SOU 1911:1

IDEELLA FÖRENINGAR

I

SVERIGE.

OMFATTNING OCH VIKTIGARE VERKSAMHETSFORMER

UNDERSÖKNING

ENLIGT UPPDRAG AF HERR STATSRÅDET OCH

KUNGL. JUSTITIEDEPARTEMENTET

VERKSTÄLLD AF

ERIK SJÖSTRAND

FÖRSTE AKTUARIE I K, KOMMERSKOLLEGIUM.

FÖR

STOCKHOLM

K. L, BECKMANS BOKTRYCKERI

1911.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. De uppgifva föreningarnas antal och omfattning samt fördelning efter

landsdelar och ändamålet för verksamheten.

Materialets bearbetande ................................................................................. 5

Materialets omfattning................................................................................. 6

Fördelning efter landsdelar.............................................................................. 7

Fördelning efter ändamålet för verksamheten.................................................. 10

II. Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

1. Undersökningens plan och omfattning.

Urval af representativa stadgar ................................................................... 43

De undersökta föreningarnas allmänna organisation.......................................... It

Den representativa undersökningens omfattning .............................................. 17

3. Afgifter.

Regelbundna afgifter ................................................................................... 20

Uttaxering .................................................................................................. gg

3. Medlems afgång.

Villkor för utträde ...................................................................................... 24

Grund för uteslutning.................................................................................... 2g

4. Styrelsens sammansättning och beslutförhet................................................... 29

5. Räkenskap och revision ................................................................................. 30

6. Sammanträde.

Ordinarie sammanträde.................................................................................... 32

Extra sammanträde ............................................................................. 33

7. Villkor för beslut.

Beslut om ändring af stadgarna ..................................................................... 34

Beslut i andra frågor .................................................................................... 38

8. Inskränkning i medlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningsange

lägenheter

................................................................................................... 44

9. Tillgångarnas användning .............................................................................. 44

Bilagor:

Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden (tabellarisk framställning) ......................... 47

Särskilda redogörelser för vissa föreningar........................................................... 214

5

I. De uppgifna föreningarnas antal och omfattning

samt fördelning efter landsdelar och

ändamålet för verksamheten.

Sedan öfverståthållareämbetet och Kungl Maj:ts befallningshafvande

i samtliga län, till åtlydnad af dem enligt nådigt beslut den 18 juni 1910

meddelad befallning, insändt uppgift å antalet ideella föreningar inom

resp. myndigheters områden samt deras medlemsantal och hufvudsakliga

ändamål, äfvensom från föreningar, hvilkas stadgar funnes i tryck tillgängliga,

infordrat exemplar af samma stadgar, blefvo dessa handlingar

till mig öfverlämnade för bearbetande. I den mån handlingarna kommo

mig tillhanda, vidtog omedelbart det förberedande arbetet med deras

granskning, ordnande och klassificering, hvarvid det särskild! gällde att

afskilja sådana föreningar, som vore att anse såsom ekonomiska eller

eljes folio utom området för hithörande lagstiftning, såsom dissenterförsamlingar

med rätt till offentlig religionsutöfning, nationsföreningar etc.

\ id midten af oktober månad förelåg materialet i ett sådant skick, att

en preliminär statistisk behandling — sammanräkning af föreningarna

och deras medlemsantal inom olika landsdelar och med olika ändamål —

kunde taga sin början. Denna preliminära uträkning gaf vid handen,

att af de 10,611 ideella föreningar, hvarom myndigheterna lämnat uppgift,

upplysning om medlemsantal erhållits för 9,702 föreningar med tillhopa

1,130,654 medlemmar, och grupperade sig dessa föreningar efter

ändamålet för deras verksamhet, såsom statsrådsprotokollet af den 25

november 1910 närmare utvisar.

Emellertid befunnos de sålunda inkomna uppgifterna vara mer eller

mindre ofullständiga, icke blott, såsom framgår af det nyss sagda, beträffande

medlemsantal, utan äfven ifråga om insända stadgar. Med

anledning häraf riktades till de myndigheter, som närmast ombesörjt

uppgifternas införskaffande, nämligen magistrater, kronofogdar och kronolänsmän

— i Stockholm dock till föreningarna själfva — anmaning att

inom viss tid, så vidt görligt, komplettera de insända handlingarna i

förenämnda hänseenden. Denna anmaning, hvilken icke gällde sådana

till större organisationer anslutna distrikts- eller lokalföreningar, för hvilka

Materialets

bearbetande.

6

Materialets

omfattning.

stadgar af en och samma typ veterligen voro gällande, ledde till ett synnerligen

godt resultat, i det att medlemsuppgifter ingingo för 706 ideella

föreningar och stadgar insändes för 889 dylika; bland dessa föreningar

voro dock 168 sådana, om hvilken förut saknats all upplysning. En

förnyad granskning af hela materialet, med hänsyn såväl till de ursprungliga

uppgifterna som ock till de sedermera inkomna, gaf emellertid vid handen,

att en del föreningar, hvilka på förut anförda skäl måste anses falla

utanför området för denna undersökning, ytterligare måste utmönstras,

hvarefter hela det af myndigheterna uppgillra antalet föreningar uppgick

till 10,654.

Med afseende å denna siffra bör först och främst anmärkas, att densamma

på långt när icke motsvarar hela det faktiska antalet ideella

föreningar i vårt land. Sålunda kan påvisas, att talrika smärre organisationer,

särskildt nykterhetsföreningar, fackföreningar samt skytte- och

idrottsföreningar, undgått myndigheternas kännedom eller underlåtit att

på anmaning gifva sig tillkänna. Detta framgår vid jämförelse med de

summariska resultaten af den representativa undersökning, som af mig

verkställts beträffande ett antal större centralorganisationer, och för hvars

omfattning hänvisas till sid. 17 idet följande. Och likväl är den representativa

undersökningen ofullständig äfven i så måtto, att uppgift icke

alltid kunnat erhållas från vederbörande centralorganisation om antalet

anslutna föreningar, hvarjämte några centralorganisationer, om hvilka

upplysningar förelegat, icke ansetts äga den vikt och betydelse, att de

bort medtagas i den representativa undersökningen.

Vidare bör iliågkommas, att den genom myndigheterna verkställda

undersökningen i regel gifvetvis endast kunnat sträcka sig till föreningar,

som antagit en mera offentlig karaktär och ägt en fastare konsistens.

Den öfvervägande massan af religiösa syföreningar o. d., diskussionsklubbar,

ungdomsföreningar af allehanda slag, studiecirklar, rent sällskapliga

sammanslutningar m. in. har icke kunnat eller bort omfattas af

den verkställda utredningen. Till belysande af här berörda föreningars

omfattning må endast anföras, att Evangeliska Fosterlandsstiftelsen ensam

räknar cirka 2,400 syföreningar, zenanakretsar, syster- och öresföreningar

såsom med Stiftelsen samverkande, och återfinnas dessa föreningar i regel

icke i de af myndigheterna insända förteckningarna.

Materialets här anmärkta bristfällighet framträder särskildt vid en

jämförelse mellan tablån å sid. 17 och tab. A, utvisande fördelningen

efter olika landsdelar och ändamål af de föreningar, som till myndigheterna

lämnat uppgift om medlemsantal, jämte sistnämnda antalssiffror.

7

Det visar sig, att, särskildt inom de stora grupperna nykterhetsföreningar,

arbetareföreningar, yrkesföreningar, politiska föreningar samt

skytte- och idrottsföreningar, det af myndigheterna redovisade antalet

föreningar icke uppgår till, och i vissa fall betydligt understiger halfva

antalet af de genom den representativa undersökningen konstaterade

föreningarna. Med afseende å antalet föreningsmedlemmar är skillnaden

icke lika stor, sannolikt beroende därpå, att företrädesvis de mera omfattande

föreningarna lämnat uppgift till myndigheterna, medan, såsom

förut anmärkts, de talrika småföreningarna i ett stort antal fall icke

kunnat nås af dem.

I hvarje fall har det emellertid ansetts vara af intresse, att såsom

gjorts i tab. A, lämna en öfversikt öfver de af myndigheterna uppgifna

föreningarnas fördelning efter landsdelar och det hufvudsakliga ändamålet

för deras verksamhet, och skall i det följande, med all reservation för

materialets bristfällighet, lämnas en kortfattad exposé öfver de mera

märkliga resultaten. Därvid bör förutskickas den anmärkningen, att tabellen

icke exakt återgifver föreningsmedlemmarnas lokala fördelning, enär uppgifterna

om belägenheten afse styrelsens säte. I de fall, där föreningarna

utgjorts af centralorganisationer med därtill anslutna distrikts- eller lokalföreningar,

hafva visserligen de senare med deras medlemmar hvar å sin

ort ingått i de af myndigheterna lämnade uppgifterna. I de fall åter,

där till föreningarna vant direkt anslutna personer å andra orter, rörande

hvilkas fördelning efter landsdelar upplysning icke förelegat, hafva resp.

medlemssiffror tillförts orten för styrelsens säte. Af denna anledningtorde

särskildt medlemssiffran för Stockholm innefatta ett betydande antal

å andra orter bosatta personer. Äfven bör uppmärksammas, att de för

olika landsdelar uppgifna medlemssiffrorna omfatta ett stort antal dubbelräknade

personer, hvilka samtidigt varit medlemmar af flera föreningar.

Vid sammanställningen af föreningarnas medlemsantal inom olika grupper,

efter ändamålet räknadt, har däremot gifvetvis dubbelräkning af personer

endast i ringa utsträckning förekommit.

Med hänsyn till medlemsantalet står Stockholms stad långt framom

öfriga län — hvarvid dock bör beaktas det nyss sagda beträffande styrelsens

säte — och därefter följa Malmöhus län, Göteborgs och Bohus

län, Gäfleborgs län och Värmlands län, samtliga med öfver 50,000

föreningsmedlemmar. Sist i ordningen anträffas Gottlands län och, från

slutet räknadt, följa därefter Västerbottens, Kronobergs, Hallands och

Blekinge län, samtliga med mindre än 20,000 medlemmar. Några bestämda

slutsatser med afseende å frekvensen af föreningsmedlemmar inom olika län

Fördelning

efter landsdelar.

1

4)

4

5

6

8

{)

10

11

12

13

14

15

10

17

18

19

20

21

22

23

24

25

8

Tab. A. Antal uppgifva föreningar med uppgift om medlemsantal,

a -

Landsdel,

där styrelsen bär

sitt sate.

Religiöst.

Främjande

af

nykterhet.

Väl-

görande.

Djur-

skydd.

Bekäm- pande

af sjuk- domar,

sjukvård.

Anord- nande

af föreläs- ningar.

Främjande

af under- visning,

folkbild- ning.

Socialt.

Politiskt.

Foster-

ländskt.

fl

£

:o

PH

Med!.

fl

05

:©

pH

Med].

fl

05

SO

PH

Medl.

fl

05

U

SO

PH

Medl.

a

05

fn

SO

Medl.

a

05

SO

Medl.

fl

o

u

SO

pH

Medl.

fl

O

Hl

SO

PH

Medl.

fl

05

SO

Ph

Med!.

fl

j-t

so

PH

Medl.

Stockholms stad ...

23

16,464

10

20,703

49

23,629

5

15,452

4

12,996

—

13

5,535

21

20,741

11

24,875

2

320

Stockholms län

no

5,921

149

10,537

8

471

2

137

1

75

11

950

6

699

6

691

27

2,566

—

Uppsala »

109

7,747

99

6,956

12

2,550

1

250

1

1,152

1

397

4

627

3

126

15

2,804

1

28

Södermanlands »

71

4,888

152

12,298

14

1,594

1

150

2

68

19

1,195

6

4,066

5

672

30

5,958

—

—

Östergötlands »

127

6,655

157

11,950

25

1,702

2

726

1

700

8

892

5

311

5

2,628

8

404

—

—

Jönköpings »

246

12,906

116

12,598

15

1,254

—

—

-

—

7

999

5

169

1

103

71

3,958

—

—

Kronobergs »

45

2,249

88

5,596

—

—

1

471

2

1,325

4

412

3

76

1

76

10

755

—

—

Kalmar »

so

4,924

163

10,324

12

2,343

—

—

—

—

22

1|796

5

306

22

1,526

31

4,441

—

_

Gottlands »

32

1,5:0

34

'' 2,005

9

890

1

231

—

—

4

272

i

120

3

262

—

—

—

—

Blekinge »

44

3,145

58

3,449

14

1,641

5

480

2

710

11

1,726

2

44

9

747

13

2,580

—

—

Kristianstads »

112

5,866

107

7,006

G

925

2

171

1

268

29

4,005

5

526

7

463

42

3,332

—

—

Malmöhus »

123

10,577

168

11,925

38

9,058

4

1,130

3

1,098

31

2,697

16

2,249

6

669

44

19,140

2

180

Hallands »

8

387

74

4,538

10

891

2

1,065

1

1,000

12

980

2

36

—

—

16

1,210

—

—

Göteborgs o.Iiohus»

42

3,678

58

4,087

26

5,475

2

537

2

443

10

563

8

898

4

552

34

13,251

2

4,056

Älfsborgs »

119

5,676

175

11,562

9

2,096

4

310

—

—

11

1,099

7

622

5

368

19

2,512

—

—

Skaraborgs »

79

3,939

115

8,179

8

663

1

12

—

—

11

1,558

5

269

i

86

23

1,343

—

—

Värmlands »

196

17,730

312

20,223

6

1,732

1

125

2

205

16

1,486

7

325

6

471

45

3,780

—

—

Örebro »

134

8,830

116

6,473

4

125

4

354

—

—

17

1,701

4

989

—

—

35

3,833

2

190

Västmanlands »

75

7,411

116

8,872

8

1,417

—

—

2

3,016

6

873

1

1,126

16

809

39

7,407

—

—

Kopparbergs »

134

11,300

245

19,120

6

479

1

65

—

—

18

1,652

9

470

5

259

34

2,561

1

350

Gäfleborgs »

103

14,552

214

19,365

12

3,587

—

—

2

1,302

3

127

4

480

9

1,464

36

3,767

—

—

Västernorrlands »

125

7,285

227

17,613

9

1,442

5

625

—

—

7

302

5

518

9

725

57

4,724

—

—

Jämtlands »

45

3,120

173

11,766

4

417

—

—

1

659

2

85

4

779

2

209

45

2,070

—

—

Västerbottens »

57

3,846

102

6,545

5

467

—

—

—

—

3

457

6

340

1

12

6

621

—

Norrbottens »

74

4,356

172

10,276

17

1,982

2

1,092

1

408

7

728

10

467

2

136

26

1,463

—

—

Summa 1 74.!)72 3.400 -»(W.iNMi :fc»C <iG,S30j46| 23,383[28| 25,425[270| 2G,9o2|l43| 22,0471149 33,795j717jll9,355

105.124

9

fördelade efter styrelsens säte och ändamålet för verksamheten.

in

1.

S u m m a.

Vårdande

af yrkes- angelägen- heter.

Främ- jande af

arbets- gifvare- intressen.

Främjande

af arbetare- intressen.

Konst,

litteratur,

vetenskap,

musik.

Idrott,

gymnastik.

Skytte-

verksamhot.

Främ- jande af

försvaret.

Främ- jande af

skogs- vård,

jaktvård.

Främ- jande af

turist- väsen.

Sällskap-

ligt.

Diverse.

P

Med],

2

ro

pH

Med!.

:©

PH

Med],

fl

o

ro

Med!

ro

Med],

0

u

:©

Med!.

0

f-i

:c

Med!.

fl

0

:©

Medl.

fl

0

:©

Pa

Medl.

fl

O

:©

pH

Med!.

p

:Ö

pH

Medl.

fl

p

:©

PH

Medl.

66

25,366

li

5,481

9

10,549

45

24,776

86

19,873

0

2,707

7

9,982

2

3,281

1

50,554

18

6,153

20

16,045

408

815.482

I

5

227

—

—

22

901

2

317

11

677

45

3,437

1

225

—

—

—

—

4

233

1

50

411

28,114

0

9

1,126

—

—

18

1.307

25

2,512

21

3,083

35

3,329

1

112

1

210

—

—

5

598

—

_

361

84.914

3

14

659

l

20

48

o,023

5

222

13

669

23

4,299

1

337

—

—

—

—

8

521

—

_

413

42.689

4

7

567

l

49

5

685

1

100

7

540

35

2,578

1

228

—

—

—

—

4

302

2

295

401

81.812

5

5

590

2

37

26

990

1

22

4

265

20

921

1

238

—

—

—

—

—

—

2

375

522

85.425

G

6

305

1

15

15

528

1

55

4

135

48

3,295

1

126

—

—

—

—

1

75

1

855

282

15,849

7

12

800

3

63

19

952

5

694

15

1,711

72

5,488

1

333

1

75

1

14

6

575

5

476

484

30.841

8

—

—

—

—

1

10

2

573

10

271

30

1,636

1

127

—

—

—

—

2

in

1

18

181

8,046

9

9

472

—

—

13

348

4

791

3

390

23

1,171

1

228

-

—

—

—

2

107

4

990

217

19.019

10

12

1,050

2

52

13

908

1

6

1

32

50

2,519

1

155

—

_

1

122

—

—

—

_

392

27.406

11

45

5,190

14

1,201

101

11.203

19

5,151

27

3,432

58

4,421

1

754

2

270

—

—

25

5,619

11

1.339

738

87.803

12

8

711

—

—

41

1,368

2

60

6

538

26

1,590

1

in

—

—

1

138

4

309

1

131

215

15.068

13

37

9,903

6

282

41

4,459

16

3,684

20

6,768

39

8,658

1

344

2

228

—

—

19

1,756

9

5,030

878

74.652

14

6

208

—

—

18

824

6

313

9

1,057

86

4,596

1

337

—

—

—

—

1

30

3

552

481

32,162

15

4

185

—

—

2

140

7

339

8

549

44

2,489

1

132

—

—

—

. —

2

155

_

—

811

20.038

IG

15

835

—

—

57

3,698

5

408

18

1,517

66

3,093

1

142

—

—

—

—

2

185

2

341

757

56,286

17

15

796

2

25

16

1,132

2

185

5

437

23

1,062

1

204

—

—

—

—

1

55

2

1491

883

20,540

18

18

703

5

543

39

3,485

6

688

8

801

11

1,356

1

123

—

—

_

—

3

256

1

65

38,951

19

7

241

i

230

11

671

4

194

11

607

35

1,815

1

205

—

—

—

—

O

206

2

193*

528

40,618

20

32

2,411

3

120

62

9,802

8

1,011

14

1,623

23

3,388

1

537

1

55

—

—

3

403

6

932

586

64.926

21

20

985

4

126

28

1,764

12

744

11

795

26

1,303

1

349

2

94

—

__

5

1,503

1

32''

554

40.929

22

12

589

—

—

3

200

2

150

11

845

114

4,620

1

55

—

—

—

—

4

395

2

224

425

26,183

23

4

291

4

381

3

204

8

314

28

1,091

1

100

—

—

—

1

150

—

_

229

14.819

24

16

758

—

—

23

1,383

—

—

9

818

164

7.240

1

124

—

—

—

—

1

57

2

502

527

81.790

25

384 54,968 56 8,244 635* 62,711 184 43,199,

340 47,747!l,129

78,10231; 15,608 ll| 4,213.

4

50,828 124 19,754 SO

28,094

10,3891,175,817

2

Fördelning

efter ändamålet

för

-verksamheten.

10

tillåter gifvetvis icke det bristfälliga materialet. Påpekas må bär endast,

att i förhållande till folkmängden inom resp. landsdelar det uppgifva

medlemsantalet är störst i, förutom Stockholms stad, Gäfieboigs län,

Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län, där medlemsantalet

utgör omkring en fjärdedel af befolkningssiffran, och minst i Skaraborgs,

Västerbottens, ivronobergs, Hallands och Östergötlands län, däi

medlemsantalet understiger eller obetydligt öfverträffar en tiondedel af

folkmängden.

Bland de olika grupper, hvari föreningarna fördelats med hänsyn

till ändamålet för deras verksamhet, framstå nykterhetsföreningarna med

den högsta sammanlagda medlemssiffran, hvarefter följa religiösa föreningar,

politiska föreningar, skytteföreningar, välgörande, föreningar,

arbetareföreningar, yrkesföreningar och föreningar för främjande af turistväsen,

samtliga grupper med öfver 50,000 medlemmar hvardera, enligt

hvad tabellen gifver vid handen. Med hänsyn tagen till de genom

den förut omförmälda representativa undersökningen konstaterade medlemssiffrorna

(se sid. 17 i det följande), torde emellertid ordningen rät

tast böra vara följande: nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, arbetareföreningar,

politiska föreningar, skytteföreningar, idrottsföreningar,

välgörande föreningar, yrkesföreningar och föreningar för främjande af

turistväsen.

1 det följande skola meddelas några märkligare resultat, som framgått

ur en granskning af, huru ifrågavarande gruppers medlemssiffror

fördela sig på olika län. Med hänsyn till det ofvan sagda om medlernmarnes

fördelning efter resp. styrelsers säten, har däivid otockholms

stad lämnats ur räkningen, enär de för denna ort uppgiga medlemssiffrorna

af förut anförda skäl måste anses för höga i förhållande till

de öfriga. För öfrig! bör jämväl ånyo erinras om själfva materialets

bristfällighet, som icke tillåter några bestämda slutsatser rörande de faktiska

förhållandena.

hivad först beträffar de religiösa föreningarna, så företer bland landsdelarna

Värmlands län såväl det högsta absoluta antalet medlemmar som

ock den största frekvensen i förhållande till folkmängden. Med hänsyn

till det absoluta antalet följa därefter i ordning Gäileborgs, Jönköpings

och Kopparbergs län, med'' hänsyn till den relativa frekvensen Uppsala,

Jönköpings och Gäfleborgs län. En anmärkningsvärdt ringa frekvens

påträffas i Hallands och Göteborgs län, liksom ock i Kronobergs och

Skaraborgs län.

11

Äfven med hänsyn till det uppgifna antalet medlemmar i nykterhetsföreningar

står Värmlands län, absolut taget, i främsta rummet bland

landsdelarna utom hufvudstaden, och följa därefter Gäfleborgs, Kopparbergs

och Västernorrlands län i nu nämnd ordning. Den högsta relativa

frekvensen anträffas åter för Jämtlands län, och följa närmast därefter

Kopparbergs, Värmlands och Gäfleborgs län samt vidare Västernorrlands

och Södermanlands län. Den minsta frekvensen i samma hänseende

är att anteckna för Göteborgs län och därefter för Blekinge,

Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Örebro län. Anmärkningsvärd

är i synnerhet den stora frekvensen i de nordligare landsdelarna, från

Kopparbergs län räknadt, liksom den ringa frekvensen i de sydligaste

länen.

I fråga om medlemsantalet i politiska föreningar stå, absolut

sedt, Malmöhus, Göteborgs, Västmanlands och Södermanlands län i

de främsta rummen bland landsortslänen. Den största frekvensen i

förhållande till folkmängden är att finna i Västmanlands län och därefter

i Malmöhus, Göteborgs och Södermanlands län. Den minsta

frekvensen är att anteckna för Gottlands län — därifrån uppgift icke

lämnats om någon politisk förening — och därnäst för Östergötlands,

Västerbottens, Kronobergs och Skaraborgs län. Äfven i Hallands,

Ålfsborgs och Norrbottens län är, enligt föreliggande uppgifter, frekvensen

af medlemmar i politiska föreningar ringa och understiger en

hundradel af folkmängden.

De högsta medlemssiffrorna för yrkesföreningar äro utom hufvudstaden

att finna i Malmöhus och Göteborgs län. Äfven med hänsyn

till frekvensen intaga dessa län de främsta platserna, härutinnan närmast

följda af Gäfleborgs och Uppsala län. Öfverhufvud taget är emellertid

frekvensen af uppgifna medlemmar i dylika föreningar ytterst ringa.

Hvad beträffar arbetsgifvareföreningar bör blott påpekas, att

hufvudmassan af medlemmarna blifvit tillförd Stockholm, i det att uppgifter

om fördelning å olika landsdelar i regel icke förelegat.

Beträffande arbetareföreningarna äro, såsom ock antydt blifvit,

uppgifterna ytterst bristfälliga, i det att dylika endast föreligga för 635

föreningar med 62,711 medlemmar, medan den representativa undersökningen

omfattar 4 hufvudföreningar med 2,698 lokalorganisationer och

189,209 medlemmar. I fråga om det förstnämnda medlemsantalets fördelning

på landsdelarna utom Stockholm må endast anföras, att Malmöhus,

Gäfleborgs och Södermanlands län förete de högsta såväl absoluta som

relativa medlemssiffrorna. Närmast därefter med afseende å frekvensen

följa Västmanlands, Göteborgs och Uppsala län.

12

Utom hufvudstaden äro de högsta medlemssiffrorna för föreningar

med konstnärligt, litterärt, vetenskapligt och musikaliskt syfte

att anträffa i Malmöhus, Göteborgs och Uppsala län, hvilka äfven

beträffande deii relativa frekvensen intaga de främsta platserna, i sistnämnda

hänseende åtföljda af Gottlands län.

Beträffande medlemmar i skytteföreningar, hvarutinnan uppgifterna

dock veterligen äro mycket bristfälliga, omfattande endast hälften af

det genom den representativa undersökningen konstaterade totalantalet,

stå, absolut taget, Göteborgs, Norrbottens, Kalmar, Jämtlands, Alfsborgs

och Malmöhus län i de främsta rummen, medan med afseende å den

största relativa frekvensen ordningen är följande: Norrbottens, Gottlands,

Uppsala, Södermanlands, Kalmar samt Göteborgs län. Den minsta

frekvensen är att finna i Jönköpings, Västernorrlands och Västerbottens

län.

De högsta uppgifna medlemssiffrorna för idrotts- och gymnastikföreningar

äro att utom Stockholm finna i Göteborgs, Malmöhus, Uppsala,

och Kalmar län, hvarvid dock liknande erinran bör göras i fråga om

materialets beskaffenhet som vid skytteföreningarna. Den största relativa

frekvensen af medlemmar i dylika föreningar förete Uppsala, Göteborgs,

Kalmar och Malmöhus län.

I fråga om sällskapliga föreningar synes materialet äfven vara

alltför ringa för att tillåta några bestämda slutsatser om det faktiska medlemsantalets

fördelning. Påpekas må endast att, frånsedt hufvudstaden,

Malmöhus, Göteborgs, Västernorrlands och Uppsala län uppvisa de

högsta, såväl absoluta som relativa, medlemssiffrorna.

Hvad hufvudstaden beträffar, intager denna i tabellen, såsom ofvan

anmärkts, en särställning, som påkallar några ytterligare erinringar.

Absolut likaväl som relativt äro medlemssiffrorna för Stockholm dominerande

gent emot landsortens ifråga om politiska, yrkes-, arbetsgivare-,

konstnärliga etc., idrotts- och sällskapliga föreningar, andra här ej särskild!

behandlade grupper att förtiga. Till stor del bör detta förhållande

tillskrifvas den omständigheten, att, äfven frånsedt de till hufvudstaden

förlagda centralstyrelserna, de flesta föreningar med styrelse i

Stockholm räkna betydande anslutning å andra orter. Särskild! beträffande

politiska föreningar, föreningar för konst etc. och idrottsföreningar

torde dock sannolikt de för hufvudstaden konstaterade högre relativa

medlemssiffrorna vara att hänföra till en större faktisk frekvens än i

andra landsdelar. I öfrigt torde emellertid icke några slutsatser med

anspråk på tillförlitlighet rörande hufvudstadens ställning i här förevarande

afseende böra göras.

13

II- Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

1. Undersökningens plan och omfattning.

Vid en första analys af clet rikhaltiga material af stadgar för ideella

föreningar, som influtit genom den enligt nådigt beslut af den IS juni

1910 ställda anmaningen till ortsmyndigheterna och som sedermera,

enligt hvad ofvan omförmälts, kompletterats, framgick, att en undersökning^

åt dessa stadgar för att inom rimlig tid kunna slutföras måste

begränsa sig till vissa representativa stadgar1). Sedan de insamlade

stadgeexemplaren uppdelats efter de hufvudsaliga ändamålen för föreningarnas

verksamhet, visade det sig ock, att den öfvervägande mängden

af dem utan alltför stor svårighet kunde hänföras till ett antal typer,

vanligen grundade på af vederbörande hufvudorganisationer utarbetade

normalstadgar, hvilka helt eller i de viktigaste punkterna vunnit efterföljd

bland underlydande föreningar. Den starka utveckling, som förenings

väsen det i vårt land rönt, har nämligen betingats af och själ!''

nödvändiggjort eu genomförd centralisation och därmed följande likformighet

i de konstitutiva bestämmelserna. Likformigheten har åstadkommits

antingen pa sa sätt, att bestående föreningar vid sammanslutning till

en hufvudorganisation ombildat sina stadgar efter ett gemensamt mönster,

eller ock därigenom, att nygrundade afdelningar af eu hufvudorganisation

inrättat sig efter af denna utarbetade normalstatuter. Vanligen

hafva dessa normalstadgar endast varit att betrakta såsom förslag, hvilka

föreningarna efter eget godtfinnande ägt betjäna sig af vid sina stadgars

uppgörande, men i vissa fall, såsom inom ett flertal stora nykterhetsorganisationer,

några religiösa organisationer o. s. v., hafva de gemensamma

bestämmelserna ägt obligatorisk giltighet. Af det senare slaget

äio sålunda de konstitutionel’, som utfärdats åt centrala nykterhetsorganisationer

att ovillkorligen gälla för underföreningarna med eller utan

kompletterande bestämmelser, s. k. tilläggslagar, för hvilka senare utarbetats

normalförslag, som föreningarna ägt frihet att anpassa sig efter,

gifVetvis dock inom ramen af gällande konstitution. Samma princip

har, i mer eller mindre vidsträckt mån, kommit till uttryck i andra

föreningars stadgar. I vissa religiösa föreningars stadgar föreskrifves

sålunda, att förslag rörande ändring af de ideella grundbestämmel

b

För 10,338 af de 10,654 föreningar, hvarom uppgift lämnats af ortsmyndigheterna,

voro insända stadgeexemplar eller gällde stadgar af samma typ som de

insända.

Urval af representativa

stadgar.

14

De undersökta

föreningarnas

allmänna

organisation

serna ej får väckas eller komma under omröstning, i vissa politiska

föreningars stadgar föreskrifves, att ändring af de programmatiska bestämmelserna

krafvel’ beslut af vederbörande hufvudorganisation o. s. a .

(härom närmare sid. 35 ff.).

1 vissa fall hafva de obligatoriska bestämmelserna utfärdats af en

internationell organisation, och gäller dessa bestämmelsers antagande såsom

villkor för anslutning till denna, såsom särskild! är fallet inom

vissa nvkterhetsorganisationer, för hvilka linnes närmare redogjordt i

bilagorna.

För undersökningen af stadgarna utvaldes ett antal större organisationer,

hvilka på grund af sin omfattning eller af andra skäl kunde

anses representativa för olika slags ideella föreningar. Dessa organisationer

äro upptagna i nedanstående förteckning, där de grupperats efter

det liufvudsakliga ändamålet för verksamheten:

Religiösa föreningar.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar

af Unga Kvinnor.

Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar

af Unge Män.

Svenska Missionsförbundet.

Sveriges Epworthförbund.

Sällskapet Svenska Baptistmissionen.

Teosofiska Samfundet i Skandinavien.

Nykterhetsföreningar.

Föreningen Hvita Bandet.

International Order of Good Templars (I.

O. G. T.).

Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (S.

G. U.).

Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund.

Nationalgodtemplarorden (N. G. T. O.).

Ungdomsförbundet Heimdal.

Nykterhetsorden Verdandi (N. O. V.).

Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund.

Sveriges Blåbandsförening.

Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund

(S. S. lT. HA

Templarorden (T. O.).

Välgörande och humanitära föreningar.

Allmänna Skyddsföreningen.

Drottning Sophias Förening till understödjande

af härens och flottans sjukvård.

Svenska Föreningen Röda Korset.

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund.

Politiska föreningar.

Allmänna Valmansförbundet.

Ekonomiska Frihetsförbundet.

Fosterländska Förbundet.

Frisinnade landsföreningen.

Föreningen emot lifsmedeltullar.

Landsföreningen för kvinnans politiska

rösträtt.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet.

Svenska Folkförbundet.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Sveriges Allmoge.

Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund.

Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti.

» ungsocialistiska parti.

Sociala föreningar.

Centralförbundet för socialt arbete.

Fredrika-Bremer-Förbundet.

Sociala Centralförbundet för Västra Sverige.

Svenska Kvinnornas Nationalförbund.

Yrkesföreningar.

Allmänna svenska läkareföreningen.

Svenska Journalistföreningen.

» Jämvägsföreningen.

> Teknologföreningen.

Sveriges allmänna folkskolelärareförening.

» » handelsförening.

» ;> tulltjänstemannaförening.

» farmaceutförbund.

» kandtverksorganisation.

» minuthandlares riksförbund.

Årbetsgifvareföreningar.

Centrala Årbetsgifvareförbundet.

Svenska Arbetsgivareföreningen.

» Boktryckareföreningen.

» Järnvägarnas Arbetsgivareförening.

» Landtarbetsgifvareföreningarnes

Fullmäktige.

Sveriges Bageriidkareförening.

» Redareförening.

» Skräddaremästares Centralförening.

» Verkstadsförening.

Arbetareföreningar.

Landsorganisationen med tillhörande fackförbund.

Svenska Arbetareförbundet.

» Järnvägsmannaförbundet.

» Typografförbundet.

Skytteföreningar.

Skytteförbundens öfverstyrelse.

Idrottsföreningar.

Föreningen för skidlöpningens främjande

i Sverige. .

Sv. Gymnastik- och Idrottsföreningarnas

Riksförbund.

Svenska Segiarförbundet.

Sveriges Centralförening för idrottens främjande.

Sveriges Militära Idrottsförbund.

Försvarsföreningar.

Sveriges Flotta.

Svenska Kvinnoföreningen för Fosterlandets

försvar.

Andra föreningar.

De svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund.

Nationalföreningen mot emigrationen.

Svenska Fattigvårdsförbundet.

» Folkskolans vänner.

» likbränningsföreningen.

» nationalföreningen mot tuberkulos.

;> Turistföreningen.

» Vegetariska föreningen.

I regel äro dessa organisationer att betrakta såsom centralorganisationer

i egentlig bemärkelse d. v. s. utgöra, helt eller delvis, sammanslutningar

för hela riket af andra organisationer. Några i förteckningen

uppförda föreningar, bland hvilka må nämnas Drottning'' Sophias Förening

till understödjande af härens och flottans sjukvård, Fosterländska Förbundet,

Föreningen emot lifsmedeltullar, Svenska Boktryckareföreningeu,

16

Svenska Järnvägarnas Arbetsgifvareförening, Sveriges Centralförening för

idrottens främjande, Svenska Kvinnoföreningen för Fosterlandets försvar

och Svenska Turistföreningen, äro dock att anse uteslutande såsom primärföreningar

d. v. s. räkna såsom anslutna endast personer, bolag o. d.

De till hufvudföreningar anslutna organisationerna äro dels i sin tur

sammanslutningar af andra föreningar, vanligen territoriellt sammanförda

till s. k. länsförbund, distriktsförbund, kretsföreningar, distriktloger etc.,

dels ock primärföreningar med direkt anslutna personer, bolag, kommuner

o. d. De till länsförbunden etc. hörande föreningarna äro i regel

primärföreningar, såsom ock de vanligt förekommande benämningarna

lokalföreningar, lokalafdelningar, grundloger etc. angifva.

I de flesta fall hvilar, som sagdt, sammanslutningen helt på territoriell

grundval, i det att, där organisationen är mest fullständigt genomförd,

under hufvudföreningen sortera närmast distriktsorganisationer

— med län, stift, landskap eller andra större delar af riket

såsom indelningsgrund — och under dessa lokalorganisationer. Inom

vissa centralorganisationer förefinnes emellertid eu fördelning af anslutna

föreningar eller enskilda medlemmar efter yrken eller eljes skilda grenar

af verksamheten. Sålunda äro exempelvis till Svenska Arbetsgifvareföreningen

anslutna dels yrkes-, dels ortsförbund, till Landsorganisationen

fackförbund med underlydande lokalafdelningar, till Svenska Gymnastik-

och Idrottsföreningarnas Riksförbund sektionsförbund för olika

idrottsgrenar jämsides med distriktsförbund, bägge med lokala idrottsföreningar

såsom underorganisationer o. s. v. Samtliga dessa på yrkeseller

annan grundval än den territoriella Infilande organisationer hafva i

efterföljande sammanställningar tillförts en särskild grupp, organisationer''

för yrken eller olika grenar af verksamheten.

Ett spörsmål, som i detta sammanhang äfven bör beröras, är huruvida

och i hvad mån underlydande föreningar äro att anse såsom medlemmar

af hufvudorganisationen. Härutinnan är den största olikhet rådande,

beroende på den allmänna karaktär organisationen äger och de

skilda verksamhetsformer, som däraf betingas. I vissa fall äro endast

de under hufvudföreningen närmast sorterande organisationerna att anse

såsom direkta medlemmar af denna och hafva sig uteslutande tillagda

de befogenheter och skyldigheter, som pläga åtfölja medlemskap. I

andra fall ingå de under sistnämnda organisationer sorterande primärföreningarna,

jämsides med eller med förbigående af närmast högre

organisation, direkt såsom medlemmar i hufvudföreningen. I åter andra

fall är medlemskapet i hufvudföreningen direkt knutet till de enskilda

personer o. d., hvaraf denna består, med uteslutande af de organisato

-

17

riska mellanled, som kunna förefinnas. Icke sällan uppträda ock enskilda

personer jämsides med föreningar såsom »fristående medlemmar» af hufvudföreningen.

Härjämte existera en mängd andra former för anslutning

till hufvud föreningen, hvilka stundom kunna lämna rum för tvekan

om medlemskapet och för hvilka hänvisas till den efterföljande framställningen

samt särskildt till de bland bilagorna intagna speciella redogörelserna

för vissa organisationer. Erinras må här endast om de fall,

då anslutna enskilda personer äga direkt besluta i liufvudföreningens

viktigare angelägenheter genom omröstning per capita, s. k. referendum.

Den representativa undersökningen omfattar, såsom redan är nämndt,

de på grund af sin storlek eller af andra skäl mest betydelsefulla organisationerna.

Med säkerhet kan ock påstås, att dessa organisationer

räkna såsom anslutna det öfvervägande flertalet medlemmar af ideella

föreningar i vårt land, såsom i viss mån torde framgå vid en jämförelse

mellan resultatet af den genom myndigheterna verkställda undersökningen

och efterföljande summariska öfversikt, utvisande antalet undersökta

hufvudorganisationer och till dessa, direkt eller indirekt, anslutna organisationer

för yrken m. m., distriktsorganisationer, lokalorganisationer

samt enskilda personer o. d., samtliga fördelade efter ändamålet för

lrufvudorganisationernas verksamhet:

Hufvud-

Antal till

dessa anslutna

A n cl a m å 1

organi-

organi-

distrikts-

lokal-

enskilda

sationer.

sationer för

organisa-

organi-

personer

yrken m. m.

tioner.

sationer.

o. d.

Religiösa föreningar ...............

7

—

—

3,604

217,582

Nykterhetsföreningar...............

11

—

136

8,051

460,809

Välgörande o. humanitära för. ...

3

3

—

283

21,996

Politiska föreningar..................

13

—

73

2,299

161,391

Sociala föreningar ..................

4

130

—

6

3,121

Yrkesföreningar .....................

10

7

—

777

32,795

Arbetsgivareföreningar............

9

26

—

112

6,814

Arbetareföreningar ..................

4

28

—

2,698

189,209

Skytteföreningar .....................

1

—

26

2,300

150,000

Idrottsföreningar ...................

5

15

27

951

113,098

Försvarsföreningar .................

2

—

25

—

11,275

Andra föreningar....................

9

—

11

205

112,952

Summa

78

•209

298

21,286

1,481,042

Deri representativa

undersökningens

omfattning.

3

18

Med afseende å sista kolumnen i tablån bör anmärkas, att densamma

omfattar samtliga till hnfvudföreningarna anslutna personer, om hvilka

uppgifter förelegat, oafsedt om dessa personer äro direkt eller indirekt anslutna

till hufvudorgamsationen. För öfrigt erinras om hvad förut anmärkts

att i ett par viktiga fall — Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och

Allmänna Valmansförbundet — uppgifter saknas rörande det öfvervägande

antalet anslutna personer.

Vid den närmare granskningen af stadgarna gällde det i första rumatt

utröna, huruvida och i hvilken utsträckning normalstadgar vore gällande

för de till nämnda hufvudorganisationer anslutna föreningarna,

eller, där detta icke vore fallet, om och i hvad mån en viss typ af

stadgar eljes kunde anses förhärskande. Det visade sig därvid att, om

också icke eu fullständig analys af de mångfaldiga och skiftande bestämmelser,

som förefinnas inom nämnda hufvudorganisationer, inom

rimlig tid lät sig verkställa, likväl en undersökning, som begränsade

sig till de normerande stadgetyperna med angifvande, i görlig mån, af

viktigare afvikelse!-, borde äga stort värde. Förutom det att dessa normerande

stadgar af det skäl måste anses betydelsefulla framför andra,

att de i regel utarbetats på grundval af en mångsidig och rik erfarenhet

om föreningarnas praktiska behof, befunnos de ock, vid förfrågan

hos resp. hufvudorganisationer, äga ett vidsträckt giltighetsområde omfattande

det öfvervägande flertalet af anslutna föreningar. 1 vissa fall

erhölls ock exakt upplysning om det medlemsantal, som omfattades af

de normerande stadgarna, i andra fall kunde på grund af lämnade uppgifter

eu approximativ beräkning i samma hänseende verkställas.

Stadgar

n n d e r 8

ö k t a för

lmfvud-

organisatio-

distrikts-

lokal-

enskilda

Ändamål.

organisa-

ner för

organisa-

organi-

personer

tioner.

yrken m. in.

tioner.

satio ner.

o. d.

Religiösa föreningar .....................

7

—

i

2,500

145.000

Nykterhetsföreningar.....................

11

—

130

6,900

403,400

Välgörande och humanitära fören.

3

3

—

65

20,300

Politiska föreningar ....................

13

—

59

1,850

141,400

Sociala föreningar ........................

4

—

—

6

3,100

Yrkesföreningar ...........................

10

—

—

530

22,100

Arbetsgifvareföreningar..................

9

-

—

15

1,200

Arbetareföreningar.......................

4

21

—

2,681

186,700

Skytteföreningar ...........................

1

—

26

2,000

135,000

Idrottsföreningar...........................

5

15

27

467

60,400

Försvarsföreningar ........................

2

—

25

—

7,800

Andra föreningar..........................

9

—

11

105

41,400

Summa

7S

39

285

17,119

1107,800

19

I vidstående tablå lämnas en summarisk öfversikt öfver det antal

organisationer, fördelade efter organisationsformen och hufvudföreningens

ändamål, hvilkas stadgar kunna anses granskade enligt den nyss beskrifna

representativa metoden, hvarjämte meddelas det antal personer o. d.,

för hvilka sålunda undersökta stadgar varit gällande.

2. Afgifter.

De olika slags afgifter, som förekomma i de undersökta föreningarnas

stadgar, hafva i hufvudtabellen fördelats på tvenne grupper, regelbundna

afgifter och uttaxering, med hänsyn tagen därtill, om afgiften

varit en på förhand fastställd, periodiskt återkommande utlaga, eller

om densamma utgjorts af en å medlemmarne verkställd utdebitering af

föreningens kostnader. Visserligen låter det sig icke städse göra att

uppdraga eu skarp gräns mellan dessa båda slag af afgifter, såsom särskilt

är fallet, då en regelmässigt utgående afgift icke är till beloppet

fixerad i stadgarna, utan tid efter annan fastställes genom beslut af föreningen,

i hvilka fall den regelbundna afgiften jämväl äger karaktär

af uttaxering. Detta förhållande har emellertid särskild! utmärkts i hufvudtabellen,

hvarjämte i efterföljande sammanfattande redogörelse framhäfves,

huruvida de regelbundna afgifternas storlek varit fastställd i stadgarna

eller icke. Att härvid afgiften icke kunnat anses såsom till beloppet

fixerad, då stadgarna endast angifvit den maximi- eller minimigräns,

inom hvilken föreningen ägt närmare fastställa storleken, torde

knappt behöfva anmärkas. Esomoftast har emellertid i de förslagsvis

utarbetade normalstadgar, hvarpå förevarande undersökning till betydande

del grundar sig, sjkifva beloppet visserligen icke angifvits i normalförslaget,

utan dess fastställande tillkommit föreningarna, men i allt

fall framgått, att förslaget afsett ett uttryckligt angifvande af beloppet

i stadgarna.

livad först beträffar de religiösa föreningarna, hafva dessa oftast

sin ekonomi baserad på frivilliga afgifter och bidrag. Af de undersökta 7

hufvud föreningarna hafva sålunda endast tvenne, relativt mindre betydande

— Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar af Unga Kvinnor och

Teosofiska Samfundet i Skandinavien — i sina stadgar införda bestämmelser

om regelbundna afgifter med angifvande af deras storlek, hvarjämte

en tredje — Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af

Unge Män — från möte till möte fastställer storleken af det bidrag, som

skall utgå från anslutna föreningar. Där öfriga hufvudföreningar öfver

-

Regelbundna

afgifter.

20

hufvud meddela föreskrifter om afgifter, utsäges tydligt, att dessa skola

vara frivilliga. Detsamma är förhållandet med de undersökta distriktsorganisationerna

med undantag allenast däraf, att den såsom en kretsförening

till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen anslutna organisationen

»De Ungas Förbund» har bestämmelser om »visst årligt bidrag» af understödjande

medlemmar. Äfven den öfvervägande mängden af de religiösa

lokalorganisationerna synes af sina medlemmar upptaga endast

frivilliga afgifter, hvarvid dock i normalstadgarna för till Svenska Missionsförbundet

anslutna lokalföreningar är tillagdt, att den frivilliga afgiften

skall hafva formen af »bestämd månadsalgift». Regelbundna till

beloppet i stadgarna fixerade afgifter förekomma allenast hos lokalorganisationer

tillhörande Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar af Unga

Kvinnor och Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af Unge

Män samt hos det »Sällskap för befrämjande af upplysning och sedlighet»,

hvars stadgar uppgifvits vara i hufvudsak likartade med stadgarna

för de c:a 400 baptistförsamlingar, hvilka konstituerat sig såsom föreningar

för ernående af lagfart å fastigheter.

Fn säregen bestämmelse anträffas hos de s. k. epworthföreningarna,

nämligen att medlem af »det kristna förvaltareskapet» direkt utbetalar

minst Vid af årliga inkomsten.

De undersökta nykterhetsföreningarnas stadgar innehålla genomgående

föreskrifter om regelbundna afgifter, vanligen med angifvande af

dessas storlek. Af 11 hithörande hufvudföreningar hafva sålunda 9 i stadgarna

fixerat beloppet af de års- eller kvartalsafgifter, som erläggas för

hvarje direkt eller indirekt ansluten person. I de tvenne återstående

hufvudorganisationerna — Sveriges Nationalloge af Nationalgodtemplarorden

och Sveriges Blåbandsförening — bestämma hufvud föreningarna

å möte storleken af de afgifter, som i förhållande till medlemsantalet

skola erläggas af anslutna organisationer. 1 sistnämnda fall föreligger,

såsom ock ofvan antydts, ett slags uttaxering, som dock gifvetvis

praktiskt taget begränsas allt efter storleken af de till underorganisationerna

utgående personliga medlemsafgifterna, öfver hvilkas belopp

dessa själfva bestämma.

Inom distriktsorganisationerna äro förhållandena mera växlande och

förekommer i ungefär lika utsträckning, att afgiften är till beloppet i

resp. stadgar bestämd, som att densamma fastställes genom beslut å

distriktsmötena (inom Nationalgodtemplarorden hufvudföreningens årsmöte);

i några större organisationer, nämligen Goodtemplarorden (I. O. G. T.),

Nationalgodtemplarorden (N. G. T. O.) och Templarorden (T. O.), utgöra

21

afgifterna till distriktsorganisationema viss i stadgarna bestämd andel

af de till bufvudföreningen inflytande medlemsafgifterna.

De flesta lokalorganisationerna kafva i sina stadgar fastställt beloppet

af de regelbundna afgifter, som skola utgå. Inom trenne betydande

organisationer, nämligen N. G. T. O., Nykterhetsorden Yerdandi (N. O.

V.) och Sveriges Blåbandsförening hänvisa dock stadgarna för lokalföreningar

ock ungdomsafdelningar fastställandet af de regelbundna afgifternas

storlek till enkelt beslut af resp. föreningar. Enligt reglerna för

N. O. V :s ungdomsverksamket tillkommer det afdelningens styrelse ock

öfriga äldre medlemmar att bestämma om afgifternas storlek.

Inom gruppen välgörande föreningar äro de 3 undersökta hufvu

dföreningarna i kär förevarande afseende hvar för sig olikartade, i det

att Allmänna Skyddsföreningens stadgar icke meddela någon som helst

föreskrift om regelbundna afgifter och stadgarna för Drottning Sophias

Förening angifva den exakta storleken af utgående afgifter för aktiva

medlemmar samt Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund enligt sina stadgar

å kongress fastställer medlemsafgiften för närmaste treårsperiod. De till

Svenska Föreningen Röda korset anslutna organisationerna, nämligen

sjuk vårds föreningen och sjuksköterskehemmet samt de lokala kvinnoföreningarna,

hafva samtliga i sina stadgar fixerat storleken af afgifterna,

hvilka antingen kunna erläggas en gång för alla eller årsvis.

De politiska föreningarna hafva i de allra flesta fall fixerat afgiftsbeloppet

i stadgarna. Af undersökta 13 hufvudföreningar bilda härifrån

undantag endast Allmänna Valmansförbundet, som icke upptager några

regelbundna afgifter, och Ekonomiska frihetsförbundet, som låter vederbörande

medlem själ!’ bestämma afgiftens storlek. I öfriga hufvudföreningars

stadgar är fastställdt det belopp, som skall erläggas för hvarje

ansluten person, hvarvid i några fall beloppet angifves såsom minimum,

hvilket efter medlemmens fria vilja kan öfverskridas. De granskade stadgarna

för distriktsorganisationema angifva städse, stadgarna för lokalorganisationerna

i regel afgiftens storlek. Undantag bilda i första rummet

de till Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti anslutna lokala arbetarekommunerna,

hvilka enligt gällande grundstadgar själfva å årsmöte fastställa

de afgifter, som skola utgå från anslutna föreningar. Norm alstadgar

na för klubbar och föreningar tillhörande Socialdemokratiska ungdomsförbundet

och Sverges ungsocialistiska parti angifva endast minimum för

månadsafgifter och lämna åt hvarje särskild klubb att bestämma om storleken

af inträdes- och månadsafgifter. Nämnas bör för öfrigt, att inom

22

ett par betydande organisationer, Allmänna Valmansförbundets Stockholmsdistrikt

och Frisinnade landsföreningen, den personliga medlemsafgiften

är lämpad efter medlemmens förmögenhetsförhållanden, i det att

densamma ntgår i viss proportion till inkomsten, inom Frisinnade landsföreningens

lokal af delningar dock alternativt med fast belopp, hvilket

senare synes vara regeln.

Hvad beträffar de sociala föreningarna, är i detta sammanhang

endast att anteckna, att de undersökta stadgarna utan undantag innehålla

bestämmelse om afgiftens storlek, liksom ock är fallet i det öfvervägande

flertalet af de undersökta yrkesför eningarna. Undantag utgöra

bland hufvu dföreningar inom den sistnämnda gruppen Allmänna svenska

läkarföreningen och Sveriges farmaceutförbund, hvilkas stadgar föreskrifva

årsalgifter utan att angifva dessas belopp. Inom den förra föreningen

förekommer därjämte en mötesafgift, som bestämmes af styrelsen.

Inom de undersökta arbetsgivareorganisationerna utgå de

regelbundna afgifterna vaxdigen efter visst, i stadgarna närmare angifvet

förhållande till omfattningen af de anslutna arbetsgifvarnes ekonomiska

verksamhet, vare sig denna mätes efter arbetarestyrkan eller efter

det taxerade inkomstbeloppet eller ock — inom Svenska Arbetsgivareföreningen

— efter det ansvarighetsbelopp, för hvilket arbetsgifvaren

häftar inom föreningen. Därjämte är stundom visst minimibelopp angifvet

för den efter ofvannämnda grunder utgående afgiften. Svenska Järnvägarnas

Arbetsgifvareförening fastställer årligen algiften å sammanträde,

liksom ock Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes Fullmäktige, den

senare organisationen dock med begränsning såväl nedåt, till viss summa,

som uppåt, till visst belopp per tecknad hektar åker eller äng.

Landsorganisationen och till denna hörande fackförbund, äfvensom

de fristående fackförbund, som omfattas af undersökningen, hafva i

sina stadgar fastställt beloppen af de afgifter, som skola erläggas af anslutna

personer, vanligen fördelade på helt och hälft betalande. Däremot

hafva lokalorganisationerna — fackföreningar och platsorganisationer''

—- genomgående förbehållit sig att å möten bestämma egna regelbundna

afgifter, hvilkas minimibelopp dock vanligen finnas fastslagna i resp..

fackförbunds eller i afdelningens stadgar.

Inom grupperna skvtte-, idrotts-, försvars- och »andra)) föreningar

är den regelbundna afgiften — där dylik förekommer, såsom är

23

regeln i stadgarna till beloppet fixerad, med undantag, såvidt utrönas

kunnat, endast för Svenska Seglarförbundet, livilket å möte bestämmer

afgiftsbeloppet för hvarje de anslutna segelsällskapen tillkommande röst,

äfvensom för enstaka skytteföreningar, hvilka härutinnan afvika från

normalstadgarna. Anmärkas kan, att inom segelsällskapen afgiften dels

är personlig, dels ock utgår i proportion till de inregistrerade båtarnas

mätningstal, samt att densamma inom De svenska djurskyddsföreningarnas

centralförbund är satt i förhållande till anslutna föreningars kapitaltillgång.

Inom de religiösa föreningarna förekommer uttaxering icke i annan

form, än att, som nämndt, en af de undersökta hufvudföreningarna från

möte till möte bestämmer storleken af de från anslutna föreningar utgående

afgifterna. Inom nykterhetsföreningarnas grupp innehålla konstitutionerna

för tvenne betydande hufvudföreningar, nämligen Sveriges Storloge

af Goodtemplarorden och Sveriges Nationalloge af Nationalgodtemplarorden,

_ föreskrifter om uttaxering i egentlig bemärkelse, i bägge fallen

utan angifven begränsning. Den förra föreningen kan nämligen genom

beslut å ordinarie möte med två tredjedelars majoritet pålägga grundlogerna

extra beskattning, och den senare äger samma befogenhet jämväl

emot till nationallogen anslutna enskilda medlemmar, hvilka icke

äro röstberättigade. Äfven förekommer inom nationalgodtemplarordens

distriktloger ett slags uttaxering, i det att dessa enligt konstitutionen

äga upptaga nödiga missionsmedel äfvensom medel för byggnadsunderstöd

åt svagare loger.

Inom tvenne politiska hufvudföreningar, Svenska Folkförbundet och

Sverg-es ungsocialistiska parti, förekommer uttaxering under form af

utdebitering åt möteskostnader. I den förra organisationen utkräfves

sålunda af anslutna lokalafdelningar en årlig »representationsskatt»,

hvars storlek bestämmes af förbundsmötet, i den senare organisationen

äger styrelsen för bestridande af kostnad för extra kongress uttaxera

högst 50 öre per medlem. Bland yrkesföreningarna har Svenska Järnvägsföreningen

ensam i sina stadgar bestämmelser om uttaxering: vid

behof uttaxeras bidrag å de medlemmar, för hvilka beslut om bidragens

utgörande är bindande, i förhållande till hvars och ens årsafgift. Mot

beslut härom har dock visst antal af föreningens medlemmar vetorätt.

Det är egentligen inom de fackliga sammanslutningarnas grupp, som

uttaxeringen kommit till mer vidsträckt användning. Samtliga stadgar

för hufvudföreningarna å arbetsgifvaresidan innehålla sålunda föreskrifter

härom, för en förening, Svenska Landtarbetsgifvarnes Fullmäktige, dock

Uttaxering.

24

Villkor för

utträde.

endast under den form, att den regelbundna afgiftens storlek inom vissa

gränser fastställes från årsmöte till årsmöte. V anligen är uttaxeringen

begränsad uppåt, vare sig visst maximibelopp per år finnes utsatt, eller

den proportion till regelbunden afgift eller afgifven garantiförbindelse,

intill hvilken uttaxering årligen får ske, är fastställd. Tvenne hufvudföreningar,

Centrala Årbetsgifvareförbundet och Sveriges Skräddaremästares

Centralförening, tillåta obegränsad uttaxering till understöd

vid arbetskonflikter, hvilken inom den förra föreningen beslutes af fullmäktige,

inom den senare af centralstyrelsen.

Inom Landsorganisationen och samtliga undersökta fackförbund är

uttaxering tillåten att påbjudas af vederbörande styrelse, eventuellt af

kongress eller representantskap, till understöd vid arbetsinställelser, eller

när den för konflikter afsedda reservfonden understiger visst belopp, eller

ock för andra extra ordinära behof. I ett flertal fall äger därjämte afdelningen

(fackföreningen) att påbjuda uttaxering. 1 regel är uttaxeringen

obegränsad, dock så att stundom visst belopp per medlem är angifvet,

hvilket ej får öfverskridas utom i händelse af större arbetsinställelser

eller efter'' tillstyrkan eller beslut af viss myndighet inom organisationen.

Endast Textilarbetareförbundets stadgar fastställa det högsta

belopp per medlem, som får utdebiteras.

Inom öfriga, här ej omförmälda grupper af organisationer förekommer

öfver hufvud taget icke uttaxering i egentlig bemärkelse.

3. Medlems afgång.

Inom det stora flertalet föreningar förekomma inga som helst stadganden

om villkor för utträde. Det är hufvudsakligen endast inom

nykterhetsföreningar, yrkes föreningar, arbetsgivareföreningar och idrottsföreningar,

som dylika bestämmelser anträflats i någon större utsträckning.

Det vanligaste villkor, som stadgarna uppställa för utträde, synes

vara anmälan därom till vederbörande, hvarvid ofta tillika föreskrifves

viss kortare tid, inom hvilken anmälan bör vara skedd före utträdet.

Bland de religiösa föreningarna föreskrifva stadgarna för en hufvudorganisation,

Teosofiska Samfundet i Skandinavien, skriftlig anmälan hos

generalsekreteraren eller vederbörande loge-ordförande, hvar järnte anmälan,

med eller utan angifvande af tiden för densamma, finnes stipulerad

hos vissa af de kristliga föreningarna för unga män och för unga kvinnor.

Normalstadgarna för missionsföreningar tillhörande Svenska Mis

-

25

sionsförbundet föreskrifva härutinnan endast, att utträdande bör underrätta

församlingsföreståndaren. Vida vanligare är föreskrift om anmälan

i de lokala nykterhetsföreningarnas stadgar, hvarvid tillika oftast bestämmes,

att anmälan skall bordläggas till nästföljande ordinarie sammanträde,

eventuellt föredragas vid detta. Eu hnfvudförening, Sveriges

Nationaltempel af Templarorden, uppställer såsom villkor för lokalförenings

utträde, att förslag delgifves nationaltemplets ombudsman eller

medlem af dess styrelse.

Bland de undersökta yrkesföreningarna föreskrifva o hufvudföreningar

anmälan, vanligen skriftlig, för enskilda medlemmars utträde.

Liknande bestämmelser hafva oek anträffats i vissa lokalföreningars

stadgar.

Samtliga de arbetsgivareföreningar, denna undersökning omfattar,

hafva uppställt såsom villkor för utträde anmälan viss tid före utgången

af det kalenderår, efter hvilket afgången sker; uppsägningstiden omfattar

i regel 6 månader eller därunder, men är i ett fall — Svenska Järnvägarnas

Arbetsbi fvarening — utsträckt till 11 månader. Dessutom hafva

en del arbetsgivareföreningar kompletterat hithörande bestämmelser med

föreskrift om medlemskap minst ett eller flera år, hvarom mera i det

följande.

Arbetareföreningarnas stadgar föreskrifva i ett flertal fall såsom

villkor för afdelnings eller enskild medlems utträde anmälan, hvarvid

stundom fordras orsakens angifvande; någon gång förutsättes ock uttryckligen

pröfning eller beslut af vederbörande styrelse eller förening,

hvarom mera nedan.

Bland idrottsföreningarna upptaga stadgarna för Svenska Gymnastik-

och Idrottsföreningarnas Riksförbund föreskrift om anmälan om

utträde minst 1 månad före slutet af det arbetsår, med hvilket ansluten

förening önskar afgå, hvarjämte normalstadgarna för såväl de till Riksförbundet

anslutna idrottsföreningarna som för de till Föreningen för

skidlöpningens främjande hörande skidklubbarna stipulera skriftlig utträdesanmälan.

Äfven Svenska Seglarförbundet och därtill anslutna

segelsällskap föreskrifva anmälan om utträde.

Inom ett flertal stora nykterhetsorganisationer — Goodtemplarorden,

Nationalgodtemplarorden, Norrbottens läns Blåbandsförbund och Templarorden

— föreskrifva lokalföreningarnas stadgar såsom villkor för

utträde, att medlem skall vara fri från »anklagelse» eller anmärkning

och hafva fullgjort sina ekonomiska skyldigheter i föreningen.

Äfven inom fackföreningar tillhörande Sv. Järn- och Metallarbetareför

4

-

26

Grund för

uteslutning.

bundet samt Sv. Måleriarbetareförbundet gäller såsom villkor för utträde

fullgörande af ekonomiska förpliktelser till organisationen.

Viss tids medlemskap erfordras, som nämndt, för utträde ur eu

del arbetsgivareföreningar. Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes

Fullmäktiges stadgar bestämma sålunda, att förening icke äger utträda

förrän efter minst ett års medlemskap och vid slutet af kalenderår,

Sveriges Bagerii dk are förening tillåter utträde först vid slutet af kalenderåret

efter det, då inträdet skett, och stadgarna för Sveriges Skräddaremästares

Central förening förutsätta beträffande såväl centralföreningen

som lokalföreningarna, att den utträdande minst 3 år skall hafva tillhört

organisationen.

Stadgarna för en del arbetareföreningar göra, såsom jämväl är

nämndt, utträdet beroende af vederbörande förenings eller styrelses pröfning

eller beslut. Sålunda krafvel- Sv. Bokbindareförbundet förebringande

af »giltig orsak» (t. ex. upphörande med yrket) för utträdes beviljande.

Sv. Murareförbundets och Sv. Måleriarbetareförbundets afdelningar

fordra bifall af två tredjedelar af medlemmarna, de sistnämnda

därjämte förbundsstyrelsens godkännande. Inom Sv. Typografförbundet

skall ingifvas motiverad ansökan till afdelningens styrelse, som äger

afge utlåtande, hvilket underställes förbundsstyrelsen. Sv. Kommunalarbetareförbundet

uppställer såsom villkor för afdelnings utträde, att

densamma med 3/4 majoritet vid tvenne sammanträden beslutat att därom

anhålla.

De flesta af de undersökta föreningarna hafva i stadgarna angifvit

de grunder, som gälla för medlems uteslutning. Stundom är ingen

särskild uteslutningsgrund angifven, utan förbehåller sig vederbörande

förening eller styrelse härutinnan fri pröfningsrätt, eller äro endast formerna

för besluts fattande om uteslutning fastställda. Icke sällan saknas

ock hvarje stadgande om medlems uteslutning.

Gifvetvis äro de i stadgarna afgifna uteslutningsgrunderna olikartade

och mångskiftande, allt efter föreningarnas karaktär och syftemål.

De bestämmelser härom, som vanligen anträffas, torde emellertid kunna

rubriceras under följande liufvudgrunder: försummelse att erlägga stadgad

afgift eller — beträffande anslutna föreningar — rapport om verksamheten,

motverkande af föreningens ändamål eller intressen, brott mot

dess stadgar och grundsatser samt ovärdigt eller vanhederligt uppförande.

I den efterföljande kortfattade redogörelsen för stadgarnas be

-

27

stämmelser i förevarande afseende inom olika grupper af föreningar

skola särskild! framkäfvas de mer egenartade föreskrifter, som gälla.

Inom de religiösa föreningarna fästes förnämligast vikt vid

medlemmens förhållande i religiöst oeh moraliskt hänseende. Evangeliska

Fosterlandsstiftelsens normalstadgar angifva sålunda såsom utesluta!

ngsgrund bekännelsestridig eller okyrklig ståndpunkt, epworthföreningarnas

stadgar osedligt eller okristligt uppförande eller pligtförgätenhet

etc. Svenska Missionsförbundet lämnar däremot åt generalkonferensen

resp. församlingarna att fritt pröfva, på hvad grund medlem

bör uteslutas.

Nykterhetsföreningarna angifva i regel såsom ovillkorliga uteslutningsgrunder:

brott mot nykterhetslöftet, falsk angifvelse för dylikt brott

eller ogrundad! förslag om uteslutning samt — ofta äfven eventuellt

— uraktlåtenhet att erlägga afgift. Såsom eventuella uteslutningsgrunder

anföras brott mot stadgarna eller föreningens principer samt

olika fall af olämpligt uppförande, såsom —- inom Nationalgodtemplarorden

— dans, anslötliga och lastbara vanor, religiös eller politisk agitation

m. m. Ofta gälla strängare bestämmelser för s. k. graduerad

(omedelbar) medlem i organisation af högre ordning.

Beträffande välgörande, politiska och sociala föreningar må

anmärkas, att dessa i ett flertal fall sakna hvarje bestämmelse om medlems

uteslutning. Fosterländska förbundet och Frisinnade landsföreningen

lämna fritt åt resp. styrelser att bestämma om uteslutning;

enligt normalstadgarna för den sistnämnda organisationens lokalafdelningar

kan dock vädjan ske till föreningen af den, beslutet afsela För

öfrigt gäller inom ett flertal hithörande föreningar försummelse att erlägga

afgift såsom uteslutningsgrund, inom ett par — Sveriges Allmoge

och Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti — äfven motverkande

af föreningens syfte. Sistnämnda tvenne uteslutningsgrunder

finnas jämväl angifna i åtskilliga yrkesföreningars stadgar, där tillika

förekommer, att medlem kan uteslutas för ohederligt eller ovärdigt uppförande,

förlust af medborgerligt förtroende eller konkurs. Sveriges

allmänna tulltjänstemannaförenings stadgar upptaga bland annat äfven

afsked ur tullverkets tjänst utan rätt till pension.

Enligt arbetsgivareföreningarnas stadgar kan hvad Sveriges

Bageri kikare förening benämner »illojalitet eller inkollegialitet», d. v. s.

handling stridande mot det gemensamma intresset i förhållandet till

arbetarne, i regel föranleda uteslutning; detsamma torde förnämligast

afses, då brott mot stadgar eller mot af styrelse fattad t beslut angifves

såsom uteslutningsgrund. I några fall angifves ock konkurs eller ned

-

28

läggande af verksamheten såsom ledande till medlemskapets förlust.

Påpekas bör i detta sammanhang, att flertalet hithörande föreningar i

medlemmarnas afgifna s. k. garantiförbindelser äga en säkerhet för förpliktelsernas

fullgörande och särskildt för solidariskt beteende i arbetskonflikter.

Landsorganisationen och fackförbunden hafva i regel såsom

grund för underlydande förenings uteslutning angifvit försummelse att

inom viss tid insända afgift, någon gång äfven stadgebroti. Uteslutning

af enskild medlem äger vanligen rum, om någon uraktlåter

inom viss tid erlägga afgift, motarbetar eller moraliskt skadar organisationen,

uppsåtligen bryter mot stadgarna, svekligt uppbär eller söker

uppbära understöd eller uppträder såsom strejkbrytare. Stundom finnes

förskingring af afdelningens tillhörigheter, vanärande brott, ovärdigt

beteende o. d. angifvet såsom uteslutningsgrund. 1 några fall stipuleras

å andra sidan, att försummelse att erlägga ordinarie eller extra

afgift ej får föranleda uteslutning. Några stadgar angifva icke uttryckligen

uteslutning såsom påföljd af förseelser i här nämnda hänseenden,

så t. ex. stadgarna för Internationella Tobaksarbetareförbundet, hvilka

beträffande personer, som uppträda förrädiskt mot kamrater, lämna åt

vederbörande afdelning att »vidtaga de åtgärder förhanden var an de omständigheter

nödvändiggöra». 1)

Det öfvervägande flertalet skytteföreningar hafva i stadgarna angifvit

brott mot stadgar och gällande föreskrifter samt ovärdigt beteende

såsom uteslutningsgrunder, så ock de militära idrottsföreningarna.

Normalstadgarna för idrottsföreningar, tillhörande Riksförbundet, upptaga

såsom eventuella uteslutningsgrunder försummelse att erlägga afgift

samt brott mot föreningens bestämmelser eller hederns lagar.

De fåtaliga bestämmelser härutinnan, som förefinnas inom öfriga i

tabellen behandlade kategorier af föreningar, förete intet särskildt anmärkningsvärdt.

I samband härmed må omnämnas, att inom en del arbetsgifvareoch

idrottsföreningar förefinnas bestämmelser om skyldighet för utträdd

eller utesluten medlem att erlägga afgift för det löpande året. Sveriges

Redareförening ålägger medlem att i proportion till garantiförbindelsens

belopp deltaga i täckande af eventuell brist i föreningens tillgångar vid

tiden för utträdet jämte ytterligare utgifter, som föreningen kan komma

att vidkännas på grund af arbetskonflikter under tiden till utträdet.

b Skancl. Sadelmakare- och Tapetserareförbundet, som ej upptagits i tabellen

på grund af sin ringa omfattning, ådömer strejkbrytare penningstraff.

29

4. Styrelsens sammansättning och beslutförhet.

Med afseende å styrelsens sammansättning är först att märka, att

de undersökta stadgarna med helt få undantag härom innehålla föreskrifter.

Till undantagen höra konstitutionen för distriktloger inom

INykterhetsorden Verdandi, som åt hvarje distriktloge öfverlämnar att

själf bestämma om styrelsens storlek och de kommittéer, som skola

väljas, samt normalstadgarna för klubbar tillhörande Sverges ungsocialistiska

parti, enligt uppgift oförändradt gällande för c:a 90 klubbar med

c:a 5,000 medlemmar, hvilka normalstadgar icke innehålla några som

helst föreskrifter om styrelsens sammansättning. Eu i detta liksom i

vissa andra hänseenden högst egenartad konstitution äger Ekonomiska

Frihetsförbundet, där hvarje medlem äger rätt att anmäla sig såsom

»styrande medlem», hvarmed följer skyldighet att deltaga i alla förhandlingar

och omröstningar.

För öfrigt äro gifvetvis styrelserna i de undersökta föreningarna af

högst växlande sammansättning och storlek, allt ifrån vissa verkstadsklubbars

tremannastyrelser till den af minst 100 personer bestående

centralstyrelsen för Föreningen emot lifsmedeltullar, och hänvisas för

en närmare kännedom om dessa förhållanden till hufvudtabellen äfvensom

till de bilagda särskilda redogörelserna. Nämnas må bär endast,

att styrelsen esomoftast öfverlämnar de löpande ärendenas skötsel åt ett

verkställande utskott, hvilket då tillkommer större eller mindre del af

styrelsens befogenhet, eller ock tillsätter den delegationer för olika

verksamhetsgrenar.

I regel väljes styrelsen å allmänt föreningssammanträde. Någon

gång utgöres den dock, helt eller delvis, af delegerade för anslutna föreningar,

eller äger högre myndighet, inom eller utom föreningen, att

utse styrelseledamot. Själfskrifna styrelseledamöter äro stundom vissa

annorledes utsedda funktionärer inom organisationen eller förutvarande

styrelseledamöter, såsom särskildt är fallet inom ett flertal nykterhetsföreningar,

eller ock innehafvare af befattning utom föreningen, såsom

inom epworthföreningarnas styrelse vederbörande församlings pastor, inom

fångvårdsföreningars styrelse direktör och predikant vid länscellfängelse.

Med afseende å valet af styrelseledamöter är att märka, att detta

’) I denna förening torde dock det af 3 personer bestående »ordförandeskapet»

vara att anse såsom egentlig styrelse.

30

inom vissa politiska föreningar och fackförbund förrättas af lokalafdelningarna

å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Föreskrifter om styrelsens beslutförhet saknas inom det stora flertalet

nykterhetsföreningar, politiska föreningar och arbetareföreningar,

men förekomma inom öfriga, i tabellen angifna grupper tämligen regelmässigt.

Oftast är visst antal närvarande föreskrifvet för beslutmässighet,

stundom viss kvot, hvarvid i regel fordras minst halfva antalet.

Ej sällan erfordras dock mindre antal närvarande, därest dessa äro om

beslutet ense.

Med afseende å stadgarnas föreskrifter om styrelseberättelses

afgifvande — eu fråga, som icke behandlats i tabellen — kan påpekas,

att där dylik bestämmelse förefinnes, såsom är regeln utom i det stora

flertalet nykterhetsföreningar och politiska föreningar, berättelsen i allmänhet

skall afgifvas till föreningssammanträde. I en del religiösa,

nykterhets-, politiska och arbetsgifvareföreningars stadgar finnes bestämdt,

att styrelseberättelsen viss tid före årsmötet skall aflämnas till

revisorerna. Någon gång är stadgadt, att årsberättelse skall delgifvas

högre myndighet inom organisationen eller ock, i tryckt form eller

annorledes, bringas till medlemmarnes kännedom.

5. Räkenskap och revision.

Uttryckliga bestämmelser angående tiden för räkenskaps utslutning

saknas för ett betydande antal religiösa, nykterhets- och politiska föreningar,

särskildt i de lokala organisationernas stadgar, af hvilka dock

ofta indirekt framgår räkenskapstiden. Där dylik tid finnes angilven,

såsom inom öfriga grupper är regeln, omfattar den vanligen kalenderår.

Undantag bilda förnämligast ett stort antal lokala nykterhetsföreningar

och eu del fackförbund, hvilka i samband med den kvartalsvis skeende

revisionen, låta räkenskaperna afslutas per kvartal. Då räkenskapstiden

omfattar annan tid än kalenderår, är den vanligen fastställd med hänsyn

till årsmötet, där revisionsberättelsen skall framläggas.

Föreskrift om revision af förvaltningen förefinnes i samtliga undersökta

stadgar med undantag för epworthföreningarna, distriktloger af

Nykterhetsorden Verdandi och klubbar tillhörande Sverges ungsocialistiska

parti, hvilka tvenne sistnämnda, såsom förut omförmälts, jämväl

sakna bestämmelser om styrelsens sammansättning.

Revisorerna väljas vanligen årsvis å allmänt föreningssammanträde,

i vissa lokala nykterhetsföreningar dock för hvarje kvartal, och inom

31

åtskilliga större organisationer för flera års tid, såsom är fallet inom de

fackförbund, där den väljande myndigheten, kongressen, sammanträder

med flera års mellanrum. I ett fåtal fall utses revisorerna, helt eller delvis,

af högre myndighet inom vederbörande organisation, såsom inom

Goodtemplarordens ungdomsloger af »intendenten», inom Nykterhetsorden

Verdandis ungdomsafdelningar af understödjande loge. inom Svenska

gymnastik- och idrottsföreningarnas sektionsförbund af Riksförbundets

öfverstyrelse. Inom vissa fackförbund och politiska föreningar — Socialdemokratiska

ungdomsförbundet och Sverges ungsocialistiska parti —

väljas revisorerna af lokalorganisationerna å den plats, där styrelsen har

sitt säte. Äfven förekommer, att medlemmarne genom fullmäktige utse

revisorer. Ett säreget valsätt tillämpas inom Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes

Fullmäktige, där anslutna föreningar i tur och ordning

efter omfattning utse revisorer, liksom ock inom Svenska Murareförbundet,

där kongressen utser 3 afdelningar, hvilka bland sina medlemmar

välja hvardera 1 revisor för kongressperiod.

Revisorerna äro i regel skyldiga att öfver sin granskning afgifva

berättelse, hvilken ofta viss tid före dess framläggande å sammanträde

skall delgifvas styrelsen, stundom äfven anslutna föreningar, enskilda

medlemmar eller högre myndighet inom organisationen. Där revisorerna

fungera för flerårig period, förrättas revision minst hvarje år och delgifves

berättelse däröfver vederbörande. I vissa nykterhetsföreningar

och fackförbund, där revision äger rum kvartalsvis, är tillika stadgadt,

att berättelse hvarje kvartal skall afgifvas till styrelsen eller medlemmarne.

I ett flertal större organisationer är stadgadt, att revisionsberättelsen

i tryck skall tillställas enskilda medlemmar eller anslutna föreningar.

Esomoftast är stadgadt, att räkenskaperna inom viss tid skola tillhandahållas

revisorerna, i ett flertal fall ock, att dessa när som helst

under räkenskapsåret äga taga del af räkenskaper och handlingar, inventera

kassan och på gifven anledning företaga revision. Inom åtskilliga

fackförbund äga revisorerna en än mer vidsträckt befogenhet, i det att

de, om medlem af förbundsstyrelsen vansköter sitt uppdrag, kunna afstånga

honom från tjänstgöring eller anmäla saken till fackföreningarna,

som på grund häraf fatta beslut. Mot detta beslut kan dock vädjas till

kongressen eller till allmän omröstning. Inom Svenska Typografförbunbundet

pröfvas revisorernas anmärkningar mot styrelsen af eu kontrollnämnd,

hvilken i samråd med dessa kan förklara vederbörande afsalu

32

Ordinarie

sammanträde.

Extra sammanträde.

6. Sammanträde.

I regel innehålla de undersökta föreningarnas stadgar föreskrift därom,

huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas. Undantag bilda företrädesvis

Landsorganisationen och åtskilliga fackförbund, som låta hvarje

kongress fritt bestämma om tiden för nästföljande kongress eller ock

hänvisa denna fråga till afgörande genom allmän omröstning. Liknande

bestämmelser hafva ock en del föreningar inom andra grupper. Endast

undantagsvis innehålla emellertid stadgarna exakta bestämmelser om tiden

för sammanträde (dag och klockslag) eller om platsen för detsamma.

Vanligen förekommer allenast stadgande om under hvilken månad eller

huru ofta under hvarje år, kvartal eller månad sammankomst skall

hållas, och öfverlämnas åt styrelsen eller föreningen att närmare bestämma

om tid och plats.

Men oaktadt stadgarna i regel lämna öppen frågan om tiden för

sammanträde och alltså förutsätta, att medlemmarne kallas för hvarje

gång, sakna de likväl i de allra flesta fall — hvad gäller här undersökta

föreningar — bestämmelser om huru kallelse skall ske. Endast

inom grupperna: yrkesföreningar, arbetsgifvareföreningai, idiottsföi

eningar

och »andra föreningar» förekomma mera regelmässigt stadganden

om kallelsesättet. Vanligen är därvid föreskrifven viss tid före mötet,

inom hvilken kallelse skall utfärdas, eu bestämmelse, som äfven anträffas

i eu del stadgar, hvilka icke angifva sättet för kallelsens delgifvande,

däribland några fackförbunds- och fackföreningsstadgar. Kallelsen skall

vanligen ske i tidningarna, stundom tillika per post eller ock endast på

sistnämnda sätt; stundom kungöres den annorledes, såsom genom pålysning

i församlingslokal, anslag m. in. Stundom föreskrifva stadgarna i

samband med kallelse, att i denna angifvas de ärenden, som skola föie

komma, en bestämmelse, som dock vanligen endast afser extra sammanträden.

I andra fall äro regler för kallelse endast gifna i flaga om

vissa viktigare ärenden, såsom, inom åtskilliga nykterhetsföreningar, beslut

om föreningens upplösning. ''*)

I flertalet stadgar finnes föreskrifter om utlysande af extra sammanträde.

Detta sker i regel efter styrelsens bepröfvande, i ett flertal fall

ock efter påfordran af visst minimiantal medlemmar resp. anslutna för

-

o Härom närmare i det följande.

eningar eller viss minimidel af hela antalet medlemmar, t eu del fall

äger verkställande utskottet inom styrelsen utlysa extra sammanträde, i

andra fall styrelsens ordförande eller högre funktionär inom organisationen.

I ett flertal arbetsgivareföreningar liksom i ett par yrkesföreningar

och arbetareföreningar äga ock revisorerna att påkalla extra

sammankomst. I flertalet fackförbund tillkommer dylik rätt förutom

styrelsen äfven förbundsmedlemmarne, i det att visst antal medlemmar

kan föreslå allmän omröstning inom förbundet öfver frågan om sammankallande

af extra kongress. Inom fackföreningarna är det regel, att

extra sammanträde hålles, antingen då styrelsen finner nödigt eller

visst antal medlemmar — vanligen minst eu tiondedel af hela antalet

— därom anhåller. Inom ett par nykterhetsorganisationer — Nationalgodtemplarorden

och Templarorden •— skiljes mellan extra möten för

högre grads meddelande och för öfverläggning i allmänna frågor samt

extra ordinarie möten för viktigare frågors behandling; extra möte utlyses

af styrelsen eller dess ordförande, men extra ordinarie möte kan

påkallas jämväl af visst antal lokalföreningar.

I detta sammanhang kan påpekas, att medlemmarnes rätt att deltaga

i handhafvandet af föreningens angelägenheter i ett flertal fall utöfvas

annorledes än å förenings sammanträde. I vissa hufvudföreningar

inhämtar sålunda styrelsen skriftliga utlåtanden af anslutna föreningar.

Exempelvis äger Evangeliska Fosterlandsstiftelsens styrelse

efter omständigheterna inhämta yttranden från kretsföreningar och missionsföreningar

inom hvarje stift eller landskap, inom Lands föreningen

för kvinnans politiska rösträtt föras mellan centralstyrelsens sammanträden

— hvilka här äro att anse såsom föreningssammanträden — skriftliga

förhandlingar med ledamöterna, inom Sveriges Skräddaremästares

Centralförening remitteras frågor, som ej kunna afgöras af centralstyrelsen

eller verkställande utskottet utan lokalföreningarnas hörande, men

likväl ej kräfva allmänt mötes sammankallande, till lokalföreningarna för

infordrande af deras skriftliga utlåtande. Vanligt är att förslag, som

ingifvas till föreningssammanträde, dessförinnan utställas till yttrande af

anslutna föreningar.

Fn form för besluts fattande, som särskild! användes inom politiska

och fackliga arbetareföreningar, är allmän omröstning. Inom Sverges

Socialdemokratiska Arbetareparti äger partistyrelsen eller minst 500 partimedlemmar

taga initiativ till dylik omröstning, inom Socialdemokratiska,

ungdomsförbundet anställes på enhälligt yrkande af en klubb omröst

-

Beslut om ändring

af stadgarna.

34

ning inom klubbarna rörande ifrågasatt ändring af kongressbeslut, och

inom Sverges ungsocialistiska parti sker omröstning inom partiet om

beslut eller förslag å kongress, om minst 5 kongressmedlemmar eller en

partiafdelning enhälligt inom en månad efter kongress därom hos styrelsen

anhåller. Inom fackförbunden äger vanligen förbundsstyrelsen,

stundom därjämte visst antal förbundsmedlemmar initiativrätt till allmän

omröstning. Ibland kan kongressen hänvisa viktigare frågor, som den

icke anser sig böra själ!'' afgöra, till allmän omröstning.

7. Villkor för beslut.

De bestämmelser, som förefinnas rörande ändring af stadgar, äro

ganska mångskiftande och olikartade. Medan vissa föreningar, däribland

särskildt flertalet fackförbund och fackföreningar, låta frågor om stadgeändring

afgöras på samma sätt som vanliga ärenden, d. v. s. genom

enkel majoritet å ett möte, hafva andra föreningar genom särskilda föreskrifter

om kvalificerad majoritet, bordläggning af förslag etc. sökt skydda

sig mot oöfverlagda eller genom öfverrumpling åstadkomna beslut i

stadgeändringsfrågor. Såsom redan inledningsvis påpekats, äro icke

sällan underföreningar, helt eller delvis, förvägrade autonomi öfver sina

stadgar, i det att dessa utfärdas af högre myndighet inom organisationen

och kunna ändras allenast med dess sanktion. Där organisationen

inom landet utnör en gren. af en flera länder omfattande sammanslutning,

tillkommer det vanligen den internationella organisationens

högsta myndighet att inom vissa gränser stifta och ändra lag för anslutna

föreningar.

De flesta religiösa föreningar låta stadgeändringsfrågor afgöras

på ett och samma möte, där förslag ingifves, men föreskrifva, att förslaget

skall vara inlämnadt till styrelsen viss tid före sammanträdet, och

att beslutet skall fattas med kvalificerad majoritet. Svenska Missionsförbundets

stadgar kräfva för beslut om ändring endast enkel majoritet

å konferens, men skall styrelsen hafva afgifvit utlåtande öfver förslaget

och detta delgifvits medlemmarne minst 2 månader före konferensen.

O _

Sällskapet Svenska Baptistmissionen fordrar, att förslaget antages till

livilande vid årskonferens, hvarefter det å nästa konferens kan definitivt bifallas

med Vs majoritet. Sveriges Epworthförbund är eljest den enda bland

de undersökta religiösa hufvudföreningarna, som i alla stadgeändringsfrågor

kräfver beslut å tvenne sammanträden; samma villkor gäller dock

inom Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af Unge Män för

beslut om ändring i förbundets ideella grundval. Liknande föreskrift

bär ock anträffats i vissa stadgar för föreningar tillhörande Förbundet

åt Sveriges Kristliga Föreningar af Unga Kvinnor. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

undantager de religiösa grundbestämmelserna från anslutna

föreningars själfbestämmanderätt, och Teosofiska Samfundet uppställer

såsom villkor för stadgeändring stadfästelse af presidenten i den internationella

organisationen.

Inom de stora nykterhetsordnarna är det regel, att de i den

«•_ b. konstitutionen innefattade grundbestämmelserna stiftas resp. ändras

af vederbörande hufvudorganisation. Inom Goodtemplarordcn är det sålunda

den Internationella Storlogen, som stadgar konstitutioner för underlydande

storloger med deras grundloger samt ungdomsloger, inom Nationalgodtemplarorden

har nationallogen sig tillagd samma befogenhet,

inom Nykterhetsorden Verdandi bestämma de internationella mötena

öfver grundbestämmelserna (§§ 1 — 7 i konstitutionen), medan konstitutionen

i öfrigt underligger rikslogens bestämmanderätt, inom Templarorden

har nationaltemplet rätt att bestämma öfver konstitutionerna —

för nationaltemplet själft och underlydande tempel — med undantag för

vissa internationella stadganden. I Sveriges B1 å b an d s f ö r en i n gs stadgar

är däremot uttryckligen sagdt, att hvarje lokalförening och länsförbund

själf bestämmer sina stadgar, blott att dessa icke stil i strid med centralföreningens.

Jämte de för nykterhetsordnarna utfärdade konstitutionerna gälla

emellertid vanligen för organisationer af olika grad särskilda s. k. tillläggslagar,

hvilka stiftas och ändras af vederbörande organisationer

själfva med sanktion af ordenschefen eller annan högre myndighet. I

det stora flertalet fall torde dock af resp. hufvudorganisationer utfärdade

normalförslag till tilläggslagar hafva vunnit efterföljd. Beträffande de

villkor, som gälla för ändring af dessa tilläggslagar eller stadgar i öfrigt,

hvaröfver vederbörande organisationer äga själfbestämmanderätt, kan anmärkas,

att föreskrifterna äro strängare än inom de religiösa föreningarna.

Medan 1 Imf vudfö rening för stadgeändring endast fordrar enkel

majoritet och 2 hufvudföreningar kvalificerad majoritet å ett möte, har

en fjärde förening såsom villkor uppställt förslags ingifvande vid ett

möte och beslut å nästa med kvalificerad majoritet samt de sju återstående

beslut å tvenne sammanträden vare sig med enkel majoritet a

båda Sveriges Blåbandsförening, Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund

och Sveriges National tempel af Templarorden — eller

med enkel majoritet å första, kvalificerad å andra sammanträdet — Gfoodtemplarorden

— eller slutligen med kvalificerad majoritet å bägge mö.-

fena — Hvita Bandets Centralstyrelse, Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund

och Ungdomsförbundet Heimdal. Vissa hufvudföreningar stadga

därjämte, att förslag inom viss tid före sammanträde skall vara inlämnadt

till styrelsen för att kunna upptagas till behandling.

Beträffande de lokala nykterhetsföreningarnas stadgar är att märka,

att dessa — där de icke i sin helhet stå under den högre organisationens

bestämmanderätt — i ett stort antal fall såsom villkor för ändring

föreskrifva förslags inlämnande vid ett sammanträde samt beslut å nästa

med kvalificerad majoritet, i andra fall åter beslut å tvenne sammanträden

med eller utan kvalificerad majoritet å något eller bägge. Rörande

den regelmässigt förekommande bestämmelsen, att sanktion å

stadgeändring skall meddelas af vederbörande högre myndighet, hänvisas

närmare till hufvudtabellen och de särskilda redogörelserna för hvarje

förening.

Bland de undersökta välgörande föreningarnas stadgar må här

särskildt framhållas grundstadgarna för till Svenska föreningen Röda

Korset anslutna föreningar, hvilka stadgar ändras, genom samfälldt beslut

af den gemensamma öfverstyrelsen och de trenne stockholmsföreningarnas

styrelser, hvarjämte fordras sanktion af Kungl. Maj:t. De särskilda

stadgar hvarje förening äger stifta inom ramen af grundstadgarna ändras

genom beslut med enkel eller kvalificerad majoritet a årsmöte. En

annan hithörande hufvudförening — Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund

uppställer såsom villkor för stadgeändring allenast enkelt majoritetsbeslut

å ett möte; förslag till ändringen skall dock viss tid före mötet

vara inlämnadt till verkställande utskottet och meddeladt de i mötet

deltagande.

Flertalet af de undersökta politiska hufvudföreningarna uppställa

såsom villkor för stadgeändring beslut å ett sammanträde med

enkel eller kvalificerad majoritet. Hithörande socialistiska föreningar

föreskrifva allenast, att stadgeändring beslutas af kongress, hvaraf synes

framgå, att enkel majoritet är tillfyllest. Fosterländska förbundet låter

förslag, som enhälligt tillstyrkts af öfverstyrelsen, afgöras å ett sammanträde,

men stadgar eljest beslut å tvenne möten. Endast två hufvudföreningar

kräfva beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad

majoritet, den ena föreningen dock allenast för viktigare stadgeändringsfrågor.

Ekonomiska frihetsförbundet låter stadgeändring liksom andra

frågor afgöras genom en egenartad omröstningsprocedur, för hvilken

hänvisas närmare till den bilagda särskilda redogörelsen. Land sföreningen

för kvinnans politiska rösträtt krafvel'' förutom mötesbeslut omröstning

37

inom lokalafdelningarne, af hvilka två tredjedelar måste biträda förslaget.

Hvad gäller de politiska distrikts- och lokalorganisationerna må påpekas,

att dessa i ett flertal fall allenast hafva bestämmanderätt öfver

de tilläggsstadgar, som de äga att stifta inom ramen af gällande grundeller

normalstadgar. Därjämte erfordras i vissa fall för stadgeändring

inom distrikts- eller lokalorganisation sanktion af högre myndighet t. ex.

verkställande utskott inom Frisinnade landsföreningen och förbundsstyrelsens

arbetsutskott inom Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund. De

.särskilda villkor, som eljest gälla för stad geändringsbeslut, äro rätt mångskiftande.

i det hela dock strängare än de villkor som gälla för stadgeändring

inom hufvudorganisationerna, i så måtto att i ett flertal fall

erfordras beslut å tvenne sammanträden, eller ock att väckt förslag hvital''

till nästföljande möte.

Äfven inom yrkes föreningar na äro de bestämmelser, som gälla

för beslut om stadgeändring, olikartade, och uågon viss typ af stadganden

kan icke sägas vara förhärskande; medan några föreningar låta

dylika frågor afgöras å ett sammanträde, fordra andra beslut å tvenne

möten, hvarvid föreskrifves än enkel, än kvalificerad majoritet. 1 en del

fall erfordras sanktion af högre myndighet inom organisationen, i ett

fall — enligt normalstadgarna för fabriks- och handtverksföreningar •—

fastställelse af konungens befallningshafvande. I ett fall sker allmän

omröstning inom underlydande kretsföreningar.

Flertalet undersökta arbetsgifvareföreningar kräfva för stadgeändring

beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad majoritet å bägge

eller endast det sista. Alternativt stadgas dock härvid i några fall,

att beslut kan fattas å endast ett sammanträde, därest samtliga röstberättigade

medlemmar äro ense. Inom öfriga arbetsgifvareföreningar fattas

beslut om stadgeändring ined kvalificerad majoritet å ett möte. Normalstadgarna

för lokalföreningar tillhörande Sveriges Skräddaremästares

Centralförening hafva såsom villkor uppställt pröfning af vederbörande

lokalstyrelse och sanktion af hufvudföreningens styrelse. För vissa

viktigare stadgeändringsbeslut erfordras inom ett par föreningar särskild t

kvalificerad majoritet eller enhällighet.

Inom Landsorganisationen och fackförbunden afgöras oftast

stadgeändringsfrågor på samma sätt som vanliga ärenden d. v. s. genom

enkelt majoritetsbeslut å kongress, i regel sammanträdande hvart tredje

är. Dock erfordras i allmänhet, att förslag skall vara inlämnadt till

styrelsen och af denna delgifvet underorganisationerna viss tid före kongressen.

Ett par fackförbund föreskrifva kvalificerad majoritet för stadge

-

38

Beslut i andra

frågor.

ändring-. Svenska Arbetareförbundet uppställer såsom villkor för ändring

af vissa principiella bestämmelser kvalificerad majoritet å tvenne kongresser

och enkel majoritet vid mellan kongresserna företagen allmän

omröstning. Fackförbunden fastställa ock oftast stadgar för afdelningarna,

hvilka dock, inom ramen af förbundsstadgarna eller med förbundsstyrelsens

sanktion, kunna stifta egna tilläggsstadgar. För ändring af

tilläggsstadgar erfordras vanligen endast enkel majoritet å ett möte.

Skytte-, idrotts- och försvarsföreningarna fatta i regel beslut

om stadgeändring genom kvalificerad majoritet å ett möte; oftast skall

förslag vara ingifvet till styrelsen, eventuellt godkändt af densamma

viss tid före sammanträdet. Inom en del segelsällskap fattas beslut å.

nästföljande sammanträde efter det, där förslag inlämnats, och inom eu

del erfordras beslut a tvenne sammanträden, i bägge fallen med kvalificerad

majoritet. Ändring i stadgarna för Skytteförbundens öfverstyrelse

skall fastställas af Ivungl. Maj:t, och skytteförbundens samt skytteföreningarnas

stadgar sanktioneras af öfverstyrelsen.

Inom »andra föreningar» äro villkoren för stadgeändring högstolikartade,

i det att en del erfordra enkel eller kvalificerad majoritet å

ett sammanträde, andra däremot kvalificerad å tvenne möten. Stadgarna

för Svenska Fattigvårdsförbundets afdelning för räddningsarbete kunna

endast med förbundsstyrelsens gillande ändras.

Förutom stadgeändringsfrågor hafva emellertid i flertalet föreningar

vissa andra ärenden ansetts vara af den vikt och betydelse, att för besluts

fattande erfordras särskilda föreskrifter om kvalificerad majoritet,

förslags inlämnande viss tid före sammanträde och delgifvande i kallelse

otc. Mycket vanligt är det sålunda, att för beslut om förenings

upplösning, för inval eller uteslutning af medlem, för beslut i ekonomiska

angelägenheter (såsom uttaxering, utgifter, fastighetsförsäljning, upptagande

af lån etc. i, för val af styrelseledamöter eller andra funktionärer

m. in. dylika villkor äro stipulerade. Detsamma är stundom ock fallet

med beslut om åläggande af straff, om ändring af förut fattadt beslut

eller uppställdt program, om upptagande af i kallelse ej angifvet ärende

eller för sent inlämnadt förslag samt — i arbetsgivare- och arbetareföreningar

-— beslut om arbetsinställelse eller understöd vid dylik m. fl.

åtgärder rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Dessutom

bör påpekas, att åtminstone i det stora flertalet hufvudföreningar

den praxis torde råda, att förslag i viktigare ärenden ingifves till styrelsen

före sammanträde och i kallelse delgifves medlemmarne, äfven

där detta icke uttryckligen är stadgadt.

39

Har nedan skall i sammanträngd form redogöras för de mer anmärkningsvärda

stadganden, som i detta hänseende förefinnas inom olika

grupper af föreningar.

Inom gruppen religiösa föreningar liar flertalet distrikts- och

lokalorganisationer — men ingen hufvud förening — uppställt såsom

villkor lör beslut om upplösning af föreningen kvalificerad majoritet,

eller att medlemsantalet nedgått till viss siffra, eller ock att samtliga

medlemmar äro ense om beslutet. Enligt normalstadgarna för kretsföreningar

och missionsföreningar tillhörande Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

samt för lokalafdelningar af De Ungas Förbund får sålunda förening

icke upplösas, så länge några medlemmar vilja upprätthålla verksamheten

enligt angifna grundsatser eller stadgar.

Svenska Missionsförbundet ger styrelsen den vidsträckta befogenheten

att själ! besluta i frågor, som ej kunna uppskjutas till konferensen,

men undantager härifrån bl. a. försäljning af fast egendom; i anslutna

missionsföreningar erfordras för val af predikant och för beslut

om upplösning kvalificerad majoritet, i det senare fallet vid tvenne sammanträden.

Vissa andra föreningar uppställa särskilda villkor för inval

och uteslutning af medlemmar, äfvensom för styrelseval.

Nykterhetsordnarna och en del andra nykterhetsföreningar hafva

i regel stadgat absolut majoritet för val af styrelseledamöter och andra

funktionärer, två tredjedels majoritet för beslut om extra uttaxering,

uteslutning af medlem och ådömande af straff; för inval — med undantag

lör återinval af utesluten medlem — gälla vanligen strängare villkor

''mer än Pio majoritet inom Goodtemplarordens grundloger), liksom ock

för beslut om upplösning, för hvilket oftast erfordras behandling å tvenne

sammanträden, eller att minoriteten ej uppnår viss siffra. Stadgarna

för Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund kräfva upplösning af

afdelning eller dess sammanslagning med annan, då medlemsantalet

nedgått under 3,

Fn föreskrift liknande den sistnämnda är att finna i stadgarna för

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund, enligt Indika förbundsstyrelsen skall

förelägga kongressen förslag om upplösning, därest antalet afdelningar

nedgår under 10 och medlemsantalet samtidigt understiger 10,000.

Flertalet politiska föreningar låta andra frågor än stadgeändringsfrågor

afgöras genom enkel majoritet å ett sammanträde. Inom åtskilliga

organisationer gälla dock speciella villkor för ändring af förut

fattad t . beslut — »protokollsbeslut)) hos de ungsocialdemokratiska och

ungsocialistiska klubbarna — äfvensom för ändring i programmatiska

bestämmelser. Äfven hafva en del politiska föreningar för beslut om

40

uteslutning af medlem eller om förenings upplösning föreskrifvit villkor

liknande dem i nykterhetsföreningarna.

Flertalet undersökta yrkesföreningar hafva såsom villkor för upplösning

stadgat beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad majoritet

å ettdera eller bägge. Någon gång erfordras dock endast beslut u

ett sammanträde eller afgöres frågan, såsom är fallet beträffande Svenska

Journalistföreningen och Sveriges allmänna folkskollärareförening,

genom allmän omröstning i underlydande kretsföreningar. Sveriges

handtverksorganisation låter beslut om upplösning fattas med två tredjedels

majoritet a ordinarie årsmöte och därefter underställas samtliga anslutna

föreningar och enskilda medlemmar. Svenska Teknologföreningens

stadgar kräfva, att upplösningsförslag skall enhälligt tillstyrkt af styrelsen

föreläggas ordinarie stämma; om då 10 medlemmar äro mot upplösning,

har frågan förfallit. I en del yrkesföreningar gälla särskildavillkor

för uteslutning, inval, beslut i ekonomiska frågor etc.

Det öfvervägande flertalet undersökta arbetsgifvareförenlagar

har såsom villkor för beslut om upplösning stadgat kvalificerad majoritet

å ett eller tvenne sammanträden. Åtskilliga hithörande föreningar

erfordra dessutom kvalificerad majoritet för beslut om lockout, för upptagande

af i kallelse ej angifvet eller af styrelsen icke behandladt ärende,

för belåning af garantiförbindelser etc.

Arbetareföreningarna hafva ganska detaljerade regler för fattande

af beslut om arbetsnedläggelse. Den vanliga proceduren är, att fackföreningen

med kvalificerad majoritet beslutar, om framställning rörande

ändring i arbetsvillkoren skall göras till arbetsgifvaren. Om detta beslut

skall underrättelse lämnas förbundsstyrelsen, som därpå afgifver

ibiätande, huruvida beslutet skall fullföljas eller icke, samt eventuellt utser

eu representant vid underhandlingarna. Misslyckas underhandlingarna,

skall afdelningen besluta, om strejk skall anordnas eller icke'',

hvarvid inom do flesta förbunden fordras kvalificerad majoritet inom

vederbörande afdelning; innan dylikt beslut fattas, fordra ett flertal förbund

kvalificerad majoritet af samtliga de medlemmar tvisten berör,

några, att de af tvisten berörda arbetarna utgöra viss proportion åt

samtliga arbetare å vederbörande arbetsplats. Ett dylikt beslut åt aldelning

tillkommer det förbundsstyrelsen att pröfva, i det att denna algör,

om förbundet skall lämna understöd vid konflikten. Svenska Bageriocli

Konditori arbetareförbundets stadgar tillåta förbundsstyrelsens representant

att i samråd med afdelningens styrelse besluta om strejk. Svenska

Grof- och Fabriksarbetareförbundets stadgar gifva förbundsstyrelsen

rätt att efter anställd hemlig omröstning rörande biläggande af lång

-

41

varig konflikt själf besluta i saken, därest icke absolut majoritet ernås.

Svenska Skoarbetareförbundets stadgar låta beslut om afsittande af för

förbundet skadlig konflikt fattas med enkel majoritet, medan vanliga

beslut erfordra kvalificerad majoritet.

För beslut om upplösning gäller såsom villkor kvalificerad majoritet

å ett. eller tvenne sammanträden eller vid allmän omröstning, eller ock

att minoriteten icke uppnår viss siffra. Sålunda föreskrifva några stadgar,

att förening icke får upplösas, så länge visst antal medlemmar (3—5)

vill kvarstå. Icke sällan är för uteslutning föreskrifven kvalificerad

majoritet samt vid val absolut majoritet. Någon gång erfordras kvalificerad

majoritet för beslut om konflikts afsilande, uttaxering, ändring

af kontingent, indragning af konfliktunderstöd, ändring af fattadt beslut

återinval af medlem etc.

Att märka äi äfven, att fackförbunden i regel stadgat, att motion

skall inlämnas till förbundsstyrelsen och delgifvas afdelningarna viss

tid före kongressen.

I skytte-, idrotts- och försvarsföreningarna är för besluts

fattande - utom i stadgeändringsfrågor — i allmänhet endast föreskrifven

enkel röstpluralitet. I eu del idrottsföreningar gälla dock för beslut

om upplösning samma villkor som för stadgeändring, d. v. s. att

beslutet fattas med kvalificerad majoritet å ett eller tvenne sammanträden.

Svenska Seg]arförbundet uppställer kvalificerad majoritet såsom

villkor för beslut om uteslutning af medlem, bestämmande af högre årsafgift

än 5 kr. per röst och upptagande af i kallelse ej angifvet ärende.

Inom gruppen »andra föreningar» är jämväl i en del fall kvalificerad

majoritet föreskrifven såsom villkor för beslut om upplösning.

8. Inski änkning i medlems rätt att deltaga i handhafvandet af förenings -

angelägenheter.

De inskränkningar i medlems rätt att deltaga i handhafvande af

förenmgsangelägenheter, som förefinnas i stadgarna, äro dels af permanent,

natur, i det att exempelvis medlemmar af viss ställning inom organisationen

(passiva, understödjande, korresponderande etc.) eller af viss

ålder frånkänts beslutanderätt, dels mera tillfälliga, såsom då styrelseledamöter

förbjudas att deltaga i val af revisorer eller i beslut om ansvarsfrihet,

eller då medlem, som ej fullgjort sina ekonomiska förpliktelser

till föreningen, ej tillätes rösta o. s. v.

De förstnämnda bestämmelserna äro ganska sparsamt förekommande.

Stadganden, hvarigenom passiva, understödjande och korrespon

-

42

deran de medlemmar frånkänts beslutanderätt, förekomma hufvudsakligen

endast inom en del religiösa och sociala föreningar. Andra föreningar,

såsom exempelvis skytteföreningarna, synas däremot tillåta såväl

aktiva som passiva, understödjande etc. medlemmar att rösta å sammanträde.

Säregna bestämmelser förefinnas hos ett par politiska föreningar,

nämligen Ekonomiska frihetsförbundet, som endast later »styrande medlem»

själfständigt rösta och Fosterländska förbundet, där utom vissa

funktionärer och ombud för underorganisationer endast af öf\ei styl elsen

kallade medlemmar äga deltaga i generalförsamlingen.

En inom nykterhetsorganisationerna mycket vanlig bestämmelse är,

att endast vissa funktionärer och ombud för underorganisationer, men

ej fristående eller s. k. graduerade medlemmar, äga rösträtt, åtminstone

i viktigare fall.

Stadganden om viss åldersgräns för rösträtts utöfvande förekomma

inom en del religiösa, nykterhets-, politiska och arbetareföreningar. Normalförslaget

för missionsföreningar, tillhörande Svenska Missionsförbundet,

ger anvisning å dylik bestämmelse, men innehåller ej någon viss

siffra för åldersgränsen. Nykterhetsföreningarna hafva med afseende å

åldern begränsat rösträtten dels nedåt — lokalföreningar af Hvita Bandet:

17 år, grundloger af Nationalgodtemplarorden: 15 år — dels ock

uppåt, i det att i vissa ungdomsföreningar äldre medlemmar helt eller

delvis sakna rösträtt. I öfrigt är att märka, att redan föi intiäde i

vissa nykterhetsorganisationer är föreskrifven en visserligen mycket

låg åldersgräns, såsom 12 —14 år inom blåbandsföreningar och 12 år

inom lokaltempel af Templarorden. Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti

frånkänner organisation, hufvudsakligen bestående af personer under

18 år, rösträtt inom partiet. Af arbetareföreningarna låter Svenska

Järn- och Metallarbetareförbundet icke medlemmar under 18 år och

Svenska Skoarbetareförbundet icke medlemmar under 16 år deltaga i

röstning om konflikter eller förbundets allmänna angelägenhetei.

Ett par religiösa och politiska föreningar ställa såsom villkor föi

rösträtt viss tids medlemskap; någon gång erfordras för ansluten förenings

representationsrätt, att dess medlemsantal uppnår viss siffra.

“Hvad beträffar tillfälliga inskränkningar i föreningsmedlems beslutanderätt,

är bestämmelse därom, att styrelseledamöter ej äga deltaga

i val af revisorer och beslut om ansvarsfrihet för förvaltningen,

ganska vanlig, särskildt inom arbetsgivare- och arbetareföreningar;

gifvetvis tillämpas ock sådan inskränkning i praxis, äfven där den icke

är uttryckligen stadgad. Vanligt är ock stadgande särskildt inom

nykterhets-, politiska, arbetsgivare- och arbetareföreningar att för

utöfvande af rösträtt erfordras att hafva fullgjort ekonomiska förpliktelser

till organisationen. Inom ett par arbetsgivareorganisationer

är föreskrifvet, att medlem ej äger rösträtt i ärende, som rör honom

särskildt, eller där hans rätt är emot föreningen stridande.

Såsom ett mera säreget stadgande må påpekas, att Sveriges Skräddaremästares

Central förenings styrelse kan suspendera lokalförening,

som motarbetar central föreningens intressen, eller hvars numerär synnerligen

afsevärdt minskats.

I detta sammanhang kan anmärkas, att, där medlemmarna utgöras

af organisationer, dessa i regel representeras af ombud allt efter föreningens

storlek. Vanligen sänder hvarje förening så många ombud dess

storlek berättigar till, och har hvarje ombud en röst; stundom äga emellertid

ombuden olika antal röster efter en graderad skala. Detta är

allmänt fallet inom arbetsgivareföreningarna, där underorganisationernas

eller de direkt anslutna medlemmarnas röstetal är beräknadt på grundval

af de anställda arbetarnes antal eller ock den taxerade inkomstens

belopp. Liknande röstgrund tillämpas ock inom den yrkesföreningarnas

grupp tillhörande Svenska Järnvägs föreningen. Ekonomiska frihetsförbundet

har den egenartade bestämmelsen, att »styrande» medlem, som

tillika är representant för »väljande» medlem, äger en tilläggsröst för

hvarje sådan han representerar. Inom de till Svenska Gymnastik- och

Idrottsföreningarnas Riksförbund hörande distriktsförbunden äger föreningsombud

en röst för hvarje fullt 10-tal medlemmar, som till föreningen

erlagt förfallna årsafgifter och inom densamma äga rösträtt;

dock får förening utöfva rösträtt för högst en femtedel af hela närvarande

röstetalet. Inom Svenska Seglarförbundet tilldelas ombuden för

segelsällskapen tilläggsröster allt efter sällskapets afhållna kappseglingar,

inregistrerade fartygs mätningstal och medlemsantal.

9. Tillgångarnas användning.

Flertalet undersökta hufvudföreningar och äfven hufvudmassan af

distrikts- och lokalorganisationerna inom grupperna politiska föreningar

samt skytte-, idrotts- och försvarsföreningar sakna bestämmelser om tillgångarnas

användning, något som tydligen får tillskrifvas den omständigheten,

att dessa föreningars tillgångar i allmänhet äro så obetydliga,

att några särskilda stadganden om användningen icke ansetts behöflig^.

Där dylika bestämmelser förefinnas, afse de i regel att utgöra en

44

garanti för att behållningen användes för det ändamål, som föreningen

gjort till sitt eller är därmed besläktadt. Exempelvis föreskrifva normalstadgarna

för missionsföreningar tillhörande Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,

att influtna medel skola användas till missionen enligt föreningens

eller styrelsens bestämmande, samt att missionshuset uteslutande

tillhör föreningen, stadgarna för de flesta fackförbund, att medlen skola

användas till understöd vid konflikter, arbetslöshet, resor etc. Normalstadgarna

för grundloger inom Goodtemplarorden tillåta logerna att genom

beslut å möte med kvalificerad majoritet anslå medel till andra än

direkta nykterhetsändamål, i hvilket uttryck dock torde ligga den fordran,

att ändamålet ej får vara för föreningens verksamhet främmande.

Åtskilliga yrkes- och idrottsföreningar hafva föreskrifvit, att öfverskjlitande

medel skola afsättas till fonder, vanligen med angifvande att de

afsätta medlen endast få användas för ändamål öfverensstämmande med

föreningens. Allmänna svenska läkarföreningen afsätter eventuellt öfverskott

till eu understödsfond, som hel eller delvis användes för tillfälliga

understöd åt svenska läkare. I ett par idrottsföreningars stadgar, där

föreskrift om fondens användning saknas, är bestämdt, att endast räntan

får af styrelsen användas.

Mycket vanligt är stadgande, att vid föreningens upplösning dess

tillgångar skola användas i öfverensstämmelse med föreningens ändamål.

I fråga om det stora flertalet lokalorganisationer — särskilt inom grupperna

religiösa, nykterhets-, välgörande och arbetareföreningar — gäller

sålunda, att toreningstillgångarna vid upplösning tillfalla den öfverordnade

organisationen. Några hufvudföreningar hafva stadgat, att vid

upplösning tillgångarna skola tillfalla närstående organisation eller institution.

Sålunda har Socialdemokratiska ungdomsförbundet bestämt, att

dess eventuella behållning skall tillfalla Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti,

Sociala Centralförbundet för Västra Sverige har föreskrifvit, att

vid upplösning tillgångarna skola lämnas till någon socialt verksam institution,

och Svenska Teknologföreningen har anslagit sina behållna tillgångar

vid upplösning till en stipendiifond vid Tekniska högskolan.

I några fall stadgas uttryckligen, att tillgångarna vid upplösning

icke få fördelas bland medlemmarna. Enligt de förslagsvis utarbetade

normalstadgarna för församlingar tillhörande Svenska Missionsförbundet

bör angifvas, hvartill tillgångarna skola användas vid upplösning, men

få desamma icke mellan medlemmarne fördelas. Å andra sidan är inom

ett flertal arbetsgifvareföreningar och ett par yrkesföreningar stadgadt,

att vid upplösning behållningen skall fördelas på medlemmarne i propor

-

45

tion till gjorda inbetalningar eller efter storleken af medlemmarnes

rörelse.

Stadgarna för en del organisationer, särskilt inom grupperna yrkesföreningar

och arbetsgivareföreningar, lämna uttryckligen åt föreningen

att fritt bestämma, huru vid upplösning skall förfaras med tillgångarna.

Enligt normalstadgarna för lokalföreningar inom Västra Sveriges Blåbandsförbund,

där samma stadgande förekommer, skall emellertid föreningens

beslut underställas förbundsstyrelsens godkännande.

Ett fåtal yrkes-, arbetsgivare- och idrottsföreningar hafva anslagit

sina tillgångar vid upplösning till allmännyttigt eller välgörande ändamål,

j ett fall dock med tillägg, att detta helst bör vara enahanda som

föreningens.

Svenska Bokbindareförbundet har den egenartade bestämmelsen,

att om förbundet upplöses, tillgångarna tillfalla fackföreningen i Stockholm,

för så vidt icke nytt förbund bildas inom 9 år, då detta öfvertager

tillgångarna.

. .

BILAGOR.

Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

(s. 47 — 213)

Särskilda redogörelser för vissa föreningar.

(s. 214—292)

48

Stadgarnas innehåll *)

Före-

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t e r

medlems afgång

styrelsens

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

sammansätt- ning och

beslutförhet.

räkenskap

och revision.

Religiösa föreningar.1)

Evangeliska Fosterlandsstif- telsen.

M c d 1.: 302 missionsföreningar

och kretsföreningar.

Samverkande: c:a 2,400 sy- föreningar, zenanakretsar, sys- ter- och öresföreningar.

Ombud, som

sedan längre

tid upphört att

med Stiftelsen

meddela sig

eller af annan

anledning be- finnes olämp- ligt, uteslutes

ur matrikeln.

12 personer,

valda af års- möteskonfe- rensen för 3 år

i sänder; 5 be- slutföra. Sty- relsen äger

inom sig åt

särskilda per- soner öfver- lämna hand- läggningen af

vissa Stiftel- sens angelägen- heter.

Räkenskaperna

afslutas med

kalenderår och

granskas af 2

revisorer.

Krotsföreningar................

Frivilliga bidra

g och kollektör.

9 personer med

ordförande,

valda af krets- föreningen för

3 år i sänder;

5 beslutför.

Styrelsen utser

arbetsutskott

af minst 3

I):o.

Me dl.: ej uppgifvet antal mis- sionsföreningar och enskilda

personer.

(Normalstadgar gällande med få

undantag.)

tresse för verk- samheten, mot- verkande af

ändamålet och

bekännelse- stridig stånd- punkt.

personer.

Missionsföreningar, uppbyggelse- föreningar, biträdesföreningar

etc.

Me dl.: ej uppgifvet antal per- soner.

(Normalstadgar gällande med få

undantag.)

T)

0.

Motverkande af

ändamålet, be- kännelsestrid ig

eller okyrklig

ståndpunkt.

Växlande antal

personer;

halfva antalet

b esl utfört.

l):o.

*) I tabellen hafva hufvudföreningar utmärkts med halffet stil, organisationer för yrken m. m. med egyptiennestil,

distriktsorganisationer med spärrad stil och lokalorganisationer med kursiv stil.

49

i vissa hänseenden.

skrifter o in

1

j ordinarie

1 sammanträde.

[

extra

sammanträde.

villkor f

ör beslut

inskränkning j

i medlems

rätt att del- i .... „

taga i hand- | tillpinpi-nw

hafvande af “"»aning,

förenings- i

angelägenheter, j

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

l) Styrelsen ägor efter omständig-

laterna inhämta yttranden från

Konferens år-

- ‘)

Förslag beredes

Enkel

kretsföreningar och missions-

ligen i juni

af styrelsen och

majoritet.

möter deltaga j

föreningar inom hvarje stift eller

månad. Sätt

meddelas i tid-

ej i val af j

landskap.

för kallelse ej

ning minst 1

revisorer.

2) Stadgeändringsförslag remitteras

angifvet.

månad före

till missionsföreningarna för ytt-

koherens. 2/s

rändes afgifvande.

majoritet af af-

3) Förslag om ändring i föreningens

ställning till evangelisk-lutherska

bekännelsen får ej väckas eller

beslut därom fattas.

Årsmöte (under

''-■)

Förslag in-

Kretsförening

— 1 Influtna medel

sommaren) och

gifves vid half-

får ei upplösas.

j användas enligt

halfärsmötc å

årsmöte och

så länge några

j styrelsens och

af styrelsen be-

kan antagas å

medlemmar

: kretsförening-

stämd tid. Sätt

påföljande års-

villa uppehålla

1 ens beslut.

för kallelse ej

möte med 2/s

verksamheten

Vid upplösning

angifvet.

majoritet af i

enligt angifna

1 öfvergår egen-

beslutet del-

grundsatser.

| domen till Ev.

tagande.3)

! Fosterlands-

stiftelsen.

Årsmöte å af

—

Förslag med-

I):..,

— Influtna medel

■

styrelsen be-

delas styrelsen

i användas till

stämd tid. Sätt

minst 1 månad

i missionen en-

för kallelse ej

före årsmöte.

! ligt föreningens

angifvet.

då det kan an-

i eller styrelsens

tagas med 2/s

bestämmande.

majoritet af

! Missionshuset

föreningens

1 tillhör ute-

lida röstetal.3)

! slutande för-

i eningen. Vid

upplösning

; öfvergår ogen-

domen till Ev.

| Fosterlands-

stiftelsen.

50

(Forts.) Stadgarnas innehall

If ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

a f g i f t e r

regelbundna.

uttaxering

m e cl 1 c in s af g å n g

villkor för ! grund för

utträde. | uteslutning.

styrelsens

sammansättning

och

beslutförhet.

räkenskap

och revision.

Religiösa föreningar

(forts.).

! De Ungas Förbund...............

Med!.: 383 ungdomsföreningar

och ej uppgifvet antal enskilda

personer.

»Visst årligt ''

bidrag» af understödjande

mcdl.

Lokalafdelninyar af De TJngas

Förbund.

Me dl,: c:a 23,200 personer.

(Normalstadgar gällande nästan

undantagslöst.)

Förbundet af Sveriges Krist

liga Föreningar af Unga

Kvinnor.

Med!.: c:a 500 personer, 53

föreningar och 1 korrespon

derande medlem.

Kristliga Föreningen af Unga

Kvinnor i Stockholm.

M e d 1.: 758 person er.

(Stadgar för central fören ingen i

Stockholm, i hufvudsak normerande

för de öfriga; viktigare

afvikclser angifna i tub.)

Frivilliga bidrag.

Ärligen 25 örej

för hvarje i

medlem af j

föreningarna, j

Medlem och

aktiv medlem |

3 eller 5 kr. ;

årligen ; med- !

lem under IT år''

1 kr. Under- j

stödjande medlem

10 kr. ärligen.

12 personer,

G valda af

Ev. Fosterlandsstiftelsens

styrelse och G

af D. U. F:s

årskonferens,

de förra för 1

år, de senare

! för 2 år i

sänder.

j 5 personer,

I valda å årsmöte

för 2 år

| i sänder; 3

| beslutför.

i Minst 7 perj

soner, valda å

| konferens för

3 år; 5

i bcslutföra.

I vissa stadgar

föreskrifves

anmälan före

utträde.

Försummelse

att erlägga årsafgift.

Skadande

af föreningen.

15 ledamöter

och 3 suppl.,

valda för 3 år

i sänder af

och bland

aktiva rnedl.;

7 beslutföra.

Styrelsen utser

inom sig verkst.

utsk. af ordf.,

sekr. och minst

3 medl. samt

bland medl.

kommittéer för

olika verksamhetsgrenar.

Obestämdt j

antal revisorer.

Redogörelse för!

räkenskaperna j

insändes till !

förbundets j

styrelse före 1

februari må- 1

nads utgång. :

2 revisorer,

valda för 3 år

att etter

kalenderår

granska förvaltningen.

2 revisorer.

För en genom

10 % af årsafgifterna

bildad

hjälpkassa

redovisas särskilt

inför

styrelsen och

årsmötet.

51

i vissa hänseenden.

skri

f t e v

o in

j

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor j

om ändring

i stadgarna.

ör beslut

i andra

frågor.

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

tillgångarnas

användning.

j 1

A nmärkn ingar.

i

1 °

I Årskonferens

Förslag del-

Förbundet får

Vid upplös-

*) Ändring af bestämmelserna om

i juni manad.

Sätt för

kallelse ej an- gifvet.

gifves styrelsen

minst 1 månad

före årskonfe- rensen, då det

kan antagas

med 2/s majo- ritet af närv.

konferens- och

styrelseleda- möter.1)

ej upplösas, så

länge några

medlemmar

vilja uppehålla

verksamheten

enligt stad- garna.

ning öfvergår

all egendom

till Ev. Foster- landsstiftelsen

att användas

för missionen.

styrelse skall hafva biträdts af

Ev. Fosterlandsstiftelsens sty- relse. Förslag om ändring af

förbundets ideella grundval får

ej väckas.

2) Förslag om ändring af förenin- gens ändamål får ej väckas.

j kitt årsmöte

(och en gång- i

j månaden en- | skridt före- 1 ningsmöte.

Samman- komster för

uppbvggelsc- o. missions- verksamhet

Förslag dcl- gifves styrelsen

minst 1 månad

före årsmöte,

då det kan

J):o.

Vid upplös- ning öfvergår

all egendom

till De Ungas

Förbund att

! Sätt för

kallelse ej an- gifvet.

efter omstän- digheterna.

antagas med

2/s majoritet

af föreningens

hela röstetal.2)

användas för

missionen.

Konferens

hvart 3:dje år.

Sätt föi- kallelse ej

angifvet.

Förslag in- lämnas till

styrelsen 2

månader före

konferens,

då det kan

antagas med

2/s majoritet.

Korresponde- rande medlem

Skot ej

rösträtt.

i

Årsmöte i mars

Enligt vissa

2/3 röstplurali-

I vissa stadgar

Enligt vissa

Stadgande, att

månad. Sätt

stadgar utlyses

tet vid ordina-

2/3 majoritet

stadgar hafva

tillgångarna

I för kallelse ej

extra samman-

rie årsmöte.

för beslut a)

endast aktiva

vid upplösning

angifvet.

träde af styrel-

Förslag inläm-

om ändring i

med!, rösträtt,

realiseras för

sen. I ett fall

äga minst 10

nas till styrel- sen 3 veckor

årsafgift b) i

viktigare ären-

enligt några

fordras viss ti ds

beredande af

sjukhjälp. före-

medlemmar

skriftligen på- fordra dylikt.

förut. Före- skrift om beslut

å 2 samman- träden med 2/s

majoritet af af- gifna röster

förekommer

äfven.

den c) om upp- lösning.

medlem skap för

rösträtt.

kommer.

.

52

(Forts.) Stadgarnas innehåll

2T ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

a f gifter

medlems

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

Helig lösa fm • en ing av

(forts.).

Förbundet mellan Sveriges

Kristliga Föreningar af

Unge Män.

Me dl.: 113 föreningar med ansluta

a yn gl i n gaafdelnin gar.

Hvarje konferens bestämmer

det bidrag, som intill nästa

konferens skall utgå från föreningarna.

Kristliga Föreningar af Unge

Män.

Medl.: 7,792 personer. 3,098

personer i ynglingaafdelningarna.

(Stadgar för Stockholmsförcningen,

i hufvudsak normerande

för de öfriga; viktigare afvikelse!’

angifna i tub.)

Understöd- ]

jandc medl. år-j

ligen minst 10}

kr.

Svenska Missionsförbundet.

Medl.: c:a 1,300friförsamlingar,

brö draf ören in gar etc.

Samverkande: c:a 620 ungdomsföreningar.

I vissa stadgar

föreskrifves anmälan

viss tid

före utträde

eller fullgörande

af förbindelse

till föreningen.

afgång

grund för

uteslutning.

styrelsens

samman- sättning och

beslutförhet.

räkenskap

och revision.

Frångående af

Minst 7 per-

Konferens

förbundets

sonor, valda

granskar sty-

grundsatser

bland aktiva

relsens förvalt-

eller annan an-

medlemmar af

ning genom ett

ledning.

allmän konfe- rens; minst

hälften beslut- föra.

revisions-

utskott.

Skadande af

15 personer,

2 revisorer,

föreningens

valda bland

som granska

verksamhet

aktiva o. råd-

styrelsens för-

eller anseende.

gifvande medl.

för 3 år i

sänder; minst

7 beslutför,

sekr. oräknad.

Vid behandling

af stadgeänd- ringsförslag

minst 9 beslut- föra.

vältning under

det löpande

året.

Anmäles klago-

12 personer,

lläkenskaperna

mål mot någon

valda för 2 år

afslutas för

missionsför-

i sänder af

kalenderår. 2

ening eller för-

general konfe-

revisorer, hvil-

samling, bo-

rensen; 8 be-

kas berättelse

sluter general-

slutföra. Dess-

tillställes sty-

konferensen om

utom väljer

relsen 1 månad

vidare åt-

gencralkonfe-

före general-

gärder.

rensen mis- sionsförestån- dare och di- striktsförestån- daresamtdistr.- råd. Styrelsen

utser inom sig

missions- utskott af 7

ledamöter; 4

beslutför a.

konferensen

och tryckt ut- sändes till för- eningarna 14

dagar före

konferensen.

53

i vissa hänseenden.

skri

f t e r

o in

villkor

inskränkning

ör beslut j medlems

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

om ändring

- rätt att del- ) taga i hand- j andra i hafvande! af

tillgångarnas {

användning. |

i stadgarna.

frågor. förenings-

j angelägenheter.

Anmärkningar.

Allmän konferens

å tid, som

af föregående

konferens bestämmes.

Sätt

för kallelse

ej angifvet.

Ett höst- och

ett vårsammanträde

med aktiva

och rådgifvande

mcdl.

Sätt för

kallelse ej ansifyet.

Generalkonferens

1 gångom

året å tid,

som för hvart

| år af förenin[

garnas ombud

j bestämmes.

Sätt för

kallelse ej angifvet.

Styrelsen beslutar

om extra

sammanträde

för vissa frågor,

som den finner

böra hänskjutas

till aktiva

inedh.s afgörande.

|Förslag inlämnas

till styrel-:

j sen minst 3 !

! månader före

konferens, då

■ det kan an|

tagas med 2/3

(majoritet. För!

! ändring i förjbundets

grund-i

| val erfordras |

j sådant beslut å|

|2 konferenser.

Förslag ingifves

1 månad

före ordinarie

sammanträde

till styrelsen,

som skall godkänna

detsamma,

hvarefter

det kan

antagas med

2/s majoritet j

af de när- j

varande. j

I Förslag injlämnas

minst 3

i månader före

| gencralkonferensen

till

| styrelsen, som

jafger utlåtande.

(Förslaget meddelas

mcdl.

j minst 2 må!

nader före koni

ferensen, då

j det kan an;

tagas med cn|

kel majoritet.

Enkel majoritet.

I några

fall fordras för

beslut om upplösning,

att

medlemsantalet

nedgått till

viss siffra. I

Endast aktiva

och rådgifvande

medlemmar

hafva

rösträtt.

Stadganden om

tillgångarnas

användande vid

upplösning för

kristliga eller

filantropiska

ändamål förefinn

as.

Förslag rörande

förbundets

verksamhet inlämnas

minst

1 månad före

konferensen

till styrelsen,

som afger utlåtande.

Styrelsen

beslutar

själ!’ i frågor

(dock ej afyttring

af fast

egendom), som i

ej kunna upp

skjutas till

konferensen.

Andra funktionärer

än

styrelsemedlemmar

deltaga

ej i beslut,

styrelsemedl.

ej i beslut om

ansvarsfrihet, j

54

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IF ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

a f g i f t e r j medlems a f g å n g

styrelsens

samman- räkenskap

.... i | sättning och I och revision.

,, .. yi II kor tor grund tor i , , , . I

regelbundna. ; uttaxering. uttrMe. j uteslutning. I bcslntfbrhct ■

Religiösa före) i ingå i•

(forts.).

Fr i förs civil in g ar. br Härå föreningar,

missions föreningar etc.

Modd.: c:a 9f>,000 personer.

(Normalstadgar gällande för ungefär

halfrå antalet föreningar.)

»Frivillig, men

bestämd

månadsafgift.»

i Utträdande här i Församlingen

|underrätta för- äger utesluta

samlingsföre- |

ståndaren.

den hon icke

finner höra

kvarstå.

Norm alstadgarna

föreskrifva

visst

antal styrelseledamöter,

hvaraf vissa

bcslutföra,

men angifva

oj någon siffra.

Räkenskaperna

afslutas för

kalenderår och

granskas af

revisorer (antalet

ej bestämdt

i normalstadgarna).

Ungdornsföreningar * ................

Med!.: c:a 20,000 personer.

(Normalstadgar gällande för de

allra flesta.)

Sveriges Epworthförbund . .

Mcdl.: 129 Epworthforcningar.

Samverkande: 09 juniorföreningar.

| Motverkande

Normalstad-

Räkenskaperna

'' af föreningens

garna före-

granskas af

ändamål.

skrifva visst

antal styrelse- ledamöter, val- da för ett år,

men angifva ej

revisorer.

någon siffra.

- ! -

7 personer,

valda för 1 år

i sänder; 4 af

dessa förestå

hvar sin afdel-

2 revisorer.

i

ning af

föreningens

verksamhet.

i vissa hänseenden.

oo

k r i f t

villkor för beslut

ordinarie

| sammanträde.

extra

sammanträde. I

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

Årsmöte i januari

på dag, bej

stämd af styj

relscn. Ord.

i församla gsI

möte månatligen.

i Kallelse till

I årsmöte och

: ord. församlingsmötc

genom

kungörelse

.eller pålysning!

iviss tid fornt.

Extra försam- Förslag in- ! För beslut i

jlingsmöte, när gifves viss tid vissa viktigare

styrelsen finner; före årsmöte till ärenden ford

-

i Årsmöte, som j

i hålles viss

månad (ej an-j

gifven i normal-1

j stadgarna). Sätt i

för kallelse ejj

angifvet.

nödigt.

; styrelsen, som

: afgifvcr utj

låtande, hvarI

efter förslaget

kan antagas

med 2/s majoritet

af de närvarande.

Enkel röstplural

i tet vid

årsmöte.

ras pålysning

å tvenne söndagar

med angifvande

af

ärendet. För

val af predikant

2/s majoritet

af de närvarande.

För

beslut om upplösning

73 ma|

joritet af de

!närvarande vid

I 2 på hvarandra

följande

i ord. försam|

lingsmöten. .

Enkel röst- :

pl uralitet. !

inskränkning

i medlems

rätt att deltaga

i handhafvandet

af

fören ingsmgclägenheter.

tillgångarnas

användning. \

Åldersgräns;

siffra ej angifven

i normal

stadgarna.

Ingen medlem

i har såsom

■ sådan någon

j personlig

äganderätt till

i församlingens

| egendom eller

i någon personlig

ansvarighet

■ för dess för

bindelser.

Stadgarna böra

! angifva, hvartill

tillgångarna

! skola användas

vid upplösning.

''De få icke föri

delas mellan

medl.

Anmärkningar.

Årskonvent

''på tid, som afl

föregående j

årskonvent

bestämmes.

Sätt föikallelse

ej

angifvet.

Förslag till j

årskonvent af |

minst 3 medl.!

Beslut å 2 !

; årskonvent. I

56

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före-

Föreningens firma och

a f g i

l t e r

m c d 1 e in s

a f g å n g

styrelsens

räkenskap

och revision.

medlemsantal.

regelbundna.

uttaxering. |

1

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Religiösa föreningar

(forts).

Sveriges Epworthföreningar.....

Me dl.: 6,674 personer.

(Stadgar och förslag till tilläggs- stadgar).

Osedligt eller

okristligt

uppförande

eller plikt- förgätenhet.

9 personer, !

hvaraf 7

valda å sam- manträde,

pastor i veder- börande för- samling samt

af pastor ut- sedd förestån- darhför j unior- föreningen.

Junior föreningar inom Epworth- förbundet.

Mc dl.: 2,807 personer.

■

0 personer,

valda å års- möte, samt

pastor i

vederbörande

församling och

— eventuellt

— af honom

utsedd före- ståndare för

juniorföre-

ningen.

Sällskapet Svenska Baptist- missionen.

Mcdl.: 007 baptistförsamlingai

med 51,259 medlemmar.

Frivilligt

utgifter.

5 kommittéer,

valda af

konferens för

2 år och be- stående hvarje

af 5 leda- möter. Dess- utom konfe- renskommitté,

vald af hvarje

årskonferens.

2 revisorer

för hvarje

kommitté;

kommittéerna

redovisa hvar

för sig.

i Sällskapet för befrämjande af

upplysning och sedlighet

(Stadgar i hufvudsak lika för

samtliga dylika sällskap, 400

till antalet).

o

Årligen minst

1 krona.

f

i

i

Förlust af

»den goda

karaktär, som

är erforder- lig».

10 personer,

valda för 2 år

i sänder;

5 beslutför.

2 revisorer,

som granska

det löpande

årets räken- skaper.

57

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

Möte hvarje

söndags afton,

första ons- dagen i hvarje

månad samt

årsmöte å viss

dag (ej angif- va! i stadgeför- slaget). Sätt

för kallelse ej

angifvet.

När styrelsen

så beslutar.

Skriftligt

förslag till

styrelsen, som

skall godkänna

detsamma,

hvarefter det

kan antagas

med 2/3 majo- ritet af de

närvarande

vid allmänt

möte.

Nya medlem- mar inväljas

på förslag af

styrelsen,

passiva med

2/3 majoritet

af de röstande.

För uteslut- ning fordras

förslag af 2/s

af styrelsen.

Passiva medl.

äga ej rösträtt

och valbarhet

till styrelse- ledamöter.

1 dollar år- ligen såsom

föreningens

bidrag till

Epworth- förbundet i

Chicago.

*) Medlem af »det kristna för- valtarskapet» utbetalar direkt

minst Vio af årliga inkomsten.

Månådsmöte

sista söndagen

i hvarje

månad (ev.

annan dag)

och årsmöte

d. 5 april

(ev. annan dag).

Sätt för

kallelse ej

angifvet.

Förslag till

val af nya

medl. skall

godkännas af

styrelsen. För

styrelseval

förslag af

pastor samt

absolut majo- ritet.

o

Årskonferens

måndagen i

2:dra veckan af

juni månad.

Sätt för

kallelse ej

angifvet.

Förslag an- tages till

hvilande vid

årskonferens

och kan å

följande be- slutas med 2/3

majoritet.

o

Årsmöte före

februari må- nads utgång.

Sätt för

kallelse ej

angifvet.

Extra sam- manträde ut- lyses af ordf.

eller af sekr.

på begäran af

minst 7 medl.

1 vecka förut.

Förslag ingif- ves af 3

medl. skrift- ligen till ordf.

3 månader

före årsmöte,

då det kan

antagas med

3A majoritet

af de närv.

Enkel röst- pluralitet. För

inval fordras

anmälan af

ordf. och

beslut af

samtliga medl.

utom 2.

Endast de,

som fyllt 15

år, röst- berättigade.

8

58

(Forts.) Stadgarnas innehåll

1

före-

Föreningens firma och

a f g i

f t c r

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

medlemsantal.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Religiösa föreningar

(forts.).

Teosofiska Samfundet i Skan- dinavien.

M e d 1. • 494 personor i Sverige,

hvaraf största delen fördelade

på 28 loger, resten fristående.

o

Årligen

5 kronor.

Skriftlig an- mälan hos

gen.-sekr. eller

logeordf.

Försummelse

att erlägga

årsafgift.

Minst 6 per- soner, valda å

årsmöte; 3

beslutföra.

Styrelsen kan

utom sig utse

sekr. och

bibliotekarie,

hvarförutom

där kunna in- träda särskilda

ombud för

hvart af de

skand. län- derna.

Räkenskaperna

afslutas med

kalenderår.

2 revisorer,

hvilkas be- rättelse skall

delgifvas

medlemmarna.

Nykterhetsföreningar.

Hvita Bandets Centralsty- relse.

Me dl.: 106 lokalföreningar.

Lokalförening

erlägger i års- afgift 50 öre

pr medlem.

Centralstyrel- sen väljes på

årsmöte och

består af 5

»funktionä- rer», 4 »med- lemmar utan

funktion» samt

departements- lcdarinnor;

funktionärerna

samt två af

styrelsen inom

sig själf valda

led. bilda

verkställande

utskottet;

detta är be- slutmässigt, då

5 led. äro

närvarande.

:

!

Räkenskaperna

föras för

tiden mellan

årsmötena.

2 revisorer.

Enhvar depar- tementsleda- rinna afger till

revisorerna 1

månad före

årsmötet

rapport öfver

sin särskilda

förvaltning.

59

i vissa hänseenden.

skri

f t e r

o m

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- h åfvan det af

förenings- angelägenheter.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

o

Årsmöte i

senare hälften

af maj, på tid,

som närmare

bestämmes af

styrelsen.

Kallelse del- gifves loger

och fristående

medl. 3 veckor

förut.

-1)

Förslag in- gifves till

styrelsen 2

månader före

årsmöte och

delgifves i

kallelse samt

kan antagas

med 2/a majo- ritet af afgifna

röster. Stad- fästelse af

Teosof. Sam- fundets

president.

Förslag in- gifves till

styrelsen 2

månader före

årsmöte och

delgifves i

kallelse.

Absolut majo- ritet vid val

af styrelsens

ordf., eljes

enkel röst- pluralitet.

Hufvudsak- ligen littera- tur, föredrag

o. expeditions- kostnader.

V4 af afgif- terna till huf- vudkvarteret i

Adyar. Vid

skilsmässa från

Internationella

Samfundet

tillfaller egen- domen detta.

*) Allmän omröstning i ärenden,

som af styrelsen pröfvas böra

afgöras mellan årsmötena.

I mars månad

utfärdas hvarje

år kallelse till

årsmöte, att

hållas i juni.

i

1

Förslag inges

till styrelsen

3 män. före

årsmöte och

delgifves lokal- föreningarna i

god tid före

mötet. För

bifall fordras

2/3 majoritet å

två på hvar- andra följande

årsmöten.

Enkel majori- tet genom- gående.

60

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före-

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t e r

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Lokalföreningar af Hvita Bandet.

Med!.: 5,743 personer.

''

Inträdes- afgift 50 öre,

års afgift

minst 1 kr.

Bevisligen

brutet nykter- hetslöfte eller

ett lif i strid

mot förening- ens grund- satser; häf- tande för

årsafgift.

Styrelse af

3—9 personer

väljes vid års- möte ; den kan,

liksom ock

centralstyrel- sen, komplet- tera sig själf

under året

samt är be- slutmässig, då

73 af medl.

äro närva- rande.

Räkenskaperna

föras efter

kalenderår.

2 revisorer.

International Order of Good

Templars (1.0. G. T.); Sve- riges storloge.

Me dl.: 31 distriktloger med

2,340 grundloger samt ett ej

uppgifvet antal enskilda per- soner; dessutom 913 ungdoms- loger.

Grundloge er- lägger i hvarje

kvartal 8 öre

pr medlem.,

hvaraf dock

772 öre får

behållas af

distrikt- logerna, att

användas för

nyktcrlicts- missions- och

upplysnings- verksamhet

inom resp.

distrikt.

Graduerad

medlem er- lägger vid in- trädet 3 kr.;

omedelbar med- lem betalar i

årsafgift 4 kr.

(kvinna 2 kr.)

Extra beskatt- ning af grund- logerna är,

utan begräns- ning, tillåten,

om den be- slutes med 2/s

majoritet å

ord. möte.

I fråga om en- skild medlem:

brott mot

konst., ofri ga

lagar, för- bindelser eller

ordens prin- ciper i all- mänhet (ev.) —

Loge kan ute- slutas, om den

brutit mot or- dens lagar eller

ledes så, att

ordens an- seende däraf

kan lida.

På årsmötet

väljes en sty- relse af 6 per- soner, verk- ställande rådet,

hvars främste

man är ordens- templar för

Sverige (0. T.)

Räkenskaperna- föras för tiden

1 juni—3imaj;

ord. revisorer

äro 3, valda för

3 år, af hvilka

en afgår

hvarje år.

Revisions- berättelsen

tryckes, jämte

styrelsens för- klaring där- öfver, före

årsmötet;

skattmästaren

afger till mötei

ekonomisk

rapport.

•

i

i vissa hänseenden,

skrifter o in

ordinarie extra j

sammanträde, sammanträde, i

Årsmötet

hålles senast i

februari. Sätt

för kallelse ej

angifvet.

Tid bestämmes

enl. konst, på

föregående årsmöte.

Sätt för

kallelse ej angifvet.

Extra möte utlyses

på befallning

af Ordenstemplar

eller

styrelsen (V.

It.) samt efter

skriftlig anhållan

af Vs af

distriktlogerna.

villkor för beslut

om ändring i andra

i stadgarna. frågor.

Lokalförcningsstadgarna

ändras genom

beslut af

central föreningen

enligt

ofvan angifna

regler.

Storlogens

tilläggslagar

ändras genom

dess beslut å

två möten, däraf

å det sista

(ord.) med V3

majoritet;

vinn er förslaget

vid första mötet

3/4 majoritet,

kan ånyo med

samma majoritet

beslutas

dess omedelbara

definitiva

antagande; i

båda fallen

fordras ock

sanktion af

internationella

storlogen eller,

mellan dess

möten af högste

ordenstemplar

(ang.

ändring af

konst, se särsk.

redog.).

Enkel majoritet.

2/s majoritet

för uttaxering

på logerna

samt för sakerförklaring

och

bestämmande

af straff rörande

enskild

medlem eller

tjänsteman;

absolut majoritet

vid tjänstemannaval,

om

mer än en person

är föreslagen.

inskränkning

i medlems

rätt att deltaga

i handhafvandet

af

föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärknin

Personer under

17 år, som

genom åldersdispens

vunnit

inträde, äga ej

rösträtt.

Endast tjänstemän

och ombud

äga rösträtt,

vid tjänstemannaval

och

uppropsröstning

endast

ombuden. Ombud

för privilegierad

grundloge

har blott

en röst, annat

ombud 10

röster.

Medlen användas

hufvudsakligen

till

ordens nvkterhetsmissionsoch

upplysningsverksamhet

samt till

ersättning af

tj änstemän nen s

och storlogeombudens

reseoch

dagtraktamentskostnader.

62

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före-

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t e r

medlems afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Distriktloger af I. 0. G. T.

Me dl.: grundloger till ofvan an- gifvet antal samt ett icke upp- gifvct antal enskilda personer.

Enskild

medl. erlägger

inträdes- och årsafgiftor

till i resp.

till äggslagar

bestämdt bo- lopp.1)

Underlåtenhet

af enskild med- lem att erlägga

årsafgift.

På årsmötet

väljes en sty- relse af åtta

personer,

Distriktrådet,

med Distrikt- templar som

ordförande.

Räkenskaperna

föras för i resp.

tilläggslagar

an gifven tid;

vid årsmötet

väljes en finans- kommitté på 5

personer för

året; dessa ha

att vid hvarje

ord. möte afge

utlåtande öfver

ekonomien och

vid nästa års- möte afge revi- sionsberättelse,

Grundloger af I. 0■ G■ T. ......

Medl.: 159,605 personer.

Medlemmar er- lägga inträdes- afgift samt

kvartalsaf- gifter till visst

belopp.

Frihet från

skuld eller an- klagelse i

logen. Ansökan

beviljas först

vid nästa ord.

möte.

Brott mot

nykterhets- löftet; åtskilli- ga slag af otill- börligt upp- trädande i öf- rigt (eventu- ellt); häftande

för fyra kvar- tal safgifter å

rad, dem man,

af trots, vid

anfordran väg- rar erlägga,

(se särsk.

redog.)

Styrelsen be- står af 5 för

kvartalet valda

ledamöter och

två själfskrifna,

näml. storloge- ombudet (loge- deputeraden)

och förra kvar- talets ord- förande. Den

är beslut- mässig, då 5

ledamöter äro

närvarande.

Räkenskaperna

afslutas per

kvartal; senast

å kvartalets

andra ord. möte

väljas 3 revi- sorer, som afge

revisionsbe- rättelse å nästa

kvartals första

ord. möte före

styrelsevalet.

63

i vissa hänseenden.

skrifter o nr

ordinarie

sammanträde.

4 extra

sammanträde.

villkor för beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

Endast månad,

då årsmöte

hålles, är angifven.

Sätt för

kallelse ej angifyet.

2)

Dag och klockslag

för ordinarie

sammanträde

angifna

i normalstadgarna.

Vid afgörande

af fråga

om loges

upplösning ell.

sammanslagning

skall alltid

skriftlig kallelse

med angifvande

af ärendet

ske.

Extra möte utlyses,

då styrelsen

eller

Distrikttemplar

anse nödigt

samt på

skriftlig begäran

af ombud,

representerande

1/ö af

distriktets

loger; kallelse

med uppgift å

ärendena delges

logerna 8 dagar

förut.

Extra möte

utlyses, då styrelsen

anser

nödigt; kallelse

sker å nästföregående

ord.

möte; vissa

ärenden (lån

samt köp eller

försäljning af

fastighet) måste

i kallelse till

extra möte vara

angifna.

Konst, för

distriktloger

ändras af storlogen

å ord.

möte med 2/3

majoritet;

tilläggslagar

ändras enligt

normalstadgarna

genom

distriktloges

beslut med s/*

majoritet å ord.

eller härför utlyst

extra möte;

därjämte kräfves

O. T:s

sanktion.

Logens

tillläggslagar

ändras genom

beslut med 2/s

majoritet

bland de närvarande

å

ord. möte, sedan

förslaget

vid nästföreg.

möte föredragits

och bordlagts

; dessutom

fordras sanktion

af 0. T.

eller af distriktdeputerad

å 0. T:s vägnar.

Absolut majoritet

vid tjänstemannaval

och

val af ombud

i distriktloge;

mer än 9/io

majoritet vid

inval; 3) 2/s

majoritet vid

sakerförklaring

och bestämmande

af

straff samt

fastighetsförsäljning,

detta

sista enl. nya

normal stadgarn

a (jfr ock

sista kol.).

Upplösning kan

beslutas, efter

förslag å föreg.

möte, om ej 5

medl. motsätta

sig beslutet.

Endast ombud,

ej graduerade

medlemmar,

äga rösträtt vid

tjänstemannaval

och uppropsröstning

samt vid val af

storlogeombud.

Medel kunna

anslås till

andra än direkta

nykterhetsändamål

efter beslut

med 2/3 majoritet

(förut 3A)

på ord. möte,

efter förslag på

föregående ord.

möte. — Tillgångarna

tillfalla

vid upplösning

storlogen,

om ej

logens tilläggslagar

annat

bestämma.

*) Loger betala enligt normalstadgarna

ej direkt afgift, utan öfverlämnar

storlogen till distriktlogerna

viss andel af kvartalsskatten.

2) Förutom årsmötet hållas äfven

andra ordinarie möten.

3) Sökande är dock alltid invald,

om mindre än 4 nejröster afgifvits.

64

(Forts.) Stadgarnas innehåll

:p ö r e-

Föreningens firma och

medlemsantal. *

ftfgi

f t e r

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Ungdomsloger af I. 0■ O. T. ...

Medl.: 47,678 personer.

Inträdesafgift

samt kvartals- eller månads- afgiftcr er- läggas till visst

i tilläggs- 1 agarn a be- stämdt belopp.

Brott mot

någon del af

löftet eller mot

logens regler

(ev.); häftande

för kvartal s- afgift (ev.). Ute- slutning ur

grund- eller

distriktloge för

löftesbrott. För

extra medlem:

uteslutning ur

den ordinarie

ungdomslogen.

Styrelsen,

verkställande

kommittén, be- står af 6—9

medl., af hvilka

den förnämste,

intendenten,

samt biträ- dande inten- denten äro

själfskrifna;

öfriga utses på

årsmöte af

tjänstemän och

äldre medl.

Finnes under- stödjande

grundloge, ut- ser denna en

del af kom- mitténs med- lemmar.

Intendenten

utser vid kvar- talets första

möte en finans- kommitté på 3

personer, som

ha att granska

uppbörds- mannens och

skattmästarens

räkenskaper

vid slutet af

kvartalet och

däröfver afge

rapport.

Sveriges Godtemplares Ung- domsförbund (S. G. U.)

Medl.: 106 af delningar, för- enade till ett ej uppgifyet antal

distrikt; dessutom ett ej upp- gifvet antal enskilda personer.

Afdelning er- lägger kvartals- vis 10 öre pr

medlem; fri- ståendemedlem

betalar en års- afgift af 1 kr.

På årsmötet

väljes en sty- relse af 12

personer, hvil- ka inom sig

för de löpande

ärendena utse

en delegation

på 5 personer,

verkställande

utskottet.

3 revisorer

väljas på års- mötet för att

till nästa års- möte afge

»rapport» öfver

räkenskaperna;

då föredrages

äfven styrelsens

ekonomiska

rapport.

65

i vissa hänseenden.

s It r i

f t e r

o ni

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

Dag och klock- slag för ord.

sammanträde

angifyes; där- emot ej sätt

för kallelse.

Extra möte ut- lyses af inten- denten, om han

så anser nö- digt; endast i

kallelsen an- gifna ärenden

få företagas.

Tilläggs- lagarna ändras

genom beslut al

verkställande

kommittén med

2/s majoritet,

hvarjämte

fordras öfver- intendentens

för ungdoms- organisationer- na sanktion.

Va majoritet

vid inval. x)

Endast äldre

medlemmar,

men bland

dessa äfven de

extra, äga

jämte tjän- stemännen

rösträtt vid val

af verk- ställande

kommitténs

medlemmar.

*) I öfrigt är logens beslutanderätt

för de flesta fall Överflyttad på

verkställande kommittén eller

intendenten.

Tid och plats

för årsmötet,

som skall hållas

i juli, be- stämmas å före- gående års- möte. Sätt för

kallelse ej

angifvet.

:

Beslut med 3A

majoritet å ett

årsmöte;

motion i frågan

skall vara till

styrelsen in- sänd två må- nader i förväg.

Endast ombud,

ej fristående

medlemmar,

äga rösträtt;

styrelsemed- lemmar äga

rösträtt utom i

decharge- frågor; för re- presentations- rätt fordras,

att vederb.

afdelning »full- gjort sina

skyldigheter.»

Tillgångarna

tillfalla vid

upplösning

I. 0. Gr. T:s

studieverk- samhet.

9

66

(Forts.) Stadgarnas innehåll

(Före-

Föreningens firma och

medlemsantal.

i'' g i

fter

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Distrikt af S. G. IT.............

Afdelningarnas

På det vik-

Räkenskaperna

kontingent till

distriktet be- stämmes genom

beslut af

distriktsmötet.

tigaste af de

ord. mötena,

årsmötet, väljes

för tiden till

nästa årsmöte

eu styrelse af

5 personer.

skola 8 dagar

före årsmöte

afslutas och

öfverlämnas

till på föreg.

årsmöte valda

revisorer (an- tal ej bestämdt),

hvilka till års- mötet afge

revisions- berättelse.

Medl. erlägga

Uraktlåtenhet,

På årsmöte

A årsmöte väl-

Medl.: 5,424 personer.

inträdesafgift

samt kvartal s- afgifter till i

stadgarna be- stämda belopp.

trots på- minnelser,

under tre kvar- tal att erlägga

afgift.

väljes en sty- relse af 5 per- soner.

jas 2 revisorer;

räkenskaperna

skola vara af- skräde o. jämte

styrelsebe- rättelsen till- gängliga (för

revisionen)

senast 14 dagar

före årsmötet.

Järnvägsmännens Helnykter- lietsförbnnd.

Medl.: 114 lokalafdelningar i

13 distriktsorganisationer.

Lokalafdelning

er lägger eu

årsafgift af 1

krona pr

medlem.

''

:

;

A ord. för- bundsmöte

(årsmöte)

väljes för ett

år en styrelse

af 5 personer;

4 beslutföra.

Räkenskaperna

afslutas d. 31

maj och

granskas af 3

å föreg. års- möte valda

revisorer;

revisionsberät- telsen skall

vara styrelsen

tillhanda senast

d. 15 juni, samt

å förbunds- mötet före- dragas af en

revisor.

67

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

T i 11 k o r

ör beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

(De ord. mötena

Extra möte

Grundstad-

Endast ombud

Tillgångarna

hållas å tider,

hålles, då sty-

garna ändras

äga rösträtt;

tillfalla vid

som bestämts

relsen finner

af förbunds-

enskilda med-

upplösning

å distriktsmöte

(årsmöte senast

en månad före

förbundets).

Sätt för

kallelse ej

angifvet.

nödigt eller

minst 50

förbunds- medlemmar

inom distriktet

därom hem- ställa.

mötet (se

föreg.); till- läggslagarna

genom beslut

af distrikts- mötet enligt i

resp. tilläggs- lagar själfva

gifna regler

under villkor

af ändringens

sanktion af

förbunds- styrelsen.

lemmar af di- striktets af- delningar äga

yttrande- men

ej rösträtt å

distriktsmöte.

förbundet.

Tid bestämmes

genom af sty- relsen förut

upprättadt

mötesschema

(ord. möte

hålles minst en

gång i måna- den). Sätt för

kallelse ej

angifvet.

Om grundstad- gar se föreg.;

tilläggslagar

ändras genom

beslut med 2/3

majoritet vid

två på hvar- andra följande

möten; dess- utom kräfves

förbundsstyrel- sens sanktion.

I fråga om

upplösning

stadgas, att

den ej kan ske,

så länge 5 med- lemmar rösta

däremot.

Tillgångarna

tillfalla vid

upplösning

S. G. IT. eller

distrikts- förening där af.

Mötet skall

Extra möte

Beslut å 2 på

Enkel majori-

Ombud och

Tillgångarna

hållas i juli;

hålles, då sty-

hvarandra föl-

tet utom i

förbunds-

användas i

dagen bestäm-

relsen finner

jande ord. för-

fråga om för-

styrelseleda-

händelse af

mes af styrel-

nödvändigt,

bundsmöten

bundets upp-

möter äga röst-

upplösning till

sen, platsen af

samt efter på-

med 8/4 majo-

lösning, som,

rätt, utom vid

nykterhets-

föregående

fordran af 10

litet å båda.1)

därest med-

revisorsval och

förbundsmöte.

lokalafdel-

lems antalet

fråga om

jande bland

Sätt för

ningar; endast

nedgått till 50,

decharge, då

Sveriges järn-

kallelse ej

angifvet.

kallelsen an- gifna frågor få

behandlas.

kan beslutas

med 2/3 majo- ritet å ord.

möte.

1

endast ombu- den rösta.

:

1

vägsmannakår.

[

1

Anmärkningar.

Hvarje motion till förbundsmötet

bör vara till styrelsen insänd

före den 15 april.

68

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före-

Föreningens firma och

afgi

: t e r

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

medlemsantal.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsfö ren in g ar

f$32c»''" (forts.).

Distriktsorganisationer af

Järnvägsmännens Helnyk- terhetsförbund.

Medl.: 114 lokalafdelningar.

Afdelningarna

erlägga visst i

stadgarna be- stämdt belopp

pr medlem i

kvartalsafgift.

Vid årsmöte

utses för ett

år en styrelse,

bestående af

det antal leda- möter, som i

resp. distrikts

stadgar är

föreskrifvet;

styrelsen utser

själf inom sig

sina funktio- närer.

Räkenskaperna

föras årsvis

och afslutas å

dag, som i

resp. distrikts

stadgar anges.

Vid årsmöte

väljas 3 revi- sorer, som ha

att före nästa

årsmöte till

styrelsens ord- förande af- finna revi- sionsberättelse.!

Af delningar af Järnvägsmännens

Helnykterhets förbund.

Medl.: 4,274 personer.

Med! erlägga

inträdes- och

kvartalsafgift

samt årsafgift

till distrikts- kassa till i

stadgarna be- stämda belopp.

Endast an- mälan till

styrelsen.

Brott mot för- bindelsen; häf- tande för tre

på hvarandra

följande kvar- tals afgifter.

Styrelsen

består af det

antal leda- möter, som

resp. afdelnings

stadgar be- stämma, samt

förnyas succes- sivt för hvarje

år.

På årets sista

möte väljas

revisorer till i

resp. afdelnings

stadgar be- stämdt antal,

hvilka senast

till nästa

arbetsårs andra

möte afgifva

revisions- berättelse.

Natioiiiilgodtemplarorden (N.

0. T. 0.)$ Sveriges Natio- nalloge.

Medl.: 21 distriktloger samt767

grundloger, omfattande 35,044

enskilda personer; dessutom

150 ungdomstempel.

Distriktloge

insänder viss

procent af den

från grund- logerna influtna

kvartals- afgiften.*)

Extra beskatt- ning kan på- läggas såväl

loger som en- skilda med- lemmar genom

beslut å års- möte med 2/s

majoritet.

1

För loge: brott

mot lagarna på

sådant sätt, att

orden van- hedras (ev.).2)

underlåtenhet

under ett helt år

att afge kvar- talsrapport.

För graduera*]

medlem:

»vårdslöshet,

opassande upp- förande o.dyl.»

De 6 främsta

af national- logens på års- möte för 1 år

valda tjänste- män, af hvilka

den förnämsta

är ordf.,

ordenschefen,

bilda, jämte

förre ordens- chefen, styrel- sen eller

ordensrådet.

Räkenskaperna

afslutas den 31

maj hvarje år.

Tre revisorer.

Revisions- berättelse

tryckes och

framiägges på

årsmötet.

69

i vissa hänseenden.

skrifter o no.

inskränkning

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

Tillkor f

ör beslut

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

tillgångarnas

användning.

om ändring

i andra

i stadgarna.

frågor.

fören ings- an gelägenheter.

Det stadgas

Extra möte

Beslut å 2 på

V3 majoritet

Styrelsens led.

endast, att

sammankallas

hvarandra föl-

för beslut om

äga rösträtt

ord. möte

af distriktets

jande distrikts-

extra utgifter.

utom i fråga

hålles en gång

ombudsman i

möten med Va

om decharge

i kvartalet å

samråd med

majoritet å

och därmed

af föreg.

styrelsen,

■båda.

samman-

distriktsmöte

kungöres minst

hängande; för

bestämd plats.

14 dagar förut

ombuds röst-

Sätt för

i förbundets

rätt fordras,

kallelse ej

organ och får

att vederb. afd.

angifyet.

endast be-

fullgjort skyl-

handla i

digheterna till

kallelsen an-

förbund och

gima frågor.

distrikt; en- skilda medl.

äga å distrikts- möte yttrande- och förslags-,

men ej rösträtt.

Ord. möte

—

Afdelning kan

—

_

hålles hvarje

ej upplösas, så

månad på

länge dess

månadsdag och

medlemsantal

klockslag, som

når en viss af

i stadgarna

hvarje afd.

bestämmas.

själf i stad-

Sätt för

garna fast-

kallelse ej

slagen minimi-

angifvet.

siffra.

Årsmötet

E. o. möte

Beslut å ord.

2/s majoritet

Endast ombud.

börjar andra

hålles på

möte med 2/s

för extra

ej graduerade

måndagen i

skriftlig be-

majoritet efter

uttaxering;

medlemmar,

juli kl. 10 f. m.

gäran af 1/5 af

väckt förslag

samma majori-

äga rösträtt.

på af föreg.

grundlogerna;

vid föreg. ord.

tet för åter-

årsmöte be-

extra möten för

möte.

inval åt ute-

stämd plats;

grads medde-

sluten gradue-

det skall tillika

lande kunna

rad medlem.

af orden schefen

af ordens chefen

Absolut majo-

genom kungö-

utlysas.

ritet vid

relse utlysas.

tjänstemanna-

val: eljes

enkel.

Anmärkningar.

För ombud i nationallogen erlägges

representationsafgift till

i konst, bestämdt belopp; enskild

medlem erl ägger i gradafgift 3

kronor.

Undersökning mot loge sker i

ty fall genom distriktschef och

distriktsråd.

70

(Forts.) Stadgarnas innehåll

I*1 ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t e r

medlems afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Distriktloger af N. G. T. 0....

Me dl.: 767 grnndloger samt ett

icke uppgifvet antal enskilda

personer.

Grundlogerna

erlägga kvar- talsafgifter

efter med- lemsantalet.1)

Distriktloge

kan upptaga

medel till

understöd åt

syagare loger

samt missions- medel.

»Förseelse»

kan för såväl

graducrad

medlem som

grundloge med- föra uteslut- ning, resp.

tvångsupplös- ning.

Styrelsen,

distriktrådet,

består af

distriktlogens

6 främsta

tjänstemän;

4 väljas på

årsmötet; 2,

förre distrikts- chefen och

distriktsinten- denten, äro

själfskrifna.

Räkenskaperna

föras för

tiden mellan

årsmötena;

3 revisorer.

Grundloger af N. G. T. 0.......

Me dl.: 35,046 personer.

Medl. erlägga

inträdes- och

kvartals- afgifter till

belopp, som af

logerna själfva

bestämmas.

Medl. skall

vara fri från

anklagelse och

hafva fullgjort

sina skyldig- heter samt in- gifva skriftlig

anmälan.

Uraktlåtenhet

att erlägga af- gift under 2 på

hvarandra föl- jande kvartal;

brott mot nyk- terhetslöftet;

dom till straff- arbete för van- frej dande

brott; falsk

angifvelse.

Flera fall af

olämpligt upp- trädande (ev.).

Tjänste- männen, som

utses för kvar- tal, äro 12, af

livilka 9 väljas

af logen; be- stämmelser om

styrelse i

egentlig mening

saknas.

(so särsk.

redog.)

Kassarapport

afgifves vid

hvarje kvartals

slut af finans- sekreterare och

skattmästare;

3 revisorer.

71

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie

extra

villkor för beslut

sammanträde.

sammanträde.

om ändring

i andra

i stadgarna.

frågor.

inskränkning

i medlems

rätt att deltaga

i handhafvande!

af

föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Årsmöte hålles

i maj eller

juni å dag,

som i tilläggslagarna

bestämmes

; därjämte

kunna

tre ord. kvartalsmöten

hållas å tider,

som af föreg.

årsmöte bestämts.

Intet

stadgas om

kallelse.

Minst 2 ord.

möten hållas

hvarje månad.

Sätt för

kallelse angifves

ej. Då

fråga är om

loges upplösning,

skola alla

medl. underrättas

om förslaget

och tiden

för dess afgörande.

Extra möte

hålles på begäran

af V5 af

distriktets

loger samt pa

beslut af

distriktsrådet;

kallelse utfärdas

8 dagar

förut. Endast

i kallelsen

uppgifna

frågor få

behandlas.

Extra möte

sammankallas,

då ordf. i samråd

med sekreteraren

finner

behöfligt eller

minst 7 medl.

det begära.

Konstitutionens

bestämmelser

ändras

genom beslut

af nationallogen

med 2y 3

majoritet;

tilläggslagarna

ändras enligt

i dessa själfva

gifna regler,

hvarjämte fordras

ordenschefens

sanktion.

Bestämmelserna

i konstitutionen

ändras,

genom nationallogens

beslut;

tilläggslagarna

ändras

enligt i dessa

själfva gifna

regler, hvarjämte

fordras

ordenschefens

sanktion.

2/s majoritet

vid omröstning

om medlemskaps

återvinnande

af

utesluten; 2Jz

majoritet

bland de

närvarande

vid bestämmande

af straff

å loge eller

enskild medl.

Absolut majoritet

vid

tjänstemannaval.

3A majoritet

för inval; 2jz

majoritet för

sakerförklaring

och vid

bestämmande

af straff, om ej

den anklagade

erkänt, då

straffet bestämmes

genom

enkel majoritet;

absolut

majoritet vid

val af tjänstemän

och ombud

i nationallogen;

upplösning

beslutes

med 2 jz majoritet,

efter

väckt förslag §

ord. möte 14

dagar förut.

I penningfrågor,

vid alla

val, vid bestämmande

af

plats för mötena

samt vid

uppropsröstning

äga endast

ombuden

rösta; öfriga

allmänna

frågor alla

medl.

Ombuds- och representationsafgifter

erläggas af loger, liksom

grad- och (ev.) årsafgifter af

enskild medl. till i resp. tilläggslag

bestämdt belopp.

Personer under

15 år äga ej

rösträtt.

Behållna tillgångar

vid

grundloges

upplösning tillfalla

distriktlogens

kassa.

72

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och

medlemsantal.

It1 ö r e -

afgi

fter

medlems

a f g å n g

styrelsens

samman- sättning och

beslutförhet.

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Ungdomstempel af N. G. T. 0.

Medl. erlägga

—

—

Brott mot löftet

Styrelsen be-

"Räkenskaperna

Me dl.: 8,853 personer.

inträdes- och

eller mot

står åt ordf.,

föras efter

kvartalsafgift

templets lagar

tempelinten-

kvartal; revi-

till af resp.

(ev.); uteslut-

denten, och

sion förrättas

tempel bo-

ning ur grund-

iogeintenden-

af revisorerna

stämdt belopp.

loge för brott

terna som

i den loge

mot nykter-

själfskrifna

tempelinten-

botslöftet.

samt därjämte

denten tillhör.

3 kvartalsvis

valda leda-

möter.

Ungdomsförbundet Heimdal

Hvarje före-

_

Beslut med s/i

Underlåtenhet

På årsmöte

Räkenskaperna

(inom N. G. T. 0).

ning erlägger

maj. å tvenne

af förening att

väljes för ett

föras för tiden

Med.!.: 60 ungdomsföreningar.

en inträdes-

på hvarandra

inbetala af-

år en styrelse

mellan års-

afgift af 10

följande möten,

gifter under 3

af 5 personer.

mötena; 3

öre pr medlem

jämte redovisn.

kvartal å rad.

revisorer.

samt kvartals-

till förbundet

afgift till

öfver ekono-

samma belopp.

mien.

Ungdomsföreningar inom ung-

Medl. erlägga

—

Anmälan, som

Utträde eller

Styrelsen väljes

Styrelsens

domsföröundet Heimdal.

inträdes- och

bordlägges på

uteslutning ur

kvartalsvis och

räkenskaper

Medl.: 1.850 personer.

kvartals-

en vecka.

N. G. T. 0.

består af 5

granskas af 3

afgifter till i

personel’; för

kvartalsvis

resp. stadgar

handhafvande

valda reviso-

bestämdt

af ekonomi och

rer, förvalt-

belopp.

egendom väljes

ningsutskottets

årligen på

af 3 årsvis

första mötet i

vadda.

april ett förvalt-

ningsutskott

af 5 personer.

N ykterhetsor den Y erdandi (N.

Distriktloge

_

Uraktlåtenhet

På ord. möte

3 revisorer

0. ¥.), Kikslogen.

er lägger i

från loges sida,

väljes för tiden

granska årligen

Medl.: 419 loger i 16 distrikt-

kvartalsafgift

trots anfor-

till nästa ord.

rikslogens

loger samt 6 omedelbart an-

10 öre för

dr an, att er-

möte (2 år) en

räkenskaper

slutna loger; inalles 22,000

manlig och 5

lägga afgift till

styrelse af 9

och afgifva

personer; dessutom 72 ung-

öre för kvinn-

riks- och

personer.

»rai)port» till

domsafdelningar.

lig ordens-

distriktloge

rikslogemötet.

medl.1)

under två

kvartals tid.

73

i vissa hänseenden.

skri

f t e r

o in

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor f

ör beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

för en in gs- angelägenheter.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

Ord. möten

hållas i hvarje

kvartal; sätt

för kallelse

angifves ej.

—

Konstitutionen

ändras af na- tion allogen;

tilläggslagar

finnas ej.

*) Omedelbart ansluten loge er- lägger 25 öre för manlig, 15

öre för kvinnlig medl.

Ord. möte

hålles en gång

om året på af

föreg. årsmöte

bestämd tid

och rum och

kungöres minst

2 mån. förut.

—

Beslut å två

årsmöten å rad

med 3U majo- ritet å båda.

Endast ombud,

ej styrelsemed- lemmar äga

rösträtt vid val

af styrelse och

revisorer samt

i ekonomi- och

lagfrågor.

Eealiserbar

egendom vid

upplösning till- faller N. G. T.

0:s ungdoms- temp overk- samhet.

Ord. möte

hålles cn gång

i veckan å tid,

som af före- ningen bestäm- mes; om

kallelse stadgas

intet.

Beslut å två

på hvarandra

följande ord.

möten med 3A

majoritet å

båda; därjämte

fordras för- bundsstyrel- sens sanktion.

4/ö majoritet

vid inval; för

upplösning

fordras beslut

å 3 ord. möten

å rad med 3A

majoritet af

samtliga

medlemmar; i

öfrigt gäller

enkel majoritet.

Medlemmar

öfver 35 år

äga rösträtt

endast i frågor

af större eko- nomisk vikt

samt i fråga

om upplösning,

omorganisation

eller dylikt.

Egendomen

tillfaller vid

upplösning

Ungdoms- förbundet

Heimdal.

Ord. möte

hålles hvart- annat år i juli

å af föreg. ord.

möte bestämd

plats samt

kungöres i

rikslogens

officiella organ

minst 2

månader förut.

Extra möte

sammankallas,

då styrelsen

finner nödigt

eller 1/s af alla

loger inom

riksloge- området därom

anhålla.

Beslut å ett

möte med

enkel majoritet.

Endast ombud

äga rösträtt,

enskilda medl.

endast ytt- rande- och

förslagsrätt;

loges represen- tationsrätt för- loras genom

uraktlåtenhet

att rapportera

eller fullgöra

ofri ga skyldig- heter.

10

74

(Forts.) Stadgarnas innehåll

3? ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t c r

medlems

afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Distriktloger af N. 0. V.......

Me dl.: 419 loger.

Loger erlägga

kvartalsafgift

till af resp.

distriktloge

bestämdt be- lopp, dock

minst 25 öre

för manlig och

15 öre för

kvinnlig medl.

—

—

På ord. möte

väljes för ett

år en styrelse,

hvars med- lemsantal

distriktlogen

själf bestäm- mer.

—

Loger af N. 0. V■ .................

Medl.: 22,000 personer.

Medl. erlägga

inträdes- och

kvartals- afgifter till af

resp. loge be- stämdt belopp;

i loger ä samma

plats skola af- gifterna vara

lika stora.

Skriftlig an- mälan, som

bordlägges till

nästa ord.

möte.

Brott mot

förbindelsen;

uraktlåtenhet,

trots anfordran,

att erlägga

afgift under- ett kvartals tid

(ev.) ‘)

Kvartalsvis

väljas 10

tjänstemän;

bestämmelser

om styrelse i

egentlig mening

saknas.

Räkenskaperna

föras kvartals- vis; för hvarje

kvartal väljes

en revisions- kommitté af

3 personer.

Ting domsafdelning ar af N. 0. V- Medl.: 3,050 personel-.

1

Medl. erlägga

afgifter enligt

beslut af resp.

afdelnings

styrelse och

äldre medl.

Understödjande

loge utser vid

första mötet i

januari för ett

år en styrelse

af 1 ledare och

4 andra medl.

Understödjande

loge väljer vid

första mötet i

januari 3

revisorer.

Svenska PostpersonalensHel- nykterhetsförbund.

Med!.: 17 lokalföreningar.

Lokalförening

er lägger eu

årsafgift af 40

öre pr medlem.

På förbunds- mötet väljes

för tiden till

nästa förbunds- möte (3 år) en

styrelse af 5

personer, af

hvilka 3 utses

att bilda ett

verkställande

utskott.

Räkenskaperna

afslutas för

hvarje år den

31 mars och

skola senast

den 1 maj

hvarje år öfver- 1 ämnas för

revision till 2

å ord. möte för

8 år valda

revisorer.

75

i vissa hänseenden.

skrifter om

ordinarie

sammanträde.

villkor f

ör beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

extra

sammanträde.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

Ord. möte

hålles minst

en gång år- ligen; tid an- gifves ej, ej

heller sätt för

kallelse.

—

Konstitutionen

ändras genom

rikslogens eller

internationellt

mötes beslut,

(se särsk.

redoB-.)

Loge, som ej

ordentligt rap- porterar och

fullgör öfriga

skyldigheter,

förlorar repre- sentations- rätten.

—

*) I händelse af ömmande om- ständigheter kan den resterande

afgiften efterskänkas.

2) Förslag om stadgeändring får

dock ej väckas af ombud eller

enskild, utan endast af styrelsen

eller af lokalförening.

Tid för ord.

möte angifves

ej, ej heller

sätt för kallelse.

Konstitutionen

ändras genom

rikslogens eller

internationellt

mötes beslut,

(se särsk.

redog.)

2/3 majoritet

vid saker- förklaring;

absolut majori- tet vid tjänste- manna- och

ombudsval.

Loge kan ej

upplösas, om

5 personer

vilja upprätt- hålla den.

Passiva med],

äga ej rösträtt

vid val af om- bud i riks- och

distriktloge.

Kan ej erlagd

kvartal safgift

styrkas, förlo- ras rösträtten.

Vid upplösning

tillfaller egen- domen den

distriktloge,

som logen till- hört, eller, om

logen sorterat

direkt under

rikslogen,

denna.

Ord. möten

höra hållas

hvar eller hvar- annan söndags- eftermiddag

under septem- ber—maj;

intet stadgas

om kallelse.

Endast sty- rclsemedl. och

öfriga äldre

medl. äga

rösträtt vid

bestämmande

af afgifter;

understödjande

loge beslutar i

vissa fall.

(se det föreg.)

Ord. möte hålles

hvart tredje år å

tid o. plats, som

styr. bestäm- mer ; sätt för

kallelse angifves

ej. Sker vank

genom cirk. o.

annonser i tidn.

»Postmannen»

o. »Sv. Post- arkiv» .

Beslut med 2/s

majoritet å ett

ombudsmöte,

efter af lokal- förening eller

styrelse väckt

förslag.

Upplösning kan

beslutas med

2/3 majoritet å

ombudsmöte.

Endast om- buden äga

rösträtt; en- skild medl. af

lokalförening

äger yttrande- rätt. 2)

Tillgångarna

skola i hän- delse af upp- lösning använ- das till nykter- hetssakens

befrämjande

bland post- personalen.

76

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före-

Föreningens firma och

medlemsantal.

af g i

f t o r

medlems afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning ocli

beslutförhet.

Nykterhetsförening av

(forts.).

Lokalföreningar af Svenska

Postpersonalens Helnykterhets- förbund.

Mcdl.: 350 personer.

(N orma! stadgar).

Mcdl. erlägga

i inträdes- afgift 50 öre

och i kvartals- afgift 25 öre.

Skriftlig

anhållan om

utträde.

Brott mot nyk- terhetslöftet;

idkande af eller

del ägarskap i

rusdrycks- försäljning;

häftande för

afgifter.

A årsmöte

väljes för ett

år en styrelse

af 7 personer;

5 beslutföra.

Räkenskaperna

af slutas 31

januari;

3 revisorer;

revision å

årsmötet i

februari.

Sveriges Blåb andsförening:.

Mcdl.: 26 länsförbund och 18

direkt anslutna lokalför- eningar ; dessutom ungdoms- afdelningen Hoppets Här med

107 lokal af delningar och

11,398 mcdl.

Länsförbund erlägga en års- afgift, hvars storlek pr medl.

för hvarje år bestämmes af

årskonferensen; medel i öf- rigt anskaffas genom beslut

af konferensen eller, enligt

dess bemyndigande, af

centralstyrelsen.2)

På årskonfe- rensen väljes

för ett år en

centralstyrelse

af 7 personer.

Revision sker

årligen af 2 å

årskonferensen

valda revisorer.

Länsförbund af Sveriges

Blåb ands förening.

Mcdl.: 1,424 lokalföreningar.

(N ormalstadgar.)

Lokalförening erlägger en

årsafgift, hvars storlek pr

mcdl. för hvarje år bestäm- mes af årsmötet.

På årsmöte

väljes för ett

år en förbunds- styrelse af det

antal personer,

hvarje förbund

i sina stadgar

bestämmer.

Räkenskaperna

föras efter

kalenderår; de

å årsmötet

valda reviso- rerna skola

minst 8 dagar

före följande

årsmöte till

styrelsen in- lämna sin

revisions- berättelse.

i vissa hänseenden.

skri

f t e r

o m

Anmärkningar.

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor 1

ör beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- angelägcnheter.

tillgångarnas

användning.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

Ord. möten

Beslut med 2/s

För upplösning

Styrelsemed-

Vid upplösning

*) Enligt förbundsstadgarna skall

hållas (i regel)

majoritet vid

fordras bifall

lemmarna äga

skall fattas

lokalförening upplösas och ingå

en gång i må-

årsmöte, sedan

af 2/3 af samt-

icke rösträtt

beslut, huru

i närliggande förening, om med-

naden, årsmöte

skriftligt för-

liga medl.1)

vid val af

med tillgån-

lemsantalet nedgått under 3.

i februari.

slag härom vid

Sätt för

ett föreg.

2) Direkt . ansluten lokalförening

kallelse an-

erlägger eu årsafgift, lika stor

gifves ej.

per medlem räknadt, som hela

den till länsförbundet för orten

genom anslag å

från till detsamma anslutna

postlokalerna.

lokalföreningar ingående af-

giften.

Ord. möte (års-

—

Beslut med

Förslag skall

Rösträtt till-

—

konferens)

enkel majoritet

vara insändt

kommer ombud

hålles hvarje

(förut 2/k) å 2

till styrelsen

och central-

år å tid och

på hvarandra

30 dagar före

styrelsemedl.,

plats, som af

följande kon-

konferensen

ombud dock

föreg. kon fe-

ferenser.

och 20 dagar

endast på Till-

rens bestämts;

före konferen-

kor, att före-

om kallelse

sen af styrelsen

ningen insändt

finnes intet

kungjordt i

rapport och

direkt stad-

föreningens

afgifter till

gande.

organ.

central-, resp.

förbunds-

styrelse.

Årsmöte skall

—

Beslut med

Förslag in-

Villkor för

hållas före maj

enkel majoritet

sändes till

lokalförenings

månads utgång;

å 2 på Ivrar-

styrelsen minst

representa-

ord. halfårs-

andra följande

v20 och kungö-

tionsrätt å års-

och kvartals-

årsmöten.

res minst 14

möte är, att

möten för

dagar före

rapporter och

missionering

årsmötet.

utgifter i rätt

kunna ock

tid insändts.

hållas; mötena

anordnas å tid

och plats, som

af föreg. års-

möte eller sty-

rclsen be-

stämts; om

kallelse stadgas

intet direkt.

78

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IP ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

af gi

f t e r

medlems afgång

styrelsens

räkenskap

och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

samman- sättning och

beslutförhet.

Nykterhetsförenin (jäv

(forts.).

Lokalföreningar af Sveriges

Blåband sförenin g.

Medl.: 94,797 personers samt- liga lokalföreningar).

(Normal stadgar.)

Medl. erlägga inträdesafgift

till i resp. stadgar bestämdt

belopp (ej öfver 1 kr.). Ars- afgiftens storlek bestämmes

för hvarje år å årsmöte; i

öfrigt anskaffas medel på

sätt, föreningen beslutar.

Anmälan hos

styrelsen.

Brutet nykter- terhetslöfte.

Brott mot

stadgarna

(ev.) 0

På årsmöte

väljes för 1 år

en styrelse af

det antal per- soner, hvarje

förening i sina

stadgar be- stämmer.

o

A årsmöte

valda 2 revi- sorer skola

minst 8 dagar

före följande

årsmöte till

styrelsen af- lämna revi- sionsberättelse.

Lokalföreningar inom Västra

Sveriges Blåbands förbund.

(Normalstadgar).

Medl. erlägga

årsafgift till

belopp, som af

föreningen

beslutas.

Anmälan hos

styrelsen, som

föredrar saken

i föreningen.

Uppsåtlig falsk

anklagelse mot

medl. i någon

nykterhetsföre- ning för löftes- brott. Brutet

nyktcrhets- löftc. Brott i

öfrigt mot de

absolutistiska

förpliktelserna;

motverkande

på annat sätt

af föreningens

bästa eller häf- tande för afgift

(i samtliga

dessa 3 fall

ev. och först

efter varning).

Styrelsen väljes

i december

eller januari

för ett år och

består af 5

personer; 3

beslutföra.

Räkenskaperna

föras efter

kalenderår;

2 revisorer.

Lokalföreningar inom Norrbottens

läns Blåbands förbund.

(Normalstadgar.)

Medl. erlägga inträdes- och

årsafgift enligt årsmötets

beslut.

Frihet från

skuld eller

anmärkning.

Brutet nykter- hotslöfte.

Medl., som på

annat sätt gör

sig ovärdig

medlemskap,

eller som

vägrar betala

afgift, kan ev.

uteslutas.

På årsmötet i

januari väljes

för 1 år en

styrelse af 7

personer (däraf

5 funktionärer),

som är beslut- för, då fyra

led. äro ense.

Revision sker

till hvarje

årsmöte;

2 revisorer.

79

i vissa Mseenden.

skri

f t e r

o in

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

y i 11 k o r för beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvandet af

förenings- an gelägenheter.

Anmärkningar.

om ändring

i stadgarna.

i andra

frågor.

tillgångarnas

användning.

o

Årsmöte hålles

före utgången

af februari;

ord. möten i

öfrigt minst 1

gång i måna- den. Sätt för

kallelse an- gifves ej.

—

Beslut å 2 på

hvarandra föl- jande årsmöten

med enkel

majoritet.

.

-2)

Tillgångarna

skola vid upp- lösning öfver- lämnas till

vederbörande

länsförbund

eller Sveriges

Bl&bandsfö re- nings kassa.

*) Disciplinär åtgärd vidtages af

styrelsen; utesluten medl. äger

rätt vädja till föreningen, som

då å enskildt möte företager

ärendet.

2) Inträdes åldern numera 12 år.

8) Inträdcsåldern är 14 år; yngre

personer efter föräldrars eller

Ord. möte

hålles (i regel)

minst 2 gånger

i månaden.

Sätt för

kallelse an- gifyes ej.

Stadgeändring

sker å för- bundsmötet för

västra Sverige.

Förslag väckes

i resp. lokal- förening, som,

efter styrelsens

yttrande, afgör,

om förslaget

skall till för- bundsmötet

remitteras.

2/s majoritet

för uteslutning

på annan

grund än brutet

nykterhetslöfte

eller falsk an- gifvelse. För- slag om upp- lösning be- handlas å 2 på

hvarandra föl- jande möten;

på det sista

fordras 2/3

majoritet af de

närvarande.

-2)

Vid upplösning

förordnar före- ningen om sina

tillhörigheter,

hvilket förord- nande skall

underställas

förbundsstyrel- sens god- kännande.

målsmäns medgifvande.

Ord. möte

hålles (i regel)

2 gånger i

månaden. Sty- relsen bestäm- mer tiden för

mötet och kun- gör detsamma.

Beslut, efter

skriftligt för- slag, å 2 på

hvarandra föl- jande (ord.)

möten, med ''J/3

majoritet å

båda.

Enkel mai o- ritet.

-3

BO

(Forts.) Stadgarnas innehåll

J? ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

afgi

f t e r

medlems afgång

regelbundna.

uttaxering.

villkor föi- utträde.

grund föi- uteslutning.

Nykterhetsföreningar

(forts.).

Sveriges Studerande Ung- doms Helnykterhetsför- blind (S. S. U. H.)

Medl.: 223 lokalföreningar,

(med 10,109 personer) samt

780 enskilda personer.

Lokalförening

erl ägger i års- afgift 25 öre

pr medlem,

fristående med- lem erlägger 2

kronor pr år.

—

Brott mot stad- garna eller

uppträdande,

som skadar

förbundets

verksamhet

eller nedsätter

Templarorden, Sveriges Nationalteinpel.

Me dl.: 29 distrikttempel samt

ett icke uppgifvet antal enskilda

personer; dessutom 267

studie- och barntempel.

Enskilde erlägga

inträdesafgift

å två kr.

Fristående

medl. erlägga i

kvartal saf gift

1 kr.; tempel

erlägga charterafgift,

lokaltempel

därtill

15 öre pr medlem

i kvartalsafgift.

Förslag om

lokaltcmpels

utträde delges

distriktsdeputerad

eller

nationaltcmpels

styrelsemedlem.

''dess

från lokalförenings

eller fristående

medlems

sida

(i båda fallen

ev.).

För tempel:

tredska, trots

vidtagna åtgärder,

att insända

rapport

och kvartal sskatt;

handlande

i strid

mot ordens

lagar (ev.);

för enskild:

ogrundad! förslag,

mot bättre

vetande eller :

skadeuppsåt,

om uteslutning

af annan medlem.

Handling

mot nationaltempcl,

som

kan anses

straffbar (ev.)1)

styrelsens

sammansättning

och

beslutförhet.

räkenskap

och revision.

Centralstyrelsen

består af

7 personer;

ordf. väljes för

1 år, ofri ga

ledamöter för

2 år, i det

halfva antalet

årligen förnyas.

De 7 förnämsta

af de på årsmöte

för 2 år

valda tjänstemännen

utgöra

styrelsen, Verkställ

ande rådet;

ordf. är templarchefen;

4

beslutföra, så

vidt 3 äro ense.

Räkenskaperna

afslutas den 31

maj hvarje år;

2 revisorer

Räkenskaperna

afslutas 31

mars och lämnas

en månad

före årsmötet

till 3 revisorer;

revision ka

ock, på anledning,

förrättas

under arbetsåret;

skattmästaren

af ger

till årsmötet

(ev.) ekonomisk

rapport för

kompletterande

af revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen

skall vid årsmötet

föreligga

i tryck.

81

i vissa hänseenden.

skrifter o in

ordinarie

sammanträde.

extra j

sammanträde. :

villkor för beslut

om ändring i andra

i stadgarna, j frågor.

inskränkning

i medlems

rätt att deltaga

i handhafvandet

af

föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

j Ord. möte

I hålles årligen

| i juni eller

ijuli å plats och

i tid, som af

styrelsen tillkänna

gifves; i

öfrigt an gifves

j cj sätt för

! kallelse.

Ord. möte i

hålles

hvartannat år

första måndagen

i juli

kl. 10 f. m. å

af förcg. årsmöte

bestämd

plats. Sätt föikallelse

angifves

ej.

t Beslut å två

jord. möten med

enkel majoritet

å båda.

Extra ord.

möte hålles

efter beslut af

styrelsen eller

skriftlig begäran

af representanter

för

Vö af samtliga

lokaltempel

och kungöres i

ordens organ 2

gånger, sista

gången 2

veckor före

dess början;

endast i

kallelsen angifna

ärenden

få upptagas.2)

Beslut med

enkel majoritet

å 2 på hvar

andra följande

årsmöten.

Absolut majoritet

vid styrelseval.

Endast ombud!

och styrelse- !

medlemmar

äga rösträtt. I

Anmärkningar.

I

*) Graduerad medlem, som genom

kraftvunnen dom utcslutes ur

sitt lokaltcmpcl, förlorar i och;

med detsamma medlemskapet* ii

tempel af högre ordning.

2) S. k. extra möten för national-1

grads meddelande samt öfver-!

läggning (ej beslut) kunna afl

styrelsen utlysas.

11

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö r e -

Föreningens firma och

medlemsantal.

a f g i f t e r

regelbundna. ! uttaxering.

m e d 1 e in s a f g å n g

villkor för i grund för

utträde. j uteslutning.

styrelsens i

samman- räkenskap

sättning och j och revision,

beslutförhet.

Nykter!» etsförenint/ar

(forts.).

Distrikttempel af Templar-

l)istrikttempel j

—

För enskild:

De 5 förnäm- Årsmötet utser

orden.

erhäller af den;

handling mot

sta af de på i .4 revisorer att

Med].: 042 lokaltempel.

till national-

templet, som

årsmöte för 11 vid räkenskaps-i

templet infiy-

kan anses

år valda årets slut och,.

tände kvartals-j

straffbar (er.).

tjänstemännen j på anledning,

skatten från

Ogrundad! för-

utgöra styrel- i äfven under

distriktet l/s.

slag, mot bättre

sen, Diatrib- löpande räkeh-

Enskilde er- i

vetande eller i

tets Verk- skapsår, för-

lägga inträdes-

skadeuppsåt,

ställande råd: tratta revision:

afgift; ytter- j

om uteslutning

ordf. är distriktskatt-

likare afgifter 1

åt annan med-

Distrikttcmp- mästaren afger

kunna genom i

lem.1)

lar; 4 beslut- | till mötet ev.

tilläggslag på-

föra, om 3 i ekonomisk

1 äggas, till i

äro ense. J rapport för

donna bestämdt

1 kompletterande

belopp.

af revisions-

I berättelsen.

Lokaltempel af Templarnräen....

Inträdes- och |

Att vara fri

Brott mot

Styrelsen bo- |Räkenskaperna

Medl.: 40,192 personer.

kvartalsafgif- !

från anklagelse

ordens konst.,

stål- af 6 per-iföras kvartals-

ter erläggas till

och skuld samt

ritualer ocli

soner, näml. j vis och

af templet |

ingifva an-

ofriga bestäm-

templets 5 j granskas för

själft bestämdt!

mälan, som

mel ser (ev.).

fram ste tj än ste-1 hvarj e kvarta 1

(enl. normal- :

bordlägges till

Brott mot nyk-

män (valda för af 3 revisorer.

förslaget i i

nästa ord.

terhctslöftct;

kvartal, utom :

tilläggslag an-i

möte.

uraktlåtenhet,

studieledaren, i

gifvet) belopp, j

trots erinran,

som väljes

dock minst

under 2 kvartal

årsvis) jämte ;

25 öre.

å rad att er-

förra kvartalets!

lägga afgifter.

ordf.; ordf.

Falsk angif-

benämnes

velse för

öfvcrtemplar. |

uteslutnings-

brott."

83

i vissa hänseenden.

s k i'' i f t © r o ni

ordinarie 1 extra

sammanträde. | sammanträde.

villkor för beslut

om ändring i andra

i stadgarna, j frågor.

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvande af

förenings- angelägenheter.

tillgångarnas i

användning. ''

Ord. möten { Extra ord.

Konst, ändras

Absolut majo-

Endast ombud

Tillgångarna |

hållas minst lj möte hålles

genom beslut

intet vid

och styrelse-

tillfalla vid I

gång om året; efter beslut af

af national-

stvrelseval.

medlemmar

upplösning

tid och plats styrelsen eller

templet; ev.

äga rösträtt.

Sveriges Nation

tor ord. möte ipå begäran af

tilläggslagar

naltempcl. !

bestämmes af i Va af lokal-

åter enligt i

näst föreg. i templen. Extra

dessa sj Ulfva

möte. Om ; möte för

gifna regler,

i

kallelse stadgas! distriktgrad

hvarjämte for-

intet. beslutcs af

dras sanktion

styrelsen.

af national-

templets

styrelse.

Ord. möten ; Extra möte

Konst, ändras

Absolut majo-

Medl., som

Tillgångarna i

skola hållas i sammankallas

af national-

litet vid val af

häftar i skuld

tillfalla vid

minst 1 gång lipa begäran ''af

templet.

ombud till

till templet,

upplösning j

månaden; (en-! */s af medl.

Tilläggslag

nationaltcmplet

äger ej rösträtt;

nationaltcmp-

ligt normal- [("skriftlig), af 4

ändras enligt

samt vid sty-

i öfrigt inga

let, om ej |

förslaget be- j af tjänste-

dess egna be-

relseval; 2/s

inskränk-

tilläggslagen

stämmas ä männen eller af

stämm els er

majoritet för

ningar.4)

annorlunda

kvartalets sista jTcmplarchefen,

(enl. normal-

annan straff-

bestämmer.

möte tiderna national-

förslaget med

påföljd än den

för följande ! templets stv-

2/3 majoritet

lägsta i skalan;

kvartal). Om [ relse eller

efter förslag å

för inval for-

kallelse stadgas; vederbörande

föreg. möte)

dras, att nej-

endast, att vidi distrikttem-

hvarjämte

rösterna ej ut-

fråga om upp- pels styrelse.

Templarchefens

göra 1/5 af de

lösning sådan i

sanktion

afgifna röster-

skal! delgifvas,

fordras.

na.3) Tempel

samtliga med- ;

kan ej upplösas.

lemmar minst

så länge 5

2 veckor förut.1

medl. sätta sig

däremot.

Anmärkningar.

Graducrad medlem, som genom

kraftvunnen dom uteslntes uisitt

lokaltempel, förlorar i och}

med detsamma medlemskapet i!

tempel af högre ordning.

Detta enligt konst. Normal-}

förslaget lägger härtill som ev.

uteslutningsgrund, efter föregången

varning: grofva, anstöt-!

liga eller förnärmande uttryck, |

opassande handlingar eller väg-!

rån att åtlyda tjänstemännens

befallningar under tempelmöte.

Konst, ger dessutom den an-;

visning, att lokaltempel kan i!

sina tilläggsbestämmelser stadga

kvalificerad majoritet för »beslut!

om utgift».

Inträdesfildern är 12 år.

84

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö r e -

Föreningens firma och

a f g

f t er

medlems afgång

styrelsens

T1 4 1

samman-

räkenskap

rogclljundiia.

uttaxering.

villkor för

utträde.

grund för

uteslutning.

sättning och

beslutförhet.

och revision.

Nyktet 71 etsföi •eningar

(forte.).

Barntempel inom Templarorden.

Med!, erlägga

—

—

Öfverträdelse af

Kvartalsvis

Kassör och

afgifter; be-

afhållsamhets-

väljas (i

studielcdarc

loppet i konst.

principen.

tj änstemän;

kontrolleras åt

\

ej bestämdt.

Brott mot

högsta ledare

revisorer, ut-

konst, eller

är lokal-

sedda af resp.

dåligt uppfö-

templets

lokaltcmpel.

rande, efter

studieledare.

fruktlös

varning.

'' Välgörande och human!-

tära föreningar.

All manna sky <1 ds forell! n gen

_

_

_

Styrelsen,

Räkenskaperna!

(i Stockholm).

Centralkomm.it-

afslutas den 30 j

Med).: 1,682 personel- i 11 Jo-

ten, tillsättes

sept. Årsmötet

käla sky ddsfören i ngar.

för 2 år på så

utser »nödigt

sätt, att enhvar

antal» revisorer

af de lokala

att till nästa

styrelserna,

årsmöte efter

skyddskommit-

granskning af

teerna, inom

räkenskaper

sig utser eu

och förvaltning

ledamot jämte

afge »utlå-

suppl. Styrel- sen kan utse

delegerade för

tan de».

löpande

ärenden.

Drottning Sopliias Förening

Aktiv medl.

—

_

-

Öfverstyrelse

Räkenskaperna

till understödjande af liä-

er! ägger i års-

och 9 under-

föras efter

rens och flottans sjukvård.

afgift ett belopp

styrelser.

kalenderår.

Me dl.: 10.393 personel1.

af minst 10 kr.,

Hvarje under-

2 revisorer

hvilket belopp

styrelse består

väljas å års-

dock helt eller

af 2 själ!-

möte för

delvis kan

skrifna medl.

granskning af

redovisas i från

(däribland

löpande årets

af honom för-

ordf.) samt af

räkenskaper.

värfvade

öfverstvrelsen

passiva medl.

upptagna års- afgifter; passiv

medl:s årsafgift

för 3 år valda

led. till obe- stämdt antal;

d beslutföra. 2)

är ej till be-

loppet bo-

stämd.1)

85

i vissa hänseenden.

s lv r i

f t e v

o m

extra

i sammanträde.

v i 11 k o r

’ ö r beslut

inskränkning

i medlems

rätt att del- taga i hand- hafvande!; af

Anmärkningar.

oi (Inuti Jo

| sammanträde.

om ändring

i andra

tillgångarnas

användning.

i stadgarna.

frågor.

förenings-

angelägenheter

| Möte hålles i

regel omedel- bart före lokal- templets möte.

Sätt för

-

|

Konst, ändras

af national- templet;

till äggslagar

antagas af

—

»Äldre med- lem» äger

yttrande-, men

ej rösträtt.

*) Med!., som på en gång eller

under årens lopp redovisat 200

kr., blir ständig medlem, utan

afgiftsskyldighct.

kallelse an-

lokaltemplet

2) Ofverstyrelsen består af ordf.

gifves ej.

och skola, för

och dennes ställföreträdare i

att gälla, sank-

enhvar af understyrelserna som

tioncras af

själfskrjfna samt af årsmötet för

national-

3 år valda led. till obestämdt

templets

antal; 5 beslutföra. Öfversty-

j

studi oledare.

relsen utser inom sig ett »bere- dande och verkställande utskott».

Ord. möte

—

Beslut å ett

skall hållas 1

årsmöte, om

gång om året;

samtl. närva-

sätt för kallelse

rande bifalla

angifves ej.

förslaget; eljes

uppskjutes af- görandet till

nästa årsmöte.

1

då det sker

efter enkel

majoritet.

Ord. möte

Ofverstyrelsens

Enkel

bulles årligen i

bifall samt 2/s

majoritet.

maj; kallelse

majoritet å

i

sker genom

kungörelse af

öfyerstyrelsen i

allm. tidningar

i Stockholm

och i de städer.

årsmötet.

där underst}—

relse har sitt

säte.

86

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö r e ■

Föreningens firma o cl

medlemsantal.

a f g i f t c r

regelbundna. . uttaxering