SOU 1912:9

1

Till herrar Riksgäldsfullmäktige.

Genom skrifvelse af den 4 maj 1911 hafva herrar Riksgäldsfullmäktige

uppdragit åt undertecknade att på grund af Riksdagens skrifvelse den

25 april 1911 såsom kommitté verkställa utredning med afseende å planen

och omfattningen samt kostnaderna för utgifvande på svenska språket af

en samling gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar

i främmande länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

framställning, som härutinnan gjorts i en vid 1911 års Riksdag inom

Första kammaren väckt motion nr 22, samt att till herrar Riksgäldsfullmäktige

inkomma med förslag. Som kommitténs sekreterare har tjänstgjort

filosofie kandidaten Einar J:son Thulin.

Kommittén sammanträdde första gången den 28 maj 1911 och har

sedan haft öfverläggningar den 15 oktober, 19 november och 18 december

1911 samt den 24 mars 1912, då arbetet afslutades.

Kommitterade hafva ansett sig till en början böra lämna en kort

redogörelse för

I. Pa främmande språk utgifna författningssamlingar.

Som åt motionären vid 1911 års riksdag påpekats, föreligga på

främmande språk åtskilliga samlingar af grundlagar och andra författningar

af konstitutionell natur. Den senast utgifna af dessa samlingar

är tredje upplagan af F. R. Dareste, Les constitutions mödernes (Paris

1910). Arbetet inledes med en redogörelse för författningslifvets allmänna

utveckling, till hvilken ansluter sig bibliografiska uppgifter rörande

dittills utkomna samlingar af konstitutionella författningar. I inledningen

påpekas, att man i fråga om en författningspublikation har att välja

mellan två väsentligt olika sätt för utgifvandet. Antingen kan man aftrycka

i kronologisk ordning alla konstitutionella författningar, som tid

efter annan antagits i ett land, tillsammans med dem kompletterande

konstitutionella stadgar (lois modificatives), eller också kan man utgifva

blott gällande författningar i deras ursprungliga lydelse, med tillägg

af de förändringar, som kunna vara genomförda, men utan upptagande

af sådana kompletterande bestämmelser. Den förra utgifningsmetoden

bär det felet att leda till vidlyftigheter; det fordras ett ansenligt antal

volymer, af Indika största delen endast skulle hafva ett ofta mycket begränsadt

historiskt intresse. Upplysningar af praktiskt intresse rörande

gällande lagstiftning i allmänhet — det enda som många begära_ af ett

arbete af denna natur — skulle så att säga ligga inkapslade i detta

historiska material. Det andra utgifningssättet har tillämpats af Dareste,

dock med någon ändring. Då alla de författningar, som icke äro gällande,

hafva uteslutits, har utgifvaren i stället under namn af historiska

uppgifter (notices historiques) före hvarje lands författning lämnat en

kort redogörelse för landets konstitutionella historia.

Alla texter äro utgifna på franska. För många mindre betydande

länder äro emellertid ej några grundlagstexter i arbetet medtagna, utan

finnas för dessa länder endast de ofvannämnda historiska uppgifterna.

Under grundlagstexten äro vissa upplysningar lämnade i form af noter.

Dessa innehålla dels hänvisningar till gällande politisk och administrativ

lagstiftning, dels anmärkningar rörande ändrad eller upphäfd lydelse i

fråga om texterna (modifications et abrogations de textes), dels ock

slutligen uppgifter i vissa hänseenden rörande valbestämmelserna. Kritiska

anmärkningar förekomma ingenstädes. I allmänhet äro texterna

fullständigt återgifna; i ett begränsadt antal fall har detta dock ej skett,

utan vissa paragrafers innehåll i korthet angifvits inom klammer.

Af författningarna hafva blott medtagits sådana, som äro af grundlags

natur. Öfversättningarna hafva med undantag för de turkiska och

japanska författningarne ägt rum från grundtexten, och hvarje främmande

uttrjmk, som icke har sin exakta motsvarighet i ett franskt ord,

har angifvits inom parentes.

Efter hvarje lands författning följer en specialbibliografi med uppgift

dels på publikationer, som innehålla de officiella texterna, såväl af de

gällande författningarna som af förut gällande, dels på viktigare författningskommentarier,

dels på arbeten, som röra den konstitutionella

historien.

Utom inledningen och den allmänna bibliografien, som inrjmmes på

23 sidor, upptaga grundlagstexter, historiker och specialbibliografi 1,522

sidor, fördelade på två volymer i oktav (167 x 94). Härtill kommer

sakregister på 20 sidor. 1 första volymen inrymmas de central- och

vesteuropeiska staternas författningar, börjande med Frankrike, England

o. s. v. i geografisk ordning, i andra volymen de nord- och osteuropeiska

staternas samt de utomeuropeiska ländernas författningar. 1 allmänhet

äro författningarna för kolonierna fogade till moderlandets författning

med undantag för England.

Den af P. Posener år 1909 utgifna grundlagssamlingen »Die Staatsverfasmngen

des Er dhalls)'') är till planläggning och utförande helt olika

Dareste’s Constitutions mödernes. Publikationen innehåller dels författningar

för viktigare stater, i allmänhet med korta inledningar och litteraturuppgifter,

dels för mindre viktiga stater kortare upplysningar om

författningen. På grund af att arbetets utgifvande ägt rum under medverkan

i stor utsträckning af sakkunnige från olika länder, har publikationen

icke en så enhetlig karaktär som Dareste’s Constitutions. I vissa

fall äro författningarna öfversätta till tyska språket, i andra fall äro texterna

utan vidare återgifva på grundspråket, såsom t. ex. för Sverige,

Belgien, Frankrike, de engelska kolonierna, och de flesta amerikanska

stater. För att fullt kunna utnyttja ifrågavarande publikation behöfvas

insikter i ej mindre än sex olika språk.

Arbetet omfattar 1,435 sidor i kvart i tillsammans eu volym. Författningarna

följa i bokstafsordning efter ländernas namn på tyska inom

hvarje världsdel.

Betydligt mindre till omfånget än de båda förut nämnda är den af

Walter Fairleigh Dodd år 1909 utgifna publikationen Modern Constitutions

(2 volymer) och innehåller denna samling författningarna endast

för ett utvaldt antal stater. Liksom Dareste har Dodd för hvarje land

eu kortare historisk-konstitutionell redogörelse, hvarvid han dock läst

mindre afseende vid statsrättshistorien, än hvad Dareste gjort. Jämförelsevis

fylliga bibliografiska uppgifter hafva meddelats. Samtliga författningar

äro återgifna i engelsk öfversättning. Förklarande noter förekomma

däremot sparsamt. Publikationen inledes med en allmän statsrättslig

bibliografi.

Arbetet omfattar 686 sidor (190 x 103 mm.) i två volymer i oktav.

Det i jämförelse med ofvannämnda publikationer ringa sidoantalet och

4

mera spatiösa trycket bär möjliggjorts därigenom, att endast vissa länders

författningar medtagits, nämligen för Argentina, Australien, Österrike

och Ungern, Belgien, Brasilien, Canada, Chile, Danmark, Frankrike,

Tyskland, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Portugal, Ryssland,

Spanien, Sverige, Schweiz och Förenta staterna. Författningarna

följa i bokstafsordning efter ländernas engelska namn. Ett utförligare

systematiskt register är ägnadt att underlätta användandet af publikationen.

För den af P. Sveistrup utgifna publikationen »Bestaaende Forfatningslove,

Valglove og Forretningsordener i forskjellige Lande» har motionären

vid 1911 års riksdag redan lämnat en redogörelse i vissa afseenden.

Samlingen är till planläggning och utförande i flere hänseenden

olik de förut nämnda publikationerna, och hafva i densamma ej

blott medtagits grundlagar i egentlig mening, utan öfverhufvud alla sådana

lagar, som reglera staternas författningsförhållanden, äfven om de

icke kallas grundlagar eller fordra särskilda noggranna former för ändring.

Däremot äro lagar, hvilka icke utan vidare kunna anses vara

grundlagar i materiell mening, fastän de hafva formell grundlags natur,

ur publikationen uteslutna; sålunda den svenska tryckfrihetsförordningen.

Samlingen kan därför sägas omfatta grundlagarna och de konstitutionella

stadgarna i ett antal stater. För Sverige finnes bl. a. instruktionen

för justitieombudsmannen. I allmänhet äro vallagarna fullständigt

återgifna. För lagarna rörande den kommunala rösträtten lämnas vanligen

redogörelser i noter, såvida rösträtten ligger till grund för valen

till representationerna eller någon del däraf. De parlamentariska arbetsordningarna

äro jämväl intagna i samlingen, i regel fullständigt för den

afdelning af representationen, som motsvarar vår Andra kammare.

Till texterna äro fogade noter, innehållande utom lagar, som utgöra

komplement till författningstexten, jämväl sådana faktiska upplysningar,

som erfordras för att fullt förstå sj kifva texterna. Alla texter

äro återgifna på danska och i allmänhet fullständigt.

Publikationen är fördelad i 4 volymer i stor oktav (220 x 139 mm.)

med tillsammans 1,348 sidor författningstext och 39 sidor realregister

i tvåspaltigt tryck. Staterna äro ordnade geografiskt.

Den enda hittills utgifna samling, som omfattar enbart de parlamentariska

arbetsordningarna, är Moreau och Delpech: Les reglemente des

Assemblées législatives. I publikationen återgifvas arbetsordningarna på

franska för ett valdt antal länder. Arbetsordningarna för hvarje land

föregås vanligen af ett utdrag af de ställen i grundlagen, som röra

5

representationen. Noter förekomma mycket sparsamt. Staterna äro uppställda

i bokstafsordning.

Publikationen omfattar 2 volymer i oktav (168 x 90 mm.) på tillsammans

1,348 sidor författningstext och 76 sidor register. Häraf upptaga

arbetsordningarna för det engelska parlamentet 280 sidor.

I senaste upplagan af Dareste’s Constitutions finnes uppgifvet, att i

Frankrike för närvarande förberedes utgifvande af en samling vallagar.

Hittills har denna emellertid icke utkommit i bokhandeln.

Kommitterade hafva härefter tagit under öfvervägande frågan om

II. Ben planerade samlingens omfattning, uppställning och utgifvande.

Af den lämnade redogörelsen för en del modernare, på främmande

språk utgifna samlingar af grundlagar och andra författningar af konstitutionell

innebörd framgår, att tre af dessa samlingar blott innehållit

vederbörande staters grundlagar, en vissa staters parlamentariska arbetsordningar,

och slutligen en såväl grundlagar som åtskilliga konstitutionella

författningar.

I den skrifvelse, hvarigenom 1911 års riksdag uppdrog åt Fullmäktige

i riksgäldskontoret att verkställa utredning rörande utgifvande

af en samling konstitutionella författningar, afsågs att denna skulle omfatta

såväl grundlagar som vallagar och parlamentariska arbetsordningar

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den framställning som härutinnan

gjorts i den vid årets riksdag inom Första kammaren väckta motionen

n:r 22. I denna motion föreslogs, att den ifrågasatta samlingen närmast

skulle komma att blifva af samma beskaffenhet som den ofvan återgifna

af Sveistrup redigerade.

I densamma finnas följande stater representerade: i första delen

Danmark, Norge, Sverige, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyska

riket, Preussen; i andra delen Österrike (jämte erkehertigdöme! Österrike

ofvan Enns), Ungern, Schweiz (jämte Ziirich, Gflarus och Freiburg),Italien;

i tredje delen Storbrittanien och Irland; samt i fjärde delen Förenta

Staterna (jämte Massachusetts, New York och Illinois), Canada, Australien

och Viktoria.

Vid den granskning, som kommittén företagit, har kommittén funnit,

att i fråga om grundlagarna dessa stater böra bli representerade i den

ifrågasatta samlingen, men att därutöfver äfven grundlagarna för några

andra stater böra medtagas. Detta därför att, sedan den Sveistrupska

editionen utgafs, nya författningar tillkommit i Ryssland och Japan,

hvar]ämte Turkiets endast på papperet bestående författning efter revision

börjat tillämpas; och äfven om dessa staters kultur i viss mening

ej kan anses vara för oss likvärdig med de vesteuropeiska staternas,

har kommittén funnit deras författningar förtjänta att medtagas såsom

typer. Jämsides med Rysslands författning bör äfven den finska författningen

återgifvas. Jämväl bör i den planerade samlingen medtagas den

Sydafrikanska unionens författning, som tillkommit efter utgifvandet af

Sveistrups Forfatningslove. I ännu ett afseende torde emellertid efter

kommitténs mening den plan, som legat till grund för den Sveistrupska

samlingen, böra utvidgas, så att flere representanter för såväl den romanska

som den balkanslaviska statsvärldens författningar, än hvad

som skett i denna samling, komma att återgifvas. Kommittén anser

sålunda, att å ena sidan Spanien, Portugal och Rumänien, å andra sidan

Serbien, Bulgarien och Grekland böra vara i samlingen representerade;

sistnämnda stat äfven såsom typ för ett fullt genomfördt enkammarsystem.

I den Sveistrupska samlingen är bland de tyska staterna endast

Preussen representeradt; kommitterade hafva emellertid ansett att samtliga

de fyra konungarikena Preussen, Bayern, Sachsen och Wiirtemberg

böra medtagas, då dessa staters författningar i flere hänseenden uppvisa

skiljaktigheter.

Ett strängare urval synes kunna göras i fråga om de stater, hvilkas

vallagar och parlamentariska arbetsordningar blifva representerade i den

ifrågasatta samlingen. Vid en granskning af desamma har kommittén

funnit, att de vallagar och arbetsordningar, som äro återgifna i den

Sveistrupska editionen, blott med vissa modifikationer böra medtagas

äfven i den nu planerade samlingen. Först och främst torde det sålunda

ej alltid vara behöfligt att återgifva båda kamrarnas arbetsordningar;

vid återgifvande af arbetsordningen för den ena kammaren kunna

i texten eller i noter afvikelserna i den andra kammarens arbetsordning

angifvas. Vidare torde vallagarna och arbetsordningarna för Ungern

kunna ur samlingen uteslutas, men däremot böra vallagarna för Ryssland

och Finland samt Sachsen medtagas, den sistnämnda på grund af dess

säregna statsrättsliga intresse.

Följande staters vallagar skulle sålunda i samlingen återgifvas, nämligen:

Norges, Danmarks (begge tingen), Hollands (begge kamrarna), Belgiens

(begge husen), Tyska rikets, Preussens (Abgeordnetenhaus), Sachsens

(andra kammaren), Österrikes (Hans der Abgeordneten), Rysslands, Finlands,

Italiens (deputeradekammaren), Frankrikes, Englands underhus,

Förenta Staternas och Schweiz (nationalrådet).

Följande staters parlamentariska arbetsordningar skulle i samlingen

i

återgifvas, nämligen: Norges, Danmarks (begge tingen), Hollands (begge

kamrarna), Belgiens (begge linsen), Tyska riket, Preussens (begge husen),

Österrikes (Haris der Abgeordneten), Frankrikes (begge kamrarna), Englands

(on public business för begge husen), Förenta Staternas (begge

husen) och Schweiz (nationalrådet).

Den granskning, som kommittén verkställt af ifrågavarande författningar,

har gifvetvis ej varit af den mera djupgående natur, som vid

en öfversättning i och för deras utgifvande måste ske. Då det vid denna

detaljerade granskning måhända skulle kunna visa sig, att några af de af

kommittén föreslagna författningarna lämpligen kunna ur samlingen uteslutas,

eller att deras afvikelse!'' i vissa hänsenden från en viss typ lika

väl skulle kunna i noter angifvas, har kommittén funnit sig böra förorda,

att utgifvaren af den ifrågasatta samlingen må äga frihet till jämkningar

i den af kommittén här ofvan angifna grundplanen såväl i fråga om själfva

urvalet som ifråga om den omfattning, hvari respektive stater skulle

representeras. Fri pröfningsrätt bör gifvetvis tillkomma utgifvaren i

fråga om sådana författningar, som under utgifningstiden tillkomma.

Utom grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar förekomma

jämväl i den Sveistrupska samlingen andra författningar af konstitutionell

natur, som antingen innebära ett närmare utförande af någon i

konstitutionen angifven princip eller äro ägnade att belysa ett visst grundlagsstadgandes

innebörd. Till det förra slaget af författningar äro att

räkna lag om regeringens utöfning i händelse af konungs sjukdom, omyndighet

och bortovaro i Danmark, ministeransvarighetslagen i Nederländerna,

lag om statsrevision i Belgien o. s. v.; dessa författningar

hafva af Sveistrup i allmänhet i texten återgifvits. Till det senare

slaget af författningar äro att räkna de kommunala rösträttsbestämmelserna

i länder, hvilkas representation i ett eller annat afseende därmed

äger sammanhang; i allmänhet har Sveistrup återgifvit det hufvudsakliga

innehållet af sådana författningar i noter.

Ehuruväl det hade varit önskligt, att dylika lagar, såsom ägnade att

belysa egendomligheter i resp. länders författningar, hade kunnat i texten

återgifvas, har kommittén icke kunnat af utrymmesskäl förorda deras

mera fullständiga intagande i texten. Däremot böra de i form af noter

kunna i hufvudsak omnämnas eller refereras, på sätt som skett i Dareste’s

Constitutions. Hänvisningar kunna i dessa noter göras till resp. staters

författningssamlingar eller till andra texter, där dessa lagar äro ordagrannt

återgifna. Då de viktigare ländernas författningssamlingar finnas

i Riksdagens bibliotek, hafva de personer, som så önska, möjlighet att

å ifrågavarande bibliotek få del af de konstitutionella författningarna,

hvilka, om de intoges i samlingen, måhända skulle minska dess praktiska

användbarhet och i hvarje fall i hög grad inkräkta på utrymmet.

Med hänsyn till den engelska författningens säregna och från öfriga

staters författningar afvikande karaktär af till större delen oskrifven rätt

har kommittén tagit frågan om dess återgifvande i samlingen under

särskild t öfvervägande. Den Sveistrupska editionen har ägnat densamma

en ingående uppmärksamhet — hela tredje delen, sammanlagdt 463

dubbelspaltiga sidor, gäller den brittiska statsordningen ■— och de flesta

konstitutionella författningarna ända från medeltiden hafva återgifvits.

Dessutom finnes fogad till författningssamlingen en framställning af den

engelska statsordningens historiska utveckling och af gällande statsrätt.

Dareste har däremot blott återgifvit de viktigaste författningarna (magna

charta, bekräftelsen därå 1297, stata tum de tallagio non concedendo,

petition of right, declaration of right och act of settlement). Kommittén

har funnit sig böra förorda en medelväg i detta afseende. Då

en mängd af de i den Sveistrupska editionen intagna lagarna och

statuterna m. in. i allmänhet hafva nästan blott historiskt intresse,

och då de äro tillgängliga för den, som mera ingående vill stu

dera

den engelska statsrätten, såväl i Sveistrups som i andra samlingar,

har kommittén med hänsyn till de praktiska behof, som den

ifrågasatta samlingen främst afser att fylla, ansett sig böra förorda, att

blott de viktigaste författningsurkunderna, nämligen de af Dareste återgifna

jämte de senaste vallagarna samt öfver- och underhusets arbetsordningar

för allmänna angelägenheter0) i samlingen intagas. Härtill

bör efter kommitténs mening fogas en kort framställning af gällande

engelsk statsrätt, då utan densamma författningstexten har föga värde

för lekmannen.

I åtskilliga under de senare åren på främmande språk utgifna lagtexter

för internationellt bruk har man bredvid öfversättningen jämväl

intagit texten på originalspråket. Emot ett sådant förfaringssätt vid

här ifrågavarande publikation talar främst det skälet, att utrymmet

därigenom starkt kommer att tagas i anspråk, och att i följd häraf samlingens

lätthandterlighet kommer att minskas. Då det emellertid icke

blott ur teoretiska utan äfven ur praktiska synpunkter är önskvärdt, att

vid uppkommande tveksamhet eller tvist i viktigare fall om den råtta

*) Såväl öfverhuset som underhuset hafva hvar för sig två olika arbetsordningar nämligen

dels för de allmänna angelägenheterna (public business), dels för den lokala och enskilda lagstiftningen

(loeal and personal bilis) och judicielia ärenden (judicial business). Utom den lagstiftningsmakt,

som vanligen tillkommer eu folkrepresentation, har det engelska parlamentet

vidsträckta befogenheter såväl i fråga om meddelande af dispenser, koncessioner, naturalisation

m. m. som ock beträffande ekonomisk och administrativ speciallagstiftning.

9

betydelsen af ett stadgande eller ett uttryck originaltexten finnes lätt

tillgänglig, har kommittén ansett sig böra förorda att åtminstone de

viktigaste staternas grundlagar finnas i original intagna i samlingen;

och får kommittén därför föreslå, att Tyska rikets, Preussens, Österrikes’

Belgiens, Frankrikes, Schweiz’ och Förenta staternas grundlagar samt vissa

viktigare engelska texter på detta sätt medtagas i samlingen. Kommittén

har härvid icke förbisett, att, särskildt med hänsyn till lättheten att

jämföra original och öfversättning, det kunde vara lämpligt, att, såsom

i modernare editioner är regel, detta skedde i form af parallelltexter. För

sådant fall skulle bägge texterna tryckas med samma stil. Då emellertid

ett icke obetydligt utrymme vinnes, om originalen tryckas med mindre

stil, har kommittén ansett sig böra förorda, att originaltexterna fogas som

bilaga till resp. staters författningar på sätt som kommittén nedan

kommer att angifva.

I likhet med hvad som ägt rum i Dareste’s Constitutions, har det

synts kommittén lämpligt, att hvarje stats författningstexter föreginges

af en kortare inledning rörande tidigare statsskick och konstitutionella

författningar. För det praktiska behofvet torde denna anordning vara

fullt tillräcklig, och om hänvisningar göras till de samlingar, där äldre

författningar äro återgifna, torde den nu ifrågasatta grundlagssamlingen

äfven kunna med fördel användas för vetenskapliga ändamål.

Sådana historiska uppgifter har kommittén ansett sig för fullständighetens

skull böra förorda jämväl ifråga om de stater, hvilkas författningar

icke skulle komma att i samlingen återgifvas. Så har skett

i Darestes Constitutions och Poseners Staatsverfassungen. Det ökade

utrymme, som dessa historiska uppgifter skulle komma att taga i anspråk,

torde väl försvara sig icke blott ur det vetenskapliga studiets

synpunkt utan äfven för praktiska ändamål.

I den framställning, som föranledde 1911 års riksdags skrifvelse i

detta ämne, har motionären föreslagit, att till författningstexterna för

hvarje stat skulle såsom efterskrift fogas en summarisk redogörelse för

hufvuddragen af konstitutionell praxis i vederbörande land (t. ex. ministrarnas

juridiska och politiska ansvar, riksdagsupplösningar, riksbudgetens

uppställning) samt statsrättsliga konflikter (t. ex. i Preussen

1862—66 och Danmark 1885—94) och reformfrågor på dagordningen

(t. ex. rösträttsförslagen i Preussen och Ungern) jämte partiuppställningen

därvid. Efter motionärens mening skulle en sådan redogörelse

vara i synnerligt hög grad ägnad att öka intresset för publikationen

och utvidga dess läsekrets.

2

10

Kommittén, som noga öfvervägt motionärens förslag, har väl funnit

detsamma vara förtjänt af beaktande. Emellertid har kommittén ansett

de af motionären föreslagna redogörelserna i vissa afseenden mera falla

inom området för den statsrättsliga och historiskt-politiska framställningen,

än höra till en på riksdagens initiativ utgifven samling författningstexter.

Kommittén vill vidare framhålla, att motionärens förslag

ej torde kunna genomföras, utan att såväl kostnaden för arbetet

skulle väsentligt förhöjas som utgifningstiden för detsamma ej obetydligt

komma att förlängas — något som enligt kommitténs mening

ej kan anses önskvärdt. Det kunde ock befaras, att den fullständiga

objektivitet, som i ett arbete af detta slag måste förutsättas, skulle

kunna äfventyras, om samlingen komme att omfatta sådana redogörelser

i politiska frågor, hvilka svårligen kunna frigöras från subjektiva

omdömen. Likväl anser kommittén, att de af motionären framhållna

synpukterna kunna i visst afseende tillgodoses. Enligt kommitténs

mening skulle det vara värdefullt, om vissa upplysningar kunde

för viktigare fall vidfogas texten, särskilt sådana, som vore ägnade att

klargöra, hur den konstitutionella praxis utvecklat sig i annan riktning

än det skrifna lagbudet synes gifva vid handen, men det har synts

kommittén lämpligare, att de härför erforderliga upplysningarna meddelas

i noter under resp. texter.

i likhet med hvad som skett i flere af de moderna grundlagseditionerna

har det synts kommittén önskvärdt, att bibliograflska uppgifter

lämnades dels rörande författningssamlingar och allmänt statsrättslig

litteratur dels ock rörande den speciella litteraturen för hvarje

land, och torde såväl de af Dareste som af Dodd utgifna publikationerna

därvid kunna tjäna till ledning. För att underlätta samlingens

användande får kommittén förorda att ett utförligt realregister upplägges

efter verkets fullbordande och tillfogas sista häftet.

Af den förut lämnade redogörelsen för åtskilliga hittills utgifna

författningssamlingar framgår, att staterna uppställts antingen i alfabetisk

eller geografisk ordning. Kommittén har ej funnit något af dessa

förfaringssätt tillfredsställande. Med den alfabetiska ordningen blir det

visserligen lätt att »slå i» samlingen, men den mekaniska uppställningen

leder vid arbetets utgifvande, hvithet kommittén tänkt sig skola ske

häftesvis, till att länder med vidt skilda författningsförhållanden sammanföras

i samma häfte. Samma invändning kan göras mot den geografiska

uppställningen, hvilken dessutom är otillfredsställande ur andra

synpunkter. Efter kommitténs mening böra såvidt möjligt författningar

af ungefär samma statsrättsliga eller allmänt kulturella typ töras till

-

11

sammans med hvarandra i hvarje häfte — härigenom blir det också

lättare för den, som begagnar sig af samlingen, att finna sig tillrätta i

densamma. Uppställd efter denna systematiska princip skulle publikationen,

såsom kommittén förslagsvis tänkt sig, omfatta sju häften med

staterna i följande ordning:

Häfte 1. Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien.

Häfte 2.

Häfte 3.

Häfte 4.

Häfte 5.

Grekland.

Häfte 6.

Häfte 7.

England med kolonier.

Förenta Staterna och Schweiz.

Tyska riket och tyska stater.

Österrike och Ungern, Serbien, Bulgarien, Turkiet och

Frankrike, Italien, Rumänien, Spanien och Portugal.

Ryssland, Finland och Japan jämte register.

De stater, hvilkas författningar icke i arbetet komma att medtagas,

men hvilka blifva representerade genom historiska uppgifter, böra antingen

inpassas i ofvan stående system efter de stater, hvilka kunna

anses stå dem närmast, eller intagas i sista häftet.

För de stater, hvilkas författningar i samlingen komma att återgifvas,

bör texten ordnas på så sätt, att den historiska inledningen jämte

bibliografi sättes först, hvarefter följa de egentliga grundlagarna, vallagen

och de parlamentariska arbetsordningarna med förklarande och

kompletterande noter samt slutligen eventuellt originaltexten.

I fråga om arbetets typografiska utseende har kommittén stannat

vid att vilja förorda det format (stilyta 176x102 mm.) och de stilar

samt mellanslag, som användts i den af doktor K. Hagman år 1902

utgifna handboken »Sveriges grundlagar». Med den större stilen (grof

corpus) skulle själfva författningen tryckas, med mellanstilen (fin corpus)

historisk inledning, vallag och arbetsordning och slutligen med den

mindre stilen (petit) noter, bibliografi och originaltext.

Samlingens utgifvande har kommittén ansett lämpligast böra anförtros

åt en af Riksgäldsfullmäktige utsedd fackkunnig person, som ensam

skulle hafva ansvaret för detsamma. Denne kan, om så befinnes behöfligt,

utse eu fast medarbetare, hvilken tillika skulle tjänstgöra som

utgifvarens sekreterare för utförande af löpande arbete såsom korrespondens

m. m. För verkställande af öfversättningar har utgifvaren frihet

att anlita härför lämpliga personer.

12

Slutligen har kommittén anställt följande

III. Kostnadsberäkningar.

I afseende å redaktionskostnaderna hafva i brist på nödig erfarenhet

rörande samlingar af denna natur vissa svårigheter yppat sig att ernå

mera exakta resultat. I motionen vid 1911 års riksdag beräknades

öfversättare- och författarehonorar till 100 kr. pr 16-sidigt ark och

redaktionskostnad till 75 kr. pr ark eller sammanlagdt 175 kr. pr ark.

Denna beräkning, som var gjord under förutsättning, att särskilda efterskrifter,

på sätt motionären föreslagit, skulle inflyta i samlingen, har

kommittén funnit vara något för hög. Efter de upplysningar, som

kommittén införskaffat, torde öfversättningsarvodet i medeltal kunna beräknas

till 50 kr. pr ark — öfversättningar af t. ex. de ryska, japanska,

turkiska och grekiska författningarna torde ej behöfva ske direkt från

originalspråket, i den mån de finnas i goda öfversättningar på något af

de stora kulturspråken. Redaktions- och författarearvode har kommittén

ansett böra beräknas till 100 kr. pr ark.

Beräkningarna rörande kostnaderna för den litteratur, som för samlingens

redigering beliöfver anskaffas, hafva i följd af sakens natur måst

blifva synnerligen approximativa. På frågans nuvarande stadium kan

nämligen omfånget af den för utgifningen nödvändiga litteraturen svårligen

fastställas; under utgifningen tillkomma gifvetvis också arbeten,

som böra anskaffas. Utom den litteratur, som torde kunna kostnadsfritt

anskaffas genom utrikesdepartementets bemedling eller möjligen genom

byte emellan Riksdagens och främmande folkrepresentationers bibliotek,

torde ytterligare litteratur behöfva anskaffas, för hvilken kostnaden, med

ledning af upprättade förteckningar, beräknats till omkring 2,000 kronor.

Ofriga med utgifvandet förenade kostnader (expensmedel m. m.) och

oförutsedda utgifter har kommittén beräknat till högst 3,000 kronor.

Litteratur- och öfriga extra utgifter skulle sålunda i allt uppgå till 5,000

kronor. När samlingen föreligger färdig bör den för utgifvandet anskaffade

litteraturen, såsom motionären förutsatt, öfverlämnas till Riksdagens

bibliotek.

För fastställande af tryckningskostnaderna har kommittén infordrat

anbud från tre tryckerier, belägna i olika delar af riket, af sådan kapicitet

att de tillfredställande kunna utföra arbetet. De infordrade anbuden,

som skulle afse olika slag träfritt papper för en upplaga af 2,000, 3,000

och 4,000 exemplar i det format och med de stilar, som af kommittén

förordats, hade följande prisuppgifter för 16-sidigt ark:

13

Boktryckeri.

Papper å

2,000 ex.

3,000 ex.

4,000 ex.

1

10

kr.

pr.

1,000 ex. å lö sidor

60: 50

73: —

85: 50

A. |

14

»

»

)) » » » »

68: 50

85:-

101: 50

1

19

»

))

)) )) » )) »

(lumppapper)

78:50

100: -

121:50

B.

11

»

»

» » )) )) ))

67:02

84: 50

101: 74

f

10

..

))

)) )) )) )> »

78: —

94:-

110: —

C.

11:50

))

»

)» )) )) » ))

81:-

98:50

116:-

12: 50

»

»

)> )) » » ))

83: —

101:50

120: —

1

14

)>

»

)> )) )) » »

(lumppapper)

86: —

106: —

126: —

Dessutom skulle förhöjning för sättning med de finare stilarna beräknas

pr. hel sida

hos boktryckeriet A för fin corpus 0,60 kr., för petit 1,50 kr.

)) )) B :» » » 0,24 )) )) )) 1,22 »

)) )) C )) )) » 0,80 » )) )) 1,70 ))

Kommittén har låtit undersöka de papperssorter, å hvilka anbud

ingifvits och hafva desamma befunnits vara träfria.

Af ofvanstående framgår, att det lägsta inlämnade anbudet är från

boktryckeriet A för 2,000 ex. på 60,50 kr. pr. ark grof korpus, 70,10

kr. pr. ark fin corpus och 84,50 pr ark petit.

Inom kommittén hafva verkställts ingående beräkningar rörande

omfånget af den ifrågasatta samlingen. Kommittén har därvid utgått

från att författningstexterna skulle upptaga i svensk öfversättning samma

utrymme, som i några af de redan utgifna handböckerna. Grundlagarna

äro sålunda beräknade efter Dareste’s Constitutions, vallagar och parlamentariska

arbetsordningar efter Sveistrups Forfatningslove och Moreau-Delpechs

Reglements; för det fall, då resp. författningar ej funnits

återgifna i någon af de nu nämnda publikationerna, hafva de eftersökts

i andra publikationer. Det utrymme, författningarna upptaga i dessa

samlingar har sedan evalverats genom beräkningar angående medeltalet

bokstäfver pr. sida till det utrymme de skulle upptaga i det af kommittén

förordade formatet. Härvid har dock det utrymme, som upptagits af

noter i resp. samlingar, ej särskildt för sig evalverats till det utrymme,

som de skulle upptaga i det svenska formatet. Nedanstående tablå framställer

det utrymme som de olika författningarna skulle upptaga:

14

Stat.

Grundlag.

Vallag.

Parlamen-

tarisk

arbets-

ordning.

Original-

text.

Historiska

inlednin- gar och

notiser.

Biblio-

grafi.

Norge...........................................

25

12

17

4

2

Danmark......................................

15

30

14

—

4

2

Nederländerna...............................

36

25

28

—

2

1

Storbrittanien ..............................

16

70

43

8

6

4

Statsrätt.................................

100

—

—

—

—

—

Canada .......................................

28

—

—

—

3

1

Sydafrika......................................

18

—

—

—

4

1

Australien ....................................

22

—

—

—

4

1

Förenta staterna ..........................

24

34

45

12

4

4

tre delstater ...........................

100 *)

—

—

—

3

1

Schweiz .......................................

33

20**)

10

16

3

1

tre kantoner ...........................

70*)

—

—

—

3

1

Tyska riket...................................

26

11

19

13

4

4

Preussen ...............................

16

13

26

8

2

2

Bayern .................................

16

—

—

—

1

Va

Sachsen .................................

23

8

—

—

1

Va

Wurttemberg..........................

33

—

—

—

1

V 2

Österrike-Ungern ...... ....................

Österrike (med Österrike ofvan

27

—

-*

—

4

2

Kim- .................................

28

17

25

14

3

1

Ungern ..................................

28

—

—

—

3

1

Serbien .......................................

31

—

—

—

2

Va

Bulgarien ....................................

SO**)

—

—

—

2

‘A

Turkiet........................................

19

—

—

—

2

V«

Grekland.......................................

16

—

—

—

2

72

Belgien........................................

18

64

26

9

3

2

Frankrike ....................................

9

12

43

5

6

4

Italien..........................................

15

37

22

—

4

1

Rumänien ...................................

22

—

—

—

2

Va

Spanien .......................................

15

—

—

—

2

Vä

Portugal.......................................

34

—

—

—

2

Vs

Ryssland.......................................

27

20**)

—

—

3

1

Finland .................................

38

16

—

—

3

2

Japan ..........................................

9

—

—

—

2

V»

Andra stater.................................

—

—

—

—

125

—

Summa sidor

967

389

318

85

219

44 V»

*) Då kommittén ansett det vara lämpligast att öfverlämna åt utgifvaren att bestämma hyilka delstater

(resp. kantoner) som skola i samlingen återgifvas, är denna uppgift beräknad efter det utrymme, som tre delstater

upptaga i Sveistrups Forfatningslovc.

**) Då författningen ej finnes återgifven i tillgänglig litteratur, är uppgiften i hög grad approximativ

Af den tabellariskt sammanställningen framgår, att utrymmet skulle

komma att disponeras på följande sätt:

Grundlagar ........................................

....... (med

grof korpus)

967

sidor

Vallagar .............................................

....... (med

fin corpus)

389

»

Parlamentariska arbetsordningar...........

...... ( »

» »

)

318

1>

Historiska inledningar och notiser ......

....... ( »

» »

)

219

»

Originaltexter......................................

...... ( med petit

)

85

»

Bibliografi ........................................

....... (

» »

)

45

»

2,023 sidor

Därtill kommer register c:a 3 ark (med petit)

60 ark 7 sidor

| 57 ark 14 sidor

)

| 8 ark 2 sidor

126 ark 7 sidor

130 ark.

15

Upplagans storlek kar af motionären vid 1911 års riksdag föreslagits till

1,500 exemplar eller samma antal, i hvilket riksdagsregistret 1867—1900

och kommittébetänkanden bruka utgå. Då den planerade samlingen på

grund af sin praktiska betydelse kan väntas erhålla större spridning har

kommittén ansett sig böra förorda att den’ tryckes i 2,000 exemplar.

Efter det förut omnämnda lägst ingifna anbudet skulle tryckningskostnaderna

ställa sig på följande sätt:

Grundlagstexter 60 ark 7 sidor å kr. 60,50 pr. ark ............ kr. 3,660: —

Vallagar, Parlamentariska arbetsordningar samt historiska

inledningar och noter 57 ark 14 sidor å kr. 70,10 pr. ark » 4,057: —

Originaltexter och Bibliografi 8 ark 2 sidor å kr. 84,50 pr. ark » 687: —

Förhöjd kostnad för noter eller Vi af 967 sidor = 242

sidor å kr. 1,50 och Vs af 707 sidor = 88 sidor å 90 öre » 442: —

Register 3 ark å 84,50 ................................................................ » 254: —

Summa kronor 9,100: —

Härtill komma korrekturkostnader och andra med tryckningen förenade

kostnader samt häftning, hvadan den slutliga tryckningskostnaden

torde kunna beräknas till högst 12,000: — kronor.

Samtliga utgifter för samlingens utgifvande skulle sålunda belöpa sig till

Redaktionskostnader 130 ark å 150 kr. ark......... kr. 19,500: —

Tryckningskostnader .................................................. » 12,000: —

Litteraturanskaffning och extra utgifter ............... » 5,000: —•

Summa kr. 36,500: —

Ehuru visserligen kostnaden per ark af kommittén anslagits till

något lägre belopp än som skett i motionen, öfverstiger denna slutsiffra

den af motionären beräknade kostnaden med 1,500 kronor, beroende därpå

att samlingen enligt kommitténs beräkningar skulle blifva 30 ark

större än hvad motionären antagit.

Distribueringen af samlingen torde lämpligast böra öfverlämnas åt

den firma, som erhåller i uppdrag att trycka densamma.

Kommittén vill framhålla önskvärdheten af att samlingen kunde

snabbt utgifvas. Af motionären vid 1911 års riksdag ifrågasattes en utgifningstid

af 3 år men detta under förutsättning att ofvan omförmälta

efterskrifter skulle medtagas. Då denna förutsättning bortfaller, tror sig

kommittén hafva anledning att hoppas på en sådan tidsbesparing, att

samlingen, om den nu föranleder ett riksdagens beslut, kunde föreligga

fullt färdig under år 1914.

16

Till slut vill kommittén förorda, att ett så lågt försäljningspris som

möjligt sattes å samlingen t. ex. 1 kr. pr. häfte. Härigenom skulle

möjliggöras en vidsträckt spridning af densamma. Med högre pris

skulle den säkerligen komma att röna jämförelsevis liten efterfrågan,

och syftet med utgifvandet skulle då i viss mån blifva förfeladt. I hvarje

fall kunna aldrig inkomsterna genom publikationens försäljning täcka

de med utgifningen förbundna kostnaderna, och det har vid sådant förhållande

icke synts kommittén lämpligt att genom ett högt försäljningspris

lägga hinder i vägen för en 1 i digare efterfrågan. Ett lågt försäljningspris

med vidsträcktare spridning torde för öfrigt kunna inbringa

väl så mycket eller mera till täckande af åtminstone någon del af kostnaden,

hvilken synpunkt ju icke heller bör förbises.

Undertecknad Kjellén vill särskild! hafva uttalat, att jag frånfalla

mitt förslag angående de ofvan å sid. 9 och följ. omnämnda »efterskrifterna»

endast af det skäl, att sålunda en väsentlig tidsbesparing vid

arbetets utgifvande skall vinnas, och mot det vederlag, att det därmed

afsedda syftet enligt kommitténs förslag skulle till väsentlig del tillgodoses

genom noter under texten.

Undertecknad Reuterskiöld har under öfverläggningarna för min del

i det längsta förordat, att den modernare principen med parallelltexter

äfven i nu förevarande fall borde följas, men funnit mig böra i detta

afseende gifva efter för mina herrar medkommitterades betänkligheter

rörande kostnaderna. Likaså har jag ansett, af skäl som ej här torde

behöfva vidare utvecklas, lämpligast och riktigast, att utgifningen skedde

genom justitiedepartementet efter Kungl. Maj:ts närmare förordnande och

icke genom Riksgäldsfullmäktige. Kommitterades majoritet har dock

funnit frågan härom ligga utanför kommitterades uppgift och jag har

under sådana förhållanden blott Amlat härmed framhålla, att frågan icke

varit obeaktad.

Stockholm den 24 mars 1912.

KARL STAAFF.

RUDOLF KJELLEN. C. A. REUTERSKIÖLD.

Einar J:son Thulin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.