Sök i Ratio Lex

ANGÅENDE FÖRBUD MOT KVINNORS ANVÄNDANDE TILLARBETE NATTETID I VISSA INDUSTRIELLA FÖRETAG

52 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1908:3, band 2, ANGÅENDE FÖRBUD MOT KVINNORS ANVÄNDANDE TILLARBETE NATTETID I VISSA INDUSTRIELLA FÖRETAG

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG

TILL

LAG

ANGÅENDE FÖRBUD MOT KVINNORS ANVÄNDANDE TILL

ARBETE NATTETID I VISSA INDUSTRIELLA FÖRETAG

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGL. MALT DEN 20 JANUARI 1905 TILLSATTA KOMMITTÉ

FÖR REVISION AF LAGEN ANGÅENDE SKYDD MOT

YRKESFARA DEN 10 MAJ 1889 M. M.

STOCKHOLM 1907

ISA AC MARCUS BOKTR.-AKTIEBOLAG

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Till Konungen.

Med nådigt bref den 4 juni 1907 har Eders Kungl. Maj:t till

kommittén för revision af lagen den 10 maj 1889 angående skydd mot

yrkesfara och lagen den 17 oktober 1900 angående minderårigas och

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

kvinnors användande till arbete i industriellt yrke m. m. öfverlämnat

handlingar rörande en i Bern den 26 september 1906 afslutad internationell

konvention om förbud för kvinnor att nattetid deltaga i industriellt

arbete; och har Eders Kung! Magt behagat uppdraga åt kommittén

att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med ett, med hänsyn till de

i konventionen innefattade bestämmelser uppgjordt förslag till lag angående

sådant förbud.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t med nådiga remisser den 16 mars

och den 17 april 1907 till kommittén öfverlämnat underdåniga skrivelser,

dels från Stockholmsafdelningen af Allmänna Svenska Boktryckarföreningen

och dels från Svenska Typografförbundets styrelse för att

tagas i öfvervägande vid det kommittén lämnade uppdrag.

Såsom af bilagda utdrag af protokollet vid kommitténs sammanträde

den 21 oktober 1907 inhämtas, har kommittén på framställningar

af Fredrika-Bremer-Förb undet och Typografiska Kvinnoklubben lämnat

dessa två sammanslutningar tillfälle att genom delegerade uttala sig

i förevarande fråga vid nyssberörda sammanträde. Rörande de vid

sammanträdet gjorda uttalanden tillåter sig kommittén att i underdånighet

hänvisa till hvad protokollet därom innehåller. Såväl förenämnda

kvinnoklubb som ock Socialdemokratiska Kvinnokonferensens arbetsutskott

hafva, på sätt bifogade, till kommittén ingifna skrifvelse!’ utvisa, ställt

sig afvisande mot den ifrågasatta lagstiftningen. Svenska Typografförbundet

och Stockholmsafdelningen af Allmänna Svenska Boktryckarföreningen

hafva uti sina underdåniga skrifvelse!'' uttalat sig emot inskränkning

i nu gällande aftal angående kvinnliga arbetare inom boktryckeri

facket, deras arbetstid och öfvertidsarbete. Dessa uttalanden,

hvilka framkommit från sådana kretsar, som nära beröras af ifrågavarande

lagstiftning, anser kommittén icke böra lämnas utan beaktande,

detta så mycket mera som i våra dagar allt flera röster höja sig för

borttagande af de skrankor, som hittills ställt sig hindrande i vägen

för kvinnans sträfvande!! att vinna full likställighet med mannen såväl

i det offentliga lifvet som på arbetsmarknaden. Den af konventionen

betingade lagstiftningen skulle dock å vissa områden af arbetsmarknaden,

där kvinnan hittills varit i det stora hela likställd med mannen,

införa ganska afsevärda förändringar i en riktning alldeles motsatt den,

som betecknas af nyssnämnda, utaf en allt mer växande opinion understödda

sträfvande!!.

Det synes kommittén äfven kunna ifrågasättas, huruvida omsorgen

om det uppväxande och det kommande släktet och hänsynen till kvinnans

i jämförelse med mannens i allmänhet svagare kroppskonstitution

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

— hvilka två synpunkter hufvudsakligen torde ligga till grund för

konventionen — kräfva så stor inskränkning i friheten att lämpa arbetstiden

efter förhandenvarande behof, som måste blifva en följd af konventionens,

enligt kommitténs mening, alltför snafva bestämmelser.

För att utröna i hvilken utsträckning de kvinnliga arbetarna här

i landet skulle beröras af den ifrågasatta förbudslagstiftningen, har

kommittén föranstaltat om närlagda, inom kommerskollegii arbetsstatistiska

afdelning utarbetade statistiska utredning. Den på fem tabeller

fördelade utredningen grundar sig på de primäruppgifter för år 1905,

hvilka under år 1906 och delvis, i och för komplettering, jämväl under

innevarande år inkommit till kollegium med anledning af den nu pågående

specialundersökningen angående arbetstidens längd inom olika

näringsgrenar.

Såsom framgår af den statistiska utredningen förekommer kvinnligt

nattarbete af det slag, konventionen afser, endast i ringa omfattning här

i Sverige. Ifrågavarande förbud skulle dock drabba en industriell verksamhet,

boktryckaryrket, hvari kvinnan för närvarande har en arbetstid

och aflöning, som medgifva henne att, oaktadt det däri stundom förekommande

nattarbetet, skäligen tillgodose hälsans kraf.

Till fullgörande af Eders Kung!. Maj ds nådiga uppdrag får kommittén

emellertid, med återställande af de med förenämnda nådiga bref

och remisser till kommittén öfverlämnade handlingar, härmed i underdånighet

aflämna förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande

till arbete nattetid i vissa industriella företag jämte till lagförslaget

hörande motivering äfvensom utdrag af kommitténs protokoll vid

sammanträde den 4 innevarande november.

Stockholm den 4 november 1907.

Underdånigst:

RICH. ÅKERMAN.

CARL ALEXANDEESON. IVAR ANDERSSON.

DANIEL EKELUND. S. H. KVARNZELIUS.

JOHAN PIHLGREN.

A. Molin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande till

arbete nattetid i vissa industriella företag.

1 §''

Användes kvinna till arbete uti företag, som afser idkande af

bergverks-, bruks-, fabriks-, handtverks- eller annan industriell verksamhet

för utvinning, tillverkning eller bearbetande af varor, och som

drifves i den omfattning, att däri under någon tid af nästföregående

eller löpande år sysselsatts flera än tio arbetare, skall hon åtnjuta oafbruten

ledighet från arbetet under minst elfva timmar hvarje dygn. I

denna ledighet skall tiden mellan klockan tio på aftonen och klockan

fem på morgonen ingå.

2 §•

Då natur- eller olyckshändelse af brutit arbetets regelbundna gång,

må arbetsgivare under högst en vecka kunna vidtaga sådan inskränkning

i den uti 1 § föreskrifna ledighet, hvartill afbrottet skäligen kan

anses gifva anledning; anmäle dock genast den vidtagna inskränkningen

med angifvande af anledningen därtill hos vederbörande bergmästare

eller yrkesinspektör. Finnes behof af sådan inskränkning för längre

tid än en vecka, må bergmästaren eller yrkesinspektören på framställning

af arbetsgivaren meddela eftergift i de uti 1 § gifna bestämmelser

för en tid af högst en månad Erfordras ytterligare eftergift, ankommer

på vederbörande centrala myndighet att därom förordna, dock ej för

längre tid än fyra månader.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

3 §.

Uti företag, som äro af den natur, att i desamma under vissa

tider af året förekommer hopadt arbete (s. k. säsongarbete), äfvensom

undantagsvis uti andra företag, då därstädes i följd af särskilda omständigheter

arbetet måste forceras, må den i 1 § föreskrifna oafbrutna

ledighet kunna under en tid af sammanlagdt högst sextio dagar af

året inskränkas till tio timmar af dygnet.

Arbetsgifvare skall för hvarje år, innan sådan inskränkning vidtages,

göra anmälan om inskränkningen och om anledningen till densamma

hos vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör. Påkallas

sedan under årets lopp dylik inskränkning till följd af anledning utaf

annat slag, än som förut under året anmälts, åligger det arbetsgifvaren

att därom göra särskild anmälan.

4 §■

Beträffande sådana företag, som afse förarbetande af varor, hvilka

äro underkastade hastig försämring, må undantag från bestämmelserna

i 1 § kunna meddelas af Konungen.

5 §•

Tillsyn å efterlefnaden af denna lag och på grund af densamma

meddelade föreskrifter utöfvas af vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör.

Bergmästaren eller yrkesinspektören vare pliktig att på framställning

af arbetsgifvare skyndsamligen meddela yttrande, huruvida uppgifvet

förhållande kan anses innebära giltig anledning till vidtagande

af sådan inskränkning, som omförmäles i 3 §.

6 §•

Om emot de i denna lag gifna eller på grund af densamma meddelade

föreskrifter kvinna användes i arbete, straffes arbetsgifvaren med

böter från och med tio till och med femhundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

hvarom i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall,

när han därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning

därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för förseelsen

äro bestämda,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

7 §•

Försummar arbetsgifvare att inom 3 dygn, efter det lian vidtagit

inskränkning enligt 2 §, därom göra anmälan på sätt i samma paragraf

sägs, straffes med böter från och med fem till och med femtio kronor.

Till samma ansvar vare ock arbetsgifvare förfallen, där han försummar

att göra anmälan enligt 3 §.

Anmälningsskyldigheten må anses vara fullgjord, då anmälan i

betaldt bref aflämnats till allmänna posten.

8 §.

Förmår arbetsgifvaren visa, att den åtalade förseelsen icke skäligen

kan läggas honom till last, vare han från ansvar fri, och må i detta

fall åtalet riktas mot vederbörande arbetsledare.

9 §.

Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse, hvarom i denna

lag sägs, ändå att angifvelse därom ej sker; han vare ock pliktig att

utföra åtal å dylik förseelse, som angifves hos honom af bergmästare

eller yrkesinspektör. Förseelsen åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej

finnes, vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan öfver domstols

eller poliskammares beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål

är förordnadt.

10 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

U §•

Beträffande företag, som drifves af staten eller af kommun, skall

hvad i denna lag är stadgadt om arbetsgifvare gälla arbetsföreståndaren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock att den i 1 §

föreskrifnä oafbrutna ledighet från arbetet må under en öfvergångsperiod

af tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar

hvarje dygn.

Föreskrifterna i denna lag skola intill den 1 januari 1919 icke

äga tillämpning å

framställning af råsocker ur betor,

kardning, kamning eller spinning af ull

eller arbeten i dagen vid grufföretag, där dessa arbeten på grund

af klimatiska förhållanden måste inställas under minst fyra månader

af året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motivering till lagförslag angående förbud mot kvinnors användande

till arbete nattetid i vissa industriella företag.

Innan kommittén ingår på en motivering af de särskilda paragraferna

i förevarande lagförslag, anser sig kommittén böra påpeka ett

par synpunkter, som varit af en mer allmän betydelse för lagförslaget.

Den ena bär varit bestämd af kommitténs sträfvan att göra det ifrågasatta

förbudet så litet betungande som möjligt — vår skyddslagstiftning

bar ju hittills ej inneburit någon inskränkning i afseende å kvinnors

användande till nattarbete, och öfvergången kommer nog att på

åtskilliga håll medföra kännbara olägenheter. I den mån konventionens

ordalag det medgifvit, har kommittén sålunda sökt å ena sidan begränsa

förbudets tillämpningsområde, å den andra bereda största möjligheter

till undantag och detta under de lindrigaste former, som kunnat anses

tillfyllestgörande för kontrollen. Den andra synpunkten har framgått

ur bemödandet att bringa lagförslaget i öfverensstämmelse med den

lagstiftning, kommitténs uppdrag eljest afser. Särskilt har detta

ansetts vara önskvärdt med hänsyn till möjligheten, att lagförslagets

bestämmelser kunde komma att inarbetas i en skyddslag af mer allmängiltig

räckvidd. I sådant fall torde en del af förevarande lags bestämmelser

komma att ersättas med stadganden, som gälla berörda

skyddslagstiftnings hela område.

1 §•

Detta lagrum, som* motsvarar konventionens art. 1 och 2, innehåller

lagförslagets hufvudstadgande, under det öfriga §§ meddela undantags-

eller tillämpningsbestämmelser.

Med hänsyn till sysselsättningens art angifves i konventionen

förbudet afse industriellt arbete. Hvad härmed skall förstås öfverlämnas

åt de särskilda staterna att afgöra, dock med den inskränkning, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

grufvor och stenbrott äfvensom industriella anläggningar för »tillverkning

och omvandling af ämnen» alltid skola inbegripas bland industriella

företag. Åt de särskilda staternas lagstiftning är vidare öfverlämnadt

att bestämma gränsen mellan industri å ena samt jordbruk och handel

å andra sidan.

Lagförslaget angifves omfatta företag, som afse idkande af bergverks-,

bruks-, fabriks-, handtverks- eller annan industriell verksamhet

för utvinning, tillverkning eller bearbetande åt varor. Med denna

bestämning afses att inskränka förbudet till industriella företag i

trängre mening eller ungefär sådana företag, som med hänsyn till

sysselsättningens art falla under de nu gällande lagarne om minderårigas

och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke och om skydd

mot yrkesfara. Då »industri» emellertid är ett ganska sväfvande begrepp,

har det ansetts lämpligt att i bestämningens förra del exempelvis

uppräkna de väsentligaste grupperna inom detta område.

Konventionens art. 1 förbjuder kvinnas användande i industriellt

arbete nattetid. I öfverensstämmelse härmed bör uttrycket »arbete

uti företag, som afser» etc., i lagförslagets 1 §, tolkas såsom afseende

sådant arbete, som står i omedelbart sammanhang med den industriella

verksamheten inom företaget. Andra arbeten inom företaget beröras

däremot ej af lagen. Sålunda äger lagen till exempel icke tillämpning

på arbeten för rengöring af arbetslokalen men väl å arbeten för förpackning

af varor, som tillverkats inom företaget.

Ändamålet med den industriella verksamheten bar i förslaget

angifvits såsom utvinning, tillverkning eller bearbetande af varor, varor

här tagna i betydelsen af såväl råämnen som halffabrikat. Vid »utvinning»

är det föremål, hvarå verksamheten riktas, icke någon vara,

men verksamhetens ändamål är att erhålla en vara. Så är till exempel

förhållandet inom bergverk sindustrien, dit arbete vid såväl mineral- och

stenkolsgrufvor som stenbrott är att hänföra. Vid »tillverkning» är

verksamhetens såväl föremål som resultat en vara. »Bearbetandet»

ingår visserligen oftast .såsom ett moment i en tillverkning, men kan

äfven hafva en själfständig betydelse, nämligen af en verksamhet,

hvars föremål visserligen kan utgöra eu vara, men hvars resultat icke

framträder såsom en sådan utan såsom en integrerande del af ett redan

befintligt föremål. Af sådan art är till exempel verksamheten inom

målaryrket samt i tvätt- och strykinrättningar.

I byggnadsverksamhet, hvarför denna lag visserligen ej torde tå

stor betydelse, ingår ett flertal slag af verksamhet, af hvilka somliga

slag falla under lagen, andra däremot icke. Till de förra höra till

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

exempel murning, snickeri och målning. Till de senare åter äro

exempelvis att hänföra jordschaktning, sprängning och annat röjningsarbete.

Lagen har naturligen ej tillämpning på företag, som hafva till

ändamål att förmedla transport eller samfärdsel, liksom ej heller å

hotell- och restaurantrörelse.

Gent emot jordbruk och handel begränsas lagens tillämpningsområde

genom bestämningen »industriell verksamhet», som är gemensam

för alla de olika slag af företag, hvarå lagen har afseende. Denna gränsbestämmelse

har, oaktadt frågor på detta område nog i åtskilliga fall,

till exempel i afseende å jordbrukets binäringar, kunna föranleda tolkningssvårigheter,

likväl ansetts vara tillfyllestgörande, då vid yrkesinspektionens

verksamhet en ganska uttömmande praxis härutinnan

torde hafva utbildat sig.

Konventionens tillämpningsområde är emellertid begränsad! ej

blott med afseende å sysselsättningens art utan äfven med hänsyn till

företagets omfattning. Konventionen angifves sålunda afse industriella

företag, hvari användas flera än tio arbetare och arbeterskor, dock ej

i något fall företag, där det endast användes medlemmar af familjen.

Lagförslagets stadgande i förevarande afseende, »som drifves i den

omfattning, att däri under någon tid af nästföregående eller löpande

år sysselsatts flera än tio arbetare», utgör ett af de kännetecken,

kommittén eljest inom skyddslagstiftningen ämnar uppställa för fabriksmässig

drift. Till vinnande af mera tydlighet och stadga har förutsättningen

beträffande arbetarantalet förbundits med en tidsbestämning.

Utan sådan bestämning skulle nämligen tvekan kunna uppstå, huruvida

det förutsatta arbetarantalet skulle vara det i regel använda, eller om

det gjorde tillfyllest, att antalet förefunnes vid det tillfälle, då lagens

tillämpning af en eller annan anledning påkallades. Genom den använda

formuleringen har vidare afsetts att göra tillämpningen i viss

mån oberoende af tidpunkten för förekomsten af det förutsatta arbetarantalet.

Medtoges ej det nästföregående året, komme nämligen ett

betydande antal företag, särskildt inom de s. k. säsongyrkena, att under

längre eller kortare tid i början af året ej vara underkastade lagen.

Konventionen begagnar uttrycket »arbetare och arbeterskor»,

under det i lagförslaget endast sägs »arbetare». Båda uttryckssätten

kunna gifva anledning till misstolkning, då det förra möjligen kan

anses inskränka förbudets omfattning till företag med både manliga

och kvinnliga arbetare och det senare till företag, som sysselsätta öfver

tio manliga arbetare. Kommittén har emellertid trott sig böra använda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

uttrycket »arbetare», hvilket i vårt lagspråk torde vunnit häfd såsom

gemensam beteckning för manliga och kvinnliga, vuxna och minderåriga

arbetare. , ,

Konventionens undantag för företag, hvari endast användas medlemmar

af familjen, har icke upptagits i lagförslaget. Detta undantag

har nämligen ansetts sakna praktisk betydelse, då med »medlemmar af

familjen» enligt svenskt språkbruk ej gärna kan afses andra än föräldrar

och deras barn och för lagens tillämplighet alltid förutsättes ett

arbetarantal öfverstigande tio.

2 §•

Konventionens art. 3, Do) medgifver obegränsad eftergift från

förbudet mot nattarbete för det fall, att till följd af »förce majeure»

uti ett företag inträffar ett afbrott i driften, hvilket varit omöjligt att

förutse, och som ej har periodisk karaktär. Då »force majeure» ej

torde kunna fullt tillfredsställande årtergifvas på svenska, har kommittén

ansett sig böra begagna det i nu gällande »minderårighetslag» förekommande

uttrycket »då natur- eller olyckshändelse af brutit arbetets

regelbundna gång». Detta uttryck synes äfven väl motsvara konventionens

nyss angifna förutsättning i dess helhet.

Konventionen meddelar ej några direkta föreskrifter rörande sättet

för förbudslagstiftningens tillämpning. Lagstiftaren har sålunda frihet

att anordna tillämpningen af här ifrågavarande eftergift på det sätt.

han kan finna lämpligast. Mest praktiskt synes då vara att föi

en kortare tid öfverlämna åt arbetsgifvaren själf att vidtaga den

inskränkning i nattledigheten, som han finner erforderlig. . Vid natureller

olyckshändelse torde det nämligen ej sällan vara i hög grad

önskvärd! för arbetsgifvaren att få omedelbart, utan inväntande af

vederbörande myndighets tillstånd, i största möjliga utsträckning taga

arbetspersonalens krafter i anspråk. Något oskäligt åsidosättande af

skyddsprincipen kan ej heller ett sådant medgifvande sägas innebära,

då ju därigenom blott, och detta endast för en kortare tid , åtel ställes

det'' sakernas tillstånd, som ägde rum före lagens ikraftträdande, eller

med andra ord att arbeterskorna under denna tid komma i samma

ställning som manliga arbetare. Dessutom bör ihågkommas, att arbetsgifvaren

utsätter sig för straff, om han begagnar sig af medgifvande!

utan laglig anledning eller i större omfattning, än som kan anses af

behofvet påkalladt. Sålunda äger arbetsgifvaren vidtaga inskränkning

i den mån, sådant erfordras för återvinnande af förlorad arbetstid eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

återställande af normala arbetsförhållanden eller för att bota eller förekomma

skada å varor, hvilken är eller kan blifva en följd af natureller

olyckshändelsen, till exempel torkning’ af varor, som vid en eldsvåda

eller öfversvämning blifvit skadade af vatten. Själfva räddningsarbetet

är däremot, såsom redan i det föregående blifvit antydt, icke

att räkna till sådant arbete, hvarå lagen äger tillämpning.

IH ör att bereda vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör

tillfälle kontrollera arbetsgifvarens tillämpning af förevarande lagrum

har arbetsgifvaren ålagts att genast göra anmälan om den vidtagna

inskränkningen och anledningen därtill. Finner bergmästaren eller

yrkesinspektören anmälningen gifva anledning till anmärkning, lärer

han ej underlåta att underrätta arbetsgifvaren därom samt, där omständigheterna

sådant påkalla, göra angifvelse om förhållandet till

vederbörande allmänna åklagare. I hvilket fall som helst torde en

sådan anmälan tjäna till att rikta bergmästarens eller 3U’kesinspektörens

uppmärksamhet på arbetsgifvarens förehafvanden, särskildt att han ej

utan vederbörligt tillstånd låter inskränkningen fortfara utöfver eu vecka.

Inskränkning för längre tid än en vecka har man ej ansett sig

kunna öfverlämna åt arbetsgifvaren själf att vidtaga, Fn sådan befogenhet

skulle nämligen, då inskränkningen ej på något vis är begränsad,

lätt kunna gifva anledning till missbruk. I paragrafen angilha myndigheter

hafva naturligen att vid meddelande af eftergift begränsa

såväl inskränkningen för hvarje dygn som eftergiftstiden i dess helhet,

och detta allt eftersom behofvet af inskränkning och hänsynen till de

kvinnliga arbetarnes kraf på natthvila skäligen kan påkalla.''- Med

lagens syfte har kommittén ansett bäst öfverensstämmande att jämväl

i afseende å den öfverordnade myndigheten fastställa en längsta tidrymd,

för hvilken eftergift må meddelas, och har denna tid begränsats på

samma sätt som i den nu gällande, motsvarande bestämmelsen rörande

minderåriga. Den öfverordnade myndigheten betecknas i lagförslaget

med uttrycket »vederbörande centrala myndighet». Denna myndighet

är för närvarande kommerskollegium men torde i sammanhang med

omorganisation af yrkesinspektionen måhända komma att utbytas mot

någon annan central myndighet.

Då behofvet af inskränkning alltid är att hänföra till viss natureller

olyckshändelse, få de'' här medgifna tidrymderna för eftergift naturligen

endast tillgodonjutas en gång för hvarje dylik händelse — en

yrkesinspektör kan sålunda ej, sedan af honom lämnad eftergift för eu

månad förbrukats, ånyo meddela eftergift för eu månad o. s. v. Har

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

åter den först lämnade eftergiften afsett kortare tid än lagen medgifver,

torde skäligen, där behofvet af inskränkning fortfar, ny eftergift af

samma myndighet kunna meddelas för den återstående delen af den i

lagen medgifna tid.

Vid användande af minderåriga arbeterskor har arbetsgifvaren att

beakta såväl minderårighetslagen som nu ifrågavarande lag. Såsom

här ofvan antydts är förevarande undantagsbestämmelse anknuten vid

en förutsättning, som redan finnes använd såsom skäl till eftergift från

stadgandet om begränsning af arbetstidens längd för minderåriga. Arbetsgifvaren

kan alltså komma i den ställning, att han beträffande minderåriga

arbeterskor enligt minderårighetslagen måste söka eftergift hos

vederbörande myndighet, under det han i afseende å de vuxna kvinnorna

är berättigad att för en vecka på egen hand tillämpa förevarande lags

stadgande om eftergift. I)å emellertid minderårighetslagens nu gällande

föreskrifter förhindra minderårigs sysselsättande mellan kl. 7 e. m.

och 6 f. in., och natur- eller olyckshändelse icke berättigar till eftergift

i detta hänseende, torde någon inskränkning af de elfva timmarnas

ledighet för natthvila ej kunna ifrågakomma för minderåriga arbeterskor.

Kommer åter i en blifvande lagstiftning förbudet mot minderårigas

nattarbete att ändras till att gälla tiden mellan kl. 8 e. m. och 6 f. m.,

uppstår möjlighet att med tillämpning af förevarande paragraf inskränka

ledigheten från elfva till tio timmar men ej mera.

3 §■

Förevarande undantagsstadgande äger enligt konventionens art. 4

tillämpning dels på sådana företag, som äro »underkastade årstidernas

inflytande» (finfluence des saisons), dels på hvarje företag i fall af »undantagsomständigheter»

(circonstnnces exceptionelles). Den gemensamma

förutsättningen för de undantag, som här afses, torde väl emellertid kunna

sägas vara en förekomst under kortare tid af mer än vanligt hopadt arbete.

I likhet med konventionen fördelar lagförslaget undantagsfallen

på två grupper, den ena omfattande de fall som återkomma med en

viss regelbundenhet, den andra de fall som framträda mer tillfälligtvis.

Till den förra gruppen äro i främsta rummet att hänföra de fall, där

arbetet till följd af temperaturens, väderlekens eller andra naturförhållandens

inflytande endast kan pågå under någon kortare tid af året,

t. ex. vid isupptagning, torftäkt, bearbetning af sockerbetor. Till denna

grupp höra vidare en mångfald arbeten, som måste påskyndas vid viss

eller vissa tider af året för att möta en då framträdande, stegrad efter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

frågan, till exempel inom konfektion sbranschen vår oeli höst, boktryckerier

och bokbinderier under vissa tider af året. Till den senare gruppen

åro, oberoende af arbetets art, att hänföra fall, clå driften tillfälligtvis

rubbats, till exempel genom strejk eller lockout, försenad material leverans,

eller då driften tillfälligtvis måste forceras för utförande af särskildt

brådskande beställningar eller tillfredsställande af plötsligt ökad konsumtion,

till exempel inom boktryckerier vid utförande af somligt riksdags-

eller annat särskildt brådskande tryck, läskedrycksfabriker vid

inträffad ovanlig hetta, afbrott i driften hos en konkurrent. För öfrigt

kan det stundom vara svårt att afgöra, till hvilken grupp ett visst fall

rätteligen är att hänföra, och vidare kan det hända, att ett fall, som

först är att räkna till den senare gruppen, sedermera genom ett regelbundet

återuppträdande kommer att tillhöra den förra.

Såsom en orsak till tillfällig rubbning af driften kan tydligen

iifven tänkas natur- eller olyckshändelse. I detta fall har då arbetsgifvaren

att välja, om han vill begagna sig af nästföregående eller

detta lagrum. Har han ej anledning att inskränka nattledigheten med

mer än en timme, torde förevarande § i åtskilliga fall kunna vara att

föredraga.

Förutsättningarna för undantag enligt detta lagrum kunna synas

väl omfattande och i viss mån sväfvande, men så är å andra sidan den

eftergift, som erbjudes, ganska snäft begränsad.

Arbetsgifvarens åligganden med hänsyn till kontrollen har inskränkts

till det minsta möjliga. Han behöfver sålunda endast, innan

han första gången under ett kalenderår vidtager inskränkning, anmäla

sin afsikt att företaga en sådan åtgärd jämte anledningen därtill. Påkallar

likartad anledning sedan under årets lopp inskränkning under

en eller flera perioder, äger arbetsgifvaren utan förnyad anmälan vidtaga

sådan åtgärd, intill dess de 60 dagarna äro förbrukade. Erfordras

åter inskränkning till följd af anledning utaf annat slag, än som förut

under året anmälts, har arbetsgifvaren att göra ny anmälan.

Anmälningen torde äfven i detta fall, såsom redan framhållits i

i afseende å anmälan enligt 2 §, innebära en maning för bergmästaren

eller yrkesinspektören, att, därest anledningen finnes mindre tillfyllestgörande,

varna arbetsgifvaren. Dessutom bör anmälningen naturligen

förmå bergmästaren eller yrkesinspektören att med särskild uppmärksamhet

öfvervaka, att de för inskränkningen gifna tidsbestämmelserna

iakttagas. Härför synas bland annat aflöningslistorna kunna lämna

värdefullt material.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Äfven vid tillämpningen af denna § har arbetsgifvaren att beträffande

minderåriga arbeterskor beakta minderårighetslagens föreskrifter,

hvilka i sin nuvarande affattning torde förhindra inskränkning af nattledigheten

för sådana arbeterskor. Kommer åter, såsom förut antydts,

förbudet mot minderårigas nattarbete att afse tiden mellan kl. 8 e. m.

och 6 f. in., i stället för såsom nu mellan kl. 7 e. in. och 6 f. in., får

arbetsgifvaren tillfälle att begagna sig af förevarande eftergift jämväl

för minderåriga arbeterskor. Dock måste han härvid alltid se till, att

bestämmelserna angående arbetstidens längd för de minderåriga icke

öfverträdas.

4 §•

Konventionens art. 3, 2:o), som föranledt förevarande § i lagförslaget,

hänför sig till det fall, att arbetet afser sådana råämnen eller

halffabrikat, som äro underkastade mycket hastig förvandling, och att

undantag från förbudet mot nattarbete erfordras till förekommande af

O

eljest oundviklig förlust af dessa ämnen eller fabrikat.

I lagförslaget har uttrycket »råämnen eller halffabrikat» ersatts

med ordet »varor», hvilket, såsom redan vid 1 § framhållits, torde få

anses omfatta båda dessa kategorier. I stället för »mycket hastig förvandling»

har lagförslaget användt uttrycket »hastig försämring», som

synes bättre öfverensstämma med detta lagrums syfte. Inskränkningen

till de fall, då undantag erfordras till förekommande af eljest oundviklig

förlust, har ej ansetts behöfva utsättas i lagförslaget, då man öfverlämnat

åt Konungen att medgifva här ifrågavarande undantag. Kungl.

Maj:t torde nämligen icke underlåta vare sig att närmare angifva de förutsättningar,

hvarunder undantag må åtnjutas, eller att meddela erforderliga

föreskrifter rörande undantagsarbetets anordning.

Kommittén har, som nyss antydts, funnit lämpligare, att Kungl.

Maj:t äger medgifva undantag, än att lagen direkt i vissa fall och under vissa

villkor medgifver sådana. Eu anordning af sistberörda art skulle nämligen,

äfven om den kunde tåga hänsyn till de för tillfället rådande

faktiska förhållanden, likväl icke länge motsvara industriens snabbt

växlande behof. En af Kungl. Maj: t utfärdad kungörelse kan däremot

lämpligen medgifva undantag för vissa, uppgifna industrier och meddela

detaljerade föreskrifter i afseende å sättet för undantagens tillgodonjutande,

då bestämmelserna i en sådan författning lätt kunna fullständigas

och ändras efter som förhållandena påkalla. Enligt lagen

möter naturligen ej något hinder för Kungl. Maj:t att på framställning

af enskild arbetsgivare medgifva undantag för ett särskildt företag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Med hänsyn till frågan om hvilka industrigrenar, som skulle beröras

af denna undantagsbestämmelse, ger lagstiftningen i de länder,

där kvinnors användande till industriellt nattarbete redan är förbjudet,

vid handen, att undantag af förevarande art hufvudsakligen funnits af

beliofvet påkallade i afseende å företag för tillverkning af födoämnen,

synnerligast sådana , som beredas af fisk eller frukt.

5 §•

Bestämmelserna i efterföljande §§, 5—11, som hafva tilländamål

att trygga lagens efterlefnad, sakna motsvarighet i konventionen. Denna

innehåller nämligen i afseende å berörda ändamål blott, i art. 5, följande

allmänna stadgande: »Hvar och en af de kontraherande staterna

har att vidtaga de administrativa åtgärder, som kunna erfordras för

att på dess område trygga en noggrann tillämpning af förevarande

konvention. Regeringarna skola på diplomatisk väg meddela hvarandra

de lagar och författningar, som äro eller blifva utfärdade rörande de

frågor konventionen afser, äfvensom periodiska rapporter angående tilllämpningen

af dessa - lagar och författningar.» Lagförslagets bestämmelser

i 5—11 §§ hafva däremot i det väsentliga sin motsvarighet i

stadganden uti den nu gällande skyddslagstiftningen eller, där så ej är

fallet, i föreskrifter, som kommittén har för afsikt att föreslå på skyddslagstiftningens

område.

Hvad nu 5 § angår, innebär dess första stycke, att denna lag i

afseende å kontrollen likställes med den öfriga skyddslagstiftningen.

Hur än inspektionsverksamhetens fördelning mellan de i förevarande

lagrum nämnda tjänstemän kan komma att förändras, kommer sålunda

tillsynen å lagens efterlefnad att vara underkastad de allmänna reglerna

för denna fördelning. Med beteckningen »på grund af densamma meddelade

föreskrifter» åsyftas bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan lämna

i enlighet med 4 §.

Det andra stycket i 5 § ålägger bergmästare och yrkesinspektörer

en skyldighet, som de sannolikt ändå skulle anse sig äga. Med

hänsyn till den stora betydelsen för arbetsgifvaren att utan dröjsmål

erhålla sådant yttrande, som däri omförmäles, har det emellertid ansetts

önskvärdt att i lagen uttryckligen påpeka denna skyldighet. Ett dylikt

yttrande är tydligtvis endast att betrakta som ett uttalande af bergmästarens

eller yrkesinspektörens enskilda mening och innebär ej något slutgiltigt

godkännande eller underkännande, ty befogenhet i detta afseende

tillkommer endast vederbörande domstol.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

6 och 7 §§.

Dessa §§ innehålla lagens straffbestämmelser och öfverensstämma

nära med minderårighetslagens 19 §. Emellertid hafva ansvarsbestämmelserna

för försummad anmälan uibrutits till en fristående §, hvarigenom

denna förseelse frigjörts från föreskriften om särskild! straff för hvarje

gång stämning utfärdats och delgifvits. Eu sådan föreskrift kan nämligen

med fog endast gälla ett fortsatt brottsligt förfarande, och härtill kan

ej gärna försummad anmälningsskyldighet gifva upphof, då denna

öfverträdelse måste anses fullbordad och afslutad, när den stadgade

anmälningstiden gått till ända. Anmälningsskyldigheten enligt 2 §

inträder genast, det vill säga omedelbart efter det arbetsgifvaren vidtagit

sådan inskränkning, som där nämnes. För att straffpåföljd skall

finnas påkallad, måste dock förutsättas, att arbetsgifvaren gjort sig

skyldig till ett afsevärdt dröjsmål. Tiden härför har man i 7 § ansett

sig kunna fastställa till tre dygn. I afseende å anmälan enligt 3 §

förekommer naturligen ej någon dylik respittid.

Högsta bötesbeloppet har i 7 § begränsats till 50 kronor, emedan

den här berörda förseelsen under alla förhållanden bör anses vara af

ganska lindrig beskaffenhet.

För att i möjligaste mån bespara arbetsgifvaren besvär och tidsförlust

har till sist i paragrafen stadgats, att anmälningsskyldigheten

må anses fullgjord, då anmälningen i betaldt bref aflämnats till allmänna

posten. Med detta stadgande afses naturligen ej att betaga arbetsgifvaren

möjlighet fullgöra ifrågavarande skyldighet på annat, för

honom lämpligare sätt.

8 §•

Uti mål angående förseelser mot minderårighetslagen, hvilken lagunder

alla förhållanden lägger ansvaret för en begången öfverträdelse

på yrkesidkaren, lärer i åtskilliga fall straffpåföljd hafva drabbat personer,

som icke rimligtvis kunnat sägas hafva haft någon skuld till den

åtalade förseelsen. I dessa fall har det i regel vant fråga om aktiebolags

styrelseledamöter, hvilka naturligen ofta stå fullkomligt främmande

för sådana åtgärder vid arbetets bedrifvande, som kunna innebära

en förseelse af nyssnämnda slag. Men äfven i afseende å företag,

som innehafvas af en ensam person, låta tänka sig öfverträdelse!-, hvartill

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

innehafvare)! ej på något sätt är vållande. En underordnad arbetsledare

kan ju till exempel tvärt emot en gifven order låta minderåriga arbeta

på öfvertid. Att han därigenem riskerar sin plats, har kanske ej för

honom någon betydelse, ty han kan redan förut vara uppsagd.

Genom det bär föreslagna stadgandet, som kommittén ämnar

upptaga i sitt förslag till reviderad skyddslagstiftning, möjliggöres en

rättvisare fördelning af straffansvaret. Stadgandet torde äfven bidraga

till att höja arbetsledarnes intresse för lagens efterlefnad.

Finnas flera arbetsledare, hvilka kunna ifrågasättas hafva skuld

till eu begången förseelse, torde allmänna åklagaren, sedan arbetsgifvaren

visat, att förseelsen ej skäligen kan läggas honom till last,

böra vända sin talan mot den arbetsledare, som näst efter arbetsgifvaren

utöfvar högsta ledningen af den verksamhet, hvari förseelsen ägt rum,

till exempel disponenten eller förvaltaren på arbetsstället ifråga, och,

om äfven denne lyckas bevisa sin oskuld, mot hans närmaste underordnade

o. s. v.

9-H §§•

Dessa lagrum öfverensstämma med föreskrifter uti den nu gällande

skyddslagstiftningen.

Ifrågavarande konvention, hvilken, såsom dess titel angifver, afser

att stadga förbud mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta uti industrien,

innehåller i art. 1 förbud mot användande af kvinnor till industriellt

nattarbete. Den generella affattning, som gifvits såväl åt konventionens

titel som åt den grundläggande bestämmelsen i art. 1, synes gifva vid

handen, att konventionen — och i och med detsamma också den lagstiftning,

som grundas å densamma — icke blott afser industriella

företag, där arbetarna sysselsättas i lokaler, öfver hvilka arbetsgifvaren

äger att förfoga, och där han följaktligen är i tillfälle att utöfva kontroll

öfver arbetstidens längd, utan ock sådana företag, äfven dessa af

industriell natur, där arbetarna i sina egna hem sysselsättas för arbetsgifvarens

räkning, under förutsättning naturligtvis att det på sådant

sätt sysselsatta arbetarnas antal öfverstiger tio. Sådant slag af arbete

förekommer, som bekant, i ganska stor utsträckning, särskildt inom

konfektionsbranschen och, hufvudsakligen å vissa ställen i Västergöt''

land, inom textilindustrien.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Visserligen medgifver konventionen en hvar af de kontrahera^e

staterna att bestämma hvad med industriellt företag är att förstå, men

på samma gång föreskrifver den, att därtill alltid äro att räkna företag

lör »tillverkning och omvandling» af varor. Den omständigheten, att

arbetet ntföres i arbetarnas eget hem berättigar icke till undantag från

konventionens tillämpning. Kommitterade hafva af sådan anledning

icke ansett sig kunna undantaga berörda hemarbete eller hemindustri,

och så som 1 § i lagförslaget är affattad, kan den otvifvelaktigt äga

tillämpning å hemarbetet och hemindustrien.

Om arbetet bedrifves i arbetarens eget hem, saknar arbetsgifvaren

uppenbarligen i regel tillfälle öfvervaka, att det icke utöfvas nattetid,

och vid sådant förhållande torde han icke rättvisligen böra ådömas straff

för det fall, att den i 1 § föreskrifna nattledighet icke iakttages. Med

tillämpning af 8 § i lagförslaget kan äfven arbetsgifvaren under denna

förutsättning frikännas från ansvar. Men han torde icke undgå ansvar,

om arbetet utlämnas under sådana förhållanden, att detsamma icke kan

af arbetaren utföras å annan tid, än då arbete enligt lagen icke är tillåtet.

Kontrollen å efterlefnaden af lagens föreskrifter, som enligt lagförslaget

skulle utöfvas af bergmästare eller jrkesinspektör, torde i

fråga om arbeten, som utföras i arbetarens eget hem, under nuvarande

förhållanden blifva ytterst ringa. Dessa tjänstemäns inspektionsverksamhet

har hittills städse varit inskränkt till sådana arbetsställen, öfver

hvilka arbetsgifvaren ägt förfoga. Att utsträcka deras inspektionsverksamhet

till det enskilda hemmet kan förefalla motbjudande, och

det synes kunna ifrågasättas, om icke hemarbetet och hemindustrien

borde uttryckligen undantagas från de allmänna föreskrifterna om tillsyn

å lagens efterlefnad. Ett sådant undantag torde synas så mycket mera

befogadt, som med tillämpning af nyssnämnda föreskrifter en arbetare

svårligen skulle kunna vägra inspektören tillträde till sitt hem. A andra

sidan måste dock medgifvas, att då arbetet utföres i arbetarens hem,

detta icke vidare uteslutande har karaktären af hem, utan äfven blir

en arbetslokal, öfver hvilken det allmänna måhända kan finna sig böra

utöfva en viss uppsikt. Det synes emellertid uppenbart, att hemarbetet

och hemindustrien utöfvas under sådana förhållanden, som påkalla

tillsyn och kontroll af helt annan art än den, som för närvarande finnes

anordnad i afseende å annan industriell verksamhet. Denna fråga har

äfven varit föremål för kommitténs uppmärksamhet, och har kommittén

för afsikt att under sitt fortsatta arbete på skyddslagstiftningens område

taga densamma under närmare ompröfning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tiden för konventionens trädande i kraft angifves i dess art. 8

till två år efter afslutandet af protokollet öfver ratifikationshandlingarnas

deposition, som skall äga rum senast den 31 december 1908. Konventionen

skulle sålunda möjligen kunna komma att träda i kraft före den

1 januari 1911. Då en sådan möjlighet emellertid ej torde äga någon

sannolikhet för sig eller ens vara afsedd, har kommittén ansett sig

kunna förlägga lageus ikraftträdande till sist angifna dag.

I öfverensstämmelse med sin förut framhållna strätvan att gorå

ifrågavarande lagstiftning så litet betungande som möjligt, har kommittén

till ”sist. i lagförslaget upptagit de två eftergifter i afseende å lagens

ikraftträdande, hvilka konventionen medgifver. l)en ena, som grundar

sig på konventionens art. 2, senare stycket, har tillämpning på alla de

företag, som lagen omfattar, men innebär allenast, att den obligatoriska,

eljest °till elfva timmar bestämda ledigheten för natthvila under de tre

första aren af lagens tillämpning inskränkes till tio timmar. Under

dessa tre år kommer sålunda lagens 3 § ej till användning. Den andra

eftergiften åter, som medgifves i konventionens art. 8, är begränsad

till några vissa slag af arbeten, men fritager fullständigt dessa från

lagens tillämpning under en tid af åtta år.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Utdrag af protokollet vid Yrkesfarekommitténs sammanträde uti

nya riksdagshuset i Stockholm den 21 oktober 1907.

$ 1.

Sedan herr ordföranden hälsat de delegerade välkomna och anmodat

dem yttra sig öfver den ifrågasatta förbridslagstiftningen mot

kvinnors användande till industriellt nattarbete, anfördes af de delegerade

från Fredrika-Bremer-Förbundet, enligt en sedermera till kommittén

öfverlämnad skriftlig sammanfattning, i hufvudsak följande:

»Förbundet, som till fullo inser, att den föreliggande frågan har

många sidor, samt att åtskilligt kan synas tala för det berättigade i

att lagstadga i detta hänseende, kan dock ej annat än häfda den synpunkten,

att myndig kvinna bör hafva rätt att själf besluta om användande

af sin arbetskraft. Det framhålles, att samhället har rätt att

reglerande ingripa, ifall samhällets bästa krafvel- det, samt att ett

sådant ingripande här skulle ske för det kommande släktets skull. Från

denna synpunkt sedt borde dock en eventuell skyddslagstiftning afse

endast hustrurna samt de unga, outvecklade, ännu ej myndiga kvinnorna.

För dessa kan samhället måhända anses ha rätt att såsom förmyndare

lagstifta — hustrun är ju enligt gällande lag omyndig — men de

myndiga, ogifta kvinnorna samt änkorna, hvilka äfven äro myndiga,

böra i likhet med männen äga rätt att själfva bestämma öfver sitt

arbete.

Visserligen är kvinnan i fysisk kraft mannen underlägsen och af

statistik från Finland och andra länder synes framgå, att hon såsom

arbeterska inom vissa industrier har flera sjukdomsdagar än mannen.

Men detta torde hafva sin grund i fabriksarbetet öfver hufvud taget

och ingalunda särskild! gälla nattarbetet, ett område där just kvinnan,

t. ex. såsom sjuksköterska, visat en oerhörd uthållighet, fastän hon i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

detta kall anstränges till såväl kropp som själ, livilket icke är fallet

inom fabriksarbetet. I många hem får hustrun vara familjeförsörjerska

vid sidan af sitt arbete som hustru och mor. Att nätterna under

sådana förhållanden fa sättas till, stundom i så hög grad att under

långa tider natthvilan ej kan blifva mer än 5 å 6 timmar, är tyvärr

allt för vanligt, men statistiken kan intet hafva att därom förtälja.

Att skyddslagstiftningens anhängare hoppas, att förbudet mot

kvinnors nattarbete skall verka ej blott till släktets utan äfven till

kvinnans bästa, är uppenbart, men det är likväl långt ifrån bevisadt,

att så varit fallet i de land, där förbudet är genomfördt, ty de mest

olika uppfattningar göra sig gällande med afseende på lagens verkningar.

Många anse, att den välmenta åtgärden haft ett utmärkt

resultat, i det kvinnorna försvunnit från fabrikernas nattarbete, men

hvilka följder lagen haft i ekonomiskt och sedligt hänseende, därom

vet man i själfva verket intet. Man uppger visserligen från några

länder, att antalet kvinnor inom industrien ej minskats utan t. o. m.

på sina ställen ökats — i ett par land bär antalet dock aftagit — men

i afseende på aflöningsförhållandena före och efter lagens ikraftträdande

har man ej tillräckliga uppgifter. Det synes dock vara tämligen klart,

att då man förbjuder nattarbete för kvinnor och i afseende på dem ej

ens medger öfvertidsarbete på den för natthvilan afsedda tiden, kvinnorna

i ett flertal fall helt och hållet mista sitt arbete inom de industrier,

där längre eller kortare nattarbete är beböfligr. Eu fabrik kan ej

bestå sig med en kvinnlig daguppsättning och en manlig nattuppsättning

af arbetare, utan natt- och dagskiften måste växla, och på de

ställen, där tillfälligt öfvertidsarbete på natten ofta förekommer, blir

äfven resultatet kvinnornas uteslutande, emedan de ej få användas, om

det e-äller. Obestridligt är, att nattarbetet är ett ondt, men det är så

för både män och kvinnor. Kunde det förljudas eller lagligen inskränkas

för såväl de ena som de andra, vore sådant otvifvelaktigt till

gagn, men ett förbud, som drabbar endast kvinnorna, måste för dem

försvåra konkurrensen med männen och göra kvinnans redan förut tunga

och ojämna kamp för en hederlig existens ännu tyngre.

Då en lagstiftning af så välvillig tendens, som att hjälpa kvinnorna

från nattarbete, planeras, så är det icke lätt. för arbeterskorna att från

början kunna bedöma, hvarthän den kan leda. I utlandet har dessutom

lagen tillkommit, utan att kvinnorna, som det närmast gäller, alls

blifvit hörda. Först så småningom finna de, att de bäst aflönade

yrkena till följd af densamma blifvit stängda för dem, och då förskräckas

de samt söka på flera håll att göra motstånd, men då är det för sent.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Hos oss har dock från vidt skilda läger kvinnornas röster höjts mot,

att en dylik reform skalle vidtagas.

Det synes ock, som om det skulle vara ytterst vanskligt att på

ovissa förutsättningar och utan grundlig utredning samt utan att känna,

för Indika eller huru många man lagstiltar — vår statistik har inga

uppgifter om kvinnornas nattarbete — genomföra en lag, som otvifvelaktigt

skulle utestänga ett betydande antal kvinnor från det arbete,

vid hvilket de blifvit vana. Endast de kvinnliga typograferna äro öfver

500. och de äro nu jämställda med sina manliga kamrater i arbete och

lön, men en lag, som förbjuder nattarbete samt öfvertid sarbete på de

timmar, som äro föreskrifna för natthvila, skulle för ett flertal af dem

omöjliggöra arbetets bibehållande. En sådan lag skulle förvisso i många

fall medföra för kvinnor — således äfven för de varande eller blifvande

mödrarna — långt mera ansträngande arbete och minskadt ekonomiskt

förvärf. För mer än en skulle den ock vålla moralisk ruin.

En kvintdig finsk yrkesinspektör yttrar i afseende härpå: ''Allt

flera röster höjas — från utlandet — som vilja påstå, att eländet i

hemmen tilltagit. Att kvinnan, utträngd genom skyddslagstiftningen

från flera arbetsområden, i stället tager emot hemarbete från fabrikerna

till underpris. Hon är nödsakad att förskaffa sig allt slags hemarbete,

t. o. m. aflönadt med några penni per dag, hvarvid för att öka den

orimligt låga förtjänsten hela familjen hjälps åt. Hemmen bli sålunda

små fabriker med dag- och nattarbete för ung och gammal, oftast i de

uslaste lokaler, utan att dessa hemlokaler kunna indragas under näringslagens

föreskrifter. Det finns också de, som vilja påstå, att prostitutionen

tilltagit och ställa dessa siffror i sammanhang med skyddslagens

tillämpning. I alla fall äro häraf beroende förhållanden af den allvarliga

art, att det, utan någon garanti för ett bättre sakernas läge, synes

mer än vågadt att kasta sig in på en skyddslagstiftning utan föregående

allsidig undersökning af förhållandena. Eu skyddslagstiftning kan, om

den icke är grundad på en sådan, bli ett det hårdaste förtryck för den

enskilda samhällsmedlemmen.’

Den nu i Stockholm pågående liemarbetsutställningen bär i sanning

vittne om, hvad den kvinna, som måste förvärfva familjens uppehälle

eller bidraga därtill, men ej kan lämna hemmet, får arbeta otroligt.

Sexton till aderton timmars arbetsdag är ej sällsynt, och den förtjänst,

som därvid erbålles, är så ytterst ringa, att den blott uppgår till 6 å 7

kronor, i bästa fall till något mer än 10 kronor per vecka. Man torde

med visshet kunna såga, att det då är långt mindre profvande för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

krafterna att hafva ett begränsad^ regelbundet arbete med omväxlande

dag- och natt-tjänst och jämförelsevis väl aflönadt.

På grund af hvad här anförts måste Fredrika-Bremer-Förbundets

styrelse som sin öfvertygelse uttala, att man ej, för att följa utlandets

exempel, bör för Sverige stifta eu lag, hvilken man här ej känt behof

af. Styrelsen vill framhålla önskvärdheten af, att man i denna fråga

intet besluter, förrän man genom anställande af kvinnliga yrkesinspektörer

i alla fabriker, där kvinnor arbeta, först fått klarhet i, huru förhållandena

gestalta sig i det ena och andra hänseendet. Dylika inspektörer

skulle otvifvelaktigt kunna, genom ett förståndigt ingripande,

af hjälpa många missförhållanden, som nu försvåra kvinnornas arbete i

fabrikerna, samt vidtaga åtgärder, som skulle för barnen minska vådan

af mödrarnas bortovaro från hemmen. Då dessa inspektörers erfarenhet

samlats och bearbetats, kan tiden vara inne att ånyo taga frågan under

ompröfning. Måhända att innan dess kvinnorna, som saken närmast

rör, själfva kunna få tillfälle att göra sin röst hörd, måhända ock att

innan dess en normal arbetsdag blifvit lagstadgad, och således ett

eventuellt nattarbete blifvit inskränkt i så hög grad, att ingen tänker

på någon särskild skyddslagstiftning för kvinnorna, hvilkas kamp för

sitt uppehälle icke bör af samhället försvåras.»

Från Typografiska Kvinnoklubbens sida gjordes i det väsentliga

följande uttalanden:

De kvinnliga boktryckeriarbetarna i Stockholm uppginge antagligen

för närvarande till 500 å 600, och då många af dem jämväl försörjde

anhöriga, torde man kanske kunna säga, att 1,200 å 1,500

personer vore beroende af ifrågavarande arbetares arbetsförtjänst. Deras

arbetstid belöpte sig till 8 timmar i tidningstryckerier och till 9 å 10

timmar i andra tryckerier. Ofvertidsarbetet vore i regel begränsadt

till högst 12 timmar per vecka. Efter sådant arbete skulle arbetarna

åtnjuta minst 9 eller, enligt ett nu under behandling varande förslag,

12 timmars ledighet. I afseende å lönevillkor vore de kvinnliga

arbetarna likställda med de manliga.

Det skulle vara bittert för de kvinnliga boktryckeriarbetarna, om

de skulle gå miste om nu rådande gynnsamma arbetsförhållanden. Så

skulle dock otvifvelaktigt blifva fallet, om konventionens bestämmelser

upphöjdes till lag, ty de kvinnliga arbetarna skulle ej då vidare kunna

påräkna sysselsättning i tryckerierna. Enligt konventionen ägde emellertid

de särskilda staterna att afgöra, hvad som vore att räkna till industriella

företag, och det kunde kanske finnas en möjlighet för att icke hänföra

boktryckerier till sådana företag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

På fråga om det för de kvinnliga boktryckeriarbetarna skulle

vara af någon betydelse, om arbetet finge fortgå till klockan 11 e. m.

under 60 dagar af året, meddelades, att så ej kunde sägas vara förhållandet,

då öfvertidsarbetet ej sällan måste utsträckas öfver midnatt.

Till svar å en annan fråga, om ej arbetet i tidningstryckerierna utan

olägenhet kunde sluta klockan 10 i stället för 11 e. m., upplystes, att

detta ej vore fallet, enär en del annonser brukade inkomma mellan

klockan 10 och 11.

Funnes ej någon möjlighet att undantaga boktryckerierna från

den ifrågasatta förbudslagstiftningen, instämde Typografiska Kvinnoklubbens

delegerade i det uttalande, som gjorts af de delegerade från

Fredrika-Bremer-Förbundet.

Sedan herr ordföranden tackat de delegerade för deras anföranden,

och dessa å sin sida framfört tacksägelser för det kommittén tillmötesgått

deras önskningar och lämnat dem tillfälle yttra sig i den nu

afhandlade frågan, afträdde de delegerade.

Enligt protokollet:

A. Molin.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utdrag af protokollet vid Yrkesfarekommitténs sammanträde uti

nya riksdagshuset i Stockholm den 4 november 1907.

§ 4.

Beslöt kommittén definitivt godkänna närlagda förslag till lag

angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa

industriella företag jämte därtill hörande motivering samt den underdåniga

skrifvelse, som skulle åtfölja lagförslaget.

Mot beslutet anmäldes reservationer af herrar landssekreteraren

D. Ekelund, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare S. H. Kvarnzelius

och kommerserådet J. Pihlgreu, hvarvid anfördes,

af herr Ekelund:

»Uti 3 § har arbetsgifvare medgifvits rätt att under de betingelser,

som paragrafen angifver, vidtaga inskränkning under högst sextio dagar

af året uti den i 1 § föreskrifna oafbrutna ledighet. Uppenbart torde

vara att, då ett sådant medgifvande gjorts, möjlighet bör beredas att,

åtminstone i någon mån, kontrollera, att arbetsgifvaren icke öfverskrider

den rätt, som tillkommer honom på grund af samma medgifvande.

Denna fordran synes mig icke uppfyllas af pluralitetens inom kommittén

förslag till affattning af paragrafens andra punkt.

Jag anser, att åt denna punkt bör gifvas följande lydelse:

’Arbetsgifvaren skall sist före utgången af kalendermånaden näst

efter den, hvarunder inskränkningen vidtagits, om densamma göra anmälan

hos vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör med angifvande

af dels anledningen till inskränkningen och dels de dagar, under hvilka

inskränkningen varat.’

Då anmälningsskyldigheten skall anses vara fullgjord, när anmälan

i betaldt bref aflämnats till allmänna posten, kan jag icke finna, att

man genom den nu föreslagna bestämmelsen pålagt en arbetsgifvare,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

som vill begagna sig af ifrågavarande förmån, någon oskälig tunga.

Uti företag, där sådana inskränkningar, som paragrafen afser, otta

eller å regelbundna tider måste vidtagas, torde arbetsgifvaren skaffa

sig blanketter för anmälningen. Å en sådan blankett kan lian då

anteckna alla inskränkningar, som lian funnit sig föranlåten vidtaga

under två månader. Å andra sidan blir bergmästaren eller yrkesinspektören

i tillfälle att, innan allt för lång tid förflutit efter det

åtgärden vidtagits, erhålla kännedom om densamma, på samma gång

han äfven blir i tillfälle att genom jämförelse med de från arbetsgifvaren

inkomna anmälningarna kontrollera, att denne icke öfverskridit

den honom tillkommande befogenhet uti ifrågavarande afseende. Själfva

anmälningsskyldigheten, såsom den nu är föreslagen, torde redan i

och för sig'' medföra en viss trygghet, att arbetsgifvaren icke missbrukar

sin befogenhet.

Med ofvan angifna uppfattning anser jag senare punkten i 7 §

böra erhålla följande lydelse:

''Till samma ansvar vare ock arbetsgifvare förfallen, där han

försummar att göra anmälan enligt 3 § inom där föreskrifven tid’.»

af herr Kvarnzelius:

»Uti öfvergångsbestämmelserna i det af kommittén utarbetade

förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande till arbete

nattetid i vissa industriella företag har bland annat stadgats, att lagens

tillämpning å framställning af råsocker ur betor, å kardning, kamning

eller spinning af ull, eller å arbeten i dagen vid grufföretag, där dessa

arbeten på grund af klimatiska förhållanden måste inställas under minst

fyra månader af året, icke skall äga rum förr än den l januari 1919.

Kommittén motiverar denna del af lagförslaget med sin allmänna

sträf van att göra ifrågavarande lagstiftning så litet betungande som

möjligt och har därför äfven velat begagna sig af detta i konventionen

medgifna undantag.

Af den statistik för år 1905, som kommittén bilagt sitt förslag,

framgår emellertid, att i de företag, för Indika dessa undantagsbestämmelser

afsetts, endast ett fåtal kvinnor sysselsättas under sådana förhållanden,

att de beröras af den ifrågavarande lagen.

Vid den tid, statistiken afser, utgjorde dessa nämligen: i företag

för framställning af råsocker ur betor t io stjmken, i företag för kardning,

kamning eller spinning af ull femtiofyra stycken samt i grufföretag

fyra stycken. Statistiken visar därjämte, att af dessa flertalet, eller de

femtiofyra, som voro anställda i ullspinnerier, endast under 4—8 veckor

deltagit i nattarbete. Häraf synes framgå, att dessa industrigrupper för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

närvarande icke beröras af den ifrågasatta lagstiftningen i någon nämnvärd

omfattning.

Att under sådana förhållanden låta samma öfvergångsbestämmelser

gälla för dessa som för öfriga industrigrupper torde näppeligen kunna

anses betungande för vare sig arbetsgif varna eller de kvinnliga arbetarna

ifråga.

Däremot kan man befara, att under denna, äfven för våra förhållanden,

ovanligt långa öfvergångsperiod, kvinnor kunna komma att

sysselsättas inom dessa industrier i ökad omfattning, och sålunda förhållanden

framkallas, som sedan vid lagens tillämpning kunna göra

dess bestämmelser mera betungande än hvad de skulle blifva, om lagen

tidigare trädde i kraft.

Då jag sålunda anser, att särskilda öfvergångsbestämmelser för

ifrågavarande industrigrupper äro både onödiga och olämpliga, så har

jag inom kommittén yrkat, att öfvergångsbestämmelserna i lagförslaget

skulle få följande affattning:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock att den i 1 §

föreskrift oafbrutna ledighet från arbetet må under en öfvergångsperiod

af tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar

hvarje dygn.»

af herr Pihlgren:

»Vid aflämnandet af sitt förslag till lag angående förbud mot

kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag

yttrar kommittén uti sin underdåniga skrifvelse, bland annat, att det

synes kunna ifrågasättas, huruvida omsorgen om det uppväxande och

det kommande släktet och hänsynen till kvinnans i jämförelse med

mannens i allmänhet svagare kroppskonstitution — hvilka två synpunkter

hufvudsakligen torde ligga till grund för konventionen —

kräfva så stor inskränkning i friheten att lämpa arbetstiden efter förhanden

varande behof, som måste blifva en följd af konventionens, enligt

kommitténs mening, alltför snäfva bestämmelser.

De betänkligheter mot konventionens affattning och räckvidd,

som kommitténs flertal sålunda uttalat, kan jag icke dela, utan håller

före, att det ligger uti samhällets välförstådda intresse att, på det sätt

konventionen angifver, medverka till att mödrarna och uppfostrarinnorna

till det kommande släktet hvarken blifva genom för tungt arbete till

hälsan försvagade eller genom för lång arbetstid beröfvade möjligheten

att, med bibehållande af tillräcklig hvilotid för egen räkning, ägna

nödig omsorg åt barnens uppfostran och familjens vård i öfrigt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Det är nämligen i sådant intresse, som den under år 1906 i Bern

afskräde konventionen för den i fabriker arbetande kvinnan i allmänhet

fordrar en sammanhängande fritid af 11 timmar per dygn, uti hvilka

alltid skall ingå tiden mellan klockan 10 e. m. och klockan 5 f. m.;

och det nu framlagda lagförslaget upptager i sådant hänseende enahanda

bestämmelser.

För att motivera behofvet af dessa bestämmelser anser jag mig

lämpligen böra här upprepa, hvad som förut flera gånger bill vit vid

denna frågas behandling framhållet med afseende på fördelningen af

en gift fabriksarbeterskas tid. Under förutsättning af 11 timmars

effektivt arbete per dag i fabriken och tvenne raster om tillsammans

2 timmar — det vill säga just med en sammanhängande fritid om

natten af 11 timmar — skulle den ställa sig sålunda:

Arbeterskan bör infinna sig i fabriken t. ex. klockan 7 f. in. för

att där börja sitt arbete. Dessförinnan skall hon kläda sig själf, ställa

i ordning morgonmåltiden för familjens medlemmar, öfver va ka barnens

påklädning, själf intaga sin morgonmåltid samt bädda upp sängarna

och städa rummen. Dessa göromål äfvensom vägen till fabriken taga

omkring två timmar i anspråk, hvadan hon alltså måste stiga upp

klockan 5 om morgonen. Arbetstiden på förmiddagen är afbruten åt

en rast på t. ex. en half timma för intagande af ett mellanmål. Vid

1-tiden brukar middagsrasten börja, och är denna ofta bestämd till 1 V*

timma. På denna tid skall arbeterskan gå fram och tillbaka mellan

fabriken och hemmet, lägga sista handen vid middagsmålets tillagning,

själf intaga detta mål samt tillse, att barnen få hvad de behöfva.

Vid Vs3-tiden tager arbetet åter sin början för att sedan fortgå till

klockan 8 e. in.

Efter ett sådant arbete torde en natthvila af 7 timmar icke kunna

anses vara för mycket; arbeterskan-husmodern bör därföre gå till sängs

klockan 10 e. m. och har sålunda två timmar till sin disposition för

att gå hem från fabriken samt för utförandet af alla de sysslor, som

barnens och hemmets vård gifvetvis kräfva: tillredandet af kvällsmåltid,

rengörandet af kök, köksattiralj och matkärl, iordningställandet af

spis och lampa, uppköpen för morgondagen, tillsyn öfver att barnen

vederbörligen komma i säng in. in., som hvarje kväll måste taga hennes

omsorg.

Under dessa förhållanden är alltså den gifta arbeterskan under

17 timmar upptagen af ett ganska strängt arbete utan ett ögonblicks

egentlig hvila med undantag möjligen för förmiddagsrasten, då hon ju

är fri från såväl fabriksarbetet som den direkta omsorgen om familjen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Någon öfverdrift synes mig ingalunda ligga i dessa fordringar

på fritid för den i fabriker och därmed jämförliga företag arbetande

kvinnan, hvilka fordringar emellertid endast kunna tillfredsställas med

tillhjälp af ifrågavarande konventions och den däraf föranledda lagstiftningens

bestämmelser.

Man har sagt, att hvad härofvan anförts endast har afseende på

den gifta arbeterskan och att den ifrågasatta lagstiftningen därföre borde

inskränkas att gälla endast denna kategori af arbeterskor och icke utsträckas

jämväl till dem, som äro änkor eller ogifta. Häremot har dock

— som det synes mig med fog — genmälts, att eu sådan åtgärd skulle

å ena sidan i konkurrenshänseende blifva till nackdel för den gifta

kvinnan och å andra sidan på ett betänkligt sätt verka till nedsättande

af äktenskapsfrekvensen bland vår arbetarebefolkning.

På härofvan anförda skäl anser jag den meromnämnda konventionens

föreskrifter vara i princip riktiga och till sin omfattning väl

motsvara hvad omständigheterna kräfva.

Erfarenheten från de länder, där förbud för kvinnans nattarbete

inom industriella yrken sedan någon längre tid finnes till, gifver också

vid handen, att dödligheten bland kvinnor och barn minskats samtidigt

med förenämnda förbuds trädande i kraft, och särskildt från England

och Tyskland visar statistiken, att på senare tider dödlighetsprocenten

bland arbeterskor sjunkit fortare än bland de manliga arbetarne.

A andra sidan har erfarenheten äfven visat, att den prohibitiva

lagstiftningen rörande kvinnans nattarbete inom industriella yrken icke

åstadkommit några afsevärda svårigheter för industrien själ!'', om man

också behöft någon viss öfvergångstid för att forma om de bestående

förhållandena, så att de kunnat passas in under de nya föreskrifterna.

Den ökning i tillverkningskostnad och därmed följande minskning i

konkurrensförmågan, som man ju åtminstone teoretiskt taget, kan tänka

sig skulle kunna inom exportindustrien blifva eu följd af förbudsföreskrifternas

tillämpning, motväges ju helt och hållet genom lagstiftningens

internationella natur, synnerligast som alla europeiska länder med

undantag af Ryssland, Norge och Balkanländerna undertecknat konventionen.

Kommittén framhåller vidare i sin underdåniga skrifvelse, att,

enligt hvad en bilagd statistisk utredning visar, kvinnligt nattarbete af

det slag, konventionen afser, endast i ringa omfattning förekommer

här i landet.

Enligt de i förenämnda utredning lämnade uppgifter belöpa sig

de arbetsställen, där kvinnliga arbetare äro anställda, till 3,937 och

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

arbeterskornas antal till 52,098, af hvilka dock endast 47,576 komma

på de 1,622 arbetsställen, där arbetarnes antal uppgår till öfver tio

och som följaktligen beröras af bär ifrågavarande lagstiftning. Af utredningen

framgår vidare, att nattarbete af ett eller annat slag för de

kvinnliga arbetarna förekommer vid 205 arbetsställen samt att 2,904,

eller endast omkring 6 procent af förenämnda 47,576 arbeterskor, däri

deltaga. Det är på detta förhållande, som kommittén syftar, då den,

såsom förut nämnts, framhåller, att kvinnligt nattarbete af det slag,

konventionen afser, endast i ringa omfattning hos oss förekommer.

För den förevarande frågans lösning är detta — synes det mig —

ett mycket fördelaktigt förhållande, som man bör begagna sig af. Ju

färre som beröras af den nya lagstiftningen, desto mindre rubbas de

bestående förhållandena; och man kan vara fullt viss därom, att för

hvarje år som går försämras förhållandena i detta hänseende. Med den

snabba utveckling, i hvilken vår industri sedan några år är stadd,

växer naturligtvis dess behof på arbetskraft mycket hastigt och, som

tillgången på manliga arbetare redan nu är ganska knapp, får nog

rekryteringen försiggå jämväl bland kvinnorna, och detta i en ganska

stor utsträckning.

På detta område lämnar vår fabriksstatistik ganska tydliga anvisningar.

År 1896, som är det första år, under hvilket det nu gällande

systemet med afseende på fabriksstatistikens omfattning tillämpades,

användes vid fabriksarbetet 163,511 manliga och 38,782 kvinnliga

arbetare, eller tillsammans 202,293. För år 1905, det sista för hvilket

uppgifter föreligga, var de manliga fabriksarbetarnes antal 227,176 och

de kvinnligas 53,819, eller tillsammans 280,995. ukningen under dessa

nio år var för båda kategorierna öfver hufvud taget relativt lika eller

omkring 39 procent, och utgjorde, hvad arbeterskorna beträffar, icke

mindre än 15,037. Under de senare åren har däremot ökningen per

år varit relativt störst för de kvinnliga arbetarna; år 1903 visar nämligen

en ökning mot nästföregående år af 2,8 0 procent för de manliga

arbetarne och 3,9 1 procent för de kvinnliga, under det att motsvarande

siffror för 1904 voro 2,15 procent och 3,8 0 procent samt för 1905

respektive 0,8 o procent och 2,5 0 procent.

Vill man nå det med konventionen åsyftade målet, bör man sålunda

gripa sig an med den däraf föranledda lagstiftningen, ju förr

desto bättre, medan ännu endast ett fåtal individer skulle därigenom

nödgas vidtaga förändringar i afseende på tiden för och beskaffenhet

af sitt arbete inom de industriella yrkena för att kunna där bibehållas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Enligt hvad ofvan anförts utgjorde de under år 1905 inom industriella

yrken nattetid arbetande kvinnornas antal 2,904, af hvilka 749

hade nattarbete på skift, 97 annat ordinarie nattarbete samt 2,058 mera

tillfälligt nattarbete på öfvertid.

Emellertid skulle icke ens dessa 2,904 arbeterskor drabbas af

lagens bestämmelser. Konventionen såväl som lagförslaget har nämligen

sökt taga nödig hänsyn till industriens oafvisliga behof af tillgång på

kvinnlig arbetskraft nattetid inom vissa yrken, och har detta skett i

form af undantagsbestämmelser.

Sålunda medgifver lagförslagets 3 § undantag för industriella företag,

där under vissa tider af året hopadt arbete (s. k. säsongarbete)

förekommer, och medgifver att den i allmänhet föreskrifna oafbrutna

ledigheten af 11 timmar må under en tid af sammanlagdt högst 60

dagar af året inskränkas till tio timmar af dygnet. Om man, efter

exempel af den engelska och franska lagstiftningen, hit räknar målareoch

tapetserareyrkena, fintvättinrättningar, tryckerier och bokbinderier,

hattfabriker, skofabriker, tillverkning af andra beklädnadsartiklar för

herrar och damer, litografiska anstalter samt mineralvattens- och läskedrycksfabriker,

så skulle enligt tab. 5 icke mindre än 422 arbeterskor

komma att beröras af detta undantag.

Lagens 4 § medgifver undantag utan tidsgräns för företag, som

afse förarbetande af varor, hvilka äro underkastade hastig försämring.

Ilit torde kunna räknas bland annat konditorier samt fabriker för tillverkning

af konserver af fisk och frukt. Uppgifterna äro härutinnan

icke så fullständiga, enär en stor del af konditorierna torde vara redovisade

tillsammans med bagerierna; emellertid gifva tab. 2, 3 och 5

vid handen, att för 2 konditorier och 8 konservfabriker med tillsammans

respektive 6 och 69, eller tillsammans 75 arbeterskor, undantag på

grund af denna bestämmelse skulle vara medgifna.

Lae-en skulle sålunda — om 1905 års förhållande fortfarande vore

O

gällande — äga tillämpning på 2,407 kvinnliga nattarbetare.

Enligt konventionen skulle bestämmelserna komma att tillämpas

från och med den 1 januari 1911. För länder, där förbud för kvinnors

användande till arbete nattetid inom industriella yrken ännu icke varit

i lag utfärdadt, medgifver emellertid konventionen en ytterligare frist

af 3 år, under hvilka inom alla yrken samma undantag skulle medgifvas,

som 3 § stadgar för säsongarbete. Enligt tab. 3 och 4 skulle

detta komma att — under samma förutsättning, som här ofvan nämnts,

— gälla 1,069 arbeterskor, hvilka då först med den 1 januari 1914

skulle falla under lagens tillämpning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Den 1 januari 1911 skulle lagen däremot endast komma att gälla

1,348 arbeterskor.

I sin underdåniga skrifvelse har kommittén slutligen anfört, att

ifrågavarande förbud skulle komma att drabba en industriell verksamhet,

boktryckaryrket, hvari kvinnan för närvarande har en arbetstid och

aflöning, som medgifver henne att, oaktadt det däri stundom förekommande

nattarbete, skäligen tillgodose hälsans kraf, och såväl Stockholmsafdelningen

af Allmänna Svenska Boktryckareföreningen, som Svenska

Typografförbundets Styrelse, Typografiska Kvinnoklubben och FredrikaBremer-Förbundet

hafva jämväl i sina respektive skrifvelse!'' framhållit

de olägenheter, som den ifrågavarande lagstiftningen skulle medföraför

de kvinnliga typograferna, hvilka uppgifvas förekomma till ett antal

af omkring 500. Sistnämnda förbund, hvilket liksom Typografiska

Kvinnoklubben uttalar den åsikt, att nattarbetet obestridligt är ett ondt,

säger dock, att det synes vara ytterst vanskligt att på ovissa förutsättningar

och utan grundlig utredning samt utan att känna, för hvilka

eller huru många man lagstiftar, genomföra en lag af ifrågavarande

beskaffenhet, och detta på den grund, att Vår statistik har inga uppgifter

om kvinnornas nattarbete’.

Na tinnes ju emellertid en sådan statistik och, hvad typografyrket

beträffar, visar den, att af 305 redovisade tryckerier endast 112 använda

kvinnliga arbetare och detta till ett sammanlagdt antal af icke mindre

än 895, samt att af dessa 17 hafva reguljärt nattarbete, under det att

154 mer eller mindre tillfälligt hafva nattarbete på öfvertid, d. v. s.

tillsammans 171. Af dessa 171 skulle dessutom 43 arbeterskor till

följd af medgifvandena i 3 § af lagen blifva undantagna från dess bestämmelser,

hvadan alltså endast 128 kvinnliga typografer skulle af

desamma beröras.

Att af hänsyn till dessa 128 individer låta afhålla sig från utfärdandet

af föreskrifter, om hvars stora nytta för det allmänna man för öfrig!

är öfvertygad, synes mig så mycket mindre kunna komma ifråga, som

det helt visst skall visa sig möjligt att här i landet, likaväl som t. ex.

i England, ordna arbetet inom boktryckerierna på sådant sätt, att

kvinnliga arbetare mycket väl kunna där bibehållas äfven med tillämpning

af konventionens föreskrifter.

På grund af hvad jag sålunda anfört håller jag före, att kommittén

saknat skäl för de betänkligheter, den ansett sig böra uttala mot konventionens

innebörd, och att den — om något uttalande i detta hänseende

skolat ifrågakomma — bort direkt uttala sig till förmån för det snara

genomförandet af den lag, till hvilken den nu afgifvit underdånigt förslag.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Hvad själfva lagförslaget beträffar, anser jag mig mot affattningen

åt 3 § böra anmärka, att bestämmelserna uti dess andra stycke icke

lämna tillräcklig säkerhet för, att den inspekterande myndigheten i tillräcklig

god tid erhåller sådan kännedom om vid visst arbetsställe använd

arbetstid, att tillbörlig kontroll å lagens efterlefnad kan därigenom

ernås. I sådant syfte synes följande affattning lämna bättre garantier:

Arbetsgifvaren skall, innan inskränkningen vidtages, göra anmälan

om inskränkningen och om anledningen till densamma hos vederbörande

bergmästare eller yrkesinspektör. Inom en vecka efter det inskränkningen

upphört, skall arbetsgifvaren därom göra anmälan hos bergmästaren

eller yrkesinspektören med angifvande af det antal dagar,

hvarunder inskränkningen varat’.

Det torde också med fog kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga

skäl föreligga för att begagna sig af det undantag med afseende på

tiden för lagbestämmelsernas tillämpning, som konventionen medgifver

för framställning af råsocker ur betor, för kardning, kamning och

spunning af ull samt för arbeten i dagen vid vissa grufföretag och

hvilket finnes intaget bland lagförslagets öfvergångsbestämmelser. Enligt

den statistiska utredningen skulle nämligen inom dessa trenne industrigrenar

i landet endast användas respektive 10, 54 och 4 kvinnliga

arbetare under sådana förhållanden, att lagen skulle på dem få någon

tillämpning.))

Enligt protokollet:

A. Molin.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tab. 1.

I. Undersökta arbetsställen, där kvinnliga arbetare användas.

Yrkesgrenar

Antal

med

arbetsställen

1—10 arb.

Antal arbetsställen

med öfver 10 arb.

Summa arbetsställen

Antal

arbets-

ställen

Hela

ant.

arb.

Deraf

kvinn-

liga

arb.

Antal

arbets-

ställen

Hela

ant.

arb.

Där af

kvinn- liga

arb.

Antal

arbets-

ställen

Hela

ant.

arl >.

Häraf

kvinn-

liga

arb.

Skogsbruk .........................

4

678

37

4

678

37

Grufdrift .............................

-

-

37

4,432

353

37

4,432

353

Annan brytnings- och upptag-

ningsindustri .....................

2

14

4

45

2,526

693

47

2,540

697

Närings- och njutningsämnes-

industri ...........................

1,277

4,397

2,600

375

19,418

6,781

1,652

23,815

9,381

Textilindustri.......................

80

363

166

192

27,620

17,396

272

27,983

17,562

Beklädnadsindustri ...............

674

2,336

1,250

238

13,635

8,861

912

15,971

10,111

Läder-, hår- och gummivaru-

fabriker ...........................

13

68

28

26

1,933

709

39

2,001

737

Trävaruindustri .....................

40

210

65

133

14,360

1,275

173

14,570

1,340

Trämasse- och pappersindustri

48

234

96

128

14,857

2,889

176

15,091

2,985 !

Grafisk industri.....................

68

324

122

84

3,873

1,049

152

4,197

1,171

Malmförädlingsindustri............

—

—

—

8

5,529

236

8

5,529

236

Metallindustri........................

37

162

61

98

8,359

1,660

135

8,521

1,721

Maskin- och skeppsbyggnads-

industri ...........................

13

44

16

30

5,075

378

43

5,119

394

Mineralindustri .....................

24

151

32

131

10,404

1,215

155

10,655

1,247

Kemisk-teknisk industri .........

30

149

68

78

9,108

3,995

108

9,257

4,063

Byggnadsindustri ..................

9

38

14

12

1,155

43

21

1,193

57

Belysning och vattenledning

m. m...............................

-

—

—

3

379

6

3

379

6

Summa

2,315

8,490

4,522

1,622

143,341

47,576

3,937

151,831

52,098

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tab. 2.

Kvinnligt

I. Ordinarie

A. Skift
-

Y

Hela

an-

talet

arbets-

ställen

Hela

antalet

arbetare

Däraf

i g

Antal nattarbetstimmar'')

enomsnitt pr dygn under .året

för kvinnl. skiftarbetare.

kvinn-

liga

arbe-

tare

kvinn-

liga

skift-

arbe-

tare

3

/ 2

2 Vs

obestämdt

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Grufvor .......................................

1

850

16

4

_

*)1

4

Kvarnar .......................................

1

21

6

2

1

2

-

-

-

-

Bagerier m. m...............................

8

346

200

129

5

104

1

12

2

13

Råsockerbruk och raffinaderier ......

7

3,604

422

252

7

252

-

-

-

- j

Sågverk .......................................

7

2,472

139

93

6

'' 83

1

10

-

-

Trämassefabriker...........................

29

3,971

250

135

28

121

1

14

-

—

Pappersbruk .................................

8

2,269

465

74

8

74

-

-

-

-

Bokbinderier.................................

1

39

22

1

1

1

-

-

-

-

Boktryckerier ..............................

B

116

56

15

-

-

-

3

15

Järn- och stålverk ........................

2

2,224

29

18

2

18

-

—

-

Krutbruk......................................

t

134

20

10

-

-

-

-

**) 1

10

Benmjölsfabriker ...........................

x

68

18

16

i

16

-

-

-

_

Summa

69

15,614

.

1,643

749

59

671

3

36

7

42

Däraf:

Råsockerbruk .............................

2

693

10

10

2

10

-

-

-

-

Konditorier.................................

1

12

12

4

—

—

-

-

i

4

Summa

3

705

22

14

2

10

—

—

i

4

'') Härmed förstås de timmar, som infalla mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m. eller under den i konven
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

nattarbete.

nattarbete.

arbete.

Skiftens

anordning

12-tim. skift

8-tim

skift

obestämd

på 2 lag

på 3 lag

skiftgång

Anmärkningar

Ant.

arbets-

Ant.

kvinn-

Ant.

arbets-

Ant.

kvinn-

Ant.

arbets-

Ant.

kvinn-

Ant.

arbets-

Ant.

kvinn-

liga

arb.

ställen.

liga

arb.

ställen

liga

arb.

ställen

liga

arb.

ställen

1

5

2

-

-

-

*) 1

4

*) 8 tim. skift ( i2 1 m''

’ \ 1—9 e. in.

104

—

_

i

12

2

13

7

252

-

—

—

-

-

—

6

83

—

—

i

10

-

—

23

101

5

20

i

14

-

—

7

1

65

i

9

-

-

-

-

_

_

_

_

3

15

2

18

_

—

—

—

_

**) f * f- e- “• ) under varierande tider.

; \ 1,3 0 e.m.—11 e. m. j

-

-

-

-

-

**) 1

10

—

_

i

16

-

-

-

52

2

62*>

10

7

45

3

36

7

1

42

4

1 2

10

—

—

—

—

i

4

tionen föreskrifna oafbrutna ledighet af 11 timmar hvarje natt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 3.

Kvinnligt

I. Ordinarie

B. Annat

1. Arbetsställen med 11 arbetare och där öfver.

(ej skift
-

Hela

Hela

Däraf

Antal na

ttar betstimmar1) pi

Yrkesgren

an-

talet

an-

talet

kvinn-

liga

arbe-

tare

kvinn-

V»

1

1

7*

~

arbets-

ställen

arbe-

tare

liga

natt-

arbe-

tare

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

.

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Torffabriker.................

1

33

12

2

1

2

'' -

—

—

—

—

—

Bagerier .....................

4

53

16

16

—

—

1

6

—

—

i

4

Bryggerier .................

2

23

6

6

2

(i

—

—

—

—

—

—

Cigarrfabriker...............

i

15

4

4

i

4

—

—

—

—

—

—

Mejerier .....................

3

47

22

22

2

16

1

6

—

—

—

Konservfabriker o. fisk-

salterier ..................

4

61

26

26

-

—

3

21

—

—

—

Skrädderier^..................

1

11

5

5

i

5

—

—

. _

—

—

—

Snickerier ..................

1

12

i

i

—

—

—

—

—

—

i

1

Tryckerier ..................

1

18

2

2

—

1

2

—

—

—

—

Tegelbruk .................

3

91

20

13

2

9

—

—

1

4

—

—

Summa

21

364

114

97

9

42

6

35

1

4

2

5

Däraf:

Konservfabriker............

4

61

26

26

—■

—

3

21

—

--

—

—

J) Se not å tab. 2.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

nattarbete.

nattarbete.

nattarbete.

arbete.)

dygn

för

kvinnliga

arbetare

Nattarbete

= arbete före

Nattarbete

= mindre

2 Va

a

3 Va

4 o. däröfver

eller

kl. 10

efter

e. m.

oafbruten

nattlivila

Anmärkningar

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant. .

kvinn- liga

arb.

Ant.

arbets.

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

—

—

—

—

2

6

3

10

i

i

2

6

2

6

1

4

3

22

_

_

i

5

_■

_

_

_

_

_

4

26

1

5

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2

1

3

1

13

i

5

—

2

6

4

12

17

85

_

—

i

5

_

—

—

—

—

4

26

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tal. 4.

Kvinnligt

IT. Nattarbete

Hela

Hela

Häraf

Antal nattarbetstimmar1) pr

Yrkesgren

an-

talet

an-

talet

kvinn-

kvinn- ! liga

; natt- arbe- tare

V*

1

17»

2

arbets- ställ en

arbe-

tare

liga

arbe-

tare

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

; kvinn- liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Bagerier.

4 veckor ......

1

14

2

2

_

_

1

2

10 „ ......

1

136

no

20

__

_

_

1

20

12 „ ......

1

64

44

28

—

—

_

_

1

28

>> ......

]

36

30

30

—

—

—

—

—

—

1

30

4

250

186

80

—

—

1

2

1

20

2

58

Karamellfabriker o. d.

4 veckor ......

t

13

6

6

1

6

_

_ .

8 „ ......

3

81

61

24

- .

—

2

20

_

_

1

4

12 „ ......

2

95

73

59

—

—

2

59

_

_

_

20 „ ......

i

86

74

52

—

—

—

—

1

52

—

—

7

275

214

141

1

6

4

79

1

52

1

4

Bryggerier.

4 veckor ......

1

16

4

4

_

_

1

4

8 , ......

2

45

13

9

_

—

1

6

_

_

1

3

12 „ ......

4

148

37

33

—

—

—

_

1

10

3

23

18 „ ......

2

33

7

7

—

—

1

3

1

4

20 „ ......

5

384

135

134

1

2

3

126

—

—

—

—

14

626

196

187

1

2

6

139

2

14

4

26

Mineralvatten- o. läske- drycks fabriker.

4 veckor ......

1

16

10

3

_

_

_

_

_

1

3

8 „ ......

1

12

3

3

—

1

3

_

_

12 „ ......

2

118

55

55

*) 1

51

—

—

**)i

4

_

_

16 „ ......

i

16

8

8

—

— ''

—

—

—

—

1

8

Tobaksfabrikör.

5

162

76

69

1

51

1

3

1

4

2

11

8 veckor ......

1

40

7

5

_

_

1

5

_

.

16 „ ......

1 1

76

68

55

—

—

1

55

—

—

—

—

2 1

116

75

60

—

_

2

60

—

—

—

—

Margarin och flottfabr.

''

''

1

8 veckor ......

1

91

20

20

—

—

—

—

—

_

1 1

91 |

20

20

—

_

—

—

—

—

- 1

J) Se not å tab. 2.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

nattarbete.

på öfvertid.

<''yg»

för

kvinnliga

arbetare

Nattarbete

=r arbete före)

kl. 5 f. m.

Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

2

A

.1

3''A

4 o. däröfver

eller

kl. 10

efter j

e. in.

oafbruten

natthvila

Anmärkningar

Ant.

arbets-

ställen

1

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-)

ställen)

Ant. 1

kvinn- liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-j

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen)

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-j

ställen

Ant.

kvinn- liga

arb.

i

2

_ •

_

_

_

—

—

—

i

20

“undantagsvis11.

_

_

_

_

_

—

—

i

28

—

—

—

—

—

—

—

—

* __

—

i

30

|

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

80

_

1

6

„_

_

_

_

_

—

—

—

3

24

_

_

__

_

—

—

2

59

—

—

—

—

—

—

—

—

i

52

! ~

—

—

-

—

—

—

—

—

7

141

_

_

_

___

—

i

4

1 _

_

_

_

_

—

—

—

—

—

2

9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

33

_

_

_

—

—

—

1

4

1

B

—

—

1

6

—

—

—

—

(1)

(6)

5

134

1

1

6

1

4

13

1

183

3

, *) växlar olika somrar och

1 olika dagar; ibland 4 tim. om

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

! dagen: sommaren 1907 endast

_

_

_

—

—

—

—

—

1

B

(16 V2 tim. pr person.

_

—

—

—

—

—

—

—

2

55

*•) ytterst sällan.

—

-

—

-

—

—

—

—

—

i

8

—

—

—

| —

-

—

1 —

—

—

5

69

i

5

•.,

—

—

—

—

—

| —

—

1 —

—

—

i

55

—

—

1 -

| -

| —

—

2

1 60

1

20

_

1

—

—''

—

i

20

“en och annan dag“.

l

20

1 _

1 -

j -

1 -

l -

1 —

1 -

1 -

i

| 20

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Tub. 4 (forts.).

Hela

Hela

Däraf

Antal n

attarbetstimmar1) pr

Yrkesgren

an-

talet

an-

i talet

kvinn

h-

i

1

i

7«

2

arbets

ställen

arbe-

1 tare

liga

arbe- '' tare

liga

i natt- arbe- j tare

Ant,

arbets

ställen

Ant.

kvinn

liga

J arb.

Ant.

(arbets

ställer

Ant.

i kvinn

; Hsa

| arb.

Ant.

arbets

j ställer

Ant.

| kvinn

| arb.

Ant,

arbets

ställer

Ant,

kvinn-

arb. i

Slakterier o. charkuteri- varufabriker.

;

|

obestämdt .....

1

17

4

4

—

—

1

4

—

| _

_

_

4 veckor ......

1

46

6

6

1 -

—

—

1 -

—

—

| -

_

u „ ......

1

19

3

2

—

—

1

2

—

—

—

—

Konservfabriker o. fisk-

3

82

13

12

2

6

"

Batterier.

12 veckor ......

4

79

43

43

—

—

—

—

1

12

—

— ‘

4

79

43

43

—

—

—

—

1

12

—

—

Bomullsspinnerier och

väfverier.

obestämdt ......

1

137

84

20

—

—

1

20

—

—

—

_

1

137

84

20

—

—

1

20

—

—

—

—

Ylle- o. sidenfabriker.

obestämdt ......

1

364

260

170

—

1

170

-

_

_

4 veckor ......

1

18

11

6

—

—

1

6

_

—

_

_

8 „

1

31

14

8

1

8

-

—

—

—

—

.. - ;

3

413

285

184

1

8

2

176

—

—

—

—

Färgerier, blekerier o. d.

16 veckor ......

1

17

8

6

—

—

1

6

—

—

—

— |

1

17

8

6

—

—

1

6

—

-

—

—

Annan textilindustri.

12 veckor ......

1

30

21

10

—

—

1

10

—

—

—

1

BO

21

10

—

—

1

10

—

—

—

—

Hattfabriker.

4 veckor ......

1

18

13

10

—

■ —

—

_

1

10

—

—

1 |

18

13

10

—

-

—

—

1

10

—

—

Sömnadsfabriker och

skrädderier.

8 veckor ......

1

31

25

5

_

_ 1

—

_ ;

__1

_ 1

1

5 i

12 „

1

143

133

30

—

- 1

1

30

—

_

—

16 „ ......

3

78

41

23

—

—

1

5 !

1

12

1

6

20 „ ......

1

196

185

10

—

—

1

10 f

_

_

_

26 „ ......

1 !

29 |

3 i

3

— |

—

— 1

—

— 1

—

7 |

477 |

387

71

;

— |

■ 3 |

45 (

1 j

12 l

2 1

11 i

'') Se not å tab. 2.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

<1 y g n

för

kvinnliga

arbetare

Nattarbete

= arbete före

Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

oafbruten

natthvila

2 1/i

3

3

Vt

4 o. däröfver

eller

kl. K

efter

e. m.

Anmärkningar

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

k vinn- liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

1

4

—

—

1

6

—

—

—

—

—

—

1

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2

1

6

_

3

12

_

_

_

3

31

*)

*)

4

43

*) 7—12 midnatt.

3

31

4

43

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

1

20

“endast sällan44*

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

20

1

170

/“tillfälligtvis, när så på-

1 1

—

_

_

—

_

_

—

—

_

1

1

6

8

'' fordras44.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

184

_

—

—

—

—

—

—

—

—

1

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

(i

—

—

_

—

—

.—

—

—

—

—

1

10

—

—

—

—

—

. —

—

—

—

—

1

10

—

—

_

—

—

—

—

—

1

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

10

é

1

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

30

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

10

1

3

—

—

—

—

—

—

—

—

1

3

1

3

—

—

—

i —

—

—

—

—

7

71

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Tab. 4 (forts.).

Hela

Hela

Däraf .

Antal nattarbetstimmar1) pr

Yrkesgren

an-

talet

an-

talet

k vinn-

kvinn-

Va

1

1 1

h

2

arbets-

ställen

arbe-

tare

liga

arbe-

tare

liga

natt-

arbe-

tare

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Trikå- och strump- fabriker.

obestämdt ......

i

560

422

200

1

200

—

—

—

—

—

—

i

560

422

200

1

200

—

—

—

—

—

—

Skofabriker.

obestämdt ......

i

109

13

6

1

6''

—

—

—

—

i

109

13

6

1

6

—

—

—

-

—

—

Handske möss- och päls-

varufabrik.

4 veckor ......

i

11

7

6

1

6

8 » ......

i

72

40

34

1

34

—

—

_

_

_

_

12 »

?

73

45

15

—

—

2

15

_

—

_

_

16 » ......

19

11

4

1

4

—

—

—

—

—

_

20 » ......

t

74

47

25

—

—

1

25

—

- •

—

—

25 »

i

39

24

24

1

24

—

—

-

—

—

—

7

2NK

174

108

3

62

4

46

—

—

—

—

Tvättinrättningar.

4 veckor.........

3

95

87

87

1

21

—

—

—

1

50

8 » .........

1

34

30

27

—

—

1

27

—

—

—

4

129

117

114

1

21

1

27

—

—

1

50

Snickerier och möbel- fabriker.

obestämdt ......

1

45

4

1

—

—

1

1

—

—

—

_

16 veckor ......

3

78

8

8

—

—

3

8

—

—

—

— 1

4

123

12

9

—

—

4

9

—

—

—

Annan träindustri.

12 veckor ......

1

17

5

5

—

—

-

_

—

_

1

6 1

1

17

5

5

—

—

—

—

—

—

1

5

Trämassefabriker.

obestämdt ......

1

131

28

8

—

—

—

—

1

8

—

—

1

131

28

8

—

—

—

—

1

8

—

—

Pappersbruk.

37a veckor.....

1

438

44

44

—

—

—

—

_

_

17* » ......

1

473

91

64

—

—

—

—

—

—

—

—

2

911

135

108

—

-

—

—

—

—

--

—

‘) Se not å tab. 2.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

<1

y g it för kvinnliga arbetare

i

Nattarbete j

= arbete före

kl. 5 f. in. ,

eller efter

kl. 10 e. m.

Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

oafbruten

natthvila

av»

3

3 Va

4 o. däröfver

Ant.

arbets-

ställen

Ant. i

kvinn- liga

arb. |

Ant.

arbets-

ställen!

Ant.

kvinn- liga

arb. 1

A , Ant. 1

Ant. i .

, , kvmn-1

arbets- v

•>«''*» ''S.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-1

liga j

arb.

» , Ant.

1 ’ kvinn- arbets-i v ,

ställen Sb.

Ant.

arbets- ställen i

Ant.

k vinn- liga

arb.

J

J

•

_

i

200

|

1

■

■ __

i

i

200

6

—

—

.

-

—

_

—

—

—

i

i

1

2

1

1

1

6

6

44

15

4

25

24

—

'' —

—

■

—

—

1

16

—

—

7

3

1

108

87

27

_

_

_

■ _

1

16

_

4

1

3

114

1

8

~

"

i _

4

1

9

1 5

)

~~

i

I

; i

, i

5

! 8

_

_

1 -.

1 —

—

!.. —

1 -

| —

—

1 —

! 1

Anm ärkningar

(nödfallsvis i trängande be\hof;

febr.—mars; sept.—ok t.

“i undantagsfall".

("undantagsvis, på olika tiller".

1 44

Fl 44

— i '' — I '' ■ 1 | '' 64 I (1) ! (64)

— ! - I '' 1 64 l - ! -

1

1

2

44

64

108

2 ggr i månaden året om.

dl gång i månaden äret om

\ i (r e tim. nattarbete.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tab. 4 (forts.)

Hela

Hela

Däraf

Antal nattarbetstimmar1) pr

an-

an-

Yrkesgren

talet

talet

lrvinn

kvinn

liga

natt-

arbe-

tare

/»

1

17»

2

arbets

ställen

ar) le- tare

liga

arbe- | tare

Ant.

arbets

ställen

! Ant.

kvinn

liga

arb.

Ant.

arbets

ställen

j Ant.

kvinn

| liga

1 arb.

Ant.

[arbets

ställen

j Ant.

| kvinn

liga

| arb.

Ant.

arbets-

ställen

j Ant.

kvinn- liga

| arb.

Bokbinderier.

3 veckor .....

1

15

7

2

_

1

2

8 „ .....

4

325

! 151

76

_

_

4

76

12 „

1

169

106

80

_

_

1

80

16

3

262

158

55

_

-

2

1 45

1

10

20 .,

1

124

57

45

1

45

—

l -

_

10

895

479

258

1

45

8

203

1

10

—

_

Tapetfabriker.

12 veckor ......

1

50

16

7

1

7

—

—

_

_

1

50

16

7

—

—

1

7

—

_

_

_

Boktryckerier.

2 veckor ......

1

11

5

5

1

5

3

4 „

2

92

32

7

_

_

1

1

4

7 „ ......

4

583

175

36

_

_

2

31

i

1

8 M ......

2

55

26

6

1

4

_

1

2

12 „

3

302

62

41

—

_

1

5

1

15

i

21

16 „ ......

20 „ ......

26 „ ......

1

1

2

38

19

238

6

7

99

3

4

52

-

-

-

-

1

1

3

4

2

_

1

52

16

1,338

412

154

1

4

5

44

5

28

4

74

Lito- o. kemigrafiska

anst.

, 8 veckor ......

1

106

27

4

1

4

_

_

_

_

_

1

106

27

4

1

4

—

_

—

—

—

_

Bleck-, plåt- o. koppar-

slager ier.

52 veckor ......

1 j

239

33

12

— |

— |

1

12

_

_

1

239

33 1

12

- j

-

1 |

12 |

— 1

— 1

- 1

—

Guld- o. silfvervaru-

fabriker.

j

4 veckor ......

i !

20

7 1

7

— 1

—

—

— |

—

1

7

i i

20

7 !

7

--

—

—

— 1

—

—

1

7

Galvaniseringsfabriker.

4 veckor ......

i

51 1

18

18

—

—

1

18

—

_

_

i

i

51 |

18 |

18 |

- [

-

1 i

18 |

— |

- 1

- 1

- i

’) Se not å tab. 2.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

dygn för kvinnliga arbetare

Nattarbete

= arbete före

kl. 5 f. m.

eller efter

kl. 10 e. m.

Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

oafbruten

nattkvila

Anm ärkningar

2 V»

a

av.

4 o. däröfver

Ant.

arbets-

ställen

Ålit.

k vinn- liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

-

-

-

-

-

-

-

-

1

4

1

3

1

2

76

80

55

45

(i regel ej onsdagar eller

t lördagar.

‘‘i undantagsfall1*.

_

10

1

258

7

1

4

-

-

-

~~ -

-

-

1

1

2

4

2

3

1

1

2

16

1

7

5

7

36

6

41

3

4

52]

4

154

4

''

1

1

4

12

1

1

12

7

1

1

7

18

| —

—

-

-

-

-

-

-

-

-

1

18

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tab. 4 (forts.)

Hela

Hela

Däraf

Antal nattarbetstimmar1) pr

-Yrkesgren

an-

talet

an-

talet

kvinn-

liga

arbe-

tare

kvinn-

V»

1

i V,

2

arbets-

ställen

arbe-

tare

liga

natt-

arbe-

tare

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant. |

kvinn- liga

arb. |

Fabriker för tillv. af

elektr. apparater.

obestämdt......

1

639

42

42

1

42

_

__

_

1

639

42

42

1

42

—

—

—

—

—

— ;

Porslinsfabrike r.

12 veckor ......

1

84

13

3

—

—

1

3

—

—

—

—

1

84

13

3

—

—

1

3

—

—

— j

Annan mineralindustri.

8 veckor ......

1

35

2

2

—

—

1

2

-

—

—

—

1

35

2

2

—

—

1

2

—

—

—

—

Ljus-, tvål- och parfym- fabriker.

4 veckor .....

1

12

7

7

1

7

8 „ .....

4

120

57

43

1

14

1

6

—

—

2

23 j

5

132

64

50

1

14

2

13

—

—

2

23 i

Tändsticksfabriker.

obestämdt ......

1

450

211

30

—

—

1

30

—

—

—

— 1

1

450

211

30

—

—

1

30

—

—

—

—

Samtliga yrkesgrenar.

115

9,080

3,851

2,058

15

465

54

960

15

no

20

269

) Se not å tab. 2.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

dygn

för

kvinnliga

arbetare

Hatta

= arbe

kl 5

rbete

te före

f. m.

efter

e. m.

J Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

oafbruten

natthvila

Anmärkningar

1 21

h

3

3

V»

4 o. cläröfver

| kl. 10

| Ant.

arbets- ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

, , I Ant. .

Ant. , . | Ant.

arbets-'' Tmn''iarbets- ställenj a^a ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

1

42

H

“sparsamt".

—

—

—

—

—

—

1

—

1

42

-

1

3

—

—

~

—

—

- “ -

~

1

3

| 1

1 1

1

2

—

- - 1 -

—

1

2

_

1

7

—

—

—

—

-

—

— — j —

—

4 1

43

5 i

50

—

—

—

_ | _ I _

_

i

30

i

30

3

27

3

56

—

—

5 111 | 1

4

114

2,054

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tub. 5.

Kvinnligt

IT. Nattarbete

Hela

Hela

Häraf

Antal arbetstimmar pr

Yrkesgren

an-

an-

kvinn-

liga

arbe-

tare

kvinn-

1

2

1

1

A

2

arbets-

ställen

arbe-

tare

liga

natt-

arbe-

tare

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant. ;

kvinn- liga |

arb. [

Tillverkning af öm=

tåliga råvaror:

Konditorier ...............

1

14

2

2

1

2

■

Konservfabriker .........

4

79

43

43

—

—

—

—

i

12

.-

—

Summa

5

93

45

45

—

__

1

2

i

12

—

—

Säsongarbeten:

Mineralvatten- o. läske- drycksfabriker .........

i

12

3

3

1

3

Trikåfabriker ............

i

560

422

200

1

200

—

—

—

j Skofabriker ...............

i

109

13

6

1

6

—

—

“

Hundsk-, möss- o. päls- varufabriker............

2

83

47

40

1

34

1

6

—

—

—

—

j Tvättinrättningar ......

2

57

51

48

1

21

1

27

''—

—

'' -

- 1

Bokbinderier...............

5

340

158

78

—

-

5

78

—

—

—

Boktryckerier ............

5

611

189

43

1

4

4

39

—

—

—

| Lito- och kemigrafiska

mist........................

1

106

27

4

1

4

_

*

_

_

—

Summa

18

1,878

910

422

6

269

12

153

. —

| _

—

—

| Yllespinnerier ...........

3

413

195

54

1

8

2

46

—

—

—

—

Summa

3

| 413

195

54

1

8

2

46

_

—

|

■ —

Summa summarum

Sfi

2,384

1,150

521

7

277

15

201

i

12

1 -

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

nattarbete.

på öfvertid.

__t---—-

rtygn

2

för

/ 2

kvinnliga

3

arbetare

3 7a

4 o. däröfveri

Nattarbete

= arbete före

kl. 5 f. m.

eller efter

kl. 10 e. in.

Nattarbete

= mindre

än 11 tim.

oafbruten

nattk vila

Antal veckor

pr år för

öfvertidsarbete.

Ant.

arbets-

ställen

Ant. !

kvinn- liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

Ant.

arbets-

ställen

Ant.

kvinn-

liga

arb.

1

2

4 veckor.

_

_

_

—

—

3

31

—

—

4

43

12

_

—

—

—

3

31

5

45

i

3

_

_

i

200

“nödfallsvis".

!

0

(obestämdt (“i undantags-

—

\ fall").

_

_

—

2

40

4 å 8 veckor.

_

_

—

_

—

2

48

4 å 8 ,

_

_

—

—

—

5

78

3 å 8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

43

LO

SO''

oo

|

'' _

_

_

—

i _

i

4

8 veckor.

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

18

422

_

_

—

1 -

—

i

—

3

54

—

—

1 —

—

—

—

—

—

—

3

54

_

—

—

—

3

31

—

—

26

521

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.