efter samma grunder som tillämpas

af stat. centralbyrån. I tab. VIII: B äro de sålunda rubricerade fallen beräknade

opaginerad Kontrollera mot PDF

i förhållande till motsvarande yrkesgruppers storlek bland rikets befolkning enligt

folkräkningen år 1900.

Vid bedömandet af talen i tab. VIII: B såsom uttryck för lungsot sfrekvensen

inom olika yrkesgrupper måste man emellertid ihågkomma dels att vid enquéten

endast omkring hälften af samtliga lungsotsfall kommit till observation, dels att de

olika yrkesgrupperna äro olika företrädda å landsbygden och i städerna. Grupperna

1—8 »jordbruk och fiske» hänföra sig hufvudsakligen till landsbygdens befolkning.

Att frekvenstalen för dessa grupper äro jämförelsevis låga beror åtminstone

till en del därpå, att enquétens intensitet är ungefär hälften så hög å landsbygden

som i städerna. Påtaglig är emellertid den lägre lungsotsfrekvensen för kvinnkönet

inom dessa yrkesgrupper.

Bland de grupper, som företräda industrien, utmärka sig tobaksarbetare

(grupp 22), porslinsarbetare (grupp 28), typografer (grupp 31), bokbindare {grupp

32) samt fotografer (grupp 34) för en hög lungsotsfrekvens. Anmärkningsvärd

är den höga lungsotsfrekvensen för de kvinnliga yrkesutöfvarna inom tobaksindustrien

och bokbinderiyrket. Äfven sömmerskor, skonåtlerskor samt arbeterskor å bryggerier

och i pappersfabriker synas vara mera utsatta för lungsot än deras manliga kamrater.

Till en del torde emellertid de högre talen för de kvinnliga yrkesarbetarna bero

på ofullständiga uppgifter i yrkesstatistiken.

Inom nästa afdelning, »handel och samfärdsel» faller gruppen 46, uppassarna,

i ögonen. Den höga lungsotsfrekvensen bland de manliga uppassarna i jämförelse

med motsvarande tal för deras kvinnliga yrkeskamrater torde få tillskrifvas alkoholmissbruket.

Anmärkningsvärd är den höga lungsotsfrekvensen bland de kvinnliga yrkesutöfvarna

inom grupperna 37 och 38, d. v. s. kvinnor anställda å kontor, bank,

i post- och telegrafverket. I hvad mån de höga talen särskildt för grupp 37

kunna bero på ofullständiga uppgifter i yrkesstatistiken kan f. n. ej afgöras.

Inom nästa afdelning »allmän tjänst jämte litterära och konstnärliga yrken»

må påpekas den jämförelsevis höga lungsotsfrekvensen bland folk- och småskolelärarinnor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag af prästerskapets uppgifter år 1905 angående dödsorsaken

approximativ beräkning af hela

L ä n

L a n

1 S b j

g a

S t ä-

6 p i’ i

'' i f n ;i

<t r> d s f a 11

Samtliga

uppgifva

döds-

orsaker

Samtliga

dödsfall

U p p

g i f n n

i lungsot

i annan tuberkulos

i

lungsot

Män

Kv.

S:a. j Män

Kv.

S:a

Män

Kv.

S:a

Stockholms stad .......

456

345

801

Stockholms

län

131

148

279

14

16

30

2,229

2,820

15

21

36

Uppsala

57

75

132

9

5

It

1,253

1,522

23

43

66

Södermanlands

78

86

164

10

9

19

1,538

2,030

39

28

67

Östergötlands

n

121

122

24(1

16

13

29

2,546

3,259

64

91

155

Jönköpings

11

73

94

167

7

6

13

1,707

2,472

29

10

69

Kronobergs

ii

92

113

205

9

1

10

1,370

2,420

4

12

16

Kalmar

116

115

231

2

5

7

2,354

3,230

27

34

61

Gottlands

20

23

43

3

•2

5

372

755

8

9

17

Blekinge

11

47

78

125

4

5

9

801

1,833

32

41

73

Kristianstads

113

132

245

8

7

15

2,085

3,557

12

13

*25

Malmöhus

141

203

344

20

16

36

3,165

4,506

131

170

301

Hallands

52

106

158

4

7

1 1

1,140

1,810

24

39

63

Göteborgs och Bohus

152

202

354

19

18

37

1,903

3,007

234

257

491

Älfsborgs

ii

147

221

368

8

6

14

2,235

3,980

26

54

80

Skaraborgs

52

92

144

4

3

7

1,396

3,216

18

27

45

Värmlands

179

190

369

5

8

13

2,135

3,596

28

33

61

Örebro

68

98

166

6

5

11

1,459

2,449

29

34

63

Västmanlands

ii

87

113

200

10

5

15

1,307

1,796

52

42

94

Kopparbergs

ii

163

208

371

15

u

26

2,323

3,198

16

19

35

Gäfleborgs

it

164

206

370

16

10

36

2,296

2,892

51

61

112

Västernorrlands

„

139

177

316

It

7

18

1,802

3,127

35

24

59

Jämtlands

ii

81

108

189

7

4

11

797

1,545

7

10

17

Västerbottens

113

116

229

9

14

23

901

2,054

4

3

7

Norrbottens

ii

139

189

328

11

17

28

1,047

2,161

21

26

47

Sum

ma

2,538

3,315

5,743

337

300

437

40,101

03,235

1,385

1,470

2,801

opaginerad Kontrollera mot PDF

och dödsfall samt om antalet dödsfall i lungsot och annan tuberkulos jämte

antalet dödsfall i lungsot.

ler

L a ii d s

i'' y »

d och s

t ä d e r

Landsbygd

och städer

d ö d s f a

11

Samtliga

Uppgifna

döds

fall

Samtliga

Hela

antalet

dödsfall i ■

lungsot ‘

(approx. be- räkn. för |

landsb.)

i annan

Män

tuberkulos

uppgifna

döds-

orsaker

Samtliga

dödsfall

i

lungsot

i annan tuberkulos

uppgifna

döds-

orsaker

Samtliga

dödsfall

Kv.

S:a

Män

Kv.

S:a

Män

Kv.

S:a

95

88

178

5,326

5,363

456

345

801

95

83

178

5,326

5,363

801

4

8

7

296

302

146

169

315

18

19

37

1,757

2,037

351

7

5

12

504

515

80

118

198

16

10

26

2,525

3,122

210

r.

7

13

427

434

117

114

231

16

16

32

1,965

2,464

261

21

L4

35

1,100

1,111

188

213

101

37

27

64

3,646

4,370

421 !

It

18

24

445

448

102

134

236

18

19

37

2,452

2,920

277

2

—

2

108

109

96

125

221

11

1

12

1,478

2,529

284

16

5

21

578

578

143

149

292

18

10

28

2,932

3,808

345

—

2

2

146

149

28

32

60

3

4

7

518

904

79

7

10

17

605

614

79

119

198

11

15

26

1,406

2,447

258

2

2

4

245

252

125

145

270

10

9

19

2,330

3,809

335

61

52

113

2,293

2,314

272

373

(545

81

68

149

5,458

6,820

730

10

9

19

431

439

76

145

221

14

16

30

1,571

2,249

279

52

40

92

2,515

2,544

386

459

845

71

58

129

4,418

5,551

953

9

6

15

486

496

173

275

448

17

12

29

2,721

4,476

565

6

10

16

352

371

70

119

189

10

13

23

1,748

3,587

336

2

8

5

366

372

207

223

430

7

11

18

2,501

3,968

495

14

It

25

420

434

97

132

229

20

16

36

1,879

2,883

289

9

17

26

491

494

139

155

294

19

22

41

1,798

2,290

341

6

1

7

206

211

179

227

406

21

12

33

2,529

3,409

453

9

It

20

696

700

215

267

482

25

21

46

2,992

3,592

493

2

10

12

370

387

174

201

375

13

17

30

2,172

3,514

489

5

0

11

87

98

88

118

206

12

10

22

884

1,643

294

—

—

—

77

82

117

119

236

9

14

23

978

2,136

296

4

6

10

201

210

160

215

375

15

23

38

1,248

2,371

429

iso o

326

6 S 6

18,771

111,027

IVU 3

4,691

8,(104

587

526

1,113

58,932

82,202

| 10,007

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tab. II.

Approximativ beräkning af antalet dödsfall i lungsot å landsbygden

år 1905.

1

2

3

4

5

ti

7

Dödsfall

i lungsot

Approxi- mativa

tillägget i

% af de

uppgifna

talen

Uppgifna dödsorsaker

i % af dödsfallen inom

Dödsfallen

inom

Län

uppgifna

approxi-

mativt

beräknade

samtliga

socknar

A-grup-

pelis

socknar

i % af

samtliga

dödsfall

Stockholms

län

279

315

12.9

,79.o

92.2

27.0

Uppsala

»

132

144

9.1

82.3

88.8

16.2

Södermanlands

))

164

194

18.3

75.8

94.7

32.5

Östergötlands

»

246

269

9.3

78.1

89.8

23.9

Jönköpings

))

167

208

24.6

69.1

89. o

36.7

Kronobergs

»

205

268

30.7

56.6

74.6

35.6

Kalmar

»

231

284

22.9

72.9

88.o

27.5

Gottlands

43

62

44.2

49.3

75.5

43.7

Blekinge

»

125

185

48.0

43.7

(50.9

46.3

Kristianstads

245

310

26.5

58.6

81.5

44.1

Malmöhus

»

344

429

24.7

70.2

89.7

35.5

Hallands

158

216

36.8

62.9

83.2

33.0

Göteborgs och Bohus „

354

462

30.6

63.3

83.9

37,i

Alfsborgs

n

368

485

31.8

56.2

76.1

42.9

Skaraborgs

f)

144

291

102.9

43.4

75.o

59.4

Värmlands

369

434

17.6

59.4

70.5

30.6

Örebro

166

226

36.1

59.6

86.7

44,o

Västmanlands

200

247

23.1

72.8

81.7

32.7

Kopparbergs

371

418

12.7

72.6

81.4

15.1

Gäfleborgs

370

381

3.0

79.4

82.1

6.9

Västernorr] ands

316

430

36.1

57.6

74.o

37.9

Jämtlands

)>

189

277

46.6

51.6

65.6

38.4

Västerbottens

229

289

26.2

43.8

54.5

35.5

Norrbottens

328

382

1 (). 5

48.5

56.4

19.2

Hela

riket

5,743

7,200

25.4

63.5

80.2

34.1

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tab. III.

Dödsfall i lungsot i förhållande dels till invånarantalet, dels till hela

antalet dödsfall år 1905.

L ä n

Landsbygd

Städer

L a n d

s b y g d

och städer

Dödsfall i lung- sot "/oo af befolk- ningen enligt de

Dödsfall i lung- sot °/o af antalet

dödsfall enligt de

Dödsfall i

lungsot °/oo

af befolk- ningen

Dödsfall i

lungsot °/o

af antalet

dödsfall

Dödsfall i lung- sot °/oo af befolk- ningen enligt de

Dödsfall i lung- sot i °/„ af antalet

dödsfall enligt de

uppgifna

talen

approx.

beräkn.

talen

uppgifna

talen

approx.

beräkn.

talen

uppgifna

talen

approx.

beräkn.

talen

uppgifna

talen

approx.

beräkn.

talen

Stockholms stad .........

2.52

14.9

2.52

14.9

Stockholms

län

1.63

1.84

9.9

11.2

2.08

11.9

1.67

1.87

10.1

11.2

Uppsala

1.36

1.49

8.7

9.5

2.30

12.8

1.58

1.67

9.7

10.3

Södermanlands

1.16

1.37

8.1

9.6

2.4 2

15.4

1.37

1.54

9.4

10.6

Östergötlands

n

1.13

1.2 3

7.6

8.3

2.2 7

14.0

1.40

1.48

9.2

9.7

Jönköpings

0.9 5

1.18

9.8

8.4

2.41

15.4

1.15

1.35

8,i

9.5

Kronobergs

1.36

1.78

8.5

11 1

2.08

14.7

1.40

1.80

8.7

11.2

Kalmar

1.19

1.47

7.2

8.8

1.83

10.6

1.29

1.52

7.7

9.1

Gottlands

0.9 7

1.40

5.7

8.2

1.94

11.4

1.13

1.49

6.6

9.7

Blekinge

1.14

1.69

B.8

10.1

1.88

11.9

1.39

1.74

8.1

10.5

Kristianstads

1.21

1.53

6.9

8 7

1.54

9.9

1.23

1.53

7.1

8.8

Malmöhus

1.22

1.53

7.6

9.5

2.06

13.o

1.51

1.71

9.5

10.7

Hallands

1.39

1.91

8.7

11.9

2.15

14.4

1.55

1.96

9.8

12.5

Göteborgs och Bohus

n

1.82

2.38

11.8

15.4

3.io

19.3

2.40

2.7 0

15.2

17.2

Älfsborgs

1.49

1.97

9.6

12.2

2.35

16.1

1.60

2,oi

lO.o

12.6 |

Skaraborgs

»

0.67

1.36

4.5

9.1

1.76

12.1

0.7 9

1.40

5.3

9.4

Värmlands

)>

1.61

1.89

10.3

12.1

2.36

16.4

1.68

1.94

10.8

12.5 ;

Örebro

0.9 9

1 34

6.8

9.2

2.02

14.5

1.15

1.4 5

7.9

lO.o

Västmanlands

1.6 9

2.0 9

11.1

18.8

3.0 0

19.o

1.97

2.2 8

12.8

14.9

Kopparbergs

n

1.78

2,oo

11.9

18.1

2.6 4

16.6

1.8 3

2.04

12.0

13.3

Gäfleborgs

1.88

1.93

12.8

18.2

2.38

16.o

1.97

2.02

13.4

13.7

Västernorrlands

n

1.50

2.04

10.1

13.7

2.13

15.2

1.57

2.0 4

10.7

13.9

Jämtlands

>i

1.79

2.6 2

12.2

17.9

2.39

17.4

1.83

2.6 1

12.5

17.9

Västerbottens

1.58

1.99

1 1.2

14.1

1.13

8.5

1.56

1.96

11.1

13.9

Norrbottens

n

2.44

2.84

15.2

17.7

3 61

22.4

2.54

2.91

15.8

18.1

Hela riket

1.41

1.77

0.1

I 1.4

2.41

15.0

1.04

1.01

10.5

12 2

Folkmängdsuppgifterna (enl. stat. ctbn) 3''/12 I9°4-

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2Ö

T eib. IV.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsotsfall, fördelade

efter den lämpligaste formen för deras vårdande.

Område

A. L a

n d s b

y g d:

B. Städer med mindre än

30,000 invånare:

Vård i

hemmet

Vård å

sana-

torium

Vård å

annan

anstalt

F. n å

hospital

Summa

tto , . Vård å

Vård i

, J sana-

liemmet ,

tonum

Vård å

annan

anstalt

F. n. å

hospital

Summa

Stockholms

län........

•235

190

164

589

17 • 22

24

_

63

Uppsala

)1 ........

46

75

63

—

184

55 83

50

i

189

Södermanlands

71

129

102

5

307

42 51

42

—

135

Östergötlands

77

116

106

i

300

25 50

30

i

106

Jönköpings

» ........

73

114

53

2

242

18 52

25

—

95

Kronobergs

66

119

73

—

258

20 28

19

—

67

Kalmar

83

145

68

—

296

31 54

32

i

118

Gottlands

28

23

21

—

72

8 | 14

2

—

24

Blekinge

tf ........

32

105

42

—

179

39 82

46

—

167

| Kristianstads

110

169

68

—

347

16 23

12

—

51

1 Malmöhus

164

160

97

—

421

27 48

28

—

103

Hallands

56

117

64

—

237

30 71

35

i

137

Göteborgs och Bohus

132

157

134

2

425

25 33

31

—

89

i Älfsborgs

no

177

113

5

405

43 42

19

—

104

1 Skaraborgs

90

94

61

i

246

26 j 24

11

i

62

Värmlands

96

174

133

2

405

17 51

36

i

105

| Örebro

66

128

60

•_>

256

37 57

32

—

126

Västmanlands

104

120

109

1

334

50 59

52

-

161

Kopparbergs

H ........

183

251

206

10

650

15 23

25

—

63

Gäfleborgs

94

198

136

—

428

15 37

25

—

77

j Västernorrlands

161

127

126

1

415

34 49

46

—

129

i Jämtlands

)) ........

60

79

89

3

231

6 i 9

6

| —

21

Västerbottens

100

172

11

5

348

8 10

8

—

26

Norrbottens

n ........

115

125

144

7

391

19 20

36

—

75

Summa

2,352

3,264

2,303

47

7,966

623 992

672

6

| 2,293

C. Städer med mer än

30,000

invånare:

Stockholm .................

450

817

1,003

—

2,270

Norrköping................

25

90

69

—

184

Malmö........................

98

in

98

—

307

Hälsingborg .............

19

35

28

—

82

Göteborg .................

187

610

474

2

1,273

Galle .........................

34

54

75

—

163

Summa

813

1,717

1,747

2

4,279

D. Hela riket .........

3,788

5,1)73

4,722

55

14,538

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tab. V.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsotsfall,

fördelade efter förmögenhetsförhållanden.

0 in r å d e

A. L a

n ds t

y g <i:

B. Städer med mindre än

30,000 invånare:

Väl-

bärgade

Bärgade

Fattiga

Ej upp- gift-t

Summa

Väl-

bärgade

Bärgade

Eattiga

Ej upp- gifva

Summa

Stockholms

län ........

54

217

318

589

4

23

36

63

Uppsala

fl .......

10

82

92

—

184

17

69

103

_

189

Södermanlands

fl .......

15

130

162

—

307

12

47

76

_

135

Östergötlands

It .......

26

115

159

—

300

19

38

48

1

106

Jönköpings

tf .......

18

116

108

—

242

12

19

64

_

95

i Kronobergs

tf .......

16

137

101

4

258

5

20

12

_

67

Kalmar

tf .......

38

129

133

1

296

17

48

53

_

118

j Gottlands

tf .......

8

38

26

—

72

5

11

8

_

24

j Blekinge

fl .......

29

66

84

—

179

30

74

63

_

167

| Kristianstads

61

149

137

—

347

5

17

29

51

Malmöhus

ff .......

57

189

173

2

421

13

41

49

_

103

Hallands

rf .......

28

113

95

1

237

23

46

67

1

137

Göteborgs och Bohu

s „ .......

26

186

213

—

425

3

37

49

_

89

Älfsborgs

1) .......

30

194

179

2

405

12

30

62

_

104

Skaraborgs

„ .......

40

112

93

1

246

9

31

22

_

62

Värmlands

fl .......

43

192

169

1

405

8

45

52

_

105

Örebro

it .......

28

108

119

1

256

1 1

48

65

2

126

Västmanlands

rf .......

33

133

163

5

334

12

62

87

_

161

Kopparbergs

tf .......

53

260

337

—

650

1

31

31

_

63

Gäfleborgs

it .......

39

191

198

—

428

5

31

41

_

77

Västernorrlands

it .......

30

187

198

—.

415

9

46

74

_

129

Jämtlands

tf .......

22

101

108

—

231

3

7

11

—

21

Västerbottens

38

159

151

—

348

7

4

15

__

26

Norrbottens

it .......

28

157

202

4

391

9

19

47

—

75

Summa

765

3,461

3,718

22

7,966

251

844

1,194

4

2,293

C. Städer med mer ä

n 30,000

invånare:

Stockholm ................

105

454

1,711

_

2,270

Norrköping ............

10

43

131

—

184

Malmö ....................

10

142

154

1

307

Hälsingborg ............

4

32

46

—

82

Göteborg ................

51

314

908

—

1,273

Galle ........................

15

81

67

—

163

Summa

195

1,066

3,017

1

4,279

D. Hela riket ........

1,211

i I

7,92!)

27

14,rots

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsotsfall,

formen för

Vård

i hem

m e t

Väl-

bärgade

Bärgade

Fattiga

Ej

upp-

gifvet

Summa

62

201

187

450

42

135

75

252

14

57

30

—

101

19

69

25

—

113

SO

71

26

—

127

23

44

24

—

91

11

53

21

1

86

33

57

24

—

114

5

26

5

—

36

23

30

18

—

71

31

59

36

—

126

52

174

81

1

308

25

32

28

1

86

35

208

101

—

344

19

94

40

—

158

25

73

18

—

116

27

65

21

—

113

23

61

18

1

103

30

85

39

—

154

35

103

60

—

198

27

89

27

—

143

24

106

65

-

195

14

40

12

66

24

59

25

108

22

74

37

1

134

(175

2,005

1,04»

5

»,788

7

9

9

—

25

7

61

29

i

98

2

13

4

—

19

21

104

62

—

187

7

23

—

34

L ä n

Stockholms stad..........

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gottlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Älfsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gäfleborgs

V ästernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Norrköping ..

Malmö..........

Hälsingborg

Göteborg......

Gä de ..........

län

Hela riket

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Tab. VI.

fördelade dels efter förmögenhetsförhållanden dels efter den lämpligaste

deras vårdande.

Vård å

sanatorium

V å r d å

annan anstalt

Väl-

bärgade

Bärgade

Fattiga

Ej

upp-

gifvet

Summa

Väl-

bärgade

Bärgade

Fattiga

Ej

upp-

gifvet

Summa

40

198

579

_

817

3

55

945

_

1.003

12

Öl

139

—

212

4

44

140

—

188

10

02

80

—

158

3

32

78

—

113

6

07

107

—

180

2

38

104

—

144

18

90

147

i

250

7

34

104

205

6

00

94

—

100

i

24

53

78

8

08

69

2

147

2

30

53

92

10

94

94

1

199

7

26

07

100

7

13

17

—

37

i

10

12

23

38

82

72

—

187

3

28

57

_

88

32

85

75

—

192

3

22

55

—

80

27

107

100

—

354

5

03

181

2

251

24

88

70

—

188

2

39

57

1

99

40

239

521

—

800

5

90

544

—

639

18

88

112

1

219

5

42

85

-

132

19

52

47

—

118

4

18

49

1

72

17

119

89

—

225

7

52

109

1

169

14

71

99

1

185

2

24

65

1

92

13

72

89

5

179

2

38

121

—

101

It

104

159

274

0

79

140

—

231

24

125

140

289

8

89

139

—

236

11

82

83

170

4

45

123

—

172

10

30

42

—

88

1

30

04

—

95

20

77

85

_

182

1

20

52

—

79

8

05

71

i

145

7

37

134

2

180

438

2,271

3,252

12

5,K 7 3

tf 5

1,021

3,507

0

4,722

3

23

64

90

11

58

_

09

3

03

45

—

in

—

18

80

—

98

2

15

18

—

35

—

4

24

—

28

28

103

419

—

010

2

47

425

—

474

5

25

24

—

54

3

33

39

—

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

3°

T eib. FILA.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsots
fall,

fördelade efter ålder och civilstånd. Hela riket.

M a n k ö n

Kvinnkön

Summa

mankön

Summa

kvinn-

kön

Ålder

Ogift

Grift

Änkling

eller

frånskild

Okänd!

civil-

stånd

Ogift

Gift

Anka

eller

frånskild

Okändt

civil-

stånd

Okänd

14

19

11

18

20

3

5

44

46

0-4

87

_

—

—

91

—

—

—

87

91

5 — 9

191

—

—

_

241

—

—

—

191

241

10-14

226

_

—

—

416

—

—

—

226

416

15 — 10

747

4

—

—

840

8

—

i

751

849

20-24

1,144

64

—

5

990

195

—

3

1,213

1,188

25 — 29

632

306

—

24

665

452

10

6

962

1,133

30-34

321

399

8

13

344

552

14

5

741

915

35-39

151

438

4

9

232

508

19

3

602

762

40-44

in

419

7

7

136

464

29

—

544

629

45-49

73

349

4

5

97

331

23

—

431

451

50 — 54

63

288

2

10

67

241

25

2

363

335

55 — 59

45

189

7

2

49

192

16

i

243

258

00-64

25

145

4

5

'' 28

136

20

i

179

185

65-69

10

71

9

4

22

91

24

i

94

138

70-

14

65

2

3

37

77

31

i

84

146

3,854

2,756

47

98

4.273

3,267

214

29

6,755

7,783

Tab. [TI: B.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsots

fall, fördelade efter ålder och civilstånd. Rikets landsbygd.

Ålder

M a n k ö n

Kvinnkön

Summa

mankön

Summa

kvinn-

kön

Ogift

Gift

Änkling

eller

frånskild

Okändt

civil-

stånd

Ogift

Gift

A lika

eller

frånskild

Okändt

civil-

stånd

Okänd

5

12

i

6

12

1

18

19

0-4

47

—

—

—

52

—

—

—

47

52

5-9

88

—

—

_

132

_

—

—

88

132

10-14

127

_

_

_

243

—

_

—

127

243

15-19

429

4

—

—

455

7

—

i

433

463

20-24

679

42

—

2

510

no

—

3

723

623

25-29

333

171

_

6

302

241

5

4

510

552

30-34

166

220

7

5

173

347

10

3

398

533

35—39

73

248

2

6

96

323

8

1

329

428

40-44

46

240

4

—

60

281

11

—

290

352

45-49

21

194

3

2

46

203

14

—

220

263

50 — 54

19

172

—

4

33

161

13

2

195

209

55 — 59

18

114

1

—

15

129

8

1

133

153

60 - 64

11

97

3

5

12

82

8

—

116

102

65 — 69

2

33

4

i

5

50

13

—

40

68

70-

5

39

—

i

7

39

16

—

45

62

2.069

1,586

24

33

2,147

1,985

107

15

3,712

4,254

opaginerad Kontrollera mot PDF

3r

T eib. VII: C.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsots
fall,

fördelade efter ålder och civilstånd. Rikets städer.

M a n k ö n

Kvinnkön

Summa

Summa

Ålder

Änkling

Okändt

Änka

Okändt

Ogift

Gift

eller

civil-

Ogift

Grift

eller

civil-

mankön

kvinn-

frånskild

stånd

frånskild

stånd

kön

Okänd

7

7

10

12

8

2

5

24

27

0-4

40

—

—

—

39

—

—

_

40

39

5 — 9

103

—

—

—

109

—

_

_

103

109

10-14

101

—

—

—

173

_

_

_

101

173

15-1»

318

—

—

—

385

1

_

_

318

386

20-24

465

22

—

3

480

85

_

_

490

25 - 29

299

135

—

18

363

211

5

2

452

581

30-34

155

179

1

8

171

205

4

2

343

382

35-39

78

190

2

3

136

185

1 I

2

273

334

40-44

65

179

3

7

76

183

18

_

254

277

45-4»

52

155

1

3

51

128

9

_

211

188

50 — 54

44

116

2

6

34

80

12

168

126

55 — 59

27

75

6

2

34

63

8

_

no

105

60-64

14

48

1

—

16

54

12

i

63

83

65-6»

8

38

5

3

17

41

11

i

54

70

70-

9

26

2

2

30

38

15

i

39

84

1,785

1,170

23

65

2,126

1,282

107

14

3,043

3,529

Tab. VILD.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsotsfall,

fördelade efter ålder och civilstånd. Stockholms stad.

M a n k ö n

Kvinnkön

Summa

Summa

Al der

Änkling

Okändt

Änka

Okändt

Ogift

Gift

eller

civil-

Ogift

Gift

eller

civil-

mankön

kvinn-

frånskild

stånd

frånskild

stånd

kön

Okänd

3

2

2

3

2

7

0-4

9

—

—

_

8

_

_

_

9

8

5 — 9

37

—

—

—

35

__

_

_

37

35

10-14

85

—

—

—

43

_

_

_

35

43

15-19

105

—

—

—

98

—

_

_

105

98

20-24

160

•i

—

i

147

25

_

_

167

172

25-29

139

45

—

5

145

59

1

_

189

205

30-34

66

67

—

3

63

55

1

2

136

121

35-39

34

74

—

—

O O

46

3

i

108

105

40-44

32

69

2

3

37

59

4

_

106

100

45-49

28

63

—

1

20

33

5

_

92

58

50 — 54

31

46

1

1

11

30

2

_

79

43

55 — 59

13

31

4

—

12

12

i

_

48

25

60 — 64

6

19

1

—

1

14

5

_

26

20

65 — 69

5

12

3

1

9

10

3

_

21

22

70-

4

7

-

2

15

10

6

i

13

32

707

441

11

19

702

355

31

4

1,178

1,092

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

T eib. VII: E.

Af läkare iakttagna lungsotsfall °/00 af motsvarande ålders- och

civilstånds-grupper inom befolkningen.

Mankön

Kvinnkön

Åldersklass

Änkling

Änka

Man-

kön

Kvinn-

kön

Ogift

Gift 1

eller

Ogift

Gift ''

eller

frånskild

frånskild

0-4 ...............

0.2

_

0.2

0.2

0.2

5-9 ..............

0.4

_

—

0.6

—

—

0.4

0.6

bl

10-14.............

0.6

—

—

l.l

—

—

0.6

1.1

15-19...............

2.2

! 3-s

—

2.6

3.2

—

2.2

2.5

20-24 .............

4.6

—

4.3

3.5

—

4.5

4.1

C/)

25-29 .............

4.2

3.3

—

4;9

3.6

5.2

3.9

4.3

30-34 ..............

4.5

3.1

1

4.9

4.5

l 3 1

3.7

4.7

tf

35-39 ...............

3.0

2.9

/

3.5

3.6

1

2.9

3.5

—

40-44 ...............

2.7

2.8

1

1.0

2.7

3.2

! u

2.7

3.1

45-49 ..............

1.8

2.6

1

2.7

2.7

2.3

2.6

+■»

50-54 ...........

2.0

2.4

l

0.S

2.3

2.4

j 0.7

2.3

2.2

CD

55 — 59 ..............

2.3

1.7

1

1.2

2.1

1.6

1.7

60-64..............

1.8

1.8

1

0.3

1.1

1.7

l 0 K

1.7

1.3

65 69 ...............

0.4

0.7

|

0.6

1.3

I U*

0.2

0.6

0.9

70- ...............

0.7

0.7

—

0.6

1.0

0.4

0.5

1.65

2.33

0.2 8

1.80

1.91

0.6 4

1.84

2.07

0-4 ..............

0.6

0.6

_

_

0.6

0.6

5-9 ..............

1.8

—

—

2.0

—

—

1.8

2.0

•

10-14............

1.8

—

—

3.2

—

—

] .8

3.2

15-19...............

5.7

_

—

6.5

1.9

—

5.7

6.4

■0

20- 24...............

8.3

4.6

—

8.5

8.2

—

8.0

8.5

sos

25—29 ...

9.5

7.3

—

10.4

9.6

9.6

9.0

10.0

•4J

30-34 ...............

9.8

7.3

1

7.6

8.0

j 4.2

8.4

7.8

35-39 ..............

7.0

''6.8

1

7.5

6.6

7.0

6.9

40-44 ...............

9.5

7.0

1

1.0

5.5

7.0

[ 3.3

7.6

6.4

45-49 ..............

11.5

7.0

/

5.1

6.2

7.5

0.3

50-54 ...........

55 — 59 ..............

13.1

10.6

6.4

5.1

1

1

2.4

4.0

4.5

4.8

4.8

1 Le

7.3

5.8

4.1

3.8

c*

60-64 ...............

7.0

4.3

1

1.4

2.6

5.7

! u

4.2

8.6

5.1

4.8

|

3.3

6.5

4.6

3.7

70—................

5.3

3.5

0.4

3.9

6.9

0.9

2.8

2.9

4.8 7

6.41

1.37

5.06

7.93

1.91

5.38

5.3 4

0-4 ..............

0.7

0.6

_

_

0.7

0.6

5-9 ..............

3.0

—

—

2.8

—

—

3.0

2.8

-d

10-14...............

3.0

—

—

3.6

—

3.0

3.6

eö

15-19.............

7.5

—

—

6.6

—

7.5

6.5

V)

20-24 ..............

8.7

5.7

—

8.8

10.7

—

8.6

9.0

25-29 ..............

12.8

10.1

—

12.3

11.0

5.6

12.3

11.8

C/J

30-34 .............

12.2

10.6

—

8.0

8.0

} 3.2

11.4

8.0

E

35-39 ...............

9.6

9.7

—

8.6

5.9

9.4

7.0

40—44 .............

13.4

9.9

1

2.7

7.6

8.3

13-4

10.9

7.6

45-49 ...............

16.5

11.2

1

6.0

6.2

11.8

5.7

50-54 .............

26.3

11.2

1

4.1

7.8

J 0.8

13.8

5.1 |

O

55 — 59 ..............

15.4

9.7

1

4.9

4.1

10.6

3.4

O

60-64 ...............

9.1

8.2

1

4.0

0.5

7.0

) 1J

7.4

3.2

+■>

65-69 .............

10.7

7.9

f

5.6

8.2

8.5

4.4

70- ..................

10.7

5.7

-

6.4

11.3

1.6

5.5

4.5

7.2

9.9

2.8

6.1

7.7

1.9

| 8.0 .

6.2

Anm. Folkmängden den 81/i« 05, fördelad efter kön, ålder och civilstånd i samma förhållande

som ar 1900.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Tab. VULA.

Under månaderna februari—april 1906 af läkare iakttagna lungsotsfall,

fördelade efter yrke. Absoluta tal.

Yrke

Yrkesutöfvare

Hustrur

utan

yrke

Barn under

15 år

man-

kön

kvinn-

kön

man-

kön

kvinn- kön j

i. Godsägare, inspektörer och landtbrukselever............

8

2

9

2

14

2. Hemmansägare, arrendatorer, landtbrukare ............

544

7

631

106

201

3. Deras barn (öfver 15 år) och mågar ........................

218

372

_

2

2

4. Jordtorpare, nybyggare, öfriga jordbruksarbetare

(drängar och pigor å landet), trädgårdsarbetare,

backstugusittare, jämte barn (öfver 15 år) och

mågar samt ladugårdselever ....................................

488

458

233

43

102

5. Stattorpare jämte barn (öfver 15 år) och mågar ....

50

2

48

10

14

6. Fiskare jämte barn (öfver 15 år) och mågar............

82

9

43

_

9

7. Rättare, trädgårdsmästare och elever, mejerister, ägare

af hönsgård....................................................................

37

6

21

8

8

8. Lappar jämte barn (öfver 15 år) och mågar...........

1

1

2

—

—

1,376

857

987

171

350

9. Sågverksägare, jägmästare, graf- och bruksägare,

fabrikörer, ingenjörer, byggmästare, kontorsperso-

nal, faktor.................................................................

91

3

58

10

26

10. Sågverksarbetare, brädgårds-, skogs-, flottningsarbe-

tare, kolare, skogvaktare, kronojägare...................

138

—

74

15

34

11. Graf- och bruksarbetare (verkmästare, gruffogdar)....

145

—

97

12

44

12. Stenarbetare (stenbrotts-, cement-, grundläggare) ...

135

—

48

n

13

| 13. Järn- och metallarbetare ...........................................

486

6

136

27

48

14. Snickare jämte deras arbetare samt timmermän........

254

1

98

24

39

J 15. Målare jämte deras arbetare........................................

100

—

34

9

12

16. Murare jämte deras arbetare........................................

64

2

23

4

7

17. Öfriga inom byggnadsindustrien ................................

131

8

46

12

18

18. Mjölnare jämte deras arbetare ....................................

33

—

15

3

4

19. Bagare, sockerbagare jämte deras arbetare ............

41

26

12

2

6

1 20. Bryggare jämte deras arbetare....................................

20

10

u

1

6

21. Slaktare jämte deras arbetare ....................................

29

_

12

3

6

22. Tobaksarbetare ............................................................

19

27

4

_

1

23. Öfriga till närings- och njutningsmedelsindustrien....

5

—

5

_

2

24. Skräddare jämte deras arbetare ................................

109

342

43

15

27

25. Skomakare d:o ............................................................

168

14

51

18

39

26. Öfriga till beklädnadsindustrien ................................

61

138

13

8

14

2,029

577 |

780

174 j

346

* 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Yrke

Yrkesutöfvare

Hustrur

utan

yrke

•

Barn under

15 år

man- 1

kön. ''

kvinn-

kön

man- 1

kön

kvinn- i

kön

2,029

577

780

174

346

13

—

7

4

—

13

5

1

2

—

19

6

10

2

3

14

8

6

1

5

82

7

14

1

3

36

15

2

—

2

13

—

1

1

2

10

7

1

22

—

3

1

1

160

222

72

23

28 ;

2,411

ce

-1

897

209

390

402

238

159

38

81

42

34

23

4

14

41

3

19

3

3

97

2

71

11

31

22

—

24

6

10

165

—

35

r*

(

13

98

39

11

17

71

4

24

4

14

10

18

8

3

7

30

24

1

1

—

978

323

403

88

190

30

4

37

7

23

38

2

28

5

10

32

119

17

2

12

15

—

21

5

6

121

—

35

6

14

76

91

32

6

13

312

216

170

31

78

i 50

354

10

3

2

.1 695

no

492

126

231

■ 1 251

602

177

51 a]

97

996

1,066

679

| 183

330

27.

28.

29- 3°-

31-

32-

33-

34-

35-

36-

37-

38-

39-

40.

41-

I 42.

43-

44-

45- +6.

47-

48.

49.

50-

51- 52.

53-

54-

55-

Transport

Glasfabriksarbetare.................................................

Porslinsarbetare .....................................................

Pappersfabriksarbetare .........................................

Öfriga inom kemisk-tekniska industrien .............

Typografer, boktryckeriarbetare, stilgjutare, stentryckare

.............................................................

Bokbindare jämte deras arbetare.........................

Urmakare med arbetare.........................................

Fotografer med biträden .....................................

Öfriga till industrien för litteratur och konst.....

Fabriksarbetare och verkmästare (ej specificerade)

Gross-, minut-,

banktjänstemän.

samt bankbetjäning............................

Järnvägsbetjäning ................................

Sjökaptener och styrmän ....................

Sjömän jämte eldare och maskinister

Åkare, hyrkuskar med drängar, kuska!

spårvägspersonal ................................

Stadsbud, hamnarbetare, portvakter ...

Värdshusidkare ....................................

Deras biträden ....................................

Präster, statens och kommuners tjänstemän ....

Betjäning ................................................................

Folk- och småskollärare........................................

Officerare................................................................

Underofficerare och manskap ............................

Öfriga till “Allmän tjänst jämte litterära och konstnärliga

yrken" ................................................

Tjänstehjon, vaktmästare, drängar och pigor i

Arbetare af obestämdt slag (järnvägsarbetare)

Öfriga i gr. “Utan uppgifvet yrke"...................

a) Öfverförda

delning efter kön.

ind. från kvinnkön till mankön och tillagda 3 gossar för att stämma med ålderslistans för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tab. VIII: B.

Äf läkare iakttagna lungsotsfall pr 1,000 individer inom olika yrkesgrupper

af rikets befolkning.

Yrke

i

Yrkesutöfvare

Hustrur

utan

yrke

Barn

L5

under

år

man-

kön

kvinn-

kön

man-

kön

kvinn-

kön

i. Godsägare, inspektörer (landtbruks-) samt landtbruks-

elever (2 st.) ............................................................

1.84

—

1.03

1.05

7.4

2. Hemmansägare, arrendatorer, landtbrukare................

2.07

0.28

2.8 8

0.5 0

0.9

3. Deras barn (öfver 15 år) samt mågar........................

1.37

2.7 0

—

_.

_

4. Jordtorpare, nybyggare, trädgårdsarbetare, backstuga-

sutare, öfriga jordbruksarbetare (drängar och pigor

på landet), jämte deras barn (öfver 15 år) och

mågar, samt ladugårdselever....................................

1.70

2.4 2

1.8 5

0.36

0.8 7

5. Stattorpare (statdrängar) jämte barn (öfver 15 år)

och mågar....................................................................

1.31

—

1.57

0.2 8

0.4 0

6. Fiskare jämte barn (öfver 15 år) och mågar............

2.91

3.6 4

6.6 6

—

1.44

7. Rättare, trädgårdsmästare och -elever, mejerister,

ägare af hönsgård ....................................................

2.69

1.96

1.91

0.6 5

0.65

8. Lappar jämte barn (öfver 15 år) och mågar............

0.7 3

1.6 7

3.0 7

—

—

1.77

2.3 5

2.44

0.42

0.8 9

9. Sågsverksägare, jägmästare, gruf- och bruksägare,

fabrikörer, ingenjörer, kontorspersonal (skogsfaktor)

och byggmästare ........................................................

6.64

—

5.81

1.52

1.13

10. Sågverksarbetare, brädgårdsarbetare, skogsarbetare,

flottningsarbetare, kolare, skogvaktare, kronojägare

3.37

—

2.92

0.5 0

1.20

11. Gruf- och bruksarbetare (verkmästare och gruffogdar)

5.28

—

5.15

0.59

2.10

12. Stenarbetare (stenbrotts-, cement-, grundläggare) ....

8.69

—

1.63

0.91

I.12

13. Järn- och metallarbetare ............................................

9.04

11.93

1.62

0.89

1.6 4

14. Snickare jämte deras arbetare samt timmermän ....

6.38

—

1.02

1.04

1.73

15. Målare jämte deras arbetare........................................

8.95

—

5.63

1.41

1.9 7

16. Murare „ „ ,, ........................................

6.76

—

3.89

0.6 7

1.21

17. Öfriga till byggnadsindustrin hörande arbetare........

6.91

—

5.24

1.18

1.80

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Yrke

Yrkesutöfvare

Hustrur

Barn under

15 år

man-

kön

kvinn-

kön

utan

yrke

man-

kön

kvinn-

kön

4.11

3.4 6

0.61

0.82

6. .ii

9.94

4.18

0.6 5

1.95

0.1 2

24.10

4.20

—

—

5.7 3

—

4.28

—

—

17.0 2

35.6 2

7.23

—

—

2.1 9

—

2.97

—

—

4.99

14.79

3.5 3

1.21

2.2 2

5.0 7

22.30

2.7 9

0.96

2.15

5.76

10.49

2.0 7

—

—

5.0 3

—

4.8 7

—

—

1(1.82

15.24

2.00

—

—

3.46

24.49

2.5 7

—

—

2.9 3

50.13

1.97

—

—

21.77

19.12

8.4 6

—

— j

! 24.24

33.4 8

2.98

—

—

5.9 2

—

0.98

—

—

1(1.0 8

13.92

3.7 2

—

—

12.7 9

—

3.9 3

—

—

20.01

43.60

13.93

3.81

4.8 2

6.8 0

16.6 2

4.2 6

0.94

1.81

8.49

16.81

6.7 0

1.76

3.8 0

9.04

21.12

9.4 2

—

—

9.0 3

_

7.3 5

—

—

5.6 9

—

5.9 2

0.82

2.42

5.84

—

9.37

2.80

4.6 7

5.3 3

—

2.7 7

—

—

8.15

—

4.81

1.3 8

2.1 6

7.76

9.11

3.9 7

—

—

7.9 5

10.42

8.02

—

—

17.11

4.78

—

—

—

7.38

1 13.86

5.6 2

1.27

2.7 9

3.4 0

13.61

7.05

1.67

5.56

18.

i9-

20.

21.

22.

23-

24.

25-

26.

27.

28.

29.

SCSI
32.

33-

34-

35-

36-

37-

38.

39-

40.

4r
42.

43-

44.

45-

46.

47-

Mjölnare jämte deras arbetare .............................

Bagare, sockerbagare jämte deras arbetare .....

Bryggare jämte deras arbetare.............................

Slaktare „ „ „ .............................

Tobaksarbetare .....................................................

Öfriga till njutnings- och näringsmedelstillverkning

Skräddare jämte deras arbetare .........................

Skomakare „ „ „ .........................

Öfriga till beklädnadsindustrien .........................

Glasfabriksarbetare.................................................

Porslinsarbetare .....................................................

Pappersfabriksarbetare .........................................

Öfriga till kemisk-tekniska industrien .................

Typografer, boktryckeriarbetare, stilgjutare och stentryckare

.................................................................

Bokbindare jämte deras arbetare.........................

Urmakare „ „ „ .........................

Fotografer jämte biträden.....................................

Öfriga till industrien för litteratur och konst

Fabriksarbetare och verkmästare (ej specificerade)

U1US5- nnnuuuuiuiu! -----------------

bokhållare, agenter, banktjänstemän.................

Post-, telegraf-, telefon-, järnvägs- samt lotstjänstemän

Betjänte vid post-, telegraf-, telefon- och lotsst*1"

samt bankbetjäning .............................................

Järnvägsbetjänte (inräkn. lokomotivförare och -ek

Sjökaptener och styrmän .....................................

Sjömän (inräkn. eldare och maskinister).............

Åkare, hyrkuskar jämte deras drängar, kuskar

enskilda, samt spårvägsbetjäning .....................

Stadsbud, bärare, hamnarbetare, gårdskarlar

portvakter.............................................................

Värdshusidkare .....................................................

Uppassare .........................................................._

Präster, statens (civila) ord. och e. o. ämbetstjänstemän

samt kommuners tjänstemän ........

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Yrke

Yrkesutöfvare

Hustrur

utan

yrke

Barn under

15 år

man-

kön

kvinn-

kön

man-

kön

kvinn-

kön

48. Civil- och kommunalbetjänte samt kyrkobetjaning....

3.54

3.73

49. Folk- och småskollärare................................................

5.88

11.78

4.5 7

—

—

50. Officerare........................................................................

5.06

—

14.02

—

—

51. Underofficerare och manskap ....................................

3.37

—

2.06

—

—

52. Öfriga inom gruppen “Allmän tjänst jämte litterära

—

och konstnärliga yrken"............................................

6.72

8.82

5.51

—

—

4.1 7

10.32

4.16

0.71

1.81

53. Tjänstehjon (inräkn. vaktmästare) utan uppgifven

anställning, drängar och pigor i stad ....................

8.71

4.92

7.51

—

—

54. Arbetare af obestämdt slag (inräkn. järnvägsarbetare)

8.89

10.8 9

11.11

—

—

55. Öfriga inom gruppen “Utan uppgifvet yrke eller

bestämd anställning" ................................................

2.2 2

2.96

3.19

—

—

5.06

3.74

6.6 5

—

-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjukhusvistelsens

längd och

dödsprocenten

för lungsotspatienter

vårdade å

olika anstalter

år 1905.

III. Sammanställning af uppgifter angående tuberkulosvården å olika anstalter.

Af uppgifter, som erhållits dels ur Medicinalstyrélsens berättelse för år 1905

dels genom direkta förfrågningar hos sjukhusläkarna, hafva följande beräkningar utförts

angående medeltalet lungsotspatienter vårdade pr dag ä olika anstalter, medellängden

af sjukhusvistelsen samt dödsprocenten.

Medellängd af Dödsprocent

Lasarett ’)........................................

Sjukstugor .....................................

Medeltal pr

dag vårdade

j 186

sjukhus-

vistelsen

dagar

42,s

39,4

pr år i förh.

till antalet

intagna

111,6

pr dag i förh.

till medeltalet

vårdade

0,27

Enskilda sjukhus och barnsjukhus .

16

5 U2

19,6

0,32

Sjukhus vid försörjningsinrättn......

-18

8 3,3

4 1 j3

0,43

Afdeln. för bröstsjuka, Uppsala....,

40

93

24;5

0,26

Lungsotsafd. vid Sabbatsberg ........

30

96>7

20,8

0,28

Tub.-afd. vid S:t Göran ..............

106

173

5 3)1

0,31

Göteborg-s tuberkuloshem .............

70

273

5 r)4

0,''9

Lungsotssanatorier ........................

340

133

0,64

0,0048

Anstalterna äro ordnade efter stigande längd af vårdtiden, undantagandes lungsotssanatorierna,

som utgöra en från de öfriga skild typ åt vårdanstalter. Dödsprocenten

är beräknad dels i förhållande till antalet intagna pr år, dels i förhållande

till medeltalet vårdade pr dag. Med detta senare beräkningssätt erhåller man det

bästa uttrycket för det mer eller mindre framskridna stadium, i hvilket patienterna å

anstalten i genomsnitt befinna sig. Om å en anstalt skulle vårdas likformigt patienter

i alla stadier åt sjukdomen, så skulle dödsprocenten uppgå till 0,09 pr dag i förhållande

till medeltalet vårdade under den förutsättning att sjukdomen har en utdräkt

af 3 år i genomsnitt.

Den anstalt, hvars dödsprocent kommer närmast detta tal, är Göteborgs

tuberkuloshem. Lungsotssanatorierna vårda tydligen endast patienter i ett mycket

tidigt skede af sjukdomen. A lasarett och sjukstugor samt å de särskilda lungsotsafdelningarna

vid Sabbatsberg och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppgår den på

ifrågavarande sätt beräknade dödsprocenten till ungefär det 3-dubbla genomsnittsvärdet

för dödsprocenten bland lungsiktiga i alla stadier. Därefter komma tuberkulosafdelningen

vid S:t Göran samt barnsjukhusen. Högsta dödsprocenten förete sjukhusen

vid försörjningsinrättningarna, hvilka synas få mottaga hufvudsakligen patienter,

för hvilka endast några få månader återstå.

■*) Lungsotsafdelningarna vid S:t Göran, Sabbatsberg och Uppsala stads sjukhus äro ej medräknade.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Lasaretten och sjukstugorna, lungsotsafdelningarna vid Sabbatsberg och i

Uppsala samt tuberkulosafdelningen vid Sfi Göran kunna betraktas som representanter

för 3 typer af vårdanstalter för lungsiktiga. De hafva det gemensamt att

dödligheten bland de vårdade är ungefär densamma, d. v. s. patienterna befinna sig

i genomsnitt på samma stadium af sjukdomen, men vårdtidens längd är betydligt

olika. Den förhåller sig ungefär som talen 1:2:4. Betydelsen af en anstalt

såsom medel i kampen mot tuberkulosens spridning inom hemmen beror naturligtvis

i främsta rummet af vårdtidens längd å anstalten. Erfarenheten har gifvit vid

handen, att i många fall en lungsotspatient, som intages å en vårdanstalt, att börja

med förbättras. Han tilltager i vikt och en del komplikationer gå tillbaka. Men

därmed är ej sjukdomen häfd, och om patienten återvänder till ett fattigt och trångbodt

hem, återinträder snart nog smittofaran för omgifningen. Stannar patienten

däremot en längre tid å anstalten, så är först och främst hemmet under denna tid

befriadt från smittofaran och därtill kommer att ifall utsikter finnas till en något

så när varaktig förbättring, dessa utsikter i de flesta fall bättre tillgodogöras å

anstalten än i patientens torftiga hem. Ur dessa synpunkter måste man tillmäta

anstalter af den typ, lungsotsafdelningen vid Sfi Göran representerar, större betydelse

än de öfriga anstalterna, som att döma af dödlighetssiffran mottaga patienter i

samma genomsnittsstadium af sjukdomen.

Samtliga fall af tuberkulos å civila sjukvårdsinrättningar under åren 1901— Tuberkulos
.

.. vården å

1905 utgöra: civila

Intagna. Döda. Dödsprocent. sjukvårds
-

Män.

3 *■*

Kvinnor.

Män.

Kvinnor.

Män.

Kvinnor.

inrättningar

Å lasarett ’), sjukstugor och

epidemisjukhus.....

16,870

14,944

CO

CO

>—1

1,400

11.0

9.4

1901 - 1905-

Å enskilda sjukhus och

barnsjukhus......

1,011

932

202

165

20.0

17-7

Å sjukhem och sjukhus vid

försörjningsinrättningar .

i,9 77

1,074

886

557

44.8

51-9

En sammanställning af uppgifterna om sjukdomens lokalisation i de anförda

fallen har gifvit följande resultat, hvarvid må ihågkommas, att i en del fall sjukdomen

varit lokaliserad samtidigt i flera organ:

*) Lungsotsafdelningarna vid S:t Göran, Sabbatsbergs och Uppsala akad. sjukhus äro medräknade.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Intagna

Intagna

Intagna

å lasarett,

å ensk. sjuk-

å sjukhem 0.

sjukstugor 0.

hus 0. barn

sjukhus vid

epid.-sjukhus.

sjukhus.

försör

n.-inr.

Män. Kvinnor.

Män. Kvinnor.

Män.

Kvinnor.

Tuberkulo- Tub.

pulm........

32.0 % 29.8 %

I 6.5 % 21.7 % 94.2 %

91-5 %

sens lokalisa- tion i olika ”

laryng.......

2.1 „ 1.5 „

0.3 ,, 0.1 „

2.4 „

3-1 j>

organ. „

intestin.......

2.0 ,, 2.2 ,,

1.6 „ 1.8 „

1 *° „

I -9 >>

J J

periton.......

2.7 „ 6.0 ,,

5-5 h.5 ,,

0.6 „

0.8 „

)5

cerebr. et mening.

^ *8 jj I -5 5?

8.0 ,, 7.3 „

0.4 ,,

O.7 ,,

mil. ac. et univers.

1.2 „ 0.9 ,,

5.2 ,, 4.2 „

0.3 ,,

O.4 yy

cutis. Lupus vulg.

2-7 >> 3-4 >;

5.0 ,, 4.1 ,,

0.2 ,,

0.6 „

oss. et artic. . . .

30.0 ,, 26.0 ,,

37-1 „ 29.0 „

2.0 „

I.7 „

gland. lymph. . . .

20.6 „ 28.8 „

22.9 „ 24.2 „

O.o ,,

0*4 ??

5?

apparat, urogen. . .

8.8 „ 3.3 „

4-3 „ 4-2 »

O.9 ,,

O.4 55

Af de å lasaretten

och sjukstugorna äfvensom å enskilda

och bai

nsjukhus

behandlade fallen har största delen varit s. k. kirurgisk tuberkulos, d. v. s.

tuberkulos i ben, ledgångar och lymfkörtlar. Lungsotsfallen utgöra knappt

en tredjedel af samtliga tuberkulosfall.

Förekomsten af fall då struphufvud, tarm eller bukhinna varit angripna

uppgår till 1U å V5 af lungsotsfallen å lasaretten och sjukstugorna men däremot

endast till 4 % å 7 % af lungsotsfallen å försörjningsinrättningarnas sjukhus.

En beräkning af lungsotens betydelse som orsak till patienternas intagning

och som bidragande till dödligheten å sjukvårdsanstalterna under åren 1901 —1905

utvisar:

Lungsotspatienter i

°/o af samtliga

intagna döda

å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus..... 2.5 % 8.2 %

„ enskilda sjukhus och barnsjukhus ‘)...... 2.1 „ 6.5 „

„ sjukhem och sjukhus vid försörjningsinrättningar'') 19.2 „ 33.5 „

Verksamheten å landstingens och kommunernas sjukhus afser endast i mycket

ringa mån behandling af lungsot. Äfven om man medräknar lungsotsafdelningarna

vid S:t Göran, Sabbatsberg och Akad. sjukhuset i Uppsala, uppgår lungsotspatienterna

endast till 2.5 % af samtliga intagna.

Å sjukhusen vid försöjningsinrättningarna intager lungsoten en helt annan

ställning. Omkring 1 B af samtliga intagna utgöras af lungsiktiga och V3 af dödsfallen

å dessa sjukhus äro att tillskrifva lungsoten.

*) Aren 1903—05.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4i

IV. Dagskostnaderna vid lasarett och sjukstugor

De af landstingen underhållna sjukvårdsanstalterna utgöras af lasarett och

sjukstugor. Under den senaste femårsperioden hafva en del landsting, Västmanlands,

Södermanlands och Blekinge, älven ölvertagit epidemisjukhusen inom sina resp. län. *)

Sjukstugorna äro smärre anstalter med i regel mindre dyrbar utrustning och

vanligen förlagda å ort där provinsialläkare är stationerad. Å lasaretten får enligt

gällande stadga sängantalet ej understiga 25. De hafva egen läkare och hafva

under de senaste årtiondena fått en mycket fullständig utrustning för kirurgisk

verksamhet. De större lasaretten i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Falun

och Malmö hafva skilda kirurgiska och medicinska afdelningar med särskilda öfverläkare.

Särskilda afdelningar lör veneriskt sjuka och för sinnessjuka finnas vid åtminstone

ett lasarett inom hvarje län.

I det följande meddelas en öfversikt öfver dagskostnaderna vid lasaretten och

sjukstugorna. Som den kirurgiska verksamheten i viss mån medför särskilda kostnader,

lämnas här först en öfversikt öfver omfattningen af denna verksamhet å de

båda slagen af anstalter under år 1905

Antal intagna ä) .

„ operationer

å lasarett å sjukstugor

69,952 9,602

23,350 1,685

Å lasaretten här ungefär hvar 3 :dje, å sjukstugorna endast hvar 6:te patient

blitvit opererad. Härtill kommer att rapporterna från sjukstugorna upptaga ett

jämförelsevis stort antal smärre operationer.

Vid beräkningen af de i följande tablå anförda totalkostnaderna pr underhållsdag

hafva kostnaderna lör utvidgningar och större reparationer fråndragits. Utspisningskostnaderna

afse endast mathållningen åt patienterna. I tabellen anföres tillika

medelbeläggningen pr dag i procent af antalet platser. Uppgifterna, som ligga till

grund lör beräkningen, äro hämtade ur Medicinalstyrelsens berättelser.

ö Att döma af antalet platser å epidemisjukhus i förhållande till länens invånarantal är epidemisjukvården

bäst ordnad just inom dessa län.

2) Afdelningar för sinnessjuka och veneriskt sjuka ej medräknade.

* 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Öfversikt öfver utspisnings-J) och totalkostnaderna 2) för underhållsdag vid lasaretten

och sjukstugorna i de olika länen. Medeltal för åren 1901—1905.

1

2

3

4

5

6

7

*) Utspisnings-

2) Totalkostnad

Medelbeläggning''

pr dag i % af

platsantalet

Län (sta (1)

kostnad

pr dag

pr

dag

vid låsa-

vid sjuk-

vid låsa-

vid sjuk-

vid låsa-1 vid sjuk-

retten

stugorna

retten

stugorna

retten

stugorna

Öre

Öre

Kr.

Kr.

Stockholms stad....................................

52*7

—

2*3 7

—

79''9

—

Stockholms län.................................

57-o

65''2

1''96

2*6 8

80''8

46-7

Uppsala »> .................................

58''0

68.1

2''03

1*0 5

81-o

97-2

Södermanlands » ................................

43-o

50-8

1-70

1''86

77m

65''7

Östergötlands » (utom Norrköping) .........

47*9

SO-8

1*78

2'' 6 3

73-c

64-9

Norrköpings stad ...............................

öl-c

—

2''5 3

—

57*9

73-s

Jönköpings län.................................

57*7

58''«

2''48

1*84

67''4

80-c

Kronobergs » ........ ........................

46’ 0

45-8

1''89

1*5 0

71''8

87-8

Kalmar > ...............................

52-2

10)

J 164-2

1*6 9

nr, U-9«

'' (1''83

87''0

57''C

Gottlands » ..............................

50-2

—

2''08

—

78''2

—

Blekinge » .....''■.........................

3)51-u

—

2''U

—

87-3

—

Kristianstads » ...............................

56''5

—

2''21

—

74*i

—

Malmöhus » (utom Malmö) ..............

58'' 9

—

2''öc

—

80-5

—

Malmö stad........................................

58''7

—

2''47

—

97-0

—

Hallands län ................................

56-3

60*5

2''S Er

2''00

66-o

54-9

Göteborgs och Bohus län (utom Göteborg)

60-0

50-n

2''oc

2''03

67m

100

Göteborgs stad .................................

42-2

“1 41-5

2*3 3

1*64

75''2

80-8

j Älfsborgs län ............................

o7*2

62-3

2''1!)

2M 4

79''3

55*5

Skaraborgs » .........,......................

50''0

—

2''0 3

—

75-8

Värmlands » ...............................

4)47‘2

57''3

2-08

1*9 5

73-2

62-4

6)51*o

43*8

56-3

2''1 2

1*8 9

73m

Västmanlands » ...............................

1 ’ 8 7

86-7

Kopparbergs » .................................

44-1

56''t

1*9 3

1*8 7

83-3

70-8

Gäfleborgs » ...............................

65.o

—

2*3 8

—

66-2

—

'')f)Ö“2

_

2''2 0

_

78''4

_

jämtlands » ..............................

8) 56’S

69''4

2''3 3

2''46

72-0

57*0

51-8

1*84

2m 7

64-3

Norrbottens » ...............................

9)56m

67-1

2''4C

2*4 3

60m

51.8

Hela riket

5*2-8

59'' 1

2-20

1''98

| 70''o

68-o

*) Omfattar endast uppgifter om patienternas utspisning.

2) Kostnader för nybyggnader och större reparationer ej inräknade.

8) Omfattar ej uppgifter från Karlskrona.

4) Uppgifter från Karlstad ingå ej häri för de sista 3 åren.

6) Endast för åren 1901 och 1902.

6) Omfattar ej uppgifter från Gäfle och Hudiksvall.

7) Omfattar ej uppgifter från Sundsvall och Sollefteå.

8) Endast för år 1902.

9) Omfattar ej uppgifter från Haparanda.

10) Kalmar läns norra resp. södra landstingsområde.

n) År 1905.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Följande tablå lämnar en öfversikt öfver dagskostnaderna under hvart och

ett af de senaste fem åren. Äfven epidemisjukhusen äro upptagna.

Öfversikt öfver '') utspisnings- och 2) totalkostnaderna för underhållsdag vid lasaretten,

sjukstugorna och epidemisjukhusen. Medeltal för år.

1

2

3

4

5

6

7

Utspisnings- | vi^ lasaretten..................

kostnad 1

pr dag 1 vid sjukstugorna ............

\ vid lasaretten..................

Totalkostnad . , . , ,

, - ; vid sjukstugorna ............

pr dag

J vid epidemisjukhusen ......

Medelbelägg- ] vid lasaretten..................

in%gafrpldaatf. 1 vid siukstug°rna..............

antalet ) vid epidemisjukhusen 8)......

1901

1902

1903

1904

1905

Medeltal

1901—05

50’c öre

66'' i »

2-16 kr.

1- 93 »

2- 49

73-9 %

64*0 »

27*3 »

52*8 öre

59*2 »

2*21 kr.

1*91 »

2*8 2 »

73*9 %

65*2 »

19*5 »

52*3 öre

59* G »

2*19 kr.

1*97 »

2*84 »

75*4 o/o

66*7 ,,

18* o »

52*7 öre 55*0 öre

59*0 » 57*7 »

2*21 kr. 2*24 kr.

1*9 5 > ! 2*0 0 »

2*61 » 2*25 »

79*2 % 79*8 o/o

72*3 » 70*7 »

22*4 » 30*2 »

52*8 öre

59* l »

2*2 0 kr.

1*98 »

2*5 2 »

76*c o/o

38* o »

23*1 »

Den jämförelsevis låga beläggningssiffran å epidemisjukhusen har tydligen

medfört en höjning af dagskostnaden.

Beläggningens inverkan på dagskostnaden framgår af följande tablå.

Totalkostnaden per underhållsdag vid lasarett och sjukstugor, sammanställd med

medelbeläggningen i % af platsantalet. Medeltal för åren 1901—kjoj.

1

2

3

4

5

6

7

Medeltal

pr dag belagda platser i % hela platsantalet.

ce

CD

|

O

O

- o

Q''

1

1

i

1

O

-71

ce

CD

1

O

O

o

O

SR

SR

SR

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Totalkostnad ] vid lasarettet ...............

pr underhålls- ; . , . , ,

dag. 1 Vld sJukstlIg°r ...............

2*70

2*41

2*25

2*23

2*11

2*13

2*3 7

2*10

1*94

1*82

1*85

1*79

J) Uppgifterna omfatta endast patienternas utspisning.

2) Kostnaderna för nybyggnader och större reparationer äro ej inräknade.

8) Endast de under året belagda anstalterna.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

En jämförelse af dagskostnaderna vid olika stora anstalter innehålles i

följande tablå.

Öfversikt öfver utspisnings- och totalkostnader per underhållsdag vid lasarett och

sjukstugor med olika antal platser. Medeltal för åren 1901—190J. * i

Utspisnings- / vid lasarett ....

kostnad pr dag \ vid sjukstugor .

Totalkostnad / lasarett ....

pr dag ( vid sjukstugor .

Medelbeläggningen

per

dag i % af

platsantalet

vid lasarett —

vid sjukstugor.

Antal sjukplatser

t. 0. m. 10

T

to

21—50

51—100

101—200

Öfver 200

—

—

52*6 öre

53''8 öre

50''4 öre

54*2 öre

60'' 0 öre

59''3 öre

57-3 öre

—

—

—

-

—

2-15 kr.

2-19 kr.

2-0 8 kr.

2''36 kr.

2* * 5 kr.

1-8 9 kr.

1-92 kr.

—

—

—

—

—

7Ts)

77*4

74-6

82-ö

62-7

ö6''i

78-2

-

—

Som emellertid beläggningssiffran utöfvar ett väsentligt inflytande på dagskostnadens

storlek och det visat sig, att de mindre anstalterna i genomsnitt varit

mindre belagda än de större, ha i följande tablå upptagits endast anstalter som

i det ifrågavarande afseendet äro jämförliga med hvarandra.

Öfversikt öfver totalkostnaderna per underhållsdag vid lasarett och sjukstugor af olika

storlek under gynnsammaste beläggningsförhållanden, 90—100 % af sjukplatserna t

medeltal belagda per dag. Medeltal för åren 1901—190J.

Antal sjukplatser

Totalkostnad

pr underhållsdag
-

vid lasarett....

> sjukstugor

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

A priori skulle man vara böjd för att antaga, att en centralisering af sjukhusvården

skulle medföra en minskning i dagskostnaderna. Af ofvanstående tablå

framgår emellertid, att dagskostnaden tilltager med anstaltens storlek såväl beträffande

sjukstugorna som lasaretten. Detta förhållande förklaras däraf att anspråken på

utrustning, betjäning o. s. v. äro större å de större anstalterna. I utbyte lämna

dessa naturligtvis en mera genomförd skötsel i olika afseenden, hvilken kommer

de patienter till godo, som öfverhufvudtaget kunna hafva nytta af sjukvården.

De kostnader för lasaretten, som upptagits i rapporterna för åren 1901 —

1905, uppgå inalles till 27,721,378 kronor. Häraf komma 3,659,743 kronor

motsvarande 13.2^ på nybyggnader och större reparationer. Fråndragas dessa

kostnader jämte utgifterna för upptagningsanstalterna för sinnessjuka, fördela sig

de egentliga utgifterna för lasarettsvärden på följande sätt:

förbandsartildar ................................................................. 3.78 %

läkemedel.......................................................................... 4.84

mineralvatten, is och dylika förbrukningsartiklar................. 1.87 ,,

patienternas utspisning.......................................................... 24.87

annat kosthåll ... - , =-

aflöningar och pensioner .................................................... 21.63,,

uppvärmning och belysning................................................ 13.30,,

tvätt, renhållning, vattenafgift .......................................... 4.28 ,,

gång- och sängkläder (nyanskaffning och underhåll) ......... 2.50 ,,

instrument o. apparater ,, ,, ,, ........ 1,22 ,,

inventarier af andra slag „ ,, „ ........ 4.10,,

underhåll och mindre reparationer ....................................... 4.67 ,,

öfriga utgifter ..................................................................... 5.79 „

Rubriken »annat kosthåll» omfattar utspisning åt betjäning och underläkare.

Sammanslås denna post med den följande, »aflöningar och pensioner», visar det sig

att aflöningarna utgöra den största utgiftsposten. Därnäst kommer »patienternas

utspisning» samt »uppvärmning och belysning». Utgifterna för den kirurgiska

verksamheten, »förbandsartiklar», och »instrument», uppgå ungefär till samma belopp

som utgifterna för »läkemedel».

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Följande tablå lämnar en öfversikt ötver utgifterna för lasaretten, sjukstugorna

och epidemisjukhusen under åren 1901 —1905 samt utvisar, huru dessa utgifter

blifvit bestridda:

Lasarett ........

Sjukstugor.....

Epidemisjukhus

Samtliga

Utgifterna hafva hufvudsakligen blifvit bestridda åt landsting och kommuner,

endast till omkring 20 % genom afgifter af patienter.

Utgifterna lör nybyggnader och utvidgningar af ifrågavarande sjukvårdsanstalter

utgöra i det närmaste 15 % af samtliga utgifter och uppgå till något ötver 5

millioner kronor under den gångna 5-årsperioden, en summa som utvisar, med

hvilket stort intresse landsting och kommuner omfattat sjukvårdens utveckling i

vårt land.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

V. Sammanställning af uppgifter angående möjligheten af att anordna särskilda

lungsotsafdelningar vid lasaretten samt att inrätta smärre vårdanstalter

för lungsiktiga antingen i samband med sjukstugor eller

epidemisjukhus eller ock genom att ombygga redan

befintliga boningshus.

Såsom svar på särskilda förfrågningar hos läkarna vid lasaretten hafva följande

uppgifter erhållits:

1. En afdelning med jo platser

lasarett med (*) eller utan utvidgning af

S:t Görans sjukhus (finnes redan).

Östhammar.

Uppsala (finnes redan).

* Flen.

Linköping.

Visby.

Malmö (under byggnad).

2. En afdelning med omkring 20

med (*) eller utan utvidgning af området

Kisa.

Söderköping.

* Finspång.

* Vadstena.

Eksjö.

Simrishamn (afstyrkes på grund af

klimatet).

Ängelholm (å närbelägen kronan tillhörig

tomt).

* Landskrona.

* Ystad.

eller härutöfver kan förläggas till följande

tomten:

Hörby.

Göteborg (redan planerad).

Mariestad.

* Lidköping.

Karlstad.

* Filipstad.

Umeå.

Summa 14.

platser kan förläggas till följande lasarett

[Halmstad, i händelse af nybyggnad/.

* Norberg.

Falun (redan planerad).

Sundsvall (1 5 platser) beslutad.

Härnösand (30 platser).

Backe (30 platser).

* Örnsköldsvik (vid det nya lasarettet).

Luleå.

Summa 16 (17).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

3- En afdelning, platsantalet ej uppgifvet, kan förläggas till följande lasarett:

Växjö, i händelse särskild öfverläkare

å med. afdelningen.

[Västervik, i händelse en närbelägen

villa inköpes/.

? Oskarshamn ? dåligt vatten.

Karlshamn, afstyrkes på grund af

klimatet.

[Kristianstad, såsom annex på tomt

utom staden/.

Uddevalla, i händelse särskild öfverläkare

å med. afdelningen.

[Borås, såsom annex å tomt på längre

afstånd/.

[Örebro, med utvidgning af området,

dock olämpligt/.

Summa 4 (8).

Af samtliga lasarett (75) kunna säkert 34 och möjligen ytterligare 5 utvidgas

således ungefär halfva antalet. Utvidgningen skulle mot
icke

beröras af utvidgningen i fråga:

med en lungsotsafdelning,

svara omkring 1,000 platser.

Följande sjukvårdsområden skulle

Stockholms stad — utvidgningen

redan genomförd.

Uppsala län — utvidgningen redan

genomförd.

Kalmar län, norra delen.

Malmö stad — utvidgningen redan

genomförd.

Hallands län.

Göteborgs stad — utvidningen redan

genomförd.

Älfsborgs län.

Örebro län.

Gäfle stad.

Gäfleborgs län.

Jämtlands län.

Sammanställning af uppgifter från läkarna vid sjukstugorna:

1. Vid följande sjukstugor uppgifves en vårdanstalt med omkring 20 platser

för lungsiktiga kunna inrättas med (*) eller utan utvidgning af det nuvarande

området:

Enköping.

Saf sjö, med ända till 50 platser.

* Unnaryd.

* Tings ryd.

* Lenhofda.

* Mönsterås.

* Laholm.

* Svenljunga, ogynnsamt klimat.

Kristinehamn, med 5 o platser och

därutöfver.

* Sunne.

Kopparberg.

* Svärdsjö.

* Leksand.

* Hora.

* Orsa.

* Älfdalen.

* Nås.

Lima, afstyrkes på grund af svårigheten

vissa tider att erhålla mjölk.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

* Degerfors.

* Åsele.

2. I närheten af följande sjukstugor

20 platser kunna inrättas för lungsiktiga.

Värnamo, 3 å 4 km från sjukstugan.

Billingsfors, 1 km från sjukstugan —

50 platser.

Uddeholm, 1 km från sjukstugan —

50 platser.

Lindesberg.

Smedjebacken.

* Lycksele.

* Burträsk.

Summa 2 2.

uppgives en vårdanstalt med omkring

Sveg.

Hede, svårighet att anskaffa mjölk

vissa tider.

Nordmaling.

Nysätra.

Norsjö.

Summa 10.

Vid eller i närheten af 3 2 af landets 70 sjukstugor kunna således vårdanstalter

för lungsiktiga med omkring 20 platser förläggas.

Sammanställning af uppgifter från läkarna vid epidemisjukhusen:

Vid följande epidemisjukhus uppgifves en vårdanstalt för lungsiktiga med

1.

omkring 20 platser kunna uppföras med

Enköping (se sjukstugorna).

Oxelösund, klimatet olämpligt.

* Gnesta. Vingåker.

Ny fors.

Rejmyra, såsom annex till en nybyggd

epidemisjukstuga.

Nässjö.

* Hvetlanda.

Växjö, planeras i samband med nytt

epidemisjukhus.

* Vimmerby.

Västervik, klimatet möjligen olämpligt.

Ronneby.

(*) eller utan utvidgning af området.

Sölvesborg, med 50 platser.

* Kristianstad.

Höganäs.

Ystad.

Varberg.

* Alingsås.

* Ulricehamn.

Sköfde.

* Karlskoga.

Köping.

Sala.

* Heby.

\Sundsvall

Summa 2 3.

uppgifves en vårdanstalt med om
-

2. I närheten af följande epidemisjukhus

kring 20 platser för lungsiktiga kunna uppföras:

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

5°

Solna, på kronan tillhörig mark invid

den beslutade nya epidemisjukstugan.

Flen (se lasaretten).

Jämshög.

Uddevalla (se lasaretten).

Lysekil.

Strömstad.

Lidköping (se lasaretten).

Skara.

Domnarfvet, vårdanstalt för lungsiktiga

finnes.

Grängesberg, vårdanstalt för lungsiktiga

uppföres.

Summa io.

Vid eller i närheten af 33 af landets 156 epidemisjukhus kunna vårdanstalter

för lungsiktiga uppföras. Tvänne redan uppförda.

3. Nuvarande epidemisjukhuset kan efter uppförande af ett nytt apteras

till vårdanstalt för lungsiktiga.

Bromma. Strängnäs.

Södertälje. Lund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5i

Sammanställning af uppgifter, insamlade genom Nationalföreningens försorg, angående

olika orters lämplighet i fråga om förläggning af vårdanstalter för lungsiktiga

samt angående möjligheten att förvärfva redan befintliga byggnader, som

kunde apteras till dylika anstalter.

Ort; som varit föremål för förfrågan

Lämplig- het !)

Möjlighet

att för- värfva

byggnad 2)

Prisuppgifter m m.

Stockholms län.

Rimbo ................

*

*

Gustafsberg

_

_

Västerhaninge .......................

*

—

Östergötlands län.

Motalatrakten ..........

*

_

Fiskeby ...............................

*

—

Jönköpings län.

Värnamo ............................

*

*

15,000 kr. (anbud).

Tranås ................................

*

*N

d

Kronobergs län.

Vislanda...............................

*

—

Tingsryd ...........................

*

—

Alfvesta ...............................

*

—

Hyresanbud.

Ljungby ...... .......................

*

*

5,000 kr. (anbud).

Markaryd ........

*

*

3,000 kr. inköp + 5,000 kr.

tillbyggnad.

Kalmar län.

Högsby .............................

*

_

Hultsfred ......

*

—

Nybro ..........

*

—

Billiga byggnadskostnader.

Söderåkra ............

*

_

Ofverum................

*

—

Målilla.........

*

_

15,000 å 20,000 kr.

Borgholm .............

*

*

15,000 å 16,000 kr.

'') Tecknet * utmärker att orten anses lämplig för ett lungsots sjukhus.

) Tecknet utmärker att möjlighet förefinnes att förvärfva redan befintlig byggnad.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Ort, som varit föremål för förfrågan

Lämplig-

het

Möjlighet

att för- värfva

byggnad

Prisuppgifter m. m.

Blekinge län.

Jämshög.................................

*

—

Karlshamn ..........................

'' —

—

Karlskrona .........................

—

—

Lämpligare är skogsbygden i

norra delen af länet.

Kristianstads län.

Ovesholm, Färlöf................

*

_

Klippan ................................

*

—

| Malmöhus län.

Teckomatorp .......................

*

*

27,000 å 30,000 kr.

Ystadstrakten ......................

*

—

Kjäflinge...............................

-

—

Barsebäck ..............................

*

__

Svedala ................................

*

—

Tomelilla .............................

—

*

Hallands län.

Ullared ..............................

*

__

Torup ..................................

*

*

Varberg ...............................

Göteborgs och Bohus län.

* ?

*

Lur ......................................

*

_

Hällevadsholm.......................

*

—

Dragsmark .........................

*

—

Svenshögen ...........................

*

*

12,000 kr.; tomt 500 kr.

Kungälf .................................

*

—

Kragenäs .............................

*

—

Backamo...............................

*

—

Lilldal, Stordal, Stenkyrka,

*

Billiga byggnadskostnader.

Edsten, Fjällbacka.................

*

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Ort, som varit föremål för förfrågan

Lämplig-

het

Möilighet

att för- värfva ;

byggnad

Prisuppgifter m. m.

Älfsborgs län. .

Svenljunga.............................

*

*

12,500 kr.

Billingsfors ........................

*

—

Herrljunga..............................

* i

j

I Kronopark en Ed.

Bäckefors ..............................

*

Rinna ....................................

*

—

Mellerudstrakten ...................

*

—

Skaraborgs län.

Sköfdetrakten ........................

*

—

Våmle.

Skaratrakten...........................

*

*

Stora Ensberg 15,000 kr.

Törebodatrakten ..............

*

Värmlands län.

Uddeholm.............................

*

—

Årjeng ..................................

*

*

Sunne ..................................

*

—

Dalby ..................................

*

—

Billiga byggnadskostnader.

Örebro län.

Askersund ............................

—

—

Lindesberg.............................

*

—

Billiga byggnadskostnader.

Ramsberg ..............................

*

*

•

Kopparberg ........................

*

*

Grythyttehed .......................

*

—

Västmanlands län.

Skinnskatteberg ...................

*

j -

Norberg ................................

*

—

Kopparbergs län.

Morshyttan ..........................

—

Malung ...............................

*

—

Billiga byggnadskostnader.

Smedjebacken....................

*

—

Kullsveden (Säter) ............

*

—

!

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Ort, som varit föremål för förfrågan

Lämplig-

het

Möjlighet

att för- värfva

byggnad

Prisuppgifter m. m.

Gäfleborgs län.

Storvik ................................

*

_

Bergsjö ... ............................

?

—

Alfta ....................................

*

—

Bollnäs .................................

*

—

Ljusdal ............................

*

—

Delsbo ..........................

*

—

Mohed..............................

*

*

| Väste morr lands län.

Ange ................................

*

_

Sollefteå...............................

*

p

20,000 kr. Ett större skolhus

byggdes för 24,000 kr.

Jämtlands län.

Bräcke..................................

*

Sveg....................................

*

*

Strömsund ............................

*

*

Västerbottens län.

Nordm äling ..................

*

*

11,000 kr.

Norsjö...................................

*

*

7,000 kr.

Norrbottens län.

Jockmock .................

___

Ofver-Torneå, Matarengi .....

*

*

15,000 kr.

Neder-Kalix ........

*

_

Haparanda.......

p

*

10,000 kr.

Boden ..............

*

__

Sandträsk ...........

*

*

Arvidsjaur .........

*

*

Ojebyn .........

*

*

Pajala ..............................

*

*

1

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Åt upplysningar dels från läkarna vid sjukstugor och epidemisjukhus, dels

tran Nationalföreningens ombud framgår, att med få undantag ingen svårighet förefinnes

att anordna mindre vårdanstalter för lungsiktiga — med omkring 20 sängar_

i närheten af sådana platser, där läkare finnes.

Undantag måste emellertid göras för kusttrakterna och de större slättbygderna,

där klimatet synes vara olämpligt för vård af lungsiktiga. Vidare anföres

trän en del afsides belägna trakter, såsom Lima, Jockmock, svårigheter att anskaffa

lifsmedel, särskilt mjölk.

Beträffande möjligheten att omändra redan befintliga byggnader till vårdanstalter

för lungsiktiga hafva endast i ett mindretal fall afgörande svar kunnat erhållas —

naturligt nog då de tillfrågade ej haft tillräcklig tid för upplysningars inhämtande.

I 30 å 40 procent af de ingångna svaren har man emellertid ansett denna möjlighet

vara värd att beaktas. På många orter anser man dock, att några mera afsevärda

besparingar ej skulle kunna ernås genom detta tillvägagångssätt. Man framhåller

dessutom fördelen af att kunna fritt välja den lämpligaste platsen.

Kostnaderna för en vårdanstalt med 20 sängar synas efter de ingångna svaren

ej behöfva öfverstiga 20,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

OFVERSIKT

STRIDEN MOT TUBERKULOS

I SVERIGE OCH UTLANDET

AP

G DOVERTIE

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Det synes vara en bland allmänheten ganska utbredd åsikt, att tuberkulosen

under äldre tider varit föga gängse och först på de sista årtiondena fått större

spridning. Det finnes dock åtskilligt som talar för motsatsen, sålunda statistiker

från England, Köpenhamn och Munchen och ej minst den af Sundbärg gjorda sammanställningen

af lungsotens förekomst i vårt land under åren 1750_1830, som

utvisar en ganska hög lungsotsdödlighet under denna tid, särskildt i Stockholm.

Det var först med Kochs upptäckt af tuberkelbacillen år 1882, som eu

säker grund erhölls för bekämpande af denna nutidens svåraste folksjukdom. Ännu

dröjde det dock ett årtionde eller mera, innan kampen mot densamma på allvar

upptogs. Man började då i de flesta länder bilda föreningar, ofta nationalföreningar,

som sökte intressera den stora allmänheten för saken och verkade dels genom att

utbreda upplysning om sjukdomen, dels genom att arbeta för anordnande af vårdanstalter

för tuberkulösa.

I England konnno sådana till stånd redan i början af förra århundradet, de

voro dock för fåtaliga för att verka något väsentligt mot tuberkulosen. Hufvudsakligen

torde den storartade nedgången af dödligheten i denna sjukdom hafva

åstadkommits genom förbättrade hygieniska förhållanden och bättre bostäder än

annorstädes, hvartill kanske också kommer, att arbetarklasserna där numera torde

ta goda födoämnen till billigt pris, medan arbetslönerna äro höga.

I Tyskland upptogs striden mot tuberkulos från ett annat håll, nämligen

genom försäkringsanstalterna, som kommo till stånd 1884 —1890. Dessa lämna

den fattige sjuke tillfälle att redan från början sköta sig, utan att familjen behöfver

lida nöd, och de hafva mäktigt bidragit både till byggande och till underhåll af

sanatorierna. Från Tyskland utgick rörelsen för folksanatorier och har här sedan

tagit större fart än i något annat land.

I Frankrike har man redan tidigt organiserat kampen mot den s. k. kirurgiska

tuberkulosen och skrofler hos barn, medan däremot vårdanstalter för lungsiktiga där

ännu finnas endast i ringa antal. Dispensärerna hafva omfattats med stort intresse.

Detta är äfven förhållandet i Belgien. Hvad som här närmast karakteriserar

striden mot tuberkulos är den af staten energiskt understödda egnahemsrörelsen, som

nått en storartad utveckling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Först af europeiska länder ställde Norge de lungsiktiga under kontroll af

hälsovårdsmyndigheterna genom en tuberkuloslag. Här har man också stiäfvat att

få till stånd eu rad af små, billiga sjukvårdsanstalter för lungsiktiga i långt framskridet

stadium.

1 Danmark har staten på allra sista tiden på ett mycket kraftigt sätt ingripit

i tuberkuloskampen, dels genom eu omfattande tuberkuloslag, dels genom storartade

subsidier till vårdanstalter för tuberkulösa. De gynnsamma verkningarna häraf visa

si» oenom det ytterst lifliga arbete, som nu pågår i detta land för åstadkommande

af sanatorier och tuberkulossjukhus.

Äfven i Sverige har intresset för striden mot tuberkulosen under det sista

årtiondet vant i ständig tillväxt, hvarom vittnar det stora antal tuberkulosfrågor,

som varit före i riksdagen, samt i landsting och kommunalförvaltningar, hvarjämte

många enskilda personer och bolag offrat betydliga summor för att bekämpa denna

vår svåraste folksjukdom. Sedan sanatorierna kommit till genom svenska folkets

storartade gåfva till Konungen vid regeringsjubileet, har intresset alltmera rört sig

om vårdanstalter för mera framskridna fall af lungsot.

I det följande lämnas på uppdrag af kommittén eu öfversikt öfver striden

mot tuberkulos i Sverige och i ett antal andra länder, hvarvid särskild hänsyn

tagits till dem, där arbetet i denna riktning är mera framskridet. Bristen på goda,

öfversiktliga framställningar för de olika länderna gör, att detta arbete ej blir sa

uttömmande, som önskligt vore. Så vidt möjligt har i allmänhet användts officiella

källor, särskildt meddelanden från representanter för resp. länder vid kongresser

och tuberkuloskonferenser. Under sommaren 1906 gjorde undertecknad en kortare

studieresa till Tyskland, Danmark och Norge för att taga kännedom om vårdanstalter

för tuberkulösa. För Sverige äro uppgifterna till stor del grundade på

från läkare och andra lämnade skriftliga meddelanden, för Indika jag härmed får

frambära mitt vördsamma tack.

Stockholm i november 1906.

Författaren,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

S verige.

Tuberkulosens stora betydelse som folksjukdom för vårt land har ända in

till sista tiden i förvånande ringa grad varit föremål för uppmärksamhet från

myndigheternas, allmänhetens och läkarnas sida. Det är först under det sista

årtiondet som denna fråga trädt fram i förgrunden och som åtgärder i större skala

vidtagits, direkt riktade mot tuberkulosen.

Svenska läkaresällskapet hade redan år 1884 ingående behandlat tuberkulosfrågans

vetenskapliga sida och upptog år 1896 densamma till ny diskussion från

mera praktiskt social synpunkt, hvarigenom frågan bragtes på dagordningen inom

landet.

I det utlåtande, som afgafs med anledning af diskussionen, ansågos följande

åtgärder från det allmännas sida behöfliga:

»a) lungsotssanatoriers upprättande för mindre bemedlade personer, som ännu

kunna hafva utsikt att förbättras;

b) beredande af vård på särskilda anstalter för lungsiktiga i mera framskridna

stadier af sjukdomen;

c) oskadliggörande af bröstsjukas upphostningar i offentliga inrättningar,

skolor, samlingslokaler, fabriker, järnvägsvagnar etc.;

d) desinfektion eller rengöring i lägenheter, som bebotts af lungsiktiga;

e) utgifvande af tjänliga skrifter till allmänhetens upplysning om tuberkulosen

och sättet för dess bekämpande samt

f) bekämpande af tuberkulosen hos våra husdjur.»

Bostäder, kläder m. m., som af lungsiktiga nyttjats, borde ej af andra personer

användas, förrän de underkastats grundlig rengöring eller desinfektion. På

vanliga sjukhus intagna lungsotspatienter borde vårdas å särskilda afdelningar.

Nötkreaturstuberkulosen borde bekämpas genom tuberkulinundersökningar,

inrättande af offentliga slakthus och tvångsslakt på allmän bekostnad af kor, som

lida af jufvertuberkulos.

Samma år ingick läkaresällskapet till Kung!. Maj:t med anhållan om anvisande

af medel till en täflan om folkskrifter rörande tuberkulos. Följande år ställde

Kungl. Maj:t det begärda beloppet, 3,000 kronor, till sällskapets förfogande.

Läkare
sällskapet
1896.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Läkarmötet

1897.

Göteborgs

läkare
sällskap
1901.

Läkare
sällskapet
1904—05.

Kongressen

för invärtes

medicin 1904,

Läkarmötet

1905.

Svenska

nationalföreningen

mot tuberkulos.

Regementsläkaren E. N. Nilssons med första pris belönade skrift »Om lungsot»

trycktes sedermera på statens bekostnad i 200,000 ex. på svenska och 2,000 ex.

på finska och utdelades genom medicinalstyrelsens försorg. Doktor v. Posts skrift,

som tilldelats andra pris, trycktes dels i almanackan, dels i en särskild upplaga ä

20,000 ex. Kostnaderna för tryckning af dessa båda broschyrer uppgingo till

21,150 kronor.

Det 8:de allmänna svenska läkarmötet år 1897 upptog äfvenledes tuberkulosfrågan

till diskussion och uttalade sig för önskvärdheten af att vid våra länslasarett

upprättades särskilda sjukafdelningar för lungsiktiga.

År 1901 diskuterades frågan om anmälningsskyldighet af tuberkulos i Göteborgs

läkaresällskap, och beslöt sällskapet uttala, att »allmän anmälningsskyldighet

af förefintliga fall af tuberkulos är nödvändig såsom ett af vilkoren för att arbetet

mot tuberkulosen skall kunna drifvas med framgång».

År 1904 upptog svenska läkaresällskapet åter tuberkulosfrågan till diskussion,

och behandlades den därvid synnerligen ingående. Sällskapet beslöt 1905 med

anledning häraf att såsom sin åsikt uttala, »att de för vårt land viktigaste åtgärderna

för bekämpande af tuberkulosen för närvarande äro:

1. Införande af undervisning i allmän hälsovård i de allmänna läroverken

och folkskolorna samt i de enskilda goss- och flickskolorna och att därvid särskild

hänsyn tages till lämpliga delar af tuberkulosläran;

2. Uppförande af vårdanstalter för tuberkulösa i långt större utsträckning

än hittills ägt rum samt beviljande af statsunderstöd till dessa.»

Däremot kunde man icke ena sig om ett uttalande för anmälningsskyldighet,

som föreslagits af den tillsatta kommittén.

Äfven vid den 5 :te nordiska kongressen för invärtes medicin i Stockholm

1904 var tuberkulosfrågan uppsatt som ämne för diskussion. Denna rörde sig

hufvudsakligen om tvenne frågor, nämligen anmälningsplikten och tuberkulossjukhusen,

Indika båda man svntes anse behöfliga, ehuru intet gemensamt uttalandegjordes.

Det i2:te allmänna svenska läkarmötet år 1905 uttalade som sin åsikt,

»att i vårt land för närvarande finnes ett oafvisligt och trängande behof af ökadt

tillfälle- till sjukhusvård för lungsiktiga och att ett afhjälpande af detta behof ej

kan väntas komma till stånd annorledes, än genom samarbete mellan statsmakterna,

landsting och kommuner, samt anser, att initiativ till åvägabringande af dessa samarbeten

böra utgå från regeringen.»

Då tuberkulosfrågan sålunda i flera år hade lifligt dryftats i läkarkretsar,

ansågs tiden mogen för att intressera en större allmänhet för denna viktiga fråga.

På initiativ af allmänna svenska läkarföreningens styrelse, bildades i februari år

1904 under protektorat af H. K. H. Kronprins Gustaf svenska nationalföreningen

mot tuberkulos med uppgift »att med alla till buds stående medel verka för be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

kämpande af tuberkulosen som folksjukdom i vårt land». »Så småningom har det

blifvit klart för oss svenska läkare liksom för våra kolleger i många andra länder,

att ensamma kunna vi icke utföra striden mot tuberkulosen med något hopp om

slutlig seger», vttrades i hälsningstalet vid det konstituerande mötet.

Nationalföreningen har sedan denna tid varit lifligt verksam och arbetat

hufvudsakligen i tre riktningar, nämligen för upplysningsarbete, för upprättande af

vårdanstalter för lungsiktiga i alla stadier samt för skyddande af barnen mot tuberkulossmitta

i hemmet.

Under loppet af åren 1904 och 1905 höllos sålunda på dess initiativ 525 föredrag öfver

tuberkulosen, Indika sammanlagdt åhördes af omkring 95,000 personer. Vidare trycktes under dessa

år 4 populära ströskrifter, hvilka spriddes i upplagor på 15 — 20,000 exemplar till föreningens medlemmar,

folkbibliotek etc. Från början af år 1906 utgifves en kvartalsskrift öfver tuberkulosen. En

pristäflan utlystes för författare till en populär skrift öfver ämnet: “Huru skall lungsotens spridning

inom hemmet förhindras"; doktor v. Posts med första pris belönade skrift trycktes i kvartalsskriften.

I år har i Stockholm öppnats en tuberkulosutställning i föreningens för arbetarskydd lokal. Slutligen

har genom föreningens initiativ tillfälle beredts 6 läkare årligen att under 2 månader idka studier vid

jubileumsfondens sanatorier.

Agitationen för upprättande af vårdanstalter för lungsiktiga har bedrifvits genom nämnda

föredrag och skrifter. Vidare har föreningen genom en kommitté låtit uppgöra förslag till ritningar

och program för enklare vårdanstalter för tuberkulösa, hvilket arbete under året afslutats. En annan

kommitté har gjort en utredning af tuberkulosens förekomst i armén och flottan. Till det första länstuberkuloshemmet,

Vattholma, gafs ett anslag af 7,000 samt ett lån å 5,000 kronor.

Sedan föreningens styrelse genom ett cirkulär till länskommittéerna förvissat sig om, att en

■utbredd opinion fanns för att staten skulle lämna bidrag till vårdanstalter för lungsiktiga, ingick den

till Kungl. Maj:t med underdånig framställning om tillsättande af en kommitté för utredning af frågan

-och ställde ett belopp af 10,000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande. Kungl. Maj:t behjärtade föreningens

hemställan och tillsatte den 20 oktober 1905 den kommitté, genom hvars försorg denna

.redogörelse utarbetas.

Nationalföreningen har slutligen ägnat mycket arbete åt att söka motarbeta tuberkulosens

.spridning inom familjen, särskild! till barnen. Den har sökt visa, att detta kan ske genom att införa

en rationell och effektiv hygien i familjens dagliga lif. För detta ändamål har i Stockholm arrenderats

ett boningshus och lägenheterna därstädes uthyrts till lungsiktiga arbetarfamiljer med friska barn.

Särskild uppmärksamhet har där ägnats åt att isolera de sjukas sofplatser från barnens, för hvilket

ändamål i vissa fall enklare järnsängar tillhandahållits. Hyresgästerna hafva stått under läkartillsyn.

Man söker . såvidt möjligt följa barnens öden, äfven sedan familjen aflyttat från huset. Det maste

.naturligtvis gå flera år, innan resultatet af denna verksamhet kan bedömas.

Ett socialhygieniskt försök af ännu större räckvidd har nationalföreningen i mars 1906 satt i

gång i Antnäs och 3 andra byar i Neder-Luleå socken af Norrbottens län. Sedan det genom förberedande

undersökningar visat sig, att lungsoten här var mycket utbredd, stationerades i Antnäs en

läkare och 2 sjuksköterskor. Ett hus inköptes, som ombyggdes för att tjänstgöra dels som sjukstuga

för svårare fall af lungsot, dels i en annan afdelning som hem för friska barn från lungsiktiga familjer,

dels till läkarbostad. Ligghallar skola inrättas med platser för 15 patienter.

I första rummet har dock verksamheten riktats på hemmen. Här som annorstädes på Norrbottens

landsbygd bor familjen, äfven om flera rum finnas, i köket, där ventilationen på senare tiden

.blifvit mindre god genom att de stora öppna spisarna ersatts med järnspisar. Fönstren äro vintertid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

igenspikade. Mera betänkligt är emellertid, att folket gärna sofvel- i en s. k. lucksäng, ett vanligt skåp

med dörrluckor å framväggen och ofta inrättadt med sofplatser i 2 våningar. Man arbetar på att få bort

dessa sängskåp, att minska trångboddheten genom att äfven andra tillgängliga rum användas och den

lungsiktige får eget sofrum, att igångsätta enkla badinrättningar, finska badstugor, att genom inrättande

af ett skolkök fa bättre kosthåll för befolkningen m. m. De fattiga sjuka understödjas äfven vid

behof med ved och annat.

En föreställning om hur utbredd lungsoten är i dessa trakter får man genom den nyligen af

därvarande läkare anställda undersökningen, som utvisade, att af 210 vuxna personer i Antnäs 41

ledo af lungsot, hvarjämte hos ytterligare 23 antagligen fanns denna sjukdom. Meningen är nu att

inom förut nämnda område söka hämma tuberkulosen, och detta utan att i större utsträckning använda

anstalts vård. Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund har för bestridande af kostnaderna för alla

dessa anordningar ställt till nationalföreningens förfogande ett årligt belopp af 12,000 kronor under 8 år.

I många fall kan den lungsiktige af en eller annan anledning icke förflyttas till en vårdanstalt.

Det kan då stundom vara fördelaktigt att förflytta de barn, som förblifvit friska, till andra hem, där

de icke äro utsatta för smitta. Föreningens styrelse uppgjorde därför planen för en sådan verksamhet,

som sedermera kommit till stånd i Stockholms stad och i 9 län. I planen ingår, att endast barn,

hvilkas föräldrar därom uttryckligen anhållit och som vid läkarundersökning befunnits vara fullt

friska, få omhändertagas, att fosterhemmen liksom i dem vårdade barn skola emellanåt inspekteras af

läkare m. m. Nationalföreningen har för ändamålet anslagit 50,000 kronor.

Föreningen har äfven med understöd af respektive 2,000, 3,000 och 1,000 kronor bidragit till

upprättande af de första dispensärerna i landet, i Upsala, Örebro och Sundsvall.

Föreningens styrelse har vändt sig till den hufvudsakligen af läkare och teknici bestående

Stockholms hälsovårdsförening med framställning, att denna ville till behandling upptaga frågan om

sättet att förhindra tuberkulosens spridning i fabriker och verkstäder. Hälsovårdsföreningen har äfven

tillmötesgått denna anhållan.

Till det vetenskapliga arbetet i tuberkulosfrågan har nationalföreningen bidragit genom att

anslå 2,500 kronor till den på franska utgifna publikation, som ägnades åt tuberkuloskongressen i

Paris af den svenska kommittén för beredande af Sveriges deltagande däri. År 1905 uppdrog föreningen

åt professor C. Sundberg att i Neapel studera en särskild bakterie, som jämte tuberkelbacillen

skulle vara verksam vid lungsot. För arbetet till tuberkulosens bekämpande i Sverige redogöres,.

utom i nyssnämnda publikation, i ett tuberkuloskonferensen i Haag 1906 af nationalföreningen tillägnadt

arbete på franska språket.

Det är tydligt, att föreningen för utöfvande af denna vidtomfattande verksamhet behöft tillgång

till rätt mycket penningmedel. Dessa hafva insamlats genom årsafgifter, uppgående för år 1904

till i rundt tal 17,000 och för 1905 till 25,000 kronor, vidare genom afgifter af ständiga medlemmar,.

44.000 kronor, gåfvor 78,000 samt såsom en väsentlig post inkomsten af försäljning af välgörenhetsmärken,

uppgående till 128,000 kronor. Inalles hafva inkomsterna nyssnämnda båda år utgjort

307.000 kronor.

Föreningens medlemsantal uppgick vid årsmötet 1906 till 11,075, hvarjämte i 6 län hade

bildats underafdelningar; om dessas medlemmar medräknas, utgjorde hela antalet 18,436. I Älfsborgs

län finnes en fristående förening. I de öfriga länen verka länskommittéer för föreningens ändamål;,

sådana finnas dock ännu icke i Jönköpings och Värmlands län.

Jag har här något mera utförligt redogjort för nationalföreningens verksamhet, då denna i

många hänseenden beträdt nya vägar för tuberkuloskampen i Sverige och då en stor del af hvad som

under de sista åren uträttats eller planerats i detta hänseende påverkats eller igångsatts af föreningen..

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Det liflig.! intresse, som från läkarnas sida ägnats tuberkulosen, kunde icke

undgå att snart nog sprida sig i allt vidare kretsar till den stora allmänheten.

Redan den framgång, som nationalföreningen haft under sina första verksamhetsår,

och den hastiga tillväxten af medlemmarnas antal visar, att det svenska folket fått

ögonen öppna för de stora faror, som hota från tuberkulosen såsom folksjukdom,

och för det trängande behofvet af att på ett verksamt sätt bekämpa densamma.

Äfven i tidningar och tidskrifter har ägnats tuberkulosen en liflig uppmärksamhet,

och striden mot densamma har i dem mött stor sympati. Men icke minst hafva

de offentliga myndigheterna under de senare åren börjat visa sitt intresse för saken.

Det första stora steget till tuberkulosens verksamma bekämpande togs år

1897. Den 6 oktober detta år tillkännagaf Hans Maj:t Konungen, »att, sedan ett

belopp af 2,200,000 kronor öfver hela landet blifvit insamladt och ställts till

Hans Maj:t Konungens förfogande för att användas till det allmännyttiga ändamål,

Hans Maj:t funne för godt bestämma, Hans Maj:t täcktes anslå beloppet till ett

kraftigt bekämpande af tuberkelsjukdomen och i sådant syfte nu ville utse kommitterade

med uppdrag att verkställa all den till frågans bedömande erforderliga utredning

samt att till Hans Maj:t inkomma med fullständiga förslag i ämnet».

Utredningen skulle .inskränkas till »lämpligaste sättet för anläggande af slutna

sanatorier för obemedlade lungsotspatienter (folksanatorier) i det stadium af sjukdomen,

att patienterna kunna anses botliga eller åtminstone i sådan grad förbätterliga, att

de genom en sanatoriekur kunna åter blifva arbetsdugliga». De borde blifva »verkliga

mönsteranstalter, ej blott i ändamålsenlighet, utan, om möjligt, äfven i relativ

prisbillighet, så att de må mana till anläggning af flera likartade anstalter på större

kommuners, sjukkassors eller enskilda föreningars bekostnad».

Den under Hennes Maj:t Drottningens hederspresidium tillsatta kommittéen

påpekade, att de insamlade medlen skulle räcka till blott 2 sanatorier, som skulle

uppföras för en sammanlagd kostnad af 900,000 kronor, hvar jämte föreslogs, att

till underhållsfond för dessa skulle afsättas 1,200,000 kronor samt att för eu

framtida sanatorieanläggning borde reserveras de 200,000 kronor, som sedan, inräknadt

räntor, torde återstå af jubileumsfonden. De två sanatorierna föreslogos

skola förläggas, det ena i kronoparken Hålahult, det andra i Oxböleskogen vid

Bispgården, hvilket sedermera ändrades till Osteråsplatån.

I lika lydande motioner af 5 medlemmar af riksdagens första och 44 åt

dess andra kammare föreslogs samma år, att riksdagen måtte för åstadkommande

af ett tredje sanatorium i södra delen af landet på extra stat bevilja 850,000

kronor, hvilket också blef riksdagens beslut. Dessutom ställdes till förfogande

platser för anläggning af de tre sanatorierna samt virke till byggnadstimmer för

desamma. Samma år fastställde Konungen ritningar för sanatorierna i Hålahult och

Österåsen samt anvisade mark för det tredje i kronoparken Hessleby.

Jubileums
fondens
sanatorier.

.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IO

Sanatoriet i Hålahult invigdes den 13 juli 1900, Österås den 2 augusti

1901 och Hessleby den 28 september samma år.

Kostnaderna för uppförande och utrustning hade från början beräknats till

450.000 kronor för hvardera sanatoriet, sedermera för alla tre med utrustning till

1.590.000 kronor. Emellertid fann öfverstyrelsen för jubileifonden år 1902 denna

summa vara för lågt beräknad, då anläggningskostnaderna befunnits uppgå till kronor

1,998,356,53 och inventarierna då voro bokförda till 1 57,457,66 eller sammanlagdt

i rundt tal till 2,156,000 kronor, således 718,600 kronor för hvardera. Vidare

befanns dagkostnaden för patient betydligt öfverskrida den beräknade, beroende på

drygare arbetskostnader, större erforderlig personal och högre utspisningskostnader.

Därför måste ej obetydligt tagas af kapitalet, då endast 1902 års vinst- och förlustkonto

utvisade en minskning för jubileifonden af nära 142,000 kronor. Öfverstyrelsen

föreslog därför såsom enda utvägen ur dessa ekonomiska svårigheter

anordnande af ett penninglotteri till sanatoriernas förmån.

Sedan emellertid ett antal enskilda personer täckt den vid 1903 års slut

uppkomna bristen å 200,000 kronor, anslog 1904 års riksdag, under villkor, att

sådant lotteri ej anordnades, en summa af 400,000 kronor, hvaraf hälften skulle

få disponeras redan år 1904. Äfven åren 1905 och 1906 beviljade riksdagen

200.000 kronor till samma ändamål. En motion i andra kammaren år 1903

om anslag för åstadkommande af ytterligare ett sanatorium vann emellertid icke

riksdagens gillande.

De 3 jubileisanatorierna erbjuda för närvarande hvardera 112 platser, hvarjämte

vid Hålahult och Hessleby sommartid kunna ytterligare vårdas 12 patienter.

Det stora antalet ansökningar till dessa visa, hvilket stort förtroende desamma åtnjuta,

men medföra också den stora olägenheten, att väntetiden blifvit oskäligt lång.

Antal ansökningar till inträde och antal intagna patienter å jubileisanatorierna:

År

Ingångna ansökningar

Summa från stad , ,

I landsbygd

Beviljade

ansökningar

Intagna

patienter

I 900

6 42

315

168

IgOI

in 9 i

—

6 12

544

190 2

1,79 3

—

—

i,245

839

ce~\

O

GV

1,604

849

7 55

1,222

926

1904

1,771

876

CO

vo

I,34I

950

1905

1,828

929

899

i,39i

933

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Antalet beviljade ansökningar har de tre sista åren hållit sig vid 76 proc.

af de ingångna, men var förut vida lägre. De inträdessökande fördela sig under

åren 1903—1905 på följande sätt å olika kön och betalningsklasser. 1 samma

tabell angifves väntetiden.

Antal inträ des sökande och väntetid i olika betalningsklasser vid jubileisanatorierna.

Antal inträdessökande

Medelväntetid i dagar.

Betalningsklass

1903

1904

1905

1903

1904

1905

kronor 3:50

män

69

CO

78

17

29

48

„ 2: 50

??

177

177

19 3

51

65

69

„ 1:25

55

376

Oj

CO

vo

381

145

171

194

„ 0: 50

260

301

CO i

*“■ I

ro |

217

19 3

205

Summa

882

954

970

trs

ro

O

5

_ 0

kvinnor

46

65

7 5

2 2

17

28

„ 2: 50

33

146

184

182

3 2

28

46

» 1: 2 5

3?

286

3 °7

5 0 1

75

87

129

„ 0: 50

3 3

244

26 1

OJ

O

O

137

108

159

Summa

33

722

817

CO

C/l

CO

För att endast få till behandling fall, som äro lämpliga för sanatoriebehandling,

har man här liksom annorstädes vid beviljande af ansökningarna sökt få in endast

patienter i första stadiet. I själfva verket har det dock blifvit till största delen

mera framskridna fall, som vårdats å sanatorierna, hvilket väl hufvudsakligen torde

få tillskrifvas den långa väntetiden. Detta framgår af följande tablå, som äfven

visar, att de framskridna fallen, i tredje stadiet, minskat i antal på senare år, då

man börjat begära förnyadt läkarbetyg, och då läkarna mera fått sin uppmärksamhet

riktad på vikten, att lungsotsfallen komma tidigt till behandling.

stad. 1 stad. II stad. III

1900......................................... 20 % 27 % 5 3 %

1901 ......................................... 25 „ 21 „ 54 ,,

1902 ....................................... 24 „ 27 ,, 49 ”

1903 ....................................... 31 » 3 5 » 34 »

1904 ........................................ 41 „ 29 ,, 30 ,,

1905 ........................................ 40 „ 30 ,, 30 „

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kurtiden hade från början beräknats till tre månader, men den blef snart

väsentligt högre, såsom framgår af följande siffror, som angifva densamma i dagar:

Kurtid vid jubileisanatorierna.

1901

1902

1903

1904

1905

Hakbult..........................

1 14

09

134

133

125

Österås .........

6 8

5 17

13 9

156

14 1

Hessleby..........................

—

123

121

127

Medeltal

—

—

132

1 37

131

Dessutom hafva ett stort antal patienter upptagits till förnyad behandling,

sålunda 1905 206 för andra, 49 för tredje, 16 för fjärde, 4 för femte och 1

för sjätte gången, detta af 933 under året intagna patienter.

Behandlingens resultat vid jubileisanatorierna.

Summa

utskrifva

A.

AB.

B

c.

D.

E.

A + AB + C.

7"

1900

''T -t

/ y

9

7

45

4

I 2

2

7 5,3

1901

352

I I

32

180

47

71

I I

6 3,4

1902

832

36

88

454

183

)2

19

69,5

1903

879

I 0

104

54°

164

50

11

74,5

1904

911

18

1 6 1

566

r 2 1

36

9

8 1,8

1905

909

9

132

590

136

36

6

80,4

Summa

3956

87

5 24

2,37)

é) )

2)7

5 8

—

Procent

IOO?o

2,2

ö,2

6 0,0

I 6,6

6,5

1,5

7 5 >5

Här betecknar A fall, som vid utskrifning»! visat inga subjektiva sjukdomstecken

och af objektiva symtom blott ett orent andningsljud och någon dämpning

af perkussions.tonen, inga rassel. AB fall med liknande objektiva symtom samt

ringa subjektiva sjukdomstecken. Till B räknas alla öfriga förbättrade fall, till C

oförbättrade, till D försämrade och E aflidna. Om man frånser de små och därför

mera på tillfälligheter beroende siffrorna för första året, har en ej obetydlig förbättring

inträdt i afseende på de senare årens resultat. Om väntetiden bortfölle

eller blefve väsentligt kortare, skulle nog ännu mycket bättre resultat kunnat erhållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

l3

Uppgifter hafva år 1905 uppsamlats angående 1,065 under åren 1900 —1902

behandlade" patienter. Rörande dessas hälsotillstånd, som kanske bäst bedömes af

deras arbetsförmåga, har följande inhämtats, hvarvid patienterna delas i 3 afdelningar

efter det olika stadium, deras sjukdom vid intagande å sanatoriet utvisade.

I.

II.

III.

Summa

Full arbetsduglighet ............

......................... 197

123

87

4°7

Nedsatt eller ingen ............

.......................... 37

6 1

7 3

1 71

Aflidna .................................

........................ 34

88

365

487

Summa 268

272

525

1,065.

Häraf framgår betydelsen af att patienterna så tidigt som möjligt komma

under behandling. Af patienterna i första stadiet voro ännu efter 3 år 74 proc.

fullt arbetsdugliga, af de i andra 45 och af de i tredje stadiet blott 17 procent.

Anläggningskostnaderna för de 5 sanatorierna utgjorde enligt 1905 årsbokslut

i runda tal:

Hålahult...........

646,900 per säng 5,600 kronor med inventarier 6,100 kronor

Österås ...........

77 3,000 ,, ,, 6,700

? 5

7> 3 00

Hessleby ........

601,700 „ „ 5,200 „ „

5,700

Antalet sängar har då vid Österås beräknats

till 115.

till 112,

vid de två andra

Utgifterna

för patient och dag uppgingo till kronor:

1902 1903 1904

1 905

1902 —1905

Hålahult ............

2:23 2:51 2:76

2: 38

2: 47

Österås .............

........ 3:49 3:76 3: 31

3 • °7

3:41

Hesslebv............

........ 3:20 2: 44 2:36

2: 30

2: 58

Medeltal 2:97 2:90 2:81

2: 58

2: 82

Utgifterna

sanatorierna 82

för kosthållet har de tre sista åren

öre samt på Österås kronor 1: 14.

utgjort för

de båda sydliga

Angående

beskrifningen å sanatorierna får jag 1

länvisa till

Meddelanden om

Konung Oscar II:s jubileumsfond för åren 1900—1902.

År 1903 beslöt riksdagen en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om

utredning angående statsanslag för medellösa lupuspatienters behandling enligt den

s. k. ljusmetoden. Det framhölls i skrifvelsen, att de dyrbara anordningarna för

dessa patienters behandling torde lägga hinder i vägen för beredande åt dem af

lämplig vård å sjukhusen i deras hemorter.

Följande år beviljades på proposition af Kungl. Maj:t 7,000 kronor för behandling

af medellösa, med lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, under

villkor, att genom bidrag från vederbörande landsting, kommun eller annorledes

bestredes det belopp, som erfordrades för patientens resa och hans underhåll under

Öfriga

tuberkulosfrågor

i

riksdagen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

behandlingstiden. Öfverenskommelse träffades dels med St. Görans ljusinstitut i

Stockholm, dels med Finsens ljusinstitut i Köpenhamn angående betalningsvillkoren

m. in. Enahanda anslag gafs af 1905 och 1906 års riksdagar.

Under år 1905, det första året, då statsunderstöd lämnats till behandling af

lupussjuka, behandlades 6 3 patienter på statens bekostnad, däraf 55 vid sjukhuset St.

Göran i Stockholm och 8 på Finsens ljusinstitut i Köpenhamn. Af dessa hade

i september 1906 45 afslutat behandlingen och syntes läkta. Kostnaderna hade

dittills uppgått till 282 kronor för patient.

De sökandes antal har visat sig betydligt högre än som beräknats. För år

1906 har Kungl. Maj:t anvisat 5,000 kronor till täckande af bristen, för 1907 begär

medicinalstyrelsen ytterligare 7,000 och för 1908 anhålles om inalles 14,000 kronor.

År 1898 motionerades i andra kammaren om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående utredning om förbud mot försäljning å auktion eller spridning af kläder,,

möbler m. m. efter personer, som aflidit af lungsot, förr än fullständig desinfektion

ägt rum. Motionen föll, men väcktes åter i liknande syfte följande år, då andra

kammaren beslöt en sådan skrifvelse, medan första kammaren med en rösts öfvervikt

beslöt att icke biträda medkammarens beslut. 1901 återupptogs saken af

en annan ledamot af andra kammaren, hvilken senare äfven då för sin del beslöt

en skrifvelse, hvilket dock icke vann första kammarens godkännande, sedan dess

andra tillfälliga utskott upplyst, att vederbörande departementchef redan vidtagit

åtgärder för vinnande af den utaf andra kammaren åsyftade utredning.

2 år förut hade nämligen ecklesiastikministern anmodat medicinalstyrelsen att

afgifva yttrande i detta ämne. I skrifvelse af den 11 augusti 1899 föreslog styrelsen

bland annat, att den jämlikt § 20 i epidemistadgan af den 19 mars 1875 samtliga

läkare åliggande skyldighet att hos hälsovårdsnämnd anmäla hvarje fall af vissa

smittosamma sjukdomar äfven skulle gälla i fråga om lungsot, så snart den sjuke

aflidit, flyttat från en bostad till en annan eller intagits å sjukvårdsinrättning. Där

hälsovårdsnämnd ej finnes, skulle kommunalnämndens ordförande af läkaren underrättas

om fallet och meddelas anvisning om behöflig rening eller desinfektion.

Sedan åtskilliga andra myndigheter hörts och varit af ganska olika meningar

om förslaget, framlades proposition till lag om lungsot för 1904 års riksdag. Chefen

för civildepartementet ansåg sig icke kunna förorda anmälning af hvarje sjukdomsfall

af lungsot, då därmed följer ett visst öfvervakande af de sjuka; af samma skäl afstyrktes

anmälning vid flyttning, som skulle medföra svåra olägenheter för dessa.

Läkares anmälningsskyldighet begränsades därför till dödsfall i lungsot, och skulle

efter dessa verkställas rening eller desinfektion. Förslaget antogs af riksdagen med

ett mindre väsentligt tillägg och fastställdes af Kungl. Maj:t den 13 maj 1904.

Vid detta års riksdag väcktes i andra kammaren 2 motioner, den ena om

skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning, hvilka ytterligare åtgärder

från samhällets sida böra vidtagas för bekämpande åt tuberkulosen, den andra rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

i5

förbud för försäljning af aflidna lungsiktigas tillhörigheter, innan desinfektion ägt

ruin. Motionerna afstyrktes af vederbörande utskott och afslogos af kammaren.

År 1905 väcktes motioner i båda kamrarna om en skrifvelse till Kungl.

Maj it med begäran om fullständig utredning angående de åtgärder, som lämpligen

kunna för hämmande af tuberkulossjukdomens utbredning vidtagas. Vederbörande

utskott i kamrarna afgåfvo likalydande yttranden, hvari påpekas vanskligheten af eu

lagstiftning mot tuberkulos, då man ännu vet så litet med säkerhet om denna

sjukdom. Däremot anses inrättande af sjukhus eller sjukstugor för lungsiktiga vara

ett af de första villkoren för en framgångsrik strid mot tuberkulosen. Ett »kraftigt

ingripande från statens eller statsinstitutioners sida i eu sak, hvilken, liksom när

det gäller sjukvård öfver hufvud taget, plägar anses uteslutande tillhöra kommunerna

eller den enskilda välgörenheten, torde finna sin förklaring i den omständigheten,

att statsintresset bjuder, att dessa skyddsåtgärder mot sjukdomens vidare utbredning

blifva genomförda någorlunda likformigt öfver hela landet, på det att icke försumlighet

å vissa orter må äfventyra de resultat, Indika man å andra lyckats tillkämpa

sig. Utskottet vill vidare erinra därom, att det i denna fråga icke enbart är de

filantropiska synpunkterna, som böra komma i betraktande, utan att det därjämte

gäller att aflägsna en nationalekonomisk tara, af hvilken samhället allvarligt hotas.

Det förhållandet, att tuberkulosen just i människans kraftigaste ålder skördar sina

bestå offer, är hvad som, praktiskt taget, gifver denna sjukdom dess stora betydelse.»

Af utskotten tillstyrktes en skrifvelse om utredning »angående de åtgärder,

som till hämmande af tuberkulossjukdomens utbredning kunna lämpligen vidtagas,

närmast genom beredande åt erforderlig sjukhusvård åt de tuberkulossjuka». Utskottens

förslag antogs af andra kammaren utan votering, men förkastades i törsta

kammaren med 44 röster mot 40. Vid samma riksdag förföll äfven en motion

om tillverkning och försäljning genom kungl. poststyrelsens försorg af s. k. välgörenhetsfrimärken

till förmån för nationalföreningen.

Vid 1897 —1906 års riksdagar har sammanlagdt beviljats 565,000 kronor

till tuberkulinundersökningar af nötkreatur, hvarjämte anvisats medel till belöningar

för bemödanden till förekommande och hämmande af tuberkulosen hos dessa.

Vidare ma erinras, att vid de tre sista riksdagarna motioner väckts om

undervisning 1 hälsolära vid rikets offentliga skolor och att en skiifvelse till Kungl.

Maj:t angående vidtagande af åtgärder för att denna undervisning måtte blifva bättre

tillgodosedd beslöts vid 1906 års riksdag.

Af en viss betydelse för tuberkulosfrågan är äfven riksdagens beslut år 1904,

att 10 millioner kronor finge för åren 1905 — 1909 disponeras för lån till egna

hem på landsbygden, äfven till bostadslägenheter. Eu motion om att lån skulle

kunna beviljas till bostadslägenheter i städerna vann icke riksdagens gillande. 2

är senare godkändes ändrade bestämmelser i fråga om lånen för att underlätta tillkomsten

af egna hem i närheten af de större städerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i6

År 1905 biföll andra kammaren en år 1904 fallen motion i syfte att

högst V,,, af postsparbankens medel skulle kunna utlånas till bostadsföreningar och

aktiebolag, som hafva till uteslutande uppgift att befordra den allmännyttiga byggnadsverksamheten

bland städernas arbetare och mindre bemedlade befolkning; törsta

kammaren biträdde dock icke medkammarens beslut.

frågor Ålands- 1 landstingen har tuberkulosfrågan under sista åren varit föremål för ett allt
tingen.

jiiint växande intresse. Kalmar läns södra landsting har under några år anslagit

i .ooo kronor till att bestrida halfva kostnaden för lungsiktigas resor till sanatorier.

Östergötlands landsting har äfvenledes gifvit anslag till liknande ändamål. År 190,

gaf Kalmar läns båda landsting under 5 år ett årligt anslag å tillsammans 2,500

kronor för bestridande af kostnader för omhändertagande af friska barn från medellösa,

med tuberkulos behäftade familjer. Om anslag till kustsanatorier so nedan.

År 1905 anslog Alf sborgs län landsting 2,000 kronor årligen i 5 år, Gäfleborgs

landsting 2,000 kronor, Västmanlands 1,500 kronor och Stockholms landsting

200 kronor till resp. länsföreningar eller kommittéer mot tuberkulos, hvarjämte

Kopparbergs landsting 1905 och 1906 anslog 2,000 kronor till föreläsningar öfver

tuberkulos.

Tuberkulos- Frågan om särskilda tuberkulossjukhus har först på sista tiden tilldragit sig landstingens upp
sjukhus.

märksamhet. År 1903 motionerades om en tuberkulospaviljong vid Ystads lasarett, hvilket dock icke

vann gillande hos Malmöhus läns landsting.

Jämtlands Sedan Jämtlands läns sparbank 1903 anslagit 10,000 kronor (1904 och 1906 tillsammans 30,000

-lans landsting, kronor) till ett sjukhem för lungsiktiga, beslöt Jämtlands läns landsting år 1903 att tillsätta en kommitté

för att utreda frågan om ett sjukhem för patienter lidande af obotlig tuberkulos, hvartill gamla

lasarettsbyggnaden skulle användas, men landstinget ej få betungas med underhåll af hemmet. Kommittén

beräknade, att byggnaden kunde rymma 48—50 patienter, byggnadens flyttning och omändring

m. m. beräknades kosta omkring 34,000, inventarier 9,000 kronor. Dagafgiften föreslogs till 1 krona

och kostnaderna med en medelbeläggning af 40 patienter till kr. 14,934: 50, alltså brist endast 334: 50.

Kostnadsberäkningarna ansagos dock med skäl af utskottet vara alldeles för låga, dagafgifterna

för höga, och troddes landstingets årliga utgifter komma att uppgå till 6—8,000 kronor. Förslaget

förkastades därför af landstinget med den förseglade sedelns hjälp, minoriteten röstade för ett större

Västerbottens

läns landsting.

anslag till den förening, som ville åtaga sig att underhålla sjukhemmet. År 1905 anslogs besparingen

af en landtbruks- och industriutställning 1905 till en fond för upprättande af ett tuberkuloshem för

länet, hvarjämte äfven för samma ändamål anvisades de medel, som kunde inflyta för försäljning af

den gamla lasarettsbyggnaden (sammanlagdt omkring 13,500 kronor.) Sedermera har bildats en länsförening

med uppgift att uppföra ett tuberkuloshem för Jämtland.

År 1904 tillsattes i Västerbottens län en landstingskommitté med ändamål att utreda frågan

om lungsiktigas isolering. Kommittén ansåg i sitt förslag till 1905 års landsting antalet lungsiktiga

i framskridet stadium vara lika med antalet årliga dödsfall, hvilket approximativt beräknades till 375.

för dessa ansågos, med afdrag för dem, som voro i sådan ekonomisk ställning, att de själfva kunna

skaffa sig nödig vård, och med antagande af ‘/a års vård för hvarje patient, 150 sängar vara behöfliga.

Fullständigt kostnadsförslag uppgjordes dock blott för en anstalt med 50 sängar, hvartill det gamla

lasarettet skulle användas, då den nya lasarettsbyggnaden 1907 togs i bruk. Den skulle vara en

kombinerad försörjnings-, isolerings- och sjukvårdsanstalt för lungsiktiga inom länet. Ändringar i

byggnaderna samt i uppvärmnings- och upplysningssystemet beräknades kosta 25,000 kronor, utrust
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

ningspersedlar 14,000. De årliga utgifterna beräknades till 30,300 eller omkring kronor 1: 70 pr dag

däraf utspisning 70 öre. Landstingets årliga kostnader beräknades till 16,800 kronor. Alternativt

föreslogs dock underhandlingar om inköp af staten tillhöriga byggnader på Vännäs lägerplats, där

plats skulle kunna beredas såväl för en större anstalt för lungsiktiga som för eu sinnesslöanstalt.

Det sistnämnda alternativet tillstyrktes af utskottet, men frågan i sin helhet föll i landstinget, efter

bland annat en liflig protest från en landstingsman från Vännäs mot att en lungsotsanstalt skulle

förläggas till denna plats. Frågan återkom till 1906 års landsting, då utskottet föreslog ytterligare

utredning dels om förvärfvande af Vännäs läger med därå befintliga byggnader, dels om mindre vårdanstalter

i kommunerna. I landstinget förkastades dock den första frågan med 20 röster mot 17, den

andra med den förseglade sedelns tillhjälp.

Värmlands läns landsting tillsatte år 1904 en kommitté för att till nästa landsting afgifva

förslag till åtgärder för beredande af vård åt lungsiktiga inom länet. Kommittén ansåg platser böra

beräknas för 500 patienter eller med ett hälft års vård för hvarje 250 sängar, hvilket med en byggnadskostnad

af 2,000 kronor per säng skulle göra 500,000 kronor. Dagkostnaden ansågs blifva minst

1,50 per dag; om patienten betalade 60 öre, skulle landstingets utgift blifva 90 öre eller inalles 82,125

kronor per år utom 25,000 kronor i ränta och amortering å kapitalet. Kommittén ansåg sig blott

kunna föreslå 1 — 2 sjukhus eller, då det ena strandade på grund af motstånd från den kommun, dit

det skulle förläggas, endast ett på 50 sängar vid Arvika. Detta beräknades kosta, uppfördt af sten

samt med värmeledning, vatten- och afloppsledningar och elektriskt ljus 72,250 kronor, hvartill kom

5.000 kronor för ligghallar, desinfektionsugn och likbod samt 15,000 kronor för inventarier och utrustningspersedlar.

Arsstaten beräknades till 28,000 kronor, däraf landstingets tillskott 17,050. Sjukhuset,

som skulle hafva gemensam läkare och syssloman med sjukstugan i Arvika, ansågs böra mottaga

lungsiktiga i alla stadier. Dagkostnaden beräknades till kronor 1,53 och legosängsafgifter till 0,60.

Kommunalfullmäktige i Arvika hade beslutit att lämna fri mark och att bidraga till planering

in. m. Detta beslut öfverklagades hos konungens befallningshafvande, och vid besvärens kommunicering

förklarade sig fullmäktige icke hafva något att erinra mot att beslutet upphäfdes. Orsaken synes

hafva varit “obefogad rädsla för smittoöfverföring". Kommittén föreslog ny utredning till nästa år,

men landstinget beslöt med 33 röster mot 32, att inga åtgärder skulle vidtagas.

Vid Upsala akademiska sjukhus anordnades år 1897 en provisorisk afdelning

för bröstsjuka med 20 platser. År 1903 nybyggdes en paviljong för sådana

patienter å lasarettstomten; den inrymde till en början 32, numera 46 patienter,

och upptager hufvudsakligen lungsiktiga. Den har med utrustning kostat omkring

75.000 kronor.

Då denna paviljong visat sig alldeles otillräcklig för länets behof, beslöt länskommittén

af nationalföreningen att söka åstadkomma en ny, mindre, på landsbygden

förlagd vårdanstalt för tuberkulösa. På egendomen Vattholma inköptes en

mindre lägenhet med 2 boningshus. Nationalföreningen beviljade ett anslag af 7,000

kronor och ett lån af 5,000 kronor, hvilka summor tillhopa ansågos behöfvas för

lägenhetens inköp, inredning och aptering till vårdanstalt samt till erforderlig utrustning.

Kostnaderna uppgingo till något större belopp eller omkring 14,000 kronor.

Vårdanstalten skulle lämna plats för 14 patienter, driftkostnaderna beräknades

till 7,665 kronor eller 1,50 per dag, af hvilket 2,555 ansågs komma att inflyta i

dagafgifter efter 50 öre per dag. Konungens befallningshafvande gjorde därför

framställning till 1905 års landsting om ett anslag af högst 5,200 kronor under

Värmlands

läns landsting.

Uppsala läns

landsting.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Norrbottens

läns landsting.

Västernorrlands

läns

landsting.

Östergötlands

läns landsting.

Hallands läns

landsting.

18

3 år för att täcka bristen i driftkostnaderna. Landstinget beviljade anslaget, och

skulle vårdanstalten afses »för tuberkulösa sjuka från Uppsala län, hvilka voro mindre

bemedlade och icke kunde beredas lämplig vård i eget hem».

Vid 1905 års landsting tillsattes flera kommittéer för att bereda frågor

rörande vårdanstalter för tuberkulösa.

I Norrbottens län utsände den tillsatta kommittén förfrågningar till samtliga kommuner inom

länet, huruvida de, i händelse landstinget skulle bevilja anslag för en gång af 500 kronor per sjuksäng

samt ett årligt anslag under 5 år af 50 öre per underhållsdag, vore villiga att uppbygga eller eljest

anordna sjukstugor för lungsiktiga. Jakande svar ingick dock blott från en kommun, som därvid fäste

oantagliga villkor. Intresset för saken syntes vara stort, men man ville afvakta tiden tills “det blifvit

bekant, i hvilken utsträckning staten kommer att bidraga till kostnaderna".

Kommittén föreslog därför, att landstinget skulle inköpa en egendom, där flera stora åbyggnader

funnos, samt inreda dessa för 60 patienter. Utrustningen beräknades kosta 14,350 kronor, driften

37,500 eller kronor 1:71 per dag, hvaraf kronor 22,630 beräknades komma att inflyta på dagafgifter å

kronor 0:60, 1:00 och 1:50, hvadan landstingets årliga tillskott skulle utgöra 14,870 kronor. Utspisningen

beräknades kosta 1 krona. Anstalten skulle vara så inrättad, att verklig sanatorievård där

kunde meddelas. Kommitténs förslag förkastades dock af landstinget, sedan bl. a. utskottet framhållit,

att frågan om statsanslag tidigast kan förekomma vid 1908 års riksdag.

En kommitté i Kopparbergs län ansåg behofvet i länet lämpligen kunna tillgodoses därigenom,

att dels vid länslasarettet i Falun uppfördes en tuberkulospaviljong för omkring 20 sängar, dels å

landsbygden anlades ett tuberkulossjukhus för 66 sängar. Kostnaderna för dessa hade beräknats till

resp. 91,040 och 226,000 kronor, hvilka dock kommittén anser sig böra nedbringa. I enlighet med

kommitténs förslag, beslöt landstinget, att ny utredning skulle verkställas, hvartill anslogos 10,000 kronor.

Fästernorrlands landsting, som i donation erhållit ett hemman i Edsele

socken jämte 10,000 till ett hem för tuberkulösa, anslog 1906 14,000 kronor till

gårdens iordningsställande för 20 — 25 lungsiktiga patienter. Driftkostnaderna beräknades.

till 10,000 kronor men något anslag lämnades ej härtill, då hemmet

antogs icke vara i ordning före hösten 1907.

I Östergötlands län hade sommaren 1906 på den korta tiden af 2 månader

insamlats ej mindre än cirka 31,000 kronor. Den därför organiserade kommittén

föreslog, att landstinget skulle för 10,000 kronor inköpa en byggnad å Stratomta

ägor i Törnevalla socken och för 16,000 kronor omändra denna till ett tuberkulossjukhus

för 30 patienter; i detta pris skulle äfven ingå uppförande af en ligghall,

vattenledning, inredning och inventarier, totalkostnaden således ej fullt 900 kronor

per säng. Underhållskostnaderna beräknades med full beläggning till 16,425 kronor,

således kronor 1: 50 per patient och dag, däraf o: 62 för utspisning. Afgiften skulle

för fattiga sättas till kronor o: 50 per dag. Landstinget beslöt i enlighet med

förslaget.

En år 1905 af Hallands läns landsting tillsatt kommitté, med uppdrag att till 1906 års landsting

inkomma med utredning och förslag till lungsotssjukvårdens ordnande i länet, hemställde till årets

landsting om uppskof med frågan, hvilket äfven beslöts. Ärendet borde hvila, till dess svenska

opaginerad Kontrollera mot PDF

i9

nationalföreningen mot tuberkulos verkställt utredning rörande lämpligheten af att å lägerplatsen

Skedalahed, som numera icke behöfdes för Hallands regemente, anordna en vårdanstalt för tuberkelsjuka.

Meningen lär vara att anlägga denna i stor skala, möjligen för flera län.

Bland landets städer är det helt naturligt, att Stockholm gjort mest mot

tuberkulosen, då dels dödligheten i denna sjukdom är rätt betydlig, omkring 700

dödsfall årligen i lungsot, och dels denna stad gifvetvis har mycket stora resurser

för att kunna åstadkomma behöfliga medel.

År 18 9 6 inlämnade dåvarande förste stadsläkaren, numera generaldirektören

K. Linroth ett tjänstememorial till hälsovårdsnämnden. Den plan för åtgärder mot

tuberkulosen, som han framlade, omfattade:

1) upprättande af ett lungsotssanatorium, till en början för 100 sängar;

2) byggande vid något af kommunens sjukhus af en asyl för lungsiktiga i

långt framskridet stadium af sjukdomen, också för 100 sängar;

3) anordning af desinfektion på stadens bekostnad i bostäder, där lungsiktiga

bott;

4) utgifvande och spridning af råd och anvisningar för allmänheten angående

tuberkelsjukdomen.

Följande år tillsatte hälsovårdsnämnden en kommitté för att uppgöra program

till för hufvudstaden erforderliga anstalter till tuberkulossjukvårdens ordnande. Denna

enade sig om att det borde uppföras dels ett sanatorium, dels en asyl för långt

framskridna fall, hvarjämte tillstyrktes anordnande af en isoleringspaviljong på 32

sängar vid Sabbatsbergs sjukhus. Den senare beslöts sedan af stadsfullmäktige och

öppnades år 1899. 250 — 330 asylplatser ansågos behöfliga för de till 6—800

beräknade sjuka i framskridet stadium, dessa antogos behöfva vårdas 120—150

dagar i medeltal. Det föreslogs till en början anordnande af en asylbyggnad om

108 platser. Medel härtill beviljades äfven af stadsfullmäktige, och kunde år 1902

tuberkulosasylen vid S:t Göran öppnas; den hade kostat omkring 2,000 kronor pisang,

hvartill kommer 370 kronor för inventarier. Då denna asyl snart befanns

vara för trång, anslog stadsfullmäktige 251,000 kronor till ytterligare en paviljong

å 108 platser vid S:t Görans sjukhus, hvilken nu snart torde vara färdig.

I Stockholm finnas nu följande antal platser för lungsiktiga:

å Sabbatsbergs sjukhus ................................................ 32

å sjukhuset S:t Göran ................................................. 108

å Provisoriska sjukhuset................................................... 20

å Försörjningsinrättningen.................................;............... 300

Summa 460

Emellertid har det ansetts ömkligt att befria försörjningsinrättningen från de

lungsiktiga, hvarjämte ett ganska afsevärdt antal nya platser kräfves för att fylla det

Tuberkulosfrågor

i

städerna.

Stockholm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

behof af sjukhusvård för lungsiktiga, som länge gjort sig kännbart. År 1904 tillsattes

en ny kommitté för att utreda denna fråga. Dennas förslag, hvilket hälsovårdsnämnden

upptog, gick ut på uppförande å Söderby i Salems församling af

ett sjukhus för 408 patienter i allmänt rum och 40 i enskildt eller halfenskildt

rum, hvarjämte i 2 sommarpaviljonger skulle kunna inrymmas 56 patienter. Kostnaden

för denna storartade inrättning beräknas för byggnader, elektrisk belysning,

värmeledning, vatten- och afloppsledningar, väganläggningar in. m. men utan tomt

och inventarier till 1,996,000 kronor eller öfver 4,000 kronor per säng, hvartill

kommer 200,000 å 225,000 kronor för inventarier. Driftkostnaden antogs till

336,000 kronor. Under förutsättning att tuberkulossjukvården vid försörjningsinrättningen

och provisoriska sjukhuset upphörde, skulle då Stockholm förfoga öfver

omkring 700 platser för lungsiktiga och ytterligare 56 på sommaren. Stadsfullmäktige

beslöto 1906 att bygga sjukhuset i enlighet med förslaget.

Ofvanstående framställning visar, huru behofvet af sjukplatser för lungsiktiga

under sista åren stigit i hufvudstaden. Under åren 1886 —1895 vårdades i medeltal

å stadens sjukhus 268 och å försörjningsinrättningen 267 eller sammanlagdt

5 3 5 lungsiktiga. På Sabbatsberg var behandlingstiden vid denna tid 7 5 dagar.

Under åren 1901 —1905 intogos å stadens sjukhus i medeltal 578 lungsiktiga och

å försörjningsinrättningen 1901—1903 473. Medellängden af sjukhusvistelsen å

S:t Göran var 1903 —1905 resp. 1 5 1, 163 och 173 dagar, således mer än dubbelt

så lång tid som förut på Sabbatsberg och väsentligt längre än på sanatorierna.

De här vårdade patienterna ledo (1902 —1905) till 94 % af långt framskriden

lungsot (tredje stadiet), och därför måste dödligheten blifva mycket stor.

Af 897 fall slutade 47,5 % med döden, 23,1 % utskrefvos förbättrade och återstoden

oförbättrade.

Kostnaderna för vården härstädes kunna icke uppgifvas, då afdelningen har

gemensam stat med det öfriga sjukhuset, de torde öfverskrida kronor 2: 50. Det

har förut varit svårt att erhålla en stadigvarande personal af biträden och sköterskor

men dessa svårigheter hafva nu upphört. Platserna i tuberkulospaviljongen hafva varit

mycket eftersökta, ansökningarnas antal öfverskrider betydligt antalet disponibla platser.

Kommunen bekostar dessutom vården för dem, som få inträde å jubileisanatorierna.

Sålunda hafva under de sista åren på hälsovårdsnämndens bekostnad

vårdats följande antal personer, för Indika äfven utgifterna angifvas:

Vårdade

Utgifter kronor

1901 .............

.................i 7

8,092

1902 ...............

.............. 87

19,028

1903...............

.............. 7 3

2 U43 1

1904..............

............. 112

28,055

1905...........

............. M7

30,682

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Medel till denna sjukvård har delvis tagits från en år 1897 stiftad fond,

Konung Oskar II:s och Drottning Sofias jubileifond, till hvilken stadsfullmäktige

nämnda år anslogo 200,000 kronor och 1904 en lika stor summa.

År 1901 inrättades å hälsovårdsnämndens laboratorium en bakteriologisk afdelning.

Å denna hafva under åren 1901 —1905 undersökts å tuberkelbaciller

öfver 4,000 prof upphostningar från patienter från staden samt ett 1 oo-tal urinprof.

Priset för undersökningarna är 1 krona för personer från Stockholm.

Slutligen må nämnas, att stadsfullmäktige nyligen anslagit 2 5,000 kronor till

hjälp- och understödsbyråar för lungsotssjuka. Äfven frågan om ett kustsanatorium

för skrofulösa barn har varit före. Under år 1905 har på hälsovårdsnämndens bekostnad

å kustsanatoriet vid Skelderviken vårdats 2 3 barn för '' en kostnad af

7,057 kronor.

I Göteborg vårdas de lungsiktiga dels å en särskild sjukhusbyggnad med 80 Göteborg,

sängar å fattigvårdsanstalten Gibraltar, dels å hemmet för lungsotssjuka, vidare å

Haraldsminne vid Alingsås samt å sommarsanatoriet vid Sandarne. Ur den Renströmska

donationen har nyligen erhållits 300,000 kronor för uppbyggande af ett

sjukhus för tuberkulösa, ej fattigvårdsberättigade, hvilkas afskiljande från hemmen är

af vikt. Staden har åtagit sig driften af detta sjukhus, som äfven skall förses med

en sanatorieafdelning och är afsedt att inrymma 125 patienter. Slutligen har förslag

framkastats om en tuberkulospaviljong vid Sahlgrenska sjukhuset.

Berättigade till vård å hemmet för lungsotssjuka äro fattiga sjuka från staden,

Indika icke haft fattigunderstöd. Särskild hänsyn tages därvid till trångboddhet och

smittofara i hemmen. Anstalten öppnades i slutet af år 1902 och har plats för

60 patienter. Den är inrymd i ett gammalt trähus, som förut varit användt till

konvalescenthem till stadens sjukhus och är beläget i en rätt stor trädgård i utkanten

af staden; det iordningsställdes för omkring 20,700 kronor för sitt ändamål.

Ligghallar torde.komma att anordnas. Under åren 1903 —1905 vårdades där i

medeltal 49 patienter dagligen. 216 patienter utskrefvos, af dessa 63 såsom förbättrade,

36 oförbättrade och 117 (55 %j döda. Det synes sålunda mest vara

långt framskridna fall och många af de sjuka vårdas ända till döden. Medelbehandlingstiden

för de under 1905 utskrifna och döda var 105 dagar. Kostnaderna

per patient och dag utgjorde i kronor:

inalles

utspisning

1903

1904

1905

2: 10

1: 89

1:80

o: 61

o: 58

Haralds Minne är eu vårdanstalt för fattiga lungsiktiga kvinnor i tidiga stadier

af sjukdomen. Det tillkom redan 1887 på grund af en donation och underhålles

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

af denna, flyttades år 1903 till Alingsås. Byggnaden innehåller 6 sjukrum, hvardera

för 2 patienter, badrum, hall, liggverandor in. in. Kostnaderna endast för

flyttning af byggnaden från Göteborg, densammas inredning och tomt uppgingo till

52,000 kronor. De 12 platserna äro ständigt upptagna, de sjuka få i allmänhet

fri vård och stanna oftast länge. Dagkostnaderna för patient uppgå till kronor

1: 67 och 1: 62 för åren 1904 —1905.

År 1903 öppnades ett sommar sanatorium vid Sandarne, 20 minuters väg från

spårvägens ändpunkt vid Göteborg. Staden lämnade fri mark, hälsovårdsnämnden

ställde till disposition 2 baracker, som användes till förvaringsrum och tillflyktsort

vid svårt väder, genom frivilliga gåfvor insamlades kontanta medel och bidrag in

natura åt filtar,'' liggstolar, böcker etc.

Första sommaren funnos 40 platser, 1904 och 1905 50. Sanatoriet var öppet resp. 60, 103

och 90 dagar. Inalles hafva 173 obemedlade patienter behandlats. De hafva i allmänhet stannat å

sanatoriet 12 timmar om dagen, den mesta tiden i hvilstolarna, och därunder erhållit 3 måltider. Kurtiden

har under de båda sista åren vanligen varit 9 till 10 veckor. De flesta patienter hafva tilltagit

ej obetydligt i vikt. Särskildt lämplig framhålles sommarsanatoriebehandlingen vara för de talrika

kroniska fallen, som under vintern gått i sina sysslor; dessa hafva genom sin sommarkur vunnit varaktig

arbetskraft.

Efterforskningar hafva 1904 och 1905 gjorts efter de föregående somrar behandlade patienterna,

och har resultatet kunnat kontrolleras för 92 sjuka efter 1 år och 39 efter 2 år.

Stadium

Ett år

efter behandlingen

Två år

efter behandlingen

behandlingsåret

arbetsföra

icke

arbetsföra

döda

arbetsföra

icke

arbetsföra

döda

1................

17

5

10

2

2

11..................

20

0

4

4

4

1 i

in..................

12

13

12

4

4

8

Summa

49

27

16

18

10

11

Behandlingen har blifvit mycket billig. Utspisningen har betingat ett pris af omkring 60 öre

per dag och de öfriga omkostnaderna hafva varit små, så att hvarje patient synes hafva kostat knappt

en krona om dagen.

Under året har en dispensär börjat sin verksamhet, hufvudsakligen afsedd för

tuberkulösa, som anmälts till intagning å sjukvårdsanstalt, men ännu ej hunnit där

intagas. En särskild sköterska har anställts, som skall samarbeta med de olika

församlingarnas diakonissor. Den sjuke skötes under tiden af sin läkare.

Våren 1906 öppnades ett hem, Sparfvebo, med 14 platser för friska barn

tillhörande lungsotssmittade hem. Barn från 3 års ålder vårdas där, tilldess den

sjuke intagits på anstalt. Hemmet, som är beläget i utkanten af staden, drifves

med enskilda medel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

I Malmö öppnades år 1903 ett provisoriskt sjukhus för lungsiktiga, med 26 öfriga städer,

sängar. Omkring ett 1 oo-tal lungsiktiga vårdas där årligen i medeltal cirka 3

månader, och sjukhuset är till fullo belagdt; sjuka i alla stadier emottagas. Medelkostnaden

per patient och dag uppgick 1905 till kronor 1:62.

Å försörjningsinrättningen finnas 2 rum för lungsiktiga med hvardera 6—8

platser, som dock ofta icke äro belagda. Vid stadens allmänna sjukhus är under

uppförande en afdelning om 60 sängar för kroniska sjukdomar, hufvudsakligen

tuberkulos; byggnadskostnaden för denna har beräknats till 158,000 kronor.

I Landskrona har nyligen öppnats ett sjukhem med 76 sängar, det har med

inventarier kostat 98,000 kronor. Den nedre våningen är afsedd för lungsiktiga,

och har 18 platser för sådana patienter. Ligghallar finnas för dessa. Sjukhemmet

är beläget på försörjningsinrättningens tomt och sorterar under fattigvårdsstvrelsen.

Den första dispens är i landet öppnades i februari 1905 i Uppsala, till densamma

erhölls ett understöd af Nationalföreningen å 2,000 kronor. Utgifterna för

första året utgjorde kronor 1,433:94, däri inräknadt organisationskostnaderna. 29

personer erhöllo understöd, kostnaden för hvarje patient kronor 46: 78.

Under året utdelades 4,067 liter mjölk, 361 kg. kött, 161 kg. margarin och 44 kg. ister. Fri

medicin erhölls från stadens apotek. I flera fall har äfven lämnats ved till patienterna. I 3 fall har

bostaden befunnits vara så olämplig, att ny mast anskaffas, och har därvid lämnats smärre hyresbidrag.

Under sommaren utackorderades 5 patienter på landet.

Då dispensärens läkare pröfvat en patients lämplighet för erhållande af understöd, företages

en undersökning af hans hem genom en af stadens diakonissor, hvaröfver rapport aflägges enligt

tryckt formulär. Med ledning däraf bestämmes sedan det understöd, som skall lämnas honom. Genom

täta besök i hemmen söker man öfvervaka, huruvida de sjuka följa gifna föreskrifter för att hindra

smittans spridning, hvilket är ett oeftergifligt villkor för meddelande af understöd. Hvarje patient

erhåller en tvättpåse, hvari han skall förvara sin smutsiga tvätt, som sedermera kokas. Han får äfven

en fickspottflaska och en febertermometer. Man har varit betänkt på inrättande af ett sommarsanatorium,

som möjligen torde komma till stånd 1907.

Äfven i Örebro har sedan år 1905 en dispensär varit i verksamhet. Tuberkulossjukhus

planeras.

I Norrköping lät hälsovårdsnämnden 1905 uppgöra ett förslag till ett sjukhus

för lungsiktiga i alla stadier; med 50 sängar beräknades det, utan inventarier, komma

att kosta 300,000 kronor. Under år 1906 har ett sommarsanatorium för 23

patienter varit i gång.

I Gäfle är uppgjordt förslag till ett tuberkulossjukhus på 40 sängar, som

beräknats kosta 71,700 kronor.

Nästa år skall utsändas en eller flera feriekolonier, bestående af tuberkulösa

barn. Medel härtill, troligen minst 10,000 kronor, erhållas från inkomsten af

barnens dag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

I Sundsvall utsändas äfvenledes sedan 1902 tuberkulösa barn på landet, 12

åi 1906. Detta år har äfven utsändts en fjällkoloni om 20 bröstsvaga, ej tuberkulösa

barn. En dispensär har påbörjats 1906.

I Eskilstuna, Falun och Västerås finnas sommarsanatorier, i förstnämnda stad

för 20 patienter, inrättadt 1904; ett tuberkulossjukhus för 25 sängar, kostnad

approximativt beräknad till 100,000 kronor, har föreslagits. I Falun vårdades år

1904 under 3 månader 9 patienter, kostnad inalles af kronor 1,257: 90. I Västerås

öppnades sanatoriet år 1905 och under sommaren vårdades där 12 —13 patienter

dagligen. Staden har liksom Sala beviljat 1,500 kronor till understöd och vård

åt lungsiktiga å sanatorierna. I Sala har det förra epidemisjukhuset omändrats till

eu paviljong för lungsiktiga med 7 platser. I Köping har det forna difterisjukhuset

inredts till vårdanstalt för obotligt sjuka, och upplåtes här 1—2 rum för lungsiktiga

i första stadiet; i trädgården har inrättats ett litet sommarsanatorium för

5—6 patienter. I Jönköping beviljades år 1904 för en gång ett anslag å 1,000

kronor för samma ändamål. Djursholms köping lämnar 300 kronor årligen.

I Linköping iordningställdes år 1902 en mindre byggnad vid försörjningsinrättningen

för att tjäna till tuberkulosasyl, den är afsedd för 18 — 20 patienter.

Under åren 1903 —1905 vårdades där 54 patienter, af Indika 22 afledo, behandlingstiden

i medeltal 66 dagar. Medelbeläggning endast 3 patienter. Att platserna

äro så föga eftersökta, beror troligen på att allmänheten betraktar sjukhuset såsom

fattighus, kanske äfven på den stora dödligheten. I Falun finnes en afdelning på

1 o sängar vid fattighuset.

I Södertälje, Strängnäs, Nyköping, Växjö, Borås, Vänersborg, Varberg och Skellefteå planeras

tuberkulossjukhus, i Lidköping är en kommitté tillsatt. I Vänersborg har uppgjorts förslag till en

anstalt för 12 sängar som beräknas kosta med inventarier 37,720 kronor, hvaraf 31,000 kronor anslagits

af sparbanken. Driftkostnaden beräknas till kronor 2:25 per dag, däraf 1:25 för kosten, eller med

10 platser belagda under 300 dagar 6,750 kronor. I Växjö finnes en donation å 50,000 kronor för

ändamålet.

I Jämtlands län hafva insamlats omkring 55,000 kronor till ett tuberkulossjukhus för länet, i

Got/lands län 8,000. Länskommittén i Västernorrlands liin har för inrättande af ett hem för obotligt

tuberkulösa i Medelpad erhållit 5,000 kronor jämte erforderligt område. I Blekinge län har man, delvis

med bidrag från socknarna i länet, insamlat öfver 10,000 kronor, man planerar där ett sjukhus för

40 patienter. I Gäfleborgs län har nationalförsamlingens länsafdelning framlagt ett förslag till ett

sanatorium på 15 — 20 sängar, som till en början blott skulle vara sommarsanatorium.

I Älfsborgs län planerar man upprättande af kolonier för lungsiktiga, som kunna botas eller

åtminstone betydligt förbättras. Dessa skulle bestå af dels en hufvudbyggnad, inrymmande köksafdelning,

badrum, matsal, liggveranda in. m. samt sjukrum med högst 14 sängar, dels små hus efter

egna hemtypen med 2 — 3 rum för hvardera 2 patienter. En sådan koloni skulle afses för minst 30

patienter, och beräknas då byggnadskostnaden till omkring 82,000 kronor, underhållet till 33,000 kronor,

hvaraf en tredjedel eller hälften kunde erhållas genom dagafgifter.

Trollhättan är den första och för så vidt jag vet hittills enda landskommun,

som byggt tuberkulossjukhus. År 1902 beslöts uppföra en anstalt, i första rummet

Trollhättan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

afse dd för obotligt sjuka understödstagare, men om plats funnes skulle där äfven

kunna intagas icke understödstagare och i tredje rummet patienter på tidigare stadium

af sjukdomen. Det enkelt inredda sjukhuset blef färdigt år 1904 och kostade

med inventarier 11,200 kronor. Sjukhuset administreras tillsammans med fattighuset

och hade först gemensamt kök med detta, men i slutet afår 1905 tillbyggdes

kök, som med inventarier kostade omkring 1,300 kronor. Ligghall torde snart

byggas. Inrättadt för 12 patienter har sjukhuset således inalles kostat omkring

1,000 kronor per säng. Dagkostnaderna för patient kunna icke angifvas. Hemmet

lyder under fattigvårdsstyrelsen.

Under år 1904 och 1905 vårdades där respektive 13 och 12 patienter med

5 och 1 dödsfall, underhållsdagarna voro 1,073 och 1,271, vårdtiden 2,7 och 4

månader. Hemmet var sålunda endast delvis belagdt, då det från början råkat i

misskredit till följd af de många dödsfallen; att komma dit ansågs som en dödsdom.

Man har därför år 1906 lagt an på att bereda plats hufvudsakligen för lättare fall,

och har sedan dess patientantalet ökats. På enskild väg äro insamlade 17,000

kronor till en anstalt för nyinsjuknade.

Flera industriella bolag hafva under sista åren byggt tuberkulossjukhus för

sina arbetare.

I slutet af år 1900 öppnades Hamra sanatorium, tillhörande A.-B. Separator,

för 30 patienter, hufvudsakligen afsedt för bolagets arbetare; byggnaderna hafva

kostat 90,000 kronor, inventarierna 16,200. Åren 1901 —1905 vårdades där

11 o patienter i alla stadier af sjukdomen, behandlingstid i medeltal 13 o dagar.

Bälteberga sanatorium vid Tidaholm, tillhörande tändsticksaktiebolaget Vulcan,

öppnades 1901 och är afsedt för 18 sängar. En äldre byggnad ändrades för ändamålet,

hvilket jämte inventarier kostade cirka 12,000 kronor. Bolagets arbetare

vårdas där fritt, helst mottagas lindriga fall men äfven svåra. Medelbeläggningen

har varit omkring 13 patienter. Inalles hafva 1901—1905 vårdats 132, vårdtiden

har i medeltal varit 167 dagar. Af 124 patienter, för hvilka behandlingen

afslutats, utskrefvos 44 symtomfria, 28 förbättrade, 23 oförbättrade och 15 försämrade,

medan 14 afledo. 1905 uppgick kostnaden för underhållsdag till kronor 2: 26.

Grejvinnan W. v. Hallwyls sanatorium vid Mörsil, öppnadt 1901, har 17

platser och har kostat omkring 80,000 kronor. Det har goda lokaler och en

utmärkt inredning. Arbetarna vid Ljusne-Voxne trävaruaktiebolag med deras familjer

få där fri vård. 88 patienter hafva hittills vårdats, behandlingstiden i medeltal

omkring 1/2 år. Kostnaderna för dag och patient hafva växlat mellan kronor 3: 03

och 3: 51 och utgjorde 1905 kronor 3: 11.

Sandvikens järnverk har vid Storsjön i november 1905 öppnat ett sjukhem

för tuberkulösa, Fredrikskulle, med 20 sängar. Sjukhemmet har fått en god inredning,

är försedt med ligghall och omgifvet af skog, det har kostat 65,000 kronor,

häraf 9,200 kronor för inredning. Hufvudsakligen är det afsedt för att bereda

Industriella

bolag.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.6

vård åt långt framskridna fall af lungsot, men äfven lindriga fall emottagas där.

Bolagets arbetare få fri vård, medlemmar af deras familjer betala 50 öre per dag.

Äfven personer, som icke äro i bolagets tjänst, emottagas där, om plats finnes,

mot en dagafgift af 2 kronor. Under juni—september månader 1906 uppgingo

dagkostnaderna för patient till omkring 2: 70.

I juni 1906 öppnades ett L. M. Erikssons aktiebolag tillhörigt sanatorium

vid Mogetorp nära Hålahult; öfverläkaren på detta sanatorium besörjer sjukvården.

En villabyggnad nyinreddes fullständigt för en kostnad, som jämte inköp af egendomen

uppgick till omkring 60,000 kronor med inredning för 15 patienter. Driftkostnaden

beräknas, med afdrag för arrendet, till 14,650 kronor eller omkring

1:50 per dag. Gift arbetare eller arbeterska erhåller fri vård, de ogifta få betala

1 krona per dag.

Vidare har St. Kopparbergs bergslag under tak ett tuberkulossjukhus på 20

sängar, beläget vid Hönsarpsberget nära Domnarfvet. Bolaget har äfven byggt 6

arbetarbostäder, hvardera afsedd för 5 familjer, särdeles rymliga och inredda med

hänsyn till att de äro afsedda för familjer med någon tuberkulos medlem. År 1906

har inrättats ett sommarsanatorium med plats för 25 patienter. Grycksbo pappersbruk

har uppfört en sjukstuga för 8 lungsiktiga, den har användts under sommaren

1906, men är ännu ej inredd för vinterbehof. Grängesbergsbolaget har under uppförande

ett tuberkulossjukhus med 16 sängar, det synes blifva mycket väl inredt

och med godt läge, kostnaderna torde ej understiga 50,000 kronor.

Luossavara-Kirunavara A. B. har beslutat bygga ett tuberkulossjukhus för

16 patienter, och har plats därför nyligen inköpts i Kiruna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Öfver sikt öfver i Sverige befintliga och beslutna vårdanstalter för obemedlade

lungsiktiga.

a) Färdiga.

Hålahult sanatorium............................................................

Österås » ...............................................................

Hessleby » ...............................................................

Sabbatsbergs sjukhus, tuberkulospaviljongen, Stockholm ...............

Sjukhuset S:t Göran, tuberkulospaviljong I » ..............

Akademiska sjukhuset, afdelningen för bröstsjuka, Uppsala............

Vattholma tuberkulossjukhus ...................................................

Hemmet för lungsiktiga, Göteborg ........................................

Provisoriska sjukhuset, Malmö ................................................

Trollhättans tuberkuloshem ...................................................

Landskrona sjukhems tuberkulosafdelning .................................

Försörjningsinrättningen, Stockholm ..........................................

Provisoriska sjukhuset » .........................................

Gibraltar tuberkulosafdelning, Göteborg ....................................

Tuberkuloshemmet vid fattighuset, Linköping..............................

» » » Falun....................................

Köpings tuberkuloshem .........................................................

Sala » .........................................................

Haralds Minne, Alingsås.........................................................

Hamra tuberkulossjukhus, Tumba ..........................................

Bälteberga » Tidaholm .............................................

v. Hallwyls » Mörsil .............. ..............................

Sandvikens » .......................................................

L. M. Erikssons » Mogetorp .............................................

Summa antal sängar

b) Beslutna eller under uppförande.

Stockholms tuberkulossjukhus vid Söderby................................

Sjukhuset S:t Göran, tuberkulospaviljong II, Stockholm ..............

Tuberkulosafdelningen vid sjukhuset, Malmö ............................

Stratomta tuberkulossjukhus ...................................................

Edsele » .........................................................

St. Kopparbergs » Domnarfvet..........................................

Grängesbergs » .........................................................

Grycksbo » ........................................................

Kiruna » ........................................................

Göteborgs » ........................................................

antal sängar

Öppnadt år

Antal

sängar

i Byggnads-

kostnad för

säng

Driftkostnad

för patient

och dag

1900

115 »)

Kr.

6,100

Kr.

2: 38

1901

112

7,200

3:07

1901

115 ‘)

5,600

2: 30

1899

32

2,400

—

1902

108

2,400

--

1903

46

1,600

—

1906

14

1,000

1: 50

1903

60

350 3)

1: 80

1903

26

—

1: 63

1903

12

1,000

—

1906

18

1,300 4)

—

—

300

—

—

-

20

—

—

1906

80

700 3)

—

1902

20

—

—

—

10

—

—

—

6

—

—

—

7

—

—

1903

12

4,300 3)

1:62

1900

30

3,500

—

1901

18

700 3)

2: 60

1901

IT

4,700

3: 11

1905

20

3,300

2: 70

1906

15

4,000

1:50 2)

1,213

462 6)

4,800 2)

2: 50 2)

108

2,300 «)

—

60

2,600 2)

—

30

900 -)

1: 50 2)

25

600 7)

—

20

—

—

16

—

—

8

—

—

16

—

—

125

—

—

870

*) 124 på sommaren, eljest 112. 2) Beräknad kostnad. s) Oberäknadt

naderna. 4) Efter kostnaden å hela sjukhemmet. 5) 504 på sommaren, eljest

7) Oberäknadt kostnaderna för de äldre byggnaderna och beräknad kostnad.

värdet

448,

af de äldre bygg)

Utom inventarier.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lungsots*

behandling å

sjukhusen.

Badorter och

privata anstalter.

Kust
sanatorier.

Ä sjukhusen upptogos lungsotsfallen före 1891 tillsammans med lunginflammationer,

akuta och kroniska. Under åren 1891 —1900 intogos å länslasarett, andra

sjukhus och sjukstugor i medeltal omkring 1,500 lungsotsfall årligen, under åren

1901 —1904 omkring 2,500. Däri inräknas dock tuberkuloshemmen vid St. Göran

och Sabbatsberg i Stockholm, i Linköping, Göteborg, Haralds Minne och Bälteberga.

Under tidigare år vårdades många lungsiktiga vid de svenska badorterna,

sålunda på 1860-talet i Marstrand (äfven långt framskridna fall), på 1870- och

1880-talen i Sköfde, Mösseberg och Ulricehamn. Sedermera utestängdes dock

dessa sjuka alltmera från badorterna. Då i rnidten på 1880-talet stambanan genom

Jämtland blifvit färdig, började en mängd lungsiktiga strömma dit om somrarna

och samlades främst i trakten omkring Mörsil.

År 1891 öppnades här ett privat sanatorium, öppet hela vintern, det första

i landet. Detta har numera 48 sjukrum hvardera för en patient, fördelade på 4

villor och ett större hotell, där äfven dag- och matrum in. in. finnas. Medeltal

vårdade per år är omkring 150, vårdtiden i allmänhet något under 4 månader.

Det största antalet vårdade är långt framskridna fall.

I Mörsil finnes äfven en annan privat anstalt, Didrons sjukhem, med ett

20-tal platser samt för mindre bemedlade personer hvilohemmet Fredsmil och Hagbergs

sanatorium, hvardera med 10 platser.

Saf sjö besöktes redan pa 1870-talet af talrika lungsotspatienter, sedermera

inrättades där ett mindre sanatorium, som 1902 öppnades äfven under vintern och

inrymmer i 4 villor 21 sjukrum för 28 patienter. Under byggnad är ett större

sanatorium för 64 patienter.

Vid Ahlefors nära Alingsås finnes ett privatsanatorium, nyligen utvidgadt, så

att det kan inrymma 20 patienter. Vid Rom anäs nära Tranås bygges ett sanatorium

för öfver 50 betalande patienter, vid Sundsholm i närheten af Halmstad ett för 20.

Dessutom finnas Hägra mindre sjukhem.

Af Jnistsanatorierna för skrofulösa barn är Styrso äldst. År 1890 utsändes

eu koloni af ett 2o:tal barn hit och för deras räkning förhyrdes en fiskarstuga,

likaså 1891. Redan följande år kunde dock byggas eget hus, bestående af en

större sjukhusbyggnad, en köksbyggnad och ett varmbadhus. Här hafva sedermera

under 3—4 sommarmånader vårdats i medeltal under de ro första åren 54 barn

årligen och 1900 —1906 100. De flesta barnen hafva varit från Göteborg och

större delen hafva vårdats fritt. Omkring 90 procent af dem hafva efter cirka

6 veckors vård kunnat utskrifvas friska eller betydligt förbättrade. Under senare

åren hafva där mottagits ett relativt stort antal tuberkulösa, sålunda ledo under de

5 sista åren 41 procent af tuberkulos (24 procent af ben- och ledgångstuberkulos).

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kostnaden för underhållsdag har under det sista årtiondet växlat mellan

kronor i: 03 och 1: 28, kostnaden för barn mellan kronor 43: 20 och 68: 42.

För närvarande är under uppförande en sanatoriebyggnad af sten med centraluppvärmning,

elektriskt ljus, röntgenapparat, liggverandor m. m. Den skall inrymma

70 patienter och hållas öppen hela året samt kan utan större kostnader ökas för

ännu ett 50-tal patienter. Man har tänkt sig att ett eller annat landsting skulle

lämna bidrag till vården därstädes. Hittills har anstalten underhållits helt och hållet

med privata medel.

Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium vid Skelderviken kom till stånd genom

att år 1901 i Malmö insamlades vid en basar omkring 70,000 kronor. Denna

summa öfverlämnades till den nybildade föreningen för skrofulösa barns vård. Fn

byggnadsplan uppgjordes, enligt hvilken kustsanatoriet skulle bestå af en administrationsbyggnad,

ett maskin- och badhus samt det egentliga sjukhuset. Af dessa byggdes

det förstnämnda först och inreddes provisoriskt till sanatorium, året därpå byggdes

maskinhuset. Sanatoriet kan nu mottaga 70 patienter. Statsanslag å 200,000

kronor har begärts till sanatoriets färdigbyggande och tillstyrkts af medicinalstyrelsen

och tuberkuloskommittén. Det skulle då kunna rymma 150 patienter.

Anstalten är öppen äfven under vintern. 1905 utgjorde de sjuka till 80

procent af tuberkulösa. 5 6 operationer utfördes. Om de där behandlade har styrelsen

lämnat följande uppgifter:

Antal utskrifna

Antal vårdade

|

Inalles

Läkta

eller myc- ket för- bättrade

För-

bättrade

Oför- bättrade

eller döda

1903 59

49

32

15

2

1904 , 137

120

79

31

10

1905 [ 167

127

in

13

3

Driftkostnaderna uppgingo 1904 och 1905 till kronor 1: 57 och 1:55 med

ett medeltal vårdade af resp. 34 och 51. Under årens lopp hafva alltflera landsting

lämnat anslag till anstalten, såsom framgår af följande tablå, där anslagen angifvas

i kronor; tilläggas bör att Stockholms stad år 1905 betalat omkring 7,000

kronor i legosängsafgifter:

opaginerad Kontrollera mot PDF

3°

Lungsiktiga

fattighusen.

1901

1902

19< i3

1904

19i )5

1906

1907

Kristianstads läns landsting

5OO

1,000

7)0

1,500

3,000

3,000

4,000

Malmöhus „

? 5

750

1,500

O

C

c

rr\

5,5 OO

5,500

5)5oo

Hallands ,,

?5

500

750

i,5°o

2,600

2,600

2,600

Blekinge „

7 5°

U5°°

2,600

2,600

2,600

Malmö stad

O

O

U5°°

3,000

Kronobergs läns

landsting

900

1,200

Jönköpings ,,

??

900

Värmlands ,,

5 5

900

Summa

5OO

2,250

3>7 5°

7,500

15,200

16,100

20,700

Kustsanatoriet Hälsan i Bygdeå, Västerbotten, har sedan år 1900 varit öppet

2 — 3 månader hvarje år, de sista 2 åren 70 dagar, och har plats för 12 —13 barn.

Beläget vid en hafsvik, består det af en större byggnad, innehållande sofsal,

sköterskerum och kök samt en mindre med badrum och ett litet sofrum. Det

mottager endast skrofulösa barn. Underhållskostnaderna uppgingo 1905 och 1906

till resp. 65 och 70 öre per person och dag, medlen anskaffas på privat väg.

Kustsanatoriet Apelviken äges och drifves af föreningen för kustvård af skrofulösa

barn i Varberg och är öppet under månaderna maj—september. Det består

af en sofhall med 24 sängar och ett kök, som på samma gång tjänstgör som rum

för sköterska och under ruskig väderlek som matsal. Byggnadskostnader med inventarier

omkring 5,000 kronor. Dagkostnaden uppgår till 1 krona per barn, däri

ej inberäknadt ränta och amortering å byggnadskapitalet. Sanatoriet har af Hallands

läns landsting beviljats ett årligt anslag å 1,500 kronor för åren 1906 —1908.

Under åren 1904 —1906 vårdades där resp. 20, 35 och 41 barn.

Å fattighusen torde ofta lungsiktiga vårdas, ehuru det är svårt att erhålla

uppgifter därom, då de icke äro underkastade någon regelbunden inspektion af läkare.

Från första provinsialläkarna hafva i denna sak ingått följande meddelanden:

Stockholms län: Ännu förekommer det, att å fattighusen lungsiktiga vårdas bland andra, men

där utrymme finnes, afskiljas de vanligen i särskildt rum.

Uppsala län: I Uppsala vårdas å försörjningsinrättningens sjukhus äfven lungsiktiga, man

söker dock såvidt möjligt placera dem i särskilda sjukrum. I Enköping vårdas de i särskilda rum.

Från landsbygden omtalas, att platser å fattighusen ej kunna beredas för de lungsiktiga, endast ! ett

distrikt sägas sådana undantagsvis vårdas där.

Södermanlands län: Lungsiktiga vårdas i allmänhet ej å fattighusen, men nog finnas många

undantag från denna regel. På de flesta ställen är utrymmet för knappt att vårda sådana sjuka afskilda

från andra hjon.

Östergötlands län: I Linköping afskildt tuberkuloshem å 20 sängar, sorterande under fattigvårdsstyrelsen,

i Norrköping 2 rum för lungsiktiga, rymmande 23 patienter. I öfrigt ej närmare kändt.

Gottlands län: Lungsiktiga vårdas i allmänhet icke på fattighusen.

Kalmar län: Lungsiktiga vårdas i allmänhet icke i fattighus utom i Kalmar, där för dem finnes

särskild sjukafdelning, bestående af 3 rum med högst 9 platser.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Jönköpings län: I städerna vårdas de lungsiktiga fattighjonen i särskilda rum å fattighusen.

På landsbygden synas lungsiktiga mera sällan förekomma på fattighusen, som oftast ej ha några sjukrum.

Från Eksjö och Södra Unnaryds distrikt meddelas dock, att de lungsiktiga, som åtnjuta fattigunderstöd

och sakna vård i eget hem mottagas på fattighusen, där särskild! rum ej kan beredas dem.

Kronobergs lön: I allmänhet vårdas lungsiktiga icke å fattighusen, men sannolikt inhyses ett

och annat fattighjon å sådant, troligen då ej i särskilt rum.

Blekinge län: A städernas fattighus vårdas lungsiktiga fattighjon i särskildt rum, med undantag

af Sölvesborg, där detta ännu ej kunnat åstadkommas.

Kristianstads län: Å en del större fattighus finnas särskilda rum för tuberkulösa, numera torde

äfven isolering ske å de fattighus, som besökts vid de sanitära inspektionerna.

Malmöhus län: Såvidt bekant förekomma tuberkulospatienter äfven å fattighusen, någon isolering

från andra hjon torde ej ifrågakomma. I Lund kommer en lungsotsafdelning att anordnas vid den

nya försörjningsinrättningen, som blir färdig nästa år.

Hallands län: I Halmstad finnas två sjukrum om resp. 8 och 6 sängar för lungsotspatienter

å fattighuset. Eljest torde sådana icke vårdas å fattighusen.

Älfsborgs län: Lungsiktiga hjon separeras så vidt möjligt är å de af förste provinsialläkaren

besökta fattiggårdarna. Förslaget att å dessa anordna särskilda lokaler för dylika patienter har ännu

icke realiserats.

Skaraborgs län. I städerna finnas å fattighusen särskilda rum för lungsiktiga. I Skara har

nyligen en byggnad blifvit färdig vid försörjningsinrättningen, inrymmande dels en sinnessjukafdelning,

dels 3 rymliga rum åt söder för 5—6 lungsotspatienter, främst sådana, som äro i framskridet stadium

af sjukdomen och åtnjuta fattigunderstöd. I Tidaholm äro rummen i öfvervåningen af epidemisjukhusen

afsedda för att mottaga sådana patienter. På landsbygden torde nog fattiga lungsotssjuka inhysas å

fattighusen, utan att därstädes finnes särskildt rum för deras isolering från de andra hjonen.

Örebro län: I Örebro aflida årligen cirka 50 personer i lungsot, däraf i genomsnitt 8 å försörjningsanstalten,

där de vårdas tillsammans med andra sjuka, dock hafva barn och andra mottagliga

personer såvidt möjligt hållits skilda från dem. A andra större fattiggårdar, såsom i Karlskoga och

Lerbäck finnas rum för lungsiktiga. Eljest torde desamma i regel vårdas tillsammans med andra hjon.

I Västerås äro 2 rum vid fattiggårdens sjukafdelning upplåtna åt lungsotspatienter.

Värmlands län. Lungsiktiga vårdas icke ofta å fattighusen; där detta sker, har man så vidt

möjligt sökt isolera dem i särskildt rum. I Karlstad och i ett par landsdistrikt vårdas de dock tillsammans

med andra hjon. Å Gillberga fattiggård isoleras de i särskild byggnad, som äfven innehåller

rum för sinnessjuka.

Kopparbergs län. Sannolikt torde emellanåt lungsiktiga finnas å fattighusen, hvarvid isoleringen

ofta torde vara otillfredsställande, ehuru ett och annat drag af förståndig försiktighet härvidlag kan

förspörjas.

Gä/leborgs län. Lungsotssjuka vårdas å fattighusen, säkerligen ofta i samma rum som andra

hjon, i Gäfle och Söderhamn i särskilda rum. Länsföreningen mot tuberkulos har utfärdat upprop till

samtliga fattigvårdsstyrelser med uppmaning att för vård af dylika sjuka anskaffa särskilda afdelningar

eller åtminstone särskilda lägenheter. Till fattighusen hafva utdelats plakat, innehållande råd och upplysningar

angående lungsot.

Jämtlands län. A Östersunds fattiggård finnas 2 rum för lungsotspatienter, de där intagna

befinna sig vanligen i framskridet stadium af sjukdomen. Å landsbygden finnas mångenstädes inga

fattiggårdar och svårighet har emellanåt yppats att åt lungsiktigt fattighjon bereda lämplig bostad.

Där fattighus finnas, vårdas icke lungsiktiga å dessa, undantagandes i två socknar, där dock för dem

finnas särskilda rum.

Västernorrlands län. I allmänhet vårdas fattiga lungsiktiga å fattighusen, där sådana finnas.

1 Härnösand och Sundsvall finnas sjukrum för sådana patienter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Västerbottens lätt. Fattighus äro mycket sällsynta i länet, sådana finnas blott a städerna, och

i några få landskommuner. I Umeå stads och Umeå sockens fattiggårdar samt i Nysätra fattighus

vårdas lungsiktiga skilda från andra hjon, å de andra torde sådana sjuka icke finnas. “Det vanliga

är, att de fattiga lungsiktiga, som ej äga något eget hem, utackorderas till den minst fordrande, och

är sådana sjukas vård naturligtvis mycket otillfredsställande och faran för smitta stor."

Norrbottens län. Vid af mig år 1905 å Luleå fattighus verkställd undersökning, funnos där 13

lungsiktiga, som vårdades tillsammans med andra hjon; senare har man dock sökt isolera dessa i

särskilda rum. I länet finnas å landsbygden blott få fattighus, och åtgärder för särskild vård af de

lungsiktiga hafva här icke vidtagits. I Gellivare har planerats en tuberkulosafdelning vid fattiggården.

Från Göteborgs län hafva inga uppgifter erhållits.

Lupus.

behandling

Desinfek
tioner.

På landsbygden möter det svårigheter att kontrollera, huru allmänt det desinficieras efter

lungsotsdödsfall, då läkare blott undantagsvis få reda på dessa. I Kristianstads och Norrbottens län

har dock till samtliga pastorsämbeten hemställts, att de ville till vederbörande läkare anmäla dödsfall

i lungsot.

Där distriktssjuksköterskor finnas, verkställa dessa ofta desinfektionerna. Detta omtalas mera

allmänt ske i Stockholms län (särskilda desinfektörer i 20 socknar), Uppsala län (desinfektörer anställda

i 4 landsdistrikt), Kalmar län (desinfektörer i ett distrikt), Gottlands, Kronobergs, Kristianstads,

Malmöhus, Älfsborgs, Örebro, Västmanlands, Värmlands, Gäfleborgs och Norrbottens län. I

Kristianstads län hafva de desinficierat efter lungsot år 1905 i 143 fall (91 år 1904), i Värmlands län

i 119 fall (66 år 1904), i Norrbottens län i 126 fall.

Det beräknas, att i vårt land årligen 6o — 70 personer angripas af lupus;

under 10 år hafva minst 700 lupuspatienter från landsorten behandlats på sjukhusen

eller vändt sig till dessa för behandling. Troligen är dock antalet årligen

angripna större än det ofvan angifna, då erfarenheten från Danmark visar, att

dessa olyckliga blifva synliga, först då en verksam behandligsmetod blir mera bekant.

I detta land uppskattar man antalet lupösa till 2,000 på hälften så stor befolkning

som i Sverige.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige beviljat medel till anordnande af ljusbehandling

efter Finsens metod å sjukhuset St. Göran, börjades denna på hösten 1902.

Statsanslag erhölls, som ofvan nämnts, till behandling af fattiga lupuspatienter från

landsorten. I mars 1905 hade behandlats 121 patienter, nämligen 40 från Stockholm

och 81 från annat håll. Af dessa hade 50 haft sjukdomen kortare tid än

5 år, 37 5 —10 år och 34 öfver 10 år. 74 patienter hade vid nämnda tid

afslutat behandlingen, af dessa voro 41 läkta, 22 nästan läkta och 11 betydligt

förbättrade.

Såsom ofvan omtalats, stadgades år 1904, att rening eller desinfektion

skulle verkställas efter dödsfall i lungsot. År 1905 gjordes i rikets städer 2,784

bostadsdesinfektioner för tuberkulos; på en del ställen angifves dock uttryckligen,

att däri inräknas äfven sådana, som skett efter flyttning. Redan de föregående

åren hade dock gjorts ett stort antal desinfektioner, således ej mindre än 2,401

år 1904. År 1905 verkställdes öfver 300 desinfektioner i andra samhällen, där

hälsovårdsstadgan för rikets städer är gällande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

I Älfsborgs län hafva desinfekförer antagits af ett stort antal kommuner. År 1899 utbildade

förste provinsialläkaren 64 och år 1905 ytterligare 19 desinfektörer. I Kronobergs län hafva på

förste provinsialläkarens initiativ bildats 5 smittrenaredistrikt, omfattande 25 socknar, och flera distrikt

aro under bildning; desinfektörerna hafva utbildats i Stockholm. I Västernorrlands län finnas desinfektörer

eller sjuksköterskor, som tjänstgöra som sådana, i 42 af länets 63 landskommuner. I Västerbotten

saknas sådana blott i 8 socknar, i Norrbotten i 5.

Af stor betydelse för bekämpande af skrofler och tuberkulos äro de från ett

stort antal städer utsända feriekolonierna. De första sådana kommo till stånd, för

så vidt jag har mig bekant, år 1885 från Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Från förstnämnda stad hafva kolonierna hufvudsakligen varit förlagda till skärgården;

under de sista 11 åren har man dock i mindre skala sändt kolonier äfven till Jämtlands

fjälltrakter och därvid särskilt tagit hänsyn till att söka förekomma tuberkulos.

Kostnaderna för samtliga kolonierna uppgingo under de 20 åren 1885—1904 till

omkring 465,000 kronor; dagkostnaden har växlat mellan 51 och 68 öre. Tiden

för landtvistelsen har utgjort omkring 2 månader. I öfriga städer har den växlat

mellan 4 och 10 veckor. En öfversikt meddelas öfver feriekolonierna i landets

städer, den är möjligen ofullständig. För år 1906 saknas uppgifter bl. a. från

Stockholm. Hela antalet feriebarn detta år torde uppgå till öfver 4,000.

Några ord må slutligen nämnas om koloniträdgårdar, som genom det friska

utelif de medföra bidraga till att stärka särskildt det uppväxande släktet.

De första trädgårdarna, till antalet 68, kommo till stånd i Malmö år 1895

efter mönster från Köpenhamn. De voro tämligen små, 72 kvm., och någon

nämnvärd plantering omkring dem förekom icke. En större utvidgning företogs

år 1898, då ytterligare 86 lotter utlades, något större. Samtidigt omgafs hela

området med prydliga planteringar och lindalléer, vattenledning infördes och flera

brunnar borrades. Sedan utvidgades anläggningarna ytterligare, sålunda 1905 med

89 nya lotter å 120 kvm., hvilka voro ännu mera eftersökta än de förra. Inalles

funnos våren 1906 256 lotter koloniträdgårdar på en areal af 10 tunnland anlagda

af Malmö planteringsförening, allt på stadens jord. Lusthus af växlande storlek

hafva byggts i de flesta. De uthyras mot afgifter af 8 —12 kronor; numera gör

föreningen ingen förlust å dem. Utgifterna för desamma 1895 —19°5 utgjorde

nära 20,000 kronor. Inkomsterna omkring 15,000 kronor.

Ännu större utveckling hafva trädgårdarna nått i Landskrona, där 1905

funnos 550 trädgårdar; storleken är här 4 — 500 kvm., de utarrenderades för 12

—15 kronor.

Äfven i andra städer har man på sista tiden börjat med liknande anläggningar,

sålunda i Lund, Hälsingborg, Jönköping, Eskilstuna, Örebro, Gäfle, Göteborg

och Stockholm, i hvilka 2 sistnämnda städer de under året nått stor utveckling. **

**

Feriekolonier.

Koloni
trädgårdar.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Öfversikt ''öfver antal barn utsända i feriekolonier i Sveriges städer i8pj—ipoö.

1897

1898

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

Stockholm ....................

608

648

648

782

860

921

1,047

1,120

1,319

Uppsala ........................

27

27

27

27

57

71

88

87

90

90

Nyköping........................

-

-

-

-

~

-

-

25

25

60

Eskilstuna .....................

-

-

-

-

25

50

50

50

50

-

Linköping .....................

-

-

-

17

26

43

45

47

51

53

Norrköping....................

94

102

no

no

115

in

115

119

122

122

Visby ...........................

-

-

-

-

-

-

10

10

10

10

Kalmar ........................

-

-

-

-

-

25

»O

Öl

25

30

30

Jönköping .................

23

22

22

43

44

43

44

48

48

49

Karlskrona .....................

50

50

50

50

75

75

75

75

75

100

Karlshamn ....................

-

-

-

-

-

—

12

14

14

22

Kristianstad ................

28

56

56

56

56

56

56

56

56

56

Malmö.........................

71

72

96

123

144

145

211

212

220

440

Lund ...........................

-

-

-

30

80

so

113

132

127

131

Hälsingborg ..................

-

-

-

35

44

62

77

91

121

123

Trelleborg .....................

-

-

-

-

-

-

-

-

9

12

Halmstad........................

-

-

20

22

25

26

32

33

56

60

Laholm ........................

-

-

-

-

—

-

-

-

22

-

Göteborg........................

242

253

312

354

433

491

562

585

609

760

Uddevalla .....................

-

-

-

-

-

-

-

20

20

25

Borås ...........................

-

-

-

-

-

25

25

30

30

Örebro .......................

19

22

20

35

52

83

86

93

100

130

Västerås ........................

-

-

-

-

-

—

-

-

26

60

Karlstad .......................

-

-

-

-

14

35

30

30

41

50

Falun ..........................

60

60

60

60

60

60

60

86

86

86

Gäfle ...........................

100

100

100

100

100

100

100

125

125

125

Sundsvall .....................

-

10

15

36

42

60

62

69

117

122

Östersund .....................

-

-

-

-

-

-

—

—

—

10

Härnösand —.................

-

-

-

-

-

—

—

20

45

46

Umeå ...........................

-

—

—

-

—

—

—

—

32

42

Summa

1,322

1,417

1,536

1,880

2,252

2,537

2,925

3,197

3,676

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Finland.

Landet äger två stora, moderna lungsotssanatorier, båda öppnade år 1903. Sanatorier.

Nummela sanatorium, uppfördt på initiativ af finska läkarsällskapet, erhöll af staten

fri tomt, 200,000 mark som gåfva och 200,000 som lån, intet årligt understöd

åtnjutes. Det är deladt i 2 afdelningar, den ena inrymd i en envånings träbyggnad

för betalande i lägre klass, den andra i ett trevånings stenhus för högre betalande

patienter. Afgifterna för de förra uppgå till 2: 50 — 6 mark per dag, för de senare

till 7—15 mark, utgifterna uppgå till 6 — 7 mark för patient och dag. Sanatoriet

lämnar plats för So patienter,

Takaharju sanatorium uppfördes på initiativ af finska läkarföreningen Duodecim

och är afsedt för 100 patienter. Af staten erhölls fri mark, 400,000 mark som

gåfva, 200,000 som lån, hvarjämte staten bidrager med 38,400 mark till årsutgifterna,

hvaremot sanatoriet skall uppehålla 24 friplatser. Dagafgifterna äro eljest

3, 5 och 7 mark. Dessa båda anstalter äro således ej egentliga folksanatorier; en

petition från 1897 års ständer, att ett sådant skulle uppföras med allmänna medel,

har icke ledt till något resultat.

Högsands sommarsanatorium nära Hangö är öppet 31 månader på året och

är afsedt för 30 skrofulösa barn. Staten har bidragit till byggnadskostnaderna med

50,000 mark och lämnar 3,000 mark i årligt understöd. Sanatoriet är skyldigt

■att hålla 22 friplatser. Dagkostnaderna uppgå till 2: 27.

Endast i Helsingfors finnes vid det kommunala sjukhuset eu särskild paviljong Tuberkulos
för

lungsiktiga, inredd för detta ändamål 1895 och inrymmande 40 sängar. Vid sjukhus,

stadens fattiggård finnes en paviljong för 30 lungsiktiga, hvarjämte utanför staden

iordningställts ett mindre sjukhus för 26 lungsiktiga. För öfrigt finnas i landet

inga kommunala sjukhus eller asyler för lungsotspatienter, ej heller några afdelningar

för sådana vid lasaretten; å de senare försöker man så vidt möjligt bereda särskilda

rum åt dem.

I Helsingfors arbetar sedan år 1904 en dispensär, som är förlagd vid stadens Dispensär.

sjukhus och understödes af staden med 9,000 mark årligen. Under år 1905 be
söktes

dispensären af 501 patienter inalles 1,181 gånger. Patienterna erhålla poli
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tuberkulos
kommitté.

klinisk behandling och deras familjer understöd i form af matvaror, särskildt mjölk,

medikamenter m. m. 1905 hade anordnats ett sommarhem på landet för 14

manliga lungsiktiga. Sedan 1904 uppehåller diakonissanstalten i Helsingfors på

landet nära staden ett hem för kvinnor, lidande af lungtuberkulos.

År 1898 tillsattes af regeringen en kommitté för att afgifva förslag till åtgärder

för tuberkulosens bekämpande i landet. Dess betänkande utkom .år 1900

och innehåller åtskilligt af intresse.

Kommittén ansluter sig till 1896 års förslag till ändringar i hälsovårdsstadgan, särskildt hvad

angår bostadshygien, men föreslår ett tillägg innehållande, att i lokaler, som äro belagda större delen

af dygnet, såsom fattighus, fängelser, bör det minsta utrymmet för vuxen person utgöra 25 m3 eller

med effektiv konstgjord ventilation 17 in3. I lokaler som äro fullt belagda blott en del af dygnet,

såsom arbetarbostäder, härbergen m. m. fordras 12 m3. Stadganden om konstruktion af arbetarbostäder

och härbergen hafva föreslagits i nämnda ändringsförslag och anses vara af stor betydelse för tuberkulosens

hämmande.

En viktig åtgärd anser kommittén vara att bereda byggnadslån för arbetarbostäder. Såsom

villkor bör fastställas 1) att husen böra vara fristående, 2) att hvarje bostadslokal skall vara isolerad

från grannens och helst hafva skild trappa samt 3) att väggarna i bostadsrummen inrättas så, att de

kunna rengöras (träpanel, rappning och kalkstrykning, oljemålning eller dylikt).

För fabrikerna fordras yrkesinspektion genom medicinskt utbildade personer, lämpligen provinsialläkarna.

Dessa böra 1) minst en gång om året och helst tillsammans med den tekniska inspektören

verkställa inspektion; 2) föra journal öfver sjukdoms- och dödsfall i tuberkulos bland arbetarna i de

olika industrigrenarna, antingen på grund af egna iakttagelser, anmälningar af läkare eller af fabriksförvaltningen;

3) årligen till medicinalstyrelsen afgifva rapporter härom.

En byggnadsordning för industriella anläggningar anses böra upprättas. Denna bör innehålla

bestämmelser bl. a. om minimalt utrymme för hvarje arbetare (12 in3) samt om att golf och väggar

böra vara sä inrättade, att de lätt kunna rengöras. Sjuk- och försäkringskassor böra understödjas.

Ett förslag till tuberkuloslag afgifves, innefattande skyldighet att till tjänsteläkarna anmäla

sjukdoms- och dödsfall af lungsot och andra tuberkulösa sjukdomar, rengöringstvång för bostad vid

dödsfall och flyttning af lungsiktig samt för sådan persons kläder, förbud för utackordering af lungsiktigt

fattighjon annat än till af hälsovårdsnämnden godkänd person m. m.

Af vårdanstalter för tuberkulosens bekämpande sätter kommittén sanatorierna för skrofulösa

barn i främsta rummet, då de åtgärder, som lämna ett skydd mot lungsotens framtida utbrott, anses

viktigare än de som afse att återställa till hälsan. Det föreslås att på statens bekostnad bygga 2

sådana sanatorier å 130 sängar.

För lungsiktiga anses 6 sanatorier om 100 sängar behöfliga, af hvilka ett bör snarast anläggas

af staten. 2,500 mindre bemedlade lungsiktiga om 15—60 år beräknas årligen böra vårdas under minst

3 månader å sanatorierna.

Dessutom böra mindre afdeiningar å 5—10 sängar anordnas vid lasaretten, närmast afsedda

för patienter, som kunna botas och som därifrån skulle kunna sändas till sanatorierna eller utskrifvas

förbättrade, men däremot icke för lungsiktiga i mera framskridna stadier. För de senare böra inrättas

mindre, kommunala asyler, å hvilka dock äfven borde kunna mottagas patienter, som kunna förbättras.

De borde erhålla statsbidrag med lika belopp, som nu utgår till sjukstugor och kommunala sinnessjukhus.

Äfven feriekolonier för barn och vuxna borde understödjas. Kunskap om tuberkulosen bör

spridas genom föredrag, skrifter och främst genom skolorna; i dessa senare skulle lärjungarna erhålla

metodisk undervisning i hälsovårdslära, särskildt rörande lungsot.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Efter diskussion af kommittéförsiaget i finska läkarsällskapet uttalades, att anmälningsskyldigheten

borde inskränkas till orter, där hälsovårdsnämnd finnes, att rengöring af lungsiktigs bostad vid

flyttning ej borde föreskrifvas och bestämmelser om rengöring af hans kläder uteslutas. Vidare borde

förslaget, att staten skulle bygga sanatorier för skrofulösa, ej godkännas i så vidsträckt skala, som

föreslagits. Däremot tillstyrktes inrättande af ett folksanatorium, af tuberkulosafdelningar vid lasaretten

och af asyler.

Det enda af kommitténs förslag, som hittills realiserats, är att medicinalstyrelsen

utlyst en täflan om folkskrifter angående tuberkulos. Under år 1906

hafva prisbelönts en skrift på svenska och en på finska, hvilka tryckts på statens

bekostnad.

Slutligen må nämnas, att finska läkarsällskapet beslutit bilda en nationalförening

för bekämpande af tuberkulosen i Finland.

Enligt kungörelse af den 12 december 1898 kan hvarje kreatursägare få

sina djur kostnadsfritt undersökta med tuberkulin, hvarjämte import af tuberkulösa

kreatur bekämpas genom lagen.

National
förening.

Kreaturs*

tuberkulos.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lungsots
dödlighet.

Tuberkulos
kommitté.

Norge.

Dödligheten i lungsot beräknas i Norge på 10,000 invånare utgöra:

1872

—1880

2 6

1881

—1890

27

1891

—1900

27

1901

-1904

24

Denna beräkning är dock för den första hälften af ofvannämnda period ganska osäker, emedan

de fall, där läkare konstaterat dödsorsakerna, endast uppginge till 40 å 55 procent af samtliga dödsfall;

sedan steg denna procent betydligt och uppgick under de sista 4 åren till öfver 85 procent. Man har

beräknat det relativa antalet lungsotsfall lika högt för dödsfallen med okänd dödsorsak som för dem

med känd, hvilket torde gifva för höga siffror, särskilt för de tidigare åren.

En minskning i tuberkulosdödligheten synes sålunda hafva inträdt först under allra sista tiden.

Den i befolkningens ekonomiska och hygieniska förhållanden inträdda förbättringen anses hafva motverkats

af industriens utveckling, vidare af den växande samfärdseln, som bragt aflägsna landsändar

i lifligare förbindelse med den yttre världen — det är egentligen i de mest aflägsna västliga och nordliga

delarna af landet som tuberkulosen tilltagit. Slutligen påpekas utvandringen tiil Amerika, som beröfvat

landet tusenden af dess kraftigaste innevånare. Många återvända hem i sista stadiet af tuberkulos,

för att få do hemma. (Holmboe).

Ett af de första praktiska stegen till tuberkulosens bekämpande togs af den norska läkarföreningen,

som år 1887 tillsatte en kommitté'' för att föreslå åtgärder för detta ändamål. Resultatet

af dennas arbete synes dock blott hafva blifvit ett tuberkulosplakat, som 2 år senare utdelades genom

medicinalstyrelsens försorg. Från denna tid sökte och erhöllo åtskilliga hälsovårdsnämnder stadfästelse

på lokala stadgar, innehållande bland annat förbud mot försäljning af kläder och uthyrande af rum

som användts af lungsiktiga, förrän rengöring ägt rum, vidare mot att lungsiktiga utackorderades eller

att friska barn lämnades till familjer med lungsot samt om spottkoppar i skolorna.

Det var dock först år 1894, som statsmyndigheterna på allvar upptogo

tuberkulosfrågan till behandling, i det att stortinget detta år på regeringens förslag

lämnade medel till utarbetande af ett förslag till åtgärder mot tuberkulosen.

I sitt år 1895 framlagda betänkande beräknade den norska tuberkuloskommittén, att i landet årligen

do 5,000 personer i lungsot, af hvilka en femtedel ansågos ej kunna få lämplig vård i hemmet och

därför böra vårdas å anstalt under sista halfåret af sitt lif. För dessa skulle således behöfvas sjukhem

med tillsammans 500 platser, byggnadskostnaderna beräknades till 1,000 kronor för säng, underhållet

till 1:00—1:20, d. v. s. omkring 200,000 kronor om året.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjukhemmen böra så vidt möjligt ligga nära den sjukes hem. “De sjuka måste förutsättas

hvarken vara i stånd till eller önska att göra någon längre resa, ju närmare de kunna stanna de

sina, desto mindre ovilja kan man antaga, att de skola hysa mot intagning på sjukhus, när

sådant anses lämpligt. Man bör därför lägga an pa att sprida dessa sjukhem sa mycket som möjligt,

det bör uppföras flera och mindre." I första rummet böra å dem mottagas långt framskridna fall,

men äfven fattiga sjuka på tidigare stadium af sjukdomen skulle kunna upptagas å dem i stället för

att utackorderas af fattigvården.

Det föreslogs, att staten skulle anordna såväl sanatorier för färska fall som vårdanstalter för

långt framskridna. Vidare uppgjordes ett förslag till tuberkuloslag.

Vid öde norska läkarmötet 1895 fattades en resolution, hvari mötet förklarade sig gilla principerna

i förslaget och uttalade önskvärdheten af att detsamma snarast möjligt vunne framgång. Vid

diskussionen i medicinska sällskapet följande år framfördes dock stora betänkligheter mot förslaget ;

dess helhet, särskildt mot anmälningsskyldigheten vid sjukdomsfall. En af förslagets upphofsmän försvarade

denna med, att man vid dödsfall träffar blott den mindre farliga smittokällan, då tuberkelbacillen

har endast kort lifstid utom organismen.

Den norska tuberkuloslagen utfärdades den 8 maj 1900 i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med förslaget. I ett viktigt hänseende har kommitténs förslag

icke följts. Det har nämligen öfverlämnats åt kommuner och enskilda att anordna

vårdanstalter för framskridna fall af lungsot, då däremot staten hittills har åtagit

sig att få till stånd sanatorier och lämnar högst väsentliga årliga bidrag till dessa

liksom till kustsanatorier för skrofulösa.

Nedanstående tabell angifver antalet för sundhetskommissionerna anmälda

sjukdomsfall i tuberkulos, äfvensom antalet tuberkulosdödsfall, enligt mortalitetsstatistiken,

där läkare angifvit dödsorsaken.

■

Anmälda sjukdomsfall

Dödsfall

Lung-

tuberkulos

Tuberkulos i

andra organ

Lung-

tuberkulos

Tuberkulos i

andra organ

1901

10,086

00

CO

4,337

OJ

OJ

00

1902

6,348

397

4,249

1,376

1903

6,439

439

4,488

OJ

CO

1904

6,291

406

4,489

CO

G\

ri

Det stora antalet år 1901 anmälda sjukdomsfall beror på, att lagen med

detta år trädde i kraft och att sålunda en mängd äldre fall då äro nedtagna; sedan

har antalet hållit sig ganska konstant. Enligt lagen skola blott de tuberkulosfall

anmälas, som äro förbundna med sjukliga afsöndringar. Därför äro siffrorna i

andra kolumnen, tuberkulos i andra organ, relativt små, då bland annat den viktiga

tuberkulösa hjärninfkmmationen ej ingår häri, liksom en stor del fall af ben
-

Anmälnings
plikt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

och ledtuberkulos. Antal patienter, som utstrukits ur protokollen på grund af tillfrisknande

eller förbättring, uppgår till omkring 400 årligen.

Man har anledning antaga, att de allra flesta sjukdomsfallen af lungtuberkulos

förr eller senare anmälas. Ej sällan sker dock anmälan vid eller strax före

döden, sålunda i Kristiania 1901 —1903 omkring 17 procent, medan ytterligare

cirka 18 procent anmäldes inom 1/., år före döden. Detta utgör onekligen en stor

brist, då de sjuka säkerligen långt före denna tid haft smittosamma afsöndringar.

På landet synas dock anmälningarna ingå mera regelbundet än i de stora

städerna. Ofvannämnda siffror för dödsfallen i lungtuberkulos torde innefatta så

godt som alla döda i denna sjukdom, då till följd af sjukdomens kroniska förlopp

nästan alla sådana sjuka någon gång anlita läkare och antalet af läkare konstaterade

dödsfall uppgick till 86 procent.

I sammanhang härmed må nämnas några ord om en nyligen i Norge anställd

undersökning om lifslängden hos de lungsiktiga, hvilken har en stor betydelse,

då man skall beräkna behofvet af anstaltvård för dessa sjuka.

För 2,005 patienter bland arbetsklassen och en del af medelklassen, som

står denna närmast, fann man sannolika lifslängden utgöra något öfver 3 år, då

man räknar från den tid, då lungsoten gifvit tydliga symtom.

Frågan hvad man vunnit med anmälningsplikten besvaras af medicinaldirektör

Holmboe sålunda: »Man har erhållit en så säker grund för bedömande af sjuk
domens,

särskildt lungtuberkulosens utbredning, som man öfver hufvud kan vänta

sig på statistisk väg. Man har vidare ernått, att samtliga läkare känna sig förpliktade

att utbreda insikten om, att försiktighet och snygghet om möjligt iakttages

i den sjukes hem, att sådana sjuka, som lefva under alltför dåliga förhållanden,

inläggas på sjukhem eller sjukhus och att det desinficieras efter dödsfall (i de flesta

fall äfven efter flyttning). Slutligen har anmälningsplikten i några fall gjort det

möjligt att påvisa sjukdomshärdar och att foga anstalter för att göra dessa oskadliga.»

Det synes som om anmälningsskyldigheten numera ej vore så impopulär i

landet, som man kanske skulle hafva väntat. Läkarna, som från början till stor

del ställde sig afvisande mot densamma, synas nu hafva försonat sig med den.

Ej heller synes lagen hafva alstrat eu oresonlig fruktan för lungsot och för de

lungsiktiga, tvärtom syntes denna exempelvis i Kristiania vara mindre utpräglad än

i våra större städer. För anmälningspliktens popularitet talar också, att redan 10

städer och 75 landskommuner infört sådan äfven vid flyttning enligt lagens § 3.

Anmälningsskyldigheten har reglerats genom en rundskrifvelse från justitiedepartementet

af den 30 november 1900. Sundhetskommissionens ordförande, som

alltid är läkare, skall föra protokoll öfver de tuberkulösa, och är han i detta hänseende

underkastad tystnadsplikt. Han gör detta i allmänhet utan ersättning, blott

i de största kommunerna har man måst anlita särskildt biträde, kostnaderna härför

uppgå i Kristiania till omkring 600 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Där läkaren enligt anmälningsformuläret förklarar, att den sjuke skall förblifva

under hans behandling, skall han enligt lagens § 4 sörja för, att åtgärder

vidtagas till att förhindra sjukdomens spridning. I sådant fall plägar från sundhetskommissionens

ordförande ej vidtagas någon annan åtgärd än det föreskrifna

införandet i protokollet. I motsatt fall plägar man i Kristiania sända till den sjuke

en tjänsteman, som efter tryckt formulär tager reda på hans förhållanden, lämnar

honom ett plakat med råd och anvisningar o. s. v. Äro de sanitära förhållandena

dåliga, gör sundhetsinspektören ett besök hos den sjuke. Någon gång är man nödsakad

att hota med tvångsinläggning å sjukhus enligt lagens § 6, sådan har dock

hittills i hufvudstaden skett genom polisens försorg endast en gång. Förbud för

person att sysselsätta sig med försäljning af vissa näringsmedel eller att taga tjänst

som amma eller barnflicka har enligt lagens § 10 förekommit i hela landet 3 3

gånger på 4 år.

I Norge finnas endast 2 folksanatoricr, Reknaes och Lyster med respektive

70 och omkring 130 sängar, ritningar till ett tredje äro uppgjorda. Dessutom

finnas 9 privata sanatorier med något öfver 300 platser; dagafgiften vid dessa är

5 — 10 ..kronor, vid folksanatorierna 1:20.

Reknces byggdes år 1861 af staten för att användas till vårdanstalt för

spetälska. Då denna sjukdom sedermera betydligt aftagit, ombyggdes det för en

summa af 60,000 kronor för att användas dels till sanatorium, dels till sjukhem

för lungsiktiga, snart kom det dock blott att användas till sanatorium.

Af 1,423 patienter som intill den 20 juli 1904 behandlats minst en månad:

utskrefvos:

symtomfria 2o.o procent

förbättrade 52.7 „

oförändrade 18.1 „

försämrade 7.7 „

döda 1.5

Behandlingstiden var 1901 —1905 för:

färska fall 101 dagar

framskridna fall 99 ,,

långt framskridna fall 126 dagar

Alla 1 o 1 dagar.

För patient och dag uppgick 1897 — 1905 totalkostnaden till omkring 2: 60,

bespisningskostnaden till 1 krona. Staten betalar här liksom i Lyster hvad som

öfverskrider dagafgiften, 1: 20.

Lysters sanatorium byggdes år 1902 med medel från en fond för vård af

spetälska, som står under statens kontroll. Det inrymmer i en 470 m. öfver

”6

Sanatorier.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kustsjukhus.

Tuberkulos
hem.

hafvet belägen trevåningsbyggnad platser för 124 patienter jämte ytterligare 12

platser på sommaren.

Kostnaderna hafva uppgått till 751,000 kronor eller omkring 6,000 kronor

per säng, däraf 150,000 till planering, vägar, vattenledning, 456,000 kronor för

byggnaderna samt 145,000 till inredning och inventarier. 1905 var medelbeläggningen

blott 96 patienter, medelbehandlingstiden för de patienter, som vårdats mer

än en månad, 121 dagar.

Anslaget från statens sida har de sista åren uppgått till omkring 64,000

till Lyster och 34,000 till Reknaes. Dessutom har beviljats 6 —10,000 kronor

till bidrag till patienters vård å privata sanatorier samt 1904—05 21,000 och

de två sista åren 25,000 kronor till tuberkulösas inläggning på sjukhus och vård

utom hemmet enligt lagens § 6. Justitieministeriet har i skrifvelse af år 1901

förklarat sig vilja betala 4 10 af kostnaderna för obemedlads vård å sjukhus, då

denne antingen med eget samtycke eller som tvångsåtgärd genom sundhetskommissionens

försorg inlägges å sjukhuset.

Kustsjukhuset för skrofulösa barn vid Fredriksvcem byggdes år 1892 med

50 platser och utvidgades 1898, så att det nu inrymmer 85 patienter och sommartiden

ytterligare 15, medelbeläggningen har de sista åren utgjort 90. Kostnaderna

uppgå till cirka 170,000 kronor, hvartill kommer inventarier 25,000 kronor eller

med 90 platser inalles 2,200 kronor för säng. Flertalet där behandlade barn lida

af ben- och ledtuberkulos, till stor del svåra fall. Operationer verkställas i ganska

stor skala. Af 523 under åren 1900—1905 slutbehandlade barn utskrefvos 70

procent som läkta eller betydligt förbättrade, 15 procent som förbättrade eller

sammanlagdt 85 procent. För de sista åren utgör medelbehandlingstiden 297 dagar,

totalkostnaden har hållit sig mellan 1: 43 och r: 54.

Dessutom finnes vid Hagevik ett kustsjukhus på 50 sängar, det utvidgas i

i år till 100; medelbeläggning 1904 52 patienter, dagkostnad 1: 43. Dessa båda

sjukhus hafva i åtskilliga år åtnjutit statsanslag, som för närvarande utgår med 15,000

kronor till Fredriksviern och 8,000 kronor till Hagevik under villkor, att dagafgiften

ej får sättas högre än en krona.

Sommaren 1906 funnos i Norge 17 sjukhem för lungsiktiga (pleiehjem)

med 6 — 20 platser, jämte ett par under byggnad. Byggnadskostnaderna för några

af dessa jämte antalet sängar framgå af nedanstående uppgifter:

Antal sängar.

Kostnad

för säng.

Graarud 20

i,5°o

kronor

Skien 20

800

5 J

Tönsberg 10

i,3°°

??

Voss 20

1,000

?)

Röros 10

1,200

??

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Antal sängar.

Kostnad för säng.

Vaerdalen 9

Namsos 8

Ibbestad 9

Tanafjord 20

i,3°°

1,200

1,100

1,300 kronor

De af mig besökta hemmen vid Graarud och Tönsberg voro väl inredda.

Det senare, som ännu blott hade 3 sjukrum för 10 patienter, var beräknadt att

kunna utvidgas med ännu ett rum för 4 patienter. Sjukrummen hade höga och

breda fönster, å golfven linoleummattor, å väggarna oljemåladt papp. En sorts hall

användes till mat- och dagrum. Hemmet var föga belagdt, hittills hade slutbehandlats

23 patienter, af hvilka 20 dött, således långt framskridna fall. I

Graarud hade en villa för ändamålet inköpts och omändrats. Den var ursprungligen

afsedt för framskridna fall, men hyste nu mest sanatoriepatienter. Betalningen

utgjorde här 65 kronor i månaden, hvilket ansågs räcka till underhållet.

I Stenkar hade, sedan hemmet 1904 öppnades, slutbehandlats 36 patienter,

af hvilka 19 dogo, medelbehandlingstid 99 dagar, däraf 75 för de döda. Kostnaden

omkring 1: 40 per dag. Läkaren därstädes anser, att man ej kan inskränka sig

till att mottaga obotligt lungsiktiga, emedan hemmet då skulle komma i vanrykte, utan

har man försökt att få in äfven lättare fall. I Röros hafva 21 behandlats, af

hvilka 7 dött å hemmet, 6 efter hemkomsten, medelbeläggning endast 4 — 5

patienter om dagen, kostnad omkring 1: 60 per dag. I Vaerdalen hafva hittills

slutbehandlats 10 patienter, af hvilka 6 dött.

Öfver hufvud äro dessa sjukhem så nya — det första i Voss öppnades i

slutet af år 1903 — att någon större erfarenhet från dem ännu ej erhållits.

Underhållskostnaderna lära i allmänhet uppgå till omkring 1: 50 för patient och dag.

Sjukhemmen hafva oftast tillkommit genom läkarnas initiativ och de mesta

medlen till dem insamlats på privat väg. Med ett par undantag stå de icke i

samband med fattighusen.

Dispensärer hafva ännu icke inrättats i Norge. I Bergen har man dock

satt i gång en verksamhet som står nära dessa. Där har äfven anordnats ett

hem med plats för 7—8 unga kvinnor, som blifvit behandlade på sanatorier

eller andra anstalter för tuberkulos och ha svårt att skaffa sig arbete och uppehälle.

Patienterna undersökas emellanåt af läkare. De i landet befintliga tuberkuloskommittéerna

arbeta eljest på att skaffa pengar till fattiga sjukas underhåll på sanatorier,

delvis äfven för att hjälpa dem, då de komma ut från sådana. I några

större städer erbjudas läkarna tillfälle att på kommunens bekostnad få undersökta

upphostningarna från personer, misstänkta för att lida af tuberkulos.

I Kristiania användes för lungsiktiga ett äldre sjukhus med 100 sängar. Det Kristiania.

är beläget inne i staden vid en starkt trafikerad gata, rummen äro tämligen tätt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Skolorna.

Kreaturs
tuberkulosen.

Folkskrift.

belagda och ej särdeles ljusa. Ä gården finnas några hvilstolar, liggverandor hafva ej

anordnats. Ganska goda resultat lära dock här hafva uppnåtts. Dessutom har i

utkanten af staden förhyrts ett äldre hus, Bellevue, med små rum, där platser

finnas för 3 5 patienter, som hufvudsakligen rekryteras genom fattigvården. I den

stora och vackra trädgården äro sommartid hvilstolar placerade. Af enskild person

hade i ett mycket gammalt hus med små rum anordnats en vårdanstalt för fattiga

lungsiktiga.

På en ö i fjorden utanför staden finnes en anstalt för barn, lidande af skrofler

och tuberkulos i körtlar, ben och leder; den har plats för 25 barn, på sommaren

för 50. Många barn opereras på stadens sjukhus och få sedan vistas på ön.

Dagkostnaden för barn uppgår till omkring 1: 50. Feriekolonier hafva sedan

1882 i växande antal utsändts från staden, 1905 något öfver 1,000 barn. Tiden

för vistelsen på kolonierna var nämnda år endast 3 5 dagar.

I resolution af år 1902 har bestämts, att i skolorna skola finnas spottkoppar,

bestämmelser hafva däri gifvits för lokalernas utluftning och rengöring m. m. År

1905 har förordnats om undervisning i seminarier och skolor rörande tuberkulosen och

medlen att förekomma denna sjukdom; i enstaka skolor, såsom i Bergen, har redan

förut hållits föredrag i de öfre skolklasserna om detta ämne.

Sedan år 1895 har kämpats mot tuberkulosen bland nötkreaturen genom

kostnadsfria tuberkulinundersökningar och genom att lämna ersättning för slaktade

tuberkulösa djur.

På statens bekostnad har i 300,000 ex. tryckts en folkskrift af doktor

Hansen om tuberkulos, den utdelas dels genom fabriksinspektörerna bland arbetarbefolkningen,

dels genom skolorna och hälsovårdsnämnderna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Danmark.

Om lungsotsdödligheten i Danmark har man säkra underrättelser endast från

städerna, där läkarna skola för hvarje dödsfall afgifva dödsattester. På landsbygden

lämnas dylika blott för en fjärdedel af dödsfallen och mycket ojämt i olika landsändar.

Af stort intresse är statistiken från Köpenhamn, emedan den sträcker sig

tillbaka ända till 1830-talet.

Dödlighet i lungsot på 10,000 personer:

Köpenhamn. I-

Mildra städer.

1835-

39 ...................

............ 38

1

0

CO

44 ...................

........... 34

CO

4^

49 ...................

............ 34

1850—

54 ...................

........... 30

1855

59 ..................

............. 3°

1860-

6 1 ...................

............. 3i

23

.

ko

CO

69 ...................

............. 30

24

1870-

74 ....................

............ 34

25

CO

V»

1

79 ....................

............. 31

23

1880

84 ...................

............. 29

22

CO

CO

''-a.

1

89 ..................

............ 25

23

CO

ko

o-

1

94 ..................

............ 21

2 2

1895-

99 ...................

............. 19

17

1900-

— 1904 ’) .................

.......... 15

15

Lungsotsdödsfallen utgöra under

sista

årtiondena omkr

ing 10 procent af

samtliga dödsfall.

Lungsotsdödligheten

har

på de sista 20-

3

u

1 CS

1

staden fallit till omkring hälften och i

de andra städerna med

en fjärdedel. Man

har, ehuru på osäkr

a grunder, beräknat

att i

hela landet do årligen 5,000 personer

i tuberkulos, af hvilka 4,000 i lungsot. Man har likaledes på lösa grunder beräknat

antalet lungsiktiga i landet till 20,000. Enligt en räkning af de lungsiktiga,

liknande den, som nu företagits i Sverige, men omfattande blott mindre

delar af landet, skulle det finnas blott 12,500.

Lungsots
dödlighet.

l) För andra städer 1900—1902.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kustsjukhus

och kustsanatorier.

Jämför man .dödligheten i Köpenhamn med den i Stockholm finner man

under 1890-talet resp. 19 och 29, således en högst väsentlig skillnad. För barn

under 15 år samt för kvinnor öfver 65 är dödligheten i Stockholm dubbelt så

stor, hvilket dock möjligen kan bero på olika uppfattning af lungsoten i dessa

åldrar. Eljest är den omkring en tredjedel större i vår hufvudstad, och detta hos

båda könen.

Den äldsta anstalten för tuberkulösa i Danmark är kustsjukhuset i Refsnäs,

som byggdes år 1875 och sedan dess betydligt utvidgats och förbättrats. Det

kan nu upptaga 130 patienter och har kostat omkring 340,000 kronor eller 2,600 *

kronor per säng. Driftkostnaden för patient och dag uppgick 1904 —1905 till

kronor 2:15.

Kustsjukhuset kom till på privat initiativ med statsbidrag å tillsammans

55,000 kronor. Staten lämnade dessutom från början ett årligt anslag af 6,000

kronor, hvilket så småningom höjts till 25,000 kronor, för behandling af fattiga

barn från hela landet. Köpenhamns kommun som först lämnade fast anslag till

vård af fattiga hufvudstadsbarn, betalar nu efter räknitig; 1905 vårdades på kommunens

bekostnad 5 9 barn sammanlagdt 11,562 dagar.

Sjukhuset erhåller äfven en mindre del af öfverskottet från ett lotteri.

Om resultatet af behandlingen af de här intagna tuberkulösa och skrofulösa

barnen under åren 1875—1902 kan man döma af följande tabell:

Resultatet af behandlingen af tuberkulösa och skrofulösa patienter, utskrifna

1875—1902.

Sjukdomsgrupp

Antal

Utskrifna

friska

Väsentligt

förbättrade

Förbättrade

Oförändrade

eller

förvärrade

1

777

57 %

34 %

8 %

1 %

2

9 18

55 „

37 „

5 »

3 >5

3

993

59 „

2 3 53

6 „

12 „

4

177

17 »

38»

15 „

31 „

Summa

\Q

CO

cl

1_.

55 %

31 %

7 %

7 %

Första gruppen omfattar patienter med ytliga hud- och slemhinneåkommor,

den andra de med körtelsvulster och svårare hud- och slemhinneåkommor, den

tredje de med led- och bensjukdomar och den fjärde patienter med tuberkulos i

inre organ, lungor, njurar etc.

Af ännu större intresse är en undersökning om barnens hälsotillstånd längre

tid efter utskrifningen (minst 9 år).

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Upplysningar om 970 under åren 1876—1890 utskrifna tuberkulösa och skrofulösa

patienters senare hälsotillstånd.

Sjukdoms-

grupp

Antal

Friska

Ännu skrofu- lösa eller

tuberkulösa

Döda af

tuberkulos

Döda af andra

sjukdomar

Arbetsdugliga

1

177

70 %

23 %

5 %

1 %

88 %

2

389

61 „

23 >,

15 »

1 „

li „

3

349

67 „

11 „

19 „

3 „

72 „

4

55

22 „

15 „

64 »

3 5 „

Jag har något utförligare omtalat denna statistik, emedan den torde vara

den fullständigaste som finnes från något kustsjukhus för barn. Den visar synnerligen

goda resultat för de 3 första grupperna, med 2 » af patienterna efter längre

tid fullt botade, medan de i fjärde gruppen infattade, svårt angripna sjuka helt

naturligt visa mindre vackra siffror. Det är att märka, att behandlingen är ganska

långvarig, omkring ett år, under sista åren något mera. Betydligt kortare tid

vårdas barnen på de tyska kustsanatorierna, där t. ex. på Nordeney endast 3

procent stannat öfver ett hälft år; resultatet är här också sämre, fullständig statistik

finnes dock ej.

Som kustsjukhus räknas äfven JueIsminde, byggdt 1901 —1902, hvilket tillkommit

genom enskilda personers välgörenhet, hvarjämte staten lämnat ett byggnadsbidrag

på 55,000 kronor och förut ett årligt bidrag af 10,000 kronor, hvilket

numera torde ersättas med det lagstadgade anslaget af kronor 1:50 per patient

och dag. Byggdt för 5 2 barn, har det i år utvidgats så, att det kan inrymma

100 barn, hvartill erhållits 34,800 kronor statsanslag. Dagkostnaderna uppgå till

kronor 1: 62. Ursprungligen afsedt för lättare former af skrofler, har det under

senare år alltmera upptagit svårare fall, som behöfva egentlig sjukhusvård och

operativa ingrepp. Behandlingen uppgick under åren 1903 och 1904 för de utskrifna

till resp. 186 och 211 dagar. Det är öppet hela året.

Kustsanatoriet i Hclldnek uppfördes 1896 af en förening för åstadkommande

åt sanatorier för kostnadsfri vård af fattiga, sjuka barn, synnerligast tuberkulösa;

ursprungligen var den atsedd för 3 5 barn. Med hjälp af ett statsanslag på 42,000

kronor utvidgades det sedermera, så att det nu kan samtidigt mottaga 70 patienter,

som i medeltal stanna där omkring en månad. Åren 1898 —1903 vårdades där

årligen cirka 200 fattiga barn af båda könen. Totalkostnaden för barn utgör

cirka 1 krona per dag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sanatorier.

Pensionatet i Snogcbck, Bornholm, afser att i nämnda fiskarby lämna lindrigt

skrofulösa barn tillfälle att på sommaren njuta af hafsluft och bad. Barnen äro

inackorderade hos familjer på platsen. Köpenhamns kommun har arrenderat ett

område vid stranden och här uppsatt 2 Döckerska baracker, där barnen få kläda

af och på sig för baden och få skydd vid dåligt väder. Kostnaderna för vivre

uppgå till omkring kronor 0:65 per dag, totalkostnaden till 100 kronor för hvarje

vårdadt barn.

Asylen för skrofulösa barn i O lider har anlagts 1896 af en välgörenhetsförening

och har plats för 20 patienter, lidande af skrofler. Kostnaderna per barn

uppgå till 179 kronor för år.

Såsom viktigt för kampen mot barntuberkulos må vidare nämnas, att tusentals

fattiga barn från Köpenhamn under sommaren åtnjuta fritt uppehåll hos landtman,

hvarvid staten lämnar fria resor. En förening finnes för upprättande af landtbrukskolonier

för fattiga barn, och denna har 3 kolonier i gång.

Den första anstalt af detta slag, i Vejlefjord, blef färdig år 1900 och kom

till stånd genom den danska läkarföreningen. På kort tid samlades genom subskription

nära V4 million, och staten gaf 1896 ett anslag utan återbetalningsskyldighet

på 100,000 kronor. Kostnaderna för byggnad, grund och inventarier uppgingo i

rundt tal till 785,000 kronor.

Sanatoriet är hufvudsakligen afsedt för patienter ur de mera burgna samhällsklasserna,

dagafgiften utgör kronor 6: 50 — 8: — per dag, för utländingar mera,

staten har förut gifvit 2,000 kronor årligen för vård af fattiga sjuka. Driftkostnaderna

per underhållsdag uppgå till kronor 6: 50. 1900—19°5 vårdades

där (öfver en månad) 1,043 patienter af hvilka 44,7 procent blefvo friska eller

betydligt förbättrade och ytterligare 41,8 procent förbättrade. Detta är ett ganska

vackert resultat med hänsyn till att 63 procent utgjordes af patienter i framskridet

stadium af sjukdomen (III stadium), behandlingstiden är dock tämligen lång, i medeltal

163 dagar. Af intresse är också att af 653 under åren 1900—1903 från

sanatoriet utskrifna voro i januari 1906 55 procent i stånd att sköta sitt vanliga

eller lättare arbete, 3 6 procent hade aflidit.

Helsebo är ursprungligen en till konvalescenthem byggd anstalt, som de sista

åren användts uteslutande för lungsiktiga. Dessa hafva i allmänhet fått vistas där

5 månader. Underhållskostnaden uppgick I9°3 till 12,000 kronor eller 174

kronor för patient.

Boserup folksanatorium har byggts af Köpenhamns kommun och är afsedt

för stadens invånare. Det inrymmer i 2 trevåningsbyggnader, en för män och

en för kvinnor, 18 rum med 6 sängar, 9 med 2 och 18 med 1 säng, med en

storlek af resp. 44 och 52 kbm. för säng, därjämte 2 stora dagrum och 2 matsalar

in. in. Kostnaderna för byggnad och inredning hafva uppgått till i rundt tal

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

640,000 kronor. Kostnaden för underhållsdag uppgick för tiden 1 januari 1903

till 31 mars 1905 till kronor 3:06. Kommunens bidrag utgjorde för denna tid

omkring 279,000 kronor. Hvarje patient vårdades i medeltal 150 dagar.

År 1901 stiftades nationalföreningen för tuberkulosens bekämpande, som

har till hufvudsakligt ändamål:

1) att i vida kretsar sprida kännedom om tuberkulosen och dess smittovägar;

2) att arbeta på uppförande af sanatorier, där fattiga sjuka kunna erhålla

behandling billigt eller gratis;

3) att lämna understöd till de sjuka och deras familjer.

Föreningen har nu 28,000 medlemmar, som sista året betalade i årsafgifter

och bidrag för en gång 159,000 kronor. Af staten erhöll den en räntegaranti

på ett lån om en half million och en årlig subvention motsvarande hälften af kostnaderna

för de sjukas vård å föreningens sanatorier eller för räkenskapsåret 1905 —

1906 omkring 123,000 kronor.

Nationalföreningen har redan uppfört 4 sanatorier, Silkeborg, Ry, Haslev

•och Skörping, hvarjämte man torde komma att 1907 påbörja ännu ett stort sanatorium

ä 100 sängar på Fyen och längre fram ett på Själland. Med dessa sex

anser man behofvet vara fylldt. Under det att i Sverige på grund af fruktan för

smitta det ofta mött svårigheter att erhålla lämpliga platser för vårdanstalter för

lungsiktiga, täflade i Danmark enskilda och kommuner om att erbjuda nationalföreningen

fri mark för sanatorierna.

Silkeborg ligger i eu vacker, skogrik trakt, där för sanatoriets räkning

afsätta eu plats af 1 5 hektars storlek. Hufvudbyggnaden är ett stort trevåningshus,

alsedt för 170 lungsiktiga män. Centrum i dennas undre våning bildas af den

störa hallen, som tjänar till dagrum, bredvid denna ligger den ännu större matsalen.

Sofrummen äro belägna mot söder, de flesta afsedda för 3—6 patienter, några

dock för 1—2. I sjukrummen finnas ingå tvättställ, utan är i korridoren placeradt

ett långt marmorbord med särskilt tvättfat för hvarje patient, på motsatta väggen

har hvarje patient ett skåp för gång- och linnekläder. Afsikten härmed är, att

de sjuka så litet som möjligt skola vistas i sofrummen, på samma gång undgår

man möbler i dessa, frånsedt sängen och en taburett för kläderna, hvarför här ej

finnes några dammgömmor. Golfven i sjukrummen liksom i andra rum äro

belagda med linoleum. Byggnaden uppvärmes med varmvatten och upplyses med

elektriskt ljus. De två ligghallarna äro förlagda på båda sidor om byggnaden;

framtill äro de försedda med vederbörligt bröstvärn, i hvilket på vintern kan insättas

höga fönster för att något skydda mot blåsten. Taket är belagdt med torf för

att minska värmen på sommaren.

Sanatoriet beräknas hafva kostat 473,000 kronor, hvartill kommer att Silkeborg

kommun har lämnat fri mark, samt anlagt vägar och kloakledningar. Under

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

räkenskapsåret 1905 — 1906 var medeltalet patienter 170, det var således hela

året fullt belagdt. _ ....

Föreningens sanatorier i Ry och Hcislev för 28 och 25 kvinnliga patienter

hafva försöksvis byggts så små, i" den tro, att mindre sanatorier, spridda öfver hela

landet, skulle bidraga till att patienterna sedermera lättare kunde stå i förbindelse

med anstaltens läkare, hvarjämte sålunda skulle erhållas ett större antal läkare med

specialutbildning. I nedre våningen i det stora tvåvåningshuset i Ry sanatorium

ligger matsal, dagrum, läkarens och sjuksköterskans rum, laboratorium och ett par

enkelrum, i andra våningen 5 sjukrum för 22 patienter med korridorer inrättade

liksom i Silkeborg, i källaren kök, maskinrum och bad. Ligghallen, omkring 30

meter lång, ligger i skogen skild från den stora byggnaden. Dessutom finnes ett

mindre hus för portvakt och uppsyningsman, hvilket äfven innehåller desinfektionsugru

Sanatoriet är försedt med centraluppvärmning, ventilation sker hufvudsakligen genom

fönstren. Det inrymmer 28 patienter, på sommaren ytterligare 10 1 4 vindsrum.

Kostnaderna för Ry och Haslev hafva med inredning, men utan grunden uppgått

till respektive 97,000 och 90,000 kronor.*)

X905_1906 var medelbeläggningen å dem respektive 35 och 24 patienter..

Skörpings sanatorium, öppnadt sommaren 1906 och afsedt för 114 kvinnliga

patienter, har beräknats kosta med inredning 375,000 kronor.

Våren 1906 väntade 1,327 patienter på inträde å Nationalföreningens sanatorier

mot 896 föregående år. Dagafgifterna äro numera kronor 0:75, då staten betalar

:14 af de beräknade dagkostnaderna eller högst kronor 2: 25. Den verkliga kostnaden

för patient och dag uppgick för finansåret 1905—06 till:

Silkeborg......................................... 2: 19

liv................................................. 2: 06

Haslev......................................... 2: 42.

Slutligen hafva eu mängd andelsföreningar, hufvudsakligen andelsmejerier och

bruksföreningar, hvilkas antal våren 1906 uppgick till 908 med öfver 150,000

medlemmar, bildat en sanatorieförening. Andelsföreningarna betala en afgift, växlande

mellan 3 kronor för medlem en gång för alla och 18 öre under 28 års tid.

Staten har beviljat räntegaranti på ett lån å en half million. Vid Krabbesholm,

nära staden Skive, som skänkt 15,000 kronor till inköp af mark, har föreningen

byggt ett sanatorium för 114 sängar, hvilket inberäknadt inventarier, har kostat

circa 373,000 kronor och invigdes hösten 1905. Andelsföreningarna hafva planlagt

ännu’ett sanatorium vid Faxinge på 120 sängar, hvartill erhållits statsbidrag

å 150,000 kronor.

*) Byggnadskostnaderna för de 3 sanatorierna hafva i föreningens berättelse upptagits något lägre,

än hvad här angifvits, då i denna icke inräknats en del utgifter, som bestridts med arets inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5i

i sjukdomens 3 olika stadier:

Procent vårdade i olika stadier

Relativt läkta............................

Betydligt förbättrade..................

folksanatorierna var

(intill

1905) fö

1.

II.

in.

Medeltal.

............ 37

2>

ce

Cl

........... 68

2 0

t

y

~>

y y

.......... ''3

t ->

•) ;>

20

2 6.

Det bör anmärkas, att i denna statistik intagits såväl de som hemsändts såsom

olämpliga för sanatorievård som de, som för tidigt afbrutit kuren. En statistik

från Boserup folksanatorium utvisar, att 3 år efter behandlingen voro 58,8 procent

arbetsdugliga.

Behandlingen för de utskrifna samt procenten patienter i olika stadier utgjorde

å nationalföreningens sanatorier:

Behandlingstid

dagar.

1.

11.

in.

1903 04...

110

26 %

41 %

1904- 05 ..

136

3 1 „

31 »

3 7 35

1905 —06...

M4

3 6 „

3 7 »

3 7 ?3

Alla åren ..

137

30 % .

32 %

38 %

På initiativ af en posttjänsteman har i Danmark till julen 1904—1905

sålts frimärken till ett pris af två öre, som detta år inbragte 67,000 kronor.

Det är meningen att nya sådana frimärken skola säljas hvarje år, och inkomsten

skall användas till att bygga ett eller flera barnsanatorier. Mark till ett sådant har

redan förvärfvats.

Köpenhamn äger, såsom ofvan nämnts, Boserups sanatorium. A stadens sjukhus Köpenhamn

vårdades (utskrefvos) under 1870-, 1880- och 1890-talen årligen omkring 500

fall af lungsot. Sedan växte antalet hastigt; 1903 utskrefvos öfver 1,000 patienter,

af dessa hade omkring fjärdedelen aflidit. Behandlingens varaktighet ökades också

betydligt på sista tiden eller från i medeltal 34 dagar år 1895 till 92 dagar år

1902. Vid Oresundshospitalet finnes en särskild sanatorieafdelning på 180 sängar,

ännu ett 1 oo-tal vårdas i äldre baracker, nya byggnader torde snart komma att

byggas i stället för dessa. Vid Fredriksbergs hospital finnas 2 särskilda afdelningar

med sammanlagdt 38 sängar. Såväl dessa som afdelningen på Oresundshospitalet

äro fullt skilda från öfriga delar af sjukhusen. De hafva dock gemensamt kök

med dessa.

På båda sjukhusen vårdas lungsiktiga i alla stadier. Å Oresundshospitalet

skiljas dessa icke åt, dock finnas åtskilliga ruin för 1 — 2 sängar, där svårt sjuka

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

och orenliga patienter inläggas. Liggverandor torde komma att byggas nästa år i

den ganska rymliga parken, som har ett härligt läge vid Sundet. Afdelnihgarna

hafva erkänts såsom tuberkulossjukhus och erhålla således statsunderstöd. Äfven på

Kommunehospitalet vårdas lungsiktiga, dock i mindre skala, vanligen i särskilda rum.

Vårdanstalter Förteckning ''öfver sanatorier med flera vårdanstalter för tuberkulösa i Danmark.

i Danmark. * J . _

Öppnadt

år.

Antal

sängar.

Underhålls- kostnad för

säng.

Byggnads- kostnad för

säng.

Ägare.

a) för vuxna:

Vejlefjord..............

1900

93

6: 50

CO

4-

Q

O

Bolag

Helsebo ................

(I9°3)

18

IO

O

2,200

Diakoniss-stiftelsen

Boserup.................

1901

144

3: Öl

4,4°°

Staden Köpenhamn

Silkeborg ...............

1903

170

2: 19

2,800

N ationalföreningen

% ........................

”

31*)

2: OO

3,100

5?

Haslev ..................

yy

2: 41

3,800

yy

Skörping ..............

1906

120

—

OJ

O

O

yy

Krabbesholm .........

1905

101

2:25

^1

O

O

Andelsföreningarnes

sanatorieförening

b) Kustsjukhus och

sanatorier för

barn:

Refsnäs ...............

1875

130

2: 00

2,600

V älgörenhetsinrättning

Hellebadv .............

1896

7 5

1: 00

900

yy

Juelsminde ...........

1902

100

1: 62

1,800

yy

(Lider asyl............

1896

20

0: 50

700

Buddesminde ........

1904

16

—

900

yy

Finsens Finsens Ljusinstitut för behandling af hudtuberkulos eller lupus kom till

Ljusinstitut, stånd år 1896 genom privat välgörenhet. 1897 fick det ett statsanslag af 20,000

kronor, 3 år senare ett räntefritt statslån på 240,000 kronor och 1902 ett årligt

statsanslag på 25,000 för behandling af fattiga lupuspatienter. De lupussjuka uppskattas

i Danmark till 12 —1300, det årliga antalet nya fall till V10 af detta belopp.

Under tiden till och med december 1904 behandlades på institutet 1,251 lupus
-

*) 38 på sommaren, 28 återstående delar af året.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

patienter, af hvilka 51 procent vore läkta ännu hösten 1905, 29 procent voro

vid förstnämnda tid under behandling och 20 procent hade af brutit behandlingen

eller dött af lungsot eller andra sjukdomar. Af de 632 läkta hade 551 iakttagits

längre tid än 2 år, utan att recidiv inträdt. Man kan snart motse den tid,

då hvarje lupuspatient kan erhålla behandling för sin sjukdom.

Kampen mot kreaturstuberkulosen har i Danmark förts på ett mycket energiskt sätt, som tjänat

till förebild för enahanda förfaringssätt Sos oss och i andra länder.

Försöken sattes i gång af professor Bang. Genom hans undersökningar visade det sig, att

tuberkulosen bland kreaturen kommer till stånd dels genom lång sammanlefnad med andra tuberkulösa

kreatur i samma ladugårdar, dels genom att man föder dem med mjölk, innehållande tuberkelbaciller.

Han drog den slutsatsen, att hjordar, som dittills varit fullt friska, skulle förblifva så, om infektion

hindrades, samt att man skulle kunna sä småningom förvandla en sjuk hjord till en frisk genom att

efter födseln aflägsna kalfvarna från de sjuka korna och gifva dem mjölk, fri från tuberkelbaciller.

För att påskynda framkallande af en frisk hjord, borde samtliga djur undersökas med tuberkulin och

de icke reagerande djuren föras till en annan ladugård än de sjuka. Där detta ej var möjligt, skulle

ladugården delas genom en tjock plankvägg i två afdelningar, en för friska och för sjuka djur. De

friska djuren skulle emellanåt, i regel en gång om året, åter undersökas.

År 1893 ställdes af regeringen till disposition en summa af 50,000 kronor ärligen, hvilken

summa några är senare höjdes till 100,000, som dock blott delvis utgått för ändamålet under några

år. I början Unge blott kalfvarna undersökas på statens bekostnad, numera erhålla landtbrukarna

tuberkulin äfven'' till de vuxna djuren, och hela undersökningen sker på statens bekostnad. Villkor är,

att ägarna skola fullt skilja de friska från de sjuka, vidare skola kalfvarna uppfödas med kokt mjuk

eller mjölk från friska kor, och de ladugårdar, dit man för frisk boskap, skola fullständigt desinfekteras.

Resultaten af detta förfaringssätt framgå af den betydligt minskade spridning kreaturstuberkulosen

i Danmark synes hafva fått under ett 10-tal år. Medan 1893—94 40 procent af de undersökta

kreaturen reagerade, var detta 1903—04 fallet endast med 15 procent. Öfver 400,000 kreatur

hafva undersökts under 12 år, inalles finnas omkring en million mjölkkor.

Kostnaderna för kreaturens ägare hafva varit mycket obetydliga, särskildt om två ladugårdar

från början funnos. De djur, som reagerade, men ännu vore någorlunda friska, hafva i regel bibehållits.

De svårt sjuka djuren var det i alla händelser icke skäl att behålla. Bangs metod har den

fördelen framför Ostertags (se under Tyskland), att man med den sistnämnda knappast kan skaffa

sig en fullt frisk hjord, då undersökningen i regel ej sker med tuberkulin utan efter den mycket mindre

tillförlitliga kliniska metoden.

Lag af ar 1903 om åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur och svin, reglerar villkoren för

erhållande af statsunderstöd till tuberkulinundersökningar och påbjuder sådana vid import, för så vidt

ej kreaturen skola genast slaktas, samt föreskrifver nedslagning af kor med jufvertuberkulos, för

hvilka ägaren får ersättning; detta sker årligen med omkring 600 kor. Vidare förbjuder den mejerierna

att sälja skummad mjölk eller kärnmjölk utan föregående pasteurisering. 1904 bestämdes, att allt för

export bestämdt smör skulle tillverkas af till 80° uppvärmd grädde.

För förbättrande af bostäderna har gjorts mycket, särskildt i Köpenhamn.

Läkarföreningen påbörjade redan på 1850-talet byggande af ett antal arbetarbostädci,

som ännu finnas kvar. På 1860-talet bildades arbetarnes byggnadsförening,

som t. o. m. 1905 hade byggt 1,246 hus för en samlad summa af i det närmaste

10 millioner kronor. Husen äro byggda i två våningar, vanligen flera sammanbyggda

och hvardera afsedt för 1—2 familjer. Dödligheten i dessa hus med

Kreaturs
turberkulosen.

Bostads
hygien.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tuberkulos
kommitté.

omkring 10,000 innevånare var 1898 —1905 11,4 per mille mot 17,0 för hela

hufvudstaden. Staten har sedan 1898 lämnat lån till kommuner och till byggnadsföreningar

för uppbyggande af arbetarbostäder; på dessa betalas 3 procent ränta

och 1 procent amortering.

Koloniträdgårdar började anordnas i Köpenhamn år 1892 och hafva numera

i alla landets städer nått en storartad utveckling. Det beräknas att i Köpenhamn

finnas 10—12,000 trädgårdar och i landsortsstäderna 10,000.

I november 1901 tillsattes eu kungl. kommitté för att utreda frågan om de

åtgärder, som från statens sida kunde vidtagas mot tuberkulosen. Då denna kommittés

arbete resulterade i en 1905 fastställd tuberkuloslag, som är bland de få

ännu existerande, skall jag här något utförligare redogöra för såväl kommitténs

arbete som för sakens vidare behandling i riksdagen.

Kommittén uppgjorde tvenne lagförslag, af hvilka det första handlar om åtgärder till tuberkulosens

bekämpande, det andra om statsunderstöd till sjukhus för tuberkulösa och till patienternas behandling

på sådana.

Det framhålles i motiveringen, att åtgärder för att förebygga tuberkulosen särskild! hos äldre

är ett spörsmål, som griper djupt in i hvardagslifvet. Många åtgärder, som kommittén anser skulle

i och för sig vara gagneliga, underlät den att föreslå, för att icke kampen mot tuberkulosen skulle

bli en kamp mot de tuberkulösa och bidraga till att försvåra tillvaron för dessa. Dit hör t. ex. desinfektion

vid den lungsiktiges flyttning. Kommittén inskränkte sig därför till förslag om att sådan kan

ske genom hälsovårdsnämndens försorg på begäran af den sjukes läkare, hvilket äfven blef lag.

Den anser förbättring af bostadsförhållandena vara af mycket stor vikt, föreskrifter finnas

visserligen härom för städerna, men det saknas effektiv tillsyn öfver att föreskrifterna följas. Bestämmelser

härutinnan vore nödvändiga, men ansågos ligga utom kommitténs uppgift att föreslå. Vidare

påpekas nödvändigheten af att läkarna i hela landet erbjudas tillfälle att få de sjukas upphostningar

gratis undersökta, hvilket numera också har skett.

Lagförslag I innehåller i första paragrafen förslag om tillsättande af en tuberkulosinspektör, som

skulle vara biträde åt justitieministeriet vid genomförande af lagarna och tillika å statens vägnar

kontrollera deras efterlefvande samt vid behof framkomma med nya uppslag till tuberkulosens bekämpande.

Detta förslag ansåg sig dock vederbörande minister ej böra taga upp, då lagen borde få verka

någon tid, innan en sådan ämbetsman tillsattes. Både i riksdagen och inom läkarkretsar väckte

detta gensägelse. I år har dock en läkare förordnats såsom ministeriets biträde i ärenden rörande

tuberkuloslagarna.

Vidare föreslogs och fastställdes äfven i lagen, att läkarna skola till vederbörande ämbetsläkare

anmäla hvarje sjukdoms- och dödsfall af lungsot och struplungsot. Denna föreskrift, som går

vida längre än hvad i andra europeiska länder utom Norge är föreskrifvet, mötte intet motstånd

i riksdagen. Genom sundhetskollegiums cirkulär af den 10 december 1905 reglerades anmälningsplikten.

Efter dödsfall i sådana sjukdomar kan hälsovårdsnämnden föreskrifva desinfektion. Sådan

kan äfven påbjudas, då en person lidande af lung- eller struptuberkulos flyttar från den ena bostaden

till den andra, dock blott på förslag af den behandlande läkaren. En minoritet inom riksdagen önskade

ersättningsskyldighet för enklare kläder, som förstörts genom slarf vid desinfektionen. Detta gick

dock ej igenom. Man ansåg, att i sådant fall skulle hvar gång man gjorde en desinfektion folk komma

och begära ersättning. När en person dör af tuberkulos, voro det relativt ringa förlust, om de saker,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

-som eljest ej skulle hafva något värde, blefve förstörda. I särskilda fall kunde dessutom kommun eu

■själfmant gifva ersättning, hvilket äfven skett.

Då hälsovårdsnämnden erfar, att en person, som lider af nämnda sjukdomar, lef\er under

sådana förhållanden, att det är särskild fara för sjukdomens öfverförande till andra, kan den bestämma,

hvilka åtgärder böra vidtagas därför. Kommitténs förslag gick ut på, att om den sjuke eller hans

omgifning af tredska underlåter att följa gifna föreskrifter, kan det beslutas om hans inläggning pa

sjukhus, hvilket då likväl skall ske på det allmännas bekostnad. Detta förslag godkändes af folktinget,

men ändrades af landstinget därhän, att saken skulle hänskjutas till öfversundhetskommissionen

(i amtet), hvarjämte tillädes, att en sjuk ej får tvingas att uppgifva sin yrkesverksamhet och att samlifvet

mellan makar ej får mot deras vilja omöjliggöras. Lagen förutsätter dock, att tvångsinläggning

på sjukhus kan äga rum; staten skall då betala 3/i och kommunen >/i af kostnaderna för vården.

Af öfriga föreskrifter vill jag påpeka §§ 7—11, som handla om barnens, särskild! skolbarnens

skyddande mot tuberkulos. Kommittén föreslog härutinnan, att tuberkulösa skolbarn skulle af läraren

anmälas för skolkommissionen, som, om sjukdomen var smittsam, skulle hemställa till skolrådet, om

de ej borde befrias från skolgång. Detta godkändes af riksdagen, som dock äfven stadgade, att skolrådet

skulle anordna undervisning för barnet, utgifterna skulle delas af kommunen 1/t och staten å
Kommittén

ansåg det vara af synnerlig betydelse, att skollokalerna äro inrättade i enlighet

med hälsovårdslärans kraf och att de hållas noga rena, därför borde regeringen fastställa föreskrifter

härför, liksom för anskaffande af lämpliga spottkoppar, fastän dessa föreskrifter ej borde intagas i

tuberkuloslagen. Vidare borde i de kommuner, där sadant vore möjligt, införas skolbad, och man

borde verka för skolläkares anställande.

Folktinget beslöt för sin del ganska detaljerade bestämmelser om skollokalens beskaffenhet,

dess renhållning och luftning, hvilket dock- ej godkändes af landstinget, som ansag, att detaljerade

föreskrifter ej skulle komma att passa pa alla platser; i stället erhöll förslaget den lydelse som framgår

af § 9.

Regler för rengöring i skolorna hafva fastställts af undervisningsministern den 2 november 1905.

I § 11 gifvas stadganden för att lungsiktiga lärare ej må undervisa i folkskolorna. Folketinget

gjorde ett för öfrigt något dunkelt och möjligen ganska vidtgående tillägg till denna paragraf rörande

andra ämbets- och tjänstemän, hvilkas yrke medför sådan beröring med allmänheten, att denna otvifvelaktigt

utsättes för smittofara. Under diskussionen nämndes särskildt funktionärerna vid posten.

Man torde häri inbegripa äfven de vid järnvägarna och fängelserna anställda, enligt i sundhetskollegium

lämnad upplysning.

Fn annan viktig paragraf tillkom under behandlingen i riksdagen, nämligen om att den, som

under militärtjänsten visar sig lida af smittosam tuberkulos, kan på statens bekostnad inläggas på ett

tuberkulossjukhus. Man utgick därvid från att en soldat eller värnpliktig, då han mönstras, icke lider

af sådan sjukdom; om han sedan förvärfvar den under tjänsten, bör han få vård.

Intet motstånd mötte den viktiga föreskriften i lagens § 13, att lungsiktiga personer ej få

-vårdas å fattighus annat än i därför särskildt afsedt rum.

Vid föregående års folkting hade väckts förslag om, att undervisning i hygien och tuberkulos

skulle införas i alla landets skolor och tinget uttalade i en dagordning, att det vore önskligt, att sådan

-undervisning meddelades både i skolor för barn och i skolor för vuxna. Bestämmelser härom hafva

dock ej införts i lagen, men anslag kan lämnas till upplysning om tuberkulosen (§ 15).

Äfven kommittén ansåg den bästa vägen för meddelande af folkundervisning vara, att barnen

redan i skolan bibringades kunskap om tuberkulos. För att möjliggöra detta måste först lärarna

erhålla nödig utbildning. Detta kunde ske så, att de nuvarande lärarna så småningom finge tillfälle

att genomgå kortvariga kurser i detta ämne och att hädanefter undervisning meddelades på seminarierna

i tuberkuloslära, möjligen äfven i allmän hälsovårdslära, utan att dock denna gjordes till examensämne.

.För ofvannämnda kurser borde beviljas statsanslag, liksom äfven till att förse skolorna med upp
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

lysande, helst illustrerade plakat angående tuberkulosen. Vidare borde gifvas statsanslag till föredrag

af sakkunniga vid universiteten, i föreläsningsföreningar etc., särskildt i de landsändar, där tuberkulosen

är mest utbredd. Detta hade dock skett redan förut, i det nationalföreningen erhållit ett belopp af 2,000

kronor för detta ändamål.

Riksdagen gaf äfven anslag till kostnadsfria undersökningar af upphostningar. 12 läkare i

skilda delar af landet verkställa sådana prof mot en ersättning af 2 kr., som betalas af staten. Kostnaderna

härför beräknas till omkring 25,000 kr.

Lagförslag II rör statsunderstöd till sjukhus för tuberkulösa och till patienters behandling på

sadana. De sjukvårdsinrättningar, åt hvilka statsanslag enligt kommitténs förslag skulle lämnas, voro

kustsjukhus och kustsanatorier för barn, folksanatorier, kommunala tuberkulossjukhus samt asyler för

lungsiktiga. Definition på dessa anstalter meddelas i lagen.

Under lagförslagets behandling i folktinget tillädes en ny art af sjukvårdsanstalter, nämligen

konvalescenthem. Utskottet motiverade behofvet af sådana anstalter med att, då en patient har vårdats

på sanatorium under 3 månader, har han kanske förbättrats högst betydligt, men det är icke säkert,

att denna förbättring fortfar. Då han kommer tillbaka till sitt hem, där han får enkel och icke så

riklig föda och kanske får arbeta i fabrikslokaler, där luften är förorenad, torde han ofta få ett recidiv..

Därför borde han på ett konvalescenthem så småningom vänja sig vid öfvergång till vanlig föda och

till sitt vanliga arbete. Vården där beräknas till högst 2 månader.

En annan ändring var, att ordet “kommunala" framför “tuberkulossjukhus" ströks i regeringens,

förslag. Man ansag, att genom kommunernas försorg ej tillräckligt många sådana sjukhus skulle

komma till stånd, utan att man äfven borde understödja det enskilda initiativet.

Kustsjukhusen afse enligt kommittén att behandla de svårare formerna af skrofler hos barn,,

hvilka fordra ständig tillsyn af läkare och ofta kirurgisk behandling; de böra därför vara försedda

med alla hjälpmedel, som tillhöra ett modernt sjukhus. Behandlingen blir där ofta långvarig (Refsnäs

omkring 1 år). Genom effektiv behandling förekommer man i ett stort antal fall, att det hos dessa

barn senare uppträder lungtuberkulos.

Kustsanatorierna för barn aro beräknade för de lättare formerna af skrofler, hvilka icke fordra

sjukhusbehandling, men som kunna väntas blifva häfda genom uppehåll under goda förhållanden jämte

hafsluft och hafsbad. Läkare behöfver ej bo på anstalten. Dessa sanatorier kunna inrättas såväl för

drift endast under sommaren som för behandling året om. De kunna byggas och underhållas billigare

än kustsjukhusen, och behandlingstiden är i allmänhet kortare.

Lungsotssanatorierna böra vara inrättade för fattigt folk och enskilda rum finnas endast för

patienter, hvilka böra vara sängliggande. Behandlingstiden beräknas i allmänhet till 3 månader och:

bör i regel icke öfverskrida 1/-i år. Barnen böra helst behandlas på särskilda sanatorier och då

behandlingen, för att man skall nå godt resultat, ofta blir långvarig, skall det sörjas för tillfälle till

undervisning.

Luberkulossjukhusen skulle främst upptaga sådana patienter, som på grund af framskriden''

sjukdom behöfva sjukhusvård. Men äfven ett mindre antal alldeles färska och lätta fall böra där kunna

upptagas, som måhända sedan kunna flyttas till sanatorierna. Sjukhusen böra helst ligga på landet

eller i en större trädgård och böra förses med ligghallar.

Enligt regeringens lagförslag skulle på tuberkulossjukhusen behandlas “patienter med lungtuberkulos

och särskildt sådana, som befinna sig i ett mera framskridet stadium af sjukdom eller hvilkas

behandling kräfver sängläge", bolktingets utskott ändrade detta till den lydelse som den fick i lagen,

nämligen att där skulle behandlas lungsiktiga, som ej kunde hafva tillbörlig nytta af behandlingen på

ett sanatorium. Man var rädd för den förra ordalydelsen, emedan “följden däraf skulle blifva, att

tuberkulossjukhusen i den allmänna uppfattningen skulle komma att te sig som anstalter, öfver hvilka

det hvilade något hemskt, nämligen att de, som kommo in där, hade all rimlig utsikt att icke komma

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

lefvande därifrån". Dessutom synas sjukhusen, då man tager hänsyn till förhållandena i Köpenhamn,

“hafva lika så goda eller nästan lika så goda resultat som sanatorierna vid behandlingen af lungsiktiga11.

Slutligen hafva vi asylerna. Dessa böra vara små, emedan större sådana genom sina många

dödsfall lätt komma i misskredit. De äro afsedda för en klass patienter med mera långsamt förlöpande

former af lungsot, hvilka icke äro i stånd att arbeta så mycket, att de kunna försörja sig själfva, men

icke äro så sjuka, att de behöfva egentlig sjukhusvård. Dessa patienter kunna icke lämpligen behandlas

på fattighusen tillsammans med andra fattighjon. Asylerna skulle sålunda verka som en sorts ålderdomshem

för lungsiktiga.

Kommittén ansåg nödvändigt, att alla dessa slag af anstalter inrättades. A ena sidan äro

resultaten af behandlingen å sanatorierna icke så goda, att man kunde vänta sig, att genom dem

tuberkulosen skulle kunna fullständigt utrotas. Å andra sidan skulle det vara mycket inhumant att

inskränka sig till att upprätta tuberkulossjukhus och asyler, som särskildt hafva till mål att isolera

de sjuka och verka förebyggande. Då det är fastslaget och allmänt kändt, att lungsoten i dess början

katt botas, är det en plikt för samhället att sörja för, att äfven de obemedlade få tillträde till goda

anstalter.

Under år 1900 utvecklade det socialdemokratiska partiet en liflig verksamhet för att få till

stånd massmöten och petitioner. I början af följande år inlämnades äfven en adress till folktinget,

hvilken inalles fick 233,000 underskrifter från medlemmar af erkända sjukkassor. Såväl massmötena

som adressen fordrade, att staten skulle bygga sanatorier och åtaga sig deras administration samt i

öfrigt stödja kampen mot tuberkulosen.

Tuberkuloskommittén ansåg sig likväl ej kunna tillstyrka, att staten på sådant sätt öfvertog

hela sakens genomförande, och äfven kommitténs socialdemokratiska ledamot ansåg sig efter den

utveckling saken tagit böra instämma häri. “En sådan centralisation skulle blifva föga ekonomisk

och obekväm, synnerligast som många af dessa sjukhus måste vara så små och ligga så spridda, att

de nästan med nödvändighet måste drifvas af de lokalt intresserade." “På detta sätt skall man äfven

uppnå en fri och naturlig utveckling af saken. Enligt kommitténs åsikt bör också den omständighet,

att stora delar af befolkningen som privata personer eller genom resp. kommuner komma att deltaga i

kampen mot tuberkulosen, hafva sin betydelse genom att utbreda insikt och kärlek till uppgiften."

Då emellertid kommunerna redan tyngas betydligt af utgifter för tuberkulosen, bör staten gifva

en . kraftig hjälp, i första hand till driften af anstalterna. Staten borde bidraga med samma belopp som

vid andra smittosamma sjukdomar, nämligen med 3/4 af utgifterna, dock endast till de fattiga. Sjukkassorna

borde förpliktas att betala den sista fjärdedelen för medlemmarna och deras barn. I en del

andra fall borde kommunerna hjälpa till.

I regeringsförslaget sänktes statsbidraget till hälften, och detta, enligt hvad justitieministern

framhöll, af rent finansiella skäl, då det ansågs tvifvelaktigt, om staten skulle kunna bära en så betydande

utgift som tre fjärdedelar. I folktinget höjdes bidraget åter på förslag af utskottet till det

ursprungligen föreslagna beloppet. Man afsåg härmed att göra det möjligt äfven för de mest obemedlade

att kunna söka in på sanatorierna och de öfriga anstalterna. Detta blef också riksdagens beslut, och

fixerades bidraget till de belopp, som nämnas i lagens § ö. Villkoren för statsbidrag bestämdes i

regulativ af den 14 april 1905.

Kommittén ansåg följande antal platser behöfliga. Kustsjukhus 250 platser, inberäknadt de

120, som redan funnos å Refsnäs. Kustsanatorier, hufvudsakligen öppna sommartid, 250 platser.

Folksanatorier 500 platser, senare kanske 600 för vuxna samt 100 för barn. I huru stor utsträckning

tuberkulossjukhusen komma att användas, kan ej beräknas, men antages för dem lika manga platser

som för sanatorierna eller 500. Asylerna beräknas för 200 patienter.

** 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Med en medelbeläggning af 360 dagar om året beräknades kostnaderna, när alla dessa anstalter

■kommit till, blifva för staten:

Kustsjukhus ...................

Säng- platser

..... 250

Ärligt stats''

anslag

135,000 kr

Kustsanatorier ...............

..... 25()

81,000 „

Folksanatorier för vuxna....

..... 500

405,000 „

Folksanatorier för barn ....

..... 100

54,000 „

Tuberkulossjukhus ..........

... . 500

333,000 „

Asyler...........................

..... 2( K)

64,800 „

Summa

1,072,800 „

bör första året beräknades anslag till redan befintliga sjukvårdsanstalter antagligen komma att

uppgå till 425,800 kronor.

Det har redan visat sig, att behofvet af platser å folksanatorierna beräknats för lågt; det finnes

nämligen nu öfver 600 platser å sådana, hvarjämte nationalföreningen och andelsföreningarna hafva

utsett platser till ytterligare 2 stora sanatorier. Å tuberkulossjukkus finnas 218 platser i Köpenhamn

''(Öresundshospitalet och Frederiksbergs Hospital'', hvarjämte ansökningar ingått om statsanslag till

tuberkulossjukhus om sammanlagdt 236 platser, hvilket antal snart torde ökas. Däremot synes föga

intresse förefinnas för inrättande af asyler.

Ledamoten af folktinget, doktor Rördam, som varit en af de verksammaste i striden mot tuberkulosen

i Danmark, inledde diskussionen om de båda lagförslagen i folktinget med bland annat följande

ord, som äro värda att här anföras:

“Alla de stora programfrågorna gå igenom först efter betydlig strid och besvärligheter, och

ofta har förgyllningen gått af dem, innan de komma så långt, att de blifvit genomförda. Det är

emellertid några ting, som förgyllningen aldrig går af, och det förefaller mig, som om dessa särskild!

böra vara programfrågor för ett demokratiskt parti. Det är allt som angår de stora sociala förbättringarna.

Dessa äro frågor, som hafva en reell betydelse, frågor, som det är värdt att sätta något in

på att få genomförda, frågor just af den art, som i dag föreligga. Därför hälsar jag dessa förslag med

den allra största och varmaste glädje. Det förekommer mig som voro de bland de viktigaste lagförslag

vi haft före i riksdagen, åtminstone under den tid jag har haft äran att hafva säte i detta ting. De

föreliggande lagförslagen angå ju bekämpande af ett socialt ondt af utomordentligt stor betydelse, och

jag tror mig kunna säga, att denna kamp i verkligheten är den största sociala uppgift vi någonsin haft

till behandling här i riksdagen.“

Vid slutet af behandlingen i folktinget påpekar Rördam “att lagen med ett slag skulle ställa

Danmark främst i raden af alla länder, där det är fråga om humana sträfvanden från statens sida för

att bekämpa tuberkulosen".

Fn af de siste talarna, Harald Jensen, yttrade: “Innan dessa lagar lämna tinget, känner jag

behof att säga ett par ord. Det är nämligen så, att det knappast är någon lag, som emotses med större

förväntningar af det danska folket än denna. Ibland oss och synnerligast bland arbetsklassen finnas

hundrade och åter hundrade af människor, som lida hårdt af denna sjukdom, som vi här hafva satt

oss före att bekämpa."

Båda lagförslagen antogos efter verkställda ändringar enhälligt af folktinget och

efter nya ändringar likaledes enhälligt af landstinget. Sedan folktinget oförändradt

godkändt landstingets förslag, stadfästes detta af konungen den 14 april 1905.

För lag om åtgärder till tuberkulosens bekämpande redogöres af doktor

Fryxell. Hufvudpunkterna i »Lag om statsunderstöd till sjukhus för tuberkulösa

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

och till patienters behandling på sådana» hafva i det föregående angifvits oeh skola

här i korthet rekapituleras.

Statsanslag meddelas till sådana anstalter, som erhållit statens erkännande och

stå under dess kontroll. Af dessa äro kustsjukhus och kustsanatorier båda afsedda

för barn med skrofler (kirtelsyge), de förra för svårare former, de senare för lättare.

Vidare nämnas folksanatorier, där det behandlas uteslutande tidiga fall af lungsot,

och tuberkulossjukhus, hvarmed förstås sjukhus eller med egen byggnad försedda

afdelningar af sjukhus, där det endast behandlas lungsotspatienter i skilda stadier,

»dock företrädesvis sådana, som af särskilda, ofta blott tillfälliga grunder icke kunna

draga tillbörlig nytta af behandlingen på ett sanatorium». Sjukhusafdelningarna

skola vara »strängt afspärrade» från den öfriga delen af sjukhuset.

Medan de båda senast nämnda anstalterna böra anses såsom sjukhus, kunna

konvalescenthem och asyler för lungsiktiga närmast räknas som hem för sådana

patienter, för Indika sjukhusvård ej anses nödvändig; dessa skola dock här stå under

läkartillsyn. Kustsjukhus och folksanatorier skola hafva platser för minst 20

patienter, kustsanatorier, tuberkulossjukhus och konvalescenthem för minst 1 o, asyler

för 5 och tuberkulosafdelningar vid sjukhus för 6 patienter.

Statsbidrag till dagafgifterna meddelas åt medlemmar af erkända sjukkassor

och deras barn, åt andra personer som äro i sådan ställning, att de eller deras

försörjare kunna blifva medlemmar af sådana kassor, samt slutligen åt patienter,

hvilkas ekonomiska ställning skulle väsentligt försämras, om de själfva eller familjeförsörjarna

skulle betala full afgift. Det påpekas särskild^ att alla omkostnader,

som från det allmännas sida lämnas på vårdanstalterna eller för patienternas transport

till och ifrån dessa, icke betraktas som fattighjälp. Lagen går t. o. m. ännu

längre, i det äfven samma förhållande gäller om understöd, lämnadt åt de familjer,

hvilkas försörjare äro intagna på anstalterna.

T. o. m. år 1911 erhålles statsbidrag per sjukdag till följande belopp, under

villkor, att dagafgifterna ej sättas högre än hvad här angifves:

Statsbidrag Dagafgilt

Kustsjukhus.................................... 1: 50 2: 00

Kustsanatorier................................ 0:90 1:20

Folksanatorier a) för vuxna........ 2: 25 3: 00

» b) för barn ........ 1:50 2: 00

Tuberkulossjukhus a) för vuxna 1:85 2: 50

» b) för barn 1:25 1: 66

Konvalescenthem ........................ o: 90 1: 20

Asyler............................................ 0:90 1:20

Staten erlägger således 3/4 af dagafgiften, hvilken utbetalas till anstalterna

kvartalsvis, efter attest af vederbörande läkare eller inspektör. På konvalescenthem

opaginerad Kontrollera mot PDF

6o

Statsanslag

1906—1907.

utgår detta bidrag under högst 2 månader på de andra anstalterna angifves ej

någon viss tid. Beloppet af statens anslag till detta ändamål fastställes för hvarje år.

För 5 år har staten vidare anslagit 100,000 kronor årligen såsom understöd

till uppförande och utvidgning af tuberkulossjukhus; bidraget får uppgå till hälften

af byggnadskostnaden, inberäknadt inredning, dock icke öfver 1,250 kronor per

säng. Maximalbeloppet kan dock växla med stigande och fallande priser för material

och arbete. Årligen bestämmes, huru stort belopp får användas såsom byggnadsbidrag

till andra sjukhus för tuberkulösa.

Det är högst betydande utgifter, som den danska staten sålunda har åtagit

sig för tuberkulosens bekämpande. För finansåret 1906 —1907 hafva anslagits

följande belopp:

A.

B.

C.

Statsbidrag till byggnad och inredning af

1. Tuberkulossjukhus:

a) ordinarie enligt § 9 i tuberkuloslagen .... kr. 100,000

b) extra till Tarm och Faxe tuberkulossjukhus » 18,675

2. Folksanatorier:

a) Nationalföreningens vid Skörping ............ » 150,000

b) Andelsföreningarnas vid Faxinge ............ » 150,000

3. Kustsjukhus:

Utvidgning af Juelsminde ........................ » 34,800

4. Färöarna:

Ett tuberkulossjukhus med sanatorie
afdelning.

............................................... » 60,000

‘Bidrag till driften af

Kustsjukhus ................................................ » 50,000

Kustsanatorier ............................................ » 30,000

Folksanatorier................................................ » 500,000

Tuberkulossjukhus........................................ » 216,000

Konvalescenthem ........................................ » 4,000 »

hindra statsanslag:

Kustsjukhus vid Refsnäs ............................ » 25,000

Finsens ljusinstitut....................................... » 25,000

Till undersökning å tuberkelbaciller........ » 16,000

Förvaring och bearbetning af material till

tuberkulosstatistik ................................ » 1,700

Tuberkulosföredrag ................................... » 2,000 »

Summa Kr.

51 3.475

800,000

69,700

U383D75

opaginerad Kontrollera mot PDF

6i

Statsbidrag har begärts hittills till uppförande af följande tuberkulossjukhus

Antal

i sängar

Kostnad för Begärdt stats- sak anslag

Esbjerg ............

... 28

1,700

24,250

Give ...................

\... ■ i 5

2,200

I 6,5 OO

Svendborg .........

T O

.... } 3

2,5 OO

4°>975

Horsens ...........

.... 18

2,900

22,500

Rönne ................

22

27,500

Hj örring .............

22

2,200

24,000 ;

Aalborg ............

.... 15

2,400

18,205

Ebeltoft .............

26

2,600

32,50°

Ringkjöbing .......

12

2,300

13,628

Holsterbro ..........

■ 25

2,400

30,400

Faxe ...................

I O

2,100

10,325

Tarm ...............

I 0

1,600

8,15°

Summa 256

269,133

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tyskland

Tuberkulos
dödlighet.

Orsakerna till

tuberkulosdödlighetens

nedgång.

I intet land har kampen mot tuberkulosen förts på ett mera energiskt och

målmedvetet sätt än i Tyska riket. Det kan därför vara af särskildt intresse att

se, huru dödligheten i tuberkulos gestaltat sig i detta land under de senaste årtiondena.

Jag anför här siffrorna öfver tuberkulosdödligheten på 10,000 invånare i Preussen,

för hvilket land statistiken sträcker sig längre tillbaka i tiden än för de andra tyska

staterna, samt för 10 tyska stater1); den är dock blott delvis baserad på uppgifter

från läkare.

År

Dödlighet i Preussen

Dödlighet i io tyska stater

Män

tuberkulos

Kv. I Summa

Total

I tuber- kulos

Total

År

1876.. ..

■ 34

to

CO

31

256

l88l ...

34

28

31

250

1886.....

34

28

31

262

I 89 I.....

29

2)

27

230

26

244

1892

1896...

24

20

22

CN

O

cq

24

210

1896 1

I 90 I.....

21

18

20

207

21

209

1901

1902 ....

2 I

17

T9

193

2 I

196

1902

I9°3 ....

. 21

18

20

199

På 2 5 år har således såväl den totala dödligheten som den i tuberkulos

aftagit högst betydligt, den senare med en tredjedel. Under åren 1875 —1880

utgjorde i Preussen tuberkulosdödsfallen V8 af samtliga dödsfall, under år 1901 —

1903 endast VioJ tuberkulosdödligheten har sålunda aftagit hastigare än den allmänna

dödligheten. Man ser af ofvanstående tabell, att det var under senare hälften af

1880-talet som dödsfallen i tuberkulos började afgjordt minskas. Det är klart, att

denna nedgång i dödligheten ej • kan hänföras till den storartade utvecklingen af

sanatorieväsendet i Tyskland, då denna faller först inom tiden för det sista årtiondet. *)

*) Preussen, Bayern, Sachsen, Wurtemberg, Baden, Hessen, Sachsen-Koburg-Gotlia, Bremen,

Hamburg och Elsass-Lothringen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Granskar man andra förhållanden, som kunna hafva inverkat fördelaktigt i

detta hänseende, så synes det som om två faktorer haft ett afgörande inflytande,

nämligen dels den ■ i o millioner arbetare omfattande sjukförsäkringen, som trädde i

kraft år 1884 och möjliggjorde en effektiv och tidig vård af de fattiga sjuka, och

dels upptäckten af tuberkelbacillen 1882, som gaf ett säkert underlag åt kampen mot

tuberkulosen. Senare tillkommo andra viktiga moment, nämligen 1890 invaliditetsförsäkringen,

genom hvilken 13 millioner af arbetarbefolkningen försäkrades mot

invaliditet förorsakad af sjukdom och ålderdom, samt från midten af 1890-talet

folksanatorierörelsen. Af stor betydelse äfven för befolkningens ekonomiska ställning

är den ej obetydliga nedgången af tuberkulosdödligheten i den ålder, då människan

är mest arbetsduglig, nämligen mellan 15 och 60 år; denna utgjorde nämligen i

medeltal för åren 1892 — 1893 33 och under åren 1901 —1902 27 på 10,000.

Med anledning af den stora vikt, som kan tilläggas arbetarförsäkringen i

striden mot tuberkulos i Tyskland, torde det vara nödvändigt att här angifva grunddragen

af densamma.

Tre slags obligatoriska försäkringar finnas, nämligen mot olycksfall, mot sjukdom och mot

invaliditet. Af dessa spelar synbarligen den förstnämnda ingen roll i tuberkulosfrågan. Sjukförsäkringen

omfattar personer anställda i industri och handel med en årlig lön af högst 2,000 M., men

torde komma att utsträckas äfven till åkerbruksarbetare och till tjänare. Invaliditetsförsäkringen är

obligatorisk för alla arbetare. Årliga kostnaderna för alla försäkringarna för hvarje arbetare uppgå

till omkring 34 M., af hvilket staten betalar omkring 3 M., arbetarna 15 M. och arbetsgifvarna återstoden.

De ersättningar, som sjukförsäkringsanstalterna lämna och som kunna beröra tuberkuloskampen,

äro i hufvudsak följande:

1) sjukersättning, som vid total oförmåga till arbete belöper sig till minst halfva medellönen

och i vanliga fall utgår under en tid af högst */ä år;

2) penningunderstöd till arbetarens familj, under det han vårdas på sjuk vårdsanstalt, uppgående

till halfva sjukersättningen;

3) ersättning vid dödsfall, utgörande 20 medeldagslöner.

Invaliditetsersättningarna äro:

1) invaliditets- och sjukpension vid arbetsoduglighet under längre tid än ''g år och växlande

mellan 116 och 450 M. årligen;

2) sjukhjälp till arbetarens familj vid dennes vistelse på sjukvårdsanstalt i de fall, då invalidförsäkringsanstalten

åtagit sig sjukvården.

Samtliga sjukkassor utbetalade under åren 1885—1903 omkring 1,118 millioner M. till sina försäkrade,

invaliditetskassorna 1891 —1903 omkring 816 millioner.

Försäkringarna skydda arbetaren från att hemfalla åt fattigvården och, hvad som är af stor

betydelse särskildt för tuberkulosen, lämna honom medel att från början på ett rationellt sätt sköta

sin sjukdom, utan att familjen under tiden behöfver lida nöd.

Sjukkassorna funno snart, att de lungsiktiga ofta med större fördel behandlades på en anstalt

än i hemmen, och uppgjorde därför kontrakt med sjukhus, sanatorier och dylika sjukvårdsinrättningar.

De hafva också i stor skala sändt sina försäkringstagare, särskildt de lungsiktiga, till sommarsanatorier.

Äfven åt konvalescentvården hafva de ägnat stort intresse; den sjuke som är försvagad af tillfälliga

sjukdomar, som har utskrifvits från ett sanatorium etc., kan, efter det sjukersättningen slutat att

utgå, under ett år på kassans bekostnad vårdas på ett konvalescenthem, vistas på landet, erhålla fria

Den tyska

arbetarförsäkringen
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

bad 6. d. Vid läkarbehandlingen af de lungsiktiga, liksom af andra sjuka hafva kassorna ofta användt

specialister inom de olika facken.

Hvad sålunda sjukförsäkringsanstalterna åstadkommit i striden mot tuberkulos, öfverträffas

vida af invalidförsäkringsanstalternas arbete på detta område. Enligt försäkringslagen hafva dessa

rättighet — icke skyldighet — att åtaga sig de försäkrades behandling, försåvidt man såsom följd af

deras sjukdom kan frukta uppkomsten af oförmåga till arbete, som kan ligga till grund för anspråk på

invaliditetspension. Styrelsen för försäkringsanstalten i Hansestäderna, en af de största i Tyskland,

insåg snart den stora fara, som hotade invalidförsäkringen genom tuberkulosen, i det att utgifterna

för en sådan sjukdom, som sträcker sig öfver ett antal år, snart skulle komma att stegras oerhördt.

Af manliga industriarbetare intill 35 års ålder, hvilka erhållit invaliditetspension, lida nämligen öfver

hälften af lungsot. Anstalten öfvertag därför behandlingen af de försäkrade redan från sjukdomens

början, mot det att sjukkassorna till densamma öfverlämnade det lagstadgade bidrag, som de eljest

skulle låtit utgå till de försäkrade. Men ej nog härmed, den utsträckte också behandlingen till de mot

invaliditet försäkrade, som ej voro medlemmar i sjukkassor, trots det, att den här hade att bära alla

kostnaderna. Det uträknades, att kostnaderna för de sjukas behandling skulle till fullo ersättas genom

minskad invaliditetsersättning. Så småningom skulle också på detta sätt tuberkulosens utbredning

komma att minskas och således anstalternas utgifter ännu mera nedgå.

Utgående från dessa principer, hafva äfven andra invaliditetsförsäkringsanstalter i allt större

skala börjat vårda de lungsiktiga redan i de första stadierna af deras sjukdom och vidare dels bidragit

med stora summor till uppförande af sanatorier, dels själfva byggt sådana, afsedda att mottaga deras

egna försäkringstagare. 1904 ägde de sanatorier med sammaulagdt 2,200 sängar, som i uppförande,

inberäknadt mark och inventarier, kostat 14 millioner M. Om inbesparingen i invaliditetspensioner

uppväger de stora kostnaderna för sjukvård kan ännu ej afgöras.

Invalidförsäkringslagen tillåter, att en försäkrad i stället för att erhålla pension på anstaltens

bekostnad intages i ett invalidhem. Då emellertid de lungsiktiga icke kunna upptagas i en asyl, där

sjuka af alla kategorier vårdas, har det varit nödvändigt att bygga särskilda asyler för dessa patienter.

På samma gång som sålunda de sjuka erhålla en god vård, skyddas deras omgifning mot smitta och

äfven härigenom förbättras befolkningens hälsotillstånd. De första tuberkulosasylerna byggdes vid

Grosshansdorf af de fria städernas försäkringsanstalt och vid Lichtemberg för Berlin. En annan anstalt

har påbörjat byggandet af en asyl och ytterligare två äro beslutna.

Antalet på invaliditetsförsäkringsanstalternas bekostnad för tuberkulos vårdade, antalet underhållsdagar

och kostnaden för hvarje vårdad (i Mark) framgår af följande tabell:

År

Vårdade

Underhålls-

dagar

Totalkostnad

man

för vårdad

kvinna

1897

3,334

252,896

295

350

1898

4,91U

369,934

308

341

1899

7,698

572,214

310

318

1900

11,094

823,337

345

321

1901

14,656

1,( >95,407

349

329

19( 12

16,489

1,249,173

360

341

19( )3

2( ),148

1,538,91 >8

374

3.511

1904

23,477

1,785,934

374

327

Summa

101,806'')

7,687,803

!) 1905 omkring 26,600, för hvilka utgifterna uppgingo till 9,600,000 M.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Af dessa utgjordes ä/i af män. Af de under 1903 vårdade behandlades omkring 17,500 på

sanatorier, 1,600 vid badanstalter, 500 på konvalescenthem och 600 på annat sätt (sjukhus m. m.)

Såsom ett exempel på hvad lungsoten kostar anstalterna må nämnas, att riksförsäkringsanstalten i Berlin

under åren 1897 —1904 utbetalade för sjukvård af lungsiktiga i rundt tal 3,900,000 M. och för sjukvård

af andra sjuka 2,600,000 M. Under åren 1893—1904 använde Hansestädernas försäkringsanstalt 3 1/t

null. M. till behandling af lungsiktiga, frånsedt andra 2 ’/s mill., som användes till byggande af sanatorier.

Utgående från den förutsättningen, att tuberkulosens utbredning oftast beror på de allmänna

lifsvillkor, under hvilka folket lefver, hafva försäkringsanstalterna äfven ägnat sig åt andra, rent profylaktiska

åtgärder mot tuberkulosen. Hit hör främst besiktigande af den sjukes bostad. Sjukbesökarna

göra anteckningar om rummens storlek, belysning, uppvärmning, fukt, om antalet personer boende i

samma rum etc. Befintliga brister påpekas sedan för husägarna, polisen, fattigläkaren, understödsbyråerna

etc., hvarigenom förbättring ej sällan erhålles. Äfven missförhållanden i arbetslokalerna

påpekas.

Många sjukkassor hafva anordnat kurser, där läkare hålla föredrag i hygieniska frågor, såsom

om tuberkulos, alkoholism, näringshygien etc. Alla sjukkassor sprida bland sina medlemmar populära

skrifter, särskilt i tuberkulos.

Där det är långt till läkare och dyrt att söka honom, där blir tuberkulosen oftast för sent diagnostiserad.

För att något förbättra förhållandena i detta afseende på landsbygden hafva försäkringsanstalterna

lämnat understöd till placering på landsbygden af sjuksköterskor eller andra i sjukvård

kunniga personer. Bidragen för detta ändamål uppgingo 1904 till 93,000 M. Äfven med kommunernas

sjuksköterskor stå de i förbindelse. Det är dessa som hålla kassorna underrättade om de sjukas tillstånd,

som öfvervaka de tillfrisknade försäkringstagarnas hälsa samt påpeka, om förnyad kur behöfves.

Slutligen må nämnas, att försäkringsanstalterna placerat en stor del af sina kapital i företag,

som äro ägnade att förbättra folkets allmänna hälsotillstånd och ej minst att motverka tuberkulosen.

Utom att de byggt egna sanatorier, hade de vid slutet af år 1903 placerat 178 mill. M. i sjukhus,

asyler, konvalescenthem, folksanatorier, arbetarpensionat, folkbad, vatten- och kloakledningar samt andra

133 mill. i goda arbetarbostäder. Hvad särskilt sanatorierna angår, så har det varit möjligt, att

i Tyskland bygga så många sådana endast därigenom, att försäkringsanstalterna försett dem med penningar

och sändt sina patienter till dem.

“Sålunda hafva organen'' för den tyska invalidförsäkringen till följd af sina stora resurser och

med hänsyn till sina egna finansiella intressen blifvit grundpelare för sträfvandena att förekomma och

bekämpa folksjukdomarna och särskilt tuberkulosen11, yttrar en specialist på försäkringsområdet.

Kampen mot tuberkulosen i Tyskland karakteriseras närmast af den storartade

utveckling sanatorieväsendet där har utvisat.

Tanken på att vårda de lungsiktiga i slutna anstalter väcktes till lif af

Brehmer, som år 1854 grundade en ännu bestående privat anstalt i Görbersdorf.

Under de 3 sista årtiondena af förra århundradet tillkommo ytterligare ett 30-tal

sådana anstalter, hvilka liksom den nämnda voro afsedda för de burgna samhällsklasserna

; priserna vid dem växla betydligt eller från 4 till 15 Mark per dag.

Arbetet på åstadkommande af folksanatorier började på allvar först omkring

1890 och det är prof. Leydens stora förtjänst att med all sin kraft och sin tungt

vägande auktoritet hafva satt detta arbete i gång. Nämnda år funnos sanatorier i *)

*) Är 1904 nedlades 45 mill. M. af invalidförsäkringen i sådana allmännyttiga företag.

Sanatorier.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Görbersdorf, Falkenstein och på 5 andra ställen, alla afsedda för bemedlade patienter.

År 1892 öppnades i Falkenstein det första tyska sanatorium för obemedlade —

om man frånser en liten Johaniterorden tillhörande anstalt för 12 patienter •—

detta hade dock blott 28 sängar. Samma och följande år fick staden Berlin färdiga

2 stora folksanatorier i stadens omgifning.

Under de närmast följande åren bildades öfver hela Tyskland talrika föreningar

för byggande och underhåll af sanatorier. Ett viktigt framsteg för sanätorierörelsen

var, när invalidförsäkringsanstalterna i midten af 1890-talet började sända

sina klienter till sanatorierna och själfva började bygga sådana. Men äfven åtskilliga

städer, såsom Berlin, Munchen, Leipzig, Gladbach, Fiirth hafva byggt egna sanatorier,

liksom flera landtkretsar. Staten är direkt intresserad i byggande och underhåll af

sanatorier i Hamburg, Baden, Wtirtemberg, Hessen. Af dessa har Hamburg lämnat

ett årligt bidrag af 100,000 M. till ett af enskild person byggdt sanatorium. I

Preussen har lämnats fri mark till dylika anstalter.

År 1896 förenade sig de olika föreningarna i att bilda centralkommittén för byggande af sanatorier

i Tyskland, numera tyska centralkommittén för tuberkulosens bekämpande. Denna kommitté

har sedan blifvit en centralpunkt för sträfvandena i denna riktning och räknade år 1904 bland sina

medlemmar 8 ministerier, 305 kommuner, 66 grupper af kommuner, 28 landsförsäkringsanstalter, 69

föreningar och sanatorier m. fl. Dess inkomster hafva bestått i 3 penninglotterier, beviljade af staten,

vidare i statsbidrag från Tyska riket, i gåfvor och medlemsafgifter. Den utdelade under de första 10

aren af sin verksamhet 1 1/a mill. M. i bidrag till vårdanstalter för tuberkulösa, men bygger själf ej

sådana. Den har vidare bildat en upplysningsbyrå för ärenden rörande sanatorieväsendet, i denna

byrås arbete deltaga kliniker, hygieniker, arkitekter, finansmän. I samband härmed har den utarbetat

“Synpunkter vid byggande af ett sanatorium på 100 sängar''1. På senare tiden har kommittén mera

ägnat sig åt att få till stånd sommarsanatorier.

Den anordnar vidare föredrag på skilda ställen i landet och har utgifvit en prisbelönad skrift

om tuberkulosen i 400,000 exemplar. Sedan 1902 utgifver kommittén den äfven i Sverige väl kända

månadsskriften Tuberculosis, som innehåller kortare uppsatser i alla ämnen rörande kampen mot tuberkulos

i skilda länder. Den utgifver äfven hvarje år ett stort arbete om tuberkuloskampens dåvarande

läge i Tyskland.

Propagandan för beredande af vård åt lungsiktiga fick snart en storartad

framgång, det ena folksanatoriet efter det andra växte upp särskildt från år 1898.

5 år senare funnos 6o folksanatorier med 4,500 sängar, våren 1906 däremot 85

med omkring 8,100 sängar. Därjämte funnos sistnämnda år 36 privatanstalter

med öfver 2,000 platser och 13 anstalter för tuberkulösa barn med 400 sängar.

Att byggandet af folksanatorier ännu icke afstannat framgår däraf, att år 1905

öppnades 9 sådana med sammanlagdt nära 1,000 sängar och att flera äro under

byggnad eller projekterade.

Det stora flertalet af de årligen till ett antal af omkring 30,000 uppgående

patienterna å folksanatorierna tillhörande arbetsklassen, som är underkastad obligatorisk

försäkring. För dessa kan man anse att behofvet är ganska väl fylldt, om man tager

hänsyn till, att endast fall i dess första början mottagas till behandling. Däremot

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

gör sig ett starkt behof gällande att söka få till stånd anstalter med måttligt pris

för de mindre bemedlade af medelklassen, som icke hafva del i försäkringens fördelar;

prisen, 3—4 Mark eller någon gång 1: 50 — 2:00 äro för höga för åtskilliga

sjuka. Uppgiften att underlätta vården för dessa anses tillhöra den privata

välgörenheten. Det arbetas också på att få de privata lifFörsäkringsanstalterna att

åtaga sig utgifterna för vården af sina klienter och att få den icke försäkringspliktiga

medelklassen att försäkra sig. Äfven barnsanatorier behöfves det i mycket större

skala än hvad som hittills åstadkommits.

Utom försäkringsanstalterna lämnar äfven fattigvården sina skyddslingar vård

å sanatorier, och detta isynnerhet sedan den högsta fattigvårdsmyndigheten för ett

par år sedan förklarat denna sorts behandling höra till dess skyldigheter. Detta

kommer mest barnen och de icke försäkrade hustrurna till godo. Berlins fång
vårdsstyrelse

har i stor utsträckning praktiserat att lämna de sjuka sanatorievård,

hvilket kan anses som ett betydligt framsteg för uppfostrande af ett friskt släkte.

Rikskansleren har också anvisat kommunerna att anordna särskilda fonder för behandling

af tuberkulösa, så att denna hjälp ej skall behöfva räknas som fattigunderstöd.

Sanatorierna äro af mycket olika storlek, från några få platser till öfver 300, ofta håller sig

dock sängantalet till omkring 100. I inånga fall äro de byggda med tanke på att kunna väsentligt

utvidgas och har redan så skett på åtskilliga af dem. De flesta äro afsedda antingen för män eller för

kvinnor, ett 10-tal inrymma dock patienter af båda könen, då vanligen i särskilda byggnader.

Sanatoriet bygges någon gång efter paviljongsystemet (Obornik, Grabowsee, Görbersdorf), men

vanligen består det af en enda stor byggnad för de sjuka, ej gärna öfver tre våningar hög och med

en flygel eller utbyggnad afsedd för köksafdelningen och matsalen. Läkaren har vanligen sin egen

bekvämt inredda villa, dessutom finnas särskilda betjäningshus, verkstäder, kapell, maskinhus etc.

Man föredrager i allmänhet sofrum om högst 6 sängar, men af billighetshänsyn har man på

några ställen inrättat en del af sofrummen för flera patienter, såsom i Albertsberg för 12, i barnsanatoriet

i Belzig för 15 samt i Harlaching och det stora sanatoriet i Edmundsthal för 20 patienter. Anmärkas

bör, att i sistnämnda anstalt, som utgör en privat stiftelse och delvis underhålles af staten Hamburg,

afgifterna äro ovanligt låga. I den senare byggda afdelningen för kvinnor har man frångått dessa stora

sjuksalar såsom varande olämpliga för patienterna.

Sofrummen skola i Preussen hafva en storlek af minst 30 in3 per säng, för barn 25 ms, de

enskilda rummen 40 m3. Vanligen hafva de sjuka dessutom flera dagrum till sin disposition jämte en

stor matsal.

Man inreder gärna särskilda toalettrum bredvid sjukrummen, där äfven vattenklosetterna förläggas.

Vanligen står toaletten i samband med vattenledningen. I några anstalter använder man

enkla handfat, bland annat för att vänja de sjuka vid att på ett enkelt sätt hålla sig rena, i sådant

fall har hvarje patient sitt eget handfat. Stundom är dock toaletten placerad i sjukrummen.

Matsalen är vanligen tillräckligt stor att inrymma samtliga de sjuka och betjäningen. Den

plägar äfven tjäna till kapell, några sanatorier hafva dock ett eget sådant.

Invid matsalen ligger köket med sina stora ånggrytor, där bredvid ett särskilt diskrum och

matsal för betjäningen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Liggverandan är en viktig faktor i sanatoriebehandlingen. Den förenas gärna direkt med den

stora byggnaden, hvarvid man dock söker sörja för att utdunstningar från grunden och köket ej må

tränga dit. På några ställen har man byggt den fristående, men förenad med hufvudbyggnaden medelst

ett galleri. Man vill gärna ha 1 meter mellan hvarje hvilstol, i de flesta fall är dock afståndet mindre.

Man ställer då ofta skärmar emellan dessa. Djupet är vanligen 3 m. Man har också konstruerat

liggverandor i form af vridbara paviljonger med sidoväggar och å bakväggen fönster för att tillåta en

grundlig luftning. I några anstalter, såsom Albertsberg och Carolagriin, försiggår liggkuren i det.fria,

ute i skogen, hvilket otvifvelaktigt på de sjuka måste verka mycket mera upplifvande än att ligga och

se upp i liggverandans tak; i denna får han i dessa fall blott ligga vid regn och snöväder.

I rummen har man undvikit alla skarpa hörn. Väggarna äro nedtill målade i olja eller emaljfärg,

upptill med en billig vattenfärg. Den svåra frågan att göra golfven fullt släta och ogenomträngliga

för vatten har man sökt lösa på många sätt, såsom med linoleummattor på cement, hårdt parkettgolf

i asfalt, hvarjämte användts åtskilliga kompositioner, såsom främst “torgament“, som kan gjutas i

hvilken form som helst och gå öfver direkt i väggen. Dubbelfönster användas ofta icke, dock äro

åsikterna härom delade; den öfre rutan står vanligen öppen. För att äfven ständigt sängliggande

patienter skola få fullt frisk luft, har man t. ex. i Friedrichheim ordnat så, att panelen under fönsterna

kan aflägsnas medelst en enkel mekanism.

Central värmeledning med varmt vatten eller lågtrvcksånga användes i alla sanatorier. Värmeelementen,

som böra hafva släta ytor, stå nästan alltid vid fönstren och den uppvärmda luften blandar

sig med den genom den öppna rutan inträngande friska luften. Till artificiel! upplysning användes i

allmänhet elektricitet.

A omstående sida lämnas åtskilliga uppgifter om ett antal folksanatorier.

Byggnadskostnaderna per säng uppgå till mark 4,000 för 20 sanatorier, 4—5,000 för 17,

5—6,000 för 9, 6—7,000 för 11 samt öfver 7,000 för 3, häri inräknas icke priset för marken och inventarierna.

Det så att säga normala priset kan anses vara 5—7,000 Mark per säng, för detta pris anser

man sig kunna bygga sanatorier, som motsvara alla hygienens och hållbarhetens kraf. De billigaste

anstalterna, under 4,000 mark hafva varit de, där äldre byggnader för ändamålet omändrats eller där

det delvis användts flyttbara baracker och där i öfrigt förhållandena varit gynnsamma. Men äfven de

öfriga skilja sig vida i pris. Det är tydligt, att de som byggts i bergstrakter, långt från de stora

kommunikationslederna och där marken i stor skala behöft nivelleras blifvit dyrare (Ernst Ludwig,

Siilzhain, Friedrichheim). Men äfven på slätten har ett och annat blifvit mycket dyrt, såsom försäkringsanstaltens

i Berlin sanatorium i Beelitz, hvilket öppnades 1902 och torde komma, när det en gång

blir färdigt, att kosta öfver 13,000 Mark eller inalles 20 millioner för 1,500 sängar, däraf 600 afsedda

för icke lungsiktiga. Det är dock i alla afseenden en mönsteranstalt och nästan praktfullt inrede

Det blir vidare en ej obetydlig prisskillnad, om sanatoriet bygges med stora sofrum (Albertsberg,

Edmundsthal, Lostau, Harlaching, Carolagriin) eller med många smårum för en patient (Friedrichheim,

Miinchen-Gladbach, Behringhausen, Moltkefels). De tidigare byggda anstalterna voro vanligen

billigare än de, som tillkommit senare. I folksanatorierna råder med ett eller annat undantag ej någon

lyx, sofrummen äro mycket enkla med billiga möbler, dagrummen har man dock ofta gifvit en viss

komfort. Det yttre af sanatorierna är ofta ganska storartadt.

Man får de fullständigaste uppgifterna om de verkliga kostnaderna för behandlingen

af de lungsiktiga från försäkringsanstalterna. Utgifterna för hvarje behandlad

tuberkulos man utgjorde 1897 omkring 300 mark, men har sedan dess varit

i jämnt stigande till 374 år 1904. Däri är dock icke inberäknadt, att i en del

fall, omkring 18 procent, behandlingen måste förnyas. Tages detta med i räkningen,

kostade 1903 hvarje behandlad i medeltal 434 Mark. För kvinnorna hafva siffrorna

opaginerad Kontrollera mot PDF

6g

Sanatorium

Ägare

Öppnadt

år

Antal

sängar

Kostna

Bygg-

nader

d för säng, Mark

Inven- j Summa

tarier ,

Dagafgift

Mark

Ruppertshain ..........................

Sf.

1895

138

4,800

700

■5,500

2,50—5,00

Grabowsee .............................

Sf.

1896

189

3,900

400

4,300

3,50

Albertsberg ..............................

Sf.

1897

120

3,000

300

3,300

3,00

Oderberg ................................

F.

1897

115

6,700

800

7,500

—

i Sulzhain .................. ..............

P.

1898

130

6,300

500

6,800

5,00

Vogelsang ..............................

Sf.

1899

164

4,200

1,200

5,400

3,50-6,00

Edmundsthal ...........................

V.

''1899

200

4,600

400

5,000

1,50—2,00

Belzig ....................................

Sf.

1899

150

7,100

800

7,900

3,50

Harlaching ..............................

St.

1899

212

6,100

1,900

8,000

2,30—3,50

Friedrichheim ..........................

F.

1899

170

7,600

700

8,300

—

Kolkwitz .................................

F.

1900

112

5,500

800

6,300

3,75—5,75

Oberkaufungen ......................

Sf.

1900

112

4,700

400

5,100

3,00—5,00

Oppenweiler ...........................

F.

1900

177

5,900

600

6,500

—

Carolagrun ..............................

Sf.

1900

123

4,000

400

4,400

3,00—3,50

Lippspringe ..............................

Sf.

1901

119

3,200

500

3,760

3,50

, Ernst-Ludwig ..........................

F.

1901

122

9,200

4.50

Glttckauf .................................

F.

1901

100

5,400

600

6,000

—

Lostau ....................................

Sf.

1902

60

3,500

500

4,000

3,50—4,00

Holsterhausen ..........................

Sf.

1902

112

5,600

600

6,200

3,50—5,00

Obornik .................................

F.

1903

100

5,600

700

6,300

3,00

M. Gladbach ...........................

V.

1904

75

5,700

500

6,200

3,50—5,00

Beringhausen ...........................

Sf.

1904

130

6,500

800

7,300

2,00—3,00

Moltkefels .............................

P.

1904

100

7,000

1,000

8,000

4,25

Sf = Förening för byggande af sanatorier. F = Landsförsäkringsanstalt. P = Pensionskassa.

V = Välgörande stiftelse. St = Stad.

växlat mellan 320 och 350 Mark. 1897 utgjorde kostnaderna för underhållsdag

både för män och kvinnor 4 Mark, men hade 1904 stigit till 5 Mark för män,

medan de för kvinnor fortfarande höllo sig till 4 Mark, allt i runda siffror. A 8

försäkringsanstalterna tillhörande sanatorier med sammanlagdt 629 sängar utgjorde

1904 totalkostnaden per patient och dag i medeltal Mark 3:61 och växlande

mellan 2:87 och 4:96. Dessa sanatorier byggdes 1895 —1900, och både sålunda

utgifterna där hunnit stadga sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7°

Resultatet af

sanatoriebehandlingen.

Hvad resultatet af sanatoriebehandlingen beträffar, så må här angifvas den tyska

medicinalstyrelsens siffror för folksanatorierna under åren 1896 —1900, hvarvid de

fåtaliga döda fråndragits:

1896—98 1899—1900

Fullt arbetsdugliga i det gamla yrket.....65,7 67,3

Fullt arbetsdugliga, men för annat yrke .... 6,s 7,t

Delvis arbetsdugliga..........12,8 14,6

Ej arbetsdugliga ...........15,r n,0

Det uppgifves, att vid intagande å sanatorierna voro blott ett fåtal arbetsdugliga,

säker statistik finnes dock ej härför. Det är också ej säkert, om alla de

intagna ledo af en aktiv form af tuberkulos, som gjorde sanatoriebehandling nödvändig.

Det vore ett vackert resultat, om öfver 2 3 blifvit fullt arbetsdugliga, trots

det behandlingen i regel varat blott tre månader. Som man ser, hafva förhållandena

också betydligt förbättrats för den andra perioden, hvilket kanske hufvudsakligen

beror på ett bättre urval af patienterna.

Af intresse äro siffrorna öfver antalet af dem, som befriats från smittämnen

i upphostningarna, fastän resultaten här ej visa sig så lysande, som det synes

framgå af ofvanstående tabell. 1899 —1900 funnos bacillhaltiga upphostningar hos

52,8 procent af de inskrifna patienterna, om hvilka lämnats fullständigare uppgifter,

medan vid utskrifningen detta var förhållandet med 40,2 procent. Härmed ganska

öfverensstämmande resultat visa uppgifterna från 8 sanatorier af olika typ för åren

1896 —1901, där de resp. siffrorna äro 5 1,7 och 39 procent.

Hvad angår lungornas tillstånd hos patienterna vid utskrifningen, så framgår

detta af nedanstående tabell, omfattande åren 1896 —1901 och 8 anstalter; lungornas

tillstånd indelas i 3 stadier.

Fullt läkta............ 3,4 proc.

Relativt läkta...........11,9 „

Betydligt förbättrade och inträdda i ett bättre stadium 41,0 ,,

Förbättrade inom gränserna af samma stadium . 28,7

Tillstånd oförändradt .... .... 9,8 ,,

Försämrade............ 4,9 ,,

Döda....... 0,4 „

8 J proc. förbättrade

Medan sålunda öfver halfva antalet blefvo betydligt förbättrade under vistelsen

på sanatoriet och endast omkring 5 procent försämrades eller dogo, är antalet

fullt läkta påfallande litet.

Till de fullt läkta räknas dock blott de, hvilkas lungor vid utskrifningen

voro fullt normala. Relativt läkta ansågos de patienter vara, på hvilkas lungor

ingå rassel kunde påvisas, som ej hade hosta och för öfrigt utvisade ett godt all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7i

mänt tillstånd. De från början alltför högt ställda förhoppningarna i detta hänseende

hafva numera måst gifva vika för en nyktrare syn på saken. Det är intet

tvifvel om att det för att åstadkomma fullständig läkning af en så kroniskt förlöpande

sjukdom som lungsot, fordras en väsentligt längre tid än de tre månader patienterna

i regeln tillbringa på sanatorierna. Det redan vunna resultatet är dock mycket

vackert, både i afseende på den objektiva undersökningen af lungorna och det

stora antal patienter, som utgå arbetsdugliga. På sista tiden har man också med

framgång sökt öka verkan af sanatorievistelsen genom att låta de utskrifna tillbringa

någon tid på konvalescenthem eller på ett dagsanatorium, där vården ej blir

så dyr.

Af ej ringa intresse är äfven försäkringsanstalternas statistik öfver de patienter

de låtit behandla. Man har visserligen här ej skiljt på dem som vårdats å sanatorier

och de på annat sätt, hufvudsakligen på sjukhus eller vid badanstalter

behandlade, men de förra utgjorde nära 90 procent af hela antalet, hvarför

de nästan fullständigt bestämma resultaten. Denna statistik utvisar en betydlig

förbättring af resultaten under några få år. Om man frånräkna!'' dem, som behandlats

under kortare tid än 14 dagar, utskrefvos 1897 såsom arbetsdugliga 71 procent,

och 1903 hade denna siffra ökats till 83 procent. Med arbetsduglighet menas

här förmåga att förtjäna minst en tredjedel af hvad personer i samma yrke och i

samma trakt förtjäna, hvilken gräns är bestämmande för invaliditeten.

Anstalterna hafva dessutom nedlagt ej ringa förtjänst på att efterforska, huru

länge nämnda arbetsförmåga kvarstår. Af personer, behandlade under nedanstående

år med sådan framgång, att de vid utskrifvandet vore arbetsdugliga, kvarstod arbetsförmågan

vid slutet af

Behandlingsåret andra tredje fjärde femte året

1899

92

procent

67

procent

3 ) procent

47

procent

4 3 procent

1900

92

y t

69

? ?

58 „

52

yy

44

1901

93

yy

72

y y

62

5 3

yy

1902

94

76

J y

64 „

O

G\

94

? }

77

? 5

1904

96

??

Äfven denna tabell utvisar sålunda en betydlig förbättring åt behandlingens

resultat under dessa 6 år, om man också hade väntat att finna bättre siffror.

Äfven de tala för att eu längre behandlingstid behöfves. Det göda resultatet kvarstår

längre hos kvinnor än hos män.

Direktören för Hansestädernas invalidförsäkringsanstalt, Gebhart, afslutar eu

redogörelse för de vid de tyska sanatorierna erhållna resultaten med följande ord:

»De summor, som utgifvits för att skapa sanatorier i Tyska riket och som

årligen åtgå för att hålla dem i gång, äro mycket betydliga. Men om man tager

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Behandling

af framskridna

fall.

i betraktande det inflytande, som de enligt ofvan angifna siffror måste utöfva på

de sjukas och deras familjers ekonomiska ställning, liksom på folkets i sin helhet,

om man tager hänsyn till de många välgärningar, som äro följden af en bättre

utveckling af en kommande generation och som man har sanatorierna att tacka för,

om man medräknar de nyttiga resultat, som sanatorierörelsen har medfört i skilda

grenar af den praktiska hygienen, så är det intet tvifvel om, att de summor, som

användts och komma att användas icke äro för höga för målet, som det gäller att

uppnå. Dessa utgifter hafva redan rättfärdigats genom de goda resultaten af

sanatorierna, och detta omdöme skall alltmera bekräftas, eftersom resultaten af sanatoriernas

verksamhet tydligen blifva allt bättre.»

För åstadkommande af särskilda sjukhus för lungsiktiga i mera framskridet

stadium af sjukdomen har man i Tyskland ännu ej gjort mycket. Fortfarande

intagas dessa patienter vanligen på de allmänna sjukhusen.

I rundskrifvelse af den 16 juli 1904 anför tyska rikets kansler följande af den tyska medicinalstyrelsen

enhälligt antagna grundsatser, som anbefallas till genomförande:

“För undvikande af möjlighet till smitta är det nödvändigt att å sjukhusen på lämpligt sätt

isolera de lungsiktiga, särskild! de i framskridet stadium. För detta ändamål rekommenderas:

1) Byggande af särskilda sjukhus för sådana patienter;

2) där detta ej går för sig, anordnande af specialafdelningar å de allmänna sjukhusen, hvilka böra

inrättas i särskilda hus och byggas som sanatorier;

3) där ej ens detta är utförbart, böra de lungsiktiga behandlas i särskilda rum å sjukhusen."

Vid tyska centralkommittéens för bekämpande af tuberkulosen årssammanträde 1905 framhöll

ordföranden, statsministern Posadowsky, att nu behofvet af sanatorier vore tillgodosedt och att man

främst borde ägna sig åt två andra uppgifter, nämligen för det första anskaffande af specialanstalter

för framskriden lungsot och för det andra anordnande af upplysnings- och understödsbyråar för lungsiktiga,

hvarjämte äfven bostadshygienen vore cn viktig fråga p.

Det synes som om utvecklingen i praxis ginge därhän, att socknarna och

kretsarna, hvilka det närmast tillhör att taga hand om dessa sjuka, föredroge att

anordna särskilda tuberkulosafdelningar vid lasaretten. Sådana finnas redan vid ett

stort antal sjukhus, såsom vid Charité i Berlin, i Aflöna, Bremen, Nurnberg,

Böblingen, Bolingen och Heidenheim i Wiirtemberg in. fl. ställen. I de flesta fall

synes dock endast en eller annan sal i sjukhusen hafva upplåtits åt lungsiktiga;

äfven i ett par nya sjukhus, som af mig besöktes, var detta fallet. Att ett mycket

stort antal lungsiktiga i långt framskridet stadium vårdas å sjukhusen i Tyskland

finner man bland annat af att i Berlin dogo år 1903 2,071 personer af tuberkulos

å sjukhusen, motsvarande öfver hälften af tuberkulosdödsfallen i staden. I Flamburg

inträffade under åren 1895 —19°4 41 procent af lungsotsdödsfallen å sjukhus.

Särskilda sjukhus för lungsiktiga, som ej kunna mottagas på sanatorierna, finnas ännu blott

ett par, nämligen Bergfrieden i Schlesien samt Eckardsheim nära Bielefeld. Det förra inrymmer i 24

J) Vid årsmötet 1906 yttrade han dock: »Vi måste söka åstadkomma ännu mera folksanatorier,

för att genast och i rättan tid hvar och en, som har behof däraf, må erhålla vård å dessa kuranstalter.»

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

rymliga rum 25—30 patienter, underhållskostnaden uppgår till M. 1:80 per dag. Vid Echardsheim

utgör priset 2—3 M., det har plats för 30 patienter. Lungsotssjukhus äro under byggnad vid M.- Gladbach och ''(Hassel, flera andra äro planerade.

De fria städernas försäkringsanstalt har i Gross-Hansdorf vid Hamburg för ett par år sedan öppnat

ett invalidhem för tuberkulösa män, som icke hafva utsikt att blifva friska och som i sina hem ej

kunna få tillfredsställande vård. När denna asyl blir färdig, skall den i flera boningshus, spridda öfver

en stor areal, inrymma 200 sjuka. Dessa få för smittans skull éj lämna anstalten, där de synas

komma att få stanna hela sitt lif om de så önska. De skola sörja för sina personliga behof och gifva

nödig hjälp åt de andra i samma sjuksal, äfvensom i öfrigt uträtta lättare arbeten. Kostnaderna för

hemmet beräknas komma att uppgå till ej mindre än 4,000 M. per säng, årliga underhållet jämte

ränta å kapitalet till 1,200 M. Det synes dock, som om det skulle vara svårt att få de sjuka att söka

in här, i somras vårdades blott ett 30-tal patienter.

Försäkringsanstalten Berlin har vid Lichtenberg inrättat ett invalidhem för 20 tuberkulösa män.

I första rummet upptagas patienter i framskridet stadium, dock icke döencjp, och de stanna där länge.

De få gå ut och taga emot besök samt arbeta något med täckstickning. Den lilla anstalten är alltid

väl belagd; underhållskostnaderna uppgingo 1905 till något öfver 5 M. för underhållsdag.

Fn annan försäkringsanstalt påbörjade 1905 ett sjukhem för 100 patienter och ytterligare

tvenne äro planerade.

På tuberkuloskongressen i Berlin 1899 framlades först förslaget till sommarsanatorier

(Walderholungstätten) och redan följande år förverkligades denna idé,

då en afdelning af folksanatörieföreningen Röda korset upprättade den första anstalt

af detta slag i närheten af Berlin. 1905 ägde föreningen 6 för staden Berlin

afsedda sommarsanatorier, 2 för män, 2 för kvinnor och 2 för barn, hvarjämte

ytterligare 3 ägdes af andra föreningar och bolag. Antalet underhållsdagar växte

hastigt eller vid Röda korsets anstalter från 27,000 år 1901 till 133,000 år

1904. Liknande anstalter för vuxna funnos 1906 till ett antal af mer än 50 i

Tyskland och hafva äfven öppnats i andra länder, såsom i Mons i Belgien, i Wien,

Kiew, Helsingfors, Göteborg etc.

Vid anläggande af ett sommarsanatorium inhägnas ett område skogsmark af s/i — 1 hektar.

Här uppsättes en s. k. Döckers barack, som erhålles till låns af Röda korset och innehåller byrå- och

undersökningsrummet, kök, matsal och tre mindre boningsrum. Vidare bygges en hall, där. de sjuka

få vistas vid regn, ett helt litet toalettrum, ett likaledes litet badrum och ett afträde, hvarjämte en

borrbrunn anordnas och aflopp beredes för spillvattnet. För hvarje sjuk anskaffas en hvilstol och en

filt, jämte köksattiralj och servis.

Anstalten ledes af en sjuksköterska, dessutom finnas eu köksa med två biträden och en nattvaktSkötseln

öfvervakas af en styrelsemedlem samt af en läkare.

De sjuka komma dit på morgonen, vanligen på spårvagn, och stannaHill aftonen, de kvinnliga

patienterna kunna medföra 1—2 barn, som icke äro i skolåldern. Den föda, dé sjuka erhålla, växlar

något. Å Berlineranstalterna erhålla de middag, samt i öfrigt mjölk och smörgåsar, stundom choklad,

allt till billigt pris, som oftast erlägges af vederbörande sjukkassa. Vid sommarsanatorierna för barn

erhålla dessa för M. 0: 50 full förplägning (M. 0: 30 för fattiga), de erhålla också fullständig läkarbehandling,

medan de vuxna behandlas af sina egna (sjukkassans) läkare.

Sommarsanatorierna i Berlin voro första tiden blott öppna under maj—okt. månader, men

vintern 1904—1905 gjordes ett första försök med en vinterkur. I stället för baracker byggdes då en

envåningsbyggnad med liggverandor. 50 manliga patienter vårdades här och försöket slog synnerligen

Sommar

sanatorier.

I O

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

val ut. En annan nyhet är att man vid en af anstalterna har inrättat två paviljonger med 20 sängar

för att de svårt sjuka skola kunna stanna där öfver natten.

De på sommarsanatorierna vårdade patienterna utgöras till stor del af bröstsjuka, lungsiktiga

i alla stadier, från de misstänkta fallen till de långt framskridna. Procenten sådana sjuka växlar dock

betydligt, från 87 procent i Röda korsets anstalter till 20 procent i Frankfurt. Hvarje sjuk, som förmår

färdas till anstalten, kan där emottagas. Sålunda vårdas där de, som måste vänta på inträde å

sanatorium, vidare de, som tillbakavisats från ett sådant, emedan deras sjukdom är för långt framskriden

och de, som redan genomgått en kur. För de långt framskridna fallen tjänar anstalten som

asyl. Det är dessa, som utgöra majoriteten af de ifriga och flitiga kurgästerna å sommarsanatorierna.

De känna det som en välgärning att hela dagen få njuta af den härliga skogsluften och af en riklig

föda, medan under tiden deras anhöriga äro skyddade för smitta.

Fruktan för att dessa lungsiktiga skola smitta de öfriga patienterna har icke visat sig grundad.

Den sjuke har alltid samma kärl och samma spottkopp. Det är absolut förbjudet att spotta på marken

och de sjuka vaka själfva lefver att så ej sker. Det synes dock som om det vore lämpligt, att sjuka

med utpräglad lungtuberkulos vårdades vid särskilda sommarsanatorier, skilda från andra sjuklingar.

Man är mycket nöjd med dessa anstalter, synnerligast är resultatet af vården där efter en

en sanatoriekur godt. En stor fördel ligger i deras billighet. En anstalt för 100—120 sjuka

kostar i uppsättning 4—7,000 M.; om barackerna erhållas till låns, kan den under i Tyskland rådande

förhållanden uppehålla sig själf. Staten lämnar fri mark, barackerna erhållas till låns, sjukkassorna

betala kosten och genom att inköpa maten till grosshandelspris och sälja den något dyrare betalas

äfven öfriga driftkostnader.

Såsom exempel på utgifterna för ett dylikt sommarsanatorium må anföras Unterberg i Posen

för sjuka arbetare.

Anläggningskostnad:

1. Byggnader jämte transport af lånade baracker

2. Vatteninledning, badkar .............................

3. Köksattiralj, köksspis, servis .......................

4. Filtar, liggstolar ......................................

5. Sängar och sängkläder för personalen...........

6. Andra husgerådssaker ................................

7. Diverse ..................................................

Driftkostnader:

1. Födoämnen och ved (kol) ........................................................

2. Löner jämte bidrag till invalid- och sjukförsäkring (för betjäningen?)

3. Försäkringar och telefon..........................................................

4. Spårvagnspenningar för patienterna .............................................

5. Diverse, tryckkostnader m. m....................................................

.......... Mark 3,447:40

.......... „ 20: 75

.......... „ 540: oi i

.......... ,. 488: 73

.......... ., 199: 25

.......... ,. 116:5(1

.......... „ 19Q: 12

Summa Mark 5,012:65

.......... Mark 2,299: 55

.......... „ 922: 54

.......... .. 96: 89

.......... „ 78:60

449: 43

Summa Mark 3,847: Öl

Semmarsanatoriet var inrättadt för 120 män, men besöktes detta första år (1903) blott af 101

patienter med 2,706 underhållsdagar. Kostnaderna uppgingo sålunda till M. 1:47 per dag, hvilket

torde blifva billigare, då patientsiffran höjes till 120. Landsförsäkringsanstalten och staden

betalade 1,800 M. til! uppsättningen och cirka 3,100 till underhållet, resten täcktes af en förening.

Det följande år inrättade lika stora sommarsanatoriet för kvinnor och barn kostade i uppsättning

6,700; detta blef dyrare, emedan från början hushållet fick en bättre och fullständigare uppsättning,

underjordisk ledning anlades för affallsvattnet och ett luftbad inrättades.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

I samband med sommarsanatorierna må omtalas skogsfolkskolan i Charlottenburg,

som öppnades år 1904 och är afsedd för barn, som lida af eller äro misstänkta

för tuberkulos; dessa skola på samma gång erhålla en god undervisning och

få vistas i frisk skogsluft. Barnen utväljas af läkarna i folkskolorna.

De samlas på morgonen vid spårvagnsstationen och föras i särskild vagn under uppsikt af en

lärare ut i skogen, där de sedan få vistas hela dagen. För 6 klasser med omkring 120 barn finnas

3 lärare och en lärarinna, hvarje lektion varar 25 min. och barnen få inalles 2 1/a—3 timmars daglig

undervisning, delvis i det fria. De erhålla duschar och enligt läkares föreskrift salta bad, 2 timmar

dagligen få de hvila i liggande ställning. De få middag och lättare mål. Till skolan hör en skolbarack

med 2 skolrum och 2 lärarrum, vidare en barack för hushållet med sofrum för kökspersonal

och sjuksköterskor samt en mindre byggnad med tvättrum, skilda för gossar och flickor, dusch och

varmbad, till hvilken stadens vattenledning lämnar vatten. Slutligen finnes en mot söder öppen ligghall,

där barnen få vistas vid dåligt väder.

Resultaten af denna skola voro så gynnsamma, att staden år 1906 har anordnat skolan för

dubbla antalet barn. De små tilltogo under 3 månader i medeltal öfver 2 kilo i vikt. De voro under

skoltimmarna anmärkningsvärd! uppmärksamma, så att några mindre begåfvade barn, som förut måst

undervisas särskildt, kunde med godt resultat följa med den allmänna undervisningen. En liknande

skola öppnades 1906 i staden Miinchen-Gladbach. Man förespår en stor framtid åt dessa skolor i det

fria för de lungsiktiga och synnerligast för de för lungsot misstänkta barnen.

Åkerbrukskolonier äro ännu en länk i den kedja af anstalter för lungsiktiga,

som kommit till stånd i Tyskland. Man utgick från den tanken, att man vid

utskrifningen från sanatorierna bör förskaffa patienterna ett arbete som motsvarar

deras krafter och ej är skadligt för dem och på samma gång möjligen äfven underlättar

öfvergången till ett för deras hälsa nyttigare yrke.

Två sådana anstalter hafva hittills anordnats. Den ena som sattes i gång af försäkringsanstalten

i Hannover, misslyckades, dels emedan den blef för dyr, dels emedan man ej kunde få dit

tillräckligt antal konvalescenter — endast 10 procent af de från anstalterna utskrifna patienterna sökte

inträde där år 1904. De syntes ej vilja förstå, att födan och arbetet på en dylik koloni måste vara

annorlunda ordnade än på ett sanatorium, och obligatoriskt arbete är ej omtyckt. Bättre lyckades

försäkringsanstalten i Oldenburg med sin koloni Haus Sannum. Sedan 1903 sysselsättas här 39 män

och 18 kvinnor, som ej vidare behöfva stå under ständig uppsikt af läkare. Sjuka med smittoförande

upphostningar uteslutas, hvarigenom dock anstaltens verksamhetsfält väsentligt inskränkes. Patienterna

erhålla tillräcklig och närande föda, de få arbeta några timmar dagligen i trädgården och på fältet, och

detta arbete betalas, ehuru lågt, för att intressera dem därför. Man iakttog mycket gynnsamma verkningar

af vistelsen på kolonien hos de patienter, som erhöllo inträde där efter slutad sanatoriekur.

Man anser sig dock ej böra anordna flera sådana kolonier, innan man fått se, hur förhållandena i

Sannum i längden gestalta sig.

Stora svårigheter hafva mött att bereda lämpligt arbetet åt dem, som utgått från sanatorierna,

då arbetsgifvare liksom arbetskamrater motarbeta anställning af arbetare, som genomgått en sanatoriekur.

En annan svårighet ligger däri, att arbetarna förlora sin plats, då de söka inträde på en dylik anstalt.

Många arbetare med ett för hälsan ogynnsamt yrke, vilja äfven efteråt fortsätta detta, och det har

visat sig svårt att förmå dem, som lärt ett yrke, att öfvergå till ett annat.

Vid Hohenliichen har man anordnat en koloni för att låta barn, som utskrifvits från sanatorier,

längre tid vistas i landtluft och på samma gång sysselsätta dem med trädgårdsarbete, för att

sålunda vänja dem vidt ett yrke, som är för dem hälsosamt. Arbetstiden regleras efter deras krafter

och efter läkares föreskrifter, arbetet afbrytes också af långa pauser, då barnen få hvila sig eller leka.

Skogsskolor.

Åkerbruks
kolonier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsorg om

den sjukes

familj.

Barnens

skyddande

mot

tuberkulos.

?6

Sanatorieföreningarna hafva, sedan försäkringsanstalterna alltmera tagit hand om sanatorierna,

börjat ägna sig åt att sörja för den sjukes familj. De skicka dit sjuksköterskor, söka förbättra bostaden

i hygieniskt hänseende, sysselsätta sig med barnen, som redan blifvit smittade eller äro i fara att

blifva det. Äfven af försäkringsanstalterna har familjen god hjälp, i det sjukkassorna, i vissa fall

invalidkassorna, skola utbetala till familjen ett belopp, motsvarande halfva sjukersättningen; är den

sjuke ej medlem af en sjukkassa, utgår understödet med en fjärdedel. Med hänsyn till att de sjuka

ej kunna underhålla sin familj med detta belopp hafva försäkringsanstalterna beslutit att af sin vinst

utbetala högre understödsbelopp än det föreskrifna. Jnvalidförsäkringslagen tillåter under vissa villkor

att äfven den försäkrades anhöriga behandlas på försäkringsanstaltens bekostnad, därtill fordras dock

förbundsrådets godkännande. Försäkringens betydelse för tuberkulosens bekämpande skulle blifva

väsentligt större, om detta förfaringssätt finge allmän användning.

På tuberkuloskongressen i Berlin 1899 började man först på allvar sysselsätta

sig med den viktiga frågan om barnens skyddande mot tuberkulos. Resultatet

häraf blef en liflig agitation för sanatorier, konvalescenthem och asyler för barn

angripna eller hotade af tuberkulos.

Hvad som dessförinnan gjorts var hufvudsakligen arbetet på åstadkommande

af feriekolonier, som började i slutet af 1870-talet, då i Frankfurt am Main grundades

den första institution af detta slag. 1902 funnos i 119 städer föreningar, som

under nämnda år använde en summa af öfver en million M. för feriekolonier, i

hvilka 39,000 barn deltogo. Vid utvalet af barnen håller man sig i första rummet

till de högre klasserna i skolan, barn af 10—14 års ålder, och läraren gör det

första urvalet. Sedan undersökas de af läkare och det definitiva urvalet verkställes

af lärarna och läkarna tillsammans.

Billigast men också minst verksamma äro de kolonier, omfattande nästan en tredjedel af

barnen, där man endast för dagen för ut dessa i stadens omgifningar och förser dem med mjölk

eller ger dem fullständiga måltider. Mycket större betydelse hafva de kolonier, som förskaffa barnen

fördelen af en flera veckors vistelse på landet och som omfatta något öfver 20,0C0 barn. De olika

kolonierna, hvardera om 16—20 barn, stundom flera, få bo i hus uppförda i skogen, i barnhem eller

kusthärbergen tillhörande sällskapen (14,000), eller åtaga sig familjer på landet 1—2 barn gratis eller

mot betalning (3,000). De få en enkel men närande föda och vistas större delen af dagen i det fria.

Flertalet tilltaga i vikt på samma gång som deras intellektuella gåfvor utvecklas.

Viktigt för tuberkulosens bekämpande är, att en del föreningar för feriekolonier sända sina

skyddslingar till hafsbad eller vattenkuranstalter, emedan därvid i allmänhet utväljas tuberkulösa och

skrofulösa barn. År 1902 sändes till de sistnämnda öfver 13,000 barn, af hvilka en femtedel behandlades

i särskilda, föreningarna tillhörande vårdanstalter. Utom dem, som sändas ut som feriekolonier,

behandlas ytterligare 6,600 i dylika anstalter vid badorterna. Inalles finnas vid baden 37 barnsanatorier

och 60 procent af de där behandlade barnen torde lida af skrofler.

1880 bildades i Berlin en förening för att åstadkomma kustsanatorier och denna förening har

hittills skapat 4 dylika anstalter (Zoppot, Grossmuritz, Wyk och Nordeney). Priset för behandlingen

där är tämligen högt, 2—3 M. per dag men för fattiga barn sänker man det till hälften, stundom få

de gratis vård, 1,900 barn behandlades där sommaren 1902, af hvilka de flesta sändes dit af föreningarna

för skollofskolonier, dessutom sände dessa öfver 2,000 fattiga barn till andra orter vid

kusterna. Af dessa torde en tredjedel vara tuberkulösa eller skrofulösa.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Skolväsendet visar ännu många brister i sanitärt hänseende; särskild! framhålles bristen på

skolläkare vid ett stort antal skolor samt det fel som begås genom att skolrummen på landsbygden

i allmänhet sopas torrt.

Sanatorierna för lungsiktiga barn äro ännu fåtaliga, kostnaderna för dessa

äro höga och de hafva ej något stöd från försäkringsanstalternas sida. De första

anstalterna af detta slag äro de i Belzig och Hohenliichen för resp. 36 och 100

barn, båda äro mönstergillt inredda, de kosta resp. 6,300 och 5,500 per säng.

Utom dessa finnas ett x o-tal mindre sådana, anordnade af föreningarna för skollofskolonier

och placerade hufvudsakligen vid hafsbaden eller andra badanstalter.

1904 öppnades 2 sanatorier för barn, lidande af tuberkulos i ben och leder, följande

år påbörjades vid Hohenliichen en stor anstalt på 100 sängar för sådana

sjuklingar, igångsatt af en förening i hufvudstaden. Det första kustsjukhus för barn

öppnades hösten 1906 i Sahlenburg nära Cuxhaven och har platser för So barn;

det har kostat med inredning 665,000 Mark.

Som ett viktigt led i kampen mot barntuberkulosen må slutligen påpekas de

förut omtalade sommarsanatorierna för barn, af hvilka två utanför Berlin började

sin verksamhet 1902 och 1903 och äro öppna halfva året. Barnen fara dit ut

på spårvagn på morgonen, hvarvid de äldre taga hand om de yngre, stundom

medföljer en sjuksköterska. De få 5 mål om dagen, till middagen erhålles kött,

till de andra målen bröd, mjölk, potatis och grönsaker. Mellan måltiderna sysselsätter

man barnen efter deras ålder med lekar, gymnastik, lättare trädgårdsarbete,

medan de svårare sjuka få ligga till sängs. Efter middagen skola barnen sofva 1V2

timme. Resultatet af behandlingen därstädes anses icke så mycket sämre än vid

de slutna sanatorierna. Kostnaderna äro dessutom högst väsentligt lägre.

Upplysnings- och understödsbyråer för lungsiktiga (dispensärer) hafva till

ändamål’ att bekämpa spridningen af tuberkulos särskildt inom familjen. Vid dem

undersökas de sjuka och deras anhöriga gratis, undervisas om de mått och steg,

som böra vidtagas i striden mot sjukdomen samt erhålla vid behof understöd för

ett eller annat ändamål. Intresset för dessa inrättningar är i Tyskland starkt i

tilltagande, särskildt i de stora städerna.

För att kunna existera behöfva byråerna anlita hjälp af arbetarförsäkringen,

af fattigvården och af den privata välgörenheten. För försäkringsanstalternas verksamhet

har ofvan redogjorts. Det må här blott erinras, att sjukkassorna lämna

medel till den sjukes behandling, om så behöfves på sjukhus eller sanatorier, att

de på samma gång lämna penningunderstöd till familjen, om familjefadern är sjuk,

och att denna hjälp vanligen lämnas under högst ett hälft år. Fattigvården har

laglig skyldighet att gifva åt dem, som ej äro försäkrade, all den hjälp, som det

eljest tillkommer sjukkassorna att lämna. Många städer hafva också stiftat fonder

för underhåll af sjuklingar, hörande till s. k. pauvres honteux.

Upplysningsoch

understödsbyråer.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Det är ett af upplysnings- och understödsbyråarnes förnämsta värf att förmedla

denna hjälp från försäkringsanstalterna, fattigvården och den privata välgörenheten

och efterse att den användes på ett sätt, som är ägnadt att bekämpa tuber
kulosen,

samt att i öfrigt komplettera den så, att sjukdomens spridning särskildt

inom den sjukes familj förhindras.

I Tyskland lade man från början så mycket som möjligt tyngdpunkten i

kampen mot tuberkulosen på dennas första stadier, hvarför sanatorieväsendet där

har fått så storartad utveckling. Först senare och ännu i högst ofullständig grad

har man börjat vidtaga åtgärder vid de långt framskridna fallen, där det mindre

gäller att skaffa bot åt den sjuke än att söka skydda familjen. De största svårigheterna

möta, när det gäller den stora grupp af de lungsiktiga, som, ehuru deras

sjukdom är så långt gången, att de ej kunna erhålla inträde på ett sanatorium,

dock ännu äro arbetsdugliga, och svårigheterna äro här så stora, emedan dessa

beräknas till So procent af hela antalet. Det är särskildt i de två sistnämnda

fallen, som byråerna kunna utveckla en välsignelsebringande verksamhet.

De tre hufvudpersonerna i en upplysnings- och understödsbyrå äro ordföranden (eller sekreerareng

läkaren och sjuksköterskan. Den förstnämnde är med fördel äfven ordförande i fattigvårdsstyrelsen,

såsom förhållandet är i Halle. Hans uppgift är att underhålla förbindelsen med vederbörande

välgörenhetsinrättningar, fattigvård, försäkringsanstalt etc. Byråns läkare behandlar icke de sjuka,

utan öfverlämnas detta till andra läkare, särskildt sjukkasseläkare, och de mottagas icke på byrån utan

remiss från denne. Däremot undersökes den sjuke alltid på byrån upprepade gånger för att finna,

hur stort understöd han kan behöfva, och för att skilja på smittosamma fäll och andra; upphostningarna

undersökas därför alltid på baciller. Patienter med icke smittsam lungsot söker man snarast skaffa

plats på ett sanatorium eller dagsanatorium eller, om detta ej går för sig, ordnar man hans lif på

sådant sätt, att hans sjukdom ej må förvärras, eventuellt söker man förmå honom att skaffa sig ett

annat yrke, om detta är behöfligt för hans hälsa. Man sysselsätter sig också särskildt med de unga

för att få dem att välja lämpligt yrke.

Läkarens viktigaste arbete torde dock vara undersökningen af den sjukes familj. Då en person

af byråns läkare befinnes lida af lungsot med smittoförande afsöndringar, anmodas han att nästa mottagningsdag

återkomma med hela sin familj. Man finner därvid synnerligen ofta, att barnen, som bo

tillsammans med sin sjuka mor eller far, trots det att de förefalla fullt friska och besöka skolan som

vanligt, påfallande ofta lida af börjande lungsot, som sedan kanske först efter åratal bryter ut. Uppspårande

af dessa börjande sjukdomsfall är en mycket viktig uppgift.

Hvarje sjuksköterska erhåller en bestämd stadsdel, så att hon skall lära känna befolkningen

där. Hon ägnar sig särskildt åt bostadshygienen, skall således göra täta besök i hemmen för att lära

hustrurna och barnen renlighet, vänja dem vid ventilering, vid sättet att hindra smittans spridning.

Hon måste efterse, att de sjuka ej dela bädd med de friska. Vid behof förses familjen med sängar.

Helst söker man placera den sjuke i eget rum; är bostaden för träng, verkar man för att anskaffa

en bättre eller lämnar medel till att hyra ännu ett rum. Spottkoppar tillhandahållas. Vid behof skall

sjuksköterskan ombestyra desinfektion af bostad, sängar, kläder etc., hvilket icke bör kosta de mindre

bemedlade något.

Penningunderstöd beviljas de sjuka blott om de äro oförmögna att anskaffa hvad som fordras

för deras vård. Det är särskildt i sjukdomens sista stadier som detta är behöfligt, dä familjens resurser

äro uttömda.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

F. n. finnes i Tyskland öfver 70 sådana upplysnings- och understödsbyråer,

oberäknad! 85 af Badens kvinnoförening anordnade undersökningsställen. I Berlin

öppnades den första i september 1904 med en läkare och en sjuksköterska, nu

äro 20 läkare och 11 sjuksköterskor anställda vid densamma, och den har 5 undersökningsställen.

Af de omkring 35,000 mark, som denna byrå kostade under de

första 10 månaderna lämnade försäkringsanstalterna 28,000 och centralkommittén

för tuberkulosens bekämpande 6,000. Här liksom alltid i kampen mot sjukdomar

är det således försäkringsrörelsen, som lämnar det kraftigaste ekonomiska stödet.

Under de första 19 månaderna af byråns verksamhet undersöktes af dess läkare

7,500 familjer, 1,077 vuxna sändes till sanatorier och 1,014 till sommarsanatorier,

420 patienter med mera framskriden sjukdom remitterades till sjukhus, för 623 barn

skaffades plats å barnsanatorier eller kustsanatorier. Understödsbyrån skall således

»vara det centrum, Irån hvilket de till tuberkulosens bekämpande nödiga åtgärderna

enhetligt ledas och såväl i de sjukas som i de friskas intresse samtliga till tuberkuloskampen

behöfliga inrättningar på bästa möjliga sätt användas», säger understödsbyråns

öfverläkare.

Den första polikliniken för lungsiktiga inrättades i Berlin 1899 och fick Polikliniker

snart sin egen byggnad, hvars undre våning är afsedd för de sjukas mottagande förlungsiktiga,

och undersökning, medan den öfre är afsedd till laboratorium, där bakteriologisk

undersökning af upphostningarna verkställes, hvilken, om så behöfves, kompletteras

med ympning på djur och kulturförsök. Denna poliklinik besöktes 1903 af 9,000

patienter.

Här undersökas och behandlas de sjuka gratis. De försäkrade mottagas dock

blott, om de visas dit af sjukkassans läkare. Denne erhåller, enligt begäran på tryckta

kort, upplysning antingen om lungornas tillstånd eller om resultatet af upphostningarnas

undersökning, hvilken upplysning sändes honom genom posten.

Sådana polikliniker äro af stor betydelse för en tidig diagnos af lungsot —

ju tidigare de sjuka komma till behandling på sanatorium, desto bättre är resultatet.

De kunna också med stor fördel användas i undervisningens tjänst, då de vanligen

äro förenade med universiteten. Sådana hafva således inrättats vid universiteten i

Greifswald, Hålk, Göttingen, Bonn, Marburg, Kiel, Strassburg, Heidelberg och

Breslau samt vid åtskilliga sjukhus.

Den tyska centralkommittén för tuberkulosens bekämpande har på flera sätt Undervisning

verkat för folkundervisning om tuberkulos, bland annat genom att, till största delen omtuberkulosgratis,

utdela eu prisbelönt skrift om »Tuberkulosen och dess bekämpande» i 400,000

exemplar. Vidare hafva på dess initiativ hållits talrika föredrag i olika delar af

landet. De många föreningarna för byggande af sanatorier hafva äfvenledes bidragit

till utbredande af kunskap om tuberkulosen genom föredrag och utdelande af skrifter,

liksom äfven försäkringsanstalterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8o

Internationell

centralbyrå.

Tuberkulosen

i armén.

Som en praktisk form af undervisning må nämnas tuberkulosmuséerna, af

hvilka det första inrättades i Charlottenburg genom ofvannämnda centralkommitté.

I klara och tydliga drag åskådliggöres här tuberkulosens början, utveckling, läkning

och sättet för dess förekommande. Här hafva också hållits gratiskurser på 3 —4

föredrag, bland annat för försäkringsanstalternas sjukbesökare, för polisen, m. fl.

Då det hufvudsakligen är kvinnorna, som måste vårda de sjuka, har man för dem

afhållit särskilda kurser, där de undervisas i konsten att hålla bostäderna snygga,

att behandla upphostningarna, att isolera den sjuke i familjen, om sättet att skydda

barnen mot smitta. Ett andra museum anordnades 1904 i Carlsruhe, ett tredje

1906 i Darmstadt, det senare skall vara ett vandringsmuseum.

För propagandan mot tuberkulos var den stora tuberkuloskongressen i

Berlin 1899 af stor betydelse ej endast för Tyskland utan äfven för alla andra

stater, som vid detta tillfälle läto representera sig. Här deltogo ej endast läkare,

utan äfven delegerade för myndigheter, försäkringsanstalter, kommuner, fattigvårdsstyrelser.

På den följande år i Neapel afhållna tuberkuloskongressen väcktes fråga om

en internationell centralbyrå för tuberkulosens bekämpande som 1902 hade sitt

konstituerande sammanträde i Berlin, där den har sitt säte. Denna centralbyrå har

till ändamål att sammansluta de olika nationerna i gemensam kamp mot den svåra

folksjukdomen och att samla uppgifter om hvad i olika länder uträttats mot densamma.

Till dess konferenser sänder äfven Sverige delegerade.

Tuberkulosen i armén har under de sista åren minskats ej obetydligt. Den

fullständigaste statistiken finnes för den preussiska armén och tre andra armékårer.

Här höll sin antalet af de tuberkulösa i förhållande till den effektiva styrkan före

1892 till 3 %0 och däröfver, sedan dess har denna siffra varit i nedgående och

de sista 6 åren stadnat vid 1,7—2,1 %o, däraf 1,5—1,8 °/00 lungsot.

Det har helt naturligt ansetts synnerligen viktigt att vid mönstringen söka utesluta alla lungsiktiga.

I tvifvelaktiga .fall kan mönstringsläkaren föreslå den civile ordföranden i mönstringskommissionen

att införskaffa upplysningar om vederbörandes föregående hälsotillstånd, tuberkulos i familjen

etc. och under vissa förhållanden låta den mönstrade inträda i hären. För tuberkuloskampen anses

den bestämmelsen i Baden vara af en viss betydelse, att mönstringsläkaren skall göra den civile ordföranden

uppmärksam på sådana mönstrade, som lida af tuberkulos eller äro därför misstänkta.

Äfven då den värnpliktige börjar sin militära tjänstgöring, skall han underkastas en fullständig

och grundlig undersökning. Resultatet af denna, som äfven skall omfatta uppgifter om föregående

sjukdomar, längd, vikt, bröstomfång, m. m., uppsättes å ett särskildt, ganska vidlyftigt formulär, där

äfven sedermera under militärtjänsten påkommande sjukdomar införas.

I kasernerna skola finnas spottkoppar, sopningen öfvervakas ordentligt. Nyligen har bestämts,

att då trupperna äro borta på en längre öfning, skall kasernen luftas och rengöras.

Då fall af smittsam tuberkulos konstaterats hos en soldat, skall han genast

afföras till militärsjukhuset, läkaren skall låta desinficiera den sjukes säng och sängkläder,

hans uniform och andra af honom använda effekter. De flesta sjukhusen

opaginerad Kontrollera mot PDF

8i

gifva tillfälle till vistelse i fria luften, de nyare har man försett med stora parker.

Det har bestämts, att så småningom särskilda afdelningar för lungsiktiga skola anordnas

vid de militärsjukhus, som lämpa sig för ändamålet. Sådana finnas nu i

Miinchen och Detmold och äro under byggnad i Miinden och Saarbriicken, åter

andra skola anordnas i samband med de nya sjukhus, som äro beslutna. De ledas

af militärläkare, som fått specialutbildning.

Kejsaren lät för några år sedan inreda Villa Hildebrand i Arco, Sydtyrolen,

till konvalescenthem för officerare och deras vederlikar, som lida af tuberkulos.

Plats finnes här dock blott för 2 5 patienter. Sedan ett tiotal år har man anordnat

konvalescenthem för militärer, och dessa hade år 1905 sammanlagdt öfver 700

sängar. Här emottagas äfven de män, som ännu ej kunna stå ut med tjänstens

mödor och behöfva stärkande vård. Härigenom få de en viss betydelse för tuberkulosens

förekommande. De där vårdade erhålla lindrig tjänstgöring med skjutning,

patrulltjänst, gymnastik, marscher af stigande längd etc.

Sedan flera år har man sändt de soldater, som under tjänsten ådragit sig

lungsot, till sanatorierna. Reglementet tillåter dock sådana långvariga specialkurer

endast under den förutsättning, att man kan hoppas på ett stadigvarande godt

resultat af dem. Är detta ej förhållandet befrias soldaten från tjänsten, då det

med läkarattest intygas, att han är oduglig till densamma eller invalid. I vissa

fall erhåller han pension. Till följd af ökade anslag för detta ändamål kommer

man hädanefter att årligen kunna å statens bekostnad bevilja sanatorievård åt ett

betydligt antal militära invalider.

Tuberkulosen i marinen har äfvenledes ej obetydligt minskats under de

senare åren, men är dock väsentligt mera utbredd än inom armén. Det förnämsta

skälet härtill ligger i trångboddhet under däck. På de moderna slagskeppen har

visserligen utrymmet kunnat utvidgas till 8 kbm per man, men på de mindre

båtarna har det bibehållit sig ytterst litet, iV3 kbm. Ventilator finnas dock alltid.

Besättningarna äro därjämte mycket utsatta för förkylningar.

Upptäckes ett fall af tuberkulos ombord, skall den sjuke genast landsättas

och hemsändas, hvarefter han befrias från tjänsten, om diagnosen bekräftas vid

observation på marinsjukhusen. Marinen äger ej något sanatorium, utan man måste

nöja sig med de få platser, som hafva ställts till dess disposition på de vanliga

sanatorierna.

I handelsflottan är tuberkulosen väsentligen mera utbredd än inom örlogsflottan.

Logementen, deras luftning och rengöring äro ännu i dag i många fall

under all kritik. Nyligen hafva dock fastställts bestämmelser angående storleken af

logementen, om toalettrum, bad och afträden för besättningen m. m.

Bostadslagar finnas i Hessen, Baden, Bayern, Hamburg och Sachsen och förslag

till en sådan är utarbetad i Preussen. I Sachsen hafva dock föreskrifterna af

år 1896 rörande byggnadsplaner och bostäder måst delvis upphäfvas, emedan däri
-

Tuberkulosen

i flottan.

Bostads
hygien.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Koloni
trädgårdar.

Kreaturs
tuberkulosen.

Öfriga åtgärder

från

statens sida.

genom bristen på smålägenheter i landets större städer ännu mera ökades. I Hessen

har byggnadskrediten ordnats på ett tillfredsställande sätt.

Försäkringsanstalterna understödja byggande af goda arbetarbostäder genom

att till byggnadsföreningar, arbetsgivare och arbetare för detta ändamål utlåna penningar

till billig ränta. Längst i denna riktning har försäkringsanstalten Hannover

gått, som t. o. m. åi 1905 hade utlånat öfver 20 mill. M. till arbetarbostäder\

åt dessa hade 5 3 procent utlånats till byggnadsföreningar och 2 5 procent till försäkrade

arbetare, återstoden till sparkassor, fabriksaktiebolag etc. Inalles hade anstalterna

1903 i dylika företag nedlagt 133 millioner. Äfven kommunerna åtaga

sig i någon män denna fråga genom lån till kooperativa byggnadsföreningar, köp

af aktier i dylika etc. Tyska riket har bildat en fond för att bereda lån åt

bostadsföreningar. Preussen hade år 1902 anslagit 32 mill. M. till byggande af

bostäder, hufvudsakligen för de i statens tjänst anställda lägre tjänstemän och betjänte

vid järnvägar och allmänna arbeten. En tredjedel af denna summa hade

användts till lån åt allmännyttiga bostadsföreningar, dock företrädesvis sådana,

som hufvudsakligen bygga åt i statstjänst anställda. Äfven Bayern har sedan år

1900 anslagit stora summor till detta ändamål. Hamburg har 1902 ställt till förfogande

1,200,000 M. tör lån till småbostäder. Af kommunerna må främst nämnas

Dusseldorf, som ordnat byggnadskrediten genom grundande af en hypoteksbank

med 20 mill.'' kapital.

Koloniträdgårdar hafva under senare åren kommit till stånd i stor skala i Charlottenburg; här

arrenderar en förening ett större område i utkanten af staden och har indelat detta i fält om 250—

300 kvm., som utlämnas åt fattiga familjer med många barn mot en afgift af M. 0,20 i veckan. Här

får familjen sätta upp ett lusthus och resten planteras till trädgård. Sådana fält hade 1903 lämnats

till 230 familjer. Några öppna platser äro afsedda till gemensamma lekplatser. Liknande inrättningar

finnas äfven i Berlin, Leipzig, Dresden och på några andra platser.

Kampen mot kreaturstuberkulosen har hufvudsakligen i Preussen upptagits efter en af prof.

Ostertag utbildad metod. Alla djuren undersökas af veterinär, och de djur, som visa de svårare formerna

af tuberkulos med smittsamma afsöndringar, afskiljas. Endast i tvifvelaktiga fall användes tuberkulin,

i andi a fall bakteriologisk undersökning af mjölken efter centrifugering eller också harpunering

af jufret. for att skydda kalfvarna mot sjukdomen, uppfödas de redan från det de äro 2 dagar gamla

med kokt mjölk. Samtidigt förbättras ladugårdarna. Staten understöder dessa försök. I Vestpreussen

har man på detta sätt på 4 år lyckats minska tuberkulosen från 2,7 procent till 1,3 procent af samtliga

undersökta kreatur. Äfven i andra delar af riket, såsom i Sachsen och Schleswig-Holstein har man

användt denna metod.

Nötkreatur, kommande från Sverige, Norge och Danmark äro underkastade obligatorisk tuberkuhnundersokmng,

de som reagera därför få ej införas, de öfriga skola slaktas i offentligt slakthus.

Förslag föreligger om anmälningsplikt för hornboskap med framskriden lungtuberkulos och tuberkulos

1 jufver, lifmoder och tarm, hvilka skola slaktas efter viss tid, samt att mjölk från kor med jufvertuberkulos

ej får användas till människoföda ens efter uppvärmning. Dessa lagförslag, som utgått

från den kejserliga medicinalstyrelsen, ha i allmänhet tillstyrkts af de auktoriteter, som yttrat sig därom.

Af öfriga åtgärder från statens sida må främst nämnas anmälningsplikt, som

är stadgad i Sachsen, Baden, Oldenburg, Braunschweig, Sachsen-Altenburg och

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Preussen. I sistnämnda land antogs i juni 1905 af landtdagen en lag, som stadgar

anmälning vid dödsfall af lungsot och struplungsot samt desinfektion af bostaden

och den sjukes effekter. Enligt lagförslaget skulle äfven fall af lungsot och struplungsot

i framskridet stadium anmälas, då patienten flyttade från en bostad till en

annan. Sistnämnda bestämmelse ströks af landtdagen, då det ansågs bli alltför besvärande

för den sjuke att på sätt och vis stå under polisuppsikt och då det troddes

skola blifva svårt för dem att få andra bostäder.

I Sachsen och Baden har man gått något längre, i det utom dödsfall af

lung- och struplungsot äfven skall anmälas, när en af sådana sjukdomar i långt

framskridet stadium angripen person flyttar till en annan bostad eller utgör eu

höggradig fara för sin omgifning, vidare i Baden vid hvarje sjukdomsfall i skolor,

i Sachsen vid sjukdomsfall i sjukhus, fattighus, i pensionat, natthärbergen in. in.

Desinfektion skall ske vid dödsfall och flyttning.

I Sachsen, där anmälningsplikten infördes år 1900, mötte den i början

mycket motstånd från läkarnas sida, i det dessa ansågo den vara utan verkan, så

länge hvar och en kan kvacksalfva i tyska riket, men gensagorna synas under sista

tiden hafva tystnat. Tjänsteläkarna framhålla, att förordningen därom väsentligt

bidragit till att höja renligheten i bostäderna. Klagomål öfver att de sjuka lidit

skada af anmälningarna hafva icke afhörts.

I Baden upptogs förordningen, som utkom 1902, mycket gynnsamt af läkarna.

Antalet anmälda sjukdomsfall är dock ganska litet, uppgående 1902 —19°3 till

16 procent af dödsfallen. Desinfektionen sker punktligt vid dödsfall eller vid den

sjukes förflyttning till sjukhus. Däremot synas vid andra flyttningar desinfektioner

mera sällan komma till stånd. Hyresvärdarna motarbeta dem, emedan de hafva

svårt att efteråt få bostaden uthyrd, de sjuka, emedan de frukta för att tå svårt

att erhålla annan bostad.

På sista tiden hafva i Preussen anordnats skolor för desinfektörer hos kommuner

eller kretsar. Kursen varar 8 — 10 dagar och ledes af en hygieniker tillsammans

med föreståndaren för desinfektionsanstalten i den stad, där den äger rum.

Efter kursens slut hålles examen, hvarefter deltagaren, om han godkännes, erhåller

ett diplom. 1893 erhöllo 585 elever sådana diplom.

Sedan år 1902 har Tyska rikets riksdag beviljat det mycket måttliga anslaget

af 150,000 M. till kampen mot tuberkulosen, hvilken summa delades mellan centralkommittén

för tuberkulosens bekämpande och tyska medicinalstyrelsen för vetenskapliga

undersökningar; de sistnämnda hafva hufvudsakligen rört sig om kreaturstuberkulosens

förhållande till människotuberkulosen. För öfrigt hafva flera stater,

såsom ofvan nämnts, deltagit i byggande och underhåll af sanatorier. Hvarför de

olika staterna ej ansett sig ekonomiskt böra i högre grad stödja kampen mot tuberkulosen

förklaras af det kraftiga stöd densamma erhåller af försäkringsanstalterna,

staten bidrager dessutom väsentligt till invalidförsäkringar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Ett cirkulär från preussiska arbetsministern af år 1905 påpekar vikten af att

tuberkulosen bland de vid stats)''äril vägarna anställde bekämpas, då särskilt tågpersonalen

kan utsätta allmänheten för smittofara. Fall af lungsot, som efter järnvägsläkarens

åsikt fordrar särskilda åtgärder, skola, »för så vidt de sjuka eller deras

anhöriga tillåta det», anmälas för järnvägsstyrelsen. Den sjuke kan genom en

understödsfond erhålla kostförbättring, vid långt framskridna fall skola rum och

bostäder emellanåt desinficieras, särskildt skall detta ske vid flyttning och dödsfall;

om bostäderna äro dåliga, kunna bättre anskaffas, vidare få sjuksköterskor anställas,

svårt sjuka kunna hänvisas till en vårdanstalt. För personalen finnas två sanatorier

om tillsammans 220 sängar, byggda af pensionskassan.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Schweiz.

Dödligheten

i landet var

på 10,000 invånare:

i lungsot

all tuberkulos

1878—82

2 2

OO

CO

OJ

!

CO

^1

23

27

1888 — 92

22

27

CO

VO

OJ

vc

21

26

1898 —1902 19

27

Dessa siffror

äro relativt

säkra, då på sista

tiden (1903) endast 3,5 procent

af dödsfallen icke konstaterades af läkare. Ökningen af annan tuberkulos torde

vara skenbar, då till följd af skarpare diagnos numera åtskilliga fall hänföras dit,

som förut rubricerades under andra dödsorsaker.

Sträfvandena för tuberkulosens bekämpande kunna sägas hafva tagit fart från

år 1895, då det första folksanatoriet öppnades. Sedan dess hafva bildats talrika

föreningar, som verkat dels genom en liflig propaganda för att meddela folket

undervisning om tuberkulosen, dels isynnerhet genom att skapa sanatorier. Genom

deras verksamhet hafva hittills 3 folksanatorier för vuxna tillkommit, hvarjämte

några föreningar samlat betydliga fonder, hvarför flera sådana anstalter komma ätt

byggas. Kommunerna hafva flerstädes bidragit till dem, äfven staten har lämnat anslag.

Folksanatorier i Schweiz:

Öppnadt

Höjd

Antal

Byggnadskostnad

år

ö. h.

sängar

för säng

Heiligenschwendi

1895

1,100

m.

99

5,500 fr.

Davos

1896

1,700

86

6,600 ,,

Braunwald

1897

1,200

yy

30

6,400 ,,

Ziiricher Wald

1898

900

yy

90

6,100 ,,

Malvilliers

1899

900

yy

22

4,500 „

Leysin

1903

1,200

yy

115

3,900 „

Clairmont

1903

2,500

yy

62

6,800 „

Knoblisbuhl

1,000

yy

80

Tuberkulos
dödligheten.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Feriekolonier.

Då det sistnämnda, som är under byggnad, blir färdigt, skall i Schweiz

finnas 8 folksanatorier med nära 600 sängar på en befolkning af 3,4 millioner.

Härtill kommer vidare de tyska och holländska sanatorierna i Davos med resp. 50

och 120 sängar, hvarjämte på samma plats ligger ett litet engelskt sjukhem, som

skall väsentligt utvidgas. Slutligen finnas 2 3 privata sanatorier med omkr. 1,600 sängar.

Dagafgiften är i de privata sanatorierna 8 —16 fr., i folksanatorierna fr.

2:25 — 5: —. Behandlingstiden var i de förra 167 dagar, i de senare 114 dagar,

hvarvid dock frånräknats de, som vårdats kortare tid än 4 veckor. För omkring

7,500 från de större folksanatorierna utskrifna patienter var resultatet af behandlingen

följande:

Förbättrade

O förbättrade

Döda

Full arbets- förmåga

Föga nedsatt

Ingen eller

nästan ingen !

Stadium I ....

97)3 %

2,6 %

0,1 %

83,5 %

14.1 %

2,3 %

Stadium II ....

9U° „

8,2 „

0,8 „

48,8 „

11,» „

11,» „

Stadium III

62,5 „

33)+ »

4>r »

9)7 ))

45,7 ,,

45,7 „

Summa

83,8 %

14,6 %

1,6 %

47)1 %

19)4 %

19,4 %

Af intresse äro uppgifterna från folksanatoriet i Davos öfver patienter, som

lämnat anstalten 1 — 5 år förut.

1 år 2 år 3 år 4 år 5 år

Full förvärfsförmåga 70,7 % 65,6 % 62,4 % 58,3 % 52,9 %

Döda 18,0 ,, 25,3 ,> 32>z >, 37)9 ,, 43)1 >>

Särskilda anstalter för obotliga lungsiktiga finnas ännu icke, men äro påtänkta

i flera kommuner. Dock hafva platser reserverats för sådana sjuka i 7

asyler. För tuberkulösa konvalescenter finnes en åkerbrukskoloni i Leysin.

Den första dispensären för lungsiktiga öppnades nyligen i Neuchåtel och en

andra skall snart öppnas i Geneve, flera torde inom den närmaste tiden komma

att anordnas.

För lungsiktiga barn finnas 2 folksanatorier med resp. 35, 42 och 68

sängar. För fattiga, skrofulösa barn finnas ett 1 o-tal anstalter med öfver 300

sängar. Dessutom arbeta flerstädes föreningar på att sända barn till hafskusten.

Initiativet till feriekolonier har utgått från Schweiz, där flera kolonier komrno

till stånd redan år 1876. De underhållas genom privata medel, dock hafva några

städer och kantoner lämnat bidrag. Barnen få bo antingen hos enskilda eller i förhyrda

byggnader, några föreningar hafva dock egna hus. Tiden för barnens vistelse

på landet växlar mellan 3 och 6 veckor. Under åren 1894 —19° 3 utsändes

inalles omkring 31,000 barn för en kostnad af 1^ million fr.-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

År 1902 bildades en schweizisk centralkommitté för kampen mot tuberkulos;

denna har nyligen offentliggjort sitt program och har utdelat instruktioner i plakatform,

afsedda att uppsättas i skolor och på andra offentliga ställen. Denna kommitté

har satt ännu mera lif i sträfvandena att motarbeta tuberkulosen. Två lands
föreningar

för allmän välfärd hafva också spelat stor roll i detta arbete.

En tuberkuloslag blef år 1902 fastställd för kantonen Graubtinden. Den föreskrifver anmälningsplikt

och desinfektion vid dödsfall af lungsot; om på något ställe tuberkulosdödligheten är synnerligen

stor, skall undersökning göras för att konstatera orsakerna härtill. Lokala förordningar om

spottförbud böra utfärdas, hvarjämte skall i dem bestämmas om vattning af gatorna samt om daglig

fuktig rengöring och periodisk desinfektion af järnvägsvagnarna. Ett laboratorium för undersökning

af upphostningar skall inrättas.

Obligatorisk desinfektion af bostäder och sängkläder, använda af lungsiktiga, hade 1903 fastställts

för 3 städer och för kantonen Wadt; efter dödsfall göres den kostnadsfritt i åtskilliga städer.

För att hindra tuberkulossmitta i verkstäderna har 1900 utfärdats en instruktion, som skall

anslås i arbetslokalerna. Fabrikslagen af år 1877 innehåller flera stadganden om lokalernas dimensioner,

ventilation, upplysning m. m.

De frivilliga sjukkassorna, som omfatta 750,000 medlemmar, hafva hittills ej spelat stor roll

i tuberkulosstriden. Dock hafva 22 sjukkassor upptagit idén om försäkring mot tuberkulos; för hvarje

medlem betalas årligen fr. 0,50. Intages han å sanatorium, betalas under högst 4 månader utom det

vanliga sjukbidraget en summa af 2 fr. dagligen.

Bostadsfrågan har i Schweiz liksom annorstädes sysselsatt myndigheterna. Flera städer hafva

vid rådande bostadsbrist byggt hus med smålägenheter, så t. ex. byggde Bern under första hälften af

1890-talet 134 smärre hus med bostäder om 2—4 rum och har sedan dess i mindre skala fortsatt att

bygga. Kantonen Geneve har lämnat finansiellt understöd åt sparbanken och staden Genéve för att

bygga hus med små lägenheter till billigt pris. Staden lät för ett 10-tal år sedan nedrifva en hel

grupp hus och byggde i stället nya hus för en million. Staden lät dock falla sig till last att bygga

fyravåningshus vid en gata om 10 meters bredd. För ett par år sedan har staden anslagit D/2 million

till byggande af arbetarbostäder. Genéve har också för arbetarbostäder beviljat vissa skattelindringar,

som dock föga tillämpats.

Kantonen Basel har den mest fullständiga lagstiftningen angående arbetarbostäder. Lagen af

ap 1900 lämnar föreskrifter om en bostadskommitté, som under sig har bostadsinspektörer; den bemyndigar

staten att understödja de husägare, som ej kunna bära kostnaderna för påbjudna reparationer,

och att expropriera ohälsosamma boningshus. Kantonen Wadts bostadslag af år 1899 föreskrifver

regelbunden inspektion af bostäderna och medgifver rättighet att stänga ett osundt hus. I Zurich är

bostadsdesinfektion föreskrifven.

Medicinalstyrelsen har vändt sig till styrelsen för järnvägarna med uppmaning att vidtaga

vissa åtgärder mot tuberkulos; att uppsätta anslag med spottförbud i passagerarvagnar, väntsalar etc.

och att där placera praktiska spottkoppar, att hvarje dag anordna våtsopning af diverse lokaler samt

att vid konstruktionen af järnvägsvagnarna taga hänsyn till förhindrande af tuberkulossmittans spridning.

Bolagen hafva visat sig villiga att ställa sig denna uppmaning till efterrättelse.

För att motarbeta kreaturstuberkulosen tillhandahålles på statens bekostnad tuberkulin kostnadsfritt,

och hälften af kostnaderna för undersökningen betalas af staten. I ett stort antal kantoner

hafva med statsunderstöd bildats försäkringsanstalter för kreatur, dessa lämna ersättning för djur, som

slaktats på grund af sjukdom, I Genéve, Zurich, Basel m. fl. städer är genom polisförordningar föreskrifvet,

att hvarje ko skall undersökas med tuberkulin inom 8 dagar efter det den inställts i en ladugård.

National
förening.

Tuberkulos
lagstiftning.

Sjukkassor.

Bostads
hygien.

Järnvägs
hygien.

Kreaturs
tuberkulosen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Tuberkulos
dödlighet.

Kustsjukhus

och kustsanatorier.

Frankrike.

Tuberkulosdödligheten på 10,000 invånare uppgick 1901—1903 i 713

franska städer med sammanlagdt 14 millioner invånare till:

Lungsot

All tuberkulos

Paris

• 39

43

Andra

städer

med

mer än

100,000 inv.

• 29

34

Städer

med

30-

100,000

inv......

• 27

■y y

y y

yy

yy

20 —

30,000

yy ......

26

30

yy

yy

I O -

20,000

yy.....

21

26

y y

yy

5 —

10,000

yy.....

. 18

23

yy

yy

1 —

5,000

yy.....

16

20

I städer med öfver 10,000 invånare har tuberkulosdödligheten på senare

tiden sjunkit något, i de från 5 —10,000 har den förblifvit oförändrad och i de

med under 5,000 har den stigit.

Under det tyskarna med den största entusiasm slagit in på vägen att bygga

sanatorier för att sålunda behandla lungsot hos vuxna personer i dess första stadier,

hafva fransmännen från början mera ägnat sig åt att vårda de svaga barnen i afsikt

att sålunda förekomma, att lungsot senare utbryter. Särskildt i afseende på kustsanatoriema

intager Frankrike det främsta rummet.

Den första större anstalten af detta slag var det Paris fattigvård tillhörande

kustsjukhuset i Berck-sur-Mer, öppnadt 18 6 6. Sedermera har tillbyrggts en väldig

stenbyggnad med 6 paviljonger alldeles invid hafvet och inrymmande 14 sofrum,

afsedda hvardera för ej mindre än 3 o barn, samt 5 för 16 sängar. Dessutom

har byggts eu observationsanstalt med 60 sängar, där de hvar månad från Paris

ankommande barnen först intagas och kvarstanna några veckor för att de af smittsamma

sjukdomar lidande skola kunna isoleras. Under andra månaden inläggas

barnen för fortsatt observation på särskilda salar i det stora sjukhuset, först efteråt

komma de i samma rum som de andra barnen, för så vidt de befunnits fria från

smitta. 4 isoleringspaviljonger för smittsamma sjukdomar finnas. Skola är anordnad

för konvalescenterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8g

Anstalten inrymmer inalles 718 barn, hufvudsakligen lidande af tuberkulos

i ben och leder. Ett nytt sjukhus om 300 sängar är under bj^ggnad och skall

kosta 1 i million fr., det är afsedt för patienter, som äro sängliggande med förband.

Framför sofrummen skall anordnas ett mot hafvet öppet galleri för liggkurer.

Underhållskostnaderna hafva de sista åren uppgått till omkring 600,000

fr. eller bortåt 700 för hvarje patient, fr. 2,40 för underhållsdag. Behandlingstiden

är i medeltal omkring 9 månader.

Dessutom finnas i Berck tre stora privata anstalter med platser för sammanlagdt

1,000 barn, en del af dessa placeras här af Paris’ fattigvård. Denna har

ännu ett stort kustsanatorium i Hendaye, öppnadt 1899 men nu stadt under utvidgning,

så att det snart skall inrymma 628 sängar, det är afsedt för barn hotade

af tuberkulos, rakitiska eller eljest svaga. Dagkostnaderna uppgå här till något

öfver 2 fr. pr säng.

Under senare hälften af 1880-talet tilltog intresset för kustsanatorier;

då bildades Oeuvre des sanatoriums maritimes, som nu har 2 anstalter på samrnanlagdt

360 sängar. Flera nya anstalter tillkommo då och under följande åren, så

att 1906 funnos inalles ett 20-tal kustsanatorier och kustsjukhus för fattiga barn

med omkring 4,400 sängar, hvartill komma åtskilliga anstalter, som äro öppna en

kortare tid på sommaren, dessutom finnas andra med cirka 400 sängar för betalande

barn. Under byggnad är ett storartadt kustsanatorium vid Zuydcoote, som

skall inrymma ej mindre än 1,200 barn i en rad af paviljonger. Det har nyligen

erhållit sanktion å ett lotteri på 10 null. fr.

Ä de franska kustsanatorierna och sjukhusen mottagas hufvudsakligen barn

lidande af anemi, skrofler, bentuberkulos och engelska sjukan. Lungsot uteslutes

från de flesta af dem, men genom att vårda svaga, för tuberkulos disponerade barn

hafva de blifvit ett kraftigt medel mot denna sjukdom.

Barnen vårdas på en del ställen ganska länge, exempelvis i Berck. Resultatet

af behandlingen af ben- och ledtuberkulos härstädes kan anses mycket godt, med

64 % tillfrisknade. Läkningen är till stor del definitiv, såsom framgår af undersökningar

å barn, som ända till 10 år förut där vårdats. På andra ställen, såsom

Hendaye, Hyéres, vårdas barnen kortare tid, 3—6 månader, på åter andra ställen,

såsom Saint-Pol, är behandlingstiden ännu kortare.

Sedan år 1887 hafva å de 15 förnämsta franska kustsanatorierna vårdats

inalles 60,000 barn. Medelsiffran å de botade är 59 procent, hvartill kommer 25

procent betydligt förbättrade. Procenten läkta fördelar sig sålunda på olika sjuk
-

domar :

1. Anemi.................. 66 %

2. Kortelskrofulos.............. 74 ,,

3. Bentuberkulos............... 52 ,,

4. Tuberkulos i ryggraden.......... 32 „

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Feriekolonier.

Sanatorier

för barn.

5. Skrofulider (hud, näsa, ögon, öron) .... 61 %

6. Engelska sjukan.............. 72 ,,

En stor del af barnen behandlas gratis, för de öfriga betalas fr. 1,50—2.00

per dag. Flertalet rekryteras från barnhusen, asylerna och de stora sjukhusen.

Barn af 2 —15 års ålder mottagas. Eu stor del af kustsanatorierna har den privata

välgörenheten att tacka för sin tillkomst, under det att andra underhållas af departement,

kommuner eller städer, främst Paris.

I detta sammanhang må äfven omtalas ferie kolonierna. Staden Paris sänder

årligen 5—6,000 barn under i medeltal 3 veckor till kusten och ut på landet,

och den gifver i anslag härtill 200,000 fr. Kostnaderna för barn uppgå dagligen

till omkring 3 fr. Dessutom utsända privata föreningar omkring 3,000 barn från

hufvudstaden. Barnen utväljas efter föräldrarnas förmögenhetsvillkor och efter läkarundersökning.

De installeras vanligen i villor eller pensionat, som ägas eller hyras

af staden. Inalles finnas i Frankrike omkring 170 skollofskolonier med 22,000 barn.

Det var också för barn som det första lungsotssanatoriet i Frankrike kom

till stånd, då genom privat välgörenhet 1878 öppnades en liten anstalt nära Paris,

afsedd för unga flickor med lungsot. Denna flyttades snart till Villepinte och utvecklades

alltmera, så att där nu finnas 290 platser. Bland annat finnas 100

sängar för lungsiktiga i långt framskridet stadium.

Detta sanatorium äges nu af en förening, Oeuvre de Villepinte, som har till

speciellt ändamål att taga hand om unga flickor, särskildt de som lida af tuberkulos.

Den har i 4 städer pensionat för unga arbeterskor och kontorister, afsedda

att skaffa dem en god bostad och god föda för billigt pris (omkring 1,50 per dag);

den har vidare i Paris en dispensär för kvinnor, i Chämprosay ett konvalescenthem

på 100 sängar och en landtkoloni för unga flickor samt i Hyéres ett kustsanatorium.

En annan förening med storartad verksamhet är Oeuvre des enfants tuberculeux

(Oeuvre d’Ormesson). Den har 2 sanatorier för gossar och ett för flickor

med sammanlagdt 250 sängar, vidare 1 konvalescenthem och 4 landtkolonier.

Verksamheten ledes från Paris, där föreningen har en dispensär för urval af lämpliga

patienter för sanatorierna. Anstalterna underhållas hufvudsakligen genom årsbidrag,

en frisäng kan grundas för 10,000 fr., äfven kan en person med 500 fr. betala

årskostnaden för ett barn. Anslag hafva erhållits af staten, staden Paris m. fl.

Dessutom har ett lotteri inbragt 4 null. fr.

Sanatorierna äro uteslutande afsedda för fattiga barn, som vårdas gratis.

Frilufts- och luftkurer användas i stor skala och behandlingen är den vanliga hygieniskt-dietetiska.

Då barnen utskrifvas från sanatorierna, öfverföras de på det närbelägna

konvalescenthemmet och kunna där någon stund af dagen deltaga i landtliga

arbeten. Vid åkerbrukskolonierna stanna de slutligen någon tid för att lära sig ett

yrke. 1900 hade nära 18,000 barn behandlats. 27 procent hade utskrifvits friska.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9i

Utom dessa finnas några andra sanatorier, afsedda dels för barn med tuberkulos,

dels för dem, som hotas däraf.

Det första större folksanatorium för vuxna efter tyskt mönster öppnades

1900 i Hauteville nära Lyon, byggdt af en välgörenhetsförening i nämnda stad

för en kostnad af 800,000 fr. och afsedt för 118 patienter af båda könen, hvilka

behandlas i strängt skilda afdelningar. Behandlingstiden är i medeltal 6 månader,

urvalet af patienterna sker i en särskild dispensär i Lyon. Dagafgiften är fr. 2: 50,

45 friplatser betalas af enskilda, sjukhus etc., ''dagkostnaden uppgår till omkring. 4

fr. Af 910 patienter t. o. m. år \ 904 vårdade1''öfver 3 månader hade 19 procent

utskrifvits friska, 21 procent skenbart friska med obetydliga kvarstående förändringar

i lungorna, endast 5. procent voro stationära eller försämrade.

Samma år öppnades fattigvårdens i Paris sanatorium i Angicourt för 70

sängar; det har nu utvidgats, så att det inrymmer 148 patienter, endast manliga,

och torde komma att ytterligare utvidgas till 350. Byggnadskostnaden uppgår till

7,800 fr. pr säng (fullt färdigt torde det kosta 5—6,000 fr.), underhållskostnaden

per patient och dag till fr. 5,30 (1902), medelbehandlingstiden till omkring 8

månader.

Paris har ännu ett sanatorium, Bligny, med 120 platser för fattiga, manliga

patienter, det har byggts af en förening och öppnades 1903. 56 platser under
hållas

årligen af järnvägsbolag, försäkringsbolag m. fl., och föreningen lämnar dessutom

åtskilliga friplatser. En stor paviljong för kvinnor torde snart byggas. Ett

fjärde folksanatorium om 102 sängar har troligen redan öppnats; det har byggts

af lärarnas och lärarinnornas ömsesidighetsförening, omfattande 1 5,000 medlemmar.

För öfrigt finnas 9 mindre folksanatorier eller inalles 13 med sammanlagdt omkring

700 sängar. Vidare finnes för medelklassen ett sanatorium på 160 sängar

i Hyéres vid Medelhafvet, åstadkommet genom en okänd gifvares donation å 4

mill. fr. Hvarje sjuk har där sitt eget rum, priset är moderat. Slutligen finnas

ett 20-tal andra sanatorier för betalande med sammanlagdt cirka 600 sängar.

Sanatorierörelsen saknar i Frankrike det fasta stöd, som den i Tyskland har

i arbetarförsäkringen.. Äfven här hafva dock ömsesidighetsföreningarna börjat intressera

sig för. behandling af tuberkulosen, som årligen kostar dem flera millioner

i direkta utgifter. De hafva börjat bilda kassor för försäkring mot tuberkulos efter

belgiskt mönster.

I princip erkännes i Frankrike nödvändigheten af att å sjukhusen afskilja de

lungsiktiga från andra sjuka. Den permanenta tuberkuloskommittén föreläde 1903

regeringen en framställning i denna riktning, och följande år utsände inrikesministern

en rundskrifvelse till prefekterna, hvari han påpekade nödvändigheten af att snarast

möjligt vidtaga åtgärder för de sjukas isolering å sjukhusen. Hvilken oerhörd betydelse

denna fråga har, kan man sluta däraf, att 45 % af de å sjukhusen i Paris

vårdade lära lida af tuberkulos.

Folk
sanatorier.

Lungsots - behandling å

sjukhusen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Dispensärer.

Hittills har dock föga gjorts därför, sålunda vårdas i Paris de lungsiktiga i

regel tillsammans med andra sjuka, deras isolering å särskilda afdelningar och sjukhus

står dock på dagordningen. Den stora staden äger nu blott en liten tuberkulosafdelning

om 69 sängar å sjukhuset Boucicaut, hvilken skall utvidgas med ännu 60

sängar. En större afdelning å sjukhuset Lariboisiére har nyligen stängts tillföljd af

ombyggnad af anstalten. Strax utom staden, i Brévannes har fattigvården under

byggnad ett tuberkulossjukhus med 454 platser för äldre och 92 för barn, sjuksalarna

äro här mycket stora, för 14—24 patienter. Dessutom planeras ännu eu

asyl med 1,500—1,800 sängar. Då tuberkulosen härjar svårt bland sjuksköterskorna

vid stadens sjukhus, har för dem anordnats en liten vårdanstalt i Forges-les Bains.

I landsorten finnas blott på enstaka ställen tuberkulosafdelningar å sjukhusen,

den största i Havre med omkring 150 sängar.

Stor betydelse för tuberkuloskampen tillmätes äfven i Frankrike dispensärerna. Dessa äro

afsedda att i städerna, särskildt i industristäderna, gifva de lungsiktiga och deras anhöriga en hygienisk

uppfostran, att lära dem snygghet och sättet att förhindra spridning af smitta, de böra vara en skola

för de vuxna för att lära dem kampmedlen mot tuberkulos. Därjämte böra de lämna ekonomiskt understöd

åt de talrika lungsiktiga, som hvarken kunna få inträde på sjukhusen eller å sanatorierna. “För

att komplettera dispensären måste finnas tillgång till å ena sidan ett folksanatorium, å andra sidan

ett sjukhus för obotliga sjuka" (Calmette).

"Det förnämsta målet för dessa dispensärer bör vara", säger Calmette, skaparen af den första

anstalten af detta slag, “icke att ordinera eller utdela medicin åt de fattiga sjuka, hvilket är

välgörenhetens sak, utan att genom en förståndigt drifven propaganda i de folkrika kvarteren uppsöka,

draga till sig och kvarhålla arbetare, angripna af eller misstänkta för tuberkulos; att så ofta

och så länge de hafva behof däraf gifva råd åt de sjuka och deras familjer; att då de nödgas upphöra

med sitt arbete utdela understöd i form af föda, kläder, sängkläder, fickspottkoppar, antiseptiska medel;

att göra bostäderna sundare genom ofta återkommande rengöring och på regelbundna mellantider

verkställda desinfektioner; att, om nödigt anskaffa en mera hälsosam bostad; att gratis tvätta de sjukas

linnekläder för att förhindra smitta i och utom familjen; att vidtaga åtgärder för att erhålla hjälp af

den privata välgörenheten, arbetsgifvarna m. m., som kan möjliggöra, att den sjuke, om han ej är

alltför svårt angripen, blir återställd till hälsan, och kan återgå till arbetet."

“Men hur väl organiserad den (dispensären) än må vara, så är den dock ej tillräcklig för att

möjliggöra tuberkulosens utrotande. Den utgör intet suveränt medel. Man får icke, detta upprepas

här, betrakta den som ett verksamt kurmedel och i detta hänseende kan den icke ersätta sanatoriet.

Det vore missledande att tilldela den dygder, på hvilka den icke kan göra anspråk." Det är “af vikt att

gifva största möjliga utveckling åt denna franska metod för striden mot tuberkulos ända till den dag,

då våra lagar för värnande af allmänhetens hälsa, då våra organisationer för arbetarskydd och arbetarförsäkring

slutligen hafva gjort det möjligt att upptaga kampen mot tuberkulos på en gång genom

sanatorier, genom hygieniska arbetarbostäder och genom billig biffstek."

Dispensärens läkare besöker den sjuke i hans hem för att kunna meddela fattigvården eller

arbetsgifvaren hans behof af understöd, för att lämna mödrarna råd om huru de skola sköta sina barn,

för att efterse, att bostaden hålles snygg etc. Läkarens förnämsta biträde är sjukbesökaren. Denne

är vanligen en arbetare, som således bättre än andra kan sätta sig in i den sjukes ställning, som på

ett för honom lättare begripligt sätt kan lära honom behöflig renlighet och som slutligen icke mottages

med samma misstroende, som ofta ägnas en person ur den s. k. bättre klassen.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Det kraftigaste understöd lämnas dem, som äro minst sjuka och fattigast, ty samhället har

största intresset af att hjälpa de arbetare, om hvilka man har förhoppning, att de skola kunna åter

försörja sin familj. Äfven de obotligt sjuka måste man dock understödja, dels af humanitära skäl,

dels för att i utbyte mot den hjälp man lämnar dem uppnå iakttagande af de försiktighetsmått, som

tjäna till att skydda de anhöriga mot smitta.

Understödet utgår hufvudsakligen genom utdelning af föda åt de sjuka, hvilka sålunda erhålla

kött, köttpulver, mjölk, ägg, bröd etc. Äfven spottkoppar utdelas. Vidare söker man så vidt

möjligt förbättra bostaden, anskaffar stundom en bättre sådan eller lämnar hjälp till att betala hyran. I

vissa fall placerar man barnen från den sjukes familj på landet för att förekomma att de blifva smittade.

Sjuka barn söker man få in på kustsanätorier. De vuxna sjuka kunna i vissa fall erhålla plats på ett

sanatorium eller på ett sjukhus, dock sakna dispensärerna den pekuniära hjälp, som de tyska understödsbyråerna

fa af försäkringsanstalterna, hvarigenom de arbeta under svårare förhållanden. Platserna

på sanatorierna äro också ännu fåtaliga och sommarsanatorier saknas nästan. Det tycks, som om

systematisk undersökning af den sjukes familj ej skulle ske så regelbundet.

Utgifterna för dispensären i Lille uppgingo åren 1902 och 1903 till följande belopp (i francs):

A. Dispensärens underhåll:

1902

1903

Personalens aflöningar .................

7,488: 75

Trycksaker ..............................

........... 1,274:80

743: 05

Uppvärmning och belysning .........

225: 45

Desinfektion och tvätt .................

1,612: 20

Diverse, underhåll af byggnader m.

171. ..

.......... 1,175:95

3,304: 40

Spottkoppar, antiseptiska medel etc.

........... 716:70

327: 20

B. Understöd åt de sjuka:

Bröd .........................................

219: 40

Mjölk .......................................

9,014: —

Kött .........................................

3,979: 76

Ägg ...................................

........... 2,143:50

7,097: 55

Måltider (i folkköken) .................

.......... 1,130:40

52: 80

Sängkläder och kläder .................

83: in

Hjälp till hyror ...........................

2,046: 50

Kol ....................................

2,204: 50

Sanatorieafgifter (för barn) .........

........... 316:45

451:45

Antalet understödda familjer uppgick under

Summa 24,846: 70

de båda åren till

37,850: 40'')

resp. 178 och 347, hvardera

under en tid af minst 3 månader.

Den första institutionen af detta

slag

korn till stånd

år 1901 i Lille genom

den ofvannämnde Calmette. Idén vann

hastigt anklang, och en mängd dispensärer

bildades snart öfver hela landet. En

förteckning, lämnad

till kongressen i Paris

hösten 1905, upptager ett 40-tal dispensärer i Paris med

förstäder och öfver 20

i landsorten.

Fattigvården i Paris har nyligen anordnat 2 dispensärer. Årskostnaderna

för den törsta af dem hafva beräknats till omkring 29,000 fr., däri dock icke inberäknats

understöd till familjerna, som öfverlämnats åt välgörenhetsföreningarna; ej

heller här gifves behandling och medikamenter.

'') Slutsumman synes vara riktig, men en af de öfriga siffrorna under B. är uppenbarligen feltryckt

i rapporten.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sommar
sanatorier.

Upplysnings
arbete.

Skolhygien.

Bostads
hygien.

Sommarsanatorierna hafva i Frankrike ännu blott fått föga utbredning.

Den franska nationalligan mot tuberkulos, bildad 1891, verkar uteslutande för upplysning

genom utdelande af talrika flygblad och genom föreläsningar, och har den till stor del förtjänsten af

den nationella rörelse mot tuberkulosen, som f. n. gör sig gällande i landet. Äfven andra föreningar

verka i samma syfte.

År 1904 förenade sig tuberkulosföreningar, nykterhetssällskap, byggnadsföreningar för arbetare,

ligorna mot barnadödligheten och understödsföreningarna i en gemensam grupp, L’alliance d hygiéne

sociale, som har till ändamål att samla sträfvandena för den sociala hygienen i Frankrike. Den representerar

5 millioner medlemmar genom nämnda föreningar.

Viktiga för skolhygienen äro de föreskrifter, som 1902 utfärdades af undervisningsministeriet

I alla internats (helpensioner) skall skolläkaren för hvarje lärjunge föra anteckningar om hans vikt,

längd och bröstomfång hvar tredje månad. Angående skolrummen stadgas bland annat, att golfven

skola vara släta, ogenomträngliga för vatten och motståndskraftiga mot tvättning och skurning. Torrsopning

förbjudes uttryckligen, utan skall golfvet dagligen sopas med fuktig sågspån eller med en våt

trasa, hvarje vecka skall skuras, och under ferierna skola väggarna tvättas. I stället för skolbänkar

med fast pulpet, böra helst användas vanliga bord och enkla stolar. Skolan bör ej gärna upplatas till

sammankomster, kan detta ej undvikas, måste efter hvarje sådan skolan skuras.

Ingen får antagas till lärare, utan att han vid läkarundersökning befunnits vara fri från lungsot;

blir en lärare lungsiktig, skall han erhålla tjänstledighet, tills han blifvit frisk, hvilket skall styrkas

med läkarbetyg. Lungsiktiga barn med hosta och smittförande upphostningar få ej gå i skolan.

Sedan 1893 skall byggnadsplanen för nya skolor underställas hälsovårdsmyndigheten i departementet.

I Paris äro enligt en förordning af år 1879 skolläkare anställda, söm skola undersöka barnen

och skollokalerna. 1886 bestämdes, att kommunernas och departementens läkare skulle inspektera

skolorna, men denna föreskrift torde till stor del vara död bokstaf, då ännu 1903 den medicinska

inspektionen b.lott var organiserad i en mindre del af departementen och aflönad i ännu färre.

I Frankrike är ej mycket gjordt för att förbättra bostadshygienen. Lagen af

den 30 november 1894 fastställer vissa skattelindringar för arbetarbostäder, hvarjämte

den söker underlätta anskaffande af lån för byggande af sådana. De olika

föreningarna hafva byggt hus, hvilkas värde dock inalles ej uppskattas till mer än

9 millioner francs (1903). I denna summa inräknas icke de arbetarbostäder, som

byggts af industriidkare, grufbolag etc. och hvilkas värde är vida större. Herrarna

Rotschilds storartade gåfva på 1 o millioner för detta ändamål torde dock snart

åstadkomma någon förbättring af de små bostäderna.

I Paris härjar tuberkulosen svårt i vissa mindre, tätt bebyggda delar. Under

åren 1894—1904 inregistrerades 101,496 dödsfall af lungsot, fördelade på 39,477

hus af stadens omkring 80,000; af dessa inträffade ej mindre än 11,500 i 820

hus, bebodda af 106,300 personer. Det är hus och grupper af hus, som bilda

svåra tuberkuloshärdar, hvarjemte i de angränsande husen mycket ofta förekomma

lungsotsdödsfall, äfven om hygienen i dem är god. Dessa härdar karaktäriseras af

trånga gator, trånga gårdar, omgifna af höga byggnader, gårdarna äro delvis öfverbyggda.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

De äro vanligen bebodda al lattiga, tätt sammanträngda i trånga rum, dock

äro åtskilliga af dessa hus nybyggda, väl inredda, och bebodda" af förmöget

folk. A andra sidan finnas öfverbefolkade, smutsiga hus, till hvilka dock sol och

luft hafva fiitt tilltiäde och där tuberkulosen icke härjar. De öfre våningarna förete

mindre tuberkulosfall än de undre, och dock bebos de förra i allmänhet af de

fattigare. Köken äro vanligen mycket mörka i Paris, och torde det bero härpå,

att lungsot härjar mycket bland tjänarna.

Öfver 40 procent af husen i Paris äro enligt officiella uppgifter medelmåttiga

eller dåliga i sanitärt hänseende och mer än tredjedelen af befolkningen bo* i

öfverbefolkade bostäder. Otvifvelaktigt ligger äfven häri en viktig anledning till

den höga tuberkulosdödligheten. Sedan år 18 9 4 uppgör man en särskild beskrifning

af hvarje hus i Paris från sanitär synpunkt; i denna antecknas äfven där inträffade

smittsamma sjukdomar, de arbeten, som behöfva göras för att förbättra huset etc.

Staten och departementen hafva i Frankrike ej gjort något för att bygga goda

arbetarbostäder och äfven kommunernas verksamhet i detta hänseende är obetvdlm

„ . En ganska. lifaktig rörelse är arbetet pa att skaffa de fattiga i städerna tillgång till egna träd- Arbetarträd
gårdar.

Denna började på 1870-talet i ett par städer men nådde större utveckling först från 1890. gårdar.

År 1905 funnos å 250 platser omkring 10,000 arbetarträdgårdar mot 6,000 två år förut.

Tuberkulosen är ganska spridd i den franska armén, sjukligheten uppgår under första värn- Tuberkulos i

pliktsåret till 8—12%0, under de öfriga till 5—6°/oo. En mycket stor del af de lungsiktiga anses med- armé och

föra sjukdomen från hemmet. Trånga bostäder i kasernerna, trötthet till följd af de ovana ansträjig- fl°tta''

ningarna, otillräcklig föda i förhållande till det arbete rekryten utför, ovana vid väderväxlingar, förändringar

i lefnadsvanor och landsbornas förflyttning till städerna anses vara orsaken härtill. För de

lungsiktigas vård hafva inga särskilda åtgärder vidtagits, den sjuke befrias i regel så snart som möjligt

från tjänsten.

Äfven i flottan är tuberkulosen ganska vanlig, 8%o, isynnerhet bland eldare, maskinister och

märsgastar, som aro mest utsatta för förkylningar. De sjuka erhålla permission och befrias sedermera

från tjänsten, om de ej blifva friska.

Statens verksamhet i tuberkuloskampen inskränker sig hufvudsakligen till utfärdande af för- Åtgärder från

■ordningar, af hvilka flera redan omtalats. En parlamentarisk kommitté påyrkade 1902 bland annat statens sida.

spottförbud och placerande af spottkoppar i alla statens lokaler, hvilka icke skulle få sopas torrt, samt

att staten skulle bygga sanatorier för de i dess verk anställda, som insjuknat i tuberkulos.

1903 tillsattes af regeringen en permanent kommitté för att arbeta på åtgärder, ägnade att

förekomma tuberkulosen, och denna har utöfvat en liflig verksamhet. Sålunda har subkommittén för

arbetsförhållandena föreslagit föreskrifter för fabriker, innehållande i hufvudsak, att golfvet i lokalerna

skall vara ogenomträngligt för vatten och slätt, väggarna skola tillåta tvättning, spottkoppar skola

alltid finnas och förbud utfärdas för att spotta på golfvet m. m. Vidare har föreslagits en lag om

sanitär inspektion af ladugårdarna och mjölkkontroll. Ett annat förslag går ut på undervisning af

lärjungarna i alla skolor i sättet att undvika tuberkulosens spridning, i första hand skulle läraren

undervisas; läkarundersökning borde ske i alla skolor. Ett annat förslag framlades, att järnvägsvagnarna

skulle vara så inrättade, att de lätt kunna rengöras och att damm i dem undvikes, hvarjämte

spottning på golfvet skulle förbjudas; desinfektion af vagnar, väntsalar m. m. skulle ske vid vissa

tillfällen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Belgien.

Nationalföl-. Striden mot tuberkulosen i Belgien kan anses börja år 1898, då på initiativ

ening'' af läkarsällskapet skapades nationalligan mot tuberkulos. Denna har till ändamål

dels propaganda genom skrifter, föredrag, tidningsartiklar, dels kamp emot smittan

och dels behandling af de sjuka på sanatorier etc. Det sistnämnda målet har dock

ligan till följd af bristande medel hittills endast obetydligt kunnat ägna sig åt.

Däremot har den genom sina sektioner spridt talrika populära skrifter om tuberkulos,

låtit uppsätta tusentals anslag med förbud att spotta på golfvet i fabriker, i soldat''

kaserner, skolor, teatrar, rådhus in. m. Den utgifver en kvartalsskrift, Revue Beige

de la tuberculose, innehållande korta meddelanden om tuberkuloskampen. Regeringen

understöder dess propaganda med ett anslag af 5,000 fr.

Sanatorier. Belgien är ännu mycket sparsamt försedt med sanatorier. 2 för burgna

patienter finnas, i Bockryck och i Mont-sur-Meuse, hvardera med 40 sängar; det

förstnämnda har kostat 5,000 ir. per säng.

Provinsen Liittich har efter tyskt mönster byggt ett folksanatorium för 114

sängar i Borgoumont, öppnadt år 1903. Det innehåller 7 rum för 6 sängai, 13

för 4 och 12 med 1 — 3 sängar. Det har kostat ej mindre än 1,400,000 fi.

eller omkring 12,000 per säng. Under andra halfåret i9°4 var medelbeläggningen

endast 86 patienter, medelkostnad fr. 3:83. Medlemmarna af de erkända sjukkassorna

betala 1 fr. per dag. Patienterna hafva i allmänhet vårdats där 4 5

månader.

Mot slutet af år 1905 öppnades det andra folksanatoriet i La Hulpe nära

Briissel. Det har tillkommit på enskildt initiativ, inrymmer 60 patienter oJr kostar

omkring 300,000 fr. eller 5,000 per säng. Nära nämnda stad skall snart resa

sig ännu ett stort folksanatorium, till hvilket en privatperson skänkt ej mindre än

5 millioner fr. Slutligen finnes vid Beverloo ett litet militärsanatorium för 30

patienter, som tyckes vara skäligen enkelt inredt. Militärer lidande af lindrig

tuberkulos vårdas här 3—6 månader; om de utskrifvas friska, erhålla de 6 månaders

ledighet för att stärka sin hälsa.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Endast ett sjukhus, det i Namne, är försedt med särskild tuberkulosafdelning

med 24 sängar. Frågan om tuberkulossjukhus står i Belgien ännu icke på dagordningen.

Vid Mons finnes ett sorts dagsanatorium för 20 patienter; i skogsbrynet har

byggts en liggveranda. Dit föras de sjuka på morgonen och få stanna där öfver

dagen samt erhålla 2 måltider, natten tillbringa de i särskilda salar i ett närbeläget

sjukhus.

Tuberkulosföreningarna försökte eu tid att sända ut lungsotspatienter på landet

och inackordera dem i familjer, men detta befanns ej vara lämpligt. Dålig och illa

beredd föda, tvifvelaktig snygghet och okunnighet hos befolkningen om den enklaste

hygien gjorde att patienterna ej hade den väntade nyttan däraf och att värdfolkets

hälsa riskerades.

Sjukkassorna i Belgien hafva börjat intressera sig för vården af de lungsiktiga

och hafva för detta ändamål bildat understödsfonder,'' som lämna den sjuke tillfälle

till vård å sanatorier. De, som ej kunna erhålla inträde på ett sådant, få ett

dagligt understöd, som utgår endast under den förutsättning, att de sjuka följa

gifna föreskrifter för att hindra smittans spridning.

Ett kustsanatorium för barn med 100 platser finnes sedan 1884 vid Middlekerke,

tillkommet genom enskild välgörenhet. Det mottager hufvudsakligen bentuberkulos.

En mindre anstalt finnes nära Antwerpen.

Under år 1901 öppnades i Belgien 5 dispensärer, hösten 1905 hade antalet

stigit till 19, hvar jämte 5 andra voro under bildning och flera hade planerats. Af

ofvannämnda 19 hafva 13 kommit till stånd genom nationalligan med understöd

från kommuner och regeringen, 4 äfvenledes genom privat initiativ, hvarjämte en

anordnats af provinsen Antwerpen och en af en kommun.

De belgiska dispensärerna äro mycket enkelt inrättade, en lokal med 3—4

rum för patienter och läkare, vid behof ett laboratorium och en desinfektionsapparat.

Personalen består inalles af 56 läkare och 28 underordnade, hufvudsakligen sjukbesökare

efter franskt mönster. Kostnaderna för den första uppsättningen uppgingo

inalles till omkring 60,000 fr. Däri inräknas dock ej nybyggnaden för dispensären

i Antwerpen, som ensamt torde komma att kosta lika mycket, men också blir

mönstergillt inredd. Den kommer att inrymma mottagnings- och väntrum, ett stort

kontor, bibliotek, laboratorium, rum för mikroskopi, fullständig bad- och tvättinrättning,

rum för fördelning af mjölken m. in. Nybyggnaden har kommit till stånd

genom att en enskild person gifvit 60,000 fr. för ändamålet.

Underhållskostnaderna för samtliga dispensärerna uppgingo 1904 till 125,000

fr., hvaraf 16,000 användes till hyror m. in. för lokalerna, 34,000 till personalens

aflöning — flera läkare arbeta dock utan aflöning. Till understöd åt patienterna

och deras familjer återstå 75,000. Eu stor del af dessa penningar härröra från

den privata välgörenheten. Några kommuner och provinser hafva lämnat anslag

Kust
sanatorier.

Dispensärer.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bostads
hygien.

och regeringen har stundom bidragit till den första uppsättningen. Ä dispensärerna

undersökas årligen 4,500 nya patienter, af hvilka omkring 2,000 befunnits vara

tuberkulösa.

Dispensärens mål är närmast att uppsöka de lungsiktiga i de arbetande klasserna. Utan att

meddela dem medicinsk behandling i egentlig mening, undersöker dispensärens läkare de sjuka och

öfvervakar själf eller genom sjukbesökaren (vanligen en arbetare) deras lif inom och utom familjen.

De, hvilkas sjukdom synes obotlig, emottaga råd, som möjligen kunna åstadkomma en förbättring och

hindra smittans spridning. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de nyss insjuknade, dessa sändas om

möjligt till ett sanatorium.

Allt efter de olika sjukdomsfallens beskaffenhet, den sjukes fattigdom och dispensärens tillgångar

lämnas understöd åt patienterna. Detta utgår ej i penningar utan i mjölk, ägg, kött, fläsk,

kol, kläder, hvilstolar, spottkoppar, decinficierande medel, tandborstar etc. Understödet är ett utmärkt

medel att draga patienterna till dispensären och kvarhålla dem. Hufvudändamålet är dock att verka

uppfostrande och profylaktiskt, den materiella hjälpen åt de sjuka och deras familjer kommer först i

andra rummet (enligt Beco, belgisk referent i dispensärfrågan vid tuberkuloskongressen i Paris 1905).

Ett par exempel må här anföras. På 4 år besökte 174 lungsiktiga dispensären i Verviers, dessa

tillhörde hushåll med sammanlagdt 721 personer, hvartill komma 557 inneboende. Det är tydligt, att

alla dessa voro i hög grad utsatta för smittan, isynnerhet som det uppgafs, att 167 af de 174 spottade

på golfvet. I öfver 2/3 fal''en lag den sjuke i samma säng som en annan person. Af 566 lungsiktiga,

mottagna vid dispensären i Brusse], voro 345 nödgade dela säng med en till två personer,

ofta barn, och i 153 fall fanns blott ett rum för familjen. “Kan man undra på“, säger den rapport,

som omtalar dessa förhållanden, “att mer än hälften af våra lungsiktiga familjer räkna flera af sina

medlemmar angripna af samma sjukdom." Det är obestridligt, att dispensärerna i dessa fall kunna

göra stor nytta.

6 provinslaboratorier finnas för bakteriologiska undersökningar, och tillmätas

dessa efter betydelse i kampen mot tuberkulos.

I Belgien har man nedlagt mycket arbete på förbättrande af arbetarbostäderna.

Efter den svåra koleran 1866 sanktionerades lagen om att aktiebolag kunde bildas

för att bygga, köpa eller sälja hus, bestämda för de arbetande klasserna. Kort

efteråt bildades det första bolag af detta slag i Lilttich, några år senare tecknade

staden aktier på 1/2 million och beviljade ett lån till nästan samma belopp. 1888

hade bolaget byggt 42 5 hus, spridda öfver olika kvarter. Antwerpen följde snart

exemplet. I Brussel bildades 2 stora bolag med tillsammans 10 millioner fr.

aktiekapital, hvilka byggde hus i utkanten af staden. Talrika bolag grundades för

samma ändamål i olika delar af landet.

Genom lagar, utfärdade 1889, 1892, 1893, JS96 och 1905 beviljades

betydliga nedsättningar och befrielser från skatter. Taxan för inregistrering af köp

sänktes till hälften för hus, afsedda till bostäder för arbetare, förutsatt att grundens

storlek ej öfverskred 25 ar, nedsättning af afgiftema för lån beviljades arbetare och

äfven ofvannämnda aköiebolag åtnjöto dessa reduktioner. 1893 fritogos arbetare,

som voro ägare af små af dem själfva bebodda hus, från vissa andra afgifter.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Statens kostnader för dessa minskade afgifter uppgingo 1903 till 2 mill. fr.

Skattelindringarna uppgå i medeltal till 100 fr. för hvarje fastighet, de hafva tjänat

som ett viktigt medel att intressera arbetarna för anskaffande af egen bostad just

genom sin karaktär af ett för dem skapadt privilegium.

Af väsentligt större betydelse är emellertid, att lagen afår 1889 bemyndigar

den under statsgaranti ställda sparbanken att använda en del af sina disponibla

fonder till lån för uppbyggande och förvärfvande af arbetarbostäder. Sålunda

användas småfolkets besparingar till att förskaffa de fattiga eget hem och på samma

gång skydda dem mot ockerräntor. De för detta ändamål använda medlen uppgingo

i slutet af år 1904 till öfver 62 mill. fr., hvarå räntan utgjorde 2,5— 3,0,

sällan 3,25 %. Penningarna utlånas till aktiebolag eller kooperativa föreningar, som

sedan lämna penningar till arbetarna.

Hvarje arbetare, som äger behöflig mark eller besparingar för att köpa sådan,

kan sålunda erhålla ett lån för att bygga ett hus, likaså för att köpa ett hus.

Vanligen tages därvid en lifförsäkring. Lånen återbetalas månadsvis under 10 — 25

år, men låntagaren har alltid rättighet att afbetala större summor än dem kontraktet

föreskrifver. År 1904 hade 29,900 arbetare lånat penningar till bostäder genom

ofvannämda bolag och föreningar, af dessa hade 3,200 fullständigt återbetalat lånen.

Värdet af de intecknade fastigheterna uppgingo till nära 89 millioner fr. eller 3,340

för hvarje. Detta är ett synnerligen vackert resultat i ett land med föga större

folkmängd än Sverige.

Ofvannämnda lagar hafva nästan uteslutande verkat för att göra arbetarna

till husägare, medan däremot föga gjorts för att skaffa bostäder till de fattigaste

arbetarna, som ej hafva några besparingar och sålunda ej kunna bygga. Kreditbolagen

och föreningarna utlämna nämligen lån endast åt dem, som hafva en sparad

penning. Af ofvannämnda 62 millioner, utlånta af sparbanken, hade blott 2,400,000

lämnats åt föreningar, som bygga arbetarbostäder till uthyrning. Hvarken staten

eller provinserna hafva byggt arbetarbostäder, med ett par undantag ej heller

kommunerna. Äfven välgörenhetsinrättningarna spela eu mindre betydande roll i

detta hänseende. Några kommuner hafva beviljat vissa skattelindringar åt de små

husägarna och hyresgästerna, bland annat har man i Brussel sänkt vattenledningsafgiften

till hälften för små byggnader.

1889 års lag stadgade äfven tillsättande af skyddskommittéer, som skulle

uppgöra förslag till goda arbetarbostäder och i öfrigt underlätta det för arbetarna

att skaffa egna hem. De hafva verkat såväl genom utgifvande af broschyrer som

genom undersökningar om arbetarbostädernas hygien. I dem sitta vetenskapsmän,

arkitekter, jurister, arbetare och andra, som kunna anses intressera sig för frågan.

Nämnda lag innehåller inga bestämmelser om bostädernas sanitära beskaffenhet,

utan har det öfverlämnats åt kommunerna att uppgöra byggnadsordningar.

Dessa äro dock i regel otillräckliga och bristfälliga. Effektiv bostadsinspektion finnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

IOO

Koloni
trädgårda:''.

Armén.

icke men anses önskvärd. I ett förslag till hälsovårdslag, som föreligger alltsedan

1899, talas bland annat om sanitära inspektörer, som skulle hafva till uppgift att

lämna myndigheterna upplysningar och vaka öfver att lagar och reglementen rörande

hygien och folkets hälsa efterlefvas.

Koloniträdgårdarna synas vinna terräng i Belgien, sådana hafva hittills dock

blott anlagts vid några få städer.

I belgiska armén blifva alla med utpräglad tuberkulos behäftade militärpersoner

genast pensionerade. Enligt en ny instruktion, skola samtliga soldater undersökas

af läkarna hvarje månad. Ä militärsjukhusen finnas särskilda afdelningar för

lungsiktiga, där sjuka i mera framskridet stadium vårdas, innan de hemförlofvas.

Spottkoppar af stengods finnas i kasernerna jämte anslag med förbud om spottning

å golfvet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IOI

England.

Dödligheten på 10,000 personer

utgjorde i England

Lungsot.

och Wales:

All tuberkulos.

Tuberkulos-

dödlighet.

CO

G-\

O

. . . 27

3 5

1861—70 ....

• • • 2,

3 2

1871—80 ....

2 I

29

CO

CO

T

vo

0

. . . 17

24

1891 —1900

. . . Ig

20

1901 — 03

I 2

i7

Tuberkulosdödligheten i England har sålunda sjunkit högst betydligt på de

sista årtiondena och är nu synnerligen låg jämfördt med i andra länder*).

Orsakerna till tuberkulosens aftagande har man i främsta rummet att söka

i förbättrade hygieniska förhållanden. Dödligheten började hastigt sjunka under

1870-talet, då den nya hälsovårdslagen trädde i kraft. Förbättrade och rymligare

bostäder, införande åt vatten- och kloakledningar i städerna, sanitära förbättringar

i fabrikerna, som förut voro mycket ohälsosamma, hafva säkerligen spelat en stor

roll därvid. Härtill kommer vidare förbättrade inkomster — den stora massan af

folket är nu betydligt bättre lottad i ekonomiskt hänseende än förut, arbetslönerna

torde vara de högsta i Europa, under det att priserna på födoämnen sjunkit. Slutligen

må påpekas en omständighet, som kan hafva bidragit till att minska tuberkulossmittan,

nämligen att en mycket större procent af dödsfallen numera inträffa på

allmänna inrättningar. Således kommo 1901—1903 16 procent af dödsfallen på

fattighus och deras sjukvårdsinrättningar, på sjukhus och hospital mot 8 procent

under åren 1869 — 70.

Påfallande är, att tuberkulosdödligheten har aftagit hastigare för kvinnorna

än för männen. Detta kan förklaras därigenom, att kvinnorna äro mera bundna

3) Det är dock möjligt, att denna statistik är i någon mån missvisande, emedan det antal dödsfall,

som upptagas under rubriken andra sjukdomar i andningsorganen, är påfallande stort eller på 1890- talet 34 på 10,000.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Vårdanstalter

föi
lungsiktiga.

vid bostaden, och i England har man mest lagt an på att förbättra denna. I

Tyskland, där den kanske verksammaste orsaken till tuberkulosdödlighetens minskning

varit arbetarförsäkringen, har denna minskning varit störst bland männen.

Vid tuberkuloskongressen i London 1901 framhöll den engelske referenten

i sanatoriefrågan, att England orättvist har blifvit anklagad t för att blifva efter den

öfriga världen i denna sak. »Med karaktäristisk försiktighet hade England icke

rusat in i den nya sanatorierörelsen, förrän man hade öfvertygat sig om dess möjlighet;

när man nu var tillfredsställd i detta hänseende, skulle det ej blifva någon

slapphet eller uppskof i att framföra saken.» 1902 funnos i Storbrittanien 2,250

platser reserverade för lungsiktiga å sanatorier och sjukhus, år 1904 hade antalet

stigit till 2,760. Det är dock att märka, att af dessa voro 1902 endast omkring

ett 1,ooo-tal friplatser. Dessutom hafva de allmänna sjukhusen hittills stått öppna

för de lungsiktiga, men i regel få dessa stanna där helt kort tid, och på senare

tiden hafva sjukhusstyrelserna allmänt börjat neka att taga emot dem. Slutligen

vårdas de fattiga lungsiktiga i alltjämt växande antal i särskilda salar i fattighusen

och i de med dessa förenade sjukvårdsinrättningarna.

I London, som beräknas hysa omkring 27,000 lungsiktiga, finnas några

mycket gamla sjukhus för bröstsjuka (icke uteslutande för lungsiktiga), såsom City

of London Elospital, bvggdt 1814, Brompton, byggdt 1841, Victoria Park och

Mount Vernon Hospital med resp. 80, 318, 164 och 140 sängar. :V4 af de där

vårdade äro lungsiktiga. Ett annat äldre sjukhus för bröstsjukdomar är Ventnor

Hospital, beläget i en härlig trakt på ön Wight. Det motsvarar moderna fordringar

på sådana anstalter och har plats för 134 patienter. Dessa liksom de flesta öfriga

sjukhus underhållas genom frivilliga gåfvor.

På sista tiden hafva byggts 2 sanatorier, som stå i förbindelse med Brompton

och Mount Vernon och erhålla sina patienter från dessa, hvarigenom fullt

lämpliga fall kunna utväljas. Dessa, Brompton och Northwood, med resp. 100

och 112 sängar, hafva blifvit mycket dyra, cirka 13,000 och 16,000 kronor per

säng, trots det inredningen och anordningarna i öfrigt ej lära vara alldeles utan

anmärkning. Vården är där fri, liksom på ofvannämnda sjukhus, underhållskostnaden

lär vid Brompton sanatorium uppgå till ej mindre än 12 kronor per patient

och dag. Vid Northwood mottagas mest framskridna sjukdomsfall. En mönsteranstalt

är kung Edwards sanatorium, som tillkommit genom en gåfva på 3 Va millioner

och öppnades 1906; det är afsedt för medelklassen.

Behofvet af asyler för långt framskridna fall af lungsot framhålles numera

lifligt. På nationalföreningens årsmöte 1905 yttrade ordföranden, att »för närvarande

har med få undantag en aktningsvärd, fattig person i vårt land ingen

annan tillflyktsort än fattighuset, då han får lungsot. Detta ställer det upplysta

England på en ofördelaktig plats i förhållande till andra länder.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

io3

Den stora engelska arbetarförsäkringen, Friendly Societies, som har öfver

13 millioner medlemmar, har på sista tiden börjat intressera sig för vården af de

lungsiktiga. Af de omkring 31,000 dödsfall, som 1897 —1901 inträffat bland

dess medlemmar, förorsakades 4,500 eller 15 procent af lungsot. Man har för

afsikt att bygga ett sanatorium på 200 sängar, där föreningarna skulle kunna få

sina medlemmar vårdade för ett pris af cirka 23 kronor i veckan. Försäkringsbolagen

hafva hittills visat föga intresse för kampen mot tuberkulos.

Kustsanatorierna hafva i England ej nått någon större utveckling. Det förnämsta

och äldsta af dem är det mer än 1 oo-åriga Margate med 150 sängar, af

Indika 85 äro afsedda för barn. 1904 vårdades här 510 barn, behandlingstiden

var i allmänhet blott 1—2 månader. Dessutom funnos nämnda år ett par smärre

kustsanatorier. London har tre smärre sjukhus för barn med höftsjuka, inalles inrymmande

100 sängar, samt ett litet sanatorium för lungsiktiga barn. 1905 påbörjades

ett större barnsanatorium å 64 sängar i Northumberland.

En dispensär öppnades redan så tidigt som 1887 i Edinburgh och hade till

1906 behandlat inalles nära 15,000 patienter. Man arbetar i de större städerna

i England på att åstadkomma dispensärer.

Anmälningsplikt för tuberkulos har stadgats i Sheffield, läkare skall anmäla

hvarje tuberkulosfall till stadsläkaren och är underkastad böter, om ej detta sker.

Staden betalar läkaren cirka kronor 2: 25 för hvarje anmäldt fall i den enskilda

praktiken och 90 öre för fall å sjukhus. Desinfektion af bostaden sker på stadens

bekostnad.

I ett cirkulär af år 1906 förklarade den högsta hälsovårdsmyndigheten i Skotland, att den skulle

godkänna, om de lokala myndigheterna införde anmälningsplikt, dock blott under villkor, att man vore

beredd att på ett effektivt sätt behandla de sjuka och vidtaga åtgärder mot smittans spridning. Desinfektion

borde ske genom kommunernas försorg. Detta cirkulär har i England väckt stort uppseende,

och tjänsteläkarna i London och på ett par andra platser uttalade sig nyligen för anmälningsskyldighet.

Åtskilliga städer hafva infört frivillig anmälan af lungsotsfall, hvarmed början

gjordes i Brighton 1899. Anmälan göres här antingen af läkare eller af en fattigvårdstjänsteman,

läkaren erhåller samma ersättning som i Sheffield, hvilken äfven

utbetalas vid anmälan om flyttning. Då anmälan mottagits, tager man reda på

sjukdomens varaktighet och förlopp, på hvar patienten bott och arbetat under de

sista 5 åren, på antalet som bo i samma rum som den sjuke, anledning till smitta

m. m. Patienten undersökes icke. Hans rum rengöres och desinficieras vid behof,

alltid vid flyttning och dödsfall. Bostaden inspekteras i allmänhet. Upphost
ningar

undersökas gratis på stadens laboratorium.

1903 utfärdade Londons styrelse förbud för spottning på golf och väggar i hvarje för allmänheten

afsedd vagn, sal, väntrum eller nöjeslokal, vare sig tillträde erhålles mot betalning eller icke,

och stadgades böter upp till 36 kronor vid brott mot denna förordning. Liknande föreskrifter hafva

utfärdats i några andra städer.

År 1900 tillsattes en kommitté för att utreda frågan om tuberkulosens förekomst på hospitalen

och sättet att förekomma dess spridning. Kommittén fann, att tuberkulosdödligheten 1895—1899 var

Anmälnings
skyldighet.

Spottförbud.

Tuberkulos å

hospitalen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kreaturs
tuberkulosen.

Bostads
hygien.

i de engelska anstalterna 21, i de skottska 14 och i de irländska lä på 1,000. Det föreslogs bland

annat isolering af alla lungsotsfall, helst i särskilda hospital, begränsning'' af de vanliga hospitalens

storlek och af antalet bäddar i sofrummen, hvarjämte öfver hufvud öfverbefolkning skulle undvikas.

Kraftigare åtgärder mot kreaturstuberkulosen i landet hafva icke vidtagits, om man undantager den

stränga kontrollen i en del städer. I England anses, på grund af en 1902 företagen undersökning, 15

procent af nötkreaturen lida af tuberkulos och 2 procent af jufvertuberkulos.

Bostadshygienen har i England mycket sysselsatt de lagstiftande och administrativa myndigheterna.

Landet är deladt i sanitära distrikt med sanitära myndigheter, kallade distrikts- eller stadsråd,

hvilka bland annat skola tillse, att bostäderna äro i godt skick. De skola ingripa, då bostädarna äro

i ett sådant skick, att de äro ett “nuisance* eller äro farliga för hälsan samt då huset eller en del af

detsamma är så öfverbefolkadt, att det utgör en våda för invånarnas hälsa. Med nuisance eller hälsovådlighet

förstås, att bostäderna äro förfallna, i oordning, smutsiga, att sjukdom fått insteg där etc.

I hvarje distrikt finnes en läkare anställd för hälsovården, denne utöfvar äfven kontrollen öfver bostadsinspektionen.

I London anses öfverbefolkning bestå, om sofrummens kubikinnehåll är under 7.o kbm. för

hvarje vuxen och 3.8 för hvarje barn under 10 är; där rummet ej uteslutande användes till sofrum,

höjas fordringarna till cirka 10 och 5 kbm. Om öfverbefolkning existerar, göres anmälan till myndigheterna,

som kunna döma den skyldige till böter och efter 2 sådana domar kunna stänga huset. Detta

sker dock sällan, då det är svårt att skaffa nya bostäder. Den stränga eftersynen har också gjort,

att husägarna höjt hyrorna för arbetarna och ej gärna taga emot stora familjer.

Af befolkningen i London bodde 1899:

i lägenheter om ett rum 9.2 hyra i medeltal per vecka 3 kr.

" v v två „ 16. t „ „ „ „ „ o „

- v v tre ,, lt>. 7 ,, „ „ ,, „ „ 6: oO „

Genom lagar af år 1890, 1900 och 1903 bestämmes, att vid expropriation

af stadsmark, som upptages af bostäder för arbetare, skall den, för hvilken expropriationen

sker, tillse, att invånarna i dessa erhålla nya bostäder, hvarjämte lagarna

öfver hufvud taget medgifva stadsmyndigheterna att anskaffa nya bostäder för de

arbetande klasserna, hvaraf de också i vidsträckt mån begagnat sig.

I London var det före 1889 praxis, att då staden röjde ut en äldre, osund

stadsdel, såldes de exproprierade egendomarna till bostadsföreningar för arbetare, särskildt

till Peabody trust, för att dessa skulle bygga nva hus; på detta sätt hade

staden indirekt skaffat bostäder åt omkring 28,000 människor. Sedermera har

staden i allmänhet själf byggt ä den exproprierade marken. Detta har under tidernas

lopp blifvit allt dyrare, expropriationspriserna hafva stigit enormt, och markens

prisstegring genom myndigheternas stora inköp uppgifves hafva åstadkommit, att

privata personer afskräckts trän att bygga i de mera centrala stadsdelarna.

Nödvändigheten att skaffa billigare bostäder åt de fattiga har således

gjort, att staden trän 1892 börjat bygga för de arbetande klasserna. I stadens

centrala delar byggdes stora lemvåningshus men i förstäderna smärre hus för eu

familj, omgifna af trädgårdar. Till följd af de billigare markpriserna kunna de senare

ändå uthyras till ett lägre pris per rum än i de stora, centralt belägna husen. Staden

har nu fyra egendomar med en sammanlagd yta af 140 hektar, å hvilka byggas

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 05

sådana smärre hus. Den storartade utvecklingen af spårvagnsnätet möjliggör för

arbetarna att bo i utkanten af staden.

Våren 1905 hade Londons styrelse byggt hus för öfver 30,000 personer

af de arbetande klasserna, med 6,000 lägenheter. Det kapital, som nedlagts i

dessa arbeten, uppgick till omkring 36 null. kronor och det beräknas, att minst

samma summa behöfves för att fullborda de påbörjade arbetena.

Storartade äro äfven de arbeten, som utförts i Birmingham. I slutet af

1870-talet inköptes i en af fattiga bebodd, osund stadsdel ej mindre än 1,867 hus*

af hvilka två tredjedelar nedrefvos och de öfriga försattes i godt skick, hvarjämte

på de frilagda tomterna af staden byggdes en mängd nya arbetarbostäder och genom

hela området drogs en bred boulevard. Kostnaderna för detta arbete uppgingo till

omkring 30 millioner kronor. 1897 påbörjade staden ett annat stort arbete, hvarigenom

en osund stadsdel skulle utrymmas och bebyggas med enkla och billiga

bostäder för daglönare. Äfven andra städer, såsom Manchester, Liverpool, Glasgow

hafva utfört stora byggnadsarbeten för liknande ändamål.

Af enskilda filantropiska företag må särskildt nämnas Peabody trust och

Guiness trust. Båda hafva tillkommit genom stora donationer och hafva till ändamål

att bygga goda arbetarbostäder. Afkastningen å kapitalet beräknas till 2,5-3

procent och användes uteslutande till att bygga nya hus. År 1901 ägde den

förstnämnda stiftelsen i London 18 grupper hus med öfver 5,000 lägenheter och

11,000 rum, antalet invånare var omkring 20,000. Guiness-stiftelsen ägde samtidigt

byggnader med öfver 2,500 lägenheter och 5,000 rum, bebodda af 9,000

människor. Hyrorna äro något lägre än i andra bostäder med 1 — 3 rum i London.

Dessutom hafva 8 bolag byggt hus med 12,000 lägenheter och ett bolag

har byggt öfver 4,000 mindre hus, allt i London. Ett annat bolag har uppfört 6

arbetarhotell, inrymmande platser för 5,000 män; dessa betala omkring 50 öre

för dag eller 3,25 per vecka.

Vissa skattelindringar beviljas i England boningshus, där inkomsten per lägenhet

understiger 1,000 kronor (60 pd st.). Denna förmån erhålles dock blott

under det villkor, att vederbörande distriktsläkare efter undersökning af huset intygar,

att huset är så byggdt, att det motsvarar sanitära kraf och har tillräckligt

utrymme för invånarna (lagar af 1890, 1891, 1900 och 1903).

Penningar utlånas af staten till billigt pris åt såväl enskilda som bolag och

föreningar för att bygga arbetarbostäder. Räntan är vanligen 4 procent och afbetalningstiden

högst 40 år.

Fabrikslagen af år 1901 gifver betydlig makt åt myndigheterna, och denna användes i stor skala

för att förekomma spridning af sjukdomar på grund af ohälsosamma anordningar i verkstäderna; härigenom

har verkats åtskilligt äfven till förekommande af tuberkulosens utbredning.

De engelska skolråden hafva af undervisningsdepartementen tillhållits, att barn, som lida af

hastigt förlöpande lungsot, skola aflägsnas ur skolorna. I skolstadgan af år 1904 för London föreskri f
-

Fabrikslag.

Skolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

National
förening.

Behöfliga åt

garder.

icö

ves, att barn, som lida af lungsot, ej få besöka skolorna, om de hosta eller spotta, denna föreskrift

lär dock icke efterföljas. Systematisk läkarundersökning förekommer dessutom icke, dock skall i

misstänkta fall läkarbetyg anskaffas.

I lärarseminarierna hör hälsovårdsläran till de frivilliga ämnena och i en del skolor undervisa

lärarna däri. De yngsta barnen erhålla kortfattade meddelanden om vikten af snygghet, om solljusets

goda inflytande, om mat och dryck, om kroppens hållning och rörelse, om lekar och sömn. De äldre

barnen undervisas mera i detalj om samma saker, hvarjämte tillkomma meddelanden pm tobaken, om

sjukdomar, om de omständigheter, som kräfva läkarens tillkallande m. m. I Skottland undervisas i

hälsolära i alla seminarier utom ett. En egendomlighet för denna undervisning är den därvid förekommande

demonstrationen af barn, lidande af diverse sjukdomar, som det kan vara nyttigt för den

blifvande läraren att hafva reda på.

Den engelska nationalföreningen mot tuberkulos bildades år 1898. Den har

utsändt åtskilliga broschyrer och utgifver en kvartalsskrift. Dessutom ägnar den

sig genom sina sektioner åt att bygga sanatorier, af hvilka det första öppnades år

1901 i närheten af London. Under år- 1904 kommo 3 nya sanatorier i verksamhet,

med platser för 20 — 64 sängar.

Af intresse kan vara att meddela hvilka åtgärder den engelska referenten vid tuberkuloskonferensen

i Berlin 1902 ansåg böra vidtagas mot tuberkulosen i England:

1. Förbud mot spottning på golf och väggar i offentliga lokaler.

2. Införande af systematisk anmälning af lungsotsfall.

3. Befordrande af tillräcklig ventilation och belysning i alla fabriker, allmänna byggnader och

privata bostäder.

4. Uppmuntran till byggande af vårdanstalter för två klasser lungsiktiga, tidiga, botliga fall

och framskridna fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ioy

Förenta staterna.

Dödligheten i lungsot kan närmare angifvas i 5 af de östliga staterna och

dessutom i 10 större städer med en sammanlagd befolkning vid periodens slut af

omkring 13 millioner. Den utgjorde beräknadt på 10,000 människor:

CO

—75 ....

... j j

procent.

1876

—80 ....

. . . 31

33

1881

-85 ....

. . . 30

33

1886

-90 ....

. . . 27

33

1891

-95 • • • •

. . . 23

33

NO

GN

CO

—1900 . . .

...''21

33

Dödligheten har aftagit betydligt hastigare bland kvinnorna än bland männen,

orsaken härtill är ej känd.

De första anstalterna för lungsiktiga, Channing-hemmet i Boston, grundadt

1857, Cullis hem för lungsiktiga (1854) och Hvilohemmet (House of rest, 1869)

i New York, voro alla afsedda för patienter, som väntades komma att stanna där

intill döden. Närmast efter dessa kommo 1876 den protestantiskt-episkopala missionens

två anstalter i Philadelphia, hvilka till 1905 hade vårdat öfver 3,500

patienter i alla stadier af sjukdomen. 1881 öppnades Brooklyn-hemmet för lungsiktiga,

och året därpå S:t Josephs Hospital i New York, båda mest afsedda för

framskridna fall. 1885 tillkom det första sanatoriet, i Saranac. Sedan växte dessa

hastigt i antal, så att år 1905 funnos i Förenta staterna och Kanada inalles 135

anstalter af alla slag för tuberkulösa med 8,400 sängar, af hvilka en tredjedel

ensamt i staten New York.

Det första statssanatorium öppnades vid Rutland i Massachusetts år 1898,

afsedt för 257 patienter, patienterna betala här 4 dollars i veckan, staten fyller i

hvad som fattas i totalkostnaderna, 9,36 per vecka. Det nästa öppnades 1904

för 120 patienter vid Ray Brook i New York, det är afsedt hufvudsakligen för

fattiga patienter, för hvilka de lokala myndigheterna betala en del af underhållet

(högst 5 dollar per vecka). Ett tredje öppnades 1905 och ett fjärde beräknades

Tuberkulos
dödlighet.

Vårdanstalter

för lungsiktiga.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Öfriga åtgärder.

108

blifva färdigt i år. Inalles hafva 11 stater och en provins byggt eller beslutit

statssanatorier, hvarjemte frågor om sådana stå på dagordningen i flera andra

stater. Den stora amerikanska arbetarorganisationen, omfattande 8 millioner medlemmar,

lär hösten 1906 hafva satt i gång en koloni i Nya Mexiko, afsedd att

rymma 5,000 lungsiktiga. Dessa skulle bo i tält, hyddor och baracker. Området

för denna koloni är mycket stort.

Vid Fort Stanton öppnades 18 9 9 en anstalt på 225 sängar för lungsiktiga

sjömän vid handelsflottan, den underhålles af Förenta staternas regering. Samma

år öppnades äfven ett för hela landet gemensamt statssanatorium på 350 sängar,

Fort Bayard, för lungsiktiga soldater, som där vårdas fritt, båda äro belägna i Nya

Mexiko. Marinen har ännu icke anordnat något eget sanatorium, men experimenterar

sedan 1903 med ett tältläger vid ett af sina sjukhus, där ett 50-tal lungsiktiga

vårdas.

Barnsanatorier finnas ännu icke, men i New York har 1904 början gjorts med

ett tältläger vid kusten för barn med tuberkulos i ben och leder.

För anstaltvård af framskridna fall af lungsot synes ej mycket hafva blifvit

gjordt, om man frånser hvad som ofvan sagts därom och hvad i öfrigt gjorts i

New York. Vid ett och annat stater eller städer tillhörigt fattighus hafva särskilda

afdelningar ordnats för dem. Referenten i detta ämne vid nationalföreningens möte

1905 framhöll, att staten bör sörja för dessa patienter, liksom den gör det för

sinnessjuka och fallandesjuka. Man har dock exempelvis i Boston börjat med

sommarsanatorier.

Vid ett af tuberkulossjukhusen i New York satte man 1903 och 1904 upp

ett dussin tält med hvardera 12 sängar. I dessa vistades patienterna mestadels

dag och natt äfven under den i dessa trakter ganska stränga vintern, då temperaturen

i desamma höll sig betydligt under nollpunkten, trots kaminer. Sängar funnos

inne ä sjukhuset för att användas under de kallaste nätterna, men begagnades föga

af de sjuka. Kostnaderna för tälten uppgingo till omkring 20 dollars per säng.

Af öfriga åtgärder mot tuberkulosen i Förenta staterna må nämnas, att 1905

funnos 32 dispensärer, där 9,000 patienter behandlades. årligen och att särskilda

åtgärder mot sjukdomen vidtagits vid 1 5 anstalter för sinnessjuka och i 7 fängelser.

53 större städer, däribland de 13 största, hafva infört anmälningsplikt; desinfektion

af lungsiktigas bostäder fordras i ro städer och framhålles som önskvärd i 61

städer. I minst 1 5 städer undersökas upphostningarna gratis. I en stad uteslutas

lungsiktiga barn från skolorna, i staten Indiana har nyligen beslutits eu lag i samma

riktning. 59 städer erkänna tuberkulosen som eu smittsam sjukdom och hafva mer

eller mindre stränga förbud emot spottning å offentliga platser.

Ett synnerligen energiskt krig mot tuberkulosen har förts i New York. Det

började med att vidtaga åtgärder mot mjölk -och andra matvaror, som kunde antagas

medföra smitta. 1893 uppmanades läkarna i allmänhet och ålades offentliga

New York.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

anstalter att anmäla hvarje fall åt tuberkulos, 1897 infördes allmän anmälningsplikt.

Cirkulär härom utsändes till alla läkare och då ett dödsfall inträffat, utan att sjukdomen

dessförinnan anmälts, erhåller läkaren en föreställning härom. Det anses,

att 8 ) procent af sjukdomsbild! anmälas. Massor åt lätt begripliga cirkulär angående

tuberkulosen utdelas årligen till allmänheten.

Då en läkare anmält en af honom privat behandlad patient, vidtages i allmänhet

ej någon åtgärd af inspektion, för såvidt ej läkaren begär det. Däremot

sändes alltid eu läkare eller en sjuksköterska till de patienter, som anmälas från

sjukhusen eller andra anstalter, för att meddela dem förhållningsregler angående

handhafvande af upphostningarna in. m. Har patienten aflidit eller flyttat, skall

hälsovårdsnämnden vidtaga de åtgärder, som anses behöfliga för att befria bostaden

från smitta. Om nämnden föreskrifver reparation, fa nya hyresgäster ej flytta in,

föirån sådan ägt lum. I annat fall desinficieras efter hvarje dödsfall eller flyttning

rummen med formalin, sängkläderna med ånga. Hos patienterna göras sedan upp1

epade besök åt däiföi afsedda sjuksköterskor. Stundom genomsökas hyreskasernerna

åt kvinnliga läkare, då nya lungsotsfall ej sällan påträffas.

Vidare undersökas upphostningarna gratis på bakterier, således 1904 omkring

11,000 prof. Sedan år 1896 har också funnits förbud för spottning på offentliga

platsei, hvilket modifierades 1902. Enligt påbudet sistnämnda år är spottning förbjuden

å tiottoarer, i offentliga lokaler, på båtar, järnvägs- och spårvagnar, från

hvilka man ej heller får spotta ut på gatan. Däremot får man eljest spotta pa

gatan. Dessa föreskrifter anses hufvudsakligen hafva en uppfostrande betydelse.

Staden har tuberkulossjukhus på sammanlagdt 1,300 platser, där lungsiktiga i alla

stadier eller mera framskridna fall mottagas. De farligaste patienterna, de som äro

utan hem och familj eller mycket fattiga, mottagas företrädesvis på dessa. De

kunna om så behöfves tvingas in där. Nyligen har utsetts plats för ett sanatorium

för 500 sängar.

Lungsotsdödligheten har under de senare åren minskats högst väsentligt i

New York; det må dock påpekas att den största minskningen inträdde, innan alla

dessa åtgärder sattes i gång. Dödstalet på 10,000 invånare utgjorde i medeltal

årligen:

Lungsot.

All tuberkulos

ce

CO

1

1

CO

.....40

4 6

1886—90

3 )

41

1891 — 9j

.... 29

34

1896—1900

2 6

3<)

1901-0;

. ... 24

^7

Ett i ar af republikens president utfärdadt cirkulär bestämmer, att vissa af

eu därtor tillsatt kommitté uppgjorda förhållningsregler skola uppsättas i alla statens

Åtgärder

ämbetslokaler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

National
förening.

ämbetslokaler och iakttagas af lungsiktiga tjänstemän, att för lungsot misstänkta

skola undersökas samt att offentliga byggnader skola underkastas sanitär besiktning

och rapport lämnas om behöfliga förbättringar.

1904 bildades en nationalförening för tuberkulosens bekämpande, och har

denna redan lämnat åtskilliga spår af sin verksamhet. Året förut kom till stånd

Henry Phipps institut, som, utrustadt med storartade penningmedel, dels ägnar sig

åt det praktiska bekämpandet af tuberkulosen genom ett sjukhus och en dispensär

samt föreläsningskurser, dels bedrifver vetenskapliga forskningar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.