Sök i Ratio Lex

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

110 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 74 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:1, band 2, FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING

MED

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER I FRÅGA OM

JORDREGISTER FÖR KOPPARBERGS LÄN

OCH

HAMRA KAPELLAG I LOS SOCKEN AF CÅFLEBORGS LÄN

M. M.

UTARBETADT INOM

KUNGL. JUSTITIEDEPARTEMENTET

AF

SÄRSKILDT TILLKALLADE SAKKUNNIGA

TRYCKT HOS

P . PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1912

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL:

Sid.

Skrifvelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.................. 5

Författningsförslag

Förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för Koppar
bergs

län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län ............ ll

2) kungörelse angående ändrad lydelse af 1 § i kungörelsen den 25 juni 1909

om införande i fastighetsbok af beteckning, hvarunder fastighet upptagits

i jordregistret .......................................................... jg

Motiv

Allmän motivering ..................................................... 21

Speciell motivering ................................................

Formulär......................................................... gg

Anvisningar till formulären............................................... j^g

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Justitiedepartementet.

Med anledning'' af de säregna fastighetsförhållanden, som äro rådande

å landet inom Kopparbergs län och i Hamra kapellag inom Los socken af

Gäfieborgs län, har i § 40 af förordningen den 13 juni 1908 angående

jordregister meddelats den föreskrift, att i fråga om uppläggande af

jordregister för Kopparbergs län och Hamra kapellag skall gälla hvad

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

särskildt varder stadgadt. Denna föreskrift tillkom på hemställan af

kammarkollegium, som i underdånigt utlåtande öfver det kommittéförslag,

hvilket ligger till grund för jordregister förordningen, framställde, ett

särskildt förslag i fråga om sättet för uppläggande af jordregister för

Kopparbergs län och nämnda kapellag men tillika framhöll, att med

hänsyn till den erfarenhet, som vunnits vid uppläggandet af fastighetsböcker

därstädes, anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller

annat afseende göra ändring i den af kollegium föreslagna ordning för

jordregistrets uppläggande, och att det sålunda kunde ifrågasättas, om icke

domhafvandena och öfriga vederbörande borde sättas i tillfälle att yttra

sig öfver förslaget.

Samma dag jordregister förordningen utfärdades anbefalldes ock Konungens

befallningshafvande i Kopparbergs och (läfieborgs län att öfver kammarkollegii

förslag inhämta yttranden från vederbörande fögderiförvaltningar,

domhafvande och förste landtmätare samt därmed äfvensom med egna

underdåniga utlåtanden till Konungen inkomma.

Då de yttranden, som inkommit till följd af dessa nådiga remisser,

syntes gifva vid handen, att kamin ar kollega ifrågavarande förslag angående

ordnandet af jordregistret för Kopparbergs län och nämnda kapellag

icke kunde läggas till grund för föreskrifter i ämnet utan närmare undersökning,

särskildt i afseende å frågorna, hvilka jordenheter borde upptagas

å särskilda upplägg i jordregistret, hvilken beteckning borde användas

för sådan enhet, i hvilken omfattning skattetal och jordtal borde antecknas

i jordregistret, samt om sättet för arbetets planmässiga ordnande

och om beräkning af kostnaderna för arbetets utförande, har

Herr Statsrådet i enlighet med därtill den 1 juni 1912 lämnadt nådigt

bemyndigande kallat undertecknade att biträda inom justitiedepartementet

med verkställande af utredning och afgifvande af förslag rörande lämpligaste

sättet för uppläggande af jordregister för Kopparbergs län och

Hamra kapellag äfvensom anmodat undertecknad Östergren att vid utredningen

tillika bestrida sekreterargöromål.

För denna utredning hafva vi enligt jämväl lämnadt nådigt medgifvande

besökt samtliga domarkanslier äfvensom landtmäterikontoret i Kopparbergs

län, hvarjämte undertecknad Östergren besökt Gäfleborgs läns landtmäterikontor;

och hafva vi med ledning af sålunda gjorda rön äfvensom af de

yttranden, som, på sätt ofvan nämnts, inkommit öfver kammarkollegii förslag

i ämnet, samt af uppgifter, som vederbörande domhafvande meddelat i

fråga om antalet enheter i fastighetsböckerna för de särskilda domsagorna

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Kopparbergs län och för Hamra kapellag, utarbetat det betänkande med

förslag till förordning med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister

för Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län,

som härmed framlägges.

Hetta förslag afser att jordregistret för ifrågavarande landsdelar skall

grundas, icke, såsom det i 1908 års förordning föreskrifna jordregister, på

jordeboken, utan, företrädesvis åtminstone, omedelbart på skifteshandlingar.

Bortsedt från de modifikationer i vissa detaljbestämmelser, som betingas af

skiljaktigheten i fråga om underlaget, öfverensstämmer den föreslagna anordningen

af jordregistret för nämnda län och kapellag synnerligen nära

med hvad som enligt omförmälda förordning gäller för riket i öfrigt. Beträffande

grunderna för förslaget tillåta vi oss därjämte framhålla, att

detsamma i allt väsentligt ansluter sig till kammarkollegii ofvanberörda

förslag och utgör en närmare utveckling däraf, samt att det egentligen

är blott i ett afseende som det föreliggande förslaget afviker från

sagda tidigare förslag, nämligen därutinnan att, medan kammarkollegium

ansett, att före jordregistrets uppläggande borde öfver de fastigheter, som

skulle upptagas å särskilda upplägg i registret, upprättas särskilda förteckningar

med förslag till de uppgifter, som borde införas i uppläggens öfverskrifter,

går det nu utarbetade förslaget ut därifrån, att jordregistret skall

kunna uppläggas omedelbart med ledning af det material, som skulle användas

för upprättandet af de ifrågasatta förteckningarna; och hålla vi för

uppenbart, att den förenkling i arbetet, som härigenom afsetts, skall vara

egnad att medföra icke så liten tidsvinst och besparing i öfrigt.

Jämte omförmälda betänkande och förslag öfverlämnas dels ett därmed

sammanhängande förslag till kungörelse angående ändrad lydelse af 1 § i

kungörelsen den 25 juni 1909 om införande i fastighetsbok af beteckning,

hvarunder fastighet upptagits i jordregistret, samt dels formulär och anvisningar.

Stockholm den 9 december 19,12.

H. Knö l »IN.

AXEL ÖSTEKGREN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för

Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken

af (xäileborgs län.

Sedan vid utfärdandet af nådiga förordningen den 13 juni 1908

angående jordregister förordnats, att i fråga om uppläggande af jordregister

för Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län

skulle gälla hvad särskild! blefve stadgadt, varder härigenom förordnadt,

att jämte de angående jordregister i allmänhet gällande stadganden, så

vidt de ej strida mot hvad här nedan föreskrifves, skola i afseende å jordregistret

för Kopparbergs län och Hamra kapellag följande särskilda bestämmelser

lända till efterrättelse.

§ 1.

I jordregistret skall, där ej nedan annorlunda sägs, göras särskild!

upplägg

a) inom Saf snäs socken: för hvarje särskild! skattlagd fastighet och

b) inom öfriga socknar i Kopparbergs län äfvensom inom Hamra

kapellag: för hvarje fastighet, hvilken upptagits såsom särskild åbolott i

delningsbeskrifning vid storskifte, där sådant ägt rum, eller vid laga skifte,

som verkställts å by eller dylik samfällighet, den där ej undergått storskifte,

så ock för hvarje hemman eller lägenhet, som efter verkställdt storskifte

uppkommit genom skattläggning af jord å kronans vid skiftet afskilda

öfverloppsmark.

Har inom socken i Kopparbergs län, som afses under b), laga skifte

verkställts å förut storskiftade ägor, då skall, där laga skiftet omfattat all

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

till skifteslaget hörande mark, som ingått i storskifte, samt laga skiftet

ägt rum innan fastighetsböcker för socknen upplades, i jordregistret göras

särskildt upplägg för en hvar i delningsbeskrifningen vid det laga skifte

upptagen åbolott, men eljest på landtmäteristyrelsen ankomma att efter

anmälan af förste landtmätaren förordna, huruvida särskildt upplägg skall

göras för hvarje i delningsbeskrifningen vid laga skiftet upptagen åbolott

eller för hvarje i delningsbeskrifning vid storskiftet upptagen åbolott. Har

inom sådan socken laga skifte ägt rum å enstaka hemman eller lägenhet,

som icke undergått storskifte, eller ägostyckning verkställts å hemman

eller lägenhet, som icke förut ingått i skifte, må antingen särskildt upplägg

göras för en hvar af de vid skiftet eller styckningen utlagda åbolotter

eller ock dessa lotter eller vissa af dem upptagas å gemensamt upplägg

efter ty i den ordning nyss sagts varder bestämdt.

Inom de delar af Kopparbergs län och Hamra kapellag, där fastigheterna

icke enligt nu angifna grunder kunna upptagas i jordregistret,

skall göras särskildt upplägg, inom Fåla fögderi för hvarje egendom, som

genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande afskild,

samt inom återstoden af Kopparbergs län äfvensom inom Hamra

kapellag för hvarje by, så ock för hvarje hemman eller af annan fastighet

icke beroende lägenhet, som ej till by hörer. Undergår fastighet, som

sålunda upptagits i jordregistret, sedermera laga skifte eller ägostyckning,

och förekommer anledning att därvid utbrutna åbolotter böra införas å särskilda

upplägg, gälle i afseende härå i tillämpliga delar hvad i sista punkten

af föregående stycke är stadgadt för det fall, hvarom där är fråga. Ofriga

fastigheter upptagas i jordregistret först i den mån laga skiften eller

ägostyckningar verkställas och vinna fastställelse. Ej må den omständighet,

att jordregistret för eu socken icke upptager fastighet, som nu afses, utgöra

hinder för anmälan därom, att jordregister för socknen blifvit upplagdt,

eller för tillämpning beträffande socknen i öfrigt af de bestämmelser i förordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister, Indika förutsätta att

jordregister upplagts.

Fastigheter, som ej kunnat upptagas i jordregistret vid dess första

uppläggande, skola, så vidt ske kan, införas i särskild förteckning i enlighet

med det vid denna förordning fogade formulär I.

§ 2.

Hvad förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister innehåller

beträffande jordeboksenheter skall i allt, hvarom ej i förevarande förord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

ning är särskild! stadgadt, äga motsvarande tillämpning i fråga om registerenheter,

som afses i § 1; och skola de bestämmelser i förstnämnda förordning,

som hafva afseende å en socken, i tillämpliga delar gälla i fråga

om Hamra kapellag.

§ 3.

Ingår fastighet i skifteslag, som omfattar flera byar, hemman eller

lägenheter med särskilda namn, och framgår ej af tillgängliga handlingar

otvetydigt, med hvilket af dessa namn fastigheten hör betecknas i jordregistret,

göre förste landtmätaren om förhållandet anmälan hos Konungens

befallningshafvande, som har att i ärendet förordna.

Uppläggen för fastigheter inom skifteslag, som ofvan afses, må, med

iakttagande af nummerföljden inom hvarje särskild by eller liknande

samfällighet, i öfrigt, där det pröfvas lämpligt, i jordregistret ordnas

efter ordningsföljden i vederbörande delningsbeskrifning, ändå att till

följd däraf särskilda byar, hemman och lägenheter ej varda upptagna i

bokstafsföljd.

§ 4.

Hvarje fastighet, som enligt § 1 upptages å särskild! upplägg i jordregistret,

skall i uppläggets öfverskrift betecknas med det nummer, som

finnes åsatt fastigheten i jordeboken eller i skatteköpebref eller delningsbeskrifning,

i enlighet hvarmed fastigheten införes i registret; och skall

i öfverskriften fastighetens littera i sådan delningsbeskrifning upptagas

inom parentes.

Finnes ej äldre nummer, som i första stycket afses, eller hafva två

eller flera fastigheter med samma namn, som skola upptagas å skilda upplägg

i registret, gemensamt nummer eller har fastighet betecknats med

nummer, som icke utgöres af helt tal, eller med nummer i förening med en

eller flera bokstäfver eller med så kalladt subnummer, skall vid jordregistrets

uppläggande numrering äga rum i den omfattning, som af omständigheterna

påkallas. Fastighetsnummer, beträffande kvilket i förenämnda afseenden

ej förekommer anledning till ändring, bör därvid så vidt möjligt

lämnas oförändradt samt för öfrigt hvarje fastighet, som ingår i by eller

dylik samfällighet, där fastigheterna hafva samma namn, betecknas med

första lediga nummer efter vanlig sifferföljd och, så vidt ej särskild anledning

till afvikelse förekommer, i enlighet med den ordning, hvari fastigheten

är upptagen i vederbörande delningsbeskrifning. Förslag till numrering,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

hvarom nu sagts, skall upprättas af förste landtmätaren, och ankomme på

Konungens befallningshafvande att i ärendet förordna.

Har vid jordregistrets uppläggande eller därefter ändring i numrering

ägt rum, skall öfverskriften å upplägget innehålla jämväl det äldre

numret. Detta nummer ömsintes med parentes.

§ B.

För fastighet, som ej är satt i mantal, skall i såväl uppläggets öfverskrift

som kolumn 4 i stället för mantal antecknas i orten brukligt skattetal

eller ock, för fastighet som ingått i skifte, dess refboksinnekåll enligt

delningsbeskrifningen (snesland, bandland) eller uppskattade innehållet af

den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland;

kvadratrefvar, kvadratstänger; hektar, ar).

Har skattereglering efter verkställd t skifte ägt rum, skall därvid skedd

förändring af skattetalen iakttagas; och göres för hvarje fastighet, hvars

skattetal undergått förändring, om det förutvarande skattetalet anteckning

i kolumn 18.

Förekommer anledning att för fastighet, som införes i särskildt rum

å upplägg, anteckna skattetal eller jordtal, som ej svarar mot det för

registerenheten i öfverskriften utsatta, göres anteckningen i kolumn 18.

§ 6-

Yårder med tillämpning af de i § 1 stadgade grunder såsom registerenhet

upptagen afsöndrad lägenhet, skall denna dess egenskap antecknas

i uppläggets öfverskrift.

Kan det utrönas, från hvilken fastighet afsöndringen skett, göres

anteckning om förhållandet i kolumn 18 af vederbörande rum å stamfastighetens

upplägg samt i öfverskriften till upplägget för lägenheten.

§ 7.

Lägenhet, som afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar

i en socken, varde, utan föregående registrering å uppläggen för stamfastigheterna,

upptagen å särskildt upplägg. Öfver dylika lägenheter föres

sockenvis förteckning enligt formulär Ac; och skall å upplägget för

hvarje fastighet, hvarifrån afsöndring sålunda skett, till sagda förteckning

göras hänvisning i kolumn 18 af det rum, i livilket enheten är registrerad.

Lägenhet, som afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar

i by eller skifteslag, må likaledes omedelbart införas på särskildt upplägg,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

tiar lanclmäteristyrelsen efter framställning af förste landtmätaren finner

skäligt sådant medgifva; skolande öfver lägenheter, som till följd af hvad

nu stadgats blifvit upptagna å särskilda upplägg, föras förteckning enligt

formulär Ad samt för öfrigt om registrering af dem gälla hvad i första

stycket sägs beträffande lägenheter, som afsöndrats från samtliga hemman

eller hemmansdelar i en socken.

Hvad i denna paragraf stadgas i fråga om afsöndrad lägenhet skall

äfven gälla beträffande område, som i enlighet med bestämmelserna om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om ändring eller utrifning

af vattenverk afskilts från samtliga hemman eller hemmansdelar i

eu socken eller i by eller skifteslag.

I fråga om benämning å lägenhet, hvarom ofvan förmärs, gälle hvad

i § 14 andra stycket af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister

är föreskrifvet beträffande lägenhet, som där afses.

§ 8-

Det namnregister enligt formulär Ab, hvarom stadgas i § 21 af förordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister, skall för Kopparbergs

län och Hamra kapellag, jämte de i uppläggens öfverskrift upptagna namn

med tillhörande nummer och de namn, som införts i kolumn 5, tillika

innehålla i öfverskrift upptagen littera äfvensom, i fall då ändring i numreringen

ägt rum vid jordregistrets uppläggande eller därefter, det äldre

numret.

§ 9-

Jämte de i § 22 af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister

under 2) och 3) omförmälda handlingar skall, i den ordning sagda

paragraf stadgar, till landtmäterikontoret öfverlämnas en i landskontoret

enligt formulär lv upprättad förteckning öfver fastigheter, Indika äro anslagna

till boställen eller fromma stiftelser eller för Kungl. Maj:ts och

kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess omedelbara disposition.

Hvad förenämnda paragraf innehåller angående upprättande af utdrag

af jordeboken skall icke tillämpas beträffande socknarna inom Ofvan Siljans,

Nedan Siljans, Fullt och Västerdals fögderier ej heller ifråga om

Säters landskommun eller Hamra kapellag; och bör sådant utdrag eljest af

förste landtmätaren rekvireras endast i den mån anledning förekommer, att

de bär nedan i § 10 omförmälda förteckningar äro ofullständiga eller fel
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

aktiga, eller att fastighet upptagits i jordeboken efter dessa förteckningars

upprättande.

Så vidt utdrag af jordeboken ej rekvirerats, skall fastighetsförteckningen

enligt formulär D granskas i landskontoret i afseende å jordnaturen

å de i förteckningen upptagna fastigheter, som icke tillkommit genom

afsöndring, äfvensom beträffande mantal och nummer å de fastigheter, för

Indika mantalsräkning är i bruk.

§ io.

De handlingar, som öfverlämnas till landtmäterikontoret för jordregisters

uppläggande, skola af förste landtmätaren före registrets uppläggande jämföras

med de förteckningar, i enlighet med Indika fastighetsböckerna upplagts.

Finnas ej förteckningarna i koncept å landtmäterikontoret, och kunna

de ej lämpligen där hållas tillgängliga under den tid, som åtgår för sådan

jämförelse, äge förste landtmätaren antingen anskaffa afskrift af förteckningarna

eller ock företaga jämförelsen hos vederbörande domhafvande, allt

efter som med hänsyn till kostnaderna och öfriga omständigheter i hvarje

särskildt fall pröfvas lämpligast.

§ 11.

Förteckningarna enligt formulären Ac, Ad och I skola fogas vid jordregistret

såväl då detsamma öfversändes till domhafvanden jämlikt § 23 i

förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister som ock då jordregistret

med därtill hörande handlingar, på sätt i § 26 af sagda förordning

är stadgadt, öfverlämnas till kommunalstämmans ordförande.

§ 12.

Vid den jämförelse mellan det till domhafvanden öfverlämnade jordregister

och fastighetsböckerna, hvarom stadgas i § 24 af förordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister, har domhafvanden att, jämte den

i sagda paragraf föreskrifna förteckning enligt formulär F, tillika upprätta

sådan förteckning enligt formulär E, som omförmäles i § 23 af berörda

förordning; och skall förty vid jordregistrets öfverlämnande till domhafvanden

icke bifogas någon förteckning enligt sistnämnda formulär.

§ 13.

I afseende å tillämpningen af bestämmelserna i § 27 af förordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister iakttages särskildt, att anmälan,

som i nämnda paragraf sägs, skall göras:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

1) där den af häradsskrifvaren upprättade fastighetsförteckning icke

i fråga om skattetal öfverensstämmer med vederbörande skifteshandlingar

samt skiljaktigheten ej beror på skadereglering, hvarom upplysning är

tillgänglig för förste landtmätaren, och

2) där anledning förekommer att jord, hvars upptagande såsom särskild

enhet kan ifrågasättas enligt grunderna i § 1, är att anse såsom

fäbodställe eller urfjäll, hörande till annan fastighet.

§ 14.

Uppstår tvekan, till hvilken socken visst område är att vid registreringen

hänföra, göre förste landtmätaren om förhållandet anmälan hos

Konungens befallningshafvande; skolande i fråga om sådan anmälan i

tillämpliga delar gälla hvad i § 27 af förordningen den 13 juni 1908

angående jordregister är stadgadt beträffande anmälan, som där afses.

§ 15.

Där efter det jordregister anmälts vara upplagdt till förste landtmätaren

inkommer meddelande, att ny jordeboksenhet tillkommit eller att

en i jordregistret införd fastighet uteslutits ur jordeboken, samt föreskrift

icke tillika är lämnad, huru förändringen skall införas i jordregistret,

har förste landtmätaren att öfverlämna frågan därom till landtmäteristyr

elsen.

§ 16.

Öfver sådan anmälan från förste landtmätaren, som afses i § 1, skall

landtmäteristvrelsen infordra yttrande från domhafvande!! i orten.

Inkommer från förste landtmätaren anmälan, som i § 3 sägs, eller

förslag till numrering jämlikt § "4, skall Konungens befallningshafvande

före ärendets afgörande däri infordra yttrande från domhafvanden och

fögderiförvaltningen, så ock genom kungörelse på sätt med Konungens

befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares lämna vederbörande

fastigheters ägare tillfälle att yttra sig. Konungens befallningshafvandes

beslut i dylikt ärende skall särskilt delgifvas domhafvanden och fögderiförvaltningen

samt därjämte kungöras öfrige vederbörande i den ordning,

som nyss angifvits.

Denna förordning träder i kraft den

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Förslag

till

Kungörelse

angående ändrad lydelse af 1 § 1 kungörelsen den 25 juni 1909

om införande i fastiglietsbok af beteckning, hvarunder

fastighet upptagits i jordregistret.

Härigenom förordnas, att 1 § i kungörelsen den 25 juni 1909 om

införande i fastiglietsbok af beteckning, hvarunder fastighet upptagits i

jordregistret, skall erhålla följande ändrade lydelse:

I sammanhang med verkställandet, jämlikt 24 § i förordningen angående

jordregister, af anteckningar uti den förteckning å fastigheter, -om

skall upprättas i enlighet med det vid förordningen fogade formulär E,

åligger det vederbörande domhafvande att, så vidt ske kan, i fastiglietsbok

införa registerbeteckningen för hvarje där upptagen fastighet, som i

jordregistret är upptagen under gällande registernummer, domhafvanden

obetaget att från jordregistret i fastiglietsbok införa registerbeteckningen

äfven för de fastigheter, hvilkas registernummer icke äro gällande, därest

han finner sådant vara ägnadt att bereda lättnad i arbetet vid utfärdande

af gravationsbevis.

Då förste landtmätaren enligt 26 § sista stycket i sagda förordning

hos domhafvanden gör anmälan att jordregister upplagts, skall förste

landtmätaren tillika återställa den i 24 § af förordningen omförmälda

särskilda förteckning enligt formulär F öfver afsöndrade lägenheter, fullständigad

genom införande af registerbeteckningen å hvarje däri upptagen

lägenhet, och skall domhafvanden därefter utan dröjsmål införa

registerbeteckningen i fastighetsbok.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Allmän motivering.

Det jordregister, som enligt förordningen den 13 juni 1908 upplägges

för rikets landsbygd med hufvudsaklig uppgift att bilda underlag för nya

fastighetsböcker, är grundad! på jordeboken. För hvarje hemman elier

annan fastighet, som i jordeboken är upptagen såsom eu för sig bestående

enhet, göres i jordregistret ett särskilt upplägg, hvarå jämte enheten

redovisas ur densamma genom skiften eller afsöndringar utbrutna delar

eller nya fastigheter. Jordeboksenheterna varda sålunda äfven registerenheter.

Utom beträffande fördelningen i enheter är jordeboken af grundläggande

betydelse för jordregistret jämväl i flera andra afseenden, och må

här särskild! framhållas, hurusom från jordeboken hämtas beteckningarna

å fastigheterna äfvensom de uppgifter om mantal och jordnatur, som ingå

i öfverskriftterna å uppläggen i jordregistret.

Ungefär samma ställning som till jordregistret intager jordeboken till

de lagfarts- och inteckningsböcker, som föras för landet enligt förordningen

den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom, förordningen

samma dag angående inteckning i fast egendom och kungörelsen den 14

september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras.

I hvardera af dessa fastighetsböcker göres — med vissa undantag — ett

upplägg för hvarje af de under särskilda nummer i jordeboken uppförda

hemman, kvarnar, fisken och torp eller andra lägenheter, och öfverskriften

till dylikt upplägg skall jämte namnet på den fastighet, för hvilken upplägget

är afsedt, innehålla, bland annat, fastighetens nummer, där sådant

finnes åsatt, samt mantal eller annat skattetal och natur.

Au omnämnda förhållanden förutsätta uppenbarligen ett tidsenligt

jordeboksväsen, åtminstone i de delar, som hafva betydelse för jordregistret

och fastighetsböckerna. Beträffande Dalarna befinner sig emellertid jordeboksväsendet

i ett så föråldradt skick, att det — åtminstone hvad angår största

delen af provinsen — kan sägas, att någon egentlig jordebok därför för

närvarande icke finnes. Till upplysning om jordeboksförhållandena i Dalarna

må här anföras följande ur kammarkollegii utlåtande den 29 september 1906

öfver det af utsedde kommitterade den 20 november 1905 afgifna underdåniga

betänkande och förslag till förordning angående jordregister:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

»Med undantag för Yästerbergslags fögderi, där hemmanens i jordeboken

af gammalt införda mantal tillika betecknat deras gärdemantal,

hade i Kopparbergs län (Dalarna) vid sidan om det gamla mantalet från

början af 1600-talet bildats ett nytt mot jordatalet proportionellt mantal,

men upptogs detta i allmänhet ej i jordeböckerna för hvarje jordeboksenhet,

utan måste man, där en utskyld skulle utgå efter gärdemantalet,

för hvarje skattskyldig beräkna hans mantal efter det i de särskilda orterna

brukliga jordatalet.

Tillika hade i nämnda län af gammalt en stark hemmansklyfning och

jordstyckning ägt rum, och då jordeböckerna ej kunnat iakttaga de däraf

föranledda förändringarna, hade följden blifvit, att de jordeboksenlieter

(besutenlieter), som en gång införts i de jordeböeker, Indika upprättats i

början af 1600-talet, ej hade någon motsvarighet på marken eller i den

jord, hvar och en innehade. Jordeboksenheterna upptogos väl alltjämt i

jordeböckerna, ofta betecknade endast genom de en gång därå varande

åboarnas namn, oförändrade sedan gammalt, oberoende af sedermera timade

åboombyten, men skedde uppbörden ej efter dessa jordeböeker, utan hade

öfverenskommelse träffats, att jordägarna inom hvarje socken skulle deltaga

i de utskylder, som hvilade å socknen, i förhållande till den jord,

hvar och en innehade, och gällde detta särskildt roteringsbördan.

För detta ändamål skedde inom socknarna jämkningsrefningar, för att

de socknen efter jordebokens jordatal och andra grunder åsätta utskylderna

skulle blifva fördelade efter det verkliga jordinnehafvet. Då det

emellertid visat sig vara förbundet med svårighet och förlust för staten

att uppbära räntorna af de många åboarna å hemmanen, träffades sedermera

den öfverenskommelse, att räntan skulle uppbäras rotevis, hvarvid

man vid fördelningen af räntan inom roten lade till grund, ej jordatalet

eller mantalet, utan den andel hvar och eu efter sitt j ordatals storlek tog

i de roten såsom helt åliggande årspenningarna, utgörande 65 daler, eller

i soldatens städja, som uppgick till 6 daler eller 192 öre, i anledning

hvaraf hvars och ens ägande andel angafs i visst belopp soldatårspenningar

eller i ett visst öretal, såsom ännu är fallet i åtskilliga socknar, där allmänna

storskiften ej ägt rum.

Då, på sätt ofvan nämnts, de i jordeböckerna upptagna enheterna i

allmänhet ej hade någon motsvarighet i jordägarnas innehaf och räntan

uppbars rotevis, sökte man för räntans utgörande vid jämkningsrefningarna

bilda nya enheter, matlag eller mantal som de kallades, genom att i ett

mantal och i en soldatrote sammanföra hvarje jordägares ofta i särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

mantal och soldatrotar kringspridda jordandelar. Detta var dock allenast

ett sammanräknande, ej ett sammanförande till en enhet af de spridda

tegarna, och den vid jämkningsrefningarna upprättade mantalsboken upptog

icke någon å ett visst ställe belägen egendomsandel, utan var den allenast

en förteckning öfver hvarje bondes vid refningen innehafvande, här och

där i socknen liggande jord. De sålunda bildade mantalen (refboksnumren)

voro ej fasta, utan undergingo alltjämt förändringar genom nya delningar.

Någon med den faktiska besittningen öfverensstämmande jordebok kunde

därför ej upprättas förr än skifte öfvergått socknarna samt byarnas områden

blifvit bestämda och därinom besutna hemmansdelar utstakade, så

att för hvar och eu de spridda tegarna blifvit så vidt möjligt sammandragna

å ett ställe.

I detta syfte utfärdades efter förslag af landshöfding Nordin nådiga

bref den 9 februari 1802 och den 17 augusti 1804, i anledning hvaraf de

för Dalarna så viktiga allmänna storskiftena togo sin början, bvilka sedermera

öfvergått hela Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderi samt Västerdals

fögderi, med undantag för Säfsnäs socken, äfvensom Svärdsjö, Envikens,

Stora Tima, Gustafs, Silfbergs, Torsångs, Vika och Säters socknar.

I och för dessa skiften fastställdes, för att råda bot mot den långt

drifna hemmansklyfningen och jordstyckningen, vissa villkor för besutenhet,

för obesutna delars sammanläggande äfvensom för bibehållande af

redan bildade besutenheter, hvarvid föreskrefs, att de delar, som skulle

utgöra en besutenhet, skulle erhålla ett gemensamt besutenhetsnummer,

dock att, tills sammanslagningen ägt rum, hvardera borde hafva sitt subnummer;

och skulle, särskild! för att kunna hålla reda på den genom

storskiftena ordnade besutenbetssammansättningen, så snart en socken

blifvit storskifta! och ''hvarje fullsuten, eller de till fullsutenhet sammanlagda

jordadelar, fått sitt nummer i by’, eu ordentlig jordebok upprättas,

där by, nummer, skatt, åbons namn och hemmanets ränta m. m. på vanligt

sätt skulle införas.

Den 5 februari 1829 fastställde kammarkollegium för dessa jordeböcker

ett formulär, som endast i så måtto skilde sig från det förut

gillade, att särskild kolumn skulle finnas för hemmans och lägenheters

subnummer samt areala och reducerade (uppskattade) jordatal. Jordeböckerna

skulle upptaga ägobesittningarna i öfverensstämmelse med och utgöra

ett sammandrag ur storskiftesbandlingarna. För åtskilliga socknar

upprättades väl sådana jordeböcker, men hafva dessa endast för Gagnef

och Tima ofvan llron insändts till kollegium, som år 1834 fastställde jorde
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

boken för Gagnef. I dessa jordeböcker har då för hvarje äfven den

minsta vid skiftet under särskilt nummer eller subnummer antecknade

jordägare, jämte hans efter det reducerade jordatalet uträknade andel i

sockenutskylderna, upptagits gärdemantalet, åsatt efter den eu hvar sålunda

påförda skatten, men kommo dessa jordeböcker dock ej att ligga till grund

för uppbörden, utan uppbars räntan, där så förut ägt rum, fortfarande rotevis,

liksom äfven jämlikt kungl. bref den 22 augusti 1855 densamma, med

undantag för Västerbergslags fögderi, vid ränteföryandlingsutråkningarna

allenast uträknades för hvarje rote, och då besutenhetsregleringen, i anledning

hvaraf ofvanberörda jordeböcker närmast bildades, ej kunde genomföras,

hafva desamma efter hand förlorat hvarje betydelse.

Då kammarkollegium den 27 oktober 1856, i enlighet med nådigt

bref den 16 därförutgångne maj, utfärdade kungörelse rörande upprättande

af nya jordeböcker, Indika skulle utvisa det förhållande, som vid ingången

af 1858 ägde rum, gjordes undantag för de delar af Kopparbergs län,

hvarest storskiftesförrättningarna ännu påginge, för hvilka nya jordeböcker

borde upprättas först i den mån nämnda förrättningar blefve afslutade,

och gjordes härutinnan ej någon ändring, då den 28 januari 1870 kungörelse

af kollegium utfärdades angående nytt formulär för jordeböckerna.

Efter sistnämnda formulär upprättades ny jordebok för Västerbergslags

fögderi, hvilken fastställdes af kollegium år 1883. För de öfriga fögderierna

hade däremot i följd af kungl. brefvet den 22 augusti 1855 nya

jordeböcker icke upprättats, utan endast ränteförvandlingsuträkningar för

de särskilda soldatrotarna, och sedan jordeboksarbetet blifvit i det närmaste

fullbordadt, hemställde kollegium uti underdånig skrifvelse den 22 december

1882, att med jordeböckers upprättande för dessa fögderier skulle få

anstå, till dess det i Elfdalens och Sårna socknar af Ofvan Siljans fögderi

pågående storskiftet hunnit afslutas.

I anledning däraf förklarade Kungl. Maj:t den 29 december 1882,

att med jordeböckers upprättande för berörda fögderier skulle tillsvidare

anstå, och hafva, äfven sedan storskiftena i Elfdalens och Sårna socknar

blifvit fastställda, några åtgärder för upprättandet af jordeböcker efter

1870 års formulär i Kopparbergs län ej vidtagits, hvarför för nämnda län

fortfarande gäller 1825 års sedan gammalt oförändrade jordebok, utom

för Västerbergslags fögderi, hvars år 1883 fastställda jordebok emellertid,

hvad hemmansbeteckningen angår, endast utgjorde en omskrifning af

1825 års jordebok och därför ej heller öfverensstämmer med besittningsförhållandena.

»

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Att på grund af jordförhållandena i Kopparbergs län ganska genomgripande

åtgärder först måste vidtagas innan uppläggning och förande af

fastighetsböcker där kunde med fördel äga rum, hade anmärkts redan vid

granskning i högsta domstolen af det första fullständiga förslaget till ett

ordnadt fastighetsboksväsen här i landet eller det den 10 juli 1867 afgifna

förslaget till förändrade stadganden för betryggande af ägande-, pantoch

nyttjanderätt till fastighet. Sedan landssekreteraren de Laval och

häradshötdingen Myrtin den 9 februari 1874 efter särskildt uppdrag afgift

underdånigt utlåtande och förslag angående undanröjandet af de

hinder för fastighetsböckers införande, som förekommo bland annat inom

Kopparbergs län, och Kungl. Maj:t, i sammanhang med utfärdandet af

ofvan omförmälda kungörelse den 14 september 1875 huru lagfarts- och

inteckningsböcker skola inrättas och föras, genom skrifvelse samma dag

dels medgifvit anstånd tills vidare med sådana böckers införande vid

häradsrätterna inom Kopparbergs län, dels ock anbefallt länsstyrelsen att

efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande, inom

hvilka delar af länet och under hvilka särskilda villkor eller bestämmelser

fastighetsböcker kunde inom en snar framtid införas vid häradsrätterna,

afgaf Konungens befallningshafvande den 26 juli 1884 underdånigt utlåtande

angående införande af fastighetsböcker i länet. I detta utlåtande

anförde Konungens befallningshafvande bland annat, att på sätt Konungens

befallningshafvande redan i skrifvelse af den 10 februari 1876 till domhafvandena

inom länet uttalat, för att fastighetsböcker skulle kunna uppläggas,

endast erfordrades kännedom om de fastigheter, hvilka inom hvarje

särskild socken funnes bildade och från andra fastigheter blifvit med viss

begränsning afskeda, så att de hvar för sig kunde utgöra bestämda föremål

för särskild ägande-, nyttjande- eller panträtt, samt att, ehuru i nådiga

kungörelsen den 14 september 1875 vore stadgadt, att sådan lägenhet

skulle vara under särskildt nummer i jordebok upptagen, den omständigheten,

att fullständiga med jordbruksfastigheterna öfverensstämmande jordeböcker

icke vore för länet att tillgå, icke borde kunna hindra fastighetsböckers

uppläggande i enlighet med öfriga föreskrifter i åberopade kungörelse

beträffande de socknar, inom hvilka eu viss fastighetsbildning blifvit

genom allmänt storskifte eller laga skiften tillvägabragt, enär skifteshandlingarna

för hvarje sålunda bildad fastighet innefattade all den upplysning,

som kunde erfordras för egendomens betecknande å vederbörligt

upplägg i fastighetsboken; och afgaf Konungens befallningshafvande, efter

redogörelse, huru det förhölle sig med skiftesförhållandena och taxeringarna

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

i de olika socknarna, tillika detaljerad! förslag, huru med ledning af skiftesliandlingarna

fastighetsböcker skulle kunna, med undantag för bergfrälsejorden,

upprättas såväl för de socknar, hvarest allmänna storskiften ägt

rum, bland bvilka Konungens befallningshafvande äfven inräknade Säfsnäs

socken, som för de öfriga.

Beträffande Yästerbergslags fögderi framhöll Konungens befallningshafvande,

att jordebok för sagda fögderi visserligen blifvit af kammarkollegium

fastställd, i hvilken jordebok all inom fögderiet befintlig jord både

mantal sig åsatt och, så vidt densamma inginge i bysamfälligliet, vore

utmärkt med särskilda kemmansnummer, likasom ock mantals- och taxeringslängderna

vore behörigen inrättade så till vida, som vid namnet å

hvarje ägare eller innehafvare af jordbruksfastighet , funnes utsatt det mantal,

som belöpte å den jord han ägde och besutte, men att, då den nya

jordeboken, hvad kemmansbeteckningen anginge, endast utgjorde eu omskrifning

af 1825 års jordebok, hvilken sistnämnda icke vore med jordbesittningsförhållandena

inom fögderiet öfverensstämmande, hvadan följaktligen

samma förhållande ägde rum i afseende å den nya jordeboken, och

då härtill komme, att i mantals- och taxeringslängd^’ för hvarje i dessa

upptagen fastighet, tillhörande eu by eller samfällighet, i hvilken enligt

jordeboken funnes flera kemmansnummer, saknades hvarje uppgift angående

det jordeboksnummer, till kvilket fastigheten hörde, och jämväl i de

äganderättshandlingar, som vid häradsrätterna åberopades i lagfarts- och

inteckningsärenden, allmänt saknades uppgift om, till kvilket sådant nummer

däri omförmäld fastighet hörde, vid kvilket förhållande det i allmänhet

syntes vara, om icke fullkomligt omöjligt, så dock förenadt med de allra

största svårigheter att åstadkomma säker utredning angående hvarje i

äganderättshandlingar eller ofvannämnda längder förekommande fastighets

jordeboksnummer, det syntes Konungens befallningshafvande, som om anteckningar

om de vid häradsrätterna förekommande lagfarts- och inteckningsärenden

icke kunde göras i fastighetsböcker, om dessa skulle uppläggas

med ledning af gällande jordebok.

Hvad angår bergfrälsejorden, som förekommer i Kopparbergs, Aspeboda,

Sundborns, Vika och Torsångs socknar samt, ehuru i obetydlig grad, i

Stora Sk ed vi, Stora Tima och Bjursås socknar, framhöll Konungens befallningshafvande,

att väl i Torsång, A ika och Svärdsjö allmänna storskiften

ägt rum, men att i de två förstnämnda socknarna bergfrälsejorden ej däruti

ingått, hvarför där likasom i Sundborns, Aspeboda och Kopparbergs

socknar, hvarest dels ringa och dels ingen skattejord förefunnes, en sådan

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

viss fastighetsbildning saknades, som genom skiftesförrättningarna å skattejorden

blifvit tillvägabragt, likasom ock i allmänhet ej i provinslandtmäterikontoret

funnes att tillgå sådana kartor öfver bergfrälselägenheternas inoch

afrösningsjord, som kunde lämna tillförlitlig kännedom och bevisning

om deras innehåll och begränsning, om än för vissa lägenheter behöriga

skiftesförrättningar ägt rum eller deras innehafvare medelst särskildt anskaffade

och fastställda kartor fått sina ägoområden från andras afskeda;

och hemställde Konungens befallningshafvande fördenskull, att, med tilllämpning

af de grunder, som gällt för skiftesförrättningarna å skattejorden

i Torsångs, Vika och Svärdsjö socknar, eu fullständig kemmafbildning

medförande, all bergfrälsejord, med undantag för de lägenheter, för hvilkas

områden fastställda kartor redan förefunnes, omfattande skiftesåtgärd efter

föregången ägoaffattning borde på angifvet sätt åvägabringas, samt att i

afbidan därå borde anstå dels med införande af fastighetsböcker vid Kopparbergs

och Aspeboda samt Sundborns tingslags häradsrätter och dels med

uppläggs görande för bergfrälsejord i fastighetsböckerna vid Vika, Knifva

och Hosjö, Torsångs, Stora Skedvi, Stora Tuna och Gustafs samt Leksands,

.vis och Ej ursås häradsrätter.

Sedan vederbörande blifvit hörda öfver berörda utlåtande, uppgjordes

med ledning af de inkomna handlingarna inom justitiedepartementet förslag

till kungörelse angående nya fastighetsböcker vid häradsrätterna i

Kopparbergs län äfvensom till förteckning å de handlingar, hvilka vore

beköfliga för fastighetsböckernas uppläggande och förande enligt de i förslaget

antagna grunder, hvarvid man gick ut ifrån, att bergfrälsejorden i

Stora Skedvi, Stora Tuna och Bjursås socknar kunde i fastighetsböckerna

upptagas enligt samma grunder som skattejorden, samt att bestämmelse

jämväl kunde meddelas om fastighetsböckers införande i Kopparbergs och

Aspeboda samt Sundborns tingslag, dock så att vissa delar af dessa tingslag,

likasom af Lika, Knifva och Hosjö samt Torsångs tingslag, borde i

fastighetsböckerna upptagas först i den mån laga skiften ägt rum, samt

att för Säfsnäs socken, då allmänt storskifte därstädes ej ägt rum, fastighetsböcker

skulle uppläggas enligt de för riket i öfrigt gällande grunder.

Öfver berörda förslag och förteckning fick Konungens befallningshafvande

yttra sig, hvarvid Konungens befallningshafvande bland annat

anförde, att då upplyst blifvit, att allmänt skifte ej öfvergått Säfsnäs

socken, vid uppläggande af fastighetsböcker i nämnda socken borde tilllämpas

hvad i nådiga kungörelsen den 14 september 1875 vore stadgadt,

med iakttagande endast däraf att, då § 2 i sagda nådiga kungörelse stad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

gade, att upplägg i fastighetsbok skulle göras för hvarje under särskild!

nummer i jordeboken uppfördt hemman, torp o. s. v., men gällande jordebok

för Säfsnäs, såsom icke upptagande de olika fastigheterna under olika

nummer, följaktligen icke kunde tjäna till ledning för fastighetsböckernas

uppläggande, hvaremot tid efter annan utfärdade skatteköpebref å all inom

socknen varande jord lämpligen syntes kunna läggas till grund för lagfarts-

och inteckningsböckerna för sagda socken, föreskrift borde meddelas

därom, att i fastighetsböckerna skulle göras upplägg för hvarje inom socknen

belägen, särskild! skattlagd fastighet och att i öfrigt skulle iakttagas,

hvad i 1875 års nådiga kungörelse vore stadgadt, hvarjämte Konungens

befallningshafvande anmärkte, att då, på sätt ofvan nämnts, fastigheterna

i Säfsnäs socken icke förekomme i jordeboken under särskilda nummer,

den uppgift, som för uppläggande af fastighetsböcker i sagda socken borde

lämnas, skulle grunda sig ej å jordeboken utan å senaste mantalslängd,

skatteköpebref och andra handlingar, som angående fastigheterna i socknen

lämnade tillförlitlig upplysning.

ilen 18 mars 1887 utfärdades af Kung! Maj:t nådig kungörelse om

införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län, hvarvid

— jämte det föreskrift meddelades, att för Säfsnäs socken af Västerdals

fögderi skulle iakttagas hvad som vore stadgadt i kungl. kungörelsen

den 14 september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas

och föras — tillika förordnades:

enligt § 2 mom. 1: att inom Ofvan Siljans ocli Nedan Siljans domsagor

(Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderier), Störa Tunn och Gustafs samt

Svärdsjö tingslag af Fåle fögderi, Säters tingslag af Hedemora fögderi,

Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Jama och Flöda tingslag med

undantag för Säfsnäs socken i Västerdals fögderi, skulle uti såväl lagfarts-

som inteckniugsboken för hvarje tingslag göras ett upplägg dels

för eu hvar i tingslaget belägen, uti delningsbeskrifning vid storskifte

såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dels ock för hvarje hemman

eller lägenhet, som efter sådant skifte uppkommit genom skattläggning

af jord å kronans vid skiftet afskild a öfverloppsmark; dock att där två

eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf

blifvit vid sedermera verkställdt laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa

fastigheter eller fastighetsdelar finge föras å ett gemensamt upplägg, där

sådant funnes lämpligt;

enligt § 2 mom. 2: att uti Grangärde. Norrbärke och Söderbärke

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

tingslag (Västerbergslags fögderi), Hedemora och Garpenbergs, Störa Skedvi

samt Husby tingslag och Folkare härad i Hedemora fögderi by eller annan

samfällighet, som undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna upptagas

på det sätt, att i hvarje af dessa skulle göras ett upplägg för eu

hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet upptagen åbolott, hvaremot, där

laga skifte ej ägt rum, ett upplägg skulle göras för hvarje by, så ock för

hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som ej

hörde till by, dock att, där så lämpligen kunde ske, olika delar af en by

vid införande i fastighetsböckerna finge betecknas med särskilda nummer

och upptagas å särskilda upplägg; samt

enligt § 2 mom. 3: att för Kopparbergs och Aspeboda, Sundborns,

Vika, Knif ca och Hosjö samt Torsängs tingslag i Falu fögderi skulle

gälla, att byar och andra samfälligheter, hvilka undergått laga skifte,

skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa

borde göras ett upplägg för eu hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet

upptagen åbolott, att för fastigheter, å hvilka storskifte men icke laga

skifte ägt rum, ett upplägg skulle göras för en hvar uti delningsbeskrifning

vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet, äfvensom

att i de delar af berörda tingslag, hvilka icke enligt angifna grunder kunde

i fastighetsböckerna upptagas, ett upplägg skulle göras för hvarje egendom,

som genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande

afskild, hvaremot öfriga fastigheter först i den mån laga skiften verkställdes

och vunne fastställelse skulle i fastighetsböckerna införas, på sätt för laga

skiftade byar och samfälligheter bestämts.

Till stöd för stadgandet i § 2 mom. 2, att olika delar af eu ej laga

skiftad by finge betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda

upplägg, hade anförts, att, om antalet åbor inom eu by vore stort, ett

upplägg för byn i dess helhet inom kort komme att innehålla så många

anteckningar, att nödig öfversikt öfver densamma icke vore möjlig. Huru

eu dylik uppdelning af eu by borde verkställas, ansågs böra öfverlämnas

åt domarens bepröfvande, men förutsattes, att därvid fästes sådant afseende

å nuvarande besittningsförhållanden inom byn, att i regeln hvarje åbos

hela innehaf i byn upptoges å samma upplägg, hvarvid hänsyn ock kunde

tagas till delningen vid storskiftet, så att, då ej särskildt upplägg gjordes

för hvarje nu befintlig brukningsdel, företrädesvis sådana brukningsdelar,

hvilka ingått i ett storskiftesnummer, skulle sammanföras å ett upplägg.

Ofverskriften till ett uppläggs första blad skulle innehålla fastighetens

namn, nummer (besutenhetsnummer) och littera i delningsbeskrif
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

ning vid storskifte eller littera i delningsbeskrifning vid laga skifte eller

nummer, som eljest blifvit fastigheten åsatt eller, på sätt i § 2 mom. 2

innehölles, blefve densamma tilldeladt, allt efter som upplägget inrättats

efter en eller annan af de i § 2 omförmälda grunder, vidare skattetal,

natur och socken, så ock hvad eljest såsom betecknande nödigt funnes.

Såsom skattetal å fastighet, som utbrutits vid storskifte, skulle upptagas

fastighetens refboksinnehåll enligt delningsbeskrifningen vid skiftet

(snesland, bandland), uppskattade innehållet af den inägojord, som vid

skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland) eller båda dessa reducerade

jordtal, allt efter som för hvarje tingslag eller socken ansåges

lämpligt, dock att, där skattereglering efter skiftet ägt rum, den därvid

skedda förändringen af skattetalen skulle iakttagas.

För annan fastighet skulle antecknas mantal, skatteören eller hvad

skattetal eljest i orten brukades.

På samma gång kungörelse utfärdades om införande af fastighetsböcker

vid häradsrätterna i Kopparbergs län anbefalldes Konungens befallningshafvande

att gå i författning om anskaffande af de för uppläggning

af fastighetsböckerna och till ledning vid desammas förande behöffiga handlingar,

nämligen:

för Säfsnäs socken: en på jordeboken och senaste mantalslängden

grundad förteckning öfver alla inom socknen varande, under särskilda namn

och nummer i jordeboken uppförda hemman och lägenheter, med undantag

af dem, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för

Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade eller omedelbart disponerade;

hvilken förteckning borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets

namn, nummer, om sådant funnes åsatt, mantal eller annat skattetal och

natur, antalet åbor å hvarje hemman eller lägenhet samt uppgift på de

jordeboksnummer, som vore sammanslagna till en egendom;

för Nedan Siljans ocli Ofvan Siljans domsagor, Stora Tima och Gustafs,

Svärdsjö, Säters, Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Jama och Flöda

tingslag, med undantag af Säfsnäs socken, för hvarje tingslag såvidt anginge

till detsamma hörande jord:

dels utdrag af de vid storskiftena inom berörda domsagor och tingslag

upprättade delningsbeskrifningar, utvisande hvarje såsom särskild åbolott

upptagen fastighets namn, ref boksnummer, besutenhetsnummer jämte littera,

refboksinnehåll och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftesdelägarens

namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet

erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit utmärkt,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

samt, för Sollerö eller Sofia Magdalena socken, hemfäbodens refboksinnehåll

och inägobelopp; b varjämte utdragen borde vara försedda med anteckningar

om de förändringar af fastigheternas jordtal, som kunde hafva

blifvit vid skattereglering bestämda, samt om fastigheternas natur äfvensom,

i händelse fastighet eller viss del däraf vore anslagen till boställe

eller from stiftelse eller för Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderad

eller omedelbart disponerad, med anmärkning därom;

dels förteckningar å de hemman och lägenheter, som efter storskiftena

uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverloppsmarker, hvilka

förteckningar borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets namn, nummer,

där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;

dels ock afskrifter af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid de

laga skiften, som inom ifrågavarande delar af länet ägt rum;

för Vika, Knifva och Hosjö samt Torsångs tingslag: ej mindre utdrag

af storskifteshandlingarnas delningsbeskrifningar och afskrifter af sammandragen

af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, inrättade på sätt förut

nämnts med den förändring, att omförmälda anteckningar och anmärkningar

borde för de byar eller andra samfälligheter, livilka undergått laga skifte,

vara gjorda å afskrifterna af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid

laga skiftena, än äfven förteckningar å sådana inom hvarje af dessa tingslag

belägna egendomar, hvilka icke ingått i storskifte eller laga skifte

men genom behörigen verkställd uppmätning och kartläggning blifvit från

angränsande afskeda;

för Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag: sådana afskrifter

af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena samt

förteckningar å egendomar, som ofvan för Vika, Knifva och Hosjö samt

Torsångs tingslag omförmälts; samt

för Grangärde, Norrburke, Söderbärke, Hedemora och Garpenbergs,

Stora Skedvi samt Husby tingslag äfvensom Folkare härad: på jordebok,

mantals- och taxeringslängder, delningsbeskrifningar vid laga skiften samt

andra tillförlitliga handlingar grundade, tingslags- och socknevis uppgjorda

förteckningar å alla under enskild disposition varande byar, hemman och

lägenheter; hvilka förteckningar borde utvisa: för byar eller andra samfälligheter,

som undergått laga skifte, hvarje i delningsbeskrifningen vid

skiftet upptagen fastighets namn, littera i delningsbeskrifningen, skattetal

och natur, skiftesdelägarens namn äfvensom nuvarande åboars namn och

det skattetal en hvar af dem innehade, samt för sockendel, som icke undergått

laga skifte, namnet å hvarje by jämte hvarje åbos namn och skatte
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

tal, namn och nummer å hvarje hemman eller af annan fastighet icke

beroende lägenhet, som till by ej hörde, äfvensom antalet åboar å hemmanet

eller lägenheten, hvarje fastighets natur, så ock hvad eljest kunde tjäna

till ledning vid fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt de i

kungörelsen stadgade grunder.

Ifrågavarande handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af

vederbörande tjänstemän eller, där desammas utfärdande icke ansåges tillhöra

viss tjänstebefattning, af särskild! af Konungens befallningshafvande

förordnade personer; och anbefalldes Konungens befallningshafvande att,

sedan vid pågående storskiften inom Elfdalens och Sårna socknar åbodelningen

af någondera socknens inägojord blifvit i laga ordning fastställd,

låta så snart ske kunde tillställa vederbörande domhafvande sådant utdrag

af delningsbeskrifningen vid skiftet, som förut omnämnts.

Hvad ofvan anförts om jordförhållandena i Kopparbergs län och särskilt

i de socknar, inom Indika storskifte på statens bekostnad ägt rum,

gäller äfven beträffande den del af provinsen Dalarna, som i senare tid

från nämnda län öfverförts till Gäfleborgs län, eller Hamra ltapellag.

Sedan genom kungl. bref den 13 november 1863 förordnats, att den

del af Orsa finnmark, hvilken utgjorde Hamra kapellag och redan förut

genom särskild! kungl. bref blifvit i ecklesiastikt hänseende förenad med

Los församling i Gäfleborgs län, skulle jämte Fogel sjö by, som förut tillhört

Mora socken men vid afvittningen blifvit räknad till nämnda kapellag,

i administrativt och judiciellt hänseende skiljas från Kopparbergs län och

öfverflyttas till Gäfleborgs län, samt storskifte och rotereglering i Orsa socken

ägt rum, anbefallde Kungl. Maj:t, enligt nådigt bref den 17 mars 1892,

kammarkollegium anmoda Konungens befallningshafvande att foga anstalt

om såväl uteslutande ur jordeboken för Orsa socken af hemmanet Finnmarken

som ock upptagande i jordeboken för Los socken af samtliga de

hemman och lägenheter, af Indika Hamra kapellag bestode, däri Oberäknad!

jämväl den inom kapellaget belägna del af Orsa sockens besparingsskog.

I anledning däraf öfverlämnade Konungens befallningshafvande med

skrifvelse den 30 december 1899 till kammarkollegii pröfning ett samma

dag meddeladt utslag, hvarigenom Konungens befallningshafvande med vissa

ändringar och tillägg godkänt ett af vederbörande häradsskrifvare upprättadt

förslag till ny jordebok för Hamra kapellag, i kvilket förslag i

kolumnen för hemmans och lägenheters namn, nummer och mantal införts

namn och nummer å de soldatrotar, i hvilka kapellagets fastigheter indelats,

under det att de särskilda fastigheternas namn in. in. upptagits i

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

kolumnen för anteckningar, men då sagda förslag icke öfverensstämde med

gällande grunder för upprättande af nya jordeböcker, pröfvade kammarkollegium,

enligt beslut den 27 december 1905, skäligt undanröja Konungens

befallningshafvandes utslag, med förklarande tillika att, då kollegium gått

i författning om verkställande af utredning, huruvida med hänsyn till

grundskatternas afskrifning samt rustnings- och roteringsbördans aflyftande

eller på grund af andra förhållanden det vore af behofvet påkalladt, att

nya jordeböcker blefve upprättade, äfvensom om utarbetande i sådant fall

åt förslag till de förändringar i gällande jordeboksformulär, som däraf

föranleddes, kollegium ansett frågan om upprättande af jordebok för Hamra

kapellag böra hvila, till dess omförmälda utredning blifvit fullbordad,

hvarefter kollegium komme att meddela de närmare föreskrifter,'' som erfordrades

för berörda frågas bringande till verkställighet.

Utan afseende på frågan om uppläggande af jordebok för Hamra

kapellag hade Kungl. Maj:t emellertid enligt kungörelse den 6 juni 1890

förordnat, att i fråga om fastighetsböckers inrättande och förande, så vidt

anginge de fastigheter inom Ljusdals tingslag, som tillhörde Hamra kapellag,

skulle tillämpas de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angående

införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län meddelade

bestämmelser i hvad de rörde de i § 2 mom. 1 af samma kungörelse

omförmälda domsagor och tingslag, hvarjämte Kungl. Maj:t samma

dag anbefallde Konungens befallningshafvande att gå i författning om

anskaffande af de handlingar, som företrädesvis syntes vara behöfliga för

verkställande af de upplägg i berörda böcker, hvilka i anledning af kungörelsen

erfordrades, äfvensom för böckernas förande, i hvad ofvannämnda

fastigheter anginge, nämligen:

dels utdrag af den vid storskiftet inom Hamra kapellag upprättade

delningsbeskrifning, utvisande hvarje såsom särskild åbolott upptagen fastighets

namn, refboksnummer, besutenlretsnummer jämte littera, refboksinnehåll

och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftesdelägarens

namn, namnet å deu fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet erhållit del,

littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit utmärkt, hvarjämte

utdraget borde vara försedt med anteckningar om de förändringar af fastigheternas

jordtal, som kunde hafva blifvit vid skattereglering bestämda,

samt om fastigheternas natur, äfvensom, i händelse fastighet eller viss del

däraf vore anslagen till boställe eller from stiftelse eller för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning utarrenderad eller omedelbart disponerad, med anmärkning

därom;

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

dels förteckning å de hemman och lägenheter, hvilka efter storskiftet

möjligen uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverloppsmarker,

hvarvid förteckningen borde upptaga hvarje hemmans eller lägenhets

namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;

dels ock afskrift af sammandrag af delningsheskrifning vid laga skifte,

som kunde hafva inom kapellaget ägt rum;

och skulle Konungens befallningshafvande tillika anskaffa de öfriga

handlingar, hvilka uti ifrågavarande hänseende kunde tjäna till ledniug vid

fastighetsböckernas förande enligt de i kungörelsen stadgade grunder.

Samtliga handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af vederbörande

tjänstemän.

Det behof af undantagsbestämmelser för Kopparbergs län och Hamra

kapellag, som yppades vid ordnandet af fastighetsboksväsendet, har äfven gjort

sig gällande i afseende å jordregistret. Förut omnämnda kommittéförslag

af den 20 november 1905 innehåller — i öfverensstämmelse med hufvudregeln

om jordregistrets grundande på jordeboken — i § 40 under 2), att

uppläggandet af jordregister för de socknar i Kopparbergs län, för hvilka

jordeböcker icke blifvit upprättade i enlighet med kammarkollegii kungörelse

den 28 januari 1870, skulle påbörjas först i den mån nya jordeböcker

fastställts; och anfördes beträffande denna fråga i motiven, att ehuru

för ifrågakomna socknar fastighetsböcker upplagts med ledning af skifteshandlingarna,

hade kommitterade dock, då de i fastighetsböckerna upptagna

beteckningar för fastigheterna i ett stort antal fall icke kunde läggas till

grund för åsättande af sådana registerbeteckningar, som afsåges i förordningen

om jordregister, ansett att uppläggande af jordregister för dessa

socknar icke borde påbörjas förrän i den mån nya jordeböcker fastställts.

Kungl. Maj:t anbefallde genom remiss den 15 december 1905 kammarkollegium

att, efter inhämtande af Konungens befallningshafvandes och förste

landtmätarnas i länen underdåniga yttranden öfver kommittéförslaget, inkomma

med eget underdånigt utlåtande. I yttranden, som afgåfvos med anledning

häraf, anfördes beträffande nu ifrågavarande bestämmelse i förslaget

af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att bestämmelsen i § 40

punkt 2 vore till skada för länet, emedan detsamma därigenom komme i

saknad för en längre tid af ett mycket behöfligt och värderikt jordregister;

att jordebok väl funnes för Yästerbergslags fögderi, hvilken jordebok upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

rättats år 1882 och fastställts året därpå, men att denna jordebok ej

lämpade sig att lägga till grund för jordregistret, enär det numera vore

omöjligt att uppgifva lägen och arealer för däri upptagna jordeboksnummer;

att enligt hans förmenande jordregistret för sagda län borde kunna uppläggas

samtidigt med jordregister för öfriga län och upprättas enligt i

länets landtmäterikontor förvarade storskiftes-, åbodelnings- och laga skifteshandlingar

samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgifter, som

legat till grund för fastighetsböckernas uppläggande, hvarefter de behöfliga

jordeböckerna med ledning af detta register kunde upprättas, på sätt kommitterade

själfva föreslagit i den allmänna motiveringen s. 96; att visserligen

dugliga och fullständiga skifteshandlingar ej funnes öfver Aspeboda,

Kopparbergs och Sundborns socknar samt Ifosjö kapellag i Vika socken,

men att med jordregister för dessa små delar af länet borde kunna få anstå,

till dess laga skifte öfvergått desamma; att han därför ville föreslå, att § 40

punkt 2 finge utgå eller, om detta ej ansåges lämpligt, att samtliga undantagsförordningar

för Kopparbergs län samt öfriga därmed sammanhängande förordningar,

som för närvarande vore under förslag att omarbetas och förändras,

i ett sammanhang måtte utredas och pröfvas, på det att ifrågavarande län

i förenämnda afseenden måtte blifva likställdt med riket i öfrigt;

samt af Konungens befallningshafvande i Kopparbergs län: att Konungens

befallningshafvande, som till fullo instämde i hvad förste landtmätaren

i länet i nyss återgifna yttrande anfört, såsom sin bestämda

mening framhölle att — därest med hänsyn till de af kommitterade

anmärkta förändringar i beskattningsväsendet samt andra förhållanden uppläggandet

af nya jordeböcker i enlighet med kammarkollegii kungörelse

den 28 januari .1870 kunde anses vara af verkligt behof eller ens af

lämplighetsskäl påkalladt, hvilket Konungens befallningshafvande för sin

del betviflade — sådana nya jordeböcker måtte, på sätt ock kommitterade

i sin. allmänna motivering för visst fall förutsatt, grundas just å det

material, som ensamt kunde bilda underlag för jordregistret inom länet,

nämligen å de i landtmäterikontor et tillgängliga storskiftes-, åbodelningsoch

laga skifteshandlingar; att den princip, kommitterade velat fastslå,

eller att jordeboken måste blifva underlaget för uppläggandet af jordregistret,

således icke efter Konungens befallningskafvandes uppfattning

vore giltig hvad Kopparbergs län anginge, liksom också tillämpningen af

kommitterades förslag i förevarande del enligt Konungens befallningshafvandes

mening ovillkorligen skulle medföra en afsevärd och onödig omgång i arbetet

för jordregisters uppläggande för länet; att, om i allt fall ny jordebok

opaginerad Kontrollera mot PDF

skulle uppläggas för de delar af länet, där sådant enligt kammarkollegii

ofvannämnda kungörelse borde äga rum, hinder åtminstone icke syntes

möta, att arbetet därmed och uppläggandet af jordregister fortginge

jämsides, vid hvithet förhållande kommitterades anmärkning bortfölle,

att »de i fastighetsböckerna upptagna beteckningar för fastigheterna i

ett stort antal fall icke kunna läggas till grund för åsättande af sådana

registerbeteckningar, som i förordningen om jordregister afses»; att berörda

anmärkning nämligen — då enligt § 8 i förslaget mantalet för de orter,

där, såsom i större delen af länet vore fallet, mantalsräkning ej vore i

bruk, Unge utbytas mot annat skattetal — endast torde angå jordnaturen,

hvarom dock utredning kunde vinnas betydligt lättare än medelst den

vidlyftiga apparat, som erfordrades för uppläggande af nya jordeböcker;

att Konungens befallningshafvande i öfrigt föreställde sig att,, på sätt jämväl

kommitterade syntes antyda, summariskt register för alla fastigheter

inom ett län just skulle motsvaras af länets jordebok, som i öfrigt endast

skulle förmedla »anknytningen med den närmast förfluta tidens fastighetsförhållanden»,

men att sådan anknytning lättare och mera effektfullt kunde

åstadkommas genom summariskt utdrag af vederbörande skifteshandlingar

än medelst ny jordebok; samt att Konungens befallningshafvande för den

skull hemställde, att punkt 2 i förevarande paragraf måtte ur förslaget

utgå, med erinran tillika, att medelst det i punkt 3 af samma paragraf

föreslagna välgrundade stadgande kunde vinnas anstånd med uppläggandet

af jordregister för de delar af länet, där för sådant ändamål äfvensom för

uppläggandet af nya jordeböcker erforderliga skifteshandlingar hittills helt

och hållet saknats.

För egen del anförde beträffande denna fråga kammarkollegium i sitt

förut omnämnda utlåtande den 29 september 1906 i hufvudsak följande:

»Då jordregistrets kufvudsakliga betydelse skulle vara den att ligga

till grund för fastighetsböckerna och i Kopparbergs län sådana böcker

äfven för Västerbergslags fögderi upplagts ej efter jordeböckerna utan enligt

de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angifna särskilda grunder, är

det gifvet, att äfven jordregistret för dessa delar af riket måste grunda

sig på samma underlag. Ilufvudregeln för Kopparbergs län synes därför

böra blifva, att i jordregistret ett upplägg skall göras för hvarje fastighet,

för hvilken jämlikt 1887 års kungörelse särskild! upplägg skolat göras i

fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana fastigheter, Indika

äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för Kungl. Maj:ts och

kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess omedelbara disposition.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Härvid torde dock böra göras ett par undantag. I § 2 inom. 1 af

nämnda kungörelse stadgas, att, om två eller flera vid storskifte hvar för

sig utbrutna fastigheter eller delar däraf blifvit vid sedermera verkställ dt

laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa fastigheter eller fastiglietsdelar må

få föras å ett gemensamt upplägg i fastighetsböckerna, och i § 2 mom. 2,

att för där afsedt fall olika delar af en by vid införande i nämnda böcker

må få betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg.

För jordregistret torde motsvarande medgifvanden ej kunna lämnas, utan

synes det böra få bero på pröfning, i den ordning § 15 i förslaget till

förordning angående jordregister angifver, om öfverföring till särskilda upplägg

må få äga rum i de fall, som i nämnda moment afses.

Yäl torde för åtskilliga socknar, särskild! sådana, inom Indika bergfrälsejord

förekommer, tillräckliga skifteshandlingar ej föreligga, för att

jordregister lämpligen skulle kunna för närvarande för dem uppläggas,

på sätt äfven förste landtmätaren i länet framhållit, men synes, för vinnande

af anstånd med uppläggande af jordregister för dessa socknar, ej i

förordningen om jordregister erfordras annan bestämmelse än den, som

innehålles i § 40 punkt 3.

För att jordregister för Kopparbergs län skall kunna uppläggas enligt

ofvanberörda grunder fordras emellertid, att de fastigheter, som skola å

de olika uppläggen upptagas, erhållit beteckningar, motsvarande jordeboksnummer

i öfriga Sverige, och är det för detta ändamål nödvändigt, att,

där eu fastighet ej redan i vederbörlig ordning tinnes påförd visst jordeboksnummer,

sådant åsättes densamma.

I öfrigt torde beträffande innehållet i jordregistret förslaget till förordning

om jordregister i hufvudsak äga tillämpning jämväl för Kopparbergs

län, dock med iakttagande af de förändringar, som föranledas däraf, att i

nämnda län ofta inom en socken för fastigheterna användas flera olika skattetal.

I fråga om skattetalet för eu fastighet medgifver 1887 års kungörelse,

att såsom sådant får användas såväl fastighetens refboksinnehåll enligt

delningsbeskrifningen vid skiftet. (snesland, bandland) som uppskattade innehållet

af den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland,

kappland), men torde i jordregistret endast det af dessa skattetal böra

upptagas, som allmännast användes i orten.

Ehuru jordregistret skall grundas ej på den kamerala indelningen

utan företrädesvis på skifteshandlingarna, kunde det sättas i fråga, om icke

till ledning för jordregistret för de socknar, för hvilka jordeböcker enligt

1870 års formulär ej upprättats, sådana först borde uppläggas enligt de

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

i 1887 års kungörelse angifna grunder, k vilket i så fall äfven borde gälla

Västerbergslags fögderi, då den för sagda fögderi upprättade jordeboken

ej motsvarar besittningsförkållandena i orten. Då emellertid de handlingar,

på kvilka jordeböckerna ock jordregistret för sådan händelse hufvudsakligen

skulle grundas, företrädesvis äro att söka i orten, ock fastigketsböcker

kunnat uppläggas utan underlag af jordeböcker, synes det kollegium,

som om på liknande sätt skulle kunna förfaras vid jordregistrets

uppläggande.

Lämpligast torde för sådant fall vara, att, sedan genom Konungens

befallningshafvande från domhafvandena infordrats de handlingar, som

tidigare till dem genom Konungens befallningshafvande öfverlämnats i och

för fastighetsböckernas uppläggande, jämte uppgift i hvad män, beträffande

de särskilda uppläggen, afvikelse ägt rum från hvad dessa handlingar innehålla,

samtliga handlingar öfverlänmas till förste landtmätaren, som, därest anledning

ej förekommer att för viss socken hos Kung!. Maj:t begära anstånd

med uppläggande af jordregister, bär att med ledning af de öfverlämnade

samt de i landtmäterikontoret befintliga eller från Konungens befallningshafvande

särskildt infordrade handlingar, under medtagande jämväl af egendomar

under allmän disposition, sockenvis upprätta förteckningar å de fastigheter,

kvilka enligt de i 1887 års kungörelse med ofvanberörda ändringar angifna

grunder böra i jordregistret upptagas å särskilda upplägg, med förslag

till de uppgifter, hvilka jämlikt förordningen om jordregister böra i uppläggens

öfverskrift införas, hvarvid, där fastigheten ej i vederbörlig ordning åsatts

nummer, förste landtmätaren tillika har att afgifva förslag till det nummer,

som bör ligga till grund för fastighetens registrering, i hvilket afseende

hufvudregeln bör vara, att där fastigheten i skifteshandlingarna har visst

nummer, detta, som i regel upptagits i mantals- och taxeringslängderna,

så vidt möjligt bör bibehållas, dock att subnummer ej får såsom sådant

användas, då ett subnummer ej lämpligen synes kunna läggas till grund

för registerbeteckningen i jordregistret.

Den af förste landtmätaren upprättade förteckningen bör sedermera

öfverlämnas till Konungens befallningshafvande, som, efter det häradsskrifvaren

öfver densamma fått yttra sig och granskning ägt rum å landskontoret

samt förteckningen i erforderliga delar blifvit rättad och fullständigad,

återställer densamma till förste landtmätaren, med förklarande

att den skall ligga till grund för jordregistrets uppläggande, därest ej

under arbetet därmed anledning till ändring förekommer, för hvilket fall

anmälan bör göras hos Konungens befallningshafvande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Hvad sålunda anförts om Kopparbergs län, äger i alla afseenden tilllämpning

jämväl å Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län.

J)å emellertid, med hänsyn till den erfarenhet som vunnits vid uppläggandet

af fastighetsböckerna för Kopparbergs län och Hamra kapellag,

anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller annat afseende göra

ändring i den ordning för jordregistrets uppläggande ofvan föreslagits,

synes det kollegium kunna ifrågasättas, om icke domhafvandena och öfriga

vederbörande borde sättas i tillfälle att öfver kollega förslag få yttra sig,

vid hvilket förhållande i § 40 punkt 2 endast borde intagas den bestämmelse,

att för Kopparbergs län och Hamra kapellag af Los socken i Gäfleborgs

län skall gälla hvad särskildt varder stadgadt.»

I i; 40 under 2) af förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister

upptogs därefter i enlighet med kammarkollegii hemställan den

undantagsbestämmelse, att i fråga om uppläggande af jordregister för

Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län skulle

gälla hvad särskildt blefve stadgadt. Öfver kammarkollegii förslag rörande

sättet för upprättande af jordregister för Kopparbergs län och Hamra

kapellag har till följd af nådiga bref den 13 juni 1908 underdånigt utlåtande

afgifvits beträffande Kopparbergs län af Konungens befallningshafvande

därstädes den 22 september 1909 samt i fråga om Hamra kapellag

af Konungens befallningshafvande i Gäfleborgs län den 8 oktober 1908.

Och hafva vid resp. utlåtande fogats yttranden af vederbörande förste

landtmätare, domhafvande och fögderiförvaltningar.

Jämte det behofvet af ett jordregister för Kopparbergs län och Hamra

kapellag ytterligare vitsordats, i hvilket hänseende särskildt framhållits,

att till följd af saknaden af ordentliga jordeböcker i Kopparbergs län behofvet

af ett jordregister vore därstädes mera kännbart än i de flesta andra

län, har kammarkollegii förslag beträffande sättet för åstadkommandet af

ett sådant jordregister i allmänhet godkänts i de öfver förslaget afgifna

yttrandena, dock med en del modifikationer, för hvilka här nedan skall

redogöras å vederbörliga ställen. Redan nu må emellertid omnämnas, att

ej någon bland de myndigheter och ämbetsmän, som yttrat sig i ärendet,

framställt någon anmärkning mot förslaget, att jordregistret skall för omförmälda

län och kapellag uppläggas efter hufvudsakligen enahanda grunder

som fastighetsböckerna för samma orter eller sålunda så vidt möjligt byggas

omedelbart på skifteshandlingar. Erhåller jordregistret för dessa landsdelar

i regeln skifteshandlingar till underlag i stället för jordebok, varder visserligen

däraf en följd, att ett fullständigt jordregister icke kan för närvarande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

uppläggas för kela Kopparbergs län, då nämligen såväl skifteshandlingar

som duglig jordebok saknas för vissa områden, för kvilka alltså tillsvidare

måste anstå med registreringen. Men utom det att omförmälda områden

utgöra allenast en jämförelsevis obetydlig del af länet, står någon annan

utväg än användandet af skifteskandlingarna såsom underlag knappast öppen,

om ett jordregister för Kopparbergs län ock Hamra kapellag öfver hufvud

skall kunna upprättas inom öfverskådlig tid samt utan allt för stor kostnad

och omgång.

Het förslag till ordnande af jordregisterväsendet för Kopparbergs län

och Hamra kapellag, som härmed framlägges, går därför utifrån, att jordregistret

för dessa orter skall, lika väl som fastigketsböckerna, grundas

på skifteshandlingar, så vidt sådana finnas. Hå jämväl de ifrågasatta nya

fastigketsböcker, för kvilka jordregistret i sin ordning skall tjäna till underlag,

i följd däraf komma att i stort sedt redovisa fastigheterna i enlighet

med skifteskandlingar, kan det synas, som skulle de nya fastigketsböckerna

utan förmedling af något jordregister kunna upprättas omedelbart med

ledning af de nuvarande böckerna, där dessa hvila å skifteskandlingar. I

den mån nya fastigketsböcker kunde uppläggas utan ett jordregister, skulle

kostnaderna för ett jordregister helt visst blifva inbesparade, då de uppgifter,

jordregistret i öfrigt kar att fylla, huru viktiga de än måste erkännas

vara, likväl icke kunna anses vara af den betydelse för det allmänna

att de fullt motivera så afsevärda kostnader som dem, kvilka jordregisterarbetet

medför. På de nya fastigketsböckerna ställes emellertid det anspråk,

att de skola vara fullt specialiserade, så att hvarje särskildt utlagd fastighet

kan redovisas å eget upplägg, där de fastigheten rörande inskrifningar

upptagas utan sammanblandning med andra, ock sådana böcker kunna icke

uppläggas med ledning allenast af de nuvarande fastigketsböckerna. He

skifteskandlingar, å kvilka dessa grundats, afse i regel delningar, som ägt

rum lång tid före böckernas uppläggande ''). Till de hemraansklyfningar, som

'') Storskifte ägde rum tidigast i Näs, där åbodelningen å inägorna fastställdes 1806, senast

i Sårna med Idre kapellag, där åbodelningen å inägorna fastställdes 1890. Motsvarande tider för

öfriga dalasoeknar, i Indika storskifte ägt rnm på statens bekostnad, äro för Flöda och Bjursås

1812, för Gagnef i817, för Ål 1825, för Äppelbo det äldre storskiftet i823, det nya 1858, för Jama

det tidigare 1825, det senare 1849, för Leksand med Siljansnäs 1827, för Ore 1828, för Rättvik

med Boka 1837, för Sofia Magdalena (Sollerö’•) 1844, för Mora 1845 (Östbygge fjärding), 1848

(Västbygge och Morkarlby fjärdingar) samt 1849 (Vämhus dåvarande kapellag), för Malung 1849

(Ytter Malung) och 1855 (återstoden af socknen), för Venjan 1855 och 1856, för Svärdsjö med Enviken

1869, för Lima med Transtrand 1870, för Orsa med Hamra kapellag 1877 samt för Elfdalen

1887. Hvad angår de socknar, där storskifte med bidrag af statsmedel ägt rum, fastställdes storskifte

i Gustaf 1814 och 1816, i Torsäng, där förrättningen omfattade allenast skattejorden, 1828, i Vika

där likaledes blott skattejorden ingick i storskiftet, 1834, i Säter 1833 och 1840 samt i Stora Tima

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

under mellantiden ägt rum, togs vid uppläggandet, åtminstone i allmänhet,

ej någon hänsyn, och hvad angår de laga skiften, hemmansklyfningar och

ägostyckningar, som sedermera ägt rum å förut skiftade ägor, liar på grund

af dem öfverföring till nya upplägg af redan förut i fastighetsböckerna

upptagna fastigheter icke verkställts annat än i undantagsfall, hvartill författningarna

i ämnet ej heller gifvit anledning. Då de nuvarande fastighetsböckerna

sålunda i stort sedt icke kunna redovisa jorddelningens fortgång,

äro de naturligtvis ännu mindre i stånd att för alla i dem upptagna fastigheter

lämna upplysning — omedelbart eller genom hänvisning till annan

tillförlitlig källa — om deras läge och gränser samt areal i olika ägoslag

med mera; icke ens beträffande de såsom särskilda enheter upptagna fastigheterna

kunna de lämna fullständiga- upplysningar i nämnda hänseenden.

Äfven de förändringar beträffande jorddelningen, som tima efter uppläggandet

af de nya fastighetsböckerna, böra gifvetvis iakttagas i dem, men någon

lämplig anordning härför kan knappast gifvas med mindre förändringarna

registeras i en från böckerna skild urkund. För erhållande af ett nöjaktigt

underlag för nya fastighetsböcker är det alltså lika nödvändigt för

dessa landsdelar som för landet i öfrigt att ett jordregister upprättas.

Då jordregistret grundas på skifteshandlingar, kommer i regel ett

upplägg att göras för hvarje i delningsbeskrifningen vid det grundläggande

skiftet såsom särskild åbolott upptagen fastighet. Häraf blir en följd, att

i många fall särskild! upplägg göres för en fastighet, som skulle redovisas

allenast i särskilt rum å upplägg för eu större enhet, därest jordregistret

vore grundadt å jordeböcker af samma slag som de i det öfriga riket

gällande, och kommer sålunda jordregistret att frän början erhålla betydligt

större vidlyftighet än under sistnämnda förutsättning skulle blifva

händelsen. Olägenheten häraf, som närmast består i ökade kostnader för

blankettryck och inbindning jämte besväret med skrifning af flera rubriker

än eljest skulle erfordras, må dock ej öfverskattas. Många af de fastigheter,

som komma att upptagas å särskilda upplägg, äro sa obetydliga,

att någon annan registrering å upplägget än af själfva den såsom enhet

införda fastigheten knappt kan vara att förvänta, och öfver hufvud taget

torde berörda anordning i väsentlig mån minska behofvet af reservblad. Den

antydda olägenheten vid registrets första uppläggande torde därför komma

att i afsevärd mån uppvägas af vissa fördelar med hänsyn till dess fort
ooh

Silfberg 1830, 1841 och 1848. Delning å skogsmarken fastställdes ofta långt senare; i Gustafs

socken sålunda först 1863—1867. — Se Adde, Anteckningar rörande storskiftes- och afvittriDgsverket

i Dalarne m. m. Stockholm 1896.

Ii

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

satta förande. För öfrigt synes jordregistrets grundande på skifteshandlingar

böra medföra betydande lättnader äfven vid det första uppläggandet

af registret. Det kufvudsakligaste materialet är att hämta omedelbart ur

vederbörande skifteshandlingar jämte afsöndringsförteckningen. Något sammanställande

af skifteshandlingar med jordeboksutdrag ifrågakomma1 icke,

och härigenom bortfaller icke allenast en anledning till misstag utan äfven

besväret med dubbelföring för sådana fall, då gemensam ägovidd utlagts för

flera jordeboksenheter eller delar däraf, med öfverföring, då indelningen i

jordeboken ändrats efter skiftet, o. s. v. Den nära öfverensstämmelsen

mellan jordregistret och de nuvarande fastiglietsböckerna kommer gifvetvis

äfven att i afsevärd mån underlätta domhafvandenas arbete för åstadkommandet

af ett jordregister, särskilt därigenom att på grund af enheternas

ringa omfång antalet särskildt utbrutna fastigheter inom hvarje

enhet varder jämförelsevis litet.

Med de undantag, som föranledas af underlagets beskaffenhet, kunna

bestämmelserna i 1908 års förordning angående jordregister i allt liufvudsakligt

tillämpas jämväl i afseende å det föreslagna jordregistret för Kopparbergs

län och Hamra kapellag. För detta jordregister kunna likaledes

.användas de vid nämnda förordning fogade formulär med tillhörande anvisningar,

men då en del afvikelser, särskildt i fråga om anvisningarna,

betingas af förslagets innehåll, har eu särskild anvisning utarbetats, afseende

tillämpningen för ifrågavarande områden af de äldre formulären och

anvisningarna. Några nya formulär med anvisningar hafva äfven ansetts

nödiga.

Det har redan antydts, att ett jordregister, som gruudas på

skifteshandlingar, måste blifva vidlyftigare än ett jordregister, som har

jordebok till underlag. Frågan, hvilket omfång ett på skifteshandlingar

byggdt jordregister skulle erhålla, tarfvar emellertid en närmare undersökning,

då häraf väsentligen beror, hvilken kostnad och tid uppläggandet

af ett sådant jordregister skulle kräfva. Eu utgångspunkt för beräkningarna

har synts kunna erhållas i de nuvarande fastighetsböckernas omfång.

Enär det antal band, hvari dessa böcker fördelats ''), icke i och för

sig utgör tillräcklig ledning för beräkning af antalet upplägg, samt vid

p Sommaren 1912 voro lagfartsböckerna i de sex domsagorna i Kopparbergs län fördelade

på 236 band om i regel 3 å 400 blad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

beräkningar för nu ifrågavarande ändamål jämväl måste bortses från den

sammanföring af flera fastigheter på gemensamt upplägg eller öfverföring

från ett upplägg till särskilda upplägg af laga skiftes- eller ägostyckningslotter,

som i några fall ägt rum, har uppgift begärts från domhafvandena

1 domsagorna i Kopparbergs flin äfvensom, hvad angår Hamra kapellag,

från domhafvanden i Västra Hälsinglands domsaga å antalet fastigheter,

som upptagits å särskilda upplägg i fastighetsböckerna enligt kungörelsen

den 18 mars 1887 — resp. kungörelsen den 6 juni 1890 — äfvensom

å antalet i öfrigt å särskilda upplägg införda fastigheter eller områden,

hvarvid beträffande Hedemora och Västerbergslags domsagor anhållits om

särskild uppgift å antalet byar, hemman eller af annan fastighet icke beroende

lägenheter, för hvilka upplägg gjorts jämlikt senare stycket i 2 §

2 mom. åt kungörelsen den 18 mars 1887. De inkomna uppgifterna för

Kopparbergs län äro sammanfattade i nedan intagna tabell.

Antal fastighetsboksenlieter å landsbygden inom Kopparbergs län.

1

2

8

4

5

Domsaga och socken

Fastigheter, som i

de till underlag för

fastighetsböckerna

afseddaförteckningar

upptagits såsom sär- skilda åbolotter

Byar, hemman eller

af annan fastighet

icke beroende lägen- heter, för hvilka

gjorts upplägg jäm- likt senare stycket i

2 § 2 mom. af kun- görelsen den 18 mars

1887

Fastigheter och

områden, som

för öfrigt upp- tagits å särskilda

upplägg

Summa

Ofvan Siljans domsaga

Mora

1,693

239

1,932

| Våmhus

4 68

__

_

468

1 Sollerön

411

_

_

411

Venjan

497

—

_

497

Orsa

1,331

___

1

1,332

Elfdalen

1,115

—

8

1,123

| Sårna

67-5

—

1

676

Summa för domsagan

6,180

249

6,429

Nedan Siljans domsaga

Gagnef

1,029

47

1,076

Leksand

1,770

__

127

1,897

Siljansnäs

407

—

36

443

ÅL

446

-

23

469

1 Bj ursås

516

—

43

559

Rättvik

1,422

—

39

1,461

Boda

420

—

9

429

Ore

398

—

—

398

Summa för domsagan

6,408

—

324

6,732

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

- 1 ....... T

1

3

4

5

Nås och Malungs domsaga

Nås

506

—

—

566

Järna

590

—

—

590

Säfsnäs

112

—

—

112

Flöda

544

—

—

644

Malung

1,353

—

—

1,353

Lima

742

—

—

742

Transtrand

430

—

—

430

Äppel bo

492

—

492

Summa för domsagan

4,829

—

4,829

Falu domsaga

Kopparbergs (Falu landskommun)

248

-

13

261

Aspeboda

248

—

—

248

Svärdsjö

763

—

45

808

Enviken

308

—

25

333

Sundhorn

379

—

6

385

Vika

346

—

2

348

Torsång

239

—

2

241

Stora Tuna

2,082

—

IT

2,099

Silfberg

210

—

10

220

Gustaf

623

24

547

Summa för domsagan

5,346

—

144

5,490

Hedemora domsaga

Säters landskommun

411

—

—

411

Stora Skedvi

793

—

60

853

Husby

694

—

82

776

Hedemora landskommun

1,191

—

15

1,206

Garpenberg

219

—

—

219

Grytnäs

333

—

7

340

Avesta köping

166

—

1

156

Folkärna

482

'' —

16

498

By

369

13

382

Summa för domsagan

4,647

194

4,841

Västerbergslags domsaga

Gran gärde

725

181

26

931

Ludvika

183

23

12

218

Norrbärke

301

no

1

412

Söderbärke

350

37

3

390

Malingsbo

6

36

—

42

Summa för domsagan

1,566

387

41

1,993

Summa för länets landsbygd

28,975

387

952

30,314

x) Uppgiften för Säfsnäs afser särskild! skattlagda fastigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De fastigheter, som afses i kolumnerna 2 och 3, torde i regel komma

att motsvaras af enheter i jordregistret; dock förekomma bland de i kolumn

2 upptagna åtskilliga fäbodlägenheter, urfjällsslogar och dylika lägenheter, som

möjligen kunna inbegripas under andra fastigheter och bilda enheter gemensamt

med dem. Hvad angår de fastigheter och områden, som upptagas i kolumn

4, utgöras de till stor del af områden, som afsöndrats från flera åbolotter

eller delar af sådana och därför rimligtvis komma att erhålla särskilda

upplägg i jordregistret, men många bland dem äro så kallade samfällda

undantag, som icke afsöndrats och förty icke böra redovisas alls i jordregistret.

Då å andra sidan jordregistret kommer att upptaga eu del

fastigheter, för hvilka upplägg icke skolat göras i fastighetsböckerna, nämligen

de — inom Kopparbergs län jämförelsevis fåtaliga — fastigheter,

hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller utarrenderade

för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess omedelbara

disposition, torde antalet fastigheter, som böra upptagas å särskilda upplägg.

i jordregistret för Kopparbergs län, kunna beräknas till ungefär samma

antal som de i fastighetsböckerna för länets landsbygd å särskilda upplägg

införda fastigheter och områden eller i rundt tal till omkring 30,000.

I fastighetsböckerna för Hamra kapellag hafva gjorts upplägg för 93

åbolotter vid storskifte äfvensom för Hamra kronopark och Orsa sockens

besparingsskog; varande sistnämnda två områden upptagna i fastighetsböckerna

i anledning däraf, att till dem hörande mark tagits i anspråk

för eu järnväg, å hvilken lagfart beviljats. På grund af det ringa omfång,

som jordregistret för Hamra kapellag sålunda kan väntas erhålla,

lärer uppläggandet af detta jordregister, utan att därför anställes särskild

person eller beräknas särskild kostnad, kunna äga rum i sammanhang med

det redan pågående arbetet å jordregistret för öfriga delar af Gäfleborgs

län; och afse fördenskull efterföljande beräkningar uteslutande jordregistret

för Kopparbergs län.

I det af särskilda kommitterade den 20 november 1905 afgifna betänkande

med förslag till förordning angående jordregister uttalades den

mening att, så vidt tillgång på lämpliga arbetskrafter kunde erhållas,

kostnaden för första uppläggandet af ett jordregister för hela riket ej borde

öfverstiga 4 kronor i medeltal för jordeboksenket eller således, då enligt det

af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda sammandrag af Konungens

befallningshaf van des femårsberättelser antalet dylika enheter utgjorde 146,525,

sammanlagdt i rundt tal 600,000 kronor. Sedan åtskilliga Konungens

befallningshafvande och förste landtmätare uti infordrade yttranden fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

hållit, att den af kommitterade beräknade kostnaden för jordregistrets uppläggande

åtminstone för vissa län vore för låg, anförde vid förslagets behandling

i statsrådet den 31 december 1907 föredragande departementschefen

enligt det protokoll öfver justitiedepartementsärenden, som finnes

fogadt vid propositionen i ärendet till 1908 års riksdag, att det vore svårt

att på förhand bedöma, huru därmed förhölle sig, helst kostnadsfrågan i

väsentlig grad blefve beroende däraf, i hvilken omfattning förste landtmätarna

finge tillfälle att deltaga i arbetet med jordregistrets uppläggande,

men att, äfven om det, med tagen hänsyn jämväl till de under senare

åren ökade lefnadskostnaderna, måste anses nödvändigt att upptaga kostnaden

för jordregistrets uppläggande till något högre belopp för jordeboksenhet,

förslagsvis till 5 i stället för 4 kronor, hvithet för riket i dess

helhet skulle innebära eu ökning från cirka 600,000 till 750,000 kronor,

denna kostnad, på sätt kammarkollegium framhållit, syntes väl uppvägas

af fördelen därutinnan, att välbehöflig ordning och reda i våra jordförhållanden

åstadkommes genom jordregistret.

Jämväl det reservationsanslag af 750,000 kronor, som 1908 års riksdag

med anledning af nämnda proposition beviljade och hvilket torde hafva

varit afsedt till bestridande af kostnaden för ett jordregister äfven för

Kopparbergs län, bär numera befunnits vara för ändamålet otillräckligt.

Såsom en af anledningarna härtill kan anföras, att på grund af en stor

ökning i öfriga göromål, som i åtskilliga fall nödvändiggjort tillfällig förstärkning

af arbetskrafterna å landtmäterikontoren, förste landtmätama med

undantag beträffande några fä län icke kunnat taga del i arbetet med jordregistrets

uppläggande. Eu annan anledning till arbetets fördyrande ligger

däri, att det arbete hos vederbörande domhafvande, som erfordras för jordregistrets

uppläggande och kompletterande, befunnits kräfva afsevärdt mera

tid än från början beräknats, livilket förhållande i sin ordning måste antagas

i ej ringa mån bero på den efteråt — genom kungörelsen den 25

juni 1909 — tillkomna föreskriften om införande i fastighetsbok af beteckning,

hvarunder fastighet upptagits i jordregistret.

Efter hvad förut framhållits äro de fastigheter, som enligt förslaget

komma att i Kopparbergs län upptagas såsom enheter i jordregistret, i allmänhet

till omfånget betydligt mindre än jordeboksenheterna i det öfriga

Sverige.1) Redan på grund häraf kan det antagas, att äfven antalet

’) För jämförelse må erinras därom, att registerenheterna i stort sedt motsvara åbolotter vid

skifte, att många bland dessa enheter utgöras af fastigheter, som vid storskifte betecknats med

subnummer (sublimera) och varit afsedda att förenas med annan fastighet till en besutenhet,

samt att besutenheterna, åtminstone i vissa socknar, antagits motsvara 1/s mantal.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

utbrutna lotter och utsöndrade lägenheter inom hvarje registerenhet är

afsevärdt lägre. Hvad särskild! angår de senast storskiftade socknarna

eller Elfdalen och Särna liar någon nämnvärd jordstyckning där icke förekommit

efter storskiftet, och gäller detsamma beträffande Lima och Transtrands

socknar. Inom Säfsnäs socken hafva endast några få skiften ägt

ruin, och å de i senare tid laga skiftade eller ägostyckade bergfall seegendomarna

i Täln fögderi har i regel något ytterligare skifte ej verkställts.

För nu nämnda områden med tillhopa mer än eu tiondel af hela antalet

af fastighetsboksenheterna å länets landbygd kommer det egentliga registreringsarbetet

i stort sedt att inskränka sig till införande af själfva enheten

med dess areal jämte tillhörande anteckning i namnregistret. Förhållandet

ställer sig visserligen annorlunda å orter, där längre tid förflutit efter den

första skiftesförrättningen, och särskild! där en större folkmängd sammanträngts

utan att dock byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas, men

uppenbarligen bör registreringskostnaden beräknas till lägre belopp för

registeren hot för Kopparbergs flin än för riket i öfrigt; och gäller detta

såväl det egentliga registreringsarbetet å landtmäterikontoret som det arbete,

hvilket för registrets uppläggande kräfves af häradshöfdingarna och tjänstemän

vid landsstaten.

Beträffande häradshöfdingars och landsstatstjänstemäns medverkan vid

registreringen måste dock härvid göras eu viss reservation. Enligt förslaget

har det nämligen funnits nödigt att inhämta yttranden af vederbörande

domhafvande redan Aid registreringsarbetets början — i frågor,

som angå fördelningen i registerenheter samt namn och nummerbeteckningar

ä dylika enheter — och är det att antaga, att remisser i dylika frågor,

till Indika någon egentlig motsvarighet icke kan uppstå vid registreringen i

andra län, skola förekomma i sådant antal och kräfva så mycken tid, att

domhafvande^ icke kunna medhinna deras besvarande utan att för ändamålet

erhålla någon ledighet från sina ämbetsgöromål i öfrigt. Och då de

fastighetsförteckningar, som skola upprättas af liäradsskrifvarna, på grund

af den långt gångna jordstyckningen måste erhålla synnerligen stor vidlyftighet,

kan det — ehuruväl upprättande jämväl af jordeboksutdrag i allmänhet

ej varder nödigt — här mindre än annorstädes påräknas, att ifrågavarande

arbete skall kunna af liäradsskrifvarna utföras såsom ett åliggande

i tjänsten utan särskild godtgörelse, likasom sådan i regel torde böra beräknas

för den granskning af fastighetslån-teckningen, som enligt förslaget

skall äga rum å landskontoret och gifvetvis varder förenad med mera arbete

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

än den vid jordregisterarbetet i andra län förekommande granskning af

j ordeboksutdrag.

Förslagets genomförande kommer emellertid att icke blott för häradsböfdingar

och landsstatstjänstemän utan äfven för landtmäteristyrelsen medföra

arbete utöfver det, som eljest förekommer vid jordregistrets upprättande.

Det bär befunnits ogörligt att i förslaget meddela uttömmande bestämmelser

om fördelningen i registerenheter, och frågan huruvida den ena

eller andra indelningsgrunden skall tillämpas har därför för vissa fall måst

göras beroende på särskild pröfning. Denna pröfning, som icke lämpligen

kunnat öfverlämnas åt annan myndighet än landtmäteristyrelsen, kommer

att medföra en omfattande skriftväxling jämte undersökningar i landk

mäteristyrelsens arkiv och nödvändiggör sannolikt en tillfällig förstärkning

af arbetskrafterna bos bemälda styrelse, hvilken samtidigt kommer att tå

till handläggning en mängd andra vid jordregisterarbetet i såväl Kopparbergs

som öfriga län uppstående frågor af ofta invecklad och vidlyftig art.

I betraktande af allt detta synes kostnaden för första uppläggandet af

ett jordregister för Kopparbergs län icke böra beräknas lägre än till 5

kronor för registerenhet eller i rundt tal till sammanlagdt 150,000 kronor,

däraf omkring 80,000 kronor kunna väntas åtgå för arbete å landtmäterikontoret,

omkring 45,000 kronor för det på häradshöfdingarna ankommande

arbete, som torde komma att kräfva minst tre år för hvarje domsaga,

samt omkring 25,000 kronor för arbete hos häradsskrifvarna och på landskontoret,

för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna hos landtmäteristyrelsen

äfvensom för blanketter, inbindning och oförutsedda utgifter.

I den sålunda beräknade totalkostnaden ingår icke det belopp, som kan

komma att knifvas för registrering af vissa fastigheter inom Falu fögderi,

hvilka ännu icke ingått i skifte eller ägostyckning samt ej kunna upptagas

i jordregistret innan skifte eller styckning ägt rum. Hvarken det

antal enheter, i hvilka dessa fastigheter framdeles kunna varda fördelade,

eller kostnaden för deras registrering låter sig för närvarande beräkna.

Hvad angår det egentliga registreringsarbfetet å landtmäterikontoret kan

det emellertid antagas, att detta arbete skall kunna medhinnas utan någon

däraf föranledd förstärkning af personalen å landtmäterikontoret, under

förutsättning att ej ett större antal enheter behöfver samtidigt införas i

jordregistret.

Att förste landtmätaren i Kopparbergs län skall kunna deltaga ''i arbetet

med jordregistrets första uppläggande kan så mycket mindre förvänta^,

som arbetet å landtmäterikontoret redan nu är så drygt, att det svårligen

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

kan medhinnas af en landtmätare ensam, samt göromålen — särskildt den

tidsödande landtmäteritekniska granskningen af förrättningsakter — visa bestämd

tendens till ökning. Förestående beräkningar utgå också därifrån,

att det arbete, som enligt förordningen angående ^ordregister ankommer

på förste landtmätaren, skall i afseende a det första uppläggandet af jordregistret

för Kopparbergs län utföras af annan landtmätare. Då det ansvarsfulla

uppdraget gifvetvis bör öfverlämnas icke åt eu under förste landtmätarens

tillsyn arbetande amanuens utan åt eu erfaren landtmätare, som

kan utföra arbetet på eget ansvar, samt det är angeläget att den, åt

hvilken uppdraget anförtros, erhåller sådan ställning, att han må kunna

tvärstanna vid arbetet tills detsamma fullbordats, torde icke blott arfvodet

böra såttas till det högsta belopp, som vid förordnanden af ifrågavarande

slag hittills förekommit, eller 6,000 kronor för år, utan äfven uppdragets

maktpåliggande beskaffenhet böra utmärkas i själfva förordnandet, exempelvis

därigenom att respektive landtmätare förordnas att såsom biträdande

förste landtmätare i förste landtmätarens ställe fullgöra hvad på honom i

afseende å jordregistrets första uppläggande ankommer.

Med hänsyn till det stora omfång, som jordregistret för Kopparbergs

län kommer att erhålla, och de många invecklade frågor, som måste utredas

och afgöras vid dess uppläggande, är det uppenbart att arbetet, äfven

under förutsättning af nyss ifrågasatta anordning, skall komma att kräfva

en mycket afsevärd tid. Under förarbetena till 1908 års jordregistcrförordning

antogs, att uppläggandet af ett jordregister skulle kunna medhinnas

på eu tid af fem år. Då arbetet — med undantag för Kopparbergs län

samt Hamra kapellag — började vid 1909 års ingång, borde det alltså

enligt nämnda beräkning vara färdigt, med undantag för omförmälda landsdelar,

vid utgången af år 1913. Till följd däraf, att förste landtmätarna

ej kunnat medhinna något mera väsentligt arbete och vissa opåräknade svårigheter

i (ifrigt yppats, kommer dock sagda tid att i betydande mån öfverskridas,

och lärer, så vidt för närvarande kan beräknas, arbetet icke kunna blifva

färdigt före utgången af år 1917. Skulle jordregistret för Kopparbergs

län uppläggas af eu enda landtmätare, kan det, att döma af erfarenheten

från andra län, förväntas, att arbetet skulle komma att kräfva eu tid af

tio till tolf år och jordregistret för Kopparbergs län, äfven om det påbörjades

vid 1913 års ingång, sålunda blifva färdigt fem till sju år senare

än för liket i öfrig!. Ett sådant dröjsmål skulle medföra, att den ifrågasatta

reformen af lagfarts- och intecknings väsendet blefve uppskjuten, antingen

för riket i dess helhet tills jordregistret kunde blifva färdigt äfven

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

för Kopparbergs län eller ock för sistnämnda län ensamt. Hvilkendera

utvägen än valdes, skulle olägenheten af dröjsmålet blifva högst afsevärd.

Till förekommande häraf synes därför önskvärdt, att uppläggandet af jordregistret

fördelades mellan två landtmätare, af hvilka åtminstone den ene

borde erhålla sådant förordnande som ofvan nämnts. Om båda de sålunda

förordnade landtmätarna finge tillfälle att anlita icke fackbildade biträden

till skrifning af rubriker i jordregistret, förvandling af gammalt ytmått till

nytt m. in. samt därjämte, åtminstone tidvis och efter det arbetet kommit

i full gång, kunde erhålla hjälp af yngre landtmätare, borde jordregistret

— frånsedt en del arbete å domarekanslier samt därpå följande komplettering

å landtmäterikontoret —- kunna blifva färdigt ungefär vid samma

tid för Kopparbergs län som för öfriga län i riket. För den nu ifrågasatta

anordningen förutsättes emellertid, att kompetenta landtmätare finnas

att tillgå äfvensom att nödiga lokaler inom eller invid Kopparbergs läns

landtmäterikontor kunna ställas till förfogande.

Att uppläggandet af jordregistret för Kopparbergs län fördelas mellan

två landtmätare är icke blott önskvärdt med hänsyn till behofvet af arbetets

påskyndande utan ställer sig äfven naturligt af den anledning, att

jordförhållandena äro väsentligen olika i olika delar af länet. Lämpligaste

fördelningen — som gifvetvis bör anförtros å landtmäteristyrelsen — synes

vara, att de båda landtmätarna förordnas att upplägga jordregister, den

ene för Ofvan Siljans, Nedan Siljans och Västerdals fögderier, inom hvilka

storskiftet i hufvudsak äger bestånd samt jordförhållandena i öfrigt äro

tämligen ensartade, den andre för Hedemora och Västerbergslags fögderier,

där laga skifte mera allmänt ägt rum och som i afseende å jordförhållandena

stå något närmare det öfriga Sverige, samt att uppläggandet af jordregister

för Falu fögderi, hvilket med hänsyn till där pågående skiften å

förut oskiftade ägor torde böra sparas till sist, efter ty framdeles kan varda

bestämdt antingen fördelas mellan de båda landtmätarna med vissa socknar

till hvardera eller ock i sin helhet öfverlämnas åt den ene af dem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Speciell motivering.

§ 1.

Enligt kaminarkollegii förut återgifna förslag till ordnande af jordregisterväsendet

för Kopparbergs län och Hamra kapellag borde i jordregistret

göras upplägg för hvarje fastighet, för hvilken särskild! upplägg

skolat göras i fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana

fastigheter, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller

utarrenderade för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess

omedelbara disposition. Ett par undantag borde emellertid göras från denna

regel; och skulle sålunda enligt förslaget komma att bero på pröfning i

den ordning, som stadgas i § 15 af 1908 års jordregisterförordning, huruvida,

där uppläggandet skulle ske enligt storskifteshandlingarna, två eller

flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf, som

vid laga skifte blifvit oskiljaktigt förenade, finge sammanföras på gemensamt

upplägg, äfvensom huruvida, för vissa socknar, olika delar af by,

som ej undergått laga skifte, skulle få upptagas å särskilda upplägg.

I de yttranden, som afgifvits öfver kammarkollegii förslag, godkännes

i allmänhet den af kollegium föreslagna hufvudregeln för bestämmandet af

de enheter, som skola upptagas å särskilda upplägg i jordregistret. I flera

yttranden föreslås emellertid modifikationer i regeln utöfver hvad kammarkollegium

ifrågasatt, och hafva delade meningar äfven yppats beträffande

de undantag från regeln, som kollegium ansett böra stadgas. Sålunda har

domliafvanden i Hedemora domsaga yttrat, att han, hvad nämnda domsaga

anginge, väl anslöte sig till förslaget, att uppläggandet af jordregistret borde

ske efter samma grunder, enligt Indika fastighetsböckerna för domsagan

blifvit upplagda, men ansåge följande modifikationer önskvärda, nämligen

att för de byar eller hemman, hvilka undergått laga skifte efter fastighetsböckernas

uppläggande, registret borde uppläggas med ledning af laga

skifteshandlingarna; att för det fåtal större byalag, hufvudsakligen inom

Hedemora socken, som hittills icke undergått laga skifte, med uppläggande

af jordregister möjligen kunde få anstå till dess laga skiften ägt rum, enär

opaginerad Kontrollera mot PDF

för dessa byalag fastighetsböckerna knappast kunde betraktas såsom en fullt

tillfredsställande grundval för registreringen; att för genom laga förrättning

ägostyckade hemman och hemmansdelar hvarje styckad lott finge, för vinnande

af större reda och öfverskådlighet, registreras särskilt för sig; samt

att för samhällen, å hvilka byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning,

registrering finge, därest tomtindelning blifvit fastställd, äga rum efter

kvarter och tomter i fall, där sådant ansåges kunna ske utan olägenhet.

— Domhafvanden i Fola domsaga har — jämte det han framhållit, att

såsom särskilda enheter borde upptagas med »subnummer» eller »sublimera»

betecknade fastigheter — tillika anfört, att såsom registerenheter syntes

böra upptagas allmänna undantag samt under dessa hörande kvarn- och

sågplatser, för hvilka särskilda upplägg förekomme i fastighetsböckerna,

enär sådana lägenheter vid försäljning och annorledes hittills betraktats*

såsom fristående fastigheter. — Beträffande kammarkollegii anmärkning att,

för visst fall, ett allmänt medgifvande ej borde lämnas att i jordregistret,

på sätt i fastighetsböckerna finge äga rum, upptaga olika delar af eu by

på särskilda upplägg, utan att frågan om öfverföring till särskilda upplägg

i om förmälda fall borde ankomma på pröfning i viss angifven ordning,

har domhafvanden i Västerbergslags domsaga yttrat, att det ifrågasatta förfaringssättet

skulle, hvad anginge förandet af jordregistret för nämnda

domsaga, innebära en onödig omgång och vidlyftighet; att för Västerbergslags

domsaga borde meddelas föreskrift därom, att i jordregistret skulle

med afseende å storskiftad men icke laga skiftad fastighet göras ett upplägg

för en hvar uti delningsbeskrifning vid storskifte såsom särskild åbolott

upptagen fastighet; att härigenom redan från jordregistrets första uppläggande

skulle äfven beträffande fastighet, hvarå storskifte men icke laga

skifte ägt rum, utan särskilda omgångar erhållas den större öfverskådlighet,

som jämväl för jordregistret vore eftersträfvansvärd; att en dylik bestämmelse

beträffande Västerbergslags domsaga skulle stå i öfverensstämmelse

med hvad enligt kammarkollegii förslag skulle gälla för det öfriga

Dalarna med afseende å sådan slags fastighet; att enligt domhafvandens

åsikt icke heller för Västerbergslags domsaga förefunnes något särkildt

skäl att såsom liufvudregel för dylik storskiftad fastighet stadga, att fastigheten

i dess helhet skulle upptagas på ett enda upplägg; men att, om

emellertid under arbetet med jordregistrets upprättande fråga af en eller

annan anledning skulle uppstå om lämpligheten af att å ett enda upplägg

upptaga hela den fastighet, hvarå storskifte men icke laga skifte ägt

rum, för sådant fall till den föreslagna bestämmelsen kunde göras det till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lägg, att frågan därom skulle pröfvas af landtmäteristyrelsen efter domhafvandens

körande.

Skiljaktigheten mellan jordförhallandena i olika delar af Dalarna, som,

på sätt redogörelsen för fastighetsboksväsendet därstädes utvisar, gjort det

omöjligt att'' medelst en enda, alla fall omfattande regel bestämma, hvilka

fastigheter skola upptagas såsom enheter å uppläggen i fastighetsböckerna, gör

sig äfven gällande vid ordnandet af frågan om registerenheter. Förändringar

särskildt genom ökad användning af lagaskiftesinstitutet — som inträffat

efter införandet af fastighets böcker, samt de större anspråk i fråga om

fastigheternas individualisering, som måste ställas på jordregistret, föranleda

emellertid att de regler, efter hvilka enheterna i fastighetsböckerna

bestämts, icke kunna i allo få motsvarande tillämpning vid fastställandet

af enheterna i jordregistret.

Beträffande Saf snäs socken föreligger ej anledning till någon egentlig afvikelse

från hvad som gäller i fråga om fastighetsböckerna. Säfsnäs socken intar

härutinnan i förhållande tillDalarna i (ifrigt en särställning, så att för denna socken

gäller icke 1887 års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker

vid häradsrätterna i Kopparbergs län utan i stället 1875 års kungörelse, huru

lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras, dock med den ändring,

att i saknad af tidsenlig jordebok — upplägg i fastighetsböckerna ej gjorts

för jordeboksenheter utan för särskildt skattlagda fastigheter eller komplex

af sådana. Med allenast några få undantag befinna sig fastigheterna i

denna socken i ett enda bolags ägo; någon jordstyckning af samma slag

som den eljest i Dalarna vanliga har icke förekommit i socknen, och skifte

har ägt rum blott i ett fåtal fall. Fastigheterna hafva i allmänhet nummer,

och för hemmanen är mantalsråkning i bruk. Det skulle därför ligga

nära till hands att låta 1908 års j or dr egisterför ordning gälla beträffande

Säfsnäs; en föreskrift härom hindras emellertid häraf, att jordeboken icke

upptager fastigheterna i enlighet med skattläggningshandlingarna. I stället

liar därför den regel föreslagits, att inom Säfsnäs socken särskildt upplägg

skall göras för hvarje särskildt skattlagd fastighet. Härigenom uteslutes

ej möjligheten att sammanföra två eller flera hvar för sig skattlagda fastigheter

eller delar af skilda sådana å gemensamt upplägg. Huruvida öfverföring

till dylikt upplägg må äga rum, bestämmes i enlighet med 1908

års jordregisterförordning,1) hvars tillämplighet i detta afseende framgår af

ingressen till föreliggande författningsförslag.2)

'') Se §§ 14 — 17.

2) Jfr ock § 2 i förslaget.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

För alla öfriga delar af Dalarna — Hamra kapellag därunder inbegripet

— ställer sig frågan olika allt efter jorddelningens utveckling. Den

första fastighetsbildningen har i allmänhet skett genom storskifte, hvarvid

eu hvar delägares i allmänhet många men obetydliga och ofta på vidt

skilda ställen belägna områden sammanförts till större skiften.- Storskifte

har Öfvergätt största delen af Dalarna. I Ofvan Siljans, Kodan Siljans,

Västerdals och Fåla fögderier har det verkställda storskiftet i hufvudsak

lämnats orubbadt, och i de socknar, där storskifte senast ägt rum, anses

skiftet så förmånligt, att därvid sannolikt kommer att förblifva. På andra

håll har storskiftet efterträdts af laga skifte, så i allmänhet i Hedemora

och Västerbergslags fögderier samt vidare i flera byar i förstnämnda fyra

fögderier. På åter andra ställen, särskildt inom Falu fögderi, har laga

skifte ägt rum utan föregående storskifte, och slutligen finnes, likaledes

företrädesvis inom Falu fögderi, åtskillig jord, som ännu ej ingått i något

skifte. I Hamra kapellag har storskiftet i allmänhet lämnats orubbadt;

några klyfningar och eu eller ett par förrättningar, som benämnts laga

skifte, hafva emellertid förekommit. Klyfningar hafva äfven — och det

i mycket stor utsträckning — ägt rum inom socknarna i Kopparbergs län,

där under senaste tiden, särskildt i Västerbergslags och Hedemora fögderier,

jämväl ägostyckningar förekommit. Skogsmarken, som vid storskiftena

på statens bekostnad i allmänhet endast undergick bydelning, har

därefter i regel uppdelats mellan åbor.

Vid sidan af förenämnda, af landtmätare efter förordnande verkställda

förrättningar hafva i synnerligen talrika fall sämjedelningar förekommit,

och det är företrädesvis genom dylika delningar, som den öfverklagade

stora jordstyckningen och ägoblandningen i Dalarna uppkommit. Mellan

sämjedelning och afsöndring, som ej varit föremål för pröfning och fastställelse,

är gränsen ofta svår att draga. Beträffande särskildt äldre handlingar,

genom hvilka ägaren af eu besutenhet försålt ett visst stycke

åker eller slogmark med angifvet reduceradt jordtal, lärer det ej sällan

få antagas, att de jämväl afse å det ifrågavarande jordtalet belöpande andel

i besutenketens afrösningsjord. För öfrigt är antalet afsöndringar,

fastställda såväl som icke fastställda, afsevärdt stort. Där afsöndring ägt

rum före skifte, har i allmänhet den afsöndrade lägenheten ingått i skiftet

och redovisats såsom eu åbolott i delningsbeskrifningen.

För nu ifrågavarande delar af Dalarna gäller det alltså att undersöka,

dels i hvad män den jorddelning, som, på sätt ofvan nämnts, ägt rum,

kan redovisas i jordregistret, dels hvilket skifte — där mera än ett skifte

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

förekommit — bör läggas till grund för fördelningen i registerenlieter, samt

dels huruvida i registret kunna upptagas fastigheter, som icke ingått i

något som helst skifte. Tillika bör tillses, om föreskriften i 1887 års

kungörelse, att särskildt upplägg i fastighetsböckerna skall göras för hvarje

fastighet, som uti vederbörande delningsbeskrifning upptagits såsom särskild

åbolott, bör vinna ovillkorlig efterföljd i jordregistret, och om det icke i

stället undantagsvis kan vara lämpligt att, där skifte verkställts, sådant oaktadt

antingen göra ett gemensamt upplägg för alla skifteslotterna samt sålunda

behandla den oskiftade samfälligheten såsom registerenhet — likasom

enligt 1908 års förordning jordeboksenhéter upptagas såsom registerenheter

oberoende däraf, att de må hafva undergått skifte — eller åtminstone

sammanföra två eller flera lotter å ett upplägg.

Då i det följande talas om skifte såsom grund för fördelning i registerenheter,

åsyftas därmed skifte, som omfattat all skifteslagets mark

eller åtminstone inrösningsjorden. Ett skifte, som afsett allenast afrösningsjord,

kommer härvid ej i betraktande, såvida icke, såsom någon gång

kan vara händelsen, skifteslaget består uteslutande af sådan jord.1)

Do laga skiften, som ägt rum i Dalarna, äro till stor del af tämligen

sent datum; inom Hedemora och Yästerbergslags fögderier äro dock många

laga skiften tillkomna under de första årtiondena efter laga skiftesinstitutets

införande. Ehuru gifvetvis laga skiftena, särskildt de äldre, i åtskilliga

fall rubbats genom sämjedelningar och privata ägoutbyten, lärer det

emellertid få antagas, att laga skiftena i Dalarna äro lika egnade att tjäna

till rättesnöre vid fördelningen i jordregisterenheter som laga skiftena i

andra delar af riket att läggas till grund för registrering af särskilda lotter

inom jordeboksenheterna.

Samma omdöme ligger nära till hands beträffande storskiftena, bortsedt

från de fall, då storskifte efterföljts af laga skifte, och som längre

fram skola göras till föremål för en mera ingående behandling. Hvad angår

Ofvan Siljans och Nedan Siljans fögderier, Västerdals fögderi — med

undantag af Säfsnäs socken — de delar af Falu fögderi, för Indika fastighetsböckerna

skola grundas på delningsbeskrifning vid storskifte, Säters

gamla tingslag samt Hamra kapellag lärer ej heller någon anledning förefinnas

att ifrågasätta riktigheten af ett dylikt omdöme. Förhållandet kan

synas vara ett annat beträffande Yästerbergslags fögderi och Hedemora

‘) Jfr hvad s. 68—69 anföres om särskilda skogsanslag till vissa hemman i Jama och Äppelbo

socknar. Beträffande frågan i öfrig!, se motiven till § 7 i 1905 års förslag till förordning ang. jordregister.

Att särskild delning af afrösningsjord föranleder registrering i vederbörande ram å upplägg

i jordregistret, när inrösningsjorden förut undergått delning, säger sig själft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fögderi med undantag af Säters gamla tingslag. I 1887 års kungörelse

om införande af lagfarts- ocli inteckningsböeker vid häradsrätterna i Kopparbergs

län föreskrifves nämligen för Grangärde, Norrbärke och Söderbärke

tingslag eller Västerbergslags domsaga (fögderi) äfvensom för Hedemora

och Garpenbergs, Stora Sked vi samt Husby tingslag och Folkare

härad eller Hedemora domsaga (fögderi) med undantag af Säters dåvarande

tingslag att, där laga skifte ej ägt ruin, ett upplägg i fastighetsböckerna

skulle göras för hvarje hy, så ock för hvarje hemman eller af annan fastighet

icke beroende lägenhet, som icke hörde till by, dock att, där så lämpligen

kunde ske, olika delar af eu by Unge vid införande i fastighetsböckerna

betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg;

och afser omförmälda regel äfven fastigheter, som ingått i storskifte. Jämväl

de fastigheter i dessa delar af Dalarna, som icke undergått laga skifte

men väl storskifte, torde emellertid kunna upptagas i jordregistret med

ledning af storskifteshandlingarna. Att detta är möjligt beträffande Västerbergslags

domsaga torde få anses framgå af det förut anförda yttrande,

som i anledning af kammarkollegii förslag till ordnandet af jordregisterväsendet

för Kopparbergs län och Hamra kapellag afgifvits af domhafvanden

i sistnämnda domsaga.1) För Hedemora domsaga kan i detta

afseende åberopas ett under förarbetena till 1887 års kungörelse af domhafvanden

därstädes afgifvet yttrande, enligt hvilket för byar, som ännu

ej undergått laga skifte, i afbidan därå ett gemensamt upplägg (i fastighetsböckerna)

borde få göras för hvarje by, därest icke Konungen skulle

finna lämpligt att för dessa byar storskifteshandlingarna lades till grund,

ehuruväl detta vore förenadt med betydliga svårigheter. Antalet icke laga

skiftade byar i Hedemora domsaga — med undantag af Säters gamla tingslag

— lärer numera vara ganska ringa2), och de antydda svårigheterna

vid användningen af storskifteshandlingarna såsom grund för individualisering

af fastigheter torde genom fastighetsböckernas införande vara afsevärdt

reducerade.3)

I fråga om hemmansklyfning torde anledning icke föreligga att afvika

från den i 1908 års jordregisterförordning uppställda regeln, att genom

landtmäteriförrättning å en egendom bildade lotter skola införas i särskilda

rum å upplägg för den odelade fastigheten och sålunda ej själfva

behandlas såsom enheter.

’) Se ofvan s 52.

"-) Jfr ofvan s. 51.

:!j Se ock noten 2 å sid''. 69.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Hvad sålunda anförts i afseende å hemmansklyfning gäller i regel

äfven beträffande ägostyckning. Sådan har flerestädes inom Kopparbergs

län, såsom i Avesta och Ludvika, användts för bildande af byggnadstomter.

Härvid har förekommit, att t. ex. eu liemmansdel om 1000000 mantal

uppdelats i 61 lotter, och stundom bär styckningslotternas antal varit ännu

större. Att hvarje styckningslott erhölle särskildt upplägg i jordregistret

skulle leda till, att registret komme att svälla ut öfver höfvan och innehålla

många hundra upplägg, hvarå annan registrering än i fråga om enheten

ej vore att förvänta. För ett särskildt fall har det emellertid synts lämpligt

att möjliggöra styckningslotters införande å särskilda upplägg, nämligen

då styckningen gällt en fastighet, som förut icke ingått i skifte.

Vidkommande härefter frågan, huruvida sämjedelningar kunna följas

vid fördelningen i jordregister enheter, må erinras om det förut anförda

stadgande i 1887 års kungörelse, enligt hvilket olika delar af icke laga

skiftade byar inom Västerbergslags domsaga och Hedemora domsaga med

undantag af Säters gamla tingslag finge vid införande i fastighetsböckerna

betecknas med skilda nummer och upptagas å särskilda upplägg. Hetta

stadgande synes egentligen hafva kommit till användning endast i Hedemora

domsaga, där inom icke laga skiftade byar fastigheterna upptagits

än under storskiftesnummer än under för ändamålet åsätta nummer, kallade

»fastighetsboksnummer». Sålunda äro i Westerby n:r 52 (Litt.

och n:r 53 (Litt. or/oftfj fastighetsboksnummer. I en vid fastighetsböckernas

uppläggande använd längd finnas jämväl för dessa två nummer

utsatta inägornas jordtal samt soldatårspenningarna. Om n:r 52 Litt. tf?

heter det i längden:

»Denna litt. nybildad genom sammandragning af

från Litt. I 3,671 kpl. 33/8 rst.

» » Iv 1,967 » .16/« »

» » L 2,547 >'' 2''2/8 »

» O 8,361 » 7 4/s »

samt återstoden från annan litt. enl. uppgift af refverkets föreståndare.»

För n:r 53 Litt. lyder motsvarande anteckning i längden: »Denna

litt. nybildad af 11,031 kpl. med 10l/s rst. från Litt. S samt 23,074 kpl.

af den i refverket kufvudgården påförda örängsjord från Westerby, Mälby

och Svensbodarna om tillhopa 1 tid. 14,136 kpl. Sistberörda, å karta ej

lagda jord är så repartiserad i öfrigt, att till Mälby förts 7,684 kpl. med

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

67/s rst. under Litt. W och till Nordansjö 15,378 kpl. med 1 sk. l''/s rst.

under Litt. AH.» Tvistejorden i Avesta upptogs från början under 7 fastighetsboksnummer

men har efter laga skifte öfverförts till 32 nya upplägg,

ett för hvarje lagaskifteslott. (I vissa fall synas de med fastighetsboksnummer

betecknade fastigheter vara tillkomna genom afsöndring.) Då det

icke öfverensstämmer med grunderna för jordregisterinstitutionen att, utan

stöd i vare sig jordebok eller skifteshandlingar, registrera fastigheter efter

innehaf — det -undantag, som i 1908 års förordning gjorts för lägenheter,

hvilkas afsöndring icke fastställts, kan ej lämpligen utsträckas till hemman

och hemmansdelar — har något medgifvande att i jordregistret upptaga

icke utbrutna delar af en by å särskilda upplägg under godtyckligt åsätta

beteckningar ansetts icke böra ifrågakomma. Men äfven om beteckningarna

fastställas af vederbörlig myndighet, kunna rena sämjedelningar lika litet

här komma i betraktande vid fördelningen i jordregisterenheter, som de

vid registrering enligt 1908 års förordning läggas till grund för införingar

i särskilda rum å uppläggen.

Beträffande slutligen jorda/söndring ärna finnes ej något principiellt

skäl att i fråga om afsöndra de lägenheter afvika från reglerna i 1908 års

jordregisterförordning. Hufvudregeln blir alltså den, att dylika lägenheter,

om afsöndringen fastställts eller lagfart meddelats å lägenheten såsom en

fastighet för sig, införas i särskilda rum å de upplägg, å Indika vederbörande

stamfastigheter äro registrerade. Såsom redan anmärkts förekommer

emellertid, att afsöndrad lägenhet i delningsbeskrifning vid skifte upptagits

såsom åbolott. Fastighetens egenskap af afsöndring framgår långt

ifrån alltid af delningsbeskrifningen, och ännu svårare torde det i regel

vara att konstatera, från hvilken fastighet afsöndringen skett. I betraktande

häraf har det synts lämpligast att, där afsöndrad lägenhet finnes

upptagen såsom åbolott i den delningsbeskrifning, som lägges till grund

för fördelningen i jordregisterenheter, behandla lägenheten såsom öfriga

åbolotter eller sålunda i regel såsom eu registerenhet. Beskaffenheten af

det material, hvarå jordregistret för ifrågavarande landsdelar grundas, har

sålunda, beträffande vissa afsöndrade lägenheter, i dubbel måtto medfört

eu afvikelse från hvad i sådant hänseende gäller för landet i öfrigt, nämligen

dels därutinnan, att de erhålla särskilda upplägg och icke endast ett

rum å de upplägg, å Indika stamfastigheterna införts, dels ock i det afseendet,

att de upptagas i jordregistret äfven om afsöndringen ej fastställts

eller de icke blifvit särskild! lagfarna. Någon större praktisk betydelse

torde emellertid icke böra tillmätas denna afvikelse.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

I fall, då endast storskifte eller endast laga skifte ägt rum, kan tvekan

ej förekomma, hvilket skifte skall bilda utgångspunkt för registreringen.

Förrättningarna af det förra slaget hafva alltid afsett skifteslag af stor utsträckning;

det kan därför ej blifva tal om att på ett upplägg sammanföra

de olika åbolotterna, utan bar det synts nödigt göra särskildt upplägg för

hvarje uti delningsbeskrifningen såsom särskild åbolott upptagen fastighet.

Motsvarande anordning torde i regel vara lämplig, där registret skall uppläggas

efter delningsbeskrifning vid laga skifte. Under de senare åren

har emellertid delning, som betecknats såsom laga skifte, i några fall ägt

rum å mindre, förut ej åbodelade lägenheter, som närmast synas hafva

egenskap af fäbodlägenheter men vid registreringen möjligen måste betraktas

såsom för sig bestående fastigheter; att i sistnämnda fall göra särskildt

upplägg för hvarje utbruten lott i lägenheten lärer i allmänhet icke vara

nödigt. En möjlighet har äfven synts böra lämnas att å gemensamt upplägg

sammanföra lotter, som eljest i senare tid utbrutits vid laga skifte å

skifteslag af ringa omfattning, hvilka ej förut undergått skifte, eller vid

ägostyckning å hemman eller lägenhet, som icke legat i samfällighet med

annan fastighet och förty kunnat ägostyckas utan att förut hafva ingått i

skifte. Pröfningen huruvida i nu angifna fall vid skifte utbrutna lotter

skola sammanföras å gemensamt upplägg eller upptagas å särskilda upplägg

har öfverlämnats åt landtmäteristyrelsen.

Där både storskifte och laga skifte ägt rum, kan det synas, som borde

det senare alltid läggas till grund för bestämmandet af register enheter.

Frågan är emellertid mera komplicerad. En bestämd fastighetsbildningskedde

genom storskiftet; då de vid detta skifte tillkomna hemman

(besutenheter) sedermera ingått i laga skifte, torde med hänsyn till bestämmelserna

i 86 § i 1866 års skiftesstadga eller motsvarande föreskrifter i

1827 års skiftesstadga (12 kap. 9 §) sammanläggning till en laga skifteslott

af två eller flera storskifteslotter eller andelar i skilda sådana i

samma ägares hand icke hafva bort äga rum, men det kan icke utan vidare

antagas, att i dylika fall hvarje storskifteslott eller särskild andel i sådan

lott vid laga skiftet redovisats för sig. Under tiden mellan storskiftet

och laga skiftet kan afsöndring hafva ägt rum från en storskifteslott.

Motsvaras ej denna lott af viss lott vid laga skiftet, möter svårighet att

registrera den afsöndrade lägenheten, äfven om denna skulle hafva vid

laga skiftet utlagts såsom en lott för sig. Att, om storskifteslotten uppdelats

på två eller flera lagaskifteslotter, i hvilka annan jord icke ingår,

anteckna lägenheten såsom afsöndrad från lagaskifteslotterna är möjligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

men bör ej ifrågakomma annat än såsom en nödfallsutväg, då ju — oafsedt

att en sådan redovisning ej stämmer öfverens med tidsföljden —- den

afsöndrade lägenhetens areal icke ingår i de ägovidder, som enligt sammandraget

af delningsbeskrifningen registrerats för respektive lagaskifteslotter.

Om däremot storskifteslotten eller delar af densamma vid laga

skiftet sammanförts med annan jord till eu lott, står ej ens nyss angifna

utväg för registrering öppen. I vissa fall har vidare inträffat, att

icke all mark, som ingått i storskiftet, tillika ingått i laga skiftet. Om

den vid laga skiftet uteslutna marken afsöndrats i sin helhet — hvilketväl

är en vanlig anledning till dess uteslutande ur skiftet — eller om en del

däraf blifvit afsöndrad, möta vid registreringen af det afsöndrade området

samma svårigheter som nyss framhållits. Endast därest afsöndring — t. ex.

af en samfälld skogstrakt — skett från skifteslaget i dess helhet, synes

en någorlunda tillfredsställande registrering kunna ske, äfven om stamfastigheterna

icke äro i registret uppdelade på samma sätt som vid tiden för

afsöndringen.

Synnerligt beaktande förtjänar äfven behofvet af eu lätt identifiering

af fastigheterna med hänsyn till åtkomst- och gravationsförhållandena. Under

förarbetena till 1887 års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker

vid häradsrätterna i Kopparbergs län begärdes upplysning

från domhafvandena i de särskilda domsagorna i länet, huruvida det förekomme,

att fastighet, som ingått i storskifte och sedermera undergått laga skifte,

i den vid sistnämnda skifte upprättade delningsbeskrifning betecknades

med annan benämning än den, hvarmed fastigheten vore utmärkt i storskifteshandlingarna,

och om, i sådan händelse, det med visshet kunde afgöras,

hvilken af de i delningsbeskrifningen vid storskiftet upptagna hemmansdelar

samma fastighet motsvarade. Till svar å frågan anfördes

af domhafvanden i Ofvan Siljans domsaga: att i domsagan annan mark

ej undergått laga skifte än skogsmark genom sä kallad åbodelning eller

fördelning däraf mellan jordägare i by, och att i därvid upprättad delningsbeskrifning

skogsmarken betecknats lika som besutenhetsnumren;

af domhafvanden i Nedan Siljans domsaga: att laga skifte ägt ruin

endast inom några få byar efter storskiftet och att, efter hvad man försäkrat

domhafvanden, de gamla hemmansnumren, på sätt skiftesstadgan

ock föreskrefve, därvid ej blifvit bortblandade;

af domhafvanden i Fälle domsaga: att under den tid, eller något mera

än tio år, därunder han förvaltat domarämbetet i domsagan, veterligen ej

förekommit mera än ett eller högst två fall, däri fastighet vid under
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

gånget laga skifte visats kafva erhållit annat nummer ock littera eller

sålunda vara i delningsbeskrifningen vid laga skiftet betecknad med annan

benämning än den, hvarmed fastigheten förut varit i storskifteshandlingarna

utmärkt; att i dessa fall man låtit sig ytterst angeläget vara att medelst

anteckning af båda benämningarna i möjligaste mån bevara fastighetens

identitet för att sålunda undvika förväxling vid utfärdande af gravationsbevis

och andra tillfällen, då upplysning om fastigheten kunde erfordras;

att vid sådant förhållande det väl å ena sidan syntes kunna med visshet

afgöras, hvilken hemmansdel enligt delningsbeskrifningen vid storskiftet

fastigheten motsvarade, om ock å andra sidan vissa faktiska förhållanden,

exempelvis aftal om nyttjanderätt och servituter, hvilka ej tålde förflyttning

till annan plats inom skifteslaget, icke kunde med lika bestämdhet i

fråga om fastigheten angifvas; att, såsom följd af hvad sist blifvit anfördt,

annan särskild anordning vid fastighetsböckernas uppläggande i öfverensstämmelse

med delningsbeskrifning vid storskifte ej syntes vara erforderlig

än att därvid för hvarje fastighet, som undergått laga skifte, då erhållna nummer

och littera — med ledning af laga skifteshandlingarna — utfördes i

fastighetsboken jämte den förut varande benämningen, som exempelvis

kunde betecknas »gammalt n:o och litt.», eller ock dymedelst att fastigheten

äfven infördes å nytt upplägg, samt att sistberörda åtgärd äfven syntes

leda till en afsevärd förenkling uti det ena af antydda fallen, då Stora

Kopparbergs Bergslag såsom delägare i Domnarfvets by, efter att för vinnande

af laga skifte hafva nödgats inköpa mera än två tredjedelar af skifteslagets

jord uti ej mindre än femton särskilda littera, vid skiftet erhållit

alla sina ägor utlagda under en enda littera, i det att antalet littera kunde

i förhållande därtill minskas;

af domhafvanden i Västerdalarnas domsaga (numera Kas och Malungs

domsaga samt Yästerbergslags domsaga): att såvidt han hade sig bekant,

icke någon jord inom Västerdals fögderi (nuvarande Kas och Malungs domsaga)

undergått laga skifte;1) men att inom Västerbergslags fögderi, hvars

flesta byar eller andra samfälligheter undergått laga skifte, de olika hemmansdelarna

uti beskrifningarna öfver laga skiftena betecknades med littera

utan afseende på hvad benämning de haft uti storskifteshandlingarna, så

att laga skiftes- och storskifteshandlingarna icke alls öfverensstämde beträffande

benämningen å hemmanen;

samt af domhafvanden i Hedemora domsaga: att vid laga skiftena icke

*) En såsom laga skifte betecknad delning af ett skogshemman i Flöda socken lärer emellertid

hafva ägt rum redan på 1860-talet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

ringaste hänsyn tagits till benämningarna i storskifteshandlingarna utan

endast till hvarje fastighets inom skifteslaget belägenhet och storlek vid

skiftets början, oafsedt om fastigheten sammankommit från flera hemmansnummer

vid storskiftet, samt att till följd däraf vore alldeles omöjligt att

utreda motsvarigheten mellan laga skiftade och storskiftade hemmansnummer

enligt delningsbeskrifningarna.

Yid laga skiften, som efter fastighetsböckernas uppläggande ägt rum

å förut storskiftade byar, hafva i detta afseende två olika förfaringssätt

iakttagits. Vanligast synes vara, att under hvarje storskiftesnummer (eller

littera) lotterna vid laga skiftet redovisas med nummer eller littera från

storskiftet jämte tillagd »subnummer» eller »sublittera». Men ibland har

med samma nummer eller littera betecknats all jord, som vid laga skiftet

varit i en ägares hand, äfven om denna jord vid storskiftet redovisats under

två eller flera nummer (littera)). Där den senare metoden tillämpats,

torde man väl alltid — om ock med betydande besvär och omgång —

ur den summariska beräkning, som legat till grund för fördelningen vid

laga skiftet, kunna utleta, af kvilka storskifteslotter eller delar af sådana

hvarje lagaskifteslott är bildad, samt omvändt inom Indika lagaskifteslotter

de särskilda storskifteslotterna äro att återfinna, men hvilken areal vid laga

skiftet utlagts för hvarje storskifteslott eller andel däraf. som ej motsvaras

af hel laga skifteslott, kan däremot icke utrönas.

Några exempel å tillämpningen af de olika metoderna torde lämpligen

böra anföras, helst eu form förekommit, som skenbart utgör en öfvergångsform

men vid närmare granskning befinnes endast innebära en förbättring

af den först omnämnda metoden. I byn Ilbäcken i Järna socken har ägt

ruin laga skifte, som dock ej omfattat all skifteslagets mark. Samtliga

storskifteslitterm återfinnas i sammandraget af delningsbeskrifningen vid

laga skiftet; under hvarje sådan littera hafva delägarnas lotter antecknats

med »sublimera», så att den, som haft del i flera storskifteslotter, erhållit

lika många lagaskifteslotter. I Ore socken lära nästan alla byar hafva

undergått laga skifte, hvarvid dock i allmänhet eu större eller mindre del

af afrösningsjorden uteslutits ur skiftet. I den till sistnämnda socken hörande

byn Håfven, inom hvilken alla ägor ingått i laga skiftet, funnos vid

storskiftet sex helnummer. Dessa äro bibehållna i lagaskiftesbeteckningarna

på sätt som framgår af följande uppräkning af beteckningarna vid laga

skiftet:

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Litt.

A

n:r

i

Litt.

EU n:r

5

»

B

»

2

»

EU! »

5

»

Ci

»

3

»

Ea1 »

5

»

Cii

»

3

»

EaH *

5

»

Cm

»

3

»

Eam »

5

»

Civ

»

3

»

EaTV »

5

»

Cv

»

3

»

Eay »

5

»

D1

»

4

»

EaVJ »

5

»

DU

»

4

»

F

6

»

Ei

»

5

Inom Arfvets by i Ore socken råder liknande förhållande mellan storskiftes-

och lagaskiftesbeteckningar. Ägolotterna vid laga skiftet äro betecknade

med en siffra till höger om vederbörande bynummer och storskifteslittera

(n:r I Al, n:r 1 A2, n:r 2 Bl, n:r 2 B2, n:r 2 B3, n:r

s. 2 Bal, n:r s. 2 Ba2 etc.).

I Sunnanheds by, likaledes i Ore socken, har laga skifte ägt rum å

inrösningsj orden och en del af afrösningsj orden. Litterabeteckningen vid

laga skiftet har ej någon öfverensstämmelse med motsvarande beteckning

vid storskiftet, men en sammanställning kan göras med ledning af den

summariska beräkningen vid laga skiftet, hvilken visar hvarje delägares

innehaf i särskilda storskifteslotter, och befinnes vid sådan sammanställning,

att ägolotterna Litt. A, B och C vid lana skiftet bestå af andelar i 23

olika storskifteslotter, Litt. D af andelar i 3, Litt. AO af andelar i 5 och

så vidare. — Vid storskiftet inom Yenjans kyrkby erhöllo besutenheterna

inom hvar och en af de tre fjärdingar, Yästbygge fjärding, Knås fjärding

och Stutt fjärding, i hvilka byn är uppdelad, beteckning af nummer och

littera från och med n:r 1 litt. A. Besutenheterna Yästbygge n:r 40 Litt.

oACKnås n:r 29 Litt. é> och Stutt n:r 36 Litt. eA äfvensom besutenheten

n:r 1 Litt. i Tiberget undergingo därefter gemensamt åbodelning, den

s. k. Linderborgska delningen, som fastställdes af ägodelningsrätten; dock

lärer man kunnat hänföra hvarje vid denna delning utlagd lott till viss

storskifteslott. Yid laga skifte å alla ägor till Knås fjärding har förrättningsmannen

upprättat bland annat:

l:o) en förteckning å fastigheterna och deras ägare, i hvilken förteckning

under hvarje storskifteslittera upptagits de särskilda delägarna med

det reducerade jordtalet för en hvar i tunnland och kappland;

opaginerad Kontrollera mot PDF

2:o) en liknande förteckning för den s. k. Linderborgska jorden i

Knås fjärding (storskiftesnummer 29 Lätt. é>j;

3:o) sammandrag af jordägarnas andelar, upptagande för hvarje delägare

nummer och littera å de storskifteslotter, i hvilka han har del, äfvensom

det reducerade jordtalet för hvarje andel;

4:o) ett liknande sammandrag beträffande den s. k. Linderborgska

jorden i Knås fjärding;

5:o) en summarisk beräkning, som inom hvarje storskifteslittera upptager

vederbörande delägare och hans reducerade jordtal med särskild beteckning

(under lätt. A sålunda A1, A11, A111, AIyr etc.);

6:o) en summarisk beräkning på grundval af de under 3) och 4) antecknade

sammandrag med angifvande för hvarje delägare af reduceradt

jordtal, storskiftesnummer och storskifteslittera med sådan exponent, som

här ofvan under 5) antecknats (ex.: 8HV etc.); samt

7:o) en afsöndringsbeskrifning, utvisande från hvilka storskifteslotter

afsöndring ägt rum.

I såväl sammandraget af delningsbeskrifningen som å kartan har

komplexet af hvarje delägares andelar inom olika storskifteslotter betecknats

med en särskild littera i blockstil, men har därjämte utsatts hvarje

storskifteslittera med tillagd exponent. En granskning af delningsbeskrifningen

gifver vid handen, att dessa sistnämnda andelar vid laga skiftet

behandlats såsom skifteslotter; särskild ägovidd har utlagts för hvarje sådan

andel, och i förekommande fall har antalet skiften beräknats icke fölen

delägares samtliga andelar utan för hvarje andel för sig. Skulle jordregistret

uppläggas på grundval af delningsbeskrifningen vid laga skiftet,

borde alltså särskildt upplägg göras för hvarje vid laga skiftet utbruten

andel i en storskifteslott, och härigenom komme antalet upplägg att blifva

betydligt större, än om delningsbeskrifningen vid storskiftet följdes.1) — På

i hufvudsak samma sätt har förfarits vid laga skifte å Yästbygge fjärding;

komplexen af lagaskifteslotter, tillhöriga samma delägare, hafva dock kär

betecknats ej med en littera i blockstil utan med en siffra, som tecknats i

vänstra kanten af delningsbeskrifningen.

Len förut lämnade redogörelsen för yttranden, som före fastighetsböckernas

uppläggande afgifvits af domkafvandena i de särskilda domsagorna i Kopparbergs

län rörande möjligheten att i lotter vid laga skifte återfinna lotter vid stor- * i

*) De med en littera i blockstil betecknade komplexen synas närmast jämförliga med sådana

af flera hemman eller lägenheter bestående egendomar, som omnämnas i 1876 års kungörelse huru

lagfarts- och inteckninasböcker skola inrättas och föras. Att i regel hopföra sådana hemman eller

lägenheter på ett upplägg torde, där de ej hafva gemensam ägovidd, icke vara lämpligt, eftersom de

i skiftes- och afsöndringshänseende äro skilda fastigheter.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

skifte, visar, att en dylik identifiering då i allmänhet ansetts ej vara möjlig i

Yästerbergslags och Hedernora domsagor men sannolikt skulle varit möjlig

i återstoden af Kopparbergs län. Erinras må vidare, att fastighetsböckerna

för nämnda två domsagor, med undantag för Säters gamla tingslag i Iledemora

domsaga, skolat, då laga skifte ägt rum, uppläggas i enlighet med

delningsbeskrifningen vid laga skiftet, samt att i fastighetsböckerna för

omförmälda tingslag äfvensom för Ofvan Siljans och Nedan Siljans domsagor,

för nuvarande Nås och Malungs domsaga med undantag af Säfsnäs

socken äfvensom för Stora Tima och Gustafs samt Svärdsjö gamla tingslag

i Falu domsaga, där två eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna

fastigheter eller delar däraf blifvit vid laga skifte oskiljaktigt förenade,

dessa fastigheter eller fastighetsdelar kunnat föras å ett gemensamt upplägg,

om sådant funnes lämpligt; och torde det få antagas, att det medgifvande

att vid uppläggandet af fastighetsböcker följa delningsb eskrifningen vid

laga skifte, som sålunda lämnats för domsagor och tingslag, hvarest böckerna

eljest skulle uppläggas enligt delningsbeskrifning vid storskifte, äfven

i allmänhet blifvit begagnadt, samt att i hvarje fall den fastighetsbildning,

som ägt rum genom laga skifte före fastighetsböckernas uppläggande,

numera vunnit sådan stadga, att eu återgång till äldre förhållanden

skulle leda till förvirring i lagfarts- och inteckningsafseende. Det har

därför, hvad angår Kopparbergs län med undantag af Saf snäs socken,

synts lämpligt att, där laga skifte före fastighetsböckernas uppläggande

ägt rum å förut storskifta!! mark, särskildt upplägg i jordregistret göres

för en hvar i delningsbeskrifningen vid det laga skifte upptagen åbolott.1)

Föreskriften har emellertid ansetts böra vara ovillkorlig endast under den

förutsättning, att laga skiftet omfattat all den till vederbörande skifteslag

hörande mark, som förut ingått i storskifte. Därest någon del af skifteslagets

storskiftade mark skulle hafva uteslutits ur delningen vid dylikt äldre laga skifte,

har det synts böra ankomma på landtmäteristyrelsen att afgöra, huruvida

sådant oaktadt delningsbeskrifningen vid laga skiftet må följas vid jordregistrets

uppläggande; och lärer vid frågans afgörande hänsyn företrädesvis

böra tagas dels därtill, huruvida det öfverhufvud är möjligt att å upplägg

för storskifteslotter registrera genom laga skiftet timade förändringar,

dels till den eventuella förekomsten af afsöndringar å mark, som ej ingått

i laga skiftet, dels ock till den fastighetsbildning, som tinnes redovisad i

b Fastighetsböcker synas hafva förts för tingslagen i Västerbergslags domsaga från den 1

maj 1888 (k. brefvet den 4 juli 1887), för Elfdals tingslag från och med 1889, för Sårna och Idre

tingslag från och med 1891, för öfriga tingslag i Kopparbergs län från och med 1888 samt för

Hamra kapellag från och med 1891.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

fastighets!)öckerna, i hvilket sistnämnda afseende ej blott fördelningen å

npplägg i fastighetsböckerna utan äfven införingar af utbrutna lotter i

särskilda rum synas böra beaktas. Samma regel som för äldre laga skifte,

hvarvid ej all förut storskiftad mark ingått i delningen, har föreslagits

beträffande allt laga skifte, som efter det fastighetsböcker för vederbörande

socken upplades ägt rum å förut storskiftad mark. Vid afgörandet af

frågan, huruvida dylikt laga skifte eller storskiftet skall bilda utgångspunkt

vid registreringen, böra icke blott nyss angifna synpunkter beaktas utan

äfven någon hänsyn tagas till det större eller mindre antal upplägg, som

användandet af den ena eller andra delningsbeskrifningen skulle medföra.

Om ock någon gång antalet lotter vid ett laga skifte är mindre än vid

ett föregående storskifte, är förhållandet säkerligen i allmänhet det motsatta,

och en ökning i antalet upplägg ökar, å ena sidan, kostnaden för jordregistrets

första uppläggande samt minskar, å den andra, i viss mån registrets

öfverskådlighet. Ur kostnadssynpunkt bör emellertid framför allt

erinras, att en afvikelse från den grund, som tillämpats vid fastighetsböckernas

uppläggande, kan medföra en betydande ökning i det arbete,

som för granskning och fullständigande af jordregistret åligger vederbörande

domhafvande.

I Hamra kapellag har, såsom förut omnämnts, storskiftet i hufvudsak

lämnats orubbadt; och de i kapellaget efter storskiftets afslutande verkställda

skiftesförrättningar äro icke af beskaffenhet att hindra, att jämväl

däraf berörda fastigheter upptagas i jordregistret i enlighet med den indelning,

som redovisas i delningsbeskrifningen vid storskiftet. Från regeln

att ett upplägg i jordregistret skall göras för hvarje fastighet, hvilken upptagits

såsom särskild åbolott i sådan delningsbeskrifning, har därför något

undantag ej ansetts böra äga rum beträffande detta kapellag.

Det har ifrågasatts, att såsom registerenheter äfven borde upptagas

allmänna undantag samt under dessa hörande kvarn- och sågplatser, för

hvilka särskilda upplägg förekomma i fastighetsböckerna. I anledning

häraf må framhållas, att antalet upplägg i fastighetsböckerna, å ena, samt

i jordregistret, å andra sidan, icke beliöfver vara detsamma, utan att tvärtom

uppläggen i jordregistret i regel komma att blifva betydligt färre, då efter

uppläggandet af specialiserade fastighetsböcker ett upplägg i fastighetsboken

i allmänhet kommer att motsvaras af ett rum i jordregistret. I öfrig! äger det

sin riktighet, att upplägg för dylika områden förekomma i fastighetsböckerna.

Sålunda finnas i fastighetsböckerna för Mora socken tre upplägg i följd med

rubrik, å ett: »Kråkberg kitt. hf 2 44,72 bandland eller 18,827 kappland redu
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Gerad jord skatte i Mora socken, Byns samfällda slog», å ett: »Kalkberg kitt.

44,43 bandland eller 3,417 kappland reducerad jord skatte i Mora socken,

Ivråkbergs bys fjärdingsmans slog» samt å det tredje: »Kalkberg

25,005 kappland reducerad jord skatte i Mora socken, samfällda ägor vid

delningen utlagde». Rubrikerna äro uppenbarligen hämtade från sammandraget

af delningsbeskrifningen vid storskiftet, men då de — åtminstone

den första och den sista — icke afse åbolotter, kan det ifrågasättas, om

upplägg för de ifrågavarande områdena bort göras i fastighetsböckerna.

kiknande upplägg kunna icke göras i jordregistret, så vidt icke områdena

afsöndrats. I jordregistret kunna icke adpertinenser till fastigheter öfver

hufvud registreras för sig, än mindre kunna de behandlas såsom själfständiga

registerenheter. Huru dylika områden efter afsöndring skola registreras,

framgår af § 14 i 1908 års förordning angående jordregister och § 7 af

det föreliggande förslaget. Det nu sagda gäller i allmänhet äfven om

kvarn- och sågplatser. Understundom hafva emellertid kvarn- och sågplatser

redan vid vederbörande skifte utlagts icke såsom samfällda för

skifteslaget eller såsom enskilda undantag för en eller flera åbolotter utan

såsom särskilda åbolotter. De böra i sådant fall upptagas i jordregistret

på samma sätt som andra åbolotter, d. v. s. såsom registerenheter. Kali

det påvisas, att de hafva egenskap af afsöndrade lägenheter, bör dock därom

ske anteckning. Där kvarnar och sågar upptagas såsom register enheter,

äro de att likställa med verk och inrättningar, i jordeboken upptagna såsom

enheter.

Af hvad som redan anförts därom, att särskilt upplägg skall göras för

hvarje åbolott, följer att upplägg skall göras äfven för fastighet, som betecknats

med subnummer eller sublittera. Med hänsyn till anledningen till det

ifrågavarande beteckningssättet i storskifteshandlingarna:) — eller planen att

sammanföra subdelarna med hufvuddelen till en besutenhet, när tillfälle därtill

genom dödsfall, giften eller eljest yppades — kunde det väl synas, som

borde hufvuddelen och subdelarna föras på gemensamt upplägg. Ikungl. kungorelsen

den 18 februari 1859 angående förändrade föreskrifter i afseende

å besutenkets- och skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län* 2) konstateras

emellertid, att sammanläggning af »obesutenheter» ingenstädes ägt rum

eller kunnat i anseende till rådande brist på medel till utlösen bringas

) Jfr ofvan s. 23 samt Ekström, Samling af kongl. bref och författningar angående storskiftes-

och afvittringsverken samt krononybyggena i rikets norra län (Stockholm 1862) s 113

och 117.

2) Tryckt i Ekströms samling.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

till verkställighet, och upphäfdes därför det genom kung! brefvet den

17 augusti 18041) meddelade förbudet mot köp, lagfart och fasta af

obesuten hemmansdel samt stadgandet angående obesutna delars ovillkorliga

sammanläggning. Då numera någon rätt till inlösen af dylika

hemmansdelar icke heller förefinnes, saknas anledning att vid registrering

behandla dem annorlunda än öfriga åbolotter. Anmärkas bör äfven, att

eu subdel understundom är större än hufvuddelen, samt att ett sammanförande

af hufvuddelen och subdelar å gemensamt upplägg — ehuru egnadt

att minska uppläggens antal — dock i öfrigt skulle medföra vissa olägenheter,

särskilt genom afvikelser från de allmänna reglerna för registrering.

I öfverensstämmelse med 1887 års kungörelse om införande åt lagfarts-

och inteckningsbocker vid häradsrätterna i Kopparbergs län innehåller

förslaget, att upplägg skall göras för hvarje hemman eller lägenhet,

som efter storskifte uppkommit genom skattläggning af jord å kronans

vid skiftet afskilda öfverloppsmark. Sådana hemman torde icke finnas i

andra socknar än Ore, Kas, Flöda, .Tärna och Äppelbo. Hvad angår de

fyra sistnämnda socknarna förekommer, att fastigheter med samma namn

upptagits såväl i sammandraget af delningsbeskrifningen vid storskiftet, där

littera och jordtal angifvits såsom för andra åbolotter vid skiftet, som ock

i särskild förteckning öfver skattlagda hemman och lägenheter, hvilken

förteckning innehåller nummer och mantal för respektive fastigheter. I

fastighetsböckerna hafva därefter gjorts upplägg på grund af både delningsbeskrifningen

och nämnda förteckning. Huruvida härigenom uppkommit

en dubbelföring eller uppläggen afse skilda fastigheter lärer få

undersökas i samband med jordregistrets uppläggande. Möjligen föreligger

i detta afseende eu olikhet mellan Kas och Flöda socknar, å ena sidan, samt

Järna och Äppelbo, å den andra. Det vill nämligen synas, som skulle

de s. k. finnhemmanen i de två förstnämnda socknarna vid storskiftet varit

af krononatur och det för dem i delningsbeskrifningen upptagna området

hafva ingått i den mark, som vid skattläggningen anslogs åt dem och hvars

mantal därvid bestämdes, men finnhemmanen i Järna och Äppelbo socknar

däremot hafva varit af skattenatur och erhållit del i skogsmarken efter

samma grund som öfriga hemman i respektive socknar, så att det ytterligare

skogsanslag om 375 tunnland, som de eller vissa af dem enligt kungl.

brefvet den 18 januari 1841l) Inur för sig bekommit, och hvithet enligt

ordalagen i samma kungl. bref skulle, såsom bestående af kronomark, kunna

-) Se Ekströms samling.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

skattläggas jämlikt de för rekognitionsskogskemman bestämda grunder till

V8 mantal, varit att anse såsom en särskild fastighet.

Fastigheter af det slag, hvarom senast varit fråga, komma enligt förslaget

att upptagas i jordregistret, äfven om de icke ingått i skifte.1) I

ifrigt bär förslaget för det fall, att skifte ej ägt rum, gjort skillnad mellan

Falu fögderi, å ena sidan, samt återstoden af Kopparbergs län jämte Hamra

kapellag, å den andra. För sistnämnda delar af Dalarna bär föreslagits

att, i berörda fall, särskildt upplägg skall göras för hvarje by, så ock för

hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som ej

till by hörer. Bestämmelsen, som har sin förebild i ett i 1887 års kungörelse

meddeladt stadgande i afseende å icke laga skiftade delar af nuvarande

Västerbergslags domsaga och Hedemora domsaga med undantag af

Säters gamla tingslag, är visserligen föreslagen att gälla för större område

än motsvarande stadgande i sagda kungörelse men har i öfrigt mindre

räckvidd än detta, då den nämligen är afsedd att gälla endast där hvarken

storskiftes-, laga skiftes- eller ägostyckningshandlingar kunna läggas till

grund för registreringen.* 2 3) Beträffande Falu fögderi har likaledes föreslagits

eu bestämmelse med förebild i 1887 års kungörelse om införande

af lagfarts- och in teckningsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län.

Vissa fastigheter inom detta fögderi, nämligen eu del områden å bergfrälsejorden''''),

kunna icke införas i jordregistret med ledning af skifteshandlingar.

För sådana fall skall enligt förslaget göras särskildt upplägg för hvarje egendom,

som genom behörig uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande

afskild. Motsvarande bestämmelse i 1887 års kungörelse har föranledt

införandet i fastighetsböckerna af åtskilliga bergfrälseegendomar, som förty

böra kunna upptagas äfven i jordregistret. För öfrigt må det anmärkas, att

till följd af pågående eller förestående laga skiften eller ägostyckningar antalet

oskiftade bergfrälseegendomar snart torde blifva tämligen ringa. Ännu så

binge är emellertid antalet afsevärdt, och många bland dem kunna icke

b Där undantagsvis sådan fastighet vid storskiftet uppdelats i flera åbolotter, bör gifvetvis

enligt de allmänna reglerna ett upplägg göras för hvarje åboiott.

2) Ifrågavarande bestämmelse torde göra det möjligt att i jordregistret upptaga de vid afvittringen

i Sårna m. fl. socknar afsätta kronoparker. Den anvisar därjämte en nödfallsutväg för

det fall, att skifteshandlingar väl finnas men på grund af inträffade förändringar i afseende å

häfden ej anses kunna följas vid fördelningen i registerenheter, hvilket är tänkbart beträffande

t. ex. äldre storskifteshandlingar från Hedemora domsaga.

3) Den bergfrälsejord, som finnes i några andra fögderier, synes hafva skiftats gemensamt

med skattejorden. Sålunda har det uppgifvits, att Lustbo bergfrälseegendom i Bjursås socken ingått

i det skifte, som öfvergått Smedjeholn i Åls socken, o. s. v.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

ens på grund af sistnämnda stadgande införas i jordregistret.1) För dem

— likasom för de fastigheter inom öfriga fögderier i länet och inom Hamra

kapellag, som tilläfventyrs ej kunna införas i jordregistret enligt de i förslaget

angifna grunder — har i anslutning till en bestämmelse i 1887 års

kungörelse föreslagits, att de skola upptagas i jordregistret först i den

mån laga skiften eller ägostyckningar verkställas och vinna fastställelse.

Att fastighet af det slag, hvarom nu är fråga, ej kunnat upptagas i jordregistret,

bör gifvetvis ej hindra, att registret i öfrigt anses upplagdt, när

det blifvit så fullständigadt, som afses i sista stycket af § 26 i 1908 års

jordregisterförordning, eller att sådan anmälan göres, som där sägs.

Sammanfattas det ofvan sagda, skulle alltså — med bortseende dels

från hemman och lägenheter, som efter verkställdt storskifte uppkommit

genom skattläggning af jord a kronans vid skiftet afskilda öfverloppsmark,

samt dels från fastigheter, som, utan att hafva tillkommit på nyss angifna

sätt, icke kunna upptagas i jordregistret med ledning af skifteshandlingar

— i öfrigt beträffande fördelningen i jordregister enheter komma att gälla:

Inom Säfsnäs socken göres ett upplägg för hvarje särskild! skattlagd

fastighet,

inom Hamra kapellag ett upplägg för hvarje uti delningsbeskrifning

vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet.

Inom det öfriga Dalarna göres,

där endast storskifte eller endast laga skifte eller ägostyckning verkställts,

ett upplägg för hvarje i delningsbeskrifningen vid den ifrågavarande

skiftesförrättningen såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dock att,

hvad angår laga skifte å enstaka hemman eller lägenhet äfvensom ägostyckning,

det ankommer pa landtmäteristyrelsen att för hvarje särskildt

fall efter anmälan af förste landtmätaren bestämma, huruvida särskildt

upplägg skall göras för hvarje åbolott eller ock samtliga lotterna eller vissa

af dem skola upptagas å gemensamt upplägg,

där både storskifte och laga skifte ägt rum, samt det senare omfattat

all till skifteslaget hörande mark, som ingått i storskiftet, och verkställts efter det

fastighetsböcker för vederbörande socken upplades, ett upplägg för hvarje

i delningsbeskrifningen vid laga skiftet upptagen åbolott,

samt där laga skifte eljest ägt rum på förut storskiftad mark, d. v. s.

1) För att visa, huru fastigheter inom ifrågavarande område betecknas, må bär återgifvas

följande utdrag ur ett beslut om lagfart: »Lagfart beviljades å följande fastighet i Studsarfvet,

Kopparbergs socken, nämligen en gård med 4 spannland 16 snesland åkerjord omkring gården äfvensom

en hage och skog samt 10 golfland slog och 1 spannland 9 snesland 7 bandland åkerjord

utan skog.»

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

där laga skiftet antingen verkställts efter det fastighetsböcker för vederbörande;

socken upplades eller ock val ägt ruin före nämnda tidpunkt men

icke omfattat all mark, som ingått i storskiftet, ett upplägg för hvarje i

delningsbeskrifning vid storskiftet eller i delningsbeskrifning vid laga skiftet

upptagen åbolott efter ty landtmäteristyrelsen efter anmälan af förste landtmätaren

bestämmer för hvarje särskildt fall.

I ännu ett fall har det ansetts böra tillkomma landtmäteristyrelsen

att efter anmälan af förste landtmätaren afgöra frågan om fördelning i

registerenheter. Såsom redan nämnts förutsätter förslaget, att — förutom

sådana fastigheter, som efter verkställdt storskifte uppkommit genom skattläggning

af jord å kronans vid skiftet afskilda öfverloppsmark — jämväl

åtskilliga andra fastigheter kunna komma att upptagas i jordregistret annorledes

än på grund af skifteshandlingar. Om fastighet, som sålunda

upptagits i jordregistret, sedermera undergår laga skifte eller ägostyckning,

kan det tilläfventyrs befinnas lämpligt, att därvid utlagda åbolotter upptagas

å särskilda upplägg, och möjlighet att öfverföra dem till sådana har

därför bort beredas. Huruvida, efter delning af dylik fastighet, fråga om

öfverföring skall pröfvas af landtmäteristyrelsen beror emellertid på, om

sådan fråga väckes af förste landtmätaren eller enskild rättsägande; framställning

till styrelsen är sålunda ej såsom i de föregående fallen obligatorisk.

Det sist behandlade fallet är i själfva verket endast ett specialfall af sådan

öfverföring, som afses i § 15 af 1908 års jordregisterförordning,1) och

det är endast till förekommande af ovisshet som det här särskildt omnämnts.

På sätt framhållits i samband med redogörelsen för den föreslagna

anordningen beträffande jordregisterenheter i Säfsnäs socken afser

föreliggande förslag icke att utesluta tillämpningen af sagda förordnings

bestämmelser om öfverföring till särskildt upplägg; dock är det antagligt,

att dessa bestämmelser här komma att erhålla en mycket begränsad ti 11- lämpning. Det vanligaste fall, då öfverföring till särskildt upplägg kan

ifrågakomma, är väl det, då vid skifte gemensam ägovidd utlagts för två

enheter eller delar däraf, men dylika fall förekomma gifvetvis sällan vid

uppläggande af ett jordregister, där enheterna i regel utgöras just af lotter

vid skifte. Sådan öfverföring är dock tänkbar dels då fastigheter upptagas

i jordregistret i enlighet med skattläggningshandlingar, dels ock då undan
-

*) Såsom sådana specialfall kunna däremot icke de öfriga fallen anses; de gälla sättet för

en fastighets första införande i jordregistret, under det att den omförmälda bestämmelsen i 1908

års förordning afser frågan, huruvida fastighet, som redan införts å upplägg i jordregistret, skall

öfverföras till annat upplägg.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

tagsvis en vid storskiftet med subnuminer betecknad fastighet befinnes

hafva — såsom vid storskiftet varit afsedt — sammanlagts med hufvudfastigheten.

1)

Det har synts önskvärdt, att en särskild förteckning upprättas öfver

fastigheter, som ej kunnat upptagas i jordregistret vid dess första uppläggande.

En dylik förteckning torde kunna grundas å den fastighetsförteckning,

som det enligt § 22 i 1908 års förordning angående jordregister

åligger vederbörande häradsskrifvare att upprätta. Om den särskilda förteckningen

bifogas jordregisterstommen vid dess öfversändande till domhafvanden,

kan denne lättare kontrollera, i hvad mån de i fastigketsböckerna

införda fastigheterna upptagits i jordregistret, och denna omständighet

är af vikt icke blott med hänsyn till den mängd skiljaktiga fastigketsbeteckningar,

som plägar förekomma inom oskiftade områden, utan äfven

därför att bergfrälseegendomar upptagits i fastighetsböckerna och torde

kunna upptagas i jordregistret på grund af kartor, som väl upprättats af

behörig landtmätare men icke finnas i länets landtmäterikontor. Ungefär

samma gagn kan förväntas af den särskilda förteckningens bifogande vid

jordregisterstommens öfversändande till kommunalstämmans ordförande för

granskning i orten. Äfven vid denna granskning är det önskvärdt att det

må kunna lätt konstateras, kvillta fastigheter icke böra eftersökas i jordregistret,

och tilläfventyrs kan en eller annan ytterligare karta öfver en

oskiftad egendom framkomma samt möjliggöra egendomens införande i jordregistret.

Skulle det visa sig, att förteckningen upptoge lägenheter, hänförliga

till verk och inrättningar, erhölles en utgångspunkt för åtgärder

i syfte att möjligggöra deras införande i jordregistret under annan form

än på grundval af skifteshandlingar.

1 fråga om fastigheter inom område, där byggnadsstadgan för rikets

städer tillämpas, har det ej synts lämpligt att, på sätt uti ett inkommet

yttrande ifrågasatts, föreslå bestämmelser i detta sammanhang, helst förslag

till stadganden om registrering af fastigheter inom stadsliknande samhällen

redan föreligger och dessa stadganden torde vara tillämpliga jämväl beträffande

dylika samhällen inom Kopparbergs län.

En mängd bestämmelser i 1908 års förordning angående jordregister

hänför sig till de enheter, jordeboksenketer, för kvilka särskilda upplägg i

J) Jfr ofvan s. <i7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

jordregistret skola göras enligt samma förordning, och. som sålunda tillika

äro registerenketer. Till undvikande af upprepning stadgas i förevarande

paragraf, att omförmälda bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning i

fråga om de registerenheter, som afses i § 1 af förslaget, dock med undantag

för de fall, då särskilda från 1908 års förordning afvikande bestämmelser

meddelats i förslaget såsom t. ex. skett i § 15.

Då särskilt jordregister måste uppläggas för Hamra kapellag, ehuru

kapellagets område utgör allenast en del af en socken, kommer gifvetvis

hvad eljest gäller ifråga om en socken, såsom att öfverskriften skall innehålla

socknens namn, att vissa uppgifter skola öfverlämnas för hvarje socken,

och att anmälan skall ske, när jordregister för en socken är upplagdt,

i regel att så tillämpas beträffande detta kapellag, som om det vore eu

socken för sig. Att kapellaget icke utgör egen kommun medför dock,

att jordregisterstommen måste för den i § 26 af 1908 års förordning föreskrifna

granskning i orten öfversändas till ordföranden i kommunalstämman

i Los socken.

§ 3.

Medan byarna i Kopparbergs län ofta äro synnerligen stora och kunna

omfatta ett hundratal åbolotter eller än flera, inträffar det ibland, att två

eller flera byar eller hemman med olika namn tillsammans bilda ett skifteslag.

I dessa fall plägar skifteslaget betecknas med samtliga namnen

(t. ex. 1 lolens, Lundens och Kårgärdets skifteslag; Morkarlby, Lisselby och

Strandens skifteslag; Gusjöns, Gullbrända, Laxvadets och Klittfallets skifteslag;

Ostrorneoch Tunettans slåtter lägenhet) hvaremot uppläggen ifastighetsböckerna

i öfverskriften merendels upptaga blott ett namn, olika för de skilda

hufvuddelarne af skifteslaget. Ett annat förfaringssätt har emellertid iakttagits

i Iledemora domsaga, i det att såväl hela skifteslagets namn som namnet

å den by eller det hemman, hvartill resp. fastighet hör, upptagits i

öfverskriften. I fastighetsböckerna för denna domsaga förekomma därför

ofta rubriker sådana som följande:

»Grufrisets skifteslag, Storskiftes n:r 1 Litt A, 19 tid. 4,664 kpl. reducerad

jord skatte, i Mellanbergsänget».

»Klingsbo Lilla, Moms, Moråsens, Kråkbaclcens, Götbo, Kökelbo, Källbergets

och Murmästarbo skifteslag n:r 18 Litt S, 1 spl. 1 sill. bergfrälse,

5 daler 20 runst, soldatårspenningar skatte i Götbo.»

Namnet å den by eller det hemman, hvartill hvarje särskild åbolott

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

hör, har väl i allmänhet kunnat hämtas från delningsbeskrifningen, men

stundom synes vederbörande domhafvande hafva införskaffat uppgift därom

från personer med särskild kunskap om förhållandena i orten.

I jordregistret kan gifvetvis i dylika fall blott det särskilda

namnet å resp. by, hemman eller lägenhet komma till användning. Där

ej delningsbeskrifningen och den utaf häradsskrifvaren upprättade fastighetsförteckningen

otvetydigt utmärka, med hvilket namn viss fastighet bör

betecknas, har det ansetts böra tillkomma Konungens befallningshafvande

att efter vederbörandes hörande därom förordna.

Enligt § 2 i 1908 års jordregisterförordning skola uppläggen för särskilda

jordboksenheter inom en socken ordnas i bokstafsföljd efter enheternas

namn. Samma regel kan gifvetvis tillämpas äfven om jordregistret

upplägges på grundval af skifteshandlingar, och någon egentlig olägenhet

häraf torde ej uppstå beträffande skifteslag, som omfatta allenast några få

större fastigheter. Men i öfrigt torde det tvifvelsutan vara bekvämast att,

så vidt ej nummerföljden i hvarje by eller liknande samfällighet brytes,

upptaga fastigheterna i den ordning, hvari de förekomma i delningsbeskrifningen,

äfven om därigenom afvikelse sker från bokstafsordningen såväl

hvad angår särskilda fastigheter inom det ifrågavarande skifteslaget som

beträffande byar i olika skifteslag. Härigenom vinnes jämväl den

fördel, att, där framställning måste göras om fastställande af namn för viss

fastighet, registreringen i öfrigt kan försiggå Titan att beslutet af vaktas.

I den mån bokstafsfel]den öfvergifves i dylika fall, bör den dock gifvetvis

tillämpas mellan särskilda skifteslag, så att det första af de namn, som

ingå i beteckningen å skifteslaget, blir bestämmande för ordningsföljden.

Då i förevarande hänseende föreslagits eu bestämmelse, som lämnar förste

landtmätaren viss frihet att ordna uppläggen efter ty han i det särskilda

fallet finner lämpligast, må tillika erinras därom, att med hänsyn till det

namnregister, som skall föras vid sidan af jordregistret, en afvikelse från

den vanliga bokstafsföljden icke bör framkalla några större betänkligheter.

§ 4.

I det af särskilda kommitterade den 20 november 1905 afgifna betänkande

med förslag till förordning angående jordregister anfördes såsom

ett skäl till uppskof med uppläggande af jordregister för de socknar i Kopparbergs

län, för Indika jordeböcker icke blifvit upprättade i enlighet med

kammarkollegii kungörelse den 28 januari 1870, att de i fastighetsböcker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

na för dessa socknar upptagna beteckningar för fastigheterna i ett stort

antal fall icke kunde läggas till grund för åsättande af sådana registerbeteckningar,

som afsåges i förordningen om jordregister. Då nu ett förslag

framlägges, som afser att ordna jordregisterväsendet för hela Kopparbergs

län jämte Hamra kapellag, må det framhållas, att den anmärkning

i fråga om fastighetsbeteckningarna, som i nämnda kommittébetänkande

gjordes i afseende å vissa socknar i Kopparbergs län, i hufvudsak gäller

beträffande länet i dess helhet likasom äfven för omförmälda kapellag.

Inom Yästerbergslags fögderi, för hvilket jordebok fastställts så sent

som år 1883, användes visserligen jordeboksnummer ej sällan fall till betecknande

af fastigheterna, men då fastigheter, som i jordeboken upptagits

såsom enheter, ofta genom skifte uppdelats i flera, hvilka komma att i

jordregistret såsom särskilda registerenheter införas hvar å sitt upplägg,

kan jordeboksnumret för den odelade fastigheten icke användas såsom nummerbeteckning

i jordregistret, och gäller detsamma i många fall — med

undantag för Säfsnäs socken — i fråga om nummer, som i skatteköpebref

åsatts skatteköpta fastigheter. Kär beteckning hämtats från delningsbeskrifning

vid skifte, består den oftast af såväl nummer som littera, men

stundom blott af littera. Subnummer eller sublittera användes mycket

ofta. Kågon gång förekommer bråktal eller en siffra i förening med en

eller flera bokstäfver. I vissa fall hafva åera åbolotter samma storskiftesnummer

och littera; de skiljas då åt genom angifvande än af refboksnumrner

M än af vederbörande ägare vid skiftet än af lotternas läge. Stundom

ånnes hvarken nummer eller littera. Kågra exempel må anföras:

»Stensbo, n:r 1 och 2, roWe mantal»; »Stensbo, n:r 1 och 2, ibWs

mantal»; »Gäfvunda, refboksn:r It), storskiftesn:r T3/* kitt. Gc, 1G3,33 handland

med andel i Myckelåsens och Skidulidens fäbodar eller 12,610 kappl.

reduc. jord. Unga Lekatt Erik Kilsson»; »Gruddbo, storskiftesn:r sub. 46

Litt. af. med fäbodställena Mångberg Kitt. A a och Lindan kitt. E, 252,78

bandi, reduc. jord skatte i Sollerö socken, Håll Mats Mårtensson»; »Gruddbo,

storskiftesn.r sub. 46 Litt. 7 med fäbodställena Mångberg Litt. Äb och

Lindan Litt. F, 73,76 bandi, reduc. jord skatte i Sollerö socken, Hustrun Håll

Margit Andersdotter»; »Gruddbo, storskiftesn:r sub. 46 Litt. (Jff med fäbodställena

Mångberg Litt. Äc och Lindan Litt. F, 3 5 2,57 bandi, reduc. jord

skatte i Sollerö socken, Drängen Håll Kils Matsson»; »Sunnansjö samfällighet.

Styggviken n:r 142 Litt. 4 Ö tö?o2öö mantal, öster om sjön Saxen»;

) Jfr ofvan s. 23.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

»Sunnansjö samfällighet. Ullnäsnoret n:r 142 Litt. 4 Ö toöoö mantal,

väster om sjön Saxen»; »Östra Storbyn 3 tunnl. 14,468 kappl. reduc.

jord skatte, närmast Orsa rågång, i Värn hus socken, Backa Bruksägare».

För jordregistret är det gifvetvis nödigt att fastigheterna hafva distinkta

nummerbeteckningar, men därjämte är af vikt, att de redan befintliga nummer,

mot kvilka anledning till anmärkning icke förekommer, så vidt möjligt

lämnas oförändrade. Med afseende å det förslag beträffande regleringen

af numren för enheterna i jordregistret, som förevarande paragraf innehåller,

må framhållas, att den nummersättning, som sker för jordregistret,

icke behöfver vare sig medföra någon ändring i numren i den nuvarande

jordeboken eller föregripa den nummersättning, som må varda erforderlig

vid eventuellt uppläggande af nya jordeböcker. Det lärer därför icke

föreligga någon anledning att till kammarkollegium hänskjuta frågan om

fastställande af nummer för enheterna i jordregistret, utan torde genom

bestämmanderättens öfverlämnande till Konungens befallningshafvande vara

tillräckligt sörj dt för, att de olika önskemål, som vid nummersättningen

kunna göra sig gällande, äfven varda vederbörligen beaktade1).

Utom det nummer, hvarmed registerenheten skall betecknas, synes

uppläggets öfverskrift höra upptaga nummer, som ändrats vid jordregistrets

uppläggande eller därefter, äfvensom littera i delningsbeskrifning, i enlighet

hvarmed enheten upptages jordregistret. Då de äldre beteckningarna

uppenbarligen komma att användas många år framåt, har det synts nödvändigt

att bereda dem sådan plats, att de lätt falla i ögonen. Att, såsom

eljest möjligen kunde ifrågakomma, införa de äldre beteckningarna i kolumn

18 å upplägget, skulle, hvad särskild! angår skifteslittera, vara mindre

lämpligt, då denna ju redan förekommer i kolumn 14. Dessutom komme

de äldre beteckningarna, som väl skulle införas allenast i rum 1 men

icke upprepas för hvarje utbruten del af enheten, därigenom att saknas i

utdrag af jordregistret rörande sådana utbrutna delar.

De anförda exemplen på rubriker i fastighetsböekerna visa att i många

fall jämte besutenhetens nummer och littera äfven antecknats littera å dess

x) I ett inkommet yttrande öfver kammarkollegii förslag har ifrågasatts, att registernumret

för »subfastighet» skulle kunna åstadkommas på det sätt, att framför bufvudnumret med dess sifferexponent

anbragtes en beteckning, som angåfve fastighetens egenskap af »subfastighet», t. ex.

s. I1, 2 s. 21, 3 s. 31 o. s. v. Beteckningen synes emellertid redan sådan den föreslagits tämligen

ohandterlig. Dessutom kunde den lätt gifva anledning till missförstånd. 2 s. 24 t. ex. betecknar

icke någon fastighet »sub» 2* utan en fastighet »sub» 2. Beteckning skulle väl snarare blifva

(2 s. 2j4. Men såsom formulären vid 1908 års jordregisterförordning (s. 54) utvisa, behöfvas parentestecken

för annat ändamål. Subnumren kunna därför icke bibehållas, utan måste ersättas med

helt nya nummer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

andel i ett eller flera fäbodställen eller namn å fäbodställe, däri besutenheten

bär del. Eu sådan anteckning bar möjliggjorts genom föreskriften,

att de utdrag af delningsbeskrifningarna vid storskifte, som skulle lämnas för

vissa tingslag för uppläggande af fastigbetsböcker, skulle för hvarje fastighet

utvisa namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skiftet erhållit del, och

lärer denna föreskrift i sin ordning hafva betingats af det förhållande, att i

kontrakt angående utverkning af skog, som upprättats och intecknats före fastighetsböckernas

uppläggande, mången gång ej angifvits, från hvilka byar eller

besutenhet»- upplåtelsen skett, utan allenast namnet å den fäbodtrakt, till

hvilken skogen hörde, i följd hvaraf det för införing af inteckningarna i inteckningsboken

varit nödvändigt att känna, hvilka byar och besutenheter ägt

del i de särskilda fäbodtrakterna. Enahanda behof kan icke antagas numera

vara förhanden och skulle för öfrig! kunna tillgodoses genom uppgifterna

i de redan lämnade utdragen af delningsbeskrifningarna. Att

tynga jordregistret med anteckningar om fäbodställen torde därför icke vara

mera nödigt beträffande Kopparbergs län och Hamra kapellag än i fråga

om andra landsdelar, där fäbodväsendet bibehållits. Att vid angifvande af

hvarje åbolotts ägovidd af olika slag jämväl andelarna i in- och afrösningsjord

i fäbodställena skola medräknas säger sig själft, och kommer därvid,

så snart fäbodtrakten skiftats för sig, vederbörande littera å fäbodstället

att införas i kolumn 14.

Hvad förslaget innehåller om åsättande af nummer äger gifvetvis äfven

tillämpning i fall, då efter verkställdt skifte i jordregistret införes

fastighet, som vid jordregistrets första uppläggande icke kunnat däri

upptagas.

§ 5.

Iledan i § 8 af 1908 års förordning angående jordregister är medgifvet

att, hvad angår orter, där mantalsräkning ej är i bruk, i kolumn

4 införa annat mot mantal svarande skattetal. För Kopparbergs län och

Hamra kapellag har mcdgifvandet måst utsträckas; skattetal, som ej svara

mot mantal, måste upptagas jämväl i uppläggens öfverskrift, och såsom

skattetal måste användas äfven jordtal. De föreslagna stadgandena i denna

del öfverensstämma nära med motsvarande stadganden i 1887 års kungörelse

om införande af lagfarts- och inteckningsböcker vid häradsrätterna i

Kopparbergs län. Det har emellertid icke ansetts lämpligt att i jordregistret

— på sätt nämnda kungörelse medgifver beträffande fastighetsböc
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

kerna —- i rubrikerna upptages såväl refboksinnehåll enligt delningsbeskrifning

som uppskattade innehållet af inägojord, som blifvit vid skifte

tillagd vederbörande fastighet. För de flesta fall torde uppgift om ettdera

jordtalet vara nog; skulle särskild anledning förekomma att för fastighet,

som införes i särskildt rum å upplägg, anteckna skattetal eller jordtal, som

ej svarar mot det i rubriken utsatta, synes anteckningen böra ske i kolumn

181). En föreskrift att inom hvar och en socken allenast ett slags

jordtal skulle få användas i jordregistret har ifrågasatts men har här icke

upptagits, då användandet af olika jordtal ej lärer kunna medföra någon

olägenhet, men sådan möjligen kunde uppstå genom afvikelse från bruket

i skifteshandlingarna, där än det ena än det andra jordtalet finnes utsatt.

Efter det storskiftet afslutats i Gustafs socken hafva där upptagna

nyodlingar genom en år 1845 verkställd skattereglering fått sig skatt påförd,

och hafva alltså flera åbolotter i nämnda socken i skatteregleringslängden

ett större reduceradt jordtal än i storskifteshandlingarna. Skatteregleringar

lära vidare hafva ägt rum i Stora Tima socken, särskildt beträffande

Skomsarby fjärding (år 1840), i Torsångs socken (år 1855) samt

jämväl för enstaka byar i Hedemora fögderi. Att den genom skattereglering

efter verkställdt skifte skedda förändring bör — likasom i fastighetsböckerna

— iakttagas i jordregistret synes uppenbart, men då jordregistret

ansluter sig til] skifteshandlingarna, lärer det till förekommande af missförstånd

vara nödvändigt att för vederbörande åbolotter i kolumn 18 göra

anteckning om det förutvarande skattetalet.

I det skattetal eller jordtal, som införes för en registrerad fastighet,

bör gifvetvis ingå skattetalet eller jordtalet å det eller de fäbodställen, som

tilldelats fastigheten.

Då bergfrälseegendomar, som icke ingått i skifte, upptagits i

fastighetsböc.kerna, har merendels deras areal angifvits i öfverskriften

(ex.: »Främby Lilla eller Främmandeby, 19 spannl. 9 snesl. 4,716 bandi,

åker samt 39 spannl. 5 snesl. 7,4832 bandi, skogsmark och backar i areal

bergfrälse»; »Hälsinggården 406 tunnl. 2 kpl. i areal bergfrälse»). Att i

jordregistret angifva areal såsom jordtal torde desto mindre kunna gå för

sig som särskilda kolummer för arealen finnas. Där jordtal eller skatte
-

1) En sådan .anledning kan ligga däri, att ett skattetal eller som skattetal användt jord tal

användts vid delningen af inägor, ett annat vid delning af skogsmark. — Att refboksinnehållet

icke allestädes står i samma proportion till det uppskattade innehållet af tillskiftad inägojord synes

bero därpå, att vidden af den mark, som vid skiftet afsatts för delägarnas allmänna behof,

icke står i direkt förhållande till de i skiftet ingående fastigheternas refboksinnehåll.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

tal icke kan angifvas, bör följaktligen plats för anteckning därom tillsvidare

lämnas öppen.

§ 6.

Stadgandet i törsta stycket af denna paragraf att, då såsom registerenhet

upptages afsöndrad lägenhet, denna dess egenskap skall antecknas i

uppläggets öfverskrift har en motsvarighet i andra stycket af § 9 i 1908

års förordning angående jordregister och öfverensstämmer med bruket i de

vid förordningen fogade formulärbilagor (se t. ex. s. 52). Hvad andra

stycket i § 6 af förslaget innehåller om hänvisning från ett upplägg till

till annat står likaledes i öfverensstämmelse med bruket i nämnda formulärbilagor

och ansluter sig för öfrigt till grunderna i § 10, sista stycket,

och § 17 af 1908 års förordning.

Enligt § 14 i 1908 års jordregister för or dunig skall lägenhet, som afsöndrats

från flera jordeboksenheter eller delar däraf, upptagas å hvarje

enhets upplägg under särskild! registernummer, hvarvid i kolumn 5 skall

angifvas, att lägenheten afsöndrats jämväl från annan fastighet. Sedan

lägenheten blifvit sålunda registrerad, skall den öfverföras till särskild!

upplägg under den benämning, som af Konungens befallningshafvande blifvit

eller på därom gjord framställning kan varda lägenheten åsatt.

Denna anordning lämpar sig tvifvelsutan väl för sådana fall, då afsöndringen

gjorts från allenast några få fastigheter. Där, såsom i Kopparbergs

län ofta skett, kvarn-, såg- eller stampplatser, upplagsplatser för

timmer samt grustag och lertag vid skifte afsätta såsom samfällda för alla

jordägare i en socken eller för alla åbor i eu by samt sedermera afsöndrats,

skulle enligt ofvan angifna regel för hvarje sådan lägenhet kunna ifrågakomma

fullständig registrering, om den afsöndrats från alla hemman eller

hemmansdelar i en socken, å ett- till tvåtusen upplägg samt, om den afsöndrats

från alla hemman eller hemmansdelar i ett skifteslag, å ända till

etthundrafemtio upplägg eller kanske å än flera. Eu bekvämare form för

registreringen har därför bort anordnas. I sådant hänseende föreslås, att

lägenhet, som afsöndrats från alla hemman (besutenheter) eller hemmansdelar

i en socken, skall, utan föregående registrering å uppläggen för stamfastigheterna,

omedelbart upptagas å särskildt upplägg. Det nödiga sambandet

mellan lägenheten och stamfastigheterna uppehälles i jordregistret

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

därigenom, att särskild förteckning föres öfver dylika lägenheter samt att

å hvarje stamfastighets upplägg till denna förteckning göres hänvisning i

kolumn 18 af det ram1), i hvilket enheten är registrerad. För det fall,

att stamfastighet undergått delning innan afsöndringen skedde, innebär det

en ytterligare afvikelse från reglerna i 1908 års förordning, att hänvisningen

ej införes i rummet för hvarje särskildt utbruten lott utan i enhetens

ram ; denna anordning, som äfven den åsyftar att förenkla förfarandet,

torde ej böra väcka betänkligheter vid det förhållande, att det

afsöndrade utgöres allenast af en andel i ett område, som ej ingår i den

registrerade ägovidden. Vid förekommande undersökningar, i hvad mån

afsöndring skett, lärer det för öfrigt alltid vara nödigt att gå tillbaka till

enhetens ram; hvartill kommer att det, där afsöndring af samfälligheter

sker successivt, torde vara mindre lämpligt att låta anteckningar om dylika

afsöndringar inflyta än i enhetens än i särskildt utbrutna lotters ram, helst

det ju icke kan komma i fråga i att dessa anteckningar jämväl angifv a tiden

för afsöndringen. Hvarje hänvisning af förenämnda beskaffenhet kommer

att afse alla de lägenheter af ifrågavarande slag, som finnas i socknen, äfven

sådana, som tillkomma efter det hänvisningen införts, och om därtill hänvisningen

anbringas medelst stämpel, torde den sålunda föreslagna förenklingen

medföra en högst afsevärd besparing i tid och kostnader. Eu liknande anordning

föreslås beträffande lägenheter, som afsöndrats från alla hemman eller

hemmansdelar i by eller skifteslag, men då antalet stamfastigheter understundom

kan vara ganska ringa, har det ansetts böra få ankomma på landtmäteri

styrelsen att i hvarje särskildt fall afgöra, huruvida anordningen skall

användas i fråga om lägenheter af sist nämnda slag. I några fall

hafva socknar delats efter storskiftet; en förteckning öfver lägenheter,

som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i en socken, kan

därför blifva gemensam för flera socknar, om den ock i dylik händelse

torde böra upprättas i ett exemplar för hvarje, Bedan af denna anledning

har det ej synts lämpligt att i förteckningen öfver lägenheter,

afsöndrade från alla hemman eller hemmansdelar i en socken, upptaga lägenheter,

som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i ett skifteslag.

Ett annat skäl därtill ligger i den omständigheten, att, om särskilda

förteckningar föras, hänvisningen i stamfastigheternas ram till förteckningen

öfver- lägenheter af det första slaget kan göras generell, såsom

här ofvan förutsatts, under det att hänvisningen till förteckningen öfver

’1) Att upplägget för den afsöndrade lägenheten skall utmärka, från hvilka fastigheter den

afsöndrats, framgår af andra stycket i § 6.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

lägenheter, som afsöndrats från alla hemman eller hemmansdelar i by eller

sldfteslag, måste vara på ett eller annat sätt specialiserad.

De föreslagna bestämmelserna om registrering af lägenheter, som

afsöndrats från samtliga hemman eller hemmansdelar i en socken eller i

by eller skifteslag, hafva synts höra gälla äfven för det fall, att afsöndringen

skett i enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof eller om ändring eller utrifning af vattenverk.

Grunden för förstnämnda bestämmelser gör det olämpligt att försätta lägenheter,

som afsöndrats i nu nämnd ordning, i undantagsställning, på sätt

skett i § 18 af 1908 års förordning.

§ 8.

Då det, på sätt i motiven till § 4 anförts, befunnits nödigt att öfverskriften

till upplägg innehåller littera, hvarmed vederbörande fastighet

betecknats i delningsbeskrifning, som följts vid fastighetens införande i

jordregistret, äfvensom nummer, som vid registrets uppläggande eller därefter

undergått förändring, lärer det ock vara erforderligt att jämväl namnregistret

angifver ifrågavarande beteckningar.

§§ 9 och 10.

Vid upprättande af jordregister i enlighet med förordningen den 13

juni 1908 är jordeboken af grundläggande betydelse; där andra handlingar

bestämma fördelningen i registerenheter, kan jordeboken helt och hållet

undvaras eller bör den endast undantagsvis komma till användning. På

grund häraf och med hänsyn till hvad i den allmänna motiveringen anförts

om jordeboksväsendets ståndpunkt i Kopparbergs län och Hamra kapellag,

föreslås, i § 9, att sådant jordeboksutdrag, som omförmäles i § 22 af 1908 års

förordning, icke skall af förste landmätaren rekvireras för uppläggande af

jordregister för socknarna i Ofvan Siljans, Nedan Siljans, Pall! och Västerdals

fögderier eller för Säters landskommun och Hamra kapellag. Eu lika

bestämd regel liar ansetts icke kunna uppställas för återstoden af Dalarna.

Jordeboken för Västerbergslags fögderi är af jämförelsevis sent datum, och

kan det därför tänkas, att utdrag af densamma understundom kan erfordras

för vinnande af upplysning om jordeboksnummer och jordnatur m. m.

Hvad angår Hedemora fögderi — med undantag af Säters landskommun —

torde äfven där behof föreligga af upplysningar ur jordeboken. Ett med
11
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

gifvande bar därför ansetts böra lämnas att under vissa förutsättningar

rekvirera utdrag af jordeboken för socknarna i nu ifrågavarande delar af

Kopparbergs län.

I allmänhet torde emellertid de viktigaste af de uppgifter för jordregistret,

som i öfriga delar af riket hämtas från jordeböckerna, kunna för Kopparbergs

län och Hamra kapellag erhållas ur de handlingar, som tidigare öfverlämnats till

domhafvandena för fastighetsböckers upprättande.1) Enligt kamin arkollegii

i den allmänna motiveringen återgifna förslag skulle dessa handlingar infordras

af Konungens befallningshafvande jämte uppgift, i hvad mån, beträffande

särskilda upplägg, afvikelse ägt rum från hvad dessa handlingar

innehölle, hvarefter och sedan handlingarna öfverlämnats till förste landtmätare^

denne skulle med ledning af nämnda och andra handlingar upprätta

förteckningar å de fastigheter, som enligt angifna grunder skulle i

jordregistret upptagas å särskilda upplägg. Denna förteckning, som jämväl

skulle innehålla förslag till de uppgifter, livilka jämlikt förordningen

om jordregister borde införas i uppläggens öfverskrift, skulle därefter

granskas i viss ordning samt, i erforderliga delar rättad och fullständigad,

öfverlämnas till förste landtmätaren med förklarande att den skulle ligga

till grund för jordregistrets uppläggande, därest ej under arbetet därmed

anledning till ändring förekomme, för hvilket fall anmälan borde göras hos

Konungens befallningshafvande.

Förslaget om upprättande af särskild förteckning till underlag för

jordregistret har här icke upptagits, då anordningen skulle medföra alltför

stor omgång och kostnad samt rättelse af fel, som kunna insmyga sig i

jordregistret, kan vinnas efter dess uppläggande. Beträffande förslaget att

de handlingar, som öfverlämnats till domhafvandena för fastighetsböckers

uppläggande, skulle återfordras, hafva flera domhafvande anfört, att dessa

handlingar icke kunde undvaras vid det dagliga arbetet i domsagorna, och

Konungens befallningshafvande i Kopparbergs län liar ifrågasatt, huruvida

icke, då afsaknaden af berörda handlingar syntes kunna hindra domargöromålens

behöriga gång, vederbörande domhafvande kunde tillåtas att

tillhandahålla handlingarna i afskrift mot skälig ersättning för därmed

förenade utgifter. Enligt hvad sedermera utrönts, finnas koncept till nu

ifrågavarande handlingar å landtmäterikontoret i Falun för hela Kopparbergs

län med undantag af Iledemora domsaga och Säfsnäs socken;* 2) och

Jfr of rån s. 30 ff. samt s. 33 f.

2) En liknande uppgift för Säfsnäs socken finnes i riksarkivet bland handlingarna till 1887

års kungörelse om införande af lagfarts- och inteckningsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

hafva handlingarna för Falu domsaga hos domhafvanden kompletterats dels

med sammandrag af delningsbeskrifningar vid skiftesförrättningar, som ägt rum

efter det uppläggandet af fastighetsböcker för domsagan påbörjades, dels ock

med åtskilliga upplysningar, som icke framgå omedelbart af skifteshandlingarna.

Då det af ofvan angifna skäl icke alltid torde låta sig göra att ens för en

kortare tid afhända domhafvandena dessa handlingar, kan det ifrågasättas,

om icke de uppgifter ur handlingarna, som hafva betydelse för jordregistret,

kunde för de fall, då handlingarna ej finnas i koncept å landtmäterikontoret

eller kunna under erforderlig tid där tillhandahållas, af något förste

landtmätarens tjänstebiträde antecknas vid besök å respektive doinarekanslier,

hvarvid äfven ytterligare upplysningar skulle kunna vinnas ur

fastighetsböcker och protokoll. Kostnaden härför skulle måhända icke

öfverstiga kostnaden för afskrifter af handlingarna, hvilken senare kostnad

— äfven om nödiga blanketter tillhandakölles af kronan — skulle blifva

så betydande, att den ej billigtvis borde läggas på domhafvandena. Frågan,

huruvida den ena eller andra utvägen skall anlitas, har emellertid ansetts

kunna öfverlämnas till förste landtmätarens afgörande.

Nu nämnda handlingar innehålla icke alltid uppgifter om fastigheter,

hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller utarrenderade

för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess omedelbara

disposition, och de uppgifter, som de därutinnan lämna, torde numera med

skäl kunna antagas vara föråldrade. På det jämväl sådana fastigheter må

kunna införas i jordregistret, liar det synts nödigt att för ändsmålet särskild

förteckning å dem upprättas i landskontoret. Hvad angår fastigheter,

som äro anslagna till fromma stiftelser, lärer väl uppgift å dem

icke alltid kunna omedelbart hämtas ur handlingar å landskontoret, men

meddelandet af sådan uppgift torde i hvarje händelse ej vara förenadt med

någon större svårighet.

Så vidt utdrag af jordeboken ej rekvirerats, har det befunnits nödigt,

att den fastighetsbeteckning, häradsskrifvaren har att upprätta, granskas

i landskontoret i afseende å jordnaturen å de i förteckningen upptagna

fastigheter, som icke tillkommit genom afsöndring, äfvensom beträffande

mantal och nummer å de fastigheter, för hvilka mantalsräkning är i bruk. §

§ fl
Hvad

angår den förteckning (enligt formulär I), som skall upprättas

öfver fastigheter, hvilka ej kunnat införas i jordregistret vid dess första

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

uppläggande, bär ändamålet med förteckningen angifvits redan i motiven

till § 1. Efter jämförelse mellan jordregister stommen ock denna förteckning,

å ena, samt fastigketsböckerna, å andra sidan, bör domkafvanden för

hvarje i förteckningen upptagen fastighet, som återfinnes i fastigketsböckerna,

göra anteckning därom i förteckningen. Att domkafvanden för

öfriga fastigheter i förteckningen införde tillgängliga uppgifter om ägarens

åtkomst vore tvifvelsutan önskvärdt, såsom egnadt att underlätta arbetet

vid deras framtida upptagande i jordregistret, men åläggande för domhafvanden

i sådant afseende lärer ej böra meddelas, då det skulle medföra

alltför stor ock ofta lönlös möda att i lagfarts- ock inteckningsprotokollen

göra undersökningar om åtkomsten till fastigheter, som ej införts

i fastigketsböckerna. En lämpligare form för identifiering af dylika fastigheter

kan för öfrigt erhållas därigenom, att resp. landtmätare i protokoll

öfver skiften göra anteckning om de särskilda delägarnas åtkomst. Ej

keller härom kar dock någon föreskrift ansetts kunna meddelas i detta

sammanhang.

Att förteckningarna enligt formulären Ac ock Ad bifogas jordregisterstommen

vid dess öfversändande till domkafvanden ock till kommunalstämmans

ordförande torde medföra ett fullständigande af dessa förteckningar.

I själfva verket torde det i regel vara just uppgifter från domkafvanden,

som möjliggöra registrering af lägenheter, kvilka böra upptagas i ifrågavarande

förteckningar.

§ 12-

Då jordregister stom me öfversändes till domhafvanden, skall, enligt § 23

i 1908 års förordning angående jordregister, bifogas en i enlighet med

formulär E upprättad förteckning å de i jordregistret under gällande registernummer

upptagna fastigheter, som äro af beskaffenhet att böra upptagas

i fastighetsbok. I denna förteckning lämnas för hvarje registernummer

visst antal rader för införande af anteckning om vederbörande

ägares namn ock åtkomst. Att på förhand beräkna, huru många rader

böra lämnas, är emellertid vanskligt, särskildt för orter med stor jordstyckning

genom sämjedelning, ock föreslås därför kär, att för nu ifrågavarande

landsdelar förteckningen enligt formulär E i sin kelhet skall upprättas

af vederbörande domhafvande, som därvid kan afpassa utrymmet

efter det verkliga bekofvet. Den kostnad, som uppstår genom ökande af

domhafvandens arbete — eller genom ersättning för renskrifningskostnad

— torde i regel uppvägas genom minskning i arbetet å landtmäterikontoret.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

§§ 13 och 14.

Enligt § 27 i 1908 års jordregisterförordning skall förste landtmätaren

göra anmälan hos Konungens befallningshafvande för vederbörlig

åtgärd, då vid jordregistrets uppläggande anledning förekommer 1) att en

i jordeboken upptagen fastighet är att anse såsom icke för sig bestående

eller såsom ej vidare befintlig, 2) att utjord eller annan ej veterligen genom

afsöndring tillkommen lägenhet, som ej upptagits i jordeboken, är att

anse såsom för sig bestående, eller 3) att anteckning, som upptagits i de

enligt § 22 af förordningen till landtmäterikontoret öfverlämnade jordeboksutdrag

och förteckningar öfver afsöndrade lägenheter, är felaktig.

Af nämnda föreskrifter synes endast den, som har afseende å felaktigheter

i afsöndringsförteckningen, kunna erhålla direkt tillämpning vid

uppläggande af jordregister på grundval af skifteshandlingar. Emellertid

kunna därvid förekomma åtskilliga andra fall, fullt jämförliga med dem,

som nyssnämnda paragraf i öfrigt afser att reglera. Sålunda torde tvekan,

huruvida en i häradsskrifvarens fastighetsförteckning lämnad uppgift om

viss fastighets skattetal är riktig, böra föranleda anmälan hos Konungens

befallningshafvande lika väl som tvekan om riktigheten af en uppgift i

ett jordeboksutdrag om mantal; och frågan, huruvida en viss fastighet är

att anse såsom för sig bestående eller icke, motsvaras af spörsmålet, huruvida

icke viss jord, hvars upptagande i jordregistret såsom särskild enhet

skulle kunna komma i fråga, i själfva verket är att anse såsom fäbodställe,

hörande till annan fastighet.1)

I sistnämnda hänseende är det att befara, att anledning till ovisshet

ofta skall uppstå. I södra delen af Kopparbergs län, särskildt inom Hede
-

En annan fråga, likartad med dem, som afses under 1) och 2) i § 27 af 1908 års förordning,

är den, huruvida myrslogslägenheterna i Järna socken äro att anse såsom för sig bestående

fastigheter eller lyda under vissa besutenheter. Enligt uppgift af domhafvanden i Nås och Malungs

domsaga finnas inom nämnda socken omkring 1,400 myrslogslägenheter, hvilka ansåges såsom

själfständiga men hittills i fastighetsböckerna förts å de hemman eller byar, inom hvilkas rågångar

de vore belägna. — Ang. myrslogsdelningen i Järna socken se anförda arbete af Adde, s. 38 ff.

(särskildt s. 36). — Inom vissa andra socknar synas myrslogarna hafva tilldelats de hemman, inom

hvilkas gränser de fallit, hvarvid dock, därest myrslogarna förut innehafts af annan än ägaren af

ifrågavarande hemman, viss tids besittningsrätt samt rätt till erhållande af lösen förbehållits föregående

innehafvaren. Jfr k. brefven den 18 april 1870 (ang. Lima och Transtrands socknar), den

19 sept. 1879 (ang. Orsa socken och Hamra kapellag), den 3 sept. 1885 (ang. Elfdalens socken)

samt den 13 november 1891 (ang. Sårna socken och Idre kapellag), tryckta i A. L. van der Hagens

och C. G. Edmans samlingar af kong! bref och författningar angående storskiftes- och afvittringsverken

samt krononybyggena i rikets norra län (Stockholm 1872, 1880 och 1895). Se ock k. brefvet

den 17 okt. 1837 (ang. Öre socken), tryckt i Ekströms samling, äfvensom noten ** å s. 143 i sistnämnda

arbete.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

mora domsaga, förekommer det icke så sällan, att å fastighetsböckernas

upplägg för hemman med angifven skatt (t. ex. soldatårspenningar) tillika

utsatts namnet å det fäbodställe, i kvilket hemmanet har andel, jämte

särskilt skattetal för denna andel. I dylika fall pläga fäbodställena icke

hafva egna upplägg. Men det saknas icke heller exempel på, att lägenheter,

i hvilkas benämning ordet fäbod ingår, upptagits å särskilda

upptagits med utsatt skatt. I öfre Dalarna pläga fäbodställena, så

vidt de ligga inom samma socken som bolbyn, antingen icke alls

nämnas i fastighetsböckerna eller ock — med eller utan angifvande

af särskilt jordtal -— redovisas å samma upplägg som hemmanen i bolbyn.

Någon gång har dock iakttagits, att område i fäbodtrakt upptagits

såsom särskild åbolott i delningsbeskrifning och erhållit särskildt

upplägg i fastighetsböckerna. Så är t. ex. händelsen med lotterna

Litt. Z a och Litt. Z b i fäbodstället Kyssa, för hvilka lotter reduceradt

jordtal antecknats på samma sätt som för liemmansdelar i bolby. I

detta fall är det möjligt att afsöndring ägt rum före storskiftets afslutande.

Ej sällan ligger emellertid fäbodstället i annan socken än bolbyn. Så t. ex.

synas hemman i Venjans socken hafva ett fäbodställe — Stafvaheden —

i Öje by inom Malungs socken, och fäbodställena Solbodarna och Gammalbodarna

inom Mora socken lära likaledes lyda under hemman i Yenjan.

Fäbodstället Nybodarna i Yenjans socken torde däremot höra till hemman

i Elfdalens socken, fäbodstället Nybolet i Elfdalens socken till hemman i

Mora och Yåmhus socknar. I skifteshandlingarna för Hansjö by i Orsa

socken hafva såsom särskilda åbolotter upptagits andelar i fäbodställena

Fryksås (46 lotter), Finnkalbol (5 lotter) och Öfra lvallbol (6 lotter), af

hvilka fäbodställen de två förstnämnda synas höra till byn Bonäs i Mora

socken, det tredje till byn Kumbelnäs i Yåmhus socken. När bolby och

fäbodställe ligga inom skilda socknar, synes det vara regel, att fäbodställena

i fastighetsböckerna behandlas såsom själfständiga fastigheter, sa att någon

anteckning om fäbodlottens samhörighet med lott i bolby icke finnes å upplägget

för någondera lotten. Å uppläggen för fäbodlotterna förekomma

emellertid inskrifningar af lagfart och inteckning jämförelsevis sällan.

Yid afgörandet af den för lagfarts- och inteckningsväsendet synnerligen

viktiga frågan, huruvida viss jord är att anse såsom en själfständig

fastighet eller såsom fäbodställe under annan fastighet utgör en adpertinens

till denna, är det naturligtvis af intresse att få utrönt, på hvad sätt den

ifrågavarande jorden häfdas. Men äfven om den numera skulle häfdas

såsom eu fastighet för sig, kan detta icke vara afgörande, tv området kan

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

hafva afsöndrats. Undersökningen borde därför sträckas tillbaka till tiden

före storskiftet. Att sammanställa beteckningarna i åtkomstbandlingar från

tiden före storskiftet med beteckningar i storskifteshandlingarna är emellertid

bart när omöjligt, hvarför en undersökning, sådan som den ifrågasatta,

ofta torde vara förenad med stora vanskligbeter.

Befinnes det att viss jord icke är själfständig fastighet utan allenast

fäbodställe under annan fastighet, lärer för frågan om dess redovisande i

jordregistret vara likgiltigt, huruvida den ligger i samma socken som bolbyn

eller i annan. I den senare händelsen kommer dock säkerligen mången

gång att möta svårighet att sammanföra fäbodlotter med lotter i bolby till

en registerenbet, helst om skiftena å bolbyn och fäbodstället ej äro samtidiga.

Frågan, till hvilken socken viss mark är att hänföra vid registreringen,

kan emellertid uppkomma jämväl beträffande andra områden än

fäbodställen. Sålunda är det icke ovanligt att hemman inom en socken

hafva slogar inom en annan. I det sammandrag af delningsbeskrifningar,

som användts vid uppläggande af fastighetsbocker för Flöda socken, finnes

under rubriken »Flöda socknemäns slogar i Borgshedens by, Gagnefs

socken» antecknadt att lotterna Litt:ris H, I, L, M, O, B och S i Borgsheden

tillhöra uppgifna personer i Flöda. För dessa lotter hafva upplägg

icke gjorts i vare sig Flöda eller Gagnefs sockens fastighetsböcker. I

fastighetsböckerna för Gagnefs socken återfinnes däremot den s. k. Leksandsjorden,

utgörande slogar i Gagnef, som höra till Fleby, F)jura, Forss,

Gråda och Sör Bälta byar i Leksands socken. Yenjans sockens fastighetsböcker

innehålla upplägg för slogar vid Ogsjön, hörande till byamän i Öje

inom Malungs socken. I fastighetsböckerna för Leksands socken har gjorts

ett upplägg för urfjällsslog å den s. k. Störa Flyten, beträffande hvilken

rådt ovisshet, huruvida den eller särskilda lotter därå bort hänföras till

Leksand, till Bättvik eller till Mora. Angående eu lott å nämnda område

har en hithörande fråga dragits under pröfning af Kung! Maj:t i

högsta domstolen. Sedan vid Mora tingslags häradsrätt sökts lagfart på

grund af ett köpebref, hvarigenom Pell Olof Olssons änka Margit Andersdotter

till Skogs Anders Eriksson i Garsås försålt »följande urfjällsjord i

den s. k. Garsåsflyten eller Stora Flyten nämligen 157 ettusendels kappland

reducerad slog under n:r 30 Litt. G b enligt kartebeskrifning och

delningsinstrument öfver å Leksands sockens område belägna, vissa Mora

socknemän tillhöriga slogar, hvilka, såsom urfjäll ansedda, i sammanhang

med Bättviks sockens storskifte blifvit mellan intressenterna delade år

1836», yttrade häradsrätten i beslut den 26 mars 1906, att enär af det

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

företedda köpebrefvet framginge, att jorden i fråga vore belägen inom

Leksands sockens rå, kunde ansökningen icke upptagas till pröfning. Efter

besvär af Eriksson yttrade Svea hofrätt i utslag den 24 januari 1907, att

enär ifrågavarande fasta egendom, enligt hvad upplyst blifvit, icke vore

belägen inom Mora tingslags rå, samt något förhållande ej visats, på grund

hvaraf egendomen ändock studie lyda under häradsrätten, funne hofrätten

ej skäl göra ändring i det slut, hvartill häradsrätten kommit. Eriksson

fullföljde sina besvär. Uti infordradt utlåtande anförde kammarkollegium,

hurusom kollegium funnit, att hemmanen i Garsås by på grund af urminnes

häfd ägde vissa områden af Garsåsflyten, att dessa områden i samband

med skogstilldelning för Garsås bys öfriga ägor tilldelats skogsanslag

inom Mora socken, att områdena i Garsåsflyten, hvilka tagits i beräkning

vid besutenhetsreglering inom Garsås by, icke varit föremål för beskattning

i Leksand eller Eättvik men däremot inberäknats vid taxering af

hemmanen i Garsås, samt att ifrågavarande områden väl fått sig åsätta

särskilda jordtal, men att med hänsyn till de omständigheter, under hvilka

dessa tillkommit, icke vare sig Garsåsflyten i sin helhet eller dess särskilda

delar kunde anses såsom för sig bestående fastigheter utan att de

särskilda hemmanen i Garsås by med dem tillhöriga andelar i Garsåsflyten

ursprungligen varit och fortfarande vore att anse såsom kamerala enheter,

hvilka följaktligen i administrativt hänseende vore att, såväl i sin helhet

som till sina särskilda delar, hänföra till den socken, där bolbyn vore

belägen. Enligt utslag den 29 maj 1912 pröfvade Kungl. Maj:t — då

af utredningen i målet framginge, att den jord, hvarå lagfart sökts, hörde

till Garsås by, samt den omständigheten, att jorden icke såsom den hufvudsakliga

delen af byn vore belägen inom tingslagets rå, vid sådant förhållande

icke utgjorde hinder för häradsrätten att upptaga ansökningen till

bedömande — lagligt att med upphäfvande af domstolarnas beslut visa

målet åter till häradsrätten.1)

I enlighet med den mening, som gjorde sig gällande i det refererade

rättsfallet, torde uppkommande frågor om urfjällsslogars hänförande till den

ena eller andra socknen vid jordregistrets uppläggande väl i allmänhet

komma att afgöras. Följdriktigheten klöfver otvifvelaktigt, att eu urfjäll

— äfven om den lyder under hemman i annan socken och i delningsbeskrifning

redovisats såsom särskild åbolott — icke upptages såsom särskild

registerenhet utan behandlas såsom eu integrerande del af veder- 9

9 Eu närmare redogörelse för målet med däri af kammarkollegium och landtmäteristyrelsen

afgifua yttranden finnes i Nytt Juridiskt Arkiv 1912 s. 140.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

hörande hemman i In dbyn. Huruvida ett sådant registreringssätt låter sig

genomföra, toide icke kunna a priori afgöras; i hvarje händelse skulle

därför fordras mycket ingående undersökningar i orterna. lj

Såsom åt redogörelsen för Hamra kapellags öfverflyttande från Kopparbergs

till Gäfleborgs län framgår* 2), hör till kapellaget jämväl en del af Orsa

sockens besparingsskog. från denna har afsöndring skett genom expropriation

af mark för Orsa Härjeådalens järnväg. Det kunde ifrågasättas,

att om förmälda, besparingsskog jämte det exproprierade området skulle upptagas

i jordregistret för Orsa socken. Härvid kommer dock i betraktande

att kapellaget — nämnda andel af besparingsskogen däri inbegripen —

skall enligt ett af Kungl. Maj:t meddeladt, ehuru ännu ej verkställdt beslut

upptagas i jordeboken för Los socken.

§ 15.

Enär jämlikt ingressen till den föreslagna förordningen angående jordlegister

för Kopparbergs län och Hamra kapellag de angående jordregister

i allmänhet gällande stadganden skola tillämpas jämväl för omförmälda län

och kapellag, så vidt de ej strida mot bestämmelserna i förslaget, har det

befunnits nödigt att göra undantag för vissa allmänna stadganden, de där hafva

afseende å jordebok och förty ej kunna tillämpas beträffande ett jordregister,

som har skifteshandlingar till hufvudsakligt underlag. Tillkomsten af en

ny jordeboksenket synes enligt § 33 i 1908 års förordning angående jordregister

böra medföra, att ett nytt upplägg göres i jordregistret, men om

jordregistret grundas på skifteshandlingar, lärer det vara att antaga, att

den jord, som ingår i en ny jordeboksenliet, redan finnes upptagen i jordregistret;

och hvad angår det i § 38 af samma förordning omförmälda fäll

att en fastighet uteslutes ur jordeboken, förutsätter den däri föreskrifna

öfverlinjeringen af upplägget för enheten uppenbarligen, att enheterna i

registret äro jordeboksenlieter. Hvilken åtgärd i afseende å jordregistret

för nu ifrågavarande landsdelar förändringar af nämnda beskaffenhet böra

föranleda, torde icke kunna en gång för alla bestämmas utan liar synts

höra ankomma på pröfning af vederbörande myndighet i hvarje särskild!

fall, antingen i samband med beslutet om förändringen eller efteråt på anmälan

af förste landtmätaren.

} Jfr ofvan yttrats beträffande den fullkomligt likartade frågan om registrering af

fabodställen, belägna i annan socken än bolbyarna.

2) Se ofvan s. 32.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

§ 16.

I denna paragraf hafva till förekommande åt upprepning sammanförts

bestämmelser rörande proceduren i några fall, då vid jordregistrets

uppläggande särskild! beslut af myndighet måste begäras. Att Konungens

befallningshafvandes beslut i fråga om namn och nummer å fastigheter

offentliggöras har ansetts lämpligt med hänsyn till önskvärdheten däraf,

att de nya beteckningarna må tränga igenom och få användning jämväl

utom jordregistret och fastighetsböckerna.

Lika litet som 1908 års förordning angående jordregister innehåller

det föreliggande förslaget några stadgande!! om ordningen för besvär öfver

myndighets beslut. Behofvet af dylika stadganden har beaktats i ett den

30 september 1911 framlagd! förslag till, bland annat, kungörelse rörande

ändring af vissa bestämmelser i nämnda förordning, i hvilken föreskrifter

af sådant slag snarare böra upptagas än i eu specialförfattning för vissa

delar af landet.

I afseende å tillämpningen beträffande Kopparbergs län al bestämmelserna

i 1908 års förordning må här nämnas följande.

gg 1—4 äga tillämpning, §§ 2 och 3 dock med iakttagande däraf,

att bestämmelserna om jordeboksenheter skola gälla beträffande registerenheter

och, hvad angår § 2, med den jämkning, som följer af andra

stycket i § 3 af förslaget.

Af § 5 gälla första, tredje och fjärde styckena. Andra stycket ersättes

delvis af bestämmelser i §§ -i—6 i förslaget, men skall i öfrigt

tillämpas; dock torde, i saknad af tidsenlig jordebok, anteckning om de

särskilda förhållanden, som afses i detta stycke, endast undantagsvis

kunna ske.

§ 6 får — med hänsyn till bestämmelser i § 4 af förslaget — ej

någon egentlig tillämpning.

gg 7—12 skola tillämpas, dock erinras att jordeboksenhet motsvaras

af registerenhet och att bestämmelserna i § 8 delvis ersatts af stadganden

i § 5 af förlaget.

§ 13 torde endast undantagsvis erhålla tillämpning.

§14 är för vissa fall ersatt af § 7 i förslaget men gäller i öfrigt.

gg 15_20 gälla med iakttagande, hvad angår §§16 och 18, däraf,

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

att jordeboksen heter motsvaras af registerenheter samt, beträffande § 18,

af en i näst sista stycket af § 7 i förslaget antydd modifikation i fråga

om lägenheter, som tillkommit genom expropriation 1. dyl. Att den i § 1 6

begagnade termen jordeboksnummer motsvaras af nummer å registerenhet

har, såsom själffallet, ansetts ej behöfva utsägas i förslaget.

§ 21 fullständigas af § 8 i förslaget.

§ 22 är delvis upphäfd, delvis fullständigad af § 9 i förslaget.

Hvad angår §§ 23—27 erinras, att jordeboksenhet (§§ 23 och 25)

motsvaras af registerenhet, att förteckningen enligt formulär E upprättas

af domhafvanden, att hvad i § 24, andra stycket, nämnes om mantal skall

gälla om andra skattetal och om jordtal, som användas i stället för mantal,

att anmälan därom att jordregister upplagts, kan komma att ske innan

alla fastigheter i vederbörande socken registrerats, samt att § 27 i viss

mån fullständigas af §§ 13 och 14 i förslaget.

§§ 28 39 äga tillämpning, dock med undantag af vissa bestämmelser

i §§33 och 38, i afseende å hvilka en modifikation gjorts i § 15 af

förslaget; och erinras tillika därom, att bestämmelser, som förutsätta att

jordregister upplagts, kunna komma att tillämpas äfven om vissa fastigheter

ännu icke införts i registret.

§ 40 gäller, därvid bestämmelsen under 2) jämte nu föreslagna stadganden

gifvetvis omfattar de ytterligare bestämmelser, som kunna varda

meddelade i fråga om jordregister för ifrågavarande landsdelar.

Förslaget afser icke någon rubbning beträffande Dalarna af den i

kungörelsen den 15 oktober 1909 meddelade bestämmelse om anstånd tillsvidare

med uppläggande af jordregister för köping, som utgör egen kommun,

samt för socken, hvartill hör municipalsamhälle eller annan ort, där

tomtindelning finnes såsom i stad. I

I kungörelsen den 25 juni 1909 om införande i fastighetsbok af beteckning,

hvarunder fastighet upptagits i jordregistret, har föreslagits eu

jämkning i ordalagen, hvilken betingas af förslaget att förteckningen enligt

formulär E skall upprättas af domhafvanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär A.

Bro fögderi, Bro tingslag

JORDREGISTER

(I UTDRAG)

LOKNÄS SOCKEN

Upplagdt den 27 maj 1918.

Karl Rönn.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Band 2. Namn: Graf by S:r 1 (lätt. A).

Blad 97. [Mantal:] 14 fund. 30,osa reduc. jord, Jordnatur: Skatte.

1

2 1 3 | 4 | 5 | 6 . || 7 || 8 || 9 || 10 || 11

M. C

3 ''-s

CE Oj

Tf ö

g. M

3 g

iq g

® t!

“ B

3*

3 a

*-<

Register-

nummer

[Man-

tal]

Särskilt namn å

fastigheten

Ä g o v i d d

Förutvarande

Gällande

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker o. dyl.

Äng

Odlings-

mark

Hektar

''-t

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

r-S

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

l-l

Kvadratmeter

Hektar

1-1

Kvadratmeter 1

i

—

l1

14

tunnl.

30,989

kappl.

—

00

00

00

0

00

00

0

00

00

00

00

00

—

00

00

00

00

oc

2

1A-''

-P—

_

...

...

:::

...

;;; ;;;

Band 2. Namn: Grufby N:r 2 (''Ditt. B).

Blad 99. [Mantal:] 13 tunnl. 23,797 kapp!, reduc. jord, Jordnatur: Skatte.

l

—

2l

13

tunnl.

23,797

kappl.

........

00

00

00

0

00

00

00

00

00

00

00

-

■"

...

I-

00

00

00

00

0(

2

...

...

:||:

II

i

Il

opaginerad Kontrollera mot PDF

Loknäs socken.

\

12 j 13 | U | 15

16

18

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal hlifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

ram, lagfart

första gången

meddelats

Afsöndringen fastställd af

1

.Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, hlifvit

afslutad

Skiftes-

littera;

ägares

namn

7?

3 o»

2 £

'' |

År

Månad

Dag

År

Månad

Dag

Storskifte

1848

mars

30

A; Graf Lars

Larsson

00

—

—

—

—

Andelar i sockensamfälligheter afs.J

se förteckn. enl. form. A c.

Afsöndring, se l2.

—

—

—

—

—

1854

sept.

3

Iv. B.

Öfverfördt till blad 396.

jLoknäs sorlccn.

Storskifte

1848

mars

30

B; Graf Nils

Persson

00

—

—

II

Af uppskattningsinneliållet tillädes 11,7

kappl. nyodling vid skadereglering är 1855.

Refboksinnehållet enl. storskifteshandl.

525 snesl. 3,33 bandi, reduc. jord. — An- delar i sockensamfälligheter afs., se för- teckn. enl. form. A c. — Afsöndring, se 28.

—

—

—

—

—

—

1854

sept.

3

K. B.

Öfverfördt till blad 396.

■

1

s. 98 Kontrollera mot PDF

«

98

Band 2. Namn: Ickholmen N:r 7 (förut N:r s. 1, refbolcsn-.r 56; Litt. At>).

Blad 137. [Mantal:] 19 snesl. 7,3i bandi, reduc. jord. Jordnatur: Shatte.

1

2 | 3

4 | 5 | 6 || 7 || 8 | 9 || 10 | 11

Ordningsnummer för

inskrifningens rum

Register-

nummer

[Man-

tal]

Särskild! namn å

fastigheten

Ä g o v i d d

Förutvarande

Gällande

Inre

Tomter,

åker o. dyl.

s n i n g s j

Ing

ord

Odlings-

mark

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

H

CD

PT

P

i-i

--------------—1

Kvadratmeter 1

a

Cfc

pr

p

i-j

>

Kvadratmeter

a

a>

pr

p

>-*

t>

Kvadratmeter

a

d>

pr

p

*-»

l-t

Kvadratmeter

a

X

pr

rf-

P

r-t

Kvadratmeter

a

CD

?r

e+-

p

Kvadratmeter 1

1

—

71

19

snesl.

7,31

kandi.

[Bruksgården]

-0-

0

-0fr

00

TJIT

00

...

"00"

00

00

00

—

00

00

00

00

00

00

00 1

00

0

0

UU

00

00 !

00

0

00

00

... 1

2

71

72

—

Skoltomten N:r 1; af s.

:::

00

00 -

...

...

00

00

1

Band 2. Namn: Ickholmen N:r 8 (förut N:r s. 1, refboksn.r 61; Litt. A b).

Blad 139. [Mantal:] 6 snesl. 4,17 bandi, reduc. jord. Jordnatur: Skatte.

l

61

0 snesl.

4,17

hand!

2

81

82

5 snesl.

6,05

kandi.

[Wikgården]

-e-

0

Lft.

-00-

00

-00-

00

-oo-

00

-OO’

00

—

00

00

UU"

00

UU

00

00

—

00

00

00

00

00

3

81

88

8,12

kandi.

—

—

-oo-

00

-00"

00

—

-00-

00

"00“

00

0

00

0

0

(JO

00

UU

00

:::

00

00

UU

00

0

0

00

00

00

00

S 1

il

II

opaginerad Kontrollera mot PDF

Loknäs socken.

1- | 13 ] 14 j 15

16

1 17 1 I»

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal blifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

ram, lagfart

första gången

meddelats

Afsöndringen fastställd af

Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, då förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, blifvit

afslutad

Skiftes-

littera;

ägares

namn

Förrättningsaktens

arkivnummer

År

Månad

Dag

År

Månad

I)ag

/Storskifte

\Åbodeln. af

skog

Delning af

myrmarker

18117

1869

okt.

april

30

4

Ab; Ickholms

bruksägare

N; Ickholms

bruksägare

R; Ickholms

bruksägare

00

00

—

—

—

—

Andelar i sockensamfälligheter afs.,

se förteckn. enl. form. A c.......

Andelar i bysamfälligheter afs., se

förteckn. enl. form. A d, rum 3, 4.

Afsöndring, se 72.

1920

mars

3

00

1 901

maj

12

K. B.

Loknäs socken.

Storskifte

Abodeln. af

skog

1837

okt.

30

Ab; WikMats

Hansson

O; Wik Per

Matsson

00

—

—

—

—

Andelar i sockensamfälligheter afs.,

se förteckn. enl. form A c.

Andelar i bysamfälligheter afs., se

förteckn. enl. form. A d, ram 3, 4.

Genomhemmansklyfn.de].

1869

april

4

00

Hemmans- klyfning

Delning af

myrmarker

1884

juni

12

A; Wik Lars

Persson

S; Wik Half- va r Larsson

00

00

—

—

—

—

•

1920

mars

3

Hemmans- klyfning

Delning af

myrmarker

1884

juni

12

P>; Back Nils

Larsson

T; Back Per

Nilsson

00

—

—

—

—

1920

mars

3

oo

]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Band 2. Namn: jVaglarby X:r 5 (Litt. H).

Blad 283. [Mantal:] 11 tunnl. 23,949 lcappl. reduc. jord. Jordnatur: 4 tunnl. 8,349

1

2 1 3 1 4

5

6 || 7 || 8 || 9 || 10 1 11

Ordningsnummer för

inskrifningens rum

Register - nummer

Särskild! namn å

fastigheten

Ä g 0 v i d d

Förutvarande

Gällande

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker 0. dyl.

1

Ang

Odlings-

mark

tal]

Hektar

>

•-i

Kvadratmeter

Hektar

t»

>-i

Kvadratmeter

7T

et-

sa

►i

>

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter 1

1

—

51

4 tunnl.

8,319

kappl.

skatte,

7 tunnl.

15,c

kappl.

berg-

frälse

[Knutsgården]

I

-00-

*00-

"00“

00

-00-

00

-tro-

00 1

—Tf

-00“

00

-00"

00

00-

0

00

00

00

00

00

00

00

00

00

00

2

51

52

j

:

00

00 —

—

—

0

00

00

-

—

—

0

00

...

Band 2. Namn: Naglarby N:r 17 (Litt. Ha), ajs. fr. Naglarby

Blad 305. [Mantal:] — Jordnatur: —

l

—

171

—

[Färjenäset]

_9_

-00-

-00-

-00-

:

:

...

...

00

00

-

0

00

00

00

2

171

172

Expr.

■

I ....

■0

00

|

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Loknäs socken.

Jcappl. skatte, 7 tunnl. 15,e kappl. bergfrälse.

12 j 18 J 14 [ 15 || 16

17

18

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal blifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

rum, lagfart

första gången

meddelats

Afsöndringen fastställd af

Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, blifvit

afslutad

Skiftes-

littera;

ägares

namn

Förrättningsaktens

arkivnummer

År

Månad

Lag

År

Månad

Lag

/Storskifte

lÅbodeln. af

skog

Laga skifte

1848

1866

mars

aug.

30

7

H; Knuts Per

Larsson

P; A.V. Gröning

00

00

—

—

—

—

Vid skogsdeln. har hemmanet tillskiftats

ägor för 461 snesl. 2,oe bandi, reduc. jord.

Andelar i sockensamfälligheter afs., se för- teckn. enl. form. A c.

Afsöndring af annan jord, som ej ingår i

förestående ägovidd, se blad 305.

Afsöndring, se 52.

1018

nov.

30

II1; Nils Gröning

00

Laga skifte

1018

nov.

30

H2; Pims Lars

Pålsson

00

—

—

—

—

Förestående ägovidd, utbruten för hem- manet Hagtäkten enligt kontrakt den 6

maj 1849 tillförsäkrad rätt till skogsfång

och mulbete, enligt landtmäteristyrelsens

skrifvelse den 15 mars 1919 registrerad

såsom afsöndrad lägenhet.

Loknäs socken.

Storskifte

Laga skifte

1848

1018

mars

nov.

30

30

H a; Lim Per

Persson

H a ; Per Lim- berg

00

00

1832

maj

4

K. B.

Expropriation, se 172.

—

—

—

—

—

—

1807

sep t.

2

-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Band 2. Namn: Östbygge N:r 12 (förut N:r s. 3; Litt. Ca).

Blad 320. [Mantal:] 8,399 kappl. reduc. jord. Jordnatur: Skatte.

1 | 2 | 3

4

5

6 [| 7 | 8 i| 9 || 10 | 11

Ordningsnummer för

inskrifningens rum

Register-

nummer

[Man-

tal]

Särskild! namn å

fastigheten

Ä g o v i d d

Förutvarande

Gällande

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker o. dyl.

Äng

Odlings-

mark

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

i-J

Kvadratmeter

Hektar

t»

>-s

Kvadratmeter

Hektar

>

i-i

Kvadratmeter

Hektar

r*"

-1

Kvadratmeter

1

1?*1

8 QQQ

kappl.

...

...

2

■iai

122

00

Afl

00

on

00

00

AA

kappl.

...

...

3

121

123

1,485

kappl.

-00-

00

00

00

Q

00

00

AA

oo

00

00

...

00

00

00

00

0

00

00

...

00

00

0

00

00

4

121

......

124

Lurbo N:r 1; afs.

00

00

...

00

00

5

12*

125

—

Afs.; Tvillingtorpet

—

00

00

—

0

00

00

00

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Loknäs socken.

12 | 18 1 14 | 15

16 || 17

18

Landtmäteri förrättning, vid hvilken fast ighetens

areal blifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

rum, lagfart

första gången

meddelats

Afsöndringen fastställd af

Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, "blif v it

afslutad

Skiftes- littera;

ägares

namn

Förrättningsaktens

arkivnummer

År

Månad

Dag

År

Månad

Dag

Storskifte

1848

mars

30

C a; U.a Lim

AndersErsson

00

—

—

—

—

Andelar i sockensamfälliglieter afs.,

se förteckn. enl. form; A c.

Afsöndringar, se 124 och 126.

Genom laga skifte deladt i 122

och 123.

Laga skifte

1913

jan.

15

C a1; Södra

Back Erik

Mattsson

00

—

—

—

—

Till fastigheten hör ock andel i

Tottbo ntskog.

Genom ägostyckning deladt i 126

och 127.

Laga skifte

Deln. af ut- skog

1913

1925

jan.

sept.

15

13

CaII;U:aO.Ek

Ca11; U:a Olof

Ek

00

00

—

—

—

—

Laga skifte

1913

jan.

15

Ca1; P.M.Ers

son & C:o

00

1901

maj

13

K. B.

Laga skifte

1913

jan.

15

Ca1; 0. Soldan

00

1892

sept.

7

—

Enligt K. B:s beslut den 9 april

1922 kallas Östbygge 125 jämväl

Tvillingtorpet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Band 2. Namn: Östbygge N:r 12.

Båld 320 (forts.).

1 | 2 | 3 | 4 | 5

6 || 7 || 8 1! 9 || 10 || 11

Ordningsnummer för

inskrifningens rum

Register-

nummer

[Man-

tal]

Särskild! namn å

fastigheten

Ågovidd

Förutvarande

p:

P*

a

Qu

CD

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker o. dyl.

Ing

Odlings-

mark

Hektar

'' >

<1

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

1>

»-1

Kvadratmeter

Hektar

i>

•-t

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

t*

Kvadratmeter

6

12-

12“

4,878

kap])I.

■'' 0

00

no

...

—

;;;

0

00

00

7

122

127

2,036

kappl.

0

00

00

...

...

...

......

......

!

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Loknäs. socken.

12 | 13 j 14 | 15

10

17 | 18

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal blifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

ruin, lagfart

första gången

meddelats

.

Afsöndringen fastställd af

Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer,- blifvit

afslutad

Skiftes-

littera;

ägares

namn

O:

7? g

SS

C 3

3 3

i |

CD

3

in

År

Månad

Dag

År

M Afl ad

Dag

Agostyckning

Deln. af ut- skog

1919

1925

juli

sept.

30

13

CaIa;Er.Backe

Ca1; Er.Backe

00

00

—

—

—

—

Agostyckning

1919

juli

30

Calb; P. Söder

00

—

—

! il ...

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

loa

Band 2. Namn: Norslund X:r 1.

Blad 364. [Mantal:] — Jordnatur: Bergfrälse.

1

2 | 3

4

5

6 IP 7 || S || 9 i| 10 || 11

M. O

■ji

7? C_

-• 3’

g3?

3 2

K g

3 1

CD B

0>

2 ^

3 o:

Register-

nummer

^Man-

tal]

Särskildt namn å

fastigheten

Ä g o v i d d

Förutvarande

Gällande

Inrösningsjord

Afrös-

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker o. dyl.

Äng

Odlings-

mark

Hektar

''-i

Kvadratmeter

Hektar

K>

1-1

Kvadratmeter

Hektar

t-s

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

>1

Kvadratmeter

Hektar

r-i

Kvadratmeter

i

—

l1

—

—

...

00

00

00

Öfverfördt från blad 97 rum 2, blad 99 rum 2.

Band 2. Namn: Storgruftorpet N:r 1, afs. från Graf by B och Grufby 2l.

Blad 396. [Mantal:] — Jordnatur: —

l

—

l1

—

—

—

00

00

—

—

—

—

—

—

—

00

00

—

—

—

0

00

00

Band 2. Namn: Gästgifvarhagen X:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i

Blad 397. [Mantal:] ■— Jordnatur: —

1

—

ll

—

—

—

—

—

—

00

00

! —

—

—

0

00

00

1 -‘

—

...

0

00

00

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Loknäs socken.

]2 | 18 | 14 | 15

16

t 47

18

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal blifvit bestämd

Tiden, då afsön- dring fastställts

eller, där fast- ställelse ej ägt

rum, lagfart

första gången

meddelats

Afsöndringen fastställd af

Särskilda anteckningar

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, blifvit

afslutad

Skiftes- littera;

ägares

namn

JO HH

Sr

Cl.

~ P J3

b g: it:

& CD C

g B g.

a “ b

£ ^

År

Månad

Dag

År

Månad

Dag

Arealafmät-

ning

1701

april

6

—

Arealen

enligt

ant. i

Bro

tings- lags hä- radsrätts

lågt.

prot.

Va 1890

—

—

—

—

Till fastigheten hör ock andel i

Dagslöseskogen och Björnsnäs- udden.

Andelar i sockensamfälligheter

afs., se förteckn. enl. form. A c.

Loknäs socken.

—

—

—

—

—

—

1854

sept.

3

K. B.

socknen. Loknäs socken.

Storskifte

1848

mars

30

4 U; Loknäs

jordägande

socknemän

00

1913

april

6

—

Området afsattes vid storskiftet

till stöd för gästgifvargården i

Ängsö samt har erhållit ofvan- stående benämning genom K.

B:s beslut den 12 okt. 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Band 2. Namn: Rullterp N:r 1, afs. från alla hemman (hemmans delar) i socknen.- Blad 308. [Mantal:] — Jordnatur: —

1

4

f)

6 || 7 || 8 || !l ||'' 10 || 11

Ordningsnummer för

in skri fningens rum

Register-

nummer

[Man-

tal]

Särskild t namn å

fastigheten

Ä g o v i d d

Förutvarande

Gällande

Inrösningsjord

Afrös- i

ningsjord

Impedi-

ment

Summa

Tomter,

åker o. dyl.

Äng

Odlings-

mark

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

i-4

| Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

Hektar

Kvadratmeter

Hektar

>

Kvadratmeter

nektar

K*

r-t

Kvadratmeter |

i

......

......

ll

—

—

—

—

—

—

00

00

—

—

0

00

00

—

—

0

00

00

Band 3. Namn: Nykvarn N:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i Ick-

Blad 21. [Mantal:] — Jordnatur: —

l

l1

—

—

—

00

00 —

00

00

Band 3. Namn: Torf yrbrottet N:r 1, afs. från alla hemman (hemmansdelar) i Ick- Blad 22. [Mantal:] — Jordnatur: —

l

—

l1

—

—

i:

-

...

...

0

00

00

0

00

00

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

14

I 15

Landtmäteriförrättning, vid hvilken fastighetens

areal blifvit bestämd

För rätt- ningens

art

Tiden, då förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, blifvit

afsl utad

Skiftes-

littera;

ägares

namn

Förrättningsaktens

arkivnummer

År

Månad

Dag

Storskifte

1848

mars

30

4 W; Loknäs

jordägande

socknemän

oo

Tiden, då afsöndring

fastställts

eller, där fastställelse

ej ägt

rum, lagfart

första gången

meddelats

År I Manad

Dag

1913

april

17

is

xl

C:

B

B

75

O

B

Särskilda anteckningar

Qj

B

— Området afsattes vid storskiftet till

....... upplagsplats för timmer samt har

...... erhållit ofvanstående benämning

....... genom K. B:s beslut den 12 okt.

....... 1917.

holmens och Per sbo skifteslag.

Loknäs socken.

Storskifte

1837

okt.

30

Za; Byamän- nen

00

1913

april

6

—

Lägenheten liar erhållit ofvanstå- stående benämning genom K. B:s

beslut den 12 okt. 1917.

......

holmens och Persiko slclfteslag.

Loknäs socken.

Storskifte

1837

okt.

30

Zb; Byamän- nen

00

1913

april

6 —

Lägenheten har erhållit ofvanstå- ende benämning genom K. B:s

beslut den 12 okt. 1917.

I

II

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Formulär A b.

Namnregister.

Namn och nummer (littera)

Blad

Emu

Namn och nummer (littera)

Blad

Rum

A..............................................

ir..............................................

2: 137

1

Ickholmen N:r 7 (förut N:r s. 1, ref-

2: 137

—

Ickholmen N:r 8 (förut N:r s. 1, ref-

2: 139

—

C..............................................

,T..................................

n..............................................

2: 283

1

E..............................................

2: 320

4

Färjenäset .................................

2: 305

1

M.....................................

Grufby N:r 1 (lätt. A) ...............

2: 97

2: 99

2: 397

—

Grufby N:r 2 (Litt. B) ...............

Gästgifvarhaaen N:r 1..................

2: 283

2: 305

2: 364

- .

Norslund N:r 1...........................

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Namn och nummer (littera)

Blad

Rum

Namn och nummer (littera)

Blad

Rum

Nykvarn N:r 1 ...........................

3: 21

—

2: 320

5

o..............................................

U...............................

......

Rorfyrbrottet N:r ] .....................

—

2: 139

1

Q.............................................

X. Y. Z................................

Rulltorp N:r 1 ...........................

2: 398

—

Å...........................................

Ä.........................

Skoltomten N:r 1........................

2: 137

2

Storgruftorpet N:r 1 ..................j

2: 396

Östbygge N:r 12 (förut N:r s. 3;

2: 320

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär A c.

Förteckning å lägenheter, som afsöndrats från

1

2

1 | 5 | C | 7

©• e

oT ®

o K

Tf ®

2.1

Cfq 5

2 E3

£3 (-D

>-i

Benämning

i orten

Ändamål, för hvilket

området må vara af-

satt vid skifte

Skifte, vid hvilket området må hafva

blifvit afsatt

Förrätt-

ningens

art

Tiden, dä förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej i fråga- kommer, blifvit

afslutad

IT.

77

a>

CD

0:

>-s

P

Förrättnings- aktens arkiv- nummer

År

Månad

Dag

1

Gästgifvarhagen

Stöd för gästgifvargår- den i Ängsö.

Storskifte

1848

mars

30

4 IT

00

2

Timmervältan

Upplagsplats för timmer

Storskifte

1848

mars

30

4 \Y

DO

......

opaginerad Kontrollera mot PDF

samtliga hemman (hemmansdelar) i Loknäs socken.

8

fl in 1 it

Areal

A nmärkningar

Registerbeteckning, som

åsättes lägenheten vid

dess införande i jord- registret

Hektar

>1

Kvadratmeter

Namn

QTQ.

S*

fD

5

B

<x>

0

00

00

Lagfart första gången beviljad å lägenheten den 6 april

1913. Benämningen Gästgifvarhagen N:r 1 fastställd af

K. B. genom beslut den 12 okt. 1917.

Gästgifvarhagen

v

0

00

00

Lagfart första gången beviljad å lägenheten den 6 april

1913. Benämningen Rulltorp N:r 1 fastställd af K. B.

genom beslut den 12 okt. 1917.

Rall torp

V

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Formulär *4 ä.

Förteckning å lägenheter, som afsöndra!» från samtliga hemman

1 | 2

3 | 4

5 | 0 7 8

Ordningsnummer

i förteckningen

Byns

(skifteslagets)

namn

Lägenhetens

benämning

i orten

Ändamål, för

hvilket området

må vara afsatt

vid skifte

Skifte, vid hvilket området må hafva

blifvit afsatt

Förrätt-

ningens

art

Tiden, då förrätt- ningen fastställts

eller, där fast- ställelse ej ifråga- kommer, blifvit

afslutad

Skifteslittera

Förrättnings- aktens arkiv- nummer

År

Månad

l>ag

1

1 Tj albäck och

Kvarnlioln

O rustaget

Grustag

Storskifte

1848

mars

30

a

00

2

Norräng

Lynäs udde

Slog till fjärdings- mannen i Norr

ängs by

Kvarnplats

Storskifte

1848

mars

30

f

00

3

Ickliolmen

och Persbo

Nykvarn

Storskifte

1837

okt.

30

Z a

00

4

Ickliolmen

och Persbo

Porfyrbrottet

Porfyrbrott

Storskifte

1837

okt.

30

Zb

00

S

Yästmora

och Heden

Storstupet

—

—

—

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

(lieniniansdelar) inom nedaunäninda byar (skifteslag) i Loknäs socken

9

10

It | 12

Areal

Anmärkningar

Registerbeteckning, som

åsättes lägenheten vid

dess införande i jord- registret

Hektar

Kvadratmeter

Namn

Registernummer

—

00

00

Området exproprieradt för Bro tingslags väghållnings- distrikt. Lagfart första gången beviljad den 3 juni 1910.

Benämningen Hjulbäcks grustag N:r 1 fastställd af K. B.

genom beslut den 12 okt. 1917.

Fastställelse å afsöndring af området meddelad af K. B.

den 5 sept. 1900.

Hjulbäcks grus- tag

i''

—

00

00

Lynäset

i1

—

00

00

Lagfart första gången beviljad den 6 april 1913. Benäm- ningen Nykvarn N:r 1 fastställd af K. B. genom beslut

den 12 okt. 1917.

Lagfart första gången beviljad den 6 april 1913. Benäm- ningen Porfyrbrottet N:r 1 fastställd af K. B. genom

beslut den 12 okt. 1917.

Lägenheten afsöndrad från skifteslagets oskiftade utskog

vid Gryekån genom K. Il:s resolution den 3 febr. 1882.

Nykvarn

i1

0

00

00

Porf yrbrot tet

ii

0

00

00

Storstupet

i1

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Formulär I.

Förteckning- å fastigheter i Loknäs socken, som ej kunnat upptagas i

jordregistret vid dess första uppläggande.

1 /

2

3

4

5

0 1 7

Ordningsnummer

i förteckningen

Fastighetens

namn

Jordtal eller

däremot sva- rande mått

eller areal

Ägares namn

A nmärkningar

Hänvisning till

upplägg i

jordregistret,

där fastigheten

införes

Band

Blad

i

Grufriset

00 spld 00 snesl.

00,00 bandi,

i areal

E. Vahlberg

2

Grufriset, hus- plats litt. d

Harmsarfvet

Otto Lock

8

Ett ange med

två lokor

Hissa Per Pers

son

F. Mann-

ström

J. Öblund

4

Ägostyekadt.

4

10- 21

J iiiii tgarden

5

Enl. Bro tingslags häradsrätts

lagfartsprotokoll den 1 sept.

1890, § 34, bar arealen vid

mätning den 6 april 1791

befunnits utgöra 00 tunnl.

00,0 kappl., oberäknadt an- delarna i Dagslöseskogen

och Björnsnäsudden. Inf. i

Lagfartsboken 4: 39.

2

364

6

Bortnas husbe-

hofssåg

—

Intressenter

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Formulär K.

Förteckning å fastigheter i Loknäs socken, som äro anslagna till boställen

eller fromma stiftelser eller utarrenderade för Knngl. Maj:ts och kronans

räkning eller eljest under dess omedelbara disposition.

1

2

3

4

5

« 1 1

Ordningsnummer

i förteckningen

Fastighetens

namn och

nummer

(littera)

Mantal, skatte-

tal, jordtal

eller areal

Disposition

Anmärkningar

•

Hänvisning till

upplägg i

jordregistret,

där fastigheten

införes

Band

Blad

i

Almo N:r 7

lutt. G

00 snesl. 00,00

bandi, reduc.

jord utan skog

Tillhör Almo

barnhusinrätt-

ning

Kyrkoherdebo-

ställe

Klockarpräst-

boställe

Indr. barberar-

boställe, utarrl

Kronopark

1

14

2

Norrtuna N:r 1,

Stora

Norrtuna N:r 2,

Lilla

Raknebo N:r 1

2

339

3

—

2

340

4

| mtl

2

391

5

Storfjäten

0000,00 har

skogsmark och

impedimenter

i areal

Arealen enl. uppgift från do-

mänstvrelsen

3

5

Falun i Kopparbergs läns landskontor den 9 mars 1914.

e. f.

T. Tjärnberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ANVISNINGAR TILL FORMULÄREN.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Anvisning vid användning för Kopparbergs lön och Hamra kapellan af de vid

förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister fogade formulär.

Jämte hvad anvisningarna till formulären vid förordningen den 13 juni

1908 angående jordregister i tillämpliga delar innehålla iakttages beträffande

formulär A: nummer, som ändrats vid jordregistrets uppläggande eller därefter,

samt littera omslutas med parentestecken; där annat skattetal än mantal

eller ock jordtal utsattes för fastighet, omslutes ordet »mautal» med klammer i

öfverskriften till upplägget och till kolumn 4; kan hvarken skattetal eller jordtal

angifvas, utsättes på nämnda ställen ej areal, utan lämnas plats öppen för framtida

införande af skattetal eller jordtal; hänvisning, som i kolumn 18 göres till

förteckningen enligt formulär Ad, skall afse vederbörande rum i förteckningen;

formulär A b: nummer, som ändrats vid jordregistrets uppläggande eller

därefter, samt littera omslutas med parentestecken; är jordregistret för eu socken

deladt på flera band, sker hänvisning till band på det sätt, att i kolumnen för

blad bandets nummer antecknas före bladets samt skiljes därifrån genom lämpligt

tecken; r

formulär B: i förekommande utdrag enligt detta formulär bör i kolumn 8

antecknas i orten brukligt skattetal eller jordtal, hvarom jordeboken kan innehålla

upplysning;

formulären C, D, E, F och H: i stället för mantal utsättes i förekommande

fall annat skattetal eller ock jordtal; i stället för jordeboksnummer annat före

jordregistrets uppläggande brukligt nummer jämte littera, där till fastighetens

betecknande sådan användts i handling, hvarå vederbörande förteckning grundas;

rubrik, som icke kommer att fullt motsvaras af innehållet i resp. kolumn,

omslutes med klammer;

formulär G: anteckningen i kolumn 3 om fastighets namn m. in. grundas

å jordeboken endast sa vidt fastigheten återfinnes i jordeboksutdrag, som rekvirerats

för jordregistrets uppläggande.

Därjämte erinras att förteckningen enligt formulär E i sin helhet upprättas

af domhafvanden.

Anvisningar till formulären A c och A d.

Område må ej upptagas i någon af ifrågavarande förteckningar med mindre

afsöndring af området blifvit fastställd eller ock lagfart å området såsom en

särskild lägenhet beviljats.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Förteckningarna upprättas af förste landtmätaren jämsides med jordregisterstommen

på grundval af skifteshandlingar, afsöndringsförteckningen och fastighetsförteckningen

samt fullständigas med ledning af domhafvandens uppgifter i

förteckningen enligt formulär F.

Hafva lägenheter, som böra upptagas i förteckningen enligt formulär A c,

afsöndrats från fastigheter i skilda socknar, upprättas en fullständig förteckning

för hvarje socken. I jordregistret upptages däremot hvarje sådan lägenhet endast

inom den socken, inom hvars rågång den ligger.

Anvisning till formulär I.

Förteckningen upprättas af förste landtmätaren med ledning af fastighetsförteckningen.

Dock har domhafvanden att för hvarje i förevarande förteckning

upptagen fastighet, som införts i fastighetsböckerna, göra hänvisning till vederbörande

upplägg i lagfartsboken samt lämna de upplysningar om fastighetens

areal in. m., som möjliggjort fastighetens införande i fastighetsböckerna; och är

det domhafvanden obetaget att för öfriga i förteckningen upptagna fastigheter

lämna tillgängliga uppgifter om ägares namn och åtkomst,

Därest de uppgifter, som domhafvanden meddelar, icke införas i särskild

handling, böra de antecknas i kolumn 5 och skrifvas med rödt bläck.

Anteckningarna i kolumnerna 2 och 3 öfverlinjeras med rödt i den mån fastigheterna

införas i jord registret,

Anvisning'' till formulär K.

Förteckningen, som afser fastigheter, hvilka enligt gällande författningar

icke skolat upptagas i fastighetsböckerna, upprättas i landskontoret med ledning

af där förvarade handlingar eller från vederbörande häradsskrifvare infordrade

uppgifter. Anteckning om littera samt om mantal m. m. göres endast i den

mån tillgängliga handlingar omedelbart lämna upplysning därom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.