UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

1910-01-01 · 803 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1910:4, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET DEN 3 MAJ 1909

AF DEN FÖR

REVISION AF GÄLLANDE TULLTAXA

AF KUNGL. MAJ:T DEN 22 JUNI 1906

TILLSATTA KOMMITTÉ

STOCKHOLM 1909

ISAAC MARCUS’ BOKTR -AKTIEBOLAG

in

Innehåll.

Sid.

Underdånig skrifvelse .............................................................................................. v

Förslag:

Tulltaxeförordning ............................................................................................... 1

Innehållsförteckning till tulltaxan........................................................................ 22

Tulltaxa................................................................................................................... 25

Tulltaxeunderrättelser.......................................................................................... 157

Register till tulltaxan............................................................................................ 163

Motivering:

Allmän öfversikt .................................................................................................... 223

Speciell motivering:

Tulltaxeförordning ....................................................................................... 305

Tulltaxa............................................................................................................ 329

Tulltaxeunderrättelser.................................................................................... 853

Reservationer:

Ang. tullen å malt ................................................................................................ 859

» tull å tackjärn ............................................................................................ 861

» tullarna å järnvägs- och spårvägsskenor samt annat fasonjärn............ 867

» tullen å blymantlade elektriska ledningskablar........................................ 871

» tullen å kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda .................... 872

» vissa delar af motiveringen........................................................................ 874

.

V

Till Konungen.

Enligt nådigt bref den 22 juni 1906 fann Eders Kungl. Maj:t

godt uppdraga åt en kommitté att verkställa revision af den under

den 8 juni 1906 fastställda tulltaxa; och förordnades i nåder till ord

-

VI

förande i denna kommitté undertecknad Hammarström samt till ledamöter

skeppsredaren, ledamoten af riksdagens andra kammare Daniel

Broström, landtbrukaren, ledamoten af riksdagens första kammare

Paul Paulson och bruksdisponenten Carl Andreas Sahlin jämte undertecknade

Bosmus, Hultgren och Yennersten.

Sedan skeppsredaren Broström, landtbrukaren Paulson och bruksdisponenten

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Sahlin efter därom gjorda underdåniga framställningar

entledigats från det dem meddelade uppdraget, förordnade Eders Kungl.

Maj:t den 16 juli 1906 undertecknade Abramson, Göransson och Jesperson

att vara ledamöter i kommittén.

I enlighet med kommittén lämnadt nådigt tillstånd att antaga

sekreterare och eljest nödiga biträden antog kommittén vid sitt första

sammanträde till sekreterare amanuensen i jordbruksdepartementet,

juris kandidaten N. H. It. Themptander, hvarjämte kommittén å olika

tider haft en eller liera tulltjänstemän såsom biträden anställda.

Kommittén, hvars arbeten togo sin början den 31 juli 1906, har

förut enligt särskilda nådiga uppdrag afgifvit underdåniga utlåtanden:

den 2 oktober 1906 i fråga om inrättandet inom generaltullstyrelsen

af en byrå för lämnande af upplysningar i tulltekniskt afseende;

den 3 december 1906 i fråga om utarbetande af en officiell varuförteckning

till tulltaxan;

den 3 december 1906 ifråga om, huruvida med afseende å det

kommittén tilldelade uppdrag kunde anses nyttigt eller önskvärd!, att

ändrade grunder för den officiella handelsstatistiken blefve, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med utarbetadt förslag, inom den närmaste

tiden fastställda; samt

deri 5 december 1907 i fråga om tullbehandlingen af vissa fodervaror

af majs m. in.

Sedan kommittén numera fullgjort sitt hufvudsakliga åliggande,

får kommittén såsom resultat af detta arbete härmed i underdånighet

öfverlämna ett af motiv och bilagor åtföljdt förslag till förordning med

tulltaxa för inkommande varor jämte de mot skilda delar af förslaget

af kommitténs ledamöter afgifna reservationer.

I afseende å själfva förslaget anser sig kommittén redan i detta

VII

sammanhang höra i underdånighet framhålla, att af skäl, som i den

speciella motiveringen till § 2 tulltaxeunderrättelserna anföres, kommittén

icke varit i tillfälle att afgifva förslag till de tarasatser, hvilka kommittén

förutsatt höra i själfva tulltaxan inflyta.

Stockholm den 3 maj 1909.

Underdånigst

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

A. HENRIK GÖRANSSON. AXEL ABRAMSON. ELIS BOS/E US.

CARL HULTGREN. J. P. JESPERSON. AXEL VENNERSTEN.

Il, Them,])länder.

FÖRSLAG.

1

F ö r s I a ^

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor, att lända till

efterrättelse från oeli med - — -...........

§ 1-

Varor, som från utlandet införas, äro, så framt icke annorlunda

här nedan stadgas, underkastade tullafgift enligt hvad vid denna förordning

fogad tulltaxa innehåller.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan

enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans

värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast ä

tid, då riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande riksdag inom tio dagar efter riksdagens öppnande

och gäller, där riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,

högst tio dagar efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver

sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,

som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna,

1

förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskild! stadgas, må

erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt

är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af

Konungen.

o

§ 1

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, sä, vidt icke

särskild! annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda

vara. då den inkommer med svenskt fartyg.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, Indika enligt tulltaxan äro

fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det

Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget

behof införa:

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade,

för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande

regeringars härvarande konsulat, Indika inom eget land medgifva Sverige

motsvarande förmån;

d) sådana för land!- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,

livilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma

anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast

efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder tillhöriga resande eller ombord å

fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af

ägaren själ! medförda, pröfva? icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda

personer, tågpersonal eller forman, i den mån sådana förnödenheter

pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning

icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande

till sådana förnödenheter jämväl hänföras af resande medförd, begagnad

velociped, som enligt af honom på tro och heder afgifven skriftlig försäkran

införes för eget bruk och icke i handelsafsikt;

g) begagnade instrument, redskap, verktyg o. d., som utöfvare

af vetenskap, konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa

medför;

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven

inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter

eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen

kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari

de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier. tillhörande i svenskt farvatten förolyckadt

fartyg:

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort.

för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till

medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa

afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen

å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering

till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller

tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med

afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen

och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen

kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda

införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å

märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till

fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen

förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller

sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af

giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna

förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro

och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet

erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg

icke af andra omständigheter motsäges;

in) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när

de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet,

eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast

med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt

dock med villkor dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar

ej mindre berörda till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att

han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört

ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfva!’

dem icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen

göras värdelösa;

4

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i

varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar

eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande

härvid såsom emballage anses äfven s. k. garneringsmaterial, såsom

mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under

transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;

p) emballage, särskild! inkommande, gammalt och begagnadt,

såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma

i retur eller för att återutföras med varor;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade

utländska varor, när de. efter att hafva till utlandet utförts,

inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att i

händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier

åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan

återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl

eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer

beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet

för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för

så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne

icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes

gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares

sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk, inom

landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro

afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under

den närmare kontroll vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda

fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen

användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver

riksgränsen och omedelbart därefter, i enahanda transport till utlandet

eller eljest, återutföras;

s) af främmande suveräner förlänade ordenstecken och dylikt:

äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän täflan

utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik:

äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande

kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person:

samt

u) naturalier till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter ock bestämmelser i öfrigt, Indika

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna, §

medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

ordning, där sådant finnes af behof påkalladt. med afseende å fartyg,

som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter

meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet

för skeppsproviant.

§ 6-

Vid resa. annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver

nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,

hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och

sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare

varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull

underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande

mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna

mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och

Kalls socken äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag. tillsammans 5 kilogram,

spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan

gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

eller öfver gränsen mot Kalls socken i Jämtland samt från södra

gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:

bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,

6

fläsk, alla slag. tillsammans 10 kilogram.

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

spannmål, omalen, 150 kilogram,

> , malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag. tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagd! värde af SO kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,

skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan

införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna jj sägs. gäller icke för varor, som i

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller

för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för

varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, sfi vidt

de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,

skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, afkimma en under

edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför,

icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna

icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den,

för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande afkunna dylik

försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt.

jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskild!

stadgadt.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller

brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet

mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,

må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige

belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 6 orli 7 gjorda medgifvanden

äger generaltullstyrelsen eller i särskildt fall tullmyndighet

vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter,

som kunna anses erforderliga.

§ 9.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller

komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att- förevisas såsom prof eller utställningsföremål och Indika

sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål

införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller

cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras: börande dock i sistnämnda

fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock

varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål;

samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,

afsedt att med exportgods återutföras.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid

än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas

och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas

till högst tre månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd,

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter.

hvilka befinnas erforderliga för fastställande åt identiteten

mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom

villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad

på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande

i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes

ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande

i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af

generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke

varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under

hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas

8

för maskiner, redskap, verktyg och andra förnödenheter, som införas

för användning vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete,

elektrisk anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag’

och som därefter skola nr riket återutföras.

Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Norge till Sverige för att här förädlas genom blekning, färgning, garfning,

målning, spillning, väfning eller annan dylik bearbetning eller

för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation till Norge

återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren

ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen

eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

4. Därest i fråga om varuprof. kommande från visst land eller

medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående

tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation

eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras

karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas

mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations-

eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i

följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre

tullsats än den förut tillämpliga, i livilket fall belöpande skillnadstull

i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid

erforderliga kontroll föreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

-■ Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning.

målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation,

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

och som efter sådan förädling eller reparation återinföras,

skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren

ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter.

Indika till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen

eller, i särskilda fall. af tullmyndighet vid gränsen.

_ För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning

i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,

att ägare till gods. som under transporten till införselorten genom

§ 10.

11.

9

tillfällighet lidit skada, afstår från att själ!'' förfoga öfver godset, i

hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än

efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande, som det.

hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats,

har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar

efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall

angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen

förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans

förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande

värdet å godset dels såsom oskadadt dels ock i dess skadade skick

utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande

sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas

såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter

afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhanda - hållas godsets ägare intill ett år efter auktion sdagen, då beloppet, i

händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren

vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet.

så framt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan

åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas

för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra

strandvrak, bottenfynd eller gods. anträffadt i öppen sjö. därom

förordnar Konungen.

§ 12.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan

återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning där vara, som

vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat

giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan, enligt gällande giftstadga

icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i

fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 9 varit

för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda

varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 13.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare

2

10

sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort

införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna

sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock

genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för

fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs.

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma

ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda

ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år

från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fallfärdigt

skick;

c) att, den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen.

när fartyget är fullt färdigt till generaltullstyrelsen afkunna!''

eu af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,

som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver

myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika

artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka

restitution af eller befrielse från tullafgift sökes. jämte under samma

förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt

ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller

af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt

uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven

därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag,

från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om

den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker

angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de bär

ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade

särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för banden; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller

reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrig!,

hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare

af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.

afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit

afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,

erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som

1.1

generaltullstyrelsen finner betryggande: skolande angående tullverkets

rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens

erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för

belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan

meddelade föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där

nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller

utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af

skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 14-

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad afföljande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffinerad! socker, topp-, kandi- eller kak- ... 11 öre

1

dito

kakaopulver ..........................................................

5

.. 1

dito

kaffe, brand! eller rostadt, icke målet ............

14.4

.. 1

dito

bröd .........................................................................

6

.. 1

dito

makaroner eller vermiceller af malet eller

krossadt hvete ..................................................

6.:-

.. 1

dito

risstärkelse af vanlig vattenhalt (13 procent)

7

,, 1

dito

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter......... 1 krona

10

cigarretter utan munstycke........... 1 ,.

7

cigarretter med munstycke .............................

74

kardus-, rall- och presstobak...........................

70

snus .........................................................................

48

•• 1

dito

arbeten af papper, under villkor att varan

icke hufvudsakligen består af papper, belagdt

med lägre tullafgift än 10 öre per kilogram

10

.. 1

dito

ylleväfnad ....................................................................

20

1

dito

linneväfnad .............................................................

20

.. 1

dito

bomullsväfnad ......................................................

15

hvarvid

för

öfrig! iakttages:

minst 25

kilogram

af hvardera

a) att af de här upptagna varor

skola till export angifvas och på en gång afsända s; kommande dock

denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund

under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

12

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och. med två vittnen bestyrkta försäkran,

att varan är svensk tillverkning och af utländskt, råämne, för hvilket

full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader. att de äro

inom landet tillverkade af utrikes spunnet, illpliktigt och behörigen

förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen

å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificera» genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet

å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket

intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda

ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln

skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid

utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods

finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den

utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras:

äfvensom att. därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter

förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af

30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma.

verificera» genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande

tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling

blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom

bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats

under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas,

att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling

därifrån afgått.

2. Då jute väfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden

restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de

under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare

att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas

åt tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit

använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,

för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets

vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning

därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som. utan åsidosättande af nödig

kontroll, kunna medgifvas.

13

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles,

medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl

af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn. restitution af

den tull. som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet

direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid

iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100

kilogram råg eller korn 66 A, kilogram mjöl och 100 kilogram hvete

eller korn 66 kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller

gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang

med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af

kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln

af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats,

från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver

in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas

till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på

eu gång utföras: skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan

är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet

i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande

samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten

till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken

såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas

liufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt

beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och

en. som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för

förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

14

g) att för utbekommande af bär ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter:

B)

åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes

vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af

den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af

kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller

från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den

införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att

100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;

skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning

;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare; där förtullningen

ägt rum, sa vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller

tillsammans, på eu gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd

af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till

riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna

varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om

tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln

skeft, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att

mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn

och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit

användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna

förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning

och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering

och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom

meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och

öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

15

i ) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf

finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är

medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär

af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af bär ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande

dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för

i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid

utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln

gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare

ä afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt

samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och

förtullning får äga rum, ställd förpassning, hvilken skall godset under

transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran

af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till

emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande

mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven: samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten

skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad.

att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering,

samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet

och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara

för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt

råämne, använda densamma till framställning af exportvara,

må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid

utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,

hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tull afgift

för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad

nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande;

kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes

oundviklig vid exportvaras framställning.

16

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara,

som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution

anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften.

ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare

villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna

anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara,

hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning

utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu

är sagd. anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse

från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad,

därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen

aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad

honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran

icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan

tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften

må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå

efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till

förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under

hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af

den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i

tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna § är föreskrifvet angående tullrestitution eller

befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket

sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande

landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller

varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes

till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut

i denna £ är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes

ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna

$ sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att genast

utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för sådant

ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af

staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket

godkänts.

17

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagd!, åter

inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från

Ivftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till

tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits

utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats,

skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex

för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen

å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften

jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren

för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution

honom förvägras.

O

§ 15.

Den, som af omalen råg, omalet hvete eller omalet korn, hvaröfver

han utan hinder af tullverket kan inom riket fritt förfoga, på

en gång till utförsel angifver och med en och samma lägenhet sjöledes

eller på järnväg utför minst 500 kilogram af någotdera slaget, äger,

för så vidt den utförda varan skäligen kan anses hafva varit marknadsgill,

att på grund af utförseln erhålla af generaltullstyrelsen utfärdadt

bevis, som berättigar honom eller den, på hvilken beviset behörigen

öfverlåtits, att inom eu tid af högst sex månader efter det varan angifvits

till utförsel, utan tullafgifts erläggande införa omalen spannmål

af följande slag, nämligen råg, hvete, korn eller majs, till så stor

myckenhet, att den tull, som enligt tulltaxan skolat därå belöpa, är

lika med det tullbelopp, som vid utförseltillfället skolat utgöras för eu

utförselvaran till storleken motsvarande införselkvantitet af samma vara.

Exportör, som önskar erhålla införselbevis, som nu är sagdt, göre

därom anmälan i den till vederbörande tullförvaltning aflämnade utförselangifningsinlaga,

hvilken, därest tullförvaltningen icke är ställd

under tullförvaltares omedelbara öfverinseende, skall jämte här nedan

omförmälda utlåtande samt behörigt intyg om utförseln insändas till

den hufvudtullkammare, hvarunder tullförvaltningen lyder. Tullförvaltningen

åligger därjämte att, sedan exportvarans nettovikt utrönts, för

3

-

18

anstalta, att varan varder på exportörens bekostnad undersökt af två

sakkunniga, ojäfviga personer, hvilka skola afgifva utlåtande, huruvida

varan kan såsom marknadsgill anses, hvarefter och sedan utförseln

blifvit verificerad, på sätt om restitutionsgods är föreskrifvet, samtliga

ärendet rörande handlingar skola af hufvudtullkammaren, jämte eget

yttrande insändas till styrelsen, som låter beviset tillställas vederbörande.

Af Konungen meddelas närmare föreskrifter i fråga om, huru

exportvaran skall vara beskaffad för att anses marknadsgill, likasom

ock i fråga om den kontroll, som inom tullverket skall iakttagas till

förhindrande af missbruk af införselbevis.

Spannmål, införd mot aflämnande af införselbevis, som i denna §

sägs, vare icke i afseende å rätt till tullrestitution, i händelse spannmålen

efter beredning till mjöl eller gryn återutföres, så ansedd, som

därest tullafgiften i vanlig ordning erlagts.

§ 16.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp

af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande

och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör

flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för

utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast när

fartyget innehar last samt större eller mindre del däraf lossar, och må

härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till

mindre än en tiondedel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande

vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets

skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,

som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och där endast aflänmar eller emottager passagerare

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat

fartyg för export;

19

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order

för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter

för besättning, medförda resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt

efter verkställd reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och

densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan

försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna

bevisligen erfordrats; samt

fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn

lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar

skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till

efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga

delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga fmnes anbefalldt rörande

uttagande af tullpass.

,

TULLTAXA.

22

Innehållsförteckning

till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten och jordarter samt andra mineraliska eller fossila

råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annor

-

städes upptagna .......................................................... 1—48.

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

II. Djur och animaliska ämnen ................................................ 49—78.

III. Alster af åkerbruk,, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål och skidfrukter m. m.............................. 74—104.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. m. 105 —134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna 135—192.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m............... 198-—-224.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m............................... 225—293.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf .............. ...................................................... 294—324.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 325—335.

23

VHI. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf fram

ställda varor:

A. Silke, äfven konstgjord t .......................................

B. Ull och andra djurhår..........................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

1). Bomull .....................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk............

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregne

rade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än kautschuk

; polerduk ...................................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskild t nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar, solfjädrar

...................................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spå

nadsämnen .......................................................................

X. Lervaror ...........................................................................

XI. Glas och glasvaror

XII Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf ..............................

G. Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens

art...................................................................

1). Adla metaller samt arbeten däraf........................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater in. m..........

G. Fartyg och fordon ................................................

Rubriknummer.

336—353.

354—390.

391—446.

447—502.

503—505.

506—510.

511—584.

585—601.

602 — 626.

627—655.

656—829.

830—880.

881—894.

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

895—907.

908—1024.

1025—1048.

1049—1056.

24

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. in...................................................

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,

ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna ........................................

15. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen

C. Färger och färgningsämnen in. m.....................

1). Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymerier

och kosmetiska medel in. in...................

E. Konstgödsel ..............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror ....................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri in. m.......

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna .........................................

Rubriknummer.

1057—1086.

1087—1129.

1130-1140.

1141—1170.

1171—1185.

1186—1189-

1190—1200.

1201 — 1219.

1220—1281.

25

Tulltaxa.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller

fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten

däraf, ej annorstädes upptagna,

Kr. öre

1.

2.

3.

4.

Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit,

äfven renad, samt flusspat och. kryolit, äfven

in alna ............................................................................

Malm, alla slag, äfven pulveriserad eller briket-

terad..............................................................................

Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och

witlierit, i stycken eller malna, äfven brända;

kalk, släckt .................................................................

Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat och råfosfat,

äfven pulveriserade; spetsglans ..............................

fria.

fri. 1

fria.

fria.

Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.

5.

Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inbe- räknad ........................................................................

100 kg.

—: 40 i

Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmor- cement.

Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat

I 6.

7.

:

ämne:

formar för industriella ändamål ......................

gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,

och annat likartadt byggnadsmaterial .........

1 kg.

fria.

—: 02

4

26

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

I. Sten- och jordarter etc.

ornament och likartade arkitektoniska arbeten

...........................................................

afgjutningar till offentliga samlingar eller till

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

officiella undervisningsanstalter; äfvensom

modeller till konstnärsarbeten..............

konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag,

ej särskildt nämnda, äfven i förening med

trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad

Anm. Om en till konst- och konstslöjdartiklar eller arbeten

af gips, andra slag, hänförlig vara per stycke, i den

form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den

för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre

per kg.

Lera, alla slag, äfven slammad, malen eller bränd,

porslinslera eller kaolin härunder inbegripen;

äfvensom chamott- och dinasmurbruk .................

Asbest, oarbetad; äfvensom arbeten, ej särskildt

nämnda, af asbest med eller utan inblandning

af annat ämne och äfven i förening med ai

material.....................................................................

Glimmer, oarbetad, äfvensom arbeten däraf.

särskildt nämnda; talk, äfven malen, samt sjöskum,

oarbetad!, äfven konstgjordt....................

Smärgel, pimsten, trippel och liknande mineraliska

slip- eller putsmedel, oarbetade, pulveriserade

eller slammade:

i förpackningar om högst 2 kg. vikt...............

ej

Anm. I varans vikt inräknas det emballage, däri

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar samt oförpackade.........

Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hänföres

äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 20

fria.

lkg.

1: —

fria.

fria.

fria.

lkg.

—: 10

fria.

to to to to

27

16.

17.

18.

19.

0.

1.

2.

3.

24.

25.

26.

o. ,

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifver:

naturliga:

i förening'' med trä, järn eller annan oädel

metall .

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna

äfven sådana, som äro försedda

med centrumbeslag af metall

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd

under transporten försedd med järnband, fästes

därvid ej afseende vid tullbehandiingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel

metall eller annat dylikt ämne

helt eller delvis af smärgel, korundum,

alundum, karborundum eller andra liknande

hårda slipmedel

andra slag

Ädelstenar, oinfattade, alla slag..............................

Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad;

äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt

nämnda, i stycken eller pulveriserade ......

Kvarn-, defibrör- och koll er gångsstenar:

naturliga, äfven bandade med järn:

af granit .......................................................

bruk afsedda arbeten af lava

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

konstgjorda ......................................

i träram infattade; samt grifflar, äfven j

konstgjord massa, oinfattade eller infattade

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 25

fria.

lkg.

1 kg.

—: 25

—: 04

fria.

fria.

100 kg.

—: 70

100 kg.

fria.

2: —

100 kg.

1: —

fria.

28

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

fria.

—: 10

fria.

1 kS-

1: —

lkg.

lkg.

—: 01

fria.

—: 10

fria.

100 kg.

-: 60

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

oo.

Sten- och jordarter etc.

Skifvor och plattor af marmor:

opolerade...................................................................

polerade ....................................................................

Konstnärsarbeten af sten..........................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster,

äfven konstgjord, porfyr och andra finare stenarter,

hufvudsakligen afsedda till prydnadsföremål,

såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer

m. m., äfven i förening’ med trä, oädel metall

eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad .....................................................

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,

i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges

den för öfverskjutande vikten med en tull af endast 10

öre per kg.

Arbeten, af sten, ej särskild! nämnda:

opolerade och oslipade:

af sandsten eller kalksten ...................................

andra slag.................................................................

polerade eller slipade ..............................................

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,

polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form

den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för öfverskjutande

vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

Jordfärger, såsom bolus, ockror in. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen

eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt

nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,

till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,

pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna

torfmull och torfströ .................................

Port.landscement, vanlig grå, hvit eller färgad, samt

slaggcement, trass och andra för byggnadsändamål

använda cementsorter, emballagets vikt

inberäknad ....................................................................

29

I. Sten- och jordarter etc.

\ Kvantitet

| för tull.

! beräk!

ningen.

:

Tullsats.

Kr. öre !

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

Anm. Såsom cement tullbehandlas äfven hvarje till golfbeläggningsmaterial

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

tjänlig blandning, innehållande en

eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte

sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt

ornament ..............................................................

konst- och konstslöjdartiklar: tnllbeliandlas såsom

motsvarande artiklar af gips;

arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskildt

nämnda och ej hänförliga till konst- eller

konstslöj dartiklar ..............................................

andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och

rör, härunder inbegripna arbeten af betong,

äfven armerad.....................................................

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl arbeten

af magnesiacement och annan konstgjord sten

äfvensom kalksandsarbeten, ej särskildt nämnda.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kisbränder,

erhållet vid eller användbart till hyttedrift,;

äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän-:

förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxidhy

drat) samt aska, till annan rubrik ej hänförlig; —

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf-)

briketter samt andra brännmaterialier, ej sär-!

skildt nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...J —

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna

äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix;

jordvax (ozokerit) samt beck af stenkols

eller

trä tjära ............................................................... —

Anm. Till asfalt hänföres äfven en blandning af nativj

asfalt och mineralolja (s. k. goudron).

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan!

inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnenj

eller dylikt och äfven i förening med annat materiail 100 kg.

Bärnsten och gagat (jet), oarbetade........................... —

100 kg.

100 kg.

100 kg.

1: 25

2: 50

—: 80

fria. 1

i

i

fria.

fria.

1: 25

fria.

so

I. Sten- och jordarter etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats. ;

Kr.

öre

45.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in-

beräknad .......................................................................

1 kg.

2: 50 !

46.

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,

ej till annan rubrik hänförliga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

1 kg.

rf

o:

47.

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller

våt, bestående af två eller flera mineraliska,

ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller

cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,

kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineralisk!

ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet

lkg.

02

48.

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,

såsom plattor, segment och andra formstycken

1 kg.

04

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur:

hästar:

49.

föl under ett år ..................................................

fr

ia.

50.

andra slag...............................................................

1 st.

50

51.

nötkreatur ....................................................................

1 st.

10

52.

får ...................................................................................

1 st.

1

-—

53.

svin .............................................................................

lkg.

10

54.

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt

nämnda ..................................................................

fria.

Fläsk:

55.

rökt ...............................................................................

lkg.

30

56.

andra slag ....................................................................

lkg.

20

57.

Ister .................................................................................

lkg.

15

Kött:

58.

af fågel .........................................................................

lkg.

20

59.

andra slag, härunder inbegripna till konserver

icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt

nämnda, såsom lefver, njurar m. m.............

lkg.

07

31

Kvantitet

II. Djur och animaliska ämnen.

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

60.

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

_

fri.

61.

Oleomarenrin ...................................................

lkg.

. 1 A

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskilda, till

—. ±U

margarinberedning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt

ligger vid eller under -j- 42° Celsius.

Fisk:

62.

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor..................

fri.

63.

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

lkg.

—: 50

64.

andra slag ....................................................................

fria.

65.

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

lkg.

—: 15

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,

därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent

utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att an- vändas uteslutande för odlingsändamål.

66.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och

kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda.....................................................

fria.

67.

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annor-

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

ledes konserverade, ej till annan rubrik hän- förliga .............................................................................

fria.

68.

Svamp, tvätt-....................................................................

Tagel:

fri.

69.

råtagel; äfvensom borst .........................................

fria.

70.

berest eller bearbetadt, äfven i förening med

annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

lkg.

—: 20

71.

fri.

72.

spritad; äfvensom dun ..........................................

1 kg-

—: 20

73.

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda,

äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt

nämndt ..........................................................................

_

fria.

32

Kvantitet

III A. Spannmål och skidfrukter m. in.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårds-

skötsel in. in.

A. Spannmål och skidfrukter m. m.

Spannmål:

omalen:

74.

råg;, hvete, korn samt ärter och bönor...........

hafre, vicker och gråärter (sandärter, pelusker)

100 kg.

3: 70 j

75.

fria. |

76.

malt, äfven krossadt ............................................

100 kg.

5: — j

-G

00

majs .......................................................................

4inrim. sm. o* ..............

100 kg.

100 kg.

1: 50

3: 70

malen:

i 79.

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af

arrowrot och andra vegetabilier, ej till

annan rubrik hänförligt ..................................

100 kg.

6: 50

! 80.

Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytterskalet......

100 kg.

3: 70

! 81.

Risgryn och rismjöl......................................................

100 kg.

6: 50

1 82.

Gryn, alla slag, ej särskild! nämnda, samt maka-

roner och vermiceller, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad.................................

lkg.

—: 20

! 83.

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och

dylikt omslag inberäknad..........................................

1 kg-

—: 20

S 84.

i

Kli, alla slag .....................................................................

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida

densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann- mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,

att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent

af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,

fritt.

i annat fall som mjöl.

Frö:

85.

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

kanarie-.........................................................................

lkg.

—: 10

86.

tall- ..............................................................................

lkg.

4: —

33

1 "

Kvantitet

" 1

Ill A. Spannmål och skidfrukter tn. ni.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

87.

gran- ............................................................................

1 kg.

1: 50

88.

timotej- ........................................................................

lkg.

—: 05

89.

andra slag, ej särskildt nämnda; äfvensom frö-

i

stoft (sporer) ...........................................................

fria.

90.

Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt

fria.

91.

Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med

hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagel- surrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

lkg.

—: 07

92.

Humle.................................................................................

Potatis:

lkg.

—: 30

93.

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—31 juli....................................

100 kg.

2: 50

94.

annan, oberedd ............................................................

fri.

95.

skuren och torkad ......................................................

100 kg.

5: — 1

Hvitbetor (sockerbetor):

96.

råa ............................................................................

100 kg.

1: —

97.

sönderskurna och torkade ....................................

100 kg.

5: —

98.

Cikorierot, äfven torkad .............................................

lkg.

—: 05

99.

Pepparrot............................................................................

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

lkg.

—: 20

100.

med blast ................................................................

utan blast:

lkg.

—: 20

101.

färska ..................................................................

lkg.

—: 10

102.

skurna och torkade.............................................

lkg.

—: 20

103.

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-

mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom

arachid- eller jordnötter.............................................

_

fria.

104.

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och

drank, glutenfoder, maj skakmjöl och majsgrodd- mjöl, äfven med inblandning af animaliska ämnen

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter

af majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein.

5

34

105.

106.

107.

108.

109.

no.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

B. Frukter, bär. grönsaker och lefvande växter in. in,.

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

apelsiner, citroner, pomeranser och bananer

vindrhfvor och jordgubbar ............................

andra slag, ej särskildt nämnda...................

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från bvilka skal

och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped

äpples till beredning af läskdrvcker) samt

kärnhus och skal af äpplen........ ............

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar;

äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ...............

russin och korinter ..............................................

kokosnötter ...............................................................

kopra ...........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskildt nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............

mandel samt aprikos-, persiko- och sviskonkärnor;

äfvensom nötkärnor, alla slag,

äfven sönderskurna, s. k. arachidmandel

härunder inbegripen .........................................

andra slag, ej särskildt nämnda; äfvensom

saltade:

ätbara .................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter

och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara

inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade,

kärlens vikt inberäknad ......................................

antitet

tull-

eräk-

mgen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 15

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 25

lkg.

—: 15

1 st.

—: 10

fri.

lkg.

—: 25

lkg.

—: 35

1 kg.

—: 25

fria.

lkg.

—: 50

35

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

118.

119.

120.

121.

122.

123.

124.

125.

126.

127.

128.

129.

130.

Köksväxter, ej särskild! nämnda:

färska:

meloner, gurkor ock tomater ...........

sparris, emballagets vikt inberäknad

lök och hvitkål

torkade,

andra slag

äfven i blandning med

saltade eller

rötter ........................................................................

inlagda i sprit eller ättika eller syltade, kärlens

vikt inberäknad ......................................................

Svampar, ätbara ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för emballage, hvari

varan är af sedd att jämväl efter transporten förvaras, för

så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar ................................. ................................

Liljekonvaljerötter ........................................................

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

Anm. Afdrag i vikten medgifves endast för ytteremballage

såsom låda eller korg.

Rötter, icke ätbara, ej särskild! nämnda, äfven

pulveriserade.............................................................

Blommor och blomdelar, naturliga, afskinna, friska

och torkade, ej särskild! nämnda:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,

vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad.............................................

andra slag; äfvensom insektpulver (torkade

och pulveriserade blomdelar, med eller utan

tillsättning af mineraliska beståndsdelar) ...

Växter, ej särskildt nämnda:

lefvande ....................................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för närmaste emballage,

såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.

An . 2. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den

öf erskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öre

pe kg.

Kvantitet

för tull- fe eräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 20

Ikg.

—: 40

1 kg.

—: 10

Ikg.

—: 15

Ikg.

—: 25

Ikg.

—: 50

Ikg.

—: 50

fria.

Ikg.

—: 10

fria.

1 kg.

5: —

fria.

Ikg.

—: 10

36

131.

132. |

133.1

134.

135.

136.

137.

138.

139.

140.

141.

142.

III B. Frukter, bär, grönsaker, efc.

Tullsats

mntren.

Kvantitet

| för tull

i beräk

-

Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blommor,

men utan jord, tullbehandlas såsom blommor,

naturliga, afskurna, till prydnad användbara.

Kr. öre

torkade eller annorledes preparerade, icke till

apoteksvaror hänförliga:

till prydnad användbara, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .....

andra slag .........................................................

~ j

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,!

friska, torkade, fernissade, färgade eller på;

annat sätt preparerade; äfvensom till prydnad

användbara preparerade gräs, med eller utan

ax eller vippor...................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1 kg. —: 50

— fria.

andra slag, ej särskildt nämnda

fria.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes

upptagna.

Mjölk och grädde ...........................................................i

Anm. Kondenserad mjölk hänföres till konserver.

Torrmjölk (mjölk i torr form) ..................................j

Ost, alla slag ................................................................j

Anm. För omslag af papper, stanniol, väf eller dyliktj

ämne, likasom ock för askar, medgifves ej afdrag i vikten-1

I

Smör:

lkg.

lkg,

fria. .

-:15

—: 20 !

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

naturligt.........................................................................|

konstgjordt (margarin)................................................

Flott (smult) ...................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula och flytande ägghvita, medj

eller utan tillsats af konserverande medel.........I

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

—: 20

—: 15

—: 20

—:23.5

fria.

37

........... ........ - ------- - ......

Kvantitet

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

för tull- be räk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

143.

Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbet-

ning .............................................................................

fri.

144.

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt niimnd,

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl.........

1 kg.

2: 50

Anm. Därest varan inkommer i hermetiskt tillslutet kärl,

inräknas detta i varans vikt.

145.

Kräftstjärtar.....................................................................

lkg.

—: 20

146

Korf.....................................................................................

lkg.

—: 50

147.

Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,

torkning eller rökning till förtäring beredda, ej

särskildt nämnda och ej till konserver hänförliga

varor af djurs kött eller andra djurdelar, här- under inbegripna jämväl köttextrakt och konden- serade soppor; äfvensom soja och såser..............

lkg.

|

—: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

1

burkar, flaskor och dylikt emballage.

148.

[

Bakverk, finare, såsom tårtor, pepparkakor, käx och

annat finare småbröd, äfven om varan innehåller

eller är öfverdragen med socker, choklad eller

liknande ämne, vikten af askar, papper, burkar

och dylikt emballage inberäknad .........................

lkg.

—: 50

149.

Bröd, alla slag, ej särskildt nämndt...........................

Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,

lkg.

—:06.ö

150

maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande),

då varan inkommer annorledes än i hermetiskt

tillslutna flaskor eller burkar..............................

lkg.

— :40

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

151.

Jäst, alla slag ..............................................................

Kakao:

lkg.

—: 20

152.

153.

bönor ocb skal ...................

lkg.

lkg.

—: 05

pulver......................................................................

—: 30

! 154.

Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar,

i

papper och dylikt omslag inberäknad .................

lkg.

—: 50

38

155.

156.

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

157.

158.

159. !

160.

IV. Närings■ och njutningsmedel etc.

Kaffe:

obrand! ...............................................................

brand! eller rosladl, äfven malet, sam! kaffe

surroga!,

alla slag .......................................

Te..................................................................................

Socker:

raffinerad!, alla slag, såsom topp-, kandikak-

samt krossadt eller pal veriser adt ...

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den

i världshandeln gällande holländska stan

dard, hvarå genom generaltullstjrelsens

försorg normalprof hållas tullförvaltnin

-

till

garna tillhanda

färgen mörkare

än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd ............

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla

mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt

efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier

för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med

en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet

med hvad särskild! är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller

hvad i kung! kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas,

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande

tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall

jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom

är särskilt stadgadt.

| Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 12

1 kg.

lkg.

—: 30

—: 50

lkg.

—: 15

lkg.

—: 15

lkg.

—: 10

161.

Sirap och melass........................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår

i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke

afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen

sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än

lkg.

—: 10

:

i

39

I

1

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1

;

i 162.

vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.3

procent, hänföres till honung, konstgjord.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap.........

lkg.

Kr. öre

—:23.5

j 163.

Kulör eller s. k. vintinktur, icke innehållande sprit

1 kg.

—: 20

164.

Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som

likör.

Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar,

|

papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inbe- räknad .........................................................................

lkg.

—: 50

! 165.

Lakrits .............................................................................

lkg.

—: 12

166.

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

Amu. Lakrits med tillsats af socker, kryddor eller essenser

hänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vege- tabiliskt ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får .................................

lkg.

—: 12

167.

andra slag, ej särskildt nämnda ........................

lkg.

—: 50

''

! 168

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl,

hvilka endast äro afsedda att skydda varan under

transporten men icke att tjäna som emballage vid detalj- försäljningen, hänföras icke till konserver.

Kryddor.

i Senap:

omalen (senapsfrö) ..................................................

lkg

—: 10

169

malen eller preparerad, kärlens vikt inberäkna^

lkg

—: 50

! 170

i Kummin ............................................................................

lkg

—: 10

171

! Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlik

stjälkar:

1 omalna ...................................................................

lkg

—: 25

172

malna, vikten af askar, papper, burkar, fiasko1

och dylikt emballage inberäknad ................

r

. —: 40

lkg

173

.) Kardemumma, muskot och muskotblomma.............

lkg

. 2: —

40

174.

175.

176.

177.

178.

179.

180.

181.

182.

IV. Närings■ och njutningsmedel etc.

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och

cassia lignea:

omalen ................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad ......................................

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander......

Lagerblad och lagerbär, torkade ................................

Cassia fistilla och tamarinder .......................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...............................

Saffran samt vanilj och vanillin .................................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna

arrak, rom, konjak samt med eterarter,

essenser eller eteriska oljor försatt brännvin:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften

förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker,

(rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter. J

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än denj

bär ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50

procent på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkohol-;

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

halten på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej]

kan direkt bestämmas, hänföras till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig inne-!

hafva vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål!

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1 kg.

Kr. öre

—: 50

1 kg.

—: 65

1 kg.

—: 25

1 kg.

—: 12

fria.

1 kg.

—: 50

1 kg.

6: —

tf liter af

50 pro- ) cents al-

’1:“

kohol-

halt vid

+ 15° C.

1 liter,

utan af- seende å

. 1: 85

alkohol-

halten.

41

183.

184.

185.

186.

187.

188.

189.

IY. Närings- och njutningsmedel etc.

i Kvantitet

| för tulli

beräk1

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ända- j

mål införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i|

koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af

75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,

att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifteri

angående varans användning, som meddelas af Konungen.1

Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta

med socker eller annat främmande ämne, hvar-f

igenom alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren

Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:

på fat, större eller mindre ......................................

på andra kärl:

musserande ...........................................................

icke musserande ...............................................

Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbe-j

handlas såsom likör.

Maltdrycker och mjöd:

på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ..............................................................

Mineralvatten ...............................................................

1 lit.

2: 50 |

Ikg.

—: 65

1 lit.

2: —

1 lit.

1: —

1

1 kg.

—: 12

1 lit.

—: 20

fritt.

190.

191.

192.

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk .

arbetad:

cigarrer och cigarretter

andra slag......................

1 kg. 4: —

1 kg. 1:20

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

193.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade......................

!

fria.

6

42

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

: Kvantitet

för tullj

beräkningen.

Tullsats. ;

194.

195.

198.

beredda, half beredda härunder inbegripna:

stil- och bindsulläder samt hvalrosshudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom maskin-j

remläder .........................................................

hela eller halfva hudar samt stycken där af, j

allt, försåvidt de icke äro hänförliga till''

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

nästföregående rubrik...................................|

andra slag:

i stycken, vägande netto minst 2.5 kg.....

i stycken af mindre nettovikt:

197. lackerade; äfvensom gullskinn ..................

198. andra .................................................................

199. Konstgjord! läder (helt eller delvis af läderaffall);

200. ! Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-j

varor, hvithet ej är såsom läder eller lädervarorj

användbart....................................................................j

Läder■ och slcinnarbeten.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna ellerj

utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskilda

I nämnda:

201. af stil- eller bindsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar häraf ...................................................

202.

203.

andra slag:

lackerade eller af gullskinn.

andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna.........................................................

Anm. till n:r 201 — 203. Kräkning af resefter anses icke

såsom bearbetning.

Skodon:

204. med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

sjöstöflar ..............................................................

andra:

205. af skinn, svartfärgade, lackerade eller fär-!

gade annorlunda än svart ........................j

Kr. öre j

Ilig.

—: 45 |

1 kg.

—: 35 1

1

lkg.

—: 65

1 kg-

2: —

lkg.

1: 20

lkg.

—: 35 i

fria.

lkg.

—: 65

lkg.

2:40

lkg.

1: 20

lkg.

—: 25

lkg.

6: —

43

Hudar och skinn, läderarbeten etc.

| Kvantitet

1 för tullj

beräkningen

-

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där

den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan nedträngt

i skinnet och färgat snittet.

j 206J af skinn, andra, eller af pälsverk.............

! 207. af hel- eller halfsiden ...................................

| 208.| af väfnad, annan än hel- eller halfsiden, eller

af stampad filt, med eller utan lädersulor

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbehandlas

varan såsom skodon af det slag, för hvilket

högsta tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende

ej fästas vid'' foder, resårer, stroppband, plös eller

kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas

som skodon.

; 209. Handskar, ej särskild! nämnda ................................

210. Drif- och transportremmar, snören samt slangar af

läder eller tarmar, äfven i förening med spånadsämnen;

ryck-, slag- och syremmar; tekniska

lädervaror, såsom öfverdrag till valsar, samt råhudskolfvar

och packningar; äfvensom guldslagarhinna.

.............................................................................

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

I 211J Mösskärmar ......................................................................

i 212.1 Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 leg., samt

portföljer, plånböcker och portmonnäer af läder

eller skinn, äfven i förening med annat material

213 j Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral,

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp

eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder

eller skinn, äfven i förening med annat material

214. Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika reseffekter,

med eller utan inredning, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material..

215. Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan

rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af

spånadsämnen ......................................................

1 kg

1

kg.

lkg.

Tullsats

Kr. öre

2:_

9: —

1: 50

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg

lkg

1 kg

8: —

65

60

3:

2;

1: 50

1: 50

44

216.

217.1

218.;

219. j

220. !

221.

222.

223. ;

224.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med

öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad

under Afd. Vill G är stadgadt.

Sadelmakararbeten, äfven af spänadsvaror, samt

andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material, såsom

seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar in. m.;

äfvensom fakt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt

materialets beskaffenhet..........................................

Pälsverk:

oberedda, alla slag....................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf eller katt

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......i

andra slag..................................................................!

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade

persedlar, såsom foder; äfvensom konstgjorda!

svansar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,!

sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare!

andra slag ..........................................................!

Anm. till n:r 221 och 222. Afseende fästes ej:

vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa!

skinnet till dess naturliga utseende,

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg

eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,|

kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare:

andra slag .........................................................

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

Anm. till n:r 205—224. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inläggj

eller kartor.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Ikg.

1

1: 50

fria.

1 kg.

—: 25

Ikg.

1 kg.

- |

J _s_

Ikg.

Ikg.

3:- 6: —

Ikg.

Ikg.

1

6: —

9: —

!

45

VI. Trävaror, flätade varor etc.

\ VI. Trävaror, flätade varor, borstbindarärbeten samt

ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

225. Virke, oarbetadt, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ...........................................................

226. Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid trä

;

bearbetning .................................................................

227. Bark, alla slag, ej särskilt nämnd, härunder in

begripna

jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna

bitar) samt korkbarksaffall .......................

228.1 Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskildt nämnda.................................

229. | Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;

täkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan

rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen

230. ! Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, af

sedda

till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament

231. ; Lådämnen, ej särskildt nämnda, och staf, sågade,

härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver;

tunnband och bandstakar; gevärstocks

-

233.

ämnen; käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen

(splint och spån) af asp samt tangent

skifvor.

................................................................

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder

annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade

faner- eller träskifvor (s. k. limbräder

Huggblock (för styckning och hackning af kött);

äfvensom träspån, ej särskildt nämnd och ej

affall hänförlig....................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

fria.

fria.

fria.

1 kg.

15

i

fria.

lkg.

—: 10

1 kg-

—: 02

46

1

Kvantitet

VI. Trävaror, flätade varor etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre 1

så färdigarbetade, att de kunna omedelbart til]

kärl sammansättas:

! 234.

af furu eller gran ...................................................

1 kg.

—: Öl

235.

af annat träslag .....................................................

1 kg-

—: 04

236.

Vagnshjul utan gummiringar, särskild! inkommande,

och delar därtill samt skaklar, med eller utan

beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller

skaklar ...................................

1 kg.

—: 20

237.

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

Träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k.

borstträn) samt formar för industriella ändamål

1 kg.

—: 10

238.

Block och läster för tillverkning af skodon............

1 kg.

—: 15

239.

Skoflar och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar

och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor,

släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,

hackor, liar och högafflar ......................................

1 kg.

—: 05 i

240.

Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor,

1

med eller utan slip- eller polermedel; verktygs- skaft, icke hänförliga till nästföregående rubrik;

äfvensom verktygshandtag samt sågställningar

och delar därtill.......................................................

1 kg.

—: 10

1 241.

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för

textilindustrien afsedda, ej särskild! nämnda

maskindelar eller redskap samt ämnen därtill

af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt

andra delar af trä till sy-, stick- ochnåtlingsmaskiner

1 kg.

-J

Träsnittstockar:

242.

oskurna ..............................................

fria.

243.

*

skurna ...................................................................

Käppar och kryckor, äfven i förening med annat

ämne än trä, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad:

100 kr.

15: —

244.

synbarligen afsedda till paraplyer eller para-

1

soller...................................................................

1 kg.

—: 25 |

245.

andra slag.............................................................

1 kg.

3:-|

47

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet!

för tullberäk

-

Tullsats.

246.i

247.

248.1

249.''

till annan rubrik hänförliga

250.!

251.1

252.

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:

utan betsning, målning, lackering eller

annan liknande bearbetning af ytan

betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade.........

andra slag, alla fanerade och snidade härunder

inbegripna:

utan annan ytbetäckning än målning

och fernissning, icke polerade, bonade

eller med snideri eller inläggningar

försedda; äfvensom alla snidade arbeten

af furu eller gran ...................| 1 kg.

1 kg.

Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri''

försedda arbeten, ej särskildt nämnda, vägande!

per stycke netto högst 2 kg., äfven i föreningi

med annat ämne än trä...........................................| 1 kg.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper;

och dylikt omslag.

S. k. wienermöbler..........................................................

Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade

trävaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna

svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande

per stycke netto mer än 2 kg.:

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,

o färgad eller färgad:

utan annan ytbetäckning, icke polerade

eller bonade .............................................

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,

bronserade, lackerade eller med annan

ytbetäckning försedda, härunder jämväl

inbegripna s. k. japanska arbeten, icke

1 kg

-

Ilig.

1 kg.

Ilig.

Kr. öre

1:

-: 50

30

-: 60

-: 05

-: 10

30

48

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

för tullberäk!

ningen.

253.

254.

255.

256.

257.

258. |

259.1

260

261.

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,

bronserade, lackerade eller eljest med

annan ytbetäckning än målning och

fernissning; äfvensom alla med snideri

eller inläggningar försedda, ej till

nästföregående rubrik hänförliga

Anm. Arbeten af konstgjordt trä tullbehandlas såsom motsvarande

arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-.

Möbler, försedda med stoppning:

utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanstående

bestämmelser med 20 procents förhöjning;

med öfverklädnad: förtullas efter nämnda bestämmelser

med 40 procents förhöjning.

Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller på

liknande sätt .........................................................

Block, plattor, rör, formstycken och andra arbeten

af korkaffall i förening med kiselgur, kalk,

cement, lim, asfalt eller annat bindemedel, äfven

med inblandning af kreaturshår .....................

Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork

förening med annat material...............................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom

skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,

samt andra ej särskilt nämnda arbeten af kork

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2- Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas

såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt

rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!

sätt bearbetade; äfvensom hvflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ................

Tullsats.

1 kg

1 kg.

lkg.

1 kg

-

lkg.

lkg.

Kr. öre

—: 60

-: 05

-: 10

-: 20

-: 35

fria.

—: 25

<M Cl

49

VI. Trävaror, flätade varor etc.

262.

263.

264.

265.

66.

67.

268.

269.

270.

271.

272.

273.

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med:

annat ämne:

käppar och kryckor, synbarligen afsedda till

paraplyer eller parasoller

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga;

andra slag, ej särskilt nämnda

Anm. Vid förtullning af käppar och kryckor medgifves ej;

afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Grenar ocb kvistar, äfven skalade och klufna,

spån, strå, vass, säf, fiber, bast ocb andra för

flätning och dylik bearbetning eller till borstbindararbeten

afsedda vegetabiliska ämnen, ej

särskild! nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep,!

till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskild! nämnda, af säf.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hänförliga

till nästföregående rubrik, eller af gräs

och rötter:

korgmakararbeten:

af oskalade kvistar och gröfre spån

andra slag, äfven försedda med stoppning;

och öfverklädnad

mattor,

fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål

(reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla

slag, af kokostågor utan inblandning afl

annat spånadsämue ....................................

andra slag, härunder äfven inbegripna

mattor, flätade eller väfda af kokostågor

med inblandning af annat spånadsämne

andra arbeten............................................................

Halm arbeten:

rep .......................................................................

butelj hylsor, lösa ................................................

andra slag, ej särskildt nämnda .....................

äfven i förening med andra ämnen:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

l

i

Tullsats. ;

Kr. öre i

1 kg-

—: 25 ;

Ikg

3: — :

Lkg.

1: — !

i

j

1

i

i

fria.

1 kg.

—: 10 :

lkg.

1: —

lkg.

—: 07

1 %

—: 20

lkg.

1: —

fria. ,

1 kg.

—:07 !

lkg?

1 :— !

7

50

I

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

| för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar

och viskor m. in.:

274.1 af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller montering

...................................................................

af andra ämnen:

275. med infattning eller montering af järn eller1

opoleradt eller måladt trä; äfvensom1

penslar samt murar- och målarborstar.j

alla slag, ej till nästföregående rubrik!

hänförliga, samt tandborstar med infatt-i

ning af ben eller celluloid .........................|

276. med infattning eller montering af guld eller;

silfver................................................................

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller;

silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad''

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

277. med annan infattning'' eller montering, damm-j

och pudervippor härunder inbegripna.....

Anm. till n:r 274—277. Afdrag i vikten medgifvesj

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller!

för kartor.

278. ! Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,

klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder

inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom

spjälkade och klufna gåspennor ..........................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller!;

sköldpadd:

279.1 plattor och skifvor för vidare bearbetning,!

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen..................

andra arbeten:

280. j af elfenben eller af hvalross- eller flodhäst-!

tänder .........................................................!

281. andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

1 kg

lkg.

lkg.

lkg.

lkg.

1 kg.

15

60

6:

1: 50

fria.

fria.

2: 50

80

51

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

282.

283.

284.

285.

286.

287.

288.

289.

290.

291.

Anm. till n:r 280 och 281. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.;

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ...............................................................

arbeten däraf, ej särskild! nämnda, äfven i förening

med annat ämne med undantag afl

guld eller silfver:

af pärlemor................................................

andra slag.....................................................

Anm. till n:r 283 och 284. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koraller, äkta, oarbetade; äfvensom arbetade men

oinfattade.......................................................................j

Pärlor:

oinfattade :

äkta........................................................................

oäkta:

glas-.......................................................................

andra slag ...........................................................

infattade:

i annat ämne än guld, silfver eller platina, arm-!

och halsband samt kedjor härunder inbegripna!

Anm. till n:r 287 — 289- Afdrag i vikten medgifves ej

för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej:

heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband

samt kedjor med knäppen af dylik metall:

tullbehandlas såsom arbete af sådan me-!

tall.

Celluloid, celloidin, galalit, am brom, eburin och andra

liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskild!

nämnda:

oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och;

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill ...........................................................

1 kg.

1 kg;

1 kg

1 kg;

1 kg.

Kr. fire

fria. I

2: 50 .

-: 50 !

fria.

fria.

—: 60

2: 50 !

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

2: 50

52

292.|

293 J

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra arbeten, ej särskilt nämnda, äfven i

förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller gal ålit..............................

andra slag......................................................

Ilig.

lkg.

—: 80

—: 20

Anm. till n:r 292 och 293. Afdrag i vikfen medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

VIL Papper och tryckalster in. in.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom

arbeten Häraf.

294.1 Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,

af lump eller annat affall af textilämnen, af

trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, espartoi

eller andra växtfiber ................................................i

i Papp:

295.; glansglättad, presspapp, alla slag, härunder in-i

begripen, koustläderpapp samt annan, ej sär-j

skildt nämnd papp, naturfärgad, hvit eller;

färgad i massan, äfven guskad..........................i

| 296.! asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller1

tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,

härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och;

tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålump

papp

utan impregnering.......................................

I 297.: färgad annorlunda än i massan, impregnerad

eller bestruken med annat ämne än asfalt,

tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),

öfverdragen med papper, lackerad, belagd

med metall, stansad eller präglad (försedd med

pressade mönster), samt kartong- och målarpapp

..................................................................

lkg

Lkg

fri.

-: 05

02

1 kg

-

10

58

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

i Kvantitet

för tull- ber äk- ! ningen.

Tullsats.

Kr. öre

298.

299. |

300. |

301.

302.

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadtj

(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven be-;

struket med asfalt eller liknande ämne .........I

Anm. Omslagspapper, vägande SO gram eller därunderj

per kvm., hänföres till silkespapper.

skri!- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt

andra, ej särskildt nämnda slag af papper,

allt försåvidt det är naturfärgadt, kvitt eller

färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,1

papper eller trä, äfven med inredning för

anbringande af olika slag af pappersark,!

korrespondenskort eller kuverter (s. k.

papeterier) ................................................ |

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torr-;

stämpladt); äfvensom linjeradt ..............

icke försedt med vattenmärke och ej

linjeradt......................................................

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit

färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,;

förgylldt-, försilfradt eller belagdt med annan:

metall, lackeradt, försedt med tryckta mönster

eller bilder i en eller flera färger, stansadt,

plisseradt eller pressadt, såsom s. k. linneimita-i

tion; äfvensom kartongpapper .........................

Anm. till n:r 300—302. Därest ett och samma kolli:

innehåller olika tullbeskattade slag af papper, hänförligt

till dessa rubriker, tillämpas den högre tullsatsen för

hela innehållet.

kg.

02

1 kg.

—: 50

1 kg-

—: 20;

1 kg.

J.

O

1 kg-

—: 20 ''

303.

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,

äfven imiteradt; impregneradt eller bestru

-

54

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

304. :

305. |

306.

i 307.

j 308.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,

fett, vax, lim, gummi och dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten

af pappersmassa.

Papper och papp med öfverdrag eller mellanlägg af

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall .

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller postpapper

igg

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.!

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 gram per''

kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller

flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig

vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats

i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort.

Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,

som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende

vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, rnedgifves

ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen ......

botten- (å endera sidan bestrukna med grundalla

slag; äfvensom naturelltapeter

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

ikg.

—: 20

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 40

1 kg.

—: 10

färg),

(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt

de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

1 kg

55

i

309.

310. ;

311.

312.

313.

314.

Kvantitet

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

för tull- | beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50

1 kg.

!

—: 25

lkg-

2: —

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

lackerade eller med glimmer eller metall belagda

...........................................................................

andra slag ...................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,

figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sönderskäras

till spelkort ................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift

erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom, kuverter för bref, fotografier

och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda

med tryck utvändigt ........................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),;

metallpapper eller andra ämnen, såsom me-l

tallbeslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol1

eller försedda med tryck utvändigt...............

Anmärkningar till n:r 311 och 312-

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper ij

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier!

enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-!

omslag.

1 kg. —: 30

1 kg. —: 50

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken,!

samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana!

album ..........................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 313 och 314-

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes!

ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappers-!

massa, papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och:

dylikt omslag. _

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent

eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

1 kg. 1: 50

1 kg. 2: —

56

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

315.

316.

317.

318.j

319.1

andra, ej särskild! nämnda album; lösa bokpärmar;

eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,

räkningar och dylikt:

öfverklädda med skinn eller med annan spånads-;

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånad*vara

eller skinn fästes ej afseende.

andra slag............................................................

Anm. till n:r 315 och 316. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, hålslagna

jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,

ej till annan rubrik hänförliga, samt klistradj

wellpapp eller wellpapper ..................................

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

Anatomiska modeller för undervisningsändamål

Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,:

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti

-

320.

321.

322.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,

fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa

i förening med spånadsvara, innehållande

silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller försilfrad

metall eller med celluloid eller annat dylikt

formbart ämne............................................................

Amu. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller

pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:

förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,

lackerade eller beströdda med glimmerbrons

andra slag: -

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller

annat), målning, pussering, gåffrering

; Kvantitet

för tull- beräk- ! ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: —

Ikg.

—: 50

1 kg.

—: 08

fria.

Ikg.

—: 50

lk8''-

2: —

|

ikg-.

2: — ;

57

323.

324.

325.

326.

327.

328.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning)

sådan

eller stansade mönster, äfven

om

bearbetning

å montering eller etikett

anbragts

endast

utan sådan bearbetning ...................................

Anmärkningar till n:r 321—323.

1. Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller

utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,

försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller

vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld,

försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten

medgifves ej afdrag i vikten för askar och

pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och

makulerade tryckalster, begagnade frimärken

härunder inbegripna ..................................................

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt

målningar.

Böcker, tryckta, ej särskild t nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,

inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .....

Amu. till n:r 325 och 326. Afdrag i vikten medgi

ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter

och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) ....................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartor

samt sjökort och andra kartor för vetenskapliga

ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade..................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

Kr. öre

1 kg.

1: —

1 kg.

—: 50

fria.

1 kg-

—: 50

1 kg-

2: —

fria.

lkg.

1: 50

58

329.

330.

331.

332.

VII B. Tryckalster etc.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade

...........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med

eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .........................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .....................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck

eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på

annat material än papp eller papper) såsom

etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck,

oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder),

litografier, fotografier, härunder inbegripna vykort

och gratulationskort, alla slag, jämväl i

sammansättning med annat ämne; äfvensom

bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

utan förklarande text ................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ! ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Ikg.

2: —

_

fria.

fria.

1 kg.

—: 75

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat

med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem

inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta

verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda

tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning,

såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som

arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5- Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa

eller papper, hänföras hit, allenast forsa vidt

bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för

visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6‘. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger,;

alfärscirkulär och annat merkantilt tryck:

333. | med utländsk text..................................................|

334. andra slag, härunder inbegripna äfven visit

-

fria.

59

VII B. Tryckalster etc.

i Kvantitet

1 för tullberäkningen.

33

o.

kort, adresskort, etiketter med bokstafstryck

samt med firmastämpel eller annat bokstafstryck

försedt brefpapper ....................... 1 kg.

Anm- Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,

oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt............................... —-•

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga

den för ramen bestämda tull.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

däraf framställda varor.

Tullsats.;

K :. öre

75

A. Silke, äfven ''konstgjordt.

336. : Silkesaffall, ofärgadt eller färgad t ...........................

337. ; Vadd .................................................................................

! Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:

1 kg.

338.

rått, ofärgadt.....

fritt.

af kokt, äfven blekt, eller färgadt:

339.

i smärre för

detaljhandeln lämpade upp-

läggningar,

och dylikt..

såsom dockor, spolar, rullar

1 kg-

3: —

340.

annat .............

1 kg.

2: —

341.

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening

med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast''

försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets:

hela längd.

Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft:

garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.

italienska), äfven fållade eller kantade..................

i kg.

fria.

fritt. I

3: — ;

60

342.

343.

i

I 344.

345.

I

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

Yäfnader, ej särskildt nämnda:

af silke enbart eller i förening med högst 20

procent annat spånadsämne (helsiden).........

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne (halfsiden):

oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

andra slag.......................................................

j Kvantitet

för tull- j beräk- 1 ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Ikg.

10: —

1 kg.

10: —

ikg.

3: 50

ikg.

5: —

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gränseller

däröfver per kvm. och innehållande trådar,,

helt eller delvis af silke, hänföras, så framt)

silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela

vikt, till väfnader af ull.

Anm. till n:r 343—345. Vid bestämmande af procent-!

halten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad!

räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller!

med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 341—345. Afdrag i vikten medgifves icke!

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,)

ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas!

sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar,)

på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp-)

hakas för att skyddas under transport.

i Band, ej särskildt nämnda:

346. ) fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart

eller i förening med annat spånadsämne ...

andra slag:

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

347. af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne (helsidenband)

.................................................................

1 kg. 10: —

1 kg. 10: — i

61

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

jKvantitet

; för tullberäk|

ningen.

848.

349.

350.

351.

352.

I 353.

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) ......... 1 kg.

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på

bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller gam samt i form af band af högst 20 om.

bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll.

Snören och andra snorra akararbeten, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne, med eller utan inlägg af

trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster

än sådant, som åstadkommits genom färgadt

garn eller färgad träd:

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne ............ 1 kg.

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne................................... 1 kg.

andra slag.............................................................! 1 kg.

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade

af band enbart eller af band och snören, äfven

i förening med andra ämnen, tullbehandlas såsom snören

och andra snörmakararbeten, andra slag.

Anm. till n:r 347—350. Vid bestämmande af procenthalten

af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas

såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med

metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med!

annat spånadsämne.................................................. lkg.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej

Tullsats.

Kr. öre

10:

10: —

12:

62

VIII A. Silke, äfven konstgjorät.

i Kvantitet

för tullberäkningen.

till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af

silke enbart eller i förening med annat spånadsämne,

härunder inbegripna äfven vantar, sydda;

af väfnad ....................................................................

Anm. till n:r 346—-353. Afdrag i vikten medgifves ej för

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

B. Ull och andra djurhår.

354.

DOO.

35 ti.

357.

358.

j 359.

360.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,''

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,

färgade eller tryckta; äfvensom människohår,|

oarbetadt ...................................................................i

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och!

getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare!

och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ullstoft

härunder inbegripet, ofärgade eller färgade^

Vadd:

bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne ....................................................

annan........................................................................i

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:

af nöthår eller andra djurhår med undantag!

af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne........................................................1

af ull, äfven med inblandning af annat spånads-;

ämne med undantag af silke:

ändlös eller i slanuform, för!

maskinfilt.

andra slag;

äfvensom polerskifvor af filt!

Anm. till n:r 358—360. Afdrag i vikten medgifves ej!

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt

stycke, ej heller för inlägg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

9:

fria.

fria.

1 kg.

—: 20

1 kg.

fri.

lkg.

—: 10

1 kg-

—: 50 1

lkg.

—: 90

63

361.

| 362.''

363;

364.|

| 365.''

366 J

367.

i 368.i

VIII B. Ull och andra djurhår.

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. m. n:r 40 metriskt)

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) .....

blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter .................................................

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter.......................................

två- eller fl enrådigt, ej särskild! nämndt:

oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnét räknadt

blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

Anm. till n:r 365—368. Vid utrönande af förhållandet

mellan vikt och längd hos ett tvinnadt

garn tages icke hänsyn till den minskning i det

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

Anm. till n:r 361—368- Därest ett och samma kolly

innehåller gam af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet.

! Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Ikg.

—: 20

1 kg.

—: 30

Ikg.

—: 35

1 kg.

—: 45

I 1 kg.

—: 25

Ikg.

—: 35 1

Ikg.

—: 40 |

1 kg.

—: 50 i

64

369.

370.

571.

372.

373.

374,

375.

Vill B. Ull och andra djurhår.

effekt- eller fantasigarn:

Anm. till n:r 369 och 370- Med effekt- eller

fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt

garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda

afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,!

slingor, spiraler eller dylikt.

Anm. till n:r 361—370. Såsom oblekt och ofärgadt

garn tullbehandlas äfven s- k. falskfärgadt garn,:

äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt gårm

förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,''

som vid tvättning i kallt eller kokande vatten!

under 5 å 10 minuter helt och hållet eller åtmin-!

stone till större delen förlorar sin färg, under det

att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med

grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffal!

spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, gråbrun

eller i allmänhet tämligen obestämd färg,1

uppkommen genom blandning af ofärgade och,

färgade (respektive mörkare och ljusare eller olikfärgade)

ullhår eller fibrer.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ...................................................j 1 kg

af andra djurhår, utan inblandning af annat

spånadsämne......................................................... 1 kg.

Väfnader af ull, äfven i förening med annat spånadsämne

med undantag af silke:

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof .............................. lkg.

mattor:

knutna....................................................................! lkg.

plyschartade, icke knutna, oskurna eller

skurna:

metervara.................................................... 1 kg.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

lkg

lkg.

—: 35

—: 50

65

10 1

50

75

65

377.1

378. ;

379.

i 380.

381,

382.

383.

384.

385.

Vill B. Till och andra djurhår.

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

eller med vidfästade fransar ................

andra slag:

metervara .....................................................

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

eller försedda med påsydda fransar......

sammet och plysch samt sammets- och plysch

artade

väfnader, oskurna eller skurna........

afpassade, ej särskild! nämnda, såsom borddukar,

hufvuddukar, schalar, filtar, draperier,

gardiner, väggbonader m. m...............

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,

vägande per kvm. 100 gram eller därunder

andra slag, ej särskild! nämnda:

vägande per kvm. mer än 300 gram .........

vägande per kvm. 300 gram eller därunder:

äfvensom sådana kostymväfnader af mer

än 300 grams vikt per kvm., som innehålla

trådar helt eller delvis af silke, såframt

silket utgör högst 3 procent af väfnadens

hela vikt

Väfnader af tagel eller andra djurhår, ej till ull

hänförliga, äfven i förening med annat spånadsämne

med undantag af silke och ull:

väfd hårfilt .....................................

andra slag ..........................................

Anm. till n:r 384 och 385. Hit hänföras väfnader, allenast

försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra!

till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen;

eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 373—385.

omslag af papper eller

ej heller för inlägg.

| Kvantitet

| för tull- beräk- ! ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: 25

j 1 kg-

0: 60

1 kg.

1: —

1 kg.

1: 75

1 kg.

1: 75

1 kg.

1: 75

lkg.

1: 75

1 kg.

1

2: 50

L kg.

1 kg.

—: 25

—: 60

Afdrag i vikten medgifves ej för!

väf kring hvarje särskildt stycke,

9

66

VIII B. Ull och andra djurhår.

\ Kvantitet

för tull

beräkningen.

386. Andra arbeten af tagel, ej särskild! nämnda; äfvensom

perukmakararbeten och andra arbeten afl

i människohår eller efterbildningar häraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och;

dylikt omslag.

1 887. j Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildtj

nämnda ''....................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper;

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

388. ; Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,!

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till!

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med''

motsvarande varor af bomull.

389. Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

j 390.| Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt!

nämnda tekniska artiklar, äfven i förening med;

andra ämnen med undantag af kautschuk .........j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och;

dylikt omslag.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag

af bomull.

\ 391. Lin, hampa, ranke, jute, kokostågor och andra, ejj

särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen,

ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt

beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom!

affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

äfven tjärade, samt charpi .......................................

392. Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

Garn:

af kokostågor, utan inblandning af ann afl

393.!

spånadsämne:

1 kg

1 kg

1 kg.

enkelt eller tvåtrådigt

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

1:

fria.

fritt.

67

394.

395,

396

397.

398.

399.

400.

401.

402.

403. )

404. !

405. !

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

annat: hänföres till tågvirke och linor;

af jute, utan inblandning af annat spånadsämne:

enkelt:

oblekt och ofärgadt .............................

blekt, färgadt eller tryckt .....................

Kvantitet

för tullberäkningen.

två- eller flertrådigt:

af 5 mm. diameter och därunder:

oblekt och ofärgadt ..............................

blekt, färgadt eller tryckt.................

af mer än 5 mm. diameter: hänföres till

tågvirke och linor;

af andra till Afd. Vill C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:!

enkelt, oblekt och ofärgadt:

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

öfver n:r 25 till och med n:r 75........

öfver n:r 75 ..............................................

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

n:r 25 ''

öfver n:r

öfver n:r 75

(engelsk numrering) och därunder|

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg1

kg.

1 kg

-

25 till och med n:r 75.........I lkg.

Tullsats.

Kr. öre

06

18

20

40

—: 20

—: 25

fritt.

—: 40

—: 45

fritt.

Anm. till n:r 400 — 405. Därest ett och samma!

kolli innehåller garn af olika nummer, på grund!

hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och denj

olika finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning

angifven, tillämpas den högre tullsatsen |

äfven för det gröfre garnet eller för garn, som eljest

på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe-j

gripen:

406.i oblekt och ofärgadt .............................j

407.! blekt, färgadt eller tryckt ..................|

i Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,

1 kg. —: 45

1 kg. —: 65

68

408.

409.

410.

411.

412.

413.1

414. |

415. ;

416. ;

417.

418.

419.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

med eu diameter:

Ö

mm..

af mer än 5 mm. till och med 15

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

tva

-

eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt .........

blekt, färgadt eller tryckt

än 35 gram för 100 meter, efter det

enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt..........

blekt, färgadt eller tryckt...............

med en vikt af 17 gram eller därunder för

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

hänföres till garn;

Anm till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,

ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,

tillhörande Afd. VIII G, med undantag af jute- och kokosfibrer,

hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 411—416- Vid utrönande af förhållandet

mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke

hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,

som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .......................................

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlasi

såsom snören och andra snörmakararbeten.

Y äfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning

af jute, ej hänförliga till mattor

Kvantitet

1 för tull- beräk- j ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg

—: 10

1 kg-

—: 15

lkg.

—: 20

1 kg.

—: 40

lkg.

—: 25

lkg.

—: 50

lkg.

—: 35

lkg.

—: 07

69

420.

421.

422.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Anm. Väfnader af kokost,ägor eller kokosgarn med inblandning

af annat spånadsämne tullbehandlas såsom

väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning åt annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,

som på en yta af 2 cm. i kvadrat

innehåller sammanlagd!:

| Kvantitet

| för tullI

beräk|

ningen.

högst 17 varp

-

och in slagstrådar

varp- och inslagstrådar

mer än 17 varp

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade

ränder i eller invid kanterna eller i midten

af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å

däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute!

äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne ii

botten väfnaden.

1 kg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

10

13

1 kg.

40

423.

424.

425.1

426. !

427. j

med inblandning till större eller mindre del

af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom

väfnad af detta senare spånadsämne;

af andra till Åtel. Vill (( hörande spånadsämnen,

äf ven i förening med bomull eller jute:

sammet och plysch samt sammets- och

plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna .....................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1

cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:!

högst 50 varp- och inslagstrådar ...i

mer än 50 varp- och inslagstrådar...j

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas

i bottenväfven, ej i bården,

bokbindarklot, äfven i förening med papper:

tullbehandlas lika med motsvarande vara

af bomull;

1 kg.

1: 75

lkg.

1: 30

1 kg-

2: 25

70

VIII G. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

Tullsats.

428.

satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad...................

1 kg.

Kr. öre

1: 25

429.

tvåskaftade och kyprade väfnader, ej sär- skildt nämnda, hvilkas hela yta är till väf- nadssättet likartad (icke mönsterväfda):

oblekta och o färgade, vägande per kvm.

500 gram eller däröfver.................

lkg.

—: 25

430.

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller

inuti väfnaden, afsedda allenast att tjäna till

ledning vid klippning eller sömnadsarbete,

tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ............

1 kg-

—35

431.

blekta, färgade eller tryckta

1 kg.

—: 50

432.

mer än 25 t. o. in. 35 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .......

lkg.

—: 55

433.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

—: 70

434.

mer än 35 t. o. m. 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

lkg.

1: 10

435.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

1: 30

436.

mer än 50 t. o. in. 65 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

lkg.

1: 90

437.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

2: 25

438.

mer än 65 varp- och inslags- trådar ........................................

lkg.

1: 75

Amu. till n:r 429 — 4HS. Väfnader, i hvilka ingåi

blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas,

där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom

blekta, färgade eller tryckta.

71

Vill C. Vegetabiliska spånaclsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre !

439.

440.

441.

442.

andra slag-, ej särskild! nämnda, mönster-1

väfda härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-!

hålla sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar...... 1 kg.

mer än 50 varp- och inslagstrådar,;

härunder jämväl inbegripna alla,

som hafva mönster, åstadkommet:

genom olika trådtäthet...................... 1 kg-.

Anmärkningar till n:r 428—440.

1. Valfader, hviikas hela yta är till väfnadssättet likartad,

men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar,

åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom

icke mönsterväfda.

2. För väfnader med inväfda namn, monogram, bok-,

stäfver eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver!

den för väfnaden eljest gällande.

Anm. till n:r 419—440. Vid tullbehandling af väfnader;

nredgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda ....................................................................

443.

444.

445.

oblekt och ofärgad.

lk

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

Anm. Afdrag i vikten nredgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snörmakar arbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadelgj ords väf:

tvåskaftad,

andra slag: hänföres till band.

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda;

eller sydda, äfven i förening med annat ämne!

med undantag af kautschuk ...................................

lkg

ko*

ö

2: 50

35

—: 35

72

j Kvantitei

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

| för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

i

Kr. öre

446.

Fisknät och nät för tekniskt bruk, hängmattor,

pytsar eller hinkar och andra, ej särskildt nämnda

tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk ....................

lkg.

—: 50

Anm. till n:r 443—446. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

inlägg.

1). Bomull.

Bomull:

447.

oblekt, blekt eller färgad........................................

fri.

448.

för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad: tullbehandlas såsom vadd.

449.

Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet

Vadd:

fritt.

450.

bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, i större eller mindre förpackningar;

äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt

behof beredd i småförpackningar för detalj- försäljning ..................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

1 kg.

—: 20

och dylikt omslag.

451.

annan ........................................................................

fri.

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

452.,

under n:r 23 (engelsk numrering) .............

lkg.

—: 15

453.

n:r 23 och däröfver .........................................

blekt, färgadt eller tryckt:

1 kg.

—: 20

454.

under n:r 23 (engelsk numrering) .............

lkg.

—: 30

455.

n:r 23 och däröfver ..........................................

lkg.

—: 35

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

456.

under n:r 23, efter det enkla garnet räknadt

n:r 23 och däröfver .......................................

lkg.

—: 20

457.''

1

—: 25

73

Vill D. Bomull.

Kvantitet

för tullberäk

-

458.

459.

460.

461.

462.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg.

n:r 23 och däröfver ..................................... 1 kg.

Anm. till n:r 456—459. Vid utrönande af ett tvinnadtj

garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det:

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

Anm. till n:r 452—459. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet!

är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är[

genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas

den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt ......................................... 1 kg.

blekt, färgadt eller tryckt..................................j 1 kg.

Anm. till n:r 452—461. Merceriseradt garn tullbehandla.®j

lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade upplägg-!

ningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt1 1 kg.

Anm. Tråd tullbehandlas lika med gam.

Tullsats.

Kr. öre

35

40

25

40

—: 40

463.!

464.

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med!

flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant tvåeller

flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller!

på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,

öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös: samt;

segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm.j

bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och

hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högstj

36 varp- och inslagstrådar...................................j

Amu. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segeiduksväfnad,

afsedda allenast att tjäna till ledning vid

klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

1 kg.

10

74

! 465.

466.

467.

468.

469.

470.

! 471.

472.

473.

474.

475.

476.

Vill D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med

papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot)...................................................

fälb, plysch och sammet samt sammets- och

plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor

där af:

s. k. manchester:

oblekt och ofärgad.........................................

blekt eller färgad ......................................

andra slag:

oblekta och ofärgade .................................

blekta, färgade eller tryckta ....................

näsduks väfnad er, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar................

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............

Anm. Trådantalet i näsauksväfnader räknas i bottenväfven,

ej i bården.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 40

1 kg.

1 kg.

—: 50

: 90

1 kg.

1 kg.

—: 80

1: 60

1 kg.

1 kg.

1: 25

1: 50

''

!

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet

likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar..................

mer än 60 varp- och inslagstrådar .............

väfnader, ej särskilt nämnda, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver:

oblekta och ofärgade.................................

blekta eller enfärgade..............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta.............................................

vägande per kvm. 100 gram eller mer

men mindre än 250 gram,

1 kg,

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1: 25

1: 50

—: 50

—: 90

1: 10

75

Vill D. Bomull.

Kvantitet

’ör tull

beräk

ningen.

tullsats.

som på eu yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

477.

oblekta och o färgade ...........................

1 kg.

—: 50

478.

blekta eller enfärgade ........................j

1 kg.

—: 90

i 479.

väfda i två eller flera färger; äfven- som tryckta .......................................

1 kg.

1: 10

| 480.

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ...........................

1 kg.

—: 75 |

| 481.

blekta eller enfärgade...........................

1 kg.

1: 25 1

482.

väfda i två eller flera färger; äfven- som tryckta .......................................\

1 kg-

1: 50

Kr. öre

vägande per kvm. mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

483. ; oblekta och ofärgade........................

484. ! blekta eller enfärgade.....................

485. väfd a i två eller flera färger; äfven

som

tryckta....................................!

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

486. oblekta och o färgade .....................

487. blekta eller enfärgade.....................

488.. väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta....................................j

andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbegripna

mönsterväfda, äfven afpassade, såsom!

bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:

489. oblekta och o färgade........................................

490. blekta eller enfärgade.......................................

491.1 väfda i två eller flera färger; äfvensom;

tryckta ..............................................................1

Anm. till n:r 472 — 491. Väfnader, h vilkas hela yta är

till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade;

t—* r-1

1TV

Cfc 00

—: 75

1: 25

1 kg.

1: 50

1 kg.

1 kg-

1: —

1: 50

1 kg.

1: 75

1 kg- 1 kg.

1: —

1: 50

1 kg.

1: 75

76

Vill D. Bomull.

[Kvantitet

[ för tulli

beräkj

ningen.

| 492.

493.

| 494.''

495.

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

496.

Tullsats.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rut-j

ningar, tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 464—491.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerigeting

lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt,

garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskilda

stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper:

eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för!

inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt!

nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och!

slät (icke män stor väfd tyll..............................

andra slag..................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrerl

eller garn samt i form af band af högst 20 om. bredd!

klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskildt

nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall

och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster,

än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd .............................................

andra slag..................................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskild^

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till-!

verkade af band enbart eller af band och snören, äfven!

i förening med andra ämnen, tullbehandlas såsom snören!

och andra snörmakararbeten, andra slag.

1 kg

1 kg

Ikg,

lkg.

Ikg.

Kr. öre

50

95

2: 25

3: —

77

:

i

;

VIII D. Bomull.

497. |

498. |

499.i

500.

501.

502.1

503.

504.

505.

Strumpstols arbeten och andra, genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom underkläder,

vägande högst 1 kg. per dussin ...

andra slag, metervara härunder inbegripen ...

Lamp- och ljusvekar .....................................................

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor,

tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne med undantag af kautschuk..

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk ........................j

Anm. till n:r 492—502. Afdrag i vikten medgifves ejj

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade

eller öfverdragna med kautschuk eller förenade

medelst kautschukslösning eller genom mellanlägg

af kautschuk; äfvensom elastiska spånadsvaror,

alla slag, innehållande strängar (trådar)

af kautschuk:

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spå-j

nadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk

andra slag:

innehållande silke................................................!

icke innehållande silke ....................................|

Anm. till n:r 503—505. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller!

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; ij

fråga förn andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1 kg-

2: —

lkg.

2: 50

1 kg.

1: 75

lkg.

1: —

1 kg.

—: 25

1 kg.

35

lkg.

—: 30

lkg.

lkg.

4: —

2; _

78

VIII F. Spånadsvaror, vattentäta, etc

(Kvantitet

I för tullber

äk!

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade\

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerdak.

! 506.i

i 507.1

| 508.

509.|

| 510.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, be-|

lagda eller impregnerade med annan massa änj

kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt!

fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, lindeummåttor härunder inbegripna

andra slag ...........................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än

kautschuk:

innehållande silke: tullbehandlas lika med siden- (

väfn åder;

andra slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,

glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 506—510 Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg.

Anmärkningar till Af cl. VIII A—F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst

spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat

sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt

stadgadt, att oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna

ingå i varan, den först nämnda beståndsdelen

är bestämmande för varans rubricering såsom vara af silke,

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

ull, lin o. s. v.; dock att afseende ej fästes vid i varan

förekommande enstaka trådar, hvilkas förekomst uppenbarligen

har till syfte att göra densamma hänförlig till en rubrik

med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandlingen af väfnader fästes icke afseende

vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven

guttaperka och balata.

1 kg. —: 30

1 kg. —: 60

1 kg- 1:- 1 kg. —: 25

79

VIII G. Sömnads- och andra arheten etc.

j Kvantitet

för tull- beräk- [ ningen.

Tullsats.

Kr. öre

G. Sömnads- och andra arheten, ej särskilt nämnda.,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjådrar,

solfjädrar.

511.

512. j

513.

514.

515.

516.

517.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade!

men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:!

tullbekandlas lika med den spånad svara, afl

hvilken de framställts, utan förhöjning.

Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat

sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandla^

lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts,

med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.[

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete

hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang

med fållen hafva en enkel hålsöm.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaråt]

de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 511—513. Därest vid tullbehandling af segel

eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar

af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende

af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan

genom enkel ytberäkning bestämdt utrönas, tillämpas

den högre af de tullsatser, hvilka kunna ifrågakomma,

försåvidt icke varuägaren tillhandahåller för undersökning

lämpligt prof å varan.

Presenningar........................................................................J

Säckar:

tydligen brukade och slitna................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):

tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent

af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch

ärmhållare samt andra dylika persedlar;

1 kg. —: 50

— fria.

lkg.

—: 40

80

518.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

äfvensom delar därtill af spånadsvara:

af hel- eller halfsiden, af elastiska band eller

snören, hvari silke ingår, eller af gulddragar- arbete .....................................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats. 1

Kr. öre

4: —

519.

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas- tiska band eller snören, i hvilka icke silke

ingår......................................................................

1 kg.

2; _

520.

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg.,

portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskild!

nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker

samt necessärer, med eller utan inredning:

klädda med eller bestående af hel- eller half- siden ........................................................................

1 kg.

4: —

521.

andra slag.............................................................

1 kg.

1: 50

522.

Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral,

med eller utan inredning..........................................

1 kg.

1: 50

523.

Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser

med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar,

äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar

m. fl.:

med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............

1 kg.

6: —

524.

med öfvertyg af annan väfnad...........................

1 kg.

1: 50

525.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och

strukna, af väfnad, tillhörande Afd. VIII C eller D:

med broderier eller spetsar .................................

1 kg.

4: 50

526.

andra slag..............................................................

1 kg.

3: 50

527.

Snörlif:

af hel- eller halfsiden.............................................

1 kg.

8: —

528.

af annan väfnad ......................................................

1 kg.

2: 25

529.

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i före- ning med annat material:

af hel- eller halfsiden........................................

1 kg.

4: —

530.

andra slag................................................................

1 kg.

2: —

81

531.

532.

533.

534.

535.:

536.1

537.

538.;

539.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret

eller sydt:

Kr. öre

af hel- eller halfsiden.............................................

1 kg.

12: —

af annan väfnad ..................................................

Broderier:

å remsor af linne- eller bomullsväfnad, med un- dantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de

äro försedda med annat sömnadsarbete; äfven- som broderade sådana väfnader, synbarligen

lkg.

5: —

afsedda att sönderklippas till remsor .............

å spetsar, spetsväfnader eller tyll, å bel- eller half- siden eller å stampad filt: förtullas med 100

procents förböjning af den för sagda varor

stadgade tull;

lkg.

5:50

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

andra ..........................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfver- dragna med kautschuk eller förenade genom

mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej

särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, inne- hållande strängar (trådar) af kautschuk:

ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

lkg.

4: —

foder af sådan spånadsvara ........................

lkg.

8: —

andra ...................................................................

Anm. till n:r 536 och 537. Hit hänföras äfven ärm- lappar af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

lkg.

2: 25

foder af sådan spånadsvara .......................

lkg.

6: —

andra .................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller

impregnerade med annan massa än kautschuk:

lkg.

3: —

11

82

j

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

j 540.

oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar ......................................

1 kg.

—: 60

1 541.

andra slag..................................................................

1 kg.

1: —

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda:

542.

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller

på strumpstol förfärdigade varor (äfven

metervara): förtullas utan förhöjning efter

hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;

öfverrockar samt rockar, västar och byxor för

i

män och gossar af annan väfnad än hel- eller halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

543.

försedda med foder, uppslag, krage eller

annan besättning af varor, i hvilka

silke ingår; äfvensom alla, hvilka äro

förfärdigade af sådan, silke innehål- lande ylleväfnad, som ej är hänförlig

till halfsiden ............................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

1 kg.

4: —

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning.

544.

andra....................................................

1 kg-

3: —

545.

af annan väfnad, däri silke ej ingår.........

1 kg.

2:__

andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

lkg.

20: —

546.

helt eller delvis af silke .............................

af annat spånadsämne:

547.

med foder af hel- eller halfsiden .........

1 kg.

9: —

548.

andra ..........................................................

lkg.

7: —

af helsiden:

549.

försedda med broderier eller spetsar ......

lkg.

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

20: —

550.

andra ...............................................................

af halfsiden:

lkg.

16: —

551.

försedda med broderier eller spetsar ......

1 kg.

10: —

552.

553.

554.

555,

556,

557.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc.

andra ...........................................................

af stampad filt..................................................

af annan spånadsvara:

försedda med broderier eller spetsar; äfvensom

sådana som hafva foder, uppslag,

krage eller annan besättning af varor,

i Indika silke ingår................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsvdda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning.

andra .....................................................

Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.

Vill G.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för

tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det

material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas

hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,

kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta

prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott

afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid

hvarandra, icke räknas såsom broderi.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana,

som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål

påsydda band, snören, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg

eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande

i stället för sömnad användts klister, lim,

kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd

gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd .......................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,

spetsar, spetsväfnader och tyll samt

strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd

Tullsats

ningen

Kvantitet

för tullberäk

-

1 kg

Ilig.

1 kg

-

1 kg.

1 kg.

Ivr. öre

8: —

1: 60

5: 25

3: 50

84

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

558.

559.

560.

561.

562.

563.

564.

565.

566.

eller med metalltråd öfverspunnet garn till

mer än 15 procent af varans hela vikt;

äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet

i (ifrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,

halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till

prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier

förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar och dylikt........................

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående

rubrik upptagna artiklar.....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås

blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening

sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa

eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 556—560. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...........................................

andra slag..................................................................

Hattflätor:

af halm, gräs, saf, bast, träspån, rot eller

andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen

hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening

med hvarandra.................................

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:

hänföras efter sin beskaffenhet antingen

till band eller till snören.

1 kg.

Ikg

1 kg.

1 st.

1 st.

Ikg.

Ikg.

12:

15: —

6: —

1: 25

—: 65

fria.

2: 50

1: —

85

Kvantitet

Tullsats.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

Anm. till n:r 564—566. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller haiffärdiga:

567.

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer..................................................................

andra slag:

1 st.

4: —

af vara, i hvilken silke ingår:

568.

ogarnerade........................................................

1 st.

1: 50

569.

garnerade .........................................................

1 st.

2: —

570.

monterade ........................................................

1 st.

2: 50

571.

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.....................

af hårfilt:

1 st.

—: 40

572.

ogarnerade.........................................................

1 st.

—: 75

573.

garnerade .........................................................

1 st.

1: —

574.

monterade .........................................................

af annat ämne, ullfilthattar därunder in-

1 st.

1: 50

begripna:

575.

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af

till rubrik n:r 563 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag ......

1 st.

—: 60

576.

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

garnerade ..................................................

1 st.

—: 75

577.

monterade....................................................

1 st.

1: 50

Anm. till n:r 568—577. Såsom garnerade anses hattar,

som äro försedda med foder (dock icke af papper) svett- rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,

eller som hafva ett slätt, kring kullen anbragt band

eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller

sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat

arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att

fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfj ådrar (plymer):

strutsfjädrar:

578.

oarbetade ..............................................................

1 kg.

15: —

579.

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna

andra slag:

1 kg-

40: —

580.

oarbetade ...............................................................

lkg.

10: —

86

Kvantitet

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

581.

arbetade .................................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandla» äfven hela

1 kg.

30: —

fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar

af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till

montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgjordt fjäderpälsverk:

582.

af strutsfjäder .........................................................

1 kg-

40: —

583.

andra slag..................................................................

lkg.

30: —

584.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet....................

Anm. till n:r 578—584. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

1 kg-

5: —

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar

af spånadsämnen.

585.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfven-

som s. k. regenereradt gummi ..........................

fria.

586.

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej ut-

valsad i plattor eller vidare bearbetad), med eller

utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,

grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk.....................................................................

lkg.

—: 15

Arbeten af mjuk kautschuk:

587.

kautschukstråd för tillverkning af elastiska

väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i

fri.

största dimension af tvärsektion.

588.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)

med inlägg eller omlägg af spånadsämne

eller metall; andra packningsmaterial och

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

packningar af mjuk kautschuk i förening

med spånadsämne, asbest eller metall eller

af spånads- eller annat ämne i förening med

kautschuk; äfvensom plattor och andra pack- ningar af spånadsämne eller asbest i förening

med stearin, talg, talk och dylika ämnen

lkg.

—: 30

87

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

Kvantitet

för tullberäkningen.

589.| mattor, hot- och andra buffertar, proppar,

massiva hjulringar, symaskinsringar, ventiler,

ventilkulor samt kautschuksvaror, ej särskild!

nämnda, för industriella ändamål, allt

i eller utan förening med annat ämne; äfvensom

strängar, plattor och packningar, ej

särskild! nämnda ...............................................

1 kg.

IiiLlsats.

Kr. öre

80

slangar och rör, äfven i afpassade längder,

ej särskildt nämnda:

590.

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

1 kg.

591.

slangar, utvändigt bestående af rundväfd

bomulls-, hamp- eller linneväfnad med

eller utan impregnering och invändigt

belagda med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

592.

andra, äfven i förening med annat ämne...

1 kg.

593.

drif- och transportremmar af kautschuk, gutta- perka eller balata, äfven i förening med

spånadsämnen, eller af spånadsämnen i för- ening med kautschuk, guttaperka eller balata

1 kg.

594.

kautschuksskodon...................................................

1 kg.

595.

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,

äfven i förening med annat ämne, såsom

yttergummi eller delar därtill, innerslangar,

omonterade eller monterade med ventil, samt

pedal- och bromsgummi...................................

1 kg.

596.

andra varor, ej särskildt nämnda, af mjuk

kautschuk, enbart eller i förening med annat

ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven

arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk

kautschuk.

lkg.

:

—: 30

fria.

—: 50

—: 35

1: 20

2:

1: 50

88

IX. Kautschuk och kautschuksvar or.

j Kvantitet

| för tull- beräk- | ningen.

Tullsats.

597.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat

ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

1 kg-

Kr. öre

—: 40

598.

stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i af- passade stycken, samt packningar ...............

1 kg.

—: 50

599.

knifskaft och ämnen därtill ................................

fria.

600.

andra varor af hårdgummi, såsom kirurgiska

artiklar, kammar och dylikt, härunder jämväl

inbegripna delar till telefon- och telegraf- apparater ............................................................

1 kg-

1: 50

601.

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

Anm. till n:r 588— 600. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

fria.

| 602.

X. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst), kalk- sandtegel härunder inbegripet....................

100 kg.

10

! 603.

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast,

alla slag, klinker, syrefasta formtegel och

för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor,

fasad- och formtegel för byggnadsändamål,

s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,

samt taktegel, alla slag:

oglaserade ........................................................

100 kg.

—: 35

604.

glaserade .......................................................

100 kg.

1: —

605.

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hän- förlig vara, som har båda de hvarandra motstående

största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat

sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k.

klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller flera slag!

af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade..................................................................

100 kg.

3: —

606.j

glaserade.....................................................................

100 kg.

10: —

89

Kvantitet

X. Lervaror.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

607.

enfärgade och oglaserade ....................................

100 kg.

—: 35

608.

flerfärgade eller glaserade....................................

af mindre tjocklek:

100 kg.

5: —

609.

enfärgade, oglaserade...........................................

enfärgade, glaserade..............................................

100 kg.

3: —

610.

100 kg.

10: —

611.

flerfärgade, oglaserade eller glaserade ........

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och

100 kg.

10: —

väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullaf- gifter, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

612.

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar

samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej sär- skild! nämnda arbeten af eldfast massa, oglase- rade eller glaserade...................................................

100 kg.

1: 50

613.

Rör, ej särskild! nämnda, och rördelar samt brunnar

och krubbor, oglaserade eller glaserade..............

100 kg.

—: 75

614.

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt

bruk afsedda, ej särskild! nämnda och ej till

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven

armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin ...................................................

100 kg.

2: —

615.

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hän- förliga till fajans- eller porslinsvaror ..................

1 kg.

—: 05

Kakel och kakelugnsornament:

616.

hvita eller enfärgade .............................................

1 kg.

—: 10

617.

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade.....

Anm. Vid tullbehandiingen fästes afseende endast vid

Ilig.

—: 16

yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och

andra artiklar för isolering af elektriska ledningar:

618.

hvita ...........................................................................

lkg.

—: 20

619.

andra slag.................................................................

1 kg-

—: 25

12

90

X. Lervaror.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

Anm. till n:r 618 och 619. Om på en hit hänförlig, i öfrigt

hvit artikel finnes anbragt en pil eller annan beteckning

allenast till ledning för varans användning men af

oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehand- lingen icke hänsyn till denna beteckning.

620.

Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses

hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke

eller endast i ringare mån till verkligt gagn,

såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, de- korationstallrikar och andra väggprydnader m. m.

— men däremot icke blomkrukor, askkoppar,

sparbössor m. m. — äfven i förening med trä,

oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad ................................

1 kg-

1: —

621.

Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af askar, papper och dylikt omslag

inberäknad .....................................................................

lkg.

5: —

622.

Fajans- och porslins varor, ej särskild! nämnda, i

förening med annan oädel metall än järn .........

1 kg.

—: 60

Arbeten, ej särskild! nämnda, af äkta porslin:

623.

hvita eller enfärgade ...................*........................

lkg.

—: 30

624.

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

lkg.

eller på annat likartad! sätt dekorerade......

—: 60

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin)

samt krukmakargods och andra lervaror, ej sär- skildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

#

625.

hvita eller enfärgade .............................................

lkg.

—: 10

626.

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilf- rade eller på annat likartad! sätt dekorerade

Anm. till n:r 623—626. Såsom enfärgade anses de

lkg.

—: 16

hithörande artiklar, som förete samma färg på hela

sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bott- nars undersida och dylika för varans utseende oväsent- liga delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen,

hvilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen

icke tillkommit i dekorativt syfte.

91

i

XI. Glas och glasvaror.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

XI. (lins och glasvaror.

627.

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

öfverfångstappar härunder inbegripna; äfvensom

edasull .....................................................

fria.

—: 02

628.

O

Glaspulver; äfvensom glitter.........................................

lkg.

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag.

629.

630.

Emaljmassa, äfven pulveriserad..................................-

Trottoar-, tråd-, katedral-, opalescent- och orna- mentglas samt annat i skifvor gjutet råglas,

med eller utan slipad kant, emballagets vikt

inberäknad ...................................................................

1 kg-

fri.

—: 06

Anm. Hit hänföres äfven alabaster- och opalglas, slipadt

eller oslipadt.

631.

632.

633.

634.

635.

Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor

gjutet råglas med infattning af bly, mässing

eller annan oädel metall .........................................

Takpannor och tegel samt för fartyg afsedda däcks- och sidventilglas, med eller utan ramar; äfven- som krabbor och tråg.............................................

Fönsterglas, äfven färgad!, samt spegelglas:

ofolieradt, utan slipning eller etsning, med en

sammanlagd längd och bredd:

af mindre än 135 cm.................................

lkg.

lkg.

lkg.

1 kg.

30

—: 10

—: 06

af 135 intill 245 cm...................................

—: 09

af 245 om. eller häröfver ..........................

1 kg''.

—: 12

Anmärkningar till n:r 633—635.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,

fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden

och största bredden motsvara sammanlagda längden

och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget

92

636.

637.

638.

639.

640.

641.

642. !

643. !

644.!

645.i

646.1

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt, mattslipadt eller slipadt och polera

dt; äfvensom etsadt:

utan fasett- eller kantslipning .................

andra slag .....................................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning.......................

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

andra slag ...........................................................

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder ...............................

Arbeten, ej särskild! nämnda, af fönster- eller spegelglas,

såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ

o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver .................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan, som

kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd.........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa

för maltdrycker, mineralvatten, läskdrycker,

vin eller spritdrycker; äfvensom

damejeanner af sådan massa ..

andra slag ..................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar

men i öfrig! helt oslipade och utan målning,

förgyllning eller eljest annan dekorering

än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen..................................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda

med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör emballage ............................

j Kvantitet

j för tull- 1 beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg-

—: 25

—: 40

Ikg.

1 kg.

—: 45

—: 60

fria.

Ikg.

—: 70

Ikg.

—: 10

Ikg.

Ikg.

—: 02

—: 06

1 kg-

—: 18

Ikg.

—: 60

93

!

647.

XI. Glas och glasvaror.

Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters

rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan

är försedd med gröfre korgflätning.

Rör, äfven tillslutna, samt stafva!’............................

Kvantitet

för tull- fe erät- ningen.

1 kg-

Tullsats.

Kr. öre

.—• 10

Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.

648.

Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof- glas, kolfvar, pipetter och dylikt..........................

lkg.

—: 40

649.

Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och oin- fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel- pressaae dioptriska elaslinser .............................

fria.

fria.

650.

Emaljögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors- linsmassa ..........................................

651.

Glas- eller emaljvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt

omslag inberäknad ........................................

1 kg.

5-_1

Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i

652.

förening med annat ämne än guld eller silfver,

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

försåvidt de icke äro hänförliga till bijouteri- varor, karaffiner härunder inbegripna:

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt,

måladt, förgylldt eller eljest med annan

dekorering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen, härunder inbegripna

äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor

1 kg.

1: —

653.

Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid

tullbehandlingen ej afseende.

råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;

äfvensom lampkupor, ej särskildt nämnda,

samt lamnglas...........................

lkg.

—: 60

654,

andra slag............................................

1 kg.

—: 45

655.

Anm. till n:r 652—654. Därest ett och samma kolli

innehåller olika tullbeskattade slag af glas, hänförligt

till 652—654, tillämpas den högsta tullsatsen för hela

innehållet.

Glasskärf.......................„

fri.

94

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

656.

657.

658.

659.

660.

661.

662.j

XII. Metaller.

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf.

Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolframjärn,

molybdenjärn och andra icke smidbara,

ej särskild! nämnda slag af järn och järnlegeringar

Kisel] ärn (ferrosilicinm) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel .......................

hållande mer än 15 procent kisel....................

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k.

stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom

s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull ..........................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där

öfver

...............................................................

af mindre än 145 mm. invändig diameter, härunder

inbegripna utan afseende å diametern

alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar....................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade

rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler till

rör, hänförliga till n:r 660...........................

Anmärkningar till n:r 660 — 662.

1. För emaljerade rör och rördelar förhöjas ofvanstående

tullsatser med 5 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan

å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och

andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,

flänsar, proppar och hufvar.

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fritt.

7: —

2: 50

3:

4:

5:

95

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 661, tullbehandlas

som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören

anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

663.

664.

665.

666.

667.

668.

Eldstadsroster, lod och vikter; äfvensom gjutna

lyktstolpar och kolonner ........................................

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan eldstad,

samt kaminer, ej särskildt nämnda, icke

elektriska, värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör,

kaloriferer, radiatorer eller värmeelement,

port-, luftväxlings- och andra galler, spjällj

och dragluckor till eldstäder, ugnsramar, mortlar,

grytor, kastruller, pannor och krubbor, bord,

soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,

spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar,

vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre

för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskildt

nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,

grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och

källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

del utgöras af icke smidbart gods; äfvensom

gjutna delar till sådana föremål:

emalj er ade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-

och paraplyställ, etagerer och blomsterställningar,

trädgårdsurnor, stryk- och pressjärn,

ej särskildt nämnda, möbeltrissor och pianorullar,

luftväxlingsventiler, spolcisterner och gjutna delar

till sådana föremål ...................................................

Kulor, särskildt inkommande:

blanka, härdade ....................................................

andra slag.................................................................

100 kg.

lkg.

1 kg

-

lkg.

Ikg.

lkg.

2: 50

—: 10

—: 05

—: 12

1: —

—: 05

96

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats

Kr. öre

669.!

i

:

670.1

|

671. ''

672. !

673.

j 674..

675. ;

676.

I

I 677.:

Gjutna konstföremål och andra finare gjutgodsartiklar,

såsom byster, medaljonger, blomstervaser,

skråf- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor........... Ikg.

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla

slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70

mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall

eller annat järn; äfvensom plåtämnen................100 kg.

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva

högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst

30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spårvägsskenor:

vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter

af mindre vikt per löpande meter..................

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten

..................................................................

Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion

(compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna

eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansarskenor

för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt järn i

stänger med invalsade mönster eller eljest genom

varmvalsning åstadkommen olika storlek eller

form å tvärsektion ......................................................

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra

ej varan hänförlig till denna rubrik.

Varmvalsadt järn, ej särskildt nämndt:

dubbla T-balkar eller s. k. I-balkar, vägande

60 kg. eller däröfver per löpande meter ...

andra slag i stänger, knippor eller ringar, s. k.

välstånd härunder inbegripen ......................

Anm. År till denna rubrik hänförligt järn öfverdraget

med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa

metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

—: 50

2: —

2: —

2:50

3: 50

5: —

fria.

2: 50

25: —

97

Kran titel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

i 100 kg.

15: —

100 kg.

6: —

100 kg.

100 kg.

10 :—

100 kg.

100 kg.

5: —

10: — i

XII A. Järn och järnlef/eringar etc.

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller

delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning

i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig

vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

678. Verktygsstål, i stänger, srnidt, annat än snabbsvarfstål;

äfvensom annat srnidt järn, i stänger...

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor

eller ringar, utan afseende på genomskärningens

form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion

(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de

två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek................................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;

äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,

ej vidare bearbetade...........................

af annan form ....................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen

en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter,

kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta. i

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm,

bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 676 och 679—681. Smidbar! järn i form,

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

af plattjärn, som har en bredd af mer än 250 mm.

och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondedel af bredden,j

förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering ocli utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäck-l

ning, andra än kallvalsade, äfven om de;

äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade

mönster:

684. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...........

679.

680.

681.

682.

681

100 kg.

3: 50

13

98

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

I Kvantitet

för tullberäk

-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

685.

686.

687.

688.

689.

690.

691.

af mindre än 3 mm. men icke under 0.G

mm. tjocklek............................................,100 kg.

af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfvensom

plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader

i tvärsektion (compoundstålplåtar).

....................................................,100 kg.

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade

eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt;,

polerade, målade, fernissade, förnieklade,

lackerade, emaljerade, brunerade, pressade

(äfven i mönster), böjda, med uppvikta

kanter eller med hål försedda:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver .............. 100 kg.

af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven-,

som kallvalsad plåt af mindre tjocklek;

än 0.2 5 mm.............................................. 100 kg.

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade .................................................. —

Anmärkningar• till n:r 687—689.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med:

tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda

plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning.

3. De i mönster pressade plåtarna förete, i motsats till;

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande

upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med tenn, bly eller eu legering af dessa båda;

metaller öfverdragna......................................... —

med oädla metaller, andra än i n:r 687—690

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,

äfven om de äro korrugerade ....................... 100 kg.

Anm. till n:r 684—691. Ej rätvinklig, här förut nämnd,,

klippt plåt af mindre än 7 mm. tjocklek drager en!

tullförhöjning af 25 procent.

4: 50

5: ■—

6: —

fria.

fria. i

:

99

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

■ Kvantitet

för tullberäk

-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

692.

693.

694.

695.

696.

697.

698.

699.

700.

701.

702.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller där öfver .............j 100 kg.

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

af mindre tjocklek.......................................llOOko-.

Anm. till n:r 692 och 693. Plåtar, böjda till rör och1

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, för-!

såvidt den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

8:

10:

i

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med;

dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är för-j

färdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda:

förgyllda eller försilfrade ......................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin-j

gade, bronserade eller lackerade........................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade ...............t

andra sina; .......................

O ...................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. meni

ej mindre än 1 kg..........................................1

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, framställda antingen

af massiva ämnen eller ock af plattjärn eller plåt!

genom hopböjning, med eller utan efterföljande!

svetsning, lödning, nitning eller falsning, äfven!

med öfverdrag af väf, färg, zink eller dylikt!

rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar

af rör ....................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,

försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek

på ändarna samt rör med ändarnaj

hopvällda ...........................................................

Anm. Vällda rör, hållande i inre diameter mer än 2501

mm., hänföras till plåtar, böjda och med kanterna hop-;

svetsade.

1 kg-

1: — i

lkg.

—: 50 :

j

1 kg.

—: 08

1 kg.

—: 06

lkg.

—: 15

1 kg.

—: 20

100 kg. 7: —

100 kg. 9: —

100

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Rör, kalldragna, äfven bearbetade:

703. af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek .........

704. af mindre godstjocklek ...................................

Anmärkningar till n:r 701—704.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje;

af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas

som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

10: —

705.1 Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsräf och andra på liknande sätt formade rördelar,

allt försåvidt de äro framställda afl

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...............................................................................i 100 kg.

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

band- och fasonjärn därunder inbegripet,

allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i

största dimension af tvärsektion:

706. polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delar;

af samma stycke ..............................................1100 kg.

35:

707.

708. |

709.

710. ;

Amu. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast

genom dragning erhållit en blank yta.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större än

de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver......

af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek.................................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek ...........

af annan form än platt, såsom rund, Uformad

o. s. v.:

af 1.5 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion .......................

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

6: —

7: —

10: —

101

711.

712.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af mindre än 1.5 mm. men icke under

0.5 mm. i största dimension af tvärsektion

...................................................

af mindre än 0.5 mm. i största dimension

af tvärsektion ...........................

Anmärkningar till n:r 706—-712.

1. Träd, öfverdragen med annan oädel metall med

undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas

med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande

tråd utan öfverdrag.

2. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm.

i största dimension af tvärsektion förtullas som kallvalsade

stänger.

3. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseitråd

med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,

möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändarl

samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas;

med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de ärcr

förfärdigade.

Ang. valstråd, se rubrik n:r 076.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

12: —

713. ’ Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånad»-

ämne eller papper; äfvensom formade fjädrar af

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar

eller liknande ändamål, med eller utan

öfverklädnad och beslag...........................................

714. ; Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än

10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller

liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad

och beslag .................................................................

Anm. till n:r 713 och 711. Vid bestämmande af bredden

å öfverkladda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

715. Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande

i bredd mer än o mm.; paraply- och parasollspröt

med tillformade ändar, med eller utan

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt .........

lkg,

kg.

40

102

!

716.

717.

718.

719.

720.

721.

722.

723.

724.

725.

726.

727.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3

bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven

med käppar af annat ämne än järn................

Solf af järntråd:

af 0.4 5 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion................................................

under 0.4 5 mm. i största dimension af tvärsektion

...............................................................

Anm. till n:r 717 och 718. Består varan af sammanlödda,

trådar, läggcs den enkla trådens dimension till grund för

tullbebandlingen.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä.............

järn..........................................................................

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med 1

vud af annan oädel metall eller öfverkladda

Spik och stift, ej särskildt nämnda:

af mindre längd än 45 mm.; äfvensom hästskosöm,

hästskohakar och broddar, alla slag,

samt nubb ................................

af 45 mm. längd eller däröfver

Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram eller

däröfver; äfvensom spett .................................

Rälsspik, vägande per stycke netto mindre än 250

gram.

Cräskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade

skrufvar, bultar och muttrar, ej särskildt nämnda,

vägande per stycke netto högst 5 kg., samt

mutterbrickor och nitar (naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter ...............

af 8 intill 12 ram. i diameter samt ringskrufvar

och krokar, alla slag, af järntråd; äfvensom

alla nitar icke hänförliga till nästföregående

rubrik............................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 80

1 kg.

—: 75

1 kg.

Q. _

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 50

100 kg.

100 kg.

15: —

6: 50

100 kg.

3: —

100 kg.

4: 50

100 kg.

6: —

100 kg.

20: —

103

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

! för tullberäkI

ning-en.

728.

729.

730.

731.

732.

733.

734.

735.

af 4 intill 8 mm. i diameter

under 4 mm. i diameter........

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller;

däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 81

intill 12 ram. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan;

gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter;

af ses bålets diameter i dagen, dock att, där skruf var inkomma

med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall, såvida

icke anm. 1 annorlunda föranleder, förtullas efter;

den för skrufven gällande tullsats.

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

Kättingar ocli kedjor, ej särskildt nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill

andra slag, hvari länkjärnet har en diameter:

af 25 mm. eller däröfver................................

af från och med G till 25 mm.....................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbnltkät

iingår

(Galls ..................................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskildt nämnda.........

1100 kg.

100 kg.

;36.

737.

738.

739.

Bottenplåtar, syllar, skarf järn, räls- och mellanklotsar,

spårramar och stödskenor, rnndjärnsstag

och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra,

ej särskildt nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårram ar för flyttbara järnvägar ......

Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor,

vändskifvor, äfven gjutna, samt delar därtill;

Centralställverk och delar därtill ........................

Andra, ej särskild! nämnda delar och tillbehör till

signaisäkerhets-, växelförreglings- och vägboms

anordningar

.................................................................

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom

broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;

äfvensom nitade master.......................................

Anm. Hit hänföras äfven stänger, försedda med hål

Tullsats.

Kr. öre ]

.30:

60:

100 kg.

15: — |

100 kg.

5: —

100 kg.

8: —1

1

100 kg.

10: — :

100 kg.

20: —

100 kg.

2: 50 !

100 kg.

6: —

100 kg.

16: —

[

i 100 kg.

8: —

''100 kg.

4: 50

104

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäknina-en.

Tullsats.

740. :

741. ;

742.

743.

744.

745.

746.

100 kg

100 kg.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,!

roderjärn och skeppsknän:

vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfverj

af mindre vikt .........................................................|

Propellrar (lärdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa:

propellerblad:

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfverj 100 kg.

af mindre vikt .........................................................100 kg.

Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar..... 100 kg.

Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharts- och''

kultivatorspinnar samt knltivatorsfjädrar ............100 kg:.:

Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;;

skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg.

eller däröfver; skrufnycklar och bräck järn; häst-’

bågar till sågar..............................................

100 kg.

10: —

747.

Skrufstycken, vägande per stycke netto mindre än

10 kg...............................................................................

100 kg.

25: —

748.

Maskin hyfvel] ärn:

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

af 7 mm. tjocklek eller däröfver .............

lkg.

—: 25

749.

af mindre tjocklek.................................................

Ikg.

—: 50

750.

Knifvar för användning i papperstillverkningen,

lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner

samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra

maskinknifvar, ej särskild! nämnda......................

1 kg.

—: 30 j

1 Öl.

Anm. Hit hänföras äfven cirkel knifvar.

Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)

lkg.

1: —

hänförliga

till husgeråd, och!

högafflar och liknande större:

752. Spadar, skyfflar, ej

bladhackor, grepar,

gaffelformiga handredskap samt handräfsor, krattor

och kreatursskrapor, allt med eller utan

skaft; äfvensom andra, ej särskild t nämnda hand

-

Kr. öre

6:

12:

10

12

6:

105

7 oo.l

754.

755.

756.

757.

758.

759.

760.

761.

762.

763.

7 64. >

765.!

XII A. Järn och jwrnlegeringar etc.

redskap för landtbruk eller trädgårdsskötsel,!

gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna.

Liar, skaror och kalmknifvar, med eller utan skaft,]

samt trädgårdssaxar för två händer ...................

Sågar, sågklingor och sågblad:

cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och handsågar,

tandade eller otandade ......................

blad till bandsågar för trä eller metall .........

blad till lofsäga!'' och till metallsågar (bijouterisågar,

båglilar för hand- eller maskinkraft

och rälssågar); äfvensom kedjesågar]

sågar och sågblad, andra slag, ved- och;

snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom;

sågbladsämnen, ej särskild! nämnda ........?...

Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke stensågblad.

Filur och raspar:

af mer än 35 cm. längd ..................................

af mer än 16 cm. men ej öfver 35 cm. längd]

af högst 16 cm. längd..................................

Hyflar för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn ...............................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra äg

skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra!

verktyg’ (ej pneumatiska) för stenarbeten, med

eller utan skaft:

vägande per stycke netto 5 kg. eller däröfver!

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor och

bilor, alla slag, oafsedt vikten.................

vägande per st}rcke netto mindre än 2.5 kg.!

Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä,

borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar,

gängbackar, gängkloppor, fräsa! för bearbetning]

Kvantitet

I för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 15

Ikg.

—: 30

1 kg.

—: 50.

! Ikg.

1: —

Ikg.

: 20 !

|

Ikg.

—: 15

i 1 kg.

—: 25

1 kg.

—: 40

Ikg.

—: 25

1 kg.

—: 06 1

!

Ikg.

—: 12

Ikg.

]

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

—: 22

14

106

766.

767.

768.

769.

770.

771.

772.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

■Kvantitet

för tull1

beräk

-

Tullsats.

Kr. öre

af metall eller trä, träsnideriverktyg samt kor-|

dongtrissor................................................................

Borrar, ej särskildt nämnda, borrsvängar, borr-!

eller sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårds-;

saxar för en hand, handplåtsaxar, s. k. bultaf-i

klippare, järn- och metalltrådsaxar, skärcirklar!

och rörafskärare samt delar därtill; äfvensom!

skrufmejslar, med eller utan skaft......................\

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd, samt!

färdigarbetade lösa skänk]ar därtill; äfvensom

skiftnycklar, skruftvingar och fästldofvar samt!

delar därtill................................................................;

Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd, samt;

färdigarbetade lösa skänklar därtill ....................j

Cirklar och filklofvar af järn; hyfveljärn, s varf järn,

huggjern, håljärn, stämjärn och bettla!-; skridskor!

och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar med!

eller utan skaft; äfvensom andra korkutdrägare!

och delar därtill......................................................

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och!

dylika vapen; äfvensom delar därtill:

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

andra slag..................................................................!

Knif var:

100 kr.

1 kg.

lkg.

1 kg

-

lkg.

1 kg.

lkg.

—: 40 |

—: 20

1: —

—: 50

2: 50 i

1: —

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingorj

därtill ..................................................................!

andra bopfällbara knifvar, såsom fick- och!

pennknif var:

med ytterskållor af järn med oarbetad,!

grofsmärglad eller pressad yta utan

annan beläggning än fernissa; äfvensom!

med ytterskållor af trä eller gröfre ben-!

sorter, såsom oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument;!

lkg.

5:

107

774.

775.

776.

777.''

XII A. Järn och jårnlegeringar etc.

äfvensom lösa blad till knifvar, hänförliga

till rubrikerna n:r 773—776

med mer än två blad eller instrument

med ytterskållor af horn eller celluloid...

andra slag.........................................................

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull,

inkomma uppfästade på kartor, skall den högst fullbelagda

vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

sjömans- och gröfre arbetsknifvar;

yrkesknifvar, ej särskild!

nämnda, såsom

778.

779.

780.

781.

782.

hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar

knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

särskild! nämnda, såsom raderknifvar, samt

bords- och hushållsgafflar och s. k. porterbry

tare:

med skaft af silfver, förgylld eller

försilfrad metall, pärlemor, porslin,

elfenben, hvalrosständer, celluloid

eller ebonit ..........................................

med. skaft af andra ämnen; äfvensom

oskaftade.................................................

Skedar af järnplåt, förtenta ...................................

Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom

tade lösa skänklar därtill:

opolerade:

af mer än 15 cm.

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom

skräddarsaxar samt tandade hår- oc

kreaturssaxar, opolerade eller polerade

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af mii

30 cm. längd med ena öglan så formad, att den

lämnar plats för handens alla

men.

färdigarbe

-

iängd

fingrar utom tum

-

Kvantitet

för tull- ber äk - ningen.

Tullsats. |

Kr. öre

1 kg.

1: 50

1 kg.

3: — i

1 kg-

O. _

1 kg''-

8: — |

1 kg.

—: 50

1 kg-

1: so;

lkg.

50

1 kg.

—: 30

lkg.

—: 50

; ikg.

1

1: —

108

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

; Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats. |

Kr. öre !

polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga:

783.

; af mer än 15 cm. längd ..........................

784. j af 15 cm. längd eller därunder ..............

; Handkardor:

785. friserkardor ...........................................................

786. ; andra slag, såsom ull- och ryktkardor m. fl.;

äfvensom handkardläder .................................

787. Kardbeslag.........................................................................

788. Spindlar till spinnerimaskiner....................................

789. Sy maskinsnålar..............................................................

790. Synålar, stoppnålar, stickmaskinsnålar och virk

nålar;

äfvensom sylar ...............................................

791. Hårnålar .......................................................................

Verktygslådor, verktygsskåp och vorktygsetuier med!

sorterade verktyg:

792. '' innehållande verktyg, af Indika ett eller flera;

äro små, gjutna och tydligen afsedda till

leksaker; äfvensom särskildt inkommande

dylika verktyg ................................................

793.1 andra slag ...............................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-1

etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än;

som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enlig!

taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de;

förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verk-:

tyg, uppfästade å kartor.

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

794.! Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt;

dörrar till kassahvalf eller arkiv ...........................

795.1 Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med!

eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,

icke förnicklade eller lackerade och icke försedda

med yttre anordning af annan metall än järn!

796.; Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel!

metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och

1 kg-

2: —

1 kg.

4: —

1 kg.

1: 50

lkg.

—: 30

1 kg.

—: 25

lkg.

—: 10

lkg.

5: —

1 kg.

2: —

lkg.

—: 40

Ikg. 2:- 1 kg. —•: 50

lkg. : 25

1 kg. —: 30

109

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull

beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra, ej särskild! nämnda lås, alla med eller utan!

tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack

samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp

eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskild!

nämnda ..........................................................................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;

äfvensom söljor, beslag och andra dylika

delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:

797. polerade, lackerade, förnicklade eller försilfrade!

798. andra slag .............................................................

799. : Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra

dylika beslag, ej särskild! nämnda, för byggnad

der och möbler .........................................................!

800. Reglar och skjutdörrullar ..........................................;

801. Elektriska härdugnar, kokapparater, stryk- ocli press-!

järn, anordnade för uppvärmning med flytande

bränsle eller elektricitet, samt flyttbara spisar,

kök och kaminer för eldning med gasformigt eller!

flytande bränsle, med tillhörande lampor af järn

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskilda

nämnda, och sidostöd därtill:

802. helt och hållet af järn, äfven med knoppar!

af mässing; ...........................................................I

O

803. andra slag.................................................................j

Anm. till n:r 802 och 803- Vid tullbehandlingen af

sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfvinrubriken

nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.j

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

kg.

1 kg.

lkg,

804. Skjutgevär, alla slag, härunder inbegripna äfven

revolvrar, pistoler samt luft- och fjäderbössor,

vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskingevär

och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.......

Krigsmateriel, ej särskild! nämnd, och delar därtill:

805. pansar ......................................................................

1 kg.

100 kr.

—: 50

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

—: 50

—: 20

—: 15

—: 25

—: 18

—: SO

—: 50

1: 50

10: —

no

807.

808.

809.

810.

811.

812.

813. ;

814.

815.

816.

817.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag, såsom kanoner, haubitser och

mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande!

riktmedel samt projektiler och patronhylsor,

tomma (iller ap terade till färdig''ammunition;:

lavetter, förställare och ammunitionsvagnari

samt torpeder .....................................................j

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven riktmedel, patron-''

hylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig del

bestå af annan metall än järn.

Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot.................

Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej särskildt

nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............I

vägande per stycke netto mindre än 25;

kg. men icke mindre än 3 kg...............j

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.j

men icke mindre än 0.5 kg...................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.!

bearbetade:

vägande per stycke netto 100 kg. eller där

öfver

.............................................................

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............

vägande per stycke netto mindre än 25;

kg. men icke mindre än 3 kg.................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.:

men icke mindre än 0.5 kg.....................;

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart

järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller

hejade \ ej särskildt nämnda:

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

100 kr.

15: -—-

fria.

1 kg.

—:02,5

1 kg.

—: 04

1 kg-

—: 06

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 12

1 kg.

—: 04

lkg.

—: 08

1 kg.

—: 12

lkg.

lkg.

-: 15

—: 20

in

818.

819.

820.

821.

822.

823.

824.

825.

826.

827.

828.

829.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

j Kvantitet

för tullberäk

-

Tullsats. |

ningen.

Kr. öre ''

icke bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-''

öfver ..............................................................•....!

vägande per stycke netto mindre än 1,000|

kg. men icke mindre än 100 kg. ............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.j

men icke mindre än 25 kg......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg. ...................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-;

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

öfver ..............................................................

vägande per stycke netto mindre än l,000j

kg. men icke mindre än 100 kg...........;

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.j

men icke mindre än 25 kg.......................j

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.j

men icke mindre än 3 kg.........................;

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.j

men icke mindre än 0.5 kg...................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.j

Amu. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:rj

815—817 eller 827—829 och vägande per stycke högst;

10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äroj

förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro!

polerade, förnicklade eller emaljerade, 35 öre per kg. j

1 kg.

—: 04

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 06

1 kg.

—: 08

1 kg.

1 kg.

—: 10

—: 12

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 06

1 kg.

—: 10

1 kg

—• 1 o

1 kg.

1 kg.

—: 15

—: 20

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläte-j

rade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbe-j

handlas som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad

112

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

| Kvantitet

| för tull[

beräkningen.

Tullsats.

Ivr. öre

sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.;

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas;

såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göresj

skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,;

utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan!

anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon!

del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,

förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen

kan anses hafva haft till syfte att göra varan;

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende!

eller — med nedan angifna undantag — att skydda den?

mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskildt alla helt eller;

delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,!

slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning!

bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skur-1

trumma rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,

fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller,

eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med;

undantag, som i rubriken n:r 702 sägs) liksom alla genom!

nitar och skrufvar eller på liknande sätt hopfogade varor.!

Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande af råytan

efter gjutning, smidning eller valsning har till följd attj

föremålet behandlas såsom bearbetadt.

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, af-j

skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning;

på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af

dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i sjua,

borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,

af jämnande af brottytor liksom afstötande af sjunkhufvuden,

ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning

med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen

endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

4. Därest en i taxan ej särskildt nämnd järnvara är

sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas

densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna

metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

113

830.

XII B. Koppar etc.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda

metaller samt arbeten där af.

metall framställda legeringar, såsom mässing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjn

äfven försedda med öron, med eller :

bål; äfvensom skrot ...................................

arbeten dåra!'', ej särskild! nämnda:

plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

831.

832.

833. !

834.

835.

836.

837.

838.

kanter:

rätvinkliga

andra slag.....................................

hamrade, bockade, kupade, med npp

sätt bearbetade ......................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek.

kantig genomskärning

af annan genomskärning

eller ogängade

rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats

1

1

ii

i

Kr. öre

!

i

1

!

l

il

fria. \

1 kg.

—: 10

1 kg.

p

r

t

—: 12 :

i

1 kg.

—: 20

1 kg.

aj

1

—: 25

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 25

t 1 kg.

e

—: 10

•- lkg-

—: 35

15

114

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

839.

840.

841.

842.

843.

844.

845.

af rund genomskärning'', i raka längder,

ej på annat sätt bearbetade, med hål

försedd stagbultkoppar härunder inbegripen

...................................................

af annan än rund genomskärning eller

ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade...........................

Anm. 1- Till ringar hänföras rör, hvilkas längd

icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i

tvärsek tion.

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller!

sexkantig genomskärning; äfvensom!

s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0.5 mm. eller däröfver i största

dimension af tvärsektion, utan

öfverdrag af annan oädel metall;

äfvensom s. k. drillerad tråd af

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

högst 1 mm. i diameter ........

andra slag, ej särskild! nämnda

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad .......................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt

den håller högst 10 mm. i största dimension afl

tvärsektion, dock att denna inskränkning icke!

gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel!

hänföras till tråd oafsedt bredden.

vriden till linor eller kablar, utan isole-j

ring: drager en tullförhöjning af 50

procent;

försedd med mantel af bly eller annan!

metall, med eller utan armering, äfven j

i förening med annat material; äfven

-

1 kg. —: 15 J

1 kg. —: 35

1 kg-

—: 10

Ikg.

—: 12

1 kg.

—: 25

Ikg.

2: 50

115

846.

847.

848.

849.

! 850,

i 851,

XII B. Koppar etc.

som med dylik mantel försedda elektriska

ledningskablar eller linor, med eller

utan armering:

af högst 25 mm. diameter.................

af större diameter..................................

Anm. 1. Diametern mätes från ytterkant till

ytterkant på manteln.

Anm. 2. Omlindning med stanniol anses icke.

som mantling eller armering.

öfverdragen med gummi, guttaperka eller

annan, icke särskild! nämnd isoleringsmassa,

enbart eller i förening med spånadsämne,

papper eller asbest; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska

ledningskablar, linor och snören:

oarmerad ................................................

armerad .................................................

omspunnen eller omlindad allenast med

spånadsämne eller omgifven med ett

eller flera af ämnena lack, emalj, papper

eller asbest, enbart eller i förening med

spånadsämne; äfvensom på sådant sätt

isolerade elektriska ledningskablar, linor

och snören:

af högst 0.5 mm. trådtjocklek ........

af större trådtjocklek .........................

Anm. 1. Innehålla kablar, linor eller snören

trådar af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen

efter den tråd, som har minsta tjockleken.

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller

olika slag af ledningstråd, hänförliga dels till

den ena och dels till den andra af sistnämnda

två rubriker samt de olika slagen icke äro

genom åsatt beteckning utmärkta, förtullas hela

innehållet efter den högre tullsatsen. Efter den

Tullsats.

mmren.

Kvantitet

för tullfa

eräk

-

1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

Kr. öre

-: 12

-: 10

35

25

1:

50

116

I

''

|

j

1

j 852.|

| 854.,

; 855.

I 856.

! 857.

858. ;

859.

860.

861.

! B1y;

862.|

| 863.:

i 864.

XII B. Koppar etc.

högre tullsatsen förtullas ock kablar eller snören,

hvilkas ändar icke äro åtkomliga för uppmätning

af trådens tjocklek.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

ledningskablar, linor ocli snören

vatten- och andra behållare utan rör och

maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg..................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,

oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas

och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana

är stadgadt.

Kvantitet

för tull.

beräkningen.

100 kr.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

10:

-• ^5;

. uO i

duk:

s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd .........................................

andra slag........................................................

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg.

af större vikt ..........................................

lampbrännare utan ytbetäckning .................

andra arbeten:

förgyllda eller försil träde ......................... j

förnicklade, fernissade, lackerade eller eljest;

med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

än förtenning försedda; äfven-;

som toalett-, skriftygs- och bordsartiklar!

utan ytbetäckning med undantag af

skedar och gafflar, mat-, desert- och te-!

andra slag:........................................................

Ö i

oarbetadt; äfvensom skrot...................................

arbetadt:

plåt, rör och rördelar; tråd och linor häraf

samt stänger ..................................................

hagel och kulör...................................................|

1 kg-

—: 60

1 kg.

—: 30

1 kg-

1: 20

lkg.

—: 40

1 kg.

—: 65

lkg.

2: 50

lkg.

—: 90

lkg.

—: 50

fritt.

——

fria.

lkg.

—: 10

117

1

i •*

XII B. Koppar etc.

andra arbeten, ej särskild! nämnda:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

: 865.

l förgyllda eller försilfrade ...................

lkg.

2: 50

; 866.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskild! nämnd v!betäckning

försedda.................................

1 kg.

—: 90

j 867.

andra slag...................................... .

Tenn:

lkg.

—: 20

i 868.

oarbetad!: äfvensom skrot.......................

arbetad!:

fritt.

! 869.

rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger

_

fria.

; 870.

rör, innehållande lödpasta...................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

lkg.

—: 10 |

! 871.

förgyllda eller försilfrade..........................

1 kg.

2: 50 !

! 872.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäck-

1

1

i

ning- försedda ...............................

1 kg.

—: 90

873.

andra slag-................................................

Zink:

lkg.

—: 50

874.

875.

oarbetad; äfvensom skrot ...................................

arbetad:

plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

metall, spik och tråd samt rör och rör- delar; äfvensom valsade plattor, försedda

fri.

med hål (s. k. ångpannezink) .................

Anm. Tråd öfver 10 mm. i största dimension af

tvärsektion tullbehandlas som stänger.

fria.

876.

stängel- ....................................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

lkg.

—: 10

877.

878.

förgyllda eller försilfrade ...........................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

lkg.

2: 50

försedda........................................

lkg.

—: 90

879.!

andra slag............................................

lkg.

—: 20 |

118

XII B. Koppar etc

880.; Aluminium och nickel samt ej särskild! nämnda

metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe-|

ten däraf, ej särskild! nämnda: tullbehandlas

såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.!

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld.

tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna

metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral,

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

[Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å

metallens art.

881. Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässingslinjer

för boktryckerier eller bokbinderi!''; äfvensom

fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,

såsom kvadrater, regietter och steg ..................

882.i Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

883. '' Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

884. Tryckplattor, ej särskild! nämnda (klichéer, mon

terade

eller omonterade); äfvensom elektro-,

galvano- och stereotyper ......................................

885J Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbegripen

..........................................................

886.! Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glansguld

och andra likartade preparater af guld......

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

i 887. Skrifpennor .......................................................................

1 kg

100

År.

1 kg

-

lkg.

1 kg

—: 25

fria.

fria. j

15: —

—: 50

2: 50

1: 50

119

XII C. Arbeten af oädel metall etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

888.

889.

890.

891.

892,

893.

894.

Fiskkrokar:

med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder

inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda

med tafs ................................................

andra slag .............................................................I 1 kg.

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålarl

och nålar andra slag, ej särskild! nämnda, för

såvidt de ej äro till bijouteri varor hänförliga ,.|

Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar,

och syringar............................................................

Anm. till n:r 887—891. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för1

kartor.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkelbestick.

......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Mynt ................................................................................

Konstnärsarbeten...............................................................

D. Ädla metaller samt arbeten dåraf.

Guld:

'' 895.j oarbetadt; äfvensom skrot....................................

arbetad!:

896. plåt och tråd.............. ..................................

897. mynt.....................................................................

898. andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ................................................

Silfver:

899. oarbetadt; äfvensom skrot ...................................

arbetad!:

900. ! stänger, ofasonerade..........................................

901. tråd, ofasonerad; äfvensom plåt,...................

Tullsats

1 kg

1 kg.

1 kg

-

1 kg

1 kg,

1 kg

1 kg.

Kr. öre

60

60

50

fria.

fria.

fritt.

2: 50

fria.

30: —

fritt.

fria.

2: 50

120

902.

i 903.

904.

i

i

i

I

I

j |

: 905.!

906. !

I

907.

XII I). Ädla metaller samt arbeten däraf.

träd och. stänger, fasonerade..........................

mynt.....................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor .................................

Amu. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten medgifves

ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och

dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt

någon af rubrikerna 898 och 904, skola förses med

kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom särskildt

är stadgadt.

Platina:

oarbetad....................................................................;

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag.

andra slag ............................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

5: —

fria.

1 kg-

20: —

fri.

1 kg.

30: —

_

fria.

!

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap,*)

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport.;

förvärmare, ej särskildt nämnda, vatten- och!

andra behållare samt cylindrar för fabriker, brygd

gerier och brännerier, maischor, bokare, diffusörer,

afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, upp-j

värmnings- och torkskåp, draftorkare och andra!

roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,

gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsappara-j

ter, bojar samt behållare för sandblästrar, allt!

försåvidt de hufvudsakligen bestå af smidbar!

järn:

*1 Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

121

XIII A. Maskiner etc-, ej elektriska.

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör

af annan metall än järn:

908. ; vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

909. ; af större vikt.................................................

910. roterande hökare......................................................

andra slag:

911., mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 3,000 kg.......

andra, härunder inbegripna alla utan tuber

och rör:

912.; nitade ...................................................

918.1 pressade eller svetsade.......................

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, hökare

och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade

eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,

gallowaytuber, domar, manhålsluckor,

manhålsbyglar och dylikt; äfvensom eldningsapparater

för ångpannor och gasverk:

914. ; nitade.........................................................................

915. ! pressade eller svetsade.......................................

Anm. till n:r 908—915. Består varan hufvudsakligen

af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,

såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad

för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare

tullbehandlas såsom rör, bearbetade, af smidbart järn.

916.; Rökgasförvärmare

feconomisers), hela eller

Kondensorer:

917.1 utan tuber ..............................................................

918.j med järntuber ........................................................

919.1 med tuber af annan metall ...............................

| Angturbiner samt särskildt inkommande inre roterande

delar därtill:

920. vägande per stycke netto högst 100 kg......

Kvantitet

J för tall- | beräk- ; ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

30: —

100 kg.

20: —

100 kg.

8: —

1100 kg.

9: —

100 kg.

6: —

; 100 kg.

8:-|

100 kg.

6: —- i

100 kg.

8: —

100 kg.

5: —

100 kg.

8: —

100 kg.

15: —

100 kg.

25: —

100 kg.

75: — |

16

122

921.

922.

923.

924.

925.

926.

927.

928.

929.

930.

931.

932.

933.

934.

935.

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande

mer än 100 kg

per stycke netto

men ej mer än 1,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 1,000 i

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg

Ångmaskiner, ej särskildt nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg.....

vägande per stycke netto mer än 100 kg. me

ej mer än 500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. me

ej mer än 2,500 kg.................................

vägande per stycke netto mer än 2,500 lu

men ej mer än 10,000 kg.......................

motiv och ångvältar .............................................

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings

och explosionsmotorer, äfvensom varmlufts

motorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg. ...

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 k.

g

-

men ej mer än 5,000 k.

g

-

regulatorer:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

af större vikt .......................................................

Anm.

hvad för armatur, ej särskildt nämnd, är stadgadt.

Kvantitet

[ för tull- beräk- i ningen.

Tullsats.

Kr. öre

i 100 kg.

50: —

llOOkty.

30: —

! 100 kg.

20: —

100 kg.

i;

50: —

i 100 kg.

Ll

35: —

1100 kg.

20: —

100 kg.

16: —

jlOO kg.

10: —

.100 kg.

9: —

1.00 kr.

ii

10: —

1100 kg.

25: —

100 kg.

15: —

.100 kg.

1

10: —

jlOOkg.

15: —

100 kg.

''

10: —

123

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull!>eräk

-

Tullsats. i

ningen.

Kr.

öre !

936.

! 937.

j

! 938.

i

|

939.

940.

941.

|

942 J

943. |

944.

945.

946.

Anm. till n:r 920 — 935. Svänghjul till de i dessa

rubriker afsedda maskiner skola, försåvidt de ej äro

fastsittande vid maskinen, förtullas särskild! för sig efter

beskaffenheten.

Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer

och roterande biåsmaskiner; äfvensom

yttre omhöljen och inre roterande delar till

sådana maskiner:

vägande per stycke netto högst 150 kg..... 100 kg.

vägande per stycke netto mer än 150 kg. men

ej mer än 1,000 kg.............................. 1100 kg.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. 100 kg.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga

den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annan

metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar härunder

inbegripna; äfvensom kompressorer samt

blås- och kylmaskiner, ej särskild! nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg. ... 100 kg.

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg. ............................... 100 kg.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.;

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

men ej mer än 5,000 kg.......................... j 100 kg.

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. och.

ej hänförliga till nästföljande rubrik ..... 100 kg.

Anm. till n:r 936—942. Pumpar, tydligen afsedda att.i

användas som sprutor, hänföras till sprutor.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per stycke

netto mer än 10,000 kg. ..................................... jlOOkg.

Sprutor, brand- och trädgårds-:

för maskinkraft........................................................100 kg.

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 50 kg.jlOOkg.

af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och;

tryckpumpar för handkraft ........................100 kg.

30: —

15: —

10: —

40: — !

20: - |

15: — !

10: — !

6: 50 |

50: —

30: — |

20: — 1

124

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

[Kvantitet

| för tull;

beräkj

ninsren.

947.

948.

949.

950.

Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlasj

som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,;

torkning, rostning, bränning, härdning, vältning,!

smältning och bakning:

fasta ugnar utan rörelsemekanism.....................100 kg.

andra slag; äfvensom smidesässjor och bläs-!

1''älgar.....................................................................jlOO kg;.

Maskiner, ej särskilt nämnda, för målning eller

sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan!

underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och

pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, des-|

aggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier,!

potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,

roterande krossare (äfven sädes-j

och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner

och andra för fodervarors sönderdelning

afsedda maskiner; äfvensom maskiner för

blandning af betong, lera, sand eller dylikt......100 kg.

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare

(ej verktyg) utan stabbe och därtill)

hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitniugs-,

tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;

press-, stans-, klipp-, bocknings- och)

riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffre-l

ringsmaskiner samt pressar, ej särskilt nämnda,;

såsom prägel-, förgyllnings-, glätt- och pacInpressa]-

samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri-

och bleckslagerimaskiner, alla slag, ejj

här förut nämnda; äfvensom form- och delnings-)

maskiner, alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft..........................................j 100 kg.

Tullsats.

Kr, öre

4: 50

6: —

6: —

7:

125

XIII A.

Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberä.

kningen.

Tullsats.

Kr. öre

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. L00 kg.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg.......................... 100 kg.

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej till nästföljande rubrik käaförliga i 00 kg.

Anm. till, n:r 1950—953.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af bär

nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och

lufthammare förtullas särskild! efter hvad för gjutgods är

stadgadt.

954. Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och

riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrauliska)

försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg.......................................... —

! 955. Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom

blockvagnar .........................................................100 kg.

Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga,

samt lyftkranar, vinschar och spel:

956. afsedda att drifvas med handkraft....................100 kg.

957. andra slag..............................................................1100kg.

958.1 Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt

införda maskiner, förtullas efter hvad

taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf

elevatorn består, dock att därvid, därest skopor

och kedjor äro sammanhängande, den högsta

tullsatsen för dessa tillämpas.

959. Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga peri

stycke netto högst 500 kg...................................100 kg.

Svarfvar; fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner;

borrmaskiner, vägande per stycke netto mer

än 500 kg., samt andra maskiner, afsedda att

skära metaller, dock ej klippmaskiner; äfvensom

särskild! inkommande dockor (spindel-, pinol

-

951.

| 952.''

i 958.1

10: —

8: —

4: —

fria.

12: —!

6: — I

8: —

126

960.

961.

962.

963.

964.

965.

966.

967.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

och stöd-) samt supporter, växellådor och indelningsapparater:

vägande

per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 1,000 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg...................................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskin er

för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning

af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,

‘g

-

968.

969.

970.

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

971.

972.

netto mindre än 500 kp

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner,

afsedda för bearbetning af trä, ej kän

-

ning af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med sib

cylindrar eller viror ..................................................

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och

huggmaskiner samt slipverk; raffinörer, holländare

och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar

och pressvalsar med stativ för textil

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

30: —

100 kg.

22: —

100 kg.

16: —

100 kg.

11: —

100 kg.

100 kg.

100 kg.

8: —

5: —

9: —

100 kg.

10: —

100 kg.

25: —

100 kg.

100 kg.

12: —

8: —

100 kg.

!

j

10: —

127

973.''

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

eller pappersindustrien samt kalandrar, afvel

hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de är<

afsedda; äfvensom manglar....................................

Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar

med tillbehör, samt litografiska pressar, all:

slag, ljustryckspressar härunder inbegripna

äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner sam

till sådana maskiner afsedda matriser ...........

j 974.

975.

976.

977. !

978. :

979.

.. S /

äfvensom xläggningsmaskiner

----- ---------

persedlar ...................................................................

Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar

eller för motordrift, nåtlingsmaskinei

härunder inbegripna .................................................

ningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och!

nåtlingsmaskiner samt delar därtill, ej särskild!;

nämnda..................................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samtj

delar därtill af järn .................................................

Maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt

för sådana eller andra dylika askars hopskjutning,

etikettering, plåning och fyllning; äfvensom

ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner!

980.

981.

982.1

Maskiner för tvättning af potatis eller sockerbetor

samt lyfthjul till sådana maskiner .......................

Kaffe- och köttkvarnar samt vrid-, fruktskalnings-,

glass- och andra dylika för hushållsbehof afsedda,

ej särskildt nämnda maskiner eller apparater:

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

af större vikt...................................

i Kvantitet

'' för tull- j beräk- 1 ningen.

Tullsats.

Kr. öre

)

100 kg.

7: —

fria.

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

100 kg-.

12: —

100 kg.

I

10: —

100 kg.

20: — ;

1

1100 kg.

40: — ;

100 kg.

8: —1

100 kg.

30: —

100 kg.

5: —

100 kg.

100 kg.

18: —

12: —i

128

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

|

I

Kvantitet

för tull- beräk- j ningen.

Tullsats.

i

Kr. öre

1 983.! Apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning!

af kolsyrad drycker; äfvensom tapp- och kork-!

ningsmaskiner för rnineralvattensfabrikationen.

med eller utan saftpumpar, eller för bryggerier) 100 kg.

| 984.! Hästhackor; äfvensom vältar, sladdar och andra för!

iordens beredning afsedda, ej särskild! nämndaj

redskap, andra än handredskap..............................400 kg.

985. Plogar, äfven ångplogar,årder och alfluckrare; harfvar;

och andra harfliknande åkerbruksredskap; skörde-|

och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräs-!

rensare och andra för sådd eller skörd afsedda,

ej särskild! nämnda apparater; harpor, kastmaskiner,

triörer, sädessorterare och andra, ej

särskild! nämnda för sortering, rening och rens-;

ning af säd, frö eller andra frukter afsedda

apparater; äfvensom halmelevatorer och andra.

stackningsmaskiner......................................................1100 kg.

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor för-|

tullas särskild!; efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.;

986. Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings

maskiner

och gödselspridare....................................400 kg.

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölk-;

separatorer, mjölkcentrifuger och radiatorer;

äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger;

samt jäst- och slamcentrifuger:

987. för maskinkraft......................................................... 100 kg.

988. ! för hand- eller fotkraft, äfven försedda med;

rems kifva...............................................................i 100 kg.

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger

:

989. ; vägande per stycke netto högst 10 kg.; äfven-;

som delar till sådana kulör, alla slag........j 100 kg,

990J af högre vikt........................................................... 400 kg.

991. Centifuger, alla slag, ej särskild! nämnda; äfvensom;

mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor,

22: —

5:

15: —

25: —

I

150: —;

100: —

129

Kvantitet

....... ‘ - -

1

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

smörältningsmaskiuer, ostpressar, ostkvarnar och

andra, ej särskild! nämnda maskiner och apparater

beräk-

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

för mejerihandtering och margarintillverkning-...

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägs vagnar i

förening med motorer, äfven elektriska, eller i

förening med ångmaskiner:

100 kg.

10: —

992.

993.

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

vägande per stycke högst 12,000 kg. . .

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

100 kg.

18: —

ej mer än 20,000 ke-......

100 k g.

1 6-

994.

vägande per stycke mer än 20,000 kg. .

100 kg.

14: —

995.

Tendrar..................

100 kg.

12: —

996.

997.

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar,

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

100 kg.

15: —

underreden, med eller utan tillbehör............

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

100 kg.

8: —

998.

icke bearbetade.....

100 kg.

100 kg.

6-

999.

bearbetade............

7: —

1000.

1001.

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar...

lijulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrätt-

100 kg.

6: —

O

o

to

ningar och koppelanordningar ..........

Fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och pappers- industrierna, kuvert- och påsmaskiuer, bestryk- nings-, bronseriugs- och klistringsmaskiner,

kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,

skär- och rullmaskiner; kard- och ruggmaskiner,

väf stolar; valkmaskiner, cigarrettmaskiner, kapsyl- maskiner, kaffe-, kakao-och maltrostningsmaskiner,

maltvändare, materialprofningsmaskiner, pneu- matiska maskiner, alla slag; skrif- och räkne- maskiner, kassakontrollapparater; sil- och sikt- apparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar

100 kg.

7: —

17

130

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1003. j

1004.

1005.

1006.

1007.

1008.

1009.

1010.

1011.

1012.

1013.

samt perforerade eller annorledes med hål försedda

eller med duk beklädda cylindrar för sil-,

sikt- eller sorteringsmaskiner; filterpressar; ornröringsapparater

för kokare och behållare; bromsapparater,

luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägsoch

spårvägsvagnar; äfvensom andra, ej särskild!

nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska

verktyg ...............................................................

100 kr.

10: —

Särskild! inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp

för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,

kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,

pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch

lufthammare för smidning samt förbränningsoch

explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg.............................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskild! inkommande, bearbetade kolfvar, med eller

utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

mer än 50 kg....................................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.......

Vefaxlar och vefstakar, alla slag:

blanksvarfvade ............................................................

andra ............................................................................

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt mal

skifvor,

alla slag, till gröpkvarnar.......................

Valsar och valscylindrar, ej särskildt nämnda:

icke bearbetade...........................................................

bearbetade:

med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af

järn i förening med annan oädel metall ...

andra slag................................................................

100 kg.

55: —|

100 kg.

30: —

100 kg.

16: —

100 kg.

55: —

100 kg.

30: —

100 kg.

16: —

100 kg.

10:-

100 kg.

6:-

100 kg.

15: —

100 kg.

2: 50

100 kg.

10: —

100 kg.

8: —

1014.

131

I

!

1015.

1016.

1017.

1018.

1019.

1020.

1021.

1022.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar

(försedda med kilspår eller annorledes apterade),

lager, ej särskild! nämnda, och lagerboxar, fasta

axelkopplingar, svänghjul (utan regulator), remoch

linskifvor, ej särskild! nämnda, samt kuggväxlar

med oarbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

af större vikt...........................................................

Anm. 1. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med

den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter

hvad för maskinen är stadgadt.

Anm. 2. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleckvaror,

ej särskildt nämnda.

Roll- och kullager:

vägande per stycke netto högst 1 kg.............!

vägande per stycke netto mer än 1 kg. men

ej mer än 15 kg..............................................

vägande per stycke netto mer än 15 kg. ......

Axelkopplingar, rörliga, såsom friktions-, läder- och

stålbandskopplingar; äfvensom hugg- och skrufväxlar

med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

af större vikt............................................................

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater

och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,

såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörj apparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och

vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom injektorer

och ejektorer:

af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;

äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten........................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Ivr. öre

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

100 kg.

100 kg.

6: —

4: —

100 kg.

200: —

100 kg.

100 kg.

40: —

20: —

100 kg.

100 kg.

12: —

9: —

100 kg.

O

50 :—

132

1023. !

1024.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

!-

.Tullsats.

Kvantitet

för tullberäkmngen.

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg....

Anmärkningar till n:r 1022—1024-

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, full

-

100 kg.

100 kg.

Kr. öre

15:

10:

färdiga artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker bänförlig

vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen

med 50 procent.

Anmärkningar till Af cl. XIII A.

1. Tullsatserna gälla för maskiner, hela eller söndertagnaj

i delar, äfven om några mindre väsentliga beståndsdelar^

saknas. |

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag

af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den månj

i sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren;

j afklarna förklarande beskrifning öfver och specifikation af

! delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans

j utgöra en maskin.

j 2. Den omständighet, att eu maskin införes sönder-;

i tagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, hindrarj

i icke tillämpning af den för maskinen såsom helhet bestämda

| tullsats.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämplig-j

I heten af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, ut-;

| färdas af Konungen. I

4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda,

tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.;

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de!

icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens;

bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull-;

verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på!

gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det;

ämne, arbetadt, hvaraf den består, forsa vidt den kan lösgöras, i

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes

i än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något!

fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga våg-j

j attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

133

XIII B. Elektriska maskiner etc.

| Kvantitet

| för tull]

beräk|

ningen.

Tullsats.

B. Elektriska maskiner och apparater rn. m.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer!

och omformare; äfvensom transformatorer och]

dämprullar:

1025.

; 1026.

vägande per stycke netto högst 50 kg...........

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg''................................

100 kg

100 kg

70: —

50- —

I 1027.

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

; 1028.

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

ej mer än 500 kg..............................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

100 kg.

35: —

ej mer än 3,000 kg........................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

100 kg.

25: —

;1029.

100 kg.

18: —

Anm. Elektriska maskiner, fästade på gemensam bottenplåt,

förtullas särskild! hvar för sig.

De till Afd. XIII Å fogade allmänna anmärkningar

skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende å

elektriska maskiner.

1030. Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare

och härfvor, särskild t inkommande: draga

tull som elektriska maskiner med 50 procents

1031.

1032.

mng.

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande,

samtidigt inkommande träställningar och

gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana

hörande träskifvor och trästafvar; till

ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl

af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade

trälådor; äfvensom galvaniska element

............................................................

helt eller delvis monterade element och batterier;

äfvensom hoplödda elektroder..............

Kr. öre

100 k

tv

100 kg.

10:

134

| 1033.

I 1034.

j 1035.!

i 1036.

i 1037.

1038.

1039.

1040.

1041.

1042. !

1043. !

'' ''■ —■——" -

Kvantitet

XIII B. Elektriska maskiner etc.

för tull-

Tullsats.

ningen.

Glödlampor:

koltrådslampor ........................................................

1 kg.

Kr. öre

1: 50

metalltrådslampor ..................................................

Ikg.

7: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Båglampor och s. k. nernstlampor, äfven med till- hörande glober; strålkastare samt lyskroppar

och motstånd till nernstlampor ...........................

1 kg.

—: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt

socklar till glödlampor ...........................................

fria.

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej sär- skild t nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver

Ikg.

ce

O

T

af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

Ikg.

3: —

andra slag ............................................................

Ikg]

—: 20

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer

(ej plattor); pådraga-, reglerings- och förlcopp- lingsmotstånd, kontroller samt andra elektriska

regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade .................................

Ikg.

—: 35

Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Ikg.

—: 50

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

olj eströmställare och dosströmställare..............

Ikg.

—: 55

andra slag .............................................................

1 kg.

—: 75

Anmärkningar till n:r 1040—1043.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegraf- apparater eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

135

1044.

i 1045.

i 1046.

1047.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.;

äfvensom telegrafapparater, telefonväxlar och

telefonväxelbord, oafsedt vikten...............

af större vikt ....................................................

Ej särskild! nämnda delar till telefon- och telegrafapparater

samt till telefonväxlar och telefonväxelbord

...............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pa

och dylikt omslag.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande)

rörvinklar, med eller utan påsittande muffar,

Anm. S.

glimmer.

1048.

Elektrotekniska specialapparater, ej särskild! nämnda,

föring,

hänförliga

röntgenapparater, till annan rubrik ej

apparater för trådlös telegrafi

lister till telefonväxelbord .........................

Elektriska härdugnar och kokapparater m. m.:

XII A.

Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.

C. Fartyg och fordon.

|

| 1049J Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör

j 1050.! Ångmudderverk...................................................

1051.;

1052.1

Velocipeder:

färdiga

Kvantitet

för tull- 1

beräk- j

ningen, j

|

Tullsats, j

i

Kr. öre

1 kg.

1: 50

Ikg.

—: 80 !

1 kg.

9- 1

i

: i kg.

—: 10

i

100 kr.

10: —

fria.

100 kr.

10: —

1 st.

25: —

Ikg.

g.__

u.

136

I

XIII C. Fartyg och fordon.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1053.

Motorvelocipeder:

färdiga......................................................................

1 st.

1 ko-

Ivr. öre

60- —

1054.

1055.

delar därtill, ej särskild! näranda: tullbehandlas

som velocipeddelar.

Barnvagnar ..................................................................

—: 25

1056.

Åkdon ocli fordon, ej särskild! nämnda, äfven med

motor försedda, samt underreden därtill; äfven- som med gummiringar försedda hjul till sådana

åkdon eller fordon................................................

100 kr.

15- —

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af

1057.

dessa ämnen, såsom ljus, tvål m. in.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och

gasolin; paraffin, rå eller renad, samt ceresin

och montanvax ..............................................

1

fria.

1058.

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,

samt andra smörjmedel, ej särskild! nämnda, i

hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt

inberäknad ........................................

1 kg.

—: 02

1050.

Hartsolior ...............................................

fria.

—: 07

1060.

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

rå; äfvensom linoljesyra.....................................

1 kg.

1061.

1062.

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;

rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje- syror .................................................

1 k.o\

—: 07

fria.

1063.

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,

sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre..............................

1064.

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad .....

1 kg.

—: 05

137

1065

1066

1067

1068.

1069

1070

1071,

1072.

1073,

1074.

1075,

1076.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i

rubrikerna n:r 1003 och 1004 afsedda feta oljor samt

mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor,

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja .....................

Växt!ett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja

eller kokosnötolja, kakaosmör, japan vax och andra

vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur

icke pläga förekomma i flytande form

Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och isterolja

(lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,

såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur,

benfett; ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvar

fett)

............................................................................

Olein och andra, ej särskild! nämnda oljesyror.....

Stearin (stearinsyra).........................................................

Glycerin, rå eller renad ...........................................

Vax:

af insekter (bivax)................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....j

Arbeten af vax, ej särskild! nämnda:

mellanväggar för bikupor ................................. j

andra slag, såsom figurer eller delar häraf,

blommor, frukter och dylikt .........................

Anmärkningar till n:r 1073 och 1074.

1. Arbeten af ceresin tullbehandlas såsom arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne...

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande

mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt

är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder

inbegripna...............................................

Kvantitet

för tullber

äk

-

Tullsats

ningen

1 kg.

1 kg.

lkg.

1 kg

-

lkg.

1 k°\

x.

lkg.

Ivr. öre

fria.

fria.

fria.

fria.

—: 09

—: 04

—: 15

fria.

—: 50

2; -_

1: 60

15

18

138

!

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre j

1077.

1078.1

1079.1

1080.;

!

1081J

1082.!

Anm. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,;

hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af mine-j

raliska torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra}

ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,}

som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentin-!

olja, mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana}

siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i}

förening med metalloxider eller metallsalt^.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k.!

ugn sfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne ...........

Kitt, beredt af olja och fästa mineraliska ämnen

Ljus:

julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt

vaxljus

andra slag

1083,

1084,

Anm. till n:r 1079 och 1080. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken,

kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller;

mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar

och dylikt, äfvensom transparent tvål........|

andra slag................................................................J

Anm. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabarkj

och dylikt, tullbehandlas såsom tvål, andra slag.

Anm. till n:r 1081 och 1082. Afdrag i vikten medgifves}

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för}

tuber och burkar.

Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvålhaltiga

appreturmedel, icke innehållande dextrin eller

stärkelse .................................................................

Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annorstädes

upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-,

skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i

ivg

kg

kg

kg

kg.

kg

1 1<

30

05

25

12

10

05

139

1085.

1086.

1087.

1088.

1089.

1090.

1091.

1092.

XIY. Oljor och fett, vax etc.

pulverform, framställda af tvål, fett eller olja

med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvålhaltiga

appreturmedel i fast form, hvilka icke inne

liålla

dextrin eller stärkelse ...............................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

blanksmörja, svart, icke flytande .....................

andra slag...............................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas

såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1084—1086. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, flaskor och dylikt emballage.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande

råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,

ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla slag, närmaste emballagets

vikt inberäknad...........................................................

Anm. Därest varan inkommer i järn cylindrar, som icke

bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,

utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem;

är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra''

två tredjedelar af bruttovikten.

Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd ...............................................................................

Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och

fluorammonium ..........................................................

Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid .......................

Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad .......................

Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra...............................................................

Kvantitet

för tullber

åkningen.

1 kg.

1 kg1

kg.

1 kg.

100 kg.

100 kg.

Tullsats. ;

Kr. öre

10

20

30

05

fr

fr

2:

fi

-

la.

ia.

C0

ta.

140

Kvantitet

XV A. Kemiska grundämnen etc.

för tull.

beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1093.

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat ..............................................................

100 kg.

1: 50

Ättika och ättiksyra, alla slag:

på fat:

1094.

af till och med 10 procents syrehalt ........

1 kg.

—: 10

1095.

för hvarje procent högre syrehalt ökas tull-

afgiften med 1 öre per kg.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på

sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika

och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents

syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara

af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

1096.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..

1 kg.

1: —

1097.

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och

ammonium ....................................................................

1 kg.

—: 07

1098.

Citronsyra, och vinsyra (vinstenssyra); äfvensom

vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium och ammonium............................

Salicvlsyra..........................................................................

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

fria.

| 1099.

1 %•

—: 30

!lioo.

Kaustik ammoniak...........................................................

1 kg.

—: 05

1101.

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron

(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande

100 kg.

2: 50

1102.

Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordshydrat ...........................................

fria.

1103.

Koksalt (klornatrium), alla slag; ldorkalium, salmiak

(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klor- magnesium och kloraluminium; äfvensom brom,

bromkalium, bromnatrium och bromammonium

samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

fria.

1104.;

Klorkalk .......................................................................

100 kg.

1: —

1105.

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsvradt natron) .....................................................

fria.

141

XV A. Kemiska grundämnen etc.

! Kvantitet

| för tull]

boräkI

ningen.

1106.

Alun, alla slag; aluminiumsulfat

(svafvelsyrad ler

-

jord); äfvensom vattenglas (kalium- eller natrium-!

silikat'';

1107.; Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natriumbisulfat,

ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak),

gips, fälld (kalciumsulfät) samt magnesiumsulfat

(svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit

(svafvel vrlisrt natron

1100 kg,

1108.

1109.

1110.

1111.

1112.

1113.

1114.

1115.

1116.

1117.

1118.:

1119. :

1120.

(svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,

natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron)

och natriumhydrosulfit ..............................................

Kalisalpeter (kaliumnitrat) ............................................

Ammoniumnitrat ...........................................................

Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natriumkarbonat),

kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat ....................................................

Hjorthornssalt (ammoniumkarbonat) ..........................

Oyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlutsalt,

gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium,

ferro- och ferricyannatrium)...................................

Åttiksyradt natron (natriumacetat) ............................

Ättiksyrad kalk, rå eller renad ..................................

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid.........

Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natriumkromat

och natriumbikromat; äfvensom kromsyra

Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arseniksyrligt

natron; äfvensom kräkvinsten och andra

antimonföreningar, ej till färger hänförliga ......

Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jordartmetaller

samt wolframsyra; äfvensom guld

och

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

platinasalter .........................................................

Järn vitriol ........................................................................

Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid

och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tull behandlas såsom

kaustik ammoniak.

1 kg.

1 kg

1 kg.

1 kg.

Ikg

100 kc

Tullsats.

:

Kr. öre

1:

fria.

fri.

10

fria.

—: 07

fria.

10

03

05

fria.

fria. |

fria.

—: 50

fria.

1121.

1122.

1123.

1124.

1125.

1126.

1127.

1128.

1129.

1130.

1131.

1132.

1133.

1134.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Kopparvitriol (kopparsulfat) ..........................................

Blysocker (blyacetat), hvitt eller gult, och blyättika;

''blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid;

äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)............................................

Blynitrat.............................................................................

Kvicksilver och. kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)..........................................................

Vätesuperoxid...................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid .................................

Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej

särskild! nämnda ......................................................

Kolsvafla, klorsvafvel ocli fosforseskvisulfid samt

svafvelkalium, svafvelnatrium; äfvensom svafvellefver,

alla slag..........................................................

Anmärkning till Afd. XV A.

Sura och basiska saker, ej särskilt nämnda, tullbehandlas

såsom motsvarande neutrala saker.

B. Torrdestillationsprodukter och närstående

ämnen.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd

tjära........................................................................._

Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,

lera, ''asbest eller andra liknande minerali

ämnen beredd till bestrykning af tak ...........

Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,

naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra likartade

destillationsprodukter ur stenkolstjära;

äfvensom karbolkalk...........................................

Trätjära samt tjärpärma ..........................................

Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpei

(tjock) och annan nativ balsam .......................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1 kg.

Kr, öre

—: 05

fria.

1 kg.

—: 08

fria.

1 kg.

2: 50

1 kg.

—: 03

1 kg.

—: 05

fria.

fria.

fria.

1 kg.

—: 02

fria.

fria.

fria.

143

1135.

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

XV B. Torrdestillationsprodukter in. in.

Hartstvål eller s. k. liar t slim, fast eller flytande;

äfvensom s. k. garflim ........................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 02

1136.

Tjäroljor samt andra genom torr destination fram- ställda ämnen, icke annorstädes upptagna...........

fria.

1137.

Terpentinolja ..................................................................

1 kg.

—: 07

1138.

Träsprit, rå eller renad; äfvensom aceton och aceton- olja...................................................................

1 ko*.

—• 20

1139.

Formalin i vattenlösning-..............................................

1 kg.

—: 10

1140.

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad ..................................................

1 ko-

1-_;

0. Färger och färg ning sämnen m. m.

1141.

Jordfärger:

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad..........................................................

100 kg.

1: —

1142.

andra (brända, malna eller slammade), torra

eller i degform ...................................................

fria.

1143.

Berlinerblått (pariserblått), torrt eller i degform,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad .....................................................................

1 kg.

—: 15

1144.

Blyhvitt, zinkoxid (zinkhvitt), zinksulfidhvitt (lito- pon), barvthvitt (permanenthvitt, blanc Axe),

mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom

koboltoxid, äfvensom andra mineralfärger, ej

till annan rubrik hänförliga ..................................

fria.

1145.

Kimrök och likartade svarta färgämnen ..................

1 kg.

—: 05

1146.

Benkol och bensvärta ...................................................

1 kg.

—: 02

t

1 1147.

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmer- brons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar om minst 0.5 kg. bruttovikt

lkg.

—: 50

1148.

i förpackningar af mindre bruttovikt.............

Ikgfl

1: —

144

Kvantitet

XV C. Färger och färgningsämnen in. m.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget

såsom bref, paket eller burkar.

1149.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver

eller färg på eu hinna af något bindemedel

såsom albumin eller gelatin ................................

fria.

1150.

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger ......................................................................

_

fria.

1151.

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

ämnen...........................................................................

fria.

1152.

Färgträ, samt andra till färgning användbara

växter och växtdelar, ej till annan rubrik hän- förliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller

på annat sätt sönderdelade .................................

fria.

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande

eller fasta:

1153.

blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, gulträ- och

rödträextrakter ..................................................

fria.

1154.

1155.

andra slag .........................................................

1 k n.

—• 02

Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, ej sär-

skildt nämnda ..........................................................

fria.

1156.

Anilin (anilinolja), naftol, naftylamin och parani-

tranilin samt salter däraf .....................................

—-

fria.

1157.

Lackfärger, torra eller i degform, ej särskild!

''

t

i

i

nämnda......................................................................

Anm. Mod lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,

som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen

utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lös- nings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra,

acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:

i mindre för detaljhandeln afsedda förpack-

1 kg.

—: 07

1158.

ningar (s. k. hemfärger) ................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

1 kg.

—: 25

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

1159.

i andra förpackningar .........................................

1 kg.

—: 07

145

1160

1161

1162

XV C. Färger och färgning sämnen m. in.

emballagets vikt

1163.

1164

1165.

1166.

Kvantitet

för tullfa

eräkningen.

1167,

1168.1

gröfre s.

1 kg.

lkg.

1 kg

-

Smör- och ostfärger, närmaste

inberäknad ....................................................................

Trycksvärta ........................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda.....

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskild!

nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till be

strykning af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit

och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,

må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskilt

är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen

förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas,

så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,

såsom fernissa.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

bindemedel än olja, såsom med albumin eller

kasern:

^ i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar

..............................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar ..........................................

Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda

Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda

färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar

och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ...............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller

annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt

omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver

(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste

emballagets vikt inberäknad........................

Blyertspennor och blyertsstift:

k. timmermanspennor...........................j lkg.

Tullsats.

lkg.

lkg,

lkg.

lkg.

Kr. öre

07

07

15

—: 25

—: 07

fria.

1: 50

—: 10

—: 20

19

146

1169.

1 1170.

1171.

1172.

1173.

1174.

1175.

1176.

1177.

1178.

XV C.

Färger och färg ning s ämnen m. m.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa af

annat ämne än guld eller silfver; äfvensom

färgstift, oinfattade eller infattade, samt

svartkrita och pastellkrita......................-.....

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,

försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita, äfvensom annan krita, ej

särskildt nämnd, i skurna eller formade stycken

Anm. till n:r 1168-1170. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1 kg. —•: 50

1 kg. —: 10

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskildt nämnda,j

kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlas

äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning

som motsvarande naturliga oljor.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad...............................................•..................

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ..............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad

Heliotropin, kumarin, mysk och andra inom parfymfabrikationen

använda välluktande ämnen,

naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda

och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänförliga,

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver...................-.......-...................................

i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.

1 kg.

2: —

1 kg-

O .

o. —

Ikg.

— :40

1 kg.

—: 10

fri.

Ikg.

—: 50

Ikg.

2: —

1 kg.

O .

147

j ~~ ~ ~

Kvantite

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

;

Kr. öre

1179

! Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten)

kärlens vikt inberäknad......

1 kg.

lkg.

ikg.

■ 1 fl

1180

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller sprithaltiga,

härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag,

kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad......

1181.

Puder, smink, tandpulver och tandpasta..........

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ock

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

1: —

1182.

1183.

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..

i kärl af mindre bruttovikt........

lkg.

ikg.

—: 35

i •

Amu. Såsom pomador tullbehandlas äfven icke flyktiga

oljor, försatta med välluktande ämnen.

1184.

1185.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller fly- tande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom

parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga mun- vatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfven- som vikten af etuier och askar inberäknad

Eterarter, alla slag, enkla eller sammansatta, samt

med eter försatt brännvin, kärlens vikt inbe- räknad..................................

lkg.

lkg.

3: —

2: 50

i

1

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter

och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas

endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

E. Konstgödsel.

1186.

1187.

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej

särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas- fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...

Karbidkväfve fkalkkväfvel........

100 kg.

fria.

o: —

148

....

Kvantitet

XV E. Konstgödsel.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1188.

Snnerfnsfat, ._ ..................................................

100 kg.

—: 25

Benmjöl; guano, äfven naturlig, och. annan gödsel

1189.

a.f animal isärt affall ........................

_

fria.

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor

och fyrverkerivaror.

1190.

Svartkrut (salpeterlut)...................................................

1 kg.

—: 12

1191.

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

Bomullskrut (nitrerad bomull).......................................

1 hg.

—: 30

1192.

Röksvagt krut ..................................................................

Ikg.

—: 50

1198.

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskildt nämnda

Ikg.

—: 20

Anm. till n:r 1190—1193. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

1194.

Knallhattar (tändhattar) ................................................

fria.

1195.

Tandmedel, ej särskildt nämnda, för projektiler och

skjutvapen, såsom perkussions- eller nedslagsrör,

tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............

100 kr.

15: —

1196.

Patroner, ej särskildt nämnda, oladdade eller laddade

Ikg.

—: 35

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

1197.

Stubintråd och antändningsrör ...................................

Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:

Ikg.

—: 15

1198.

af trä...........................................................................

Ikg.

—: 05

1199.

andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-

förliga ...................................

1 ke\

—: 20

O

1200.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,

knallsignaler, knallpulver och smällare ..............

Ikg.

2:_

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

1201

Vegetabiliska garfningsämnen såsom ekbark, garf-

skidor (myrobalaner) och kvebrachoträ, hela ellei

i stycken, raspade, malna eller på annat säl;

sönderdelade; äfvensom galläpplen .......................

fria.

149

XV G. Produkter af ofria kemisk industri

m. m.

1202.

1203.

1204. !

1205.

1206.1

1207.1

1208.|

1209.)

1210.

1211.

1212.

1213.

1214.

1215.

1216.

1217.

Garfämnesextrakter, flytande eller fasta ..................

Garfsyra (tannin), gallussyra och pyrogallussyra

(pvrogallol).....................................................................

Glntenlim eller växtlim.................................................

Dextrin, i fast eller flytande form ...........................

Anm. Såsom dextrin tullbehandlas äfven stärkelseklister

samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel.

Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hänförliga,

med eller utan tillsats af andra ämnen:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt, närmaste emballagets

vikt inberäknad......................................

Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta

och andra gummihartser härunder inbegripna...

Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets

vikt inberäknad..........................................................

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

Anm. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast

försåvidt foliernas medelvikt utgör högst 8 gram för

100 kvcm.

Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej särskildt

nämnda slag af lim, icke flytande............

Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),

ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven

autograf- och hektografmassa .................................

Kollodium, kärlens vikt inberäknad

Albumin och kasern.........................................................

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter

Lack .........................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta lödning

af metaller .........................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper

och dylikt emballage.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift.........

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

lkg.

Kr. öre

—: 02

fria.

lkg.

—: 03

lkg.

—: 20

lkg.

—: 40

lkg.

1: —

fritt.

lkg.

1: 70

lkg.

—: 20

lkg.

—: 20

lkg.

2: —

fria.

lkg.

—: 15

lkg.

—: 50

1 kg-

—: 70

1 kg.

2: 50

150

XY G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1218.

Apoteksvaror, ej särskild! nämnda, enkla eller

sammansatta, sackarin härunder inbegripen ......

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af apo-

fria.

teksföreståndare eller, efter medicinalstyrelsens, veten-

skapsakademiens, vederbörande universitetsfakultets eller

karolinska institutets eller tekniska högskolans lärar- kollegiers hörande, af vetenskapsmän till begagnande för

vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverk-

ningar.

100 kr.

15: —

1219.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskild! nämnda ...

XYI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Instrument:

1220.

kirurgiska, medicinska, fysiska, elektricitets-

mätare och andra elektriska mätinstrument

härunder inbegripna, kemiska och naviga- tions-, alla slag, ej särskilt nämnda; mikro- metrar, mätband, mätstockar, räknestafvar

och andra, ej särskild! nämnda matematiska

instrument, stegräknare, cyklometrar, taxa- metrar, tachometrar och metronomer härunder

inbegripna; äfvensom delar till instrument,

bär»för!itra, till denna, rubrik.................................

100 kr.

10: —

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv:

1221.

vägande per stycke netto högst 3 kg.......

1 kg.

5: —

1222.

vägande per stycke netto mer än 3 kg. men

Ikg.

ej mer än 5 kg.............................................

3: —

151

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1223.

vägande per stycke netto mer än 5 kg. ...

1 kg-

Kr. öre

1: —

1224.

Anm. En kamera tullbehandlas i det skick, hvari den

inkommer.

tillbehör, lösa, till fotografikameror, såsom

kasetter, sökare, slutare och bländare.........

1 kg.

2: —

1225.

Anm. Objektiv, särskilt inkommande, tullbehandlas

såsom infattade optiska glas.

andra slag, härunder inbegripna kikare, glas- ögon och infattade optiska glas; äfvensom

delar därtill, ej särskild! nämnda, af annat

ämne än guld eller silfver .............................

1 kg.

2: —

1226.

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra

slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

fyrapparater och delar därtill, ej särskild! nämnda

100 kr.

10: —

1227.

barometrar och termometrar; manometrar och va- cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vatten- mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning

lkg.

2: —

1228.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

gasmätare, vägande per stycke netto högst 100 kg;

äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ................................................

1 kg-

—: 50

1229.

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,

ej särskildt nämnda,

musikaliska:

fortepianon:

tafflar och pianinon......................................

1 st.

175: —

1230.

%g''lar ..............................................................

.1 st.

250: —

1231.

Anmärkningar till n:r 1229 och 1230.

1. Tillhörande spelapparater tullbehandlas särskildt så- som delar till musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller

osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor)........................................

1 st.

10: —

1232.

speldosor och delar därtill .............................

lkg.

3: —

1233.

ackordion och delar därtill.............................

lkg.

1: —

152

i 1234.

! 1235.

1236.

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. till n:r 1232 och 1233. Afdrag i vikten

gifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill ......................

af

annat ämne, äfvensom delar därtill

andra slag; äfvensom särskild! inkommande

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

delar ocli tillbehör, ej särskildt nämnda

Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre

dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen ut

till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande

af musik in. in. inrättade instrument

samt delar därtill, såsom plattor och

rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. in....

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar

balansvågar, ej särskildt nämnda:

af mässing ........................................

Ur:

andra slag; äfvensom taffel- och hushållsvägar

.............................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

äfvensom andra vagnsvågar, vägande per

stycke mer än 500 kg....................................

decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och

kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per

stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt

nämnda; äfvensom vågbalanser af

järn .....................................................................

fick-:

med helt förgylld eller guldpläterad boett

eller med boett af guld .............................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kr.

fria.

25: —

100 kr.

15: —

1 kg-

—: 75

1 kg.

1: —

1 kg.

—: 75

1 kg.

—: 25

lkg.

—: 10

lkg.

—: 20

1 st.

1: —

153

1

Kvantite

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1244.

andra slag ............................................................

1 st.

—: 50

1245.

urverk, lösa ....................................................

boetter, lösa:

1 st.

—: 50

1246.

af annan metall än silfver, helt förgyllda

eller guldpläterade ...................................

1 st.

—: 50

1 1247.

andra slag: förtullas såsom det ämne

arbetadt, hvaraf de bestå,

skeppskronometrar...............................................

1248.

1 st.

1: —

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

1249.

af alabaster eller annan sten, porslin,

terracotta, maj olika eller annat lergods

eller af metall.........................................

1 kg.

1: 50

1250.

af trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lkg.

—: 80

1251.

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:

i

förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf

de bestå;

1252.

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar-

ur samt delar af verk till ur, alla slag, utom

tornur; äfvensom talför och visare till ur,

andra än tornur .............................................

1 ke\

1: —-

Anm. till n:r 1249, 1250 och 1252. Afdrag i vikten

tD

j

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

1253.

Lampor, ej särskildt nämnda, och lyktor: förtullas

såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsak- ligen bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del sär-

1

skildt. År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga

olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den

högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

1254.

Siktar, ej särskildt nämnda (handsiktar) .................

Strängar:

lkg.

—: 60

1255.

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru-

ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

1256.

andra slag, ej särskildt nämnda .............................

1 kg.

1: 20

20

154

1257.

1258.

1259.

1260.

1261.

1262.

1263.

1264.

1265.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ocbj

dylikt omslag.

Metspön och metrefvar, monterade, flöten, sänken

och andra dylika till fiskredskap synbarligen afsedda,

ej särskild! nämnda artiklar........................

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, titan afseende

å materialet; äfvensom delar därtill .....

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver

eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,

hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,

urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader,

ej till annan rubrik hänförliga, samt

andra dylika till personligt begagnande afsedda

prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ...........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskildt nämnda, och delar därtill:

öfverkladda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ...............

med annat spånadsämne ....................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd

knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas

som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maclié .......................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än

järn, eller af järn i förening med annan oädel

metall:

förgyllda eller försilfrade................................

100 kr.

1 kg

-

andra slag

-

helt och hållet af glas eller porslin

1 kg.

1 kgIkg.

1 kg

-

1 kgIkg.

Ikg.

Kr. öre

10: —

2: —

2: 50

2:

1:

-: 50

9- 50

90

60

155

1266

1267

1268,

1269.

1270

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, oj

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

särskildt nämnda, sammansatta af två eller

flera ämnen ........................................................

andra slag: tullbehandla» såsom det ämne, ar

-

betad^ hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1260 —-1267.

1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla

eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om

knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tullsatser,

inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den

högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och

delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt

nämnda, med eller utan inredning.......................

Väskor, portföljer, portmonnäer och penningbörsar,

ej särskildt nämnda ................................................

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt

drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan

i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor

och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa,

läder eller skinn eller spånadsvara, dock

ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,

snäckor, bärnsten, agat, förgylld eller försilfrad

metall, kautschuk eller skinn eller

med celluloid, gelatin eller annat dylikt

formbart ämne eller med spetsar eller med

spånadsvara, hvari silke ingår........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: —

1 kg.

—: 60

1 kg.

1: 50

1 kg-

2 :—

156

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1271.

1272.

1273.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfverkladda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper.................................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

lkg.

2: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade

fotografien eller täflan.

1274.

1275.

Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfven- som cigarr- och cigarrettmunstycken:

af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten

andra slag..................................-.............................

1 kg.

lkg.

2;_

—: 80

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

1276.

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne

än guld eller silfver.................................................

lkg.

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

1277.

Oblat och kapslar däraf samt munlack ....................

lkg.

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1278.

1279.

1280.

1281.

Konstnärsarbeten, ej särskildt nämnda ....................

Affall, ej särskildt nämndt, lump härunder inbegripen

Varor, som icke kunna hänföras under någon af

de i tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen ....................................................................

mer eller mindre arbetade..................................

100 kr.

fria.

fritt.

fria.

15: —

157

Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,

där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en blandning af beståndsdelar, hänförliga

till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan

stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;

skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig

mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,

lämnas utan afseende, för så vidt de icke utgöras af sprit eller eter

eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning

undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt

af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,

skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås

den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager

sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,

att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas

efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning

hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska

användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre

handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke

anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,

hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås o. d. blott tjäna sådant

ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda delar,

att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma ökad

hållbarhet o. s. v.;

158

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast

beståndsdelarna inkomma med samma lägenhet, och utan hinder däraf,

att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara

som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande

tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet

allenast å föremål, hvilka äro bestämdt igenkännliga såsom delar till

sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,

likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade

arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del

blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till

större eller mindre del underkastats polering, sä att slipningsstreck

därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,

så framt icke annorlunda är särskildt stadgadt, efter nettovikten, hvarmed

förstås vikten af sjkifva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes

i regel netto vikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning

eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag

från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande

artikeln särskildt i taxan stadgas; kunnande med afseende å varor,

hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen medgifva, att bruttovikten

må utrönas genom profvägning eller på annat sätt, som utan

att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka

tara likväl icke är i taxan bestämd, eller hvilka inkomma i annat emballage

än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,

må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas, beräknas

tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .......................................................

2

procent

,, ,, ,, dubbel väf eller matta..............................

........... 3

11

„ fat eller låda ....................................................................

........... 12

11

,, askar eller flaskor af bleck ...........................................

........... 10

11

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar............

........... 20

11

„ buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

v

159

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok

äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,

nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

furu, gran, hästkastanie, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera

träslag under 0.721 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening

med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger

rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taxan stadgade tara,

äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket

tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fäst form

äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då

varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger

tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,

som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet

af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör

helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara

må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,,

omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i

sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må

höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans nettovikt påyrkar dess

störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som

den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter

störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda

förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods

i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än

enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning

på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga

buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas

efter liter, en butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för

sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka

skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget

att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna

skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en

eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling

varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt hvilka af

-

160

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola

ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans

skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen

vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,

lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara,

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om hvilka sådan

bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten af den

hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans allmänna marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig. vid

kontant inköp i parti å inköpsplatsen eller, i fråga om inkommen ej inköpt

vara, å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet som

helst af emballagets värde jämte assurans, frakt, och annan därå använd

kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg, till

hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran till

destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på annat

sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd skada,

beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes

äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka

de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas

värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda

hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren

hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig

anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,

eller är fråga om skadad vara, har tullförvaltningen att låta genom

två sakkunniga och ojäfviga personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan

anteckna det värde, de anse böra åsättas; skolande detta

eller, där besiktningsmännen icke kunnat enas, medeltalet mellan de af

dem åsätta värden läggas till grund för förtullningen, så framt icke

varuägaren, i den ordning här nedan sägs, anmäler missnöje med det

sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att

anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

161

genom skiljenämnd, som skall illgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap

kända personer, af Indika tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa

bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller

kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum

lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu

dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder

bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

sådant gälla det, om hvithet minst två af nämndens ledamöter sig förenat,

eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,

som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta

värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder

i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,

som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen

varuägaren, och skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för

den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,

som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det

vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas

värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos

skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin

uppgiftsskjddighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen

utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren

uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,

därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare

han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade

varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp,

hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling

erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som

varan utomlands undergått.

§ 4.

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors

angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid

tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande

af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller liandelsmärke

21

162

eller firma eller ock falsk ursprungsort linnes anbragt m. in., därom

länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder

stadgadt.

§ 5-

Tullbelopp, som icke uppgår till 5 öre, eftergifves; gällande för

öfrigt vid tullklarering, att brutet öretal, understigande ett hälft öre,

uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller öfverstiger

ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6-

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, Indika

utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga

meddelas af Körningen, i den mån de icke varda upptagna uti offentlig

i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor, hänförliga

under tulltaxans rubriker.

f

163

Register till tulltaxan.

A.

Rubrikens

nummer.

Absint ..............................

183

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

Aceton..............................

1138

Acetonolja........................

1138

Ackordion ........................

1233

Ackumulatorer och de-

lar därtill....................

1031—1032

Ackumulatorsplåtar ......

1031

Adresskort........................

334

blanketter därtill ............

319

Adresslappväf (s. k. la-

belklot) ........................

465

Afdunstningspannor......

911—913

Affall:

animaliskt, ej s. n. A ....

73

bomulls-............................

449

kautschuks- samt förslitna

kautschuksvaror ............

601

kork-, sönderdeladt ........

256

arbeten däraf ............

257

korkbarks- ........................

227

läder- ................................

200

mineralisk!........................

40

pappers- (pappersspån) ....

324

rör- (vegetabiliskt)............

260

silkes-................................

336

spånadsämnes-, vegetabi-

liskt, annat än bomulls-

391

trä-....................................

226

Rubrikens

nummer.

Affall: (forts.)

ull-....................................

355

ej s. n.............................

1279

Affärscirkulär .................

333—334

Afgjutningar af gips ...

9

Afloppstrattar af icke

smidbart gjutjärn......

664—665

Afskiljare och afledare

för kondensationsvat- ten eller olja (se År-

matur)..........................

1022—1024

o. anm.

Aftrycksbilder ...............

332

Alabaster, äfven konst- gjord; se Sten.

Alabasterglas ..................

anm. t. 630

Album .............................

313—316

Albumin ..........................

1213

Alfluckrare.......................

985

Alisarinfärger.................

1155

Alster af åkerbruk,

kvarnindustri, träd-

gårdsskötsel m.m. (III)

74—134

Aluminium och arbeten

däraf.............................

880

Aluminiumsulfat ............

1106

Alun ................................

1106

;) ej s. i). == ej särskild! nämnd t.

161

Rubrikens i Rubrikens

nummer. nummer.

Alundum; slipstenar etc.

däraf.............................

18

Amalgamer .....................

Ambroin, oarbetad och

1124

arbeten däraf ............

291.

, 293

Ambultar...........................

Ammoniak:

746

kaustik ............................

1100

svafvelsyrad ....................

1107

Ammoniumfosfat............

1093

Ammoniumkarbonat.....

1111

Ammoniumnitrat............

1109

Ammoniumoxalat............

1097

Ammoniumsulfat............

1107

Ammoniumtartrat .........

1098

Ammunitionsvagnar......

Anatomiska modeller; se

806

Modeller.

Anilin (anilinolja) .........

1156

Anilinfärger...................

1155

Anis och stjärnanis ......

176

Ankare..............................

740-

-741

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

Anoder, gjutna.............

830

Ansjovis..........................

63

Antimonföreningar.........

1117

A n träd t ..........................

41

Antändningsrör.............

1197

Apelsiner...........................

Apelsinskal, torkade eller

105

saltade...........................

109

Apoteksvaror, ej s. n.

Apparater; se deras be-

1218

nämningar samt under

Maskiner.

Apparattaflor, elektriska

1040

Appreturmedel ...............|

1083-

anm. t.

-1084

1205

Aprikoskärnor..................

114

Arachidi Handel ............... 114

Arachidnötter................. 103

Arachidolja .................... 1063—1064

Arbeten af oädel metall

utan afseende å metallens

art ......... (XII C) 881—894

Arkivdörrar ..................... 794

Armatur .......................... 1022—1024

o. anm.

Armband, af

annat ämne Un guld, silfver

eller platina....................

1259

pärlor ................................

289

-290

Arrak (se Brännvin och

sprit)..............................

181-

-182

0.

anm. 1

Arrowrot; mjöl däraf...

79

Arseniksyrlighet............

1117

Artistfärger.....................

1166

Asbest:

arbeten däraf:

plattor och andra pack- ningar i förening med

stearin etc.................

588

ej s. n.........................

12

oarbetad............................

12

Asfalt.................................

42

arbeten däraf, ej s. n.....

43

Asfaltfilt ..........................

296

Asfalt kitt .......................

42

Asfaltlack ........................

1077

Asfaltmastix .................

42

Asfältsten .......................

42

Asfalttakpapp..................

296

Aska .................................

40

Askar, af

läder eller skinn ............

213

papp, papper eller pappers- massa i förening med

vissa ämnen ...............

320

Rubrikens

nummer.

Askar, af (forts.)

spånadsvara .................... 520—521

annat ämne .................... 1270 — 1271

Ateniennprydnader; se

Lyxföremål.

Attrapper af papp, papper

eller pappersmassa

i förening med vissa

ämnen.........................

320

Autografmassa ...............

1211

Ax, konstgjorda...............

Axelkopplingar; se

Kopplingar.

Axelämnen, svarfvade,

anm. t. 560

släta, cylindriska.......

682

Axlar, släta .....................

1015—1016

—»—-, vef- ....................

1009—1010

Se äfven Järnvägs-

och spårvägsmate- riel.

B.

Badkar, af

gjutjärn, icke smidbart....

664 — 665

lera, ej hänförliga till fajans-

eller porslinsvaror ........

615

Bajonetter........................

770—771

Bakverk, finare..............

148

Balata; se Kautschuk.

Balkar, järn- ................

675—676

Balsam, nativ..................

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

1134

Bananer ...........................

105

Band, ej s. n., af

bomull ............................

494

silke ................................

346-348

o. anm.

Band, ej s. n., af (forts.)

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

165

Rubrikens

nummer.

garn ............................

557

ull ....................................

vegetabiliska spånadsäm-

388

nen, andra än bomull

442

Band sin k ar ...................

231

Barium karbid..................

Bark:

1127

ek- ....................................

1201

kork- ................................

227

ej s. n.............................

227

Barn mjöl...........................

150

Barometrar .....................

1227

Baryt!)vitt ......................

1144

Bast..................................

265

arbeten däraf, ej s. n.....

267-270

hattflätor ........................

Bastmattor till varu-

563 — 565

emballage.....................

265

Bastrep..............................

Batterier till ackumula-

265

torer ..............................

1032

Bauxit .............................

1

Beck .................................

Behållare:

af koppar och koppar-

42

legeringar ....................

hufvudsakligen af smid-

853

bart järn........................

arbeten därtill af valsad

911—913

järnplåt ........................

914-915

omröringsapparater därtill

Ben:

1002

arbeten däraf, ej s. n.....

279--281

oarbetadt ........................

278

Benfett............................

1067

166

Benknappar ....................

Rubrikens j

nummer.

1262

Benkol ...........................

1146

Benmjöl ..........................

1189

Bensin:

petroleum- ........................

1057

stenkols-............................

1132 i

Bensinmotorer ..............

930—933 i

Bensololjor.......................

1132 :

Bensvärta ........................

1146

Bergmannsrör..................

1047

Berlinerblått....................

1143

Beslag, ej s. n., af järn:

för byggnader och möbler

799

» seldon eller remtyg

797-798

Besättningsartiklar; se

Snören och andra

snörmakararbeten.

Betong; arbeten däraf...

39

Bi-Itiar ............................

769

Biblar, svenska, bundna

325—326

Bijouteri varor af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

1259

Bilder:

infattade............................

anm. 3 t. 332

mångfaldigade genom tryck

eller annorledes, om- fattade ............................

332

Bilderböcker för barn...

o. anm.

332

Bilor ...............................

763

Bindgarn; se Tågvirke.

Bindsulläder; se Sulläder.

Bittermandelolja ............

1173

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

Bjälkar..............................

229

Blad, konstgjorda .........

559—560

—)>—, naturliga; se

Kvistar.

o. anm.

Rubriken*

nummer.

Bladguld........................... 886

Bladhackor ..................... 752

Bladsilfver........................ 886

Blanc fixe ....................... 1144

Bl andnings app ar åter för

badinrättningar ......... 1022—1024

o. anm.

Blanketter (utan bok

stafstryck)

.................. 319

se äfven anm. 3 till

rubr. för papp och

papper.

Blanksmörja...................... 1085—1086

Bleckvaror; se Plåtvaror.

Block:

hugg- ................................ 283

hårdgummi- .................... 597

korkaffalls-........................ 257

lyft- ................................ 955

sko-.................................... 238

Blockvagnar.................... 955

Blod ................................ *3

Blodlutsalt........................ 1112

Blommor och blomdelar:

konstgjorda:

af vax............................ 1074

andra............................. 559—560

naturliga, afskinna:

till prydnad användbara 128

andra slag .................... 129

Blomsterlökar.................. 125

Blomsterställningar af

järn .............................. 666

Blomstervaser af finare

gjutjärn ........................ 669

Se äfven Lyxföremål.

Bly:

arbetad! ............................ 863—86/

oarbetadt; äfvensom skrot 862

Blyerts, oarbetad, malen

eller slammad ...........

Blyertspennor och blyertsstift

.......................

Blyfolier ..........................

Blyhvitt ..........................

bly n it ra i ..........................

Blyoxid (blyglete eller

silfverglitt) ..................

Blysocker (blyacetat) ...

Blysuperoxid ..................

Blyättika...........................

Blår ...................................

Blåsbälgar........................

Blåsinstrument ...............

Biåsmaskiner:

roterande ........................

ej s. n.............................

Blåträextrakt ...............

Bläck................................

Bläckpulver....................

Bländare till fotografikameror

........................

Bobiner, af

papper ............................

trä ....................................

Boetter till ur ...............

Boggier ...........................

Bogspröt...........................

Bojar af smidbart järn

—»—, lif-, af kork.........

Bokbindarldot..................

Bokpärmar, lösa, eller

delar därtill ...............

Bokstafsstämplar; se

Tryckstämplar.

Boktrycksstilar; se Stilar.

Bolstrar ...........................

Rubrikens

167

Rubrikens

nummer.

nummer.

Bolus ..............................

34

34

Bomolja ...........................

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

1063—1064

Bomull............... (VIII D)

447—502

1168—1169

Bomull ..............................

447—448

885

—»—, nitre rad...............

1191

1144

Bomullsaffall ..................

449

1123

Bomullsfröolja ...............

1063—1064

Bomullskrut.....................

1191

1122

Boor af pälsverk............

223—224

1122

Borax.................................

1092

1122

Bord af icke smidbart

1122

gjutjärn........................

664—665

391

Bordslcnifvar ..................

778—779

948

Borrar:

1234—1235

spiral-................................

765

ej s. n.............................

766

936-938

Borrhylsor........................

765

939—942

Borrsockar........................

766

1153

Borr svängar.....................

766

1167

Borst .................................

69

1167

Borstar..............................

274—277

1224

ämnen till infattning

däraf (s. k. borst-

317

trän) ...........................

237

B orstbind ararbeten.........

274—277

241

Borsthållare (för elek-

1246—1247

triska maskiner) ......

1030

997

Borsyra..............................

1092

229

Bottenfärger ..................

anm. 11. 1162

911—913

Bottenplåtar till spår-

258

anordningar ...............

735

427, 465

Boxhandskar.....................

216

Brandposter....................

662

315—316

Brandsprutor ..................

944—946

Brefkuverter....................

311—312

Briketter, kol- och torf-

o. anm.

41

523—524

Se äfven Malm.

168

Britanniametall; so Koppar.

Broar af järn..................

Broccatbrons ...............

Broddar ...........................

Broderier .......................

Brom................................

Bromammonium ............

Bromkalium.....................

Bromnatrium ..................

Bromsapparater för järnvägs-

och spårvägs

vagnar

........................

Brons; se Koppar.

Bronsfolier........................

Bronspulver.....................

Broscher af annat ämne

än guld, silfver eller

platina..........................

Brottschar (upprymmare)

.................................

Brunei ler. torkade.........

Brunnar, af

lera....................................

tackjärn ............................

Brynen af trä ...............

Brynstenar; se Slip-,

bryn-eller polerstenar.

Bräckjärn .......................

Bräder, sågade .............

Brännmaterialier, ej s. n.

Brännvin och sprit:

på fat................................

på andra kärl ................

Bröd:

finare småbröd ................

ej s. n.............................

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

739

1147—1148

722

533—535

1103

1103

1103

1103

1002

1149

1147—1148

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

1259

765

109

613

662

240

746

229

41

181

o. anm.

182

o. anm.

148

149

Bröstknappar af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

Buffertar:

hof- och andra af kautschuk

till järnvägs- och spårvägsmateriel

........................

Bultafklippare ...............

Bultar:

järn-, ej s. n. (se Skruf var)

koppar-, mässings- etc.....

skarf- och syll-, med muttrar

Burkar af glas...............

Buteljer af glas ...........

Buteljhylsor af halm......

Buteljkorkar.....................

Byggnadsornament; se

Ornament.

Byster af finare gjutjärn

Bågfilar (se Sågar).........

Båglampor........................

Båtar ................................

Bälten och delar därtill, af

läder eller skinn ............

spånadsvara........................

—»—, lif-, af kork.........

Bär:

färska eller enbart kokade

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................

saltade ............................

torkade ............................

Bärnsten:

arbeten däraf:

munstycken....................

ej s. n.........................

oarbetad ..................,.........

Bärsaft..............................

1259

589

1001

766

726—729

838

736

642— 646

643— 644

272

259

669

756

1035

1049

213

518—519

258

106-107

117

115-116

115-116

1274

45

44

184—186

Rubrikens

nummer.

Böcker:

bilder- och målar-, för barn

332

notis- och andra med in- bundet rent eller linjeradt

papper............................

315-316

tryckta, ej s. n.............

325-327

med upphöjda bokstaf ver

(s. k. blindskrift) ........

327

Bönor ..............................

74

Börsar; so Portmonnäer.

C.

Cassia fistula .................

178

—»— lignea ..................

174—175

Celloidin, oarbetad och

arbeten däraf, ei s. n.

291, 293

Celluloid, oarbetad och

arbeten däraf, ei s. n.

291—292

Cement:

marmor- ............................

anm. t. O

portlands-, slagg- och annan

för byggnadsändamål ....

35

Cementarbeten ...............

36—39

Cementmosaik; arbeten

däraf..............................

36, 38

737

Centralställverk ...........

Centrifugalpumpar.........

936—938

Centrifugalregulatorer...

1022—1024

o. anm.

Centrifuger:

mjölk-, fettbestämnings-,

jäst- och slam- ............

987—988

oj s. n.............................

991

Ceresin ............................

1057

arbeten däraf........ anm. 1

t. 1073—1074

Chamottmurbruk............

11

Charpi ............................

391

Chilesalpeter ..................

1186

169

Rubrikens

nummer.

Choklad ........................... 154

Chopped äpples ............ 108

Cigarrer och cigarretter 191

Cigarr- och cigarrett

munstycken.

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

................ 1274-—1275

Cikorierot ........................ 98

Cinnober ......................... 1144

Cirkelbestick ................. 892

Cirkelknifvar .................. anm. t. 750

Cirklar:

af järn ............................ 769

andra ................................ 892

—-»—, skår- .................. 766

Cirkulär, affärs- ............ 333—334

Citroner ........................ 105

Citronskal, torkade eller

saltade.......................... 109

Citronsyra...................... 1098

Compoundstål.................. 674

Compoundstålplåtar ...... 686

Cyankalium..................... 1112

Cyannatrium .................. 1112

Cyklometri*..................... 1220

Cylindrar:

af järn för förtätade gaser 705

af smidbart järn för fabriker,

bryggerier och brän

nerier

............................ 911—913

sil)- .................................... 1002

tork-, för textil- eller pappersindustrien

................ 972

vals-, ej s. n..................... 1012—1014

för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner

........................ 1002

—»— och slidskåp för

maskiner, alla slag,

såsom ångmaskiner,

kondensorer etc....... 1003—1005

22

170

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

D.

Dadlar, torkade...............

Damejeanner af glas......

Dammvippor .................

Decalcomanier (aftryeks

bilder

...........................

Defibrörer........................

Defibrörstenar..................

Deglar af lera eller grafit

massa

..........................

Degras..............................

Dekaterpannor ...............

Dekorationstallrikar; se

Lyxföremål.

Desaggregatorer ............

Desinfektionsmedel,

tvål- eller såphaltiga,

ej s. n.........................

Desintegratorer...............

Dextrin..............................

Diffusörer ........................

Digelpressar...................

Dinappar af kautschuk

Dinasmurbruk.................

Diskbord af icke smid

bart

gjutjärn .............

Disklådor af lera, ej

fajans- eller porslinsvaror

..........................

Djur och animaliska

ämnen .................. (II)

Djur:

döda, ej ätbara ................

lefvande ............................

Djur delar:

ätbara, ej s. n.................

kokta eller eljest beredda,

ej s. n. varor häraf ....

ej s. n.............................

109

643—644

277

332

972

22_24

612

1067

911—913

949

1084

949 !

1205 I

911—913

974

596

11

664—665

615 !

49—73

67 |

49—54

59

147

73

Djurfett, ej s. n.............

Dockor, till metallbear- betningsmaskiner ......

1067

960—965

Dokumentskåp af järn ...

794

Domar ..............................

Dosor:

914—915

till isoleringsrör................

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

andra; se Askar.

1047

Draf....................................

104

Draftorkare .....................

911—913

Drag (till fiske)...............

888

Draggar ...........................

Draginrättningar till

järnvägs- och spår-

740—741

vägsmateriel ...............

Dragluckor af icke smid-

1001

bart gjutjärn...............

664—665

Drank.................................

Draperier, afpassade:

104

af ull ................................

andra; se Väfnader.

380

Dref..................................

391

Drif- och urfjädrar ......

Drifremmar;se Remmar.

715

o. anm.

Droppsäckar....................

516

Drufsocker........................

162

Drycker ...........................

181—189

Dubbelrör (tändmedel)...

Duk:

gummi-; se Kautschuk.

1195

koppar-, mässings- etc.....

854-855

poler- ...............................

510

press-, af ull ....................

segel-; se Segelduk,

stängsel- och annan järn-

373

tråds- .................... anm.

Dukar, afpassade:

3 t. 706—712

bomulls-........................

f 472-473

! 489-491

171

Rubrikens j Rubrikens

nummer, i nummer.

Dukar, afpassade: (forts.)

JL/ LllVCv-L i Cl/l.JeJOJOOCDVAVv . y i''-»i co

ylle- ...............................’

380

andra; se Yäfnader.

Dun....................................

72

Dynamit ...........................

1193

Däcksglas ........................

632

Dämprullar .....................

1025—1029

Dörrstängare ..................

795 — 796

E.

Eburin och arbeten däraf

291, 293

Economisers.....................

916

Ejektorer ........................

1022—1024

o amu.

Ekbark.............................

1201

Ekollon...............................

103

Eldningsapparater för

ångpannor och gas-

verk ..............................

914—915

Eldredskapsställ af järn

666

Eldstadsroster af järn ...

663

Elektricitetsmätare.........

1220

Elektriska ledningskab-

lar, linor och snören

845—853

Elektriska maskiner och

appar aterm. m. (XIII B)

1025—1048

Elektroder .......................

1032

Elektrotekniska special-

apparater, ej s. n. ...

1048

Elektrotyper.....................

884

Element till ackumula-

torer ..............................

1031—1032

Elevatorer........................

958

—»—, halm- ..................

985

Elfenben och arbeten

däraf; se Ben.

Emaljfärger.....................

anm. 2 t. 1162

Emaljmassa .....................

629

Emalj varor:

i förening med guld eller

silfver ............................

651

ej s. n.............................

652-654

Emalj ögon........................

650

Emulsionsplåtar...............

640

Emulsorer........................

987—988

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

Etagerer af järn............

666

Eter....................................

anm. t. 1185

Eterarter...........................

1185

Etiketter af papper......

319, 334

Etsningar, oinfattade......

332

Etuier med eller utan

tillbehör, af

läder eller skinn ............

213

papp, papper eller pappers- massa i förening med

vissa ämnen ................

320

spånadsvara ....................

520 — 521

annat ämne ....................

1270—1271

Ewarts kätting...............

730

Explosionsmotorer.........

930—933

Extrakter:

af vegetabiliska färgnings

-

-----ö.....ö

iimnen............................

1153-1154

färg-, med tillsats af lös-

nings- eller betnings-

medel ............................

1158-1159

garfämnes-........................

1202

kvillaj abark- ....................

anm. t. 1082

kött- ................................

147

malt- ................................

150

F.

Fackverk......................... 739

Fajans; se Porslin, oäkta.

Fanerskifvor af annat

träslag; än furu eller

gran

232

172

F anerskifvor, hoppres-

Rubrikens

nummer.

sade (s. k. limbräder)

Fartyg och fordon

232

(XIII C)

1049—1056

Fartyg .............................

Fasadtegel; se Tegel.

1049

Fendertar af kork .........

258

Fernissa ...........................

1075—1077

Ferricyankalium..............

1112

Ferricyannatrium ...........

1112

Ferrocyankalium............

1112

Ferrocyannatrinm ........

1.112

Ferrosilicium ..................

Fettämnen:

657—658

benfett ............................

1067

djurfett, ej s. n.............

1067

ullfett................................

1067

vegetabiliska ....................

Fiber:

1066

krusad ........................

för flätning och dylik be- arbetning eller till borst-

91

bindararbeten...............

265

vulcan- ....................

304

o. anm.

Fiberarbeten, ej s. n....

267—270

Fiberpapp ........................

304

Fickur och delar därtill

1243—1247

Fikon, torkade ..............

109

Filar och raspar............

758—760

Filklofvar af järn .........

Filt:

769

asfalt- och fjär-................

maskin-, af

296

bomull ........................

464

ull ...............

Se äfven Väfnad er.

359, 373

Filtar, afpassade, af

Rubrikens

nummer.

silkesaffall, s. k. italienska

341

ull ....................................

380

Filterpressar.....................

1002

Filtrerpapper .................

300—301

Filtstumpar ...................

Fingerborgar af oädel

575

metall...........................

891

Finkelolja............... anm. 4 t.

181—182

Fisk...................................

62—64

Fiskkrokar.....................

Fisknät; se Nät.

888—889

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

Fiskredskap, ej s. n. ...

1257

Fiskrom, saltad...............

143—144

Fjäder .............................

71—72

Fjäderhammare...............

950—953

Fjäderharfspinnar ........

Fjäderpälsverk, konst-

745

gjordt ..........................

Fj äderspolar; arbeten

582—583

däraf ............................

281

Fjäder- och växeltungor

Fjädrar:

järn:

736

drif- och ur- ................

formade, för beklädnads-

715

o. anm.

persedlar o. d.........

713-714

järnvägs- och spårvägs-

1001

kultivators- ....................

745

vagns- och spiral-, ej s. n.

734

prydnads- ........................

578-581

Fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar o. d.;

efterbildningar däraf

(se Blommor, konstgjorda)

....................... 559—560

Flaskor af glas............... 642—646

173

Flaskkorkar .....................

Rubrikens

nummer.

259

Flinta.................................

1

Flintduk ..........................

510

Flodhästtänder, arbeten

däraf; se Ben.

Floretter ...........................

770—771

Flott ................................

140

Fluorammonium ............

1089

Fluorvätesyra.................

1089

Flusspat .........................

1

Flyglar...........................

1230

Flyktiga, vegetabiliska

oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska

medel m. m. (XV D) 1171—1185

Fläktar.............................. 936—938

o. anm.

Flänsar, af

icke smidbar! gjutjärn .... 661—662

o. anm. 3 o. 5

smidbart järn.................... 705

Fläsk .. ........... 55—56

Flätor af saf; se Saf.

—))—; se äfven Hattflätor.

Flöten .............................. 1257

Fodral, af

läder eller skinn ............ 213

papp, papper eller pappersmassa

i förening med

vissa ämnen ................ 320

spånadsvara .................... 520—521

annat ämne än papp, papper,

pappersmassa, läder eller

skinn ............................ 1270—1271

— »—, hatt-; seHattfodral.

Folier:

bly- eller tenn- ................ 385

brons- eller färg- ............ 1149

Fonografer och delar

därtill ........................... 1237

Rubrikens

nummer.

Fordon, ej s. n.............

1056

Formalin .....................

1139—1140

Formar, af

gips ................................

6

trä-, för industriella ända-

mål ......................

237

Formstycken, af

isoleringsmassa .............

48

korkaffall ........................

257

Formtegel ........................

603—604

Fortepianon....................

1229—1230

F osfa ter:

ammonium-, kalium- och

natriumfosfat ................

1093

råfosfat ............

4

superfosfat ........................

1188

tomasfosfat........................

1186

Fosfor ...........................

1088

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

Fosforseskvisulfid .........

1129

Fosforsyra .....................

1093

Fotogenmotorer..............

930—933

Fotografialbum...............

314

Fotografier, oinfattade...

332

Fotografikameror ...........

1221—1223

tillbehör därtill ................

1224

o. anm.

Fotografiramar ...............

1272—1273

Fotografiska torrplåtar

640

Fotografiskt papper ......

303

Fotografiställ af glas ...

641

Fotsackar af pälsverk ..

223—224

Fotskrapor af icke smid-

bart gjutjärn..............

664—665

Friktionskopplingar ......

1020—1021

Frimärken, begagnade

324

Frimärksalbum ..........

313

Friserkardor ...........

785

174

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Frukter, bär, grönsaker

och lefvande växter

m. m............ (Ill B) 105—134

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade 105 —107

inlagda i sprit, ättika eller

olja eller syltade ........ 117

saltade ............................ Ilo—116

torkade ............................ 108—116

konstgjorda och delar därtill:

af vax............................ _ 1074

andra ............................ 559—560

Fruktsaft........................... 184—186

Fräsar .............................. 105

Frästa arbeten af trä;

se Svarfvade arbeten.

Frö .................................... 85—89

•—» —, senaps- ............... 168

Fröstoft (sporer) ........... 89

Fyllnadsmateriel af bly

eller blylegeringar...... 881

Fy rapp ar åter .................. 1226

Fyrrör och fyrpatroner 1195

Fyrverkeriarbeten ......... 1200

Fågelskinn ..................... anm. t. 581

Fåglar, lefvande —...... 54

Får .................................... 52

F äktb andskar.................. 216

Fälb; se Väfnader.

Fältspat ........................... 4

Fänkål.............................. 176

Färger och färgnings

-

ämnen m. m. (XV C) 1141—1170

Färger:

jord-:

oarbetade........................ 34

torra eller i degform .... 1142

beredda med olja, ej s. n. 1162

o. anm.

beredda med annat bindemedel

(målarfärger)........ 1163—1164

Färger: (forts.)

ej s. n.............................

Se i (ifrigt deras benämningar.

Färgextrakter med till

-

1165

----- —-----0

betningsämnen...........

1158—1159

Färgfolier ........................

1149

Färglådor .......................

1166

Färgstift.........................

1169

Färgträ.............................

1152

Fästklofvar .....................

7 67

Fönster, tak-, vägg- och

källar-, af icke smid-

bart gjutjärn...............

664—665

i Fönsterglas .....................

633—639

| arbeten däraf, ej s. n.....

641

Förbränningsmotorer ...

930—933

Förgyllningspressar......

950—953

Förhydningspapp............

296

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

| Förställare........................

806

Förvärmare:

mjölk-................................

991

rökgas- ............................

916

ej s. n.............................

908-913

G.

Gafflar:

bords- och hushålls-, af

järn................................

/78—779

hö''-....................................

752

Gagat (jet):

arbeten däraf, ej s. n.....

45

oarbetad............................

44

Galalit, oarbetad och

arbeten däraf ............

291—292

Galler:

port-, luftväxlings- och

andra, af icke smidbart

gjutjärn ........................

664—665

tork-, af järntråd .... amu.

3 t. 706-712

175

Rubrikens

nummer.

G al lo way tub er ...............

914—915

Galls kätting ..................

733

Gallussyra........................

1203

Galläpplen.......................

1201

Galvanotyper..................

Gardiner, afpassade:

884

bomulls-..........................

| 472 - 473

| 489-491

ylle- ................................

andra; se Väfnader.

Gardin väfnad, tråd-, af

bomull....................

380

492

Garflim....................

G ar fningsäm nen, vege-

1135

tabiliska .......................

1201

Garfskidor....................

1201

Garfsyra ..........................

1203

Garfvarfett ..........

1067

Garfämnesextrakter ......

1202

Garn:

bind- och segel-; se Tåg’

puke.

effekt- eller fantasi-,

af

bomull......................

463

o. anm.

silke i förening med

annat spånadsämne...

. anm. t. 338—340

ull ..........................

369 370

o. anm.

falskfärgadt .......

grisaille-.......................

. anm. t. 361 — 370

kabel-.........................

408

— »—, af

bomull ..................

452 463

i smärre uppläggningar 462

|ute.............................

395 399

kokostågor...................

393 394

ull ......................

361 371

i smärre uppläggningar 371

andra djurhår ...........

372

Rubrikens

nummer.

Garn, af (forts.)

vegetabiliska spånadsäm

-

nen, andra än bomull,

kokostågor och jute .... 400—407

Garneringsartiklar; se

Snören och andra snörmakararbeten.

Gasbehållare .................. 911—913

Gaser, förtätade.............. 1087

Gasgeneratorer............... 911 — 913

Gasmotorer ..................... 930—933

Gasmätare ..................... 1228

o. anm.

Gasolin............................. 1057

Gasreningsapparater...... 911—913

Gasreningsmassa........... 40

Gasverk; eldningsappa

rater

därtill ............... 914—915

Gelatin............................... 1209

o. anm.

Generatorer, elektriska 1025—1029

—, gas- ..................... 9ii_9i3

Gevär................................ 804

Gevärstocksämnen......... 231

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

Gips, bränd..................... 5

—»—, fälld .................... 1107

Gipsarbeten..................... 6—10

Gipssten........................... 4

Glansguld........................ 886

Glansplåt ....................... 687—689

Glas och glasvaror (XI) 627 — 655

Glas:

alabaster- och opal- ........ anm. t. 630

däcks- och sidventil-........ 632

fönster- och spegel- ........ 633—639

arbeten däraf, ej s. n. 641

optiska:

infattade ........................ 1225

lösa, oinfattade ............ 649

176

Rubrikens ( Rubrikens

nummer. nummer.

Glas: (forts.

trottoar- etc. och annat

i skifver gjutet råglas

630

arbeten däraf ................

631

Glasburkar......................

642—646

Glasbuteljer.....................

643—644

Glasdamejeanner............

643—644

Glasduk ..........................

510

Glasflaskor........................

642—646

Glasknappar.....................

1265

Glaskolfvar .....................

648

Glaskrubbor.....................

632

Glaskärl, afsedda, till

ackumulatorer ............

1031

Glaslinser, s. k. hel- pressade dioptriska ...

649

Glasmassa........................

627

Glasmålningar ...............

641

Glaspapper ....................

306

Glaspipetter....................

648

Glaspulver........................

628

Glaspärlor, oinfattade...

287

Glasrör..............................

647

Glasskärf...........................

655

Glasstafvar ....................

647

Glastakpannor ...............

632

Glastegel...........................

632

Glastråg ...........................

632

Glasull.............................

627

Glasvaror:

i förening med guld eller

silfver ............................

651

laboratorieartiklar, ej s. n.

648

ej s. n.............................

652—654

Glasyrmassa.....................

627

Glasögon...........................

1225

Glaubersalt .....................

1107

Glimmer, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n.

13

Glimmerbrons................. 1147 —1148

Glitter .............................. 628

Glober .............................. 330

Glutenfoder................... 104

Glutenlim ........................ 1204

Glycerin ........................... 1070

Glättpressar..................... 950—953

Glödlampor ..................... 1033—1034

kol- och metalltrådar samt

socklar därtill................ 1036

Glödstrumpor, af brända 1217

Golfbeläggningsmaterial anm. t. 35

Golf- och väggplattor;

se Plattor.

Gott dron .......................... anm. t. 42

Grafit (blyerts), oarbetad,

malen eller slammad 34

Grafvårdar af icke smid

bart

gjutjärn.............. 664—665

Grammofoner och delar

därtill ........................... 1237

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

Granfrö ...... 87

Gratulationskort ............ 332

Grenar och kvistar ...... 265

arbeten däraf. ej s. n..... 266—270

G repar .............................. 752

Grifttal-............................. 26

Grisaillegarn............ anm. t. 361—370

Grus ................................. 34

Gryn:

af spannmål .................... 79

ris- .................................... 81

ej s. n............................. 82

Grytor af icke smidbart

gjutjärn .........:............ 664—665

Grålumppapp.................. 296

Grålumppapper............... 298

177

Rubrikens

nummer.

Gråärter ........................... 75

Grädde.............................. 135

Gräs:

prepareradt, till prydnad

användbart ................ 133

tränsadt eller upprispadt 91

ej s. n............................. 90

—))—, arbeten däraf:

hattflätor ........................ 563—565

ej s. n............................. 267—270

Gräsklippningsmaskiner 7 52

Grönsaker; se Köksväxter.

Gröpkvarnar ................. 949

Guano .............................. 1189

Guld:

arbetadt............................ 896—898

bladguld ........................ 886

oarbetad!, äfvensom skrot 895

Gulddragararbeten ........ 556—558

Gulddragartråd............... 556

Guldsal ter ...................... 1118

Guldslagarhinna ............ 210

G ullskinn ....................... 197, 202

Gulträextrakt.................. 1153

Gummi:

flytande ............................ 1206—1207

nativt, ej s. n................. 1208

regenereradt .................... 585

Se äfven Kautschuk.

Gummigutta.................... 1208

Gummihartser ............... 1208

Gurkor.............................. 118

Guttaperka; se Kautschuk.

Gångjärn (af järn)........ 799

Gåspennor, spjälkade

och klufna .................. 278

Rubrikens

nummer.

Gängtappar, gängbac

-

kar, gängkloppor ...... 765

Gödsel .............................. 1189

Gödselspridare ............... 986

Göten af järn................. 670

H.

Hackelsemaskiner ......... 949

Hackelsemaskinknifvar.. 750

Hackor:

blad- ................................ 752

häst- ................................ 984

Hafre................................. 75

Hagel................................. 864

j Hakar:

ur-, af annat ämne än guld,

silfver eller platina .... 1259

Se äfven Häktor.

Halm ................................. 90

Halmarbeten .................. 271—273

Se äfven Hattflätor.

Halmelevatorer .............. 985

Halmknifvar .................... 753

Halmpapper..................... 298

Halsband; se Armband.

Hammare ....................... 762—764

ång- och luft- samt fjäder- 950—953

Hampa .............................. 391

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

Hampolja ........................ 1065

Handkardor och liand

kardläder.

.................... 785—786

Handskar:

fakt- och box- ................ 216

kautschuks- .................... 596

ej s. n. (skinn-)................ 209

23

178

Handskrifter........

Rubrikens

nummer.

327

Harfvar.................

985

fj äderharfspin nar

745

Harpor (för rensning af

säd in. m.).....

............

985

Harts....................

1134

Hartslim..............

1135

Harts oljor ...........

1059

Hartstvål.............

............

1135

Haspar af järn ..

799

Hattar .................

567—577

Hattflätor ...........

563—566

Hattfoder af spånads-

varor................

529—530

Hattfodral, af

läder eller skinn

214

spånads varor .......

522

—))—, ej s. n. ...

1268

Hattnålar..............

890

Hattspännen af

annat

ämne än guld,

silfver

eller platina ...

1259

Haubitser ............

806

Hejare .............................. 950—953

Hektografmassa.............. 1211

Heliotropin........................ 1177—1178

Hemfärger........................

Hinkar, af

andra vegetabiliska spå-

1158

nadsämnen än bomull....

446

kautschuk ........................

596

Hissmaskinerier...............

956—957

Hjorthornssalt ...............

Hjul:

1111

järnvägs- och spårvägs-....

vagns-, af trä, utan gummi-

1000 -1001

ringar ............................

till åkdon och fordon, ej

236

s. n., med gummiringar

Se äfven Svänghjul.

1056

Rubrikens

nummer.

Hjuldelar samt ämnen

därtill af trä............... 236

Hjulringar:

järnvägs- och spårvägs-.... 1000

kautschuks-, massiva........ 589

Ilof buffertar.................... 589

Hoffmans droppar......... anm. t. 1185

Holländare........................ 972

Honung ........................... 141

Horn:

arbeten däraf, ej s. n..... 279, 281

oarbetad! ........................ 278

Hornborst ........................ 278

Hornknappar .................. 1262

Hudar och skinn, läderarbeten,

pälsvaror m. m.

(V) 193—224

Hudar och skinn, ej

pälsverk:

beredda:

sul- och bindsulläder

samt hvalrosshudar

194-195

andra slag ................

196-198

oberedda ........................

193

Hufvar (rördelar), af

icke smidbart gjutjärn ....

661-662

o. anm. 3

smidbart järn....................

705

Huggare..........................

770—771

Huggblock........................

233

Huggjärn .......................

769

Humle .............................

92

Hummer...........................

66

Hushållsmaskiner .........

981—982

Hvalraf (spermaceti) .....

1067

Hvalrafolja .....................

1067

Hvalrosshudar.................

194—195

Hvalrosständer, arbeten

däraf; se Ben.

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

Hvassbuk ........................

Hvete ..............................

Hvitbetor ........................

Hvitkål..............................

Hyflar:

för bearbetning af trä ....

rak- och lösa klingor därtill

Hyfvel] ärn:

maskin- ............................

andra ................................

Hyfvelstockar, af

järn....................................

trä ....................................

Hyskor..............................

Håljärn..............................

Hår (se Ull).....................

Arbeten af människohår

eller efterbildningar däraf

Hårprydnader af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

Hårspännen af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

Hårtinktur......................

Häktor, ha kar och hyskor

Hänglås af järn ............

Hängmattor af vegetabiliska

spånadsämnen:

andra än bomull............

bomull............................

Hängslen; äfvensom delar

därtill af spånads

vara

............................

—))—, delar därtill af

läder eller skinn ......

Härfvor (för elektriska

maskiner).....................

Rubrikens

nummer.

62

74

96-97

120

761

772

748-749

769

761

239

891

769

354

386

1259

1259

1180

891

796

446

501

518—519

213

1030

179

Rubrikens

nummer.

Hästar .............................. 49—-50

Hästhackor ..................... 984

Hästräfsor....................... 985

Hästräfspinnar ............... 745

Hästskor........................... 746

Hästskosöm, hästsko

hakar

och broddar ... 722

Hästskyltar och delar

däraf.............................. 201

Hö....................................... 90

Högafflar.......................... 752

Hörnjärn (af järn)......... 799

Hövändare........................ 985

I.

Indelningsapparater...... 960—965

Indigo .............................. 1151

Indigofärgämnen............ 1151

Ingefära ........................... 171—172

Injektorer (se Armatur) 1022—1024

o. anm.

Insektpulver .................. 129

Instrument........................ 1220—1237

Instrumenttaflor, elektriska

......................... 1040

Isblåsor af kautschuk 596

Isolatorer, porslins-, för

elektriska ledningar... 618—619

Isoleringsmassa ............ 47

arbeten däraf.................... 48

Isoleringsrör .................. 1047

Ister.................................... 57

Isterolja (lärd oil) ......... 1067

J.

Jacklister ........................ 1048

Jacquardkort .................. 317

180

Rubrikens j Rubrikens

nummer. I nummer.

Japanska arbeten af trä 249

Japanvax........................... 1066

Jet:

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad............................ 44

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

Jod ................................... 1103

Jodammonium ............... 1103

Jodkalium........................ 1103

Jodnatrium ..................... 1103

Jordarter, till annan rubrik

ej hänförliga...... 34

Jordartmetaller; föreningar

däraf............... 1118

Jordfärger:

oarbetade ........................ 34

torra eller i degform........ 1142

Jordgubbar ..................... 106

Jordnötolja ..................... 1063—1064

Jordnötter........................ 103

Jordvax (ozokerit)......... 42

Julgransljus..................... 1079

Julgransprydnader......... 1258

Jute.................................... 391

garn däraf ........................ 395—399

väfnader däraf ................ 420—423

Järn och järnlegeringar

samt arheten däraf

(XII A) 656—829

Järn:

tackjärn, spegeljärn, manganjärn,

kromjärn, wolframjärn,

molybdenjärn

och annat icke smidbart,

ej s. n......................... 656

kiseljärn, kiselmanganjärn 657—658

granuleradt, s. k. stålsand

o ch j ärnsand; s. k. pulveri - seradt; lyonerspån och

stålull ............................ 659

Järn: (forts.)

göten, smältstycken, rå- stänger och råskenor;

ämnen öfver 70 mm. i

fyrkant med runda hörn;

plåtämnen ....................

670

varmvalsadt, ej s. n.........

675-676

kallvalsadt eller kalldraget

(679-683

(706—712

smidt, i stänger, ej s. n.

678

plåtar ................................

684-693

ämnen därtill ................

670

plåt- och bleckvaror, ej s. n.

695—700

rör:

af icke smidbart gjutgods

660-662

valsade, varmdragna eller

af plattjärn eller plåt

o. anm.

701-702

kalldragna ....................

703-704

tråd ................................ 676,

706—713

gjutna konstföremål och

andra finare gjutgods- artiklar samt orneradt

gjutgods till kronor och

lampor............................

o. anm.

669

gröfre artiklar för hushållet

och renhållningen ........

664—665

icke smidbart gjutgods och

varor däraf, ej s. n.....

808-817

smidbart gjutgods och andra

varor af smidbart järn,

ej s. n.........................

818-829

skrot ................................

807

Järnkonstruktioner.........

739

Järnoxid, ättiksyrad......

1115

Järnoxidhy dr åt...............

40

Järnsand .........................

659

Järnvitriol........................

1119

Järnvägar, flyttbara,

spårramar därtill ......

735

Rubrikens

nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel:

-

axlar, raka ........................

998-999

bottenplåtar ....................

735

bromsapparater ................

1002

buffertar och delar därtill

1001

centralställverk och delar

därtill ............................

737

draginrättningar ................

1001

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

fjäder- och växeltungor ....

736

fjädrar................................

1001

förbindningsjärn ................

735

hjtd, ej bearbetade; hjul-

ringar ............................

1000

hjulsatser; bearbetade lösa

hjul ................................

1001

klämplattor........................

735

kopp elanordningar ............

1001

mellan stag ........................

735

omkastare till spårväxlar

735

rundjärnsstag ....................

735

räls- och mellanklotsar ....

735

skarf- och syllbultar med

muttrar ........................

736

skarf järn ............................

735

skenor ................................

671-672

skenskor ............................

735

spårkorsningar ................

736

spårramar ........................

735

spårväxlar ........................

736

stödskenor ........................

735

syllar ........................

735

vändskifvor och delar därtill

736

delar, ej s. n., till spåranord-

ningar ...........................

735

delar och tillbehör, ej s. n.,

till signalsäkerhets-,

växelförreglings- och väg-

bomsanordningar............

738

Järnvägsvagnar ............ 992—997

Jäst.................................... 151

181

Rubrikens

nummer.

K.

Kabelgarn........................

408

o. anm.

Kablar af koppartråd ...

845—852

Kaffe ...............................

155—156

Kaffekvarnar ..................

981—982

Kaffesurrogat..................

156

Kakao ............................

152—154

Kakaosmör .....................

1066

Kakel och kakelugns-

ornament .....................

616—617

Kalandrar ..............

972

Kalciumkarbid ...............

1127

Kalciumsulfat..............

1107

Kali:

arseniksyrligt ....................

1117

kaustikt ............................

1101

klorsyradt ........................

1105

Kalihydrat........................

1101

Kalisalpeter.....................

1108

Kaliumbikromat ............

1116

Kaliumfosfat....................

1093

Kaliumkarbonat...............

1110

Kaliumklorat ..................

1105

Kaliumkromat..................

1116

Kaliumnitrat ..................

1108

Ivaliumoxalat ..................

1097

Kaliumsilikat ................

1106

Kaliumsulfat .................

1107

Kaliumtartrat.................

1098

Kalk:

karbol- ...........................

1132

släckt ................................

3

ättiksyrad ........................

1114

Kalklafve ...................

1187

Kalksandsarbeten, ej s. n.

anm. t. 39

Kalksandtegel..........

602

Kalkspat...............

3

182

Kalksten.........................

Rubrikens

nummer.

3

arbeten däraf; se Sten.

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

Kalorifer er........................

664—665

Kamfer.............................

1175

Kamflänsrör.....................

664—665

Kaminer, järn-, ej s. n.,

af icke smidbart gods

664-—665

—)>— för eldning med

gasformigt eller fly- tande bränsle ...........

801

Kammar af hårdgummi

600

Kanariefrö........................

85

Kanel (kanelknopp och

cassia lignea) ............

174—175

Kanoner .........................

806

Kantilj er...........................

557

Kaolin .............................

11

Kappsäckar:

af läder eller skinn ........

214

ej s. n.............................

1268

Kapris ..............................

179

Kapslar, af

oblat ................................

1277

porslin till kulkvarnar ....

614

Karaffiner af glas .........

652—654

Karbid:

barium- ............................

1127

kalcium- ............................

1127

silicium- ............................

1128

ej s. n.............................

1128

Karbidkväfve ..................

1187

Karbolineum....................

1132

Karbolkalk .....................

1132

Karbolsyra .......................

1132

Karborundum.................

1128

Se äfven Slip-, bryn- eller

polerstenar.

Karborundumduk ........

510

Rubrikens

nummer.

Kardbeslag, lösa...........

787

Kardemumma.................

173

Kardläder, hand-............

786

Kardor, hand-..................

785—786

Karmin............................

1150

Karnaubavax ..................

1072

Kartonger, förpack-

nings- ............... anm. 1 t.

321—323

Kartongpapp ..................

297

o. anm. 2 t. Papp o. papper.

Kartongpapper...............

302

o. anm. 21. Papp o. papper.

Kartor ............................

328 — 330

Kasern ..............................

1213

Kasetter (se Fotografi-

kameror) ...................

1224

Kassafack .......................

796

skåp för nycklar till kassa-

livalf, kassaskåp och

kassafack........................

796

Kassahvalfsdörrar ........

794

Kassakontrollapparater

1002

Kassaskåp och kassa-

kistor ...........................

794

Kastanjer .......................

113

Kastruller af icke smid-

bart gjutjärn..............

664—665

Kataloger ........................

333—334

Katedralglas....................

630

Kautschuk och kant-

schuksvaror samt packningar

af spånadsämnen

........................(IX) 585—801

Kautschuk:

arbeten, af

hårdgummi .................... 597 — 600

mjuk kautschuk............ 587 — 596

oarbetad............................ 585

183

Kautschuk: (forts.)

upplöst eller i degform;

äfvens om konstgj ord

Rubrikens

nummer.

mjuk kautschuk ............

Kautschuksaffall samt

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

förslita^ kautschuks-

586

varor..............................

601

Kautschuksskodon .........

594

Kaviar ..............................

144

Kedjor:

hals- och ur-, af

annat ämne än guld, silfver

eller platina........ 1259

pärlor ............................ 289-290

järn-, ej s. n................. 730—733

velociped-, afpassade........ 1052

Kemiska grundämnen och

deras föreningar, ej

annorstädes upptagna

(XV A) 1087—1129

Kemiskt-tekniska preparat,

ej s. n............. 1219

Kikare ............................. 1225

Kimrök.............................. 1145

Kirurgiska artiklar (ej

instrument), af

hårdgummi........................ 600

mjuk kautschuk................ 596

Kisbränder........................ 40

Kiselgur ........................... 1

Kisel järn........................... 657—658

Kiselmanganjärn ......... 657—658

Kitt............... 1078

asfalt-................................ 42

Klensmidesstäd............... 746

Kli, alla slag.................. 84

Klichéer .......................... 884

Klinker (se Tegel)......... 603—604

Klister, stärkelse- ......... anm. t. 1205

Kloraluminium .............. 1103

Rubrikens

nummer.

Klor ammonium............... 1103

Klor b arium ..................... 1103

Klorkalcium..................... 1103

Klorkalium....................... 1103

Klorkalk.......................... 1104

Klormagnesium............... 1103

Klornatrium..................... 1103

Ivlorsvafvel ..................... 1129

Klorvätesyra.................... 1089

Klorzink .......................... 1120

Klosetter af lera, ej

fajans- eller porslinsvaror

........................... 615

Klyfsten af lera......anm. t. 603—604

Kläder och andra sömnadsarbeten

af spånadsvaror:

af

spånadsvaror, impregnerade

eller öfverdragna

med kautschuk etc.; arheten

af elastiska spå

-

nadsvaror .................... 536—539

af spånadsvaror, vattentäta,

belagda eller impregnerade

med annan massa

än kautschuk ................ 540—541

ej s. n............................. 542-555

Klädespersedlar af läder

eller skinn .................. 215

Klädnings- och ärm

hållare.

.......................... 518—519

Klädsäckar .................... 522

Klämplattor.................... 735

Knallhattar ..................... 1194

Knallpulver ..................... 1200

Knallsignaler .................. 1200

Knappar:

ärm- och bröst- af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ............ 1259

ej s. n............................. 1260 -1267

184

Rubrikens

nummer.

Knappnålar ..................... 890

Knifblad, lösa, till skörde

och

slåttermaskiner... 750

Se äfven Knifvar.

Knifskaft och ämnen

därtill, af

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

ben, horn eller sköldpadd 279

celluloid, galalit, m. fl.

formbara konstgjorda

ämnen, ej s. n........... 291

hårdgummi........................ 599

pärlemor............................ 282

Knifvar:

betrifningsmaskin- (schnitzel

knifvar)

........................ 751

cirkel- ............................... anm. t. 750

hackelsemaskin- ................ 750

halm- ................................ 753

hopfällbara, ej rakknifvar 773—776

icke hopfällbara ................ 777 — 779

maskin-, ej s. n............. 750

pappersmaskin- ................ 750

rak-.................................... 772

Knoppar:

till konstgjorda blommor anm. t. 560

porslins- (se Isolatorer) .... 618—619

Kob oltfärger..................... 1144

Koboltoxid........................ 1144

Koffertar:

af läder eller skinn ........ 214

ej s. n............................. 1268

Koffertnaglar ................. 721

Kokapparater för uppvärmning

med flytande

bränsle eller

elektricitet .................. 801

Rökare.............................. 910—913

arbeten därtill af valsad

järnplåt ........................ 914—915

omröringsapparater därtill 1002

Kokosnötolja .................. 1066

Kokosnötter ....................

Rubrikens

nummer.

in

Kokosolja ......................

1066

Kokostågor ....................

391

garn däraf........................

393-394

mattor däraf ....................

268-269

andra väfnader däraf........

419

Koks .................................

41

Koksalt...........................

1103

Kokta varor af djurs kött

eller andra djurdelar

147

Kol:

stenkol, antracit, koks, trä- kol; retortkol, oarbetade

41

ej s. n., för elektrotekniskt

ändamål ........................

1037-1039

Kolborstar........................

1038

Kolbriketter.....................

41

Kolfvar (för maskiner) .

1006—1008

glas- ................................

648

råhuds- ............................

210

Kollergångar ................

949

Kollergångstenar............

22—24

Kollo dium ........................

1212

Kolonner, af gjutjärn...

663

Kolsvafla...........................

1129

Koltrådar till glödlampor

1036

Kompressorer..................

939—943

Kondensorer...................

917—919

Koniityrer........................

164

Konj ak (se Brännvin

och sprit).....................

181—182

Konserver........................

o. anm.

166—167

Konstföremål af gjut- järn ..............................

669

Konst- och konstslöjd- artiklar, af

cement ............................

37

gips ................................

10

o. anm.

Konstgödsel ...... (XV E)

Rubrikens

nummer.

1186—1189

Konstläderpapp...............

295

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

Konstnärsarbeten, af

oädel metall ....................

894

sten....................................

29

—D—, ej s. n................

1278

Konstull ..........................

355

Kontakttråd....................

841—842

Kontroller, elektriska ...

Kopiepapper....................

1040

300—301

Kopiepressar af järn ...

666

Koppar och andra, ej

förut nämnda oädla

metaller samt arbeten

dåra f (XII B) ............

830—880

Koppar och däraf fram- ställda legeringar:

arbeten, ej s. n.................

831-861

oarbetad; äfvensom skrot

830

Kopparaska.....................

1120

Kopparoxid, kopparoxi-

dnl................................

1120

Kopparoxidlösning, am-

moniakalisk ...............

anm. t. 1120

Kopparstick, oinfattade

332

Kopparvitriol (koppar-

sulfat) ...........................

1121

Koppelanordningar till

järnvägs- och spår-

vägsmateriel ..............

1001

Kopplingar:

axel-:

fasta ............................

1015-1016

rörliga............................

1020-1021

Kopra.................................

112

Koraller ..........................

285

Kordongtrissor ...............

765

Korf....................................

146

Korgmakararbeten ......

266—267

185

Rubrikens

nummer.

Koriander ........................

176

Korinter ..........................

Kork; arbeten däraf, ej

no

s. n..............................

—)>—, konstgjord och

259

arbeten däraf...............

anm. 2 t. 259

KorkafFall, sönderdeladt

256

Korkar..............................

Korkbark och korkbarks-

259

o. anm. 1

atfa 11..............................

Korkskrufvar och andra

227

korkutdragare...........

769

Korn ................................

74

Korpar (verktyg)............

762—764

Korrektnrpressar...........

Kort:

adress-; se Adresskort.

974

gratulations- ....................

332

j acquard-............................

317

sjö- ....................................

328-330

spel- ................................

visit-; se Visitkort.

310

_VT- .....................;..............

Korundum; slipstenar

332

etc. däraf.....................

18

Koschenill ........................

1150

Kosmetiska medel, ej s. n.

1184

Kraftmjöl ........................

Kragar, stärkta och

150

strukna ........................

Kranar, af

525—526

lera ....................................

614

metall ................................

1022-1024

o. anm.

— » —, lyft-.....................

956—957

Krattor..............................

752

Kreatursfoder, ej s. n.

Kreatursskrapor ..........

104

752

Kreolin............................

1084

24

186

Kreosotolja .....................

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

Kresol ............................

Ivreuzbärextrakt ............

Krigsmateriel, ej s. n.

Krita:

malen, slammad eller fälld

oarbetad ............................

skol- och skräddar- etc.....

svart- och pastell- ............

Kriterad papp ...............

Krokar, fisk- ..................

—»—, järntråds- ........

Krollsplint........................

Kromjärn ........................

Kromoxid, ättiksyrad ...

Kromsyra ........................

Krossare, roterande, äfven

sädes- och oljekaks-.

.............................

Ivrubbor, af

glas ....................................

lera ....................................

icke smidbart gjutjärn ....

Krukmakargods ............

Krut och andra sprängämnen;

tändstickor och

fyrverkerivaror (XV F)

Krut .................................

Kryckor; se Käppar och

kryckor.

Kryddor ...........................

Kryolit..............................

Kräftdjur...........................

Kräftor..............................

Kräftstjärtar ..................

Kräkvinsten.....................

Kuddar (se Sängkläder)

Kuggväxlar ..................j

Rubrikens

nummer.

1132

1132

1153

805—806

1141

34

1170

1169

297

888—889

727

91

656

1115

1116

949

632

613

664—665

625—626

1190—1200

1190—1192

168—180

1

66

66

145

1117

523—524

1015—1016

1020—1021

Rubrikens

nummer.

Kulkvarnar ..................... 949

Kullager........................... 1017 — 1019

Kulör, af

bly .................................... 864

järn .................................... 667 - 668

porslin, till kulkvarnar .... 614

—»— till separatorer och

fettbestämningscen

trifuger

..................... 989—990

Kulsprutor utan lavetter 804

Kultivatorspinnar samt

kultivatorsfjädrar ...... 745

Kulör..............''................... 163

Kumarin........................... 1177—1178

Kummin........................... 170

Kuverter........................... 311 — 312

o. anm.

Kvadrater (för boktryckerier).

.......................... 881

Kvarnar:

gröp- ................................ 949

kaffe- och kött- ................ 981—982

kul- och rör- samt pendel- 949

kulor och kapslar därtill;

se Kulor och Kapslar.

ost- .................................... 991

vals- ................................ 949

Kvarnstenar..................... 22—24

Kvarts ............................ 1

Kvartssand........................ 1

Kvastar .......................... 274

Kvebrachoträ .................. 1201

Kvicksilver och kvick

silfverlegeringar.

........ 1124

Kvillajabarkextrakt ...... anm. t. 1082

Kvistar; se Grenar och

kvistar.

Kvistar och blad, naturliga:

-

o

till prydnad användbara....

133

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

andra slag ........................

134

187

Rubrikens

nummer.

Kvärcitronextrakt .........

1153

Kylmaskiner, ej s. n. ..

939—943

mjölkkylare........................

991

Kylrör af lera ...............

614

Källarfönster af icke

sm i eib art gjutjärn......

664—665

Käppar och kryckor, af

rör, vegetabiliska ............

262—263

trä ....................................

244—245

Käppämnen ....................

231

Kärnor (för mejerihand-

tering)..........................

991

Kättingar af järn .........

730—733

Kättingstoppare, kät-

tingkrokar .................

740—741

Käx..................................

148

Kök, flyttbara, för eld

-

ning med gasformigt

eller flytande bränsle

801

Köksväxter, ej s. n.:

färska ................................

118-121

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................

123

saltade eller torkade ........

122

Kör- och ridstänger .....

797—798

Kött..................................

58—59

kokta eller eljest beredda,

ej s. n. varor af djurs

kött................................

147

Köttextrakt ....................

147

Köttkvarnar.....................

981—982

L.

Labelklot ........................

465

Laboratorieartiklar af

glas ........................... anm.

t. 647; 648

Lack ................................

1215

—»—, mun- ..................

1277

Rubrikens

nummer.

Lack; se äfven Fernissa.

Lackfernissa ................. 1077

Lackfärger, torra eller i

degform, ej s. n....... 1157

Lager:

roll- och lrol-.................... 1017—1019

ej s. n............................ 1015 -1016

Lagerblad och lagerbär,

torkade ........................ 177

Lagerboxar ..................... 1015—1016

Lagg- och bottenstäfver;

se Stäfver.

Lakrits............................. 165

Lampbrännare utan yt

betäckning

.................. 858

Lampglas ........................ 653

Lampkupor ..................... 652—653

Lampor:

båg-.................................... 1035

glöd- ................................ 1033-1034

järn-, tillhörande kaminer 801

liernst-................................ 1035

ej s. n........................... 1253

o. anm.

orneradt gjutgods till lampor

och kronor ............ 669

Lampvekar ..................... 500

Landsidor till plogar ... 745

Landsvägslokomotiv...... 929

Lanolin.............................. 1067

Lapis ...... 1125

Lard-oil ........................... 1067

Lava; arbeten däraf för

tekniskt bruk ............ 23

Lavetter .......................... 806

Ledningsstolpar; se

Lyktstolpar.

Lefver .............................. 59

Leksaker....................... 1258

188

Lera, alla slag...............

Rubrikens

nummer.

11

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

Lerjord:

ren ....................................

1102

svafvelsyrad ....................

1106

Lerjordshydrat ...............

1102

Lervaror................... (X)

602—626

Lervaror; se äfven Porslin.

Liar....................................

753

Lifbojar och lifbälten

af kork ........................

258

Likör .................................

183

Liljekonvaljerötter.........

126

Lim....................................

(1206 — 1207

( 1210

elastiskt (se Valsmassa)....

1211

gluten- ............................

1204

garf- ................................

1135

harts- ................................

1135

växt- ................................

1204

Limbräder........................

232

Limläder...........................

200

Lin ....................................

391

Linjer af mässing.........

881

Linneimitation ..............

302

Linoleummattor...............

506

Linolja..............................

1060—1061

—»—, blekt.....................

1076

Linoljesyra .....................

1060

Linor, af

blytråd ............................

863

bomull................................

501

järntråd........................ anm. 3 t. 706—712

koppartråd ........................

845—S52

Se äfven Tågvirke.

Linskifvor, ej s. n..........

1015—1016

Lister, trä- (sågade)......

229

Litografier, oinfattade...

332

Litopon ...........................

1144

Ljus .................................

1079—1080

Rubrikens

nummer.

Ljusstakar af finare gjutjärn

.............................. 669

Ljustryck, oinfattade ... 332

Ljusvekar ........................ 500

Lod af järn..................... 663

—»— till ur .................. 1251

Lokomobiler, ång-,påhjul 929

Lokomotiv:

landsvägs- ........... 929

andra ............................... 992-994

Luckor, drag-, af icke

smidbart gjutjärn...... 664—665

Luft- och fjäderbössor... 804

Lufthammare .................. 950—953

Luftväxlingsgaller af

icke smidbart gjutjärn 664—665

Luftväxlingsventiler af

järn .............................. 666

Luktvatten........................ 1180

Lump................................ 1279

Lyftblock ........................ 955

Lyftkranar........................ 956—957

Lyktarmar af icke smidbart

gjutjärn.............. 664—665

Lyktor .............................. 1253

Lyktstolpar:

gjutna ................................ 663

af rör ................................ 701

Lyonerspån ..................... 659

Lyskroppar till s. k.

nernstlampor............... 1035

Lysol................................. 1084

Lysoljor ............ 1057

Lyxföremål och andra

prydnadsartiklar, af

lera.................................... 620

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

sten.................................... 30

o. anm.

Lådämnen:

till cigarr- och parfymlådor

ej s. n., sågade ................

Lågtryckspannor af icke

smidbart gjutjärn......

Lås, helt eller hufvudsakligen

af järn........

Läder:

konstgjordt ........................

lim- ....................................

Se äfven Hudar och skinn.

Läder- och skinnarbeten

Läderkopplingar ............

Läkter ..............................

Läster för tillverkning

af skodon „..................

Lödmedel (slaglod) ......

Lödpasta och lödpulver

Lök ...................................

blomsterlökar ....................

M.

Madrasser. (Sängkläder)

Magnesia:

brand eller kolsyrad ........

svafvelsyrad........................

Magnesiacement; arbeten

häraf .............................

Magnesit...........................

Magnesiumsulfat ............

Magnetspolar ................

Maischor...........................

Majs ................................

Majsgroddmjöl ...............

Maj skakmjöl....................

kakor, hoppressade af sam

malet

majsmjöl ............

Majsolja ...........................

Rubrikens

nummer.

230

231

664—665

795—796

199

200

201—216

1020—1021

229

238 |

837

1216

120 |

125

523—524

1102

1107

anm. t. 39

3

1107

1030

911—913

77

104

104

103 |

1065 j

189

Rubrikens

nummer.

Makaroner........................ 82

'' Malm, alla slag.............. 2

Malmseparatorer, elekt

!

riska............................... 1048

Malskifvor till gröpkvar

nar

....................... 1011

Malt ................................. 7 g

j Maltdrycker..................... 187—188

Maltextrakt ............ iso

| Maltsocker........................ 150

Maltvänd are .................... 1002

Manchester (väfnad)...... 466—467

Mandel............................. 114

; Manganjärn ..................... 656

Manglar ......................... 972

Manhålsluckor, man

hålsbyglar.

.................... 914—915

Manometrar...................... 1227

Manschetter, stärkta och

strukna ........................ 525—526

Margarin .......................... 139

Marienglas....................... anm.t. 4

Marmor; se Sten.

Marmorcement ............... anm. t. 5

Maskindelar (särskilt

inkommande delar till

maskiner, appax-ater

och redskap, ej elek

-

triska) :

armatur, ej s. n............. 1022 -1024

o. anm.

axelkopplingar; se Kopplingar.

axlar, släta (apterade) .... 1015—1016

Se äfven Vefaxlar.

bobiner för textilindustrien,

af

papp eller papper .... 317

trä ............................ 241

190

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Maskindelar: (forts.)

cylindrar (och slidskåp),

bearbetade ....................

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

, för sil-, sikt- eller

sorteringsmaskiner ........

—» —, vals-, ej s. n.....

dockor (spindel-, pinol- och

stöd-) till metallbearbet

ningsmaskiner.

...............

fj äderharfspinnar................

hyfveljärn (maskin) ........

hästräfspinnar....................

indelningsapparater till metallbearbetningsmaskiner

jacquardkort, hålslagna, af

papp eller papper ........

kapslar af porslin till kulkvarnar

........................

kardbeslag, lösa, af järn

knifvar:

till betrifningsmaskiner

(schnitzelknifvar)........

för användning i papperstillverkningen,

lösa knifblad

till skörde- och

slåttermaskiner samt

hackelsemaskinknifvar,

äfvensom andra maskinknifvar,

ej s. n.........

kopplingar, axel-:

fasta................................

rörliga............................

kuggväxlar:

med bearbetade kuggar

med oarbetade kuggar

kulor, af

järn ................................

porslin, till kulkvarnar

—»— till separatorer och

fettbestämningscentrifu

ger

................................

kultivatorspinnar och kultivatorsfjädrar.

..............

1003-1005

1002

1012-1014

960-965

745 i

748—749 !

745

960-965

317

614 I

787

751 ■

750

1015—1016

1020-1021

1020—1021

1015-1016

667-668

614

989-990

745

Maskindelar: (forts.)

lager:

rall- och kul- ................

ej s. n.........................

lagerboxar ........................

landsidor (till plogar)

linskifvor, ej s. n.............

lyfthjul till maskiner för

tvättning af potatis eller

sockerbetor ....................

löphjul till vattenturbiner

1017—1019

1015-1016

1015-1016

745

1015-1016

980

934—935

nålar:

symaskins- .................... 789

stickmaskins- ................ 790

plogbillar............................ 745

plogvändskifvor (plogfjöl)

och plogbillspetsar........ 744

remskifvor, af

plåt .................... anm. 21.

trä ................................

—» —, ej s. n.................

skrufväxlar med bearbetade

kuggar...........................

slidskåp, bearbetade ........

1015-1016

240

1015-1016

1020-1021

1003—1005

solf, af

bomull............................

järn ................................

skyttlar af trä för textilindustrien

....................

502

717—718

241

spindlar, af

järn till spinnerimaskiner 788

trä för textilindustrien 241

spolpipor, af

papp eller papper ........

trä för textilindustrien

stabbar med tillhörande

bottenplåtar till ång- och

lufthammare ............ anm.

ställningar och delar därtill

af järn till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner............

supporter till metallbearbetningsmaskiner.

...............

317

241

t. 950—953

978

960-965

191

Rubrikens

nummer.

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

Maskindelar: (forts.)

svänghjul (utan regulatorer)

1015-1016

sågklingor ........................

754-757

transmissioner....................

1015-1016

valsar:

till sädes- och oljekaks- krossar ....................

o. anm.

lön

ej s. n.........................

1012-1014

vefaxlar och vefstakar ....

1009-1010

växellådor till metallbear- betningsmaskiner

960-965

delar till:

behållare (af valsad järn- plåt) ............................

914—915

centrifugal- och rotations- pumpar samt fläktar,

ventilatorer och rote- rande biåsmaskiner....

936-938

holländare (garnityr) ....

972

kokare (af valsad järn- plåt)............................

914 915

rökgasförvärmare (econo- misers)........................

916

sy-, stick- och nåtlings- maskiner:

bordsilfver, hufvar

och andra delar

af trä därtill ....

241

ställningar och delar

därtill af järn....

978

öfverdelar samt de- lar därtill, ej s. n.

977

sågramar (andra än såg- blad) ........................

966

textilmaskin- (ej s. n.

maskindelar och red- skap) af trä................

241

ångpannor (af valsad

järnplåt) ....................

914-915

ångturbiner (roterande

inre delar) ................

920—923 1

Maskiner, apparater, far- tyg och fordon.. (XIII)

908—1056

Rubrikens

Maskiner, apparater och

redskap:

nummer.

ej elektriska.. (XIII A)

elektriska (maskiner och

apparater m. m.)

908—1024

(XIII B)

Maskiner:

1025-1048

bark- ................................

972

bestryknings- ....................

blandnings- (för betong, lera,

1002

sand eller dylikt) ........

949

bleckslageri- ..................

blås-:

950—953

roterande........................

936-938

ej s. n.........................

939- 942

bocknings- ........................

borr-:

950-954

för metallbearbetning 959, 961—965

för träbearbetning ........

967—970

brons erings- ....................

1002

cigarrett-............................

1002

delnings-............................

950-953

fals- ....................................

1002

form- ................................

950—953

fruktskalnings- ................

fräs-:

981—982

för metallbearbetning....

960-965

för träbearbetning ........

967—970

fukt- ................................

1002

glass- ................................

981—982

goffrerings-........................

950—953

gräsklippnings- ................

752

gång- ................................

960-965

hackelse-............................

949

hissmaskinerier ................

956-957

hugg- och klyf- ................

972

hushålls-, ej s. n.............

981-982

hydrauliska ................|

t anm.

hyfvel-:

954

t. 950—953

för metallbearbetning....

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

960-965

för träbearbetning ........

968-970

höft- ................................

1002

hästsko- ............................

950—953

192

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

iläggnings- ........................

kafferostnings- ................

kakaorostnings- ................

kapsyl- ............................

kard- ................................

kartong- och kartonnage

kast-

................................

klipp- ................................

klistrings- .......................

knådnings- ........................

kolsyre- (apparater för tillverkning

af kolsyrade

drycker) ........................

kopparslageri-....................

korkbearbetnings- ...........

korknings- ........................

kuvert- ............................

kyl-, ej s. n....................

landtbruks- ........................

målnings- eller sönderdel

nings-

............................

maltrostnings-....................

margarintillverknings

materialprofnings-

............

mejeri-................................

metallbearbetnings-............

mjölkskumnings-................

nitnings- ............................

nåtlings- ............................

papp- och pappers-............

papp- och pappersföräd

lings-

............................

plåtslageri- ........................

pneumatiska ....................

potatisrifnings- ................

potatistvättnings- ............

press- ................................

pås-....................................

ramiläggnings- och ramurtagnings-,

för tändstickstillverkningen

................

riktnings-............................

rugg- ................................

rull-....................................

974

1002

1002

1002

1002

1002

9S5

950 -953

1002

950-953

983

950-953

968-970

983

1002

939—943

984-986

949

1002

991

1002

991

f 950-954

\ 959-965

987-988

950-953

976-978

971

1002

950-953

1002

949

980

950—953

1002

979

950-954

1002

1002

Maskiner: (forts.)

räkne- ................................

signalerings- eller orderöf

verföringsapparater.

.......

sil- och siktapparater........

skrif- ................................

skär- ................................

skörde-................................

slip-....................................

slåtter-................................

smides- ............................

smörältnings- ....................

sorterings-, renings- och

rensnings- (för säd m. m.)

spik- ................................

stacknings- ........................

stans- ................................

stick- ................................

stilgjuteri- ........................

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

stäm- ................................

sy- ....................................

s&g;....................................

sånings- ............................

sånings- och skördeappara

ter,

ej s. n.................

sätt-....................................

sönderdelnings- (för fodervaror)

............................

tapp-, för mineralvattenfabrikationen

eller för

bryggerier ....................

torfrifnings-........................

tork- ................................

tråddragnings- ................

träbearbetnings- ................

tvätt- (för klädespersedlar)

—»—, (för potatis eller

sockerbetor)...................

tändsticks- (för tillverkning

af askar) ........................

valk- ................................

vrid-....................................

våt- ....................................

j ång-, ej s. n.....................

ej s. n.............................

Rubrikens

nummer.

1002

1048

1002

1002

1002

985

900-965

985

950-953

991

985

950-953

985

950—954

976-978

979

967-970

976-978

967-970

986

985

973

949

983

949

971

950-953

966-970

975

980

979

1002

981-982

971

924-928

1002

Mas kin filt; se Filt.

Maskinhyfveljärn............

Maskinknifvar, ej s. n.

Maskinremläder..............

Maskinremmar; se Drifocb

transportremmar.

Maskinsmörja..................

Massafångare ..................

Master:

järn-, nitade ....................

trä- ....................................

Mastix (asfaltmastix) ...

Matriser till stilgjuteri

och

sättm askin er ......

Matsedlar, blanketter

därtill ...........................

Mattor, af

gräs, rötter eller materialier,

hänförliga till rubr. 265

jute i förening med annat

vegetabiliskt spånads

ämne,

plyschartade........

kautschuk ........................

kokostågor ........................

ull ....................................

—))—, vaxduks- och lino

leum-

..........................

Medaljonger af finare

gjutjärn........................

Mejslar:

skruf- ................................

andra ................................

Melass ..............................

Mellanklotsar..................

Mellanslag (förbindnings]

är n) ....................

Meloner ...........................

Mentol..............................

Rubrikens

nummer.

748—749

750

194

1058

1002

739

229

42

973

319

268-269

anm. t. 422

589

268-269

374-378

506

669

766

762-764

161

735

735

118

1176

193

Kubrikens

nummer.

Metaller ........

..........(XII)

656—907

Metaller och arbeten

däraf; se metallernas

namn.

—»—, ej s. n., och ar

-

beten däraf.................. 880

Metronomer.................... 1220

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

Metspön och metrefvar,

monterade..................... 1257

Mikanitrör ..................... anm. t. 1047

Mikrometrar..................... 1220

Mineralfärger, ej s. n. .. 1144

Mineralier, ej s. n.......... 21

Mineraloljor .................. 1057

Mineralvatten.................. 189

Mirbanolj a....................... 1174

Mjöd ............................ 187—188

Mjöl:

barn- och annat kraftmjöl 150

majskak- och majsgrodd- 104

ris- .................................... 81

af spannmål, arrowrot och

andra vegetabilier ........ 79

Mjölk ............................... 135

—»—, kondenserad...... anm. t. 135

—»—, torr-..................... 136

Mjölkförvärmare ............ 991

Mjölkkylare ................... 991

Mjölkseparatorer............ 987—988

Mjölksocker ..... 150

Mjölksyra ........ 1092

Modeller:

anatomiska, för undervis

ningsändamål

................ 318

till konstnärsarbeten, af gips 9

Molybdenjärn.................. 656

Montanvax........................ 1057

Mortlar af icke smidbar!

gjutjärn ............ 664—665

25

194

Mossa, till stoppningsmaterial

preparerad...

Motorer:

elektriska............................

gas-, fotogen-, bensin- samt

andra förbrännings- och

explosions-, äfvensom

varmlufts- ....................

Motorvelocipeder; se Velocipeder.

Motstånd, pådrags- etc.

—»— till nernstlampor

Mudderverk, ång- .........

Muffar (af pälsverk)......

Muffar (rördelar), af

gjutjärn, icke smidbart ....

järn, smidbart....................

Mufflar samt delar därtill

af lera...........................

Mungo .............................

Mun har monikor...............

Munlack ...........................

Munstycken, cigarr- och

cigarrett- .....................

Munvatten, ej sprit

haltiga.

........................

Se äfven Toalettvatten.

Murarborstar ..................

Murbruk, chamott- och

dinas- ...........................

Musiknoter........................

Musiknotplattor...............

Muskot och muskotblomma

.........................

Musselskal:

arbeten där af ....................

oarbetade............................

Rubrikens

nummer.

91

1025—1029

930—933

1040

1035

1050

223—224

661-662

o. anm. 3.

705

612

355

anm. t. 1236

1277

1274—1275

1184

275

11

331

883

173

284

282

Rubrikens

nummer.

Musslor, ej s. n............. 66

Muttrar af järn, ej s. n.,

och mutterbrickor...... 726—729

Mynt, af

guld.................................... 897

oädel metall .................... 893

silfver ................................ 903

Myrobalaner..................... 1201

Myrsyra ........................... 1092

Mysk ................................. 1177—1178

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

Målarborstar ................. 275

Målarböcker för barn ... 332

Målarfärger; se Färger.

Målarpapp........................ 297

Målningar........................ 335

o. amu.

Människohår, oarbetadt 354

arbeten däraf .................... 386

Märlor af järn ............... 799

Mässing:

arbeten, ej s. n................. 831 — 861

oarbetad; äfvensom skrot 830

Mässingslinjer för boktryckerier

och bokbin

derier

.............. 881

Mätband och mätstockar 1220

Mätinstrument, elektriska

........ 1220

Möbelresårer............ anm.3t. 706—712

Möbelspik ....................... 721

Möbeltrissor af järn...... 666

Möbler:

med stoppning ................ 254—255

wiener- ............................ 247

Mönja .................. 1144

Mörsare ........................... 806

Mössfoder af spånads

varor.

............................. 529—530

Rubrikens

nummer.

Mösskärmar, af

läder ................................ 211

spånadsvara........................ 540

Mössor, af

flätor, hänförliga till rubr.

563 ................................ 575

pälsverk ............................ 223—224

N.

Naftalin ........................... 1132

Naftol ............................. 1156

Naftylamin ..................... 1156

N atriumacetat.................. 1113

N atriumbikarbonat......... 1110

Natriumbikromat............ 1116

Natriumbisulfat............... 1107

Natriumbisulfit ............... 1107

Natriumfosfat ................. 1093

N atriumhy drosulfit......... 1107

Natriumhyposulfit ......... 1107

Natrium kar bonat............ 1110

Natriumklorat ................. 1105

Natriumkromat............... 1116

Natriumnitrat.................. 1186

Natrium oxalat................. 1097

Natriumsilikat.................. 1106

Natriumsulfat.................. 1107

Natriumsulfit .................. 1107

Natriumtartrat ............... 1098

Natron:

arseniksyrligt .................... 1117

kaustikt ............................ 1101

klorsyradt ........................ 1105

svafvelsyrligt .................... 1107

undersvafvelsyrligt............ 1107

ättiksyrad! ........................ 1113

Natronhydrat .................. 1101

195

Rubrikens

nummer.

Nattsäckar af spånads

varor.

........................... 522

Necessärer af spånads

varor

........................... 520—521

Nedslagsrör.................... 1195

Nejlikor och nejlik

stjålkar

........................ 171—-172

Nernstlampor samt lyskroppar

och motstånd

därtill ......................... 1035

Nickel och arbeten däraf 880

Nitar (naglar), af

järn .................................... 726—727

koppar och kopparlegeringar

............................ 838

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

Nitrobenzol ..................... 1174

Njurar .............................. 59

Noter, musik-................. 331

Notisböcker .................... 315—316

Nubb af järn.................. 722

Nyckelskåp ..................... 796

Nysilfver; se Koppar.

Nålar:

bijouteri-............................ 1259

grammofon-........................ 1237

hatt-, knapp-, säkerhetsoch

andra slag, ej s. n.,

ej bijouterivaror............ 890

hår-, af järn .................... 791

sy-, stopp-, stickmaskins

oeh

virk-........................ 790

symaskins- ........................ 789

N åtlade öfverdelar till

skodon................ anm. 21. 204—208

Nåtlingsmaskiner........... 976—978

bordskifvor, hufvar samt

andra delar af trä ........ 241

ställningar af järn ............ 978

öfverdelar ........................ 977

Näfver .............................. 227

196

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Närings- och njutningsmedel,

ej annorstädes

upptagna ........... (IV) 135—192

Näsduksväfnader; seVäfnader.

Nät, fisk- ocli andra för

tekniskt bruk, af vegetabiliska

spånadsämnen:

-

andra än bomull................

446

bomull................................

501

Nötkreatur........................

Öl

Nötkärnor ........................

114

Nötskal ...........................

228

Nötter:

kokos- ................................

in

sten- ................................

228

val-, hassel- och andra slag

113

0.

Objektiv ...........................

anm. t. 1224

Oblat ..............................

1277

Ockror; se Jordfärger.

Ogräsrens are ..................

985

Olein ................................

1068

Oleomargarin...................

61

Olivolja ...........................

1063—1064

Oljefernissa ....................

1076

o. anm.

Olj ekakor ........................

103

Oljekakskrossare............

949

Oljesyra:

iin- ....................................

1060

rof- och raps-....................

1062

ej s. n......;......................

1068

Oljetryck, oinfattade .. .

332

Oljor och fett, vax m. m.

samt produkter af dessa

ämnen, såsom ljus,

tvål m. m....... (XIV) 1057—1086

Oljor:

aceton- ............................

animaliska ........................

bensol-................................

harts- ................................

kreosot- ............................

mineral- ............................

terpentin- ........................

tjär-....................................

vegetabiliska:

feta........................{ anm. t.

flyktiga ........................

Se äfven Fettämnen.

1138

1067

1132

1059

1132

1057

1137

1130

1060-1065

1063—1064

1171-1172

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

Omformare ..................... 1025—1029

Omkastare, elektriska ... 1042—1043

—»—, till spårväxlar... 735

Omröringsapparater...... 1002

Opalescentglas .............. 630

Opalglas ........................... amu. t. 630

Orangevatten.................. 1179

Ornament, af

cement................................ 36

gips................ 8

lera eller terrakotta ....... 605—606

—»—, kakelugns- ........ 616—617

Ornamentglas ................. 630

Ost ......... 137

Ostfärger......................... 1160

Ostkvarnar....................... 991

Ostlöpe ............... 1214

Ostpressar ........................ 991

Ostron ............................. 65

Oxalater af kalium, natrium

och ammonium 1097

Oxalsyra........................... 1097

Ozokeidt ........................... 42

p.

Packningar och packningsmaterial,

af

flärd gummi........................

kautschuk, mjuk................

läder ................................

spånads- eller annat ämne

i förening med kautschuk;

af spånadsämne eller asbest

i förening med stearin,

talg, talk och dylika

ämnen ............................

Packpressar.....................

Paljetter, alla slag.........

Palmkärnolja .................

Palmolja...........................

Palmvax...........................

Pannor:

afdunstnings-, vacuum- och

dekater- ........................

värme- eller lågtrycks- eller

för hushållet, af icke smidbart

gjutjärn ................

Pansar (se Krigsmateriel)

...........................

Pansarskenor för kassa

hvalf

.............................

Pansarslang.....................

Papeterier .....................

Papp, papper eller

pappersmassa, arbeten

däraf:

ark, målade eller tryckta,

att sönderskäras till spelkort

................................

knappar af papier maché

wellpapp eller wellpapper,

klistradt ........................

ej s. n.............................

197

Rubrikens

nummer.

598

588—589

210

588

950—953

557

1066

1066

1072

Papp .................................

fiber-, kemiskt beredd ....

well-, klistrad....................

öfverdragen med eller med

mellanlägg af väfnad

eller tråd af spånadsämne

eller metall...................

Papper och tryckalster

m. m................... (VII)

Papper..............................

bref-, med firmastämpel

eller annat bokstafstryck

smärgel-, glas-, sand- och

annat slip- eller poler

papper.

...........................

öfverdraget med eller med

mellanlägg af väfnad eller

tråd af spånadsämne eller

metall ............................

Rubrikens

nummer.

295—297

304

317

305

294—335

298—303

334

306

305

Pappersmassa, papp och

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

papper; äfvensom ar- beten däraf ... (VII A)

911-913

664—665

Pappersmassa..................

Papperspåsar ..................

Pappersrör.........................

805

Pappersspån (se Affall)

Paraffin ...........................

674

Par anitr anilin..................

590

Paraplyer och parasoller

299

käppar och kryckor därtill;

se Käppar och kryckor.

öfvertyg därtill ................

Paraply- och parasollspröt

samt gafflar därtill

................................

Paraplyställ af järn.......

Paraply- och parasollställningar

..................

Parfymbref .....................

310

1262

317

321-323

294—324

294

311—312

317, 1047

324

1057

1156

561—562

531-532

715

666

716

1184

198

Parfymer, ej s. n..........

Parfympåsar.....................

Pariserblått ....................

Passare, andra än af

järn ..............................

Pastellkrita ....................

Pastorer ...........................

Patriser för boktryckerier

................................

Patroner, ej s. n..........

fyrpatroner........................

Patronhylsor ...................

skålformiga ämnen för patrontillverkning

............

Pelnsker (se Ärter) ......

Pendelkvarnar ...............

Penningbörsar; se Portmonnäer.

Pennknifvar.....................

Pennor, skrif- af metall

Pennskaft ........................

Penslar............................

Peppar..............................

Pepparkakor.....................

Pepparrot .......................

Pergamentpapper............

Perkussionsrör ...............

Perm anentb vitt...............

Persikokärnor.................

Perukmakararbeten ......

Petroleumbensin ............

Pianinon...........................

Pianorullar af järn ......

Pianotråd .......................

Pimsten ...........................

Pimstensduk....................

Pipetter, glas-..................

Pipor .................................

Rubrikens i

nummer, j

*

1184

1184

1143

892

1169

991 |

881 |

1196

1195

806 !

833 1

75 ;

949

773 — 776

887

1276

274-275

171—172

148

99

303

1195

1144

114

386

1057

1229

666

706

14—15

510

648

1274—1275

Rubrikens

nummer.

Piskor .............................. 216

Piskskaftämnen af ben,

horn (eller sköldpadd) 279

Pistoler............................. 804

Plankor, sågade ............ 229

Planschetter..................... 714

Platina:

arbeten däraf ................... 906—907

oarbetad ............................ 905

Platinasalter..................... 1118

Plattor, af

asbest i förening med stea

-

celluloid, celloidin, galalit,

ambroin, ebnrin ock

andra liknande formbara

konstgjorda ämnen, ej

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

s. n................................. 291

cement................... 36

gips .................................... 7

horn.................................... 279

hårdgummi ........................ 597

isoleringsmassa ................ 48

kautschuk, mjuk................ 588—589

korkaffall............................ 257

lera:

för kemiskt-tekniska ändamål

samt revete

rings-

........................ 603—604

golf- och vägg- ............ 607—611

sköldpadd ........................ 279

sten:

marmorplattor................ 27—28

takskiffer och plattor till

jäskar ........................ 25

zink (s. k. ångpannezink) 875

—-»—, tryck- ............... 883—884

Plogar .............................. 985

Plogbillar ........................ 745

Plogbillspetsar ...............- 744

199

Rubrikens

nummer.

Ploevändskifvor (plog

fjölar)

........................... 744

Plommon; se Frukter.

Plymer............................. 578—581

Plysch; se Väfnader.

Plånböcker, af

läder eller skinn................ 212

spånadsvaror .................... 520—521

Plåtar, af

bly .................................... 863

guld ................................ 896

järn.................................... 684—693

arbeten af valsad järnplåt

till ångpannor etc. 914—915

koppar och kopparlegeringar

................................ 831—834

silfver................................ 901

tenn.................................... 869

zink.................................... 875

Plåtsaxar; se Saxar.

Plåt- och bleckvaror af

järn, ej s. n................ 695—700

Plåtämnen af järn......... 670

Pneumatiska verktyg ... 1002

Pol er duk .......................... 510

Polermedel af tvål, fett

eller olja ..................... 1084

Polerpapper..................... 306

Polerskiffer, af

filt .................................... 360

trä .................................... 240

Polerstenar; se Slip-,

bryn- eller polerstenar.

Pomador .......................... 1182—1183

Pomeransblomvatten..... 1179

Pomeranser..................... 105

Pomeransskal, torkade

eller saltade ............... 109

Porfyr; se Sten.

Porslin:

i förening med guld eller

silfver ............................

i förening med annan oädel

metall än järn ............

I lyxföremål och andra prydnads

artiklar ....................

ej s. n. arbeten, af

oäkta porslin ................

äkta porslin....................

Porslinslera .....................

Porterbrytare..................

| Portföljer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

| —»—, ej s. n................

| Portgaller af icke smid

{

bart gjutjärn..............

| Portlandscement- ............

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

| Portmonnäer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

—))—, ej s. n................

Positiv ..............................

Potatis:

oberedd ............................

skuren och torkad............

Potatisrifningsmaskiner

Potatistvättningsmaskiner

samt lyfthjul därtill

.................................

Pottaska (kaliumkarbo

nat)

..............................

Premier jus.....................

Presenningar ..................

Pressar:

filter- ................................

förgyllnings- ....................

Rubrikens

nummer.

621

622

620

625 - 626

623-624

11

778—779

212

520-521

1269

o. anm.

664—665

35

212

520-521

1269

o. anm.

1231

93—94

95

949

980

1110

60

514

1002

950-953

200

Pressar: (forts.)

glatt- ................................

halm- ...............................

hö- ....................................

kopie- ...............................

ost- ....................................

pack- ................................

prägel- ............................

tegel- ................................

tryck- ................................

ej s. n.............................

Pressduk af ull...............

Pressjärn; se Strykjärn.

Presspapp .......................

Presstalg..........................

Pressvalsar för textileller

pappersindustrien

Produkter af kemisk industri;

äfvensom dithörande

råämnen, ej

annorstädes upptagna

(XV)

Produkter af öfrig kemisk

industri m. m.

(XV Gr)

Profglas ...........................

Projektiler........................

Propellrar, af

järn och propellerblad, fär

digarbetade.

...................

koppar och kopparlegeringar

................................

Proppar, af

gjutjärn, icke smidbart ....

järn, smidbart....................

kautschuk, mjuk................

Prydnadsfjädrar ............

—))—; efterbildningar

däraf..............................

Rubrikens

nummer.

950-953

986

986

666

991

950-953

950-953

950-953

973-974

950-953

373

295

60

972

1087—1219

1201—1219

648

806

742—743

856-857

661—662

o. anm. 3

705

589

578—581

559—560

Rubrikens

nummer.

Prydnadsföremål:

till personligt begagnande,

af annat ämne än guld,

silfver eller platina........ 1259

andra; se det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Prägelpressar.................. 950—953

Psalmböcker, svenska,

bundna ........................ 325—326

Puder ............................... 1181

Pudervippor .................... 277

Pulsometrar.................... 1022—1024

o. anm.

Pumpar:

centrifugal- och rotations- 936—938

sug-, lyft- och tryck-, för

handkraft....................... 946

ång-, hydrauliska och andra

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

maskindrifna ................ 939—-942

—»—, afsedda att användas

som sprutor anm. t. 936—942

Pumpstockar .................. 229

Putsmedel:

för läderarbeten ................ 1085 — 1086

o. anm.

mineraliska ........................ 14 — 15

Pyrogallussyra (pyro

gallol)

........................... 1203

Pytsar, af

andra vegetabiliska spå

nadsämnen

än bomull.... 446

kautschuk ........................ 596

Pälsar ............................ 223—224

Pälsverk:

beredda ............................ 218 — 222

fjäder-, konstgjord! ........ 582—583

fågelskinn ........................ anm. t. 581

oberedda............................ 217

—»—, persedlar däraf:

delvis bearbetade ........... 221—222

fullfärdiga ........................ 223—224

Pärlemor:

arbeten däraf, ej s. n.....

oarbetad ............................

Pärlemorknappar ...........

Pärlor:

infattade ............................

oinfattade ........................

Pärmar, lösa, bok- eller

delar därtill samt samlings-

...........................

R.

Radergummi....................

Raderknifvar .................

Radiatorer (mjölkskum

ningsmaskiner)

.........

Radiatorer eller värmeelement

af icke smid

bart

gjutjärn..............

Raffinörer ........................

Rakbyflar ........................

Rakknifvar........................

Rakstrigel''........................

Ramar, fotografi- och

tafvel-...........................

Ramie ..............................

Randläder (se Ränder) ..

Rapsolja ...........................

Rapsoljesvra....................

Raspar .............................

Redskap:

hand- för landtbruk eller

trädgårdsskötsel, ej s. n.

textil-, af trä samt ämnen

därtill . ...........................

åkerbruks-, ej s. n., andra

än hand-........................

Se äfven Maskiner samt de

olika benämningarna.

201

Rubrikens

Rubrikens

nummer.

nummer.

283

282

1266

Reglar, järn-..................

—»—, trä-.....................

800

229

Regietter (för boktrycke- rier) ..............................

881

289-290

Regulatorer:

286—288

centrifugal- ........................

1022-1024

o. anm.

elektriska............................

1040

315—316

till vattenturbiner ........ anm.

t. 934-935

Remläder, maskin-.........

Remmar:

194

596

drif- och transport-, af

bomull............................

502

778—779

987—988

664-

-665

972

772

772

216

kautschuk, guttaperka

eller balata, äfven i

förening med spånadsämnen

eller af spånadsämnön

i förening med

kautschuk, guttaperka

eller balata...............

läder eller tarmar ........

ull eller andra djurhår

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull

avsnitt 157 Kontrollera mot PDF

............................

593

210

390

445

1272 —

1273

391

203

1062

1062

758—760

752

241

984-986

ryck-, slag- och sy-, af läder

eller skinn .................... 210

Remskifvor:

af trä ................................ 240

ej s. n............................. 1015—1016

o. anm.

Remsor, broderade ........ 533

Rep:

bast- ........ 265

halm- ............................... 271

tagel- ................................ 70

Se äfven Tågvirke.

Reseffekter af läder eller

skinn.............................. 214

Resefter .................. anm. t. 201—203

26

202

Retorter af lera ...........

Retortkol, oarbetade......

Reveteringsplattor; so

Plattor.

Revolvrar ........................

Ribbor, trä-.....................

Ricinolja...........................

Ridspön .........................

Ridstänger.......................

Riktmedel till krigsmateriel

...........................

Ris, oskaladt ..................

Risgryn ...........................

Rismjöl.............................

Ritningar ........................

Ritstift..............................

Roderjärn ........................

Rofolja..............................

Rofoljesyra ....................

Rom (se Brännvin och

sprit).............................

Rom, fisk-; se Fiskrom.

Rosenvatten ....................

Roster, eldstads-............

Rotationspressar ............

Rotationspumpar............

Rotfruktskärare ............

Rotorer..............................

Rotting.............................

Rullager ...........................

Rullskor ..........................

Rundjärnsstag till spårväxlar

...........................

Russin ..............................

Ryckremmar.....................

Ryktkardor ....................

Rubrikens

nummer.

612

41

804

229

1065

216

797—798

806

80

81

81

335

o. anm.

1276

740—741

1062

1062

181—182

o. anm. 1

1179

663

973

936—938

949

1030

260—261

1017—1019

769

735

no

210

786

Rubrikens

nummer.

Råfosfat ........................... 4

Råg ................................... 74

Råglas .............................. 630

arbeten däraf ................ 631

Råglasämnen till hushålls-

eller prydnads

glas

.............................. 653

Råhudskolfvar.................. 210

Råstänger och råskenor

af järn ........................ 670

Råämnen:

vegetabiliska:

för flätning och dylik

bearbetning eller till

borstbindararbeten af

-

sedda, ej s. n......... 265

stennötter, nötskal och

likartade, ej s. n..... 228

icke hänförliga under någon

af de i tulltaxan

upptagna bestämmelser 1280

Räfsor:

hand- ................................ 752

avsnitt 158 Kontrollera mot PDF

häst- ................................ 985

Räknestafvar .................. 1220

Räkor................................ 66

Rälsklotsar........................ 735

Rälsspik ........................... 724—725

Ränder (s. k. randläder) 203

Rödträextrakt................. 1153

Rökgasförvärmare (eco

nomisers)

..................... 916

Röntgenapparater ......... 1048

Rör och rördelar:

antändnings- .................... 1197

inlednings-, för isolering af

elektriska ledningar .... 618—619

isolerings- (s.k. Bergmannssamt

liknande) ............ 1047

208

Rubrikens

nummer.

Rör och rördelar: (forts.)

perkussion- eller nedslags-,

tid- etc......................... 1195

—))—, af

bly .................................... 863

celluloid, celloidin, galalit,

ambroin, eburin och andra

liknande formbara,

konstgjorda ämnen, ej

s. n............................... 291

cement................................ 39

glas .................................... 647

o. anm.

hårdgummi ........................ 598

järn:

gjutna, icke smidbara.... 660—662

o. anm.

ltalldragna .................... 703—704

kamfläns-........................ 664—665

muffar, flänsar, proppar

m. fl. rördelar af smid

bart

järn.................... 705

valsade, varmdragna eller

framställda af plattjärn

eller plåt.................... 701—702

o. anm. t. 692 — 693

kautschuk, mjuk................ 590—592

koppar och kopparlegerin

gar

............. 839-840

o. anm.

korkaffall............................. 257

lera .................................... 613—614

papper................................ 317, 1047

tenn.................................... 869

■—»—, innehållande löd

pasta

............................ 870

vegetabiliska ämnen ........ 260 — 261

arbeten däraf ................ 262—264

zink.................................... 875

Röraffall; se Affall.

Rörafskärare och delar

därtill ....... 766

Rörkvarnar .................. 949

Rubrikens

nummer.

Rötter:

icke ätbara:

liljekonvaljerötter ........

126

ej s. n.........................

127

åtbära:

pepparrot........................

99

ej s. n.........................

100—102

—)>—, arbeten däraf:

hattflätor............................

563-565

ej s. n.............................

267-270

s.

Sablar ..............................

770—771

Sackarin..........................

1218

Sadelffjordsväf, af

ull och andra djurhår ....

389

vegetabiliska spånadsäm-

nen, andra än bomull

443—444

Sadelmakararbeten.........

216

Saffran..............................

180

Safrol.................................

1176

Saft, bär- och frukt- ...

Salicvlsyra........................

184—186

1099

avsnitt 159 Kontrollera mot PDF

Salmiak.............................

1103

Salpeter:

chile- (natron-) ................

1186

kali-....................................

1108

Salpetersyra.....................

1091

Salt:

kok-....................................

1103

seignette- ........................

1098

Salter:

anilin- etc.........................

1156

guld- ................................

1118

platina- ............................

1118

stassfurterkali-, ej s. n.....

1186

i tenn- ................................

1122

—»—, sura och basiska, ej

S. n.... anm. t. Afd.XVA

204

Saltsyra ...........................

Samlingspärmar för bref

etc................................

Sammet; se Yäfnader.

Sand:

järn- och stål....................

kvarts-................................

ej s. n.............................

Sandblästrar; behållare

därtill ...........................

Sandpapper .....................

Sandärter ........................

Sardeller, saltade eller

inlagda .......................

Saxar:

fasonjärn-:

vägande mer än 8,000

kg.....•••••............;......

andra (se Klippmaskiner)

hår- och kreaturs-, tandade

järn- och metalltrådsplåt-:

bänk-

............................

hand- ............................

skräddar-............................

trädgårds-:

för en hand ................

för två händer ............

ull- ....................................

ej s. n.............................

Schalar, afpassade:

ylle ....................................

andra; se Väfnader.

Schnitzelknifvar ............

Schoddy ...........................

Segel ..............................

Segelduk:

bomulls-, oblekt och ofärgad,

vägande minst 650 gram

per kvm. etc.................

annan; se Yäfnader.

Rubrikens

Rubrikens

nummer.

nummer.

1089

Segelgarn; se Tågvirke.

Seignettesalt ..................

1098

315—316

1 Seldon ..............................

söljor, beslag och andra

216

delar eller tillbehör därtill

797—798

659

1

1 Senap................................

168—169

34

Separatorer:

malm- ................................

1048

911—913

mjölk-................................

987-988

306

Sepia ..............................

1150

75

Sesamolja ........................

1063—1064

Sibcy lind rar.....................

1002

63

Siccativ ...........................

amu. 2 t. 1076

Sidventilglas ..................

632

Sifoner af järn..............

662

954

Signaleringsapparater,

950—953

elektriska.....................

1048

782

766

Signalsäkerhetsanord- ningar, ej s. n. delar

746

därtill ...........................

738

766

Siktar, hand- .................

1254

782

Sil- och siktapparater...

1002

766

avsnitt 160 Kontrollera mot PDF

Silfver:

753

arbetadt ............................

900—904

766

bladsilfver ....................

886

781—784

oarbetad!; äfvensom skrot

899

380

Silfverglitt .....................

1122

Silfvernitrat.....................

1125

751

Silfverstål ...................

706

355

Siliciumkarbid ...............

1128

513

Silke, äfven konstgjord

i

(Vill A)

336—353

J

Silke .................................

338—340

464 :

Sil kesa Hall........................

336

Silkespapper ..................

300—301

Sirap .................................

Rubrikens

nummer.

161

—»—, stärkelse-............

162

Sjökort..............................

328—330

Sjöskum, oarbetad!, äf- ven konstgjordt.........

13

Sjöskumspipor ...............

1274

Skaft, af

papper(verktygs-) ............

317

trä:

till yxor, släggor, hammare,

skyfflar, spadar,

grepar, hackor, liar

och högafflar ............

239

till andra verktyg ........

240

Skaklar och. ämnen där-

till ...............................

236

Skarf bultar med muttrar

736

Skarf] ärn .......................

735

Skarpsill (hvassbuk), kryd-

dad.................................

62

Skedar af järnplåt, för-

tenta ..............................

780

Skenor, järnvägs- och

spårvägs- .....................

671—672

—»—, s. k. pansar-......

674

Skenskor...........................

735

Skeppsknän .....................

740—741

Skeppskronometrar ......

1248

Skidfrukt^” se Spann-

mål.

Skiffer; se Sten.

Skiftnycklar.....................

767

Skinn; se Hudar och

skinn.

arbeten däraf; se Läder

och skinnarbeten.

205

Rubrikens

nummer.

Skjortbröst, stärkta och

strukna ......................

525—526

Skjutdörrullar af järn...

800

Skjutgevär........................

804

Skodon:

kautschuks-........................

594

andra ................................

204-208

Skofla!- och ugnsspadar

af trä .....................

239

Skol- och skräddarkrita

1170

Skor, trä- ........................

237

Skosulor, af

kork....................................

259

spånadsvara........................

517

Skrapor; se Kreaturs- skrapor.

Skridskor ........................

769

Skrifpennor af metall ...

887

Skrifstil;.........................

1276

Skrif- och tändsticks-

ställ af finare gjutjärn

669

Skriftaflor af sten.........

26

Skrot, af

bly ....................................

862

guld....................................

895

järn ....................................

807

koppar och kopparlegerin-

gar ................................

830

silfver ................................

899

tenn....................................

868

avsnitt 161 Kontrollera mot PDF

zink....................................

874

Skrufknektar af trä......

239

Skrufmejslar ..................

766

Skrufnycklar ..................

746

Skrufstycken ..................

746—747

Skruftvingar, af

järn ...................................

767

trä ....................................

239

206

Rubrikens

nummer.

Skrufvar af järn:

ring-, af järntråd ............ 727

trä ........ 726-729

ej s. n............................. 726 — 729

Skrufväxlar..................... 1020—1021

Skurmedel, af tvål, fett

eller olja ............. 1084

Skyfflar af järn, ej lius

geråds-

...................... 752

Skyttlar af trä............... 241

Skänklar, till

saxar ................................ 781—784

tänger................................ 767—768

Skärcirklar ..................... 766

Skäror .............................. 753

Skärp; se Bälten.

Sköldpadd:

arbeten däraf, ej s. n..... 279, 281

oarbetad............................ 278

Sladdar.............................. 984

Slagg................................. 40

—»—, tomas- ............... 1186

Slaggcement .................. 35

Slaglod af koppar och

kopparlegeringar ...... 837

Slagremmar............... 210

Slangar, af

kautschuk ........................ 590—592

Se äfven Velocipeddelar.

läder eller tarmar ............ 210

vegetabiliska spånadsämnen:

med kautschuk ............ 591

utan kautschuk:

andra än bomull ........ 445

bomull ........................ 502

Slidskåp för maskiner... 1003—1005

Slip- eller putsmedel,

miner aliska.................. 14—15

Rubrikens

nummer.

Slip- eller polerpapper 306

Slip- och polerskifvor

af trä .......................... 240

Slip-, bryn- eller polerstenar:

konstgjorda

.................... 18—19

naturliga ........................ 16 — 17

Slipverk för trämasse

industrien.

................... 972

Slussventiler af järn ... 662

o. anm. 4

Slutare (se Fotografikameror)

..................... 1224

Släggor ........................... 762—764

Smidesässjor .................. 948

Smink ............................ 1181

Smult................................ 140

Smällare........................... 1200

Smältpatroner ............... 1041

Smältstycken af järn ... 670

Smältstycken (säkerhetsapparater);

se Elektriska

maskiner........... 1041

Smärgel .......................... 14—15

Se äfven Slip-, bryn- eller

polerstenar.

Smärgelduk..................... 510

Smärgelpapper ............... 306

Smör .................................. 138—139

Smörfärger ....... 1160

Smörjapparater .............. 1022—1024

o. anm.

Smörjmedel, ej s. n., i

hvilka fett eller olja

ingår.............................. 1058

avsnitt 162 Kontrollera mot PDF

Smörjoljor........................ 1057

Snabbsvarfstål ............... 677

o. anm.

207

Rubrikens

nummer.

Snickararbeten, ej s. n.:

belagda med massa ........ 248—249

icke belagda med massa.... 250—253

snidade (med snideri försedda)

arbeten:

vägande netto högst 2 kg.

per stycke ................ 246

andra ............................ 252-253

Snäckor; skal däraf:

arbetade ............................ 284

oarbetade............................ 282

Snällpressar.................... 973

Snören:

elektriska lednings- ........ 848—852

läder- eller tarm- ............ 210

Snören och andra snörmakararbeten,

af

bomull ............................ 495—496

silke ................................ 349-351

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

garn................................ 557

ull .................................... 388

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull.... 442

Snörlif ... ,. ...................... 527—528

Snörmakarknappar amu. 1.1260—1261

Socker ........................... 158—160 |

draf- och stärkelse- ........ 162

malt- ................................ 150

mjölk- ................................ 150

Sockerbetor ..................... 96—97

Socklar till glödlampor 1036

Soda, kaustik................. 1101

—»—, kristalliserad eller

kalcinerad.................. 1110

Soffor af icke smidbart

gjutjärn....................... 664—665

Soja.................................... 147

Solf, af

Rubrikens

nummer.

bomull..................................

502

järntråd ...........................

717—718

Solfjädrar ........................

584

Soppor, kondenserade ..

Spadar:

147

ugns- (af trä) ....................

239

andra ...............................

Spannmål och skid/Täkter

752

m. m..................(III A)

Spannmål:

74—104

malen ...............................

79

omalen................................

74—78

Sparr ar..............................

229

Sparrhorn ......................

746

Sparris..............................

119

Sparrsockar.....................

766

Spegelglas .......................

633—639

arbeten däraf, ej s. n.....

641

Spegeljärn........................

656

Speglar .........................

641

Spel (se Vinschar) ........

Spelapparater till forte-

956—957

pianon............. anm. l t.

1229—1230

Speldosor ........................

1232

Spelkort .........................

ark därtill, afsedda att sön-

310

derskäras till spelkort....

310

Spermaceti ..................

Spetsar, spetsväfnader

och tyll, af

1067

bomull................................

492-493

silke....................................

avsnitt 163 Kontrollera mot PDF

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med me-

352

tallträd öfverspunnet garn

557

ull ....................................

vegetabiliska spånadsäm-

387

nen, andra än bomull

441

Spetsglans .....................

4

208

Spett.................................

Spik, af

järn:

möbel-............................

räls-................................

ej s. n.........................

koppar ocli kopparlegeringar

................................

zink....................................

Spindlar, af

järn....................................

trä ....................................

Spiralborrar; se Borrar.

Spiralfjädrar; se Fjädrar.

Spiralslang......................

Spiror, trä- .....................

Spisar, järn-:

flyttbara, för eldning med

gasformigt eller flytande

bränsle............................

ej s. n., af icke smidbar!

gods................................

Spjäll af icke smidbar!

gjutjärn ......................

Splint och spån (se

Tändsticksämnen) ......

Spolcisterner af järn ...

Spolpipor, af

papper................................

trä ....................................

Sporrar.............................

Spottlådor af icke smid

bart

gjutjärn...............

Sprit .................................

Träsprit ............................

Spritdrycker, försatta

med socker...................

andra; se Sprit.

Spritfernissa................

Rubrikens j

nummer.

724

721

724-725

722—723

838

875

7S8

241

590

229

i

801 j

804—665 !

664—665

23 L

666

317

241

797—798

664—665 I

181—182 !

o. anm.

1138

183 j

1075

o. anm. ''

Spritlösningar, icke

drickbara etc. ... anm. 3 ■

Sprutor:

brand- och trädgårds- ....

andra ............................ anm.

Sprängämnen, ej s. n.

Spån, trä-:

af asp (tändsticksämnen)

för flätning........................

arbeten däraf:

hattflätor....................

andra, ej s. n.........

ej s. n.........................

Spånadsvaror i förening

med kautschuk (VIII E)

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf ................

Spånadsvaror, vattentäta,

belagda eller impregnerade

med annan massa

än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade

med annat ämne än

kautschuk; polerduk

(VIII F) ........................

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf ................

Spånadsvaror, fållade

eller kantade...............

—»—, i förening med

finare metalltråd .

—»—, tillklippta, tillskurna

eller utstansade

Se äfven Yäfnader in. in.

Spånadsämnen ur djuroch

växtriket samt däraf

framställda varor

(Vill)..............................

Rubrikens

nummer.

. 181, 182

944—946

t. 944—946

1193

231

265

563-565

266—270

233

503—505

536-539

506—510

540—541

avsnitt 164 Kontrollera mot PDF

512

o. anm.

556—558

511

336—584

Rubrikens

nummer.

Spånadsämnen, vegetabiliska

:

andra än bomull (Vill C) 391—446

bomull................ (Vin D) 447 —502

Spåranordningar:

delar därtill, ej s. n......... 735

Se äfven Järnvägs- och

sp år vägsm ateriel.

Spår korsningar............... 736

Spårramar........................ 735

Spårvägsskenor (se J ärnvägs-

och spårvägs

materiel).

....................... 671—672

■Spårvägsmateriel; se

J ärnvägsmateriel.

o . .. I 992—994

oparvags vagnar..............j 996_9g ?

Spårväxlar...................... 736

Späck af hafsdjur ......... 1067

Spännen:

hatt- och här-, af annat

ämne än guld, silfver eller

platina............................ 1259

Stabbar till ång- o. luft

hammare

............ anm. 2 t. 950—953

Staf, sågad ..................... 231

Stafvar, glas-.................. 647

Stagbultkoppar, med hål

försedd ....................... 839

Staket af icke smidbar!

gjutjärn ....................... 664—665

Stampverk....................... 949

Standolja ........................ 1076

Stanniol ........................... 885

Stassfurterkalisalter, ej

s. n........................''...... 1186

Statorer ........................... 1030

Statyetter; se Lyxföremål.

209

Rubrikens

nummer.

Stearin (stearinsyra)......

1069

Steg (för boktryckerier)

881

Stegräknare.....................

Sten:

1220

asfaltsten............................

42

gipssten ............................

4

kalksten ............................

3

pimsten ............................

14—15

trippelsten ........................

anm. t. 15

ädelstenar, oinfattade........

ej s. n., oarbetad eller

20

pulveriserad ................

—»—, arbeten häraf:

21

grifflar...............................

26

konstnärsarbeten................

kvarn-, defibrör- och koller-

29

gångstenar ....................

22—24

litografisk sten ................

26

prydnadsföremål ................

skifvor och plattor af

SO

marmor ........................

27—28

skriftaflor............................

slip-, bryn- eller poler-

26

stenar ............................

16-19

takskiffer...........................

25

för tekniskt bruk, ej s. n.

i förening med guld eller

25

silfver ............................

46

ej s. n.............................

—»—, konstgjord:

30-33

arbeten däraf, ej s. n.....

Sten- och jordarter samt

andra mineraliska eller

fossila råämnen, icke

flytande; äfvensom ar- beten däraf, ej annor-

anm. t. 39

städes upptagna.....(I)

1—48

Stenkol.............................

41

Stenkolsbensin ...............

1132

Stenkolstjära ..................

1130—1131

destillationsprodukter därur

1132

avsnitt 165 Kontrollera mot PDF

Stennötsknappar ............

1266

27

210

Stennötter........................

Stereotyper .....................

Stickmaskiner; se Symaskiner.

Stift; so Spik.

Stigbyglar........................

Stilar (typer) ..................

Stjärn anis ........................

Stoft (s. k. ullstoft)......

Stolar af icke smidbart

gjutjärn......................

Stolpar af järn...............

Stomryggar till pianoinstrument

...... anm. 2 t.

Strumpeband ................

Strumpstolsarbeten och

andra genom virkning,

stickning eller

knytning tillverkade

varor, ej till annan

rubrik hänförliga, af

bomull ............................

silke ............................

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

gam ............................

ull.....................................

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull

—»—, kläder och andra

sömnadsarbeten, ej

s. n., däraf..................

Stryk- och pressjärn:

för uppvärmning med flytande

bränsle eller elektricitet.

............................

ej s. n.............................

Strå .................................

arbeten däraf, ej s. n.....

Rubrikens

nummer.

228

884

881

176

355

664—665

739

1229—1230

518—519

497-499

353

557

388

442

542

SOI

666

265

267-270

Rubrikens

nummer.

Strålkastare..................... 1035

Sträckmetall af järnplåt 694

Sträckstenar..................... 614

Strängar, af

hårdgummi........................ 598

kautschuk, mjuk, ej s. n. 589

metalltråd ........................ 1255

Strängar, ej s. n......... 1256

Strömbrytare .................. 1042—1043

Strömsamlare.................. 1030

Strömställare .................. 1042—-1043

Stubintråd........................ 1197

Stndsarur ........................ 1249—-1250

Stål och stålvaror; se

Järn och järnvaror.

Stålbandskopplingar...... 1020—1021

Stålsand ........................... 659

Stålstick, oinfattade...... 332

Stålull .............................. 659

Städ, klensmides- ......... 746

Stäfver, lagg- och botten-:

hyflade etc..................... 234—235

sågade................................ 231

Stämjärn........................... 769

Stänger, af

bly .................................... 863

celluloid, celloidin, galalit,

ambroin, eburin och andra

liknande formbara, konstgjorda

ämnen, ej s. n. 291

hårdgummi ........................ 598

järn:

bearbetade, afsedda till

betongarbeten............ 673

compoundstål (med olika

hårdhetsgrader i tvärsektionen);

med invalsade

mönster etc..... 674

försedda med hål ........ anm. t. 739

kallvalsade eller kall

dragna

........................ 679 — 683

Stänger, af (forts.)

avsnitt 166 Kontrollera mot PDF

järn:

råstänger och råskenor

varm valsade, ej s. n.....

koppar och kopparlegeringar

.silfver ...............................

tenn.................................

zink....................................

Stängselband af vridet

platt- eller fasonjärn

Stängsellinor, stängseltråd

och stängselduk

anm. 3 t

Stärkelse, alla slag ......

Stärkelseklister ............

Stärkelsesirap..................

Stärkelsesocker...............

Stödskenor .....................

Sill- och bindsulläder ..

stycken däraf, utstansade,

utskurna eller utklippta

Superfosfat .....................

Supporter ........................

Svafvel............................

Svafvelkalium................

Svafvellefver, alla slag

Svafvelnatrium ...............

Svafvelsyra ...................

Svafvelsyreanhydrid......

Svamp, tvätt-..................

Svampar, ätbara............

Svansar, konstgjorda (se

Pälsverk) .....................

Sv ar fjäril ......................

Svarfvar:

metall- ............................

trä -: ................................

för fot- eller handkraft

andra ............................

Rubrikens |

nummer. |

670

676

| 835-836

\ anm. t. 844

900, 902

869

876

720

. 706—712

83

anm. t. 1205

162

162

735 i

194—195

201

1188

960—965

1088

1129

1129

1129

1090

1090

68

124

221_222

769

960-965

967

968-970

211

Rubrikens

nummer.

Svarfvararbeten, ej s. n.,

af trä:

vägande netto högst 2 kg.

per stycke ....................

andra ................................

Svartkrita .......................

Svartkrut .......................

Svin....................................

Svirflar...........................

Sviskon.............................

Sviskonkärnor..................

Svänghjul...............j

° ^ ( anm.

Sydvästar .....................

Sylar .............................

Sy liar, järn- ..................

Syllbultar med muttrar

Sy- och stickmaskiner

bordskifvor och liufvar samt

andra delar därtill af trä

nålar därtill; se Nålar,

ställningar därtill af järn

öfverdelar därtill ............

1015- t. 920-

246

248—253

1169

1190

53

888

109

114

-1016

-935

571

790

976-

736

-97 7

241

978

977

Symaskinsringar af kaut

-

schuk .......................... 589

Syremmar ...................... 210

Sy ringar........................ 891

Sågar, sågklingor och

sågblad ... ................... 754—757

järnbågar till sågar ........ 746

Sågbladsämnen, ej s. n. 757

Sågramar ....................... 966

Sågställning^!- och delar

därtill af trä............... 240

Såpa ............................... 1083

Såser ................................ 147

avsnitt 167 Kontrollera mot PDF

Säckar ............................ 515—516

Säckväfnad; seYäfnader.

Sädeskrossare................ 949

212

Sädessorterare..................

Saf ..................................

flätor däraf:

hatt- ............................

ej s. n.........................

andra arbeten, ej s. n.....

Säkerhetsapparater.........

Säkerhetsnålar ..............

Säkerhetsproppar............

Sängar, järn-.................

Sängbottnar af järntråd

med ramar af trä.....

Sängkläder ...................

Sängskärmar med öfvertyg.

...............................

Sänken till fiskredskap

Sättstampar...................

Sökare (se Fotografikameror)

.....................

Söljor till seldon eller

remtyg ............. ........

Sömnads- och andra arbeten,

ej s. n., af spånadsvaror,

äfven i förening

med annat ämne;

hattflätor, hattar,prydnads

fjädrar,solfjädrar

(Vill G)

T.

Tachometrar.............

Tackjärn...................

Tackjärnskrot...........

Tafflar .......................

Tafvelramar..............

Tagel.........................

Rubrikens

nummer.

985

265

563-565

265

267-270

1040—1041

890

1041

802—803

719

523—524

523—524

1257

762—764

1224

797—798

511—584

1220

656

807

1229

1272 — 1273

69—70

Tagel, arbeten däraf:

hattflätor............................

rep ....................................

väfnader............................

ej s. n.............................

Tagelsurrogat..................

Takbrickor för elektriska

ledningar .........

Takfönster af icke smid

bart

gjutjärn..............

Takpannor af glas.........

Takskiffer ........................

Takstolar och stolpar af

järn ..............................

Taktegel............................

Talg .................................

Talk...................................

Tallfrö ..............................

Tamarinder .....................

Tandborstar med beneller

celluloidinfatt

ning.

.............................

Tandpasta........................

Tandpulver ....................

Tangentskifvor, af

ben ...................................

celluloid, galalit m. fl. formbara,

konstgjorda ämnen,

ej s. n.........................

trä ....................................

Tannin..............................

Tapeter och tapetbårder

Tarmar..............................

slangar däraf ....................

Tartrater af kalium, natrium

och ammonium

Taxametrar .....................

Te.....................................

Rubrikens

nummer.

566

70

384- 385

386

91

618—619

664—665

632

25

739

603—604

60

13

86

178

275

1181

1181

279

291

231

1203

307—309

73

210

1098

1220

157

Rubrikens

nummer.

avsnitt 168 Kontrollera mot PDF

Teckningar ..................... 335

o. anm.

Tegel.................................. 002—604

—»—, glas-..................... 632

Tegelpressar .................. 950—953

Tekniska artiklar, ej

s. n., af

hudar och skinn ............ 210

lera.................................... 614

sten, såsom plattor till jäskar

in. m..................... 25

ull eller andra djurhår .... 390

vegetabiliska spånadsämnen

:

andra Un bomull............ 446

bomull............................ 502

Telefonapparater............ 1044—1045

delar därtill:

af hårdgummi................ 600

ej s. n......................... 1046

Telefonväxlar och telefonväxelbord

............... 1044

delar därtill, ej s. n......... 1046

jacklister till telefonväxel

bord

................................ 1048

Telegraf apparater ......... 1044

delar därtill:

af hårdgummi................ 600

ej s. n......................... 1046

apparater för trådlös telegrafi

............................ 1048

Tellurium lunarium ...... 330

Tendrar .......................... 995

Tenn:

arbetadt ............................ 869—873

oarbetadt; äfvensom skrot 868

Tennaska (tennoxid)...... 1122

Tennfolier........................ 885

Tennklorid........................ 1122

Tennsalt (tennklorur) ... 1122

213

Rubrik ens

nummer.

Termometrar .......... 1227

Terpentin ........................ 1134

Terpentinolja .................. 1137

Terpineol ........................ 1176

Tidningar, tidskrifter

och handskrifter........ 327

Tidrör ....... 1195

Timotejfrö........................ 88

Tjära:

stenkols- och annan ur

fossila ämnen framställd 1130—1131

destillationsprodukter

däraf .................... 1132

trä- .................................... 1133

Tj är filt.............................. 296

Tjärfärger............ 1155, 1158—1159

Tjär oljor........................... 1136

Tjärpärma........................ 1133

Toalettvatten ................. 1180

Tobak:

arbetad ............................ 191—192

oarbetad............................ 190

Tobakspipor..................... 1274—1275

Tomasfosfat..................... 1186

Tomasslagg, omalen...... 1186

Tomater........................... 118

Tonfisk, saltad eller inlagd

.............................. 63

Torf................................... 41

Torf briketter .................. 41

Torfmull och torfströ... 34

Torfrifningsmaskiner ... 949

Toriumnitrat ........ 1118

Torkapparater, roterande,

ej s. n................... 911—913

Torkcylindrar för textileller

pappersindustrien

.............................. 972

Torkställe!- af järntråd

Rubrikens

nummer.

anm. 3 t. 706 — 712

Torkskåp ........................

9,11—913

avsnitt 169 Kontrollera mot PDF

Tornur.............................

1251

Torpeder...........................

Torrdestillationsproduk- ter och närstående ant-

806

nen ..................(XV B)

1130—1140

Torrmjölk........................

136

Torskrom i tunnor ......

143

Tran .................................

1067

Transformatorer ............

1025—1029

Transmissioner...............

Transportremmar; se

Remmar.

1015—1016

o. amu.

Transportörer..................

Trappor och trappsteg af

958

icke smidbart gjutjärn

664—665

ro

lrass ................................

35

Trassel..............................

449

Trippel ...........................

14—15

Trippelsten .....................

amu. t. 15

Triörer..............................

985

Trolleytråd (kontakttråd)

841 — 842

Trottoarglas.....................

Tryckalster, alster af

grafisk konst samt mål-

630

ningar............ (VII B)

Tryckalster:

325—335

makulerade ........................

324

ej s. n.............................

009 99/

OOö-

Tryckplattor...................

Tryckplåtar, af konstnär

883 — 884

etsade eller graverade

882

Tryckpressar ..................

973—974

T ryckstämplar ...............

881

Rubrikens

nummer.

Trycksvärta..................... 1161

Tråd, af

bly .................................... 863

bomull................................ anm. t. 462

guld.................................... 896

järn:

kallvalsad eller dragen 706—712

stängsel- ................ anm. S t. /06—/12

s. k. valstnid ................ 676

öfverspunnen eller öfverldlidd

med spånadsämne

eller papper .... 713

kautschuk:

hårdgummi ............... 598

mjuk kautschuk ............ 587

koppar och kopparlegerin

gar

........................ 841-852

silfver ................................ 901—902

tenn.................................... 869

vegetabiliska spånadsäm

nen,

andra än bomull.... 406—407

zink.................................... 875

gulddragar-........................ 5 o b

kol- och metalltrådar till

glödlampor .................... 1036

stubin-................................ 1197

Trådglas........................... 630

Tråg af glas .................. 632

Trä, lconstgj ordt, arbeten

j Träd, fällda, icke af

kvistade

........................ 225

Trädgårdssaxar; se Saxar.

! Trädgårdssprutor ......... 944—946

Trädgårdsnrnor af järn 666

j Träkol.......................''....... 41

Tränsar af järn ........... 797—798

| Träskifvor, hoppressade

I (s. k. limbräder)......... 232

Träskor............................. 237

Träskrufvar af järn...... 726 — 729

Rubrikens

Rubrikens

nummer.

nummer.

Träsnideriverktyg .........

765

Tvättställ af lera, ej fa-

avsnitt 170 Kontrollera mot PDF

Träsnitt, oinfattade ......

332

jans- eller porslins-

Träsnittstockar...............

242-

-243

varor.............................

615

Träsprit ..........................

1138

Tvättsvamp ......................

68

Träspån; se Spån.

Tyll; se Spetsar.

Hattflätor tläraf ................

563

—565

Typer ..............................

881

Trät järn ...........................

1133

Tågvirke och linor:

Träull.................................

226

af bomull ........................

501

Trävaror, flätade varor,

—»—- samt bind- och

borstbindararbeten samt

segelgarn af andra ve-

ben, horn och andra

getabiliska spånads-

formbara ämnen m. m.

ämnen än bomull......

408—418

(VI)

225-

-293

Tårtor ..............................

148

Trävaror:

Täcken, stickade............

523—524

bearbetade; se de olika

Täljknifvar .....................

777

benämningarna.

T änder, konstgj orda.....

650

oarbetade (se Virke, oar-

Tändhattar.......................

1194

betadt)............................

225

Tändmedel, ej s. n., för

Tröskverk ........................

986

projektiler och skjut-

Tubpressar .....................

766

val) en .

1195

r

Tliggare ...........................

949

Tändstickor.....................

1198—1199

Tungspat .........................

4

—))—. bengaliska ........

1200

Tunnband ........................

231

Tändsticksställ af finare

Tunnbindar arbeten.........

234-

-235

gjutjärn........................

669

Turbiner:

Tändsticksämnen (splint

vatten- och särskild! in-

och spån) af asp ......

231

kommande löphjul därtill

934

-935

Tänger samt skänldar

ung-....................................

920

—923

därtill ...........................

767—768

Turistsäckar.....................

522

Turkrödolja .....................

1083

Tusch..................................

1167

u.

Tvål ..................................

1081-

1082

Ugnar:

harts- ................................

1135

elektriska härd-................

801

Tvålsurrogat ..................

anm. t.

1082

för industriella ändamål, så- som kolning etc.............

947—94S

Tvättbord åt icke smid-

ej s. n. af icke smidbart

bart gjutjärn...............

664-

-665

järn................................

664 — 665

Tvättmedel af tvål, fett

Ugnsramar af icke smid-

eller olja......................

1084

bart järn .....................

664—665

216

Rubrikens

nummer.

Ugnsspadar af trä......... 239

Ull och andra djurhår

(VIII B) 354—390

Ull och andra djurhår 354

Ull:

glas- ................................ 627

konst- ........................... 355

stål-.................................... 659

avsnitt 171 Kontrollera mot PDF

trä-.................................... 226

Ull affall.............................. 355

Ullfett .............................. 1067

Ullkardor........................... 786

Ullsaxar; se Saxar.

Ullstoft.............................. 355

Ultram arin........................ 1144

Underreden, till

järnvägs- och spårvägsvag

nar

................................ 997

åkdon och fordon, ej s. n. 1056 J

Upprymmare .................. 765

Uppvärmningsskåp......... 911 —913

Ur och urdelar............... 1243—1252

Urfjädrar.......................... 715

o. anm.

Urfoder, lösa .................. 1249—1250

Urhakar af annat ämne

än guld, silfver eller

platina........................ 1259

Urkedjor af annat ämne

än guld, silfver eller

platina........................... 1259

Urnor, trädgårds- af järn 666

Urtaflor ........................... 1252

Urvattnare........................ 1002

Urverk, lösa, till

fickur ................................ 1245

vägg- eller studsarur........ 1252 ]

Rubrikens.

nummer.

v.

Vacuummetrar ...............

1227

Vacuumpannor ...............

911—913-

Vadd, af

bomull................................

450—451

silke ................................

337

ull och andra djurhår ....

356—357

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull............

392

Vägnar:

ammunitions- ....................

806

barn- ................................

1055

järnvägs- och spårvägs-....

992-997

ej s. n.............................

1056

Vagnsfjäder, ej s. n....

734

Vagnshjul; se Hjul.

Vagnssmörja ..................

1058

Valsar:

press-, med stativ, för textil-

eller pappersindustrien

972:

till sädes- och oljekaks-

krossar ........................

lön

ej s. n.............................

1012—1014

öfverdrag därtill af läder

210

Valscylindrar; se Valsar.

Valskvarnar....................

949

Valsmassa........................

1211

Valsstolar ........................

949

Val stråd ...........................

676

o. ännu

Valsverk för metallin-

dustrien........................

950—953-

Vanilj och vanil lin ......

180

Vantar; se Strumpstols- arbeten.

Varmluftsmotorer .........

930—933-

Varor, ej annorstädes

upptagna ......... (XVI)

1220—1281

217

Rubrikens

nummer.

Varor, som icke kunna

hänföras under någon

af de i tulltaxan upptagna

bestämmelser:

arbetade ............................ 1281

råämnen ............................ j 280

Vaselin ............................. 1058

V aser, blomster-, af finare

gjutjärn........................ 669

Se äfven Lyxföremål.

Vass ............................ 265

arbeten däraf, ej s. n..... 267—270

Vatten, mineral- ............ 189

avsnitt 172 Kontrollera mot PDF

Vattenglas....................... 1106

Vattenhjul........................ 984—935

regulatorer därtill, särskild!,

inkommande ............ anm. t. 934—935

Vattenlås af icke smid

bart

gjutjärn ............ 664—665

Vattenmätare .................. 1227—1228

Vattenturbiner och särskilt

inkommande

löphjul därtill ............ 934—935

Vattenvarmare af icke

smidbart järn............... 664—665

Vax:

insekts- (bivax) ................ 1071

japan- ................................ 1066

jord- (ozokerit) ................ 42

karnauba-, palm- oeli annat

växt- ............................ 1072

montan- ............................ 1057

Vaxarbeten, ej s. n....... 1073—1074

Vaxduk ........................... 506—507

Vaxljus ........................... 1079

Ared............................... 226

Vefaxlar och vefstakar 1009—1010

Vekar, lamp- och ljus- 500

Wellpapp och wellpapper

.................................

Velocipeder .....................

delar därtill:

af kautschuk ................

ej s. n.........................

Ventilator^''.....................

Ventiler, af

järn:

luftväxlings- ................

sluss- ............................

mjuk kautschuk ................

se äfven Armatur ............

Ventilkulor af mjuk

kautschuk....................

Verktyg:

(ej pneumatiska) för stenarbeten

........................

pneumatiska ....................

träsnideri- ........................

små, gjutna, tydligen af

sedda

till leksaker........

Se äfven Knifvar samt de

olika benämningarna.

Verktygsetuier ...............

Verktygshandtag af trä

Verktygslådor ...............

Verktygsskaft, af

papper................................

trä ....................................

Verktygsskåp..................

Verktygsstål:

snabbsvarfstål....................

annat smidt........................

Vermi celler .....................

Vicker ..............................

Wienermöbler ...............

Vikter af järn ..............

Rubrikens

nummer.

317

1051, 1053

1052, 1054

936—938

666

662

589

1022—1024

o. anm.

589

762—764

1002

765

792

792—793

240

792—793

o. anm.

317

239-240

792—793

677

67S

82

75

247

663

28

218

Rubrikens

nummer.

Vin ....................................

184—186

Vindrufvor .....................

106

Vinschar ...........................

956—957

Vinsten..............................

1098

Vinstenssyra....................

1098

Vinsyra ...........................

1098

Vintinktur .....................

163

Vippor, damm- och pu-

der- ..............................

277

Virke, oarbetadt ............

225

V irknål ar ........................

790

Viror (ändlösa)...............

854

avsnitt 173 Kontrollera mot PDF

Visare till ur..................

1252

Visitkort ..........................

334

blanketter därtill ............

319

Se äfven anm. 3 till rubr.

papp och papper (sid. 54)

Viskor (se Borstbindar-

arbeten) ........................

274—277

Witkerit ...........................

3

Vitriol:

]’äril- ................................

1119

koppar- ............................

1121

zink- ................................

1120

Wolfram]ärn ..................

656

Wolfram syra ..................

1118

Vulcanfiber .....................

304

o. amu.

Vykort ..............................

332

Vykortsalbum..................

313

Vågar ..............................

1238—1242

Vädurar (se Armatur)

1022—1024

o. amu.

V äfnader:

bomulls- ............................

464-491

fernissade eller lackerade

506-507

kläder och andra söm-

nadsarbeten däraf ....

540-541

Rubrikens

nummer.

Yäfnader: (forts.)

jute-, linne- och af andra

vegetabiliska spånads

-

ämnen än bomull ........

419-440

kautschuks- (i förening med

kautschuk) ...................

503-505

kläder och andra söm- nadsarbeten däraf ....

536-539

sadelgjords-; se Sadelgjords- väf.

saminanklis trade medelst

annat ämne än kautschuk

508-509

silkes- ................................

341-345

spets- och tyll-; se Spetsar,

tagel- eller af andra djurhår,

ej till ull hänförliga ....

o. anm.

384-385

ull- ....................................

373-383

stampad (icke väfd) filt

af ull eller andra djur- hår ............................

358-360

vattentäta etc. (andra än

kautschuks-) ................

506—509

kläder och andra söm- nadsarbeten däraf ....

540—541

fållado eller kantade men

utan annat sömnadsarbete,

ej s. n.........................

512

tillklippta eller utstansade

men utan sömnadsarbete,

ej s. n.........................

511

Väfstol^!''...........................

1002

V ägbomsan ordningar, ej

s. n. delar därtill......

738

Väggbonader, afpassade:

af ull ...............................

380

andra; se Väfnador.

Väggur ...........................

1249—1250

Vältar:

ång-....................................

929

andra ................................

984

Vändskifyor.....................

786

219

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Värjor .............................. 770—771

Värme- eller lågtryckspannor

och värmeelement

af icke smid bart

gjutjärn ........................ 664—665

Väskor:

af läder eller skinn ........ 212, 214

af spånadsvaror ................ 520—522

ej s. n............................. 1269

o. anm.

Yätesuperoxid.................. 1126

V äxelförreglings anordningar,

ej s. n. delar

avsnitt 174 Kontrollera mot PDF

därtill ........................... 738

Växellådor till metallbearbetningsmaskiner

960—965

V äxeltungor....................... 736

Växter, ej s. n.:

konstgjorda........................ 559

delar därtill ................ 560

lefvande ............................ 130

torkade eller annorledes preparerade

(ej apoteksvaror) 131—132

Växter och växtdelar, till

färgning användbara 1152

Växtfett ........................... 1066

Växtlim ....... 1204

Växtvax ........................... 1072

Y.

Yxor ................................ 763

Yxskaft ........................... 239

Z.

Zaponlack ........................ 1077

Zink:

arbetad ............................ 875—879

oarbetad; äfvensom skrot 874

Zinkhvitt ........................ 1144

Zinkoxid........................... 1144

Zinksulfidlivitt ............... 1144

Zinkvitriol (zinksulfat) 1120

Å.

Åkdon, ej s. n...............

Ånghammare ..................

Ånghvisslor.....................

Anglokomobiler...............

Ångmaskiner, ej s. n.

Ångmudderverk ............

Ångpanneeldstäder, ångpannegaflar,

gallo waytuber,

domar, manhålsluckor,

manhålsbyglar,

och dylika

arbeten afvalsadjärnplåt

till ångpannor;

eldningsapparater för

ångpannor och gasverk

..............................

Ångpannezink ...............

Ångpannor .....................

Ångplogar........................

1056

950—953

1022—1024

o. anm.

929

924—928

1050

914—915

875

908—913

985

o. anm.

o

Angpumpar .....................

Angturbiner samt särskildt

inkommande roterande

delar därtill

Ångvältar ........................

Ångöfverhettare anm. t.

Årder ...............................

o

Arämnen...........................

939—942

920—923

929

908—915

985

229

Ä.

Ädelstenar, oinfattade .. 20

Ädla metaller, samt arbeten

dciraf. (XIID) 895—907

220

Ägg, äggula och flytande

ägghvita .....................

Ämnen, konstgjorda,

formbara (se Celluloid

etc.) .............................

Äpplen; se Frukter.

Armhållare .....................

Armknappar af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

Armlappar........................

Rubrikens

Rubrikens

nummer.

nummer.

Arter................................

74

142

gråärter (sandärter, pelusker)

7T>

Ättika och ättiksyra......

1094—1096

291—293

Ö.

Öfverdrag af läder till

518—519

valsar ...........................

210

Öfverfångstappar .........

627

Öfverspännin gsapparater

1041

1259

Öfvertyg till paraplyer

536—537

eller parasoller............

531—532

MOTIVERING.

223

Allmän öfversikt.

Sveriges handels- och tullpolitik företer sedan länge hufvudsakligen

avsnitt 175 Kontrollera mot PDF

samma utvecklingsgång, som gjort sig gällande inom flertalet

länder pa Europas kontinent. Då i andra länder frihandelsprincipen vid

1800-talets midt trängde igenom och blef förhärskande, medförde detta

äfven hos oss väsentliga modifikationer i förut tillämpade grundsatser

inom tullagstiftningen, klar sedermera vid pass SO år därefter förhållandena,

icke minst i följd af samfärdsmedlens kraftiga utveckling,

åter ändrats sa, att det obe,hindrade internationella varuutbyte, som

tidigare befunnits medföra allmän fördel, gjorde sig — närmast på

jordbruksnäringens område — allt kännbarare gällande såsom en olägenhet

för den nationella produktionen och det nationella välståndet och

då, i följd af bland annat detta förhållande, de europeiska fastländss

tat er na, den ena efter den andra med Frankrike och Tyskland i spetsen,

funno . nödigt att återupptaga tullskyddspolitiken, blef'' detta icke heller

utan inflytande på var tullpolitik. Sålunda togs vid 1888 års riksdag

det första och afgörande steget till ett systemskifte genom återinförande

åt skydd för landtbrukets produkter, under uttryckligt angifven förutsättning,

att tulltaxan oförtöfvadt skulle revideras, äfven hvad industritullarna

angick. Emellertid kunde denna förutsättning för tillfället icke

genomföras vidare än inom jämförelsevis trånga gränser, på sätt åren 1888

< >ch 1889 ägde ruin, i det att svenska riksdagens rådighet öfver tulltaxan tills

vidare var väsentligt inskränkt i följd af ingångna tarifftraktater. Öfvergangen

till en mera skyddsvänlig tullpolitik medförde ändring äfven i

fråga om uppfattningen af dylika traktaters lämplighet, och eu utpräglad

obenägenhet för inskränkningar i rådigheten öfver tulltariffen blef utmärkande.

för 1880-talets tullpolitik. Sverige återfick dock först den

1 februari 1892 full bestämningsrätt i afseende ä sina tullsatser. Våra

därefter gällande handelstraktater hafva till helt nyligen icke förbundit

till mera än behandling i tullhänseende såsom den mest gynnade nation;

och denna obundenhet begagnades redan vid 1892 års riksdag till att

Inledning,

slutföra revisionen af tulltaxan, hvarvid icke blott nödigt ansedt skydd

bereddes industrien i de delar, där sådant dittills icke kunnat ske, utan

ock afsevärda tullförhöjningar genomfördes för vissa varuslag på grund

af deras egenskap af lyxvaror, en åtgärd som dittills likaledes väsentligen

mött hinder i bestående tarifftraktater.

För så vidt fråga är om industritullarna, torde såsom ett allmänt

omdöme om 1892 års tulltaxerevision kunna sägas, att densamma vida

öfvervägande tog sikte på skydd för framställningen af de gröfre varuslagen.

avsnitt 176 Kontrollera mot PDF

Detta förhållande, hvilket framträder företrädesvis skarpt i fråga

om t. ex. järngruppen samt vissa textilvaror, och hvilket såväl där som

annorstädes förklarar den efter nuvarande förhållanden alldeles otillräckliga

specificeringen af de olika varuslagen, är af flera skäl ganska

naturlig. Särskild! bör i detta afseende framhållas, att den första förutsättningen

för möjligheten af att upptaga en tillverkning af finare

artiklar, nämligen tillgång till en för sådan industri nöjaktigt utbildad

arbetarstam, ännu vid den tid, hvarom här är fråga, på de flesta områden

saknades, och vidare att det inhemska afsättningsområdet då

vida mera än nu var otillräckligt för att medgifva någon långt gående

specialisering i tillverkningen. Gilvet är emellertid, att en tulltariff,

som på detta sätt sammanfattar gröfre och billigare, finare och dyrbarare

fabrikat under en och samma — låt vara för det förra slaget

tillräckligt hög — tullsats, med tiden blifver otillfredsställande, i samma

män som förutsättningar inträda för tillverkning jämväl af finare fabrikat,

vare sig sådan tillverkning kan drifvas särskild! för sig eller endast i

förening med de gröfre artiklarna. Välbekant är ock, att förhållandena

här i landet numera utvecklat sig så, att den år 1892 antagna, i

hufvudsak ännu gällande taxan är bland annat i nyssberörda hänseende

mindre tillfredsställande och tarfvar revision i syfte att tillgodose industriens

utvecklingsmöjligheter genom att — för så vidt skyddssystemet

öfver hufvud taget fortfarande skall utgöra grunden för vår tullagstiftning

— bereda den mera utvecklade förädlingsindustrien ett bättre

afpassadt skydd.

I fråga om skyddssystemets fortfarande tillämpning under nu för

handen varande förhållanden torde emellertid någon större meningsskiljaktighet

inom landet icke kunna förutsättas. Härför talar redan

den omständighet, att riksdagen under årens lopp vid flera tillfällen

fattat beslut, som afsett att bereda bättre skydd för tillverkningen af

åtskilliga artiklar, och att till och med efter det den år 1906 ingångna

handelstraktaten med tyska riket trädde i kraft, riksdagen genom kamrarnas

sammanstämmande beslut vid två särskilda tillfällen begagnat

225

sig af Sverige i traktaten förbehållen rätt att i skyddssyfte åsätta nv

eller förhöjd tull.

Att sålunda äfven de, som principiellt hylla en annan tullpolitisk

åskådning än den, hvarpå vår nuvarande tulltaxa är byggd, böjt sig

tör omständigheterna och funnits villiga att taga konsekvenserna af

vårt lands anslutning till skyddspolitiken, härtill torde, oafsedt insikten

om de faror för ett land och dess näringslif, hvilka äro förenade med

avsnitt 177 Kontrollera mot PDF

täta rubbningar i de ledande principerna för tullagstiftningen, flera

samverkande omständigheter hafva bidragit. Så torde först och främst

den storartade och mångsidiga utveckling, vårt näringslif i allmänhet

°ch framför allt vår industri vunnit under den tid, som förflutit efter

utfärdandet af 1892 års tulltaxa, haft till följd, att antalet ökats af dem,

som funnit anslutningen till skyddspolitiken betingad af och lämpad för

de närvarande tidsförhållandena.

Angående den glädjande ekonomiska utveckling, som ägt rum Den ekonounder

berörda period, bära tillgängliga statistiska data ett ojäfaktigt misk?

vittnesbörd. Visserligen kan man icke direkt hänvisa till någon officiell under seKte

beräkning af utvecklingens slutresultat, då från det allmännas sida årtionden.

någon uppskattning af vår nationalförmögenhets tillväxt under denna

tid icke föreligger. Erinras kan dock om de resultat, hvartill eu svensk

vetenskapsman kommit vid beräkningen af Sveriges nationalförmögenhet

dels år 1885 och dels år 1898. Bruttoförmögenheten beräknades därvid

år 1885 till 7,206 miljoner kronor och år 1898 till 9,569 miljoner

kronor. Vår utländska skuld skattades är 1885 till 664 miljoner kronor

och ar 1898 till 570 miljoner kronor. Nettoförmögenheten skulle sålunda

under jterioden i fråga hafva ökats från 6,542 miljoner kronor till

8,999 miljoner kronor, eller med 2,457 miljoner kronor. Otvifvelaktigt

är ock, att under de — frånsedt den allra senaste tiden — för näringslifvet

i det stora hela mycket gynnsamma konjunkturerna efter år 1898

förmögenhetsökningen varit proportionsvis ansenligare än under föregående

tid, fastän någon utredning härom icke finnes att tillgå.

Men bortsedt från enskilda sammanställningar af den officiella

statistikens siffror lämnar så väl produktions- som handelsstatistiken

omedelbart påtagliga bevis för näringslifvets kraftiga utveckling under

senare tid. Såsom bilaga till detta betänkande fogas eu af kommittén

ombesörjd sammanställning af de officiella statistiska siffrorna rörande

landets produktionsförhållanden under åren 1896—1907 äfvensom rörande

in- och utförsel för hvarje år från och med år 1885 till och med år 1907

samt, till jämförelse, motsvarande siffror för åren 1871 samt 1875 och

29

226

1880. Dessa siffror, livilka icke jäfvas åt de slutsatser i ämnet, som kunna

dragas ur andra delar af den officiella statistiken, gifva utan allt tvifvel

eu trogen bild af utvecklingen under de senaste årtiondena; och hvad som

därvid0genast faller i ögonen är den förskjutning inom vårt näringsliv som

under denna tid ägt rum i industriell riktning. \ i skönja det redan, om vi

avsnitt 178 Kontrollera mot PDF

vid sidan af det nämnda statistiska materialet kasta en blick på beiolkningsstatistiken

och taga i betraktande befolkningssiffrornas fördelning på yrkesgrupperna,

Då år 1870 endast 14.71 procent af folkmängden var sysselsatt

med industri och däremot icke mindre än 11.87 procent med jordbruk,

utgjorde år 1000 den industriidkande befolkningen 28.9 0 procent emot

53&6 7 procent af jordbruksidkare. Den största förskjutningen i detta

hänseende har försiggått under åren 1890—1900, således från den tid,

då senaste tulltaxerevision ägde rum, såsom framgår åt följande olversikt:

Procent af folkmängden, sysselsatt med

Hela folkmängden

vid slutet af nedanstående år.

jordbruk,

boskapsskötsel

och fiske.

industri,

inkl. bergs- bruk och

skogshand- tering.

handel

och

samfärdsel.

.

allmän

tjänst

in. m.

! 1870

............... 4,168,525

71.87

14.7 1

5.0 6

8.3 6

! 1880

.............. 4,565,668

67.4 2

17.75

7.14

7.6 9

! 1890

............ 4,784,981

60.92

22.7 2

8.9 2

7.44

i 1900

...............i 5,136,441

KO n r*

ÖO. Öl

28.90

10.59

6.S4

So vi på produktioussiflrorna, framträder förhållandet ännu skarpare.

För så vidt man i fråga om jordbruket fäster sig endast vid sädesskörden,

bär denna sedan 1870-talet visserligen ökats men dock icke

i förhållande till den ökade folkmängden. Då den åren 1871 — 75 uppgick

till 17.5 miljoner deciton i årligt medeltal, både den åren 1886—90 stigit

endast till 20.o miljoner deciton och åren 1901—05 endast till 21

miljoner deciton, livilka fördelade sig pa följande sätt:

5 e c i t o n.

S:a deciton

pr inne- byggare.

A. 1 (3 11

!

Hvete. Råg.

Hafre. Korn. 1 Blandsäd.

.

| 1871—75...

910,260 4,886,142

7,168,554r3,442,590 1,131,022

4.ii i

i 1886—90...

1,102,356 5,367,808

9,491,25213,215,676jl,433,350

4.3 5

1901—05...

1,36.1,774 5,550,367

9,269,64912,829,58811,991,265

4.04

227

Under summa tid liar däremot deri industriel:;!, produktionen för

-

dubblats mänga

O

gånger

om. Äfven om siffrorna för våra fabriksanlägg

OO

-

ningar icke aro fullt jämförliga under olika tider, i det att särskildt

Ä; senare åren _ medfört en större fullständighet, så kan man i alla

händelser med siffrornas hjälp skönja utvecklingens allmänna drag.

Pa grund af den antydda förändringen i vår fabriksstatistik. —

S011i ^ på 1890-talet fullständigt omdanades, hvarvid flera fabriksklasser

uppdelades eller sainmanslogos — böra vid eu jämförelse med äldre tid

lind an tagas följande fabriksklasser. Indika först för de bär nedan inom

I

(1892),. fiskberedningsanstalter 1891), kvarnar (1890), bagerier (1896),

bränn vinsbrännerier 1892 , destilleringsverk 1892), mineralvattenfabriker

avsnitt 179 Kontrollera mot PDF

(1896), punschbryggerier (1892), trädestillationsverk (1896), sågverk 11896),

torf- och torfströfabriker (1891), träkolsverk (1898), kalkbruk (1892;

**eh boktryckerier (1896). Af nedanstående öfversikt, vid hvars upprättande

alltså siffrorna för nyssnämnda industrier, i den män de i

statistiken redovisats, ej medräknats, och i hvilken icke heller bergverken

medtagits, framgår dock tydligt, huru den industriella utvecklingen

fortgått:

M e d e 1 t a

1 årligen.

Aren.

Antal fabriker.

Antal

Tillverkningsvärde.

arbetare.

Kronor.

Pr inv.

Kronor. j

1871—

-75

2,516

52,207

143.912.000

219.960.000

33: 6 8

1886—

•90

3,174

84,482 !

46: so

1901-

05

6,968

204,973

760,941.000

145: 49 ;

Tilläggas för den sista femårsperioden de fabriker, som för jämförelsens

skull härofvan undantaga, blir antalet fabriker under aren

1901—05 i årligt medeltal 11,476 med 271,096 arbetare och 1,116

miljoner kronor tillverkning. Lägger man därtill malmbrytningen, som

under åren 1901—05 drefs vid närmare 400 grillVor med omkring 12,000

arbetare, samt beredningen af järn och stål, som bedrefs vid 180 järnbruk

med 15,000 arbetare, och af koppar, zink och andra metaller, så

får man betydligt högre tal för den industriella produktionen. Den vid

järn-, zink- och koppargrufvor erhållna malmen värderades åren 1901—05

till omkring 21 miljoner kronor årligen, det vid järnbruken beredda

tackjärnet till 37 miljoner kronor och de gröfre slutprodukterna från

samma bruk till ännu mycket högre summor. Räknar man värdet

228

å både mellanprodukter och slutprodukter, uppgår produktionen vid

bergverken och bruken till omkring 160 miljoner kronor årligen d. v. s.

hela vår industriella produktion skulle, oafsedt mejerihandteringen, som

i viss mån också är en industri, uppgå till omkring 1,275 miljoner kronor

om man bortser från den oundvikliga dubbelräkning, som blifver en följd

häraf, att vissa industriers alster ytterligare förädlas inom andra industrier.

Den fortgående utvecklingen af bergshandteringen belyses i någon

mån af följande siffror:

Uppfordrad

järnmalm.

Ton.

Beredt

tackjärn.

Ton.

Tillverkad

götmetall.

Ton.

Tillverkadt

stångjärn m. m.

Ton.

1871-

-75 i 795,263

332,456

17.144

178,661

1886-

-90 932,470

446,578

122,289

260,434

1901-

-05 | 3,563,214

528,255

314,919

324,071

Till hvad ofvan i fråga om produktionens förskjutning i industriell

riktning yttrats beträffande förhållandet mellan jordbruk och industri,

tarfvas här, till förebyggande af möjlig missuppfattning vissa kompletterande

erinringar. Sålunda må uppmärksammas, att, äfven om i följd

avsnitt 180 Kontrollera mot PDF

af det ständigt växande tilloppet af arbetskraft till industrien jordbruksarbetare

icke öfverallt kunnat erhållas i den utsträckning, som

önskats, detta förhållande icke i och för sig får anses vittna om eu

tillbakagång af vårt jordbruk. Först och främst har nämligen äfven

inom jordbruket en afsevärd besparing i arbetskraft kunnat åstadkommas

genom förbättrade redskap och alltjämt ökad användning af maskinkraft.

Vidare har ock hos oss, likaväl som i andra länder, utvecklingen medfört

en allt längre gående specialisering bland annat i det hänseendet,

att mycket, som förut inrymts under begreppet landtbrukets binäringar,

efter hand öfvergått till själfständig utöfning under industriella former.

Sålunda hafva numera tegelslagning, stenbrytning och skogsafverkning,

äfven om de ännu i många fall drifvas i samband med landtbruket,

i alla händelser sin tyngdpunkt förlagd hos de fullt specialiserade industrianläggningarna.

Äfven trädgårdsskötseln och odlingen af vissa

specialväxter har allt mera lösgjorts från landtbruket. I hög grad är

ju så förhållandet äfven med kvarnrörelsen och i viss män med mejerihandteringen.

I detta sammanhang och särskildt med afseende därå, att sädesproduktionen

icke företer en större ökning, må erinras, att ett af dt''

229

mest karakteristiska dragen lios vårt moderna landtbruk är förskjutningen

irån sädesproduktion till boskapsskötsel. Ehuru den svenska jordens

åkervidd etter hand ökats och af kastningen dels till följd däraf och dels

till följd af jordbrukets utveckling i intensiv riktning'' blifvit betydligt

större än förut, har dock denna ökning icke i någon högre grad kommit

på brödsäden utan till väsentligaste delen fallit på foderväxter. Af kastningen

al råg- och hveteskördarna har sedan 1870-talet visserligen alltjämt

stigit, men från perioden 1871-—75 till perioden 1886—90 var

ökningen kraftigare än från sistnämnda period till perioden 1901—05.

För. blandsäd samt hö- och grönfoder kan man däremot iakttaga, att

ökningen glinder den sista perioden varit betydligt större än under den

första. Skörden af hö- och grönfoder har under de sista femton åren

ökats med närmare 50 procent och af blandsäd med mer än 30 procent,

under det att ökningen af sammanlagda råg- och hveteskördarna icke

uppgår till lägsta tvåsiffriga procenttal.

1 den nyss antydda utvecklingen af vårt jordbruk — eu utveckling,

som dock antages komma att delvis ändra riktning i män af fortsatt

dränering al mark, hvilken hittills icke lämpat sig för odling af

höstsäd — har man otvifvelaktigt att, hvad landet i allmänhet beträffar,

se förklaringen därtill, att under senaste tiden sädesproduktionen icke

avsnitt 181 Kontrollera mot PDF

utvecklat sig i jämbredd med den ökade åtgången på brödsäd. Men

i fråga om Sveriges södra provinser tillkommer dessutom, att odlingen

af hvitbetor för sockerberedning afsevärdt medverkat till sädesproduktionens.

inskränkning. Erinrar man sig den storartade utveckling, hvitbetsodlingen

tagit under de två senaste årtiondena, torde man finnas

benägen att däri söka en väsentlig anledning till att särskildt afkastningen

af landets hveteskördar under samma tid icke ökats mera än

som skett.

Oafsedt emellertid i hvad mån den ena eller andra af nyss angifna

omständigheter medverkat till det slutliga resultatet, har detta

gifvetvis icke kunnat blifva annat än att trots landtbrukets oafbrutna

framsteg införseln af brödsäd tilltagit. Sedan 1870-talet har först råginförseln

och sedermera hveteinförseln ökats ansenligt, under det att

utförseln af båda sädesslagen efter hand gått tillbaka. Hveteinförseln

har sålunda från perioden 1871—75, då den utgjorde i årligt medeltal

1.2 miljon kilogram, stigit till 203.6 miljoner kilogram, som utgjorde

årsmedeltalet för perioden 1901—05, och samtidigt har den årliga införseln

af råg stigit i medeltal från 58.2 miljoner till 114.9 miljoner

kilogram, medan utförseln af hvete sjunkit från 9 miljoner kilogram till

0.0 5 miljon kilogram och utförseln af råg från 3.6 miljoner kilogram

230

till 0.03 miljon kilogram. Härvid är dock att lagga märke till den

oerhördt ökade konsumtion inom landet, åt brödsäd, som särskilt torde

sammanhänga med industriens utveckling-, industriarbetarnas och i allmänhet

kroppsarbetarnas böjda lefnadsstandard samt den inom dessa

befolkningslager allt allmännare ötvergången till törbrukning- åt hvete

såsom brödsäd. Till förskjutningen hafva för öfrigt flera samverkande

orsaker bidragit. Dessutom bör icke lämnas oanmärkt, att åtminstone

råginförseln på do senaste åren minskats. Från att ar 1904 kat va uto-jort

142,003 ton, nedgick densamma år 1905 till 93,101 ton samt

kalenderåren 1906 och 1907 till resp. 48,700 och 39,600 ton, ålit i afrundade

tal räknad t. Slutligen är oek att märka, att förliallandena växla

afsevärdt under olika år. Vill man se, huru förhållandena gestalta sig

efter en god årsskörd, erbjuda t. ex. 1906 års siffror ett visst intresse.

Af det utaf statistiska centralbyrån utarbetade sammandraget af hushållningssällskapens

berättelser tor är 1906 framgår, att undei konsumtionsåret

1906—07 (Vio 1906—3% 1907) införseln af om alen spannmål

icke omfattade afsevärda kvantiteter åt annan brödsäd än hvete. Undei

sagda tid infördes nämligen 170,517 ton af detta sädesslag, under det

att 1906 års skörd häraf beräknades uppgå till 185,538 ton. Af råg

avsnitt 182 Kontrollera mot PDF

däremot infördes under nämnda konsumtionsår allenast 23,278 ton.

Skördon af detta sädesslag år 1906 beräknades till icke mindre än 674,767

ton. Tilläggas må, att införseln af rågmjöl och hvetemjöl utgjorde

under ar 1906 allenast resp. 381 ton och 7,463 ton samt år 1907 resp.

407 ton och 11,150 ton, samtidigt hvarmed emellertid nämnda mjölsorter

utfördes till kvantiteter, som, hvad rågmjölet angår, uppgick till i medeltal

ungefär tio gånger sa mycket som införseln.

Hvad beträffar hafre och korn, kan eu likartad, förskjutning som i

fråga om hvete och råg iakttagas. Landets hafre) »reduktion har undei

de lista femton af of vanberörda år till och med minskats, och den ringa

utförseln försvinner emot den. störa införseln, hvilken under aren 1901—05

belöpte sig till i medeltal öfver 60 miljoner kilogram om and och sedermera

ytterligare ökats men på 1870-talet ännu icke uppgicx till 1 miljon

kilogram årligen. Kornet har hos oss funnit allt mindre användning

att "döma dels af skördebeloppet, som i det stora hela äfven det gatt

tillbaka, dels af införselsiffrorna, som varit underkastade endast obetydlig

förskjutning. Utförseln al korn, som pa 1870-talet uppgiv*, till i medel

tal 35 miljoner kilogram årligen, har nu nästan upphört,

Äfven i fråga om hafre och korn växla ju dock skörd ef orhnllandena,

och anmärkas må, att året. 1906 både att uppvisa eu rikligare

skörd äfven af dessa sädesslag än som på länge inhöstats.

231

Om man sammanslår värdesiffrorna för de nämnda fyra sädesslagen

och. ställer de olika årsmedeltalen i jämförelse med hvarandra, framträder

den nu berörda förskjutningen än skarpare. Då under åren

1871 — 75 Sveriges export af hvete, korn, hafre och råg gaf ett öfverskott

på i medeltal 26 miljoner kronor om aret, fanns åren 1886—90

däremot i medeltal ett årligt införselöfverskott pa 2 miljoner kronor,

hvilket åren 1901—05 stigit till 43 miljoner kronor.

Härmed bör dock sammanställas hvad handelsstatistiken utvisar

rörande formalningsprodukterna af spannmål. Införseln af hvetemjöl

och rågmjöl har långt ifrån att stiga tvärt om minskats oj obetydligt

under de sista femton åren, i det att införselsumman för hvetemjöl har

nedgått från 2G miljoner kilogram, som utgjorde medelimporten åren

1886—90, till 7 miljoner kilogram i ärligt, medeltal aren 1901-—05 och

för rågmjöl från 23 miljoner till 3 miljoner kilogram. I stället har

under motsvarande tid utförseln af rågmjöl stigit från 0.9 miljon till

4.5 miljoner kilogram. Detta förhållande sammanhänger därmed att

kvarnindustrien i Sverige under den period, hvarom här är fråga, gjort

beaktansvärda framsteg, framträdande allt mera såsom eu själfständig

avsnitt 183 Kontrollera mot PDF

tran landtbruket skild industri. Man märker denna utveckling redan

på antalet större kvarnar, som under tioårsperioden 1896—1905 ökats

från 1,102 till 1,681, men än mera på deras produktion, som genom

moderna arbetsmetoder kunnat väsentligen uppdrifvas. Mjöl och gryn

hafva beredts i alltjämt ökad mängd. Då t. ex. år 1896 förmaldes

endast 120 miljoner kilogram hvetemjöl, hade år 1905 tillverkningen af

samma vara ökats till 209 miljoner kilogram.

Med afseende å livad ofvan antydts angående landtbrukets utveckling

i riktning af utvidgad boskapsskötsel skulle måhända den slutsats

ligga nära till hands, att man häri hade att söka orsaken såväl till den

tilltagande hafreinförseln som äfven till den växande införseln af hö.

Så lärer emellertid icke vara förhållandet, utan torde denna import

fastmera sammanhänga med den ökade efterfrågan på dessa fodermedel

för utfodring af stadssamhällenas och arméns hästar. Den kraftigt

ökade införseln af kli (från 0.5 miljon till 107.6 miljoner kilogram), af oljekakor

(från 5.7 miljoner till 79.1 miljoner kilogram) och af kreatursfoder

ej specificerade slag (från 0.05 miljon kilogram till 10.4 miljoner kilogram)

måste däremot hafva sin grund i boskapsskötselns behof. Den

ökning i utförseln, som för ett eller annat af dessa varuslag förekommit,

är endast obetydlig, och för dem alla linnes ett stort införselöfverskott.

Vill man med siffror belysa själfva den näringsgren, på hvars

utveckling ofvan stående antydningar peka hän, så finner man först, att

antalet underhållna kreatur betydligt ökats. Då antalet koråren 1871—75

utgjorde 1,318,327 stycken, uppgick motsvarande siffra för åren 1901—05

till'' 1,773,735 stycken; och då under förstnämnda period antalet svin

uppgick till 404,116, hade detta antal åren 1901—05 ökats till 811,870

struken. Äfven antalet hästar har stigit betydligt.

Mera såsom eu följd af veterinärpolitiska lagstiftningsåtgärder i

utlandet och hemma än såsom vittnesbörd om intresset för uppdrifvande

af en inhemsk kreatursras torde man få betrakta skiftningarna i in- och

utförselsiffrorna för kreatur. Både in- och utförseln af kor har under

de sista femton åren afsevärdt minskats, under det att före år 1889 eu

ökning kunde iakttagas. Svinutförseln gick redan dessförinnan tillbaka.

Endast tjurar samt ungnöt och kali var utföras i ökadt antal, samtidigt

med att kreatursstocken betydligt stiger.

Skarpast framträder emellertid utvecklingens resultat i vår ökade

utförsel af ladugård sprodukter och mejerivaror. Smörexporten är eu åt

landets förnämligare inkomstkällor, och om den också under de allra

senaste åren haft tendens att sjunka, finnes ingen anledning befara, att

avsnitt 184 Kontrollera mot PDF

den skall mista sin rangplats. Då utförseln åren 1871—75 uppgick

till 8.2 miljoner kilogram med ett värde af 6.1 miljoner kronor, hade

den åren 1886 — 90 vuxit till 14. i miljoner kilogram med värde af 25.4

miljoner kronor och åren 1901—05 till 19.4 miljoner kilogram med ett

värde af 36.5 miljoner kronor, allt i ärligt medeltal räknadt. Samtidigt

har införseln minskats betydligt, sä att det svenska smöret under tiden

också eröfra! den inhemska marknaden. Utförselöfverskottet för artikeln

smör under perioden 1901—05 utgjorde i årligt medeltal nära 19 miljoner

kilogram.

Äfven utförseln af ägg har ökats ehuru under stark konkurrens

med utländsk vara, i det nämligen införseln samtidigt vuxit långt mera

eller i ärligt medeltal från 8 miljoner stycken åren 1886—90 till 74 miljoner

stycken åren 1901—05. Gent emot denna ökning betyder det visserligen

mindre, att utförseln under sagda tid stigit från 9 till 16 miljoner

stycken; men anmärkas bör, med hänsyn till senast tillgängliga statistiska

material, att ökningen i den inhemska äggproduktionen synes afgjordt

fortgå. Under åren 1906 och 1907 kvarstod sålunda införseln ungefär

på samma punkt som år 1905 eller vid en kvantitet af mindre än 70

miljoner stycken om året, hvaremot utförseln, som år 1905 omfattade

32 miljoner stycken, stigit år 1906 till 35.7 miljoner och år 1907

till 36.1 miljoner stycken.

Äfven det svenska köttet och fläsket hafva så småningom lyckats

gorå sig gällande på marknaden. Åren 1901—05 var den svenska

233

köttexporten nästan lika stor som köttimporten hit till landet, utgörande

i årligt medeltal den förra 1.4 miljon och den senare 1.5 miljon kilogram,

hvithet förhållande är beaktansvärdt, då utförsel och införsel åren

1886—90 voro resp. 0.2 och 1.4 miljon kilogram. Oafsedt den

ökade förbrukningen inom landet — hvilken under det ökade allmänna

välståndet och särskildt i följd af de stegrade arbetslönerna varit högst

väsentlig — hade den svenska produktionen sålunda kunnat skaffa sig

en exportökning, som med 1 miljon kilogram öfversteg införselns ökning.

I fråga om fläsk hafva både införsel och utförsel afsevärdt minskats i

senare tid. Högst stod den svenska utförseln under åren 1894—96.

Våra svinslakterier hade då också en tillverkningssumma, som icke sedan

dess uppnåtts.

Det är framför allt det industriella uppsvinget, som skapat en

större rörlighet i vår handelsomsättning. Både införsel och utförsel

hafva under föreliggande perioder stigit afsevärdt, såsom synes af följande

siffror:

Införsel.

Utförsel.

S u m m a o in s ä 11 n i n g.

Pr inne- byggare.

Kronor. Kronor.

Pr inne- byggare.

Kronor. ; Kronor.

Pr inne- byggare.

Kronor. Kronor.

avsnitt 185 Kontrollera mot PDF

1871—75|246,372,000 57:64

1886—90 335,527,000 70: 7 6

1901—05''533.391,000 101: 98

204.525.000 47:85

272.629.000 57: 4 9

410.446.000 78: 47

450.897.000

608.156.000

943.837.000

105: 4 8

128: 2 5

180:45

Häraf tyckes visserligen som om införseln stigit relativt mera än

utförseln, som om underbalansen sålunda ökats och som om produktionen

icke hållit jämna steg med konsumtionen. Men först bör dä erinras,

att här är fråga om in- och utförselns värde, och att förty äfven prisförhållandena

spela en väsentlig roll. Om under en period exempelvis

inträffar, att för våra stora exportartiklar järn och trä prisen icke äro

gynnsamma men däremot kolpriset är högt eller råvaror, som vår industri

nödgas utifrån införa, stå högt i pris, så kan detta inverka högst afsevärdt

på betalningsbalansen utan att förhållandet i och för sig vittnar

om något afbrott i produktionens utveckling, lika litet som detsamma

berättigar till den slutsats, att produktionen icke varit lönande. För

öfrigt är att märka, att för bedömande af relationen mellan införsel och

utförsel handelsstatistiken i allmänhet icke erbjuder tillfyllestgörande

30

234

grundval. Också kali nästan intet land, med undantag af de hufvudsakiigeu

sädesexporterande, med sina officiella siffror visa et! utförselöfverskott.

Detta ådagalägger eu ofullkomlighet i statistiken, delvis beroende

därpå, att utförseluppgifterna icke kunna lämnas så exakta som införseluppgifterna.

hvilka senare i allmänhet af tullmyndigheterna kontrolleras i

fiskalisk! syfte. Bekant är ock, att utförselstatistikens bristfällighet i detta

hänseende är särskild! stor här i landet. Den nyssberörda bristande

öfverensstämmelsen mellan olika länders handelsstatistik torde rätt klart

framgå af deri bland de statistiska bilagorna vid kommitténs betänkande

fogade jämförande sammanställningen enligt svensk och utländsk statistik

af Sveriges handel med särskilda länder beträffande åtskilliga varuslag.

Att denna sammanställning icke kunnat göras rikhaltigare i fråga om

antalet varuslag och mera ingående i fråga om specialiseringen, beror

naturligen på den skiljaktiga anordningen af de olika ländernas egen

statistik. För eu jämförelse i afseende ;i Sveriges utrikes handel mellan

olika varugrupper å olika tider, torde emellertid äfven exportsiffrorna i

den svenska statistiken lämna nöjaktigt material.

Sveriges förnämsta exportartikel har sedan lång tid tillbaka utgjorts

af gröfre trävaror och gröfre järnsorter. Vid sidan däraf hafva

såsom dominerande artiklar under de senaste årtiondena framträdt smör,

trämassa, papper och malm. I ställe! har spannmål småningom undanskjutits

avsnitt 186 Kontrollera mot PDF

från sin ranglats som exportartikel och rent af kommit att

intaga eu så framskjuten plats på motsatta sidan, att den näst stenkol

numera är vår förnämsta importartikel, en omständighet som innebär

ett tydligt vittnesbörd om den småningom skeende öfvergången till

industriell produktion, om och denna delvis utvecklats på landtbruksnäringens

eget område.

Om vår industris utveckling vittna också förändringarna beträffande

importartiklarna. Då på 1870-talet ylleväfnader, socker och

kaffe framförallt voro föremål för import, har nu stenkolen trängt förbi

alla andra artiklar, sockerimporten så godt som upphört, ylleväfnadsimporten

betydligt minskats och i stället råvarorna ull och bomull trängt

sig fram såsom betydande importartiklar. Äfven industrimaskiner samt

mineraloljor för industriens behof hafva blifvit föremål för införsel i

ökad mängd, likaså vissa gröfre järnsorter och mellanprodukter för olika

industrier. Genom en mångsidigare utveckling har också vårt land

småningom kunnat på världsmarknaden utföra ej endast sina råvaror

och halffabrikat, utan äfven slutprodukter af en ganska långt drifven

förädling. Snickerivarorna intaga redan en framskjuten plats bland våra

exportartiklar, tändstickorna hafva knappast ännu tillbakaträngts i mark

-

235

naden, och vår maskinindustri skapar sig allt säkrare förutsättningar fölen

internationell rangplats. Särskilt hafva separatorer och telefonapparater

vunnit världsrykte och öfvat märkbart inflytande på summorna

för vår handelsomsättning. Och i stället för att exportera säd har vår

jordbruksnäring genom boskapsskötseln skapat betydande utförsel värden

i smöret och delvis äfven i köttvaror.

Förhållandet mellan våra förnämsta import- och exportartiklar

framgår a-f följande öfversikt, där talen beteckna miljoner kronor:

Matvaror.

Spannmål.

Smör.

Kött och

fläsk.

Salt Ilsk.

Kaffe.

! Socker.

In.

ut.

In.

ut.

In.

ut.

In.

Ut. !

:

In.

: i»-

1871-

—75

0.9 :

35.9

2.4

6.1

6.9

0.3

7.1

0.2

14.9

15.3

1886-

—90

20.4

17.3 |

B.3

25.4

6.0

3.3

1 5-5

2.1

21.6

13.8

1901-

— 05

46.3 •

1.1

i.o:

36.7

5.6

3.1

1-2.9

1.2

21.8

1.6

Textilvaror.

UH. Ullgarn. Ylleväfnad. Bomull.; Bomullsgarn.

In.

Ut. i

In.

Ut.

In.

Ut.

In.

In.

ut. :

In.

Ut.

1871-

-75

6. l

0.1

O -

O. i

0.0

16.1

0.5 |

10.7

3.4

0.2

7.6

1.0

1886-

-90

6.9

0.1

5.2

0.2

22.4

1.6

12.9

2.6

0.8 1

9.5

3.0

1901-

-05

12.3

0.4 ;

8.6 1

0.7

11.7

0.6

15.4

1.8

0.6

6.4

0.6

Träprodukter.

Gröfre

trävaror.

Snickerivaror.

Trämassa.

Papp och

papper.

stickor.

In.

Ut.

In.

Ut.

in.

Ul.

In.

Ut,

Ut,

1871-

—75

0.8

84.7:

0.3

1.7

O.o !

1.1

0.9;

2.3

3.6

avsnitt 187 Kontrollera mot PDF

1886-

— 90

2.0

98.5

1.2

2.4

0.0 i

6.0

! 2.6

16.0

8.7

1901

—05

O o

0.3

146,2 :

0.6

11.7

0.3

33. 8

3.o

19.3 :

8.1

236

Mineral och metaller.

Sten-

Mineraloljor.

Malm in. fl.

mineral.

Tack- och

barlastjärn.

Gröfre järn- sorter.

Maskiner, i

redskap och ;

verktygl).

In. In.

Ut.

In.

Ut.

In. 1

Ut.

In.

Ut.

In.

ut.

1871 —

75!

13.r. 2 .u

Om

O.o

O.o

0.:*

5.7

2.1

36.8

(1.2)1

1886—

-90

22.6 5.6

Om

0.1

2.1»

l.<;

3.5

2.:s

29.5

(10.6)!

*2.7,!

1901 —

05:

58.7 ! 13.6

0.1

3. c.

23.0

2.s

7.0

3.2

31.o

20.6

14.6 1

De här nämnda hufvudartiklarna öfva i fråga om vår totala

haudelsomsättning ett relativt mindre inflytande på införseln än på

utförseln. Då de endast utgöra 47 procent af värdet på samtliga införda

varor, bilda de däremot hufvuddelen af exportartiklarnas värde

eller ända till 82 procent, hvaraf tydligt nog framgår, att medan införseln

ännu är betydligt mångsidig, Sverige fortfarande är för sin

utländska betalningsbalans hufvudsakligen liänvisadt till några större

standardexportartiklar och följaktligen att, trots senare tiders industriella

uppsving, på detta område ännu mycket återstår, som bidar enskild

företagsamhet och påkallar statsmakternas hägnande omsorg.

En jämförelse mellan de olika tidsperioderna tyder alldeles bestämdt

på, att det är de två senaste årtiondena, som haft att uppvisa det relativt

kraftigaste uppsvinget inom industrien. Detta framgår redan af förhållandet

mellan sädesproduktion och industri men än mera af de ofvannämnda

fabrikssiffrorna i och för sig liksom ock af handelssiffrorna,

hvilka just efter 1880-talets slut fått sin bestämda utvecklingsriktning.

Det är efter den tiden förskjutningen skett i spannmålsomsättningen,

det är efter den tiden införseln af ylle- och bomulls väfnad er gått tillbaka,

medan den förut ökats; efter den tiden har importen af stenkol

och oljor mer än fördubblats samt införseln af ull, bomull och en mängd

industriella mellanprodukter afsevärdt stigit. Trämassa, snickerivaror

och malm hafva också under samma tid trängt fram såsom dominerande

J) Siffrorna för åren 1871—75 och 1886—90 äro för höga för en jämförelse med

åren 1901—-05, beroende därpå, att ett större antal varuslag, såsom ier- och metallrör, maskinremmar,

öfverspunnen och öfverdragen metalltråd m. m., som förut hänförts under rubriken

»maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade», i 1892 års tulltaxa erhållit egna rubriker

och därefter befunnits i statistiken böra upptagas under andra grupper än den här ifrågavarande.

237

vid utförseln. Inom alla grenar af omsättningen visar utvecklingen

avsnitt 188 Kontrollera mot PDF

under de senaste femton åren en större intensitet och en större mångsidighet

än under de föregående. Detta omdöme torde icke rubbas af

den under fortgången af kommitténs arbete inträdda, såsom det är att

hoppas, mera tillfälliga depression.

Hvad angår det allmänna ekonomiska tillståndet, antyda ock liera

fakta, att detta utvecklats i samma riktning. Visserligen kunna icke de

enstaka siffror, som stå till buds, ens tillnärmelsevis klarlägga ett så

komplicerad! förhållande. Men i alla händelser förtjänar det beaktande,

att ökningen i inkomster, i fastighetsvärde och i arbetslöner varit relativt

större under tiden från 1880-talets slut än närmast före denna

tid. Detta framgår tydligt af nedanstående siffror:

Invånare-

antal.

Taxerings- värde å

fastigheter.

Uppskat- tad in- komst af

kapital

och arbete.

Pris för

sommar-

dagsverke.

Kr.

Marke- gångspris

å råg per

deciton.

Kr.

Mili.

Rrv

Per inv.

Kr.

Milj.

Kr.

Per inv.

Kr.

1871—75..................

4,274,006

2,291

538

225

53

1: 82

12: 30

1886—90..................

4,741,726

3,502

738

368

78

1: 58

10: 0 5

1901—05..................

5,230,193

5,123

980

840

161

2: 2 1

12: il

Frågan, i hvad mån den senaste tidens ekonomiska utveckling här

i landet får tillskrifvas det tullpolitiska system, som under tiden till - lämpats, torde väl icke kunna utan vidare anses besvarad blott och

bart med en hänvisning till en historisk-statistisk redogörelse. Innebörden

af det kommittén lämnade uppdrag innebär emellertid icke någon

bestämd uppfordran för kommittén att inlåta sig på en så vansklig

uppgift som att söka allsidigt utreda detta spörsmål. Kommittén kan

dock icke underlåta att fästa uppmärksamheten på, hurusom ett i väsentlig

mån kompletterande bidrag till frågans utredning är att finna i utvecklingen

af de ekonomiska och handelspolitiska förhållandena i vårt grannland

Norge.

Sedan de förslag till norska tulltaxans omarbetning i skyddsvägg

riktning, hvilka efter mellanrikslagens uppsägning år 1897 förelågo till

stortingets afgörande, endast i mindre omfattning godkänts, tillsattes

år 1903 af finans- och tulldepartementet en kommitté med uppdrag att

238

företaga revision af 1897 ars tulltariff; och innehåller denna kommittés

den 18 augusti 1904 dag-tecknade betänkande uppgifter och uttalanden,

som i nyssberörda hänseende förtjäna synnerligt beaktande. Nämnda

kommitté har, till klargörande af i hvilken riktning dess uppdrag borde

fullgöras, inledningsvis erinrat, hurusom samtidigt därmed att och i

samma män som den internationella skyddspolitiken mer och mer antagit

eu universell karaktär och dess upptagande till och med från

avsnitt 189 Kontrollera mot PDF

Storbritanniens sida gjorts till föremål för allvarlig utredning— hvars

resultat visserligen ännu icke föreJåge me it som i hvarje fall hade i

hög grad bidragit att rubba tilliten till att denna frihandelns sista fasta

borg under alla tänkbara förhållanden skulle hålla sig såsom sådan —

man också i det rent praktiska, lifvet förmenat sig städse tydligare kunna

påvisa, att skydds politikens konsekvenser ginge de få återstående frihandelsområdena

emot; cell bär ifrågavarande kommitté tillika framhållit,

hurusiun för Norges vidkommande till belastandet af eu sådan

uppfattning bidragit icke minst det abnorma handelspolitiska förhållandet

till Sverige, hvars marknad vore stängd för de allra bestå norska artiklar,

som tidigare hade funnit villiga köpare därstädes, under det att de

vida lägre norska tull,satserna fortfarande på flera- områden möjliggjorde

en för de norska fabrikerna mycket obekväm svensk afsättning i Norge.

Efter att på ett. ställe sid. XXVII) hafva, redogjort ior värdet af

Norges totala export under femårsperioderna 1876—80—85—90—95—

1900 samt åren 1901—02—03, proeentvis fördelad på skilda länder.

och (''fiol- att, med hänvisning- till dessa siffror hafva, konstaterat, att

bland de europeisk;) länderna det öfver hufvud blott vore till de två

väsentligt frihand elsvänl i ga staterna Storbritannien och Holland, som

den norska exporten förmått utveckla sig på ett jämförelsevis gynnsamt

sätt, framhåller kommittén vidare, att detta, följaktligen innebure, att

den norska utförseln under loppet, af den sedan 1870-talets slut pågående

europeiska skyddsperioden antagit eu i fråga om afsättningsmarknad

mer och mer ensidig- karaktär; att sålunda Norge för sin försäljning

till utlandet i stigande grad blifvit beroende af Storbritannien,

medan Tyskland, Sverige, Spanien, Danmark, Frankrike och Ryssland

förlorat i relativ betydelse, då deras inköp från Norge icke hållit jämna

steg med genomsnittsökningen af den norska utförseln; att särskild!

borde märkas, hurusom, under det att den norska exporten till Frankrike

och Tyskland i relativa procenttal gått tillbaka ända sedan senare

delen af 1870-talet eller den tidpunkt, som läge omedelbart före dessa

länders öfvergång till protektionismen, vore det först från åren 1896 t. o. in.

1900 — under hvilken period mellanrikslagen upphörde — som för

Sveriges del öfvergängen till skyddspolitiken hade i förhållande till

239

Norge medfört eu motsvarande, ehuru visserligen ännu starkare accentuerad

nedgång.

Sedan kommittén därefter uppvisat, huru värdet af de liufvudsakligaste

norska industriprodukterna vid skilda tidpunkter under nyss

avsnitt 190 Kontrollera mot PDF

angifna period tördelat sig på olika länder samt erinrat, att eu betydande

del af ökningen i landets export under denna tid folie på de två artiklarna

trämassa och cellulosa (från 1,171,300 kronor år 1876 till

23,876,600 kronor år 19031, belyser kommittén med såväl absoluta som

relativa tal, huru förhållandet gestaltade sig, därest afdrag gjordes för

de två ifrågavarande artiklarna; och visade sig därvid att, angifven i

procent af varuvärdet, exporten af de hufvudsakligaste norska industriprodukterna

med undantag af trämassa och cellulosa fördelade sig på

följande sätt olika länder emellan:

1876.

%

1886.

V

1895.

%

1908.

%

Sverige ..........................................

52.5

39.5

39.5

2.5

Storbritannien ..............................

20.8

32.3

34.2

59.6

Tyskland ......................................

17.7

12.0

12.9

19.4

F rankrike.......................................

0.5

6.0

2.o

0.6

Danmark .......................................

7.8

3.3

3.8

5.9

Holland .........................................

0. G

0.7

2.4

4.7

Belgien ..........................................

4.o

3.8

2.9

Ofriga länder ..............................

O.i

1.8

1.4 |

4.4

Hvad de absoluta talen angår, må endast anmärkas, att de för

exporten till Sverige utgjorde:

1876.

1886.

1895.

1908.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

4,995,800.6,014,600;

10

,764,500;

i

796,700;

»Den hufvudföreteelse, som framgår af dessa siffror är» — säger

kommittén —- »den utomordentligt stora och betydelsefulla förskjutning,

som sedan mellanrikslagens upphörande skett med hänsyn till Norges

industriella export till Sverige och till Storbritannien. Medan ännu år

1895 Sverige köpte nära nog 40 procent af våra utförda industriartiklar,

tog det år 1903 2 Va procent däraf, och medan England år 1895 tog

240

34, köpte det 1903 nära 60 procent. Vår fabriksverksamhets ensidigt

växande beroende af Storbritannien, det enda ännu återstående större

frihandelsvänliga afsättningsområdet, framträder sålunda i slående tal.

En annan omständighet, som tabellerna ögonskenligen visa oss, nämligen

att Tysklands import af norska industri artiklar absolut sedt, är i ganska

stark stigning och att den äfven procentuellt har nått eu viss betydelse,

som i ordningen ställer den näst efter men i och för sig ganska långt

under Storbritanniens, beror däremot utan tvifvel på en ofullkomlighet

i de statistiska uppgifterna. Ett af hufvudföremålen för detta tyska

inköp skulle till exempel vara kondenserad mjölk, men denna vara går

förmodligen till allra största delen till aflägsnare förbrukningsorter öfver

avsnitt 191 Kontrollera mot PDF

tyska hamnar och torde således gifva en antydning om, i hvilken riktning

förklaringen till berörda statistiska exportökning till Tyskland

öfver hufvud är att söka. Ser man på siffrorna för hela utförseln till

Tyskland af norska industriprodukter — trämassa och cellulosa inräknade

— så ser man och, att ökningen är betydligt långsammare, ty trämassa

är icke i väsentlig grad föremål för transiterande lika litet som

dess utskeppning från Norge till Tyskland gör önskade framsteg. Hvad

öfriga länder angår, gifver eu sammanställning af de absoluta talen med

procenttalen en mycket bestämd föreställning om, att något väsentligt

och afgörande stöd för utveckling af vår inhemska fabriksdrift icke

genom afsättning till dem är att finna. Därtill äro exportvärdena i sig

själfva för obetydliga och deras tillväxt, äfven där sådan kan påvisas,

under rådande tullförhållanden för långsam och osäker)).

Kommittén lämnar vidare följande tabellariska öfversikt öfver införseln

och dess ökning:

Införsel till Norge från åtskilliga länder uttryckt i miljoner kronor.

1876 SO.

1881 85.

1886 90.

1891 95.

1896-1900.

1901.

1902.

1903.

Storbritannien och

Irland .....................

42.0

41.5

48.0

58.7

78.7

79.1

76.5

68.4

Tyskland.....................

43.1

45.9

43.7

56.4

78.0

77.5

79.3

79.0

Sverige........................

13.0

17.4

19.6

28.7

31.4

24.0

24.3

30.s

Danmark.....................

16.9

14.6

9.2

10.4

14.4

18.5

18.2

17.4

Belgien........................

2.5

2.7

5.0

7.8

12.4

12.9

12.8

11.5

Nederländerna............

6.4

5.6

6.2

8.5

12.1

13.3

15.1

13.3

Frankrike ..................

7.0

6. c

4.1

5.0

4.8

4.4

5.3

5.6

Länder utom Europa

4.ts

0.6

7.5

10.8

14.9

18.2

13.0

12.2

241

»Häråt framgår» — säger kommittén — »att under det exporten

af norska produkter, såsom ofvan visats, under perioden 1876—80

till 1902 stigit med 69 procent, är procenttalet för importstegringen 83.

Vår försäljning till utlandet liar följaktligen icke på långt när liållit

jämna steg med ökningen i våra inköp därifrån. Så särdeles viktigt

detta faktum redan i och för sig är, blifver det icke mindre betydelse1

ullt, när man lägger märke till, att af de två länder, som vid midten

af 1870-talet voro våra hufvudleverantörer med ungefär samma värdebelopp

för bägge, har det sedermera lyckats det protektionistiska Tyskland

att komma ett stycke före dess frihandelsvänliga konkurrent. För 1903

äro talen för dessa bägge riken t. o. m. sådana, att de i väsentlig grad

synas bestyrka den uppfattningen, att ett kraftigt skydd i högre grad

än frihandeln befordrar utförseln till länder med låga tullsatser».

avsnitt 192 Kontrollera mot PDF

Efter att i detta sammanhang jämväl hafva redogjort för den tyska

handelsstatistikens uppgifter angående införseln från och utförseln till

Norge yttrar kommittén:

»Tysklands egen handelsstatistik upplyser sålunda om, att dess utförsel

till vårt land under loppet af skyddsperioden stigit till inemot

det femdubbla, medan dess införsel från Norge knappast har fördubblats.

Fn liknande iakttagelse angående skyddsländernas växande öfverlägsenhet

på exportens område kan man emellertid icke heller underlåta att läsa

ut ur de ofvan anförda talen för Sverige. Under det utförseln till

detta land under femårsperioden 1891—95, då mellanrikslagen ännu

ägde bestånd, utgjorde 20.8 miljoner kronor men år 1903 gått ned med

en fjärdedel eller till 15.6 miljoner, har samtidigt införseln från Sverige

stigit från 28.7 till 30.8 miljoner, hvarvid den åter starkt närmar sig

till det ungefärliga maximum, som den nådde under femårsperioden

1896—1900, då den forcerade importen i anledning af mellanrikslagens

förestående upphörande påverkade talen i uppåtgående riktning».

I annat sammanhang påpekas därjämte, hurusom 1903 års siffror

syntes angifva, att Sverige vore på god väg att uppnå samma relativa

betydelse för Norges import som före mellanrikslagens upphörande.

Oaktadt den norska kommitténs uttalanden i åtskilliga hänseenden

torde lämna rum för erinringar, synas dessa uttalanden — hvilka föröfrigt

lära förtjäna särskild! beaktande såsom bevis på verkningarna af

mellanrikslagens upphäfvande — likväl, sammanställda med det förhållande,

att ifrågavarande kommittés uppfattning gjorde sig gällande

hos stortinget, som år 1905 antog ny tulltaxa i allt väsentligt öfverensstämmande

med kommitténs förslag, åtminstone kunna föranleda den

slutsats, att de norska statsmakterna funnit erfarenheten hafva gifvit vid

31

242

handen, att under nuvarande tullpolitiska förhållanden ett mindre land,

som har någon mera afsevärd industri att taga hänsyn till, tvingas att

bereda densamma effektivt skydd mot utlandets konkurrens. Men oafsedt

i hvad mån häraf må kunna hämtas stöd för riktigheten af senare tiders

handelspolitik i Sverige, kvarstår, såsom ofvan påvisats, i hvarje fall det

faktum, att vi för vår del kunna so tillbaka på en tid af stark industriell

utveckling här i landet under ifrågavarande period, hvarmed ock följt

eu ansenlig kapitalökning.

Det sålunda nybildade kapitalet utgöres tvifvelsutan till eu icke

oväsentlig del af besparad inkomst af arbete samt representerar så till

vida arbetslönens andel i produktionens afkastning; och då, såsom kändt

är, den svenska arbetarens lefnadsstandard under denna tid väsentligt

avsnitt 193 Kontrollera mot PDF

höjts, lärer detta få anses innebära, att inom de flesta produktionsgrenar

arbetslönen stigit afsevärdt mera, än som motsvaras af de samtidigt

stegrade lefnadskostnaderna.

Hvad beträffar stegringen i dessa senare torde kunna hänvisas till

de utredningar, som under senare tid ägt rum i och för reglering af

löner i statens tjänst. Därvid har tydligt nog framgått, huru svårt det

är att räkna med några medeltal, eftersom förhållandena gestalta sig

väsentligt olika på olika platser i riket. Erinras må emellertid, hurusom

i 1901 års statsverksproposition, vid jämförelse mellan dåvarande

prisförhållanden ä ena sidan samt prisförhållandena under senare hälften

af 1870-talet och förra hälften af 1880-talet å andra sidan, det generella

omdöme på grund af verkställd utredning ansågs befogadt, att i

medeltal för hela riket stegringen i den totala lefnadskostnaden kunde

uppskattas till 26.4 procent intill år 1899 och 30 procent till år 1900.

Visserligen ansågs då på i utredningen anförda skäl, att dessa siffor vore

icke obetydligt för höga, men kändt är å andra sidan, att sedan den tiden

lefnadskostnaderna ytterligare afsevärdt stegrats, så att den reduktion i

berörda tal, som då ansågs skälig, numera näppeligen lärer vara befogad.

I afseende ä stegringen i arbetslöner — hvilken gått hand i hand

med ökad efterfrågan på arbetskraft — lämnar den officiella statistiken

besked endast för så vidt angår jordbruket. Man finner där, att vanlig

årslön i husbondes kost utgjort i medeltal för hela riket under år 1906

för dräng 258 kronor och för piga 144 kronor, under det att motsvarande"

siffror för perioden 1886—90 utgjorde resp. 149 och

69 kronor. Prisen på sommardagsverken ställde sig enligt samma

källa i medeltal för hela riket sålunda: för man år 1906 2 kronor 47

öre mot 1 krona 58 öre åren 1886 — 90 samt för kvinna år 1906 1

243

krona 44 öre mot 91 öre åren 1886—90. V iuterdagsverkspriset utgjorde

å motsvarande tider resp. 1 krona 76 öre och 1 krona 4 öre

för man samt 1 krona 4 öre och 61 öre för kvinna. Såsom allmänt

omdöme yttrar statistiska centralbyrån, att den sista perioden af stegring''

i arbetslönerna börjat år 1888 och därefter, oafsedt att prisen åren

1901 och 1902 voro något vacklande, oafbrutet fortfarit, äfvensom att,

om rikets särskilda län i detta afseende jämfördes med hvarandra, det

visade sig, att prisen i norrlandslänen i allmänhet vore högre än i de

öfriga. Att inom vissa industrigrenar stegringen varit vida ansenligare,

iir allmänt bekant; men äfven om man bortser därifrån, torde ändock

riktigheten af hvad ofvan anförts angående förhållandet mellan arbetslönens

och lefnadskostnadernas stegring vara uppenbar.

avsnitt 194 Kontrollera mot PDF

Erinras må vidare, hurusom likaledes vår kommunala rösträttsstatistik

visar hän på det förhållandet, att arbetets andel i produktionens

afkastning under senare tider alltjämt ökats. I fråga om landskommunerna

framhåller statistiska centralbyråns senaste berättelse i ämnet,

hurusom den lägsta fyrktalsgruppen t, o. m. 25 fyrkar), som hufvudsakligen

omfattade innehafvare af jord om högst 4,100 kronors taxeringsvärde

och inkomsttagare med högst 700 kronors årlig inkomst, alltjämt

förlorade i betydelse, och att detta särskildt varit fallet mellan åren

1892 och 1904. »1 själfva verket» — yttrar byrån — »har procent

talet

för gruppen 1—5 fyrkar minskats från 27.2 till 21.1, för gruppen

6—10 från 13.4 till 12.5 och för gruppen 11—25 fyrkar från 23.9 till

23.7. Nedgången träffar således allra mest innehafvarna af högst 5

fyrkar. Samtidigt har hvar och eu af de högre grupperna sett sin

andel ökas. Allt detta torde få anses bära vittne om, att en genomgående

förskjutning uppåt i samband med det allmänna ekonomiska

uppsvinget gjort sig gällande». Och i fråga om stadskommunerna

konstateras den starka tillväxten under ifrågavarande period i de röstetalsgrupper,

som närmast innefatta den egentliga arbetarklassen, hvari

likaledes byrån finner ett uttryck för det allmänna ekonomiska uppsving,

som ägt rum under mellanliggande år.

Af hvad sålunda anförts torde framgå, att arbetet lika väl som

kapitalet tillgodonjutit frukterna af näringslifvets utveckling under de

sista decennierna, i följd hvaraf ock lärer kunna förutsättas, att, i mån

som denna utvecklings fortgång sammanhänger med vår tulltariff, det

icke minst för den upplysta kroppsarbetande befolkningen skall framstå

såsom ett lifsintresse att medelst lämpliga tullsatser nödig konkurrensförmåga

beredes de svenska näringarna i täflan med utlandet.

I detta hänseende torde ock böra framhållas, att i själfva verket

244

Tullsystem.

gemensamhet i intressen förefinnes för denna de! af landets befolkning,

oafsedt huruvida den näringsverksamhet, af hvilken arbetaren har sin

utkomst, kan såsom sådan anses äga omedelbart intresse af skyddets

upprätthållande eller icke; ty i samma mån som näringsgrenar af brist

på skydd skulle nödgas inskränka eller nedlägga sin verksamhet, skulle

gifvetvis efterfrågan pa arbetskraft minskas, arbetslöshet på många områden

inträda och arbetslönerna i allmänhet sjunka.

En likartad gemensamhet kan äfven konstateras för näringarna

såsom sådana. Då landets produktiva verksamhet ligger till grund för

och uppbär all landets förbrukning, måste det för näringarna, för så

vidt de arbeta för afsättning på den inhemska marknaden, vara åt vikt,

avsnitt 195 Kontrollera mot PDF

att landets produktion blomstrar, och att hvarje fara, som i afseende

härå kan hota från utlandet, afväges. I afseende å rena exportnäringar

får bland annat icke förbises, att under våra dagars handelspolitiska

förhållanden det ofta nog är genom utlandet gjorda medgifvanden beträffande

tulltariffen, som exporten möjliggöres och främjas, likasom icke

häller att en kraftig export ofta växer fram ur och har sitt starkaste

stöd i en stor och jämn produktion för inhemsk förbrukning.

Ur allmän samfundssynpunkt måste det slutligen anses vara ett

viktigt intresse för alla klasser och alla landsdelar, att det kapital och

de personliga värden, som nedlagts inom landets näringsliv, såvidt

möjligt icke förloras eller äfventyras.

Den relativa stadga cell den frånvaro af skarpare meningsskiljaktigheter,

som, enligt hvad ofvan berörts, utmärkt vår tullpolitik under

senare tid, torde väl ock i väsentlig mån hafva sin grund i det sätt,

hvarpå förhållandena utvecklat sig i andra länder, med b vilka vi till

afse värd grad hafva handelsgemenskap. Och i detta hänseende märkes,

att senaste tiders tullpolitik företett ett oafbrutet fortgående på den

väg, hvarpå de större europeiska fästlandsstaterna i slutet af 1870- talet slogo in, så till vida som man allt mera sökt att förbehålla den

inhemska marknaden åt den inhemska produktionen. 1 ett flertal länder

hafva förutvarande skyddstariffer omarbetats och fullständigats, och vidare

hafva länder, som i det längsta hållit fast vid en frihandelsvänlig politik,

till sist sett sig föranlåtna att bryta med denna och inrätta sig i

enlighet med den förhärskande handelspolitiska strömningen. Bland

dessa senare märkes särskild! vårt grannland Norge, där sedan år 1905

tullsatser tillämpas, Indika på många punkter öfverstiga våra.

1 åtskilliga länder tiar man för öfrig! kunnat tillgodogöra sig

såsom skydd äfven andra åtgärder än sådana, som omedelbart fallit

245

inom tullagstiftningens område. Exempelvis hafva bestämmelser inom

patentlagstiftningen eller åtgärder, som motiverats med veterinärpolitiska

hänsyn, verkat väl så kraftigt som skyddstullar. Man har vidare —

och detta till och med i frihandelslandet England — förbjudit införsel

af varor, som tillverkats i utländska fängelser. Slutligen hafva ock

frakttarifferna visat sig kunna begagnas som ett verksamt medel till

gynnande af inhemsk näringsverksamhet i konkurrensen med utlandet.

Allmänt torde man väl ock med hänsyn ''till dessa förhållanden

vara böjd att äfven hos oss göra det uttalande, »att valet mellan frihandel

och skydd spolitik icke står den nu lefvande generationen fritt».

Men vidare har denna tids tullpolitik inom Europa att uppvisa

avsnitt 196 Kontrollera mot PDF

ännu eu anmärkningsvärd sida. De större industriländernas produktion

hade efter öfvergången till skyddssystemet snart nog hunnit växa sig

så stark, att man där började känna nödvändigheten af att i största

möjliga utsträckning öka afsättningen af sina tillverkningar utanför det

egna området, Detta på det ekonomiska området framträdande expansionstvång,

hvithet blot* så kännbart, att tyska rikskansleren kunde tala

om nödvändigheten af att exportera »antingen människor eller varor»,

förde å ena sidan till den omfattande kolonialpolitik, hvaråt icke minst

Tyskland under senare tid hängifvit sig, medan man a andra sidan

sökte öka exportmöjligheterna genom internationella handelsfördrag.

Likasom det s. k. västeuropeiska traktatssystemet under frihandelns

dagar ledde sitt ursprung från Frankrike, sä blef det nu, i början af

1890-talet, Tyskland, som ävägabragte ett nytt europeiskt system af

tarifftraktater. En medverkande orsak till, att detta kom till stånd,

var nog den nordamerikanska tullskyddspolitiken, som allt mera inskränkte

Europas exportmöjligheter på den amerikanska marknaden och

åstadkom en allmän sträf v an inom de europeiska industriländerna att

på annat håll få aflopp för sin export; men att särskild! Tyskland i

exportens intresse kände behof af att komma till ett närmare handelspolitiskt

samförstånd med sina grannar, sammanhängde därmed, att

Tyskland vid denna tid förlorade den förmånliga ställning, del under

en följd af ar i kraft af traktater om behandling såsom mest gynnad

nation åtnjutit i förhållande till länder, hvilka dittills tillika varit genom

tarifftraktater hindrade att höja sina tullsatser till skydd mot tysk

konkurrens. Den handelspolitiska situation, som uppstått, sedan detta

hinder för utlandet att gent emot Tyskland fora eu kraftigare tullpolitik

dåmera bortfallit, ad vecklades genom de af rikskansleren grefve Capri vi

åren 1891—93 åvägabragta tarifftraktater med Österrike—Ungern, Italien,

Traktat

potitik.

246

Belgien, Schweiz, Rumänien och Serbien, hvartill efter tullkrig med

Ryssland kom tarifftraktat äfven med detta land år 1894.

Så länge detta traktatsförbund ägde bestånd, åtnjöt bland andra

länder äfven Sverige i sina handelsförbindelser med Tyskland, på grund

af behandling såsom mest gynnad nation, fördelen af den konventionaltariff,

Tyskland tillämpade gent emot dessa makter, utan att i gengäld

rara underkastad någon inskränkning i rådigheten öfver sin egen

tariff. Förklarligt är dock, att ett sådant tillstånd, där vissa länder å

ena sidan sinsemellan träffat överenskommelser om bestämda förmåner

i afseende å det ömsesidiga varuutbytet och å andra sidan fortforo att

avsnitt 197 Kontrollera mot PDF

hafva aftal om behandling såsom mest gynnad nation med andra nationer.

Indika behöllo full rådighet öfver sina tariffer och sålunda vore oförhindrade

att efter sig företeende omständigheter höja sina tullsatser,

måste för de förra komma att i längden kännas besvärande. Naturligt

är därför äfven, att kraftiga försök skulle göras att förmå dittills pa

detta sätt obundna makter att ansluta sig till tarifftraktatspolitiken, och

härvid har Tyskland fortfarande spelat den ledande rollen. Sträfvande^

att efter utgången af de Capriviska traktaterna ånyo åstadkomma ett

europeiskt trakta! förbund hafva hittills resulterat i Tysklands under åren

1905—00 afsilande tarifftraktater med Italien, Belgien, Ryssland, Rumänien,

Schweiz, Serbien, Österrike-Ungern, Bulgarien och Sverige.

Sedan sålunda Sverige åter föranledts att beträda tarifftraktaternas

väg, borde det naturligtvis framstå såsom en tvingande nödvändighet

att tillse, det vi vid blifvande traktatsunderhandlingar måtte äga eu tulltariff,

som erbjöde lämplig underhand!ingsbas. Att vi ur denna synpunkt

måste ägna synnerlig omsorg åt huru den egna tullmuren uppföres

bevisas icke minst af utlandets tillvägagångssätt. Talrika exempel

i detta afseende kunde anföras äfven från de fem af ofvannämnda stater

utom Tyskland, b vilka efter detta lands föredöme mötte vid traktatsunderhandlingarna

med nya tulltariffer, men såsom för svenska förhållanden

måhända af större intresse torde endast höra framhållas,

huru Tyskland vid antagandet af 1902 års tulltariff förfor med sådana

för den svenska exporten viktiga artiklar som gatsten och lingon.

I det af förbundsrådet beslutade, tyska riksdagen förelagda !inslaget

till tulltariff upptogos de bägge ifrågavarande artiklarna såsom

tullfria men blefven icke desto mindre åsätta tull, gatsten med 40 pff för

100 kilogram och lingon med 5 mark för 100 kilogram. \ isserligen synes

hänsyn till skyddsintressen härvid hafva medverkat; men då i motiven

till tarifförslaget kraftiga skäl emot tullen på gatsten framliöllos, och

247

dä där förklarades, att inga tvingande grunder för tull å sådana bär

som lingon förefunnes, torde det vara uppenbart, att skyddsintresset icke

skulle kunnat göra sig gällande, om det icke vunnit stöd i riksdagens

önskan att bereda verksamma påtryckningsmedel vid de traktatsunderhandlingar

med Sverige som motsågos. Vid behandlingen inom riksdagen

af 1906 års handelstraktat med Sverige erinrades ock från det

mest autoritativa håll, att under tulltarifförhandlingarna förbundsrådet

otvetydigt gifvit uttryck åt den uppfattning, att gatstenstullen »blott

avsnitt 198 Kontrollera mot PDF

kunde betraktas som en lämplig kompensation vid blifvande traktatsunderhandlingar

».

I afseende å en annan viktig svensk exportartikel, nämligen gröfre

snickeriarbeten, både den förutvarande tull satsen, 3 mark per 100 kilogram,

ansetts icke erbjuda tillräckligt skydd, hvarför tullförhöjning vidtogs i

1902 års tariff; men därvid blef denna förhöjning tilltagen sa rundligt,

att rum lämnades för betydande nedsättning under blifvande traktatsunderhandlingar.

Också nedsattes den nya tullsatsen först enligt traktaten

med Österrike till 6 mark och därefter i traktaten med Sverige

till 4 mark, hvarefter dock den definitiva förhöjningen af den äldre

tullsatsen belöpte sig till 33 1 V, procent.

Dessa exempel från den senaste tyska tulltariffrevisionen — vid

sidan af hvilka skulle kunna ställas liknande riktade mot andra länder,

med hvilka Tyskland har lifligare handelsförbindelse — gifva väl vid

handen, i hvilken riktning förberedelser till underhandling om tarifftraktater

gå. Hvad de däremot icke kunna antyda är, att problemet

att med hänsyn till blifvande traktatsunderhandlingar på lämpligt sätt

ordna tulltaxans uppställning och afväga tullsatserna ytterligare invecklas

i samma män, som man bör räkna med möjligheten af att genom

traktater med flera nationer förskaffa vår export ökade utvecklingsmöjligheter

åt skilda håll.

Att emellertid nödvändigheten af vår tulltariffs omarbetning till

lämplig underhandlingsbas numera är oomtvistad, framgår af förhandlingarna

inom den svenska riksdagen vid godkännandet af 1906 års

traktat''! med Tyskland. Från regeringens sida framhölls i den kung!,

propositionen bland annat, hurusom vår tulltaxa på grund af ålder och

förändrade förhållanden, hvilka särskild! på industriens område inträdt

sedan taxans] upprättande, lede af det betydande felet af allt för ringa

uppdelning af de olika varuslagen; att olägenheterna häraf tydligast

framträdde just Aid förhandlingar med en främmande makt om bindningar

för längre tid af gällande tullsatser, i det att i ett stort antal

fall tullsatserna väl befunnes fullt tillräckliga för enklare slag åt

248

de under en tullposition hänförliga artiklar men otillräckliga att gifva

skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare varuslag, som folie

under samma position; samt att detta framför allt gällde om de till

textil gruppen hänförliga varuslag, om gruppen maskiner, redskap och

verktyg äfvensom om kautschuksvaror, etuier, galanterivara^ vissa

metallvaror in. fl. 1 sammanhang härmed betonade chefen för finansdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet äfvenledes, hurusom

den ställning gentemot den tyska industrien, hvari den svenska

avsnitt 199 Kontrollera mot PDF

på grund af berörda förhållande befunne sig, kräfde så mycket mera

försiktighet med hänsyn till de handelspolitiska förhållandenas ordnande

för framtiden, som den svenska industrien — trots sitt starka uppsving

under senare år och framför allt sin sträfvan att fortskrida till framställande

af fabrikat af allt högre grad af bearbetning — ännu sålänge

just i detta hänseende vore den tyska industrien i synnerligen hög grad

underlägsen; och anförde departementschefen vidare, att af sålunda

anförda skäl det befunnits omö jligt att för längre tid binda något större

antal af i Sverige gällande tullsatser, hvaremot hinder icke synts föreligga

för tillmötesgående i erforderlig utsträckning af Tysklands fordringar

om bindningar af tullsatser för så lång tid, som kunde anses erforderlig

för en fullständig revision af vår tulltaxa, Härvid framhölls äfven

möjligheten af att, på grundval af den nya taxan underhandlingar kunde

komma att inledas icke blott om ny traktat med Tyskland utan äfven

om traktater med andra länder.

Samma uppfattning om behofvet af tulltaxans omarbetning kom

äfven allmänt till uttryck under kamrarnas förhandlingar i ämnet icke

allenast från dem, som ansågo eu sådan omarbetning böra föregå hvarje

tariff traktats af slutande och därför motsatte sig den kung], propositionen,

utan äfven från de talare, hvilka ställde sig på regeringens sida. Från

dessa förhandlingar torde i förevarande sammanhang vara. tillräckligt

att erinra om tvenne uttalanden, nämligen dels det, som fälldes af eu

för öfrig! frihandelsvänlig ledamot af andra kammaren, dä han framhöll

såsom sin öfvertygelse, att, därest traktaten antoges, komrne både

frihandlare och protektionister att vara eniga om att sätta upp en taxa,

med hvilken vi, när tid blefve, kunde med större förutsättningar inlåta

oss pa nya traktatsunderhandlingar, dels ock om ett i bägge kamrarna

från regeringens sida gjordt uttalande i anledning af tyska inrikesstatssekreterarens

vid den svensk-tyska liandelstraktatens behandling i tyska

riksdagen fällda, yttrande därom, att vid blifvande underhandlingar med

Sverige om ny traktat Tyskland kunde med hela tyngden af sin autonoma

tariff häfda sina intressen gentemot Sverige. Berörda uttalande lydde

249

sålunda: »Dessa ord, så allvarliga de än kunna låta, böra dock ej alltför

myckel afskräcka oss. Realiseras den ofvan antydda planen om en

effektiv revision af den svenska tulltaxan, så finnes häri en tryggande

motvikt».

I belysning af livad sålunda anförts torde det kommittén gifna

uppdrag böra ses. Härför talar också hvad statsrådet och chefen för

finansdepartementet till statsrådsprotokollet anförde, då han hemställde

avsnitt 200 Kontrollera mot PDF

om kommitténs tillsättande. Enligt kommittén delgifvet utdrag af berörda

statsrådsprotokoll yttrade nämligen statsrådet därvid bland annat

följande:

»Den af Eders Kung]. Maj:t under den X innevarande juni fastställda

tulltaxa innehåller vid jämförelse med den äldre ännu gällande

tulltaxan hufvudsakligen endast sådana ändringar, som föranledts af den

mellan Sverige och Tyska riket nyligen afslutade handels- och sjöfartstraktat.

I öfrigt är berörda taxa i stort sedt sedan jämförelsevis lång

tid tillbaka helt och hållet oförändrad. I följd häraf och på grund af

de förändrade förhållanden, hvilka särskild! på industriens område inträd t

efter taxans upprättande, lider densamma af många ojämnheter och

oegentligheter. En fullständig revision af densamma synes därför vara

af behofvet väl påkallad; och torde en sådan revision med hänsyn till

den utveckling, industrien undergått, särskildt böra afse ett uppdelande

och specialiserande af ett stort antal af taxans rubriker i syfte att

ernå ett såvidt möjligt jämnt och väl afvägdt skydd för de inhemska

näringarna, hvarvid, i den män detta lämpligen synes kunna ske, sådan

förändring i tulltaxans uppställning torde böra vidtagas, att artiklar

af sammanhörande eller närstående slag och arter systematiskt sammanföras.

Verkställandet af eu dylik fullständig revision af tulltaxan,

— — — bör vara slutförd så tidigt, att resultatet af densamma kan

föreläggas riksdagen i god tid före den nyligen antagna handelstraktatens

med Tyska riket utlöpande — — —».

Vid fullgörande af sitt uppdrag har kommittén sålunda till en

början haft att tillse, i hvad mån särskilda varuslag, som enligt gällande

taxa äro sammanförda i en rubrik med gemensam tullsats, borde fördelas på

olika rubriker eller eljest göras till föremål för olika bestämmelser; och

anser sig kommittén redan här böra framhålla, att, äfven om kommittén

i afseende å varuindelningen, hvad åtskilliga delar af taxan angår, icke

vågat gå fullt så långt som från vederbörande näringsidkares sida

ansetts önskligt, förslaget dock företer eu så väsentligt genomförd

32

Kommitténs

uppdrag.

Tulltaxan

speciali

sering.

250

specifikation, att densamma ur synpunkten af taxans tillämpning val

lärer kunna vara ägnad att ingifva betänkligheter. Visst är nämligen,

att ett tillfredsställande handhafvande från tullmyndigheternas sida

af eu tulltaxa, sådan som den i kommitténs förslag innefattade, förutsätter

för packliustjänstgöringen en icke obetydligt ökad och väl utbildad

tullpersonal samt större och bättre utrustade packhuslokaler, än som

nu i allmänhet äro ställda till tullverkets förfogande. Gifvetvis kunde

avsnitt 201 Kontrollera mot PDF

äfven ifrågasättas att varuslag, som i afseende å tullbehandlingen

erbjuda större svårigheter än vanligt, skulle få tullbehandlas allenast

på ett inskränktare antal förtullningsplatser, där ifrån tullverkets sida

särskildt betryggande anordningar kunde vidtagas. Eu sådan, i utlandet

visserligen vanlig men hos oss icke hittills tillämpad anordning skulle

dock otvifvelaktigt väcka starkt motstånd, och kommittén har med

hänsyn därtill icke ansett sig böra afgifva något förslag i sådan riktning.

Att emellertid äfven med afsevärdt ökade garantier för den nya

taxans riktiga handhafvande densamma i ännu ett afseende kan gifva

anledning till anmärkning är påtagligt, i det att den trafikerande allmänheten

torde få räkna med sannolikheten af mindre snabb expedition vid

tullbehandlingen al'' många varuslag. De betänkligheter, som sålunda

i såväl ena som andra hänseendet kunna framställa sig, och för hvilka

kommittén visserligen haft fullt öppen blick, böra dock enligt kommitténs

förmenande få vika inför nödvändigheten af att, med den utveckling

vår industri vunnit och sedan vi åter förts in i tarifftraktatspolitiken,

förskaffa oss en tidsenlig tulltaxa. Svårigheterna, om än

beaktansvärda, lära för öfrig! kunna öfvervinnas hos oss likaväl, som

sådant visat sig vara möjligt i andra länder.

Vill man rörande utförligheten i specifikationen göra jämförelse

med andra länders taxor af nyare datum, skall man till exempel finna,

att både tyska och österrikiska tarifferna, för att nu icke nämna den

starkt specialiserade franska, gå vida längre än här föreliggande förslag

ifråga om uppdelning af de till textilgruppen hörande varuslag’. Skulle

man åter i fråga om andra delar, såsom järn- och maskingrupperna,

vilja, under fasthållande af jämförelsen med tyska tariffen, framhålla,

att kommitténs förslag går längre i specifikation, så finner detta förhållande

sin naturliga förklaring däri, att på dessa områden den tyska

industrien intager en så dominerande ställning på världsmarknaden, att

den icke har behof af någon skarpare differentiering af skyddet för

den inhemska marknaden. I andra nyare taxor kan man emellertid

finna, hurusom just hänsynen härtill föranledt ett vida mera detaljerad!

utmätande af skyddet för motsvarande inhemska industri. Man behöfver

i sådant hänseende endast taga i betraktande exempelvis den österrikiska

tariffens uppdelning af järngruppen.

För öfrigt har denna del af kommitténs utredning, lika väl som

den därmed oskiljaktigt förenade frågan om tullsatserna, varit föremål

för ingående behandling i samråd med näringslifvets representanter

och särskilda tekniskt sakkunniga. Kommittén har till en början haft

avsnitt 202 Kontrollera mot PDF

att tillgå ett vidlyftigt arbetsmaterial i de, till ett antal af i det närmaste

400 uppgående svaren på kommitténs under sommaren 1906

utsända allmänna, sexton särskilda frågor innehållande cirkulär n:r 1,

hvilket spriddes dels genom vederbörande myndigheter i orterna dels

och genom näringslifvets egna organisationer. Äfven om, såsom förhållandet

varit med en stor del af dessa svar, de icke innehållit annat

än mer eller mindre knapphändigt uttryckta önskningsmål beträffande

eu eller annan detalj, har dock därmed ofta nog uppslag varit gifvet

till vidare undersökningar; och beträffande icke så få af svaren gäller,

att de varit både i detalj utförda och försedda med motivering.

Detta senare gäller såväl beträffande svar från enskilda näringsidkare

som ifråga om svar, aflåtna af korporationer inom olika områden af vårt

näringsliv. Bland dylika, af korporationer afgifna svar torde exempelvis

kunna framhållas — här nämnda i den ordning, hvari de till kommittén

inkommit — svenska garfveriidkareföreningens, Sveriges allmänna exportförenings,

handels- och sjöfartsnämndens samt handelskammarens och

börssällskapets i Göteborg, Eskilstuna fabriksförenings, fullmäktiges i järnkontoret,

Göteborgs textilindustriförenings, maskinverkstädernas kommitterades,

Skånes handels-, industri- och sjöfartskammares, Södra Alfsborgs

läns industri- och handelskammares samt ett gemensamt utlåtande af

representanter för svenska pappersbruksföreningen, Sveriges pappersgrosshandlareförening,

svenska boktryckareföreningen, de litografiska

anstalterna, svenska bokbinderiidkareföreningen, de grafiska reproduktionsanstalternas

förening och svenska tapetfabrikanternas förening.

Det sålunda erhållna materialet har sedermera under arbetets

fortgång af kommittén kompletterats efter skriftliga eller muntliga förfrågningar

ej mindre hos personer, hvilka besvarat cirkuläret, än äfven

hos andra (producenter, konsumenter för produktionsändamål eller försäljare

af olika varuslag samt tekniskt sakkunniga), hvarvid kommittén

jämväl, hufvudsakligen genom insamlande af priskuranter och efterforskningar

beträffande de vanliga rabatterna, sökt utröna de särskilda varuslagens

pris. Syftet med sistberörda undersökningar har naturligtvis

föranledt, att desamma i största möjliga utsträckning omfattat både

Utrednings

materialet.

252

svenska och utländska varor, hvarvid kommittén visserligen icke förbisett,

att, medan priset å de senare bildar en jämförelsevis fast utgångspunkt

vid bedömandet af tullsatsernas lämpliga belopp, den för ändamålet

jämväl nödiga kännedomen om produktionskostnaderna bär i landet

avsnitt 203 Kontrollera mot PDF

icke utan vidare kan härledas ur uppgifterna om den svenska varans pris.

Ytterligare material för utrönande af priset på vissa varuslag härunder

arbetets sista skede stått kommittén till buds i den officiella

handelsstatistiken. De statistiska uppgifterna angående värdet å varor,

för Indika tulltaxan upptager specifika tullsatser, äro, som bekant, icke

af beskaffenhet att kunna tjäna till ledning vid bestämmande af tullsatserna.

Annorlunda förhåller det sig däremot i fråga om de varuslag,

för Indika värdefull är stadgad. Det för dessa senare i statistiken upptagna

värde är det deklarerade värdet, efter hvithet förtullningen skett,

och lärer således fä anses riktigt. För att kunna användas till det

ändamål, hvarom nu är fråga, kräfves dock tillika, att värdeuppgifterna

beledsagas af kvantitetsuppgifter för samma varor. Uppgifter af sistnämnda

slag för de värdefull underkastade varorna återfinnas emellertid

först i 1907 års handelsstatistik; och då denna, anordnad efter den nya

statistiska varuförteckningen, därjämte ganska utförligt specificerar till

gemensam fullt.axembrik hänförliga varor, erbjuder nämnda års statistik

ett nytillkommet, synnerligen värdefullt material till ledning vid de

nuvarande värdetullarnas evakuering i vikttullar. Då emellertid primäruppgifterna

för det årets handelsstatistik blefvo tillgängliga först under

hösten 1908, har den sammanställning af desamma, som återfinnes bland

de statistiska bilagorna till kommitténs betänkande, såsom nyss antydts,

varit för kommittén att tillgå allenast under eu kortare tid. Redan på

ett något tidigare stadium af arbetet hade emellertid direkt från i tullverket

förefintliga handlingar för kommitténs räkning utarbetats en

särskild sammanställning af siffrorna för första halfåret 1907, i hvad de afsågo

tulltaxerubriken »maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade)''.

I afseende å de af kommittén omedelbart insamlade prisuppgifter

torde i detta sammanhang böra nämnas, att kommittén visserligen icke

förbisett det önskvärda uti att sagda uppgifter kunnat i öfversiktlig form

för samtliga varuslag bifogas betänkandet. En sådan sammanställningskulle

dock biff vit synnerligen tidsödande, och det har synts kommittén,

att, på sätt såväl förut här i landet som utomlands vid tulltaxerevisioner

tillgått, man borde åtnöjas med att i motiveringen angifva slutresultatet

åt dessa undersökningar. Värdet af dylika undersökningar beror naturligtvis

pa urvalet af de undersökta varorna; och de i kommitténs kansli

anställda tulltjänstemän, genom hvilka denna insamling ägt rum, hafva

253

[Kl grundval af egen erfarenhet angående iniportförhållandena och i

avsnitt 204 Kontrollera mot PDF

samråd med sakkunniga näringsidkare sökt träffa de för importen typiska

artiklarna. Kommittén hyser jämväl den tillförsikt, att detta i

möjligaste man lyckats, ehuruväl kommittén vid jämförelse af de prisuppgifter,

som hos kommittén tillkallade sakkunniga meddelat, funnit,

huru vidt skilda värden kunna såsom medelpris uppgifvas af dem, som

importera och idka handel med utländska artiklar inom samma bransch,

allt eftersom de hufvudsakligen föra i marknaden högre eller lägre

kvaliteter. I detta sammanhang torde ock böra erinras, hurusom vissa

råvaror äro underkastade ganska starka prisfluktuationer. Så har under

fortgången af kommitténs arbete exempelvis kopparn afsevärdt fallit

i pris, under det att kautschukspriset företer en stark stegring.

Då kommittén sålunda stannat vid att i allmänhet angifva endast

slutresultatet af undersökningarna i fråga om varuprisen, har kommittén

dock gjort undantag beträffande en af hufvudgrupperna i taxeförslaget,

nämligen afdelningen för spånadsämnen ur djur- och växtriket samt dåra!''

framställda varor, för hvilken afdelning kommittén ansett sig böra låta

i tabellform sammanställa och sålunda såsom bilagor vid betänkandet

foga de insamlade prisuppgifterna (bil. A). Anledningen till undantaget

är att söka i denna grupps särskildt störa betydelse ur konsumtionssynpunkt

jämte den fullständiga och eu jämförelse med nu gällande

tullsatser försvårande omarbetning, taxan i denna del underkastats.

Kommittén, som vid påbörjandet af sitt arbete från handels- och

sjöfartsnämnder samt industriella och kommersiella korporationer inhämtade

uppgifter å näringsidkare, hvilka ansåges företrädesvis lämpliga

att under fortgången af samma arbete höras såsom sakkunniga i fråga

om de af kommitténs verksamhet berörda intressen, har sedermera i

stor utsträckning begagnat sig af de sålunda vunna anvisningarna dels

för att, på sätt nyss berörts, erhålla svar å särskilda frågor dels ock

vid inkallande af personer, hvilka vid kommitténs eller dess afdelningars

sammanträden i vidsträcktare omfattning hörts såsom sakkunniga. Trots

den undersökning, som sålunda i detalj utförts, måste man dock räkna

med den möjligheten, att icke hvarje inom landet förekommande näringsgren

varit rej>resenterad bland de sålunda inkallade, helst som ett eller

annat för landet nytt företag kan hafva kommit till stånd under utredningsarbetets

gång. Det har icke heller alltid låtit sig göra att med

bestämdhet utröna, huruvida en viss artikel tillverkas inom landet eller

icke, och uppgifterna i detta hänseende hafva stundom varit stridiga.

254

Tullsatsernas

storlek.

Af livad ofvan anförts angående nutidens handelspolitik, torde

avsnitt 205 Kontrollera mot PDF

framgå, att den nya tulltaxan ingalunda kan motsvara sin uppgift,

för så vidt man icke vid dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet

vid det förhållande, att eventuella handelstraktater kunna komma att

beröra de ursprungligen bestämda tullsatserna. Denna synpunkts vederbörliga

beaktande är särskildt af vikt i samma män, som afslutandet

af tarifftraktater kan ifrågakomma med länder, hvilkas industri är

mera utvecklad än vår. Förbises bör då icke, att de belopp, till

hvilka tullsatserna genom traktater nedsättas eller bindas, äro, så länge

vederbörande traktat gäller, maximalsatser för det skydd, som kan beredas

industrien i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser,

angående hvilka sådant aftal träffas, riksdagen alltjämt är oförhindrad

att, i händelse skyddet finnes för högt tillmätt, vidtaga den nedsättning

däri, som kan anses lämplig.

Hvad i öfrigt tullsatserna beträffar, må framhållas, att olikheterna

med nu gällande taxa väsentligt sammanhänga med den mera vidtgående

specialisering af varuslagen, som uppdelningen af nuvarande taxerubriker

innebär. Då det härvid gällt att taga hänsyn till vår industris utveckling

i senare tid och att tillgodose dess utvecklingsmöjligheter under den

tid tullsatserna kunna komma att genom eventuella traktater blifva

bundna, och då för sådant ändamål det varit nödigt att i högre grad

än hittills fästa afseende vid de finare och mera förädlade samt i följd

häraf dyrbarare varuslagen, hafva gifvetvis för dessa senare, i den män

de ut brutits ur rubriker, som nu omfatta jämte sådana artiklar äfven

gröfre och billigare, bort upptagas tullsatser, som stå i bättre förhållande

till varuvärdet än de nuvarande.

I detta sammanhang kan ock lämpligen erinras om det särskilda

förhållande, som äger rum i fråga om vissa rubriker, omfattande sådana

prydnadsartildar af sammansatta ämnen (glas, porslin, gips, sten m. m.

i förening med oädel metall, trä o. d.), hvilka för närvarande förtullas

såsom »galanterivaror>>, dragande tull af 2 kronor per kilogram, i den mån

vikten ej öfverstiger 5 kilogram per stycke, och för Överskjutande vikten

1 krona per kilogram. Mot detta stadgande i gällande taxa hafva från flera

olika håll tungt vägande anmärkningar framställts. Strängt tillämpadt

medför stadgandet i fråga eu förtullning, som oftast icke står i skäligt

förhållande till varuvärdet. Exempelvis lärer en artikel af glas, hvilken

såsom glasvara skulle draga en tull af 60 öre per kilogram, eller en artikel

af porslin, hvilken såsom porslinsvara skulle vara underkastad tull af 30

eller möjligen 60 öre per kilogram, icke kunna därför, att någon mindre

avsnitt 206 Kontrollera mot PDF

del af varan utgöres af brons eller mässing, anses äga så betydligt

255

högre värde, än där materialet utgöres uteslutande af glas eller porslin,

att därigenom den afsevärdt högre tull kan motiveras, som varans hänförande

till »galanterivaror» nu medför; och egenskapen af prydnadsartikel,

i den mån sådan egenskap kan påkalla högre tull, förutsätter

naturligtvis icke nödvändigt, att varan skall vara sammansatt, utan kan

lika väl tillkomma den vara, som alltigenom består af samma material.

Därtill kommer, att tullbehandlingen af varor, livilka kunna ifrågasättas

att falla under rubriken »galanterivaror», visat sig ojämn, i det att vid

tillämpningen af denna alltför obestämdt affattade rubrik praxis till eu

viss grad växlat vid olika tillfällen och på olika platser, hvarförutom

den vane importören ofta nog lärer förstått att kringgå tullsatsen genom

att införa varan i söndertaget skick.

Med afseende härå har kommittén ansett lämpligt att, med uteslutande

af den nuvarande rubriken galanterivara!, i respektive afdelningar

för de olika slag material, hvaraf nu ifrågavarande prydnadsartiklar

i allmänhet hufvudsakligen bestå, upptaga särskilda tullsatser

för dylika artiklar, att tillämpas vare sig artikeln består af det ifrågavarande

materialet enbart eller af sådant material i sammansättning med

oädel metall, trä o. d. Dessa tullsatser, om än väsentligt lägre än den

nu för galanterivaror gällande, uppgå dock naturligtvis till högre belopp

än tullsatserna för vanliga varor af glas, porslin, gips, sten o. s. v.

Här inträffa r sålunda, att de nya tullsatserna förete i vissa fall tullnedsättning,

i andra fall åter tullförhöjning, hvilket förhållande emellertid

synts äga vida mindre betydelse än utsikten att ernå eu jämnare och

mera rationell tullbehandling än för närvarande.

Likasom kommittén med afseende å varuvärdet funnit finare artiklar

kunna och böra draga högre tull än den nuvarande jämväl för

gröfre varuslag afsedda, hafva å andra sidan tullsatserna för åtskilliga

af dessa senare varuslag i större eller mindre grad reducerats. Naturligtvis

har kommittén dock hvarken i det ena eller det andra afseendet

kunnat helt tillmötesgå de sinsemellan stridiga önskningar, som från

de närmast intresserade framförts. I betraktande af vårt för de flesta

artiklar jämförelsevis inskränkta afsättningsområde torde väl kunna antagas,

att inom åtskilliga industrigrenar utvecklingen till framställning

af mera förädlade slutprodukter kommer att försiggå endast så småningom

och att den konkurrens de inhemska tillverkarna emellan, som

eljest är ägnad att motverka prisförhöjning såsom följd af tullförhöjningen,

avsnitt 207 Kontrollera mot PDF

icke kan genast gorå sig gällande; och måste det vid sådant

förhållande och med hänsyn till konsumenterna vara af vikt att begränsa

tullsatserna till hvad som kan antagas oundgängligen nödigt för att

256

Dumpi ng.

trygga produktionen. Att omsorgsfullt iakttaga denna begränsningkan

äfven anses påkalladt i produktionens eget intresse för att icke uppmuntra

tillkomsten af företag, livilka sakna väsentliga förutsättningar

för att kunna bestå och utvecklas. I afseende å sådana finare artiklar,

som icke hufvudsakligen äro att anse såsom slutprodukter, utan som

efter framställning inom eu industri varda i afsevärd omfattning vidare

förarbetade inom andra industrier, tillkommer dessutom hänsynen till

produktionskostnaderna inom dessa senare industrier, eu hänsyn som står

i full öfverensstämmelse med den under skyddssystemet nödvändiga

solidariteten mellan näringslifvets olika grenar.

Med beaktande af dessa synpunkter har kommittén icke kunnat

undgå att i afsevärd utsträckning föreslå betydligt lägre tullsatser, än

som från producenternas sida påyrkats. Om också härvid inträffat, att

omfattningen af det för olika varors framställning erforderliga arbete

icke alltid blifvit så bestämmande för de olika tullsatsernas inbördes

förhållande, som ur produktionssynpunkt till äfventyra kunde anses skäligt,

får dock icke förbises, att i mån som tillverkare af gröfre varuslag-

kunna komma att utvidga sina anläggningar genom att upptaga

tillverkning jämväl af en eller annan finare specialartikel, skyddet för

denna senare icke alltid torde behöfva vara i förhållande till varuvärdet

tillmätt lika högt som för den gröfre och hufvudsaklig;i tillverkningen.

Å andra sidan har kommittén också ansett sig böra iakttaga försiktighet

i fråga om nedsättning i hittills existerande skydd för inhemsk

näringsverksamhet och inskränkt förslagen om tullnedsättning- till sådana

fall, där kommittén ansett öfvervägande skäl tala för att de nuvarande

tullsatserna äro onödigt höga. Oafsedt att blifvande traktatsunderhandlingar

kunna komma att medföra förnyad undersökning om möjligheten

af ändringar i sådan riktning, har det nämligen synts kommittén icke

kunna förbises, att under nuvarande ekonomiska förhållanden produktionskostnaderna

i och för sig icke lika omedelbart som fordom bestämma

varuprisen. Sa är det ju eu ofta iakttagen och framhållen företeelse,

att industriella företag, som inom mindre länder upptaga tillverkningen

af artiklar, hvilka inom de större industriländerna äro föremål för masstillverkning,

ofta under längre eller kortare tid utsättas för skarpt underbjudande

på den inhemska marknaden från utländska konkurrenter,

avsnitt 208 Kontrollera mot PDF

hvilka söka att sålunda undertrycka det nya företaget samt trygga eller

återeröfra ett hotadt eller förloradt afsättningsområde, något som, i fall

det lyckas, i regel har till följd, att priset åter höjes och därmed äfven

krigsomkostnaderna täckas. Olika svenska industrigrenar lära haft er

-

257

farenhet häraf, och försök i sådan riktning- hafva ingalunda uteslutande

förskrifvit sig från länder, där den inhemska marknaden varit genom

tullar skyddad. För att anföra endast ett sådant exempel kan nämnas,

att, enligt hvad kommittén inhämtat, den i medlet af 1880-talet här i

landet upptagna tillverkningen af träskrufvar under den första tiden

utsattes för en jämförelsevis långvarig och synnerligen häftig konkurrens

från eu på detta område dominerande engelsk firma, som tidigare lärer

hafva med åsyftadt resultat tillämpat samma förfaringssätt gent emot

nytillkomna skruffabriker såväl i England som i andra länder. Då den

engelska firman, trots upprepade prisnedsättningar på den svenska marknaden,

likväl icke lyckades komma det svenska företaget till lits utan

detta ehuru med förlust fortfarande uppehölls, fann den engelska firman,

efter att hafva förvissat sig om det svenska företagets förmåga att hålla

ut i striden, lämpligt att träffa öfverenskommelse om gemensamma

stadigvarande pris; men dessa sattes, enligt den engelska firmans fordran

och i syfte att hindra tillkomsten af nya fabriker, så lågt, att föga behållning

skall hafva uppstått, hvarförutom den svenska tillverkaren lärer

hafva fått underkasta sig äfven andra besvärande inskränkningar med

afseende å denna sin verksamhet för framtiden.

Men därjämte har man under den senaste tiden fått erfara, hurusom

de större industriländernas på den egna marknaden skyddade industri

kunnat på ett mera varaktigt sätt pressa ned prisen på främmande

marknad vida under de pris, som betingats inom eget land.

Detta sammanhänger med den exportpremierande verkan ett effektivt

tullskydd inom ett större land utöfva!- och finner sin förklaring i möjligheten

att nedbringa produktionskostnaderna allt efter som afsättningen

ökas. Ju större den skyddade inhemska marknaden är — där

högre pris kan betingas — desto billigare kan priset utomlands sättas

och ändå lämna vinst; och samtidigt kan detta pris ligga under

det, hvartill varan kan produceras af det mindre, för en inskränktare

marknad arbetande landets industri, utan att i allt fall därstädes de naturliga

förutsättningarna för produktionen behöfva vara sämre. Den i

hög grad ojämna täflan med utlandet, som sålunda många svenska industrigrenar

hafva att utstå äfven under vanliga förhållanden, kan stundom

avsnitt 209 Kontrollera mot PDF

ytterligare skärpas såsom under kristider eller nedåtgående konjunkturer,

då inneliggande lager afyttras till snart sagdt hvilka pris

som helst. Likaså kan ifråga om artiklar, som för sin afsättning äro

beroende af modets växlingar, hända, att den utländska säljaren nöjer

sig med pris, som icke medgifva täflan från svenska tillverkares sida;

beroende detta därpå att modet hunnit hit, först sedan varan icke

33

258

längre röner efterfrågan i sitt liemland. Det är sådana förhållanden,

som ligga till grund för det ofta hörda talet om utländska »realisationspriser»

och utländsk »dumping». Från att förut hafva förekommit mera

enstaka synas dessa företeelser under de sista åren hafva i viss mån

blifvit satta i system, sedan produktions- och afsättningsförhållandena

ordnats genom de olika slag af sammanslutningar mellan producenterna,

som äro bekanta under benämningarna kartell, syndikat och truster.

Kartellen innebär ett aftal mellan fristående producenter att vid

deras försäljningar hålla samma pris å en vara, därvid tillika ofta nog

öfverenskommelse träffas angående produktionens begränsning till viss

myckenhet för hvarje särskild producent. Eu närmare sammanslutning

producenterna emellan äger rum inom syndikaten, som öfvertaga ansvaret

för och förmedla gemensam försäljning af delägarnas till kvantiteten

kontraktsbéstämda tillverkning. Denna form för sammanslutning har

särskildt i Tyskland vunnit stor utbredning icke minst på järnindustriens

område. Redan ar 1897 funnos i Tyskland 345 syndikat, hvaraf 80

inom järnindustrien. Beträffande slutligen trusterna — hvilken form

af sammanslutning utbildats i Nordamerikas förenta stater — går gemensamheten

inom dem ännu ett steg längre, i det att äfven produktionen

bringats in under gemensam ledning.

Dessa olika slag af sammanslutningar hafva för öfrig! det gemensamt,

att de under vissa förutsättningar underlätta exporten genom utbetalande

från för sådant ändamål sammanskjutna fonder af exportpremier,

afsedda att hålla medlemmarna skadeslösa för de låga prisen utomlands.

För att en sådan anordning skall kunna träffas, fordras dock i

regel eu vida större hemmarknad, än hvad exempelvis vårt land kan

erbjuda sin industri.

I detta sammanhang bör äfven erinras om de s. k. internationella

kartellen — utgörande sammanslutningar mellan olika länders tillverkare

af viss vara — livilka genom uppdelning af marknaden sinsemellan och

genom att följaktligen utesluta all konkurrens sättas i stånd att godtyckligt

bestämma varans pris. En sådan sammanslutning har sedan

länge ägt rum inom rälstillverkningen, hvarvid den svenska marknaden

avsnitt 210 Kontrollera mot PDF

lärer hafva tilldelats de tyska rälsverken. Äfven karbidfabrikationen

och flera andra industrigrenar äro lagda under internationella kartell.

Såsom redan berörts, är det först i senare tider dessa olika slag af sammanslutningar

vunnit större utbredning. Huruvida under deras fortsatta

utveckling den lofvärda sidan af deras verksamhet, ur eu allmännare synpunkt

sedt, eller sträfvande! att reglera produktionen efter konsumtionens

behof, kan komma att öfverväga olägenheterna af deras störande inverkan

259

på den naturliga prisbildningen, torde val nu icke kunna förutses. I sistberörda

hänseende bör emellertid erinras, att i samma mån, som de bereda

tillfälle till tullskyddets utnyttjande inom det egna landet, de äfven lämna

möjlighet att nedsätta priset för exportvara. Om ock, i stort sedt, våra

tullsatser varit ägnade att skydda mot alltför kännbara verkningar af

dumpingsystemet, sjmes dock den svenska industrien icke lämnats

alldeles oberörd af dess yttringar.

Af de närmare 400 svar, som ingått å kommitténs förenämnda

cirkulär n:r 1, hafva 151 stycken innehållit uttalanden i berörda ämne.

Af dessa angifva 42 — flertalet förskrifvande sig från importörer —

att dumping icke förekommer inom den näringsgren, svaret i öfrigt

afser. Positiva svar till frågans belysande hafva lämnats i 109 svar, af

hvilka dock de flesta inskränka sig till ett uttalande, att dumping förekommer

inom den ifrågavarande industrigrenen. Mera detaljerade uttalanden

hafva afgifvits af, bland andra, representanter för järn-, metalloch

textilindustrierna samt utöfvare af kemiskt-teknisk industri. Emellertid

växlar utgångspunkten för de olika svaren ganska afse värdi I

somliga har man nöjt sig med att konstatera, att den utländska varan

säljes till lägre pris i Sverige än i hemlandet. I andra åter framhålles,

att den utländska varan här utbjudes till lägre pris än det, hvartill

sådan vara hos oss kan — äfven utan beräknande af någon Aunst —

framställas. Endast i ett jämförelsevis mindre antal svar uttalas, att

det pris, hvartill varan här utbjudits, icke gärna kunnat täcka tillverkningskostnaden;

och såsom orsak till sådan försäljning framhålles merendels,

där denna sida af saken beröres, antingen syftet att komma motsvarande

svenska industri till lits eller ock nödvändigheten för den

utländska tillverkaren att till hvad pris som helst realisera hopade

lager. I många svar erinras emellertid därom, att något tillförlitligt uttalande

om, huruvida i Sverige för utländska varor betingade pris ligga

öfver eller under det s. k. själfkostnadspriset, icke kan afgifvas.

De länder, från hvilka, enligt uppgift, dumping till Sverige företrädesvis

avsnitt 211 Kontrollera mot PDF

skulle förekomma, äro Tyskland (för alster af flertalet industrier),

Nordamerikas förenta stater (järn och läder), Belgien (glas) samt England

och Österrike (textilvaror m. m.).

En närmare redogörelse för de mera anmärkningsvärda svaren,

i hvad de röra denna fråga, återfinnes bland textbilagorna (bil. B).

Vida mera belysande än den utredning i ämnet, som kunnat erhållas

från svenska näringsidkare, äro emellertid de upplysningar, som

vunnits i andra länder. Särskild uppmärksamhet förtjänar i detta afseende

den s. k. Chamberlainska tulltariffkommissionens betänkande

260

af år 1904, hvarför också kommittén ansett sig böra bland textbilagorna

i öfversättning meddela deri del af sagda betänkande, som speciellt

behandlar detta ämne (bil. C).

De förhållanden, hvilka sålunda ej mindre af svenska näringsidkare

än vid undersökningar i utlandet påvisats i fråga om tillvaron

af och orsakerna till dumping, förtjäna utan tvifvel allvarligt beaktande.

Låt vara att icke hvarje såsom dumping betecknad försäljning

skäligen kan rubriceras under denna benämning, och låt vara att försäljning

af utländska varor till underpris stundom kan föranledas af

öfvergående orsaker, hvilkas ofördelaktiga inverkan icke kan i lagstiftningsväg

helt förebyggas, så torde dock företeelserna på ifrågavarande

område icke kunna lämnas åsido vid ordnandet af ett lands

tullförhållanden. Mer eller mindre utpräglade uttryck för denna uppfattning

finner man ock i utländsk tullagstiftning. Det märkligaste

torde vara det, som återfinnes i Canadas tulltariff af år 1907, hvaraf

ett utdrag, innehållande dess bestämmelser rörande dumping, intagits i

öfversättning bland textbilagorna (bil. D).

Den omständighet, att, sedan utlandets industri i stor utsträckning

organiserats i kartell, syndikat och truster, faran för dumping

måste anses vida större än på den tid, då man endast hade att räkna

med de utländska industriidkarnas oorganiserade konkurrens, bör, synes

det, skäligen tillmätas åtminstone den betydelse, att den manar till betänksamhet

vid nedsättning i det vår industri hittills medgifna skydd

äfven i fråga om gröfre artiklar. Icke minst lärer detta få anses vara

förhållandet, i den mån det gäller att för längre tid framåt binda tullsatserna.

För öfrigt har kommittén jämväl trott sig i många fall kunna

utgå från förutsättningen, att en tullnedsättning icke skulle komma att

åtföljas af motsvarande nedsättning af varans pris. Kommitténs undersökningar

hafva nämligen visat, hvad äfven förut vunnen erfarenhet

ådagalagt, att här i landet den inbördes konkurrensen ofta hindrar

tillverkarna att fullt utnyttja tullskyddet, hvaraf torde kunna slutas, att

avsnitt 212 Kontrollera mot PDF

någon effektiv organisation producenterna emellan i syfte af prisreglering

efter utländskt mönster hittills — äfven inom industrigrenar, där

sådan sammanslutning öfverhufvud taget är möjlig — icke förekommit

i tillnärmelsevis samma utsträckning och under så fasta former som i

de större industriländerna.

Omfattningen af kommitténs hufvudsakiiga uppgift och den begränsade

tid, som stått till kommitténs förfogande, hafva icke tillåtit kommittén

att söka med afseende å svenska förhållanden närmare utreda

denna fråga, för hvars fullt nöjaktiga behandling för öfrigt erforderligt

261

material icke lätteligen torde kunna anskaffas. Emellertid har för kommittén

uppgifvits, att samtliga förenämnda slag af sammanslutningar

kunna anses representerade inom landet, och hafva därvid såsom exempel

anförts följande olika industrier, nämligen cementfabriker, stärkelsefabriker,

kexfabriker, chokladfabriker, sockerbruk, ansjovisberedningen,

fabriker för tillverkning af visst omslagspapper, finpappersbruk, kuvertfabriker,

galoschfabriker, fabriker för tillverkning af eldfasta lervaror,

kristallglasbruk, vissa järnverk, metallindustrien, såpfabriker, kristallsodatillverkning,

^klorat- och fosfatfabriker, karbidfabriker samt tändsticksfabriker.

Åtskilliga sammanslutningar producenter emellan för

andra närliggande syften, såsom förande af gemensam produktionsstatistik

och dylikt, lära icke kunna hänföras hit.

Det ligger i sakens natur, att, sä länge de handelspolitiska förhållandena

påkalla fortsatt tillämpning af skyddssystemet i vår tullagstiftning,

det icke kan undvikas, att äfven mer eller mindre oumbärliga

lifsförnödenheter drabbas af tull. I motsats till hvad som ägde rum

vid senaste revisionen af tyska tulltariffen — därvid särskildt afsågs

att bereda det tyska jordbruket ökadt skydd — har kommittén sökt

undvika förändringar beträffande de egentliga s. k. lifsmedelstullarna.

Så t. ex. har kommittén, ehuruväl ur handelspolitisk synpunkt eu tull å

ägg kunde äga viss betydelse och ehuruväl vårt grannland Norge har

denna artikel tullbelagd sedan åtskilliga år tillbaka, icke ansett sig böra

ifrågasätta någon ändring i den därför nu gällande tullfrihet. Vill man

till denna varugrupp räkna äfven frukter, bär och köksväxter, kunna

visserligen några tullförhöjningar i förslaget påvisas; men dels torde

hithörande artiklar knappast kunna i afseende å betydelse och oumbärlighet

för den enskilda hushållningen likställas med t. ex. spannmål och kött,

och dels lärer det väl svårligen kunna med fog bestridas, att, så som

produktions- och konkurrensförhållanden i senare tid utvecklat sig, trädgårdsodlingen

avsnitt 213 Kontrollera mot PDF

inom betydande delar af vårt land kan åberopa goda skäl

för sina anspråk på ett något effektivare skydd än det nuvarande.

Äfven i fråga om andra varuslag än lifsmedel kan en varas hänförlighet

till rena lifsförnödenheter påkalla särskild hänsyn. Erinras

må dock, att begreppet lifsförnödenheter ju icke kan hafva annat än

relativ innebörd, då olika lefnadsvanor och lefnadsställning kunna göra,

att hvad som för den ene samhällsmedlemmen framstår såsom en nödvändig

förbrukningsartikel för en annan nära nog antager karaktären

af lyxvara. Framhållas må vidare, att exempelvis förändrade produktion

st örhållanden kunna påkalla tullförhöjning, utan att detta behöfver

Allmänna

grunder för

tulltariffens

anordning.

262

medföra någon ökad tunga för konsumenten. Såsom ett betecknande

exempel i sådant afseende kan hänvisas till den föreslagna tullförhöjningen

för vissa slag af beredda hudar och skinn. Här har nämligen i följd åt

nya garfningsmetoders införande den nu gällande tullsatsen kommit att

stå i ett icke afsedt och icke förutsedt missförhållande till vara värdet,

i hvithet missförhållande nu rättelse funnits nödig. Tullförhöjningen

här är alltså mera skenbar än verklig.

De i utlandets tullagstiftning och handelspolitik under senare

tider allmänt förhärskande sträfvande^ att i möjligaste mån bevara den

inhemska marknaden åt den inhemska produktionen och att i största

möjliga utsträckning inskränka importen till oförädlade varor innebära

visserligen eu kraftig uppfordran älven lör de mindre staterna att så

allsidigt som möjligt värna om sin egen förädlingsindustri, i synnerhet

då, såsom förhållandet är hos oss, landet på grund af aflägset läge,

mindre riklig tillgång på arbetskraft och höga arbetslöner icke har så

lätt att upptaga specialtillverkningar för världsmarknaden; och naturligen

böra därvid beaktas äfven sådana produktionsområden, till hvilka

företagsamheten hittills icke sträckt sig. Kändt- är ju, att varf lands

tillgång på vattenkraft anses grunda stora utvecklingsmöjligheter _ för

svensk företagsamhet; och särskildt hafva malsmän för den kemiska

industrien ansett, att denna naturtillgång och det jämförelsevis begränsade

behofvet af arbetskraft inom sådan industri borde göra denna lämplig

för svenska förhållanden, samt framhållit önskvärdheten af att genom

tullskydd uppamma en svensk tillverkning al vissa viktigare kemiska

produkter, för hvilkas anskaffande vi för närvarande äro hän\ isade

till utlandet. Så bär i eu till kommittén ingifven framställning

från kemistsamfundet uttalats önskan om nya eller höjda tullsatser för

ett flertal på kemisk, särskildt elektrokemisk väg, framställda produkter,

avsnitt 214 Kontrollera mot PDF

däribland äfven färger och läkemedel, äfvensom för mineraloljor.

Oaktadt kommittén icke kunnat bortse från det förhållande, att

med hänsyn till åtskilliga af dessa artiklars betydelse såsom viktiga

beredningsämnen för flera industrier sadana kraf maste upptagas med

stor varsamhet, bär kommittén dock funnit saken förtjänt af närmaie

utredning, och bär kommittén genom hörande af framstående sakkunniga

sökt vinna närmare upplysning om förutsättningarna för en svensk

industri på detta område. Bland annat har frågan om utsikterna för

upptagande af en svensk tillverkning af tjärfärger varit föremål^ för

undersökning, hvarvid kommittén varit i tillfälle att samråda meci eu

svensk tekniker, som sedan länge är anställd vid eu större utländsk

263

fabrik för sådan tillverkning. Såsom i den speciella motiveringen

närmare utvecklas, har emellertid kommittén funnit antagligt, att för

närvarande en svensk tj är färgsindustri icke kan med fördel igångsättas.

Samma förhållande torde ock få anses äga rum med åtskilliga

andra kemiska produkter. Men på samma gång kommittén sålunda

håller före, att tullfrihet för dem bör tills vidare bibehållas, anser sig

kommittén i detta sammanhang jämväl böra framhålla, att i fråga om

dylika varuslag tullfrihetens traktatsenliga bindning för längre tid måste

möta stora betänkligheter.

De egentliga s. k. finanstullarna, såsom tullsatserna för kaffe, vin Finanstullar

och vissa andra drycker m. fl. artiklar, hafva icke kunnat kräfva någon m mnärmare

granskning från kommitténs sida, då för deras storlek andra

förhållanden böra vara bestämmande än de, som skola ligga till grund

för nu ifrågavarande revision af tulltaxan. För så vidt man hit vill

räkna äfven tullen å socker och tullen å brännvin, tillkommer ytterligare

den omständighet, att tullsatserna stå i omedelbart sammanhang

med accisen å inhemsk vara af samma slag, och att i fråga om bägge

varuslagen tullsatserna nyligen af riksdagen reglerats, hvad socker

beträffar i syfte att åstadkomma stadga i lagstiftningen för den närmaste

framtiden.

Till finanstullarna bör emellertid hänföras äfven tullen å tobak;

och hvad tobaksfabrikat angår kunde visserligen äfven ur skyddssynpunkt

en revision af nuvarande tullsatser måhända anses erforderlig, men då

denna fråga nyligen varit föremål för utredning af sakkunniga, som

chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande tillkallat,

och densamma alltså är på Kungl. Maj:ts pröfning beroende, har kommittén

icke ansett sig böra ingå i någon undersökning, huruvida och i

hvad mån ur nu berörda synpunkt ändring i gällande bestämmelser

bör ifrågakomma.

avsnitt 215 Kontrollera mot PDF

För åtskilliga nu tullbeiagda artiklar har kommittén af skäl, som

i den speciella motiveringen angifvas, funnit sig böra föreslå tullfrihet.

Ytterligare i fråga om ett eller annat varuslag har kommittén väl funnit

hinder icke, vare sig ur skydds- eller ur statsfinansiell synpunkt, böra

möta mot medgifvande af tullfrihet. Men kommittén har antingen

funnit sådana artiklar icke för konsumtionen äga den betydelse, att

taxan borde för deras skull ytterligare specialiseras, eller ock har kommittén

kunnat förutsätta, att vid blifvande traktatsunderhandlingar tullfrihet

möjligen kommer att för dem inrymmas.

264

Slumprubriker.

Värdetull

eller vikttull.

I afseende å vissa s. k. slumprubriker kunde visserligen måhända

ifrågasättas, huruvida tullpliktigheten behöft bibehållas. I sådant afseende

skulle kunna framhållas rubrikerna maskiner och apparater, ej särskilt

nämnda, kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda, samt varor i

taxan ej särskildt nämnda, arbetade. Kommittén har dock — äfven om

kommittén ansett sig kunna utgå från förutsättningen, att i blifvande traktater

bindning af vare sig tullsatser eller tullfrihet icke medgifves annat

än för bestämdt specificerade varuslag — trott sig af flera skäl böra

förorda, att för nu åsyftade rubriker tullpliktigheten bibehålies. Redan

svårigheten att under en tid af sådan utveckling inom den inhemska

industrien, likaväl som inom tekniken i allmänhet, som den närvarande

kunna med tillbörlig noggrannhet öfverskåda dessa rubrikers innehåll

kan — såsom nogsamt torde inses vid en blick på de bland textbilagorna

fogade förteckningar å varor, som inom tullverket hänförts till de

viktigare s. k. slumprubrikerna (bil. E) — icke göra det lämpligt att

här stadga tullfrihet. Därigenom att tullpliktigheten för de ifrågavarande

rubrikerna bibehålies, vinnes ock den fördelen, att åtskilliga mindre

viktiga artiklar, hvilka under inga omständigheter kunnat göras tullfria,

icke behöfva särskildt upptagas och öka det i allt fall betydande antalet

af taxans rubriker.

Emellertid ligger det i sakens natur, att tullsatsen för eu i anseende

till dithörande varors beskaffenhet och värde så olikartad samling

som den, hvilken innefattas under eu dylik samlingsrubrik, måste uttryckas

i procent af varuvärdet, och att sålunda värdetullar icke kunna

alldeles undvaras. Kommittén har eljest sökt att i möjligaste mån

undvika sådana. Värdetullarnas förmenta företräde framför specifika

tullsatser — eller som de vanligen kallas vikttullar, då de i allmänhet

äro bestämda i förhållande till varans vikt — erkännes numera allmänt

vara af rent teoretisk art. Och icke ens i detta afseende är deras

avsnitt 216 Kontrollera mot PDF

företräde obestridt. Man erinrar, och detta väl med log, att, för så

vidt tullsatserna äro åsätta till skydd för inhemsk näringsverksamhet,

afsikten inskränker sig till att bereda skydd för det arbete och det

kapital, som nedlägges på varans framställning inom landet. Det varuvärde,

efter hvilket värdetullen utgår, omfattar emellertid äfven råvaran,

hvaraf följden blifver, att tullen utgår vid stigande råvarupris med

högre och vid fallande råvarupris med lägre belopp, utan att denna

olikhet i skyddet motsvaras af ändrade produktionsförhållanden. Oegentligheten

häraf framträder särskildt där råvaran representerar en väsentligare

del af varuvärdet. För öfrigt kan anmärkas, att tullbeloppets

ökning i jämbredd med varans värdestegring under en uppåtgående

265

konjunktur, då konkurrensen från utlandet bereder mindre svårighet,

ej allenast är opåkallad utan ock, i den mån den inhemska produktionen

brister i förmåga att tillfredsställa landets ökade konsumtion, innebär

en gifven olägenhet. Omvändt visar sig under en vikande konjunktur,

då realisationsförsäljning från utlandet kan befaras och ett kraftigare

skydd därför är af nöden, den i jämbredd med varuvärdets nedgång

sjunkande värdetullen vida mindre effektiv än eljest.

Om sålunda värdetullen äfven rent principiellt icke besitter uteslutande

företräden framför vikttullen, kan emellertid rent praktiskt

sedt företrädet dem emellan icke lämna rum för synnerligt tvifvel.

Äfven med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari under senare

tider här i landet värdetull kommit till användning, hafva vi haft

många och talande bevis på svårigheten för tullverket att kontrollera

de vid förtullningen uppgifna varuvärdena och skydda sig mot falska

fakturor. Jämväl den bäst utbildade tull tjänstemannakår måste komma

till korta, då det gäller att bedöma, förutom varornas beskaffenhet,

äfven deras värde, som beror på så många och växlande faktorer. Icke

heller är det tänkbart att allestädes kunna för värdets bedömande

anlita utom tullverket stående fullt kompetenta experter. Omöjligheten

häraf torde, hvad smärre tullplatser beträffar, vara uppenbar. Men

äfven å större platser möta stora svårigheter att inom den trånga krets

af personer, hvilka i hvarje förekommande fall kunna förutsättas vara

på samma gång opartiska samt i besittning af tillräcklig merkantil

såväl som teknisk erfarenhet, finna någon, som är villig att åtaga sig

ett sådant uppdrag. Följden blifver därför ock, att fakturorna i regel

blifva bestämmande för värdesättningen. Och detta förhållande medför

uppenbarligen ej blott afsevärd risk för det statsfinansiella intresset

avsnitt 217 Kontrollera mot PDF

utan äfven fara för eluderande af det den inhemska industrien medgifna

skydd likasom ock den olägenheten, att den mindre nogräknade affärsmannen

lätteligen undgår att erlägga lika hög tull som den mera

samvetsgranne och sålunda förskaffar sig ett obehörigt försprång i

konkurrensen framför denne senare.

Men äfven oafsedt faran för falska eller eljest felaktiga fakturor

innebär det förhållande, att fakturan får dylik afgörande betydelse för

värdebestämning och förtullning, bestämda olägenheter. Först och

främst vållas däraf ojämnhet i tullbeskattningen. Den enskilda konsumenten,

som införskrifver varor till eget bruk, likasom ock den mindre

köpmannen, som införskrifver endast mindre varukvantiteter för hvarje

gång, får erlägga proportionsvis vida högre tull än den större importören,

som kan betinga sig hög rabatt; och den kapitalstarke importören,

34

266

som vid sinn inköp i utlandet kan erlägga kontant betalning-, njuter

likaledes förmånen åt ett lägre förtullningsvärde än importör, som i

följd åt längre betalningsanstånd bos den utländska säljaren får afstå

från förmånen af sådant diskontoafdrag, som medgifves den förre.

Vidare kan det skydd, som afsetts åt den inhemska industrien, i

väsentlig mån förringas genom tullsatsens bestämmande i form af

värdefull, i det att utländska tillverkare genom att låta sina varor

införtullas af egna, inom landet anställda agenter eller därstädes etablerade

filialer undgå att låta någon handelsvinst inräknas i varuvärdet,

som således kommer att motsvara endast tillverkningskostnaden.

Med hänsyn till dessa förhållanden har man i utlandet allt mera

öfvergifvit förtullning efter värde. Exempelvis företer den nya tyska

tulltariffen intet annat spår af värdetullar än det, som ligger däri, att

den för öfrigt efter stycketal utgående tullen för hästar är olika allt

efter hästarnas hänförlighet till den ena eller andra af tre särskilda,

efter djurens värde bestämda grupper. I Sverige kunna sträfvandena

att komma från värdetulls- till vikttullssystemet föras tillbaka ända till

år 1826. Senaste tullkommitté uttalade sig i sitt den 24 februari 1891

afgifna betänkande med förslag till tulltaxa för värdetullarnas inskränkande

i möjligaste mån, hvarvid kommittén äfven betonade, att den vid vikttullarna

häftande olägenheten, att af de under samma tullsats hänförliga

varuslag det billigare slaget drabbades af tullen hårdare i förhållande

till värdet än det dyrbarare, kunde väsentligen undvikas genom eu så

utsträckt klassifikation som möjligt af de tullpliktiga varorna.

Då en sådan åtgärd som den sist antydda af andra, bär ofvan

avsnitt 218 Kontrollera mot PDF

anförda skäl i det föreliggande förslaget till tulltaxa genomförts i stor

utsträckning, har redan denna omständighet bort mana kommittén att

tillse, huruvida icke åtskilliga af de ännu bestående värdetullarna kunde

utbytas mot specifika tullsatser. En ytterligare och särskild anledningtill

ett sådant öfvervägande har kommittén emellertid haft i riksdagens

till Kungi. Maj:t aflåtna skrifvelse af den 12 maj 1906, hvilken skrifvelse

sedermera till kommittén remitterats för beaktande vid kommitténs

uppdrag, och i hvilken riksdagen — på anförda skäl och under uttalande

af den mening, att ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten

nu vore inne att ytterligare inskränka värdetullarnas antal — anhållit

om utredning och framläggande för riksdagen af förslag angående

lämpligaste sättet för sådan förändring af tulltaxan, att maskiner, redskap

och verktyg, såväl specificerade som ej specificerade, så vidt möjligt

blefve åsätta vikttull i stället för värdetull.

267

Efter hvad sålunda förekommit borde frågan om inskränkning af

antalet värdetullar i den nya tulltaxan kunna förväntas åtminstone principiellt

icke blifva föremål för synnerligen delade meningar. Att detta

oaktadt kommittén ansett sig böra i detta sammanhang företaga frågan

till närmare behandling, har sin grund däri, att kommittén, särskildt under

behandlingen af tullsatserna för vissa maskiner, funnit föreställningen

om värdetulls företräde ännu göra sig gällande på ett och annat hall.

Såsom ofvan berörts, bär kommittén emellertid funnit värdetull icke

kunna undvikas för bland annat slumprubriken maskiner och apparater,

ej särskildt nämnda. Mångfalden och den vidt skilda beskaffenheten af hit

hänförliga artiklar kan enligt kommitténs mening icke _ gorå det möjligt

att här bestämma tullsatsen efter vikt, för så vidt i hvarje förekommande

fall ett skydd af någon betydelse skall kunna åstadkommas. För en

mängd till denna rubrik hänförliga maskiner gäller särskildt det i 1891

års kommittébetänkande såsom skäl lör värdetulls bibehållande anförda

förhållandet, att det å varan nedlagda arbetet representerar ett ojämförligt

större värde än däri ingående materialier, ett förhållande som

likaledes nödvändiggjort värdetulls bibehållande för vissa instrument m. fl.

artiklar. Kommittén har däremot icke ansett sig böra fästa samma

afseende vid det andra i nyssnämnda kommittébetänkande anförda

skälet till värdetulls bibehållande eller svårigheten att vid tull behandlingen

våga större maskiner in. in. INågot oöfvervinnerligt hinder för

vikttulls åsättande lärer i hvarje fall denna svårighet icke mera här i

landet än utomlands kunna utgöra. 1 fall eu sådan större maskin

avsnitt 219 Kontrollera mot PDF

inkommer med järnvägslägenhet, torde tillfälle gifvas att medelst begagnande

af järnvägen tillhörig vågattiralj utröna vikten; och i andra

fall, där svårighet kan möta för vågning, torde de viktuppgifter, som

i regel lära återfinnas i faktura eller andra godset rörande handlingar,

kunna medelst beräkningar af tillkallad sakkunnig person nöjaktigt

kontrolleras. Naturligtvis måste dock åsättande af vikttull å maskiner

i allmänhet förutsätta särskilda anordningar för vägningen såsom t. ex.

anskaffande af kranvågar i de stapelstäder, där lossningsanordningar

för större maskiner finnas, m. in.

Om än sålunda vissa maskiner fortfarande skulle draga tull, bestämd

efter värdet, skulle dock — hvilket torde förtjäna framhållas — sedan

vikttuil åsätta det störa flertalet maskiner, till dem, för hvilka värdefull

fortfarande skulle gälla, icke komma ''att hänföras några, som för närvarande

kunna anses äga större betydelse för den inhemska maskinindustrien,

eller i fråga om hvilka bibehållandet af värdefull möter aisevärd

betänklighet ur statskassans synpunkt. I den man förhållandena

kunna komma att framdeles förändras beträffande något visst slag åt de

268

Kvantitet

för tullberäkningen.

Emballage.

till den ifrågavarande slumprubriken hänförliga maskiner eller apparater,

torde framdeles böra tillses, huruvida de kunna från rubriken utsöndras

och åsättas vikttull. Erinras bör vidare, att den nuvarande värdefull en

för redskap och verktyg såväl som för delar ej mindre till maskiner än

äfven till redskap och verktyg skulle, så godt som undantagslöst, komma

att ersättas med vikttull, likasom ock förhållandet skulle blifva med de

elektriska maskinerna.

Ett likartadt förhållande som ifråga om maskiner, i taxan ej särskildt

nämnda, äger rum äfven beträffande de artiklar, hvilka enligt

gällande tulltaxa äro hänförliga till rubriken kemiskt-tekniska preparat,

ej specificerade. I den mån produktions- eller konsumtionshänsyn synts

påkalla deras särskiljande, hafva de i taxeförslaget specificerats och vikttull

resp. tullfrihet för dem upptagits. För de i slumprubriken återstående

liar, såsom redan anförts, värdetullen bibehållits. På liknande sätt har

förfarits äfven med tulltaxans sista rubrik eller den för varor, i taxan

ej specificerade, mer eller mindre arbetade.

I gällande tulltaxa äro de specifika tullsatser, som grunda sig på

varans vikt, bestämda i allmänhet efter 1 kilogram såsom viktenhet och mera

undantagsvis — där tullsatsen för 1 kilogram skulle gifva ett ytterst obetydligt

tullbelopp eller varan eljest sällan införes i så små kvantiteter —

efter 100 kilograms vikt. Ifrågasättas kunde visserligen att införa större

avsnitt 220 Kontrollera mot PDF

enhetlighet i detta hänseende, hvarvid väl närmast borde ifrågakomma

att välja 100 kilogram till allmän viktenhet. Kommittén har dock icke

funnit sig öfvertygad, att en sådan förändring skulle medföra så öfvervägande

och afsevärda fördelar, att den nuvarande, sedan gammalt bestående

anordningen bör frångås; och kommittén har så mycket mindre

haft anledning till tvekan i denna fråga, som från intet håll någon

önskan om förändring till kommittén framförts.

Med frågan om normen för vikttullarnas bestämmande sammanhänger

äfven frågan, i hvad mån varans emballage, där sådant förekommer,

bör vid förtullningen inräknas i varans vikt. De nuvarande

bestämmelserna i ämnet, hvilka i afsevärd utsträckning innefatta tilllämpning

af principen om bnittoförtullning, äro visserligen ägnade att

underlätta och förenkla samt därmed äfven påskynda tullbehandlingen.

Delvis kunna de emellertid ur andra synpunkter icke anses lika tillfredsställande,

och bekant är, att de gifvit anledning till många och

allvarliga erinringar från importörers sida. Sådana anmärkningar förekomma

ock i stort antal bland de till kommittén inkomna framställningar

rörande ändringar i gällande taxa.

269

Frånsedt ett mindre antal, däri såsom önskemål framhålles, att

vid förtullningen afdrag i vikten skulle medgifvas för allt emballage,

hänföra sig dessa framställningar i allmänhet till och beteckna såsom

ett missförhållande, att emballage, afsedt till varans skydd under

transporten, inbegripes i varans vikt vid förtullningen. Särskild! har

det förhållandet, att enligt praxis med skjutlock eller gångjärn försedda

trälådor ansetts som askar och på denna grund kommit att medräknas

i vikten, anförts såsom bevis för behofvet af reviderade bestämmelser

i ämnet. Jämväl framhålles, hurusom det oftast är privatpersoner och

mindre erfarna affärsmän, Indika drabbas häraf, medan den i tullförhållandena

mera förfarne förstår att undandraga sig en allt för kännbar

tillämpning af gällande bestämmelser.

I det hänseende, hvarom nu är fråga, är det särskilt försändelser

med paketpost, beträffande hvilka lindring i emballagebestämmelserna

anses påkallad. I fråga om artiklar, hvilka enligt taxan skola förtullas

med inberäknande i varuvikten af askars vikt, tillkommer här, då importören

för att undgå en allt för hög viktberäkning begagnar sig af

trälåda såsom emballage, jämte den ökade kostnaden för sådant dyrbarare

emballage äfven den olägenhet, att eu väsentlig del af den

enligt postförfattningarna medgifna maximivikt för postpaketförsändelser

tages i anspråk af emballaget och sålunda icke kan för egentlig varutransport

utnyttjas.

avsnitt 221 Kontrollera mot PDF

Det är företrädesvis beträffande väfnader och andra textilindustriens

alster samt modevaror, som sålunda missnöje med nu gällande emballagebestämmelser

uttalats, men äfven i afseende å andra artiklar,

såsom korta varor in. m., har ändring i berörda afseende framhållits

såsom önskvärd.

Vidare har mot gällande tulltaxa anmärkts, att de särskilda emballagebestämmelserna

vid åtskilliga rubriker, som upptaga likartade

artiklar, såsom t. ex. choklad och konfityrer, icke förete nöjaktig öfverensstämmelse,

i sammanhang hvarmed äfven erinrats, att vid vissa

rubriker, där bestämmelser angående bruttoförtullning kunde anses

erforderliga, sådana saknas.

Slutligen framhålles såsom en brist, att gällande emballagebestämmelser

icke reglera sådana fall, då olika tullbeskattade varor, i fråga

om hvilka bruttoförtullning är stadgad, förekomma i samma förpackning,

hvilken brist anses lämna allt för stort rum för godtycke från den

tullbehandlande tjänstemannens sida.

Inberäknandet af visst slags emballage i varans vikt vid tullbehandlingen

är ingalunda något särskild! för vår tulltaxa utmärkande.

270

1 de flesta länders tullagstiftning återfinnas sådana bestämmelser, till

och med i större utsträckning än hos oss. Så tillämpas i Tyskland

och Österrike bruttoförtullning för alla flytande varor äfvensom i öfrigt,

så snart tullsatsen icke öfverstiger visst, lägre belopp, i Tyskland 6 mark,

i (Österrike 7 k. 50 In, allt per 100 kilogram räknadt. Om än kommittén,

då någon erinran ej förekommit däremot, att hos oss taraafdrag

medgifves i sådana fall som dessa, saknat anledning att ifrågasätta

någon allmännare utsträckning af bruttoförtullningen, har dock det

anmärkta förhållandet — hvithet särskilt bör beaktas vid jämförelser

mellan svenska och utländska tullsatser — redan i och för sig synts

innebära eu uppfordran att icke utan vidare rubba principen lör våra

nuvarande bestämmelser om bruttoförtullning. Gifvet är ock, att aflägsnande

af emballaget vid lortullningen i den utsträckning, som ett

allmänt genomförande af nettoförtullning skulle förutsätta, komme att

i hög grad fördröja och försvåra tullbehandlingen, hvarförutom varorna

skulle löpa risken att skadas. Yrkandet om allmän nettoförtullning —

hvilket naturligtvis ej kan förutsättas åsyfta någon reduktion af tullsatserna

— skulle för öfrigt, därest det vunne beaktande, i och för

sig nödvändiggöra en genomgående förhöjning af tullsatserna, hvilka i

stor utsträckning blifvit fastställda med tagen hänsyn därtill, att askar,

papper och dylikt omslag skulle inbegripas i varans vikt.

Om sålunda kommittén icke kunnat fästa afseende vid berörda,

avsnitt 222 Kontrollera mot PDF

mera genomgripande ändringsyrkande, har kommittén å andra sidan

icke kunnat undgå att erkänna befogenheten af krafvel! på partiella

jämkningar i de ifrågavarande bestämmelserna. Kommittén har i sådant

afseende till eu början funnit skäligt att beträffande väfnader föreslå,

att afdrag skulle in ed gifva s för kartonger, äfvensom för sådana ställningar

med krokar, på livilka vissa felb-, plysch- och sammetsväfnader

upphakas för att skyddas under transporten. Ku gällande bestämmelser

hafva nämligen hindrat användningen af detta, eljest önskvärda förpackningssätt

och föranledt att i stället ytterlådan, där så ansetts

nödigt, måst förses med särskild inredning. Då gällande bestämmelser

hvarken beredd de inhemska fabrikanterna högre tullskydd eller tillfört

statskassan större inkomst, iin om varan fått tullbehandlas med afdrag

för vikten af det ifrågavarande emballaget, och då, hvad särskildt

berörda ställningar angår, det synes orimligt, att de skola draga väfnadens

tull, har någon betänklighet icke synts böra möta mot den nu föreslagna

ändringen. Ifrågasatt liknande medgifvande beträffande kartonger,

hvari konfekt i < msvar or inkomma, har däremot icke kunnat tillstyrkas.

I afseende å dessa och liknande artiklar må äfven beaktas, att en för

-

ändring i det bestående skulle kunna blifva till afsevärdt förfång för

den inhemska kartongindustrien, som i väsentlig män torde hafva nu

gällande emballagebestämmelser att tacka för sin utveckling. Ej heller

har afdrag ansetts kunna utan allt för stora olägenheter medgifvas för

vanligen förekommande inlägg, Indika för öfrigt i utlandet allmänt

inräknas i vikten.

Beträffande det emballage, som är afsedt uteslutande till skydd

under transporten (det s. k. ytteremballaget), torde väl böra såsom allmän

regel uppställas, att afdrag därför skall äga rum. Anledningen till att

denna grundsats hittills icke kommit att i tillämpningen fullt genomföras,

. lärer, såsom framgår af det ofvan anförda, vara att söka däri,

att vid tolkningen af det under vissa tulltaxerubriker förekommande

stadgandet om askars inräknande i varans vikt man gifvit åt begreppet

askar en vidsträcktare omfattning, än som i detta sammanhang kan

anses påkallad. Till rättelse af det anmärkta missförhållandet har i

förslaget till tulltaxeunderrättelser § 2 mom. 8 införts bestämmelse

därom, att stadgandet i fråga ej skall tillämpas på ytteremballage,

uppenbarligen endast afsedt till varans skyddande under transporten.

Kommittén, som från föreståndarna för tullafdelningen för postpaket

i Stockholm förskaffat sig underrättelse om deras erfarenhet i

ämnet, har därvid erhållit det meddelande, att, enligt deras uppfattning,

avsnitt 223 Kontrollera mot PDF

ett stadgande af nyss angifna innebörd skulle medföra den fördel för

importören, att han för sådana varor, som under transporten ej behöfde

skyddas af ett mera fast emballage, i större utsträckning än nu kunde

använda pappersomslag i stället för det vida dyrbarare ytteremballaget

af trä; att de artiklar, för Indika förändringen hade ''betydelse, företrädesvis

vore följande, nämligen band, elektriska glödlampor, skinn,

kautschuksarbeten, kläder, litografiska och fotografiska arbeten, metallarbeten,

paraplykäppar, skodon, strumpor, vantar, adress- och gratulationskort

samt väfnader, hvilka varor, då de inkomme med paketpost,

oftast förekomma i sådant ytteremballage, som nu inräknades i varans

vikt; samt att, ehuru eu beräkning af den minskning i tullinkomst, förändringen

i fråga kunde komma att medföra, ej läte sig verkställa, denna

minskning dock ej kunde blifva så pass afsevärd, att densamma ur skyddssynpunkt

kunde hafva nämnvärd betydelse för den inhemska industrien.

Anmärkningarna om bristande öfverensstämmelse i afseende å

emballagebestämmelser för likartade artiklar har kommittén på vederbörliga

ställen i förslaget sökt afhjälpa, och beträffande de fall, då

olika tullbeskattade artiklar inkomma i gemensamt emballage, har stadgande

intagits i förslaget til] tulltaxeunderrättelser § 2 mom. 9.

272

Delar

till varor.

Enkel eller

dubbel tariff.

Eu fråga, som varit föremål för kommitténs oaflåtlig^ uppmärksamhet

i sammanhang med affattandet af de särskilda rubrikerna, är den,

huru delar till de i rubrikerna upptagna varor skola tullbehandlas. Såsom

ledande grundsatser i denna fråga torde böra fasthållas, å ena sidan,

att där tullen för en vara är bestämd högre, än som i allmänhet gäller

för de ämnen, arbetade, hvaraf varan består, de särskilda delarna böra

vara underkastade den för varan i färdigt skick bestämda tullsats, på

det att icke denna tullsats må kunna kringgås genom införande af

delarna hvar för sig, samt, å andra sidan, att hänsyn bör tagas till

undantagsförhållanden i fråga om vissa varuslag, såsom t. ex. att delar

till en vara svårligen kunna erhållas inom landet utan måste importeras

af varans tillverkare och därför böra, så vidt möjligt, befrias från tull,

eller att en viss del af varan är ur tillverkningssynpunkt ojämförligt

värdefullare än de öfriga och därför bör åsättas högre tull o. s. v.

Såsom en allmän regel, åt hvilken gifvits uttryck i tulltaxeunderrättelsernas

§ 1, har ansetts böra gälla, att såsom del af viss Amra må tullbehandlas

endast sådana bearbetade stycken, Indika äro bestämdt igenkännliga

såsom delar till denna vara. I begreppet del af en vara ligger

avsnitt 224 Kontrollera mot PDF

naturligtvis ock fordran på en viss färdigarbetning. Några närmare

generella bestämmelser härom torde emellertid lika litet hädanefter som

hittills vara behöfliga, och sådana skulle måhända endast gifva anledning

till försök att kringgå de afsedda tullsatseina.

Med afseende ä taxeförslagets innehåll bör vidare framhållas, att

detsamma i likhet med gällande taxa upptager endast en enhetlig tariff.

Kommittén har sålunda icke ansett sig böra utarbeta förslag till särskild

maximal- och särskild minimaltariff, något hvartill för öfrigt icke heller den

kommittén meddelade instruktion synts föranleda. Våra med flertalet handelsidkande

länder afslutade traktatsöfverenskommelser angående behandling

i tullhänseende såsom den mest gynnade nation göra, att en maximaltariff

icke skulle få något väsentligt värde, då hvarje nedsättning i maximaltullsatserna,

som medgåfves något land, utan vidare i kraft af sagda

klausul skulle komma samtliga dessa länder till godo, så länge traktaterna

ägde bestånd; och att frigöra oss från dessa traktater, lärer för

närvarande möta afsevärda betänkligheter i betraktande däraf, att behandling

såsom mest gynnad nation alltjämt, med eller utan traktatsenlig

öfverenskommelse därom, utgör grunden för det normala handelssamkvämet

nationerna emellan. Ovillkorlig tillämpning af en maximaltariff

i hela dess utsträckning möter således betänklighet äfven i fråga

om förhållandet till länder, med hvilka öfverenskommelse af nyssnämnda

273

art icke består. Skulle förhållandena hafva tillspetsat sig så, att tullkrig

med ett visst land befunnes oundvikligt, vore för öfrigt en på förhand

uppgjord maximaltariff, som tagit sikte på införseln från utlandet

i allmänhet, icke det mest tjänliga kampmedlet, utan erfordras under

sådana omständigheter merendels särskilda, för det föreliggande fallet

bättre afpassade föranstaltanden.

Man finner visserligen, att vårt grannland Norge sedan år 1896

— alltså året för mellanrikslagens uppsägning — har sin tulltariff inrättad

efter systemet med maximal- och minimaltullsatser; men kändt

är ock, att dess maximaltullar ännu icke kommit till användning mot

något land. Också har den senaste norska tullkommittén, som enligt sin

instruktion hade att i detta afseende bygga på den förut gifna grunden,

enhälligt utdömt dubbeltariffsystemet, såsom saknande effektivitet och

äfven i öfrigt opraktiskt, samt framhållit såsom vida mera lämpligt, att

regeringen bemyndigades att i fall af handelspolitisk konflikt med annat

land vidtaga de mått och steg, som kunde finnas af situationen påkallade.

Vanligen vore det nämligen för sådant fall blott ett fåtal

avsnitt 225 Kontrollera mot PDF

maximalsatser, som behöfde eller borde komma till användning.

Lika litet synes antagandet på förhand af en minimaltariff i egentlig

mening — hvilken ju skulle äga sin betydelse i och för blifvande traktatsunderhandlingar

— vara att tillråda; ty såsom ock i motiven för förslaget

till den senast antagna tyska tulltariffen erinras, just ur traktatsunderhandlingssynpunkt

måste minimalsatsers utsättande i taxan möta

afgjorda betänkligheter. Det kan uppenbarligen icke vara till fördel

för underhandlingarnas bedrifvande att på sådant sätt meddela motparten

underrättelse om, hvarest möjligheter till eftergifter finnas och om yttersta

gränsen för dem. Men också finner man, att jämväl s. k. minimalsatser

kunnat göras till föremål för nedsättning. Särskildt Frankrikes

traktatspolitik visar exempel därpå, Ett sådant tillvägagångssätt

torde dock kräfva vissa inrepolitiska förutsättningar, som icke förefinnas

i hvarje land. Det blifver emellertid under dylika omständigheter

icke den s. k. minimaltariffen utan den konventionella eller traktatstariffen,

som medför den mest gynnade behandlingen af införseln

från annat land.

Här i landet har frågan om tillämpning af dubbeltariffsystemet

tidigare varit föremål för behandling, då man ifrågasatt lämpligheten af

att efter uppsägning af de traktater, som stadgade behandling såsom

mest gynnad nation, antaga dels en speciell tariff med de tullsatser, som

enligt afslutade tarifftraktater skulle tillämpas gent emot resp. traktatsländer,

och dels en allmän tariff, afsedd att tillämpas, i mån som tariff

35

-

274

Kamptullsbe

stämmelser.

traktaterna icke lade hinder i vägen därför; men lämpligheten af ett

sådant differentialtullsystem har städse underkänts. Så afstyrktes detsamma

af den s. k. differentialtullkommittén i dess den 15 december

1886 afgifna underdåniga utlåtande, och väckta förslag i ämnet hafva

upprepade gånger af riksdagen afvisats, senast år 1890.

Då kommittén sålunda fasthållit vid den enhetliga tariffen, har

kommittén emellertid ansett sig skyldig taga hänsyn till möjligheten

af att Sverige kunde i afseende å sina handelsförbindelser med något

visst land komma att utsättas för nödvändigheten af försvarsåtgärders

vidtagande. I dylikt tall gäller det naturligtvis icke allenast att handla

med urskiljning utan ock att kunna utan dröjsmål i man al behof vidtaga

effektiva åtgärder. För sådant ändamål torde numera snart sagdt

alla länder hafva i sin tullagstiftning inrymt bestämmelser, som gifva

landets regering nödiga vapen i händerna. Detta har skett genom den

s. k. retorsions- eller kamptullsparagrafen, som i sammanhang med

avsnitt 226 Kontrollera mot PDF

förberedelserna till de i senare tider afslutade handelstraktater alltmera

utbildats och skärpts.

Uppslaget härtill synes hafva utgått från Frankrike, där år 1878

beslut fattades om eventuell tullförhöjning af ända till 50 procent gent

emot länder, hvilka åsatte franska industrialster högre tull, än som motsvarade

20 procent af varuvärdet. Franska tulltariffen af den 11 januari

1892, art. 8, bemyndigar regeringen att gent emot länder, hvilka låta

franska varor drabbas al tilläggstull eller införselförbud, vidtaga enahanda

åtgärder; skolande desamma emellertid underställas parlamentet oförtöfvadt,

därest kamrarna äro samlade, och eljest vid början af nästa session.

Enligt tyska tulltarifflagen af den'' 15 juli 1879 kunde för tullpliktiga

varor från stater, som behandlade tyska fartyg eller varor mindre

gynnsamt än andra staters, den i tariffen bestämda tullsats höjas intill

50 procent, Detta stadgande motiverades vid tarifförslagets framläggande

därmed, att försvarsåtgärder gent emot handelspolitiska kränkningar

kunde vidtagas allenast på det handelspolitiska området, och

att det enda effektiva medlet för sådant ändamål vore att med särskilda

differentialtullar belägga produkterna från de länder, hvilkas tullocli

handelssystem gåfve anledning till klagomål. Med anledning af det

år 1894 utbrutna tullkriget mellan Tyskland och Spanien beslöt tyska

riksdagen år 1895 en skärpning af kamptullsparagrafen, så att tillägget

till den tariffenliga tullsatsen därefter kunde sättas ända upp till 100

procent, hvarförutom såsom en nyhet tillkom, att varor, som enligt den

allmänna tariffen voro tullfria, finge beläggas med dylik strafftull af

275

till och. med 20 procent af varans värde. Enligt § 10 i 1902 års tvska

tulltarifflag kan tulltillägget för varor, som enligt den allmänna tariffen

äro belagda med tull, sättas ända till 200 procent af denna eller ock

till det belopp, hvartill varans värde uppgår, och kunna tullfria varor

beläggas med strafitull, motsvarande ända till varans halfva värde. Likaledes

kunna, såvidt sådant ej möter hinder i gällande traktatsbestämmelser,

utländska varor underkastas samma tullafgifter och tullbehandlingsbestämmelser,

som i ursprungslandet tillämpas på tyska varor. Bestämmelser

i ämnet utfärdas, efter det förbundsrådet hörts, i form af

kejserlig förordning; men de sålunda träffade anordningarna skola meddelas

riksdagen genast, i händelse den är samlad, och eljest vid nästa

sammanträde, samt skola upphäfvas, om riksdagen icke sanktionerar dem.

I motiveringen till 1902 års lag erinras därom, att Tyskland redan

upprepade gånger nödgats göra bruk af den dittills gällande kamptullsparagrafen,

avsnitt 227 Kontrollera mot PDF

samt framhålles, att nödvändigheten af sådana bestämmelsers

bibehållande icke kunde dragas i tvifvelsmål. Fastmera hade efter

dittills vunnen erfarenhet och med hänsyn till den ökade konkurrensen

pa alla handelns och samfärdselns områden behof gjort sig gällande af

ytterligare förbättrade skydds- och försvarsmedel vid ett möjligt tullkrig.

I art. T\ af 1906 års tulltarifflag för österrikisk-ungerska tullområdet

stadgas likaledes, att varor, kommande från stater, som, på hvad

sätt det vala ma, behandla österrikiska och ung’erska fartyg- eller varor

mindre gynnsamt än andra staters, kunna vid införseln underkastas en

tilläggsafgift till den i tariffen bestämda tull af ända till 200 procent

af denna eller ända till varans fulla handelsvärde samt, för det fall att

tariffen upptager varan såsom tullfri, eu särskild tullafgift af ända till

100 procent af sagda värde. Erforderliga föreskrifter i ämnet äger

regeringen utan vidare att utfärda.

Enligt 1902 års schweiziska tullag, art. 4, kan förbundsrådet när

som helst, i den mån sådant finnes nödigt, höja den allmänna tariffens

tullsatser med afseende a produkter från länder, hvilka belägga schweiziska

varor med särskildt förhöjda tullsatser eller hvilka behandla sådana

varor mindre gynnsamt än andra länders; ägande förbundsrådet att, där

varan enligt den allmänna tariffen skulle åtnjuta tullfrihet, åsätta särskild

tull. . Förbundsrådet bemyndigas vidare helt allmänt att i händelse

utlandet vidtager åtgärder, ägnade att hämma den schweiziska handeln,

likasom ock i fall verkan af de schweiziska tullarna förlamas genom

exportpremier eller liknande medgifvanden, vidtaga de åtgärder, som

förbundsrådet finner vara efter omständigheterna lämpade. I hvarje fall,

där åtgärd af nu angifna slag vidtagits, har förbundsrådet att därom

276

Tullfri foräd

lingsrörelse

och tullrestitution.

gorå anmälan hos förbundsförsamlingen vid dess nästa session, hvarefter

förbundsförsamlingen beslutar, huruvida åtgärden skall äga bestånd eller

om den skall upphäfvas.

I Norge gäller enligt kungörelsen angående tullafgifter den 1 juli

1908 § 2, att, såvida icke öfverenskommelse med främmande land träffats

beträffande ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden samt sådant

främmande land behandlar norska varor eller norsk skeppsfart mindre

gynnsamt än andra länders, den norska tariffens maximalsatser skola

tillämpas gent emot det landet; samt att, då någon med främmande

land ingången tarifftraktat utlöper, maximaltullsatserna skola tillämpas

för de varor, i fråga om hvilka tullafgiftens storlek varit medelst traktaten

bunden; dock att, när särskilda omständigheter göra sådant önskvärd^

avsnitt 228 Kontrollera mot PDF

Konungen kan förordna, att ifrågavarande bestämmelser, helt och

hållet eller med afseende å vissa varor, icke skola tillämpas, innan

ärendet förelagts stortinget till slutligt afgörande.

I den nya danska tullafgiftslagen, § 5, stadgas, att varor, som

införas från länder, hvilka behandla danska fartyg eller varor från

danska riket mindre gynnsamt än andra länders fartyg eller varor,

kunna, för så vidt ej sådant möter hinder i traktatsbestämmelser, medelst

kunglig förordning, gällande för eu tid af högst 40 veckor, beläggas

med tilläggsafgift till den i tariffen stadgade tull af intill 40 procent

af denna sistnämndas belopp eller, därest varan är tullfri, med intill

10 procent af dess värde eller intill 1 öre per kilogram. Sådan kungl.

förordning kan gent emot samma land och beträffande samma vara

utfärdas allenast en gång under hvarje treårsperiod.

Den lucka, som i nu förevarande afseende måste anses förefinnas

i den svenska lagstiftningen, torde lämpligen böra fyllas på det sätt,

att riksdagen för nyss angifna ändamål, i den ordning, som gäller för

tulltaxans beslutande, och inom bestämdt utstakade gränser, på Kungl.

Maj:t öfverlåter sin bestämmanderätt i afseende å taxan. Förslag till

erforderligt stadgande i ämnet har inrymts i § 2 tulltaxeförordningen.

Här ofvan har i afseende å vårt näringslifs utveckling och nuvarande

ståndpunkt framhållits, att landets införsel ännu är synnerligen

mångsidig, under det att hufvudsakliga exporten omfattar ett fåtal, till

större delen jämförelsevis föga bearbetade varuslag. Väl är tariffförslagets

bättre afpassade skydd för produkter af mera framskriden

förädling ägnadt att i sin mån åstadkomma ändring i det förhållandet,

att vi för en mångfald förbrukningsbehof äro hänvisade till utlandet;

277

men det är icke nog med att den inhemska produktionen stödjes i sina

sträfvanden att tillgodose landets egna behof, utan lika nödigt är, att

från statens sida göres hvad lämpligen göras kan, för att exporten af

förädlade produkter måtte ökas och komma att omfatta varor af allt

högre förädlingsgrad. Och äfven om, Hvad flertalet artiklar angår, vår

exportindustris utveckling i denna riktning förutsätter erforderligt skydd

för den inhemska marknaden, så kräfvas dock för visso därutöfver

andra, på exportens främjande direkt syftande åtgärder af statsmakterna.

Häribland förekommer — jämte hvad som hänför sig till kommunikationsväsendets

utveckling, trafik- och fraktförhållandens ordnande m. m.

sådant, hvarpå kommittén icke haft att närmare ingå — äfven åtskilligt,

som kan atgöras pa tullagstiftningens område, oafsedt hvad som omedelbart

avsnitt 229 Kontrollera mot PDF

sammanhänger med traktatspolitiken. I sådant afseende märkes

särskilcit lagstiftningen om tullfri förädlingsrörelse och om tullrestitution,

hvarmed åsyftas att för exportindustrien i möjligaste mån undanröja

olägenheterna af tull på artiklar, som användas för framställning af

exportvaror. Denna frågas vikt likasom ock den jämförelsevis mindre

fullständiga utredning, som hittills hos oss kommit densamma till del,

har föranledt kommittén att ägna särskild uppmärksamhet däråt, och

kommittén har trott en mera omfattande utredning i ämnet här vara på

sin plats, trots det att kommitténs förslag icke afser någon genomgripande

förändring i gällande bestämmelser.

De olika sätt, hvarpå man sökt lösa det nyss berörda problemet,

kunna hänföras till två olika system. Enligt det ena, där den franska

anordningen med »admission temporaire» torde kunna anses erbjuda

den ursprungliga typen, har man medgifvit tullfri disposition inom landet

under viss tid af eljest tullpliktiga varor, afsedda att i förädladt skick

återutföras. Det andra, det s. k. drawback- eller restitutionssystemet,

som har sitt egentliga hemland'' i Nordamerikas förenta stater, där

»allowance of drawback» tillämpas i stor utsträckning, medgifver vid

den förädlade varans utförsel ur landet återbetalning ur tullkassan af

materialietullen. I hvilken grad man medelst det ena eller det andra

systemet lyckas nå syftet med lagstiftningen på ifrågavarande område,

torde dock mindre bero på systemet än på sättet, huru det genomföres

och tillämpas; och just häri torde förklaringen ligga till sådana företeelser,

som att, under det i Frankrike det tidigare tillämpade drawbacksystemet

utbytts mot »admission temporaire», man i Tyskland, där ett

liknande system tillämpas, under senare tider på många håll kraftigt

påyrkat en öfvergång till det amerikanska drawbacksystemet.

278

Vid ett närmare skärskådande af lagstiftningen på detta område

finner man afsevärda skiljaktigheter i följande mera väsentliga hänseenden,

nämligen dels i afseende å krafvet på identitet mellan den in- och

den utförda varan samt den bevisning, som härom erfordras, och i följd

däraf äfven större eller mindre stränghet i kontrollen från tullverkets

sida, dels beträffande fordran på identitet mellan importör och exportör,

dels och slutligen i fråga om, huruvida rätten till tullgodtgörelse vid

export är mer eller mindre villkorlig'', i det att denna rätu antingen

kan stå en hvar omedelbart öppen enligt medgifvande i lagstiftningen

eller ock uppå ansökning inrymmes såsom ett personligt medgifvande,

efter administrativ myndighets pröfning.

I den franska lagstiftningen om »admission temporaire», hvilken

avsnitt 230 Kontrollera mot PDF

går tillbaka ända till år 1836, fordrades egentligen identitet mellan de

in- och utförda varorna, men denna fordran blef småningom eftergifven

i allt större utsträckning. Särskild! beträffande hvete och järn medförde

detta betänkliga följder, i synnerhet som icke heller fordran på

identitet mellan importör och exportör gjordes gällande, utan afskrifning

af den villkorliga tullskulden för importvaran kunde erhållas, så snart

med uppvisande af den »acquit-å-cautioni), som utfärdats vid råvarans

införsel, erforderlig kvantitet förädlad vara utfördes, oafsedt af hvem

utförseln verkställdes, hvartill kom, att afseende ej heller fästes vid om

utförseln ägde rum vid samma tullförvaltning, där införseln skett, eller

icke. Följden häraf blef, att dessa »acquits-å-caution» gjordes till föremål

för omsättning i stor utsträckning mellan affärsmän, som importerade

råvaran, samt förädlarna af densamma; och alltefter växlande pris på

råvaran inomlands blef det än importören, än exportören, som skördade

den hufvudsakliga vinsten af medgifvandet, i hvarje fall dock till förlust

för statskassan. Genom inskränkande bestämmelser i senare tider hafva

dock de missbruk, hvartill denna ordning ledde, väsentligen undanröjts

och handeln med »acquits» försvårats eller omöjliggjorts. Detta har

emellertid vållat afsevärd nedgång i exporten af ifrågavarande artiklar.

För öfrigt har reformeringen af det franska systemet företrädesvis utvecklat

sig i annan riktning.

De franska tullskyddsvännerna, som i »admission temporaire» sågo

en fara för det åt den "franska näringsverksamheten inrymda tullskydd,

riktade upprepade angrepp mot det förhållande, att sådan tullfri införsel

icke var i lag närmare reglerad utan beroende på tullmyndigheternas

pröfning, samt genomdrefvo år 1892 ändring härutinnan, hvarvid bestämdes,

att »admission temporaire» för framtiden skulle få åtnjutas

allenast i de fall, där lag sådant uttryckligen medgaf; och blefvo i

279

sådant afseende särskilda bestämmelser i sammanhang därmed meddelade,

hvarförutom stadgades, att åtskilliga tidigare gjorda medgifvanden skulle

få fortfarande tillgodonjutas. Åt regeringen inrymdes dock därjämte

befogenhet att äfven för framtiden lämna tillåtelse till tullfrihet på viss

tid i sådana fall, hvilka saknade afsevärd allmän ekonomisk betydelse,

ett undantag, som särskilt omfattar införsel för reparation eller för

profning samt för öfrigt gäller med afseende å individuella och säregna

fall, i fråga om hvilka någon generalisering icke kan antagas komma

att ifrågasättas.

Förteckningen å de varor, för hvilka »admission temporaire» sålunda

avsnitt 231 Kontrollera mot PDF

är i sjkifva lagen medgifven, har genom senare kompletterande bestämmelser

i någon mån ökats, utöfver hvad år 1892 bestämdes.

Slutligen bör anmärkas, att »admission temporaire» medges för

viss tid, icke öfverstigande 6 månader, samt att, därest den förädlade

varan icke utföres inom bestämd tid, importören af råvaran icke allenast

har att inbetala råvarutullen utan därjämte nödgas erlägga ansenliga böter.

År 1902 utgjorde värdet af införda varor, för hvilka »admission

temporaire» medgifvits, 140,294,000 francs samt värdet af häraf framställda

exportprodukter 185,867,000 francs.

De största införselposterna utgjordes af

Spannmål, hvete.....................................................

Mandlar och nötter .................................................

Rå olivolja..................................................................

Palmolja ....................................................................

Oblekt silke...............................................................

Tackjärn, järnskrot m. m....................................

Aduceradt järn .........................................................

Gjutjärn ....................................................................

Bly ''............................................................................

De förnämsta förädlingsprodukterna representerades af:

Mjöl (hvete-) ............................................................................. 53.1

Kli.................:.......... 3.0

Nudlar af hvetemjöl.................................................................................... 9.1

Malt............................................................................................................. 3. G

Majsstärkelse ............................................................................................ 2.7

Nötter och mandlar, bearbetade ................................................. 4.6

Värde.

Milj. francs.

.. 71.3

.. 3.8

.. 7.2

.. 3.7

.. 23.2

... 2.0

.. 2.7

... 4.1

... 4.6

280

Renad olivolja........................

Rostad eller malen cikoria

Färgadt silke.......................

Färgadt helsiden.................

Choklad ...............................

Maskiner och apparater ..

Arbeten af gjutgods ........

Urin åkeri delar .....................

Blypreparat ...........................

Den år 1892 genomdrifna ändringen i lagstiftningen på ifrågavarande

område omfattade emellertid ytterligare en nyhet, i det att,

samtidigt med upphäfvande af den »admission temporaire», som sedan

år 1883 åtnjutits för bomullsgarn till vissa slags väfnader, partiell tullgodtgörelse

eller s. k. remboursenient ä forfait i stället infördes för

avsnitt 232 Kontrollera mot PDF

bomullsgarnet i följande slag af bomullsvaror, nämligen: halfsidenväfnader

(af bomull och siden), väfnader af färgadt bomullsgarn, band,

snören, ''musslin, tyll och spetsar. För rätt till sådan godtgörelse fordras,

att varan innehåller en viss viktprocent bomull (i allmänhet 50 procent,

för vissa varuslag 25 procent); och utgår godtgörelsen med 60 procent

af den tullafgift, hvilken skulle belöpa enligt minimitariffen för bomullsgarnet

eller bomullstråden, som ingår i exportvaran, och för hvars

uppskattande till vikt och finlek särskilda närmare föreskrifter finnas

meddelade. För musslin, tyll och spetsar kan den sålunda utrönta

vikten få i och för godtgörelsens beräknande ökas intill 40 procent i

syfte att utjämna förlust och affall vid fabrikationen. Det mest anmärkningsvärda

vid denna remboursenient å forfait — hvilken utgår

ur tullkassan — är emellertid, att densamma beviljas utan afseende å

om garnet eller tråden utgör inhemsk eller utländsk tillverkning. Endast

under den senare förutsättningen innefattar den en tullrestitution; är

däremot äfven materialet inhemsk tillverkning, afse!'' godtgörelsen i

stället att utgöra en ekvivalent för den prisförhöjning; å detta material,

som den inhemska fabrikanten af exportvaran kan få vidkännas i följd af

den franska garntullen. Här har man sålunda gått vida längre än enbart

till eftergift af krafvet på identitet mellan materialierna och exportvaran,

vid hvilken eftergift man eljest dock plägar fasthålla den fordran, att

det material, för hvilket tullgodtgörelse åtnjutes, skall vara från utlandet

införtulladt eller åtminstone motsvaras af inlörtullad utländsk vara.

Vid tillkomsten af bestämmelserna om remboursenient å forfait

hade man beräknat, att detta slag af godtgörelse skulle kosta tullkassan

7.9

3.0

25.4

2.0

2.2

8.7

10.7

2.7

2.7

281

årligen 1.5 miljon francs. Detta belopp har dock ännu ej på långt

när uppnåtts.

År 1902 utbetalades i remboursement å forfait 700,471 francs

för artiklar med en sammanlagd vikt af 1,387,255 kilogram. Af sist

nämnda belopp kom på halfsidenväfnader 370,834 kilogram, på väfnader

af i tråd färgadt bomullsgarn 335,883 kilogram, på spetsar 252,172

kilogram och på flätor 122,292 kilogram.

I detta sammanhang bör slutligen nämnas, att franska varor, som

i och för förädling utföras till utlandet samt i förädladt skick återkomma

till Frankrike, därvid icke lära åtnjuta någon gynnsammare

behandling än vanligt inkommet gods.

Såsom ofvan nämnts tillämpas i Tyskland ett system, väsentligen

likartadt med den franska »admission temporaire». Detta innefattas i

den s. k. Veredlungsverkehr eller der zollfreie Veredlungsverkehr.

avsnitt 233 Kontrollera mot PDF

Hufvudstadgandet härom återfinnes i § 115 Vereinszollgesetz af den 1

juli 1869. Närmare bestämmelser i ämnet utfärdas af förbundsrådet,

de nu gällande inrymda i Veredlungsordnung af den 5 april 1906.

I fråga om den s. k. aktiva förädlingssamfärdseln — d. v. s. den,

som består däri, att en utländsk vara förädlas inom landet och därefter

återutföres till hemlandet eller för dess räkning försändes till ett tredje

land — stadgar förenämnda § i AVreinszollgesetz, att föremål, som inkomma

för att förarbetas, kompletteras eller repareras och äro afsedda

att återutföras, kunna befrias från införseltull. Därjämte stadgas i fråga

om den s. k. passiva förädlingssamfärdseln — bestående däri, att en

inhemsk vara förädlas i utlandet och därefter återinföres till hemlandet

— att i särskilda fall enahanda frihet kan medgifvas, då föremål för ett

af nyssnämnda olika ändamål gå till utlandet och sedermera återkomma

i förädladt skick.

På grund af nyss anförda hufvudstadgande och i enlighet med

ofvanberörda närmare bestämmelser i ämnet gäller till eu början, att

tullfri införsel för förädling icke medgifves utan vidare d. v. s. allenast

på grund af allmänt stadgande utan måste i de särskilda fallen bero på

medgifvande af vederbörande myndighet. Icke minst i följd däraf, att

dylika frågor afgöras af hvarje förbundsstat för sitt område — hvarvid icke

sällan händt, att hvad som beviljats inom den ena staten afslagits inom

en annan — har ifrågavarande förhållande gifvit anledning till erinringar

inom tyska industrikretsar och framkallat förslag om öfvergång till det

amerikanska systemet, som i detta hänseende intager en helt annan ställning.

Vid den pröfning, som hos respektive förbundsstaters myndigheter

föregår beviljandet af rätt till tullfri införsel af en vara efter utomlands

36

282

verkställd förädling, äro myndigheterna uttryckligen bundna vid den

inskränkande bestämmelsen, att passiv förädlingssamfärdsel får beviljas

allenast i det fall, att förädlingsarbetet icke eller ej utan oproportionerliga

svårigheter eller kostnader kan verkställas inom riket eller ock

fråga är om profning af nya metoder eller nya mönster. I fråga om

aktiv förädlingssamfärdsel har intill senaste tid erfordrats förbundsrådets

godkännande i visst fall, nämligen då den till förädling afsedda varan

genom bearbetningen blifvit så förändrad, att man icke kunnat genom

besiktning vid utförseln konstatera, att dylik vara inginge i utförselvaran.

Detta stadgande återfinnes dock icke i 1906 års förordning,

som emellertid till tryggande af ett enhetligt förfarande i stället föreskrifver,

att så snart fråga är om medgifvande af tullfri införsel för en

avsnitt 234 Kontrollera mot PDF

»stadigvarande:», förut icke inom riket existerande förädlingsrörelse, förbundsrådets

till- eller afstyrkande yttrande skall inhämtas före frågans

afgörande.

För öfrigt afser ifrågavarande pröfning ej allenast att säkerställa

rikets fiskaliska intressen utan äfven att inrymma vederbörligt beaktande

åt de nationalekonomiska synpunkterna, sådana de framställa sig för

riket i dess helhet och icke allenast för den enskilda förbundsstaten.

I det förra hänseendet bör erinras, att, då vid aktiv förädlingsrörelse

ofta nog tidsfristen för varans förädling och återutförsel faller inom

den tid, för hvilken tullkredit får åtnjutas (denna frist bestämmes nämligen

endast undantagsvis längre än 3 månader), så erfordras vanligen

inga särskilda mått och steg för ändamålet i sådana fall, då förädlingen

försiggår under tullverkets tillsyn och tullverket sålunda kan förhindra

sådant förfogande öfver varan, hvarigenom statskassans anspråk skulle

kunna äfventyras. Eljest har tullverket att kräfva erforderlig säkerhet

för att, därest varan icke inom den för förädlingen bestämda tid varder

behörigen återutförd, belöpande tull erlägges.

Hvad det nationalekonomiska intresset angår, framgår af hvad

ofvan anförts, att tullfrihet för föremål, som i utlandet förädlas, alltså

vid den passiva förädlingssamfärdseln, afsetts att utgöra endast undantag.

Sådan tullfrihet har närmast ansetts befogad, där den ifrågavarande

förädlingsverksamheten icke drifves inom riket eller endast i

otillräcklig omfattning eller icke där utföres på ett tillfredsställande

sätt, eller där det gäller att pröfva nya arbetsmetoder. Ifrågakommer

sådant medgifvande därför, att samma arbete skulle, utfördt inom riket

blifva väsentligt d}^rare, bör medgifvandet i möjligaste mån inskränkas

till varor, som skola återutföras, hvilket allt, ehuru jämväl förut tilllämpadt,

blifvit i den nya förädlingsförordningen uttryckligen angifvet.

283

I det sist berörda fallet är det hänsynen till den tyska industriens

konkurrensförmåga på den utländska marknaden, som spelar en väsentligt

afgörande roll, då däremot i fråga om afsättning på den inhemska

marknaden förutsattes, enligt hvad motiverna för 1906 års förordningvisa,

att det för den förädlade varan bestämda tullskydd skall vara så

afpassadt, att förädlingen i fråga kan förbehållas åt det inhemska arbetet.

Beträffande den aktiva förädlingssamfärdseln ligger, såsom af

det ofvan antydda torde framgå, äfven här tyngdpunkten i hänsynen

till hvad för riket i dess helhet är nationalekonomiskt mest fördelaktigt.

Om, såsom ofta händer, ett halffabrikat eller ett beredningsärnne,

avsnitt 235 Kontrollera mot PDF

hvarför tullfrihet ifrågasattes, är i sin ordning föremål för afsevärd

inhemsk tillverkning, eller om tullfriheten afser eu råvara, som

inom landet alstras, gäller det att väga och afgöra, huruvida de fördelar

för den ifrågavarande förädlingsindustrien och medelbart för riket,

hvilka tullfriheten kan förväntas medföra, äro så öfvervägande, att man

kan vara berättigad att bortse från det förhållande, att alstrandet åt

råvaran eller tillverkningen af halffabrikatet eller beredningsämnet i

fråga går miste om sitt tullskydd. Då det härvid gäller att taga hänsyn

till de ifrågavarande intressena inom riket såsom ett helt, är det gifvetvis

af betydelse, att, såsom ofvan nämnts, förbundsrådet hädanefter får

tillfälle att ur denna synpunkt yttra sig i hvarje viktigare hithörande fråga.

Dessa nationalekonomiskt inskränkande synpunkter med afseende

å tillåtligheten af tullfri förädlingsverksamhet äga icke tillämplighet å

reparationsverksamhet, och numera fattas detta sistnämnda begrepp icke

heller så inskränkt, att därifrån uteslutes föremåls omarbetning.

I sammanhang med frågan om de nationalekonomiska synpunkternas

beaktande torde jämväl böra nämnas, att enligt motiverna till

1906 års förordning det nationalekonomiska intresset ansetts icke komma

att beröras af för enstaka fall meddelad tullfrihet åt förädlingsverksamhet,

utan vore så förhållandet endast vid »stadigvarande» förädlingsrörelse.

Hvad med »stadigvarande» afsetts, framgår af ett i förordningen icke

förefintligt men i förslaget därtill upptaget stadgande i fråga om, när

förbundsrådets utlåtande skulle inhämtas i anledning däraf, att den förädlingsverksamhet,

hvarför tullfrihet ifrågasattes, vore »stadigvarande,

förut inom riket icke existerande». Där hette det: »Såsom stadigvarande

gäller en förädlingsverksamhet, därest den varumängd, om hvars förädling

fråga är, icke är på förhand bekant; förädling af en begränsad

varumängd under loppet af högst 6 månader gäller såsom ett enstaka

fall». I motiveringen uttalades, att, därest ansökningar, afseende enstaka

fall, ofta upprepades, saken väl kunde synas tvifvelaktig; men om vid

284

pröfningen af sådan ansökning'' man fnnne anledning antaga, att den

skulle komma att upprepas, så borde fråga anses föreligga om en stadigvarande

förädling.

I den tyska lagstiftningen om »Veredlungsverkehr» gäller vidare,

att identitctstvång uppställes såsom regel med afseende å de in- och

utförda varorna, likasom ock in- och utförseln skall verkställas för

samma persons räkning, så att importörens sväfvande tullskuld icke

afskrifves på grund af annan persons utförsel. Identitetskontrollen, som

avsnitt 236 Kontrollera mot PDF

gestaltar sig väsentligt olika allt efter olika förhållanden, innefattar ett

mer eller mindre oafbrutet öfvervakande från tullmyndighetens sida af

de i den aktiva förädlingsrörelsen införda varorna och deras användning,

eller ock grundar den sig på specifika kontrollåtgärder från tullmyndigheternas

sida, såsom besiktning, vågning och jämförelse af in- och

utförselvarorna jämte, eventuellt, åsättande af märken eller annan beteckning

å införselvaran eller uttagande af prof därå, hvilka senare slag

af kontroll äga betydelse icke minst för den passiva förädlingsrörelsen,

i fråga om hvilken något omedelbart öfvervakande gifvetvis ej kan

anordnas.

Härtill kommer slutligen den kompletterande kontroll, som vid

bägge slagen af förädlingsrörelse kan utöfvas genom rätt för tullmyndigheterna

att granska bokföring och affärskorrespondens. Granska

allmänt‘klagas dock inom de industriella kretsar, hvilka skulle föredraga

det amerikanska drawbacksystemet, öfver det intrång samt de kostnader

och öfriga olägenheter, som äro förenade med ifrågavarande kontroll.

Vid identitetsfrågans afgörande tages hänsyn jämväl till den viktförlust,

som kan uppstå vare sig genom afskiljande af orenlighet, vatten

och dylikt ur råvaran eller genom affall, och medgifves tullfrihet härför,

för affallet dock endast om detta i den form, hvari det vid förädlingen

fallit, är tullfritt; eljest erlägges den för sådant affall stadgade tull.

Understundom bestämmes på förhand en genomsnittssiffra för viktförlusten

såsom t. ex. vid färgning af utländskt ullgarn, vid skalning och

polering af ris o. s. v.

Den befattning förbundsrådet, enligt hvad ofvan omförmälts, före

år 1906 haft med pröfning i vissa fall af ansökningar om tullfri förädlingsrörelse,

har föranledt, att i fråga om ett flertal viktiga exportföretag

villkoren för tullfriheten blifvit fastställda af förbundsrådet. I

fråga om andra åter har förbundsrådet inskränkt sig till att medgifva

tullfriheten men öfverlåtit åt vederbörande staters tullmyndigheter att

ordna kontrollen. Slutligen finnes en tredje grupp, de s. k. exportfabrikerna,

där några detaljerade kontrollföreskrifter icke erfordrats,

285

därför att hela förädlingsrörelsen försiggår i afskrida lokaler under tullverkets

uppsikt.

I utförandet måste understundom, särskild! då vid förädlingen

utländsk vara blandas med likartad inhemsk, den uppställda regeln om

fasthållande af varans identitet tåla någon modifikation. Så t. ex. har

man vid bearbetning af utländskt jämte inhemskt tackjärn till gjutgods

måst nöja sig med en fiktion i stället för eu verklig beräkning af det i

avsnitt 237 Kontrollera mot PDF

de särskilda pjäserna ingående utländska materialet, i det att vid kvartalsvis

skeende afräkningar till det under det gångna kvartalet utförda gjutgodset

antages hafva åtgått utländskt järn i samma förhållande som

det, hvari bearbetningen inom fabriken under det förflutna året af utländskt

järn stått till bearbetningen samtidigt af inhemskt järn därstädes.

Undantagsvis har man mer eller mindre fullständigt afstått från

krafvet på identitet hvad varan angår. Så är t. ex. förhållandet med

kakaofabrikat. Jämte det att för dylika fabrikat särskilda exportfabriker

finnas, hvilka stå under tulluppsikt och därför åtnjuta tullfrihet

för råvarorna, så har man till förmån för den mindre kapitalstarka

industrien, som icke kunde upprätta dylika uteslutande för export afsedda

fabriker, år 1892 efter mönster från Frankrike genom en särskild rikslag

infört en anordning, enligt hvilken vid utförsel af vissa slag af

kakaovaror tullen å däri ingående råkakao godtgöres ur tullkassan utan

att någon särskild bevisning erfordras om, hvarifrån råvaran förskrifver

sig eller att tull därför erlagts. Ett annat och vida mera betydande

exempel erbjuder i sina senare utvecklingsstadier den likaledes särskilda

lagstiftningen angående utförsel af kvarnarnas förmalningsprodukter.

Det äfven i vår tullagstiftning (tulltaxeunderr. § 9 mom. 3 A)

beaktade behofvet af att vid förmalning blanda inhemsk och utländsk

spannmål föranledde, till fromma för mjölexporten, år 1879 en anordning

inom den tyska lagstiftningen till möjliggörande af att den utländska

spannmål, som ingick i dylik exporterad blandningsvara, skulle lämnas

tullfri. Redan år 1882 utvidgades emellertid denna förmån därhän, att å

importörens (kvarnägarens) tullskuld för importerad spannmål afskrifning

fick äga rum för allt mjöl, som af honom utfördes, oafsedt i hvad mån

det framställts af utländsk eller af inhemsk spannmål och på grund af

ett i lagen fixeradt beräknad t utbyte af spannmål i mjöl, olika för hvete

och för råg. I och med detta medgifvande — som tog hänsyn till behofvet

af att för framställande af lämplig exportvara vid förmalningen

blanda den klirikare ryska spannmålen med den klifattigare men mjölrikare

inhemska, och som åsyftade, att kvarnarna för sin afsättning på

utlandet skulle befrias från verkningarna af den tyska spannmålstullen

286

— hade man frånträdt krafvct på identitet mellan import- och exportvaran,

visserligen dock under fortfarande upprätthållande af krafvet på

identitet hvad importör och exportör beträffade. Genom medgifvandets

begränsning därhän, att den inhemska spannmålen icke fick tagas i beräkning

avsnitt 238 Kontrollera mot PDF

i vidare mån, än för så vidt den motsvarades af utländsk spannmål,

införd för den exporterande kvarnens räkning, var emellertid tullkassan

tryggad mot direkt förlust.

Medgifvande! i denna nya form motsvarade dock icke heller det

fullt ut hvad exportintressena kräfde. Icke ens för kvarnarna var det

tillfyllestgörande, då möjligheten att i och för anskaffning af råvaran

frigöra sig från den tyska spannmålstullen och sålunda behöfva räkna

endast med världsmarknadspriset icke sträckte sig längre, än så vidt

kvarnens afsättning inom eget land medgaf förmalning af så stor kvantitet

utländsk spannmål, som motsvarade den i de exporterade mjölpartierna

ingående inhemska spannmålen. Men därtill kom vidare, att

genom samma medgifvande icke bereddes någon möjlighet för spannmålshandeln

— som emellertid hade samma behof som kvarnarna att

blanda utländsk spannmål med inhemsk — att frigöra sig från spannmålstullens

verkningar vid försäljning till utlandet. Häraf föranledda

svårigheter för konkurrensen på världsmarknaden, hvilka naturligtvis

ökades genom de under årens lopp vidtagna höjningarna i spannmålstullarna,

" blefvo särskild! kännbara för Tysklands nordliga och östliga

delar, hvilka producerade mera spannmål än som där konsumerades,

och hvilka under nyss angifna förhållanden nödgades söka afsättning

för sitt produktionsöfverskott i södra och västra Tyskland, där produktionen

var mindre än konsumtionen. De härvid uppstående, väsentligt

drygare fraktomkostnaderna än vid den sjöväga utförsel, som förut ägt rum

till England eller de skandinaviska länderna, folio hufvudsakligen på producenterna

och vållade nedgång i spannmålspriset inom förstnämnda trakter.

Härför sökte man nu enligt en förordning af år 1894 råda bot genom

åtgärder, hvilka syftade till att bereda de tyska landsdelar, som producerade

spannmål utöfver eget behof, möjlighet att afsätta detta öfverskott

i utlandet till världsmarknadspris. Innebörden af denna förordning,

som i allt väsentligt ännu gäller, var att på grund af verkställd

utförsel af tysk spannmål, vare sig omalen eller i förädladt skick, befogenhet

skulle kunna lämnas att tullfritt införa utländsk spannmål till

myckenhet, motsvarande hvad som utförts. Denna rätt är fästad vid

särskilda bevis (s. k. Einfuhrscheine), som vid utförsel af den omalna

spannmålen utfärdas på begäran af den, som fraktar varan (»der Warenfuhrer»).

Anmärkas bör, att varan skall vara marknadsgill (»markt

-

287

gängig»). Hvad härmed förstås är genom särskilda detaljbestämmelser

fastslaget. Vid utförsel af förmålen produkt utställes beviset för kvarnen,

hvars innehafvare dock för att erhålla dylika bevis vid utförseln måste

avsnitt 239 Kontrollera mot PDF

hafva förskaffat sig ett för kalenderåret gällande tillståndsbevis och förbundit

sig att å hvarje tid lämna tullverkets vederbörande tjänstemän

tillfälle att granska affärens böcker, hvilka skola meddela upplysning

om rendementsförhållandet med afseende å utförselvaran. Tillståndsbeviset

skall angifva det maximibelopp, som under året må mot införselbevis

utföras, och bestämmes detta belopp med hänsyn till driftens omfattning

vid kvarnen.

Införselbeviset, som eljest är utställdt till innehafvaren och sålunda

icke såsom 1882 års lagstiftning krafvel- ens personlig identitet, lyder

på ett bestämdt tullbelopp, motsvarande hvad som skolat i tull erläggas

vid införsel af en varukvantitet lika med den utförda, och gäller för

en tid af sex månader från utställandet. Ursprungligen skulle detsamma

berättiga blott till införsel af samma spannmålsslag, som utförts. För

att emellertid införselbevisens värde i marknaden icke skulle nedgå alltför

mycket, medgafs, att det belopp, hvarå de lydde, finge gå i likvid

till tullkassan äfven för tull å vissa andra varuslag efter förbundsrådets

närmare bestämmande. Bland dessa af förbundsrådet bestämda varuslag

torde böra särskildt nämnas vissa utländska träslag, sydfrukter, alla

slags kryddor, saltad sill, kaffe, kakao, ris, skaladt och oskaladt, te,

olivolja och bomullsfröolja på fät, petroleum och smörjoljor in. in. Det

gemensamma kännetecknet för dessa alla tyckes vara, att de antingen

icke produceras inom Tyskland eller åtminstone ur denna synpunkt icke

hafva någon större betydelse. Genom 1902 års tulltariff (se Zolltariffgesetz

§ 11) har ytterligare det medgifvande tillkommit, att införselbeviset

numera går i tullikvid icke blott för samma spannmålsslag som

det utförda utan lika väl för annat sådant varuslag, för hvilket införselbevis

författningsenligt får utfärdas. Likaledes har — i följd af den

enligt nya tulltarifflagen genomförda förändringen, att någon som helst

tullkredit icke vidare medgifves vid införsel af spannmål och mjöl (§ 12)

— en förut gällande inskränkning med afseende å införselbevisens

användning bortfallit, nämligen stadgandet, att införselbevisens giltighet

för tullikvid vid införsel af ofvannämnda andra varor än spannmål

inträdde först fyra månader efter utställandet. Syftet med detta stadgande

hade nämligen, så länge kredit för spannmålstull åtnjöts, varit

att förhindra spannmålsimportören att begagna sig af införselbevis,

utfärdade för spannmål, hvarför belöpande tull ännu ej erlagts, till

betalning af tullen å andra varor, ett förfaringssätt, som skulle

288

medfört obehörigen förlängdt anstånd med tullikviden för dessa andra

avsnitt 240 Kontrollera mot PDF

varuslag. Tilläggas bör vidare, att antalet af de ofvannämnda varuslag,

för hvilka införselbevis tagas i tullikvid, i senare tid väsentligt

inskränkts.

Slutligen bör ock nämnas, dels att enahanda rätt till »Einfuhrscheine»,

som förunnats kvarnarna, äfven gäller för mälterierna, dels

ock att för kvarnindustrien den år 1882 träffade anordningen bestått

vid sidan af »Einfuhrscheine» ända till dess nu gällande tulltariff trädde

i kraft. Erinras må därjämte, att i och med den nuvarande ordningen

med införselbevis man i Tyskland, hvad den ifrågavarande förädlingsindustrien

angår, helt och hållet uppgifvit krafvet på identitet, så väl

den personliga som den materiella.

Att införselbevisen förorsakade ett betydligt uppsving i utförseln

af tysk spannmål, framgår oförtydbart af utförselstatistiken. I motsats

till hvad förhållandet var med utförseln från nederlag visade nämligen

utförseln i den obundna trafiken — endast vid utförsel »aus dem freien

Verlcehr» meddelas utförselbevis — genast i och med ikraftträdandet

af 1894 års bestämmelser en högst betydande ökning, såsom framgår

af nedanstående siffror.

Utförsel af hvete och råg från tyska tullområdet, i ton räknadt:

Utförsel från

tullnederlag.

Utförsel i

obunden trafik.

Hvete.

Råg.

Hvete.

Råg.

o

År

1892

130,837

37,154

244

891

77

1893

141,321

32,179

293

271

77

1894

91,534

32,773

79,191

49,712

V

1895

123,628

27,830

69,911

35,992

Senare tillgängliggjorda statistiska uppgifter utvisa, att motsvarande

siffror utgöra för

År 1905 172,039 11,852 164,657 319,941

Totalutförseln af mjöl visade icke lika stark stegring som utförseln

af omalen spannmål, utan höll sig efter den nya ordningens inträde

någorlunda oförändrad. Men införselbevisen kommo uppenbarligen äfven

här till användning; ty under det att denna utförsel åren 1892 och

1893 försiggick nästan uteslutande från exportkvarnarna (»Muhlenlager»),

inträdde från och med år 1894 eu alltjämt stigande utförsel i

den obundna trafiken, samtidigt med det att utförseln från utförselkvarnarna

nedgick. Från och med år 1899 har den förra öfverflyglat

289

den senare. År 1905 hödo utförseln från exportkvarnarna sjunkit till 20

ton (från 104,933 ten år 1892 och 74,968 ton år 1899), medan exporten

i den obundna trafiken utgjorde 200,675 ton (mot 258 ton år 3892

och 86,908 ton år 1899'';.

Jämte det att sålunda det åsyftade resultatet med afseende å den

tyska spannmålens konkurrensförmåga på världsmarknaden vunnits, hafva,

efter hvad från tysk sida likaledes framhålles, införselbevisen verkat

välgörande för . det tyska landtbruket i det hänseendet, att nordöstra

avsnitt 241 Kontrollera mot PDF

Tyskland satts i stånd att till utlandet afsätta sitt produktionsöfverskott

oen sålunda för detta kunnat ernå bättre pris än förut, då man såg sig

tvungen att vidkännas betydande frakt- och spedition skostnader för

afsättning till aflägsna trakter inomlands, utan att förhållandet ens medforde

fördelen af billigare spannmål för dessa senare trakter. På samma

g ång sålunda anordningen befinncs verka nationalekonomiskt förmånligt,

anses att, då Tyskland icke genom egen produktion kan täcka sitt behof

af spannmål och sålunda, måste importera mera af denna vara, i samma

man som exporten dåra! ökas, så kan icke heller statskassan lida men

a.i denna ordning, med mindre än och i den mån export äfven utan

införselbevis kunde tänkas äga rum och föranleda motsvarande import

med däraf härflytande tullinkomster. Med denna senare eventualitet

anse! man sig dock icke behöfva räkna, då utan införselbevis någon

nämnvärd export af tysk spannmål icke torde kunna tänkas, ity°att

högre pris borde erhållas å den inhemska marknaden än i utlandet.

_]Je i Österrike gällande hufvudsakliga bestämmelser i fråga om

tullfri förädling'' återfinnas i tulltarifflagen af den 13 februari 1906, art.

13 och 14, samt i tillhörande tillämpningsföreskrifter §§ 31 och 32.

Enligt dessa galler, att tullfri införsel för viss tid åt råvaror

undantagandes spannmål, .äfvensom af half- och helfabrikat för vidare

förädling inom landet kan medgifvas i alla de fall, där den till vidare

förädling införda varans identitet med den till återutförsel ifråga kommande

förädlade varan kan fastställas, hvarförutom med afseende å de fall, där

genom identitetens säkerställande skulle för särskilda, ur ekonomisk eller

industriel! synpunkt, önskvärda förädlings- eller bearbetningsföretag föranledas

sadana svårigheter, att fördelarna af det blifvande medgifvandel

äfventyrades, regeringen äger att vid fastställande af kontrollåtgärderna

undantagsvis eftergifva den stränga identitetsbevisningen.

Tillstånd till tullfri införsel af ifrågavarande slag meddelas allenast

till sådana personer eller firmor, som anses förtjäna myndigheternas förtroende,

som utföra arbetet i eget företag eller på eget ansvar genom andra

personer, och som ställa fullgod säkerhet för de häraf gent emot tull

37

-

290

förvaltningen uppstående förpliktelser, för öfrigt gållei såsom allmän

förutsättning- lör erhållande åt sådant tillstånd, att sökanden förmår tillförlitligen

ådagalägga, att företagets konkurrensförmåga på den utländska

marknaden väsentligen är beroende på tullfri användning åt det ifrågavarande

utländska materialet.

Tillståndet meddelas i regel för eu tid åt tre år med ömsesidig

avsnitt 242 Kontrollera mot PDF

uppsägningsrätt. Vid missbruk af den sålunda medgifna rättigheten

indrages densamma genast.

Tiden, inom hvilken återutförseln skall ske, är tolf månader men

kan, då fog därför förefinnes, uppå ansökning utsträckas till ytterligare

tolf månader.

Tullfrihet eller tullnedsättning vid återinförsel af inhemska alster,

som i utlandet förädlats, förekommer, så vida icke angående sådant

fall särskild bestämmelse finnes i tariffen meddelad, allenast undantagsvis,

nämligen i fall, där fråga är om dylik eftergift, som vunnit häfd

i den s. k. lika gränstrafiken.

Slutligen är stadgadt, att för varor och föremål, som iniöras för

reparation under villkor af återutförsel inom viss, på förhand bestämd

tid, tullfrihet må åtnjutas, för så vidt vid återutförseln identiteten kali

utrönas; äfvensom att för varor och föremål, som utföras för att i utlandet

repareras och hvilkas identitet vid återinförseln kan styrkas, tullfrihet

må äga ruin utom för de utländska tillsättningarna, livilk;x skola

tariffenligt förtullas. Detta senare medgifvande kan emellertid åt regeringen

upphäfva,s i afseende å samfärdseln med stater, hvilka icke bevilja

reciprocitet.

Enligt förbundslagen beträffande schweiziska tulltaxan den 10 oktober

1902, art. G, äger förbundsrådet med afseende å förädlingssamfärdseln

medgifva tullnedsättning eller fullständig tullbefrielse, och böra dylika

medgifvanden lämnas i den mån särskilda industriella intressen sådant

kräfva och inga mera betydande intressen resa sig däremot, dock under

villkor att varans väsentliga beskaffenhet icke genom förädlingen förändras.

Uttryckligen betonas, att dessa bestämmelser hänföra sig såväl

till den passiva förädlingssamfärdseln som till den aktiva och transitförädlingssamfärdseln.

I motsats till de länder, för hvilkas lagstiftning sålunda redogjorts,

hafva, såsom ofvan nämnts, Nordamerikas förenta stater byggt på och till

sin största fullkomning utvecklat drawbacksystemet, vid hvars tillämpningtullen

för den införda råvaran i vanlig ordning inbetalas till tullkassan

för att, med undantag af eu obetydlig del — 1 procent, som innehålles

såsom förvaltningsbidrag — efter utförseln af den förädlade varan åter

-

291

bekomma;:. Kraf vet på den s. k. materiella identiteten upprätthålles äfven

bär. kör drawbacks erhållande lordras nämligen bevisning om de

varors införsel och förtullning, hvilka användts för eller vid utförselvarornas

framställning. Denna bevisning förutsätter dock icke någon

medverkan åt tullmyndigheterna vare sig före eller under förädlingen,

sålunda icke vare sig tullstämpling eller annan märkning af de införda

avsnitt 243 Kontrollera mot PDF

varorna ej heller förädlingsverksamhetens öfver vakande af tullpersonal

eller bedrifvande inom särskild t afstängda lokaler, utan bevisningen

grundas på skriftliga, oxportangifningsinlagan vidfogade, på tro

och Leder afgifna intyg angående förädlingen och de därvid använda

utländska varornas införsel ock förtullning. I angifningsinlagan, hvari

anspråket på drawback anmäles, och. hvilken skall ingifvas till vederbörande

tullmyndighet senast 6 timmar före exportvarans inlastning,

skall uppgift lämnas om kvantiteten och värdet af de till exportvaran

använda materialier, lör hvilka drawback äskas, importörens namn och

namnet på det fartyg, hvarmed de införts, tid och plats för införseln

samt ursprungslandet och de11 erlagda tullbeloppet. Äfvenså lämnas

uppgift om platsen, där exportvaran finnes upplagd, och om öfriga för

dess individualisering nödiga förhållanden såsom kollinas beskaffenhet,

antal, märken o. s. v. I intyg, som nyss är sagdt, skall ägaren af det

ifrågavarande förädlingsföretaget tillika med arbetsledare!! och lagerförvaltaren

på tro nch heder (»solemnly and trulv») afgifva försäkran

därom, att de i angifningsinlagan upptagna exportvaror är o tillverkade

i fabriken på viss dag eller under viss tid af nämnda, från utlandet

införda och i enlighet med tariffen förtullade materialier. Har fabrikanten

själf infört dessa, skall intyget tillika innehålla försäkran, att han erlagt

därför belöpande tull, utan att återbetalning eller afdrag ägt rum. Har

importen verkställts åt annan person, som öfverlåtit varan åt fabrikanten,

måste denne förete levereringsattest certificate of delivery) från importören,

hvilken bär att däri edligen försäkra, att han från utlandet infört den

ifrågavarande, närmare angifna varan, att tull därför, utan återbetalning

(dier afdrag, åt honom erlagts, att han öfverlåtit varan åt fabrikanten

samt att ingen annan levereringsattest öfver samma vara utställts.

Därest den. införda varan efter införseln gått genom flera händer, innan

fabrikanten lätt den på sig öfverlåten, skall hvarje öfverlåtelse efter den

första antecknas på den ad importören utgifna levereidngsattesten och

styrkas genom edlig förklaring af mellanhänderna rörande den, af hvilken

de, hvar i sin ordning, ("ifver tagi t varan och rörande den, till hvilken de

öfverlåtit densamma. Bär gäller sålunda icke kraf på personlig identitet

mellan importör å ena sidan och fabrikant eller exportör å andra sidan.

292

Ja det erfordras icke ens, att, kela förädlingsproceduren verkställts på eu

hand. Varan kan efter införseln, innan den öfverlåtes åt den, som

framställer exportvaran, hafva undergått eu förberedande förädling och

avsnitt 244 Kontrollera mot PDF

i sålunda halfförädladt skick måhända hafva passerat ytterligare en eller

flera mellanhänder förr än den öfverlåtes åt den slutliga förädlaren.

I fall, där förädlingen på detta sätt är fördelad på skilda händer, enordran

ytterligare ett slag af intyg, s. k. certificato of manufacture and transfer,

innehållande dels uppgift om denna förberedande förädlings beskaffenhet

jämte uppgifter och försäkran, på sätt ofvan omförmälts, angående därvid

använda materia i ier, dels ock edlig försäkran om den sålunda framställd

a varans öfverlåtelse till den slutliga förädlaren eller till eu mellanhand.

Passerar varan en eller flera mellanhänder, innan den kommer

i den slutliga förädlarens hand, erfordras särskildt intyg föi hvarje

sådan öfverlåtelse. _ ......

Ytterligare ett intyg Icräfves dock. Rätten till drawback är nämligen

jämväl beroende af, att fabrikanten för noggranna böcker såväl öfver

de införda materialierna som ock öfver de deraf framställa exportvarorna;

och skall för drawbaeks erhållande företes bevis från fänrikens

ägare eller den honom företräder, att sådana böcker föras oen att de å

hvad tid som helst finnas för tullverkets tjänstemän tillgängliga.

Slutligen bör ock nämnas, att, för den händelse exportvaran delvis

består af inhemskt material, rätten till drawback för däri ingående

utländskt material icke är ovillkorlig utan beroende af, huruvida detta

senare eller de deraf framställda delarna i den färdiga artikeln äro så

påvisbara, att deras myckenhet kan utrönas. _

Undersökning af exportvaran äger naturligtvis rum före mlastningen,

och denna öfvervakas af tullverkets personal.

Emellertid är det icke gifvet, att fabrikanten är den, som utbekommer

drawbacksbeloppet. Rätten till drawback är nämligen tillerkänd

i första rummet exportören eller dennes agent. Fabrikanten äger

att själ!'' eller genom sin agent erhålla drawback för vara, som annan

exporterat, allenast för så vidt han styrker, att han gent emot exportören

eller den, till hvilken han öfverlåtit varan, förbehållit sig sådan rätt.

År exportören icke i tillfälle att förebringa den för drawbaeks

erhållande nödiga bevisning inom den för angifningsinlagans aflämnande

föreskrifna tid, kan han inskränka sig till en interimsangifning (prehminary

entry), hvilken sedermera tar inom viss tid efter varans skeppning

kompletteras.

För drawbacksbeloppets utbekommande erfordras därjämte, så framt

beloppet öfverstiger 100 dollars, visserligen icke bevis om varans framkomst

till den utländska destinationsorten men ställande af säkerhet för

293

att stadgad bevisning i nyssberörda hänseende varder inom viss tid

avsnitt 245 Kontrollera mot PDF

förebragt. Minsta drawbacksbelopp, som utbetalas, är 50 dollars.

Hvad som emellertid främst tilldrager sig uppmärksamhet vid det

amerikanska systemet är, att rätten till tullgodtgörelse vid export är

ovillkorlig, så snart de i lag föreskrifna villkoren för denna rätt uppfyllas.

Här är sålunda icke fråga om en förmån, som af myndigheterna

på grund af föregående pröfning förklaras kunna eller icke kunna medgifvas,

allt eftersom tillfredsställande kontroll anses kunna åstadkommas

eller icke, eller allt eftersom nationalekonomiska hänsyn anses tala för

eller emot bifall. Denna omständighet ej mindre än frånvaron af mera

besvärande kontrollåtgärder från tullverkets sida har mångenstädes och

icke minst inom vissa kretsar i Tyskland förskaffat detta system starka

sympatier.

För att belysa omfattningen af det amerikanska drawbacksystemet

torde följande siffror, som hämtats ur den officiella handelsstatistiken

rörande Nordamerikas förenta stater, kunna anföras. Härvid bör uppmärksammas,

att de siffror, som angifvas röra ett visst år, i själfva

verket på grund af statistikens anordning afse senare hälften af föregående

år och förra hälften af det ifrågavarande året eller med andra

ord tiden den 1 juli—den 30 juni.

Sinder åren 1902—05 har drawback utbetalts med nedanstående,

till jämna hundratal afrnndade belopp.

De råvaror, för hvilka drawbacksbeloppet under år 1905 uppgått

till mer än 100,000 dollars, voro följande:

Hvete, packduk och grof linneväfnad (»bagging for cotton and

barlops»), hudar af nötkreatur, oberedda, tackjärn, förtent järnbleck, bly

(tackor, stänger, affall och skrot), alkohol och råsocker.

De förädlingsprodukter, vid hvilkas framställning helt eller delvis

användts råmaterial, hvarför drawback under år 1905 utbetalts med

mer än 100,000 dollars, hafva utgjorts af följande artiklar, för hvilka

drawback erhållits med nedanstående belopp:

År.

Dollars.

1902

1903

1904

1905

4,947,700

5,058,900

4,809,800

5,806,500

V arfslag.

Hvetemjöl.............................................

Säckar af vegetabiliskt textilämne

Utbetalad drawback.

Dollars.

188,200

277,300

294

Järnvägsskenor af stål........................

.................. 132,600

Sulläder ...................................................

.................. 431,800

Annat läder.............................................

.................. 148,800

Blyhvitt .................................................

.................. 104,900

Kondenserad mjölk ..............................

.................. 110,400

Sirap ........................................................

461,500

Raffineradt socker .................................

avsnitt 246 Kontrollera mot PDF

.................. 355,600

Kärl af förtent bleckplåt ..................

................... 2,273,200

Rörande lagstiftningen på nu ifrågavarande område i våra grannländer

Danmark och Norge må följande anföras.

Bestämmelserna i gällande danska tullag i fråga om tullgodtgörelse

för utförda varor äro ganska kortfattade. Förutom specialbestämmelser

angående tullrestitution vid utförsel af tullpliktig trälast

samt brännvin, socker, sirap och vissa sockerhaltiga produkter, förekommer

allenast det i § 31 intagna allmänna stadgandet, att tullverkets

öfverstyrelse är bemyndigad att, efter anställd undersökning i särskilda

fall och under anordnande af nödig kontroll, medgifva restitution af

erlagd införseltull för materialier och beredningsämnen vid utförsel af

inom landet framställda fabrikat, Enligt uppgifter i senaste norska tullkommittés

betänkande med förslag till ny tulltaxa skulle i Danmark

under år 1902 hafva utbetalts medelst restitution af tull och tillverkningsafgifter

(brännvins- och socker- tillhopa 984,717 kronor. I detta belopp

— hvilket enligt specifikation omfattar äfven restitution enligt då gällande

tullag, § 25. som torde afsett återutförsel af föremål, hvilka icke inom

landet undergått någon bearbetning, äfvensom restitution af för mycket

erlagd tull och krigsskatt, utgörande dessa bägge poster tillsammans

21,613 kronor — ingå, bland annat, följande poster:

»Materialtull (tullagen § 27) ’)......................................... kr. 280,174»

»För utfördt inländskt brännvin, akvavit med socker

och likörer m. m., för utländsk förtullad spirituösa ,, 183,058»

»I följd af resolution eller decision, efter specifikation

(krigsskatterestitution inbegripen) ..................... „ 393,507»

Härförutom märkes, att enligt § 27 äger tullverkets öfverstyrelse

att medgifva afskrifning å kreditupplag för varor, som utföras efter

J) Motsvarande § 31 i nu gällande tullag.

295

att hafva bearbetats inom landet, hvarvid styrelsen jämväl bestämmer

villkoren för sådan förmåns åtnjutande.

1 Norge hade redan innan stadgande i ämnet vid 1860-talets bör jan

inflöt i tulltariffen, praxis utvecklat sig därhän, att tullrestitution af

regeringen medgafs i åtskilliga fall för materialier till exportvaror.

Bestämmelserna i ämnet hafva vid upprepade tillfällen varit föremål

för ändringsförslag, och tid efter annan hafva äfven jämkningar— ehuru

af jämförelsevis mindre väsentlig innebörd •— vidtagits. Vid frågans

behandling liar —ehuru t. ex. 1889 års stortings tullkommitté uttalade

sig för att tullrestitution i så vidsträckt omfång och under så enkla

förmer, som vore förenliga med effektiv kontroll, borde beredas eu hvar

avsnitt 247 Kontrollera mot PDF

exportnäring, som för tillfället ägde någon betydelse eller någorlunda

sannolikt kunde beräknas få sådan — ingalunda kontrollsynpunkten allenast

varit bestämmande. Så t. ex. har, oaktadt upprepade framställningar

från de norska trämasseexportörernas sida om beredande åt dem af

samma förmån, som i Sverige trämasseexporten åtnjöte uti medgifvandet

af tullrestitution för juteväfnad, använd till emballage, sådan tullrestitution

ännu icke medgifvits. Den härvid bestämmande synpunkten bär

varit, att ett sådant medgifvande skulle betänkligt skada landets juteindustri.

Nu gällande bestämmelser i förevarande ämne återfinnas i § 12

af kungörelsen angående tullafgifter, där det heter, att tulldepartementet

kan bevilja återbetalning af införseltull för förtullade råmaterialier och

andra ämnen, som i bearbetadt skick utföras till utlandet eller till skeppsbruk,

för förtullade beredningsämnen, använda till tillverkningar, som

utföras till utlandet eller till skeppsbruk, och efter omständigheterna

för andra förtullade varor, när dessa i oförändrad t skick åter utföras.

I den officiella norska statistiken finnas inga uppgifter om beloppet,

hvartill den årligen beviljade tullrestitutionen uppgår, men den ofvan

nämnda norska tullkommittén har verkställt undersökningar om beloppet

för år 1901, och visade sig sagda belopp uppgå till 509,912 kronor.

De svenska bestämmelserna om tullrestitution återfinnas i tulltaxeunderrättelsernas

§§ 8 och 9, af livilka dock § 8, som handlar om

tullrestitution för materialier, använda vid skeppsbyggnad, är af alldeles

speciell innebörd, så till vida som där icke är fråga allenast om tillverkningar,

afsedda för export. De stadganden, som i förevarande

sammanhang behöfva närmare skärskådas, äro alltså blott de i § 9

inrymda.

296

Under hänvisning- till sagda, paragrafs innehåll i afseende å detaljerna

må här nedan innehållet underkastas eu mera allmän granskning

ur ofvan berörda synpunkter, af hvilken granskning torde framgå, att

ifrågavarande stadgande!! äro till innehållet ganska skiljaktiga.

Enligt mom. 1 medgifves för vissa bestämda artiklar tullrestitution i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det amerikanska drawbacksystemet.

Tullbeloppet för råvaran inbetalas sålunda till tullkassan vid införseln

och restituera^ vid den förädlade varans utförsel. Detta för drawbacksystemet

karakteristiska kännetecken är emellertid icke något för bestämmelserna

i mom. 1 säreget utan genomgår hela vårt tullgodtgörelsesystern.

Någon anordning, motsvarande den franska »admission temporaire»

och den tyska »Veredhmgsverkelig återfinnes, om man frånser

vissa bestämmelser rörande den lilla gränstrafiken på Norge, icke hos

avsnitt 248 Kontrollera mot PDF

oss utom i § 8, enligt hvilken materialier till skeppsbyggnad kunna få

tullfritt disponeras under eu tid af tre år, hvarförutom den praxis utbildat

. sig, att för varor, som införas för reparation eller liknande bearbetning,

därvid varans individualitet fortbestår äfven efter bearbetningen,

tullfri disposition under viss tid kan på särskild ansökning’

medgifvas. Likasom i förenta staterna kräfves enligt mom. 1 materiell

identitet d. v. s. identitet mellan de införda materialierna samt exportvaran,

men däremot ej att importören är identisk vare sig med tillverkaren

eller med exportören. Likaledes förefinnes i fråga om identitetsbevisningen

deri likhet, att för densammas åvägabringande tullmyndigheternas

medverkan icke erfordras. Äfven hos oss är det enligt detta

moment tillverkarens högtidligen (»under edlig förpliktelse») afgifna

försäkran, som utgör hufvudsakliga bevismaterialet. Komplementet härtill

utgöres dock icke, såsom i Förenta staterna, af tillgång till granskning

åt tillverkarens böcker, utan åt två personers vittnesintyg angående

riktigheten åt tillverkarens uppgifter. För öfrig! äro fordringarna på

identitetsbevisningen hos oss väsentligt lindrigare än i Förenta staterna.

Här fordras icke uppgift om tid och plats för införseln af råvaran utan

allenast försäkran, att exportvaran tillverkats af »utländskt råämne, för

hvilket full införseltull blifvit erlagd»; och denna försäkran afgifves af

tillverkaren, oafsedt om han själ!'' eller annan person infört och förtullat

råämnet, utan att i sistnämnda fall något ytterligare intyg erfordras.

I detta sammanhang torde ock böra erinras, att den bevisning om

varans framkomst till destinationsorten, som i Förenta staterna kräfves,

hos oss numera saknar motsvarighet, utom då utförseln skett med mindre

farkost (under 30 ton , hvilken tillika icke är passagerareångfartyg.

297

Hvad beträffar rätten till tullgodtgörelse enligt mom. 1, är densamma

icke beroende på särskild! medgifvande af myndigheterna -utan

tillkommer eu hvar, som vid export af de i momentet angifna varuslag

kan förebringa där omförmäld bevisning om de förhållanden, som grunda

rätten till tullgodtgörelse. Den väsentliga olikhet med förhållandena i

Förenta staterna äger dock härvid rum, att, under det enligt ifrågavarande

moment fråga är endast om ett fåtal artiklar, Indika upptagits

i momentet efter pröfning af de omständigheter, som i fråga om en hvar

särskildt ansetts förtjäna beaktande, så gäller rätten till tullgodtgörelse

i Förenta staterna åtminstone alla exportvaror, för hvilkas framställning

uteslutande utländska in a teriak er användts, och alltså utan att i fråga

avsnitt 249 Kontrollera mot PDF

om hvarje särskild artikel någon hänsyn tages (härtill, huruvida och i

hvad mån denna förmån möjligen kan skada inom landet existerande

tillverkning åt halffabrikat eller eljest lända till förfång för något inhemskt

intresse.

1 olikhet med hvad som äger rum i Förenta staterna, där restitutionsbeloppet

bestämmes för hvarje särskildt fall i förhållande till den

myckenhet och det slag af utländskt material, som vid exportvarans

framställning användts, är hos oss enligt mom. 1 restitutionsbeloppet,

per viktenhet räknadt, bestämdt af lagstiftaren. Detta förenklar naturligtvis

väsentligen restitutionsbeloppets utbekommande men medför å andra

sidan, att de i varan ingående materialier, hvilkas tull det gäller att få

restituera (.1, måste i sin helhet vara utländska, in förtulla de varor och

sålunda icke få vara blandade med inhemska varor af samma slag.

Har sådan blandning ägt rum, kan restitution icke erhållas enligt nu

ifrågavarande moment af § 9 men väl enligt mom. 5, i den ordning,

där sägs. Förhållandet medför äfven i annat afseende inskränkning,

nämligen så till vida, att hänsyn icke kan tagas till hela förädlingsproceduren,

där denna består af olika afdelningar. Så t. ex. måste af

den omständighet, att restitutionsbeloppet för svdda bomulls- och linneartiklar

är bestämdt i förhållande till väfnadens tull, följa att, om sådana

artiklar sys af tyg, väfd t af utländskt garn, vid deras export någon

tillämpning af restitutionssatsen för sydda bomulls- eller linneartiklar

icke kan ifrågakomma. Och äfven om restitutionssatsen för bomuliseller

linne väfnad i tv fall finge anses tillämplig, något som dock icke

torde af lagstiftaren afsetts, skulle restitutionen åtminstone icke kunna

omfatta garnet i den del af väfnaden, som vid persedlarnas tillskärning

gått förlorad i form af affall. Enligt mom. 1, likasom enligt öfriga

moment i § 9, kan tullgodtgörelsen icke utanordnas till annan än

exportören eller dennes befullmäktigade ombud, men ordalydelsen i nu

38

298

ifrågavarande moment hindrar icke, att sådan godtgörelse medgifves

jämväl annan exportör än tillverkaren, under villkor dock att något

tvifvel icke förefinnes om identiteten mellan exportvaran och den vara,

som tillverkarens intyg afser.

1 fråga om mom. 1 bör slutligen anmärkas, att, då uppgift om

tiden för råvarans införsel icke kräfves vid den färdiga varans angifning

till export, däraf varder en gifven följd, att rätten till restitution kvarstår

under obegränsad tid, likasom ock att i sammanhang med råvarans

införtullning icke erfordras någon anmälan hos tullmyndigheten rörande

varans framtida användning.

avsnitt 250 Kontrollera mot PDF

Mom. 2, som innehåller stadgande angående restitution af juteväfnadstullen

vid användning af utländsk juteväfnad till emballage för

exportvaror, är till sitt innehåll väsentligen likartad med mom. 1.

Strängt taget är ju dock här icke fråga om någon annan »förädling»

af den införda varan, än att denna äterutföres i styckadt skick. Stadgandet

i fråga har emellertid stor praktisk betydelse i följd af den

förenklade tullkontroll, som där medgifves.

Mom. 4, som allenast uppställer särskilda, till tullkontrollen sig

hänförande villkor för det fall, att exportvaran utföres icke — såsom

eljest, förutsattes — sjövägen utan öfver landgränsen till Norge, kan

tydligen i detta sammanhang lämnas utan afseende.

Beträffande slutligen mom. 3 och 5 — af hvilka det förra innehåller

en ytterligare specialbestämmelse om tullgodtgörelse, nämligen

för utförda kvarnprodukter, och det senare afhandlar formen och villkoren

för den bär i landet i frågakommande allmänna tullgodtgörelsen för

exportvaror, till h vilkas framställning utländska materiali er användts —

må till en början framhållas, att här kräfves personlig identitet mellan

importör, förädlaro och exportör. Vidare kräfves i regel äfven materiell

identitet. I sistnämnda hänseende äger dock undantag rum enligt mom. 3

A med afseende å förmalningsprodukter af hvete, råg eller korn, beträffande

hvilka här — likasom enligt ofvan omförmälda 1882 års anordning

i Tyskland — det ifrågavarande krafvet icke sträcker sig längre

än därhän, att kvarnägaren-exportören skall hafva från utlandet infört

och förtullat omalen spannmål af samma slag som den i exportvaran

ingående till motsvarande kvantitet. För mom. 3 och 5 är äfvenledes

det villkoret gemensamt, att exporten skall äga rum inom viss tid efter

råvarans import, vid äfventyr att restitutionsrätten eljest preskriberas,

likasom ock villkoret, att vid råvarans införtullning afsikten med införseln

skall hos tullmyndigheten anmälas, hvilken senare föreskrift ej blott

betingas af det nyssnämnda förhållandet, att rätten till restitution pre

-

299

skriberas efter viss tid, utan ock bär sin grund i tullmyndigheternas

skyldighet att vidtaga nödiga mått och steg till konstaterande af identiteten

mellan den in- och utförda varan.

Då det vid granskningen af hos oss nu gällande bestämmelser

angående den i § 9 omhandlade tullrestitution icke torde vara utan en viss

betydelse att erhålla en öfversikt af huru den svenska lagstiftningen

på detta område utvecklat sig, meddelas bland textbilagorna (bil. F)

eu af kommitténs sekreterare utarbetad historik i ämnet.

Såsom textbilaga (bil. G) medföljer ock en af en tjänsteman inom

avsnitt 251 Kontrollera mot PDF

generaltullstyrelsen upprättad tabellarisk förteckning öfver de af generaltullstyrelsen

lämnade medgifvanden af tullrestitution enligt § 9 mom. 5

under åren 1872—1907. (Momentet i fråga tillkom genom 1871 års

riksdags beslut.)

Till belysande af i hvilken omfattning nu gällande bestämmelser

om tullrestitution vinna tillämpning bifogas dels, i bilaga H, uppgift

å de restitutionsbelopp, som utanordnats enligt hvarje särskildt moment

i § 9 under åren 1903-—05, dels ock, i bilaga I, specifik uppgift

huru det i bilaga H för mom. 1 upptagna restitutionsbelopp för hvart

och ett af berörda år fördelar sig på de särskilda i mom. 1 nämnda

artiklar. Härjämte och då det ur flera synpunkter torde kunna vara

af intresse att se, i hvad män restitutionsbeloppen varit fördelade på

särskilda poster, följer jämväl, i bilaga J, en öfversikt för sagda år

rörande detta förhållande.

De ändringar å nu ifrågavarande område, som af kommittén föreslagits,

innefattas i § 14 tillitaxeförordningen och beröras närmare i

den till denna § hörande speciella motivering.

I afseende å taxeförslagets uppställning innehåller kommitténs uppdrag

den anvisning, att, i den mån detta lämpligen syntes kunna ske,

sådan förändring borde vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller

närstående slag ocli arter systematiskt sammanfördes.

Den svenska tulltaxan har hittills varit uppställd alfabetiskt, efter

de i taxan specificerade varuslagens benämning, med några smärre,

hufvudsakligen enligt 1888 års tullkommittés förslag tillkomna ansatser till

systematisering af enskilda grupper såsom t. ex. metallgruppen. Eu

sådan alfabetisk uppställning visar sig, i mån som taxan utbildas på

skyddssystemets grundval, alltmera otillfredsställande. Särskildt gäller

det därvid, att lagstiftaren lätteligen förlorar öfverblicken af sammanhanget

mellan taxans olika delar, och att därför ändringar lätteligen

varda vidtagna, utan att uppmärksamheten fästes vid de jämkningar i

Taxans uppställning.

300

andra delar af oaxan, som däraf borde blifva en följd. Senare tids

riksdagshistoria visar ock, att så ofta nog’ varit förhållandet här i landet.

Och uppenbart synes vara, att med en så starkt specialiserad tulltaxa,

som nu torde komma att antagas, den alfabetiska uppställningen icke

längre kan bibehållas. Kommittén håller äfven före, att handhafvandet

från tullmyndigheternas sida af eu sålunda specialiserad taxa måste

underlättas genom ett fullständigt systematiserande i enlighet med ofvanberörda,

åt kommittén lämnade anvisning.

Erinras må ock, att de allra flesta under senare tid i utlandet

antagna tulltaxor uppställts i systematisk form. Vid anordning af de

avsnitt 252 Kontrollera mot PDF

särskilda hufvudgrupperna, äfvensom af de särskilda underafdelningarna

och rubrikerna har man där tagit hänsyn till de olika artiklarnas egenskap

af råvara eller af mer eller mindre bearbetade produkter samt i

större eller mindre mån fäst afseende vid råvarans naturliga ursprung,

de färdiga varornas användning o. s. v. Olika principer halva emellertid

tillämpats, och de systematiska- taxorna förete därför större eller

mindre skiljaktig] leter. Koin mittens förslag, h vilket i ifrågavarande afseende

måhända mest närmar sig den schweiziska taxan, har hufvudsakligen

tagit sikte på en anordning efter industrier utan strängare

fasthållande vid naturvetenskapliga synpunkter. De af olika industrier

förarbetade råämnen hafva i allmänhet upptagits i samma gr-upp som

de däraf framställda produkterna. Understundom, där, såsom i fråga

om ler- och glasvaror, de färdiga produkterna omfatta en mångfald olika,

till samma industri Itörande artiklar, hafva dessa senare sammanförts

till en särskild grupp. Vidare hafva naturligtvis produkter af en och

samma industri, hvilka, såsom t. ex. maskiner, framställas af olika materia]

ier, sammanförts utan hänsyn till råvaran; och sist i taxan har

slutligen upptagits eu tämligen heterogen grupp af varor, lör hvilkas

inrymmande inom annan grupp svårighet mött, eller hvilka framställas

af än ett, än ett annat slags råämne, men som detta oaktadt ansetts

kunna- draga samma tull och sålunda icke behöft, till men för taxans

öfverskådlighet, uppföras i de olika, grupper, där råvarorna, återfinnas.

1 förbigående må framhållas, att, då den vid betänkande t fogade sammanställning

af vår officiella statistiks siffror icke anordnats efter

samma plan som taxeförslaget, detta förhållande sammanhänger därmed,

att. berörda sammanställning, såsom afsedd att tjäna till ledning vid

kommitténs arbete, till hufvudsaklig del utarbetades, innan ännu

taxeförslagets uppställning varit föremål för närmare öfverläggning.

Öfverhufvud taget har kommittén sökt göra uppställningen så praktisk

och öfverskådlig som möjligt och för detta måls ernående icke tvekat

301

att, där så erfordrats, göra afsteg från de principer, hvilka eljest i regel

tillämpats. Kommittén har så mycket mindre hyst Hägra betänkligheter i

sådant hänseende, som en systematisk taxa för sin användning ju alltid

förutsätter ett register öfver de olika, i taxan specificerade varuslagen.

Sådant register finnes äfven bifogadt förslaget. Då registret, såvida

det. skall bibehålla sin karaktär af sådant och icke inrymma jämväl

bestämmelser, som tillhöra själfva taxan, bör inskränkas till en alfabetiskt

uppställd förteckning öfver taxans innehåll, har kommittén

avsnitt 253 Kontrollera mot PDF

i afse värd utsträckning begagnat utvägen att gifva anvisningar för

taxans tillämpning genom exemplifiering i de särskilda rubrikerna,

hvilka exempel kunnat i registret återgifvas. Trots det att taxan härigenom

svällt ut i omfång och förlorat i öfverskådlighet, och ehuruväl

en sådan anordning måhända mindre väl lämpar sig för eu systematisk

taxa, har kommittén ansett densamma tillfyllest motiverad af

nyssberörda praktiska skäl, så länge en verklig officiell varuförteckning

icke förefinnes till ledning för allmänheten och tulltjänstemannen vid

taxans begagnande. Om emellertid, såsom kommittén vågat förutsätta

— en förutsättning, som ock funnit uttryck i § 6 af förslaget till tulltaxeunderrättelser

— eu sådan förteckning efter ungefärligen samma

plan som den tyska »Amtliches Waarenverzeickniss» kommer att utarbetas,

sedan den nya taxan antagits, torde i sammanhang därmed taxan

kunna till formen väsentligen förenklas.

I afseende å taxans formella gestaltning bör slutligen anmärkas,

att, dä den statistiska varuförteckningen fortfarande lärer behöfva gå

vida längre i uppdelning af de olika varuslagen än tulltaxan, det till

lättnad vid varornas attestering inom tullverket torde vara nödigt, att

likasom hittills hvarje tullsats motsvaras af särskildt rubriknummer;

och har kommittén till och med ansett sådant nummer lämpligen böra

utsättas äfven där taxan i stället för särskild tullsats upptager endast

en hänvisning till annan tullsats. Detta förhållande torde särskildt böra

beaktas vid jämförelse med antalet rubriker i sådana utländska taxor,

där, såsom t. ex. i den tyska, flera tullsatser kunna förekomma under

samma rubriknummer.

Jämte den egentliga tulltaxan omfattar kommitténs förslag äfven

tulltaxeförordning samt s. k. tulltaxeunderrättelser. Sedan länge har vår

tulltaxa varit försedd med särskilda bestämmelser, hvilka utgifvit sig för

att innehålla »underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör:»

men hvilka endast delvis kunnat anses göra skäl för benämningen. De

bland dessa bestämmelser, som befunnits vara af instruktionsnatur, hafva,

Tulltaxeförordning

oeSi

tuiltaxeunderrättelser,

302

Förslagets

stats

finausieSia

iinebörd.

efter omständigheterna vederbörligen jämkade och kompletterade, bibehållits.

De återstående — särskildt bestämmelserna om tullrestitution

och de alldeles fristående bestämmelserna om lastpenningar — hafva

öfverförts till tulltaxeförordningen, där de lämpligare torde finna plats.

Där hafva äfven ansetts böra inrymma.s bestämmelserna om den s. k.

lilla gränstrafiken samt åtskilliga bestämmelser, som antingen återfinnas

avsnitt 254 Kontrollera mot PDF

spridda i åtskilliga författningar eller nu sakna motsvarighet i lagstiftningen,

äfven om rörande dithörande förhållanden viss praxis åtminstone

delvis utbildat sig inom tullverket. I hvilketdera fallet som helst

synas dessa förhållanden böra regleras i den ordning, som gäller för

tulltaxans beslutande, hvilket äfven öfverensstämmer med hvad i allmänhet

i utlandet äger rum. Särskildt torde böra framhållas, att de i

§§ 6, 7 och 8 samt delar af §§ 9 och 10 förekommande bestämmelser om

gränstrafiken — hvilka här likasom uti gällande särskilda förordning i

ämnet äro affattade uteslutande efter hvad svenska intressen påkalla

och sålunda icke uppbäras af några internationella hänsvn — lämpligen

kunna här ingå, på samma sätt som de norska — efter Norges intressen

lämpade — bestämmelserna i ämnet inrymts i norska tulltaxeförordningen.

Ifrågasättas kunde måhända, om icke vissa delar af bestämmelserna

angående den norska gränstrafiken borde göras tillämpliga äfven för

den landväga samfärdseln med Finland; men då såvidt kommittén försport

hittills något behof häraf icke gifvit sig tillkänna, har kommittén

icke ansett sig böra väcka förslag därom.

Hvad angår verkningarna i statsfinansiellt afseende af de föreslagna

förändringarna i tulltaxan bär kommittén af flera skäl ansett sig böra

bortse från desamma. Till en början medgifver den väsentliga omgestaltning

af gällande tulltaxas rubriker, som i förslaget innehålles, icke

ens en rent formell beräkning af den ökning resp. minskning i tullafg-ift,

som skulle kunna följa af taxeförslagets tillämpning i oförändradt

skick, äfven om man därvid finge bortse från det hämmande eller uppmuntrande

inflytande på införseln, som höjning eller sänkning af tullsatser

komme att medföra. Men därtill kommer, att den nya taxan, såsom ansedd

att tjäna till bas för blifvande traktatsunderhandlingar, kan antagas

komma att, då den träder i tillämpning, hafva i vissa delar modifierats,

så att tullinkomsten röner inverkan däraf. Äfven med beaktande

af sistberörda förhållande torde väl dock kunna förutsättas, att åtminstone

någon nedgång i tullinkomst icke bör motses såsom eu följd af

den nya taxans tillämpning, och någon ökning i denna statsinkomst

lärer icke från något håll hafva med tulltaxerevisionen afsetts.

303

Den genomgående omgestaltning, gällande tulltaxa, efter livad

nyss anförts, blifvit underkastad i kommitténs förslag, kunde måhända

anses hafva bort föranleda ett försök att medelst eu jämförande uppställning

i mera sammanträngd form åskådliggöra innebörden i detalj

af kommitténs förslag. En sådan anordning har emellertid befunnits

avsnitt 255 Kontrollera mot PDF

icke vara utför bar i eu mera skematisk form; och bär vid sådant

förhållande kommittén måst inskränka sig till att för underlättande af

jämförelsen mellan förslaget och gällande taxa bifoga eu tablå med

hänvisning till de rubriker i denna senare, Indika, helt eller delvis, motsvara

de särskilda rubrikerna i den föreslagna tariffen (bil. K).

Bland de olika faktorer, till hvilka man bär att inom handelsfördragspolitiken

taga hänsyn, är äfven varutransporten. Särskild uppmärksamhet

kräfves därvid för den inverkan på det egna landets sjöfart,

som upprätthållandet af ett mer eller mindre lifligt handelssamkväm

med olika främmande länder kan medföra; och. för så vidt frågan

berör den utrikes varutransporten från eller till svenska hamnar, har

kommittén ansett sig skyldig att ägna densamma en så långt förhållandena

medgifvit utredande undersökning. De slutsatser, till hvilka vår

officiella statistik lämnar tillfälle, äro nämligen icke i detta afseende tillräckligt

belysande. Väl finner man därstädes en redogörelse för den omfattning,

hvari svenska och särskilda utländska nationers fartyg deltagit

i sjöfarten mellan Sverige och utlandet, och visserligen göres därvid

åtskillnad mellan lastade och barlastade fartyg, mun den för bedömande

af ifrågavarande sjöfarts nationalekonomiska betydelse viktiga frågan, i

hvad mån lasten varit ur befraktningssynpunkt mer eller mindre värdefull,

kan icke med ledning af den officiella statistiken i någon mån besvaras.

Visserligen lära för tiden t. o. m. ar 1904 finnas uppgjorda —

ehuru icke publicerade — beräkningar öfver huru mycket af hvarje till

Sverige införd eller därifrån utförd vara fraktats med svenska, med

norska och med öfriga utländska fartyg; men då någon specifikation

för deri sistnämnda gruppen icke lärer finnas, är det ej möjligt att af

dessa beräkningar bedöma, i hvilken omfattning särskilda främmande

länders fartyg medverkat vid handeln på Sverige med de olika varuslagen.

En beräkning, som utgår från varan och sammanför lastkvantiteten

utan att räkna resorna, är för öfrigt icke tillräckligt vägledande

i fråga om handelns inverkan på sjöfarten. För bedömande af i hvad

mån varuutbytet mellan Sverige och ett annat land har betydelse för

vår egen och särskilda främmande länders sjöfart, erfordras således till

eu början upplysning om, huruvida en viss fraktad vara utgjort hufvud

-

Sjöfarts

statistik.

304

last för de fartyg, hvarmed den inkommit. Vidare behöfver den officiella

statistiken kompletteras med uppgift om, huruvida fartygen vid

ankomst från eller afgång till det ifrågavarande främmande landet anlöpt

mer än eu plats här i riket. Slutligen bör det äfvenledes vara af

avsnitt 256 Kontrollera mot PDF

betydelse att åtminstone i någon mån kunna sluta sig till om det hufvudsakligen

är större fartyg eller smärre farkoster, som ombesörjt

transporten.

Kommittén har fördenskull föranstaltat om en särskild statistisk

utredning i ämne i, grundad på tullförvaltningarnas inkommande och

utgående tulljournaler jämte skeppslaterna, i hvilka sistnämnda för hvarje

från utlandet kommande eller dit afgående fartyg anteckningar finnas

om lastens innehåll, summariskt angifvet. För bedömande af hvarje

resas betydelse för varuomsättningen har varit nödvändigt att gifva resan

eu enhetlig lastbeteckning. Visserligen kan denna i viss man anses

som eu konstruktion, så till vida som fartyget kan innehafva äfven last

af annat slag; men i stort sedt torde dock det erhållna materialet lämna

tillfyllestgörande ledning för ett omdöme i frågan, då på grundval däraf

kan påvisas, hurusom vissa varor i allmänhet fraktats såsom hufvudlaster,

hurusom varor af visst slag företrädesvis gått med den nationens

fartyg, andra med den nationens, några varuslag hufvudsakligen med

större fartyg, andra med smärre o. s. v. Däremot lämnar ifrågavarande

statistik icke tillfälle till några slutsatser rörande den totala införseln

eller utförseln af viss vara från eller till resp. länder, då det gifvetvis

kunnat hända, att sådan vara utan att utgöra hufvudlast inkommit eller

utgått med samma lägenhet som andra varor, hvarvid den icke kommit

att särskildt redovisas.

Den ifrågavarande statistiken — hvilken upprättades i slutet af

år 1906 och i början af år 1907 — har grundats på 1904 års siffror

hufvudsakligen med hänsyn till möjligheten af jämförelse med den

officiella handelsstatistiken, hvilken till och med det året mera hade

karaktären af transportstatistik, i det att varorna angifvits såsom införda

från de länder, hvarifrån fartygen inklarerats, samt såsom utförda till

fartygens destinationsorter. Från och med år 1905 åter upptager

handelsstatistiken, såsom bekant, varornas verkliga inköps- och försal

jningsländer, om hvilka eu från sjöfartssiffrorna utgående redogörelse

för varutransporten icke kan lämna någon upplysning.

305

Speciell motivering''.

T ull taxeföro r d ni ngen.

I afseende å behofvet af bestämmelser i det ämne, som i förevarande

§ behandlas, hänvisas till allmänna motiveringen. Här torde

endast behöfva framhållas, att, ehuruväl det ifrågavarande, för handelspolitiska

förvecklingar afsedda försvarsmedlet måste, för att medföra

nödig verkan, kunna i mån af behof ofördröjligen anlitas, frågor af

detta slag dock utan olägenhet torde kunna hänskjutas till riksdagen,

■så snart den är samlad, och att alltså Kungl. Maj:ts rätt att utan

avsnitt 257 Kontrollera mot PDF

riksdagens hörande pålägga tull, som här afses, lämpligen lärer kunna

inskränkas till tiden mellan riksdagarna. Häraf bör jämväl följa, att

enligt denna paragraf fattadt beslut om tulls åsättande skall underställas

riksdagen så snart som möjligt, i hvilket afseende en tidsgräns

af tio dagar efter riksdagens öppnande synts lämplig, då vid denna

tidpunkt de ständiga utskottens konstituerande medhunnits. Eu vtterligare

följd af det nyss anförda förhållandet bör blifva, att, i händelse

riksdagen ej godkänner Kungl. Maj:ts förslag oförändradt, detta icke

skall äga bestånd längre tid, efter det riksdagen fattat sitt beslut, än

som kan erfordras för utfärdande af vederbörlig kungl. kungörelse och

dess delgifning åt ortstullmyndigheterna, för hvilket ändamål likaledes

en tid af högst tio dagar antagits vara tillräcklig.

Någon tvekan om nu ifrågavarande paragrafs förenlighet med

riksdagens grundlagsenliga rätt öfver bevillningarna torde knappast

kunna råda, då här ju icke är fråga om annat, än att riksdagen skulle

i den ordning, som gäller i fråga om tulltaxans beslutande, och för den

tid, riksdagens berörda beslut afser, åt Kungl. Maj:t delegera sin rätt

i förevarande afseende.

39

306

För att bestämmelser af den beskaffenhet, som i § 2 afses, skola

kunna blifva effektiva, torde i större eller mindre utsträckning ursprungsbevis

behöfva fordras för sådana varor, som den särskilda tullafgiften

afser, närhelst dessa, såsom förskrifvande sig från manat land än det,,

hvaremot den ifrågavarande åtgärden riktats, böra åtnjuta vanlig behandling.

En ovillkorlig fordi''an pa företeende af de för den utländska

samfärdseln öfverhufvud synnerligen hinderliga ursprungsbevisen synes

emellertid icke böra uppställas. I vissa fall kunna exempelvis _ fartygsoch

lasthandlingar, affärskorrespondens och dylikt erbjuda tillfyllestgörande

bevismaterial. Följaktligen lärer åt Konungen, på hvilken i

allt fall de närmare verkställighetsföreskrifterna i ämnet måste ankomma,

böra öfverlämnas jämväl att bestämma om beskaffenheten af den bevisning,

som må anses erforderlig. Därvid lärer tvifvelsutan afgörandet

komma att påverkas af de skilda förhållanden, som kunna föreligga i

fråga om införsel från olika länder.

§ 4.

Motsvarande bestämmelser återfinnas i § 3 af underrättelserna till

nu gällande tulltaxa.

§ 5-

a) och b). Bestämmelser om tullfrihet för varor,_ som inkomma

till Konungen eller medlem af det kungliga huset eller för de utländska

sändebuden, återfinnas i kungl. bref af den 1 juni 1866 och den 2

december 1824. Tullfriheten gäller naturligtvis äfven för det fall, att

varan uttages från nederlag, då den enligt tullförfattningarna först

avsnitt 258 Kontrollera mot PDF

därvid är att anse såsom till riket inkommen, något som ock i fråga

om införsel för de utländska beskickningarnas räkning i skrifvelse af

generaltullstyrelsen år 1870 uttryckligen framhållits.

De i kontrollsyfte gifna närmare bestämmelser, som innehållas i

berörda kungl. bref i fråga om villkor för godsets tullfria utlämnande

m. m., lära icke vara af beskaffenhet att böra bär inflyta, utan torde

föreskrifter i detta ämne böra i administrativ väg utfärdas i enlighet

med sista stycket af förevarande paragraf.

307

c) . Tullfrihet för sådana konsulatförnödenheter, som här nämnas,

betingas af internationell sedvänja och har under senare tider af

Kungl. Maj:t medgifvits gent emot flera länder, som bevilja .Sverige

reciprocitet.

d) . Enligt kungl. bref den 11 december 1885 har Kung]. Maj:t

förklarat sig vilja på särskild anmälan besluta om den tullfrihet, söm

kan vara påkallad i dylika fall som de, hvilka afses i förevarande

moment.

e) . Motsvarande stadgande i fråga om gångkläder återfinnes i

gällande tulltaxa såsom särskild rubrik under artikeln kläder. Tullfriheten

i fråga har synts skäligen böra omfatta äfven sängkläder.

f) . Innehållet i detta moment har för närvarande motsvarighet i

tulltaxan dels i särskild rubrik under artikeln flyttsaker dels ock i eu

anmärkning under rubrikerna för artikeln velocipeder, hvartill ansluta

sig närmare bestämmelser i ämnet a särskilda ställen i gällande tullstadga.

I fråga om begagnade velocipeder torde försiktigheten bjuda

att fortfarande som hittills uppställa jämväl det villkoret för tullfriheten,

att velocipeden skall af den resande medföras och sålunda icke får sändas

med annan, särskild lägenhet.

g) . Detta moment saknar för närvarande motsvarighet hos oss,

men ett dylikt, af billighetshänsyn betingadt stadgande återfinnes i flera

utländska tulltaxor.

h) . Momentet torde icke tarfva närmare motivering. Med detsamma

böra jämföras gällande taxas stadgande!! om tullfrihet dels för

fartyg och båtar med tillbehör dels för vissa slag af skeppsinventarier

dels ock, i § 8 mom. 3 tulltaxeunderrättelserna, för skeppsförnödenheter,

hvarmed svenskt från utrikes ort återkommande fartyg under

resan blifvit försedt.

i) . Det nuvarande stadgandet om tullfrihet för skeppsinventarier,

alla slag, tillhörande förolyckade fartyg, har ansetts böra uttryckligen

angifvas gälla endast för det fall, att fartyget förolyckats i svenskt

farvatten, hvarjämte särskildt stadgande om tullfrihet för skeppsinventarier,

tillhörande sj oskadade fartyg, icke synts kunna vara af behof

påkalladt.

k). De i § 10 af underrättelserna till gällande tulltaxa meddelade

avsnitt 259 Kontrollera mot PDF

bestämmelser angående tullfrihet för skeppsprovision äro uppenbarligen

alldeles föråldrade, hänförande sig till en tid, då skeppsfarten drefs

uteslutande med segelfartyg, då, det i följd däraf ej var vanligt, att

fartygen på resan anlöpte ett flertal svenska hamnar eller bedrefvo

kombinerad in- och utrikes fart, och då slutligen passagerarbefordran

308

ej spelade den roll som i våra dagar. Att i tulltaxan meddela

några detaljerade bestämmelser i ämnet kan numera knappast komma

i fråga, då förhållandena i olika fall äro i hög grad växlande. Den

allmänna princip, åt hvilken här gifvits uttryck och till hvilken äfven

tullstadgan ansluter sig, är att från utlandet medförd proviant bör

lämnas till fritt förfogande ombord för besättnings och passagerares

behof så länge, till dess fartygets utländska resa är af slutad. Fartyget

kan emellertid under denna tid befordra passagerare och gods äfven

svenska orter emellan; och att under alla förhållanden låta tullfriheten

tillämpas äfven vid sådan kombinerad in- och utländsk fart, torde möta

betänkligheter, särskild! för det fäll att utländska fartyg komme att i

större utsträckning än för närvarande deltaga i denna fart. Med afseende

härå har synts lämpligt att, på sätt i paragrafens sista stycke

stadgas, Kungi. Maj:t må i mån af behof meddela särskilda inskränkande

föreskrifter i ämnet.

En af Kungl. Magt i enlighet med generaltullstyrelsens därom

gjorda hemställan genom remiss den 28 februari 1907 till kommittén

öfverlämnad framställning från tullkammaren i Landskrona angående

ändringar i § 10 af de till gällande tulltaxa hörande underrättelser

har vid behandlingen af detta moment varit föremål för kommitténs

beaktande.

l) . Saknaden af en bestämmelse, sådan som den här föreslagna,

har ofta gifvit anledning till missnöje, och detta väl icke utan skäl.

Den egentliga utstyrseln torde åtminstone böra lämnas tullfri. Att,

på sätt flerstädes i utlandet förekommer, utsträcka tullfriheten äfven

till vanligt husgeråd, torde däremot få anses mindre nödigt.

m) . Stadgandet äger motsvarighet i särskild rubrik under artikeln

flyttsaker i gällande taxa.

Med anledning af innehållet i detta och nästföregående moment

torde kunna ifrågasättas, huruvida icke § 131 tullstadgan borde erhålla

sådan ändrad affattning, att där stadgade påföljder komme att vinna

tillämpning äfven för fall, dä vid tullbehandling af eljest tullpliktig

vara skriftlig uppgift svikligen afgifves angående något förhållande,

som författningsenligt föranleder varans tullfria utlämnande.

n) . Medgifvande! att låta varuprof vid tullbehandlingen göras

värdelösa för tullfrihets erhållande öfverensstämmer med häfdvunnen

avsnitt 260 Kontrollera mot PDF

praxis inom tullverket.

o) . Ett motsvarande stadgande rörande tullfrihet för emballage

återfinnes, så vidt frågan är om kärl, hvari flytande varor inkomma,

uti mom. e) af anm. 1 till gällande taratariff. Enahanda föreskrift

309

lärer dock lika val kunna erfordras för icke flytande varor. Hvad

beträffa]- . s. k. garneringsmaterial, innehåller gällande tulltaxa i en

anmärkning vid artikeln mattor stadgande om tullfrihet för berörda

slag af garneringsmaterial; men erfarenheten har gifvit vid handen

behofvet af stadgandets utsträckning, på sätt nu föreslagits.

V)- Angående tullfrihet för sådant emballage, som här omförmäles,

stadgar gällande tulltaxa i särskild rubrik under bokstafven E.

(/). Atc tullfrihet för gods, som här afses, bör äga. rum, ligger i

sakens natur. Genom särskilda kung], bref hafva under tidernas lopp

olika bestämmelser meddelats dels angående tiden, inom hvilken återinförseln

skulle äga ruin, för att tullfrihet måtte få åtnjutas, dels om

den bevisning, som erfordrades angående varans egenskap af reimportvaia.

I förstnämnda hänseende torde stadgande böra bär inflyta; och

bär tiden upptagits lika med hvad som för närvarande enligt kung!,

brefyet den 4 maj 1900 gäller. _ Vidare lärer, i motsats till hvad nu är

förhållandet, uttrycklig föreskrift böra gifvas därom, att för reimportvara,

vid hvars utförsel tullrestitution åtnjutits, tullfrihet icke må åtnjutas,

med mindre än att restitutionsbeloppet återbetalas. Slutligen

har ock ett ytterligare villkor ansetts böra tillfogas med afseende å

vara, som är försedd med svensk ursprungsbeteckning. Detta villkors

upptagande har föranledts af anmälan från eu svensk näringsidkare

därom, att fabrikat, som af honom till utlandet försålts, sedermera vid

tillfälle kastats in på den svenska marknaden i konkurrens med vara

som han här saluförde, hvarvid den ingått tullfritt såsom reimportvara.

"Visserligen lärer detta exempel, så vidt kommittén kunnat utröna,

stå enstaka, men det har dock synts kommittén lämpligt, att för sådant

fall tullfrihet icke (inge åtnjutas, så snart något svenskt producentintresse

kunde däraf tillskyndas skada.

De bestämmelser, som för öfrig! tarfvas till förekommande af

missbruk af tullfriheten för reimportgods, lära fortfarande böra ankomma

på Kung!. Maj:!.

r). Att tullfrihet måste medgifvas för transportmateriel, dragare

och fordon, som här sägs, är naturligt. Delvis äro kontrollföreskrifter

i ämnet meddelade; och enligt den särskilda förordning, som reglerar

gränstrafiken på Norge, äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall

tullmyndighet vid gränsen meddela erforderliga närmare kontrollföreskrifter.

avsnitt 261 Kontrollera mot PDF

Med afseende å dragare och fordon erfordras emellertid ett

sådant . bemyndigande till särskilda kontrollåtgärders vidtagande för

visso lika väl vid gränsen mot Finland; och torde, då här gäller att

310

lämpa åtgärderna efter omständigheterna i särskilda fall, bemyndigandet

i fråga lämpligen kunna lämnas åt den lokala tullförv altningen.

s) och t). Medgifvande af tullfrihet i fall, som har afses, stadgas

allmänt i utländska tullförfattningar och torde icke tarfva närmare

motivering. _ 0 .. ru

uj. Ett stadgande af enahanda innehåll återfinnes såsom särskild

rubrik i gällande taxa.

§ 6.

Motsvaras af § 1 i kung!, förordningen angående vissa bestämmelser

rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge den lo maj

1908 med den mindre väsentliga förändring, som beslutats vid 1909 ars

riksdag. Det i förordningen förekommande stadgandet, att vid tullfrihet

för infördt socker jämväl skattefrihet skall åtnjutas, har dock synts icke

lämpligen böra inrymmas i tulltaxeförordningen, utan har, under förutsättning

att erforderlig föreskrift i ämnet kommer att inflyta i ioiok - ningen om beskattning af socker, hänvisning här meddelats till hva

särskildt är i sådant afseende stadgadt.

§§ 7 ock 8.

Öfverensstämma, frånsedt ett par oväsentliga redaktionsändringai,

med § 2 mom. 1. och § 3 i den nyss nämnda gränstrafiksförordningen.

§ 9,

1 flertalet af de fall, hvarom handlas i mom. 1 och 2, har af ålder

tullfrihet plägat medgifvas af generaltullstyrelsen. Jämte det rätten till

tullfrihet i sådana fall synts böra här fastslås, har ansetts lämpligt, att

pröfningsrätten i fall, som afses i inom. 2, öfverlämnas åt lvungl. Maj:t,

då därvid hänsyn kan behöfva tagas till förhållanden, hvilka möjligen

icke kunna lika säkert bedömas af ett underlydande ämbetsverk.

Hvad beträffar mom. 1, innehåller detta i a) bestämmelser om ett

visst slag af s. k. aktiv förädlingsverksamhet; och återfinnes dar, pa satt

redan i den allmänna motiveringen erinrats, det enda egentliga exemplet

på »admission temporaire» eller »\ eredlungsverkehr» i svensk tullpraxis.

Det i mom. 1 b) upptagna fallet af tullfrihet för vara, som införes

för att afprofväs och eventuellt åtenitfÖras, får sin största betydelse i

sammanhang med stadgandet i senare delen af § 12. Ganska vanligt

311

är t. ex., att införda maskiner eller maskindelar måste returneras till den

utländska afsändare!! för att utbytas mot annan vara af samma slag men

bättre lämpad för det afsedda ändamålet; och. därvid Länder ofta nog,

att ej blott den senare, inom landet kvarblifvande varan utan äfven den

återutförda drabbas af tull. Detta inträffar nämligen, så snart varuägaren

avsnitt 262 Kontrollera mot PDF

icke — hvilket hittills, i saknad af uttryckligt stadgande därom,

sällan lärer förekommit — begärt att fä under någon kortare tid förfoga

öfver varan mot deposition i stället för inbetalning af tullafgiften.

Jämte det att bär stadgats uttryckligt medgifvande af sådant förfarande

som det nyssberörda, skulle enligt § 12 möjlighet öppnas att för framtiden

tillgodose billighetens kraf äfven i det fall, att varuägaren icke

vid tull behandlingen visat den förtänksamheten att begagna sig af ifrågavarande,

bär inrymda medgifvande, utan i vanlig ordning inbetalt tullafgiften;

och skulle härmed ändring vinnas i ett förhållande, som hittills

medfört kännbar olägenhet särskild! för personer, Indika icke i handelssyfte

utan för egen förbrukning infört varor, de där sedermera vid

anställd profning befunnits icke motsvara sitt ändamål. Otvifvelaktigt

är det dock af vikt, att det medgifvande i förevarande §, hvarom nu

är fråga, icke lämnas i sådan form, att missbruk häraf kan motses,

hvilket säkerligen blefve förhållandet, om det i lika utsträckning som

för enskild konsuments införsel iinge gälla äfven för varor, som införas

i försäljningsändamål. En häraf betingad inskränkning i medgifvandets

omfattning har fördenskull föreslagits, hvarjämte såsom eu ytterligare

garanti mot missbruk föreslagits, att den tullfria dispositionen öfver

vara, som införes för profning, skall inskränkas till en tid af tre månader.

Stadgandet i mom. 1 c) har föranledts af två till kommittén inkomna

framställningar därom, att den i § 9 mom. 2 af underrättelserna

till gällande tulltaxa medgifna rätt till tullrestitution för juteväfnad, använd

såsom emballage till exportgods, måtte utsträckas att gälla dels

för i utlandet tillverkade nya jutesäckar, som användas till emballage

vid utförsel sjöledes, dels ock för i utlandet tillverkade halmhylsor, som

användas för enahanda ändamål. De exportintressen, som framkallat

dessa framställningar, afse, hvad säckarna angår, superfosfat och, i fråga

om halmhylsorna, glasflaskor; och har beträffande såväl den ena som

den andra af berörda artiklar framhållits nödvändigheten af att till möjliggörande

af täflan med utländska konkurrenter om denna, export undgå

tull för emballaget, som, hvad säckarna angår, ej kunde erhållas från

de svenska jutefabrikerna till närmelsevis det pris, engelska säckar betingade,

och, hvad halmhylsorna beträffar, måste importeras på grund

•af den tyska och holländska halmens bättre beskaffenhet, jämförd t med

312

den svenska. Tillika har framhållits, hurusom det äfven för exporten

af andra kemiska produkter, bland annat kalklafve, vore af stor vikt,

avsnitt 263 Kontrollera mot PDF

att utländska säckar kunde få användas utan att belastas med tull.

Kommittén, som icke funnit rådlig!, att det af särskilda förhållanden

betingade, i nuvarande § 9 mom. 2 tulltaxeunderrättelserna meddelade

undantagsstadgande, hvithet ur kontrollsynpunkt kan gifva anledning

till anmärkningar, ytterligare utsträckes, men som å andra sidan

icke kunnat underkänna vikten af hvad uti de ifrågavarande framställningarna

anförts till stöd för att emballage af nu nämnda slag, då det

användes till exportgods, ej måtte belastas med tull, har ansett frågan

kunna nöjaktigt lösas på sätt här föreslagits.

Mom. 3 har för närvarande sin motsvarighet i kung!, förordningen

angående vissa bestämmelse;!- rörande gränstrafiken mellan Sverige

ocli Norge den 13 maj 1908 § 2 inom. 2 och § 3.

§ io.

Mom. 1. Momentet innehåller bestämmelser om den i allmänna

motiveringen närmare af handlade s. k. passiva förädlingsverksamheten,

Indika bestämmelser ansetts böra affattas i nära öfverensstämmelse med

häfdvunnen praxis här i landet. Därest medgifvande af sådan tullindring,

som här afses, skulle, såsom i utlandet vanligen är förhållandet,

göras beroende af nationalekonomiska synpunkter, blefve det utan tvifvel

nödigt, att pröfningen verkställdes af Kungl. Maj:t. Den omgång och

tidsutdräkt, som häraf skulle föranledas, komme dock säkerligen att

kännas synnerligen besvärande, med hänsyn hvartill, och då denna förädlingsverksamhet

hittills icke lärer varit mera afsevärd, kommittén

ansett en sådan förändring icke böra ifrågasättas. Lika litet har kommittén

emellertid ansett rådlig! att, på sätt å andra sidan framhållits

såsom önskvärd!, pröfningen af dylika frågor finge anförtros åt de lokala

tullmyndigheterna.

Mom. 2. Motsvarande bestämmelser återfinnas i den här förut

nämnda förordningen angående gränstrafiken § 2 mom. 2 och § 3.

§ 11.

I nuvarande tulltaxeunderrättelserna § 11 äro bestämmelser gifna

angående tullnedsättning för vara, som under transporten skadats. I

hufvudsak öfverensstämma dessa bestämmelser med de här föreslagna.

Följande afvikelse)- torde emellertid böra framhållas. Det nuvarande

313

villkoret om sjöförklarings afgifvande, hvilket med hänsyn till utlandets

lagstiftning icke alltid kan iakttagas, har ansetts kunna bortfalla, då

äfven därförutan tillförlitlig utredning bör vara möjlig att åstadkomma.

Nuvarande stadgande om viss tid för bevisningsskvldighetens fullgörande

har på grund af den inom tullverket vunna erfarenhet ansetts lämpligen

böra ersättas med en bestämmelse, enligt hvilken tullförvaltningen äger

att med hänsyn till omständigheterna i hvarje särskild! fall bestämma

avsnitt 264 Kontrollera mot PDF

tidens längd. Slutligen har värdets bestämmande ansetts lämpligen böra

ske i enlighet med de föreslagna nya stadgandena i § 3 af förslaget

1 ill tulltaxeunderrättelser.

Bestämmelser i det ämne, hvarom paragrafens sista stycke handlar,

tillhöra tullstadgan och återfinnas där i fråga om varor, bärgade från

strandadt fartyg, i § 119.

§ 12-

Grundsatsen, att rätteligen debiterad och erlagd tull icke återbetalas

af statskassan, äfven om varan återutföres, har hos oss trots

saknaden af uttryckligt stadgande därom städse i tillämpningen häfdats.

Den enda inskränkning, denna regel hittills lidit, har afsett varor, hvilka

på grund af sin arsenikhalt icke fått hållas till salu, för så vidt man

icke jämväl vill såsom undantag anse bestämmelserna i tulltaxeunderrättelserna

§§ 8 och 9 angående restitution af tull för fartygsmaterialier

och för varor, som efter verkställd förädling återutföras.

Till kommittén har öfverlämnats utdrag af statsrådsprotokollet för

den 16 oktober 1908, hvaraf inhämtats, hurusom statsrådet och chefen

för finansdepartementet anfört, att i åtskilliga under Kung!. Maj:ts pröfning

dragna besvärsmål förekommit, att varuägare — efter det tull för

tullpliktig vara erlagts och varan fått af ägaren disponeras — under

åberopande, att varan omedelbart därefter befunnits för alsedt ändamål

oduglig, gjort framställning att, i sammanhang med reexport af varan,

återfå den för densamma erlägga tullen; att sådana framställningar dock

städse ansetts icke kunna med nu gällande bestämmelser i ämnet bifallas:

men att det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utan åsidosättande

af statens intresse ändring i hithörande bestämmelser kunde

vidtagas, i syfte att under vissa villkor restitution i dylika fall iinge

medgifvas; och har departementschefens på grund häraf gjorda, af statsrådets

öfriga ledamöter biträdda underdåniga hemställan, att kommittén

måtte anbefallas att vid fullgörande af sitt uppdrag taga jämväl nu

40

314

berörda fråga under öfvervägande och afgifva förslag till de bestämmelser,

hvartill utredningen kunde föranleda, i nåder bifallits.

Nödvändigheten af ett jämförelsevis strängt fasthållande vid den

nyss angifna regeln torde ligga i öppen dag. Såväl fiskaliska som

skyddsintressen betinga, att undantagen från regeln icke blifva talrika

och icke medgifva;-; utan synnerligen goda skäl. I den utländska lagstiftningen

saknas visserligen icke exempel på, att dylika undantag medgifvas

i administrativ väg, efter hvad omständigheterna i förekommande

fall kräfva. Bäst öfverensstämmande med den konstitutionella maktfördelningen

i vårt land torde väl dock vara, att i sammanhang med

avsnitt 265 Kontrollera mot PDF

tulltaxan äfven närmare bestämmelser träffas angående grunden för de

undantag, som må äga rum från den allmänna regeln, att, sedan importören

med tullverket uppgjort sitt mellänhafvande angående en inkommen

^illpliktig vara, denna uppgörelse är definitiv. De fall, då billighetsskäl

kunna ifrågasättas motivera sådana undantag, torde, i stort

sedt, hänföra sig därtill, att varan icke äger de egenskaper, importören

vid förtullningen antog. Bristerna i detta afseende kunna vara af sådan

art, att de icke kunna upptäckas förr, än ägaren får fritt förfoga öfver

varan. Detta är ganska ofta förhållandet med maskiner och dylika

artiklar. Äfven andra föremål af olika slag kunna behöfva afprofvas,

innan man kan förvissa sig om deras lämplighet för afsedt ändamål,

För sådana fall kan importören visserligen redan nu skydda sig genom

att hos tullverket utverka rätt att under någon tid förfoga öfver varan

efter deposition af belöpande tull. En sådan möjlighet torde dock ofta

förbises, äfven om, på sätt i förslaget till denna förordning § 9 mom. 1 b)

skett, uttryckligt stadgande om sådan rättighet meddelas; och i hvarje fall

synes det kommittén, att ingå afsevärda betänkligheter borde möta att

med afseende å dylika fall till importens fromma träffa en anordning i

den af departementschefen antydda riktning. I enlighet härmed har ock,

under iakttagande af erforderliga restriktioner, ett nytt undantag från

den ofvannämnda allmänna regeln införts i slutet af förevarande paragraf.

Anmärkas kan möjligen, att importörens intresse härvid icke

beaktats med afseende ä sådana fall som t. ex. det, att införda födoämnen

och dylika, förskämning underkastade artiklar vid mottagandet

befinnas skadade. Att utsträcka undantaget äfven till sådana fall synes

dock icke af verkligt behof påkalladt. Här bör felet hos varan kunna

upptäckas vid tullbehandlingen, så vidt importören ägnar saken den

uppmärksamhet, som skäligen kan förutsättas, och han har då möjlighet

att skydda sina intressen på olika sätt efter omständigheterna, såsom

genom att vägra mottaga varan eller låta densamma återutföras oför

-

315

tullad, genom att begagna sig af den rätt till nedsättning i tullafgiften,

som enligt nästföregående § 11 i förevarande förslag möjligen kan

erbjuda sig, eller genom att låta sortera varan och erlägga tull endast

för den de! däraf, som är felfri. För den händelse någon jämkning i

de bestämmelser, som nu gälla i detta ämne, är erforderlig, något, hvarom

kommittén saknar kännedom, bör, då de ifrågavarande bestämmelserna

äro inrymda i tullstadgan, pröfning däraf icke erfordras i detta sammanhang.

I alla händelser lärer det knappast vara tillrådligt att med

avsnitt 266 Kontrollera mot PDF

afseende å sådana fall, då en importör icke vid tullbehandlingen ägnat

den till honom inkomna varan så pass noggrann granskning, att han

upptäckt fel, som därvid skäligen bort upptäckas, meddela något allmänt

stadgande om rätt att i sammanhang med reexport af varan återbekomma

tullafgiften. Skulle i något undantagsfall alldeles särskilda skäl

tala för billigheten af tullrestitution för en vara, som under nyssberörda

omständigheter återutförts, lärer intet hinder möta för att frågan, i

händelse den för öfrigt är af därför tillräcklig betydelse, underställe*

riksdagens pröfning.

§ 13.

De i § 8 tulltaxeunderrättelserna meddelade bestämmelser angående

tullrestitution eller tullfrihet för skeppsbyggnadsmaterialier hafva senast

vid 190-1 års riksdag underkastats förändring, hvarvid de af den s. k.

handels- och sjöfartskommittén föreslagna ändringar genomfördes. Dessa

hafva emellertid icke medfört önskadt resultat; och öfverhufvud torde

kunna sägas, att vår lagstiftning i ämnet icke medfört åsyftadt och

motsedt uppsving inom det svenska skeppsbyggeriet. Vid sådant

förhållande framställer sig helt naturligt den frågan, huruvida icke en

helt ny grund för ifrågavarande lagstiftning är nödig. Denna fråga

krafvel’ öfvervägande äfven ur eu annan synpunkt. Den svenska järnhandteringens

intresse beröres nämligen rätt kännbart af den premiering

för användning af utländskt material till skeppsbyg-gnad, som de nuvarande

bestämmelserna innefatta. Detta förhållande har jämväl framhållits

i den motivering, som fogats vid det af järnkontorets fullmäktige

afgifva förslag till järntullar, då där erinrats om den betydande

ökning, införseln af valsade eller smidda plåtar af 3 millimeters tjocklek

och däröfver under de senaste åren företett. »Statistiken utvisar nämligen»

— heter det vidare — »eu import år 1905 af ej mindre än 6,89ö

ton af detta slags plåt, medan införseln år 1895 uppgick endast till

954 ton. Eu af de förnämsta orsakerna till denna stora import är att

söka däri, att tullafgiften för byggnadsmaterial för fartyg af mer än

316

40 tons afgiftspliktig dräktighet enligt nu gällande bestämmelser restitutionsvis

återbekommes. Tidigare bär det funnits anledning till en

sådan bestämmelse, enär de svenska järnverken icke vore i tillfälle

leverera så stora plåtar, som skeppsbyggarna behöfde, men numera,

sedan dessa järnverk nedlagt stora belopp på inrättandet af valsverk

för framställning af stora plåtar, synes det rättvist, att nödiga anstalter

vidtagas lör tillförsäkrande åt den svenska järnhandteringen af plåtbeställningarna

jämväl för skeppsby ggeriet)>.

Med anledning åt innehållet i en af kommitténs ordförande utarbetad,

avsnitt 267 Kontrollera mot PDF

bland text bilagorna (bil. L) intagen promemoria, däri förutom

en redogörelse lör nu ifrågavarande lagstiftnings tillkomst och utveckling

tillika lämnas eu framställning af, huru denna angelägenhet ordnats

i åtskilliga främmande länder, och sedan kommittén från handelskammaren

i Galle fått mottaga eu framställning — hvilken jämväl

återfinnes bland textbilagorna (bil. M) — angående önskvärdheten af

viss godtgörelse af tullmedlen per ton för inom landet nybyggda fartyg,

har kommittén genom bemedling af hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena sökt erhålla meddelande om verkningarna under senare

tid af den Iranska och den italienska lagstiftningen i detta ämne. Af

de handlingar, som till upplysning härom tillställts kommittén, har, hvad

italien beträffar, inhämtats, att den italienska handelsflottan, som år

1885 räknade 225 ångfartyg med ett sammanlagdt tontal af 124,600 ton,

sedermera ökats så, att den ur 1907 den Öl december ägde 590 ångfartyg

om sammanlagdt 526,586 ton; samt att systemet med beviljande

af godtgörelse per ton vid nybyggnad af fartyg allt fortfarande''bibehålies.

I. hvad frågan berör Frankrike, har öfverlämnats eu mera utförligredogörelse,

innefattad i en särskild, från svenska beskickningen i Paris

inkommen promemoria, hvilken i sin helhet återgifves bland textbilagorna.

(bil. N) och åt hvilken inhämtas, bland annat, att systemet med

skeppsbyggnadspremier, som år 1881 trädde i stället för den förut medgifna

tullfriheten för skeppsbyggnadsmaterialier, icke g-ifvit anledningtill

klagomål under den tid af mer än 25 år, detta system verkat, samt

att särskildt vitsordats, att det belopp, hvartill premien bör sättas för

att motsvara den förut medgifna tullfriheten för materialierna, later

sig med all nödig noggrannhet beräknas.

En så viktig fråga som den, om de till skeppsbyggerinäringens

understöd i nuvarande § 8 tulltaxeunderrättelserna meddelade bestämmelser

borde utbytas mot andra, fotade på helt annan grund, kräfde

naturligtvis för sin utredning medverkan af skeppsbyggerinäringens

317

egna målsmän; och ehuruväl dessa tidigare synas hafva utan undantag

varit af den mening, att en sådan ändring vore önskvärd, måste dock

saknaden af framställningar från deras sida vid den nu pågående tulltaxerevisionen

gifva kommittén anledning till dét antagande, att deras

uppfattning möjligen ändrats. Kommittén fann sig därför, sedan den

ofvan . omförmälda framställningen från handelskammaren i Gäfle inkommit,

föranlåten att, innan frågan gjordes till föremål för vidare

behandling inom kommittén, afsända en rundskrifvelse till de nio största

avsnitt 268 Kontrollera mot PDF

svenska varfven med anhållan, att de, hvar för sig, snarast möjligt och

senast inom två månader, ville till kommittén afgifva yttrande öfver

berörda, af handelskammaren i Gäfle gjorda framställning. Något svar

å denna af kommittén i februari månad 1908 aflåtna skrifvelse hade

emellertid icke ingått, då kommittén i december månad samma år

fattade provisoriska beslut rörande lydelsen af dess förslag till tulltaxa

med därtill hörande bestämmelser; och då kommittén vid nu anförda

förhållande måste förutsätta, att den svenska skeppsbyggerinäringens

målsmän åtminstone icke utan vidare vore beredda att ansluta sig till

handelskammarens i Gäfle framställning, ansåg kommittén riktigast, att

från dess sida något formligt förslag icke framlades till en så genomgripande

förändring i nu ifrågavarande lagstiftning, som med berörda

framställning afsetts. Detta ansågs äfven så mycket lämpligare, som

utarbetandet af ett sådant förslag syntes endast kunna vinna på att

anförtros åt särskilda personer, utsedda med hänsyn till sakkunskap

på det ifrågavarande området.

Kommitténs uppfattning, att här föreligger eu angelägenhet, som

äger stor betydelse både för skeppsbyggeriet och för järnhandteringen

och som klöfver snar och grundlig utredning, har emellertid senare

vunnit bekräftelse genom skrifvelser från åtskilliga skeppsbyggare. Så

hafva i kortfattade skrifvelser af den 29 december 1908 samt den 4 januari

1909 dels aktiebolaget Motala verkstads filial dels ock Göteborgs nya verkstads

aktiebolag samt Eriksbergs mekaniska verkstads aktiebolag anslutit

sig till handelskammarens i Gäfle framställning. Enahanda

uttalande har ock i eu mera utförlig skrifvelse af den 28 december

1908 gjorts af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag, hvilken skrifvelse

jämväl åberopats af de två här närmast förut nämnda bolagen

och därför, såsom antagligen uttryckande ett flertal svenska varfsägares

uppfattning af frågan, ansetts böra återgifvas bland textbilajrorna

(bil. O).

Då tiden icke medgifvit frågans återupptagande till förnyad ut

-

318

redning, efter det dessa yttranden inkommit, har i här förevarande §

innehållet i § 8 af underrättelserna till nu gällande tulltaxa fått inflyta

oförändradt, dock med den uteslutning åt mom. 3, hvartill § 5 mom. h)

föranleder. Eu detaljfråga har emellertid varit föremål tor särskild

behandling inom kommittén, nämligen den i riksdagens skrifvelse till

Kungl. Maj:t den 12 maj 1900 omförmälda, som berör nyssnämnda §

i tulltaxeunderrättelserna, och hvilken remitterats till kommittén för

afgifvande af utlåtande och förslag.

I berörda skrifvelse hade riksdagen med anledning af eu. inom

avsnitt 269 Kontrollera mot PDF

riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta. undersöka,

huruvida genom profvägning eller pa annat ändamålsenligt sätt

lättnader i tullbehandlingshänseende kunde medgifvas vid införsel för

innehafvares af skeppsvarf eller mekanisk verkstad räkning af sådana

i § 8 tulltaxeunderrättelserna omförmälda materialier och skeppsförnödenheter,

indika icke vore till husgeråd hänförliga, äfvensom därefter vidtaga

de åtgärder, hvartill eu dylik undersökning kunde gifva anledning.

Kommittén, som med anledning af det sålunda erhållna uppdiaget

vänd! sig till generaltullstyrelsen med anhållan om infordrande och

öfverlämnande till kommittén af yttranden i ärendet från .tullförvaltningarna

i de städer, där tullbehandling i större utsträckning af de i

riksdagens skrifvelse omförmälda materialier och skeppsförnödenhetei

förekomme, har sedermera lått från bemälda styrelse mottaga dylika

yttranden, afgifna af packhusinspektionerna i Stockholm, Göteboig och

Malmö samt tullkamrarna i Oskarshamn, Hälsingborg, Halmstad, Strömstad

och Gärde. Dessa yttranden, ehuru de gifva uttryck åt ganska

olika uppfattning af den föreliggande frågan, kunna dock alla anses

bekräfta den mening, som af riksdagen själ! i dess skrifvelse uttalats,

att i den män föreskrifter kunna meddelas, ägnade att utan större risk

för statsverket bereda varfs- och verkstadsägarna den ifrågasätta förmånen,

dessa föreskrifter icke höra inrymmas i tulltaxan eller därmed

sammanhängande bestämmelser; och har därför kommittén vid den

pröfning, som denna fråga underkastats i sammanhang med hår förevarande

§ i tulltax oför ordningen, funnit sig böra i anledning af omförmälda

remiss afgifva särskild! utlåtande.

1 sammanhang med frågan om skeppsbyggnadsindustrien meclgifna

lättnader torde slutligen uppmärksamheten böra fästas på kommiténs

förslag om tullfrihet för vissa slag af de för denna industri erforderliga

arbetsmaskiner (rubr. n:r 954).

319

§ 14.

Såsom framgår af den statistiska utredning, hvilken åberopats vid

behandlingen i betänkandets allmänna del af frågan om tullrestitution,

har — om man frånser tullrestitutionen för kvarnindustriens alster samt

för den till emballage använda juteväfnaden — tullgodtgörelsen för

exportvaror här i landet icke omfattat några mera afsevärda belopp. Då

emellertid sådan godtgörelse är i hög grad ägnad att främja afsättningen

på utlandet af förädlingsindustriens alster, har i sammanhang med granskningen

af gällande bestämmelser i ämnet och deras ändamålsenlighet

särskildt bort tillses, huruvida desamma möjligen kunde underkastas

ändring i syfte att underlätta tillgången till tullrestitution. Härvid har

avsnitt 270 Kontrollera mot PDF

kommittén utgått från följande allmänna grundsatser. Tullrestitution

för utländska införtullade materialier till exportvaror bör så vidt möjligt

medgifvas, där icke berättigad hänsyn till sådana materialiers tillverkning

eller alstrande inom landet träder hindrande i vägen, och medgifvandet

bör lämnas i den för exportindustrien minst betungande form,

som låter förena sig med nödigt tillvaratagande af statens fiskaliska

intressen.

Ur denna sistnämnda synpunkt torde ett sådant system som det

amerikanska — hvilket i lag fastställer de villkor, därunder en hvar

äger åtnjuta drawback, och sålunda icke grundar denna rätt på medgifvande

af myndigheterna — vara att föredraga. En allmän tillämpning

häraf låter dock icke den förra principen komma till sin rätt, då

för dess tillgodoseende kräfves särskild pröfning af förhållandena i

fråga om hvarje särskild industri; och så väl Tysklands och Österrikes

som Frankrikes exempel torde visa angelägenheten af dylik pröfning

för de europeiska ländernas vidkommande. Eu sådan kombination af

olika system som den, hvilken för närvarande återfinnes i tulitaxeunderrättelsernas

§ 9, torde emellertid vara ägnad att rätt väl tillgodose

så väl den ena principen som den andra. Om, såsom i § 9 mom. 1 och

2 skett, lagstiftaren med afseende å särskilda industrialster, under beaktande

af både den nationalekonomiska och den fiskaliska synpunkten,

själ!’ afgör frågan om restitutionen, i detalj reglerar villkoren därför

och jämväl fastslår restitutionsbeloppet, per kvantitetsenhet räknadt,

torde detta förfaringssätt bereda exportören största lättnad, förutsatt att

villkoren för restitutionen göras så lindriga som möjligt. Gifvet- är

emellertid, att bestämmelser af nu antydda art icke kunna meddelas för

något större antal artiklar, och vid sådant förhållande måste frågans

320

tyngdpunkt komma att ligga i Indika bestämmelse!*, som meddelas

rörande den allmänna restitutionsrätten. Till eu början kan dock, såsom

af det anförda framgår, något vara att vinna om antalet varuslag,

för indika fix drawbaek enligt mom. 1 är bestämd, kan ökas. Innan

kommittén närmare ingår på denna fråga, bör dock det spörsmålet

upptagas, huruvida anledning skulle kunna finnas att öfvergå från

drawbacksystemet till systemet med »admission temporaire».

En sådan förändring skulle väl förefalla egendomlig i en tid, då

man inom länder, där detta senare system tillämpas, på många håll

sträfvar för öfvergång till det amerikanska systemet, men svaret på

frågan beror dock naturligtvis på hvad som genom den ifrågavarande

förändringen skulle kunna vinnas. Af den ofvan lämnade redogörelsen

avsnitt 271 Kontrollera mot PDF

för de olika systemen torde framgå, att någon annan med det nya

systemet såsom sådant sammanhängande fördel icke vore att vänta än

möjligen någon rån tebesparing för exportindustrien, då denna icke

behöfde inbetala tullen utan kunde få anstånd med dess gäldande under

sä pass läng tid, att varans förädling därunder medhunnes. Betydelsen

häraf bör dock ej öfverskattas. Vederbörande importör skulle väl

nämligen nödgas ställa nöjaktig säkerhet för tullbeloppet; och skulle

förändringen genomföras äfven för de i mom. 1 och 2 afsedda fall, finge

i sammanhang därmed villkoren därstädes i viss mån skärpas, h ör öfrigt

bör den med »admission temporaire» förenade förmånen af rån tebesparingkunna

beredas förädlingsindustrien äfven inom det nuvarande systemets

ram, såsom af kommitténs förslag framgår; och har vid sådant förhållande

detta senare synts höra byggas på den nu bestående grunden, och

detta sä mycket hellre som i de till kommittén inkomna framställningar

icke någon önskan i motsatt riktning funnit uttryck.

Hvad berörda framställningar angår, har, oafsedt det allmänna

önskningsmålet, att formaliteterna måtte göras så litet betungande som

möjligt, i dem hufvudsakligen framhållits dels önskvärdheten af ökning

i antalet artiklar, för hvilka nu tullrestitution medgifves enligt mom. 1

i tulltaxeunderrättelsernas § 9, dels ock behofvet af utsträckning af den

nu i allmänhet till ett år, från råvarans införsel räknadt, bestämda tid,

inom hvilken förädling och export skall försiggå, samt al nedsättning

i den minimikvantitet af exportvara, för hvilken restitution må åtnjutas.

Bland de nya varuslag, angående hvilkas upptagande med fixa

drawbacksatser önskningar uttalats, har kommittén i mom. 1 upptagit

kakaopulver, brändt eller rostadt kaffe, risstärkelse samt ylleväfnad.

Mot denna ökning af de drawbacksberättigade artiklarnas antal synas

ingå betänkligheter böra möta vare sig med hänsyn till inhemska produktionsintressen

eller ur statskassans synpunkt. I afseende å de tre

321

förstnämnda varuslagen gäller, att de omedelbart framställas af råämnen,

hvilka, såsom icke utgörande föremål för inhemsk produktion, måste

från utlandet importeras.

Beträffande ylleväfnad kunde visserligen ifrågasättas, huruvida icke

ullgarnsspinningens intresse beröres af frågan; men oafsedt att här icke

torde blifva fråga om någon afsevärdare användning af utländskt garn

till exporterade väfnader, kunna betänkligheterna mot medgifvandet icke

gärna vara större vidkommande ylleväfnad än i fråga om linne- och

bomullsväfnader, för hvilka restitutionsförmånen redan är medgifven.

Hvad åter angår statskassans säkerställande mot utbetalning af

avsnitt 272 Kontrollera mot PDF

dolda exportpremier i och med restitutioneu, lära de föreslagna restitutionssatserna

innebära nöjaktig garanti. Restitutioneu för ylleväfnad

skulle utgå med lägsta föreslagna belopp af ullgarnstullen och medför

förty så långt ifrån någon premie, som den icke ens innefattar godtgörelse

för den viktförlust, som uppkommer genom affallen

Den föreslagna restitutionssatsen för brändt eller rostadt, icke malet

kaffe har grundats på samma beräkning, efter hvilken restitution beviljas

i Tyskland, eller att till 100 kilogram sålunda beredt kaffe åtgå 120 kilogram

oberedd vara; och lärer denna beräkning enligt sakkunnigas uttalande

icke vara för hög. Vidkommande slutligen satserna för kakaopulver

och för risstärkelse så grunda de sig på utredningar af sakkunniga.

Hvad kakaopulver angår, har sådan utredning för kommitténs räkning

verkställts af professorn vid Stockholms högskola G. Lagerheim, och i

fråga om risstärkelse har efter utredning Kungl. Maj:t i särskildt mål

beslutat, att restitution skulle utgå med det här upptagna beloppet per

kilogram af vanlig (13 %) vattenhalt.

Då i åtskilliga till kommittén ingifna framställningar blifvit ifrågasatt

att bland de enligt förevarande moment drawbacksberättigade artiklarna

upptaga äfven choklad, osockrad och sockrad, får kommittén

erinra därom, att den i mom. 1 af § 9 tulltaxeunderrättelserna förut

upptagna artikeln choklad — för hvilken restitution utgick med 5 öre per

kilogram — blef af 1908 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

framställda förslag, ur momentet utesluten, hvilken åtgärd motiverades

därmed, att då restitutionssatsens belopp bestämts uteslutande med

hänsyn till tullen å kakaobönor, men det syntes icke böra vara tillverkare

af choklad förmenadt att, liksom tillverkare af andra varor, därtill socker

användts, vid export erhålla restitution ej allenast af skatten för det

för tillverkningen använda sockret utan äfven, därest utländskt socker

för ändamålet användts, af den därför erlagda tullen, det vore riktigt

och lämpligt, att § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna (motsvarande

41

322

mom. 5 i förevarande § af kommitténs förslag) erhölle tillämpning

jämväl å artikeln choklad.

Åtskilliga artiklar, för hvilka fix drawback enligt förevarande

moment blifvit ifrågasatt, har kommittén ansett sig icke kunna här

upptaga med hänsyn därtill, att för deras framställning användas tull

underkastade halffabrikat, hvilka hafva stor betydelse ur inhemsk produktionssynpunkt.

Den förändring, kommittén föreslagit med afseende å de i mom. 1

förekommande bestämmelserna om drawback för tobaksfabrikat, öfverensstämmer

med hvad särskilda kommitterade i betänkande angående ökad

avsnitt 273 Kontrollera mot PDF

beskattning å tobak och tobaksfabrikat den 26 januari 1904 hemställt

i frågan om restitution, dock med den olikhet i afseende å restitutionssatserna,

som föranledes däraf, att kommittén haft att utgå från den i

taxeförslaget upptagna råtobakstull, 1 krona per kilogram, då däremot

bemälda kommitterades utgångspunkt varit en till 1 krona 50 öre förhöjd

tullsats för råtobaken.

Såsom motivering för den af kommittén föreslagna ändring åberopas

följande uttalande i nyssberörda betänkande:

»De nuvarande tullrestitutionsbeloppen äro grundade på den utredning

angående åtgången af råvara till de olika fabrikaten, som af 1865

års tullkommitté och bevillningsutskottet vid 1875 års riksdag förebragts.

Af de utaf kommitterade i berörda hänseende nu företagna undersökningar

hafva emellertid framgått resultat, hvilka enligt kommitterades

åsikt torde böra föranleda till vissa förändringar i tullrestitutionsförhållandena,

oafsedt dem som påkallas af den utaf kommitterade föreslagna

höjda tullsatsen å råtobak.»

»Beträffande tillverkningen af cigarrer antogs sålunda af nämnda

kommitté och bevillningsutskott, att därvid omkring 45 procent af råvaran

bortginge såsom affall. Enligt de uppgifter kommitterade erhållit,

användas till framställande af 100 kilogram cigarrer omkring 134 kilogram

råtobak — med så ringa afvikelse från detta medeltal, att därifrån torde

kunna bortses — hvarvid af nämnda råvara erhålles användbart affall

till eu mängd af 20 procent af råvarans vikt eller möjligen något mindre.

För att gifva full ersättning för den tull, som belöper å den i viss

kvantitet cigarrer ingående råvaran och å det vid dessas tillverkning

uppkomna affall, som icke kunnat finna användning inom annan tillverkningsgren,

borde tullrestitutionsbeloppet därför höjas från nuvarande

100 procent till något mer än 107 procent, vid hvilket förhållande och

med hänsyn till den grad af relativ osäkerhet, som i allt fall vidlåder

den grund, på hvilken kommitterade stödt sin beräkning, kommitterade

323

ansett lämpligt att välja deri siffra, hvilken i Tyskland funnit tillämpning

vid motsvarande beräkning eller 110 procent.»

»Vid tiden för de nu gällande tullrestitutionsbeloppens fastställande

torde icke tillverkning af cigarretter hafva förekommit i riket. Enligt

hvad förut statistiskt påvisats, är däremot den cigarrett-tillverkning, som

nu äger rum, ganska betydande och därjämte i tilltagande, hvadan,

om ock icke någon export af cigarretter för närvarande förekommer,

det likväl bör tillses, huru tullrestitutionsbeloppen härvidlag böra anordnas,

för att vid en eventuell export å ena sidan tillbörlig ersättning för

avsnitt 274 Kontrollera mot PDF

råtobakstullen må gifvas, utan att å andra sidan någon exportpremie

beviljas. De undersökningar, som af kommitterade i anledning häraf

företagits, hafva gifvit till resultat, att pappershylsor eller hylsor och

munstycken kunna antagas uppgå till, alltefter som cigarretterna sakna

munstycken eller äro försedda med dylika, i medeltal resp. 2.9 procent

och 32.8 procent af cigarretternas vikt. Vid framställning af cigarretter

kunna enligt inhämtade upplysningar i det närmaste 10 procent af

tobakens vikt antagas gå förlorade såsom värdelöst affall, hvadan till

100 kilogram cigarretter utan munstycken måste anses åtgå 107 kilogram

råtobak och till 100 kilogram cigarretter med munstycken 74 kilogram

råtobak, å hvilka råtobaksmängder alltså belöpande restitution bör

beräknas.»

»Den till 100 kilogram kardustobak (röktobak) erforderliga minsta

råtobaksmängden antages utgöra 95 kilogram, hvarå intet affall uppstår.

Till eu motsvarande kvantitet rall- och presstobak (tuggtobak) lärer, alltjämt

med stöd af inhämtade upplysningar, kunna anses åtgå minst 85 å 90

kilogram råtobak, å hvilken kvantitet ett användbart affall af omkring 20

procent torde uppkomma. Restitutionsbeloppen synas vid sådant förhållande

kunna beräknas efter resp. 95 och 70 procent af den färdiga

varans vikt. Då emellertid exporten särskilt af röktobak omfattar så

ringa mängder, att man torde kunna nöjas med en gemensam restitutionssats

för bägge slagen af tillverkningar, synes denna kunna beräknas

efter 70 procent af fabrikatets vikt.»

»Hvad slutligen angår snuset, åtgå, enligt till kommitterade från

fabrikanterna lämnade uppgifter, till 100 kilogram af denna vara minst

48 kilogram råtobak, utan att något användbart affall härvid uppstår.

Tullrestitutionsbeloppet för snus torde därför böra beräknas på 48 procent

af den färdiga varans vikt.»

Af de för närvarande i § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna upptagna

artiklar har enligt förslaget uteslutits dels den numera nästan

okända artikeln »flamgarn» dels ock sydda bomulls- och linneartiklar,

324

för hvilken senare vara ett vida effektivare restitutionsförfarande bör

kunna anordnas enligt mom. 5 och hvars bibehållande i mom. 1 så

mycket mindre kan vara af något värde, som restitutionsmedgifvandet

i fråga icke sedan lång tid tillbaka kommit till användning.

I bestämmelserna angående den allmänna restitutionsrätten enligt

mom. 5 ligger emellertid, såsom ofvan erinrats, tyngdpunkten i fråga

om restitutionens betydelse för vår export.

Ofvan har anmärkts, att den tid af högst ett år, som enligt gällande

bestämmelser må förflyta mellan råvarans införsel och den däraf

avsnitt 275 Kontrollera mot PDF

framställda förädlade varans utförsel, ansetts vara för kort. Olika önskningsmål

hafva uttalats angående förlängning af denna tid till lVs, 2

eller t. o. m. 3 år. Dessa uttalanden synas gifva vid handen, att

den nu medgifna fristen icke alltid är tillräcklig, utan att någon utsträckning

däraf kan vara erforderlig, åtminstone med afseende å varor,

som behöfva lagras en längre tid, innan de blifva färdiga för export,

såsom t. ex. punsch. Emellertid åtnjutes i allmänhet icke längre frist

i utlandet än för närvarande hos oss, och för så vidt jämväl ett annat,

ofvan berördt önskningsmål skall kunna tillgodoses, nämligen att bereda

förädlaren räntebesparing med afseende å tullbeloppet under tiden för

förädlingen, synes det vara betänkligt att ytterligare utsträcka denna

tid. En lämplig lösning af frågan har synts kommittén kunna åvägabringas

på det sätt, att ett särskildt, nytt slag af tullupplag för den

färdiga varan inrättas, där varan kan lagras under erforderlig tid och

där — hvilket väl lika ofta torde kunna beliöfvas — gynnsam konjunktur

för försäljningen kan afvaktas. Bestämmelser om dessa nya

upplag, för livilka benämningen restitutionsupplag synts passande, hafva

införts i mom. 7.

Tillika har föreslagits, att, i analogi med hvad redan nu är medgifvet

enligt § 8 tulltaxeunderrättelserna för fartygsmaterialier, anstånd

med tullafgiftens erläggande må kunna medgifvas under hela förädlingsåret.

Säkerhet för afgiftens eventuella inbetalning måste dock naturligtvis

fordras, och för att medgifvandet icke må missbrukas till beredande

af obehörigt betalningsanstånd för tullen å varor, livilka icke äro

afsedda till förädling och återutförsel, bör en påföljd stadgas, som utan

att verka hinderligt för exportförädlingsindustrien gör betalningsanståndets

tillgodogörande för varor, livilka icke förädlas för export, ändamålslöst.

Fullföljandet af detta syfte bär synts kunna lämpligen äga

rum genom ett sådant stadgande af skyldighet att utgöra ränta som

det i fjärde stycket af mom. 5 intagna.

325

Med tillämpning af nu ifrågavarande nya stadganden skulle den,

som inför utländska råvaror eller beredningsämnen för förädling till

export, kunna utan att behöfva erlägga tull för de införda materialierna

åtnjuta en frist af två år, innan utförseln behöfde vara verkställd, nämligen

ett år i och för själfva förädlingen — under hvilken tid varan

finge obehindradt disponeras — samt ytterligare ett år i och för lagring

eller afvaktande af lämpligt försäljningstillfälle — under hvilken

senare tid dock dispositionsrätten blefve inskränkt, beroende därpå, att

varan vore upplagd under kronans lås. Genom en sådan anordning

avsnitt 276 Kontrollera mot PDF

skulle, synes det kommittén, i det stora hela vinnas samma förmåner,

som äro förenade med »admission temporaire», eller som åtnjutas i »der

zollfreie Veredlungsverkehr».

Kommitténs förslag till bestämmelser angående nu ifrågavarande

tullrestitution företer emellertid ännu eu väsentlig afvikelse från hvad

nu i detta ämne är gällande. Ansökningar om rätt att för tillverkning

af visst slag tillgodonjuta sådan restitution pröfvas för närvarande af

generaltullstyrelsen, hvars bifall till ansökningen är beroende af, huruvida

tillförlitlig kontroll anses kunna åstadkommas, och som i händelse

af bifall äger meddela de föreskrifter, hvilka anses erforderliga till förekommande

af missbruk. För att industrien må kunna med fördel begagna

sig af ett dylikt medgifvande, är det naturligtvis nödigt, att villkoren

icke blifva alltför betungande. Ett statens verk, som har till

liufvuduppgift att bevaka statens fiskaliska intressen, kan ju emellertid

lätteligen förutsättas i främsta rummet lägga vikten på åstadkommande

af eu säker kontroll med underordnande af nyssberörda andra synpunkt.

Likaledes kan generaltullstyrelsen icke gärna i hvarje fall äga tillfälle

till eu allsidig och tillförlitlig pröfning af frågans nationalekonomiska

sida, på hvilken man, såsom i betänkandets allmänna del omförmälts,

lägger så stor vikt i den utländska lagstiftningen. En sådan pröfning

måste nämligen förutsätta en mera ingående kännedom om den inhemska

industrien, än som kan fordras hos ett ämbetsverk med den

uppgift, som tillkommer generaltullstyrelsen. Under sådana omständigheter

har det synts kommittén, att frågor af detta slag lämpligare borde

afgöras af Kung!. Maj:t, där dessa ärenden kunde erhålla en utredning,

som omfattade icke blott den tulladministrativa sidan af saken. För

landets näringslif äro dylika frågor väl oftast af den vikt, att deras afgörande

på ett ur samtliga ofvanberörda synpunkter tillfredsställande

sätt är att föredraga, äfven om därmed måste följa en något långsammare

behandling.

326

Den, enligt hvad ofvan anförts, från industriens sida uttryckta

önskan om nedsättning af minimikvantiteten för utförsel, som berättigar

till tullrestitution, hänför sig närmast till mom. 1 i nuvarande tulltaxeunderrättelsernas

§ 9, där sådan minimikvantitet bestämmes till 50 kilogram.

Märkas bör dock, att i analogi med berörda stadgande generaltullstyrelsen

i allmänhet torde hafva bestämt äfven minimikvantiteten

för restitution enligt mom. 5 till samma belopp. Kommittén har ansett

denna siffra kunna, utan olägenhet för statsverket, nedsättas till 25

kilogram i mom. 1. För restitution enligt mom. 5 skulle det enligt

avsnitt 277 Kontrollera mot PDF

förslaget gifvetvis ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, till hvilket

belopp minimikvantiteten i hvarje särskilt fall skulle sättas.

§ 15-

I betänkandets allmänna del har redogjorts för den tyska anordningen

med s. k. införselbevis för spannmål, omalen, malen eller mältad.

Framställningar om införande af motsvarande anordning bär i landet

hafva till kommittén ingifvits af Malmöhus läns hushållningssällskap,

Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, svenska

landtmännens riksförbund och skånska landtmännens centralförening

samt styrelsen för sörmländska landtmännens centralförening.

Af kommittén tillkallade sakkunniga, representerande såväl landtbruket

som kvarnindustrien och spannmålshandeln, hafva uttalat den

uppfattning, att dylika införselbevis skulle lända till afsevärdt gagn i

flera afseenden.

Till en början skulle en sådan anordning tillgodose det äfven

under vanliga förhållanden föreliggande behofvet att vid brödsädens

förmalning blanda utländsk råvara med den svenska. Såsom ett exempel

på att denna fördel under särskilda omständigheter kan blifva af ovärderlig

betydelse för hela landet, har erinrats om, huru förhållandena

kunna ställa sig efter inhöstande af en till kvantiteten god men till

kvaliteten dålig skörd. Höstsäden är ett sådant år mer eller mindre

otjänlig till framställande af ett godt mjöl, och kvarnarna kunna därför

endast i små kvantiteter använda densamma i blandning med oskadad

vara, importerad från utlandet. Följden blifver då, att en god del af den

svenska skörden icke kan finna afsättning såsom brödsäd, att landtmannen

ej kan genom dess försäljning skaffa sig de penningmedel,

han beräknat, och att han tvingas i sin ladugård fodra upp sin höstsäd.

I händelse tillfälle till erhållande af införselbevis stode öppet,

skulle däremot säden kunna exporteras och landtmannen, i den mån

327

lian behöfde anskaffa fodermedel, i stället kunna inköpa vida värdefullare

kraftfoderämnen. I sammanhang härmed har äfven påvisats,

hurusom den vinstgifvande exporten af utsädesspannmål skulle genom

införselbevisen väsentligt uppmuntras. Sverige skulle efter införandet

af sådana bevis kunna mångdubbla exporten af sitt redan nu utomlands

välkända och till högt pris säljbara utsäde och i stället importera

billigare spannmål för förmalning.

Vidare skulle införselbevisen verka såsom en val behöflig regulator

på spannmålsprisen inom landet, hvilka nu växla högst afsevärdt

i olika landsändar, alltefter som kommunikations- och afsättningsförhållanden

ställa sig olika. Härigenom skulle ock kunna förebyggas

sådana allmänt kännbara olägenheter, som nu mångenstädes förekomma,

avsnitt 278 Kontrollera mot PDF

då spannmålspriset i en ort bestämmes enväldigt af en kvarn eller, ett

bryggeri.

Det är emellertid ej blott med afseende å olika delar inom landet,

införselbevisen skulle verka prisutjämnande, utan lika viktigt är, att

sädespriset här i landet skulle bringas i bättre samklang med världsmarknadspriset

än för närvarande, då sådana förhållanden kunnat inträffa,

som att vid inhöstandet af en riklig och god skörd priset här i landet

ställt sig lägre än världsmarknadspriset och den svenska tullsatsen sålunda

icke medfört någon verkan, under det att vid ett kvantitativt

klent skörderesultat, då skyddet icke har samma betydelse för producenten,

tullsatsen verkat med hela sitt belopp.

Slutligen skulle — bär man ock framhållit — införselbevisen väsentligen

mildra olägenheterna af spekulationen i spannmål och bidraga

till sundare förhållanden inom den svenska spannmålshandeln.

Hvad angår omfattningen af de till kommitténs beaktande framställda

önskningsmålen i denna fråga, öfverensstämma desamma så till

vida, som införselbevis icke ifrågasatts för annan till utförsel ifrågakommande

spannmål än omalen. Däremot äger olikhet rum härutinnan,

att, medan i ett par framställningar uttalats önskan om, att införselbevisen

skulle få gälla »som betalningsmedel vid förtullning af tullpliktiga

varor», så uttalas åtminstone i en framställning, att införselbevisen

borde allenast berättiga till »tullfri införsel af motsvarande

kvantitet af annan spannmål».

Kommittén, som icke kunnat underkänna vikten af de skäl, hvilka

åberopats för införande hos oss af anordningen med införselbevis, har

ansett, att, om sådana medgåfves endast för utförd omalen, ^illpliktig

spannmål och berättigade till införsel allenast af omalen spannmål, någon

egentlig betänklighet icke borde möta däremot. Någon exportpremie

328

kan ju ej blifva fråga om, så länge bevisen icke utfärdas för annat

än omalen spannmål och ej tagas som tullikvid för annat än omalen

spannmål. För statskassan kan för öfrigt medgifvandet ej heller hafva

någon egentlig menlig verkan, då vår egen produktion af brödsäd ännu

ej motsvarar konsumtionen och vi alltså äro tvungna att importera mera

än som exporteras af dylik vara. Något behof att medgifva införselbevis

för mera än de tre hufvudsakliga spannmålsslagen, råg, hvete

och korn, torde ej föreligga. Vid tullikvid synas emellertid bevisen

böra få gälla äfven för majs.

Stadgandet i paragrafens sista stycke torde väl ej hafva någon

afsevärd praktisk betydelse; men det har dock synts kommittén mest

egentligt, att tullrestitution icke medgåfves med afseende å spannmål,

för hvilken belöpande tull erlagts genom införselbevis.

329

T u 111 a x a n.

avsnitt 279 Kontrollera mot PDF

1. Sten- och jordarter samt andra xnineraliska eller fossila råämnen,

icke flytande; äfvensom arbeten dåra!'', ej annorstädes upptagna.

Vissa mineralier äro inrymda i andra aldelningar åt taxeförslaget.

Så återfinnas bland kemiska grundämnen svafvel och kvicksilver samt

bland metaller guld. Äfvenledes hafva vissa arbeten af mineraliska eller

fossila råämnen sin plats annorstädes i förslaget antingen såsom själfständiga

grupper, såsom ler- och glasvaror, eller ock sammanförda med

likartade arbeten af andra ämnen, såsom flerstädes i förslagets två

sista afdelningar förekommer.

Till de i denna afdelning upptagna ämnen höra till eu början de i nu

gällande taxa specificerade artiklarna gips, agat, alabaster, asbest, blyerts,

bärnsten, oinfättade juveler, kalk, hvit omalen krita, lera, sand, till gödningsämnen

ej hänförlig slagg, smärgel, tungspat samt spetsglans. Hit

höra vidare alla de råämnen, som nu hänföras till tulltaxerubrikerna

jordarter, ej specificerade, mineralier, ej specificerade, samt sten, ej specificerad.

Kommittén har ansett en mera vidtgående specialisering af

hithörande, för den inhemska industrien viktiga råämnen lämplig; och

har fördenskull upptagit åtskilligt flera och mera detaljerade rubriker

för hithörande naturprodukter, än den nuvarande tulltaxan innehåller.

I fråga om agat och alabaster har dock kommittén med hänsyn till den

obetydliga importen af dessa artiklar funnit obehöflig! att för dem

bibehålla särskilda rubriker, utan ansett dem kunna hänföras till rubriken

sten, ej särskildt nämnd.

Kommittén har vidare hållit före, att lika väl som enligt gällande

taxa tullfrihet äger rum för i stycken krossade eller pulveriserade

mineralier, bör i regel ett mineral, som underkastats målning eller

genomgått en slamnings- eller reningsprocess, åtnjuta tullfrihet. Det

kan nämligen ej anses, att mineralet genom att malas, slammas eller

renas förlorar karaktären af råämne. Också torde enligt nu tillämpad

praxis tullfrihet medgifvas för sålunda behandlade mineralier, där taxan

ej särskildt annorlunda stadgar.

42

380

Kalkspat etc.

N:r 3.

Gipssten etc.

N:r 4 och 5.

Arbeten af

gips.

N:r 6-10.

Beträffande den ordning, i hvilken till mineraliegruppen hörande

ämnen upptagits, torde allenast det vara att anföra, att uppställningen

så till vida bestämts med hänsyn till ämnenas kemiska beskaffenhet, att

först tagits ämnen med bestämd kemisk sammansättning, därvid ordningen

gått från enklare till mera sammansatta produkter, och därefter

behandlats artiklar af växlande kemisk sammansättning. De sistnämnda

åter hafva så vidt möjligt sammanförts i grupper med hänsyn till likartad!

användningssätt.

avsnitt 280 Kontrollera mot PDF

Med de i denna rubrik upptagna kolsyrade mineraliska råämnena

har krita icke sammanförts, utan har detta ämne på grund af sin användning

förts tillsammans med jordfärger.

I likhet med hvad för närvarande är stadgadt i fråga om bränd

(osläckt) kalk och i öfverensstämmelse med hvad nu i allmänhet äger

rum, har tullfrihet föreslagits jämväl för öfriga i denna rubrik upptagna

mineral i brändt tillstånd.

Enligt gällande tulltaxa drager bränd och malen gips, med inberäknande

af kärlens vikt, en tull af 40 öre per 100 kilogram, hvaremot

andra slag af gips åtnjuta tullfrihet.

Med hänsyn därtill, att genom fällning framställd gips, s. k. pearl

hardening, som utgör en kemiskt-teknisk produkt, sammanförts med öfriga

dylika artiklar samt att bränd omalen gips funnits böra likställas med

bränd och malen gips, hafva tullbestämmelserna för gips underkastats

nödig omformulering.

Marienglas, som enligt gällande tulltaxa hänföres till mineralier,

ej specificerade, har, då varan utgör ett slag af gipsspat, ansetts böra

tullbehandlas som gipssten, hvarom bestämmelse upptagits i en anmärkning.

Då s. k. marmorcement hufvudsakligen utgöres af bränd gips, har

denna artikel ansetts lämpligen böra, i öfverensstämmelse med hvad nu

jämväl i praxis ialcttages, likställas med bränd gips.

För gipsarbeten, ej specificerade, upptager gällande taxa en gemensam

tullsats af 20 öre per kilogram. Med hänsyn till hithörande artiklars

olika beskaffenhet och värde har emellertid kommittén ansett en mera

ingående specialisering nödig och för dessa artiklar i stället uppfört

fem särskilda rubriker.

Formar; för industriens behof tullbehandlas nu, oafsedt materialet,

såsom maskiner, redskap och verktyg. Följaktligen draga jämväl dylika

381

formar af gips en tull af 10 procent af varans värde. Då emellertid

någon fabriksmessig tillverkning af sådana formar inom landet icke lärer

förekomma, men de däremot hafva icke obetydlig användning, särskildt för

gjutning af konstföremål, bär kommittén ansett dem böra vara tullfria.

För gipsplattor och annat likartadt byggnadsmaterial, som vanligen

tillverkas af en med träspån, torf, kolstybb eller annat liknande ämne

uppblandad gipsmassa, lärer en tull af 20 öre per kilogram få anses

verka såsom importförbud. Till kommittén har visserligen icke gjorts

framställning om nedsättning af tullsatsen för dessa varor, men, då

enligt hvad kommittén inhämtat, ifrågavarande artiklars medelvärde

utgör omkring 5 öre per kilogram, har kommittén ansett sig icke kunna

underlåta att föreslå en afsevärdt lägre tullsats, hvilken i enlighet med

sakkunniga personers uttalanden upptagits till 2 öre.

avsnitt 281 Kontrollera mot PDF

För ornament och likartade arkitektoniska arbeten — där med hänsyn

till orneringarna någon afsevärd inblandning i gipsen af billigare material

icke kan förekomma — torde nu gällande tullsats vara väl afvägd.

Afgjutningar till offentliga samlingar eller till officiella undervisningsanstalter

hafva, likasom modeller till konstnärsarbeten, synts

med hänsyn till sin användning skäligen böra åtnjuta tullfrihet.

Förutom här ofvan nämnda arbeten af gips torde näppeligen finnas

andra gipsvaror än kontslöjdartiklar och smärre afgjutningar af konstföremål.

För fullständighetens skull har emellertid sista rubriken erhållit

en lydelse, hvarigenom den för hvarje fall blifvit fullt uttömmande. För

de till denna rubrik hörande artiklar har ej såsom i vissa främmande

taxor skillnad gjorts mellan o färgade och färgade varor eller mellan

varor enbart af gips och gipsvaror sammansatta med annat ämne, enär

i fråga om gipsarbeten färgning eller sammansättning med annat ämne,

såsom trä eller oädel metall, i regel icke öfvar afsevärdt inflytande på

varornas värde. Vid bestämmande af tullen å berörda artiklar, af hvilka

de sammansatta för närvarande tullbehandlas såsom galanterivaror med

en tullsats af 2 kronor per kilogram, bör hänsyn tagas därtill, att konstoch

konstlöjdartiklar af enklare gipsmassa torde vara föremål för ringa

import — de i handeln förekommande gjutas vanligen inom landet —

under det att införseln till stor del omfattar varor af finare massa,

exempelvis marmorcement, kallipasta o. d. På grund af hithörande

varors mycket växlande värde — enligt af kommittén från åtskilliga

konsthandlare inhämtade uppgifter variera prisen, beroende på materialets

olika beskaffenhet, från 75 öre till omkring 13 kronor per kilogram —

kan något tillförlitligt medelpris ej uppgifvas; dock kan så mycket sägas,

att priset å införda mindre gipspjäser i allmänhet är jämförelsevis högre

332

än å större dylika arbeten. Då tullsatsen synes böra fastställas jämväl

med hänsyn till sistnämnda förhållande, har densamma ansetts lämpligen

kunna upptagas till 1 krona per kilogram med reduktion, på sätt af

anmärkningen framgår, där vikten öfverskjuter 5 kilogram per stycke.

Lera etc. I likhet med hvad hittills i praxis lärer hafva medgifvits för bränd

r '' lera i stycken, har tullfrihet ansetts böra äga rum för dylik råvara,

oafsedt i hvilken form den förekommer. Det har vidare synts lämpligt

att i förevarande rubrik särskildt omnämna den art af lera, som går

under namn af porslinslera eller kaolin, och detta dels på grund af

varans industriella betydelse dels ock enär densamma i det tekniska

språkbruket ofta icke torde inbegripas under uttrycket lera.

avsnitt 282 Kontrollera mot PDF

Med lera har ansetts böra likställas murbruk, hvaraf dock endast

två särskilda slag veterligen varit föremål för import och därför torde

behöfva nämnas, nämligen chamottmurbruk (blandning af obränd och

bränd, eldfast lera) samt det på kiselsyra rika dinasmurbruket. Dessa

artiklar, som hufvudsakligen användas vid murning med eldfast tegel

för industriella behof, tuilbehandlas nu såsom varor, ej specificerade,

mer eller mindre arbetade, med en tullsats af 15 procent af värdet,

men lära, enligt hvad kommittén inhämtat, kunna utan skada för

något inhemskt intresse göras tullfria.

Asbest etc. Enligt gällande taxa äro asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf

N r l2- tullfria. Dock förekomma undantag. Så hafva åtskilliga slag af maskinpackningar,

däri asbest ingått jämte annat ämne, tullbehandlats såsom

maskiner, redskap och verktj^g med värdetull af 10 procent.

Efter hvad kommittén inhämtat, förekommer icke inom landet

tillverkning af andra slags asbestarbeten än packningar, hvilka innehålla,

jämte asbest, kautschuk eller andra ämnen, och rörande hvilka

förslaget innehåller stadganden under afdelningen för kautschuksvaror.

Då vidare tillverkning inom landet af andra varor, däri asbest utgör

hufvudbeståudsdelen, på grund ''af bristande tillgång till billig råvara

icke lärer vara att motse, har kommittén ansett, att dessa inom tekniken

så viktiga förbrukningsartiklar fortfarande böra åtnjuta tullfrihet.

Glimmer etc.

N:r 13.

Importen af glimmerarbeten torde vara ganska obetydlig. Såvidt

kommittén kunnat utröna, omfattar införseln hufvudsakligen blott två

artiklar, nämligen dels i skifvor skuren glimmer, afsedd att insättas

som genomlysande delar i kaminer och fotogenkök, dels ock för elek

-

383

friska ändamål afsedda rör af glimmer samt plattor ocli rör, framställda

af en företrädesvis af glimmeraffall bestående massa, benämnd mikanit.

Förstnämnda artikel tullbehandlas nu som glimmer och är följaktligen

tullfri, öfriga ifrågavarande artiklar åter draga tull med 10 eller 15

procent af värdet såsom hänförliga till ej specificerade redskap eller till

varor, ej specificerade, arbetade. Någon tillverkning af glimmer arbeten

lärer ej förekomma inom landet; och har kommittén vid sådant förhållande

funnit lämpligast att dylika arbeten finge åtnjuta tullfrihet.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att sådana artiklar,

däri glimmer förekommer, förarbetad, i sammansättning med annan

beståndsdel — exempelvis rökfångare till fotogenlampor o. d. — på

grund af bestämmelserna i § 1 af de vid förslaget fogade tulltaxeunderrättelserna,

icke äro att hänföra till nu ifrågavarande rubrik.

avsnitt 283 Kontrollera mot PDF

Till slip- eller putsmedel företrädesvis använda mineralier, såsom

smärgel, pimsten och trippel hafva här sammanförts. Iiit böra naturligen

föras äfven alla för samma ändamål afsedda, ej särskildt nämnda

preparat, utgörande mekaniska blandningar af mineraliska ämnen. Ett

särskildt slag af dylika preparat utgöres af en utaf trippel med tillsats

af annat ämne framställd, tegelformad, för polering af knifvar afsedd

sten. Denna s. k. trippelsten, som hufvudsakligen brukas för hushållsändamål,

bör icke förväxlas med konstgjorda slip- eller polerstenar,

från hvilka den skiljer sig genom mindre fast konsistens. För att

emellertid klart utmärka, att trippelstenen skall hänföras till här afsedda

slip- eller putsmedel, har i eu anmärkning bestämmelse därom upptagits.

Trippelstenen, som vanligen inkommer oförpackad i båtlaster, har

hittills tullbehandlats såsom vanligt murtegel, i följd hvaraf den varit tullfri,

ända till dess murtegel år 1906 belädes med tall af 10 öre per 100

kilogram. Nu ifrågavarande preparat i öfrigt draga för närvarande tull

med 15 procent af värdet såsom varor, ej specificerade, mer eller mindre

arbetade. Vanligen förekomma de i handeln under fantasinamn och

betinga ofta pris, som icke grunda sig på beståndsdelarnas verkliga

värde.

Fn uppdelning af de mineraliska slip- och putsmedlen i oblandade

sådana med tullfrihet och blandade med åsatt tull skulle därför måhända

kunna anses lämplig; men på grund af tulltekniska skäl har i

stället en uppdelning efter sättet, hvarpå varan inkommer, befunnits

vara att föredraga. I stort sedt kommer man därvid i sak till samma

resultat, som skulle vinnas genom en uppdelning efter förstnämnda

grund, i det att, enligt hvad kommittén inhämtat, de oblandade slip

-

Smärgel eio.

Nr 14 och 15.

334

Slip-, bryneller

polerstenar.

N:r 16—19.

och pntsmedlen vanligen, där de icke ingå oförpackade, införas förpackade

i större emballage, såsom balar, lådor och fat, eller, på sätt fallet är

med smärgel, i karduser om 2.5 å 5 kilograms bruttovikt, men de

blandade — med undantag af trippelstenen — i mindre, för detaljhandeln

afsedda förpackningar, merendels pappersomslag eller askar.

Enligt förslaget kommer visserligen trippelstenen att i regel blifva

befriad från tullafgift, men detta torde så mycket mindre möta betänklighet,

som inhemsk tillverkning däraf ej lärer förekomma.

Tullsatsen för de i småförpackningar inkommande artiklar af ifrågavarande

slag har ansetts böra vara densamma som för fetthaltiga skuroch

polermedel eller 10 öre per kilogram, hvilken tullsats äfven torde få

anses lämplig med hänsyn till varans värde, som — frånsedt pristilllägget

avsnitt 284 Kontrollera mot PDF

på grund af förpackningens art — lärer enligt uppgift utgöra

i medeltal 80 öre per kilogram.

Naturliga slipstenar samt de därmed i tullbehandlingsafseende likställda

naturliga bryn- och polerstenarna åtnjuta för närvarande tullfrihet

under förutsättning, att de icke äro sammansatta med annat ämne.

Med annat ämne sammansatta naturliga slip-, bryn- och polerstenar,

äfvensom alla slags konstgjorda dylika stenar tullbehandlas såsom maskiner,

redskap och verktyg, ej specificerade, med tull af 10 procent af

värdet.

I anslutning till den hittillsvarande åtskillnaden mellan naturliga

och konstgjorda stenar hafva ifrågavarande artiklar i förslaget uppdelats

i särskilda rubriker, på sätt ock exempelvis i den österrikisk-ungerska

taxan förekommer.

Naturliga slip-, bryn- och polerstenar, förenade med trä eller oädel

metall, d. v. s. uppsatta i ställning, delvis omslutna af låda, försedda

med handtag eller på liknande sätt monterade, förekomma af en mångfald

olika slag. Den hufvudsakliga importen lärer emellertid omfatta

monterade brynstenar, hvilka uppgifvits betinga ett medelpris af 4 kronor

per kilogram. Någon inhemsk montering af importerade stenar förekommer

icke, så vidt kändt är. Ehuru sålunda något skydd för monteringen

icke är påkalladt, har dock af tulltekniska skäl befunnits önskligt, att

vid tullbehandlingen af monterade stenar skillnad icke göres mellan

naturliga och konstgjorda; och då den för de sistnämnda föreslagna

tullsatsen, 25 öre per kilogram, synts icke kunna verka betungande, har

kommittén funnit berörda tulltekniska önskningsmål kunna utan olägenhet

tillgodoses.

335

Af naturliga slip-, bryn- och polerstenar utan förening med annat

ämne lära företrädesvis endast sådana slag importeras, som icke kunna

inom landet erhållas af erforderlig hårdhet eller finhet. Någon anledning

att tullbelägga sådana stenar förefinnes alltså icke. Centrumbeslag

af metall har, i motsats till hvad nu äger rum, ansetts icke böra

betraktas såsom fullständig montering och sålunda föranleda tullpliktighet.

Bestämmelsen i anmärkningen under rubriken n:r 17 har till syfte

att förekomma, det de järnband, som i sjkifva verket hafva karaktären

af emballage, skulle betraktas som montering.

Beträffande konstgjorda stenar har skillnad ej ansetts erforderlig

mellan monterade och omonterade. Däremot har kommittén med hänsyn

till varuvärdet funnit åtskillnad påkallad mellan stenar af olika hårdhetsgrad,

_ i det att priset ställer sig afsevärdt högre för stenar af hardt

material än för öfriga. Vid bestämmande af tullsatsen å de hårda

stenarna bör hufvudsaklig hänsyn tagas till smärgelskifvor, det enda

avsnitt 285 Kontrollera mot PDF

slag af hit hänförliga artiklar, som, såvidt kommittén kunnat utröna,

för närvarande framställes inom landet. Efter hvad som meddelats

kommittén, har den inhemska tillverkningen af dylika skifvor — hvilken

enligt företedda intyg lämnar en god vara — att utstå en hård konkurrens

med importerade smärgelskifvor, och har gällande tullsats visat

sig vara såsom skydd otillräcklig samt därjämte på grund af sin egenskap

af värdefull gynnat införseln af billigare och mindre goda fabrikat.

Kommittén tillhandakomna prisuppgifter utvisa visserligen betydande

värdeskillnad för smärgelskifvor. I allmänhet äro mindre skifvor jämförelsevis

dyrare än skifvor af större dimensioner. Emellertid synes

man kunna räkna med ett medelpris af omkring 1 krona 90 öre per

kilogram. Således skulle nuvarande värdefull i genomsnitt motsvara

en vikttull af 19 öre per kilogram. Kommittén har med afseende å hvad

ofvan anförts ansett tullen böra sättas till 25 öre per kilogram, motsvarande

alltså omkring 13 procent af varans värde.

Under rubriken n:r 19 torde hufvudsakligen komma att falla stenar,

tillverkade af kvartssand eller i allmänhet finfördelade, mindre hårda

mineraliska ämnen, med tillsats af lera eller annat bindemedel. Rubrikens

omfattning torde icke vara särdeles betydande. Såsom en hit

hänförlig, oftare förekommande importartikel torde emellertid kunna

anföras s. k. wienerpimsten, hvars pris uppgifvits vara omkring 35 öre

per kilogram. Med hänsyn härtill har tullsatsen ansetts kunna lämpligen

bestämmas till 4 öre per kilogram.

Ädelstenar.

N:r 20.

Kvarnstenar.

etc.

N:r 22—24.

336

I stället för den i gällande taxa förekommande rubriken juveler,

oinfattade, har här upptagits rubriken ädelstenar, oinfattade, alla slag,

hvarunder naturligtvis ingå förutom verkliga ädelstenar jämväl s. k.

halfädelstenar.

På grund af likartad användning och delvis likartad! utseende

hafva kvarn-, defibrör- och kollergångstenar här sammanförts.

Naturliga kvarnstenar utan sammansättning med annat ämne införas

för närvarande tullfritt. Åro stenarna försedda med band af järn,

afsedda att kvarsitta vid stenarnas användning, hänföras desamma, likasom

alla slags konstgjorda kvarnstenar, till maskiner, redskap och verktyg,

ej specificerade, med tull af 10 procent af värdet. Häri har

kommittén föreslagit ändring, dels i så måtto att med järn bandade

naturliga stenar skulle blifva tullfria — den omständigheten att i förslaget

upptagits tull för stenar af granit saknar betydelse för kvarnstenar,

enär dessa aldrig göras af nämnda stenart — dels ock därutinnan

att konstgjorda kvarnstenar, hvilka vunnit icke obetydlig användning och

avsnitt 286 Kontrollera mot PDF

hvaraf inhemsk tillverkning förekommer, upptagas under egen rubrik med

vikttull, motsvarande nyssnämnda värdetull, eller då dylika stenar kosta

omkring 20 kronor per *100 kilogram, en tull af 2 kronor per 100 kilogram.

Defibrörstenar framställas af sandsten; konstgjorda förekomma

icke. För denna nu tullfria artikel har påyrkats tull af representanter

för ett par inhemska stenhuggerier, hvarvid framhållits, att den svenska

stenen, ehuru den vore af god beskaffenhet, dock hade svårt att vinna

afsättning i konkurrens med utländsk vara. från representanter för

trämasseindustrien — inom hvilken industri defibrörstenarna finna användning

— har kommittén inhämtat, att inhemsk sten visserligen kunde

med fördel brukas för vissa ändamål, men att den för åtskilliga andra

ändamål icke kunde ersätta importerad sten. I betraktande häraf och med

hänsyn till att nämnda industri hufvudsakligen exporterar sina alster, har

kommittén ansett, att defibrörstenar skäligen böra bibehållas vid tullfrihet.

Jämväl i fråga om kollergångstenar, hvilka nu äro tullfria, bär

påyrkats tull. Till stöd för detta yrkande har anförts, att den på Sveriges

västkust bedrifna tillverkningen af kollergångstenar af granit lede svårt

afbräck genom den stora införseln af dylika stenar från Norge. Ifrågavarande

industri vore därför A7äl i behof åt ett skydd, icke understigande

10 procent af varuvärdet. Kollergångstenar användas inom

cellulosa- och pappersindustrierna, som dock jämväl och detta i alltjämt

ökad utsträckning använda stenar åt lava. Med hänsyn till sistberörda

omständighet skulle, enligt hvad inom kommittén upplysts, afsevärd

337

olägenhet icke tillskyndas nämnda industrier om, med bibehållande af

tullfrihet för kollergångstenar af lava, sådana stenar af granit tullbelades;

och bär kommittén med afseende å hvad sålunda förekommit

och då värdet af kollergångstenar af granit lärer uppgå till 6 å 7

kronor per 100 kilogram, ansett sig böra för rubriken upptaga eu tullsats

af 70 öre per 100 kilogram.

För tekniskt bruk afsedda arbeten af lava torde nu i allmänhet

tullbehandlas som ej specificerade maskiner, redskap och verktyg med

10 procents värdetull. De hithörande artiklar, som ur importsynpunkt

äga egentlig betydelse, lära vara dels kollergångstenar och valsar till

holländare, dels artiklar för den kemiska industrien af s. k. volviclava.

De sistnämnda tillverkas endast vid stenens fyndort, Volvic i Frankrike,

samt hafva på grund af sin hårdhet och stora motståndskraft mot frätande

syror vunnit användning för apparater vid svafvelsy^tillverkning o. s. v.

Priset på dylika artiklar är ganska växlande, exempelvis, enligt för

avsnitt 287 Kontrollera mot PDF

kommittén tillgängliga handlingar, från 7 kronor 50 öre till 17 kronor

50 öre per 100 kilogram. Detta förhållande har synts kommittén böra,

föranleda, att i likhet med kollergångstenar äfven öfriga för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava göras tullfria; och hafva desamma till

undvikande af särskild rubrik ansetts kunna sammanföras med de tullfria

kvarn-, defibrör- och kollergångstenarna.

Takskiffer, som ej finnes i taxan särskild! omnämnd, är för närvarande

tullfri. Från åtskilliga skifferbruk i västra Sverige bär emellertid,

med begäran om skydd för tillverkningen af denna artikel, framhållits,

hurusom för densamma den utländska konkurrensen, särskild!

från Norge, vore ganska besvärande. Med afseende härå har kommittén

ansett sig böra föreslå en tullsats af 1 krona per 100 kilogram, som

torde motsvara 10 till 15 procent af varans värde. Samma tullsats har

ansetts lämplig jämväl för ej särskild! nämnda stenarbeten för tekniskt

bruk, hvilken artikel ej synts kunna draga den högre tull, som ifrågakommer

för stenarbeten i allmänhet. Bland stenvaror för tekniskt bruk,

h vilka nu i de flesta fall torde hänföras till ej specificerade maskiner,

redskap och verktyg samt delar därtill, bär kommitténs uppmärksamhet

särskildt fästs vid artikeln plattor till jäskar för bryggerier, hvilka inkomma

slipade och enligt uppgift hafva ett värde af omkring 13 kronor

per 100 kilogram.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande stadganden

har kommittén föreslagit, att omfattade eller i träram infattade skriftaflor

af sten skola vara tullfria.

Takskiffer

etc.

N:r 25.

Litografisk

sten etc.

N:r 26.

43

338

Arbeten

sten.

N:r 27-

Någon tillverkning inom landet af griffiar, vare sig af naturligsten

eller af konstgjord massa, förekommer icke. Griffiar af konstgjord

massa draga för närvarande tull såsom varor, i taxan ej särskildt nämnda,

arbetade; men kommittén har ansett, att de lika väl som griffiar af

naturlig sten böra åtnjuta tullfrihet.

af Gällande taxa innehåller angående ej särskildt nämnda arbeten

33 af sten följande bestämmelser:

Sten. ej specificerad:

arbetad:

andra arbeten:

polerade ...................................................... 1 kilogram —: 06

andra slag................................................... — fria.

Anm. Om eu till Sten, arbetad, polerad, lian tor lig vara, i den form

den inkommer, väger per stycke mer än 100 kilogram, utgår

tullen för den Överskjutande vikten med endast 2 öre per kilogram.

Dessa bestämmelser hafva gifvit anledning till erinran dels därutinnan,

att de med samma belopp drabba lyx- och förnödenhetsartiklar,

avsnitt 288 Kontrollera mot PDF

dels ock i det afseendet, att de icke alls eller endast ofullständigt skydda

finare bearbetning af stenen. I förstnämnda hänseende må erinras därom,

att ett stort antal verkliga lyxartiklar af sten falla under taxans förestående

rubriker. Kommittén har också ansett sig böra i särskild rubrik

upptaga hufvudsakligen till prydnadsföremål afsedda arbeten af sådana

finare stenarter som marmor, alabaster och porfyr, till hvilken rubrik,

i sammanhang därmed att den nuvarande särskilda rubriken för galanterivaror

ur förslaget uteslutits, jämväl hänförts dylika stenarbeten i förening

med trä, oädel metall eller dylikt ämne; och har kommittén för dessa

artiklar föreslagit en tull af 1 krona per kilogram. För att emellertid tullen

ej skall för hardt drabba tyngre hithörande artiklar, har i eu anmärkning

meddelats föreskrift om reduktion af tullafgiften för artiklar, som

i vikt öfverstiga 5 kilogram.

Hvad åter beträffar stenförädlingsindustriens behof af ökadt skydd,

har af representanter för nämnda industri hänvisats på den utländska

konkurrensen, hvars beskaffenhet bäst framginge däraf, att import ägde

ruin af polerad svensk granit, som utförts från landet i oarbetadt skick

och utomlands underkastats förädling. Det bar ock påvisats, att vår

stenindustri vore ogynnsamt ställd i det afseendet, att. stenarbeten, som

339

allenast underkastats slipning, icke vore belagda med tull. Vidare har

framhållits, att huggen sandsten och kalksten, som hade stor användning

för byggnadsändamål, borde åsättas en tull, ägnad att utjämna

de här i landet högre produktionskostnaderna för nämnda stenarbeten.

Slutligen har äfven från ett håll gjorts gällande, att all bearbetning af

sten borde vara skyddad. Kommittén, som visserligen icke blifvit öfvertygad

om behofvet af skydd för hvarje slag af förädlingsarbete å den

råa stenen, har emellertid ansett, att poleringsarbetet borde skyddas bättre

än hittills samt att slipning, som utan tvifvel kräfver en afsevärd arbetskostnad,

bör likställas med polering. Till stöd för eu sådan likställighet

kan jämväl erinras, att enligt flera andra länders tulltariffer slipade

stenarbeten draga samma tull som polerade. Hos oss torde dock undantag

böra göras för slipade skifvor och plattor af marmor, enär dessa införas af

de inhemska stenhuggerierna, hvilka icke finna det ekonomiskt förmånligt

att importera varan oslipad. För öfrigt lärer, enligt hvad af sakkunnig person

uppgifvits, det icke i hvarje fall vara lätt att vid tullbehandlingen

afgöra, huruvida en marmorplatta underkastats slipning eller icke efter sågningen.

Jämte det kommittén sålunda särskildt upptagit skifvor och plattor

avsnitt 289 Kontrollera mot PDF

af marmor med tullfrihet för de opolerade och med samma tullsats för de

polerade som för polerade stenarbeten i allmänhet, har kommittén i fråga

om ej specificerade arbeten af sten funnit sig böra med de polerade

jämställa de slipade. Visserligen skulle man att döma af de specificerade

importsiffrorna i 1907 års statistik vara benägen att anse den

utländska konkurrensen i afseende å slipade stenarbeten mindre betydande.

Att märka är dock, att enligt gällande taxa sådana arbeten

äro tullfria lika väl som de oslipade, vid hvilket förhållande den sålunda

uteslutande i statistiskt intresse gjorda åtskillnaden mellan ifrågavarande

olika slag af stenarbeten måhända icke kan antagas hafva inom tullverket

genomförts med den grad af tillförlitlighet, att åt dessa siffror

kan tillerkännas afgörande vitsord gent emot industriidkarnas egna

uppgifter. Med afseende å tullen för polerade eller slipade artiklar har

kommittén föreslagit, dels att ofvannämnda, i många fall säkerligen

mindre effektiva tullsats af 6 öre per kilogram höjes till 10 öre, dels

ock att den i förestående anmärkning upptagna bestämmelse om reduktion

af tullafgiften för tyngre varor i så måtto ändras, att den reducerade

tullsatsen bestämmes till 4 öre. Hvad beträffar yrkandet om

tull å arbetad men icke polerad eller slipad sandsten och kalksten, har

kommittén i betraktande särskildt af den jämförelsevis betydande importen

af dessa artiklar — år 1907 utgjorde införseln af arbetad kalksten

435,500 kilogram samt importen af arbeten af sandsten och andra, ej

340

Jordfärger

etc.

N:r 34.

Cement.

N:r 35.

specificerade mjuka stensorter 1,273,515 kilogram — och da liar i hvarje

fall icke är fråga om import af förnödenhets varor, funnit samma yrkande

förtjäna beaktande och med afseende därå funnit sig böra för opolerade

och'' oslipade arbeten af sandsten eller kalksten föreslå eu tull åt 1 öre

per kilogram, hvilken tullsats torde motsvara omkring 10 procent af

ifrågavarande stenarbetens värde.

Oarbetade färgade jordarter, hvilka likasom den beredda varan

o-å under namnet jordfärger, hafva i denna rubrik sammanförts med

krita och grafit, hvilka hafva en användning liknande jordfärgernas.

Samtliga dessa varor i till användning färdigt skick återfinnas bland

färger och färgningsämnen dock med undantag för malen och slammad

grafit, som ansetts lämpligen böra här sammanföras med den oarbetade

varan. Färgad sand hänföres för närvarande till varor, ej specificerade,

mer eller mindre arbetade, med tull af 15 procent af värdet. Äfven

om varan ur importsynpunkt icke kan antagas äga betydelse, synes

avsnitt 290 Kontrollera mot PDF

dock en ändring i berörda tullbehandlingspraxis lämplig, då det jämförelsevis

ringa arbete, som å varan nedlagts, icke påkallar någon tull

därå. Äfven för brända jordarter har kommittén förordat tullfrihet,

i hvilket afseende kommitténs förslag emellertid icke lärer afvika från

vedertagen praxis.

I fråga om den för cement nu utgående tullafgiften, 60 öre per 100

kilogram, kärlens vikt inberäknad, har kommittén icke funnit anledningföreslå

någon ändring. Däremot har kommittén ansett, att rubriken bör

i anslutning till den tolkning däraf, som gjort sig gällande, gifvas sådan

Ivdelse, att med tydlighet framgår, att endast sådana cementsorter afses,

som användas för byggnadsändamål, d. v. s. för hus- och vattenbyggnader,

väg- och gatuanläggningar eller dylikt, och att sålunda de preparat af

skilda slag, som under namn af cement brukas till lagning af glas och

porslin, till fyllnadsämne i tänder m. m., icke skola såsom cement tullbehandlas.

Vidare har synts lämpligt att i rubriken särskildt omnämna

några, ur olika synpunkter beaktansvärda slag af byggnadscement. Tillverkningen

af hvit eller färgad portlandscement är eu ny industri, som

ännu ej lärer hafva vunnit insteg här i landet; men, enligt hvad kommittén''

inhämtat, torde sådan cement kunna vinna en icke obetydlig

marknad, om konstgjord fasadsten, hvartill den väl lämpar sig, fålen

mera allmän användning såsom byggnadsmaterial. Trass, som

utgöres af pulveriserad vulkanisk tuffsten, är eu först under senare

år på den inhemska marknaden införd vara, som flerstädes utomlands

341

vunnit stor användning särskild! vid undervattensmurning i saltvatten,

men angående hvars lämplighet vid murningsarbeten i vart nordliga

klimat tillräcklig erfarenhet ännu icke synes vara vunnen. Slaggcement

är eu hufvudsakligen vid järnbruken i Westfalen af slagg tillverkad,

särdeles billig vara af mindre god beskaffenhet än vanlig portlandscement,

från hvilken den emellertid ej lärer kunna med blotta ögat

skiljas. Genom handels- och sjöfartstraktaten med Tyska riket har

tullsatsen å cement med undantag af järnslaggcement bundits.

På grund af beskaffenhet och användning hafva blandningar af

mineraliska ämnen med sågspån o. d., hvilka efter tillsats af vissa

cementbildande kemikalier användas till golfbeläggningsmassa, ansetts

böra — i likhet med hvad i utländska taxor föreskrifves — i tullbehandlingsafseende

likställas med cement, ehuruväl varan utan berörda

tillsats icke är för det afsedda ändamålet användbar. Eu ofta förekommande

sådan blandning består af bränd magnesia, sågspån och någon

jordfärg, hvilken blandning efter tillsats af magnesiumkloridlösning

avsnitt 291 Kontrollera mot PDF

hårdnar till en cementartad massa (magnesiacemenl).

Arbeten af cement eller betong tullbehandlas nu såsom varor, ej

specificerade, mer eller mindre arbetade, efter en tullsats af 15 procent

af värdet.

De upplysningar, kommittén inhämtat angående arbeten af cement,

gifva vid handen, att den inhemska tillverkningen är stadd i kraftig

utveckling, och gäller detta ej blott i fråga om vanliga cementarbeten

utan jämväl och i än högre grad beträffande varor af betong, framför

allt armerad, d. v. s. sådan, hvari järnstänger, nät af järntråd o. d. inbäddats.

Tillverkningen af cementarbeten omfattar företrädesvis byggnadsmaterial

och rör, hvarvid i stor utsträckning armerad betong kommer

till användning, men därjämte förekommer en mångfald andra artiklar

såsom ornament i form af husdekorationer, grafvårdar, kolonner o. d.

samt badkar och andra kärl. Vidare hafva på senaste tid tillkommit

arbeten af s. k. cementmosaik, en polerad eller'' slipad massa af cement

med inblandade marmorskärfvor. Sistnämnda arbeten utgöras mest af

plattor, trappsteg, badkar och bordsskifvor.

Införseln af cementarbeten lärer däremot icke vara särdeles betydande.

Den uppgifves omfatta förnämligast plattor. Anledningen

till, att någon större införsel ej förekommer, torde vara, att flertalet

cementvaror på grund af sitt i förhållande till tyngden ringa värde

icke kunna bära kostnaden af en längre transport, och, hvad särskild!

artiklar af armerad betona; beträffar, därjämte att tillverkningen delvis

Arbeten af

cement,

för 36-39.

342

är skyddad genom patent, som inom landet utöfvas. Icke patentskyddade

arbeten af armerad betong torde emellertid kunna blifva föremål

för mera afsevärd import, då de i följd af de kostsamma maskinella

anordningar, som erfordras för deras framställning, äro i stånd att bära

rätt afsevärd a fraktkostnader.

I förslaget — enligt hvilket, såsom af anmärkningen framgår,

arbeten af magnesiacement och annan konstgjord sten i tullbehandlingsafseen.

de

sakligen tagits till bär ofvan berörda slag af cementarbeten. Därjämte

har emellertid inryckts en bestämmelse, enligt hvilken konst- och konstslöjdartiklar

af cement, såsom prydnadsföremål af hvit eller färgad

poi-tlandscement, af cementmosaik eller af magnesiacement (kajalitvaror),

skola tullbehandlas såsom motsvarande artiklar af gips, med hvilka de

jämväl till utseendet förete likhet.

Bortsedt från konst- och konstslöjd artiklar hafva arbeten af cement

med hänsyn till olika behof af tullskydd upptagits i tre särskilda

rubriker. Härvid hafva först plattor — såväl vanliga cementplattor,

s. k. viktoriaplattor, som plattor af cementmosaik — och ornament

avsnitt 292 Kontrollera mot PDF

sammanförts i en rubrik. Värdet å olika slag af plattor växlar mellan

5 och 7 kronor per 100 kilogram, och till ornament hänför liga kolonner

kosta omkring 27 kronor per 100 kilogram. I fråga om plattor gäller

gifvetvis icke hvad ofvan anförts rörande transportkostnaden såsom

ett naturligt skydd. I betraktande häraf och med hänsyn till det betydligt

högre priset för ornament har tullsatsen ansetts böra bestämmas

till 1 krona 25 öre per 100 kilogram. Öfriga till konst- och konstslöjdartiklar

ej hänförliga arbeten af cementmosaik hafva upptagits med en

tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, hvilken tullsats, äfven om den

för vissa artiklar är låg — för cementbadkar torde den ej utgöra mera

än ungefär 8 procent af varuvärdet — dock i allmänhet taget torde

befinnas tillräcklig. Slutligen hafva alla öfriga arbeten af cement,

hvaribland ingå järn vill arbeten af oarmerad och armerad betong, inrymts

i en gemensam rubrik, hvilken sålunda kommer att omfatta det stora

flertalet af cementvaror. Värdet å hithörande artiklar är mycket växlande,

och något tillförlitligt medelpris bär icke kunnat utrönas. Med hänsyn

särskildt därtill, att armeringen höjer varans värde per viktenhet, har

kommittén ansett nu ifrågavarande tullafgift böra sättas något högre

än tullen å cement och i sådant afseende föreslagit en tullsats af 80

öre per 100 kilogram.

Frånsedt för murningsändamål afsedt kalksandtegel, hvilket sammanförts

med vanligt murtegel, hafva öfriga slag af kalksandsarbeten —

343

ii vilka sakna betydelse ur importsynpunkt — ansetts kunna likställas

med arbeten af cement, hvarom bestämmelse införts i den under cementarbeten

upptagna anmärkningen.

Kommittén har under denna rubrik upptagit allt vid hyttedrift Slagg etc.

erhållet slaggartadt affall, med undantag likväl af tomasfosfat, samt N:r 40- därmed sammanfört sådana mineraliska affallsprodukter, som hafva

användning vid hyttedrift. Af dessa senare har det koppar- eller

järnlialtiga ämnet kisbränder på grund af sin störa industriella betydelse

särskildt omnämnts. Här har ock upptagits ytterligare en mineralisk

affallsprodukt, nämligen aska.

I rubriken har af praktiska skäl upptagits äfven träkol. Samtliga stenkol etc.

under rubriken fallande brännmaterialier åtnjuta tullfrihet och återfinnas N:r 4Ii

nu gällande taxa dels specificerade såsom stenkol, koks och träkol,

dels under rubriken brännmaterialier, ej specificerade.

Hen jämte brännmaterialier här upptagna artikeln oarbetade retortkol

— en vid destination af lysgas erhållen biprodukt — har på grund

af sin afsevärda användning inom den elektriska industrien ansetts böra

i taxan särskildt nämnas.

avsnitt 293 Kontrollera mot PDF

Under nativ och konstgjord asfalt, hvilka artiklar fortfarande lära Asfalt etc.

böra vara tullfria, hafva inbegripits, jämte pulveriserad naturlig asfalt- N:r 42''

sten, asfaltkitt äfvensom asfaltmastix eller till framställning: af beläg-nningsmassa

för gator och gårdar in. m. använda asfaltkakor. Såväl

asfaltkitt som asfaltmastix utgöras hufvudsakligen af blandningar af

olika slag af asfaltprodukter.

Förutom asfalt har till denna rubrik hänförts äfven en annan i

naturen förekommande destillationsprodukt ur petroleum, nämligen jordvax

eller ozokerit, hvilket ämne nu tullbehandlas som oraffinerad pavaffin

och följaktligen åtnjuter tullfrihet. Härjämte har här upptagits beck

såväl af stenkolstjära som af trätjära. Orsaken hvarför kommittén fört

beck till denna afdelning, ehuru både stenkolstjära och trätjära återfinnas

i en annan afdelning af förslaget, är att söka däri, att beck,

som till utseendet är rätt likt nativ asfalt, torde vara svårt att skilja

från detta ämne och för öfrigt utgör eu hufvudbeståndsdel i de vanligaste

slagen af konstgjord asfalt.

I en anmärkning under rubriken bär inrymts bestämmelse om

tullbehandlingen af s. k. goudron, hvilken artikel jämväl för närvarande

hänföres till asfalt.

344

Arbeten af

asfalt.

M:r 43.

Arbeten af

bärnsten etc.

Nr 45.

Arbeten af

sten i förening

med guld etc.

N:r 46.

Isoleringsmassa.

N:r 47.

Såsom impregneringsmedel för artiklar, afsedda till isolering mot

väta, har asfalt vunnit stor användning, men då asfalten i dessa artiklar

utgör allenast en mindre betydande del, kunna de ej anses såsom asfaltarbeten

och böra tydligtvis ej heller såsom sådana tullbehand las. Verkliga

asfaltarbeten, i hvilka asfalten sålunda utgör hufvudbeståndsdelen ehuru

vanligen uppblandad med sådana ämnen som sand, grus eller affall af

spånadsvaror, förekomma dock. Praktisk betydelse såsom handelsvara

lärer, enligt hvad upplyst blifvit, knappast kunna för närvarande tillläggas

någon annan hithörande artikel än ett slags för gatubeläggning

afsedda plattor, livilka bestå af eu undre cementliknande del och en

öfre del af asfaltmassa. .Med hänsyn hufvudsakligen till dessa plattor

har kommittén ansett tullen a arbeten af asfalt lämpligen kunna sättas

till samma belopp som för plattor af cement eller till 1 krona 25 öre

per 100 kilogram.

Arbeten af bärnsten torde — där de'' icke utgöras af cigarr- eller

cigarrettmunstycken och tullbehandlas som sådana — på grund af sin

beskaffenhet i allmänhet, likasom arbeten af gagat, vara hänförliga till

rubriken bijouteri varor. För de öfriga varor af sådant material, h vilka

kunna förekomma och ej falla under annan taxerubrik, har här för

avsnitt 294 Kontrollera mot PDF

fullständighetens skull upptagits särskild rubrik med samma tullsats

som för bijouteri varor.

För arbeten af sten i förening med guld eller silfver, hvilka varuslag

äro att anse såsom lyxföremål, har föreslagits samma tull, 5 kronor

per kilogram, som för motsvarande arbeten af porslin eller glas.

Inom landet förekommer afsevärd tillverkning af isoleringsmassa,

dels torr i form af pulver, dels våt d. v. s. degartad. Sammansättningen

är mycket växlande. Emellertid ingår i massan merendels asbest,

kiselgur, asfalt, lera, cemeut eller kork, hvarförutom någon tillsats

plägar förekomma af ett eller annat spånadsämne, såsom bomullsfibrer,

kreaturshår eller dylikt. År massan afsedd för isolering å köldapparater,

utgör vanligen kork eller asfalt hufvudbeståndsdelen. I sådan massa

åter, som har till uppgift att hindra utstrålning af värme från ångpannor

och ångledningar, ingår företrädesvis asbest, kiselgur eller något

annat af ofvannämnda mineraliska ämnen.

Isoleringsmassa, bestående af allenast ett ämne, exempelvis kiselgur

eller pulveriserad asbest, bör gifvetvis tullbehandlas som det ämne,

hvaraf massan består. Hvad däremot angår sådana blandningsprodukter,

345

som bär afses, böra de i tullbehandlingsafseende likställas, enär det i

många fall skulle erbjuda tulltekniska svårigheter att särskilja isoleringsmassor

af olika sammansättning och de särskilda slagen dessutom hafva

tämligen enahanda värde.

Isoleringsmassa hänföres för närvarande till taxans sista rubrik

och drager följaktligen tull med 15 procent af värdet. Då detta, enligt

livad upplyst blifvit, utgör för importerad vara 15 å 17 öre per kilogram,

har kommittén ansett tullsatsen kunna i jämnt tal omsättas till

2 öre per kilogram. Den mindre nedsättning af nuvarande skydd, som

detta, medför, synes i betraktande af det jämförelsevis ringa arbete,

varans framställning kräfver, icke kunna möta betänklighet, då däremot

varans stora industriella användning talar emot hvarje onödig förhöjning

af tullsatsen.

För arbeten af isoleringsmassa, Indika artiklar för närvarande

likaledes äro underkastade värdetull, i allmänhet 15 procent, och Indika

lära betinga ungefär dubbelt så högt pris som själfva massan, har med

hänsyn härtill upptagits eu tullsats af 4 öre per kilogram.

II. Djur och animaliska ämnen.

Af lefvande djur upptagas i gällande taxa kreatur, fåglar, blodiglar

och bin; för andra djur däremot finnes icke någon rubrik, h vilket

torde få anses som eu ofullständighet, om ock af ringa praktisk betydelse.

Förslaget upptager för åvägabringande af fullständighet i detta afseende

i stället för rubriken »Kreatur» rubriken »Lefvande djur». Då blodighet''

avsnitt 295 Kontrollera mot PDF

och bin icke äro föremål för nämnvärd import, hafva de icke

ansetts behöfva specificeras.

1 sak innebär förslaget icke någon förändring i gällande taxas

bestämmelser angående lefvande djur. Kommittén har sig visserligen

bekant, att höns, kalkoner och gäss stundom införas för att omedelbart

efter tullvisitationen nedslaktas. Denna import torde dock icke vara af

den omfattning, att den kan anses nämnvärdt beröra gällande tullsats för

kött af fågel. En tull, som drabbade lefvande gäss, skulle för öfrigt

medföra olägenhet för den import af tyska gäss till Skåne, som lärer

äga rum för gödning med spillsäd å åkrarna,

Gällande taxa upptager rubriken .»Ister och flott (smult), äfven

konstgjord!» med eu tullsats af 20 öre per kilogram.

Arbeten af

isoleringsmassa.

N:r 48.

Lefvande

djur.

N:r 49-54.

Ister.

N:r 57.

44

346

Af dessa artiklar har här nämnts endast ister, hvilken artikel,

med hänsyn därtill, att införseln af densamma hufvudsakligen utgöres

af svinister, upptagits närmast efter fläsk. Hvad beträffar naturligt

flott, återfinnes det i förslagets särskilda grupp för närings- och

njutningsmedel, ej annorstädes upptagna, och hvad angår konstister

— en synnerligen obetydlig artikel — synes ett särskildt omnämnande

däraf icke behöfligt, utan bör denna vara, som utgöres af växtfett,

tullbehandlas som annat dylikt fett.

Det torde på goda grunder kunna antagas, att tullen å ister är

högre än som ur skyddssynpunkt är påkalladt och att densamma verkar

onödigt betungande för de industrier, inom hvilka varan användes.

Redan på grund häraf är en nedsättning af tullen motiverad, men

därtill kommer ytterligare ett skäl'' för en dylik åtgärd. Såsom nedan

anföres, har kommittén föreslagit eu nedsättning af tullen å margarin

från 20 öre till 15 öre per kilogram; och då ister har användning

som råämne vid margarintillverkningen, bör rättvisligen tullen å ister

åtminstone icke vara högre än tullen å det färdiga fabrikatet. I betraktande

häraf och då anledning icke förefinnes att uppehålla likheten

i tullsatser för ister samt för smör och fläsk, alldenstund någon konkurrens

mellan ister, som knappast torde hafva omedelbar användning

som födoämne, och de båda andra varuslagen icke lärer förekomma

och ej heller någon svårighet lärer finnas att vid tullbehandlingen

särskilja varorna, bär kommittén ansett sig böra hemställa, att tullen å

ister sättes till 15 öre per kilogram.

Nr »och 59 I fråga om kött upptager kommitténs förslag ingen annan ändring

i gällande bestämmelser, än att till rubriken för kött, andra slag, gjorts

ett förtydligande tillägg, som fastslår nuvarande praxis i fråga om

avsnitt 296 Kontrollera mot PDF

tullbehandlingen af alla i taxan icke särskildt nämnda och till konserver

icke hänförliga ätbara djurdelar.

Premier jas och presstalg tullbehandlas äfven för närvarande som

talg, hvadan denna rubrik icke företer någon afvikelse i sak från gällande

bestämmelser.

0,e°“ar|iarin- Oleomargarin drager nu tull med 20 öre per kilogram. För att

vid tullbehandlingen skilja oleomargarin från den tullfria ai-tikeln

talg har i praxis användts ett förfaringssätt, hvarvid fettets smältpunkt

varit afgörande för varans hänförlighet till det ena eller andra varuslaget,

i det att den vara, hvars smältpunkt legat öfver + 37° Celsius,

347

hänförts till talg, under det att sådan vara, som smält vid hög’st + 37°,

tullbehandlats som oleomargarin. Mot denna metod har emellertid

anmärkts, att smältpunkten satts för lågt och att tullfriheten därför

icke kommit att begränsas till den vara, som därmed afsetts. I detta

hänseende har framhållits, att oleomargarin hade en smältpunkt, som läge

vid omkring + 30°, under det att smältpunkten hos den renade talg,

som användes vid margarinberedning, nämligen premier jus, läge mellan

+ 44° och + 48°- Genom att inblanda premier jus till lämplig myckenhet

i oleomargarin eller ock genom att uppblanda oleomargarin med

ister (neutral lärd) — hvilken senare artikel förekommer med smältpunkt

af ända upp till + 49° — kunde beredas en produkt med smältpunkt,

liggande öfver + 37°, hvilken produkt, ehuru den i själfva verket

hufvudsakligen utgjordes af oleomargarin och borde såsom sådan förtullas,

likväl i enlighet med förenämnda praxis tullbehandlades som

premier jus, d. v. s. som talg. Det har tillika framhållits, att stor

import måste äga rum af oleomargarin, som uppblandats med premier

jus i afsikt att få varan införd tullfritt. Detta förhållande framginge

nämligen däraf, att pressning af oleomargarin ur premier jus icke

syntes i större omfattning bedrifvas inom landet; och importen af den

såsom oleomargarin rubricerade varan vore alldeles för obetydlig för

att täcka margarinfabrikernas behof af samma vara.

Sedan kommitténs uppmärksamhet blifvit fäst å berörda förhållanden,

fann kommittén eu närmare utredning i saken vara af nöden;

och efter det frågan i närvaro af åtskilliga tillkallade sakkunniga behandlats

vid ett sammanträde inom kommittén, för hvilken sammankomst

närmare redogörelse lämnas i en som bilaga till detta betänkande

fogad promemoria (bil. P), beslöt kommittén att anmoda professorn vid

Tekniska högskolan Peter Kl ason att verkställa undersökning beträffande

smältpunkten hos olika blandningar af talg (premier jus) och oleomargarin

samt att i sammanhang med yttrande härom tillika uttala

avsnitt 297 Kontrollera mot PDF

sig om lämpligheten af att vid bibehållande af smältpunkten såsom

grund för åtskillnaden mellan förenämnda varuslag sätta gränsen vid

ett högre gradtal än för närvarande.

På begäran af professor Klason anhöll sedermera kommittén, hos

Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande, att nämnda myndigheter

ville anmoda de af dem förordnade tillsyningsman öfver margarintillverkningen

att, en hvar tillsyningsman för af honom kontrolleradt

tillverkningsställe, till kommittén dels inkomma med uppgifter om i

hvilken omfattning importerad premier jus genom varmpressning öfverfördes

å ena sidan i oleomargarin och å andra sidan i presstalg samt

348

i hvilken omfattning talg af inhemskt ursprung bearbetades till margarin

resp. oleomargarin och presstalg, dels ock insända prof å importera,

d premier jas, importerad oleomargarin och importerad neutral lärd.

De utlåtanden, som med anledning häraf blefvo till kommittén

insända, likasom ock professor Ivlasons utlåtande i frågan, återfinnas

bland textbilagorna till betänkandet (bil. Q).

Af sistnämnda utlåtande framgår otvetydigt, att den antagna

smältpunktsgränsen, + 37° Celsius, icke är lämplig. Densamma medgifver

nämligen attestering i tullverket såsom talg och följaktligen tullfri

införsel af eu vara, i hvilken premier jus icke ingår till mera än

eu fjärdedel af vikten, under det att återstoden utgöres af oleomargarin.

I enlighet med professor Klasons förslag, hvilket biträdts af öfriga vid

ärendets slutliga behandling hos kommittén hörda sakkunniga, har därför

gradtalet ansetts böra höjas till + 42°, hvarom uttryckligt stadgande

införts i en anmärkning under rubriken oleomargarin.

Möjligheten att oleomargarin skulle kunna genom inblandning af

ister (neutral lärd) komma att förete eu högre smältpunkt än 42° och

sålunda, i strid mot § 1 a) förslaget till tulltaxeunderrättelserna, åtnjuta

tullfrihet, synes icke böra tillmätas synnerlig betydelse. Förekomsten

af ister i oleomargarin — likasom ock i premier jus — bör nämligen,

efter hvad upplyst blifvit, framgå af varans utseende; och för öfrigt

lärer, enligt uppgift, i Nordamerikas förenta stater, hvarifrån den

hufvudsakliga exporten äger rum, finnas i lag stadgadt förbud mot

inblandning af ister i oleomargarin. Under sådana omständigheter torde

berörda möjlighet icke behöfva föranleda annan åtgärd, än tilläfventyrs

att de lokala tullmyndigheternas uppmärksamhet fästes därå.

En gifven följd af förenämnda förändring i fråga om tullbehandlingen

af oleomargarin torde blifva, att en afsevärdt större del af arbetet

med framställande af margarin än hittills kommer att utföras inom

avsnitt 298 Kontrollera mot PDF

landet, i det att pressningen af oleomargarin ur premier jus kan antagas

komma att hufvudsakligen bedrifvas vid de inhemska margarinfabrikerna.

Fördelen häraf är icke blott af nationalekonomisk natur utan är äfven

i hygieniskt afseende beaktansvärd så till vida, som framställningen af

oleomargarin blir underkastad den kontroll, som utöfvas vid nämnda

fabriker.

För den nuvarande likställigheten mellan tullsatserna för oleomargarin

och margarin torde knappast några fullt hållbara skäl kunna

anföras. Tvärtom lärer det vara i sin ordning att tullen å ett halffabrikat,

som har så stor betydelse, sättes lägre än tullen å den färdiga varan,

då ju möjligen i viss män införsel af utländsk oleomargarin fortfarande

349

kan komma att äga rum för margarin till verkningen; och har kommittén

med afseende härå och i sammanhang med upptagande af margarintullen

till 15 öre per kilogram ansett sig böra för oleomargarin föreslå en

tullsats af 10 öre per kilogram.

I gällande taxa upptages artikeln fisk dels såsom »saltad eller inlagd)!

dels såsom »alla andra slag». Förstnämnda slag delas i sin ordning''

i »ansjovis» samt »sardeller och tonfisk». Denna senare uppdelning

gifver emellertid icke någon plats för sådan saltad eller inlagd fisk, som

icke är att hänföra vare sig till ansjovis eller till sardeller och tonfisk,

såsom exempelvis vanlig saltad sill. Uppenbart är emellertid, att taxan

icke kan afse annat, än att sådan saltad eller inlagd fisk skall vara tullfri;

och hafva i öfverensstämmelse härmed ifrågavarande rubriker i

förslaget erhållit erforderligen ändrad redaktion.

I fråga om ostron företer förslaget icke annan olikhet med den

nuvarande taxan, än att uttrycket »kärlens vikt inberäknad» utbytts

mot »emballagets vikt inberäknad». Denna senare formulering bär ansetts

lämpligare därför, att ostron stundom inkomma förpackade i t. ex.

lådor.

1 fråga, om kräftdjur innehåller tulltaxan särskilda bestämmelser

endast hvad angår kräftor och hummer. För öfriga slag saknas uttryckliga

föreskrifter; desamma torde dock, i den män de varit föremål för

import, hafva i likhet med kräftor och hummer åtnjutit tullfrihet. I

förslaget fastslås tullfriheten uttryckligen likasom ock hittills tillämpad

praxis i fråga om tullfrihet för kokta kräftdjur. I rubriken hafva slutligen

upptagits de jämväl för närvarande tullfria slagen af musslor, d. v. s.

alla andra slag än ostron.

Angående döda, icke ätbara djur finnes i gällande taxa icke någon

bestämmelse. Uppstoppade eller annorledes konserverade lära de antingen

hafva inkommit tullfria såsom naturalier till vetenskapliga samlingar

avsnitt 299 Kontrollera mot PDF

eller ock, i händelse de icke varit afsedda för sådant ändamål, dragit

tull med 15 procent af värdet såsom hänförliga till taxans sista rubrik.

Oafsedt syftet med införseln torde sistberörda, skäligen obetydliga importartikel,

likasom döda, icke ätbara djur i allmänhet, böra åtnjuta

tullfrihet, hvarom i ifrågavarande rubrik införts bestämmelse med tillägg,

betingadt af anmärkningen under rubrikerna för prydnadsfjädrar.

Fisk.

N:r 62—64.

Ostron.

N:r 65.

Kräftdjur etc.

N:r 66.

Döda djur etc.

N:r 67.

350

Tagel etc.

N:r69och70

Fjäder.

N:r 71 och 72.

Tarmar etc.

N:r 73.

Af djurhår hafva i denna afdelning'' upptagits endast tagel och borst.

’ 1 en till kommittén ingifven framställning har föreslagits, att olika slag

af tagel, såsom hästsvans- och hästmantagel samt ox- eller kosvanstagel

måtte, enär de betingade olika pris, i taxan specificeras och åsättas olika

tullsatser. Enligt hvad kommittén inhämtat, är det emellertid af tulltekniska.

skäl omöjligt att vid tullbehandlingen göra åtskillnad på olika

slag af tagel, hvadan redan af denna anledning någon sådan uppdelning

icke lärer kunna ifrågakomma. Men härtill kommer, att tullen

å tagel så nyligen som år 1907 varit föremål för riksdagens pröfning,

och har jämväl på grund häraf någon ändring af gällande bestämmelser

icke synts böra nu vidtagas. 1 förslaget hafva särskild! omnämnts ett

par slag af bearbetningar af tagel, hvilka enligt uttrycklig föreskrift i

taxan eller vedertagen praxis äfven nu hänföras till beredd eller bearbetad!

tagel.

I fråga om fjäder, annan än sådan som är hänförlig till prydnadsfjädrar,

upptager kommitténs förslag i likhet med gällande taxa tullfrihet

för ospritad och en tullsats af 20 öre per kilogram för spritad,

hvarjämte, likaledes i öfverensstämmelse med nuvarande taxa, dun likställts

med spritad tjäder.

I eu inkommen framställning har ifrågasatts att i taxan göra åtskillnad

mellan orensad och rensad fjäder i stället för mellan ospritad

och spritad, äfvensom att taxans bestämmelser för denna artikel skulle

ytterligare specialiseras. Den sålunda ifrågasatta åtskillnaden mellan

orensad och rensad fjäder förefanns i den äldre tyska tariffen men fick

vid upprättandet af 1902 års tariff bortfalla, bland annat därför, att

densamma beredt allt för störa svårigheter vid tullbehandlingen. Med

hänsyn härtill torde det icke vara lämpligt att nu införa denna åtskillnad

hos oss. Och då ifrågasatt ytterligare specialisering icke torde böra få

medföra inskränkning i den nu gällande tullfriheten, lärer en sådan

åtgärd sakna afl betydelse. Importen af spritad fjäder och dun är

nämligen så obetydlig, att någon uppdelning däraf ej torde åsyftas.

avsnitt 300 Kontrollera mot PDF

De artiklar, som i förslaget upptagits under denna rubrik, hafva

hittills hänförts till taxerubriken för ej specificerade råämnen och sålunda

åtnjutit tullfrihet. Någon förändring i sistberörda hänseende har ej

ifrågasatts; men vid taxans förändrade uppställning hafva de ansetts

böra i denna afdelning specificeras.

351

1 El. Alster af åkerbruk, kvarnimlustri, trädgårdsskötsel in. in.

A. Spannmål och skidfrukter m. m.

I fråga om eif'' särskilda rubrikerna för spannmål är endast följande

att anföra.

I rubriken för hafre och vicker hafva upptagits jämväl gråärter

eller sandärter. Gråärtväxten, hvaraf en bladrikare art benämnes pelusker,

odlas nästan uteslutande som grönfoderväxt, oftast i blandning med

vicker, och fröet af densamma användes — stundom tillsammans med

andra baljväxters frön — till kreatursfoder. Till människoföda lämpa

sig gråärter föga på grund af sin beska smak. Då sålunda dessa ärter

icke hafva nämnvärd användning annat än som kreatursföda eller ock

till utsäde för grönfoder, har kommittén funnit det vara riktigast, att

de, på sätt i praxis äger rum, i tullbehandlingshänseende likställas med

vicker.

Till kommittén hafva gjorts åtskilliga framställningar, afseende

höjning af tullen å malt. Kommittén har emellertid, på sätt af förslaget

framgår, icke velat förorda ökning af denna tull; och hafva härvid

nedan angifna skäl varit för kommittén bestämmande.

Till eu början framgår af den officiella statistiken, att införseln

af malt är ganska obetydlig i jämförelse med den inhemska tillverkningen

af varan. Under femårsperioden 1901—05 utgjorde maltproduktionen

i medeltal 47,921,912 kilogram per år, hvaremot den årliga

införseln under samma tid uppgick till i genomsnitt blott 2,833,702

kilogram, och importen har sedermera sjunkit, så att den år 1907 belöpte

sig till allenast 929,937 kilogram. Vidare har för kommittén blifvit

upplyst, att, såsom af ofvanstående siffror ock bestyrkes, de inhemska

bryggerierna företrädesvis använda svenskt malt och att införsel äger

rum blott då dylikt malt icke är af beskaffenhet att gifva brygden

lämplig färg utan för detta ändamål kräfves uppblandning med annat

malt. Det införda maltet tages så godt som uteslutande från Böhmen

eller Mähren, och importen lärer icke med fördel kunna ersättas af införsel

från nämnda länder af korn till maltberedning, enär kornet på

grund af sin starka groningsenergi lätt tager skada under transporten

och blir mindre lämpligt att mältas. Slutligen har en för kommittén

Spannmål.

N:r 74-79.

N:r 75.

N:r 76.

352

N:r 79.

Ris.

N:r 80.

Gryn etc,

Nt 82.

Stärkelse,

N:r B3.

avsnitt 301 Kontrollera mot PDF

företedd utredning rörande maltprisen under åren 1898—1908 visat, att

prisen vant växlande å såväl svensk som utländsk vara, för den förra

mellan 22 kronor 50 öre och 26 kronor samt för den senare mellan

25 kronor och omkring 30 kronor, allt per 100 kilogram räknadt, men

att under hvart och ett af berörda år lägsta priset å utländskt malt alltid

stått högre än högsta priset å svenskt malt, hvilken prisskillnad växlat

mellan 1 krona och 5 kronor per 100 kilogram. Genom hvad sålunda

blifvit ut m! I, har kommittén bibragts den öfver ty gelsen, att en höjd

tull å malt icke skulle lända den inhemska malttillverkningen eller kornodlingen

till nytta utan allenast verka som (in beskattning a bryggerinäringen.

I rubriken n:r 79 har jämte mjöl och gryn, alla slag, af spannmål

jämväl upptagits mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan

rubrik hänförligt, hvilken artikel äfven nu drager samma tull som mjöl

af spannmål.

I stället för den nu i taxan förekommande rubriken »Ris, oskaladt

eller Paddy» upptager förslaget »Ris oskaladt, eller blott befriad t

från ytterskalef». Med denna förändrade affattning afses att fastslå

nuvarande praxis, enligt hvilken såsom ris tullbehandlas, utom den

oskalade produkten, jämväl den vara, som befriats från ytterskalef, men

hvarå innerskalet eller den s. k. silfverhinnan kvarsitter. Ris, från

hvilket silfverhinnan helt eller delvis afhigsnats, bör däremot hänföras

till risgryn, enär silfverhinnans aflägsnande — medelst slipning — utgör

det väsentliga i beredningen af risgryn. Enligt den tyska tullagstiftningen

dragés på liknande sätt gränsen mellan polera dt och opoleradt ris.

Enligt vedertagen praxis hänföras makaroner och vermiceller till

gryn, andra slag. Då förevarande rubrik i förslaget motsvarar taxans

rubrik för gryn, andra slag, och då det synes lämpligt, att makaroner

och vermiceller fortfarande tullbehandlas såsom gryn af detta slag, hafva

dessa jämförelsevis betydande artiklar ansetts böra här särskild t omnämnas,

så mycket mera som de icke äro egentliga gryn. För samtliga

till rubriken hänförliga artiklar hafva likartade emballagebestämmelser,

som redan nu gälla i fråga om stärkelse, ansetts böra i förslaget upptagas.

Den nuvarande lydelsen af rubriken för stärkelse har synts mindre

lämplig, då stärkelse af andra än vegetabiliska ämnen icke lärer finnas,

35S

hvarjemte angifvandet af vissa slag af stärkelse ansetts öfverflödigt, och

liar därför i förslaget användts uttrycket »stärkelse, alla slag».

Maisena (mjöl af majsstärkelse), om hvilken artikel taxan nu stadgar,

att den skall tullbehandlas såsom stärkelse, innefattas tydligen lika

avsnitt 302 Kontrollera mot PDF

väl som annat stärkelsemjöl under nu ifrågavarande rubrik.

Hos kommittén har hemställts dels om höjande af tullen å timotej- Frö.

frö dels ock om åsättande af tull å andra slag af gräsfrö samt å klöfver- N:r 85~89- frö. Såsom af förslaget framgår, har kommittén dock icke ansett sig

kunna biträda dessa framställningar. Kommittén har visserligen icke

förbisett, att det, särskildt med hänsyn därtill, att svenskt frö som utsäde

i allmänhet gifver bättre skörd än importeradt sådant, vore förmånligt,

om landets behof af klöfver- och gräsfrö kunde fyllas af inhemsk

vara. Då emellertid de upplysningar, kommittén inhämtat, gifva

vid handen, såväl att någon möjlighet icke för närvarande finnes att

erhålla tillräckligt med frö inom landet som ock att allt det svenska

frö, som utsläppes på den inhemska marknaden, med lätthet vinner

afsättning på grund af sin goda beskaffenhet, oaktadt detsamma vanligen

betingar dubbelt så högt pris som utländsk vara, synas öfvervägande

skäl tala för att icke vidtaga ändring i nuvarande bestämmelser.

I rubriken n:r 89 har inryckts artikeln fröstoft eller sporer, hvarmed

särskildt afsetts den jämväl nu tullfria artikeln nikt, som utgöres af

fröstoft från en art Lyeopodium.

I gällande taxa stadgas tullfrihet för gräsrep, under det att trän- Gräs, tränsadt

gräs är åsatt tull med 7 öre per kilogram. Då emellertid gräsrep, som g*0- för öfrigt är en obetydlig importartikel, endast utgör ett särskildt slag

af tränsadt gräs, har artikeln i fråga ansetts böra tullbehandlas lika

med annat tränsadt gräs och fördenskull icke blifvit särskildt omnämnd.

För färgadt gräs är för närvarande bestämd samma tullsats, 7 öre

per kilogram, som för tränsadt eller upprispadt. Kommittén har ansett

färgadt gräs böra tullbeläggas allenast för så vidt det är afsedt till

prydnad. I den mån, det har praktisk användning, torde det vara afsedt

till råmaterial inom industrien och lämpligen kunna lämnas tullIritt.

I förstnämnda fall har det synts böra, jämte för prydnad sändamål

annorlunda prepareradt gräs, sammanföras med blad, som äro till prydnad

användbara; i det senare fallet åter skulle detsamma enligt förslaget

komma att hänföras till gräs, ej särskildt nämndt (rubr. n:r 90).

Hvad i öfrigt angår kommitténs förslag till lydelse af rubriken n:r

91, afser det icke någon ändring af bestående tullförhållanden. Tagel -

45

354

Humle.

N:r 92.

Potatis.

N:r 93 -95.

surrogat och till stoppningsmaterial preparerad mossa skola nämligen

enligt gällande taxa tullbehandlas som tränsadt gräs, och gräs i förening

med annat hår än tagel lärer hänföras till tagelsurrogat.

Humle är enligt gällande tulltaxa belagd med en tull af 10 öre

avsnitt 303 Kontrollera mot PDF

per kilogram. För närvarande tages så godt som all inom landet använd

humle utifrån, särskild! från Bayern och Böhmen, och endast en

mycket ringa del af bryggeriernas behof af humle tillgodoses åt den

inhemska humleodlingen. Enligt uppgift användes svensk humle egentligen

endast vid mindre svagdricksbryggerier.

Den nuvarande tullsatsen, hvilken är bunden genom tyska handelstraktaten,

är otvifvelaktigt ganska låg i förhållande till varuvärdet.

Medelpriset har nämligen uppgifvits utgöra 1 krona 75 öre a 2 kronor

per kilogram. I motiveringen till senaste tyska tulltarifförslaget uppgifves

medelpriset för den till Tyskland införda humlen hafva utgjort

2 mark G0 pf. per kilogram. Att tullsatsen bör utan alltför kännbar

olägenhet för bryggeriindustrien kunna afsevärdt höjas, framgår

äfven af en jämförelse med tullsatserna å humle i våra grannländer,

hvilka belagt denna artikel med tull, Norge till belopp af 50 öre

(maximalsats 70 öre) och Danmark till belopp af 30 öre, allt per kilogram

räknadt. Lägre än till sistnämnda belopp har kommittén ansett

tullsatsen icke böra sättas.

Denna tullförhöjning torde äfven vara ägnad att främja den

inhemska humleodlingen. På senare tid hafva nämligen försök inom

landet gjorts att uppdrifva denna odling, och dessa försök, som lära

gifvit vid handen, att svensk jordmån väl lämpar sig för humleodling,

skola ock hafva lämnat ett godt resultat. Enligt hvad för kommittén

uppgifvits, komma dessa försök att fortsättas i större utsträckning än

hittills. För att eu mera utvecklad humleodling skall kunna inom landet

motses, torde dock vara nödvändigt att genom en någorlunda effektivtull

stödja de igångsatta försöken.

Potatis, äfven krossad eller rifven, åtnjuter nu tullfrihet. Varan

belädes år 1888 med eu tull af 50 öre per 100 kilogram, hvilken tull

emellertid borttogs redan år 1892. Sedermera har frågan om återinförande

af tull å potatis varit föremål för riksdagens pröfning vid

flera tillfällen, senast år 1902, men förslagen hafva icke blifvit af riksdagen

godkända.

I åtskilliga till kommittén gjorda framställningar hafva nu yrkandena

om åsättande af tull å potatis återupptagits, hvarvid dels förordats tull

355

å all potatis dels ock föreslagits, att färsk potatis måtte under viss del

af året beläggas med införselafgift.

Det liufvudsakliga skäl, som föranledde potatistullens borttagande

och som sedermera med framgång anförts mot tullens återinförande,

liar varit potatisens betydelse såsom näringsmedel särskildt för de

mindre bemedlade. Detta skäl har äfven kommittén funnit tungt

vägande. . Härtill kommer, att det synts kommittén, som om tullskydd

avsnitt 304 Kontrollera mot PDF

för potatisodlingen i allmänhet icke vore af verkligt behof påkalladt,

dd den potatis, som under senare tid införts, till allra största delen

lärer användts för industriellt ändamål och minskning i denna import

— i den män användning af inhemsk råvara anses böra, främjas —

torde kunna vinnas på annan väg.

Från att under tioårsperioden 1888—97 icke hafva under något

år uppgått till mera än omkring 8,000 ton steg potatisinförseln under

följande femårsperiod till i årligt medeltal ungefär 70,000 ton för att

under perioden 1903—07 åter nedgå till i årligt medeltal omkring

23,000 ton. Dessa siffror, sammanställda med eu till Kungl. Maj-t

under år 1903 ingifven, af särskilda kommitterade för landets brännvinsbrännerier,

stärkelsefabrikanter och potatisodlare undertecknad framställning

om framläggande af förslag till lagbestämmelser, afsedda att

gifva ett verksamt skydd åt den inhemska potatisodlingen och på densamma

grundade industrier, särskildt stärkelsefabrikationen — hvilken

framställning blifvit genom nådig remiss den 7 februari 1908 öfverlämnad

till kommittén för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af

det kommittén lämnade uppdrag — gifva tydligt nog stöd för nyss

uttalade uppfattning angående den importerade potatisens liufvudsakliga

användning. Denna uppfattning vinner ock bekräftelse af det förhållande,

att den betydande nedgången i importen, som inträdde med

år 1903, sammanfaller med ikraftträdandet af den vid samma års riksdagbeslutade

högre skatten för brännvin, tillverkadt af utländsk potatis.

Med ganska stor visshet torde äfven kunna antagas, att, om man frånser

den införda tidiga tyska potatisen, återstoden af importen till en

väsentlig del utgöres af potatis, som förarbetas till stärkelse. Också har

1907 års riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit om utarbetande

och framläggande för 1908 års riksdag af förslag till bestämmelser om

skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk potatis.

Då det förslag, som med anledning däraf förelädes sistnämnda

års riksdag och jämväl af densamma antogs, inskränkts till att afse

allenast majsstärkelse, hade detta, såsom af den kungl. propositionen i

356

ämnet framgår, sin grund däri, att bestämmelserna i den år 1906 afslutade

handelstraktaten med Tyska riket hindrade antagande af motsvarande

bestämmelser för potatisstärkelse.

Vid en jämförelse mellan importen och landets egen skörd al

potatis framstår ock den förra såsom numera af icke allt för stor betydenhet.

Enligt den officiella statistiken utgjorde den årliga införseln

af potatis under femårsperioden 1901—05 i medeltal . 49,609 ton,

avsnitt 305 Kontrollera mot PDF

under det att landets potatisskörd under samma tid uppgick till 19,327,126

hektoliter per år, motsvarande — med en antagen medelvikt af 66

kilogram per hektoliter — i rundt tal 1,276,000 ton.

Hvad sålunda förekommit synes gifva vid handen, att det i ofvanberörda

framställning uttalade önskemål bör, i den mån det icke redan

rönt tillmötesgående, kunna efter tyska traktatens utlöpande ytterligare

tillgodoses, på sätt riksdagen ifrågasatt, genom särskild beskattning al

den färdiga produkten i stärkelse!abrilcerna och icke genom en råvaran

åsatt tull, som skulle drabba äfven för omedelbar konsumtion afsedd

potatis. _ ,.0 „ ....

Ehuruväl sålunda kommittén icke velat föreslå, att tull asättes all

potatis, har kommittén dock funnit sig oförhindrad °att förorda en tull

för färsk potatis, som införes under den del af året, då den färska

potatisen i öfvervägande grad har karaktären af en öfverflödsartikel.

En dylik tull vore dessutom ägnad att främja den inhemska trädgårdsodlingen,

äfven den, som drifves i mindre skala. För att tullsatsen

skall i detta afseende kunna medföra någon verkan, synes den icke

höra sättas lägre än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram; och tiden,

hvarunder densamma skall gälla, torde kunna bestämmas lika som för

denna säsongtull i Tyskland eller från och med den 15 februari till

och med den 31 juli.

Skuren och''torkad potatis, som nu hänföres till varor, ej specihcerade,

arbetade, med tull af 15 procent af värdet, är föremål för

en afse värd import från Tyskland och har användning företrädesvis till

skeppsproviant. Vid tullsatsens omsättande till vikttull har denna med

hänsyn till beskaffenheten af och kostnaden för den beredning, varan

undergått, ansetts icke behöfva sättas högre, än som motsvarar 10

procent af värdet eller, då detta lärer utgöra 50 kronor per 100 kilogram,

5 kronor för samma myckenhet.

Krossad eller rifven potatis lärer ej vara föremål för import,

hvadan särskild taxebestämmelse angående dylik vara icke ansetts

erforderlig.

357

Beträffande hvitbetor har kommittén icke föreslagit annan ändring,

än att i öfverrubriken upptagits ordet sockerbetor för att tydligt utmärka,

att här afses endast dylika betor och att sålunda hvita foderbetor icke

böra tullbehandlas efter förevarande rubriker.

Genom att i rubriken upptaga bestämningen »äfven torkad» har

kommittén afsett att få nu gällande praxis i fråga om tullbehandlingen

af torkad cikorierot fastslagen.

Samtliga till förevarande rubriker hänförliga varor tullbehandlas

som ej specificerade ätbara rötter och åtnjuta sålunda tullfrihet.

I kommittén tillhandakomma framställningar har framhållits, hurusom

avsnitt 306 Kontrollera mot PDF

den inhemska trädgårdsodlingen, särskildt odlingen af köksväxter,

ganska kännbart berördes af den utländska konkurrensen. Vissa af dess

alster vore tullfria; andra visserligen belagda med tull, men till otillräckligt

belopp. Vid öfvervägande af hvilka förändrade taxebestämmelser

här kunde anses erforderliga, borde särskild hänsyn tagas till de höga

arbetslönerna här i landet, likasom ock till stegrade pris å gödningsämnen

samt till de för afsättning af utlandets alster gynnsamma fraktförhållandena,

hvaröfver särskildt trädgårdsodlare i södra Sverige klagat.

Genom den enstämmighet, hvarmed krafvet på ett bättre skydd

för trädgårdsskötseln blifvit till kommittén framfördt från denna närings

representanter, och medelst de upplysningar, kommittén dessutom varit

i tillfälle att i denna fråga inhämta, har kommittén öfvertygats om behof

vet af någon ändring i hithörande bestämmelser. Kommittén håller

ock före, att lämpligt afvägda tullsatser för trädgårdsprodukter icke

behöfva nämnvärdt fördyra sådana trädgårdsalster, som äro föremål för

större konsumtion.

Hvad nu närmast beträffar ätbara rötter, har kommittén funnit eu

uppdelning af den nuvarande rubriken för ej specificerade sådana rötter

erforderlig. Till en början har sålunda för pepparrot xxpptagits särskild

tullsats. Denna artikel, hvarå priset på olika jxlatser och under olika

årstider växlar mellan 40 öre och 1 krona per kilogram, är enligt uppgift

föremål för stor import till vissa delar af landet. Pepparrotsodlingen

är emellertid för vårt land särdeles naturlig, och med stöd af

lämpligt skydd borde den kunna fylla landets behof af varan. För

detta ändamål har kommittén funnit en tull af 20 öre per kilogram

lämplig. I fråga om andra ätbara, ej särskildt nämnda rötter har gjorts

åtskillnad mellan rötter med blast och sådana utan blast. Det förstnämnda

slaget, för hvilket en tull af 20 öre per kilogram föreslagits,

Hvitbetor.

N:r96 och 97.

Cikorierot.

N:r 98.

Rötter, etc.

N:r 99-102.

358

omfattar, förutom de tidiga rädisorna, hufvudsakligen, morötter och

palsternacka-, hvilka under årets första månader äro föremål för en ej

obetydlig import. Den kvarsittande blasten hindrar de oftast späda

rötterna att alltför fort skrumpna. Priset å morötter och palsternackor

är under denna årstid ganska högt, och den föreslagna tullen lärer förde

konsumenter, hos hvilka varan kan beräknas finna afsättning, icke

verka afsevärdt betungande. Hvad angår rötter utan blast har för

skurna och torkade sådana, hvilken artikel införes företrädesvis från

Tyskland och uppgifvits betinga ett medelpris af omkring 67 kronor

avsnitt 307 Kontrollera mot PDF

per 100 kilogram, upptagits en tull af 20 öre per kilogram och för

färska rötter, som i vikt betydligt öfverstiga de torkade, föreslagits

hälften så hög tull eller 10 öre per kilogram.

De billigaste slagen af rötter, såsom kålrötter m. fl., äro icke

föremål för import, hvadan den nu föreslagna tullen icke kan komma

att inverka på priset å dessa, särskild! för de mindre bemedlade klasserna

ej oviktiga konsumtionsartiklar.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m.

Beträffande ifrågavarande grupp, som omfattar flertalet trädgårdsalster

äfvensom närstående produkter, såsom olika slag af sy dfrukter,

företer kommitténs förslag i formellt afseende afvikelse från motsvarande

bestämmelser i gällande taxa dels därutinnan, att å ena sidan trädfrukter

och bär samt å andra sidan köksväxter, hvartill äfven räknas

sådana frukter som meloner och gurkor, upptagits under skilda öfverrubriker,

dels ock så till vida som under de olika öfverrubrikerna inryckts

åtskilliga dithörande artiklar, som nu äro på skilda ställen i taxan

specificerade. Öfriga formella olikheter mellan gällande och nu föreslagna

bestämmelser framgå, i den mån de ansetts behöfva särskildt

omnämnas, af hvad här nedan anföres. I fråga om åsättande af

tull å de till gruppen hörande ätbara varor hafva motsatta intressen

funnit uttryck i de till kommittén inkomna framställningar, i det att den

inhemska trädgårdsskötselns målsmän påyrkat ett kraftigt skydd för sin

näring, under del att representanter för den vegetarianska rörelsen

hemställt om tullfrihet i största möjliga utsträckning för här upptagna,

till människoföda tjänliga alster. Kommittén har ansett sistberörda intresse

icke böra få utgöra hinder för beredande af erforderligt skydd åt

den inhemska trädgårdsodlingen; och synes det så mycket mera påkalladt

359

att söka främja denna näring, som densamma, särskild t livad angår frambringande

af nu ifrågavarande alster, kan i stor utsträckning bedrifvas

af landets småbrukare. I den mån krafvet på tullfrihet afser sydfrukter,

blir frågan af hufvudsakligen statsfinansiell innebörd, och kan kommittén

alltså med afseende å framställningarna i denna del inskränka sig till

att hänvisa till hvad i den allmänna motiveringen anförts angående de

s. k. finanstullarna.

De rubriker i gällande taxa, som handla om e j specificerade frukter, Frukter och

bär och grönsaker äro af följande lydelse: N-r jj^g)(7

Frukter, Bär och Grönsaker, ej specificerade:

friska ..................................................................... 1 kilogram —: 10

inlagda i brännvin eller ättika, kärlens vikt 1 :» —: 50

avsnitt 308 Kontrollera mot PDF

torkade eller saltade .......................................... 1 » —: 25

syltade: hänföras under Konfityrer.

Med friska eller, som de lämpligare torde böra benämnas, färska N:r 105—107

trädfrukter och bär, hafva i öfverensstämmelse med gängse praxis likställts

frukter och bär, som enbart kokats, äfvensom sådana, som krossats

eller eljest sönderdelats.

Då gällande tull för färska frukter och bär visat sig otillräcklig

såsom skydd mot en tidtals synnerligen skarp utländsk konkurrens, har

kommittén ansett fog förefinnas för en tullförhöjning, hvilken emellertid,

i betraktande af den stora förbrukningen af färsk frukt och denna

varas karaktär af en allmänt mycket uppskattad förbrukningsartikel, bör

begränsas så, att den icke i händelse af dåliga fruktår kännes allt för

besvärande. Kommittén, som med hänsyn till sistberörda förhållande

icke kunnat fästa afseende vid ett från flera håll framställ dt förslag om

en tull af 25 öre per kilogram, har ansett det nödiga skyddet kunna vinnas

med eu. tullsats af 15 öre. Under denna tullsats, som alltså i förslaget

upptagits för färska frukter och bär, andra slag, falla visserligen ej

blott inhemska fruktsorter, utan äfven de utländska, som ej särskildt

specificerats; men oafsedt att ingen af dem är någon ur importsynpunkt

afsevärd artikel, torde de i allmänhet utgöras af sådan bordsfrukt, för

hvilken den föreslagna tullsatsen snarare torde vara för låg än för hög.

För apelsiner, citroner, pomeranser och vindrufvor, hvilka artiklar äro

i gällande taxa specificerade, likasom för bananer hafva nuvarande tullsatser

bibehållits. Jordgubbar åter, hvilka nu draga tull med 10 öre per

360

kilogram, hafva ansetts kunna likställas med vindrufvor och sålunda åsättas

en tull af 50 öre per kilogram, hvilken tullsats funnits lämplig såsom

skydd för den inhemska odlingen af tidiga jordgubbar. Då dessa bär äro

föremål för import endast under den del af året, då de betinga ett

synnerligen högt pris, och då de sålunda äro att betrakta som en ren

öfverflödsartikel, hafva desamma ansetts utan olägenhet kunna draga

den sålunda föreslagna förhöjda tullen.

Under afdelningen för närings- och njutningsmedel återfinnas

sådana frukter och bär, som äro till kryddor hänförliga. Däremot falla

under förslagets rubrik n:r 107 de nu tullfria artiklarna enbär och enbärsmos.

Någon betänklighet mot tull å dessa artiklar lärer så mycket

mindre kunna förutsättas, som något egentligt skäl icke torde kunna

anföras för att enbär, hvilka ymnigt förekomma inom landet, eller af

dessa bär beredd mos skola intaga eu undantagsställning i förhållande

till andra skogsbär och annat bärmos.

avsnitt 309 Kontrollera mot PDF

N:r 108. Kungl. Maj:t har jämlikt beslut den 6 mars 1908 uppdragit åt

kommittén att vid fullgörande af det kommittén lämnade uppdrag jämväl

taga i öfvervägande riksdagens skrifvelse till Konungen den 21

februari samma år i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen

å s. k. »chopped äpples».

Riksdagens ifrågavarande skrifvelse är af följande lydelse:

»Inom Riksdagen har enskild motionär hemställt, att tullen å s. k.

chopped äpples, importerade från Nordamerika, måtte bestämmas till 4

öre för kilogram.

Enligt upplysningar, meddelade af en härvarande importör, aktiebolaget

Pomril, utgör »chopped äpples» tredje produkten af Baldwinsäpplen.

Första produkten utgöres af äpplen, plockade från träden, och

hvilka säljas friska. Andra produkten är nedfallna äpplen, något stötta,

hvilka användas till s. k. ringäpplen, och tredje produkten äpplen, som

äro sämre än de föregående. Dessa skäras i bitar med skal, kärnhus och

stjälk, hvarefter de torkas och säljas under namn af »chopped äpples».

Riksdagen finner visserligen ifrågavarande framställning vara värd

beaktande, men anser likväl i sakens nuvarande outredda skick frågan

om en tullnedsättning, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, icke mogen

till afgörande.

Den svenska trädgårdsodlingen befinner sig i ständigt framåtgående

och vid sådant förhållande synas åtgärder böra undvikas, hvilka kunde

komma att inverka menligt på denna näring. Den möjligheten är nämligen

icke utesluten, att äfven inhemsk frukt skulle kunna komma till

361

användning vid tillverkning af vare sig pomril eller andra af samma

råämne framställda, likartade drycker. Enligt upplysningar från landtbruksakademien,

lär afsikten vara att inom den närmaste framtiden anskaffa

och vid akademiens experimentalfält invid hufvudstaden uppsätta

en maskin för torkning af äpplen, afsedda att användas vid här ifrågavarande

tillverkning.

Vidare synes det med hänsyn till den betydande införseln af

torkad frukt från utlandet (företrädesvis Nordamerika och Tyskland)

vara nödigt att, innan tullnedsättning vidtages, förvissa sig’ om att den

särskilda vara, om hvilken här är fråga, kan bestämdt särskiljas från

annan frukt, särskildt sådan, som är afsedd för matlagning. Och utredning

i detta hänseende torde lämpligen kunna anförtros åt den nu

arbetande kommittén för revision af gällande tulltaxa. Under tiden lärer

man ock hafva vunnit erfarenhet, huru här ofvan omförmälda försök

med torkning af frukt utfallit.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders

Kungi. Magt täcktes låta verkställa utredning angående tullsatsen för

avsnitt 310 Kontrollera mot PDF

här ifrågavarande artikel samt därefter till Riksdagen göra den framställning

i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.»

Beträffande de försök med torkning åt frukt, hvilka anställts vid

landtbruksakademiens experimentalfält, har, på kommitténs begäran,

föreståndaren för akademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola aflämnat

en den 23 oktober 1908 dagtecknad redogörelse, hvarur må anföras,

att försöken, som ägt rum i ett efter amerikansk modell uppfördt

torkhus, icke vore vid nämnda tidpunkt fullt afslutade, hvarför

fullständiga sifferuppgifter icke kunde erhållas. Emellertid upplystes,

att under tiden 25 augusti—7 september vid verkställd torkning åt

sommarfrukt för erhållande af chopped äpples erhållits af 1,292 kilogram

rå frukt 214 kilogram torkad åt 18.3 procents fuktighetsgrad eller i

medeltal 1 kilogram torkad af 6 kilogram rå frukt. Resultaten af torkningen

af vinterfrukt vore ännu icke kända men syntes säkerligen ställa

sig något gynnsammare. Endast fallfrukt af mindre värde hade användts

vid dessa försök. För torkning af 100 kilogram chopped äpples

hade i medeltal åtgått 66 kilogram krossad koks. Med de nuvarande

torkningsanordningarna erhölles omkring 50 kilogram chopped äpples

per dygn, men genom lämpliga förändringar å torkugnen syntes torkningsresultatet

lätt kunna uppbringas till det dubbla. Arbetskostnaderna

för 100 kilogram chopped äpples beräknades med nuvarande torkningsanordningar

och med rådande arbetspris till 6 kronor, men kunde helt

säkert betydligt nedbringas. Bränsle- och arbetskostnaderna för tork

46

-

362

ning åt 100 kilogram chopped äpples syntes sålunda i rundt tal kunna

beräknas till 8 kronor per 100 kilogram eller 8 öre per kilogram, hvartill

komme ränta och amortering å anläggningskostnaderna. Efter ett

pris af 50 öre per kilogram å chopped äpples, hvilket pris syntes kunna

beräknas i betraktande af att fuktighets halten vore lägre än hos den

amerikanska varan, skulle alltså fruktodlarna erhålla bortåt 42 öre per

kilogram för den torkade varan eller omkring 7 öre per kilogram för

den råa frukten. Från sistnämnda belopp måste emellertid dragas kostnaden

för transport af den råa frukten till torkhuset, hvadan fruktodlaren

i bästa fall kunde räkna med en behållning af 6 öre per kilogram

rå frukt.

Från aktiebolaget Pomril, som torde utgöra en af de största

konsumenterna af chopped äpples, har kommittén fått emottaga en

framställning, däri bolaget, under yrkande om nedsättning af tullen

å nämnda vara till det inom riksdagen ifrågasatta beloppet af 4 öre

per kilogram, anfört, bland annat, att under den tid, bolaget varit i verksamhet,

avsnitt 311 Kontrollera mot PDF

hade gällande höga tullsats för torkad frukt verkat hämmande

på företagets sunda utveckling. Bolaget hade nämligen från början för

att göra pomril till en verklig folkdryck satt priset så lågt som till 12

öre per halfflaska vid partiförsäljning och 13 öre vid minutförsäljning.

Det hade emellertid visat sig, att detta pris vore ruinerande för bolagets

ekonomi, och under år 1908 hade priset böjts med y3 öre per flaska,

hvilken prisförhöjning dock stött på starkt motstånd hos konsumenterna.

I bolagets skrifvelse har vidare framhållits, att bolaget föredroge att

i sin fabrikation använda svensk frukt, i den mån tillgången däraf

gjorde det möjligt, men det vore ej troligt, att den behöfliga mängden

af chopped äpples kunde frambringas inom landet, isynnerhet under

dåliga fruktår och med hänsyn därtill, att chopped äpples, som vore

äldre än ett år, vore odugliga för tillverkning af pomril och liknande

drycker. Det vore därför orättvist att åsätta ett oumbärligt råmaterial

eu abnormt hög tull.

Enligt hvad för kommittén blifvit upplyst, utgör medelpriset

å amerikanska chopped äpples 20 å 25 öre per kilogram oförtullad

vara. Vidare har inhämtats, att af 1 kilogram chopped äpples kan tillverkas

10 å 12 halfflaskor pomril.

Vid denna frågas bedömande har man visserligen att taga hänsyn

till läskedryckstillverkningens behof af billig råvara men också, såsom

i riksdagens skrifvelse framhålles, till de ansatser, som inom landet

förekommit att tillvarataga frukten medelst torkning.

T förstnämnda hänseende torde vara nog att anföra, hurusom de

863

upplysningar, som meddelats om varans pris, lära få anses påkalla eu

nedsättning af den nuvarande tullsatsen. Hvad åter fruktodlingens intresse

beträffar, måste det för denna vara af vikt, att fallfrukt och annan

mindervärdig frukt kunna tillgodogöras och att de planer i detta syfte,

som börjat realiseras och enligt hvilka torkhus skulle uppföras på flera

ställen i landsorten, komma att fullföljas. Men för att så skall kunna

ske, lärer det vara nödvändigt, att priset på torkad frukt hålles så pass

högt, att det för fruktodlarna blir förenad! med någon vinst att tillvarataga

och torka eller till torkning afyttra frukt af nyssnämnda beskaffenhet.

Äfven om den beräkning i berörda afseende, som finnes

ofvan anförd, icke får tillmätas större betydelse på grund af den jämförelsevis

ringa erfarenhet, hvarpå den grundar sig, torde den dock

visa, att om skyddet för torkningen skulle, på sätt ifrågasatt blifvit,

reduceras till 4 öre per kilogram, det vore osannolikt, att något tillvaratagande

af frukt inom landet för torkning kunde motses. För ett

avsnitt 312 Kontrollera mot PDF

framgångsrikt tillvaratagande af frukt på nämnda sätt synes emellertid

icke vara erforderligt att bibehålla nu gällande tullskydd oförändradt;

och nyssnämnda beräkning gifver ej heller stöd för ett sådant antagande.

Nödig försiktighet synes i hvarje fall fordra, att tullen icke sättes lägre

än till 15 öre per kilogram. Fn ytterligare nedsättning skulle för öfrigt

sannolikt icke för konsumenterna af ifrågavarande läskedrycker medföra

lägre pris än som kan motses redan vid en tullsats af 15 öre.

Såsom i riksdagens skrifvelse omförmäles, utgöras chopped äpples

af äpplen, som — utan att skal och kärnhus aflägsnats — skurits i bitar

och torkats. Den omständigheten, att skal och kärnhus icke bortrensats,

utgör ett karakteristiskt kännetecken ä varan i fråga och skiljer den

från annan torkad frukt. Med hänsyn härtill lära några svårigheter

vid tullbehandlingen icke möta. I anslutning till varans beskaffenhet

har en beskrifning å densamma upptagits i förslaget, hvarjämte till

säkerställande af tullen därå under samma rubrik äfven upptagits kärnhus

och skal af äpplen.

Dadlar, som nu draga tull med 50 öre per kilogram, hafva likställts N:r 109.

med öfriga i denna rubrik upptagna torkade frukter, enär enligt kommitténs

förmenande intet skäl finnes att belägga dadlar med högre tull

än exempelvis fikon och sviskon. Ehuru torkade apelsin-, citron- och

pomeransskal icke äro frukter eller bär, halva de dock såsom dessa

produkter mycket närstående artiklar och, då de älven för närvarande

äro underkastade samma tullafgift som dessa, inrymts i förevarande

rubrik. Jämväl saltade dylika skal, i den mån de förekomma till införsel,

hafva synts böra hit hänföras.

364

N:r 113.

N:r 114.

Då hasselnötter, livilka för närvarande i likhet med nötter, alla

andra slag än kokos-, draga tull med 25 öre per kilogram, icke kunna

anses vara trädfrukter, har det befunnits nödigt att här särskildt nämna

denna artikel. Någon import af andra kastanjer än ätbara sådana torde

icke förekomma.

Tillsammans med mandel hafva upptagits aprikos-, persiko- och

sviskonkärnor, hvilka användas såsom surrogat för mandel. Enligt

bestämmelse i taxan tullbehandlas nu persikokärnor som mandel, hvaremot

aprikos- och sviskonkärnor enligt praxis draga 15 procents värdetull,

såsom varor, ej specificerade, arbetade. Vidare hafva i rubriken

inrymts dels hela nötkärnor, som nu draga samma tull som mandel eller

35 öre per kilogram, dels ock sönderskurna nötkärnor, hvarmed företrädesvis

afses utom s. k. arachidmandel jämväl en i konditorierna

använd vara, som består af kokosnötens sönderskurna, torkade fröhvitamne.

Sistnämnda artikel äfvensom arachidmandel tullbehandlas nu

avsnitt 313 Kontrollera mot PDF

likaledes som varor, ej specificerade, arbetade, med en tull af 15 procent

af värdet.

N:r 115 och

116.

Med torkade frukter och bär, andra slag, ej särskildt nämnda,

hafva i öfverensstämmelse med gällande taxas bestämmelser likställts

saltade sådana artiklar. Hit bör äfven föras den i gällande taxa specificerade

artikeln torra pomeransblomknoppar.

För icke ätbara eller till prydnad användbara torkade eller saltade

frukter och bär, af hvilken artikel import förekommer för industriellt bruk,

har tullfrihet föreslagits. Sådana frukter och bär tullbehandlas nu i allmänhet

som ej specificerade råämnen och äro i så fall redan nu befriade

från tullafgift.

för ätbara torkade eller saltade frukter och bär utgör, såsom ofvan

nämnts, gällande tullsats 25 öre per kilogram.

Enligt hvad för kommittén uppgifvits, betinga de vanligaste slagen

af torkad frukt följande pris per kilogram, nämligen äpplen 72 till 90 öre,

päron 87 öre till 1 krona 36 öre, aprikoser 1 krona 84 öre till 2 kronor

24 öre, plommon 42 öre till 1 krona 10 öre och persikor 1 krona 6 öre

till 1 krona 40 öre.

Åt representanter för den inhemska trädgårdsodlingen har påyrkats

höjning af tullen a torkad frukt. Inom kommittén har varit ifrågasatt

att förorda ett dylikt förslag, men frågan härom har fått förfalla. Kommittén

har nämligen icke kunnat undgå att finna, att nu utgående tullafgift,

såsom af de anförda prisuppgifterna framgår, är ganska hög.

365

En väsentlig del af importen utgöres af de från Nordamerika införda

s. k. ringäpplena, som betinga ett jämförelsevis lågt pris.

Af saltade frukter finnas i gällande taxa särskild! upptagna oliver

med en tullsats af 50 öre per kilogram. Som emellertid denna artikel

— hvars pris kan enligt uppgift växla mellan något mer än 1 krona

och 2 kronor eller något häröfver per kilogram — icke är föremål för

någon större import, då t. ex. år 1907 infördes allenast 7,256 kilogram,

har ett specificerande af densamma icke ansetts erforderligt. Enligt

kommitténs förslag kommer således artikeln att falla under rubriken

n:r 115 och draga tull med endast 25 öre per kilogram. Då oliver

äro underkastade bruttoförtullning och ändring härutinnan icke synes

böra äga rum, har till nämnda rubrik fogars en anmärkning, innehållande

bestämmelse om dylik förtullning för saltade ätbara frukter och bär.

Den sålunda föreslagna ändringen är icke af någon praktisk betydelse,

då nämnvärd import af andra hithörande artiklar än oliver icke förekommer.

För frukter och bär, inlagda i sprit eller ättika, eller syltade N:r 117.

hafva nu gällande taxebestämmelser bibehållits allenast med den modifikation,

avsnitt 314 Kontrollera mot PDF

att de syltade varorna i förslaget sammanförts med de inlagda

och icke såsom i gällande taxa hänvisats till konfityrer, hvar] ände med

de i sprit eller ättika inlagda likställts de, som inkomma inlagda i olja,

såsom förhållandet kan vara med oliver.

I dessa rubriker hafva upptagits de köksväxter, som ej återfinnas Köksväxter,

under afd. TII A af förslaget. '' N:r ll8-‘23-

Meloner, gurkor och tomater äro föremål för rätt stor import N:r 118.

under vintern och de tidigare vårmånaderna, då de betinga ganska höga

pris, växlande mellan 2 och 3 kronor per kilogram; men samtidigt därmed

att priset sjunker — sommartiden kan priset per kilogram nedgå

för meloner till'' 75 öre, för gurkor till 30 öre och för tomater till 1

krona 50 öre eller lägre — afstanna!- införseln. Emellertid lärer den

inhemska odlingen af dessa alster vara så pass högt uppdrifven, att

den skulle, om den bereddes ökadt skydd, kunna i hufvudsak tillgodose

landets behof af nämnda artiklar äfven under den kallare årstiden. Eu

häraf betingad förhöjning af tullen till 20 öre per kilogram torde, i

den män den föranleder prisförhöjning, väsentligen drabba konsumenter,

som icke kunna däraf nämn värdi betungas.

366

N:r 119.

N:r 120.

N:r 121.

N:r 122.

N:r 123.

Den inhemska sparrisodlingen har enligt kommittén meddelade

upplysningar äfven med den tullsats af 30 öre per kilogram, som gällde

före den svensk-tyska handels- och sjöfartstraktaten, haft att utstå eu

afsevärd konkurrens från utlandet, särskild! från Tyskland. Då därtill

kommer, att priset å sparris är jämförelsevis högt, växlande mellan 6

kronor ocht 1 krona 50 öre per kilogram och varan sålunda synes

kunna bära en något förhöjd tull, har kommittén icke tvekat att förorda

en tullsats för sparris af 40 öre per kilogram.

Med hänsyn därtill, att afsevärd import förekommer af sådan lök,

som ej kan med fördel odlas inom landet, har kommittén icke ansett

sig kunna tillmötesgå framställda kraf på förhöjning af tullen för denna

vara. Likaså har tullen för hvitkål synts böra bibehållas vid nu stadgadt

belopp. Följaktligen och då kommittén förordat höjning af tullen å

färska köksväxter, andra slag, hafva förstnämnda två artiklar särskild t,

upptagits med bibehållande af nuvarande tullsats.

I till kommittén ingifna svar å kommitténs frågeformulär n:r 1

bär framhållits, att åtskilliga slag af köksväxter, såsom rabarber, blomkål

och selleri i stor myckenhet importerades; att denna införsel nästan

omöjliggjorde inhemsk odling af flera slag af ifrågavarande produkter

under annan tid än sommarmånaderna; samt att ifrågavarande växter

med fördel skulle kunna odlas inom landet i eu för det inhemska behof

avsnitt 315 Kontrollera mot PDF

vet tillräcklig omfattning.

Med hänsyn till hvad sålunda uppgifvits och af kommittén i öfrigt

inhämtade upplysningar gifvit vid handen, har kommittén funnit sig

böra förorda, att tullen å ej specificerade köksväxter höjes från 10 öre

till 15 öre per kilogram. Fn sådan åtgärd till köks växtodlingens främjande

skulle säkerligen icke minst lända till fördel för småbrukare och

egnahemsinnehafvare i närheten af städer och andra tätare bebyggda

samhällen.

Stadgandet, att den för saltade eller torkade köksväxter bestämda

tullsats skall gälla äfven för sådana i blandning med rötter, öfverensstämmer

med nuvarande tullbehandlingspraxis.

Syltade köksväxter hafva utbrutits från rubriken för konfityrer,

till hvilken de nu hänföras, och upptagits i denna rubrik, som eljest

öfverensstämmer med motsvarande rubrik i gällande taxa.

367

Den för svampars tullbehandling nu gällande bestämmelse, enligt Sranpar.

hvilken i varans vikt skall inräknas vikten af kärlet, hvari densamma

inkommer, har enligt kommitténs mening i vissa fall ledt till en allt

för hög tullafgift för ifrågavarande artikel, och har därför i förslaget

intagits en något modifierad föreskrift angående emballagets inräknande

i varans vikt.

Inom vårt land finnas icke obetydliga anläggningar för drifning Biomsteraf

blomsterlökar, och dessutom har under vintern en mängd i mindre N;°c“25.

skala arbetande trädgårdsmästare sin hufvudsakliga inkomst af lökdrifning.

Dessa näringsfång skulle tillskyndas stort men, om blomsterlökar,

livilka icke kunna inom landet produceras, skulle åsättas tull.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig icke kunna förorda

de yrkanden om tull å denna artikel, som framställts i afsikt att till

förmån för odlingen af inhemska blomväxter söka få den stora importen

af holländska blomsterlökar inskränkt.

Kommittén har fått emottaga förslag om åsättande af tull å alla Blomsterslag

af blomsterrötter. Af tulltekniska skäl låter sig emellertid ett dylikt N;rr^Q roch

förslag icke i sin helhet genomföra, enär man i allmänhet icke kan vid 127.

tullbehandlingen skilja blomsterrötter från andra, icke ätbara rötter.

Kommittén har därför icke ansett sig böra förorda detsamma i vidsträcktare

mån, än för så vidt detsamma afser liljekonvaljerötter, livilka

äro lätt igenkännliga. Sistnämnda slag af rötter lärer införas i stor

mängd, men skall, enligt uppgift, kunna i en för det inhemska behofvet

tillräcklig omfattning produceras inom landet. Vid sådant förhållande

synes det vara skäligt, att dessa rötter beläggas med tull, hvilken

kommittén ansett böra sättas till samma belopp som för lefvande växter

eller till 10 öre per kilogram.

avsnitt 316 Kontrollera mot PDF

För andra blomsterrötter än liljekonvaljerötter samt för öfriga

icke ätbara rötter har gällande tullfrihet bibehållits.

I förevarande rubrik har jämväl införts bestämmelse för pulveriserade

icke ätbara rötter. Dessa, som torde utgöra en obetydlig importartikel,

tullbehandlas nu som varor, ej specificerade, arbetade, med en

tull af 15 procent af värdet. På grund af ifrågavarande varors användning

hufvudsakligen för tekniskt ändamål Jiafva de i förslaget upptagits

med tullfrihet.

För att vinna större reda och öfverskådlighet i taxeförslagets

uppställning har det synts lämpligt, att naturliga blommor upptagas

Blommor.

N:r 128 och

129.

368

Växter.

N:r 130.

N:r 131 och

132.

Kvistar och

blad.

N:r 133 och

134.

särskild för sig och icke, såsom i gällande taxa, sammanföras med

kvistar och blad. Med hänsyn till att import förekommer af torkade,

till prydnad användbara fröhus och andra blomdelar, hvilka plägat tullbehandlas

som blommor, hafva i förevarande rubriker jämte blommor

upptagits blomdelar. Tillika har i rubriken n:r 129 inrymts den nu

tullfria artikeln insektpulver, som utgöres af torkade och pulveriserade

blomdelar, med eller utan tillsättning af mineraliska beståndsdelar.

I öfrig! förete nu ifrågavarande rubriker, frånsedt den redaktionella

affattningen, icke någon afvikelse från taxans bestämmelser om naturliga

blommor.

Tullsatsen för lefvande växter är i förslaget återställd till samma

belopp som före ikraftträdandet af den svensk-tyska handels- och

sjöfartstraktaten. Eljest öfverensstämmer förslaget med gällande taxas

stadganden i ämnet. Ett uttalande, att åtgärder till förekommande af

införsel af mindre växtkraftiga fruktträd och bärbuskar skulle vara af

nöden, bär kommittén icke funnit bekräftadt, och har kommittén alltså

icke kunnat understödja ett i anslutning därtill framställdt förslag om

tullsatsens förhöjning.

För torkade eller annorledes preparerade växter, som icke äro

till apoteksvaror hänförliga, hafva i förslaget upptagits särskilda bestämmelser.

För närvarande hänföras dylika växter, för så vidt de icke äro

till prydnad användbara, till varor, ej specificerade, råämnen, och åtnjuta

sålunda tullfrihet. Aro sådana växter däremot användbara till prydnad,

tullbehandlas de efter arten af den bearbetning, de undergått, antingen

som konstgjorda växter med en tull af 15 kronor per kilogram eller

som varor, ej specificerade, arbetade, med en tull af 15 procent af värdet.

I anslutning till nu rådande tullbehandlingspraxis hafva ifrågavarande

växter i förslaget uppdelats i sådana, som äro till prydnad användbara,

och andra slag. För de senare har förordats bibehållande af tullfrihet.

avsnitt 317 Kontrollera mot PDF

I fråga om prydnadsväxterna har kommittén föreslagit tullens bestämmande

till samma belopp som tullen för till prydnad användbara kvistar

och blad eller 50 öre per kilogram. Detta innebär visserligen en betydande

reduktion af tullafgiften för sådana hithörande artiklar, hvilka nu

tullbehandlas som konstgjorda blommor, men häremot torde så mycket

mindre vara att invända, som den nuvarande höga tullen nästan omöjliggjort

import af ifrågavarande, jämförelsevis billiga varor.

Enligt gällande taxa draga friska eller torkade, till prydnad användbara,

lösa eller sammanbundna kvistar och blad en tull af 50 öre per

369

kilogram. Den något vidlyftigare affattning, som i förslaget gifvits åt

detta stadgande, afser icke någon ändring i sak utan endast ett förtydligande.

Att, på sätt ifrågasatt blifvit, med högre tull belägga ett

visst slag af målade blad (cykasblad), har kommittén icke funnit erforderligt,

dels emedan de målade bladen redan i följd af sin större tyngd

draga högre tull än de enbart torkade, dels ock enär stora utsikter väl

ej torde förefinnas, att en förhöjning af tullen skulle framkalla någon

beredning af målade blad inom landet. Ej heller i Tyskland — där

tullsatsen för cykasblad är 2 mark 50 pf. per kilogram — göres

någon åtskillnad mellan de torkade och de jämväl målade. Råvaran,

de torkade cykasbladen, lärer importeras från Japan.

Jämte till prydnad användbara kvistar och blad har i rubriken

n:r 133 äfven upptagits för dylikt ändamål afsedt gräs. Sistnämnda

artikel tullbehandlas nu som varor, ej specificerade, arbetade, med 15

procents värdetull.

Förslagets rubrik n:r 134 öfverensstämmer i sak med motsvarande

stadgande i gällande taxa. För flätning och dylik bearbetning afsedda

kvistar äro upptagna i rubriken n:r 265.

IY. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.

I de fall, då mjölk och grädde varit föremål för import, hafva

de hittills hänförts till varor, ej specificerade, råämnen, och sålunda

åtnjutit tullfrihet. Kommittén har ansett varorna i fråga böra i förslaget

specificeras. Med anledning häraf har det synts nödigt att jämväl upptaga

särskild bestämmelse om tullbehandlingen af kondenserad mjölk.

Denna vara, hvilken alltid lärer importeras i hermetiskt slutna kärl,

hänföres nu till konserver. Härutinnan har kommittén icke velat föreslå

ändring, då, enligt hvad från sakkunnigt håll upplysts, den för konserver,

andra slag, gällande tullen af 50 öre per kilogram synes vara lämplig

för kondenserad mjölk. Uttrycklig bestämmelse angående varans tullbehandling

har inrymts i en anmärkning under förevarande rubrik.

Torrmjölk tullbehandlas nu som varor, ej specificerade, arbetade,

avsnitt 318 Kontrollera mot PDF

och drager följaktligen tull med 15 procent af värdet.

Inom landet förekommer numera fabriksmässig framställning af

mjölk i torr form eller, såsom varan vanligen kallas, torrmjölk. Vid

47

Mjölk etc.

N:r 135.

Torrmjölk.

N:r 136.

370

denna fabrikation, som hufvudsakligen bedrifves efter den s. k. Ekenbergska

metoden, lärer i allmänhet förarbetats endast skummad mjölk.

Enligt hvad upplyst blifvit, hafva i England verkställda undersökningar

utvisat, att den Ekenbergska torrmjölken är af bättre beskaffenhet och

tillika billigare än andra torrmjölksfabrikat. Till följd af den svenska

varans goda beskaffenhet lärer någon nämnvärd införsel af torrmjölk

icke äga rum. Priset å torrmjölk af skummjölk utgör omkring 50 öre

per kilogram, och å torrmjölk af oskummad vara torde värdet uppgå

till 1 krona 25 öre å 1 krona 50 öre per kilogram. Ehuru denne icke

obetydliga värdeskillnad kunde synas påkalla olika tullsatser för nämnda

varuslag, bär likväl kommittén, såväl i betraktande af att tullskyddet

lärer äga jämförelsevis ringa betydelse för den inhemska fabrikationen

och öfva föga inflytande på torrmjölkens marknadspris inom landet, som

ock med hänsyn därtill, att det vid tullbehandlingen torde mota svårighet

att skilja mellan torrmjölk af olika slag, ansett sig böra föreslå allenast

en gemensam tullsats, hvilken i enlighet med sakkunniga personers

uttalande upptagits till 15 öre per kilogram.

Ost. Ett till kommittén inkommet förslag om höjning af tullen ä desert

N:r

137. otg ]lar kommittén funnit sig icke böra biträda, då det i många fall

torde möta svårighet att bestämdt afgöra hvad som skall till desertost

hänföras. Dock har, i betraktande däraf att flertalet slag af desertost

inkommer i askar, under det att annan ost icke packas i sådant emballage,

föreslagits, att vid tullbehandlingen afdrag i vikten ej måtte

medgifvas för askar.

Konstgjord Då fråga väckts om nedsättning af tullen å konstgjord! smör

N*M39. eller margarin, hvilken tull nu utgår med samma belopp som för natursmör

eller 20 öre per kilogram, har kommittén till eu början haft att

tillse, huruvida eu dylik nedsättning kan vidtagas utan att skada de

intressen, som tullen å naturligt smör afser att skydda.

Vid 1888 års riksdag, då nämnda tullsats infördes för de ifrågavarande

förut tullfria artiklarna, framhölls i bevillningsutskottets betänkande,

att mejerihandteringen syntes komma att lida ett högst väsentligt

afbräck genom täflan med det delvis för samma ändamål användbara

och i alla händelser billigare konstgjorda smöret. Den sålunda befarade

konkurrensen mellan mejerihandteringen och margarin tillverkningen har

avsnitt 319 Kontrollera mot PDF

emellertid, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, visat sig icke

lända till förfång för vår smörproduktion, och för närvarande torde

nämnda näringsgrenar hafva förvärfvat sig såpass skilda afsättningsområden,

371

att, äfven om priset ä margarin genom en reduktion af tullsatsen för

denna vara komine att något sjunka, detta icke skulle inverka hinderlig!

för afsättningen af smör. Ej heller tulltekniska skäl kräfva bibehållande

af likställigheten mellan dessa båda varuslag; och linnes sålunda ur

nämnda synpunkter intet hinder för eu nedsättning af tullen å margarin.

Under sked d af denna tull har margarinindustrien emellertid

kraftigt utvecklat sig, i synnerhet sedan densamma efter mellanrikslagens

upphörande under år 1897 blef fullt verksam äfven mot Norge.

Af den officiella statistiken framgår, att tillverkningen af margarin, som

år 189b utgjord*; 2,399,709 kilogram, under den följande tioårsperioden

steg från 3,729,562 kilogram år 1897 till 14,373,608 kilogram år 1906,

under det att införseln af samma vara sjönk från 1,776,556 kilogram

år 1897 till 6,296 kilogram år 1906, och exporten, som år 1897 stod

ovanligt högt — nära 200,000 kilogram högre än såväl nästföregående

som närmast efterföljande år — ökades från 262,354 kilogram år 1897

till 658,642 kilogram år 1906. 1907 års statistik utvisar eu ytterligare

nedgång af importen till 3,200 kilogram och en export af 1,194,841

kilogram eller nära nog en fördubbling mot föregående år.

Dessa siffror visa, att gällande tullskydd varit synnerligen effektivt

och gifva äfven, i betraktande af importens så godt som fullständiga

upphörande och med hänsyn till andra under tiden uppkomna förhållanden,

anledning att undersöka, om icke margarinindustrien skulle vara tillräckligt

skyddad med eu lägre tull, tillmätt utan hänsyn till tullen å

naturligt smör.

Af de råämnen, som vid margarintillverkningen ifrågakomma,

åtnjuta flertalet tullfrihet såsom råtalg och premier jus, feta oljor, mjölk

och salt. Däremot äro ister och smör liksom äfven halffabrikatet oleomargarin

tullbelagda, och torde för margarintillverkningen särskild! tullen

å ister vara af betydelse. Denna vara måste nämligen till hufvudsaklig

del importeras. Då emellertid ister eller rättare den af ister framställda

produkten neutral lärd icke i något fall lärer ingå i margarinet till

mer än 30 å 40 procent och i fråga om totaltillverkningen motsvarande

procenttal torde ställa sig betydligt lägre, synes tullen å råämnena icke

motivera eu så hög tullsats för den färdiga varan, som den nuvarande.

Hvad vidare beträffar själfva fabrikationen, lärer den vara af förhållandevis

avsnitt 320 Kontrollera mot PDF

enkel beskaffenhet. Vid jämförelse mellan margarintillverkningen

och en annan i vissa afseenden närstående industri inom fettämnenas

områd*;, nämligen stearinljusfabrikationen, visar sig, såsom ock

från sakkunnigt håll påvisats, att sistnämnda fabrikation såväl med

afseende å maskinella anordningar samt bränsle och kemikalieåtgång

272

som med hänsyn till erforderligt antal arbetare och behofvet af tekniskt

utbildadt arbetsbefäl ställer sig afsevärdt dyrare. Visserligen har margarinfabrikationen

att bära kostnaden för den vid densamma förekommande

kontrollen, men denna kostnad lärer mer än väl uppvägas af

ljusfabrikernas större utgifter för arbetsledare. Trots den väsentligt

dyrbarare driften vid stearinljustillverkningen har denna industri dock

med en tullsats, som med 8 öre per kilogram understiger margarintullen,

varit tillräckligt skyddad.

Jämväl den omständigheten, att en kartellartad sammanslutning

mellan flertalet af landets margarinfabriker nyligen trädt i verksamhet

i syfte att reglera priset och de olika fabrikernas försäljning, synes

förtjäna beaktande, då den innefattar eu särskild anledning att tillse,

att margarintullen icke hålles högre, än som nödvändigt erfordras för

tryggande af margarinindustriens bestånd och utveckling. I följd af

sammanslutningen skulle nämligen ett högre skydd, än som är nödigt,

lätteligen kunna komma att verka mer än skäligt fördyrande på den

viktiga förbrukningsartikel, hvarom här är fråga, och hvilken särskild!

bland de mindre bemedlade klasserna vunnit stor användning.

Om än kommittén sålunda varit öfvertygad om, att margarintullen

kan nedsättas utan fara för margarinindustrien, likasom ock därom, att

eu dylik nedsättning bör ske, har det dock icke framstått lika tydligt,

huru långt nedsättningen lämpligen borde gå. Kommittén har emellertid

funnit öfvervägande skäl tala för att icke gå längre ned än till

samma belopp som i Norge eller 15 öre per kilogram. Med hänsyn

till ofvan framhållna förhållanden förefinnes visserligen, enligt kommitténs

mening, grundad anledning för den uppfattning, att en nedsättning

af tullen till samma belopp, hvarmed tullen på ljus utgår, icke skulle

i och för sig innebära någon större risk vare sig för att det inhemska

kapital, som nedlagts inom den ifrågavarande industrien ej skulle kunna

lämna skälig vinst, eller för att det vida ansenligare utländska kapital,

hvarpå den svenska margarinindustrien är grundad, skulle dragas utlandet,

men i betraktande af den omläggning af margarintillverkningen,

som, på så sätt förut framhållits, torde blifva en följd af bifall till den

avsnitt 321 Kontrollera mot PDF

af kommittén förordade förändringen i fråga om gränsen i tullbekandlingshänseende

mellan oleomargarin och talg, och med hänsyn till de

mindre gynnsamma produktionsvillkor, detta kan komma att innebära,

har kommittén funnit med nödig varsamhet mest förenligt att icke nu

ifrågasätta reduktion i nuvarande skydd med mera än 25 procent.

Beträffande den nedsättning af tullsatserna för ister och oleomargarin,

som föreslagits i sammanhang med nedsättningen af margarintullen,

hänvisas till motiveringen för de båda ifrågavarande artiklarna.

373

Sedan, utredningen i frågan blifvit slutförd och kommitténs förslag

i denna de! redan förelåg tryckfärdigt, ingick den 27 januari

1909 från sex af landets margarinfabriker, hvilka bildat den ofvan

berörda sammanslutningen, den inlaga i ämnet, som återfinnes bland

bilagorna till kommitténs betänkande (bil. R); och ehuru tiden icke medgifvit

upptagande till närmare granskning af detta nya inlägg, anser

sig kommittén dock, under framhållande att en eller flera representanter

för de ifrågavarande margarinfabrikerna vid mer än ett tillfälle varit

under utredningen inkallade för att höras, böra i korthet beröra några af

de invändningar, som mot den föreslagna tullnedsättningen framställts.

Beträffande hänvisningen till andra länders tullsatser för margarin

torde — o afse dt att de i inlagan inom parenteser anförda minimaltullsatserna

äro de,, som egentligen förtjäna uppmärksamhet — vara nog

att påminna därom, att i dessa länder margarin tullen säkerligen, liksom

på sin tid hos oss, bestämts äfven med hänsyn till tullen å natursmör,

och att antagligen ingen anledning att rubba sambandet mellan nämnda

tullar sedermera där tillkommit. För ett smörexporterande land som

vårt ställa sig förhållandena, såsom redan påvisats, helt annorlunda.

Möjligheten att med utsikt till framgång vid införsel utgifva

billigare smörsorter för margarin synes vara utesluten, då ett djdikt,

i tullförfattningarna med straff belagdt tullsvek säkerligen icke kunde

undgå upptäckt.

Den förmenta faran för vår smörexport af en lägre tullsats för

margarin än för natursmör synes allt annat än påtaglig. Margarinindustriens

påstådda sträfvan att genom befordrande af ökad margarinkonsumtion

främja natursmör exporten kan väl nämligen icke gärna motverkas

af ett i följd af minskadt tullskydd för såväl margarinet som

därtill erforderliga råvaror möjligen något reduceradt margarinpris.

Det proportionella fördyrande af margarinindustriens materi ali er,

som befarats följa däraf, att nämnda industri nödgades använda smör,

för hvilket priset vore noteradt under högre skydd än det för margarinet

avsnitt 322 Kontrollera mot PDF

gällande, torde icke heller behöfva tagas i betraktande, då det svenska

smörpriset icke lärer vara högre än världsmarknadspriset å smör af motsvarande

kvalitet. I den mån ett billigare margarin uttränger natursmöret

på den inhemska marknaden, synes snarare tullnedsättningen

för margarinet kunna bidraga till reglerande af smörpriset.

Hvad angår fördelen af att kunna inom eget land öfvervaka tillverkningen

af margarin, så synes denna fördel hittills hafva i viss mån

saknats hos oss, i det att framställningen af för den svenska margarintillverkningen

erforderlig oleomargarin hufvudsakligen skett utomlands

374

och sålunda varit undandragen svensk kontroll. Förändrade bestämmelser

i enlighet med kommitténs förslag angående hvad som skall till

oleomargarin hänföras, torde dock vara ägnade att medföra ändring i

detta förhållande; och i den mån dessa bestämmelser skulle kunna ur

berörda synpunkt kompletteras med lämpliga stadganden, afsedda att

försvåra importen af »okontrollerad billighetsmargarin», lärer därigenom

konsumenternas likaväl som de svenska margarinfabrikernas välförstådda

intresse tillgodoses.

Honung. Af Sveriges allmänna biodlareförening bär i en till kommittén

N:r 141. ingifven framställning föreslagits förhöjning af tullen ä honung från

nuvarande belopp, 10 öre per kilogram, till 50 öre per kilogram, hvarvid

såsom hufvudsakligt skäl åberopats stark utländsk konkurrens. Enligt

hvad upplyst blifvit, lärer emellertid det pris, som erhålles för svensk

honung, hvilken är mera begärlig än utländsk, och hvarå efterfrågan

till och med är större än tillgången, kunna anses fullt tillfredsställande.

Från skyddssynpunkt sedt torde därför ej föreligga skäl att höja tullen

å honung. Då kommittén icke desto mindre föreslagit en förhöjning

af denna tull till 23.5 öre per kilogram, har orsaken därtill varit följande.

Med naturlig honung måste af tulltekniska skäl likställas konstgjord

honung, som svårligen lärer kunna ens vid kemisk undersökning

skiljas från den naturliga. Den konstgjorda honungen, hvilken utgör

eu kemisk produkt, erhållen ur raffinerad t, eller åtminstone mycket rent

socker, är en artikel, som i sin tur står mycket nära ett slag af sirap,

som beredes af raffinadsocker genom invertering med en syra och

hvilken, förutsatt att dess askhalt uppgår till högst 0.3 procent, tullbehandlas

såsom stärkelsesirap och alltså drager tull med 23.5 öre per

kilogram. Då sådan sirap, hvilken icke skäligen bör draga lägre tull

än stärkelsesirap, svårligen kan vid tullbehandlingen skiljas från konstgjord

honung, synes det följaktligen af goda skäl påkalladt att till

avsnitt 323 Kontrollera mot PDF

sistnämnda belopp bestämma tullsatsen för all honung, vare sig naturlig

eller konstgjord.

*99 (etc. I rubriken för ägg hafva jämväl inrymts äggulor och till albumin

rubriken

n:r 1213 icke hänförlig ägghvita, d. v. s. sådan, som är flytande.

Sistberörda artiklar tullbehandlas nu som varor, ej specificerade, råämnen,

och åtnjuta följaktligen tullfrihet.

Kaviar etc.

N:r 144. ,

och

Enligt nuvarande tullbehandlingspraxis hänföres äfven sådan kaviar

saltad fiskrom, som förvaras i hermetiskt slutna kärl, till kaviar,

07^

fj/O

och inräknas vid tullbehandlingen i varans vikt jämväl vikten af kärlet.

1 förslaget har nu uttrycklig bestämmelse härom inryckts.

Färsk fiskrom lärer bära hänföras till rubriken »djurdelar, ej särskild!

nämnda».

Af de varor, som finnas upptagna i denna rubrik, tullbehandlas Beredda köttflertalet.

såsom varor, ej specificerade, arbetade, med en tull af 15 procent VN™r|47C"

af värdet. Soja och såser däremot draga tull med 50 öre per kilogram.

För rubrikens tillämplighet på djurdelar, som beredts till människoföda,

kräfvés, såsom af ordalydelsen framgår, att beredningen varit af

eu mera ingående beskaffenhet än de enkla procedurerna saltning,

torkning eller rökning, Indika i allmänhet icke ansetts böra föranleda

annan tullbehandling än den, som föreskrifves för den helt och hållet

oberedda varan.

I betraktande däraf, att en stor del af de till denna rubrik hänförliga

varor, hvad beredningssättet beträffar, äro att likställa med konserver,

samt äfven med hänsyn till det pris hithörande artiklar i allmänhet

betinga, har den för konserver, andra slag, fastställda tullen —

hvilken nu likaledes utgår för soja och såser — synts lämplig för samtliga

bär ifrågavarande artiklar. Vanliga köttstycken, införda i steriliserad!

skick, afses naturligen icke i denna rubrik.

Enligt gällande taxa draga finare småbröd, bakelser, käx, peppar- Fi«are kakkakor

in.'' fl. dylika slag af bröd, Indika ej kunna hänföras till konfi- Nt I48.

tyrer, en tull af 30 öre per kilogram, hvaremot bröd, som rubriceras

som konfityrer, belägges med eu tullafgift af 50 öre per kilogram.

Den ur importsynpunkt mest betydande af hit hänförliga varor

är käx, hvilken artikel tullbehandlas såsom konfityrer, när varan är

öfverdragen med socker, choklad eller liknande ämne, och eljest som

finare småbröd. Medelpriset beräknas för det förra slaget till 1 krona

90 öre och för det senare till 1 krona 10 öre per kilogram.

Denna artikel är emellertid äfven föremål för betydande inhemsk

tillverkning, hvilken lyckats i högst väsentlig man uttränga den utländska

varan. På senare tid har dock importen visat sig vara i stigande; och,

avsnitt 324 Kontrollera mot PDF

enligt hvad som meddelats kommittén, skulle särskild! under allra senaste

tid konkurrensen från engelsk och tysk sida hafva bedrifvits på ett för

den inhemska tillverkningen högeligen besvärande sätt. Åt en representant

för käxindustrien har också framhållits, att ifrågavarande industris läge

numera vore synnerligen ogynnsamt, hvilket bäst framginge häraf, att

under senare år flera käxfabriker måst upphöra med sin verksamhet.

376

Barnmjöl etc.

N:r 150.

Detta öde syntes komma att drabba äfven de återstående, om icke

erforderlig höjning af skyddet bereddes. Härjämte har erinrats därom,

att de för käxtillverkningen viktiga ingredienserna mjöl och socker betingade1

ett betydligt lägre pris i England än i vårt land.

De förhållanden, hvilka sålunda påvisats, torde vittna om, att

det nuvarande skyddet för käxtillverkningen är väl knappt, något som

icke heller motsäges af en jämförelse med tullsatserna i åtskilliga främmande

länder. 8å drager käx exempelvis i Tyskland tull med 60 pf.

och i Norge vanligen med 50 öre per kilogram.

Med hänsyn härtill samt till det. förhållande, att hvarken käx eller

annat finare bakverk lärer kunna anses såsom en nödvändig förbrukningsartikel,

torde någon betänklighet icke böra möta däremot, att, på sätt

kommittén föreslagit, den osockrade käxen likasom finare bakverk i allmänhet

åsättes samma tull, som nu gäller för sockrad käx. Ett sammanförande

af käx under en enda rubrik erbjuder dessutom en fördel i

tulltekniskt afseende. Det har nämligen blifvit upplyst, att nuvarande

åtskillnad mellan osockrad och sockrad käx vållat synnerligt stor tidsutdräkt

vid tullbehandlingen och äfven, enär nya slag af käx oupphörligen

släppas ut i marknaden, förorsakat en viss osäkerhet vid förtullningen.

Ur tullbehandlingssynpunkt måste det därför betecknas som

eu vinst, om uppdelning af varan kan undvikas.

1 denna rubrik hafva sammanförts åtskilliga, hufvudsakligen som

stärkande näringsmedel för barn och svaga personer använda preparat

af företrädesvis vegetabiliskt ursprung. Barnmjöl och annat kraftmjöl

samt s. k. maltextrakt tullbehandlas nu som varor, ej specificerade,

arbetade, med en tull af 15 procent af värdet. Mjölksocker och maltsocker

förtullas däremot som stärkelsesocker och beläggas följaktligen

med eu tullafgift af 23.5 öre per kilogram.

Enligt kommittén meddelade uppgifter utgör värdet per kilogram

å olika slag af barnmjöl i medeltal 2 kronor, å mjölksocker 65 öre och

ä maltextrakt 1 krona 80 öre till 2 kronor 20 öre.

Efter sakkunnigas hörande har kommittén upptagit tullsatsen till

40 öre per kilogram. För mjölksocker är visserligen denna tullsats hög

avsnitt 325 Kontrollera mot PDF

i förhållande till priset; men å andra sidan torde det nuvarande partipriset

vara onaturligt lågt, hvartill kommer att priset i minut för denna

vara ställer sig betydligt högre och ingalunda sänkts i förhållande till

partiprisets nedgång. För öfrigt är tullförhöjningen nödvändig för att

skydda den nyligen inom landet upptagna tillverkningen af mjölksocker.

Ifrågavarande fabrikation, som, då den tillvaratager eu eljest så godt som

377

värdelös affallsprodukt eller mjölkvassla]! vid mejerierna, lärer vara förtjänt

af att på allt sätt stödjas, har nämligen att utstå en särdeles skarp

konkurrens med tysk vara, som i betydande mängd och till mycket

billigt pris införes. I sistnämnda afseende har för kommittén blifvit

upplyst, att så länge mjölksocker icke framställdes inom landet, hölls

det tyska exportpriset uppe i 110 å 120 mark per 100 kilogram, under

det att priset å tyskt mjölksocker, afsedt för export till Sverige, numera

utgjorde 70 mark per 100 kilogram, samtidigt därmed, att samma

vara vid försäljning inom Tyskland noterades till 110 a 115 mark

per 100 kilogram.

Sådant mjölksocker, maltsocker och maltextrakt, som inkommer i

hermetiskt slutna kärl, bör, såsom hittills, hänföras till konserver och

sålunda icke falla under denna rubrik. Hit bör vidare icke hänföras

tunnflytande maltextrakt, hvilken artikel likasom tillförne blifver att hänföra

till maltdrycker. Sistnämnda vara går oftast under namn af s. k.

sundhetsöl och importeras vanligen från Danmark.

En till kommittén inkommen framställning om nedsättning af tullen

å jäst har kommittén icke funnit anledning att i förslaget tillmötesgå,

då en rubbning af den nuvarande tullsatsen sannolikt skulle skada den

svenska jästfabrikationen, hvars produkt nu enligt samma framställning

säljes till skäligt pris.

För kommittén har framhållits möjligheten af att import kunde

förekomma af malen eller rifven osockrad kakaomassa, som skulle komma

att tullbehandlas som malen eller rifven kakao och draga tull med o0

öre per kilogram, då däremot den omalna kakaomassan, ellei, som artikeln

vanligare benämndes, kakao i block, hänfördes till choklad och sålunda

drabbades af en tull af 50 öre per kilogram.

Med anledning häraf har kommittén ansett ett förtydligande erforderligt

till utmärkande däraf, att den lägre tullsatsen afser allenast

kakaopulver, på sätt äfven vid tillkomsten af denna tullsats år 1892

utan allt tvifvel åsyftats.

I enlighet med nuvarande praxis och för större tydlighets skull

liar i rubriken för choklad intagits cm. erinran, att kakao i block bör dil

hänföras. 1

1 denna rubrik har för brändt eller, som det äfven kallas, rostadt

avsnitt 326 Kontrollera mot PDF

kaffe, i öfverensstämmelse med hvad som nu tillämpas, upptagits tillägget

»äfven målet».

Jäst

N:r 151.

Kakao och

choklad.

N:r 152-154.

Brändt kaffe,

etc. N:r 156.

48

378

Socker.

N:r 158—160.

Det tullskydd, som käft eros tmngsindustri eu åtnjuter här i landet,

uppgår till 8 öre per kilogram, om man frånser viktförlusten vid röstningen.

Detta skydd är anmärkningsvärd! lågt och i flera främmande

länder är skillnaden mellan tullarna å obränd t och bränd t kafle betydligt

större. I Norge utgör densamma 20 öre, i Tyskland 20 pf.

och i Österrike-Ungern minst 25 h., allt per kilogram räknadt. Den

inhemska kafferostningsindustrien har ock rönt olägenhet af det anmärkta

förhållandet, och representanter för denna industri hafva i en till kommittén

inlämnad framställning begärt, att tullen å rostadt kaffe måtte

höjas från 20 till 30 öre per kilogram, då sålunda tullsatsen för brändt

eller rostadt kafle skulle komma att öfverskjuta tullen å det obrända

med 18 öre per kilogram. Till stöd för denna framställning har hufvudsakligen

åberopats, att industrien i fråga vore jämförelsevis ny och

arbetade under ogynnsamma förhållanden, samt att, sedan den tyska

kafterostningsindustrien helt nyligen erhållit betydande lättnader i afseende

ä villkoren för tullrestitution vid export af rostadt kaffe, det vore

att befara, att eu för den svenska industrien ödesdiger konkurrens från

Tyskland skulle uppstå, om ej nu gällande skydd höjdes. Kommittén,

som i detta sammanhang erinrar om hvad i motiveringen till § 14 tulltaxeförordningen

anförts angående viktförlusten vid kaffets rostning, har,

då den gjorda framställningen synts befogad, funnit sig böra för brändt

eller rostadt kaffe i förslaget upptaga eu tull af 30 öre per kilogram.

Någon anledning att icke låta kaffesurrogat fortfarande draga samma

tull som den vara, hvilken den afser att ersätta, har kommittén icke

funnit forell o''o-a.

OO

Det kan med skäl ifrågasättas, huruvida nuvarande uppdelning af

artikeln socker i taxan är tillfredsställande. Uppdelningen i oraffineradt

och raffinera dt har redan tidigare gifvit anledning till erinringar. Här

må ytterligare framhållas, att särskiljandet enligt gällande föreskrifter af

de olika slagen af den oraffinerade varan är ganska vanskligt. De föresimma

normalprofven utgöras nämligen af rörsocker, hvilket vid profvets

renhetsgrad företer en gråaktig färgton, under det att betsocker af motsvarande

renhet stöter i gult, hvarigenom jämförelsen försvåras. Dessutom

lärer möjlighet till missbruk genom färgning af socker icke vara

utesluten. Andra och säkrare sätt att bestämma en lämplig gräns

avsnitt 327 Kontrollera mot PDF

mellan de renare och värdefullare sockerslagen, ä ena sidan, samt de

mindre rena och billigare, å den andra, lära finnas, om än äfven de

bereda svårigheter vid tillämpningen. Emellertid låter det sig icke göra

att med annan indelning komma till fullt samma resultat, som den nu

-

379

varande medför; och då riksdagen så nyligen som sistlidet år reglerat

förhållandet mellan tull och skatt å socker, samt därvid bibehållit hittillsvarande

uppdelning i taxan af de olika sockerslagen, har kommittén

ansett ändring däri icke nu böra ifrågasättas.

i gällande taxa saknas närmare bestämmelser angående förtullning

af sockerlösningar, och svårighet kan därför yppa sig att skilja dem

från sirap likasom från konstgjord honung. Till af hjälpande af denna

brist har, i enlighet med hvad af sakkunnig person förordats, intagits

eu föreskrift i anm. 1, enligt hvilken gränsen för hvad som skall anses

såsom socker bestämts i enlighet med hvad redan förut gäller i fråga

om beskattning'' af socker.

Bestämmelser om de tilläggstullar, som på grund af Sveriges anslutning

till Brusselkonventionen skola utgå för socker, kommande från

land, som beviljar premier för tillverkning eller utförsel af sådan vara,

återfinnas nu i taxan. Då dessa bestämmelser emellertid sällan behöfva

tillämpas men äro underkastade ofta återkommande förändringar, synas

desamma lämpligare böra införas i en särskild förordning. Därest så

skulle blifva förhållandet, lärer det dock vara nödvändigt att, på sätt i

anm. 2 skett, här intaga en hänvisning till denna förordning.

Den i en anmärkning under rubrikerna för socker i nu gällande

tulltaxa upptagna föreskriften om tullbehandling af i ett och samma

kolli inkommande särskilda sockerslag, som äro underkastade olika tullsatser,

har, i den mån föreskriften i fråga icke återfinnes i anm. 1 till

rubriken för sirap eller i § 1 a) tulltaxeunderrättelserna, ansetts öfverflödig

såsom saknande praktisk betydelse.

Sådan sirap, som framställes genom invertering af raffinadsocker

med eu syra, kännetecknas genom ljusare färg och större sötma än

vanlig sirap samt har på grund af sin stora sötningsförmåga i praxis

tullbehandlats icke såsom annan sirap utan såsom stärkelsesirap med en

tull af 28.5 öre per kilogram. 1 regel lärer redan af varans utseende

kunna bedömas, om den utgör sirap af förstnämnda slag, men i

tvifvelaktiga fall har för varans identifiering måst anlitas utvägen att

undersöka dess askhalt, Till stärkelsesirap har då hänförts endast sådan

sockersirap, som hade eu askhalt af högst 0.3 procent. Något skäl att

ändra tullen för denna vara synes icke förefinnas. Däremot torde det

avsnitt 328 Kontrollera mot PDF

vara oegentlig! att hänföra varan till stärkelsesirap, enär, enligt hvad

som uppgifvits, i densamma alls icke ingar vare sig stärkelsesirap eller

stärkelsesocker. Då ifrågavarande sockersirap till sin kemiska beskaffenhet

står konstgjord honung mycket nära, har det synts lämpligt, att den

-

Sirap och

melass.

N:r 161

380

Konfityrer.

N:r 164.

Lakrits.

N:r !65.

Konserver.

N:r (66 och

167.

Kryddor.

N:r f68 —180.

samma blefve hänförd till sistnämnda varuslag, för hvilket eu tullsats

af 23.5 öre per kilogram i förslaget upptagits.

Beträffande melass har yrkande framställts om borttagande af nu

utgående tullafgift. Kommittén har emellertid ansett sig icke böra förorda

detta förslag, då, enligt hvad upplyst blifvit, det möter stora tulltekniska

svårigheter att skilja mellan melass och lägre kvaliteter af sirap.

Det till rubriken för konfityrer fogade tillägget »ej särskildt

nämnda» har afseende på syltade frukter, bär och köksväxter, hvilka

äro upptagna under andra rubriker i förslaget. De emballagebestämmelser,

som i gällande taxa innehållas i en anmärkning, hafva i förslaget

intagits i rubriken i en något förändrad affattning, afseende större likformighet

vid tullbehandlingen.

f ör lakrits upptager förslaget nu gällande tullsats. Enligt nuvarande

praxis tullbehandlas lakrits med tillsats af socker, kryddor eller

essenser såsom konfityrer, och har i en anmärkning uttrycklig bestämmelse

härom införts.

i fråga om konserver har icke föreslagits annan förändring än att

genom tillägget »åt animaliskt eller vegetabiliskt ursprung» de olika

hufvudgrupperna åt här ifrågavarande artiklar antydts.

Med hänsyn till det förhållande, att vissa ätbara varor understundom

importeras i lufttätt tillslutna kärl, hvilka endast äro afsedda att

skydda varan under transporten och icke användas vid varans försäljning

i detaljhandeln, samt då sådana matvaror icke synas böra draga

den för konserver afsedda tull, har i eu anmärkning upptagits en med

nuvarande praxis öfverensstämmande föreskrift i syfte att förebygga ett

dylikt förtullningssätt. Någon svårighet att vid tullbehandlingen skilja

sålunda i lufttätt emballage inkommande varor från verkliga konserver

lärer icke möta, då berörda emballage vanligen utgöres af hoplödda

bleckkanistrar med helt annat utseende än konservförpackningar.

För kommittén har det framstått som en brist i gällande taxa,

att med undantag af senap kryddor draga samma tull, vare sig de

importeras hela eller form alna. Härigenom har importen af mulna

kryddor, ofta af underhaltig beskaffenhet, uppmuntrats till förfång för

den förmalningsindustri, som under senare år uppstått här i landet.

avsnitt 329 Kontrollera mot PDF

Också hafva representanter för denna industri hos kommittén gjort

framställning om tullskydd för sin tillverkning, därvid de bland annat

381

uppgifvit, att den svenska fabrikanten stundom finge för den omalna

råvaran betala högre pris, än hvad å utländsk marknad begärdes för

malen vara, samt att svensk vara vanligen vore af oklanderlig beskaffenhet,

synnerligast som flera inhemska kryddmalningsanstalter ställt sig

under sakkunnig kontroll. Tillika har upplysts, att de slag af kryddor,

som plägade förmalas, vore peppar, alla slag, ingefära, nejlikor och

kanel. På grund af hvad sålunda anförts, har kommittén funnit sig

böra i fråga om nämnda slag af kryddor upptaga särskilda tullsatser

för malen och omalen vara.

Ehuruväl anmärkt blifvit, att tullsatserna för vissa slag af kryddor

äro rätt höga, liar kommittén dock endast i ett par fall föreslagit

ändring, då den industri, som företrädesvis beröres af dessa tullar, nämligen

konservindustrien, enligt infordrade upplysningar icke nämnvärdt

betungas af desamma.

Beträffande senap innehåller gällande taxa följande bestämmelser:

Senap:

omalen ................................................................... 1 kilogram —lö

malen, kärlens vikt Oberäknad ..................... 1 .. —: 30

preparerad, kärlens vikt inberäknad............... 1 ,, —: 50

Senap.

M:r 168 och

169.

Tullen å omalen senap är hufvudsakligen att anse som en finanstull,

då senapsfrö hittills icke torde hafva producerats annat än

för husbehof i vissa delar af landet. Kommittén bär icke ansett sig

böra förorda en framställning om att omalen senap eller senapsfrö måtte

i likhet med i taxan ej särskild! nämnda frösorter göras tullfria. Däremot

har kommittén Upptagit ett af en inhemsk näringsidkare framställdt förslag

att låta malen senap draga samma tull som preparerad. Den verkställda

utredningen har nämligen visat, att skillnaden mellan malen och

preparerad senap är svår att bestämma, hvilket ock förorsakat ojämnhet

vid tullbehandlingen; att malen senap icke importeras för vidare industriell

bearbetning här i landet; men att däremot eu stor mängd dylik senap

för utländska firmors räkning införes för att efter någon preparering''

förpackas i för detaljhandeln afsedt emballage och föras ut på den

inhemska marknaden till förfång för den svenska beredningsindustrien.

För att tydliggöra, att med omalen senap afses senapsfrö, och för

att i taxeförslaget bereda plats för denna benämning har densamma

upptagits i rubriken för omalen senap.

382

Peppar etc.

N:r 17! och

(72.

Kanel.

N:r !74 och

175.

Anis etc.

N:r 176—180.

Brännvin etc.;

Likör etc.

N:r 181—183.

avsnitt 330 Kontrollera mot PDF

I fråga om peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och. nejlikstjålkar

hafva olika tullsatser föreslagits för omalen och malen vara.

För nämnda kryddor, omalna, tiar i förslaget bibehållits nu utgående

Till!afgift, 25 öre per kilogram, hvaremot eu tull af 40 öre per kilogram

förordats för berörda kryddor, om de underkastats målning, hvilken

beredning enligt uppgift kostar, för peppar 20 öre samt för ingefära

och nejlikor 30 öre per kilogram.

För de ifrågavarande mulna kryddorna har, i likhet med hvad nu

är föreskrifvet för peppar, föreslagits brutto förtullning. Bestämmelserna

härom hafva emellertid ansetts böra göras något mera omfattande än i

nu gällande taxa i fråga om hvad som skall räknas till ^illpliktigt

emballage.

Enligt särskild föreskrift i tulltaxan tullbehandlas nu syltad ingefära

som konfityrer. Då kommittén ansett själffallet, att denna artikel

liksom andra syltade kryddor bör hänföras till konfityrer, har bestämmelse

härom synts obehöflig.

Medelpriset å olika slag af kanel utgör omkring 2 kronor per

kilogram. Gällande tull, 60 öre per kilogram, torde således vara jämförelsevis

hög. Kommittén har af denna anledning och för att bereda

skydd för förmalningsindustrien föreslagit nedsättning af tullen till 50

öre för omalen kanel och höjning af tullen för malen till 65 öre per

kilogram, hvarjämte bruttoförtullning föreslagits för sistnämnda artikel.

Enligt inhämtad upplysning uppgår kostnaden för målning af kanel till

omkring SO öre per kilogram.

Bestämmelserna i rubrikerna n:r 176—180 äro lika med motsvarande

föreskrifter i gällande taxa med det undantag, att för tamarinder, som

nu draga en tull af 10 öre per kilogram och hvilka — vanligen importerade

i form af mos — företrädesvis användas vid beredning af tuggtobak,

föreslagits tullfrihet.

Under rubrikerna för brännvin och sprit i gällande taxa finnes i

en anmärkning föreskrifvet, att, om varan befinnes vara försatt med

socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves

oriktigt å profvaren, skall erläggas tull såsom för likör. Denna bestämmelse

har kommittén ansett böra bibehållas endast med afseende å

drickbara spritlösningar. Stadgande härom har införts i samma rubrik,

som upptager likör och absint. Hvad åter angår icke drickbara spritlösningar,

h vilkas alkohol halt, på grund af förefintligheten af lösta ämnen,

383

icke kan direkt bestämmas, har det synts vida naturligare att hänföra

dem till spritfernissa, hvarom ock bestämmelse upptagits i anm. 3.

I en till Kungl. Maj:t ingifven skrift har ett inhemskt aktiebolag

för tillverkning af sprängämnen gjort framställning därom, att bolaget

avsnitt 331 Kontrollera mot PDF

vid införsel af amylalkohol (finkelolja) för sin kruttillverkning måtte få

åtnjuta lindring i tullen, motsvarande den brännvinstillverkningsafgift,

som belöpte på samma mängd inom landet framställd amylalkohol. Till

stöd för sin ansökan har bolaget anfört, att amylalkohol af erforderlig

beskaffenhet, utvunnen ur inhemsk skattefri finkelolja, ställde sig alldeles

för dyr, samt att från utlandet införd amylalkohol likaledes betingade

ett alltför högt pris för att kunna användas för ifrågavarande

ändamål, hvilket senare berodde därpå, att amylalkohol eller finkelolja

tullbehandlades såsom brännvin och sprit; och har vidare framhållits,

att, därest icke den för bolagets tillverkning af röksvagt krut erforderliga

amylalkoholen finge på andra villkor införas från utlandet, bolaget

vore nödsakadt nedlägga denna tillverkning. Sedan generaltullstyrelsen

öfver denna ansökning afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvaraf

inhämtas, att amylalkohol eller finkelolja är i tullbehandlingsafseende hänförlig

till brännvin och sprit, har Kungl. Magt genom nådig remiss

den 4 juni 1907 anmodat kommittén att taga detta ärende i öfvervägande

vid fullgörande af det kommittén lämnade uppdrag.

Enligt gällande författningar kan fabriks- eller yrkesidkare förvärfva

rättighet att på vissa villkor och under viss kontroll inköpa och

för sin rörelse eller sitt yrke använda skattefri finkelolja, som tillverkats

inom landet. Näringsidkaren beredes härigenom tillfälle att erhålla

finkelolja, som icke är fördyrad genom tillverkningsskatt. Denna förmån

gäller dock endast med afseende å inom landet framställd sådan

olja. För införd vara däremot skall tull alltid erläggas med fulla beloppet

utan afseende å varans användning. Emellertid synes hinder icke

böra möta att äfven i fråga om importerad finkelolja bereda näringsidkare

eu motsvarande förmån som den nyss omförmälda; och lärer detta lämpligast

kunna ske genom att reducera tullafgiften med så stor del, som

motsvarar bränn vinstillverkningsafgiften. En dylik åtgärd bör icke

kunna gifva de inhemska reningsverken, vid hvilka finkeloljan erhålles

som biprodukt, anledning till berättigad erinran, alldenstund de fortfarande

skulle komma i åtnjutande af det skydd, som ursprungligen

afsetts; och för staten skulle minskningen i inkomst blifva af ringa

betydelse, då importen af finkelolja är obetydlig (år 1907 belöpte den

sig till 3,672 liter å 50 procent). En afsevärd fördel skulle däremot be

-

Finkeiolja

384

redas de industrier, för hvilkas tillverkning'' finkelolja är ett nödvändigt

beredningsämne. Hvad särskild! beträffar fabrikationen af röksvagt

avsnitt 332 Kontrollera mot PDF

krut, har kommittén ansett det vara så mycket lämpligare, att den

komrne i åtnjutande af en dylik förmån, som kommittén funnit sig icke

kunna förorda framställdt förslag om höjning af tullen för det färdiga

fabrikatet. Rätt att införa finkelolja mot den lägre tullafgiften bör

gifvetvis endast tillerkännas fabriks- eller yrkesidkare, som är berättigad

använda skattefri finkelolja, och denna rätt bör afse endast olja af samma

beskaffenhet som den, för hvilken inom landet åtnjutes skattefrihet, eller

med andra ord finkelolja, som håller minst. 75 volymprocent i koncentrerad

klorkalciumlösning olöslig olja. För öfvervakandet att finkelolja,

för hvilken erlagts reducerad tullafgift, icke kommer till obehörig användning,

erfordras uppenbarligen anordnandet af kontroll. Denna borde

lämpligen kunna ansluta sig till den kontroll, som för närvarande utöfvas

öfver användningen af skattefri finkelolja, så att redan vid varans

undersökning inom tullverket och densammas försegling därstädes anlitas

biträde af vederbörande denatureringskontrollant. De närmare föreskrifterna

angående denna kontrolls anordnande lära emellertid böra

ankomma på Kungl. Maj:t.

Tullafgiften för brännvin och sprit, inkommande på fat, regleras

efter varans alkoholhalt. Då finkelolja tullbehandlas som brännvin och

sprit, blir jämväl i fråga om denna artikel, när den intages på fat,

styrkan bestämmande för tullafgiftens storlek. Det torde dock icke

vara nödvändigt att, hvad beträffar för tekniskt bruk införd finkelolja,

låta tullsatsens storlek röna inflytande af oljans styrka, enär, enligt

hvad från sakkunnigt håll upplysts, för dylikt ändamål användbar finkelolja

i allmänhet visar en styrka på brännvinsprofvaren af 86 procent.

För denna olja, för hvilken tullen torde böra beräknas efter varans vikt,

synes vara tillfyllest att upptaga en fix tullsats samt bestämma denna

med hänsyn till tullen för vara af nämnda styrka. För brännvin

af 50 procents alkoholhalt utgör tullen 1 krona och tillverkningsafgiften

65 öre, allt per liter räknadt. Vid restitution af skatten för finkelolja

innehålles emellertid som afgift för oljans undersökning 2 öre för hvarje

liter af normalstyrka, hvadan det restituerade beloppet uppgår till 63

öre per liter. Då jämväl ifråga om införd finkelolja tarfvas undersökningvid

tullbehandlingen för utrönande, om varan är af beskaffenhet, som ofvan

angifvits, lärer äfven för den importerade varan en dylik undersökningsafgift

böra gäldas och tullafgiften icke reduceras med större belopp än

som motsvarar 63 öre för en liter af normalstyrka eller med andra ord

bestämmas efter en tull af 37 öre för samma myckenhet. I anslutning

385

avsnitt 333 Kontrollera mot PDF

härtill och med beräkning, på sätt nyss angifvits, af eu styrka hos

varan af 86 procent erhålles, då, enligt uppgift, 1 kilogram finkelolja

utgör l.is liter, en tull för finkelolja af ^

37 x 86 x 1.18''

50

= 75.0952 öre

per kilogram. Till sistnämnda belopp, afrundadt till 75 öre, bör ock,

enligt kommitténs mening, tullafgiften för finkelolja, som importeras för

tekniskt bruk, lämpligen bestämmas. Stadgande härom synes böra upptagas

under taxans rubriker för brännvin och sprit; och ett stadgande

i detta s_yfte återfinnes i anm. 4 till berörda rubriker. I samma

anmärkning har jämväl intagits föreskrift om tull behandling af annan

finkelolja än den nyssnämnda.

1909 års riksdag har beslutat, att, så länge den med Frankrike

afslutade handelstraktaten af den 30 december 1881, sådan den blifvit

förlängd genom konventionen, undertecknad den 13 januari 1892, förblifver

i kraft, tullen å icke musserande vin af 14 procents alkoholhalt

och därunder skall utgöra, då vinet införes på fat, 34 öre för kilogram

och, då vinet införes på andra kärl än fat, 69 öre för liter. Då emellertid

efter ikraftträdande af ny tulltaxa de sålunda nedsatta tullarna

lämpligen synas böra tillämpas, förutom mot Frankrike, endast mot länder,

som förvärfvat rätten att behandlas som mest gynnad nation, hafva

dessa tullsatser icke upptagits i förslaget, hvilket innehåller de före

nedsättningen gällande tullsatser.

Tullen å maltdrycker och mjöd utgör för närvarande, om dessa

varor inkomma på fat, 8 öre per kilogram, fatets vikt inberäknad,

samt, om de införas på andra kärl, 15 öre per liter. Under erinran

därom, att tullen å maltdrycker icke höjdes samtidigt med införandet

af gällande maltskatt, hafva representanter för den inhemska bryggerinäringen

påyrkat, att enär genom nämnda skatt öltillverkningen fördyrats

med 3 öre per liter, tullarna å maltdrycker måtte höjas till 10

öre per kilogram för vara, införd på fat, och 18 öre per liter för vara,

införd på andra kärl. Denna framställning har kommittén funnit vara

befogad; och har kommittén med afseende å den förhöjning af maltskatten,

som nu torde förestå, ansett tullsatserna böra bestämmas till

resp. 12 öre per kilogram och 20 öre per liter. Mjöd förtullas äfven

enligt gällande taxa såsom maltdrycker.

Beträffande de skäl, som föranledt kommittén att i förslaget i

oförändradt skick upptaga taxebestämmelserna för tobak, hänvisas till

den allmänna motiveringen.

Vin etc.

N:r !84—M*S,

Maltdrycker

etc.

N:r 187 ock

188.

Tobak.

N:r 190-192.

49

386

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror in. m.

I den allmänna motiveringen har påvisats, hurusom landtbruket

avsnitt 334 Kontrollera mot PDF

alltmera utvecklats i riktning af utvidgad boskapsskötsel, och naturligt

är, att denna utveckling medfört ökad tillgång på hudar och skinn.

Denna ökade tillgång har tagit sig uttryck närmast i en starkt väsande

export af oberedda hudar och skinn men ock i en förhållandevis mindre

stark stegring af importen af samma varuslag, samtidigt därmed, att

garfveriernas produktion afsevärdt ökats, hvilket senare förhållande

utan tvifvel sammanhänger därmed, att de inom landet erhållna hudarna

till väsentlig del äfven blifva inom landet beredda. Exporten af oberedda

hudar och skinn uppgick i årligt medeltal åren 1871 — 75 till 673,661

kilogram, 1886—90 till 1,801,218 kilogram och 1901—05 till 5,790,458

kilogram, samtidigt hvarmed motsvarande införsel belöpte sig till, i

årligt medeltal, resp. 3,659,562 kilogram, 2,884,910 kilogram och

7,478,043 kilogram. Garfveriernas årsproduktion steg, hvad angår suloch

bindsulläder, från 1,877,114 kilogram år 1896 till 6,246,925 kilogram

år 1906. I fråga om läder, andra slag — för hvilken artikel på grund

af ändrade garfningsmetoder en jämförelse mellan tillverkningskvantiteten

under olika perioder icke gifver tillförlitligt utslag och beträffande

hvilken kvantitetsuppgifter för de senaste åren icke heller återfinnas

i den officiella statistiken — har år 1896 att uppvisa en tillverkning af

1,338,781 kilogram med ett beräknadt värde af 3,064,977 kronor. År

1904 voro motsvarande siffror 1,966,102 kilogram och 5,337,801 kronor.

För år 1906, då kvantitetsuppgift saknas, utgjorde tillverkningsvärdet

7,362,794 kronor. I förestående siffror äro ej inräknade vare sig smågarfveriernas

produktion eller den beredningslöu, som de större garfveri

erna intjänt.

I detta sammanhang må erinras om den tullförhöjning, som år

1897 genomfördes för sulläder och bindsulläder från 24 till 40 öre per

kilogram och för andra slag från 47 till 65 öre per kilogram, hvilken

förhöjning synes, hvad beträffar förstnämnda varuslag, hafva varit fullt

effektiv. I afseende å ofvanläder har däremot berörda förhöjda tullsats

så småningom kommit att innefatta ett vida mindre effektivt skydd, än

som vid dess antagande tydligen afsågs. Ofvanlädersberedningen, vid

hvilken på 1890-talet ännu vegetabiliska garfningsämnen kommo till

användning, har nämligen under senare tid i stor utsträckning öfvergått

till s. k. mineralgarfning; och vid denna erhålles ett läder, så betydligt

387

lättare än det efter äldre metoder garfvade, att enligt meddelade uppgifter

detsamma stundom icke har mer än hälften så hög specifik vikt

som detta sistnämnda. Denna förändring i garfningsmetod måste gifvetvis

avsnitt 335 Kontrollera mot PDF

föranleda, att om skyddet för ofvanlädersberedningen skall bibehållas

så, som år 1897 afsågs, den nuvarande tullsatsen höjes i motsvarande

mån. Den ofvan berörda betydande exporten af oberedda hudar

och skinn lärer också, då vi ännu i stor utsträckning importera läder

och beredda skinn, vittna om, att inom garfverinäringens område ännu

finnas möjligheter för förädling af svensk råvara i afsevärdt större

utsträckning än för närvarande.

Rubriken för oberedda hudar och skinn har fullständigats genom

uppräkning af de vanligaste fprmer, i Indika varan såsom råmaterial

för garfveriindustrien inkommer. Dock hafva spaltade hudar ej upptagits

bland de oberedda, ehuru de enligt nuvarande praxis äro tullfria.

Af läderimportörer har tullfrihet förordats under motivering, att varan

ifråga vore att betrakta som råmaterial för garfverierna. Emellertid

hafva garfveriidkarna skälfva bestämdt påyrkat, att spaltade hudar måtte

tullbehandlas som beredda, och därvid anfört, att skyddet för de sistnämnda

för närvarande vore i vissa fall illusoriskt i följd af svårigheter

att vid tullbehandlingen särskilja spaltade hudar från andra, i viss mån

beredda. Under sådana omständigheter har eu ändring i nuvarande

praxis synts kommittén befogad.

Äfvenledes bär i framställning till kommittén påyrkats, att, såsom

skett i Tyskland, Österrike och Frankrike, tullen å halfberedda, ofärgade

får och getskinn måtte borttagas eller betydligt nedsättas i ändamål

att gynna en ökad tillverkning inom landet af chagrin och saffian.

Dessa skinn erhölles nämligen från Ostindien till så billigt pris, att de

i förädladt skick kunde säljas billigare än motsvarande vara, beredd

af inhemska get- och fårskinn. Så länge tullsatsen vore densamma för

halffabrikatet som för den förädlade varan, saknades erforderligt skydd

för upptagande af eu tillverkning, baserad på ostindiska skinn. Denna

framställning förskref sig från innehafvaren af eu större fabrik af

finnfisk- och glacéläder, hvilken redan år 1899, under instämmande

från ett större antal skofabriker, framförde samma begäran till bevillningsutskottet,

som emellertid icke med anledning däraf vidtog någon

åtgärd. Motion i ämnet väcktes vid 1900 års riksdag men afslogs,

efter det bevillningsutskottet afstyrkt densamma. För sitt afstyrkande

åberopade utskottet i hufvudsak dels det skälet, att borttagande af eller

en väsentlig nedsättning i tullen skulle i hög grad inskränka beredningen

Hudar och

skinn,

oberedda.

N:r f93.

388

Hudar och

skinn,

beredda.

N:r 194—198.

af inhemska får- och getskinn till nackdel för såväl de garfverier, Indika

hittills arbetat därmed, som ock för svenska landtbruket, dels ock ett

avsnitt 336 Kontrollera mot PDF

tulltekniskt skäl, nämligen att halfgarfvade får- och getskinn, å ena

sidan, samt helgarfvade sådana skinn äfvensom garfvade kalfskinn, å

den andra, blott mod svårighet kunde tulltekniskt skiljas.

Kommittén bär funnit de af bevillningsutskottet anförda skälen

och särskild! dess farhåga för en ogynnsam inverkan på den svenska

jordbruksnäringens afsättning af fårskinn alltjämt grundade. Därjämte

hafva representanter fö]- landets garfverinäring afstyrkt förslaget, därvid

framhållande, att den ökade tillverkning af chagrin, saffian och liknande

skinn, som i följd af tullnedsättningen skulle kunna motses, ej torde

medföra fördelar stora nog att uppväga risken för att garfverier i

grannländerna till filialer härstädes öfversände garfvade skinn, som efter

en obetydlig och billig eif erbehandling inom Sverige kunde på den

svenska marknaden konkurrera med fabrikat, som helt och hållet tillverkats

inom landet. För dessa sistnämda blefve då skyddet utan nytta.

På grund häraf bär kommittén funnit sig icke kunna tillmötesgå den

ifrågavarande framställningen.

Af beredda hudar och skinn draga sulläder och bindsulläder eu

tull af 40 öre per kilogram, under det att andra slag äro åsätta eu tull

af 65 öre per kilogram.

Den enklaste och mest rationella uppdelningen i tullbehandlingsafseende

af beredda hudar skulle erhållas genom att åsätta de olika tullsatserna

efter styckevikten och utan afseende ä varans beskaffenhet i

öfrig!. Så har skett i den tyska tulltariffen, hvars styckeviktgränser

äro 3 kilogram och 1 kilogram. Samma uppdelning och viktgränser

hafva ock under utredningen förordats af svenska importörer. Emellertid

hafva representanter för garfveriindustrien bestämdt påyrkat, att bottenläder

och ofvanläder fortfarande må hållas åtskilda och att endast

sistnämnda slag uppdelas efter styckevikt, hvarvid samma viktgränser

som i tyska tariffen borde ifrågakomma och tullsatserna bestämmas

till, per kilogram räknadt, 65 öre för stycken, vägande mer än 3

kilogram, 1 krona för stycken af 1—3 kilograms vikt och 1 krona

50 öre för stycken, vägande mindre än 1 kilogram. En sådan anordning

gjorde det möjligt att undvika den tullförhöjning för bottenläder,

som nödvändigt måste medfölja det andra alternativet, då vid dess

antagande bottenlädret skulle erhålla samma tullsats som smorläder och

annat tyngre ofvanläder och för detta någon tullnedsättuiug icke kunde

vidtagas utan synnerlig risk för den inhemska tillverkningen.

389

Då garfveriindu siden är att räkna bland landets mera betydande

näringar, liar, ehuru någon jämkning i den ganska höga tullen på en

så oumbärlig förbrukningsartikel som det grofva ofvanlädret vore

avsnitt 337 Kontrollera mot PDF

mycket önskvärd, en sådan jämkning likväl synts icke böra genomföras

med risk för tillverkningens fortsatta bestånd inom landet. Kan sålunda

konsumenternas intresse ej i denna del tillgodoses, måste skälig hänsyn

till detta intresse dock anses utgöra ett hinder för att höja tullen å

det lättare ofvanlädret i den utsträckning, som garfveriidkarna begärt,

ehuruväl eljest med hänsyn till hvad ofvan anförts angående förändrad

garfningsmetod fog därför måhända icke skulle saknas. Därtill kommer,

att med skäl kan ifrågasättas, om ens de af garfveriidkarna föreslagna

tullsatserna, utgörande 10 å 15 procent af värdet, skulle vara tillräckliga

att framkalla eu svensk industri för sådana lättare slag af ofvanläder,

som hittills icke kunnat tillverkas inom landet, när den redan blomstrande

tillverkningen af tyngre kvaliteter ej anses kunna bestå utan ett skydd,

som närmar sig 25 procent af värdet.

På grund af hvad sålunda anförts hafva beredda hudar uppdelats

i sill- och bindsull åder jämte närstående slag å ena sidan och alla öfriga

slag å den andra. Beträffande de sistnämnda åter har kommittén, med

hänsyn till hvad nyss anförts, ansett sig böra stanna vid blott två

viktgrupper, med gräns vid 2Vs kilogram per stycke, i stället för af

garfveriidkarna föreslagna tre grupper. Ytterligare skäl för detta förslag

har kommittén funnit i det förhållandet, att de flesta lättare skinn,

som beredas inom landet, och för hvilka högre tullskydd i främsta

rummet torde erfordras, väga mellan 1 och 2 kilogram per stycke i

hel hud och att sålunda eu rubrik för skinn, vägande 1 kilogram eller

därunder per stycke, med en särskild, högre tullsats icke synes vara

af behofvet påkallad. Nu importeras visserligen eu med nämnda svenska

vara konkurrerande utländsk i halfva hudar, vägande 1 kilogram eller

därunder per stycke, men denna sistnämnda vara komme sannolikt att

importeras i hela hudar, därest, på sätt här ofvan anförts, ytterligare

en viktgräns vid 1 kilogram per stycke infördes. En högre tullsats

för skinn, vägande 1 kilogram per stycke eller därunder, skulle dessutom

komma att drabba icke blott de finare och dyrare skinnsorterna såsom

chevreau utan äfven de för skofabrikationen viktiga, billiga, färgade

fårskinnen, s. k. saffianer, som icke tillverkas inom landet, och hvilka

icke kunna tulltekniskt skiljas från chevreau. Eu af importörer framställd

begäran att, om blott två viktgrupper skulle ifrågakomma, sätta

gränsen vid 2 kilogram i stället för vid 2Va kilogram per stycke har

kommittén icke ansett sig kunna tillmötesgå, enär erfarenheten från

390

Norge, där vid senaste tulltaxere vision en viktgräns vid 2 kilogram

avsnitt 338 Kontrollera mot PDF

infördes, lärer gifvit vid handen, att den därmed åsyftade verkan delvis

uteblifvit, i det att man i stället för de förut i marknaden vanliga

halfva hudarna importerat hela hudar af samma slag, vägande något

öfver 2 kilogram per stycke.

Då kärnstycken af sul- och bindsulläder i allt större utsträckning

börjat föras i marknaden och deras värde per viktenhet är 20 å 25 procent

högre än värdet å hela eller halfva hudar, har förstnämnda vara ansetts

böra upptagas under särskild rubrik, hvars tullsats föreslagits till 45 öre,

motsvarande 16 till 18 procent af värdet, eller ungefärligen samma skydd,

som den icke renskurna varan enligt förslaget skulle erhålla. Maskinremläder,

som i handeln alltid förekommer renskuret, står, frånsedt

högre fetthalt, sullädret mycket nära och betingar blott cirka 10 procent

högre pris än detta. Det lärer hittills stundom hafva förtullats med

65 öre per kilogram, men torde, särskildt med hänsyn till sin industriella

betydelse, böra i tullhänseende jämställas med renskuret sulläder. Det

har föreslagits att hit hänföra jämväl plattläder, som också står sullädret

nära, ehuru dess fetthalt är ändå högre än remlädrets. Emellertid

användes jämte det billigare svarta plattlädret äfven i betydlig utsträckning

färgad! sådant, hufvudsakligen för militära ändamål och i. ett

prisläge af 4 till 6 kronor per kilogram. Då för det sistnämnda slaget

den hittillsvarande tullsatsen af 65 öre per kilogram synes ur skyddssynpunkt

erforderlig och det ej är lämpligt att vid tullbehandlingen

gorå skillnad mellan olika färgade slag af plattläder, har allt plattläder

ansetts böra såsom hittills hänföras till beredda hudar, andra slag.

De vid hudars renskäring fallande stycken från hufvud, hals, buk

och ben förekomma i marknaden till lägre pris än hela eller halfva

hudar eller ungefär 1 krona 50 öre per kilogram. Kommittén kar

emellertid icke ansett denna affall sprodid-ct vara af den betydelse, att för

densamma särskild rubrik med lägre tullsats bort i förslaget upptagas.

Då kommittén funnit det nuvarande skyddet för sullädertillverkningen

böra, i stort sedt, bibehållas oförändradt och faran för någon mera

besvärande utländsk konkurrens väl — af de till kommittén ingifna

framställningar att döma — hufvudsakligen hänför sig till möjligheten

af införsel af renskuret läder, har kommittén ansett den för sistnämnda

slag förordade tullförhöjning böra åtföljas af en motsvarande nedsättning

af tullen å hela och halfva hudar, hvilken därför blifvit i förslaget

391

upptagen till 35 öre per kilogram, motsvarande 16 ii 18 procent å priset

för hela eller halfva hudar och 20 å 25 procent å värdet af hudstycken.

avsnitt 339 Kontrollera mot PDF

Enligt denna rubrik bibehålies den nuvarande tullsatsen för det tunga N:r 196.

ofvanlädret och går densamma för den mest använda kvaliteten upp till

25 procent af värdet. För boxsidor, som dock i regel falla under viktgränsen,

kan tullafgiften emellertid gå ned ända till 7 procent af värdet.

Inhemsk tillverkning af lackeradt skinn förekommer blott i helt N:r l97- ringa skala, och det torde ännu vara för tidigt att döma om dess utvecklingsmöjligheter.

Priset å varan växlar mellan 11 och 20 kronor

per kilogram. Då lackeradt skinn är att i de flesta fall betrakta som

lyxvara, har ansetts berättigad! att höja tullen därå till 2 kronor per

kilogram, motsvarande 10 till 18 procent af värdet. Härigenom skulle

varan drabbas af en tull, ungefär motsvarande tullen å flertalet öfriga

skinnslag; och anses en sådan tullförhöjning kunna komma att föranleda

fördyrande af lackerade skor med ungefär 50 öre per par.

Tullsatsen 1 krona 20 öre per kilogram utgör 6 till 18 procent af N:r 198.

värdet, hvarvid märkes, att den för chevreau kommer nära det lägre

procenttalet, medan den åter för boxkalfskinn, boxhudar och saffianer

närmar sig det högre.

Konstgjord! läder, hvilket nu tullbehandlas såsom varor, ej specifice- Konstgjord*

rade, arbetade, eller som sulläder, är en mycket underhaltig vara, be- N.® 199,

tingande ett pris af ungefär 80 öre per kilogram. Då ur konsumentsynpunkt

import däraf icke är önskvärd och då varans användning till

förfång för den inhemska lädertillverkningen därför icke synes böra

främjas, har tullsatsen ej ansetts böra sättas lägre än den för sulläder

föreslagna eller 35 öre per kilogram.

Limläder har hittills åtnjutit tullfrihet såsom affall, ej specificerad!. Limiäder^tc.

Då det såsom råmaterial för tillverkning af draglim har ganska stor

betydelse, har det här särskild! omnämnts. (Ifrigt till denna rubrik

hänförligt affall har för närvarande användning blott som råmaterial

för konstgjord! läder.

De mest betydande af hit hänförliga artiklar äro s. k. resefter Läder- och

till skodon. Dessutom förekomma utskurna stycken till handskar och

andra läderarbeten. Hittills hafva dessa halffabrikat i allmänhet tull- etc.

behandlats såsom den råvara, hvaraf de tillverkats, alltså med tullsats N:r 201-203.

392

af 40 eller 65 öre per kilogram. Då detta förhållande af samma skål,

som anförts beträffande kärnstycken, kan göra råvarutullen mindre

effektiv, än afsedt vant, har denna senare här ansetts böra förhöjas

enligt samma princip, som tillämpats rörande kärnstycken; dock hafva

omkring ö

kronor 50 öre

hästskyltbitar, som betinga ett lågt pris __o _ _______

avsnitt 340 Kontrollera mot PDF

per kilogram och synas hafva föga intresse för svenska tillverkare,

sammanförts med bitar af sulläder under gemensam tullsats af 65 öre

per kilogram, motsvarande den tull, hästskyltar nu draga. Rubriken har

samtidigt sa formulerats, att äfven hästskyltar, som ej skurits till resefter,

fälla därunder. Hopskarfvade ränder draga redan nu, såsom hänförliga

till ej specificerade läderarbeten, tull med 1 krona 20 öre per kilogram.

■*r204—208 Beträffande tullsatserna å skodon har den önskan uttalats, att tull

''

satsen för do slag af skodon, som upptagits i rubriken n:r 578 i gällande

taxa, måtte höjas till 6 kronor per kilogram eller samma belopp,

som gällde före handelstraktaten med Tyskland, hvar jämte yrkats, att

skodon af annan väfnad än hel- eller halfsiden måtte erhålla samma

tullsats af 5 kronor per kilogram, som nu gäller för sagda rubrik, af

hvilka framställningar kommittén dock funnit blott den förstnämnda

tillräckligt motiverad. Vidare har i tulltekniskt hänseende gjorts anmärkning

mot den otidsenliga formuleringen af nyssberörda rubrik och

i samband därmed föreslagits en uppdelning af skodonen efter vikt i

stället för efter däri ingående material. Genomförandet af sistnämnda

förslag har emellertid vid samråd med sakkunniga funnits möta alltför

stora svårigheter.

Den formulering, som gifvits åt förslagets rubrik n:r 205 med

tillhörande anmärkning, öfverensstämmer med nuvarande tullbehandlingspraxis,

enligt hvilken såsom skodon af färgade svarta skinn tullbehandlas

endast de, där den svarta färgen genomträngt narfven och

färgat snittet, såsom a chevreau och boxkalf’. Benämningarna saffiansoch

karduans- samt pressade hafva ansetts kunna utgå, då skodon af

därmed betecknade skinn numera dels hafva ringa användning dels

tillika äro svartfärgade eller färgade annorlunda än svart.

Mandskar.

N:r 209.

Af Sveriges handskfabrikantförening har påyrkats ett väsentligt

högie tudskydd a handskar än det nu gällande, 6 krono!'' per kilogram,

under anförande att den svenska tillverkningen måst afsevärdt inskränkas.

under senaste år samt att dumping förekommit från länder med

billigare tillverkningskostnader. Statistiken gifver ock vid handen, såväl

att den inhemska produktionen är stillastående som att importen

393

är afsevärd. Därest man med ledning'' af de viktuppgifter, som återfinnas

i senaste tullkommittés betänkande af den 24 februari 1891 jämför

produktionsstatistiken, där tillverkningskvantiteten angifves i par,

och handelsstatistiken, som angifver införseln i kilogram, synes af jämförelsen

framgå, att den senare omfattar inemot hälften så stor kvantitet

som tillverkningen inom landet. Hufvudsakliga importen äger

avsnitt 341 Kontrollera mot PDF

ruin från Tyskland och Österrike, men äfven England och Frankrike

bidraga med finare kvaliteter. Då därtill kommer, att råmaterialet för

handskfabrikalionen skulle fördyras genom den föreslagna tullförhöjningen

för skinn och tillskurna delar af sådana från 65 öre per kilogram

till 1 krona 20 öre per kilogram, har kommittén ansett skäl föreligga

för höjning af tullsatsen, hvarvid denna, utan åsidosättande af

nödig hänsyn till den af senaste tullkommitté berörda faran för smuggling,

torde kunna bestämmas till 8 kronor per kilogram. Värdet å

handskar växlar mellan 20 och 100 kronor per kilogram med ett

medeltal af ungefär 55 kronor, hvarå den föreslagna tullsatsen alltså

utgör 14 å 15 procent. 1 enlighet med nuvarande praxis hafva fäktoch

boxhandskar blifvit i tullbehandlingshänseende likställda med sadelmakararbeten.

I denna rubrik hafva sammanförts de flesta lädervaror med teknisk Drif- och

användning, bland hvilka de olika slagen af maskinremmar hafva den största traJJ)8apr0^trcem~

betydelsen. Dessa draga för närvarande tull med 10 procent af värdet, N:r 210.

om de äro hopsydda, hopnitade eller på annat sätt hopfästade eller

eljest synbarligen ämnade att begagnas såsom dragremmar till maskiner,

hvilket i allmänhet är förhållandet med här angifna slag af remmar

med undantag af syremmar, hvilka nu tullbehandlas såsom hudar och

skinn, ej pälsverk, beredda, andra slag, med en tullsats af 65 öre per

kilogram. Såsom maskinremmar tullbehandlas äfven för liknande ändamål

apterade snören af läder. Öfriga här upptagna artiklar hafva dragit

den för delar till maskiner, redskap och verktyg bestämda tull, 10 procent

af värdet, med undantag dock af guldslagarhinna, som hänförts till tulltaxans

sista rubrik med tullsats af 15 procent af värdet. Enligt hvad

kommittén inhämtat, utgör ungefärliga medelvärdet å drifremmar 6 kronor,

å ryck- och slagremmar 7 kronor 50 öre samt å syremmar 4 kronor,

allt per kilogram räknadt. Äfven med fullt beaktande af den hänsyn,

varans användning kräfver, lärer tullsatsen icke kunna sättas lägre än

tullen för utstansade eller utskurna stycken af sulläder. En tull af 65

öre per kilogram lärer för öfrigt icke, i allmänhet taget, öfverstiga den

nu för dessa varuslag utgående. Jämväl för öfriga i denna rubrik uppåt)

-

394

Mösskärmar.

N:r 211.

Väskor, vägande

per st.

netto högst

0.5 kg. etc.

N:r 212.

Etuier etc.

N:r 213.

Väskor, vägande

per st.

netto mer än

0.5 kg. etc.

lN:r 214.

tågna artiklar liar den föreslagna tullsatsen synts väl afpassad efter de olika

artiklarnas värde med undantag dock för guldslagarhinna, som betingar

avsnitt 342 Kontrollera mot PDF

ett pris af SO till 500 kronor per kilogram. Då emellertid denna artikel,

som har obetydlig användning, numera ej lärer tillverkas inom landet,

bör ur nu ifrågavarande synpunkt hinder ej möta för dess upptagande

i denna rubrik.

Mösskärmar, som tidigare förtullades efter det ämne, hvaraf de

tillverkats, hafva sedan år 1882 haft gemensam rubrik i taxan, men hafva

1 enlighet med det föreliggande förslagets uppställning åter uppdelats

och finnas förutom i denna rubrik särskildt. nämnda äfven i afdelningen

för spånadsvaror. Tullsatsen är på båda ställena oförändrad. Importen

har uppgått till ett värde af omkring 70,000 kronor årligen under

senare tid.

Portföljer, plånböcker och portmonnäer af skinn draga för närvarande

tull med 1 krona 20 öre per kilogram. Ett genomsnittsvärde

för dessa varor är gifvetvis mycket svårt att fastställa, men torde ett

sådant, ej få beräknas lägre än 15 å 20 kronor per kilogram, ehuruväl

mycket billiga kvaliteter förekomma i marknaden. Konkurrensen utifrån

är mycket kännbar för de svenska fabrikanterna, som därjämte betungas

af tullen på skinn; och har kommittén med hänsyn härtill ansett

en tullförhöjning till 3 kronor per kilogram berättigad. Med nämnda

artiklar hafva lättare skinnväskor ansetts böra jämställas. Den hufvudsakliga

importen af de i rubriken upptagna artiklar förskrifver sig från

Tyskland. Af dylika varor af annat ämne än siden infördes år 1906

98,478 kilogram, däraf icke mindre än 85,064 kilogram kornrno från

Tyskland.

Etuier, helt eller delvis öfverklädda med skinn, draga nu tull med

2 kronor, läderbälten och skärp 1 krona 75 öre, cigarrfodral 1 krona

20 öre samt askar, helt eller delvis af skinn, resp. 1 krona 20 öre

eller 1 krona per kilogram. Den föreslagna gemensamma tullsatsen

utgör i genomsnitt 10 procent af varuvärdet eller något däröfver.

På grund af den föreslagna högre tullen å skinn har nuvarande

tullsats för hithörande varor, 1 krona 20 öre per kilogram, höjts

till 1 krona 50 öre, som utgör 15 till 25 procent af varuvärdet. Tilläggas

bör, att den nuvarande tullsatsen för en eller annan hithörande artikel,

som hänförts till etuier, utgått med 2 kronor per kilogram.

395

Samma skäl för höjning af tullsatsen till 1 krona 50 öre per

kilogram, som vid nästföregående rubrik anförts, gäller äfven de i dessa

rubriker upptagna varor.

Emot hittillsvarande tullbestämmelser för lösa, beredda pälsverk

bär anmärkts, dels att särskiljandet af de med olika tullsatser belagda

skinnsorterna, såsom gränsen nu är dragen, fordrar stor varukännedom

och ofta vållar svårigheter vid tullbehandlingen, dels att tullen, som

avsnitt 343 Kontrollera mot PDF

för vissa, särskild! nämnda dyrbarare slag utgår med 50 öre och för alla

öfriga med 25 öre per kilogram, är alltför låg i förhållande till värdet af

dessa varor, hvilka till mycket stor del kunna betraktas som lyxartiklar.

Emot åsättandet af högre tullsatser än de nuvarande har å andra sidan

anförts, att enligt statistiken importen af dyrbarare, lösa, beredda pälsverk

uppginge blott till 1,000 å 2,000 kilogram årligen, hvarför en lyxtull

därå blefve af jämförelsevis ringa betydelse, samt att en sådan tull komme

att vålla ej obetydligt afbräck för de svenska pälsvarufabrikerna, enär

den skulle minska deras konkurrensförmåga såväl i den numera icke

så obetydliga exporthandeln som ock vid afsättning^! till utländska

turister i Sverige. Restitution af tullen vid export skulle i praktiken

ej kunna genomföras, då den exporterade varan vore sammansatt af olika

material i mycket varierande förhållande.

Kommittén, som ansett fog förefinnas för eu lyxtull å sådana pälsvaror,

som ej äro att anse som nödvändighetsartiklar, har emellertid

funnit denna synpunkt lämpligen kunna tillgodoses endast i den mån,

förhöjda tullsatser icke kunna antagas allvarligt äfventyra exporthandelns

intresse. Från denna utgångspunkt har hittillsvarande lägsta

tullsats, 25 öre per kilogram, bibehållits för de billigaste slagen af

beredda lösa skinn af inhemska djur. Tullen är därvid att anse blott

som nödigt skydd för beredningen. Nuvarande högre tullsats af 50 öre

per kilogram för beredda lösa skinn har föreslagits för öfriga vanligast

förekommande och lättast igenkännliga pälsverk. Tullsatsen torde för

dessa i genomsnitt utgöra ungefär 5 procent af varuvärdet. Alla förut

ej nämnda beredda lösa skinn, eller, med andra ord, de dyrbaraste äro

sammanförda i rubriken n:r 220 med en tullsats af 1 krona per kilogram.

som i vissa fall utgör 5 till 10 procent af varuvärdet men i regel

icke ens så mycket.

I anledning af hemställan från päls varu fabrikanter har, i motsats

till hvad nu är fallet, skillnad gjorts mellan delvis bearbetade persedlar

å ena sidan och fullt färdiga å den andra. Då ett flertal sådana hall

-

Klädespersedlar;

sadelmakararbeten

etc.

N:r 215 och

216.

Pälsverk,

lösa.

N:r 218-220.

Pälsverk,

hopsydda.

N:r 221—222.

396

Fullfärdiga

persedlar af

pälsverk.

N:r223—224.

fabrikat, såsom foder af hamster, bisam och nutria samt konstgjorda

svansar af hare, get och räf, äro föremål för hemindustri och i sålunda

bearbetadt skick inköpas af pälsvarufabrikanterna, har ej ansetts lämpligt

att föreslå höjning af nuvarande tullsats, 3 kronor per kilogram, för

halffabrikat af de i n:r 218 och 219 upptagna skinnen.

avsnitt 344 Kontrollera mot PDF

Likaså har tullsatsen 6 kronor per kilogram bibehållits för halffabrikat

af de hittills särskildt namngifna finaste pälsverken, men däremot

inträder enligt nu föreslagna formulering en tullförhöjning från

3 till 6 kronor per kilogram för vissa för närvarande mera sällan använda

eller jämförelsevis dyrbara skinn, såsom å ena sidan opossum,

mufflon och wallaby, samt å andra sidan gråverk och persian.

De föreslagna tullsatserna för fullfärdiga persedlar af pälsverk

innebära i stort sedt en tullförhöjning från 3 till 6 kronor per kilogram

för mera vanliga artiklar och från 6 till 9 kronor för de dyrbaraste

skinnvarorna. Här likasom i fråga om de delvis bearbetade persedlarna

gäller dock, att för vissa mera sällan förekommande eller jämförelsevis

dyrbara skinn tullförhöjningen blifver ansenligare, i det att den nuvarande

tullsatsen 3 kronor i förslaget motsvaras af 9 kronor per kilogram.

Varor af billigare skinn tillverkas inom landet i ganska stor utsträckning

handtverksmässigt; och enär konkurrensen de inhemska tillverkarna

emellan torde hålla sådana varor fortfarande nere i pris, lära icke

ens i fråga om dem de höjda tullsatserna behöfva blifva mera kännbara.

11. Trävaror, ilätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn och andra

formbara ämnen in. m.

Sveriges införsel af trävaror är gentemot utförseln försvinnande

liten. De enda nämnvärda införselartiklar af furu och gran äro spiror

och timmer, hufvudsakligen mindre sådant, samt ved. Införsel af furuoch

granved öfverstiger till och med afsevärdt utförseln. Så är äfven

förhållandet med björkved liksom ock med oarbetade trävaror af annat

slag än furu och. gran, i fråga om hvilka införseln hufvudsakligen lärer

omfatta aspvirke.

Sveriges export af gröfre trävaror bär icke hämmat utvecklingen

af den finare trävaruindustrien, utan har äfven denna, synnerligast efter

1880-talet, att uppvisa ett mycket kraftigt uppsving. Betydande trävara

-

397

fabriker kafva anlagts för speciella tillverkningar, samtidigt med att de

gamla kandtverkerierna uppdrifvit sin rörelse i fabriksmässig skala. Särskild!

betydande kar utvecklingen varit för snickeri- ock möbelfabrikerna,

för lådfabrikerna och för träsko- och lästfabriker (svarfverier). Vid sidan

däraf äro att nämna träull- ock möbelspånfabriker, reveteringsmattfabriker,

tunnbinderier, skopliggfabriker och persiennfabriker, för kvilka

dock, om man undantager de båda förstnämnda, tioårsperioden 1896—

1905 icke uppvisar något egentligt uppsving. För vissa andra hithörande

slag af fabriker, såsom käpp- ock pip fabriker, synes man kunna iakttaga

en tillbakagång.

avsnitt 345 Kontrollera mot PDF

Flera af dessa fabriker kafva särskild! inriktat sin verksamhet på export.

Följden har också blifvit en betydande omkastning ifråga om

handelsutbytet med andra länder på dessa områden såsom helt betraktade,

i det att utförseln ökats och införseln gått tillbaka. Då vid slutet

af 1880-talet införseln af snickararbeten, möbler, tunnbindar- och svarfvararbeten

m. in. ännu värderades till 1.2 miljon kronor emot en utförsel

af 2.4 miljoner kronor, utgjorde införseln 1901—05 i årligt

medeltal endast 0.G miljon kronor emot eu utförsel af 11.7 miljoner

kronor. Dessa siffror utvisa en förskjutning, betydligt kraftigare än

inom andra förädlingsindustrier; och är det framförallt på rena snickararbeten

(byggnadsmaterial, möbler m. in.), som den stora ökningen faller.

Då någon gång import af julgranar lärer kunna förekomma, bär

jämte oarbetad! virke äfven artikeln fällda, icke afkvistade träd ansetts

böra i rubriken upptagas.

Träull drager för närvarande tull med 15 procent af värdet. Framställningen

af denna artikel torde på grund af varans beskaffenhet och

med hänsyn till fraktförhållandena knappast tarfva skydd; och kommittén

har därför ansett tullfrihet kunna medgifva s för träull. Med träull afses

här emellertid allenast den till förpacknings- eller stoppningsändamål

tjänliga varan och icke en under samma namn stundom förekommande

artikel, bestående af sönderraspad eller malen trämassa, preparerad med

något desinfektionsmedel för medicinskt bruk.

Den i gällande tulltaxa tillsammans med korkbark upptagna artikeln

cols, hvarmed afses till korkämnen delvis bearbetadt korldbarksaffall,

torde, såvidt kommittén kunnat erfara, numera icke förekomma i

handeln åtminstone under detta namn, hvarför densamma uteslutits.

Skulle sådan vara inkomma, lärer den i allt fall komma att, såsom

hänförlig till rubriken n:r 227, åtnjuta tullfrihet.

Virke etc.

N:r 225.

Ved, träull

pff*

N:r 226.

Bark.

N:r 227.

398

Biälkar ete. Samtliga här upptagna artiklar äro äfven nu tullfria. Den för närvarande

icke särskild! specificerade artikeln reglar, har i enlighet med

sakkunnigas uttalande blifvit särskild! omnämnd.

Lister hänföras till denna rubrik endast för så vidt de äro ohyflade;

hyflade, polerade, belagda med massa eller på annat liknande sätt bearbetade,

äro de att hänföra till »andra bearbetade trävaror».

Lådämnen af Till cigarrlådor ämnade träskifvor af 7 millimeters tjocklek och

7 lek’ etc"* därunder äro i gällande tulltaxa likställda med fanerskifvor af samma

N:r 230. tjocklek och draga — då de icke torde kunna tillverkas af furu eller

gran — tull med 10 öre per kilogram.

Förbrukningen af cigarrlådämnen inom landet är ganska afsevärd;

avsnitt 346 Kontrollera mot PDF

man beräknar, att sådana erfordras till ungefär 3 miljoner lådor årligen.

Emellertid lära de inhemska fabrikerna utan svårighet kunna

fylla detta behof, men från deras sida klagas öfver, att de lida svårt

intrång genom konkurrens från Tyskland, hvilken konkurrens särskildt

i tider af öfverproduktion inom nämnda land blifver ytterst kännbar.

Härförutom anföres till stöd för anspråk på högre tull, att likställigheten

med fanerskifvor icke är befogad, då för framställning af

dessa senare afsevärdt mindre arbete erfordras. Erinras kan ock, att

i Norge minimal tullsatsen för cigarrlådämnen är 20 öre per kilogram.

Kommittén har med afseende härå ansett fog förefinnas för eu höjning

af tullsatsen till 15 öre, hvilket belopp cigarrfabrikanter, som därom

tillfrågats, i allmänhet ansett icke vara oskäligt.

Till parfymlådor afsedda, hyllade träskifvor — af asp eller annat

löfträ — hvilka nu tullbehandlas såsom snickararbeten, hafva undergått

eu med cigarrlådämnen likartad bearbetning. Med anledning däraf hafva

de ock ansetts böra med cigarrlådämnen likställas.

Inpressning eller inbränning af ornament föranleder för närvarande,

att lådämnen af ifrågavarande slag hänföras till snickararbeten med

en tull af 30 öre (för förgyllda 60 öre) per kilogram. Då denna ytterligare

bearbetning ej nämnvärdt fördyrar varan, har kommittén ansett

densamma icke böra inverka på tullbehandlingen.

Benämningen parfymlådämnen lärer icke behöfva eller böra tolkas

så inskränkt, att icke därunder må inbegripas äfven ämnen till lådor,

som användas för inpackning af andra toalettmedel än parfymer. Något

särskiljande af det ena slaget från det andra vid tullbehandlingen torde

för öfrigt knappast vara möjligt.

399

Böjda käppämnen tullbehandlas nu såsom snickararbeten. Den be- Lådämnen

arbetning, varan undergått, är dock ganska obetydlig och torde knappast ochN.fa23ietC‘

ändra dess egenskap af råvara, så mycket mindre som nämnda bearbetning

måste utföras på växtorten eller i dess närhet. Vid sådant förhållande

har kommittén i anledning af därom gjord framställning funnit

sig böra upptaga varan såsom tullfri.

En annan artikel, för hvilken tullfrihet begärts i liera till kommittén

inkomna framställningar, är tändsticksämnen (splint och spån) af

asp, hvilken artikel, äfven den, för närvarande hänföres till snickararbeten

och sålunda drager tull med SO öre per kilogram.

1 följd af bristande tillgång inom landet på för tändsticksfabrikationen

erforderligt aspvirke äro de svenska tändsticksfabrikerna nödsakade

att från utlandet fylla sitt behof af denna vara, hvilket hittills

skett genom införsel af helt och hållet oarbetade stockar. En afsevärd

avsnitt 347 Kontrollera mot PDF

lättnad skulle emellertid, enligt hvad berörda framställningar gifva vid

handen, kunna beredas den svenska tändsticksindustrien, om i stället

för oarbetadt aspvirke däraf framställda tändsticksämnen, dels splinten

till stickorna och dels spånen till askarna, kunde införas, hvilket dock

nu omöjliggöres genom den höga tullen. Kommittén har så mycket

mindre haft anledning att ställa sig afvisande till ifrågavarande begäran, som

aspvirkets bearbetning till tändsticksämnen inom landet lärer bedrifvas

allenast af tändsticksfabrikerna själfva.

Tangentskifvor af ebenhols äro enligt föreskrift i gällande taxa

tullfria. Tangentskifvor af annat träslag däremot rubriceras som ej

specificerade, särskildt inkommande delar och tillbehör till musikaliska

instrument och draga sålunda tull med 15 procent af värdet. Då det

lärer vara förenad! med svårighet att vid tullbehandlingen afgöra, huruvida

materialet utgöres af ebenhols eller af genomfärgadt trä, har kommittén

ansett lämpligt att föreslå tullfrihet äfven för tangentskifvor af

annat träslag.

Fanerskifvor af furu eller gran, som nu äro åsätta tull af 5 öre per Fanerskifvor

kilogram, äro så sällan föremål för import, att särskild rubrik för denna fj.^2''32

artikel icke ansetts behöflig. År 1891 infördes 182 kilogram; sedermera

har ingen import däraf förekommit förr än år 1907, då 304 kilogram

infördes.

Hvad angår fanerskifvor af annat träslag har visserligen från eu

fabrik hemställts om förhöjning af nuvarande tullsats, 10 öre per kilogram;

men med hänsyn till denna artikels betydelse för våra snickerifabriker,

hvilka framhållit önskvärdheten af att råvaror och halffabrikat

400

ej fördyras och beträffande faner till och med påyrkat borttagande af

tullen, bär det synts kommittén lämpligast, att tullsatsen i fråga bibehålies

vid nuvarande belopp, hvilket uppgifvits motsvara omkring 10

procent af det pris, de till import vanligen förekommande slagen af fanerskifvor

betinga.

Af hoppressade faner- eller träskifvor bestående s. k. limbräder

draga för närvarande tull med 30 eller 60 öre per kilogram, allt

efter det olika träslag, hvaraf de bestå. Någon inhemsk framställning

af detta för vissa slag af snickararbeten särskild! lämpade material lärer

icke förekomma; och sedan kommitténs uppmärksamhet blifvit fäst därpå,

att med tillämpning af nuvarande tullsatser import af varan knappast

kan äga rum, då dess värde icke lärer uppgå till fullt 1 krona per

kilogram, har kommittén ansett sig skäligen böra hemställa om dess

likställande med den i visst hänseende jämförliga artikeln fanerskifvor.

Huggblock Huggblock för styckning och hackning af kött tullbehandlas nu

avsnitt 348 Kontrollera mot PDF

N-^233 såsom redskap, ej specificerade, med en tull af 10 procent af värdet.

Då värdet lärer utgöra allenast omkring 20 öre per kilogram, skulle

varans hänförande i tullbehandlingshänseende till vanligt snickararbete

— såsom följden blefve, därest icke i sammanhang med nyssnämnda

rubriks bortfallande varan i taxan särskild! upptoges — medföra

en alldeles för hög tull, hvarför artikeln i fråga, trots dess jämförelsevis

ringa betydelse ur importsynpunkt, ansetts böra specificeras.

Träspån, afsedd till rening af maltdrycker eller andra vätskor, är däremot

en rätt afse värd importartikel, som för närvarande tullbehandlas

enligt taxans sista rubrik med en tull af 15 procent af värdet.

Detta lärer utgöra 12 å 14 öre per kilogram. Den här upptagna tullsatsen,

2 öre per kilogram, skulle alltså för bägge de nu nämnda

artiklarna ungefär motsvara den nuvarande tullen. Spån för taktäckning,

lärer sällan vara föremål för import. Varan bör gifvetvis hänföras

till denna rubrik. För tändstickstillverkning äfvensom för flätning afsedd

spån har upptagits i andra rubriker.

Tannbindar- Jämlikt bestämmelse i gällande taxa, upptagen i en anmärkning

N-rr234-eoch ^ rubrikerna n:r 659 och 660, skola såsom tunnbindararbeten förtullas

235. lagg- oc''l1 bottenstäfver, som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart

till kärl sammansättas. Försök lära emellertid hafva gjorts att

kringgå afsiktcn med denna föreskrift genom att låta någon obetydlig

del af stäfvernas bearbetande återstå ofullbordad vid införseln. Med

anledning häraf och till förekommande af olikformig tullbehandling,

401

synes stadgandet böra så fullständigas, att äfven helt eller delvis hyflade

stäfver få draga den för tunnbindararbeten bestämda tull.

Hos kommittén gjord framställning om tull å allenast sågade stäfver

har kommittén icke kunnat biträda.

Lösa vagnshjul, som äro föremål för afsevärd tillverkning inom Vagnshjul etc.

landet, tullbehandlas såsom ej specificerade vagnmakararbeten med en ^:r

tull al 15 procent al värdet. Priset å dylika hjul växlar allt efter

materialets beskaffenhet och den olika graden af bearbetning. Värdet

bär uppgifvits utgöra i medeltal 70 öre för enklare hjul ocli 2 kronor

för hjul, afsedda för finare åkdon, allt per kilogram räknadt. Med hänsyn

därtill att företrädesvis det senare slaget af hjul är föremål för import,

har kommittén ansett tullsatsen ej böra sättas lägre än 20 öre per kilogram,

hvilken tullsats ansetts böra upptagas äfven för hjuldelar och skaklar

samt ämnen till dessa artiklar. Skaklar hänföras för närvarande till

vagnmakararbeten, under det att hjuldelar och ämnen därtill tullbehandlas

avsnitt 349 Kontrollera mot PDF

i enlighet med hvad för trävaror är stadgadt. Dessa båda sistnämnda

artiklar hafva i följd häraf, särskildt om de tillverkats af utländskt

träslag eller varit helt eller delvis svarfvade, drabbats af en i

förhållande till värdet onaturligt hög tull, nämligen 30 eller 60 öre

eller till och med 1 krona per kilogram, hvilket verkat betungande för de

inhemska vagnfabrikanterna, som genom import måste fylla sitt behof

af hjuldelar af utländskt träslag. Visserligen är äfven den nu föreslagna

tullsatsen rätt hög, då fråga är om sådana hjuldelar och ämnen därtill,

som äro tillverkade af inhemska träslag, i det att tullen i dylika fall

lärer motsvara omkring 40 procent af värdet, men denna omständighet

torde icke vara af den betydelse, att olika, efter träslagets beskaffenhet

lämpade tullsatser böra ifrågasättas, alldenstund dessa artiklar enligt

uppgift kunna erhållas vid fabriker inom landet till samma pris eller

till och med billigare än den utländska varan.

Beslag, anbragta å här ifrågavarande artiklar, synas ej böra utöfva

inflytande å tullbehandlingen. Däremot hafva med gummiringar

försedda hjul ansetts böra draga en efter deras högre värde bättre afpassad

tull, och sålunda ej hänförts till förevarande rubrik, utan upptagits

i rubriken n:r 1056.

k ör industriella ändamål afsedda formar af trä, likaväl som af Träskor, forannat

ämne, tullbehandlas nu såsom ej specificerade maskiner, redskap ®ar „e^-

och verktyg, med tull af 10 procent af värdet. Med hänsyn därtill, att * ''

dylika formar, enligt för kommittén tillgängliga prisuppgifter, i medel

51

-

402

tal kosta omkring 1 krona per kilogram, har den tullsats af 10 öre per kilogram,

som i gällande taxa är åsatt träskor och s. k. borstträn, och hvari

ändring ej blifvit ifrågasatt, synts lämplig äfven för nu ifrågavarande

artikel.

Block och Block och Bister till skoarbeten äro nu åsätta en tull af 10 öre per

N:rS238. kilogram. Sådana block och läster, som användas för att bevara formen å

färdiga skodon, äro vanligen urhålkade och försedda med gångjärn, samt

betinga enligt uppgift ett afsevärdt högre pris, per kilogram räknadt, än

blockoch läster för skotillverkning och hafva under senaste tid icke tullbehandlats

såsom block och läster till skoarbeten utan såsom snickararbeten.

Denna praxis har kommittén genom den i rubrikens formulering föreslagna

förändringen afsett att fastslå.

Af läster för tillverkning af skodon betinga s. k. lian delsläster,

som användas af skomakare, ett pris af 70 å 80 öre per kilogram, under

det att värdet af de för mekanisk skofabrikation afsedda lästerna, hvilka

i allmänhet äro å undersidan helt eller delvis försedda med beslag af

avsnitt 350 Kontrollera mot PDF

järn, uppgår till omkring 2 kronor per kilogram.

Enligt hvad som blifvit kommittén meddeladt, har den inhemska

skolästfabrikationen haft svårighet att konkurrera med åtskilliga utländska

fabriker; och särskildt skall detta gälla i fråga om handelsläster,

hvilka ofta nog lära utbjudas till underpris. Med hänsyn härtill

har kommittén ansett sig böra så till vida tillmötesgå en till kommittén

inkommen framställning om fördubbling af den nuvarande tullsatsen,

att kommittén upptagit denna med ett till 15 öre förhöjdt belopp.

Skofla!-, rem- För de i rubrikerna n:r 239—241 upptagna artiklar utgår tullen

8k''larretcnd" för närvarande med 10 procent af värdet. Undantag göra dock i detta

Nr 239-24!. afseende de till rubriken n:r 241 hänförliga ämnen af trä till ej särskildt

nämnda maskindelar eller redskap, afsedda lör textilindustrien, i

det att sådana ämnen ofta nog lära hafva tullbehandlats såsom snickararbeten.

N:r 23S. Tillgängliga prisuppgifter gifva vid handen, att värdet å de i

rubriken n:r 239 upptagna artiklar utgör, per kilogram räknadt, för skofla!’

och ugnsspadar 30 å 60 öre, för skruftvingar 36 å 63 öre, för skrufknektar

50 å 71 öre, för hyfvelstockar 70 öre å 3 kronor 50 öre, för yxskaft

32 öre å 1 krona för släggskaft 40 å 48 öre, för hammarskaft 37 å 80 öre,

för skyffelskaft 30 å 58 öre, för spadskaft 44 öre, för skaft till hackor

50 öre, för lieskaft 65 öre och för skaft till högafflar 20 å 26 öre.

403

Härjämte tiar upplysts, att hyfvelstockar icke äro föremål för tillverkning-

inom landet samt att en afsevärd del af de öfriga hithörande

artiklar, som införas, utgöras af jämförelsevis dyrbara skaft af hickory

och andra utländska träslag.

Den föreslagna tullsatsen synes sålunda, på samma gång den möjligen

medför ett något ökadt skydd för vissa inom landet tillverkade

artiklar, innebära en väsentlig - nedsättning af tullen å andra artiklar,

som icke äro föremål för tillverkning inom landet, däribland verktygsskaft,

af Indika redskapstillverkningen har behof.

För de till rubriken n:r 240 hänförliga träarbeten har en tullsats

af 10 öre per kilogram, motsvarande 8 å 15 procent af värdet, ansetts

erforderlig till skydd för den inhemska tillverkningen. För kommittén

har uppgifvits, att priset, per kilogram räknadt, utgör för remskifvor

samt slip- och polerskifvor omkring 70 öre, för verktygsskaft 70 öre till

1 krona 25 öre samt för sågställningar 70 öre till 1 krona.

Inom textilindustrien använda maskindelar och redskap af trä,

såsom spindlar, bobiner, spolpipor och skyttlar in. m., Indika i värde

växla — enligt uppgift från 60 öre till omkring 3 kronor per kilogram

avsnitt 351 Kontrollera mot PDF

— allt efter den olika grad af bearbetning de undergått, äro visserligen

föremål för tillverkning inom landet, men förbrukarna af dessa artiklar

lära dock vara nödsakade att till största delen fylla sitt behof genom

import. Med hänsyn till den inhemska fabrikationen har tullsatsen ej

ansetts höra sättas lägre än 20 öre per kilogram, hvilken tullsats i stort

sedt torde ungefärligen motsvara den nuvarande värdetullen.

I denna rubrik hafva äfven upptagits delar af trä till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner, såsom bordskifvor, hufvar och trampstickor. För de väsentligaste

af dessa delar, nämligen bord och hufvar, beräknas ett medelvärde

af resp. 1 krona 10 öre och 2 kronor 50 öre per kilogram.

Med hänsyn härtill och i betraktande däraf, att den utländska varan på

grund af massproduktion och billigare arbetskraft kan säljas till lägre

pris än den svenska, torde eu lägre tullsats än 20 öre per kilogram icke

kunna antagas bereda den svenska tillverkningen nödigt skydd. För närvarande

lära särskild! de utländska symaskin sfabrikanter, hvilka hit importera

delar af symaskiner för att här sammansättas, i afsevärd omfattning

importera äfven nu ifrågavarande artiklar.

Såväl skurna som oskurna träsnittstockar äro för närvarande tullfria.

För de senare, som tillverkas af buxbom och ej lära kunna erhållas

här i landet, torde tullfriheten böra bibehållas. Skurna träsnitt

-

N:r 240.

N:r 24L

Träsnittstockar.

N:r 242 och

243.

404

Käppar etc.

N:r 244 och

245.

stockar däremot hafva synts i tullbehandlingshänseende böra likställas med

klichéer; och har alltså den för sistnämnda artikel föreslagna tullsats,

15 procent af värdet, upptagits jämväl för skurna träsnittstockar. Visserligen

kunde med visst fog ifrågasättas att för konstnärligt skurna

träsnittstockar bereda tullfrihet, men då sådana ytterst sällan förekomma

till införsel och det skulle blifva förenad t med stora vanskligheter att

vid tullbehandlingen afgöra, om en träsnittstock vore att anse såsom

konstnärsarbete eller icke, lärer någon åtskillnad mellan olika slag af

skurna träsnittstockar icke behöfva eller böra göras.

Enligt gällande taxa äro för käppar följande tullsatser bestämda,

nämligen för sådana, som synbarligen äro afsedda till paraplyer eller

parasoller, 25 öre och för andra 2 kronor 70 öre, allt per kilogram räknadt.

Af en inhemsk käppfabrikant har, under åberopande af svårigheten

att kunna konkurrera med de utländska fabrikerna, gjorts framställning

om väsentligt ökadt tullskydd för ifrågavarande artikel.

Visserligen har äfven införseln af andra käppar än de till paraplyer

och parasoller afsedda under senaste tiden ökats, så att den från

avsnitt 352 Kontrollera mot PDF

att i början af 1890-talet icke hafva uppgått till mer än några hundra

kilogram om året, år 1907 belöpte sig till nära 3,400 kilogram; men den

hufvudsakliga importen omfattar dock paraply- och parasollkäppar, hvaraf

sistnämnda år infördes nära 30,000 kilogram. Paraply- och parasollkäppar

tagas, enligt uppgift, hufvudsakligen från de stora fabrikerna i Tyskland,

hvillca inrättat sig särskildt för tillverkning af delar till paraplyer och parasoller

och lära fullständigt behärska världsmarknaden å detta område. De

försök, som af härvarande paraplyfabrikanter gjorts att upptaga tillverkningen

af paraply- och parasollkäppar, torde också få anses hafva gifvit vid

handen, att äfven med afsevärdt högre tullskydd än det nuvarande denna

tillverkning ej skulle kunna blifva någon lönande industri; och har med

hänsyn härtill kommittén ansett sig icke böra föreslå någon höjning af

tullen å detta slag af käppar. Värdet därå lärer växla mellan 1 och

7 kronor per kilogram.

Värdet å andra slag af käppar har för kommittén uppgifvits utgöra

8 å 9 kronor per kilogram för de till införsel vanligast förekommande

slagen. Då i betraktande häraf gällande tullsats -—• hvars storlek torde

hafva bestämts hufvudsakligen med hänsyn därtill, att de införda käpparna

i allmänhet hafva karaktär af lyxvara — bör anses innefatta ett

ingalunda lågt skydd, bär kommittén icke funnit annan ändring påkallad,

än att tullsatsen lämpligen torde kunna afrundas till 3 kronor

per kilogram.

405

Lösa kryckor af trä till käppar af sist omförmälda slag lära ej

förekomma i marknaden. Däremot äro dylika kryckor till paraply- och.

parasollkäppar föremål för afsevärd import och tullbehandlas nu såsom

snickar- eller svarfvararbeten. För underlättande af den nu tidsödande

sorteringen vid tullbehandlingen hafva dessa synts böra likställas med

käppar, helst som intet svenskt industriellt intresse lärer skadas af den

nedsättning i tullen, som förändringen innebär.

Beslag af metall eller annat ämne, hvilka stundom finnas anbragta

å hithörande artiklar, hafva ej ansetts böra utöfva något inflytande

å tullsatsen.

Stadgandet angående inräknande i varans vikt af visst emballage har

affattats med hänsyn till de olika förpackningssätten för här sammanförda

artiklar och öfverensstämmer med hvad nu är stadgadt i fråga

om paraply- och parasollkäppar.

För svarfvar- och bildhuggararbeten, ej specificerade, stadgas i

gällande taxa en tull af 1 krona per kilogram, dock att, om vikten af

varan per stycke öfverstiger 2 kilogram, tullen för den Överskjutande

vikten beräknas som för snickararbeten.

Vid tullbehandlingen af hithörande artiklar lärer ofta nog osäkerhet

avsnitt 353 Kontrollera mot PDF

råda i fråga om huru stor del af varan, som skall vara svarfvad

eller snidad för att varan rätteligen bör hänföras till svarfvar- och bildhuggararbeten.

Med hänsyn härtill samt då lämpligheten af uttrycket

bildhuggararbeten, för så vidt därmed — såsom enligt häfdvunnen tullbehandlingspraxis

är förhållandet — skall afses ej blott verkliga konstnärsarbeten

utan äfven andra med rikare snideri försedda arbeten, torde

kunna ifrågasättas, har kommittén ansett, att åt rubriken borde gifvas

en något tydligare affattning. Tillika har i densamma, i anslutning till

hvad redan nu i tillämpningen iakttages, upptagits oval- och rundfrästa

arbeten. Rubrikens omfång för öfrigt har dock ansetts böra väsentligen

inskränkas. Någon egentlig anledning att tillämpa en särskild,

högre tullsats för möbler och andra dylika tyngre snickararbeten därför,

att svarfning, fräsning eller snidning till någon större eller mindre del

ingått i arbetet, synes icke förefinnas, då detta förhållande icke lärer i

nämnvärd grad fördyra arbetet. Däremot torde för smärre svarfvade,

frästa eller snidade artiklar, med hänsyn till deras på beskaffenhet och

afsedd användning grundade högre värde i förhållande till vikten, en

högre tull än för snickararbeten vara skälig; och torde i anslutning till

den ofvan omnämnda nuvarande viktgränsen denna tullsats kunna be

-

Svarfvararbeten

etc.

N:r 246.

406

S. k. wienermöbler.

N:r 247.

Snickararbeten.

N:r 248—253.

stämmas att gälla för dylika artiklar, för så vidt de väga netto högst 2

kilogram per stycke.

S. k. wienermöbler, hvilka vanligen äro gjorda af rödbok och

varit föremål för bearbetning i fräs ma sk in, hafva tidigare på grund

af tillverkningssättet ansetts hänförliga till svarfvararbeten, men tullbehandlas

numera, i anslutning till Kungl. Maj:ts i särskild! mål meddelade

beslut, såsom snickararbeten och draga således i allmänhet en

tull af SO öre per kilogram.

Eu inhemsk snickerifabrik, som sedan flera år tillbaka bedrifvit

tillverkning af wienermöbler, därvid enligt uppgift sysselsättande ett

40-tal arbetare, har gjort framställning om ökadt tullskydd för att

sättas i stånd att möta den starka konkurrensen med införda dylika

möbler. Om också anledning ej synts föreligga att, på sätt i berörda

framställning föreslagits, upptaga tullsatsen till det belopp, hvarmed

densamma tidigare utgick, eller 1 krona per kilogram, i den mån vikten

per stycke icke öfversteg 2 kilogram, har dock kommittén med hänsyn

till den omfattande bearbetning varan undergått i jämförelse med det å

vanliga snickarvaror i allmänhet nedlagda arbete, ansett eu till 50 öre per

avsnitt 354 Kontrollera mot PDF

kilogram bestämd tullsats icke bereda den inhemska tillverkningen högre

skydd än skäligt.

Beträffande snickararbeten samt andra, ej specificerade, bearbetade

trävaror innehåller tulltaxan följande bestämmelser:

Trävaror:

snickararbeten samt alla andra mer eller mindre

bearbetade trävaror, ej specificerade:

af furu eller gran:

utan betsning, målning eller lackering...... .1 kilogram

med betsning, målning eller lackering...... 1 „

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,

ej specificerade träslag, massiva eller därmed

fanerade, äfvensom arbeten, belagda

med massa, utan målning eller annan

^betäckning ..................................................... 1

af päron och valnöt samt af mahogny,

jakaranda och andra utländska träslag,

massiva eller därmed fanerade, äfvensom

arbeten, försedda med äkta eller oäkta

—: 05

—: 10

—: 30

407

förgyllning eller belagda med färgad eller

förgylld massa.................................................. 1 kilogram —: 60

Anm. Är arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen efter det slag

däribland, som drager högsta tullafgift.

Med det till öfverrubriken för ifrågavarande artiklar i förslaget

fogade tillägget »äfven i förening med annat ämne än trä» åsyftas allenast

att fastslå nuvarande tullbehandlingspraxis. För öfriga af kommittén

föreslagna, delvis ganska genomgripande förändringar af berörda taxebestämmelser

redogöres bär nedan under de särskilda rubrikerna.

Arbeten, belagda med massa, hafva i förslaget upptagits under N:r 248 och

egna rubriker. Vid affattande! af dessa bär hänsyn tagits därtill, att

dylika arbeten, hvilka företrädesvis utgöras af lister till fotografi- och

tafvelramar eller färdiga sådana ramar, ofta äro endast delvis belagda

med massa. Värdet å här ifrågavarande artiklar lärer vara ungefärligen

lika, vare sig den pålagda massan såsom sådan är ofärgad eller färgad,

och de inhemska fabrikanterna lära understundom hafva intresse af

att för en jämförelsevis låg tull få införa sådana s. k. rålister, som

äro belagda med färgad massa. I betraktande häraf bär kommittén

ansett massans egenskap af ofärgad eller färgad ej höra. utöfva inflytande

på tullbehandlingen. Den däraf påkallade förändringen af gällande

bestämmelser torde äfven ur tullteknisk synpunkt vara att förorda.

Polerade och bonade snickararbeten, delvis belagda med massa,

synas böra draga samma tull som öfriga polerade och bonade snickararbeten,

i följd hvaraf de upptagits i rubriken n:r 249.

I samma rubrik hafva äfven inrymts alla s. k. japanska arbeten,

som ej äro hänförliga till annan rubrik — såsom exempelvis fölhållandet

avsnitt 355 Kontrollera mot PDF

är med askar och etuier af trä i förening med vissa andra

materialier. Japanska arbeten tullbehandlas nu efter arten af det trä,

hvaraf de äro framställda. Det föreslagna sammanförandet af dem

i en gemensam rubrik har ansetts särskildt lämpligt med hänsyn till

de olägenheter, som äro förknippade med den nuvarande tullbehandlingen.

För att utröna träets art måste nämligen den å varan anbragta

lackeringen på någon del af föremålet aflägsnas, hvarigenom

föremålet mer eller mindre skadas. Fn tullsats af 60 öre per kilogram

synes för öfrigt icke vara för hög, då dessa arbeten till stor del utgöras

af prydnads- och toalettartiklar.

För arbeten af furu eller gran, icke belagda med massa, hafva N:r 250 och

nu gällande tullsatser bibehållits. Med snideri försedda dylika arbeten,

408

vägande per stycke netto mer än 2 kilogram, Indika enligt gällande

taxa skola förtullas efter hvad för svarfvararbeten stadgas, hafva emellertid,

då de nu skola förtullas som snickararbeten, ansetts icke böra

draga den här bestämda låga tullen utan i stället upptagits i nästföljande

rubrik med tull af 30 öre per kilogram. Fernissade arbeten hafva

funnits skäligen böra likställas med betsade, målade och lackerade.

Gällande taxa upptager som hufvudgrund för olika tullsatser å

snickararbeten och bearbetade trävaror af annat träslag än furu eller

gran träslagets egenskap af inhemskt eller utländskt. Denna åtskillnad

synes emellertid mindre lämplig, ty oafsedt svårigheten i många fall,

särskildt beträffande polerade, bonade eller på liknande sätt å ytan

bearbetade trävaror, att vid tullbehandlingen afgöra, af hvilket träslag

varan består, är oftast träets art föga normgifvande för värdet. 1

detta afseende kan framhållas, att lyxmöbler och andra finare snickararbeten

numera i stor utsträckning tillverkas af inhemska träslag

och betinga höga pris, under det att arbeten af utländska träslag

ofta äro afsevärdt billigare. Jämväl en annan omständighet talar för

omläggning åt tullarna å här ifrågavarande artiklar. Då kommitténs

förslag icke upptager särskild rubrik för ej specificerade redskap och

verktyg samt delar därtill, komma dessa, för så vidt de äro af trä och

i den män de icke äro i förslaget särskildt nämnda, att blifva hänförliga

till här ifrågavarande trävaror. Dessa för industriellt bruk eller

för handtverkeri behof afsedda artiklar äro ofta förfärdigade af utländskt

träslag och den för bearbetade trävaror af dylikt träslag stadgade

tullen blefve här utan tvifvel ganska dryg och äfven i det afseende!

föga motiverad, att i regel dessa artiklar icke underkastats någon

långt drifven bearbetning.

avsnitt 356 Kontrollera mot PDF

Med bibehållande af gällande två tullsatser, 30 och 60 öre, för

kilogram räknadt, har en lämpligare och — då oarbetad! virke såväl af

inhemskt som af utländskt träslag är tullfritt — rättvisare uppdelningsynts

kunna ernås därigenom, att graden af bearbetning, som varan undergått,

gjorts bestämmande för tillämpligheten af den ena eller andra af

nämnda tullsatser.

Beträffande förevarande rubriker torde ytterligare endast behöfva

nämnas, att, ehuruväl skäl kunde anföras för en lägre tull å gröfre

snidade arbeten, tulltekniska hänsyn torde omöjliggöra en åtskillnad

mellan gröfre och finare snidade arbeten likasom ock mellan snidade

arbeten och skulptur- eller bildhuggararbeten, hvilka senare i förslaget

äro inbegripna under snidade arbeten.

409

Arbeten af konstgjord^ trä hafva likställts med arbeten af annat

naturligt trä än furu eller gran, hvarom bestämmelse inrymts i en

under förevarande rubriker intagen anmärkning.

För möbler hafva nu gällande bestämmelser bibehållits oförändrade;

dock har med hänsyn till sådan öfverklädnad, som utgöres af läder eller

skinn, uttrycket »öfvertyg)) utbytts mot »öfverklädnad».

Medelst målning eller på liknande sätt sönderdeladt korkaffall,

hvilken artikel har användning för olika ändamål, såsom i linoleumindustrien

samt för tillverkning af de i nästföljande rubrik upptagna

artiklar, drager nu tull enligt taxans sista rubrik med 15 procent af

värdet. Den af kommittén föreslagna tullen af 5 öre per kilogram motsvarar

ungefär 15 procent af det uppgifna medelvärdet å ifrågavarande

artikel.

För de i denna rubrik upptagna artiklar — hvilka hafva användning

hufvudsakligen såsom byggnads- eller isoleringsmateriel — utgår tullen

efter varuvärdet. För flertalet billigare hithörande artiklar, såsom block

och plattor, utgör densamma 15 procent af värdet, under det mera

förarbetade och dyrbarare varor, såsom formstycken, draga allenast

10 procent, då de hänföras till rubriken maskiner, redskap och verktyg,

ej specificerade. Den af kommittén föreslagna tullen, 10 öre per kilogram,

torde tämligen nära öfverensstämma med den tull, som nu belöper å

flertalet af här ifrågavarande artiklar, hvaraf för öfrigt landets behof lärer

till största delen fyllas genom inhemsk tillverkning. Till jämförelse må

nämnas, att motsvarande tullsats i den tyska tulltariffen är 10 mark

per 100 kilogram.

Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar, hvilka varor bestå af kork

i förening med väfnad, utgöra jämförelsevis obetydliga importartiklar. De

hafva dock ansetts icke lämpligen böra draga den för korkarbeten, ej

särskildt nämnda, föreslagna tull och därför särskildt upptagits med en

avsnitt 357 Kontrollera mot PDF

lägre tullsats, 20 öre per kilogram, som synts komma att öfver hufvud taget

nära motsvara den nuvarande värdetullen, hvilken utgår med 10 procent

för lifbojar och lifbälten samt 15 procent för fendertar.

I gällande taxa stadgas för korkar, skurna, utan beslag, hvarmed

likställts korksulor, en tull af 35 öre per kilogram och för korkar med

beslag en tull af 1 krona 20 öre per kilogram.

Möbler.

N:r 254 och

255.

Korkaffall.

N:r 256.

Arbeten af

korkaffall.

N:r 257.

Arbeten af

kork.

N:r 258.

N:r 259.

52

410

1 fråga om sistnämnda artikel må framhållas, att den däri ingående

korken till såväl vikt som värde i allmänhet är af så underordnad

betydelse i förhållande till beslaget, att varan knappast kan betraktas

som korkarbete, utan synes böra förtullas såsom arbete af det

ämne, hvaraf beslaget består. Bestämmelse härom har upptagits i en

anmärkning under denna rubrik.

Skurna korkar utan beslag utgöras företrädesvis af butelj- och

andra flaskkorkar. Hos kommittén hafva två korkfabrikanter, under

framhållande af de mindre gynnsamma förhållanden, under hvilka de

svenska korkfabrikerna arbeta, jämfördt med utlandets, gjort framställning

om ökadt skydd för tillverkning af dylika korkar, därvid de påyrkat

skilda tullsatser för ölkorkar och vinkorkar, hvilka olika slag

skulle särskiljas efter korkarnas mindre eller större diameter. Tillika

har uppgifvits, att priset utgjorde å de förra 3 å 4 kronor och å de

senare 8 å 10 kronor, allt per kilogram räknadf.

Enligt den officiella statistiken har in- och utförseln af korkar

utan beslag — däri inräknad äfven den obetydliga artikeln korksulor —

under femårsperioden 1903—07 utgjort:

Åv

Införsel.

Utförsel.

Kg.

Kg.

1903

76,415

63,766

1904

60,215

40,545

1905

35,537

43,027

1906

33,924

73,484

1907

29,390

53,128

Tillverkningen inom landet af skurna korkar har under samma tid

uppgått till:

År.

Stycken.

1903

454,239,354

1904

509,500,627

1905

453,528,423

1906

538,459,653

1907

529,415,070

Af dessa siffror framgår, att införseln är stadd i stadigt sjunkande,

under det att utförseln och den inhemska tillverkningen i stort sedt icke

visa någon nedåtgående tendens. Det vill sålunda synas, som om korkfabrikernas

ställning, så vidt den af officiella siffror kan bedömas, icke

med nödvändighet kräfde ökadt skydd. Visserligen må medgifvas, att

411

nuvarande tull är ganska låg för den dyrbara artikeln vinkork; men

då, enligt uppgift, införseln af det slags kork, som enligt bemälda fabrikanters

förslag skulle anses såsom vinkork, icke lärer omfatta mera än

högst en femtedel af hela importen af korkar samt det sålunda torde

avsnitt 358 Kontrollera mot PDF

vara ovisst, om en höjd tull å vinkork skulle lända korkfabrikationen

till något större gagn, och då därtill kommer, att upptagande i fasan

af en särskild, högre tull för denna artikel möter svårighet i tulltekniskt

hänseende, har kommittén icke ansett sig böra föreslå någon ändring

af tullen å korkar utan beslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af kork, såsom skifvor för mellanlägg

i hattar och andra smärre artiklar, hvilka nu draga tull med 15

procent af värdet, hafva ansetts lämpligen kunna sammanföras med

skurna korkar utan beslag.

I likhet med hvad under trävaror föreslagits för arbeten af konstgjordt

trä, har äfven beträffande konstgjord kork och arbeten däraf ansetts

skäligt att likställa den konstgjorda varan med den naturliga.

Dessa rubriker innehålla i sak endast den förändring af gällande

bestämmelser, att tullfrihet föreslagits för klufven och. skalad eller hyflad

rotting. Dylik rotting, hvilken har stor användning vid korgfabrikationen,

lärer nämligen ej med fördel kunna beredas inom landet.

Vass, som i taxan återfinnes bland vegetabiliska rör, har i förslaget

upptagits bland de för flätning och dylik bearbetning afsedda

vegetabiliska ämnena.

De sakliga förändringar i gällande bestämmelser för arbeten af

rör, som af kommittén föreslagits, betingas däraf, att käppar och kryckor

ansetts böra likställas med motsvarande artiklar af trä; och innebära

dessa förändringar, att tullen å käppar höjts från 2 kronor 70 öre till

3 kronor per kilogram, samt att tullen å här ifrågavarande kryckor

nedsatts från 1 krona till 25 öre per kilogram. Dessutom bör anmärkas,

att till rubriken n:r 264 blifver hänförlig en i handeln förekommande

artikel, hvilken nu tullbehandlas som ej specificerade redskap med 10

procents värdefull, nämligen rottingbyster till skyltfigurer. Det till

öfverrubriken fogade tillägget »äfven i förening med annat ämne» medför

icke någon afvikelse från nuvarande praxis.

Samtliga här upptagna vegetabiliska råämnen åtnjuta för närvarande

tullfrihet med undantag af spån, då den är hyflad, i hvilket fall

den förtullas som snickararbete. Tullfrihet äger likaledes rum för bastrep

Vegetabiliska

rör.

N:r 260 och

261.

Arbeten af

rör.

N:r262—264.

Flätningsämnen

etc

N:r 265.

412

och bastmattor. Beträffande sistnämnda artikel har ansetts att tullfriheten

bör inskränkas att gälla endast för sådana bastmattor, som äro afsedda

till varuemballage. Någon anledning att stadga tullfrihet för fotmattor af

bast, hvaraf tillverkning bedrifves som hemslöjd inom vissa delar af

landet, synes nämligen icke föreligga.

Inom korgfabrikationen använda flätor al saf lära icke kunna

avsnitt 359 Kontrollera mot PDF

erhållas inom landet till något så när samma pris, som de utländska

betinga. Emellertid fördyras dessa senare afsevärdt genom den tull af

1 krona per kilogram som nu tillämpas för dem, då de förtullas som

arbeten al rör. I korgmakerinäringens intresse har kommittén därför

ansett sig böra föreslå tullfrihet för ifrågavarande artikel lika val, som

till hattfabrikationens fromma tullfrihet medgifvits för hattflätor af saf,

hvilken senare artikel återfinnes i afd. Vill G.

Korgmakar

arbeten etc

N:r266

Vissa

270. hänförliga

slags

arbeten af de i rubriken n:r 265 angifna materialier äro

till särskilda rubriker, såsom barnvagnar, leksaker in. fl. De

öfriga, hvilka icke äro sålunda särskild! nämnda, hafva här upptagits

tillika med ej särskild! nämnda arbeten af gräs och rötter.

För korgm akararbeten hafva nu gällande tullsatser bibehållits oförändrade.

S. k. korgmöbler draga nu samma tull, oafsedt om de äro

försedda med stoppning och öfverklädnad eller om så icke är förhållandet;

och då med hänsyn till tullsatsens belopp samt stoppningens

och öfverklädnadens värde i förhållande till själfva möbelns icke något

torde vara att häremot erinra, har uttrycklig bestämmelse om sådan

tullbehandling fått här inflyta.

Mattor af spån, strå, rötter, gräs, vass, säf, kokostågor eller rottingdraga

nu tull med 7 öre per kilogram. Med den affattning, som gifvits åt

kommitténs förslag, skulle mattor af rotting drabbas af en tull af 1

krona per kilogram. Detta torde dock sakna praktisk betydelse, alldenstund

mattor af rotting ytterst sällan torde förekomma.

För mattor af gräs i förening med bomullsgarn har, med stöd af

generaltullstyrelsens i särskild! mål meddelade beslut, tullen utgått med

15 procent af varuvärdet. Likaså draga för byggnadsändamål afsedda

mattor s. k. reveteringsmattor — bestående af vass, sammanbunden

medelst metalltråd — tull med 15 procent af värdet. Slutligen hafva

ock mattor af kokostågor i förening med hampa tullbehandlats som

hampväfnader. Det synes emellertid icke vara lämpligt att låta tullbehandlingen

af mattor, tillverkade af här ifrågavarande flätnings

-

413

materialier, påverkas däraf, att i dem möjligen äfven ingår något annat

ämne — exempelvis metalltråd, varp af spånadsämne till mattväfnaden

eller, såsom äfven förekommer, foder af något groft tyg —; och förslaget

har därför synts böra så affattas, att därunder innefattas äfven mattor

af sistberörda slag.

Af här nämnda slag af mattor utgöra de af kokostågor förfärdigade

den största importartikeln. Dessa likasom öfriga här ifrågavarande

mattor utom reveteringsmattorna förekomma dels i afpassade stycken,

avsnitt 360 Kontrollera mot PDF

såsom fot- och vagnsmattor, dels ock i längder. I allmänhet lära de

i längder förekommande vara af finare beskaffenhet och därför afsevärdt

dyrare än de afpassade. Ett undantag härifrån göra dock mattor

af kokostågor utan inblandning af annat spånadsämne, hvilka, då de

förekomma i längder, icke lära i pris mycket skilja sig från afpassade

dylika mattor. I anslutning till nu berörda förhållanden har kommittén

funnit en uppdelning af ifrågavarande varuslag erforderlig, hvarvid för

de billigare slagen, till hvilka äfven reveteringsmattorna hänförts, den

nuvarande tullsatsen, 7 öre per kilogram, bibehållits, under det att för

den värdefullare gruppen en tullsats af 20 öre per kilogram ansetts

lämplig, dåden, enligt uppgift, motsvarar ungefär 15 procent af medelvärdet

på därunder fallande varor.

För arbeten, upptagna i rubriken n:r 270, hvilka i praxis hänförts

till korgmakararbeten, andra slag, har nu gällande tullsats ansetts

böra bibehållas.

Förevarande bestämmelser äro i sak lika med motsvarande stadganden

i gällande taxa.

För borstbindararbeten innehåller tulltaxan följande bestämmelser:

Bor stbindar arbeten:

af fibrer, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattningen; äfvensom

penslar, murar- och målarborstar, alla slag...... 1 kilogram —: 15

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller måladt trä

eller järn ........................................................ 1 „ —: 50

med annan infattning ............................................ 1 ,, 1: 20

Anm. Afdrag i vikten göres ej för askar, papper eller dylikt omslag samt kartor.

N:r 270

Haimarbeten.

N:r 271 —273.

BorstbimSararbeten.

N:r274—277.

414

Till borstbmdararbeten bär kommittén funnit böra hänföras äfven

kvastar och viskor, hvilka artiklar i allmänhet icke ansetts elit hänförliga

utan dragit värdefull. Kvastar och viskor lära enligt förslaget komma att

i regel beläggas med eu tull af 15 öre per kilogram, hvaremot intet torde

vara att erinra, då de betinga ett pris af 70 öre till 1 krona 50 öre

per kilogram. Damm- eller pudervippor, som nu likaledes förtullas

efter värdet, hafva inrymts i rubriken n:r 277, hvars tullsats, 1 krona

50 öre per kilogram, lärer beträffande dammvippor innefatta en obetydlig

ökning och vidkommande pudervippor medföra en nedsättning af

nu utgående tullafgift.

I åtskilliga till kommittén ingifna framställningar hafva tillverkare

af borstbmdararbeten gjort gällande, att nuvarande tullsatser vore otillräckliga

såsom skydd för den inhemska borstbinderiindustrien, därvid

bland annat framhållits, att eu stor del af de för denna industri erforderliga

avsnitt 361 Kontrollera mot PDF

råvaror måste importeras från utländska specialfabriker och

droge en tull, som i vissa fall öfvers tege tullen å det färdiga fabrikatet.

Därjämte har äfven betonats, att den utländska tillverkaren hade tillgång

till billigare arbetskraft och billigare arbetsmaskiner, hvarförutom

han ägde större möjlighet att specialisera sin fabrikation. Särskildt i

fråga om penslar samt murar- och målarborstar hade den utländska

konkurrensen blifvit svårt kännbar för den svenska industrien.

Att borstbinderiindustriens ställning är mindre god, synes ock

framgå af den officiella statistiken, som visar, att årliga införseln af

borstbmdararbeten af fibrer, gräs, rötter m. m. samt af penslar, målaroch

murarborstar under åren 1901—07 stigit från 18,607 kilogram till

51,791 kilogram, af hvilken sistnämnda kvantitet 33,595 kilogram utgjorde

penslar och 7,220 kilogram murar- och målarborstar; att utförseln

af samma varuslag under berörda tid nedgått från 51,902 kilogram år

1901 till 1,468 kilogram år 1907; samt att årsimporten under nämnda

period af dels borstbmdararbeten af andra ämnen med infattning af trä

eller järn dels borstbmdararbeten af andra ämnen med annan infattning

ökats från resp. 2,026 kilogram och 15,670 kilogram till 6,849

kilogram och 32,849 kilogram. Tilläggas kan, att af hela införseln af

borstbmdararbeten den ojämförligt största delen kommer från Tyskland.

N:r 275. Redan 1888 års tullkommitté fann skäligt föreslå en tullsats af

50 öre per kilogram för penslar samt murar- och målarborstar, hvilken

tull emellertid bevillningsutskottet vid 1892 års riksdag ansåg sig ej

böra tillstyrka. I enlighet med utskottets förslag bestämdes tullsatsen

i stället till det ännu gällande beloppet. I betraktande däraf, att medel

-

415

värdet å nämnda artiklar lärer utgöra, lågt räknadt, omkring 7 kronor

per kilogram samt med hänsyn till den stegrade importen af dessa

varor, synes för penslar samt murar- och målarborstar — andra än

sådana af fibrer, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen — en tull

af GO öre per kilogram böra vara af förhållandena motiverad. Penslar

förfärdigas vanligen af borst, men därjämte finnas penslar af hår, hvilka

äro betydligt dyrare än borstpenslarna och kunna betinga ett pris af

ända till flera hundra kronor per kilogram. Kommittén har emellertid

funnit hårpenslarna vara för obetydlig artikel för att tarfva annan tullsats

än den för penslar af borst föreslagna. De borstbinda rarbeten, som nu

draga tull med 50 öre per kilogram, synas, då äfven för dem någon

ökning af tullsatsen lärer vara behöflig, lämpligen kunna sammanföras

med de nyssnämnda i gemensam rubrik.

avsnitt 362 Kontrollera mot PDF

På framställning af en importör hafva i denna rubrik upptagits

de vanligaste slagen af tandborstar, nämligen sådana, som hafva infattning

af ben eller celluloid. Då dylika borstar icke lära tillverkas

inom landet, synes intet vara att invända mot en nedsättning af tullen

å dessa nödvändighetsartiklar. Deras medelpris lärer utgöra omkring

12 kronor 50 öre per kilogram.

Såsom en brist i gällande taxa har anmärkts, att rubrik saknas N:r 276

för borstbindararbeten med infattning eller montering af guld eller

silfver. Förhållandet lärer ock hafva förorsakat osäkerhet vid tullbehandlingen.

Särskild rubrik för varan ifråga har nu upptagits med

en såsom lämplig ansedd tullsats af G kronor per kilogram.

Frånsedt den ofvan omförmälda artikeln vippor, lära de till denna N:r 277

rubrik hänförliga slag af borstbindararbeten företrädesvis utgöras af

hår-, klädes- och nagelborstar. Kommittén har inhämtat, dels att medelpriset,

per kilogram räknadt, för svensk vara utgör för hårborstar af

bästa beskaffenhet 22 kronor 50 öre och för dylika borstar af enklare

slag 10 kronor 70 öre samt för klädesborstar af bättre slag 22 kronor

10 öre och af enklare slag 7 kronor 90 öre, dels ock att importerad

vara af i allmänhet enklare slag i medeltal kostar per kilogram, hårborstar

i infattning af polera dt trä eller celluloid 11 kronor, klädesborstar

i dylik infattning 7 kronor 25 öre och nagelborstar i beninfattning

9 kronor 40 öre, samt att medelpriset å importerade borstar i allmänhet

ej torde få sättas lägre än till 12 kronor per kilogram. I betraktande

häraf och med hänsyn till den ökade importen af bär ifrågavarande

borstbindararbeten har kommittén ansett sig äga skäl biträda gjord fram

-

416

Ben och

horn.

N:r 278.

Arbeten af

ben,horn eller

sköldpadd.

N:r 279-281.

Pärlemor etc.

K:r282—284.

ställning om eu till 1 krona 50 öre pr kilogram förhöjd tullsats för

dessa artiklar.

Till förtydligande af taxebestämmelserna för borsfbindararbeten

har uttrycket »infattning» ansetts böra fullständigas genom tillägg af

ordet » montering».

Då ben och horn äro ämnen med likartad användning och jämväl

ur tullteknisk synpunkt skäl tala för deras likställande i tullhänseende,

hafva desamma, tillika med sköldpadd, som redan nu tullbehandlas

som horn, här sammanförts.

8. k. hornborst samt spjälkade och klufna gåspennor, hvilka

artiklar nu draga tull med 15 procent af värdet, hafva användning inom

borstbinderiyrket. Med hänsyn till denna deras användning som råvara

och till den jämförelsevis obetydliga bearbetning, de undergått, synas

artiklarna i fråga böra upptagas till tullfrihet.

avsnitt 363 Kontrollera mot PDF

Plattor och skifvor af horn eller sköldpadd åtnjuta nu tullfrihet,

under det att dylika artiklar af ben med undantag af tangentskifvor

draga tull. Kommittén har emellertid ansett, att likställighet borde

åvägabringas mellan dessa artiklar, och med hänsyn till den inhemska

förädlingsindustriens intressen föreslagit tullfrihet äfven för plattor och

skifvor af ben. Dock bör, enligt kommitténs mening, med afseende å

såväl horn eller sköldpadd som ben tullfriheten utom i fråga om tangentskifvor

afse endast plattor och skifvor, som kunna betraktas som halffabrikat

för vidare bearbetning.

På framställning af eu piskfabrikant har tullfrihet i detta sammanhang

äfven föreslagits för piskskaftämnen.

Med arbeten af elfenben och hvalrosständer, hvilka nu draga

samma tull som bijouteri varor eller 2 kronor pr kilogram, hafva, såväl

af tulltekniska skäl som med hänsyn till värdet, arbeten af flodhästtänder

ansetts böra likställas, och har tillika tullsatsen för samtliga dessa

artiklar bragts till öfverensstämmelse med den för bijouterivai’or föreslagna.

I rubriken n:r 281 hafva upptagits arbeten af fjäderspolar, för

hvilka tullen nu i allmänhet utgår med 15 procent af värdet. För dessa

arbeten, hvilka utgöras af tandpetare in. fl. smärre artiklar, som ej äro

föremål för tillverkning inom landet, lärer den föreslagna tullen, 80 öre

per kilogram, i allmänhet medföra en nedsättning af nu utgående tullafgift.

Samtliga här upptagna ämnen, oarbetade, äfvensom knifskaft samt

ämnen därtill af pärlemor äro nu tullfria. Andra arbeten af pärlemor

417

draga tull med 2 kronor per kilogram, hvilken tullsats i förslaget höjts

till samma belopp som den af kommittén förordade tullen å bijouterivaror

eller till 2 kronor 50 öre per kilogram. För arbeten af musseleller

snäckskal, i den mån de icke äro hänförliga till galanterivaror,

utgår nu tull med 15 procent af värdet, och lärer den för dessa artiklar

föreslagna tullsatsen, 50 öre per kilogram, ungefärligen motsvara nämnda

värdetull.

De i förevarande rubriker upptagna bestämmelser innebära i hufvudsak

allenast den afvikelse från gällande taxas föreskrifter, att tullsatserna i

rubrikerna n:r 288 och 289 höjts från 2 kronor till 2 kronor 50 öre

per kilogram, hvilken förändring ansetts påkallad af motsvarande höjning

af tullen å bijouteri varor.

Konstgjorda formbara ämnen hafva vunnit allt större användning

dels som ersättning för ben, horn, sköldpadd och liknande naturliga

ämnen dels ock för andra ändamål. Främst bland dessa ämnen framställer

sig celluloid, som sedan det för ungefär 40 år sedan först kom i

marknaden fått användning för allt flera olika ändamål. Af detta ämne

avsnitt 364 Kontrollera mot PDF

tillverkas kragar och manschetter, biljardbollar, knifskaft och diverse

toalettartiklar in. m. I rubriken nämnas vidare celloidin och galalit,

hvilket senare ämne liksom celluloid brukas som ersättning för kautschuk,

exempelvis vid tillverkning af kammar, samt eburin och ambroin. Dessa

sistnämnda ämnen hafva hufvudsaklig användning för tillverkning af

maskin- och apparatdelar, särskild! elektriska.

Beträffande celluloid innehåller gällande taxa, frånsedt en anmärkning

med föreskrift om bruttoförtullning. följande bestämmelser:

Celluloid:

oarbetad .......................................................................... — fri

arbetad:

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill — fria

andra slag, äfven i förening med väf ............... 1 kilogram —: 80

Öfrig::!, bär ifrågavarande konstgjorda ämnen och arbeten däraf

tullbehandla^ i regel som varor, ej specificerade, arbetade, med tull af

15 procent af värdet. Vissa sådana arbeten hänföras dock till andra

rubriker, såsom till maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej

specificerade, såsom ock förhållandet är med vissa arbeten af celluloid.

Då inom landet tillverkning af här upptagna ämnen icke lärer

förekomma, synes den nu för oarbetad celluloid stadgade tullfrihet böra

53

Parter.

N:r286—290.

Celluloid etc.

N:r 291—293,

N:r 291.

418

utsträckas äfven till de öfriga, då de förekomma i oarbetad! skick. Med

hänsyn till den afsevärda inhemska produktionen af celluloidarbeten samt

för att underlätta upptagande af framställning inom landet af arbeten af

öfriga formbara konstgjorda ämnen har tullfrihet ansetts böra föreslås

jämväl för plattor, stänger och rör af dessa ämnen, hvarjämte den för

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill af celluloid nu stadgade

tullfrihet funnits böra göras gällande äfven för dylika artiklar af andra

här nämnda ämnen.

N:r 292 och För arbeten af celluloid, hvilkas värde, enligt uppgift, växlar mel

293,

lan 7 och 20 kronor per kilogram — priset å flertalet inhemska

fabrikat, såsom kragar o. d., ligger i närheten af den lägre siffran —

har med nyss nämndt undantag gällande tull synts böra bibehållas. Då

galalit äfven användes som ersättningsämne för celluloid, torde det vara

lämpligt, att arbeten däraf i tullbehandlingsafseende likställas med arbeten

åt celluloid. För galalitvaror har uppgifvits pris, växlande mellan 7 och

15 kronor per kilogram.

Beträffande arbeten af öfriga hithörande konstgjorda ämnen har

blifvit ifrågasatt, huruvida eu uppdelning af desamma med olika tullsatser,

allt eftersom materialet i varan vore af öfvervägande organiskt eller af

avsnitt 365 Kontrollera mot PDF

oorganiskt ursprung, möjligen skulle kunna vara lämplig, hvarvid i

händelse tvifvel uppstode om ett ämnes beskaffenhet, varans askhalt

möjligen skulle kunna göras utslagsgifvande för tullbehandlingen. Af

sakkunnig person har emellertid konstaterats, att, med hänsyn , till dessa,

ämnens växlande sammansättning, en dylik uppdelning vore opraktisk.

Den enhetliga tullsats för arbeten af samtliga här ifrågavarande konstgjorda

ämnen, som sålunda bort föreslås, har i betraktande däraf, att

ingen tillverkning af sådana artiklar lärer bedrifvas inom landet, samt

med hänsyn till dessa varors betydelse för åtskilliga industrier ansetts

icke böra sättas högre än 20 öre per kilogram. Arbeten af ambroin,

ebroin och dylika ämnen lära kosta 1 krona 50 öre till 4 kronor 50 öre

eller ännu mera per kilogram.

I anslutning till taxans bestämmelse om att i arbeten af celluloid

må få ingå väf, utan att detta inverkar på tullbehandlingen, samt i anseende

därtill, att åtskilliga hithörande tekniska artiklar äro beslagna

med oädel metall eller på annat, liknande sätt monterade, har till här

ifrågavarande öfverrubrik fogats tillägget »äfven i förening med väf,

oädel metall eller dylikt)).

*/

419

YII. Papper och tryckalster m. in.

Eu artikel, som sedan. 1870-talet trängt sig fram till en särskild!

framskjuten ställning i den svenska marknaden, är trämassa. Då tillverkningsvärdet

vid landets samtliga trämassefabriker år 1896 beräknades till

18.7 miljoner kronor, både summan år 1905 stigit till 52.8 miljoner

kronor, och då förstnämnda år trämassa utfördes för 14.4 miljoner

kronor, värderades utförseln sistnämnda år till 42.8 miljoner kronor.

Hela exporten bar på de sista trettio åren stigit så, att, då dess värde

åren 1871—75 utgjorde l.l miljon kronor och åren 1886—90 uppgick

till 6.0 miljoner kronor, beräknades detsamma åren 1901—05 till 33.8

miljoner kronor, allt i årligt medeltal räknadt. Under de allra senaste

åren bar dock utförseln stigit ännu mera. Den största ökningen kommer,

såväl i fråga om tillverkning som utförsel, på kemisk massa.

I närmaste samband med träm as seindustri eu står den alltmera

utvecklade pappersfabrikationen. Såsom framgår af jämförelsen mellan

beredning och utförsel af trämassa, bär förbrukningen af denna artikel

inom landet alltjämt ökats. Den beräknades redan år 1905 uppgå till

10 miljoner kronor årligen och torde numera hafva stigit till minst 15

miljoner kronor; och är det just pappersindustrien, som bär är konsumenten.

Pappersfabrikationen är i Sverige gammal; men. det är först sedan

trämassa kommit till användning inom denna industri, som den fått

avsnitt 366 Kontrollera mot PDF

verklig betydelse för vårt ekonomiska lif. Lump användes numera

endast i jämförelsevis ringa omfattning vid pappersfabrikationen. Emellertid

införes denna vara i ökad mängd, samtidigt med att utförseln minskas.

De svenska pappersbrukens antal och tillverkning har efterhand

ökats betydligt. Från 1896 till 1905 har tillverkningen nästan tredubblats.

Den största ökningen kommer på kardus- och makulaturpapper,

på post-, skrif- och tryckpapper samt på förhydnings-, pressocb

takpapp.

Om Sveriges utförsel af papper och papp också icke ökats så

relativt hastigt som trämasseexporten, har den i alla händelser framstående

betydelse för vår handelsomsättning med utlandet. Särskildt

har Sverige bragt i marknaden billigt papper och papp. I statistiken

420

Pappersmassa.

N:r 294.

angifna exportvärden äro visserligen missvisande, då de tidigare använda

genomsnittsprisen tydligen vant alltför höga. Med skäl kan

emellertid anses, att värdet stigit nära no g i samma proportion som

kvantiteten, hvilken, hvad angår papp, andra slag, åren 1886—90 utgjorde

1.9 miljon kilogram samt 1901—05 icke mindre än 9.9 miljoner

kilogram och i fråga om papper, andra slag, resp. 6.7 miljoner och

72.7 miljoner kilogram, allt i årligt medeltal räknadt. Det är också

dessa två stora varugrupper, som göra, att Sverige har ett betydligt

utförselöfverskott för papp och papper, medan däremot af vissa specialiteter

införseln mer eller mindre öfverstiger utförseln. Så t. ex. införas

förhydnings-, press- och takpapp samt poler-, smärgel-, förgylldt, försilfradt

och glacépapper fortfarande i större mängd än de utföras. Sistnämnda

förhållande lärer ock, ehuru det ej framgår af nuvarande statistik,

gälla med afseende å finare skri!-, rit- och silkespapper, pergamentpapper,

bestruken och obestruken kartong, fotografiskt papper m. fl.

sorter. Landets hela utförsel af papp och papper värderades 1901—05

till 19.3 miljoner kronor, och införseln till 3.0 miljoner kronor i årligt

medeltal. Båda dessa siffror hafva under de senaste åren stigit.

Tillverkningen af åtskilliga pappersarbeten har också alltmera

börjat drifvas fabriksmässigt. Särskildt hafva svenska papperspåsar

och kuverter, album, portföljer och kartonger samt bokbinderiarbeten

börjat uttränga motsvarande utländska varor. Landets tapetfabriker

hafva också väsentligen utvecklats; och numera torde det vara hufvudsakligen

blott dyrbarare tapeter, som importeras, om än införseln ännu

öfverstiger utförseln.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten däraf.

I det i allmänna motiveringen omförmälda, af representanter för

svenska pappersbruksföreningen m. fl. afgifna utlåtande bar i afseende

avsnitt 367 Kontrollera mot PDF

å pappersmassa föreslagits införande af den i Tyskland, Frankrike in. fl.

länder föreskrifna makuleringsskyldigheten till skiljande af torr pappersmassa

från papp eller papper. Kommittén har dock icke funnit anledning

att biträda detta förslag. Det föreligger nämligen, som erfarenheten

visat, ingen nämnvärd tullteknisk svårighet att äfven utan makulering

skilja den tullfria artikeln pappersmassa från de fullbelagda artiklarna

papp och papper. Makuleringen medför alltså inga afsevärda

fördelar, men skulle i viss mån vålla fabrikanten af pappersmassa kost

-

421

nåd och. besvär, som kunde komma att för den svenska köparen medföra

ökadt pris på varan.

Beträffande rubrikens afsedda omfattning bör nämnas, att kommittén

ansett, att till pappersmassa bör hänföras äfven filtrermassa af

lumphalftyg, som vanligen förekommer pressad i plattor af 3 centimeters

tjocklek och användes bland annat vid ölbryggerier. Likaledes bör en

tillsats af lim, fyllnadsämnen eller dylikt till pappersmassa ej inverka

på tullbehandlingen.

Artikeln papp har fördelats på tre rubriker, af hvilka den första

omfattar varor, som ej vidare förarbetats, de två sista åter sådana,

som undergått någon fabrikationsprocess utöfver den vanliga på pappmaskinen.

Presspapp, som åtminstone i de bättre kvaliteterna tillverkas af

lumphalftyg, användes till pressning af väfnader. Varan har hittills

ej kunnat med framgång tillverkas i Sverige på grund af det låga tullskyddet,

1 öre per kilogram; men de svenska fabrikanterna anse sig i

stånd att upparbeta en fullgod vara, om den föreslagna tullsatsen, som

utgör ungefär 8 procent af värdet, antages. Med undantag af presspapp

draga de i rubriken upptagna slag af papp redan nu en tull

af 5 öre per kilogram. Hit hör, bland annat, den stora artikeln vanlig trämassepapp.

Med konstläderpapp afses en läderliknande papp af lumphalftyg,

cellulosa eller basad trämassa, utan tillsats af läderaffall.

Genom tillägget »äfven guskad» utmärkes, att hit hänföres sådan

papp, som i pappmaskin eller för hand i vått tillstånd sammanpressats

af flera skikt utan användning af bindemedel. Sådan vara användes

bland annat i stor utsträckning till järnvägsbiljetter.

Nuvarande tullsats, 1 öre per kilogram, utgör omkring 5 procent

af värdet å impregnerad papp, hufvudsakligen utgörande takpapp samt

förhydnings- och isoleringspapp. Eu tullförhöjning till 2 öre synes

kommittén vara skälig särskild! med hänsyn till den i jämförelse med

utländsk vara afsevärdt bättre kvalitet, som tillverkas vid de svenska

fabrikerna. Dessa använda som råmaterial hufvudsakligen halfylle,

under det att den importerade pappen innehåller slipad trämassa och

avsnitt 368 Kontrollera mot PDF

andra billiga ämnen, som i hög grad nedsätta varans motståndskraft

mot atmosfärens inverkan.

Papp.

:r295-297.

Presspapp

etc.

N:r 295.

Asfaltpapp

etc.

N:r 296.

422

Till denna rubrik har äfven hänförts s. k. asfalt- och tjärfilt, som

användes dels till bitning af fartygsdäck, dels till mellanlägg i skodon.

Den är till fabrikat) onssätt och värde närmast likställd med asfaltpapp

och utgör trots benämningen ingalunda något slag af filt, äfven om

till någon del nöthår eller dylikt ämne däri ingår. Under samma tullsats

som den impregnerade pappen har likaledes ansetts böra uppföras

annan för byggnadsändamål använd grof papp, nämligen förhydnings(väggpapp)

och grålumppapp (golfpapp), icke impregnerad. Detta innebär

så till vida en oegentlighet, som i förhållande till varuvärdet per viktenhet

den gemensamma tullsatsen ställer sig vida högre för den impregnerade

pappen än för den icke impregnerade. Visserligen är den senare

råvara för framställning af den förra — takpapp göres af grålumppapp,

som därför äfven kallas råpapp — men kostnaden för impregneringen

och därvid använda beredningsämnen är ganska ringa, och därtill kommer,

att impregneringen medför en väsentlig förtyngning af varan.

I impregneradt skick ställer sig därför denna 10 till 50 procent per kilogram

billigare än den icke impregnerade. På grund häraf hafva ock

i andra länder, såsom Tyskland, tullsatserna ursprungligen bestämts

högre för deri icke impregnerade varan; och pappfabrikanterna i

Sverige hafva föreslagit samma förfaringssätt här. Otvifvelaktigt är,

att därigenom skulle man i hög grad råda bot för det nu förefintliga

missförhållandet, att billig utländsk råpapp af underhaltig kvalitet importeras

till svenska tjärdränkerier för att sedermera från dessa efter

impregnering försäljas som svensk vara i konkurrens med den utmärkta

vara, som erhålles af svensk råpapp. Då det är svårt att bedöma

egenskaperna bos impregnerad papp, förrän den varit i bruk något år,

länder denna trafik byggnadsindustrien till stort men. Emellertid är

förhållandet det, att i Sverige samtliga fabriker, som tillverka icke impregnerad

papp, förarbeta den i eget tjärdränkeri och sålunda icke afyttra

den till annan för impregnering. På kontinenten däremot äro

i regel råpappsfabrikerna och tjärdränkerierna skilda affärer. Medan

exempelvis de tyska tjärdränkerierna utan svårighet förskaffa sig inhemsk

råpapp, äro de svenska, om de ej tillhöra eu pappfabrik, uteslutande

hänvisade till importerad råpapp; och deras fortsatta existens

skulle sålunda sannolikt omöjliggöras, om råpappstullen gjordes nämnvärdi

högre än tullen å impregnerad vara. Inför denna konsekvens,

avsnitt 369 Kontrollera mot PDF

om den än i stort sedt ej vore att synnerligen beklaga, har kommittén

icke ansett sig böra föreslå ändring i nuvarande förhållande.

Till förhydningspapp är att räkna äfven halmpapp.

423

Till papp, som undergått annan efterarbetning än bestickning eller Färgad^ !ia'')p

impregnering med asfalt, tjära eller tjäroljor, bör jämväl hänföras taktäck- N.r 297.

ningsämnet ruberoid, hvars impregnering uppgifves i hufvudsak ske med

stearin, järnoxid m. fl. ämnen, och som till utseendet väsentligen skiljer sig

från vanlig takpapp, ehuru den för närvarande tullbehandlas som sådan.

1 afseende på tillverkningssättet skiljes kartongpapp från den

ofvan omnämnda guskade pappen därigenom, att den består af flera

skikt papp eller papper (lameller), som förenats genom något bindemedel.

Sålunda tillverkad papp är af betydligt bättre kvalitet än guskad

papp och har hittills tullbehandlats som papper, alltså dragit 10 eller 20

öre per kilogram, alltefter ytbehandlingen. Enligt förslaget skulle den

vid eu vikt af 350 gram eller mera per kvadratmeter oafsedt sina

egenskaper i öfrigt tullbeläggas med 10 öre.

Öfriga hithörande pappsorter hafva hittills dragit tull med blott

5 öre per kilogram. Kommittén har dock ansett den föreslagna höjningen

till 10 öre vara fullt motiverad af det högre värdet, jämfördt

med det å icke förarbetad vara.

Beträffande åtskillnaden mellan papp och arbeten däraf har kommittén

ej afsett ändring i hittillsvarande tullbehandlingspraxis, enligt

hvilken varan behandlas som papp allenast när den införes i rullar eller

som ark i form af rät- eller snedvinklig^ paralellogrammer.

Papper har liksom papp uppdelats med hänsyn till graden af den

bearbetning det undergått.

Rubriken motsvarar nuvarande tulltaxas n:r 511, hvars termer Papper, grå»kardus-

och makulaturapper» dock enligt nutida språkbruk mindre be- i“^p29t8c‘

teckna viss kvalitet än ett användningssätt. Märkas bör, att de viktigaste

hithörande importartiklarna, halmpapper och grålumppapper, ehuru

de betecknas som omslagspapper, mindre användas till omslag än som

halffabrikat för annan svensk industri, nämligen vid tillverkning af

wellpapp och vulkanfiber. Vore ej så förhållandet, kunde förevarande

rubrik saklöst indragas i den för dyrbarare pappersslag afsedda, enär

omslagspapper liksom tidningspapper, hvilket det i pris står nära, genom

konkurrensen mellan de svenska bruken hittills vanligen sålts till pris,

oberoende af tullsatsen och för öfrigt så lågt, att import ej heller

framdeles är sannolik. Det har ansetts nödvändigt att från denna

rubrik genom särskild anmärkning frånskilja det tunnaste papperet eller

avsnitt 370 Kontrollera mot PDF

det, som väger 30 gram eller mindre per kvadratmeter, enär detsamma

dels i värde ligger högre än öfriga hithörande varor dels ofta svårligen

kan skiljas från silkespapper.

424

PapPetc8krif ^ ^et ^^anberörda utlåtandet af representanter för pappersbruken

N:r 299—301. m- har föreslagits att nedsätta tullen å tidningspapper från 10 till

4 öre per kilogram. Medgifvas måste ock, att den nuvarande tullsatsen

år alltför hög i förhållande till varans värde, som allt efter olika kvaliteter

växlar mellan 15 och 30 öre per kilogram. Emot ett särskiljande

af tidningspapper från öfriga pappersslag talar emellertid den tulltekniska

svårigheten vid att snabbt och säkert konstatera den för tidningspapper

bestämmande halten af slipmassa. Mindre halt af slipmassa

låter sig rätt väl fastställa medelst vissa reagenser; men om slipmassan

ingår till hälften eller däröfver af papperets vikt, kan bestämningen

ske endast genom eu omständlig mikroskopering. Därtill kommer också,

att tidningspapperets pris hittills, tack vare konkurrensen mellan de inhemska

fabrikanterna, varit lägre i Sverige än å världsmarknaden. Sålunda

uppgifves, att 1907 års svenska, till 25,000 tons uppgående konsumtion

såldes till ett genomsnittspris af 15.5 öre vid ett samtidigt

världsmarknadspris af 18.75 öre per kilogram. Då under sådana omständigheter

tullsatsens större eller mindre belopp synes vara utan

egentlig betydelse, torde åtminstone tills vidare, så länge icke någon

varaktig sammanslutning till skyddets utnyttjande fabrikanterna emellan

kan konstateras, ej vara skäl att närmare inlåta sig på en så svårlöst

fråga.

De till dessa rubriker hörande papperskvaliteter hafva mycket

växlande prislägen. Frånses tidningspapperet, ligger priset å tryckpapper

mellan 30 öre och 1 krona per kilogram; å skrifpapper växlar priset

mellan 35 öre och 3 kronor, hvarjämte eiy särskild grupp, konceptpapper,

kommer så lågt som 25 till 35 öre. Å läskpapper är priset 50 öre

till 1 krona, å filtrerpapper går det upp till 15 kronor, å silkes- och kopiepapper

utgör det 30 öre till 2 kronor, å fint omslagspapper såsom sulfitpåspapper

och kraftpapper 20 till SO öre, samt å olifantpapper 25 till

50 öre, allt per kilogram räknadt. De viktigaste slagen äro gifvetvis

tryck- och skrifpapper. I Norge har man skilt dem åt och åsatt olika

tullsatser om resp. 3 och 13 öre per kilogram; men skiljemärket -— användbarheten

för skrifning •— är ej bestämdt nog att hindra tvistigheter,

hvarför subsidiärt arkstorleken måst göras bestämmande för åtskillnaden.

Vida enklare blir tullbehandlingen, om den gamla genomsnittstullen

bibehålies, oaktadt den drabbar ganska ojämnt. Någon framställning

avsnitt 371 Kontrollera mot PDF

från förbrukarnas sida angående en uppdelning föreligger ej heller.

Bör man sålunda, enligt kommitténs mening, afstå från att söka skilja

mellan tryck- och skrifpapper, kan man däremot i syfte att skilja mellan

mer och mindre dyrbara slag af skrifpapper med fördel följa Norges,

425

Danmarks och Schweiz’ exempel att bestämma en högre tullsats för

maskinlinjeradt papper. Samma syfte torde äfven, och detta till och

med ändå bättre, kunna fullföljas g’enom att på samma sätt förfara

med vattenmärkt papper, vare sig vattenmärket utgöres åt figurer, bokstäfver

eller linjatur, dock naturligtvis icke vanlig tät randning. Visserligen

medför linjeringen i och för sig ganska obetydlig prisförhöjning

(4 till 10 öre per kilogram) och samma är förhållandet med vattenmärke.

Men bådadera och särskildt vattenmärket äro i regel kriterium

på högre kvalitet och däraf följande högre värde hos varan. Medelvärdet

å det papper, som skulle drabbas af den föreslagna högre tullen, kan

sättas till 70 öre å 1 krona 50 öre per kilogram. Ett särskildt skäl för

tullförhöjningen ligger också däruti, att de svenska finpappersbruken

därigenom kunna erhålla något vederlag för de ökade kostnader, som

de hafva att motse, därest den föreslagna tullsatsen för den hittills tullfria

klorkalken antages.

Emellertid har inför kommittén af en bland landets största importfirmor

i branschen påyrkats, att den föreslagna tullförhöjningen, hvars

berättigande i öfrigt erkändes, skulle utgå för papper al visst mindre

format i stället för vattenmärkt eller linjeradt sådant. I enlighet härmed

skulle rubrikerna n:r 299—302 erhålla följande affattning:

Skri!-, rit- och tryckpapper:

inkommande med kuverter i askar af papp,

papper eller trä, äfven med inredning för anbringande

af olika slag af pappersark, korrespondenskort

eller kuverter (s. k. papeterier) 1 kilogram —: 50

i annan förpackning:

hvit!, naturfärgadt eller färgad! i massan, i

ark om minst 1,385 kv.-cm. storlek............ 1 „ —: 10

andra slag.............................................................. 1 ,, —: 20

Anm. Såsom tryckpapper, andra slag, tullbehandlas

äfven med hvit färg bestruket,

s. k. kriteradt papper.

Läsk-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint

omslagspapper samt andra ej särskildt nämnda

slag af papper:

302 naturfärgadt, livitt eller färgadt i massan... 1 „ —10

302 Vs färgadt annorlunda än i massan, förgyll dt,

299

300

301

54

426

försilfradt eller belagdt med annan metall,

lackeradt, försedt med tryckta mönster eller

bilder i en eller flera färger, plisseradt eller

pressadt, äfvensom kartongpapper.................. 1 kilogram —: 20

avsnitt 372 Kontrollera mot PDF

Genom detta förslag skulle man vinna en bekvämare tullbehandling,

i det att intet öppnande af papperspaketen för undersökning om

förekomst af vattenmärken eller liniering behöfde ifrågakomma. Verkställda

undersökningar hafva äfven ådagalagt, att de kvantiteter importeradt

papper, som skulle träffats af tullförhöjningen, blefve ungefär

lika stora, vare sig kommitténs förslag eller det här omförmälda blefve

tillämpad!. Då emellertid, om endast arkstorleken skulle vara bestämmande

för tullsatsens storlek, den högre tullsatsen körnare att drabba

en så allmän konsumtionsartikel som vanligt brefpapper i s. k. träfri

kvalitet, äfven om det ej vore linjeradt, med 40 å 50 procent af dess

värde, har kommittén ej ansett sig kunna biträda förslaget i fråga.

Till förebyggande af eu alltför tidsödande och omständlig tullbehandling

vid antagande af kommitténs förslag har i eu anmärkning

till rubrikerna n:r 300—302 tätt — likasom på åtskilliga andra ställen

i förslaget och efter föredöme från gällande taxa — inflyta en bestämmelse,

som kan förutsättas skola hafva till följd, att papper, underkastadt

olika tull, endast undantagsvis inkommer förpackadt i samma

kolli.

Med papeterier betecknar man askar —- äfven fackinredda — innehållande

brefpapper eller korrespondenskort tillsammans med kuverter.

i den af pappersbrukens representanter m. fl. afgifna framställningen

har föreslagits höjning af nuvarande, genom tyska handelstraktaten fastställda

tullsats, 25 öre per kilogram, till dubbla detta belopp. Enligt prisuppgifter

från eu af landets största importörer af denna vara utgör den

nuvarande tullsatsen 3 till 25 procent (i medeltal 13.5 procent) af värdet,

den föreslagna åter 27 procent. Från importörer har, och visserligen

icke utan skål, erinrats, att vid den ringa omsättningen på inhemsk

marknad svenska fabrikanter ej kunna tillfredsställa köparnas fordringar

på rikhaltiga sortiment, hvarför under alla förhållanden eu stor del af

landets konsumtion af denna vara måste importeras. Därjämte kan icke

förbises, att ej ens af de hittills rätt väl skyddade billigare kvaliteterna

någon svensk tillverkning af betydenhet ännu kommit till stånd. Då

emellertid å andra sidan kan anföras, att det här uteslutande gäller eu

lyxartikel, hvars något högre tullbeläggande ej blir afsevärdt kännbart för

427

konsumenten, äfvensom att, om ock förhållandena hittills, då vår papperstillverkning

företett en så betydande produktionstillväxt, ej lockat till

upptagande af förädlingsindustri, tiden därför numera torde vara inne,

synas tillräckliga skäl föreligga för ifrågavarande förslag. En tull af

avsnitt 373 Kontrollera mot PDF

50 öre stämmer ock med de tull satser, som föreslagits för åtskilliga

af de i papeterier ingående artiklar såsom brefkuverter samt visit- och

korrespondenskort. Papeterierna, likasom det linjerade papperet, åro ju

ock att betrakta såsom alster af mera framskriden förarbetning, ehuru

de ansetts böra sammanföras med det pappersslag, hvarifrån man vid

förädlingen utgått.

Ofri ga ytterligare förarbetade pappersslag äro uppdelade på fyra

rubriker. I den första af dem bär med de i nuvarande taxerubrik

n:r 512 omnämnda slagen, annorlunda än i massan färga (it, iörgylldt

m. fl., för livilka gällande tullsats skulle bibehållas, sammanförts papper

med tryckta mönster eller bilder, samt stansadt, pressadt, såsom s. k.

linneimitation, äfvensom kartongpapper. Till annorlunda än i massan

färgadt papper har tänkts hänförligt äfven brefpapper med sorgkanter.

Likaledes afses, att papper med guldsnitt skall tullbehandlas som förgylldt.

Af eu fabrik för fotografiska artiklar har begärts tullfrihet för

s. k. barytpapper, hvilken artikel ej kunnat i fullgod kvalitet erhållas

inom landet. Detta papper kan emellertid icke vid tullbehandlingen

skiljas från det för tryckeriändamål använda s. k. kriterade papperet,

hviiket åter är föremål för betydande svensk tillverkning, som sannolikt

skulle tillintetgöras genom borttagande af skyddet.

Papper, försedt med tryckta mönster eller bilder, bör hänföras

hit och ej till bilder, så snart mönstren eller bilderna allenast afse att

åt papperet förläna prydligare utseende. Exempel på sådant är försättspapper

för bokbinderier, koffertpapper samt tryckta eller målade

papper för varuemballering.

Från plisseradt papper, som å särskild maskin veckats i regelbundna

större veck, bör skiljas det kreperade, som direkt å pappersmaskinen

försetts med oregelbundna smårynkor. Det sistnämnda,

enfärgad!., är afsedt att som hittills draga tull t tf blott 10 öre per

kilogram. Pussering och pressning användas i stor utsträckning å silkespapper,

ofta äfven efter föregående impregnering. Pressning i halande!''

mellan mönstervalsar eller tygstycken i fråga kommer för brefpapper, som

får en tygliknande yta eller förses med ränder, motsvarande liniering,

Papper,

färgadt, etc.

N:r 302.

428

Papper,

fotografiskt

etc.

N:r 303.

äfvensom för ett flertal s. k. fantasipapper, oftast dock därjämte »annorlunda

än i massan färgadt». Ett pressadt papper är äfven det s. k.

peltinlädret, bestående af flera sammanguskade lager af långa fibrer,

genomdränkt med kautschukslösning samt på ena sidan färgadt och

pressadt till likhet med läder.

Kartongpapper har hittills dragit en tull af JO öre per kilogram.

avsnitt 374 Kontrollera mot PDF

Dess genomsnittsvärde ligger mellan 50 öre och 1 krona 50 öre per

kilogram, hvarvid emellertid märkes, att den svåraste konkurrensen från

utlandet äger rum i afseende å de dyrbaraste kvaliteterna. Då tillverkningen

af dessa ännu är helt ny inom Sverige och bevisligen har att

kämpa mot svåra underbud från tyska fabriker, skulle den erhålla ett

godt stöd genom den föreslagna tuilförhöjningen.

fotografiskt papper har hittills, något oegentligt, tullbehandlats,

’ såsom »annorlunda än i massan färgadt». Det har numera blifvit af vida

större betydelse än förr som importartikel och torde därför böra särskild!

nämnas. Det är också i någon mån föremål för inhemsk fabrikation.

Donna har emellertid att kämpa med betydande svårigheter, hvartill

säkerligen äfven tullförhållandena bidraga. Den hittillsvarande

tullsatsen, 20 öre per kilogram, motsvarar endast 1.5 procent af genomsnittsvärdet,

under det att tullen å de viktigaste råvarorna, eter, alkohol,

kolodium, lapis och råpapper, uppgifvas tillsammans öka tillverkningskostnaden

med omkring 10 procent af saluvärdet. Om tullen

skulle blifva effektiv borde den därför, såsom ock af en fabrikant föreslagits,

höjas till belopp, motsvarande minst nämnda procent å värdet

eller ungefär 1 krona 30 öre per kilogram. Å andra sidan har emellertid

framhållits, att i betraktande af den jämförelsevis obetydliga inhemska

marknaden och de afsevärda tekniska svårigheterna vid fabrikationen,

t vilka senare gifvetvis ej så lätt kunna öfvervinnas vid mindre fabriker,

utsikterna för en fotografipappersfabrikation inom landet äro mycket

små, äfven om skyddet sättes jämförelsevis högt. Under sådan förhållanden

lärer någon förhöjning af hittillsvarande tullsats icke kunna anses

lämplig.

Priset a äkta pergamentpapper uppgifves till ungefär SO öre per

kilogram och varan är föremål för ej obetydlig import. Förutsättningar

för dess tillverkning inom landet finnas; men ett omfattande

försök, som nyligen gjorts, ledde ej till något resultat, hufvudsakligen

på grund af öfvermäktig konkurrens från Tyskland. Om emellertid,

på sätt förslaget innehåller, skyddet höjes till 20 öre per kilogram,

429

torde bättre framgång för svensk fabrikation vara att vänta, imiteradt

pergamentpapper, s. k. pergamyn, bör, med hänsyn till sin likhet med

det äkta, tullbehandlas som detta. Att tullsatsen därvid blir hög, jämförd

med varans pris (30 till 60 öre per kilogram), torde ej betyda

svnnerligen mycket, enär här inträffar samma förhållande som i fråga

om tidningspapper, eller att skyddet i följd af konkurrens mellan de

inhemska fabrikerna ej kan utnyttjas. Öfriga i denna rubrik sammanförda

avsnitt 375 Kontrollera mot PDF

slag af papper tillverkas visserligen icke eller endast i ringa mån

inom landet; men då behofvet däraf utan olägenhet borde kunna fyllas

af inhemska fabriker, har det synts vara skäligt att tullsatsen å den

förädlade varan blefve bestämd i ungefär samma proportion till den

oförädlade varans tull som den, hvari de olika varuslagens pris stå till

hvarandra.

Vulkanfiber är föremål för tillverkning vid tvenne svenska fabriker Vulkanfiber

och drager för närvarande tull efter värdet med 10 procent, då varan N.ret|g4

inkommer i form af plattor (såsom »redskap och verktyg») samt 15 procent,

då den förekommer i form af rör eller stänger (såsom »varor, ej specificerade,

arbetade»). Med hänsyn till konkurrens från Förenta staterna

bör hittillsvarande tullskydd ej borttagas. Den föreslagna tullen motsvarar

11 till 14 procent af värdet.

Nuvarande rubricering »papper i förening med bomulls- eller linne- Papper med

väfnad» synes icke nog tydligt angifva, att spånadsvaran har till ändamål

allenast att förstärka papperet, som är den väsentliga beståndsdelen.

Ett förtydligande bär därför ansetts påkalladt, hvarvid med de nämnda

slagen af väfnad likställts väfnader af andra textilämnen, såsom jute

eller silke, samt metallduk likasom ock tråd af textilämnen eller åt

metall, enär tråden tjänar samma ändamål som väfnaden. Till denna

rubrik böra exempelvis hänföras s. k. papyrolin lör adresslappar samt för

öfverklädnad af planschettfjädrar afsedt papper i förening med bomullsväfnad

(äfven kallad kaschierter Schirting), hvilken sistnämnda artikel

nu tullbehandlas som blekt bomullsväfnad med tull af 90 öre per kilogram.

De till rubriken för slip- eller polerpapper hörande varor hafva Polerpapper.

hittills förtullats med 10 procents värdefull. Priset, per kilogram räknadt, . N r 3 6‘

växlar mellan 40 öre för de billigaste och 1 krona 20 öre för de

dyraste slagen, hvarför kommittén ansett en vikttull af 10 öre per

kilogram till fullo motsvara nuvarande värdefull. Tillverkning åt denna

vara bedrifves vid en svensk fabrik.

430

lapp och" Kommittén har afsett att viktgränsen skall under alla förhållanden

papper, vara utslagsgifvande för åtskillnaden mellan papp och papper och ej

blott, såsom enligt den tyska taxan, när utslaget ej kan fällas på grund

af andra egenskaper hos varan.

lappSoch* Denna bestämmelse, hvarmed afses att för visitkortsblanketter,

papper, korrespoudenskort och dylikt bereda ett efter varans högre värde — jämfördt

med värdet å papp och papper — afpassadt skydd, förutsätter för

tillämpning af blankettullen, att kortet eller blanketten samtidigt haren

längd af högst 20 centimeter och en bredd af högst 12 centimeter.

avsnitt 376 Kontrollera mot PDF

Tapeter etc.

N:r307—309.

Senast år 1905 hafva landets tapetfabriker vädjat till riksdagen

angående ökadt skydd för de bättre och dyrbarare tapetsorterna, och

uppenbart synes vara, att deras framställning käft berättigande. Importen

af tapeter ökas årligen och exporten synes vara i aftagande, något som

torde bero på den mängd af nya tapetfabriker, som på senare tid uppstått

i utlandet, framför allt i Tyskland, och hvilka tydligen exportera

sitt produktionsöfverskott af nämnda högre kvaliteter till själfkostnadspris.

Därjämte underlättas tapetimporten medelst den lindring i bestämmelserna

angående handel med arsenikhaltig;'', varor, som inträdde

genom den från och med den 1 februari 1907 tillämpade nya giftstadgan.

Exporten från Tyskland lärer ock, enligt uppgift, främjas

genom därstädes existerande exportpremier och låga exportfrakttariffer.

Under dessa förhållanden ock då nu gällande tullsats är fullt

tillräcklig att skydda de billigare kvaliteterna, synes det vara skäl

att genom uppdelning af rubriken n:r 515 i gällande taxa bereda

möjlighet att träffa de dyrbarare tapeterna med en mot deras värde

svarande högre tull. De föreslagna tullsatserna motsvara, enligt prisuppgifter

från svenska fabriker, för relieftapeter omkring 14 procent,

för bottentapeter och pressade naturelltapeter 12.5 procent samt för

vanliga naturelltapeter omkring 25 procent af värdet. Förslaget öfverensstämmer

med bevillningsutskottets förslag vid 1905 års riksdag med

blott den afvikelse, att relieftapeter upptagits med särskild, högre

tullsats.

Spelkort etc. Tull satsen för spelkort har upptagits lika med tullsatsen för lacke

fs''r

3i0'' rade papp- och pappersarbeten, ej särskilt nämnda, hvarjämte rubriken

genom tillägget »alla slag», gjorts så omfattande, att dit böra hänföras

patience- och spelkort af hvilken storlek och form som helst. Hittills

har kunnat inträffa, att dylika kort hänförts i vissa fall till leksaker

431

och i andra — där de inkommit i ark — till litografiska arbeten. Huruvida

häraf påkallas någon jämkning i gällande bestämmelser om stämpelafgift

för spelkort, har kommittén ansett icke påkalla undersökning

eller yttrande från kommitténs sida.

Enligt inhämtade uppgifter växlar priset å vanliga kuverter mellan

50 öre och 2 kronor 90 öre och å påsar mellan 33 öre och 1 krona

20 öre per kilogram. Kommittén har ansett hittillsvarande tullsats böra

för dem bibehållas. Kuverter och påsar med tryck utvändigt hafva

däremot på grund af det ytterligare arbete, som å dem nedlagts, funnits

skäligen böra beläggas med högre tull, hvilken upptagits till 50 öre

per kilogram. Med dessa senare hafva ock, på grund af likställighet i

avsnitt 377 Kontrollera mot PDF

värde, sammanförts kuverter och påsar, bestående af papper i förening

med andra ämnen, såsom t. ex. de med väf, stanniol, metallpapper o. s. v.

fodrade. Den högre tullsatsen blifver däremot icke tillämplig därför,

att på insidan anbragts litografisk! eller annat tryck för att göra papperet

mindre genomskinligt.

Före tillkomsten af handelstraktaten med Tyskland drogo alla slag

af album en tull af 2 kronor per kilogram. Enligt nämnda traktat äro

däremot numera tre olika tullsatser gällande för samma artikel, allt

eftersom fråga är om frimärksalbum, brefkortsalbum eller andra album.

Kommittén har i enlighet med hvad pappersbrukens representanter m. fl.

föreslagit, ansett sig böra likställa brefkortsalbum med frimärksalbum,

då deras värde är ungefär detsamma; och har den gemensamma tullsatsen

upptagits lika med den för brefkortsalbum nu gällande eller

1 krona 50 öre per kilogram. Därjämte har ansetts lämpligt att utbyta

den nuvarande beteckningen brefkortsalbum emot vykortsalbum, enär det

stora flertalet i sådana album uppsatta brefkort utgöres af s. k. vykort.

Med delar till album förstås i förslaget likasom enligt gällande taxa

endast sådana, som äro bestämdt igenkännliga såsom af sedda till album.

Detta har emellertid numera icke behöft särskildt utsättas, då den generella

bestämmelsen i tulltaxeunderrättelserna § 1 d) härvid är tillämplig.

Beträffande fotografialbum har saknats skäl till ändring af nuvarande

tullsats.

Efter öfriga album hafva i rubriken för böcker med inbundet,

rent eller linjeradt papper sammanförts födelsedags-, vers-, skiss- och

s. k. scrapsalbum, beträffande hvilkas tullbehandling hittills rådt en viss

Papperspåsar

etc.

N:r 311 och

312.

Frimärksalbum

etc.

N:r 313.

Fotografialbum.

N:r 314.

Notisböcker

gIc.

N:r 315 och

316.

432

Bobisier,

verktygsskafi

etc.

N:r 317.

Modeller,

anatomiska.

N:r 318.

osäkerhet. De till denna rubrik hörande varor växla afsevärdt i pris,

hufvudsakligen beroende på det material, hvaraf pärmarna förfärdigats.

Med hänsyn därtill och då konkurrensen från utlandet är mycket kännbar,

särskildt hvad de dyrare slagen beträffar, har en uppdelning på

två olika rubriker ansetts nödig. Den föreslagna högre tullsatsen beräknas

drabba annotationsböcker o. d. med ungefär 8 procent af genomsnittsvärdet.

Den lägre tullsatsen innefattar visserligen äfven den en

förhöjning af den nu gällande (35 öre per kilogram); men den torde

ej kunna sättas lägre, om den skall kunna bereda nöjaktigt skydd mot en

för de svenska tillverkarna svår konkurrens med underhaltig utländsk vara,

hvilken, såsom på goda grunder antages, ofta utgöres af fängelsearbete.

avsnitt 378 Kontrollera mot PDF

Kontorsböckerna skulle, om de i nämnvärd mån vore föremål för

import, högst afsevärdt drabbas af tullsatserna ifråga. Men det ligger

i sakens natur, att de i allmänhet måste tillverkas inom landet under

nära förbindelse mellan fabrikanter och köpare för att kunna lämpas

efter de sistnämndas mycket växlande behof. Etuier eller fodral, inrymmande

ett mindre antal notisböcker och afsedda för uppställning å

skrifbord in. m., hafva hittills tullbehandlats som pappersarbeten, men

torde böra ingå under här ifrågavarande rubriker.

Verktygsskaft samt inom textilindustrien använda bobiner och

spolpipor af pappersmassa äfvensom inom samma industri förekommande

jacquardkort af papp tullbehandlas nu som redskap med 10 procents värdetull.

Dessa artiklars pris växlar mellan 60 öre och 2 kronor per kilogram.

Då de ej tillverkas inom landet, har en tullsats af 8 öre per kilogram,

motsvarande den nuvarande tullen å de billigare slagen, ansetts ej böra

öfverskridas. Vid de snören, hvarmed jacquardkort äro sammanbundna,

fästes ej afseende.

_ _ En lågvärdig vara, ehuru den på grund af sitt framställningssätt

möjligen borde hänföras till arbeten af papper, är den till förpackning

använda artikeln wellpapp eller wellpapper, bestående af genom pressning

vågigt halmpapper, sammanklistradt med ett eller flera lager plant sådant

papper. Den har ansetts lämpligen kunna föras till denna rubrik; den föreslagna

tullsatsen utgör 16 till 20 procent af varans värde. För att emellertid^

förväxling ej må uppstå med pressadt papper af högre kvalitet,

har hit hänförts blott klistrad wellpapp eller wellpapper, ej dylik vara

af ett enda vågigt eller annorlunda pressadt papperslager.

De för skolundervisningen i allt större utsträckning använda anatomiska

modellerna af papier maché äro icke och kunna ej gärna antagas

4B3

blifva föremål för lönande svensk tillverkning. Kommittén bär därför

ansett sig böra föreslå tullfrihet för dessa, hittills som lackerade pappersmassearbeten

tullbelagda varor. Rubriken afser emellertid äfven de af

utskurna, litografisk tryckta pappers- eller pappstycken bestående,

olackerade, hopläggbara anatomiska modeller, som åtfölja vissa läroböcker

och nu hänföras till pappersarbeten, olackerade. Dessa kunna

visserligen tänkas tillverkade inom landet, men utgöra, jämförda med

de nyssnämnda, en alltför obetydlig artikel för att behöfva undantagas

från den föreslagna tullfriheten.

Eu icke obetydlig importartikel är kortblanketter, ofta försedda

med prägling, guld- eller silfvertryckta kanter eller annan dylik bearbetning,

samt afsedda att förses med texttryck vid svenska tryckerier.

avsnitt 379 Kontrollera mot PDF

Då de för pappersarbeten föreslagna tullsatserna i viss;: fall skulle drabba

dessa varor för hardt, hafva de, såsom ock i gällande tulltaxa är fallet,

uppförts i särskild rubrik med tullsats af 50 öre per kilogram. Vid jämförelse

med den nuvarande rubriken befinnas dock uteslutna dels gratulationskort,

som enligt förslaget skulle falla under rubriken för bilder,

dels pappkort för fotografier, som enligt förslaget böra tull behandlas

som. papparbeten, dels slutligen alla till merkantilt tryck hänförliga kort,

hvilka i tryckerinäringens intresse uppförts med särskild, högre tull.

De å adresskort och etiketter ofta förekommande metallbeslagen hafva

ej ansetts böra inverka på tullbehandlingen.

Rubriken öfverensstämmer i hufvudsak med gällande taxas rubrik

n:r 107, för så vidt där är fråga om etuier, hvilka väsentligen bestå af

papp, papper eller pappersmassa. Fodral och attrapper äro underkastade

olika tullbehandling allt efter beskaffenheten. Askar och dosor, icke fackinredda,

af sammansatta ämnen draga tull med 1 krona per kilogram.

Artiklar af här nämnda slag, hufvudsakligen bestående af papp, papper

eller pappersmassa i förening med andra ämnen än de i rubriken nämnda,

komma att förtullas som ej särskildt nämnda arbeten af papp, papper

eller pappersmassa.

I anslutning till nuvarande tulltaxa hafva arbeten af papp, papper

eller pappersmassa, hvilka ej särskildt rubricerats, i förslaget uppdelats

med hänsyn till utstyrseln. Den nuvarande uppdelningen i lackerade,

bronserade, förgyllda eller försilfrade, å ena, samt olackerade, å andra

sidan, har dock ansetts behöfva i viss mån jämkas. Sålunda hafva med

lackerade o. s. v. sammanförts fernissade, som, ehuru en billigare vara,

55

Blanketter

utan tryck,

etc.

N:r 319.

Etuier etc.

N:r 320.

Papparbeten

ctc

N:r 321-1-323.

434

dock ofta vid tullbehandlingen svårligen kunna skiljas från de lackerade.

Vidare hafva af de olackerade arbetena ansetts böra med särskild, högre

tullsats utskiljas de mera bearbetade, ofta till lyx- eller reklamvaror

hänförliga.

Af tillverkare föreslagen tullförhöjning för askar och kartonger

från nuvarande 50 öre till 1 krona per kilogram har synts kommittén förtjäna

afseende endast för så vidt sagda varor genom rikare utstyrsel angifva

ett högre värde. . 1 afsikt att vanliga, jämförelsevis enkla förpackningskartongor

icke må få vidkännas någon tullförhöjning, har ock ansetts

nödigt att från sådana, hvilka skola anses såsom försedda med dylik rikare

utstyrsel, undantaga dem, som allenast försetts med eu dekorativ rand

eller kant, likasom äfven att afseende ej fästes vid påklistrad etikett

avsnitt 380 Kontrollera mot PDF

utan dekorativt tryck. Bestämmelse härom återfinnes i anm. 1 under

rubrikerna n:r 321—323. Hvad särskildt etiketter beträffar, bör, enligt

kommitténs åsikt, förefintligheten af sådana, om de äro genom guld-,

silfver- eller färgtryck eller genom prägling eller på annat liknande

sätt dekorerade, föranleda varans hänförande under högre tullsats.

Etiketten kan nämligen utöfva ett väsentligt inflytande å värdet af lyxkartonger

och askar.

Bland artiklar, som skulle komma att beläggas med den föreslagna

tullsatsen af 1 krona per kilogram, kan framhållas till eu början pappersfiltra

i etiketterade förpackningar för detaljhandeln. Importerade sådana

konkurrera nu i pris med i kvalitet öfverlägsen svensk vara och torde ingalunda

blifva för högt fullbelagda med förenämnda tullsats, som utgör 10 till

20 procent af värdet, flit höra vidare, i allmänhet taget, sådana artiklar

som masker (värde 2 kronor till 5 kronor 25 öre per kilogram), reklamskyltar,

i den män de ej falla under den högre tullsatsen af 2 kronor

per kilogram (värde 3 till 5 kronor per kilogram), fat- och tårtpapper

med utstansadt mönster (värde c:a 3 kronor per kilogram), hyllremsor

(värde 1 krona 40 öre till 2 kronor 50 öre per kilogram) samt pappersservetter

med färgtryck. Tullsatsen kan synas hög men motiveras af

den nuvarande starka konkurrensen utifrån, som landets fabrikanter ej

anse sig kunna med utsikt till framgång möta, om de icke vid pappersförädlingsindustriens

upparbetning till storindustri stödjas åt den föreslagna,

ifrigt påyrkade tullförhöjningen.

Med samma tull som för närvarande, 50 öre per kilogram, skulle

enligt förslaget sådana varor beläggas som enklare kartonger och askar,

vanliga obundna block af skri!- eller ritpapper å pappskifva, därest de ej

i följd af tryckt försättsblad falla under högre tullsats, utskurna schabloner, (

gummerade fönsterremsor i detaljförpackning, s. k. konietti, hjul- och

435

reinskifvor af pappersmassa, kannor för spinnerier af vulkanfiber samt

andra kärl af pappersmassa.

Till ifrågavarande rubriker hänförliga artiklar lalla delvis under

andra rubriker i nuvarande taxa än de för papp-, pappers- cell pappersmassearbeten

gällande. Så t. ex. förtullas vissa såsom galanterivaror;

cigarrfodral draga den för dylika artiklar bestämdt!, tull af 1 krona 20 öre

per kilogram; masker äro särskild t i taxan upptagna med tull af 50 öre

per stycke.

Jämte makulerade frimärken — livilkas värde ej står i något Papperssoin

helst förhållande till vikten och hvilka för öfrigt vid införseln lätt

kunna undandragas hvarje tull — äro under denna rubrik upptagna

makulatur och affallsprodukter vid pappersförarbetningen, användbara

avsnitt 381 Kontrollera mot PDF

blott som råmaterial för pappers- och papptillverkning samt som billigt

förpackningsmaterial.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.

I tullsatserna för bundna, på svenska språket tryckta biblar och Biblar etc.

psalmböcker har ändring ej föreslagits. Andra böcker, tryckta i utlandet 32gÉ

på svenska språket, hafva varit föremål för växlande bestämmelser i raböeker

taxan. Före år 1860 drogo de såsom häftade en tull af 15 öre och n:r 327.

såsom inbundna 20 öre per skålpund. Sistnämnda är nedsattes tullen

å de inbundna till samma belopp som för de häftade, och år 1874 gjordes

bägge slagen tullfria. Motioner om återinförande af boktullen ledde vid

1882 och 1884 årens riksdagar ej till resultat, men år 1885 åsattes

inbundna böcker eu tull af 25 öre per kilogram. Redan år 1888 afskaffades

emellertid denna, och tullfrihet har sedan dess ridt.

Boktryckerierna hafva nu, i förening med samtliga större tillverkare

och konsumenter af papper med undantag af bokförläggarna,

hemställt, att på svenska språket i utlandet, dock ej i Finland, tryckta

böcker måtte oinbundna åsättas eu tull af 30 öre per kilogram och

inbundna samma tull, som nu biblar och psalmböcker draga, eller 50

öre per kilogram, då de förekomma i band af papper eller klot utan

guldsnitt, och 2 kronor per kilogram, då de äro bundna i andra band.

Såsom stöd för denna framställning har anförts, att böcker och

andra tryckalster på- senare tid i mycket stor omfattning trycktes i

utlandet, och att de svenska tryckerierna, utan skydd för egen näring,

486

vore betungade af tull å nästan alla de utensilier och materialier som

för boktryckeriyrkets utöfvande vore nödvändiga, såsom maskiner, papper,

stilar, färger och fernissor. Häremot hafva representanter för svenska

bokförläggareföreningen anfört, att införseln af utomlands annorstädes

än i Finland tryckta böcker ej vore af nämnvärd betydelse. Den torde

nämligen inskränka sig till ett par arbeten i populärmedicin, förlagda

af tyska firmor, som ej lyckats sälja författarrätten för Sverige till

någon svensk förläggare, samt ett fåtal af svenska förläggare utgifna

böcker, som ej kunnat tryckas inom landet af tekniska skäl eller på

grund af hinder från utländsk rättsinnehafvare. Det föreslagna skyddet

skulle sålunda blifva af ringa nytta för boktryckerierna. Däremot skulle

det vålla betydande svårigheter vid reimport af svenska böcker och

kunna föranleda repressalier från Finland — det för detta land föreslagna

undantag torde nämligen icke kunna genomföras — och från Förenta

staterna samt äfven från de öfriga länder, där svenska bokförlag, om än

mera i undantagsfall, vunnit marknad.

avsnitt 382 Kontrollera mot PDF

Kommittén kan ingalunda underkänna befogenheten af de erinringar,

boktryckerinäringens representanter framställt i afseende å denna

närings nuvarande ställning. Också bär kommittén, såsom på annat ställe

i förslaget inhämtas, funnit sig böra till boktryckerinäringens förmån föreslå

tullfrihet för de viktigaste slagen af tryckpressar. Emellertid vill det

synas, som om boktryckeriernas förespråkare ej tillräckligt beaktat den

skillnad, som måste göras mellan böcker af hufvudsakligen litterärt

eller vetenskapligt innehåll, å ena sidan, och merkantila tryckalster, å

den andra. Det af bokförläggarnas representanter påvisade förhållandet,

att till den. förra gruppen af tryckalster hörande, på svenska språket

utomlands tryckta böcker, ej i nämnvärd mån importeras, bär kommittén

funnit bekräftadt; men på samma gång har också framgått, att

klagomålen öfver svår konkurrens från utlandet äro fullt berättigade

i fråga om merkantilt tryck. Kommittén, som ej förbisett vare sig

vikten af, att ej genom tullbeskattning hämsko lägges på andlig

odling, eller de af bokförläggarnas representanter påvisade praktiska

svårigheterna vid en tull å böcker, bär ansett sig tillmötesgå alla

berättigade intressen genom att föreslå bibehållande af nu gällande

tullfrihet för böcker men samtidigt tillse, att därmed ej må, såsom

i nuvarande taxa, likställas annat boktryck eller sådana tryckalster

som priskuranter, kataloger och prospekt, broschyrer för reklamändamål

och liknande. Dylika tryckalster hafva i förslaget erhållit särskild

rubrik med tullsats af 75 öre per kilogram. Tilläggas må, att

äfven i Tyskland, där dock förutsättningarna för lönande utförande af

437

merkantil t tryck äro vida bättre än hos oss, har man ansett sig hora

sätta tull å dylika alster.

Att i bokbinderinäringens intresse tullbelägga på svenska språket

tryckta böcker, som införas inbundna, under det att oinbundna skulle

vara tullfria, kan kommittén med hänsyn till erfarenheterna från den

tid, åren 1885—88, då dylik tull förekom, ej anse lämpligt. År

1888 upphäfdes denna tull på hemställan af, bland andra, representanter

för bokbinderiet, i hvars intresse den tillkommit.

Tidningar och tidskrifter böra gifvetvis i likhet med böcker vara

tullfria. De i modetidningar ofta förekommande bilagor af papper, som

utstansats eller skurits till mönster för delar af klädespersedlar, torde

rätteligen vara att anse blott såsom en del af tidningen och böra i

denna egenskap vara tullfria. Enahanda är förhållandet med såsom

bilagor i barntidningar inkommande spel, figurer o. d. af papper

eller papp. Såsom handskrifter lära böra tullbehandlas jämväl aktier,

avsnitt 383 Kontrollera mot PDF

obligationer, sedlar och dylika med namnteckning — äfven i facsimile

— eller annan handskrift försedda värdepapper. Blanketter till sådana

utan namnpåskrift äro däremot tydligen att betrakta som merkantilt

tryck.

Till kommittén har ingått dels hemställan om bibehållande af den

för kartor med svensk text nu bestämda tullsats, 1 krona 50 öre per

kilogram för sådana i exemplar eller häftade och 2 kronor per kilogram

för kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade, dels ock om tullfrihet

för alla slag af kartor. Sistnämnda förslag, hvilket afgifvits af

representanter för svenska bokförläggareföreningen, har motiverats bland

annat därmed, att som våra skolors behof af väggkartor och skolatlaser

näppeligen kunde tillgodoses af utländska tryckerier, då geografiundervisningen

fordrade ett inhemskt och för svenska förhållanden lämpadt material,

så vore tullen obehöflig ur skyddssynpunkt. Tullen vållade vidare

tidsutdräkt i följd däraf, att kartorna i många fall inkomme i

samma kolli som tullfria böcker. Den nuvarande importen af fullbelagda

kartor vore ock mycket ringa. Då emellertid representanter försvenska

litografiska anstalter bestämdt framhållit, att tullfrihet å kartor

skulle gorå konkurrensen gent emot utländska tryckerier med deras

större resurser alltför betungade, har kommittén ansett sig ej böra föreslå

ändring i nuvarande tullsatser.

I fråga om musiknoter har af svenska bokförläggare föreslagits tullfrihet;

från annat håll däremot har ifrågasatts ej blott bibehållande af

Kartor otc.

M:r 328-330.

Musikanter.

N:r 331.

438

Bilder etc.

N:r 332.

nuvarande tullsats å de inbundna, 1 krona per kilogram, utan därjämte

ny tull af 30 öre per kilogram å oinbundna musiknoter med svensk text.

Motiveringen för sistnämnda förslag ansluter sig till den från samma håll

afgifna för tull å svenska böcker i allmänhet.

Kommittén liar för sin del funnit de från bokförläggare anförda

skälen emot nuvarande och föreslagna tullar mest vägande. Dessa skäl

äro, beträffande tullen å den inbundna varan, att som musiknoter i flertalet

fall importeras och försäljas i obundet skick, enär de i regel utgöras

af tunna häften om några blad, hvilkas inbindning ej skulle löna

sig, så är tullen utan nytta. Emot tull för de obundna noterna har

anförts, att tryckning af musiknoter i Sverige icke skulle ekonomiskt

bära sig med den ringa omsättning, som här kan ifrågakomma; att

också det enda svenska tryckeri, som i någon mån sysslat med sådant

tryck, saknat större intresse för denna verksamhetsgren, och att sålunda

de svenska bokförläggarna nästan uteslutande vore hänvisade till utlandet

avsnitt 384 Kontrollera mot PDF

för tryckning af sina hithörande förlagsartiklar; att musikarbeten af

utländska tonsättare och försedda med svensk text ofta nog på grund af

hinder från utländska rättsinne!)afvare ej finge tryckas i Sverige; samt att

sådan tull skulle verka godtyckligt, då den drabbade blott sångmusik men

ej instrumentalmusik. 1 tulltekniskt hänseende skulle äfven svårigheter

kunna möta, då ofta ej vore lätt att afgöra, i hvad mån förekommande

musiktermer vore att hänföra till svensk text eller ej, hvartill korame,

att vid förpackning af musiknoterna blandning af tullfria och tullpliktiga

lätt kunde ske.

De i gällande tulltaxa förekommande rubrikerna för boktryck samt

för litografiska m. fl. arbeten hafva på grund af tryckeri teknikens snabba

utveckling under senare år vållat svårigheter vid tullbehandlingen, beroende

därpå, att åtskillnad mellan de i nämnda rubriker augifna reproduktionsmetoder

och ett flertal sådana, som senare kommit i bruk,

ofta ej kan göras af andra än fackmän på området. På grund häraf

har i förslaget ingen skillnad gjorts mellan olika reproduktionsmetoder,

men i stället skiljes på bildtryck och texttryck, hvarvid till förstnämnda

kategori föras jämväl sådana artiklar som vykort, gratulationskort samt

bilderböcker och målarböcker för barn, kvilka visserligen kunna förete

äfven något texttryck men där detta i regel ej ger varan dess karaktär.

En tullsats af 75 öre per kilogram torde ej vara för hög, åtminstone

för gratulations- och vykort, då den enligt insamlade prisuppgifter

icke synes utgöra mera än omkring 15 procent af de mest

gångbara sorternas värde. För billigare sådana kort äfvensom för målar

-

439

och bilderböcker, som i mycket underhaltiga kvaliteter införas från utlandet,

kan tullsatsen visserligen uppgå ända till 40 å 50 procent, men någon

verklig olägenhet häraf kan väl knappast befaras, då våra litografiska

anstalter och tryckerier förmå lämna en i konstnärligt hänseende fullgod

vara till billigt pris. För varor af verkligt konstvärde såsom etsningar

och kopparstick, hvilka gifvetvis så litet som möjligt böra drabbas

af tull, är ock den föreslagna tullsatsen för lag att kunna nämnvärdt

inverka på priset. Tullsatsen kommer dock gifvetvis att verka

mycket ojämnt. Införskaffade uppgifter om hithörande varors värde —

de till konstverk hänförliga dock ej medtagna — hafva gifvit till resultat,

att detta kan växla mellan 1 krona 50 öre och 15 kronor per

kilogram. Med anledning häraf hafva undersökningar gjorts, huruvida

den i norska tulltaxan tillämpade uppdelningen med olika tullsatser

efter antalet färger i trycket möjligen skulle kunna med fördel tillämpas.

avsnitt 385 Kontrollera mot PDF

En sådan uppdelning har emellertid blifvit på det bestämdaste

åtrådd af sakkunniga inom tryckeribranschen, Indika framhållit den

stora svårigheten för andra än fackmän att vid det nu vanliga s. k.

krom otryck et — med i hvarandra förtonande färger — afgöra färgantalet.

'' Med tryckta bilder hafva fotografiska arbeten likställts.

Bilder, som tillhöra tryckta verk och med dem inkomma, äro för

närvarande tullfria. Enligt förslaget skulle de tullbehandlas såsom del

af det tryckta verket, hvilket innebär, att de blifva tullfria, allenast om

det tryckta verket ej är att hänföra till merkantilt tryck. Iakttagas

bör naturligtvis, att det tryckta verket är hufvudsaken och ej tydligen

blott bilaga till en eljest under rubriken n:r 032 hänförlig artikel.

Vid tullbehandling af infattade bilder bör, i enlighet med hvad

ock nu är fallet, infattningen vara afgörande för rubriceringen.

Bilder, livilka — såsom t. ex. karamell omslag o. d. — erhållit

jämväl annan bearbetning än den, som åstadkommes genom tryckförfarande,

böra tullbehandlas efter hvad för pappersarbeten, ej särskild t

nämnda, är stadgadt.

Såsom redan framhållits i motiveringen till artikeln böcker, lider

den svenska tryckerinäringen afsevärdt intrång genom utländsk konkurrens

i merkantilt tryck, och kännes den nuvarande bristen på skydd

mot denna konkurrens så mycket hårdare, som de flesta tryckerimaterialier

äro fullbelagda. De af boktryckeriernas representanter framhållna skä

-

Anm. 2 till

nr 332.

Anm. 3 till

n:r 332.

Anm. 4 till

n r 332.

Tryckalster

etc.

N:r 333 cell

334.

440

len för åsättande åt tull å tryckalster hafva ej heller från något håll

gendrifvits ifråga om merkantilt tryck. Förslaget afser ock att bereda

skydd åt allt merkantilt tryck, som ej innehåller utländsk text, sålunda

utom de särskildt uppräknade artiklarna äfven för exempelvis tabelltryck

till kataloger o. d. Tullsatsen har föreslagits till 75 öre per kilogram

med hänsyn därtill, att de kortblanketter, hvarå eu stor del af hit häniörligt

tryck anbringas, vid import skulle, enligt förslaget liksom hittills,

draga en tull af 50 öre per kilogram och sålunda först det belopp,

hvarmed tullsatsen öfverstiger 50 öre, kan anses utgöra skydd för själfva

tryckerinäringen.

Vill. Spånadsämnen ur djur- ock växtriket samt däraf

framställda varor.

Redan de statistiska data, som anförts i den allmänna motiveringen,,

antyda, att textilindustrien spelar en betydande roll inom landets produktion.

Visserligen gäller detta icke i fråga om förädlingen af samtliga

slag af mera betydande spånadsämnen. Så finner man, hurusom

den redan förut obetydliga tillverkningen af sidenvaror under senare

avsnitt 386 Kontrollera mot PDF

tider gått ytterligare tillbaka. Ser man däremot till, huru förhållandena

ställa sig inom de viktiga ylle- och bomullsindustrierna, faller genast i

ögonen, hvilken betydande insats dessa göra i landets näringslif, likasom

ock huru storartad utvecklingen inom dem bägge varit under de

senaste två årtiondena.

Den tillförlitligaste måttstocken för ett omdöme i denna fråga torde

vara att söka i importsiffrorna för råvaran. År 1886 infördes af ulloch

konstull 2.7 miljoner kilogram och af bomull 10.6 miljoner kilogram,

år 1896 resp. 4.:! miljoner kilogram och 13.9 miljoner kilogram samt år

1906 resp. 7.1 miljoner kilogram och 20.7 miljoner kilogram. Går man

vidare till halffabrikatet, garnet, så finner man, hvad först ullgarnet beträffar,

att under det införseln år 1886 omfattade sammanlagdt 1.3 miljon

kilogram och år 1896 både stigit till 2.7 miljoner kilogram, var densamma

år 1906 allenast 1.6 miljon kilogram. Bomullsgarn infördes

år 1886 till en myckenhet af 1.6 miljon kilogram; år 1896 hade införseln

stigit till 2.4 miljoner kilogram för att år 1906 förete en nedgång

till 1.4 miljon kilogram.

Af ofvanstående siffror synes den slutsats kunna dragas, att utvecklingsgången

varit följande. Före den senaste systemförändringen inom

441

vår tullpolitik — hvarvid dock visserligen icke några mera afsevärda

förändringar för textilindustrien vidtogos — var importen såväl af råvara

som af halffabrikat mindre betydande. Under de närmaste åren efter

denna förändring stegrades importen märkbart både i fråga om råvara

och halffabrikat. I mån, som industrien sedermera hann att anpassa sig

efter de nya förhållandena, minskades importen af halffabrikatet samtidigt

därmed, att råvaruimporten steg i ökad progression.

I öfverensstämmelse härmed står förloppet med afseende å väfnadsimporten

under samma tid. År 188G infördes af ylleväfnader 2. i

miljoner kilogram och af bomullsväfnader 1.0 miljon kilogram. År

1896 voro motsvarande importsiffror 2.5 miljoner kilogram och 1.9 miljon

kilogram. År 1906 slutligen hade importen af ylleväfnader nedgått

till 1.7 miljon kilogram, under det att bomullsväfoadsimporten

visserligen något ökats, i det den uppgick till 2.0 miljoner kilogram.

Den vid betänkandet fogade produktionsstatistiken gifver äfven den

en klar belysning af utvecklingen, hvad de sista tio åren beträffar, om

än dess siffror af naturliga skäl icke kunna vara lika noggranna som

importstatistikens. År 1896 tillverkades inom landet 5.1 miljoner kilogram

ullgarn och 12.9 miljoner kilogram bomullsgarn samt 4.9 miljoner

kilogram ylleväfnader och 9.4 miljoner kilogram bomullsväfnader. År

avsnitt 387 Kontrollera mot PDF

1906 uppgick tillverkningen af ullgarn till 9.7 miljoner kilogram, af

bomullsgarn till 15.1 miljoner kilogram, af ylleväfnader till 8.1 miljoner

kilogram samt af bomullsväfnader till 10.9 miljoner kilogram.

Såväl om ylle- som om bomullsindustrien gäller, såsom naturligt

är, att de hafva sin hufvudsakliga afsättning inom landet, och att de

för sitt bestånd och sin utveckling i stort sedt äro hänvisade till den

inhemska marknaden. Med hänsyn härtill må erinras om, hurusom dessa

industrier intill senaste tid hufvudsakligen befattat sig med tillverkningen

af de gröfre artiklarna; och synas de inom detta område hafva i det

närmaste nått gränsen för landets konsumtionsförmåga.

Tillgodoseende äfven af behofvet af finare varor torde alltså vara

ett mål, som ifrågavarande industrier hafva att för framtiden för sig

uppställa, och angelägenheten af att under den fortsatta utvecklingen

äfven tillverkningen af finare alster må kunna upptagas i större omfattning

än hittills, framgår med ökad styrka af det förhållande, att i

jämbredd med stigande välstånd och köpförmåga hos allt större lager

af befolkningen efterfrågan å dessa alster tilltager. Härtill kommer,

att icke heller en i förhållande till folkinängdstillväxten fortgående ökning

af åtgången af de gröfre varorna kan motses, då, förutom det att landsbygdens

befolkning, bland hvilken dessa varor haft sin förnämsta af

56

-

442

sättning, icke företer den tillväxt som städernas, denna befolkning i afseende

å efterfrågan af de finare varorna följer den allmänna smaken.

Vid sidan af ylle- och bomullsindustrierna liar äfven tillverkningen

af lin- och liampvaror raskt utvecklat sig. Äfvenså utgör tillverkning

af juteväfnader en icke obetydlig faktor inom den inhemska textilindustrien,

ehuru densamma icke företett någon egentlig utveckling under

de sista tio åren.

Bland textilfabriker, Indika icke medräknats i förestående redogörelse

för ylle- och bomullsindustrierna, märkas trikå fabriker, bandfabriker

och gardinfabriker, Indika representera afsevärda tillverkningsvärden.

Särskild uppmärksamhet förtjäna de förstnämnda, Indika under

tioårsperioden tredubblat sitt tillverkningsvärde och tillika med den på

detta område betydande hemindustrien i det närmaste täcka landets behof

af trikåvaror, frånserlt strumpor och vantar.

Att en utveckling af landets textilindustri bör gå i här ofvan

an gifven riktning, därom synas också dess målsmän vara ense. I de

flesta till kommittén inkomna framställningar från korporationer och

enskilda industriidkare klagas nämligen (ifver, att nu gällande taxa på

grund af dess allt för ringa specialisering icke; skänker nödigt skydd

avsnitt 388 Kontrollera mot PDF

för eu del lättare och dyrare varor, hvilka till följd af hård konkurrens

från utlandet icke nu kunna fabriceras inom landet, ehuru för öfrigt

förutsättningar finnas för sådan tillverkning. Till denna omständighet

har vid förslagets utarbetande också tagits särskild hänsyn. Som en

* följd häraf och på grund af spånadsämnenas mångfald och skiftande

värde samt det stora antal olika förädlingssätt, som förekomma, har

gruppen blifvit en af de mest omfattande af alla i det föreliggande

förslaget, eller ungefär 250 rubriker, hvilka i nu gällande, i bokstafsföljd

efter varornas benämning ordnade tulltaxa motsvaras af omkring

hälften eller 130 stycken.

Vid förslag till tullsatser har, så vidt varit möjligt, hänsyn tagits

ej blott till framställningar från olika grenar inom textilindustrien utan

äfven från importörer. I öfrigt har den princip följts, att råvaror, af

hvilka jute, hampa, ramie, bomull m. fl. icke alls, och öfriga, såsom t. ex.

ull och lin, icke på långt när tillräckligt för behofvet produceras inom

landet, böra vara tullfria, samt att balffabrikat, som icke nu kunna och

ej heller inom öfverskådlig framtid torde komma att fabriceras inom landet,

böra lämnas tullfria eller beläggas med låg tull. Sådana varor åter,

hvilka. säkerligen kunna blifva eller redan äro föremål för fabrikation

inom landet, hafva efter graden af förädling uppdelats och tullsatserna

föreslagits så, att de så vidt möjligt komma att stå i lämpligt förhållande

443

till varornas värde. Härvid hafva i de flesta fall och alltid, då sa varit

möjligt, värdet å importerad, oförtullad vara lagts till grund för beräkningen.

Å. Silke, äfven konstgjord!:.

Bestämmelsen, att konstgjordt silke skall vid tullbehandlingen likställas

med naturligt, finnes i nu gällande tulltaxa införd i anmärkningen

under rubriken n:r 574 men har i förslaget uppflyttats till öfver rubriken.

Stadgandet i fråga bär väl från en del håll varit föremål för invändningar,

men kommittén har det oaktadt bibehållit detsamma dels på

grund af svårigheten att skilja mellan naturligt och konstgjordt silke,

och dels emedan det konstgjorda silke! användes som ersättning för

det äkta. Äfven om det konstgjorda silke! är billigare, öfverstiger dock

dess pris för närvarande hälften åt det äkta silkets. Under de senaste

åren har en fabrik för konstgjord! silke (cellulosasilke anlagts inom

landet, men synes densamma vara oberoende af tullskydd för sin produkt.

det ofärgade konstsilket, då tillverkningen uteslutande lärer vara

afeedd för export.

1 gällande taxa innefattas under rubriken )> Affall, ej specificeradt»

de flesta slag däraf. Med hänsyn till den i förslaget genomförda systematiska

avsnitt 389 Kontrollera mot PDF

uppdelningen af varuslagen har emellertid ansetts, att äfven

affall borde, allt efter den ursprungliga varans art, hänföras till olika

afdelningar. Beträffande silkesaffall har det ofärgade hänförts till taxans

rubrik ntr 1 och sålunda vant tullfritt, hvaremot sadant affall, som efter

uppraspningen färgats, till följd af denna förarbetning hänförts till

rubriken n:r 740 och sålunda dragit en tull af 15 procent af värdet.

Detta senare slag af silkesaffall utgör emellertid råvara för bland annat

vaddtillverkning, som bedrifves inom landet; och har kommittén, efter det

att från representanter för denna industrigren uttalats önskan, att sådan

vara måtte i likhet med öfriga färgade spånadsämnen åtnjuta tullfrihet,

så mycket hellre ansett sig höra tillmötesgå denna, önskan, som något

uttalande i motsatt riktning icke förekommit och någon färgning af

dylikt affall inom landet veterligen icke äger rum.

Gällande tulltaxa skiljer mellan vadd, bestruken med lim eller

gummi, samt annan (rubr. n:r 680 och 682). Medan det förra slaget

drager eu tull af 8 kronor per kilogram, är det senare tullfritt. För

-

SiikesaffaM.

N:r 336,

Vadd.

N:r 337.

444

slaget upptager i motsats härtill silkesvadd under gemensam rubrik med

eu tullsats af 3 kronor per kilogram. Kommittén har ansett sig kunna

föreslå tull för den hittills tullfria artikeln oklistrad silkesvadd, sedan

upplyst bill vit, att framställandet af själfva den oklistrade vadden eller

kardningen _ är det hufvudsakliga arbetet, under det att klistringen —

som för Girigt ifrågakommer endast för en mindre del af vadden —

drager vida mindre kostnad. Erinras bör oek, att importen af silkesvadd,

såväl klistrad som oklistrad, är synnerligen obetydlig — år 1907

förekom ingen import af klistrad silkesvadd — hvaremot export af svensk

vara enligt eu tillverkares uppgift lärer äga rum till Ryssland och

Finland.

Silke, etc.

N:r 338—340.

Oarbetad! silke, likasom oek spunnet eller tvinnadt, finnes i Gällande

tulltaxa upptaget under rubrikerna n:r 573 och 574, den förra

omfattande rätt, ofärgadt silke, den senare färgadt eller blekt. Af dessa

båda slag åtnjuter det förra tullfrihet, hvaremot för det senare är fastställd

en tullsats af 2 kronor per kilogram.

I fråga om benämningen af de under denna rubrik hänförliga

varor må till en början framhållas, att som blekt silke oftast lärer rubriceras

äfven sådan vara, som endast genom degummering eller s. k.

afkokning, d. v. s. kokning i såpvatten, befriats från basten eller det

limartade öfverdraget och icke därefter underkastats blekning, alltså icke

blott silke, som undergått verklig blekningsprocedur med eller utan

avsnitt 390 Kontrollera mot PDF

föregående afkokning, iled hänsyn härtill har ordet »blekt» ersatts

med uttrycket »alkokt, äfven blekt», i öfverensstämmelse med rådande

praxis har vidare i förslaget icke gjorts någon skillnad mellan spunnet

och ospunnet silke utan endast mellan rått, ofärgadt, å ena sidan, samt

afkokt, äfven blekt eller färgadt, å den andra.

För rätt, ofärgadt silke har föreslagits tullfrihet, i öfverensstämmelse

med hvad nu äger rum. I fråga om öfriga slag af silke skulle

möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning af gällande

tullsats, 2 kronor per kilogram — exempelvis till I krona, såsom den

närmast före år 1899 utgjorde — kunde vara befogad, särskildt i betraktande

åt varans betydelse som halffabrikat eller förnödenhetsartikel

för viktiga industrier, såsom för tillverkningen af tråd för elektriska

ledningar, åt band och väfnader, för sömnadsindustrien, sko fabrikationen

in. il. Förslag i sådan riktning hafva också framkommit från en de!

industriidkare, som i sin fabrikation använda färgadt silke. Å andra

sidan hafva i framställningar från silkefärgare uttalats önskan om eu

förhöjning af den nuvarande tullen, med 30 till 50 procent, hvarjämte

445

särskild* anhållits, att spoladt silke skulle beläggas med 50 procent högre

tull än hittills. Till denna senare begäran, som kommittén funnit hafva

skäl för sig, bär hänsyn tagits så till vida, att för silke, blekt eller

färgadt, som importeras i smärre, för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, spolar, rullar o. d., föreslagits en tullsats af

3 kronor per kilogram. 1 (ifrigt har däremot kommittén icke funnit

skäl föreligga att tillmötesgå framställningarna om ändring af tullsatsen.

Anmärkningen afser att ersätta anmärkningen under rubriken n:r Anm. till

170 i gällande taxa, i hvad den senare rör garn af blandade spånads- n''r 340

ämnen, innehållande silke. I tydlighetens intresse har uttrycket »sammanhängande

tråd» användts i stället för enbart »sammanhängande»,

hvilket senare uttryck varit utsatt för olika tolkning.

Här nämnda, till filtar afpassade väfnader draga nu en tull af 6 Filtväftaadw

kronor per kilogram, om de äro enbart af silke eller innehålla jämte silke n-^341

annat spånadsämne till myckenhet af högst 15 procent, i Indika fall de

betraktas såsom helsidenvaror, och 2 kronor 50 öre per kilogram, om

de innehålla jämte silke mer än 15 procent annat spånadsämne. Kantade

eller fållade draga de samma tull med tillägg af 10 procent.

De varor, som i denna rubrik afses, utgöras af s. k. italienska

filtar, hvilka enligt till kommittén lämnade uppgifter i icke obetydlig

mängd lära införas af resande för personligt bruk och sålunda tullfritt.

avsnitt 391 Kontrollera mot PDF

Priset på dessa filtar, hvilka väga omkring 1 kilogram per stycke,

är, på grund däraf att vid fabrikationen silkesaffall kommer till användning,

ganska lågt, varierande mellan 4 och 7 kronor per stycke. Genom

att, såsom i förslaget skett, skilja dessa varor från andra väfnader af

silke samt för dem. upptaga en till 2 kronor nedsatt tullsats, har kommittén

velat tillmötesgå från importörer af dessa varor gjorda framställningar

och åstadkomma ett rimligare förhållande mellan tullsatsen

och värdet för den vanligast förekommande varan.

Väfnader af hithörande slag draga nu såsom hel- eller halfsiden Fälb, plys»*

tull med 6 kronor eller 2 kronor 50 öre per kilogram. I en till rubrikerna N.ret^2

n:r 703 och 704 i gällande taxa fogad anmärkning är vidare stadgadt,

att fälb-, plysch- och sammetsväfnader skola tullbehandlas såsom helsiden,

så snart hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar annat

spånadsämne.

Kommittén har ansett lämpligast att upptaga nu ifrågavarande

slag af väfnader under en särskild rubrik, utan uppdelning i hel- och

446

Väfnådår.

N:r 343-345.

halfsiden, med den för helsiden väfnader föreslagna tullsatsen af 10

kronor per kilogram. Varor af ifrågavarande slag, i hvilka icke hela

ytan ntgöres af silke, förekomma nämligen sällan, och för varor, hvilkas

yta till någon del ntgöres af annat spånadsämne än silke, ställer sig

priset i allmänhet lika högt som för helsidenväfnader. Därtill kommer

ock, att en undersökning af ytan i syfte att utröna närvaron af annat

spånadsämne erbjuder svårigheter. Af i saken hörda importörer har

någon erinran mot förslaget i denna del icke framställts.

Efter utbrytning af de i föregående rubrik omnämnda fälb-, piyschoch

sammetsväfnader, och sedan spetsväfnader och tyll sammanförts med

spetsar, återstå de här upptagna, egentliga sidenväfnaderna, hvilka liksom

i nu gällande taxa uppdelats i hel- och halfsidenväfnader, hvarjämte

af de senare en ytterligare uppdelning ägt. rum, nämligen i oblekta och

ofärgade, vägande per kvadratmeter 100 gram eller därunder, samt andra

slag. 1 eu anmärkning har vidare stadgats undantag för s. k. yllekostymväfnader,

hvilka, om de väga 300 gram eller däröfver per kvadratmeter

och hafva effekttrådar, helt eller delvis af silke, skulle hänföras till

väfnader af ull, så framt silket utgör högst o procent af väfnadens hela

vikt. Det slag af yllekostym väfnader, som här åsyftas, är sådana, hufvudsakligen

till manskläder afsedda ylleväfnader, hvilka innehålla effekttrådar

af silke, enstaka eller flera tillsammans men dock icke på ytan så framträdande,

att varan därigenom förlorar sin karaktär af ylle väfnad och

avsnitt 392 Kontrollera mot PDF

företer utseendet af verklig halfsiden väfnad. Hit böra naturligen hänföras

icke blott väfnader, afsedda till hela kostymer, utan äfven byx- och

ö fv err o cksty ger.

Enligt tui gällande tulltaxa är eu väfnads hänförlighet till heleller

halfsiden beroende af den omständigheten, huruvida uti varan ingår

mer än 15 procent andra spånadsämnen än silke eller icke, i det att

väfnaden i förra fallet betraktas såsom halfsiden, i det senare åter såsom

helsiden. Ifrågavarande gräns, som före afslutandet af handelstraktaten

med tyska riket år 1906 icke var i taxan bestämd, sattes enligt traktaten

till 15 procent från att förut enligt på prejudikat grundad praxis hafva

varit 20 procent. Denna senare gräns, som bestämts efter hörande af

sakkunniga, har i förslaget återupptagits.

Tullsatserna för sidenväfnader utgöra för närvarande, för helsiden

6 kronor och för halfsiden 2 kronor 50 öre per kilogram, och voro

före afslutandet af nämnda traktat resp. 8 och 3 kronor. I framställningar,

som till kommittén inkommit, har hemställts om återinförande

af dessa senare tullsatser, hvarvid framhållits, att sidenväfnader

447

äro att betrakta såsom lyxvaror samt tidigare visat, sig väl kunna bära

nämnda högre tullsatser. Hvad helsiden väfnad er beträffar, har emellertid

kommittén med hänsyn till deras höga värde ansett sig böra föreslå

en tullsats af 10 kronor per kilogram, utgörande enligt verkställda

undersökningar för 33 olika prof 17.4 procent af varornas medelvärde i

oförtulladt skick. Då 1888 års tullkommitté dels för att skydda inhemsk

industri på detta område och dels på grund af hithörande väfnaders

egenskap af lyxvara föreslog en tullsats af 12 kronor per

kilogram för sidenväfnader och eu sådan tullsats icke skulle utgöra mer

än 20.8 procent af varuvärdet, efter nyssberörda prof räknadt, kunde

möjligen denna högre tullsats ifrågasättas. Men då 1892 års riksdag

icke godkände tullkommitténs förslag i denna del, och då faran för

omfattande smuggling vid höga tullsatser icke är utesluten, har kommittén

stannat vid ofvannämnda, i förslag .‘t upptagna tullsats.

För halfsidenväfnader har upptagits eu tullsats af 5 kronor per

kilogram. Halfsidentullens bestämmande till hälften af helsidentullens

belopp hade af gammalt ansetts lämpligt, tills ändring häri genomfördes

i enlighet med 1888 års tullkommittés förslag. Den då antagna lägre

halfsidentullen motiverades därmed, att till halfsidenväfnader räknades

en del varor, som icke hade karaktär af sidenväfnader. Sedan i föreliggande

förslag yllekostymväfnader, som hafva effekttrådar helt eller

delvis af silke, utbrutits och hänförts till ylleväfnader, torde nämnda

avsnitt 393 Kontrollera mot PDF

skäl för eu halfsidentull, lägre än halfva helsidentullen, hafva bortfallit.

I vissa andra länders tulltaxor utgör halfsidentullen antingen hälften af

helsidentullen eller ännu mera. Den föreslagna tullsatsen utgör för

22 undersökta prof af halfsidenväfnader 18 procent af medelvärdet å

varorna, oförtullade. För oblekta och ofärgade halfsidenväfnader, vägande

per kvadratmeter 100 gram eller därunder, har emellertid en tullsats af

endast 3 kronor 50 öre upptagits. Väfnader af detta slag äro nämligen att

betrakta såsom hallfabrikat för vidare förädling, och eu förädlingsindustri,

som lämpligen kan upptaga äfven bearbetningen af dessa väfnader,

linnes sedan lång tid tillbaka inom landet. På detta sätt uppkommeren

skillnad i tull mellan halflfabrikatet och den förädlade varan af 1

krona 50 öre per kilogram, hvilken skillnad visserligen till afsevärd del

uppväges af under förädlingen uppkommande viktförlust men dock torde

vara stor nog att möjliggöra import af hallfabrikatet för förädling inom

landet.

I detta sammanhang bör måhända nämnas, att enligt uttalande

från sakkunnigt håll den föreslagna tullen för sidenväfnader icke torde

kunna åstadkomma någon ökad tillverkning af sådana väfnader inom

448

Anm. till

H:r 343—345.

Anm till

n:r 341—345.

Band.

N:r346—348.

landet, hvilken tillverkning-, såsom af nedanstående siffror framgår, under

1 O-årsperioden 1897—1906'' gått tillbaka, under det att importen ökats.

Fabrikationen inom landet visade åren 1897 och 1906:

År.

1897

1906

Antal

fabriker.

3

9

Antal

arbetare.

233

99

Tillverkning.

Kilogram.

6,501

2,875

Tillverkningens värde.

Kronor.

357,898

168,333

Importen af sidenväfnader uppgick under åren 1898 och 1907 till:

Helsiden. ^ Halfsiden.

År.

Kilogram.

Kronor.

Kilogram.

g|: Kronor.

1898

46,132

2,168,204

108,981

2,942,487

1907

96,670

4,523,582

92,711

2,781.330]

Benämningarna guld- och silfvertyg, hvilka återfinnas i gällande

taxas rubrik n:r 703, hafva i det föreliggande förslaget uteslutits, enär

desamma dels torde vara föråldrade och dels gifvit anledning till olika

tolkningar. T stället har i anmärkning till n:r 343—345 införts en

bestämmelse, enligt hvilken i sidenväfnad ingående metalltrådar eller

med metalltråd eller silke öfverspunnet garn icke skola bidraga att

göra varan hänförlig till halfsiden.

I fråga om denna anmärkning hänvisas till hvad i allmänna motiveringen

anförts beträffande förändrade emballagebestämmelser.

Tillägget »ej särskildt nämnda» i öfverrubriken afser att fästa

uppmärksamheten på, att en del band, innehållande metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet garn, hänföras till gulddragararbeten, upptagna

avsnitt 394 Kontrollera mot PDF

i rubriken n:r 557, samt att band i förening med kautschuk eller annan

vattentät massa föras till sina respektive rubriker under afd. VIII E och F.

I gällande tulltaxa finnes icke någon bestämmelse om, hvad som

bör. hänföras till band och till snören. Också har uppfattningen härom

varit sväfvande, hvithet naturligtvis medfört olägenheter vid tullbehandlingen.

Detta missförhållande har kommittén sökt afhjälpa genom

det i en anmärkning införda stadgande, enligt hvilket till band af spånadsvaror

hänföras:

1) egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda, smala väfnader

med varp och inslag;

2) s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform ordnade längsgående

och sammanklistrade spånadsfibrer eller garn; samt

449

3) i form af band, om högst 20 centimeters bredd, klippt eller

skuren annan väfnad än spetsväfnader och tyll.

De under 2) omnämnda s. k. konstgjorda banden hafva hittills

förts till rubriken »Varor, som icke kunna hänföras under någon af de

i tulltaxan upptagna bestämmelser» och dragit en tull af 15 procent

af värdet. Kommittén har emellertid ansett dem på grund af likhet

med egentliga band samt med hänsyn till användningssätt och värde

böra föras till »band». De under 3) nämnda hafva förts till band,

emedan desamma icke utan betydande olägenheter vid tullbehandlingen

skulle kunna, såsom hittills skett, likställas med väfnader, för hvilka

senare enligt kommitténs förslag i många fall vikten per kvadratmeter

måste utrönas.

Tullsatserna hafva likasom i nu gällande taxa upptagits till samma

belopp som för motsvarande väfnader. Dessa tullsatser utgöra för i

rubrikerna n:r 347 och 348 upptagna varor 11.7 och 10.7 procent af

medelvärdet.

Enligt gängse praxis hafva en del bandliknande, flätade snören Snören etc.

hänförts till band, sannolikt för att åt dessa i fråga om värde N:r 349 ~351

och användning likställda varuslag bereda likställighet i afseende å

tullsats men i strid mot ett uttalande af 1888 års tullkommitté. Med

den definition på band, som förslaget innehåller, kunna sådana snören

icke längre utan särskild bestämmelse tullbehandlas såsom band. Då

emellertid, enligt kommitténs förmenande, samma skäl alltjämt tala

för bibehållande af enahanda tullsats för båda varuslagen, hafva i

särskilda rubriker ifrågavarande bandliknande snören upptagits med

samma tullsatser som de för band föreslagna. Dock har denna undantagsbestämmelse

icke ansetts böra sträckas längre än till att omfatta

sådana billigare bandartade snören utan inlägg och med raka kanter,

hvilka antingen sakna mönster eller förete allenast sådant mönster, som

åstadkommits genom färgade trådar. Hvad åter beträffar de med mönster

avsnitt 395 Kontrollera mot PDF

af annat slag eller med inlägg försedda, så äro dessa i regel dyrare,

hvarför de ansetts icke böra i något fall draga lägre tull än 10 kronor

per kilogram.

Genom nu föreslagna förändringar i fråga om band och snören

har, på samma gång den i praxis fastslagna likställigheten mellan band

och bandartade snören i hufvudsak bibehållits, erforderlig reda och tydlighet

med afseende å tullbehandlingen af dessa varuslag vunnits. De

föreslagna tullsatserna utgöra för varor, hänförliga till rubriken n:r 349,

57

450

Anm. till

n:r 351.

Anm. till

n:r 347 -350.

Spetsar, tyll

etc.

N:r 352.

Strit mpstolsarbeten

etc.

N:r 353.

Ull etc.

N:r 354.

22.9 procent samt för varor, hänförKga till rubriken n:r 351, lo procent

af medelvärdet.

Såsom af denna anmräkning framgår, hafva vissa besättningsoch

garneringsartiklar, som merendels iiro högre förädlingsprodukter af

band eller snören, ansetts böra draga den för snören, andra slag, föreslagna

högre tullsatsen af 10 kronor per kilogram.

Denna anmärkning — hvilken i likhet med anmärkningen till n:r

343—345 är ägnad att bereda lättnad vid tullbehandlingen — motiveras

af det jämförelsevis höga värdet hos sådana trådar, som äro täckta

med silke eller metalltråd.

Uttrycket »ej särskild! nämnda» har i rubriken införts för att

fästa uppmärksamheten vid liknande varor, innehållande metalltråd,

hvilka äro särskild! upptagna under afd. Vill Gr (rubr. n:r 557).

Spetsar af silke förtullas enligt gällande taxa med 12 kronor per

kilogram (rubr. n:r 605), hvaremot tyll tullbehandlas såsom väfnad (oftast

helsiden) och spetsväfnader dels såsom väfnad, dels såsom spetsar. I

förslaget hafva samtliga dessa varor sammanförts under en gemensam

rubrik med tullsats, motsvarande nuvarande spetstull. Såsom skäl för

förändringen må framhållas, att dessa varor oftast äro sinsemellan likvärdiga

och ifråga om till verkningssätt hvarandra närstående, att en

del spetsar icke äro annat än ur spetsväfnad klippta remsor samt att,

hvad angår tyll, denna vara ofta är försedd med mönster, som ger den

utseende af spetsväfnad. Den föreslagna tullsatsen utgör för undersökta

prof af hit hänförliga varor 8.6 procent af medelvärdet.

Uttrycket »blonder» i nu gällande tulltaxa har, såsom föråldrad t

och obehöflig!, i förslaget uteslutits.

Det sammanfattande uttrycket strumpstolsarbeten har i förslaget

användts i stället för det i nu gällande taxa förekommande »strumpor

och andra på strumpstol — — — tillverkade arbeten», hvarjämte hit

hänförts äfven vantar, som nu hafva egen rubrik i taxan. Denna sammanslagning

har nödvändiggjort tillägget »härunder inbegripna äfven

avsnitt 396 Kontrollera mot PDF

vantar, sydda af väfnad». För i rubriken upptagna varuslag har föreslagits

nu gällande tullsats af 9 kronor per kilogram, hvilken i procent

af medelvärdet för undersökta prof utgör 8.6.

B. Ull och andra djurhår.

De i denna rubrik omnämnda varor återfinnas i nu gällande taxa

dels under rubriken n:r 672, ull, ofärgad och färgad, tullfri, och dels under

451

rubriken n:r 231, som upptager hår. andra slag-, ej specificerade, Indika

likaledes äro tullfria. I förslaget hafva ull och andra djurhår med

undantag af tagel och borst sammanförts i gemensam rubrik, omfattande

hithörande varor såväl i oberedt skick som i olika stadier af förädling

före spinningen. Under rubriken »Hår, andra slag» i gällande taxa

hänföras äfven människohår. Denna vara har i förslaget genom ett

särskild! tillägg till nu ifrågavarande rubrik förts hit. I anmärkningen

till rubriken har vidare angifvits, hvad som skall med ull förstås, och

har definitionen därå affattats efter samråd med sakkunniga. Anledningen

därtill, att äfven »ullhår af andra djur» medtagits i begreppet

ull, är svårigheten att vid tullbehandlingen skilja dem från vanlig ull.

Enligt förslaget innefattas sålunda i begreppet ull alla slag af finare

djurhår, under det att gröfre slag af hår, såsom nöthår, hästhår m. fl.,

falla under »andra djurhår». Hvad tagel beträffar, har detsamma upptagits

under afdelningen för djur och animaliska ämnen.

I rubriken u:r 567 i nuvarande taxa upptages såsom tullfri artikeln

schoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad. Härutinnan har i sak

icke vidtagits någon ändring. Konstull, med eller utan inblandning af

annat spånadsämne, utgör råvara för framställning af billigare streichgarner.

Den förekommer dels i form af s. k. schoddy, som framställes

genom rifning eller uppkardning af ovalkade hel- (dier halfyllevaror

eller affall där af, och som vanligen har en större hårlängd, samt dels

såsom s. k. mungo, hvilken framställts af valkade eller filtade varor

eller affall däraf och i regel har kortare hårlängd än schoddy. Beteckningen

schoddy användes emellertid oftast, såväl hos oss som i utlandet,

för konstull i allmänhet.

Förutom konstull har i den ifrågavarande rubriken upptagits äfven

ullaffall, därunder inbegripet s. k. ullstoft. Denna senare produkt, som

bland annat finner användning inom tapetfabrikationen, har enligt den nu

gällande taxan hänförts till rubriken n:r 617, stoft, ofärgadt eller färgad!.

Den egentliga införseln af denna artikel torde hafva omfattat just ullstoft.

Ehuru vadd af ull icke torde hafva någon nämnvärd betydelse, N.r 35g och

bär denna vara dock för fullständighetens skull upptagits i förslaget med '' 35?.

avsnitt 397 Kontrollera mot PDF

enahand a bestämmelser som för vadd af bomull. Tillägget »annat liknande

ämne» i rubriken n:r 356 bär gjorts med hänsyn därtill, att äfven andra

klistrande ämnen än gummi och lim kunna förekomma vid vaddberedning.

Enligt gällande taxebestämmelser åtnjuter stampad nöthårsfilt tull- Nöthårsfilt,

frihet. T till kommittén ingifna framställningar hafva tillverkare af

452

sådan filt uppgifvit, att icke väfda nöthårsfiltar framställas äfven på

annat sätt än genom valkning och stampning, samt hemställt, att

ifrågavarande taxerubrik måtte erhålla en lydelse, som gåfve uttryck

åt detta förhållande. Emellertid torde den på annat sätt än genom

stampning beredda, icke väfda filten förete samma utseende som den

stampade, hvarför någon svårighet eller tvekan vid tullbehandlingen

knappast torde kunna uppstå. Under alla förhållanden bör dylik filt,

så snart den icke är väfd, hänföras till denna rubrik.

Af stampad nöthårsfilt förekomma flera kvaliteter, af hvilka de

billigaste tillverkas enbart af nöthår eller liknande gröfre djurhår och

mest användas till värmeisolering, såsom till beklädnad af väggar, vid

ångpannor, värmeledningar och kylanordningar, men äfven såsom ljuddämpande

materiel för en del maskiner. För framställning af sådan filt

fanns tidigare inom landet en fabrik, som dock, enligt uppgift hufvudsakligen

på grand af utländsk konkurrens, måst nedlägga driften. Fabrikationen

har senare upptagits af ett aktiebolag, som anskaffat moderna

maskiner och vidtagit tidsenliga anordningar för framställande af varan.

Från detta bolag har emellertid i flera till kommittén inkomna framställningar

klagats öfver, att denna industri fortfarande har att dragas med

svårigheter i följd af utländsk konkurrens, som är så mycket mera besvärande,

som alla våra grannländer hafva tullskydd för stampad nöthårsfilt.

Så har t. ex. Norge, hvilket land liksom Sverige icke äger

mer än en fabrik i denna bransch, helt nyligen (år 1905) pålagt sådan

vara en tull af 10 öre per kilogram. Detta synes hafva åstadkommit,

att Sveriges export af nöthårsfilt till nämnda land totalt upphört, under

det att svenska förbrukare från Norge importera en del af sitt behof.

Enligt i de inkomna framställningarna lämnade uppgifter, hvilka, i den

mån de icke direkt framgå af tulltarifferna, icke kunnat af kommittén

kontrolleras, ställa sig tullsatserna för nöthårsfilt i de länder, hvilkas

konkurrens gör sig mest kännbar, sålunda:

Per kilogram.

Kr. öre.

Danmark

02.5

52.5

Finland

Ryssland

2: 45

(eller, därest styrkas kan, att filten skall användas

till fabriksändamål) ...........................

Tyska riket

j—: 90

\—: 02.7

453

avsnitt 398 Kontrollera mot PDF

Exporten af stampad nöthårsfilt, som ett år (1903) uppgick till

12,050 kilogram, upphörde därefter helt och hållet till år 1907, då den

utgjorde 5,313 kilogram, under det att importen, som år 1898 utgjorde

34,110 kilogram, år 1907 vuxit till 85,075 kilogram med ett beräknadt

pris af lika många kronor, fördelad på olika länder, som följer:

Från Kilogram.

Norge ......................................................... 3,110

Danmark .................................................. 8,235

Finland ...................................................... 1,875

Ryssland ................................................... 12,170

Tyska riket............................................... 19,315

Storbritannien .......................................... 40,370

Summa 85,075

Kommittén har på grund af anförda förhållanden i förslaget upptagit

en tullsats af 10 öre per kilogram för nöthårsfilt, stampad (icke

väfd), hvilken tullsats motsvarar 15.4 procent af medelvärdet för

undersökta prof.

Understundom är det förenadt med svårighet att afgöra, huruvida

eu filt är tillverkad af enbart nöthår eller af nöthår i förening

med ull. Sådana tullbehandlingsfrågor hafva ock vid åtskilliga tilltallen

dragits under generaltullstyrelsens pröfning, hvarvid bestämts, att filt

af nöthår för att få såsom sådan tullbehandlas icke må innehålla större

kvantitet ull, än som motsvarar den mängd ullhår, som vissa tider af

året kan ingå i hårbeklädnaden hos nötkreatur och andra djur med

gröfre hår. Den princip, som sålunda tillämpats, synes kommittén riktig

och så naturlig, att särskild bestämmelse i ämnet icke kan erfordras.

Stampad maskinfilt af ull torde enligt gällande taxa få anses vara

underkastad en tull af 60 öre per kilogram i likhet med annan stampad

(icke väfd) filt af ull. Denna tullsats har, för så vidt den afser maskinfilt,

nedsatts till 50 öre per kilogram för åvägabringande af öfverensstämmelse

med den för väfd maskinfilt upptagna. Någon tillverkning af

stampad maskinfilt, ändlös eller i slangform, förekommer icke inom landet.

Med uttrycket maskinfilt »i slangform», som för fullständighetens skull

tillagts i förevarande rubrik, afses s. k. manchonfilt, hvilken inom

pappers- och textilindustrierna användes till öfverdrag å valsar.

Till rubriken bör hänföras afl stampad filt, som icke är ändlös

och ansedd för fabriksbehof eller på grund af materialets beskaffenhet

hänförlig till rubriken n:r 358, således äfven stampad filt af nöthår med

Maskinfilt,

stampad.

N:r 359.

Stampad filt,

andra slag.

N:r 360.

454

Garn

af all etc.

Hs 361—370.

inblandning af större mängd ull, än som i motiveringen till sistnämnda

avsnitt 399 Kontrollera mot PDF

rubrik angifvits. För sådan vara gäller nu en tullsats af 60 öre per

kilogram. Tillverkning af de flesta hithörande varuslag har under eu

längre tid bedrifvits af-åtminstone två fabriker inom landet. I framställning

från den ena af dem bär anförts, att vinsten på tillverkningen

af de flesta filtsorter till följd af tryckande utländsk konkurrens vore

ringa eller ingen, samt att- en del sorter, såsom t. ex. mattfilt, icke ens

kunde tillverkas inom landet, ehuru maskiner för tillverkningen vore

anskaffade. 1 samma framställning yrkas på eu tullsats af 1 krona

eller åtminstone 90 öre per kilogram för all ullfilt. Öflig;; framställningar,

som inkommit från representanter för spinneri- och väfnadsindustrierna,

gå ut på att jämställa den stampade filten med ylleväfnader,

för hvilka föreslås tullsatser från 1 krona 25 öre till 2 kronor 50 öre per

kilogram allt efter olika vikt per kvadratmeter. Bland flit hänförliga filtsorter

märkas filt för broderi och annat sömnadsarbete, mattfilt, sadelfilt,

toffelfilt, filt till polerskifvor samt filt för isoleringsändamål. Priset

å de olika filtsorterna växlar högst betydligt, beroende på det material,

hvaraf de tillverkats. Så t. ex. är priset för vissa slag af importerad

mattfilt, 2 kronor 80 öre, medelpris för broderfilt 5 kronor 50 öre, för

sadelfilt 5 kronor, för filt till polerskifvor 6 kronor 20 öre, för toffelfilt

3 kronor 75 öre, allt per kilogram. För åvägabringande af bättre öfverensstämmelse

mellan värde och tull å dessa varuslag hade det varit

önskligt att kunna verkställa en uppdelning i flera rubriker med olika

tullsatser, men detta bär visat sig praktiskt omöjligt. Uppdelning efter

vikt per viss ytenhet är icke lämplig af den anledning, att filt af för

öfrigt samma beskaffenhet kan vara af väsentligt olika tjocklek utan att

priset per kilogram växlar; uppdelning åter efter materialet är till följd

af de tulltekniska svårigheter, som skulle vara därmed förknippade, utesluten.

Gemensam tullsats för samtliga hithörande filtsorter bär därför

måst bibehållas, och har denna i förslaget upptagits till 90 öre

per kilogram, utgörande 17.8 procent af medelvärdet för undersökta prof.

I denna rubrik hafva äfven polerskifvor af filt upptagits, på det

att de icke måtte, såsom eljest fallande under rubriken n:r 390, komma

att draga lägre tull än den filt, hvaraf de vanligen tillverkas.

För garn af ull, alla slag,

ning och tullsatser:

enkelt:

ofärgadt och oblekt .........

färgad* blekt eller tryckt

innehåller tulltaxan följande uppdel

-

. 1 kilogram

. i :»

Tullsats.

Kronor.

Tullsats.

Kronor.

455

två- eller flertrådigt:

avsnitt 400 Kontrollera mot PDF

ofärgadt och. oblekt ........................... 1 kilogram —: 25

färgadt, blekt eller tryckt, s. k.

briljantgarn därunder inbegripet... 1 » —: 40

I framställningar, som till kommittén inkommit, hafva tillverkare

af ullgarn efter samråd med representanter för flera af de största

förbrukarna, ylleväfverierna, hemställt om en uppdelning af ullgarn i

två hufvudafdelningar, nämligen en för kardulls- eller s. k. streichgarn,

framställdt af kardad ull med i regel kortare fibrer, och en annan för

kamullsgarn, tillverkadt af kammad, mera långfibrig ull, hvarjämte inom

hvardera afdelningen ytterligare uppdelning skulle äga rum i öfverensstämmelse

med nu gällande taxa. 1 en af framställningarna har vidare

föreslagits eu utbrytning af sådant garn, som framställts af hår från

andra djur än får, alpacca, lama och kamel, hvarvid denna grupp skulle

åsättas en enhetlig tullsats af 12 öre per kilogram. Andra inkomna

framställningar innehålla en längre gående specialisering, i det att »garn

af ull eller andra djurhår» uppdelats i — förutom de redan omnämnda

grupperna, kardulls- och kamullsgarn — följande tre grupper:

1) garn af nöthår utan inblandning af andra spånadsämnen;

2) garn af hår från djur, tillhörande häst-, hund- eller svinsläktet,

med eller utan inblandning af andra animaliska eller vegetabiliska

spånadsämnen med undantag af silke, fåra 11 eller gethår;

3) garn af gethår, med eller utan inblandning af andra animaliska

eller vegetabiliska spånadsämnen, med undantag af silke eller fårull.

För dessa tre grupper har dessutom föreslagits en uppdelning i

enkelt och två- eller flertrådigt garn samt för hvardera slaget ytterligare

uppdelning i, å ena sidan, oblekt och ofärgad samt, å andra sidan, blekt,

färgad eller tryckt vara. Beträffande den i dessa framställningar föreslagna

ytterligare specialiseringen må nämnas, att i samtliga förslagförekommer

en uppdelning af kardullsgarn i två finhetsgrader med gräns

vid sådan vara, som håller 15,000 meter enkelt garn per kilogram, motsvarande

n:r 15 efter metrisk numrering, och en liknande uppdelning

af kamullsgarn med gräns vid 40,000 meter per kilogram eller vid n:r

40 efter metrisk numrering. Hvad angår tullsatserna, tiar man i allmänhet

önskat den nuvarande tullen bibehållen för de gröfre gar ris! agen,

samtidigt därmed att för de finare vidtoges en förhöjning med 10 öre

per kilogram. För nöthårsgarn upptager en af framställningarna följande

tullsatser, nämligen:

456

Per kilogram.

enkelt: Kronor

o

färgad t och oblekt................................................... —: 07

färgad!, blekt eller tryckt...................................... —: 15

två- eller flertrådigt:

avsnitt 401 Kontrollera mot PDF

ofärgadt och oblekt.................................................. —: 10

färga dt, blekt eller tryckt ...................................... —: 18

hör garn af hår från djur, tillhörande häst-, hund- eller svinsläktet,

upptager samma förslag tull satser af resp. 20 och 30 öre samt 25 och

35 öre, allt per kilogram, efter samma indelningsgrunder som för nöthår.

Tilläggas bör, att, de framställningar, för Indika nu redogjorts, äro afgift

af representanter för flertalet af Sveriges mest betydande ullgarnsspinnerier

och ylleväfverier.

1 motiveringen för förslaget har bland annat anförts, att hittills

gällande tullsatser visat sig alltför låga för finare garn, medan de i fråga

om de gröfre garnnumren befunnits tillfredsställande. Vidare har såsom

svar på eu förfrågan, huruvida det vore sannolikt, att utländsk tillverkning

sålts hit till landet till pris, som understigit produktionskostnaden,

eller åtminstone utan vinst, framhållits, att en stor tysk firma, som har

vidsträckta förbindelser i Sverige, enligt allmän uppfattning tidvis

»dumpat» hit afsevärda partier garn. Detta skulle vanligen bero antingen

på tillfällig öfverproduktion eller ock därpå, att den utländska

tillverkaren, i fall han vid prisfall a råvaran hade stora garnpartier på

lager, ofta nog funne med sin fördel förenligt att sälja billigt till utlandet

och taga den mindre förlusten lör att undgå den större, som ett

ytterligare prisfall skulle medföra. I sammanhang härmed har anförts,

att England skulle i hög grad vara besväradt af »dumping» från de

störa belgiska kamgarnsspinneriernas sida. Till åskådliggörande af

tullens förhållande till varuvärdet har i en af framställningarna anförts,

att enkelt, oblekt kamullsgarn af n:r 40 i lägsta kvalitet vid tiden för

framställningens afgifvande kostade omkring 5 kronor per kilogram,

hvadan alltså den nuvarande tullsatsen af 20 öre per kilogram här utgjorde

4 procent af varuvärdet. Det torde dock böra anmärkas, att

garnprisen vid nämnda tidpunkt voro osedvanligt höga. Genomsnittspriset

å nyssnämnda garnsort torde för de sista 10 åren hafva utgjort

ungefär 4 kronor per kilogram. Slutligen har i nu ifrågavarande framställningar

hänvisats till den utländska industriens i de flesta afseenden

gynnsammare ställning samt till de åtgärder, som i vissa större industriländer

vidtagits för främjande af exporten.

457

Under utredningen liar kommittén tagit i öfvervägande, huruvida

i förslaget, liksom fallet är såväl i den tyska som i den österrikiska

tulltaxan, åtskillnad borde göras mellan garn af mollah--, alpacca- och

liknande ullsorter, å ena sidan, samt garn af annan ull, å den andra,

avsnitt 402 Kontrollera mot PDF

i syfte att det förra slaget, oaktadt detsamma är finare och dyrare,

skulle åsättas eu lägre tull än det senare. En dylik anordning skulle

betingas däraf, att mohair- och alpaccagarn icke tillverkas inom landet,

och antogs kunna utan att skada något inhemskt intresse främja tillverkningen

af väfnad er af sådant garn inom landet. Emellertid hafva

representanter för spinneriindustrien motsatt sig en dylik uppdelning;

och som tanken ej heller från annat håll rönt något understöd, har

densamma fått förfalla, hvartill äfven den omständighet bidragit, att en

utbrytning af de nämnda garnslagen skulle vålla en viss svårighet vid

tullbehandlingen. Det har vidare under kommitténs förhandlingar satts

i fråga att i förslaget sammanföra oblekt och blekt ullgarn i afsikt att

undanröja den svårighet att skilja dessa varuslag från hvarandra, som

åtskilliga gånger yppat sig vid tullbehandlingen. Äfven detta ändringsförslag

bär emellertid på grund af inhämtade upplysningar fått förfalla.

Efter upprepade öfverläggningar med de i frågan intresserade,

såväl tillverkare som förbrukare, bär kommittén slutligen stannat vid

att uppdela garn af djurhår i, ä ena sidan, ullgarn, d. v. s. af i regel

finare djurhår, och, å andra sidan, garn af gröfre djurhår. En ytterligare

uppdelning af det egentliga ullgarnet i streichgarn och kamullsgarn

liar däremot icke ansetts lämplig. Det har nämligen för kommittén

upplysts, att krafvet på särskiljande af streichgarnet från annat ullgarn

delvis haft sin grund i önskan att erhålla ett högre skydd för s. k.

effekt- och fantasigarn; och detta önskemål har kunnat i förslaget på

annat sätt tillgodoses. Under utredningen har vidare af eu kamgarnsspinnare

framhållits, att intet skäl förelåge att belägga de finare numren

af streichgarn med högre tull än motsvarande nummer af det i regel

dyrare kamgarnet, i hvilket uttalande äfven förbrukare instämt. Dessutom

har eu under utredningen tillkallad streichgarnsspinnare förklarat sig

nöjd med nu gällande tullsats å streichgarn, under förklaring att upptagandet

af tillverkningen af finare nummer af streichgarn äfven vid

högre tullsats än den nuvarande knappast kunde ifrågasättas. Genom

att bibehålla likställigheten mellan streichgarn och kamgarn undgår man

ock svårigheten att i tvifvelaktiga fall afgöra, huruvida en vara är att

hänföra till det ena eller andra slaget, en svårighet, med hvilken dock

måste räknas, då garn, utgörande en blandningsprodukt af kamull

och kardull, förekommer. Enligt den officiella statistiken utgjorde im

58

-

458

porten af kam garn år 1907 1,488,802 kilogram (häri inberäknadt 46,496

avsnitt 403 Kontrollera mot PDF

kilogram alpacca- och mohairgarn), under det att endast 280,868 kilogram

annat ullgarn, antagligen uteslutande streichgarn, samtidigt infördes.

Sammanlagda tillverkningen af kamullsgarn vid 6 svenska

fabriker utgjorde under år 1907, enligt kommittén lämnade upplysningar.

2,218,200 kilogram.

För att emellertid tillmötesgå krafvet på ett högre skydd för

de finare garnsorterna har beträffande ullgarn föreslagits en uppdelning

i två rubriker med gräns vid n:r 40, metrisk numrering, d. v. s. sådant

garn, hvaraf 1 kilogram innehåller 40,000 meter. För det gröfre,

oblekta och ofärgade enkla garnet har den nuvarande tullen af 20 öre

per kilogram bibehållits, utgörande denna tullsats vid ett genomsnittspris

af 3 kronor 80 öre per kilogram något mer än 5.2 r. procent af

varans värde. För de finare garnnumren, Indika uteslutande utgöras af

kamgarn, i det att streichgarn icke spinnes finare än n:r 40, har föreslagits

en tull af 30 öre per kilogram, utgörande, vid ett genomsnittspris

af 5 kronor 50 öre per kilogram, i det närmaste 5.5 procent af

varuvärdet.

För två- eller fiertrådigt, garn äfvensom för den genom blekning,

färgning eller tryckning förädlade varan innehåller förslaget samma förhöjningar

af tullsatserna för det oblekta och ofärgade enkla garnet,

som nu gällande taxa upptager.

1 anmärkning till rubrikerna n:r 365-—368 har bestämmelse införts

därom, att vid utrönande af ett tvinnadt garns nummer hänsyn icke

skall tagas till s. k. tvinningsförlust, d. v. s. den minskning i det enkla

garnets längd, som uppstår vid tvinningen, och som är olika, allt efter

som den tvinnade varan är mer eller mindre snodd. Stadgandet i fråga

är nödvändigt för undvikande af allt för stor tidsutdräkt vid tullbehandlingen.

För effekt- och fantasigarn, hvilka, enligt hvad i anmärkning

till rubrikerna n:r 369 och 370 närmare angifves, i regel äro tvåeller

flertrådiga, hafva föreslagits samma tullsatser som för två- eller

fiertrådigt ullgarn, finare än n:r 40. De hafva förutom af redan angifna

skal äfven af den anledning måst upptagas i särskilda rubriker, att ett

fastställande åt numret för dylikt garn icke kan ifrågakomma. Genom - snittspriset för hithörande garn utgör enligt till kommittén lämnade upplysningar

7 kronor 25 öre per kilogram för färgad vara, motsvarande

sålunda tullsatsen icke fullt 7 procent af varuvärdet. För oblekt garn

m

af nu ifrågavarande slag torde motsvarande procentsats blifva ungefär

densamma, möjligen något lägre.

Anmärkningen till rubrikerna n:r 361—370 har tillkommit för att

underlätta införseln af de uteslutande för fabriksbehof afsedda garnsorterna

avsnitt 404 Kontrollera mot PDF

falskfärgadt garn och grisaillegarn. För att utmärka, huruvida ett garn skall

användas till varp eller till inslag, huruvida det är höger- eller vänstersnod t

o. s. v., underkastas garnsorterna stundom en viss, mycket svag men olika

färgning, som dock icke ger varan karaktär af i vanlig mening färgad!

garn och ej heller gör densamma såsom sådant användbar. Denna färgning

(s. k. falskfärgning) är nämligen endast en behandling af garnet

med eu svag färglösning vid sådan temperatur och på sådant sätt, att

färgämnet icke fixeras. Kommittén har inhämtat, att om också till

import förekommer färgadt garn, hvars färg icke kan betecknas såsom

äkta, och hvithet sålunda möjligen skulle kunna förväxlas med det falskfärgade

garnet, så har dock det förra utfärgats under kokning, eller vid

sådan temperatur, att färgen icke försvinner vid den behandling, som

enligt anmärkningen skulle tjäna att skilja falskfärgadt garn från annat.

Från tulltjänstemannahåll har emot den föreslagna bestämmelsen om

det falskfärgade garnets tullbehandling såsom oblekt och ofärgadt gjorts

den anmärkning, att svårligen kan afgöras, huruvida falskfärgadt garn

före färgningen'' vant blekt eller oblekt, och att alltså ett blekt garn,

inkommande såsom falskfärgadt, kunde blifva förtulladt efter den för

oblekt vara föreslagna lägre tullsatsen. Emellertid torde denna anmärkning

sakna praktisk betydelse, enär, enligt hvad kommittén inhämtat,

någon import af falskfärgadt, blekt garn icke förekommer och

det knappast torde vara tänkbart, att falskfärgning kunde förekomma

allenast i syfte att erhålla gynnsammare tullbehandling, emedan kostnaden

för färgningen och dess borttagande helt visst skulle öfverstiga

skillnaden i tullbelopp mellan blekt och oblekt vara.

Hvad åter beträffar grisaillegarn, är det en produkt af konstull

eller schoddv, som icke färgats efter uppraspningen. De i affallet förekommande

olika färgerna förläna åt den nva garnprodukten en tämligen

obestämd färg, från gråaktig till gråbrun eller smutsigt rödbrun,

beroende på huru mycket ofärgad ull som inblandats i schoddymaterialet,

eller på dettas olika färger. Förbrukare af grisaillegarn hafva i framställningar

till kommittén anhållit, att varan måtte i tullbehandlingshänseende

jämställas med oblekt och ofärgadt garn. Då ifrågavarande

garn är billigare än garn af ren ull, då det icke underkastats färgning

eller spunnits af material, som blifvit färgadt, och svårighet icke torde

460

Garn för

detaljhandel!!

N:r 37L

mota att, åtminstone med tillhjälp af mikroskop, afgöra, huruvida i ett

ullgarn ingår — förutom oblekt och ofärgad ull — äfven affall efter

avsnitt 405 Kontrollera mot PDF

färgade varor åt ull, har kommittén här tillmötesgått nämnda framställningar.

En liknande bestämmelse återfinnes i "den tyska tulltaxan,

h rån sakkunnigt håll har upplysts, att grisaillegarn alltid är streichgarn

(garn af kardad ull), samt att kamullsgarn icke kan spinnas af konstull

eller åt sådant kortare ullaffall, som förekommer i grisaillegarn. Tvinnadt

grisaillegarn kan möjligen tänkas förekomma, men för industrien

;ir det hufvudsakligen af betydelse, att det enkla grisaillegarnet blir

tillförsäkrad) den lindrigare, nu föreslagna tullbehandlingen.

Den i nuvarande taxa (rubr. n:r 160) förekommande bestämmelsen,

att s. k. briljantgarn skall tullbekandlas såsom två- eller flertrådigt

ullgarn, färgadt, blekt eller tryckt, liar i förslaget uteslutits,

enär dylikt garn, som i regel utgöres af bomullsgarn i förening med

metalltråd, numera icke torde importeras, och därest det skulle åter

förekomma till import, lämpligen torde kunna hänföras till effekt- eller

fantasigarn.

Den nyhet, som förslaget, enligt hvad nyss nämnts, innehåller i

afseende å garntullen, i def att olika tullsatser skulle tillämpas allt

efter olika garnnummer, bör icke i tillämpningen medföra någon större

svårighet, hör utrönande af garnets nummer betjänar man sig af en för

ändamålet särskild! konstruerad mätningsapparat, å hvilken af enkelt

garn lämpligen 400 meter afhasplas för vågning. Af två- eller flertrådigt

garn tages motsvarande mindre garnlängd, således af tvåfaldigt

garn 200 meter o. s. v. Väger nämnda garnlängd 10 gram eller

däröfver, hänföres garnet till garn n:r 40, metrisk numrering, eller

gröfre. År vikten mindre än 10 gram, tullbehandlas garnet såsom

finare, än n:r 40. Erforderliga närmare instruktionsföreskrifter för tullmyndig]

i eterna lära gifvetvis böra i administrativ väg meddelas. Därvid

torde möjligen äfven böra beaktas, att understundom garn, afsedt för

varp och hållande en viss bestämd längd, inkommer i s. k. »färdiga

varpar» antingen i nystan eller i långa flätor eller upprulladt på s. k.

varpbommar. Da den för undersökning erforderliga kvantiteten garn

icke kan tagas från flätan, nystanet eller varpbommen utan att varan

skadas, sa torde uppmärksamheten böra fästas därå, att varan i och för

tullbehandlingen bör åtföljas af en viss mindre mängd garn af samma

exempelvis 1,000 meter, afsedt för de undersökningar, som tullbehandlingen

kraf ver.

Upptagandet i särskild rubrik af hithörande varor betingas dels

'' af svårigheten vid tullbehandlingen att efter nummer åtskilja sådant

461

garn, som inkommer i särskilda uppläggningar, och dels af varans,

avsnitt 406 Kontrollera mot PDF

hufvudsakligen af högre arbetskostnad härflytande, större värde. I framställningar,

som till kommittén ingifvits, har också, på sätt i förslaget

skett, en utbrytning af ifrågavarande artiklar påyrkats samt för dem

föreslagits en tullsats af 50 öre per kilogram utöfver det för garnet

eljest utgående tullbelopp. Vid af kommittén företagna undersökningar

har det visat sig, att garn i sådana uppläggningar, som i förevarande

rubrik afses, vanligen är flertrådigt, blekt, färgadt eller tryckt och i

regel icke finare än n:r 40, alltså sådant garn, som i vanlig förpackning

fortfarande skulle draga en tull af 40 öre per kilogram. Med

hänsyn till den förut omnämnda ökade arbetskostnaden för garn, hvarom

nu är fråga, har kommittén ansett en förhöjning af den nämnda

garntullen med 25 öre per kilogram vara lämplig och skälig. En motsvarande

högre tullsats för garn i småförpackningar förekommer äfven

i vissa främmande länders nyare tulltaxor. Anmärkas bör, att, såvidt,

kommittén kunnat utröna, garn af andra djurhår än ull icke förekommer

i småförpackningar för detaljhandeln.

Garn tillhörande denna grupp har, för så vidt varan icke innehållit

någon inblandning af ull, hittills hänförts under rubriken n:r 740 i

gällande taxa och sålunda dragit eu tull af 15 procent af värdet.

Kommittén har emellertid, såsom redan nämnts, ansett nu ifrågavarande

garn lämpligen böra i förslaget upptagas under särskild rubrik. I vissa

framställningar har, såsom ock i det föregående omnämnts, föreslagits,

att garn af gröfre djurhår skulle uppdelas såväl efter råvarans beskaffenhet

som efter olika förädlingsgrad. En annan framställning upptager för

allt garn af gröfre djurhår en enhetlig tullsats af 12 öre per kilogram.

Vid den utredning, som af kommittén verkställts, har det visat

sig, att en vidare uppdelning, än förslaget innehåller, hvarken är af

praktiska hänsyn påkallad eller i tulltekniskt hänseende lämplig. Det

kan icke anses föreligga skäl för att i tulltaxan göra någon åtskillnad

vare sig mellan enkelt samt två- eller flertrådigt sådant garn eller

mellan oblekt och ofärgadt, å ena sidan, samt blekt, färgadt eller tryckt,

å den andra, emedan sådant garn icke är någon särdeles betydande

artikel samt tvinning, färgning eller blekning antingen icke alls eller

endast obetydligt inverkar på de här hufvudsakligen ifrågakommande

garnsorternas pris. Med hänsyn till hvad nu framhållits, har kommittén

funnit sig böra föreslå eu enhetlig tullsats för allt garn af gröfre djurhår,

och har denna upptagits till 10 öre per kilogram, hvilket belopp utgör

i genomsnitt 15 procent af värdet å de undersökta garnsorterna.

Garn af andra

djurhår.

H-.r 372.

462

avsnitt 407 Kontrollera mot PDF

Väfnader

af ull etc.

Mt 373 - 383.

Åt öfverrubrikem bär gifvits en lydelse, som afser att fastslå det

tnllbehan dl i ngssätt, som nu tillämpas för väfnader, innehållande förutom

ull äfven andra spånadsämnen med undantag af silke, och blifva härigenom

alla väfnader, som innehålla till, men ej silke, under densamma

hänförliga. Förhållandet i fråga betonas ytterligare i anm. 1 till afd.

VIII A—F.

Pressduk etc.

N:r 373.

Hithörande varor, hvilka uteslutande användas för tekniskt bruk,

äro äfven i gällande taxa upptagna under särskild rubrik (n:r 705),

dragande en tull af 25 öre per kilogram. Uti inkomna framställningar

hafva representanter för två filtfabriker inom landet begärt höjning af

tullen för maskinfilt till 1 krona per kilogram. Samma tullsats har af

garn- ocli väfnadsfabrikanter, hvilka äfven representera förbrukare af

maskinfilt, påyrkats för såväl pressduk som ändlös maskinfilt för fabriksbehof.

1 den från Södra Älfsborgs läns industri- och handelskammare

inkomna framställning anföres, att som ifrågavarande väfnader icke

fabricerades inom handelskammarens verksamhetsområde, förfrågningar

angående lämplig tullsats gjorts ä andra orter hos flera olika fabrikanter

af maskinfilt. Då härvid enhälligt uttalats, att eu tullsats af 1 krona

per kilogram vore erforderlig, hade handelskammaren ansett sig böra

i sitt förslag upptaga densamma. Tullsatsen syntes emellertid vara

alltför högt tilltagen, men handelskammaren tilltrodde sig icke att med

säkerhet bedöma, hvilken lägre tullsats kunde anses vara för ifrågavarande

industrigrens behof tillräcklig.

Vid den tidpunkt, då nu gällande tullsatser fastställdes, var tillverkningen

inom landet af såväl maskinfilt som pressduk synnerligen

obetydlig. Sedermera har visserligen den inhemska fabrikationen af

dessa väfnader ökats, men enligt lämnade upplysningar har denna jämförelsevis

nya industri att kämpa med stark konkurrens från utlandet,

hvilken är så mycket kännbarare, som skydd saknas, då gällande

tullsats för dessa varor är densamma som tullsatsen för det garn, som

ingår i väfnaden. Hvad beträffar priset å maskinfilt, torde detta utgöra

för sådan vara, som användes inom textilindustrien, likaväl som för

motsvarande filt för pappersindustriens behof 8 kronor per kilogram

eller något därunder. Då detta senare slag utgör den ojämförligt största

delen af den maskinfilt, som inom landet förbrukas, skulle den från

flera håll föreslagna tullsatsen af 1 krona per kilogram utgöra omkring

12 procent af varans värde. Emellertid har af representanter för pappersindustrien

framhållits, att den inhemska tillverkningen af maskinfilt

avsnitt 408 Kontrollera mot PDF

kunnat val utvecklas äfven under hittillsvarande tullförhållanden; att

463

den begärda tullsatsen af 1 krona skulle innebära en alltför stor tullförhöjning;

samt att eu tullsats af 50 öre per kilogram vore den högsta,

som med hänsyn till pappersindustrien borde ifrågakomma. Denna tullsats

utgör ungefär 6 procent af värdet å de filtslag, hvilka vanligast förekomma

inom nämnda industri.

1 öfverensstämmelse med hvad i gällande taxa är fallet har i förevarande

rubrik upptagits äfven pressduk, som är till beskaffenhet och

värde jämställd med maskinfilt.

Tullsatsen för mattor af ylle har hittills varit 60 öre per kilogram,

för så vidt icke på varan nedlagts något sömnadsarbete. Uti en till

kommittén afgifven framställning (från Södra Ålfsborgs läns industriocli

handelskammare) föreslås nu beträffande hithörande varor följande

specialisering och tullsatser:

Per kilogram.

Kronor.

mattor

knutna ................................................................... 2: —

plyschartade (uppskurna och ouppskurna)

afpassade................................................................. 1: 50

metervara .............................................................. 1: —

andra slag

afpassade................................................................1: —

metervara .............................................................. 0: 60

Ett annat förslag, som inkommit från handelskammaren i Göteborg

och utarbetats af särskilda af handelskammaren utsedda komrnitterade,

upptager följande indelning jämte tullsatser:

Per kilogram.

Kronor.

mattor

knutna........................................................................... 2: —

plysch och plyschartade, häri inbegripna imiterade

orientaliska................................................ 1: 50

kidderminster ......................................................... 1: —

andra slag ................................................................. 1: —

Detta senare förslag åtföljdes af en motivering, hvilken kommittén

funnit lämpligt att här in extenso återgifva.

»Sammanförandet af alla slags yllemattor under en rubrik utan

underafdelningar samt fastställandet af en och samma tullafgift för alla

till denna grupp hörande varor anse kommitterade synnerligen olämpligt.

Kvaliteten af de olika slagens yllemattor och i följd däraf också

Mattor.

N:r 374-378.

464

priserna äro mycket växlande, från 36 kronor och. därutöfver per kvadratmetern

ned till 2:5 0 kronor. Redan af denna anledning förmena

kommitterade, att en uppdelning af hufvu drubriken mattor i skilda

grupper och ett bättre afvägande af tullskyddet är en nödvändighet.

avsnitt 409 Kontrollera mot PDF

Sedan 1866 bär i hufvudsak den nuvarande tullsatsen af 60 öre per

kilogram vant gällande; den obetydliga förhöjning från 25 öre per

skålpund till 60 öre per kilogram, som företagits, har endast afsett

att till eu rund summa af jämna det tal, som erhölls vid omräkning af

tullsatserna, när metersystemet infördes. Under den långa tidrymd,

som sedan dess förflutit och särskildt under sista tiden, har textilindustrien

inom Sverige tagit ett storartadt. uppsving och produkter, hvilka

förr alltid måste importeras, tillverkas numera i stor mängd och af

god kvalitet inom landet. »

vhitt undantag från detta allmänna uppsving inom textilindustrien

utgör matt- och den därmed i allra närmaste samband stående möbeltygstillverkningen.

Visserligen hafva betydande ansatser äfven inom

denna gren af textilindustrien icke felats, och en rätt afsevärd industri

förefinnes redan inom landet, men det ekonomiska resultatet af driften

har i regel varit föga tillfredsställande samt icke lockat till efterföljd.

Orsaken till detta förhållande anse kommitterade ligga i den starka

konkurrens, som detta slags produktion har varit utsatt för, särskildt

från Tyskland. Mot denna konkurrens är den nuvarande tullsatsen af

60 öre per kilogram ett ringa och otillräckligt skydd. De svenska mattfabrikanterna

äro i regel hänvisade att förse sig med sitt råmaterial —

färgadt eller tryckt flertrådigt ullgarn — från utlandet, och fa för detta

vid införseln erlägga eu tullsats af 40 öre per kilogram. Det verkliga

skydd, den färdiga produkten åtnjuter, uppgår således i regel endast till

20 öre per kilogram. Men äfven för det fall, att inhemskt råmaterial

användes, ställa sig tullsatserna, enligt kommitterades förmenande, allt

för låga för att gifva den inhemska industrien det skydd mot särskildt

den tyska konkurrensen, som är nödvändigt för att densamma skall

kunna bestå och utveckla sig. Enligt de kommitterade meddelade uppgifterna

ställer förhållandet mellan varans värde och tullsatserna sig följande.

Genomsnittspriset för det i forsta gruppen upptagna mattslaget

— knutna mattor (äkta orientaliska och smyrnamattor) — uppgår till

25 kronor per kvadratmeter och genomsnittsvikten per kvadratmeter till

2.7 50 kilogram. Med den nuvarande tullsatsen af 60 öre per kilogram

betalas i tull för detta slags varor i genomsnitt 1:6 5 kronor per kvadratmeter,

utgörande 6.6 procent åt varans värde. För de under andra gruppen

upptagna mattslagen — plyschartade mattor (axminster-, velour-, bryssel

-

465

mattor) uppgår genomsnittspriset till 6 kronor per kvadratmeter och

genomsnitt,svikten till 1.150 kilogram för samma mått. Den nuvarande

avsnitt 410 Kontrollera mot PDF

tullsatsen uppgår i genomsnitt till 69 öre per kvadratmeter eller 11.5

procent af värdet. Inom den tredje gruppen mattor — yllemattor andra

slag, kidderminster m. m. — ställer sig medelpriset till 3 kronor 25 öre

per kvadratmeter och genom snittsvikten 0.7 so kilogram. Den nuvarande

tullen utgår i genomsnitt med 45 öre per kvadratmeter eller 13.8 procent

af värdet. De tullsatser, kommitterade föreslå för de olika grupperna,

äro ungefär desamma, som förefinnas i den tyska tulltaxan samt utgöra,

om samma genomsnittsvärden och vikter läggas till grund för beräkningen,

för de respektiva grupperna 22, 28.7 och 30.7 procent af värdena.

Visserligen kunna dessa tullsatser synas höga, men de öfverskrida

ej det skydd, som i genomsnitt tillförsäkrats industrien genom den nuvarande

tulltaxan».

Lika lydande uttalanden i frågan hafva gjorts af börssällskapet i

Göteborg samt af handels- och sjöfartsnämnden därstädes.

Under den af kommittén verkställda utredningen hafva importörer

af mattor gjort invändningar såväl mot den i förslaget genomförda

specialiseringen af dessa varor som mot de föreslagna tullsatserna. Till

dessa invändningar har kommittén så till vida tagit hänsyn, att, efter

samråd med såväl tillverkare som importörer, endast för knutna mattor

den ofvan anförda, högre tullsatsen i förslaget upptagits, hvaremot för

plyschartade, icke knutna mattor endast en mindre förhöjning föreslagits.

För öfriga slag har den nu gällande tullen bibehållits, såvidt fråga är

om metervara, hvaremot afpassad vara, som kräfver högre tillverkningskostnad,

ansetts böra draga en tull af 1 krona per kilogram.

Enligt nu gällande bestämmelser skall för fållade eller kantade

likasom för hopsydda mattor utgå en förhöjning af 10 procent å den

för väfnaden fastställda tullsatsen och för mattor med påsydda fransar

en tullförhöjning af 75 procent. I förslaget hafva emellertid sådana

mattor likställts med afpassade. Att sömnadsarbetet icke ansetts böra

föranleda tullförhöjning, beror därpå, att fällningen och kantningen merendels

endast afser att skydda varan under transporten, samt att, hvad

beträffar mattor med påsydda fransar, det stundom erbjuder svårigheter

vid tullbehandlingen att skilja mellan påsydda fransar och sådana, som

på annat sätt anbragts å varan. Med de i förslaget omnämnda, hopsydda

mattorna afses sådana i regel afpassade mattor, som af tekniska

skäl framställts i delar, hvilka, därefter hopsytts.

Hithörande varor, hvilka enligt nu gällande taxa hänföras under

rubriken n:r 707, »ylleväfnader, andra slag» och draga en tull af 1 krona

59

Sammet,

plysch etc,

N:r 379.

466

Af passad 8

väfnader.

N:r 380.

Väfnader,

oblekta etc.

avsnitt 411 Kontrollera mot PDF

N:r 381.

Väfnader,

andra slag.

N:r 382 och

383.

75 öre per kilogram, hafva i förslaget måst upptagas under särskild rubrik,

emedan de icke utan olägenhet kunna underkastas den undersökning

beträffande vikt per kvadratmeter, som föreslagits för de flesta med dem

för närvarande likställda ylleväfnader. I nu gällande tullsats, som i

medeltal för undersökta prof utgör 19.5 procent af värdet, har ändring

icke blifvit från något håll ifrågasatt.

Af samma skäl, som ofvan anförts beträffande sammet och plysch,

hafva de i förevarande rubrik omförmälda varor utbrutits från den stora

gruppen för vanliga slag af ylleväfnader. Den nuvarande tullsatsen,

1 krona 75 öre per kilogram, har i förslaget bibehållits; utgörande densamma

för undersökta prof af hithörande varor 24.7 procent af medelvärdet.

Äfvenledes hafva vissa lättare ylleväfnader upptagits i särskild

rubrik med bibehållande af nu gällande tullsats af 1 krona 75 öre per

kilogram. Dessa väfnader utgöra nämligen ett inom landet för närvarande

knappast tillverkadt halffabrikat och äro i förädladt skick föremål

för en icke obetydlig import, om ock denna starkt beröres häraf, att

efterfrågan å dessa varor är mycket växlande. Genom att för halffabrikatet

bibehålla den lägre tullsatsen synes utsikt förefinnas, att förädlingen

af varan skall komma att upptagas inom landet, och att därigenom så

småningom äfven framställningen af själfva väfnaden skall kunna visa

sig mera lönande.

Af de väfnader, som dessa två rubriker omfatta, draga nu de i

n:r 383 upptagna yllekostymväfnader, såsom innehållande silke, den för

halfsidenväfnaderna bestämda tull. alla andra 1 krona 75 öre per kilogram.

Mot denna senare tullsats, som synts allt för summarisk, hafva

de flesta, som i detta ämne inkommit med framställningar, uttalat sig

och föreslagit större specialisering. I en af dessa framställningar har

betonats, att skillnad borde göras mellan hel- och halfylleväfnader. 1

en annan har man, efter att för pressduk, ändlös maskinfilt, mattor,

möbeltyger och remmar hafva föreslagit särskilda tullsatser, uppdelat

öfriga ylleväfnader sålunda:

Tull per kilogram.

Kronor.

vägande per kvadratmeter

högst 150 gram .................................................................... 2: 50

mera än 150 gram, men icke öfver 300 gram............... 2: 25

mera än 300 gram ................................................................ 1: 75

467

med det tillägg, att afpassade varor af här nämnda väfnader borde draga 25

öres högre tull per kilogram. I en tredje framställning har för de slag

af väfnader, som nyss återgifna uppdelning omfattar, jämte möbeltyger

och stampad filt föreslagits följande indelning:

avsnitt 412 Kontrollera mot PDF

Tull per kilogram.

Kronor.

vägande per kvadratmeter

t. o. m. 150 gram............................................................... 2: 50

mera än 150 gram, men ej öfver 300 gram.............. 2:25

mera än 300 gram, men ej öfver 700 gram ............ 1:75

mera än 700 gram, men ej öfver 900 gram ............ 1: 50

mera än 900 gram............................................................... 1: 25

hvartill skulle komma 25 öres tillägg per kilogram för afpassade varor.

Som skäl för en dylik, jämförelsevis långt gående specialisering

anföres prisskillnaden per kilogram mellan lättare, af finare garn väfda

samt tyngre och i regel af gröfre garn förfärdigade väfnader. Vidare

anföres, att högre tullsats för lättare väfnader än för tyngre är en

princip, som tillämpats uti alla moderna tulltaxor.

Hvad först beträffar krafvet på uppdelning af ylleväfnader i heloch

halfyllevaror, är det nogsamt bekant, att en del halfylleväfnader

kunna vara betydligt billigare än likartade helylleväfnader. Att uppdraga

en gräns mellan hel- och halfylleväfnader skulle emellertid vara

förenadt med stora svårigheter, och dessutom skulle det blifva praktiskt

omöjligt att tillämpa sådana bestämmelser på grund af de svårigheter

vid tullbehandlingen, som en ingående undersökning af väfnaderna ofta

skulle medföra. En väfnad kan nämligen i såväl varp som inslaginnehålla

garn af olika slag af spånadsämnen, oblandade, eller garn,

utgörande eu blandningsprodukt af olika spånadsämnen. Däremot har

kommittén redan från början af frågans behandling varit öfvertygad

om, att för här ifrågavarande väfnader måste sökas någon annan indelning,

som möjliggör att bättre än hittills skott lämpa tullsatserna

efter väfnadernas olika värde. Vid föregående revisioner af tulltaxan

hafva förhållandena ställt sig väsentligt annorlunda. Den nuvarande

tullsatsen, 1 krona 75 öre per kilogram, tillkom på en tid, då visserligen

ylleindustrien inom landet var gammal och i afseende å tillverkningens

såväl beskaffenhet som mängd stod högt, men då den dock

endast befattade sig med framställning af tyngre väfnader. Under åtnjutande

af det nuvarande skyddet har också tillverkningen af dessa

tyngre väfnader nått en utveckling, som måste betecknas såsom tillfredsställande,

då importen af ylleväfnader numera i hufvudsak torde

468

omfatta lättare väfnad er. Någon fabriksmässig tillverkning af lättare

och finare ylleväfnader torde däremot knappast hafva förekommit inom

landet före år 1892, då sådan tillverkning upptogs af eu fabrik. Den

har emellertid sedan dess utvecklat sig så, att för närvarande åtminstone

6 mera betydande fabriker befatta sig därmed. Detta oaktadt

avsnitt 413 Kontrollera mot PDF

importeras betydande kvantiteter sådana varor. Införseln af ylleväfnader

utgjorde år 1907 1,417,762 kilogram med värde af 11,441,610 kronor;

och såsom redan härofvan påpekats, omfattade den helt visst till större

delen lättare väfnader. Till framställande af dessa användas hufvudsakligen

finare garnnummer och ofta de dyrbara kamullsgarnerna, hvaremot

det billigare konstullsgarnet, som i stor utsträckning användes vid

tillverkning af tyngre väfnader, härvid mindre torde komma i fråga.

Äfven måste, hvad de lättare väfnaderna beträffar, mönstren oftare och

rikare varieras, något som gifvetvis också inverkar på tillverkningspriset.

På grund af dessa omständigheter har nuvarande tullsats af 1 krona

75 öre per kilogram för sådana väfnader visat sig för låg, då den icke

kunnat hindra, att utländsk konkurrens på detta område blifvit synnerligen

tryckande. Med hänsyn härtill och till följd af att ullgarn i förslaget

blifvit uppdeladt i två grupper med högre tullsats för det finare,

har kommittén ansett de finare, lättare väfnaderna böra skiljas från

de gröfre och tyngre. Vikt per kvadratmeter har härvid visat sig

som den enda användbara indelningsgrunden. Däremot har af liera

skäl en så långt gående uppdelning, som i ofvan omförmälda framställningar

begärts, icke kunnat föreslås. Vid utredning på grundval

af införskaffade prof och prisuppgifter har utrönts, att de i en af framställningarna.

föreslagna viktgränserna vid 700 och 900 gram torde sakna

större praktisk betydelse. Af samtliga undersökta prof af utländsk tillverkning

hade nämligen intet så hög vikt. Emellertid hafva vissa

fabrikanter af gröfre ylleväfnader uttalat farhåga för utländsk konkurrens,

om tullen skulle nedsättas för varor, som hittills kunnat med fördel

fabriceras inom landet. Dessutom har framhållits, att den svenska tillverkningen

af gröfre väfnader är fullt tidsenligt ordnad och stor nog

att fylla landets behof samt att priset på svenskt fabrikat till följd af

inhemsk konkurrens är lågt. Med hänsyn härtill har en uppdelning af

de tyngre vlleväfnaderna, vägande mer än 300 gram per kvadratmeter,

nu icke ansetts lämplig.

Vid undersökning af prof, vägande högst 150 gram, och af

sådana, som vägde mera än 150 men mindre än 300 gram, allt per

kvadratmeter, bär befunnits, att medelvärdet för 39 stycken af det förra

slaget uppgick till 11 kronor 26 öre, under det att för 55 stycken af

469

det senare slaget medelvärdet utgjorde 9 kronor 81 öre per kilogram.

Då skillnaden icke är större, liar viktgräns vid 150 gram icke ansetts

nödig, samt därför och då hvarje ytterligare viktgräns medför betydande

avsnitt 414 Kontrollera mot PDF

svårigheter vid tullbehandlingen, funnits ej böra föreslås. Under utredningens

gång har från sakkunniga, företrädande importintressen, föreslagits

eu viktgräns af 250 gram i stället för 300 gram. Därmed skulle

emellertid en stor grupp af ylleväfnader, nämligen foderväfnader, hvilka

både hvad material och värde beträffar äro likställda, blifva hänförliga

till rubriker med olika tullsatser, i det att undersökta prof visat sig

falla dels öfver och dels under denna gräns, hvilken därför synts olämplig.

Kommittén har sålunda funnit sig böra föreslå uppdelning af ylleväfnader,

andra slag, ej särskild! nämnda, i två grupper, nämligen väfnader,

som väga per kvadratmeter mer än 300 gram, och sådana, som

väga per kvadratmeter 300 gram eller därunder, med nu gällande tull

för de förra samt för de senare en tullsats af 2 kronor 50 öre per kilogram.

Dessa tullsatser utgöra för undersökta prof af väfnader, vägande

mer än 300 gram, 19.2 och för de lättare 23.9 procent af medelvärdet.

För sådana hit hänförliga kostym väfnader, om hvilka redan i anmärkning

till rubriken n:r 345 stadgats, har föreslagits samma tullsats som den nu

gällande. Denna utgör 19 procent af medelvärdet för undersökta prof.

Ylleväfnader med effekttrådar, innehållande silke, som icke följer garnets

hela längd, hvilka väfnader i nu gällande tulltaxa omnämnas i anmärkning

till rubrikerna n:r 703 och 704, hafva icke ansetts böra med hänsyn

till nu angifna egenskap göras till föremål för särskilda bestämmelser.

Åro de yllekostymväfnader, lära de väl ock i allmänhet ttppfylla de i

anmärkningen till rubriken n:r 345 omförmälda öfriga förutsättningar

för att blifva hänförda till rubriken n:r 383. Oftast torde de emellertid

utgöras af andra slags ylleväfnader, hvilka tidtals förekomma i marknaden

och vanligen äro en för den mera köpstarka publiken afsedd

modevara, som väl tål den för halfsiden föreslagna tullen. Ett ytterligare

skäl att icke göra något undantag för desamma, är svårigheten

att utröna, huruvida i en sådan väfnad ingående silke följer garnets

hela längd.

Förevarande rubriker med tillhörande anmärkning öfverensstämma

med gällande taxa, såsom denna tillämpats.

De i denna rubrik upptagna varor återfinnas i gällande taxa i

rubriken n:r 232 såsom »Hår-''och Tagelarbeten, ej specificerade» med

tullsats af 2 kronor per kilogram. Bland hit hänförliga tagelarbeten

Tagelväfnader

ete.

N:r 384 och

385.

Andra tagelarbeten

eto.

N:r 386.

470

Spetsar,

tyll etc.

M:r 387.

Band, snören

etc.

N:r 388.

Sadelgjords

väf.

N:r 389.

Drifremmar

etc.

N:r 390.

torde emellertid äfven förekomma en del lyx- och prydnadsartiklar, hvilka

avsnitt 415 Kontrollera mot PDF

rätteligen äro att betrakta såsom bijouterivaror och sålunda böra i afseende

å tullsats jämställas med dessa. Då i förslaget upptagits en

till 2 kronor 50 öre förhöjd tullsats för bijouterivaror, har det ansetts

lämpligt att till samma belopp höja tullen för de i denna rubrik upptagna

andra arbeten af tagel. Hvad beträffar perukmakararbeten, hafva dessa

hittills liksom hår- och tagelarbeten förtullats med 2 kronor per kilogram

men komma enligt förslaget att drabbas af den förutnämnda tullförhöjningen

af 50 öre. Som emellertid importen af sådan vara är mycket obetydlig

(år 1906 endast 256 kilogram, med beräknadt värde af 50 kronor

per kilogram) och det föreslagna tullbeloppet endast skulle utgöra 5

procent af detta värde, torde tullsatsen icke böra möta någon betänklighet.

Spetsar och spetsväfnader af ull eller andra djurhår utgöra för

närvarande en synnerligen obetydlig artikel men hafva tidigare förekommit

till import i afsevärdt större omfattning. Någon tillverkning

af sådana varor inom landet torde icke förekomma. I förslaget hafva

dessa varor sammanförts af samma skäl, som anförts vid motsvarande

rubrik under afd. Vill A (silke, rubr. n:r 352).

Band och snörmakararbeten samt strumpstolsarbeten af ull eller

andra djurhår äro för närvarande i tullbehandlingshänseende likställda

med dylika varor af andra spånadsämnen med undantag af silke. Härutinnan

har i förslaget icke gjorts ändring. Hvad för öfrigt beträffar

uppdelning af och tullsatser för hithörande varuslag, hänvisas till hvad

vid motsvarande rubriker under afd. Vill D anföres.

Sadelgjordsväf af ull har hittills tullbehandlats såsom band eller

väfnad af detta spånadsämne och i bägge fallen dragit tull med 1

krona 75 öre per kilogram. Då emellertid i förslaget väfnader af ull

uppdelats i flera rubriker med olika tullsatser, har det blifvit nödvändigt

att i särskild rubrik upptaga sadelgjordsväf, och har varan ansetts böra

tullbehandlas lika med band. Samma skäl, som i motiveringen under

utdelningen för bomull anföras i fråga om förhöjningen af tullen å band,

gälla äfven för sadelgjordsväf. Den föreslagna tullsatsen utgör för de

prof, som undersökts, 23.5 procent af medelvärdet.

Bortsedt från de ofvan omnämnda varuslagen, maskinfilt och pressduk,

torde drifremmar vara den förnämsta af de tekniska artiklar,

som höra till denna afdelning. Dylika remmar draga enligt gällande

471

taxa (rubr. n:r 547) tull med 10 procent af varans värde. I fråga

om tullsatsens belopp föreligger ingen framställning; efter samråd med

tillverkare och importörer har kommittén föreslagit en tullsats af 3o

öre per kilogram, såsom enligt verkställda undersökningar närmast motsvarande

avsnitt 416 Kontrollera mot PDF

den nu gällande värdetullen. För slangar och öfriga hithöiande

tekniska artiklar blifver tullsatsen visserligen låg; men de utgöra nödvändiga

förbrukningsartiklar för en mängd olika industrier och äro icke

föremål för mera afsevärd inhemsk tillverkning.

C. Vegetabiliska spånadsämmen med undantag af bomull.

Samtliga de i förevarande rubrik upptagna varor åtnjuta enligt

uttrycklig bestämmelse i gällande taxa eller enligt vedertagen praxis

tullfrihet, och har härutinnan ingen ändring föreslagits. Det i nuvarande

taxerubnken nir 97 förekommande uttrycket ))drefmat)) hai, såsom föråldradt,

uteslutits. Märkas bör för öfrigt, att »drefmat», som utgör ett

slags afl all af förbrukadt tågvirke, såsom sadant är i denna rubiik inbegripet.

Emedan vadd af andra vegetabiliska spånadsämnen än bomull

någon gång torde förekomma, har varan omnämnts med föreskrift att

densamma, liksom nu är fallet, skall tullb ekan dias lika med vadd af

bomull.

Med afseende därå, att kokostågor vid införsel städse förete en

viss bearbetning, bestående däri, att de färska fibrerna å.växtorten

sammansnotts, hafva de hittills tullbehandlats såsom varor, i taxan ej

nämnda, arbetade, med tull af 15 procent af värdet. ^ Då emellertid sådan

bearbetning icke bör anses förtaga karaktären af råvara och da aitikeln

i fråga äfven användes såsom råmaterial för tillverkning af tågvirke,

mattor och dylikt, har densamma ansetts böra åtnjuta tullfrihet. Dock

har tullfriheten inskränkts till att gälla, förutom den otvinnade, endast

tvåtrådig vara, då det ifrågavarande råmaterialet i allmänhet icke förekommer

i annan form. Flertrådigt garn af kokostågor har, i öfverensstämmelse

med hvad hittills förekommit, hänvisats till tågvirke.

I fråga om detta garn torde först böra erinras, hurusom riksdagen

år 1888 beslöt att åsätta ofärgadt och oblekt jutegarn, hvilken

artikel före nämnda år var tullfri, en tull af 6 öre per kilogram, samt

att höja tullen å färgadt, blekt eller tryckt jutegarn från dess dåvarande

Lin, hampa

etc.

N:r 391.

Vadd.

N:r 392.

Garn af

kokostågor.

N:r 393 och

394.

Jutegarn.

Nr 395—399.

472

Garn af

etc.

N r400—

belopp, 10 öre per kilogram, till 18 öre, i sammanhang hvarmed stadgades,

att dubbleradt eller tvinnadt jutegarn skulle förtullas såsom

bindgarn. Dessa bestämmelser, som sedan dess icke ändrats, hafva i

förslaget i hufvudsak bibehållits. Så äro i fråga om det enkla garnet

ingå andra ändringar vidtagna än smärre redaktionsjämkningar. Hvad

beträffar det två- eller flertrådiga, har emellertid i öfverensstämmelse

med eu praxis, som under årens lopp utbildat sig, gjorts eu uppdelning

avsnitt 417 Kontrollera mot PDF

'' två grupper, finare och gröfre vara. Gränsen mellan dessa båda har

böjts från hvad nu i detta hänseende tillämpas eller 4 millimeter till

5 millimeter för vinnande af likformighet med hvad i fråga om tågvirke

föreslås. I sak har ingen annan ändring föreslagits.

,in . För lm- och hampgarn upptager nu gällande taxa särskilda

405. rllbriker, enligt hvilka enkelt garn, ofärgadt och oblekt, drager tull med

20 öre per kiiogram samt färgad!, blekt eller tryckt 40 öre. Två- eller

flertrådigt tullbehandlas såsom tråd och drager såsom sådan eu tull af

40 öre per kilogram såsom oblekt samt 60 öre såsom blekt eller färgadt.

Sedan vidare jämväl bomullsgarn och jutegarn specificerats, stadgas i

den nuvarande taxan, att garn af andra vegetabilier skall förtullas lika

med segel- och bindgarn.

I förslaget har icke denna skillnad bibehållits mellan linne- och

hampgarn, å ena sidan, samt garn af »andra vegetabilier», å andra

sidan. Det har nämligen befunnits, att af sistnämnda slag intet annat

garn än ramiegarnet förekommer till import i nämnvärd myckenhet,

och detta står lingarnet till beskaffenhet och värde så nära, att del

synes böra därmed likställas. Tillägget i öfverrubriken »äfven i förening

med bomull eller jute» afser att för dessa varuslag ersätta bestämmelsen

i anmärkningen under rubriken n:r 170 i gällande tulltaxa

angående beräkning af tullafgiften för garn, spunnet af olika råämnen

eller tvinnadt af till råämnet olika garnsorter.

Bortsedt från en framställning om kombinerad vikt- och värdetull,

hvithet förslag af principiella skäl lämnats utan afseende, har i samtliga

inkomna framställningar rörande det hithörande enkla garnet föreslagits

en uppdelning, af såväl det oblekta och ofärgade som det blekta, färgade

eller, tryckta i lem olika grupper. Gränsen mellan grupperna har befunnits

satt vid n:r 14, 25, 40 och 75 (engelsk numrering), och hafva

tullsatserna beträffande det oblekta och ofärgade garnet föreslagits till

20 öre per kilogram för den lägsta gruppen med 2 öres förhöjning;

för hvarje grupp intill 28 öre för de finaste numren, det vill säga för

garn af högre nummer än 75., samt i fråga om det blekta, färgade eller

473

tryckta garnet till 40 öre per kilogram för de lägsta numren eller t. o. m.

n:r 14 med motsvarande förhöjning upp till 48 öre för de finaste garnsorterna.

I fråga om tullsatserna har förslaget omfattats af landets alla

större fabrikanter på hithörande område, såväl spinnare som väfvare,

med undantag af en enda, hvilken hufvudsakligen befattar sig med tillverkning

af gröfre garn och väfnader. Hans förslag afviker emellertid

avsnitt 418 Kontrollera mot PDF

endast därutinnau från de öfrigas, att tullsatsen för de gröfsta garnerna,

till och med n:r 14, af honom upptagits till 18 öre per kilogram.

Med hänsyn till de svårigheter i tulltekniskt afseende, som skulle

blifva därmed förenade, har eu så långt drifven specialisering icke

kunnat förordas. Beträffande det enkla garnet har dock, med bibehållande

af nuvarande uppdelning i oblekt och ofärgadt, å ena sidan, samt blekt,

färgad! eller tryckt, å den andra, i förslaget gjorts eu ytterligare uppdelning,

nämligen efter garnets finlek, hvarvid gränserna satts vid n:r

25 och 75 (engelsk numrering). För den första gruppen af oblekt och

ofärgadt garn har nuvarande tullsats af 20 öre per kilogram, utgörande

cirka 8.5 procent af varuvärdet, bibehållits; för de finare garnerna, öfver

n:r 25 till och med n:r 75, har föreslagits en tullsats af 25 öre per

kilogram, utgörande ungefär 7.5 procent af varans värde; och slutligen

har för de finaste numren (öfver 75) upptagits tullfrihet. För enkelt,

blekt, färgadt eller tryckt garn föreslås tullsatser af resp. 40 och 45

öre per kilogram, medförande detta samma förhållande mellan tullsatserna,

som hittills gällt. För de finaste numren, d. v. s. för garn öfver n:r 75,

föreslås tullfrihet liksom i fråga om motsvarande oblekta garn.

Efter upprepade öfverläggningar med såväl tillverkare som förbrukare

af nu ifrågavarande garn sorter bär kommittén stannat i den

uppfattning, att något ökadt tullskydd för garn under n:r 25 icke klaf

behofvet påkalladt. Härunder faller det billigare, gröfre lingarnet,

som till största delen framställes af blår. Garn af detta senare ämne

spinnes nämligen hufvudsakligen gröfre än n:r 25, och endast i mindre

omfattning förekommer här i landet, att däraf tillverkas något finare

nummer, dock icke öfver n:r SO. Garn af lin framställes däremot icke

i gröfre nummer än 25. Vid n:r 25 vidtager för svenska spinnare

svårigheten att framställa garn af blånor och vid n:r 30 samma svårighet

beträffande lingarn. Enligt lämnade uppgifter har inom landet spaning

af blångarn hittills i allmänhet icke sträckt sig längre än till n:r 22

och i fråga om garn af lin icke längre än till n:r 40. Några svenska

spinnerier tillverka visserligen eu del finare nummer, upp till 60 och

möjligen något därutöfver, men i obetydlig mängd, och garn af blånor,

finare än n:r 22, samt lingarn, finare än n:r 40, måste därför importeras.

60

474

Då gröfre garn vanligen spinnes i jämna nummer, har till lättnad för

tullbehandlingen gränsen mellan första och andra gruppen satts vid

n:r 25. Under den första gruppen ingår allt hampgarn, då sådant garn

icke spinnes finare än n:r 20.

avsnitt 419 Kontrollera mot PDF

Någon tillverkning af lingarn n:r 75 eller finare nummer förekommer,

såsom redan nämnts, icke inom landet och torde enligt lämnade

upplysningar ej heller för framtiden komma att uppstå. Dessa garnnummer

framställas nämligen knappast ens i Tyskland utan nästan

uteslutande i Storbritannien eller Irland, hvarest tillgången på lämpligaste

råvara och ett för spinningen gynnsamt klimat utgöra särskilda

förutsättningar för denna tillverkning. Garn af denna finlek användes

till framställning af finare linneväfnader, afsedda för broderiändamål

eller för tillverkning! af kragar, manschetter och dylikt. Under det att för

öfriga linneväfnader tullsatserna höjts, har i fråga om dessa finare slag

just med hänsyn till deras nyssnämnda användning såsom halffabrikat

för viktiga grenar af sömnadsindustrien den nuvarande tullsatsen bibehållits.

Den för det finare lingarnet föreslagna tullfriheten torde emellertid

i och för sig kunna bidraga till, att framställningen af finare linneväfnader

inom landet i större utsträckning än hittills upptages.

Anm. till Anmärkningen åsyftar att förmå importören föranstalta om ett

n:r400—405. förpackningssätt, som förebygger allt för stor tidsutdräkt vid tullbehandlingen.

Träd ctc. Enligt gällande taxa tullbehandlas två- eller flertrådigt linne

N:r

407 0Ch oc^1 hampgarn såsom tråd; och utgöra tullsatserna 40 öre per kilogram

för oblekt samt 60 öre för blekt eller färgad vara. Anledning att

minska skillnaden mellan tullen å det enkla garnet — hvithet kan anses

såsom halffabrikat för det två- eller flertrådiga — och tullen å detta

senare föreligger icke. Då vidare för tillverkning af två- eller flertrådigt

garn de finare numren, för hvilka en förhöjning af 5 öre per

kilogram föreslagits, användas i så stor utsträckning, att en uppdelning

äfven af det tvinnade garnet efter finleken icke synts erforderlig, hafva

de nuvarande tullsatserna för två- eller flertrådigt garn, tråd därunder

inbegripen, höjts med 5 öre per kilogram.

Tågvirke, De här under gemensam hufvudrubrik sammanförda varor, som i

segeigänfeic afseende å råämne och tillverkningssätt äro nära besläktade, återfinnas

N:r 408—416. i gällande taxa under rubriker n:r 668 »Tågvirke, nytt» samt 169 och

170 »segel- och bindgarn» (under hufvudrubriken garn). För tågvirke

475

utgör tullen nu 10 öre per kilogram; för segel- och bindgarn 20

öre i fråga om oblekt och ofärgadt samt 40 öre, då det är blekt, färgadt

eller tryckt. Till tågvirke hafva i praxis räknats repslagarvaror med

en genomskärning af 4 millimeter eller däröfver, medan sådana varor af

mindre genomskärning tullbeliandlats såsom segel- och bindgarn, för

avsnitt 420 Kontrollera mot PDF

så vidt de icke på grund af sin beskaffenhet hänförts till lin- eller

hampgarn eller till tråd af sådant garn. Gränsen mellan segel- och

bindgarn, å ena sidan, samt tråd, å den andra, har emellertid varit

obestämd, hvilket föranledt svårigheter och ojämnheter vid tullbehandlingen.

Hvad först tågvirke beträffar, förekomma i de framställningar,

som af Sveriges repslageriidkareförening samt större fabrikanter af hithörande

varor till kommittén ingifvits, klagomål öfver det otillräckliga

skydd, repslagerihandteringen förmenas för närvarande åtnjuta, samt

öfver den svåra konkurrens, för hvilken på grund af nämnda förhållande

tillverkarna inom landet vore utsatta. 1 dessa framställningar föreslås

för den skull en höjning af tullen för allt tågvirke till 20 öre per

kilogram. Det framhålles emellertid samtidigt, att tullskyddet i sig

själft vore illusoriskt, då sju tiondelar af det tågvirke, som användes

af svenska fartyg, köpes utomlands eller tages från tullnederlag, i hvilka

fall tullafgift icke behöfver erläggas. Såsom bevis för den brist på

uppmuntran, som anses hafva visats den svenska repslagerinäringen,

anföres vidare, att svenska flottan alltjämt själf tillverkar sitt tågvirke

på gammaldags sätt genom handspinning i stället för att köpa den

billigare och bättre fabriksprodukt, som framställes inom landet. Enligt

samma framställningar föredraga köparna ofta utländskt fabrikat i

stället för svenskt på grund af en oberättigad förkärlek för den främmande

varan, och har man i allmänhet större anspråk på kvaliteten, då

det gäller svenskt fabrikat. Så lärer särskild! i fråga om tågvirke

från 8 till 15 millimeters genomskärning importeras belgisk vara af låg

kvalitet, tillverkad af Bombay-hampa. Såsom anledning till, att utländskt

tågvirke ofta betingar ett lägre pris än det svenska, anföros vidare att

exempelvis i Belgien arbetslönerna äro synnerligen låga.

Under utredning af hithörande frågor inom kommittén har en af

landets största tillverkare af tågvirke framhållit, att en höjning af tullen

å skeppstågvirke skulle ytterligare befordra inköpet af utländsk vara,

på grund hvaraf nämnda fabrikant bestämdt afrådde från en sådan

åtgärd. Äfven om de smärre tillverkarna, repslagarna, möjligen kunde

hafva fördel af höjningen för sin afsättning till fartyg och båtar, som

476

icke angöra utländska hamnar, samt för annan förbrukning inom landet,

så skulle däremot de större tillverkarna, som under nu rådande förhållanden

och trots de ofvan omnämnda tullfria inköpen kunde vinna

afsättning för en del af sitt fabrikat äfven till fartyg i utländsk

fraktfart, tillfogas skada genom den ifrågasatta tullförhöjningen. Häremot

avsnitt 421 Kontrollera mot PDF

ansåg samma fabrikant en höjning af tullen för finare tågvirke,

af 5 till 15 millimeters genomskärning, icke vara olämplig. Under det att

gröfre tågvirke för närvarande vid högt liamppris betingade ett pris af

cirka 80 öre per kilogram, hvarå nu gällande tullsats utgjorde 12.5

procent, ställde sig medelpriset för det finare tågvirket vida högre, då

däribland förekomme, förutom vanligt skeppstågvirke af mindre genomskärning,

äfven bättre kvaliteter, såsom finare linor af 5 till 8 millimeters

genomskärning, för hvilka medelpriset torde utgöra 1 krona 10 öre per

kilogram. En tullsats af 15 öre skulle för dessa senare varor utgöra

likaledes 12.5 procent af värdet. Med afseende å tillverkningskostnaden,

som först i afseende å vara åt 8 millimeter eller därunder i genomskärning

ställde sig högre, kunde möjligen ifrågasättas, att gränsen mellan

gröfre och finare tågvirke borde sättas vid 8 millimeter. Då emellertid

den mindre fabrikanten kunde hafva verklig nytta af eu tullförhöjning

endast under förutsättning, att man gånge så pass långt upp som till

15 millimeter, så syntes denna sistnämnda gräns höra väljas.

Under den fortsatta utredningen hafva dessa uttalanden i hufvudsak

bekräftats. På grund häraf har också i förslaget tågvirke uppdelats

i två grupper med gräns vid 15 millimeters genomskärning, hvarvid

för det gröfre gällande tullsats bibehållits samt för det finare, d. v. s.

med genomskärning af mer än 5 till och med 15 millimeter, en till 15

öre per kilogram förhöjd tullsats upptagits. Då den nedre gränsen satts

vid 5 millimeter i stället för hittillsvarande 4 millimeter, må nämnas, att

denna från olika håll påyrkade ändring förordats af samtliga i frågan

hörda sakkunniga, och torde jämväl böra framhållas, att genom val af

ifrågavarande gräns likformighet vinnes med flera nyare utländska tulltaxor.

De flesta, linor komma i allt fall icke att draga högre tull än 15

öre per kilogram, då desamma vanligen hålla mer än 5 millimeter i

diameter.

Till det gröfre tågvirket, d. v. s. af mer än 15 millimeters diameter,

har i öfverensstämmelse med nu gällande stadgande (anm. vid rubr.

u:r 162) hänförts s. k. kabelgarn, som utgör en mellanprodukt vid tillverkning

af tågvirke. En höjning af tullen för denna vara skulle

blifva utan betydelse för de större fabrikanterna till följd af förhållanden,

som i det föregående anförts. Hvad angår de mindre tillverkarna

477

af tågvirke, torde de importera kabelgarn, eu omständighet, som jämväl

talar emot en tull förhöjning.

De till gruppen hörande artiklar, som hafva eu genomskärning

af 5 millimeter eller därunder, hafva uppdelats efter vikt per 100 meter

avsnitt 422 Kontrollera mot PDF

efter enkelt garn räknadt). Äfven i fråga om dessa har förslag framställts

om uppdelning efter tjocklek. En dylik uppdelning skulle emellertid

här möta svårigheter vid att noggrant fastställa diametern, hvartill

kommer, att denna uppdelningsgrund skulle verka orättvist, då

det är det i varan ingående enkla garnets finlek, som i hufvudsak

bestämmer värdet, och icke den färdiga varans större eller mindre

genomskärning. För de grofva varorna komma finare garnnummer

mera sällan till användning, hvarför i fråga om dem hänsyn icke

behöfver tagas till garnets nummer. Genom den valda indelningsgrunden

vinnes äfven trygghet för likformig tullbehandling. I den senaste

norska tulltaxan har man med frångående af varans genomskärningsåsom

indelningsgrund likaledes användt uppdelning efter det i varan

ingående enkla garnets vikt för viss längd; hvaremot de tyska och

österrikiska tulltaxorna bibehållit diametergräns äfven för ifrågavarande

varor.

Hvad härefter angår tullsatserna, har i inkomna framställningar

föreslagits höjning af de nuvarande, 20 öre för ofärgadt och oblekt

och 40 öre för färgadt, blekt eller tryckt, till resp. 25 och 50 öre,

allt per kilogram; och har såsom skäl för den sålunda önskade förhöjningen

framhållits den svåra konkurrens, särskildr i fråga om de

finare garnsorterna, som de svenska tillverkarna hade att utstå med

utländsk vara. Kommittén, som icke kunnat förorda eu höjning af

tullen för det gröfre bindgarnet, har emellertid genom den ofvan omförmälda

uppdelningen funnit utväg att lämpa tullen för det finare,

efter hvad omständigheterna ansetts kräfva. Sålunda har, i fråga om

det två- eller flertrådiga, för de gröfre slagen nu gällande tullsatser

bibehållits och för de finare, som i regel framställas af garn u:r 5

eller högre nummer, eu förhöjd tullsats af 25 resp. 50 öre per kilogram

föreslagits. Till den senare gruppen torde dessutom komma att

hänföras allt egentligt segelgarn för sömnad af segel, presenningar och

dylikt, hvilket i betraktande af detta garns värde, som är betydligt

högre än värdet å vanligt bindgarn, också synes vara riktigt. Det

enkla har utan afseende på vikt hänförts till garn, hvarigenom såväl

det gröfre som det finare enkla bindgarnet kommer att falla under den

för gröfre garn (n:r 25 och därunder) föreslagna, äfven nu gällande

tullsatsen af 20 öre per kilogram, för så vidt det icke är af jute, i

478

Anm. till

n:r 408.

Anm. till

n:r 411—416.

Tågvirke,

fiäiadt.

N:r 417 och

418.

livilket fall det hänföres till garn af detta spånadsämne. Beräknadt

efter noteringar, upptagna i en prislista af den 4 november 1907 från

avsnitt 423 Kontrollera mot PDF

en af utlandets förnämsta tillverkare, skulle de föreslagna tullsatserna

komma att variera mellan 10 och 15 procent af resp. varors värde.

Af eu svensk tillverkare har uppgifvits, att priset för det gröfre

bindgarnet i de billigaste kvaliteterna utgör omkring 80 öre per kilogram

och i bättre kvalitet 1 krona 50 öre samt att importeradt finare

garn skulle betinga ett pris af 1 krona 40 öre å 1 krona 50 öre

oförtulladt, och skulle med denna beräkningsgrund de föreslagna tullsatserna

utgöra för det gröfre garnet 25—13 procent och för det finare

omkring 17 procent af varans värde.

Genom den föreslagna bestämmelsen, att segel- och bindgarn,

vägande 17 gram eller därunder per 100 meter, skall hänföras till

garn, torde svårigheten att skilja mellan segel- och bindgarn, å ena sidan,

samt garn och tråd, å den andra, i hufvudsak hafva undanröjts. Sådant

segel- och bindgarn, hvarom här är fråga, är såväl till beskaffenhet som

till pris fullt jämställdt med garn eller tråd, och den nämnda viktgränsen

torde också i det närmaste motsvara den, som man nu i praxis

söker gorå gällande.

I denna anmärkning har lämnats definition på kabelgarn, hvarvid

afsetts att förebygga, att s. k. skördegarn, ett typiskt, enkelt bindgarn,

må, såsom hittills skett, tullbehandlas såsom kabelgarn. I frågan hörda

förbrukare af skördegarn hafva för sin del icke haft något att erinra

emot, att detta garn likställes med bindgarn.

Hvad denna anmärkning beträffar, hänvisas till hvad som anförts

i fråga om anmärkningen till rubrikerna n:r 365—368.

Ehuru gällande tulltaxas ordalydelse i rubriken n:r 590 borde

gifva anledning till den tolkning, att snodda och flätade snören af lin,

hampa och dylika vegetabiliska ämnen skulle föras till denna rubrik,

har dock så ej skett, utan hafva de hänförts till tågvirke eller till bindoch

segelgarn, beroende på deras större eller mindre genomskärning.

Tullsatsen för hithörande varor af 4 millimeters tjocklek och häröfver har

sålunda utgjort 10 öre per kilogram, oafsedt om desamma varit oblekta,

blekta eller färgade, under det att varor af mindre än 4 millimeter i

genomskärning dragit tull med 20 öre resp. 40 öre per kilogram såsom

bindgarn. I förslaget har för flätade, oblekta, oafsedt tjockleken, upptagits

eu tullsats af 35 öre per kilogram, utgörande vid ett uppgifvet

479

pris af 1 krona 98 öre för utländsk, oförvållad vara 17.7 procent af

värdet, under det att blekta, färgade eller tryckta hänvisats till snören

och andra snörmakararbeten, dit de på grund af både värde och beskaffenhet

rätteligen höra.

Frånsedt artikeln kokosmattor, som upptagits i rubriken n:r 268,

avsnitt 424 Kontrollera mot PDF

synes af väfnader, tillverkade af enbart kokostågor, egentligen endast

ett slag, nämligen s. k. pressduk, vara föremål för import. Denna

väfnad har på grund häraf, att gällande taxa icke innehåller någon

annan rubrik, under hvilken den lämpligen kunnat hänföras, förtullats

såsom linneväfnader, innehållande mindre än 25 trådar per centimeter

i kvadrat och betingat en tull af 25 öre per kilogram (gällande taxa

rubr. n:r 708). Då varan i fråga emellertid är till pris och beskaffenhet

jämställd med mattor af kokostågor, har samma tullsats som för dessa

senare eller 7 öre per kilogram ansetts böra i förslaget upptagas. Hit

hafva också hänförts väfnader af kokostågor och jute, ej till mattor

hänförliga, för hvilka den föreslagna tullsatsen äfvenledes synts lämplig.

Väfnader af kokostågor i förening med annat spånadsämne äro,

så vidt undersökta prof gifvit vid handen, i värde jämförliga med motsvarande

väfnader af detta senare och hafva ansetts böra med dem

likställas.

Gällande tulltaxa uppdelar juteväfnader i oblekt och ofärgad säckeller

packväf, med tullsats af 10 öre per kilogram, samt andra slag,

dragande en tull af 40 öre per kilogram. Olika önskningsmål rörande

tullen å juteväfnad hafva till kommittén framförts. Sålunda hafva inhemska

tillverkare af hithörande väfnader hemställt om eu förhöjning

i tullsatsen för oblekt säck- och packväf till 15 eller, under viss förutsättning,

13 öre per kilogram, medan däremot innehafvaren af en sulfitfabrik

föreslagit borttagande af tullen å packväfnader, afsedda för emballering

af trämassa. Jutefabrikanterna hafva till stöd för krafvet på ökadt skydd

hänvisat till, bland annat, den inhemska juteindustriens ringa afkastning

under nuvarande förhållanden. Så skulle ett af landets större juteväfverier

under åren 1900—05 hafva gifvit en årlig nettovinst af i medeltal

endast 17,000 kronor, hvarvid dessutom någon afskrifning å maskiner

och redskap, uppgående i värde till ungefär 1 miljon kronor, icke

kunnat göras.

I riksdagen har fråga om höjning af tullsatsen för oblekt säckoch

packväf förevarit åren 1904 och 1905. Vid förstnämnda riksdagyrkades

uti en i första kammaren afgifven motion, att tullen måtte

Väfnader af

kokostågor.

Nr 419.

Anm. till

n:r 419.

iuteväfnader.

N:r420—422.

480

Anm. till

n:r 420 och

421.

höjas till 13 öre per kilogram. Bevillningsutskottet hemställde om anslag,

och efter gemensam votering i frågan blef denna hemställan, riksdagens

beslut. Nästföljande år väcktes i andra kammaren motion om

tullsatsens höjning till 15 öre per kilogram. Denna gång föreslog

bevillningsutskottet eu tullförhöjning, dock endast till 13 öre; men efter

avsnitt 425 Kontrollera mot PDF

gemensam votering afslog riksdagen såväl den i ärendet väckta motionen

som utskottets hemställan.

1 den nuvarande rubriken för oblekt och o färgad säck- eller packväf

ingår emellertid ej blott den glesa och billiga packväfven, som man

vid tullfrågans behandling synes hufvudsakligen hafva fäst sig vid, utan

äfven den tätare och dyrare säckväfven. Väf af hirra slaget, som

användes till packningsändamål, kunde enligt af jutefabrikanter lämnade

uppgifter hösten 1907 framställas till omkring BO öre per kilogram vid

ett jutepris, som under samma år växlat mellan 337 och 437 kronor

för 1,016 kilogram, hvadan den nuvarande tullsatsen af 10 öre per

kilogram skulle utgöra 12.5 procent af varans värde. Finare jutesäckväf

åter såsom s. k. tine hessians skulle enligt samma källa kosta 95

öre å 1 krona per kilogram. Med afseende härå har kommittén, efter

öfverläggningar med såväl tillverkare som importörer af jnteväl, i förslaget

uppdelat oblekt och ofärgad säck- och packväf i i va rubriker

efter trådtal per 2 centimeter i kvadrat, hvarvid gränsen mellan de

båda grupperna satts vid 17 trådar. För sådan vara, som håller högst

3 7 varp- och inslags trådar på ofvan angifna yta, har gällande tullsats

bibehållits, hvaremot för den tätare föreslagits eu tullsats åt 13

öre per kilogram. Härigenom blir trämasseväfven, som aldrig lärer

innehålla mer än 16 trådar per 2 centimeter i kvadrat, alldeles oberörd

af tullförhöjningen. Det torde för (ifrigt böra erinras, att trämassefabrikanterna

vid export af sin tillverkning åtnjuta tull restitution för af dem

till omslag använd importerad juteväf. Med hänsyn härtill har icke

heller ansetts behöfligt att till närmare behandling upptaga det från

en enstaka trämassefabrikant framställda krafvel på tullfrihet för nu

i frågavar ande v äfn åder.

Uppdelning af juteväfnader efter trådtalet förekommer äfven i de

franska, tyska och österrikiska tulltaxorna. Den tyska taxan har indelat

oblekta juteväfnader i tre grupper med gränser vid 40 och BO trådar

per 2 centimeter i kvadrat samt med tullsatser af resp. 12, 24 och 36 pf.

Denna anmärkning afser att fastslå nuvarande, på prejudikat

grundade praxis, att sådana ränder, som i anmärkningen beskrifvas,

icke föranleda väfnadens tullbehandling såsom färgad. Bestämmelse

481

härom liar, oaktadt invändningar från tillverkare af säckväf, ansetts

böra i förslaget upptagas.

Anmärkningen afser att bibehålla däri nämnda mattor vid den

tullsats, som tillämpas enligt nu gällande tulltaxa. Sådana mattor blifva,

då de, såsom vanligen är fallet, bestå af jute i förening med bomull,

tullbehandlade såsom mattor af bomull och draga eu tull af 40 öre per

avsnitt 426 Kontrollera mot PDF

kilogram, men skulle enligt förslaget, i hvilket särskild rubrik för bomullsmattor

icke förekommer, falla under rubrik med högre tullsats, om

särskild! stadgande till förebyggande häraf icke infördes.

Väfnader af jute med inblandning till större eller mindre del af

annat spånadsämne tullbehandlas äfven nu såsom väfnad af detta senare

spånadsämne.

Gällande taxa indelar väfnader af lin, hampa eller andra ej specificerade

vegetabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull

eller jute, på följande sätt och med nedanstående tullsatser:

Tallsats.

Kronor.

al släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela

yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd),

satin- eller atlasväfnad undantagen:

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans

högst 25 varp- och inslagstrådar,

äfvensom all segelduk:

oblekta och ofärgade ....................................... 1 kilogram —: 25

andra slag ........................................................... „ „ —: 40

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans

mer än 25 t. o. m. 85 varp- och

inslagstrådar ........................................................... „ „ —: 45

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans

mer än 35 t. o. in. 50 varp- och

inslagstrådar ............................... ,, ,, 1: -—

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans

mer än 50 varp- och inslagstrådar „ „ 1: 75

b) till a) ej hänförlig mattväfnad .................................... ,, „ —: 40

-c) till a) ej hänförlig bolstervars- och s. k. korsettväf ,, „ —: 90

•d) andra slag........................................................................... 1: 50

61

Anm. till

n:r 422.

Väfnader af

jute och

annat spånadsämne.

N:r 423.

Linne- och

hampväfnader.

N:r424 —440.

482

I inkomna framställningar har föreslagits förändrad och längre

gående specialisering af hithörande väfnader, med tullsatser, som i flera

fall skulle blifva afsevärdt högre än de nuvarande, såsom ock framgår af

följande utdrag ur det förslag, som inkommit från de sju större fabriksföretag

inom landet, hvilka uteslutande eller hufvudsakligen sysselsätta

sig med tillverkning af lingarn och linneväfnader.

Föreslagen

tullsats per kgv

Kronor.

»Väfnader:

af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska

spånadsämnen, i hvilka väfnader sådana spånadsämnen

förekomma oblandade eller blandade:

a) släta väfnader, det vill säga tvåskaftade, kyprade

eller satinväfnader (icke mönsterväfda, ej heller till

<•) hänförliga väfnader. Se anm.), som på en yta af

1 cm. i kvadrat innehålla tillsammans:

1) högst 25 varp- och inslagstrådar:

avsnitt 427 Kontrollera mot PDF

oblekta och ofärgade............................................. —: 45

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda............................................................... —: 55

2) mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade............................................. —: 60

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda............................................................... —: 70

3) mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade............................................. 1: 30

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda............................................................... 1: 45

4) mer än 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade............................................. 2: 10

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda............................................................... 2: 45

Amu. Till färgade och tryckta väfnader hänföras under a) äfven

enbart genom färgade och tryckta varp- eller inslagstrådar

eller bådadera framställda randningar och rutningar, som

till sitt väfnadssätt eljest kunna hänföras till släta, kyprade

eller satinväfnader.

b) mönsterväfnader (sådana randiga, rutiga, småmönstrade

och jacquardväfnader, hvars mönster uppkommit på

annat sätt än i enkla väfnader förekommande genom

Föreslagen

tullsats per k

. Kronor.

färgade varp- eller inslagstrådar bildade ränder och

rutningar), ej. hänförliga till d) och e), som på en

vta af 1 om. i kvadrat innehålla tillsammans:

1) högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade........................................ 1: _

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda....................................................... 1: lo

2) mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ....................................... 1: 55

blekta, färgade, appreterade eller på annat, sätt

beredda ................................... 1: 70

3) mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ........................................ 1: 95

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda ........................................................ 2: 15

4) mer än 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ........................................ 2: 35

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda ........................................................ 2: 75

c) väfnader, ej mönstrade, som på endera eller båda

sidor äga en af öglor eller plyschartad lugg (fälb)

bildad yta (t. ex. vissa badväfnader och dammdukar,

avsnitt 428 Kontrollera mot PDF

s. k. linneplvsch och vissa slag af mattor), samt därtill

hänförliga väfnader:

oblekta och ofärgade .............................................. 1: 75

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda ........................................ 1: 85

d) mönstrade väfnader, som på endera eller båda sidorna,

äga en af öglor eller plyschartad fälb bildad yta

(t. ex. mönstrade badväfnader, band, dammdukar, s. k.

linneplysch och vissa slag af mönstrade mattväfnader)

samt därtill hänförliga väfnader:

oblekta och ofärgade ............................................. 2:_

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda .............................................................. 2: 25

e) väfnader med inväfda namn, monogram eller siffror

draga 75 procents förhöjning å den tullsats resp.

väfnader eljest draga.

484

Föreslagen

tullsats per kgKronor.

f) andra slag, ej liänförliga till kläder:

oblekta och ofärgade ............................................. 2: 35

blekta, färgade, appreterade eller på annat sätt

beredda .............................................................. 2: 75

Anm. Segel, presenningar, säckar och dylikt förtullas såsom

den väfnad, hvaraf de framställts, med 10 procents förhöjning.

Anm. Väfnad, sammansatt af till råämnen olika garnsorter,

skall beräknas efter högsta afgiftsbestämmelsen.»

Från detta förslag skilja sig öfriga framställningar angående specialisering

af och tullsatser för linneväfnader endast i oväsentlig mån;

dock må anmärkas, att det här ofvan vid rubrikerna för lingarn omnämnda

särskilda förslaget — afgifvet af en fabrikant, hvilken endast

befattar sig med tillverkning af gröfre väfnader — upptager såväl för

gröfre som för finare väfnader tullsatser, hvilka i eu del fall äro 5 å

20 procent lägre än de i ofvanstående förslag förekommande men i

öfrigt lika höga eller högre.

De nämnda förslagen äro till sin motivering i stort sedt lika, och

må här såsom uttryck för den allmänna uppfattningen bland representanterna

för landets linneindustri anföras följande uttalanden, hämtade

ur en af de inkomna framställningarna.

»Fabriksmässig tillverkning af linnevaror är eu jämförelsevis ny

industri för vårt land, och behöfver densamma gynnas med ett jämnt

och väl afvägdt tullskydd. Särskild! talar härför den omständigheten,

att det är möjligt att förskaffa åtminstone en stor del af den erforderliga

råvaran inom landet, därest tidsenliga linberedningsanstalter anläggas.

De odlingsförsök af lin, som gjorts litet hvarstädes i vårt

land, utvisa, att så är fallet. Det anses till och med, att en inhemsk

lin- och hampodling kan gifva nästan lika godt ekonomiskt resultat

avsnitt 429 Kontrollera mot PDF

som odlandet af sockerbetor, och beräknas den areal, som måste besås

för att fylla den nuvarande importen af lin och hampa i rått och förädladt

tillstånd till c:a 18,000 tunnland. Att beakta är dessutom, att

lin och hampa äro de enda vegetabiliska spånadsfibrer, som äro odlingsbara

inom vårt land.»

»Att de nu gällande tullsatserna i allmänhet äro för låga framgår

af den betydliga importen. Under år 1903 importerades ensamt från

Tyskland väfnader af linne till ett värde af 1,158,005 kronor. Därutöfver

importerades under rubriken kläder linneväfnader, som undergått

fållning, t. ex. näsdukar och bäddlinne, till högst betydligt värde, utan

485

att man dock på grund af deri bristfälliga statistiken kan uppgifva

något exakt belopp. Till jämförelse må nämnas, att exporten till Tyskland

af väfnader af alla slag (sålunda ej blott linne- utan äfven ylle-,

bomulls- m. in.) under år 1903 uppgick till ett värde af endast 37,675

kronor, och däribland ingingo med all säkerhet icke alls några linneväfnader.

»

»Det är i första hand de finare kvaliteterna af linnevaror, som tarfva

högre tullskydd. Under nuvarande förhållanden fylles nämligen den

hufvud sakligaste delen af behofvet af sådana kvaliteter genom import.

Såsom ett exempel på svårigheten för den svenska linneindustrien att

härutinnan konkurrera med t. ex. den tyska, må nämnas, att, oaktadt

leveransanbud gjorts från flera svenska linnefabriker, till Statens Järnvägar

inköpts ganska betydliga kvantiteter af tyska linneväfnader,

hörande under den grupp (väfnader a) 3), som föreslås skola draga 1

krona 30 öre i tull.»

»Beträffande svenska tulltaxans n:r 715 »andra slag» etc. påpekas

det oegentliga i att t. ex. mönsterväfnader draga samma tull oberoende

af varans värde. En fin damastvara med ett försäljningspris af 5 kronor

per meter och en vanlig jacquardväfnad af samma bredd, tillverkad af

groft garn med ett försäljningspris af kronor 1,7 5 per meter draga

alltså samma tull per kilogram, hvilket ej sällan är liktydigt med lägre

tull för den fina väfnaden än för den gröfre, emedan den förra ofta är

proportionsvis lättare än den senare. Dessa tullförhållanden tarfva med

nödvändighet rättelse.»

»Men det nuvarande skyddet är icke heller i allmänhet tillräckligt

i fråga om de gröfre kvaliteterna. Utländska fabriker sälja här vissa

två- och fyrskaftade väfnader några öre billigare per meter än vi kunna

tillverka dessa varor, och af så kallade slaglärft eller kanvas, som faller

under de grupper väfnader, som föreslås skola draga 45 resp. 60 öre

i tull, och hvilka slag af väfnader särskild! på senare tider blifvit eu

avsnitt 430 Kontrollera mot PDF

högst betydlig artikel, importeras för närvarande nästan hela vårt

lands behof. Detta beror med all säkerhet på de nuvarande låga tullsatserna.

Den hufvudsakligaste konkurrensen härrör från Tyskland och

Österrike. Näsdukar importeras lika mycket från Irland som från de

båda förstnämnda länderna tillsammans.»

»Bland orsakerna därtill att från sagda länder varan kan säljas till

pris, med hvilket svenska tillverkare hafva svårt att konkurrera, må

särskild! anmärkas den större arbetsintensiteten inom sagda staters

industrier, deras större anläggningar, deras större inhemska marknad,

som möjliggör specialisering och fördelaktigare fraktsatser för exportgods.»

486

»Vidare är att märka, att arbetslönerna i Tyskland i genomsnitt

äro betydligt lägre än hos oss. Det är ingen öfverdrift att påstå, att

lönerna inom den svenska linneindustrien äro allra minst 25 procent högre

än inom den tyska, och våra löner synas äfven stiga i starkare proportion

än de tyska.»

»När en arbetare i Schlesien förtjänar t. ex. Mk. 1,20—1,50 per

dag, så betalas en arbetare för samma slags vara kronor 2,— å 2,2 5

här i Sverige per dag. För ackordsarbete t. ex. betalas för en vara

(150 cm. bred) här 15 å 18 öre per meter och i Schlesien 10 å 12

pf. per meter. I Westfalens linnedistrikt betalas visserligen något

högre arbetslöner än i Schlesien, men dock ej på långt när så höga

som i den svenska linneindustrien.»

»I utlandet, i synnerhet i Tyskland råder, såsom bekant, en synnerligen

fast ringbildning, som förhindrar den enskilde fabrikanten att

afyttra sin vara inom landet under ett visst, af ringen fastställdt pris.

För att öka sin omsättning och därigenom nedbringa sina produktionskostnader

finner emellertid fabrikanten med sin fördel förenligt, att till

ett ej obetydligt lägre pris sälja till utlandet, hvarest han har fria,

händer att nedsätta priset. Linnefabrikanterna lida i hög grad af konkurrens

med dylikt varuöfverskott från utlandet.»

»Vidare fästes uppmärksamheten på att anläggningen af frihamnar

torde komma att för liera industrier, däribland linneindustrien, försvåra

konkurrensen med utlandet. Det är nämligen att antaga, att utländska

fabrikanter och grossörer komma att i frihamn upplägga större partier

af sina varor och därifrån förmedelst agenter sälja i mindre poster.

Därigenom förlorar den svenska varan sitt nuvarande företräde att vara

lättare tillgänglig än den utländska.»

»Som ett bevis på de schlesiska linneväfnadsfabrikanternas öfverlägsna

konkurrensstyrka må nämnas följande:

En af de större firmorna där, sysselsättande c:a 10,000 arbetare,

lät genom sin representant i Sverige meddela personer, som voro intresserade

avsnitt 431 Kontrollera mot PDF

för ett projekteradt linneväfveri och ledare af ett här redan

befintligt etablissement, hvilket de hade för afsikt att utvidga, att därest

de genom ökad inhemsk tillverkning sökte minska ifrågavarande schlesiska

firmas import hit, denna senare firma vore beredd att under en period

af 3—5 år sälja sina varor hit, utan någon som helst förtjänst för att

säkra sin afsättning, och sade den sig vara i stånd härtill just genom

de låga lönerna såväl för handväfvarne som maskinväfvarne, i synnerhet

de förstnämnda, samt äfven på grund däraf att maskinerna uti ifrågavarande

firmas fabriker voro nästan helt och hållet amorterade. Vi

487

draga ej i tvifvel, att, därest ifrågasatta nya linneväfveri kommit till

stånd, omnämnda firma skulle satt detta hot i verkställighet, emedan

deras konkurrensmöjligheter äro oss allt för väl kända.»

»Att andra tyska fabrikanter hysa liknande åsikter som ofvan antydda

firma, framgår af det bekanta yttrandet i tyska riksdagen under

förhandlingarna angående traktatsförbindelse med ''Sverige, då den 4 Vränga

traktatstiden ansågs för kort, att tyska fabriker, som ville utvidga

sig särskildt för exporten å Sverige, ej hunne få dessa utvidgningar

hastigt nog färdiga för att kunna hinna afskrifva dem i någon nämnvärd

grad under berörda korta traktatstid.»

»Erfarenheten ger vid handen, att varor af utländsk tillverkning

sålts hit till landet till pris, som sannolikt understigit produktionskostnaden

eller åtminstone sålts utan vinst, »dumping». De tillfälliga

ringbildningarna, särskildt i Rhenlandet, omöjliggjorde för några

år sedan för de svenska lingarnsspinnarna försäljning af vissa garnnummer

till och med för enbart produktionskostnaden, så att en del

svenska spinnerier måste upptaga fabrikationen af andra nummer till

försäljning och afyttra lager af förstnämnda garner till underpriser.»

Produktionsstatistiken upptager i afseende å tillverkningen inom

landets linne- och hampväfverier för åren 1897 och 1906 följande siffror:

Antal Antal Tillverkning.

År. väfverier. arbetare. Kilogram. Kronor.

1897.................. 9 580 683,124 1,407,190

1906.................. 10 942 1,408,941 3,376,412

Införseln af hithörande varor har enligt handelsstatistiken för åren

1898 och 1907 omfattat följande kvantiteter:

af släta tvåskaftade väfnader, innehållande

per 1 cm. i kvadrat:

högst 25 trådar:

Kilogram.

Kronor.

1898................................

............. 327,478

654,956

1907................................

.............. 303,454:)

703,742

26—35 trådar:

1898................................

............. 114,133

342,399

1907...............................

............. 208,808

532,324

avsnitt 432 Kontrollera mot PDF

*) Häraf oblekta och ofärgade 174,974 kilogram med värde af 374,623 kronor

samt andra slag 128,480 ,, v 329,119 ,,

488

36 — 50 trådar:

Kilogram.

Kronor.

1898............................................

38,501

154,004

1907.............................................

53,288

290,762

mer än 50 trådar:

1898...........................................

32,238

161,190

1907............................................

23,751

210,993

af till a) ei hänförlig mattväfnad:

1898.............................................

971

1,942

1907.............................................

324

972

af till a) ej hänförlig bolstervar- och korsettväfnad:

1898.............................................

5,660

22,640

1907.............................................

2,442

9,768

samt af andra slag af linneväf- nader :

1898...........................................

79,565

413,671

1907.............................................

42,567

367,460

Utförseln af alla slags linneväfnader

utgjorde:

1898............................

................. 10,210

40,840

1907...........................

................ 10,928

25,788

I de förslag’, som innefattas i ofvan berörda framställningar, har

kommittén beträffande såväl specialisering som tullsatser funnit väsentliga

jämkningar af nöden. Visserligen har det under utredningen visat

sig, att den nuvarande tullsatsen för olika slag af linneväfnader är låg,

i det att skyddet för en hel del artiklar utgör endast 7 å 15 procent

af varans värde; men i afseende å ett flertal andra gäller däremot, att

de nu gällande tullsatserna lämna linneväfnadsindustrien tillräckligt

skydd, ett förhållande, hvarom också de ur produktionsstatistiken anförda

siffrorna bära vittne. Kommittén har efter upprepade öfverläggningar

med de i saken intresserade, hvarvid äfven representanter för importhandeln

varit tillstädes, funnit sig böra stanna vid den specialisering

och de tullsatser, som i förslaget upptagits. Särskildt torde i detta

sammanhang böra påpekas, att den i gällande taxa förekommande

gruppen linneväfnader, »andra slag», som nu omfattar såväl mönsterväfda

varor som plyschartade väfnader, satinväfnader m. fl., ansetts

böra, sedan såväl sammets- och plyschväfnader som släta satin- och atlas

-

489

väfnader utbrutits, till följd af hithörande varors olika värde uppdelas

i två rubriker efter antal trådar per centimeter i kvadrat.

För sammets- och plyschväfnader har, såsom nämnts, upptagits

särskild rubrik med tullsats af 1 krona 75 öre per kilogram eller 25 öre

högre än den nu gällande. Bestämmande för förslaget i denna del

har varit, att rubriken i fråga omfattar linneplysch, som är en dyrbar

avsnitt 433 Kontrollera mot PDF

lyxvara, samt plyscliartade badväfnader, hvilka utan att utgöra någon

stor förbrukningsartikel hufvudsakligen Unna användning hos den ekonomiskt

bättre situerade publiken. Importen af hithörande varor är med

säkerhet icke betydande, och särskild rubrik för dem hade visserligen

icke erfordrats, därest den hittillsvarande rubriken för linneväfnader,

»andra slag», icke måst af ofvan angifna skäl uppdelas.

Äfven näsduksväfnader hafva upptagits i särskilda rubriker.

Eu uppdelning af dessa varor har vidare ägt rum i två grupper efter

trådtal på en centimeter i kvadrat med gräns vid 50 trådar. Enligt

uppgift väfvas i Sverige näsdukar af importeradt oblekt garn, dock

icke finare än u:r 60, hvaremot fabriksmessig tillverkning af finare

näsdukar icke äger rum; och torde öfver hufvud taget fabrikationen af

linnenäsdukar inom landet endast bedrifvas i ringa omfattning. Den

nuvarande tullsatsen för näsduksväfnader, innehållande högst 50 varpoch

inslagstrådar per centimeter i kvadrat, har således icke visat sig

förmå framkalla någon mera omfattande tillverkning ens af gröfre slag.

Näsduksväfnader, som innehålla mindre än 35 trådar per centimeter

i kvadrat, torde knappast förekomma. Nu gällande tullsats utgör för

de varor, med 50 trådar och därunder, som undersökts, 14.9 procent

af medelvärdet; den föreslagna tullsatsen skulle uppgå till 19.3 procent.

För hithörande väfnader med mer än 50 varp- och inslagstrådar per

centimeter i kvadrat utgör den föreslagna tullsatsen, 2 kronor 25 öre

per kilogram, 23.7 procent af de undersökta profvens medelvärde.

Importerade näsdukar, väfda af blekt garn, äro i allmänhet

hellinne. Visserligen förekommer äfven import af halflinnenäsdukar,

men dessa äro i regel färgade eller tryckta. Ej heller för dessa torde

de föreslagna tullsatserna vara för höga, enär de af färgadt garn

väfda näsdukarnas pris gifvetvis ställer sig högre vid användning af

samma garnnummer än priset på sådana, som väfts af blekt garn.

Med hänsyn till den bård, som förekommer i näsduksväfnader,

borde desamma egentligen anses som mönsterväfnader, men hafva vanligen

i praxis icke betraktats såsom sådana utan tullbehandlats såsom släta

62

Sammet etc.

N:r 424.

Näsduksväfnader.

N:r 425 och

426.

490

Anm. till

1N:r 425 och

426.

Bokbindar

klot.

N:r 427.

Satin och

atlasväfnader.

N:r 428.

Tvåskaftade

och kyprade

väfnad er.

N:r429 -438.

väfnader. Genom näsduksväfnadernas upptagande i särskilda rubriker

har all tvekan i detta afseende försvunnit.

Den anmärkning, som tinnes införd efter rubriken n:r 426, afser

endast fastslående af nuvarande praxis.

Priset å bokbindarklot af linne är högre än å vanlig bokbindarklot

avsnitt 434 Kontrollera mot PDF

af bomull, men då ''någon tillverkning inom landet af förstnämnda

vara eller förutsättningar för upptagande af dylik fabrikation icke för

närvarande torde förefinnas, och då endast en bråkdel af all importerad

klot är linneklot, har likställighet mellan dessa båda slag af väfnader

ansetts lämpligen kunna åvägabringas, helst därigenom en fördel beredes

bokbinderiindustrien, utan att något svenskt industriintresse trädes för nära.

Enligt gällande taxa hafva, såsom förut nämnts, satin- och

atlasväfnader hänförts till linneväfnader, andra slag, med en tullsats

al 1 krona 50 öre per kilogram. Då de i förslaget erhållit särskild

rubrik, motiveras detta därmed, att de eljest skulle hafva fallit under

rubriken mönsterväfnader och sålunda vid tullbehandlingen måst underkastas

trådräkning, hvilket, om än de flesta hithörande väfnader hålla

mer än 50 varp- och inslagstrådar per centimeter i kvadrat, skulle

hafva medfört afsevärda svårigheter. Härtill kommer, att den för

mönsterväfnader med öfver 50 trådar upptagna tullsatsen af 2 kronor

25 öre per kilogram synts alltför hög för här i frågakommande varor.

För samtliga dessa väfnader har föreslagits eu enhetlig tullsats af

i krona 25 öre per kilogram. En uppdelning efter väfnadernas beskaffenhet

af oblekta och ofärgade, å ena sidan, samt blekta, färgade

eller tryckta, å den andra, bär nämligen synts obehöflig af anledning,

att dessa väfnader, hvilka mest användas till gångkläder, sällan torde

förekomma eller importeras i annat än oblekt tillstånd. Den föreslagna

tullsatsen innebär eu nedsättning af den nu gällande med 25 öre per

kilogram, hvilket synts motiveradt af varornas hufvudsakliga användning

till beklädnad för post- och järnvägspersonal, och hafva för öfrigt

under utredningen hörda tillverkare af satinväfnader förklarat sig icke

hafva något att erinra mot en sådan nedsättning. Den föreslagna tullsatsen

motsvarar 17.0 procent af medelvärdet för undersökta prof.

Tillägget i öfverrubriken »ej särskildt nämnda» afser, förutom

ofvan nämnda väfnader, äfven den i särskild rubrik upptagna artikeln

sadelgjordsväf.

491

För hithörande väfnader har, i stort sedt, den nuvarande indelningsgrunden

bibehållits. I stället för bestämmelsen, att segelduk skall

vara underkastad samma tullsats som sådana släta, tvåskaftade väfnader,

hvilka på en yta af 1 centimeter i kvardat innehålla högst 25 varpocli

inslagstrådar, har emellertid i förslaget införts eu särskild rubrik

för oblekta och ofärgade hithörande väfnader, som, oafsedt trådtalet,

väg a per kvadratmeter 500 gram eller däröfver. Härunder skulle då

falla all den segelduk, som kan hafva någon betydelse för den stora

avsnitt 435 Kontrollera mot PDF

förbrukningen, enär sådan duk är oblekt och ofärgad samt icke väger

under 500 gram per kvadratmeter. Tullsatsen har bibehållits vid nuvarande

belopp 25 öre. Visserligen blifva enligt denna anordning vissa

slag af gröfre väfnader, som nu skola draga högre tull än segelduk,

likställda med denna; men dels torde de väfnader af denna vikt, hvilka

hålla mer än 25 trådar per kvadratmeter, endast i ringa utsträckning

kunna blifva föremål för import, dels innebär likställigheten eu afsevärd

lättnad i tullbehandlingen, då det torde vara svårt och ofta omöjligt

att afgöra, om eu gröfre linneväfnad skall användas till segel, presenningar,

maskindragremmar eller andra ändamål. Förslag om sådan

likställighet har för öfrigt framställts af en af landets största tillverkare

af grafva linneväfnader. I praxis har man såsom segelduk förtullat

sådana oblekta och ofärgade varor, som hållit högst 36 trådar per

centimeter i kvadrat och i öfrigt företett viss beskaffenhet i fråga om

täthet och väfnadssätt, hvarvid dock svårighet och osäkerhet vid tullbehandlingen

icke kunnat undvikas.

Anmärkningen fastslår den i afseende å tullbehandling af segelduk

nu rådande praxis, att afseende icke fästes vid längs väfnadens stad

löpande färgade trådar, samt utsträcker denna princip att gälla äfven

för ränder inuti väfnaden, hvilka tjäna till ledning vid klippning eller

sömnadsarbete.

Beträffande andra tvåskaftade och kyprade väfnader, som på en yta

af 1 centimeter i kvadrat innehålla sammanlagdt 25 varp- och inslagstrådar,

har föreslagits förhöjning i nu gällande tullsats med 10 öre

såväl för oblekta och ofärgade som för blekta, färgade eller tryckta.

I de ofvannämnda framställningarna från industriidkare har begärts,

att appreterade väfnader skulle jämställas i afseende å tullsats

med blekta, färgade eller tryckta. Såsom skäl härför har anförts, att

appreteringen utgjorde en förädling, som till kostnaden vore jämförlig

med blekning eller färgning. De i saken hörda importörerna hafva

N:r 429.

Anm. till

n:r 429.

N-.r 430 och

431.

492

N:r 432 och

433.

N:r 434 och

435.

emellertid motsatt sig förändringen i fråga. Med hänsyn därtill, att

den appreterade varan genom själfva klistringen högst betydligt ökas

i vikt, har kommittén för sin del ansett appreteringen icke behöfva

särskild! tullskydd. Den genom appreteringen tillkomna viktökningen

utgjorde för fyra undersökta prof 15, 15, 25 och 50 procent. Mot

förändringen talar ock i sin män det förhållande, att i många fall svårighet

skulle möta att skilja mellan appreterade och oappreterade väfnader.

De föreslagna tullsatserna utgöra för de prof, som undersökts af

avsnitt 436 Kontrollera mot PDF

oblekta och ofärgade väfnader, 16.7 och för blekta och färgade 17.i mot

11.9 och 13.7 vid nuvarande tullskydd, allt i procent af medelvärdet.

Af tvåskaftade och kyprade släta väfnader med mer än 25 t. o. m.

35 varp- och inslagstrådar, likasom ock af dem med högre trådtal, hvilka

finnas upptagna i de efterföljande rubrikerna, har uppdelning skett i,

å ena sidan, oblekt och ofärgad vara och, å den andra, blekt, färgad

eller tryckt. Kommittén har nämligen ansett, att, sedan tillverkningen

af linneväfnader utvecklat sig, den år 1902 införda skillnaden mellan

oblekt och blekt väfnad, hållande högst 25 varp- och inslagstrådar,

borde utsträckas äfven till öfriga grupper. Blekt vara är i genomsnitt

dyrare än oblekt, per kilogram räknadt, i det att viktförlusten vid

blekningen kan uppgå ända till 30 procent, hvartill kommer kostnaden

för blekningen. Till blekta väfnader böra dock hänföras äfven de, som.

endast undergått en ofullständig blekning, s. k. V.-, Va- och 3/.j- blekta.

De för ifrågavarande grupp föreslagna tullsatser utgöra för oblekt

och ofärgad vara 18.8 samt för blekt, färgad eller tryckt 19.9 procent

af medelvärdet; motsvarande, nu gällande tull belöper sig- till 15.4

och 12.8 procent.

Bufvuddelen af importerade väfnader, hörande till de två första

grupperna, utgöres dels af s. k. kanvas (slaglärft), hvilken i regel inkommer

i oblekt, hardt appreteradt skick, och dels af handduksväf, som

vanligen importeras i blekt eller färgadt tillstånd.

Under denna grupp, som omfattar väfnader med mera än 35

t. o. m. 50 varp- och inslagstrådar per centimeter i kvadrat, faller den

hufvudsakliga importen af lakanslärfter samt en del väfnader för tillverkning''

af damklädningar och underkjolar äfvensom s. k. kadettyg

för mans- och gosskläder. De för denna grupp föreslagna tullsatser

utgöra för oblekt och ofärgad vara 25.1 och för blekt, färgad eller

tryckt 19.5 procent af medelvärdet; motsvarande, nu gällande tull

493

uppgår till 22.8 och 15 procent. Enligt uppgift har det hittills varit

för svenska tillverkare omöjligt att i fråga om sådana lakanslärfter,

som falla under denna grupp, upptaga konkurrens med utlandet. Hvad

särskildt dessa väfnader beträffar, har den föreslagna tullförhöjningen

för oblekt vara ringa betydelse, i det att varan vanligen importeras blekt.

Väfnader af nu ifrågavarande slag med mer än 50 t. o. m. 65

varp- och inslagstrådar utgöras hufvudsakligen af finare lakanslärfter

äfvensom af finare lärfter för tillverkning af underkläder. Enligt inhämtade

upplysningar väfvas sådana lärfter i regel af garn n:r 50—70

och betinga i oblekt tillstånd ett pris af 10 å 12 kronor per kilogram.

avsnitt 437 Kontrollera mot PDF

Med hänsyn härtill och då, hvad särskildt hellinneväfnader af denna

trådtäthet beträffar, sådana äro att anse väsentligen såsom lyxvaror,

har för väfnader i denna grupp föreslagits eu tullsats af 1 krona 90 öre

för oblekt och ofärgad vara samt 2 kronor 25 öre för blekt, färgad

eller tryckt, utgörande för det förra slaget, efter nyss angifna värdeberäkning,

17.3 procent samt för det senare 22 procent af medelvärdet.

Nuvarande tull belöper sig till 15.9 och 17. i procent. Mot de sålunda

föreslagna tullbeloppen hafva de under utredningen hörda representanterna

för importhandeln icke haft något att erinra.

Den nya grupp, som omfattar hithörande väfnader med mer än

65 varp- och inslagstrådar, liar särskiljts från den nästföregående

för att kunna bibehålla vissa för tillverkning af kragar, manschetter

och skjortbröst i stor omfattning använda väfnader vid samma tullsats

som den nu gällande. Detta halffabrikat för en näringsgren, hvilken

inom landet nått en ej obetydlig utveckling, har så mycket mindre

ansetts böra underkastas tull förhöj ning, som detsamma till stor del torde

framställas af garn, finare än n:r 75, för hvilket tullfrihet föreslagits.

Äfven med bibehållande af nu gällande tull för dessa finare linneväfnader,

torde utsikten för upptagande inom landet af tillverkning däraf

hafva i viss mån ökats i följd af den föreslagna tullfriheten för garnet.

En uppdelning af denna, grupp i, å ena sidan, oblekta och ofärgade

och, å andra sidan, blekta, färgade eller tryckta väfnader har visat sig

obehöflig, då hithörande varor knappast torde importeras i oblekt

skick. Färgade väfnader af denna trådtäthet synas vara en obetydlig

importartikel, och tryckta sådana torde sällan förekomma.

Enär vid tullbehandlingen icke utan svårighet kan utrönas, huruvida

varan är väfd af blekt garn eller först efter väfningen blifvit

N:r 436 och

437.

N:r 438.

Anm. till

n:r 429-438.

494

Väfnader,

andra slag.

N:r 439 och

440.

blekt, har det befunnits nödigt stadga att, därest till framställande af

en väfnad användts blekt garn, densamma skall tullbehandlas såsom

blekt väfnad. Här har för vinnande af likformighet äfven införts bestämmelse

därom, att väfnader, som äro väfda af färgad! eller tryckt

garn, jämställas med färgade eller tryckta väfnader. Dessa bestämmelser

innebära emellertid endast ett fastslående af nu vid tullbehandlingen

rådande praxis.

Under denna öfverrubrik innefattas alla öfriga, ej särskildt nämnda

slag af linneväfnader eller, i stort sedt, de mönsterväfda. Den vidtgående

specialisering af mönsterväfda varor, som de ofvan berörda framställningarna

innehålla, har ej kunnat i förslaget genomföras, utan har det

avsnitt 438 Kontrollera mot PDF

befunnits nödigt att inskränka uppdelningen till två grupper med gräns

vid 50 trådar på en väfnadsyta af 1 centimeter i kvadrat. Då sålunda

förslaget upptager trådräkning äfven för mönsterväfnader, bör

nämnas, att denna indelningsgrund icke utan tvekan godkänts, enär

trådräkning för andra än tvåskaftade och kyprade väfnader erbjuder

afsevärda svårigheter. Emellertid har någon annan möjlighet icke stått

öppen. En uppdelning efter väfnadssätt eller han delsbeteckning, t. ex.

damast och liknande, är nämligen ohållbar till följd häraf, att antydda

beteckningar äro synnerligen sväfvande och svårbestämbara. I Tyskland

är äfven trådtalsräkning föreskrifven beträffande mönsterväfda

linneväfnader, i det att den tyska tulltariffen för dessa varor upptager

två grupper med gräns vid 120 trådar på en yta af 2 centimeter i

kvadrat, motsvarande 60 trådar på 1 centimeter i kvadrat. Då i förslaget

gränsen mellan de båda grupperna satts vid 50 trådar per centimeter

i kvadrat, har detta sin grund däri, att väfnader med öfver 50

trådar utgöra den hufvudsakligaste delen af importerade mönsterväfda

varor. Den inhemska tillverkningen har nämligen vid redan bestående

tullskydd kunnat utveckla sig så, att den täcker behofvet inom landet

af hithörande gröfre väfnader (d. v. s. med mindre än 50 trådar), men

har däremot icke kunnat i nämnvärd grad upptaga konkurrens med utlandet

i fråga om finare väfnader (med mer än 50 trådar). Då nu

gällande tullsats bestämdes, förekom icke inom landet någon annan

fabriksmässig tillverkning af mönsterväfda linnevaror än möjligen af

gröfre handduks väfnader. Däremot bedrefs redan då tillverkning af

handväfda varor af något finare slag, men måste denna tillverkning

sedermera upphöra, ej blott på grund af otillräckligt tullskydd utan

äfven till följd däraf, att den fabriksmässiga tillverkningen alltmer inkräktade

på det område, som dittills behärskats af handväfnadsindu

-

495

strien. Emellertid liar, såsom ofvan antydts, fabrikationen utvecklat sig

i fråga om sådana varor, för hvilka den nuvarande tullsatsen i allmänhet

beredt tillverkarna skydd mot utländsk konkurrens, men står, efter hvad

de inom denna industri sarskildt sakkunniga allmänt anse, om den skall

kunna gå en gynnsam utveckling till mötes och i någon mån tillfredsställa

det stegrande behof vet af bättre väft) åder, inför nödvändigheten att

söka förskaffa sig ett bättre skydd för finare kvaliteter. En lägre tullsats

än 2 kronor 50 öre har icke ansetts kunna effektivt skydda tillverkningen

af dessa finare varor. Som en följd af denna tullförhöjning har

emellertid tullsatsen för varor med högst 50 trådar på eu yta af 1 centimeter

avsnitt 439 Kontrollera mot PDF

i kvadrat mast upptagas med 25 öres högre belopp än nu gällande

tullsats, då det är att befara, att en större skillnad mellan tullsatserna

för gröfre och finare varor än 75 öre skulle kunna alltför starkt gynna

importen af varor, som hålla 50 trådar eller något därunder. En dylik

förhöjning torde, hvad de allmännast använda gröfre varorna angår,

icke förorsaka någon höjning af den svenska varans pris. Konkurrensen

mellan de inhemska tillverkarna är nämligen på detta område tillräckligt

stor för att hindra skyddets fulla utnyttjande. Däremot har uppdelning

i oblekta och ofärgade väfnader å ena sidan samt blekta, färgade eller

tryckta å den andra icke föreslagits, då någon import af oblekta väfnader

af hithörande slag icke torde förekomma.

Enligt lämnade upplysningar och företedda prof utgjorde priset

för hithörande väfnader ined mer än 50 trådar, inköpta af en svensk

importör och utgörande tre af dennes mest betydande importartiklar,

11 kronor, 11 kronor 15 öre och 13 kronor per kilogram, men dessutom

förekomma till import duktyger med priser, växlande från 10 kronor

70 öre och 13 kronor 25 öre ända till 24 och 26 kronor, allt per kilogram.

. A andra sidan har en representant för kontinentens största linneväfveri

företett tva prof, som vid normala prisförhållanden skulle kosta

resp. 4 kronor 90 öre och 8 kronor per kilogram. Tages hänsyn därtill,

att hvarken de billigaste eller de dyraste varorna utgöra hufvuddelen

af importen, utan att denna består af mellankvaliteter, så torde ett

genomsnittspris af 10 kronor per kilogram utan tull kunna beräknas,

och skulle den föreslagna tullsatsen då utgöra 25 procent af värdet.

För de profver, som af kommittén undersökts, utgör den föreslagna

tullsatsen 24.3 procent af medelvärdet.

Emot bestämmelsen, att sådana varor, som på olika ställen af

väfnadens yta _ förete olika trådtal, skola jämställas med de finare

mönsterväfda linneväfnaderna (med mer än 50 varp- och inslagstrådar),

kunde möjligen den invändningen göras, att bestämmelsen skulle komma

496

att medföra, att vissa gröfre väfnader belädes med en tull, som vore

för hög i förhållande till värdet. Häremot kan emellertid framhållas,

att sådana väfnader icke utgöra någon konsumtionsartikel för den stora

allmänheten, utan äro lyxvaror. Härtill kommer, att, enligt inhämtade

upplysningar från en af landets största importörer, säkerligen minst

nio tiondelar af de importerade varor, som skulle falla under rubriken

ifråga, innehålla mer än 50 trådar per centimeter i kvadrat, hvadan de

i alla händelser skulle komma att draga den för de finaste väfnaderna

föreslagna tullen.

avsnitt 440 Kontrollera mot PDF

Såsom af en jämförelse mellan gällande taxa och förslaget framgår,

har i det sistnämnda icke upptagits de under taxans rubriker n:r 713

och 714 hänförliga mattväfnader samt bolstervars- och s. k. korsettväf.

Särskild rubrik för dessa varor synes icke böra bibehållas, enär de merendels

äro i värde jämställda med andra mönsterväfda linnevaror och

för öfrigt endast med svårighet kunna skiljas från dessa, Anmärkas bör

ock, att sådana väfnader numera icke äro föremål för någon afsevärd

import, enär tillverkning af desamma upptagits inom landet.

Anm. till 1. Då vanliga, tvåskaftade väfnader stundom benämnas mönster

n:r428—440.

väfda, om i dem genom färgade trådar åstadkommits ränder eller rutor,

har bort påpekas, att i taxeförslaget uttrycket »mönsterväfda» ej afser

varor med så beskaffade mönster. Denna begränsning öfverensstämmer

ock med nu rådande praxis.

2. I de ingifna framställningarna hafva fabrikanterna begärt

särskild^ högre skydd — 75 eller 100 procent utöfver de vanliga,

allmänna tullsatserna — för sådana väfnader, som äro försedda med

inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror. Ehuruväl godkännande

af så långt gående kraf icke synes kunna ifrågasättas, har

dock frågan funnits förtjäna beaktande. Vid undersökning bär nämligen

visat sig, att framställningen af dylika med namn o. s. v. försedda väfnader

drager, allt efter partiets storlek, en 10 till 20 procent högre arbetskostnad

än väfnader utan sådan utstyrsel. Med afseende härå har i

förevarande anmärkning föreslagits eu höjning af det eljest utgående

tullbeloppet med 20 procent, hvarvid hänsyn äfven tagits därtill, att

vid tillverkning af sålunda märkta väfnader felaktigheter ofta uppstå och

att den felväfda varan icke lian afyttras utan afsevärd förlust. Tullförhöjningen

torde vara af så mycket större betydelse för den inhemska

tillverkningen, som användningen af väfnader med inväfda namn synes

vinna allt större utsträckning, särskildt för hotell och restaurator.

Anledning torde också finnas antaga, att med stöd af ifrågavarande

497

tull förhöjning- den inhemska fabrikationen skall blifva i stånd att inrätta

sig- för produktion i större skala af hithörande varor. Därest en med

inväfdt monogram eller dylikt försedd vara för öfrigt icke är mönsterväfd,

bör tull satsen beräknas såsom för icke mönsterväfd, med den i

anmärkningen föreslagna förhöjningen.

Af skal, som anförts bär ofvan vid motsvarande rubrik under

afd. . Vill A (n:r 352), hafva dessa varuslag sammanförts i gemensam

rubrik. Beträffande den föreslagna tullsatsen hänvisas till den motivering

som lämnas vid motsvarande rubrik under åtel. Vill D.

avsnitt 441 Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen, att hithörande varor skola tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull, öfverensstämmer med nu gällande föreskrift,

och hänvisas i öfrigt till den vid rubriken n:r 494 gifna motivering.

Uttrycket Dej till annan rubrik hänförliga:» syftar, i likhet med

uttrycket »ej särskildt nämnda» i rubriken n:r 441, på de varor af liknande

beskaffenhet, som upptagits i rubriken n:r 557.

Enligt praxis, som utbildat sig vid tullbehandlingen af sadelgjordsvall,

uppdelas densamma efter sin bredd i två slag med gräns vid

35 millimeter. De smala slagen behandlas som band, de bredare åter såsom

väfnader. Genom denna anordning hafva i synnerhet de sistnämnda

kommit att underkastas eu mycket omständlig- uppdelning efter trådtal

och beskaffenhet i öfrigt. Bibehållande af en dylik grund för tullbehandlingen

af en så enkel och i allmänhet likartad vara som den här

ifrågavarande har emellertid synts olämpligt. I anseende härtill och

då sadelgjordsväf närmast har karaktären af band, har ansetts höra

uppställas såsom regel, att sadelgjordsväf skall såsom band tullbehandlas.

Undantag bär ciock gjorts för tvaskaftad, oblekt och ofargad vara, hvilken

på grund åt sitt laga pris och sin störa användning inom sadelmakeriet

och möbeltillverkningen ansetts höra upptagas med lägre tullsats, 35

öre per kilogram, motsvarande 25.7 procent af medelvärdet å de gröfre,

vanligen förekommande sorterna, Tullsatsens bestämmande till högre belopp

an 25 öre per kilogram skulle måhända kunna synas obehöflig. Emellertid

tillverkas varan af garn, som enligt förslaget drager en tull af 20 öre

per kilogram. Härtill kommer vidare, att tullsatsen för sådana linneväfnåder,

med hvilka den nu ifrågavarande sadelgj ordsväfven hittills

varit likställd, i förslaget höjts till 35 öre per kilogram, hvarjämte bör

erinras, att eu del hithörande varor, nämligen de, som hålla mindre än

35 millimeter i bredd, hittills tullbehandlats såsom band med en tull af

63

Spetsar eie.

N r 441.

Band etc.

N:r 442.

Sadelgjord^-

väf.

N:r 443 och

444.

498

1 krona 75 öre per kilogram. Med hänsyn till dessa olika omständigheter

torde den föreslagna tullsatsen kunna anses lämplig.

Slangar och Slanga!'' af lin, hampa och andra hithörande spånadsämnen, väfd»

eller flätade, hafva-, såsom tillbehör till brandsprutor, förtullats med be‘r

‘ lopp, utgörande 10 procent af varans värde. Efter samma beräkningsgrund

har tullsatsen utgått äfven för drif-och transportremmar. Dessa värdetullar

hafva i förslaget omsatts till vikttull af ungefär motsvarande belopp.

I inkomna framställningar hafva också- inhemska tillverkare af slangar

avsnitt 442 Kontrollera mot PDF

föreslagit en tullsats af 85 öre per kilogram, under anförande, att densamma

utgjorde 7 ;\ 10 procent af varuvärdet.

Fisknät etc. I denna rubrik hafva fisknät och nät för tekniskt bruk, häng

N;r

446. mattor, pytsar eller hinkar och andra ej särskild! nämnda tekniska

artiklar, äfven i förening'' med annat ämne med undantag åt kautschuk,

sammanförts. Åt dessa varor hafva hittills fisknät, dragit samma tull

som det för varan använda garnet med 10 procents tillägg, hvilket vid

eu tullsals af 40 öre för det vanligen använda tvinnade garnet motsvarar

en tull af 44 öre per kilogram för den färdiga- varan. Andra nät- lära

stundom förtullats som fisknät. Rätteligen synas de dock hora- enligt

gällande bestämmelser hänföras till knutna varor och törtullas såsom

strumpstolsarbeten med 1 krona 75 öre per kilogram. Samma tullsats

gäller för knutna hängmattor, hvaremot sådan;), som äro sydda af väfnad,

draga olika tull allt efter den väfnads beskaffenhet, hvaraf de äro förfärdigade.

Pytsar eller hinkar, sydda af gröfre segelduk, lortullas nu

som slöjdvara, af sådan duk, alltså, med samma tullsats som för vålnaden

eller i vanliga, fall 25, 40 eller 45 öro per kilogram. Slutligen äro hit

hänförliga ett fatal artiklar, som nu tullbehandla» såsom ej. specificerade

redskap eller som slöjdvaror åt sammansatta ämnen eller som tågvirke.

Samtliga dessa varuslag hafva synts böra underkastas enhetlig tullbehandling,

och har vid undersökning utrönts, att för de flesta hithörande

varor en tullsats af 50 öre per kilogram skulle nära motsvara nu

gällande tull.

D. Bomull.

Bomull. I gällande taxa stadgas tullfrihet för bomull, ofärgad eller färgad.

M:r 447 och Härutinnan har ingen annan ändring vidtagits än att uttrycket »ofärgad»

448'' blifvit ersatt med »oblekt eller blekt» för att tydligen angifva, att blekt

bomull är tullfri.

499

För medicinskt behof beredd bomull är äfven nu, enligt stadgande

under rubriken vadd, tullfri. Kemiskt renad bomull linnes visserligen

icke i taxan särskildt nämnd, men den tullbehandlas likaledes såsom vadd.

I likhet med hvad som ägt rum under öfriga afdelningar för

spånadsämnen, har äfven här särskild rubrik för affall spröd likt er ansetts

böra upptagas. Importen af trassel är betydande och uppgick år 1907

till 1,849,576 kilogram med ett uppgifvet värde af 1,109,746 kronor.

1 eu från ägaren af en nyanlagd teknisk fabrik inkommen framställning

har begärts, att kommittén skulle föreslå eu tullsats af 20 öre

per kilogram för s. k. nitrerbomull. Denna artikel utgöres oftast af

uppraspadt bomullsaffall, som sedermera genom en reningsprocess, med

avsnitt 443 Kontrollera mot PDF

efterföljande uppluckring, gjorts lämplig för framställande af bomullskrut.

Till följd af det dyrbara förarbetet, som kan betinga eu kostnad

af upp till 35 öre per kilogram, anses varan enligt nämnda framställning

icke längre kunna räknas såsom råämne utan böra betraktas såsom

halffabrikat. Såsom ytterligare skäl för varans beläggande med

tull har framhållits, att tyska fabriker, för att försvåra konkurrensen

för den svenska fabriken, betydligt nedsatt sin varas pris, hvithet skulle

framgå af nedanstående, af den svenska fabrikanten lämnade prisuppgifter.

År. t''er 100 kg.

Kronor.

1906 ................................................................. 84 å 65

1907 .................................................................. 91 å 65

1908 .............................................................. 59 å 48

Kommittén, som vid mottagande af ifrågavarande framställning

redan slutfört det för taxeförslagets affattande erforderliga utredningsarbetet,

har sedermera icke medhunnit att ägna denna fråga en allsidig

och uttömmande granskning. Dock har kommittén inhämtat yttranden

såväl från eu krutfabrik som ock från ytterligare en förbrukare af varan,

nämligen en konstsilkefabrik. Bägge''hafva motsatt sig tull för denna

för dem nödiga råvara, hvilken, enligt hvad de framhållit, åtnjutit tullfrihet

alltsedan de började drifva sin verksamhet. Vidare har kommittén,

med anledning af gjord förfrågan hos Åkers krutbruk, fått från arméförvaltningens

artilleridepartement mottaga en''; skrifvelse af den 14

december 1908, hvari likaledes tull å ifrågavarande artikel afstyrkes.

Emellertid lärer fragan om rätta tullbehandlingen åt nitrerbomull för

närvarande vara föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, sedan generaltullstyrelsen

i ett under år 1908 afgjordt tullbehandlingsärende hänfört

artikeln i fråga till varor, i taxan ej specificerade, arbetade, och be

-

BomullaafTali.

för 449.

Vadd.

N:r 450 och

431.

500

svär mot detta styrelsens beslut anförts. Då vid prutningen åt dessa

besvär frågan kan väntas erhålla den erforderliga utredningen, har

kommittén ansett lämpligast, att artikeln icke nu i förslaget specificeras.

Beträffande artikeln vadd bär ingen annan förändring vidtagits, än

att kemiskt renad eller för medicinskt behof beredd vadd, inkommande i

småförpackningar för detaljförsäljning, ansetts böra beläggas med samma

tullsats, 20 öre per kilogram, som gäller för den med gummi, lim eller

liknande ämne bestrukna. Den arbetskostnad, som på dessa varor genom

förpackningen nedlagts, har nämligen ansetts kunna väl motsvara den

af kliatringen eller limningen föranledda. Åtgärden är ytterligare motiverad

avsnitt 444 Kontrollera mot PDF

af den af kommittén förut uttalade åsikten om lämpligheten af,

att varor af skilda slag, som importeras i småförpackningar och äro afsedda

för detalj försäljning, åsättas särskild tullsats i afsikt att främja

dylik förpackningsverksamhet inom landet.

Under senare skedet af kommitténs arbeten, då etter utredningens

afslutande förslaget till tulltaxa redan förelåg i utkast, har från tio åt

landets vaddfabriker hemställts, att, med bibehållande af tullfrihet för

all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad, tull måtte

åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall, vare sig

dessa införas i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan framhålles

den svara konkurrensen med utlandet, äfvensom att de flesta

konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark, Finland, Tyska riket,

Österrike, Ryssland och Frankrike, hafva skyddat sin fabrikation af hithörande

slag genom tullar, hvarjämte anföres, att, om enbart vadd i

småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek och större affärer

skulle importera varan i balar och själfva förpacka densamma och att

sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen af vadd inom

landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffar, önskades fortfarande tullfrihet,

emedan den utgjorde eu viktig råvara för vaddfabrikationen,

ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves till!allo att utveckla

sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas inom landet.

Visserligen utvisar importstatistiken, att införseln af obestruken vadd

under tioårsperioden 1898—1907 ökats från 36,337 till 132,o02 kilogram

(sistnämnda kvantitet motsvarande i värde 177,791 kronor), alltså nära

fvrdubblats, under det att tillverkningen inom landet endast ökats från ett

värde af 500,534 kronor år 1897 till 796,801 kronor år 1906; men då å

andra sidan en större del al importen torde utgöras af kardad bomull

för sjukvårdsändamål, och då ytterligare utredning icke medhunnits, har

det ansetts lämpligt att tills vidare bibehålla tullfrihet för denna vara.

501

Enligt gällande tulltaxa uppdelas bomullsgarn på följande sätt

och drager nedannämnda tullsatser:

enkelt:

ofärgadt ..............................................

färgadt eller tryckt .......................

två- eller flertrådigt:

ofärgadt ............................................

färgadt eller tryckt .......................

I inkomna framställningar bär

specialisering af bomullsgarn med i

satser, cell följer här det utförligaste, det

handelskammare afgifna, förslaget beträffande

för garn af bomull:

ofär

1

1

1

1

kilogram

Tullsats.

Kronor.

—: 15

—: 30

—:20

—: 35

vida längre gående

begärts en

avsnitt 445 Kontrollera mot PDF

många fall väsentligt höjda tull

-

v

af Södra

uppdelning

Ålfsborgs

läns

och tull satser

Per kilogram

Kronor.

•gadt och oblekt:

anligt bomullsgarn:

under n:r 12 enligt engelsk numrering............

.......... —: 12

n:r 12—23................................................................

............ —: 15

öfver n:r 23 t. o. m. 38 ......................................

........... : 18

öfver n:r 38...............................................................

......... —: 25

igogne- och imitatgarn:

under n:r 9 .............................................................

........... —: 15

n:r 9 och högre nummer......................................

........... —: 20

färgadt, blekt eller tryckt:

(samma uppdelning som ofvan)

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

ofärgadt och oblekt :

(samma uppdelning som ofvan) ..

färgadt, blekt eller tryckt:

(samma uppdelning som ofvan) .

flertrådigt, tvinnadt mer än en gång:

ofärgadt och oblekt ................................

färgadt, blekt eller tryckt ....................

j iulien på

J oblekt garn

| -!- 15 öre

tullen på

motsvarande

nummer

j enkelt, oblekt

[garn 4- 5 öre

f tullen på

: motsvarande

•'' nummer

] enkelt, oblekt

(garn + 20 öre

—: 40

—: 55

Sam.

N:r 452!—461.

502

i berörda framställning bar —■ i afsikt att påvisa behofvet af

högre tullskydd för de finare nummer af bomullsgarn, i fråga om hvilka

konkurrensen från England omöjliggjort upptagandet af tillverkning

här i landet — intagits i öfversättning följande utdrag ur nederländska

konsulns i Manchester ämbetsrapport för år 1905:

»Manchesters handel och industri 1905.

Boniullsaffärerna.

Bomullsindustrien, hvars återuppblomstring bevittnats af 1904 års

senare hälft, har ökats och utvecklats öfver all förväntan. Det var

den lifligaste period vi någonsin upplefva!, i vår stapelhandtering. Hvarje

väfstol och spindel arbetade med full kraft. Yäfveriernas och spinneriernas

produktion liar aldrig varit större. Öfverflödande tillgång på

råmaterial och — under årets första del — måttliga priser därpå tillsammans

med ökad efterfrågan från Indien och China satte väfvare och

spinnare i stånd att sälja en mycket ökad produktion af garn och väfnader

till fördelaktiga priser. Hela året har arbetats full tid, och aktiebolagen

hafva gifvit ståtliga utdelningar. Vid slutet af augusti 1905

visade det sig, att den amerikanska bomullsskörden gifvit 15,557,000

balar emot 10,124,000 säsongen 1903—1904. Spinnare af amerikansk

bomull hafva icke en så god ställning vid årets slut som vid dess början,

då råvarupriserna stått högre och skillnaden i pris för färdig produkt

avsnitt 446 Kontrollera mot PDF

och råvara till täckande af arbetslöner och vinst har minskats. Följande

tabell visar detta tydligt nog:

Genomsnittspriser.

1905. Middling amerikansk. 82 varp gods. Skillnad.

Per Ib. Per Ib. Per Ib.

Jan. 3 .................. 3,83 d. 7 % d. 3,54 d.

Dec. 29 ................. 6,24 d. 9 d. d. 2,76 d.

Sådana nummer, som användas i hemlandet, voro mycket begärliga

till slutet af juni och stor förtjänst uppstod. Sedan dess har efterfrågan

minskats. Tillgången på garn har varit något större än väfstol

arnas behof. I följd häraf har skillnaden mellan garnpris och

bomullspris så småningom minskats till en ren obetydlighet.

503

Beträffande det egyptiska garnet hafva förhållandena varit helt

olika. Boltongarner (spunna af egyptisk bomull) voro i ett dåligt läge

under flere månader. För ett par månader sedan började likväl en

förbättring inträda, som tyckes komma att fortfara. Skillnaden i pris

mellan garn och egyptisk bomull är för närvarande större än den varit

på 4 år.

I början af året gjorde spinnarne och kardrumsarbetarne anspråk

på att få någon del i arbetsgifvarnes fördel af de gynnsamma konjunkturerna

och en strejk tycktes nära förestående. Manchesters lordmayor

visade sig emellertid hafva en rätt syn på tingen, då lian föranledde

arbetsgifvarnes och arbetarnes representanter att sammanträda till konferens

på rådhuset under sistlidne augusti, hvarvid ömsesidiga medgifvanden

gjordes, strejktillkännagifvandet togs tillbaka och arbetsgifvarne

gingo in på att lämna 5 procents förhöjning under 12 veckor (utom i

Bolton-distriktet . Då hvardera parten är fri och obunden, må lönefrågan

komma upp igen den 1 mars 1906. Vid konferensen skisserades

anordningar, genom hvilka lönefrågor skulle för framtiden regleras

automatiskt. Dock har man sig icke bekant, att något vidare steg

tagits i denna riktning.

På grund af uppblomstra ngen under de senaste 18 månaderna

hafva många utvidgningar af spinnerier beslutats. Hela antalet spindlar

i bomullsspinnardistriktet uppskattas till 51,000,000. Genom de omnämnda

utvidgningarna uppkommer en ökning al 5,000,000 spindlar

fördelade tämligen lika emellan 30 spinnerier för tillverkning åt egyptiskt

och 27 för tillverkning af amerikanskt garn. Man får eu idé om

Lancashire-industriens ofantliga betydelse, då man besinnar att Frankrike

har endast något öfver 6 millioner spindlar och Tyskland mindre än 9

millioner. Det finnes i Oldham flera spindlar än i hela Tyskland.

504

Åt nedanstående tablå framgår spinneriindustriens nettovinst och

förlust från 1884.

År.

Viu.u.

Pd st, .

Förlust.

Pd st.

Genomsnitt per

bolag. Genomsnitt j

utdelning j

Vinst. Förlust, j per §r

Pd st. j Pd st. |

avsnitt 447 Kontrollera mot PDF

1905 ............

693,070

7.701

7

1904 ..........

31,729

352

2 V,

1903 ............

45,322

503 3

1902 ........

1,436

16 4 %

1901.............

279,345

3,494

7 7c i

! 1900 ..........

344,548

4,307

7 V* I

1 1899 ..........

381,176

4,432

6 7c

1 1898 ............

271,804

!

3,020

4 7» 1

1897 .......

157,570

1,676

O

0

1896 ...........

49,631

528

1 7,

1895 ............

63,167

672

1 7*

1894 ............

4,491

48

1 7,

1893 ...........

-----

60,790

613 i 1

1892 ..........

94.770

--

957 i 1 7i

1891 ......

38,758

383

5 7,

1890 ..........

384,050

4,220

— 7

1889 ............

220,587

2,565

5

1888 ...........

250,932

- 1

2,925

5

1887 ..........

86,810

986

4 7±

1886 ........

61,718

686 I 3

1885 ..........

2,750

31 ! 2

1884 .........

i 25,000

— |

2,083

5

Ofvanstående tabell visar, att af de 22 sista åren hafva 16 varit

vinstgifvande, summan af vinsten uppgående till pd st. 3,382,868; då

förlusten för de andra 6 åren varit pd st. 266,766, skördades eu

nettovinst af pd st, 3,116,102.

Herrar Ellissons7 årliga öfversikt af bomullsindustrien framhåller

att 96 spinnerier offentliggjorde sina bokslut. Alla både att uppvisa

vinst för åren. Något dylikt bär icke förekommit under de sista 20

eller 30 åren. Vinsterna hafva icke endast varit allmänna, de hafva

också varit rikliga. De 96 bolagens hela vinst — efter afdrag natur

-

505

''ligtvis för af sk ritningar, räntor cell andra kapitalomkostnader — uppgick

till den väldiga summan af pd st. 746,913 eller pd st. 7,780 per

bolag. Våra i tabellform uppställda rapporter gå tillbaka till 1884,

och sedan dess har vinsten per bolag aldrig uppgått till ett liknande

belopp. Den högsta punkt, som förut uppnåtts, var pd sr. 4,406 under

1899, 1890 var beloppet pd st. 4,177 och 1900 var det pd st. 4,179,

och dessa siffror visade »högvattenstånd» under föregående blomstringsperioder

inom bomullsindustrien».

I flera af do inkomna framställningarna har föreslagits en nedsättning

af tullen å gröfre garn (under n:r 12) till 12 öre per kilogram.

Till detta förslag har kommittén emellertid icke anslutit sig. Anledningen

härtill är, att genom ett särskiljande af detta gröfre garn och den däraf

föranledda nya rubriken skulle uppstå eu ökning af arbetet vid tullbehandlingen,

som icke synts uppvägas af någon verklig fördel för gamförbrukarna,

i det att tillverkarna af dessa gröfre nummer inom landet

på grund af inbördes konkurrens eller af andra orsaker icke till fullo

utnyttjat det nu bestående skyddet af 15 öre per kilogram. Det

torde i detta sammanhang böra anmärkas, att export af svenskt bomullsgarn

avsnitt 448 Kontrollera mot PDF

förekommer i ej ringa utsträckning, och att, enligt uttalanden

af samtliga i ärendet börda sakkunnig;!, det just är gröfre garn, som

exporteras.

Under utredningen har vidare ifrågasatts att för oblekt bomullsgarn

af mycket fina nummer (90 och däröfver) föreslå tullfrihet. Ej heller

till detta förslag har emellertid kommittén ansett sig böra taga hänsyn,

dels för att undvika den därmed förenade ytterligare uppdelningen med

åtföljande ökadt arbete vid tullbehandlingen, och dels med hänsyn till

dessa fina nummers i jämförelse med andra garnsorter afsevärdt höga

pris, hvaraf den föreslagna tullsatsen utgör endast eu. ringa bråkdel.

Tullfrihet för ifrågavarande finare nummer skulle visserligen för de

industrier, som använda dem, särskild! tillverkare af öfverspunnen,

elektrisk ledningstråd, medföra eu viss lättnad, men i den män dessa

industrier arbeta för export torde, på grund af möjligheten att erhålla

restitution af tullen för till exportvaror använda råmaterialier, den ifrågasatta

tullfriheten vara af mindre betydelse.

Ett ännu viktigare ändringsförslag har under utredningen förevarit,

nämligen om tullfrihet för sytråd. Af representanter för spinneriindustrien

och öfriga i frågan börda sakkunniga hafva ej heller några invändningar

emot berörda förslag framställts, och detta helt naturligt, då sytråd

icke är eller torde komma att blifva föremål för tillverkning inom landet.

På grund af denna varas allmänna användning synes ock ett bort

64

-

506

tagande af tullen vara ägnadt att medföra afsevärd lättnad för konsumenterna.

Emellertid liar af personer, som äro närmare förtrogna med varans

försäljning inom landet, påpekats, att ett borttagande af tullen alldeles

icke kan beräknas medföra eu motsvarande nedsättning i trådpriset.

Detta förhållande skulle vara beroende på, att priset å varan, som

för närvarande af svenska importörer köpes tullfritt levererad i svensk

hamn, bestämmes af en större trustartad sammanslutning mellan

trådfabrikanter i utlandet och på grundval af helt andra förhållanden

änji de olika länderna gällande tullsatser. Detta till synes egendomliga

förhållande har från fullt tillförlitligt håll bekräftats, och skulle därför

tullens borttagande sannolikt icke medföra någon afsevärd lättnad för den

svenska konsumenten men däremot beröfva statskassan en säker inkomst

af cirka 140,000 kronor årligen. Det torde dock äfven böra i detta

sammanhang nämnas, filt i ett af eu kommittéledamot på privat väg

inhämtadt meddelande i frågan från trådtrustens centralledning den

åsikten uttalats, att borttagande af tullen a sytråd skulle medföra

motsvarande minskning i priset.

avsnitt 449 Kontrollera mot PDF

I den nuvarande uppdelningen af bomullsgarn i ofärgadt, å ena

sidan, samt färgadt eller tryckt, å den andra, har i förslaget vidtagits

den förändring, att blekt garn, som nu hänföres till ofärgadt, sammanförts

med färgadt »iller tryckt. Denna åtgärd, hvartill motsvarighet

återfinnes på flera ställen i tulltaxan, är motiverad dels af det blekta

garnets egenskap af förädlad vara och dels af hänsyn till den viktförlust,

som uppstår vid blekningen af garnet. Importen af blekt garn

är numera icke betydande, då garnblekning utföres inom landet i stor

utsträckning och till billigt pris.

I förslaget har bomullstråd hänförts till garn. Vid sådant förhållande

skulle fortfarande större delen af sytråd, som utgör den hufvudsakliga

i småförpackningar importerade varan, komma att lika som hittills

draga en tull af 40 öre per kilogram. Tråd i annan uppläggning kommer

däremot i de flesta fall, då fråga icke är om fyrtrådig vara, mer än

en gång tvinnad, att enligt förslaget draga lägre tull än hittills. Genom

trådens likställande med garn vinnes eu afsevärd lättnad i tulltekniskt

hänseende. Hittills hafva många fall förekommit, då man vid tullbehandlingen

varit tveksam, om eu vara vore hänförlig till garn eller

till tråd.

I förslaget har vidare, för tillmötesgående af önskemål, som uttalats

i flera af de ingifna framställningarna, gjorts åtskillnad mellan

två- eller flertrådigt garn, en gång tvinnadt, samt flertrådigt, mer än

en gång tvinnadt, i syfte att, hvad det senare beträffar, undvika eu

507

efter garnets finlek gjord uppdelning, som här skulle vålla svårigheter

vid tullbehandlingen. I)å vidare detta senare slag af garn, i den mån

det förekommer till import, oftast torde vara tillverkadt af enkelt garn

af de finare numren, skulle uppdelning efter nummer praktiskt taget

vara utan betydelse. Beträffande uppdelningen i (ifrigt skiljer den sig

i det afseendet från den nuvarande, att med undantag, som nyss berörts,

uppdelning ägt rum ej blott efter olika förädlingsgrad utan äfven

efter finleken al'' det enkla garnet, därvid gränsen blifvit satt vid n:r 23

(engelsk numrering... Don svenska spinneriindustrien har hittills icke lyckats

att i större skala drifva upp tillverkningen till finare nummer än 40.

Visserligen förekommer, fastän i ringa utsträckning, fabrikation af något

finare nummer, men med nu gällande skydd och vid normal efterfrågan

å garn kan denna tillverkning af finare nummer förvisso icke vara i

stånd att tillfredsställande utveckla sig. Till oeli med ett så groft

O Ö

nummer som 24 är äfven under vanliga förhållanden föremål för import.

Den längre gående uppdelning, som upptages i de till kommittén

avsnitt 450 Kontrollera mot PDF

ingifna förslagen, bar däremot icke kunnat vinna lina letande, enär

därmed förenade svårigheter vid tull behandlingen samt däraf föranledda

ökade kraf på tullpersonal och utrymme icke synts kunna uppvägas af

motsedd fördel för den inhemska spinneriindustrien. För industrien

gäller det att vinna ett bättre skydd för de finare numren, hvilket mål

i hufvudsak synes kunna ernås äfven med den förenklade uppdelning,

som förslaget innehåller.

Hvad själfva tullsatserna beträffar, bär för oblekt och ofärgadt,

enkelt garn under n:r 23 upptagits samma belopp som i nuvarande

taxa, eller 15 öre per kilogram; för garn af nämnda nummer och däröfver

åter ett med 5 öre förhöjdt belopp, eller 20 öre. Tullsatserna

för öfriga rubriker bestämmas af de nu nämnda. 1 förslaget bär nämligen

bibehållits det nuvarande förhållandet i afseende å tullbeloppen mellan

de olika förädlingsgraderna. De föreslagna tullsatserna utgöra för gröfre

nummer 9 procent och för finare 8 å 9 procent af varuvärdet, beräknad!

efter ett bomullspris af 6 pence per engelskt skålpund; dock bör

anmärkas, att vid denna, procentberäkning hänsyn icke tagits till de

finasto numren .''öfver 100-, hvilkas pris är mycket högt, men som

endast i mindre omfattning importeras.

Beträffande innehållet i dessa båda anmärkningar hänvisas till motiveringen

för anmärkningarna till rubrikerna n:r 365—368 och 400—405.

På grund af framställning från en inhemsk tillverkare af merceriseradt

garn bär föreslagits, att dylikt garn skall tullbehandlas lika med

Anm. till

n:r 456—459

och

452 -459

Anm. till

n:r 452 — 46!

508

Sant för

detalj

handeln.

N:r 4S2.

Effektgarn.

N:r 463.

blekt, färgadt eller tryckt. Såsom skäl för detta förslag må framhållas,

att merceriseringsprocessen innebär eu lika hög grad af förädling sota

blekning eller färgning, samt att vid sådan behandling uppstår en betydande

viktförlust, hvilken kan uppgå ända till 10 procent. Vid vissa tullförvaltningar

lärer mereeriseradt garn tidigare hafva tullbehandlats såsom

blekt eller färgadt. Ändring häri skall dock numera hafva inträdt,

sedan riktigheten af sådan tullbehandling underkänts af generaltullstyrelsen,

som icke funnit stöd därför i gällande tulltaxa. Mercerisering

har ock först på 1890-talet — sålunda efter det den senaste tulltaxerevisionen

ägde rum — vunnit industriell betydelse.

I nyare utländska tulltaxor föreskrifves beträffande mereeriseradt

cjam, antingen att detsamma skall tullbehandla^ såsom blekt, eller ock

att för sådant garn skall beräknas en särskild förhöjning åt den eljest

gällande tullsatsen, vare sig det är oblekt, blekt eller färgadt, så att

avsnitt 451 Kontrollera mot PDF

exempelvis för ett både färgadt och mereeriseradt garn tullen är högre

än för ett, som endast är färgadt. Slutligen torde böra nämnas, att,

enligt ett af packhusinspektionen i Göteborg afgifvet utlåtande, det icke

förefinnes någon tullteknisk svårighet att skilja mereeriseradt garn från

icke mereeriseradt.

Garn, som i denna rubrik afses, utgöres, såsom ofvan nämnts,

hufvudsakligen af hvad som i handeln går under namn af sytråd. Rubriken

omfattar emellertid äfven garn, såsom t. ex. s. k. ankartråd och annat

garn i nystan samt brodergarn i dockor. Här har ansetts nödvändigt

att föreslå enhetlig tullsats, dels emedan garnnumret svårligen kan

kontrolleras, utan att varan skadas, och dels af samma skäl, som nämnts

i fråga om småförpackningar under andra afdelningar i förslaget. Beträffande

den af hithörande artiklar, som förutom sytråd mest torde

förekomma till import, nämligen ankartråd, gäller, att densamma hittills

tullbehandlats såsom tråd, d. v. s. med samma tullsats, som nu föreslagits.

För här nämnda varuslag har föreslagits likställighet med ffertrådigt,

mer än eu gång tvinnadt garn. .Detta har skett med afseende

å den oegentlighet, det skulle innebära, om effektgarnet, hvilket oftast

är tvåtrådigt, skulle jämställas med annat tvinnadt garn. För detta

senare gäller nämligen såsom regel, att eu högre vikt för viss längd gör

varan billigare, något som däremot icke kan sägas vara förhållandet

med effekt- eller fantasigarn, hvilken artikel jämväl med hänsyn till

värdet snarare bör likställas med det mer än eu gång tvinnade garnet.

Den föreslagna tullen utgör i medeltal 8.9 procent af värdet för

509

blekt eller färgad vara. Oblekt och ofärgadt effekt- eller fantasigarn

torde knappast förekomma.

1 denna anmärkning bär upptagits samma definition på effekt- ^nrm4^11

och fantasigarn, som återfinnes vid motsvarande rubrik under afd.

VIII B.

Nu gällande tulltaxa upptager i rubriken n:r 716 »maskinfilt, Maskinfilt

ändlös för fabriksbehof» med en tullsats af 20 öre per kilogram. cohNsres4e6,J,,kEnligt

den i förslaget upptagna ändrade lydelsen kommer att härunder

hänföras äfven sådan maskinfilt, som är afpassad i längder,

hvilken vara på grund af sin likvärdighet, med den förutnämnda och

på grund af sin stora betydelse för pappersindustrien, inom hvilken den

kommer till användning i vissa pappersmaskiner af amerikansk typ, synes

skäligen böra föras till samma rubrik som den ändlösa. Tullsatsen har

bibehållits vid samma belopp som den nu lör ändlös filt, gällande,

hvarigenom ett från förbrukare framställd! kraf vunnit beaktande.

I de framställningar, som till kommittén inkommit, har i fråga

avsnitt 452 Kontrollera mot PDF

om väfnader, vägande mer än 250 gram per kvadratmeter, icke gjorts

någon uppdelning, bortsedt dock från ett förslag, som upptager 3 olika

rubriker för hithörande varor, med gränser vid 500 och 1,000 gram

per kvadratmeter. Samtliga förslag utgå ifrån, att intet skäl förefinnes

att för segelduk medgifva gynnsam,mare tullbehandling än för

annan liknande väfnad, samt hänvisa till omöjligheten att skilja dessa

varuslag från hvarandra. Trots nu gällande tulltaxas beteckning »segelduk»

har bomullsväfnad, afsedd för sko fabrikationen eller för tillverkning

af remmar, presenningar, tält och markiser, hvilken vara i de flesta fall

har samma utseende och är tillverkad på samma sätt som segelduk, säkerligen

kunnat hittills införas till den för sistnämnda artikel gällande lägre

tullsatsen. Om emellertid segelduk skulle jämställas med andra liknande

väfnader, skulle detta medföra en afsevärd tullförhöjning, och då kommittén

ansett den olägenhet, som därigenom kunde tillskyndas den

svenska fiskerinäringen och sjöfarten med mindre farkoster, hafva större

betydelse än berörda tulltekniska svårigheter och textilindustriens intresse

i denna fråga, så har för segelduk — med den begränsning,

som förslaget upptager, och hvilken i hufvudsak öfverensstämmer med

den tolkning af begreppet segelduk, som nu tillämpas — gällande tullsats

af 20 öre per kilogram bibehållits och varan förts till samma

rubrik som maskinfilt. Genom att för segelduk bestämma en största

bredd af 65 centimeter har åsyftats att i viss mån förebygga,

510

att såsom segelduk må kunna införas liknande väfnad, afsedd till annat

ändamål. Från sakkunnigt håll liar nämligen inhämtats, att den i allmänhet

använda segelduken har omkring 60 centimeters bredd.

Anm. till

segelduk.

N:r 464.

Anmärkningen vid denna rubrik fastslår rådande tullbehandlingspraxis

i fråga om ränder invid kanterna å segelduks väfnad. Principen

har emellertid utvidgats att omfatta äfven ränder inuti väfnaden. som

tjäna till ledning vid klippning eller sömnadsarbete.

Bokbindar

klot

etc.

N:r 465.

I gällande tulltaxa upptages i rubriken n:r 719 »bokbindarklot af

bomull, klistra! I och pressad eller med eu täckande färg öfver dragen»

med en tullsats af 50 öre per kilogram. Den nämnda beskrifningen å

varan har vållat tvistigheter och gif\ it anledning till olika tullbehandling.

Enligt prejudikat har ett slags vanlig bokbindarklot af sämre kvalitet

och ringare värde än annan samt, för att hindra klistret att slå igenom

på framsidan, förstärkt med papper, hä nförts till bo i null sväfnader, andra

slag, samt tullbelagts såsom färgad med ''JO öre och såsom pressad

avsnitt 453 Kontrollera mot PDF

med 1 krona 10 öre per kilogram. Tryckt bokbindarklot har inåst

hänföras till tryckt väfnad med tullsats af 1 krona 10 öre per kilogram,

då i rubriken n:r. 719 tryckt vara icke omnämnes. Däremot har

eu del icke pressad och ej med papper förstärkt klot, ehuru den icke varit

med läckande färg öfverdragen, tullbehandlats såsom bokbindarklot. Till

aflägsnande af dessa olägenheter för förbrukarna bär begreppet bokbilldarklot

i förslaget gjorts mera omfattande, hvarigenom alla sådana varor,

som bär ofvan beskrifvits, och som äro verklig bokbindarklot, komma

att hänföras till donna, rubrik. Någon obehörig utvidgning af rubrikens

omfattning torde icke vara att befara, då bokbindarklot är en typisk,

lätt igenkännlig vara, som i motsats till de flesta andra väfnader importeras

i rullar samt i allmänhet äfven därigenom kan lätt identifieras, att

den i regel vid fuktning färgar starkt ifrån sig. Dock finnes numera

vara, som har i detta afseende mera hållbar färg.

Från förbrukare af hithörande vara hafva ingifvits framställningar

om tullsatsens nedsättning till 30 öre per kilogram, hvarjemte eu kartongfabrikant

påyrkat tullfrihet för varan. För att i någon mån tillmötesgå

dessa framställningar bar kommittén föreslagit eu nedsättning af tullen

till 40 öre per kilogram, hvilken tullsats enligt verkställda beräkningar

skulle utgöra cirka 11 procent af varans värde. Denna nedsättning

har ansetts så mycket hellre kunna förordas, som någon tillverkning

åt egentlig bokbindarklot icke, så vidt utrönas kunnat, förekommer

inom landet. Visserligen har meddelats, att vid två fabriker man skulle

511

vara betänkt på att upptaga eller redan hafva upptagit denna tillverkning,

men närmare upplysningar har kommittén icke lyckats erhålla.

Väf till adresslappar (labelcloth) utgöres af eu hvit, mycket starkt

appreterad, gles bomullsväfnad med vikt af ungefär 225 gram per kvadratmeter,

hvilken vara efter tvättning förlorar mer än två tredjedelar

af sin ursprungliga vikt. Den tullbehandlas nu såsom bomullsväfnad,

andra slag, blekt, med tullsats af 90 öre per kilogram. Denna tullsats

har synts alltför hög, i det att den utgör SO procent af varuvärdet för

de prof, som undersökts. Till följd häraf, och då varan hvad beträffar

värde och tillverkning närmast synts jämförlig med bokbindarklot, har

den upptagits i samma rubrik, och utgör den föreslagna tullsatsen

omkring 22 procent af varuvärdet.

Af fälb, plysch och sammet upptager gällande taxa i särskild

rubrik (n:r 720) endast de båda första slagen, för hvilka gäller en tullsats

af 90 öre per kilogram, hvaremot sammet hänföres till bomullsväfnader,

avsnitt 454 Kontrollera mot PDF

andra slag. Då det i många fall torde vara svårt att särskilja

dessa likartade slag af väfnader, hafva de sammanförts i gemensam

rubrik, liksom förhållandet varit med samma slags varor under föregående

afdelningar af spånadsgruppen.

För den sammetsartade vara, som går under benämningen manchester

och som utgöres af en randig, uppskuren, grof s. k. bomullskor

deroj, vanligen vägande mer än 400 gram per kvadratmeter, stundom

äfven något lättare, har särskild rubrik ansetts nödvändig. Varan är

nämligen jämförelsevis billig, användes hufvudsakligen till arbetarekläder

och kan icke i fråga om värde jämställas med öfriga slag af bomullssammet.

Af de vid förslaget fogade tabeller framgår, att nuvarande

tullsats för manchester utgör 29.2 procent af den färgade varans värde,

hvarför någon höjning icke torde böra ifrågakomma. Den mindre förhöjning

af tullsatsen, som i flera inkomna framställningar begärts, har

sålunda icke kunnat vinna beaktande. Tryckt manchester tillverkas icke

inom landet och torde ej heller förekomma till import. För öfriga slag

af fälb-, plysch- och sammetsväfnader har i samtliga framställningar

begärts ganska afsevärd förhöjning af tullsatserna. Emellertid hafva

anspråken, både hvad specialisering och tullsatser beträffar, varit väl

vidgående. Så torde väfnader, som väfts af blekt, färgadt. eller tryckt

garn i två eller liera färger, äfvensom tryckta, icke vara af den betydelse

eller af det högre värde, att särskild rubrik för dem erfordras. För

likställande af den färgade och den tryckta varan talar dessutom den

O J

Fäibsammet

etc.

N:r 466—469.

512

Näsduksväfnader.

N:r 470 och

471.

omständigheten, att fargningen af finare bomullssammet torde vara en

lika omständlig och dyrbar procedur som tryckningen. Som nuvarande

tullsats af 90 öre per kilogram för färgad väfnad är i förhållande till

värdet jämförelsevis lag, i medeltal för undersökta prof icke mer

än 10 procent, har en höjning af densamma synts befogad, i all synnerhet

som på senare tid tillverkning af sammets- och plyschväfnader upptagits

af åtminstone en svensk fabrik, hvarförutom en tidigare igångsatt

tillverkning inom landet förekommer af handduks- och lakansväfnader

för badändamål m. m. — väfnader å en eller två sidor försedda med

öglor eller plyschartad lugg — hvilka genom tillägget i öfverrubriken

»samt sammets- och plyschartade väfnader» falla under denna rubrik.

För oblekta och ofärgade fälb- och plyschväfnader, hvilka knappast

torde importeras, inträder enligt förslaget en minskning i tullsatsen

med 10 öre per kilogram. , För färgade väfnader af hithörande slag utgör

den föreslagna tullsatsen 17.8 procent af medelvärdet.

avsnitt 455 Kontrollera mot PDF

Som afpassade varor af hithörande väfnader i de flesta fall äro

dyrare än metervara och sålunda böra draga minst samma tull, har

till rubriken fogats tillägget »äfvensom afpassade varor däraf», för att

ej, såsom eljest blefve fallet, sådana varor må hänföras till rubrik med

lägre tullsats.

För näsduks väfnader liar särskild rubricering ansetts erforderlig.

Varan har dels af tulltekniska skäl icke kunnat upptagas bland sådana

väfnader, för hvilka tull efter vikt per kvadratmeter föreslagits, dels ej

heller kunnat hänföras till mönsterväfda, afpassade varor, dit den egentligen

hör, men för hvilka icke föreslagits någon indelning efter trådtal per

centimeter i kvadrat. Näsduksväfnaders pris bestämmes nämligen i stort

sedt efter numret å det garn, som till desamma användts, och torde

det lämpligaste sättet att taga hänsyn härtill vara att indela dem efter

trädtalet i två grupper med gräns vid 60 trådar. För sådana näsduksväfnader,

som hålla högst 60 varp- och inslagstrådar per centimeter

i kvadrat, har föreslagits tull af 1 krona 25 öre samt för dem, som hålla

mer än 60 varp- och inslagstrådar, 1 krona 50 öre, allt per kilogram.

Som dessa väfnader, livad vikt per kvadratmeter och värde beträffar,

äro närmast jämställda med de bomullsväfnader, ej särskild!

nämnda, som väga mindre än 100 gram, bär vid föreslåendet af dessa tullsatser

tagits hänsyn till de för de blekta eller enfärgade väfnaderna

inom nämnda viktgrupp föreslagna. Praktiskt taget innebär detta ett

jämställande af näsduksväfnader med sagda bomullsväfnader, vägande

mindre än 100 gram, i det man i fråga om näsduksväfnader icke torde

513

behöfva taga hänsyn till olika grad af förädling. Oblekta sådana torde

nämligen icke importeras; fler färgade och tryckta äro eu mindre betydande

införselartikel och lära dessutom i regel vara, per kilogram räknadt,

billigare än de blekta till följd af billigare material eller gröfre garn

som kommer till användning.

I detta sammanhang bör anmärkas, att, ehuru för eu stor del näsduksväfnader

de föreslagna tullsatserna innebära en förhöjning i jämföielse

med de nu gällande, det dock, enligt uppgifter från importörer,

för närvarande införes en ganska afsevärd mängd näsduksväfnader, som per

centimeter i kvadrat innehålla sammanlagdt 80 varp- och inslagstrådar eller

häröfver, och hvilka enligt gällande taxa draga en tull af 1 krona 75

öre per kilogram. För dessa innebär förslaget sålunda eu ^nedsättning

af 25 öre per kilogram. De föreslagna tullsatserna utgöra för näsduksväfnader

med högst 60 trådar 24.2 procent och för de öfriga 17.5

procent af medelvärdet för undersökta prof.

avsnitt 456 Kontrollera mot PDF

I denna anmärkning har i öfverensstämmelse med den praxis, som Anm.

nu följes, föreskrifvits, att trådtalet i näsduksväfnader skall räknas i tin ":r 470

bottenväfven och icke i bården. och 471''

Beträffande afpassade, till föregående rubriker ej hänförliga varor, Afpassade,

såsom bord- och hufvuddukar, servetter, gobelänger in. fl., bär svång- släta väf

heten att bestämma en enhetlig tullsats varit större än i fråga om näs- NaMT^ och

duksväfnader, i det att bland de förra kunna förekomma varor af de 473- mest skiftande slag med högst varierande vikt per kvadratmeter och

med större eller mindre trådtäthet, Sedan mönsterväfda, afpassade varor

sammanförts med motsvarande väfnader, återstå emellertid endast sådana

icke mönsterväfda varor, som antingen genom fransning eller genom

färgade trådar, genom tryckning, målning, ritning eller på annat liknande

sätt afpassats för visst ändamål. 1 likhet med hvad som skett

beträffande näsduksväfnader, bär en uppdelning af hithörande varor ägt

rum efter trådtal med gräns vid 60 trådar; och har för den grupp, som

omfattar varor med högst 60 trådar, föreslagits en tullsats af 1 krona

25 öre och för den andra gruppen 1 krona 50 öre per kilogram eller

samma tullsatsei som för näsduksväfnader. Härvid bär hänsyn tagits

därtill, att varor, hänförliga till ifrågavarande rubriker, skulle, därest de

vägde under 100 gram per kvadratmeter och, såsom ofta torde vara

lället, äro väfda i två eller flera färger eller tryckta, draga tull med 1

krona 50 öre resp. 1 krona 75 öre per kilogram, beroende på trådtätheten,

för så vidt de icke, såsom nu skott, i förslaget i särskild rubrik

* 65

514

upptoges. Emellertid hafva en del hithörande varor en vikt af öfver

100 gråta per kvadratmeter, i hvilket fall de under samma förutsättningenligt

förslaget skulle draga tull af 1 krona 10 öie resp. 1 kiona 50

öre per kilogram. Den föreslagna tullsatsen för varm med högst 60

trådar utgör sålunda ett ungefärligt medeltal al de tullsatser, som skulle

ifrågakommit, om dessa afpassade varor icke särskild! upptoges, utan

att väsentligen afvika från den lör motsvarande, icke afpassade Velin ad er

föreslagna eller 1 krona 10 öre per kilogram, hvaremot varor med mer

än 60 trådar i de flesta fall torde komma att draga samma tull som

motsvarande, icke afpassade välnader, då alpassade varor af denna trådtätliet

i regel lära väga mer än 100 gram per kvadratmeter.

Såsom ett ytterligare skäl lör föreslagna uppdelning och tullsatsei

kan framhållas fördelen åt att hithörande varor blifva i tullbehandlingshänseende

jämställda med näsduksväfnader, från hvilka de i vissa fall

torde vara svåra att skilja. _ -n .,

avsnitt 457 Kontrollera mot PDF

Afpassade varor al välnader, som icke äro hänförliga till rubrikerna

n:r 464—491, såsom tyll, böra gifvetvis icke hänföras hit utan lörtullas

efter sin beskaffenhet som motsvarande väfnader eller sömnadsarbeten

häraf.

Väfnader, ej Öfriga väfnader åt bomull uppdelas i gällande taxa pa följande

nämnda!^, sätt och draga nedannämnda tullsatser (rubr. n:r 718 samt 720-725):

N;r 474-''-491 Tullsats.

Kronor.

mattor ..............................................................................

filtar och parkum .........................................................

tyll ....................................................................................

andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader,

såsom gas, stramalj m. fl., äfvensom

täta, tvåskaftade sådana, som öfverallt eller

delvis på eu yta af 1 centimeter i kvadrat

innehålla tillsammans minst 80 varp- och in

slagstrådar.

................................................................

andra slag:

oblekta, ofärgade och otryckta...........................

blekta eller färgade................................................

tryckta eller pressade.............................................

kilogram

n

11

—: 40

—: 90

2: 50

11

1: 75

11

11

11

—: 50

—: 90

1: 10

515

Denna uppdelning har visat sig synnerligen otillfredsställande och

vållat svårigheter såväl för importörer som för tulltjänstemän samt gifvit

anledning till tvister och ojämnheter vid tullbehandlingen. Såsom exempel

på anmärkningar, som kunna framställas mot gällande taxa i denna

del, kan till en början anföras, att i en särskild rubrik upptagas varor,

rörande hvilkas beskaffenhet ingen annan antydan lämnas än den, som

kan ligga i en viss beteckning, angifvande användningssättet eller utgörande

en vanlig handelsterm. Dylika beteckningar äro emellertid

synnerligen godtyckliga och ofta af ''tillfällig natur samt tydas af olika

personer på olika sätt. Också hafva ifrågavarande bestämmelser af de

af tullverket anlitade sakkunniga ofta nog tolkats på ett sätt, som synes

knappast kunna hafva varit i taxan afsedt. (Som bevis härpå må anföras,

till en början i fråga om den förut omnämnda artikeln segelduk,

. att en väfnad, för att få såsom segelduk tullbehandlas, af sakkunniga

förklarats icke få innehålla mer än 36 varp- och inslagstrådar

på en yta af en centimeter i kvadrat, ehuru all segelduk till bistock

fiskjakter torde innehålla större antal trådar och är till väfnadssättet

fullkomligt likartad med den, som på samma yta innehåller färre

trådar. Hvad angår rubriken mattor, torde det möta svårigheter att

noggrant angifva, hvad som dit bör hänföras, enär en väfnad, afsedd

avsnitt 458 Kontrollera mot PDF

att användas exempelvis som gångmatta, ofta kan med samma fördel

brukas till handdukar, möbeltyg och dylikt. Rörande den vara, som

upptages under benämningen parkum, hafva noggranna undersökningar

anställts. Därvid har visat sig, att man i köpmannakretsar därmed

förstår varor af vidt skilda slag; den vanligaste åsikten torde dock vara

den, att med parkum menas ett visst slag som fodervara använd kyprad

väfnad. Denna senare har emellertid hittills icke tullbehandlats såsom

parkum, ehuru den såsom färgad drager samma tull som den för parkum

bestämda. Den vara däremot, som enligt hos tullverket förvarade prof

bör såsom parkum tullbehandlas, och som är en kyprad eller mönsterväfd

vara, ruggad å ena sidan, kallas i handeln icke parkum. Till filtar

hänföras nu enligt prejudikat endast afpassad vara af filtväfnad, hvaremot

tidigare äfven oblekt och å båda sidor ruggad väf dit hänförts.

Hvad de glesa väfnaderna angår, är det öfverlämnadt åt tulltjänstemännens

subjektiva omdöme att afgöra, om eu väfnad skall anses såsom

gles eller icke; och i praxis hafva äfven flera egendomligheter vid tullbehandlingen

af dylika väfnader utbildat sig. Så t. ex. har inom tullverket

på sista tiden tillämpats den grundsatsen, att en väfnad skall

»verka» gles, d. v. s. äga en viss grad af genomskinlighet, för att såsom

gles tullbehandlas. Vidare har fastslagits, att s. k. viktorialawn

516

bör hålla mindre än 66 trådar per centimeter i kvadrat för att betraktas

såsom gles, ehuru sådan väfnad enligt anmärkning till rubriken n:r 722

i gällande taxa synes i hvarje fall böra tullbehandlas såsom gles väfnad.

Ihågkommas bör ock, att sådana väfnader äro dyrare, i mån af högre trådtal.

Likaså har beträffande förbands- och fodergas bestämts, att dylika väfnader,

innehållande 27 trådar eller därunder per centimeter i kvadrat,

skola tullbehandlas såsom glesa väfnader, hvaremot sådana med mer än

27 trådar tullbehandlas såsom bomullsväfnader, andra slag. Härvid är liksom

i fråga om viktorialawn att beakta, att genom nämnda godtyckliga

bestämmelse de dyrare väfnaderna komma att draga en lägre tull än

den billigare varan. Hvad som emellertid särskildt förtjänar att i detta

sammanhang framhållas, är det missförhållandet, att de i rubrikerna n:r

720 och 722 af gällande taxa upptagna varuslag icke på något sätt uppdelats

efter olika grad af förädling, hvilket missförhållande framför allt

gör sig kännbart i afseende å rubriken n:r 722. I fråga om hithörande

väfnader framträder nämligen skillnaden i värde allt efter olika grad

af förädling ofta nog vida skarpare än i fråga om väfnader, för hvilka

uppdelning efter förädlingsgraden är genomförd. I afseende å denna

avsnitt 459 Kontrollera mot PDF

rubrik märkes ock, att, då man enligt densamma afsett att belägga

vissa väfnader af högre trådtäthet (minst 80 trådar) med högre tull,

men därvid upptagit endast tvåskaftade väfnader, så hafva härigenom

flera väfnadsslag kommit att uteslutas, hvilka på lika goda skäl bort

vid motsvarande högre trådtäthet draga högre tull, ett förhållande, som

särskildt gäller i fråga om de i stor utsträckning förekommande satin - väfnaderna.

Då kommittén i särskilda rubriker upptagit en del bomullsväfnader,

hvilka antingen icke kunnat sammanföras med sådana väfnader, som

enligt förslaget skola uppdelas efter vikt per kvadratmeter, eller af annan

orsak måst specificeras, så hafva därvid beteckningar eller bestämningar

användts, som torde utesluta tvekan om hvad som bör till dessa särskilda

rubriker hänföras. Beträffande artikeln manchester kan i detta sammanhang

påpekas, att denna vara redan tidigare varit i den svenska tulltaxan

omnämnd samt att dylik väfnad är till utseende och beskaffenhet

så typisk, att enhetlig tullbehandling lätt torde kunna åstadkommas.

Till kommittén hafva inkommit åtskilliga framställningar, innehållande

förslag om en synnerligen detaljerad uppdelning af bomullsväfnader.

Af dessa förslag må här intagas ett, som synes i stor utsträckning

omfattas af representanter för landets bomullsväfnadsindustri:

517

Bomullsväfnader:

för möbel- och rumsutstyrsel med undantag af mattor,

glesa gardiner, sammet och plysch samt sammets- och

plyschartade väfnader, äfven blekta, färgade, tryckta

eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn:

såsom metervara.........................................................

afpassade, såsom borddukar, portierer m. in., äfven om

de äro garnerade eller försedda med fransar...............

Föreslagen

tullsats per kg.

Öre.

120

160

mattor:

metervara........................................................................ 5 q

afpassade ................................................................................. 75

sammet och plysch, sammets- och plyschartade väfnader:

s. k. Manchester:

oblekta och ofärgade............................................................

blekta, färgade eller tryckta ...............................................

andra slag:

oblekta och ofärgade........................................................

blekta och färgade .................................................................

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn

gardiner, glesa:

metervara...............................................................

afpassade ..................................................................

avsnitt 460 Kontrollera mot PDF

andra glesa väfnader såsom gas, stramalj, tyll m. fi.:

oblekta och ofärgade...............................................................

blekta eller enfärgade ........................................................

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn

filt:

60

100

100

200

250

175

225

150

l''tullen på väf:

nåden, oblekt,

( + 100 öre

(tullen på väfInaden,

oblekt,

( + 150 öre

metervara:

oblekta ............................................................

blekta eller färgade ........................................

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller trvckt.

afpassade ..........................................................

......... 50

......... 100

garn 125

( tullen på

........; metervaran

I + 20 öre

518

näsdukar:

metervara:

oblekta .......................................................................................

blekta eller färgade ...............................................................

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn

afpassade ..................................................................................j

remmar ...........................................................................................

andra slag:

oblekta och ofärgade:

a) vägande 250 gram per kvadratmeter eller mera,

oberoende af trådtätheten .........................................

b) vägande 130 gram eller mera, men mindre än

250 gram per kvadratmeter:

om sammanlagda antalet väft- och varptrådar på

en centimeter i kvadrat uppgår till 60 eller

mindre ......................................................................

om trådtalet är större än 60, men mindre än 80

om trådtalet är större än 80 ..............................

c) vägande 65 gram eller mera, men mindre än 130

gram per kvadratmeter:

om sammanlagda antalet väft- och varptrådar på

en centimeter i kvadrat uppgår till 60 eller

mindre......................................................................

om trådtalet är större än 60, men mindre än 80

om trådtalet är större än 80 .................................

d) vägande mindre än 65 gram per kvadratmeter,

såvida de icke hänföras till glesa väfnader

Föreslagen

tullsats per kg.

Öre.

blekta eller enfärgade

och c) ...................

väfnader af »andra slag»

A bl

100

150

175

tullen på

metervaran

+ 20 öre

50

50

50

70

90

80

110

150

150

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn

af »andra slag» a), b) och c)........................................

blekta eller enfärgade väfnader af »andra slag» d)

tryckta eller väfda af blekt, färgadt eller tryckt garn

avsnitt 461 Kontrollera mot PDF

af »andra slag» d) .................................................................

( tullen på

. 1 väfnaden +

1 50 öre

tullen på

j väfnaden +

1 75 öre

( tullen på

. { väfnaden

! 100 öre

+

t tullen på

I väfnaden +

t 150 öre

519

Såsom i del föregående antydts, är för närvarande indelningen af

bomullsväfnader, bortsedt från några undantag, grundad på skillnaden

mellan täta och glesa väfnader samt på väfnadernas olika grad af förädling.

I kommitténs förslag bär, med bibehållande af den senare indelningsgrunden,

upptagits eu ny sådan, nämligen efter vikt och trådtal

per ytenhet. De afvikelser, som ägt rum från denna indelningsgrund,

bero hufvudsakligen på tulltekniska skäl. Att för bomullsväfnader

bibehålla enhetliga tullsatser utan hänsyn till vikten per viss

ytenhet torde icke böra ifrågakomma, då därigenom den skjuldade industrien

drifves till framställning af gröfre varor, i det dessa i allmänhet

äro tyngre och därför blifva bättre skyddade än de lättare och finare

varorna. Lika olämpligt skulle det vara att bestämma olika tullsatser,

grundade allenast på vikt per kvadratmeter eller efter trådtal, enär man

i intetdera fallet ens närmelsevis kan sätta tullsatserna i lämpligt förhållande

till varornas värde. Däremot kan man med tillämpning samtidigt

af båda de ifrågavarande indelningsgrunderna särskilja de finare

väfnaderna, för att belägga dem med en högre tullsats, och erhålla en

visserligen icke fullkomlig men dock betydligt bättre anpassning af tullsatserna

efter väfnadernas värde än hittills. Förslaget afser i denna del

att, så långt möjligt är. främja den ännu icke till önskvärd höjd utvecklade

inhemska produktionen af bättre, fingarniga bomullsväfnader

genom att för sådana åstadkomma ett mera verksamt skj-dd. Den inhemska

tillverkningen af bomullsväfnader har hittills åtnjutit ett skydd,

som för de gröfre slagen, hvilka äro föremål för den största förbrukningen,

tämligen fullständigt uteslutit utländsk konkurrens, ett förhållande,

som genom förfrågningar hos industriens målsmän, kunnat

konstateras. Den tilltagande införseln består också hufvudsakligen af

finare väfnader. Om man icke bereder tillverkningen af fingarniga väfnader

ett högre skydd än det nu gällande, kommer hädanefter såsom hittills

denna tillverkning att på den inhemska marknaden befinna sig i

underlägsenhet gentemot den utländska, särskild! den engelska konkurrensen.

Det engelska finväfveriets höga ståndpunkt beror, liksom förhållandet

ock är med framställningen af finare bomullsgarn, till stor del på

Englands tidiga industriella utveckling, hvilken fortgått så raskt, att de

avsnitt 462 Kontrollera mot PDF

engelska bomullsväfverierna för närvarande äga mera än 600,000 mekaniska

väfstolar, ett antal, som icke i något annat land ens närmelsevis

uppnåtts.

Likasom den af kommittén antagna grunden för uppdelningen

har stöd i vederbörande industriidkares framställningar, så hafva äfven

de importörer, som under utredningens gång blifvit hörda, anslutit sig

52ö

till förslaget. Kommittén inser dock val, att detsamma kommer att

ställa betydligt ökade anspråk på tullverket och medföra afsevärda

kostnader. Detta oaktadt bär kommittén icke ansett sig kunna förorda

en enklare uppdelning. Vid jämförelse med hvad fabrikanterna i detta

afseende begärt torde väl framgå, att kommitténs förslag innebär väsentliga

förenklingar, och att till de tulltekniska svårigheterna tagits hänsyn

så långt möjligt varit. Det torde i detta sammanhang förtjäna anföras,

att en importör, som biträdt vid utredningen, för sin del uttalat den

mening, att såväl uppdelningen som tullsatserna i det föreliggande förslaget

vore riktiga och måste anses nödvändiga, om den svenska bomullsväfnadsindustrien

skulle kunna framgångsrikt vidare utvecklas. Nämnda

importör har såsom skäl för denna sin åsikt anfört, att den svenska

industrien på detta område med nuvarande summariska tullsatser endast

ifråga om tillverkning af väfnader med upp till 60 trådar kunnat tillfredsställande

utveckla sig, att det vore uppenbart, att vid uppdelningen

hänsyn måste tagas till såväl väfnadernas vikt som trådtal, att de

svenska tulltjänstemannen redan ägde vana vid trådräkning upp till 80

trådar, samt att sålunda ett införande, såsom i förslaget skett, af trådtalsgräns

vid 60 trådar, innebure en förenkling och i vissa fall eu lättnad

i jämförelse med nu gällande bestämmelser.

Emot uppdelning efter trådtal har särskild! den invändning gjorts,

att ett fastställande af trådtalet vid tullbehandlingen i många fall vore

svårt. Detta gällde särskild! mönsterväfda bomullsvaror och inom

denna grupp speciellt sådana slag, hvilka företedde olika trådtal på

olika ställen af väfnadsytan. Beträffande dessa sistnämnda kunde trådräkningen

icke verkställas enbart på en yta af en centimeter i kvadrat,

utan måste, för erhållande af ett medeltal per centimeter, antalet trådar

räknas från ett visst ställe å väfnaden till motsvarande ställe, där

samma mönster ånyo upprepades. Vid mycket stora mönster skulle

därför trådräkning mången gång erbjuda oöfverstigliga svårigheter. Till

dessa anmärkningar har kommittén också tagit hänsyn så till vida,

som förtullning efter vikt per kvadratmeter och trådtal inskränkts till

släta, d. v. s. icke mönsterväfda varor, och de mönsterväfda uppdelats

avsnitt 463 Kontrollera mot PDF

endast efter olika grad af förädling. Då den tyska tulltariffens uppdelning

af äfven mönsterväfda varor efter trådtäthet åberopats som skäl

för en dylik specialisering, torde böra framhållas, hurusom i motiven

till den nya tyska taxan uttalas, att i fråga om dessa väfnader skäl

kunde vara att frångå trådräkningen, men att man afstått därifrån, då

frågan ej bragts på tal vid hörandet af de sakkunniga.

521

Då sålunda förslaget i fråga om icke mönsterväfda bomullsväfnader

inför trådräkning mera allmänt, bör uppmärksamheten fästas därpå, att

trådräkning redan nu förekommer för linneväfnader äfvensom i fråga

om tvåskaftade bomullsväfnader af ända upp till 80 trådar per centimeter

i kvadrat, där, såsom redan i det föregående anförts, svårigheterna vid

trådräkning äro större än intill 60 trådar. Visserligen motväges denna

lättnad af svårigheten att utföra trådräkning äfven å andra väfnader än

tvåskaftade, såsom exempelvis satin väfnader, men i fråga om väfnader

med intill 60 trådar och möjligen något därutöfver torde antydda svårigheter

likväl icke vara större än att de genom anlitande i svårare fall af

de utvägar, som för ändamålet begagnas i utlandet, kunna öfvervinnas.

Det har upplysts, att man i Tyskland för att utröna trådtalet stundom använder

en dubbelsax, medelst hvilken man kan afskära de enligt den tyska

tulltaxan föreskrifna 5 millimeter af väfnaden för att genom utplockning

räkna trådarna. I Österrike användes för samma ändamål ett dubbelt

huggjärn, hvars begagnande dock icke lärer visat sig fullt så praktiskt.

Vid den indelning af de släta väfnad erna efter trådtalet, som sålunda

förekommer jämte indelning efter vikt per kvadratmeter, har

gränsen blifvit satt vid 60 trådar, sedan under utredningen visat sig,

att den inhemska tillverkningen af bomullsväfnader i stort sedt kunnat

tillfredsställande utveckla sig i fråga om hithörande väfnader, som hålla

högst 60 varp- och inslagstrådar per centimeter i kvadrat, och att

importen till öfvervägande del utgöres af väfnader med mer än 60 trådar.

Då i fråga om väfnader, vägande 250 gram eller däröfver

per kvadratmeter, den hufvudsakliga förbrukningen torde omfatta sådana

gröfre varor, som redan vid nu gällande tullsats blifvit föremål för stor

tillverkning inom landet och därför endast i obetydlig mängd importerats,

har för dem i hufvudsak nuvarande tullsatser bibehållits. En nedsättning

af tullen skulle här med all sannolikhet icke medföra någon sänkning

af försäljningspriset, enär den inhemska fabrikationen nått så långt,

att dessa varor delvis äro föremål för export, i följd hvaraf konkurrensen

avsnitt 464 Kontrollera mot PDF

inom landet är tillräckligt stor för att omöjliggöra fullt utnyttjande af

det bestående skyddet.

Vid bestämmandet af den lägre viktgränsen för de till rubrikerna

n:r 477—482 hänförliga väfnader har kommittén måst taga

hänsyn såväl till det i ofvan nämnda framställningar från fabrikanter

inom landet framlagda förslag att sätta denna gräns vid 130 ^

gram som till den önskan, som af en större importör uttalats, att

gränsen måtte sättas så, att vissa såsom konsumtionsartikel viktiga

66

522

foderväfnader folie inom denna grupp. Genom att sätta gränsen

vid 100 gram tiar kommittén i hufvudsak tillmötesgått denna senare

önskan utan att åsidosätta den svenska tillverkningens intressen, då

äfven för dessa foderväfnader, för så vidt de hafva mer än 60 trådar

per centimeter i kvadrat, förslaget upptager förhöjda tullsatser.

Under utredningen har med anledning af gjorda framställningar

ifrågasatts att upptaga ytterligare en viktgrupp, som skulle omfatta väfnader,

vägande per kvadratmeter mindre än 65 gram. Efter noggranna

undersökningar och upprepade öfverläggningar med representanter för

industrien och importhandeln har kommittén emellertid funnit sig icke

höra göra en sådan uppdelning. De väfnader, som skulle komma att till

den ifrågasatta gruppen hänföras, utgöras visserligen till stor del af finare

lyxvaror, hvilka såsom sådana skulle kunna åsättas en relativt hög tull.

Emellertid omfattar importen äfven en ej obetydlig mängd billiga varor,

som finna vidsträckt användning, t. ex. tarlatan, lättare smörduksväfnad

o. d., för hvilka de i förslaget upptagna tullsatserna torde vara fullt

tillräckliga. Besinnas bör ock, att hvarje ny viktgräns medför olägenheter

vid tullbehandlingen i form af ökade utgifter för statsverket och större

tidsutdräkt för importören. Härtill kommer, att de i ämnet hörda representanterna

för väfnadsindustrien förklarat, att ett högre tullskydd för

dessa lätta väfnader icke torde kunna framkalla någon tillverkning inom

landet af andra hithörande slag än de, som redan nu här framställas.

Vid bestämmandet af nuvarande skillnad mellan tullsatserna för

å ena sidan oblekta och ofärgade bomullsväfnader och å andra sidan

samma varor i olika grader af förädling, torde hufvudsaklig hänsyn

hafva tagits till de i regel gröfre slag af väfnader, som hittills tillverkats

inom landet. Om emellertid en uppdelning skall ske i gröfre

och finare väfnader, bör för de senare ifrågavarande skillnad göras större

än för de gröfre väfnaderna. Framställningar i detta syfte hafva också,

såsom ofvan anförts, till kommittén ingått. Däri har framhållits, att

väfnaderna under förädlingen ofta underginge en afsevärd viktminskning,

avsnitt 465 Kontrollera mot PDF

uppgående ända till 20 procent af råvarans vikt, äfvensom att användningen

af sådana väfnader, som i förädladt skick hade eu lägre vikt

än motsvarande oberedda vara, under senare år blifvit allt större,

hvilket särskildt gällde merceriserade varor. Dessa underginge merendels

icke någon klistring, enär vålnadens genom merceriseringsprocessen

s förhöjda utseende därigenom åter skulle försämras. Vidare har erinrats,

att förädlingskostnaden för de finare varorna voi’e större, särskildt därför,

att massfabrikation härvid vore utesluten. Enligt uppgift är kost

-

523

nåden för tryckning af en lätt väfnad af vanligaste slag, vägande 50 till

100 gram per kvadratmeter, ofta ända till 10 gånger högre, per kilogram

räknadt, än tryckningen af en tyngre vara med en vikt af 200

gram per kvadratmeter och däröfver. Härtill bidrager såväl kostnaden

för siälfva mönstret som den större omsorg, med hvilken den lättare

varan under förädlingsproceduren måste behandlas.

Den nu gällande tulltaxan känner icke någon åtskillnad mellan

väfnader, väfda af färgad! garn, samt färgade väfnader. Det är emellertid

uppenbart, att förstnämnda slag af väfnader, s. k. mönsterväfnader,

rättvisligen bör draga högre tull. Tillverkningen af dylika

väfnader kan med undantag för vissa allmännare kvaliteter icke ske i

större skala, i följd hvaraf den dryga kostnaden för uppläggande af

nya mönsterkollektioner för hvarje säsong återkommer. Vidare uppstår

med nödvändighet vid tillverkning af väfnader i två eller flera

färger mindrevärda garnrester i vida högre grad än vid tillverkning

af andra väfnader, hvilket är af afsevärd betydelse i fråga om produktionskostnadens

storlek. Med hänsyn härtill och i öfverensstämmelse

med hvad andra länders nyare tulltaxor i detta hänseende innehålla, hafva

väfnader, väfda i två eller flera färger, i förslaget likställts med tryckta

väfnader. Däremot hafva väfnader, framställda af färgad! garn i en

färg, fortfarande jämställts med enfärgade eller blekta dels på grund

däraf, att hvad ofvan yttrats om väfnader, väfda af färgadt garn, hufvudsakligen

gäller sådana, som äro utförda i två eller liera färger, och dels

med hänsyn till svårigheten och i många fall omöjligheten att skilja

mellan en enfärgad vara. som färgats efter väfningen, och en sådan

vara, väfd af färgadt garn. Med varor, väfda i två eller liera, färger,

afses äfven sådana, som äro väfda af hvita (blekt eller oblekt) garn i

för enm o* med färgadt, d. v. s. det blexta eller oblekta garnet betraktas i

detta fåll såsom färgadt. En väfnad, framställd af blekt eller oblekt

garn och företeende ett mönster af t. ex. röda trådar, räknas sålunda som

avsnitt 466 Kontrollera mot PDF

en i två färger väfd vara. Däremot bör en vara, väfd af oblekt och blekt

garn tillsamman, anses såsom blek! och icke såsom väfd i två färger.

De i förslaget upptagna tullsatserna äro, där förhöjning skett

af de nu gällande, betydligt lägre än de, som upptagas i ofvan berörda,

från industriidkarnas sida gjorda framställningar. Kommittén

har, såsom redan nämnts, ansett ett bättre skydd erforderligt för väfnader,

hållande mer än 60 trådar per centimeter i kvadrat, äfvensom

för de lättare och finare väfnaderna i allmänhet. Såmedelst bör åt den

inhemska industrien beredas möjlighet att utveckla sig vidare i fråga

om tillverkning af finare produkter, sedan denna industri nu nått den

524

punkt, att den antingen måste upptaga tillverkning af sådana varor,

ii vilka med den stigande konsumtionsförmågan inom landet röna allt

större efterfrågan, eller ock afstå från tanken på vidare utveckling.

I detta sammanhang bör erinras, att vid bestämmande af tullsatserna

för väfnader hänsyn äfven måste tagas till den föreslagna tullförhöjningen

för de finare garnsorterna. Äfvenledes torde uppmärksamheten

böra fästas därå, att förslaget icke upptager någon tullsats, som öfverstiger

den nu gällande högsta, eller 1 krona 75 öre per kilogram. För

de väfnader, som enligt gällande taxa draga denna högsta tull, innebär

förslaget i många fall en tullnedsättning, i det att tullsatsen i fråga

endast bibehållits för sådana varor, som undergått eu högre grad af

förädling, medan däremot alla oblekta och ofärgade äfvensom blekta och

enfärgade åsatts eu tull, som med belopp, varierande mellan 1 krona

och 25 öre per kilogram, understiger den nu gällande.

Pa grund af svårigheterna att å mönsterväfnader af bomull —

hvilka förekomma i sådan mångfald — utföra trådtalsräkning hafva

dessa, såsom ofvan anförts, icke uppdelats efter sådan indelningsgrund.

Kommittén har däremot under utredningen tagit i öfvervägande lämpligheten

af att för mönsterväfnader föreslå eu uppdelning efter vikt

pei kvadratmeter med gräns vid 250 gram. Den tyngre gruppen,

d. v. s. den, som skulle omfatta varor, vägande 250 gram och däröfver,

Lomme i sådant fall att till väsentlig del utgöras af möbeltyger och

kiknande väfnader. För sfi vidt dömas kan af det undersökningsmaterial,

som stått till kommitténs förfogande, skulle genomsnittsvärdet för dessa

varor, hvilka i allmänhet äro väfda i tvä eller flera färger, utgöra 6 kronor

42 öre per kilogram, samt för motsvarande väfnader, tillhörande den

lättare gruppen, d. v. s. väfnader, vägande mindre än 250 gram, uppgå

till 7 kronor 49 öre per kilogram. Vid sådant förhållande har tillräcklig

avsnitt 467 Kontrollera mot PDF

anledning icke ansetts föreligga att föreslå någon uppdelning efter

vikt, utan hafva samtliga mönsterväfda varor i förslaget sammanförts

i. en grupp med uppdelning endast efter förädlingsgraden, hvarjemte

hit äfven hänförts alla afpassade varor af mönsterväfnader. Eu betydande

lättnad vid tullbehandlingen skulle härigenom vinnas, samtidigt

därmed att en utbrytning af afpassade mönsterväfda varor blifvit

öfverflödig. Med hänsyn till hithörande varors värde har för dem föreslagits

samma tullsatser som för de lättaste, icke mönsterväfda bomullsväfnaderna.

. Beträffande de föreslagna tullsatsernas förhållande till varuvärdet

hänvisas till de tabeller, som åtfölja förslaget. Här må endast framhållas,

att för oblekta och ofärgade släta väfnader med mindre än 60

525

trådar per centimeter i kvadrat utgjorde medelpriset för åren 1904—

1906 2 kronor 39 öre per kilogram och för dylika vålnader med mer än

60 trådar 2 kronor 96 öre per kilogram för oförtullad vara med tillägg

af frakt. Denna beräkning grundar sig på uppgifter af importörer,

hvilka under de nämnda tre åren infört sammanlagdt 454,361 kilogram.

Större delen af ifrågavarande väfnader med mera än 60 trådar vägde

mer än 100 gram per kvadratmeter.

I förslaget hafva pressade väfnader, Indika i gällande taxa äro

likställda med tryckta, icke särskildt omnämnts. Dessa väfnader skulle

sålunda komma att behandlas efter sin beskaffenhet i öfrigt, oafsedt

pressningen. Såsom skäl härför må framhållas svårigheten att skilja

vissa slag af dylika väfnader från icke pressade, i det att pressningen

understundom åstadkommits med så fint reffiade valsar, att densamma

knappast är för blotta ögat skönjbar. Enligt praxis tullbehandlas såsom

pressade väfnader visserligen endast sådana, som förete en tydligt

markerad, genom mönstervalsar åstadkommen pressning, hvaremot sådana,

som pressats med reffiade valsar, likasom ock sådana vattrade eller

moarerade väfnader, som erhållit ett oregelbundet mönster därigenom,

att två väfnader pressats mot hvarandra mellan släta valsar, enligt

prejudikat tullbehandlas såsom icke pressade. Denna tämligen godtyckliga

skillnad, som för öfrigt vållar svårigheter, kan icke motiveras

af varornas olika värde. Importen af med mönstervalsar pressade

väfnader torde vara obetydlig, och kostnaden för själfva pressningen

kan icke jämställas med kostnaden för tryckning. Under sådana omständigheter

har kommittén icke ansett sig böra upptaga dessa väfnader

särskildt i förslaget, hvilket ej heller synes vara fallet i andra nyare

tulltaxor.

Angående motiven för denna anmärkning hänvisas till hvad här

ofvan anförts beträffande lika lydande anm. 1 till n:r 428—440.

avsnitt 468 Kontrollera mot PDF

1. Denna anmärkning motiveras däraf, att merceriseradt garn

enligt förslaget skall tullbehandlas lika med färgadt garn.

2. Hörande denna anmärkning hänvisas till hvad i motiveringen

tidigare anförts angående väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller

tryckt garn (anm. till n:r 429—438).

Af samma skäl, som anförts vid motsvarande rubrik i afd. VIII A,

hafva i förevarande öfverrubrik spetsar samt spetsväfnader och tyll

sammanförts. För närvarande hänföras spetsar af bomull till spetsar och

Anm. till

n;r472—491.

Anm. till

n:r 464—491.

Spetsar,

spetsväfnader

6tc.

N:r 492 och

493.

526

Band.

N:r 494.

blonder, andra slag, och draga eu tull af 4 kronor per kilogram. Spetsväfnad

och tyll däremot tullbehandlas dels såsom spetsar, andra slag-,

och dels såsom bomullstyll (rubr. n:r 721) med en tullsats af 2 kronor

50 öre per kilogram. Under denna sistnämnda rubrik har enligt rådande

praxis hänförts äfven trådgardins väfnad.

I särskild rubrik hafva upptagits trådgardinsväfnad och slät (icke

mönsterväfd) tyll, för hvilka varu sia.g nu gällande tullsats af 2 kronor

50 öre per kilogram bibehållits, hvaremot för hithörande väfnader af

andra slag föreslagits en tullsats af 4 kronor per kilogram. Då å ena

sidan är lämpligt, att alla verkliga spetsar underkastas enhetlig tullbehandling'',

och å andra sidan till trådgardiner afsedd väfnad i allmänhet

ej torde hafva mindre bredd än 50 centimeter, har det synts skäligt att

inskränka begreppet trådgardinsväfnad, på sätt bär ägt ruin.

Kommittén har ansett sig böra bibehålla den nuvarande tullen å

trådgardinsväfnad och slät tyll, enär dessa varor, som äro afsevärdt

billigare än andra, för lyxändamål afsedda spets- och tyllvaror, utgöra

en stor konsumtionsartikel. Den nuvarande tullen har visat sig fullt

tillräcklig för att uppamma en betydande tillverkning af trådgardinsväfnad

inom landet. Hvad tyllen åter beträffar, torde densamma icke

blifva föremål för inhemsk tillverkning''. Enligt af en större importör

lämnade uppgifter, som dock icke kunnat af kommittén kontrolleras,

utgör den föreslagna tullen för spetsar från 10 till 34.7 procent af

varuvärdet och för spetsväfnader 24.2 procent. För slät, icke mönsterväfd

tyll utgör den föreslagna tullsatsen 5 procent af medelvärdet.

Det i rubriken förekommande uttrycket »ej särskildt nämnda» har

tillkommit af skäl, som i motiveringen tidigare anförts, under afd. Vill A,

silke, rubrikerna n:r 346—348.

Enligt gällande taxa hänföras band af bomull under rubriken n:r 24,

»Band, andra slag», och draga en tull af 1 krona 75 öre per kilogram,

hvilken tullsats enligt motiveringen till senaste tullkommittés förslag

avsnitt 469 Kontrollera mot PDF

bestämts med hänsyn till högsta, för motsvarande väfnad fastställda

tullsats. I det nu föreliggande förslaget hafva tullsatserna för vissa väfnader

blifvit höjda, hvadan det med tillämpning af nämnda grundsats

kunnat ifrågasättas att höja bandtullen till 2 kronor 50 öre, d. v. s. till

öfverensstämmelse med den högsta, för ylleväfnader föreslagna tullsatsen.

En sådan förhöjning har också, oafsedt den ifrågavarande principen,

påyrkats i flera till kommittén ingifna framställningar. Emellertid har

efter verkställda utredningar befunnits, att tillverkningen af band

inom landet redan med nuvarande tullskydd nått en betydande utveck

-

527

ling, under det att importen samtidigt väsentligt minskats, hvarför

kommittén icke ansett sig kunna i vidare män tillmötesgå krafven på

ökadt skydd för denna artikel än genom att med hänsyn till tullförhöjningen

för vissa slag al garn och väfnader i förslaget upptaga en tullsats

för band af 2 kronor 25 öre per kilogram.

Beträffande denna anmärkning hänvisas till motiveringen vid motsvarande

rubriker (n:r 346—348) under afd. Vill A. Anmärkningarnas

innehåll är detsamma, frånsedt att den nu ifrågavarande fått tillägget

»eller stampad filt» med hänsyn därtill, att band af ull hänvisats till

motsvarande varor af bomull.

Uppdelningen af hithörande varor i dels snören, flätade i bandform

och af viss i rubriken n:r 495 närmare angifven beskaffenhet, och

dels »andra slag», föranledes af den begränsning i visst afseende, som

begreppet band enligt förslaget erhållit, och afser att utbryta de nu såsom

band tullbehandlade bandliknande snörena i afsikt att för dem bibehålla

samma tullsats som för band. Någon ändring i nuvarande tullbehandlingspraxis

beträffande snören och andra snörmakararbeten har genom denna

uppdelning i stort sedt icke skett, men däremot större säkerhet för

likformig tuilbehandling vunnits. Det har under utredningen ifrågasatts,

huruvida icke äfven vissa andra slag af snören än de bandliknande

borde åsättas en lägre tullsats. På grund af svårigheten att erhålla lasta

och bestämbara gränser vid en sådan uppdelning har kommittén emellertid

måst stanna vid ofvanberörda utbrytning.

Denna anmärkning är likalydande med motsvarande under afd.

VIII A, silke (rubr. n:r 351), och hänvisas till hvad där i motiveringen

yttrats.

Hithörande varor återfinnas i gällande taxa dels under rubriken

strumpor etc. (n:r 619) och dels under den särskilda rubriken för

vantar (n:r 687). I förslaget hafva samtliga strumpstolsarbeten sammanförts

under gemensam öfverrubrik. För sådana varor al annat spånadsämne

än silke utgår för närvarande tullen med samma belopp, vare

avsnitt 470 Kontrollera mot PDF

sig fråga är om strumpor och med dem jämställda varor eller om

vantar, nämligen 1 krona 75 öre per kilogram.

De hufvudsakliga framställningar, som beträffande strumpstolsarbeten

inkommit, upptaga följande uppdelning och tullsatser:

Anm. till

n:r 494.

Snören etc.

N:r 495 och

49o.

Asm. till

n:r 496.

Strumpor,

vantar etc.

N:r497—499

528

strumpstolsarbeten:

vägande per dussin:

Föreslagen tullsats

per kilogram.

Kronor.

till och med 1 kilogram .....................

.......... 3: —

mer än 1 till och med 2 kilogram ....

.......... 2: 50

mer än 2 till och med 3 kilogram ....

2; _

mer än 3 kilogram .................................

.......... 1: 75

metergods alla slag .....................................

vantar:

.......... 3: —

ylle och bomull i tät väfnad.....................

.......... 3: —

i genombruten väfnad..............................

......... 4: 50

i tät väfnad med skinnbesättnine;.......

O

......... 9: —

Tillverkningen inom landet vid trikå- och strumpfabriker utvisar

följande siffror:

År. Antal fabriker. Antal arbetare. Tillverkningsvärde.

Kronor.

1897 ........................ 42 2,415 4,893,795

1906 ........................ 48 3,262 9,920,988

Importen under åren 1898 och 1907 utgjorde:

af strumpor och strumpstolsarbeten, andra slag:

År.

Kilogram.

Värde.

Kronor.

1898 ...........................................

.. 104,008

829,880

1907 ..........................................

.. 137,172

1,646,561

af vantar, andra slag:

1898 ...........................................

.. 28,106

421,590

1907 ..........................................

.. 39,570

831,645

Såsom af förestående statistiska uppgifter framgår, har den inhemska

tillverkningen af strumpstolsarbeten nått eu betydande utveckling,

och kan den import, som för närvarande äger rum, sägas i stort

sedt vara obetydlig redan i jämförelse med landets fabriksmässiga produktion,

oafsedt den högst betydande tillverkning, som äger rum

inom hemindustrien. De hufvudsakligaste importartiklarna äro vantar

och strumpor, hvarjämte en del finare underkläder och annat dussin

-

529

gods, såsom barnsockor, mössor, hufvuddukar, axelschalar m. m., äfvensom,

om än i mindre utsträckning, metervara, äro föremål för import.

Hvad särskild! angår strumpor — hvilken artikel först i 1907 års statistik

uppförts särskild! för sig — utgjorde importen häraf nämnda år

87,146 kilogram med ett värde af 974,887 kronor.

Efter det kommittén tagit närmare del af de olika synpunkter,

från hvilka tillverkare och importörer velat fa frågan skärskådad, har

kommittén funnit sig böra förorda, att, frånsedt strumpor och vantar,

avsnitt 471 Kontrollera mot PDF

hithörande artiklar i öfrig! med undantag af de finaste slagen af underkläder

bibehållas vid nu gällande tullsats. Nyssberörda slag af underkläder,

hvilkas vikt naturligtvis är obetydlig, hafva med hänsyn till

sitt högre värde ansetts böra draga en tull af 2 kronor 50 öre per

kilogram, hvilken tullsats, därest, såsom i förslaget förekommer, maxirnivikten

bestämmes till 1 kilogram per dussin, icke torde öfverstiga 12

procent af värdet. Gängse praxis, att begreppet strumpstolsgods omfattar

äfven metervara, har ansetts höra fastslås.

Sedan sig visat, att under hägn af gällande tullsats endast gröfre

strumpor kunnat med framgång inom landet tillverkas, har, i syfte att främja

fabriksmässig tillverkning äfven af medeltunga kvaliteter, tullsatsen ansetts

böra höjas till 2 kronor per kilogram. Likaledes har ej mindre med

hänsyn till varuvärdet än äfven för att befordra utvidgad tillverkning af

vantar tullen å denna artikel ansetts böra sättas till samma belopp som

för de lättaste underkläderna, hvilket, då de till import vanligast förekommande

vantarna lära betinga ett medelpris af 34 kronor per kilogram,

skulle motsvara ungefär 7.5 procent af värdet. En uppdelning, på sätt

ifrågasatt blifvit, i genombrutna och täta — med högre tullsats för

de förra, som hafva låg vikt men betinga hög framställningskostnad —

har af tulltekniska skäl icke kunnat förordas.

För lamp- och ljusvekar, hvilka i gällande taxa återfinnas under

rubriken n:r 692, har den nuvarande tullsatsen, 1 krona per kilogram,

bibehållits. Visserligen har garntullen delvis förhöjts, men denna höjning

torde i fråga om hithörande varor sakna betydelse, enär lampoch

ljusvekar i allmänhet framställas af gröfre garn, för hvilket ingen

höjning af tullen föreslagits. Det nuvarande skyddet synes för öfrig!

vara fullt tillräckligt. Med hänsyn därtill, att vekar ofta äro flätade

och sålunda i fråga om framställningssättet jämställda med snörmakararbeten,

har icke heller skäl ansetts föreligga att förorda tullnedsättning.

Fisknät hafva hittills förtullats lika med det garn, hvaraf de äro

tillverkade, med tillägg af 10 procent. Vid en tull af 20 öre för tvin

67

-

Lampvekar

N:r6t500.

Fisknät etc.

N:r 501.

530

Slangar etc.

Nr 502.

nadt garn, hvaraf denna vara i allmänhet förfärdigas, har sålunda

den nuvarande tullsatsen utgjort 22 öre. I förslaget har emellertid

tullen för flertr&digt, mer än en gång tvinnadt garn höjts till 25 öre.

Då kommittén föreslagit samma tull för fisknät som för det. garn,

hvaraf denna vara framställes, har detta skett med hänsyn därtill, att

ansenligare höjning af tullen för en vara, som i så stor utsträckning

avsnitt 472 Kontrollera mot PDF

användes inom eu näring, hvilken sjä-lf icke åtnjuter något tullskydd, ej

synes vara tillrådlig. Med fisknät hafva nät för tekniskt bruk likställts.

Hittills hafva sådana ofta importerats under benämningen fisknät till

den för dessa senare fastställda lägre tullsatsen. Såsom,, exempel på hithörande

varor kunna nämnas nåt för torkning af lim. Ofriga slag af nät

komma enligt förslaget att liksom hittills hänföras till strumpstolsarbeten.

För tågvirke och linor, hvilka varor, därest de varit försedda med

koppling, hittills förtullats med 10 procent af värdet och i annat fall

såsom det enkla garn, hvaraf de varit framställda, skulle tullsatsen nu

blifva lika med den för mer än eu gång tvinnadt, oblekt garn gällande.

Med tågvirke och linor af ses här gröfre, snodda eller flätade artiklar,

framställda af i regel oblekt, ofärgadt garn, som dock stundom kan

vara impregneradt. Hit hänföras äfven transmission slinor. . .Tågvirke

och linor af blekt eller färgadt garn torde mera sällan förekomma.

Finare artiklar, flätade eller snodda, tullbehandlas efter sin beskaffenhet

såsom snören eller garn.

För slangar, hvilka hittills för tullats med 10 procent af värde i,

har i inkomna framställningar påyrkats eu tull af 50 öre per kilogram.

Priset skulle enligt lämnad uppgift utgöra 2 kronor 39 öre per kilogram.

Med slangar hafva likställts väfda eller af väfnad sydda drifremmar

af bomull, hvilkas värde enligt inhämtade upplysningar växlar

mellan 2 kronor 36 öre och 2 kronor 61 öre per kilogram. Ehuruväl för

drif- och transportremmar, som äro föremål för afsevärd tillverkning inom

landet och ofta sys af två eller flera lag af gröfre, oblekt bomullsväf — för

hvilken vara den föreslagna likasom den nuvarande tullsatsen utgör 50 öre

per kilogram -— en tullsats till nämnda belopp kunde synas motiverad,

har dock, med hänsyn till varans stora betydelse för industrien och dess

uppgifna värde, tullsatsen ansetts böra upptagas allenast till 35 öre per

kilogram. Artikeln solf, som i hufvudsak består af tvinnadt och fernissadt

garn och som hittills varit belagd med tull af 10 procent af värdet,

har ansetts äfven kunna lämpligen här upptagas, då den föreslagna

tullsatsen motsvarar nära 10 procent åt värdet enligt af förbrukare

till kommittén lämnade prisuppgifter. En tillverkare har emel

-

531

lertid begärt afsevärdt högre tullsats för denna vara. Till rubriken hafva

äfven hänförts andra, ej särskilt nämnda tekniska artiklar af bomull, i

hvilka kautschuk eller liknande ämne icke ingår.

För vissa till rubriken hänförliga varor, hvilka hittills tullbehandlats

såsom band, exempelvis i spinnerier använda spindelband, innebär den

avsnitt 473 Kontrollera mot PDF

i förslaget upptagna tullsatsen en betydande nedsättning. Såsom motiv

härför må framhållas, att dylika artiklar, hvilka i likhet med maskinremmar

vanligen äro framställda af oblekt bomullsgarn, äro med

dessa senare i pris likställda. Den hittillsvarande tullsatsen, 1 krona

75 öre per kilogram, har sålunda utgjort 70 å 75 procent af varans

värde. Tullbehandlingen af sådana band bär också, enligt hvad kommittén

erlarit, nyligen varit föremål för besvär hos Kungl. Maj:t, som

emellertid på grund af nu gällande bestämmelser icke kunnat tillmötesgå

yrkandet på tillämpning af lägre tullsats.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

I denna afdelning af spånadsgruppen hafva sammanförts väfnader

och andra varor af spånadsämnen i förening med kautschuk, vare sig

kautschuken ingår såsom impregneringsämne eller har till uppgift att

göra varan elastisk.

Tullbehandlingspraxis med afseende å varor, hörande till nu ifrågavarande

afdelning, har i stort sedt stadgat sig sålunda.

Om en väfnad på båda sidor är (Överdragen med kautschuk, häntöres

den till gällande taxas rubriker n:r 282 eller 731, d. v. s., om

varan är af 1 millimeters tjocklek eller däröfver, åtnjuter den tullfrihet,

hvaremot vara af mindre tjocklek än 1 millimeter tullbehandlas såsom

vattentät väfnad med en tullsats af 1 krona 75 öre per kilogram. År

varan försedd med väfomlägg, äfven om sådant endast förekommer på ena

sidan, hänföres den likaledes till rubriken n:r 731. Strumpstolsgods med

öfverdrag af kautschuk har hänförts till strumpstolsgods, »andra slag»

(rubr. n:r 619), äfvenledes med tull af 1 krona 75 öre. Dylika varor,

innehållande silke, med öfverdrag af kautschuk, torde knappast hafva

förekommit till import. Skulle stampad filt, öfverdragen med kautschuk,

hafva förekommit, torde den hafva tullbehandlats såsom väfnader med

kautschuk, eftersom stampad filt i taxan finnes upptagen under öfverrubriken

»väfnader». Spånadsvaror med. öfverdrag af kautschuk, andra

än de ofvan nämnda, torde knappast förekomma.

Väfnader, Impregnerade

med kautschuk

etc.

N:r 503—505.

Denna tullbehandlingspraxis liar emellertid lämnat rum för befogade

anmärkningar. Sä har t. ex. en för packningsändamål afsedd

gummiplatta med väfnadsöfverdrag a endera sidan eller å båda sidorna

tullbehandla!» såsom vattentät väfnad, oaktadt den med afseende å såväl

användning som värde vant likställd med sådana gummiplattor, Indika

nu allt efter tjockleken antingen äro tullfria eller draga en tull af 1

krona 75 öre per kilogram. Därest emellertid samma gummiplatta inkommit

utskuren till färdiga packningar, har den förtullats med blott 10

avsnitt 474 Kontrollera mot PDF

procent af varans värde, i hvithet fall den mera förarbetade varan dragit

en bråkdel af den tullafgift, som utgått för halffabrikatet, gummiplattorna.

En annan oegentlighet, hvarom äfven kan erinras, har varit, att en för

packningar afsedd vara under 1 millimeters tjocklek dragit den höga tullen

af 1 krona 75 öre per kilogram, under det att samma slags vara af

större tjocklek varit tullfri. Ej heller har den nuvarande taxan tagit

hänsyn till beskaffenheten hos den vara, som öfverdragits eller impregnerats

med kautschuk, i föl jd hvaraf t. ex. en sil besvara dragit enahanda

tull som varor af annat spånadsämne.

För elastiska spånadsvaror hafva hittills följande bestämmelser

gällt (rubr. n:r 24 och 590). Band cell väfnader, innehållande trådar

af kautschuk, hafva tullbehandlats såsom band, andra slag, med en tull

af 1 krona 75 öre per kilogram, äfven om de innehållit silke; och snören

hafva dragit en tull af 3 kronor per kilogram, äfvenledes oafsedt spånadsmaterialet.

Kommittén har tillämpat annan indelningsgrund för varor, impregnerade

eller öfverdragna med kautschuk, i det att först och främst

undantag gjorts för allt egentligt packningsmaterial, i hvithet kautschuk

utgör hufvudsakliga beståndsdelen (med vare sig inlägg eller omlägg af

väfnad och utan afseende å varans tjocklek), hvilket varuslag hänförts

till afd. IX. Under spånadsgruppen hafva endast sådana med kautschuk

impregnerade eller öfverdragna varor ansetts böra hänföras, där spånadsvaran

kan sägas utgöra den hufvudsakliga beståndsdelen, och i hvilka

kautschuk endast förekommer såsom en tunn hinna, antingen utgörande

ytbetäekning eller sammanhållande två eller flera lag af väfnad.

I rubriken n:r 503 har därefter upptagits för tekniskt bruk afsedda

varor. Hit skulle komma att hänföras, bland annat, vissa för

fabriksbehof inkommande s. k. tryckfiltar, som icke bestå af egentlig

fil tvåfotad utan utgöras af två eller flera hvarf af oblekt och ofärgad

bomullsväfnad, förenade genom kautschukslösning, samt väfnader, af

-

533

sedda för kardläderfabrikationen. Tullsatsen har ansetts lämpligen kunna

bestämmas till samma belopp som för gummiduk af högst 10 millimeters

tjocklek med inlägg eller omlägg af väf (rubr. n:r 588), d. v. s. BO

öre por kilogram.

Öfriga varuslag hafva uppdelats i sådana, som innehålla silke, för

hvilka föreslagits en tullsats af 4 kronor per kilogram, samt sådana,

som icke innehålla silke, för hvilka förslaget upptager eu tullsats af 2

kronor per kilogram. Uppdelningen i två rubriker har erfordrats med

hänsyn till de väsentligt olika tullsatserna för halffabrikatet, allt efter

avsnitt 475 Kontrollera mot PDF

som detta utgöres af siden eller annan spånadsvara. Det har nämligen

ansetts orimligt, att med kautschuk impregneradt siden fortfarande skulle

draga samma tullsats som eu på samma sätt preparerad bomullsväfnad. Den

föreslagna tullsatsen, 4 kronor per kilogram, har valts med hänsyn till

den stora ökning af halflabrikatets vikt, som impregneringen åstadkommer,

och hvilken torde utgöra minst 100 procent. Den förhöjning i

nuvarande tull, som tullsatsen i rubriken n:r 505 företer med 25 öre

per kilogram, motiveras af föreslagen tullförhöjning för halffabrikatet.

Att märka är dock, att denna förhöjning inträder allenast för band och

vålnader. För snören däremot innebär tullsatsen en tu linea sättning

med icke mindre än 1 krona per kilogram. Band och snören af ifrågavarande

slag torde dock såväl i fråga om värde som framställningssätt

vara sa likställda, att äfven likställighet i tullsats är påkallad. Någon

afsevärd olägenhet för svensk industri af tullnedsättningen antages icke

vara att befara. Ä andra sidan gäller såsom skäl för tullförhöjningen,

att en tull af 1 krona 75 öre per kilogram visat sig otillräcklig såsom

skydd för den inhemska tillverkning af elastiska spånadsvaror, som

inom landet upptagits.

De föreslagna tullsatserna utgöra för elastisk;! spånadsvaror, innehållande

silke, 12.8 och för elastiska, spånadsvaror, andra slag, 15.5

procent af medelvärdet för undersökta prof, under det att nuvarande

tullsatser utgöra för elastiska band med silke 5.0, för elastiska snören

med silke 11.9, för band utan silke 12. 2 och för snören utan silke 30.8

procent af medelvärdet.

Elastiska varor, hänförliga till rubriken n:r 503, torde knappast

förekomma.

534

Väfnader, vat

tentäta etc.

N:r 506 och

507.

Väfnader,

sammanklistrade

etc.

N:r 508 och

509.

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa

än kautschuk; väfnader, sammanklistrade med annat ämne

än kautschuk; polerduk.

I denna afdelning'' hafva sammanförts varor, som i nuvarande taxa

återfinnas i rubrikerna n:r 732 och 733, samt delvis i rubriken n:r 731,

k varjämte polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-, glasoch

flintduk, ansetts kunna lämpligen här upptagas.

Beträffande varor, i förslaget upptagna under rubrikerna n:r 506 och

50/, har till eu början den förändring ägt rum, att beteckningen vattentät

för massan, hvarmed de äro belagda, blifvit, såsom obehöflig och i

detta sammanhang svårtolkad, i förslaget utesluten, och att ? öfverrubriken

tillagts uttrycket »impregnerade» för att tydligt utmärka, att

den massa, hvarmed varan behandlats, icke behöfver utgöra endast

avsnitt 476 Kontrollera mot PDF

^betäckning. Härtill kommer, att ordet »andra» i nu gällande taxas

motsvarande rubrik, genom hvilket vaxduk oriktigt betecknas såsom

fernissad eller lackerad väfnad, utelämnats. Anmärkas bör dessutom,

att öfverrubriken fått sådan affattning, att band, klippta ur väfnad, fortfarande,

som hittills, kunna hit hänföras.

I rubriken n:r 506 hafva linoleummattor upptagits i öfverensstämmelse

med gängse tullbekandlingspraxis. Dylika mattor äro den

egentliga hithörande importartikeln. Trots inhemsk tillverkning äger

en synnerligen stor och alltjämt stegrad import rum från Tyskland

och England; och har med hänsyn härtill en förhöjning af tullsatsen

med 5 öre per kilogram synts påkallad.

Till dessa rubriker skulle ock, såsom ofvan berörts, de i nu

gällande tulltaxa under rubriken n:r 731 upptagna vattentäta, dubbla

väfnader, sammansatta med annat ämne än kautschuk, blifva hänförliga.

1 fråga om dem skulle sålunda nuvarande tullsats af 1 krona 75 öre

blifva nedsatt till 60 öre per kilogram, hvilken tullsats dock synes stå

i lämpligare förhållande till varuvärdet än den nuvarande. Det har

nämligen visat sig, att hithörande varor i regel bestå af billigare,

gröfre väfnader, som dessutom vanligen genom sammanklistringen erhållit

en betydligt ökad vikt.

I dessa rubriker upptagas sådana icke vattentäta varor, som

bestå af t va eller flera lag af väfnader, sammanklistrade med annat ämne

än kautschuk, exempelvis med något appreturmedel. Afsikten med

535

upptagande af rubriker för sådana varor bär varit att förebygga svårigheter,

som skulle uppstå, därest dylika varor skulle tullbehandlas

såsom andra väfnader, hvarvid utrönande af trådtal samt vikt per

kvadratmeter kunde ifrågakomma. Såsom exempel, på dylika sammanklistrade

väfnader kan anföras den för tillverkning af hattstommar

använda artikeln »marin». Då emellertid för sidenväfnader någon uppdelning

efter vikt per kvadratmeter icke föreslagits, bär beträffande

sammanklistrade sådana väfnader, därest de skulle förekomma till

import kunnat föreskrifvas, att de skola tullbehandlas såsom sidenväfnader.

För andra hithörande väfnader åter har föreslagits en tullsats

af 1 krona per kilogram eller 25 öre mindre, än i förslaget upptao-its

för de väfnader, Indika ingå i artikeln mark, en nedsättning, som

motiveras af den viktökning, hvilken uppstår genom klistringsämnet.

Möjligheten att använda rubriken n:r 509 till kringgående af för vissa

väfnader föreslagna, högre tullsatser genom att införa , dem sammanklistrade

torde icke äga någon praktisk betydelse, da klistring en alltid

gör varan tyngre, samt det dessutom måste vara förenad t med besvär

avsnitt 477 Kontrollera mot PDF

och kostnad att åtskilja de sammanklistrade väfnaderna.

De i gällande taxa under rubriken n:r 586 omnämnda artiklarna

smergel-, glas- och flintduk hafva i förslaget upptagits . under den

gemensamma beteckningen polerduk, hvarjemte exemplifieringen äfven

upptager karborundum- och pimstensduk, hvilka varuslag hittills tullbehandlats

såsom smärgelduk. Tullsatsen för dessa varor har i förslaget

bibehållits oförändrad.

1. Denna anmärkning har nödvändiggjorts af de föreslagna

bestämmelserna i tulltaxeunderrättelsernas § 1, hvilka eljest skulle kunna

gifva anledning till ett tullbeliandligssätt i fråga om spånads\aioi af

blandade spånadsämnen, stridande mot det nu tillämpade, hvithet det

föreliggande förslaget i stort sedt afser att bibehålla.

2. Denna anmärkning fastslår ett tullbehandlingssätt, som föi

vissa varor börjat tillämpas, och som enligt kommitténs förmenande

bör utsträckas att gälla alla väfnader. Stadgandet bör dock gifvetvis

gälla endast stad af vanlig beskaffenhet och icke sådan, som kan afse

att vid varans användning tjäna något prydnadsändamål..

3. Genom denna anmärkning hafva med kautschuk likställts guttaperka

och balata, såsom äfven i afdelningen för kautschuk och kautschuksvaror

är fallet.

Polerduk etc.

N:r 510.

Anmärkningartill

afd.

Vill A—F.

536

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskilt nämnda, af spånadsvaror.

äfven i förening med annat ämne; hattfiätor, hattar,

prydnadsfjädrar, solfjädrar.

Da för flera olika slag af väfnader indelning efter vikt per kvadratmeter

föreslagits och för väfnader i allmänhet specialiseringen gjorts

betydligt utförligare än hittills, har kommittén ansett sig i allmänhet

böra för sömnads- och andra arbeten af väfnader föreslå fasta tullsats Gaper

kilogram.

Spånadsvaror, Bestämmelsen, att tillklippta, tillskurna och utstansade varor utan

“ÄS * * 8 * 10* sömnadsarbete skola tullbehandla» lika med den vara, hvaraf de framställts,

utan förhöjning, öfverensstämmer med hvad nu tillämpas.

Mot nuvarande tullbehandlingssätt i fråga om de i denna rubrik

upptagna varor bär riktats den anmärkningen, att därigenom det för

spånadsvaran afsedda skydd reduceras, då affallet undgår att draga tull.

Emellertid synes denna anmärkning sakna praktisk betydelse. Verkliga

olägenheter af förhållandet hafva i hvarje fall icke påvisats. Tillägget

»ej särskild t nämnda» har införts med hänsyn till de under rubrikerna

n:r 517, 529 och 530 samt 531 och 532 eller annorstädes i förslaget

upptagna tillskurna varor.

Sfäi"adeVotcr’ öällaritie bestämmelse, att kläder af linne eller bomull samt

Nfr 512. alla siags sydda lmshållspersedlar skola, för sa. vidt de endast äro fållade

avsnitt 478 Kontrollera mot PDF

eller kantade, draga väfnadstullen med tillägg af 10 procent, har i förslaget

utsträckts att gälla alla sömnadsarbeten, för så vidt sömnaden endast

utgöres af fållning eller kantning. Någon anledning att i afseende å

vissa slags väfnader låta denna bestämmelse fortfarande gälla endast

hushållspersedlar har icke synts föreligga. Såsom eu oegentlighet måste

väl nämligen betecknas, att enligt gällande tulltaxa och prejudikat exempel

vis

kantade hästtäcken skola, såsom icke hänförliga till hushållspersedlar,

draga väfnadstullen med tillägg af 75 procent, under det att samma

sömnadsarbete på t. ex. en duk icke höjer tullen för varan med mer än

10 procent utöfver väfnadstullen. Kantningen ökar dock icke i ena

fallet varans värde med större belopp än i det andra. Af utlåtande från

sakkunnigt håll har framgått, att det på nu nämnda varor nedlagda arbete

i de flesta fall fullt skyddas åt det föreslagna procentuella tillägget.

537

Med enkel hålsöm afses här en samtidigt med fållens sömnad Anm. till

nen på samma maskin som denna åstadkommen, långs med fållen mr 5I2‘

löpande rad af hal, som tydligen uppkommit genom varp- och inslag,strådarnas

undanskjutande och tillfästande utan utdragning af trådar i

väfnaden.. Detta sömnadsarbete, som är betydligt billigare än sådan

hålsöm, vid hvilken en del trådar ur väfnaden utdragits, har synts böra

i öfverensstämmelse med gängse praxis jämställas med fållning, hvarmed

det ock i fråga om arbetskostnad torde vara jämförligt. ^

■Segel draga nu väfnadens tull utan förhöjning. Anledning att Segel.

häri föreslå någon förändring synes icke föreligga, då importen af segel N:r 5I3- är obetydlig (för ar 1907 endast 1,251 kilogram och i medeltal för

åren 1898 1907 896 kilogram) och då någon framställning i berörda

afseende under utredningen icke inkommit.

I eu till kommittén inkommen framställning hafva tillverkare af Presenningar,

piesennmgar anhållit, att tullen för denna artikel måtte föreslås till N.t 514.

samma, belopp som för den väfnad, hvaraf presenningarna förfärdigats.

med tillägg af 15 procent. Tullsatsen är nu 25 öre por kilogram, i

det att varan enligt gällande tulltaxa hänvisats till väfnader, vattentäta,

mattor.. Presenningar kunna vara förfärdigade antingen af grofva segelduksväfnader

af lin, hampa eller bomull — i gällande taxa fullbelagda,

lin- och hampduk med 2o öre samt horn ullsduk med 20 öre per kilogram

— eller ock af något finare väfnader, såsom t. ex. 36—50 trådig

linneväfnad (tullsats 1 krona per kilogram) eller af mer än 36-trådig,

oblekt eller färgad bomullsväfnad (tullsats 50 resp. 90 öre per kilogram).

I de två förstnämnda fallen kostar den färdiga varan sålunda

avsnitt 479 Kontrollera mot PDF

i . tull antingen lika mycket som eller 5 öre mera än den till presenningen

använda, väfnaden; i de öfriga fallen drager väfnaden högre

tull an ^en färdiga varan. Enligt förslaget skulle de väfnader, hvaraf

pi esenningar förfärdigas, draga tull med följande belopp, nämligen linnevara

i regel 2o öre, men äfven 35 öre, 55 öre och 1 krona 10 öre

samt bomullsvara 50 eller 90 öre, allt per kilogram.

. En tullsats för presenningar lika med väfnadstullen med tillägg

af vissa procent, såsom i framställningen begärts, skulle emellertid

vara förenad med svårigheter vid tullbehandlingen, då man nödgades

bestämma vikt per kvadratmeter eller trådtätheten, för en afpassad,

fäidigsydd vaxa, försedd med olika tillbehör och ofta impregnerad. En

enhetlig, tullsats af 50 öre per kilogram eller samma tullsats som för

den väfnad, af hvilken presenningar oftast torde tillverkas, har därför

68

538

Säckar.

N;r 515 och

516.

synts vara att föredraga. Det på den färdiga varan nedlagda arbetet

torde i allmänhet fullt skyddas genom den högre tull för densamma,

som betingas af den viktökning, impregneringen och i fabrikatet ingående

tågvirke eller andra tillbehör förorsaka. Enligt inhämtade prisuppgifter

utgör den föreslagna tullsatsen mellan 11 och 15 procent al

varuvärdet.

Tydligen brukade och slitna säckar äro enligt gällande tulltaxa,

rubriken n:r 634, tullfria. Tvenne tillverkare af säckar hafva, med erinran

om den skada, deras fabrikation finge vidkännas i följd af denna tullfrihet,

hemställt, att varan måtte åsättas tull, om ock lägre än c eu

för nya säckar föreslagna. Under utredningen har upplysts, att vid

tullbehandlingen tvist ofta uppstått, huruvida säckar skolat anses vara

slitna eller icke; och befaras kan, att man ofta nog lagt hufvudvikten

på bestämningen »brukade». Af följande tablå ur den oificiella

statistiken framgår också, att den tullfria importen af säckar förtjänar

beaktande.

År.

1894

1898

1902

1907

Värde.

Kronor.

134,910

282,546

365,733

722,797

Äfven om på grund af växlande kvaliteter, olika slitning ellei andra

olikheter i afseende å de säckar, som under de olika åren införts,

värdesiffrorna icke skulle utan vidare kunna antagas såsom fullt tillförlitliga

mätare af importen, framgår dock tydligt nog, att densamma äi

ansenlig och stadd i tillväxt. Detta oaktadt har kommittén med hänsyn

hufvudsakligen till de inhemska konstgödselfabrikernas behof al. dylikt

emballage för sin tillverkning, ansett sig icke kunna förorda tullfrihetens

upphäfvande. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om icke vid bibehållande

af tullfrihet för tydligen brukade och slitna säckar kontrollen

avsnitt 480 Kontrollera mot PDF

vid tullbehandlingen skulle kunna skärpas så, att endast säckar, som

verkligen äro genom ett längre begagnande slitna, lämnas tullfria.

Från fabrikanter af juteväfnad och säckar hafva inkommit, framställningar

om högre tullsatser för båda varuslagen, under uppgift att

konkurrensen i fråga om säckar vore synnerligen svår, samt att betydliga

partier från utlandet sålts hit till pris, som måste understiga tillverkningskostnaden.

Importstatistiken utvisar också under 1 O-årsperioden 1898

1907 en betydlig ökning. Från att år 1898 hafva utgjort 42,040 kilo

-

539

f1’a.nj f.f1 ett värde af 46.244 kronor och ett ur, nämligen 1901, endast

/,ol/ kilogram med ett värde al 8,049 kronor, hade importen 1907 vuxit

till 342,Tis kilogram med ett värde af 384,228 kronor. Krafvel på

tuilforhojiiing lör säckar har därför ansetts befogadt, och har tullsatsen

upptagits lika med väfnadstullen med tillägg af 15 i stället för förutvarande

10 procent. Denna tullsats utgör för under utredningen undersökta

prof i. medeltal 15 procent af värdet. Tilläggas kan, att gällande

1yska tulltariff upptager för säckar 15 procents tillägg till väfnadstullen,

som för vissa slag af säckväfnader dessutom är högre än det föreliggande

förslagets motsvarande tullsatser.

Ia01n, ett flertal industrier _ användas ett slags säckar af konisk

01nb benamnc!a droppsäckar, hvilka i regel äro förfärdigade af gröfre

våtväder. Dylika säckar, hvilka enligt prejudikat tullbehandlas såsom

slöjdvara af väfnaden, hvaraf de äro framställda, och sålunda med

samma tullsats som denna, hafva i förslaget på grund af sömnadsarbetets

beskaffenhet jämställts med andra säckar.

För närvarande tullbehandlas skosulor af spånadsvaror på flera

ouka sätt, varierande från tullfrihet, såsom för skosulor, utstansade ur

stampad nöthårsfilt, till 1 krona 5 öre per kilogram för sydda sulor af

stampad yllefilt. Skulle skosulor af väfd filt eller annan ylleväfnad förekomma,

kan tullsatsen uppgå ända till 3 kronor 6 öre per kilogram.

Äfven en tullsats af 15 procent af varans värde kan i en del fall

förekomma. . Dock torde de oftast inkommande skosulorna af spånadsvaror

vara tillverkade af stampad nöthårsfilt. För att åt ifrågavarande

artikel bereda enhetlig tullbehandling har densamma funnits böra erhålla

egen rubrik; och har såsom lämplig ansetts eu tullsats af 40 öre per

kilogram, i medeltal utgörande, enligt uppgift, omkring 15 procent af

de vanligast förekommande varornas värde.

. Enligt gällande bestämmelser draga hithörande varor af hel- eller

halfsiden en tull af 3 kronor samt andra slag, därunder inbegripna

äfven sådana af silke, i hvilka kautschuk eller dylikt ämne ingår, 1

avsnitt 481 Kontrollera mot PDF

^r0“;a. 75 ore Per kilogram. Dessa tullsatser hafva måst upptagas till

förhöjda belopp med hänsyn till den tullförhöjning, som föreslagits för

band af hel- och halfsiden, af ull, lin och andra vegetabiliska spånadsämnen

samt för elastiska band, hvilka varor användas som material

vid tillverkning af hängslen, bälten etc. Tullsatsen för bälten af gulddragararbete

är nu 1 krona 75 öre per kilogram, under det att det

Skosulor.

N:r 517.

Hängsle!) eto.

iN:r 518 och

519.

540

material, hvaraf varan hufvudsakligen består, drager eu tull åt 9 kronor

per kilogram. Som, trots det att det färdiga bältet oftast till icke

oväsentlig de! tynges af metallspännen, förhållandet i fråga får anses

innebära en oegentlighet, hafva i förslaget bälten och likartade varor

af gulddragararbete ansetts böra likställas med sädana ar oklar åt

hel-'' eller halfsiden, hvarmedelst inkomna framställning;!!- i ämnet i viss

mån vunnit beaktande. Till samma tullsatser, som föreslagits lör hängslen,

bälten och andra till dessa rubriker hörande varuslag, hafva, i öfverensstämmelse

med hvad nu gäller, äfven upptagits delar till sadana, för så

vidt dessa delar äro tillverkade af spånadsämnen. Delar af läder eller

skinn till dylika artiklar, äfven i förening med annat material, finnas

upptagna i afdelningen för läder- och skinnarbeten.

Tullsatserna, om k vilkas lämplighet tillkallade importörer och

fabrikanter i hufvudsak varit ense, utgöra, beräknadt eitei de pioi,

kommittén haft tillfälle att undersöka, för varor under rubriken n:r 518

14.7 samt för varor under rubriken n:r 519 16.6 procent af värdet.

Väskor. Af de i dessa tvä rubriker upptagna varor halva portmonnäer,

stycke enetto penningbörsar, -plånböcker, väskor samt necessärer hittills varit jämhögst

0.5 ställda med portföljer, d. v. s. dragit eu tull af 4 kronor, om de varit

kNOrB520 och'' af fiol- eller halfsiden, samt 1 krona -JO öre, om de utgjorts af andra

521 slag. Artiklarna fodral och necessärer, hvilka — frånsedt eu eller annan

specialartikel — hittills icke varit i tulltaxan nämnda, hafva här upptagits,

enär de synts höra likställas med öfriga i rubrikerna nämnda

varor. Äfven etuier och askar, åt hvilka de förra nu draga eu tull

af 2 kronor och do senare 1 krona per kilogram, hafva, såsom i afseende

å pris och tillverkning närstående, ansetts höra hit hänföras.

Med anledning däraf, att särskildt necessärer och etuier pläga vara

försedda med inredning, har i rubriken tillägget .»med eller utan inredning''»

införts. Hvad väskor ånger, upptagas bär endast sådana, som

väga netto högst 0.5 kilogram per stycke, hvarigenom öfverensstämmelse

avsnitt 482 Kontrollera mot PDF

vunnits med uppdelningen i rubrikerna för väskor af läder eller skinn.

Tillägget »klädda med» i rubriken n:r 520, hvilket icke har motsvarighet

i nu gällande taxa, medför den ändring i nu rådande piaxis,

att hänsyn kommer att tagas älven till foder af hel- eller halfsiden. I afseende

å”de föreslagna tullsatserna erinras, att ingen förändring föreslagits

för varor, klädda med eller bestående af hel- eller halfsiden, hvaremot

för andra slag, i likhet med hvad som skett för motsvarande artiklar

af läder, upptagits eu med 30 öre per kilogram förhöjd tullsats, hvilken

motsvarar ungefär 26 procent af värdet ä undersökta varor.

541

I denna rubrik, där förutom väskor, vägande per stycke netto mer Väskor,

än 0.5 kilogram, upptagits äfven nattsäckar, turist- och klädsäckar samt StnfZ

hattfodral, förekommer samma tullsats som för liknande varor af läder mer än 0.5

eller skinn. , kilogram, etc.

M:r 522.

Ehuruväl de uppgifter om införseln, som den officiella statistiken Sängkläder

innehåller, icke torde vara fullt tillförlitliga, då dels gällande bestämmelse, N.r och

att sängkläder skola tullbehandlas såsom den väfnad, hvaraf öfvertyget '''' 524.

består, torde föranleda, att importerade sängkläder stundom attesteras

såsom motsvarande väfnad, dels vissa hithörande artiklar ingå under

andra rubriker, lider det dock intet tvifvel, att icke införseln af sådana

varor är högst obetydlig. På grund af den specialisering, som förslaget

upptager för väfnader, delvis efter vikt för kvadratmeter, hafva för

sängkläder och öfriga i rubriken omnämnda varor föreslagits enhetliga

tullsatser.

Tullsatsen liar för varor med öfvertyg af hel- och halfsiden upptagits

till 6 kronor, då hänsyn ansetts böra tagas hufvudsakligen till den tullsats,

som föreslagits för halfsidenväfnader. Särskilda rubriker för varor med

öfvertyg af helsiden och för sådana med öfvertyg af halfsiden hafva ansetts

öfverflödiga med hänsyn till den obetydliga importen samt till

svårigheten att å färdigsydda persedlar af ifrågavarande slag bestämma,

huruvida öfvertyget utgöres af hel- eller halfsiden.

För hithörande varor, med öfvertyg af annan väfnad, har föreslagits

en tull af 1 krona 50 öre per kilogram med hänsyn till tullsatsen

för de såsom öfvertyg vanligast ifrågakommande väfnadsslagen.

Lämpligheten åt de tullsatser, hvilka, efter samråd med importörer

och fabrikanter blifvit i förevarande rubriker upptagna, bör bedömas

äfven med hänsyn därtill, att varorna ifråga tyngas af stoppningsmaterial.

som ofta har betydligt lägre värde än öfvertyget.

Sedan enhetliga tullsatser föreslagits, har anledningen till den i

avsnitt 483 Kontrollera mot PDF

nu gällande tulltaxa under rubriken sängkläder införda anmärkningen

bortfallit.

Hithörande artiklar, hvilka nu förtullas såsom klädespersedlar af Kragar etc.

linne eller bomull, hafva redan på grund af sin betydelse ur handels- N:r 52$ och

och bnp ortsynpunkt ansetts böra för sig upptagas. Dessutom har, livad 526''

särskild! angår de med broderier eller spetsar försedda, en sådan anordning

påkallats däraf, att tullsatsen bär bör sättas lägre än för andra

542

Snörlif.

M:r 527 och

528.

med broderi eller spetsar försedda linne- och bomullspersedlar, Indika

senare ej blott pläga vara försedda med rikare dylik utstyrsel utan ock

i regel äro lättare än de stärkta artiklarna.

Svenska tillverkare af kragar, manschetter och skjortbröst hafva

såsom ett synnerligen beaktansvärdt skäl för höjning af tullen å dessa

artiklar framhållit, att tillverkningen däraf i vissa främmande länder i

stor utsträckning och med ringa arbetskostnad sker i straffanstalter för

kvinnor och att sålunda tillverkade varor icke lära få försäljas inomlands

utan måste exporteras, eu omständighet, som gör det ytterst svårt

för den svenska industrien på detta område att uthärda konkurrensen

med utlandet. Äfven för dylika artiklar, tillverkade i utländska fabriker,

lärer arbetskostnaden ställa sig afsevärdt lägre än här i landet.

Tullsatsen i rubriken n:r 526 utgör för undersökta prof 32.2

procent af medelvärdet.

Nuvarande tullsats för snörlif utgör, för sådana af helsiden 10 kronor

50 öre eller 12 kronor, för dem af halfsiden 4 kronor 37.5 öre eller

5 kronor samt för vanligast förekommande snörlif af bomulls- eller

linneväfnad 1 krona 57.5 öre och 1 krona 80 öre, allt per kilogram.

Då sidensnörlif icke äro någon afsevärd importartikel, kan uppdelning

i sådana af hel- och sådana af halfsiden icke erfordras, utan

synes man kunna åtnöjas med en enhetlig tullsats af 8 kronor per

kilogram, utgörande ett ungefärligt medeltal af nuvarande tullsatser

och motsvarande omkring 12. i procent af värdet för oftast förekommande

hithörande varor. Mot en högre tullsats talar den stora viktökning,

som orsakas af tillbehör, såsom planschetter, fjädrar och snören.

Beträffande snörlif af annan väfnad har eu af landets största

tillverkare uppgifva, att genomsnittsvärdet af den inhemska produktionen

utgör 26 kronor 48 öre per dussin, hvithet med en medelvikt

af 2 kilogram per dussin skulle utgöra 13 kronor 24 öre per kilogram.

Enligt eu annan uppgift skulle den väfnad, som åtgår för framställande

af ett dussin, till en vikt af 2.8 8 0 kilogram beräknade korsetter väga

1.7 00 kilogram och sålunda efter en tullsats af 90 öre per kilogram

avsnitt 484 Kontrollera mot PDF

draga en tull af 1 krona 53 öre. Därjämte åtginge spetsar, som beräknades

draga en tull af 50 öre; och tillkomme slutligen tull för planschetter,

fjädrar och annat tillbehör till belopp, som tillsamman med de

ofvan nämnda skulle motivera en tullsats af 3 kronor per kilogram

för den färdiga varan, därest denna fabrikation skulle erhålla något

skydd.

543

Med hänsyn härtill och på grund af den föreslagna tullförhöjningen

för de väfnader, hvaraf här ifrågavarande slag af snörlif oftast

äro tillverkade, har tullsatsen för snörlif af annan väfnad än hel- eller

halfsiden — hvilken tullsats för närvarande i regel kan beräknas utgöra

1 krona 80 öre — i förslaget höjts till 2 kronor 25 öre per kilogram,

som motsvarar för undersökta prof 28.1 procent af medelvärdet.

Den nuvarande tulltaxan innehåller bestämmelse, att hattfoder af Hatt- och

väfnad utan förening med annat material skola tullbehandlas såsom den Nmös5S29der''h

väfnad, hvaraf de hufvudsakligen bestå, hvarjämte för hattfoder af 530. °C

väfnad i förening med annat material stadgas en tullsats af 1 krona

80 öre per kilogram, oafsedt väfnadens art. På samma sätt förtullas

äfven mössfoder. Denna uppdelning synes otillfredsställande så till

vida, som hel- eller halfsidenfoder i förening med en obetydlighet papper

kunna införas till en i jämförelse med väfnadstullen alldeles för låg tullsats

och som i fråga om foder af andra väfnader väfnadstullens tilllämpning

skulle blifva förenad med svårigheter i följd af nödvändighet

att bestämma väfnadens vikt per kvadratmeter. Lämpligare synes då

vara att utan hänsyn till möjligen ingående annat material bestämma

fixa tullsatser, olika allteftersom väfnaden är siden eller annat slag.

Då i fråga om sidenfoder hufvudsakligen halfsidenvara torde importeras

och då foder af siden i förening med annat material nu kan

införas till den låga tullsatsen åt 1 krona SO öre per kilogram, har

för denna artikel, som utgör hallfabrikat för en betydande svensk

industri, föreslagits en tullsats af 4 kronor, något understigande halfsidentullen,

Pullsatsen för hattfoder, andra slag, har föreslagits till 2

kronor per kilogram med hänsyn till den föreslagna höjningen af tullen

för vissa väfnader.

Importen af hatt- och mössfoder i färdigt skick synes, af statistiken

att döma, vara obetydlig. Också lära de svenska hatt- och mössfabrikanterna

i stor utsträckning själfva tillverka sina foder. De föreslagna

tullsatserna motsvara för hattfoder af halfsiden 25.6 och för hattfoder

af bomullsväfnad 24 procent af värdet å undersökta prof.

taxa

Paraply öfvertyg, tillskurna eller sydda, förtullas

lika med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg

avsnitt 485 Kontrollera mot PDF

Tullsatserna äro sålunda:

för paraply öfvertyg af helsiden ......................................

» » » halfsiden.......................

enligt gällande Paraplyaf

50 procent. öperbB- etc.

1 N:r 53! och

532.

Per kilogram.

Kr. öre.

...... t): —

o.

75

544

Per kiiogram.

Kr. öre.

för paraplyöfvertyg af ylleväfnad ...................................... 2: 62.5

)j ;» '' » 80-trådig bomullsväfnad ............... 2: 62.5

>, » » bomullsväfnad, andra slag, färgad 1: 35

Paraplyöfvertyg af sistnämnda väfnad äro de vanligaste.

Från svenska paraply tillverkare har till kommittén inkommit framställning

med anhållan, att tullsatserna för sammansatta ställningar och för

öfvertyg måtte bestämmas per stycke och sättas till nedan nämnda belopp:

Per stycke.

Kronor.

öfvertyg, tillskurna eller sydda:

af hel- eller halfsiden .......................... 1: —

andra slag ............................................... 0: 50

ställningar, sammansatta ............................. 0: 25;

samt att tullsatsen för paraplyer och parasoller, andra slag, måtte sättas

till 7 5 öre per streke. Dessa tullsatser ansåges erforderliga till ställande

af den import af lösa paraplydelar (färdiga käppar, ställningar eller öfvertyg),

genom hvilken nu stadgade stycketull för den färdiga varan kringginges.

Paraplyfabrikanterna måste äfven importera det mesta af tillbehören

för sm tillverkning, dock icke pa nämnda sätt utan i form

af t. ex. spröt, löpare, kronor, stoppare, tofsar, käppar och kryckor

hvar för sig, hvarjemte öfvertyget importerades såsom metervara.

Utredningen'' har visat, att tullen för dessa materialier ställer sig

sålunda:

Tull för lösa delar

till ett dussin paraplyer.

Kronor.

för paraplyer med öfvertyg af:

bomullsväfnad, andra slag, färgad 4: 81 5: 501)

bomullsväfnad med 80 eller flera

trådar per cm. i kvadrat... 6:48 7:160

ylleväfnad, andra slag........................ 6: 21 6: 901)

under det att tullen för ett dussin färdiga paraplyer i alla dessa fall

utgör 6 kronor.

Utredningen har sålunda gifvit till resultat, att tullen å delarna

och tillbehören i fyra fall öfverstiger den för färdig vara utgående.

Om färdiga ställningar och öfvertyg importeras hvar för sig, ställer sig

tullen för ett dussin paraplyer på följande sätt:

b De högre tullbeloppen betingas af s. k. själfspännande ställningar, hvilka äro

tyngre än vanliga.

545

Tull.

Kronor.

12 stycken ställningar, vägande per st. 230

gram, 2.7 6 0 kilogram ä kr. 0: 80............ 2:21

12 stycken öfvertyg af bomullsväfnad, andra slag,

färgad, vägande per stycke 100 gram,

1.2 00 kilogram å kr. 1: 3 5 ................... 1: 62

Summa 3: 83

avsnitt 486 Kontrollera mot PDF

Då ett dussin paraplyer af ifrågavarande slag drager en tull

af 6 kronor, skulle sålunda en i det närmaste färdig vara kunna importeras

mot en tullafgift, som med 2 kronor 17 öre understiger tullen

lör ett dussin fullt färdiga paraplyer af samma slag. För att undanröja

detta missförhållande, som tydligen måste vålla de inhemska paraplytillverkarna

stor olägenhet, har för öfvertyg till paraplyer och parasoller

af hel- eller halfsiden föreslagits en tullsats af 12 kronor och för sådana

af annan väfnad en tullsats af 5 kronor, allt per kilogram. Dessa tullsatser

torde i vanliga fall — äfven vid bibehållen tullsats för ställningarna

— komma att hafva den verkan, som afsetts af fabrikanterna.

Ställningarna återfinnas i järngruppen.

Rörande tullsatserna för broderier å remsor af linne- eller bomullsväfnad

samt för broderade sådana väfnader, synbarligen afsedda att

sönderklippas till remsor, hafva flera såväl skriftliga som muntliga framställningar

gjorts. Å ena sidan hafva förbrukare begärt, att dessa varor,

som utgöra en synnerligen viktig artikel för den inhemska sömnadsindustrien,

särskild! till utstyrsel å kläder för kvinnor och barn, måtte

åsättas en tull af 4 kronor per kilogram eller densamma, som nu gäller

och äfven i förslaget upptagits för spetsar af ull, lin eller bomull. Å

andra sidan har en tillverkare, som enligt egen uppgift under år 1907

till den 1 november fabricerat 2,415 kilogram broderade remsor med

ett värde af 64,700 kronor, motsatt sig hvarje nedsättning i nu gällande

tull. Denna, som före år 1901 var lika med tullen för väfnaden, som

användts till broderiet, med tillägg af 100 procent, höjdes vid sagda

års riksdag på grund af den svenska broderiindustriens trångmål till

en fast tullsats af 5 kronor 50 öre per kilogram. Tullsatsen bestämdes

till detta belopp efter ett nära nog enhälligt tillstyrkande af bevillningsutskottet,

i det endast en ledamot reserverat sig. Trots denna betydligt

höjda tull har importen af hithörande varor under de år, för hvilka

exakt statistik kunnat erhållas, eller åren 1902—07, varit stadd i ständigt

stigande, i det att införseln utgjort:

Broderade

remsor etc.

M:r 533.

69

546

Broderier å

spetsar etc.

N:r 534.

Andra

broderier.

N:r 535.

År.

Kilogram.

Värde.

Kronor.

1902 ............

6,824

341,200

1903 ...........

13,930

696,500

1904 ...........

14,146

707,300

1905 ...........

....... 15,677

783,850

1906 ...........

18,801

940,050

1907 ..........

19,983

601,010

Då häraf synes framgå, att tnllsatsen icke varit såsom skyddstull

för högt tilltagen, har kommittén icke ansett sig höra föreslå någon

avsnitt 487 Kontrollera mot PDF

nedsättning af densamma, hvilken för öfrigt icke synts för hög i förhållande

till varuvärdet, i det den för 108 undersökta prof af importerad

vara utgjort 17.9 procent af medelvärdet.

För dessa arbeten har upptagits samma tullsats som för det

material, hvarå broderiet utförts, med tillägg af 100 procent. Härutinnan

öfverensstämmer förslaget med nu gällande bestämmelse utom i

fråga om broderade remsor af bomullstyll samt broderad sådan tyll,

synbarligen afsedd att sönderklippas till remsor, för hvilka varor 1901

års riksdag samtidigt med höjningen af tullen för broderade remsor å

annan bomullsväfnad bestämde en tullsats af G kronor 50 öre per kilogram.

Då sådana broderier emellertid icke tillverkas inom landet, men

utgöra ett viktigt halffabrikat för den inhemska sömnadsindustrien, har

kommittén, därvid tillmötesgående från sagda industris målsmän uttalade

önskningar, i förslaget icke upptagit särskild rubrik för ifrågavarande

broderier å tyll. Härigenom blifva i tullbehandlingshänseende dessa

varor jämställda med andra broderier å spetsväfnader och tyll, med

hvilka de i fråga om värde äro likställda, och innebär således denna

förändring en nedsättning af tullsatsen från 6 kronor 50 öre till 5

kronor per kilogram för broderad bomullstyll i remsor eller afsedd att

till sådana sönderklippas.

För andra broderier har, på grund af den långt gående uppdelningen

för vissa väfnader, en enhetlig tullsats visat sig nödvändig, och

har densamma föreslagits till samma belopp som för ylle-, linne- och

bomullsspetsar, med hvilka varor ifrågavarande broderier i afseende å

värde ofta äro jämställda. Härigenom vinnes äfven eu viss lättnad

vid tullbehandlingen, i det eu stor del hithörande varor hafva liknande

utseende och samma karaktär i öfrigt som spetsar och spetsväfnader.

Vissa spetsväfnader äro nämligen framställda genom broderi å väfnad,

hvars icke broderade delar därefter bortklippts eller bortetsats.

547

Af hithörande varor hafva s. k. ärmlappar, såsom varande föremål

för stor tillverkning'' inom landet och" en icke ringa import, erhållit

särskilda rubriker. För sådan vara med öfvertyg af siden utgår nu

en tull af 10 kronor 50 öre per kilogram, d. v. s. sidentullen, 6 kronor,

med tillägg af 75 procent, under det att, om öfvertyget är af bomullsväfnad

men fodret af siden, tullen beräknas som för bonnillsväfnaden

med tillägg af 75 procent och sålunda ställer sig betydligt lägre än i

förra fallet. Xågon anledning att sätta olika tull å sådan vara, allteftersom

öfvertyg eller foder utgöres af siden, lärer så mycket mindre

förefinnas, som priset torde ställa sig lika. Och har för den skull upptagits

avsnitt 488 Kontrollera mot PDF

en enhetlig tullsats, som med hänsyn till den af kautschuksimpregneringen

eller kautschuksfodret förorsakade viktökning satts till

8 kronor per kilogram.

Tullsatsen för ärmlappar, i hvilkas öfvertyg eller foder silke ej

ingår, har upptagits till 2 kronor 25 öre per kilogram, utgörande ett

afrundadt medeltal af de för dessa varor nu gällande tullsatser, b vilka

äro, för ärmlappar af blekt bomullsväfnad 1 krona 57.5 öre, för sådana

af bomullsväfnad, hållande per centimeter i kvadrat 80 eller flera varpoch

inslagstrådar, eller af vattentät kautschuksväfnad 3 kronor 6 öre

samt för ärmlappar af trikåväfnad 1 krona 75 öre, allt per kilogram.

Hvad beträffar ärmlappar af trikåväfnad, torde importen numera vara

högst _ obetydlig, då behofvet till större delen täckes af inhemsk tillverkning.

En jämförelse mellan den föreslagna tullsatsen och de nu

gällande visar i procent af varuvärdet följande tal:

Enligt nu Enligt

gällande föreslagen

tullsats: tullsats:

af bomullsväfnad, andra slag, blekt ... 9.9 14.2

af bomullsväfnad med 80 trådar eller

däröfver per cm. i kvadrat samt

af vattentät kautschuksväfnad ...... 26.6 19.5

För andra slag af hithörande sömnadsarbeten och därmed jämställda

varor, hvilka oftast utgöras af regnrockar och regnkappor, har

i allmänhet, oafsedt om silke i dem ingått eller ej, erlagts en tull af

3 kronor 6 öre; dock att tullsatsen, därest sidenfoder förekommit, utgjort

3 kronor 50 öre per kilogram. Då emellertid de spånadsvaror, som till

ifrågavarande artiklar användas, uppdelats i sådana, som innehålla silke,

och . andra slag, har motsvarande uppdelning måst göras äfven för de

färdiga persedlarna; och hafva tullsatserna föreslagits till belopp, som

motsvara tullen för spånadsvaran med tillägg af 50 procent eller sålunda

Kläder af

kautschuksväfnad

etc.

ISI:r536—539.

548

resp. 6 och 3 kronor per kilogram. Den senare tullsatsen utgör för undersökta

prof 27.8 procent af medelvärdet, under det att motsvarande

procenttal nu är 28.4.

Anm. till Största delen af de ärmlappar, som importeras, torde vara sådana,

n:r 536 och gom afges t denna anmärkning:. Dessa skulle icke utan särskildt stadgande

blifva hänförliga till ifrågavarande rubriker.

Kläder af För oljade eller fernissade klädespersedlar beräknas enligt gällande

N rX540 och ^axa tuIhi(giften, efter hvad för tyget är bestämdt, utan tullförhöjning;

541. men möter i något fall hinder att utröna, af hvad slags tyg oljade

eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de till väfnader, vattentäta,

med annan vattentät massa belagda, andra slag, och draga alltså

en tull af 60 öre per kilogram. För undvikande af de med ett dylikt

avsnitt 489 Kontrollera mot PDF

tullbehandlingssätt förenade olägenheter har för oljade eller fernissade

persedlar den i de flesta fall nu utgående tullen af 60 öre per kilogram

föreslagits, hvarjämte i öfverensstämmelse med nu rådande praxis införts

den bestämmelse, att varorna skola vara oljade eller fernissade efter

sömnadsarbetet. På sådant sätt äro äfven de billigare oljekläder, som användas

af sjömän, lotsar och fiskare, tillverkade. Mösskärmar, sydda af vaxduk,

hvilken artikel för närvarande drager en tull af 60 öre per kilogram,

äro föremål för import, och det har synts lämpligt att här upptaga dem.

De i rubriken n:r 541 inrymda varuslag draga enligt nu gällande

bestämmelser i allmänhet en tull af 1 krona 5 öre per kilogram eller

tullen för tyget, hvaraf de äro förfärdigade, med tillägg af 75 procent.

Varor, för hvilka tillägget skulle utgöra 100 procent, torde nämligen

knappast förekomma. Vid sådant förhållande har den först nämnda

tullsatsen, afrundad till 1 krona, upptagits.

Kläder etc. Sedan i föregående rubriker särskildt upptagits: 1) alla fållade

N:r542—555. oc]| kantade artiklar, ej särskildt nämnda, 2) kragar, manschetter och

skjortbröst, stärkta och strukna, 3) snörlif samt 4) kläder och andra

arbeten, ej särskildt nämnda, af vattentäta eller elastiska spånadsvaror,

hafva alla öfriga enligt gällande taxa såsom »kläder, ej specificerade» betecknade

varuslag jämte alla andra, i förslaget ej särskildt nämnda sömnadsarbeten

af spånadsvaror sammanförts under denna öfverrubrik. Hit

blifva sålunda hänförliga de flesta persedlar, som nu tullbehandlas med

100 eller 75 procents tillägg till tullen för den väfnad, hvaraf de äro

förfärdigade. Det högre tillägget utgår enligt gällande taxa för alla

kläder, försedda med broderi, samt för kläder af hel- och halfsiden,

ylleväfnad eller stampad yllefilt, så framt de äro försedda med fransar,

549

snörmakerier, spetsar eller blonder eller med foder, som drager högre

tull än det tyg, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består, under

det att 75 procents tillägg beräknas för alla andra i taxan ej specificerade

kläder och klädespersedlar. Dessa senare voro före den 1 april 1908

belagda med ett procentuellt tillägg af endast 50 procent till väfnadstullen.

Med anledning af den motion vid 1908 års riksdag, som resulterade

i nämnda tullförhöjning, lät riksdagens bevillningsutskott verkställa

nödig utredning och meddelade i sitt afgifna betänkande upplysningar

och prisuppgifter, ägnade att möjliggöra ett allsidigt bedömande

af frågan om lämpliga tullsatser för dessa varuslag. I anslutning till

denna utredning framhöll utskottet, att de i motionen anmärkta förhållanden

avsnitt 490 Kontrollera mot PDF

påkallade ett bättre skydd för sömnadsindustrien inom landet

och att, äfven om det då föreliggande förslaget icke kunde undanröja

de befintliga olägenheterna, det dock gifvetvis innebure en förbättring,

den enda som för tillfället på grund af bestämmelserna i den år 1906

med Tyska riket afskräde handels- och sjöfartstraktaten kunde vidtagas.

Denna utredning visade dessutom, att tullsatserna borde bestämmas

efter annan grund än den nuvarande. Kommittén har också ansett sig

böra frångå de gamla bestämmelserna om procentuellt tillägg till väfnadstullen

och i stället upptagit fixa tullsatser efter den färdiga varans vikt.

En dylik förändring påkallas för öfrigt äfven af den här ofvan påpekade

omständigheten, att ett utrönande af vikten per kvadratmeter å

den i sömnadsarbetet ingående yäfnaden möter nära nog oöfverstigliga

svårigheter.

Kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol

förfärdigade varor (äfven metervara) förtullas nu såsom strumpstolsarbeten

utan förhöjning, enligt hvad gällande taxa under rubriken

»Kläder» innehåller. Den inskränkande bestämmelse, som på grund af

traktaten med Tyskland tillkom år 1906, och enligt hvilken berörda

tullbehandlingssätt tillämpas allenast då klädespersedeln är utan tillbehör

eller försedd med blott vanligt sådant, kan icke anses hafva någon

nämnvärd praktisk betydelse men är däremot ägnad att afsevärdt försvåra

tullbehandlingen och har med afseende därå uteslutits. I öfrigt

och då klädespersedlar, som »utgöras af» strumpstolsgods, själffatlet

skola såsom strumpstolsarbeten tullbehandlas, innefattar förslaget ingen

ändring i sak.

För färdigsydda kläder hafva Stockholms och Uppsala skrädderiidkareföreningar

i till kommittén ingifna framställningar begärt 25 procents

Kläder af

strumpstol»''

arbeten.

N:r 542.

Öfverrockar

etc.

N:r543—545.

550

värdetull under framhållande af, att med nuvarande tullbehandlingssätt

kläder af gröfre och tyngre material draga relativt högre tull än sådana

af finare och lättare väfnader, och att förbrukare af detta senare varuslag

i allmänhet tillhörde den mera köpstarka publiken. Då emellertid

införande af värdefull icke lärer böra ifrågakomma och en uppdelning

efter väfnadens art synes utesluten, har kommittén icke kunnat tillmötesgå

dessa framställningar. Då dessutom eu förhöjning af tullen

för de vanligast förekommande slagen af mans- och gosskläder icke

visat sig behöflig, i det att importen däraf synes vara föga betydande,

och då de större inhemska tillverkarna förklarat sig nöjda med nuvarande

tullskydd, hafva för mans- och gosskläder af annan väfnad än

avsnitt 491 Kontrollera mot PDF

hel- eller halfsiden särskilda rubriker uppförts med fasta vikttullar,

nära anslutande sig till nu gällande tullsatser.

Då af hithörande varor sådana, som förfärdigats af ylle-, linneeller

hampväfnader, i regel ställa sig högre i pris än öfriga slag,

hafva de sammanförts i en grupp, hvilken i sin ordning uppdelats i

två rubriker.

N:r 543. Den första af dessa omfattar kläder, försedda med foder, uppslag,

krage eller annan besättning af varor, i Indika silke ingår, samt af

yllekostymväfnader, innehållande silke (rubr. n:r 383), och har för dessa

upptagits en tullsats af 4 kronor per kilogram. Då för yllekostymväfnader

af nyssberörda beskaffenhet tullsatsen nu är 2 kronor 50 öre,

xippgår för närvarande tullen för kläder däraf, som äro försedda med

foder, dragande högre tull än öfvertyget, eller med snören, till 5 kronor

samt för andra slag till 4 kronor 37.5 öre per kilogram, hvilken senare

tullsats torde vara den vanligen ifrågakommande. För öfriga hit hänförliga

kläder af ylleväfnad äro motsvarande tullsatser 3 kronor 50 öre

och 3 kronor G öre per kilogram. Den föreslagna tullsatsen skulle sålunda

i en del fall understiga, i andra fall däremot öfverstiga den nu

gällande. Som emellertid de varor, för hvilka förslaget innebär en

tullnedsättning, icke äro och ej heller torde blifva föremål för nämnvärd

import och de öfriga utgöras af just sådana, för den mera köpstarka

publiken afsedda, hvilka åsyftas i skrädderiidkarnas framställningar,

torde förslaget i denna del icke gifva anledning till erinran.

Den föreslagna tullsatsen skulle för öfrig! i allmänhet komma att stå

i bättre öfverensstämmelse med varuvärdet än nu gällande. Kläder

af linne- och hampväfnader, som skulle komma att blifva till denna

rubrik hänförliga, torde knappast förekomma.

N:r 544. För de under denna rubrik hufvudsakligen fallande slag af kläder,

nämligen sådana af ylleväfnad, är den vanligen ifrågakommande tull

-

551

satsen nu 3 kronor 6 öre per kilogram, och kar samma tullsats,

afrundad till 3 kronor också här upptagits. För kläder af linneväfnad

innebär detta visserligen någon tullförhöjning, hvilken dock med hänsyn

till de föreslagna höjningarna af motsvarande väfnadstullar synes befogad.

Sådana kläder af linneväfnad torde för öfrigt icke vara föremål

för någon mera betydande import.

Till denna rubrik komma hufvudsakligen att hänföras kläder af N;r 545- bomullsväfnad, hvilka nu i allmänhet draga en tull af 1 krona 57.5

öre för obroderad och 1 krona 80 öre per kilogram för broderad vara.

Med hänsyn till den för vissa bomullsväfnader föreslagna tullförhöjning

har en tullsats af 2 kronor per kilogram ansetts lämplig.

avsnitt 492 Kontrollera mot PDF

De föreslagna tullsatserna utgöra i rubriken n:r 543 19.2, i rubriken

n:r 544 20.s samt i rubriken n:r 545 19.8 procent af medelvärdet för

undersökta prof.

Importen af mans- och gosskläder af ylle-, linne- eller bomullsväfnad

utgjorde år 1907:

Kilogram. Kronor.

kläder af ylleväfnad 32,542 520,672

. ,, ,, linneväfnad 2,082 16,656

,, ,, bomullsväfnad 23,772 237,720

Tullsatsen för kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt Kläder af

nämnda, andra slag, af spetsar, spetsväfnader och tyll, helt eller ^^546—^48

delvis af silke, har upptagits till 20 kronor. Denna tullsats utgör i

afrundadt tal den för materialet föreslagna med tillägg af 75 procent

eller samma tullsats, som i de flesta fall nu torde ifrågakomma för

dessa varor.

Kläder och andra sömnadsarbeten, andra slag, af spetsar, spetsväfnader

och tyll af annat spånadsämne än silke hafva uppdelats i sådana,

som äro försedda med foder af hel- eller halfsiden samt andra;

och har för de förstnämnda föreslagits en tullsats al 9 kronor, för

öfriga åter 7 kronor per kilogram. Bestämmande för det förra beloppet

har varit hänsyn därtill, att kläderna i fråga kunna betraktas såsom

kläder af siden med besättning af spetsar, spetsväfnader eller tyll, och

att fodret ofta torde utgöras af halfsiden. Det senare beloppet mot

svarar

tullen för spetsar, spetsväfnader och tyll af här i fråga varande

slag med tillägg af 75 procent och öfverensstämmer sålunda med nu

utgående tull utom i afseende å med broderier försedda kläder, för hvilka

tillägget nu utgör 100 procent.

552

Kläder af

helsiden.

N:r 549 och

550.

Kläder af

halfsiden.

N:r 551 och

552.

Kläder af

stampad filt.

N:r 553.

Kläder af

annan

spånadsvara.

N:r 554 och

555.

Med hänsyn till de i förslaget upptagna förhöjda tullsatser för

sidenväfnader hafva för här ifrågavarande sömnadsarbeten väsentligen

höjda tullsatser måst upptagas, eller 20 kronor och 16 kronor i stället

för nu utgående 12 kronor och 10 kronor 50 öre. De föreslagna tullsatserna

utgöra för undersökta varor 12.6 och 18.6 procent af medelvärdet.

Tullsatserna för varor, hänförliga till dessa rubriker, hafva upptagits

till hälften af motsvarande tullsatser för varor af helsiden.

För rosetter, kravatter och slips af hel- eller halfsiden väfnad,

hvilka utgöra en afsevärd del af den nuvarande importen af varor, tillhörande

rubrikerna n:r 550 och 552, motsvara de föreslagna tullsatserna

omkring 20 procent af medelvärdet.

Tullsatsen för dessa varor, hvilken nu utgör 1 krona 5 öre eller 1 krona

20 öre per kilogram, har upptagits till närmast afrundade tal, som motsvarar

den föreslagna tullen för stampad yllefilt med tillägg af 75 procent.

avsnitt 493 Kontrollera mot PDF

Bland varor, enligt förslaget hänförliga till kläder och andra

sömnadsarbeten, tilldraga sig de i dessa rubriker upptagna artiklarna

särskild uppmärksamhet såväl med hänsyn till sin allmänna användning

som till den stora import, för hvilken de äro föremål. I fråga om dem

har det hittillsvarande tullskjMdet varit synnerligen ojämnt. Procentuellt

tillägg till väfnadstullen verkar nämligen här ganska olika för klädesplagg,

som dock äro alldeles likställda, såsom lärer framgå af efterföljande

sammanställning, där de väfnadsslag, som i sömnadsindustrien

oftast användas, medtagits och tullskyddet beräknats efter 75 procent

af väfnadstullen:

för plagg

11

ii

11

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

af ylleväfnad, andra slag ...................

„ linneväfnad, 35-trådig .......................

,, „ 50-trådig .......................

,, „ mer än 50-trådig ........

,, bomullsväfnad, gles och 80-trådig..

„ bomullsväfnad, andra slag:

oblekt och ofärgad ....................

färgad eller blekt ......................

tryckt eller pressad .....................

Tullskydd för

sömnadsarbetet.

Per kg.

Kr. öre.

1: 31

—: 34

-: 75

1: 31

1: 31

—: 37.5

—: 67.5

—: 82.5

553

Härvid är att märka, att sömnadsarbetet oftast betingar lika stor

kostnad för de varor, som hafva det lägsta skyddet, som för de högst

fullbelagda.

Till belysande af, huru ojämnt gällande bestämmelser drabba, kan

vidare framhållas, hurusom, under det att exempelvis tullskyddet för

sömnadsarbetet å ett bluslif af ylleväfnad med utstyrsel af fransar,

spetsar eller snörmakerier utgör 100 procent af tullen för väfnaden,

är skyddet för enahanda arbete och utstyrsel på ett bluslif af linneeller

bomullsväfnad endast 75 procent af väfnadstullen. Närmare utfördt

innebär detta, att skyddet för sömnadsarbetet på yllelifvet utgör

per kilogram 1 krona 75 öre, medan motsvarande arbete på ett bluslif

af linne eller bomull skyddas med resp. 34, 37.5, 67.5, 75 och 82.5

öre samt 1 krona 31 öre per kilogram. Och ändock väger icke alltid

ett sådant plagg af ylleväfnad mindre än ett likadant af linne eller

bomull, utan oftast vida mer, i det att till persedlar af linne eller

bomull med nu nämnd utstyrsel i regel användas fina och lätta tyger.

Under utredningen har äfven det missförhållandet påvisats, att, hvad beträffar

en del inom landet tillverkade klädespersedlar, summan af tullsatserna

för till dem använda materialier och sybehör betydligt öfverstiger

tullen för den färdiga varan.

Eu öfvergång till fixa tullsatser, beräknade efter persedlarnas vikt,

synes erbjuda den enda lämpliga utvägen att ernå ett tillfredsställande

avsnitt 494 Kontrollera mot PDF

resultat. Mot bibehållande af förtullning efter väfnadens tullsats med

visst procentuellt tillägg talar för öfrigt den omständigheten, att en sådan

anordning skulle visa sig så godt som praktiskt omöjlig vid bifall till

kommitténs förslag om ett flertal väfnaders uppdelning i afseende å

tullsats efter vikt per kvadratmeter. Hvad tullsatserna angår, synas de

böra bestämmas så, att de tillgodose den på flera områden uppblomstrande

inhemska sömnadsindustriens intresse, och samtidigt, så vidt

möjligt är, blifva afvägda med hänsyn till varornas olika värde och till

den mer eller mindre dyrbara utstyrsel, som vanligen förekommer.

För persedlar med sådan utstyrsel, som här sägs, har, i öfverens- M:r 554

stämmelse med hvad sakkunniga tillstyrkt, tullsatsen ansetts böra bestämmas

50 procent högre än för persedlar utan dylik utstyrsel.

På grund af verkställd utredning rörande beskaffenheten af och N:r 555

prisförhållandena i fråga om hit hänförliga artiklar och sedan i särskilda

rubriker upptagits sådana eljest hithörande kläder och andra sömnadsarbeten,

som på grund af lägre värde borde draga lägre tull, har tullsatsen

upptagits till 3 kronor 50 öre per kilogram.

70

554

De i rubrikerna n:r 554 och 555 föreslagna tullsatser utgöra för samtliga

undersökta varor, hörande till den förra rubriken, 17.2 och för dem,

som falla under den senare, 19.3 procent af medelvärdet. Till jämförelse

må anföras, att för motsvarande varor den nya tyska tulltariffen upptager

samma tullsatser i mark, som här äro föreslagna i kronor.

A"m- *!“ 1. Motsvarande bestämmelse i fråga om gångkläder återfinnes i

n:r 5il—555. o o o

gällande taxa.

2. Till vinnande af likformig tullbehandling hafva bestämmelser

ansetts erforderliga angående hvad som skall med broderi förstås. Af

de olika slag sömnadsarbete, hvilka, såsom tjänande samma ändamål

som broderiet, funnits böra därmed likställas, hafva s. k. kråkspark och

kedjesöm hittills vanligen betraktats såsom broderi. I slutet af anmärkningen

har emellertid undantagits sådan kedjesöm, som endast afser att fästa

delar af en sydd persedel vid hvarandra, och hvilken i de flesta fall

hvarken kan anses såsom ett för prydnadsändamål åstadkommet arbete

eller torde fördyra varan. Hvad åter beträffar hålsöm, annan än

enkel, hvilken senare omnämnts i anmärkning till rubriken n:r 512, är

dylikt sömnadsarbete ett typiskt broderiarbete och bör därför behandlas

såsom sådant. Att arbeten af spånadsvaror, som medelst metalltråd

eller klistring försetts med prydnader, böra hänföras till broderier, betingas

däraf, att sådant arbete höjer varans värde och i de flesta fall

tillkommit i prydnadssyfte.

avsnitt 495 Kontrollera mot PDF

3. I särskilda, till kommittén inkomna framställningar och däribland

i sådana från Göteborgs handels- och sjöfartsnämnd, Göteborgs

handelskammare samt en af landets största tillverkare af damkappor,

har uttalats den mening, att applikationer böra betraktas såsom ett sömnadsarbete,

jämställdt med broderi och annan prydnadssöm. Detta slag

af arbete utföres antingen genom att i figurer utstansa eller bortklippa

delar af bottenväfnaden, hvarefter i deras ställe på undersidan fastsys

väfnad af samma eller annan beskaffenhet, eller ock genom att i form af

remmar (band) eller figurer fastsy spånadsvaror på bottenväfnaden. Då

sådant arbete är tidsödande och kräfver stor arbetsskicklighet, betingar

det ett betydligt högre pris än vanligt sömnadsarbete, och har därför

äfven kommittén ansett, att applikationer böra i tullbehandlingshänseende

jämställas med broderier. Anbringande i prydnadsändamål å väfnad

eller klädesplagg af band, snören, fransar eller gulddragararbeten är

strängt taget icke annat än applikation.

555

De flesta hithörande artiklar falla under rubriken n:r 198 i gällande ^eteifetc

taxa och draga enligt denna en tull af 9 kronor per kilogram, vare sig N:r 556-558.

de äro »äkta eller oäkta» och utan afseende å beskaffenheten i öfrigt.

Tullsatsen nedsattes enligt traktaten med Tyskland till detta belopp

från förutvarande 12 kronor, hvarvid jämväl tillkom det i en rubriken

tillhörande anmärkning inrymda stadgande, att varor af i rubriken afsedt

slag, hvilka innehålla guldtrådar eller gulddrageri till en kvantitet

af högst 15 procent af varans hela vikt, icke skola tullbehandlas såsom

gulddragararbeten utan efter varans beskaffenhet i öfrigt. Af gulddragararbeten

märkes först och främst gulddragartråden, som intager

en särskild ställning, så till vida som den utgör materialet eller halffabrikatet

för öfriga hithörande varor. Den består antingen af silke

eller, såsom vanligen är fallet, af bomullsgarn, som på maskin öfverspunnits

med en tunn, platt metalltråd, hvarigenom varan förlänas ett

guld-, silfver- eller bronsliknande utseende. Af tråden förekomma två

slag, äkta och oäkta, båda i en mängd olika kvaliteter med betydligt

växlande värde. Sålunda lärer den s. k. äkta gulddragartråden betinga

ett pris af ända upp till 400 kronor, under det priset på den oäkta

kan variera från 10 till 50 kronor, allt per kilogram.

I framställningar från gulddragare inom landet har framhållits

det oegentliga däri, att halffabrikatet drager samma tull som däraf framställd

Vara. Äfven från band- och snörtillverkare har klagats öfver

den enligt deras åsikt dryga tullsatsen. För deras fabrikat får tråden

avsnitt 496 Kontrollera mot PDF

nämligen allt större betydelse, och är det härvid företrädesvis de

billigare kvaliteterna, som finna användning. För att tillmötesgå dessa

tydligen befogade erinringar har kommittén för gulddragartråd föreslagit

en särskild, lägre tullsats eller hälften af den för gulddragararbeten

i förslaget upptagna. Från sakkunnigt håll har vitsordats, att det

äfven för fackmannen är svårt att skilja på äkta och oäkta gulddragartråd.

Frånsedt gulddragartråden har gällande taxa till gulddragararbeten N:r 557.

fört, förutom en del rena metallarbeten, snörmakararbeten, innehållande

gulddragartråd. Dessutom har dit hänförts band med gulddragartråd,

emedan beteckningen »galoner», som i rubriken förekommer, ansetts

syfta på så beskaffade band. Däremot hafva icke spetsar, spetsväfnader,

tyll och strumpstolsaxheten, innehållande metalltråd eller med metalltråd

öfverspunnet garn, inbegripits under gulddragararbeten, och detta därför,

att dessa artiklar äro i taxan specificerade. Såväl språkbruket som

värdeförhållandet har emellertid synts påkalla ändring häri och dessa

senare artiklars likställande med öfriga gulddragararbeten. Då äfven

556

N:r 558.

Konstgjorda

blommor etc.

N:r 559.

Delar till

konstgjorda

blommor etc.

!M:r 560.

paljetter och kantilj er ansetts böra bär upptagas, hafva de måst särskild!

nämnas, enär paljetter veterligen aldrig bestå af spånadsvara

utan uteslutande af metall, ebonit, gelatin och dylika ämnen samt kantiljer

oftast förfärdigas enbart af metall.

Hvad tullsatsen för de i rubriken n:r 557 upptagna varor beträffar,

har den med hänsyn till varornas relativt höga värde och deras

egenskap af att uteslutande tjäna lyxändamål, upptagits till samma belopp

som före den tyska traktaten; utgörande detta för samtliga undersökta

prof 11.3 procent af medelvärdet.

Varor af spånadsämnen i förening med metalltråd eller därmed

öfverspunnet garn till högst 15 procent af varans hela vikt hafva ansetts

fortfarande böra förtullas utan hänsyn till denna beståndsdel och sålunda

efter sin beskaffenhet i öfrig!.

Af dessa varor återfinnas konstgjorda blommor af tyg, halm,

papper, fjädrar eller andra dylika ämnen i gällande tulltaxa under

rubriken »Blommor» (n:r 46). Dit hänföras äfven konstgjorda växter.

Däremot hafva konstgjorda frukter tullbehandlats såsom varor, som

icke kunna hänföras under någon af de i taxan upptagna bestämmelser,

arbetade, och sålunda dragit en tull af 15 procent af värdet. Som icke

blott dylika växter och frukter utan äfven efter bildningar af fjärilar,

skalbaggar, prydnadsfjädrar m. m. — hvilka artiklar vanligen plägat

förtullas som bijouterivaror — i afseende å såväl pris som användnings-

avsnitt 497 Kontrollera mot PDF

och tillverkningssätt i de flesta fall kunna likställas med konstgjorda

blommor, hafva de i förslaget sammanförts med sistnämnda

artikel. Tullsatsen har upptagits till samma belopp, som nu utgår för

konstgjorda blommor, eller 15 kronor per kilogram.

Några skriftliga framställningar om ändringar i gällande tulltaxa

i fråga om konstgjorda blommor eller delar till sådana hafva icke

till kommittén inkommit. Däremot hafva under utredningen såväl tillverkare

som importörer framhållit önskvärdheten af, att efterbildningar

af i botanisk mening sammansatta blad blefve hänförliga till denna

rubrik och ej som nu till färdiga blommor eller växter. Sådana blad

äro exempelvis törnrosblad, klöfverblad m. fl. Med hänsyn till denna

begäran, som synts befogad, har kommittén i anmärkning, motsvarande

den under rubriken n:r 47 nu befintliga, upptagit en bestämmelse i

detta syfte. I öfrig! har i anmärkningen icke gjorts annan väsentlig

ändring, än att bestämmelsen om, att blad skola importeras i buntar

557

för att hänföras under denna rubrik, uteslutits, då det synts egendomligt,

att lösa blad skulle behandlas på annat sätt än sådana, som

importeras hopbuntade. I tullsatsen har ingen ändring vidtagits.

För paraplyer och parasoller af siden har nuvarande tullsats ansetts

tillfredsställande. Hvad åter angår paraplyer och parasoller, andra

slag, hvilka nu äro åsätta en tull af 50 öre per stycke, har i flera framställningar

begärts, att tullsatsen måtte höjas till 75 öre. Denna anhållan

har motiverats med hänvisning till det förhållandet, att för en

del hithörande varor den sammanlagda tullen för delarna, importerade

hvar för sig, är högre än för den färdiga paraplyen eller parasollen,

något som äfven med siffror påvisats i motiveringen för rubrikerna n:r

531 och 532. Då dessutom tullsatsen för sådana väfnader, hvaraf paraplyer

och parasoller, andra slag, förfärdigas, i förslaget höjts med belopp,

som för undersökt paraplyöfvertyg af bomullsväfnad i det närmaste

motsvarar 9 öre per stycke, och för plaraplyöfvertyg af ylleväfnad

öfverstiger denna siffra, har kommittén för hithörande varor upptagit eu

tullsats af 65 öre per stycke.

Nuvarande tulltaxa upptager i motsvarande rubrik endast en obetydlig

del af de hattflätor, som förekomma, nämligen sådana af bast, halm

eller träspån. Utom dessa finnes dock en mängd andra, af olika material.

Nuvarande praxis i afseende å tullbehandling af oftast förekommande

hithörande varor utvisas af följande sammanställning:

Tullsats per

kilogram.

Kronor.

Hattflätor:

af bast, halm eller träspån.................................................................... fria

af samma ämnen:

avsnitt 498 Kontrollera mot PDF

med materialet sammanhållet af garn eller tråd...................... 1: —

med inflätade band:

af helsiden ...................................... 6: —

af halfsiden......................................................................................... 2: 50

af annan väfnad ............................................................................ 1: 75

med inflätade:

silkessnören .................................................................................. 9: —

snören, andra slag ......................................................................... 3: —

med omvirad eller omklistrad väfnad............... för 100 kronor 15: —

med inflätade s. k. konstgjorda band.............. » » » 15: —

Paraplyer

otc

N:r 561 och

562.

Hattflätor.

N:r 563-566.

558

Tullsats per

kilogram.

flätade af konstgjorda band eller af garn eller tråd resp..........

flätade af konstgjorda band eller af spånadsvaror, i förening

med snören resp...............................................................................

flätade af klippta remsor:

af stampad yllefilt eller af väfnad:

enbart, förtullas lika med väfnaden

i förening med snören, lika med snören eller resp............

i förening med konstgjorda band ............... för 100 kronor

Till pärlbroderi eller annat sömnadsarbete på hattflätor

tullbehandlingen icke tagits hänsyn.

För främjande af stråhattstillverkningen inom landet beslöts af

1906 års riksdag tullfrihet för halm- och bastflätor, hvilka dittills varit

underkastade en tull af 1 krona per kilogram, hvarefter år 1907 på

grund af kungl. proposition denna tullfrihet utsträcktes att gälla äfven

hattflätor af träspån. Samtidigt infördes en särskild rubrik för hattflätor

uteslutande af halm, bast eller träspån, hvarvid de under rubrikerna

n:r 26 och 201 sedan föregående år med tullfrihet upptagna artiklarna

halmflätor och bastflätor ur nämnda rubriker uteslötos. Flätor

af gräs torde nu tullbehandlas såsom hattflätor af halm, hvaremot

flätor af rot eller säf tullbehandlas såsom arbeten af vegetabiliska rör

med tullsats af 1 krona per kilogram.

I syfte att åvägabringa reda och likformighet i tullbehandlingen

hafva här sammanförts alla i handeln under benämningen hattflätor

gående varor, äfven om de till följd af materialets beskaffenhet strängt

taget icke skulle kunna anses höra under denna afdelning.

För hattflätor af halm, bast eller träspån har, i likhet med hvad

nu är fallet, tullfrihet ansetts böra äga rum; och med dem hafva jämställts

flätor af gräs, säf, rot och andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsvaror

hänförliga. Hvad beträffar flätor af gräs, kunna de i en del fall ej särskiljas

avsnitt 499 Kontrollera mot PDF

från flätor af halm. Flätor af säf och flätor af rot torde både

till utseende, värde och tillverkningssätt stå de nu tullfria hattflätorna

så nära, att äfven de böra vara tullfria. 1 rubriken hafva äfven upptagits

Kronor.

f 6

2

1

50

75

I 9:

\ 3:

f 9

! 3

15

har vid

559

flätor af andra vegetabiliska ämnen med undantag af spånadsämnen,

därest sådana skulle kunna tänkas förekomma. Härigenom har den

tankegång, som legat till grund för ofvan omnämnda riksdagsbeslut

fullföljts. livad särskild! beträffar flätor af saf, har inhämtats, att de

utgöra föremål för husslöjd i sådana trakter, hufvudsakligen i Tyskland,

där råmaterialet växer. Försök hafva gjorts att importera detta och

här fläta varan, men försöken hafva misslyckats. Blandningar af de

olika ämnena lära förekomma.

Jämte de af ofvan nämnda ämnen allena fabricerade hattflätor

förekomma sådana i förening med spånadsvaror. För flätor af berörda

ämnen i förening med silke har den tullsats af 2 kronor 50 öre per

kilogram, som redan nu gäller för många af dem, synts lämplig.

Hattflätor af i öfverrubriken nämnda material i förening med

andra ämnen än silke hafva upptagits med en tullsats af 1 krona

per kilogram. Denna, som redan nu tillämpas för en del hithörande

varor och öfverensstämmer med tullsatserna för halmarbeten och korgmakararbeten,

andra slag, utgör, beräknadt efter en del undersökta

prof, endast några få procent af varuvärdet. Då emellertid för flätor

af den hufvudsakliga beståndsdelen föreslagits tullfrihet och varan utgör

ett halffabrikat för en betydande industri inom landet, har tullsatsen icke

ansetts böra sättas högre.

Hattflätor af spånadsvaror eller tagel utgöra antingen band eller

snören eller ock äro de likartade med af sådana tillverkade besättningsartiklar

fastän oftast försedda med starkare appretur. Som de i regel

icke kunna från sagda varor särskiljas och dessutom, hvad värdet beträffar,

äro med dem jämställda, hafva de hänvisats att efter sin beskaffenhet

tullbehandlas såsom band eller snören. Den föreslagna tullsatsens

förhållande till varuvärdet framgår af nedanstående sammanställning,

därvid materialets beskaffenhet angifves genom hänvisning inom

parentes till den rubrik i förslaget, dit detta i och för sig vore hänförligt.

De föreslagna tullsatserna för varor, fallande under rubriken n:r

566, utgöra i procent af medelvärdet:

Procent.

Vara, hänvisad till n:r 349 ......... 18.8

■» » » » 351 25.4

» » » » 494 26.4

5> » » j> 495 28.9

)> » j> » 496 18.9

N:r 564.

för 565.

N:r 566.

560

Hattar. Tillägget »färdiga eller halffärdiga» har återuppflyttats till öfver

N.

avsnitt 500 Kontrollera mot PDF

r567—577. där det förefanns, innan med blommor, plymer och spetsar

monterade fruntimmershattar erhöllo egen rubrik. Det har emellertid

visat sig, att dessa senare kunna förekomma till import i halffärdigt skick.

Fruntimmers- Nu gällande tullsats af 4 kronor per stycke har i förslaget

hattar, mon- bibehållits, men rubriken har ansetts böra undergå den förändterade

etc. 7 o

Nr 567. ring, att fruntimmershattar, monterade med spetsar, uteslutits. Af

importörer har nämligen framhållits, att med värdefullare spetsar

monterade fruntimmershattar ytterst sällan förekomma till import, utan

att de äfven äro monterade med blommor eller plymer. Däremot förekomma

flickhattar, vanligen af blekt bomullsväfnad, med en enkel spets

i brättets kant, för Indika en tullsats af 4 kronor per stycke i de flesta

fall öfverstiger varuvärdet. Såväl dessa flickhattar som ock, i den mån

de förekomma, med spetsar monterade fruntimmershattar blifva enligt

förslaget efter sin beskaffenhet hänförliga till någon af rubrikerna n:r

570, 574 eller 577 med tullsatser, bättre afpassade efter varornas värde.

I gällande tulltaxa indelas hattar, andra slag, allt efter det material,

hvaraf de äro förfärdigade, i tre grupper, nämligen 1) af hel- eller

halfsiden, med tullsats af 2 kronor per stycke, 2) af vaxduk, äfvensom

hattar af vaxad väfnad, s. k. sydvästar, med tull af 40 öre per stycke,

samt 3) af annat ämne, med resp. 75 öre och 50 öre per stycke, allt

efter som de är försedda med foder, svettrem, band eller dylikt tillbehör,

eller sakna sådant tillbehör. Mot denna indelning likaväl som mot tullsatserna

har såväl i skriftliga framställningar som muntligen af tillkallade

sakkunniga erinran gjorts, hvarvid framhållits, dels att tullsatserna

äro för låga för att skydda den inhemska hattindustrien, dels att indelningen

är alltför summarisk med hänsyn till varornas olika värde.

Hattar med Ofverrubriken har fått ändrad lydelse, emedan det synts riktigt

N:r568—570. att med hattar af hel- eller halfsidenväfnad likställa andra hattar

af vara, innehållande silke. Hittills hafva t. ex. hattar, sydda af

silkessnören (schniljer), och hattar, sydda af flätor, i Indika silke ingått,

måst till följd af rubrikens affattning hänföras till hattar af annat ämne.

Till följd af den sålunda ändrade lydelsen har tillägget »fälbhattar härunder

inbegripna», såsom onödigt, uteslutits.

Hvad garnering eller utsmyckning af hattar beträffar, har af

hattfabrikanter inom landet klagats däröfver, att i nu gällande taxa för

hattar af hel- eller halfsiden samt för hattar af vaxduk icke alls tages

hänsyn till, huruvida de äro garnerade eller ogarnerade, samt att, då i

561

avsnitt 501 Kontrollera mot PDF

fråga om hattar af annat ämne eu sådan åtskillnad gjorts, man därvid

inskränkt sig till uppdelning i två slag, nämligen med eller utan i rubriken

nämndt tillbehör. De hattar, som komme att höra till först berörda grupp,

d. v. s. de garnerade, vore dock sinsemellan så olika i värde, att de icke

borde likställas. En del fruntimmershattar — andra än de med blommor

eller plymer försedda — försåges dessutom ofta med så rik utsmyckning,

s. k. montering, att det till desamma använda garneringsmaterialet enligt

uppgift ofta droge högre tull än den färdiga hatten och borde därför

upptagas särskild! för sig med högre tull än de med vanlig enkel

garnering försedda. I anledning häraf hafva i förslaget hattar, andra

slag, med undantag dock för sydvästar, uppdelats i monterade, garnerade

och ogarnerade med den åtskillnad mellan de två senare slagen, som i

anmärkningen under rubriken n:r 577 närmare angifves. Med monterade

afses naturligtvis de, som hafva rikare utsmyckning än de blott garnerade.

Ett slag af sådan rikare utsmyckning, nämligen med spetsar, har ofvan berörts.

För öfrigt användas för ändamålet band, snörmakerier, spännen, in. m.

För ogarnerade sidenhattar har föreslagits en nedsättning af den

nuvarande tullsatsen med 50 Öre eller, till 1 krona 50 öre per stycke,

mot hvilken förändring hörda fabrikanter och importörer icke haft något

att invända.

För de till denna rubrik hänförliga, garnerade sidenhattarna bär

ingen förändring i gällande tullsats föreslagits.

För monterade sidenhattar har däremot föreslagits en med 50 öre

per stycke höjd tull eller 2 kronor 50 öre, en förhöjning, som ansetts

lämplig icke minst med hänsyn till ifrågavarande hattars på grund af

utstyrseln jämförelsevis höga värde.

I motsvarande rubrik af nu gällande taxa upptagas äfven hattar,

sydda af vaxduk, såsom t. ex. matroshattar, en modevara med ofta högre

värde än hattar af flätor, samt kuskhattar, livilkas värde kan uppgå till

14 kronor per stycke. I förslaget hafva emellertid dylika vaxdukshattar

ansetts böra få ingå under hattar af annat ämne. För sydvästar, hvilka

användas af lotsar, sjömän och fiskare, liar den nuvarande tullsatsen

bibehållits.

Af filthattar finnas två i värde vidt skilda slag, nämligen hårfilthattar

och ull filthattar. Af dessa äro endast de senare föremål för

afsevärd tillverkning inom landet. Hårfilthattfabrikationen lärer visserligen

i mindre omfattning hafva upptagits af åtminstone en fabrik inom

landet; men enligt uppgift har det nuvarande tullskyddet visat sig otill

71

-

N:r 568.

N:r 569.

N:r 570.

S. k. sydvästar.

N:r 571.

Hattar af

hårfilt eller

annat ämne

etc.

N:r572—577.

562

avsnitt 502 Kontrollera mot PDF

fredsställande för denna jämförelsevis dyra vara, och har tillverkningen

därför icke kunnat utveckla sig. A andra sidan har uppgifvits, att de

svenska hattfabrikerna icke skulle kunna upptaga denna fabrikation samt

i alla händelser icke kunna, vare sig hvad pris eller kvalitet beträffar,

täfla med de stora utländska fabrikerna. Då emellertid, såsom ofvan anförts,

tillverkning af hårfilthattar om ock i ringa omfattning inom landet

upptagits, då vidare afsättningen af dylika hattar enligt uppgift är stadd

i tillväxt, och då varan i främsta rummet torde användas af den mera

köpstarka publiken, har kommittén ansett sig böra tillmötesgå framställningarna

om högre skydd för hårfilthattar än för ullfilthattar och i

sådant afseende för ogarnerade hårfilthattar upptagit eu tullsats af 75

öre per stycke.

Emot en uppdelning af filthattar i sådana af hårfilt och sådana

af ullfilt har anmärkts, att det skulle medföra tulltekniska svårigheter

att skilja dem åt. Fabrikanter af de olika varuslagen anse emellertid,

att eu sådan åtskillnad icke bör vara förenad med någon större svårighet.

Hårfilten kännes vid strykning med handens insida len och silkesartad,

ullfilten däremot sträfvare. Också skiljes i flera utländska tariffer mellan

hattar af hårfilt och hattar af ullfilt. Så är förhållandet exempelvis i

tyska, österrikiska och franska tarifferna.

I sammanhang därmed, att tullsatsen för ogarnerade hårfilthattar i förslaget

upptagits med höjdt belopp, har gifvetvis tullsatsen för garnerade

sådana hattar ansetts böra undergå motsvarande höjning. För monterade

hattar af hårfilt eller »af annat ämne» har af'' samma anledning,

som här ofvan anförts i fråga om hattar af vara, i hvilken silke ingår,

förhöjning af tullsatsen föreslagits, nämligen till 1 krona 50 öre per

stycke. Värdet af så utstyrda hattar är nämligen mera beroende på

utstyrseln än på hattens beskaffenhet i öfrigt, hvartill kommer, att

tullen för de till monteringen använda materialier kan uppgå till samma

belopp som tullen för den färdiga hatten eller mera.

N:r 575. Till denna rubrik, som motsvarar n:r 211 i gällande taxa, hafva

hänförts äfven mössor, sydda af såsom tullfria specificerade hattflätor,

samt hattstumpar. Mössor af berörda slag, hvilka nu tullbehandlas

som korgmakararbete eller halmarbete med en tullsats af 1 krona per

kilogram, äro nämligen i fråga om tillverkning och värde närmast jämförliga

med hattar, sydda af liknande flätor.

Hvad hattstumpar eller filtstumpar beträffar, voro de före år 1886

icke i tulltaxan omnämnda. Enligt beslut vid det årets riksdag infördes

emellertid i taxan uttryckligt stadgande, hvarigenom de hänfördes till

568

avsnitt 503 Kontrollera mot PDF

halffardiga hattar. I framställningar från firmor, som för sin tillverkning

använda filtstumpar, har nu anhållits, att artikeln i fråga skulle

uppdelas efter olika^ bearbetning med lägre tullsatser för den mindre

bearbetade varan. Å andra sidan har från inhemska hattfabrikanter,

som tillverka filtstumpar, framhållits, att framställandet af stumpar vore

det dyrbaraste, svåraste och sålunda viktigaste arbetet i hattillverkningen;

att konkurrensen med utlandet vore så svår, att högre tullskydd

väl erfordrades; men att i hvarje fall en tullnedsättning skulle göra

tillverkningen inom landet omöjlig.

Då en uppdelning af hattstumpar, sådan som den ofvan föreslagna,

af tulltekniska skäl synts mindre lämplig, och då af enahanda skäl

jämväl ansetts ensidigt, att nuvarande likställighet mellan hattstumpar och

ogarnerade hattar bibehölles, där ej tungt vägande skäl talade för ett särskiljande,

har för de varor, som skulle blifva hänförliga till förevarande

rubrik, föreslagits en gemensam tullsats af 60 öre per stycke. För en

sådan förhöjning talar ej blott hvad redan anförts utan äfven den höjning

af produktionskostnaderna, som ägt rum, sedan nu gällande tullsats

fastställdes. Af inhämtade uppgifter framgår nämligen, att hattar,

som inom landet vid nämnda tidpunkt kunde framställas för en kostnad

af 18 kronor per dussin, nu icke kunna åstadkommas under 29 å 30 kronor.

För hithörande garnerade hattar har upptagits samma tullsats, N:r 576 och

som nu gäller. Beträffande tullsatsen för de monterade hänvisas till 577- hvad som anförts i sammanhang med frågan om monterade hårfilthattar.

Gällande taxas bestämmelser om hattar, sammansatta af flera

materialier, samt om hattstommar hafva, såsom öfverflödiga, icke i förslaget

upptagits.

I gällande tulltaxa upptagas, under rubrikerna n:r 531 och 532, Prydnadsplymer,

oarbetade och arbetade, med tullsatser af resp. 15 och 30 kronor

per kilogram. Benämningen plymer bär här utbytts mot prydnadsfjädrar

såsom mera omfattande och bättre anslutande sig till den tolkning,

som i praxis gifvits åt ifrågavarande rubriker. Af prydnadsfjädrar

förekommer till import en mångfald olika slag, vidt skilda till utseende

och värde. Fn uppdelning af dessa varor har synts lämplig, och de

dyrbara strutsfjädrarna hafva erhållit egen rubrik. En ytterligare uppdelning

i oarbetad och arbetad vara liar dessutom skett i öfverensstämmelse

med nu gällande taxa.

För de oarbetade strutsfjädrarna har föreslagits samma tullsats,

som nu gäller, eller 15 kronor per kilogram.

SÖ4

Konstgjord!

fjäderpälsverk.

N:r 582 och

583.

Solfjädrar.

N:r 584.

Tullsatsen för de arbetade har däremot föreslagits till 40 kronor

avsnitt 504 Kontrollera mot PDF

per kilogram. Denna förhöjning har vidtagits dels på grund däraf, att

varan under bearbetningen förlorar mer än hälften af sin vikt, dels

emedan arbetade strutsfjädrar uteslutande äro att anse som lyxvara.

Tullsatsen är i jämförelse med värdet visserligen låg, men en högre

tullsats torde icke vara tillrådlig, då varan lätt kan göras till föremål

för oloflig införsel.

Andra slag af prydnadsfjädrar äro betydligt billigare, och har för

en del af dem, såsom t. ex. oarbetade gås- och kalkonfjädrar, nuvarande

tullsats af 15 kronor per kilogram synts väl hög. I förslaget har också

för oarbetade prydnadsfjädrar, andra slag, upptagits eu tullsats af allenast

10 kronor per kilogram, under det att för de bearbetade föreslagits

bibehållande af nu gällande tull, SO kronor per kilogram.

I anmärkningen till prydnadsfjädrar har nuvarande, delvis på

prejudikat grundade tullbehandlingssätt fastslagits.

Denna artikel har i gällande taxa upptagits under hudar och

skinn och hänvisats till pälsverk, beredda, hopsydda, af blåräf etc., med

en tullsats af 6 kronor per kilogram. Som emellertid varan icke är

annat än bearbetade prydnadsfjädrar och i värde, efter vikt rälmadt,

öfverensstämmer med sådana, hafva tullsatserna i förslaget utförts med

samma belopp som för arbetade prydnadsfjädrar eller, om varan förfärdigats

af strutsfjädrar, 40 kronor per kilogram samt eljest 30 kronor.

Rubriken öfverensstämmer med motsvarande i nu gällande taxa,

utom hvad angår tillägget »oafsedt materialet», som tillkommit, då äfven

solfjädrar af andra ämnen än spånadsvaror skola hit hänföras.

IX. Kautschuk och kautsehuksraror samt packningar af spånadsämnen.

Kautschuksvaruindustrien, som inom allt flera områden framträder

såsom konkurrent till läderindustrien, har i Sverige under de senaste åren

nått ett betydligt uppsving. Redan summorna för införsel af råvara tala

i detta hänseende ett tydligt språk. Från det att på 1880-talet nästan ingen

kautschuk infördes, uppskattades årsinförseln 1901—05 till i medeltal

3 miljoner kronor. Landets gummifabriker hafva också ökat sin omsättning,

synnerligast hvad angår galosch er, hvaraf utförseln numera afse

-

.565

värdi öfverstiger införseln (år 1905 1.9 miljon kronor införsel mot

5.1 miljoner kronor utförsel). Äfven beträffande öfriga kautschuks-och

guttaperkaarbeten förete de svenska fabrikerna en afsevärd utveckling, om

de också icke ännu kunna helt fylla landets behof. Af importen belöper

emellertid icke mindre än omkring’ 1.5 miljon kronors värde på hittills

tullfria kautschuks artiklar; och man har, säkerligen på goda grunder, ansett,

att eu stor del af dessa artiklar skulle komma att tillverkas inom landet,

avsnitt 505 Kontrollera mot PDF

därest tillverkningen erhölle ett måttligt skydd. Motioner i sådant syfte

hafva ock väckts vid 1901 och 1903 årens riksdagar samt i bevillningsutskottet

rönt gynnsam behandling, ehuru de ej vunnit riksdagens bifall.

Skälen för afslag synas i hufvudsak hafva varit, att man ansåg de föreslagna

tullsatserna, som skulle drabba artiklar af nästan uteslutande teknisk användning,

betungande för landets öfriga industrier och för rederinäringen.

Härvid må dock erinras först och främst, att kautschuksindustrien icke

äger sämre naturliga förutsättningar i vårt land än i de större industriländerna,

hvarför tillverkningskostnaden, i den män afsättningen ökas,

bör alltmera kunna nedbringas till öfverensstämmelse med hvad utländsk

vara af motsvarande kvalitet i verkligheten kostar. En annan omständighet,

som likaledes förtjänar beaktande, är att man på marknaden

har att räkna med en mängd tekniska gummivaror af underhaltig kvalitet,

hvilkas ringa värde dock icke förr, än varan någon tid användts, kan af

köparna konstateras; och skydd mot osund utländsk konkurrens med

sådana underhaltiga kvaliteter är visserligen önskvärd! äfven från konsumenternas

synpunkt sedt. Slutligen är med hänsyn till de tekniska

gummivarornas stora betydelse för kommunikationsväsendet en inhemsk

tillverkning däraf, nog stark och produktionskraftig att i händelse af

ofred göra landet oberoende af importen, ganska önskvärd.

Äfven om man ville räkna med eu sådan, ganska visst icke inträffande

förutsättning, som att tullsatsen drabbade konsumenterna med

hela sitt belopp, skulle häraf för närvarande icke kunna föranledas en

ansenligare totalbelastning än ungefär 300,000 kronor årligen, därest

tullen bestämmes så, att den— hvithet här torde visa sig tillfyllestgörande

— motsvarar ungefär 10 procent af varans värde. Värdet af tillverkning

och import tillhopa öfverstiger nämligen föga 3 miljoner kronor.

Den inhemska konkurrensen kan emellertid antagas förhindra ett sådant

utnyttjande af skyddet. Härtill kommer vidare, att förslaget innebär

tullnedsättning för flera tekniska artiklar, som hittills dragit tull

med 1 krona 20 öre per kilogram. Till stor del faller för öfrigt den

möjligen ökade kostnaden på industrier, som skälfva äro tullskyddade,

såsom sockerfabriker, bryggerier, kvarnar och brännerier; och för export

-

566

Kautschuk,

oarbetad, etc.

N;r 585.

Kautschuk,

upplöst, etc.

N:r 586.

Kautschuks

tråd.

N:r 587.

industrierna, såsom pappers- och trämassefabrikerna samt sågverken, kan

merkostnaden i följd af tullsatsen ej blifva betungande. Ångbåtarna, som

ock äro afsevärda förbrukare af kautschuksvaror, kunna ju, om de

avsnitt 506 Kontrollera mot PDF

gå på utländska hamnar, där fylla sitt behof, därest den svenska varan

blefve afsevärdt dyrare, och i den mån de användas för inhemsk sjöfart,

lärer deras konkurrensförmåga ej beröras af tullen.

I betraktande af alla dessa omständigheter har kommittén icke kunnat

undgå att i princip ansluta sig till den ståndpunkt, som af bevillningsutskottet

vid 1903 års riksdag intogs, med iakttagande af de modifikationer,

som ifrågavarande industris senare utveckling påkallar.

I denna rubrik har, jämte de i gällande taxa såsom tullfria upptagna

artiklarna kautschuk och guttaperka, ansetts böra nämnas det närstående

ämnet balata, hufvudsakligen användt för remmar, samt regenereradt

gummi, bestående af från kautschuksaffall, förbrukade gummigaloscher

o. d. utlöst kautschuk, som pressats i plattor med skroflig yta.

Kautschuk, guttaperka och balata importeras antingen råa, i skrofliga

plattor, flaskor, block m. fl. former, eller renade, i bvilket skick de förekomma

såsom skrofliga, med hål försedda plattor. Bägge slagen böra

naturligtvis, såsom råmaterial för kautschuksindustrien, fortfarande åtnjuta

tullfrihet.

Hit hänförliga importartiklar äro s. k. gummisolution för hopkittning

af gummivaror samt skocement. Den förra betingar ett pris

af ungefär 4 kronor per kilogram, den senare ungefär 1 krona per

kilogram. Till rubriken hänföras vidare kautschuk i degform, äfven

med tillsats af andra ämnen, af hvilka svafvel är det vanligaste, samt

konstgjord kautschuk, s. k. faktis, ett preparat af feta oljor med svafvel

eller klorsvafvel, med eller utan inblandning af naturlig kautschuk. Värdet

å faktis är ungefär 1 krona 25 öre per kilogram. Den drager liksom

öfriga till rubriken hörande artiklar för närvarande tull med 15 procent

af värdet.

För att icke äfventyra fördyrande af ett för skofabrikerna erforderligt

beredningsämne, har kommittén ansett önskligt, att tullsatsen icke

komme att öfverstiga den nu för skocement utgående, med hänsyn hvartill

densamma upptagits till blott 15 öre per kilogram, ehuru detta belopp,

hvad gummisolution beträffar, är ganska lågt.

Kautschukstråd för elastiska spånadsvaror tillverkas ej inom landet;

och bär därför för sådan vara tullfrihet ansetts böra bibehållas. Af

567

sakkunniga har meddelats, att tjockleken af kautschnkstråd, afsedd för

ifrågavarande ändamål, ej öfverstiger 5 millimeter. Tråd af gröfre dimensioner

skulle enligt förslaget rubriceras som strängar.

Packningar och packningsmaterial, däri kautschuk ingår, förekomma

i mångahanda former, med högst växlande kautschukshalt samt

för olika användning. Af tulltekniska skäl har ansetts lämpligt, att

avsnitt 507 Kontrollera mot PDF

alla dessa slag af packningar, äfven om kautschuk ej utgör hufvudbeståndsdelen,

hänföras till kautschuksgruppen, hvarvid de dock uppdelats

på tre olika rubriker. Denna uppdelning är betingad af, å ena sidan,

kautschuksfabrikanternas intresse, att packningar uteslutande af mjuk

kautschuk eller, eventuellt, med en mindre inblandning af grafit, svafvel

eller dylikt, eller hufvudsakligen af hårdgummi, ej erhålla lägre tullsatser

än öfriga för industriell användning afsedda artiklar af motsvarande

material, samt, å andra sidan, hela den öfriga industriens

intresse af, att den betydande förbrukningsartikel, som utgöres af packningar

af jämförelsevis ringa kautschukshalt och därmed också af mindre

betydelse för kautschuksindustrien, ej onödigtvis fördyras. Olikhet i

tullsatser påkallas äfven af det olika värde dessa skilda slag af packningar

äga.

Till det billigaste slaget af nu ifrågavarande packningar höra de,

som upptagits i rubriken n:r 588. Ofta förekommande artiklar af detta

slag äro t. ex. blockpackning af spånadsämne med eu liten kärna af

kautschuk äfvensom moorit, klingerit och liknande kompositioner af asbest

och kautschuk. Med hänsyn till värdet och svårigheten att vid tullbehandlingen

skilja vissa hit hänförliga packningar från andra sammansatta

packningar, däri kautschuk icke alls ingår, har det ansetts lämpligast,

att äfven vanligen förekommande sådana af det senare slaget

här upptagas, oaktadt de ju icke äro kautschuks varor. Packningar,

bestående af enbart ett ämne, annat än kautschuk eller hårdgummi, förtullas

naturligtvis såsom detta ämne, arbetadt, äfven om de icke äro,

såsom förhållandet är med läderpackningar, i taxan särskildt omnämnda.

Medelvärdet å nu nämnda, till rubriken n:r 588 hänförliga packningar

har beräknats utgöra 2 kronor per kilogram. Till denna rubrik

har emellertid på grund af sin användning förts äfven gummiduk af visst

slag. Denna artikel har hittills tullbehandlats sålunda, att densamma utan

inlägg eller o inlägg af väf varit tullfri oafsedt tjockleken; att den,

försedd med sådant inlägg, åtnjutit tullfrihet vid tjocklek af 1 millimeter

eller däröfver och dragit tull, såsom vattentät väfnad, med 1 krona

75 öre per kilogram, om tjockleken understigit 1 millimeter; samt att

Packningsmaterial.

N:r 588.

568

den, försedd med omlägg, alltid, oafsedt tjockleken, tullbehandlats som

vattentät väfnad. Gummiduk med metallinlägg har hänförts till »maskiner,

redskap och verktyg» med 10 procents värdetull. Af sakkunniga har

nu upplysts, att gummiduk med inlägg eller omlägg af väf — dit naturligtvis

väfnader, allenast impregnerade eller sammanklistrade med eu lösning

avsnitt 508 Kontrollera mot PDF

af kautschuk, icke räknas — i regel har likartad industriell användning

och samma prisläge oafsedt tjockleken, och att sålunda eu gräns

af 1 millimeter såsom grund för olika tullbehandling icke är befogad. Med

hänsyn härtill har all gummiduk med inlägg eller omlägg af väf ansetts

böra hit hänföras. Med densamma har ock gummiduk med metallinlägg

likställts, ehuruväl sådan vara ställer sig något dyrare. Om den vanligast

förekommande gummiduken med inlägg eller omlägg af väf beräknas

hafva ett prisläge af 1 krona 50 öre eller något därunder, per kilogram

räknadt, torde den med metallinlägg försedda ställa sig 10 å 15 öre

per kilogram dyrare. Ehuruväl gummiduk, tjockare än ungefär 5 millimeter,

icke torde förekomma, har dock gränsen mot andra gummiplattor

för säkerhets skull satts så högt som vid 10 millimeter.

Hvad tullsatsen för denna rubrik beträffar, har från fabrikanternas

sida påyrkats samma belopp, som föreslogs i motion vid 1903 års riksdag,

eller 40 öre per kilogram. Kommittén har dock med hänsyn till hithörande

artiklars värde och industriella användning ansett sig höra stanna

vid 30 öre.

Vid rubrikens behandling har kommittén tagit under öfvervägande

en framställning från maskinpackningsaktiebolaget i Sandbäckshult angående

tullen å maskinpackningar, hvilken framställning blifvit genom

remiss den 28 januari 1908 från kungl. finansdepartementet till kommittén

öfverlämnad.

Mattor etc.

N:r 589.

Mattor, hofbufifertar, proppar och de i rubriken nämnda slag af

ringar hafva hittills, såsom hänförliga till »kautschuk, arbetad, andra slag,

ej specificerade», dragit eu tull af 1 krona 20 öre per kilogram. Här

upptagna, för industriella ändamål afsedda artiklar, såsom exempelvis

trattar till radsåningsmaskiner, s. k. nutchers, hattformar, ventilkulor och

ventiler, hafva i regel, såsom hänförliga till redskap eller till formar för

industriens behof, dragit 10 procents värdetull. Buffertar, andra än hofbuffertar

och bestående endast af kautschuk, hafva, likasom strängar,

plattor och packningar, varit tullfria. De plattor, som här afses, äro sådana,

som ej äro hänförliga till nästföregående rubrik, således alla utan mlägg

eller omlägg, oafsedt tjockleken, däribland äfven så beskaffad gummiduk.

I denna rubrik har ej ansetts nödigt att jämte packningar upptaga äfven

569

termen packningsrnaterial, enär detta senare innefattas under »strängar

och plattor». Symaskinsringar äfvensom ringar för industriella behof

kunna ofta nog icke utan svårighet skiljas från packningar; men detta förhållande

saknar praktisk betydelse, om, såsom här föreslagits, samtliga

dessa varuslag fälla under samma tullsats.

avsnitt 509 Kontrollera mot PDF

Medelpriset för de i rubriken sammanförda varuslag torde kunna

uppskattas till omkring 8 kronor per kilogram. Ehuruväl de olika,

varuslagen sinsemellan kunna anses tämligen likställda till värdet, kan

dock för eu och samma artikel priset växla afsevärdt efter olika kvalitet.

Spiral- och pansarslangar äro till förstärkning försedda med spiral

eller flätning af järn eller annan metall, som i och för sig är af betydligt

lägre värde än kautschuk, och. ställer sig därför priset per viktsenhet

lägre än å andra slangar. Spiralslang har hittills varit tullfri,

därest den ej genom aptering varit utmärkt såsom tillbehör till sprutor.

Pansarslang har såsom redskap dragit 10 procents värdetull. Medelvärdet

å dessa slag af slangar är 2 kronor 50 öre å 3 kronor per kilogram.

Den föreslagna tullsatsen understiger sålunda i allmänhet icke

10 procent af värdet.

Det, i rubriken beskrifna slaget af slangar begagnas för eldsläckningsändamål.

Sådana slangar hafva såsom oapterade hittills varit tullfria; och

då de tros ej kunna med fördel tillverkas inom landet, har tullfriheten

ansetts böra bibehållas. Kautschukslagret å dessa slangar har blott tätningsändamål

och bör icke, där det är ojämnt pålagdt, på något ställe vara

tjockare än 2 millimeter. Skulle så vara fallet, bör slangen, liksom om

den har koppling eller annan aptering, hänföras till nästföljande rubrik.

Hithörande slangars värde varierar betydligt alltefter kvaliteten af

kautschuken i varan. Som genomsnittspris torde kunna antagas 5 å (5

kronor per kilogram. Den föreslagna tullsatsen utgör alltså 10 procent

af värdet eller något därunder.

Drifremmar ; af kautschuk draga nu i allmänhet, såsom hänförliga

till »ej specificerade dragremmar till maskiner», tull med 10 procent af

värdet. Den vikttullsats, som nu föreslagits, motsvarar så nära som. möjligt

denna värdetull. Det har ansetts praktiskt att här sammanföra alla

drifremmar, i hvilka kautschuk, guttaperka eller balata jämte spånaclsämne

ingår, äfven om detta senare ämne skulle utgöra hufvudbeståndsdelen.

Eu hit hänförlig, synnerligen betydande artikel är de s. k. balataremmarna.

Transportremmar — eu artikel, som på grund af växande

72

Spiralslang

etc,

N:r 590.

Slangar de.

N:r 391.

Slangar etc.

N:r 592.

Remmar.

N:r 593.

570

Skodon.

N:r 594.

Volocipeddelar

etc.

N.r 595.

Kautschuksvaror

etc.

N:r 596.

Arheten af

hårdgummi.

N:r 597-600.

användning inom tekniken ansetts böra särskildt nämnas — hafva jämställts

med drifremmar, hvilka de, frånsedt gröfre dimensioner och ofta

förstärkt ytbetäckning, fullständigt likna.

Rubriken, hvari gällande tullsats bibehållits, afser icke heller

avsnitt 510 Kontrollera mot PDF

någon ändring i hittillsvarande tullbehandlingspraxis, enligt hvilken till

kautschukskodon föras endast sådana, som utvändigt äro helt och hållet

klädda med kautschuk, alltså galoscher. Med tyg på yttersidan försedda

kautschukskodon, såsom s. k. snow-boots, skola såsom förut hänföras

till skodon af annan väfnad än hel- eller halfsiden.

Enligt denna rubrik skulle för velocipeddelar af kautschuk, hvilka

hittills ingått i den allmänna rubriken velocipeddelar, gällande tullsats

bibehållas.

Af de artiklar, som i gällande taxa innefattas under rubriken

»kautschuk, arbetad, andra slag, oj specificerade», hafva i förslagets föregående

rubriker åtskilliga särskildt upptagits, såsom galoscher samt tekniska

gummivaror, och sedan dessa sålunda utsöndrats, synes skäligt att

för återstoden eller de i denna rubrik upptagna höja tullsatsen från

1 krona 20 öre till 1 krona 50 öre per kilogram. Om än för de många

olikartade varuslag, som äro hit hänförliga, tullsatsen i något fall kan

blifva hög, är dock så i allmänhet icke förhållandet; och för öfrigt är

ingen af dessa artiklar så betydande i förbrukningen, att tullsatsen ur denna

synpunkt kan hafva större betydelse. Den utgör i genomsnitt 13 procent åt

värdet å slitskenor till automobiler, 8 procent tör luftrör till automobiler,

mindre än 5 procent för kirurgiska artiklar, 5 till 50 procent för diverse

varor såsom tobakspungar, myntbrickor, biljardband, doppskor och battonger

samt 25 till 100 procent för radergummi, sistnämnda procentsats

dock blott för sådana af faktis och dylikt tillverkade sämre kvaliteter,

hvaraf import ej torde vara önskvärd. Med radergummi afses i denna

rubrik endast i bitar för direkt användning apteradt eller i trähylsor

infattadt sådant. Till sönderstyckning afsedda plattor af radergummi

böra, såsom plattor utan inlägg, draga tull af 80 öre per kilogram.

Imitationer af hårdgummi (i handeln vanligen kalladt ebonit), såsom

eburin, ebroin och ambroin, äga ej blott afsevärdt lägre värde än den

äkta varan utan äro ock lätta att skilja från denna. Ebonit har nämligen,

i olikhet med imitationer häraf, t}"pisk lukt af kautschuk samt

drager efter gnidning till sig små pappersbitar och dylika lätta kroppar.

I motsats till hvad beträffande likartade förhållanden eljest i förslaget

är regel, hafva därför imitationer af ebonit ej likställts med den äkta

varan utan upptagits bland formbara ämnen i afd. VI.

571

Oarbetadt hårdgummi i form af block och plattor, hvilken artikel

betingar ett pris af 5 å 6 kronor per kilogram och hittills ej närnnvärdt

varit föremål för svensk tillverkning, införes för närvarande tullfritt.

avsnitt 511 Kontrollera mot PDF

För bibehållande af tullfriheten talar visserligen i sin mån den

omständighet, att varan utgör ett viktigt råmaterial för j acklister i telefonväxelbord

samt för telefonapparater, alltså artiklar, som äro föremål

för betydande svensk export. A andra sidan har emellertid af representanter

för kautschuksindustrien framhållits, att fabrikation af block

och plattor skulle under förutsättning af nödigt tullskydd kunna upptagas

inom landet, lika väl som ebonitstänger kunnat under skydd af

gällande tullsats här tillverkas. Kommittén har ansett sig i så måtto

böra taga hänsyn till detta uttalande, att för varan ifråga föreslagits

en tullsats, motsvarande ungefär 8 procent å de billigaste slagen.

Enligt gällande tulltaxa är tråd af kautschuk tullfri. Detta stadgande

har tolkats sålunda, att kautschuksträngar (tråd) af intill 10 millimeters

tjocklek fått införas tullfritt, hvaremot gröfre vara (stänger) af

samma material hänförts till »kautschuk arbetad, andra slag, ej specificerade»

och sålunda dragit tull af 1 krona 20 öre per kilogram. På

grundval af detta tullskydd har ock, såsom ofvan antydts, tillverkning

af ebonitstänger upptagits inom landet. Då emellertid varans värde är

5 å 6 kronor per kilogram, torde skyddet kunna anses väl högt för ett

hallfabrikat, och kommittén har funnit tullsatsen böra kunna nedsättas

till 50 öre per kilogram (motsvarande 8 å 10 procent af värdet), förutsatt,

att denna tullsats komme att gälla äfven för de hittills tullfria

strängarna. Rör af hårdgummi, äfvenledes hittills tullfria, betinga

ett pris af 5 å 6 kronor per kilogram för hårda kvaliteter och omkring

2 kronor per kilogram för mjuka s. k. genomföringsrör för elektrisk

installation. Den föreslagna tullsatsen af 50 öre per kilogram är visserligen

ganska hög för de sistnämnda, men ett undantag för dessa skulle

vålla praktiska olägenheter, enär de lätt förväxlas med »andra» rör af

mjuk kautschuk (rubr. n:r 592). Bibehållas båda dessa slag af rör vid

föreslagna lika tullsatser, behöfver förhållandet ej vålla svårighet för

tullbehandlingen. Till denna rubrik hafva äfven förts hittills tullfria

packningar af hårdgummi. Värdet å dessa är ungefär 5 kronor per kilogram,

och tullsatsen beräknas möjliggöra svensk tillverkning, särskildt

af den hithörande betydande artikel, som benämnes jenkinspackning.

Tullsatsen synes för åvägabringande af likställighet med de i

rubriken n:r 596 upptagna artiklar af mjuk kautschuk böra, likasom för

N:r 597.

N:r 598.

N:r 600.

dessa, höjas från 1 krona 20 öre till 1 krona 50 öre per kilogram. För

kirurgiska artiklar utgör denna tullsats 2 till 5 procent, för kammar

8 till 10 procent af värdet.

X. Lervaror.

avsnitt 512 Kontrollera mot PDF

Denna afdelning omfattar först och främst de slag af lervaror,

som i gällande taxa återfinnas under öfverrubriken »Lervaror, ej specificerade».

Därtill kommer emellertid ytterligare ett afsevärdt antal

artiklar och särskild! flertalet sådana lervaror, hvilka nu tullbehandlas

såsom maskiner, redskap eller verktyg eller såsom galanterivaror. I

öfrigt innebär förslaget här, likasom annorstädes, en större specialisering

af de särskilda varuslagen, än hvad gällande taxa innehåller. —

I motsats till hvad eljest i allmänhet i förslaget förekommer, är det

ifråga om denna afdelning egentligen endast de gröfre varuslagen,

för hvilka tallförhöjning funnits nödig. Tillverkningen af gröfre lervaror

måste anses vara en för vårt land i hög grad naturlig näring.

1 södra Sverige linnes god tillgång på utmärkta leror, och särskild!

lärer den i Skåne förekommande eldfasta leran vara en af de bästa,

som stå att få. Visserligen företer också lervaruindustrien inom nämnda

provins icke ringa lifaktighet, hvilket bäst framgår af de afsevärda

kvantiteter gröfre lervaror, som exporteras från sydsvenska hamnar;

men då man därjämte ser, att landets totala produktion af de gröfre

lervarorna med undantag af vanligt murtegel icke har att uppvisa någon

starkare tillväxt, och att alltjämt en betydande införsel förekommer, särskild!

af vissa hithörande artiklar, samt att denna införsel i stället för

att aftaga tvärtom under senaste tid ökats, kan man svårligen anse, att

ifrågavarande industri intager den ställning inom vårt näringslif, som

borde kunna tillkomma densamma. Vidare synas åtskilliga omständigheter

tala för, att från andra länder, hvilka exportera lervaror, i främsta

rummet Tyskland och England, allvarliga försök kunna motses till kringskärande

af den svenska lervaruindustriens afsättningsmöjligheter på vår

egen marknad. Vid sådant förhållande och i betraktande häraf, att våra

grannländer Tyskland och Norge ansett sig behöfva skydda sin industri

på ifrågavarande område med vida högre tullsatser än de hos oss

gällande, är det förklarligt, att så enträgna framställningar om ökadt

tullskydd för tillverkning af dessa varor framkommit som de, hvilka

kommittén fått emottaga från denna industris målsmän, framställningar

som kommittén funnit sig icke höra lämna obeaktade.

578

Tegel, andra slag, ej specificerade, hvilken rubrik i gällande taxa

praktiskt taget knappast omfattar annat än murtegel; åsattes år 1906

en tull af 10 öre per 100 kilogram, hvarmed afsågs att sätta tegelbruken

i de sydvästliga delarna af Sverige i stånd att på vår inhemska

marknad konkurrera med tegelslagerierna i angränsande trakter

avsnitt 513 Kontrollera mot PDF

af Norge. Angående dess verkningar torde ännu vara för tidigt att

döma. Något ändringsförslag har emellertid icke förelegat, och vid sådant

förhållande har för artikeln oglaseradt murtegel gällande tullsats upptagits

oförändrad. Glaseradt murtegel däremot — en sannolikt rätt

sällan förekommande artikel — har, hufvudsakligen af tulltekniska skäl,

ansetts böra sammanföras med annat glaseradt tegel och sålunda ingå

under förslagets rubrik n:r 604.

Hos kommittén gjord framställning om en högre tullsats för s. k.

poröst tegel, har, sedan upplyst blifvit, att någon import af sådant

tegel icke gärna kunde motses, enär varan icke vore i stånd att bära

fraktkostnaderna, lämnats utan afseende. Då emellertid tvekan måhända

skulle kunna uppstå, huruvida poröst murtegel vore att inbegripa under

vanligt murtegel, bär en förtydligande bestämmelse i sådant hänseende

intagits i förslaget.

Till förevarande rubrik har med hänsyn till varans användning

förts äfven kalksandtegel, ehuru detta icke tillverkas af lera. Denna

artikel tullbehandlas för närvarande såsom varor, ej specificerade, arbetade,

och drager följaktligen tull med 15 procent af värdet. För priset

å kalksandtegel torde tullen därå vara utan afsevärd betydelse, helst

artikeln i fråga lärer vara föremål för ytterst obetydlig import.

Enligt bestämmelse i gällande taxa draga eldfast tegel och fasadtegel

tull med 20 öre per 100 kilogram. 1 praxis har såsom fasadtegel

tullbehandlats äfven det slag af formtegel, som benämnes profiltegel.

Annat formtegel samt klinker för murningsändamål — en sannolikt

högst obetydlig importartikel — lära rubricerats som tegel, andra

slag, med en tull af 10 öre per 100 kilogram. Trottoar klinker hafva

hänförts till trottoarsten af lera och såsom sådan drabbats af en tull

af 20 öre per 100 kilogram. Hvad syrefasta formtegel och plattor för

kemiskt-tekniska ändamål beträffar, hafva de, i den mån de ej hänförts

till rubriken för maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade, och

sålunda dragit tull med 10 procent af värdet, belagts med tull af 20

eller 10 öre per 1.00 kilogram, allt efter som de bestått af eldfast tegel

eller ej. Den senare tullsatsen torde dock ytterligt sällan hafva kommit

Murtegel.

N:r 802.

Tegel,

andra slag.

N:r 603 och

604.

574

till användning. För oglaseradt taktegel är den nuvarande tullsatsen

15 öre och för glaseradt 25 öre, allt per 100 kilogram räknadt.

Af eldfast tegel förekomma flera olika slag, exempelvis chamottoch

dinastegel, kvarts- eller silikategel samt bauxit- och magnesittegel.

Dessa tegelsorter hafva stor användning för olika industriella ändamål

avsnitt 514 Kontrollera mot PDF

såsom inom järn-, pappersmasse- och glasindustrierna samt vid gasverken.

Landets behof af eldfast tegel lärer endast till en del fyllas af inhemsk

vara; och enligt uppgift skola särskild! kvarts- och magnesittegel af

inhemskt material ännu icke kunna, hvad varans godhet beträffar, mäta

sig med utländska, företrädesvis engelska och tyska fabrikat. Emellertid

lära kraftiga försök göras från den svenska lervaruindustriens sida att

förbättra tillverkningen. Enligt hvad som blifvit kommittén meddeladt,

utgör priset per 100 kilogram å chamott-tegel 7 kronor, å dinastegel 4

kronor 50 öre å 5 kronor 50 öre, å kvartstegel 5 kronor samt å magnesittegel

11 kronor.

I fråga om betydelsen och omfattningen af benämningen klinker

lära delade meningar råda. Enligt inhämtade upplysningar förstås dock

i allmänhet därmed sådant tegel, som har form af vanligt murtegel men

är af bättre material, starkare brändt och oftast syrefast. Klinker,

hvarå medelpriset uppgifvits utgöra omkring 2 kronor 50 öre per 100

kilogram, torde till allra största delen användas till gatubeläggning.

Ett särskild! slag af klinker utgöres af inom tekniken användt syrefast

formtegel såsom sulfitkokartegel och silplattor.

Till fasadtegel bör räknas hvarje oprofileradt eller i form icke

dekoreradt tegel, som underkastats vidlyftigare bearbetning än vanligt

tegel i afsikt att göra varan användbar för fasadmurning, hvarvid man

i allmänhet torde kunna utgå ifrån, att en af sidorna skall vara felfri,

d. v. s. att en längd- eller kortsida är fullkantig. Däremot är icke

slät eller regelbunden yta utmärkande för fasadtegel, ty äfven om

dylikt tegel vanligen har sådan yta, förekommer dock numera emellanåt

handslaget fasadtegel, som företer en skroflig yta. Ett slag af fasadtegel

är den s. k. verblendstenen, hvilken utgöres af mindre, till beklädnad

af väggytor afsedt tegel. Verblendstenen lärer dock i allt större

utsträckning ersättas af vanligt fasadtegel. Medelpriset för oglaseradt

fasadtegel har för kommittén uppgifvits utgöra ungefär 3 kronor per

100 kilogram.

Af formtegel för byggnadsändamål har bär ofvan nämnts profiltegel.

Medelpriset å denna artikel, hvilken emellertid numera börjat

ersättas med granit och sandsten, har uppgifvits utgöra omkring 5 kronor

per 100 kilogram för oglaserad vara. Men därjämte förekommer

575

sådant formtegel, åt hvilket gifvits en särskild form för att göra det

lämpligt att inmuras i hvalfkonstruktioner, för att förstärka järnbalkar

i trossbottnar eller dylikt. Ett särskildt slag däraf är s. k. Frazzitegel,

som lärer betinga ett pris af i genomsnitt 9 kronor per 100 kilogram.

avsnitt 515 Kontrollera mot PDF

Al tegel tillverkare har framhållits, att tullsatserna för fasad- och formtegel

vore alldeles för låga, hvilket framginge bland annat däraf, att

tillverkningen i Skåne af s. k. gult Flensburgertegel måst nedläggas på

grund af öfvermäktig utländsk konkurrens. Med formtegel hafva slutligen

s. k. reveteringsplattor — afsedda att å trähus bilda underlag för

vanlig puts af murbruk — ansetts böra likställas. Priset å denna vara

utgör 2 kronor 50 öre å 3 kronor per 100 kilogram.

Af taktegel, som införes företrädesvis från Norge, Tyskland och

Holland, förekomma dels de billigare vanliga takpannorna dels ock ett

dyrare slag, falstaktegel. Enligt erhållna upplysningar växlar priset å

oglaseradt taktegel mellan 1 krona och ungefär 3 kronor samt å glaseradt

mellan 2 kronor 50 öre och 6 kronor 50 öre, allt per 100 kilogram

räknadt. De för taktegel nu gällande tullsatser tillkommo år

1906. Redan då var det emellertid tydligt, att de icke gärna kunde

bereda den inhemska taktegeltillverkningen något mera kraftigt skydd,

ty enligt k de vikt- och prisuppgifter, som meddelades af bevillningsutskottet

i dess utlåtande, skulle tullsatserna uppgå för det oglaserade till

föga mer..än 4 procent af värdet och för det glaserade till icke fullt

3 procent. I framställningar, som af tegeltillverkare till kommittén ingifvits,

har också framhållits, att för detta slag af tegel en väsentlig tullförhöjning

erfordrades, och särskildt, att detta vore förutsättning för att

den inhemska tillverkningen af glaseradt falstaktegel skulle kunna utvecklas.

I fråga om alla slag af tegel har i de inkomna framställningarna

framhållits nödvändigheten af att i tullbehandlingsafseende göra skillnad

mellan glaserad och oglaserad vara samt åsätta den förra högre tull.

Härvid har betonats, att glasering af en tegelvara vore en jämförelsevis

svår och dyrbar procedur, vid hvilken en mängd tegel förstördes. Till

följd häraf ställde sig priset å glaseradt tegel ganska högt; det uppginge

till minst dubbelt men vanligen tredubbelt mot priset å oglaseradt

tegel. Af hörda sakkunniga hafva ock dessa uppgifter bestyrkts,

hvar)ämte upplysts, att af glaseradt tegel äro fasad- och profiltegel samt

taktegel de ojämförligt vanligaste slagen.

Kommittén, som med beaktande af berörda förhållanden funnit

den för närvarande allenast i fråga om taktegel genomförda olikheten

Anm. 1 tiii

n:r602—604.

Byggnadsornament.

N:r 605 och

606.

576

i tullsatser för det oglaserade och det glaserade böra utsträckas att

gälla för allt tegel, bär, hvad angår tullen å det oglaserade, ej till vanligt

murtegel hänförliga, ansett eu tullsats åt o5 öre per 100 kilogram

avsnitt 516 Kontrollera mot PDF

lämplig. Mot detta belopp hafva de af kommittén hörda sakkunniga,

som representerat förbrukare af tegel, icke gjort någon egentlig erinran

utom för så vidt tullsatsen afsåge eldfast kvarts- och magnesittegel, för

hvilka artiklar lägre tull ansågs önskvärd. Kommittén har dock icke

kunnat fästa afseende vid denna erinran, då inhemsk tillverkning åt

dessa tegelslag icke lärer kunna motses med eu lägre tullsats, då vidare

denna tullsats icke kan anses oskäligt hög i förhållande till varuvärdet

och då slutligen det lärer möta stor svårighet att vid tullbehandlingen

skilja åtminstone kvartstegel från annat eldfast tegel.

Beträffande tullsatsen för det glaserade teglet har kommittén, med

afseende å hvad ofvan anförts, ansett densamma skäligen böra bestämmas

till ungefär tre gånger så högt belopp som tullen för oglaserade

hithörande artiklar och i enlighet därmed upptagit densamma till 1

krona per 100 kilogram. ...... .....

Utom glasering förekommer jämväl annan bearbetning åt ytan a

tegelvaror, nämligen engobering och fanering. I motsats till glasering

lära dock dessa'' bearbetningar icke medföra nämnvärd förhöjning af

varans värde, hvadan särskild hänsyn till engoberadt och faneradt tegel

icke ansetts behöfva tagas.

Enligt hvad upplyst blifvit, förekommer en ej obetydlig import åt

fasadtegelj"'' som har båda de hvarandra motstående största ytorna glaserade

och genom perforering, Etsning eller annorledes så formats, att

teglet med lätthet kan delas till plattor (s. k. klyfsten). Dessa lära användas,

i stället för vanliga pressade väggplattor, till beklädnad af

väggar och dvlikt. Då de sålunda utgöra ersättningsartiklar för väggplattor

och för vissa ändamål konkurrera med dessa, synas de ock

lämpligen hora sa. förtullas, hvarom stadgande inrymts i anm. 1 under

förevarande rubriker.

Tullsatsen för oglaserade, enfärgade byggnadsornament af vanligt

lergods blef genom handelstraktaten med Tyskland nedsatt från 3 kronor

till02 kronor per 100 kilogram. (Kriga slag af byggnadsornament tullbehandlas

som »andra arbeten» af lera och draga följaktligen, om_ de

äro hvita eller enfärgade, eu tull af 10 öre per kilogram samt eljest

en tull af 16 öre per kilogram.

577

I ett till kommittén ingifvet förslag till ändringar i tullsatserna

för lervaruindustriens alster har upptagits eu tull af 5 kronor per 100

kilogram å alla oglaserade byggnadsornament af lergods, äfven af terrakotta,

samt 10 kronor per 100 kilogram för de glaserade, hvarvid

framhållits, dels att förbrukningen af dessa artiklar visserligen för närvarande

vore rätt obetydlig men att, dä en förändring i detta afseende

avsnitt 517 Kontrollera mot PDF

mer än val vore tänkbar, tillverkningen borde åtnjuta skäligt skydd,

■dels ock att de vanliga ornamenten och ornament af det något dyrare

materialet terrakotta stode i ungefär samma pris, enär ifråga om berörda

artiklar bearbetningskostnaden vore den hufvudsakligen värdebestämmande

faktorn. Vidare har upplysts, att byggnadsornament utgjordes

dels af egentliga ornament, såsom kapitäler, konsoler och fyllningar,

dels ock af orneringstegel, som genom betydligt rikare dekorering skilde

sig från fasad- och formtegel.

Kommittén, som funnit berörd:: förslag vara att föredraga framför

gällande bestämmelser, har dock ansett tullen å oglaserade ornament

icke böra sättas högre än 3 kronor per 100 kilogram.

Golf- och väggplattor, livilka i gällande taxa återfinnas under artikeln

tegel, hafva med afseende å varans beskaffenhet ansetts böra särskildt

för sig upptagas.

Dylika plattor af 3 centimeters tjocklek eller däröfver, hvilka så godt

som uteslutande utgöras af golfplattor, draga nu tull med 20 öre per

100 kilogram. För enfärgade, oglaserade plattor af denna tjocklek —

hvilka lära betinga ett pris af omkring 3 kronor 50 öre per 100 kilogram

— har föreslagits samma tull, som för oglaserad klinker, d. v. s.

35 öre per 100 kilogram. Af tulltekniska skäl är det nämligen önskvärdt,

att likställighet i afseende å tullsats äger rum mellan sådan klinker

och de ifrågavarande gröfre golfplattorna. Jämväl varans värde torde

fullt motivera den föreslagna tullsatsen.

Flerfärgade eller glaserade plattor af 3 centimeters tjocklek eller

däröfver lära ej tillverkas inom landet, och importen af dessa artiklar

torde vara ringa eller ingen. För att förebygga den af sakkunniga framhållna

möjligheten, att tullen å de tunnare plattorna skulle kunna

kringgås genom import af plattor, som för ändamålet framställts i en

tjocklek, obetydligt öfverstigande 3 centimeter, synes emellertid försiktigheten

bjuda, att tullsatsen för de tjockare plattorna bringas mera i öfverensstämmelse

med tullsatserna för de tunnare, än hvad nu är fallet;

och har i detta syfte tullsatsen för de i rubriken n:r 608 upptagna föreslagits

till 5 kronor per 100 kilogram.

Golf- och

väggpiattor.

N:r 807—611.

73

578

Deglar, etc.

N:r 612.

För plattor af mindre tjocklek än 3 centimeter hafva gällande tullsatser

bibehållits utan annan ändring, än att tullen för enfärgade, oglaserade

plattor — hvarå priset enligt för kommittén tillgängliga uppgifter

växlar mellan 5 och 30 kronor per 100 kilogram återställts till

det belopp, den hade före ikraftträdandet af handelstiaktaten med Tyskland.

Af en importör har till kommittén framställts förslag, om ytterligare

avsnitt 518 Kontrollera mot PDF

uppdelning af glaserade plattor af ifrågavarande tjocklek, så

att olika tullsatser skulle bestämmas för plattor af minst 1.5 centimeters

tjocklek och för plattor af mindre tjocklek. Fn dylik uppdelning har

dock kommittén lika litet som sakkunniga, hvilkas mening inhämtats,

funnit vara af något egentligt behof påkallad.

De i taxan "vid golf- och väggplattor upptagna benämningarna

»tiles» och »flisor» hafva, såsom öfverflödiga, uteslutits.

Gällande taxa stadgar tullfrihet för deglar, mufflar och retorter,

hela eller i delar. _ .

Till kommittén har gjorts framställning om en tull åt ^ kionoi

per 100 kilogram a dessa artiklar såsom nödvändig för möjliggörande

af inhemsk tillverkning. Därjämte har blifvit upplyst, att fabrikation

af retorter för gasverk förekommer vid Ifö kaolinbruk; men enligt

uppgift skall företaget hafva att utstå en hård konkurrens med tyska

tillverkare, livilka lära bildat en försälj ningsring, såsom det antages, i

afsikt att genom låga pris eröfra hela den svenska marknaden. Af en

inhemsk förbrukare af gasretorter har uppgifvits, att retorter . af tysk

tillverkning, som kostade omkring 12 kronor 50 öre per 1.00 kilogram,

vore hållbarare än svensk vara i något högre prisläge. Enligt hvad som

meddelats kommittén, har dock på annat hall en ^motsatt erfarenhet,

angående den svenska varans hållbarhet vunnits, k örslaget . att åsätta

deglar tull har mötts af starka invändningar från glasbruksindustriens

sida, därvid bland annat framhållits, att de svenska lergodsverken,

som icke i tillräcklig omfattning tillhandahölle olika slag af deglar,

hade ett naturligt skydd i den omständigheten, att sådan vara pa

grund af sin tyngd icke tålde nagra af sevärda fraktkostnadei. Somliga

slag af deglar vore t. o. m. sa. stora och tunga, att de måste

tillverkas på den plats, där de användes. Däremot hafva representanter

för järnindustrien icke haft någon erinran att gorå mot tull

å deglar, eu artikel som inom denna industri komme till användning

endast vid framställning af degelstål. Slutligen har utredningen

visat, att mufflar lämpligen kunde i förtullningsafseende jämställas

med retorter.

579

Då numera inom landet förekommer tillverkning af ifrågavarande

artiklar, hvilka skäligen borde kunna med fördel här framställas, lärer

den industri som befattar sig därmed, få anses vara lika berättigad som

andra näringsgrenar att komma i åtnjutande af nödigt skydd. Äfven

om detta skulle komma att medföra någon mindre prisförhöjning, lärer

denna omständighet icke få tillmätas afgörande betydelse, i synnerhet

om denna olägenhet drabbar eu förbrukare, som själf åtnjuter skydd

avsnitt 519 Kontrollera mot PDF

för sin tillverkning. Hvad särskild! glasfabrikationen beträffar, torde

denna industri kunna i afsevärd mån gorå sig oberoende af tullen å deglar

genom att — såsom hittills i stor utsträckning lärer hafva förekommit —

låta förfärdiga dessa vid glasbruken. Hänsynen till bär ifrågavarande

artiklars industriella användning lärer dock kräfva, att vid tullens

bestämmande särskild varsamhet iakttages; och har det synts kommittén,

att en tull af 1 krona 50 öre per 100 kilogram skulle kunna bereda

tillverkningen skydd utan att för hardt betunga förbrukarna.

Med deglar af lergods äro deglar af blyerts nu i tullbebandlingsaiseende

likställda. Kommittén, som saknat anledning att föreslå ändring

härutinnan, har dock i stället för uttrycket blyerts användt den inom

tekniken vanligare benämningen grafitmassa. Då priset å grafitdeglar

uppgifvits utgöra 18 kronor per 100 kilogram, lärer den föreslagna tullsatsen

icke verka nämnvärdt betungande för de industrier, som använda

grafitdeglar.

Förutom eldfast tegel och nyss nämnda artiklar finnas åtskilliga,

hufvudsakligen inom järnindustrien använda varor, hvilka tillverkas af

eldfast massa, såsom stoppare, tärningar och bessemerbottnar. Dessa

artiklar, hvilka nu tullbehandlas som delar till maskiner, redskap och

verktyg, ej specificerade, med 10 procents värdetull eller ock som »andra

arbeten» af lera, hafva ansetts lämpligen kunna i afseende å tullsats,

likställas med deglar, retorter och mufflar.

I eu till kommittén inkommen framställning från en tillverkare af Rgr etc

gröfre lergods liar begärts, att oglaserade dräneringsrör utan muffar ffcr 6i3.

matte åsättas en tull åt 50 öre per kilogram samt att för glaserade

rör, rördelar, brunnar och krubbor måtte upptagas en tullsats af 1 krona

per 100 kilogram, hvilka belopp skulle motsvara omkring 20 procent af

varuvärdet. Till stöd härför har anförts, att för rör, med undantag af oglaserade

dräneringsrör likasom ock för rördelar vore gällande tull, 75 öre per

100 kilogram, för låg för att skydda den inhemska tillverkningen mot

befarad svårare engelsk konkurrens. Däremot syntes tullen å oglaserade

580

Kranar etc,

M:r 614.

Badkar etc.

M:r 615.

dräneringsrör vara onödigt hög och kunna utan olägenhet sänkas till

50 öre per 100 kilogram. Vidare borde med glaserade lerrör likställas

de grofva och billiga artiklarna brunnar och krubbor, hvilka hittills

tullbehandlats som »andra arbeten» af lera med tull af 10 kronor per

100 kilogram.

Kommittén har icke funnit anledning biträda detta förslag, i vidare

mån, än att brunnar och krubbor sammanförts med rör i gemensam

rubrik, för hvilken den nuvarande rörtullen bibehållits. Den inhemska

avsnitt 520 Kontrollera mot PDF

lerrörstillverkningen synes nämligen redan för närvarande åtnjuta tillräckligt

skydd för sina artiklar, och, iifven om tullen a dräneringsrör,

hvarmed hufvudsakligen torde afses täckdikningsrör, är väl hög i förhållande

till varans värde, saknas enligt kommitténs förmenande tillräcklig

anledning att belasta taxan med särskild rubrik för en artikel,

hvilken så godt som uteslutande framställes inom landet och hvars pris

bestämmes oberoende af tullen. Den genom upptagande af brunnar

och krubbor i denna rubrik föreslagna nedsättningen af tullen för dessa

artiklar åstadkommer, utan att medföra någon olägenhet för lervaruindustrien,

ett lämpligare förhållande mellan tullsats och varuvärde än

det nuvarande.

I denna rubrik hafva sammanförts eu mångfald, för tekniskt bruk

afsedda artiklar, nämligen dels ett flertal till fajans- eller porslinsvaror

icke hänförliga artiklar (af s. k. stengods), af hvilka förutom de i rubriken

uppräknade bär må nämnas cisterner, bonboner, turiller och kristallisationsu

pparater, dels ock kapslar och kulör af porslin till kulkvarnar.

Sådana artiklar lära ännu icke i nämnvärd omfattning tillverkas

inom landet utan hufvudsakligen importeras, därvid flertalet tullbehandlas

som maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade, med 10

procents värdetull. Priset är mycket växlande. Enligt uppgift kosta

porslinskulor omkring 24 kronor per 100 kilogram, och för stengodsartiklarna,

hvilka kunna vara armerade, växlar värdet mellan 65 kronor

och 500 kronor eller mera per 100 kilogram. 1 betraktande af bär

upptagna artiklars tekniska användning, har kommittén ansett tullen ej

böra sättas högre än 2 kronor per 100 kilogram.

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter af gröfre, icke till fajans

eller porslin hänförligt lergods (s. k. stengods) tullbehandlas nu såsom

»andra arbeten» af lera och draga sålunda tull med minst 10 öre per

kilogram. Enligt uppgift utgör emellertid medelpriset per kilogram å

badkar allenast omkring 60 öre och å tvättställ endast 48 öre. Värdet

581

å disklådor lärer växla mellan 31 öre och 56 öre per kilogram. Den

nu utgående tullen är sålunda ganska hög; och då fråga är om rätt

stora förbrukningsartiklar, har kommittén i anledning af gjord framställning

om nedsättning af tullen och efter att hafva förvissat sig om,

att någon svårighet att vid tullbehandlingen skilja mellan ifrågavarande

artiklar och motsvarande artiklar af fajans eller porslin icke anses vara

att befara, funnit sig böra föreslå eu till 5 öre per kilogram nedsatt

tull, hvilken torde motsvara ungefär 10 procent af artiklarnas medelvärde.

Af inhemska porslinstillverkare har visserligen uttalats betänkligheter

avsnitt 521 Kontrollera mot PDF

mot en dylik tullnedsättning, hvilken befarades komma att menligt

inverka på afsättningen af motsvarande fajansvaror, men kommittén har

icke kunnat dela dessa betänkligheter i betraktande häraf, bland annat,

att stengodsartiklar på grund af godsets groflek och varans större tyngd

åtnjuta ett högre naturligt skydd än fajansvaror.

Kakel och kakelugnsornament hafva ansetts vara så pass betydande

artiklar, att de borde särskildt upptagas i taxan. De hafva hittills hänförts

till »andra arbeten» af lera och följaktligen dragit tull, om de varit hvita

eller enfärgade, med 10 öre per kilogram, samt, om de varit förgyllda,

försilfrade, målade eller tryckta, med 16 öre per kilogram. Härutinnan

har kommittén icke föreslagit annan ändring, än att den högre tullsatsen,

16 öre, upptagits för två- eller fierfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade varor, i öfverensstämmelse

med hvad som föreslås för de i rubrikerna n:r 623—626 upptagna

varor och af skäl, som i motiveringen för dessa rubriker angifvits.

Vid tullbehandlingen af kakel och kakelugnsornament har helt

naturligt hänsyn plägat tagas allenast till den eller de sidor af varan,

som äro afsedda att vid användningen framträda i dagen, så att exempelvis

den omständighet, att yttersidan på ett kakel varit grönfärgad

och baksidan företett massans naturliga färg, icke föranledt att varan

tullbehandlats annorlunda än som enfärgad. För tydlighetens skull

har uttrycklig bestämmelse härom upptagits i en anmärkning under

rubrikerna i fråga.

I förevarande rubriker upptagna isoleringsartiklar för elektriska ledningar

tillverkas af äkta porslin och tullbehandla^ nu som arbeten af sådant

material med tull af 30 öre per kilogram för hvit eller enfärgad vara

och 60 öre per kilogram för andra slag. Dessa tullsatser äro anmärkningsvärd

t höga, i det att de, enligt hvad inhemska tillverkare upp

-

Kake! ete.

N:r 6!6 och

617.

isolator etc.

N:r 618 och

619.

lyst, motsvara från 20 till inemot 100 procent af varuvärdet. Ehuruväl

tillverkarna ingalunda lära hafva utnyttjat skyddet, hafva dock målsmän

för den elektriska industrien kraftigt yrkat på eu nedsättning af

v tullsatserna för ifrågavarande isoleringsartildar, hvilka, enligt hvad de

framhållit, måste importeras vid tillfällen, då de svenska tillverkarna

äro öfverhopade af beställningar eller eljest icke kunna tillgodose behofvet.

De af kommittén hörda representanterna för porslinsindustrien

hafva icke heller motsatt sig den föreslagna tullnedsättningen.

Pa sätt af den under rubrikerna upptagna anmärkningen framgår,

skulle enligt förslaget vissa icke i dekorativt syfte anbragta märken

avsnitt 522 Kontrollera mot PDF

eller beteckningar å en i öfrig! hvit isoleringsartikel icke inverka på

tullbehandlingen. Denna bestämmelse, ehuru stridande mot nu rådande

praxis, innebär ett tillmötesgående af ett det praktiska lifvets kraf,

hvaremot någon erinran icke under utredningen förekommit.

LlM-M520,‘ 1 anslutning till de i taxeförslagets första afdelning upptagna

rubrikerna för konst- och konstslöjdartiklar af gips och för prydnadsföremål

af finare steuarter samt med afseende därå, att i förslaget uteslutits

gällande taxas rubrik för galanterivaror af sammansatta ämnen,

har här intagits eu rubrik för lyxföremål eller andra prydnadsartiklar

af lergods jämväl i förening med trä, oädel metall eller dylikt ämne.

Då särskildt i fråga om lervaror olika meningar ofta torde kunna uppstå

om hvad som skall förstås med prydnadsartiklar, har det synts kommittén

angeläget att gifva rubriken eu affattning, ägnad att underlätta

tillämpningen. Den föreslagna tullsatsen, 1 krona per kilogram,

har satts lika med den för ofvannämnda motsvarande rubriker upptagna

och torde i betraktande af hithörande artiklars allmänna karaktär

icke kunna anses för hög. Med hänsyn till dessa artiklars synnerligen

växlande värde lärer ett tillförlitligt medelpris knappast kunna angifvas.

De prisuppgifter, som stått kommittén till buds, tyda emellertid på ett

medelpris af .''i kronor 50 öre per kilogram.

Porslinsvaror Till förebyggande af att med tillämpning af de i § 1 b) af för

''fg™''"etc6d

s^aoet ^ tulltaxeunderrättelser införda allmänna bestämmelser porslinsN:r

821. eller fajansvaror, sammansatta med guld eller silfver, skulle komma att

förtullas som guld- eller silfverarbeten, bär kommittén, ehuruväl införsel

af dylika artiklar sällan torde förekomma, ansett lämpligt upptaga

eu särskild rubrik för dylika varor, för k vilka eu tull af 5 kronor

per kilogram föreslagits.

583

Fajans- ock porslins varor i förening med annan oädel metall än

järn tullbehandlas nu i allmänhet som arbeten af den metall, hvilken

ingår i varan. Då denna oftast utgöres af mässing eller annan kopparlegering

och vanligen är försedd med ytbetäckning, komma ifrågavarande

artiklar antagligen i de flesta fall att drabbas afen tull af 75 öre

per kilogram. Med hänsyn därtill, att hithörande artiklar ofta nog utgöras

af brickor, brödkorgar och andra hushållsartiklar, som icke äro

föremål för tillverkning inom landet, och då medelvärdet å dem, enligt

hvad kommittén kunnat utröna, icke torde öfverstiga. 4 kronor per

kilogram, synes ofvannämnda tull vara väl dryg. Kommittén har ansett,

att tullsatsen icke borde sättas högre än den för dekorerade arbeten

avsnitt 523 Kontrollera mot PDF

af äkta porslin bestämda eller 60 öre per kilogram, hvarjämte synts

lämpligt, att, i likhet med hvad för porslinsvaror i allmänhet gäller,

nettoförtullning finge tillämpas.

Gällande taxa upptager för arbeten af äkta porslin samt för andra,

ej särskildt nämnda arbeten af lera i rubrikerna n:r 358 361, ioljande

bestämmelser:

Lervaror, ej specificerade:

[ _ Tullsats,

arbeten af äkta porslin: Kronor.

hvila eller enfärgade ............................................ 1 kilogram —: 30

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta...... 1 kilogram —: 60

andra arbeten af lera, såsom kakel och kakelugnsornament,

krukmakargods, arbeten af

terrakotta, terralit, majolika, s. k. oäkta porslin

och andra slag af fajans m. m.:

hvita eller enfärgade.......................................... 1 kilogram —: 10

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta 1 kilogram —: 16

Anm. till n:r 358—-361. Hvita eller enfärgade lervaror,

å livilka fabriksmärke eller fabrikens namn eller ock en

ingraverad rymdbeteckning finnes anbragt, skola i

följd däraf icke behandlas såsom målade eller tryckta.

1 förslagets motsvarande rubriker hafva med nedan nämndt undantag

gällande tullsatser bibehållits oförändrade. Däremot har eu ändring

och i sammanhang därmed ett förtydligande af taxans ofvan intagna

bestämmelser ansetts erforderliga. Mot dessa bestämmelser, i hvad de

afse enfärgade och målade varor, har nämligen anmärkts, att af dem

Porslinsvaror

i förening med

mässing etc.

N:r 622.

Arbeten af

fajans samt

af äkta

porslin

m. m.

N:r623—626.

584

icke fullt tydligt framginge, livilka artiklar som vore att anse såsom

enfärgade och livilka som borde hänföras till målade. Också hafva i

detta hänseende olika tolkningar gjort sig gällande. A ena sidan har

ansetts, att med målade varor skulle afses endast sådana, som vore

dekorerade med mönster. Å andra sidan har framförts den mening,

som ock torde hafva legat till grund för taxebestämmelserna, att med

enfärgade varor borde förstås sådana, hvarå färgen anbragts genom

neddoppning i färgad glasyr, medan målade varor vore sådana, som,

innan färglös glasyr medelst pensel a dem anbragtes, genom doppning

eller påblåsning försåges med färgbetäckning (engoberades). Sistnämnda

tolkning lärer ock med enstaka undantag hafva hittills tillämpats. Emellertid

medför en dylik tillämpning den olägenhet, att det vid tullbehandlingen

är svårt att skilja mellan det i glasyren färgade och det engoberade

lergodset och har dessutom till följd, att engoberade varor, hvilkas

värde icke nämnvärdt öfverstiger i glasyren färgade varors, beläggas

med en betydligt högre tull än den för de sistnämnda utgående. Det

avsnitt 524 Kontrollera mot PDF

synes därför vara riktigare, att alla enfärgade artiklar, vare sig de äro

i glasyr färgade eller engoberade, blifva i tullbehandlingsafseende likställda,

och att för båda slagen den lägre tullsatsen fastställes. 1 detta

syfte hafva i förslaget, i stället för »målade», upptagits bestämningarna

två- eller fierfärgade, hvarjämte i eu anmärkning uttryckligen förklarats,

hvad som skall förstås med enfärgade varor. Det i senare delen af

denna anmärkning intagna stadgande, att vid tullbehandlingen afseende

icke skall fästas vid färgen å bottnars undersida och dylika, för varans

utseende oväsentliga delar af ytan samt ej heller vid ojämnheter i

färgen, livilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen icke tillkommit

i dekorativt syfte, ansluter sig till den i handeln gängse uppfattningen

om hvad som menas med enfärgade varor. Med ojämnheter

i färgen afses hufvudsakligen sådana tunnt färgade, vanligen hvitaktiga

kanter och fläckar, som på en vara uppstå därigenom, att efter varans

neddoppning den färgade glasyren afrinner ojämnt. Utom ofvan berörda

ändring af saklig innebörd, företer denna del af förslaget den formella

skiljaktighet från gällande taxa, att bestämningen »tryckta» ersatts med

orden »på annat likartadt sätt dekorerade». Härigenom afses att bättre

än nu är fallet utmärka, att med den högre tullafgiften skola beläggas

alla hithörande, annorledes än i formen eller genom sammansättning

med andra ämnen dekorerade artiklar. Såsom exempel på dekorering,

som icke åstadkommes genom färgning eller tryckning, kan nämnas

schablonering och anbringande af lyster eller metallskiftande glans.

Vidare bär kommittén funnit den i taxan förekommande uppräkningen

585

af olika finare slag af lergods onödig och i öfverrubriken till n:r 625

och 626 upptagit allenast de vanligaste slagen af dithörande varor.

Det till öfverrubriken gjorda tillägget »äfven i förening med järn

eller trä» innebär, i stort sedt, ett fastslående af nuvarande tullbehandlingspraxis.

De artiklar, som företrädesvis beröras af detta stadgande, utgöras af

porslinsvaror. Värdet å dessa lärer växla mellan 35 öre och 2 kronor

per kilogram.

Den i gällande taxa förekommande, ofvan återgifna anmärkning,

hvilken tillkommit genom traktaten med Tyskland, har i förslaget uteslutits.

XI. Glas och glasvaror.

Den svenska glasindustrien är stadd i tämligen jämn utveckling.

Dess tillverkningar hafva på ett tiotal år ungefär fördubblats. Värdet

uppskattades år 1906 till 9.1 miljoner kronor. Samtidigt har utförseln

stigit, medan införseln för vissa slag af glas gått tillbaka. Landets

hela export af glasvaror uppgick i medeltal åren 1901—05 till 3.4

avsnitt 525 Kontrollera mot PDF

miljoner kronor årligen, medan införselsumman endast var 1.4 miljon

kronor. Det är framförallt oslipade flaskor samt glas af ej specificeradt

slag, som utgöra föremål för export. Hvad däremot fönster- och spegelglas

angår, är utförseln knappast nämnvärd (i årligt medeltal 1901—05

uppskattad till ett värde af 47,852 kronor), medan importen är betydande

och särskild! under de senare åren visat tendens till stegring. Från att

under åren 1901—05 hafva utgjort i årligt medeltal 1,292,311 kilogram,

steg densamma år 1906 till 2,405,7 11 kilogram och år 1907 till 2,828,122

kilogram.

(flas- och glasyrmassa hafva i allmänhet tullbehandlats såsom i

taxan icke specificerade råämnen och följaktligen varit tullfria. Färgad

glasmassa — särskilt den, som går under namn af öfverfångstappar —

torde dock merendels hafva hänförts till varor, ej specificerade, arbetade,

med tull af 15 procent af värdet, hvilken tullsats jämväl tillämpats

för glasull.

Enär glas- och glasyrmassa, såväl färgad som ofärgad, äro råämnen

för glasfabrikationen, har kommittén ansett, att all sådan massa

bör åtnjuta tullfrihet. Någon tull synes ej heller höra åsättas glasull,

hvilken artikel lärer hafva användning företrädesvis för laboratorie- och

isoleringsändamål. 74

G tast»assa

etc.

N:r 627.

586

Glaspulver

etc.

N:r 628.

Trottoarglas

etc.

N:r 630.

Glaspulver drager nu en tull af 2 öre per kilogram. Hos kommittén

kafva olika framställningar gjorts beträffande denna vara. Å

ena sidan har man önskat tullfrihet; å andra sidan har man velat få

tullsatsen höjd till 10 öre per kilogram.

I betraktande af nämnda artikels betydelse för tändsticksindustrien

torde tullsatsen icke böra höjas. Med hänsyn till den inhemska tillverkningen

af glaspulver har kommittén emellertid icke heller ansett

den nu utgående tullen böra sänkas. Med glaspulver har här likställts

den mindre betydande artikeln glitter, hvilken nu tullbehandlas såsom

varor ej specificerade, arbetade, och företrädesvis användes för dekorering

af gratulations- och dylika kort.

Enligt gällande taxa inbegripas under oslipadt och ofolieradt

fönster- och spegelglas jämväl s. k. glasämnen. Med sistnämnda artikel

torde hafva afsetts råglas i skifvor, hvilken vara också i regel lärer

hafva förtullats på nu antydda sätt. Af råglas förekomma flera slag,

med olika benämningar. Gemensamt för alla till förevarande rubrik

hänförda slag af råglas är, att de bestå af i skifvor gjutet glas, hvars

yta icke underkastats någon bearbetning. Trådglas utgöres af dylika

glasskifvor med inlägg af tråd eller metallnät; katedralglas är ett med

valsar bearbetadt glas; opalescenlglas är ett visst slag af glasskifvor,

avsnitt 526 Kontrollera mot PDF

som synas skifta i olika färger.

Om man undantager en mindre betydande fabrikation af trottoarglas,

kan sägas, att råglas icke är föremål för tillverkning inom landet;

och, enligt hvad kommittén trott sig finna, äro förutsättningarna fölen

utvecklad sådan industri här icke stora. Omsättningen inom landet

är nämligen allt för obetydlig och export omöjliggöres genom billigare

tillverkningskostnad utomlands.

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter infördes under år 1907

457,766 kilogram glasämnen med ett uppgifvet värde af 73,242 kronor.

Ehuru värdet å råglas lärer vara växlande — för gröfre sorter omkring

22 öre och för finare slag ungefär 50 öre, allt per kilogram — har

kommittén likväl, med hänsyn till råglasets jämförelsevis ringa betydelse

såsom importartikel ansett, att eu uppdelning kunde undvikas, samt

föreslagit eu gemensam tullsats för gröfre och finare vara, och bär beloppet

synts lämpligen kunna sättas lika med lägsta tullsatsen för

oslipadt, ofolieradt fönsterglas.

Till nu ifrågavarande rubrik har, på sätt af anmärkningen framgår,

ansetts lämpligen kunna föras äfven alabaster- och opalglas. Nämnda

glassorter, som vanligen förekomma slipade och användas till beklädnad

587

af jäskar i bryggerier, till väggbeklädnad i operationssalar m. in., lära

tillverkas vid fabrik i Tyskland efter en metod, som utgör fabrikens

hemlighet. Priset utgör, för alabasterglaset — som är hvit! till färgen

— omkring 47 öre och för opalglaset — som är färgad! — 51 å 52

öre, allt per kilogram.

De i förevarande rubrik upptagna artiklar hafva enligt gängse

praxis antingen dragit tull som det oinfattade glaset eller ock belagts

med tull såsom för det ämne, arbetadt, hvaraf infattningen bestått.

Detta har gifvetvis medfört en rätt ojämn tullbehandling. För den

inhemska tillverkningen af ifrågavarande artiklar har det dessutom inneburit

föga uppmuntran, att den färdiga varan kunnat förtullas efter

samma tullsats som det i varan ingående glas, hvilket måste importeras

från utlandet. Rättelse häri har också synts kommittén påkallad; och

då priset å hithörande artiklar i allmänhet lärer utgöra 3 å 4 kronor

per kilogram, har en tullsats af 30 öre per kilogram synts lämplig.

Glastakpannor och för fartyg afsedda sidventilglas draga nu eu

tull af 10 öre per kilogram. Jämväl glastegel och däcksglas hafva

belagts med enahanda tull, då de ansetts utgöra hvad taxan afsett med

uttrycket patentglas. Däremot hafva krubbor och tråg tullbehandlats

än såsom glas, andra slag, än såsom bunkar och burkar.

Någon tillverkning af nämnda artiklar torde icke förekomma

inom landet. I betraktande häraf och med hänsyn till hithörande varors

avsnitt 527 Kontrollera mot PDF

jämförelsevis låga värde — så kostar t. ex. tegel 30 öre per kilogram

— har tullen ansetts böra sättas till. samma belopp som den för flertalet

hit hänför liga artiklar nu utgående eller 10 öre per kilogram.

i likhet med hvad redan nu är stadgadt för sidventilglas, har

jämväl beträffande däcksglas den omständighet, att glaset är försedt med

ram, ansetts icke böra inverka på tullbehandlingen.

Beträffande fönster- och spegelglas innehåller gällande taxa följande

bestämmelser:

Glas: fönster- och spegel-: Tullsats,

oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen därunder Kronor,

inbegripna:

af t. o. in. 7-> kvadrameters yta.................... 1 kilogram —: 7

af större dimensioner.......................................... 1 kilogram —: 10

infattadt

råglas.

N:r 631.

Takpannor

etc.

N:r 632.

Fönster- och

spegelglas.

N:r633—639.

588

ofolierade, mattslipade eller slipade och polerade:

af t. o. m. 1/2 kvadratmeters yta ...................... 1 kilogram —: 20

af större dimensioner ............................................ 1 kilogram —: 30

lolierade:

af t. o. m. Vs kvadratmeters yta ...................... 1 kilogram —: 30

af större dimensioner .......................................... 1 kilogram —: 50

I kommitténs förslag har åtskillnaden mellan det ofolierade och

det folierade glaset bibehållits.

Beträffande det ofolierade glaset upptager förslaget, likaledes i

öfverensstämmelse med nuvarande bestämmelser, för slipadt och poleradt

högre tullsatser än för oslipadt. Etsadt glas, hvilket hittills i tullbehandlingshänseende

likställts med oslipadt, har i förslaget i stället

jämställts med slipadt. Härigenom skulle den inhemska etsningsindustrien

beredas ett skydd, som denna fabrikation, till afsevärdt men för dess

utöfvare, hittills saknat. Skyddet synes vara så mycket mera berättigad!,

som etsning lärer vara en kostsammare bearbetning än mattslipning.

I anslutning till häfdvunnen praxis har färgad! fönsterglas ansetts böra

draga samma tull som det ofärgade.

N:r633—635. Fönsterglastillverkningen inom landet bär vunnit den utveckling,

att den borde kunna fylla landets behof af fönsterglas. Denna industri

har emellertid att kämpa med stark utländsk konkurrens, företrädesvis

från Belgien; och enligt hvad som uppgifvits, har under senaste år den

belgiska varan sålts till så afsevärdt nedsatta pris, att det svenska

glasets afsättningsmöjligheter äfven på den skyddade svenska marknaden

allvarligt hotats. Införseln har också stigit afsevärdt. Under det att

införseln af ofolieradt och oslipadt fönster- och spegelglas år 1901 utgjorde

allenast 330,978 kilogram, både den år 1907 stigit till 1,972,764

avsnitt 528 Kontrollera mot PDF

kilogram. Af sistnämnda kvantitet utgjordes endast en mindre del af

spegelglas och glasämnen; största delen bestod af fönsterglas, som sålunda

direkt konkurrerade med de svenska fönsterglasbrukens tillverkning.

Med hänsyn härtill och till denna näringsgrens allmänt kända ekonomiska

trångmål i senare tid, har kommittén funnit en höjning af skyddet för

glas fabrikationen väl kunna ifrågasättas. Emellertid liar det synts

kommittén möta afgörande betänkligheter i varans egenskap af förnödenhetsartikel

att höja tullen för glas af mindre dimensioner, för

hvilket tullen redan uppgår till inemot 40 procent af varuvärdet. I

fråga om glas af större dimensioner, beträffande hvilket nyssberörda

589

synpunkt icke torde göra sig i lika hög grad gällande, liar kommittén

däremot funnit sig böra förorda förhöjd tull.

Beträffande skyddets anordnande har kommittén ansett sig böra

frångå gällande taxas bestämmelser. Dessa, hvilka göra tillämpligheten

af de olika tullsatserna beroende på glasets ytinnehåll, ansluta sig nämligen

icke nöjaktigt till varans värde. Priset bestämmes nämligen icke

med hänsyn till ytinnehållet utan, enligt en i alla glasproducerande

länder vedertagen praxis, efter glasets sammanlagda längd och bredd

eller, såsom handelstermen lyder, »efter förenade centimeter». Efter

denna grund hafva därför äfven tullsatserna synts böra bestämmas.

Därvid undvikes sådana oegentligheter, som nu kunna inträffa, då två

glasrutor, som — enär summan af deras längd och bredd är lika — hafva

samma värde, kunna falla under skilda tullsatser. Uppdelningen grundar

sig på hörda sakkunnigas uttalanden angående de olika dimensionernas

marknadsvärde. Framhållas bör, att rubriken för glas af mindre än

135 förenade centimeter i det närmaste sammanfaller med gällande taxas

rubrik för glas med yta af högst V2 kvadratmeter.

Fönster- och spegelglas tullbehandlas nu netto, och utgör enligt

gällande taratariff taran 20 procent för fönsterglas i lådor. Från de

inhemska glasbruken har anmärkts, att denna tara vore för hög och

borde nedsättas till 14 procent för glas med en sammanlagd längd och

bredd af högst 245 centimeter. Kommittén, som inhämtat, att taran

icke lärer afsevärdt växla för detta slag af glas, anser den i förevarande

afseende anmärkta olägenhet kunna enklast af hjälpas genom införande

af bruttoförtullning, på sätt i allmänhet är stadgadt i utlandet. Då

vidare den af fönsterglasbruken förordade taran lärer, i stort sedt,

öfverensstämma med den verkliga, och då med afseende å de större

dimensionerna anledning till erinran mot den nuvarande legala taran ej

förefinnes samt i följd häraf synes kunna räknas med eu tara af 14

avsnitt 529 Kontrollera mot PDF

procent för de bägge första rubrikerna och 20 procent för rubriken

n:r 635, skulle den nuvarande tullen, bibehållen vid oförändrad höjd

men omsatt till bruttotull för de ifrågavarande tre rubrikerna belöpa

sig till resp. 6.02, 8.6 och 8 öre per kilogram. Såsom förut framhållits,

anser kommittén emellertid, att på samma gång glas af mindre

dimensioner bör bibehållas vid nuvarande tull, ett bättre skydd bör

beredas den inhemska tillverkningen af det större glaset. I öfverensstämmelse

härmed hafva i förslaget tullsatserna för de olika rubrikerna

upptagits till resp. 6, 9 och 12 öre per kilogram.

I eu anmärkning under rubriken har införts bestämmelse om,

590

huru den sammanlagda längden och bredden skall beräknas för glas,

som icke har rätvinklig, fyrhörnig form.

N:r 636-639. Gällande taxas bestämmelser angående det till ifrågavarande rubriker

hänvisade glas hafva ansetts böra underkastas jämkning i tvenne afseenden.

Den nuvarande åtskillnaden mellan hithörande glas af större

och af mindre dimensioner, är, enligt hvad kommittén inhämtat, icke

påkallad af något inhemskt fabrikat]''onsintresse. Ej heller har värdet

å de olika kvaliteter, som väsentligen förekomma till import, synts behöfva

föranleda olika tullsatser. Äfven det folierade glaset — hvilket

till allra största delen kommer från Tyskland — lärer nämligen, enligt

hvad upplyst blifvit och såsom jämväl den statistiska värdesättningen

antyder, till hufvudsaklig del bestå af slipadt glas; och i afseende å det

slipade glaset inverka icke dimensionerna i högre grad på värdet. Om

sålunda berörda åtskillnad synts kunna bortfalla, har däremot ett annat

förhållande ansetts tala emot enhetliga tullsatser. Från de under senare

tid inom landet anlagda fabrikerna för fasett- och kantslipning af glas

har nämligen framhållits, att denna industri icke kunnat med framgång

upptaga konkurrensen med utlandet, enär fasett- och kantslipning för

närvarande vore helt och hållet i afsaknad af tullskydd. För fasettoch

kantslipadt spegel- och fönsterglas har därför påyrkats införande

af högre tull, ett yrkande, som, då det för kommittén framstått såsom

en brist i gällande taxa, att berörda bearbetning, genom hvilken glasets

värde lärer höjas med en tredjedel, icke åtnjuter något som helst skydd,

ansetts förtjänt af beaktande; och har kommittén sålunda funnit så väl

det slipade, of olierade, som det folierade glaset böra, sedan dimensionsgränsen

bortfallit, åsättas olika tull, allt efter som det är försedt med

eller saknar fasett- eller kantslipning.

Hvad beträffar ofolieradt slipadt eller ctsadt glas utan fasett- eller

kantslipning, hvarå medelvärdet lärer uppgå till omkring 75 öre per

avsnitt 530 Kontrollera mot PDF

kilogram, har tullen för detsamma ansetts böra sättas till medeltalet af

gällande tullsatser för dylikt glas eller till 25 öre per kilogram. — För

folieradt glas utan fasett- eller kantslipning har tullsatsen ansetts böra

sättas något närmare den högre nu utgående tullen eller till 45 öre

per kilogram. För fasett- och kants lip ningen har ett skydd af 15 öre

per kilogram befunnits lämpligt och har därför det fasett- eller kantslipade

glaset upptagits med tullsatser af resp. 40 och 60 öre per kilogram.

Inom kommittén har ifrågasatts att föreslå bruttoförtullning för

de till ifrågavarande rubriker hänförliga artiklarna. En utredning i ämnet

591

har emellertid gifvit vid handen, att eu dylik bestämmelse skulle komma

att verka ganska ojämnt, enär taran för dessa artiklar visat sig vara

mycket växlande.

Den i gällande taxa upptagna tull å fotografiska torrplåtar, 30

öre per kilogram, infördes år 1895 till skydd för då förefintlig inhemsk

tillverkning af ifrågavarande artiklar. Denna tillverkning har emellertid,

enligt hvad upplyst blifvit, numera nedlagts, och, såvidt kommittén

kunnat inhämta, lära inga utsikter finnas för dess återupptagande. På

grund häraf och då tullsatsen onekligen verkar betungande för de fotografiska

ateljeerna inom landet — importen af denna artikel utgjorde

under femårsperioden 1901—05 i årligt medeltal omkring 120,000 kilogram

•—- har kommittén ansett artikeln i fråga höra upptagas såsom tullfri.

Till underlättande af tullbehandlingen — särskilda af passagerargods

— hafva äfven de med negativbilder försedda torrplåtarna ansetts kunna här

upptagas. De tullbehandlas nu som fotografiska arbeten, andra slag.

Andra arbeten af fönster- och spegelglas än de i nästföregående

rubrik eller eljest särskildt nämnda hafva här sammanförts. Desamma

hafva hittills tullbehandlats efter olika grunder. Så draga speglar en

tull af 60 öre per kilogram, under det att öfriga hithörande arbeten vanligen

tullbehandlas antingen såsom fönster- och spegelglas eller, i den mån

de äro försedda med någon mera afsevärd dekorering i form af målning

eller dylikt, såsom varor, ej specificerade, arbetade, eller ock slutligen,

då de äro sammansatta med annat ämne, såsom detta ämne, arbetadt.

Med den för dylika varor här föreslagna gemensamma rubriken torde

\lnnas

har ansetts lämpligen kunna sättas till 70 öre per kilogram. Detta

innebär visserligen någon förhöjning i tullen å speglar, men densamma

påkallas däraf, att tullsatsen för vissa slag af folieradt spegelglas i förslaget

upptagits till 60 öre per kilogram. Vidare bör framhållas, att

den föreslagna tullsatsen skulle komma att för tillverkningen af sådana

avsnitt 531 Kontrollera mot PDF

hit hänförliga artiklar, som nu tullbehandlas såsom fönster- eller spegelglas,

medföra ett välbehöfiigt, hittills saknadt skydd. För arbeten af

fönster- och spegelglas i sammansättning med annat ämne skulle däremot

tullsatsen i stort sedt ungefär motsvara nuvarande tull, som, då

sammansättningsämnet vanligen utgöres af ett med ytbetäckning försedt

arbete af kopparlegering, utgår med 75 öre per kilogram.

Rubrikerna n:r 176—178 i gällande tulltaxa innehålla i fråga om

bunkar, burkar, buteljer och flaskor följande bestämmelser:

Fotografiska

torrplåtar.

N:r 640.

Arbeten af

fönsterglas

m, ra.

N:r 641.

Flaskor och

burkar.

N:r 642-646.

592

bunkar, burkar, butelj er och flaskor, helt och Tullsats.

" t oi • n Kronor.

hållet oslipade och utan målning eller annan

dekorering-:

af mörkgrön eller brun massa. ..................... 1 kilogram —: 2

af annan massa................................................... 1 kilogram —: 6

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, med slipade

kanter eller bottnar eller inslipade proppar,

men utan annan slipning och utan målning

eller annan dekorering.......................................... 1 kilogram —: 10

Artikeln bunkar, hvaraf ingen nämnvärd import lärer förekomma

och som ifråga om såväl till verkningssätt som användning är likställd

med vanligt hushållsglas, har ansetts böra, i likhet med sådant, tullbehandlas

såsom glasvaror, ej särskild! nämnda, och förty här uteslutits.

Med afseende a det i gällande taxa förekommande uttrycket dekorering

har ansetts böra uttryckligen angifvas, att därmed icke skall afses

sådan dekorering, som åstadkommes genom gravyr i formen. Tillika har

förgyllning, som hittills ansetts ingå under begreppet dekorering, särskild!

omnämnts.

I till kommittén inkomna framställningar har för pressblåsta flaskor,

hvilken artikel icke tillverkas inom landet, påyrkats högre tull i syfte

att skydda den tillverkning af flaskor, som inom landet förekommer.

Pressblåsning är en hittills företrädesvis i Amerika använd ny

metod för framställning af glas, hvilken skiljer sig från äldre metoder

hufvudsakligen därigenom, att man vid blåsningen betjänar sig af maskinkraft

för luftens inpressning. Denna metod fordrar dyrbara anläggningar,

och torde detta vara det förnämsta skälet, hvarför den icke

kommit till användning i vårt land. Metoden ifråga lärer emellertid

vara ekonomiskt fördelaktigare än den vanliga blåsningen, i följd hvaraf

pressblåst glas ställer sig billigare än annat glas. Med hänsyn härtill

synes lämpligheten af att genom förhöjd tull å pressjäst glas söka

skydda ett till verkningssätt, som i fråga om massfabrikation måhända är

avsnitt 532 Kontrollera mot PDF

på väg att blifva föråldrad!, kunna ifrågasättas. Men oafsedt denna synpunkt

har kommittén funnit sig icke böra föreslå olika tullsatser för

pressblåst och icke pressblåst glas, enär det lärer vara förenad! med

svårighet att vid tullbehandlingen afgöra, huruvida en glasvara är pressblåst.

eller icke.

N:r642—644. Till kommittén har från inhemska tillverkare inkommit, ett flertal

framställningar om ett mer verksamt skydd än det nuvarande för

oslipade, till buteljer ej hänförliga flaskor. 1 syfte att tillmötesgå denna,

593

■enligt kommitténs mening berättigade begäran, liar kommittén dels

upptagit hit hänförliga artiklar af högst 100 grams rymd — hvarunder

falla hufvudsakligen medicinflaskor med ett uppgifvet medelpris af 50

öre per kilogram — i särskild rubrik med tull af 10 öre per kilogram,

dels ock i fråga om större flaskor och burkar vidtagit eu uppdelning,

•enligt hvilken de vanliga buteljerna likasom ock damejeanner af mörkgrön

eller brun massa, skulle bibehållas vid gällande tull af 2 öre per

kilogram, medan däremot för öfriga hit hänförliga artiklar borde bestämmas

eu högre tullsats, hvilken, då medelpriset för ett flertal af

dessa artiklar befunnits uppgå till omkring 40 öre per kilogram, ansetts

kunna sättas till 6 öre.

Buteljernas särskiljande enligt rubriken n:r 648 efter olika varuslag,

för hvilkas förvaring de skulle vara afsedda, syftar naturligtvis på

deras vanliga form, oafsedt ändamålet, för hvilket de i särskilda fall

kunna komma att användas.

Den officiella statistiken utvisar, att införseln af här ifrågavarande Nr 645

.artiklar varit stadd i ständigt stigande under senare år, så att samma

import — hvilken hufvudsakligen förskrifver sig från Tyskland — från

att år 1900 hafva utgjort 43,593 kilogram ökats till icke mindre än

146,128 kilogram år 1907. I betraktande häraf har kommittén funnit

sig böra tillmötesgå gjorda framställningar om ökadt skydd för den

inhemska tillverkningen af hithörande artiklar, för hvilka uppgifvits ett

medelvärde af 1 krona per kilogram. Erinras bör emellertid att äfven

»pressade» flaskor, hvilka nu draga tull med 60 öre per kilogram, blifva,

såsom »i formen graverade», hänförliga till denna rubrik, i den mån de

icke falla under de ännu lägre tullsatserna i de tre nästföregående

rubrikerna. Tullsatsen har kommittén ansett lämpligen böra sättas till

.18 öre per kilogram.

Slipade proppar, hvilka hittills, äfven om de inkommit med tillhörande

flaska, ofta nog tullbehandlats som glas, andra slag, med tull af

60 öre per kilogram, hafva ansetts böra få förtullas lika med tillhörande

flaska. Under utredningen har nämligen upplysts, att värdet å en flaska

avsnitt 533 Kontrollera mot PDF

med propp i regel icke afsevärdt förhöjes därför, att proppen är försedd

med slipning. I stället för det i gällande taxa förekommande uttrycket

»inslipade» proppar har upptagits den i tekniken vanligen använda

termen »inborrade» proppar.

Till denna rubrik hänförliga artiklar tullbehandlas för närvarande Nr 846

såsom glas, andra slag. Följaktligen innebär förslaget icke någon förändring

i afseende å dem.

75

594

Bör etc.

N'':r 647.

Laboratorie

artiklar.

N:r 648.

Äfven sådana, för tekniskt bruk använda damejeanner och större

glasflaskor, hvilka till skydd mot stötar äro försedda med gröfre korgflätning,

beläggas nu, i den mån flätningen ej är att hänföra till emballage,

med tull af 60 öre per kilogram. Då emellertid en sådan tullsats

måste anses för hög för dessa jämförelsevis billiga artiklar och då,,

enligt hvad kommittén inhämtat, något inhemskt fabrikationsintresse

icke krafvel'', att högre tull åsättes dem på grund däraf, att de försetts

med dylikt omhölje, liar i anmärkning under denna rubrik föreslagits,,

att afseende ej skall fästas vid dylik flätning å större flaskor.

Rör, i båda iindarna öppna, draga nu tull med 10 öre per kilogram,

under det att stafvar och i ena ändan slutna glasrör hänföras

till glas, andra slag, med tull af 60 öre per kilogram.

Uti inkomna framställningar har påyrkats tullfrihet för råa, röroch

stafformiga glasämnen, afsedda till parl- och konstglasfabrikation.

Då emellertid dylika glasämnen svårligen kunna skiljas från andra slag

af glasrör och stafvar, bar kommittén icke ansett sig kunna förorda

bifall till detta förslag.

Af hithörande artiklar äro stafvar en obetydlig handelsvara, hvaremot

rör hafva rätt stor användning dels vid konstglasfabrikationen dels

ock i laboratorier och för industriellt bruk, t. ex. såsom vattenståndsrör.

Någon nämnvärd fabrikation af förevarande artiklar lärer icke förekomma

inom landet. Då anledning icke synes föreligga att i tullbehandlingsafseende

skilja mellan öppna och slutna rör samt då stafvar lämpligen

torde kunna här likställas med rör, hafva ifrågavarande artiklar upptagits i

en gemensam rubrik. Tullsatsen har föreslagits till samma belopp som den

för öppna rör nu gällande, hvilken synes vara väl afpassad efter värdet, då

medelpriset å rör, enligt uppgift, utgör ungefär 1 krona 10 öre per kilogram.

Ehuruväl graderade rör i regel äro att betrakta såsom laboratorieartiklar

och sålunda hänförliga till nästföljande rubrik i förslaget, har

dock särskild! stadgande därom, på sätt anmärkningen visar, ansetts

påkalladt, då dylika rör hafva jämväl annan användning, såsom exempelvis

vid tillverkning af termometrar och andra instrument.

avsnitt 534 Kontrollera mot PDF

»Kemiska glas» draga nu en tull af 10 öre per kilogram. Enligt

hvad kommittén inhämtat, har alltsomoftast tvekan uppstått om, hvad

som skall förstås med kemiska glas. Kommittén har därför ansett

lämpligt att utbyta ifrågavarande benämning mot uttrycket laboratorieartiklar,

en beteckning, som förordats af hörda sakkunniga, och som

tydligare angifver, hvad som bör till rubriken hänföras. Därjämte hafva

vissa viktigare slag af hithörande artiklar i rubriken omnämnts.

595

Sedan härdadt glas af god beskaffenhet numera karl framställas

inom landet och i följd däraf en inhemsk tillverkning af åtskilliga slag

af laboratorieartiklar uppstått, har ett förhöjdt tullskydd för de till ifrågavarande

rubrik hörande artiklar påyrkats af de inhemska tillverkarna.

Den åtskillnad, som härvid ifrågasatts mellan å ena sidan hyttarbetadt och

å andra sidan lamparbetadt glas, lärer, på grund af svårigheten att vid

tullbehandlingen utröna framställningssättet, icke kunna genomföras. I

fråga om tullsatsens storlek påkallas varsamhet af det förhållande, att

eu afsevärd del af dessa artiklar icke är föremål för tillverkning inom

landet utan måste importeras. Så är exempelvis förhållandet med glas,

som fordrar en mycket hög grad af hållbarhet, likasom oek med sådana

slag af laboratorieartiklar, beträffande hvilka gäller, att den inhemska

förbrukningen af hvarje särskild sort är jämförelsevis ringa. Enligt

kommittén meddelade uppgifter uppgår priset, per kilogram räknadt,

för vanligen förekommande laboratorieartiklar af glas till följande belopp,

nämligen för kolfvar af svensk tillverkning 1 krona 25 öre, för tyska

kolfvar 2 kronor 90 öre, för exsiccatorer af svenskt fabrikat 65 öre och

af tysk tillverkning 1 krona 80 öre samt för profglas och pipetter af

tyskt fabrikat resp. 3 kronor 10 öre och 11 kronor. Med hänsyn till

dessa värdeuppgifter har en tullsats af 40 öre per kilogram synts

kommittén lämplig.

Från en tillverkare af nautiska instrument har inkommit fram- Optiska glas

ställning, däri framhållits oegentligheten i nuvarande tullbehandlings- N:r 649,

praxis rörande s. k. helpressade dioptriska glaslinser för fartygslanternor

och mindre fyrapparater. Dessa linser — för hvilkas tillverkning intet

svenskt glasbruk kunnat förmås intressera sig, sannolikt därför, att afsättningen

vore jämförelsevis liten och kostnaderna för gjutformars

anskaffande betydande, och hvilka importerades hufvudsakligen från

England — tull behandlades nu, såvidt bekant vore, sålunda, att de

helrunda, som omfattade hela horisonten och vore afsedda för ankarlanternor,

droge en tull af 60 öre per kilogram, under det att de icke

avsnitt 535 Kontrollera mot PDF

lielrunda, som omfattade endast en del af horisonten och vore afsedda

lör topp-, sido- och akterlanternor, betingade en tull af 7 öre per

kilogram. Linserna vore dock, oafsedt berörda olikhet i formen, af

samma kvalitet, och skillnaden i tullafgift blefve med så olika tullsatser

rätt betydande på grund af linsernas stora tyngd. En enhetlig tullbehandling

vore af omständigheterna betingad.

Enligt hvad kommittén inhämtat, synes tullbehandlingspraxis i

afseende å ifrågavarande artikel vara vacklande. 1 allmänhet torde de

596

Emaljögon

etc.

N:r 650.

Glasvaror i

förening med

guld etc.

N:r 651.

Giss- och

emaljvaror

etc

l*ä:r 652-654.

dock hafva belagts med tull. Då de emellertid torde kunna betraktas

som ett särskild! slag- af den tullfria artikeln optiska glas, då de svenska

glasbruken icke synas hafva något intresse i frågan, och då det måste

lända till gagn såväl för den inhemska tillverkningen af skeppsl anternor

som i viss mån äfven för sjöfartsnäringen, att varan får obehindradt

införas, har kommittén ansett sig höra i rubriken för optiska glas införa

uttrycklig bestämmelse därom, att jämväl s. k. helpressade dioptriska

glaslinser skola därunder inbegripas.

Konstgjorda tänder tullbehandlas nu såsom varor, ej specificerade,

arbetade, med tull af 15 procent af värdet.

Denna artikel, som framställes af porslin eller emaljmassa, betingar

jämförelsevis högt pris, enligt kommittén meddelade uppgifter

växlande mellan 150 och 660 kronor per kilogram. I följd af detta

höga värde draga de konstgjorda tänderna en ganska afsevärd tullafgift,

och då varan är mycket litet skrymmande, lärer det icke

kunna förhindras att — såsom med bestämdhet uppgifves hafva skett

— konstgjorda tänder insmugglas till riket. Med hänsyn härtill och

då intet produktionsintresse lärer påkalla tull å denna artikel, har

kommittén funnit sig böra föreslå, att konstgjorda tänder i förtullningshänseende

likställas med den redan nu tullfria artikeln emaljögon.

I likhet med hvad under afcl. I, stenarter etc., och afd. X, lervaror,

är föreslaget, hafva jämväl glas- eller emaljvaror i förening med guld

eller silfver funnits höra upptagas med särskild tullsats, hvars belopp

öfverensstämmer med motsvarande tullsatser i nyssberörda bägge utdelningar

af förslaget.

Gällande taxa upptager för glas, andra slag, ej specificerade,

kara !ii ner och pressade eller slipade flaskor därunder inbegripna, en

tullsats af 60 öre per kilogram.

Med den uppställning, kommitténs förslag erhållit, komma »pressade»

och slipade flaskor att hänföras till rubriken för flaskor och burkar.

Däremot komma alla till bijouteri varor icke hänförliga glas- och emaljvaror

avsnitt 536 Kontrollera mot PDF

i förening med annat ämne än guld och silfver att höra till förevarande

rubriker.

Vid behandlingen af frågan om tull å de artiklar, hvilka kunna

hit hänföras, har kommittén haft att taga i öfvervägande framställningar

från de svenska glasbruken, afseende högre tull ej mindre å kristallglas

än ock å annat glas, som dekorerats annorlunda än genom gravyr

i formen. Till stöd för denna begäran bär framhållits, att, medan det

597

nuvarande skyddet vore tillräckligt för enklare hushålls- och prydnadsglas,

vore så icke förhållandet i fråga om dekoreradt glas, beträffande

hvilket i allmänhet, men särskild! det dyra kristallglaset, konkurrensen

från utlandet vore mycket besvärande för de svenska bruken. Då i

sammanhang därmed särskild, högre tull å kristallglas blifvit ifrågasatt,

bär kommittén ansett sig böra genom sakkunnig person låta undersöka,

huruvida kristallglas kan tulltekniskt skiljas från annat glas. Därvid

har emellertid framgått, att kristallglasets utseende lika litet som dess

kemiska sammansättning eller egentliga vikt — indika sistnämnda

egenskaper i hög grad växla — lämnar tillräcklig ledning i berörda

hänseende. Då emellertid nästan hvarje till kristallglas hänförlig vara,

om man frånser de i särskild rubrik upptagna råglasämnena, är dekorerad

genom slipning, etsning eller förgyllning, torde kristallglasbrukens berättigade

intresse kunna i hufvudsak tillgodoses, därest och i män som

den äfvenledes påyrkade tullförhöjningen för dekoreradt glas, oafsedt

dess egenskap af kristallglas, vinner beaktande; och för sin del har

kommittén ansett sig icke kunna underlåta att föreslå tullförhöjning

för det dekorerade hushålls- och prydnadsglaset till beredande af ett

bättre skydd för den svenska tillverkningen. På samma gång har

kommittén emellertid funnit sig böra hemställa, att tullsatsen å enklare

hushållsglas sänkes så, att den bättre än hittills afpassas efter varans

värde, hvarvid jämväl, enligt anmärkningen under rubriken n:r 652, under

denna lägre tullsats förts sådana jämförelsevis billiga varor, hvilkas

slipning ej tillkommit i dekorationssyfte, såsom dricksglas med slipade

kanter och bottnar.

i fråga om råglasämnen till hushålls- och prydnadsglas — eu

artikel, som lärer importeras för slipning inom landet — likasom ock i

fråga om lampglas och enklare lampkupor har hittillsvarande tullsats

ansetts böra kvarstå.

I förslaget hafva således för glas- och emaljvaror, ej särskildt

nämnda, upptagits tre olika rubriker. För de i n:r 652 upptagna dyrbarare

glasvarorna, hvarå priset enligt uppgift växlar mellan 1 krona

50 öre och 11 kronor med ett medelpris af 5 kronor, allt per kilogram

avsnitt 537 Kontrollera mot PDF

räknadt, har kommittén funnit en tullsats af 1 krona per kilogram vara

lämplig. För råglasämnen och till rubriken n:r 652 ej hänförliga lampkupor

samt för lampglas har, såsom redan nämnts, bibehållits eu tullsats

af 60 öre per kilogram. Öfriga slag af glasvaror, hvilkas medelvärde,

enligt uppgift, utgör 2 kronor 50 öre per kilogram, synas utan olägenhet

för den inhemska tillverkningen kunna åsättas en till 45 öre per

kilogram reducerad tull.

598

Af sammansatta artiklar, hänförliga till rubrikerna n:r 652—654,

tullbehandlas för närvarande, såsom i annat sammanhang omförmälts,

en del såsom galanterivaror. Andra hänföras till arbeten af metall eller

till askar, sammansatta.

XII. Metaller.

A. järn och järalegeringar samt arbeten däraf.

De svenska järnbruken, hvilkas produkter en gång spelade en stor

roll på världsmarknaden, då Sverige på 1700-talet producerade minst

10 procent af allt järn, som fördes i marknaden, hafva i kvantitativt

hänseende förlorat sä godt som all betydelse, då deras tillverkning nu

föga öfverstiger 1 procent. Orsaken härtill måste sökas däri, att vid

den starka utveckling, som under senaste seklet ägt rum, särskildt inom

kommunikationsväsendet och byggnadsverksamheten, man funnit järn, tillverkadt

med fossilt bränsle, i allmänhet vara tillräckligt godt för ifrågakom

mande konstruktioner. Råvara för massfabrikation af dylika artiklar

har i utlandet stått till buds i det på nära håll tillgängliga koksjärnet, som

ställt sig vida billigare i pris än Sveriges förträffliga, för annan —

ehuru mindre omfattande — tillverkning erforderliga träkolskvalitet.

Sverige har sålunda blifvit hänvisadt att förse världsmarknaden med

dess behof af verkligt kvalitetsjärn och är en öfverallt gärna sedd

leverantör af dylik vara. På detta område hafva vi äfven gjort ansträngningar

att hålla oss i jämnhöjd med utvecklingens kraf.

1 stället för den mängd små bruk, som för 40 år sedan nästan

uteslutande sysselsatte sig med tillverkning af tackjärn och stångjärn,

har nu de verksamma brukens antal inskränkts till några jämförelsevis

få, moderna järnverk af större dimensioner, där en högre kvalitetsförädling

bedrifves, än som kunde äga rum vid de gamla små bruken.

Däremot har tillverkningen af gröfre järnsorter af nyare typer, vid

hvilkas framställning i utlandet alltid användes fossilt bränsle, än så

länge hållits i bakgrunden, såsom mindre lämplig vid användning af

träkol. Tackjärnstillverkningen har på tio år i afseende å tillverkningskvantiteten

stigit från 487,000 ton år 1896 till 530,000 ton år 1905. Af det

inom landet tillverkade tackjärnet har, för att nämna femårsperioden

avsnitt 538 Kontrollera mot PDF

1901—05, exporterats i årligt medeltal 85,000 ton, medan samtidigt

46,000 ton införts till landet. På de allra sista åren har tillverkningen

ökats betydligt. År 1907 uppgick den till 605,000 ton. Till nu au

-

599

gifna tillverkningskvantitet, som utgöres af verkligt tackjärn, komma

■dessutom cirka 8,000 ton vid masugnarna tillverkadt gjutgods.

Bland de gröfre mellanprodukterna är det synnerligast göt —

inberäknadt stålgjutgods — som tillverkats i ökad mängd, medan tillverkningen

af ovällda smältstycken och råskenor så småningom minskats,

helt säkert därför att dessa varor allt mera ersättas af götmetall. Årliga

medeltillverkningen af göt- och stålgjutgods uppgick 1901—05 till

■315,000 ton men ökades raskt under 1906 och 1907 års högkonjunktur,

så att den år 1907 utgjorde ej mindre än 420,000 ton. Af det tillverkade

exporterades dock endast omkring 10,000 ton årligen; resten

åtgick för landets egna förädlingsverlc. Under åren 1901—05 var

årliga medeltillverkningen af smältstycken, råskenor, blåsstål och oräckt

brännstål 184,000 ton. Häraf tog utlandet jämförelsevis mera i anspråk,

då i medeltal årligen 29,000 ton exporterades. För båda varugrupperna

gäller, att utförseln ökats under de sista femton åren.

Ingen af nämnda produkter är föremål för någon afsevärd införsel.

Däremot införes numera järnskrot i betydliga kvantiteter för industriens

behof. Under 1880-talet utgjorde denna införsel endast 2,900 ton i

årligt medeltal, medan medelinförseln 1901—05 stigit till 27,900 ton.

Utförseln har samtidigt nedgått från 14,900 till 8,900 ton.

Beträffande slutprodukterna företer tillverkningen i det stora hela

eu jämn stigning, om också missgynnande konjunkturer vissa år verka

hämmande. Om till stångjärn i vidsträckt bemärkelse hänföras — utom

hvad i egentlig mening därmed förstås — äfven vällda blooms och

billets, fasonjärn, valstråd och tubämnen, så har tillverkningen af dessa

artiklar (af välldt järn eller götmetall) omfattat under åren 1901—05

i årligt medeltal 324,000 ton. Härvid kan anmärkas, att det gamla

•smidda stångjärnet alltmer försvinner och ersättes af valsade produkter.

Så tillverkades år 1900 af smidt stångjärn och stål 36,000 ton men

1905 endast 30,000 ton.

Af nyssnämnda tillverkningskvantitet för stångjärn, eller 324,000

ton, exporterades åren 1901—05 i årligt medeltal 181,000 ton, under

det att importen utgjorde icke fullt 4,000 ton. Medelexporten under

perioden 1886—90 utgjorde något mera eller 194,000 ton om året,

hvilket förhållande, då tillverkningen vid denna tid icke var större, visar,

att landets konsumtionsförmåga under de sista 15 åren ökats.

avsnitt 539 Kontrollera mot PDF

Af gröfre manufaktur, såsom grofplåt, hjulringar, axlar och andra

gröfre smiden, tillverkades i årligt medeltal 1901—05 ungefär 21,000

ton, hvaraf 14,000 ton plåt. Tillverkningen har emellertid, hvad denna

varugrupp beträffar, på senaste tiden sprungit upp afsevärdt, tack vare

600

särskildt den ökade plåttillverkningen, som år 1907 uppgick till 21,000

ton. Af plåt infördes i medeltal 1901—05 årligen 14,000 ton, och år

1907 hade denna siffra, trots den ökade tillverkningen inom landet, växt

till 18,000 ton emot 4,600 ton i årligt medeltal under perioden 1886—

90, hvaraf framgår, att förbrukningen af plåt inom landet ökats afsevärdt.

Utförseln af plåt är jämförelsevis obetydlig. Den uppgick 1901—05 i

ärligt medeltal till omkring 2,000 ton, hvaraf det mesta gick till Finland.

Förutom denna för Sverige särskildt naturliga järntillverkning faller

under järnverksdriften tillika framställning af en stor grupp produkter,,

som hittills knappast tillverkats inom landet, emedan, som förut antydts,

tillverkningen företrädesvis bör ske med fossilt bränsle. Så är nämligen

förhållandet med tillverkningen af järnvägsskenor och eu del annat järn - vägsmateriel, likasom ock af hörn-, balk- och annat fasonjärn samt i

öfrigt en del järn för ändamål, som icke betinga någon särdeles framstående

kvalitet. Med den utveckling, den moderna byggnadsverksamheten

i allmänhet och särskildt järnvägsbyggandet numera vunnit, har

landet ett stort behof af dylikt materiel, som nu också i stora mängder

importeras från utlandet. År 1905 infördes 57,000 ton järnvägsskenor med

ett värde af 5 miljoner kronor, annan, icke rullande, järn vägsmateriel till

ett värde af 957,000 kronor samt dessutom 27,500 ton hörn-, balk- och annat

fasonjärn med ett värde af 2.8 miljoner kronor. Häri ligger den naturliga

förklaringsgrunden till det vid en blick på handelsstatistiken genast i

ögonen fallande förhållandet, att i afseende å gruppen arbetade järn- och

stålvaror ett införselöfverskott förefinnes. Under åren 1901—05 värderades

den årliga införseln af dylika varor (med undantag af redskap och verktyg

m. in.) till närmare 20 miljoner kronor, medan utförseln belöpte sig till

endast omkring 12 miljoner kronor; år 1906 voro båda siffrorna högre, men

mest hade dock utförselsiffran, stigit. Frånräknas järnvägsskenor samt

hörn-, balk- och fasonjärn, blir införseln under den nyssnämnda femårsperioden

endast 12 miljoner kronor eller ungefär lika i värde med utförseln.

Ser man på järnindustriens utveckling vid de egentliga järnbruken

under de 15 åren 1891 —1905, finner man, att den icke utvecklat sig så

avsnitt 540 Kontrollera mot PDF

särdeles mycket i kvantitativt hänseende. Ökningen i tackjärnstillverkningen,

som utgör den bästa mätaren för industriens utveckling, framgår

af följande, ur den officiella statistiken angående bergshandteringen

hämtade siffror. Under åren 1891—95 tillverkades i medeltal 471,000

ton om året; år 1905 åter hade tillverkningen ännu icke stigit till mera

än 530,000 ton. Det lider dock intet tvifvel, att man icke under denna

tid rustat sig för framtiden dels genom modernisering af arbetssättet

dels genom att ordna sig för tillverkning af nya artiklar.

601

Inom den finare järnmanufakturen kan man konstatera en kraftig utveckling

under de senaste 10 åren. De fabriker och stålverk, som sysselsätta

sig med sådan tillverkning, hafva i antal ökats från 499 stycken

år 1896 till 630 år 1905; och den där anställda arbetsstyrkan öfverstiger

nu 20,000 personer. Tillverkningen af järn- och stålvaror samt

gjutgods hade under åren 1901—05 att uppvisa ett tillverkningsvärde

af omkring 59 miljoner kronor i ärligt medeltal och hade från 1896 till

1905 stigit från 34 till 63 miljoner kronor.

Inom nästan alla ämnesgrupper kan eu ökning iakttagas. En

exakt jämförelse mellan dessa tillverkningssiffror samt de anförda inoch

utförselsiffrorna låter sig icke verkställa, då uppdelningen icke är

densamma inom produktionsstatistiken som inom handelsstatistiken; men

i alla händelser kan dock konstateras, att, i stort sedt, hufvuddelen af

de förbrukade järn- och stålvarorna redan tillverkas inom landet och

att utvecklingen bestämdt tenderar till att göra flera af dessa varor till

viktiga exportartiklar.

De grupper, för Indika, åtminstone hvad värdet beträffar, ett utförselöfverskott

redan förefinnes, äro gröfre och finare gjutgods samt

rör och rördelar. Arbetade järn- och stålvaror, i taxan ej specificerade,

visa ett vackert utförselöfverskott, både hvad vikt och värde beträffar,

samt spik ett mycket betydande sådant. Af saxar och knifvar samt

kassaskåp och kassakistor är importen försvinnande liten, jämfördt med

hvad som tillverkas inom landet.

Dessa statistiska data gifva en ungefärlig öfverblick af järnindustriens

nuvarande ståndpunkt inom landet. Kommittén har emellertid vid siffrornas

granskning icke kunnat undgå att fästa sig vid den lucka i tillverkningen,

som bildas därigenom, att en så stor varugrupp som järnvägsskenor,

hörn-, balk- och annat fasonjärn samt dylikt gods nu icke

i nämnvärd grad tillverkas inom landet. Anledningen till den bristande

företagsamheten på detta område är den redan angifna, nämligen att

den svenska träkolstillverkningen är för dyrbar för att komma till användning

avsnitt 541 Kontrollera mot PDF

vid framställning af dylika varor, som i stället böra tillverkas

med fossilt bränsle; och kommittén har vid sådant förhållande icke

kunnat undgå att taga i allvarligt öfvervägande, huruvida icke utvecklingen

af en koksjärnindustri inom landet borde uppmuntras och underlättas

genom lämpliga tullsatser för hithörande artiklar. Eu sådan

industri har först under de senare åren börjat allvarsamt påtänkas i

vårt land. En koksjärnindustri fordrar nämligen mycket stora kapitalanläggningar,

om man vill arbeta under förhållanden, hvilka något så

när motsvara de utländska; och den inhemska förbrukningen har ur

76

602

denna synpunkt icke ansetts tillräckligt stor för att uppbära en dylik

industri. Emellertid har förbrukningen inom landet af järnvägsskenor,

balkar och dylika artiklar numera ökats så, att den snart nog torde

kunna beräknas årligen till mer än 100 tusen ton, en siffra, som till

och med redan nu ett år öfver skridits. Redan detta förhållande har

bragt frågan i ett annat läge. Men äfven andra omständigheter hafva

medverkat till, att planerna på eu inhemsk koksjärnindustri i senare tid

tagit allt fastare form.

Järnverksägare hafva börjat, inse, att om man önskar en utveckling

af landets järnindustri, kunna icke alla trängas på de gamla vägarna,

utan erfordras, att man sprider sig öfver nya fält. Träkolstillverkningen

begränsas mer och mer, isynnerhet sedan sågverksägarna börjat använda

sågningsaffallet för tillverkning af cellulosa; och man börjar känna vådan

af att göra sig helt och hållet beroende af träkolet. Man beaktar ock,

att icke blott järnvägsskenor och balkar utan äfven åtskilligt annat gods,

såsom en de! plåt, spantjärn och handels]ärn m. m., icke krafvel- högre

kvalitet, än att det mycket väl kan tillverkas af koksjärn. Slutligen

har äfven en annan faktor inom järnindustrien utvecklat sig så, att den

bidragit till den antydda benägenheten att slå in på nya vägar. Kraftfrågan,

är nämligen numera icke lika tungt vägande för ett järnverk

som förut. Räcker icke vattenfallet hemma vid bruket till, så hämtar

man kraft medelst elektrisk öfverföring från ett annat fall. Man har

också lärt sig att bättre tillvarataga den kraft, som finnes vid bruket.

Man utnyttjar den från masugnarna bortgående gasen, hvilken lämnar

ett godt bränsle för ångpannor eller, ännu bättre, kan användas till gasmotorer,

som antingen direkt lämna kraft eller ock generera elektrisk sådan.

Den stämning, som sålunda förefinnes för upptagande af en inhemsk

koks järnindustri, synes värd all skälig uppmuntran. Föremål, som icke

kräfva starkare material, blifva i hvarje fall, tillverkade af koksjärn,

avsnitt 542 Kontrollera mot PDF

billigare, än om de skola framställas af träkolsjärn; och hitförande af

fossilt bränsle kommer dessutom, rent nationalekonomiskt sedt, att medföra

den fördel, att vårt dyrbara träkolsbränsle, som är så nödvändigt

för Sveriges egentliga järn tillverkning, kvalitetstillverkningen, icke behöfver

tagas i anspråk för en del enkla ändamål, hvartill användning

af träkol aldrig skulle ifrågasättas i andra länder.

Emellertid kan eu koksjärnindustri här i landet icke gärna tänkas

komma till stånd, med mindre den erhåller ett efter omständigheterna

afpassadt skydd för sina produkter, hvilka otvifvelaktigt måste komma

att ställa sig dyrare i tillverkningen än alstren af utlandets massproduktion,

som dessutom oftast har fördelen af att äga bränslet lätt tillgängligt.

603

De utländska tillverkare, som nu förse vårt land med koksjärnindustriens

alster, lära icke heller godvilligt afstå från den svenska

marknaden; och det torde icke blifva så synnerligen lätt att konkurrera

med de trust- och kartellartade sammanslutningar, hvilka i stor utsträckning

förefinnas inom den utländska järnindustrien, och hvilka delvis

lära vara af internationell karaktär. Enligt hvad för kommittén

uppgifvits, inträffar esomoftast, att dessa sammanslutningar åsätta sina

varor högre pris vid försäljning till länder, som icke hafva egen tillverkning

af sådana varor, och som på grund af bristande tullskydd icke

heller äga möjlighet att upptaga en dylik fabrikation.

Vid öfvervägande af nu anförda omständigheter, hvilka blifvit af

sakkunniga med mycken styrka inför kommittén framhållna, bär kommittén

däri funnit fullgiltig anledning att föreslå dels i viss män förhöjda

tullsatser för vissa gröfre järnvaror dels ock en måttlig tull å

andra dylika artiklar, hvilka hittills varit tullfria. Dock har kommittén,

såsom bär nedan närmare utvecklas, funnit sig icke böra förorda tull

på eu råvara som tackjärn.

Utom de tullar, som föreslagits i syfte att bereda understöd åt

koksjärnindustrien, upptager förslaget under denna afdelning äfven åtskilliga

andra tullförhöjningar samt företer en betydligt större specialisering

än gällande taxa. Äfven om förslaget i sistberörda hänseende

kan synas gå långt, är det dock ingalunda så vidlyftigt, som hvad

flerstädes utomlands anses behöflig!. I detta afseende må exempelvis

hänvisas till ett på franska deputeradekammarens bord under nästlidna

höst inkommet förslag till revision af de franska järntullarna,

hvaraf ett sammandrag, utarbetadt af en af kommitténs ledamöter, återfinnes

bland textbilagorna till detta betänkande (bil. S).

I detta sammanhang bär ock synts lämpligt att för jämförelse

avsnitt 543 Kontrollera mot PDF

hänvisa till förhållandena i ett främmande järnproducerande land, som

erbjuder vissa likheter med vårt eget, nämligen Osterrike-Ungern, hvarvid

följande, kommittén meddelade upplysningar återgifvas. OsterrikeUngern

lider brist på koksande stenkol, och på grund häraf måste en

del af den järnmalm, som i afsevärd myckenhet brytes, exporteras.

Långa transporter af malm och kol fördyra tillverkningen, hvarjemte

afsättningen inom landet är sä pass begränsad, att en verklig masstillverkning

med däraf betingade anläggningar icke lärer kunna komma

till stånd. Men icke förty har man här genom lämpligt afvägda skyddstullar,

sammanhållning mellan järnverken och koncentrering af fabrikationen

till de bäst belägna verken förmått öfvervinna berörda svårigheter,

lyckats rätt väl hålla jämna steg med de stora järnprodu

-

604

Tackjärn etc.

N:r 656-658.

cerande länderna och bibehållit den plats, landet sedan gammalt ägt

såsom det sjätte i ordningen bland järn tillverkande länder. Men också

finner man, att exempelvis de österrikisk-ungerska järnvägarna använda

endast hjulringar af inhemsk tillverkning, att maskin verkstäderna hafva

upphört att införa engelskt verktygsstål, samt att behofvet af pansarplåt,

kanoner, projektiler och annan krigsmateriel fylles inom landet.

Förevarande afdelning af taxeförslaget omfattar dels järnbrukens

produkter, i den mån dessa ej upptagits bland maskiner och apparater,

dels allt manufaktursmide af järn dels ock gjuteriernas och de mekaniska

verkstädernas alster, såvidt dessa utgöras af s. k. handelsgjutgods, verktyg

och handredskap.

Hvad särskild! beträffar sistnämnda bägge varugrupper, må —

med hänvisning till hvad i den allmänna motiveringen anförts angående

olika medelvärden för importerade varor, allt efter som högre eller

lägre kvaliteter föras i marknaden af olika importörer — här omförmälas,

hurusom under utredningsarbetets senaste skede till kommitténs

förfogande ställdes prisuppgifter rörande den hufvudsakliga importen

till en af rikets större städer af handredskap och verktyg, hvilka uppgifter

syntes gifva vid handen, att berörda import omfattade betydligt

lägre kvaliteter än den motsvarande import till hufvudstaden, beträffande

hvilken härvarande importörer meddelat värdeuppgifter. Såsom en

sannolik förklaring till detta förhållande har uppgifvits, att importen till

förstberörda stad mestadels torde afsätta» till detaljhandlande i landsorten,

under det att importen till Stockholm till stor del vore afsedd

för tillgodoseende af de mekaniska verkstädernas behof. Emellertid

kan gifvetvis vid värdetullens omsättning till vikttull icke undvikas, att

avsnitt 544 Kontrollera mot PDF

för de lägre kvaliteterna en tullförhöjning inträder, då det medelvärde,

efter hvilket evalveriugen verkställes, icke kan beräknas med uteslutande

eller ens hufvudsaklig hänsyn till de lägsta och billigaste kvaliteterna.

I gällande taxa finnas i gemensam rubrik såsom tullfria upptagna

artiklarna tack- och barlastjärn samt skrot. Af dessa artiklar återfinnes

i förevarande rubriker det egentliga tackjärnet jämte de öfriga slag af

järn och järnlegeringar, icke smidbara, hvilka nu tullbehandla» som tackjärn,

under det att skrot finnes upptaget i senare delen af denna afdelning.

Beteckningen barlastjärn har uteslutits såsom föråldrad, för så vidt

därmed skall afses visst slag af järn.

Till kommittén hafva inkommit såväl framställningar om åsättande

af tull å tackjärn, hvarvid föreslagits eu tullsats af 1 krona per 100

kilogram, som ock framställningar om bibehållande af gällande tullfrihet.

605

Meningarna i denna gamla tvistefråga äro sålunda fortfarande delade;

och med hänsyn till detta förhållande likasom ock till frågans stora

vikt torde vara lämpligt att erinra om dess tidigare behandling.

År 1888 beslöt riksdagen att åsätta tack- och barlastjärn samt

skrot eu tull af 80 öre per 100 kilogram. Som, hvad tullen å tackjärn

beträffar, detta beslut emellertid stod i strid med då gällande,

mellan Sverige och Spanien år 1883 afslutade handelstraktat, fann

Kung!. Maj:t detsamma icke kunna föranleda till vidare åtgärd. Frågan

om tull å tackjärn upptogs sedermera af 1888 års tullkommitté, som i

sitt den 24 februari 1891 afgifna betänkande härom yttrade i hufvudsak

följande.

Eu af de tullsatser, hvilkas lämplighet varit mest omtvistad, vore

den å tackjärn. Det tackjärn, som hit importerades, vore uteslutande

gjuttackjärn, och det syntes kommittén antagligt, att importen häraf

skulle, till förmån för inhemska tillverkare af gjuttackjärn och utan

afsevärd olägenhet för landets förädlingsindustri, kunna väsentligen inskränkas.

För vissa gjutgods artiklar kunde visserligen det svenska gjuttackjärnet,

sådant detta dittills blifvit med träkol tillverkadt, icke helt

och hållet ersätta det i allmänhet mera lättflytande och mera lättarbetade

engelska, men till det handels- och maskin gjutgods, som erfordrade ett

starkt material, borde det vara fördelaktigare att, åtminstone till större

delen, använda det renare och starkare svenska gjuttackjärnet, äfven

om priset å detta senare skulle ställa sig något högre än å det engelska.

För de flesta maskiner betydde nämligen ett något högre pris å materialet

föga, enär priset å själfva maskinen hufvudsakligen betingades af

det å densamma nedlagda arbetet och per centner sällan understege 25

avsnitt 545 Kontrollera mot PDF

kronor, men ofta uppginge till 100 kronor och häröfver. Mången gångkunde

ock det högre materialpriset helt och hållet utjämnas genom

minskade dimensioner hos det starkare materialet. En mängd annat

gjutgods åter, för hvilket materialets styrka vore af mindre vikt, men

hvilket fordrade ett lättflytande tackjärn — och ett sådant kunde jämväl

af flera svenska malmer framställas — betingade vanligen ett

så högt pris (8—50 kronor och häröfver per centner), att ett något

högre pris å materialet icke vore af synnerlig betydelse. Då således

vårt behof af gjuttackjärn åtminstone till största delen syntes kunna

tillgodoses genom användning af svenskt tackjärn och ökade”afsättningstillfällen

för detta icke kunde vara annat än fördelaktiga för den inhemska

järnhand teringen, ansåge sig kommittén böra förorda tackjärnets

beläggande med tull. Tullsatsen borde för att kunna medföra det

gagn, som därmed åsyftades, åtminstone vara så hög, att konkurrens

606

jämväl i pris med engelskt gjuttackjärn bär i landet i allmänhet möjliggjordes,

och hade kommittén med afseende därå ansett tullsatsen ej

höra bestämmas lägre än 1 krona per 100 kilogram, på sätt äfven de

tillkallade fackmännen föreslagit.

Vid betänkandet fanns emellertid fogad en af kommittéledamoten,

förutvarande öfverdirektören Styffe i denna fråga afgifven reservation,

däri jämväl en annan af kommitténs ledamöter instämt, och i hvilken

följande afvikande uppfattning gjordes gällande. Det tackjärn, som hit

importerades, vore uteslutande gjuttackjärn, och åt allt det tackjärn,

som här i landet användes till framställning af gjutgods, vore blott eu

mindre del svenskt, hvilket, ensamt eller i blandning med engelskt,

företrädesvis användes till maskindelar och andra föremål, hvartill ett

starkt material erfordrades. Det engelska tackjärn, som hit infördes,

vore, hufvudsakligen till följd af sin stora kiselhalt, visserligen svagare

än det kiselfattigare och äfven i öfrigt renare svenska, men det vore i

allmänhet icke blott mera lättflytande utan ock mycket lättare att efter

gjutningen bearbeta samt både vida mindre benägenhet att vid gjutningen

blifva spröd! och skulle därför till de flesta gjuteribehof föredragas

framför vanligt svenskt gjuttackjärn, äfven om prisen å båda

vore lika. Af så kiselrikt gjuttackjärn som det engelska funnes veterlig!

icke för det dåvarande i Sverige någon regelbunden tillverkning,

och för att utan alltför stor kolåtgång kunna framställa ett sådant, erfordrades

en mycket hög temperatur hos blästern vid masugnsprocessen,

till åstadkommande hvaraf åter behöfdes högst kostsamma varmapparater.

avsnitt 546 Kontrollera mot PDF

Blott två svenska järnverk vore försedda med dylika apparater, och

vid så små tillverkningsbelopp, som våra allra flesta verk ägde, kunde

det alldeles icke löna sig att ensamt för tillverkning af gjuttackjärn

gorå så dyrbara anläggningar. En tillverkning af gjuttackjärn med

så hög kiselhalt, som det engelska hade, skulle alltså för det dåvarande

bär endast kunna ifrågakomma vid de nämnda två järnverken; men

då träkol vore ett vida dyrare bränsle än koks i stenkolförande länder,

måste tillverkningskostnaden för sådant gjuttackjärn ensamt al denna

anledning här alltid komma att blifva mycket högre än i England.

Erfarenheten visade ock, att sådant engelskt gjuttackjärn, som i Sverige

mest användes (Cleveland n:r 1 och 3), i Stockholm oftast ställde sig

mer än 1 krona billigare per 100 kilogram än svenskt gjuttackjärn.

Äfven med den föreslagna tullen af 1 krona per 100 kilogram skulle

alltså svenska tillverkare af gjuttackjärn i allmänhet icke kunna ens x

Stockholm i pris täfla med det engelska samt ännu mindre i rikets

södra och västra orter, dit det mesta engelska tackjärnet infördes, och

607

dit trakten från våra bergslager vore betydligt högre. Att använda ett

så rent och dyrbart bränsle som träkol för tillverkning af gjuttackjärn

voro för öfrigt ett slöseri, och det vore för oss vida fördelaktigare att

spara våra mycket begränsade tillgångar å träkol till sådana fabrikater,,

som fordrade ett rent bränsle och bättre betalades på världsmarknaden.

Af alla järnfabrikater vore oförädladt tackjärn naturligtvis det billigaste;

och med den träkolsmängd, som erfordrades till sådant, i fall det skulle

tillverkas uteslutande med träkol, kunde framställas andra mera föradlade

järnvaror af liera gånger högre saluvärde, helst om annat inhemskt

eller utländskt bränsle begagnades till de processer, där ett

mindre rent bränsle utan olägenhet kunde användas. Huruvida åter det

vid en införseltull å tackjärn skulle löna sig att här anlägga koksmasugnar,

för att tillverka gjnttackjärn m. m., berodde väsentligen ej blott

al denna tulls storlek, utan äfven af de tullsatser, hvarmed vissa andra

järneflekter, som vid de nya verken skulle kunna framställas, komme

att beläggas, samt huruvida dessa tullsatser en längre tid Unge fortfara,

hvithet väl svårligen syntes kunna anläggare garanteras. Eu enda

koksmasugn .af nyare konstruktion kunde nämligen tillverka mycket

iner gjnttackjärn, än Sverige importerade, hvarför en sådan anläggning

ej gärna kunde grundas uteslutande på tillverkning af dylikt tackjärn.

Om emellertid en eller liera koksmasugnar skulle komma att anläggas

t. ex. vid Oxelösund, hvarifrån ett engelskt bolag några år exporterat

avsnitt 547 Kontrollera mot PDF

tämligen störa kvantiteter rik och billig järnmalm, finge de förutvarande

svenska tillverkarna af gjuttackjärn naturligtvis en ny konkurrent, som

kanske ensam toge fördelen af tackjärnstullen, och denna konkurrent

kunde möjligen blifva ett utländskt bolag. En tackjärnstull skulle därtör

icke kunna gagna den dåvarande svenska järnhandteringens idkare,

men den komme säkerligen att medföra en tuilen ungefär motsvarande

prisstegring å sådant gjuttackjärn, som hit infördes, och därigenom

äfven en märkbar prisstegring åtminstone å allt gröfre gjutgods, samt

vore följaktligen till skada icke blott för våra gjuterier och mekaniska

verkstäder, utan äfven lör alla andra, som använde gröfre gjutgods.

Någon prisförhöjning å smidestackjärn kunde en tackjärnstull icke medföra,

enär .det utländska tackjärnet icke med fördel kunde af oss såsom

smidestackjärn användas, och vi exporterade ungefär dubbelt så mycket

smidestackjärn, som vi importerade gjuttackjärn. Eu höjning af priset

å smidestackjärn skulle dessutom vara mycket ofördelaktig för alla järnbruk,

som köpte sådant, och kunde icke för vår järnhandtering vara

önskvärd i annan .händelse, än att priset å allt svenskt järn å världsmarknaden

samtidigt stegrades.

608

I Kung!. Maj:ts, med anledning af tullkommitténs förslag, till

1892 års riksdag aflåtna proposition angående ny tulltaxa hemställdes,

att tullen å tackjärn skulle, i öfverensstämmelse med hvad al 1888 års

riksdag beslutats, sättas till 80 öre per 100 kilogram. Detta förslag

blef ock af riksdagen bifallet.

Tackjärnstullen kvarstod sedermera till den 1 januari 189/, ^då

den enligt beslut af 1896 års riksdag upphörde att gälla. Nämnda års

riksdags bevillningsutskott konstaterade, att tullsatsen icke medfört den

därmed åsyftade verkan.

De skal, som nu anförts för återinförande åt tull å tackjärn, kunna

i hufvudsak sammanfattas sålunda. Inom landet funnes en betydande

tillverkning af smidestackjärn, tillverkadt med träkol, hvarjämte äfven

något gjuttackjärn tillverkades på samma sätt. Däremot importerades

fortfarande allt det med koks tillverkade gjuttackjärn, som åtginge för

landets gjuteribehof. Äfven om det tillförne mött tekniska svårigheter

att här producera sistnämnda slag al tackjärn, vore sa icke fallet numera.

Det funnes icke några tekniska hinder mot att i vårt land framställa

ett tackjärn, lika godt som det engelska. Tillgången pa billigmalm

och den numera rätt afsevärda inhemska förbrukningen af gjuttackjärn

hade och föranleda att man under sista tiden på derå håll

öfvervägt möjligheten af att här i landet upptaga tillverkningen al

kokstackjärn med uteslutande koks som bränsle. Då det i Tyskland

avsnitt 548 Kontrollera mot PDF

visat sig lönande att vid järnverk, belägna vid Östersjökusten, tillverka

dylikt järn af från Sverige importerad malm med engelska stenkol,

kunde med skäl antagas, att det skulle blifva ekonomiskt möjligt att

bär bedrifva en tackjärnstillverkning, baserad på inhemsk malm. A isserligen

vore konsumtionen inom vårt land icke rikligare, än att ett

enda större verk kunde producera långt mera, än som beliöfdes föi

att tillgodose det inhemska behofvet. Men det vore ingalunda nödvändigt

att anlägga ett stort verk, utan syntes det vara lämpligare

att, såsom ofta vore förhållandet utomlands^ bygga några mindre

verk, där tackjärnstillverkningen kunde kombineras med annan järnproduktion.

Man kunde på goda grunder antaga, att Sveriges behof

af gjuttackjärn snart skulle kunna fyllas af inländsk tillverkning.

Då denna emellertid måste grundas på importeradt fossilt bränsle, vore

tullskvdd oafvisligen behöflig!, och tullen syntes lämpligen böra sättas

till samma belopp, som föreslagits af 1888” års tullkommitté. Med eu

så måttlig tull å tackjärn syntes någon afsevärd ökning af tillverkningskostnaden

för gjutgods ej vara att befara. Slutligen borde framhållas,

609

att alla järnproducerande länder med undantag af England funnit det

vara angeläget att med tull skydda sin tackjärnstillverkning.

Såsom af det anförda framgår, afse de, livilka numera ifra för

eu tackjärnstull, åstadkommande af en på importeradt fossilt bränsle

baserad inhemsk tillverkning af det för landets behof erforderliga gjuttackjärn.

Omfattningen af detta behof utmärkes af den nuvarande

tackjärnsimporten, som uteslutande omfattar kokstackjärn för gjuteriändamål.

Under åren 1898—1907 infördes i medeltal årligen omkring

52,912 ton tackjärn. I förhållande till omfattningen af vår järntillverkning

spelar ju denna införsel ingen synnerligt stor roll. Såsom framgår

af ofvan återgifna statistiska data, är vår tackjärnsproduktion tio gånger

större; och vi exportera äfven vida mer träkolsjärn än vi importera

koksjärn. Då det ofvan antydda önskemålet att få till stånd en inhemsk

koksjärnindustri för framställning af räls, balkar och dylika

artiklar kan, enligt hvad jämväl ifrare för tackjärnstull medgifvit, låta

sig realisera äfven utan särskild! tullskydd för tackjärnet, torde icke

ens ur järnhand teringens egen synpunkt större betydelse kunna tillmätas

möjligheten att medelst inhemsk tillverkning af kokstackjärn uttränga

den nuvarande tackjärnsimporten.

Värdet af den ifrågasatta tackjärnstullen minskas emellertid ytterligare

därigenom, att med en tull af 1 krona per 100 kilogram säkerligen

möjlighet icke förefinnes för det eller de svenska verk, kvilka

avsnitt 549 Kontrollera mot PDF

förutsättas vilja upptaga tackjärnstillverkning, baserad på utländskt

bränsle, att eröfra mer än en del af den inhemska gjuterimarknaden.

Sannolikt är väl nämligen, att, då anordningarna för eu modern framställning

af kokstackjärn äro dyrbara och i följd där af sådan tillverkning

lärer kunna upptagas endast på ett fåtal ställen, densamma, om

den skall, såsom ifrare för tackjärnstull antydt, drifvas i sammanhang

med annan järntillverkning, kommer att förläggas till något eller några

af de i mellersta Sveriges bergslag belägna järnverk. Någon plan att

på annat sätt lösa frågan har åtminstone icke till kommittén framförts.

Kostnaderna för transport af kol eller koks från utlandet till verk i

bergslagen och därefter af tackjärnet till konsumenterna komme emellertid

utan tvifvel att ställa sig så höga, att för afsättning till flertalet af

landets gjuterier, indika ligga rätt aflägset från bergslagen, den ifrågasatta

tullsatsen icke blefve tillräcklig för att i erforderlig grad utjämna

prisskillnaden mellan svenskt och engelskt tackjärn, då man hade att

räkna icke blott med den vida lägre produktionskostnaden vid den i

stor skala drifna engelska tillverkningen utan ock med de billiga

sjöfrakterna från engelsk hamn. Det lärer sålunda få anses ganska

77

G10

antagligt, att vid åtskilliga gjuterier engelskt koksjärn allt fortfarande

skulle komma att användas i stället för inhemskt. Till ett sådant förhållande

medverkar jämväl eu annan omständighet. För åstadkommande

af ett godt gjutgods skall nämligen, enligt uppgift, erfordras

att använda blandningar af olika sorters tackjärn, och det är därför

ingalunda osannolikt, att gjuterierna äfven af tekniska skäl komme att

hafva förråd af engelska gjutjärnsorter, till hands.

Af de 3 miljoner kronor, i rundt tal, som nu årligen gå ur landet

för anskaffande af utländskt gjuttackjärn, skulle sålunda i hvarje fall

säkerligen endast eu del kunna komma den svenska koksjäril.tillverkningen

till godo; och för ernående af detta resultat måste denna tillverkning

troligen helt och hållet utnyttja det medgifna tullskyddet, hvilket

betyder eu motsvarande belastning af de inhemska gjuterierna och

maskinverkstäderna med risk att åtminstone i någon mån hämma

den hittills tillfredsställande utvecklingen af vår gjutgods- och maskinexport.

Att märka är nämligen, hurusom vid sådan export svårligen

någon restitution af tackjärnstullen mera allmänt kan påräknas. Dels

lära nämligen, enligt hvad upplyst blifvit, exportkvantiteterna i hvarje

särskild sändning ofta nog vara för små för att kunna bära de med

restitutionsförfarandet förenade omkostnader och dels skulle, särskild!

avsnitt 550 Kontrollera mot PDF

vid blandning af inhemsk och utländsk råvara, svårighet möta att

anordna en för tullverket nöjaktig'' identitetskontroll. Också hafva såväl

gjuteriernas som den mekaniska verkstadsindustriens representanter

enstämmigt protesterat mot tullbeläggande af denna deras råvara.

Gent emot denna uppfattning, att tackjärnstullen icke skulle för

eu inhemsk koksjärnindustri hafva så stor betydelse, som tullens förespråkare

förmena, och att i allt fall fördelen upp v ii ges af de olägenheter,

som häraf skulle tillskyndas gjuterier och mekaniska verkstäder,

framhålles emellertid exemplet från Tyskland, i hvars Östersjöhamn ar

nyligen koksjärntillverkning upptagits, baserad på import af såväl malm

som kol. Eu sådan jämförelse torde dock i själfva verket vara föga

beviskraftig. Gifvet är, att ett land med så stor konsumtion af tackjärn

som Tyskland, där årligen ett tiotal miljoner ton förbrukas, erbjuder

helt andra förutsättningar för en inhemsk koks järntillverk ning än

ett land med jämförelsevis så ringa konsumtionsförmåga i detta afseende,

som Sverige, efter hvad ofvan påvisats, äger. Och då Tyskland

på detta område icke kunnat åstadkomma någon nämnvärd export, kan

uppenbarligen icke heller eu eventuell koksjärntillverkning härstädes

räkna med någon sådan. Vidare hafva de ifrågavarande tyska Östersjöverken

bakom sig en vidsträckt konsumentkrets, som, i händelse den

611

fortfarande ville begagna sig af utländskt i stället för tyskt tackjärn,

måste införa detta just öfver samma Ostersjöhamnar och sålunda vidkännas

högre fraktkostnad än för anskaffande af tysk vara, ett förhållande,

som i konkurrenshänseende gifver dessa verk en helt annan ställning

än ett svenskt bergslagsverk. Ej nog med att transportkostnaden

för bränslet till ett sådant svenskt verk ställer sig högre än motsvarande

transport till de tyska verken, utan här tillkommer den omständighet,

att det konkurrerande utländska järnet icke såsom i Tyskland behöfver

passera genom masugnsdistriktet utan finner vida genare och billigare

väg till de inhemska konsumenterna. Slutligen bör ock framhållas,

att den effekt, som åsyftades och vanns med den tyska tackjärnstullen,

hos oss föreligger såsom ett af tullskydd oberoende faktum, i det att

den öfvervägande delen af svensk järntillverkning icke med nuvarande

anordningar använder utländskt tackjärn. Såsom i motiven till det senaste

tyska tulltarifförslaget påvisas, gick under tiden närmast före den tyska

tackjärnstullens införande importen af tackjärn till Tyskland upp ända till

motsvarande en tredjedel af landets tackjärnsproduktion, då däremot år

1900 — det senaste året för hvilket motiveringen innehåller statistiska

avsnitt 551 Kontrollera mot PDF

uppgifter — importen belöpte sig till 741,000 ton mot en inhemsk tillverkning

af 8,469,000 ton, d. v. s. importen hade i följd af skyddet nedgått

så, att den motsvarade allenast ungefär en elftedel af produktionen. För

Sveriges del ställa sig motsvarande siffror år 1900 så, att, medan

importen belöpte sig till, i rundt tal, 51,000 ton, utgjorde tillverkningen

519,000 ton, d. v. s. importen motsvarade ungefär en tiondel af produktionen.

i betraktande af nu anförda omständigheter kan kommittén icke

finna annat, än att öfvervägande skäl tala för bibehållande af tullfrihet

för artikeln tackjärn.

Med tackjärn har flertalet öfriga, som tackjärn nu tullbehandlade,

icke smidbara slag af järn och järnlegeringar likställts. Af dessa senare

hafva de industriellt mest betydande slagen uppräknats. Särskildt upptagna

äro endast kiseljärn och kiselmanganjärn.

Af kiseljärn (ferrosilicium), som i afsevärd omfattning tillverkas

inom landet, förekomma två bestämdt åtskilda slag, nämligen dels högprocentig

vara, hvars kiselhalt vanligen utgör 45 till 75 procent men i

enstaka fall kan nedgå ända till 30 procent; dels ock lågprocentig vara

med eu kiselhalt af 10 till 15 procent. Det högprocentiga kiseljärnet

framställes i elektrisk ugn och är eu jämförelsevis dyrbar artikel, på

hvars tillverkningskostnad priset å den elektriska kraften öfvar stort

inflytande. Då nu kiseljärntillverkning i stor skala försiggår i Norge,

612

Granulera^

järn etc.

N:r 659.

svnes, alldenstund vattenkraften för elektriskt bruk i regel är billigare

i'' Norge än hos oss, det norska kiseljärnet, kunna komma att försvåra

afsättningsmöjligheten för svenskt dylikt järn på vår egen marknad.

Med afseende härå har en lämplig tull a högprocentigt kiseljärn ansetts

vara af nöden, och kommittén har därför funnit sig böra till bifall förorda

ett af järnkontoret framställd! förslag om en tull af 7 kronor per 100

kilogram, hvilken tullsats torde motsvara omkring 20 procent af varans

värde. Från annat järn, lågprocentigt kiseljärn däri inbegripet, lärer

högprocentigt kiseljärn utan större svårighet kunna skiljas genom utseendet

samt på grund af sin sprödhet och lättheten, hvarmed det i

Följd däraf kan sönderslås.

Lågprocentigt kiseljärn tillverkas i koksmasugn, men torde icke

blifva föremål för tillverkning inom landet och har dessutom betydligt

lägre värde än det högprocentiga. För tull jämväl å det lågprocentiga

järnet kunde den omständigheten tala, att detta i många fall kan ersätta

det högprocentiga; men då lågprocentigt kiseljärn vid tullbehandlingen

icke torde kunna skiljas från annat järn, lärer för detsamma tullfrihet

avsnitt 552 Kontrollera mot PDF

böra bibehållas. Gränsen mellan det hög- och det lågprocentiga har, i

öfverensstämmelse med hvad järnkontoret förordat, ansetts böra bestämmas

så, att till lågprocentigt räknas det, som håller högst 15 procent

kisel, och till högprocentigt den kiselrikare varan.

Med kiseljärn har kommittén i enlighet med järnkontorets förslag

sammanfört kisel manganjärn, hvaraf förekommer såväl lågprocentig vara,

hållande endast omkring 10 å 12 procent kisel, som ock en vara med

rätt hög halt af kisel. Det högprocentiga kiselmanganjärnet har Först

på senaste tid kommit i marknaden och tillverkas liksom det högprocentiga

kiseljärnet på elektrisk väg.

Granuleradt järn liksom antagligen äfven s. k. stälsand — Indika

artiklar nu tullbehandla» som tackjärn — framställe» genom att låta det

smälta järnet i eu smal stråle rinna på ett i vatten roterande hjul, hvilket

sönderpiska!- järnstrålen så att små, vanligen ihåliga kulor bildas. Da

tillverkning af granuleradt järn redan nu äger rum och äfven framställning

af stålsand utan svårighet synes kunna uppstå här i landet,

har järnkontoret föreslagit en tull af 4 kronor per 100 kilogram å ifrågavarande

artiklar. Kommittén, som, med afseende å hvad sålunda anförts,

och ehuruväl ifrågavarande artiklar icke torde äga större betydelse, ansett

skäl förefinnas för åsättande af tull, bär funnit tullsatsen lämpligen

kunna bestämmas lika med tullen för gröfsta slaget af ej specificerad!

gjutgods eller till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Med granuleradt

613

järn hafva sammanförts s. k. pulverisera*!! järn, lyonerspån och stålull.

Förstnämnda artikel hänföres nu till andra ej specificerade järnvaror och

drager alltså tull med 20 öre per kilogram. De båda öfriga artiklarna

tullbehandlas som varor ej specificerade, arbetade, med tull af 15 procent

af värdet. Pulveriseradt järn har såväl medicinsk som teknisk användning

och kostar omkring SO kronor per 100 kilogram. Lyonerspån brukas inom

pyrotekniken och betingar ett pris af cirka 70 kronor per 100 kilogram.

Hvad slutligen beträffar stålull, har denna vara, som företrädesvis lärer

nyttjas till putsning af parkettgolf, ett marknadsvärde af ungefär 170

kronor per 100 kilogram. För samtliga artiklarna innebär förslaget en

tullnedsättning, hvaremot intet torde vara att erinra.

I enlighet med förslag af 1888 års tullkommitté belädes år 1892 gjutna Gjutna rör

rör och rördelar af 15 centimeters inre diameter eller därunder med en tull af N:r660—662.

1 krona 50 öre per 100 kilogram, under det att tullfrihet bibehölls för gjutna

rör och rördelar af gröfre dimensioner. Tullkommittén motiverade sitt förslag

avsnitt 553 Kontrollera mot PDF

därmed, att medan upptagande af tillverkning af gröfre rör här i

landet på grund af tillrustningarnas dyrbarhet och den inhemska konsumtionens

starka växling icke kunde motses, rör af mindre diameter

däremot syntes kunna blifva föremål för inhemsk tillverkning. Den

sålunda uttalade förhoppningen om en inhemsk tillverkning af klenare

rör har emellertid icke gått i uppfyllelse, i det att ännu icke inom landet

någon fabriksmässig tillverkning af gjutna rör kommit till stånd;

beroende detta måhända delvis därpå, att nuvarande tullsats icke beredt

tillräckligt skydd. Emellertid synas utsikterna för eu sådan tillverkning

numera vara vida bättre, isynnerhet om öfver hufvud taget en inhemsk

koks järnindustri kan förväntas komma att upptagas. Behofvet af gjutna

rör — som användas till vatten- och gasledningar samt, hvad de mindre

dimensionerna beträffar, äfven till afloppsledningar — har nämligen väsentligt

stegrats och torde allt jämt komma att ökas. Den möjlighet, som

sålunda förefinnes för att fn till stånd eu inhemsk tillverkning af gjutna

rör, lärer ock, enligt hvad järnkontoret meddelat, kunna förväntas blifva

utnvttjad, för sä vidt ett effektivt tullskydd beredes. Med hänsyn till

anläggningarnas dyrbarhet kräfves emellertid, att tullen bestämmes till

sådant belopp, att möjlighet förefinnes att möta den på. detta område

mäktiga utländska konkurrensen. Fördenskull och då ett sådant rörverk,

som måste anläggas i stor skala, .bland annat är ägnadt att gifva sysselsättning''

åt ett afsevärdt antal arbetare, har kommittén funnit sig böra

till antagande i hufvudsak förorda af järnkontoret föreslagna tullsatser

för gjutna rör.

eu

Enligt detta förslag göres åtskillnad mellan bearbetade rör samt

icke bearbetade. Frågan om livad som skall förstås med bearbetade

och icke bearbetade rör är afsedd att afgöras enligt de allmänna anmärkningarna

till denna afdelning. Undantag från dessa bestämmelser

skulle dock äga rum, så till vida som, i öfverensstämmelse med fackmäns

uttalade åsikt, i anm. 5 under förevarande rubriker föreslagits,

att plansvarfning af flänsar å rör ej måtte föranleda, att rören tullbehandlas

som bearbetade.

För icke bearbetade rör bär skillnaden mellan gröfre och klenare

dimensioner bibehållits, men gränsen dem emellan har nedflyttats från 15

till 14.5 centimeters diameter. Till stöd för denna nedflyttning må anföras

hänsynen till det i flera, till kommittén inkomna framställningar påpekade

förhållande, att en afsevärd del af importen af gjutna järnrör kommer från

England och utgöres af rör med en inre diameter af 6 engelska tum, motsvarande

152 millimeter, samt att, då rörens diameter ofta nog växlade

avsnitt 554 Kontrollera mot PDF

inom en gräns af ett par millimeter, beroende på ofullkomligheter i gjutniugen,

det vore olämpligt att sätta diametergränsen så, att rör, afsedda

att äga samma dimension, kunde komma att falla än öfver och

än under denna gräns och sålunda draga olika tull. Importören kan

under sådana omständigheter icke med säkerhet beräkna, hvilken tullbehandling

eu beställd vara kommer att underkastas. Beträffande de

föreslagna tull sat serna för icke bearbetade rör må nämnas, att de äro

lägre än i flera andra järnproducerande länder. I Tyskland, där olika

tullsatser gälla allt efter olika godstjocklek, har visserligen för de

tjockare den autonoma tullsatsen, 3 mark per 100 kilogram, genom

fördrag blifvit nedsatt till 2 mark 50 pf., men för de klenare gäller

fortfarande en tull af 4 mark.

För att underlätta vatten!edningsanläggningar har blifvit ifrågasatt

att från tullpliktigheten undantaga muffrör. Kommittén har dock icke

kunnat förorda ett sådant undantag, hvarigenom den vida öfvervägande

delen af gröfre rör skulle lämnas utan skydd och sålunda den med

tullen åsyftade verkan antagligen komma att i väsentlig män förfelas.

.Det i en anmärkning: intagna stadgandet rörande sättet för bestämmande

af diametern å muffrör öfverensstämmer med hvad i praxis

nu tillämpas.

Enligt kommittén meddelade uppgifter har under år 1907 medelpriset

för gjutna rör utgjort, per 100 kilogram räknadt, för afloppsrör

af mindre än 145 millimeters invändig diameter 14 kronor 80 öre, för

vattenledningsrör af motsvarande dimension 10 kronor 50 öre å 11

kronor 50 öre; för gas- och vattenledningsrör af gröfre dimension

615 •

9 kronor 50 öre å 11 kronor samt för vattenledningsrör med svarfvade

flänsar 12 kronor 50 öre.

Rördelar, hvaraf inom landet tillverkas flera till klenare rör hörande

standardtyper, tullbehandlas nu som rör. Afvikelse härifrån har föreslagits

i ett par afseenden. Till en början hafva alla ogängade och i

öfrigt oarbetade muffar, flänsar, proppar och hufva]- utan afseende å

diametern upptagits under en tullsats och likställts med de klenare

rören. Det möter nämligen ofta svårighet att vid tull behandlingen afgöra,

hvar diametern skall mätas å dylika rördelar, och för öfrigt lärer

värdet å rördelar till gröfre rör motivera, att å delarna sättes eu högre

tull än å rören. Vidare hafva gängade rördelar likställts med bearbetade

rör. Därmed afses att förekomma ett kringgående af tullen å smidbara

rördelar. Gängade rördelar af icke smidbar! gods kunna nämligen nyttjas

till att i rörledningar af smidbart järn, där dessa äro utsatta för mindre

högt tryck, ersätta smid bara rördelar. Däremot brukas de endast undantagsvis

avsnitt 555 Kontrollera mot PDF

till icke smidbara rör, hvilka senare blott sällan förekomma

gängade. Jämväl priset gifver anvisning å eu högre tullsats för de

gängade än fö]- de ogängade gjutna rördelarna, i det att, då de förra

kosta 45 kronor per 100 kilogram, de senares pris är endast 19 å 22

kronor.

För att tvekan ej må uppstå om hvad som afses med rördelar,

har bestämmelse därom upptagits i en anmärkning under förevarande

rubriker. Stadgandet i fråga öfverensstämmer med gängse praxis utom

beträffande proppar, hvilka för närvarande ej räknas till rördelar utan

förtullas som andra ej specificerade järnvaror. Sistberörda förtullningssätt

vållar emellertid omgång och tidsutdräkt, enär det ofta nog nödvändiggör

sortering af i gemensamt emballage inkommande rördelar.

I enlighet med sakkunnigas uttalanden hafva i rubriken n:r 662

upptagits äfven brandposter, tackjärnsbrunnar och sifoner samt slussventiler

till gröfre rör. Dessa artiklar lära i allmänhet hafva tullbelrandlats

som redskap med 10 procents värdetull. Enligt hvad för

kommittén uppgifvits, utgör priset, per 100 kilogram räknadt, å brandposter

40 å 45 kronor, å tackjärnsbrunnar omkring 22 kronor 50 öre,

å sifoner 17 å 25 kronor samt å slussventiler 40 å 50 kronor.

Någon nämnvärd import af ifrågavarande artiklar lärer ej förekomma.

Då slussventiler till smärre rör svårligen kunna skiljas från ventiler,

som äro att hänföra till armatur, hafva de i afseende å tullbehandlingen

dit hänvisats enligt stadgande i anm. 4.

Det lärer ej möta svårighet att A id tullbehandlingen afgöra, till

616

Eldstadsroster

etc.

ft:r 663.

Spisar etc.

N-.r 664 och

665.

hvilketdera slaget af rör eu slussventil hör, alldenstund ventilhalsens,

öppning har samma diameter som det rör, hvartill ventilen är afsedd.

Emaljerade gjutna rör draga nu samma tull som oemaljerade.

Från representanter för de inhemska emaljeringsverken har gjorts framställning

om skydd för emaljeringsarbetet. Härvid har framhållits, hurusom

under nuvarande förhållanden det vore omöjligt att inom landet

verkställa emaljering af rör. Sattes emellertid tullen å de emaljerade

rören högre än å de oemaljerade, skulle emalj eringsverken utan tvifvel

komma att upptaga eu dylik fabrikation, helst de därigenom sattes i

stånd att hålla emaljeringsugnarna ständigt i gång. diet har vidare

upplysts, att priset å emaljerade rör vore 70 till 75 procent högre än

å de icke emaljerade, samt att vanligen endast rör af mindre dimensioner

underkastades emaljering. Efter samråd med fackmän har kommittén

funnit sig böra föreslå, att tullen för emaljerade rör och rördelar

förhöjes med 5 kronor per 100 kilogram, utöfver hvad för de oemaljerade

avsnitt 556 Kontrollera mot PDF

upptagits. Bestämmelse härom återfinnes i anm. 1.

För gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod och vikter stadgar

gällande taxa en tull af 2 öre per kilogram. Lyktstolpar och kolonner

åter draga tull med I öre per kilogram.

Af dessa artiklar har kommittén ansett balkar och hällar icke

behöfva i taxan specificeras. Någon nämnvärd användning af gjutna

balkar lärer nämligen icke förekomma, och behofvet af hällar torde

helt fyllas inom landet.

För lyktstolpar och kolonner, hvaraf importen icke torde vara stor

och Indika artiklars värde utgör omkring 20 kronor per 100 kilogram,

synes tullen utan olägenhet kunna sänkas till det belopp, 2 kronor 50 öre

per 100 kilogram, som af kommittén föreslagits för gröfsta slaget af ej

särskildt nämndt gjutgods. Då, med den alltjämt ökade användningen

af smidda stolpar till elektrisk och luxbelysning, tänkbart är, att dylika

stolpar kunna införas, har uttryckligen angifvits, att här är fråga endast

om gjutna lyktstolpar och kolonner. Af återstående hithörande artiklar

betinga eldstadsroster ett pris af omkring 25 kronor per 100 kilogram.

Samma pris har ock uppgifvits för de större slag af lod och vikter,

som någon gång importeras. Äfven för den händelse sistnämnda tre

varuslag skulle vara framställda af smidbart gods, hafva de ansetts

kunna lämpligen hit hänföras.

De i förevarande rubriker sammanförda artiklar hafva tullbeh and l ats

antingen i enlighet med följande rubriker i gällande taxa:

617

Tullsats.

Järn och stål: Kronor.

spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar samt gjutna, icke med

emalj eller annan ytbetäckning försedda

grytor, pannor, mortlar, krabbor och aflopps

t

ra tiar ................................................................... 1 kilogram —: 04

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch

dörrfyllningar, lyktarmar, press- och

strykjärn samt gjutna, med emalj eller annan

ytbetäckning försedda grytor, pannor, mortlar,

krabbor och afloppstrattar................................ 1 —: jo

eller ock såsom andra, ej specificerade järnvaror enligt följande bestämmelser:

förgyllda

eller försilfrade ...................................... 1 kilogram 1: —

förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade

eller lackerade ................................................. 1 -—; 50

andra slag ............................................................. 1 „ —: 20

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade järn- och

stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer,

väger mer än 10 kilogram, belägges den för den Överskjutande

vikten med en tull af endast 4 öre per kilogram.

avsnitt 557 Kontrollera mot PDF

Beträffande tillämpningen af gällande taxa i nu anförda delar må

anmärkas, att såsom ugnar tullbeliandlats vattenvärmare, lågtryckspannor,

kamflänsrör, kaloriferer och radiatorer; att som port- och dörrfyllningar

rubricerats samma varor, som i förslaget upptagits under namn af portoch

andra galler; samt att till ej specificerade järnvaror hänförts luftväxlingsgaller,

spjäll och dragluckor till eldstäder, tvätt- och diskbord,

vattenlås, badkar, trappor och trappsteg, tak-, vägg- och källarfönster

likasom ock troligtvis samtliga till förevarande rubriker i förslaget hänförliga

gröfre, för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskildt

nämnda artiklar, äfvensom delar till gjutgodsvaror.

För nu ifrågavarande artiklar, hvilka till den långt öfvervägande

delen af hvad inom landet förbrukas, tillverkas af vår kraftigt utvecklade

gjutgodsindustri, hafva uppgifvits följande pris per 100 kilogram — som,

där icke annorlunda är särskildt anmärkt, afser svenskt fabrikat —

nämligen för spisar 20 kronor 50 öre å 24 kronor (medelpris 23 kronor),

för utländska spisar 21 kronor, för ugnar 28 kronor, för vattenvärmare 26

kronor 50 öre, för kaminer 28 kronor 50 öre å 60 kronor (medelpris

78

618

39 kronor 75 öre), för gröfre kaminer af utländsk tillverkning 27 kronor,

för portgaller 37 kronor, för radiatorer 27 kronor, för luftväxlingsgaller

22 å 49 kronor (medelpris 35 kronor 50 öre), för andra galler 40

kronor, för spjäll 16 kronor 50 öre ä 32 kronor 50 öre (medelpris

23 kronor), för dragluckor 24 kronor 50 öre å 58 kronor 50 öre

(medelpris 43 kronor), för ugnsramar 30 kronor 50 öre, för mortlar 30

kronor 50 öre, för grytor af olika slag, svarta 17 kronor 50 öre ä 42

kronor 50 öre (medelpris 26 kronor) och emaljerade 29 kronor 50 öre

ä 72 kronor (medelpris 48 kronor 50 öre), för kastruller, svarta 28 kronor

och emaljerade 41 kronor 50 öre, för limpannor, svarta 49 kronor 50 öre

och emaljerade 65 kronor 50 öre, för andra pannor, svarta 21 kronor

å 48 kronor 50 öre (medelpris 34 kronor 50 öre) och emaljerade 62

kronor, för krubbor, svarta 26 kronor och emaljerade 45 kronor, för

bord 34 kronor, för soffor 33 kronor, för soffgaflar 26 kronor, för stolar

44 kronor 50 öre, för fotskrapor 38 kronor, för spottlådor 42 kronor,

för tvätt- och diskbord, målade 30 kronor och emaljerade 51 kronor

50 öre, för afloppstrattar, svarta 28 kronor och emaljerade 46 kronor,

för vattenlås 40 kronor, för badkar af utländsk tillverkning, emaljerade

35 kronor 50 öre å 40 kronor, för kittlar 15 kronor å 24 kronor

(medelpris 19 kronor 50 öre), för ugnsgimor 27 kronor 50 öre, för

cisterner 39 kronor 50 öre, för varmugnsluckor 34 kronor 50 öre, för

avsnitt 558 Kontrollera mot PDF

stänkplåtar, emaljerade 37 kronor 50 öre, för golfsifoner 66 kronor,

för trappor och trappsteg 20 kronor, för grafvårdar 65 kronor samt

för fönster 32 kronor 50 öre.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett från flertalet af landets

gjutgodsfabrikanter till kommittén inlämnadt förslag hafva samtliga nu

behandlade artiklar sammanförts i en gemensam grupp. Med hänsyn

därtill, att den utländska konkurrensen i fråga om deu förnämsta af hithörande

importartiklar, nämligen radiatorer eller värmeelement, hvilkas

användning med det tilltagande bruket af centralvärmeledningar kommer

att ökas, är mycket afsevärd, och då åtskilliga af här upptagna artiklar

nu draga tull med 10 öre per kilogram eller tullbekandlas som ej specificerade

järnvaror, har tullen för hithörande icke emaljerade, förnicklade,

eller förtenta varor ansetts icke lämpligen kunna sättas lägre än 5 öre

per kilogram. För varor, som underkastats emaljering, förniekling eller

förtenning, de enda slag af ytbetäckning, hvartill för nu ifrågavarande

artiklar hänsyn lärer behöfva tagas, har en tull af 10 öre per kilogram

ansetts lämplig. Gifvetvis kommer sistnämnda tullsats aldrig till användning

för åtskilliga af de i öfverrubriken uppräknade artiklarna, hvilka

icke lära blifva underkastade sådan bearbetning.

619

Beträffande till denna grupp hörande artiklar torde ytterligare

följande böra anföras.

Af spisar, ugnar, kaminer och vatten värm are hafva här upptagits

endast de vanliga, under det att, med undantag af härdugnar, de elektriska

icke i förslaget specificerats. Elektriska härdugnar, andra ugnar

för industriellt ändamål, likasom ock flyttbara spisar, kök och kaminer

för eldning med gasformigt eller flytande bränsle återfinnas annorstädes

i förslaget (rubr. n:r 801, 947 och 948).

Grjutjärnsmöblers värde höjes visserligen genom målning, men då.

enligt hvad från sakkunnigt håll meddelats, fraktkostnaden spelar afgörande

roll för dylika möblers afsättning, hafva målade gjutjärnsm fibler

ansetts icke'' tarfva högre tull än omålade.

S( un en brist i gällande taxa har anmärkts, att särskild föreskrift

saknas, huru delar till ajutgodsvaror skola tullbekandlas. Med afseende

härå hafva, där så funnits erforderligt, bestämmelser i detta ämne i förslaget

införts, enligt hvilka gjutna delar af varan skola tullbehandla»

såsom denna. Särskild! inkommande, icke gjutna delar till en gjutgodsartikei

synas höra förtullas, icke efter den för gjutgods utgående låga

tullen, utan efter sin beskaffenhet, för så vidt ej, såsom i fråga om

kopiepressar, undantag från denna regel stadgas därigenom, att delarna

särskild! omnämnas utan inskränkning till de gjutna.

avsnitt 559 Kontrollera mot PDF

Kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar och

trädgårds urnor draga nu tull med 20 öre per kilogram, press-och strykjärn

däremot ined 10 öre, hvilken senare tullsats tillämpas äfven för etagerer.

Möbeltrissor, pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner samt

delar till i rubriken nämnda artiklar tullbehandla» som andra, ej specificerade

järnvaror. Beträffande hithörande artiklar har för kommittén funnits

tillgängliga följande, per 100 kilogram beräknade, prisuppgifter, hvilka,

där icke annorlunda särskildt anmärkts, afse svenskt fabrikat, nämligen

för kopiepressar 41 kronor 50 öre, för eldredskapsställ 75 kronor, för

paraplyställ 46 å 198 kronor : medelpris 89 kronor), för trädgårdsurnor

59 kronor, för pressjärn 27 å 80 kronor, för strykjärn 93 kronor,

för dylika af utländsk tillverkning 52 kronor, för stenfotsventiler 31 kronor

50 öre, för jalusi- och fjäderventiler 89 kronor, för amerikanska luftväxlingsventiler

af plåt 150 kronor samt för spolcisterner 57 kronor å 72 kronor

50 öre och för utländska dylika 43 kronor 50 öre å 62 kronor 50 öre.

Att döma af de anförda uppgifterna synes priset å de af ifrågavarande

artiklar, för hvilka tullen nu utgår med 20 öre per kilogram,

hafva nedgått, sedan denna tullsats fastställdes. En så hög tull är följaktligen

icke af nöden, och den af kommittén förordade neclsättningen

Kopiepres&ar

etc.

N:r 666.

620

till 12 öre per kilogram har heller icke mött gensägelse från tillverkarnas

sida. För kopiepressar kunde till och med ifrågasättas ytterligare

nedsättning, men då utländsk konkurrens gjort sig kännbar beträffande

denna artikel, torde försiktigheten bjuda att stanna vid den nu föreslagna

siffran. Möbeltrissor och pianorullar lära icke tillverkas inom

landet. Samtliga till rubriken hänförliga helfabrikat göras i regel af

icke smidbar! gjutgods. Någon olägenhet synes emellertid ej vara att

befara af en sådan anordning, att rubriken får omfatta äfven de jämförelsevis

obetydliga artiklar af nu ifrågavarande slag, Indika, såsom

exempelvis plåtventiler, jämväl pläga framställas af smidbart gods.

Hvad spolcisterner angår, hafva tillverkare, under hänvisning till

den utländska konkurrensen i denna artikel, påyrkat en tull af 20 öre

per kilogram, då däremot i framställningar, representerande konsumentintresset,

framhållits, att varuvärdet och hänsyn till angelägenheten

däraf, att fullt hygieniska renhållningsanordningar kunna utan allt för

dryga kostnader åstadkommas, påkallade tullsatsens bestämmande till

allenast 10 öre per kilogram.

Kulör Särskild! inkommande kulör, som nu i regel hänföras till andra,

avsnitt 560 Kontrollera mot PDF

N:r och ej specificerade järnvaror, hafva ansetts vara en sä pass betydande artikel,

att särskildt rubricerande däraf funnits lämpligt. Tvä till såväl utseende

som värde skilda slag af kulor finnas, nämligen kulor till kulkvarnar och

kulör till velociped- och andra kullager. Det förra slaget, som återfinnes

i rubriken n:r 668, utgöres antingen af smidda eller ock af gjutna

(kokillhärdade) kulor. Priset liar uppgifvits för de smidda till 28 öre

och för de gjutna till 35 öre per kilogram; och har med hänsyn därtill en

tull af 5 öre per kilogram synts skälig. För närvarande draga de en tull

af 20 öre per kilogram. Det andra slaget består af blankslipade kulor

af härdadt stål, indika ej tillverkas inom landet utan måste importeras,

därvid de företrädesvis tagas från Tyskland. Utsikter för upptagande

af en inhemsk fabrikation af dylika kulor lära emellertid förefinnas.

Värdet å de vanligast förekommande storlekarna växlar mellan 3 och 16

kronor per kilogram och tullen har i enlighet med af sakkunniga personer

uttalad mening föreslagits till 1 krona per kilogram. Dessa förtullas

nu i allmänhet såsom polerade järnvaror med tull af 50 öre per kilogram.

Gjutna konst- Förevarande rubrik motsvarar i sak gällande taxas rubrik för

ÖnTg69!C'' hnare, ej specificerad! gjutgods. Allenast exemplifieringen af de till

rubriken hänförliga artiklar företer någon olikhet. Verkställd undersökning'',

huruvida med afseende å orneradt gjutgods till kronor och

621

lampor möjligen någon jämkning i tullsatsen skulle kunna äga rum,

liar gifyit till resultat, att däraf vore att befara kännbar skada för en

icke obetydlig inhemsk tillverkning af dylikt gods. I öfrigt torde tullsatsen

till öfvervägande grad hafva karaktären af lyxbeskattning.

Vid bearbetning af tackjärn och skrot för åstadkommande af smidbart

järn erhållas som första produkt antingen smältstycken (vid den

äldre järntillverkningsmetoden, härdfärskningen) eller göten (vid den

nyare metoden, götmetalltillverkningen). Smältstyckena pläga ofta, utan

att vällas, genom enkel grofvalsning erhålla en förändrad dimension —

förlängas och tillplattas. De kallas då råstänger och råskenor. Nästa

förädlingsprodukt •—- hvilken erhålles genom att i göt- eller grofvalsverken

medelst hammarverk eller pressar utsträcka göten (götmetall)

eller smältstycken — kallas ämnen (på engelska blooms och billets, på

tyska Luppen och Kniippel). Dessa äro ovällda, om de underkastats

endast enkel valsning vid den relativt låga temperatur, som fordras för

att gifva dem förändrade dimensioner, och vällda, om valsningen försiggått

vid så hög värme, att otätheter i massan, särskild!, i ytan, hopsvetsats.

avsnitt 561 Kontrollera mot PDF

Till ämnena räknas i allmänhet allt valsfabrikat med rundade

hörn och till färdig vara sådant med skarpa hörn. Runda hörn förekomma

dock mest å gröfre dimensioner, öfver 70 millimeter i fyrkant.

Det har därför synts lämpligt att till ämnena hänföra allt med runda

hörn öfver 70 millimeter och till stänger (rubr. n:r 676), förutom allt med

skarpa hörn, tillika sådant med runda hörn, hvilket är 70 millimeter i fyrkant

eller klenare.

Enligt gällande taxa draga järn- och stålgöten samt smältstycken

en tull af 2 kronor per 100 kilogram. För valsade eller smidda stänger,

utan afseende på genomskärningens storlek och form, är tullsatsen

2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Till följd af taxans ordalydelse

hafva nu råskenor och jämväl ämnen med runda kanter, öfver 70 millimeter

i fyrkant, hänförts till stångjärnsrubriken. Detta torde emellertid

få anses oegentligt, då nämnda artiklar, hvad graden af förädling beträffar,

stå närmare göten och smältstycken än stänger, och en rättelse

härutinnan är, såsom ock från sakkunnigt håll framhållits, påkallad. I

förslaget äro därför råskenor samt ovällda eller vällda ämnen, öfver 70

millimeter i fyrkant med runda hörn, upptagna tillsammans med göten

och smältstycken. Med fyrkant betecknas i tekniken endast kvadratiska

sektioner, ej däremot rektangulära eller andra fyrsidiga.

Ehuru det halffabrikat för plåttillverkningen, som benämnes plåtämnen

(slabs, Platinen), är en något mera förädlad produkt än de här

förut nämnda ämnena, hafva dock äfven dessa af sakkunniga ansetts

Göten etc.

N:r 670.

622

Järnvägsskenor

etc.

N:r 67! och

672.

lämpligen böra här upptagas. Gränsen mellan plåtämnen och stångjärn

har bestämts på sätt anmärkningen utvisar.

I syfte att stödja då förefintlig inhemsk tillverkning af järnvägsskenor

föreslog 1888 års tullkommitté en tullsats af 2 kronor per 100

kilogram för denna artikel.

Nämnda kommitté, som med afseende därå, att åtminstone tillverkningen

af gröfre skenor ställde sig något billigare än tillverkningen

af stångjärn, ansåg tullen å skenor kunna sättas lägre än tullen å stångjärn,

anförde rörande detta ämne för öfrigt i hufvudsak följande.

Den inhemska förbrukningen af järnvägsskenor vore så betydande,

att det ur ekonomisk synpunkt måste anses önskvärd!, att tillverkningen

däraf inom landet uppehölles. Under de senare åren hade årligen

något mera än 30,000 ton skenor funnit användning i Sverige. Visserligen

ägde den närvarande tidens skenor vida större hållbarhet än de,

som förr tillverkades, och det kunde antagas, att till följd däraf den årliga

åtgången af skenor komme att med tiden lida någon inskränkning; men

avsnitt 562 Kontrollera mot PDF

då våra äldre järnvägar vid den tiden ännu vore till stor del belagda med

järnskenor, hvilka i den mån de försletes, utbyttes mot de mera hållbara

stålskenorna, antogs någon afsevärd minskning i förbrukningen

af skenor icke komma att tills vidare inträda, i synnerhet som järnvägsbyggandet

inom landet förutsattes icke på länge vara afslutadt. Ett

afsevärdt skäl till den inhemska rälstillverkningens uppehållande, om

äfven med någon ekonomisk uppoffring från det allmännas sida, läge

också i den betydelse, järnvägarna ägde för landet, och vikten af att

inom landet hafva tillgång till skenor och icke vara helt och hållet beroende

af den utländska tillförseln, för hvilken, synnerligast i tider af

ofred, väsentliga hinder kunde uppstå. Tvifvelaktigt kunde däremot

vara, huruvida den form, i hvilken, till följd af omständigheterna, staten

dittills beredt ifrågavarande industri nödig uppmuntran, vore den lämpligaste.

Kommittén hölle före, att ett måttligt tullskydd vore vida ändamålsenligare

än det mera direkta statsunderstöd, som i berörda syfte

då utginge till ett enda järnverk medelst betalning till i allmänhet

högre pris än motsvarande vara af utländsk tillverkning betingade.

Genom eu väl afpassad tullsats skulle nämligen icke allenast den inhemska

tillverkningens fortbestånd tryggas, utan ock tillfälle beredas

andra järnverk att ägna sig åt denna industri, hvilken senare omständighet

särskildt borde kunna blifva af betydelse under tider af lågt

pris å stångjärnet.

Tullkommitténs ifrågavarande förslag vann ej Kung!. Maj:ts godkännande

och blef följaktligen ej framlagdt för riksdagen.

623

De skäl, som då företrädesvis anfördes mot en tull å järnvägsskenor,

voro, att konsumtionen inom landet vore för ringa för att en rälstillverkning,

åtminstone om tullen sattes så lågt, som ifrågasatt vore, skulle

blifva lönande, samt att tullen i hvarje fall skulle tillskynda de enskilda

järnvägarna alltför kännbara utgifter, enär för flertalet af dem återstode

att utbyta de gamla järnskenorna mot stålskenor.

Sedan nämnda tidpunkt hafva emellertid förhållandena väsentligen

förändrats. Den årliga konsumtionen af räls har betydligt stigit, hvithet

framgår däraf, att medan under femårsperioden 1886—90 importen

af järnvägsskenor, af därtill hörande bottenplåtar, syllar och skarfjärn

samt af flyttbara järnvägar utgjorde omkring 25,851 ton per

år, uppgick införselsiffran för samma varor under åren 1901—05 till

i medeltal ungefär 58,429 ton per år. Också har den vid Domnarfvet

bedrifna tillverkningen af skenor till bredspåriga järnvägar,

hvilken en tid legat nere, numera återupptagits under former, som berättiga

avsnitt 563 Kontrollera mot PDF

till antagande, att, om åt rälstillverkningen lämnas samma understöd

i form af tullskydd, som åtnjutes af annan inhemsk järntillverkning,

denna tillverknings fortbestånd inom landet skall kunna anses

tryggadt och vårt land icke komma att bero af den världskartell

af rälstillverkare, som nu icke allenast enväldigt bestämmer priset utan

ock synes vilja bestämma den kvalitet, som må till oss utbjudas. Ifrågavarande

sammanslutning har nämligen, enligt hvad järnkontoret anfört,

bestämt, att Sveriges behof af räls skall tillgodoses af de tyska rälsverken.

Dessas tillverkning är emellertid baserad hufvudsakligen på Thomasprocessen;

och följaktligen skulle vi, om den inhemska rälstillverkningen

komme att nedläggas, kunna blifva urståndsätta att förse oss med räls

>0 den beskaffenhet, som här i landet anses bäst.

Dessa förhållanden och hvad för öfrig! här ofvan i inledningen

till motiveringen af kommitténs, järngruppen berörande, förslag anförts

i fråga om angelägenheten af att stödja en inhemsk koksjärnindustri,

torde få anses kraftigt tala för åsättande af tull å ifrågavarande artikel.

För de enskilda järnvägarna kan visserligen en tull ä räls komma

att i någon mån medföra ökade utgifter; men denna omständighet bör

numera icke tillmätas samma betydelse, som då frågan förra gången var

uppe. Det utbyte af järnskenor mot stålskenor, som då förestod, torde

numera i allmänhet vara verkställdt; och något extraordinärt behof af

räls för de enskilda järnvägarna torde därför icke vara att motse.

Härtill kommer, att en inhemsk koksjärnindustri otvifvelaktigt är ägnad

att tillföra åtskilliga enskilda banor afsevärdt ökade frakter.

Järnkontoret har för järnvägs- och spårvägsskenor, vägande 20

624

Stänger till

toetongarbeten.

N:r S73.

Coinpotmfistål

etc.

S:r 674.

kilogram eller däröfver per löpande meter, föreslagit en tullsats af

2 kronor och för lättare dylika skenor 2 kronor 50 öre, allt per 100

kilogram räknadt. Hvad den förra tullsatsen beträffar, synes den stå i

lämpligt förhållande till varuvärdet. Priset var nämligen under hösten

1908 för utländska räls 98 å 105 kronor per ton och för svenska 120

kronor. Jämväl den senare tullsatsen har kommittén funnit lämplig i

betraktande däraf, att de lättare skenorna i fråga om tillverkningsvärde

äro närmast jämställda med annat varmvalsadt järn.

Hen i förevarande rubrik upptagna artikel lärer nu tullbehandlas

som andra, ej specificerade järnvaror, hvilket för en vara, som har

endast obetydligt högre värde än vanligt stångjärn, medför ett obehöfligt

högt tullskydd. Då därtill kommer, att bearbetade järnstänger för betongarbeten

avsnitt 564 Kontrollera mot PDF

hafva stor betydelse för den nu i starkt uppsving varande

betongindustrien, har tullnedsättning för ifrågavarande artikel ansetts

böra äga rum; och har kommittén efter samråd med sakkunniga upptagit

den nya tullsatsen till 3 kronor 50 öre per 100 kilogram.

För de särskilda slag af stänger, som upptagits i förevarande

rubrik, har med hänsyn till deras högre värde den för andra valsade

eller smidda stänger bestämda tullsats ansetts för lag.

Å compoundstål — bestående af på varm väg hopvällda eller

hopgjutna järnstänger af olika hårdhetsgrad •— har under senare tid

priset, delvis på grund af stark konkurrens från Tyskland, sjunkit från

50 till 35 kronor per 100 kilogram. S. k. pansarskenor — utgörande

ett särskild! slag af compoundstål, som genom ytterligare bearbetning

bibragts en särskild form — användas, likasom vanligt compoundstål,

bland annat vid uppförande af kassahvalf. Compoundstål lärer utan

större svårighet vid tullbehandlingen kunna skiljas från annat stål genom

utseendet å klipp- eller bearbetningsytor eller vid undersökning

med en fil, hvarvid järnlagrens olika hårdhetsgrad kan konstateras.

Under beteckningen varmvalsadt järn i stänger, med invalsade mönster

eller eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek eller

form å tvärsektionen, falla, bland annat, koniska bösspipämnen, mönstrade

balkong-, kassaskåps- och tröskeljärn samt vissa järndelar till skördemaskiner.

Då stämplar, varumärken och dylika beteckningar förekomma invalsade

i järnet, kunde befaras, att de möjligen blefve betraktade som

mönster. Till förebyggande af eu sådan tolkning har anmärkningen

under rubriken tillkommit.

625

Före år 1907 åtnjöto balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej

hänförligt s. k. fasonjärn tullfrihet, om sådant järn vägde 20 kilogram

eller däröfver per löpande meter. Lättare dylikt järn drog tull till samma

belopp som ej specificerad t stångjärn eller 2 kronor 50 öre per 100

kilogram. I den sålunda för vissa slag af fasonjärn gällande tullfrihet

skedde nämnda år den inskränkning, att efter sammanstämmande beslut

af riksdagens båda kamrar järn af berörda slag, vägande mindre än

60 kilogram men mer än 20 kilogram per löpande meter, belädes

med eu tull af 1 krona 50 öre per 100 kilogram och tullfriheten sålunda

bibehölls allenast för det fasonjärn, som vägde minst 60 kilogram

per löpande meter. Denna förändring, som enligt slutprotokollet till

gällande svensk-tyska handels- och sjöfartstraktat Sverige förbehållit

sig att få vidtaga i en för öfrigt genom traktaten bunden tullsats, tillkom

hufvudsakligen för att stödja eu begynnande inhemsk industri för

avsnitt 565 Kontrollera mot PDF

valsning af dubbla T-balkar och annat fasonjärn af gröfre beskaffenhet.

Såsom ytterligare ett syfte med förändringen hade de motionärer, på

hvilkas förslag densamma antogs, framhållit angelägenheten att söka

förekomma den illojala konkurrens, som uppgafs äga rum därigenom,

att i strid mot taxans tydliga mening ämnesjärn infördes tullfritt såsom

fasonjärn.

Vid motionens behandling inom andra kammaren framhölls af

en talare — hvilken för öfrigt motsatte sig bifall till motionen — att

eu tullsats af 1 krona 50 öre per 100 kilogram, den högsta, som på

grund af tyska traktaten då kunde ifrågakomma, kunde i jämförelse

med andra tullsatser synas rätt låg. Erinras må jämväl, att den tyska

tullsatsen är 2 mark 50 pf. Också har järnkontoret i sitt till kommittén

afgifna förslag till tullsatser likställt fasonjärn med annat, ej särskild!

nämndt, varmvalsadt järn i stänger, hvarvid emellertid tillika uttalats,

att sådana sektioner, som inom öfverskådlig tid ej komme att inom

landet tillverkas, kunde lämnas tullfria.

På grundval af uttalanden, som af de tillkallade sakkunniga lämnats,

synes kunna anses öfvervägande sannolikt, att gröfre fasonjärn än

sådant, som väger högst 60 kilogram per löpande meter, icke, åtminstone

under den närmaste tiden, kommer att här i landet tillverkas.

I enlighet med hvad flertalet af de tillkallade sakkunniga ansett

lämpligt, har kommittén alltså funnit ur ren tillverkningssynpunkt tillfyllest,

om allt fasonjärn af högst nämnda vikt belädes med samma

tull som stångjärn; men då mer än väl tänkas kan, att tyngre fasonjärn

med enkel konstruktion, sådant som icke eljest har någon större

användning, komme att som ämnesjärn införas till plåtvalsverken, har

79

Varmvalsadt

järn.

N:r 675 och

676.

626

Sttabbsvarf

stål.

®:r 677.

kommittén ansett lämpligast, att under tullfrihet bibehölles endast dubbla

T-balkar, äfven kallade I- eller H-balkar, med vikt af 60 kilogram eller

där öfver per löpande meter, samt att allt annat, ej särskild!'' nämnd t

fasonjärn sammanföres med ej specificeradt, varmvaisadt stångjärn till

den för denna artikel gällande tull, hvilken ansetts böra bibehållas vid

sitt nuvarande belopp. De nämnda balkarna, Indika på grund af sin

fason icke lämpa sig för bearbetning till plåt, utgöra det ojämförligt

mest betydande slaget af gröfsta sortens fasonjärn. — Den affattning,

som gifvits åt rubriken för stångjärn, afser att till ledning vid tullbehandlingen

angifva de olika former, i indika denna vara kan inkomma.

Förment eller s. k. galvaniseradt järn, hvilken användes till beslag

å plåtkärl, likasom ock förzinkadt bandjärn är föremål för rätt stor

avsnitt 566 Kontrollera mot PDF

import. Detta ej mindre än förblyadt järn har på grund af ökad tillverkningskostnad

och därmed följande högre värde ansetts böra draga

15 procents högre tull än annat till rubriken n:r 676 hänförligt järn,

hvarom bestämmelse upptagits i en anmärkning under denna rubrik.

Bestämmelse om, huru gränsen skall dragas mellan stänger och

plåt, återfinnes i eu anmärkning under kallvalsadt järn.

Med snabbsvarfstål betecknas stålsorter, som förutom vanlian

mängder af kol, mangan, kisel m. in., innehålla jämförelsevis hög procenthalt

krom och wolfram. Dylikt stål, som först på senare tid börjat

tillverkas, såväl utomlands som här hemma, har fått en hastigt tilltagande

användning särskildt till verktyg för snabbsvarfning likasom

äfven till framställning af spiralborrar och fräsar för metallers bearbetning.

Varan betingar mycket högt pris, 400 till 800 kronor per 100

kilogram, beroende på den ingående mängden och priset å de dyrbara

ingredienserna krom, wolfram och eventuellt vanadin, samt på de

stora fabrikationssvårigheter, som äro förenade med varans framställande.

Af sevärda kvantiteter snabbsvarfstål införas för närvarande från Tyskland

och England i konkurrens med de fyra å fem svenska stålverk,

som upptagit tillverkning af varan, och Indika framställa ett fabrikat,

fullt jämförligt med det utländska. Ett efter varans tillverkningsvärde

bättre afpassadt tullskydd än det nu gällande, då den drager samma

tull som andra valsade eller smidda stänger, synes därför vara af behofvet

påkalladt, och kommittén har efter sakkunnigas hörande ansett tullsatsen

lämpligen kunna sättas till 25 kronor per 100 kilogram.

Snabbsvarfstål, som företrädesvis utgöres af smidd vara, men äfven

förekommer valsadt, kan icke till utseendet skiljas från annat smidt

627

stål. Verkställd sakkunnig utredning lian emellertid anvisat eu tillförlitlig-

metod, som utan svårighet lärer kunna användas för att vid tullbehandlingen

utröna, om stålet besitter de egenskaper, hvilka göra det

hänförligt till snabbsvarfstål. Närmare anvisning i ämnet återfinnes i

den till rubriken hörande anmärkning. Anmärkas bör dock, att metoden

i fråga hänför sig endast till snabbsvarfstål, sådant det nu är sammansatt.

Skulle åt den i marknaden förekommande varan framdeles kunna

gifvas förändradt innehåll, exempelvis genom utbyte af wolfram mot

molybden, medför eu sådan förändring möjligen nödvändighet att anlita

ann an undersökningsmetod.

Angående annat, i stänger srnidt verktygsstål än snabbsvarfstål

samt annat srnidt järn i stänger, hvilka artiklar nu draga tull med 2

kronor 50 öre per 100 kilogram, har kommittén från sakkunnigt håll

lätt emottaga följande uppgifter.

avsnitt 567 Kontrollera mot PDF

Hvad som af dessa artiklar infördes till landet, utgjordes nästan

uteslutande af s. k. gjutstål eller verktygsstål, hvithet funne användning

inom den mekaniska verkstadsindustrien till framställning af verktyg,

såsom mejslar, svarfstål, fräsar in. in. Det importerade stålet utgjordes

delvis af i degel tillverkadt stål af svenska råmaterialier, men

bestode äfven till en del af i England eller Österrike utsmidda svenska

stålgöten, som återinfördes hit under benämningen gjutstål och ofta

betingade mer än dubbla priset mot i Sverige utsmidt stål af motsvarande

kvalitet. Möjligheten af ett sådant förhållande sammanhängde

därmed, att verkstadsägarna ofta föranleddes att köpa utländsk vara

därför, att deras arbetare i rätt stor utsträckning ägde kvar en gammal

fördom att anse utländskt verktygsstål, särskildt engelskt, såsom öfverlägset

det svenska.

De svårigheter, mot hvilka den svenska verktygsstålindustrien sålunda

har att kämpa, synas förtjäna beaktande. A andra sidan är att

märka, att hvarken srnidt borrstål eller något annat slag af srnidt järn

än verktygsstålet är föremål för import, hvadan en eventuell förhöjning

af tullsatsen i denna rubrik kan hafva praktisk betydelse endast med afseende

å sistnämnda artikel; och har under sådana omständigheter kommittén

ansett sig kunna förorda, att tullsatsen sättes till 15 kronor

per 100 kilogram. Gjutstål af prima kvalitet har uppgifvits kosta 1

krona å 1 krona 50 öre per kilogram.

Någon större svårighet att skilja srnidt verktygsstål från valsadt

eller draget järn lärer icke förefinnas, då dessa olika slag af järn äro,

hvad beträffar ytans utseende, helt olika.

Verktygsstål.

N:r 678.

628

^ärrfetc* Kallvalsadt eller kalldraget järn tullbehandla» nu som valsadt järn

N:r679—683. och drager följaktligen tull med 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.

I betraktande af värdet å kallarbetadt järn är denna tullsats mycket

lag; och sedan kallvalsning af järn — eu procedur, som krafvel- afsevärd

kostnad — nu verkställes inom landet samt den därvid framställda

produkten visat sig vara lika god som det importerade — företrädesvis

från Tyskland men äfven från Nordamerikas förenta stater kommande —

kallarbetade järnet, synes det vara allt skäl att belägga denna artikel

med en tull, som bereder det inhemska arbetet ett lämpligt skydd. Med

afseende å skyddets storlek bör erinras, att af kallarbetadt järn två

olika slag förekomma, nämligen dels ett hårdt stål, hvars framställning

är särdeles dyrbar, dels ock en mjukare sort, som är betydligt billigare

att tillverka. Nu bör enligt kommitténs förmenande vid tullens bestämmande

hänsyn tagas hufvudsakligen till det senare slaget, som är

avsnitt 568 Kontrollera mot PDF

det, hvilket företrädesvis förbrukas inom landet. Härutinnan skiljer

sig kommittén från järnkontoret, som med de af detsamma föreslagna

höga tullsatser för vissa slag af kallarbetadt järn (det platta järnet),

synes i första rummet hafva velat bereda skydd för tillverkning af hardt

stål. Tullens bestämmande med hufvudsaklig hänsyn till detta senare

skulle dock icke allenast kännbart drabba förbrukningen af mjukt järn

utan skulle tillika vara den inhemska tillverkningen till föga nytta, då

det hårda stålet icke har stor marknad inom landet.

För rundt, för fyrkantigt (hvarmed i enlighet med tekniskt språkbruk

bör förstås kvadratiskt) samt för sexkantigt kallvalsadt. eller kalldraget

järn — hvilka dimensioner hufvudsakligen användas till axlar,

muttrar och annat billigt material — har kommittén i likhet med järnkontoret

ansett eu tullsats af 5 kronor per 100 kilogram lämplig. 1

fråga om kallarbetadt järn, som är platt, d. v. s. som är fyrsidigt med

två motstående sidor större än de två öfriga, har eu uppdelning efter

järnets tjocklek funnits nödig. Gränserna hafva bestämts med hänsyn

till skiljaktigt värde å olika, till industriellt bruk förekommande dimensioner.

Inom lås- och gångjärnsindustrierna samt vid separatorsfabrikationen

— med hänsyn till hvilka industriers exportförmåga varsamhet

i fråga om tullens belopp påkallas — brukas mycket järn, som har en

tjocklek af 0.9 millimeter eller däröfver. På grund häraf har lägsta

tullsatsen, 6 kronor per 100 kilogram, ansetts böra gälla ned till denna

gräns. Beroende på tjockleken växlar priset å dylikt järn något, men

de vanligaste slagen eller de, som ligga vid 0.9 millimeter eller något

däröfver, kosta 27 till ‘52 kronor per 100 kilogram. Kallarbetadt platt

-

629

järn af 0.70, 0.60 eller 0.51 millimeters tjocklek vinner stor afsättning

inom velocipedindustrien, och jämväl separatorsindustrien brukar järn af

sistnämnda dimension eller något därunder. Priset å dessa järnsorter

uppgår till omkring 50 kronor per 100 kilogram, med hänsyn hvartill

tullsatsen i rubriken n:r 680 upptagits till 7 kronor per 100 kilogram.

För kallarbetadt plattjärn af mindre än 0.4 millimeters tjocklek, som

nyttjas vid tillverkning af knappar (knapp-plåt), plansch etter och stålpennor,

har eu tull af 10 kronor per 100 kilogram ansetts lämplig. De

klenaste dimensionerna eller plattjärn, tunnare än 0.2 millimeter, lära

icke vara föremål för nämnvärd konsumtion inom landet. Kallvalsadt

eller kalldraget järn af här förut icke nämnd form, hvarunder komma

företrädesvis järn för velocipedhjulband, med olika tjocklek i midten och

avsnitt 569 Kontrollera mot PDF

kanterna, står ganska högt i pris; äfven för detta har upptagits en tullsats

af 10 kronor per 100 kilogram.

Då förslaget, i motsats till hvad hittills förekommit, skiljer mellan

kallarbetadt och icke kallarbetadt järn, har det befunnits angeläget

att i taxan bestämdt angifva, hvad som skall förstås med kallarbetadt

järn. Bestämmelse härom har upptagits i en anmärkning

under förevarande rubriker.

Gränsen mellan järn i stänger och tråd har i förslaget dragits

på samma sätt, som nu är fallet, så att till järn i stänger hänföres den

vara, som har en bredd af öfver 10 millimeter, under det att vara af

mindre bredd rubriceras som tråd. Hvarandra kompletterande bestämmelser

härom hafva inryckts i själfva rubriktexten samt i en anmärkning

under rubrikerna.

Med rundt kallvalsadt järn hafva svarfvade, släta, cylindriska axelämnen

likställts. Dylika axelämnen — hvaraf import från Amerika

förekommer, men hvilka ock börjat blifva föremål för inhemsk tillverkning

— kunna nämligen i många fall ersätta axelämnen af kallvalsadt

järn. Därest axelämnen, hvarom nu är fråga, efter svarfningen

undergått vidare bearbetning, såsom t. ex. om kilspår därå anbragts,

äro de att anse såsom axlar och i följd däraf hänförliga till rubriken

n:r 1015 i förslaget.

Med afseende å såväl vanligt, varmvalsadt järn i stänger som

kallvalsadt järn, kan, då varan har form af plattjärn, fråga uppstå,

hvarest gränsen mellan sådant järn, å ena sidan, samt plåt, å andra

sidan, skall anses förefintlig. Erforderligt stadgande i detta ämne har

inrymts i förevarande anmärkning.

Anm. till

n:r 676 och

679-681.

630

Plåtar. I fråga om plåtar innehåller gällande taxa följande bestämmelser:

N:r 684-893.

Plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro klippta,

böjda, med hål försedda eller hafva kanterna

uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan å dem anbragt

ytbetäckning:

af 3 mm. tjocklek och däröfver ................

af mindre tjocklek ...........................................

slipade, polerade, målade, fernissade, lackerade,

emaljerade äfvensom med zink och annan

oädel metall, med undantag af tenn, öfverdragna:

af

1/4 mm. tjocklek och däröfver..................

af mindre tjocklek............................................

med rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna......

I dessa bestämmelser hafva väsentliga förändringar föreslagits;

och kommittén har därvid sökt att med hänsyn till plåtens egenskap

af mer eller mindre bearbetad vara lämpa tullsatserna efter det å varan

nedlagda arbete.

Klippning, böjning, anbringande af hål eller uppvikning af kanterna

avsnitt 570 Kontrollera mot PDF

föranleder enligt gällande taxa icke, att plåten anses annorlunda

än såsom oarbetad. Af dessa slag af bearbetning intager klippningen

så till vida en särställning, som det stora flertalet plåtar underkastas

denna bearbetning i sammanhang med valsningen. Också har densamma

ansetts fortfarande böra vara utan inverkan på tullsatsen. (Kriga förenämnda

slag af bearbetning — hvilka vanligen utföras icke i valsverket

utan i de mekaniska verkstäderna — synas däremot skäligen böra

föranleda varans hänförande till den bearbetade plåten.

N:r 684—S86. Med den vanliga, oarbetade s. k. svartplåten (förslagets rubr.

n:r 684—686) hafva, i öfverensstämmelse med nuvarande praxis, korrugerade

plåtar samt plåtar med å ena sidan invalsade mönster likställts.

Af oarbetad plåt af 3 millimeters tjocklek eller däröfver har införseln

under senare år betydligt ökats. Medan den i början af 1890-talet ännu

understeg 1,000 ton, har den i senare tid uppgått till 6 å 7 tusen ton

om året. Med hänsyn härtill har en förhöjning åt tullsatsen från 3

kronor till 3 kronor'' 50 öre per kilogram synts befogad. Hvad angår

oarbetad plåt af mindre än 3 millimeters tjocklek, är äfven sådan före

-

Tullsats.

Kronor.

100 kilogram 3: —

100 kilogram 4: —

100 kilogram 6: —

— fria

— fria

631

mål för eu alltjämt stegrad införsel. De gröfre storlekarna åtgå till

en mångfald olika ändamål, i regel dock ej storindustriella; de klenare

slagen åter användas, bland annat, inom plåtkärls- och den elektriska

verkstadsindustrien. För plåt, afsedd för sistnämnda industri, hafva

dess representanter yrkat tullfrihet, under uppgift att dylik plåt icke

tillverkades inom landet. De svenska tunnplåtsverken lära dock hafva

så stor tillverkningsförmåga, att de mer än väl kunna fylla landets

behof af tunnplåt; och hvad särskilt angår tunnplåt för elektriska

maskiner, hvartill nu jämte svensk plåt användes från Tyskland

importerad, som föredrages framför den svenska, torde inom vårt land

finnas minst lika goda förutsättningar som i Tyskland för tillverkning

af plåtar, lämpliga för nämnda ändamål. Till kommitténs kännedom

har ock kommit, att i början af år 1909 ett nytt tunnplåtsverk inom

landet uppförts, hvilket verk kommer att ägna särskild uppmärksamhet

åt tillverkning af plåt till elektriska maskiner. På grund häraf och

då våra tunnplåtsverk, för så vidt den inhemska marknaden kunde

mera än hittills påräknas för afsättning, säkerligen skulle kunna betydligt

öka sin produktion, har kommittén icke tvekat att, i öfverensstämmelse

med hvad af järnkontoret förordats, föreslå ett något högre

skydd för tunnplåtstillverkningen än det nuvarande. I sådant afseende

avsnitt 571 Kontrollera mot PDF

har för plåtar af mindre än 3 millimeter men icke under 0.6 millimeter

i tjocklek upptagits eu tullsats af 4 kronor 50 öre och för plåtar af

mindre tjocklek en tullsats af 5 kronor, per 100 kilogram räknadt.

(Priset å svensk plåt af sistnämnda slag utgör 27 å 28 kronor per 100

kilogram.)

Sos kommittén har påyrkats, att gränsen mellan de båda rubrikerna

för oarbetad tunnplåt måtte sättas, icke vid 0.6 utan vid

0.5 millimeters tjocklek, och har såsom skäl därför anförts, att

galvaniseringsindustrien, som använde dylik plåt af 0.5 6 millimeters

tjocklek, och kokkärlsfabrikationen, vid hvilken begagnades plåt af

tjocklek mellan 0.5 och 0.6 millimeter, icke borde drabbas af den högre

tullen. Då emellertid, enligt hvad kommittén inhämtat, en gräns vid

0.6 millimeter lärer vara ur rent teknisk synpunkt den lämpligaste,

har berörda yrkande icke kunnat vinna beaktande. Samma tullsats,

som föreslagits för den tunnaste svartplåten, har ansetts lämplig äfven

för det särskilda slag af plåtar, som består af lager af olika hårda järnsorter,

s. k. compoundstålplåtar. Dessa, som brukas till framställning

ad kassahvalf, äro afsedda att hänföras hit, oberoende af sin tjocklek och

äfven om de underkastats någon bearbetning, exempelvis om de försetts

med hål.

632

N:r 687-689. I förevarande rubriker hafva inrymts flertalet plåtar, som efter

valsningen underkastats särskild behandling eller bearbetning annorledes

än genom öfverdragning med metall. Af metallöfverdragna plåtar

hafva dock de förnicklade jämväl här upptagits. Till denna grupp

hafva äfven hänförts kallvalsade plåtar, hvilka nu tullbehandlas som

oarbetad plåt, men på grund af tillverkningens dyrbarhet synts böra

draga samma tull som de bearbetade.

De pressade plåtarna hänföras enligt gängse praxis till ej specificerade

järnvaror. Med afseende å dem innebär sålunda förslaget en

tullnedsättning, som emellertid torde få anses motiverad af bearbetningens

art och varans värde. Betning och brunering hafva hittills icke

åtnjutit särskildt skydd. Icke heller har glansplåt tullbehandlats annorlunda

än den vanliga oarbetade plåten.

Hvad angår storleken af det särskilda skydd, som ansetts erforderligt

för den ytterligare behandling eller bearbetning, plåtar, tillhörande

nu ifrågavarande grupp, underkastats, må erinras, att motsvarande skydd

enligt gällande taxa utgör för plåtar af 3 millimeters tjocklek eller däröfver

3 kronor per 100 kilogram. Oaktadt den föreslagna höjningen af tullsatsen

för dylik svartplåt har dock kommittén icke ansett sig höra här föreslå

någon tullförhöjning utan bibehållit tullsatsen vid nuvarande belopp af G

avsnitt 572 Kontrollera mot PDF

kronor per 100 kilogram. För plåtar i tjocklek mellan 3 millimeter och

0.2 5 millimeter utgör för närvarande det särskilda förädlingsskyddet 2

kronor per 100 kilogram. Den nu föreslagna tullsatsen af 7 kronor

per 100 kilogram innebär, då oarbetad svartplåt af denna tjocklek

enligt förslaget skulle draga i tull antingen 4 kronor 50 öre, eller 5

kronor, delvis en mindre, med den förändrade uppdelningen sammanhängande

tullförhöjning, som i och för sig knappast torde vara ägnad

att väcka betänklighet. Af tunnare plåt användes den af mindre tjocklek

än 0.2 5 millimeter, företrädesvis vid knappfabrikationen. Dylik

plåt, som till betydande del utgöres af förnicklad vara, är, bortsodt

från den kallvalsade, för närvarande icke föremål för inhemsk tillverkning,

och utsikterna för upptagandet af dylik tillverkning lära icke

vara stora. Med hänsyn härtill hafva de icke kallvalsade plåtarna af nämnda

tjocklek ansetts fortfarande böra åtnjuta tullfrihet. De kallvalsade af

nu ifrågavarande tjocklek, hvilka, såsom nyss antydts, äro föremål för

tillverkning inom landet, höra vid sådant förhållande gifvetvis icke draga

lägre tull än de i tjocklek närmast gröfre. Snarare kunde med fog en

högre tullsats ifrågasättas, då nedbringandet af kallvalsad plåt till så

tunn dimension är förenadt med betydande kostnad.

633

För plåtar, öfverdragna med rent eller blyhaltigt tenn, liar järn- N;r 690.

kontoret föreslagit tull, och har i detta hänseende andragits i hufvudsak

följande. Ehuru vanlig järnplåt vore belagd med tull, hade likväl förtent

plåt såväl som med blyhaltigt tenn öfverdragna plåtar hittills

varit tullfria. Orsaken härtill vore, att förbrjikningen inom landet intill

de sista åren icke varit af den omfattning, att den kunnat lämna tillräcklig

sysselsättning åt en väl ordnad tillverkning af förtent järnplåt. Men

då detta skäl nu icke längre förelåge, kunde lämpligt tullskydd möjliggöra

uppkomsten af en sådan industri inom landet. Som emellertid

priserna å förtent järnplåt för närvarande vore ganska låga till följd

bland annat däraf, att England efter förlusten af den nordamerikanska

marknaden måst för sin ofantliga produktion söka afsättning i andra

länder, så borde den tull, som kunde komma att bestämmas, vara jämförelsevis

hög för att blifva effektiv. Af europeiska länder stode för

närvarande endast Sverige och Norge utan tull å förtent plåt; och

exemplen från främmande länder syntes utgöra eu kraftig maning äfven

för vårt land att söka komma en inhemsk produktion till hjälp genom

tull å denna artikel. Sedan Förenta staterna, hvarest ända till omkring

år 1890 ingen lönande inhemsk tillverkning kunnat bedrifvas, belagt

avsnitt 573 Kontrollera mot PDF

förtent plåt med tull, motsvarande omkring 75 procent af varans

värde — hvilken tull dock sedermera något minskats — kunde numera

icke blott hela den inhemska förbrukningen därstädes tillgodoses genom

tillverkning inom landet, utan produkter af denna tillverkning vore

äfven föremål för export till andra världsdelar. Då för denna industri

särskildt lämpadt järn numera med lätthet kunde framställas i Sverige

och priset å öfriga erforderliga materialier, såsom tenn, syror, talg m. m.,

icke i afsevärd mån syntes ställa sig dyrare än i England, kunde man

vara öfvertygad om, att under skyddet af en lämplig tull tillverkningen

af med rent eller blandad t tenn öfv erdragen plåt skulle kunna här

upptagas och äga bestånd.

Enligt upplysningar, som en af kommitténs ledamöter på enskild

väg anskaffat, kan England ingalunda sägas hafva förlorat den amerikanska

marknaden för sin förtenta plåt. Sant är visserligen, att Nordamerikas

förenta stater på sin tid åsatte ifrågavarande artikel tull till så högt

belopp som 75 procent af värdet i afsikt att framkalla en inhemsk tillverkning

och göra sig oberoende af England. Man fann dock sedermera,

att man icke kunde undvara den engelska plåten helt och hållet,

och tullsatsen nedsattes då så, att den numera belöper sig till cirka 45

procent (1.5 cent per pound). För närvarande föreligger förslag om

80

634

ytterligare nedsättning. Förenta staterna äro äfven fortfarande Englands

största kund i denna artikel och importerade år 1907 förtent järnplåt

för icke mindre än 833,880 pd. st.

På liknande sätt förhåller det sig med Tysklands försök att frigöra

sig från importen af förtent plåt från England. Trots det skydd

af 5 mark — efter senaste tariffrevisionen delvis 5 mark 50 pf. — tillverkningen

af ifrågavarande artikel därstädes sedan länge åtnjutit, har denna

industri icke utvecklat sig tillfredsställande, utan en ansenlig import

förekommer alltjämt, och denna kommer nästan uteslutande från England.

Så importerades år 1905 från nämnda land icke mindre än 29,700 ton

med ett värde af ungefär 8 miljoner mark. År 190(5 var motsvarande

import ännu större, i det att den då utgjorde 32,557 ton.

Såvidt kommittén har sig bekant, synas ej heller i andra främmande

länder förhållandena hafva utvecklat sig så, att utlandets föredöme kan

med afgörande styrka åberopas till förmån för införande i Sverige af

tull å förtent plåt.

Hvad angår vårt land, torde till eu början kunna ifrågasättas, om

det inhemska behofvet af förtent plåt är tillräckligt stort, för att en

lönande industri på detta område skall kunna komma till stånd. Visserligen

är importen afsevärd. Den utgjorde år 1907 omkring 6,215 ton;

avsnitt 574 Kontrollera mot PDF

men om man betänker, att eu stor del af hvad som nu införes, fortfarande

måste komma att importeras äfven efter en eventuell tulls åsättande

samt att på hvarje sådant plåtverk, hvarom nu är fråga, i Tyskland

och England lärer såsom årstillverkning beräknas i medeltal 8 å 9,000

ton, torde man icke kunna undgå att hysa starka tvifvel på den ekonomiska

bärkraften af eu dylik industri i Sverige, helst som man kan

vara förvissad om, att de engelska tillverkarna icke skulle utan strid

uppgifva den svenska marknaden. Vidare tillkommer, att produktionsvillkoren

här ingalunda ställa sig så gynnsamma som i Wales, där den engelska

tillverkningen är koncentrerad. Den förnämsta orsaken till Englands dominerande

ställning inom denna industri är, att befolkningen i Wales, hvilken

sedan gammalt till stor del hufvudsakligast sysselsatt sig med tillverkning

af förtent järnplåt och däri uppnått en ovanligt stor arbetsskicklighet,

åtnöjer sig med mycket små arbetslöner, hvilket förhållande särskildt

framträder inom denna industri, där kvinnor i stor utsträckning användas.

I länder, hvilka skola upptaga tillverkningen som en nyhet, lära icke

arbetarna vilja åtnöjas med samma magra förtjänst som i Wales, och i

hvarje fall äro våra svenska arbetare vana vid en högre lefnadsstandard

än de walesiska. Äfven i afseende å tillgång till lämpligt råmaterial

635

har utan tvifvel England företräde. Icke så, att ej vårt svenska järn

i kvalitet med lätthet uthärdar täflan med det engelska, men det är

ingalunda lika lätt att i prisbillighet täfla med det järn, som i Wales

användes för ifrågavarande fabrikation. Slutligen förtjänar uppmärksammas,

att för närvarande åtskilliga andra fält finnas, där vår järnindustri

kan med betydligt större utsikt till framgång och förtjänst

upptaga nya företag, och att det måhända torde vara lämpligare om

sträfvande! att utveckla järnindustrien varder för en tid framåt koncentrerad!

på ett färre antal områden, än om utvecklingsmöjligheter sökas

i alltför många riktningar.

Om sålunda betydelsen för järnindustrien af en tull å förment

plåt torde få anses åtminstone ganska tvifvelaktig, lärer a andra sidan

med tämlig visshet kunna påstås, att tullen skulle kännbart betunga

åtskilliga andra näringar. Redan tillförne, då Iråga förevarit om tull a

förtent plåt, har framhållits olägenheten af denna tull ej mindre för

tändsticksindustrien, som har behof af dylik plåt som emballage vid

tändsticksexport, än äfven för konservindustrien. Ytterligare eu industri,

för hvilken tullen skulle blifva än mera kännbar, är numera att

räkna med, nämligen bleckkärlsfabrikationen. Denna industri, som pa

avsnitt 575 Kontrollera mot PDF

senare år nått större utveckling, har att utstå en ganska skarp konkurrens

med från Tyskland importerade blockkärl. Skulle den nu la

sitt hufvudsakliga råmaterial, det förtenta järnblecket, tullbelagdt, kan,

såsom ock dess representanter kraftigt framhållit, befaras, att den lider

kännbart afbräck och åtminstone hämmas i sin utveckling. Tydligt™

skulle bieckkärlstillverkningens ställning kunna stärkas genom böjda

tullar å det färdiga fabrikatet; men en sådan åtgärd möter den betänklighet,

att därigenom en så viktig nödvändighetsvara som bleckkärl

skulle kunna fördyras.

På grund af hvad sålunda anförts, har kommittén funnit sig icke

kunna förorda införande för närvarande af tull ä förtent järnplåt.

Om alltså tullfrihet bibehålies för plåtar, öfverdragna med rent

eller bly häftigt tenn, torde tullfrihet höra medgifvas äfven för de med

tennhaltigt bly öfverdragna, då det ofta visat sig svårt att vid tullbehandlingen

afgöra, om en plåt skolat anses såsom öfverdragen ined

tennhaltigt bly eller med blyhaltig! tenn, och då någon inhemsk tillverkning

af plåtar, öfverdragna med tennhaltigt bly, icke förekommer.

Sistberörda förhållande gäller emellertid äfven med afseende å förblyade

plåtar; och då deras befriande från tullafgift skulle medföra afsevärd

fördel för, bland andra, tändsticka-, klorat- och karbidindustrierna, som

636

i stor myckenhet använda dylika plåtar för emballageändamål, har äfven

för dem tullfrihet ansetts böra äga ruin.

N:r 69!. I fråga om plåtar, öfverdragna med andra oädla metaller än nickel,

tenn eller bly eller med legeringar af dessa andra oädla metaller, har

en tullsats ansetts tillfyllestgörande. Tillräcklig anledning lärer icke

förefinnas. vare sig att, såsom järnkontoret föreslagit, åsätta olika tullsatser

för plåtar af olika dimensioner eller att bibehålla tullfrihet för

plåtar af mindre tjocklek än V* millimeter, Indika utgöra en föga betydande

handelsartikel. Under år 1907 infördes 26,279 kilogram. Å

andra sidan torde införsel af bearbetade metallöfverdragna plåtar så

sällan förekomma, att särskild tullsats för dem icke gärna kan erfordras.

Såsom ofvan nämnts, har plåt, som användes inom galvaniseringsindustrien,

en tjocklek af 0.5 6 millimeter. Enligt förslaget utgör sålunda,

lika väl som enligt gällande taxa, skyddet för galvaniseringsarbetet

— skillnaden mellan tullsatserna för galvaniserad (förzinkad)

plåt och svartplåt — 2 kronor per 100 kilogram. 1 en till kommittén

inkommen framställning har anmärkts, att detta skydd vore för ringa,

särskild! hvad anginge galvanisering af korrugerade plåtar. Råvaran

till dessa, eller den svarta plåten, måste importeras, och konkurrensen

avsnitt 576 Kontrollera mot PDF

med engelsk vara vore synnerligen skarp. Det vill emellertid synas,

som om galvaniseringsindustrien icke kunde anses vara så otillräckligt

skyddad, som sålunda förmenats. Enligt hvad kommittén inhämtat, utgör

nämligen priset per 100 kilogram å från England införd korrugerad

svartplåt omkring 16 kronor och å galvaniserad plåt, införd från samma

land och af motsvarande kvalitet, ungefär 22 kronor 50 öre. Prisskillnaden

uppgår alltså till 6 kronor 50 öre per 100 kilogram; och tullskillnaden

torde vid sådant förhållande icke behöfva eller lämpligen böra

vara större än den nuvarande. Med afseende å den galvaniserade, släta

plåten — hvartill vanligen svensk råvara användes — lärer ännu mindre

anledning förefinnas att ifrågasätta ökadt skydd för galvaniseringen.

Anm. till Plåtar förekomma vanligen rätvinkliga, men emellanåt gifves åt

n:r 684 691. dem genom klippning annan, oftast rund, form. Vid rundklippning bortgår

minst 22 å 23 procent af godset. Med hänsyn därtill har järnkontorets

förslag om högre tull — 25 procents förhöjning af eljest

utgående tull — för den plåt, som genom klippning erhållit annan än

rätvinklig form, synts befogad!. l)å emellertid, enligt hvad upplyst

blifvit, en dylik tull förhöj ning skulle verka synnerligen betungande, i

händelse den skulle drabba äfven importen af runda ämnen till ting

-

637

pannegaflar, har den ansetts höra, i likhet med hvad fallet är i Tyskland,

begränsas att gälla allenast tunnare plåt. I Tyskland tillämpas

dylik procentisk ökning af plåttullen endast för plåt, som är tunnare

än 5 millimeter. Då här i stället valts eu gräns af 7 millimeter, har

detta skett med hänsyn därtill, att tullen å plogvändskifvor icke kan

blifva fullt effektiv, med mindre ämnena därtill, Indika hafva ända till

6.5 millimeters tjocklek, draga högre tull än vanlig plåt.

Plåtar, hvilkas kanter böjts tillsammans och hopsvetsats, tullbe- N:r 692 och

handlas nu, efter sin olika beskaffenhet i öfrig!, än som rör, än som 693- redskap, än som andra, ej specificerade järnvaror. Med hänsyn till det

kostsamma arbete, som erfordras för framställningen af svetsade plåtrör

— hvarvid vanligen vattengas kommer till användning — och då det

är af vikt, att effektivt skydd beredes den nyligen bär i landet upptagna

tillverkningen af detta slags rör, har fog ansetts föreligga för järnkontorets

förslag till tullsatser, sådana de återfinnas i förevarande rubriker.

Enahanda tullsatser som för plåtar, böjda och med kanterna hopsvetsade,

hafva ansetts lämpliga äfven för perforerade plåtar, hvarmed

afses sådana, hvilka öfver en större del af ytan hafva systematiskt ordnade

avsnitt 577 Kontrollera mot PDF

hål, åstadkomna genom pressning. Med perforerade plåtar äro sålunda

icke att förväxla de till rubrikerna n:r 687—689 hänförliga, med hål

försedda plåtarna, hvilka hafva ett mindre antal eller blott enstaka hål,

som vanligen framställts genom borrning, punsning eller på annat

liknande sätt, och som icke äro utbredda öfver någon större del af

plåtens yta. De perforerade plåtarna — hvilka komma till användning i

afsevärd och alltjämt ökad utsträckning samt för olika ändamål, såsom

t. ex. i anrikningsverk vid malmgrufvor, till galler omkring värmeledningar

o. s. v. — tullbehandlas enligt nuvarande praxis såsom med

hål försedda plåtar; dock hafva sådana perforerade plåtar, som äro försedda

med andra än runda, regelbundna hål, hänförts till andra, ej

specificerade järnvaror. Det synes emellertid icke vara lämpligt att

göra förtullningen beroende af hålens form, utan torde en mera likformig

tullbehandling vara att föredraga. Vidare är det, då under senare

tid tillverkning af perforerad plåt inom landet upptagits, af vikt, att

tullen därå bestämmes så, att denna tillverkning erhåller skäligt skydd.

Med afseende därå bör erinras, att tillverkningen af perforerad plåt är

förenad med icke obetydliga kostnader. Särskildt är råämnesförlusten

betydande och lärer uppgå till 25 å 55 procent. Också hafva tillkallade

fackmän förklarat tullsatserna icke böra sättas lägre än förslaget upptager.

S. k. sträckmetall.

N:r 6S4.

Plåt- och

faieckvaror.

N:r 695- 700

638

S. k. sträckmetall tullbehandla» nu som andra, oj specificerade järnvaror.

Denna artikel, som icke tillverkas inom landet, framställe? af

plåt, i tjocklek varierande mellan. <U och 0.4 millimeter, samt erhålles

genom att underkasta plåten eu maskinell behandling, hvarvid den förses

med klippta skåror och medelst sträckning utdrages. Sträckmetall

nyttjas för flera olika ändamål och synes särskildt få alltmer ökad användning

vid utförande af betongarbeten. Emellertid läror nu utgående

tull — hvilken, då den beräknas för hvarje plåt särskildt, i allmänhet

icke utgår med något väsentligt reduceradt belopp, på sätt förhållandet

är med tyngre, ej specificerade järnvaror — så godt som omöjliggöra

import af denna vara. Enligt uppgift växlar priset å sträckmetall mellan

.''50 och 60 kronor per 100 kilogram och utgör för de till betongarbeten

använda standardtyperna omkring 35 kronor per 100 kilogram.

En af sevärd tullnedsättning måste med hänsyn härtill anses påkallad.

Emellertid bar tullen, i betraktande däraf, att, åtminstone sedan nu

existerande patentskydd för tillverkning af sträckmetall upphört, inhemsk

tillverkning åt denna artikel kan förutsättas, ansetts icke böra sättas

avsnitt 578 Kontrollera mot PDF

lägre än dubbla bidoppet af tullen å plåten, hvaraf varan är framställd.

Det bär synts kommittén ändamålsenligt att till eu särskild grupp

sammanföra sådana plåt- och bleckvaror, hvilka icke, såsom plåtrör

och fackverk af plåt samt bladhackor, spadar och andra redskap af

plåt, blifvit i förslaget särskildt nämnda.

I fråga om uppställning af och tullsatser för denna grupp bär kommittén

delvis följt gällande taxas bestämmelser för andra, ej specificerade

järnvaror, dit ifrågavarande artiklar nu äro hänförliga.

Den hänsyn till förhållandet mellan varans vikt och värde, som i

gällande taxa fått sitt uttryck i stadgandet om reducerad tullsats för

hit hänförliga varor, vägande mer än 10 kilogram per stycke, bär kommittén

— med beaktande åt de från olika hall framställda anmärkningar

mot berörda stadgande, hvilket ansetts medföra, att tullen drabbar

synnerligen ojämnt — sökt göra bättre gällande genom uppdelning i

olika viktgrupper med lägre tullsats per viktenhet för tyngre än för

lättare vara. Gifvetvis är det i fråga om egentliga plåtslagar arbeten,

som dylik hänsyn till varans vikt har största betydelse. Med afseende

å arbeten af vanligt järnbleck torde mindre ofta så hög vikt förekomma,

att den nuvarande reducerade tullsatsen finner användning''. I alla händelser

kan anses gifvet, att för bleck- eller plåtvaror, försedda med

någon dyrbarare ytbetäckning, intet behof af olika, efter vikten lämpade

tullsatser förefinnes. Berörda uppdelning har därför inskränkts

639

till att afse allenast artiklar, som sakna ytbetäckning eller är o försedda

med annan sådan än förgyllning'', försilfring, emaljering, förnickling,

förkoppring, förmässingande, bronsering eller lackering.

För förgyllda eller försilfrade varor bär gällande tullsats, 1 krona

per kilogram, bibehållits. Likaså återfinnes i förslaget gällande taxas

tullsats, 50 öre per kilogram, för emaljerade, förnicklade, bronserade

eller lackerade artiklar. I några till kommittén inkomna framställningar

har visserligen påyrkats nedsättning af tullen å emaljerade plåtvaror

med hänsyn särskilt till kokkärl och andra hushållsartiklar af emaljerad

plåt. Men, ehuru nuvarande tullsats är rätt hög — priset å de slag’

af emaljerade kokkärl, som äro föremål för import, utgör i medeltal 1

krona 60 otc å 1 krona 70 öre per kilogram — har kommittén dock icke

ansett redligt att tillmötesgå berörda önskan. Det har nämligen ansetts

kunna skäligen befaras, att den utländska konkurrensen i dylika artiklar

— hvilka särskildt i Österrike lära vara föremål för masstillverkning —

lätteligen skulle kunna öfverflygla den för närvarande i ganska lofvande

avsnitt 579 Kontrollera mot PDF

utveckling stadda inhemska industrien på detta område. Icke heller har

kommittén funnit sig böra, på sätt jämväl hos kommittén påyrkats, föreslå

särskild, förhöjd tullsats för varor af dekorerad bleckplåt. Med tullsats af

50 öre per kilogram hafva jämväl upptagits förkopprade (på galvanisk väg

öfverdragna med koppar) och förmässingade plåt- och bleckvaror, hvilka,

hvad beträffar värdet, i allmänhet äro likställda med de förnicklade och

de bronserade. Till polering har däremot hänsyn icke tagits, enär

polerade plåtvaror ytterst sällan torde förekomma. Icke heller har förtenning

ansetts böra föranleda annan, högre tullsats än den, som föreslagits

för de hithörande artiklar, hvilka sakna ytbetäckning. Visserligen

har ett yrkande i motsatt riktning till kommittén framförts; men

detsamma har ansetts böra lämnas utan afseende, helst som kommittén

förordat fortfarande tullfrihet för deri förtenta plåten. Hvad slutligen

angår plåt- och bleckvaror utan ytbetäckning, hafva de med hänsyn till

ii vad ofvan anförts, uppförts under tre olika viktgrupper.

Inom den första gruppen, upptagande varor, som väga per stycke

netto 20 kilogram eller däröfver, falla gröfre plåtarbeten, b vilka, i regel

ej tillverkas i bleckslagerierna utan vid de mekaniska verkstäderna.

Dessa artiklar hafva ansetts höra åsättas tull någorlunda i öfverensstämmelse

med hvad som föreslagits för andra likartade plåtarbeten, nämligen plåtrör

och hopsvetsade plåtar, och har, i anslutning härtill samt med hänsyn

därtill, att för förzinkad plåt hemställts om eu tull af 7 kronor per 100

kilogram, i förslaget upptagits eu tull af 8 öre per kilogram för pressade,

Rör, valsads

etc.

W:r 701 och

702.

640

svetsade eller förzinkade varor samt eu tull af 6 öre per kilogram lör

andra slag af här ifrågavarande artiklar.

Inom den andra viktgruppen, som omfattar plåt- ock bleckvaror,

vägande per stycke netto mindre än 20 kilogram men ej mindre än 1

kilogram,’ falla hufvudsakligen mjölkflaskor samt kinkar ock baljor.

För" dessa artiklar, Ii vilkas pris växlar mellan 40 öre ock 1 krona 30

öre per kilogram, kar en tull åt 15 öre per kilogram synts lämplig.

Till den tredje gruppen, som upptager varor af mindre äu 1 kilograms

vikt per stycke, kommer den stora mängden af bleckkärlsindustriens

alster. Såsom förut framhållits är denna här i landet jämförelsevis

nya industri stadd i kraftigt Iram åtgående, hvarför någon rubbning

i gällande skydd icke synes böra ifrågakomma.

Enligt gällande taxa draga smidda, valsade eller dragna rör eu

tull af 4 kronor per 100 kilogram. Efter denna tullsats torde flertalet

i förevarande rubriker upptagna varor hafva tullbehandla!»; åtskilliga

avsnitt 580 Kontrollera mot PDF

hit hänförda artiklar, såsom nitade eller falsade rör, till spiraler formade

rör, rör med ändarna hopvällda samt lednings- och lyktstolpar, torde

dock i allmänhet hafva rubricerats såsom andra, ej specificerade järnvaror.

Då rör numera icke framställas genom suddning, hafva smidda

rör icke omnämnts.

De mera betydande artiklar, som falla under rubriken n:r 701,

äro, jämte lednings- och lyktstolpar, smidesjärnrör för vatten-, gas- och

ängledningar, hvilka vanligen äro valsade eller varmdragna. Därjämte

äro hit hänförliga flera andra slags rör, af hvilka kunna nämnas falsade

rör till stuprännor.

Värdet per 100 kilogram utgör, enligt uppgift, för gasrör 27 å 29

kronor, för vatten- och ångrör 35 å 40 kronor samt för ledningsstolpar

35 kronor. Stuprör äro billiga artiklar, hvilkas pris endast obetydligt

lärer öfverstiga gasrörens.

Tillverkning af vatten- och ångrör har på senare tid upptagits

inom landet. Det vill emellertid synas, som om denna vore i bebo! af

ökadt skydd, och den af järnkontoret i detta afseende föreslagna

tullsats af 7 kronor per 100 kilogram torde få anses lämplig. Denna

tullsats har ock funnits passande för lednings- och lyktstolpar af rör. ^

Tullen å bearbetade valsade eller varmdragna rör har kommittén

efter inhämtande af sakkunnigas mening ansett böra sättas 2 kronor

högre än den tull, som föreslagits för icke bearbetade rör, på grund

hvaraf i denna rubrik upptagits eu tullsats af 9 kronor per 100 kilo

-

gram.

641

Af järnkontoret liar ifrågasatts, att såsom bearbetade rör skulle

tullbehandlas rör med utvidgade eller förminskade ändar. Då emellertid

den bearbetning, sistnämnda rör undergått, är rätt obetydlig och föga

kostsam, kafva dylika rör ansetts böra likställas med oarbetade rör,

hvilket framgår af bestämmelserna i n:r 3 af de allmänna anmärkningarna

till denna afdelning.

Till bearbetade rör enligt förslaget lära komma att hänföras icke

blott verkliga halffabrikat utan äfven vissa fullfärdiga rörarbeten, såsom

t. ex. öfverhettare till ångpannor.

Rör, som framställts genom hopböjning och icke hafva kanterna

fast förenade (på engelska eloge jointed tubes), betraktas för närvarande

icke som egentliga rör utan tullbehandlas som ej specificerade järnvaror.

Dessa artiklar användas, bland annat, dels vid järnsängsfabrikationen,

därvid de öfverdragas med tunna mässingsrör, dels ock — vanligen

ut- och invändigt lackerade — såsom elektriska isoleringsrör. De till

järnsängar afsedda rören kosta, enligt uppgift, 21 kronor per 100 kilogram,

de lackerade 29 kronor per 100 kilogram. Dylika rör, hvilka icke

tillverkas inom landet, hafva på grund däraf, att de dragit tull med

avsnitt 581 Kontrollera mot PDF

resp. 20 och 50 kronor per 100 kilogram, svårligen kunnat importeras,

och de inhemska fabrikanterna af sängrör hafva varit hänvisade att i stället

från utlandet införa dyrbarare hopvällda rör. Med den formulering,

som i förslaget gifvits åt ifrågavarande rubriker, bör det anmärkta missförhållandet

blifva undanröjdt, i det att äfven hopböjda rör, hvilkas

kanter icke äro fast förenade, komma att hit hänföras.

Då det är förenadt med svårighet att vid tullbehandlingen skilja

vällda rör från sådana, som utgöras af hopsvetsade plåtar, då vidare

vanliga vällda rör sällan förekomma med större diameter än 250 millimeter,

och då slutligen, å andra sidan, rör af mindre diameter vida oftare

torde vara vällda än hopsvetsade af plåtar, har det befunnits ändamålsenligt

att låta diametergränsen i stället för framställningssättet blifva

bestämmande för, huruvida varan skall tullbehandlas såsom rör eller

såsom plåtar, böjda och med kanterna hopsvetsade.

Nuvarande tullsats för dragna rör, hvilken åsattes vid en tidpunkt,

då tillverkning af kalldragna rör ännu icke förekom här i landet, kan

icke anses afpassad med hänsyn till det dyrbara material och den dryga

arbetskostnad, som kräfvas för framställning af kalldragna rör. Också

har den tillverkning af dylika rör, som sedermera inom landet uppstått

och nu drifves i stor omfattning, haft skår]) känning af den ut

81

-

Anm. till

n:r 70! och

702.

Rör, kalldragna.

N:r 703 och

704.

642

Anm. I till

n:r 701—704.

Rördelar,

smidbara, etc.

N:r 705.

ländska konkurrensen. Särskilda, efter varans värde bättre afpassade

tullsatser för rör af ifrågavarande slag, äro därför utan tvifvel erforderliga.

Såsom afsevärdt inverkande på priset, bör godstjockleken i viss

mån betinga olika tullsatser. Däremot synes ej erforderligt att skilja

mellan icke bearbetade och bearbetade sådana rör.

Med tillämpning af nu angifna grunder och då kalldragna rör,

hållande 2 millimeter eller däröfver i godstjocklek, betinga ett pris af

45 till 50 kronor samt rör af mindre godstjocklek 81 till 86 kronor per

100 kilogram, hafva tullsatser af resp. 8 kronor och 10 kronor per 100

kilogram synts lämpliga.

Enligt nuvarande praxis äro järnrör, som försetts med omhölje åt

nickel, koppar eller kopparlegeringar — anbragt vare sig genom plätering

eller genom pådragning — underkastade tullbehandling som rör

af den metall, hvaraf omhöljet består. Uttrycklig bestämmelse därom

har ansetts böra i taxan inflyta.

Flertalet i denna rubrik upptagna artiklar tullbehandlas nu som

rördelar. Dock hafva proppar, likasom äfven cylindrar för förtätade

gaser, hänförts till andra, ej specificerade järnvaror.

avsnitt 582 Kontrollera mot PDF

Hvad beträffar rördeiar, har kommittén funnit sig böra förorda

enhetlig tullbehandling af alla rördelar af smidbart gods. Det synes

icke finnas skäl att göra skillnad mellan icke bearbetade samt bearbetade

rördelar, ty i regel äro rördelar frästa och ofta äfven gängade. Det

förstnämnda slaget af bearbetning skall, enligt n:r 3 af de allmänna

anmärkningarna till förevarande afdelning, föranleda, att varan anses

såsom bearbetad, och genom gängningen ökas värdet å eu rördel vida

mera än å ett rör, med hänsyn hvartill äfven en gängad rördel skäligen

borde betraktas såsom bearbetad. Men om frästa och gängade rördelar

skulle anses såsom bearbetade, blefve det utan praktisk betydelse att

åsätta särskild, lägre tullsats för icke bearbetade rördelar. Till rör af

mindre dimensioner brukas vanligen rördelar af aduceradt gjutgods, som

i genomsnitt kosta omkring 100 kronor per 100 kilogram, under det att

till gröfre rör företrädesvis begagnas smidda delar, hvarå priset uppgifvits

utgöra 70—112 kronor per 100 kilogram. Af aducerade rördelar förekommer

sedan någon tid inhemsk tillverkning. Den har, enligt hvad

kommittén inhämtat, redan lyckats åstadkomma en god vara och synes

vara stadd i rask utveckling, men på grund af nuvarande låga tullskydd

har den en hård konkurrens med utlandet. Representanter för

industrien ifråga hafva ock hos kommittén hemställt om ett effektivare

643

skydd och i sådant afseende begärt, att tullen måtte bestämmas så, att

den motsvarade 15 procent af varuvärdet. Då detta kraf ansetts befogadt,

och då smidda rördelar synts med afseende å tullsats böra

likställas med rördelar af aduceradt gjutgods, bar kommittén föreslagit

eu tull af 15 kronor per 100 kilogram för alla bär ifrågavarande rördelar.

Denna tullsats bär ansetts lämplig äfven för cylindrar för förtätade

gaser. De vanligaste slagen däraf lära kosta omkring 145 kronor

per 100 kilogram.

Enligt tulltaxans bestämmelser är dragen tråd af från och med Tråd.

1.5 millimeter till och ined 10 millimeter i diameter belagd med tull N:r7°6—7<2.

åt 4 kronor samt dylik tråd af mindre tjocklek med en tull af 8 kronor

per 100 kilogram. Dragen tråd öfver 10 millimeter i diameter samt

all valsad men ej dragen tråd (valstråd), äfven om den är kallvalsad,

tullbehandlas däremot som valsade eller smidda stänger med tull af 2

kronor 50 öre per 100 kilogram. Tråd med växlande tvärsektion å

samma stycke och tråd af mera ovanlig sektion, såsom U-formad, torde

i praxis rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror.

I fråga om den egentliga valstråden, d. v. s. tråd, som endast

varmvalsats, innebär kommitténs förslag icke ändring i hvad nu gäller.

avsnitt 583 Kontrollera mot PDF

Icke heller föreslås ändring i afseende å gränsen mellan dragen tråd

och stänger.

Däremot har kallvalsad tråd i förslaget likställts med dragen tråd,

hvilket betingas af likhet i såväl värde som utseende.

I rubriken n:r 706 hafva upptagits ett par särskilda slag af tråd, 706.

hvilka betinga afsevärdt högre pris än den vanliga tråden. Polerad

tråd utgöres dels af s. k. silfverstål, dels af pianotråd. Allt silfverstål

är visserligen icke poleradt — s. k. prima silfverstål har icke genomgått

någon särskild poleringsprocess — men har dock undergått sådan

behandling, att dess yta företer samma utseende, som om varan vore

polerad. Silfverstål, som användes till mindre borrar och stansar, göres

inom landet; däremot tillverkas här icke pianotråd men väl stora kvantiteter

valstråd, som i utlandet, mest i Tyskland, färdigdrages till pianotråd

och därefter delvis återinföres till Sverige. Tråd med växlande

tvärsektion å olika delar af samma stycke nyttjas bland annat till ekrar

å velocipedhjul.

Priset å silfverstål växlar med hänsyn till dimension och kvalitet

mellan 150 och 450 kronor per 100 kilogram. Pianotråd kostar omkring

400 kronor per 100 kilogram. I betraktande af dessa värden

644

har kommittén ansett den af järnkontoret föreslagna tullsatsen 35

kronor per 100 kilogram lämplig.

N:r7Q7—712. Andra slag af tråd än de nyssnämnda hafva uppdelats i två

grupper, af hvilka den ena omfattar platt träd och den andra träd af

annan form än platt.

Den platta tråden har synts höra i hufvudsak likställas med kallvalsadt

plattjärn. Dimensionsgränserna i de olika rubrikerna hafva dock i

enlighet med sakkunnigas uttalanden blifvit upptagna något annorlunda.

Under tråd af annan form än platt faller den vanliga runda tråden,

d. v. s. den ojämförligt största delen af all järntråd. Af gröfre rund

tråd, eller sådan af minst 1.5 millimeter i diameter, förekommer ganska

afsevärd införsel. Särskild! vissa år har den tagit en för den inhemska

tillverkningen rätt besvärande omfattning, med hänsyn hvartill af järnkontoret

förordad höjning af tullen från 4 till 6 kronor per 100 kilogram

synts välbetänkt. Af finare rund tråd än den nyssnämnda är

importen visserligen vida mindre betydande; men i afseende å de minsta

dimensionerna, som äro besvärliga att framställa, måste medgifvas, att

nuvarande tullsats icke står i lämpligt förhållande till värdet, hvarför

kommittén ansett skäligt att ansluta sig till järnkontorets förslag, att

tullsatsen för tråd af mindre än 0.5 millimeter i största dimension åt

tvärsektion skulle sättas till 12 kronor per 100 kilogram, hvilken tullsats

torde motsvara omkring 17 procent af medelvärdet af därunder

avsnitt 584 Kontrollera mot PDF

hänförlig tråd. Tråd, som har annan form än platt eller rund, är visserligen

i allmänhet dyrare än rund tråd, men är för liten handelsvara för

att behöfva egen rubrik, utan torde kunna sammanföras med den runda.

Anm. till 1. I fråga om järntråd, öfverdragen med annan oädel metall, stadgas

n:r 706—712. j anm | till rubrikerna n:r 706—712." För närvarande drager sådan tråd

samma tull som träd utan öfverdrag, men metallöfverdragen tråd, hvaraf den

förzinkade och den förtenta äro de viktigaste slagen, är så pass mycket

dyrare än vanlig tråd, att en högre tull är väl motiverad; och då valsade

stänger med enahanda öfverdrag enligt förslaget skulle draga en tullförhöjning

af 15 procent utöfver eljest utgående tull samt öfverdragningen

ställer sig kostsammare i fråga om tråd, har tullförhöjningen

ansetts böra utgå med 20 procent. Däremot har kommittén icke kunnat

förorda, att, på sätt ifrågasatt blifvit, lackerad tråd skulle draga högre

tull än olackerad. Oafsedt att lackeringen ofta kan vara af föga värde,

lärer nämligen lackerad tråd af bättre beskaffenhet icke vara föremål

för nämnvärd införsel. Vidare skulle tullförhöjningen icke heller afse

645

tråd, öfverdragen med koppar eller kopparlegeringar. 1 allmänhet gäller,

att förkoppringen icke tillkommit för att höja trådens värde eller öka

dess lämplighet för visst ändamål utan för att underlätta dragningen.

3. Den i gällande taxa förefintliga bestämmelse, att vissa angifna

arbeten af tråd skola beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf

de äro förfärdigade, har i förslaget utvidgats att gälla beträffande ytterligare

en del arbeten af tråd, nämligen stängseltråd med eller utan

taggar, möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändar samt torkgaller af

tråd till torkinrättningar. I afseende å samtliga dessa artiklar gäller

nämligen, att varans värde väsentligen beror på värdet af den tråd,

hvaraf de förfärdigats. För närvarande tullbehandlas stängseltråd och

möbelresårer som ej specificerade järnvaror samt torkgaller såsom ej

specificerade maskiner, redskap och verktyg.

Enligt gällande taxa draga karkaser och karkasband en tull af Tråd, tifver1

krona samt planschetter 40 öre per kilogram. Skäl torde icke finnas att pianschetter

ändra tullen vare sig å förstnämnda bägge artiklar, som äro föremål för etc.

inhemsk tillverkning, eller för planschetterna, en artikel, som ej torde till- N:r och

verkas inom landet. En beskrifning å varan har emellertid ansetts

vara att föredraga framför benämningarna karkaser och karkasband.

En karkaser och planschetter rätt närstående artikel äro s. k.

liffjädrar och andra fjädrar till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål.

avsnitt 585 Kontrollera mot PDF

För närvarande tullbehandlas de, allt efter som de äro öfverkladda

eller icke och, i senare fallet, efter sin olika bredd, än som

karkaser, än åter som tråd eller bandjärn; dock att formade fjädrar hänföras

till ej specificerade järnvaror. En förenklad tullbehandling torde vinnas,

därest de, allt efter bredden, likställas med karkaser eller planschetter.

Urfjädrar tullbehandlas nu som delar af ur med tull af 1 krona per Drif och turkilogram,

och så torde äfven drift]ädrar vanligen tullbehandlas. Denna

tullsats, som synes lämplig för det finaste slaget af dylika fjädrar, nämligen

fickurs fjädrar, är däremot utan tvifvel för hög, då fråga är om

gröfre klockfjädrar och driffjädrar. Den afsevärda inhemska tillverkningen

af olika slags hithörande fjädrar lärer ock kunna anses fullt

tillräckligt skyddad, om, med bibehållande af gällande tull å fickursfjädrar,

tullsatsen för andra ifrågavarande fjädrar — hvilkas medelpris utgör

omkring 3 kronor per kilogram — ned sättes till hälften af hvad nu gäller.

På grund häraf och då, enligt hvad upplyst blifvit, fickursfjädrar hålla

högst 3 millimeter i bredd, har för de drif- och urfjädrar af bandjärn

eller tråd, som hafva större bredd, upptagits en tullsats af allenast 50 öre

646

per kilogram, under det att de smalare fickursfjädrarna hänvisats att

fortfarande förtullas som delar al urverk.

Paraply- och parasollspröt samt gafflar därtill, hvilka artiklar nu

tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror och alltså, då varan

alltid är lackerad, draga tull med 50 öre per kilogram, tillverkas inom landet

af paragontråd (U-fonnad tråd) och äro i följd af trådens beskaffenhet

betydligt lättare än om de, såsom utomlands äfven förekommer, framställas

af massiv, rund tråd. Då enligt uppgift paragontråd betingar ett

pris, som med 20 öre per kilogram öfverstiger värdet af den till spröt använda

massiva tråden, synes anledning ej förefinnas att rubba det skydd,

ifrågavarande tillverkning för närvarande åtnjuter, och hvars bibehållande

påyrkats. För att varan skall kunna anses såsom spröt, och

ej blott som ämnen därtill, fordras dock, att ändarna tillformats för

sprötens hopfogande och öfvertygets påsättande.

Paraplyställ- Denna rubrik öfverensstämmer i sak med motsvarande stadgande

tfm0'' i gällande taxa.

Solf. 1 stället för solf af spånadsämnen hafva på senare tid solf al

N:r yjg och järntråd i stor utsträckning kommit till användning inom väfverierna.

Tillverkning af järntrådssolf har också upptagits i Sverige, sedan de

svenska tråddragerierna börjat framställa för solf lämplig järntråd, boll

förtullas nu som ej specificerade redskap och draga följaktligen tull med

avsnitt 586 Kontrollera mot PDF

10 procent af värdet. Tillverkare af varan hafva emellertid framhållit

önskvärdheten af, att vid värdetullens omsättande till vikttull skyddet

måtte i någon man höjas, hvarjämte förordats en rätt vidlyftig specialisering

med tullsatser ända upp till 2 kronor 70 öre per kilogram.

Då beståndet af en inhemsk tillverkning af järntrådssolf lärer vara

af betydelse för våra väfverier, hvilka därigenom beredas en bekväm

tillgång till sådana sorter af solf, som lämpa sig för deras speciella

behof, torde intet vara att erinra mot, att berörda framställning i hufvudsak

vinner beaktande. Dock torde syftet med framställningen kunna

uppnås, utan att taxan belastas med något större antal rubriker för en

på det hela taget så pass obetydlig artikel. Enligt hvad från tillverkare

upplysts, omfattar den liufvudsakliga importen solf, framställda af

träd n:r '' 26 eller 27 enligt engelsk numrering (Birmingham Wire

gånge), hvilken tråd håller i diameter resp. 0.4 5 7 och 0.4166 millimeter.

Äfven n:r 25 (0.508 mm.) och n:r 28 (0.376 mm.) användas dock

i afsevärd utsträckning. På grund af inhämtade upplysningar har

kommittén ansett tillfyllestgörande, om varan uppdelas på två rubriker

647

med tull satser af 75 öre per kilogram för de gröfre slagen ock 2

kronor för de finare. Fråga har då uppstått, huru med hänsyn till

berörda fyra nummer gränsen lämpligen borde bestämmas. Från solftillverkningens

sida har påyrkats, att gränsen måtte sättas så, att samtliga

dessa nummer komme att falla under den högre tullsatsen. Väfveriernas

målsmän åter hafva intagit en sinsemellan något olika ställningtill

frågan. Från Norrköping har emellertid uttalats önskan, att nämnda

fyra nummer måtte få falla under den lägre tullsatsen. Kommittén har

ansett skäligt, att gränsen sättes så, att n:r 25 och 20 få den lägre

tullen, n:r 27 och 28 åter den högre. Äfven om, såsom icke osannolikt

är, försök komma att göras, så långt tekniska förhållanden det medgifva,

att undgå den högre tullsatsen genom begagnande af gröfre solf,

kommer dock i alla händelser skyddet att blifva afsevärdt bättre än

för närvarande och torde i genomsnitt icke komma att understiga 20

procent af värdet.

Vid affattningen af förevarande rubriker har hänsyn tagits därtill,

att solf kunna framställas utom af rund tråd äfven af platt. Då solf

hafva ett platt utseende, beror detta ofta därpå, att tvenne runda trådar

äro hoplödda. I sådana fall tages hänsyn till de särskilda trådarnas

dimension — ej däremot till trådarnas gemensamma bredd.

För sängbottnar af järntråd med ramar af trä, hvilken artikel nu sängbottnar,

tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror, har, i enlighet med N:r 719

avsnitt 587 Kontrollera mot PDF

hvad af järnkontoret förordats, upptagits en tullsats af 15 öre per kilogram

eller i det närmaste dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf bottnarna

äro förfärdigade. De göras nämligen vanligen af tråd, hänförlig till

rubriken n:r 711. Priset å här ifrågavarande sängbottnar lärer utgöra

omkring 45 öre per kilogram.

Stängselband, framställda af vridet platt- eller fasonjärn, lära nu stängseltullbehandlas

som andra, ej specificerade järnvaror. Då stängselband

vanligen inkomma i rullar om 15 kilograms vikt, belöper sig alltså tullafgiften

för eu dylik rulle till 2 kronor 20 öre, hvilket emellertid måste

anses väl högt i förhållande till varans värde, som uppgifvits utgöra

allenast omkring 35 öre per kilogram. Tullsatsen har fördenskull ansetts

böra i någon mån nedsättas.

Samma tullsats som för möbelspik har ansetts böra gälla äfven Möbelspiketc.

för s. k. koffertnaglar, hvilka nu tullbehandlas efter beskaffenheten af N:r 721,

nagelns hufvud och på grund häraf vanligen draga tull med 50 eller 75

648

öre per kilogram. Koffertnaglar skilja sig från möbelspik allenast därigenom,

att de hafva klufvet stift. Benämningen tännlikor, hvarunder

möbelspik upptages i nu gällande taxa, har såsom föråldrad uteslutits.

Spik etc. 1 fråga om vanlig spik företer förslaget den afvikelse från gäl

N:r

och laude taxa, att tullen för den gröfre varan höjts från 5 kronor till

6 kronor 50 öre per 100 kilogram, hvilken ändring betingas däraf, att

tullen för tråd, hvaraf gröfre spik tillverkas, enligt förslaget skulle utgöra

C kronor per 100 kilogram. Trådstift och skostift draga nu oafsedt

storleken samma tull som spik af mindre längd än 45 millimeter,

d. v. s. 15 kronor per 100 kilogram. Enligt förslaget skola de helt likställas

med spik och sålunda, om de i längd hålla 45 millimeter eller däröfver,

beläggas med tull af endast 6 kronor 50 öre per 100 kilogram. Stift af

denna längd lära mindre ofta förekomma; och i hvarje fall torde någon

egentlig betänklighet icke böra möta mot den sålunda föreslagna likställigheten,

genom hvilken den lättnad vid tullbehandlingen beredes,

att man icke behöfver skilja mellan spik och stift.

Med stift kan här gifvetvis icke afses andra artiklar än sådana

som de nyss angifna; ej däremot sådana som t. ex. gängade stift, af~

sedda till skrufkrokar.

Lika med spik hafva hittills i praxis tullbehandlats hästskosöm och

broddar till hästskor. Af dessa artiklar äro särskildt hästskosöm föremål

för eu icke obetydlig import från Norge; och de därstädes för afsättning

i Sverige tillverkade s. k. stjärnbroddarna, hvilka lära göras

något längre än 45 millimeter, införas på grund däraf till den jämförelsevis

avsnitt 588 Kontrollera mot PDF

låga tullen af 5 kronor per 100 kilogram. Med hänsyn härtill och då

såväl söm som broddar i värde afsevärdt öfverstiga spik af den längre

dimensionen, har det synts lämpligt, att bägge de ifrågavarande artiklarna

Unge draga samma tull som den kortare spiken. Tillika hafva

hästskohakar ansetts böra likställas med broddar, i stället för hvilka de

börjat användas. Dylika hakar, hvaraf finnas dels kilhakar och dels skrufhakar,

tillverkas inom landet, men äro ock föremål för afsevärd import,

därvid de tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror.

Rälsspik etc. Rälsspik drager nu tull med 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.

N:r 725 °Ch ^ denna artikel förekommer dels ett gröfre slag, som väger omkring

260 gram per stycke och användes till järnvägsskenor, dels ock eu

klenare, som väger mindre än 250 gram per stycke och nyttjas till

spårvägsskenor. Priset för det förra slaget har uppgifvits till 19 å 20

kronor och för det senare till 22 å 30 kronor, allt per 100 kilogram

649

räkxiadt. I enlighet med uttalanden af tillkallade sakkunniga hafva

olika tullsatser upptagits för ifrågavarande artikel, allteftersom dess

vikt per stycke uppgår till minst 250 gram eller faller under denna

gräns.

Samma tullsats som för det förra slaget har ansetts kunna föreslås

äfven för artikeln spett, hvilken, därest den någon gång importerats,

bör hafva rubricerats som ej specificerade redskap och sålunda

dragit tull med 10 procent af värdet, och hvilken på grund af sin

ringa betydelse ur importsynpunkt icke gärna kan erhålla egen

rubrik.

Med undantag, som nedan angifvas, omfattar denna grupp alla Skrufvar etc

slag af skrufvar, tillverkade vare sig af järntråd eller af valsadt järn N:r726—729

och afsedda att medelst gängorna sammanhålla två eller liera föremål.

Tillika hafva i gruppen upptagits några artiklar, som på grund af användning

eller värde eller eljest stå skrufvar nära.

Hvad träskrufvar angår, har ändring ansetts erforderlig med afseende

å skrufvar, som äro under 4 millimeter i diameter. I fråga om

dem må erinras, att medan importen af skrufvar af 8 millimeter

eller däröfver i diameter varit jämförelsevis ringa (under åren 1901—

05 i medeltal årligen allenast 23,496 kilogram), har däremot införseln

af klenare skrufvar under samma tid uppgått till icke mindre än 142,534

kilogram i årligt medeltal. Denna import, som till största delen härrör

från Storbritannien och Tyskland, lärer företrädesvis omfatta skrufvar af

mindre än 4 millimeters diameter. För de svenska skruftillverkarna lärer

svårighet särskildt göra sig kännbar i konkurrensen med de tyska träskrufvarna,

hvilka här utbjudas till synnerligen låga pris. En 3.6 millimeters

avsnitt 589 Kontrollera mot PDF

skruf af tysk tillverkning — motsvarande den svenska skruf, som kostar

45 öre per gross — lärer säljas i Tyskland för 37 öre, men utbjudes här i

landet, tullen oräknad, till 29 öre per gross. En annan skruf — 2 millimeter

i diameter •—• likaledes af tysk tillverkning skall i Tyskland kosta 66

öre och i Sverige utan tull 53 öre, allt per gross räknadt. Samma skruf,

gjord här i landet, betingar ett pris af 93 öre per gross. Med hänsyn

till dessa förhållanden har kommittén ansett sig böra ansluta sig till

järnkontorets förslag om åsättande å skrufvar af mindre än 4 millimeters

diameter af en från 30 till 60 kronor per 100 kilogram förhöjd tull.

Då medelvärdet å dylika skrufvar uppgår till ungefär 230 kronor per

100 kilogram, utgör denna tull omkring 26 procent af värdet.

Skrufvar, afsedda att anbringas i järn eller annan metall, draga

nu, för så vidt de äro 12 millimeter eller däröfver i diameter, tull med 6

82

650

kronor per 100 kilogram; därest de hafva mindre diameter, tullbehandla»

de som andra, ej specificerade järnvaror.

Af dylika skrufva!’ förekomma två olika slag, nämligen dels en

gröfre, pressad eller smidd vara och dels ett finare maskinarbetadt

fabrikat. Bägge slagen användas så godt som uteslutande inom industrien

och tillverkas ofta i sammanhang med de föremål, hvarå de anbringas.

Tillverkning till afsalu förekommer dock äfven. Det förstnämnda

slaget eller de gröfre, som utgör den stora massartikeln, håller

vanligen mer än 4 millimeter i diameter. Skrufvar för anbringande i järn

eller annan metall betinga: då de hafva en diameter af 8 till 12 millimeter

85 kronor, då diametern utgör 4 till 8 millimeter 185 kronor och

då diametern understiger 4 millimeter 600 kronor, allt i medeltal och

per 100 kilogram räknadt. Med hänsyn till hvad nu anförts, synes

lämpligt att låta samma uppdelning och tullsatser, som upptagits för

träskrufvar, gälla äfven de här ifrågavarande skrufvarna. Genom att

icke vidare låta de mindre tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror,

vinnes ock fördelen af likformig tullbehandling, oafsedt om skrufvens

hufvud är förnickladt eller icke.

Till nu ifrågavarande skrufvar böra gifvetvis endast egentliga

skrufvar hänföras; sålunda icke transport- och ledarskrufvar. För att

utmärka denna begränsning har det befunnits lämpligt att upptaga en

viktgräns, och har därvid, då vanliga skrufvar sannolikt ytterligt

sällan uppnå en vikt af 5 kilogram, men ledar- och transportskrufvar

betydligt öfverstiga denna vikt, föreslagits, att hit skola hänföras endast

skrufvar, som väga per stycke högst 5 kilogram, hvilken viktgräns

synts lämpligen kunna tillämpas äfven i fråga om bultar, likasom

avsnitt 590 Kontrollera mot PDF

ock för muttrar, ifall sådana skulle förekomma med så hög vikt.

Bultar, som skilja sig från skrufvar därigenom, att de utefter hela

sin längd äro jämntjocka, samt kunna vara ogängade, tullbehandlas nu

som andra, ej specificerade järnvaror, men torde böra likställas med

skrufvar. På annat ställe i förslaget —- rubriken n:r 736 — finnas

upptagna skarf- och syllbultar, hvilka särskilda, slag af bultar icke äro

jämntjocka men väl gängade.

Muttrar, hvilka — så väl ogängade som gängade — nu äro i

afseende å tullsats likställda med skrufvar, hafva ock ansetts böra så

förblifva. Muttrar till skarf- och syllbultar upptagas tillsammans med

dessa artiklar. Med de regler för mätning af muttrars och skrufvars

diameter, som förslaget innehåller, skulle emellertid kunna inträffa, att

en skruf och den därtill hörande muttern komme att falla under olika

tullsatser, hvilket blefve förenadt med den olägenheten, att muttrar, som

651

vid införseln befunnes anbragta å dylika skrufvar, Unge löstagas och särskild!

mätas. Till förebyggande af sådan omgång vid tullbehandlingen,

har i anm. 2 under dessa rubriker införts stadgande därom, att,

då skrufvar inkomma med påsatta muttrar, dessa senare skola förtullas

efter den för skrufven gällande tullsats. Med tillämpning af

amu. 1 kan dock i ett fall inträffa, att mutter och skruf måste förtullas

hvar för sig. Enligt sistnämnda anmärkning skola muttrar med

blank (oxidfri) yta af 12 millimeter och däröfver i diameter draga tull

med 20 kronor per 100 kilogram, under det att skrufvar af samma

dimension äro belagda med en tull af blott 6 kronor por 100 kilogram.

Den högre tullen för dessa muttrar motiveras därmed, att värdet

å det gångbaraste slaget ligger så högt, att det utgör omkring 200

kronor per 100 kilogram, samt att en för den inhemska tillverkningen

högst besvärande import af dylika muttrar lärer äga rum från Tyskland.

Gällande taxa innehåller inga särskilda bestämmelser om mutterbrickor;

och det har anmärkts som en oegentlighet, att de vid sådant

förhållande förtullas sola muttrar. I)å de emellertid synas böra med

dem likställas, hafva de ock här upptagits.

Af nitar eller naglar lära endast ångpanne- och blecknitar vara

föremål för afsevärd införsel. De förra, som inkomma företrädesvis

från England, äro alltid öfver 12 millimeter i diameter och draga

enligt gällande taxa tull med 6 kronor per 100 kilogram. De kosta omkring

30 kronor per 100 kilogram. De senare åter, hvilka vanligen

äro af tyskt ursprung, betinga pris, växlande efter nitamas storlek och

utgörande för de gångbaraste slagen SO å 130 kronor per 100 kilogram.

avsnitt 591 Kontrollera mot PDF

Blecknitarnas diameter når i regel icke upp till 12 millimeter, och de för•tullas

därför såsom ej specificerade järnvaror. Då den nuvarande tullen

ansetts icke höra höjas, hafva nitara a upptagits såsom hänförliga allenast

till rubrikerna n:r 726 och 727.

1 sistnämnda rubrik hafva ock upptagits ringskrufvar och krokar,

alla slag, af järntråd, för hvilka gällande tull, 20 öre per kilogram,

synts böra bibehållas. Medelpriset å dessa artiklar utgör visserligen

endast omkring 1 krona per kilogram, men då den inhemska tillverkningen

icke lärer drifvas med någon afsevärd ekonomisk framgång,

torde försiktigheten bjuda, att det nuvarande skyddet icke sänkes.

Den i anm. 2 intagna föreskriften om, huru en skruf skall mätas,

öfverensstämmer med hvad i detta afseende nu är stadgadt. Däremot

är föreskriften om, huru muttrars och mutterbrickors diameter skall

beräknas, ny.

652

Kättingar Med anledning åt den rätt afsevärda import af medelgrofya och

N?r730—733. oröfre kättingar samt kedjor, som under senare år ägt rum, har kommittén

ansett sig höra- förorda ett af järnkontoret framställdt förslag

om höjning af tullen å dessa artiklar, enligt hvilket förslag tullsatsen

för kättingar och kedjor, hvari länkjärnet har en diameter af 25 millimeter

eller däröfver, skulle ökas från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per

100 kilogram samt tullsatsen för kättingar och kedjor med länkjärnsdiameter

af från och med 6 till 25 millimeter från 7 till 8 kronor per

100 kilog ram. Enligt hvad. kommittén inhämtat, utgör priset per 100

kilogram å kättingar och kedjor, hänförliga till rubriken n:r 731, omkring

30 kronor, å dylika artiklar, hänförliga till rubriken n:r 732, 30

till 55 kronor samt för kättingar och kedjor af mindre än (5 millimeters

länkj ärnsdia no eter 80 kronor.

Till kättingar lull va ansetts höra. hänföras äfven de såsom andra,

ej specificerade järnvaror nu tullbehandlade artiklarna ledbultkättingar

((ialls kätting) och s. k. Ewarts kätting. Dessa slag af kätting, som

hafva platta länkar, tillverkas vid våra järnverk. Ledbultkättingama, som

betinga ett pris af omkring 75 kronor per 100 kilogram, hafva ansetts

höra draga samma tull, eller 10 kronor per 100 kilogram, som kättingar

med eu länkj ärnsdia meter af mindre än 6 millimeter. För Ewarts kätting

åter bör, enligt sakkunnigas åsikt, tullsatsen icke sättas lägre än 15

kronor per 100 kilogram. Då sådan kätting ofta inkommer i delar,

/ bär ansetts nödigt, att lösa länkar tullbehandlas lika med själfva

kättingen.

1 likhet med hvad för närvarande är fallet, skulle genom tillägget

»ej särskild! nämnda» från rubricering såsom kättingar och kedjor undantagas

avsnitt 592 Kontrollera mot PDF

afpassade velocipedkedjor, Indika hänföras till delar till velocipeder.

Vagn8-_och För sådana vagnsfjäder, som icke äro hänförliga till järnvägs

8Äal"

materiel, samt för andra., spiralfjädrar än möbelresårer bär upptagits

egen rubrik. Dessa, artiklar tullbehandlas nu som andra, ej specificerade

järnvaror. Då spiralfjädrarna, som brukas i såningsmaskiner, hästskydda,

re, båtlinor in. m., i allmänhet äro jämförelsevis lätta artiklar

om ett eller annat kilograms vikt, och då medel vikten för de gångbaraste

slagen af vagnsfjäder uppgår till 12 kilogram, i följd hvaraf

gällande tull för dessa artiklar i genomsnitt föga understiger 20 öre

per kilogram — för så vidt de ej såsom lackerade draga ännu högre

tull — innebär förslaget, i stort sedt, ingen tullförhöjning. Priset

å vagnsfjäder, som framställas af plattstål, lärer utgöra 1 krona å 1

krona 50 öre per kilogram.

653

För bottenplåtar, syllar, skarf)ärn, räls- och mellanklotsar samt Bottenplåtar

spårramar och stödskenor till spåranordningar äfvensom för flyttbara N.^3g

järnvägar, hvilka artiklar nu, jämlikt uttrycklig föreskrift i taxan eller

i enlighet med gängse praxis vid taxans tillämpning, åtnjuta tullfrihet,

har järnkontoret föreslagit tull med 2 kronor 50 öre per 100

kilogram eller med samma belopp som för lättare järnvägsskenor, med

hvilka de i tillverkningsvärde äro likställda. Hvad särskildt beträffar

flyttbara järnvägar — hvilken artikel ansetts lämpligare höra benämnas

spårramar för flyttbara järnvägar — bär järnkontoret framhållit, att

tillverkningen af denna, nu i stor mängd importerade artikel skulle

med lätthet kunna uppdrifva^ så, att det inhemska behofvet af spårramar

till flyttbara järnvägar kunde helt tillgodoses inom landet. För

framställande af denna artikel erfordrades nämligen ej, såsom i fråga

om gröfre järnvägsskenor, speciellt för ändamålet byggda valsverk.

Då kommittén funnit sig böra förorda tull ä järnvägs- och spår vägsskenor,

hafva gifvetvis äfven nu ifrågavarande artiklar ansetts höra

åtnjuta skydd; och har kommittén icke funnit något att erinra mot

den af järnkontoret föreslagna tullsatsen. Till samma tullsats har

kommittén jämväl upptagit följande, till järn''vägsmateriel, andra slag,

för närvarande hänförliga och följaktligen 10 procents värdetull underkastade

artiklar, nämligen rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar,

mellanslag (förbindningsjärn), klämplattor och skenskor samt andra, ej

särskildt nämnda delar till spåranordningar.

Enligt inhämtade uppgifter skulle följande pris per 100 kilogram

kunna beräknas, nämligen för syllar 12 kronor 25 öre till 13 kronor 75

avsnitt 593 Kontrollera mot PDF

öre, för skarfjärn 11 kronor 50 öre till 16 kronor, för räls- och mellan

klotsar

21 kronor, för spårramar 13 kronor, för stödskenor 32 kronor,

för rundjärnsstag 35 kronor, för omkastare 45 kronor, för mellanstag 18

till 33 kronor, för klämplattor 30 till 33 kronor, för skenskor 38 kronor

samt för spårramar till flyttbara järnvägar 12 kronor 25 öre.

I maskinverkstädernas kommitterades framställning hafva före- spårväxlar

slagits följande tullsatser, per 100 kilogram räknadt, nämligen för spår- etc.

växlar, spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor 8 kronor, för vänd- N''r736—738"

skifver och delar därtill 7 kronor, för centralställverk och delar därtill

16 kronor samt för andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till

signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar 8 kronor.

Af dessa artiklar tullbehandlas nu spårväxlar, spårkorsningar samt fjäderoch

växeltungor såsom järnvägsskenor och åtnjuta följaktligen tullfrihet,

under det att de öfriga, såsom hänförliga till järnvägsmateriel, andra slag,

654

draga tull med 10 procent af värdet. I fråga om centralställverk och

delar därtill — hvarmed afses icke sådana yttre tillbehör som ledningar,

trissor och järnlinor utan de i själfva apparaterna ingående, lätt igenkännliga

delarna — likasom ock i fråga om delar och tillbehör till

signalsäkerhets- med flora anordningar har kommittén icke funnit något

att erinra mot berörda förslag. För spårväxlar, spårkorsningar, fjäderoch

växeltungor samt vändskifvor och delar därtill hafva däremot de

ifrågasatta tullsatserna- synts väl höga. Kommittén har nämligen inhämtat,

att priset, per 100 kilogram räknadt, kan anses utgöra för spårväxlar

22 till 35 kronor, för spårkorsningar 22 till 42 kronor, för fjäderocli

växeltungor 20 till 35 kronor samt för vändskifvor 25 till 40 kronor.

Med hänsyn härtill har för samtliga ifrågavarande, i rubriken n:r 736

inrymda artiklar en tullsats af 6 kronor per 100 kilogram ansetts lämplig.

I samma rubrik hafva jämväl upptagits skarf- och syllbultar med

muttrar. De förra draga redan nu tull med 6 kronor per 100 kilogram;

de senare tull behandlas däremot som andra, ej specificerade järnvaror.

Då emellertid skarf- och syllbultar äro i värde likställda — 30

till 90 kronor per 100 kilogram — har likställighet äfven i tullsats

ansetts påkallad.

Fackverk eic. Fackverk och öfriga i denna rubrik upptagna artiklar tullbehand

N:r

739. jas nu som andra, ej specificerade järnvaror. Då emellertid, äfven vid

deras införsel i delar, i allmänhet de särskilda delarnas vikt är betydande,

kommer vanligen tulien att mycket mera närma sig 4 öre

avsnitt 594 Kontrollera mot PDF

än 20 öre per kilogram. Fackverk, som ingår i broar, takstolar,

stolpar och dylika konstruktioner, består af vinkel- och annat fasonjärn

samt plåt. Värdet utgör 30 å 45 kronor per 100 kilogram. Ungefär

samma värde hafva äfven balkkonstruktioner och andra fackverksliknande

järnkonstruktioner. Den föreslagna tullsatsen, 4 kronor 50 öre

per 100 kilogram, motsvarar sålunda, i genomsnitt beräknadt, något

mera än 10 procent af värdet. Till rubriken hafva äfven nitade master

till fartyg ansetts lämpligen kunna föras. Dessa, som förfärdigas af

plåt, skilja sig genom sin koniska form från nitade rör, hvilka vanligen

äro cylindriska. Bojar och dylika plåtarbeten, hvilka icke äro fackverksliknande,

falla ej under ifrågavarande rubrik.

Ankare etc. De i förevarande rubriker upptagna artiklarna draga nu tull med

N:1'' och 4 proiior per 100 kilogram. Denna tullsats har dock, särskildt beträffande

de mest betydande af dem, nämligen ankare och draggar, visat sig icke

innebära nödigt skydd för den inhemska tillverkningen, hvilken ock,

655

under stark utländsk konkurrens, gått mycket tillbaka och numera är

helt obetydlig. Den borde emellertid kunna drifvas upp, då ju råmaterial

— gjutet martinstål — af yppersta beskaffenhet finnes inom landet.

Om än sålunda en bättre afpassad tullsats må anses erforderlig, gäller

dock, att varsamhet bör iakttagas vid tullförhöjningen, så att icke den

högre tullsatsen alltför mycket frestar till anskaffning utomlands af här

ifrågavarande artiklar till de svenska fartygens utrustning. Med beaktande

af dessa synpunkter har kommittén trott, att för dessa artiklar

lämpligen kunde sättas ungefär samma tull som för ej särskildt nämndt,

smidbar! gjutgods af motsvarande vikt. Särskildt med hänsyn till artikeln

draggar, hvaraf ofta sådana förekomma, som väga mindre än

30 kilogram, har eu viktgräns vid denna siffra ansetts skälig, hvarvid

för de mindre artiklarna — hvilka ofta äro galvaniserade — upptagits

samma tullsats, som föreslagits för bearbetadt smidbart gjutgods af 25

till 3 kilograms vikt. De större pjäserna äro ofta tunga, och, hvad

ankare angår, måste man i allmänhet räkna med en vikt af mer

än 100 kilogram. Med hänsyn härtill har den lägre tullsatsen funnits

böra upptagas till samma belopp som tullsatsen för bearbetadt, smidbart

gjutgods af 100 till 1,000 kilograms vikt.

Importerade vanliga skepps- och båtankare lära kosta resp. 40

och 60 kronor per 100 kilogram.

Såväl propellrar som lösa blad därtill tullbehandlas nu som maskiner,

redskap och verktyg, ej specificerade, med tull af 10 procent

af värdet.

Propellrar tillverkas vid flera af våra järnverk och gjuterier; och

avsnitt 595 Kontrollera mot PDF

importen däraf torde hufvudsakligen omfatta blott sådana, som utomlands

anbringas å svenska fartyg. Icke färdigarbetade propellrar och

propellerblad hafva ansetts böra tullbehandlas efter sin beskaffenhet

som ej särskildt nämndt smidbart eller icke smidbart gods. För färdigarbetade

propellrar däremot — med hvilka de i värde likställda, färdiga,

lösa propellerbladen sammanförts — hafva särskilda rubriker här upptagits,

med skilda tullsatser allt efter som varans vikt uppgår till minst

100 kilogram eller är mindre. Ett till kommittén framställdt förslag

att upptaga ytterligare eu tullsats, nämligen för propellrar, vägande

mindre än 40 kilogram per stycke, har icke synts böra vinna beaktande,

då så små propellrar af järn — och om andra är här icke fråga —

mera sällan torde förekomma och i hvarje fall icke ofta importeras.

Propellrar förekomma dels af smidbart gjutgods, dels af icke smidbart

järn. Endast de förra torde hafva intresse ur importsynpunkt, då det är

Propellrar.

N:r 742 och

743.

656

Pfogbiilar

etc.

N:r 744 och

745.

M:r 744.

N:r 745.

föga troligt, att tackjärnspropellrar blifva föremål för införsel i handelsafsikt.

Tullsatserna hafva därför afpassats med uteslutande hänsyn till propellrar

af4 stålgjutgods. Tullsatsen för de tyngre propellrarna har visserligen

upptagits till belopp, som med 1 krona per 100 kilogram öfverstiger

den föreslagna tullsatsen för ej särskildt nämndt, bearbetadt smidbart

gjutgods af motsvarande vikt; men detta förklaras häraf, att propellrar

äro mera svårgjutna än gröfre stålgjutgods i allmänhet. Införskaffade

prisuppgifter utvisa följande medelvärden, per 100 kilogram räknadt,

nämligen för tackjärnspropellrar omkring 100 kronor, då propellerns

vikt understiger 100 kilogram, och 54 kronor för de tyngre samt för

stålpropellrar resp. 200 kronor och 103 kronor, allt efter som vikten

under- eller öfverstiger 100 kilogram.

De i förevarande rubriker upptagna artiklar tullbehandlas nu såsom

maskiner, redskap och verktyg, ej specificerade, med tull af 10 procent

af värdet.

Plogvändskifvor af vanlig stålplåt äro föremål för afsevärd tillverkning

inom landet, och på grund af den svenska varans prisbillighet

förekommer icke någon nämnvärd konkurrens från utlandet. Däremot

äger från Nordamerikas förenta stater en betydande import rum af

plogvändskifvor af compoundstål och af mycket god beskaffenhet. Priset

skulle enligt eu uppgift icke ställa sig högre än 50 kronor per 100

kilogram. Äfven inhemsk tillverkning af plogvändskifvor af compoundstål

förekommer dock, ehuru ej af alla i marknaden, förekommande slag.

Då emellertid den utländska konkurrensen visat sig ganska besvärande

avsnitt 596 Kontrollera mot PDF

för den inhemska tillverkningen, har kommittén med stöd af sakkunnigas

uttalanden ansett sig höra för plogvändskifvor föreslå en tull af 12

kronor per 100 kilogram, mot hvilket belopp en i ämnet hörd inhemsk

plogfabrikant icke haft något att erinra. I enlighet med de sakkunnigas

tillstyrkande har bär upptagits äfven artikeln plogbillspetsar, som för

smidd vara betingar ett pris af ungefär 60 kronor per 100 kilogram.

Plogbillar tillverkas antingen af stål eller af kokillhärdadt järn.

Plogbillar af sistnämnda slag — Indika enligt en uppgift skulle kosta

30 kronor per 100 kilogram — äro föremål för import från Nordamerikas

förenta stater. Under de senaste åren har emellertid inhemsk

tillverkning af stålplogbillar, afsedda att ersätta de amerikanska, upptagits;

och är det med hänsyn härtill, som kommittén funnit sig böra

657

föreslå en tull af 6 kronor per 100 kilogram för plogbillar, hvilket för

plogbillar af stål skulle, enligt eu svensk plogfabrikants utsago, icke

nämnvärdt öfverstiga nuvarande tull. Samma fabrikant bar ock uppgift,

att stålbillarna alltmer uttränga de kokillliärdade. Med plogbillar

hafva jämlikt sakkunnigas förslag landsidor likställts.

Vidare hafva i rubriken inrymts äfven hästräfs-, fjäderharts- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar. Visserligen äro dessa artiklar

af finare material — härdadt stål — och mycket mera bearbetade än

plogbillar; och det kan måhända anses mindre egentligt att sammanföra

så pass olikartade artiklar. Men å andra sidan lärer tullsatsen icke

äga så stor betydelse för nu ifrågavarande artiklar, att taxan bör för

deras skull belastas med en särskild rubrik. Någon nämnvärd import

lärer icke förekomma; och i följd af stark konkurrens de inhemska tillverkarna

emellan har priset på den svenska varan nedbringats så, att

exempelvis hästräfs- och fjäderharfspinnar betinga endast 30 å 38 kronor

per 100 kilogram.

Med undantag af hästskor, indika tullbehandlas som andra, ej

specificerade j ärnvaror, draga för närvarande öfriga i dessa rubriker upptagna

artiklar, såsom hänförliga till maskiner, redskap och verktyg, ej

specificerade, tull med 10 procent af värdet.

För ldensmidesstäd och sparrhorn har järnkontoret föreslagit olika

tullsatser, till belopp af 7 kronor 50 öre och 15 kronor per 100 kilogram,

allt efter som varans vikt per stycke uppginge till minst 20

kilogram eller folie under denna gräns. Med hänsyn till den obetydliga

importen har emellertid kommittén ansett endast en tullsats vara behöflig,

hvarvid denna upptagits till 10 kronor per 100 kilogram, sedan

upplysning’ vunnits, att medelpriset skall kunna beräknas till, per 100

avsnitt 597 Kontrollera mot PDF

kilogram, 127 kronor för sparrhorn och 109 kronor för klensmidesstäd.

Hvad sistnämnda artikel beträffar, har kommittén visserligen erhållit

prisuppgifter, som gått så långt ned som ända till 42 kronor per 100

kilogram; men därmed torde afsetts vissa gröfre slag. Med klensmidesstäd

och sparrhorn hafva sammanförts ambultar, hvarmed afses inom

plåtslageriet använda, fyrkantiga städ.

Skrufstycken, vägande per stycke 10 kilogram eller däröfver, betinga

ett medelpris af omkring 105 kronor per 100 kilogram, hvadan den

föreslagna tullen, 10 kronor per 100 kilogram, endast kan anses innebära

en omsättning af nu gällande värdetull. För lättare skrufstycken

åter — hvilkas medelpris uppgår till cirka 220 kronor per 100 kilogram,

och livilka lära vara föremål för afsevärd införsel — innebär förslaget

83

Kiensmidesstäd

etc.

N:r 74S och

747.

658

en mindre tullförhöjning, som dock redan i och för tullsatsens utjämnande

torde få anses påkallad.

Ungefär enahanda förhållande äger ock rum med afseende å den

i rubriken n:r 746 upptagna artikeln skrufnyoklar, hvaraf nämnvärd

import icke förekommer annat än i sammanhang med införsel af maskiner.

Priset å skrufnycklar — hvaraf förekomma gjutna, smidda och

hejade — lärer uppgå till 90 öre å 1 krona per kilogram.

Ehuru hästskor icke torde i nämnvärd myckenhet importeras, och

ehuru tullen därå följaktligen saknar större betydelse, har dock, da värdet

ej uppgår till mera än ungefär 25 öre per kilogram, den nuvarande tullsatsen,

20 öre per kilogram, ansetts böra nedsättas till halfva beloppet.

Tullsatsen i denna rubrik har med hänsyn till varuvärdet likaledes

ansetts lämplig för öfriga här upptagna artiklar.

Maskin- Maskinliyfveljärn hänföras nu till ej specificerade redskap och draga

hyfveljärn. följaktligen tull med 10 procent af värdet. För denna mycket förädlade

N r 749 ooh järnvara, som tillverkas inom landet till myckenhet, fullt motsvarande

den inhemska förbrukningen, torde någon tullförhöjning icke erfordras.

Med hänsyn till det mycket olika värdet å gröfre och finare maskinhy fveljärn

hafva två tullsatser upptagits, en för sådana järn af 7 millimeters

tjocklek och däröfver och den andra för järn af mindre tjocklek. Priset

per kilogram a det förra slaget växlar enligt uppgift mellan 1 krona

40 öre och 2 kronor 85 öre; det senare slaget lärer betinga pris mellan

3 kronor 25 öre och 19 kronor 50 öre per kilogram. Kommittén har

räknat med medelpris af resp. 2 kronor 50 öre och 5 kronor.

Maskin- I rubrikerna n:r 750 och 751 upptagna maskinknifvar tullbehandlas

knjtvar- nu som ej specificerade delar till maskiner med tull af 10 procent af

avsnitt 598 Kontrollera mot PDF

.r 750 oo yärcjet j)en • i-utkiken n:r 750 upptagna tullsatsen, 30 öre per kilo

gram,

lärer kunna, hvad angår knifvar för användning i pappeistillveikningen,

anses motsvara nu utgående värdetull. För hackelsemaskinknifvar

innefattar den visserligen någon förhöjning i den nuvarande tullen;

men detta förhållande saknar betydelse, då redan nu nästan uteslutande

svenska sådana knifvar användas inom landet (år 1907 infördes icke

fullt 1,700 kilogram mot en utförsel af nära 10,000 kilogram). För

öfrigt kan tullen för dem icke gärna bestämmas lägre än för lösa knifblad

till skörde-och slåttermaskiner (trekantiga knifblad, af sedda att fästas

vid knif stången i dylika maskiner). Dessas medelpris har uppgifvits till

ungefär 1 krona 10 öre per kilogram, och innebär alltså med afseende

å dem den föreslagna tullsatsen eu ganska afsevärd tullförhöjning,

659

hvilken emellertid af järnkontoret framhållits såsom synnerligen önskvärd

med hänsyn till den hårda utländska konkurrens, denna vid flera svenska

verkstäder upptagna tillverkning för närvarande har att utstå.

. lubriken n:r <50 hafva slutligen förts alla ej särskild! nämnda

maskmknifvar. Enligt hvad från sakkunnigt håll upplysts, har den inhemska

tillverkningen af maskmknifvar icke intresse af att tullen å

dylika knif var sättes högre än till SO öre per kilogram, medan, å andra

sidan, den tullnedsättning, som genom en sådan tullsats skulle inträda

för vissa slag af maskmknifvar, måste anses befogad, då dessa icke tillverkas

inom landet eller kunna antagas, åtminstone inom en närmare

tid, blifva föremål för inhemsk tillverkning. Så är exempelvis för1

allandet med ett slag inom textilindustrien nyttjade spiralformiga skärrnaskmknifvar.

'' '' °

Knifvar till betrifningsmaskiner eller s. k. schnitzelknifvar (ej

äril er vexla med knifvar, som vid betupptagning användas för betornas

aflastning) tillverkas i stor utsträckning inom landet, och den svenska

varan, som betingar ett pris af omkring 7 kronor per kilogram, lärer

vara af utmärkt beskaffenhet. Eu icke obetydlig import af denna artikel

^gei emellei tid 111m från Tyskland, därvid priset lärer utgöra omkring

8 vionoi per kilogram. En tull åt 1 krona per kilogram har på grund

häraf synts lämplig.

Enligt säl skild! stadgande i taxan eller ock såsom ej specificerade

redskap draga de i förevarande rubrik upptagna artiklar för närvarande

tull med 10 procent af värdet; dock att kreatursskrapor tullbehandla^

som andra, ej specificerade järnvaror.

. . . Medelpriset å svenska spadar, skyfflar och bladhackor har uppgifvits

till 45 å do ore per kilogram. Motsvarande redskap af utländsk

avsnitt 599 Kontrollera mot PDF

tillverkning, i den man de under senare tider förekommit till import

hafva företett afsevärd olikhet i pris, tydligen hänförande sig till större

skiljaktighet i kvalitet. Så t. ex. har enligt uppgift priset ä spadar

växlat mellan 45 öre och 1 krona per kilogram; skyfflar hafva importerats

i prislägen ända upp till 1 krona 60 öre och bladhackor till

1 krona 20 öre per kilogram. Anmärkas bör dock, att de statistiska

uppgifterna tyda pa ett lägre medelvärde. Att utan vidare lägga detta

senare till grund för värdetullens evalvering till vikttull synes emellertid

knappast lämpligt, särskildt i betraktande däraf, att för råvaran, plåtarna,

tullförhöjning föreslagits. Erinras bör ock, hvad särskildt spadar

beträffar, att i England råvaran ställer sig betydligt billigare än hos

oss, enär, enligt uppgift, till billigare spadar afsedd plåt därstädes valsas

Spadar etc.

N:r 752.

660

af kasserade järnvägsräls, hvilka i olikhet med de svenska skenorna

lära hafva en sektion, som lämpar sig för dylik utvägning. Då inom

hushållet använda skyfflar, såsom sopskyfflar och matbordsskyfflar, vanligen

äro betydligt dyrare än de vid landtbruket begagnade skyfflarna,

hafva de förra ej upptagits härstädes, utan ansetts böra hänföras till

plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda.

Enligt för kommittén tillgängliga prisuppgifter utgör värdet per

kilogram å grepar för landtbruket i medeltal 75 öre, å koks- och barkgrep

ar 1 krona 80 öre, å högafflar i medeltal 55 öre, å krattor 48 till

80 öre samt å hästskrapor 70 öre till 1 krona 15 öre. Med grepar och

högafflar torde andra liknande större gaffelformiga handredskap vara i

värde likställda. Likaså öfverensstämmer nog värdet å handräfsor rätt nära

med priset å krattor, och koskrapor lära, ehuru af enklare beskaffenhet än

hästskrapor, ej mycket skilja sig från dessa i värde, per kilogram räknadt.

I denna rubrik hafva slutligen ansetts böra upptagas för landtbruket

eller trädgårdsskötseln afsedda, ej särskildt nämnda handredskap,

hvartill äfven gräsklippningsmaskiner hänförts. Medelpriset å sistnämnda

artikel utgör omkring 80 öre per kilogram.

Liar ete. Här upptagna artiklar tullbehandlas nu som ej specificerade redskap

N:r 753.'' och äro följaktligen belagda med tull af 10 procent af värdet.

För liar, hvilken artikel icke är föremål för nämnvärd import,

samt för skäror och halmknifvar, hvaraf måhända någon införsel äger

rum, har uppgifvits ett gemensamt medelpris af 1 krona 50 öre per

kilogram. Den föreslagna tullen motsvarar sålunda den nu gällande.

Samma tullsats har af sakkunniga förordats jämväl för trädgårdssaxar för

två händer, hvilka uppgifvits kosta, gräskantsaxar 90 öre och häcksaxar

avsnitt 600 Kontrollera mot PDF

1 krona per kilogram.

SåBar etc. Sågar, sågklingor och sågblad draga för närvarande tull med 10

N:r 754 -757. procent af värdet.

Vårt land har numera en väl ordnad och högt uppdrifven sågbladstillverkning;

och genom energiskt tekniskt och kommersiellt arbete har

det efter hand lyckats att väsentligt inskränka den förut betydande

införseln från utlandet. I allmänhet taget synes därför någon förhöjning

af gällande tull icke erforderlig, hvilket emellertid ej utesluter, att förvissa

slag af sågar, i fråga om hvilka den utländska införseln ännu är

dominerande, en måttlig tullförhöjning kan vara lämplig, dill förhindrande

af att tullen å sågblad kringgås därigenom, att otandade

sågbladsämnen införas för att här tandas, synas dylika ämnen höra

draga samma tull som själfva sågbladen. Emellertid låter sig icke alltid

661

gorå, att skilja på sågbladsämnen och annat ämnesjärn; så är t. ex.

ämnet till en handsåg icke annat än handjärn. Också har kommittén

endast i de fall, där sågbladsämnen kunna igenkännas såsom sådana,

upptagit dem tillsammans med sågbladen.

Cirkelsågklingor, hvilkas pris enligt uppgift växlar mellan 1 krona N:r 754.

70 öre och 7 kronor 50 öre per kilogram, hafva ansetts böra beläggas

med införselafgift åt 30 öre per kilogram. Till samma tull hafva ock

upptagits stick-, rygg- och handsågar. I fråga om dessa innebär dock

tullsatsen en icke obetydlig förhöjning af gällande tull. Sistnämnda slag

.o sågar äro emellertid de, som företrädesvis importeras, och här finnes

alltså möjlighet att betydligt utvidga den inhemska tillverkningen.

Handsågar, hvilka äro såväl det mest betydande som det värdefullaste

slaget, lära kosta omkring 2 kronor 40 öre per kilogram.

Bandsågblad af yppersta beskaffenhet göras i Sverige. Priset å N:r 755.

en-tums sågblad, som utgör den gångbaraste varan, uppgår till 4 kronor

50 öre per kilogram. Två-tums kosta 3 kronor och half- till trekvarttums

o kronor 50 öre per kilogram. En tull af 50 öre per kilogram

har ansetts skälig.

Såsom redan antydts, kunna i denna rubrik ej lämpligen upptagas

ämnen till bandsågblad. Men i detta fall torde någon olägenhet icke

vara att befara däraf, att ämnena icke få samma tull som sågbladen

och öfverhufvud ej blifva förtullade som sågbladsämnen, ty af här ifrågakommande

ämnesjärn — härdade och polerade band — förekommer stor

export, hvarför det är föga troligt, att införsel skulle försökas i afsikt

att här bearbeta varan till sågblad.

Af järnkontoret har föreslagits en tull af 1 krona 20 öre per kilo- N:r 756.

gram för löf- och metallsågblad samt andra sågblad af mindre längd

än 350 millimeter. Maskin verkstädernas kommitterade hafva förordat

avsnitt 601 Kontrollera mot PDF

samma tull å löfsågar af högst 350 millimeters längd samt för större

löfsågar hemställt om en tull af 25 öre per kilogram. För öfriga nyssnämnda

sågblad upptager maskinverkstädernas förslag en tull af 20'' öre

per kilogram.

Kommittén har inhämtat, att löfsågar alltid hafva mindre längd

än 350 millimeter; att metallsågar, hvilka — med undantag af rälssågar

— likaledes äro under 350 millimeter i längd, hafva ungefär samma

värde, per kilogram räknadt, oafsedt längden; samt att de sågblad, andra

än löf- och metallsågblad, som äro kortare än 350 millimeter, äro helt

obetydliga artiklar. Med anledning häraf har kommittén, som ansett

662

N:r 757.

Filar och

raspar.

N:r 758-760.

sistnämnda slag- af sågblad icke behöfva särskild! upptagas, funnit

lämpligt, att för alla blad till löf- och metallsågar bestämmes en gemensam

tullsats, hvilken synts icke böra sättas högre än 1 krona per kilogram.

Inom parentes hafva angifvits de olika slag af metallsågar, som förekomma.

Beträffande rubrikens innehåll i öfrig! må nämnas, att medelpriset

å bågfilblad uppgifvits till 10 kronor per kilogram, samt att kedjesågen -—

en i båda ändar med handtag försedd kedja, bildad af länkar, som

å ena kanten hafva sågtänder — lärer företrädesvis användas inom armén.

För de i denna rubrik upptagna sågar och sågblad, d. v. s. alla

icke förut nämnda, har kommittén, i öfverensstämmelse med hvad af

maskinverkstädernas representanter hemställts, föreslagit en tull af 20

öre per kilogram. Denna tullsats är åtskilligt lägre än de tullar, hvilka

järnkontoret, som förordat eu något vidlyftigare specialisering, upptagit

för en del hit hänförliga artiklar. Hvad särskildt beträffar ved- och

justersågblad, hvilka i järnkontorets förslag åsätta eu tull af 40 öre

per kilogram, må erinras, att de förra, som till största delen, af hvad

bär förbrukas, göras inom landet, kosta endast omkring 1 krona 20 öre

per kilogram, samt att de senare visserligen äro rätt värdefulla — betingande

ett pris af ungefär 3 kronor 50 öre per kilogram — och varit

föremål för en icke obetydlig import, men att deras användning är i

aftagande, sedan justersågarna allt mer börja att i brädgårdarna ersättas

af elektriska kapverk.

I vissa stenbearbetningsmaskiner, benämnda stensågar, användas

för stenens sönderdelning s. k. sågblad, som bestå af vanligen otandadt

plattjärn, betingande ett pris af omkring 20 öre per kilogram. Denna

artikel är emellertid trots namnet ett helt annat fabrikat än vanliga

sågblad och bör icke i tullbehandlingsafseende likställas med sådana,

hvarom erinrats i en anmärkning under rubrikerna för sågar.

Filar och raspar finnas ej i taxan särskildt nämnda, hvarför de

avsnitt 602 Kontrollera mot PDF

hänföras till ej specificerade verktyg och sålunda draga tull med 10

procent af värdet.

De här upptagna bestämmelserna om filar och raspar öfverensstämma

i sak med två sinsemellan likalydande förslag i ämnet, af hvilka

det ena afgifvits af maskin verkstädernas representanter och det andra

inkommit från Eskilstuna fabriksförening. Då, enligt kommittén lämnade

uppgifter, medelpriset per kilogram utgör för filar af högst 16

centimeters längd omkring 9 kronor, för filar af mer än 16 men ej

66S

öfver 35 centimeters längd 1 krona 35 öre för svensk och 2 kronor

25 öre för amerikansk vara, för raspar af sistnämnda storlek — mindre

raspar torde ej förekomma — 1 krona 20 öre och för filar af mer än

35 centimeters längd 1 krona 15 öre, innefattar förslaget en väsentlig

nedsättning, hvad tullen för de minsta filarna beträffar, men däremot,

i större eller mindre mån, höjning af nu utgående tull för gröfre filar

och raspar. Denna tullförhöjning lärer emellertid vara af behofvet påkallad

som skydd mot den utländska konkurrensen, hvilken gör sig

särskild! kännbar i fråga om de medelstora filarna, hvaraf stor införsel

från Nordamerikas förenta stater äger rum.

Medelpriset för de vanligast förekommande järnhyflarna för bearbetning

af trä torde ligga mellan 2 och 3 kronor per kilogram. Dylika

hyflar, hvilka icke torde tillverkas inom landet, hänföras nu till ej

specificerade verktyg med tull af 1.0 procent af värdet, hvadan den i

förslaget upptagna tullen ungefär motsvarar gällande tull. Jämväl för

hyflar med trästock, hvaraf nämnvärd import icke lärer förekomma,

samt hyfvelstockar af järn har nämnda tullsats funnits lämplig.

Hyflar etc.

N:r 76i.

De artiklar, som återfinnas i förevarande rubriker, draga nu, såsom Hammare etc.

hänförliga till ej specificerade redskap och verktyg, tull med 10 procent

af värdet. I järnkontorets framställning har beträffande samtliga berörda

artiklar utom yxor, som där icke omnämnts, förordats vikttullar,

motsvarande nu gällande värdetull; och hafva i sådant afseende föreslagits

tre, efter hithörande varors större eller mindre tyngd afpassade

tullsatser. Kommittén, som funnit de föreslagna viktgränserna lämpliga,

har anslutit sig till järnkontorets förslag, äfven hvad tullsatserna

beträffar, ehuruväl antagligt synes vara, att mellangruppens tullsats

kommer att i någon mån öfverstiga 10 procent af medelvärdet. Med

denna grupp hafva därjämte yxor och bilor synts böra, oafsedt vikten,

sammanföras. Inom landet förekommer stor tillverkning af yxor, hvilken

artikel äfven är föremål för en icke obetydlig export. Medelpriset å

denna vara utgör 90 öre per kilogram.

avsnitt 603 Kontrollera mot PDF

De i rubriken n:r 765 upptagna artiklarna draga enligt gällande Spiralborrar

taxa, såsom ej specificerade verktyg, tull med 10 procent af värdet. N.r 765_

Inhemsk tillverkning af åtskilliga hithörande artiklar förekommer sedan

flera år tillbaka, men konkurrensen från utlandet lärer vara synnerligen

svår. Särskild! skall detta gälla i fråga om spiralborrar och fräsar, af

hvilka artiklar en mycket högt uppdrifven tillverkning förefinnes i Tysk

-

664

Borrar etc.

N:r 766.

Tänger etc.

N:r 767 och

768.

land och Amerika, hvarifrån ock vårt lands behof till stor del fylles.

Redan hänsynen till ifrågavarande tillverkning i och för sig synes därför

påkalla ett mera effektivt skydd än för närvarande. Men här tillkommer

vidare, likasom i fråga om Eskilstunaindustriens fabrikat i allmänhet,

hänsyn till det förhållande, att det för den svenska stålindustrien

är af stor fördel, att inom landet existerar en för framställning

af mera förädlad manufaktur afsedd, någorlunda utvecklad industri,

hvars erfarenheter rörande det svenska stålets hållbarhet och lämplighet

i öfrig! för finare stålvaror stålindustrien kan tillgodogöra sig. Priset

är, hvad flertalet af de till rubriken hörande varuslag beträffar, mycket

växlande alltefter verktygens storlek och graden af förädling; och en

mycket långt genomförd specialisering, upptagande ett eller annat tiotal

tullsatser, skulle därför erfordras för att ernå vikttullsatser, som något

så när motsvarade gällande värdetull. Denna omständighet har föranledt

kommittén att här undantagsvis förorda värdetullens bibehållande.

Äfven i maskinverkstädernas förut omförmälda förslag finnes värdefull

upptagen för samtliga här ifrågavarande verktyg utom för spiralborrar

för bearbetning af trä, hvilken artikel kommittén dock icke funnit böra

tullbehandlas annorlunda än öfriga spiralborrar. Tullsatsen har, med

hänsyn till hvad ofvan anförts, upptagits till lo procent af värdet, och

öfverensstämmer förslaget äfven härutinnan med maskinverkstädernas.

De i förevarande rubrik sammanförda artiklarna hafva hittills rubricerats

som ej specificerade redskap och verktyg med tull åt 10 procent

af värdet.

För nedanstående artiklar utvisa tillgängliga värdeuppgifter följande

medelpris per kilogram, nämligen för borrar 2 kronor 90 öre,

för borrsvängar 2 kronor 80 öre, för borr- eller sparrsockar 3 kronor

70 öre, för tubpressar 3 kronor 10 öre, för ullsaxar 2 kronor 30 öre,

för handplåtsaxar 3 kronor 70 öre, för rörafskärare 4 kronor 70 öre

samt för skrufmejslar 4 kronor.

Den föreslagna tullsatsen har, hvad flertalet hithörande artiklar

angår, upptagits äfven i maskinverkstädernas förslag.

avsnitt 604 Kontrollera mot PDF

De slag af verktyg och delar därtill, som återfinnas uti ifrågavarande

rubriker, draga nu, såsom hänförliga till ej specificerade verktyg

eller, i vissa fall, till kirurgiska instrument, tull med 10 procent af värdet.

I enlighet med den mening, som uttalats af flertalet utaf de hörda

sakkunniga, hafva tänger, alla slag, sammanförts under allenast två tullsatser,

med uppdelning efter tängernas längd. Därvid har ifrågasatts

665

att sätta gränsen vid 15 centimeter. 13å kommittén emellertid bestämt

sig för 16 centimeter, bär detta skett med hänsyn till införseln af tänger,

hållande i längd 6 engelska tum (15.2 cm).

Vid afvägande af tullsatserna, hvillca likaledes upptagits i enlighet

med de sakkunnigas mening, har hänsyn tagits till den olika beskaffenheten

af tänger, som nyttjas inom handtverk och för liknande ändamål,

å ena sidan, samt de mindre och finare slagen, såsom exempelvis

nageltänger o. d., å den andra sidan. På grund af artikelns obetydlighet

har emellertid afseende icke fästs vid det högre värdet hos förnicklade

tänger. Den inhemska tillverkningen af tänger är ganska betydande.

Å tänger af mer än 16 centimeters längd växlar värdet mellan

1 krona 40 öre och 4 kronor 30 öre per kilogram. Af tänger om

högst 16 centimeters längd kosta per kilogram, i medeltal, flacktänger

4 kronor 27 öre, afbitartänger 6 kronor 31 öre, böj- och flacktänger

4 kronor 70 öre, mindre hoftänger ungefär 2 kronor samt nageltänger

mellan 12 och 20 kronor, ehuru äfven sådana till ungefär 6 kronor

lära förekomma. Till det höga värdet å sådana slag som kirurgiska

och tandläkartänger (växlande mellan 15 och SO kronor per kilogram)

har hänsyn icke kunnat tagas. Den inhemska tillverkningen af dylika

tänger lärer för öfrigt icke vara beroende af tullskydd.

Gränsen mellan saxar och tänger har kommittén tänkt sig sålunda,

att, om vid skänklarnas möte skären icke gå förbi hvarandra, bör verktyget

anses såsom tång.

Åf skiftnycklar förekommer eu icke obetydlig inhemsk tillverkning.

Då det gångbaraste slaget betingar ett pris af omkring 1 krona

90 öre per kilogram, har kommittén funnit denna artikel kunna lämpligen

upptagas i samma rubrik som gröfre tänger. Därstädes hafva

ock inrymts de föga betydande artiklarna skruftvingar och fästklofvar,

hvilka kosta i genomsnitt, de förra 1 krona 15 öre och de senare 2

kronor 20 öre, allt per kilogram räknadt.

För närvarande draga alla cirklar eu tull af 1 krona 50 öre per

kilogram. Detta medför dock en allt för hög tull för sådana grofva

arbetscirklar som exempelvis timmermanscirklarna. Då dylika cirklar

till skillnad från de finare preeisionsarbetade cirklarna vanligen äro

avsnitt 605 Kontrollera mot PDF

uteslutande af järn, har kommittén ansett sig böra, i öfverensstämmelse

med hvad Eskilstuna fabriksförening förordat, för cirklar af järn upptaga

en till 50 öre per kilogram nedsatt tullsats. Vanliga järncirklar

kosta omkring 6 kronor per kilogram; skomakarcirklar af plåt betinga

ett pris af ungefär 3 kronor per kilogram. Jämväl i öfverensstämmelse

Cirklar etc.

N:r 769.

666

med nämnda förenings mening bär kommittén föreslagit, att filklofvar

af järn måtte åsättas tull af 50 öre per kilogram. Sistnämnda artikel

tullbehandlas nu som ej specificerade verktyg med tull af 10 procent

af värdet.

Hyfvel]ärn, svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar hänföras

nu till ej specificerade redskap och verktyg med tull af 10 procent

af värdet.

Enligt för kommittén tillgängliga uppgifter utgör medelpriset, per

kilogram räknadt, för hyfveljärn 5 kronor 50 öre, för svarfjärn 2 kronor

90 öre, för huggjärn 4 kronor 20 öre, för skölpar (håljärn) G kronor,

för huggpipor (håljärn) 3 kronor 30 öre. Den under de senaste

årtiondena inom landet upptagna tillverkningen af huggjärn, däri inbegripna

stämjärn och bettlar, samt af hyfveljärn har på grund af fabrikatets

utmärkta beskaffenhet lyckats ej blott att till stor del utestänga

importen al dessa artiklar, särskild t af de engelska hugg- och liyfveljärnen,

utan äfven att vinna betydlig afsättning pa den utländska marknaden.

Emellertid synes försiktigheten bjuda att, vid gällande värdetulls

utbytande mot vikttull, tullsatsen för ifrågavarande artiklar icke

bestämmes lägre än till 50 öre per kilogram.

Skridskor och rullskor tullbehandlas för närvarande som andra, ej

specificerade järnvaror och draga i regel en tull af 20 öre per kilogram.

Denna tull har visat sig vara alldeles för låg såsom skydd för den inhemska

skridskoindustrien, som hårdt tränges af den starka konkurrensen från

Tyskland. Särskild! lärer förekomma eu afsevärd import af mycket

billiga skridskor från den tyska fabriksorten Kemscheid. Dessa uppgifvas

betinga, remmar inberäknadt, ett pris af endast 62 öre per kilogram.

Medelvärdet å i öfrigt från Tyskland importerade skridskor utgör

enligt uppgift 2 kronor å 2 kronor 25 öre per kilogram, under det

svenska skridskor i genomsnitt kosta 2 kronor 50 öre per kilogram.

Från tillverkare al skridskor liar till kommittén inlämnats framställning

om väsentligt höj dt skydd för skridskofabrikationen, med skilda tullsatser

för smärglade och för polerade eller förnicklade skridskor. Den

utredning, kommittén med biträde af sakkunniga personer ägnat åt

denna fråga, har gifvit till resultat, att allenast en tullsats kan behöfva

avsnitt 606 Kontrollera mot PDF

upptagas, samt att, om denna sättes till 50 öre per kilogram, ett godt

stöd beredes den svenska skridskotillverkningen. Med skridskor torde

rullskor böra likställas.

Korkskrufvar och andra korkutdragare tullbehandlas nu som andra,

ej specificerade järnvaror. Då den förra artikeln vanligen är förnicklad

eller polerad och den senare lackerad eller förnicklad, blir nuvarande tullafgift

667

oftast 50 öre per kilogram. För korkskrufvar har Eskilstuna fabriksförening

föreslagit eu tull af 1 krona per kilogram. Då emellertid

importen af denna vara, som i medeltal kostar omkring 5 kronor per

kilogram, lärer vara helt obetydlig och blott omfatta vissa specialartiklar,

bär kommittén ansett en tull af 50 öre per kilogram tillräcklig.

Äfven för s. k. korkutdragningsmaskiner med stativ af icke smidbart

gjutgods, hvilka kosta omkring 2 kronor 75 öre per kilogram, samt

för lösa skrufvar därtill, med värde af ungefär 6 kronor per kilogram,

torde denna tullsats kunna lämpa sig.

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och dylika vapen Floretter etc.

samt delar därtill tillverkas, enligt hvad upplyst blifvit, till allra största

delen inom landet. Någon mindre import af sablar och värjklingor

förekommer dock, beroende oftast därpå, att varan icke kan inom

erforderlig tid erhållas inom landet. Vid sådant förhållande har kommittén

icke funnit sig i vidare mån böra fästa afseende vid gjord framställning

om höjdt skydd för hugg- och stickvapenfabrikationen, än att

med afseende å varans beskaffenhet tullsatsen för förgyllda, försilfrade,

förnicklade och etsade vapen af här ifrågavarande slag upptagits med

ett till 2 kronor 50 öre per kilogram förhöjdt belopp.

M:r 770 och;

771.

I fråga om knifvar innehåller gällande taxa följande bestäm- KnifVar.

ö o . N:r772 —i

melser:

Knifvar:

Tullsats.

Kronor.

rak- och penn-.............................................................. 1 kilogram 3: —

Amu. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari

jämte pennknifblad äfven finnas andra knifblad eller

redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- ....................... 1 kilogram —: 50

bords- och andra slag, ej specificerade, samt

gafflar:

med skaft af silfver, förgylld eller försilfrad

metall, pärlemor, porslin, elfenben eller

hvalrosständer.............................................. 1 kilogram 1:50

med skaft af andra ämnen ............................ 1 kilogram —: 50

Anm. 1. Aro knifvar eller gafflar helt och hållet

af silfver, nysilfver eller annat ämne, förtullas

de såsom det ämne, arbetad!, hvaraf

de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

fodral, kartor eller pappersomslag.

668

avsnitt 607 Kontrollera mot PDF

i rån tillverkare af rakknifvar har kommittén fått emottaga en

framställning, däri framhållits, att gällande tull å rakknifvar, oafsedt

dess stora variation i förhållande till värdet (från l.i till 23 procent),

vore otillfredsställande äfven i det hänseende, att den icke beredde

tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen, på grund hvaraf

yrkats antingen åsättande af vikttullar, bestämda i relation till varans

värde per dussin, eller ock att rakknifvar skulle uppdelas i två grupper,

allt etter som de vägde mera än eller högst 500 gram per dussin och

med tullsatser, hvilka jämväl borde bestämmas olika, allt efter som fråga

vore om opolerade eller om polerade knifvar. Oafsedt att intetdera af

dessa förslag är praktiskt lämpligt, torde förhållandena knappast påkalla

någon närmare specialisering af ifrågavarande artikel. Införseln år 1907

uppgick icke till mera än 1,395 kilogram, med ett värde af i rundt

tal 46,000 kronor, hvaremot svarade en export af 3,316 kilogram med

värde åt nära 166,000 kronor. Också har Eskilstuna fabriksförening

icke ifragasatt mer än en tullsats för rakknifvar. Med hänsyn till det

ganska enstämmiga krafvet på törhöjdt skydd för rakknifstillverkningen

och i betraktande däraf, att medelvärdet å de gångbaraste slagen af

rakknifvar utgör omkring 33 kronor per kilogram, har kommittén ansett

sig böra upptaga tullsatsen till det af bemäld a fabriksförening föreslagna

belopp af 5 kronor per kilogram.

Pennknifstillverkningen, som är eu gammal industri här i landet,

lärer för närvarande icke arbeta under gynnsamma förhållanden. Den

nuvarande enhetliga tullsatsen för pennknifvar torde ock verka ganska

ojämnt, Med hänsyn härtill synes en någorlunda ingående specialisering

åt ifrågavarande artikel tartvas i syfte att bereda ett lämpligare afpassadt

skydd för de finare slagen, i hvilka konkurrensen från utlandet, särskildt

tran Tyskland, är ganska kännbar. De finare pennknifvarna kunna väl

ock åsättas en tämligen hög tull, utan att detta behöfver väcka betänklighet

med hänsyn till förbrukarna. I sammanhang med den tullförhöjning,

som sålunda föreslagits, har tullsatsen för de enklare och

billigare slagen upptagits med allenast hälften af nuvarande belopp.

f ör de. slag, som bilda medelgruppen, har den nuvarande tullsatsen

bibehållits oförändrad.

trots den betydande tullnedsättning, som sålunda föreslagits för

vissa hithörande knifvar, innebär dock tullsatsen ett delvis ganska högt

skydd. . Priset kan nämligen gå ned ända till 3 kronor 50 öre per kilogram.

Försiktigheten har emellertid synts bjuda, att icke vidtaga en alltför

genomgripande rubbning af hittillsvarande skydd; och för öfrigt lärer

669

avsnitt 608 Kontrollera mot PDF

den stora inhemska tillverkningen af billiga knifvar kunna antagas

hindra hvarje prisförhöjning. Redan nu lärer priset a dylika knifvar

hållas så lågt, att de svenska tillverkarna varit i stånd att från den

finska marknaden, dit sådana knifvar exporteras, utestänga tyska knifvar.

För de pennknifvar, för Indika förordats bibehållande af gällande tull,

växlar priset mellan 4 kronor 50 öre och 24 kronor per kilogram.

Importen af dylika knifvar lärer icke vara af större betydenhet. Däremot

äro, såsom redan nämnts, de dyrbaraste slagen af knifvar föremål

för stor införsel från Tyskland, särskild! från Solingen, där på grund

af flera samverkande omständigheter tillverkningen af finare pennknifvar

kunnat uppdrifvas betydligt högre än hos oss.

Icke minst af tulltekniska skäl har det ansetts önskvärd!, att alla

andra hopfällbara knifvar, än rakknifvar blefve sammanförda. Beteckningen

pennknifvar i gällande taxa har nämligen varit föremål för olika

tolkning. Den förändring, som förslaget i detta hänseende innehåller,

berör företrädesvis hopfällbara sjömansknifvar och trädgårdsknifvar, hvilka

nu i allmänhet torde förtullas som knifvar, andra slag, ej specificerade.

Särskild! de sistnämnda äro emellertid föremål för sa stor inhemsk tillverkning,

att anledning icke finnes antaga, att tullsatsens belopp skall

inverka på priset. Sjömansknifvar lära i afsevärd mängd importeras

från Tyskland. Den nuvarande tullsatsen lärer icke belöpa sig till mera

än i medeltal 9 procent af värdet.

Sedan kommittén föreslagit uppdelning åt pennknifvar, har till

underlättande af tullbehandlingen särskild bestämmelse om fortullningen

af på kartor uppfästade pennknifvar funnits erforderlig.

För icke hopfällbara talj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar liar N-.r 777.

gällande tullsats bibehållits. ’ Visserligen hafva tillverkare ifrågasatt

tullförhöjning, men kommittén har icke kunnat finna tillräcklig anledning

därtill. Tullsatsen kan icke anses särskild! låg i förhållande till knifvarnas

värde — sjömansknifvar kosta 3 kronor 30 öre per kilogram—

hvartill kommer, att medan införseln under senare tid i medeltal per år hållit

sig ganska konstant vid 1,500 till 1,600 kilogram, har utförseln varit i

stigande; den utgjorde år 1907 omkring 36,500 kilogram. Med nyssnämnda

knifvar hafva likställts ej särskildt nämnda yrkesknifvar, hvilka nu,

såsom hänförliga till ej specificerade verktyg, draga tull med 10 procent

af värdet. Med afseende å dem torde den föreslagna tullsatsen i allmänhet

någorlunda motsvara den nu gällande. Skomakarknifv ar kosta

omkring 5 kronor per kilogram.

670

1 Öfverrubriken till n:r 778 och 779 öfverensstämmer i hufvudsak

avsnitt 609 Kontrollera mot PDF

med den i gällande taxa förekommande rubriköfverskriften »Knif var

— — — bords- och andra slag-, ej specificerade, samt gafflar». Det

har emellertid ansetts lämpligt att dels utmärka, hvilka slags gafflar

här är fråga om, dels ock tutt öra porterbiytare, hvilka för närvarande

tullbehandlas som ej specificerade järnvaror.

Den viktigaste af här ifrågavarande artiklar är bordsknifvar.

Priset per kilogram a bordsknifvar har beräknats till, då skaftet utgöres

af elfenben 36 kronor 80 öre, af pärlemor 101 kronor 10 öre, af försilfrad

metall 16 kronor 50 öre, af celluloid 13 kronor 25 öre, af ebonit 10 kronor

50 öre, af solid ebenholts 6 kronor 40 öre, af nitad ebenhols med

beslag 4 kronor, af nitad ebenholts utan beslag 2 kronor 50 öre, af

färgadt trä 2 kronor 25 öre, af järn 2 kronor 50 öre, af förnickladt

järn eller stål 4 kronor 40 öre. Det har vidare upplysts, att de gångbaraste

slagen äro knifvar med nitade ebenholtsskaft med beslag; att

de knifvar, som företrädesvis importeras, äro, i främsta rummet, celluloidskaftade

knifvar från England och vidare knifvar med förnickladt stålskaft

från Tyskland; samt att bordskniffabrikationen är en jämförelsevis lönande

industri med ett årligt tillverkningsvärde af omkring eu miljon

kronor. Gafflar samt bröd- och förskärarknif var lära vara af ungefär

samma värde som bordsknifvar, beroende värdet alltså hufvudsakligen på

beskaffenheten af skaftet.

Kommittén har icke funnit anledning till annan ändring, än att

med afseende a det jämförelsevis höga värdet å celluloid- och ebonitskaftade

knifvar och gafflar dessa förts under den högre tullsatsen.

Under rubrikerna n:r 778 och 779 falla äfven slidknifvar, hvarå priset

för de bättre slagen utgör 4 kronor 60 öre per kilogram, samt dolkar,

d. v. s. slidknifvar med parerstång. Dessa senare äro rätt dvrbara

artiklar, men utgöra eu så obetydlig handelsvara, att hänsyn icke torde

behöfva tagas till dem vid tullens bestämmande.

Till förebyggande af kniftullarnas kringgående sålunda, att lösa

blad intagas utifrån och här endast förses med skaft, har det befunnits

nödigt att upptaga särskilda bestämmelser rörande tullen å dylika blad,

hvilka eljest skulle tullbehandlas som ej särskild!, nämnda järnvaror.

Nuvarande anm. 1 klöfver ingen motsvarighet i en systematiskt

uppställd taxa. Hvad angår nuvarande anm. 2, innefattas motsvarande

stadgande i n:r 5 af de allmänna anmärkningarna till ifrågavarande

afdelning.

671

Förtenna skedar af järnplåt draga nu, såsom hänförliga till andra,

ej specificerade järnvaror, tull med 20 öre per kilogram. Enligt hvad

för kommittén från sakkunnigt håll upplysts, är denna tullsats för

avsnitt 610 Kontrollera mot PDF

låg, för att varan skall kunna med fördel tillverkas inom landet i

konkurrens med Tyskland, där råmaterialet är billigare än härstädes.

För kommittén har vidare uppgifvits, att medelpriset per kilogram i

rundt tal utgör, å matskedar 90 öre, å teskedar 1 krona 50 öre och å

slefvar 1 krona 45 öre. En till SO öre per kilogram förhöjd tullsats

bär ansetts kunna trygga denna tillverknings bestånd inom landet.

Frånsedt föreskrifterna angående skräddarsaxar samt tandade barock

kreaturssaxar, öfverensstämma förslagets här upptagna bestämmelser

om saxar med motsvarande stadganden i gällande taxa; dock, att till

tullsatsernas säkerställande, lösa skänklar till saxar likställts med den

färdiga varan. Från representanter för den inhemska saxtillverkningen

har kommittén visserligen fått emottaga olika framställningar med förslagdels

om en hög värdefull å saxar, dels om vikttullar med mycket långt

gående specialisering och väsentligt höjda tullbelopp. Vid den undersökning,

kommittén med biträde af sakkunniga personer ägnat frågan, har

emellertid icke kunnat utrönas, att ifrågavarande tillverkning vore i

behof af ökadt skydd. Erinras må, att importen af saxar under senare

år vant jämförelsevis obetydlig. Under åren 1901—05 uppgick importen

i årligt medeltal till icke fullt 2,000 kilogram.

För skräddarsaxar, som nu tullbehandlas som ej specificerade

maskiner, redskap och verktyg, med tull af 10 procent af värdet, har

en tull af 1 krona per kilogram synts lämplig, sedan upplyst blifvit.

att medelvärdet å de slag af dylika saxar, Indika tillverkas inom landet,

uppgår till omkring 10 kronor per kilogram. För de dyrbara skräddarsaxar,

som importeras från Förenta staterna (värda 21 å 22 kronor per

kilogram), innebär detta visserligen en betydande tullnedsättning; men

då sådana icke tillverkas inom landet, lärer däremot icke något vara

att erinra.

Åt begreppet skräddarsaxar synes inom tullverket hittills hafva

gifvits en väl snäf tolkning. Ett bestämdt stadgande om, hvad därmed

bör förstås, har fördenskull ansetts höra här inflyta; och har den för

sådant ändamål införda anmärkning a hätta ts i samråd med sakkunniga

personer.

1 rubriken n:r 782 hafva upptagits äfven tandade hår- och kreaturssaxar,

hvilka artiklar nu hänföras till ej specificerade järnvaror. Då de

oftast äro förnicklade eller polerade, draga de alltså vanligen tull med

50 öre per kilogram. Denna tullsats bär emellertid visat sig vara all

-

Skedar af

järnplåt,

förtenta.

N:r 780.

Saxar.

N:r 781-784.

672

Handkardor.

N:r 785 och

786.

Kardbesiag.

N:r 787.

Spindiar tiii

spinnerimaskiner.

N:r 788.

avsnitt 611 Kontrollera mot PDF

cleles för lag för att bereda effektivt skydd åt eu under senare år här

i landet upptagen tillverkning af dylika artiklar, såsom af representanter

för denna tillverkning'' framhållits. I betraktande häraf och då priset

per kilogram kan beräknas utgöra, för hästsaxar 4 kronor, för andra

kreaturssaxar 5 kronor och för hårsaxar 6 kronor 50 öre, torde tullsatsen

kunna anses lämplig äfven för ifrågavarande artiklar.

Af handkardor, hvilken artikel är föremål såväl för inhemsk tillverkning

som för import — särskild! från Tyskland och Norge —

hafva de olika slagen här sammanförts i två rubriker, omfattande den

ena friserkardor, som nu tullbehandlas som sadelmakararbeten med tull

af 1 krona 20 öre per kilogram, och den andra öfriga slag af handkardor,

såsom ull- och ryktkardor, för hvilka tullen nu utgår med 10 procent af

värdet. Friserkardor kosta 7 kronor 50 öre till 12 kronor 70 öre per

kilogram. Medelpriset för andra slag af handkardor utgör 2 kronor 90

öre per kilogram. För den förra rubriken har upptagits samma tull

som för läderarbeten eller 1 krona 50 öre per kilogram. Den senare

rubrikens tullsats har ansetts böra bestämmas till 30 öre per kilogram,

hvilket i det närmaste motsvarar gällande värdefull.

Kardbeslag, som äro tillbehör till de inom textilindustrien använda

kardmaskinerna, utgöras af kardkrokar, fästade på ett underlag af väfnad,

öfverdragen med kautschuk, af stålband, af läder eller af ett par af

dessa materialier i förening. Artikeln i fråga hänföres nu i tullbehandlingshänseende

till maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej

specificerade, med tull af 10 procent af värdet.

Af kardbeslag förekommer veterligen ingen inhemsk tillverkning,

och möjlighet att inom landet åstadkomma dylik tillverkning, nog

kraftig att med framgång kunna upptaga konkurrensen med de stora

utländska fabrikerna på detta område, lärer, enligt sakkunnigas uttalanden,

icke förefinnas. Vid sådant förhållande har kommittén ansett,

att tullen för denna artikel, som enligt kommittén tilllxandakomna uppgifter

kostar omkring 4 kronor 50 öre per kilogram, icke bör sättas

högre än 25 öre per kilogram.

För spinnerimaskiner afsedda spindlar tullbehandlas nu såsom

maskindelar, ej specificerade, och draga följaktligen tull med 10 procent

af värdet. Enligt hvad upplyst blifvit, finnes icke någon inhemsk tillverkning

af spindlar af järn. Förbrukningen inom landet torde ock

vara allt för ringa, för att sådan tillverkning skall kunna här upptagas.

Priset har uppgifvits utgöra 2 kronor å 2 kronor 7 5 öre per kilogram;

673

och liar, med hänsyn till hvad sålunda upplysts, tullsatsen ansetts icke

höra sättas högre än 10 öre per kilogram.

avsnitt 612 Kontrollera mot PDF

Enligt gällande taxa draga symaskinsnålar och synålar, hvartill «tcf

jämväl

stoppnålar hänföras, en tull af 30 öre per kilogram. Stickmaskins- T “

nålar och sylar draga för närvarande tull med 10 procent af värdet.

Virknålar rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror, och hårnålar

äro, såsom hänförliga till nålar, andra slag, åsätta en tull af 40 öre

per kilogram.

Genom traktaten med Tyskland blef tullen å synålar och symaskinsnålar

nedsatt från 40 till 30 öre per kilogram, och bands tullen å nålar,

andra slag, vid förstnämnda belopp.

Med undantag af en rätt stor hårnålsindustri finnes ingen inhemsk

tillverkning af nålar af här ifrågavarande slag, men, enligt uppgift af

järnkontoret, torde goda förutsättningar finnas, för att eu nålfabrikation

skall kunna inom landet upptagas, om den erhåller nödigt tullskydd.

Järnkontoret har i detta afseende erinrat om den betydliga och alltjämt

ökade förbrukningen af nålar likasom ock därom, att vårt stål lämpar

sig utmärkt för förädling till nålar, hvilket senare förhållande bäst framginge

däraf, att detsamma i Tyskland och England i rätt stor utsträckning

användes för nål tillverkning.

Enligt meddelad uppgift utgör priset vid inköp från utlandet

af större partier symaskinsnålar 42 kronor per kilogram. Eu annan

uppgift upptager emellertid ett pris af 88 till 97 kronor. Å synålar,

hvarmed stopp-, stickmaskins- och virknålar lära vara i värde någorlunda

likställda, skall priset växla mellan 16 och 30 kronor per kilogram.

Med hänsyn till dessa värden synas tullsatserna, om de skola kunna

bereda skydd åt inhemsk industri, icke gärna kunna sättas lägre än hvad

förslaget innehåller. 1 Tyskland draga sy- och stickmaskinsnålar en tull

af 5 mark samt synålar 1 mark per kilogram. Järnkontorets förslag

upptager en tull af 5 kronor 50 öre för symaskinsnålar samt 2 kronor

50 öre för synålar, stickmaskinsnålar och virknålar. De föreslagna tullsatserna

torde icke behöfva nämnvärdt fördyra varan för den förbrukande

allmänheten, tv i förhållande till försäljningspriset i minut äro tullsatserna

låga. Enligt hvad för kommittén uppgifvits, vägde ett i detaljhandel

för 1 krona inköpt parti symaskinsnålar 1.9 2 6 gram, hvilket motsvarar

ett pris af i rundt tal 520 kronor per kilogram. Synålar uppgifvas vid

liknande försäljning betinga ett pris af 51 kronor per kilogram.

Då sylar, hvaraf ingen tillverkning inom landet lärer förekomma,

85

674

kosta omkring 20 kronor per kilogram, skulle för denna artikel den

föreslagna tullsatsen motsvara nu utgående värdetull.

I fråga mil hårnålar har gällande tullsats ansetts böra bibehållas

oförändrad.

avsnitt 613 Kontrollera mot PDF

Bi ■ träff;ä ii de km ippnålar, säkerhet-snåla r och andra slag af nålar, som förfärdigas

utom af järn äfven af annan metall, hänvisas till rubriken n:r 890.

Verktygs- Verktyg, afse dd a till leksaker, likasom ock verktygslådor och

N:x*792 och verktygsskåp, innehållande dylika verktyg, tullbehandlas nu som lek793.

saker." 1 detta hänseende åsyftas här ingen egentlig ändring. Den förändrade

redaktionen afser emellertid, att förtullningen såsom leksaker

må i möjligaste man inskränkas till hvad som skäligen kan såsom leksaker

anses och ej utsträckas till sådana för barn afsedda verktyg,

hvilka äro praktiskt användbara.

Beträffande verktygslådor och andra verktygsbeliullare, innehållande

sorterade verktyg, andra än till leksaker afsedda, behöfdes naturligtvis

ej med nödvändighet särskilda bestämmelser, utan verktygen

kunde förtulla* hvar för sig, etter hvad för de olika slagen är stadgadt,

och behållaren särskild!, för sig. Ett sådant förtullningssätt skulle dock

såväl för importören som för tullverket blifva synnerligen obekvämt.

Också hafva maskin verkstädernas representanter ansett sig böra för

dessa artiklar upptaga gemensam tullsats, 50 öre per kilogram. Mot

tullsatsens belopp torde knappast något vara att erinra, Medelpriset

på verktygslådor går visserligen icke högre än till 1 krona 90 öre per

kilogram; men å andra sidan betinga verktygsetuier pris al 4 kronor

50 öre till 15 kronor per kilogram.

Då emellertid denna tullsats skulle för flertalet af de i rubriken

n:r 765 upptagna verktyg medföra betydligt lägre tullafgift, än om de

tullbehandlades enligt sagda rubrik, har, till förebyggande af möjliga

missbruk, ett stadgande af det innehåll, anm. 1 under rubriken n:r 793

utvisar, ansetts erforderligt,

Verktygssatser inkomma emellanåt upplastade å kartor. Dessa,

som vanligen äro afsedda till leksaker, hafva ansetts böra tullbehandlas

som verktygslådor, hvarom bestämmelse inrymts i anm. 2.

Kassaskåp Kassaskåp och kassakistor, hvartill enligt praxis hänföras jämväl

(etc. dokumentskåp, hvilka skilja sig från kassaskåp endast ifråga om in

N.

r 794. redningen, draga nu tull med 15 procent åt värdet. Dörrar till kassuhvalf

eller arkiv tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror.

Enligt kommittén meddelade uppgifter utgör värdet å s. k.

pansarskåp med inredning af kassafack omkring 1 krona 50 öre per

675

kilogram, under det att andra kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp

kosta 1 krona till 1 krona 25 öre per kilogram. 1 maskinverkstädernas

till kommittén inlämnade förslag upptages för förstnämnda slag af

kassaskåp en tull af 30 öre per kilogram och för andra kassaskåp samt

avsnitt 614 Kontrollera mot PDF

kassakistor och dokumentskåp en tull af 20 öre per kilogram. Det

torde emellertid icke vara behöflig t att för olika slag ai kassaskåp

hafva skilda tullsatser; och kommittén har funnit lämpligast att för

kassaskåp och öfriga nyssnämnda artiklar föreslå en gemensam tull af

25 öre per kilogram.

Hvad angår inredningar till kassahvalf och arkiv samt delar därtill,

lärer någon nämnvärd import af dessa föremål, som till största

delen plåga göras å platsen, icke vara att motse utom möjligen i fråga

om kassafack och dörrar till hvalf eller arkiv, hvilka ock ansetts böra

i taxan särskild* upptagas. Kassafacken hafva, på sätt nedan omförmäles,

hänförts till rubriken n:r 796. Hvad åter dörrarna beträffar.

hafva, de synts lämpligen kunna åsättas samma tull som kassaskåp.

Kassaskrin hafva ej synts behöfva särskild! upptagas. Af eldfasta kassaskrin

torde nämligen ej förekomma import, och de mycket brukliga

plåtskrinen synas böra hänföras till ej särskild* nämnda plåtvaror.

De i rubrikerna u:r 795 och 796 upptagna artiklarna tullbehandlas

nu som andra, ej specificerade järnvaror och draga sålunda, frånsedt

den tullreduktion, som inträder för varor, vägande mer än 10 kilogram

per stycke, eu tull af 50 öre per kilogram, om de äro förnicklade,

polerade, bronserade eller lackerade, samt eljest i allmänhet en tull af

20 öre per kilogram.

Beträffande lås må till en början framhållas, att af kommittén

verkställd undersökning gifvit vid handen, att ett lås icke äger väsentligt

högre värde därför, att detsamma matt- eller glanslackerats, förmässingats

eller försetts med annan dylik ytbetäckning. På grund

häraf bär kommittén ansett, att vid bestämmande af tullsatserna för

lås hänsyn icke bör tagas till. huruvida varan är försedd med ytbetäckning

eller icke.

I fråga om dörrlås och möbellås hafva följande prisuppgifter erhållits.

Af dörrlåsen betinga de, som äro helt och hållet af järn, pris

af 80 öre till 2 kronor per kilogram. 8. k. amerikanska tamburlås,

som i regel innehålla delar af mässing, kosta cirka 4 kronor per kilogram.

Möbellås, enbart af järn, hafva ett värde af ungefär 90 öre

per kilogram. Dylika lås med stolpe af mässing kosta i medeltal 2

kronor per kilogram.

Läs etc.

N:r 795 och

796.

676

Af dörrlås lära endast de af järn i förening med mässing vara

föremål för import. Hvad möbelläs angår, skall, enligt hvad kommittén

försport, den inhemska tillverkningen vara utsatt för svår konkurrens

från Tyskland, där på grund af högt uppdrifven arbetsskicklighet

och billiga råmateriali er dylika lås kunna tillverkas mycket billigare än

i vårt land. Beredos emellertid den inhemska fabrikationen ett lämpligt

avsnitt 615 Kontrollera mot PDF

tullskydd, lärer denna hafva störa förutsättningar för att nå eu

betydlig utveckling. Med afseende härå har för möbellås, hvarmed dörrlås

af tulltekniska skäl böra likställas, upptagits en tullsats af SO öre

per kilogram för det fall, att låset är helt och hållet af järn samt 50

öre, då någon del är af annan oädel metall.

Ä hänglås af järn förekomma vanligen icke andra delar af mässing

än en nyckelhålsbricka. Detta slag af lås är föremål för afse värd

införsel, hvilken enligt uppgift lärer, på grund däraf att tullen å

olackerade las är sä betydligt lägre än ä lackerade, till största delen

omfatta olackerad vara. Dock införas äfven mycket fina las, sådana som ej

äro föremål för inhemsk tillverkning. Värdet å hänglås af utländsk tillverkning

växlar, om man frånser de dyrbaraste slagen, vanligen mellan SO öre

och 3 kronor per kilogram. Svenska lås — galvaniserade eller lackerade

— kosta i medeltal 2 kronor 50 öre per kilogram. Hänglås och kappsäckslås,

hvilka senare hafva ungefär samma värde som hänglås, hafva,

likasom ock andra, ej särskildt nämnda järnlås, synts lämpligen kunna

sammanföras med de i rubriken n:r 796 upptagna dörr- och möbellås.

Dörrstängare hafva, enligt hvad för kommittén nppgifvits, ända

till för kort tid sedan uteslutande tagits från utlandet. Nu har emellertid

inom landet uppstått tillverkning af dörrstängare, bestående af

lackerade spiralfjädrar, hvilken tillverkning dock har att kämpa mot

svår konkurrens från Amerika. Kommittén, som ansett gällande tullsats

böra bibehållas för de lackerade och förnicklade, har funnit en lägre

tullsats icke gärna kunna bestämmas för dem, som hafva yttre anordning

af annan metall än järn. De öfriga hafva ansetts kunna sammanföras

med dörrlås och möbellås, som äro helt och hållet af järn. Dörrstängare,

som till hufvudsaklig del bestå af annan metall än järn, böra

tydligtvis tullbehandlas som arbeten af denna metall.

Etter inhämtande af fackmäns yttrande har kommittén funnit

tullsatsen i rubriken n:r 796 lämplig jämväl för kassa- eller förvaringsfack

—- priset per kilogram utgör för de vanligaste slagen 2 kronor

å 2 kronor 25 öre och för mindre storlekar upp till 5 kronor — samt

för skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp eller kassafack. Sådana

skåp med inredning kosta 5 å 7 kronor per kilogram.

677

I förevarande rubriker upptagna artiklar förtullas nu som andra,

ej specilicerade järnvaror.

1 betraktande dåra!, att a bär ilrågavaxlande artiklar af järn icke

plägar anbringas annan, å tullbehandlingen inverkande ytbetäckning än

polering, lackering, förnickling eller försilfring, innebär det i samråd

avsnitt 616 Kontrollera mot PDF

med sakkunniga personer uppgjorda förslaget till lydelse* af dessa rubriker

ingen annan förändring i gällande bestämmelser, än att tullen, å

försilfrade artiklar satts lika med den å lackerade.

Priset lärer, per kilogram räknadt, utgöra å förtenta tränsar 80 öre

till 1 krona 30 öre, å kör- och ridstänger 2 kronor, ä sporrar 3 kronor

samt å stigbyglar 2 kronor.

Itc artiklar, som återfinnas i förslagets rubriker n:r 799 och 800,

tullbehandlas nu som andra, ej specificerade järnvaror. Af dessa artiklar

lärer numera icke någon nämnvärd införsel äga rum; däremot förekommer

en betydande utförsel. Å nedanstående artiklar hafva uppgå fvits följande

pris, per kilogram, nämligen å gångjärn, vanligen blanklackerade, 40

öre, a gångjärn af kallvalsad plåt till möbler 60 öre, å hörnjärn 55

öre, å haspar 30 öre, a märlor (fönster-) och fönsterbeslag 40 öre, a reglar

60 öre till 1 krona 50 öre samt å skjutdörrullar 1 krona till 1 krona

f‘9 öre. Vidare har upplysts, att anbringande af ytbetäckning å här

ifrågavarande artiklar icke i afsevärd grad inverkar på deras värde, i

följd hvaraf hänsyn ansetts icke behöfva tagas till sådan ytterligare

bearbetning.

Af de anförda prisuppgifterna framgår, att reglar och skjutdörrullar

höra kunna jämställas, under det att öfriga beslag för byggnader och

möbler bilda eu sinsemellan i värde ganska likställd grupp; och. som

med hänsyn till den utveckling, nu ifrågavarande industri redan vunnit,

eu reduktion af tullskyddet utan olägenhet torde kunna företagas, hafva

tullsatserna upptagits för reglar och skjutdörrullar till 25 öre samt

för öfriga beslag till 15 öre per kilogram.

Här upptagna artiklar torde — i den man de ej äro i taxan

specificerade — i allmänhet tullbehandla* som andra, ej'' specificerade

järnvaror med undantag dock af lampor till kaminer, ifall de äro af

mässing, då de rubriceras som andra arbeten af koppar.

1 öfverensstämmelse med hörda sakkunnigas mening hafva do

artiklar, som återfinnas i denna rubrik, ansetts böra sammanföras, hvarvid

hänsyn hufvudsakligen tagits till likställigheten i afseende å användning

eller konstruktion. Den omständighet, att varuvärdet icke i allo företer

Tränsar etc.

N:r 797 och

798.

Gångjärn etc.

N:r 798 och

soo.

Elektriska

härdagnar

etc.

N:r 801.

678

Sängar.

N:r 80.i och

803.

enahanda öfverensstämmelse, liar icke ansetts behöfva utgöra något hinder

för sammanförandet, då hithörande mera värdefulla artiklar ej äro föremål

för inhemsk tillverkning. Priset, per kilogram räknadt, anses utgöra i medeltal

för gaskök 1 krona, för elektriska kokapparater 3 kronor, för strykjärn

för uppvärmning med sprit 2 kronor 90 öre, för elektriska strykjärn

avsnitt 617 Kontrollera mot PDF

4 kronor 50 öre, för elektriska kaminer 5 kronor, för fotogenkaminer

1 krona 95 öre samt för spritkök 1 krona 80 öre.

I en från landets gjutgodsfabrikanter till kommittén inlämnad

framställning, upptagande samtliga i förevarande rubrik inrymda artiklar

utom härdugnar, bär för desamma föreslagits en något högre tull än

den i förslaget upptagna eller 20 öre per kilogram.

Till rubriken skola naturligtvis hänföras endast sådana kokapparater

samt stryk- och pressjärn, som äro försedda med skönjbara anordningar

för uppvärmning med flytande bränsle eller elektricitet; den omständigheten,

att en dylik artikel är af sedd för sådan uppvärmning, är däremot

icke tillräcklig för att gorå den hit hänförlig.

Sängar tullbehandla* nu som andra, ej specificerade järnvaror;

dock hafva, sådana delar, som till öfvervägande del bestått af mässing,

förtullats som koppar, arbetad, andra arbeten, och, efter beskaffenheten

i öfrig!., dragit tull med 50 eller 75 öre per kilogram. Då järnsängar

så godt som alltid äro lackerade och vanligen inkomma söndertagna i

delar, hvilka oftast väga under eller åtminstone obetydligt öfver 10

kilogram per stycke, har gällande tullafgift för järndelar till sängar i

regel utgjort 50 öre per kilogram. Denna tullsats är dock ganska

hög. Sängar med runda rör kosta nämligen i medeltal 7 7 kronor 50 öre

och sängar med fyrkantiga rör 165 kronor, allt per 100 kilogram. Också

har tullsatsen föranleda att så godt som ingen införsel af sängar lärer

förekomma. Den inhemska järnsängsindnstrien synes emellertid icke

vara i behof af ett så högt skydd; och en reduktion däraf har därför

ansetts lämplig, hvarvid dock hänsynen till den inhemska tillverkningen

påkallat varsamhet.

Då sängar med andra mässingsbeslag än knappar ansetts icke böra

draga lägre tull än den för vanliga obestrukna mässingsarbeten gällande,

har det synts skäligt, att möjlighet bereddes importören att få de

hufvudsakliga delar af sängen, hvarå sådant beslag ej förekommer, förtullade

efter deu för sängar, som äro helt och hållet af järn, föreslagna

lägre tullsatsen, livilket skulle möjliggöras genom den under rubrikerna

intagna anmärkning.

679

Beträffande skjutgevär innehåller förslaget icke någon egentlig

ändring i sak af gällande bestämmelser, sådana dessa i praxis tillämpats.

Rubrikens omfattning har emellertid synts böra förtydligas genom anförande

af några exempel på hithörande skjutvapen, som måhända vanligen

icke inbegripas under benämningen gevär, nämligen revolvrar,

pistoler samt luft- och fjäderbössor. Maskingevär och kulsprutor —

Indika artiklar nu tullbehandlas som andra, ej specificerade järnvaror —

avsnitt 618 Kontrollera mot PDF

hafva af tulltekniska skäl sammanförts med gevär. Tullsatsen I >1 ifver i

allt fall för dessa artiklar obetydlig i förhållande till värdet.

Frågan om tull å den uteslutande för statens räkning inkommande

artikeln krigsmateriel iir icke utan betydelse för de inhemska tillverkarna;

tv vid pröfning af till miUtärförvaltningen ingifna anbud å leverans till

staten af krigsmateriel tillägges, för erhållande af en lämplig utgångspunkt

vid jämförelse mellan svenska och utländska anbud, till dessa

senare» slutsumma den a de

För närvarande saknar tulltaxan särskild bestämmelse om krigsmateriel,

och tullen utgår alltså efter hvarje särskild artikels beskaffenhet oafsedt

dess användbarhet för krigsändamål. Så tullbehandlas pansar som plåt,

kanoner, hanbitser, mörsare, projektiler och torpeder som andra, ej

specificerade järnvaror samt lavetter, förställare och ammunitionsvagnar

som slöjdvaror eller vagnar. Fn mera likformig och efter värdet

bättre anpassad förtullning af ifrågavarande'' artiklar kan sä mycket

lättar<> åstadkommas, som bär en af de väsentligaste betänklig]letema

mot äsättande af värdefull bortfaller, i det att tullverket ägor garanti

för erhållande af riktiga värdeuppgifter, då dessa afiämnas af statens

egna organ. 1 fråga om tullsatsens storlek bör erinras, att tillverkningen

af krigsmateriel endast i mycket ringa gr afl kan lura knä- afsättning

på främmande marknader, af Indika det störa flertalet- är stängdt

genom direkt förbud mot införsel af krigsmateriel, genom höga tullar

eller genom andra- omständigheter, som faktiskt omöjliggöra dylik införsel.

Företag af detta slag äro följaktligen, till allra, största union hänvisade

till den a isättning, som kan vinnas inom landet, där efterfrågan, som

ju beror på storleken af de för inköp af krigsmateriel anslagna medlen,

nr mycket växlande. Ena året kunna beställningar göras för liera

miljoner kronors värde, ett annat år måhända allenast för några hundra

tusen kronor. Detta medför tydligen stor osäkerhet för industrien och

motiverar, att skyddet ej sättes allt för lågt. Detta betingas ock däraf,

att denna industri måste, för att kunna följa med den hastiga utvecklingen

inom tekniken, nedlägga stom kostnader på experiment och

Skjutgevär

etc.

Na 804.

Krigsmateriel.

N:r 805 och

806.

680

Skrot.

N:r 807.

Järnvaror,

ej särekildt

nämnda.

N:r808—829.

anskaffande af nya konstruktioner. Kommittén har med hänsyn härtill

ansett sig böra föreslå eu tull af 15 procent af värdet för här ifrågavarande

krigsmateriel med undantag af pansar. För sistnämnda artikel,

SOU) tillverkas i betydliga kvantiteter, skulle en sådan tullsats blifva

avsnitt 619 Kontrollera mot PDF

val dryg, och tillverkarna af krigsmateriel, hvilka till en början uttalat

sig för 15 procents värdetull å krigsmateriel i allmänhet, hafva sedermera

medgifvit, att tullen å pansar bör kunna begränsas till 10 .procent.

Enligt hvad upplyst blifvit, tillverkas icke för närvarande alla slag af

kri gsmateriel inom landet, men för upptagande af tillverkning af de

viktigaste slagen, nämligen ythärdadt pansar och torpeder, lärer endast

införandet af ett effektivt skydd afvaktas.

Artikeln skrot är nu tullfri. Härutinnan föreslår kommittén ingen

ändring, men med hänsyn till den uppdelning i icke smidbart och smidbart

gods, som i öfrig! i väsentliga delar genomförts, hafva i rubriken

omnämnts de båda olika slagen af skrot, nämligen tack järnsskrot och

smidbart skrot.

bill förslagets rubriker n:r 808—829 hänförliga artiklar tullbehandla»

nu som andra, ej specificerade järnvaror, i den mån de icke

förtulla» som ej specificerade delar till maskiner, redskap och verktyg..

Redan bär ofvan i motiveringen för ej särskild!, nämnda plåt-och

bleck varor har anförts, hurusom anmärkningar framställts mot den i

gällande taxa, förekommande bestämmelsen, att ej specificerade järnvaror,

som per stycke väga mer än 10 kilogram, skola för den Överskjutande

vikten beläggas med en tull af endast 4 öre per kilogram. I detalj

bär påvisats, hurusom den föreskrifna reduktionen af tullafgiften bär

till följd, att tullbeloppet, per kilogram räknadt, blir högst varierande

och hurusom skiljaktigheterna särskild! skarpt framträda i fråga om

sådana artiklar, Indika tillverkas i långa banor, och i fråga om hvilka

det ofta nog kan bero på eu tillfällighet, hvilken vikt hvarje stycke

erhåller.

1 stället för reduktion af tullbeloppet vid högre vikter har kommittén

föreslagit skilda tullsatser för varor af olika tyngd. Härvid

kunna tullsatserna bättre afvägas i förhållande till varornas värde och

genom att upptaga ett större antal tullsatser med icke allt för stor

skillnad mellan de närstående blifver växlingen i tullafgifternas storlek,

per kilogram räknadt, betydligt mindre. För att få lämpligt afpassade

tullar bar härvid, med hänsyn särskildt därtill, att maskinsmiden och

den stora mängden maskindelar komma att hänföras hit, befunnits nödigt

681

skilja på icke bearbetade och bearbetade artiklar. Huru kommittén

tänkt sig- denna skillnad genomförd, framgår af innehållet i anm. 3

till denna afdelning. Eu dylik uppdelning af ej specificerade järnvaror

efter graden af det arbete, som nedlagts å dem, förekommer ock

i åtskilliga, främmande tulltaxor, såsom den tyska och den österrikiskungerska.

Indelningen i viktgrupper och tullsatsernas afvägande har företagits

avsnitt 620 Kontrollera mot PDF

i samråd med särskildt tillkallade sakkunniga, därvid kommittén sökt

anpassa tullarna efter hvad för specificerade järnvaror föreslagits och

till beredande af nödigt skydd för den inhemska tillverkningen. Erinras må,

hurusom under senare år tillverkning af smidbar! gjutgods, såväl aduceradt

som stålgjutgods, börjat upptagas inom landet. Tillverkningen af aduceradt

gjutgods synes drifvas med stor energi och hafva göda, utsikter

till utveckling, men som den ännu delvis befinner sig på experimentens

stadium — framställning af sådant gjutgods fordrar stor erfarenhet och

är i hög grad beroende på, huru järnsorterna blandas — samt har att

uthärda stark konkurrens från utlandet, särskildt från Tyskland och

Förenta staterna, lärer ett bättre skydd vara behöfligt. Jämväl tillverkningen

af stålgjutgods, som upptagits vid flera af landets järnbruk,

lärer tryckas af den skarpa utländska konkurrensen, något som af

representanter för denna industri kraftigt betonats. Aduceradt gjutgods

och stålgjutgods inkomma hufvudsakligen som maskindelar, i följd

hvaraf tullen nu utgår med 10 procent af varuvärdet. De af kommittén

föreslagna tullsatserna lära, enligt hvad utredningen gifvit vid handen,

i stort sedt innebära en måttlig förhöjning af gällande tull. Att berörda

tullsatser äro något lägre än som från tillverkarnas sida påyrkats, kar

sin förklaring i hänsyn till angelägenheten af, att maskinindustriens

halffabrikat icke måtte mer än nödigt fördyras.

Med afseende därå, att icke smidbart gjutgods och varor häraf i

allmänhet hafva lägre värde än smidbara järnartiklar, hafva de förra

upptagits i en särskild grupp. För att underlätta tull behandlingen hafva

dock för de lättare varorna föreslagits lika tullsatser i de skilda grupperna.

Därigenom torde de från tullteknisk synpunkt resta betänkligheterna

mot särskiljande af icke smidbart och smidbart gods hafva i väsentlig

män förlorat sin betydelse. Kommittén har för öfrigt icke kunnat

tillägga dessa betänkligheter afgörande betydelse gent emot industriens

enstämmiga kraf på en dylik uppdelning, hvilken återfinnes i flera utJändska

taxor. Enligt hvad kommittén inhämtat, lärer dessutom, om

af eu varas utseende icke kan bedömas, till hvilkendera gruppen den är

att hänföra, detta kunna utrönas på jämförelsevis enkelt sätt. Om på

86

682

Anm. till

afd. XII A

en med sandpapper eller fil rengjord del af föremålets yta anbringas

en droppe vanlig saltsyra., och denna efter omkring 5 minuter borttorkas,

uppstår på varor af icke smidbar! järn en svart fläck, under det att

syran på artiklar af smidbar! järn antingen icke efterlämnar någon

fläck eller allenast en ljusbrun sådan.

avsnitt 621 Kontrollera mot PDF

Till här ifrågavarande smidbara gjutgods och andra varor af smidbar!

järn höra artiklar, som, efter det järnet genomgått valsverket eller

ånghammaren, bearbetats genom ytterligare valsning eller suddning

eller genom pressning, klippning eller hajning. Hit gå vidare järnvaror,

som i valsverket erhållit annan form än af stänger, plåt, rör eller

tråd, och som ej heller eljest i taxeförslaget särskildt omnämnts. Såvidt

upplyst är, kan den uppräkning af olika sätt för behandling af smidbara

järnvaror, som i öfverrubriken inom parentes angifvits, anses uttömmande.

Skulle någon ny metod för bearbetning af smidbar! järn

uppstå, utesluter detta gifvetvis ej, att sålunda bearbetade artiklar hit

hänföras.

Beträffande ej specificerade järnvaror upptager gällande taxa särskilda,

afsevärdt högre tullsatser för det fall, att varans yta är på visst

sätt bearbetad. Sålunda utgör tullsatsen för förgyllda eller försilfrade

varor 1 krona samt för förmedlade, polerade, bronserade, emaljerade

eller lackerade f>0 öre per kilogram. Kommittén bär ansett denna förhöjning

af grundtullen böra bibehållas i hufvudsak, för så vidt fråga

är om artiklar af högst 10 kilograms vikt, hvarom stadgande återfinnes

i den till ifrågavarande rubriker hörande anmärkning. Dock har bronsering

— som ej i högre grad okär varans värde — ansetts icke böra

föranleda sådan högre tull, likasom icke heller lackering; till stöd för

hvilket senare undantag kan anföras, att det af tulltekniska skäl är

mycket önskvärd!, att, där icke skyddssynpunkten annorlunda nödvändigt

påkallar, skillnad ej göres mellan målade och lackerade artiklar.

Gällande taxas särskilda rubrik för den obetydliga importartikeln

strumpstiekor återfinnes icke i förslaget. Artikeln i fråga blifver följaktligen

hänförlig till ej särskildt nämnda varor af smidbart järn, hvarom

en erinran ansetts höra i detta sammanhang göras.

1. I öfverensstämmelse med hvad nu gäller och mod hvad i fler•

talet utländska tulltaxor är föreskrifvet, bär föreslagits, att järn och

stål skola vara i tullbehandlingsafseende likställda.

2. Här upptagna bestämmelser innebära ett fastslående af nuvarande

tullbehandlingspraxis. Hvad beträffar plåtar har i eu till kommittén

683

från svenska metallverkens försäljningsaktiebolag inkommen framställning

påyrkats, att dessa artiklar måtte i likhet med andra pläterade

varor likställas med den metall, hvaraf öfverdraget består. Med hänsyn

därtill, att dylika plåtar hafva afsevärd betydelse som halffabrikat, särskildt

för Eskilstunaindustrieii, samt i betraktande däraf, att tillverkning

af varan icke förekommer inom landet, har kommittén dock funnit sig

avsnitt 622 Kontrollera mot PDF

icke böra förorda ifrågavarande framställning.

3. Stadgandena i denna anmärkning’, hvilka tillkommit på förslag af

järnkontoret, öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande bestämmelser

i deri tyska tariffen.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla metaller samt

arbeten däraf.

Koppartillverkningen, som i Sverige har äldre anor an någon annan

industri, förmår numera icke tillfredsställa landets behof af ifrågavarande

metall. Då sålunda under åren 1901—05 exportvärdet å oarbetad koppar

och skrot beräknades till i medeltal 2.3 miljoner kronor årligen, var

motsvarande importvärde ej mindre än 7.6 miljoner kronor.

Äfven af öfriga, ej förut nämnda metaller förekommer större införsel

än utförsel. Båda hafva dock ] stort sedt efter hand stigit.

Ej heller synes den fabriksmässiga bearbetningen af dessa metaller

hafva varit föremål för någon anmärkningsvärd utveckling. Visserligen

hafva landets metallvarufabriker afsevärdt ökat sin tillverkning, då den

fyradubblats på tio år, och visserligen synes utförseln af åtskilliga

arbeten af koppar och kopparlegeringar hafva stigit relativt mera än

införseln, men för alla hithörande artiklar finnes ännu ett betydligt

införselöfv erskott.

(lallande taxas föreskrift om tullfrihet för oarbetad koppar är i

sak oförändrad. Till tullfrihet har här upptagits äfven artikeln gjutna

annoder, detta med hänsyn till den icke obetydliga införseln af nickelannoder,

som, då ej särskild! nämnda metaller och arbeten däraf skola

tullbehandlas som koppar och koppararbeten, blifva hit hänförliga.

Nickelannoder, som användas vid förnickling, äro för närvarande i praxis,

såsom hänförliga till oarbetad metall, tullfria, för så vidt do icke äro

försedda med hål, då de tullbehandlas som andra arbeten af koppar.

Äfven i sistnämnda fall svnas de emellertid skäligen höra åtnjuta

Koppar,

oarbetad, ete.

N:r 830

684

tullfrihet, helst som någon inhemsk framställning af annoder ej lärer

förekomma. Tullfriheten har dock ansetts böra inskränkas till de gjutna;

dess utsträckande äfven till de valsade skulle nämligen kunna medföra

tara för att tullen å plåt kringginges. Valsade annoder lära i följd af

sin beskaffenhet komma att hänföras till plåtar.

Framställdt förslag om inskränkning af tullfriheten för skrot till

att afse allenast sådan vara, som är afsedd att nedsmältas, har icke

kunnat vinna afseende, då, frånsedt det ur tullteknisk synpunkt betänkliga

i att göra tullbehandlingen beroende af varans blifvande användning,

jämväl sådant skrot, som skall genom krossning förarbetas till bronspulver,

bör åtnjuta tullfrihet.

och* feland Enligt gällande taxa drager plåt af koppar, om den är valsad, eu

avsnitt 623 Kontrollera mot PDF

N:r 831—834. tull ad 10 öre per kilogram samt, om den är hamrad, bockad, kupad,

försedd med uppvikta kanter eller med hål eller på annat sätt bearbetad,

10 procent af värdet.

Då plåten numera tran i ställes icke blott genom valsning utan äfven

genom pressning i hydraulisk press, hafva med valsade plåtar likställts

pressade s;i,dana. Med pressade plåtar afses sålunda här icke mönsterpressade.

b rån de inhemska tillverkarnas sida hafva framställts anspråk på

högre tullskydd för nedannämnda sia,g af plåtar, som, enligt uppgift,

icke kunna anses tillhöra den s. k. störa tillverkningen, utan för

hvilkas framställning fordras speciella anordningar, nämligen dels för

plåtar af mindre än 0.2 5 millimeters tjocklek dels ock för valsade eller

pressade plåtar, som bibragts annan än rätvinklig form. Dessa båda

kraf har kommittén efter öfverläggning med sakkunniga funnit sig böra

delvis förorda. Hvad det förstnämnda beträffar, bar ansetts, att tullförhöjningen

bör inskränkas att gälla plåtar af mindre än 0.2 millimeters

tjocklek. Visserligen stiger plåtpriset redan vid gröfre dimension, vanligen.

så snart tjockleken nedbringats under 1 millimeter, men först vid

betydligt lägre dimensioner uppnår varan sådant värde, att eu ökad

tull är motiverad. Medelpriset å plural'' af mindre tjocklek än 0.2

millimeter utgör, enligt uppgift, 3 till 4 kronor per kilogram. För

dylika plåtar bar kommittén lunnit en tull af 25 öre per kilogram

lämplig. För den händelse kopparfolier skulle blifva föremål för import,

bör varan tydligtvis hänföras till rubriken n:r 834. I fråga om yrkandet

på högre tull för valsade eller pressade plåtar af annan än rätvinklig

torna, må framhållas, att detsamma afser hufvudsakligen plåtar, som

genom stansning, klippning eller annorledes bibragts rund form. Dessa

685

plåtar nyttjas företrädesvis vid kokkärlsfabrikationen. Smärre plåtstycken,

af ungefär en femörings storlek användas vid patron tillverkningen. I

betraktande såväl af kostnaden för framställning af dylika plåtar som

ock af den därvid uppkomna råämnesförlusten, som utgör minst 27

procent, har det synts skäligt, att sådana plåtar beläggas med 2 öres

högre tull än. de rätvinkliga. För de sistnämnda har gällande tull

bibehållits.

Värdet å vanlig kopparplåt utgör 1 krona 40 öre å 1 krona 50

öre per kilogram; vanlig mässingsplåt kostar omkring 1 krona 25 öre

per kilogram.

Från åtskillig;'' af landets ny silfverih brikanter samt andra yrkesidkare,

som förarbeta koppar- och mässingsplåt, har kommittén fått

emottaga framställning om nedsättning till 5 öre per kilogram af tullen

å valsad plåt. Härvid har särskildt framhållits, att man icke lyckats

avsnitt 624 Kontrollera mot PDF

framställa s. k. nysilfverplåt inom landet. Detta önskemål har emellertid

icke kunnat vinna beaktande, då det i tulltekniskt hänseende erbjuder

allt för störa svårigheter att särskilja nysilfverplåten eller

åtminstone gröfre sådan plåt från åtskilliga slag af mässingsplåt. För

öfrigt skulle enligt förslaget nysilfvertillverkningen erhålla ökadt skydd

för en del af sina fabrikat.

I rubriken n:r 883 hafva upptagits skålformiga ämnen, afsedda för

patrontillverkning och dylikt, hvilka artiklar nn tullbehandlas som andra

arbeten, andra slag, af koppar med eu tull af 50 öre per kilogram.

Denna tull lärer emellertid icke stå i skäligt förhållande till värdet af

det å varan nedlagda arbetet, som synes vara närmast likställdt med

den bearbetning-, hvilken kommit plåtar med uppvikta kanter till del.

Frånsedt bestämmelsen om berörda ämnen företer nämnda rubrik äfven den

olikhet med motsvarande rubrik i gällande taxa. att uttrycklig bestämmelse

om polerade plåtar — en icke obetydlig handelsartikel — däri inryckts.

Någon ändring i sak torde detta ej medföra. Då värdet af de till

rubriken hänförliga plåtarna i allmänhet taget är rätt likartadt, möter

ingen större svårighet att omsätta den nn utgående värdetullen till

vikttull, hvarigenom särskildt den fördel uppnås, att tullen icke påverkas

af de förändringar, som så ofta förekomma i priset å råkoppar. De

hufvudsakliga handelsartiklar, som hit hänföras, äro fyrbox- och andra

eldstadsplåtar samt tubplåtar. Priset å dessa uppgick vid tiden för

utredningen af denna särskilda fråga till omkring 1 krona 50 öre å

1 krona 70 öre per kilogram. Då emellertid detta pris torde förutsätta

en notering å råkoppar, som i någon mån understiger den normala,

synes tullsatsen böra sättas så, att den motsvarar något mera än 10

686

Stäager.

N r 835 och

836.

procent af berörda medelvärde. Äfven i det af maskinverkstädernas

representanter till kommittén inlämnade förslaget upptages för bearbetade

plåtar en tullsats af 20 öre per kilogram.

I fråga om stänger af koppar och kopparlegeringar innehåller

tulltaxan följande bestämmelser:

i uilsatä.

Kronor.

stängel-, valsade, dragna eller smidda:

af rund, fyrkantig eller sexkantig genomskärning,

ej på annat sätt bearbetade ...... 1 kilogram —: 10

fasonerade (af annan än rund, fyrkantig eller

sexkantig genomskärning), ej på annat sätt

bearbetade........................................................... 1 kilogram •—: 35

Utom genom valsning, dragning eller suddning framställas stänger

numera äfven genom profilpressning, eu i stångens längdriktningverkande

procedur. Med afseende härå har i öfverrubriken upptagits äfven

avsnitt 625 Kontrollera mot PDF

bestämningen profilpressade, hvarjämte därstädes hänsyn tagits till det

förhållande, att dylika stänger pläga förekomma upplindade i knippor

eller ringar.

Mot afl åtta ingen af den ofvan först anförda rubriken har anmärkts,

att uttrycket rund borde förtydligas till cirkelrund, att taxans mening

med begreppet fyrkantig vore oklar, samt att uttrycket sexkantig borde

fullständigas med tillägg af ordet regelbundet. Valsade stänger äro

emellertid sällan fullt cirkelrunda, och eu inskränkning i bestämningen

sexkantig lärer icke vara af något praktiskt behof påkallad. Däremot

har ett förtydligande af bestämningen fyrkantig ansetts lämpligt. Därmed

höra uppenbarligen, i öfverensstämmelse med tekniskt språkbruk,

afses endast stänger af kvadratisk sektion. För att tillmötesgå den

elektriska industriens kraf på tullindring för kopparstänger till elektriska

ändamål, hafva emellertid äfven stänger af rektangulär genomskärning

här upptagits. I fråga om såväl kvadratiska som rektangulära stänger

har ansetts böra gälla, att sektionens beskaffenhet icke bedömes olika,

allt efter som hörnen äro skarpa eller rundade.

Då värdet å fasonerade stänger i genomsnitt icke lärer utgöra

mer än omkring 1 krona 25 öre per kilogram, är gällande tullsats för

dylika stänger afsevärdt hög. Till fasonerade stänger höra enligt förslaget

dels s. k. lamellkoppar och andra stänger af annan fyrsidig

genomskärning än kvadratisk eller rektangulär — hvilka artiklar i stor

utsträckning förbrukas inom den elektriska industrien — dels ock eu

687

mångfald olika slag af annorledes profilerade stänger, livilka komma till

användning inom skilda industrier, om än icke för .hvarje särskildt slagtill

större mängd. Kommittén, som med afseende å berörda industriers

intresse ansett någon nedsättning i gällande tull lämplig — hvaremot

icke heller någon kraftigare gensaga från tillverkarna mött — har, å

andra sidan, måst taga hänsyn äfven därtill, att tillverkningen af profilstänger

är rätt dyrbar, att den nuvarande tullsatsen fastställts så nyligen

som år 190S, samt att fog sannolikt icke saknas för tillverkarnas farhåga,

att en mera betydande rubbning af skyddet skulle gifva särskildt

de t vska metallverken eu alltför kraftig handräckning i deras försök

att underlägga sig- den svenska marknaden. Tullsatsen för fasonerade

stänger liar under sådana omständighet er ansetts böra upptagas till 25

öre per kilogram.

För lödningsändamål — med användning inom veloei pedfabrikationen

och annan manufakturindustri — tillverkas inom landet slaglod,

som i regel består af en legering af koppar, zink, tenn och bly

samt förekommer i gjutna klumpar, krössaft till korn eller trast till

avsnitt 626 Kontrollera mot PDF

spån. Denna artikel är äfven föremål för eu icke obetydlig import,

hvarvid varan hänföres till oarbetad koppar och sålunda åtnjuter tullfrihet.

Då varans medelpris lärer utgöra ungefär 1 krona 16 öre per

kilogram, bär den af representanter för tillverkningen af slaglod framställda

önskan, att till skydd mot den utländska, konkurrensen en tullsats

af 10 öre per kilogram måtte bär upptagas, synts billig.

Enligt gällande taxa drager spik öfver 25 millimeter i längd

äfvensom bult tull med 35 öre per kilogram. Kortare spik, alla slags

nitar samt gängade bultar tullbehandlas däremot som andra arbeten af

koppar.

På förslag af de utaf kommittén hörda sakkunniga, som upplyst,

att samtliga förenämnda artiklar vore med afseende å tillverkningssättet

likartade, har kommittén sammanfört dem i denna rubrik med

den lägre nu gällande tullsatsen. Utbytet af uttrycket bult mot bultar,

afser att bringa taxans terminologi i öfverensstämmelse med det tekniska

språkbruket, som med bult betecknar stänger, under det att den artikel,

som här åsyftas, eller skarfbultar och ämnen därtill, benämnes bultar.

Valsade, dragna, hamrade eller gjutna rör, i raka längder men ej

på annat sätt bearbetade, draga nu tull med 15 öre per kilogram. Kör,

som fasonerats, ornerats, afskurits i ringar eller på annat sätt bearbetats,

tullbehandlas som arbetad koppar, andra arbeten, och beläggas sålunda,

Slaglod.

N:r 337.

Spik etc.

ft-.r 838.

Rör.

N:r 839 och

340.

688

om de sakna ytbetäckning, med en tull af 50 öre samt, om de äro

fernissade eller försedda med öfverdrag af annan oädel metall, med 75

öre per kilogram.

Enligt livad upplyst blifvit, förekommer numera icke tillverkning

åt rör enbart genom hamring, hvaremot rör i stor utsträckning framställas

genom lödning. Emellertid har det synts öfverflödigt, att i detta

sammanhang angifva de olika framställningssätten. I öfverrubriken har

i stället införts ett tillägg, enligt hvilket rör icke upphöra att tullbehandlas

såsom sådan a därför, att de befinnas på ytan och invändigt afsvärjande.

Härmed asyl tas att från rubricering som andra arbeten af

koppar undantaga sådana vanligen grofva, för vidare bearbetning afsedda

rör, som underkastats en enkel afsvarfning, hvilken har till ändamål

att möjliggöra undersökning af rörets täthet.

Med anledning af yrkande, framstålldt af representanten* för flen

inhemska metallindustri eu, har den nuvarande tullsatsen för ej bearbetade

rör i raka längder inskränkts att gälla endast för rör af rund genomskärning,

hvaremot rör med oval eller annan, icke rund genomskärning,

hvilkas tillverkning är förenad med drygare kostnad än framställa ingen

avsnitt 627 Kontrollera mot PDF

af runda rör, förts tillsammans med de bearbetade. Ett — i syfte att

få den lägre tullsatsen tillämplig allenast för rör, inkommande i vanliga

fabrikationslängder — framstå!ldt förslag att låta denna tullsats afse

endast rör af mer än 1 meters längd bär så mycket mindre ansetts

böra vinna afseende, som en sådan inskränkning skulle kännbart beröra

ett par industrier, Ii vilka hafva behof af rör, fabricerade i kortare

längder än 1 meter, nämligen tändsticks- och sprutfabrikationerna, inom

hvilka rör af resp. 40 millimeters och något öfver 100 millimeters

längd komma till användning. Enligt uppgift utgör medelvärdet å till

rubriken n:r 839 hänförliga rör af koppar 1 krona 70 öre samt å dvlika

rör af mässing 1 krona 35 öre, allt per kilogram räknadt.

En artikel med afsevärd industriell användning är den med hål

försedda stagbultkopparn, ett slags rör, utmärkta af eu i förhållande

till den inre diametern betydande godstjocklek. Artikeln i fråga tullbehandlas

nu som andra arbeten af koppar, andra slag, med tull

af 50 öre per kilogram. En så hög tull lärer emellertid icke erfordras

till skyddande för den inhemska tillverkningen, utan en tullsats

af 15 öre per kilogram har synts böra vara för sådant ändamål tillräcklig,

i följd hvaraf artikeln i fråga upptagits i rubriken n:r 839,

dit den för öfrig! i fabrikationsafseende närmast hör. Att, såsom i

gällande taxa, likställa bearbetade rör med andra arbeten, d. v. s.

fullfärdiga artiklar, af koppar synes mindre lämpligt, tv, oafsedt att

689

detta i allmänhet leder till för hög tull för de med ytbetäckning

försedda rören, synes, åtminstone hvad angår de i handeln vanligen

förekommande slag af rör, värdet icke vara så olika, att ej en

tullsats kan vara tillräcklig; och då medelvärdet å de vanligast förekommande

fasonrören utgör omkring 3 kronor 50 öre per kilogram,

synes denna tullsats icke behöfva sättas högre än 35 öre per kilogram.

I fråga om gränsen mellan rör i raka längder och ringar lärer

någon stadgad praxis icke hafva utbildat sig. Ett stadgande i ämnet

har därför ansetts erforderligt, och har detta affattats i samråd med

tillkallade sakkunniga.

Tulltaxans bestämmelser rörande tråd af koppar och kopparlegi

ringar äro af följande lydelse:

Tullsats.

Kronor.

träd:

förgylld eller försilfrad ...............................

1 kilogram

2: 50

vriden till linor eller kablar utan isolering

öfverspunnen uteslutande med silke eller

1 kilogram

—: 15

annat textilämne..........................................

öfverdragen uteslutande med gummi- eller

guttaperkamassa, äfvensom elektriska

1 kilogram

1: —

ledningskablar, på sådant sätt isolerade

avsnitt 628 Kontrollera mot PDF

ompressad med bly eller armerad med

järn, äfven i förening med annat material

samt elektriska ledningskablar, blyom-

fria

pressade eller järnarmerade.....................

på annat sätt isolerad, äfvensom andra

elektriska ledningskablar...........................

fria

100 kronor

10: —

andra slag ......................................................

1 kilogram

—: 10

Tråd.

N:r 841-852.

Rubrikerna n:r 841 — 843 motsvara den nuvarande för tråd, andra slag. N:r 841—843.

Af de svenska metallverken har påyrkats högre skydd för fasonerad

tråd, d. v. s. tråd af annan än rund, kvadratisk eller sexkantig

genomskärning, samt för annan tråd af mindre tjocklek än 1 millimeter

eller öfverdragen med annan oädel metall. Dylik tråd skulle nämligen

ställa sig vida dyrare i tillverkningen än den vanliga. I viss män synes

detta yrkande vara befogadt. Den utländska, särskild! den tyska, konkurrensen

på detta område är utan tvifvel mycket skarp. Anledning

torde sålunda förefinnas att här, likaväl som i fråga om stänger, åsätta

den fasonerade varan en högre tull. I själfva verket synes skäl finnas

för likställighet mellan de bägge artiklarna, så att tullsatsen för faso

87

-

690

nerad tråd bestämmes lika med tullsatsen för fasonerade stänger, hvarvid

jämväl tråd af rektangulär genomskärning — som har betydande

användning inom den elektriska industrien — likställes med kvadratisk

tråd och sålunda icke hänföres till den fasonerade. Ännu mindre än i

fråga om stänger bör här kunna ifrågasättas, att afseende skall fästas

vid beskaffenheten af hörnen å den kvadratiska eller rektangulära tråden.

Till den för icke fasonerad tråd afsedda lägre tullen har, på yrkande

af representanter för den elektriska industrien, förts äfven s. k.

trolleytråd, ett slags tråd af rund eller vanligen 8-formig genomskärning

som är en stor förbrukningsartikel inom sagda industri. Den

kostar omkring 1 krona 60 öre per kilogram, under det att vanlig tråd

betingar ett pris af ungefär 1 krona 50 öre. Hittills har trolleytråden

allt efter sin dimension tullbehandlats som tråd eller som stänger. Under

det att den hittills i praxis iakttagna dimensionsgränsen för åtskillnad

mellan tråd och stänger — utgörande, likasom för motsvarande artiklar

af järn, 10 millimeter — bibehållits med afseende åtråd i allmänhet, har, för

vinnande af förenklad uppställning, trolleytråden oafsedt dimensionen

förts till tråd.

Vid bibehållande af gällande tullsats för den icke fasonerade tråden

i allmänhet har gällt att pröfva, å ena sidan, i hvilken omfattning metallverkens

anspråk på högre tull för vissa slag af dylik träd borde beaktas,

avsnitt 629 Kontrollera mot PDF

samt, å andra sidan, hvithet afseende borde tillmätas likaledes framställdt

yrkande om tullfrihet för fosforbronstråd, ett slag af tråd, som utgör

råmaterialet vid den betydande inhemska tillverkningen af pappersmaskins-,

dukar, s. k. viror. I sistberörda hänseende har kommittén icke kunnat förorda

något undantag från den allmänna tullsatsen. Framställning af

gröfre fosforbronstråd förekommer nämligen redan nu inom landet, och

fabrikation af dylik tråd af för viror lämplig finlek kommer sannolikt att

upptagas. Härtill kommer dessutom, att fosforbronstråd svårligen lärer

kunna skiljas från åtskilliga andra slags tråd af kopparlegeringar. Behofvet

af billigt råmaterial för tillverkningen af viror har kommittén dock funnit

böra såtillvida tillgodoses, att tullförhöjning icke vidtages för sådan oöfverdragen

tråd, som ej neddragits till klenare dimension än 0.5 millimeter,

0 hvar jämte s. k. drillerad tråd (sammansnodd eller tvinuad af metalltrådar

järnte eu eller annan tråd af spånadsämne), hvilken hittills hänförts

till tråd, andra slag, bibehållits vid gällande tull i den män, den

har betydelse för ifrågavarande industri, eller intill 1 millimeter i diameter.

Den inskränkning i tillämpligheten af en högre tullsats, som

med afseende å dimensionen sålunda funnits påkallad, då tullförhöjningen

skulle gälla allenast tråd af mindre dimension än 0.5 millimeter,

691

betingas ock af hänsyn till den elektriska industrien, inom hvilken mycken

tråd i tjocklek mellan 0.5 och 1 millimeter kommer till användning.

Den högre tullsatsen har efter samråd med fackmän upptagits

till 12 öre per kilogram.

Tullsatsen för tråd, vriden till linor eller kablar, är för närvarande

50 procent högre än tullsatsen för den enkla tråden. Häri har ingen

ändring i sak föreslagits. Ändringen i formen motiveras af önskan att

undvika den med den förändrade trådtullen följande specialisering, som

blefve nödvändig, därest tullsatsen skulle i kolumn utföras.

Såsom ofvan anförts, upptager gällande taxa under artikeln koppartråd

bestämmelser angående isolerad tråd och elektriska ledningskablar.

Däremot äro för elektriskt ändamål isolerade linor och snören

icke i taxan särskilt nämnda, hvithet emellertid ej hindrar, att de allt

efter isoleringsmaterialets beskaffenhet hänförts under de olika rubrikerna

för isolerad tråd. Den likställighet i tullbehandlingsafseende, som

sålunda förefinnes mellan isolerad tråd samt elektriska ledningskablar,

linor och snören, har här bibehållits. Att snören icke omnämnts i rubrikerna

n:r 846 och 847, är naturligt, då med blymantel försedda snören

icke torde förekomma.

avsnitt 630 Kontrollera mot PDF

I stället för taxans uttryck »ompressad» har upptagits den i tekniken

vanligare beteckningen »försedd med mantel», hvar] ämte här ifrågavarande

stadgande utvidgats att äfven omfatta undantagsvis förekommande

kablar och tråd, som försetts med mantel af annan metall än bly.

Blymantlad tråd och med blymantel försedda ledningskablar utgöra

betydande importartiklar, som hafva stor användning inom den

elektriska industrien för såväl högspännings- som lågspänningsledningar.

Dessa artiklar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, hafva ända till för kort tid

sedan icke varit föremål för tillverkning inom landet. Nu har emellertid

detta förhållande ändrats, och för den inhemska tillverkningen kräfves

tullskydd. Representanter för den elektriska industrien hafva medgift,

att det, ur synpunkten af denna industris eget intresse vore

önskligt, om en inhemsk tillverkning af blymantlade kablar kunde

komma till stånd, då denna lättare än den utländska skulle kunna specialisera

sig på de dimensioner, som lämpa sig för vårt land. Å andra

sidan har dock äfven framhållits, att en tull å blymantlade kablar måste

komma att blifva kännbar för den elektriska industrien, åtminstone så

länge den inhemska kabelindustrien icke vunnit den utveckling, att den

N:r 845.

N:r 846-852.

N:r 846 och

847.

692

kan med framgång upptaga tillverkning af alla de olika slag af kablar,

som här erfordras. . , .. ,

Från en mera allmän synpunkt vore det gifvetvis mycket onsk

värdt,

att en artikel, som redan i så hög grad är och med tiden i än

högre grad måste blifva föremål för förbrukning mom landet, också

kunde här framställas. Vår import af blymantlad tråd och blymantlade

kablar under år 1907 representerade enligt den officiella statistiken ett

värde af mer än 5 miljoner kronor, hvaraf mer än 4.6 miljoner kronor

belöpte på införseln från Tyskland. Emellertid lärer det kunna anses som

visst, att den nu inom landet upptagna kabeltillverkningen icke har utsikt

till framgång, med mindre den erhåller stöd i en måttlig skyddstull.

Hänsyn till det viktiga förbrukningsintresset krafvel- emellertid,

att särskild varsamhet i afseende å tullsatsen iakttages. Kablarna, som

omfatta den ojämförligt största delen, efter vikt räknadt, af importen,

upptagas visserligen i den officiella statistiken till ett värde af 1 yrona

per kilogram; men enligt de uppgifter, kommittén erhållit, skulle detta

värde kunna anses inemot 20 procent för högt. Under sådana omständigheter

skulle måhända en tullsats af 12 öre per kilogram kunna anses

taga vederbörlig hänsyn till såväl förbrukare- som skyddsmtresset.

Ett visst stöd för denna siffra skulle ock kunna hämtas från det förhållande,

avsnitt 631 Kontrollera mot PDF

att i Tyskland den allmänna tullsatsen före senaste tariffrevision

utgjorde 12 mark per 100 kilogram, och att den nedsättning till 8 mark,

som då vidtogs, motiverades allenast med hänvisning till den obetydliga

införseln till Tyskland jämte de tyska kabelverkens betydande utförselintresse.

Kommittén har dock ansett den sålunda ifrågasätta tullsatsen

böra något jämkas i afseende å de gröfre kablarna. Väl ligga

dessa i värde icke under utan snarare öfver kablar af mindre dimensioner;

men värdet torde till väsentlig del bestämmas af den i dem ingående

större mängden koppar, och det lärer icke böra frånses, att denna råvara

i sig är tullfri. Vidare bör väl ock någon hänsyn tagas till de gröfre

kablarnas ansenliga tyngd, som gör tullen i förhållande till kablarnas

län o-d betydligt mera'' kännbar. Och slutligen får ej lämnas ur sikte,

att, innan den svenska kabelindustrien hinner fullt utveckla sig, de gi öfre

dimensionerna alltjämt lära blifva föremal för införsel.

Med afseende härå har tullsatsen för de gröfre kablarna ansetts

böra sättas 2 öre per kilogram lägre än för de klenare dimensionerna.

N:r 848 och Till dessa rubriker äro hänförliga trådar, kablar, linor och snören,

849‘ som äro öfverdragna med gummi, guttaperka eller annan, i rubrikerna

n:r 850 och 851 icke omförmäld isoleringsmassa, och detta äfven for

693

det fall, att isoleringsmassan förekommer i förening med spånadsämne,

papper eller asbest.

Af tråd eller kabel, hänförlig till rubriken n:r 848, utgör sådan,

som för närvarande åtnjuter tullfrihet, d. v. s. den uteslutande med

gummi- eller guttaperkamassa öfverdragna, en jämförelsevis obetydlig

artikel, som enligt sakkunnigas mening bör likställas med den medelst

dylik massa i förening med spånadsämne isolerade. Till rubriken hänförliga

artiklar användas hufvudsakligen för belysningsledningar. Landets

behof lärer till betydande del tillgodoses af den inhemska tillverkningen.

Från dess sida har påyrkats en tullsats af 35 öre per kilogram

; och då verkställd undersökning visat, att detta icke utgör i medeltal

mer än ungefär 13 procent af varuvärdet eller föga mer än den

för flertalet hithörande artiklar nu utgående värdefull, har nämnda tullsats

i förslaget upptagits.

Guttaperkaisolerad, armerad tråd och kabel, som utgör hufvudartikeln

under rubriken n:r 849, har sin förnämsta användning vid undervattensledningar

för telegrafändamål. Medelvärdet lärer kunna beräknas

till 1 krona 50 öre per kilogram. Den ojämförligt största förbrukaren

torde vara statens telegrafverk. Tullsatsen har ansetts lämpligen kunna

upptagas till det belopp af 25 öre per kilogram, som af tillverkare

framhållits såsom önskvärdt.

avsnitt 632 Kontrollera mot PDF

Tråd, öfverspunnen med silke eller annat textilämne, förbrukas i N:r. 850 och

stor mängd inom olika grenar af den elektriska industrien. Ehuruväl 851- behofvet till största delen tillgodoses medelst inhemsk tillverkning, och

importen sålunda icke har stor betydelse, hafva dock förbrukare af varan

önskat eu nedsättning af den nuvarande tullsatsen, 1 krona per kilogram,

hvad angår den gröfre, företrädesvis med bomull eller ylle isolerade

tråden. Vid frågans närmare behandling har någon meningsskiljaktighet

rådt mellan tillverkare och förbrukare i fråga om gränsen för

de olika tullsatsernas tillämplighet. Särskildt för telefonens behof önskades,

att den nuvarande, högre tullsatsen icke måtte tillämpas å tråd, öfverstigande

0.3 millimeter i diameter. Med hänsyn till den afsevärda nedsättning

i hittillsvarande skydd, som föreslås för den gröfre tråden, har

dock kommittén funnit det från tillverkningens representanter uttalade

önskemålet, att gränsen icke måtte sättas lägre än vid 0.5 millimeter,

böra vinna beaktande. *

Då numera tråd af ifrågavarande slag ofta nog plägar före omspinningen.

eller omlindningen lackeras eller emaljeras, har äfven sådan,

694

N:r 852.

Vattenbehållare

etc.

N:r 853.

Duk.

N:r 854 och

855.

likasom ock några andra i afseende å isoleringen närstående slag i detta

sammanhang upptagits.

Enligt inhämtade uppgifter utgör medelvärdet, per kilogram, å

silkesomspnnnen tråd af högst 0.5 millimeters tjocklek 24 kronor, å

dylik tråd af större tjocklek 4 kronor, å tråd af större tjocklek än 0.5

millimeter, omspunnen med silke och bomull, 4 kronor 30 öre samt å tråd

af sistnämnda tjocklek, omgifven med bomull och ylle, 2 kronor 70 öre.

Med nu föreslagna, ganska utsträckta specialisering af artiklarna

ledningstråd, kablar, linor och snören lärer för närvarande omfattningen

af denna rubrik ej blifva särdeles betydande, men med nutidens hastiga

utveckling på detta område kan förhållandet lätt nog ändras; och med hänsyn

till denna möjlighet torde en värdetull här tillsvidare bäst lämpa sig.

På det att en del gröfre artiklar af enklare konstruktion, hvilka

nu tullbehandlas som maskiner, redskap, verktyg eller delar häraf med

10 procents värdefull, men som enligt förslaget skola förtullas som det

ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, icke måtte komma att hänföras till

andra arbeten af koppar och därigenom drabbas af en i förhållande till

värdet för hög tull, har det befunnits nödigt att upptaga dem i särskild

rubrik. Tullsatsen har synts lämpligen kunna sättas till 25 öre per

kilogram. Att till rubriken ej må hänföras behållare med rör, torde vara

avsnitt 633 Kontrollera mot PDF

naturligt, då eljest rören ofta nog kunde komma att draga för låg tull;

dock har hänsyn till importörens intresse att få tillgodonjuta den här

upptagna, lägre tullsatsen ansetts påkalla det i anmärkningen införda

undantag från eljest tillämpad regel, att en vara skall tullbehandlas i

det skick, hvari den inkommer.

Med den affattning, förevarande rubrik erhållit, torde väl dock

äfven under densamma falla en del artiklar, hvilka nu förtullas som

andra arbeten af koppar. Den tullnedsättning, som skulle komma dessa

till del, är dock billig i betraktande af varuvärdet.

Enligt bestämmelse i gällande taxa belägges duk af koppartråd

med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är förfärdigad, hvithet i

de flesta fall medför en tullafgift af 20 öre per kilogram. Duk, som

apterats till viror, tullbehandlas som maskindelar med tull af 10 procent

af värdet.

Från tillverkare af ifrågavarande artiklar bär kommittén fått emottaga

framställning om höjning af tullen å duk till 30 öre per kilogram

och om åsättande af 60 öres tull per kilogram å viror. Enligt hvad

695

upplyst blifvit, användes duk utom till viror jämväl till siktar, såll och

åtskilliga andra, mindre betydande artiklar, för hvilkas tillverkning- den

ifrågasatta tullförhöjningen dock icke kan spela någon nämnvärd roll.

Kommittén har så mycket mindre haft någon betänklighet vid att föreslå

en tullsats af 30 öre per kilogram för den vanliga duken, som enligt

den officiella värdesättningen i 1907 års statistik priset ligger så högt

som 5 kronor per kilogram för kopparduk och 4 kronor 50 öre för

mässingsduk. Äfven om dessa värden skulle kunna anses vara något

höga, torde de dock ej kunna antagas tåla allt för stor nedprutning,

då man i motiven till det senaste tyska tarifförslaget finner, att den där

föreslagna, sedermera äfven antagna tullsatsen af 30 mark per 100

kilogram beräknades motsvara endast omkring 6 procent af värdet.

Hvad beträffar den ifrågasatta tullsatsen för viror, har äfven den befunnits

lämplig. Om den ock skulle innefatta någon förhöjning i nuvarande

tull, torde den afsevärda inhemska tillverkningen väl behöfva

ett något bättre skydd mot den tyska konkurrensen, som här lika väl som

i fråga om tråden gör sig starkt gällande.

Till förhindrande däraf, att tullen å viror kringgås på sådant

sätt, att färdigarbetad duk införes i till viror afpassade längder och här

allenast underkastas det jämförelsevis enkla arbete, som består i dukens

hopsättande, har föreslagits, att duk af mer än 1 meters bredd, d. ä.

sådan, som användes till viror, skall draga samma tull som viror.

Propellrar draga nu, såsom hänförliga till maskiner, redskap och

avsnitt 634 Kontrollera mot PDF

verktyg, ej specificerade, tull med 10 procent af värdet.

För propellrar af annan metall än järn upptagas i maskinverkstädernas

förslag tre skilda rubriker, att tillämpas allt eftersom propellrarna

väga per stycke högst 40 kilogram, mer än 40 kilogram men ej

mer än 100 kilogram eller öfver 100 kilogram. De därvid föreslagna

tullsatserna utgöra resp. 1 krona 20 öre, 60 öre och 30 öre per kilogram.

Då, enligt hvad kommittén inhämtat, mindre metallpropellrar —

ofta framställda af manganbrons — äro, efter vikt räknadt, väsentligt

dyrare än större sådana, har särskild rubrik för smärre propellrar funnits

påkallad. Efter samråd med sakkunniga har emellertid viktgränsen

satts något högre, än hvad af maskinverkstäderna ifrågasatts, eller vid

50 kilogram. För metallpropellrar, vägande mer än 50 kilogram,

har allenast en tullsats ansetts behöflig. Någon mera omfattande

inhemsk tillverkning af metallpropellrar lärer ej, åtminstone för en

närmare framtid, vara att motse. Den tillverkning däraf, som drifves

Propellrar.

N:r 856 och

857

696

Lampbrännare.

N:r 858.

vid några mekaniska verkstäder, torde hufvudsakligen omfatta propellrar

till där förfärdigade maskinerier. I betraktande häraf och då

priset å smärre propellrar lärer växla mellan 10 och 80 kronor, med

ett medelpris af omkring 33 kronor, allt per kilogram räknadt, har

en tullsats af 1 krona 20 öre per kilogram synts lämplig för propellrar,

vägande högst 50 kilogram per stycke. För propellrar af större

vikt, hvilkas medelvärde beräknats till 2 kronor 50 öre å 3 kronor 50

öre per kilogram, har tullsatsen ansetts kunna bestämmas till 40 öre

per kilogram.

I en till kommittén inkommen framställning från ett par af landets

lampfabriker har påyrkats en tull af 65 öre per kilogram för lampor,

belysningsarmatur och delar därtill utan ytbetäckning. Härvid har

erinrats, att den nuvarande tullsatsen, 50 öre per kilogram, fått kvarstå

oförändrad äfven efter år 1903, då plåt och ämnen för vidare bearbetning

af koppar påfördes en från 5 till 10 öre per kilogram höjd tull, och

då sistnämnda tullsats äfven åsattes de förut tullfria halfiäbrikaten plåt

och ämnen af yellowmetall, som i stor utsträckning användas vid tillverkning

af vissa delar till lampor och brännare, samt att då tullförhöjningen

— med beräkning att alfabet vid tillverkningen belöpte sig

till 33 V3 procent i genomsnitt — föranledde en ökning af råmaterialiernas

pris med cirka 7.5 öre per kilogram vid användning af vanlig plåt

och med 13 V3 öre vid användning af yellowmetall, rättvisa och billighet

bort kräfva, att äfven skyddet för helfabrikatet ökats. Tillika har framhållits,

avsnitt 635 Kontrollera mot PDF

att den nuvarande skillnaden mellan tullsatsen för fernissade

lampartiklar och tullsatsen för dylika artiklar utan ytbetäckning, eller

25 öre per kilogram, icke borde ökas. Redan för närvarande hade man

nämligen kunnat iakttaga benägenhet hos de utländska fabrikanterna

att leverera lampor och andra metallvaror utan den skyddande fernissa,

hvarmed finare metall arbeten plägade förses, och denna benägenhet

skulle gifvetvis — till skada för konsumenterna, som ofta ej förstode

att bedöma varan — ökas, om tullskillnaden gjordes större.

Af 1907 års införselstatistik inhämtas, att importen nämnda år af

lampor och ljuskronor af mässing utan ytbetäckning utgjorde 12,875

kilogram samt att införseln af lampbrännare utan ytbetäckning uppgick

till 61,856 kilogram. Utförseln af dessa varuslag belöpte sig samtidigt

till resp. 329,916 och 10,459 kilogram. Häraf liksom af de

upplysningar, kommittén i öfrigt erhållit, synes icke framgå, att den

inhemska tillverkningen af här ifrågavarande lampor är i oafvisligt

behof af ökning i det nuvarande skyddet, som, enligt uppgift, i medel

-

697

tal motsvarar omkring 15 procent af varuvärdet. Faran för en i större

utsträckning ökad införsel af ofernissade mässingslampor kan väl, i betraktande

af deras oftast underhaltiga beskaffenhet, icke heller antagas

vara så öfverliängande. Om kommittén sålunda icke kunnat förorda

framställningen i denna del, har däremot krafvet på ett effektivare

skydd för tillverkningen af lampbrännare ansetts befogadt. Det vill

nämligen synas, som om 1903 års tullförhöjning för åtskilliga halffabrikat

af koppar och kopparlegeringar i väsentlig grad försvårat ställningen

för denna industri, som, på sätt äfven af statistiken antydes,

hårdt tryckes af utländsk konkurrens. Särskild! tillverkningen af rundbrännare

och andra mera komplicerade typer lärer hafva visat sig

vansklig, och vid en af våra största lampfabriker har denna tillverkning

måst nedläggas. Emellertid finnes, enligt hvad upplyst blifvit,

grundad anledning antaga, att med det af lampfabrikerna begärda ökade

skyddet nämnda tillverkning skall återupptagas, likasom ock nödig lättnad

beredas den tillverkning af lampbrännare, som ännu, trots det ogynnsamma

läget, består. Vid sådant förhållande och då enligt uppgift den

ifrågasatta tullen skulle höja priset å en medelstor brännare, som,

gällande tull inberäknad, kostar 35 öre per stycke, med icke fullt 2

öre, har kommittén icke tvekat att för lampbrännare utan ytbetäckning

föreslå en tull af 65 öre per kilogram. Medelpriset å dylika brännare

lärer utgöra 3 kronor 60 öre per kilogram.

Andra arbeten af koppar äro enligt gällande taxa åsätta följande Koppar,andra

avsnitt 636 Kontrollera mot PDF

tullsatser, nämligen:

Tullsats.

Kronor.

arbeten.

N:r 859-861.

förgyllda eller försilfrade ................................. 1 kilogram 1: 50

förnicklade fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda...................... 1 kilogram —: 75

andra slag............................................................ 1 kilogram —: 50

Beträffande tullen å förgyllda eller försilfrade arbeten af koppar och

därmed likställda legeringar, af hvilka arbeten de försilfrade (nysilfverarbeten)

utgöra en långt viktigare artikel än de förgyllda, har i framställningar

från ett flertal tillverkare af nysilfverarbeten, med förmälan att importen

af dylika varor vore i ständigt stigande, påyrkats förhöjning af berörda

tull till 2 kronor 50 öre per kilogram. Af den officiella statistiken

bestyrkes uppgiften om den stegrade införseln, då det visar sig, att den

årliga importen af förgyllda eller försilfrade koppararbeten under femårsperiodeii

1903—07 ökats från 38,093 kilogram till 59,771 kilogram.

Äfven hänsynen till varans värde synes kunna göra en tullsats

88

698

af 2 kronor 50 öre per kilogram skälig. Medelvärdet har nämligen på

grundval af en ganska rikhaltig samling prisuppgifter beräknats till

18 å 20 kronor per kilogram.

Jämväl för nysilfverindustriens halffabrikat, den oförsilfrade men

i öfrigt färdigarbetade varan, har ökadt skydd begärts. Till stöd för

detta yrkande har anförts, att till förfång för den fabriksmässiga tillverkningen

af nysilfverartiklar en ganska omfattande import ägde rum

af dylika halffabrikat, afsedda att här i landet före försäljningen försilfras.

Särskild! gällde detta om toalett-, skriftygs- och bordsartiklar. Den

ifrågavarande införseln hade i synnerhet visat sig tilltaga, sedan de svenska

nysilfverfabrikernas ställning i konkurrensen försvagats genom 1903 års

tullförhöjning för plåt af kopparlegeringar utan motsvarande höjning af

tullen å färdiga nysilfverarbeten.

Med hänsyn till nu anförda förhållande torde det få anses lämpligt,

att toalett-, skriftygs- och bordsartiklar utan ytbetäckning — hvilka

artiklar icke i nämnvärd mån äro föremål för annan import än den, som

äger rum i ofvan angifna syfte — göras i tullbehandlingsafseende likställda

med koppararbeten, försedda med annan ytbetäckning än förgyllning

eller försilfring. Undantag härifrån bör dock äga rum för

mat-, dessert- och teskedar samt motsvarande gafflar, hvilka artiklar

äro föremål för massfabrikation flerstädes utomlands till så billigt pris,

att inhemsk tillverkning däraf icke kunnat och sannolikt ej heller för

framtiden kan med fördel upptagas.

Värdet å åtskilliga slag af koppar- och mässingsarbeten utan ytbetäckning

avsnitt 637 Kontrollera mot PDF

eller med annan ytbetäckning än förgyllning eller försilfring

framgår af nedanstående tabellariska öfversikt, som kommittén låtit uppgöra

med ledning af från flera olika firmor insamlade prisuppgifter:

Varor utan ytbetäckning:

Kranar, ventiler, krokar och fästen ...

Lås, ringklockor, ringar och. skrufva!-

Medelvärde per kg.

Kronor.

4: 15

5: 25

Förtenta varor:

Husgerådsartiklar.....

4: 40

Fernissade varor:

Lamp- och armaturdelar

12: 90

7: 80

6: 50

4: 60

d:o

Husgerådsartiklar ...............

Diverse obetydliga artiklar

699

Förnicklade varor:

Kranar ............................................................................................... 6: —

Husgerådsartiklar.............................................................................. 9: 50

Dessa prisuppgifter bestyrka de uttalanden, som gjorts uti till

kommittén inkomna framställningar från såväl lampfabrikanter som

andra tillverkare af metallvaror, att gällande tullskydd för arbeten med

ytbetäckning är i stort sedt jämförelsevis lågt. Då i dessa framställningar

vidare anföres, att den utländska konkurrensen är ganska betungande,

vinner denna uppgift stöd i den officiella statistiken, som

utvisar, att införseln af med annan ytbetäckning än förgyllning eller

försilfring försedda arbeten af koppar och kopparlegeringar från år «•

1903, då den utgjorde 274,432 kilogram, stigit till 415,187 kilogram

år 1907, hvaraf importen af lampor och ljuskronor af mässing belöpte

sig till 45,262 kilogram. Den allra största delen af denna import förskrifver

sig från Tyskland.

Erinras kunde måhända, att fernissning icke i och för sig borde

kunna höja den obestrukna varans värde så betydligt, att varans upptagande

under den högre tullsatsen kunde anses befogad!,. En jämförelse

mellan de ofvan anförda värdeuppgifterna för förnicklade och för

fernissade artiklar visar dock, att så är förhållandet; och detta finner

sin förklaring däri, att fernissning i allmänhet anbringas endast å

finare metallarbeten och sålunda kan antagas utgöra ett kriterium på

högre värde hos varan äfven före fernissningen.

Den betydande och alltjämt ökade konkurrens, som den svenska

industrien på nu ifrågavarande område möter från utlandet, och skyldig

hänsyn till tullen å vissa inom denna industri erforderliga halffabrikat,

hafva synts motivera förhöjd tull för arbeten af koppar och kopparlegeringar

med annan ytbetäckning än förgyllning eller försilfring, och har

tullsatsen ansetts lämpligen böra sättas till 90 öre per kilogram. Från

den ifrågavarande rubriken hafva, såsom af förslaget framgår, utbrutits

förtenta varor. Dessa hafva nämligen, på sätt ofvanstående prisuppgifter

avsnitt 638 Kontrollera mot PDF

gifva vid handen och jämväl för öfrigt upplysts, i regel icke

högre värde än metallarbeten utan ytbetäckning.

En framställning om höjd tull å arbeten af britanniametall utan

ytbetäckning har så mycket mindre ansetts böra föranleda något

ändringsförslag, som importen af dylika artiklar synes vara rätt obetydlig

(år 1907 blott 6,977 kilogram).

700

Blyplåt etc,

M:r 863.

Hagel etc.

lV:r 864.

Bly, andra

arbeten.

N:r865—867.

Plåt, rör och rördelar samt tråd af bly äro nu tullfria; linor af

blytråd samt stänger af bly draga, såsom hänförliga till andra arbeten

af bly, andra slag, en tull af 20 öre per kilogram.

Beträffande rör och tråd har från inhemska tillverkare yrkats

åsättande af tull. Med hänsyn till de ovissa utsikterna för en sådan

industri, och då hvad särskildt beträffar den viktigare artikeln, rören,

icke lärer vara antagligt, att den inhemska fabrikationen blir i stånd att

med ekonomisk fördel tillverka de specialkvaliteter, som äro betydande förbrukningsartiklar

vid landets sulfitfabriker, har emellertid kommittén trott

sig böra förorda bibehållande af tullfrihet jämväl för rör och tråd.

Med anledning af sakkunnigas uttalanden angående lämpligheten af

likställighet mellan tråd och stänger har ock sistnämnda artikel här

upptagits.

Till packningar nyttjas linor, gjorda af mycket tunn blytråd.

Med åberopande däraf, att dylika linor icke göras inom landet, har

begärts lindring i tullen för desamma. Kommittén har ansett hinder

icke möta för deras befriande från tull.

Hagel och kulor äro nu åsätta en tull af 10 öre per kilogram.

Enligt kommittén lämnade uppgifter utgjorde hösten 1908 medelpriset

å hagel af extra hård kvalitet 37 öre per kilogram samt genomsnittspriset

å de gångbaraste slagen 31 öre. Under de senare åren

lärer medelpriset å hagel utgjort lägst 28 öre och högst 44 öre per

kilogram. Med hänsyn därtill, att gällande tull sålunda innebär ett

ganska afsevärdt skydd för den inhemska tillverkningen, och då denna

efter den sammanslutning fabrikerna emellan, som lärer ingåtts, torde

vara i stånd att utnyttja berörda skydd, bär en hos kommittén gjord

framställning om höjning af tullen ansetts icke böra föranleda någon

åtgärd.

Enligt gällande taxa äro tullsatserna för andra arbeten af bly,

försedda med ytbetäckning, lika med tullsatserna för motsvarande arbeten

af koppar. Denna öfverensstämmelse, som är af tulltekniska skäl väl

motiverad, lärer böra bibehållas; och hafva i anledning häraf tullsatserna i

rubrikerna n:r 865 och 866 upptagits till samma belopp som i motsvarande

rubriker under koppar.

För andra arbeten, andra slag, har gällande tullsats bibehållits.

701

avsnitt 639 Kontrollera mot PDF

Plåt och. tråd samt stänger af tenn tullbehandlas nu som ej specificerade

arbeten af tenn och draga såsom sådana i regel en tull af

50 öre per kilogram. Då emellertid intet inhemskt fabrikationsintresse

krafvel’ tull å dessa artiklar, hvilka äga afsevärd användninginom

åtskilliga grenar af den kemiska industrien, hafva de ansetts

böra sammanföras med de redan nu tullfria artiklarna rör och rördelar.

Till användning vid lödning af metaller importeras tennrör, innehållande

lödpasta, hvilken artikel nu tullbehandlas som varor, ej

specificerade, arbetade, med 15 procents värdetull. Någon inhemsk

tillverkning häraf lärer visserligen icke förekomma, men med hänsyn

därtill, att andra lödmedel framställas inom landet, lärer varan icke böra

lämnas tullfri. Priset utgör enligt uppgift ungefär 1 krona 50 öre per

kilogram, och vid sådant förhållande torde lämpligen samma tullsats,

10 öre per kilogram, som föreslagits för slaglod, kunna åsättas. Med

ifrågavarande artikel hade, i anseende till användningen, lödtråd måhända

bort likställas; men då densamma vid tullbehandlingen icke utan

svårighet torde kunna skiljas från vanlig tenntråd, har den icke ansetts

böra särskildt upptagas.

Tullsatserna för andra arbeten af tenn äro för närvarande lika

med tullsatserna för andra arbeten af koppar. För fortfarande likställighet

i detta hänseende, hvad de med ytbetäckning försedda arbetena

angår, tala tulltekniska skäl. Icke heller de utan ytbetäckning varande

böra draga lägre tull än motsvarande arbeten af koppar, då de i allmänhet

stå högre i pris än dessa.

För användning bland annat vid tillverkning af knappar och möbelbeslag

införes förnicklad zinkplåt. Denna artikel, liksom ock med

andra oädla metaller än nickel öfverdragen zinkplåt, tullbehandlas nu

som zinkplåt och åtnjuter sålunda tullfrihet. Uttrycklig bestämmelse

härom har emellertid synts böra i förslaget upptagas.

Till ångpannors skyddande mot pannstensbildning är brukligt att

inuti pannan upphänga zinktackor, hvilka undergått valsning för att

blifva mera motståndskraftiga. Sådana tackor, hvilkas bearbetning består

i, förutom valsningen, anbringande af hål i tackans midt i och för

upphängningen, tullbehandlas nu som andra arbeten, andra slag, af

zink med tull af 20 öre per kilogram. I flera till kommittén inkomna

framställningar har framhållits, hurusom sådana tackor, s. k. ångpannezink,

vore en vida mindre bearbetad vara än de tullfria artiklarna rör

Tennrör etc.

N.r 869,

Rör med lödpasta.

N:r 870.

Tenn, andra

arbeten.

N:r 871-873.

Zinkplåt etc.

N:r 875.

702

och rördelar; och då någon inhemsk tillverkning af ångpannezink icke

avsnitt 640 Kontrollera mot PDF

förekommer, lärer intet vara att erinra mot, att artikeln i fråga, pa sätt

i berörda framställningar påyrkats, göres tullfri.

2 nkstänger. Stängel- af zink tullbehandlas nu som andra arbeten, andra slag,

N:r 876’ af zink och draga följaktligen tull med 20 öre per kilogram. Denna i

förhållande till värdet (60 öre per kilogram) jämförelsevis höga tullsats

har ansetts verka onödigt fördyrande vid varans användning till

elektriska batterier och lärer äfven efter en afsevärd reduktion innebära

tillräckligt skydd för inhemsk tillverkning. Kommittén har ansett

tullsatsen kunna nedsättas till hälften af nuvarande belopp.

Zink, andra Hittillsvarande likställighet mellan zink- och koppararbeten, då de

N r877e-879 är0 med ytbetäckning försedda, hvilken likställighet påkallas icke minst

af tulltekniska skäl, har bibehållits.

Amn. till afd. 1. Förevarande bestämmelse öfverensstämmer med hittillsvarande

xn B‘ tullbehandlingspraxis.

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens art.

I denna grupp äro sammanförda åtskilliga metallarbeten, hvilkas

värde endast i obetydlig grad bestämmes af värdet hos den metall,

hvaraf de äro förfärdigade, eller beträffande hvilka ett särskiljande efter

metallens art skulle medföra olägenheter af tullteknisk art. Vidare

hafva här upptagits mynt och konstnärsarbeten af oädel metall.

Tryckstämp- ] denna rubrik hafva, med omnämnande af de viktigaste slagen,

N-r 881 upptagits de artiklar, som enligt nuvarande praxis hänföras till gällande

taxas rubrik för bokstafsstämplar och boktrycksstilar. _ Med hänsyn därtill,

att under bokstafsstämplar äro hänförliga älven sifferstämplar, har

uttrycket tryckstämplar ansetts vara att föredraga. Den ojämförligt

viktigaste artikeln är boktrycksstilar, hvilken i alltjämt ökad omfattning

är föremål för tillverkning inom landet. Då det ligger i de inhemska

stilgjuteriernas intresse, att det hittills atnjutna tullskyddet bibehalles

orubbadt och från boktryckeriernas sida anspråk på nedsättning däraf

ej framställts, har nu gällande tullsats, 25 öre per kilogram, bibehållits

oförändrad.

703

Enligt livad kommittén inhämtat, utgör priset å boktrycksstilar

2 kronor 30 öre till 7 kronor per kilogram, och lärer medelvärdet ligga

närmare det förstnämnda priset, enär det är de billigaste stilsorterna,

som hafva den största användningen. Fyllnadsmateriel, som tillverkas

af sämre legering, har ett värde af endast 1 krona 28 öre till 2 kronor

50 öre per kilogram. Då en lägre tullsats för denna artikel skulle förorsaka

en besvärlig och tidsödande sortering vid förtullningen af tryckeriutensilier,

har kommittén ansett fyllnadsmateriel böra liksom hittills

avsnitt 641 Kontrollera mot PDF

likställas med stilar.

I detta sammanhang må erinras därom, att s. k. slutningsmateriel,

som i allmänhet tillverkas af järn, någon gång af zink, och som för

närvarande i allmänhet tullbehandlas såsom maskiner, redskap och verktyg

eller delar därtill med värdetull af 10 procent, enligt förslaget blir

hänförlig till någon af rubrikerna för ej särskild! nämnda varor af järn

eller zink, hvarigenom denna vara träffas af tullsatser, som, enligt hvad

af sakkunniga förklarats, lära vara lämpliga i förhållande till varans

värde.

För tryckning af affischer o. d. afsedda stilar af trä äro af allt

för underordnad betydelse för att förtjäna upptagas i särskild rubrik.

På grund af sin beskaffenhet lära de blifva hänförliga till förslagets

rubrik n:r 252.

Med hänsyn därtill, att kommittén ansett sig böra föreslå tull för

tryckplattor i allmänhet, hafva de plattor, för hvilka nu gällande tullfrihet

synts böra bibehållas, måst särskild! upptagas. Hvad beträffar

af konstnär etsade eller graverade tryckplåtar, som understundom förekomma

till import, lärer i betraktande af dessa plåtars höga pris en

efter värdet bestämd tull blifva allt för betungande. Kommittén har

visserligen icke förbisett, att ett specificerande af dylika plåtar kan medföra

olägenhet, i det att understundom svårigheter kunna uppstå för

tulltjänstemannen att konstatera en varas egenskap af konstnär sprodukt;

men en dylik tullbehandlingssvårighet synes ej böra tillmätas afgörande

betydelse, då, för den händelse plåten åsatt signering icke gifven tillräcklig

ledning för tullbehandlingen, utlåtande i frågan kan inhämtas

af sakkunnig person.

Musiknotplattor, som vanligen framställas af zink, äro ej föremål

för tillverkning inom landet, och, enligt hvad från sakkunnigt håll upplysts,

lärer ej heller förutsättning finnas för, att eu sådan tillverkningskall

komma att här uppstå. Med hänsyn härtill torde musiknotplattor

fortfarande böra åtnjuta tullfrihet. Genom formuleringen af rubriken

Tryckplåtar

af konstnär

och musiknotplattor.

N:r 882 och

883.

704

Tryckplattor

etc.

N:r 884.

n:r 883 åsyftas att utmärka, att här afses plattor för tryckning af musiknoter

och alltså icke sådana notplattor, som utgöra tillbehör till vissa

musikinstrument (ariston).

Enligt hvad upplyst blifvit, äro de alster, som framställas af de

svenska kemigrafiska anstalterna, i anseende till kvaliteten fullt jämförliga

med utlandets produkter på detta område; och representerar den

årliga tillverkningen vid nämnda anstalter ett värde af 500,000 å 600,000

kronor. Emellertid lärer det ekonomiska resultatet af klichétillverkningen

avsnitt 642 Kontrollera mot PDF

vara otillfredsställande. Detta förhållande skall, enligt hvad representanter

för ifrågavarande tillverkning i en till kommittén gjord framställning

förklarat, till väsentlig del hafva sin grund i gällande tullbestämmelser,

enligt hvilka för fabrikationen erforderliga råmaterialier,

maskiner och apparater äro tullbelagda, under det att det färdiga fabrikatet

åtnjuter tullfrihet. Härtill komme — enligt hvad ytterligare

framhålles — att de utländska klichéanstalterna intoge en gynnsammare

ställning till följd af lägre arbetspris och i öfrigt billigare omkostnader.

Den utländska konkurrensen, särskildt från Danmark och

Österrike, hade också gjort sig kännbar. Det syntes alltså finnas fullt

fog för införande af skydd för den inhemska klichétillverkningen.

Hvad sålunda anförts till förmån för eu tull å klichéer, har kommittén

funnit beaktansvärdt. Visserligen hafva af representanter för de

svenska bokförlagen framförts invändningar mot en dylik tull, hvarvid

särskildt framhållits de svårigheter, som skulle uppstå dels vid införsel

af köpta eller lånade klichéer till sådana större verk, hvaraf upplagor

utgåfves i flera än ett land, dels ock vid transport hit till landet af

sådana klichéer, som gemensamt ägdes af svenska och utländska bokförlag.

Att tullen skulle verka nämnvärdt betungande i förstberörda

fall, torde väl dock knappast kunna antagas; och hvad beträffar de

klichéer, som äro föremål för samäganderätt, lära utländska sadana, sedan

de en gång införtullats, kunna huru ofta som helst efter återutförsel

tullfritt införas såsom reimportgods. För dylika klichéer af

svenskt ursprung behöfver gifvetvis aldrig tull erläggas.

Med hänsyn till här ifrågavarande artiklars synnerligen växlande

värde — enligt ‘hvad upplyst blifvit, kan priset å klichéer om 100 grams

vikt variera mellan 3 kronor och 200 kronor per stycke har icke

vikt- utan värdetull synts lämpligen böra ifrågakomma. Framställdt

yrkande om tullsatsens bestämmande till 25 procent af värdet har icke

kunnat biträdas, utan har 15 procent synts lämpligare. Denna senare

705

tullsats har jämväl förordats i det förut omförmälda utlåtandet af representanter

för svenska pappersbruksföreningen in. fl.

h ör bär upptagna artiklar har nu gällande tullsats, mot hvilken Folier, bianmärkning

ej förekommit, bibehållits oförändrad. ^^etc6""

N:r 885.

Artiklarna äkta bladguld och äkta bladsilfver hafva, ehuruväl de Bladguld och

utgöra arbeten af ädla metaller, upptagits under denna grupp, enär äkta !llad0bti(lfver

och oäkta vara äro så likartade, att de vid tullbehandlingen svårligen N:r 886.

kunna åtskiljas. Redan af hänsyn till denna tulltekniska svårighet lärer

avsnitt 643 Kontrollera mot PDF

ett framställdt förslag om nedsättning af tullen å oäkta bladguld icke

kunna vinna beaktande. En dylik nedsättning synes icke heller för

ifrigt vara påkallad, då, enligt hvad upplyst blifvit, oäkta bladguld balett

värde af 18 till 31 kronor per kilogram.

Hela importen af här upptagna artiklar utgjorde i medeltal under

perioden 1903—07 cirka 2,400 kilogram per år.

De till rubriken fogade emballagebestämmelser hafva ansetts böra

bringas till öfverensstämmelse med hvad för likartade varor är föreslaget,

hvilket i sak ej innebär nämnvärd afvikelse från hvad nu finnes

stadgadt.

Skrifpennor, som vanligen tillverkas af järn men undantagsvis Skrifpenna!-.

äfven af annan metall, exempelvis nickel, draga nu tull med 1 krona N:r 887- 50 öre per kilogram. Då tillverkning af denna vara, om än i mindre

omfattning, äger rum inom landet och förutsättningarna för upptagande

al tillverkningen i större skala hufvudsakligen lära sammanhänga med

möjligheten att erhålla nödig arbetskraft till pris, som medgifver täflan

med utländska företag på detta område, har gällande tullsats ansetts

böra bibehållas.

Fiskkrokar och med dem här likställda artiklar tullbehandlas nu Fiskkrokar,

som ej specificerade redskap med 10 procents värdetull. N:r 888 och

Verkställd utredning har gifvit vid handen, att den inhemska tillverkningen

omfattar endast krokar af mässing, angelkrokar af järn samt

enklare drag och svirflar, likasom ock att specialiseringen af här ifrågavarande

artiklar kan inskränkas till hvad hänsynen till nyssnämnda tillverkning

kräfver. Enligt hvad upplyst blifvit, utgör priset å stålkrokar

2 kronor 50 öre till 10 kronor per kilogram, hvarvid medelpriset ligger

närmare den förra, än den senare siffran. Metkrokar af mässing lära

i medeltal betinga ett pris af omkring 5 kronor samt drag och svirflar

89

706

Hattnålar etc.

N:r 890.

Häktor etc.

N:r 891.

Cirklar etc.

N:r 892.

ungefär 20 kronor per kilogram. Andra krokar med konstgjord! bete

betinga i allmänhet högt pris. Så kosta exempelvis flugkrokar 60 till

250 kronor per kilogram. Fiskkrokar, försedda med tafs, kosta 15 till

80 kronor per kilogram.

I denna rubrik upptagna artiklar tullbehandlas nu som nålar,

andra slag, med tull af 40 öre per kilogram. Dock hafva eu del finare

hattnålar hänförts till bijouterivaror, hvilket förhållande emellertid

medfört rätt stor osäkerhet vid tullbehandlingen. En enhetlig förtullning:

af denna senare artikel kan så mycket hellre förordas, som intet

O # J _ ’

inhemskt tillverkningsintresse ställer sig däremot.

Den af järnkontoret för flertalet i denna rubrik inrymda artiklar

förordade tullsats af 80 öre per kilogram har synts väl hög, och en

avsnitt 644 Kontrollera mot PDF

tullsats till samma belopp som i nästföregående rubrik torde kunna

anses tillräcklig.

Då någon större svårighet icke lärer förefinnas att med afseende

å säkerhetsnålar och ej särskild! nämnda nålar afgöra, huruvida varan

är att hänföra till bijouterivaror eller ej, har taxans bestämmelse om

vissa dylika nålars tullbehandling som bijouterivaror bibehållits.

Förevarande rubrik öfverensstämma’ i sak med gällande taxas

bestämmelser.

Ifrågasatt upptagande i denna rubrik äfven af snörhålsringar och

snörhakar har mött öfvervägande betänkligheter, särskildt med hänsyn

därtill, att den tullnedsättning, som därmed skulle inträda för de såsom

med vtbetäckning försedda arbeten af koppar nu tullbehandlade hvitkoka

ringarna och hakarna, skulle hardt drabba den hemslöjd, som i

vissa delar af vårt land sysslar med tillverkning af sådana artiklar.

Cirklar, passare och cirkelbestick draga nu tull med 1 krona

50 öre per kilogram.

Från inhemska tillverkare af dessa artiklar har kommittén fått

mottaga framställning om förhöjning af tullen, därvid jämte erinran

om den utländska konkurrensens hämmande inverkan på den svenska

cirkelbesticksindustrien framhållits, bland annat, olägenheten af det

förhållande, att tullsatsen för lösa etuier, som erfordrades till cirkelbestick,

vore 50 öre per kilogram högre än här ifrågavarande tullsats.

Införseln af hithörande artiklar har visserligen under senare tid

ökats men ingalunda så, att den kan böra föranleda någon mera väsentlig

707

höjning af tullsatsen. Sedan särskild, lägre tull åsatts cirklar af järn,

har dock tullsatsen i denna rubrik ansetts böra upptagas till samma

belopp, som gäller för de tomma etuierna.

Ifrågasättas kunde att i rubriken för mynt upptaga äfven medaljer.

Då emellertid enligt § 5 s) tulltaxeförordningen utställningsmedaljer skulle

komma i åtnjutande af tullfrihet, torde anledning därtill saknas. Andra

medaljer, om sådana någon gång inkomma, torde väl lämpligen kunna

tullbehandlas efter sin beskaffenhet.

Mynt.

N:r 893.

D. Ädla metaller samt arbeten däraf.

Af den officiella statistiken framgår, att den inhemska tillverkningen

af guldsmedsarbeten under senare tid varit stadd i tillväxt, men

äfven att införseln af dylika arbeten ökats i minst lika hög grad. Detta

bestyrkes jämväl af nedanstående, från kontrollverket erhållna uppgift

på mängden af under åren 1898—1907 kontrollstämplade guld- och

silfverarbeten.

Guldarbeten. Silfverarbeten.

I Sverige tillverkade.

Importerade.

I Sverige tillverkade.

Importerade.

År.

Kilogram.

Gram.

Kilogram.

Gram.

Kilogram.

Gram.

Kilogram.

Gram

1898 ..

.... 562

710.6

64

947.0

4,161

147

1,971

090

1899 ..

. . 601

557.0

avsnitt 645 Kontrollera mot PDF

69

723.0

4,582

395

1,785

966

1900 ...

... 630

820.2

76

499.4

4,332

312

1,928

538

1901 ...

... 637

541.4

90

681.0

5,295

015

2,294

376

1902 ...

... 620

027.o

83

988.0

5,113

215

2,134

836

1903

. 663

432.8

70

885.0

5,611

596

2,325

030

1904 ...

... 694

904.8

94

614.0

5,876

898

2,717

472

1905 ...

... 744

135.4

91

869.0

6,710

616

2,936

004

1906 ...

... 829

410.6

151

245.4

6,644

262

2,959

158

1907 .

.. 910

796.0

156

755.0

6,472

388

3,037

941

Guldplåt tullbehandlas nu som andra arbeten af guld med tull af 15 Plåt etc. af

kronor per kilogram. Med hänsyn till varans egenskap af ett half- N:rU896.

fabrikat torde den lämpligare böra likställas med guldtråd, som nu drager

en tull af 2 kronor 50 öre per kilogram.

708

Andra arbeten

af guld.

N:r 898.

Stänger, tråd

och plåt af

silfver.

N:r900—902.

Andra arbeten

af silfver.

N:r 904.

Arbeten af

platina.

N:r 906 och

907.

Andra arbeten af guld draga nu, såsom nyss nämnts, tull med

15 kronor per kilogram.

Med hänvisning till den årligen växande importen af guldsmedsarbeten

hafva representanter för guldsmedsyrket framställt begäran om

höjdt tullskydd. Då kommittén funnit sig böra föreslå förhöjning af

den nuvarande tullsatsen, har dock skyddssynpunkten varit mindre bestämmande

än hänsyn till varans egenskap af lyxartikel. Mot eu

ansenligare tullförhöjning än den föreslagna talar den jämväl af 1888

års tullkommitté framhållna omständigheten, att varan lätteligen kan

göras till föremål för oloflig införsel, hvartill gifvetvis ökad frestelse

framställer sig, i samma mån som tullsatsen höjes.

Enligt gällande taxa draga plåt och träd af silfver tull med 2

kronor 50 öre per kilogram, under det att andra arbeten af silfver äro

åsätta eu tull af 15 kronor per kilogram. I praxis har under tråd hänförts

endast ofasonerad sådan, hvaremot pärltråd och annan fasonerad

träd tullbehandlats som andra silfverarbeten. Då den tull, som sålunda

drabbar den fasonerad© tråden, hvilken har afsevärd användning inom

guldsmedsyrket, lärer vara väl hög, har kommittén ansett sig böra, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med framställdt yrkande från representanter

för berörda näring, upptaga fasonerad tråd med lägre tullsats,

hvilken ansetts lämplig äfven för fasonerade stänger. Ofasonerade stänger,

Indika äro att betrakta såsom råvara, hafva upptagits till tullfrihet.

Af väsentligen samma skäl, som anförts i fråga om arbeten af

guld, har äfven för silfverarbeten tullsatsen ansetts höra höjas. Med

hänsyn till varuvärdet och den omständighet, att silfverarbeten i allmänhet

avsnitt 646 Kontrollera mot PDF

äro vida tyngre pjäser än arbeten af guld, har emellertid tullsatsen

här synts böra sättas lägre än för arbeten af guld.

Under senare tid har platina börjat komma till användning vid

infattning af juveler. Dylika arbeten torde nu tullbehandlas som bijouterivaror

med tull af 2 kronor per kilogram. Då emellertid platinasmycken

lära vara dyrbarare än guldsmycken, synes tullen för de förra

åtminstone icke böra vara lägre än tullen för de senare.

709

XIII, Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.

Den mekaniska verkstadsindustrien, som i regel drifves tillsammans

med fabrikationen af gjutgods, bär i vårt land gått betydligt framåt

under de senare åren. Verkstädernas antal, som år 1896 utgjorde 296,

uppgick år 1905 till 424 med en arbetsstyrka af nära 20,000 personer. Tillverkningen

belöpte sig åren 1901—05 till omkring 53 miljoner kronor

i årligt medeltal och visar — vid beräkning för enstaka år — en

stigning från 32 miljoner kronor år 1896 till 53 miljoner kronor år 1905.

Den största ökningen kommer på ångmaskiner och ej elektriska motorer

samt på arbetsmaskiner och redskap för träindustrien och för jordbruket

äfvensom på vapenfabrikationen, hvars alster — projektiler, kanoner och

gevär — emellertid icke äro upptagna i denna afdelning.

Beträffande en stor mängd arbetsmaskiner gäller dock, att de

inhemska verkstäderna endast fylla den mindre delen af landets behof,

i det att införseln är större än tillverkningen. Detta är särskildt fallet

med maskiner för metallindustrien, textilindustrien, sädeskvarns-, chokladoch

bageriindustrierna samt socker-, sprit- och margarinindnstrierna.

Äfven maskiner för trämasse- och pappersindustrierna samt läderoch

kautschuksindustrierna införas i större mängd, än de inom landet

tillverkas. Gfifvetvis är då också utförseln af dylika maskiner betydligt

mindre än införseln.

I afseende å ångpannor, ångmaskiner och lokomotiv torde kunna

sägas, att den svenska tillverkningen utvecklat sig på ett tillfredsställande

sätt. Införseln af dessa artiklar är jämväl mindre betydande.

Äfven någon utförsel förekommer, om också ej af större omfattning.

Tillverkningen af landtbruksmaskiner är afsevärdt större än införseln;

för vissa slag representera de införda maskinerna blott en tiondel

af landets egen produktion. För några grupper linnes ett småningom

ökadt utförselöfverskott, och för mejerimaskiner — separatorerna —

stiger detta öfverskott till nära 8 miljoner kronor. Sistnämnda maskiner,

som bilda den största gruppen bland de svenska verkstädernas tillverkningar,

äro till öfvervägande del föremål för export.

avsnitt 647 Kontrollera mot PDF

Sveriges hela utförsel af maskiner och redskap, så vidt här är i

fråga, uppgick åreu 1901—05 till närmare 14 miljoner kronor årligen,

710

medan införseln steg till närmare 17 miljoner kronor. Såsom af det

ofvan anförda, framgår, är det vissa arbetsmaskiner, som åstadkomma

införselöfverskottet. Eu jämförelse med motsvarande siffror för äldre

perioder visar nogsamt, att den svenska verkstadsindustrien afsevärdt

utvecklats, då ökningen af landets utförsel på ifrågavarande område

varit betydligt större än ökningen af införseln.

Samma språk tala äfven siffrorna för åren efter 1905, då både inocli

utförseln stigit, men den senare ökats relativt kraftigare än den förra.

Vid behandlingen af den del af taxeförslaget, som innefattas i den

till afd. XIII hörande underafd. A, har kommittén haft förmånen

af en fast utgångspunkt i det af maskinverkstädernas förut omförrnälda

kommitterade utarbetade förslaget, livilket finnes som bilaga

fogadt vid detta betänkande (bil. T). Beträffande _ detta förslag må

först erinras, att detsamma upptager åtskilliga artiklar, hvilka hafva

sin plats inom andra delar af taxeförslaget än den nu ifrågavarande.

Särskild! må — med afseende därå, att gällande taxa sammanfört maskiner,

redskap och verktyg — framhållas, att de till verktyg hän!örliga

artiklar i allmänhet återfinnas såsom varor af det material, hvaraf de

framställts. Så t. ex. i afdelningen för trävaror och ännu mer i afdelningen

för järnvaror. Samma förhållande äger ock i allmänhet rum

med handredskap, då därmed förstås flyttbara redskap af enklaste konstruktion

och jämförelsevis ringa vikt, af sedda att brukas för handkraft,

utan rörliga delar eller med blott ett fåtal sådana.

1 hvad det af maskinverkstädernas kommitterade upprättade förslaget

af ser maskiner och därmed jämförliga artiklar, har dess uppställning

hufvudsakligen byggts på den statistiska varuförteckningens indelning

af maskiner, där dessa i stort sedt uppdelas efter de industrier, hvarinom

de användas. Denna gruppering, som ur statistisk synpunkt kan hafva

sitt stora intresse, kan dock näppeligen i lika stor utsträckning genomföras

i tulltaxan, som vida mera än den statistiska varuförteckningen

måste kräfva säkert och bestämdt dragna gränser de olika rubrikerna

emellan. Nu förhåller det sig emellertid så, att samma eller liknande

slag af maskiner ofta hafva användning inom flera olika industrier, samt

att inom samma industri nyttjade maskiner esomoftast hafva alltför olika

värden för att låta sig inbegripas under en och samma vikttullsats. Kommittén

har vid sådant förhållande måst äfven i afseende å uppställningen

avsnitt 648 Kontrollera mot PDF

underkasta maskinverkstädernas förslag en genomgående omarbetning, därvid

biträde erhållits icke allenast af åtskilliga bland de verkstädernas kommitterade,

hvilka utarbetat berörda förslag, utan äfven af ett betydande

antal andra representanter för den svenska verkstadsindustrien samt för

711

maskin- och redskapshandeln. Emellertid hafva vid behandlingen af denna

afdelning svårigheter tidt och ofta mött, beroende bland annat därpå,

att de på detta område speciellt sakkunniga vanligen behärska hvar

sin grupp af hithörande artiklar men mera sällan i detalj de delar af

området, som falla därutanför, likasom ock därpå, att inom tullverket

för närvarande föga sakkunskap linnés att tillgå, då det gäller att

skilja mellan olika slag af närstående maskiner, hvilket sistberörda

förhållande finner sin helt naturliga förklaring däri, att hittills, då tullbehandlingen

af maskiner kraft allenast utrönande af varuvärdet, tulltjänstemännen.

saknat anledning att göra någon undersökning angående

sådana varuslags konstruktion och tillämnade användning.

I det föreliggande förslaget har kommittén sökt att i de särskilda

rubrikerna sammanföra till konstruktion, värde och användning likartade

artiklar. Otvifvelaktigt kan särskild!, i denna del mot förslaget anmärkas,

att det går långt i specialisering och att det ställer stora kraf

på tulltekniska insikter vid tull behandlingen. I förstnämnda hänseende

gäller dock, hvad redan i den allmänna motiveringen antydts, att ett

i industriellt hänseende mindre utveckladt land måste söka skydda

sig gent emot den mäktiga utländska konkurrensen; och detta kräfver,

för så vidt tullen icke skall blifva oproportionerligt hög på billigare

artiklar, en vidlyftig specifikation. Ännu mera måste detta vara behörigt,

då det, såsom, här, gäller att träffa lämpliga tullsatser på ett hittills i

afseende å tullagstiftning ganska opröfvadt område. Framdeles torde

med ledning af vunnen erfarenhet förenklingar kunna införas. Hvad

krafvet på tulltjänstemännens insikter beträffar, torde införande af vikttullar

å maskiner böra förbindas med anordnande af särskild instruktion

för tulltjänstemännen i sådana varuslags tullbehandling.

Ifrågasättas torde ock kunna, huruvida icke tullstadgans föreskrifter

angående tull angåfningsinlagas innehåll borde med afseende å

sådana varuslag, hvarom nu är fråga, modifieras så, att importören

finge till åliggande att redan i inlagan meddela vissa, till ledning för

tullbehandlingen lämpade uppgifter, såsom angående en införd maskins

benämning och tillämnade användning, allt under ansvar för oriktiga

uppgifter.

I afseende å tullsatserna i denna afdelning kan i största allmänhet

avsnitt 649 Kontrollera mot PDF

sägas, att, där icke särskilda skäl för ökning eller minskning af

nuvarande skydd förelegat, kommittén sökt afpassa dem så, att de skulle

komma att i möjligaste mån motsvara nu gällande värdetull med någon

mindre jämkning uppåt, föranledd närmast af föreslagen tullförhöjning

å vissa för verkstadsindustrien erforderliga halffabrikat.

712

Med vikttnllars införande följer, att, hvad beträffar ett flertal maskiner,

en uppdelning i viktgrupper måste verkställas för att hindra

alltför ojämn verkan af dessa tullar. Det torde emellertid hvarken med

hänsyn till skyddets jämna afvägande vara nödigt eller ur tullteknisk

synpunkt vara tillrådligt att drifva denna uppdelning så långt, som af

maskinverkstäderna föreslagits. De af kommittén hörda sakkunniga

hafva ock funnit ett mindre antal viktgrupper i ett flertal fall kunna

göra tillfyllest. För att tullen må drabba någorlunda jämnt, kräfves

vidare, att maskinerna förtullas efter sin nettovikt. Härvid möter emellertid

svårigheten af nettoviktens utrönande. Äfven om vikten af varuemballaget

i många fall torde kunna fastställas genom profvägning af

någon del dåra!'', exempelvis en sida af en låda, eller med ledning af

de i företedd faktura intagna uppgifter om brutto- och nettovikt, lärer

dock lör den verkliga nettoviktens bestämmande ofta nog befinnas nödvändigt

att uppacka maskinerna. De af kommittén hörda fackmännen

hafva emellertid framhållit, att uppackning — afklädande — af maskinerna

vanligen vore tidsödande och ofta förenad med risk för skada

å godset, hvarförutom en sådan åtgärd vore särskildt betänklig i de fall,

då varan skulle försändas vidare från förtullningsorten. Dessa olägenheter

kunna emellertid väsentligen afhjälpas genom införande af lämpligt

afvägda tarasatser för maskiner, då varans störtning i de flesta fall

synes kunna undvikas. Legal tara för maskiner återfinnes också i flera

utländska tulltariffer. 1 den tyska tariffen är taran bestämd till 13 procent

för maskiner, inkommande i låda eller fat, och till 6 procent för

maskiner, inkommande i korg. Den österrikiska tariffen innehåller

samma föreskrift, men därjämte stadgas dels tara af 8 procent för maskiner,

inkommande i »Halbkisten y dels tara af 4 procent för maskiner,

inkommande i, bland annat, balar eller träramar. Fn i Stockholms

tullpackhus verkställd undersökning har gifvit vid handen, att nämnda

tarasiffror, då till »Halbkisten» räknats häckar, i regel understiger den

verkliga taran, likasom ock att de nu gällande s. k. allmänna tarasatserna

icke lämpa sig för maskiner. Enligt sakens natur måste visserligen den

legala taran bestämmas så, att den i stort sedt är lägre än den verkliga,

avsnitt 650 Kontrollera mot PDF

Syftet med den legala taran, eller förenkling af tullbehandlingen,

lärer dock ej härigenom äfven tvras, tv i betraktande af maskin tullarnas

belopp) torde, om skillnaden mellan den legala och den verkliga taran

icke är alltför stor, importören i regel till undvikande af olägenheterna

med varans störtning föredraga, att den legala taran tillämpas. Å andra

sidan torde väl ock kunna antagas, att de fall, där fråga kan uppstå

om eu maskins hänförlighet till den ena eller andra af två, olika tull

-

71S

satser underkastade viktgrupper, allt eftersom den legala eller den verkliga

taran beräknas, icke skola blifva synnerligen talrika, samt att särskilda

bestämmelser kunna träffas för sådana undantagsfall, såsom t. ex.

angående medgifvande af profvägning — där emballaget är af normal

beskaffenhet — och dylikt, med eller utan visst, inskränkt vitsord åt

uppgifter i företedd faktura. Frågan härom, likasom ock om bestämmande

af legal tara för maskiner torde emellertid tarfva en på utförligare

undersökningar i packhusen grundad utredning, än den kommittén kunnat

åvägabringa.

Såsom af rubriken framgår, är förevarande underafdelning af afd. XIII

i taxeförslaget afsedd att omfatta, förutom vissa, särskildt specificerade

slag af redskap, alla icke elektriska maskiner och apparater. Med

hänsyn till omfattningen af slumprubriken (n:r 1002) är sålunda af

vikt, att dessa bägge sistnämnda begrepp kunna anses i erforderlig

grad bestämda. De i frågan hörda fackmännen hafva ansett den beskrifning,

som i förklaringen till österrikisk-ungerska tariffen lämnas ä

maskiner och apparater böra kunna tjäna till nödig ledning för afgörande

af, huru långt dessa bägge begrepp tillsammans kunna anses sträcka sig.

Gränsen dem emellan är tydligen i detta sammanhang utan betydelse.

I nämnda förklaring uttalas, att maskiner äro inrättningar — oftast

större — för utförande af ett mekaniskt arbete därigenom, att särskilda

delar i desamma sättas i rörelse medelst kraftpåverkan; samt att apparater

äro inrättningar — äfven de af en viss storlek — vid h vil kas

användning det afsedda resultatet vinnes genom fysikaliska eller kemiska

processer, om ock maskinella anordningar ofta äro erforderliga för användningen.

Det torde väl knappast behöfva påpekas, att denna beskrifning

bör, hvad maskiner beträffar, anses omfatta såväl kraft-som arbetsmaskiner.

Tillä gg as kan, att chefen för tullpackhuset i Stockholm, som jämväl

deltagit i frågans behandling, icke hyst betänkligheter vid slumprubrikens

affattning så, att den komme att omfatta jämväl alla ej särskildt

nämnda apparater.

Såsom alster af den mekaniska verkstadsindustrien har jämväl

avsnitt 651 Kontrollera mot PDF

rullande järnvägs- och spårvägsmateriel fått plats i nu ifrågavarande

underafdelning. Vidare upptagas här sådana till berörda artiklar hörande

delar, angående hvilkas förtullning särskilda bestämmelser funnits erforderliga,

äfvensom armatur. Icke minst i fråga om maskiner kräfves uppmärksamhet

för den redan i allmänna motiveringen berörda frågan om

tullen på delar till en vara, likasom förhållandet ock är med afseende å

förtullningen af maskiner, inkommande i delar. Vid öfvergång från nuvarande

bestämmelser, enligt indika oj specificerade delar till maskiner

90

714

draga samma värdetull — 10 procent — som själfva maskinen, ligger det

tydligtvis stor vikt uppå, att de nya stadgandena afpassas så, att å ena

sidan icke tullen ä de färdiga maskinerna kan kringgås genom införsel

af maskinerna, söndertagna i delar, samt å andra sidan den legitima

importen af reserv- och ersättningsdelar till maskiner icke onödigtvis

betungas. I fråga om söndertagna maskiner har varit tydligt, att dylika

måste behandlas såsom hela maskiner, och detta utan hinder däraf,

att en eller annan mindre väsentlig beståndsdel saknas. Likaså har

kommittén i likhet med maskinverkstädernas kommitterade ansett, att

sådan tullbehandling icke bör vara utesluten därför, att maskindelarna

inkomma med olika lägenheter. Den af maskinverkstäderna i detta

sammanhang upptagna bestämmelse, att maskindelar, inkommande inom

loppet af tre månader och bevisligen utgörande delar till samma maskin,

skola tullbehandlas såsom färdig maskin, bär kommittén dock icke

funnit böra i taxan införas utan ansett, att närmare föreskrift i ämnet

bör ankomma på Kungl. Maj:t. Med de tullsatser, som skulle gälla vid

förtullning af särskild!, inkommande delar, torde det nämligen ofta nog

lända importören till fördel att få en sönder tagen, i olika sändningar

inkommande maskin förtullad som ett helt; och för denna rättighets

tillgodonjutande torde kunna uppställas iakttagande från importörens

sida af särskilda villkor till tryggande af statsverkets rätt, såsom

att anmälan om de framdeles införväntade sändningarna skall göras

redan vid tullbehandlingen af första sändningen, att erforderlig säkerhet

skall ställas för tullafgiften, till dess beloppet kan slutligen fastställas,

in. m., hvarom bestämmelser lämpligast torde träffas i tulladministrativ

väg. De i taxan erforderliga bestämmelser i ämnet hafva inryckts i

anm. 1—3 under denna afdelning. Där har jämväl intagits föreskrift

om skyldighet för varuägaren att i mån af behof vid tullbehandlingen

förete vissa handlingar, ägnade att underlätta varans identifierande.

Hvad beträffar tullbehandlingen af särskild! inkommande delar till

avsnitt 652 Kontrollera mot PDF

maskiner, hafva meningarna varit betydligt mera växlande. Af maskinverkstädernas

kommitterade hade föreslagits, att ej specificerade delar

till maskiner eller redskap skulle förtullas efter samma grunder som

den färdiga maskin, till hvilken de hörde, med iakttagande af att för

delar till sådana maskiner, hvilka droge olika tull efter olika styckevikt,

tullbeloppet skulle beräknas efter hvarje maskindels egen vikt. Ett

stadgande af detta innehåll skulle dock svårligen kunna tillämpas, då

beträffande eu stor mängd maskindelar det skulle möta alltför stora

svårigheter att vid tullbehandlingen urskilja, till hvad slags maskin de

hörde. Därtill kommer ock, att, då maskindelens egen vikt skulle blifva

715

bestämmande för den viktgrupp, till hvilken den skulle föras i sådana

fall, där tullsatsen vore högre i samma mån, som maskinen företedde

en lägre vikt, så skulle den föreslagna anordningen i många fall medföra

en orimligt hög tull.

De af kommittén hörda sakkunniga hafva ej heller velat förorda

ett dylikt förfärande ens i en efter mönster från den österrikisk-ungerska

tullagstiftningen modifierad form. En del af dessa sakkunniga hafva

däremot föreslagit, att å maskindelar skulle bibehållas nuvarande värdetull.

Andra åter hafva påvisat, att en lösning af frågan på sistberörda

sätt föga stode i öfverensstämmelse med den eljest förordade öfvergången

från värde- till vikttullar och att därmed i många fall de af

kommittén föreslagna vikttullsbestämmelserna skulle göras illusoriska.

Efter upprepade öfverläggningar med de sakkunniga och efter ingående

undersökningar har kommittén stannat vid att förorda den med motsvarande

tyska bestämmelse öfverensstämmande föreskrift, att inkommande

lösa maskindelar skola tullbehandlas såsom varor af det ämne,

hvaraf de bestå. Från detta stadgande, som inryckts i anm. 4

till denna afdelning, hafva dock vidgående undantag blifvit gjorda.

Ett konsekvent genomförande af angifna regel skulle nämligen i många

fall leda till föga önskvärda resultat. Det för den inhemska maskinindustrien

afsedda skydd skulle säkerligen på mer än ett sätt äfventyras.

I många fall blefve skillnaden mellan tullafgiften för en hel maskin

och sammanlagda tullbeloppen för de delar, hvaraf maskinen bestode,

så betydande, att den inbjöde till ett kringgående af maskintullen.

Eller ock kunde hända, att, trots kostnaden för sammansättningen,

allenast vissa delar af eu maskin importerades för att här hopfogas

med andra, inom landet tillverkade, hvarvid det val oftast blefve de

dyrbarare och lättare, som importerades, samt de billigare och tyngre,

som de inhemska verkstäderna finge tillverka. Till förebyggande häraf

avsnitt 653 Kontrollera mot PDF

hafva eu stor mängd maskindelar i förslaget specificerats samt upptagits

under högre tullsatser, än som föreslagits för varor af det ämne,

hvaraf maskindelarna bestå. Härvid hafva delarna upptagits antingen

tillsammans med den maskin, hvartill de höra, eller i särskilda rubriker.

Till det förra slaget höra inre roterande delar till ångturbiner, centrifugalpumpar

in. fl. maskiner, yttre omhöljen till, bland andra, dylika

pumpar, löphjul till vattenturbiner, dockor, supporter, växellådor och

indelningsapparater till vissa metallbearbetningsmaskiner samt delar till

sy-, stick- och nåtlingsmaskiner. Af det senare slaget må, beträffande

i denna afdelning upptagna artiklar, erinras om, förutom kulor

till separatorer och fettbestämningscentrifuger, de synnerligen viktiga

maskindelar, som finnas upptagna i rubrikerna n:r 1003—1010. Dessa

utgöras af hufvudsakliga delar i kraftmaskiner. Eu dylik specificering

af de förnämsta delarna till arbetsmaskiner bär icke ansetts erforderlig,

då särskild import af sådana delar mera sällan torde förekomma.

I förslaget hafva vidare särskildt upptagits några maskindelar, som,

tullbehandlade efter hufvudregeln, skulle drabbas för hårdt af tullen.

Af dessa artiklar — Indika dock icke återfinnas inom denna afdelning

— må nämnas vissa delar af trä eller järn till textilmaskiner. Slutligen

hafva, till förenkling af tullbehandlingen, under egna rubriker sammanförts

vissa maskin- och apparatdelar, exempelvis arbeten af valsad järnplåt

till ångpannor samt valsar och transmissioner.

I denna afdelning upptagna artiklar äro för närvarande i allmänhet

hänförliga till någon af taxerubrikerna maskiner, redskap och

verktyg eller delar däraf, ej specificerade, järnvägsmateriel, andra slag,

ej specificerade, eller delar däraf, brand- och trädgårdssprutor äfvensom

tillbehör, symaskiner och stickmaskiner eller delar däraf, ej specificerade,

samt ångmaskiner, ej specificerade, och ångpannor. I alla dessa

fall draga de nu tull med 10 procent af värdet.

Med ångpannor hafva jämställts vissa, särskildt med hänsyn

till pris och användningssätt närstående apparater. Den inskränkning

i afseende å rubrikens omfattning har dock med hänsyn till tullsatserna

ansetts nödig, att här är fråga allenast om apparater, som hufvudsakligen

bestå af smidbart järn.

För ernående af lämpligt afvägda tullsatser hafva här ifrågavarande

artiklar måst uppdelas på sex olika rubriker.

Till rubrikerna n:r 908 och 909 lära, enligt kommitténs förslag,

hufvudsakligen komma att hänföras ångpannor, afsedda för transportabla

eller stationära ångsprutor. Dessa pannor, som hufvudsakligen tillverkas

avsnitt 654 Kontrollera mot PDF

inom landet, kosta, då de i vikt icke öfverstiga 1,500 kilogram, 300 till 440

kronor (medelpris 395 kronor) och, då de väga mer än 1,500 kilogram,

215 till 255 kronor (medelpris 235 kronor), allt per 100 kilogram räknadt.

Då dessa pris afse inhemsk tillverkning, torde de emellertid vara

för höga för att läggas till grund för tullsatserna, och kommittén har,

efter hörande jämväl af representanter för den inhemska tillverkningen,

ansett sig böra räkna med något lägre medelpris samt på grund häraf

föreslagit tullsatserna till resp. 30 och 20 kronor, allt per 100 kilogram

räknadt.

717

. Med ångpannor, försedda med tuber eller rör af annan metall än

järn, hafva förvärmare med dylika rör ansetts böra i tullbehandlingshänseende

likställas. Hvad beträffar öfriga i förevarande rubriker upptagna,

med röranordningar af koppar försedda artiklar, lära för dem,

enligt hvad kommittén af sakkunniga inhämtat, icke erfordras särskilda

bestämmelser, utan synas de, helst som de icke äro föremål för nämnvärd

tillverkning inom landet, böra i förtullningsafseende jämställas med

dylika apparater, försedda med järnrör.

För roterande kokare har särskild tullsats ansetts erforderlig, och

bär densamma, sedan inhemska tillverkare af ifrågavarande artikel

lämnats tillfälle att yttra sig, upptagits till 8 kronor per 100 kilogram.

De artiklar, som falla under denna rubrik, utgöras hufvudsakligen

af cylindriska ångpannor. Deras medelpris har beräknats till 65 kronor

per 100 kilogram. Med hänsyn till den ganska kännbara konkurrens

beträffande sådana pannor, om hvilken den betydande införseln vittnar,

har ansetts skäligt att, i nära öfverensstämmelse med hvad maskinverkstädernas

kommitterade förordat, här upptaga en tullsats af 9

kronor per 100 kilogram. Emellertid hafva prisförhållandena synts

betinga, att denna tullsats icke, såsom enligt maskinverkstädernas förslag,

göres tillämplig på så stora pannor som upp till 5,000 kilograms vikt,

utan att gränsen sättes redan vid en vikt af 3,000 kilogram.

1 anledning af den i förevarande rubrik föreslagna diametergränsen

för rören må erinras, att diametern ä rören i de småtubiga pannorna

vanligen icke öfverstiger 135 millimeter, medan däremot i pannor

med större tuber rörens diameter är minst 600 millimeter. Gränsen 250

millimeter bär valts närmast med afseende å det förhållande, att i afdelningen

för järn och järnlegeringar motsvarande gräns uppdragits mellan

egentliga rör och till rör hopböjda plåtar; och är sålunda i sak afvikelsen

från maskinverkstädernas förslag beträffande denna detalj utan

betydelse.

Till rubrikerna n:r 912 och 913 komma enligt förslaget att hänföras,

avsnitt 655 Kontrollera mot PDF

bland annat, vattenrörspannor, Indika stå de i rubriken n:r 911 upptagna

pannorna nära men i vikt vanligen öfverstiga 5,000 kilogram. Medelpriset

å sådana beräknas till 53 kronor per 100 kilogram. Hit komma

vidare cylindriska pannor, i vikt öfverstigande 3,000 kilogram (medelpris

60 kronor per 100 kilogram), tvåtubiga lancashirepannor (40 kronor per

100 kilogram), entubiga cornischpannor, mångtubiga pannor med stora

N:r 910.

N:r 91!.

N:r 912 och

913.

718

Arbeten af

valsad järnplåt

till ångpannor

etc.

N:r 914 och

915.

rör (40 till 45 kronor per 100 kilogram), entubiga donkeypannor 60

kronor per 100 kilogram), en- och tvåtubiga lokomobilångpannor,

stöpkar (65 till 70 kronor per 100 kilogram), kolcisterner (30 kronor per

100 kilogram), bryggkar (70 kronor per 100 kilogram), bryggpannor

75 till 100 kronor per 100 kilogram), maischor 50 till 70 kronor per 100

kilogram), bokare och cliffusörer, afsedda till pappersmasseindnstrien,

60 till 70 kronor per 100 kilogram) samt dylika apparater, afsedda till

bland annat limindnstrien (60 till 100 kronor per 100 kilogram), draftorkare

(115 till 130 kronor per 100 kilogram), andra roterande torkapparater

med undantag af de icke hit hänförliga centrifugerna (45 till

65 kronor per 100 kilogram) samt gasreningsapparater (100 kronor per

100 kilogram).

Då de nu uppräknade, likasom öfriga till rubrikerna n:r 912 och

913 hänförliga artiklar, hufvudsakligen utgöras af plåtslagararbete, synes

tullsatsen böra fastställas i öfverensstämmelse med hvad för andra plåtslagararbeten

förordats, eller för nitade varor 6 kronor och för pressade

eller svetsade 8 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.

Af hit hänförliga roterande torkapparater — hvilka i stor utsträckning

användas inom jäst- och bryggeriindustrierna äfvensom vid cementtillverkningen

— lärer, enligt uppgift, inhemsk tillverkning icke förekomma,

dock möjligen med undantag hvad beträffar de vid cementtillverkningen

använda. Deras pris lärer uppgå till 65 kronor per 100

kilogram. Beträffande gasreningsapparaterna åter gäller, att ingen nämnvärd

import äger rum. Enligt sakkunnigas mening skola äfven förutsättningar

saknas för någon ändring i detta förhållande, och tullsatsens

storlek torde därför icke äga vidare betydelse för artikeln i fråga.

För delar af järn till ångpannor har af maskinverkstädernas kommitterade

förordats en tull af 7 kronor per 100 kilogram. Kommittén

har dock icke kunnat biträda detta förslag i oförändradt skick. A ena

sidan har nämligen rubriken ansetts böra begränsas att omfatta endast

de hufvudsakliga delarna, eller arbeten af valsad järnplåt, och, å andra

avsnitt 656 Kontrollera mot PDF

sidan, har äfven här tullsatsen synts böra bringas i öfverensstämmelse

med de för plåtslagararbeten i allmänhet föreslagna tullsatser.

Den i fråga om de färdiga ångpannorna föreslagna likställigheten

med bokare och behållare lärer följdriktigt böra utsträckas äfven till

de ifrågavarande delarna.

Till förevarande rubriker hafva, efter sakkunnigas hörande, hänförts

äfven eldningsapparater till ångpannor (stokers) och gasverk.

Enär priset å dess.) artiklar lärer utgöra omkring 100 kronor per 100

719

kilogram, innebär i afseende å dem förslaget en tullnedsättning, som

emellertid, då- någon inhemsk tillverkning ej förekommer, icke torde

böra möta någon erinran.

Särskilda bestämmelser angående artiklar, som här afses, finnas

meddelade i fråga om lågtryckspannor af icke smidbar! gjutgods samt

vissa slag af behållare af koppar.

Till ångpannor hörande ångöfverhettare äro i själfva verket endast

bearbetade rör och böra naturligen såsom sådana tullbehandlas.

Rökgasför värm are, med hvilken benämning s. k. economisers

ansetts lämpligen kunna betecknas, lära för närvarande icke vara föremål

för inhemsk tillverkning. Den ojämförligt största införseln af rökgasförvärmare

äger rum från England. I öfrigt förekommer import från

Tyskland. Varan, som tillverkas af icke smidbar! gjutgods, utgör hufvudsakligen

ett system af rör, med hänsyn hvartill tullsatsen upptagits

till samma belopp som tullen å bearbetade gjutna rör, eller 5 kronor per

100 kilogram. Den tullhöjning, som detta skulle innebära —• medelpriset

lärer nämligen utgöra omkring 25 kronor per 100 kilogram — kan,

enligt hvad sakkunniga uppgifvit, icke antagas komma att afsevärdt

betunga förbrukningen, men skulle däremot göra det möjligt för inhemska

verkstäder att upptaga tillverkningen af denna betydande artikel.

Af kondensorer förekomma i marknaden dels sådana utan tuber,

hvaraf det vanligaste slaget benämnes strålkondensorer, dels med tuber

försedda. Tuberna bestå vanligen af koppar, men kunna äfven vara af järn.

Enligt meddelade uppgifter utgör priset å strålkondensorer omkring

100 kronor och å luftpumpskondensorer utan tuber omkring 75

kronor, allt per 100 kilogram räknadt; och har med hänsyn härtill en

tullsats af 8 kronor per 100 kilogram synts lämplig för kondensorer

utan tuber.

För kondensorer med järntuber, i den mån sådana förekomma,

har med hänsyn till det högre värde de lära äga, en tullsats af 15

kronor per 100 kilogram blifvit af sakkunniga förordad.

A kondensorer med tuber af annan metall än järn växlar priset

enligt uppgift mellan 160 kronor och 200 kronor per 100 kilogram. Med

hänsyn härtill torde den föreslagna tullsatsen, 25 kronor per 100 kilogram,

avsnitt 657 Kontrollera mot PDF

kunna anses lämplig. För tullsatsens upptagande till detta belopp

talar äfven en jämförelse med tullsatsen för de likartade arbeten af koppar,

som äro hänförliga till rubriken n:r 853. Jämväl med afseende därå,

Anm. till

n:r 908-915.

Rökgasförvärmare.

N:r 916.

Kondensorer.

N:r 917—919.

720

att för ångpannor och förvärmare med tuber af annan metall än järn

i förslaget upptagits tullsatser om 20 och SO kronor per 100 kilogram,

lärer denna tullsats för kondensorer med koppartuber få anses skäligt

afvägd.

Ängturbiner. Den inhemska tillverkningen af ångturbiner, hvilken företer en

■ aktningsvärd utveckling, fyller det inhemska behofvet af mindre ångturbiner.

Af de större äger däremot en icke obetydlig import rum.

Vid införskaffande af prisuppgifter hafva sådana för lättare maskiner,

upp till 1,000 kilograms vikt, kunnat erhållas endast ä den svenska

(de Lavalska) typen, som för mindre kraftbelopp är dominerande.

Beträffande åter tyngre turbiner har kommittén haft att tillgå pris å

såväl svenska som utländska maskiner; och framhållas må, att, hvad

angår maskiner upp till 150 hästkrafter, de svenska befunnits billigare

än utländska för motsvarande kraftbelopp.

Med hänsyn till de pris, som uppgifvits för de i förslaget upptagna

olika viktgrupperna, har kommittén funnit sig böra för ångturbiner

föreslå tullsatser af resp. 75, 50, 30 och 20 kronor, allt per

100 kilogram räknadt och utgörande 8 till 15 procent af genomsnittsvärdena.

Ångmaskiner. Enligt för kommittén tillgängliga uppgifter betinga vanliga ång

M.

r924—928. magp|ner följande pris, nämligen:

Vikt.

Pris per

100 kilogram.

Kilogram.

Svensk tillverkning.

Utländsk tillverkning.

Kronor.

Kronor.

100—500

250—330

500— 2,500

140—230

1.02—140

| 2,500—10,000

100—170

87—125

! mer än 10,000 70—137 72—96

Beträffande värdet å utländska ångmaskiner, vägande mindre än

500 kilogram, har kommittén icke haft att tillgå uppgift å mer än

eu enda maskin, utvisande ett värde af endast 123 kronor per 100

kilogram. Att detta värde emellertid icke kan anses vara representativt

för maskiner af denna storlek, synes tydligt nog framgå redan af det

förhållande, att den tyska tariffen, som har ganska låga tullsatser för

tyngre ångmaskiner, belägger sådana af nu ifrågavarande vikt med

721

tullar, växlande mellan 100 och. 25 mark per 100 kilogram. Särskild

uppmärksamhet bör här säkerligen ock ägnas åt den omständighet, att

vid jämförelse mellan värdet af det å varan nedlagda arbete och materialvärdet

det förra representerar en ojämförligt större del af varans

hela värde, då fråga är om de små lätta ångmaskinerna, än i fråga

avsnitt 658 Kontrollera mot PDF

om de större. För öfrigt äro de mindre ångmaskinerna, särskildt de,

som väga under 100 kilogram, en föga betydande artikel, som allt

mera börjar ersättas af elektriska eller explosionsmotorer. Den stora

mängden af ångmaskiner utgöres af ansenliga pjäser, som i vikt vanligen

öfverstiga 2,500 kilogram.

Om äfven en afsevärd import af ångmaskiner ännu förekommer,

synas dock en så långt gående specialisering och så höga tullsatser, som

maskinverkstäderna ifrågasatt, icke kunna erfordras. Också har kommittén,

jämte det antalet rubriker upptagits till allenast hälften mot hvad

maskinverkstädernas kommitterade funnit nödigt, ansenligt reducerat de

af bemälda kommitterade föreslagna tullsatser. Detta oaktadt innefattar

kommitténs förslag en väsentlig höjning af gällande tull.

Benämningen ånglokomobiler utesluter hänförande till förevarande

rubrik af fotogenmotorer, hvilka i marknaden understundom äfven

benämnas lokomobiler. Hit höra sålunda endast lokomobiler i vanlig

bemärkelse, d. v. s. de med ångkraft drifna, och icke ens alla sådana

utan endast de, som fortskaffas på hjul. Andra ånglokomobiler

hafva på grund af sitt högre värde ansetts böra hänföras till ångmaskiner.

Af dessa maskiner förekommer en ganska betydande import. År

1907 — det enda år, beträffande hvilket specificerade statistiska uppgifter

i dylikt hänseende varit för kommittén tillgängliga — utgjorde

importen af lokomobiler 438,136 kilogram. Införseln förskrifver sig

hufvudsakligen från Tyskland och England. På grund däraf, att lokomobiler

i dessa länder äro föremål lör massproduktion, kunna de atyttras

hit till billigare pris än de svenska maskinerna betinga. De svenska

anses emellertid allmänt vara i kvalitet de utländska öfverlägsna.

Enligt tillgängliga uppgifter betinga lokomobiler följande pris per 100

kilogram, nämligen, tyska 75 kronor, andra utländska fabrikat 58 tilL

60 kronor samt svenska 75 till 117 kronor.

Priset per viktenhet å ånglokomobiler al olika storlek är, enligt

hvad kommittén trott sig finna, icke i så hög grad växlande, att, på sätt

af maskinverkstädernas kommitterade föreslagits, skilda tullsatser för

maskiner af olika storlek kunna anses erforderliga. Fn gemensam tull

91

-

Ång

lokomobiler

etc.

N:r 929.

722

Motorer.

N:r 930—933.

sats af 9 kronor per 100 kilogram har ansetts kunna bereda nödigt

skydd mot den utländska konkurrensen utan att verka afsevärdt fördyrande

a denna såväl för industrien som för landtbrukot viktiga maskin.

Lands vägslokomotiv, Indika till värdet äro likställda med ånglokomobiler,

äro föremål för endast obetydlig inhemsk tillverkning, som

dock antages med ett något bättre skydd hafva göda förutsättningar

avsnitt 659 Kontrollera mot PDF

för utveckling. Sakkunniga hafva uttalat sig för, att sa val landsvägslokomotiv

som ångvältar borde här upptagas. De senare lära betinga

pris af 60 å 63 kronor per 100 kilogram.

Af icke elektriska motorer äro gas-, fotogen- och. benzinmotorer

jämte Dieselmotorer de i marknaden vanligast förekommande. Dieselmotorerna

sakna emellertid betydelse ur importsynpunkt, då de motorer

af detta slag, Indika inom landet afyttras, äro föremål för patentskyddad

inhemsk tillverkning, i följd hvaraf vid tullsatsernas bestämmande hänsyn

icke behöfver tagas till dessa jämförelsevis dyrbara motorer. Jämte

tillverkningen af Dieselmotorer förekommer eu af se värd inhemsk tillverkning

af fotogenmotorer. Äfven tillverkas icke obetydligt med gasmotorer.

Däremot är fabrikationen af benzinmotorer jämförelsevis obetydlig.

Importen af motorer är ganska betydande och stadd i stigande.

Den lärer företrädesvis omfatta benzinmotorer, särskilt, mindre sådana,

men äfven gasmotorer. Gasmotorer användas vanligen i tryckerier och

inom den mindre industrien, under det att fotogen- och benzinmotorer

nyttjas för transportändamål. Benzinmotorer, som utgöra det dyrbaraste

slaget af motorer, brukas företrädesvis till automobiler. Af fotogenmotorer

förekommer stor användning, bland annat till fiskebåtar.

Priset a mindre motorer växlar afsevärdt. Enligt inhämtade upplysningar

utgör priset ä motorer, i vikt uppgående till högst 500 kilogram

— under hvilken viktgräns flertalet benzinmotorer torde falla —

125 till 8,400 kronor per 100 kilogram. I likhet med maskinverkstädernas

kommitterade har kommittén därför funnit värdetull böra bibehållas

för motorer inom denna viktgrupp, men någon anledning att, på sätt

bemälda kommitterade föreslagit, höja den nuvarande tullen torde knappast

föreligga.

Äfven i fråga om motorer, i vikt öfverstigande 500 kilogram, är

priset växlande, ehuru dock ej i högre grad, än att vikttull torde kunna

åsättas. I enlighet med den mening, som uttalats af de i ämnet hörda

sakkunniga, och med ledning af inkomna prisuppgifter hafva sådana

motorer hänförts till tro olika viktgrupper, enligt hvad rubrikerna n:r

931—933 innehålla. Priset ställer sig på följande sätt, per 100 kilo

-

723

gram räknadt, nämligen å de i rubriken n:r 931 upptagna: benzinmotorer

275 till 810 kronor, fotogenmotorer 215 till 255 kronor och gasmotorer

80 till 140 kronor; å de till rubriken n:r 932 hänförliga: fotogenmotorer

115 till 215 kronor och gasmotorer 70 till 100 kronor; samt å de under

rubriken n:r 933 hörande: fotogenmotorer omkring 75 kronor och gasmotorer

70 till 100 kronor. T fråga om benzinmotorer, hänförliga till

avsnitt 660 Kontrollera mot PDF

rubriken n:r 932 — Indika sällan torde förekomma — har för kommittén

uppgifvits allenast ett pris, nämligen 750 kronor per 100 kilogram. Å

Dieselmotorer, som i vikt vanligen öfverstiga 5,000 kilogram, lärer priset

uppgå till 125 å 160 kronor per 100 kilogram.

De af kommittén föreslagna vikttullsatserna, resp. 25, 15 och 10

kronor per 100 kilogram, lära, efter en af sakkunniga gjord uppskattning

af medelvärdet ä de inom hvarje grupp fallande motorerna, med

undantag af Dieselmotorerna, endast kunna anses innebära eu afrundning

af nu utgående tull.

För hithörande maskiner upptager det af maskinverkstädernas

kommitterade afgifna förslaget nio olika tullsatser, varierande mellan

6 och 60 kronor per 100 kilogram. Då emellertid priset å vattenturbiner

icke lärer per viktenhet vara synnerligen växlande, beroende därpå,

att den å turbinerna nedlagda bearbetningen är af jämförelsevis

mindre betydelse, har det synts tillräckligt att uppdela dem på allenast

två rubriker, omfattande den ena vattenturbiner af högst 1,000 kilograms

vikt och den andra sådana af större vikt.

Vattenturbiner tillverkas i stor omfattning inom landet. De större,

vanligast förekommande, äro föremål för en hård konkurrens från utlandet,

särskildt från Tyskland; och ehuru de svenska anses fullt jämgoda

med de utländska, lära dock de svenska verkstäderna under nuvarande

förhållanden endast med svårighet kunna bestå i konkurrensen.

Enligt uppgift utgör medelpriset å vattenturbiner, i vikt öfverstigande

1,000 kilogram, 68 å 69 kronor per 100 kilogram. Med hänsyn härtill

har för de i rubriken n:r 935 upptagna eu tullsats af 10 kronor per 100

kilogram ansetts skälig. För turbiner med vikt af högst 1,000 kilogram

har, efter samråd med sakkunniga, tullsatsen upptagits till 15 kronor per

100 kilogram. Maskinverkstädernas förslag om likställande af vattenhjul

och vattenturbiner har förordats af de sakkunniga, Indika likaledes

ansett, att såväl särskildt inkommande löphjul till vattenturbiner som

ock till turbiner eller vattenhjul hörande regulatorer, hvilka inkomma

samtidigt med maskinen, böra tullbehandlas enligt förevarande rubriker.

Maskinverkstädernas kommitterade hafva föreslagit särskilda rubri

-

Vattenturbiner

etc.

N:r 934 och

935.

724

Anm. till

n:r 920- 935.

Centrifugal

pumpar etc.

N:r936—938.

ker för regulatorer till vattenturbiner. Då emellertid dylika regulatorer

svårligen lära kunna vid tullbehandlingen skiljas från andra regulatorer

och då skäl torde saknas att föreskrifva annan tullbehandling för särskilt

inkommande regulatorer till vattenturbiner än för regulatorer till

ångmaskiner — hvilket senare slag af regulatorer jämväl enligt bemälda

avsnitt 661 Kontrollera mot PDF

kommitterades förslag skulle tullbehandlas såsom armatur, ej särskildt

nämnd — har här i stället införts föreskrift därom, att särskildt inkommande

regulatorer till vattenturbiner och vattenhjul skola förtullas

efter hvad för armatur, ej särskildt nämnd, är stadgadt.

Svänghjulet till kraftmaskiner utgöres vanligen af groft, föga bearbetadt

gods och har i regel betydligt lägre värde än den maskin

det tillhör. Hvad beträffar mindre maskiner, som vid införseln vanligen

hafva svänghjulet fastsittande å maskinen, torde hjulets inräknande i

maskinens vikt ej öfva afsevärdt inflytande på tullens storlek. I fråga

om större maskiner däremot, hvilkas svänghjul — som alltid importeras

löstaget från maskinen — har en betydande vikt, skulle förtullning af

svänghjulet tillsammans med maskinen dels verka förryckande på den

tull, som afsetts för maskinen, dels föranleda oskäligt hög tull för själfva

hjulet. På grund häraf har kommittén, i likhet med hörda sakkunniga,

ansett, att icke fastsittande svänghjul böra förtullas särskildt för sig.

Af pumpar hafva i de af maskinverkstäderna föreslagna, mot

förevarande rubriker svarande bestämmelser endast upptagits centrifugalpumpar.

Kommittén har emellertid, efter samråd med hörda sakkunniga,

funnit sig böra med nämnda slag af pumpar likställa rotationspumpar.

Ett från representanter för den kemiska industrien framställdt förslag

att från dessa rubriker utbryta pumpar af stengods och låta dem hänföras

till andra tekniska artiklar af dylikt gods (rubr. n:r 014), har

icke synts kommittén tillräckligt motiveradt.

Här upptagna artiklar äro, enligt hvad upplyst blifvit, föremål

för omfattande inhemsk tillverkning, och af flertalet förekommer jämväl

export. Emellertid lärer äfven eu afsevärd import af ifrågavarande

artiklar äga rum; och har med hänsyn till denna någon höjning af

nuvarande tull synts skälig.

Af centrifugalpumpar tillverkas inom landet två skilda slag. Det

stora flertalet utgöres af pumpar af jämförelsevis enkel konstruktion,''

men därjämte tillverkas äfven centrifugalpumpar, afsedda att tillfredsställa

mycket stora kraf på kapacitet och energibesparing. Dessa senare,

som äro högt bearbetade artiklar, vanligen till större eller mindre

725

del bestående af annan metall än järn, hafva afsevärdt högre värde än

andra centrifugalpumpar. Priset växlar enligt uppgift mellan 150 och

500 kronor per 100 kilogram. Då dessa dyrbara centrifugalpumpar

svårligen tulltekniskt kunna skiljas från de vanliga centrifugalpumparna

— metalldelarna sitta ofta dolda inne i pumphuset — har särskilt

rubricerande af dem icke kunnat äga rum. Det torde för öfrigt icke

avsnitt 662 Kontrollera mot PDF

vara behöflig! att särskild! upptaga ifrågavarande pumpar med tullsatser,

afpassade efter deras högre värde, ty de lära på grund af sin goda

konstruktion vinna afsättning oberoende af tullskyddets storlek. Kommittén

har därför vid afvägande af tullsatserna ansett sig icke böra taga

hänsyn till de finare centrifugalpumparna.

Den af maskinverkstäderna föreslagna uppdelningen i sju viktgrupper

har synts kommittén liksom de af kommittén hörda sakkunniga

onödigt vidlyftig. Tre skilda viktgrupper hafva ansetts göra tillfyllest.

Enligt inhämtade upplysningar ställer sig priset per 100 kilogram för

här ifrågavarande maskiner, med undantag af de dyrbarare centrifugalpumparna,

sålunda: för maskiner, vägande högst 150 kilogram, centrifugalpumpar

93 till 169 kronor, skrufventilatorer 97 till 160 kronor,

andra ventilatorer 55 till 276 kronor och roterande biåsmaskiner 434

kronor; för maskiner, vägande mer än 150 men ej mer än 1,000 kilogram,

centrifugalpumpar 60 till 165 kronor, fläktar 50 till 117 kronor,

ventilatorer 65 till 130 kronor och roterande biåsmaskiner 90 kronor;

samt för maskiner, vägande mer än 1,000 kilogram, centrifugalpumpar 45

till 75 kronor, fläktar 40 till 75 kronor och ventilatorer 50 till 85 kronor.

Tullsatserna för berörda tre viktgrupper hafva synts skäligen

böra sättas till resp. 30, 15 och 10 kronor per 100 kilogram, Indika

tullsatser af kommittén hörda sakkunniga ansett kunna beräknas öfver

hufvud taget motsvara 15 procent af värdet å hit hänförliga maskiner,

frånsedt de dyrbarare centrifugalpumparna.

Med här nämnda maskiner hafva af skäl, som i annat sammanhang

anförts, likställts yttre omhöljen och inre roterande delar till samma

maskiner.

Af de allmänna anmärkningarna till förevarande afdelning likasom af

anmärkningarna till rubrikerna för elektriska maskiner framgår, att tillsammans

inkommande maskiner skola, äfven om de äro fäst förenade,

tullbehandlas hvar för sig. Här stadgas ett undantag från denna regel

med afseende å fläktar, fast förenade med elektriska motorer, då den

för dessa senare utgående tull torde väl lämpa sig äfven för dylika,

jämförelsevis små och dyrbara fläktar.

726

Andra maskindrifna

pumpar etc.

N:r939—942.

Kompressorer

etc.

N:r 943.

Sprutor etc.

N:r944 —946.

De viktigaste af hit hänförliga pumpar äro ungpumpar och hydrauliska

pumpar. Med ångpumpar hafva här afsetts sådana pumpar, hvilka

äro sä fast Jiopbvggda med eu ångeylinder, att de icke utan svårighet

kunna skiljas från donna. Därmed afse» sålunda icke sådana pumpverk,

som allenast äro sammankopplade med ångmaskin. Till ifrågavarande

rubriker hafva jämväl hänförts kompressorer och kyImaskiner samt icke

avsnitt 663 Kontrollera mot PDF

roterande biåsmaskiner, hvilka samtliga stå, såväl till utseende och byggnadssätt

som till värde, de icke roterande maskindrifna pumparna nära.

Kompressorer och kylmaskiner med en vikt af öfver 10,000 kilogram

hafva emellertid ansetts kräfva en särskild, lägre tullsats än den eljest

för hithörande större maskiner lämpade. För öfrig! hafva de ifrågavarande

maskinerna uppdelats i fyra viktgrupper, i öfverensstämmelse

med hvad de sakkunniga förordat.

Enligt tillgängliga uppgifter betinga nedannämnda maskiner följande

pris, per 100 kilogram räknadt, nämligen pumpar af högst 100

kilograms vikt 220 till 750 kronor, pumpar, vägande 100—1,000 kilogram,

75 till 250 kronor, kompressorer af samma vikt 95 till 170 kronor.

pumpar, vägande 1,000—5,000 kilogram, 70 till 190 kronor, kompressorer

af denna vikt G5 till 100 kronor samt pumpar af högre vikt

än 5,000 kilogram 60 till 100 kronor och kompressorer, vägande 5,000

■—-10,000 kilogram, 50 till 95 kronor.

Hänsyn till den utländska konkurrensen har föranledt, att delvis

någon tullförhöjning, om också ej af större betydenhet, här föreslagits.

För sprutors särskiljande från pumpar har kommittén icke kunnat

anvisa annan grund än den tillämna do användningen — i den mån denna

vid tullbehandlingen kan konstateras — såsom föranledande tillämpning

af den för sprutor föreslagna högre tullsatsen.

Kompressorer och kylmaskiner af här ifrågavarande vakt äro icke

föremål för tillverkning inom landet. Priset å dylika kompressorer utgör,

enligt uppgift, 45 till 95 kronor per 100 kilogram.

Beträffande brand- och trädgårdssprutor har eu uppdelning i

maskindrifna och andra slag funnits nödig. För de med maskinkraft

dufna brand- och trädgärdssprutorna, som enligt uppgift betinga ett

medelpris af 450 kronor per 100 kilogram, har en tullsats af 50 kronor

per 100 kilogram synts lämplig. Af andra, eller icke maskindrifna

sprutor förekomma i handeln såväl lättare som tyngre. Enär de senare

förete ett vilsen Iligt finare arbete än de förra och i följd däraf betinga

högre pris. har eu uppdelning efter vikt ansetts erforderlig, därvid, i

enlighet med sakkunnig'',ms uttalanden, gränsen satts vid 50 kilogram.

Priset utgör, enligt uppgift, för de tyngre omkring 270 kronor och förrän

liga assuranssprutor, som tillhöra den lättare gruppen, Ilo till 225

kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Med hänsyn härtill har kommittén

för ifrågavarande slag af sprutor — Indika lika litet som de

m askin drifna äro föremål för någon mera a i sevärd import — föreslagit

tullsatser af resp. 30 och 20 kronor per 100 kilogram.

Svårigheten att uppdraga eu bestämd gräns mellan handkraftssprutor,

avsnitt 664 Kontrollera mot PDF

ä ena sidan, samt sug-, lyft- och tryckpumpar för handkraft,

ä andra sidan, har föranledt, att äfven dessa senare förts till rubriken

n:r 946. Trots det lägre pris, dylika pumpar betinga, kan knappast

någon olägenhet af förslaget i denna del befaras, då varan är föremål

för omfattande tillverkning inom landet och med afseende därå tullsatsen

icke torde öfva synnerligt inflytande på priset.

Rubrikerna rörande ugnar för industriella ändamål öfverensstämma

i hufvudsak, i fråga om såväl uppställning som tull satser, med det af

maskinverkstädernas kom mitterade afgifna förslaget. Dock hafva, af

tulltekniska skäl, fasta ugnar med rörelsemekanism och roterande ugnar

sammanförts, hvarvid i den gemensamma rubriken upptagits den tullsats,

som bemäld a kommitterade föreslagit för det förra slaget af ugnar.

Beträffande hithörande artiklar hafva följande prisuppgifter, per 100

kilogram räknadt, varit tillgängliga, nämligen för fasta härdugnar utan

rörelsemekanism, för eldning med petroleum 54 till 67 kronor, för smältugnar

utan rörelsemekanism 90 kronor och för smältugnar med dylik

mekanism (tippbara) 95 till 110 kronor. Osäkert torde dock vara, om

dessa slag kunna anses typiska.

Till rubriken n:r 948 hafva jämväl hänförts blåsbälgar, hvilka enligt

uppgift betinga ett pris af 60 kronor per 100 kilogram, äfvensom

smidesässjor, hvilka lära få anses stå blåsbälgarna ganska nära, äfven

om priset är lägre. Tullsatsen torde med afseende å dessa senare icke

hafva synnerlig betydelse, då de till allra största delen lära tillverkas

inom landet och konkurrensen skall vara skarp de inhemska tillverkarna

emellan.

I förevarande rubrik hafva, efter samråd med sakkunniga, upptagits

eu mångfald till konstruktion eller användning hvarandra närstående

maskiner, hvilka efter ingående undersökningar, utförda under

medverkan af fackmän, ansetts kunna lämpligen beläggas med här

föreslagen tull af 6 kronor per 100 kilogram.

Ugnar etc.

N:r 947 och

948.

Maskiner för

målning etc.

N:r 949.

728

På grund af sakkunnigas meddelanden hafva beräknats följande

pris per 100 kilogram: å tuggare och rörkvarnar 40 till 50 kronor,

å kulkvarnar 30 till SO kronor, å stenkrossare 25 till 70 kronor, å

vissa andra, hit hänförliga stenbearbetningsmaskiner 35 till 45 kronor,

a kollergångar 40 till 90 kronor, å desintegratorer och desaggregatorer

80 till 160 kronor. Maskiner af nu nämnda slag lära hufvudsakligen

importeras, ehuruväl äfven afsevärd inhemsk tillverkning förekommer.

I hufvudsak likartade med de inom sädeskvarnsindustrien använda

valskvarnarna eller valsstolarna äro de valsstolar, som komma till

avsnitt 665 Kontrollera mot PDF

användning inom åtskilliga andra industrier. Enligt kommittén tillhandakomna

uppgifter utgör priset, per 100 kilogram räknadt, å krossvalsstolar

af svensk tillverkning 60 till 110 kronor, å vanliga valsstolar,

likaledes svenska, 75 till 90 kronor, å dylika valsstolar af utländsk

tillverkning 50 till 100 kronor samt å utländska valsstolar af stålgjutgods

85 till 140 kronor. Beträffande dessa maskiner gäller, att vid tullsatsens

bestämmande något större afseende icke torde böra fästas vid

de finare slagen, då de icke lära vara föremål för svensk tillverkning.

Den inhemska tillverkningen torde till största delen omfatta billigare

valsstolar. Äfven den inhemska tillverkningen af torfrifningsmaskiner

— af hvilken artikel import knappast lärer vara att motse — har af

de hörda fackmännen ansetts tillräckligt skyddad medelst den i rubriken

föreslagna tullsats.

Potatisrifningsmaskiner hafva trots sitt jämförelsevis höga värde

— priset för svensk tillverkning har uppgifvits till 85 å 140 kronor

per 100 kilogram — funnits böra upptagas i denna rubrik, enär de

svårligen kunna skiljas från åtskilliga andra, hit hänförliga maskiner.

Af rotfruktsskärare förekommer enligt inhämtade upplysningar betydande

inhemsk tillverkning, hvaremot införseln är ringa. Svensk vara

lärer kosta omkring 40 kronor per 100 kilogram; en från England

införd rotfruktsskärare hade betingat ett pris af 57 kronor per 100

kilogram. Af roterande krossare förekommer såväl inhemsk tillverkning

som import. Priset liar uppgifvits utgöra, per 100 kilogram, å sädeskrossare

omkring 45 kronor, å oljekakskrossare ungefär 35 kronor samt

å benkrossare 56 till 80 kronor. Gröpkvarnarnas pris har uppgifvits

växla mellan 45 och 100 kronor per 100 kilogram. Tillverkning af

denna artikel har upptagits vid ett flertal inhemska verkstäder. Den

föreslagna tullsatsen torde i stort sedt innebära någon nedsättning af

nu gällande tull. Emellertid hafva de af kommittén hörda represen

-

729

tanterna för denna tillverkning icke gjort någon erinran däremot, att

gröpkvarnar upptoges i denna rubrik, till hvilken de efter sin beskaffenhet

närmast höra.

Importerade hackelsemaskiner hafva enligt uppgift kostat 53 kronor

per 100 kilogram.

Maskiner för blandning af betong, lera och sand äro föremål för

icke obetydlig import men tillverkas äfven inom landet. De betinga

enligt uppgift pris, växlande mellan 65 och 140 kronor per 100 kilogram.

Detta jämförelsevis höga pris lärer emellertid, enligt hvad upplyst

blifvit, delvis vara beroende på patentafgifter. Den inhemska tillverkningen

torde vara tillräckligt skyddad genom den här föreslagna

tullsatsen.

avsnitt 666 Kontrollera mot PDF

Under utredningen har varit ifrågasatt att uppdela de i förevarande Valsverk etc.

rubriker upptagna maskiner i flera olika grupper. Emellertid hafva N:r95°—953

hörda sakkunniga framhållit, att af tulltekniska skäl en dylik uppdelningvore

mindre lämplig samt att, å andra sidan, dessa maskiner kunde

utan olägenhet sammanföras under gemensamma tullsatser. Hänsyn till

de tulltekniska krafvel! såväl som till värdet hafva föranledt, att

äfven hydrauliska maskiner af här afsedda slag medräknats.

Vanliga valsverk för metallindustrien, hvilka enligt uppgift oftast

väga öfver 40 ton per stycke, betinga pris af 30 å 40 kronor per

100 kilogram eller, då fråga är om kallvalsverk, något mera. Sådana

mindre valsverk, hvilka användas inom guldsmedsyrket — i vikt vanligen

uppgående till omkring 1 ton per stycke och betingande pris af

omkring 230 kronor per 100 kilogram — lära icke vara föremål för

inhemsk tillverkning. Värdet å ånghammare har uppgifvits utgöra

omkring 40 kronor per 100 kilogram. Till dessa, liksom äfven till

lufthammare, höra stabbar med bottenplåt samt städ af gröfre gjutgods.

Stabbarna och bottenplåtarna äga en betydande vikt och afsevärdt

lägre värde än maskinen i öfrigt. Af denna anledning har det synts

kommittén lämpligt, att stabbe med bottenplåt förtullas särskild! för

sig, efter hvad för gjutgods är stadgadt, hvarom stadgande införts i

anm. 2 till förevarande rubriker.

Fjäderhammare och hejare tillverkas inom landet. De senare väga

i allmänhet mellan 1 och 5 ton per stycke och kosta omkring 65 kronor

per 100 kilogram. I afseende å här upptagna nitningsmaskiner

erinras, att de äro afsedda för nitningsarbeten och ej böra förväxlas

med maskiner för tillverkning af nitar. I fråga om tråddragnings

92

-

730

maskiner hafva följande prisuppgifter, per 100 kilogram räknadt, erhållits,

nämligen för maskiner, vägande under 1,000 kilogram, 60 till 90 kronor

och för maskiner, vägande 1,000—3,000 kilogram, omkring 40 kronor.

Priset å dessa till konstruktionen skäligen enkla maskiner lärer icke

afsevärdt påverkas af tullsatsens belopp, då de väl mera sällan torde

komma att importeras.

Spikmaskiner af svensk tillverkning betinga följande pris per 10Ö

kilogram, nämligen maskiner, vägande under 1,000 kilogram, omkring

100 kronor, maskiner, vägande 1,000—5,000 kilogram, 60 till 155 kronor

och maskiner af högre vikt 85 kronor. Af hästsko- och smidesmaskiner

skall importen vara jämförelsevis obetydlig. Hästsko- men

icke smidesmaskiner lära vara föremål för inhemsk tillverkning. Smidesmaskiner

med en vikt af mera än 5,000 kilogram per stycke uppgifvas

kosta mellan SO och 105 kronor per 100 kilogram.

avsnitt 667 Kontrollera mot PDF

En omfattande grupp i och. för sig utgöres af press-, stans-, klipp-,

bocknings- och riktningsmaskiner, under hvilken grupp inbegripits äfven

goffreringsmaskiner och ej särskild! nämnda pressar. Pressar, som särskilt

specificerats, äro halm-, hö-, ost- och filterpressar. Maskiner,

hänförliga till nu ifrågavarande grupp, äro föremål såväl för inhemsk

tillverkning som för import. En mängd uppgifter beträffande dylika

maskiner har insamlats, och utvisa de följande pris, per 100 kilogram

räknadt, nämligen: i fråga om maskiner, vägande högst 1,000 kilogram,

för pressmaskiner och pressar 45 till 135 kronor, för stansmaskiner

65 till 105 kronor, för klippmaskiner 40 till 65 kronor samt

för bockningsi na skiner omkring 65 kronor; i fråga om maskiner,

vägande 1,000—5,000 kilogram, för pressmaskiner och pressar 35 till

90 kronor, för stansmaskiner 40 till 50 kronor, för klippmaskiner

50 kronor samt för bockningsm askin er 57 kronor; i fråga om maskiner,

vägande mer än 5,000 kilogram, för pressmaskiner och pressar 35 till

65 kronor, för stansmaskiner omkring 45 kronor samt för klippmaskiner

37—40 kronor.

Andra plåtslageri-, kopparslageri- och bleckslagerimaskiner än sådana,

som utgöras af press-, stans-, klipp- och dylika maskiner, äro af

rätt växlande värde — enligt uppgift från 50 till 500 kronor per 100

kilogram. De af kommittén hörda fackmännen hafva dock ansett lämpligast

att hänföra dem till förevarande rubriker. Af de dyrbarare slagen

lärer inhemsk tillverkning icke förekomma.

Formm a skir, er, livilka, särskild! för gjuterierna viktiga, maskiner

till större delen äro föremål för import, betinga enligt uppgift följande

731

pris, per 100 kilogram, nämligen maskiner, vägande högst 1,000 kilogram,

65 till 175 kronor och maskiner, vägande 1,000—5,000 kilogram,

80 till 150 kronor. Delningsmaskinerna, som torde .hafva sin största användning

inom bageriindustrien, lära till största delen importeras. En

för nämnda industri afsedd delningsmaskin, som i vikt icke öfverstiger

1,000 kilogram, lärer kosta omkring 78 kronor per 100 kilogram.

Jämväl knådningsmaskiner hafva stor användning inom bagerierna, men

dylika maskiner nyttjas också inom andra industrier, exempelvis inom

lerindustrien. För knådningsmaskiner af högst 1,000 kilograms vikt

utgör priset 50 till 90 kronor per 100 kilogram; dylik;!, maskiner, vägande

1,000—5,000 kilogram, kosta 50 å 60 kronor per 100 kilogram.

Knådningsmaskiner torde, åtminstone de inom bagerierna använda, ej

tillverkas inom landet.

Af de i förevarande rubriker upptagna maskiner hafva åtskilliga

stor användning inom handtverkerierna. Så är särskild! förhållandet

avsnitt 668 Kontrollera mot PDF

med mindre press- och stansmaskiner samt plåtslageri-, kopparslagerioch

bleckslagerimaskiner. Till största delen lära de icke vara föremål

för inhemsk tillverkning; och då de i allmänhet utgöras af jämförelsevis

små maskiner, skulle de vid tillämpning af den allmänna viktgruppsindelningen

komma att falla under högre tullsats, än som kan anses

förenligt med skälig hänsyn till handtverksnäringens intresse af billigdriftkostnad.

Att tillgodose detta intresse möter visserligen svårighet, då

dylika maskiner i många fall icke kunna skiljas från liknande, inom den

större industrien använda. En utgångspunkt torde emellertid finnas, från

hvilken frågan kan på ett i hufvudsak tillfredsställande sätt lösas.

Handtverksmaskinerna äro nämligen — äfven om jämväl på detta område

användningen af motordrifna maskiner tilltager — dock vanligen

ännu apterade för hand- eller fotkraft; och hafva med hänsyn härtill

maskiner af sistnämnda slag upptagits i särskild rubrik med jämförelsevis

låg tullsats. Efter det sålunda de hand- eller fotdrifna maskinerna

blifvit afskeda, hafva de öfriga, hufvudsakligen för den större industrien

afsedda, blifvit med ledning af prisuppgifterna uppdelade på tre olika viktgrupper

med tullsatser af resp. 10, 8 och 4 kronor per 100 kilogram.

Omfattningen af den grupp, inom hvilken de tyngsta maskinerna

af nu ifrågavarande slag skulle falla, har dock i viss män inskränkts

genom nästföljande rubrik.

I eu till kommittén ingifven framställning hafva representanter

för den inhemska skeppsbyggerinäringen påyrkat tullfrihet för vissa vid

skeppsbyggeri;-t använda arbetsmaskiner, för så vidt dessa i vikt öfver

-

Stansmaskiner

etc,, vägande

mer

än 8.000 kg.

N:r 954.

732

Kissmaskinerier

etc.

N:r 955-957.

stiga 8,000 kilogram per stycke; och har härvid åberopats skeppsbyggerinäringens

behof af understöd i dess nuvarande tryckta läge liksom

ock det förhållande, att dylika maskiner icke tillverkades inom landet

och med all sannolikhet icke heller komme att här tillverkas, då åtgången

inom landet vore alltför begränsad.

Då af kommittén verkställd utredning bekräftat, att inhemsk tillverkning

af här åsyftade maskiner — åtminstone för afsalu — icke förekommer,

och då skeppsbyggerinäringen väl lärer vara i behof af det

understöd, som skäligen kan beredas densamma, har tullfrihet ansetts

böra medgifvas för de i förevarande rubrik upptagna, företrädesvis inom

skeppsbyggeriet använda maskiner.

Hos kommittén har eu representant för tillverkningen af hissmaskinerier,

lyftkranar och dylika artiklar påyrkat ökadt skydd för nämnda

artiklar. Härvid har framhållits, att konkurrensen från utlandet vore

avsnitt 669 Kontrollera mot PDF

synnerligen svår, särskildt beträffande block och blockvagnar, samt att

med nuvarande låga tullskydd och uppdrifna arbetspris det ofta vore

omöjligt att med framgång möta denna konkurrens.

Af 1907 års specificerade införselstatistik framgår, att nämnda år

infördes 1,096,811 kilogram hissar, lyftkranar och spel samt 52,836 kilogram

hissblock (utan kättingar). Dessa data jämte de upplysningar,

kommittén i öfrigt inhämtat, bestyrka, att på detta område den inhemska

tillverkningen är utsatt för skarp utländsk konkurrens. Isynnerhet lärer

fabrikationen af lyftblock och blockvagnar samt af handdrifna vinschar

och kranar vara i behof af ökadt skydd.

Af lyftblock förekomma flera olika slag. Inom landet tillverkas

företrädesvis s. k. Liiderska block, livilka äro jämförelsevis dyra. Priset

å utländsk vara växlar mellan 75 och 135 kronor per 100 kilogram med

ett medelvärde af omkring 90 kronor. Andra slag af block, såsom

skifblock, ginblock och differentiallyftblock, äro vanligen billigare och kosta

45 till 90 kronor med ett medelvärde af 60 kronor, allt per 100 kilogram

räknadt. Emellertid lärer det icke vara lämpligt att i tullbehandlingsafseende

skilja på olika slag af block; och kommittén har därför i

en gemensam rubrik upptagit alla lyftblock, hvarmed blockvagnar ansetts

böra likställas. Vid tullsatsens bestämmande synes, med afseende

å hvad ofvan anförts, hänsyn få tagas icke minst till de dyrbarare

slagen; och har på grund däraf tullsatsen upptagits till 12 kronor per

100 kilogram. Eu stor del lyftblock, nämligen sådana, som hafva fastsittande

kätting, tullbehandlas nu efter hvad för kedjor och kättingar

är bestämdt. För att den föreslagna tullen å block skall blifva effektiv,

733

lärer det emellertid vara erforderligt, att äfvren block med fastsittande

kätting förtullas som block; och har bestämmelse i detta syfte intagits i

rubriken n:r 955.

Hvad beträffar andra hiss maskinerier än block, likasom ock lyftkranar,

vinschar och spel, hafva de uppdelats i sådana, som äro afsedda

att drifvas med handkraft, samt andra slag. Å de handdrifna lärer

medelpriset utgöra omkring 40 kronor eller möjligen något högre per

100 kilogram. Kranar och traverser för elektrisk drift kosta, exclusive den

elektriska utrustningen, 53 till 72 kronor och ångkranar 50 till 65 kronor,

allt per 100 kilogram räknadt. Med afseende å dessa pris hafva tullsatserna

ansetts böra upptagas till resp. 6 och 8 kronor per 100 kilogram.

För elevatorer, transportörer, slipverk, transportskrufvar och skak- Elevatorer

rännor samt linbanemateriel (utom linor) har i maskinverkstädernas för- N.® g58

avsnitt 670 Kontrollera mot PDF

slag upptagits särskild tullsats. Då emellertid ifrågavarande maskinerier

hufvudsakligen bestå af fackverk, plåtarbeten, kedjor eller transmissioner

och då dessa artiklar, hvilkas rent maskinella anordningar torde vara

helt obetydliga, i allmänhet införas söndertaga, synes särskild tullsats

icke vara påkallad, utan har kommittén anslutit sig till hörda sakkunnigas

åsikt, att de olika maskindelarna böra förtullas hvar för sig efter sin

särskilda beskaffenhet.

Enär de till elevatorer hörande skopor och kedjor, i motsats till

öfriga här nämnda artiklar, vanligen inkomma icke lösa, hvar för sig,

utan sammanlänkade, har dock särskild bestämmelse angående tullbehandlingen

af dessa artiklar påkallats.

Från den omfattande grupp af metallbearbetningsmaskiner, som Borrmaskiner

ingå under rubrikerna n:r 960—965, har utbrutits och i förevarande D''h.^eAalinn

rubrik upptagits ett särskiidt slag, nämligen smärre borrmaskiner. Här kg. vikt.

äger ett likartadt förhållande rum som i rubriken n:r 950, att frågan N:l'' 959- gäller jämförelsevis billiga maskiner med hufvudsaklig användning inom

handtverkerierna, hvilka maskiner vid tillämpning af den allmänna viktgruppsindelningen

enligt förstnämnda rubriker skulle drabbas af för högtull.

Värdet har beräknats till 50 å 100 kronor per 100 kilogram.

Dylika maskiners vikt öfverstiger vanligen icke 500 kilogram. A andra

sidan lära för den större industrien afsedda borrmaskiner af så ringa

vikt sällan förekomma, med afseende hvarå och ehuru dessa sistnämnda

betinga afsevärdt högre pris — ända upp till 225 kronor per 100 kilogram

— det synts icke böra vara förenadt med någon egentlig olägenhet

att låta samtliga ifrågavarande smärre borrmaskiner draga eu efter

734

Svarfvar för

metallindustrien

etc.

N:r960—965.

Träbearbetningsmaskiner

etc.

N:r966—970.

N:r 966.

hithörande handtverksmaskiners värde lämpad tullsats af 7 kronor per

100 kilogram.

I dessa rubriker hafva upptagits svarfvar och de till närmast föregående

rubrik, n:r 959, icke hänförliga borrmaskiner jämte alla andra

olika slag af maskiner, afsedda att skära metaller, med undantag dock

af klippningsmaskiner.

Enligt meddelade uppgifter ställer sig medelvärdet per 100 kilogram

å hithörande maskiner inom nedan angifna viktgränser sålunda:

F

tullsatser

kronor per

h öt

har

tull. I

— till

värden

Vikt.

Värde.

Kilogram.

Kronor.

högst 250 .............

...................................... 200

L>50— 1 000

........ 170

1,000— 2,000 .............

......................................... 135

2,000— 5,000 ............

...................................... 85

5,000—10.000

.................................... 55

avsnitt 671 Kontrollera mot PDF

or maskiner inom ofvan

angifna viktgrupper hafva

16, 11 och 8 kronor. Den tullsats af 5

som upptagits för hithörande maskiner af

gre vikt än 10,000 kilogram — livilka icke lära tillverkas inom landet

af sakkunniga ansetts ungefärligen motsvara nu gällande värde

-

om resp. 30, 22,

100 kilogram,

fråga

ö _ .

om vissa, till de olika grupperna hörande specialmaskiner

livilka hänsyn icke tagits vid beräknandet af förestående medel—

innebära de föreslagna tullsatserna visserligen en icke oväsentlig

varit i tillfälle att

nedsättning i nu utgående tull; men så vidt kommittén

inhämta, äro sådana specialmaskiner icke föremål för inhemsk tillverkning.

Såsom i annat sammanhang redan antydts, har det ansetts lämpligt

att med förevarande maskiner sammanföra vissa i

maskindelar.

öfverrubriken angifna

Af maskiner för bearbetning af trä och därmed jämförliga ämnen

äro flertalet föremål för tillverkning vid inhemska verkstäder i en omfattning,

som synes i hufvudsak tillgodose förbrukningen inom landet.

Importen är också jämförelsevis ringa. Under år 1907 infördes sålunda

träbearbetningsmaskiner med en sammanlagd vikt af allenast 288,300

kilogram, och någon höjning af tullskyddet synes därför ej heller erfordras.

De sågramar, som importeras, lära till större delen komma från

Norge. Från England förekommer ock någon import af sågramar för

kantsågning af finare virke. Enligt uppgift betinga sågramar pris,

n ok

/öt>

växlande mellan 70 och 105 kronor per 100 kilogram. Hörda sakkunniga

hafva ansett sågramar kunna utan hänsyn till vikten åsätta?

en enda tullsats, hvilken synts böra upptagas till 9 kronor per 100

kilogram. I syfte att förhindra tullsatsens kringgående torde vara nödigt

att med sågramar likställa andra, därtill afsedda lösa delar än de i afdelningen

för järnvaror särskild! upptagna sågbladen.

Här, likasom i rubrikerna n:r 950 och 959, har kommittén sökttaga

hänsyn till handtverksindustriens behof af billiga maskiner. Af

insamlade prisuppgifter har ock framgått, att träbearbetningsmaskiner

för fot- eller handkraft betinga afsevärdt lägre pris än träbearbetningsmaskiner

för maskinkraft och att de sålunda icke skäligen kunna medtagas

i den allmänna viktgruppsindelningen. En lämplig gräns för den

särskilda grupp handtverksmaskiner, för hvilken egen rubrik sålunda

befunnits påkallad, har synts kunna uppdragas medelst bestämningarna,

att maskinerna skola vara apterade för fot- eller handkraft samt väga

mindre än 500 kilogram. Hvad den förstnämnda inskränkningen angår,

har emellertid nödig hänsyn tagits till det förhållande, att dylika handtverksmaskiner

ofta nog, ehuru afsedda att drifvas med fot- eller handkraft,

avsnitt 672 Kontrollera mot PDF

äfven kunna vara försedda med remskifva. Värdet å de nu ifrågavarande

maskinerna, af Indika eu del icke torde tillverkas inom landet,

synes växla mellan 65 och 165 kronor och i medeltal kunna beräknas

till 112 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.

Under dessa rubriker hafva sammanförts det störa flertalet träbearbetningsmaskiner.

De värdeuppgifter, kommittén haft att tillgå,

hafva gifvit vid handen, att här ifrågavarande maskiner lämpligen kunna

indelas i tre viktgrupper.

Utländska hithörande maskiner hafva funnits betinga följande pris

per 100 kilogram, nämligen maskiner, vägande högst 250 kilogram,

95 till 375 kronor (medelpris 210 kronor), maskiner, vägande 250—5,000

kilogram, 75 till 190 kronor medelpris 140 kronor) och maskiner,

vägande öfver 5,000 kilogram, 75 till 115 kronor (medelpris 103 kronor).

För svenska maskiner, hänförliga till de båda senare grupperna,

utgör priset per 100 kilogram resp. 45 å 125 kronor och omkring 65

kronor. För den första gruppen har en tull af 25 kronor per 100

kilogram funnits lämplig. Hvad de båda andra grupperna beträffar, har

med afseende ä de inhemska fabrikernas dominerande ställning i fråga

om de slag, som af dem tillverkas, tillräckligt skydd svnts kunna beredas

den svenska tillverkningen med tullsatser, något understigande

N:r 967.

N:r968-970.

736

Pappersmaskiner

etc.

N:r 971.

Sarkmaskiner

etc.

N:r 972.

10 procent af medelvärdet å importerad vara; och hafva efter sakkunnigas

hörande tullsatserna därför upptagits till allenast 12 och 8 kronor per

100 kilogram.

Med här upptagna träbearbetningsmaskiner hafva alla slags maskiner

för bearbetning af kork synts böra likställas. Dessa, hvaraf nämnvärd

inhemsk tillverkning icke förekommer, lära på grund af sin vikt i allmänhet

blifva hänförliga till rubriken n:r 968. Medelpriset har uppgifvits

utgöra omkring 240 kronor per 100 kilogram.

Då pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner äro till konstruktionen

så likartade, att, enligt uppgift, de i många fall endast af en fackman

kunna särskiljas, hafva de synts lämpligen böra sammanföras i gemensam

rubrik. Visserligen är värdet å hithörande maskiner rätt växlande.

Så kosta, enligt uppgift, pappersmaskiner 70 till 90 kronor,

pappmaskiner 75 till 125 kronor och torkmaskiner 50 till 75 kronor.

Vid tullsatsens bestämmande torde emellertid hänsyn böra tagas endast

till de dyrbarare slagen, enär importen så godt som uteslutande omfattar

dylika. Priset å de billigare slagen af hithörande maskiner lärer

genom konkurrensen de inhemska tillverkarna emellan bestämmas oberoende

af tullsatsen, som med afseende å dessa förhållanden synts lämpligen

avsnitt 673 Kontrollera mot PDF

kunna bestämmas till 10 kronor per 100 kilogram.

Å de till förevarande rubrik hänförda maskiner hafva följande pris

per 100 kilogram uppgifvits, nämligen, å bark-, klyf- och huggmaskiner

för trämasseindustrien i genomsnitt omkring 75 kronor, å slipverk

47 till 90 kronor, å raffinörer 55 till 70 kronor, å holländare 40 till 60

kronor, å defibrörer omkring 50 kronor, å torkcylindrar med stativ 50

till 60 kronor, å pressvalsar, likaledes med stativ, 70 till 90 kronor, å

kalandrar 35 till 125 kronor samt å manglar 20 till 25 kronoio

Ehuru, såsom af förestående prisuppgifter framgår, priset å ifrågavarande

maskiner är ganska växlande, halva de dock på grund af likartad

användning eller konstruktion ansetts böra sammanföras; och då

flertalet tillverkas vid samma verkstäder, torde med den af kommittén

föreslagna tullsatsen, 7 kronor per 100 kilogram, den inhemska tillverkningen

af ifrågavarande maskiner i stort sedt beredas samma tullskydd,

som den för närvarande äger.

Hvad beträffar torkcylindrar med stativ, har anmärkts, att det

innebure en oegentlighet, att desamma åsattes lägre tull än den färdiga

torkmaskinen, hvarigenom tullen å sistnämnda slag al maskiner skulle

kunna kringgås. Enligt hvad inom kommittén upplysts, lärer man

737

dock icke hafva anledning- att räkna med någon fara i detta hänseende,

hvaremot eu högre tullsats å torkcylindrarna skulle innebära en onödig

tunga för den industriidkare, som för utvidgning eller reparation af en

importerad pappers- eller pappmaskin behöfde införa torkcylindrar med

stativ särskildt för sig.

Efter samråd med fackmän hafva tryckpressar uppdelats i två Tryckpressar.

grupper. De i rubriken n:r 974 upptagna äro i någon mån föremål ^974 och

för tillverkning inom landet, och förutsättningar synas finnas för att

denna tillverkning skall kunna utvecklas. Däremot äro de till rubriken

n:r 973 hänförliga, hvilka utgöra den långt öfvervägande delen, icke

föremål för inhemsk tillverkning, och utsikterna för dylik tillverkning,

som vid ett par tillfällen utan framgång upptagits, torde ej vara stora.

Då vid sådant förhållande tullen å dessa maskiner, som vanligen betinga

ett högt pris, innebär en allenast till statskassans förmån boktryckerinäringen

påhvilande tunga och då, såsom i annat sammanhang

erinrats, denna näringsgren kan anses äga särskildt berättigande att,

i den mån sådant kan ske utan intrång för annan näringsverksamhet,

röna hänsynstagande inom tullagstiftningen, har kommittén funnit sig

böra föreslå tullfrihet för ifrågavarande slag af tryckpressar. Enahanda

skäl påkalla tullfrihet äfven för stilgjuteri- och sättmaskiner jämte därtill

afsedda matriser.

avsnitt 674 Kontrollera mot PDF

De till rubriken n:r 974 hänförliga tryckpressar betinga, enligt uppgift,

följande pris, per 100 kilogram räknadt, nämligen digelpressar, med

eller utan färgverk, 96 å 138 kronor, korrekturpress ar 90 å 140 kronor

och korrekturhandpressar 108 kronor. Då, öfverhufvud taget, någon

tullnedsättning icke synts böra äga rum, har tullsatsen upptagits till

12 kronor per 100 kilogram, hvilken tullsats de tillkallade sakkunniga

ansett lämplig äfven för i läggnings maskiner, en artikel, som lärer vara

föremål för patentskyddad inhemsk tillverkning.

I enlighet med inhemska tillverkares förslag har för ifrågavarande Maskiner för

maskiner upptagits eu tullsats af 10 kronor per 100 kilogram. För

■ kommittén tillgängliga prisuppgifter utvisa å tre olika konstruktioner af

sådana maskiner pris af resp. 85, 180 och 195 kronor per 100 kilogram.

I gällande tulltaxa äro, såsom förut nämnts, sy- och stickmaski- Sy- och stickner

upptagna i gemensam rubrik med tull af 10 procent af värdet. ^976—978

Trots förefintlig skillnad i värde mellan sy- och stickmaskiner har lik

93

-

738

ställ i g W. i afseende å tullsats ansetts kunna förordas. De stickmaskiner,

som oftast förekomma i marknaden — de prisbilligare — stå nämligen

i värde symaskinerna tämligen nära. Att i flertalet utländska

tulltaxor sy- och stickmaskiner upptagits under gemensamma rubriker,

har äfven synts gifva ett visst stöd för ett dylikt sammanförande.

I öfverensstämmelse med maskinverkstädernas förslag har åtskillnad

gjorts mellan, å ena sidan, sy- och stickmaskiner, fast förenade

med ställningar, eller för motordrift, och, å andra sidan, sådana maskiner

för handkraft och utan ställningar, med hvilken senare grupp öfverdelar

till sy- och stickmaskiner sammanförts.

Den inhemska tillverkningen af sy- och stickmaskiner har nått

en betydande grad af utveckling och för sina erkändt goda alster lyckats

vinna marknad äfven utom landet. Enligt den officiella statistiken

öfversteg tillverkningsvärdet såväl under år 1906 som- under år 1907

en miljon kronor. Exporten under samma år uppgick i värde till resp.

192,114 kronor och 284,555 kronor. På den inhemska marknaden hafva

emellertid de svenska symaskinsfabrikerna att utstå en hård täflan med

utländska konkurrenter. Importen, som särskild! under senaste tia tilltagit,

uppgick år 1907 i värde till mer än 2,350,000 kronor för syoch

stickmaskiner sammanlagdt, hvaraf mer än 2,100,000 kronor belöpte

på symaskiner. Enligt inhämtade upplysningar lära kompletta, för motordrift

afsedda sy- eller stickmaskiner knappast vara föremål för införsel;

och införseln af andra slag af stickmaskiner, särskild! af sådana

avsnitt 675 Kontrollera mot PDF

med ställningar, skall ock vara ringa. Däremot förekommer en mycket

betydande och för den inhemska tillverkningen kännbar import af symaskiner

för handkraft, hvilken import omfattar dels kompletta maskiner,

vanligen inkommande till mindre firmor lör försäljning af dylika

artiklar, dels ock maskinöfverdelar, som af maskinfirmor införskrifvas

för att sammansättas med inom landet tillverkade underreden.

I afseende å symaskiner, fast förenade med ställningar, har meddelats,

att priset å tre standardtyper utgjorde resp. 100, 122 och 148

kronor per 100 kilogram samt att det billigaste slaget vore den i marknaden

mest gångbara sorten. Beträffande stickmaskiner med ställning

har kommittén icke lyckats erhålla prisuppgifter. Dylika maskiner lära

nämligen, såsom förut framhållits, sällan importeras.

För symaskiner med ställning har af representanter för den

inhemska tillverkningen påyrkats högre tull till skydd mot utländsk konkurrens.

Äfven firmor, som representera den inom landet existerande

industrien för hopsättande af importerade symaskinsöfverdelar med inom

landet tillverkade ställningar, anse, att till skyddande af deras intresse

739

eu dylik tull förhöj ning vore önskvärd. Från bägge dessa håll har föreslagits

en tull af 20 kronor per 100 kilogram, hvilken ock synts böra

upptagas för såväl sy- som stickmaskiner af detta slag.

Hvad beträffar sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar,

äfvensom öfverdelar till sy- och stickmaskiner, hafva följande

pris, per 100 kilogram räknadt, uppgifvits, nämligen för symaskiner

175 till 210 kronor, för öfverdelar till stickmaskiner 230 till 650 kronor

och för symaskinsöfverdelar 150 till 270 kronor med ett medelvärde

lör de sistnämnda åt 215 kronor. Jämväl i fråga om dessa artiklar

hafva från de inhemska tillverkarnas sida påyrkats ett mera effektivt

skydd än det nuvarande. I anseende härtill och med afseende å särskildt

stickmaskinsöfverdelarnas höga värde, har kommittén ansett sig

böra för rubriken n:r 977 föreslå eu tullsats af 40 kronor per 100 kilogram.

Med symaskiner hafva nåtlingsmaskiner ansetts böra likställas.

Sådana lära tillverkas inom landet och betinga, enligt uppgift, ett pris

af 180 å 190 kronor per 100 kilogram.

I särskild rubrik hafva upptagits ställningar till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner

samt delar därtill af järn. Tullsatsen har upptagits till 8

kronor per 100 kilogram, hvilket ''belopp förordats af, bland andra, de

inhemska tillverkarna. Därest ifrågavarande artiklar, hvilka bestå af

icke smidbart gjutgods, skulle, såsom förhållandet blefve, i händelse de

icke. särskildt upptoges, förtullas enligt slumprubrikerna i afdelningen

avsnitt 676 Kontrollera mot PDF

för järnvaror, komme de att drabbas af en utan tvifvel allt för hög tull.

Inom landet förekommer afsevärd tillverkning af maskiner för Maskiner för

tändsticksindustriens behof. Denna tillverkning, som delvis är skyddad

genom patent, utöfvas dels — för eget behof — vid ett par af våra N:r 979."

större tändsticksfabriker dels ock, såsom sjelfständig industri, vid några

mekaniska verkstäder. Dessa senare hafva afsättning för sin tillverkning

äfven till utlandet. År 1907 uppgick värdet af denna export till

inemot en half miljon kronor. Importen däremot är föga betydande,

utom hvad beträffar askifyllningsmaskiner, hvaraf införsel från Tyskland

förekommer.

Efter samråd med sakkunniga har kommittén funnit de viktigaste

specialmaskinerna för tändsticksindustrien jämte närstående maskiner

böra särskildt upptagas; och då medelpriset å ifrågavarande maskiner

enligt uppgift utgör omkring 280 kronor per 100 kilogram, har tullsatsen

synts lämpligen kunna sättas till 30 kronor per 100 kilogram,

hvilken tullsats torde innebära tillräckligt skydd äfven för tillverkningen

740

Maskiner för

tvättning af

potatis etc.

N:r 980.

Kaffe- och

köttkvarnar

gtc.

N:r 981 och

982.

Apparater för

tillverkning

af kolsyrade

drycker etc.

N:r 983.

af askifyllningsmaskiner, hvilkas pris lärer växla emellan 225 och 235

kronor per 100 kilogram.

De i förevarande rubrik upptagna maskiner tillverkas i stor utsträckning

inom landet. Enligt uppgift utgör priset å en tvättmaskin

af bär ifrågavarande slag omkring 45 kronor per 100 kilogram, med

hänsyn hvartill en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram lärer kunna

anses lämplig. För den hit jämväl hänförda artikeln lyfthjul till dylika

maskiner lärer priset icke afsevärdt afvika från maskinens pris, efter

motsvarande vikt räknadt.

Tullen för här upp tagna artiklar utgår för närvarande med 20

öre per kilogram.

Enligt tillgängliga uppgifter betinga ifrågavarande artiklar följande

pris per 100 kilogram, nämligen kaffekvarnar af svensk tillverkning

90 till 110 kronor, dylika kvarnar af utländsk tillverkning 120 till

125 kronor, köttkvarnar, svenskt fabrikat, 75 till 140 kronor och utländskt

fabrikat 95 till 140 kronor, vridmaskiner af utländsk tillverkning 135

till 150 kronor, glassmaskiner af svensk tillverkning 100 till 140 kronor,

mandelkvarnar, utländskt fabrikat, omkring 150 kronor samt utländska

korfstoppningsmaskiner 65 till 105 kronor.

Af dessa värdeuppgifter framgår, att den nu utgående tullen

är ganska hög, och torde densamma utan olägenhet kunna nedsättas.

Kommittén tillhandakomma uppgifter synas gifva vid handen, att den vid

avsnitt 677 Kontrollera mot PDF

de inhemska gjuterierna bedrifna tillverkningen af hithörande artiklar

mest omfattar smärre maskiner, i vikt icke öfverstigande 15 kilogram

per stycke, med hänsyn hvartill beträffande de lättare maskinerna endast

en mindre nedsättning'' i tullen torde böra vidtagas, under det att för

artiklar af större vikt än 15 kilogram en vida ansenligare tullnedsättning

synts kunna äga rum. Hithörande artiklar torde ofta nog måhända

riktigare böra betecknas som apparater än som maskiner.

De viktigaste apparaterna för tillverkning af kolsyrade drycker

äro cylinder- och kolonnapparater. Dessa artiklar, kvilka hufvudsakligen

bestå af koppar, lära till allra största delen tillverkas inom landet.

Enligt hvad kommittén inhämtat, utgör medelpriset per 100 kilogram å

cylinderapparater omkring 200 kronor och å kolonnapparater omkring

265 kronor. Med afseende å omfattningen, hvari de olika slagen förekomma,

anses man kunna räkna med ett gemensamt medelvärde af om

-

741

kring 220 kronor per 100 kilogram; och har vid sådant förhållande

tullsatsen upptagits till 22 kronor per 100 kilogram.

Med stöd af sakkunnig persons utlåtande hafva jämväl tapp- och

korkningsmaskinerför mineralvattenfabrikationen och bryggerier blifvit här

upptagna. Enligt uppgift betinga tappmaskiner för bryggerier ett pris af

350 till 430 kronor samt korkningsmaskiner för samma industri 150

till 270 kronor, allt per 100 kilogram.

Af hästhackor förekomma i marknaden en-, två-, tre-, fyra- och

sexradiga af hvilka åtminstone de båda sistnämnda slagen äro tunga

redskap af grof konstruktion. Ehuru hästhackor äro föremål för inhemsk

tillverkning, lärer dock flertalet af de i vårt land använda vara

af amerikanskt ursprung. Medelpriset å enrådigt hästhackor utgör,

enligt uppgift, 37 kronor 80 öre per 100 kilogram.

Af maskinverkstädernas kommitterade har för dessa redskap

föreslagits en tull af 7 kronor per 100 kilogram. Erforderligt skydd

för den inhemska tillverkningen har dock synts kunna beredas med

en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram eller samma belopp, som

af maskinverkstädernas kommitterade föreslagits för öfriga i denna

rubrik inrymda redskap. Hvad dessa senare beträffar, blifver tullsatsen

visserligen rätt hög i förhållande till värdet. Priset å ringvältar

lärer exempelvis icke uppgå till mer än 20 å 25 kronor per

100 kilogram. Detta förhållande torde emellertid betyda föga, då sådana

artiklar icke lära vara föremål för nämnvärd import samt priset oberoende

af tullsatsens storlek regleras af konkurrensen de inhemska tillverkarna

emellan, en uppfattning, som delats jämväl af de hörda sakkunniga.

I förevarande rubrik hafva, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

avsnitt 678 Kontrollera mot PDF

hvad af maskinverkstädernas kommitterade föreslagits, sammanförts ett

flertal för landtbruket afsedda maskiner, redskap och apparater.

Den inhemska tillverkningen af plogar har under årens lopp utvecklats

högst betydligt. År 1907 exporterades, enligt den officiella statistiken,

plogar och årder till värde af öfver 120,000 kronor. Importen

är emellertid afsevärdt större. Värdet däraf för nämnda år upptages

till mer än 300,000 kronor. Det lärer särskildt vara från Nordamerikas

förenta stater, som konkurrensen i denna artikel gör sig kännbar, ehuruväl,

enligt kommittén meddelade uppgifter, priset å de amerikanska

plogarna i allmänhet icke skall ställa sig lägre än omkring 60 kronor

per 100 kilogram. En måttlig tullförhöjning synes här vara på sin

plats. Vid ångplogars likställande med vanliga plogar har afvikelse

Hästhackor

etc.

N:r 984.

Plogar etc.

N:r 985.

742

ägt ruin från maskinverkstädernas förslag, som för ångplogar upptager

tullsatser af 8 och 10 kronor per 100 kilogram, allt efter olika vikt.

Dessa jämförelsevis höga tullsatser torde möjligen motiveras af värdet

å den till en ängplog hörande lokomobilen. Då emellertid, enligt den

under ifrågavarande rubrik införda anmärkning, till ångplogar hörande

lokomobiler skulle, likasom tillhörande linor, förtullas enligt hvad för

dessa artiklar är stadgadt, torde ångplogar utan olägenhet kunna åsättas

samma tullsats som vanliga plogar. Importen af årder och alfluckrare

lärer vara mycket obetydlig. Priset per 100 kilogram utgör, enligt

uppgift, för de förra omkring 86 kronor och för de senare cirka 63

kronor.

Den officiella statistikens medelvärde för harfvar utgör 59 kronor

50 öre per 100 kilogram. Detta bestyrker riktigheten af kommittén

meddelad uppgift, att importen väsentligen skulle omfatta speciella

slag af harfvar. Priset å de svenska harfvarna, som lära utgöra en

massartikel af något lägre kvalitet, ställer sig nämligen afsevärdt lägre.

Det har nämligen uppgifvits till allenast 33 till 40 kronor per 100

kilogram.

Den inhemska tillverkningen af skörde- och slåttermaskiner står

högt och omfattar alla slag af hithörande maskiner. Också äger en

betydande utförsel rum, särskildt af slåttermaskiner. Men äfven en afsevärd

införsel förekommer, enligt uppgift särskildt från Förenta staterna; och

omfattar importen förnämligast skördemaskiner, hvaraf under år 1907

infördes för inemot en miljon kronor. Statistiken räknar för bägge

slagen med ett medelvärde af omkring 50 kronor per 100 kilogram.

Kommittén meddelade prisuppgifter upptaga för själfafläggande skördemaskiner

54 kronor och för själfbindande omkring 71 kronor samt för

avsnitt 679 Kontrollera mot PDF

slåttermaskiner 47 kronor, allt per 100 kilogram. Representanter för

denna industri hafva förklarat, att en lägre tull än den af maskinverkstädernas

kommitterade föreslagna, 7 kronor per 100 kilogram, icke

kunde innebära tillräckligt skydd.

Den inhemska tillverkningen af hästräfsor fyller så godt som helt

och hållet landets behof, och för denna vara, hvars pris uppgifvits utgöra

ungefär 43 kronor per 100 kilogram, torde tullsatsen icke äga större

betydelse, då den inhemska konkurrensen lärer kunna antagas motverka

hvarje försök till prisförhöjning. Af hövändare, hvilka enligt uppgift

betinga ett pris af omkring 50 kronor per 100 kilogram, lärer ingen

inhemsk tillverkning förefinnas. I betraktande af den tilltagande användningen

af denna artikel anses det dock vara sannolikt, att en

dylik tillverkning kan komma till stånd inom landet.

743

Harpor och kastmaskiner lära icke importeras. Tillverkning af

dylika maskiner torde bedrifvas äfven såsom hemslöjd inom vissa delar

af landet.

Triörer äro föremål såväl för inhemsk tillverkning som för import.

För triörer och sortercylindrar hafva uppgifvits pris, växlande mellan

60 och 250 kronor per 100 kilogram. Af kommittén hörda sakkunniga

hafva emellertid ansett, att den inhemska tillverkningen af triörer kunde

anses tillräckligt skyddad med en tull af 7 kronor per 100 kilogram.

Med sädessorterare och andra dylika för landtbruket afsedda maskiner

hafva, enligt tillstyrkande af de hörda sakkunniga, sammanförts de inom

vissa andra industrier, såsom sädeskvarns- och chokladindustrierna, använda

sorterings-, rensnings- och reningsmaskiner. Enligt uppgift betinga

dylika följande pris, per 100 kilogram räknadt, nämligen sorterare 95

till 117 kronor, borstmaskiner 108 till 128 kronor, rensmaskiner 104

till 120 kronor samt bräck- och reningsmaskiner 70 till 100 kronor.

Då, enligt hvad blifvit upplyst, medelpriset å halmelevatorer,

hvilkas användning skall vara i aftagande, lärer utgöra allenast omkring 50

kronor per 100 kilogram, har den af maskinverkstädernas kommitterade

föreslagna tullen af 8 kronor per 100 kilogram synts val hög; och har

kommittén ansett lämpligare att hänföra halmelevatorer jämte andra

stackningsmaskiner till förevarande rubrik.

Den inhemska tillverkningen af tröskverk har numera nått eu hög

grad af utveckling, hvilket bäst torde framgå af den betydande exporten.

Värdet å 1907 års export af ångtröskverk och öfriga slag af tröskverk

uppskattas i den officiella statistiken till mer än 340,000 kronor.

Gent häremot synes visserligen importen icke vara af synnerligen stor

omfattning, då dess värde år 1907 enligt den officiella uppskattningen

avsnitt 680 Kontrollera mot PDF

icke uppgick till fullt 90,000 kronor. Emellertid klaga inhemska tillverkare

öfver svårigheten att kunna i pris täfla med vissa slag af utländska

tröskverk. Så skola, medan svenska tröskverk stå i ett pris

af ungefär 85 kronor per 100 kilogram, enligt uppgift tyska betinga

allenast 65 kronor och engelska 70 till 88 kronor, från hvilket sistnämnda

pris afgår den importfirman tillkommande rabatt. Med afseende

härå hade i det af maskinverkstädernas kommitterade uppgjorda förslaget

upptagits tullsatser af 9 kronor för tyngre och 10 kronor för lättare

tröskverk, allt per 100 kilogram räknadt. Till en dylik uppdelning

har dock anledning så mycket mindre synts förekomma, som en af

landets största tillverkare af tröskverk upplyst, att införseln af de

lättare maskinerna vore obetydlig. Den för tröskverk af olika slag

Tröskverk

etc.

N:r 986.

744

Mjölkskumningsmaskiner

etc,

N:r 987 och

988.

Kulör till

separatorer

etc.

N:r 989 och

990.

gemensamma tullsats, som alltså synts tillfyllestgörande, har — ehuruväl statistiken

angifver ett vida lägre medelvärde än de nyss anförda — i enlighet

med de sakkunnigas mening upptagits till 8 kronor per 100 kilogram. På

förslag af bemälda sakkunniga hafva till förevarande rubrik hänförts jämväl

halm- och höpressar, af hvilka de förra vanligen äro afsedda att kombineras

med tröskverk. Den inhemska tillverkningen lärer i fråga om höpressar helt

och hållet fylla landets behof, och, hvad beträffar halmpressar, tillgodose

större delen af detta behof. Halmpressar af svensk tillverkning betinga,

enligt uppgift, ett pris af omkring 112 kronor per 100 kilogram. Till

rubriken hafva vidare förts äfven såningsmaskiner och gödselspridare,

som af maskinverkstädernas kommitterade ansetts böra draga tull med 8

kronor per 100 kilogram. Såningsmaskiner tillverkas i stor utsträckninginom

landet, men därjämte äger en icke obetydlig import rum, särskildt

från Tyskland. Priset å såningsmaskiner af tysk tillverkning har uppgifvits

utgöra något mera än 60 kronor per 100 kilogram. Gödselspridare

lära visserligen vara i någon mån billigare än såningsmaskiner,

men detta oaktadt synas de böra med dem likställas, då de i hufvudsak

förete enahanda konstruktion.

Mjölkskumningsmaskiner, bland hvilka separatorerna utgöra de

viktigaste, äro, såsom förut nämnts, en viktig exportartikel. Införseln

af dylika maskiner är däremot mycket ringa och uppgick år 1907 endast

till 8,983 kilogram. Den inhemska tillverkningen tillgodoser sålunda

så godt som fullständigt konsumtionen inom landet. Detta resultat har

ernåtts tack vare omständigheter, hvari tullskyddet icke lärer spela någon

avsnitt 681 Kontrollera mot PDF

afsevärd roll. Emellertid torde i allt fall någon rubbning i nuvarande

skydd icke höra ifrågasättas; och då de tullsatser, som af maskinverkstädernas

kommitterade föreslagits, enligt hvad upplyst blifvit, understiga

nuvarande tull, har kommittén följaktligen icke ansett sig kunna

förorda desamma. Enligt hvad från sakkunnigt håll meddelats, lärer

icke vara erforderligt att i afseende å hithörande maskiner göra annan

åtskillnad än mellan maskiner för maskinkraft och maskiner för handeller

fotkraft. Tullsatser till resp. 15 och 25 kronor per 100 kilogram

skulle ungefär motsvara nu utgående värdetull.

Med mjölkskumningsmaskiner hafva, i enlighet med sakkunnigas

uttalanden, sammanförts emulsorer, fettbestämningscentrifuger samt jästoch

slamcentrifuger.

Den värdefullaste beståndsdelen i såväl separatorer som fettbestämningscentrifuger

utgöres af de i maskinerna ingående kulorna. Dessa,

745

hvilka bestå af brons i förening med stål- ocli järnplåt, skulle, därest

de komme att tnllbehandlas enligt bestämmelserna i anm. 4 till afd.

XIII A, draga alltför låg tull. Med hänsyn härtill och då man

synes böra räkna med möjligheten till försök att kringgå tullen å

den färdiga, varan genom import af dylika kulor för sammansättning

med inom landet tillverkade öfriga delar af maskinen, hafva, såsom i

annat sammanhang redan nämnts, ifrågavarande kulör ansetts böra särskilt

upptagas i förslaget. I betraktande däraf, att de förete väsentlig

olikhet, i fråga om såväl vikt som värde per viktenhet, allteftersom de

äro afsedda för handdrifna eller för maskindrifna maskiner, hafva olika

tullsatser funnits erforderliga och tillämpligheten af dessa kunnat göras

beroende af kulans vikt. Tullsatserna — hvilka enligt det anförda icke

kunna äga omedelbart intresse för förbrukningen af hithörande maskiner —

hafva upptagits till de belopp, som fackmän med afseende å deras ändamål

förordat. Priset uppgifves utgöra för kulor af det mindre slaget omkring

1,800 kronor och för de större ungefär 750 kronor, allt per 100 kilogram

räknadt. Äfven delar till kulor hafva ansetts böra specificeras.

Dylika delar, hvaribland förekomma s. k. centrumkors och plåtsatser,

böra, enligt fackmäns mening, oafsedt, om de höra till kulor af högre

eller lägre vikt, draga den för de lättare kulorna föreslagna tull.

Af centrifuger förekomma flera olika slag. Förevarande rubrik

upptager alla de slag, hvilka icke inrymts i rubrikerna n:r 987 och 988.

För kommittén tillgängliga uppgifter utvisa följande pris per 100

kilogram å nedannämnda slag af centrifuger, nämligen för sockercentrifuger

85 till 120 kronor (medelpris 100 kronor), för limcentrifuger 60 kronor,

avsnitt 682 Kontrollera mot PDF

för stärkelsecentrifuger 70 till 100 kronor, för kraftcentrifuger, afsedda för

läderfabriker, 70 till 105 kronor (medelpris 87 kronor) samt för tvättcentrifuger

af svensk tillverkning ett medelpris af 140 kronor.

Det inhemska behofvet af centrifuger fylles till största delen

genom import. Tillverkningen inom landet lärer dock äga förutsättningar

för utveckling. I betraktande häraf torde någon väsentligare

rubbning af det nuvarande skyddet icke böra vidtagas, med hänsyn

hvartill och då sockercentrifuger skola utgöra det vanligaste slaget af

här ifrågavarande maskiner, en tullsats af 10 kronor per 100 kilogram

ansetts af omständigheterna betingad.

Denna samma tullsats har synts äfvenledes utan olägenhet kunna

tillämpas för åtskilliga här upptagna maskiner och apparater för mejerihandtering

och margarintillverkning. Ifrågavarande artiklar äga visserligen

ganska växlande värde; men de af kommittén hörda sakkunniga

94

Centrifuger

etc.

N:r 991.

746

Lokomotiv

etc.

N:r992 —994.

Tendrar.

N:r 995.

hafva såsom sin mening uttalat, att en med hänsyn därtill i stället

genomförd specialisering icke kunde anses erforderlig hvarken för tillgodoseende

af konsumentintresset eller för skyddande af den inom

landet förefintliga tillverkningen af en del af dessa maskiner.

För lokomotiv bestämmer gällande taxa tull med 10 procent af

värdet, under det att järnvägs- och spårvägs vagnar i förening med

motorer draga 15 procents värdefull.

Landets behof af lokomotiv fylles till allra största delen af inhemsk

tillverkning. Den import, som förekommer, lärer i allmänhet omfatta

endast mindre lokomotiv. Jämväl införseln af spårvägs- eller järnvägsvagnar

i förening med motorer är ganska obetydlig. Anledning synes

sålunda knappast föreligga att vidtaga en så afsevärd höjning i tullen

å ifrågavarande artiklar som den af maskinverkstädernas kommitterade

föreslagna. Däremot har bemäld a kommitterades förslag till specifikation

i hufvudsak lagts till grund för uppdelningen. Deras förslag upptager

tre viktgrupper med gränser vid 10,000 och 20,000 kilogram. Mot

denna indelning har emellertid anmärkts, att, då spårvagnarnas vikt

utgjorde omkring 10,000 kilogram men kunde falla än öfver och än

under denna gräns, olika tullsatser alltså komme att på dem tillämpas,

utan att olikhet i värde sådant betingade. På sakkunnigas inrådan

har därför kommittén höjt gränsen till 12,000 kilogram. .

Enligt meddelade uppgifter utgör medelpriset å spårvägsvagnar

med elektriska motorer omkring 130 kronor per 100 kilogram. Likaledes

per 100 kilogram beräknadt lärer priset utgöra för lokomotiv,

vägande högst 12,000 kilogram, 110 å 190 kronor, för lokomotiv,

avsnitt 683 Kontrollera mot PDF

vägande 12,000—20,000 kilogram, 95 å 110 kronor och för lokomotiv,

vägande öfver 20,000 kilogram, 92 å 110 kronor. Beträffande spårvägsvagnar

med ångmotorer samt i fråga om järnvägsvagnar med motorer

likasom ock angående spårvägs- och järnvägsvagnar med ångmaskiner —

b vilka sistnämnda vagnar kommittén ansett böra likställas med de

motordrifna — hafva prisuppgifter icke kunnat erhållas; men dylika

vagnar torde i värde stå spårvägsvagnar med elektrisk motor eller mindre

lokomotiv ganska nära.

Äfven med beaktande af föreslagen tullförhöjning för åtskilliga

till ifrågavarande artiklar erforderliga materialier har kommittén ansett

sig icke böra för de tre viktgrupperna föreslå högre tullsatser än

resp. 18, 16 och 14 kronor per 100 kilogram.

Tendrar draga för närvarande en tull af 15 procent af värdet.

Någon ändring i det nuvarande skyddet lärer icke vara påkallad, och

747

den af kommittén föreslagna tullsatsen af 12 kronor per 100 kilogram

lärer ungefär motsvara nu utgående tull.

Järnvägs- och spårvägsvagnar äro i gällande taxa upptagna med

en tull af 15 procent af värdet. Boggier och underreden till dylika

vagnar draga, såsom hänförliga till ej specificerad järnvägsmateriel,

tull med 10 procent af värdet.

I enlighet med hvad af maskinverkstädernas kommitterade förordats,

har för personvagnar och postvagnar upptagits en tullsats af 15

kronor per 100 kilogram. Priset å dylika vagnar, hvaraf jämförelsevis

obetydlig import förekommer, lärer utgöra 86 till 112 kronor per 100

kilogram. Ehuruväl värdet å första och andra klassernas vagnar är

något högre än å tredjeklassvagnarna, lärer denna prisskillnad dock icke

vara så stor, att däraf en uppdelning af personvagnarna nödvändiggöres.

Enligt uppgift utgör priset å tippvagnar 22 till 40 kronor, å

cisternvagnar i medeltal 58 kronor samt å andra godsvagnar 30 till 58

kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Importen af tippvagnar —

hvilken till ojämförligt största delen förskrifver sig från Tyskland —

är rätt afsevärd, hvaremot öfriga slag af godsvagnar i allmänhet tillverkas

inom landet. Att vid sådant förhållande, på sätt maskinverkstädernas

kommitterade föreslagit, specialisera dessa senare, med en

högre tullsats för cisternvagnar och eu lägre för öfriga slag, lärer icke

kunna anses vara erforderligt. Efter samråd med sakkunniga har

kommittén kommit till den uppfattning, att en tullsats af 8 kronor per

100 kilogram är lämplig för godsvagnar, alla slag, hvilken tullsats äfven

lärer kunna lämpa sig för boggier och underreden vid det förhållande,

att dessa artiklar skola betinga pris af resp. 63 och 47 kronor per 100

kilogram.

avsnitt 684 Kontrollera mot PDF

Till en gemensam grupp hafva här sammanförts vissa delar till

rullande järnvägs- och spårvägsmateriel.

Raka axlar, hjul, hjulband eller, såsom sistnämnda artikel numera

vanligen benämnes, hjulringar samt hjulsatser och fjädrar, hvilka för

närvarande draga tull med 5 kronor per 100 kilogram, äro hvarandra

till värdet ganska närstående, enligt uppgift betingande pris, som växla

mellan 20 och 40 kronor per 100 kilogram. Importen, som till allra

största delen kommer från Tyska riket, är ganska betydande och uppgick

under år 1907 för hjul, lösa, till 258,767 kilogram, för hjulsatser

järnvägsvagnar

etc.

N:r 998 och

997.

N:r S96.

N:r 997.

Axlar till

järnvägs- och

spårvägsniateriel

etc.

N:r 998- 1001.

748

till 508,875 kilogram samt för hjulringar till 1,053,013 kilogram. Med

hänsyn ej mindre härtill än ock till de tullsatser, som i afdelningen för

järnvaror föreslagits för vissa jämförliga artiklar, har någon förhöjning

af nuvarande tull synts påkallad, hvarvid tillika i viss mån åtskillnad

gjorts efter den olika grad af förädling, varan företer. Under den

högre af de två tullsatser, som i sådant hänseende upptagits, hafva förts

jämväl draginrättningar och koppelanordningar äfvensom buffertar och

delar därtill, hvilka samtliga artiklar nu draga tull med 10 procent af

värdet. Beträffande dem hafva följande pris, per 100 kilogram räknadt,

uppgifvits, nämligen, för koppelanordningar 35 till 50 kronor, för

buffertar omkring 50 kronor och för buffertdelar 50 till 75 kronor.

Maskiner, ej Redan i betänkandets allmänna del har framhållits nödvändig

närcindai^etc.

h-eten att bibehålla värdetull för denna rubrik. Olägenheten af en sådan

N:r 1002. anordning förlorar, rent praktiskt sedt, väsentligt i betydelse därigenom,

att hithörande mera afsevärda maskiner och apparater komma till användning

inom industrien och vanligen importeras omedelbart af den

industriidkare, som har behof af dem, men däremot mera sällan föras i

lager för afsättning inom landet. Faran för felaktiga fakturor blifver i

följd däraf ringa, och man har icke att räkna med de mera svårbestämliga

och ojämna pris, som förekomma, då försäljningen till förbrukaren

förmedlas genom inhemska mellanhänder eller sker från utlänningars

konsignationslager här i landet.

För att icke den i allt tall mycket specialiserade maskinafdelningen

i förslaget skulle än ytterligare svälla ut och försvåra tillämpningen,

har det varit nödigt att låta förevarande slumprubrik få en jämförelsevis

vid omfattning. I fråga om ett eller annat slag af maskiner hafva

dock särskilda skäl kunnat föranleda deras bibehållande i denna rubrik.

avsnitt 685 Kontrollera mot PDF

Så är förhållandet med en betydande grupp, nämligen textilmaskinerna.

Där har framförallt svårigheten att sammanjämka förbrukarnas och tillverkarnas

motsatta intressen bidragit till, att specifika tullsatser icke

upptagits. I det utkast till afdelningen för maskiner, som af kommittén

underställdes tillkallade sakkunniga, hade upptagits, bland annat, följande

rubriker:

Kard- och ruggmaskiner med en cylinderbredd

af 1,250 millimeter eller däröfver, med eller

utan påsatt kardbeslag ......................................

Upprifnings- och blandningsmaskiner äfvensom

Tullsats.

Kronor.

100 kilogram 10: —

749

Tullsats.

väfstola]- samt alla andra, ej särskildt nämnda

maskiner, afsedda uteslutande för textil- och

hattmakeriindustrien........................................... 100 kilogram 6: —

Anm. Särskildt inkommande jacquard- ock skaftinrättningar

för väfstolar tullbehandlas som väfstolar.

De tullsatser, som sålunda afsetts för textilindustriens maskiner,

hade beräknats komma att — efter vederbörligt taraafdrag — i stort

sedt ungefär motsvara nuvarande värdetull. Förslaget i denna del mötte

emellertid gensägelse från såväl förbrukare som tillverkare. Af de förra

önskade flertalet bibehålla värdetullen och framhöllo för öfrig!, att ett

med hänsyn till textilindustriens olika grenar lämpligt afvägande af

textilmaskinernas tull kräfde en vida utförligare specialisering, hvaremot

representanter för den inhemska tillverkningen af textilmaskiner —

hvilken omfattar hufvudsakligen endast vissa maskiner för ylleindustrien

— förklarade sig helst se, att för samtliga textilmaskiner sattes en enhetlig

tullsats af minst 8 kronor per 100 kilogram. Skulle emellertid

en uppdelning ske i enlighet med utkastet, vore för den senare af de

anförda rubrikerna en tull af 7 kronor per 100 kilogram den minsta

möjliga, för så vidt icke det nuvarande skyddet skulle, till stor skada

för tillverkningen, reduceras.

Med hänsyn till svårigheten att uppdraga gränsen mellan pneumatiska

verktyg och pneumatiska maskiner samt i betraktande af det

mycket växlande värdet å förstnämnda artiklar hafva desamma upptagits i

denna rubrik.

På sätt. i inledningen till motiveringen för maskingruppen framhålles,

hafva åtskilliga maskindelar specificerats i syfte att hindra ett

kringgående af de för färdiga maskiner föreslagna tullsatser. De tullsatsei*,

som i detta syfte upptagits i denna och efterföljande rubriker,

hafva tillkommit efter särskilda undersökningar och efter upprepade

öfverläggningar med fackmän.

Hvad beträffar den för cylindrar och slidskåp, vägande högst 100

kilogram, föreslagna tullsats, kan densamma väl synas något hög. Den

avsnitt 686 Kontrollera mot PDF

torde emellertid icke lämpligen kunna sättas lägre i betraktande däraf,

att under densamma falla flertalet dyrbara cylindrar för bensinmotorer,

hvilka cylindrar, enligt uppgift, betinga ett pris af 500 kronor eller

däröfver per 100 kilogram.

Tullsatsen för blanksvarfvade vefaxlar och vefstakar har ansetts

Cylindrar,

kolfvar, vefaxlar

etc.

N:r 1003—

1010.

750

Valsar etc.

N:r 1011- !0I4.

Transmis

sioner.

Nr 1015 och

3016.

höra sättas afsevärdt högre än. tullsatsen för andra vefaxlar och vefstakar

till skydd för den inhemska tillverkningen mot en påträngande konkurrens

af blanksvarfvade vefaxlar, särskild! från Danmark.

De sakkunniga hafva förordat, att alla slag af valsar och valscylindrar

måtte sammanföras. Därvid har dock befunnits nödigt att

för ernående af lämpligt afpassade tullsatser uppdela artiklarna i fråga

på fyra olika rubriker. Sedan valsar till sädes- och oljekakskrossar

samt malskifvor till gröpkvarnar afskilts och upptagits i särskild rubrik,

hafva de återstående åsatts olika tull, allt efter som de äro bearbetade

eller icke. För icke bearbetade valsar och valscylindrar, hvarunder

företrädesvis torde falla icke bearbetade valsar till valsverk och valsstolar

— vanligen bestående af icke smidbart gjutgods — har föreslagits

tull till samma belopp, 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, som

för icke bearbetadt, ej särskild! nämndt dylikt gjutgods af minst 100

kilograms vikt. Enligt uppgift utgör priset per 100 kilogram å gummiklädda

valsar 90 till 345 kronor, å valsar med bronsöfverdrag 100 till

130 kronor, å kopparklädda valsar af olika slag 130 till 200 kronor.

I betraktande däraf, att det höga värdet hos flertalet af dessa valsar

beror på det ingående materialets dyrbarhet och sålunda icke på det å

valsarna nedlagda arbetet, har kommittén funnit en tull af 10 kronor

per 100 kilogram vara tillfyllestgörande. Under rubriken n:r 1014 blifva

hänförliga åtskilliga slag af valsar, såsom kokillhärdade järnvalsar till

valsverk (pris 32 kronor per 100 kilogram), icke härdade dylika valsar

(pris omkring 20 kronor per 100 kilogram), pressvalsar af järn (pris

45 till 55 kronor per 100 kilogram), kokillvalsar för maskiner inom

pappersindustrien (pris 75 till 90 kronor per 100 kilogram) samt, registervalsar

af mässing eller koppar (pris 200 till 300 kronor per 100 kilogram).

Vidare falla härunder kopparvalsar för tygtryckerier. En

tull af 8 kronor per 100 kilogram har synts lämplig. Visserligen

blir denna tull låg för koppar- och mässingsvalsarna. Däremot

torde dock intet vara att erinra, ty ifrågavarande valsar för textilindustrien

göras icke inom landet,, och hvad beträffar registervalsar, som

avsnitt 687 Kontrollera mot PDF

tillverkas vid de inhemska verkstäderna, lärer föga sannolikt vara, att

dessa enkla och lätt konstruerade valsar göras till föremål för import

annat än tillsammans med den maskin, till hvilken de höra, hvarvid de

draga den för denna bestämda tull.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med. hvad af maskin verkstädernas

kommitterade föreslagits, har kommittén i en särskild grupp upptagit

751

flertalet transmissioner. För kommittén hafva uppgifvits följande pris

per 100 kilogram å nedannämnda, hit hänförliga artiklar, nämligen å

släta axlar 25 till 30 kronor, å lager 27 till 70 kronor, å lagerboxar

50 till 120 kronor, å takrörelser 70 till 110 kronor samt å svänghjul

27 till 44 kronor. Bemälda kommitterade hade för transmissioner föreslagit

en gemensam tullsats af 8 kronor per 100 kilogram. Denna tullsats

har emellertid synts kommittén liksom hörda sakkunniga väl hög; och

sedan hit blifvit förda äfven svänghjul utan regulator, hvilka ofta

äro ansenliga pjäser med jämförelsevis lågt värde per viktenhet,

har det befunnits lämpligt att för transmissioner, vägande öfver

500 kilogram, upptaga en särskild tullsats, lägre än den allmänna,

för transmissioner af ringare vikt afsedda. Denna senare har ansetts

böra bestämmas till 6 kronor per 100 kilogram; och för de tyngre har i

betraktande häraf, att svänghjulen, hvilka torde vara de enda af här ifrågavarande

artiklar, som uppnå en vikt af 500 kilogram, bestå af icke smidbart

gjutgods, tullsatsen synts böra föreslås till samma belopp, 4 kronor

per 100 kilogram, som för bearbetadt, ej särskild! nämndt, icke smidbart

gjutgods af minst 100 kilograms vikt.

Då en tull af 6 kronor per 100 kilogram synts vara väl lag

såsom skydd för den inhemska tillverkningen af remskifvor af plåt och

då de för ej särskild! nämnda plåt- och bleckvaror upptagna tullsatser

befunnits vara för berörda ändamål lämpligare afvägda, hafva, på sätt

anm. 2 under förevarande rubriker utvisar, dylika remskifvor blifvit

hänvisade till förtullning såsom dylika plåt- och bleckvaror. De vanligaste

slagen af plåtremskifvor lära i vikt växla mellan 4 och 20 kilogram per

stycke samt kosta 55 till 95 kronor per 100 kilogram.

Af kullager förekomma två väsentligt olika slag, nämligen ett

slag, tillverkade af fint material, hvarå ett omsorgsfullt och omfattande

arbete nedlagts, och ett annat slag, som utgöres af en gröfre och mindre

bearbetad vara. De förra äro vanligen så små, att det stora flertalet har

en styckevikt, som icke öfverstiger 1 kilogram, hvaremot de senare

alltid äro af högre vikt, växlande mellan ett par kilogram och flera

hundra kilogram. Gifvetvis är äfven åtskillnaden i värde högst betydande.

avsnitt 688 Kontrollera mot PDF

Med hänsyn härtill har kommittén funnit nödigt upptaga en

särskild tullsats för lager, vägande högst 1 kilogram per stycke. För

dylika lager, hvaraf finnes afsevärd tillverkning inom landet och hvilka

hafva stor användning inom velocipedindustrien, har tullsatsen ansetts

böra sättas lika med den för velocipeddelar gällande eller 200 kronor

per 100 kilogram. Priset å kullager af högst 1 kilograms vikt af

Kull- och kullager.

N:r 1017—

1019.

752

svensk tillverkning lärer växla mellan 1,700 och 7,000 kronor per

100 kilogram.

Hvad beträffar andra slag af kullager äfvensom rullager, Indika

senare städse väga mer än 1 kilogram per stycke, hafva för kommittén

tillgängliga prisuppgifter gifvit vid handen, att lämpligt afvägda tullar

för dessa artiklar kunna ernås genom deras uppdelande i två viktgrupper

med gräns vid 15 kilogram. Kull- och kullager, vägande 1—15

kilogram kosta 240 å 600 kronor per 100 kilogram, frånsedt dock

finarbetade kullager af denna vikt, till hvilken jämförelsevis obetydliga

artikel hänsyn emellertid icke lärer böra tagas. Priset å ruff- och kullager

af högre vikt än 15 kilogram utgör 70 till 235 kronor per 100

kilogram.

Axelkopp- På förslag af de i ämnet hörda sakkunniga hafva särskildt för

lingar etc. gjg upptagits rörliga axelkopplingar, af hvilka flera olika slag föreT

mit °C komma såsom friktions-, läderbands-, stålbands-, hyls-, skif- och klokopplingar.

Tillgängliga prisuppgifter synas gifva vid handen, att

allenast två tullsatser för ifrågavarande artiklar kunna anses erforderliga,

den ena för kopplingar, vägande högst 500 kilogram, och den andra

för kopplingar af större vikt. Priset å friktionskopplingar af den mindre

vikten utgör, enligt uppgift, 100 till 225 kronor med ett medelpris af

155 kronor, allt per 100 kilogram. Af öfriga hithörande axelkopplingar

torde emellertid flertalet äga ett vida lägre värde, och har med hänsyn

härtill tullsatsen ansetts icke böra sättas högre än 12 kronor per 100

kilogram. Beträffande rörliga axelkopplingar, vägande mer än 500

kilogram, lära dessa till största delen utgöras af friktionskopplingar,

och då värdet å dylika, till denna viktgrupp hörande kopplingar lärer

utgöra 85 till 95 kronor per 100 kilogram, har en tullsats af 9 kronor

per 100 kilogram synts lämplig.

Med axelkopplingar hafva här likställts hugg- och skrufväxlar

med bearbetade kuggar. Medelpriset å sådana lärer utgöra, allteftersom

de äro tillverkade af icke smidbart järn eller al stål, resp. 85

och 170 kronor per 100 kilogram.

irmatur etc. Armatur till maskiner, apparater och rörledningar tullbehandlas

N:r 1022- nu SOm ej specificerade delar till maskiner, redskap och verktyg med 10

avsnitt 689 Kontrollera mot PDF

l024, procents värdetull eller ock, i vissa fall, som det ämne arbetad!, hvaraf

varan består.

Kommittén har i likhet med hörda sakkunniga ansett, att under

armatur bör inbegripas icke blott, såsom af maskinverkstäderna före

-

758

slagits, armatur för ånga, gas, vatten och syror utan äfven annan armatur,

exempelvis den, som är afsedd för olja, fett eller grafit. Likaså lärer böra

hit hänföras elektrisk maskinarmatur, i den mån den ej är i förslaget

särskildt upptagen. Under armatur har kommittén vidare, i olikhet med

maskinverk städernas kommitterade, inbegripit pulsometrar och vädurar,

hvilka äro enkla behållare, närmast likställda med kondensationsvattenafledare.

Slutligen hafva, såsom förut omförmälts, regulatorer till vattenturbiner

ansetts böra hänföras till armatur.

Armatur, som i stor utsträckning tillverkas inom landet, göres dels

af järn, dels af annan metall, vanligen koppar eller mässing, dels ock af

järn jämte annan metall. För armatur, som till hufvudsaklig del består

af annan metall än järn, har tullen ansetts böra sättas till samma belopp

som för andra arbeten af koppar, andra slag, eller 50 kronor per 100

kilogram. Med hänsyn icke blott till värdet af det å lättare järnarmatur

nedlagda arbetet utan äfven därtill, att det ofta torde erbjuda svårighet

att ifråga om mindre armaturartiklar, sammansatta af olika metaller,

afgöra, hvilken metall som ingår i varan till hufvudsaklig del, har

armatur af järn, vägande högst 5 kilogram, likställts med armatur, bestående

till hufvudsaklig del af annan metall. Tyngre järnarmatur har

kommittén i samråd med sakkunniga uppdelat i två viktgrupper med

gräns vid 50 kilogram. Tullsatserna hafva i anslutning till maskinverkstädernas

förslag upptagits till resp. 15 och 10 kronor per 100

kilogram.

I betraktande däraf, att injektorer alltid och ejektorer vanligen

lära vara atl: betrakta som ett slags armatur, hafva dessa artiklar synts

lämpligen böra hänföras till dessa rubriker. Injektorer och ejektorer

bestå merendels af annan metall än järn och betinga pris, som enligt

uppgift växlar mellan 325 och 490 kronor per 100 kilogram.

Enligt de sakkunnigas tillstyrkande har, till säkerställande af här

föreslagna tillsatser, i anm. 1 under förevarande rubriker intagits föreskrift,

att delar till nu ifrågavarande artiklar skola tullbehandlas såsom

den fullfärdiga varan.

Då föruicklad armatur i allmänhet lärer äga högre värde än annan

armatur, har, på sätt anm. 2 utvisar, den förnicklade varan ansetts

böra draga högre tull.

Beträffande motiveringen för dessa anmärkningar hänvisas till

hvad i inledningen till denna afdelning af taxeförslaget anförts, hvarjämte

avsnitt 690 Kontrollera mot PDF

erinras om hvad här ofvan i motiveringen för rubrikerna n:r

936—938 anförts med afseende å anm. 5.

Anm. till

åtel. X!l! A.

95

754

Elektriska

maskiner etc

N:r 1025—

1029.

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.

På förslag af representanter för den elektriska industrien och i

öfverensstämmelse med den tyska tulltariffen hafva i denna afdelning

sammanförts icke allenast elektriska maskiner och apparater utan i

öfrigt äfven flertalet elektrotekniska artiklar. Erinras bör emellertid i detta

sammanhang, att likasom kablar upptagits i samband med isolerad tråd

inom afdelningen för kopparvaror, så återfinnas på andra ställen i förslaget

artiklarna elektriska härdugnar samt kokapparater, stryk- och

pressjärn, anordnade för uppvärmning med elektricitet, äfvensom elektriska

mätinstrument.

Den i förslaget genomförda specialiseringen af elektriska maskiner

och apparater grundar sig på en med biträde af ett flertal sakkunniga

personer, representerande olika intressen inom den elektriska industrien,

gjord utredning.

De elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromotorer och

transformatorer samt delar däraf draga för närvarande tull med 15

procent af värdet. Denna tull fastställdes vid 1904 års riksdag, hvarförinnan

elektriska maskiner tullbehandlats som andra maskiner med en

tull af 10 procent af värdet. De skäl, som föranledde denna höjning

af skyddet för den elektriska industrien, och hvilka hufvudsakligen hänförde

sig till det förhållande, att denna för vårt land lika viktiga som

naturliga näringsgren hade att kämpa med öfvermäktig konkurrens från

utlandet, särskildt Tyskland och Schweiz, äga fortfarande giltighet.

Värdet å de inom landet tillverkade elektriska maskiner och apparater

— häri ej inberäknade telegraf- och telefonapparater in. m. — har

enligt produktionsstatistiken stigit från 2,688,487 kronor år 1903 —

det första år för hvilket uppgift föreligger — till 7,762,825 kronor år

1907. Trots denna den inhemska industriens ansenliga utveckling har

dock införseln af de slag af elektriska maskiner, som äro i taxan specificerade,

ökats från ett värde af 323,206 kronor år 1904 — det första

året, för hvilket specifikation förekommer — till 1,453,514 kronor år

1907. Med afseende å dessa senare siffror bör därjämte ihågkommas, att införselvärdena

möjligen äro låga i förhållande till det verkliga handelsvärdet

i följd däraf, att de utländska fabrikanterna i stor utsträckning lära leverera

maskiner till filialer eller dotterbolag här i landet, hvarvid maskinerna

kunna faktureras till själfkostnadspris. Under sådana omständigheter synes

755

vid värdetullens omsättning till vikttull böra iakttagas, att man räknar

avsnitt 691 Kontrollera mot PDF

med högre medelvärden i förhållande till maxim!- och minimipris,

än hvad eljest i allmänhet plägar iakttagas.

I fråga om indelningen har visat sig, att skillnad bör göras icke

mellan olika slag af hithörande maskiner utan allenast mellan olika

stora typer., d. v. s. indelningen bör omfatta endast olika viktgrupper.

Till en början torde dock den nuvarande rubriceringen — oafsedt att

delar till ifrågavarande maskiner böra utbrytas — tarfva ändring.

Mot denna rubrik har nämligen från sakkunnigt håll anmärkts,

dels att den vore för snäf, då den endast omfattade nu förefintliga

maskiner och icke lämnade utrymme för de nya maskiner, som inom

den kraftigt framåtgående elektriska industrien utan tvifvel komme att

framställas, dels att rubrikens affattning vore otillfredsställande såväl

därutinnan, att den upptoge benämningen dynamomaskiner — ett inom

den elektrotekniska terminologien rätt sväfvande begrepp — som ock

med hänsyn därtill, att transformatorer betecknades som maskiner, hvilket,

hvad flertalet transformatorer beträffade, vore mindre egentligt. Tilllika

har påpekats, att med transformatorer borde i tullbehandiingsafseende

likställas dämprullar. Med anledning häraf har öfverrubriken

omredigerats.

Hvad härefter angår viktgränserna, har kommittén sökt att, så

långt likhet i värde det medgåfve, draga dessa så, att minsta möjliga

antal viktgrupper behöfde upptagas, samt att om möjligt anpassa gränserna

efter naturlig åtskillnad. I detta afseende kan framhållas, att under

50 kilograms vikt ligger en stor grupp ganska dyrbara småmaskiner,

och att viktgränsen 3,000 kilogram lärer kunna anses i regel beteckna

den öfre gränsen för standardtyper, öfver hvilken gräns i allmänhet

endast särskildt. tillverkade specialmaskiner förekomma.

Tullsatserna äro beräknade på grundval af och med hänsyn till

ett stort antal från olika håll införskaffade prisuppgifter, hvilka gifvit

vid handen, att inom de föreslagna fem viktgrupperna priset per 100

kilogram å olika slag af elektriska maskiner och därmed likställda

artiklar utgöra resp. 200 till 700 kronor, 180 till 380 kronor, 105 till

275 kronor, 95 till 200 kronor och 85 till 140 kronor.

För tullbehandlingen af elektriska maskiner, inkommande! delar,

och af särskildt inkommande, ej specificerade lösa delar till dylika

maskiner har kommittén ansett samma bestämmelser böra gälla,

som föreslagits för icke elektriska maskiner. Vidare har till förekommande

häraf, att viktsindelningen skulle kunna medföra den icke

Anm. tilE

n.r 1025—

1029.

756

Statorer m. m,

M:r 3030.

Ackumula

torer.

N;r 1031 och

1032.

afsedda påföljd, att sammanbyggda maskiner kunde införas efter lägre

avsnitt 692 Kontrollera mot PDF

tullsats, än om de inkomme livar för sig, upptagits bestämmelse därom,

att elektriska maskiner, fästade på gemensam bottenplåt, skola förtullas

hvar för sig. Med afseende å innehållet i anm. 5 till afd.

XIII A skall — där ej, såsom i fråga om fläktar, annorlunda är särskilt

stadgadt — enahanda förfarande iakttagas äfven i det fall, att

en elektrisk och eu icke elektrisk maskin inkomma, förenade på samma

platta. Härigenom undanröjes den hittillsvarande svårigheten för tullmyndigheterna

att i hvarje enskildt fall afgöra, huruvida en sålunda

sammansatt maskin är att anse som en elektrisk maskin eller ej.

Representanter för den svenska elektriska industrien hafva inför

kommittén framhållit, att om ej effektiv vikttull åsattes de finare, mera

bearbetade delarna till elektriska maskiner, man hade grundad anledningbefara,

att utländska tillverkare komrne att här bedrifva en sammansättningsindustri

för sådana maskiner, hvarvid endast de gröfre delarna

komme att här framställas, under det att de finare komme att införas

från utlandet. För att förebygga en dylik möjlighet, syntes tullen å

ifrågavarande maskindelar böra sättas betydligt högre än tullen å den färdiga

maskinen. Det i berörda syfte här inrymda, af de sakkunniga gillade

förslaget lärer, efter hvad verkställd undersökning gifvit vid handen,

medföra för här ifrågavarande artiklar en tull, motsvarande i genomsnitt

ungefär 15 procent af värdet.

Ackumulatorer hänföras för närvarande till rubriken maskiner,

redskap och verktyg, ej specificerade, och draga sålunda 10 procents

värdetull.

Af ackumulatorer förekomma flera olika slag, som efter användningssättet

pläga betecknas såsom stationära eller såsom transportabla

ackumulatorer. De förra utgöras till största delen af blyackumulatorer,

bestående af glasburkar eller invändigt blyfodrade trälådor med däri

nedsatta blyplåtar jämte träskifvor och trästafvar för plåtarnas fästande

och isolerande. Priset å blyackumulatorer ställer sig för tre olika

storlekar i resp. 100, 72 och 70 kronor, allt per 100 kilogram

räknadt. Af bly ackumulatorer förekommer jämväl en mindre konstruktion,

som användes för transportändamål, dock ej till automobiler. Omsättningen

af denna typ, hvars medelpris beräknas till 180 kronor per

100 kilogram, lärer emellertid vara ganska obetydlig. Den stora mängden

af transportabla, företrädesvis till automobiler nyttjade ackumulatorer

utgöras af i burkar af ebonit, celluloid eller metall inneslutna

757

element al växlande sammansättning. Medelpriset ä automobilackumulatorer

har uppgifvats från ett håll till 287 kronor, från ett annat till

• 524 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Tillverkning af denna

avsnitt 693 Kontrollera mot PDF

artikel har upptagits inom landet, och utsikter lära finnas för att denna

tillverkning skall kunna kraftigt utvecklas. Såsom af de anförda prisuppgifterna

framgår, hafva stationära och de flesta transportabla

ackumulatorer sinsemellan mycket olika värden. En gemensam, efter

vikt bestämd tullsats skulle sålunda drabba dem ganska olika. Vidare

tillkommer, att den svenska ackumulatorstillverkningen gifvetvis ej bör

beröfvas något af det skydd, den hittills åtnjutit, medan- å andra sidan,

så länge någon inhemsk tillverkning af blyackumulatorer icke är att

motse, skäl ej finnes att höja tullen å dessa. Eu uppdelning af artikeln

ackumulatorer synes sålunda erforderlig i och för åsättande af olika

tullsatser. Att härvid upptaga en högre tull för transportabla ackumulatorer

och eu lägre för stationära låter sig emellertid icke göra,

enär någon bestämd gräns emellan de bägge slagen icke kan angifva®.

Utom de ofvan nämnda viktigare slagen af ackumulatorer

lära nämligen äfven andra typer förekomma, såväl stationär;! som

transportabla, och intet hinder lärer möta att använda vissa slag

af transportabla batterier för stationära ändamål, hvilka kräfva svag

ström. Så skola emellanåt transportabla ackumulatorer begagnas för

telegrafapparater och mätningsändamål. Kan man sålunda icke göra

skillnad mellan transportabla och stationära ackumulatorer, så finnes

dock enligt de tillkallade sakkunnigas enstämmiga uttalande otc annat

sätt för frågans lösning, hvarigenom syftet att få eu lägre tull å blyackumulatorer

och en högre å automobilackumulatorer i hufvudsak

vinnes, nämligen genom att skilja mellan, å ena sidan, omonterade (icke

hopsatta) element till ackumulatorer, d. v. s. i delar inkommande

ackumulatorer, samt, å andra sidan, helt eller delvis monterade ackumulatorselement,

hvarmed åt ses helt eller delvis hopsatta ackumulatorer.

Förhållandet lärer nämligen vara, att blyackumulatorer alltid införas,

söndertagna i delar, under det att automobilackumulatorer inkomma

hopsatta, åtminstone till väsentliga delar, alldenstund det skulle blifva

för dyrt att verkställa en mera betydande del af hopsättning^,rbetet

annat än i sammanhang med ackumulatorernas tillverkning.

Med hänsyn till de ofvan angifna värdena hafva tullsatserna ansetts

böra upptagas till resp. 10 och 02 kronor, per 100 kilogram räknadt.

Till större blyackumulatorer höra träställningar och gångbanor.

Dessa hafva hittills, då de inkommit tillsammans med ackumulatorn,

förtullats som denna. Då detta förhållningssätt synes böra bibehållas,

758

, Glödlampor.

N:r 1033 och

1034.

har ett stadgande i detta afseende intagits i rubriken för omonterade

avsnitt 694 Kontrollera mot PDF

element. Vidare hafva i samma rubrik upptagits bestämmelser, enligt

Indika vissa till blyackumulatorer hörande delar, nämligen plåtar, träskkol'',

trästafvar, blyfodrade trälådor och glaskärl, skola, äfven då de

inkomma särskildt för sig, draga samma tull som den färdiga apparaten.

Sistnämnda stadgande, som torde vara en naturlig följd af föreskriften

om särskild tullsats för omonterade element, och som tydligtvis länder

förbrukarna af ackumulatorer till fördel, afviker i sak från nuvarande

tullbehandlingspraxis endast så till vida, som trälådor och glaskärl hittills

icke förtullats som delar till maskiner och redskap utan som respektive

snickararbeten och glasburkar. Kommittén har emellertid ansett sig så

mycket hellre kunna förorda ett afsteg från denna praxis, som, hvad

trälådorna beträffar, dessa göras af pitchpine — ett amerikanskt träslag

— och ej tillverkas inom landet, samt i fråga om glaskärlen de svenska

glasbruken icke synas hafva intresse af att tullen sättes högre än 10

öre per kilogram. Till förebyggande af, att som glaskärl för ackumulatorer

skulle förtullas för sådant ändamål icke afsedda glasburkar, har en

inskränkning i tullsatsens tillämplighet å burkar gjorts medelst uppställande

af fordran på några för ackumulatorskärl karakteristiska egenskaper.

Den för omonterade ackumulatorselement föreslagna tullsatsen kar

ansetts lämplig jämväl för galvaniska element, hvilken artikels medelpris

torde ligga något öfver 100 kronor per 100 kilogram. Äfven de

tullbehandlas nu som maskiner och redskap.

Element till automobilackumulatorer inkomma ofta förenade till ett

batteri, inneslutet i en låda. För att utmärka, att eu dylik låda bör,

såsom en integrerande del af apparaten, tullbehandlas med denna, har

jämte monterade element upptagits äfven benämningen batterier. Då

elektroder, som inkomma hoplödda, nästan alltid äro afsedda för transportabla

ackumulatorer, kunna hoplödda elektroder lämpligen sammanföras

med helt eller delvis monterade element. Hoplödda elektroder hafva

hittills hänförts till rubriken för maskiner, redskap och verktyg, ej

specificerade.

Elektriska glödlampor draga nu tull med 1 krona 50 öre per

kilogram.

Af dylika lampor finnas två olika slag, de vanliga koltrådslamporna

och metalltrådslampor. Dessa senare hafva först helt nyligen kommit i

marknaden, men så stor erfarenhet angående metalltrådslamporna synes

dock hafva vunnits, att man med rätt stor sannolikhet kan antaga, att

759

de, särskilt på grund däraf att de äro betydligt mera strömbesparande

än koltrådslampor, skola vinna stor användning. Vid sådaut förhållande

och då metalltrådslampor hafva ett betydligt högre värde än

avsnitt 695 Kontrollera mot PDF

koltrådslampor, hafva metalltrådslamporna ansetts böra särskildt upptagas

med egen tullsats. Priset å detta slag af glödlampor uppgår, så vidt

utrönas kunnat, till 55 å 65 kronor per kilogram, under det koltrådslamporna

lära betinga allenast ett pris af omkring 8 kronor 30 öre per

kilogram.

Enligt hvad upplyst blifvit, tillverkas koltrådslampor vid två fa- •

b riker inom landet, af h vilka den ena tillhör ett ■— flertalet glödlampsfabriker

å kontinenten omfattande — syndikat, som bestämmer maximikvantiteten

af fabrikens afsättning'' samt fastställer priset å dess tillverkning.

Från denna fabriks sida har någon erinran icke gjorts mot

den nuvarande tullsatsen. Af en representant för den andra inhemska

fabriken åter har framhållits, att tullförhållandena vore för industrien

ogynnsamma, och särskildt att tullskyddet för det färdiga fabrikatet

vore otillräckligt, hvilket ansåges framgå, bland annat däraf, att åtskilliga

förut här i landet existerande glödlampsfabriker måst nedlägga

sin verksamhet. Kommittén, som icke ansett sig böra föreslå någon

höjning af ifrågavarande tull, har i syfte att bereda lättnad åt den

ifrågavarande industrien i stället till tullfrihet uppfört vissa för tillverkningen

nödiga materialier. För metalltrådslampor åter har en tull

af 1 krona 50 öre per kilogram befunnits alldeles för låg. Att till grund

för tullsatsen lägga ofvan angifna pris torde dock ej vara lämpligt, då

i detsamma ingår ersättning för betydande patentafgifter. Däremot

torde en något så när tillförlitlig utgångspunkt för skyddets bestämmande

kunna vinnas, om hänsyn tages därtill, att kostnaden för tillverkningen

af en metalltrådslampa lärer vara ungefär fem gånger

större än tillverkningskostnaden för en koltrådslampa; och har i enlighet

härmed tullsatsen upptagits till 7 kronor 50 öre per kilogram. Såsom

koltrådslampor böra, enligt uttalande af sakkunnig person, äfven lampor

med metalliserad kolträd anses. Sådana lära stå allenast ungefär 20

procent högre i pris än koltrådslampor. Någon svårighet att vid tullbehandlingen

skilja mellan koltråds- och metalltrådslampor lärer ej

förefinnas, då metalltrådslamporna, åtminstone hvad hittills använda

konstruktioner beträffar, till utseendet helt skilja sig från koltrådslamporna.

Båglampor, som, frånsedt glasgloben, bestå af två hufvuddelar, Bågiampor

nämligen mekanismen och garnityret, hvilken senare del är sammansatt, 1035.

760

af omhölje! och upphängning^ byglarna, hafva hittills tullbehandlats efter

det hufvudsakligen ingående materialets beskaffenhet och till följd häraf

vanligen rubricerats som andra arbeten af koppar, fernissade, eller som

avsnitt 696 Kontrollera mot PDF

ej specificerade, lackerade järnvaror med tull af resp. 75 och 50 öre

per kilogram. Har glasgloben undantagsvis inkommit samtidigt med

lampan, har den tullbebandlats som denna senare.

Enligt hvad upplyst blifvit, förekommer inom landet icke tillverkning

af båglampor i den omfattning, att någon mera afsevärd

hänsyn därtill behöfver tagas i tulltaxan; och fabrikationen af båglampor

lärer vara en föga lönande industri, som icke kan väntas blifva härstädes

upptagen i större omfattning.

Under sådana omständigheter har till förenkling af tullbehandlingen

en enhetlig tullsats för alla båglampor synts vara att föredraga, hvilken,

då medelpriset å olika slag af båglampor uppgifvits utgöra något

öfver 5 kronor per kilogram, synts kunna lämpligen bestämmas till

50 öre per kilogram.

Ehuru värdet å s. k. nernstlampor är åtskilligt högre än å båglampor

eller ungefär 12 kronor per kilogram, hafva de dock ansetts

kunna upptagas med samma tullsats som båglampor. Af nernstlampor

förekommer nämligen icke inhemsk tillverkning, och den olägenhet, som

i konkurrenshänseende möjligen skulle kunna uppstå för glödlampsindustrien

genom åsättande af en låg tull å nernstlampor, lärer ej kunna

tillmätas nämnvärd betydelse. Nernstlampor, som bestå af lyskropp.

motstånd, sockel och glasglob, lära alltid inkomma i delar, därvid hittills

hvarje del tullbehandlats för sig, nämligen lyskroppen som varor,

ej specificerade, arbetade, med 15 procents värdefull, motståndet som

ej specificerade maskindelar med 10 procents värdefull, sockeln, hvilken

vanligen är af fernissad mässing, som det ämne arbetadt, hvaraf den

bestått, och sålunda i regel med tull af 75 öre per kilogram, samt

slutligen glasgloberna som glas, andra slag, med tull af 60 öre per

kilogram. Den af kommittén föreslagna enhetliga tullbehandlingen

innebär sålunda en betydande förenkling. Det har ansetts nödigt att i

rubriken intaga ett uttryckligt stadgande därom, att med båg- eller

nernstlampor inkommande glober skola förtullas som dessa.

Den i denna rubrik jämväl upptagna artikeln strålkastare drager

nu såsom liänförlig till ej specificerade redskap 10 procents värdefull.

Medelvärdet lärer utgöra omkring 5 kronor 30 öre per kilogram.

Hvad beträffar särskildt inkommande delar till båglampor, nernstlampor

och strålkastare, hafva speciella bestämmelser funnits erforderliga

endast för lyskroppar och motstånd till nernstlampor, hvilka delar med

761

ett uppgifvet medelvärde af resp. 26 kronor 50 öre och 26 kronor

25 öre per kilogram, lämpligen synts kunna likställas med färdiga

lampor. Ofriga delar torde utan olägenhet kunna förtullas efter materialets

beskaffenhet.

avsnitt 697 Kontrollera mot PDF

Jämte krafvet på högre tullskydd för glödlamptillverkningen har

från ifrågavarande industris sida framställts yrkande om tullfrihet för

kol- och metalltrådar samt metalliserade koltrådar till glödlampor äfvensom

för socklar till sådana lampor. Det har upplysts, att någon inhemsk

tillverkning af berörda artiklar icke förekommer. Metalltråden

framställes hufvudsakligen genom gjutning af wolframmetall. Socklar

till glödlampor bestå af en kärna af porslin, försedd med åtskilliga

beslag och anordningar af metall. Dylika socklar göras vanligen vid

specialfabriker, och enligt lämnad uppgift skulle dessa i allmänhet förse

jämväl utländska glödlampfabriker med socklar.

Koltrådar, äfven de metalliserade, hafva tullbehandlats som varor,

ej specificerade, arbetade; metalltrådar hafva hänförts till koppartråd,

och socklar lära vanligen hafva rubricerats som andra arbeten af koppar,

andra slag.

Då, såvidt kommittén kunnat utröna, någon inhemsk industri icke

har intresse af att tull å ifrågavarande artiklar bibehålies, men en sådan

anordning gifvetvis måste fördyra den inhemska tillverkningen af glödlampor,

hafva, nämnda, varor upptagits såsom tullfria.

För kol, som är arbetadt för elektrotekniskt ändamål och ej hänförligt

till nästföregående rubrik, hafva här upptagits särskilda tullsatser.

Dylikt kol drager nu tull med 15 procent af värdet, enär det hänföres

till varor, ej specificerade, arbetade, eller, hvad kolborstar angår, till

delar till elektriska maskiner.

Här ifrågavarande artiklar äro föremål för inhemsk tillverkning,

och hänsynen till denna synes kräfva upprätthållande af nuvarande

skydd. För värdetullens omsättande i vikttull har emellertid, i betraktande

af det olika värdet å särskilda slag af hithörande artiklar,

funnits nödigt att uppdela dem på tre rubriker. Under rubriken n:r

1037 skulle, i stort sedt, falla artikeln elektrodkol, som tulltekniskt lärer

kunna skiljas från andra kolfabrikat genom sin högre vikt. Den i

rubriken upptagna viktgränsen har satts efter samråd med sakkunniga

och återfinnes äfven i den tyska tulltariffen. Med hänsyn till priset å

denna vara — omkring 20 öre per kilogram — har tullsatsen upptagits

96

Koltrådar etc.

N: r 1036.

Kol för elektrotekniskt

ändamål.

för 1037—

1039.

762

Säkerhetsapparater

etc.

N:r 1040- 1043.

till 3 öre per kilogram. Motsvarande tyska tullsats är 3 mark per 100

kilogram. Värdet å de i rubriken n:r 1038 upptaga!a kolborstarna lärer

utgöra ungefär 20 kronor per kilogram. De viktigaste till rubriken

n:r 1039 hänförliga artiklarna äro båglamps- eller belysningskol (pris

70 öre till 1 krona 30 öre eller möjligen något högre per kilogram),

avsnitt 698 Kontrollera mot PDF

mikrofonkol (pris 60 till 700 kronor per kilogram) samt elementkol

(pris omkring 1 krona 25 öre per kilogram). De hörda sakkunniga

hafva ansett tullsatsen böra sättas till 20 öre per kilogram. Visserligen

innebär detta så godt som tullfrihet för mikrofonkol, men enligt

hvad en inhemsk tillverkare upplyst, saknar tullsatsens belopp betydelse

för denna artikel, hvaraf ingen införsel men väl afsevärd export förekommer.

De i rubrikerna n:r 1040—1043 upptagna artiklar torde nu tullbehandlas

som maskiner, redskap och verktyg eller som fysiska instrument

med tull i bägge fallen af 10 procent af värdet; dock att dosströmställare

förtullas som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, därvid

sannolikt i flertalet fall den för andra arbeten af koppar, fernissade,

stadgade tullsats af 75 öre per kilogram kommer till tillämpning.

Från två firmor, hvilka uppgifvits bedrifva fabriksmässig tillverkning

af flertalet hithörande artiklar för högspänd ström, har

kommittén fått emottaga framställning angående en enhetlig tullsats

af 50 öre per kilogram för samtliga till rubrikerna n:r 1040—1042

hänförliga artiklar. I denna har framhållits, hurusom i fråga om

elektriska apparater konkurrensen med den utländska massproduktionen

vore ännu svårare än i fråga om elektriska maskiner. Då det emellertid

syntes vara för landet af största betydelse, att en verklig tillverkning

af dylika apparater upptoges, hade eu sådan startats, och för denna

vore den föreslagna tullsatsen, som i stort sedt motsvarade nuvarande

värdetull, af nöden. Emot detta förslag har från elektriska fabriker,

där apparater af nu ifrågavarande slag icke tillverkas, och från andra

förbrukare af varan anmärkts, att den ifrågasatta tullsatsen, som i vissa

fall blefve högre än gällande tull, skulle sätta flertalet elektriska installationsaffärer

i alltför stort beroende af de inhemska tillverkarna af starkströmsapparater.

För sin del har kommittén, med behjärtande af sist anförda synpunkt,

ansett tillverkningen af ifrågavarande artiklar böra såvidt möjligt

åtnöjas med tullsatser, motsvarande nuvarande tull, hvilket ock torde

kunna utan större olägenhet iakttagas, då, enligt hvad upplyst blifvit,

afsättningsmöjligheterna, hvad dessa artiklar beträffar, bero mindre på

priset än på varans beskaffenhet. Kommittén har sålunda sökt så afpassa

tullsatserna, att de skulle motsvara eller åtminstone icke afsevärdt

öfverstiga 10 procent af värdet å sådana hithörande artiklar, som äro

föremål för inhemsk tillverkning. Framhållas bör måhända ock, att,

äfven om anledning kunde finnas att skilja mellan apparater för högspänd

ström och dylika för lågspänd ström — af hvilket senare slag

avsnitt 699 Kontrollera mot PDF

landets behof tillgodoses så godt som uteslutande medelst den inhemska

tillverkningen — en sådan uppdelning möter hinder i tulltekniskt

hänseende.

På porslinsisolatorer monterade säkerhetsapparater, olika slag^ af

motstånd samt kontroller — hvilka sistnämnda, ofta med motstånd förenade

apparater äro afsedda för elektriska spårvagnar o. d. lära,

enligt från olika håll meddelade, samstämmande uppgifter, äga ett medelvärde

af omkring 3 kronor 40 öre per kilogram, efter de gångbaraste

slagen räknadt. Fn tullsats af 35 öre per kilogram har därför synts

lämplig; och har samma tullsats af sakkunniga ansetts böra få gälla

äfven för alla till motstånd eller kontroller ej hänförliga elektriska

regulatorer. Vidare hafva till rubriken lör dessa artiklar lörts monterade

elektriska apparat- och instrumenttaflor, en artikel, som dock sällan

torde förekomma till import. Vid bedömande af tullsatsens lämplighet

för densamma bör hänsyn tagas ej blott till det höga värdet å själ!va

apparaterna utan jämväl till plattornas ansenliga tyngd och det låga

värde, de representera i förhållande till hela täflan.

Under säkerhetsapparater, andra än de på porslinsisolatorer monterade,

inbegripas äfven säkerhetsproppar, smältstycken och smältpatroner

äfvensom öfverspänningsapparater (åskledare och spolar). Den lör dessa

artiklar föreslagna tullsats, 50 öre per kilogram, har af sakkunniga

förklarats innefatta tillräckligt skydd för den mindre betydande inhemska

tillverkningen inom detta område utan att onödigt betunga förbrukarna.

Enligt uppgift utgör priset per kilogram å säkerhetsproppar och smältpatroner

resp. 3 till S kronor och 2 till 75 kronor.

Beträffande strömställare, hvarmed lärer böra förstås såväl strömbrytare

som omkastare, har eu uppdelning i två rubriker, nämligen en

för olje- och dosströmställare samt en för andra slag hvarunder

falla hufvudsakligen knif strömställare — ansetts erforderlig. ° Det har

upplysts, att oljeströmställare och knifströmställare äro föremål för inhemsk

tillverkning, hvaremot dosströmställare icke göras inom landet.

Medelvärdet å olj eströmställare uppgår till omkring 5 kronor 50 öre

per kilogram, under det att dosströmställare i genomsnitt kosta 7 kronor

per kilogram. Den för de bägge artiklarna gemensamma tullsatsen

764

har, i öfverensstämmelse med hvad förut anförts, ansetts höra bestämmas

hufvudsakligen med hänsyn till oljeströmställarna. Hvad angår den

föreslagna tullsatsen i rubriken n:r 1043 har densamma upptagits till

belopp, som af hörda sakkunniga ansetts ungefär motsvara nuvarande

värdetull.

Telefonapparater

etc.

N:o 1044 och

1045.

avsnitt 700 Kontrollera mot PDF

Den inhemska tillverkningen af telefonapparater, telefonväxlar och

telefonväxelbord är ganska betydande och öfverstiger vida landets eget

behof, hvadan stor export förekommer. Emellertid lärer det måttliga

skydd, som denna industri för närvarande åtnjuter — förenämnda artiklar

draga nu tull med 10 procent af värdet — vara behöfligt till

bevarande af hemmarknaden. Särskildt i fråga om mindre apparater,

afsedda för telefonering på mindre afstånd, såsom mellan olika delar

af ett hus, lärer den utländska konkurrensen göra sig kännbar. Enligt

meddelad uppgift utgör medelvärdet å de slag af telefonapparater, hvaraf

import företrädesvis äger rum, omkring 15 kronor per kilogram. Med

hänsyn härtill har af tillverkare framhållits önskvärdheten af att tullen

bestämdes till 1 krona 50 öre per kilogram. Kommittén har emellertid

ansett sig böra förorda detta förslag, allenast för så vidt fråga är om

apparater af mindre vikt än 5 kilogram. För de tyngre åter, som

hufvudsakligen utgöra b af de vanliga vägg- och bordstelefonerna, skulle

nämligen en tull af 1 krona 50 öre per kilogram blifva väl hög i

betraktande häraf, att medelpriset å sådana apparater utgör allenast

omkring 7 kronor 75 öre per kilogram. Mot den för de tyngre telefonerna

föreslagna tullsatsen, 80 öre per kilogram, som ju i det närmaste

motsvarar nuvarande värdetull, bär från de inhemska tillverkarnas sida

icke gjorts annan erinran, än att den sannolikt blefve otillräcklig förde

på senaste tid i bruk komna eentralbatteriapparaterna, hvilka visserligen

nu vägde mindre än 5 kilogram men framdeles nog komme att

öfverstiga denna viktgräns, då man sökte att ersätta i dem ingående delar

af trä med järn.

Alla för enskildt bruk använda telegrafapparater likasom ock eu

del åt statens torde göras inom landet. För dessa apparater —- hvilkas

medelvärde lärer utgöra omkring 19 kronor per kilogram — har från

tillverkarnas sida icke framställts anspråk på högre tull än 1 krona 50

öre per kilogram.

Delar till hör delar till telefon- och telegrafapparater samt till telefonväxlar

^rateretc8'' oc^ telefonväxelbord har särskild tullsats ansetts nödig. Ett flertal af

N:r 1046.’

765

dessa delar hafva hittills hänförts till rubriken för fysiska instrument

med 10 procents värdetull. Andra hafva tullbehandlats som varor, ej

specificerade, arbetade, och följaktligen dragit tull med 15 procent af

värdet. Slutligen hafva några förtullats som det ämne, arbetadt, hvaraf

de bestått.

I den mån sådana delar kunna identifieras som delar till förenämnda

apparater, har en enhetlig vikttull synts lämpligen böra åsättas,

med undantag dock för de i rubriken n:r 1048 upptagna jacklisterna.

avsnitt 701 Kontrollera mot PDF

A nedannämnda artiklar har uppgifvits följande ungefärliga medelpris

per kilogram, nämligen å mikrotelefoner 33 kronor, å mindre dylika

14 kronor, å hörtelefoner 21 kronor, å mindre växlar 18 kronor samt å

växelbordomkastare 22 kronor. Medelvärdet å ifrågavarande artiklar

tillsammans torde ligga mellan 22 och 23 kronor. En tullsats motsvarande

10 procent af värdet skulle sålunda utgöra omkring 2 kronor

25 öre per kilogram, men har detta belopp ansetts kunna utan olägenhet

afrunda^ nedåt till 2 kronor.

Isoleringsrör för isolering af elektriska ledningar utgöras företrädesvis

af s. k. Bergmannsrör, Indika, hvad materialet beträffar, äro af

flera olika slag.

De vanligaste äro dels s. k. mässingsklädda, dels s. k. förblyade.

Båda slagen bestå af ett inre rör af papp eller pappersmassa (asfalterade)

med ett metalliskt hölje, bestående i förra fallet af mässingsplåt, i det

senare af förblyad järnplåt. Dessutom förekomma oklädda papprör (s. k.

svarta Bergmannsrör) samt sådana med ett hölje af massivt järn (pansarrör).

Då isoleringsrör hittills förtullats efter rörens olika beskaffenhet,

är gifvet, att ett flertal tullsatser måst tillämpas. Boren hafva sålunda

exempelvis varit hän förliga än till andra arbeten af koppar, än till papparbeten,

ej specificerade, olackerade, än till ej specificerade järnvaror.

Intet inhemskt intresse synes emellertid hindra åsättande af en enhetlig

tullsats.

Enligt inhämtade upplysningar kosta mässingsklädda rör i medeltal

omkring 1 krona 75 öre per kilogram. Medelpriset å förblyade rör

utgör cirka 1 krona 30 öre per kilogram. Stålpansarrör betinga ett pris

af 80 öre per kilogram och rör af papp växla i pris mellan 70 öre och

1 krona per kilogram. De hörda sakkunniga hafva ansett en tull af

10 öre per kilogram lämplig.

Börvinklar till isoleringsrör — hvilka artiklar utan svårighet lära

kunna igenkännas såsom afsedda för dylika rör — hafva, ehuru de

Isoleringsrör

N t* 1047.

766

Elektrotekniska

specia!- apparater

eie.

N:r 1048.

äga högre värde, per kilogram räknadt, än rören, dock ansetts böra i

tnllbehandlingsafseende likställas med dessa. Särskild! inkommande

muffar till isoleringsrör torde höra förtullas efter sin beskaffenhet, da

de icke lära kunna skiljas från andra slag af muffar..

Förevarande rubrik omfattar jämväl dosor till isoleringsrör, s. k.

afgreningsdosor, med afseende å hvilka den föreslagna tullen i följd af

dosornas vanligen höga värde blir att anse endast som en inregistreringsafgift.

De af eu hufvudsakligen af glimmeraffall bestående massa framställda

s. k. mikanitrören, hvilka äga användning för elektriska ändamål,

avsnitt 702 Kontrollera mot PDF

hafva ansetts böra likställas med andra glimmerarbeten och sålunda

åtnjuta tullfrihet.

Jämte de i denna afdelning eller annorstädes i förslaget specificerade

gifves det ock ett stort antal andra elektriska apparater. Da

emellertid tillverkningen däraf inom landet är föga betydande, hafva

de icke ansetts behöfva specifikt upptagas. Sådana artiklar af berörda

slag, hvilka äga teknisk användning, hafva dock funnits lämpligen böra

i denna afdelning utan specifikation sammanföras, vid hvilket förhållande

tullsatsen naturligtvis måst upptagas i form af värdefull. Under ifrågavarande

samlingsrubrik komma att fälla dels åtskilliga apparater, som

nu tullbehandlas såsom ej specificerade maskiner, redskap, och verktyg,

dels ock ett antal till fysiska instrument nu hänförliga artiklar. För att

utmärka rubrikens gränser har den angifvits omfatta elektrotekniska

specialapparater, hvarjämte upptagits en rätt vidsträckt exemplifiering.

Beträffande rubrikens omfattning må vidare framhållas, att under apparater

för signalering komma såväl vanliga ringledningar som brandalarmapparater,

samt att utom malmseparatorer lära hit böra hänföras

alla andra slag af fasta och roterande magneter. Nattvaktskontroller

och vattenståndsvisare böra gifvetvis ock tullbehandlas .enligt denna

rubrik. Ej särskild! specificerade elektriska artiklar, hvilka icke äro

hänförliga till denna rubrik, torde utan olägenhet kunna i tullbehandlingshänseende

likställas med motsvarande icke elektriska artiklar. Jacklister

till telefonväxelbord hafva ansetts icke böra likställas med öfriga

delar till dylika bord samt till telefonväxlar och telefonapparater. Från

sakkunnigt håll har nämligen inhämtats, att jacklister, som äro en mycket

betydande artikel — vid upprättandet af en större telefonstation lärer

värdet af jacklisterna uppgå till inemot hälften af hela anläggningskostnaden

— betinga väsentligt högre pris, omkring 44 kronor per kilogram

767

räknadt, än öfriga delar till telefonindustriens apparater, och att lämpligast

vore, om för jacklister gällande värdetull, 10 procent, finge

kvarstå.

B. Fartyg och fordon.

Af maskinverkstädernas kommitterade har föreslagits den inskrän- Fartyg och

ning i nu gällande tullfrihet för fartyg och båtar, att dylika med eu n:mo49.

bruttodräktighet af högst 75 registerton eller, alternativt, eu nettodräktighet

af högst 40 registerton blefve belagda med 10 procents värdetull.

Enligt hvad som inhämtats, skulle med den föreslagna tullsatsen

hufvudsakligen afses att, hvad beträffar byggandet af fraktbåtar, stödja

de inhemska varfven i konkurrensen med danska och norska skeppsvarf,

avsnitt 703 Kontrollera mot PDF

hvilka åtnjuta fördelen af tillgång på i allmänhet tullfria materialier.

Då emellertid den föreslagna tullsatsen skulle komma att träffa

äfven för fiskerinäringen erforderliga fartyg och båtar, hvilka tulltekniskt

ej lära kunna särskiljas från fraktbåtar, och en sådan tull,

enligt hvad upplyst blifvit, kan befaras medföra stor olägenhet för

denna näring, har kommittén funnit sig ej böra tillstyrka den gjorda

framställningen. Kommittén har dock härmed ingalunda velat underkänna

vikten af, att något åtgöres med anledning af det förhållande,

hvilket, enligt hvad nyss anförts, föranledt ifrågavarande förslag. För

så vidt icke, på sätt ofvan i motiveringen till § 13 i tulltaxeförordningen

berörts, en mera genomgripande förändring snart vidtages beträffande

de för närvarande i § 8 tulltaxeunderrättelserna intagna bestämmelser,

torde särskildt böra undersökas, om och i hvad mån sistnämnda bestämmelser

lämpligen böra utsträckas att gälla äfven sådana smärre

fartyg, hvarom nu är fråga.

Ehuru ångmudderverk äro försedda med maskinella anordningar, Ångmuddersom

hvad värdet beträffar ofta nog lära utgöra den väsentligaste beståndsdelen,

hafva desamma dock enligt gängse praxis hänförts till fartyg och

sålunda åtnjutit tullfrihet.

Af representanter för den inhemska tillverkningen, som lärer vara

rätt afsevärd, har framhållits önskvärdheten af nödigt skydd mot den

påträngande utländska konkurrensen; och har med afseende härå kommittén,

som med hänsyn till de med viktens utrönande förenade svårigheter

funnit vikttull här vara olämplig, ansett sig böra biträda maskin

-

768

Velocipeder

6tc.

N:r 1051 och

1052.

Motorvelocipeder

etc.

N:r 1053 och

1054.

Barnvagnar.

N:r 1055.

verkstädernas kommitterades förslag om bisättande af 10 procents

värdefull.

För velocipeder och delar därtill hafva nu gällande tullbestämmelser

bibehållits i sak oförändrade.

Under gruppen för kautschuk och kautschuksvaror finnas specificerade

velocipeddelar af kautschuk. Gällande bestämmelse angående tullfri

införsel för af resande medförd, begagnad velociped återfinnes i §

5 tulltaxeförordningen.

Ett till kommittén framställdt förslag att med olika tullsatser upptaga

rådelar, halffabrikat och färdiga delar till velocipeder har kommittén

icke funnit tillräckligt motiveradt och i hvarje fall ur tullteknisk synpunkt

föga tillrådligt.

För motorvelocipeder, Indika nu draga tull såsom vagnar och åkdon,

ej specificerade, med 15 procent af värdet, har stycketull ansetts lämpligare;

och har densamma, med hänsyn därtill att priset å en färdig

motor velociped lärer utgöra cirka 400 kronor, upptagits till 60 kronor.

avsnitt 704 Kontrollera mot PDF

Med undantag af motorer har flertalet andra delar till motorvelocipeder,

då de svårligen kunna skiljas från delar till vanliga velocipeder, i praxis

tullbehandlats som dessa senare. Denna praxis har synts böra fastslås

att gälla alla, ej särskildt nämnda delar till motorvelocipeder.

Barnvagnar äro enligt gällande taxa belagda med 15 procents

värdetull.

I till kommittén inkomna framställningar hafva representanter för

den inhemska tillverkningen af barnvagnar klagat öfver otillräckligheten

af denna tullsats såsom skydd betraktad, särskildt vid nu gällande jämförelsevis

höga tullsatser å sådana råmaterialier som klufven rotting, kautschuksringar,

metallarbeten in. m., hvilka måste införskrifvas från utlandet.

Det anmärkta förhållandet hade ock förorsakat, att vissa fabriker

här i landet måst nedlägga sin tillverkning af barnvagnar. I en framställning

har påyrkats eu tull af 50 öre per kilogram.

Enligt de upplysningar,» kommittén inhämtat, växlar värdet, per

kilogram räknadt, å importerade barnvagnar af bättre kvalitet mellan 1

krona 15 öre och 1 krona 62 öre. En sammanställning af den officiella

statistikens siffror, som utvisa, att under år 1907 infördes 3,325 stycken

barnvagnar med ett medelvärde af ungefär 10 kronor 70 öre per sty cke, och

en kommittén meddelad uppgift, att medelvikten i fråga om barnvagnar

769

åtskilligt öfverstiger 10 kilogram, gifver emellertid vid handen, att

priset per kilogram å importerade barnvagnar i allmänhet torde ställa

sig lägre än hvad ofvan angifvits. Med hänsyn härtill och i betraktande

jämväl däraf, att kommittén föreslagit tullfrihet för en för tillverkningen

så viktig råvara som klufven rotting, har kommittén ansett en tull

åt 25 öre per kilogram höra medföra erforderligt skydd för tillverkningen.

För vagnar och åkdon, ej specificerade, äfvensom vagnmakararbeten,

ej specificerade, stadgar nu gällande taxa en tull af 15 procent

af värdet.

De officiella uppgifterna angående hithörande artiklar utvisa en

stark stegring af importen under de senaste åren nämligen från ett

värde af 166,083 kronor år 1902 till 1,861,437 kronor år 1907, medan

värdet af exporten under samma tid endast ökades från 43,931 kronor

till 120,728 kronor. Denna väsentligt ökade import är gifvetvis till

hufvudsaklig del förorsakad af den allt större användning, som automobiler

under de senaste åren vunnit — i ofvan angifna import för

år 1907 ingå med motorer försedda vagnar och åkdon med ett värde

af 1,607,923 kronor. Inom landet har tillverkning af automobiler först

under de senare åren upptagits i större skala, men synes vara stadd i

framåtgående.

avsnitt 705 Kontrollera mot PDF

Från främmande länders tullagstiftning kunna visserligen exempel

anföras på tillämpning af såväl vikt- som stycketullar å vagnar och

åkdon, men då af inhämtade upplysningar och prisuppgifter framgår,

att annan norm för tullbehandlingen än varuvärdet äfven med en långt

genomförd specialisering komme att drabba synnerligen ojämnt i förhållande

till varans värde, har kommittén ej funnit sig böra, mot såväl

fabrikanters som importörers enstämmiga yrkande, föreslå ett frångående

af nu tillämpade värdefull, hvilken äfven hvad storleken beträffar i allmänhet

ansetts utgöra ett skäligt skydd.

T stället för taxans uttryck vagnar har i förslaget upptagits det

något vidsträcktare begreppet fordon.

Af vagnmakararbeten blifva åtskilliga slag hänförliga till andra

afdelningar af förslaget. Här hafva emellertid ansetts böra med värdefull

bibehållas underreden och med gummiringar försedda hjul till

nu ifrågavarande åkdon och fordon.

Åkdon och

fordon etc.

N:r 1056.

97

770

Mineraloljor

etc.

N:r 1057.

XIV. Oljor oeli fett, vax m. in. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål in. m.

Gällande taxas föreskrift om tullfrihet för så väl nativa eller råa

som renade mineraloljor har bibehållits i förslaget, där tillika de viktigaste

slagen af renade oljor — lysoljor, smörjoljor och gasolin —

uppräknats.

Hvad beträffar smörjoljor, som ej särskild! nämndes, då 1888 års

riksdag beslöt borttaga införselafgiften för s. k. rectificerade oljor, med

hvilket beslut närmast afsågos lysoljor, kunde visserligen ifrågasättas,

om de ej borde likställas med det närstående ämnet maskinsmörja och

följaktligen tullbeläggas; men då, enligt hvad kommittén inhämtat, någon

nämnvärd inhemsk beredning af dylika oljor, som äro för de flesta industrier

viktiga förbrukningsartiklar, icke förekommer, och det hittills

ej visat sig medföra svårighet att vid tullbehandling skilja smörjoljor

från maskinsmörja, hvilken senare artikel vanligen har fastare konsistens

än oljorna, har kommittén funnit riktigast att vid gällande tullfrihet

för smörjoljor får bero.

I åtskilliga kommittén tillhandakomna framställningar har föreslagits,

att mineraloljor, blandade med oljor af vegetabiliskt eller animaliskt

ursprung, skulle åsättas eu tull af 7 öre per kilogram, hvilket

förslag hufvudsakligen motiverats därmed, att det vore svårt att afgöra,

hvilka slags oljor inginge i en dylik blandning.

Enligt § 1 a) i förslaget till tulltaxeunderrättelser skulle en blandning

af tullfri och tullpliktig olja beläggas med tull. För det fall, att

den ena beståndsdelen utgöres af en olja, som — allt efter införsel i

avsnitt 706 Kontrollera mot PDF

olika kärl — kan vara antingen tullpliktig eller tullfri, regleras förhållandet

genom anmärkning under rubriken n:r 1064. För så vidt nyssberörda

förslag emellertid åsyftar att i vidsträcktare mån, än hvad enligt

nu antydda bestämmelser blifver förhållandet, göra oljeblandningar

tullpliktiga, har kommittén icke kunnat fästa afseende därvid. För industrien

torde det nämligen vara af stor betydelse, att tullfrihet bibehålies

för hittills tullfria oljeblandningar, och någon större svårighet att

vid tullbehandlingen utröna, huruvida i en oljeblandning ingår en

afsevärd mängd sådan fet olja — lin-, rof- eller rapsolja — som skulle

föranleda, att blandningen blefve tidlbelagd, lärer, enligt hvad kommittén

inhämtat, icke förefinnas.

771

Sedan före år 1879 både oraffinerad och raffinerad paraffin dragit

tull med 5 procent af värdet, borttogs nämnda år tullen å oraffinerad

paraffin på grund af denna artikels stora betydelse såsom beredningsämne

vid tändsticksfabrikationen, och vid 1892 års riksdag gjordes jämväl

raffinerad paraffin tullfri. Som skäl för sistnämnda åtgärd anfördes

hufvudsakligen, att raffinering af paraffin icke bedrefves inom landet,

samt att tullmyndigheterna börjat att till raffinerad paraffin hänföra

icke blott den hvita, till konsistensen fasta paraffin, som användes dels

å apoteken och dels vid ljustillverkningen, utan äfven den mindre rena

paraffin af mörkare färg och mindre fast konsistens, som ägde användning

inom tändsticksfabrikationen. Nu har emellertid i ett par till

kommittén ingifna framställningar påyrkats återinförande af tull å

raffinerad paraffin. Med nämnda artikel afses i dessa, framställningar

hård, färg- och tuktlös vara med en stelningspunkt, liggande icke

under + 50° Celsius, hvilken artikel uppgifves kunna1 utan svårighet

skiljas från den halffasta (gulaktiga) och svagt luktande paraffin, som

användes inom tändsticksindustrien. Af berörda framställningar härrör

den ena från innehafvaren af en oljefabrik, vid hvilken enligt uppgift

raffinering af paraffin förut bedrifvits men numera nedlagts på grund

af bristande tullskydd. Såsom lämplig tullsats har ifrågasatts dels

samma belopp som tullen å stearin, eller 9 öre per kilogram, dels, under

uppgift att tullen å stearin motsvarade vid normalt pris omkring 13

procent af varans värde, motsvarande belopp eller 6 å 7 öre per kilogram.

Genom den ifrågasatta tullen skulle enligt förslagsställarnas

mening kunna framkallas icke blott en ej obetydlig inhemsk raffineringsindustri,

hvarvid såsom biprodukter kunde vinnas smörjoljor, utan måhända

äfven, genom torrdestillation eller extraktion ur bränntorf, tillverkning

af råparaffin.

avsnitt 707 Kontrollera mot PDF

Rörande de paraffinförbrukande industriernas ställning till frågan

har följande inhämtats.

För tändsticksindustrien vore en tull å s. k. ljusparaffin icke

menlig under förutsättning, att ljusparaffinen genom tydliga bestämmelser

åtskiljdes från den vid tändstickstillverkningen använda paraffinen,

så att tull under inga förhållanden komme att drabba sistnämnda vara.

Af ljustillverkningens målsmän har en del icke haft någon invändning att

göra mot att hård, hvit paraffin belägges med tull. Andra åter hafva

motsatt sig tullen under framhållande af, att genom densamma skulle tillverkningen

af ljus, särskild! paraffinljus, fördyras och sålunda konkurrensen

med importerade paraffinljus högst betydligt försvåras. Fn fabrikant har

därjämte uttalat den mening, att den inhemska marknaden för raffinerad

772

Vaselin etc

N:r 1058.

paraffin vore för liten, för att det skulle blifva ekonomiskt lönande att

inom landet verkställa sådan raffinering, hvilken komme att ställa sig

mycket kostsam, då densamma icke här, såsom fallet vore i Österrike

och Nordamerika, hvarifrån den hufvudsakliga exporten af raffinerad

paraffin ägde ruin. kunde ske i sammanhang med raffinering af petroleum.

En representant för sprängämnesindustrien har förklarat den

ifrågasatta tullen mindre fördelaktig för denna industri, inom hvilken

vid förpackning af sprängämnen användes omslagspapper, till hvars

beredning åtginge icke obetydliga kvantiteter raffinerad paraffin.

För sin del har kommittén, jämväl för det fall att en praktiskt tilllämplig

gräns mellan oraffinerad och raffinerad paraffin skulle kunna så

uppdragas, att den s. k. tändsticksparaffinen icke blefve ansedd såsom

raffinerad, funnit sig böra förorda fortfarande tullfrihet äfven för den

raffinerade varan. Kommittén har nämligen icke öfvertygats om, att

en måttlig tull å denna sistnämnda artikel skulle vara ägnad att framkalla

en lifskraft^ raffineringsindustri här i landet.

I stället för de i gällande taxa till paraffin fogade bestämningarna

oraffinerad och raffinerad hafva i förslaget de svenska benämningarna

rå och renad upptagits.

Ceresin liar hittills tullbehandlats som paraffin. Artikeln i fråga

har likasom montanvax ansetts böra i rubriken upptagas.

Med afseende å vaselin bär kommittén icke föreslagit annan förändring

än intagande af ett uttryckligt stadgande därom, att jämväl

den konstgjorda varan skall tullbehandlas som vaselin.

Med hänsyn till likställigheten i fråga om utseende och användning

mellan vaselin samt maskin- och vagnssmörja lära dessa artiklar fortfarande

som hittills böra draga samma tull. Denna utgår för närvarande

med 2 öre per kilogram.

avsnitt 708 Kontrollera mot PDF

Enligt inhämtade upplysningar är vagnssmörja föremål för inhemsk

tillverkning i sådan omfattning, att förbrukningen inom landet därigenom

till väsentlig del tillgodoses. Den vagnssmörja, som införes, torde i

regel också vara af sämre beskaffenhet än den svenska. Hvad maskinsmörja

åter beträffar, lärer importen däraf, särskild! af konsistensfett,

vara afsevärd. Af konsistensfett förekommer nämligen icke någon nämnvärd

tillverkning inom landet. Däremot lära här i någon mån tillverkas

andra slag af maskinsmörja än konsistensfett likasom ock vissa andra

liknande smörjmedel.

För maskin- och vagnssmörja — med undantag dock af artikeln

konsistensfett — har tullförhöjning ifrågasatts af inhemska smörjmedels

-

773

tillverkare till skydd mot importen af dålig vagnssmörja och till uppmuntran

af den inhemska tillverkningen af maskinsmörja. Då det

emellertid, enligt hvad kommittén inhämtat, skulle erbjuda stora svårigheter

att vid tullbehandlingen skilja mellan konsistensfett och annan

maskinsmörja, och då en tullförhöjning, som möjligen kunde ytterligare

skärpa den, enligt hvad det uppgifves, redan förut tillspetsade konkurrensen

mellan de inhemska tillverkarna, sannolikt vore i näringslifvets

eget intresse föga gagnelig, har kommittén funnit sig icke böra tillmötesgå

berörda, af tillverkarna uttalade önskan. Den nuvarande tullsatsen

torde motsvara omkring 10 å 12 procent af de vanligast förekommande

smörjmedlens värde.

Som maskinsmörja tullbehandlas nu en mängd olika smörjmedel

— kugghjulsmörja eller kuggfett, drifremsmörja eller remsmörja, adhesionsfett,

krankiksmörja o. s. v. — Indika äro afsedda antingen att, i

likhet med vanlig maskinsmörja, minska friktionen mellan maskindelar

eller att göra remmar mera hållbara genom att minska deras nötning

eller att öka friktionen mellan draghjul och rem för att hindra remmens

simning. Men dessutom förekomma åtskilliga till användningen

likartade smörj ämnen, såsom rem vax, slippomada och linsmörja, h vilka

för närvarande hänföras till rubriken varor, ej specificerade, mer eller

mindre arbetade, med en tull af 15 procent af värdet. För så vidt

sistnämnda smörjmedel innehålla fett eller olja, torde de emellertid böra

likställas med maskinsmörja; och har kommittén i sådant syfte föreslagit

utvidgning af rubriken för maskin- och vagnsmörja, så att den

skulle omfatta jämväl alla andra ej — såsom förhållandet är med vaselin,

feta oljor och talg — särskildt nämnda smörjmedel, i hvilka fett eller

olja ingår.

Hartsoljor, hvilka brukas som råvara vid beredning af lackfernissa,

boktrycksfärger m. m., hafva på den grund, att de sålunda användas

avsnitt 709 Kontrollera mot PDF

för enahanda ändamål som åtskilliga andra i förevarande afdelning upptagna

oljor, hänförts hit, ehuru öfriga torrdestillationsprodukter återfinnas

under produkter af kemisk industri. Alla genom torr destination

framställda oljor och sålunda äfven hartsoljor åtnjuta för närvarande

tullfrihet.

För närvarande inrymmas under taxans bestämmelser för feta, icke

flyktiga oljor såväl vegetabiliska och animaliska flytande fettämnen —

med undantag af den i särskild rubrik upptagna artikeln tran •— som

Hartsoljor.

N:r 1059.

Feta oljor

N:r *1060—

1067.

774

ock vegetabiliska, icke flytande fettämnen. Berörda bestämmelser i gällande

taxa äro af följande lydelse:

Tullsats.

Kronor.

Oljor:

feta, icke flyktiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rot- ecb raps- ................................... 1 kilogram —: 07

andra slag:

på fat, större eller mindre ................ — fria

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad 1 kilogram —: 05

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa.

Tran, alla slag..................................................... — fri

Såväl ur rent formell synpunkt som ock för att kunna lämpa bestämmelserna

i fråga, efter hvad för de olika varuslagen kräfves, har

en i någon mån ändrad uppställning ansetts påkallad. Till en början

har bestämmelsen om tullbehandlingen af kokta oljor — tillkommen,

enligt beslut vid 1862—63 årens riksdag, till förekommande af tvister

rörande sådana oljors tullbehandling — inskränkts att gälla linolja,

som torde vara den enda olja, hvilken i kokt tillstånd är föremål för

import. För öfrigt hafva här ifrågavarande feta ämnen upptagits i tre

grupper, omfattande, den ena vegetabiliska fettämnen af flytande konsistens

— vegetabiliska feta oljor — den andra vegetabiliska fettämnen

af fast konsistens — växtfett -..... och den tredje animaliska fettämnen

af flytande konsistens — animaliska oljor. I formellt hänseende har

nämligen kommittén funnit det mindre lämpligt, att så pass olikartade

artiklar som de förevarande äro sammanförda, och särskild! har det

synts oegentligt, att ämnen af fäst konsistens rubriceras som oljor.

Visserligen gå några sådana ämnen, såsom t. ex. palmolja och kokosolja,

under namn af oljor — hvilket förklaras däraf, att de i varmare

länder förekomma i flytande tillstånd — men då de i vårt klimat vanligen

ej äro flytande och således icke hafva den konsistens, som i allmänhet

anses vara för en olja utmärkande, bör namnet ej lämpligen

göras bestämmande för rubriceringen i taxan.

Hvad gränsen mellan de olika grupperna beträffar, torde denna i

fråga om afskiljandet af de animaliska oljorna vara själffallen. Gränsen

avsnitt 710 Kontrollera mot PDF

mellan vegetabiliska feta oljor och växtfett däremot tarfva!'' ett fixerande,

enär åtskilliga till den sistnämnda gruppen hörande ämnen öfvergå

från’ fast till flytande form vid så pass låg värmegrad, att de åtminstone

under sommarmånaderna kunna förekomma till tullbehandling i

flytande tillstånd. Kommittén, som ansett, att den normala konsistensen

vid vanlig rumstemperatur (d. v. s. + 15° å 20° Celsius), borde vara

afgörande för tullbeliandlingen, har sålunda föreslagit, att vegetabiliska

fett-ämnen, som vid sagda temperatur icke pläga förekomma i flytande

form, skola tullbehandlas som växtfett. Att ovillkorligen fordra, det

fettämnena vid sådan temperatur skola hafva fast form i hvarje förekommande

fall, låter sig näppeligen göra till följd däraf, att ett i flytande

form bragt växtfett icke genast vid temperaturens nedbringande

till vanlig rumstemperatur återtager fast konsistens.

Till grund för kommitténs förslag rörande vegetabiliska feta oljor

hafva legat gällande taxas bestämmelser angående feta oljor. Förutom

den förändring, som, på sätt ofvan nämnts, föreslagits beträffande föreskriften

om tullbehandlingen af kokta oljor, hafva i nuvarande bestämmelser

gjorts åtskilliga ytterligare ändringar, såsom af det nedan anförda

framgår.

Tullen för feta oljor, andra slag, torde väl egentligen åsyfta de

oftast mera dyrbara oljor, som inkomma på flaskor eller i krus för

bordet eller eljest för användning vid födoämnens tillredning; och vid

sådant förhållande synes en något förändrad affattning, hvilken når berörda

syftemål utan att, såsom nu är förhållandet, tillika medföra tullbeläggande

af för tekniskt bruk afsedda oljor, då de inkomma exempelvis

i bleckkärl eller damejeanner, vara önskvärd. Då inhämtade upplysningar

gifvit vid handen, att för förstberörda ändamål hittills endast

oliv- och i någon mån arachidolja införts, samt att med undantag

möjligen af bomullsfrö- och sesamolja, hvilka i åtskilliga främmande

länder nyttjas till matlagning, sannolikt icke ytterligare någon olja

kommer att här i landet finna användning för sådant ändamål, har den

nuvarande tullpliktigheten för feta oljor, andra slag, på andra kärl än

fat, inskränkts att gälla allenast för nämnda fyra slag af dylika oljor.

Med tillämpning af § 1 a) i förslaget till tulltaxeunderrättelser,

skulle oljor, som utgöra blandningar af oliv-, arachid-, sesam- eller bomullsfröolja

samt mineralolja, blifva tullbelagda, om de infördes på andra

kärl än fat. På grund af tillsättningen af mineralolja äro emellertid

dylika blandade oljor odugliga till människoföda, och då därtill kommer,

att åtskilliga af dem hafva stor industriell användning, hafva ifrågavarande

avsnitt 711 Kontrollera mot PDF

oljeblandningar ansetts under alla förhållanden böra vara

N:r 1060—

1065.

776

tullfria, i hvithet syfte föreslagits, att de skola tullbehandlas som

mineraloljor.

Från representanter för, enligt uppgift, landets samtliga oljeslagerier

har ingått en framställning med begäran, att majsolja måtte

beläggas med samma tull som linolja eller 7 öre per kilogram, hvarvid

framhållits, att de svenska oljeslagerierna ej mäktade tillfredsställa

efterfrågan af linfrökakor, enär de under nuvarande förhållanden icke

kunde vinna ökad omsättning af den produkt — linoljan — som samtidigt

med lin frökakorna erhölles vid pressning af linfrö. Orsaken till

begränsningen i omsättningen af linolja vore den, att såpfabrikerna, till

hvilka förr betydande mängder svensk linolja afyttrades, numera alldeles

upphört att använda dylik olja. Vid såptillverkningen hade nämligen

linoljan ersatts af majsolja, hvilken, såsom varande tullfri, kunde

utbjudas till pris, väsentligt understigande hvad linoljan betingade. Till

skydd för linoljetillverkningen borde därför majsoljan i vårt land, i likhet

med hvad förhållandet vore i flertalet andra europeiska länder, beläggas

med tull.

Ett vid 1897 års riksdag väckt förslag om åsättande af tull å

majsolja blef på hemställan af bevillningsutskottet afslaget. Utskottet

ansåg, att man icke borde söka upphjälpa oljeslagerinäringen genom

att sätta tull å majsolja, som utgjorde råvara för en viktig näring och

icke kunde blifva föremål för inhemsk framställning. Emot den föreslagna

tullen framhöll utskottet vidare, dels att oljeslagerierna syntes i

främsta rummet böra söka afsättning för linoljan, som vore en torkande

olja, pa de områden, där den icke kunde ersättas af den icke torkande

majsoljan, nämligen vid tillverkning af oljefärg och fernissa m. in.

dylikt, hvilken tillverknings behof af linolja icke kunnat fyllas af de

inhemska oljeslagerierna, dels ock den omständigheten, att fabrikationen

af tvål och såpa, med afseende å tillverkningens värde och antalet

arbetare, vore eu näring af större betydelse än oljeslagerinäringen.

De skäl, som sålunda anförts mot den ifrågasatta tullen, anser

kommittén fortfarande äga giltighet, och den invändning, att flertalet

europeiska länder belagt majsolja med tull, innebär, i betraktande däraf,

att enligt de flesta utländska tulltaxor feta oljor i allmänhet äro belagda

med införselafgift, intet annat eller mera, än att majsoljan där icke

intager någon undantagsställning. Tilläggas kan ock, att det ingalunda

lärer vara visst, att den ifrågasatta tullen skulle under normala förhållanden

på marknaden så inverka på priset å majsolja, att såptillverkarna

avsnitt 712 Kontrollera mot PDF

funne det fördelaktigare att i dess ställe använda linolja.

1 den ifrågavarande framställningen från oljeslagerierna har jämväl

777

påyrkats, att oljesyrorna af de fullbelagda lin-, rof- och rapsoljorna måtte

beläggas med samma tull som nämnda oljor. Som skäl härför har

anförts, att numera åtminstone den viktigaste af nämnda oljesyror, linoljesyran,

börjat utbjudas i handeln till i regel billigare pris än den

olja, hvaraf den framställdes, samt att, då oljesyror tullbehandlades som

olein och sålunda åtnjöte tullfrihet, det vore uppenbart, att oljeslageriernas

skydd vore i fara att rubbas. Enligt hvad kommittén inhämtat, kunna

ifrågavarande oljesyror i stor utsträckning ersätta lin-, rof- och rapsoljor.

Med hänsyn härtill och då de lära kunna tulltekniskt skiljas från

andra oljesyror, har kommittén ansett dem böra i tullbehandlingsafseende

likställas med motsvarande olior.

O

Bland feta vegetabiliska oljor har den i gällande taxa specificerade

krotonoljan icke upptagits, då den, såsom ägande uteslutande medicinsk

användning, synes böra ingå bland apoteksvaror. Till feta vegetabiliska

oljor hafva, såsom ofvan omförmälts, icke heller hänförts åtskilliga fasta

vegetabiliska fettämnen, hvilka gå under namn af oljor. Med afseende

å denna begränsning i omfattningen af gruppen vegetabiliska feta oljor

har till rubriken n:r 1065 fogats tillägget »till annan rubrik ej hänförliga))

.

Enligt hvad ofvan omförmälts, tullbehandlas växtfett såsom feta, N:r 1066.

icke flyktiga oljor, andra slag. Varan är följaktligen tullfri, om den

inkommer på fat, men drager tull med 5 öre per kilogram, om den

införes i andra kärl. Flera näringsidkare hafva påyrkat,_ att växtfett,

äfven då det inkommer förpackadt i balar eller andra kärl än fat,

måtte få åtnjuta tullfrihet. I öfverensstämmelse med sin här ofvan i

fråga om de feta oljorna uttalade uppfattning har kommittén funnit

denna framställning böra vinna beaktande.

Ifrågasatt har varit att från denna rubrik utbryta sådant växtfett,

som i sig själf är eller genom att renas gjorts tjänligt till människoföda,

exempelvis s. k. kokossmör eller renad kokosolja, hvithet

ämne på senare tid börjat få stor användning vid matlagning och

inom bagerier i stället för smör. Men på grund däraf, att, enligt hvad

från sakkunnigt håll inhämtats, dylika renade produkter vid tullbehandlingen

icke kunna skiljas från annat växtfett, med mindre än att en

synnerligen ingående kemisk undersökning af varan verkställes, och då

sålunda allt för stor omgång vid förtullningen skulle blifva en följd af,

att matnyttigt växtfett i taxan särskild! upptoges, har frågan därom

fått förfalla.

98

778

N:r 1067.

Olein eie.

avsnitt 713 Kontrollera mot PDF

N:r 1068.

Kommittén hav ansett anledning'' icke förefinnas att bibehålla den

nuvarande tullpliktigheten för animaliska oljor, andra slag än tran; och

hafva de alltså upptagits till tullfrihet utan inskränkning i anseende

till varans emballage vid införseln. Det vid isterolja inom parentes

tillfogade förklarande tillägget afser att utmärka, att med isterolja afses

här endast den lättflytande olja, som i handeln vanligen går under namn

af lard-oil, och att sålunda till förevarande rubrik ej bör hänföras isterolja

af fastare konsistens, som kan ersätta ister.

I denna rubrik hafva jämväl upptagits åtskilliga animaliska fettämnen

af icke flytande konsistens, djurfett, med hufvudsakligen teknisk

användning. Här återfinnes dock icke sådant djurfett som talg och

ister, hvilka artiklar jämte oleomargarin, margarin och smör inrymts i

andra afdelningar af förslaget. Med djurfett har, hufvudsakligen af

praktiska skäl, sammanförts ullfett — äfven den renade, med vatten utrörda

varan, som benämnes lanolin — ehuru ullfettet kemiskt taget icke är

att betrakta som ett egentligt fettämne. Under degras — sämsk- eller

garfvarfett — bör inbegripas icke blott det som affallsprodukt vid sämskgarfverierna

erhållna fettämne, hvithet ursprungligen betecknades med

benämningen degras, utan äfven den i bruket numera vanligare, på

konstgjord väg framställda produkten med samma namn. Tullfrihet äger

redan nu rum för förenämnda artiklar med undantag af lanolin och degras.

Gällande taxa stadgar nämligen uttryckligen tullfrihet för spermaceti eller

hvalraf samt späck af hafsdjur; och i praxis har tullfrihet medgifvits

för ben fett och ullfett, då de tullbehandla ts det förra som talg och det

senare som råämne, i taxan ej specificerad!. Lanolin och degras draga

tull med 15 procent af värdet. Den förra artikeln hänföres nämligen

till kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra slag, och den senare

till varor, ej specificerade, arbetade. Då emellertid dessa båda artiklar hafva

afsevärd industriell användning —- lanolin som råämne vid tillverkningen

af kosmetiska medel och degras som ett viktigt beredningsämne inom

garfverinäringen — då vidare tullpliktigheteus bibehållande icke lärer knifvas

af något inhemskt tillverkningsintressa — sämskgarfning 1 >edrifves inom

landet i mycket ringa omfattning — och då slutligen, hvad artikeln degras

beträffar, tillkommer, att den är en affallsprodukt, har tullfrihet synts

böra medgifvas.

Olein är enligt taxan tullfri, och som olein hafva oliesyror tullbehandlats.

Framställdt förslag att till förmån för eu inhemsk fettspaltningsindustri

tullbelägga oljesyror har af flertalet i ämnet hörda sakkunniga

779

avsnitt 714 Kontrollera mot PDF

afstyrka och har, frånsedt de; ofvannämnda, af särskilda skäl föranledda

förslaget om tull å lin-, rof- och rapsoljesyror, lämnats utan afseende,

då det ännu synes vara för tidigt att söka bedöma utsikterna för en

sådan industri här i landet.

Då vid 1892 års riksdag tullsatsen för kemiskt-tekniska preparat, Glycerin,

ej specificerade, jämlikt förslag af 1888 års tullkommitté höjdes från 5 N:r l070''

till 15 procent af värdet, upptogs — likaledes i enlighet med kommitténs

hemställan — glycerin, hvilken artikel förut tullbehandlats som dylikt

preparat, i särskild rubrik i tulltaxan med den förutvarande tullsatsen.

Tullkommittén hade som skäl för sitt förslag i detta hänseende

åberopat dels glycerinens användning inom flera näringsgrenar, särskildt

som ett mycket viktigt råämne för sprängämnesindustrien, dels ock den

omständigheten, att varan inom landet icke tillverkades i tillräcklig

myckenhet för landets behof. Dessa förhållanden äro, åtminstone hvad

den renade varan beträffar, i stort sedt oförändrade; och har därför

kommittén ansett annan ändring icke böra vidtagas, än att tullsatsen

omsättes till vikttull. Härvid kunde till följd af det olika värdet å rå

och å renad glycerin ifrågasättas att upptaga två skilda tullsatser.

Emellertid torde i betraktande däraf, att någon nämnvärd import af rå

glycerin icke förekommer, och att det skulle erbjuda stora tulltekniska

svårigheter att skilja mellan rå och renad vara, allenast en tullsats böra

ifrågakomma; och har med hänsyn därtill, att renad glycerin för tekniskt

bruk, enligt uppgift, betingar ett medelpris af omkring 80 öre per kilogram,

denna upptagits till 4 öre per kilogram.

Enligt gällande tulltaxa drager vax, alla slag, en tull af 15 öre Vax.

per kilogram. Denna tull, som tillkommit för att skydda vår inhemska N:r ^och

biodling, torde, ehuru den numera med den utveckling, biskötseln erhållit,

spelar mindre roll, likväl böra bibehållas för insektsvax, hvaraf

bivaxet gifvetvis är det ojämförligt viktigaste slaget. Beträffande åter

växtvax, livilket ej fram ställes inom landet, och hvaraf åtskilliga slag

förekomma med afsevärd användning inom olika industrier — karnaubavax

vid skokrämtillverkningen, palmvax vid ljus fabrikationen — har

kommittén med tillmötesgående af därom gjord framställning upptagit

tullfrihet för dylikt vax.

Arbeten af vax blifva, efter sin beskaffenhet i öfrig!, hänförliga Arbeten af

till olika rubriker i taxeförslaget. Så äro vaxljus hänförliga till ljus, N.r och

vaxtändstickor till tändstickor, dockhufvuden af vax till leksaker o. s. v. '' 1074.

Här upptagna arbeten af vax tullbehandlas för närvarande såsom varor,

780

Spritfernissa.

avsnitt 715 Kontrollera mot PDF

N:r 1075.

ej specificerade, arbetade, och draga följaktligen tull med 15 procent af

värdet. Dock hänföras vaxblomma- till konstgjorda blommor. Nu

ifrågavarande vaxarbete!! lära vara föremål för ganska ringa införsel

och hafva ansetts kunna åsättas gemensam vikttull, sedan mellanväggar

för bikupor upptagits i särskild rubrik. Beträffande sistberörda artikel

har från sakkunnigt håll upplysts, att rätt stor tillverkning däraf förekomme

inom landet, att varan betingade ett pris af 3 kronor till 3

kronor 50 öre per kilogram, samt att eu särskild anledning till åsättande

af tull förefunnes däri, att dylika mellanväggar af utländsk tillverkning

understundom vore förfalskade. Med hänsyn till mellanväggarnas

värde har tullsatsen för dem upptagits till 50 öre per kilogram. Af

öfriga ifrågavarande arbeten af vax torde figurer och delar därtill ätvensom

blommor och frukter vara de vanligast förekommande. För dessa

har eu tull af 2 kronor per kilogram ansetts lämplig.

På grund af vaxartadt utseende och jämväl vaxartad beskaffenhet

har ceresin användning som surrogat för vax. Då vid sådant förhållande

det lärer vara lämpligt, att arbeten af ceresin tullbehandlas som arbeten

af vax, bär bestämmelse härom intagits i en anmärkning under vaxarbeten.

Vid 1862—63 årens riksdag infördes i tulltaxan bestämmelse därom,

att s. k. fernissa af sprit med en obetydlig tillsats af harts skulle tullbehandlas

under tillämpning af hvad taxan stadgade för artikeln brännvin

och sprit, en bestämmelse, som tillkom med anledning däraf, att

försök gjorts att som fernissa få införtulla en vätska, bestående al ren,

stark sprit med däri upplöst hartsämne af så obetydlig mängd, att nio

tiondelar af lösningens volym kunde afdestilleras såsom ren sprit af 90

procents alkoholhalt, innan återstoden erhöll den konsistens och de egenskaper,

som utmärka, lackfernissa. Denna bestämmelse förblef — med

ett år 1880 gjordt tillägg, att tillsatsen kunde utgöras äfven af annat

ämne än harts'' — gällande till år 1888. Enär uttrycket »eu obetydlig

tillsats» ej gaf tillräcklig ledning för tullbehandlingen, erhöll stadgandet

sistnämnda år den lydelse, att s. k. spritfernissa skulle tullbehandlas

under tillämpning af hvad taxan stadgade för brännvin och sprit.

Enligt förslag af 1888 års tullkommitté upptogs emellertid redan

följande år spritfernissa som särskild rubrik i tulltaxan med egen tullsats,

hvilken, då en liter vanlig spritfernissa uppgifvits bruka väga

omkring 1 kilogram men högst sällan innehålla mer än 80 procent

alkohol, och då tullen å absolut alkohol utgjorde 1 krona 50 öre per

liter, bestämdes till 1 krona 20 öre per kilogram.

781

avsnitt 716 Kontrollera mot PDF

När sedermera tullen å brännvin och sprit år 1903 höjdes från 75

öre till 1 krona per liter af 50 procents alkoholhalt vid + 15° Celsius,

förblef detta oaktadt tullen å spritfernissa oförändrad. Sammanhanget

mellan tullen å dessa båda varuslag synes vid frågans behandling icke

hafva närmare beaktats.

För att erhålla upplysning, huruvida i någon mån de skäl förlorat

sin giltighet, hvilka på sin tid föranledde därtill, att sprithaltig fernissa

i tullbehandlingsafseende likställdes med sprithaltiga drycker, och om

nu gällande tullsats för spritfernissa kunde anses fortfarande innebära

betryggande skydd mot försök till kringgående af tullen å brännvin och

sprit, har under år 1906 kommittén hos finansdepartementets dåvarande

kontroll och justeringsbyrå anhållit om utredning i ärendet; och har i

anledning häraf nämnda byrå, i afgifvet yttrande förklarat, att de förutsättningar,

som lågo till grund för spritfernisstullens bestämmande till

ännu gällande belopp af 1 krona 20 öre per kilogram ■—• motsvarande 80

procent af dåvarande tull på alkohol — ännu syntes gälla, hvarför

byrån ansåge, att tullen å spritfernissa borde numera höjas till 1 krona

60 öre, motsvarande 80 procent af den nuvarande, till 2 kronor bestämda

alkoholtullen. Härjämte har byrån i sitt berörda yttrande anmärkt,

att tullen för spritfernissa, som före tullbehandlingen denaturerats, hvilken

tull nu utgår med 40 öre per kilogram, syntes hafva tillkommit på det

sätt, att hela å den beräknade alkoholmängden belöpande tillverkningsskatt

— utgörande enligt den före år 1903 gällande skattesats af 50

öre per liter 50-procentig alkohol ett belopp af 80 öre — fråndragits

den till 1 krona 20 öre bestämda fernisstullen, samt att, äfven efter

eventuell höjning af tullen för spritfernissor till 1 krona 60 öre per

kilogram, denna grund för bestämmande af tullen å denaturerad spritfernissa

syntes böra bibehållas. Med nu gällande tillverkningsskatt, 65

öre per liter 50-procentig alkohol blefve skatten för 1 liter fernissa,

innehållande 80 procent sprit, 1 krona 4 öre, och borde följaktligen

tullen för denaturerad spritfernissa blifva 56 öre per kilogram.

Med anledning af berörda utlåtande har tullsatsen å spritfernissa

upptagits till 1 krona 60 öre per kilogram. Tullförhöjningen torde icke

i nämnvärd grad, beröra de industrier, som hafva behof af spritfernissa,

enär importerad sådan vara vanligen lärer vid förtullningen denatureras.

Hvad däremot beträffar den af kontroll- och justeringsbyrån ifrågasatta

höjningen af tullen å spritfernissa, som vid tullbehandlingen denatureras,

synas icke tillräckliga skäl därför föreligga. Vid bestämmande af tullsatsen

avsnitt 717 Kontrollera mot PDF

för denna, uteslutande till tekniskt bruk användbara artikel synes

nämligen hänsyn till brännvinsbeskattningen icke behöfva tagas; och

782

Oljefernissa.

N:r 1076.

erinras må jämväl, att vid bestämmande af nuvarande tull å denaturerad

spritfernissa, på sätt framgår af bevillningsutskottets betänkande i ämnet

vid 1889 års riksdag, hänsyn togs icke till då gällande brännvinsbeskattning,

utan till den konkurrens med utomlands af denaturerad sprit tillverkad

fernissa, som vid den tiden gjort sig kännbar.

Det till spritfernissa i förslaget gjorda tillägget »med eller utan

tillsats af färgämne)) afser endast att fastslå nuvarande praxis.

Den i gällande taxa upptagna anmärkning angående tullbehandling

af spritfernissa, som denatureras, har underkastats den oväsentliga

förändring, att orden »före tullbehandlingen denaturerats» utbytts mot

orden »vid tullbehandlingen denatureras», hvarmed afses att tydliggöra,

det denatureringsmedlet ej bör inräknas i varans vikt, i hvilket

afseende vid förtullning af spritfernissa tvekan understundom lärer hafva

yppat sig.

T åtskilliga, till kommittén ingifna framställningar har påyrkats,

att nuvarande tullsats för oljefernissa, SO öre per kilogram, måtte, hvad

angår åtskilliga slag af sådan fernissa, nedsättas. Härvid har anförts,

att af oljefernissor vore den af linolja beredda den ojämförligt mest

betydande. Dylik fernissa ginge i handeln vanligen under namn af

kokt linolja samt utgjordes också någon gång af sådan olja utan hvarje

tillsats. Då framställningen af fernissa af linolja -..... den råa oljans kok

ning,

ofta under inblåsning af luft och i de flesta fall med tillsättning

af torkmedel — vore eu ganska enkel fabrikation, som näppeligen

kräfde större kostnad, torkmedlet oräknadt, än 2 öre per kilogram,

syntes det oegentligt — helst de torkmedel, som tillsattes, vore af

mindre värde än själfva oljan — att, medan tullen å rå linolja utginge

med endast 7 öre per kilogram, den kokta oljan eller linoljefernissan

skulle draga så hög tull som SO öre per kilogram.

Den utredning, som i anledning häraf kommittén med biträde af

ett flertal sakkunniga — däribland äfven representanter för den inhemska

fernisstillverkningen — verkställt, har gifvit vid handen, att

nämnda tillverkning icke kan anses vara i behof af så högt skydd för

linoljefernissa som det nuvarande, samt att med linoljefernissa lämpligen

böra i tullbehandlingshänseende likställas förutom oljefernissor,

beredda af annan olja iin linolja, jämväl de båda fernissande produkterna

blekt linolja och s. k. standolja. Den förra erhålles genom inverkan

af luft och solljus på linolja, den senare genom oljans upphettning till

avsnitt 718 Kontrollera mot PDF

hög temperatur. Standolja användes till beredning af boktrycksfärg.

Ifrågavarande bägge artiklar betinga pris af resp. cirka 65 och 50 öre

783

per kilogram, medan den vanliga linoljefernissans pris uppgår till 40 å

50 öre per kilogram.

Att tullen a oljefernissa borde nedsättas, därom har enighet rådt

bland de hörda sakkunniga, men i fråga om, huru långt nedsättningen

borde gå, hafva meningarna varit i viss mån delade. Kommittén har

emellertid funnit lämpligast begränsa nedsättningen till 15 öre per kilogram,

hvarigenom ock den tulltekniska fördelen vinnes, att tullsatsen

blifver lika med den för färger, beredda med olja. Från åtskilliga håll

har uttalats farhåga för svårigheter att vid tullbehandlingen skilja

oljefernissa från andra slag af fernissa. Enligt anm. 1 under rubriken

n:r 107G bär emellertid åt begreppet oljefernissa gifvits eu noga

begränsad omfattning; och genom anställande i tvifvelaktiga fall af

prof, som finnas omförmälda i ett bland betänkandets textbilagor

(bil. U) intaget, af professorn vid tekniska högskolan Peter Klason afgifvet

utlåtande, torde sådana svårigheter, där de yppa sig, kunna

öfvervinnas.

Närbesläktade med fernissa äro de i handeln under namn af siccativ

i fast form förekommande preparat, som utgöras af olja eller harts

i förening med metalloxider eller metallsalter, och för hvilkas beredning

till fernissa endast fordras tillsättande af terpentinolja vid jämförelsevis

lag temperatur. Denna artikel, som enligt uppgift har ett

värde af 30 å 40 öre eller obetydligt däröfver per kilogram, har hittills

rubricerats som kemiskt-tekniskt preparat, ej specificeradt, andra slag,

med tull af 15 procent af värdet, och har följaktligen — till rätt stort

men för den inhemska fernissfabrikationen — inkommit för en tullafgift

af omkring 5 å 6 öre per kilogram. Denna artikels likställande i

tullbehandlingshänseende med oljefernissa har därför ansetts lämpligt.

För fernissa, andra slag, hvaribland lackfernissa är den mest betydande

artikeln, betingande ett medelpris af omkring 1 kr. 50 öre per

kilogram, har gällande tullsats ansetts böra bibehållas. Den har, enligt

uppgift, varit ägnad att till stor del förhindra införsel af underhaltig vara.

I enlighet med under senaste år följd praxis har bland fernissa upptagits

zaponlack.

Den i förslaget upptagna rubriken för kitt är, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med nu tillämpad tolkning af taxans rubrik »Kitt,

alla slag» begränsad att gälla sådana slag af kitt, som äro beredda, af

olja och fasta mineraliska ämnen, såsom vanligt s. k. glasmästarkitt,

bestående af slammad krita och linolja, mönjekitt, afsedt till tätning

Fernissa,

andra slag.

N:r 1077.

avsnitt 719 Kontrollera mot PDF

Kitt.

N:r 1078.

784

af gas-, vatten- och andra rörledningar och utgörande eu blandning af

mönja och linolja, s. k. metallkitt, innehållande jämte grafit samma

beståndsdelar som mönjekitt, samt andra dylika under olika benämningar

förekommande slag af kitt. Gällande tullsats, 5 öre per kilogram,

som synes väl afpassad efter medelpriset å hithörande artiklar, har

bibehållits oförändrad.

Ljus. För ljus upptagas i nu gällande taxa rubrikerna »talgljus» och

N:r ^79 »ljus, andra slag» med tullsatser af resp. 7 och 12 öre per kilogram.

Då bruket af talgljus numera torde hafva i det närmaste upphört

och importen däraf följaktligen icke är nämnvärd — under åren 1901

—05 utgjorde införseln i medeltal allenast 347 kilogram per år —

har kommittén ansett särskild tullsats för dylika ljus icke vara af nöden.

Om sålunda talgljus funnits kunna tullbehandlas som ljus, andra slag,

hafva å andra sidan ur denna rubrik ansetts höra utbrytas artiklarna

julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt vaxljus, för hvilka upptagits

en till 25 öre per kilogram förhöjd tull. Enligt hvad kommittén

inhämtat, lärer nämligen eu icke så obetydlig import, särskild! af julgransljus,

äga rum, och berörda varor torde i stort sedt utan olägenhet

kunna bära en något högre tull, isynnerhet som godt svenskt fabrikat

finnes att tillgå.

Tvål. Bestämmelserna i dessa rubriker afvika från gällande taxas före

N:r

och skrifter i ämnet endast så till vida, som till den högre tullsatsen,

hvilken nu utgår för, bland annat, all parfymerad tvål, upptagits äfven

oparfymerade, flytande eller mjuka tvålsorter, som inkomma i tuber,

burkar och dylikt. Däremot har oparfymeradt tvålpulver, som användes

inom barberaryrket, ansetts böra fortfarande draga tull med endast 10

öre per kilogram. Ett förslag att i taxan fastslå den storlek, som skulle

vara utmärkande för tvål i formade handstycken, bär ansetts icke böra

vinna beaktande. 1) olika bestämmelser torde lämpligare hafva sin plats

i en blifvande varuförteckning.

T ett tidigare skede af utredningsarbetet gjordes hos kommittén

från ett flertal tvåltillverkare framställning om en väsentlig höjning af

tullen å tvål, andra slag, till skydd mot den växande importen af särskildt

tvättvål. Emellertid hafva sedermera representanter för denna

tillverkning inför kommittén förklarat, att ökadt skydd befarades kunna

föranleda, att utländska firmor komme att bär i landet upptaga tillverkning

af tvättvål, samt att förhoppning kunde hysas om möjlighet

att med bestående skydd hålla ut i konkurrensen mot utlandet.

785

Den i eu anmärkning under tvål intagna bestämmelsen, att surrogat

avsnitt 720 Kontrollera mot PDF

för tvål skall tullbehandlas såsom tvål, andra slag, innebär allenast

ett fastslående af nu tillämpad praxis.

Flytande tvålhaltiga appreturmedel, icke innehållande dextrin eller Såpa och

stärkelse, hafva med hänsyn till beskaffenhet och värde ansetts lump- turkerti)cdo|ia

ligen kunna likställas med såpa. Äfven turkrödoljan är eu så pass N:r 1083.

närstående artikel, att den ansetts böra här upptagas, i synnerhet som

den understundom ej är annat än eu tvålartad produkt. Den tyska tulltariffen

upptager likaledes nu ifrågavarande artiklar med en och samma

tullsats. För närvarande draga såväl de nu nämnda appreturmedlen

som turkrödolja tull med 15 procent af värdet, hvilket lärer utgöra för

sistberörda vara omkring, 50 å 60 öre per kilogram och för appreturmedlen

något mindre. Åtminstone i afseende å turkrödoljan innebär

sålunda förslaget någon tullnedsättning, men denna omständighet torde

ej vara ägnad att väcka betänklighet, då tillverkningen lärer vara jämförelsevis

enkel och har sina hufvudsakliga råmaterialier — ricinolja

och svafvelsyra — tullfria eller endast lågt tullbelagda.

I denna rubrik hafva till en början upptagits tvål- eller såphaltiga Tvålhaltiga

desinfektionsmedel, hvilka icke på grund af sin beskaffenhet, såsom t. ex. ^"/efetc8

lysoformtvål, äro hänlörliga till annan rubrik. Hithörande desinfektions- N:r 1084.

medel, af hvilka lysol och kreolin torde vara de oftast förekommande,

innehålla jämte tvål eller såpa vanligen någon antiseptisk tjärolja eller

annan antiseptisk torrdestillationsprodukt. Så utgöras såväl lysol som

kreolin af kresol och såpa. Ifrågavarande artiklar hafva hittills vanligen

tullbehandlats som varor, ej specificerade, arbetade, med tull af

15 procent af värdet. Med hänsyn därtill, att inhemsk tillverkning af

desinfektionsmedel förekommer, synes eu måttlig tullsats böra åsättas,

men å andra sidan torde dessa varors användning påkalla särskild varsamhet,

så att skyddet icke blifver högre, än nödigt är. Med afseende å

värdet, som, hvad lysol och kreolin beträffar, lärer utgöra omkring 1 krona

15 öre per kilogram, har eu tullsats af 10 öre per kilogram synts lämplig.

Till denna rubrik hafva vidare, på grund af beskaffenheten, hänförts

tvätt-, skur- och polermedel, framställda af tvål, fett eller olja

med tillsats af andra ämnen, vare sig de förekomma fasta, flytande eller

i pulverform. Sådana artiklar tillverkas vid flera fabriker inom landet,

och importen torde vara ringa. Värdet lärer, hvad beträffar de billigare

artiklarna tvätt- och skurmedel, utgöra omkring 50 öre per kilogram,

medan det för polermedlen, hvilkas pris är något växlande, allt efter

99

786

Putsmedc!

avsnitt 721 Kontrollera mot PDF

för läderarbeten.

N:r 1085 och

1086.

olika beskaffenhet och förpackningssätt, torde uppgå till i medeltal omkring

1 krona per kilogram. Artiklarna ifråga tullbehandlas nu antingen

som tvål, därvid i de flesta fall den för tvål, andra slag, gällande

tullsats, 10 öre per kilogram, tillämpas, eller som varor, ej specificerade,

mer eller mindre arbetade, med tull af 15 procent af värdet.

Tullsatsen i denna rubrik har slutligen befunnits lämplig äfven för

tvålhaltiga appreturmedel i fast form, Indika icke innehålla dextrin eller

stärkelse.

Den mångfald olika, för putsning af läderarbeten afsedda preparat,,

som förekomma i marknaden, och af Indika skoputsningsmedel gifvetvis

utgöra den långt öfvervägande delen, hafva, med undantag dock för

sådana, som innehålla sprit, af tulltekniska skäl sammanförts till en

grupp, som följaktligen har något större omfattning, än den nuvarande

rubriken »blanksmörja, blanksvärta och skovax» äger, äfven om hänsyn

tages till den utvidgning, samma rubrik fått därigenom, att i praxis dit

hänförts jämväl alla icke svarta skokrämer. Den nuvarande tullsatsen

för blanksmörja, blanksvärta och skovax har synts böra bibehållas för

den billiga, stora förbrukningsartikeln, vanlig blanksmörja. Andra slag

af hithörande putsmedel, hvaribland ingå ett flertal artiklar, som icke

hafva karaktären af nödvändighetsvaror, hafva däremot synts utan

olägenhet kunna draga en något högre tull. Importen af blanksmörja,

blanksvärta och skovax, som under de sista två år, för hvilka importsiffrorna

varit för kommittén tillgängliga, utgjort ungefär 175,000

kilogram årligen, har i senare tid ansenligt ökats. Större delen af importen

kommer från Tyskland.

Sprithaltiga putsmedel hafva ansetts, i likhet med hvad nu äger

rum, böra tullbehandlas som spritfernissa, och har bestämmelse härom

upptagits i en anmärkning under rubrikerna för läderputsmedel.

XY. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,

ej annorstädes upptagna.

Den kemiska industrien är med hänsyn till omfånget och de ekonomiska

förhållanden i öfrigt, hvarunder den arbetar, af två väsentligt

olika slag. Å ena sidan märkes den kemiska storindustrien, som drifver

sin tillverkning i större skala, och hvars produkter hufvudsakligen hafva

industriell användning. För ett framgångsrikt drifvande af sådan industri

fordras vissa naturliga förutsättningar. Hit bör hänföras fabrikation

787

af svafvelsyra, soda och kaustika alkalier, klorater, torrdestillationsprodukter,

konstgödsel, krut och andra sprängmedel, garfningsämnen m. fl.

A andra sidan finner man tillverkningen af artiklar för konsumtion i småpartier,

avsnitt 722 Kontrollera mot PDF

oftast för andra ändamål än rent industriella. Här är stordrift

ej något lifsvillkor, likasom ej heller de naturliga förutsättningarna spela

någon afse värd roll i dess framställningskostnader. Sådana artiklar ii ro

exempelvis ett flertal kemiska och farmaceutiska preparat. Gifvetvis

måste dessa båda grupper bedömas olika vid tullsatsernas reglerande,

då därmed afses att bereda industrien nödigt skydd mot utländsk konkurrens.

Som allmän regel torde kunna sägas, att industrier, tillhörande

första gruppen, böra skyddas, därest de i afseende å naturliga

förutsättningar äro i Sverige ungefär lika väl situerade som i öfriga på

världsmarknaden konkurrerande länder. Åro de naturliga förutsättningarna

i vårt land särskildt gynnsamma, är tullskydd ofta öfverflödigt,

och saknas de, lärer ej heller, utom i undantagsfall, denna brist böra

ersättas af stöd genom tull. I fråga om den andra gruppen åter torde

beredandet af tullskydd böra bero på, om landets konsumtionsförmåga

är stor nog att uppbära tillverkning inom landet, i hvilket fall ett måttligt

skydd ansetts i regel påkalladt.

Med afseende å hvad nyss anförts angående behof af naturliga förutsättningar

för kemisk storindustri, må här erinras om, huru i detta hänseende

förhållandena gestalta sig i Sverige. I jämförelse med de stora

industriländerna Tyskland, England, Frankrike och Förenta staterna är,

tyvärr, vårt land ej lyckligt lottadt beträffande tillgång på egna råmaterial

och fossilt bränsle, en nackdel, som emellertid till eu viss grad

motväges af vår rika vattenkrafttillgång.

Af inom landet förekommande mineralier, som äro af värde för här

afsedda industrier, är det åtminstone för närvarande egentligen endast ett,

som har större betydelse, nämligen kalksten.

Utvinningen af produkter ur barrved genom torrdestillation hänger

intimt samman med vår skogshandtering samt vår sågverks- och järnindustri.

Träkolet är fortfarande af fundamental betydelse för vårt järn.

Öfriga vid torrdestillationen erhållna produkter, hvaraf de viktigaste äro

ättiksyrad kalk, träsprit, terpentin och tjära, tillvaratagas ännu i högst

ringa mån. Vid en årligen kolad vedkvantitet om sammanlagdt 9,000,000

kubikmeter kolas blott omkring 500,000 kubikmeter i ugnar eller retorter.

Äfven om hänsyn tages därtill, att på grund af lokala och

andra förhållanden ugnskolningen aldrig kan mer än delvis uttränga

milkolning, så föreligga dock för den förra högst betydande utvecklings

-

788

möjligheter. Det får visserligen ej förbises, att vid barrvedskolningen

blott hälften så stort utbyte af ättiksyra och träsprit erhålles som vid

avsnitt 723 Kontrollera mot PDF

löfvedskolningen, hvilken senare är den i utlandet hufvudsakligen förekommande.

Men denna omständighet uppväges i någon mån af den

utvunna tjärans värdefullare beskaffenhet likasom ock af det lägre priset

å barrveden. Därtill kommer, att vid världsmarknadens stigande behof af

dessa varor utlandets fabriker måste söka fylla detta genom kvantitativt

ökad produktion med höjd förbrukning af ett allt dyrare råmaterial,

under det att de svenska vinna samma ändamål blott genom rationellare

fabrikationsmetod, som, utan ökning af den använda veden, skulle kunna

tillfredsställa eu dubbelt så stor värld skonsumtion som den nuvarande.

Eu annan industri, hvilken likasom den kol förbrukande järntillverkningen

är af stor betydelse vid tillgodogörande af våra skogars råmaterial,

trämassetillverkningen, företer det i detta sammanhang anmärkningsvärda

förhållande, att en del af råvaran, barken, hvilken inom ifrågavarande

industri kan vinna användning allenast som bränsle, är användbar

såsom ett värdefullt råmaterial för eu ny kemisk industri, nämligen

garfämnesextraktionen af granbark, hvarvid den har ett flera

gånger högre värde än såsom bränsle. Granvirke för trämassa kan

nämligen utan olägenhet fällas under safningstiden, då garfämneshalten

är störst och barken lätt kan afskalas. Då Sveriges trämasseindustri

numera beräknas årligen förbruka cirka 4.2 miljoner kubikmeter fast mått

granved och vid åtminstone en sjättedel af denna Qvantitet barken, som

utgör ungefär 60 kilogram per kubikmeter vedmassa, bör kunna tillvaratagas

på nämnda sätt. kan sålunda vid ett värde å barken af 3 öre

per kilogram, exelusive frakt, omkring 1.2 5 miljon kronor tillgodogöras

till förmån för landets skogsliandtering. Det för granbarken här beräknade

värdet lämnar dessutom en god vinstmarginal för extraktfabrikerna.

Granbarksextråktets betydelse ligger däri, att det genom sin höga halt

af syrebildande ämnen kompletterar de på sådana mera fattiga, men på

garfämnen rikare exotiska råvarorna; och erfarenheten har visat, att den

svenska granbarken är ett i kvalitativt hänseende utmärkt råmaterial.

Af de naturliga förutsättningar, vårt land äger för kemisk industri,

torde emellertid vår billiga vattenkraft böra sättas i första rummet.

Ofverslagsberäkningar hafva visat, att utöfver hittills tillgodogjorda eller

under utbyggnad varande omkring 220,000 hästkrafter torde efter reglering

af våra sjöar kunna påräknas ytterligare cirka 3.5 miljoner hästkrafter.

Det är sannolikt, att en betydande del af denna kraftmängd

kan tillgodogöras endast genom i stor skala drifna elektrokemiska fabriker.

Äf representanter för den kemiska industrien har på grund häraf kraf

-

avsnitt 724 Kontrollera mot PDF

789

tigt påyrkats, att verksamt tullskydd måtte beredas ej blott alla sådana

varor, som framställas på elektrokemisk väg, utan ock flertalet andra

kemiska produkter, hvilkas tillverkning’ anses kunna drifvas upp på

grundvalen af en inhemsk elektrokemisk industri. Med fullt uppskattande

af den betydelse, den elektrokemiska industrien en gång i framtiden

kan komma att erhålla för vårt land, har dock kommittén ansett dessa

önskemål. ej böra för den tid, den nu föreslagna nya tulltaxan kan

tänkas blifva gällande, röna tillmötesgående i afsedd utsträckning, utom

hvad angår vissa af alkaliindustriens produkter och på elektrokemisk

väg framställda gödselmedel. Kommittén har nämligen måst taga hänsyn

därtill, att ifrågasatt tull a viss;;, kemiska produkter, som ännu ej tillverkas

inom landet, skulle blifva afsevärdt betungande för den inhemska

förbrukningen utan att antagligen kunna inom den närmaste tiden framkalla

det åsyftade resultatet. Förhållandet är nämligen, att den elektrokemiska

industrien — frånsedt metallurgiska processer, hvilkas produkter

behandlas i annan afdelning af taxeförslaget — för ekonomisk framgång

fordrar billigare drifkraft än annan i landet bedrifven fabrikation. Vid

utbyggandet af våra vattenfall komma gifvetvis de energikonsumenter,

som kunna betala kraften bäst, att i första hand tillgodoses. Särskild!

torde därvid af dem, som nu arbeta med importerad! bränsle, de

mekaniska industrierna, textil- och cellulosaindustrierna samt småindustrierna

ifrågakomma. Vidare landtbruket samt, åtminstone delvis,

pappersbruken och träsliperierna. Äfven af andra skäl än hänsyn till

priset torde därjämte belysningsanläggningar likasom järnvägsdriften

komma att tillgodoses före den elektrokemiska industrien. .Sammanlagda

kraftbehofvet för dessa olika ändamål är emellertid så stort, att

det näppeligen kan fyllas af den vattenkraft, som med hänsyn till ekonomiska

förhållanden torde kunna blifva utbyggd under de närmaste 10 å

15 åren. Vid sådant förhållande kan ej i afscvärd mån till för elektrokemisk

industri antagligt pris beräknas disponibel annan kraft än den,

som. vid något enstaka, mycket stort fall, såsom Trollhättan, i saknad

af distributionsmöjlighet ej kan afsättas till bättre betalande konsument;

och torde för sådant fall kraftmängdens utnyttjande redan tillräckligt

gynnas genom bibehållna eller föreslagna nya tull satser för å ena sidan

kiseljärn och stål, samt å andra sidan de hit hänförliga artiklarna förtätade

gaser, kaustika alkalier, klorkalk, karbider, kalkkväfve m. in.

790

Förtätade

gaser,

W:r 1087.

Å. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej annorstädes upptagna.

avsnitt 725 Kontrollera mot PDF

Af de råämnen eller kemiska produkter, Indika med allmänt kända

termer betecknas såsom grundämnen, syror, baser och salter, hafva här,

i nu anförd ordning, upptagits alla sådana, som ansetts böra särskild t

specificeras, hvarjämte hit äfven hänförts några andra kemiska föreningar,

som icke inrymmas under någon af nyssnämnda beteckningar.

Förtätade gaser tullbehandlas nu som kemiskt-tekniska preparat,

ej specificerade, och draga följaktligen tull med 15 procent af varans

värde. Hos kommittén har emellertid gjorts framställning om ökadt

tullskydd för tillverkningen af flytande kolsyra, hvarvid anförts, att

import från Tyskland stundom ägt rum till pris ända ned till 12 å 15

öre per kilogram, under det att den svenska varan ej utan förlust för

fabrikanterna kunde afyttras under 35 öre per kilogram. Gjorda försök

att genom prisöfverenskommelser göra konkurrensen utifrån mindre

kännbar hade ei ledt till varaktigt resultat, och det kunde befaras, att

de svenska fabrikerna, om ej ökadt skydd erhölles, skulle utträngas från

marknaden. En högre tullsats borde ej heller blifva betungande för

konsumtionen, som hufvudsakligen förekomme inom läskedrycksindustrien

samt för visst slag af belysning (luxljus). Exempelvis skulle_ en tullsats

af 15 öre per kilogram kolsyra, om den fullt utnyttjades, ej

höja tillverkningskostnaden per flaska kolsyrad! vatten med mera än

0.0 7 5 öre.

Kommittén, som funnit den inhemska tillverkningen af flytande

kolsyra i behof af ett kraftigare skydd, har i sådant hänseende ansett

eu tullsats af 5 öre per kilogram brutto, hvilken nära torde komma att

motsvara den af fabrikanterna påyrkade, 15 öre per kilogram netto, vara

af beliofvet påkallad. Denna tullsats understiger något den i Tyskland

gällande, G mark per 100 kilogram brutto. Kommittén hai’ utgått ifrån att

man i regel kan räkna med, att importen sker på järn cylindrar, vägande

ungefär dubbelt mot den däri inneslutna komprimerade kolsyran.

Af tulltekniska skäl har rubriken utsträckts att omfatta alla förtätade

gaser, helst som fabrikation af flera sådana, såsom syrgas och vätgas,

redan upptagits inom landet. Då kolsyrans industriella betydelse är

ojämförligt större än öfriga hithörande varors, har dock tullsatsens belopp

föreslagits uteslutande med hänsyn till förstnämnda artikel. Kommittén

har'' visserligen icke förbisett, att stundom förtätade gaser —

791

•exempelvis flytande luft — måste transporteras i annat emballage än

järncylindrar, men sådana undantagsfall hafva ansetts ej böra inverka

på beräkningen för bruttoförtullning.

I den svenska järnindustriens intresse har kommittén funnit lämpligt

avsnitt 726 Kontrollera mot PDF

föreslå särskild förtullning af såsom emballage använda järncylindrar

af utländsk tillverkning, hvilka ej förut införtullats.

Gällande taxa upptager i särskild rubrik artiklarna svafvel och Sv^ve,l08egC‘

svafvelblomma. Då i praxis hit hänförts alla slag af svafvel, rått eller

renadt, och sålunda äfven t. ex. svafvelmjölk, har åt rubriken gifvits

en härmed öfverensstämmande lydelse.

I samma rubrik har äfven upptagits fosfor, som nu är tullfri.

Under uppgift att tillverkning på elektrokemisk väg af denna

artikel vore inom landet tillämnad, har tull å fosfor påyrkats. Så länge

emellertid någon mera betydande industri på detta område ännu icke

kommit till stånd, synes det icke böra ifrågasättas att tullbelägga detta,

för en så pass betydande exportnäring som tändst-icksindustrien viktiga

ämne.

För saltsyra (klorvätesyra) har nu gällande tullfrihet bibehållits. Saltsyra etc.

I samma rubrik hafva äfven upptagits artiklarna fluorvätesyra och N,r 108

fluorammonium. Dessa draga nu tull med 15 procent af värdet såsom

kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra slag. De äro emellertid

ej föremål för inhemsk tillverkning, vid hvilket förhållande och då

de hafva rätt stor användning inom glasindustrien som etsningsmedel,

tullfrihet för dem ansetts påkallad.

För svafvelsvra utgår nu tull med 0.5 öre per kilogram. Af Svafvelsyra

representanter för åtskilliga näringar har gjorts framställning om tull- N;r 10''g0>

frihet för denna vara. Härvid har uppgifvits, att starkt koncentrerad

syra, som för vissa tekniska ändamål vore erforderlig, ej fabricerades

inom landet. Å andra sidan hafva tillverkare af svafvelsyra ej blott

motsatt sig förslaget om tullens borttagande utan yrkat på dess höjande.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett lämpligast att i sak bibehålla

nu gällande tullsats. Densamma utgör icke mer än 10 å 12 procent åt

varans värde, hvilket skydd den inhemska tillverkningen, som fyller

största delen af landets behof, icke torde kunna undvara. I rubriken

har äfven upptagits svafvelsyreanhydrid, en artikel, som på senare tid

börjat få rätt stor användning, bland annat i färgerier, i stället för vanlig

svafvelsyra.

792

Salpetersyra.

N:r 1091.

Borsyra etc.

N:r 1092.

Fosforsyra

etc.

N:r 1093.

Då man måste räkna med möjligheten af import af svafvelsyra i

tankvagnar och brnttoförtullning i sådant fall svårligen kan tillämpas,,

har nettoförfållning ansetts böra förordas, så att taraafdrag medgifves ej

blott såsom nu för korg och packning utan för emballaget i sin helhet,

hvilket naturligtvis förutsätter, att tullsatsen i motsvarande mån höjes.

Härvid lärer man böra räkna med den vanliga införseln af syran i

avsnitt 727 Kontrollera mot PDF

damejeanner, med Itvilkas vikt den nuvarande, till 9 procent bestämda

taran alltså ökas. Med hänsyn härtill har vid nettoförtullning eu tullsats

af 60 öre per 100 kilogram ansetts motsvara den nuvarande, 50 öre brutto.

De största förbrukarna af salpetersyra inom landet torde vara

sprängämnesfabrikerna, som dock med egen tillverkning fylla sitt behof af

varan, i följd hvaraf tullen, som nu utgår med 2 öre per kilogram, lärer

sakna betydelse för denna industri. Emellertid förekommer jämväl annan

icke så obetydlig inhemsk salpetersyretillverkning, hvilken lärer vara

väl i behof af nuvarande skydd. Då härtill kommer, att svafvelsyra,

som vanligen användes vid framställning af salpetersyra, ansetts böra

fortfarande draga tull, bär för nu ifrågavarande artikel tullsatsen bibehållits

oförändrad.

Såväl borsyra som borax (natriumtetraborat) äro nu tullfria, och

någon ändring härutinnan lärer icke böra ifrågakomma. Dessa inom

åtskilliga industrier — såsom fabrikationen af emaljerade kärl, porslinstillverkningen

och beredningen af antiseptiska medel — i ej obetydligmängd

använda ämnen äro nämligen icke och torde ej heller blifva

föremål för framställning inom landet.

1 samma rubrik hafva upptagits myrsyra och mjölksyra, hvilka

nu hänföras till rubriken kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade,

andra slag. Dessa syror äro till användningssätt och värde hvarandra

närstående. Hvad myrsyran beträffar, har den till någon mindre del

kunnat ersätta ättiksyran inom textilindustrien särskild! vid tillfällen, då

tillgången å ättiksyra af inhemsk tillverkning varit knapp. Ifrågavarande

syror lära icke tillverkas inom landet och torde utan olägenhet

kunna göras tullfria, i synnerhet som de icke under normala förhållanden

konkurrera med ättiksyran.

Fosforsyra drager för närvarande tull med 5 procent af värdet,

och har värdetullen utbytts mot vikttull till ungefär motsvarande belopp.

Visserligen kunde ifrågasättas att, då detta ämne icke i afsevärd

mängd tillverkas inom landet för afsalu, gorå detsamma tullfritt, men

793

då tullfrihet för fosforsyra utan tvifvel komme att medföra fara för

superfosfattullens effektivitet, har kommittén funnit sig- icke höra tillstyrka

en sådan förändring. Enligt uppgift utgör priset å fosforsyra

dO å 30 kronor per 100 kilogram; och har med hänsyn därtill, att en

vikttull gynnar införseln af starkare syra, tullsatsen beräknats efter det

högre priset.

Med fosforsyra hafva likställts de nu som kemiskt-tekniska preparat,

ej specificerade, andra slag, tullbehandlade artiklarna ammonium-, kaliumoeh

natriumfosfat, Indika hafva rätt stor industriell användning och icke

tillverkas inom landet.

avsnitt 728 Kontrollera mot PDF

Gällande taxas bestämmelser om tull å ättika och ättiksyra hafva

kompletterats med det för den tekniska förbrukningen betydelsefulla

tillägget att, om varan vid tullbehandlingen denatureras, tullen skall

utgå för vara af mera än 12 men icke öfver 55 procents syrehalt med

allenast 12 öre och för vara af högre syrehalt med 25 öre, allt per

kilogram räknadt.

Nuvarande bestämmelser, hvilkas tillämpning, enligt uppgift från

tullverket, icke medfört större svårighet, oaktadt tullen oftast utgår efter

varans syrehalt, hafva tagit hänsyn hufvudsakligen till spritättika. Ifråga

om denna artikel, hvilken så godt som uteslutande torde användas inom

hushållen och konservindustrien och hvaraf landets förbrukning helt och

hållet lärer kunna fyllas medelst inhemsk tillverkning, har behof af

ändring icke yppat sig. Från förbrukare af varan har icke framställts

någon anmärkning, och spritättiksfabrikanterna synas bestämdt motsätta

sig hvarje tullnedsättning. Helt annorlunda är däremot förhållandet

med den hufvudsakligen för teknisk användning afsedda träättiksyran.

Dylik syra framställes här i landet antingen ur importeradt kalkacetat

eller direkt ur trä genom destination; men de inhemska fabriker,

som framställa träättiksyra, äro icke alltid i stånd att tillfredsställa det

stora behofvet, och vid tillfällen, då man till följd häraf behöft importera

varan, har nuvarande tull visat sig medföra afsevärd olägenhet för

de förbrukande industrierna. För den vara, som vanligen finner användning

inom tekniken, eller syra med 50 procents syrehalt, uppgår

tullafgiften till 50 öre per kilogram, under det att priset å varan

under senare år utgjort i Köpenhamn 28 öre och i Sverige å vara af

inhemsk tillverkning 30 å 32 öre, per kilogram räknadt, hvadan

tullen har karaktär nära nog af importförbud. Då härtill kommer, att

en så hög tull ingalunda påkallas af hänsyn till träättiksyrefabrikationen,

har det synts angeläget att söka tillmötesgå från representanter för åt

100

-

Ättika etc.

N:r 1094—

1096.

794

Oxalsyra etc.

N:r 1097.

Citronsyra

N:ret|098.

skilliga industrier framställdt kraf på nedsättning af tullen å ättiksyra

för tekniskt bruk. Vid öfvervägande af de åtgärder i berörda syfte,

som lämpligen kunna ifrågasättas, visar sig till en början, att en uppdelning

i spritättika — hvars syrehalt aldrig öfverstiger 15 procent — och

träättiksyra icke kan användas, emedan den senare genom utspädning

med vatten kan göras användbar till matättika och sålunda ersätta spritättikan.

Då vidare ej heller eljest någon åtgärd, som kunde menligt

inverka på spritättiksfabrikationen, lärer böra ifrågakomma, har kommittén

avsnitt 729 Kontrollera mot PDF

stannat vid ofvan omförmälda förslag om lägre tullsats för ättika,

som underkastas denaturering. En i frågan verkställd sakkunnig utredning

har gifvit vid handen, att ättiksyra utan olägenhet för dess

tekniska användning kan göras olämplig till förtäring genom uppblandning

med det s. k. allmänna denatureringsmedlet, bestående af 10 delar

träsprit och 3 delar pyridinbaser, hvarvid beräknats, att till 1 kilogram

100-procentig ättiksyra skulle sättas 52 kubikcentimeter denatureringsmedel.

Närmare bestämmelser angående denatureringen lära böra utfärdas

på administrativ väg. De i förslaget upptagna tullsatserna för

denaturerad ättika af olika styrka hafva tillkommit efter samråd med

sakkunniga. Mot de föreslagna bestämmelserna hafva hvarken tillverkare

eller förbrukare af varan haft något att erinra.

I förevarande rubrik upptagna artiklar tullbehandlas nu som kemiskttekniska

preparat, ej specificerade, andra slag. Oxalsyran har sin största

användning inom färgeri- och tygtryckeriindustrien. Af oxalaterna är kaliumbioxalat

det industriellt viktigaste. Det användes inom textilindustrien

i likhet med oxalsyran. Förutsättningarna att inom landet få till stånd

tillverkning af oxalsyra och dess salter torde vara rätt goda. Kommittén

har också ansett sig böra förorda bibehållande af nuvarande tull,

omsatt till vikttull. I betraktande däraf, att oxalsyra)! lärer betinga

ett medelpris af omkring 50 öre per kilogram och att det viktigaste saltet,

kaliumbioxalat, kostar ungefär 70 öre per kilogram, samt med hänsyn

till syrans öfvervägande betydelse har tullen föreslagits till 7 öre per

kilogram.

På grund af citronsyrans och vinsyrans likartade användning, bland

annat för beredning af konstgjorda fruktsafter, hafva dessa syror sammanförts

i eu rubrik, i hvilken jämväl upptagits dels vinsten af olika

sammansättning, dels ock det särskildt i medicinen använda seignettesalt

samt andra tartrater af kalium, natrium och ammonium. För

samtliga dessa ämnen har tullfrihet ansetts böra äga rum, hvilket, hvad

795

de viktigaste artiklarna citronsyra, vinsyra och surt vinsyrad^ kali

(vinsten) beträffar, öfverensstämmer med nu gällande stadganden. Enligt

kommitténs förslag komma citrater, som hittills varit tullfria, att falla

under rubriken för kemiskt-ietniska preparat, ej särskildt nämnda,

och draga tull med 15 procent åt värdet, men någon olägenhet häraf

synes ej vara att befara, då ifrågavarande salter lära hafva obetydlig

och hufvudsakligen medicinsk användning.

Salicylsyra är ett ämne med så vidsträckt användning på olika

områden, dels inom medicinen, dels inom hushållen och födoämnesindustrien

avsnitt 730 Kontrollera mot PDF

såsom konserveringsmedel, dels ock för färg- och parfymtillverkning,

att det ansetts böra i förslaget särskildt upptagas. Da

denna syra, som nu tullbehandlas som kemiskt-tekniskt preparat, ej

specificeradt, andra slag, enligt uppgift kostar 2 kronor per kilogram,

har tullsatsen upptagits till 30 öre per kilogram.

Möjligheten af, att tillverkning af denna vara kan komma att

upptagas inom landet, synes icke vara utesluten.

Kaustik ammoniak har i förslaget upptagits med oförändrad tullsats,

5 öre per kilogram.

Importen af denna vara har under de senaste åren afsevärdt minskats

(importen år 1907 utgjorde ungefär 58 ton), hvaremot tillverkningen

inom landet under samma tid sa utvecklats, att, från det att

före år 1907 ingen export ägde rum, nämnda år icke mindre än 96

ton utfördes.

Vid elektrolys af klorkalium och koksalt för tillverkning ai korkalk

erhålles jämte klor äfven kaustik alkali, kaustik kali och

kaustik natron. För sistnämnda, artiklar, som hittills varit tullfria,

hafva representanter för den kemiska industrien påyrkat en tullsats af

2 kronor 50 öre per 100 kilogram, hvarvid samma skäl anförts som

för tull å klorkalk, hvarom hänvisas till motiveringen vid denna

artikel. Kommittén liar af hvad i saken förebragts funnit, att, äfven

om den inhemska tillverkningen af dessa artiklar ännu icke nått någon

större utveckling, man väl kan räkna med möjligheten af en ändring

härutinnan under förutsättning af lämpligt tullskydd. Vidare har framgått,

att den ifrågaställa tullsatsen icke torde blifva sa betungande för

förbrukarna, att olägenheterna i detta hänseende kunna antagas upp

-

Salicylsyra.

N:r (099.

Kaustik

ammoniak.

N:r 1100.

Kaustikt

kali etc.

N:r KOI.

796

Magnesia etc.

N:r 1102.

Koksalt etc.

N:r 1103.

våga de motsedda fördelarna. Kaustikt alkali användes bland annat

inom textil-, pappersmasse- och pappersindustrierna. Inom dessa industrier

har dock förbrukningen ingalunda den omfattning, att en måttlig

tull å varan kan spela någon nämnvärd roll. I större mängd användes

den visserligen för tillverkning af tvål och såpa; men äfven om alkalipriset

skulle stegras med hela beloppet af den föreslagna tullsatsen,

ökades dock ej tillverkningskostnaden för 100 kilogram råtvål, hvari

ingå 10 å 12 procent kaustikt natron, med mera än 25 å 30 öre, och

tvålen drager ju tull med icke mindre än 10 kronor för samma kvantitet.

Afsevärdt ogynnsammare skulle inverkan af eu fullt utnyttjad

tull på kaustikt kali blifva för s ap tillverkningen, som då finge att

räkna med ökad kostnad af 45 a 60 öre per 100 kilogram såpa, under

det att för den färdiga produkten tullen utgår med 5 kronor per 100

avsnitt 731 Kontrollera mot PDF

kilogram. Då emellertid sistnämnda tullsats icke lärer kunna sägas

vara knappt tillmätt och taran för utländsk konkurrens i hvarje fall

icke torde vara synnerligen stor, synes möjligheten af alkalitullens

motsägande icke innebära någon mera svårlöst kalkylfråga. Kommittén

har därför och med hänsyn till erhållna prisuppgifter funnit sig höra

förorda den begärda tullsatsen. Enligt nyssberörda uppgifter beräknas

priset å fast kaustikt natron till 22 kronor 50 öre, å fast 75-procentigt

kaustikt kali till 99 kronor samt å flytande 36-procentigt sådant till

27 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Af tull tekniska skäl kan

åtskillnad icke göras mellan kaustikt natron och kaustikt kali trots deras

olika värde, likasom ej heller mellan alkali af olika styrka.

Gällande taxa upptager i särskild rubrik såsom tullfria artiklarna

magnesia och magnesiasalter. Kommittén, som på olika ställen i förslaget

specificerat de magnesiapreparat, hvilka hafva större betydelse,

har i förevarande rubrik upptagit det ämne, som inom kemien bär

namnet magnesia, nämligen magnesiumoxid, samt den produkt, som

vanligen betecknas med namnet magnesia, nämligen kolsyrad magnesia.

Här hafva vidare inrymts de äfven nu tullfria artiklarna ren lerjord

och lerj ordshy draf. Lerj ordshy draf spelar en allt större roll som råvara

för den äfven här i landet bedrifna tillverkningen af järnfri svafvelsyrad

lerjord. Att tullfriheten bibehålies, är därför af stor vikt.

_ Koksalt, alla slag, åtnjuter för närvarande likasom enligt förslaget

tullfrihet. Ifrågasättas kunde måhända, om ej sådana slag af koksalt,

797

som endast till en del utgöras af klornatrium och som ofta inkomma

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar, exempelvis cerebossalt

— bestående af jämte klornatrium en mindre mängd fosforsyrad, fälld

kalk — borde åsättas tull. Men jämväl dylika slag- af koksalt hafva stor

betydelse vid tillredning'' af lifsmedel, hvarför äfven de synas böra åtnjuta

tullfrihet.

Någon inhemsk framställning af öfriga klorider förekommer ej.

Vid sådant förhållande torde tullfrihet böra medgifvas för de hithörande

salter, som hafva någon större industriell användning. Af dessa äro

klorkalium och salmiak (klorammonium) äfvensom klormagnesium redan

nu tullfria, hvaremot de öfriga i rubriken upptagna tullbehandlas såsom

ej specificerade kemiskt-tekniska preparat, andra slag. Klorkalcium användes

bland annat i köldmaskiner, klorbarium vid färgtillverkning och

kloraluminium inom färgeriindustrien.

De i gällande taxa specificerade, tullfria ämnena brom och jod

samt bromkalium, bromnatrium, jodkalium och jodnatrium hafva jämväl

avsnitt 732 Kontrollera mot PDF

här upptagits såsom tullfria. Enahanda är förhållandet med de till

användningen likartade, såsom ej specificerade kemiskt-tekniska preparat,

andra slag, nu tullbehandlade artiklarna bromammonium och jodammonium.

Klorkalk åtnjuter för närvarande tullfrihet. Artikeln i fråga är

en af den elektrokemiska industriens mera betydande produkter, och för

denna industris utveckling är det af stor betydelse att kunna med ekonomisk

fördel tillverka och afyttra klorkalk. För att emellertid den

inhemska varan skall kunna konkurrera med den engelska och tyska

klorkalk, som för närvarande importeras i betydande mängd, erfordras ett

måttligt tullskvdd. Klorkalken användes hufvudsakligen som blekningsmedel

för pappersmassa. Från pappersbrukens sida torde dock invändningar

ej göras mot tull å klorkalk. Flertalet pappersbruk hafva nämligen

god tillgång på vattenkraft och kunna, om priset å klorkalk skulle

nämnvärd t stegras, göra sig oberoende af användningen af varan genom

att verkställa blekningen på elektrolytisk väg. Å andra sidan skulle

det för åtskilliga pappersbruk vara fördelaktigt, om de kunde få sitt

behof af klorkalk fylldt inom landet och sluppe att för den tid, den

utrikes sjöfarten är stängd, upplägga stora förråd af klorkalk, som förlorar

i värde genom att förvaras. Kommittén har därför ansett ifrågavarande

artikel böra beläggas med tull, hvilken i enlighet med såväl

alkaliindustriens representanters som öfriga sakkunnigas mening upptagits

till 1 krona per 100 kilogram. Priset å klorkalk har under

Klorkalk

N:r 1104

798

Kaliumklorat

N:r6tnÖ5.

Alun etc.

N:r 1106.

senare år varit ganska växlande. År 1902 utgjorde det omkring 12

kronor per 100 kilogram men nedgick sedermera på grund af stark

konkurrens mellan de utländska klorkalkfabrikerna till omkring 8

kronor.

Från kemistsamfundet har inkommit framställning om eu tull af

5 öre per kilogram å kaliumklorat och natriumklorat. Den begärda tullsatsen

har uppgifvits vara behöflig för den inhemska tillverkningens

skyddande mot dumping, och har tillika framhållits, att utländska fabrikex-,

särskildt franska och amerikanska, äro starkt tullskyddade. Emellertid

äro de ifrågavarande ämnena af stor betydelse för tändsticksfabrikationen,

och endast eu del åt landets tändsticksfabriker bedrifva själfva

klorattillverkning, hvarför kommittén ej ansett rådligt föreslå frångående

af gällande tullfrihet. Öfriga klorater synas, likasom perklorater,

icke vara af den betydelse, att de böra i taxan särskildt omnämnas.

De senare användas inom sprängämnesfabrikationen men torde icke

vara föremål för import.

Alun, alla slag, drager nu tull med 1 krona 25 öre per 100 kilogram.

avsnitt 733 Kontrollera mot PDF

Svafvelsyrad lerjord samt s. k. alunkakoi’ äro åsätta en tull åt

i krona per 100 kilogram.

Hos kommittén hafva gjorts framställningar dels om borttagande

dels om höjning af tullen å svafvelsyrad lerjord, och har till stöd för

förstnämnda'' förslag åberopats varans betydelse såväl för pappers- som

för färgindustrien, hvilken sistnämnda använde absolut arsenikfri svafvelsyrad

lerjord, ett ämne, som icke vore föremål för nämnvärd framställning

inom landet. Yrkandet om tullförhöjning har icke motiverats, men

synes åsyfta, att den inhemska tillverkningen skulle uppdrifvas så, att

den kunde fylla landets behof af ifrågavarande artikel. Kommittén har

ansett nuvarande tullsats böra bibehållas oförändrad.

Då vidare lerjordsalun eller det slag af alun, som hufvudsakligen

användes, i allt större utsträckning ersättes med svafvelsyrad lerjord,

har den tullnedsättning, som ett sammanförande i denna rubrik af de

bägge varuslagen medför, icke synts innebära afsevärd olägenhet.

Artikeln alunkakor har icke ansetts behöfva specificeras, då den

torde kunna betraktas som ett slag af svafvelsyrad lerjord och sålunda

Titan särskild föreskrift bör som sistnämnda ämne tullbehandlas..

I förevarande rubrik har äfven upptagits vattenglas, hvarigenom

varan bibehålies vid sin nuvarande tullsats.

799

I förevarande rubrik upptagna svafvelsyrade salter äro äfven för Kaliumsulfat

närvarande tullfria. Fälld gips går i handeln ofta under olika fantasi- N.et,<||)7

namn, såsom satinit o. d. På annat ställe i förslaget, nämligen bland

färger, har permanenthvitt (barramsölfat) upptagits.

Svafvelsyrad, surt svafvelsyrligt (natriumbisulfit) och undersvafvelsyrligt

natron åtnjuta för närvarande tullfrihet, och någon ändring häri

torde ej böra äga rum. Med dem har natriumhydrosulfit ansetts höra

likställas. Sistnämnda artikel, som nu drager tull med 15 procent af

värdet, tillverkas icke inom landet. Den användes inom textilindustrien.

Såsom natriumhydrosulfit torde äfven böra behandlas blandningar af

denna vara med mindre mängder andra ämnen, afsedda att göra varan

mera hållbar, hvilka blandningar inkomma under olika namn, såsom

hyraldit och rongalit.

Kalisalpeter (salpetersyradt kali) lärer på grund af sin stora bety- Kalisalpeter,

delse för kruttillverkningen fortfarande böra vara tullfri. Något afseende ‘r

lärer sålunda icke kunna fästas vid en hos kommittén gjord framställning

om tull å detta ämne.

För ammoniumnitrat (salpetersyrad ammoniak) har nu gällande Ammoniumtullsats,

10 öre per kilogram, bibehållits. Att specificera öfriga nitrater n-mim.

— bortsedt från chilesalpeter, som återfinnes under konstgödsel, och den

avsnitt 734 Kontrollera mot PDF

ofvan nämnda artikeln kalisalpeter — har icke ansetts nödigt, då de

utan olägenhet torde kunna ingå i slumprubriken för kemiskt-tekniska

preparat, ej särskildt nämnda. För det öfvervägande flertalet af dem,

såsom salpetersyrad kalk, salpetersyrad baryt och salpetersyrad strontiumoxid,

innebär detta ingen förändring. Däremot blir salpetersyrad

magnesia, som nu hänföres till de tullfria magnesiasalterna, fullbelagd,

men detta torde sakna betydelse, då ämnet i fråga veterligen icke har

nämnvärd praktisk användning.

Inkomna framställningar om tull å den nu tullfria artikeln pottaska Pottaska etc.

hafva icke vunnit beaktande. Någon inhemsk framställning af pottaska W:r lil0- under en nära framtid torde nämligen ej vara att förvänta, medan däremot

artikeln i fråga har afsevärd industriell användning, särskildt inom

glastillverkningen.

Surt kolsyrad! kali, som finnes såsom tullfritt upptaget i gällande

taxa, bör fortfarande vara tullfritt, hvilket det äfven blifver med tillämp

-

800

ning af anmärkningen till afd. XV A. Soda och natriumbikarbonat

(s. k. bikarbonat) äro nu tullfria.

Af tillkallade representanter för alkaliindustrien har fråga väckts

om åsättande af tull å all soda eller åtminstone å den kristalliserade.

Härvid har emellertid a andra sidan erinrats om sodans stora industriella

användning. Denna artikel användes nämligen, förutom till hushållsbruk,

i synnerligen stor utsträckning inom textil-, glas-, cellulosa- och pappersindustrierna

m. 11. Vidare har anmärkts, att en tull å kalcinerad soda

skulle lända den inhemska sodatillverkningen till skada, då denna tillverkning

hittills uteslutande bestått i framställning af kristallsoda med

importerad kalcinerad soda såsom utgångsmaterial.

Åsättande af tull endast å kristallsoda möter å andra sidan den

tulltekniska svårigheten, att någon bestämd gräns mellan kristallsoda

och annan soda näppeligen kan uppdragas.

Vidare har det ock synts, som om en dylik tull vore af behofvet

mindre påkallad, då flera fabriker för tillverkning af kristalliserad soda

kunnat utan tullskydd uppstå, livilket säkerligen sammanhänger med det

förhållande, att tillverkningen har ett naturligt skydd i de jämförelsevis

höga fraktkostnaderna för den kristalliserade sodan, som håller ända

till 60 procent vatten eller däröfver.

Hjorthorns- I gällande tulltaxa finnes kolsyrad ammoniak (hjorthornssalt) upp

N-mhi

tagen med en tull af 7 öre per kilogram, och har kommittén icke funnit

anledning att häruti föreslå någon ändring. Såsom hufvudord har i

rubriken varans vanligaste benämning hjorthornssalt upptagits.

Af kolsyrade salter, som ej upptagits i rubrikerna n:r 1110 och 1111,

avsnitt 735 Kontrollera mot PDF

återfinnas kolsyrad magnesia i rubriken för magnesia samt fälld kolsyrad

kalk eller krita bland färger och färgningsämnen.

Cyan kal ium Cyankalium är för närvarande tullfritt, och någon ändring härutinnan

t°rde ej böra vidtagas. Med detta ämne har cyannatrium, livilket har

samma användning som cyankalium, synts böra likställas.

Enligt gällande taxa äger tullfrihet rum äfven för gult och rödt

blodlutsalt. Såsom sådant lärer dock, enligt uppgift, endast ferro- och

ferricyankalium hafva tullbehandlats, under det att motsvarande natronsalter

i allmänhet torde hafva tullbehandlats som ej specificerade

kemiskt-tekniska preparat, andra slag. Någon anledning att i t-ullbehandlingsafseende

här skilja mellan kali- och natronsalterna lärer icke

801

förefinnas, hvarför i förslaget angifvits, att båda slagen böra tnllbeliandlas

såsom blodlutsalt.

Då kommittén föreslagit bibehållande af tullfrihet för blodlutsalt,

torde böra erinras därom, att, sedan äldre tillverkningsmetoder att utvinna

ämnet ur animaliskt affall trädt tillbaka för fabrikationen af blod1

lits altet som biprodukt från lysgasverken, den enligt sistnämnda metod

ntvunna varan ej blott torde komma att täcka landets behof utan äfven

medgifva en afsevärd export.

1 betraktande däraf, att ättiksyrad kalk är ett viktigt råämne för

ättiksy re tillverkningen, har densamma, som nu tnllbeliandlas som ej

specificeradt kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, särskildt upptagits.

Då eu afsevärd inhemsk tillverkning af denna torrdestillationsprodukt

redan förekommer och produktionen torde komma att ökas, i den mån

den nya metoden för framställning af träkol medelst kolning i ugn

vinner större användning, lärer tullpliktigheten höra bibehållas, men

tullsatsen bestämmas efter vikt. Vid bestämmande af lämplig vikttull

möter dock eu viss svårighet härutinnan, att priset å varan är mycket

växlande, beroende på marknadsförhållandena i Amerika, hvarifrån största

delen af världsbehofvet för närvarande täckes. Under det att varan vid

tiden för utredningen betingade ett pris af 24 öre per kilogram, har

priset tidigare växlat mellan 13 och 32 öre per kilogram. Då emellertid

enligt samstämmande uppgifter från förbrukare och tillverkare af denna

artikel en tull af 3 öre per kilogram för såväl rå som renad vara

synes vara väl afvägd, har denna tullsats blifvit i förslaget upptagen.

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid, hvilka nu tullbehandla»

som kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra slag, med

tull af 15 procent af värdet, hafva likartad användning såsom betningsmedel

inom färgeriindustrien, i följd hvaraf sistnämnda ämne upptagits

avsnitt 736 Kontrollera mot PDF

på denna plats i förslaget och icke bland tunga metallsalt^-. Priset å

ättiksyrad kromoxid utgör enligt uppgift 31 kronor 50 öre och å ättiksyrad

järnoxid 61 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Då det förra

ämnet torde vara det mera betydande, har tullsatsen för dessa råvaror

ansetts icke böra upptagas högre än till 5 öre per kilogram.

För de i gällande taxa upptagna kromsyrade och surt kromsyrade

kali- och natronsalterna har tullfrihet bibehållits, då dessa saker val äro

föremål för stor användning men icke för tillverkning inom landet. Sådan

101

Ättiksyrad

kalk.

N:r i!94.

Ättiksyrad

kromoxid etc.

N:r U!5.

Kaliumkromat

etc.

N:r 1116.

802

tillverkning är enligt kemist-samfundets uttalande visserligen tänkbar,

men då svåra yrkessjukdomar därvid stundom lära uppstå, synes upptagandet

af denna fabrikation icke vara önskvärd. Kromsyran, som

icke kan framställas utan i samband med kromaterna, bör under sådana

förhållanden äfven vara tullfri.

Arsenik- Arseniksyra i gliet eller hvit arsenik åtnjuter för närvarande tull

8yrM-M»7etC''

frihet, under det att de jämväl inom åtskilliga industrier använda arseniksyrliga

kali- och natronsalterna draga tull som kemiskt-tekniska preparat,

ej specificerade, andra slag, med 15 procent al värdet. Da tillverkning

inom landet af dylika saker ej förekommer eller torde vara att förvänta,

hafva de upptagits till tullfrihet.

Angående villkoren för införsel af arseniksyrlighet. och nämnda

arseniksyrliga saker finnas 1 öreskrifter gillra i giftstadgan, och lärer

vid sådant förhållande bestämmelse därom icke böra — såsom nu är

förhållandet med afseende å arseniksyrlighet — inflyta i tulltaxan.

Enär ett flertal kemiska föreningar, i Indika antimon ingår, genom

detta ämne erhålla sin karaktär, har i fråga om antimonföreningar i

förslaget gjorts undantag från den eljest i hufvudsak tillämpade regeln

att endast'' specificera bestämdt individualiserade kemiska preparat, och

hafva alla slag af antimonföreningar, Indika ej, såsom antimoncinnober,

äro hänförliga till färger, upptagits i en gemensam rubrik, i hvilken

dock särskild! omnämnts den mest betydande, nämligen kräkvinsten

(antimonkaliumtartrat). Da antimonföreningar icke tillverkas inom landet

och sådan tillverkning icke torde vara att vänta samt dessa ämnen hafva

afsevärd användning inom flera stora näringsgrenar, såsom kautschuksoch

textilindustrierna, torde desamma i stället för att, såsom nu sker,

tullbehandlas som kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra slag,

böra vara tullfria,

Toriumnitrat Vid 1897 års riksdag gjordes kemiskt-tekniska preparat af de såll

etc.

avsnitt 737 Kontrollera mot PDF

synda jordartsmetallerna cerium, lantan, didym, yttrium, erbium, torium,

N:r (118. tpau^ /irkonium och beryllium tullfria, hufvudsakligen med hänsyn till

deras användning vid preparering al glödstrumpor. Då ifrågavarande

ämnen fortfarande användas för samma ändamål, därvid dock till öfvervägande

del toriumnitrat brukas, lärer tullfrihet böra bibehållas. Däremot

torde det vara obehöflig!, att i taxan uppräkna de sällsynta jordmetallerna,

utan synes det, enligt hvad från sakkunnigt håll förklarats,

vara tillfyllest att jämte omnämnande af toriumnitrat endast använda

uttrycket »andra föreningar af sällsynta jordartmetaller».

803

Wolframsyra hänföres nu till ej specificerade kemiskt-tekniska

preparat, andra slag-, och drager följaktligen tull med 15 procent af

värdet. Då denna artikel har alsevärd användning inom järnindustrien

och tillverkning häraf icke lärer förekomma inom landet, har kommittén,

i enlighet med hvad af järnkontoret föreslagits, upptagit ifrågavarande

ämne såsom tullfritt.

I rubriken hafva äfven guld- och platinasalter upptagits. Före år

1901 tullbehandlades dessa ämnen som ej specificerade kemiskt-tekniska

preparat, andra slag, med tull af 15 procent af värdet, men sistnämnda

år utbrötos de viktigare slagen, hvilka hafva afsevärd användning inom

fotografien, och bestämdes därvid för dem eu särskild tullsats af 8 öre

per kilogram. Denna tullsats står dock icke i något rimligt förhållande

till ifrågavarande salters högst betydande värde eller till arbetskostnaden

vid framställningen. Fn effektiv höjning af densamma torde emellertid

få anses mindre tillrådlig på grund däraf att, om berörda saker beläggas

med en efter värde! bättre afpassad tull, fara uppstår, att importen,

hvilken vanligen äger rum i små och mycket litet skrymmande partier,

undandrages tullbehandling. Då härtill kommer, att den årliga importen

ej uppgår till mer än några tiotal kilogram samt den nuvarande

tullen sålunda icke har någon betydelse för statskassan, har tullfrihet

ansetts böra medgifvas för samtliga guld- och platinasalter. Med guldoch

platinasalter afses här alla saker, äfven dubbelsalter. hvari guld

eller platina ingår.

För järnvitriol har i stället för nuvarande 10 procents värdetull

upptagits en däremot svarande vikttull af 50 öre per 100 kilogram.

Zinkvitriol drager nu, såsom hänförlig till rubriken »vitriol,

alla slag», tull med 10 procent af värdet. Då emellertid denna artikel

ej är föremål för inhemsk tillverkning och ej lämpligen kan ersätta

andra tullskyddade sulfater, liar den ansetts böra åtnjuta tullfrihet.

Klorzink tullbehandlas nu som kemiskt-tekniskt preparat, ej speciiiceradt,

avsnitt 738 Kontrollera mot PDF

andra slag. Med hänsyn till dess användning ej mindre inom

åtskilliga industrier, såsom vid tillverkning af vulkaniserad fiber och inom

färgindustrien, än äfven såsom konserveringsmedel för trä och då inhemsk

tillverkning däraf icke lärer förekomma, synes äfven för denna

artikel tullfrihet böra medgifvas.

Med de nu tullfria artiklarna kopparoxid och kopparaska har

kopparoxidul ansetts böra likställas. Artiklarna i fråga hafva icke obe

-

Jämvitrioi.

N:r 1119.

Zinkvitriol

etc.

N:r 1120.

804

Kopparvitriol.

N:r 1121.

Blysocker etc.

N:r 1122.

tydlig användning inom glasindustrien och kopparaska därjämte för

framställning af mässing.

Till förekommande af tvekan vid tullbehandlingen och med hänsyn

till tullen å kaustik ammoniak har i en anmärkning under denna

rubrik intagits bestämmelse därom, att ammoniakalisk kopparoxidlösning

— ett ämne som användes bland annat inom konstsilkeindustrien —•

skall tull behåll dias som kaustik ammoniak.

Landets behof af kopparvitriol fylles helt och hållet al inhemsk

tillverkning, livarjämte en betydande export förekommer. Ehuru således

denna tillverkning nått afsevärd utveckling, torde det dock för dess

fortbestånd vara af vikt, att det nuvarande skyddet, 10 procent af

varans värde, bibehålies och allenast omsättes i en ungefärligen motsvarande

vikttull. Priset å kopparvitriol är liksom priset å koppar

rätt växlande. En tull af 5 öre per kilogram synes emellertid lämpligen

kunna ersätta nuvarande värdefull.

1 eu gemensam rubrik hafva sammanförts sådana blysal tor och

andra blyföreningar, som ansetts böra åtnjuta tullfrihet.

Gällande taxa upptager tullfrihet för artikeln blysocker. Till

förebyggande af, att, såsom hittills åtminstone på vissa ställen lärer

hafva skeft, det mindre rena, gula blysockret förtullas såsom ej specificeradt

kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, har uttrycket hvitt

eller gult bär tillagts. Med blysocker har likställts blyättika eller

blyvatten, som utgöres af en utspädd lösning af basisk ättiksyrad

blyoxid.

Den i taxan med tullfrihet upptagna rubriken glete (dier silfverglitt,

alla slag, har, då därunder icke torde kunna hänföras annat än olika

slag af blyoxid, fått utgå, och i stället har här upptagits artikeln blyoxid.

Beteckningarna blyglete och silfverglitt återfinnas inom parentes. I

rubriken har vidare upptagits blysuperoxid, hvilket inom tändsticksindustrien

använda ämne — nu tullbehandladt som ej specificeradt

kemiskt-tekniskt preparat, andra slag — ansetts böra vara tullfritt, dä

såväl blyoxid som mönja, båda syreföreningar af bly, åtnjuta tullfrihet.

Till denna rubrik blir äfven hänförlig den nu tullfria artikeln blyaska.

avsnitt 739 Kontrollera mot PDF

Af tennsalterna, bvilka nu alla åtnjuta tullfrihet, hafva bär upptagits

allenast de, som hafva mera afsevärd betydelse ur förbrukningssynpunkt,

hvaremot de öfriga utan olägenhet torde kunna hänföras

till kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda.

805

Blynitrat, som har rätt stor användning inom färgfabrikationen

cell färgerierna äfvensom inom pyrotekniken, tnlibehandlas nu som ej

specificeradt kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, med en tull af 15

procent af värdet men har ansetts böra särskilt upptagas med en den

nuvarande värdetullen motsvarande vikttull, hvilken, beräknad efter ett pris

af 58 kronor per 100 kilogram, ansetts böra utgöra 8 öre per kilogram.

Enligt kommitténs förslag komma under rubriken kemiskt-tekniska

preparat, ej särskildt nämnda, att falla flertalet blysalt er, såsom svafvelsyrad

blyoxid, borsyrad blyoxid och mangansyrad blyoxid, äfvensom

alla blysyrade salter. Detta innebär ingen förändring i tullsats för

dessa artiklar, med undantag likväl för svafvelsyrad blyoxid, som, ehuru

ett olösligt salt, dock under namn af blyvitriol hittills tullbehandlats

som vitriol med tull af 10 procent af värdet, Då emellertid artikeln

ur importsynpunkt torde vara utan nämnvärd betydelse, synes denna

tullförhöjning icke kunna medföra någon olägenhet. gy

Då kvicksilver och kvicksilver!egeringar (amalgamer) hafva annan

användning än tunga metaller i öfrig!, har kommittén ej upptagit dem

i afdelningen för metaller utan, i likhet med hvad i tyska tulltaxan ar

fallet, hänfört ifrågavarande artiklar till gruppen kemiska grundämnen

och deras föreningar. Vidare har tullfrihet föreslagits ej blott såsom

nu för artikeln kvicksilver utan äfven för legeringarna, hvilka hittills

dragit tull med 15 procent af värdet.

För lapis, som liar rätt stor användning inom fotografien och deri

galvanoplastiska industrien, har tullfrihet ifrågasatts. Då tillverkning,

om än icke i större omfattning, förekommer inom landet och då den

nuvarande tullsatsen, 5 procent af värdet, torde hafva föga betydelse

för förbrukarna af varan, har emellertid artikeln ansetts fortfarande

böra draga tull och värdetullen allenast omräknats till motsvarande

vikttull. Efter ett uppgifvet medelpris å lapis af omkring 50 kronor

per kilogram har tullsatsen alltså upptagits till 2 kronor 50 öre per

kilogram.

För blekning af vissa textilvaror in. in. användes vätesuperoxid.

En högprocentig vara går i handeln under namnet perhydrol. För

tekniskt bruk nyttjas vanligen 3-procentig lösning. Med hänsyn till

värdet af sistnämnda vara, hvilken vid tullbehandlingen svårligen kan

skiljas från starkare lösningar, har tullen föreslagits till 3 öre per kilo

-

avsnitt 740 Kontrollera mot PDF

Blynitrat.

N:r 1123.

Kvicksilver

etc.

N:r 1124.

Lapis.

N:r H25.

Vätesuper

oxid.

N:r H26.

806

Kalciumkar

bid etc.

N:r 1127.

Karborundum

etc.

N:r 1128.

Kolsvafla etc.

N:r H29.

Anm. till afd.

XV A.

gram, som ungefär motsvarar den för varan nu utgående tull, 15

procent af värdet.

Den inhemska tillverkningen af kalciumkarbid, hvilket ämne nu,

såsom hänförligt till kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra

slag, drager tull med 15 procent af värdet, lärer, enligt livad kommittén

inhämtat, under nuvarande förhållanden på världsmarknaden icke vara

i behof af skydd. Men sådana förändrade förhållanden kunna lätt inträffa,

att en skyddstull är af nöden för att hindra en för den svenska

industrien förödande import af utländsk vara, särskild! från Italien —

hvarest kraftiga ansträngningar lära göras att utveckla den inhemska karbidindustrien

till en stor exportindustri ■—- äfvensom från Norge. På grund

häraf har kalciumkarbid blifvit i förslaget upptaget med en tullsats af

5 öre per kilogram, motsvarande, enligt uppgift, 20 å 25 procent af

värdet. Med kalciumkarbid har likställts bariumkarbid, hvilken artikel

är af betydelse såsom utgångspunkt för framställning af cyanföreningar.

Karborundum, som är ett viktigt slipmaterial, framställes icke

inom landet ; och det lärer med skäl kunna ifrågasättas, om en ekonomiskt

lönande produktion af detta ämne hos oss kan komma till stånd.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett detta — nu som ej specificeradt

kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, tullbehandlade — ämne böra

göras tullfritt. Då, frånsedt de i nästföregående rubrik upptagna, ej

heller några andra karbider torde kunna antagas blifva föremål för

inhemsk tillverkning, har tullfriheten synts böra utsträckas till alla

i förslaget ej särskild! nämnda karbider. Bland dem må särskild! framhållas

siloxicon, som på grund af eldfasthet och motståndskraft mot

syror och alkalier vunnit stor användning för mufflar, ngnsbeklädn ad er o. d.

I förevarande rubrik omnämnda svafvelföreningar, hvilka nu hänföras

till kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, andra slag, hafva

med afseende å sin användning inom åtskilliga industrier ansetts böra

åtnjuta tullfrihet. För garfverierna har borttagandet af tullen å svafvelnatrium

afsevärd betydelse.

I denna anmärkning intagna stadgande motiveras af de tulltekniska

svårigheter, som skulle uppstå, därest bär nämnda olika slag

af salter icke i tullbehandlingsafseende likställdes, och innebär för öfrig!

allenast eu. utsträckt tillämpning af en redan nu för flera viktiga saker

gällande tullbehandlingsprincip.

807

B. Tordestillationsprodukter och närstående ämnen.

avsnitt 741 Kontrollera mot PDF

Afdelningen för torrdestillationsprodukter omfattar varor, som genom

torrdestillation utvunnits ur fossilt brännmaterial, trä eller harts,

äfvensom åtskilliga af samma varor erhållna artiklar, hvarjemte här

gifvits plats åt några torrdestillationsprodukterna närstående ämnen,

såsom harts och vissa hartspreparat.

För stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd, tjära, Stenkolstjära

såsom brunkolstjära och torftjära, har gällande tullfrihet bibehållits. N:r |j3o.

Såsom takbestrykningsmedel lärer enligt uppgift användas, förutom stet^°‘^ära

vanlig stenkolstjära, äfven från vatten befriad dylik tjära, med eller utan bestickning,

tillsars af kalk, krita, lera, asbest eller andra liknande mineraliska ämnen. N:r H3l.

Vattenbefriad stenkolstjära utan tillsats af annat ämne skall enligt

uttalande af sakkunnig person icke med erforderlig säkerhet kunna ens

genom kemisk undersökning särskiljas från vissa slag af asfaltlackfernissa,

och man torde sålunda höra räkna med, att varan i fråga kommer

att draga tull såsom asfaltlackfernissa. Detta förhållande är

emellertid utan egentlig betydelse, då den beredning af tjäran, som består

i vattnets aflägsnande, lika väl kan verkställas inom som utom

landet och vid behof lätteligen kan till och med af förbrukaren själf

utföras.

Hvad däremot beträffar den med förenämnda mineraliska ämnen

uppblandade stenkolstjära!!, möter i afseende å den ingen tull teknisk

svårighet af nyss antydda art. I följd af inblandningen af de mineraliska

beståndsdelarna, hvilka vid tjäråns utstrykning blifva skönjbara, kan

nämligen sådan vara lätt skiljas från asfaltlackfernissa., och den kan icke

begagnas till att ersätta denna senare artikel. Den med mineraliska

beståndsdelar uppblandade tjäran, som i handeln går under en mångfald

olika namn, såsom »asfaltfernissa», dachpix, christol in. fl., har på

senare tid tullbehandlats som ej specificerad! kemiskt-tekniskt preparat,

andra slag, med tull af 15 procent af värdet. På grund af varans rätt

stora användning har den här upptagits i särskild rubrik, hvilken ansetts

böra få sin plats omedelbart efter rubriken för stenkolstjära. Då

varans värde lärer växla mellan 9 och 15 öre per kilogram, har en

808

Bensoleijor

etc.

N:r (132.

Trätjära etc.

Nrr 1133.

tull af 2 öre per kilogram ansetts i det närmaste motsvara nuvarande

värdetull.

Denna rubrik a!ser att omfatta med andra ämnen icke sammansatta

produkter, som vunnits ur stenkolstjära genom direkt destination.

Hithörande varor hafva stor användning, särskild t såsom konserveringseller

desinfektionsmedel och vid beredning af färger. Då de i allmänhet

avsnitt 742 Kontrollera mot PDF

icke framställas inom landet och ej heller med fördel torde komma

att här tillverkas, synes lämpligt att bibehålla den tullfrihet, som nu för

flertalet al dem är i taxan stadgad eller i praxis tillämpad, samt utsträcka

denna tullfrihet att gälla äfven för de hithörande artiklar, Indika

i likhet med naftalin — som, ehuru eu ren destillationsprodukt ur stenkolstjära,

rubricerats som ej speciliceradt kemiskt-tekniskt preparat,

andra slag — enligt praxis varit belagda med införselafgift.

1 denna rubrik har inrymts plats jämväl åt karbolkalk, hvarmed

bör förstas icke blott den i gällande taxa såsom tullfri upptagna karbolsyrade

kalken utan äfven kresoler i förening med kalk.

Till kommittén har ingått framställning om tullbeläggande af trätjära,

hvarvid framhållits, att den svenska tjära, som numera i stor

mängd erhållen vid ugnskolning, borde kunna ersätta den från Finland

och äfven delvis från Polen importerade mildalstjäran.

Då vid tidigare tillfällen, när fråga förevarit om tull a trätjära,

hänvisats till de svårigheter, som vid tillämpning-af eu sådan tull skulle

uppstå vid finska gränsen, där tjärtunnorna medelst flottning i gränsälfvarna

ned forsla; I es till kusten, har kommittén genom generaltullstyrelsens

bemedling införskaffat yttrande från tullkammaren i Haparanda,

huruvida och i hvad man nämnda svårigheter förtjäna beaktande. Af

tullkammarens yttrande framgår, att verksam kontroll öfver den nedflotta

de tjärans ursprung visserligen torde kunna anordnas, men att kostnaden

för denna kontroll måhända knappt skulle motsvaras af den tullinkomst,

tjäran komme att inbringa. Af sakkunniga har vidare meddelats,

att ugnstjära ej kan i allo ersätta mildalstjära, hvarför, om import

af billig utländsk vara åt sistnämnda kvalitet försvårades genom tull,

tara torde föreligga, att vi för den inhemska förbrukningen måste använda

den på exportmarknaden inarbetade och till högre pris noterade

svenska, mildalstjäran.

Då af hvad i saken anförts synes framgå, att svårigheten att vinna

önskad afsättning inom landet för ugnstjäran ej beror på utländsk kon

-

809

kurrens, som i detta tall tack vare gynnsamma naturliga förutsättningar

lätt torde kunna mötas af de svenska tillverkarna, utan fastmer därpå,

att det inhemska behofvet af varan ifråga är jämförelsevis litet, och då

därjämte den ifrågasatta tullen skulle medföra kostnad och besvär, som

icke stode i lämpligt förhållande till däraf motsedda fördelar, har berörda

framställning icke ansetts böra föranleda förslag om åsättande

af tull å ifrågavarande artikel.

Gällande taxa upptager såsom tullfria artiklarna harts och harpojs.

avsnitt 743 Kontrollera mot PDF

Denna senare benämning, hvilken numera kommit ur bruk och hvarmed

sannolikt endast betecknats ett visst slag af harts, har ansetts böra ur

taxan utgå. Däremot har, till förebyggande af tvekan vid tullbehandlingen,

till harts fogats bestämningen »i stycken eller pulveriseradt».

Import förekommer nämligen af pulveriseradt harts, som användes vid

åstadkommande af litografiska plåtar, och denna artikel bör gifvetvis i

likhet med andra pulveriserade råämnen vara tullfri. I sammanhang

med harts hafva de detta ämne närstående, jämväl för närvarande tullfria

artiklarna tjock terpentin och annan nativ balsam upptagits. Balsam

förekommer äfven konstgjord, men då sammansättningen af dylik

balsam är mycket växlande allt efter det ändamål, hvartill den skall

användas, torde det icke vara lämpligt att särskildt upptaga konstgjord

balsam, utan lära de olika slagen däraf böra tullbehandlas efter sin

beskaffenhet.

I stället för de i gällande taxa till terpentin fogade bestämningarna

nativ och rå, hvilka icke hafva hemul hvarken i vetenskapligt eller i

kommersiellt språkbruk, har inom parentes förklaringen »tjock» tillagts.

Af 1 uirts och soda framställas hartstvålpreparat, som gå under

namn af hartslim och hafva stor användning vid papperstillverkningen

för papperets limning. De större pappersbruken torde i allmänhet

själfva framställa hartslim för täckande åt'' eget behof, medan däremot

de mindre bruken ofta köpa varan, hvilken också i någon mån är

föremål för särskild tillverkning inom landet. Artikeln, som i regel

förekommer i flytande form, därvid den betingar ett pris af 15 å 20

öre per kilogram, har tullbehandlats som ej specificerad! kemiskt-tekniskt

preparat, andra slag, med tull af 15 procent af värdet. Med hänsyn

till varans betydelse i ofvanberörda hänseende har tullsatsen efter omräkning

till vikttull afrundats nedåt till 2 öre per kilogram. Med hartslim

har s. k. garflim ansetts böra likställas. Denna senare, äfvenledes inom

102

Harts etc.

N:r 1134.

Hartstvål etc.

N:r 1135.

Tjäroljor etc.

N:r 1136.

Terpentinolja.

N:r 1137.

810

pappersindustrien till användning- ifrågakommande artikel består af

hartslim jämte någon mindre mängd animaliskt lim och garfämnen ur

sulfitlut.

Under denna rubrik, som omfattar icke annorstädes upptaga a rena

torrdestillationsprodukter, falla hufvudsakligen oljor men äfven fasta

produkter. Då genom torr destination framställda oljor redan för närvarande

åtnjuta tullfrihet och då åtskilliga andra torrdestillationsprodukter

i praxis torde- tullbehandla? som dylika oljor, lärer den föreslagna

tullfriheten icke innebära nämnvärd afvikelse från nu bestående förhållanden.

avsnitt 744 Kontrollera mot PDF

flit komma bland annat älven de nu i taxan särskildt nämnda

artiklarna kreosot och kreosottjära att hänföras. De hafva synts vara

alltför obetydliga för att behöfva specificeras.

Artikeln hartsoljor liar, ehuru eu torrdestillationsprodukt, a! förut

anfördt skål upptagits j afdelningen för oljor in. in.

Hos kommittén liar hemställts dels om borttagande ai den nuvarande,

till 7 öre per kilogram bestämda tullsatsen för terpentinolja,

dels ock om en väsentlig höjning åt samma tullsats. Det förra yrkandet

bär gjorts af representanter för fernisstillverkningen och malaryrket;

det senare har framkommit i samband med öfriga yrkanden, som afse

att främja tillvaratagandet af vid ugnskolning erhållna biprodukter.

Till förmån för krafvel a tullfrihet bär anförts, att ur svenska

träslag utvunnen terpentin på grund af en obehaglig empyreumatisk

lukt och vissa föroreningar icke lämpade sig för beredning af oljefärg till

rumsm ädling eller till beredning åt kopalfernissor; att i följd häraf och

trots det, att svensk terpentin ej betingade högre pris än omkring 50

öre per kilogram, då däremot den amerikanska och franska kostade omkring

1 krona per kilogram, sto i- import af sådan utländsk terpentin

förekomma, att tillverkningen af kopalfernissa vore i frarnatgående, men

hade att utstå eu afsevärd konkurrens med importerad vara och framför

allt hade svårt att på världsmarknaden konkurrera med kopalfernissa,

tillverkad i länder, där tullfrihet ä terpentinolja vore rådande; samt att

borttagande af nu gällande tullsats icke borde kunna menligt inverka

på den svenska varans afsättningsmöjligketer.

A andra sidan bär som skäl för ökning af tullen framhållits, flit

för de flesta tekniska ändamål, hvartill importerad terpentinolja användes,

borde svenskt fabrikat kunna finna användning, att då svensk terpentinolja

af prima beskaffenhet, som erhölles vid sulfutkokning- och vid kolning''

af stubbar, icke vore behäftad med för stark lukt, det sv ntes bero

811

på en fördom, att utländsk vara föredroges; samt att ökadt tullslcydd

skulle kraftigt bidraga till försök att ytterligare förbättra den svenska

terpentinoljan.

Då af kommittén inhämtade upplysningar gifva vid handen, att

man åtminstone icke ännu lyckats inom landet framställa terpentinolja

af fullt så god beskaffenhet som den utländska vara, som användes vid

fernisstillverkningen, och då redan för närvarande importerad terpentinolja

betingar betydligt högre pris än den inhemska varan, har någon

höjning af tullen å terpentinolja icke synts böra ifrågakomma. Kommittén

har dock ej heller funnit sig böra föreslå tullfrihet för varan.

avsnitt 745 Kontrollera mot PDF

Tullfriheten skulle nämligen kunna medföra import af billig terpentinolja

till förfång för den inhemska tillverkningen.

För närvarande lärer allra största delen af den träsprit, som tillverkas

inom landet, exporteras, men framdeles torde varan komma att

blifva föremål för inhemsk användning, särskild! inom cellulosasilkeindustrien

och vid tillverkningen af formaldehyd. Gällande tullsats, 30

öre per kilogram, synes väl hög i förhållande till varans värde, som

för teknisk produkt af 90 procents sprithalt utgör 85 öre per kilogram,

och torde utan olägenhet kunna sänkas till samma belopp som den för

aceton föreslagna tullen eller 20 öre per kilogram. För lika tull å träsprit

och aceton talar för öfrigt den omständigheten, att dessa båda varor

emellanåt lära inkomma blandade med hvarandra.

Aceton, hvilket ämne har rätt vidsträckt användning dels vid fernissoch

framställning af bomullskrut dels ock som upptagningsxnedel

för acetylen, har under senaste tid börjat tillverkas inom landet,

där förutsättningarna för ett verksamt bedrifvande af denna fabrikation

synas rätt göda. särskild! om ättiksyrad kalk, som är det hufvudsakliga

råämnet för aceton till verkningen, blir föremål för ökad inhemsk produktion.

Fn nedsättning af det nuvarande skyddet ■— som, då aceton

tullbehandlats som ej specificeradt kemiskt-tekniskt preparat, andra slag,

vara tillråd

-

tillverkning

utgör 15

som

procent af

lig, medan å andra

påkallad. Då priset å

bär därför tullsatsen

Acetonolja, som

varans v

ar de

torde emellertid icke

sidan

aceton

omkring

föreslagits till 20

O

35

vara

öre

utgör

har ansetts böra likställas med sistnämnda ämne.

höjning däraf icke lärer

är omkring 1 krona

öre per

en biprodukt, erhållen vid rening af aceton,

kilogram.

af behofvet

per

Träsprit etc,

N:r 1(38.

kilogram,

ligen

Det ur träsprit framställda ämnet formalin, som tidigare egentanvändes

som desinfektionsmedel men på senare år allt mer börjat

FarmaJta.

N:r 1139 acta

1140.

812

Jordfärger.

N:r 1141 och

1142.

tillgodogöras för industriella behof, tillverkas sedan någon tid tillbaka

inom landet. Konkurrensen med från Tyskland importerad vara är dock

svår, särskilt beträffande formalin i fast form. Oafsedt den lättnad,

som kan beredas tillverkningen genom deri föreslagna ned sättningen af

tullen a träsprit, synes därför någon höjning af tullen å formalin i fast

form vara tillrådlig. För närvarande tullbehandlas formalin som ej specificeradt

kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, och drager således tull

med 15 procent af värdet. Då priset a 85- till 40-procentig formalinlösning

vanligen utgör omkring 70 öre per kilogram och formalin i fast

avsnitt 746 Kontrollera mot PDF

form betingar ett medelpris af 5 kronor per kilogram, skulle vikttullar,

motsvarande den nuvarande värdetullen, komma att för de båda slagen

af formalin utgöra resp. 10.5 och 75 öre, per kilogram räknadt. Den

förra har afrundats till 10 öre, medan däremot den senare, på grund

af livad ofvan anföris, höjts till 1 krona.

C. Färger och färgningsämnen m. m.

Flertalet färger och färgningsämnen åtnjuta för närvarande tullfrihet.

I stort sedt är så förhållandet äfven enligt förslaget. På sätt

till kommittén inkomna framställningar gifva vid handen, synas visserligen

planer vara å bane att inom landet få till stånd eu färgfabrikation

i stor skala, omfattande tillverkning af indigo samt åtskilliga slag

af t jär färger, men dessa planer torde dock icke stå sitt förverkligande

så nära, att det för närvarande bör ifrågasättas att med tull belägga

för skilda industrier så viktiga förbrukningsartiklar. Frånsedt vissaslag

af färgämnesextrakter, har inskränkning i gällande tullfrihet föreslagits

endast, i afseende å ett fatal hit hänförliga artiklar, såsom i fråga

om pariserblått och lackfärger, Indika artiklar äro föremål för alsevärd

inhemsk tillverkning, som är i behof af skydd och synes kunna skyddas,

utan att nämnvärd olägenhet däraf följer för andra industrier. Hvad

den på det hela taget icke synnerligen stora svenska färgindustrien i

öfrigt beträffar, har kommittén till lättnad för densamma föreslagit tullfrihet

för åtskilliga råmaterialier, såsom Herbarium och klorzink.

Till denna afdelning hafva hänförts jämte färger och färgningsämnen

de dessa produkter närstående artiklarna bläck, tusch, blyertspennor

och blyertsstift samt krita i skurna eller formade stycken.

Med undantag af malen eller slammad, hvit krita, som finnes i

taxan specificerad med tullsats af 1 krona per 100 kilogram, hafva

öfriga jordfärger, hvarmed i förslaget afses brända, malna eller slam

-

813

made färg]ordarter, hittills hänförts till den tullfria rubriken färger och

färgningsämnen, andra slag. Då jämte malen eller slammad krita här

äfven upptagits fälld (fälld kolsyrad kalk), innebär detta ingen ändring

i sak, enär denna artikel i praxis tullbehandlats som malen krita. Icke

heller i öfrigt afses någon ändring i gällande bestämmelser. Då förslaget

i fråga om den tullpliktiga kritan icke upptager bestämningen »hvit»,

beror detta därpå, att krita af annan färg icke plägar förekomma i

handeln i malen, slammad eller fälld form.

Den omfattande och viktiga gruppen mineralfärger har med undantag''

af blyhvitt, zinkhvitt och koboltoxid, hvilka äro i taxan specificerade,

hittills hänförts till färger, andra slag. Samtliga äro nu tullfria förutom

avsnitt 747 Kontrollera mot PDF

koboltoxid, som drager tull med 1 krona per kilogram. I fråga om några

hithörande färger, nämligen berlinerblått, kromgnlt och cinnoberimitationer,

hafva tillverkare yrkat afsättande af tull. Kommittén har ansett

sig böra tillmötesgå denna önskan, i hvad den afser berlinerblått, den

viktigaste af de nyss nämnda färgerna; och har i sådant afseende upptagit

en tullsats af 15 öre per kilogram att gälla för denna färg, vare

sig den inkommer torr eller i degform. Till berlinerblått*) tillsättes ej

sällan något annat ämne, såsom tungspat, gips, lera, kaolin eller stärkelse,

i syfte att gifva färgen olika nyanser, hvarefter varan ofta går

under särskild t namn. En sådan sammansättning kallas pariserblått .

En sålunda behandlad färg kan, äfven om den går under annat namn,

dock icke anses vara annat än berlinerblått och bör alltså äfven den

anses hit lhinförlig. Hvad åter angår kromgult och cinnoberimitationer,

hafva tillräckliga skäl för tulls .-isättande icke synts föreligga.

I rubriken n:r 1144 uppräknas de viktigaste slagen af mineralfärger.

Frånsedt berlinerblått, torde de mineral färger, som icke falla under

denna rubrik, vara fåtaliga.

Att koboltoxid genom att hänföras till förevarande rubrik göres

tullfri, lärer vara i sin ordning, då någon inhemsk tillverkning af detta

viktiga färgämne icke torde förekomma.

Kimrök drager för närvarande tull med 5 öre per kilogram. Härutinnan

föreslås ingen ändring. Men då, enligt hvad från sakkunnigt

håll meddelats, det visat sig vara ganska vanskligt att skilja kimrök från

andra svarta färgämnen, som innehålla kol — hvilket förhållande med

*)

För att utröna, om eu blå färg utgör berlinerblått, drypes å ett med densamma

färgadt föremål en droppe natronlut. Om därvid färgen försvinner, kan med

säkerhet, antagas, att berlinerblått föreligger.

Mineralfärger.

M:r 1143 och

1144.

Kimrök etc

N:r 1145.

814

Benkol etc.

M:r 1146

Bronspulver.

M:r 1(47 och

1148.

fort rätt stor ojämnhet i tullbehandlingen, då man haft att välja mellan

deras hänförande till kimrök, till färger, andra slag'', eller till kemiskttekniska

preparat, ej specificerade — hafva med kimrök likartade svarta

färgämnen ansetts lämpligen höra med detta ämne likställas. Sådana

ämnen äro pnlveriserade träkol, blodlutkol och frankfurtersvart.

Rubriken företer icke någon annan afvikelse från gällande taxa,

än att i stället för uttrycket »bensvärta upptagits den vanligare benämningen

»bensvärta)). Ett till kommittén framställ dt förslag rörande nedsättning''

i tullen å begagnade benkol till 1 öre per kilogram har kommittén

icke kunnat förorda, då importen af dylika benkol, som skulle

avsnitt 748 Kontrollera mot PDF

införas för att ombrännas till »friska» kol, icke lärer kunna få någon afsevärcl

omfattning samt, enligt hvad en af sakkunnig person utförd

undersökning'' visat, begagnade benkol ofta icke kunna vid tullbehandlingen

skiljas från friska kol.

Bronspulver, hvaraf eu mängd olika slag förekomma, såsom guld-,

silfver-, aluminium- och s. k. kulörta bronspulver, utgöres af pulveriserade

metaller. Ett särskild!) slag af bronspulver är broceatbrons,

som genom metallpartiklarnas större groflek skiljer sig från annat bronspulver.

I stället för bronspulver användes stundom glimmerbrons, som

består af malen glimmer, och som förekommer dels hvit, d. v. s.

med glimmerns naturliga färg, dels färgad med anilinfärger eller annat

färgämne. Bronspulver och glimmerbrons, hvilka artiklar i tullbehandlingsafseende

böra vara likställda, användas hufvudsakligen inom tapettillverkningen.

Sedan några år tillbaka har tillverkning inom landet af

bronspulver ägt rum. De därvid framställda fabrikaten lära vara af lika

god beskaffenhet som från Tyskland importeradt pulver; dock tiar den

svenska tillverkningen ännu ej kunnat utvidgas till att omfatta alla de

olika slag, som i marknaden efterfrågas. För att den inhemska tillverkningen

skall kunna ytterligare utveckla sig, torde den vara i behof

af skydd för sina nu tullfria artiklar. Från tapetindustriens sida har

erinran icke gjorts mot förslaget om tulls åsättande; men gifvetvis erfordras

särskild hänsyn för den förbrukning, som äger rum inom industrien;

och från denna synpunkt har tullsatsen för vara, som kan anses

afsedd för berörda ändamål, synts icke böra sättas högre än 50 öre per

kilogram, hvilket belopp förordades af bevillningsutskottet vid 1904 års

riksdag. Den vara åter, som icke är afsedd till användning inom industrien,

och hvilken vanligen förekommer packad i mindre emballage,

såsom bref, paket o. d., synes kunna åsättas väsentligt högre tull.

815

En tullsats af 1 krona per kilogram för dylik vara torde icke vara för

högt tilltagen. Då sådana småförpackningar i vikt vanligen icke uppgå

till 0.5 kilogram stycket, under det att|bronspulver för industriellt bruk

nog i regel inkommer i betydligt större förpackningar, torde, om, på

sätt kommittén föreslagit, tillämpningen af de båda ifrågasatta tullsatserna

göres beroende af förpackningarnas bruttovikt, praktiskt taget den

lägre tullen träffa allenast den inom industrien använda varan.

Till denna rubrik böra hänföras jodbly, wolframnatron och mussivguld

(tennsulfid), som användas som surrogat för bronspulver. Däremot

böra med bronspulver icke förväxlas sådana vegetabiliska extraktfärger,

avsnitt 749 Kontrollera mot PDF

som på grund af sin metallskiftande glans gå under namn af brom sfärger.

Brons- eller färgfolier, s. k. oeseriölier, Indika bestå af bronspulver

eller färg på en hinna af något bindemedel, såsom albumin eller gelatin,

hafva på grund af sin användning inom bokbinderiindustrien ansetts

böra bibehållas vid den tullfrihet, de nu, såsom hänförliga antingen till

bronspulver eller till färger, andra slag, åtnjuta.

Gällande taxa upptager i samma rubrik som indigo äfven kochenill,

hvarmed torde afses såväl den äkta, genom torkning af nopals köldlusen

erhållna färgen som ock den oäkta varan, hvilken fås af kermessköldlusen.

Öfriga animaliska färger hänföras till färger, andra slag. Dessa

hafva dock så stor användning, att det torde vara motivoradt att för

dem jämte kochenill upptaga särskild rubrik. Af de i rubriken nämnda

färgerna är karmin — med lerjord utfälld kochenill —• en lackfärg,

hvilken i följd af sin hänförlighet till denna rubrik skulle, i motsats

till öfriga lackfärger, komma att åtnjuta tullfrihet. Mot en dylik särställning

för den industriellt viktiga karminfärgen torde dock så mycket

mindre vara något att invända, som de inhemska färgtillverkarna ej synas

göra anspråk på tull därå.

För närvarande är tullfrihet stadgad för indigo, indigoextrakt,

indigokarmin och syntetisk indigo. I förslaget har benämningen syntetisk

indigo utbytts mot uttrycket konstgjord indigo, hvarjämte åt rubriken

gifvits en affattning, enligt hvilken till densamma böra hänföras

alla indigofargämnen, oafsedt sammansättning och färgnyans.

I denna rubrik upptagna artiklar hänföras nu antingen till färgträ,

helt och oraspadt, samt andra till färgning användbara, oberedda växter

Broiisfolier.

N:r 1149.

Kochenill etc.

N:r 1150.

indigo etc.

N:r 1151.

Färgträ etc.

N:r 1152.

816

Extrakter etc.

N:r 1153 och

1154.

Alisarinfär

ger etc.

N:r 1155.

Anilin etc.

N:r 1156.

och växtdelar, ej specificerade, eller till färger och färgningsämnen, andra

slag-, oj specificerade, oberedda eller beredda, och åtnjuta i hvilketdora

fallet som helst tullfrihet. Rubriken öfverensstämmer således i sak med

gällande bestämm el ser.

De i rubriken n:r flod upptagna extrakter af vegetabiliska färgningsämnen

hafva sin hufvud sakliga användning inom färgningsindustrien

och böra, då hvarken de själfva eller ersättningsprodukter för

derå äro föremål för inhemsk tillverkning, bibehållas vid gällande tullfrihet.

För andra slag af vegetabiliska färgextrakter torde samma tull

böra ifrågakomma, som kan varda åsatt garfextrakter, enär någon

bestämd gräns icke låter sig uppdraga mellan dessa båda varuslag.

avsnitt 750 Kontrollera mot PDF

För färgningsindustrien torde denna tull icke komma att blifva synnerligen

betungande, då ox trakterna, numera lära i stor utsträckning hafva

ersatts af anilinfärger och andra tjärfärger.

Den rubrik i gällande taxa, hvari föroskrifves tullfrihet för allarm

samt anilin och andra tjärfärger, synes vara mindre väl affattad

så till vida, som i densamma med anilin tydligen afses anilinfärger,

under det att anilin enligt ve lam skapligt språkbruk icke betecknar någon

färg utan en oljeartad produkt (anilinolja), hvilken dels själf användes

som färgämne, dels tjänar som råämne för framställning af anilinfärger.

Tullfrihet bör, på sätt här ofvan i annat sammanhang framhållits,

fortfarande gälla för hithörande tjärfärger. Fn tjärfarg, som enligt

förslaget icke skulle fälla under denna rubrik, är konstgjord indigo.

Den i taxan till tjärfärger nu fogade anmärkningen, hvari föreskrifves

tullfrihet för tjärfärgningsämnen, äfven om de innehålla en

ringa mängd andra ämnen, bär tillkommit genom svensk-tyska handelstraktaten.

En liknande bestämmelse torde dock ej behöfva inflyta i en

blifvande taxa, utan synes förtullningen af dylika blandningar böra

regleras af de allmänna föreskrifterna om tullbehandlingen af blandade

varor.

Anilin, d. v. s. anilinolja, tullbehandlas nu i praxis som ej specificeradt

kemiskt-tekniskt preparat, andra slag. Den tullafgift, som

sålunda pålägges anilin, torde vara så mycket mindre motiverad, som

tjärfärger, hvartill, såsom nyss nämnts, anilinen är råämne, åtnjuta

tullfrihet. Uttryckligt stadgande om tullfrihet har jämväl ansetts påkal

-

817

ladt för de viktigaste ur stenkolstjära ut vunna färgningsämnena samt

för salter af dem. Af sistberörda färgningsämnen torde åtskilliga,

såsom exempelvis paranitranilin, redan för närvarande införas tullfritt,

då de rubriceras som färgningsämnen, andra slag.

Hos kommittén har gjorts framställning om tullskydd för tillverkningen

af lackfärger, hvilka nu, såsom hänförliga till färger, andra

slag, äro tullfria; och har därvid framhållits, att de lackfärger, som

göras inom landet, och hvilka företrädesvis användas vid tillverkningen

af tapeter, äro af lika god beskaffenhet som från Tyskland impprterade,

samt att ett måttligt skydd icke skulle fördyra priset å varan utan

allenast bidraga att minska införseln. Från tapettillverkarnas sida har

man, under vitsordande af uppgiften om de svenska lackfärgernas goda

beskaffenhet, icke ställt sig alldeles afvisande mot tanken på tull å dylika

färger. Från detta håll har ''lock anmärkts, att ett eventuellt tullskydd

icke skulle medföra stor nytta för färgtillverkarna, emedan åtskilliga

avsnitt 751 Kontrollera mot PDF

tapetfabrikanter komme att själfva tillverka de nödiga färgerna, om

tullen nämnvärdt ökade färgernas pris. Skäl har sålunda icke synts föreligga

att undandraga den inhemska fabrikationen af lackfärger stödet af en

måttlig tull å dess alster. Beträffande tullsatsens storlek har af färgtillverkarna

ifrågasatts 10 öre för torra färger och 5 öre för en-påtefärg

;er eller färger i degform, allt per kilogram räknadt; men häremot

har invändts, att den förra tullsatsen vore för hög, såväl i betraktande

af genomsnittspriset, hvilket för olika slag af torra färger växlade från

35 öre till 60 öre per kilogram, som ock i jämförelse med den senare tullsatsen.

De torra färgerna hölle nämligen i regel ej öfver 25 å 30

procent mera färgämne än do med vatten uppblandade en-påte-färgerna.

För sin del har kommittén icke funnit anledning att för olika slag af

en så jämförelsevis föga betydande artikel som lackfärg föreslå två,

med blott ett eller annat öre från hvarandra sig skiljande tullsatser,

utan har i förslaget upptagit allenast en tullsats, hvilken, med hänsyn

därtill att medelpriset å lackfärger torde utgöra 35 å 40 öre per kiiogram,

ansetts kunna skäligen sättas till 7 öre per kilogram.

Såsom af det föregående framgår, faller karmin icke under denna

rubrik.

Då med lackfärger ursprungligen torde hafva afsetts allenast vegetabiliska

med betningsmedel utfällda färger, men numera till lackfärger

räknas äfven på liknande sätt behandlade animaliska färger och tjärfärger,

har det ansetts nödigt, att i förslaget upptaga en definition

på lackfärger.

Lackfärger,

N:r 1157.

103

818

Tjärfärger,

beredda, etc.

N:r 1158 och

1159.

Smör- och

ostfärger.

N:r !!60.

S. k. hemfärger, som utgöra med alun eller annat betningsmedel

tillsatta färger, vanligast anilinfärger, hafva på grund af likartad

sammansättning förts tillhopa med sådana beredda extraktfärger, som

bestå af något vegetabiliskt färgextrakt med tillsats af lösnings- eller

betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garfsyra, något svafvelsyrligt

salt, kromoxid eller tennsalt. Hemfärgerna hafva, såsom namnet ant}Mer,

sin hufvudsakliga användning för hemfärgning. De preparerade extraktfärgerna

åter, hvaraf under senare år en icke obetydlig inhemsk tillverkning

uppstått, finna afsättning förnämligast till tapetfabriker, tygtryckerier

och färgerier. I fråga om nuvarande tullsats gäller, att hemfärger

tullbehandlas som varor, ej specificerade, arbetade, med tull af

15 procent af värdet, en tullsats, som äfven tillämpas för den viktigaste

af extraktfärgerna, nämligen den, som i handeln går under benämningen

norr réduit. Med afseende å värdet skilja sig hemfärger och extraktfärger

avsnitt 752 Kontrollera mot PDF

åt så afsevärdt, att olika tullsatser synas höra drabba de båda

varuslagen. Men då det ur tullteknisk synpunkt lärer vara mindre

lämpligt att i taxan skilja på hemfärger och extraktfärger, torde nämnda

artiklars olika förpackningssätt i stället kunna göras normerande för

deras tullbehandling. Hemfärger inkomma nämligen i regel i mindre,

för detaljhandeln afpassade förpackningar, under det att extraktfärger

för industriellt bruk alltid försändas i större partier. Om därför skilda

tullsatser sättas för småförpackningar och andra förpackningar, komma

tullsatserna, praktiskt taget, att gälla, den ena för hemfärger och deri

andra för extraktfärger. De föreslagna vikttullsatserna motsvara enligt

gjorda undersökningar i det närmaste nuvarande värdetull å de viktigaste

hithörande varorna.

O

I framställning till kommittén från en tillverkare af smör- och

ostfärger har — under framhållande af det oegentliga förhållande, att

de färdiga produkterna, smör- och ostfärger, finge tullfritt införas, medan

det hufvudsakliga beredningsämnet för dem, rapsolja, droge tull —

hemställts om åsättande af en tull af 20 öre per kilogram å åtskilliga

mejeripreparat, däribland i främsta rummet smör- och ostfärger. Kommittén,

som funnit framställningen värd beaktande, har dock, med hänsyn

till mejerinäringens intresse af, att icke alltför kännbart drabbas af tull

å ifrågavarande, för densamma nödvändiga artiklar, ansett tullsatsen

för smör- och ostfärger böra bestämmas till vida lägre belopp än det

sålunda begärda. Med afseende å hvad nyss anförts torde kunna anses

lämpligt att hos oss, på sätt förhållandet är i Tyskland, belägga ifrågavarande

färger med samma tull som den för rapsolja bestämda.

819

Hittills hafva bok-, sten- och kopp artrycksfär ger varit sammanförda

under gemensam rubrik med tullsats af 7 öre per kilogram. Emellertid

är värdet å dessa färger ganska växlande. Enligt uppgift kan

beräknas ett pris af 4 kronor per kilogram för kulört färg; för svart

färg åter lärer priset ställa sig sålunda, nämligen för tidningsfärg 50

öre, för accidens- samt bok-, sten- och koppartrycksfärg 1 krona 50 öre,

för illustrationsfär g 3 kronor, allt per kilogram räknadt. Vidare synes

behofvet af ökadt skydd för den numera ganska betydande inhemska

tillverkningen väl motiveradt i afseende å kulörta tryckfärger, under det

att samma förhållande icke kan anses äga rum i fråga om de svarta.

Af dessa senare, hvilka tulltekniskt näppeligen kunna skiljas

från hvarandra och sålunda torde böra, trots olika värde, draga samma

tull, är den billiga tidningsfärgen den ojämförligt viktigaste, och bör dess

avsnitt 753 Kontrollera mot PDF

värde vara bestämmande för tullen å svart tryckfärg. För denna artikel,

som under benämningen trycksvärta upptagits i särskild rubrik,

har därför gällande tullsats bibehållits, medan däremot enligt förslaget

kulört tryckfärg skulle falla under nästföljande rubrik, färger, beredda

med olja, och sålunda draga tull med 15 öre per kilogram.

Enligt gällande taxa draga målarfärger, beredda med olja, en tull

af 15 öre per kilogram. Den förändrade affattning, denna rubrik erhållit

i förslaget, betingas däraf, att dit, på sätt redan nämnts, hänförts

en del boktrycksfär ger m. m.

Den under denna rubrik införda anm. 1 angående tullbehandlingen

af s. k. bottenfärg har motsvarighet i gällande taxa.

Den i anm. 2 upptagna bestämmelsen, enligt hvilken med olja

beredda färger, som vid intorkningen förhålla sig som fernissa, skola

tullbehandlas som fernissa, innebär allenast ett fastslående af nuvarande

tullbehan dlingspraxis.

Målarfärger förekomma numera beredda äfven med andra bindemedel

än olja, särskilda kasein. Sådana målarfärger, hvilka säljas under

en mångfald olika fantasinamn, såsom »fasadin», »murianfärg», »kasinat»,

»indurin» in. fl., förekomma vanligen i pulverform och erfordra

endast en tillsats af vatten för att kunna omedelbart användas. Bindemedlet

kan ock någon gång vara af flytande beskaffenhet, vanligen i

vatten upplöst borsyra, hvarvid ingen ytterligare behandling af färgen

erfordras för att göra den användbar. Tillverkning af dylika målar

-

Tryeksvärta.

N:r U61.

Färger, beredda

med

olja.

N:r 1162.

Målarfärger,

icke beredda

med olja.

N:r 1163 och

1164.

820

Färger, ej

särskilt

nämnda.

it r 1165.

FärgSådor

etc.

N:r 1166.

Bläck eie.

N:r 1167.

färger förekommer inom landet. De tullbehandlas nu som färger, andra

slag, och äro följaktligen tullfria. En ändring härutinnan synes motiverad

ej mindre af det förhållande, att det hufvudsakliga slaget af målarfärger

— de med olja beredda — draga tull, än äfven med hänsyn till

den inhemska tillverkningens behof af skydd. Då torra målarfärger äro

till utseendet rätt lika hemfärger och vissa extraktfärger samt därjämte

emellanåt förekomma i för detaljhandeln afsedda förpackningar, liar det

ansetts lämpligt, att målarfärger, beredda med annat bindemedel än olja,

finge tullbehandlas efter enahanda grunder och med samma tull, som för

hemfärger och extraktfärger föreslagits. Priset å torra målarfärger af

svensk tillverkning utgör omkring 20 öre per kilogram, men är betydligt

högre för åtskilliga slag af importerad vara. Så kosta vissa från Amerika

införda dylika färger 50 å 60 öre per kilogram.

avsnitt 754 Kontrollera mot PDF

Efter den vidlyftiga specificering af färger, som i förslaget genomförts,

lärer under förevarande rubrik, för hvilken gällande tullfrihet

bibehållits, ej falla något större antal artiklar, flit komma dock, jämte

några andra'', äfven vissa vegetabiliska färger såsom hematein och dylikt.

Den för färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda färger

gällande tullsats, 1 krona 50 öre per kilogram, lärer visserligen vara

rätt hög, hvad enklare hithörande, hufvudsakligen från Tyskland kommande

artiklar beträffar; men då sådana färglådor och färger i afse värd

utsträckning kunna anses såsom leksaker, torde någon ändring af tullen

icke böra ifrågakomma. Enligt föreskrift i gällande taxa äro färger i

tuber, musslor, glas o. s. v. i tullbeliandlingsafseende likställda med färglådor.

Med detta stadgande har uppenbarligen afsetts att träffa s. k.

artistfärger. Bestämmelsen i fråga är dock icke fullt tydligt affattad

och har lämnat rum för olika tolkning, hvarför en något förändrad redaktion

ansetts påkallad. Enligt den nu föreslagna kommer visserligen

en eller annan artistfärg, som hittills varit tullfri, exempelvis på små

glasburkar inkommande gouachefärger, att blifva tullbelagcl, men detta

torde vara af mindre betydelse i jämförelse med sannolikheten för en

likformig tullbehandling.

Kommittén har ansett, att tullen å bläck borde sättas till det belopp,

10 öre per kilogram, hvartill densamma var fastställd, innan den

genom traktaten med Tyskland sänktes till 8 öre per kilogram. Med

bläck har i förslaget jämställts bläckpulver, afsedt till beredning af

821

bläck. Dylikt bläckpulver, som hittills hänförts till ej specificerade kemiskttekniska

preparat, andra slag, bör ej förblandas med den artikel med

samma namn, som nyttjas till att ur kläder och dylikt aflägsna rost- och

bläckfläckar, och som i regel består af kaliumbioxalat. I denna rubrik har

jämväl upptagits tusch i fast och flytande form. Redan för närvarande

tullbehandlas i praxis flytande tusch som bläck. Däremot har tusch i

fast form hänförts till färger, andra slag, och sålunda åtnjutit tullfrihet.

Artikeln torde emellertid, oafsedt att den naturligen hör hit, äga förringa

betydelse att behöfva upptagas i särskild rubrik. Ej heller lärer

en tull af 10 öre per kilogram spela någon afsevärd roll för konsumenterna

af varan.

Dill blyertspennor hafva utom vanliga sådana hänförts dels, enligt

föreskrift i taxan, i trä infattade färgstift samt infattad krita dels ock,

enligt praxis, oinfattade grafitstift, gröfre och finare, samt blyertspennor,

delvis omslutna åt en lös metallhylsa, med eller utan radergummi. Däremot

avsnitt 755 Kontrollera mot PDF

hafva blyertspennor och blyertsstift, som varit helt och hållet omslutna

af hylsa, förtullats såsom det ämne, arbetadt, hvaraf hylsan bestått,

och oinfattade färgstift tullbehandlats som varor, ej specificerade,

arbetade. I syfte af förenkling i tullbehandlingen hafva samtliga förenämnda

artiklar här sammanförts, hvarförutom blyertspennor, försedda

med radergummi, synts lämpligen böra förtullas utan hänsyn till detta. I

betraktande däraf, att åtskilliga hithörande föremål hittills såsom metallarbeten

dragit rätt hög tull, har den allmänna tullsatsen ansetts kunna

sättas något högre än den nuvarande, till 35 öre per kilogram bestämda

tullen för blyertspennor. Då emellertid denna allmänna tullsats skulle

väl hårdt drabba gröfre, s. k. timmermanspennor, hafva dessa, som

i genomskärningen äro af fyrkantig eller oval form och hafva en grof,

fyrkantig kärna af blyerts samt följaktligen äro lätt igenkännliga, utbrutits

och upptagits med särskild, efter deras lägre värde afpassad tullsats.

Blyertspennor med hylsa af guld eller silfver lära böra förtullas

såsom arbeten af dessa metaller.

Någon särskild föreskrift, att infattad krita bör hänföras till rubriken

n:r 1169, torde icke vara erforderlig, alldenstund dylik krita uppenbarligen

är ett slags färgstift.

I sistnämnda rubrik hafva äfven de till utseende och användning

lärgstiften närstående artiklarna svartkrita och pastellkrita upptagits.

Visserligen stadgar gällande taxa tullfrihet för dessa artiklar, men

denna bestämmelse har i praxis tillämpats allenast för det fall, att varan

icke innehållit fettämne. I motsatt fall har den hänförts till varor, ej

Blyertspennor

etc.

N:r 1168 och

1169.

822

Skolkrita etc.

N:r 1170.

Flyktiga,

vegetabiliska

oljor.

N:r 1171 och

1172.

specificerade, arbetade, och dragit tull med 15 procent af värdet. En

enhetlig tullbehandling synes så mycket mera vara att föredraga, som

det icke alltid är lätt att vid tullbehandlingen utröna, om fett ingår i

varan eller icke. Förändringen i fråga torde, ur förbrukningssynpunkt

sedt, icke vara af större betydelse.

Rödkrita, som äfven särskildt nämnes i gällande taxa, torde

handeln näppeligen förekomma i oformadt tillstånd utan blifva hänförlig

till rubriken n:r 1170.

Skolkrita i runda eller fyrkantiga stänger, med eller utan öfverdrag

af papper, tullbehandlas nu enligt praxis som varor, ej specificerade,

arbetade, med tull af 15 procent af värdet. Samma tullbeliandling

tillämpas äfven på skräddarkrita, hvilken artikel trots namnet ofta

utgöres af hufvudsakligen andra ämnen än krita, exempelvis talk. Någon

inhemsk tillverkning af skolkrita förekommer icke. Skräddarkrita däremot

avsnitt 756 Kontrollera mot PDF

är föremål för fabriksmässig framställning inom landet. Med hänsyn

till sistberörda omständighet och då ifrågavarande artiklar synas skäligen

böra lika tullbehandlas, har på grundval af genomsnittspriset nuvarande

värdetull omsatts till en motsvarande vikttull. Annan i skurna eller

formade stycken förekommande krita — ej hänförlig till rubriken n:r

1169 — synes jämväl, till förenkling af tullbehandlingen, kunna hit

hänföras. Af sådan krita må särskildt framhållas skuren, till märkning af

timmer använd rödkrita samt biljardkrita.

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer och kosmetiska

medel m. m.

Den tull, som hvilar å parfymfabrikationens viktigaste råvaror,

fiyktiga vegetabiliska oljor och andra välluktande ämnen, synes med

hänsyn till arten af de artiklar, till hvilkas framställning dessa råvaror

användas, böra bibehållas i hufvudsak oförändrad. Från nämnda industri

framställda yrkanden om tullnedsättning hafva därför icke vunnit

beaktande.

Flyktiga, vegetabiliska oljor ej blott utvinnas ur växtdelar utan

framställas ock i stor utsträckning på kemisk väg. De sålunda erhållna

konstgjorda oljorna betinga i regel betydligt lägre pris än de äkta.

Ehuru vid sådant förhållande ifrågasättas kunde att belägga de förra

med lägre tull än de senare, lärer dock en sådan anordning vara mindre

lämplig, enär en konstgjord olja i regel har samma kemiska samman

-

823

sättning som motsvarande äkta och det sålunda skulle erbjuda stora

svårigheter att vid tullbehandlingen skilja de båda slagen åt. De konstgjorda

flyktiga vegetabiliska oljorna torde därför lämpligen böra tullbehandlas

som motsvarande naturliga oljor.

Den föreslagna höjningen, från 1 till 3 kilograms varuvikt, af

gränsen mellan tillämplighetsområdena för de två för flyktiga vegetabiliska

oljor gällande tullsatserna afser att åvägabringa likformighet med motsvarande

bestämmelse för andra till parfymfabrikationen använda välluktande

ämnen. Höjningen lärer, enligt hvad kommittén inhämtat, icke

medföra olägenhet för de industrier, inom hvilka flyktiga oljor användas.

Benzaldehyd eller konstgjord bittermandelolja, som hittills rubricerats

såsom ej specificerad! kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, har

på grund af sin stora industriella användning, företrädesvis vid tvålfabrikationen,

ansetts böra särskilt upptagas. Den föreslagna vikttullsatsen

motsvarar 13 å 14 procent af värdet. Den naturliga bittermandeloljan,

hvilken såsom handelsartikel icke har stor betydelse, har af ofvan angifna

tulltekniska skäl jämväl måst här upptagas.

Konstgjord kamfer, som icke utan svårighet kan skiljas från äkta,

har på grund däraf blifvit upptagen i denna rubrik. Varan, som

avsnitt 757 Kontrollera mot PDF

framställes af terpentinolja, tillverkas ej nu inom landet men torde

framdeles, om vår terpentin oljeindustri vinner större utveckling, blifva

en icke obetydlig fabrikationsartikel.

Terpineol och safrol, hvilka ämnen i stor utsträckning användas

inom parfymindustrien, hafva på grund af sitt jämförelsevis låga värde

— vanligen 3 kronor till 3 kronor 50 öre per kilogram — ansetts icke

böra upptagas tillsammans med öfriga luktämnen. Den föreslagna vikttullsatsen

motsvarar ungefär nuvarande värdetull. Med dessa ämnen

har mentol, som användes dels i munvatten, dels till s. k. migränstift,

synts lämpligen kunna sammanföras.

Vid tullbehandling af välluktande ämnen för tillverkning af parfymer

o. d. lärer för närvarande tillämpas den praxis, att vara med

oljeartad konsistens hänföres till flyktiga vegetabiliska oljor, att välluktande

sprit- eller eterhaltiga extrakter rubriceras som parfymer samt

att välluktande ämnen med flytande, men icke oljeartad konsistens eller

inkommande i fast (kristallinisk) eller vid vanlig temperatur degartad

form, såsom terpineol, safrol, heliotropin, kumarin, konstgjord mysk

Bittermandel

olja.

N:r 1173.

Kamfer.

N:r 1175.

Terpineol etc.

N:r 1176.

Heliotropin

6tc.

N:r 1177 och

1178.

824

o. s. v., förtullas såsom kemdsld,-tekniska preparat, ej specificerade, andra

slag, eller undantagsvis såsom flyktiga oljor eller parfymer.

I tullbehandlingen af de oljeartade ämnena och de eter- eller sprithaltiga

extrakterna lärer någon ändring icke böra ifrågasättas. Vidkommande

åter öffiga välluktande ämnen har kommittén ansett dem

böra i taxan specificeras. Vid upptagande i förslaget af sistnämnda

ämnen har skillnad icke gjorts mellan naturliga och konstgjorda produkter,

enär, enligt hvad från sakkunnigt håll uppgifvits, ett dylikt särskiljande

skulle i hög grad försvåra tullbehandlingen och för öfrig! icke

kan anses vara af behofvet påkalladt.

Vikttull, motsvarande nuvarande värdetull, för dessa artiklar låter

sig icke bestämma på grund af det synnerligen växlande värdet — från

några kronor upp till flera hundra kronor per kilogram — och för

öfrigt äro artiklarna i fråga icke af sådan betydelse, att någon utförligare

specialisering af dem kan anses lämplig. Vid sådant förhållande och

då, å andra sidan, värdetullens bibehållande är förenad! med olägenhet

på grund af ofta förekommande starka prisfluktuationer för hithörande

varuslag, hafva de synts i afseende ä tullsats lämpligen kunna likställas

med flyktiga vegetabiliska oljor. Ett särskild! skäl för ett sådant likställande

ligger dessutom däri, att det möter svårighet att uppdraga en

avsnitt 758 Kontrollera mot PDF

bestämd tullteknisk gräns mellan ä ena sidan flyktiga oljor och å andra

sidan flytande eller degartad c luktämnen. Emellertid har den för de

olika tullsatsernas tillämplighet bestämmande viktgränsen ansetts höra

flyttas från 1 till 3 kilogram, enär åtskilliga hithörande ganska dyrbara

luktämnen, livilka ofta införas i partier af något högre vikt än 1 kilogram,

eljest skulle komma att draga lägre tull, än som kan anses skäligt.

Med hänsyn till beskaffenheten af det emballage, hvari hithörande varor

kunna inkomma, har det under rubrikerna för flyktiga oljor använda

ordet kärl bär utbytts mot ordet förpackning.

Till ifrågavarande rubriker har jämväl det nu tullfria ämnet

naturlig mysk hänförts. Denna artikel, för hvilken särskild rubrik icke

synes vara af nöden, har ett så betydande värde — 4,000 å 5,000 kronor

per kilogram — att den tull, af hvilken varan genom att härstädes

upptagas kommer att drabbas, icke kan möta någon betänklighet

äfven med betraktande af varans medicinska användning.

För parfymfabrikationen — hvarmed här afsetts ej blott tillverkningen

af luktvatten utan äfven framställningen af öfriga parfymerade

toalettartiklar, såsom parfymerad tvål, munvatten m. m. — torde de

föreslagna tullsatserna för luktämnen" i stort sedt icke medföra någon

ökad tunga, utan torde den höjning af tullen, som förslaget innebär i

825

afseende å vissa inom denna fabrikation använda ämnen, ungefärligen

motväga^ af den reduktion i tullen å dyrbarare hithörande artiklar,

som blifver en följd af värdetullens utbytande mot vikttull.

I förevarande rubrik upptagna artiklar, Indika utgöras af vattenlösningar,

erhållna genom destination af rosor eller pomeransblommor

med vattenånga, äro viktiga beredningsämnen vid lukt vatten stillverkningen.

Priset å rosenvatten och pomeransblomvatten belöper sig till

60 å 70 öre per kilogram. Pomeransblomvatten är i taxan specificeradt,

under det att rosenvatten torde hafva tullbehandlats som varor, ej

specificerade, arbetade, och sålunda dragit tull med 15 procent af värdet.

[)å denna senare tullsats, omsatt till vikttull, synes ungefär motsvara

den för pomeransblomvatten nu gällande, 10 öre per kilogram, hafva

bägge de ifrågavarande artiklarna kunnat sammanföras och tullsatsen

upptagas till sistnämnda belopp. Ingår sprit eller eter i någon af förenämnda

varor, bör varan gifvetvis förtullas som luktvatten.

(lallande taxa upptager i skilda rubriker men med samma tullsats,

3 kronor per kilogram, luktvatten, alla slag, och parfymer, ej

specificerade. Gränsen mellan dessa båda varuslag torde dock vara

sväfvande, och i hvarje fall kan det icke anses erforderligt att uppföra

avsnitt 759 Kontrollera mot PDF

dem under skilda rubriker. Enligt tekniskt språkbruk omfattar luktvatten

äfven parfymer. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med nuvarande

tullbehandlingspraxis hafva eter- eller sprithaltiga toalettvatten

samt hårtinktur likställts med luktvatten. Den i rubriken intagna bestämmelsen,

enligt hvilken luktvatten, för att till rubriken hänföras, skall

innehålla eter eller sprit, innebär i sak ingen ändring af nu bestående

förhållanden, enär alla luktvatten, som äro föremål för import, lära vara

eter- eller sprithaltiga.

Någon nämnvärd tillverkning inom landet af puder och smink

lärer ej förekomma, hvaremot fabrikationen af tandpulver och tandpasta

är ganska afsevärd. Sistnämnda vara har i tullbehandlingsafseende

hittills rubricerats som parfymerad tvål med tull af 1 krona per kilogram,

under det att öfriga, i rubriken upptagna artiklar tullbehandlats

såsom varor, ej specificerade, arbetade. Samtliga synas lämpligen kunna

draga enahanda tull som parfymerad tvål.

Med pomada alses bär dels den vanliga pomadan för toalettbruk

dels ock sådana fasta eller flytande ämnen •— i regel något fettänuie,

104

Rosenvatten

etc.

N:r 1179.

Luktvatten

N:rH80.

Puder etc.

N:r S18f.

Pomador.

N.r 1182 och

1183.

826

Parfymer etc,

N:r 1184.

Eterarter etc

N:r 1185.

Chilesalpeter,

stassfurterkalisalter

etc.

N:r 1186.

vaselin, paraffin eller vaselinolja — som äro bärare af välluktande ämnen,

afsedda att brukas vid parfymfabrikationen. De i gällande taxa för

pomada upptagna tullsatser hafva i allmänhet tillämpats å samtliga

ifrågavarande artiklar.

Under denna rubrik falla en stor mängd rätt olikartade artiklar.

Utom de i rubriken nämnda föremålen, parfymbref och parfympåsar

samt icke sprithaltiga munvatten, böra nämligen till densamma hänföras

jämväl sådana varor som hårfärgningsmedel och alla andra slag

af icke eter- eller sprithaltiga toalettvatten. Ingen af dessa artiklar

torde ur importsynpunkt vara af någon nämnvärd betydelse, då antingen

konsumtionen är ringa eller ock den inhemska tillverkningen helt tillgodoser

förbrukningen. Under sådana omständigheter spelar tullsatsen

ingen egentlig roll. Lämpligast synes dock vara, att tullen sättes till

samma belopp som för parfymer, helst som åtskilliga hithörande artiklar,

såsom parfymbref och parfympåsar, för närvarande tullbehandlas som

parfymer.

Enligt rådande tullbehandlingspraxis hänföres med eter försatt

brännvin till eterarter. Ett uttryckligt stadgande härom har ansetts

lämpligen böra intagas i förslaget.

E. Konstgödsel.

I förevarande afdelning hafva upptagits sådana artiklar, som hafva

uteslutande eller hufvudsaklig användning som gödslingsmedel.

avsnitt 760 Kontrollera mot PDF

Sådana stassfurterkalisalter. hvilka icke såsom klorkalium äro i

förslaget särskildt nämnda, hafva här upptagits. Jämte det att de hufvudsakligen

användas som konstgödsel, brukas de i afsevärd utsträckning

som råämnen, företrädesvis inom alkali- och kloratindustrierna. Ifrågavarande

salter hafva hittills tullbehandlats som gödningsämnen och följaktligen

varit tullfria, och tullfriheten lärer böra bibehållas samt gälla

äfven för de raffinerade. De flesta stassfurtersalterna lära nämligen i

regel redan omedelbart efter brytningen på fyndorten underkastas en

viss beredning.

Tomasfosfat, som vinnes genom målning af den vid framställning

af smidbar! järn enligt Thomasprocessen erhållna slaggen, åtnjuter nu

tullfrihet, alldenstund varan rubriceras som gödningsämne. Af representanter

för järnindustrien har påyrkats tull å denna artikel, likasom å

827

tomasslagg, till främjande af den utveckling, som nu påginge i riktning af

att inom eget land tillgodogöra sig våra fosforhaltiga malmer. Då emellertid

de ansträngningar, som hittills gjorts från järnindustriens sida att

uppdrifva produktionen af tomasfosfat, icke torde hafva varit af beskaffenhet

att kunna motivera en tull, som blefve betungande för landtbruksnäringen

och särskildt komme att fördyra uppodlingen af mossmarker,

för hvilkas gödsling tomasfosfat äger stor betydelse, har kommittén

funnit berörda yrkande icke böra föranleda något förslag om

ändring i nuvarande bestämmelser.

Karbid- eller kalkkväfve (kalciumcyanamid), hvilken artikel nu tullbehandlas

som ej specificeradt kemiskt-tekniskt preparat, andra slag,

med tull af 15 procent af värdet, är ett först under senaste tid framställdt

gödslingsmedel, som synes kunna i tillräcklig mängd för landets

behof erhållas inom landet, om den inhemska tillverkningen erhåller

verksamt skydd mot den utländska konkurrens, som torde vara att motse

särskildt från Frankrike och Norge. Tillverkningen sker på ett med

framställning af kalciumkarbid likartad! sätt, och, enligt hvad kommittén

från sakkunnigt håll erfarit, synes det vara lämpligt att åsätta karbidkväfve

tull till samma belopp som kalciumkarbid. Visserligen är denna

tullsats afsevärd i betraktande däraf, att priset å karbidkväfve enligt

uppgift utgör allenast 18 å 25 öre per kilogram, men den torde icke

öfva nämnvärd inverkan på den inhemska varans pris, som regleras af

priset å det kväfverikare ämnet chilesalpeter.

Anledning till ändring i gällande tullsats för denna artikel har

icke synts föreligga.

Med konstgjord guano har af tulltekniska sked sammanförts naturlig

guano, hvarjämte i samma rubrik upptagits annan gödsel af animaliskt

avsnitt 761 Kontrollera mot PDF

affall. Samtliga ifrågavarande artiklar åtnjuta äfven enligt gällande

taxa tullfrihet.

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och fyrverkerivaror.

Rubrikerna för krut, dynamit och andra sprängämnen öfverensstämma

i sak med motsvarande bestämmelser i gällande taxa; de af

kommittén föreslagna ändringar äro allenast af redaktionell beskaffenhet.

Till kommittén ingifven framställning om höjning af tullen å röksvagt

Karbidkväfve.

N:r 1187.

Superfosfat

N:r 1188.

Benmjöl,

guano etc.

N:r 1189.

Krut etc.

N:r 1190 - 1193.

828

Knallhattar.

N:r 1194.

Tandmedel.

N:r 1195.

Tändstickor,

fyrverkeriarbeten

etc.

N:r 1598 - 1200.

Vegetabiliska

garfningsämnen

etc.

N:r 1201.

krut har ansetts icke böra föranleda åtgärd, enär, såvidt kommittén kunnat

utröna, afsevärdt ändrade förhållanden icke inträdt, sedan denna tullsats

jämte öfriga sprängämnes tullar fastställdes af 1896 års riksdag.

Knallhattar eller tändhattar draga nu tull med 1 krona 20 öre

per kilogram. Inom landet bedrifves fabrikation af hithörande artiklar

blott af staten och omfattar endast gevärsknallhattar. Enligt hvad

upplyst blifvit, hafva dynamitknallhattar tidigare tillverkats vid ett inhemskt

verk, men då tillverkningen ställde sig för kostsam, har den

nedlagts. Jämväl framställningen af gevärsknallhattar lärer ställa sig så,

att det icke är sannolikt, att sådan tillverkning upptages af någon enskild.

Vid sådant förhållande och då från sprängämnesindustriens sida framställts

kraf på tullfrihet för dynamitknallhattar, har tullfrihet för knallhattar,

alla slag, synts lämpligen kunna medgifvas.

För andra tandmedel för projektiler och skjutvapen än knallhattar

har tullen synts böra utgå med samma belopp som för annan krigsmateriel

än pansar eller 15 procent af varuvärdet.

Små bengaliska tändstickor tullbehandlas enligt praxis som leksaker.

Större sådana hänföras till fyrverkeriarbeten. Tillräcklig anledning

till en sådan åtskillnad synes knappast förefinnas, utan hafva

bengaliska tändstickor, alla slag, här förts samman med fyrverkeriarbeten,

dit de naturligen höra. Förutom det, att bestämmelserna rörande

tändstickor rönt en häraf betingad inskränkning, hafva dessa bestämmelser

i öfrig! lämnats oförändrade.

Lika med fyrverkeriarbeten har kommittén funnit knallsignaler,

knallpulver och smällare böra tullbehandlas.

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

I gruppen för produkter af öfrig kemisk industri hafva upptagits

ej blott dylika produkter utan äfven vissa råämnen, som hafva användning

inom kemiska industrier, nämligen vegetabiliska garfningsämnen

och galläpplen.

Förslaget om tullfrihet för vegetabiliska garfningsämnen öfverensstämmer

avsnitt 762 Kontrollera mot PDF

i sak med gällande taxas bestämmelser, enligt hvilka tullfrihet

829

äger ruin för bark, alla ej specificerade slag, för garfskidor och för

kvebrackoträ, i block eller raspadt. Af representanter för den på extraktion

af garfämnen ur granbark grundade inhemska industrien har påyrkats

tull å raspadt trä för garfningsändamål. Detta kraf har kommittén

dock så mycket mindre ansett sig böra förorda, som en dylik

tull synes vara af mindre vikt för ifrågavarande industri, under det att

tullfrihetens bibehållande kan sätta garfverinäringen i stånd att lättare

bära den för garfämnesextrakter föreslagna tullen. I denna rubrik har

äfven den nu tullfria artikeln galläpplen upptagits.

Garfämnesextrakter tullbehandlas nu såsom garfsyra eller färgningsämnen,

andra slag, och åtnjuta sålunda tullfrihet. Hänsyn till

den jämförelsevis nya inhemska industrien för framställning af garfämnesextrakter

ur granbark torde dock kräfva tull å granbarksextrakter.

Svårigheten att vid tullbehandlingen skilja dylika extrakter från åtskilliga

andra slag af garfämnesextrakter, likasom ock möjligheten

att vid garfningen i större eller mindre män ersätta granbarksextrakt

med andra extrakter, påkallar, att tullsatsen får gälla för samtliga de i

rubriken n:r 1202 afsedda artiklar.

I fråga om tullsatsens storlek har från tillverkarnas sida hemställts,

att garfämnesextrakter, innehållande intill 25 procent garfvande beståndsdelar,

måtte åsättas en tull af 2 öre per kilogram, och att dylika extrakter

af högre halt måtte beläggas med dubbelt så hög tuli. Dessa

tullsatser, af hvilka, praktiskt taget, den lägre komme att drabba de

flytande och den högre de fasta eller degformiga extrakterna, öfverensstämma

i hufvudsak, frånsedt skillnaden mellan kronor och riksmark,

med i Tyskland för ekträ-, granbarks- och kastanjeträextrakter gällande

tullar. Då emellertid skilda tullsatser å extrakter af olika styrka gifvetvis

skulle betydligt försvåra tullbehandlingen, torde gemensam tullsats

böra föredragas, och med hänsyn till garfveri i läringens intresse att

ej få ifrågavarande viktiga beredningsämne afsevärdt fördyradt har

kommittén ansett sig icke böra upptaga denna med högre belopp än 2

öre per kilogram.

De till ifrågavarande rubrik hänförliga artiklars betydelse för garfverinäringen

likasom ock ur importsynpunkt framgår af det afsevärda

importvärdet, utgörande enligt den officiella statistiken för år 1907

ett belopp af mer än 1.2 miljon kronor, häraf omkring hälften representerade

införseln allenast från Tyskland. A andra sidan förekommer,

enligt uppgift af en inhemsk tillverkare af granbarksextrakt, att den

avsnitt 763 Kontrollera mot PDF

svenska tillverkningen af denna artikel, för hvilken vid tillverkningens

Garfämnesextrakter.

N:r 1202.

830

Garfsyra etc.

M:r 1203.

Glutenlim.

K:r 1204.

Dextrin.

N:r 1205.

Lim, flytande,

gtc.

N:r 1206 och

1207.

upptagande afsättning till Tyskland beräknats, är genom de i den nya

tyska tariffen, åsätta tullsatser utestängd från den tyska marknaden.

Garfsyra åtnjuter för närvarande tullfrihet. Gallussyra och pyrogallussyra

åter draga, såsom hänförliga till kemiskt-tekniska preparat,

ej specificerade, andra slag, tull med 15 procent af värdet. Då inhemsk

tillverkning ej torde förekomma af de båda sistnämnda, garfsyran rätt

närstående ämnena, hvilka hufvudsakligen användas inom fotografien

och galvanoplastiken, hafva jämväl de synts böra upptagas till tullfrihet.

Gluten- eller växtlim — ett vegetabiliskt, genom jäsning af

gluten erhållet lim — användes företrädesvis som appreturmedel inom

textilindustrien och tullbehandlas nu som ej specificeradt kemiskt-tekniskt

preparat, andra slag, med tull af 15 procent af värdet. Då någon ändring

af tullens storlek icke synes erforderlig, har värdetullen allenast

utbytts mot en motsvarande vikttull, hvilken, i betraktande däraf, att

priset å växtlim, som vanligen inkommer i lösning på fät, uppgifvits

utgöra omkring 20 öre per kilogram, föreslagits till 3 öre per

kilogram.

I gällande taxa upptages, med tullsats af 20 öre per kilogram,

dextrin eller dextringummi. 1 stället för den senare benämningen, hvarmed

afses flytande dextrin, har här angifvits, att under dextrin inbegripes

äfven sådan vara i flytande form.

Med dextrin hafva stärkelseklister samt dextrin- eller stärkelsehaltiga

appreturmedel ansetts lämpligen kunna likställas. De draga nu

tull med 15 procent af värdet, i det de förtullas, stärkelseklister såsom

ej specificeradt, kemiskt-tekniskt preparat, andra slag, samt appreturmedlen

antingen såsom oj specificerade kemiskt-tekniska preparat, andra

slag, eller såsom varor, i taxan ej specificerade, arbetade.

Tulltaxan sammanför för närvarande i gemensam rubrik artiklarna

»flytande lim, diamantkitt, syndetikon o. d.» med tullsats af 1 krona

per kilogram. Här är väl egentligen fråga om lim, beredt af husbloss

eller annat fiskaffall, med eller utan tillsats af andra ämnen. Äfven de

under benämningarna diamantkitt och syndetikon i handeln förekommande

limsorterna äro af sådant slag, i det att de utgöras af med ättik

-

831

syra på olika sätt behandladt fisklim. Den nuvarande tullsatsen för

flytande lim synes emellertid vara skälig, endast för så vidt fråga är om

syndetikon och dylika, af den stora allmänheten i småpartier använda

avsnitt 764 Kontrollera mot PDF

limmande preparat. Däremot torde den få anses alldeles för hög för

det flytande lim, som användes inom industrien, nämligen vanligt fisklim.

Sådant framställes endast i ringa utsträckning inom landet och

måste följaktligen till största delen importeras, därvid det vanligen tages

från Norge. Tullen blifver därvid ganska kännbar för de näringsgrenar,

hvilka, såsom t. ex. bokbinderierna, förbruka varan i större utsträckning.

En väsentlig nedsättning af tullen å sådant lim, som har industriell

användning, synes därför välbetänkt; och då dylikt lim vanligen införes

på fat eller eljest på större kärl, som, innehållet inberäknadt, icke gärna

kunna antagas hålla mindre vikt än 3 kilogram, under det att lim

för hushållsbehof plägar importeras i småkarl, torde det kunna anses

ändamålsenligt att, jämte det nuvarande tullsats bibehålies för lim af

nu ifrågavarande slag i kärl af mindre bruttovikt än 3 kilogram, nedsätta

tullen för dylikt lim, inkommande i större kärl, till det i förslaget

upptagna belopp af 40 öre per kilogram. I anslutning till hvad ofvan

anförts om det flytande limmets ursprung, torde böra erinras, att ifrågavarande

rubriker icke uteslutande afse fisklim, ty, äfven om, frånsedt

det i annan rubrik upptagna glutenlimmet, det flytande limmet i allmänhet

framställes af fiskaffall, är så dock icke alltid förhållandet. Så

framställes kaseinlim af det ur mjölk erhållna ostämnet, kasern, hvarförutom

af gelatin beredes ett lim, som måste anses hit hänförligt, hvilket

ock betingas såväl af dess användning som af dess prisbillighet. I öfverensstämmelse

med hvad gällande taxa stadgar angående tullbehandlingen

af flytande gummi, har denna artikel sammanförts med flytande lim.

Gummi, alla andra slag än flytande, är enligt gällande taxa tullfritt.

Härutinnan har ingen ändring i sak föreslagits. I rubriken har

intagits uttrycklig bestämmelse därom, att under nativt, här upptaget

gummi skola inbegripas gummigutta och andra gummihartser. Till

rubriken blifver jämväl den i taxan specificerade artikeln myrra hänförlig.

På annat ställe i förslaget återfinnes ett visst slag af gummi, nämligen

kautschuk.

Ehuru den tull, 1 krona 70 öre per kilogram, som är åsatt gelatin,

torde vara hög i förhållande till varans värde — svensk gelatin har

uppgifvits kosta 3 kronor 30 öre å 4 kronor per kilogram och införd

vara af medelgod beskaffenhet något mindre — har kommittén likväl,

Gummi,

nativt.

N:r 1208,

Gelatin.

N:r 1209,

832

Draglim etc.

N:r 1210.

i betraktande däraf, att den inhemska tillverkningen af gelatin ännu

svnes vara i behof af ett jämförelsevis högt skydd, äfvensom med hänsyn

avsnitt 765 Kontrollera mot PDF

därtill, att gelatin icke lärer kunna anses vara en nödvändighetsartikel,

icke velat här ifrågasätta någon tullnedsättning. Tullsatsen är

emellertid afsedd att drabba endast sådant gelatinfabrikat, som inkommer

i form af papperstunna blad, d. v. s. den gelatin, som har sin

hufvudsakliga användning inom hushållen. Däremot bör s. k. gelatinlim,

som införes i något tjockare folier och som har afsevärd industriell

användning, tullbehandlas icke efter förevarande rubrik utan som lim,

andra slag. Nu lärer emellertid, enligt hvad för kommittén uppgifvits,

på grund af svårighet att afgöra, hvad som skall förstås med taxans

bestämmelse om tunna folier, emellanåt hafva inträffat, att gelatinlim

tullbehandlats som gelatin. I anledning häraf har med stöd af sakkunnigas

utlåtande föreslagits, att under den högre tullsatsen skola hänföras

allenast sådana gelatinfolier, som oj väga öfver 8 gram per 100 kvadratcentimeter

i medeltal. Visserligen lära de för hushållsändamål afsedda

folierna ligga afsevärdt under denna viktgräns — de väga vanligen

blott 1 å 2 gram per 100 kvadratcentimeter — men gränsen torde

ej böra sättas lägre, om tullskyddet skall kunna väntas blifva fullt effektivt.

Gällande taxa upptager i samma rubrik som gelatin artikeln husbloss.

Då emellertid, såvidt kommittén kunnat utröna, anledning icke

förefinnes att låta denna artikel draga den för gelatin fastställda, höga

tullen, har husbloss uteslutits från denna rubrik. Som ämnet icke lärer

hafva någon större användning, har ett specificerande däraf icke ansetts

vara af nöden. Allt efter sin konsistens kommer husbloss sålunda att

hänföras till flytande eller icke flytande lim.

Den för lim, andra slag, nu stadgade tullsatsen, 20 öre per kilogram,

torde ej böra rubbas, då den synes vara väl afvägd med hänsyn

till, å ena sidan, den inhemska limtillverkningens behof af skydd och, å

andra sidan, flera industriers och handtverks berättigade intresse, att en

sä viktig förbrukningsartikel som lim icke oskäligt fördyras. Hvad

rubrikens affattning angår, har ansetts lämpligt att särskilt omnämna

den viktigaste af hithörande limsorter, nämligen den, som i handeln går

under namn af draglim eller snickarlim. Varan ifråga utgöres antingen

och vanligast af benlim, som beredes uteslutande af ben, eller ock af

hud- eller läderlim, som fås af hudar, hudaffall, sonor o. d. På annat

ställe i förslaget återfinnes s. k. hartslim äfvensom s. k. garflim.

Agar-agar, en i vissa fall som surrogat för gelatin och lim använd

algart, hvilken enligt bestämmelse i gällande taxa tullbehandlas som

833

lim, andra slag, lärer, utan att särskild föreskrift därom behöfver meddelas,

avsnitt 766 Kontrollera mot PDF

komma att hänföras till denna rubrik.

Landets behof af valsmassa tillgodoses till största delen medelst

inhemsk tillverkning. Af näringsidkare har uttalats önskvärdheten däraf,

.att i taxan närmare bestämdes, hvad som bör med valsmassa förstås;

och har i följd däraf till ordet valsmassa fogats inom parentes det förklarande

tillägget »elastiskt lim för boktrycksvalsar», hvarjämte angifvits,

att till rubriken skall hänföras valsmassa, vare sig den är ofärgad eller

färgad. Den för valsmassa nu stadgade införselafgiften, 20 öre per

kilogram, synes icke vara för hög, då varan betingar ett pris af omkring

2 kronor 50 öre per kilogram. De enligt rubriken under valsmassa

inbegripna artiklarna autograf- och hektografmassa, hvilka till såväl

sammansättning som användning äro med valsmassa likartade, lära redan

för närvarande tullbehandlas som valsmassa.

När kollodium år 1889 upptogs i egen taxerubrik, bestämdes tullsatsen

till samma belopp som för eter eller 1 krona 75 öre per liter,

och då jämlikt förslag af 1888 års tullkommitté etertullen år 1892 omsattes

i en vikttull om 2 kronor per kilogram, blef, jämväl i enlighet

med bemälda kommittés förslag, tullen å kollodium ändrad till 2 kronor

per kilogram. Sedermera höjdes år 1903 på förslag af Kungl. Magt

tullen å eter till 2 kronor 50 öre per kilogram, utan att dock vid detta

tillfälle någon motsvarande ökning af tullen å kollodium ifrågasattes.

Nu hafva tillverkare af fotografiutensilier och åtskilliga andra näringsidkare

hemställt, huruvida icke tullen å kollodium skulle kunna nedsättas;

och har med anledning däraf kommittén låtit genom sakkunniga utreda,

huruvida sådan nedsättning i samband med denaturering vore genomförbar

utan risk för i större skala bedrifven destination af eter ur den

importerade varan. Denna undersökning har emellertid gifvit vid handen,

att effektiv denaturering ej kan ske utan att varans tekniska användbarhet

afsevärdt inskränkes, och då kollodium indirekt genom sin eterhalt

är ett alkoholpreparat samt tillika har direkt tillsats af ej oväsentlig

mängd alkohol, torde det vara nödvändigt att här taga hänsyn till

alkoholbeskattningen och bibehålla kollodiumtullen vid belopp, motsvarande

skatten å den för dess framställning använda kvantitet absolut

alkohol. Denna sistnämnda beräknas till ungefär 1.5 liter per kilogram

kollodium; och då skatten utgör 1 krona 30 öre per liter absolut alkohol,

belöper alltså på 1 kilogram kollodium en alkoholskatt af 1 krona

105

Valsmassa.

N.t 121!.

Kollodium.

N:r 1212.

834

Albumin

etc.

N:r 1213.

Ostlöpe.

N:r 1214.

Lödpasta

etc.

N:r 1216.

Glödstrumpor.

N:r 1217.

avsnitt 767 Kontrollera mot PDF

95 öre. Med hänsyn härtill synes någon nedsättning i nuvarande kollodiumtull

icke kunna förordas.

Albumin och kasern draga nu tull med 15 procent af värdet, i det

att clen förra artikeln hänföres till ej specificerade kemiskt-tekniska preparat,

andra slag, och den senare till varor, ej specificerade, arbetade..

Af albumin lärer icke förekomma annan tillverkning inom landet än

den, som bedrifves å apoteken för medicinskt behof, jämte den, som

kan förekomma i tekniska fabriker för beredning af ägghvitehaltiga

näringsmedel. Tillverkningen af albumin är emellertid tidsödande, och

det lärer därför icke vara ovanligt, att såväl apoteken som de kemiskttekniska

fabrikerna importera varan i fråga. Kasern torde icke framställas

inom landet. Vid sådant förhållande och då albumin likasom

kasein har afsevärd användning inom åtskilliga näringsgrenar, såsom

textil- och pappersindustrierna, har tullfrihet för dessa artiklar synts

vara af förhållandena betingad.

Ostlöpe tuUbehandlas nu som ej specificerad t kemiskt-tekniskt

preparat, andra slag, med 15 procents värdetull. Af eu inhemsk tillverkare

af ostlöpe har framhållits, att den nuvarande tullsatsens otillräcklighet

möjliggjort stor införsel af utspädd, prisbillig ostlöpe, till stor

olägenhet såväl för konsumenterna som för den inhemska tillverkningen.

Det syntes vara riktigare att åsätta vikttull, bestämd med hänsyn

till värdet å fullgod vara. Sådan kostade omkring 1 krona 10 öre

per kilogram. I betraktande af ostlöpets omfattande användning inom

mejerihandteringen har tullsatsen synts icke böra sättas högre än 15

öre per kilogram.

För att underlätta lödning af metaller brukas en mångfald olika

slag af lödpastor och lödpulver med mycket växlande värden. Dessa

artiklar tuUbehandlas nu som varor, ej specificerade, arbetade, med tull

af 15 procent af värdet. Kommittén har ansett en vikttull lämpligare;

och har med stöd af sakkunniga personers uttalanden denna ansetts

kunna upptagas till 70 öre per kilogram.

Afbrända glödstrumpor hafva med afseende å sin beskaffenhet ansetts

böra upptagas i denna afdelning. De tuUbehandlas nu som varor,

ej specificerade, arbetade, med 15 procents värdetull. Ifrågavarande

artikel lärer vara föremål för eu ganska betydande inhemsk tillverkning;.

Emellertid förekommer äfven import, särskild! af gasglödstrumpor.

835

Gasgiödstrumpor med stift kosta enligt uppgift omkring 20 kronor per

kilogram, medan öfriga slag af glödstrumpor lära ställa sig något billigare.

Den föreslagna tullsatsen, 2 kronor 50 öre per kilogram, torde därför

i stort sedt ungefär motsvara nuvarande tull.

Med afseende å den inskränkning i rätten till införsel af apoteksvaror,

avsnitt 768 Kontrollera mot PDF

som enligt förslaget likasom i gällande taxa föreskrifves, måste

det anses lämpligt, att närmare bestämmelser meddelas i fråga om hvad

som rätteligen bör till apoteksvaror hänföras. Sådana bestämmelser

synas emellertid icke hafva sin rätta plats i tulltaxan.

Gällande taxas föreskrift därom, att sådana varor som aloe, kubeber,

prustrot, räfkakor och spanska flugor skola hänföras till apoteksvaror,

torde få anses öfverflödig. Däremot har det ansetts nödigt fortfarande

stadga, att saekarin skall hit hänföras.

Denna rubrik omfattar åtskilliga kemiskt-tekniska preparat, hvilkas

ringa betydelse för landet, åtminstone ur importsynpunkt, ansetts icke

böra föranleda deras specificerande i taxan. Utom det stora antal hithörande

varor af växlande sammansättning och namn samt för olika

användning, hvilka föras i marknaden som produkter från kemiska

fabriker, faller härunder äfven eu mångfald kemiska grundämnen och

till sammansättningen kända föreningar af sådana.

Då under denna rubrik fäller en mängd artiklar med mycket

växlande värde, och då rubrikens omfattning är obestämd så till vida,

som det icke är möjligt att förutse alla artiklar, hvilka kunna komma

att hit hänföras, kan man här näppeligen tänka sig en väl afvägd vikttullsats.

Med den kraftiga utveckling, som försiggår inom den kemiska

industrien, och hvarom bland annat det stora antal nya artiklar, som alltjämt

föres i marknaden, bär vittne, blefve en låg vikttull, hvarmed

möjligen ett land med starkt utvecklad industri kunde åtnöjas, otillräcklig

såsom skydd för vår uppspanande kemiska industri. A andra

sidan skulle utan tvifvel en vikttull till belopp, ägnadt att bereda industrien

i fråga ett effektivt skydd, blifva afsevärdt betungande för konsumenterna

— såväl industrier som eu skilda — af ej specificerade kemiska

produkter. Med hänsyn härtill torde värdetullen böra bibehållas,

helst som densamma på detta område ej visat sig medföra svårare olägenheter.

Icke heller i afseende å tullsatsens belopp synes ändring böra

äga rum. Att, på sätt i åtskilliga till kommittén inkomna framställningar

föreslagits, nedsätta den nuvarande tullsatsen till 10 procent torde,

med afseende å hvad ofvan anförts om den kemiska industriens stän

-

Apoteksvaror.

K:r I2É8.

Kemiskttekniska

preparat.

N:r 1219.

836

Instrument,

kirurgiska

N:M220.

digt fortgående utveckling, icke vara tillrådligt. Af kemistsamfundet

har ock föreslagits, att tullen måtte bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

En till rubriken hänförlig artikel, som för närvarande icke är af större

betydelse, kan inom kort vara föremål för afsevärd förbrukning; och

avsnitt 769 Kontrollera mot PDF

det är då icke minst under öfvergångstiden af vikt, att skyddet för den

inhemska tillverkningen är någorlunda tillräckligt. Ett dylikt skydd

synes jämväl erforderligt för sådana fall, då försök göras att med nya

artiklar af utländsk tillverkning ersätta inom landet framställda preparat.

Eu effektiv tullsats minskar i dylika fall svårigheterna för den redan

existerande inhemska tillverkningen och torde i regel vara eu nödvändig

förutsättning, för att tillverkning af den nya varan skall kunna inom

landet upptagas. Det får å andra sidan icke förbises, att, sedan i förslaget

flertalet nu kända viktigare kemiska artiklar specificerats, eu

sådan nedsättning icke ur förbrukarnas synpunkt kan på långt när vara

af den betydelse som för närvarande, då motsvarande taxerubrik har

betydligt större räckvidd. Slutligen är att märka, att i förslaget upptagna

vikttullar för kemiskt-tekniska preparat, som nu äro med värdetull

belagda, i regel motsvara 15 procent af varuvärdet, samt att åtskilliga,

om ock mindre betydande artiklar fått kvarstå såsom hänförliga

till slumprubriken i stället för att — såsom ifrågasatt varit — upptagas

i särskild rubrik, under förutsättning, att tullsatsen för slumprubriken

bibehölles vid 15 procent.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Till denna rubrik hänförliga instrument draga nu tull med 10

procent af värdet, med undantag dock af stegräknare och cyklometri-,

hvilka, liksom ock delar till de flesta här uppräknade instrument, tullbehandlas

såsom det ämne, arbetad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå,

Då emellertid stegräknare och cyklometrar till sin konstruktion äro fullt

jämförliga med öfriga här upptagna artiklar, hafva desamma synts

lämpligen böra hit hänföras. Delar till instrument, hänförliga till denna

rubrik, äro understundom föremål för import och hafva, hufvudsakligen

af tulltekniska skäl, synts böra draga den för instrumenten bestämda tull.

Till fysiska instrument hänföras nu flertalet medicinska — ej kirurgiska

— instrument. De hafva dock ansetts böra särskildt omnämnas.

Genom den till rubriken fogade anmärkning har kommittén velat

fastslå den vid tullbehandlingen nu i allmänhet följda praxis beträffande

instrument, försedda med optiska glas.

837

Gällande värdetull har, i betraktande af de olika instrumentens

mycket växlande pris, ej ansetts lämpligen kunna utbytas mot vikttull.

För optiska instrument äro i gällande taxa följande tullsatser stadgade.

Fotografikameror och delar däraf,

i den form de inkomma:

Tullsats.

Kronor.

vägande per stycke 5 kilogram och däröfver 1 kilogram 1: —

vägande per stycke mindre än 5 kilogram ... 1 kilogram 5: —

Instrumenter:

avsnitt 770 Kontrollera mot PDF

optiska, ej specificerade, därunder inbegripna

kikare, glasögon och infattade optiska glas af

alla slag ................................................................... 1 kilogram 2: —

Instrument,

optiska.

N:r 1221 —

(225.

En vid 1902 års riksdag genomförd tullförhöjning för fotografikameror

och delar därtill synes ej hafva medfört det uppsving för den

svenska kameraindustrien, man kunnat förvänta. Tvärtom lära de inhemska

fabrikanterna hafva inskränkt tillverkningen till några få modeller

af handkameror, hvilka i följd af sin tyngd äro jämförelsevis högt

skyddade. Orsaken till detta förhållande uppgifves vara att söka företrädesvis

däruti, att omsättningen inom landet icke är tillräckligt stor

samt att det svenska fabrikatet ej kan täfla med det utländska på världsmarknaden.

Jämväl handelsstatistikens siffror antyda, att den inhemska

tillverkningen icke utvecklats. Importen är nämligen stadd i raskt

stigande. Af kameror, vägande 5 kilogram och däröfver, infördes år

1903 endast 284 kilogram men år 1907 icke mindre än 1,127 kilogram.

Importen af kameror af mindre vikt uppgick nämnda bägge år

till resp. 1,426 och 3,911 kilogram. Något yrkande om högre

skydd har icke blifvit framställdt. Däremot har ett flertal importörer

gjort framställning om nedsättning af de nuvarande tullsatserna. Härvid

har särskildt med afseende å delar till fotografikameror framhållits,

att, då de i allmänhet folie under den lägre viktgränsen, nu gällande

tullsats visat sig synnerligen betungande. Så hade exempelvis tullen å

kasetter kunnat uppgå till belopp, öfverstigande varans värde. Också

bär kommittén funnit öfvervägande skäl tala för en nedsättning af

tullarna å fotografikameror och delar därtill. Såväl i betraktande af den

jämförelsevis korta tid, som förflutit, sedan ifrågavarande tullar voro

föremål för riksdagens pröfning, som äfven med hänsyn till den inhemska

tillverkningen torde dock varsamhet böra härvid iakttagas.

Med afseende härå likasom ock af tulltekniska skäl har kommittén funnit

sig icke böra taga hänsyn till en hos kommittén gjord hemställan,

838

att til] kameror skulle hänföras endast sådana, som inkomma med

objektiv, medan öfriga skulle tullbehandlas efter hufvudbeståndsdelen.

En sådan anordning skulle nämligen utan tvifvel omöjliggöra förverkligandet

af syftet med den nuvarande tullen och tillika medföra svårigheter

vid rubriceringen af de utan objektiv inkommande kamerorna, i

det att frågan, hvilken beståndsdel som skulle anses utgöra hufvudbeståndsdelen,

ofta nog torde komma att gifva anledning till tullbekandlingstvister.

Däremot har en nedsättning i tullsatsen från 5 till 3

avsnitt 771 Kontrollera mot PDF

kronor per kilogram synts böra medgifvas för kameror med eu nettovikt

per stycke af mer än 3 men icke mer än 5 kilogram, hvarigenom

tullen kommer att bättre afpassas efter artiklarnas värde. Äfvenledes

har lindring i tullsatsen synts böra beredas för lösa tillbehör till fotografikameror,

såsom kasetter, sökare, slutare och bländare, hvillca på grund

af sin jämförelsevis ringa tyngd nu i allmänhet draga tull med 5 kronor

per kilogram. Af sådana tillbehör hafva kasetter den ojämförligt största

betydelsen, och har med hänsyn till dessas värde, som uppgifvits utgöra

9 till 17 kronor per kilogram, tullsatsen synts lämpligen böra nedsättas

till 2 kronor per kilogram.

Enligt generaltullstyrelsens i särskilda mål meddelade beslut tullbehandlas

nu lösa objektiv till fotografikameror såsom delar till sådana,

medan däremot för skioptikon afsedda objektiv hänföras till instrumenter,

optiska, ej specificerade. Då det emellertid icke lärer vara lätt att afgöra,

för hvilket ändamål ett särskildt inkommande objektiv är afsedt,

synes ett sådant utan afseende å tillämnad användning böra i hvarje

fall tullbehandlas såsom öfriga infattade optiska glas, hvarom i den till

rubriken n:r 1224 fogade anmärkning särskildt stadgats. Den häraf följande

nedsättningen i tullen å objektiv till fotografikameror lärer ej medföra

olägenhet för någon svensk industri, då objektiv ej tillverkas inom landet.

Beträffande andra slag af optiska instrument har allenast den förändring

vidtagits, att ej särskildt nämnda delar därtill af annat ämne

än guld eller silfver —- nu underkastade förtullning efter hufvudbeståndsdelen

— likställts med instrumenten. Här kan nämligen ofta vara fråga

om hela instrumentet med undantag af det optiska glaset, för hvilket

tullfrihet åtnjutes. Den föreslagna förändringen synes därför nödig för

att göra tullen a den fullfärdiga varan effektiv.

Glasögon, försedda med plåna glas, såsom olika slag af skyddse''iasöuon,

torde fortfarande såsom hittills komma att förtullas såsom

O 0 7

det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen Destå.

Barometrar, Tullsatsen för barometrar, termometrar och manometrar har åter

sasmätare

ställts till det belopp, hvartill den var bestämd närmast före afslutandet

N:r 1227 och

1228.

839

af traktaten med Tyskland, eller 2 kronor per kilogram. Vacuummetrar,

hvilka nu tullbehandlas såsom fysiska instrument med 10 procents värdetull,

äro enligt sakkunnigas utlåtande i alla afseenden jämförliga med

manometrar och hafva därför upptagits i denna rubrik.

Delar till nu nämnda instrument importeras understundom och

draga då tull såsom det ämne, arbetad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå,

avsnitt 772 Kontrollera mot PDF

därvid i allmänhet tullen ställer sig proportionsvis lägre än för instrumentet

i sin helhet. Barometerdelar lära ej vara föremål för införsel, och

hvad delar till termometrar beträffar, torde intet vara att erinra mot en dylik

tullbehandling, då det synes ligga i den inhemska instrumenttillverkningens

intresse att till en något lägre tullsats få införa vissa sådana delar.

För fabrikationen af manometrar och vacuummetrar åter kan nuvarande

tullbehandling medföra olägenheter. Till säkerställande af tullen å dessa

artiklar har föreslagits, att delar till dem skola i tullbehandlingshänseende

likställas med det fullfärdiga instrumentet.

Fn för landet jämförelsevis ny industri är tillverkningen af vattenmätare.

Dessa draga nu 10 procents värdetull. Arbetskostnaden å en

mindre vattenmätare lärer vara ungefärligen lika hög som å eu större,

hvaraf följer, att priset, per kilogram räknadt, stiger i samma mån som

storleken minskas. Därvid kan äfven materialets beskaffenhet inverka.

Vattenmätarna bestå vanligen af annan metall än järn, men i de större

ingår ofta ett silhus af järn. Af tillgängliga prisuppgifter framgår

emellertid, att värdet, per kilogram räknadt, ej visar större växlingar

än att vikten utan olägenhet kan läggas till grund för tullsatsen, förutsatt

att eu uppdelning sker och olika tullsatser bestämmas, allteftersom

instrumentet i fråga har högst 40 millimeters genomloppsöppning eller

större sådan. Värdet, per kilogram räknadt, å de mindre vattenmätarna

utgör 8 å 12 kronor för svenskt och 6 å 8 kronor för utländskt fabrikat.

De större af svensk tillverkning kosta 3 kronor 30 öre till 4 kronor

25 öre per kilogram, medan utländska dylika lära betinga ett något

lägre pris. Med hänsyn till den påbörjade inhemska tillverkningen,

hvarå afsevärda kostnader lära hafva nedlagts, har höjning af gällande

tull synts påkallad, och hafva tullsatserna ansetts lämpligen kunna upptagas

till belopp af 2 kronor per kilogram för de mindre och 50 öre

per kilogram för de större.

Gasmätare draga nu tull med 10 procent af värdet. De vanligen

förekommande slagen betinga enligt uppgift ett pris af 2 kronor 80 öre

till 3 kronor 70 öre per kilogram, och torde de med hänsyn härtill

lämpligen kunna likställas med de större vattenmätarna, för så vidt

nämligen denna tullsats begränsas att gälla gasmätare af högst 100

840

Instrument

musikaliska.

N:r (229- 1236.

kilograms nettovikt. För större gasmätare däremot, särskild! för sådana,

som äro afsedda att vid produktionsplatsen uppmäta den tillverkade

gaskvantiteten, skulle en dylik tullsats blifva för hög. I betraktande

af de afsevärda växlingarna i priset å större gasmätare torde för dem

avsnitt 773 Kontrollera mot PDF

nu gällande värdetull böra bibehållas, i hvilket syfte föreslagits, att gasmätare

med en nettovikt per stycke af mer än 100 kilogram skola hänföras

till ej särskild! nämnda apparater.

För musikaliska instrument äro enligt gällande tulltaxa följande

tullsatser stadgade, nämligen för tafflar och pianinon 150 kronor, för

flyglar 200 kronor och för positiv 10 kronor, allt per stycke, för speldosor

eller delar däraf 3 kronor samt för ackordion eller delar häraf

50 öre per kilogram. Andra slag, äfvensom särskild! inkommande delar

och tillbehör, ej specificerade, draga tull med 15 procent af värdet.

Under hägn af dessa tullsatser har den inhemska fabrikationen haft att

glädja sig åt ett raskt uppsving. Tillverkningsvärdet, som år 1896

uppgick till 1,039,688 kronor hade år 1906 stigit till 2,633,645 kronor

och år 1907 till 2,888,869 kronor. Att en ingalunda oväsentlig del

häraf kommer på pianofabrikationen, framgår däraf, att tillverkningsvärdet

af pianoinstrument under år 1906 beräknades uppgå till omkring1

miljon kronor. Emellertid har denna fabrikation att kämpa med en

skarp utländsk konkurrens. Importen af tafflar och pianinon, som under

år 1896 uppgick till 332 stycken, hade år 1906 stigit till 479 stycken

och år 1907 till 702 stycken, under det antalet importerade flyglar

under nämnda år utgjorde resp. 21 samt 71 och 102. Nu ifrågavarande,

likasom alla öfriga slag af musikaliska instrument, hvilka äro föremål

för införsel, inkomma till allra största delen från Tyskland. Den stegring-,

som importen, enligt hvad nu anförts, företer, har uppgifvits till stor

del bero därpå, att utländska fabrikanter ej blott här afsatte sitt produktionsöfverskott

utan ock hit afyttrade en del, af sämre materialier

tillverkade s. k. exportinstrument, som på grund af jämförelsevis lågt

försäljningspris lätt funne köpare bland en okritisk allmänhet. Under

hänvisning till denna osunda konkurrens från utlandets sida hafva ett

trettiotal inhemska fabrikanter gjort framställning om förhöjning af nu

gällande tullsatser till 200 kronor för tafflar och pianinon samt 250

kronor för flyglar. Kommittén, som visserligen ansett fog förefinnas

för någon tullförhöjning, har dock funnit framställningen i fråga, för

så vidt tafflar och pianinon angår, icke böra föranleda förslag om högre

tullsats än 175 kronor per stycke. På grund af den rådande skarpa

841

konkurrensen mellan de inhemska fabrikerna torde den föreslagna tullförhöjningen

föga inverka på priset å fullgoda svenska instrument.

Gjord framställning om tullfrihet för eller nedsättning af tullen å

vissa för pianotillverkningen erforderliga materialier, såsom klaviaturer,

avsnitt 774 Kontrollera mot PDF

stämnaglar och fanerskifvor, har synts icke böra vinna afseende, då

dessa artiklar antingen redan tillverkas inom landet eller synas lätteligen

kunna göras till föremål för tillverkning härstädes. Hvad särskildt

beträffar klaviaturer, som, oafsedt den tillverkning, hvilken förekommer

vid vissa pianofabriker för eget behof, framställas i större skala vid

åtminstone en inhemsk fabrik, skulle, af inhämtade upplysningar att

döma, en tullnedsättning kunna äfventyra denna tillverknings fortbestånd.

Den inhemska tillverkningen af pianoklaviaturer lärer nu afsevärdt öfverstiga

importen, hvilken senare år 1907 uppgick till 995 stycken med

ett värde af 39,745 kronor.

På sista tiden hafva i marknaden förekommit s. k. själfspelande

pianoinstrument. Till sådana hörande spelapparater, livilkas pris enligt

uppgift utgör 600 å 700 kronor per stycke, draga nu, om de inkomma

lösa, tull med 15 procent af värdet, hvaremot, om de äro fastsittande

vid instrumentet, de lära anses såsom en del af detta och sålunda undgå

all tull. Detta senare förhållande har dock synts innebära en oegentlighet,

som påkallat rättelse på sätt anm. 1 till rubrikerna n:r 1229

och 1230 utvisar.

Begagnade pianon komma lika litet enligt förslaget som enligt

gällande taxa att tullbehandlas annorlunda än nya, för så vidt icke

stadgandet i § 5 in) tulltaxeförordningen i särskildt fall finner tillämpning.

Enligt rådande praxis tullbehandlas alla positivliknande vefinstrument

såsom positiv och draga sålunda en tull af 10 kronor per stycke.

Denna tullsats har dock synts allt för hög för vissa med metalltungor

försedda dylika instrument, s. k. ariston m. fl., hvilkas värde ofta ej

lärer uppgå till högre belopp än som motsvarar tullen. På förslag af

hörda sakkunniga har därför rubriken inskränkts att omfatta endast

egentliga positiv, d. v. s. sådana, som äro försedda med pipor.

För ackordion och delar häraf har tullsatsen återställts till det

belopp, som gällde före traktaten med Tyskland, eller 1 krona per kilogram.

Alla slags blåsinstrument draga för närvarande, såsom redan nämnts,

tull med 15 procent af värdet. År 1907 uppgick införseln af blåsinstrument,

efter värdet räknadt, till 19,468 kronor för dylika instrument

af trä och 39,360 kronor för dylika instrument af metall. Med afseende

å blåsinstrument af trä synes tullsatsen utan olägenhet kunna bortfalla,

enär sådana instrument för närvarande ej äro föremål för tillverkning

106

842

firammofoner

etc.

N:r 1237.

Vågar.

N:r 1238- 1242.

inom landet och sannolikhet ej heller finnes, för att dylik tillverkning i

en närmare framtid skall komma att här uppstå. Hvad åter beträffar

avsnitt 775 Kontrollera mot PDF

blåsinstrument af annat ämne, hvilka till öfvervägande del utgöras af

mässingsinstrument, hafva representanter för den inhemska tillverkningen

af dylika instrument gjort gällande, att den nuvarande tullsatsen

ej innebure tillräckligt skydd mot den påträngande konkurrensen utifrån;

och har därvid framställts förslag till tullsatser, utgående efter

stycketal med olika belopp för olika slags blåsinstrument och mekanismer

därtill. Då emellertid värdet å sådana instrument är synnerligen

växlande och eu stycketull, som beredde effektivt skydd för ett fullgodt

instrument, skulle omöjliggöra importen af de billigare, har det förefintliga

behofvet af ett bättre skydd än det nuvarande synts böra tillgodoses

icke på det föreslagna sättet utan genom höjning af gällande värdefull

till 25 procent.

Med nu angifna undantag hafva de för musikaliska instrument

för närvarande gällande bestämmelser bibehållits i sak oförändrade.

Grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande af musik

in. m. inrättade instrument äro ej föremål för tillverkning inom landet.

År 1907 hade importen däraf ett värde af 157,862 kronor — hvaraf

135,650 kronor kommo på importen från Tyskland ■—• medan för dylika

instrument afsedda rullar och plattor samtidigt infördes för ett belopp

af 165,361 kronor, däraf 150,639 kronor belöpte på införsel från Tyskland.

Instrumenten draga nu såsom fysiska instrument tull med 10

procent af värdet. Af delar till dessa instrument äro plattor och rullar

de mest betydande. De hänföras för närvarande till taxans sista rubrik

och draga sålunda tull med 15 procent af värdet. Medelvärdet å instrumenten

utgör enligt uppgift 6 kronor per kilogram; plattor och

rullar betinga ett medelpris af närmare 4 kronor per kilogram. Ofriga

delar, såsom trattar, ljudclosor, nålar in. in., hvilka företrädesvis bestå

af metall, hafva dragit den. för metallarbeten bestämda tull. För samtliga

dessa artiklar har en enhetlig tull af 75 öre per kilogram synts lämplig.

Enligt gällande taxa hänföras kemiska vågar till kemiska instrument

med 10 procents värdetull, och tullbehandlas andra slag af vågar

såsom slöjdvaror. Dessa senare förtullas sålunda lika med det ämne,

arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller draga, om detta ämne

ej kan urskiljas, tull med 15 procent af värdet. Sistnämnda tullsats

torde nästan alltid komma till användning beträffande decimalvågar, då

däremot med afseende å öfriga slag hufvudbeståndsdelen i allmänhet

torde kunna utrönas. Det i hög grad växlande värdet å olika slag af

843

vågar har befunnits nödvändiggöra en ganska utförlig specialisering af

ifrågavarande artikel för möjliggörande af lämpliga vikttullars åsättande.

avsnitt 776 Kontrollera mot PDF

Med hänsyn till sin användning torde kemiska vågar kunna be- Analys-och

nämnas analys- och apoteksvågar. För dylika precisionsvågar inne- apot8ekt*vågar

bär en tullsats af 1 krona per kilogram visserligen en tullnedsättning N:r 1238.

— värdet öfverstiger nämligen i allmänhet icke obetydligt beloppet 10

kronor per kilogram — men däremot torde intet vara att erinra, då

sådana vågar ej lära i nämnvärd omfattning tillverkas inom landet.

Med analys- och apoteksvågar hafva brefvågar likställts. Dessa, Indika

till största delen importeras, betinga ett pris af 4 till 10 kronor per

kilogram.

Balansvågar af mässing äro i regel fernissade eller hafva annan Balansvågar

ytbetäckning, och tullen utgår sålunda nu med 75 öre per kilogram N.p 0C|r

eller samma belopp, som här upptagits. 1240.

Andra slag af balansvågar, likasom ock taffel- och hushållsvägar,

bestå hufvudsakligen af järn och hafva i allmänhet undergått sådan

bearbetning, att de enligt gällande taxa äro underkastade en tull af 50

öre per kilogram, i den mån vikten icke öfverstiger 10 kilogram per

stycke. Efter samråd med sakkunniga har för dylika vågar upptagits

en tullsats af 25 öre per kilogram, hvilken tullsats lärer motsvara omkring

18 procent af medelvärdet och bör innefatta ett tillräckligt skydd

för den inhemska tillverkningen.

Vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar lära i likhet med andra Vågar för

vagnsvågar, vägande per stycke mer än 500 kilogram, här i landet i järnvägsvagC-h

allmänhet tillverkas endast efter beställning och kräfva, enär de sålunda nar etc.

ej äro föremål för tillverkning i parti, högre skydd, än som föreslagits N,r 241''

för ej särskildt nämnda varor af smidbart järn inom samma viktgräns.

Den föreslagna tullsatsen utgör enligt uppgift 18 till 20 procent af

medelvärdet.

Här ofvan ej särskildt omnämnda vågar hafva ansetts lämpligen Decimalvågar

kunna sammanföras med gemensam tullsats. För automatiska vågar, n-M242

såsom kol-, spannmåls- och mejerivågar, hvilka ej i nämnvärd omfattning

äro föremål för inhemsk tillverkning, kommer den här föreslagna

tullsatsen visserligen delvis att motsvara endast 6 procent af värdet, men

denna låga tullsats torde vid nyss anförda förhållande icke vara olämplig.

Hvad åter beträffar decimalvågar, lärer en tullsats af 20 öre per kilo

-

844

Fickur.

N:r 1243—

1247.

Vägg- och

studsarur etc.

N:r 1249 och

(250.

gram visserligen motsvara 15 till 30 procent af värdet; men den

tnllförhöjning, som sålunda skulle inträda för dylika vågar, torde icke

få någon egentlig betydelse, då de svenska decimalvågarna, hvilka

äro kända för sin goda beskaffenhet, redan nu tillverkas i till och med

avsnitt 777 Kontrollera mot PDF

större mängd, än som motsvarar den inhemska förbrukningen.

För fickur, likasom ock för lösa urverk till sådana, hafva gällande

tullsatser bibehållits oförändrade. Emellertid hafva i rubriken för fickur

med boett af guld upptagits äfven fickur med helt förgylld eller guldpläterad

boett. De sistnämnda, hvilkas boett i allmänhet är af mässing,

på mekanisk väg öfverdragen med en tunn guldhinna, förtullas dock

redan nu i praxis såsom fickur med boett af guld. Ett sådant förtullningssätt,

hvilket påkallas af tulltekniska skäl, på grund af svårighet

att utröna om boetten är af guld eller endast guldpläterad eller förgylld,

är ock ägnadt att i viss mån verka tillbakahållande på importen

af de oftast underhaltiga uren med boett af förgylld eller

pläterad mässing, hvilka vid försäljningen icke sällan utgifvas för äkta

guldur.

För att tullen å dylika ur må blifva effektiv, har föreslagits, att

lösa boetter af annan metall än silfver, helt förgyllda eller guldpläterade,

skola draga tull med 50 öre per stycke. Den omständigheten, att en

boett har förgylld kant, har i och för sig icke synts böra föranleda,

att den anses såsom förgylld, utan skall densamma för att så anses vara

helt förgylld. Här äger sålunda ett undantag rum från den allmänna

regeln i tulltaxeunderrättelserna § 1 e).

Vägg- och studsarur i foder samt lösa urfoder draga för närvarande

tull med 1 krona 50 öre per kilogram, då varan är af alabaster eller

porslin, med 75 öre, då den är af metall, och med 80 öre, då den är

af trä eller andra ämnen. Då ur och urfoder af annan stenart än alabaster

eller af annat lergods än porslin, såsom terrakotta, icke ställa

sig billigare än motsvarande artiklar af alabaster eller porslin samt nu

nämnda artiklar i allmänhet torde hafva karaktär af lyxvara, hafva de

samtliga ansetts böra draga den nu för nr och urfoder af alabaster

eller porslin utgående tull. Med dem har ock — på sätt före tillkomsten

af traktaten med Tyskland var förhållandet — den afsevärda importartikeln

ur i foder af metall samt lösa sådana foder likställts.

845

Förevarande rubrik öfverensstämmer i sak

rubrik n:r 679, sådan denna i praxis tolkats.

med gällande

taxas Lösa verk ti!)

vägg- eller

studsare etc.

N:r 1252.

Här inrymda bestämmelser öfverensstämma i hufvudsak med hittills- Lampor etc.

varande praxis, som dock, särskildt i afseende å sammansatta tamp- N:r l253''

delar, torde hafva varit något vacklande.

Tullen för siktar och såll utgår för närvarande med 60 öre per

kilogram. Importen af dessa artiklar, utgörande under åren 1901—05

i medeltal endast 394 kilogram om året, torde så godt som uteslutande

avsnitt 778 Kontrollera mot PDF

omfatta handsiktar, efter hvilkas värde tullsatsen synes väl afpassad.

Hvad beträffar såll af gröfre spån synes för dem, om de någon enstaka

gång skulle förekomma till import, den för andra dylika korgmakararbeten

gällande tullsatsen vara mera lämplig. Det i rubriken förekommande

uttrycket »ej särskildt nämnda» bär afseende å sil- och

siktapparater, hvilka finnas upptagna i afd. XIII A.

Siktar.

N:r 1254.

I)et har synts oegentligt, att sådana icke öfverspänna strängar Strängar,

af metalltråd, som äro apterade för gitarrer, zittror, fioler in. fl. dylika N:r ^g5 och

musikinstrument, och å hvilka sålunda ett särskildt arbete nedlagts,

skola vara i tullbehandlingshänseende likställda med den oarbetade

metalltråden. Lämpligare torde vara, att de likställas med »strängar,

andra slag».

Bland arbeten af oädel metall finnas i förslaget upptagna fiskkrokar, Metspön etc.

drag och svirflar. Ofriga fiskredskap draga för närvarande 10 procents f''!;r l257- värdetull, hvaremot vissa smärre, för fiskredskap afsedda artiklar, såsom

sänken m. fl., i allmänhet lära hafva tullbehandlats såsom arbeten af

det ämne, hvaraf de bestå. Med den här föreslagna lydelsen komma

äfven dessa artiklar att draga värdefull, en förändring, som ej har

nämnvärd betydelse i annat hänseende, än att den skulle onödiggöra

den nuvarande, synnerligen tidsödande sorteringen vid tullbehandlingen.

Till leksaker hänföras på grund af stadgande i gällande tulltaxa Leksaker och

äfven julgransprydnader, så framt de icke efter sin beskaffenhet draga 1 nade?Seted

lägre tull. Då en likformig tullbehandling af alla julgransprydnader N:r 1258.

utan afseende å det ämne, hvaraf de äro förfärdigade, af flera skäl är

att föredraga, hafva desamma utan inskränkning upptagits i förevarande

rubrik.

846

Bijouterivaror

etc.

N:r 1259.

Af de officiella uppgifterna angående Sveriges import åt leksaker

— häri inbegripna vissa slag af julgransprydnader — framgår, att

införseln stigit från 102,895 kilogram år 1903 till 246,685 kilogram

år 1907. Den inhemska tillverkningen däremot lärer ej hafva att uppvisa

nämnvärd stegring under senare år. Tullsatsen, som genom handelstraktaten

med Tyskland sänktes från 2 kronor till 1 krona 20 öre per

kilogram, har återställts till förstnämnda belopp.

«

I flera till kommittén ingifna framställningar har framhållits, att

taxans bestämmelser om bijouteri varor vore sväfvande, något som

vållade osäkerhet i tullbehandlingen. Med afseende härå har till förtydligande

angifvits, att dylika artiklar böra vara afsedda till personligt

begagnande, såsom genom att fästas i klädedräkter eller eljest bäras

avsnitt 779 Kontrollera mot PDF

till prydnad. Därjämte hafva liera exempel uppräknats, än som finnas

anförda i gällande tulltaxas rubrik för ifrågavarande artiklar, hvarvid

särskild! afseende fästs vid sådana artiklar, beträffande hvilka tullbehandla

gspraxis hittills varit sväfvande. Eu sådan artikel är t. ex.

spännen, af hvilka vissa slag, såsom de här upptagna hatt- och hårspännena

obestridligen hafva karaktär af prydnadsföremål, under det

att skärp- och skospännen i allmänhet knappast torde kunna anses

såsom sådana.

Hvad beträffar hårprydnader, afser tillägget »ej till annan rubrik

hänförliga» att fästa uppmärksamheten därå, att sådana artiklar som

koaffyrer och dylika till hårprydnader använda sömnadsarbeten ej äro

att hänföra till denna rubrik.

Årm- och bröstknappar äro i nu gällande tulltaxa anförda såsom

exempel på bijouterivaror. Då dessa artiklars egenskap af prydnadsföremål

i många fall kan vara omtvistad, men kommittén ej ansett

skäl till ändring föreligga, hafva dessa slag af knappar särskild!

omnämnts.

Den tull förhöj ning af 50 öre per kilogram, som föreslagits, för

bijouteri var or, har synts påkallad däraf, att tullen för denna artikel,

som till stor del utgöres af förgyllda eller försilfrade metallarbeten,

ej torde böra utgå med lägre belopp än för andra dylika arbeten af

koppar och däraf framställda legeringar.

Under år 1907 infördes enligt den officiella statistiken bijouterivaror

till ett sammanlagdt värde af 682,344 kronor, däraf i rundt tal

för 45,000 kronor från Danmark, för 574,000 kronor från Tyskland,

för 23,000 kronor från Frankrike och för 30,000 kronor från Österrike.

847

Förutom vissa till bijouterivaror hänförliga knappar upptager gällande

taxa ben- och hornknappar, med tullsats af 50 öre per kilogram,

äfvensom, i afseende å öfriga slag af knappar, följande stadgande^

Tullsats.

Knappar, ej specificerade: Kronor,

af silke, ensamt eller i förening med annat material 1 kilogram 2: —

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade

ämnen, med undantag af knappar, i hvilka

silke ingår.............................................................. 1 kilogram 1: —

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade,

än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt taxan stadgar

för det ämne, arbetadt, hvaraf själfva knapparna äro förfärdigade.

Af praktiska skäl hafva de vanligast förekommande slagen af

knappar ansetts böra sammanföras till en gemensam grupp. I hufvudsaklig

öfverensstämmelse med under senare år gängse tullbehandlagspraxis

har kommittén föreslagit, att delar till knappar skola draga den

avsnitt 780 Kontrollera mot PDF

för knapparna bestämda tullen.

Med spanadsämne öfverkladda knappar utgöra en stor importartikel

och hafva synts böra särskild! upptagas med bibehållande af

gällande tullsatser. Den till förevarande rubriker fogade anmärkning

angående tullbehandling af vissa slag af snörmakarknappar innebär ingen

nämnvärd förändring af nuvarande praxis men afser att åvägabringa

likformighet i tullbehandlingen af dylika artiklar.

Knappar, som helt och hållet bestå af järn, hänföras nu till ej

specificerade järnvaror, med följande tullsatser:

Tullsats.

Kronor.

förgyllda eller försilfrade ....................................

förnicklade, polerade, bronserade, emaijerade eller

lackerade ....................................................................

andra slag ..................................................................

1 kilogram 1: —

1 kilogram —: 50

1 kilogram —: 20

Större delen af de järnknappar, som nu importeras, draga tull

med 50 öre per kilogram. Beträffande öfriga järnknappar innebär förslaget

dels tullnedsättning dels tullförhöjning. För förgyllda eller försilfrade

järnknappar skulle tullen nedsättas från 1 krona" till 50 öre per

kilogram. Da emellertid dylika järnknappar mycket sällan förekomma

Knappar.

N:r 1260—

1267.

Knappar, öfverkladda

med spånadsämne.

N:r 1260 och

1261.

Knappar, helt

och hållet af

järn, etc.

N:r 1262.

848

Knappar af

andra oädla

metaller än

järn etc.

N:r 1263 och

1264.

i handeln, lärer denna nedsättning ej hafva nämnvärd praktisk betydelse.

Samma förhållande lärer ock äga rum med afseende å de järnknappar,

för Indika tullförhöjning skulle inträda. Järnknappar, hvilkas

yta icke är sä bearbetad, att de redan nu draga tull med 50 öre per

kilogram, torde nämligen icke ofta införas; och i den mån sådana

knappar förekomma, kunna de ej gärna i pris afsevärdt skilja sig från

åtskilliga slag af de järnknappar, som redan nu äro underkastade tull

af 50 öre per kilogram. Från två inhemska knappfabrikanter har gjorts

framställning om höjning af tullen å alla slags järnknappar till 1

krona per kilogram. Kommittén har emellertid funnit eu så hög tullsats

icke stå i skäligt förhållande till varans värde, som lärer utgöra 2

å 4 kronor per kilogram för de vanligast förekommande slagen. Med

tull af 50 öre per kilogram hafva vidare upptagits förutom knappar af

ben eller horn jämväl sådana af papier maché, Indika nu draga tull såsom ej

specificerade papp-, pappers- och pappersmassearbeten, lackerade, med

1 krona 50 öre per kilogram, till hvilket belopp samma tullsats genom

traktaten med Tyskland nedsattes från förutvarande 2 kronor per kilogram.

avsnitt 781 Kontrollera mot PDF

Enligt hvad upplyst blifvit, tillverkas dylika knappar icke inom

landet, och anledning torde ej förefinnas, att sådan tillverkning här kan

motses inom en närmare framtid. Användningen af dem är emellertid

icke obetydlig, särskild! inom skofabrikationen. And sådant förhållande

och då de icke lära betinga högre pris än 1 krona 15 öre å 3 kronor

30 öre per kilogram, torde fog förefinnas för den tull nedsättn ing, förslaget

i fråga om denna artikel innehåller.

Till förevarande rubriker hänförliga knappar bestå vanligen helt

och hållet eller delvis af mässing eller andra kopparlegeringar. Endast

i undantagsfall äro de förfärdigade af annan oädel metall. I de hithörande

knappar, hvari järn ingår, utgör denna metall den mindre

väsentliga beståndsdelen. Med hänsyn till nu anförda förhållanden har

det synts lämpligt, att ifrågavarande artiklar åsattes tullar i öfverensstämmelse

med hvad som föreslagits för ej särskildt nämnda arbeten åt

koppar och däraf framställda legeringar. Då emellertid här ifrågavarande

knappar i allmänhet ej lära förekomma utan ytbetäckning,

hafva här upptagits endast två tullsatser om resp. 2 kronor 50

öre och 90 öre per kilogram. Oafsedt att tullförhöjningen för de förgyllda

eller försilfrade knapparna betingas af varans likställighet med

andra förgyllda eller försilfrade metallarbeten, måste densamma anses

befogad äfven ur knapptillverkningens synpunkt. Inhemska knapptillverkare

hafva nämligen i sammanhang med begäran om tull förhöj ning

849

påvisat den skarpa konkurrensen från utlandet. Jämväl varuvärdet gifver

stöd för förslaget. Så t. ex. skola, enligt uppgift, förgyllda uniformsknappar

kosta 20 kronor 25 öre till 28 kronor 90 öre per kilogram,

f ör damkonfektionen kunde måhända en tullförhöjning tänkas medföra

olägenhet; men de därstädes använda knappar, hvilka kunde ifrågasättas

blifva tullbehandlade såsom förgyllda, äro, enligt verkställd undersökning

af sakkunnig person, icke att anse såsom verkligen förgyllda

utan falla under den föreslagna tullsatsen 90 öre per kilogram. Försilfrade

knappar lära inom damkonfektionen användas i så ringa omfattning,

att ej heller med hänsyn till dem tullsatsen kan ingifva några

betänkligheter. Af de till rubriken n:r 1264 hänförliga knapparna

draga för närvarande en del tull med 50 öre per kilogram såsom andra

arbeten af koppar, andra slag, under det att flertalet, såsom innehållande

ett mellanlägg af papp, tullbehandlas som knappar af sammansatta

ämnen med tull af 1 krona per kilogram. Enligt bestämmelse i anm.

1 till rubrikerna n:r 1260—1267 skulle emellertid afseende ej fästas

vid dylikt mellanlägg.

avsnitt 782 Kontrollera mot PDF

Enligt gällande bestämmelser utgår tullen för knappar af glas

med 60 öre per kilogram. Enahanda tullsats gäller äfven för knappar

af äkta, måladt porslin, hvaremot knappar af äkta, omåladt porslin draga

tull med endast 30 öre per kilogram. Knappar af oäkta porslin

lära icke förekomma. Från sakkunnigt håll har framhållits svårigheten

att vid tullbehandlingen skilja mellan knappar af glas och

knappar af porslin; och med hänsyn härtill har det synts lämpligt

att i gemensam rubrik upptaga alla slag af knappar, hvilka helt och

hållet bestå af glas eller porslin. Tullsatsen har i betraktande däraf,

att det ojämförligt största antalet af hit hänförliga knappar utgöres af

glasknappar, synts höra sättas till 60 öre per kilogram.

Med hänsyn till den störa användningen af stennötknappar -— år

1907 utgjorde importen ungefär 55,000 kilogram — hafva dylika knappar

ansetts böra i taxan särskildt omnämnas.

Knappar af pärlemor tullbehandlas nu såsom pärlemor, arbetad,

andra slag, med tull af 2 kronor per kilogram. Enligt kommittén

tillhandakomma upplysningar äro dylika knappar icke föremål för tillverkning

inom landet. Något inhemskt industriellt intresse torde alltså

icke kräfva bibehållande af gällande tull. Artikeln i fråga har vid

sådant förhållande ansetts kunna sammanföras med öfriga i rubriken

n:r 1266 upptagna slag af knappar.

Knappar, helt

och hållet af

glas eller

porslin.

N:r 1265.

Knappar af

stennöt eller

pärlemor etc.

N:r 1266.

107

850

Anm. I till n:r

1260—1267.

Koffertar etc.

N:r 1268.

Väskor etc.

N:r 1269.

Etuier etc.

N:r 1270 och

1271.

Enligt livad upplyst blifvit, lärer i en knapp anbragt mellanlägg

af papp- eller pappersskifvor icke öfva nämnvärdt inflytande på varans

värde. Ett dylikt mellanlägg synes sålunda icke, såsom hittills varit

fallet, böra inverka på tullbehandlingen.

Angående här ifrågavarande artiklar, för sä vidt de bestå åt läder

eller skinn, finnes särskilt stadgadt i afd. Y. Likaledes finnes i utdelningen

för sömnads- och andra arbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror

artikeln hattfodral upptagen med samma tullsats som för nyssberörda

arbeten af läder eller skinn, nämligen 1 krona 50 öre per kilogram.

Koffertar af annat ämne än läder eller skinn draga nu tull med

60 öre per kilogram, under det att kappsäckar och hattfodral oafsedt

materialets beskaffenhet äro åsätta en tull af 1 krona 20 öre per kilogram.

Med hänsyn därtill, att denna rubrik kommer att omfatta företrädesvis

billigare artiklar, i allmänhet bestående af papp eller trä, har

den för koffertar, andra slag, nu gällande tullsats synts lämpa sig äfven

avsnitt 783 Kontrollera mot PDF

för öfriga här ifrågavarande artiklar, hvilkas medelvärde knappast lärer

uppgå till 4 kronor per kilogram.

Väskor, portföljer, portmonnäer och penningbörsar äro med hänsyn

till det material, hvaraf de äro förfärdigade, i allmänhet hänförliga till

afdelningarna för läder- eller sömnadsarbeten. Kommittén har dock

ansett nödigt upptaga särskild rubrik för dylika artiklar, som bestå af

andra ämnen än skinn eller spånadsvara. Tullsatsen synes lämpligen

kunna bestämmas lika med tullsatsen i rubrikerna n:r 521 och 522,

dock med den inskränkning, som i anm. 1 angifves. Nu gällande tullsats

utgör 1 krona 20 öre per kilogram.

Begreppet etuier har, såsom alltför sväfvande, icke lämnat erforderlig

ledning vid tullbehandlingen. Också har i ett flertal till kommittén

ingifna framställningar klagats öfver den nuvarande tillämpningen

af den särskilda tull, som taxan upptager för etuier. Till en väsentligdel

torde de öfverklagade olägenheterna hänföra sig till svårigheten att

skilja mellan, å ena sidan, etuier samt, å andra sidan, askar, dosor och

fodral. I tillämpningen torde dessutom den inskränkning, som taxan

afser, då den stadgar särskild tull för etuier för det fall allenast, att

de bestå af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen,

icke hafva kommit till sin fulla rätt. Slutligen lärer man ej heller

kunna alldeles underkänna befogenheten af de erinringar, som gjorts

därom, att etuitullen tillämpats i fall, där det s. k. etuiet påtagligen

851

varit af jämförelsevis ringa värde och endast afsedt att tjäna till skydd

för det däri förvarade föremålet utan att förläna detta något prydligare

utseende, såsom exempel hvarpå anförts s. k. etuier till billigare kammar,

borstar, speglar och dylika artiklar.

Vid den omarbetning, hithörande bestämmelser underkastats, har

skillnaden mellan etuier och öfriga förenämnda artiklar fått bortfalla.

Det är nämligen vida mera materialets beskaffenhet än varans form,

som är afgörande för värdet och som sålunda bör läggas till grund

för tullsatsens belopp. Med hänsyn till detta förhållande hafva till en

början i vederbörliga afdelningar af förslaget särskilda bestämmelser

upptagits för nu ifrågavarande artiklar af vanligast förekommande materialier,

hvilka bestämmelser så affattats, att de enkla och billiga artiklarna

skulle, oafsedt om de äro fäckinredda eller icke, undandragas

etuitullen (jfr särskildt anm. 1 till rubr. n:r 321—323). Vid bestämmelsernas

affattande har för öfrigt vederbörlig hänsyn tagits till

den inhemska etui- och kartongtillverkningen. Nyssberörda syfte har

emellertid äfven fullföljts vid upptagandet i förevarande afdelning af

avsnitt 784 Kontrollera mot PDF

det jämförelsevis mindre antal dylika artiklar, hvilka ej falla under

ofvan antydda bestämmelser i andra delar af taxeförslaget. Äfven här

har den i regel högre tullen — hvilken upptagits till det belopp af

2 kronor per kilogram, hvartill etuitullen var bestämd före tillkomsten

af traktaten med Tyskland — inskränkts till att afse sådana sammansättningar,

hvad materialet angår, som kunna anses grundlägga ett

högre varuvärde. Slutligen må erinras, att i bestämmelserna om bruttoförtullniug

vid åtskilliga af förslagets rubriker stadgats, att etuier lika

väl som askar skola i vikten inräknas.

Tafvelramar, med hvilka fotografiramar i förslaget likställts, förtullas

'' enligt gällande taxa såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud- N:r

sakligen bestå utan afdrag i vikten för täflan, därå anbragt glas in. m.

Häri har ändring icke föreslagits utom ifråga om de i rubriken n:r 1272

upptagna ramarna. För dessa, hvilkas hufvudsakliga beståndsdel kan

vara svår att vid tullbehandlingen utröna utan att varan skadas, har

en enhetlig tullsats synts lämplig, och har densamma med hänsyn till

dessa artiklars egenskap af prydnadsföremål föreslagits till 2 kronor

per kilogram, motsvarande, enligt uppgift, omkring 20 procent af

medelvärdet.

Taxans föreskrift, att afdrag i vikten ej får äga rum för å

täflan anbragt glas, lärer få anses öfverflödig, då någon tvekan i detta

hänseende icke gärna torde ifrågakomma.

Ramar.

1272 och

1273.

852

Tobakspipor

6tc.

N:r J274 och

1275.

Oblat etc.

N:r 1277.

Konstnärsarbeten.

N:r 1278.

Aftal I.

N:r 1279.

Varor, ej

specificerade.

N:r 1280 och

1281.

För tobakspipor, pipliufvuden och cigarrmunstycke]! utgår enligt

gällande taxa eu tull af 2 kronor, om de äro af sjöskum, och 80 öre

för andra slag, allt per kilogram räknadt. Enligt gängse praxis hafva

med dessa artiklar likställts cigarrettmunstycken samt lösa pipskaft.

Med hänsyn till värdet hafva vidare artiklar af här ifrågavarande slag

af bärnsten synts böra i anseende till tullsats jämställas med sådana

artiklar af sjöskum.

Oblat samt kapslar och skifver häraf tullbehandlas för närvarande

såsom munlack med en tull af 1 krona per kilogram. Om oblatskifvor

synes särskild! stadgande icke erforderligt.

Bland arbeten af sten samt arbeten af oädel metall, utan afseende

a metallens art, hafva konstnärsarbeten upptagits såsom tullfria, hvarjämte

rubrik finnes för af konstnär etsade eller graverade tryckplåtar.

Då emellertid konstnärsarbeten kunna förekomma, utförda äfven i annat

material, än nyss berörts, har en kompletterande bestämmelse, på sätt

förevarande rubrik innehåller, ansetts erforderlig.

avsnitt 785 Kontrollera mot PDF

Under denna rubrik lära äfven ett par i gällande taxa specificerade,

obetydliga artiklar, nämligen russinstjälkar och torr vindraf, komma

att hänföras. Bägge åtnjuta redan nu tullfrihet.

Ehuru lump ej är en aifallsprodukt i egentlig mening, har den

dock synts lämpligen kunna här upptagas. På grund af sin betydelse

såsom råvara inom vissa industrier torde den i hvarje fall böra särskildt

nämnas.

Äfven med den större specialisering, som föreliggande taxeförslaginnehåller

i jämförelse med gällande taxa, lära dock åtskilliga varor

finnas, hvilka svårligen kunna inordnas under någon af öfriga rubriker.

Slumprubriker för råvaror och bearbetade varor torde sålunda böra

bibehållas. Lika litet som rubbning i tullfriheten för de förra kan

ifrågasättas, lika litet lärer anledning finnas att ändra nu gällande tullsats

för de bearbetade.

853

TuUtaxeimderrättelserna.

§ i

a)

0°h b). Motsvarande bestämmelser återfinnas endast delvis i

gällande tulltaxa, som i detta hänseende blott innehåller några enstaka,

hufvudsakligen på grund af handelstraktaten med Tyskland tillkomna

stadgande^ om bortseende vid tullbehandlingen från vissa mindre väsentliga

beståndsdelar i sammansatta varor. De principer, på hvilka förslaget

i denna del är grundadt, torde dock, i allmänhet taget, redan nu

tillämpas. Anmärkas bör emellertid, att mom. b), som innehåller vissa

nyheter, får en särskild betydelse i följd däraf, att förslaget saknar

motsvarighet till gällande taxas bestämmelse i fråga om »slöjdvaror»,

att, om det ämne, hvaraf varan hufvudsakligen består, ej kan bestämdt

urskiljas, varan skall draga tull med 15 procent af värdet. Ett dylikt

stadgande är utan tvifvel att betrakta som en nödfallsutväg, hvilken i

tillämpningen måhända blifvit väl ofta anlitad. I främmande tulltariffer

;,f nyare datum återfinnes i allmänhet icke någon motsvarighet; och

kommittén har ansett, att med tillämpning af de här föreslagna bestämmelserna

ett mera tillfredsställande tullbehandling''sresultat bör ernås.

c). Den grundsats, åt hvilken här gifves uttryck, har i viss mån

tidigare vunnit tillämpning hos oss och torde, mer eller mindre strängt

genomförd, behöfva upprätthallas till förebyggande af vissa tullsatsers

eluderande. En motsvarighet återfinnes i de föreskrifter, hvarmed den

tyska varuförteckningen inledes. I tillämpningen kan stadgandet naturligtvis

icke under alla förhållanden genomföras, då det icke är möjligt

för den tullbehandlande tjänstemannen att i hvarje fäll veta, huruvida

med samma lägenhet inkommit gods, hvilket tillsammans med det, som

tullbehandlas, utgör en vara; och någon retroaktiv tillämpning för

avsnitt 786 Kontrollera mot PDF

redan utlämnad t gods bör gifvetvis icke ifrågakomma.

854

d) . Beträffande delar till album blef på grund af tyska liandelstraktaten

i taxan infördt ett stadgande af enahanda innehåll. I praxis har

emellertid jämväl i afseende å delar till andra varor den ifrågavarande

grundsatsen städse ansetts tillämplig, något som för öfrigt torde ligga

i sakens natur.

e) . Momentet öfverensstämmer i allt väsentligt med anm. 1 under

grånande taxas sista rubrik.

0

§ 2.

blår förutsattes, att de specificerade tarasatserna införas i själfva

taxan, i eller under de särskilda rubrikerna; att., såsom nu är förhållandet,

skillnad göres mellan lätt och tungt trä; samt att taran för vissa varuslag

beräknas äfven i halfprocent. För öfrigt återfinnas här intagna

stadganden till hufvudsakliga delar i anmärkningar till nu gällande

taratariff eller, såsom förhållandet är beträffande mom. 3, i själfva taratariffen.

Detta gäller dock icke med afsende å mom. 8 och 9, rörande

hvilkas innehåll hänvisas till hvad i den allmänna motiveringen anförts

1 fråga om emballagebestämmelser.

Förslag till tarasatser har icke kunnat af kommittén utarbetas.

Tarasatserna måste nämligen grundas på utredning, som erfordrar omständliga

vägningar i tullpackhusen af inkommande varuförsändelser

med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda specialiseringen.

Bestämmelserna i denna paragraf äga sin motsvarighet i stadgande^

i § 5 af gällande tulltaxeunderrättelser. De förändringar, som föreslagits,

öfverensstämma i hufvudsak med de uttalanden, som återfinnas

i riksdagens skrifvelse den 2 maj 1907 i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunderrättelserna, hvilken skrifvelse

Kungl. Maj:t den 14 juni 1907 remitterat till kommittén för att tagas

i öfvervägande vid fullgörande af cfet kommittén lämnade uppdrag.

Vid förslagets utarbetande i denna del har hänsyn tagits jämväl till

generaltullstyrelsens, i riksdagens skrifvelse berörda, till bevillningsutskottet

afgifna utlåtande i frågan.

I § G tulltaxeunderrättelserna finnes för närvarande föreskrifvet,

att på vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, där sådana

ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse må ankomma att utse en eller

flera personer i hvarje stapelstad, som äga att tillse, det de till särskilda

855

yrken hörande varor blifva efter riktiga värden och benämningar förtullade;

dock att dessa ombuds frånvaro icke må hindra tullbehandlingens

företagande och fortgång.

Någon tillämpning af detta gamla stadgande har, såvidt kommittén

erfarit, icke i mannaminne förekommit, hvarför kommittén funnit detsamma

böra, såsom föråldradt, uteslutas. Tullbehandlingen äger ju i

avsnitt 787 Kontrollera mot PDF

allt fall vanligen rum i offentliga lokaler och för öppna dörrar.

§ 4-

Motsvarar § 7 i nuvarande tulltaxeunderrättelser.

§ 5-

Bestämmelsen, att tullbelopp, som icke uppgår till 5 öre, skall

eftergifvas, är ny, men torde påkallas af praktiska hänsyn och äger

motsvarighet i flertalet främmande tulltariffer. I öfrigt äger paragrafen

motsvarighet i § 1 af nuvarande tulltaxeunderrättelser.

§ 6.

Beträffande den officiella varuförteekning, hvars tillkomst här förutsättes,

hänvisas till den allmänna motiveringen.

BE SERYA TION ER.

108

¥

859

Reservationer

angående tullen å malt.

Herr Jesper son har anfört:

Från liera håll hafva framställningar gjorts till kommittén om

höjning af tullen å malt, enär den nuvarande tullen, 5 kronor per 100

kilogram, icke lämnar något skydd för det vid mältningen nedlagda

arbetet utan, i den mån den öfverskjuter korntullen för samma kvantitet,

endast täcker den råämnesförlust, som uppstår, vid mältningen.

Till 100 kilogram malt åtgå nämligen 133 å 135 kilogram korn, hvarå,

efter en tullsats af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram korn, en tullafgift

af ungefär 5 kronor belöper.

Mälterierna borde dock lika val som den närstående kvarnindustrien

kunna skäligen göra anspråk på skydd, i synnerhet som mältningskostnaden

— hvilken lärer uppgå till i medeltal 3 kronor 50 öre

per 100 kilogram — till stor del utgöres af arbetslön. Förbises bör

ej heller, att vid mältningen icke såsom vid förmalning af spannmål

några värdefulla affallsprodukter uppstå.

Man har visserligen invändt, att importen af malt hittills varit

jämförelsevis ringa, åtminstone under de år, då kornskörden inom landet

varit af god beskaffenhet, och att priset å importerad! malt alltid ställt

sig högre än å inhemskt; men då det importerade maltet vanligen är

något extraktrikare och dessutom lättare att arbeta med, hvarför det af

bryggmästarna lärer ganska allmänt föredragas, kan man befara, att

importen skall tilltaga till men äfven för den inhemska kornodlingen.

Detta antagande får ännu mera sannolikhet för sig, om maltskatten

höjes, ty den utgår ju per viktenhet oberoende af varans kvalitet. Till

ökning af importen kunna ock andra omständigheter, såsom exempelvis

förhållandena på arbetsmarknaden, tänkas medverka, så att bryggeri

-

860

erna äfven med hänsyn därtill möjligen kunde föredraga att importera

malt framför att själfva mälta. På grund af hvad sålunda anförts och

då råämnesförlusten vid mältning af korn ställer sig ungefär lika med

råämnesförlusten vid förmalning af hvete till sikt, anser jag, att kommittén

bort föreslå förhöjd tull på malt till belopp af 6 kronor 50 öre

per 100 kilogram.

avsnitt 788 Kontrollera mot PDF

Herrar Hammarström och Vennersten hafva instämt i förestående

reservation.

861

Reservation

angående tull å tackjärn.

Herr Hultgren har anfört:

Ifråga om tull å tackjärn är jag af annan mening än kommitténs

flertal och tillåter mig här nedan anföra de skäl, som synas mig afgjordt

ådagalägga, att tiden nu är inne att äfven i Sverige åsätta denna viktiga

vara en lämplig tullafgift.

Till en början är af vikt att ihågkomma, att det tackjärn i egentlig

mening, som till Sverige införes, nästan uteslutande utgöres af ett med

koks blåst gjuter itack järn. Detta är tekniskt taget en fullt fristående

artikel och får icke förblandas med annat tackjärn, afsedt att genom

forskningsprocesser (martin, degelsmältning, aducering in. in.) förändras

till smidbart järn och stål o. s. v. Hela Sveriges export af tackjärn

omfattar järn af sistnämnda beskaffenhet, hvilket järn därjämte är en

specialkvalitet, framställd med träkol ur rena malmer och sålunda

synnerligen fritt från »oarter». Att jämföra denna vår export med vår

import af koksblåst gjuteritackjärn kan därför lätt blifva vilseledande.

Gjuteritackjäril har sedan gammalt tillverkats i Sverige med träkol,

ehuru i ringa omfattning och till högt pris. Det är sådant slags

tackjärn, som alltid afsetts, då det tillförne vant hos oss fråga om

tullskydd för tackjärn. Tanken att i Sverige tillverka med koks blåst

tackjärn lag nämligen förr så fjärran lör vår järnhandtering, att planer

pa eu dylik tillverkning knappast kunde tänkas realiserade. I järnverkskretsar

hystes allmänt den åsikten, att det rent af skulle vara farligt

för det svenska järnets anseende, om öfver hufvud taget något tackjärn

häi i landet blåstes med koks. I själfva Aerket utöfvade denna på sin

tid förklarliga åsikt ett så starkt inflytande, att den försökstullsats af

80 öre per 100 kilogram, som af 1892 års riksdag beslutades, ännu år

1896 ej föranledt upptagande af kokstackjärnstillverkning inom landet,

på grund hvaraf ock tullen ifråga vid sistnämnda års riksdag borttogs.

862

Nu äro emellertid förhållandena helt och hållet förändrade.

Enligt hvad jag haft tillfälle att inhämta, använda redan tre

svenska järnverk i stor omfattning koks som smältningsbränsle i masugnarna,

''och det största af dessa verk har därmed hållit på i omkring

tio år. Två af nämnda verk äro utrustade med moderna blästervarmapparater

af Cowpers system och blåsa delvis enbart med koks.. Det

ena, af dessa verk, om hvars vilja och förmåga att följa utvecklingen

— äfven då det gäller nybyggnader på miljoner kronor — man häleri

lång och pålitlig erfarenhet, har för afsikt att under närmaste tiden

avsnitt 789 Kontrollera mot PDF

uppföra en stor och modern koksmasugn till ersättning för de mindre

dylika ugnar, som nu äro i bruk. Utom de nu berörda järnverken

har ännu ett af de större bruken försöksvis uppsatt koks i en af sina

masugnar. Och hvad beträffar ytterligare två masugnar, den ena

belägen vid kusten och den andra vid en af våra inre vattenvägar, har

undersökning skett eller pågår rörande möjligheten af tackjärnsblasning

med koks. På två ställen vid kusten hafva ock ganska långt avancerade

planer varit å bane att anlägga moderna verk för koksning af stenkol

för masugnarnas behof, fastän fjolårets kris mellankom och föranledde

uppskof i denna som all annan företagsamhet.

Häraf framgår, att den nutida gröfre järnhandteringen i Sverige

står på helt annat sätt rustad än någonsin tillförne, då det varit fråga

om tull på tackjärn. På skäl, som i kommittébetänkandet angifvas,

lärer det dock vara omöjligt att inrikta den pågående tackjärnstillverkningen

med koks på framställning af gjuteritackjärn, så länge dylikt

järn får tullfritt införas. Ett 1908 anställdt försök vid ett af de omnämnda

verken lärer tydligen hafva ådagalagt detta förhållande. Försöket

måste nämligen snart inställas.

Jämväl andra förhållanden, som inträdt, sedan frågan om tackjärnstull

behandlades år 1892, motivera nu införandet af en dylik tull.

Landets tillgång på rika och billiga järnmalmer har belagts med

brytning i storartad skala, och dessa malmer stå vår järnhandtering till

buds i större urval efter beskaffenheten och till billigare pris än förut.

Det är ock ett mer och mer erkändt och i alla afseenden riktigt önskemål,

att möjligast mycket af denna malm vinner användning i Sverige.

Och tillverkning af gjuttackjärn är just ett sadant ändamål, hvartill

de billigare malmerna skulle kunna användas. En årlig tillverkning af

gjuteritackjärn om cirka 100,000 ton, hvartill landets årsförbrukning af

varan, såsom nedan nämnes, inom några år torde uppgå, skulle, om

detta järn komme att framställas i Sverige, medföra omkring 180,000

tons ökad malmanvändning inom landet och cirka 100,000 tons ökad

863

kolfning med framställning därvid af 5,000 ton stenkolstjära, 2,000 ton

ammoniaksalter och 1,300 ton bensel som biprodukter.

Det bör äfven erinras därom, att importen af tackjärn vuxit till

ett mycket afsevärdt belopp. År 1891, då senast förslag- om en tackjärnstull

var under utarbetning, infördes allenast 28,139 ton, medan

däremot under 1908 importerades omkring 71,000 ton. Jag kan omö jligen

med kommitténs flertal finna, att denna sistnämnda kvantitet från

vår järnhandterings synpunkt är att anse som ringa. Man måste dock

avsnitt 790 Kontrollera mot PDF

komma ihåg, att den faktiska tackjärnstillverkningen i riket år 1907

utgjorde allenast 4,737 ton per masugn. Importen motsvarar således

15 masugnars tillverkning, sådant medeltalet af stora och små hyttors

produktion faktiskt föreligger. Härmed är naturligtvis ej sagd t, att

15 masugnar skulle sysselsättas med importens ersättande. Men man

har rätt att gent emot de ständigt framdragna utländska jätteanläggningarna

erinra därom, att vi här i landet måste tänka oss allting i en

vida mindre skala än t. ex. i Amerika. Importen är ock stadd i

stigande, och inom ytterligare tio år torde vi importera omkring 30,000

ton mera, d. v. s. omkring 100,000 ton tackjärn per år.

Järnhandteringen kan emellertid ej längre med fördel drifvas som

småindustri. Den måste äfven i ett litet land tilltagas i relativt stora

dimensioner, om den skall förblifva lifskraftig. Vårt land erbjuder ett

sä inskränkt afsättningsfält, att järnhandteringen behöfver få taga om

hand alla de större grofartiklarna, om densamma skall kunna beräkna

förräntning af de erforderliga dyrbara anläggningarna.

Af det sagda synes mig otvetydigt framgå, att starka skäl finnas

för att med tull skydda den spirande inhemska tillverkningen af kokstackjärn.

1 likhet med järnkontoret anser jag en tull af 1 krona per

100 . kilogram vara för detta ändamål tillfyllest. Af motståndarna till

tackjärnstullen har framhållits, att eu tullsats af 1 krona per 100 kilogram

skulle vara alltför obetydlig för att framkalla en bestående tillverkning

åt gjuteritackjärn, framställd! med koks. Af den som bilaga

vid reservationen fogade grafiska framställningen rörande till Sverige

importerad! tackjärn under aren 1880—1907 synes emellertid framgå,

att redan den tull af 80 öre per 100 kilogram, som var gällande åren

1892 96, verkade hämmande på den i tilltagande stadda införseln

af utländskt tackjärn. Det återstår dock att tillse, om de skäl, som

kunna anföras mot en tackjärnstull, äro af den beskaffenhet, att de böra

förhindra införandet af det skydd för tackjärnstillverkningen, hvartill den

i likhet med all annan järntillverkning synes berättigad. Tackjärnet

torde väl nämligen ingalunda kunna anses såsom råvara utan snarare

såsom ett halffabrikat, framställdt i ganska dyrbara anläggningar och

förutsättande såväl malmbrytning som koksberedning.

Kommittén antager, att en gjuteritackjärnstillverkning skulle förläggas

i det inre af landet i Bergslagen, hvarom förslag varit å bane,

och anser ett sådant läge medföra för dryga frakter. Såsom jag redan

nämnt, har äfven vid tvenne hamnplatser, där masugnar finnas, uppta;

ande af en sådan tillverkning varit ifrågasatt eller är under öfvervägande.

avsnitt 791 Kontrollera mot PDF

Utmed kusten ligga för öfrigt redan 12 af landets i gångvarande

masugnar, af hvilka de flesta äro efter svenska förhållanden

stora och moderna hyttor. Jag kan alltså icke i någon mån inse nödvändigheten

däraf, att gjuteritackjärnet blir föremål för tillverkning

endast i landets inre och kan därför icke heller vara öfvertygad om

beviskraften af betänkandets på ett sådant antagande byggda argument

mot tullsatsen.

Såsom varit att vänta bär från tackjärnsimportörer och gjuterier

invändning gjorts mot hvarje tull å tackjärn, hvilken förklarats komma

att fördyra tillverkningen af taekjärnsgjutgods.

Då taekjärnsgjutgods endast i ringa omfattning säljes af gjuterierna

i rätt tillstånd, är man berättigad att uttrycka det fördyrande, som den

föreslagna tullen skulle medföra, i procent af det salufärdiga gjutgodsets

värde. Det belinnes efter här nedan angifna exempel växla mellan

0.4 och 3.4 procent, beroende på graden af bearbetning.

Varuslag.

Vikt

pr st.

Kg.

Pris

pr st.

Kr.

Tullafgift

efter kr. 1: —

pr 100 kg.

Öre

Tullafgift

i % af priset.!

Kokspisel ................................................

160

54: —

160

3.o

Gryta, 2.5 liter, utan lock:

3.o

ej emaljerad, svart ............................

2.6

1: —

8

emalj erad ............................................

2.6

1: so

3

1.7

Gryta, 18 liter, utan lock:

3.4

ej emaljerad, svart ............................

11.2

3: 20

ii

emaljerad ............................................

11.2

6: 9 0

ii

1.6

Stekpanna, 260 mm. diameter:

2.o

ej emaljerad, svart ............................

2.3

1: —

2

emaljerad ............................................

2.3

1: 65

2

1.2

Strykjärn n:r 3, blankslipadt ................

2.7

1: 9 5

3

1.5

„ „ 5. lackeradt ...................

3.5

2: 35

3

1.3

Dörrmatta, n:r 1 ....................................

17

6: —

17

2.8

Kaffekvarn. n:r 1 ....................................

1.15

2: 8 5

1

0.4

Pressjärn, n:r 4........................................

8

7: —

8

1.1

865

Det torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida verkligen eu sfi

ringa fördyring skulle vara af någon praktisk betydelse på den inländska

marknaden, där ifrågavarande gjutgods af tackjärn enligt kommitténs

förslag skulle komma att åtnjuta ett tullskydd af 12.8 till 22.7 procent.

Det är vidare bekant, att nästan allt det maskingods och tackjärnsgjutgods,

som från Sverige exporteras, funnit sin marknad i andra

länder på grund af framstående konstruktiva egenskaper hos varan,

som därjämte i allmänhet är långt bearbetad. Hvar och en vet, att eu

dylik vara är vida mindre beroende af en ringa förhöjning af råvarans

avsnitt 792 Kontrollera mot PDF

pris än vanligt massgods af gjutjärn. För att visa, hvilken roll en tackjärnstull

af 1 krona per 100 kilogram skulle spela, må som exempel

på exportgjutgods väljas en köttkvarn. En dylik, som i partihandeln

kostar 4 kronor, väger 3.9 kilogram. Tack]ärnstullen utgör sålunda på

denna artikel högst 4 öre eller 1 procent af värdet.

Den föreslagna tullsatsen på tackjärn kan alltså icke anses verka

nämnvärdt fördyrande på gjutgodstillverkningen eller i någon afsevärd

mån försvårande på exporten af tackjärnsgjutgods. Det bör för öfrigt

med styrka betonas, att olägenheten i hvarje fall är en obetydlighet

mot det gagn landet i stort sedt skulle hafva af en ökad järn tillverkning

med därtill hörande malmbrytning och koksberedning.

Slutligen bör erinras därom, att det tullskydd, som 1892 beviljades

den svenska gjuteriindustrien, till sitt belopp bestämdes under

förutsättning af en tackjärnstull, hvilken ju äfven ett antal år var

gällande. När sedermera tackjärnstullen borttogs, bibehölls ändock gjutgodstullen

oförändrad. Härtill bör nu läggas, att i föreliggande betänkande

gjutgodstullen är i flera hänseenden föreslagen till ytterligare

höjning. Äfven från synpunkten af en lämplig afvägning af tullsatserna

mellan de olika industrigrenarna finner jag det sålunda vara

skäligt att tackjärn belägges med tull.

Om Sverige skyddar öfriga järnprodukter, men bibehåller tackjärn

tullfritt, stål- Sverige ensamt i detta hänseende bland alla länder,

som med tull skydda sin järnhandtering.

Ett tullbeläggande af tackjärn lärer med nödvändighet fordra att

jämväl tackjärnsskrot åsättes tull. Med hänsyn till skrotets ringare

värde synes dock tullen därå icke böra sättas högre än till 75 öre per

100 kilogram.

Jag får alltså för min del föreslå, att rubrikerna n:r 656, 657 och

807 i kommitténs förslag måtte erhålla följande förändrade lydelse:

109

866

656. Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn,

wolframjärn, molybdenjärn och andra icke

smidbara, ej särskild! nämnda slag af järn

och järnlegeringar........................................... 100 kilogram 1: —

657. Kisel]ärn ferrosilicium) och kiselmanganjärn,

hållande högst 15 procent kisel ................ 100 ,, 1:—•

807. Tackjärnsskrot ................................................... 100 ,, —: 75

807 Va.Smidbar! skrot.................................................... — fritt

Bilaga till herr Hultgrens reservation.

Sveriges import af tack- och barlastjärn under åren 1880—1907.

tull.

Spärr[irlOOhg. w.

80000

70 000

00 000

50 000

30000

96 97 98 99 1900 Öl 08 03 08 05 06 07

86 87 88 89 90 9/ 92 93 9i 95

1880 81 88 83 8''/ 8.

867

Reservationer

avsnitt 793 Kontrollera mot PDF

angående tullarna å järnvägs- och spårvägsskenor samt annat fasonjärn.

Herr Göransson har anfört:

Uti kommitténs förslag att åsätta järnvägs- och spår vägsskenor

en tull af 2 kronor per 100 kilogram (rubr. n:r 671), att förhöja tullen å

annat fasonjärn, vägande från 20 kilogram till 60 kilogram från 1 krona

50 öre till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, samt att belägga det nu

tullfria fasonjärnet af andra sorter än dubbla T-balkar, vägande öfver

60 kilogram per meter, med samma tull af 2 kronor 50 öre per 100

kilogram (rubr. n:r 676) kan jag icke instämma.

Sedan den för Sverige naturliga järnindustrien fått sitt tillbörliga

tullskydd och kommittén i sitt nu föreliggande betänkande föreslagit

en del förbättringar i detsamma för artiklar, som ansetts däraf vara i

behof, kan jag icke finna det lämpligt att ytterligare utsträcka skyddet

åt tillverkningar, om hvilkas nytta för landet meni no-ar na äro mycket

delade.

Utlandet har så mycket bättre förutsättningar än vi att med fördel

kunna tillverka både skenor och balkar, att jag icke kan anse det

vara skäl för Sverige att göra några särskilda uppoffringar för att

kunna täfla med detsamma. Det fossila bränslet fattas oss, och att hämta

hit det för att tillverka varor, som vi lika fördelaktigt kunna taga från

utlandets masstillverkningar, är icke tilltalande. Vi få icke dessa varor

billigare genom eu dylik inhemsk tillverkning; de komma alltid att

kosta minst lika mycket mera än de utländska, som tullen utgör. Tillverkarna

måste alltid fullt utnyttja tullen, om de öfverhufvud skola få

någon behållning af sitt arbete och af det nedlagda kapitalet, och vid

tider då de utländska priserna stå särskildt lågt, hvilket vid fallande

konjunkturer lätt inträffar, är det mycket osäkert, om de ens med den

föreslagna tullen få någon behållning.

868

Alldeles uteslutet är det att just vid sådana tider lämna våra

vanliga svenska järnverk fyllnadsgods genom att låta dem valsa räls.

Det är under sådana tider svårare än någonsin att täfla med utlandet,

och valsverk, som icke hafva räls till specialitet, kunna omöjligt göra

det. Ej heller kunna våra svenska valsverk i allmänhet åtaga sig beställningar

ä balkar, som nämnvärdt öfverstiga 20 kilogram per meter

i vikt. Vill man undvika att förlora på för mycket stump, måste man

åtminstone kunna valsa 10 meters längd (i Amerika valsas vanligen

60 å 90 fots längd) och detta går ej för ett vanligt verk, afsedt att

valsa vinkeljärn. Trots det tullskydd, som sedan gammalt linnes för

balkar under 20 kilogram per meter, har mycket litet däraf här i landet

producerats, utan har man i regel varit hänvisad att taga äfven sådana

avsnitt 794 Kontrollera mot PDF

från utlandet, och då är det föga tilltalande, att genom förhöj dt skydd

a de gröfre sorterna ytterligare betunga byggnads- och konstruktionsindustrien

därmed.

Jag kan så mycket mindre so, att landet får någon direkt nytta

af dessa tillverkningar, som de bereda arbete åt jämförelsevis få arbetare,

tv på nyssanförda skäl kommer nog 1888 års tullkommittés förhoppning

om sysselsättning åt flera verk äfven nu att gäckas, då Sveriges konsumtionsförmåga

är så liten jämförd med hvad de moderna verken

kunna tillverka, att man icke kan räkna på att ytterligare ett stort

valsverk skall uppföras inom eu öfverskådlig tid, sedan nyligen ett

sådant uppförts, hvarom det uppgifves, att det nu har en tillverkningskapacitet

af 1,000 ton per vecka, som lärer kunna fyrdubblas, och det

är kändt, att detta verk, som är väl inrättadt med automatiska inrättningar,

sysselsätter ett jämförelsevis litet antal arbetare.

Kommittén befarar, att vi utan en inhemsk tillverkning skola

blifva för mycket beroende af de utländska kartellbildningarna, både

hvad kvalitet och pris beträffar. Hvad kvaliteten beträffar, så tror jag

icke att man behöfver synnerligen befara detta. Svenska staten har

ganska stränga kvalitetsfordringar å räls, lika för utlänningar som för

svenskar. Utlänningarna underkasta sig desamma, och jag antager

äfven, att statens kontrollörer tillse, att deras skenor stå de föreskrift^

profverna. I trafiken har man icke hört några särskilda omständigheter

emot dem, och för närvarande är det svårt att jämföra dem med

den nya svenska tillverkningen, som knappast hunnit tillräckligt pröfvas

ännu.

Hvad priset beträffar, så torde det bero af konjunkturerna, och

äro tiderna dåliga, så vet man, att karteller äfven kunna sälja till under

-

869

pris. Jag tror icke, att vi öfverhufvud kunna klaga öfver att hafva

blifvit uppskörtade, och har hört, att det nuvarande kartellpriset måste

anses vara lågt. Det är ju emellertid omöjligt att förutsäga, hvilka

mått och steg en kartell kan företaga i eu framtid, eller hur länge den

kommer att fungera, men blifva förhållandena sådana, att priserna

tendera uppåt, så är det antagligt, att det svenska verket gärna följer

med, ty dess affär blir nog icke mera lysande, än att det behöfver

begagna sig af hvad marknaden erbjuder, och följden blir nog alltid

den, att vi få betala de priser, som utlänningen fordrar, med tillägg

åt eu eventuell tull. Detta blir alltid betungande för de svenska järnvägarna,

ty om de flesta äfven redan äro försedda med stålräls, så

byggas nya enskilda järnvägar alla år; och mig synes det vara lämpligare,

att staten, beträffande inhemsk rälstillverkning, fortsätter samma

avsnitt 795 Kontrollera mot PDF

politik som år 1906 och betalar en premie af 2 kronor per 100 kilogram

för att uppmuntra den svenska tillverkningen, men att den enskilda

konsumenten icke tvingas att under form af tull betala samma premie

till det svenska verket. Kommitténs skål, att behofvet i landet växt

så mycket, att det 1901—05 årligen importerades i medeltal cirka

58,000 ton, tyckes icke heller vara mycket att bygga på, ty år 1906 importerades

endast 35,358,867 kilogram och år 1907 29,780,669 kilogram,

hvadan de skäl, som anfördes emot 1888 års tullkommitté, för närvarande

åter hafva sin vägande kraft.

Det kan nog finnas skäl att uppmuntra en ny koksjärnsindustri

inom landet, där man tydligen ser, att landet har nytta däraf, och

gäller detta närmast sådana produkter som plåt, vinkeljärn, spikjärn,

vanligt handelsjärn etc-., som ännu till väsentlig del tillverkas endast af

våra dyrbara träkol, äfven om kvalitetsfordringarna icke nödvändiggöra

detta. Häri föreligger en verklig misshushållning, och jag delar fullkomligt

kommitténs åsikt, att det är eu fördel för landet, om koksjärnstillverkningen

införes och stödjes. Det är dock den skillnaden, att, om

dessa artiklar tillverkas af nyssnämndt järn, man kan hoppas på billigare

priser, än hvad man nu betalar, alltså rena motsatsen till hvad förhållandet

blir med en tullskyddad tillverkning af järnvägsskenor och

balkar. Ehuru jag icke vill yrka på att den tull, som 1907 års riksdag

åsatt balkar öfver 20 kilograms vikt, åter borttages, kan jag icke

tillstyrka, att den ytterligare förhöjes eller skarpes, lika litet som jag

kan tillstyrka, att de nu tullfria järnvägsskenorna beläggas med tull.

870

Herr Äbramson har instämt i förestående .reservation.

Herr Bosceus har med instämmande i herr Göranssons reservation

förklarat sig'' anse, att järnvägs- och spårvägsskenor, vägande minst 20

kilogram per löpande meter (rubr. n:r 671), borde vara tullfria, samt att

varmvalsadt järn, ej särskildt närnndt, andra slag (rubr. n:r 676), borde

draga tull med blott 1 krona 50 öre per 100 kilogram, om det vägde

20 kilogram och däröfver intill 60 kilogram per löpande meter, samt

vara tullfritt, om det efter samma beräkningsgrund vägde 60 kilogram

eller däröfver.

871

Reservationer

angående tullen å blymantlade elektriska ledningskaklar.

Herr Göransson liar anfört:

Beträffande blymantlade elektriska ledningskablar eller linor (rubr.

n:r 846 ocb 847) anser jag, att gränsen emellan de lättare och de gröfre

kablarna icke bör sättas så högt som vid 25 millimeter utan vid 15

millimeter. Den moderna industrien, som för sin utveckling behöfver

grafva elektriska kablar, hvilka genom de tunga blymantlarna få eu

avsnitt 796 Kontrollera mot PDF

afsevärd vikt per meter, bör icke allt för mycket betungas genom tullsatser,

så mycket mera som just råmaterialet till denna tunga blymantel

får importeras tullfritt.

Herr Bosceus bär, med förmälan att han ansåge diametergränsen

mellan finare och gröfre blymantlade elektriska ledningskablar (rubr.

n:r 846 och 847) höra sättas vid 15 millimeter, instämt i förestående

reservation.

872

Reservationer

angående tullen å kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda.

Herr Bosceiis har anfört:

Jag anser att kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

(rubr. n:r 1219) böra draga tull med högst 10 procent af värdet i stället

för af kommitténs flertal föreslagna 15 procent.

Hufvudparten af nämnda varor tillverkas dels för industriell konsumtion,

dels för hushållsbehof och därmed likartade ändamål. Beträffande

de sistnämnda torde med visshet kunna sägas att reklamen för och

utstyrseln af artiklarna inverka vida mer på afsättningen än saluprisets

ändring med några procent, hvarför tullsatsens belopp är af relativt

liten betydelse för de svenska tillverkarna. Tullbeskattning å kemiskttekniska

preparat för industriell konsumtion torde böra ifrågakomma

blott då den fördel, som därmed gifves eu viss industrigren, ej til!fullo

motväges al därmed förenade nackdelar för landets industri i öfrigt.

I föreliggande fall synes mig erfarenheten visa, att med teknikens

utveckling oupphörligt nya preparat komma till användning inom

industrien — ej minst vår exportindustri — i hvarje särskildt fall visserligen

ej till så betydande mängd att däraf kan beräknas att nytt initiativ

till förändring i tulltaxan framkallas, men tillsammans af afsevärd

ekonomisk betydelse. Ilvilket stort antal varor man därvid bär aft

räkna med framgår ej minst vid ett studium af prejudikatsamlingarna

rörande kemiska preparats tullbehandling, hvarvid äfven blir tydligt att,

i trots af den i taxeförslaget genomförda specificeringen af dessa artiklar,

ifrågavarande rubrik därstädes ej kommer att väsentligt skilja sig från

motsvarande i hittills gällande taxa hvad beträffar antalet därunder

fallande varor. Värdeskillnaden å importen under respektive rubriker

blir visserligen afsevärdt större, än hvad antalet olika varor under

hvardera ger vid handen, men med säkerhet dock ej så betydande att

icke tullbeskattningen å den nya rubriken, hvars importbelopp sålunda

878

ej torde böra skattas under några hundratusental kronor, kommer att

rätt kännbart drabba industrien i dess helhet.

A andra sidan synes mig framgå af det material, som stått till

kommitténs förfogande för bedömande af den kemiska industriens förutsättningar

avsnitt 797 Kontrollera mot PDF

i vårt land, att dessa för den tid, som här kan afses, hänvisa

på eu utveckling af tillverkningen af de i förslaget särskildt specificerade,

relativt stora förbrukningsartiklarna, men ej på fabrikation af

ett flertal olikartade preparat af hvart för sig relativt ringa användning,

för bvilka vårt land ej erbjuder tillräcklig hemmarknad och exportmöjlighet

ej heller föreligger, enär hufvudkonsumtionen torde ligga i

de stora industristaterna, som redan, ofta därjämte under tullskydd,

själfva tillverka sitt behof af sagda artiklar.

I föreliggande fall torde alltså konsumentintresset väga mer än

producenternas och på grund dåra!'' tullsatsen åtminstone ej sättas högre

än de 10 procent af värdet, hvartill sk}rddet begränsats för exempelvis

hufvuddelen af vår maskinindustri, där på analogt sätt industriella

intressen stå emot hvarandra i afseende på tullskyddet. Därjämte torde

ej böra förbises, att i fråga om kemiskt-tekniska preparat värdet af

nedlagdt arbete, som den föreslagna tullsatsen ju i första hand afser

att skydda, i regel utgör ojämförligt mindre del af totalvärdet än vid

maskinindustriens produkter.

Herr Göransson har gifvit tillkänna, att han instämde i herr Bosaei

reservation beträffande kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

(rubr. n:r 1219), hvarå han ansåge värdetullen endast böra utgöra 10

procent.

110

874

Reservationer

angående vissa delar af motiveringen.

Herr Göransson har anfört:

Jag nödgas anmäla, att jag beträffande följande punkter i betänkandets

motivering är af en från tulltaxekommitténs majoritet afvikande

mening.

l:o) I den allmänna motiveringen bär tulltaxekommittén, sid.

237—241, ägnat mycken uppmärksamhet åt de åsikter, som gjorde sig

gällande i Norge år 1905, då det protektionistiska systemet där slutligt

infördes, och ehuru kommittén medgifver, att den norska kommitténs

uttalanden i åtskilliga hänseenden torde lämna rum för erinringar, anses

de dock vara af den beskaffenhet, att de förtjäna ett synnerligt beaktande,

och hafva därför influtit tämligen spatiöst i tulltaxekommitténs

betänkande. För min del kan jag ej finna dessa uttalanden vara värda

någon för oss grundläggande uppmärksamhet, isynnerhet som de delvis

äro missvisande och icke passa in på våra förhållanden.

Tulltaxekommittén betonar, att de föranleda den slutsats, att de

norska statsmakterna funnit erfarenheten hafva gifvit vid handen, att

ett mindre land, som har nå gon afse värd industri att taga hänsyn till,

tvingas att bereda densamma effektivt skydd mot utlandets konkurrens.

Det var nog på sin plats att framhäfva detta i Norge år 1905 för

avsnitt 798 Kontrollera mot PDF

att öfvertyga de tveksamma om nödvändigheten att öfvergå till tullskydd

systemet, men jag inser icke, hvilket praktiskt värde denna sats

har i Sverige år 1909, då den i detta land fastslogs och vann burskap

redan år 1892 och man väl icke har anledning befara, att några allvarliga

ansatser skola göras att nu stjälpa omkull densamma.

Genom att anföra den norska kommitténs påståenden framföras

äfven en del satser, som jag icke utan gensaga kan underteckna.

Så t. ex. påstås det, att Norge kommit i ett beklagligt beroende

af det frihandelsvänliga England, ett förhållande, som dock ej torde

875

hafva något samband med Norges tullpolitik före ar 1905. Äfven Sverige

bär fortfarande sin största export till England, ehuru vi varit protektionistiska

sedan år 1892 — under åren 1896—1905 exporterade vi dit för

cirka 150 miljoner kronor årligen — och icke lära vi väl hafva anledning

att beklaga oss däröfver. Saken är helt enkelt den, att sedan

gamla tider har England varit bägge ländernas största kund, och hvarför

vi skeppa mera dit än till de protektionistiska länderna Tyskland

och Frankrike torde val helt enkelt bero därpå, att vi i England lättare

finna kunder, som vilja betala, de priser vi begära för våra exportvaror,

än på andra ställen.

Icke desto mindre har äfven Tysklands inköp från Norden växt

under de senare åren. Från Sverige köpte det under samma tid för

cirka 60 miljoner kronor årligen. Huru mycket det absoluta beloppet var

från Norge, framgår icke af de anförda siffrorna, endast att det under

ifrågavarande tid växt med cirka 50 procent, ehuru norrmännen i konsekvens

med föregående tullpolitiska resonemang ej gärna vilja själfva

tro därpå, utan befara i detta fall en ofullständighet i deras statistik.

Äfven inträffande importen tyckes man hysa misstro mot egen

statistik, som icke nog klargör satsen, att ett väl tullskyddadt land är

särdeles starkt i exporten till illa skyddade länder.

Man anför visserligen norska siffror, enligt Indika Tysklands försäljning

till Norge icke fördubblats, sedan det blef protektionistiskt,

från 43.1 miljoner år 1880 till 79 miljoner År 1903, men straxt därefter

anföres »Tysklands egen handelsstatistik)'', enligt hvilken den tyska

exporten till Norge »femdiibblats» utan angifvande af några vidare

detaljer.

Beträffande Sveriges förhållande till Norge sedan mellanrikslagen

upphäfdes, så torde det icke vara någon hemlighet, att under det

Sveriges export till Norge förblifvit ungefär densamma som före nämnda

tidpunkt, har den norska exporten till Sverige minskats helt betydligt.

Det är ju helt behagligt, att genom det norska kommittébetänkandet

avsnitt 799 Kontrollera mot PDF

af den 18 augusti 1904 kunna konstatera detta erkännande från norsk

sida, men därför behöfver ju icke eu del norska uttalanden, som äro

missvisande och icke passa in på våra förhållanden, läggas till grund

för det arbete, som kommittén nu förehaft, och i framtiden kunna påvisas

såsom högt värdesatta af kommittén i dess helhet.

Utan att nu fördjupa mig i flera analyser af detta ämne, måste

jag därför inlägga min gensaga emot, att detta refererande af de norska

åsikterna till ett sådant omfång fått inflyta i tulltaxekommitténs allmänna

motivering.

876

2:o) År 1904 tillsatte mr Chamberlain i England en tullkommitté,

bestående åt'' skyddsvägg» personer, för att söka framkalla ett yttrande

till fördel för protektionismen.

Då det ansetts lämpligt att af denna »tariff-kommissions» rapport

låta öfversätta den afdelning, som handlar om »dumping», för att bifogas

tulitaxekommilténs betänkande, anser jag det vara nyttigt att äfven

framhålla, hvad det i England rådande frihandelspartiet har för åsikter

i detta ämne.

Jag tillåter mig därför härmed återgifva det svar, som CobdenKlubben

härom lämnade mr Chamberlain, sedan lian gjort sin långa

agitation sturné hösten 1908°;.

Kapitlet XV.

»Dumping)).

Det torde vara skäl att återgifva mr Chamberlains definition i

hans egna ord: »Hvad är dumping? Dumping är att placera öfverskottet

af en hemtillverkning i ett främmande land utan hänsyn till

dess original och normala kostnad. Dumping äger rum, när det land,

som ägnar sig däråt, har en tillverkning, som är större än dess egna

behof. Då det icke kan placera öfverskottet hemma, dumpar det detsamma

någon annorstädes (skratt). Nu är Storbritannien det enda

land, dit denna dumping-process kan ske med fördel, emedan vi äro

det enda land, som håller hamnarna öppna. Alla andra stora länder

skydda sig emot dumping genom att genast sätta till en tariff, hög

eller låg, för att stänga ut dessa dumpade artiklar. Det säregna i förhållandet

är, att dessa artiklar icke komma in under vanliga konkurrensvillkor.

De äro öfverskottslager, som man vill blifva af med under

kostnadspris; och alldeles som Ni finner, att en öfverskottsrealisation af

ett jättelikt affärsföretag kan medföra ruin för alla små bodar i grannskapet,

så kan väl öfverskottet af hela världens producerande länder

mycket väl ruinera detta lands affärer.» Liverpool 27 oktober 1908.

Vi äro icke förvånade vid denna mycket lösa framställning —

som knappast kan kallas en definition — att uttrycket »dumping» så

ofta användes vid publika möten såsom ett uttryck af ovilja eller af

protest gentemot någon större import af främmande vara, som kommer

avsnitt 800 Kontrollera mot PDF

i konkurrens med hemprodukter och sänker priserna.

*) Fact versus fiction, the Cobclen Clubs reply to mr Chamberlain. (..''assel &

Company Limited London, 1904.

877

Det tiar nyligen blifvit ett vanligt talesätt bland jordbrukare att

tala om amerikansk dumping af spannmål till detta land. Det är

emellertid en integrerande del af mr < Jhamberlains definition att den

»dumpade» artikeln säljes under sitt kostnadspris. Detta, medgifver

mr Chamberlain, sker af folk här hemma lika väl som i utlandet. Så

snart det är en konkursrealisation eller en slutförsäljning af öfverskottslager

till mycket låga priser, kan det sägas, att godset dumpas öfver

trakten till priser, som kunna synas illojala emot andra försäljare

därstädes.

Det säges äfven, att fall icke sällan förekomma, då tillverkare,

under önskan att erhålla ett monopol i sin bransch, hafva dumpat sina

varor till mycket låga priser i närheten af konkurrenter för att tvinga

dessa antingen att komma till eu öfverenskommelse eller ock drifva

dem från affären. Detta må ju vara en illojal konkurrens, men är

kanske brukligt i affärer. Ingen har någonsin föreslagit, att mått och

steg skulle företagas att förekomma slutrealisationer eller konkursförsäljningar

eller sådana andra transaktioner, som vi hafva beskrifvit.

Dumping af utländskt gods är af en analog beskaffenhet. De

hufvudsakliga klagomålen riktas emot Tyskland.

Det protektionistiska systemet i detta land har framkallat talrika

truster eller karteller, hvilka hafva skapat monopol i vissa branscher

af industrien och hafva betydligt höjt priserna.

Det händer ofta, när deras tillverkning blir större än efterfrågan

i deras eget land, att de finna det bättre att placera öfverskottet genom

att exportera det och få hvad de kunna därför, än att sätta ned priserna

åt sina hemkunder.

Mr Chamberlain har gjort sig skyldig till två störa misstag vid

sin beskrifning'' af dumping. För det första säger han, att vårt är det

enda land, till hvilket dumpade varor sändas eller kunna sändas. Om

mr Chamberlain hade gjort sig besväret att göra de mest enkla förfrågningar,

skulle han hafva funnit, att tyska varor dumpades icke blott

till frihandelsländerna England och Holland eller Belgien med dess

låga tariff, utan äfven till högt skyddade länder såsom Österrike och

Schweiz och till själfva Förenta staterna.

För det andra säger mr Chamberlain, att alla andra stora länder,

om dumping förekommer, genast sätta till eu tariff hög eller låg för

att hålla dumpade varor ute. Detta göra de visst icke. År 1900 var

Tyskland så långt ifrån dumping, att det importerade själ!’ mycket

järn och stål. År 1901 sjönk landets behof och det började dumpa.

avsnitt 801 Kontrollera mot PDF

Mr Chamberlain kan icke nämna ett enda land, stort eller litet, som

878

satte till särskilda tullar för att möta den tyska dumpningen. Alla

liksom vi togo det och »lågo stilla». Det billiga tyska stålet fann sin

väg till Holland och Belgien och Schweiz och Österrike lika öfverallt.

Amerika har tagit enorma kvantiteter af det sedan år 1900. Uppgiften,

att vi ensamma underläte att stänga ut det billiga tyska stålet, är helt

enkelt osann.

Det torde vidare observeras, att mr (''barnberkan icke lyckats visa

ett enda fall, i hvilket någon industri har blifvit ruinerad eller allvarligt

skadad af dumping i den mening, han beskrifver denna process. Det

har redan blifvit visadt i vårt kapitel om »Industrier som påståtts

ruinerade», att det emellanåt klagats öfver dumping, men att förhållandet,

när undersökt, utmynnade i intet.

Vi behöfva icke förvånas öfver, att mr Chamberlain fullständigt

misslyckats att bevisa sina vilda allmänna påståenden genom att anföra

konkreta fall, för det är naturligtvis omöjligt att ruinera ett land genom

att gifva det rätt att byta produkterna af dess arbete för det bästa

värde, som världen har att erbjuda.

Det torde observeras, att mr Chamberlain icke klagar öfver dumping

af öfverskott af råmaterialier: han tyckes till och med välkomna import

af ull, malm och hudar huru låga än i pris, ehuru de konkurrera

med hemproducenten precis lika väl som de andra dumpingartiklarna.

Saken är den, att mr (Jhamberlain, likasom de vanliga protektionisterna,

hvilkas åsikter han öfvertagit sedan sistlidne maj månad, glömmer, att

eu stor del af de artiklar, som vi tillverka hemma, och större delen af

de tillverkningar, vi importera, icke köpas direkt af konsumenterna utan

af industriidkare, att af dem användas såsom materialier, anordningar,

maskiner eller verksanläggningar för brittisk industri. Järn- och stålsdumpningar»

blifva icke köpta af husmödrar utan af industriidkare.

Denna omständighet utfärdar frågan, att tillförsel af billiga fabrikat er

eller halffabrikater borde utestängas genom tullar.

Billigt tackjärn, hvilket är tillverkning och dock ett råmaterial,

skulle icke mer belastas med införseltull än s. k. »rå» bomull, hvilken

bär plockats och undergått eu tillverkningsprocess i bomullsrensningsmaskinen.

I hvarje dumpingaffär tinnes en köpare och eu säljare,

och om det passar eu stackars tysk att sälja järn eller stål—- ett mycket

nyttigt material — till ett pris under kostnadsvärdet, så torde det nog

äfven passa någon annan t. ex. i Belgien att köpa det. — Kvintessensen

i denna affär är, att Tyskland har påtagit sig besväret att

bryta kol, malm och kalksten, att smälta malmen och tillverka eu nyttig

avsnitt 802 Kontrollera mot PDF

879

metall däraf samt att det sedan har sålt den till Belgien för mindre än

den är värd.

Belgien lager järnet och använder det till material. Slutligen är

det användt antingen i en byggnad eller ett skepp, i eu maskin eller

ångpanna i Belgien, eller är det snidt med förtjänst till ett tredje land,

kanske till och med till själfva Tyskland.

Om någon har rättmätigt skäl att klaga öfver eu sådan affär, .så

är det icke det land, som haft fördelen af tillförseln af billigt tyskt

järn, utan den tyska byggmästare, ingenjör eller ångpannebyggare, som

under skyddstullen har tvungits att betala sina materialier med högre

priser, än hvartill de säljas utomlands.

Här är ett bevis från amerikanska konsuln i Frankfurt från eu

rapport, daterad 20 juni 1903:

»Tyska tidningar meddela, att eu engelsk firma har erhållit kontrakt

på eu stor gasklocka för Köpenhamns stad, då de lämnat det

lägsta anbudet, 53,185 dollars, under det att det lägsta tyska anbudet

var 54,742 dollars. Det märkvärdiga häruti är, att den engelska firman

tänker använda tyskt material och därmed förfärdiga klockan i England.

Det köpes i Tyskland till exportpriser, liviika motsvara ungefärliga

kostnadspriserna eller något därunder.

Tidningarna uppgifva, att tyska tillverkare af gasldockor icke

kunna köpa sina råmaterialier i Tyskland så billigt som utländska firmor

kunna, och kunna därför icke konkurrera med de engelska tillverkarna.»

Sådana fakta som dessa borde lugna dem, som lyssna till mr

Chamberlain. Export under kostnadspris är icke en konkurrens, som är

farlig, då den endast kan blifva tillfällig. Vi veta, att det har påståtts,

att ett systematiseradt försök att ruinera brittisk industri har gjorts af

utländska »dumpare», men detta påstående har icke det minsta stöd

af bevis.

Åsikten, att den tyska »dumping», som pågått de senare åren,

endast varit en export på grund af svaghet och depression hemma, är

fullt uttryckt af en opartisk auktoritet — the Board of Trade —- som

säger i deri fiskala blå-boken:

»Det är naturligtvis lätt att förutsätta ett sådant förhållande, att en

kartell eller en sammanslutning af karteller kunna afsiktligt exportera

till ett lågt pris med det hufvudsakliga eller uteslutande målet att skada

och till och med helt och hållet ruinera och bringa till ett slut eu viss

industri i ett främmande land. Det kan dock icke sägas, att det är

något klart bevis på en sådan verksamhet hos. de tyska sammanslutningarna,

hvilkas exportpolitik intill nuvarande tid synes hufvudsakligen

880

bero därpå, att tillförseln öfverstiger efterfrågan på den tyska hemmarknaden.

»

Naturligtvis är det alltid ett faktum, att tillverkarna i intet land

avsnitt 803 Kontrollera mot PDF

i världen sälja billigare än de måste. Sådant gods, som har dumpats

ill i detta land, i Amerika, i Holland, i Belgien och i själfva Tyskland

under de senaste åren, har utgjort tvungna försäljningar af de olyckliga

tyskarna under en kommersiell kris af en karaktär, som vi i det frihandelsvänliga

England lyckligtvis äro främmande för.

Slutligen, om dumping är ett midt, så har intet botemedel blifvit

föreslaget för det. — Det är ganska klart, att en tull af 10 procent

(den tullsats, som mr Chamberlain tänkt sig) icke skall utestänga dumpade

varor. Det är sannolikt, att ingenting annat än införselförbud

skall uppnå målet.

Men hvem skall bestämma, när ett botemedel behöfves och huru

länge det skall användas och huru skilja mellan varor, dumpade till

orättmätiga priser, och samma sorts varor, sålda till rättmätiga priser?

Vi tro, att sådana frågor icke kunna lösas och att det bästa sättet

är att behandla dylika transaktioner i utländska handeln med samma

lugn, som vi behandla dem i våra hem affärer.

3:o) Till motiveringen, hvarför kommittén under rubriken n:r 690

bibehållit tullfrihet å med tenn etc. öfverdragna plåtar, önskar jag tillägga

ytterligare ett skäl, hvarför Sverige får svårt att täfla med England

i denna artikel, och det skälet är, att de engelska plåtverken gärna

begagna sig af tyskarnas begär att »dumpa» och på så sätt erhålla plåtämnen

till billigare pris, än hvartill de kunna köpas i England. Denna

möjlighet är utesluten för Sverige, dels därför att frakten hit blir dyrare

än till Wales, och dels därför att den svenska tullen å plåtämnen möter.

Enligt den förut anförda chamberlainska tariffkommissionens rapport,

infördes (enligt uppgift, under §§ 269 och 288, af firmorna n:r 911 och

1,375) år 1903 till Newport i Wales 250,000 ton plåtämnen till underpris.

Trots denna stora dumping-import och trots de då rådande dåliga tiderna

hade England år 1903 en större tillverkning af stål än under något år af

föregående tioårsperiod. (Handbook to the Tarif Question, London

Ereetrade union Publ. 1908 pag. 120). Dumping-införseln har således

icke varit så skadlig för landet, som tullskyddsifrarna i allmänhet vilja

framställa den.

881

Herr Abramson har gifvit tillkänna, att han icke kunde till alla

delar instämma uti hvad kommittén yttrat angående vikttullars företräde

framför värdetullar.

in