SOU 1912:5 DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR

SOU 1912:5
Statens offentliga utredningar

DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR

1912-01-01 · 66 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1912:5, DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

UTREDNING

RÖRANDE

DE Å RIKSSTATENS SÄRSKILDA HUFVUDTITLAR

UPPFÖRDA

FÖRSLAGSANSLAGEN TILL SKRIFMATERIALIER .

OCH EXPENSER, VED M. M.

PÅ NÅDIGT UPPDRAG VERKSTÄLLD AF

PER SÖDERMARK

STOCKHOLM 1911

ISA A C MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Genom nådigt beslut den 31 mars innevarande år har Kungl.

Maj:t funnit godt uppdraga åt undertecknad att inom kungl. finansdepartementet

biträda vid verkställande af utredning rörande de under

de särskilda hufvudtitlarna å riksstaten uppförda förslagsanslagen till

skrifmaterialier och. expenser, ved m. m. Ifrågavarande utredning borde

innefatta redogörelse för dessa anslags tillkomst och ursprungliga ändamål

äfvensom för deras utveckling till närvarande tid, i hvilket sistnämnda

afseende utredningen särskildt borde utvisa de olika slag af

kostnader, för hvilka anslagen användts, samt huru utgifterna särskildt

under senare åren fördelat sig å dessa olika slag af expenser. Vidare

borde med ledning af denna redogörelse undersökas, hvilka åtgärder,

som lämpligen kunde vidtagas för vinnande af besparing, samt huruvida

i sådant syfte eller af annan anledning det kunde finnas erforderligt,

att angående anslagen och deras användning meddelades närmare föreskrifter

än hittills ägt rum. Särskildt angeläget vore härvid, att anslagens

ändamål blefve fullt tydligt fixerade. I sammanhang med undersökning

om, huru detta syfte lämpligen kunde vinnas, borde tagas i öfvervägande,

huruvida icke för ändamål, som nu tillgodosåges med anslag af ifrågavarande

slag, borde anvisas två eller flera särskilda anslag.

Sedan utredning i berörda syfte numera blifvit af undertecknad

verkställd, får jag härmed framlägga dess resultat och i sådant afseende

anföra följande:

De nuvarande förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, Historik röved

m. m. leda sitt ursprung från den vid 1809—10 års riksdag randeexpensfastställda

riksstaten. Därförut voro för ifrågavarande ändamål vissa anslasenbelopp

anslagna å de särskilda ämbetsverkens stater; men härom yttrade

nämnda riksdags statsutskott, att för de till skrifmaterialier, expenser, ved

och ljus lör de civila verken bestådda medel hade »för vinnande af ord

ning och redighet särskilda stater blifvit författade och beloppet på allmänna

utgiftsstaten (dåvarande åttonde hufvudtiteln) uppfördt, efter som

det hvarken vore eller kunde vara annat än förslagssummor, hvilka vore

årliga förändringar underkastade».

I enlighet härmed öfverflyttades till allmänna utgiftsstaten följande

belopp, nämligen

från nedre justitierevisionens stat..............

rdr b:co

1,200: —

Svea hofrätts

11 ..............

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1,500: —

Göta „

11 ..............

1,000: —

krigshofrättens

11 ...............

375: —

Kungl. Maj:ts cancelli

11 ..............

6,350: —

kammarkollegii

11 ...............

2,100: —

statskontorets

11 ...............

1,250: —

kom m er skollegii

11 ...............

1,408: 16

k amm arrättens

11 ...............

1,300: —

kollegii medici

11 ...............

500: —

tabellkommissionens

11 ..............

50: —

landtmäterikontorets

11 ...............

400: —

krigskollegii

11 ..............

3,409: 3 2

generaladjutanternas

11 ...............

66: 32

och „

förvaltningens för sjöärenderna

ii .............

1,025: —

eller tillhopa ......................................

. rdr b:co

21,934: 32

hvaraf

alltså 17,433 rdr 16 sk. belöpte

sig på de

civila och

4,501 rdr

16 sk. på de militära ämbetsverken.

För s. k. ljuspenningar *) åt hofrätternas och kollegiernas ämbetsmän

och betjäning var före år 1809 å andra hufvudtiteln, som då innefattade

utgifterna för de civila ämbetsverken, uppfördt ett särskildt

anslag 12,000 rdr, hvilket anslag vid 1809—10 års riksdag blef med

ett till 12,400 rdr höjdt belopp öfverfördt till allmänna utgiftsstaten,

där det sedermera sammanslogs med de för skrifmaterialier m. m. för

de civila verken afsedda medel.

Det sålunda sammanförda anslaget öfverflyttades vid 1817—18

års riksdag från åttonde till andra hufvudtiteln och upptogs med ett

till 42,340 rdr förhöjdt belopp, hvarjemte å tredje hufvudtiteln, som då

omfattade utgifterna för krigsväsendet, uppfördes ett anslag å 10,000

rdr till skrifmaterialier, ved m. m. för de militära ämbetsverkens behof.

i) En kontant ersättning åt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän ock

betjänte, som motsvarades af skyldighet för dessa att själfva bestå sig ljus vid deras

ämbetsgöromål.

Sistnämnda anslag blef vid 1828—30 års riksdag nedsatt till 7,000

rdr, som fördelades med 4,500 rdr för landtförsvaret och 2,500 rdr för

sjöförsvaret, hvaremot det för de civila ämbetsverkens behof afsedda

anslag höjdes till 50,000 rdr; och anvisade samma Riksdag därjämte till

bestridande af kostnaden för tryckningen af landshöfdingarnas ämbetsknngörelser

ett särskildt belopp af 100 rdr för hvarje län, eller alltså

2,400 rdr, med förklarande att denna ersättning borde i främsta rummet

tillgodokomma kronofogdar, häradsskrifvare, magistrater och kyrkor, i den

mån dessa deltagit i berörda tryckningskostnad, samt att den kostnad,

som öfversköte den sålunda beviljade ersättningen, skulle af länsstyrelsens

egna tjänstemän ensamt bestridas.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Vid 1834—35 års Riksdag höjdes ofvannämnda, å andra hufvudtiteln

uppförda expensanslag till 70,000 rdr, bland annat af den anledning,

att kostnaden för tryckning af rikshufvudbokens kapitalräkning,

hvilken förut anvisats å öfverskottsmedel, ansågs böra å ifrågavarande

anslag öfverflyttas.

I följd af den år 1840 genomförda nya departementsindelningen

beslöt Riksdagen påföljande år, att det för civila ämbetsverk uppförda

förslagsanslaget skulle sålunda fördelas

andra liufvudtiteln för justitiedepartementet .................. rdr 21,533: 16

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

utrikesdepartementet

landtförsvarsdepartementet

(kansliexpeditionen) ....................

sjöförsvarsdepartementet (kansliexpeditionen)

.................................

civildepartementet .......................

finansdepartementet .....................

ecklesiastikdepartementet............

1,666: 32

2,600: —

1,100

16,300

17,800

9,000

Summa rdr 70,000: —

Det till de militära ämbetsverken utgående expensanslaget, 7,000

rdr, uppfördes med 4,500 rdr å fjärde hufvudtiteln för krigskollegii in. fl.

verks behof samt med 2,500 rdr å femte hufvudtiteln för förvaltningen

af sjöärendena samt sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

På Kungl. Maj:ts förslag blef sedermera vid 1850—51 års riksdag

från det under femte hufvudtiteln uppförda anslaget till flottans

underhåll och nybyggnad ett belopp af 18,000 rdr afskildt och uppfördt

såsom ett särskildt förslagsanslag under titel »skrifmaterialier, ved och

ljus för flottans stationer».

Sedan samma Riksdag beslutat, att ofvanberörda s. k. ljuspenningar

skulle upphöra att utgå och att i stället, för de extra ordinarie tjänste

männens vidkommande, ett belopp af 10,000 rdr skulle anslås, till fördelning

ämbetsverken emellan såsom tillgång för gratifikationer åt s.adana

lönlösa tjänstemän, hvilka under tjänstgöring utmärkt sig för flit och

skicklighet, förordnade Kungl. Maj:t om fördelning af dessa 10,000 rdr

med vissa belopp åt de särskilda ämbetsverken, hvarefter 1853—54 års

Riksdag medgaf, att dessa belopp såsom gratifikationsmedel uppfördes a

de särskilda ämbetsverkens stater mot det att anslagen till skrifmaterialier

och expenser minskades med motsvarande summor.

Beträffande expensutgifterna under tredje hufvudtiteln vidfoga vid

1856—58 års riksdag den förändring, att det å denna hufvudtitel anvisade

förslagsanslag indrogs, hvaremot Riksdagen i stället beviljade ett

bestämdt anslag å 70,000 riksdaler riksmynt till skrifmaterialier och

expenser samt extra utgifter, i hvilket belopp inbegreps, den förut från

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

postverket utgående ersättning för utgifterna till den ministenella brefväxlingen,

hvilken ersättning alltså kom att upphöra.

Vid samma riksdag blef ofvannämnda till bestridande af kostnaderna

för länskungörelsernas tryckning anslagna belopp å 2,400 rdr b.co

ökadt till dubbla beloppet, för hvilket ändamål sjätte hufvudtitelns

expensanslag höjdes med 3,600 rdr riksmynt.

Sedermera hafva ifrågavarande, å de särskilda hufvudtitlarna uppförda

förslagsanslag undan för undan höjts för att motsvara det \äxande

behofvet af expensmedel. Här torde blott behöfva erinras om sådana

förhöjningar, som föranledts af särskildt angifna förhållanden, samt om

de förändringar anslagen i öfrigt undergått.

Expensutgifterna för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

som intilf år 1871 gnidits från samma anslag som förvaltningens

af sjöärendena, blefvo vid sistnämnda års riksdag i stället öfverförda

till det för sjöförsvarsdepartementets behof afsedda förslagsanslaget.

1874 års Riksdag höjde sjätte hufvudtitelns expensanslag med

7,200 kronor, för bestridande af kostnaderna för inköp åt länsstyrelserna

af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn m. in. sådant, äfvensom för

lys- och renhållning i ämbetslokalerna, hvilka utgifter förut bestndts

af landssekreterare och landskamrerarna.

I anledning däraf att bestyret med utgifvande af svensk författningssamling

enligt nådigt beslut den. 19 november 1875-öfverflyttats

från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet, blef vid 1816

års riksdag andra hufvudtitelns expensanslag ökadt med 32,219 kronor

samt åttonde hufvudtitelns minskad t med ungefär motsvarande belopp.

Samma år indrogos de särskilda belopp åt 300 kronor för hvarje

länsstyrelse, som förut varit särskildt anvisade för bestridande af kost

naderna för länskungörelsernas tryckning, hvaremot samtliga dessa

kostnader förklarades skola utgå från sjätte hufvudtitelns expensanslag.

Vid samma års riksdag blefvo de tre särskilda å femte hufvudtiteln

anvisade expensanslagen, nämligen för sjöförsvarsdepartementets

kansli- och kommandoexpeditioner, för förvaltningen af sjöärendena och

för flottans stationer, sammanförda till ett gemensamt, jämväl för chefens

för flottans militärpersonal expedition afsedt förslagsanslag.

År 1890 blef det för landtförsvarsdepartementet afsedda expensanslag

för beredande af expensmedel äfven åt departementets kommandoexpedition

höj dt med erforderligt belopp och dess rubrik ändrad till

»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen».

År 1896 uteslöts ur riksstaten förslagsanslaget till skrifmaterialier

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

och expenser för arméförvaltningen in. fl. verk, hvaremot bestämda

anslagen till arméförvaltningen och generalstaben höjdes med motsvarande

belopp.

I följd af jordbruksdepartementets inrättande tillkom år 1900 ett

nytt expensanslag under nionde hufvudtiteln, till hvilket vissa belopp

från sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarnas expensanslag öfverflyttades.

Vid 1901 års riksdag blef femte hufvudtitelns expensanslag hoj dt

med 50,409 kronor till följd af kustartilleriets tillkomst.

Af åttonde hufvudtitelns expensanslag blef år 1902 ett belopp af

högst 7,150 kronor anvisadt för domkapitlens behof, hvilket belopp år

1903 höjdes till 9,000 kronor och år 1908 till 10,000 kronor.

Sjätte hufvudtitelns expensanslag ökades vid 1904 års riksdag

med omkring 100,000 kronor, hvilken förhöjning dels . var påkallad

däraf, att anslaget utvisat betydande brist, och dels särskildt afsåga beredande

af ersättning åt kronofogdar och länsmän för telefonafgifter

och vissa extra utgifter i polisärenden.

Vid 1906 års riksdag vidtogs en allmän höjning af sådana förslagsanslag,

som under den sistförflutna tiden hade utvisat afsevärda

brister; och höjdes härvid

andra hufvudtitelns expensanslag med ......... kronor 47,539

femte „ „ « >i ^,431

sjätte „ « » ”

sjunde ,, „ '' v ......... r>

åttonde „ „ n ii 38,986

och nionde ,, „ „ n 23,247

Expensanslagen

å 1912

års riksstat.

Samma år blef, i sammanhang med den nya löneregleringen för

beskickningar och konsulat, å tredje hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag

till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. m. å 92,500 kronor.

Till detta anslag blef enligt beslut vid 1909 års riksdag äfven kostnaderna

för renskrifning öfverflyttade, för hvilket ändamål anslaget

höjdes till 120,064 kronor.

Det å femte hufvudtiteln uppförda expensanslaget blef år 1907,

för underlättande af öfversikt och kontroll öfver medlens användande,

uppdeladt i två förslagsanslag, nämligen ett till uppvärmning, belysning,

renhållning samt tvätt- och badinrättningar å 235,000 kronor, samt ett

till skrifmaterialier och expenser m. m. å 113,763 kronor.

Slutligen vidtogs vid 1911 års riksdag i fråga om fjärde hufvudtiteln

den ändring, att för arméförvaltningens expenser, hvilka förut

sedan år 1897 bestridts från det bestämda anslaget till ämbetsverket,

uppfördes ett särskildt anslag å 30,900 kronor, hvilket, i likhet med

de olika anslag, hvarifrån expenserna vid truppförbanden utgå, erhöll

reservationsanslags natur.

Å 1912 års riksstat äro nu uppförda följande expensanslag:

å andra hufvudtiteln................................................ kronor 111,991: —

Detta anslag är afsedt för:

j ustitie dep ar tementet,

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

j ustitiekanslersexpeditionen,

nedre justitierevisionen,

Svea hofrätt,

Göta hofrätt,

hofrätten öfver Skåne och Blekinge och

krigshofrätten; hvarjämte häraf bestridas kostnaderna för tryckning

af svensk författningssamling, chefens för justitiedepartementet berättelse,

fångvårdsstyrelsens berättelse rörande fångvården m. m.;

å tredje hufvudtiteln............................................... kronor 120,154: —

Häraf bestridas kostnaderna för skrifmaterialier, expenser, renskrifning,

ved, ljus m. m. för utrikesdepartementet samt beskickningar och

konsulat;

å fjärde hufvudtiteln:

ett förslagsanslag å .......................................................... kronor 12,990: —

afsedt för landtförsvarsdepartementets kanslioch

kommandoexpeditioner, samt

ett reservationsanslag å ................................................ „ 30,900: —

till skrifmaterialier, expenser och bränsle in. in. för arméförvaltningen

;

å femte hufvudtiteln:

ett förslagsanslag till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt

och

badinrättningar å ...............................................kronor 300,000:

samt ett förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser

m. m. å ........................................................... v 113,882:

Dessa anslag äro afsedda för

sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommandoexpeditioner,

m arinför valtningen,

marinstaben,

inspektören för flottans öfningar till sjöss,

flottans stationer och varf, samt

kustartilleriet;

å sjätte hufvudtiteln................................................ kronor 425, <56:

Detta anslag är afsedt för

civildepartementet,

regeringsrätten,

öfverståtliållareämbetet,

länsstyrelserna och

medicinalstyrelsen; hvarjämte däraf gäldas kostnad för bränsle åt

poliskammaren i Stockholm, hyra för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

m. m.;

å sjunde hufvudtiteln ..............................................kronor 100,009:

Detta anslag är afsedt för

finansdepartementet,

kammarkollegium,

statskontoret,

kammarrätten,

öfverintendentsämbetet,

kommerskollegium och

statistiska centralbyrån; hvarjämte däraf gäldas kostnaden för

införande i Posttidningen af annonser om lediga tjänster, för tryckning

af markegångstaxor, kapitalkonto till rikshufvudboken och statsliggaren,

m. m.;

å åttonde hufvudtiteln ............................................ kronor 55,095:

Detta anslag är afsedt för

ecklesiastikdepartementet,

riks- och landsarkiven,

biblioteket samt

domkapitlen, hvilka däraf äga använda tillhopa högst 10,000 kronor.

Dessutom bestrides af ifrågavarande anslag kostnaden för bränsle

Ang. expensanslagens

användning

meddelade

föreskrifter

samt tidigare

åtgärder i

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

syfte att

vinna besparing.

för akademien för de fria konsterna, hvarjemte för uppvärmning och.

renhållning af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien må användas

ett belopp af högst 1,100 kronor; samt

å nionde hufvudtiteln .............................................. kronor 40,479: —

Detta anslag är afsedt för

jordbruksdepartementet,

domänstyrelsen,

landtmäteristyrelsen och

landtmäterikontoren i länen, hvar] ämte däraf bestrides kostnaden

för tryckning af vissa statistiska berättelser m. m.

Beträffande härefter frågan om de olika slag af kostnader, för

hvilka anslagen användts, hafva härom icke några allmänna bestämmelser

utfärdats i vidare mån än att formulär för expensmedelsräkningar fastställdes

den 14 november 1842. I underdånig skrifvelse den 23 december

1840 hade Rikets Ständer anhållit, att, för vinnande af lättare öfversikt

vid revisionen, de af ifrågavarande förslagsanslag utgående summor

måtte under sina särskilda rubriker och titlar i räkenskaperna redovisas.

I häröfver infordradt utlåtande anförde statskontoret, att för tillvägabringandet

af hvad Rikets Ständer sålunda hemställt det syntes nödigt,

att redogörelserna för expensmedlen uppgjordes på enahanda sätt, och

afgaf i anledning häraf förslag till formulär för expensmedelsräkningar.

Detta formulär, som af Kungl. Maj:t den 14 november 1842 fastställdes

till efterrättelse för samtliga rikets kollegier och ämbetsverk, upptager

för expensmedelsräkningarna följande underrubriker:

1) Upphandling af skrifmaterialier.

Såsom exempel å sådana upptog formuläret följande föremål: papper,

pennor, lack, nålar, silke, segelgarn, bläck och skrifsand.

2) Lyshållning, hvilken rubrik, där uppköp af ved förekomme,

borde benämnas Ved och lyshållning.

3) Ljuspenningar.

4) Arfvoden och gratifikationer.

Såsom exempel härå upptogs arfvode för uppdragning af klockor.

5) Trycknings- och bindning skostnad.

6) Prenumeration å tidningar samt inköp af kalendrar och almanackor.

7) Underhåll af möbler och inventarier.

8) Benhållning och städning.

9) Diverse utgifter, under hvilken titel borde afföras de kostnader,

som icke kunde hänföras till någon af de öfriga specificerade titlarna.

Härjämte föreskrefs i formuläret:

att, om oanvändbara eller obrukbara möbler eller inventarier försåldes,

betalningen därför borde debiteras såsom extra uppbörd, äfvensom

andra inkomster, hvilka kunde äga rum i följd åt disposition af

expensmedlen;

att åtgången af papper och skrifmaterialier skulle redovisas med

kvittensböcker på vanligt sätt;

samt att, om något ämbetsverk af expensmedlen bestrede betydligare

utgifter under andra titlar, än de i formuläret upptagna, såsom

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

exempelvis: postporto, transportkostnader etc., dylika utgifter borde under

sådana särskilda titlar afföras och icke sammanblandas med diverse utgifter.

De föreskrifter, som i öfrigt meddelats rörande expensmedlens användning,

hafva afsett särskilda slag af utgifter och mestadels haft till

ändamål att åstadkomma besparing. Under det att, på sätt ofvan erinrats,

beloppet af de för expenser afsedda anslag undergått en högst betydlig

ökning, har emellertid behofvet vuxit ännu snabbare, hvilket haft till

följd att ifrågavarande anslag nästan konstant utvisat betydande brister.

Särskildt med hänsyn härtill har upprepade gånger fråga uppstått,

huru genom särskilda åtgärder begränsning i expensutgifterna skulle

kunna ernås.

Hvad särskildt angår åtgången af ved, hade genom nådigt bref

den 26 oktober 1826 för uppvärmning af landsstatsrummen vid hvarje

landshöfdingeresidens, med beräkning att 8 eldrum vore vid hvarje länsstyrelse

erforderliga, anslagits tre famnar ved, 2/3 björk och Va al, per

rum eller alltså 24 famnar. Häruti vidtogs enligt nådigt bref den 11

november 1856 den ändring, att för uppvärmning af länsstyrelsernas

lokaler finge anskaffas:

för dem norr om Uppsala, hvarest i anseende till längre och kallare

vinter ett större vedbehof förefunnes, äfvensom för dem i Uppsala,

Västerås, Örebro och Linköpings slott, där ämbetsrummen vore ovanligt

stora och höga, tre famnar, samt för öfriga landsstatsämbetslokaler inom

riket två famnar för hvarje eldstad, allt björk eller bok, beräknadt efter

144 kubikfot famnen;

att på de ställen, där endast alved eller barrved stode att erhålla,

tillökning finge äga rum med 1U famn sådan ved för hvarje eldstad;

att antalet af de eldstäder, för hvilka ifrågavarande vedanslag

skulle beräknas, dock ingenstädes finge öfverstiga 15; samt

att för vedens uppkörning, sågning och upptagning finge i ersättning

beräknas 3 riksdaler riksmynt för hvarje famn.

I fråga om den sålunda åt länsstyrelserna anslagna ved medgåfvos

sedermera för några länsstyrelser vissa modifikationer samt föreskrefs

vidare genom nådigt bref den 3 december 1875, att veden skulle genom

vederbörande länsstyrelses försorg anskaffas medelst upphandling vare

sig å entreprenadauktion eller i annan ordning, som kunde finnas för

staten förmånligare, samt kostnaden för vedens anskaffande efter uppliandlingspris

äfvensom den ersättning för uppkörning, sågning, huggning

och upptagning, som med afseende å det på stället gångbara pris

billigast kunde betingas, å sjätte hufvudtitelns expensanslag afföras.

Äfven för åtskilliga af de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

meddelades föreskrifter rörande den årliga kvantitet ved, de finge förbruka,

t. ex. den 22 augusti 1843 för sundhetskollegium, den 12 juli

1849 för departementens expeditioner, den 8 juli 1851 för öfverståtliållareämbetets

kansli o. s. v.

1 underdånig skrifvelse den 22 april 1857 framhöllo Rikets Ständer

lämpligheten af att bestämda föreskrifter blefve för framtiden meddelade

angående det antal statskalendrar samt hvilka tidningar och huru

många exemplar däraf, som vid hvarje ämbetsverk finge af expensmedlen

bekostas, samt anhöllo alltså, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

den åtgärd, som för åstadkommandet af ifrågavarande bestämmelser

kunde finnas lämplig.

I anledning däraf föreskrefs genom nådigt cirkulär den 26 november

1858

beträffande statskalendrarna,

att däraf icke finge för hvarje ämbetsverk inköpas flera exemplar

än som för begagnande i ämbetsrummen vore behöfliga,

samt i fråga om prenumeration å tidningar,

att de ämbetsverk, för hvilka expensmedel vore anslagna utan

fastställande af visst belopp, finge därför af Post- och Inrikes tidningar

anskaffa så många exemplar, som hvarje verk ansåge för sig och underlydande

erfordras, dock i intet fall utöfver det dem i vederbörlig ordning

tillerkända antal exemplar af Svensk författningssamling.

Frågans be- I anledning af de betydande brister, som de särskilda hufvudtit

i884Sårs

10arnas. expensanslag utvisat, lämnade Riksdagens revisorer i sin till 1884

riksdag, års Riksdag afgifna revisionsberättelse en utredning af förhållandet med

dessa expensanslag, hvilken utredning innefattade, bland annat, tablåer

öfver dels hufvudtitlarnas expensmedelsapslag och de belopp, hvarmed

de under de sist förutgångna femton åren öfverskridits, dels de olika

slagen af expensutgifter för år 1881 för de verk och inrättningar, hvilka

till dessa utgifter erhöllo medel från berörda anslag, dels samma års

dylika utgifter hos länsstyrelserna, dels antal tidningar och statskalendrar

anskaffade för ämbetsverken, dels ock antal famnar af och inköpspris å

den för ämbetslokalerna inköpta ved.

Såsom allmän anmärkning kunde, enligt revisorernas uppfattning,

gälla, att de särskilda verken och inrättningarna gjort hvar för sig inköp

af behöfliga föremål, samt detta icke sällan i mindre poster och på olika

tider, hvarförutom inköpen ofta förrättats af underordnade, hvilka icke

alltid i främsta rummet sett på statens bästa. Klart vore, att därigenom

ett icke obetydligt slöseri med statsmedel blifvit föranledt. Det hade

synts revisorerna påtagligt, att om inköpen af samma föremål kunde

ske i stor skala, vare sig efter föregången täflan mellan olika, leverantörer

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

eller medelst särskild öfverenskommelse eller efter beställning, samt

föremålen därefter fördelades på de olika, verken och inrättningarna, så

skulle därigenom en stor besparing för statsverket kunna åstadkommas;

och syntes detta sätt för inköpet kunna tillämpas särskildt vid anskaffandet

af skrifmaterialier samt bränsle. Kevisorerna fäste vidare uppmärksamheten

vid vissa större skiljaktigheter mellan de olika ämbetsverken

beträffande åtgången af förbrukningsartiklar, hvilka olikheter

syntes revisorerna tyda på bristande föreskrifter.

Af hvad vid nyssberörda utredning blifvit utrönt trodde sig revisorerna

kunna draga den slutsats, att betydliga besparingar borde kunna

åstadkommas därigenom

att skrifmaterialier uppköptes i stor skala och fördelades efter

uppgifvet behof på statens verk och inrättningar;

att samma förfarande iakttoges med afseende på bränsle och

lysmaterialier;

att allt för statens räkning behöfligt papper stämplades;

att det statistiska trycket i möjligaste mån inskränktes;

att bestämdare föreskrifter i afseende på inköp af böcker, kalendrar,,

tidningar och tidskrifter samt för annonsering och användandet af

särskilda biträden för renskrifning utfärdades;

att anordningar vidtoges till inskränkande af kostnaderna för

annonsering; samt

att noggrannare kontroll öfver vaktbetjänte iakttoges med afseende

på bränsleförbrukning, renhållning, städning och liknande förrättningar.

I häröfver den 10 december 1883 afgifvet utlåtande lämnade statskontoret

en del upplysningar, tjänande till förklaringar öfver ofvanberörda

af revisorerna omförmälda skiljaktigheter i förbrukning, samt

anförde vidare, bland annat,

att det väl syntes antagligt, att om staten på en hand inköpte

Åtgärder

vidtagna i

anledning af

1884 års

riisdagsskrifvelse.

allt för dess ämbetsverk och myndigheter erforderligt papper, billigare

pris då skulle kunna betingas, men att vid de löneregleringar, som

under de senare åren ägt rum inom de flesta ämbetsverk, personalen

torde varit lämpad efter de dåvarande behofven, så att några tjänstemän

icke funnes afsedda för de ganska omfattande hushållsbestyr, hvilka

enligt revisorernas förslag skulle tillskapas;

att med hänseende till de fordringar, som i öfrig! ställdes på

ämbetsverkens vaktbetjäning, torde väl svårligen af denna kunna fordras

fullgörandet af sådana bestyr som skurning samt renhållning af latriner,

förstugor och trappor m. m., oafsedt den omständigheten, att denna

personal torde i allmänhet vara af sina egentliga bestyr fullt upptagen;

att, beträffande det af revisorerna ifrågasatta sättet för uppköpande

af ved, statskontoret åberopade det skäl, som anförts emot revisorernas

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

förslag om uppköpande på eu hand af allt för statsverket behöfligt

papper, hvarjämte statskontoret ville framhålla dels, att en artikel, så

svår att förvara och dyrbar att forsla, ej torde ägna sig för en sådan

hushållning, samt att inköp och upplag af stora massor af de skrymmande

förbruksartiklar, hvarom vore fråga, förutsatte, att särskild! eller

särskilda förvaringsmagasin för hufvudförrådet eller förråden blefve

anskaffade; och ansåge sig alltså statskontoret ej kunna i större eller

mindre mån understödja revisorernas förslag.

I underdånig skrifvelse i ämnet den 11 maj 1884 anförde Riksdagen,

att Riksdagen visserligen icke förbisett de svårigheter, hvilka

måste möta vid försök att ordna ifrågavarande angelägenhet så, att

inskränkning i statsverkets betydliga utgifter för expenser kunde åvägabringas,

men att Riksdagen ansett hvad i ärendet förekommit höra göras

till föremål för närmare utredning; hvadan Riksdagen anhölle, att

Kungl. Maj:t behagade taga i nådigt öfvervägande, hvilka åtgärder

lämpligen borde vidtagas för vinnande af önskvärd begränsning af

utgifterna från anslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Vid underdånig föredragning af denna riksdagsskrivelse fann

Kungl. Maj:t godt uppdraga dels åt chefen för civildepartementet att

taga under behandling frågan, i hvad mån inskränkning i kostnaderna

för det statistiska trycket kunde ske, dels åt chefen för justitiedepartementet

att taga i öfvervägande, huruvida icke till besparing ledande

anordningar kunde vidtagas genom förändradt aftal rörande Post- och

Inrikes tidningar, dels åt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillse,

huruvida och under hvilka villkor för statens räkning skeende inköp af

statskalendrar kunde ske mot ett nedsatt pris, dels ock åt statskontoret

att utreda, huruvida icke för åstadkommande af besparing uppgörelse

kunde träffas om tillverkning å samma ställe och därvid helst å riksbankens

pappersbruk vid Tumba af hela den för statens ämbetsverk

erforderliga kvantitet af allmännast begagnade papperssorter, i sammanhang

hvarmed borde tagas i öfvervägande frågorna om dels anbringande

af särskild stämpel å det för statens räkning inköpta papperet, dels

ock åstadkommandet af en, såsom senare tidens erfarenhet lärt, väl

behöflig kontroll däröfver, att det papper, som skulle användas till

handlingar, hvilka vore afsedda att förvaras för en längre tid framåt,

tillverkades på ett sätt, som vore betryggande för papperets varaktighet.

Och anbefallde Kungl. Maj:t därjämte"statskontoret att, efter öfverläggning

med cheferna för i hufvudstaden befintliga hofrätter, kollegier och

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

förvaltande verk, landshöfdingar samt expeditionschefer, till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till de föreskrifter eller anordningar, som kunde

vara nödiga för att i öfriga i Riksdagens skrifvelse antydda hänseenden

eller eljest åstadkomma all den sparsamhet vid expensmedlens användande,

som vore förenlig med ett tillbörligt tillgodoseende af de ändamål,

för hvilka dessa medel vore afsedda.

I anledning häraf afgaf statskontoret underdånigt utlåtande den

30 maj 1885, hvarvid ämbetsverket, i fråga om anskaffning af det för

statens räkning behöfiiga papper, meddelade, att fullmäktige i riksbanken

förklarat riksbankens pappersbruk vid Tumba ej för det dåvarande

kunna åtaga sig tillverkningen däraf; och föreslog statskontoret, att

aftal måtte träffas med Lessebo bruk om leverans af de bättre papperssorterna

Bikupan nr 1, prima och sekunda, samt nr 2, prima.

Beträffande frågan om inskränkande af öfriga slag af expensutgifter

yttrade statskontoret, efter det ofvanberörda sammanträde med

ämbetsverkens chefer m. fl. ägt rum, bland annat följande.

Hvad anginge det ifrågasatta inköpet i stor skala åt andra skrifmaterialier

än papper syntes det mindre lämpligt att åt något ämbetsverk

eller någon ämbetsman lämna dylikt uppdrag. Att därför tillskapa

en eller flera befattningar torde medföra en kostnad, för hvilken ersättning

uti den åsyftade besparingen icke med någon säkerhet kunde påräknas.

Det af revisorerna framställda förslag att inom de landsdelar,

där vedprisen vore lägre, uppköpa bränsle för att till förbrukning utsändas

till de orter, där prisen vore högre, förefölle statskontoret med

hänsyn till de långa afstånden i vårt land och dåra! följande dyra

transportkostnader med flera omständigheter vara olämpligt och ingalunda

ledande till minskning i utgiften. Ej heller beträffande vedanskaffningen

för ämbetsverk i hufvudstaden syntes den af revisorerna

förordade anskaffningen af ved i stor skala böra föreskrifvas, och detta

med hufvudsaklig hänsyn till det sätt, hvarpå vedhandeln i hufvudstaden

bedrefves. Veden inkomme nämligen i allmänhet till Stockholm i skutor,

hvilka kunde medföra från 25 till 150 famnar, men merendels lastade

omkring 60 famnar; och då för flertalet ämbetsverk vedåtgången uppginge

till sådan kvantitet, att en skutlast hel och hållen eller till större

delen kunde inköpas, hvarigenom i vanliga fall de fördelaktigaste priser

hölles, syntes vid sådant förhållande och då konkurrensen vore synnerligen

stor vid vedförsäljning under vissa tider, såsom t. ex. under juni

månad, då merendels öfver 100 vedskutor läge vid den största försäljningsplatsen

i Stockholm, Nybroviken, upphandling af ved direkt från

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

skutorna vara att föredraga. Härigenom undvekes äfven den prisförhöjning,

som vid upphandling af ved i stor skala städse borde beräknas

utgå till entreprenören. De under senare åren betalda pris vid

vedupphandling för statens räkning inom hufvudstaden visade sig ej

heller vara för höga. Statskontoret funne sig ej kunna förorda, att

bränsleåtgången skulle regleras genom därför inom hvarje verk eller

inrättning ansvarige tjänstemän. Någon synnerlig besparing i kostnaden

för ämbetslokalernas uppvärmning torde emellertid endast kunna åstadkommas

genom att öfvergå till andra uppvärmningssätt än genom direkt

eldning med ved.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad statskontoret i sitt

nvssberörda utlåtande föreslagit bemyndigade Kung! Maj:t genom nådigt

bref den 25 september 1885 statskontoret att med Lessebo bolag uppgöra

aftal om leverans till ämbetsverken af papper utaf de vid bruket

tillverkade handgjorda sorterna Bikupan nr 1, prima och sekunda, samt

Bikupan nr 2, prima, under villkor att de af bolaget erbjudna pris,

femton kronor och tretton kronor riset för de förstnämnda slagen och

tolf kronor riset för det sistnämnda, ej öfverskredes och med iakttagande,

att papperet utmärktes genom anbringande af vattenstämplar i bägge

halfarken, samt förordnade därjämte,

att det för ämbetsmyndigheterna behöfliga papper af andra slag

än de förstnämnda finge af myndigheterna i vanlig ordning upphandlas;

att det för ett ämbetsverks behof anskaffade papper skulle förvaras

under lås och vara under tillsyn af verkets redogörare eller annan

särskildt förordnad tjänsteman;

att från och med den 1 januari 1886 skulle öfver papperets utdelande

föras en anteckningsbok, hvari det papper, som tjänstemannen

emottoge och hvilket icke finge till honom utlämnas annorledes än i

män af behof, skulle af tjänstemannen kvitteras, äfvensom det papper,

som för öfrigt åtginge till diarier, blankettryck, renskrifning m. m.,

borde behörigen antecknas;

samt att denna anteckningsbok skulle biläggas expensmedelsredogörelsen.

I samma nådiga bref förordnades beträffande sättet för upphandling

af den för ämbetsverken behöfliga ved, att den skulle anskaffas genom

infordrade anbud eller direkt upphandling af ämbetsverkets redogörare

eller annan särskildt förordnad tjänsteman, men att i bäggedera fallen

priset skulle pröfvas i enahanda ordning, som eljest ägde rum vid beslut

om expensmedels användande.

Sedan genom aftal med vederbörande priset å statskalendern blifvit

för till statsförvaltningen hörande myndighet nedsatt till 4 kronor 50

öre, bestämde Kungl. Maj:t den 13 november 1885 genom särskilda

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

föreskrifter antalet exemplar, som finge af de särskilda ämbetsverken

och myndigheterna anskaffas, samt förordnade genom nådig kungörelse

samma dag,

att för jxrstitie-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och

ecklesiastikdepartementen äfvensom de under dessa departement lydande

ämbetsverk och andra myndigheter statskalendrar därefter icke finge

för statsmedel anskaffas annorledes än i öfverensstämmelse med ofvannämnda

särskilda föreskrifter;

samt att, därest framdeles ytterligare antal exemplar af statskalendern

erfordrades för nyssnämnda ämbetsverk och myndigheter,

eller behof af statskalendern uppstode för myndighet, som därförut icke

berättigats att erhålla något exemplar, underdånig framställning därom,

jämte uppgift å till äfventyrs disponibla medel, borde insändas till

vederbörande statsdepartement före den 1 oktober.

Genom nådiga kungörelsen den 4 december 1885 blefvo alla

dittills gällande bestämmelser om anskaffande af tidningar för ämbetsverkens

räkning upphäfda; och blefvo sedermera nya föreskrifter meddelade

rörande de särskilda ämbetsverkens rätt att verkställa prenumeration

å tidningar.

Beträffande den af revisorerna ifrågasatta nedsättningen i priset

för annonser i Post- och Inrikestidningar kunde någon åtgärd i nämnda

afseende ej vidtagas, enär berörda pris utgår enligt taxa, fastställd af

Svenska Akademien, som uppbär inkomsten af tidningens utgifvande.

Hvad slutligen angår frågan om åtgärder för nedbringande af

kostnaderna för det statistiska trycket, framhöll chefen lör statistiska

centralbyrån i ett den 18 november 1885 i ärendet afgifvet utlåtande,

hurusom tre utvägar kunde tänkas för åstadkommande af besparing i

denna kostnad, nämligen minskande af själfva arbets- och materialkostnaderna

för publikationernas utgifvande, minskande af publikationernas

volym eller slutligen minskande af publikationernas upplagor. Någon

minskning af arbets- och materialkostnaderna syntes emellertid icke

kunna åstadkommas, alldenstund trycknings- och bokbinderiarbetets upplåtande

på entreprenad säkerligen icke skulle medföra någon besparing

och entreprenad af sättnings- och tryckningsarbetet för öfrigt skulle

medföra mycket stora olägenheter med hänsyn till ifrågavarande arbetes

art. Hvad anginge minskandet af berättelsernas omfång borde detta

utan ändring af formatet låta sig göra genom tillgodogörande på bästa

möjliga sätt af utrymmet. Huruvida åter någon minskning i kostnaderna

kunde åstadkommas genom kvartformatets förändrande till

oktavformat, vore ovisst och kunde ej afgöras utan vidlyftiga detaljundersökningar.

Vidkommande slutligen frågan om en minskning af upplagans

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

storlek syntes sådan minskning kunna ske genom att indraga

gratisutdelningen till Riksdagens ledamöter samt vissa andra adressater,

särskildt folkhögskolorna och nationsföreningarna vid universiteten, hvarigenom

upplagorna skulle kunna minskas med i rundt tal 400 exemplar.

I anledning af detta utlåtande beslöt Kungl. Maj:t den 11 december

1885 anbefalla samtliga ämbetsverk, hvilka hade utgifvandet af statistiska

publikationer sig anförtrodt, att tillse att för besparing i kostnaderna

utrymmet i publikationen tillgodogjordes på bästa möjliga sätt, där

detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet samt äfven

utan åsidosättande af de fordringar man borde ställa på verk utgifna på

statens bekostnad. Beträffande det statistiska tryckets utdelning förordnades,

dels att hvarje ämbetsverk vid utdelning af särskilda littera?

af ifrågavarande publikationer skulle tillse, att utdelningen icke skedde

i större omfång än nödigt och lämpligt vore, dels att utdelningen till

Riksdagens ledamöter, utom i fråga om valstatistiken, till nationsföreningarna

vid universiteten, till folkhögskolorna in. fl. skulle upphöra,

i sammanhang hvarmed ny lista för den samfällda utdelningen, upptagande

383 exemplar mot förutvarande 850, fastställdes.

Indragningen af utdelningen till Riksdagens ledamöter väckte

emellertid missnöje inom Riksdagen, i anledning hvaraf genom nådigt

bref den 13 juli 1887 förordnades, att beträffande utdelning af statistiskt

tryck till Riksdagens ledamöter skulle lända till efterrättelse nådiga

brefvet den 21 november 1873, enligt hvithet 380 exemplar skulle afses

för Riksdagens ledamöter. Genom tillkomst af nya adressater har listan

på den samfällda utdelningen sedermera ytterligare ökats så att enligt

densamma för närvarande utdelas 789 exemplar.

Eftér ytterligare utredning rörande ifrågasatt ändring i de statistiska

publikationernas format fann Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 6

april 1887 ej skäl att föreskrifva ändring i nämnda format.

Slutligen torde i detta sammanhang höra erinras därom, att Kungl.

Maj:t genom särskilda nådiga beslut medgifvit, att, utan hinder af de

allmänna bestämmelserna rörande statens upphandlings- och entreprenadväsen,

uppgörelse om tryckning af statistiska publikationer må träffas

under hand.

Riksdagens revisorer hafva nu i sin till 1911 års Riksdag afgifna

berättelse åter upptagit frågan om expensanslagen och därvid till en

början meddelat en tablå till upplysning angående dessa anslags ställning

under senast förflutna år, samt vidare anfört:

»Sedan, med anledning af 1904 års statsrevisorers framställning

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

i ämnet, 1905 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t framhållit angelägenheten

af att de i riksstaten uppförda förslagsanslagen höjdes för

att bereda statsregleringen önskvärd stadga, beslutades vid 1906 års

riksdag förhöjningar i åtskilliga förslagsanslag och bland dem äfven

de nu ifrågavarande. Af förestående tabell framgår att dessa anslag

under 2 samt 4—9 hufvudtitlarna år 1907 höjdes med sammanlagdt

277,684 kronor. Men oaktadt detta öfverskredos expensanslagen under

nämnda titlar samma år med 346,345 kronor; och för år 1909 utgör

motsvarande brist 352,108 kronor.

Revisorerna hafva vid granskning af ifrågavarande förslagsanslag

under de olika hufvudtitlarna bibragts den uppfattningen, att större

sparsamhet i flera afseenden bort kunna iakttagas vid fråga om utgifter

till förenämnda ändamål. Redan 1884 års Riksdag anhöll med anledning

af framställning från föregående års statsrevisorer, att Kungl. Maj:t

behagade taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen borde vidtagas

för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna från anslagen till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

Då utgifterna för ifrågavarande ändamål, enligt hvad af förestående

tabell framgår, visa en bestämd tendens att alltjämt stiga, synas de

åtgärder, som föranledts af Riksdagens sistnämnda skrifvelse, icke hafva

varit tillfyllestgörande; och på grund häraf föranlåtas revisorerna att

ifrågasätta, huruvida icke ytterligare åtgärder må kunna vidtagas för

nedbringande af de kostnader, som bestridas af de under de olika

hufvudtitlarna uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,

ved m. in.

1910 års

statsrevisorers

yttrande.

Statskontorets

utlåtande

den 12

januari 1911.

Slutligen hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda

förslagsanslag bestridts utgifter, hvartill tillgångar synts hafva

bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke närmare

föreskrifter må lämpligen kunna meddelas beträffande användandet af

medel från dessa anslag.»

I anledning af hvad Riksdagens revisorer sålunda anfört afgåfvos

på nådig befallning utlåtanden af dels arméförvaltningen, dels marinförvaltningen,

som därvid jämväl öfverlämnade infordrade yttranden från

stationsbefälhafvarna vid flottans bägge stationer, chefen för kustartilleriet,

cheferna för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

samt kommendanten i Ålfsborgs fästning, dels ock statskontoret, hvilken

sistnämnda myndighet därvid yttrade, bland annat:

»Enligt den af revisorerna upprättade tabell hafva de sammanlagda

utgifterna å de särskilda hufvudtitlarnas anslag för ifrågavarande ändamål

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

stigit från 734,982 kronor år 1900 till 1,318,321 kronor år 1909

eller alltså med nära 80 procent. Till jämförelse härmed kan framhållas,

att enligt den statistik öfver statens inkomster och utgifter, som är

fogad såsom bilaga vid det af kommittén för granskning af uppgjorda

förslag till samfälld plan för rikets försvar in. m. den 5 december 1910

afgifna betänkande, samtliga »egentliga» statsutgifter under samma tidsperiod

stigit från 112,958,910 kronor till 175,690,414 kronor eller alltså

med omkring 55 procent. Emellertid kan förenämnda vid revisorernas

berättelse fogade tabell icke i och för sig tjäna till grundval för bedömande

af, i hvad mån statsverkets utgifter för expenser under ifrågavarande

tid vuxit. Såsom revisorerna själfva påpeka upptagas de under

tredje hufvudtiteln hörande expensutgifterna först från och med år 1907;

och äfven i andra afseenden torde tabellens siffror för de särskilda

åren icke vara sinsemellan jämförliga. Först efter en i detalj gående

undersökning kan det nämligen blifva utrönt, huruvida den stegring,

dessa siffror utvisa, motsvaras af statsverkets samtliga expensutgifters

ökning, och i hvad mån utgifter, som tidigare bestridts från andra

särskilda anslag, må hafva kommit att drabba hufvudtitlarnas ifrågavarande

förslagsanslag.

För bedömande af, hvilka åtgärder som må finnas behöfliga för

vinnande af besparing, kräfves vidare kännedom om, huru kostnaden

fördelat sig på de olika slagen af expenser, hvilket kan utrönas endast

genom en detaljerad undersökning af de särskilda ämbetsverkens och

myndigheternas expensmedelsräkningar. För dessa räkningar fastställdes

formulär redan genom nådiga brefvet den 14 november 1842; och

torde i hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta formulär, i de delar

detsamma ej blifvit föråldradt, expensutgifterna i allmänhet redovisas

under följande hufvudrubriker:

Upphandling af skrifmaterialier,

Böcker och tidningar m. m.,

Tryckning och bindning,

Lyshållning,

Ved och kol,

Renhållning och städning,

Inköp och underhåll af möbler och inventarier, samt

Diverse.

Ehuru statskontoret, innan undersökningar af nu antydd beskaffenhet

må blifva verkställda, icke kan uttala sig om, i hvad mån särskilda

åtgärder för ernående af besparing kunna anses nödiga eller i hvilken

riktning dessa åtgärder böra gå, anser sig statskontoret emellertid redan

nu kunna framhålla, att en ökning af expensutgifter i vissa fall motsvaras

af minskning i utgift för arbetskraft. Statskontoret syftar härvid

på utgifter för skrif- och räknemaskiner, blankettryck och dylikt.

Det torde nämligen icke råda något tvifvel därom, att anskaffandet af

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

dylika hjälpmedel i många fäll är just ur besparingssynpunkt fördelaktigt.

Vidare hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda

förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. bestridts

utgifter, hvartill tillgångar synts hafva bort på annat sätt beredas,

ifrågasatt huruvida icke närmare föreskrifter må lämpligen kunna meddelas

beträffande användandet af medel från dessa anslag.

I saknad af kännedom om, på hvilka särskilda fall revisorernas

berörda uttalande syftar, kan statskontoret ej närmare yttra sig om det

af revisorerna antydda behofvet af föreskrifter. Utan tvifvel torde det

vara förenadt med svårighet att genom en allmän föreskrift exakt angifva

alla de slag af utgifter, som äro att hänföra till expenser. Om

emellertid en utredning i ofvanberörda riktning kommer till stånd, kan

måhända denna gifva uppslag till meddelande af föreskrifter i syfte att

begränsa eller närmare bestämma expensanslagens användning. Äfven

torde kunna ifrågasättas, huruvida ej i sammanhang därmed bör tagas

i öfvervägande behofvet af föreskrifter, i hvad mån vissa slag af expensutgifter

må af ämbetsverken själfva beslutas eller böra underställas

Eders Kungl. Majrts pröfning.» I

I underdånig skrifvelse den 31 maj 1911 anförde Riksdagen i

denna fråga följande:

Riksdagens

underdåniga

skrifvelse

den 31 maj

1911.

»Otvifvelaktigt är att, på sätt af revisorerna framhållits, ämbetsverkens

expensutgifter visa en tendens till stegring, som måste mana

till öfvervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas till begränsning

af dessa utgifter. Äfven med behörigt iakttagande af att statsförvaltningens

år från år växande omfång naturligtvis betingar en viss

ökning af ifrågavarande utgifter och med allt erkännande af att, såsom

af statskontoret framhålles, eu del af dessa utgifter motsvaras af besparing

i kostnaderna för arbetskraft, anser sig Riksdagen kunna antaga

att, därest ej mindre nödig sparsamhet med expensmedlen i hvarje särskilt

fall iakttoges än äfven noggrannare föreskrifter beträffande de

ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, blefve utfärdade, en

minskning i ifrågavarande utgifter skulle kiyina åstadkommas. För

sådant ändamål torde det jämväl vara af betydelse, om, såsom af statskontoret

ifrågasättes, bestämmelser meddelades, i hvilken utsträckning

ämbetsverken själfva må besluta angående sina expensutgifter eller desamma

böra underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. På grund af

hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t taga under öfvervägande, hvilka åtgärder må kunna vidtagas till

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

vinnande af begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. och därefter meddela det beslut i

ärendet, hvartill omständigheterna må föranleda.»

Redan förut hade emellertid förevarande ämne blifvit föremål för

behandling hos regeringen. Då det vid uppgörandet af förslag till

statsregleringen för år 1912 visade sig, att vissa af ifrågavarande förslagsanslag

behöfde icke oväsentligt ökas, ausågs det, med hänsyn till

den betydande storleken af de belopp, hvarmed vissa af dessa anslag

under de senaste åren öfverskridits J), önskligt att, innan framställning

gjordes till Riksdagen om anslagens ökning, en närmare undersökning

verkställdes rörande dessa anslag och orsakerna till deras öfverskridande.

På grund häraf och med afseende jämväl å hvad i ämnet anförts

i den till 1911 års Riksdag afgifna revisionsberättelse samt hvad statskontoret

härom yttrat, lämnades åt undertecknad det uppdrag, som

angifves i statsrådets och chefens för finansdepartementet skrifvelse den

31 mars 1911, hvarefter genom nådig remiss den 22 sistlidne juni till

mig öfverlämnats Riksdagens nyssnämnda underdåniga skrifvelse för att

tagas i öfvervägande vid fullgörande af sagda uppdrag.

!) Deri totala bristen å ifrågavarande förslagsanslag utgjorde år 1908 337,637

kronor 21 öre, år 1909 469,829 kronor 35 öre och år 1910 561,958 kronor 26 öre.

Med afseende å innebörden i detta uppdrag befanns det först och Redogörelse

främst nödigt att från de särskilda ämbetsverkens och myndigheternas verkställda

expensmedelsräkningar inhämta upplysning om ifrågavarande utgifters utredningen,

belopp och fördelning å olika slag af kostnader under en följd af år,

hvilken undersökning lämpligen ansågs böra omfatta åren 1885, 1890

samt hvart och ett af åren 1895—1910. Och de olika slag af expensutgifter,

hvilkas specificering härvid ansågs af särskild vikt, voro följande:

1) hyra;

2) inköp af papper;

3) inköp af böcker;

4) inbindning af böcker och handlingar;

5) tryckning af

a) blanketter, formulär, utgående mindre expeditioner o. d.,

b) utlåtanden samt statistiska eller andra publikationer;

6) uppvärmning;

7) lyshållning;

8) renhållning och städning;

9) telefon och telegram;

10) inköp och underhåll af möbler och inventarier; samt

11) renskrifning (äfven sådan, som verkställts med skrifmaskin).

Beträffande särskildt nyanskaffning af möbler och inventarier befanns

det önskligt att inhämta upplysning, när och för hvilken kostnad mera

afsevärd sådan nyanskaffning bestridts af expensanslagen och huruvida

tilläfventyrs i dessa fall särskildt medgifvande af Kung! Maj:t inhämtats.

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

På grund häraf begärdes från ämbetsverk och myndigheter, hvilkas

expensutgifter bestridas från de särskilda hufvudtitlarnas ifrågavarande

förslagsanslag, uppgifter i berörda hänseende, i sammanhang hvarmed

vederbörande anmodades att afgifva yttrande, huruvida några särskilda

åtgärder syntes kunna lämpligen vidtagas för vinnande af besparing i

expensutgifter och om i sådant syfte eller af annan anledning det

kunde synas erforderligt, att angående ifrågavarande anslag och deras

användning meddelades närmare föreskrifter än hittills ägt rum.

För sådant ändamål aflätos skrifvelser till

registratorerna i justitie-, sjöförsvars-, civil-, finans-, ecklesiastikoch

jordbruksdepartementen,

justitiekanslersämbetet,

nedre justitierevisionen,

Svea hofrätt,

Göta hofrätt,

hofrätten öfver Skåne och Blekinge,

krigshofrätten,

chefen för utrikesdepartementets räkenskapsafdelning,

chefen för landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

arméförvaltningen (i fråga om landtförsvarsdepartementets kansliexpeditions

expenser),

chefen för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

marinförvaltningen,

stationsbefälhafvarna vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm)

medicinalstyrelsen,

öfverståthållareämbetet,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län,

kammarkollegium,

kommerskollegium,

kammarrätten,

statistiska centralbyrån,

öfverintendentsämbetet,

riksarkivarien,

öfverbibliotek arien,

• domänstyrelsen samt

landtmäteristyrelsen.

På grundval af de uppgifter, som från dessa myndigheter inkommit,

äfvensom af i statskontoret befintliga räkenskaper har nedanstående

tabell rörande expensutgifterna under åren 1885, 1890, 1895—

1899, 1903 samt 1906—1910 utarbetats.

Ett hufvudsyfte vid denna tabells upprättande har varit att för

de olika tidpunkterna erhålla siffror, som äro i möjligaste mån med

hvarandra jämförliga. I öfverensstämmelse härmed, innefattar tabellen

icke tredje hufvudtitelns expensutgifter, hvilka för tiden från och med

1907 icke äro jämförliga med utgifterna före samma år, och ej heller

arméförvaltningens expenser, hvilka för tiden efter 1896 ej bestridts

af fjärde hufvudtitelns expensanslag. Hvad femte hufvudtiteln angår

omfattar tabellen icke expenserna för det först 1901 tillkomna kustartilleriet,

hvar jämte de mindre betydande expensutgifterna för marinstaben

och inspektören för flottans öfningar till sjöss utelämnats. Bland

sjätte hufvudtitelns expenser hafva icke medräknats de för regeringsrättens

räkning bestridda utgifter, bland åttonde hufvudtitelns hafva utelämnats

de af domkapitlen och landsarkiven använda belopp, och bland nionde

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

hufvudtitelns de för landtmäterikontoren i länen bestridda utgifter.

Vidare bör anmärkas, att beträffande några af de i tabellen upptagna

rubrikerna förhållandena ej medgifvit erhållande af exakta siffror.

Detta gäller särskild! posten »inköp af papper», som för många af de

ifrågavarande myndigheterna äfven inbegriper kostnaden för öfriga

skrifmaterialier. I posten »inköp af böcker» ingår i ett flertal fall äfven

utgifter för prenumeration å tidningar. Slutligen har det icke varit

möjligt att ernå en verkligheten fullt motsvarande fördelning af tryckningskostnaderna

mellan de särskilda underafdelningarna a) och b).

Dessa felaktigheter, liksom äfven de smärre oriktigheter, som helt

naturligt vidlåda åtskilliga öfriga af tabellens siffror, torde dock ej

verka i någon mera afsevärd grad vilseledande vid den nu förevarande

undersökningen, som ju framför allt afser att ställa de senare årens

siffror i relation till de tidigare årssiffrorna.

Hvad särskildt angår rubriken »diverse öfriga utgifter» inbegripas

härunder hufvudsakligen följande slag af expenser:

öfriga skrifmaterialier än papper, i de fall, där ej dessa såsom

nyss omförmäles inräknats under rubriken »inköp af papper»;

prenumeration å tidningar i de fall, där denna kostnad ej ingått

i posten »inköp af böcker»;

annonsering;

tvätt (särskildt vid flottans stationer);

vissa dagsverks- och materialkostnader vid flottans stationer och

varf, som ej kunnat fördelas å de poster, såsom uppvärmning, renhållning

och lyshållning, dit de egentligen höra;

frakt- och transportkostnad;

vissa extra postafgifter;

vissa af länsstyrelserna bestridda extra utgifter i polisärenden;

vattenafgifter; samt

vissa kostnader, som i allmänhet ej pläga föras under annan

rubrik än »diverse utgifter», såsom kostnad för

tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar;

insättning och uttagning af innanfönster;

flyttning af möbler, arkivalier och dylikt;

uppdragning af ur;

lagning af lås, nycklar och dylikt.

I den tabell, som här nedan intages, äro utgifterna fördelade på

de särskilda slag af expenser, om hvilka upplysning från de särskilda

verken infordrats. Tabellen angifver emellertid icke dessa utgifter för

hvarje särskildt ämbetsverk, enär den i sådant fall skulle blifva för

vidlyftig och förlora alltför mycket i öfverskådlighet1). I densamma har

J) För åstadkommande af en jämförelse mellan de särskilda verken har emellertid

vid denna skrifvelse fogats en bilaga, upptagande hvarje ämbetsverks utgifter för de

olika slagen af expenser för år 1910.

Hyra

Inköp af

papper

Inköp af

böcker

Inbindning

af böcker

och hand- lingar

Tryckning af

blanketter

m. m.

annat

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

1885.

| Andra hufvudtiteln ........................

—

7,383

1,894

3,423

2,205

2,200

—

i Flottans stationer och varf ............

—

11,738

734

3,412

6,484

—

| Länsstyrelserna..............................

—

3,161

988

11,043

24,035

37,081

1 Sjunde hufvudtiteln........................

—

3,560

1,897

4,420

6,193

10,889

! Svensk författningssamling ............

40,570

Summa för år 1885

—

43,384

8,460

27,841

46,294

101,556

1890.

[ Andra hufvudtiteln ........................

1,125

—

5,208

1,818

2,939

1,342

1,068

| Flottans stationer och varf ............

—

9,326

135

7 7

5,416

4,770

—

j Länsstyrelserna..............................

—

18,564

1,485

12,621

21,012

39,657

Sjunde hufvudtiteln............... ........

—

3,813

1,974

4,023

5,066

10,261

j Svensk författningssamling ............

42,916

Summa för år 1890

16,550

—

45,971

8,007

31,518

39,186

115,776

1895.

Andra hufvudtiteln ........................

2,250

—

4,926

2,191

3,908

2,251

1,315

—

j Flottans stationer och varf ...........

—

11,662

—

4,681

—

j Länsstyrelserna..............................

—

17,224

1,660

13,369

23,489

41,620

| Sjunde hufvudtiteln........................

8,750

—

4,893

1,768

4,779

5,758

10,737

j Svensk författningssamling ............

45,702

Summa för år 1895

17,762

47,484

8,607

32,890

45,910

121,038

1896.

| Andra hufvudtiteln ........................

2,250

—

4,584

1,321

3,511

2,475

2,079

Flottans stationer och varf ............

—

12,189

335

7,254

6,007

—

j Länsstyrelserna..............................

—

21,176

1,533

12,870

22,867

39,865

i Sjunde hufvudtiteln........................

7,000

—

3,231

—

1,981

4,782

5,933

15,604

i Svensk författningssamling ............

—

45,258

Summa för år 1896

15,750

49.451 63 8,042

35,384

46,018

121,689

Upp-

värmning

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifning

Diverse

Summa

4,449

250

2,755

240

4,562

5,077

34,443

11,782

Öl

20,675

14,636

1,070

411

11,511

82,462

14,039

1,998

3,950

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

2,084

521

20,515

30,073

149,496

6,075

—

783

3,391

261

765

—

6,403

44,641

47,009

27,448

31,548

—

4,490

16,391

24,633

94!

65,173

444,233

4,468

407

3,026

131

4,713

9,018

35,267

24,873

24,657

16,051

507

16,543

102,372

15,244

2,469

4,778

2,932

484

20,256

18,664

158,172

6,686

1,063

4,121

323

3,200

—

15,378

55,913

64,313

31,652

35,574

4,984

14,971

25,221

66,099

499,829

5,257

460

3,563

292

2,251

5,079

33,750

24,501

21,661

16,268

852

—

19,132

103,442

14,163

2,890

5,127

2,744

1,157

24,775

17,583

165,808

6,214

1,271

4,406

234

2,268

—

4,918

56,001

65,637

29,808

38,407

5,518

13,807

30,111

62,535

519,520

4,756

566

3,580

366

3,369

6,173

35,072

20,583

19,205

16,049

640

114

—

16,714

99,095

16,209

2,563

5,475

2,784

1,493

25,931

16,366

169,138

5,961

1,158

4,324

366

1,516

—

4,638

56,498

—

64,611

27,751

38,632 87

5,580

17,166

31,254

63,981

525,314 49

Hyra

Inköp af

papper

Inköp af

böcker

Inbindning

af böcker

och hand- lingar

Tryckning af

blanketter !

m. m. | annat

1897.

Andra hufvudtiteln ........................

2,250

—

4,580

2,446

3,423

2,459

1,700

Flottans stationer och varf ............

—

13,117

214

4,712

4,366

Länsstyrelserna..............................

—

16,386

1,331

15,336

21,690

42,189

Sjunde hufvudtiteln........................

7,337

4,660

1,860

4,206

2,439

13,016

Svensk författningssamling ............

—

48,278

Summa för år 1897

16,087

47,220

9,258

35,661

38,166

127,054

1898.

Andra hufvudtiteln ........................

2,250

4,807

2,037

4,720

2,417

1,200

Flottans stationer och varf ............

—

10,458

301

5,363

4,978

Länsstyrelserna..............................

—

18,388

1,304

3 9

14,023

19,824

44,881

Sjunde hufvudtiteln.......................

7,630

3,340

2,000

5,641

4,141

17,802

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

Svensk författningssamling ............

49,885

Summa för år 1898

14,080

45,454

8,912

37,887

89,967

144,777

1899.

Andra hufvudtiteln ........................

2,250

4,582

3,154

3,473

2,581

1,300

Flottans stationer och varf ............

—

15,297

248

4,733

6,519

Länsstyrelserna..............................

—

23,684

1,341

15,121

20,555

44,231

Sjunde hufvudtiteln........................

8,000

—

4,508

1,917

5,715

4,554

27,012

Svensk författningssamling ............

53,015

Summa för år 1899

14,450

57,061

11,195

36,433

43,267

145,667

1903.

Andra hufvudtiteln ........................

12,950

—

7,134

3,971

6,150

4,586

3,835

Flottans stationer och varf ............

—

16,384

634

7,965

7,450

—

Länsstyrelserna..............................

—

24,246

1,930

18,496

32,887

81,955

Sjunde hufvudtiteln........................

11,722

5,540

1,952

7,016

6,065

20,998

Svensk författningssamling ............

53,019

Summa för år 1908

36,172

64,116

16,039 49

53,077

64,843

203,223

Upp-

värmning j

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifning

Diverse

Summa

5,527

809

3,712

300

3,319

4,982

35,514

22,477

23,110

13,914

693

—

19,430

102,091

16,429

2,989

5,631

2,873

970

28,025

17,337

171,191

6,047

1,393

4,696

214

4,062

2 5

—

7,756

58,051

68,874

32,759

37,813

5,341

12,430

35,606

71,977

537,754

5,837

619

3,431

246

2,108

5,343

35,061

25,481

20,902

14,726

727

20,551

103,571

17,011

Öl

2,923

5,972

3,190

1,157

27,092

15,172

170,941

7,594

1,419

4,606

391

5,308

8,425

68,302

76,137

30,592

38,440

6,351

16,962

32,548

67,618

559,730

6,656

526

3,567

313

3 5

4,096

5,507

38,011

33,429

21,584

15,740

527

214

22,337

120,632

20,690

4,153

6;140

2,881

754

32,598

17,152

189,307

8,460

1,440

5,333

377

2,674

—

8,744

78,738

84,733

32,502

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

41,218

6,381

20,651

37,741

83,800

““

615,105

6,687

723

4,817

446

1,707

1,193

5,416

59,621

44,972

45,740

20,644

627

180

—

40,399

184,999

21,028

•7 7

6,348

7,777

9,917

1,085

45,641

30,767

282,082

8,006

1,622

6,055

680

6,481

—

3,210

79,352

101,550

60,856

51,874

17,671

|37

21,244

53,266

109,951

853,889

Hyra

Inköp af

papper

Inköp af

böcker

Inbindning

af böcker

och hand- lingar

Tryckning af

blanketter 1

„ „ 1 annat

m. m. j

1906.

Andra hufvudtiteln ........................

15,020

—

5,128

5,300

5,862

4,116

4,076

Flottans stationer och varf ............

—

17,337

811

10,299

9,185

Länsstyrelserna..............................

—

26,403

1,815

19,219

33,545

78,464

Sjunde hufvudtiteln........................

10,700

—

6,071

1,625

8,377

7,429

22,149

Svensk författningssamling ............

57,047

Summa för år 1906

86,520

—

67,392

16,541

58,476

70,127

212,679

1907.

Andra hufvudtiteln ........................

15,600

—

7,993

3,456

6,432

5,625

5,700

Flottans stationer och varf ............

—

25,305

1,265

9,258

9,631

Länsstyrelserna..............................

—

25,562

1,932

21,007

35,190

85,041

Sjunde hufvudtiteln........................

10,700

—

6,340

2,653

8,868

7,837

23,300

, Svensk författningssamling ............

56,213

Summa för år 1907

36,709

80,282

14.318

61,196

75,520

233,466

1908.

Andra hufvudtiteln ........................

15,850

—

7,114

4,463

5,864

2 0

5,184

4,900

Flottans stationer och varf ............

—

21,314

1,123

6,296

11,399

—

Länsstyrelserna..............................

—

21,776

2,456

•22,189

43,377

90,370

Sjunde hufvudtiteln........................

13,725

—

5,997

1,795

9,028

8,932

29,447

Svensk författningssamling ............

108,001

Summa för år 1908

42,317

72,918

15,189

61,722

92,653

287,670

1909.

Andra hufvudtiteln ........................

15,887

6,211

4,165

7,345

6,368

8,223

Flottans stationer och varf ............

—

19,205

1,531

13,819

18,731

—

Länsstyrelserna..............................

—

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

31,824

2,639

24,923

42,717

108,272

Sjunde hufvudtiteln........................

15,100

—

4,865

3,087

10,394

13,543

34,194

Svensk författningssamling ............

70,014

Summa för år 1909

48,287

80,139 99

19,919 03

75,300 63j 111,356

293,820 69

Upp-

Lys-

Renhållning

Telefon

Möbler

Ren-

Summa

Diverse

värmning

hållning

städning

inventarier

skrifning

7,551

1,850

5,335

464

6,291

1,431

9,390

71,820

49,444

43,904

27,647

1,206

550

180

40,201

1 8

200,769

22,058

8,310

10,706

31,410 40

1,071

53,974

38,918

325,900

8,162

“

4,216

9,831

2,225

8,454

—

11,924

101,079

110,206

65,109

68,140

42,775

31,237

60,834

124,050

964,090

8,274

1,032

5,859

508

3,775

1,739

9,685

75,684

55,161

38,377

33,940

1,178

1,386

45,519

221,056

21,910

9,111

11,574

33,627

1,923

57,742

41,668

346,294

9,374

I -

2,219

9,819

2,018

10,964

—

33,575

127,672

122,712

64,614

77,185

49,080

51,892

65,311

162,590

1,094,879

9,123

1,069

5,274

503

6,429

2,268

15,140

83,186

61,875

46,011

39,058

1,849

2,356

—

38,687

229,972

27,272

2 0

10,760

12,790

37,133

926

62,383

48,891

380,329

11,649

5,488

11,369

3,734

14,803

—

17,286

133,257

142,696

75,998

85,875

56,044

47,892

73,650

156,770

1,211,401

8,673

1,392

5,793

535

2 9

6,012

2,369

16,881

89,859

69,302

47,465

42,464

2,102

3,908

40,805

259,378

11,141

15,758

58,948

5,970

59,122

52,892

443,155

12,201

4,418

11,610

4,702

12,270

—

17,158

3 5

143,548

151,428 41

76,788 67

94,957

79,978 72

65,836 36

69,449 03

160,796

1,328,059

Inbindning

Tryckning af

Hyra

Inköp af

papper

Inköp af

böcker

af böcker

och hand- lingar

blanketter

in. m.

annat

1910.

Andra hufvudtiteln .......................

16,000

—

6,934

5,690

8,153

3 0

7,372

11,139

—

Flottans stationer och varf ............

—

23,362

2,796

12,826

14,396

Öl

—

Länsstyrelserna..............................

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

—

27,714

2,595

26,150

60,684

122,915

Sjunde hufvudtiteln........................

15,625

—

8,208

3,073

10,916

19,398

75,786

1 Svensk författningssamling ............

81,711

Summa för år 1910

41,825

82,940 26

• 23,020 54

78,705

128,115

368,070 47

därför för hvarje särskilt år upptagits allenast dels summan af hvarje

utgiftsslag, dels ock hvad däraf belöper sig å vissa grupper af verk

och inrättningar, hvilkas expenser ansetts bäst lämpade för en jämförande

granskning, nämligen länsstyrelserna, flottans bägge stationer

och varf, de till andra hufvudtiteln hörande myndigheter, samt de

ämbetsverk, som sedan 1901 tillhöra sjunde hufvudtiteln, hvarjemte

kostnaderna för Svensk författningssamling i tabellen särskild! angifvits.

Af denna tabell framgår, att de ifrågavarande ämbetsverkens och

myndigheternas expensutgifter, som år 1885 uppgingo till 444,233 kronor

13 öre och år 1890 stigit till 499,829 kronor 32 öre, under de därpå

följande åtta åren utvisade en jämförelsevis obetydlig ökning, nämligen

med i medeltal 7,500 kronor för år, men däremot från och med år 1899

stegrats betydligt hastigare, för tiden till och med 1906 med i medeltal

omkring 50,000 kronor för år och för de fyra senaste åren med i

medeltal omkring 100,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo

till 1,384,963 kronor 63 öre.

Med hänsyn härtill har expensutgifternas ökning under tiden efter

1899 särskild! ansetts böra göras till föremål för närmare undersökning;

och för att härvid erhålla genomsnittssiffror för denna ökning hafva

de sammanräknade utgiftssiffrorna för de tre åren 1897 —1899 jämförts

Upp-

värmning

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifning

Diverse

Summa

8,582

2 5

1,697

6,221

693

5,761

2,649

11,178

92,074

62,211

45,461

43,832

1,221

4,467

204

42,090

252,869

24,821

10,879

16,456

47,909

3,972

58,951

53,518

456,568

11,299

3,557

11,635

5,182

18,605

—

15,995

199,285

—

134,926 39 73,136 80

97,744 92 69,500 20

61,222 5 53

69,808

155,947 12

] 1,384,963 j 63

med motsvarande siffror för de tre åren 1908—1910. Denna jämförelse

har lämnat det resultat, att under denna tid

utgifterna för papper ............................................

ökats med

58 procent

uppvärmning...................................

inbindning .......................................

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

böcker ...............................................

renskrifning ...................................

101

77 ''

diverse ...........................................

112

renhållning och städning ............

138

lyshållning ......................................

138

•■7

tryckning (frånsedt Svensk för-

fattningssamling) .......................

163

möbler och inventarier ...............

249

telefon och telegram ..................

1,036

Svensk författningssamling.........

medan samtliga ifrågavarande expenser under samma tid ökats med

129 procent.

Häraf har blifvit en följd, att de särskilda utgiftsposternas andelar

i slutsumman undergått de förändringar, nedanstående tablå utvisar.

% af hela

summan

1897-1899

1908—1910

Kostnaden för tryckning (utom Svensk författ-

ningssamling) .....................

22.6

„ „ diverse .................................

„ uppvärmning ........................

13.4

10.9

„ „ renhållning och städning ---------

6.8

7.4

„ „ Svensk författningssamling ......

8.9

6.6

„ „ papper .................................

8.7

„ „ lyshållning ...........................

5.6

5.7

„ „ inbindning..............................

6.4

5.5

„ „ renskrifning ...........................

6.2

5.4

„ „ telefon och telegram ...............

5.2

,, „ möbler och inventarier ............

2.9

4.4

„ „ böcker .................................

1.7

1.5

Hvad slutligen angår den af tillfälliga förhållanden beroende utgiften

för lokalhyra, har denna under ifrågavarande tid stigit med 282

procent, eller från 2 procent af hela summan under åren 1897—1899

till 3.3 procent af hela summan under åren 1908—1910.

Hvad som vid granskningen af ofvanberörda siffror synes mest

påfallande, är ökningen af utgifterna för tryckning, möbler och inventarier

samt telefon och telegram. Hvad de bägge senare utgiftsgrupperna

angår beror, såsom här nedan skall närmare utvecklas, deras ökning af

särskilda, under den senaste tioårsperioden inträffade omständigheter;

och då de för öfrigt äro till sina belopp af jämförelsevis mindre betydelse,

är det framför allt tryckningskostnaderna, som äro ägnade att

tilldraga sig uppmärksamheten. Dessa, som år 1885 utgjorde 147,851

kronor 76 öre, hade ännu år 1899 ej ökats till mer än 188,935 kronor

46 öre, men stego sedermera med i medeltal omkring 28,000 kronor

årligen, så att de år 1910 uppgingo till nästan V* miljon kronor, motsvarande

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

36 procent af samtliga expenser. Kostnaderna för tryckning

af statistiska med flera publikationer, hvaribland särskildt märkas länskungörelserna,

hafva härunder ökats något kraftigare än utgifterna för

blankettryck.

Innan emellertid en närmare redogörelse lämnas rörande dessa

och öfriga expensers ökning samt orsakerna därtill, torde här böra in

tagas en öfversikt öfver hvad vederbörande myndigheter i sammanhang

med de begärda uppgifternas insändande i ärendet anfört.

I fråga om behofvet af närmare föreskrifter beträffande expensanslagens

användning hafva registratorerna i justitie-, sjöförsvars-, civiloch

ecklesiastikdepartementen samt följande myndigheter, nämligen justitiekanslersämbetet,

krigshofrätten, chefen för landtförsvarsdepartementets

kommandoexpedition, medicinalstyrelsen, kammarkollegium, öfverintendentsämbetet,

landtmäteristyrelsen, öfverståthållareämbetet samt Kung).

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Uppsala, Kronobergs, Kalmar,

Malmöhus, Hallands och Skaraborgs län ej haft några förslag att i sådant

afseende framställa, därvid ett flertal af dessa myndigheter tillfogat att

sparsamhet med expensutgifter redan nu i all möjlig mån iakttoges.

De förslag till åtgärder för vinnande af minskning i utgifter, som

af öfriga ämbetsverk och myndigheter Iramställts, afse i de flesta fall

tryckningskostnaderna, hvar jämte i några fall de ifrågasatta besparingsåtgärderna

afse anskaffande af skrifmaterialier och dylikt äfvensom

kostnaderna för uppvärmning m. in.

I sistnämnda afseende har från Svea och Göta hofrätter, kammarrätten

samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Gäfleborgs

län framhållits, att kostnaderna för uppvärmning antagligen skulle

minskas, om centraluppvärmning anordnades i vederbörande ämbetslokaler.

Beträffande anskaffning af skrifmaterialier m. fl. förbrukningsartiklar

har chefen för utrikesdepartementets räkenskapsafdelning anfört,

att en ej obetydlig besparing syntes kunna ernås, därest alla nyanskaffningar

in. m. för statsdepartementen och öfriga statens i hufvudstaden

förlagda ämbetsverk skedde genom en gemensam centralbyrå. En sådan

byrå skulle utan tvifvel kunna betinga sig betydligt lägre pris vid inköp

af inventarier, skrifmaterialier, ved, kol och koks samt belysningsmateriel

m. m. än de pris, som nu betalades af hvart ämbetsverk lör

sig. Äfven skulle säkerligen kostnaderna för underhåll af inventarier,

böckers inbindning m. m. kunna nedbringas, därest arbetena i fråga

verkställdes genom nämnda centralbyrås försorg och icke hvarje ämbetsverk

anlitade sina handtverkare. Äfven kunde tänkas, att ärnbetslokalernas

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

städning och renhållning skulle kunna gemensamt utlämnas

på entreprenad, hvarigenom säkerligen de nu mycket dryga kostnaderna

för berörda ändamål skulle kunna förminskas.

Chefen för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition har såsom

sin åsikt uttalat, att kontrakt borde upprättas med lämplig firma

i Stockholm om leverans af skrifmaterialier och dylikt, afsedt att gälla

Myndigheternas

yttranden

och förslag.

samtliga i hufvudstaden befintliga grenar af statsförvaltningen. En

dylik åtgärd skulle enligt hans mening säkerligen medföra besparing i

det för sådant ändamål för närvarande erforderliga beloppet.

Kommerskollegium bär framhållit hurusom för statens räkning numera

årligen ett icke obetydligt antal skrifmaskiner inköpas, samt att,

om två eller tre af de bästa slagen häraf godkändes till inköp för statsmyndigheters

räkning i hufvudstaden och landsorterna, i samband härmed

antagligen kunde betingas en afsevärd rabatt, hvadan ett affärsmässigt

ordnande af denna sak skulle medföra icke ringa besparing å

denna statsutgift. Vidare har kommerskollegium, med erinran, att enligt

9 § i förordningen den 12 juli 1907 angående normalpapper m. m.

statskontoret hade att infordra anbud å leverans af sådant papper till

de myndigheter samt ämbete- och tjänstemän, för hvilka erforderligt

papper bekostades af statsmedel, anfört, hurusom det syntes kollegium

lämpligt, att statskontoret erhölle ett liknande uppdrag beträffande

öfriga skrifmaterialier, som behöfdes för statsmyndigheternas räkning,

såsom skrifmaskiner, bläck m. m.

Registratorn i jordbruksdepartementet har framhållit, att, därest

med respektive leverantörer aftal träffades om leverans till Kungl. Maj:ts

kansli i dess helhet af viktigare förbrukningsartiklar, möjlighet torde

förefinnas att härigenom betinga sig något fördelaktigare pris å dessa

än hvad nu vore fallet.

Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i (Östergötlands län mening

borde det tagas under öfvervägande, om det ej kunde vara lämpligt att

aftal träffades rörande leverans till samtliga länsstyrelser af skrifmaskinsband,

karbonpapper, skrifmaskinspapper och dylikt att tillhandahållas

länsstyrelserna på rekvisition.

Såsom förut nämnts, är det emellertid hufvudsakligen tryckningskostnaderna,

som varit föremål för förslag om åtgärder ledande till

besparing. Dessa förslag utgå i de flesta fall från länsstyrelser, men

äfven några andra myndigheter hafva vidrört denna fråga.

Så har t. ex. kommerskollegium framhållit, hurusom en del blanketter

till statistiska uppgifter, som förekomma å kollega statistiska

afdelningar, och till hvilka enligt 5 § i förenämnda förordning den

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

12 juli 1907 normalpapper n:r 3 skulle användas, utan olägenhet för

framtiden kunde tryckas å papper äfven af billigare slag än normalpapper

nr 4, samt att följaktligen ifrågavarande förordning borde ändras

i sålunda angifvet syfte. Beträffande åtgärder att i öfrig! nedbringa

tryckningskostnaderna har kollegium hänvisat till hvad statistiska kom

mittén anfört i sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande, hvarför

här nedan närmare redogöres.

Registratorn i jordbruksdepartementet har framhållit att det för

visso vore önskvärdt att i detalj kunna granska räkningarna å tryckningskostnaden,

men att med nuvarande kutym någon sådan ingående

granskning ej vore möjlig, utan inskränkte sig densamma till hufvudsakligast

en kontrollsummering.

Utaf länsstyrelserna hafva nio, nämligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads, Göteborgs och

Bohus, Älfsborgs, Västmanlands, Gäfleborgs, Jämtlands och Västerbottens

län framhållit, hurusom afsevärd besparing i kostnaden för blankettryck

borde kunna vinnas, om vissa blanketter blefve på en gång tryckta för

samtliga länsstyrelsers räkning och därefter å de särskilda länsstyrelserna

distribuerade i mån af behof.

Lika många länsstyrelser, nämligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gottlands, Örebro,

Västmanlands, Gäfleborgs, Västerbottens och Norrbottens län hafva

ifrågasatt, om ej länskungörelsernas omfång skulle kunna utan olägenhet

i större eller mindre mån minskas genom uteslutande af en del sådana

kungörelser, som nu däribland ingå. Så hafva länsstyrelserna i Östergötlands,

Jönköpings, Örebro, Västmanlands, Gäfleborgs, Västerbottens

och Norrbottens län ansett förteckningarne öfver beviljade lagfarter

kunna utan men uteslutas. Härvid har särskildt sistnämnda länsstyrelse

framhållit, att dessa förteckningar knappast vore behöfliga för andra än

häradsskrifvarna, till hvilka de från domhafvandena till länsstyrelsen

ingifna förteckningarna antagligen skulle kunna direkt öfverlämnas utan

att tryckas. Emellertid har samma länsstyrelse anmärkt, att en lagändring

härför förutsattes. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens

län har ansett, att det måhända vore nog, om ifrågavarande

förteckningar funnes tillgängliga hos domhafvanden och i länsstyrelsen

för dem, som önskade därom taga kännedom. Kungl. Mapts befallningshafvande

i Örebro län framhåller, att bestämmelserna om lagfartsförteckningarnas

kungörande tillkommit ur synpunkten af lagfarternas offentliggörande,

men att någon vidare nytta ur offentlighetens synpunkt icke

torde vinnas genom intagandet i länskungörelserna, då dessa i allmänhet

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

icke hållas af allmänheten, för hvilken offentliggörandet väl vore afsedt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län har ifrågasatt,

om ej intagandet i länskungörelserna af inskrifningsrevisionernas beslut

kunde bortfalla och ersättas af direkt underrättelse till de värnpliktiga

eller någon annan anordning.

Länsstyrelsen i Gottlands liin har uttalat tvifvelsmål om vaguppskattningsinstrumentens

kungörande kunde vara af den nytta, att den

motvägde kostnaden därför, samt vidare ifrågasatt, dels att rullföringsbefälhafvarnes

kungörelser om inkallelse af värnpliktiga Till tjänstgöring

skulle ersättas genom gemensamma kungörelser, utfärdade af inskrifningsområdesbefälhafvaren,

dels ock om ej länsstyrelsernas efterlysningar af

förbrytare och uteblifna värnpliktiga, för Indika kostnaden för hela riket

kunde beräknas till omkring 50,000 kronor för år, kunde ersättas med

andra, billigare åtgärder t. ex. genom dessa efterlysningars tryckande

i en central publikation sådan som »Polisunderrättelser», hvilket borde

medföra minst samma nytta. Förslag i sistnämnda hänseende hafva

framställts äfven af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro ocli

Västerbottens län.

Vidare hafva i andra afseenden följande särskilda förslag framställts.

Advokatfiskalen i hofrätten öfver Skåne och Blekinge har föreslagit,

att bestämmelse måtte utfärdas därom, att till skrifvelser, utlåtanden,

koncept o. d., som ej betinga större utrymme än halfark, icke må

användas helark, såvidt ej sådant är erforderligt eller lämpligt för omslutning

af bilagor.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län har hemställt,

att ersättningen för besväret med eldning, städning och rengöring af

ämbetslokalerna, för uttagning och insättning af innanfönster och för

deras rengöring fastställes till ett efter verkställd utredning i hvarje

särskildt fall lämpligt belopp, länsstyrelse gifvetvis obetaget att, där

omständigheterna så påkalla, inkomma med underdånig framställning

om höjning af sådant anslag.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län har ifrågasatt,

om ej rörande förvaltning och redovisning af skrifmaterialier i allmänhet,

som inköptes för ämbetsverks räkning, borde utfärdas liknande bestämmelser,

som de, hvilka genom ofvanberörda nådiga bref den 25 september

1885 meddelats i fråga om förvaring och redovisning af papper; hvarjämte

samma länsstyrelse påpekat lämpligheten af att i samband med

utfärdandet af bestäm meker rörande utgallring af arkivhandlingar sådana

föreskrifter meddelades, att endast handlingar, som vore afsedda att för

framtiden bevaras, blefve inbundna i skinnband, men att handlingar,

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

som skulle efter viss tid förstöras, bundes i billigare band.

De af vederbörande myndigheter framställda förslag, för hvilka

sålunda redogjorts, afse åtgärder för vinnande af besparing. Dessutom

hafva i fråga om expensanslagen vissa önskemål i andra hänseenden

framhållits.

Sålunda hafva Göta hofrätt, registrator!! i finansdepartementet och

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län ansett önskvärdt att,

till förebyggande af tvekan om hvilka slags utgifter vore till expenser

att hänföra, närmare föreskrifter härom blefve meddelade.

Nyssnämnde registrator har ansett kostnaderna för tryckning af

nådiga propositioner till Riksdagen böra öfverflyttas till statskontoret

och ett särakildt konto öfver dessa kostnader där böra uppläggas, hvarigenom

en öfver sik t öfver samtliga dylika utgifter vunnes.

Kommerskollegium har hemställt, att ett särskilt anslag måtte

anvisas till bestridande af tryckningskostnaderna, Indika till sin art ej

vore att likställa med öfriga expenser, hvarjemte kollegium framhållit

behofvet af nya, för vår tid afpassade bestämmelser rörande expensmedelsanslagens

användande, samt önskvärdheten däraf att de inskränkningar,

som fastställts i fråga om inköp af statskalendrar samt prenumeration

å tidningar, måtte upphäfvas. I synnerhet borde kommerskollegium

med hänsyn till sin mångsidiga ämbetsverksamhet hafva frihet att, utan

särskilt medgifvande för hvarje gång, skaffa sig erforderligt antal

svenska tidningar. Ifrågavarande utgifter vore i allt fall icke af så stor

betydenhet, att särskilda bestämmelser därom syntes behöfliga.

Chefen för statistiska centralbyrån har betonat önskvärdheten af

bestämmelser om, i hvilka fall nyanskaffning af inventarier må äga rum

utan särskildt tillstånd af Kungl. Maj:t, emedan tvekan därom ofta rådt

inom ämbetsverket och praxis vant vacklande.

Öfverbibliotekarien har anfört att särskilda »förslagsanslag, högst»

syntes kunna anvisas till dels tryckning af bibliotekets handlingar och

dels tryckning af accessionskatalogen.

Riksarkivarien har återupptagit en af honom tidigare gjord hemställan,

att aflöningen åt en bokbindare, som nu utginge af expensanslaget,

måtte uppföras å riksarkivets ordinarie stat.

Domänstyrelsen har påpekat hurusom domänutgifternas nya uppställning

i riksstaten syntes böra medföra, att styrelsens expenser anvisades

från anslaget till driftkostnader.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län har ifrågasatt,

huruvida ej större öfverskådlighet öfver ifrågavarande utgifter skulle vinnas

därigenom, att expensanslaget uppdelades i flera underafdelningar, hvar

för sig upptagande särskilda hufvudgrupper af utgifter å detta anslag.

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ansett kostnaden för införande

i ortstidningarna af kungörelser angående värnpliktigas inskrifningar,

mönstringar och vapenöfningar lämpligen böra bestridas af vederbörande

militära myndigheter, samt kostnad för anskaffning och underhåll

af möbler och andra inventarier äfvensom för mindre reparationsarbeten

såsom fönsterinsättning, lagning af lås in. m., som hittills ersatts af

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., böra med förslagsbelopp

upptagas i generalförslagen till reparationer och underhåll af

kronans hus och byggnader samt ersättas af öfverintendentsämbetet.

Hvad angår de till marin förvaltningens och därunder lydande

myndigheters disposition för ifrågavarande ändamål ställda medel har

marinförvaltningen, efter erhållen remiss å hvad Riksdagens revisorer

nästlidna år yttrat i fråga om anslagens öfverskridande, den 17 januari

1911 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat yttranden

från vederbörande underlydande myndigheter. Af sistnämnda yttranden

inhämtas bland annat,

att chefen för Vaxholms kustartilleriregemente föreslagit, att ifrågavarande

anslag, hvilka för närvarande vore gemensamma, anslaget till

skrifmaterialier och expenser m. m. för kommendanten i Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning, artilleribefälhafvaren därstädes, chefen för

nämnda regemente samt positionsbefälhafvaren i Fårösunds kustposition,

och anslaget till uppvärmning, belysning m. m. för hela fästningsområdet

med såväl samtliga försvarsanstalter som byggnader för fredsförläggningen

och dessutom för Fårösunds kustposition, måtte uppdelas, så att enhvar

af nyssnämnda myndigheter iinge sina bestämda andelar däri;

att chefen för Karlskrona kustartilleriregemente hemställt om anvisande

af särskildt anslag för Ålfsborgs detachements behof;

samt att chefen för kustartilleriet funnit det önskvärdt, att enkla

och klara föreskrifter utfärdades, som möjliggjorde, att i de primära

redovisningarna för alla hithörande medel en fördelning af dem å respektive

utgiftstitlar efter enahanda grunder verkställdes.

För egen del anförde marinförvaltningen hufvudsakligen följande.

Af den alltjämt fortgående utvecklingen af sjöförsvaret och därmed

sammanhängande ökningen af marinens personal och materiel torde

med nödvändighet följa, att medelsbehofven för ifrågavarande ändamål

alltjämt stege. Anslag, som på sin tid kunde hafva varit tillräckliga,

måste därför efter hand visa sig för små. Då det varit 1905 års behof,

som legat till grund jämväl för beloppen af de i riksstaten för år 1909

för berörda ändamål uppförda anslag, kunde det knappast anses oväntadt,

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

att anslagen nu visade sig för knappa. Beträffande särskildt de betydande

öfverbetalningarna å anvisningarna till flottans station i Stockholm

ville ämbetsverket påpeka, att, då kostnaderna för ifrågavarande behof

år 1906 beräknades, skeppsgossekåren i Marstrand ännu icke var uppsatt,

hvadan några utgifter för denna kår ännu icke inginge i beräk

ningarna. Dessa utgifter hade emellertid år 1909 uppgått till 22,056

kronor 3 öre. Den betydliga öfverbetalningen —kronor 13,563:9 6 —

som ägt rum å medelsanvisningen till skrifmaterialier m. m. för marinförvaltningen,

både helt och hållet varit beroende på den nyanskaffning

af möbler, korkmattor in. m., som betingats däraf, att ämbetsverket

under år 1909 tillträdt den af sjöförsvarsdepartementet förut disponerade

våningen om elfva rum. Kostnaderna för dessa nyanskaffningar uppgingo

till 13,700 kronor.

Beträffande frågan, huruvida ytterligare åtgärder kunde vidtagas

för nedbringande af ifrågavarande kostnader, syntes det förefinnas en

viss skillnad mellan å ena sidan kostnader för uppvärmning, belysning

m. m. och å den andra kostnader för skrifmaterialier och expenser m. m.

Kostnader af förstnämnda slag torde i allmänhet afse behof, som på ett

eller annat sätt måste tillgodoses, ehuruväl äfven därvidlag sparsamhet

och klok hushållning torde vara af största betydelse för kostnadernas

begränsning. De behof, som skulle tillgodoses af anslagen till skrifmaterialier

och expenser, kunde däremot stundom vara sådana att, därest

erforderliga medel icke disponerades, tillgodoseendet af ett behof finge helt

och hållet anstå, eller ock att behofvet fylldes på ett enklare och billigare

sätt, än som måhända blifvit fallet, om medel funnits att tillgå.

Marinförvaltningen ville fördenskull ifrågasätta, huruvida icke uttryckliga

föreskrifter borde meddelas, i syfte att medelsanvisning enligt

af Kung!. Maj:t fastställd fördelning af anslaget till skrifmaterialier och

expenser m. m. icke finge öfverskridas utan Kungl. Maj:ts tillstånd för hvarje

särskild gång. Häraf skulle väl följa, att Kungl. Maj:t måhända blefve

besvärad med en del framställningar i detta afseende, men helt visst

skulle en sådan bestämmelse medföra större försiktighet och omtanke

vid tillgodoseendet af en del behof af ifrågavarande beskaffenhet. En

uppdelning af berörda anvisningar, på sätt cheferna för kustartilleriregementena

antydt, syntes äfven vara ägnad att medföra en begränsning

af utgifterna för dessa behof; och hade marinförvaltningen för afsikt att

framdeles vid afgifvande af förslag till fördelning af ifrågakomna anslag

taga behörig hänsyn till hvad som såväl i ena som andra afseende!

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

kunde vara att åtgöra.

Beträffande slutligen frågan, huruvida icke närmare föreskrifter

lämpligen borde meddelas rörande användandet af medel från dessa förslagsanslag,

i syfte att från dem icke måtte bestridas utgifter, hvartill

tillgångar borde på annat sätt beredas, hölle marinförvaltningen före

att, sedan numera marinens samtliga räkenskaper i ämbetsverket underkastades

både teknisk och formell granskning, denna skärpta revision

torde innebära betryggande säkerhet för att, därest anslagen möjligen

skulle betungas med obehöriga utgifter, vederbörlig rättelse koran;e till

stånd; och syntes under sådana förhållanden några särskilda föreskrifter

i sistnämnda af revisorerna antydda syfte icke, hvad marinen anginge,

vara erforderliga.

I det yttrande, som nu i anledning af förevarande utredning till

undertecknad inkommit från marinförvaltningen, har ämbetsverket förmält

sig komma att under närmaste framtiden till statsrådet och chefen

för finansdepartementet i annat sammanhang beträffande ifrågavarande

anslag afgifva utlåtande.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona har anmärkt,

att någon fördelning för dispositionen af de två särskilda anslagens

belopp mellan stationsbefälhafvare och varfschef vid stationen hittills

icke förekommit, men för anslagens utnyttjande på bästa sätt och för

befrämjande af kontrollen öfver desamma förordat, att dylik uppdelning

komme till stånd. Några andra ytterligare föreskrifter angående ifrågavarande

anslag och deras användning hade stationsbefälhafvaren icke

funnit att föreslå.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm har öfverlämnat

ett af flottans därvarande räkenskapskontor i ärendet afgifvet

yttrande, däri kontoret anfört, bland annat, att särskilda anslagsbelopp

syntes böra upptagas för stationen och varfvet, då ämbetsåtgärderna i

dessa delar från de särskilda förvaltningsgrenarna därigenom bättre

kunde af marinförvaltningen öfvervakas.

Vidare har kontoret ansett vissa föreskrifter vara önskvärda beträffande

anslaget till skrifmaterialier och expenser. Så till exempel

borde nämnda anslag icke bekosta anskaffande af böcker, för så vidt

dessa vore att hänföra till facklitteratur, kart- och planschverk m. m.,

ej heller af möbler, hvilka val borde anses såsom inventarier. I fråga

om blankettryck torde böra tagas under ompröfning, huruvida ej allt

sådant för flottans räkning lämpligen borde levereras från eu och samma

officin inom riket. Härigenom skulle möjligen de stora kostnaderna

under denna post något nedbringas. Ifrågasättas kunde äfven, huruvida

ej flottan skulle gå i författning om uppsättande af eget tryckeri för

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

verkställande af hithörande tryckalster. Härför fordrades emellertid anställande

af en eller flera skickliga typografer, enär detta tryck mången

gång omfattade vidlyftiga tabelluppställningar, hvilkas utförande fordrade

vana arbetare. Bokbinderiarbeten, som äfvenledas droge dryga kostnader,

utfördes sedan några år, beträffande stationens behof, vid straffängelset

å Långholmen. Härigenom hade dessa kostnader betydligt nedbragts

utan att det utförda arbetet kunde sägas hafva blifvit sämre. För varfvets

räkning utfördes däremot allt bokbinderiarbete hos enskild entreprenör.

Äfven vid Karlskrona station torde bokbinderiarbetena utföras

af enskild entreprenör. Det borde tagas under öfvervägande, huruvida

icke fångarbete lämpligen kunde tagas i anspråk i vidsträcktare grad

än hvad nu vore förhållandet beträffande häftning och bindning af böcker

för flottans räkning.

Då det nu, enligt det mig lämnade uppdraget, gäller att under- Yttrande och

söka, hvilka åtgärder, som lämpligen kunna vidtagas för vinnande af be- ledning af

sparing, samt huruvida i sådant syfte eller af annan anledning det kan

finnas erforderligt, att angående expensanslagen och deras användning

meddelas närmare föreskrifter än hittills ägt rum, torde det härvid vara

lämpligast att i sådant afseende i tur och ordning behandla de särskilda

slag af expenser, som i ofvannämnda tabell upptagas.

Hvad då först angår kostnaden för papper, är denna utgiftspost f öf“*enaf

den, som utvisat den jämförelsevis minsta ökningen. Från år 1885 till papper,

år 1898 var denna ökning särdeles obetydlig och har under tiden efter

sistnämnda år utgjort blott 58 procent, medan under samma tid samtliga

expensutgifters stegring uppgått till 129 procent.

Såsom ofvan erinrats, blefvo genom nådiga brefvet den 25 september

1885 i besparingssyfte vissa bestämmelser meddelade rörande

det för statsverkets behof erforderliga papper. Jämlikt det i berörda

nådiga bref lämnade bemyndigande upprättade statskontoret den 22

december 1885 med Lessebo bolag aftal om leverans till ämbetsverken

af med vattenstämpel försedt statspapper af följande slag, nämligen

Bikupan nr 1 prima, format 376x457 mm, å 15 kronor per ris

» » 1 sekunda, » 376x457 » a 13 » )> »

)> d 2 prima, » 358x438 » a 12 d » »

samt utskottspapper........................................................ & ^ s> )X

Medelvikten per ris, om 480 ark, skulle utgöra för nr 1 8.9 kilogram

och för n:r 2 prima 8.1 kilogram.

Den 7 juni 1900 anmälde bolaget hos statskontoret, att papperet

icke vidare kunde utan förlust för bolaget levereras till nyssnämnda

pris, samt hemställde om skälig förhöjning på det sätt, att priset måtte

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

bestämmas till

för n:r 1 prima (nr 0 ) kronor 17: 8 0 per ris,

» )> 1 sekunda (b 00 ) » 15:5 8 » »

» » 2 prima ( » 000) » 16: 2o » »

samt för utskott................... » 10:6 8 » » ;

och anhöll bolaget att, därest den begärda prisförhöjningen icke kunde

beviljas, få uppsäga kontraktet att upphöra ett år därefter. Statskontoret

underställde ärendet Kungl. Maj:ts pröfning och erinrade därvid,

att statskontoret redan den 31 december 1898 i anledning af uppkommen

fråga om nya bestämmelser till betryggande af viktigare offentliga

handlingars bestånd hemställt om bemyndigande att uppsäga det

med Lessebo bolag afslutade aftalet. Enligt nådigt beslut den 21 september

1900 fann Kungl. Maj:t ej skäl bifalla den begärda prisförhöjningen,

i följd hvaraf förenämnda aftal den 7 juni 1901 upphörde att

vara gällande.

Under de sex därpå följande åren, innan frågan om nya bestämmelser

till betryggande af offentliga handlingars bestånd hann blifva

löst, ägde vederbörande ämbetsverk att anskaffa statspapper på sätt

hvart och ett verk fann för sig förmånligt. Enligt hvad statskontorets

expensmedelsräkningar utvisa, betalades under åren 1902—1906 till

Lessebo bolag för statspapper följande pris, nämligen

för nr 0 .................................. kronor 18: — per ris,

» » 00 » 15: 7 5 » »

och » :» 000 >. 16: — » »

samt under år 1907

för nr 0 .................................. kronor 20: 2 5 per ris

» » 00 .................................. » 18: — » »

och » » 000 » 18: — » »

Efter utfärdandet af nådiga förordningen den 12 juli 1907 angående

normalpapper m. m. upprättades af statskontoret den 9 april

1908 kontrakt med Klippans pappersbruks aktiebolag, Lessebo aktiebolag

och J. H. Munktells pappersfabriks aktiebolag om leverans af

normalpapper till, bland annat, följande pris:

klass nr 1, format 36x45 cm, vikt 9 kg., per ris kronor 27: —

» » 2, » » » y> j) 8 j> » » » 18: 4 0

v » 3, » » » » » 8 » » » » 10: 80

» » 4, » » » » b 7 y> i> » b 6: 3 0

Då detta kontrakt gick till ända med år 1910, upprättades med

nämnda tre bolag nytt kontrakt för tiden till utgången af år 1913,

enligt hvilket i fråga "om priserna ingen annan ändring ägt rum än att

priset för klass nr 4 blifvit något sänkt. Eu jämförelse med de papperspris,

som betalades under tiden närmast före den nya förordningens

trädande i kraft, gifver vid handen, att en afsevärd höjning skett beträffande

papper af bästa slaget, men att priset å papper af klass nr 2,

hvilken sort i ämbetsverken mest användes, är blott obetydligt dyrare

än de däremot förut svarande papperssorterna nris 00 och 000.

Den nya förordningen torde fördenskull knappast i någon större

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

grad hafva verkat till höjning i statsverkets utgifter för vanligt skrifpapper;

utan lärer denna höjning hafva betingats af dels den stegring i

papperspriset, som under senare tid inträdt oberoende af normalpappersförordningen,

hvilket belyses särskild! däraf, att papperskostnaden ar 1907

ökades med 13,000 kronor, och dels ökad åtgång. ^ Denna torde dock

icke under de senaste åren hafva stigit i samma mån som göromålen,

då nämligen dels de föreskrifter i fråga om affattande! af utlåtanden,

skrivelser in. in. i ämbetsärenden, som meddelades genom nådiga kungörelsen

den 22 mars 1907, medfört minskning i pappersåtgången, särskilt

i följd af den enligt nämnda kungörelses anvisning mer och mer

i ämbetsverken antagna sed, att kortare utlåtanden och dylikt tecknas

å själfva akten och ej å särskild! ark, dels ock större sparsamhet med

papper numera i allt större utsträckning iakttages på så sätt, att lialfark

användes, där så lämpligen kan ske. Emellertid torde det ej kunna

anses olämpligt att, såsom advokatfiskalen i hofrätten öfver Skåne och

Blekinge ifrågasatt, en uttrycklig föreskrift i sistnämnda afseende utfärdas.

I fråga om det papper, som skall användas till visst blankettryck,

hafva, på sätt nedan närmare omförmäles, redan ändrade föreskrifter

meddelats.

Beträffande öfriga skrifmaterialer än papper har, såsom ofvan omnämnts,

fråga väckts dels därom, att aftal om leverans af dylika materialier

till de i hufvudstaden förlagda ämbetsverk skulle med lämplig

firma upprättas, dels ock att dessa materialier skulle redovisas på samma

sätt, som är föreskrifvet rörande papper. Med afseende å den stora

mängden af de olika sorter af pennor, kuverter och dylikt, som användas

i de särskilda verken, synes ett sådant leveransaftal knappast kunna

blifva ändamålsenligt. Och eu föreskrift, att de stålpennor, blyertspennnor,

kuverter in. in., som af tjänstemännen uttagas från ämbetsverkets förråd,

Kostnaden

för öfriga

skrifmateralier.

skulle af dem kvitteras, torde föranleda till alltför stor omständlighet utan

att blifva af någon betydelse ur sparsamhetssynpunkt.

Hvad särskild! kuverter angår torde kanske i vissa fall, helst där

det gäller försändelser mellan olika verk i samma stad, kunna utan

olägenhet användas billigare sådana, än som nu sker. I någon män

synes därför besparing kunna åstadkommas genom en föreskrift, att i

ämbetsverken ej må användas kuverter af dyrbarare slag än som kan

anses erforderligt med afseende å försändelsens beskaffenhet.

Vidare synes det önskligt att i expensmedelsräkningarna kostnaden

för »ofriga skrifmaterialier», som nu i allmänhet föres tillsammans med

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

utgiften för papper, särskiljes från denna.

Hvad beträffar skrif- och räknemaskiner komma dessa, som torde

vara att hänföra till inventarier, att blifva föremål för yttrande i sammanhang

med utgiftsgruppen möbler och inventarier.

Kostnaden

för uppvärmning.

Hen utgift, som näst kostnaden för papper under senare tid utvisat

den långsammaste ökningen, är utgiften för uppvärmning, hvilken

åren 1897—1899 utgjorde 13.4 procent, men åren 1908—1910 blott

10.9 procent af samtliga expenser. Växlingarna i denna utgiftspost äro

naturligtvis i väsentlig grad beroende af priserna å ved och kol. Så

t. ex. linner man, att kostnaderna för uppvärmning år 1910 på grund

af lägre vedpriser nedgingo med i rundt tal 16,500 kronor, eller till omkring

135,000 kronor från 151,500 kronor år 1909. Den ökning med

90 procent, som ifrågavarande kostnad för de tre åren 1908—1910 utvisar

jämförd med kostnaden för åren 1897—1899, kan dock blott till

eu del tillskrifvas de stigande priserna, utan lärer i väsentlig mån bero

äfven på den under denna tid skedda ökningen af ämbetslokalerna.

Några särskilda åtgärder för nedbringande af denna kostnad hafva

vederbörande myndigheter ej haft att föreslå i vidare mån än att, såsom

ofvan omförmäles, från ett håll framställts förslag om uppköpande i stor

skala af ved, kol med mera för de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken, samt

att några myndigheter ifrågasatt ett allmännare införande af centraluppvärmningssystemet.

Hvad det förra förslaget angår, torde de skäl, som

vid frågans behandling år 1885 anfördes emot då framställda förslag i

samma riktning, fortfarande äga giltighet; och beträffande centraluppvärmningen

lärer det med hänsyn till de dryga anläggningskostnaderna

ej kunna komma i fråga att på en gång i någon större utsträckning

utbyta kakelugnseldningen mot värmeledningar. Eu närmare undersökning

om i hvilka fäll ett dylikt utbyte möjligen kunde anses ur

ekonomisk synpunkt fördelaktigt, torde lör öfrigt ligga utanför ramen

af den nu förevarande utredningen.

Utgiften för inlindning af läcker och handlingar, år 1910 uppgående

till 78,705 kronor 19 öre, liar sedan förra århundradets slut ökats med

96 procent, hvilken ökning påtagligen beror af dels arkivens ständigt

fortgående tillväxt och dels stegrade arbetspriser. De bestämmelser angående

utgallring af handlingar, som under senare tiden utfärdats, torde

emellertid i någon mån verka återhållande pa denna utgiftsposts ökning.

Hvad angår länsstyrelsens i Jämtlands län förslag om föreskrift,

att endast handlingar, som vore afsedda. att för framtiden bevaras,

skulle inbindas i skinnband och de öfriga i billigare band, torde

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

väl detta i allmänhet redan iakttagas. Men då den omständigheten,

att fråga härom väckts, synes hän ty da på att å något håll en dylio,

föreskrift är af behofvet påkallad, torde intet vara att erinra mot det

framställda förslaget. _ .

Beträffande räkenskapskontorets vid flottans station l btockholm

yttrande om möjligheten att i större utsträckning än som skei använda

fångarbete för inbindning af böcker in. m. för statens räkning, har

från fångvårdsstyrelsens arbetsbyrå meddelats, att detta icke läte sig

göra. Det bokbinderiarbete, som lämpade sig för fångarna, omfattade

sådan häftning och bindning af reglementen o. d. för arméns och flottans

samt telegrafstyrelsens m. fl. verks räkning, som ägde rum i särskildt

stor skala; och af sådana arbeten hade redan nu de fångar, som kunde

härtill användas, full sysselsättning. För inbindning af räkenskapshandlingar,

registratur o. d., som vanligen kräfde större skyndsamhet,

syntes för öfrigt fångarbetet ej lämpa sig.

Utgiftsposten inköp af läcker, som under senaste decenniet stigit

med 98 procent och år 1910 uppgick till 23,020 kronor 54 öie, hai,

då det vid föregående tillfällen gällt att vidtaga åtgärder för expenskostnadernas

nedbringande, varit föremål för särskild uppmärksamhet.

Med afseende å den ringa andel i hela expenskostnaden denna. post,

hvari vanligen äfven inräknas utgiften för prenumeration å tidningar,

representerar (för närvarande omkring 1.5 procent) kunna de föieskrifter

i fråga om anskaffande af statskalendrar o. d., för hvilka ofvan redogjorts,

ej hafva haft någon mera afsevärd betydelse ur besparingssynpunkt; och

anledning att vidtaga ytterligare begränsningar i ämbetsverkens rätt att

anskaffa kalendrar och tidningar torde ej föreligga. A andra sidan

synes det ej vara lämpligt att upphäfva dessa inskränkande bestam

Kostnaden

för inbindning

böcker och

handlingar.

Kostnaden

för inköp af

böcker.

Kostnaden

för renskrifning.

meker. Där dessa i något fall kunna förorsaka olägenheter, såsom

kommerskollegium antydt, står ju alltid utvägen öppen för vederbörande

verk att genom särskild underdånig framställning för speciellt fall utverka

ändring i föreskrifterna.

Hvad särskildt länsstyrelserna angår, är deras rätt att inköpa

böcker begränsad till visst belopp för år. Detta belopp var enligt nådigt

bref den 16 november 1889 bestämdt till 50 kronor för hvarje länsstyrelse,

men blef genom nådigt bref den 15 mars 1907 höjdt till 100

kronor. Någon ändring härutinnan bar ej nu ifrågasatts.

Då det emellertid kan vara af intresse att få kostnaden för prenumeration

å tidningar i expensmedelsräkningarna angifven skild från

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

kostnaden för bokinköp, synes i dessa räkningar ifrågavarande utgifter

böra redovisas under två särskilda rubriker, dels inköp af böcker och

kartor, dels ock prenumeration å tidningar.

Utgiftsposten renskrifning har under senaste tioårsperiod ungefär

fördubblats och uppgick år 1910 till 69,808 kronor 59 öre. Det är

emellertid blott vissa myndigheter, som äga att för denna utgift anlita

expensmedlen. I sammanhang med den lönereglering för landsstaten,

som ägde rum år 1878, blef nämligen genom nådiga brefvet den 31

maj samma år förklaradt, att den efter 1879 års ingång vid länsstyrelsernas

kansli och kontor ifrågakommande kostnad för sådan utgående

expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres, såsom för renskrifning,

tryckning af blanketter till utslag och dylikt, må enligt behörigen

granskade räkningar, som innefatta tydlig uppgift å grunden,

hvarefter ersättningen beräknas, anordnas och utgå från sjätte hufvudtitelns

förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. Liknande

föreskrift blef genom nådigt bref den 28 maj 1880, i sammanhang

med fastställande af ny aflöningsstat för öfverståthållareämbetets

kansli, meddelad beträffande den efter nya organisationens inträdande

vid nämnda kansli ifrågakommande kostnad för renskrifning af sådan

utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres. Härjämte

har, såsom ofvan erinrats, numera medgifvits, att från och med

år 1910 tredje hufvudtitelns expensanslag må användas för bestridande

af renskrifningskostnad.

Vid den nu gjorda undersökningen har emellertid utrönts, att,

jämte det i ett och annat enstaka fall mindre utgifter för renskrifning

äfven hos andra ämbetsverk påförts expensanslaget, två myndigheter,

nämligen nedre justitierevisionen och landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

regelbundet disponerat expensanslaget för renskrifningskostnad.

Hvad nedre justitierevisionen beträffar har enligt gällande föreskrifter

den hufvudsakliga renskrifningskostnaden, nämligen för utskrift

af parternas expeditioner, hittills betridts af vederbörande protokollssekreterare,

som i stället af staten uppburit ersättning i form af renskrifningspenningar.

Den renskrifning, som bekostats af expensmedlen

med årligt belopp af omkring 1,200 tilll 2,500 kronos, har afsett utskrifning

af föredragningslistor och annan dylik, å registratorskontoret verkställd

renskrifning, som det ej ålegat någon särskild tjänsteman att bekosta

och för hvars bestridande något annat anslag ej varit att tillgå. I den

numera för nedre justitierevisionen fastställda, från med år 1912 gällande

nya .aflöningsstaten har emellertid upptagits dels fast aflöning åt 12

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

skrifbiträden, dels ock ett särskilt anslag för, bland annat, tillfälliga

skrifbiträden, hvadan expensanslaget ej vidare kommer att belastas med

någon utgift för renskrifning för nämnda myndighets behof.

Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition erhöll, såsom

ofvan omförmäles, först år 1891 andel i det å fjärde hufvudtiteln uppförda

expensanslag. Förut bestredos dess expenser jämte renskrifningskostnaden

från det åt expeditionen anvisade bestämda anslaget. Då

emellertid från och med nyssnämnda år något anslag, hvarifrån renskrifningskostnad

kunnat utgå, ej varit för expeditionen uppfördt, hafva

expensmedlen, såsom ock vid genomförandet af nyssberörda ändring i

expeditionens anslag torde hafva afsetts, anlitats äfven för renskrifningsändamål.

Emellertid synes nu uttryckligt medgifvande böra lämnas

kommandoexpeditionen att för renskrifningskostnad använda expensanslaget,

så vida det ej skulle finnas lämpligare att hädanefter låta denna

kostnad gäldas af landtförsvarsdepartementets bestämda anslag, som i

sådant fall torde böra med erforderligt belopp höjas. Kostnaden för

ifrågavarande renskrifning har under de senaste åren uppgått till omkring

1,100 kronor.

I de från domänstyrelsen inkomna uppgifter hafva vissa belopp,

växlande mellan 500 och 1,000 kronor, upptagits under rubriken »renskrifning)).

Enligt hvad ämbetsverket meddelat, afse dessa kostnader

hufvudsakligen kopiering af byggnads- och vattenafledningsritningar för

kronans jordbruksdomäner. De synas på grund häraf ej vara att hänföra

till rubriken renskrifning, utan till »diverse utgifter».

Det torde möjligen kunna ifrågasättas, huruvida ej länsstyrelsernas

och öfverståthållareämbetets rätt att för renskrifningskostnad — hvilken

ju eljest i allmänhet bestrides af bestämda anslag — anlita förslagsanslaget

till expenser m. m. bör upphöra. Då emellertid frågan om

anställande af fasta skrifbiträden antagligen kommer att snart beröra

Kostnader!

för renhållning

och

städning.

Kostnaden

för lyshållning.

äfven nu ifrågavarande myndigheter, och därvid dels aflöning åt fasta

skrifbiträden torde komma att å länsstyrelsernas och öfverståthållareämbetets

stat uppföras och dels medel anvisas till tillfälliga skrifbiträden,

torde för närvarande skäl ej föreligga att vidtaga någon ändring

i gällande föreskrifter om ifrågavarande renskrifningskostnad.

Emellertid synes det, med afseende å hvad vid förevarande undersökning

förekommit, önskligt att föreskrift meddelas därom, att expensanslagen

ej må, utom i de fall där sådant blifvit uttryckligen medgifvet,

användas till bestridande af kostnad för renskrifning.

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

Utgifterna för renhållning och städning, som år 1910 utgjorde

97,744 kronor 92 öre, motsvarande 7 procent af samtliga expenser, hafva

under senaste tioårsperiod vuxit med 138 procent och alltså ökats hastigare

än expenserna i deras helhet, ökningen torde vara att hufvudsakligen

tillskrifva de förhöjda arbetspriserna samt ämbetslokalernas tillväxt,

och sannolikt i någon mån äfven den omständigheten att, där ej annat

är särskildt aftaladt, städningsskyldighet ej numera anses åligga ämbetsverkens

vaktbetjaning. Af ifrågavarande utgift belöper sig inemot hälften

(år 1910 43,800 kronor) på flottans stationer och varf, medan t. ex. för

samtliga länsstyrelser kostnaden utgjort omkring 16 procent af hela

summan (år 1910 16,400 kronor).

Några förslag till kostnadens nedbringande hafva ej framställts i

vidare mån än att från ett håll ifrågasatts, att bestyret med renhållning

och städning skulle beträffande de i hufvudstaden förlagda ämbetsverken

utlämnas på gemensam entreprenad, och från en länsstyrelse, att visst

belopp för dessa bestyr skulle efter verkställd utredning för hvarje länsstyrelse

anslås. Det förra förslaget synes emellertid svårligen kunna

på ett ändamålsenligt sätt genomföras; och hvad länsstyrelserna angår

är frågan om städning och renhållning af deras lokaler för närvarande

i annat sammanhang beroende på utredning.

I samma proportion som sistnämnda kostnader hafva utgifterna

för lyshållning stigit. Dessa utgjorde år 1899 32,502 kronor 51 öre

och år 1910 73,136 kronor SO öre, motsvarande omkring 5 1ft procent

af samtliga expenser. Den starka stegringen torde i främsta rummet

bero dels af att de ökade göromålen föranledt ökad arbetstid å tjänste-;

rummen under den mörka tiden af dygnet, dels ock af införandet af

den elektriska belysningen, som, oaktadt sin prisbillighet i förhållande

till ljusstyrkan, dock medför högre kostnad på den grund att vida rikligare

belysning än förut användes. Af denna utgiftspost belöper sig

mer än två tredjedelar, år 1899 21,500 kronor och år 1910 44,000

kronor, på flottans stationer och varf. För öfriga här ifrågavarande

verk och inrättningar är alltså denna utgift ej af synnerligen stor betydelse

och uppgick år 1910 till 27,675 kronor, omkring 2 procent af

samtliga expenser.

I fråga om denna utgiftspost har intet förslag från de hörda

myndigheterna afgifvits.

Den föreliggande utredningen rörande statsverkets expenser torde

framför allt hafva ådagalagt önskvärdheten af att besparing må kunna

vinnas i tryckningskostnaderna, hvilka utgöra såväl den ojämförligt största

posten bland dessa expenser som ock den utgiftspost, som, frånsedt de

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

jämförelsevis mindre betydande kostnaderna för telefon samt för möbler

och inventarier, utvisat den snabbaste ökningen.

I betraktande häraf synes det först och främst önskligt, att dessa

kostnader särskiljas från öfriga expenser, så att man direkt ur rikshufvudboken

kan år för år vinna kännedom om deras belopp. För

sådant ändamål synes det lämpligast, att ett särskildt anslag till tryckningskostnader

utbrvtes från hvart och ett åt de olika hufvudtitlarnas

expensanslag, och att dessa nya anslag från och med år 1913 i riksstaten

uppföras såsom förslagsanslag med belopp, som den gångna

tidens erfarenhet angifvit såsom behöfliga.

Hvad härefter angår frågan om åtgärder i syfte att söka nedbringa

tryckningskostnadernas höga belopp, torde här först böra erinras

därom, att denna fråga, i hvad den rör kostnaderna för de statistiska

publikationerna, nyligen varit föremål för behandling af den s. k.

statistiska kommittén.

1 sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande har denna kommitté

erinrat, att de nuvarande utgifterna för tryckning och häftning

för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik icke torde kunna beräknas

till lägre belopp än 110,000 kronor, och att dessa kostnader på

tjugufem år mer än fördubblats, ehuru under tiden endast en ny littera

i serien tillkommit. Denna ansenliga stigning berodde endast till en

mindre del på ökning af de statistiska berättelsernas omfång, den förnämsta

orsaken till densamma vore att söka i arbetsprisernas stegring.

Kommittén har vidare framhållit, hurusom, på sätt chefen för

statistiska centralbyrån i sitt förutnämnda utlåtande den 18 november

1885 erinrat, tre olika utvägar kunde ifrågakomma för åstadkommande

af besparing i kostnaderna för det officiella statistiska trycket, nämligen

dels minskning af berättelsernas volym, dels minskade arbets- och

Kostnaden

för tryckning.

materialkostnader, dels slutligen minskning af upplagornas storlek. Den

förstnämnda utvägen, att minska berättelsernas omfång, vore uppenbarligen

den utan jämförelse kraftigast verkande. Med de för hvarje

år allt större kraf, som ställdes på den officiella statistiken i fråga om

fullständighet och detaljrikedom, kunde emellertid endast undantagsvis

en inskränkning i statistikens nuvarande omfång genomföras; och där

en sådan inskränkning vore möjlig utan större olägenheter, såsom beträffande

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser, de befolkningsstatistiska

årsberättelserna och sjöfartsstatistiken, hade kommittén

på vederbörliga ställen därom framställt förslag. Den andra utvägen

vore att söka i nedbringande af arbets- och materialkostnaderna. I

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

fråga om papperet för själfva de publikationer, om hvilka närmast vore

fråga, kunde visserligen ingen besparing ske, alldenstund genom nådiga

förordningen den 12 juli 1907 förordnats om användande af normaltryckpapper

för dylika publikationer och eu ändring i denna bestämmelse

icke torde vara lämplig. Däremot skulle i fråga om papperet

för blanketter till statistiska uppgifter en väsentlig besparing kunna

åstadkommas, därest det i nyssnämnda förordning meddelade stadgandet

om användande af normalpapper af klass nummer 3 för blanketter till

statistiska uppgifter blefve upphäfdt. Detta ville kommittén för sin del

lifligt förorda. Hvad sättnings-, trycknings- och häftningskostnaderna

anginge, erinrade kommittén, att beträffande tryckningen af flertalet

statistiska publikationer skedde för närvarande med Kungl. Maj:ts tillstånd

uppgörelse under hand. Då man naturligtvis kunde utgå ifrån,

att de olika ämbetsverken härvid betingade sig de billigaste pris, som

på sådant sätt kunde erhållas, syntes ett nedbringande af dessa kostnader

icke tänkbart utan att entreprenad anställdes. Häremot kunde

likväl mycket tungt vägande invändningar göras. Därest entreprenad

utlystes, kunde en publikations tryckning komma att det ena året omhänderhafvas

af ett, det andra året af ett annat tryckeri. Emellertid

vore de flesta statistiska årsberättelserna af den beskaffenhet, att tabellstommarna

kunde hållas stående från år till år, så att den årliga nysättningen

kunde inskränkas till att endast införa nya siffror i de gamla

stommarna. Härigenom vunnes dels en betydligt snabbare publikation,

dels besparing i kostnaderna, alldenstund det synnerligen dyrbara »uppbyggandet»

af tabellerna bortfölle. För att entreprenad å det statistiska

trycket i allmänhet skulle med fördel kunna anställas, erfordrades sålunda,

att entreprenaden finge omfatta ett stort antal årgångar. Till

följd af de täta förändringarna, som arbetspriserna underginge, torde

emellertid en sådan entreprenad kunna komma till stånd endast där

igenom, att tryckerierna satte priserna så högt, att de kunde vara

skyddade med hänsyn till den stegring af arbetspriserna, som kunde

komma att inträda under entreprenadtiden. Att i allmänhet anställa

entreprenad å det statistiska trycket skulle därför enligt kommitténs

åsikt snarare medföra en stegring än en minskning af kostnaderna.

Detta gällde dock endast i allmänhet. Beträffande sådana publikationer,

som icke utkomme årligen och som därför icke lämpligen hölles stående,

samt sådana publikationer, hvilka på grund af sin beskaffenhet vare sig

måste eller utan olägenhet kunde årligen nysättas, ställde sig saken

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

väsentligt annorlunda. Här syntes med fördel entreprenad kunna anställas.

Framför allt torde emellertid entreprenad vara fördelaktig i

fråga om större blankettleveranser, särskild^ med hänsyn därtill, att

dessa i allmänhet kunde utan olägenhet anförtros åt tryckerier i landsorten,

där arbetspriserna ställde sig väsentligt billigare än i hufvudstaden.

Beträffande slutligen den tredje utvägen att vinna besparingar

i kostnaderna för det statistiska trycket har kommittén föreslagit vissa

inskränkningar i fråga om publikationernas utdelning.

Rörande sättet för kostnadernas bestridande erinrar kommittén,

att dessa i allmänhet gäldas af anslagen till expenser. Endast för

statistiska centralbyråns publikationer funnes på riksstaten anvisadt ett

särskildt reservationsanslag, för närvarande uppgående till 17,300 kronor,

hvaraf kostnaderna för såväl publikationerna som blanketter till primäruppgifter

skulle bestridas. Under de senare åren hade detta belopp

visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda medel hade därför så godt

som årligen måst af Kungl. Maj:t anvisas för betäckande af brist i berörda

anslag. Verkliga utgifterna hade sålunda utgjort: år 1905 31,180

kronor 87 öre, år 1906 17,293 kronor 92 öre, år 1907 31,162 kronor

98 öre, år 1908 17,288 kronor 82 öre och år 1909 48,434 kronor 18

öre. Då de ifrågavarande utgifternas belopp icke kunde med någon

större tillförlitlighet beräknas från år till år, hvarom de nyss anförda

siffrorna tydligt vittnade, ansåge kommittén att tryckningskostnaderna

för statistiska centralverket borde i enlighet med den allmänna regeln

bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.

Hvad statistiska kommittén sålunda föreslagit i fråga om de statistiska

publikationerna har redan i vissa afseenden föranledt till åtgärder

från Kungl. Maj:ts sida, i det att nämligen Kungl. Maj:t dels genom

nådigt bref den 29 september 1911 föreskrifvit, bland annat, att i fråga

om tryckningen af sådana publikationer, som icke utkomma årligen,

samt sådana, som på grund af sin beskaffenhet antingen måste eller

utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom i fråga om större

leveranser af blankettryck nådiga förordning-en angående statens upphandlings-

och entreprenadväsende med mera den 17 november 1893

skall lända till efterrättelse, samt att i öfrigt uppgörelse under hand må

träffas om tryckningen af blanketter och de statistiska publikationerna,

dels ock genom nådig förordning samma dag vidtagit sådan ändring i

ofvanberörda förordning den 12 juli 1907, att för blanketter till statistiska

primäruppgifter, hvartill förut skolat användas normalpapper af

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

klass nr 3, må från nästkommande års början användas papper af klass

nr 4, för så vidt blanketterna skola för all framtid bevaras, men, där

så ej är fallet, papper af beskaffenhet och format, som af vederbörande

myndighet finnes för ändamålet lämpligt.

De önskemål i fråga om nedbringande af kostnaden för papperet

till vissa blanketter, som af några myndigheter framhållits, hafva således

redan blifvit tillgodosedda.

Men äfven i kostnaderna för sjkifva tryckningen af blanketter

torde i vissa fall afsevärd besparing kunna åstadkommas. En sådan

kan utan allt tvifvel vinnas om, såsom åtskilliga länsstyrelser föreslagit,

det för länsstyrelserna behöfliga blankettryck skulle komma att genom

central myndighet anskaffas gemensamt för hela riket. Då upplagans

storlek har väsentlig betydelse för priset på blanketter — så t. ex.

skulle enligt uppgift i visst fall priset allt efter som upplagan vore

större eller mindre kunna växla mellan 15 och 25 kronor per ris —

skulle med afseende å det betydande antal blanketter, som hos länsstyrelserna

användes, en icke ringa besparing i tryckningskostnad vara

att förvänta af en dylik anordning, om också denna ej torde lämpa

sig för alla hos länsstyrelserna använda formulär och blanketter, utan

böra inskränkas till dem, hvilkas lydelse är genom allmän författning

fastställd eller för hvilka eljest Titan olägenhet gemensam lydelse kan

bestämmas. Sedan det efter länsstyrelsernas hörande blifvit bestämdt,

hvilka blanketter, som sålunda skulle tryckas för gemensam räkning,

borde det tillkomma den centrala myndighet eller den tjänsteman, som

Unge uppdraget sig anförtrodt, att efter utlyst entreprenad, helst begränsad,

träffa aftal med tryckeri om blanketternas tryckning och

distribuering till länsstyrelserna. Den förnämsta svårigheten härvid

torde blifva att erhålla garanti för att länsstyrelsernas rekvisitioner

må kunna utan tidsutdräkt effektueras. Med ledning af uppgifter,

som inhämtas från länsstyrelserna, bör emellertid storleken af de upplagor,

som ständigt böra finnas på lager, något så när kunna beräknas.

En annan fråga, som härvid bör tagas under öfvervägande, är om

vederbörande läns och stads namn bör å blanketterna tryckas, hvilket

ju måste något fördyra priset, men måhända likväl kan finnas önskligt.

På grund af hvad sålunda anförts synes alltså en närmare utredning

om, i hvad mån och på hvad sätt de för länsstyrelserna behöfliga

blanketter kunna lämpligen gemensamt tryckas, böra komma till stånd.

I hvad mån dylikt gemensamt tryckande af blanketter kan, såsom

räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm ifrågasatt, lämpligen

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

ske för marinens räkning, torde det böra öfverlämnas åt marinförvaltningen

att tillse.

En sannolikt ännu mera effektiv åtgärd till förminskande af länsstyrelsernas

tryckningskostnader vore emellertid om, på sätt flera länsstyrelser

föreslagit, länskungörelsernas omfång kunde inskränkas genom

uteslutande af vissa förteckningar och tillkännagifvanden. Ett bedömande

af frågan, i hvad mån ett dylikt uteslutande kan äga ruin, förutsätter

emellertid inhämtande af yttranden från vederbörande myndigheter i

sådan omfattning att detta ej i samband med föreliggande utredning

kunnat ske. Så är särskildt förhållandet med förslaget om upphörande

af lagfartsförteckningarnas kungörande, hvilket förutsätter en ändring af

17 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom, som föreskrifver

att de till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar

å beviljade lagfarter skola genom tryck kungöras så som med

bemälda myndighets kungörelser vanligen förfares. I denna fråga synas

lämpligen rikets hofrätter böra anmodas att, sedan tillfälle lämnats vederbörande

häradshöfdingar och rådstufvurätter att yttra sig, inkomma med

utlåtande. Hvad angår de i länskungörelserna intagna efterlysningarna af

brottslingar och uteblifna värnpliktiga, hvilka tillkännagifvanden af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län beräknats för närvarande

medföra en sammanlagd årlig kostnad af omkring 50,000 kronor, torde

från samtliga länsstyrelser och öfverståthållareämbetet, samt i fråga

om de värnpliktiga från vederbörande militära myndigheter, böra infordras

yttranden öfver förslaget om dessa kungörelsers öfverflyttande

till en central publikation. Och äfven öfver de framställda förslagen

rörande väguppskattningsinstrumenten, inskrifningsrevisionernas beslut

m. m. lära, i den mån de anses förtjäna afseende, vederbörande fackmyndigheters

mening böra inhämtas.

Den omständighet, som jämte tillväxten af publikationernas omfång

mest bidragit till tryckningskostnadernas stegring, är emellertid

ökningen af tryckeriernas pristariffer; och några åtgärder för att vinna

nedsättning i dessa torde ej kunna vidtagas i vidare män än att, såsom

af statistiska kommittén framhållits, entreprenad i lämplig utsträckning

användes; och torde i sådant afseende de bestämmelser, som enligt

ofvannämnda nådiga bref den 29 september 1911 meddelats i fråga om

de statistiska publikationerna, lämpligen kunna utsträckas till att gälla

äfven annat tryck, som sker för statens räkning.

Men en annan fråga är, om den kontroll och granskning af

tryckeriräkningarna, som måste föregå hvarje utbetalning, för närvarande

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

kan allestädes anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom

registratorn i jordbruksdepartementet framhållit, ofta inskränka sig till

en nedsummering af de debiterade posterna; och man torde också

under nuvarande förhållanden svårligen kunna förvänta att, frånsedt de

ämbetsverk, där tryckning af statistiska o. d. publikationer ingår såsom

ett hufvudsakligt moment i deras åligganden, de tjänstemän, som hafva

dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig sakkännedom

ingå i detaljerad pröfning af de grunder, efter hvilka debiteringen skett,

och det sätt, hvarpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då

nämligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten

som noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet

fortgått med i korrekturen mot manuskripten företagna

ändringar, öfvertidsarbete och dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger

till det antagande, att öfverdebiteringar ägt rum, lärer det väl

ej kunna förnekas, att frånvaron af sakkunnig kontroll i vissa fall

kunnat fresta till ett uppskörtande af statsverket i förevarande afseende,

hvarjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore därför

utan tvifvel synnerligen önskvärdt, om granskningen af tryckeriräkningar,

som ingifvas till statsmyndigheter i hufvud staden, kunde anförtros

åt någon på detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana

att t. ex. bedöma hvilken kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra

betinga o. d. Då ett sådant uppdrag torde böra utföras under tjänstemannaansvar,

synes det kunna ifrågasättas, om ej en särskild tjänstebefattning

med lämpligt arfvode borde för ändamålet inrättas.

Då emellertid de af expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna

utgöra allenast en del af statsverkets utgifter af ifrågavarande slag, i

det att ännu större kostnader föranledas af riksdagstrycket och kommittétryck,

synes frågan måhända böra gifvas större räckvidd än här

ofvan ifrågasatts. För de af Kungl. Magt tillsatta kommittéer vore det

utan tvifvel synnerligen önskligt att kunna erhålla biträde af en fackman

vid tryckeriräkningars granskning; och under förutsättning att så skulle

vara förhållandet äfven i fråga om Riksdagens tryckeriafdelning, kunde

ofvanberörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck, som i hufvudstaden

verkställes för statsverkets räkning. I sådant fall synes emel

lertid uppdraget böra icke blott afse granskning af räkningar; utan, då

ifrågavarande person vid denna granskning blefve i tillfälle att med

hvarandra jämföra de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt,

hvarpå arbetet å de olika hållen utförts, borde i hans hand läggas

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

äfven uppgörandet af aftal om arbetets utförande samt tryckets fördelning

å de särskilda tryckerierna, hvarigenom eu för statsverket förmånlig

täflan mellan dessa kunde komma till stånd äfven utan tillämpning

af entreprenadsystemet. Befattningen blefve visserligen härigenom

så ansvarsfull och kräfvande, att måhända högre aflöning än vanliga

tjänstemannalöner torde behöfva däråt anslås. Men om, såsom det finnes

anledning att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i

tryckningskostnad kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för

förslagets genomförande ej böra möta.

En ännu starkare _ stegring än tryckningskostnaderna utvisa ut- Kostnaden

gifterna för inköp och underhåll af möbler och inventarier, hvilka enligt f^^åpnocaf

ofvan intagna tabell sedan 1800-talets slut ökats med 249 procent, möbler och

Lägger man årssiffrorna för 1899 och 1910, resp. 20,651 kronor 83 öre inventarier,

och 61,222 kronor 53 öre, till grund för beräkningen, utvisa dessa en

tredubbling af kostnaden. Emellertid är denna ökning, som härflyter

af de under senare tiden skedda omregleringar och flyttningar af åtskilliga

ämbetsverk med däraf förorsakad nyanskaffning af möbler och

inventarier, korkmattor m. m., att .anse såsom af tillfällig natur; och

sedan ämbetsverkens omreglering blifvit genomförd och deras lokalfråga

ordnad, kommer naturligtvis denna utgiftspost att återtaga normalare

dimensioner.

I 1842 års formulär för expensmedelsräkningarna upptages ifrågavarande

post under rubriken »underhåll af möbler och inventarier». Af

de i ärendet inkomna handlingarna inhämtas emellertid, att, med undantag

för länsstyrelserna, för hvilka möbelanskaffningen bestrides från det

till öfverintendentsämbetets disposition ställda anslaget till byggnader

•och reparationer, vederbörande myndigheter vid förefallande behof i

ganska stor utsträckning användt expensanslagen till nyanskaffning af

möbler och inventarier, utan att särskildt medgifvande af Kungl. Maj:t

ansetts behöfligt, äfven där fråga varit om större, af flyttningar och

lokalers utvidgning föranledda inköp.1) Endast undantagsvis har af vissa

myndigheter dylikt tillstånd ansetts erforderligt, såsom t. ex. då riks.

arkivarien enligt nådigt bref den 9 april 1908 bemyndigades att inköpa

I vissa fall af sistnämnda art hafva emellertid genom särskilda nadiga beslut

medel anvisats från annat håll, t. ex. från vederbörande hufvudtitels allmänna besparingar.

en elektrisk dammsugare för 577 kronor, och då statistiska centralbyrån

jämlikt nådiga bref den 8 maj 1908 och den 14 maj 1909 medgafs rätt

att inköpa en dammsugare för 550 kronor och en additionsmaskin för

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

1,200 kronor. Härvid bör emellertid beträffande statistiska centralbyrån

anmärkas, att detta ämbetsverk enligt nådigt bref den 23 maj 1879 ej

må utan särskildt nådigt medgifvande af expensanslaget använda mer

än 3,000 kronor för år.

Hvad särskildt angår skrif- och räknemaskiner hafva ämbetsverken

i allmänhet själfva beslutit om inköp däraf, utom länsstyrelserna, som

hittills vid dylikt anskaffande nästan undantagslöst inhämtat Kungl.

Maj:ts tillstånd. Emellertid har Kungl. Maj:t numera jämlikt nådigt

bref den 14 sistlidne juli bemyndigat länsstyrelserna att till anskaffande

af skrifmaskiner, duplikatorer, mimeografer och dylika apparater jämte

tillbehör emot redovisningsskyldighet använda det å sjätte hufvudtiteln

uppförda anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. under villkor,

att ej hos någon af länsstyrelserna må, utan att sådant särskildt

af Kungl. Maj:t medgifvits, samtidigt finnas flera dylika maskiner än

högst två skrifmaskiner och en apparat för mångfaldigande af skrift;

att beslut om anskaffande af maskin skall meddelas af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande på föredragning af vederbörande afdelningschef,

hvarvid skall föras protokoll, innehållande utredning angående

behofvet af maskinen, särskildt med hänsyn till förut hos länsstyrelsen

befintlig materiel af ifrågavarande slag, och skall utdrag af protokollet

sedermera biläggas vederbörande anordningsakt;

att, sedan beslut om anskaffande af maskin blifvit af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande sålunda fattadt, beslutet skall anmälas hos statskontoret,

som bär att med vederbörande leverantörer på förmånligaste

villkor träffa aftal om leverans af erforderlig maskin, dock att, därest

priset för någon maskin af ifrågavarande slag skulle öfverstiga 500 kronor,

frågan om inköp af sådan maskin skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning;

samt

att, sedan maskinen blifvit till länsstyrelsen levererad, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande har att från ofvannämnda anslag till leverantören

utanordna aftalad likvid för maskinen.

Hvad nu först beträffar frågan om anskaffande af möbler och inventarier

för andra ämbetsverk än länsstyrelserna, torde det med fog

kunna ifrågasättas, om en obegränsad rätt i dylikt afseende bör vederbörande

tillkomma. Det synes ej vara uteslutet att, om t. ex. fråga

om anskaffning af föremål, hvars pris öfverstiger en viss summa, förslagsvis

500 kronor, eller om möblerande eller inredning af nya lokaler

måste underställas Kungl. Maj:ts afgörande, en omsoigslullare pröfning

af kostnadsfrågan skulle redan hos vederbörande ämbetsverk komma

till stånd. Om en föreskrift i sådan riktning blefve meddelad, skulle

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

alltså anskaffning t. ex. af dyrbarare räknemaskiner (additionsmaskiner)

hänskjutas till Kungl. Maj:ts pröfning, men om inköp af de billigare

räknemaskinerna (hufvudsakligen afsedda för multiplikation och division)

samt skrifmaskiner skulle ämbetsverken äga att själfva besluta. Hvad

särskildt sistnämnda maskiner angår skulle måhända det uppdrag, som

lämnats statskontoret i fråga om anskaffande af skrifmaskiner åt länsstyrelserna,

lämpligen kunna utsträckas till att afse äfven andra myndigheter,

hvarigenom kanske större rabatt kunde betingas. Om i något fall

maskin af annan sort än den eller de, hvarom leveransaftal träffats,

skidle för viss myndighet vara önskvärd, kunde ju särskildt medgifvande

hos Kungl. Maj:t inhämtas.

Den xxtgiftspost, som under senaste tioårsperiod undergått den starkaste

ökningen är kostnaden för telefon och telegram, som sedan slutet och telegram,

af 1890-talet mer än tiodxibblats, nämligen från 6,381 kronor 33 öre

år 1899 till 69,500 kronor 20 öre år 1910. Den förnämsta anledningen

härtill är att kronofogdar och länsmän enligt nådiga kungörelsen den

17 juni 1904 erhöllo statsbidrag till sina telefonafgifter, hvadan det i

främsta rummet är de hos länsstyrelserna afbörda kostnader af ifrågavarande

slag, som utvisa så sto/ tillväxt, då nämligen dessa, som utgjorde

år 1899 2,881 kronor 46 öre och år 1903 9,917 kronor 19 öre,

uppgått till, år 1906 31,410 kronor 10 öre, år 1907 33,627 kronor 67

öre, år 1908 37,133 kronor 44 öre, år 1909 58,948 kronor 18 ore och

år 1910 47,909 kronor 49 öre. Att kostnaderna år ,1909 voro omkring

11,000 kronor högre än 1910, var påtagligen en följd af den s. k.

storstrej kon.

Men äfven om man bortser från landsstaten, hafva ifrågavarande

kostnader äfven för öfriga verk högst betydligt stigit, nämligen från

3,500 kronor år 1899 till omkring 22,000 kronor år 1910, hvilken

ökning vittnar om den mer och mer ökade betydelse, telefonen fått för

statsförvaltningen. Utsträckningen af telefonens användning är emellertid

underkastad kontroll af Kungl. Maj:t, då det nämligen genom nådigt

bref den 3 oktober 1903 föreskrifvits, att telefon icke må utan Kungl.

Maj:ts tillstånd i statens ämbetslokal uppsättas eller eljest på bekostnad

af statsmedel anordnas. Några ytterligare föreskrifter för vinnande af

besparing i förevarande afseende synas därför icke vara af behofvet

påkallade.

Kostnaden

för lokalhyra

Kostnaden

för diverse

utgifter.

Utgifterna för lokalhyra har under senaste tioårsperiod nära tredubblats

och uppgick år 1910 till 41,825 kronor, hvilken utgift är

sålunda fördelad:

till lokalhyra

för justitiekanslersämbetet ........................

kronor

3,500

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

11 11

„ nedre justitierevisionen........................

12,500

11 11

„ landtbruksstyrelsen ..............................

5,000

—

11 11

„ kommerskollegium.........................

15,625

—

11 11

„ domänstyrelsen......................................

2,800

—

11 11

„ landtmäterikontoret i Stockholms län

Kronor

2,400

41,825

—

Härjämte gäldas af expensmedel vissa i ofvanstående siffra ej

ingående hyresbelopp för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och åtskilliga

landtmäterikontor i länen.

I den mån ämbetsverkens lokalfråga varder löst, såsom redan skett

med kommerskollegium, landtbruksstyrelsen och domänstyrelsen, Indika

detta år inflyttat i f. d. riksdagshuset, kommer denna utgiftspost att

minskas eller upphöra.

Hvad slutligen angår de i förut intagna tabell såsom diverse utgifter

upptagna kostnader, hafva dessa, som år 1910 utgjorde 155,947

kronor 12 öre, under senaste tio år ökats med 112 procent.

Då till denna post måste hänföras alla de expenser, som ej kunna

inordnas under någon af de förut nämnda rubrikerna, torde här böra

till behandling upptagas frågan, huruvida alla slag af hit hörande expenser

kunna fullständigt uppräknas eller om på annat sätt fullt tydliga

anvisningar kunna lämnas för afgörande i omtvistliga fall af frågan,

om en utgift är af beskaffenhet att böra af expensmedel bestridas.

Önskvärdheten häraf har framhållits af några utaf de nu hörda myndigheterna;

och, såsom ofvan omförmäles, hafva Riksdagens revisorer i sin

till 1911 års riksdag afgifna berättelse anfört, att revisorerna, som trott

sig finna, att från expensanslagen bestridts utgifter, hvartill tillgångar

synts hafva bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke

närmare föreskrifter kunde lämpligen meddelas beträffande användandet

af medel från dessa anslag.

Enligt inhämtad upplysning lärer revisorernas nyssnämnda uttalande

syfta dels på under 1909 bestridda utgifter för ändringsarbeten, som

vidtagits i några landtmäterikontor i länen för deras skyddande mot

eldfara, dels ock å vissa anskaffningar af möbler m. m. för ämbetsverks

räkning. Hvad dessa senare beträffar, synes hinder icke böra uppställas

för expensanslagens anlitande för dylikt ändamål, helst om, såsom ofvan

ifrågasatts, dylika anskaffningar, där de äro af större omfattning, varda

underställda kungl. Maj:ts pröfning. Hvad åter ang-ar sadana arbeten,

som afse förändringar af själfva ämbetslokalerna, äfvensom anordnande

af värme-, ventilations-, vatten- och gasledningar, torde dessa däremot

icke vara af beskaffenhet, att böra af expensmedel bekostas. Utgift för

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

elektriska ringledningar åter torde, lika väl som för telefonledningar,

vara att anse såsom expens. Beträffande elektriska ljusledningar kan

frågan mö]ligen vara mera tvifvelaktig. Praxis har emellertid gatt i

den riktning, att kostnaden härför bestridts af expensmedel, och anmärkning

häremot har ej förekommit. Dock torde härvid, när fråga är om

att första gången i ett ämbetsverk anordna elektrisk belysning, Kungl.

Maj:ts medgifvande böra inhämtas, hvilket ock, så vidt den föreliggande

utredningen gifver vid handen, hittills alltid ägt rum. Dylik kostnad

bör emellertid helt naturligt icke hänföras till rubriken diverse utgifter,

utan till lyshållning. Kostnaden för anordnande af hyllor och inredning

af skåp, äfven väggfasta, torde ostridigt vara af beskaffenhet att höra

med expensmedel bestridas. Då sådan kostnad hör under rubriken:

inventarier, skulle alltså, om ofvannämnda förslag godkännes, sådan inredning

underställas Kungl. Maj:ts pröfning, där kostnaden öfverstege

500 kronor. >

Äfven i andra afseenden än i fråga om förenämnda ledningar

m. in. torde tvekan kunna uppstå, t. ex. rörande arfvode för biträde,

som ett ämbetsverk anlitar från utomstående. Att ersättning åt stadsbud

o. d., som anlitas för transport och annat kroppsarbete, är af

expensutgifts natur, torde vara påtagligt. Men om indraget ej afser

kroppsarbete, kan saken vara svårare att afgöra. Afser uppdraget ett

rent intellektuellt arbete, såsom då en matematiker anlitas för verkställande

af särskild fackkunskap kräfvande beräkningar, eller en jurist

såsom ombud i eu rättegång, bör utgiften ej gäldas af expensanslag,

utan på annat sätt bestridas. År åter fråga om t. ex. kopiering af

byggnadsritningar, lärer hinder ej möta att, såsom domänstyrelsen i

dylikt fall gjort, afföra utgiften å expensanslaget. Inhämtande af soliditetsupplysningar

har af statskontoret bekostats från detta anslag, hvilket

torde hafva varit fullt befogadt.

Måhända kunde tillräcklig anvisning i förevarande hänseende innefattas

i en föreskrift därom, att arfvode för uppdrag, som klöfver intellektuellt

arbete, ej må med expensmedel bestridas.

Hvad som sålunda förekommit torde emellertid gifva vid handen,

att det svårligen låter sig göra att genom en allmän föreskrift exakt

Ang. exponsmedelsräkningaina.

angifva alla de kostnader, som äro att hänföra till expenser. Utan man

torde få inskränka sig till att dels angifva de särskilda rubriker, hvarunder

expenserna skola i expensmedelsräkningarna redovisas och därvid

under rubriken diverse utgifter uppräkna de vanligast förekommande

slagen af sådana, dels ock lämna särskilda föreskrifter i några afseenden,

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

där tvekan snarast kan antagas uppstå.

Det sätt, hvarpå här ifrågavarande verk och myndigheter redovisa

sina expensmedel, företer för närvarande vissa skiljaktigheter.

Länsstyrelserna, arméförvaltningen i fråga om landtförsvarsdepartementets

kansli- och kommandoexpeditioner, marinmyndigheterna samt

några andra ämbetsverk, såsom Svea hofrätt, hofrätten öfver Skåne och

Blekinge, riks- och landsarkiven in. fl. upptaga ej i sina redovisningar

några särskilda underrubriker för expenserna i vidare mån än att länsstyrelserna

särskildt redovisa utgifterna för inköp af böcker, enär, såsom

ofvan nämnts, visst belopp är härför anvisadt. Öfriga myndigheter afgifva

specificerade expensmedelsräkningar, men utgifternas fördelning å

underrubriker sker härvid på ett ganska växlande sätt, hvilket ju finner

sin förklaring däruti, att 1842 års formulär är i vissa afseenden föråldradt.

Emellertid torde nu, för vinnande af reda och likformighet, vederbörande

verk och myndigheter böra åläggas att afgifva särskild expensmedelsräkning,

hvilken, med afseende å hvad ofvan anförts, torde höra

upptaga följande underrubriker:

lokalhyra,

inköp af papper,

» » öfriga skrifmaterialier,

» )> böcker och kartor,

prenumeration å tidningar,

inbindning af böcker och handlingar,

uppvärmning,

lyshållning,

renhållning och städning,

inköp och underhåll af möbler och inventarier,

telefon och telegram,

renskrifning (där sådan gäldas af expensmedel), samt

diverse utgifter;

hvar jämte utgifterna för annonsering, hvilka för en mängd ämbetsverk,

bland ^ andra länsstyrelserna, uppgå till mycket afsevärda belopp, torde

böra från diverse utgifter utbrytas och upptagas under särskild rubrik..

Följande kostnader synas böra särskildt angifvas såsom tillhörande

posten diverse utgifter:

fraktkostnad,

vattenafgifter,

kostnad för transport af möbler, arkivalier m. m.,

kostnad för inköp af tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar,

kostnad för insättning och uttagning af innanfönster,

arfvode för uppdragning af ur,

arfvode för kopiering af ritningar o. d.,

kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom å lås, nycklar m. m.

Såsom framgår af förut intagna redogörelse öfver myndigheternas vissa^i

yttranden i föreliggande ärende, hafva vissa förslag framställts äfven den frami

några andra afseenden än som här ofvan varit föremål för be- stäli^förhandling.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län har ifrågasatt,

huruvida ej större öfverskådlighet öfver expenserna skulle vinnas därigenom,

atit expensanslagen uppdelades i flera underafdelningar, hvar

för sig upptagande särskilda grupper af utgifter å dessa anslag. En

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

sådan uppdelning synes emellertid ej böra tillstyrkas i vidare mån än

så vidt'' angår tryckningskostnadernas ofvanberörda utbrytande från

expensanslagen. Fn ytterligare sönderdelning af anslagen skulle naturligen

vålla ökadt arbete på alla håll, som ej synes kunna motvägas af

fördelarna däraf. Om, såsom ofvan föreslagits, likformiga underrubriker

föreskrifvas för alla expensmedelsräkningar, kan vid förefallande behof

statistiskt material rörande de särskilda utgiftsgrupperna utan svårighet

inhämtas.

Länsstyrelsens i Västernorrlands län förslag att vissa kostnader

skulle från sjätte hufvudtitelns expensanslag bortffyttas och bestridas af

andra myndigheter, synes ej böra till någon åtgärd föranleda, då någon

besparing ej därigenom torde kunna vinnas och förslaget innebär motsatsen

till förenkling.

Öfverbibliotekariens och riksarkivariens förslag till vissa detaljförändringar

i staterna för biblioteket och riksarkivet torde ej i detta

sammanhang böra till behandling upptagas.

Däremot torde åtgärd påkallas af domänstyrelsens erinran därom,

att, sedan enligt riksstatens nya uppställning samtliga öfriga utgifter

för domänförvaltningen upptagits bland driftkostnader för statens domäner,

äfven domänstyrelsens expenser torde böra dit öfverföras och

Beräkning af

anslagens belopp

i 1913

års riksstat.

således ej längre drabba nionde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in.

Såsom af det ofvan anförda framgår, har den gjorda utredningen

icke, frånsedt de lämnade uppslagen till möjliga besparingar i fråga om

tryckningskostnaderna, utmynnat i några mera betydelsefulla förslag till

åtgärder för vinnande af besparing i expensutgifter. I själfva verket

torde också den rationella sparsamheten med expensmedlen svårligen

kunna framalstras genom klafbindande föreskrifter, utan alltid ytterst

blifva beroende af omdömesförmågan och pliktkänslan hos dem, som

handhafva medlen. Såsom en utväg att söka begränsa expenserna kunde

det möjligen ifrågasättas, att Kungi. Maj:t skulle årligen för hvarje verk

eller myndighet bestämma en viss summa, som ej finge öfverskridas

utan särskildt nådigt medgifvande. Men denna utväg torde dock

knappast leda till målet. Vederbörande myndigheter skulle nämligen

utan tvifvel, till undvikande af förnyade underdåniga framställningar,

finna sig föranlåtna att beräkna det för året behöfliga beloppet tämligen

högt, hvarjämte genom en anordning af antydda art ansvaret

för medlens behöriga handhafvande blefve i viss mån aflyftadt från just

den myndighet, som närmast är i tillfälle att afväga behofven.

Om alltså några direkt på besparing riktade föreskrifter kunnat endast

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

i ringa omfattning ifrågasättas, torde emellertid de föreslagna föreskrifterna

dels rörande ett likformigt sätt för expensmedlens redovisning, hvilka

föreskrifter tillika, så fullständigt som synts lämpligen kunna ske, angifva

de olika ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, dels ock

angående hänskjutande till Kungl. Maj:ts pröfning af vissa frågor om

expensutgifter tjäna till att indirekt befrämja sparsamhet genom att

underlätta och skärpa kontrollen öfver medlens användande. Den gjorda

utredningen har alltså gifvit upphof til] vissa förslag, syftande i den

riktning, som angifves i Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse

den 31 maj 1911, hvarjämte utredningen dels utvisat, huru de olika

slagen af expenser under senare tid ökats, samt de hufvudsakliga orsakerna

till denna ökning, dels ock gifvit vid handen önskvärdheten af

att särskilda anslag afses för tryckningskostnaderna.

Slutligen återstår att beräkna beloppen af de anslag, som böra i

1913 års riksstat upptagas dels för tryckningskostnader, därest särskilda

anslag härtill komma att i staten uppföras, dels ock för öfriga utgifter

af ifrågavarande slag, hvilken beräkning torde böra ske med ledning

af hvad som under de senaste åren för dessa ändamål åtgått. Härvid

torde, ehuru ofvan antydda möjligheter till vinnande af besparing äro

tämligen ovissa, hänsyn därtill kunna tagas så till vida, att någon höjning

af de siffror, som utmärka åtgången af expenser under de senaste

åren, icke sker, oaktadt det år, beräkningen afser, eller 1913, ligger 3

år längre fram i tiden.

Under de tre sista åren hafva de från expensanslagen bestridda Anslagen till

tryckningskostnaderna för de särskilda hufvudtitlarna uppgått till följande ^osnTader."

belopp i runda tal:

1908

1909

1910

kr.

Andra hufvudtiteln ...............

126,700

89,300

108,800

Tredje „ ...............

3,400

4,300

3,200

Fjärde „ ...............

4,900

8,600

5,400

Femte ., ...............

16,500

24,100

23,200

Sjätte ,. ...............

156,100

173,800

209,200

Sjunde ,, ...............

48,500

67,700

104,800

Åttonde „ ...............

11,500

17,800

14,400

Nionde „ ...............

17,000

24,600

31,300

Summa

384,600

410,200

500,300

Att dessa slutsummor för åren 1908, 1909 och 1910 något öfverstiga

de i de förut intagna tabellerna förekommande summor å tryckningskostnader,

beror däraf att i de nu angifna summorna äfven tredje hufvudtitelns

tryckningskostnader medräknats. I dessa summor ingå däremot,

såsom förut erinrats, icke tryckningskostnaderna för marinstaben, inspektören

för flottans öfningar till sjöss, kustartilleriet, landsarkiven och

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

landtmäterikontoren i länet, liksom ej heller kostnaden för tryckning af

länens markegångstaxor. Dessa synas dock ej vara af den betydenhet,

att särskild hänsyn därtill behöfver tagas vid bestämmande af nu ifrågavarande

förslagsanslags belopp.

Med ledning af de föreliggande siffrorna och om, på sätt,

statistiska kommittén föreslagit, statistiska centralverkets tryckningskostnader

komma att från sjunde hufvudtitelns ifrågavarande förslagsanslag

bestridas, i hvilket fall en tillökning af detta med omkring 30,000

kronor synes behöfva beräknas, torde förslagsanslagen till tryckningskostnader

å 1913 års riksstat icke böra beräknas lägre än

Anslagen till

skrifmaterialier

och. expenser,

ved

m. m.

för andra hufvudtiteln

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

............. kronor 115,000

.............. „ 4,000

.............. „ 7,000

............. „ 25,000

............ „ 200,000

.............. „ 130,000

.............. „ 15,000

...............„ 32,000

Summa kronor 528,000

Samtliga utgifter å expensanslagen hafva under de senaste tre

åren uppgått till följande belopp, i runda tal:

1908

1909

1910

kr.

Andra hufvudtiteln...........................

199,900

165,800

184,600

Tredje

it ...........................

115,000

126,100

157,000

Fjärde

tf ..........................

24,200

22,600

18,700

Femte

„ (uppvärmning m. m.)

299,700

325,200

314,600

»5

„ (skrifmaterialier m. m.)

97,400

131,000

123,100

Sjätte

.. ...........................

467,900

538,700

568,100

Sjunde

It ...........................

159,100

154,100

212,800

Åttonde

„ ...........................

78,500

79,100

78,400

Nionde

tt ...........................

63,400

101,200

119,900

Summa

1,505,100

1,643,800

1,777,200

Efter afdrag för hvad som här ofvan föreslagits skola utbrytas

till förslagsanslagen till tryckningskostnader samt, hvad nionde hufvudtiteln

beträffar, af ett belopp utaf 20,000 kronor för domänstyrelsens

expenser, hvilka synas böra till driftkostnader för domänförvaltningen

öfverföras, torde expensanslagen för år 1913 kunna beräknas till följande

belopp, nämligen:

för andra hufvudtiteln ................................................... kronor

» tred.l’e » ................................................... „

„ fjärde „ _ ................................................... „

„ femte „ (till uppvärmning, belysning in. m.) „

„ ,, „ (till skrifmaterialier m. in.) „

Transport kronor

65,000: —

140,000: —

13,000: —

315,000: —

100,000: —

633,000: —

för sjätte hufvudtiteln

„ sjunde „

„ åttonde „

,, nionde ,,

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

Transport kronor 633,000: —

................ „ 350,000: —

.................. „ 100,000: —

.................. „ 63,000: —

.................. „ 60,000: —

Summa kronor 1,206,000: —

En jämförelse af dessa siffror med de i 1912 års riksstat uppförda

anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. utvisar, att det framställda

förslaget, förutom utbrytandet af särskilda anslag för tryckningskostnader,

innebär:

för andra hufvudtiteln en minskning

„ tredje „ „ ökuing

,, fjärde ,, ,, ,,

„ femte „ (till uppvärmning m. m.

„ „ „ (till skrifmat. m. m.''

,, sjätte „ en minskning

,. sjunde „ „ „

„ åttonde „ „ ökning

„ nionde „ „ „

af.

kronor

46,991

—

19,846

—

11 •

—

ökning af

15,000

—

minskning „

13,882

—

75,756

7,905

—

19,521

—

hvadan alltså, då de nya anslagen till tryckningskostnader beräknats

till 528,000 kronor, förslaget i sin helhet innebär en ökning i utgiftsstaten

å 453,644 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes,

att närmare utredning må verkställas om i hvad mån och på hvad

sätt de för länsstyrelserna behöfliga blanketter kunna lämpligen gemensamt

tryckas;

att åt marinförvaltningen uppdrages att tillse, i hvad mån och på

hvad sätt gemensamt blankettryck vid marinen kan för vinnande af

besparing anordnas;

att utredning må verkställas om möjligheten af att ur länskungörelserna

utesluta förteckningarna angående beviljade lagfarter, efterlysningar

af brottslingar och uteblifna värnpliktiga, väguppskattningsinstrument,

inskrifningsrevisionernas beslut m. m.; samt

att det må tagas under öfvervägande, huruvida och på hvad sätt

en sakkunnig granskning af tryckeriräkningar bör anordnas, samt, därest

Sammanfattning

af de

framställda

förslagen.

ett dylikt uppdrag anses böra utsträckas till att afse allt tryck af större

omfattning, som i bufvudstaden sker för statsverkets räkning, huruvida

ej med detta uppdrag bör förenas bestyret med tryckets fördelning å

de olika tryckerierna härstädes.

Vidare föreslås,

att föreskrift utfärdas därom, att vederbörande ämbetsverk och

myndigheter, hvilkas expenser bestridas af de under de särskilda hufvudtitlarna

å riksstaten uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. eller det å femte hufvudtiteln upptagna förslagsanslaget

till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar,

skola årligen afgifva expensmedelsräkningar, hvari utgifterna

redovisas under följande rubriker:

lokalhyra,

inköp af papper,

„ „ öfriga skrifmaterialier,

„ „ böcker och kartor,

prenumeration å tidningar,

annonsering,

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

inbindning af böcker och handlingar,

uppvärmning,

lyshållning,

renhållning och städning,

inköp och underhåll af möbler och inventarier,

telefon och telegram,

renskrifning, samt

diverse utgifter, såsom fraktkostnad, vattenafgifter, kostnad för

transport af möbler, arkivalier m. m., kostnad för inköp af tvål, tändstickor,

nålar och dylika förbrukningsartiklar, kostnad för insättning och

uttagning af innanfönster, arfvode för uppdragning af ur, arfvode för

kopiering af ritningar o. d., kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom

å lås, nycklar m. in.

Ytterligare föreslås, att nådiga föreskrifter må meddelas därom,

att expensanslagen icke må i andra fall än där sådant blifvit

uttryckligen medgifvet användas till bestridande af kostnad för rénskrifning;

att,

beträffande anskaffning af möbler och inventarier, fråga om

inköp af föremål till pris öfverstigande 500 kronor eller om uppsättning

af möbler eller inventarier i nya eller utvidgade lokaler skall underställas

Kungl. Maj:ts pröfning;

att, hvad särskildt angår skrit- och räknemaskiner till värde ej

öfverstigande 500 kronor, vederbörande myndighets beslut om anskaffande

af sådan maskin skall anmälas hos statskontoret, som har att med vederbörande

leverantörer på förmånligaste villkor träffa aftal om leverans af

erforderlig maskin;

att fråga om införande i ämbetslokal af elektrisk belysning skall

underställas Kungl. Maj:ts pröfning;

att kostnad för. arbeten, som afse förändring af själfva ämbetslokalerna

eller anordnande af värme-, ventilations-, gas- eller vattenledningar

icke må med expensmedel bestridas;

att arfvode för uppdrag, som kräfver intellektuellt arbete, ej heller

må af expensmedel gäldas;

att, för vinnande af besparing i pappersåtgången, halfark skall

användas, där sådant lämnar tillräckligt utrymme och det ej för omslutande

af bilagor eller af annan anledning anses nödigt att begagna

helark;

att för försändelser ej böra användas kuverter af dyrbarare slag

än som med afseende å försändelsens art anses nödigt;

samt att endast handlingar, afsedda att förvaras och begagnas en

längre tid, böra inbindas i skinnband, men andra handlingar i billigare band.

Slutligen hemställes,

att Kungl. Maj:t i den nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, som kommer att aflätas till 1912 års riksdag, måtte

föreslå Riksdagen, att i riksstaten för år 1913 må, med de belopp här

ofvan föreslagits, å de särskilda hufvudtitlarna uppföras förslagsanslag

dels till tryckningskostnader, dels ock till öfriga expenser, äfvensom

bland driftkostnader för statens domäner inberäknas ett belopp af 20,000

kronor för bestridande af domänstyrelsens expenser.

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

Stockholm den 4 november 1911.

PER SÖDERMARK.

BILAGA.

Expenserna år 1910 för nedan

Lokal-

hyra

Inköp af

papper

Inköp af

böcker

Inbind- ning af

Tryckning af

böcker

ochhand-

lingar

blanketter

m. m.

annat

Andra hufvudtiteln.

Justitiedepartementet .................................

479

800

1,200

4,000

11,000

Justitiekanslersämbetet .............................

3,500

—

113

145

—

125

—

Nedre justitierevisionen.............................

12,500

—

1,713

1,652

2,125

1,148

—

Svea hofrätt .................. ......

—

2,544

1,271

2,620

1,383

Göta hofrätt ................................

—

804

Öl

1,108

387

139

; Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.........

—

1,216

974

897

380

Krigshofrätten .........................

—

123

—

Summa

16,000

—

6,934

5,690

8,153

7,372

11,139

—-

Fjärde hufvudtiteln.

Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition.

—

1,598

285

800

—

4,133

—

» kommandoexpedition

—

1,480

446

230

1,256

—

Summa

—

3,078

732

1,030

5,389

—

Femte hufvudtiteln.

Sjöförsvarsdepartementets kansliexpedition ...

—

484

179

1 0

339

—

3,290

„ kommandoexpedition

—

Öl

216

—

798

344

Marinförvaltningen ..............................

—

1,466

1,731

3,768

4,385

—

Flottans station i Stockholm ...................

—

14,229

1,701

2,560

9,237

—

» „ » Karlskrona .....................

—

9,132

1,094

10,265

5,158

—

Summa

—

25,545

4,727

17,149

19,579

3,635

Sjätte hufvudtiteln.

Civildepartementet .......................

—

1,840

—

649

1,951

1,634

10,222

Medicinalstyrelsen ..............

—

1,642

1,221

2,000

3,000

8,859

Öfverståthållareämbetet........................

—

786

422

797

1,851

Kung]. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms lön

1,488

1,598

5,113

7,900

, Uppsala „

—

2,154

164

1,011

865

2,000

, Södermanlands ,

—

1,301

488

2,023

2,742

nämnda verk och inrättningar.

Upp-

värmning

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifniDg

Diverse

Summa

637

995

158

4,622

23,892

622

360

499

—

215

5,702

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

1,500

—

1,122

2,098

1,493

2,649

1,356

29,431

—

2,622

210

1,390

117

2,457

—

2,343

16,961

1,570

193

410

234

437

6 7

—

1,851

7,861

1,108

125

565

—

698

—

584

6,610

521

—

401

—

154

—

204

1,614

6 5

8,582

1,697

6,221

693

5,761

2,649

11,178

92,074

871

400

924

597

1,088

—

256

10,956

668

376

744

453

—

697

1,166

178

7,698

1,539

776

1,668

1,050

1,786

1,166

435

18,655

538

571

755

239

108

—

449

6,957

538

—

513

298

515

837

4,412

2,399

2,940

3,258

3,911

6,898

—

2,991

33,752

33,012

21,926

28,887

925

1,841

134

13,094

127,551

29,198

23,535

—

14,944

295

2,626

28,996

125,317

65,688

49,073

48,360

5,671

11,989

301

46,369

297,991

1,407

961

1,896

1,946

3,455

—

6,581

32,548

1,677

3 2

700

—

1,428

1,863

211

—

2,800

25,404

1,469

244

1,184

495

5,602

6,155

7,588

26,596

892

475

844

1,173

559

3,926

3,251

27,317

1,109

408

533

1,540

526

2,650

1,551

—

14,513

1,360

—

290

480

—

1,197

—

1,244

1,550

12,730

Lokal-

hyra

Inköp af

papper

Inköp åt

böcker

Inbind- ning åt

böcker

och band.

lingar

Trycki

blanketter

in. m.

ring åt

annat

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Östergötlands

län

—

922

110

616

4,260

5,175

„ Jönköpings

—

1,844

201

675

1,741

5.751

„ Kronobergs

—

1,000

150

—

600

—

500

—

5,000

„ Kalmar

—

2,515

854

3,608

6,202

„ Gottlands

—

331

672

7,116

, Blekinge

—

992

—

113

461

1,169

2,854

„ Kristianstads

—

1,230

1,048

9,714

v Malmöhus

—

2,115

3,225

5,557

3,442

Hallands

—

443

889

2,086

3,341

„ Göteborgs och Bohus „

—

2,658

—

100

—

1,664

1,500

—

6,762

„ Alfsborgs

—

900

—

100

—

1,500

—

2,000

—

7,000

—

„ Skaraborgs

—

1,549

860

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

2,793

3,949

„ Värmlands

—

966

114

2,264

3,655

8,273

„ Örebro

—

108

1,396

2,801

3,337

„ Västmanlands

—

259

—

104

652

3,313

1,519

, Kopparbergs

—

1,460

2 8

951

2,545

6,804

„ Gäfleborgs

„

—

192

100

—

1,829

3,043

7,882

,, Västernorrlands

—

1,737

978

4,766

4,233

„ Jämtlands

—

539

733

2,408

3,071

„ Västerbottens

—

—-

1,183

195

707

1,504

2,469

6 5

„ Norrbottens

1,049

179

627

1,705

6,368

Summa för länsstyrelserna

—

27,714

2,595

26,150l43

60,684

3 7

122,915

Summa för sjätte hufvudtiteln

—

31,983

4,888

1 5

30,899

67,170

141,996

Sjunde hufvudtiteln.

Finansdepartementet .....................

—

1,137

854

1,643

2,000

12,029

Kammarkollegium ........................

—

1,169

187

1,659

528

Statskontoret.................................

—

3,548

292

2,223

5,741

Kommerskollegium ........................

15,625

—

1,339

948

3,906

9,494

63,757

Kammarrätten ....................

—

666

254

620

657

Statistiska Centralbyrån..................

—

156

247

572

Öfverintendentsämbetet .................

—

190

484

615

403

Summa

15,625|

—

3,073

10,916 69

19,398] 93)

75,786]

Upp-

värmning

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifning

Diverse

Summa

590

332

664

2,076

2,288

3,538

20,576

787

229

599

2,060

—

4,669

2,252

20,811

400

—

300

—

400

—

1,500

—

1,300

—

11,093

846

600

534

2,517

112

2,612

586

21,071

845

205

—

483

487

—

715

495

11,782

1,042

441

524

1,020

101

1,802

1,575

12,098

624

—

750

420

—

1,600

—

769

—

1,255

17,524

485

1,159

511

3,864

1,480

4,106

26,127

1,439

880

722

1,303

7 3

1,700

2,548

15,495

946

530

699

2,658

—

3,292

6,028

—

26,840

1,200

—

400

650

—

2,200

—

1,500

—

3,945

21,415

1,050

—

240

450

—

1,976

407

1,403

5,583

20,288

868

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

393

987

1,683

460

—

1,703

—

21,394

857

463

857

1,216

—

2,000

2,157

15,295

1,100

226

783

—

1,147

—

1,138

1,965

12,210

1,471

392

956

2,504

119

5,679

494

23,478

931

287

1,303

—

1,342

125

—

2,902

3,383

23,324

2,873

410

1,741

2,848

3 5

480

—

4,799

3,905

28,843

1,441

562

407

2,281

—

2,155

2,389

16,020

633

267

591

3,475

532

3,914

187

15,662

1,025

629

311

4,233

415

—

3,303

800

20,650

24,821

10,879

16,456

47,909

3,972

58,951

53,518

456,568

29,375

12,785

20,965

52,215

6 5

13,242

65,106

70,489

541,118

710

345

676

558

275

1,002

21,233

2,192

206

1,434

971

1,077

—

921

10,349

2,237

1,155

1,283

—

1,031

10,620

—

3,675

31,810

2,501

—

1,172

4,717

1,978

4,630

—

5,929

116,001

2,431

311

1,667

185

1,667

—

8,486

876

209

1,163

130

—

2,511

6,002

349

156

693

326

251

—

1,928

5,401

11,299

3,557

11,635

5,182

18,605

—

15,995

199,285

Inbind-

Tryckning af

Loka!

Inköp af

hyra

papper

böcker

och hand-

blanketter

lingar

m. m.

Åttonde hufvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet...........................

—

1,349

305

695

1,722

6,794

Riksarkivet ............................................

—

148

—

4,893

Biblioteket...............................................

—

1,132

—

672

—

5,249

Summa

—

2,630

305

5,589

2,399

12,044

Nionde hufvudtiteln.

Jordbruksdepartementet..............................

—

1,477

1,105

3,761

6,800

Domänstyrelsen

2,600

1,586

654

1,766

245

2,533

Landtmäteristyrelsen ................................

2,400

1,495

407

2,093

2,887

1,196

—

Summa

5,200

—

4,560

1,113

4,965

6,804

10,529

Svensk författningssamling ........................

—

81,711

Vissa direkt från Statskontoret utbetalade be-

loPP......................................................

5,000

—

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

31,227

Summa för år 1910

41,825

—

82,940

23,020

78,705

128,115

368,070

, Upp- värmning

Lys-

hållning

Renhållning

och

städning

Telefon

och

Möbler

och

inventarier

Ren-

skrifning

Diverse

Summa

1,751

546

2,092

784

211

3,258

19,510

3,324

760

1,194

•

—

1,408

—

1,497

13,234

2,499

2,757

1,912

2,593

-r-

—

1,158

18,010

—

7,576

4,063

5,198

819

4,213

—

5,914

50,754

989

355

942

911

940

396

17,730

586

—

339

1,266

1,364

—

682

501

3,577

17,903

1,965

—

488

1,485

1,590

4,000

1,610

21,706

3,540

—

1,183

3,694

3,866

5,623

584

5,584

57,339

—

81,711

7,325

46,032

134,926

73,136

97,744

69,500

61,222

69,808

155,947

1,384,963