Sök i Ratio Lex

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

212 sidor, varav 196 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 196 av 212 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:2, band 1, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902

TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖKANDE

n

lIGHETf

XXXIY.

LÖNEREGLERING FÖR TJÄNSTEMÄN

VID

STATENS VATTENFALLSVERK.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1912

[121319]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit

att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af

statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden in. in., öfverlämnade

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

med underdånig skrifvelse den 11 april 1912 delen XXXIII af sina betänkande^

innefattande förslag i fråga om reglering af aflöningsförhållanden

in. m. beträffande amanuenser m. fl. befattningshafvare vid universitetens

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutets

vetenskapliga institutioner.

Sedermera har kommittén den 13 april 1912 afgifvit underdånigt

utlåtande i fråga om statens skogsförsöksanstalt.

Kommittén får härmed i underdånighet öfverlämna delen XXXIV

af sina betänkande!!, innefattande förslag i fråga om lönereglering för

tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

I behandlingen af detta ärende inom kommittén har undertecknad

Hansen deltagit såsom särskild ledamot på grund af Eders Kungl. Maj:ts

nådiga förordnande den 22 juni 1911; hvarjämte sekreteraren i generalpoststyrelsen

A. E. M. Ericsson, hvilken, på ansökan, af Eders Kungl.

Maj:t från och med den 17 september 1912 entledigats från uppdraget

att vara ledamot i kommittén, intill sistnämnda dag äfven deltagit i ärendets

behandling.

Vid betänkandet äro fogade särskilda yttranden af undertecknade

Hansen och Pers.

Stockholm den 26 oktober 1912.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

F. Vild. Hansen. Philip Klingspoe. Aug. Nilsson.

And. Pers. • Carl Persson.

Elis Sidenbladh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrifvelse till Konungen.............i—n.

Betänkande och förslag.

Inledning............................... i

Förslag vid 1911 års riksdag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid

statens vattenfallsverk m. m................ 44.

Kommitténs förslag..........................74.

Aflöningsreglementet:

Mot iver:

§ i...............................76.

§3............................... >

§3...............................77.

Trollhätte kanalverk......................80.

» kraftverk......................93.

» räkenskapsafdelning.................105.

§ 4...............................no.

§5...............................119.

§6...............................122.

§7...............................124.

§§ 3—10............................125.

§H..............................127.

§§ 12—13...........................128.

§ 11..............................129.

§ 25..............................131.

§§ 16—17...........................132.

§13..............................133.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

§19..............................133

Pensionering af vederbörande tjänstemän............. »

» » änkor och barn................151

§§ 20—21...........................164

§22..............................165

Reglementsförslag........... 166

Kostnadsberäkning..... 186

Kommitténs hemställan........................187

Bilaga 1.

Sammanställning af fasta aflöningar till tjänstemän vid statens vatten
-

fallsverk enligt olika förslag...................191

Bilaga 2.

Aflöning sstater öfverslagsvis beräknade för år 1914..........195

Särskilda yttranden.......... 199

»

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Inledning.

Genom privilegium den 13 december 1793 meddelade Kungl. Maj:t

oktroj å Trollhätte kanal- och slussvei-ksbolag och upplät åt bolaget till

Trollhätte kanal hörande, då befintliga slussar samt en del kronohemman

och lägenheter m. m.

Sedan Göta kanal år 1832 blifvit fullbordad, befanns erforderligt att

utvidga Trollhätte kanal och slussar till sådana dimensioner, att sistnämnda

led skulle blifva farbar för alla fartyg, som kunde passera Göta kanal.

Då det gamla bolaget förklarade sig icke kunna taga befattning med

utvidgningen, blef genom kungl. privilegium den 2 februari 1838 (svensk

författningssamling n:r 3) »Nya Trollhätte kanalbolag» oktrojeradt att företaga

och fullborda Trollhätte kanals utvidgande, byggandet af nya slussar

och verkställandet af öfriga därmed förenade arbeten i Göta älf, »samt

canalen och dess slussar, med allt hvad dertill hörer, eller den samma

härigenom tillagdt varder, allt framgent i evärdeliga tider äga, underhålla

och afkastningen deraf sig till nytta använda» med vissa villkor och förmåner.

Så framt det nya kanalbolaget noggrant uppfyllde sina åligganden

och förbindelser, skulle bolaget enligt privilegiet äga att jämte orubbad

besittnings- och äganderätt till gamla och nya kanal- och slussverket med

alla dess tillhörigheter tillgodonjuta förmånen att för egen räkning framgent

uppbära afgifter vid såväl Trollhätte kanal och slussar som för farten

å Göta älf.

Kraften i Trollhättefallen har sedan gammalt varit föremål för användning,

om ock intill senaste tid endast i ringa omfattning.

Mot slutet af 1800-talet kom emellertid frågan om att i stor skala

och på ett ändamålsenligt sätt utnyttja kraften i fallen på dagordningen.

1—121319. Löner eg farin g skommitténs bet. XXXIV.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

1902 års

riksdag.

Frågan förblef dock länge olöst på grund däraf, att rörande äganderätten

till vattnet i fallen tvister uppstått mellan å ena sidan kronan och

å andra sidan åtskilliga strand- och vattenverksägare vid älfven.

Genom rättegångar blef emellertid fastslaget, att kronan var ägare

af allt vatten i Trollhätte strömmar med däri belägna öar, dock med vissa

inskränkningar beroende på äldre upplåtelser.

östra stranden utmed fallen ägdes dels af kronan, som dock upplåtit

sin andel på perpetuellt arrende till Nya Trollhätte kanalbolag, och

dels af detta bolag. Västra stranden ägdes af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.

Kronan saknade alltså dispositionsrätt öfver stränderna.

Uti proposition (n:r 74) vid 1902 års riksdag framlade Kungl. Maj:t,

förutom annat, förslag till öfverenskommelse med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag angående tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften

i Göta älf vid Trollhättan.

Enligt den plan, som låg till grund för nämnda förslag, skulle för

vattenkraftens tillgodogörande anläggas å västra stranden två särskilda af

hvarandra oberoende kraftstationer, af hvilka den ena skulle ägas af kronan

och den andra af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.

Statsutskottet hemställde (utlåtande n:r 92) om bifall, med mindre

väsentliga förändringar, till hvad i den kungl. propositionen i nämnda

hänseende föreslagits. Mot denna utskottets hemställan reserverade sig

samtliga utskottsledamöter från Andra kammaren.

I gemensam reservation framhöllo nämnda utskottsledamöter, bland

annat, att fullständig utredning saknades, huruvida icke de för kraftuttagningen

erforderliga anordningarna skulle med mindre kostnad kunna utföras

på östra älfstranden. Äfven om vid ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte

kanal en del af den vid denna strand belägna mark blefve för den

nya kanalens framdragande erforderlig, syntes det reservanterna, att möjlighet

dock icke vore utesluten till att utrymme för såväl kanalanläggningen

som vattenledning för kraftuttagning kunde beredas å denna strand.

För sagda ändamål borde Riksdagen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta

föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till Riksdagen

inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Då kamrarna stannade i skiljaktiga beslut uti denna fråga, förföll

ärendet i nu antydda del. (Jfr Riksdagens skrifvelse den 21 maj 1902

n:r 148).

Vid föredragning af Riksdagens skrifvelse med anledning af förenämnda

proposition fann Kungl. Maj:t särskild utredning böra genom sakkunnig

person verkställas därom, huruvida icke vattenkraften vid Trollhättan,

äfven under förutsättning att ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal

komme till stånd, kunde ändamålsenligt tillgodogöras genom kraftuttagningens

förläggande till älfvens östra strand.

För sådant ändamål uppdrog Kungl. Maj:t åt civilingenjören J. G.

Richert att efter undersökning afgifva till Kungl. Maj:t det yttrande och

förslag i berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning.

Därjämte bemyndigades Richert att, för den händelse mark för dylik anläggning

erfordrades från jord, som disponerades af Nya Trollhätte kanalbolag,

preliminärt förhandla med kanalbolaget om förvärfvande för kronans

räkning af denna mark.

Yttrande och förslag från Richert inkom den 30 december 1902

till vederbörande statsdepartement.

Emellertid hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan den 15

februari samma år till Kungl. Maj:t öfverlämnat ett af öfverstelöjtnanten

P. Laurell uppgjordt förslag till ombyggnad af Trollhätte kanal.

En förutsättning för genomförandet af detta ombyggnadsförslag var

förvärfvandet för kronans räkning af Nya Trollhätte kanalbolags jord och

rättigheter.

Vid 1903 års riksdag väcktes inom Andra kammaren en motion 1903 års

(n:r 13), däruti, under åberopande af hvad i ärendet förekommit, hemställ- rlksJc''9''

des, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes snarast möjligt inleda underhandlingar med Nya Trollhätte

kanalbolag för utredande af, till hvad pris och under hvilka villkor i öfrigt

all kanalbolagets fasta egendom samt för kanalverkets drift erforderlig

lös egendom, med upphörande af alla kanalbolaget beviljade rättigheter

och förmåner, kunde åt statsverket förvärfvas, samt därefter inkomma till

Riksdagen med förslag i ämnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Presidenten

Annerstedts

utredning.

I skrifvelse till Konungen den 22 maj 1903, n:r 143, i anledning

af berörda motion yttrade Riksdagen, bland annat, följande.

Enligt Riksdagens mening kunde det ifrågasättas, huruvida icke Trollhätte

kanal- och slussverk med dess tillhörigheter borde för statsverkets räkning

förvärfvas, på det att genom statens försorg erforderliga åtgärder måtte kunna

vidtagas till tidsenligare utveckling och ordnande af nämnda viktiga trafikled.

Denna fråga syntes Riksdagen emellertid stå i så nära samband med frågan

om tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften i Göta älf vid

Trollhättan, att dessa båda frågor borde gemensamt behandlas.

Riksdagen erinrade därefter om det ingenjören Richert lämnade

bemyndigande att å kronans vägnar preliminärt förhandla med Nya Trollhäfte

kanalbolag om förvärf af mark för kraftanläggningen. Uppgörelse

om dylikt inköp af mark syntes dock Riksdagen lämpligen böra ske i

sammanhang med aftal om kanalverkets öfvertagande af statsverket, därest

ett sådant öfvertagande kunde anses önskvärdt.

Vid sådant förhållande ansåg Riksdagen en utredning i det uti motionen

ornförmälda syfte vara erforderlig och anhöll fördenskull,

att Kungl. Maj:t måtte med Nya Trollhare kanalbolag inleda underhandlingar

för utredande, till hvad pris och under hvilka villkor i öfrigt

Trollhätte kanalbolags fasta egendom samt för kanalverkets drift erforderliga

lösa egendom skulle kunna förvärfvas för statsverkets räkning, samt

därefter inkomma till Riksdagen med det förslag, hvartill förhållandena

kunde föranleda.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 oktober 1903 af Riksdagens

nyssberörda skrifvelse uppdrog Kungl. Maj:t åt f. d. presidenten P. S. L.

Annerstedt att efter underhandlingar med Nya Trollhätte kanalbolag inkomma

till Kungl. Maj:t med utredning och förslag uti de i Riksdagens

skrifvelse åsyftade afseenden.

Med underdånig skrifvelse den 12 mars 1904 inkom Annerstedt med

utredning och förslag i nyssberörda hänseenden äfvensom med ett af Nya

Trollhätte kanalbolag godkändt förslag till kontrakt angående förvärfvande

för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanalverk och viss

annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt § 1 af nämnda kontraktsförslag skulle kanalbolaget till Kungl.

Maj:t och kronan försälja dels Trollhätte kanalverk med alla dess tillhörigheter

i fast och löst (dock med visst undantag) dels ock af kanalbolagets

öfriga, från själfva kanal verket särskilda och kanalbolagets aktieägare enskildt

tillhöriga egendom vissa angifna fastigheter in. m.

Köpeskillingen skulle enligt § 4 i förslaget utgöra 5,800,000 kronor

och likvideras i svenska statens 3,6 procent obligationer.

Beträffande i kanalbolagets tjänst anställda personer var i § 12 af

kontraktsförslaget intaget följande stadgande:

»De i kanalbolagets tjänst anställda personer, hvilka finnas upptagna

å en härvid såsom bilaga fogad förteckning, skola äga rätt att öfvergå i

statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar af dem enligt samma förteckning

tillkommande aflönings- och pensionsförmåner och utan att i öfrigt

inträda i försämrad tjänsteställning, dock med förbehåll,

l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befattningar

jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser lämpligt

att åt dem anförtro;

2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens personal i

jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner

samt villkor för antagande, bibehållande vid anställning, befordran

och entledigande i den män samma reglementen, instruktioner och villkor

förklaras vara med afseende å dem tillämpliga.

Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets tjänst

genom kontrakt anställda vakter och arbetare med flera tillförsäkras de dem

enligt anställningskontrakten tillkommande aflönings- och pensionsförmåner.»

Den åberopade förteckningen upptog följande tjänstinnehafvare med

nedanstående aflönings- och pensionsförmåner.1

1 Enligt hvad som framgår af statsrådsprotokoll för den 15 april 1904, bifogadt kungl.

proposition n:r 113 vid samma års riksdag, åtnjöto samtliga ifrågavarande befattningshafvare,

med undantag af befälhafvaren och maskinisten å bolagets bogserbåt samt maskinisterna vid

elektricitetsverket, äfven förmånen af boställe eller bostad, hvartill kom ved för föreståndarinnan

för flickslöjdskolan, de tre förmännen samt skogvaktaren.

Därest någon tjänstinnehafvare på grund af ålderdom eller sjukdom erhöll afsked af

direktionen, innan han eller hon uppnått sammanlagdt 95 lefnads- och tjänstår, bekom den

sålunda afgångna i pension lika många 95-delar af föreskrifvet pensionsbelopp, som sammanlagda

summan af den afgångnas lefnads- och tjänstår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kontant

aflöning.

Kr.

Ålderstillägg.

Pension efter samman- lagdt 95 lefnads- och

tj anstår.

Mekanikus Axel Theodor Strömberg . . .

5,000: -

Två å 500 kronor, det

ena efter fem och det

andra efter inalles tio

års innehafvande af

tjänsten med godt vits-

4,600: —

Kamreraren och materialförvaltaren Emil

Nikolaus Lundmarker........

4,500: -

ord.

d:o do

4,200: -

Kontrollinspektoren och l:ste bokhållaren

Erik Adolf Olaréus.........

2,500: —

Två å 300 kronor, det

ena efter fem och det

andra efter inalles tio

års innehafvande af

tjänsten med godt vits- ord.

2,400: —

2:dre bokhållaren Gustaf “William Lindh

1,800: -

d:o d:o

1,800: —

3:dje bokhållaren Simon Natanael Lind- qvist ................

1,600: -

P-

©

P<

O

1,600:— * .

Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjal- mar Ossian Sohagerström......

2,200: -

O

O

rö

2,200: -

Kanalinspektoren vid Brinkebergskulle

Johannes Johansson.........

2,200: —

o

rö

©

2,200: —

Kanalinspektoren vid Ström Gustaf Adolf

Lundgren..............

2,200: —

Pi

©

P<

ö

2,200: —

Föreståndarinnan för flickslöj dskolan Sig- rid Magdalena Cecilia Lagercrantz . .

900: —

_

800: —

Timmermansförmannen Johan Henriksson

1,139: SO

—

170 % af honom från

bolaget under de se- naste fem åren till- flytande medelin-

komst, däri inberäk- nade såväl kontanta

löneinkomster som

naturaförmåner, dock

icke öfver 850 kronor.

Smedsförmannen Fabian Wikström . . .

1,139: 50

—

d:o

d:o

Murareförmannen Carl Alfred Henriksson

1,439: 50

—

d:o

d:o

Behälhafvaren å bolagets bogserbåt Oskar

Alfred Svensson...........

1,600: -

__

d:o

d:o

Maskinisten å bolagets bogserbåt August

Andersson.............

1,000: -

__

d:o

d:o

Skogvaktaren August Larsson.....

864: —

—

d:o

d:o

l:ste maskinisten vid elektricitetsverket

Anders Oskar Broman........

1,620: —

__

d:o

d:o

2:dre maskinisten vid elektricitetsverket

Johan Anton Hermansson......

1,200: -

__

d:o

d:o

Biträdande maskinisten vid elektricitets- verket Carl Robert Johansson ....

900:-

__

d:o

<l:o

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Uti proposition n:r 113 vid 1904 års riksdag föreslog Kungl.

Maj:t Riksdagen att,

ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte

kanalverk och viss annan- Nya Trollhätte kanalbolags egendom,

medgifva, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt träffa

öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets räkning

af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga fullmäktige

i riksgäld skontoret att verkställa likviden i enlighet med kontraktet,

än äfven medgifva,

dels att kanalverket med hvad till detsammas drift erfordrades i

jord, byggnader, inventarier, materialier m. in. finge ställas under förvaltning

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge

utaf kanalverkets inkomster tills vidare användas ett belopp af högst 120,000

kronor om året,

dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda

förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets underhåll jämte

hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster till riksgäldskontoret

öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent

obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten af

kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,

dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till stadsplan

indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna till

stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden finge intill dess

utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upplåtelser

från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan upplåtna

tomter, sedan då gällande arrendekontrakt gått till ända, stå under den

förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes, och kostnaden för förvaltningen

utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.

Vidkommande de i köpet ingående, såsom jordbruksfastigheter utarrenderade

hemmansdelar och lägenheter, hade, rörande förvaltningen af

dessa, ansetts att särskilda bestämmelser icke vore erforderliga, då i och

med statens öfvertagande af dessa fastigheter föreskrifterna i kungl. kun
-

1904 års

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

görelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner syntes vara på dem tillämpliga.

I skrifvelse den 19 maj 1904, n:r 161, anförde Riksdagen, bland

annat, följande.

Ett inköp af Trollhätte kanalverk samt af Trollhätte kanalbolags

fasta egendom i öfrigt skulle bereda staten möjlighet ej allenast att vidtaga

de förändringar och förbättringar af den såsom trafikled synnerligen

viktiga Trollhätte kanal, hvilka af den stigande samfärdselns kraf påfordrades,

och hvilka i alla händelser ej syntes kunna utan statens direkta ingripande

åstadkommas, utan jämväl att tillgodogöra den mäktiga vattenkraft,

staten ägde uti fallen i Göta älf vid Trollhättan, hvilken kraft för det

dåvarande, då staten ej besutte någon till anläggande af kraftstation tjänlig

mark, måste till stor skada i nationalekonomiskt hänseende lämnas

obegagnad.

Vid sådant förhållande hade Riksdagen, som ansett den preliminära

öfverenskommelsen med bolaget vara för statsverket antaglig:, funnit sig

o o Ö'' o

böra godkänna densamma.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förvaltningen af den

egendom, som sålunda skulle komma att af staten inköpas, förklarade

Riksdagen, att den visserligen ej haft något att erinra mot afsikten att

ställa jordbruksfastigheterna under domänstyrelsens förvaltning, men att

den däremot ej kunnat finna den föreslagna anordningen i öfrigt fullt

lämplig.

Dels hade det synts Riksdagen, som om såväl kanalverket som de

till stadsplanen för Trollhättan redan utlagda eller till dennas framtida

utvidgning afsedda områdena allt framgent borde stå under en och samma

förvaltning, enär eljest möjligen en del frågor skulle kunna af den ena

förvaltningen handläggas på ett sätt, som kunde medföra olägenheter för

den andra, dels kunde det, enligt Riksdagens mening, ej vara lämpligt att

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som så godt som uteslutande vore en

kontrollerande myndighet, uppdraga förvaltningen af en så pass omfattande

affärsrörelse som Trollhätte kanal- och slussverk. Riksdagen ansåg

i anledning däraf, att med det slutliga ordnandet af förvaltningen af ka
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

nalverket samt tomtområdena borde anstå, till dess Kungl. Maj:t framlagt

ett för den affärsmässiga skötseln mera betryggande förslag än det då

föreliggande.

Med godkännande af ofvan omförmälda förslag till kontrakt angående

förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanalverk

och viss annan Nya Trollhätte kanalbolags egendom, hade Riksdagen alltså

dels medgifvit, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt träffa

öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets räkning

af den i kontraktet angifna egendom, dels ock bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet med kontraktet.

Tillika medgaf Riksdagen, att såväl kanal verket med hvad till

detsaminas drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier

in. in., som de i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade området

vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning

afsedda området finge, intill dess annorlunda blefve beslutadt, stå under

den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes.

Vidare medgaf Riksdagen, att till bestridande af kostnaden för

denna förvaltning finge utaf kanal verkets inkomster tills vidare användas

ett belopp af högst 120,000 kronor om året.

Slutligen medgafs, att, sedan af kanalverkets inkomster guldits

såväl nyssnämnda förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets

underhåll jämte hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster

till riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens

3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga

inkomsten af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Den 31 maj 1904 undertecknades omförmälda kontrakt af chefen för

civildepartementet å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar.

Därefter tillsatte Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 en kommitté med

uppdrag att uppgöra förslag till bestämmelser rörande förvaltningen genom

en för ändamålet tillsatt styrelse af såväl - kanalverket med den för

detsammas drift erforderliga fasta och lösa egendom som ock de i köpet

2—121319. Löneregleringskommitténs bet. XXXIV.

1904 års

kommitterade.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan samt

det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området.

Nämnda kommitté afgaf den 8 november 1904 utlåtande och förslag

samt anförde däruti, bland annat, följande.

Vid uppgörande af sitt förslag hade kommitterade icke kunnat undgå

att fästa uppmärksamheten därpå, att en elektrisk kraftstation för användande

af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan omedelbart

borde komma till utförande för statens räkning. Platsen för denna anläggning

syntes med nödvändighet blifva i kanalens omedelbara närhet.

En sådan anläggning borde afse att i främsta rummet vid kraftstationen

lämna elektrisk kraft åt industriidkare eller andra, hvilka ville därifrån

leda kraft till sina anläggningar. Vid detta förhållande ansågo sig kommitterade

böra utgå därifrån, att åt den styrelse, som kunde komma att

inrättas för Trollhätte kanal, lämpligen kunde lämnas i uppdrag jämväl

anläggningen och förvaltningen af den elektriska kraftstationen.

Omfattningen af de göromål, som kanalens förvaltning medförde

äfven under tiden för en blifvande ombyggnad af kanalen, utgjorde icke

något hinder för att åt kanalverkets styrelse gifva i uppdrag att för

kronans räkning låta anlägga och förvalta den närbelägna elektriska

kraftstationen. Göromålen vid bådadera anläggningarna vore ock hvarandra

lika däri, att de afsåge förvaltningen för statens räkning af en industriell

anstalt.

Då staten genom öfvertagande af den jordegendom, hvilken tillhört

aktieägarna i Nya Trollhätte kanalbolag enskildt, blifvit ägare af mark,

hvarå industriella anläggningar med fördel läte sig anordnas för användning

af elektrisk drifkraft, hämtad från Trollhättefallen, skulle det sannolikt

ej sällan komma att inträffa, att förhandlingar från kronans sida med

enskilda angående upplåtelse af elektrisk drifkraft blefve förknippade med

förhandlingar angående upplåtelser af kronans mark till den anläggning,

som skulle använda drifkraften.

Fördelen däraf att i sådana fall samma styrelse hade att föra förhandlingar

angående upplåtelser af såväl det ena som det andra slaget

vore uppenbar, och då afsikten vore, att styrelsen för kanal verket skulle

förvalta den mark, som, angränsande kanalen, lämpade sig för angifna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

ändamål, läge äfven däri ett skäl för öfverlämnande åt denna styrelse af

förvaltningen af den elektriska kraftstationen.

Vid dessa förhållanden och då sammanförandet i en styrelses hand

af förvaltningen af såväl kanalen med till densamma hörande jord som

den elektriska kraftstationen icke syntes i öfrigt medföra någon olägenhet,

kunde genom en sådan anordning en lämplig styrelse för båda anläggningarna

erhållas med minsta kostnad för statsverket.

Den verksamhet för statens räkning, hvilken skulle tillkomma styrelsen

med afseende å de båda anläggningarna, vore enligt kommitterades

uppfattning i mycket likartad den verksamhet, som utöfvades af styrelsen

för ett större affärsföretag, tillhörande enskilda. En sådan anordning af

styrelsen syntes därför kommitterade vara lämplig, att, med bibehållande

af de bestämmelser för styrelsen, hvilka kräfdes af de båda anläggningarnas

egenskap af statsinstitutioner, denna styrelse i någon mån anordnades

efter de grunder, som af enskilda i liknande fall följdes.

Kommitterade ansågo följaktligen, att styrelsen öfver Trollhätte

kanal- och vattenverk, med hvilken benämning den gemensamma styrelsen

för Trollhätte kanalverk med dithörande jord och den elektriska kraftstationen

syntes lämpligen kunna betecknas, borde bestå af en ledamot,

utsedd på viss tid med en befogenhet, i viss mån motsvarande den, som

i enskilda affärsföretag vanligen tillkomme en disponent eller verkställande

direktör, och ett visst antal ledamöter, likaledes utsedda på viss tid och

tagande del i afgörandet af de viktigare ärenden, hvilka enligt instruktion

vore förbehållna styrelsen in pleno.

Benämningen å förstnämnda ledamot syntes lämpligen kunna blifva

öfverdirektör. Antalet ledamöter i styrelsen förutom öfverdirektören syntes

böra bestämmas till fyra, och hade kommitterade, då de föreslagit detta

antal, tänkt sig, att af styrelsens ledamöter en särskild! skulle äga erfarenhet

i handläggning af allmänna ärenden, en äga tekniska insikter samt

två vara industriidkare eller andra affärsmän, särskild! representerande trafikanterna,

den ene med hufvudsakliga intressen å orter belägna nedanom

kanalen och den andre med sådana intressen å orter ofvanom den
-

samma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

För förande af protokoll vid styrelsens sammanträden och för uppsättande

af från styrelsen utgående expeditioner syntes ett arfvodesbelopp

böra upptagas i kanalverkets stat.

För kanalens skötsel var för det dåvarande anställd följande personal

med nedan angifna löneförmåner:

Kontant

aflöning.

Kr.

Älderstillägg.

Pension

efter sam- manlagd!

95 lefnads- och tjänst- år.

1 mekanikus................

5,000

Två å 500 kronor, det ena j

efter fem och det andra f

efter inalles tio års inne- j

hafvande af tjänsten med j

godt vitsord.

4,600

1 kamrerare och materialförvaltare......

4,500

d:o

d:o

4,200

1 kontrollinspektor, tillika bokhållare.....

2,500

f Två å 300 kronor, det ena 1

1 efter fem och det andra 1

1 efter inalles tio års inne- ''

1 hafvande af tjänsten med 1

godt vitsord.

2,400

1 bokhållare................

1,800

d:o

d:o

1,800

1 » ................

1,600

d:o

d:o

1,600

1 kanalinspektor i Vänersborg........

2,200

d:o

d:o

2,200

1 » vid Brinkebergskulle.....

2,200

d:o

d:o

2,200

1 > vid Ström .........

2,200

d:o

d:o

2,200

Det syntes kommitterade, att efter kanalverkets öfvergång till staten

och intill dess en ombyggnad af kanalen eller anläggning af en ny kanal

ifrågakomme och ovillkorligen erfordrade ökadt tekniskt biträde, för kanalens

skötsel vore behöflig hufvudsakligen samma tjänstepersonal, som den

för det dåvarande anställda, allenast med följande jämkningar.

Nödig kassakontroll erfordrade anställandet af en särskild kassör,

helst enligt kommitterades förslag någon kassadirektör icke skulle finnas

bland styrelsens ledamöter. Kassörens åliggande skulle blifva att emottaga

och kvittera alla ingående medel, verkställa ifrågakommande utbetalningar

samt föra kassaboken, hvaremot kassakontrollboken skulle föras af

kamreraren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Från kamreraren syntes skyldigheten att vara materialförvaltare böra

öfverflyttas å kontrollinspektoren, hvilkens öfriga göromål medgåfve en

sådan öfverflyttning.

Tredje bokhållarplatsen syntes kunna indragas och ersättas genom

förordnande af en extra bokhållare under seglationstiden.

Kanalinspektorsplatsen i Vänersborg, vid hvilken station göromålen

vore af ringa omfattning, ansågs lämpligen kunna indragas vid dåvarande

innehafvarens afgång, och kanalinspektorens åligganden därstädes, under

tillsyn af kanalinspektoren vid Brinkebergskulle, ombesörjas mot ett särskild!

arfvode af någon bland kanalbetjänte såsom stations mästare.

De aflöningsförmåner, hvilka för det dåvarande utginge till tjänstemännen

vid kanalverket, syntes kommitterade vara väl afpassade och borde

därför i det hela bibehållas i den blifvande staten för kanalverket. Aflöningsförmånerna

för kassören kunde lämpligen upptagas till samma belopp,

som då utginge till kontrollinspektoren, hvilken tillika vore bokhållare.

Då kommitterade voro af den uppfattning att, i öfverensstämmelse

med hvad vanligast vore fallet, pensionen för ifrågavarande tjänstemän

borde sättas lika med den egentliga lönen, däri jämväl inbegripna ålderstilläggen,

hade fördelningen af aflöningsförmånerna i lön och tjänstgöringspenningar

skett med hänsyn till beloppet af den pension, som enligt

kommitterades mening borde utgå till de särskilda tjänstinnehafvarna.

Därvid hade kommitterade ansett de pensionsbelopp, som då förefunnes

vid de olika tjänstebefattningarna, böra bibehållas, allenast med det undantag

att pensionsbeloppet för öfveringenjören, hvilken benämning kommitterade

användt i stället för mekanikus, föreslagits till 4,500 kronor, under det

att för det dåvarande pension till mekanikus vid kanalen utginge med

4,600 kronor.

Hvad pensionsåldern åter vidkomme, voro för det dåvarande de vid

kanalverket anställda tjänstemän pensionsberättigade, då de uppnått sammanlagdt

95 lefnads- och tjänstår. Kommitterade ansågo emellertid, att

vid detta liksom i allmänhet vid statens verk pensionsrätt icke borde inträda

före uppnådda 65 lefnadsår.

Då det syntes kommitterade antagligt, att öfveringenjören först vid

högre ålder än den för inträde i statens tjänst vanliga finge anställning vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

kanalverket, och möjlighet borde förefinna» att besätta öfveringenjörsplatsen

med lämplig person, oafsedt om denne förut varit i statens tjänst eller

icke, ansågo koinmitterade, att för pensionsrätt för öfveringenjören tjänståren

icke borde sättas högre än till 30. För öfriga tjänstemän åter syntes

den vanliga fordran å 35 tjänstår böra bibehållas.

Hvad öfriga villkor och bestämmelser för åtnjutande af de föreslagna

löneförmånerna anginge, ansågos dessa böra uppställas i hufvudsaklig likhet

med de bestämmelser, hvilka af Riksdagen gifvits vid senast fastställda

lönestater.

I sådant hänseende hade kommitterade intagit föreskrift, att tjänstinnehafvare

skulle såsom bidrag till kostnader för beredande af pension

erlägga en pensionsafgift, hvars belopp kommitterade beräknat såväl för

öfverdirektören som för tjänstemännen enligt de grunder, som af senaste

kommittén för ordnandet af det civila pensionsväsendet blifvit följda, och

hvilka af 1904 års Riksdag tillämpats å då fastställda lönestater, såsom

allmänna läroverkens stat och tullstaten.

Kommitterade hade upprättat följande förslag till aflöningsstat för

styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanalverk:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa

arfvode.

Kr.

Kr.

Kr.

1 öfverdirektör ..............

—

—

10,000

1 ledamot af styrelsen..........

—

—

1,500

3 ledamöter af > ..........

—

—

4,500

1 protokollsförare ............

—

—

600

(Lönen

kan höjas

efter 5

1 öfveringenjör ..............

3,500

1,500

5,000 (

1 år med

500 kronor och

1 kamrerare...............

3,200

1,300

4,5001

I efter

10

år med

ytterli-

l gare

500

kronor.

1 kassör, tillika bokhållare........

1,800

700

2,500

1 kontrollinspektor och materialförvaltare, till- lika bokhållare.............

1,800

700

2,500

Lönen kan höjas efter 5

år med 300 kronor och

1 bokhållare .......

1,200

600

1,800

efter

10

år med

ytterli-

1 kanalinspektor (vid Ströms station) . . .

1,600

600

2,200

gare

300

kronor.

1 » (vid Brinkebergsknlle station)

1,600

600

2,200

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Uti anmärkningar till aflöningsstaten voro intagna hufvudsakligen

följande bestämmelser:

Såväl öfverdirektören som öfveringenjören, kamreraren, kassören, kontrollinspektoren,

bokhållaren samt kanalinspektorerna skulle åtnjuta förmånen

af fri bostad och vedbrand, de i Trollhättan boende jämväl elektrisk

belysning, allt efter styrelsens bestämmande.

Öfverdirektören skulle äga uppbära tantiem å nettobehållningen af

kanalverkets rörelse, enligt vissa angifna grunder.

Felräkningspenningar skulle tillkomma kassören med 500 kronor

samt en hvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor, allt

för år räknadt.

Så länge kanalinspektorerna vid Ströms och Brinkebergskulle stationer

ägde uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs hamnstyrelse

och den senare å honom af styrelsen för betryggande af sjöfarten å

Vänern anförtrodd uppbörd, skulle afdragas från hvarje års lön 60 procent

af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående år öfverstigit

för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor och för kanalinspektoren

vid Brinkebergskulle station 1,000 kronor, dock att i intet fall

detta afdrag finge ske för någondera af dem med större belopp än 1,200

kronor.

Beträffande öfverdirektören skulle för åtnjutande af de i aflöningsstaten

för honom uppförda aflöningsförmåner gälla vissa villkor och bestämmelser,

för hvilka här ej torde behöfva lämnas redogörelse.

För åtnjutande af den för öfveringenjören, kamreraren, kassören,

kontrollinspektoren, bokhållaren och kanalinspektorerna i staten uppförda

begynnelseaflöning med därtill hörande ålderstillägg skulle gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser:

att tjänstinnehafvaren skulle vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kunde varda föreskrifven;

att med tjänst vid kanal- och vattenverket ej finge förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befunnes icke

vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vattenverket

;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

att tjänstgörings- och felräkningspenningar finge uppbäras endast för

den tid, befallningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl

under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår

ägde uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräkningspenningar;
att

den, som undfinge ledighet under mer än 30 dagar af samma

kalenderår, ägde, därest han af sjukdom hindrades att sin befattning förrätta,

uppbära hela lönen; undfinge han ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller vore han från tjänstgöring

afstängd eller eljest lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kunde han förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräkningspenningarna

afstå af aflöningen så mycket, som för tjänstens uppehållande under tiden

ytterligare erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

att den, som vore sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänsteutöfning,

ägde under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsförmåner

oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmånerna, som

af Kungl. Maj:t bestämdes;

att, om tjänstinnehafvare aflede i följd af olyckshändelse under tjänsteutöfning,

ett belopp motsvarande en månads aflöning skulle såsom begrafningshjälp

tilldelas stärbhuset;

att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare skulle indelas

i följande grader, nämligen:

andra graden: öfveringenjören och

kamreraren;

första graden: kassören,

bokhållarna samt

kanalinspektorerna;

att rätt till första ålderstillägget skulle inträda efter fem år och

rätt till andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehafvaren tillträdt

innehafvande tjänst eller tjänst tillhörande samma ålderstilläggsgrad, under

villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstgöringstid, som erfordrades för att vinna nämnda uppflyttning, med

nit och skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att därvid

icke finge föras honom till last den tid han åtnjutit sådan kostnadsfri le*

dighet, som förut angifvits;

att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej finge tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; därvid löntagaren borde tillgodoräknas den tid, som kunde

hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befattning hos Nya Trollhätte

kanalbolagr;

Ö 7

att löntagare, som befordrades till tjänst i andra ålderstilläggsgraden

från tjänst i den första, finge tillgodoräknas den tid intill fem år,

under hvilken han innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda grad, sedan

han där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstilläggen;

att löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande af

ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigade

honom till pension, icke finge tillträda samma ålderstillägg;

att tjänstinnehafvare skulle vara förpliktad att, öfveringenjören då

han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinnehafvare

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med oafkortad lön

såsom pension afgå från befattningen, Kungl. Maj:t eller styrelsen, där

det tillkoinme styrelsen att utfärda afskedet, dock obetaget att låta med

detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kunde finnas villig att kvarstå i densamma; och skulle vid beräkning af

tjänståren inräknas den tid, under hvilken tjänstinnehafvaren kunde hafva

varit anställd såsom tjänsteman hos Nya Trollhätte kanalbolag;

att tjänstinnehafvaren skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunde varda stadgade, samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de bestämda löneförmånerna för en

hvar af förut nämnda tjänstemän skulle afdragas och till statsverket ingå

följande belopp, nämligen:

för öfveringenjören

vid lön utan ålderstillägg............160 kronor

» » med ett j ............ISO ,

> » med två » 200 >

0 121-110. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

för kamreraren

vid lön utan ålderstillägg............135 kronor

> > med ett > 155 »

t > med två > 175 »

för kassören och kontrollinspektoren

vid lön utan ålderstillägg............55 »

3 i med ett » 65 »

> » med två > 75 »

för bokhållaren

vid lön utan ålderstillägg............35 »

» » med ett * 45 >

s 3 med två 3 55 >

för kanalinspektor

vid lön utan ålderstillägg............50 »

s > med ett » 60 3

3 3 med två 3 70 »

Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Ivungl. Maj:t och

kronan vore där anställd och enligt § 12 i det mellan Kungl. Maj:t och

kronan samt Nya Trollhare kanalbolag den 31 maj 1904 afslutade kontrakt

ägde rätt att utan minskning i honom tillkommande aflönings- och pensionsförmåner

öfvergå i statsverkets tjänst, ägde ej, så framt han icke före

den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå på den nya staten, uppbära

andra löne- och pensionsförmåner än dem, som genom nämnda kontrakt

blifvit honom tillförsäkrade.

Kommitterades förslag innehöll jämväl följande .öfvergångsaflönings
stat:
-

Pension

Kontant

aflöning.

Ålderstillägg.

efter sam- manlagdt

95 lefnads-

Kr.

och

tjänstår.

f Två å 300 kronor, det ena

Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar

j efter fem och det andra ef-

Ossian Schagerström............

2,200

, ter inalles tio års innehaf- J vande af tjänsten med godt

2,200

vitsord.

Föreståndarinnan för flickslöjdskolan Sigrid Mag-

dalena Cecilia Lagercrantz.........

900

—

800

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Vid denna stat var fogad följande bestämmelse.

Till tjänsteman, hvilken enligt § 12 i det emellan Kungl. Maj:t och

kronan samt kanalbolaget den 31 maj 1904 afslutade kontrakt ägde rätt

att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner öfvergå i

statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den nya staten,

skulle aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.

Kommitterade yttrade vidare.

I de af Riksdagen under senare tider fastställda stater, till exempel

för statens järnvägar, telegrafverket, postverket med flera, lämnades från

statsverket under en eller annan form bidrag till pensioner för tjänstemännens

änkor och oförsörjda barn. Billigheten syntes därför kräfva, att

äfven de vid kanalverket anställda tjänstemän komme i åtnjutande af något

statsunderstöd för nämnda ändamål.

Antalet af dessa tjänstemän vore emellertid så ringa, att upprättandet

af egen änke- och pupillkassa för dem icke kunde ifrågakomma, och

utsikt syntes icke heller förefinnas, vare sig att inträde kunde för dem

beredas i någon förutvarande af staten understödd änke- och pupillkassa,

eller att staten själf skulle åtaga sig pensionering af deras änkor och oförsörjda

barn. Vid sådant förhållande hade kommitterade ansett en lämplig

utväg för uppnående af det åsyftade ändamålet kunna vinnas därigenom,

att till de tjänstemän, hvilka i allmänna änke- och pupillkassans premieafdclning

vunnit delaktighet för beredande af pension åt efterlefvande änka

och oförsörjda barn, från statsverket lämnades ett bestämdt bidrag till

årspremier.

Kommitterade hade därvid icke förbisett, att enligt allmänna änkeoch

pupillkassans reglemente den, som vid ansökan om inträde befunnes

vara behäftad med mycket svår sjukdom, icke erhölle inträde i kassan och

att följaktligen i sådant fall den af kommitterade föreslagna anordningen

icke ledde till målet, men till ett sådant sällsynt undantagsfall syntes i

detta sammanhang hänsyn icke behöfva tagas.

Vid beräkningen af storleken af det bidrag, hvilket skulle för änkepensioneringen

lämnas från statsverket, hade kommitterade utgått därifrån,

att begynnelsepensionen till änka och oförsörjda barn skulle uppgå för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

öfveringenjörens och kamrerarens till 750 kronor och för öfriga tjänstemäns

till 500 kronor, hvilka begynnelsepensioner på grund af villkoren i

allmänna änke- och pupillkassans premieafdelning komme att stiga i förhållande

till den tid mannen lefde efter inträdet i kassan.

Då premierna i kassan vore växlande och utginge i förhållande till

såväl mannens som hustruns ålder vid inträdet, måste, vid en beräkning

af premiernas storlek, man utgå från sannolika medeltalet dels af mannens

inträdesålder dels ock af åldersskillnaden mellan mannen och hustrun. Af

kommitterade hade antagits såsom mannens sannolika ålder vid inträdet

40 år för öfveringenjören och 30 år för öfriga tjänstemän och

såsom sannolikt medeltal för åldersskillnaden emellan man och hustru

fem år.

Under förenämnda antaganden skulle årliga premien, då sådan erlades,

så länge under försäkringstagarens lifstid pensionären lefde, blifva för öfveringenjören

300 kronor, för kamreraren 270 kronor och för öfriga tjänstemän

170 kronor. Halfva beloppet af de sålunda beräknade årspremierna

syntes kommitterade lämpligen kunna bestämmas såsom statens bidrag.

Därvid ansågs dock böra fästas de villkor, att tjänstemannen själf för ifrågavarande

ändamål bidroge med minst lika stort belopp och att tjänstemannens

andel i premierna afdroges å hans lön eller pension.

Kommitterade föreslogo därför,

att i staten upptoges ett belopp af 710 kronor att användas såsom

bidrag till pensionsafgifter å premieafdelningen i allmänna änke- och pupillkassan

för tjänstemännens vid Trollhätte kanalverk änkor och oförsörjda

barn med 150 kronor till öfveringenjören, 135 kronor till kamreraren samt

85 kronor till hvar och en af öfriga tjänstemän, med villkor att tjänstemannen

bidroge till pensionspremien till minst lika belopp som statsbidraget

och medgåfve, att hans bidrag till pensionspremien afdroges å den

honom tillkommande lön eller pension.

1 afiöningsstaten borde, yttrade kommitterade, förutom redan omförmälda

anslag, upptagas anslag till arfvoden för e. o. tjänstemän, för biträden

vid kontrollräkning och siffergranskning samt för stationsmästare och

biträden åt kanalinspektorerna. Med anledning af hvad för det dåvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

utginge för sådant ändamål syntes beloppet af detta anslag kunna sättas

till 4,600 kronor.

Vidare borde i nämnda stat upptagas anslag till aflönande af kanal-,

bro- och slussvakter samt till material- och nattvakter. Dessa vakter hade

dittills antagits genom kontrakt med 3 månaders uppsägningstid, och bestämdes

i kontrakten, bland annat, att kanalbetjänt, som varit i kanalbolagets

tjänst i 25 år, ägde, där sammanlagda antalet af hans lefnads- och

tjänstår uppginge till 85, erhålla en pension af 300 kronor om året, och,

där detta icke vore fallet, efter direktionens bepröfvande kunde erhålla i

pension så# många åttiofemtedelar af 300 kronor, som svarade mot sammanlagda

antalet af hans lefnads- och tjänstår, äfvensom att änka efter

kanalbetjänt, som aflidit, under det han vore i tjänst eller uppbure pension,

kunde, så länge hon lefde ogift, tilldelas i pension högst så många

åttiofemtedelar af 200 kronor, som svarade mot sammanlagda antalet af

mannens lefnads- och tjänstår.

De vakter, hvilka vid kanalens öfvergång till staten funnes anställda,

vore genom aftalet med Nya Trollhätte kanalbolag försäkrade att bibehållas

vid de i kontrakten bestämda förmåner; och enligt kommitterades uppfattning

borde äfven hädanefter vakter antagas genom kontrakt i hufvudsak

öfverensstämmande med de äldre kontrakten, hvarigenom åt sistnämnda

vakter skulle gifvas samma förmåner med afseende å pension för sig och

änka, som åtnjötes af de af kanalbolaget antagna vaktbetjänte.

Kostnaden för de särskilda slagen af vaktbetjänte utgjorde för det

dåvarande omkring 41,000 kronor, och ett anslag af detta belopp syntes

därför böra för dessa betjänte upptagas i staten.

Aflöning till arbetsförmän, bogserångbåtsbefälhafvare och maskinister

uppginge för det dåvarande till omkring 10,500 kronor, hvadan till deras

aflöning borde i staten upptagas detta belopp. I likhet med vaktbetjänte

syntes äfven dessa böra antagas genom kontrakt och tillförsäkras motsvarande

förmåner i fråga om pension för sig och änka.

Genom § 5 i aftalet med Nya Trollhätte kanalbolag hade Kungl.

Maj:t och kronan förpliktats att från tillträdesdagen öfvertaga ansvarigheten

för pensioner och understöd till före detta direktörer, tjänstemän och be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

1905 års

riksdag.

tjänte vid kanal ver ket med deras änkor och barn till ett belopp, i september

månad 1904 uppgående till 11,269 kronor 88 öre.

I utgiftsstaten för kanalverket syntes följaktligen sistnämnda belopp

böra upptagas för pensioner.

Uti den af kommitterade uppgjorda utgifts- och inkomststaten för

Trollhätte kanal- och vattenverk funnos upptagna bland andra följande

utgiftsposter:

Aflöning sstaten:

Styrelsens arfvoden....................... 16,600: —

Tjänstemännens aflöning..................... 20,700: —

Ålderstillägg.......................... 1,100: —

Felräkningspenningar...................... 800: — 39,200: —

Arfvoden till e. o. tjänstemän, biträden för kontrollräkning och siffergranskning,

stationsmästare och biträden åt kanalinspektorerna............ 4,600: —

Aflöning och ved till kanal-, bro- och slussvatten samt material- och nattvakter

(förslagsanslag)............................ 41,000: —

Aflöning till arbetsförmän, bogserbåtsbefälhafvare och maskinister (förslagsanslag)

................................ 10,500: —

Öfvergång sstat en:

Kanalinspektoren i Vänersborg.................. 2,200: —

Slöjdlärarinnan......................... 900: — —: _

95,300: —

3,100: —

Pensionsstaten:

Pensioner................................. 11,269: 88

Bidrag till afgifter för änkors och barns pensionering............. 710: ■— 11,979: 88

Deri 10 mars 1905 aflat Kungl. Maj:t proposition, n:r 90, till Riksdagen

angående förvaltningen af Trollhätte kanal- och vattenverk m. m.

Denna proposition anslöt sig till kommitterades ofvanberörda förslag.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokoll för sistnämnda

dag föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen

medgifva, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan genom

köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från Nya Trollhätte kanalbolag,

skulle, under benämningen kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, från

den tid, som af Kungl. Maj:t bestämdes, stå under förvaltning af en

styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skulle hafva den närmaste

ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och vattenverk;

äfvensom

godkänna ej mindre i berörda statsrådsprotokoll omförmälda förslag

till aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte

kanal- och vattenverk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande

villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden

än äfven hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om statsbidrag

till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter tjänstemän

vid kanal- och vattenverket.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen

dels medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

finge i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna

grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som kunde finnas erforderliga

och af Kungl. Maj:t utfärdades, ej mindre verkställa försäljning af tomter

från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan och ett inom det

öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området afsatt

område för egna hem, omfattande omkring 100 tomter, än äfven genom

utarrendering eller på annat sätt, som funnes lämpligt, bereda afkastning

af den öfriga under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen, som ej

vore för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande

att inflytande arrendeafgifter skulle ingå i kanal- och vattenverkets kassa,

att köpeskillingarna för försålda tomter skulle förvaltas och bokföras såsom

en särskild fond, att af denna fond skulle utgå ersättningar för byggnader,

då sådana skulle af staten från tomtinnehafvare lösas, samt att räntan

å sagda fond skulle ingå i kanal- och vattenverkets kassa;

dels ock medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets inkomster

gnidits kostnaden för verkets förvaltning jämte utgifterna för nödiga

underhålls- och förbättringsarbeten, äfvensom af samma inkomster till

riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6

procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af årliga inkomsten,

med undantag af hvad som inflöte för försäljning af tomter, finge öfverlämnas

till handels- och sjöfartsfonden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

I skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 185, i anledning af förenämnda

proposition anförde Riksdagen, bland annat, följande.

Med afseende å förvaltningen af den egendom, som statsverket förvärfva!

från Nya Trollhätte kanalbolag, innebure det af Kungl. Maj:t

framställda förslaget i ett hänseende en afvikelse från den uppfattning,

som vid 1904 års riksdag gjort sig gällande.

I den då till Riksdagen aflåtna propositionen hade nämligen förutsatts,

att förvaltningen af de såsom jordbruksfastigheter utarrenderade

hemmansdelarna och lägenheterna skulle öfvertagas af domänstyrelsen, och

uti sin i ämnet aflåtna skrifvelse hade Riksdagen förklarat sig icke hafva

något att däremot erinra.

Vid det förhållande, att i enlighet med Riksdagens i samma skrifvelse

uttalade mening en särskild styrelse borde komma till stånd för förvaltningen

af kanalverket jämte de till stadsplanen utlagda och de till

dennas framtida utvidgning afsedda områdena, hade emellertid departementschefen

funnit anledning tillstyrka, att jämväl jordbruksfastigheterna

ställdes under denna förvaltning. Det måste ock ur flera synpunkter anses

lämpligast, att all den genom ifrågavarande köpeaftal förvärfvade

egendomen stode under samma förvaltning, och Riksdagen hade därför

funnit sig böra biträda hvad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisation af ifrågavarande

förvaltning syntes Riksdagen på det hela väl motsvara den af

1904 års Riksdag uttalade önskan om ett sådant ordnande af kanalverkets

förvaltning, att verkets affärsmässiga skötsel därigenom betryggades.

Med afseende å de aflöningsförmåner, som Kung]. Maj:t föreslagit

för öfverdirektören vid verket, hade Riksdagen emellertid beslutat vidtaga

den ändring, att i aflöningsstaten för styrelsen och tjänstemännen vid

Trollhätte kanal- och vattenverk blifvit för ifrågavarande tjänsteman, hvilken

enligt Riksdagens mening borde benämnas verkställande direktör, uppfördt

ett arfvode af 7,000 kronor i stället för det i propositionen föreslagna

beloppet, 10,000 kronor.

Hvad den föreslagna aflöningsstaten i öfrigt vidkomma, hade Riksdagen

icke haft anledning att framställa någon erinran mot densamma med

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

därtill hörande villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden.

Likaledes hade Riksdagen ansett sig böra godkänna såväl förslaget

CD CD CD O

till öfvergångsstat med därtill hörande anmärkning, som ock hvad som

föreslagits i fråga om statsbidrag till beredande af pension åt änkor och

oförsörjda barn efter tjänstemän vid kanal- och vattenverket.

Hvad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om tomtupplåtelse samt utarrendering

och därmed likställd disposition af jordegendom hade Riksdagen

funnit sig kunna biträda.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hade Riksdagen ansett det böra

föreskrifvas, att inflytande arrendeafgifter skulle ingå till kanal- och vattenverkets

kassa, men köpeskillingarna för försålda tomter förvaltas och

bokföras såsom en särskild fond, hvaraf skulle utgå ersättningar för byggnader,

då sådana skulle af staten lösas från tomtinnehafvare.

Beträffande räntan å denna fond hade Kungl. Maj:t föreslagit, att

den skulle ingå till kanal- och vattenverkets kassa. Denna bestämmelse

hade emellertid synts Riksdagen icke vara fullt lämplig. Öfriga till kanal-

och vattenverkets kassa ingående medel måste nämligen anses vara

mer än tillräckliga för bestridande af verkets förvaltning jämte kostnaden

för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom för gäldande af

räntan å köpeskillingen, men däremot kunde det synas tvifvelaktigt, om

fondens medel lämnade erforderlig tillgång för bestridande af de utgifter,

som å densamma vore anvisade. Med hänsyn därtill hade Riksdagen ansett

ifrågavarande ränta böra bibehållas åt fonden.

Riksdagen hade alltså beslutat i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning,

dock med ofvan antydda ändringar i fråga om den föreslagna

öfverdirektören samt beträffande räntan å den af köpeskillingar för försålda

tomter bildade fonden.

Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk erhöll sedermera uppdrag

att verkställa utredning rörande anläggande för statens räkning af en

elektrisk kraftstation för användande af den staten tillhörande vattenkraften

i Trollhättan.

4—121319. LönereglerinrjslcommiUéns let. XXXIV.

19OS års

riksdag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

1907 års

riksdag.

Sedan bemälda styrelse i underdånig skrifvelse den 26 mars 1906

framlagt utredning i ärendet, jämväl innefattande förslag till uppgörelse

med enskilda vattenverksägare i Trollhätte strömmar, samt äfven andra

yttranden i ärendet inkommit, föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 20

april 1906, n:r 130, Riksdagen att besluta,

att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar skulle anläggas; samt

att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen

mellan vissa angifna punkter anvisa ett belopp af 750,000 kronor.

Därjämte föreslogs, att Riksdagen måtte godkänna och antaga ett

upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf

för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t och kronan

af vissa samma bolag tillhöriga fastigheter jämte vatten- och fiskerätt.

Tillika underställdes Riksdagens godkännande aftal med vissa andra

vattenrättsägare angående förvärf af dem tillhörig vattenrätt i Trollhätte

strömmar m. m.

Vidare hemställdes om bemyndigande för riksgäld skontoret att tillhandahålla

Kungl. Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordrades

för kraftkanalens påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag.

Slutligen hemställdes, att de fastigheter med vatten- och fiskerätt,

hvilka, vid bifall till hvad sålunda föreslagits, skulle af Kungl. Maj:t och

kronan förvärfvas, måtte ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk.

I skrifvelse den 21 maj 1906, n:r 155, anmälde Riksdagen, att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning blifvit bifallen.

Uti skrifvelse den 26 april 1907, n:r 83, anmälde Riksdagen, att den,

med bifall till en af Kungl- Maj:t aflåten proposition, n:r 134, godkänt

inköp af vissa angifna fastigheter för Trollhätte kanal- och vattenverk

samt medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunde erfordras för

statens dåvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, finge af

Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor.

I sammanhang därmed hade medgifvits, att de fastigheter med vatten- och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

fiskerätt, hvilka sålunda af Kungl. Maj:t och. kronan förvärfvades, finge

ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk,

dock med visst undantag.

Med bifall till hvad i kungl. proposition n:r 135 föreslagits, medgaf

Riksdagen enligt skrifvelse den 13 maj 1907 n:r 142, bland annat,

att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge enligt de

föreskrifter, som af Kungl. Maj:t utfärdades, ej mindre intill utgången af år

1909 försälja tomter från samtliga under styrelsens förvaltning ställda

fastigheter vid Trollhättan, än äfven genom upplåtelse af tomträtt eller

genom utarrendering eller på annat sätt, som funnes lämpligt, bereda afkastning

af den del af de under styrelsens förvaltning ställda egendomarna

vid Trollhättan, som icke försåldes och som ej vore för kanal- och vattenverket

omedelbart erforderlig. Enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

utfärdade, skulle bemälda styrelse ock få från den fond, som bildades af

köpeskillingarna för försålda tomter m. m., utlämna byggnadslån till

köpare af tomter inom det föreslagna egnahemsområdet.

Enligt Riksdagens skrifvelse den 26 april 1907, n:r 85, blef, med bifall

till hvad i proposition n:r 136 föreslagits, anvisadt ett belopp af 7,750,000

kronor för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga

vattenkraften i Trollhätte strömmar m. m. samt fortsättande och

fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

framlagdt förslag.

Slutligen blef med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i proposition

n:r 154, jämlikt Riksdagens skrifvelse den 10 maj 1907 n:r 116, anvisadt

ett belopp af 1,500,000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda

att distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande

kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

På framställning af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1908

års riksdag blef, jämlikt skrifvelse den 17 mars 1908, n:r SO, af Riksdagen

anvisadt ett belopp af 2,800,000 kronor för att utbygga statens kraftstation

vid Trollhättan för en leveransförmåga af 76,000 elektriska hästkrafter,

hvarjämte anvisades 1,000,000 kronor att användas för anlägg
-

1908 års

riksdag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

ning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens

kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

Med bifall till proposition n:r 169 blefvo jämlikt skrifvelse den 28

maj 1908, n:r 188, af Riksdagen godkända och antagna tre särskilda köpeaftal

med Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla

Edets pappersbruksaktiebolag angående försäljning till Kungl. Maj:t och

kronan af viss nämnda bolag tillhörig egendom, och medgafs tillika, att

den egendom, som genom antagande af ifrågavarande aftal skulle af Kungl.

Maj:t och kronan förvärfvas, linge ställas under förvaltning af styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk.

Ändamålet med förvärfvandet af ifrågavarande egendom var dels att

sätta staten i tillfälle att medelst reglering af afrinningen i Göta älf bereda

sig väsentligen ökadt utbyte af den vattenkraft staten redan ägde i

älfven, dels ock att staten skulle få frihet att på lämpligt sätt ordna

en förbättrad farled från Vänern till Kattegat. Köpeskillingarnas sammanlagda

belopp utgjorde 10,640,000 kronor.

Efter framställning i proposition n:r 203 medgaf Riksdagen, jämlikt

skrifvelse den 28 maj 1908 n:r 189, att för inköp af hotell Utsikten vid

Trollhättan med tomt och byggnader ett sammanlagdt belopp af 135,000

kronor finge användas af medel, som redan af Riksdagen anvisats för vissa

angifna ändamål, hvarjämte Riksdagen medgaf, att ifrågavarande fastighet

finge ställas under förvaltning af styrelsen för . Trollhätte kanal- och

vattenverk.

På framställning af Kungl. Maj:t, i proposition n:r 143, bemyndigade

Riksdagen, jämlikt skrifvelse den 30 maj 1908 n:r 178, riksgäldskontoret

att på rekvisition tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

ett lånebelopp af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t utfärdade, användas för utlämnande af

byggnadslån åt personer, till hvilka med äganderätt eller tomträtt upplätes

tomter inom det af styrelsen föreslagna egnahemsområde vid Trollhättan.

Med anledning af Kungl. Maj:ts i proposition n:r 159 vid 1908 års

riksdag gjorda framställning förklarade Riksdagen uti skrifvelse den 1 juni

1908 n:r 9, att från och med år 1909 den dittills varande styrelsen för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Trollhätte kanal- och vattenverk skulle upphöra att fungera och att från

och med samma år skulle inrättas en vattenfallsstyrelse med i hufvudsak

de åligganden, vederbörande departementschef angifvit till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokoll.

För vattenfallsstyrelsen godkändes stat, i hvilken för samtliga specifikt

upptagna befattningshafvare aflöningen uppfördes såsom arfvode.

Riksdagen medgaf äfvenledes, att från och med 1909 års början

finge, i den ordning departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll

angifvit, under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställas den af departementschefen

omförmälda statsegendom.

Af berörda statsrådsprotokoll inhämtas, att enligt departementschefens

mening borde under den nya styrelsens förvaltning ställas:

I. Omedelbart:

a) allt hvad som vid tiden för den nya vattenfallsstyrelsens inrättande

var ställdt under styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk förvaltning;
b)

alla de vattenfall och för deras tillgodogörande afsedda fastigheter,

som på förslag af järnvägsstyrelsen inköpts för elektrisk drift å statsbanorna;

samt

c) sådana i Norrland belägna vattenfall, hvilka enligt särskilda bestämmelser

i afvittringsförfattningarna blifvit vid afvittringarna reserverade

för kronans räkning, jämte tillhörande utmål.

II. Efter hand på grund af särskilda beslut:

a) vattenfall, som framdeles komme att för kronans räkning inköpas

för elektrisk drift å statsbanorna;

b) Alfkarleby vattenfall äfvensom andra staten tillhöriga mera betydande

vattenfall, i den mån sådant pröfvades lämpligt; samt

c) därförut icke särskildt nämnda strandområden och andra fastigheter,

som befunnes erforderliga för tillgodogörande af de vattenfall eller

anläggningar, som ställdes under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Skulle det af någon särskild anledning befinnas förmånligt att till

den nya styrelsen öfverflytta äfven ett eller annat staten tillhöifigt vattenfall,

som icke direkt kunde hänföras till någon af förut angifna kategorier,

med därför erforderligt utmål och annan för dess tillgodogörande erforder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

1909 års

riksdag.

lig egendom, ansåg departementschefen det höra tillkomma Kungl. Maj:t

att äfven därom fatta beslut.

Bland de åligganden, som enligt departementschefens åsikt borde

tillkomma vattenfallsstyrelsen, torde i detta sammanhang allenast följande

böra omnämnas, nämligen:

att förvalta all under densamma ställd egendom samt verka för att

denna blefve på bästa sätt tillgodogjord;

att besluta om uthyrning af kraft från statens kraftstationer och om

de anläggningar, som därför erfordrades; samt

att hos Kungl. Maj:t göra framställning om öfverflyttande till vattenfallsstyrelsen

af vattenfall, som stode under annan myndighets- förvaltning,

äfvensom om förläggande under annan förvaltning af vattenfall, hvars

förvaltning varit uppdragen åt styrelsen.

Uti proposition n:r 210 vid 1908 års riksdag föreslog Kungl.

Maj:t Riksdagen, bland annat, att antaga ett förslag till ändrad lydelse af

2 § i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11

oktober 1907, genom hvilken ändrade lydelse skulle från nämnda lags tilllämplighetsområde

undantagas jämväl tjänst vid Trollhare kanal- och

vattenverk.

I sistberörda proposition föreslog Kungl. Maj:t ock Riksdagen att besluta,

att den bland villkoren för åtnjutande af de, i 1905 års aflöningsstat

för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk upptagna

löneförmåner för en del tjänstinnehafvare stadgade skyldighet att å

de bestämda löneförmånerna vidkännas afdrag till vissa angifna belopp

skulle äfven efter den 1 januari 1908 kvarstå och tillämpas.

Kungl. Maj:ts berörda förslag blefvo af Riksdagen bifallna (jfr skrifvelse

den 1 juni 1908 n:r 10).

För anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi

från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande

arbeten anvisades vid 1909 års riksdag ett belopp af 1,500,000 kronor (jfr

Riksdagens skrifvelse den 23 mars 1909 n:r 56).

Vidare medgaf Riksdagen, att vissa fastigheter vid Trollhättan och

Vänersborg finge förvärfvas för statens räkning för tillhopa 325,300 kro
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

nor äfvensom att till inköp af andra för statens anläggningar vid Trollhättan

erforderliga fastigheter m. m. finge användas ett belopp af högst

500,000 kronor (jfr skrifvelse!’ af den 24 och den 25 maj 1909 n:r 224

och 227).

Med anledning af en i kungl. proposition n:r 130 vid samma riksdag

gjord framställning om anslag för anläggning af ny farled mellan

Vänersborg och Göteborg blef af Riksdagen — under villkor dels att

Göteborgs stad åtoge sig att bekosta anläggning af farled i Göta älf nedanför

Bohusbanans bro till sådant djup, att fartyg med 4 meters djupgående

obehindradt kunde vid lågvatten där framgå, dels och att kommuner

eller enskilda förbunde sig att bestrida kostnaderna för de åtgärder,

som behöfde vidtagas för att fartyg med nämnda djupgående skulle kunna

ingå till och angöra hamnar vid Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken och

Amål — för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk uppgjordt förslag, beviljadt ett belopp af 22,800,000 kronor

(jfr Riksdagens skrifvelse den 22 maj 1909 n:r 176).

Uti proposition n:r 164 vid nämnda riksdag framlade Kungl. Maj:t

förslag angående aflöningsförmånerna åt öfveringenjören vid kraftverket

vid Trollhättan.

Enligt det i propositionen åberopade statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för den 2 april 1909 anförde vederbörande departementschef

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t, bland annat, följande.

Med underdånig skrifvelse den 17 mars 1909 hade vattenfallsstyrelsen

öfverlämnat förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens

vattenfallsverk.

Med hänsyn till ifrågavarande förslags omfattning ansåg sig departementschefen

dock icke kunna ägna detsamma den förberedande behandling

och granskning, att han under 1909 års riksdag kunde underställa

förslaget i dess helhet Kungl. Maj:ts pröfning. Detta syntes honom icke

heller vara af förhållandena ovillkorligen påkalladt.

Särskilda omständigheter betingade emellertid, att beträffande en

befattning, den föreslagna öfveringenjörsbefattningen vid kraftverket vid

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Trollhättan, aflöningsförinånerna redan då blefve bestämda. Skulle så icke

blifva förhållandet, syntes nämligen kunna befaras, att en synnerligen

dugande kraft, som man i nyssberörda egenskap hoppades kunna fästa vid

verket, öfverginge till den privata företagsamheten.

Beträffande organisationen af kraftverket hade vattenfallsstyrelsen

tänkt sig, att öfveringenjören skulle tjänstgöra såsom högste chef under

vattenfallsstyrelsen, samt att under honom skulle lyda följande vid Trollhättan

anställda tjänstemän, nämligen en byråingenjör, en driftingenjör,

en distriktsingenjör, en kontrollör och statistiker samt därjämte till

det antal, Kungl. Maj:t för hvarje år bestämde, bokhållare, driftverkmästare,

instrumentmakare, öfvermontörer, maskinister, reparatörer, montörer

och dammvakter. Slutligen skulle under öfveringenjören lyda personalen

vid de redan då befintliga distrikten med stationer i Göteborg och Skara.

Vid hvardera af dessa distrikt skulle finnas anställda en distriktsingenjör

samt stationsförmän och montörer.

Såsom aflöning åt öfveringenjören hade vattenfallsstyrelsen föreslagit

8,000 kronor i lön samt tantiem å nettovinsten af kraftverkets rörelse

att utgå med 1 procent å hvad af denna vinst icke öfverstege 200,000

kronor samt 0,5 procent å hvad öfverstege 200,000 kronor, dock minst 2,000

kronor för år. Öfveringenjören skulle emellertid vara underkastad den

reglering af tantiemen, som kunde varda i vederbörlig ordning bestämd.

Tantiem skulle utgå för året på en gång, sedan årets bokslut blifvit af

vattenfallsstyrelsen godkändt, och anses, där fördelning mellan olika tjänsteförrättare

skulle ske, falla med samma belopp på hvarje del af året.

Öfveringenjören skulle ock åtnjuta fri bostad med bränsle och elektrisk

belysning eller ock ersättning därför med 1,500 kronor om året.

Departementschefen erinrade, att de koinmitterade, som, efter det

staten förvärfvat Trollhätte kanalverk, hade i uppdrag att uppgöra förslag

till bestämmelser rörande förvaltningen af kanalverket jämte tillhörande

egendom, anfört i fråga om aflöningen till öfverdirektören för verket, att

beloppet af de honom tillkommande löneförmåner syntes böra bestämmas

i någon mån motsvarande disponentarfvodet i större affärsföretag. Därvid

ansågs det ur flera synpunkter lämpligt att låta löneförmånerna utgå

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

dels i form af ett fast arfvode dels såsom tantiem å den vid kanal- och

vattenverket uppkommande nettovinsten för hvarje år.

Då denna tantiem, bland annat, hade till ändamål att uppbringa

öfverdirektörens löneförmåner utöfver det fasta arfvodet till ett belopp,

som kunde anses erforderligt för vinnande af angifna syfte, ansågo kommitterade

densamma böra utgå efter procentsatser i viss mån sjunkande

med nettovinstens stigande, hvarigenom allt för stora växlingar i löneförmånerna

skulle förebyggas.

Med tillämpning af dessa grunder föreslogo kommitterade öfverdirektörens

löneförmåner till dels arfvode, 10,000 kronor, dels ock tantiem å

nettobehållningen af kanalverkets rörelse, med 4 procent å hvad af nettobehållningen

ej öfverstege 50,000 kronor, 3 procent å hvad öfverstege

50,000 men icke 100,000 kronor samt 2 procent å hvad öfverstege 100,000

kronor. Därjämte föreslogs förmånen af fri bostad med vedbrand och elektrisk

belysning.

I anslutning därtill förklarade sig den dåvarande chefen för civildepartementet,

vid ärendets föredragning den 10 mars 1905, anse, att, om

ock aflöningsförmånerna för öfverdirektören vore beräknade efter en högre

måttstock än den för statens tjänstemän i allmänhet gällande, sådant i

detta fall icke kunde undvikas, för så vidt staten skulle kunna påräkna

att till deri viktiga befattningen erhålla lämplig person. Aflöningen borde

tydligen vara så afpassad, att den motsvarade de aflöningsförmåner,

som plägade tillkomma chefen för enskilda affärsföretag af jämförlig

omfattning.

I öfverensstämmelse med kommitterades förslag framlades också proposition

i ämnet till 1905 års Riksdag.

Riksdagen vidtog emellertid den ändring i förslaget, att arfvodet åt

den föreslagna öfverdirektören, som enligt Riksdagens mening borde benämnas

verkställande direktör, bestämdes till 7,000 kronor. Mot den föreslagna

tantiemen gjordes icke någon anmärkning.

Vid bestämmande af denna aflöning förutsattes, att, intill dess den

elektriska kraftstationen blifvit anlagd och fullbordad, verkställande direktören,

i stället för den tantiem, som därefter af den behållna inkomsten

af kraftstationen syntes böra utgå till honom, komme att på grund af

5—121319. Löneregler ing shommitténs bet. XXXIV.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

det ansvarsfulla arbete, som anläggningen af denna medförde för honom,

åtnjuta särskilt arfvode från anslaget för kraftstationens anläggning.

Enligt hvad vederbörande departementschef vidare framhöll till statsrådsprotokollet

den 2 april 1909, syntes det honom vara uppenbart, att

de grundsatser, som tillämpades i fråga om verkställande direktören för

Trollhätte kanal- och vattenverk, borde blifva gällande äfven i fråga om

öfveringenjören vid kraftverket. Denne skulle blifva icke blott den tekniske

chefen för den högst betydande anläggningen utan äfven den, som

i första hand skulle sköta underhandlingarna om försäljning af elektrisk

energi. Klart vore, att man för en så kräfvande befattning måste söka

förvärfva en verkligt dugande förmåga. De aflöningsbelopp, som betalades

vid enskilda företag af ifrågavarande beskaffenhet, vore emellertid så höga,

att staten, om den ej skulle ligga under i konkurrensen, måste vara beredd

att bestämma aflöningen högre än som i allmänhet vore vanligt i

statstjänst.

I sådant hänseende nämnde departementschefen, att disponenten vid

Sydsvenska kraftaktiebolagets kraftverk med 14,000 installerade turbinhästkrafter,

enligt hvad uppgifvits, åtnjöte en årsaflöning af 20,000 kronor.

För öfveringenjören vid Trollhättans kraftverk med dess 76,000

turbinhästkrafter hade af vattenfallsstyrelsen föreslagits, förutom naturaförmåner,

en lön af 8,000 kronor jämte tantiem å nettovinsten, beräknad till

1 procent å hvad af vinsten ej öfverstege 200,000 kronor och till 0,5 procent

å öfverskjutande belopp. Under antagande af en nettovinst å 1,000,000

kronor skulle öfveringenjörens kontanta aflöning sålunda komma att uppgå

till 14,000 kronor. I betraktande af hvad departementschefen anfört syntes

detta honom ingalunda oskäligt.

Hvad anginge beräknandet af nettovinsten, anmärkte han, att bokföringen

gifvetvis borde ske på sådant sätt, att nettovinsten icke utfördes

förr än nödiga afskrifningar ägt rum och tillika beräknats ränta å anläggningskostnaderna,

motsvarande den ränteutgift, som genom medlens utbetalande

förorsakats riksgäldskontoret.

I vattenfallsstyrelsens förslag till aflöningsreglemente förutsattes, att

styrelsen skulle kunna, där sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kunde ske, åt öfveringenjören årligen medgifva ledighet med bibe
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

hållande af full aflöning under högst en månad. Däremot syntes departementschefen

icke vara något att erinra.

I fråga om öfveringenj örens pensionering ansåg departementschefen

icke nödigt att redan då meddelades bestämmelser. Denna fråga sammanhängde

nämligen så nära med spörsmålet om ordnandet af den öfriga

personalens pensionsförhållanden, att densamma lämpligen borde samtidigt

därmed pröfvas. Det syntes också vara tillräckligt att föreskrifva, att

öfveringenj ören skulle vara skyldig underkasta sig de bestämmelser rörande

pensionering, som kunde varda stadgade.

Mot de af vattenfallsstyrelsen för åtnjutande af ifrågavarande aflöningsförmåner

föreslagna bestämmelser hade departementschefen icke funnit

något att erinra.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

Riksdagen uti berörda proposition n:r 164

dels bestämma, att öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan

skulle från och med år 1910 äga åtnjuta 8,000 kronor såsom lön samt i

stället för tjänstgöringspenningar tantiem å nettovinsten af kraftverkets

rörelse att utgå, därest vinsten icke öfverstege 200,000 kronor, med 2,000

kronor och, därest vinsten öfverstege 200,000 kronor, med ytterligare en

half procent å öfverskjutande belopp, allt för år räknadt, samt att öfveringenjören

därjämte finge åtnjuta förmånen af fri bostad med bränsle och

elektrisk belysning efter vattenfallsstyrelsens bestämmande eller ock ersättning

därför med 1,500 kronor om året;

dels medgifva, att vattenfallsstyrelsen finge, där sådant utan hinder

för göromålens behöriga gång kunde ske, årligen bevilja öfveringenjören

ledighet med bibehållande af full aflöning under högst en månad;

dels ock för åtnjutande af ifrågavarande aflöningsförmåner stadga

följande bestämmelser:

att öfveringenjören skulle vara underkastad icke allenast de i gällande

instruktion gifna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller

annan befattning, som kunde varda honom i behörig ordning ålagd, dock

utan minskning i den honom vid förflyttningen tillkommande aflöning eller

pensionsrätt;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

att öfveringenjören jämväl skulle vara underkastad den reglering af

tantiem, som kunde varda i vederbörlig ordning bestämd;

att med ifrågavarande befattning icke finge förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med samma befattning ej heller finge förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som vore

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej vattenfallsstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej finge anses inverka hinderlig!

för tjänstgöringen i vattenfallsverket, funne uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tantiem finge uppbäras endast för den tid, öfveringenjören verkligen

tjänstgjort eller erhållit ledighet med bibehållande af full aflöning;

att öfveringenjören, därest han af sjukdom hindrades att förrätta sin

befattning, ägde uppbära hela lönen;

att under ledighet, som åtnjöt es för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring eller

under eljest förekommande lagligt tjänsteförhinder, öfveringenjören kunde

af vattenfallsstyrelsen förpliktas att, utöfver tantiem, afstå så mycket

af lönen, som för befattningens uppehållande erfordrades eller eljest pröfvades

skäligt;

att, därest emellertid öfveringenjören i följd af kroppsskada, ådragen

under tjänsteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, skulle,

såsom undantag från hvad förut stadgats, aflöningen kunna, efter vattenfallsstyrelsens

bepröfvande, till honom utgå oafkortad under högst sex

månader; hvaremot på pröfning af Kungl. Maj:t skulle ankomma, till huru

stor del aflöning kunde böra till den skadade utgå efter omförmälda tid

af sex månader;

att, därest öfveringenjören afhölle sig från tjänstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt

förfall, han under tiden ej Unge åtnjuta någon aflöning;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

att, därest öfveringen]ören blefve afstängd från tjänstgöring eller

tagen i häkte, den del af hans aflöning, som icke af vattenfallsstyrelsen

pröfvades böra användas till befattningens uppehållande, skulle under tiden

innehållas, såvida ej vattenfallsstyrelsen funne skäligt låta honom uppbära

något däraf; samt

att öfveringenjören skulle vara skyldig underkasta sig de bestämmelser

i fråga om pensionering, som kunde varda stadgade.

Uti skrifvelse den 24 maj 1909, n:r 225, i anledning af sistberörda

proposition anförde Riksdagen, bland annat, följande.

Då, såsom i statsrådsprotokollet framhållits, det måste anses vara af

stor vikt, att för den kräfvande befattningen såsom öfveringenjör vid Trolihätte

kraftverk förvärfvades en verkligt dugande förmåga, hade Riksdagen

ansett det vara skal att för denne tjänsteman bestämma de jämförelsevis

betydande aflöningsförmåner, som af Kungl. Maj:t föreslagits.

Med afseende å befattningens art borde emellertid enligt Riksdagens

mening nämnde öfveringenjör, i likhet med hvad beträffande vattenfallsdirektören

samt cheferna för järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen blifvit vid

senast genomförda löneregleringar bestämdt, tillsättas genom förordnande

på viss tid. Sistnämnda tre ämbetsmän hade af Kungl. Maj: t erhållit förordnande

hvar och en på sex år, och enligt Riksdagens uppfattning syntes det

vara lämpligt, att jämväl befattningen såsom öfveringenjör vid kraftverket i

allmänhet tillsattes på nämnda tid.

I öfverensstämmelse med hvad af Riksdagen uttalats i fråga om befattningens

tillsättning syntes den fasta aflöningen för öfveringenjören böra

benämnas icke lön utan arfvode.

Beträffande öfveringenjörens pensionering förelåge icke något förslag,

men af statsrådsprotokollet syntes ’ framgå, att Riksdagen hade att från

Kungl. Maj:t motse framställning därom i sammanhang med förslag till

ordnande af aflönings- och pensionsförhållandena för öfriga befattningshafvare

vid kraftverket, och föreställde sig Riksdagen, att Kungl. Maj:t därvid

komine att för öfveringenjören föreslå en efter hans aflöningsförmåner och

ställning lämpad pension att utgå efter liknande grunder, som blifvit bestämda

för vattenfallsdirektören.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Med afseende å de för åtnjutande af öfveringenjörens aflöningsförmåner

föreslagna bestämmelserna hade Riksdagen icke haft annat att erinra,

än att det enligt Riksdagens mening borde tillkomma Kungl. Maj:t — icke,

såsom föreslagits, vattenfallsstyrelsen — att i särskilda fall afgöra, huruvida

med öfveringenjörsbefattningen skulle kunna förenas viss annan tjänstebefattning

eller visst uppdrag.

Riksdagen hade alltså beslutat i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

med de af Riksdagen antydda ändringar och tillägg.

1910 års

riksdag.

Genom beslut vid 1910 års riksdag anvisades ett belopp af 1,000,000

kronor att användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed

sammanhängande arbeten (jfr Riksdagens skrifvelse den 9 juni 1910 n:r 6).

För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora

Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare

och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande

af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljades vid samma

riksdag 21,500,000 kronor (jfr Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1910

n:r 151). Af nyssnämnda belopp lära emellertid 10,983,000 kronor hafva

beräknats för anläggningar, som skulle utföras genom vattenfallsstyrelsens

försorg. ''

Vid ifrågavarande riksdag antogos, jämlikt skrifvelse den 9 juni

1910 n:r 170, grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall.

Enligt § 1 af nämnda grunder skulle nedan angifna vattenfall och

för deras tillgodogörande afsedda fastigheter förvaltas af vattenfallsstyrelsen,

nämligen:

a) kronan tillhöriga vattenfall i Göta älf;

b) Alfkarleby vattenfall;

c) de vattenfall, som redan inköpts eller framdeles komme att förvärfvas

för elektrisk drift å statsbanorna, där ej Kungl. Maj:t för särskildt

fall förordnade, att förvaltningen af sådant vattenfall eller för dess tillgodogörande

afsedd fastighet eller del däraf skulle tillkomma annan myndighet;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

d) sådana i Norrland belägna vattenfall, som enligt särskilda bestämmelser

i afvittringsförfattningarna reserverats för kronans räkning; samt

e) kronan tillhöriga vattenfall, hvilka enligt särskilda beslut, som af

Kungl. Magt meddelades, öfverflyttades från annan myndighet till förvaltning

af vattenfallsstyrelsen.

1911 års

Vid 1911 års riksdag framlade Kungl. Magt proposition, n:r 94, riksdag.

angående godkännande af förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän

vid statens vattenfallsverk.

Uti afgifvet utlåtande n:r 52 hemställde statsutskottet, bland annat,

att Riksdagen måtte godkänna ett vid utlåtandet fogadt förslag till aflöni

ngsreglemente.

Sedan Riksdagens kamrar vid behandling af ärendet stannat vid

skiljaktiga beslut och gemensam omröstning verkställts, anmäldes i skrifvelse

den 31 maj 1911, n:r 241, att Riksdagen dels, med afslag å Kungl.

Maj:ts proposition, beslutat att icke då vidtaga någon ändring i gällande

aflöningsstater för Trollhätte kanal- och vattenverk, dels ock medgifvit,

att kostnaderna för aflöning och drift vid ifrågavarande vattenverk finge

under år 1912 bestridas direkt af vederbörande verks medel.

I särskild afdelning af detta betänkande redogör kommittén närmare

för innehållet af såväl Kungl. Maj:ts som statsutskottets förslag i

ämnet.

Genom beslut vid 1911 års riksdag anvisades 1,500,000 kronor för

anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från

statens kraftverk vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

Tillika anvisades ett anslag af 150,000 kronor till ökande af Trollhäfte

fastighetsförvaltnings rörelsekapital (jfr Riksdagens skrifvelse den 31 maj

1911 n:r 244).

Efter framställning i kungl. proposition n:r 108 vid samma års

riksdag beviljades för anläggande af ett statens kraftverk vid Alfkarleby

ett anslag af 9,210,000 kronor (jfr Riksdagens skrifvelse den 30 maj 1911

n:r 220.)

På förslag af Kungl. Maj:t (i proposition n:r 221) godkändes ock

förlikningsaftal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

angående strand- och vattenrätt i Dalälfven samt medgafs, att det belopp,

430,000 kronor, soin staden enligt aftalet hade att erlägga till kronan,

finge användas för inköp af vattenfall med utmål eller sådana delar af

vattenfall eller för vattenfalls tillgodogörande nödig mark, som kunde

erfordras för komplettering af kronan redan tillkommande rätt till vatten

och utmål, samt att de fastigheter med vatten och fiskerätt, som i följd

däraf kunde komma att af Kungl. Maj:t och kronan förvärfvas, finge

ställas under vattenfallsstyrelsens förvaltning (Riksdagens skrifvelse den

27 maj 1911 n:r 192).

1912 års riks- Vid 1912 års riksdag har anvisats ett belopp af 1,500,000 kronor att

“3‘ användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk

energi från statens kraftverk vid Trollhättan, samt för därmed sammanhängande

arbeten.

För inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk anvisades vidare ett

anslag af 125,000 kronor och för anordningar vid Trollhätte kraftstation till

förekommande af driftstörningar på grund af isbildning i Göta älf ett anslag

af 110,000 kronor.

Därjämte medgaf Riksdagen, att från Trollhätte fastighetsförvaltnings

rörelsekapital finge, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t

utfärdade, af vattenfallsstyrelsen utlämnas byggnadslån företrädesvis åt i

statens tjänst anställda personer, till Indika med äganderätt eller tomträtt

upplätes tomter inom sådant för egna hem afsedt område å de till Trollhätte

fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för hvithet plan blifvit af

Kungl. Maj:t fastställd.

Tillika anvisades ett belopp af 1,500,000 kronor att användas för

anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens

kraftverk vid Alfkarleby, samt för därmed sammanhängande arbeten.

(Jämför beträffande omförmälda vid 1912 års riksdag fattade

beslut Riksdagens skrifvelse den 30 maj 1912 n:r 232 punkterna 21:o—

24:o och 27:o).

Inköp af Vid ifrågavarande riksdag framlades äfven förslag om förvärfvande

S°k‘nal''i6 statsverkets räkning af Södertälje kanal.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Fråga därom hade framkommit under utredning angående lämpligaste

sträckningen för ytterligare järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer.

Det hade nämligen visat sig, att järn vägsfrågan i hög grad påverkades af

förhållandet till Södertälje kanal, hvilken ägdes af Södertälje kanal- och

slussverksaktiebolag.

Sedan den s. k. Södertäljekoinmissionen, hvilken erhållit uppdrag

att yttra sig angående nämnda järnvägsförbindelse, framlagt alternativa

förslag beträffande järnvägslinjens sträckning, anmodade vederbörande

departementschef med Kungi. Maj:ts tillstånd tre sakkunniga att afgifva

utredning och yttrande, huruvida vid genomförandet af vissa af nyssnämnda

alternativ behof förelåge eller eljest ansåges önskvärdt att staten

förvärfvade Södertälje kanal, samt, därest sådant förvärf komme att tillstyrkas,

utreda, på hvilka villkor detta kunde ske, och därjämte afgifva

redogörelse för kanalens ekonomiska ställning in. in.

De sakkunniga tillstyrkte inköp af kanalen och öfverlämnade förslag till

kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af kanalen

och annan Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag tillhörig egendom.

Enligt nämnda kontraktsförslag skulle bolaget till Kungl. Maj:t

och kronan försälja Södertälje kanal med all bolagets egendom såväl i

reda penningar och värdehandlingar som i fastigheter och lösören jämte

alla bolagets rättigheter mot en köpeskilling af 1,035,000 kronor. Tillträdet

skulle ske den 1 januari 1913.

I fråga om den hos bolaget anställda personalen innehöll § 10 af

förslaget följande:

»Alla de vid kanal verkets öfverlämnande till kronan i bolagets tjänst

vid kanalen i Södertälje anställda personer tillförsäkras rätt att med åtnjutande

af de dem nu tillkommande aflöningsförmaner bibehållas vid

• sitt arbete, så länge de tillfredsställande fullgöra detta.

Nuvarande kanalinspektoren tillerkännes rätt att, då hans anställning

vid kanalverket upphör, komma i åtnjutande af pension från statsverket

till belopp af 5,750 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

Nuvarande sekreteraren hos bolagets direktion tillerkännes rätt

att från och med den 1 januari 1913 komma i åtnjutande af pension

från statsverket till belopp af 400 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

6—121319. Löneregleringskommitténs bet. XXXIV.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

De personer, som enligt bifogade specifikation nu från bolaget åtnjuta

pension, bibehållas efter ingången af år 1913 vid samma förmån

på statsverkets bekostnad.»

Enligt hvad kanaldirektionen uppgaf, voro vid bolaget anställda

följande personer med nedan angifna aflöningsförmåner:1

I Stockholm: Årslön.

Kronor.

Sekreterare G. von Prinzencreutz...................... 400

Kamrerare N. Kellin............................ 600

Vaktmästare................................ 75

I Södertälje:

C. O. Gottfriedz, kanalinspektor ock uppbördsman...........6,000

Densamme till kontorsbiträde i medeltal................ 700

jämte fri bostad och vedbrand .................. — 6,700

A. Levin, slussmästare, lön jämte fri bostad och vedbrand...........1,800

C. O. Eriksson, slussvakt, d:o........................ 1,350

A. Gustafsson, signalvakt, lön jämte fri bostad och vedbrand......... 900

J. V. Enberg, extra slussvakt........................1,160

Hj. Wikstrand, d:o.............................1,160

C. J. Karlberg, d:o.............................1,160

Alb. Andersson, d:o............................1,160

C. P. Darelius, d:o.............................1,160

A. Harzell, d:o..............................1,000

A. Carlsson, befälhafvare å bogserbåten................1,500

Densamme 5 % på bruttoinseglingen omkring.............. 420 1,920

A. Andersson, maskinist å bogserbåten....................1,625

C. Andersson, eldare, 80 kr. pr månad under seglation............ 780

Pensioner hade tillerkänts nedannämnda personer med

följande belopp:

Kronor.

E. O. Hindbeck, f. d. sekreterare...................... 400

P. E. Söderström, f. d. slussvakt...................... 500

A. Carlsson, f. d. befälhafvare å bogserbåten.................1,000

Eröken H. Godén, kontorsbiträde...................... 250

1 Enligt uppgift hade icke någon af bolagets tjänstemän eller betjäning rörande sin

tjänst kontrakt eller motsvarande aftal med bolaget.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 19 april 1912 af ifrågavarande

ärende framhöll vederbörande departementschef, att Södertälje

kanal redan i sitt nuvarande skick vore en synnerligen viktig kommunikationsled,

som det läge i statens intresse att behärska.

Ännu större betydelse ansåg departementschefen kanalen kunna

erhålla, om den utvidgades; också hade från flera håll uttalats önskvärdheten

af att en utvidgning af kanalen komme till stånd.

Emellertid syntes ingen utsikt finnas, att kanalbolaget skulle taga

initiativ till ombyggnad. Anslag af statsmedel till så betydande belopp,

som i hvarje fall skulle kräfvas för kanalens utvidgande, ansåg departementschefen

knappast kunna ifrågakomma i annat fäll än att staten förvärfvade

äganderätten till densamma.

Frågan om kanalens ombyggnad kunde emellertid icke för det dåvarande

föreläggas Riksdagen. Denna omständighet borde dock ej medföra

ett anstånd med det köp, hvarom fråga vore. Det viktigaste skälet mot

ett sådant anstånd vore den samtidigt föreliggande frågan om järnvägens

framdragande öfver kanalen.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

Riksdagen uti proposition n:r 229, bland annat,

att medgifva, att Kungl. Maj:t finge genom aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ofvanberörda köpekontrakt förvärfva Södertälje kanaloch

slussverksaktiebolags däri omförmålda egendom för en köpeskilling

af 1,035,000 kronor;

att medgifva, att de obligationer och depositioner, som sålunda från

bolaget förvärfvades, finge användas till köpeskillingens likvidering;

att för gäldande af återstående köpeskillingen anvisa för år 1913

högst 780,000 kronor;

att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning finge tills

vidare bestridas af kanalverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, som genom köpet

förvärfvades, med undantag af hvad som åtginge till köpeskillingens gäldande,

finge stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Riksdagen beslöt i enlighet med hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit

(jfr Riksdagens skrifvelse den 30 maj 1912 n:r 232 punkten 32:o).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Förslag vid 1911 års riksdag till aflöningsreglemente för tjänstemän

vid statens vattenfallsverk in. in.

ungi. pro- Såsom förut är nämndt, framlade Kungl. Maj:t vid 1911 års riksdag

position, proposition, n:r 94, angående godkännande af förslag till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Under åberopande af ett vid propositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokoll

för den 17 februari 1911 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till aflöningsreglemente

;

dels medgifva, att de aflöningsförmåner, som enligt samma reglemente

skulle tillkomma tjänstemän vid statens vattenfallsverk, finge utgå

direkt af vederbörande verks medel;

dels besluta, att de pensioner, hvilka med tillämpning af nämnda

reglemente skulle komma att beviljas tjänstemän vid statens vattenfallsverk,

likaledes skulle utgå direkt af vederbörande verks medel;

dels ock, under förutsättning af sådan ändring i reglementet för

civilstatens änke- och pupillkassa, att tjänstemän vid statens vattenfallsverk

blefve förpliktade till delaktighet i kassan, medgifva,

att de tilläggsafgifter, hvilka enligt § 16 i sistberörda reglemente

kunde komma att affordras sådana tjänstemän för inträde i nämnda kassa

. äfvensom de befordringsafgifter, som jämlikt § 14 i samma reglemente

skulle till kassan utgifvas af förmän och vakter, hvilka före 1912 års ingång

anställts vid Trollhätte kanalverk, finge utbetalas af vederbörande

verks medel; samt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

att, därest ordinarie tjänsteman vid statens vattenfallsverk icke kunde

bereda sig delägarrätt i civilstatens änke- och pupillkassa, till änka och

barn, som han kunde komma att efterlämna, finge af vederbörande verks

medel utbetalas pension med samma belopp och enligt samma grunder,

som gällde för pension från civilstatens änke- och pupillkassa, under villkor

att tjänstemannen till verkets kassa betalade lika stora års- och befordringsafgifter,

som han skolat erlägga, om han varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa, dock att förmän och vakter, hvilka före 1912

års ingång anställts vid Trollhätte kanal verk, endast behöfde erlägga årsafgifter.

Kung]. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente var af följande lydelse:

§ i.

Till öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan utgår i årligt arfvode 8,000

kronor samt i stället för tjänstgöringspenningar tantiem, på sätt i § 3 stadgas.

§ 2.

Aflöning till öfriga tjänstemän utgår enligt nedan angifna grunder samt fördelas, på

sätt nedan stadgas, i lön och tjänstgöringspenningar.

Aflöningen utgår jämlikt följande aflöningsskala. med däri angifna årliga belopp samt

enligt nedanstående fördelning mellan lön och tjänstgöringspenningar inom de särskilda aflöningsklasserna:
-

Klass.

Lön.

Tj änstgörings-

Summa

penningar.

aflöning.

1.......

.......4,500

3,000

7,500

2.......

.......4,200

2,800

7,000

3.......

.......3,900

2,600

6,500

4.......

.......3,600

2,400

6,000

5.......

.......3,300

2,200

5,500

6.......

.......3,000

2,000

5,000

7.......

.......2,760

1,840

4,600

8.......

.......2,520

1,680

4,200

9.......

.......2,280

1,520

3,800

10.......

.......2,040

1,360

3,400

11.......

.......2,000

1,000

3,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Klass.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

Summa

aflöning.

12.......

.......1,800

900

2,700

13.......

.......1,600

800

2,400

14.......

.......1,400

700

2,100

15.......

.......1,350

450

1,800

16.......

.......1,240

410

1,650

17.......

.......1,130

370

1,500

18.......

.......1,040

340

1,380

19.......

....... 950

310

1,260

20.......

....... 920

220

1,140

21.......

....... 820

200

1,020

22.......

....... 770

190

960

23.......

....... 720

180

900

Dessutom äga tjänstemännen åtnjuta fri bostad eller ersättning härför. Denna förmån

och ersättning räknas till lönen och beträffande öfveringenjör vid kraftverk till

arfvodet.

§ 3.

Aflöning åtnjutes af tjänstemän med undantag af öfveringenjör vid kraftverk enligt

följande reglering:

Klass.

Lägsta

aflöning.

Klass.

Högsta

aflöning.

Kronor.

Kronor.

Kan al ver k.

Öfveringenjör ....................

4

6,000

1

7,500

Kanalingenjör...................

10

3,400

5

5,500

Kanalinspektor af l:a lönegraden...........

10

3,400

7

4,600

> » 2:a > ...........

11

3,000

8

4,200

Bokhållare af l:a lönegraden............

14

2,100

11

3,000

» > 2:a > ............

16

1,650

12

2,700

Förman > l:a » ......•.....

18

1,380

14

2,100

> > 2:a > ............

19

1,260

15

1,800

Kontorsskrifvare, kvinnlig..............

21

1,020

15

1,800

Maskinist.....................

23

900

17

1,500

Sluss-, bro-, kanal- och hamnvakt..........

23

900

19

1,260

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Klass.

Lägsta

aflöning.

Klass.

Högsta

aflöning.

Kraftverk.

A. Vid hufvudstation.

Kronor.

Kronor.

Öfveringenjörsassistent...............

9

3,800

4

6,000

Driftingenjör....................

9

3,800

4

6,000

Distriktsingenjör..................

10

3,400

5

5,500

Kontrollör och statistiker..............

13

2,400

10

3,400

Bokhållare af l:a lönegraden ............

14

2,100

11

3,000

» > 2:a > ............

16

1,650

12

2,700

Driftverkmästare..................

13

2,400

9

3,800

Instrumentmakare..................

13

2,400

10

3,400

Ofvermontör....................

15

1,800

12

2,700

Förman å reparationsverkstad............

17

1,500

13

2,400

1 Maskinist af l:a lönegraden.............

17

1,500

13

2,400

> » 2:a » .............

20

1,140

16

1,650

1 Montör.......................

19

1,260

15

1,800

Kontorsskrifvare, kvinnlig..............

21

1,020

15

1,800

i Telefon-, port- och dammvakt.............

23

900

19

1,260

B. Å distrikt.

[ Distriktsingenjör..................

9

3,800

6

5,000

| Stationsförinan...................

15

1,800

12

2,700

| Montör......................

19

1,260

15

1,800

Kontorsskrifvare, kvinnlig..............

21

1,020

15

1,800

Itäkenskapsafdelning''.

Byrådirektör....................

7

4,600

4

6,000

Kassör.......................

11

3,000

8

4.200

Revisor och kontrollinspektor............

13

2,400

10

3.400

Bokhållare af l:a lönegraden ............

14

2,100

11

3,000

» » 2:a > ............

16

1,650

12

2,700

Kontorsskrifvare, kvinnlig..............

21

1,020

15

1,800

Vakt.......................

23

900

19

1,260

Till telefon- eller portvakt, som förrättar mera maktpåliggande arbete, samt till vakt,

anställd vid administrationsbyggnaden i Trollhättan, må, efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande,

kunna utbetalas tilläggsarfvode af högst 300 kronor om året.

Tantiem utgår:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

till öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan å nettovinsten af kraftverkets

rörelse med 2,000 kronor, därest vinsten icke öfverstiger 200,000 kronor, samt, därest vinsten

öfverstiger 200,000 kronor, med ytterligare en half procent å Överskjutande belopp, allt för

år räknadt, samt

till distriktsingenjör, stationerad utom hufvudstationen, å årets ökning i inkomst a

försåld elektrisk energi från honom underställda sekundärstationer med viss procent, som af

vattenfallsstyrelsen bestämmes, dock icke utöfver 3,000 kronor för år.

Tantiem utgår för året på en gång, sedan årets bokslut blifvit af vattenfallsstyrelsen

godkändt, och anses, där fördelning mellan olika tjänstförrättare skall ske, falla med samma

belopp på hvarje del af året.

§ 4,

Antalet af nedanstående befattningar utgör:

Öfveringenjörer......................2

Byrådirektör.......................1

Öfveringenjörsassistent...................1

Driftingenjör.......................1

Kanalingenjör.....•................1

Distriktsingenjörer............. 3

Kanalinspektorer af lista lönegraden..... 2

Kanalinspektor af 2:a lönegraden..............1

Kassör.........................1

Kontrollör och statistiker.................1

Revisor och kontrollinspektor................1

Antalet öfriga i § 3 omförmälda befattningar bestämmes för hvarje år af Kungl.

Maj:t.

§ 5.

l:o. Tjänsteman, för hvilken aflöning i § 3 finnes bestämd till ett lägsta och ett högsta

belopp, erhåller afiöningsförhöjning enligt de bestämmelser, hvilka finnas sammanförda

i den vid detta reglemente fogade aflöningstabell under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande tjänsteman

därvid tillgodoräknas den tid, som före detta aflöningsreglementes trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till motsvarande befattning hos vattenfallsverket,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Trollhatte kanal- och vattenverk, Nya Trollhätte kanalbolag eller bogseringsanstalten

mellan Ströms kanal och Ivarslund;

att befattningshafyare vid Trollhätte kanalverb, räkenskapsafdelningen i Trollhättan,

provisorisk kraftstation i Trollhättan eller bogseringsanstalten mellan Ströms

kanal och Ivarslund, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle erhålla

lägre aflöning än han förut tillsammans uppburit, äger såsom personligt tillägg till

lönen uppbära skillnaden, intill dess hans aflöning stigit till samma belopp;

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från en befattning

till annan, hvars begynnelseaflöning är lika med eller lägre än den aflöning,

som han vid tiden för förflyttningen uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger

för uppflyttning i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft

aflöning efter närmast lägre klass, oafsedt hvilken befattning han därunder innehaft;

dock att den, som efter egen ansökning förflyttas till befattning med aflöning enligt

lägre klass än den han vid förflyttningen tillhör, ej må bekomma högre aflöning än

den för förstnämnda befattning bestämda slutaflöning;

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning i

högre klass, redan uppnatt den lefnadsalder, vid hvilken han enligt bestämmelserna i

§ 19 mom. 5 här nedan är skyldig att från tjänsten afgå, icke må uppflyttas i

högre klass.

2:o. Undantagsvis ma, för förvärfvande i tjänst af särskild! kvalificerad person, Kungl. Maj:t

kunna tilldela tjänsteman aflöning efter högre klass än den, som i ofvan angifna

reglering finnes såsom lägsta aflöning för den åt tjänstemannen innehafda befattning

angifven.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, åtnjuter under tiden de med densamma

förenade aflöningsförmåner.

I öfrigt utgår ersättning för uppehållande af högre befattning sålunda, att den vikarierande

äger, mot afstående af egna tjänstgöringspenningar, uppbära ersättning för mistade

tjänstgöringspenningar och därutöfver hvad som motsvarar skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna

i lägsta lönegraden för, a ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och,

klandra sidan, den vikarierandes egen befattning. Dylik vikariatsersättning utgår dock icke,

då uppehållandet af högre befattning är beroende däraf, att tjänsteman företagit af sin

berörda befattning föranledd tjänsteresa, som varat endast några få dagar.

För befattning, med hvilken icke är förenad tjänstgöringspenningar, beräknas dessa

för nu angifna fall skola utgöra en tredjedel af arfvodet.

§ V.

För åtnjutande af den i detta reglemente uppförda aflöning gälla följande allmänna

bestämmelser:

7—121319. Löneregleringshommitténs bet. XXXIV.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande instruktion gifna bestämmelser,

utan ock den utvidgade eller förändrade tjänstgöring eller den förflyttning till

annan tjänstgöringsort eller annan befattning, som kan varda honom i behörig ordning alagd,

dock utan minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande

aflöning eller pensionsrätt.

Utgår någon del af aflöningen i form af tantiem, är tjänstemannen underkastad den

reglering häraf, som kan varda i vederbörlig ordning bestämd.

Med befattning vid vattenfallsverket må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit

registreradt såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, sa framt ej, hvad angår öfveringenjör

eller byrådirektör, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning, vattenfallsstyrelsen,

uppå därom gjord framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen vid vattenfallsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

Tjänstgöringspenningar och tantiem fa uppbäras endast för den tid, befattnings innehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester.

Tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela

lönen eller arfvodet.

Under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, under

afstängning från tjänstgöring eller under eljest förekommande lagligt tjänsteförninder, kan

den tjänstledige af vattenfallsstyrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar och tantiem,

afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt.

Därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, adragen under tjansteutöfning,

blifvit oförmögen till tjänstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt,

aflöningen kunna, efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad under

högst sex månader; ankommande däremot på pröfning af Kungl. Maj:t, till huru stor del

aflöning kan böra till den skadade utgå efter omförmälda tid af sex månader.

Vid sjukdomsförfall, tjänsteresa eller när det erfordras för beredande af semester skall

tjänsteman af lägre grad vara skyldig att, om lian förordnas till högre befattning, bestrida

densamma, dock ej längre tid än saminanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromalens behöriga gång kan

ske, åtnjuta semester, i ingenjörstjänst anställda beiattningshafvare, byrådirektör, kanalinspektor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

kassör, kontrollör och statistiker, revisor och kontrollinspektor, bokhållare och kontorsskrifvare

under högst 30 dagar samt öfrig personal under högst 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att

å tid af året, som bestämmes af vederbörande öfverordnade myndighet, begagna sig af

semester.

§ 9.

Vid afgång från tjänst till följd af afskedstagande, entledigande eller dödsfall utgår

själfva lönen eller arfvodet till månadens slut.

Aflidei vid vattenfallsverket anställd person, hvilkens befattning icke är uppförd å

ordinarie stat, må, därest och i den mån den myndighet, som beslutit om anställningen, så

pröfvar skäligt, den för befattningen bestämda aflöningen utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller annan vid verket anställd person

i följd af olyckshändelse, timad under tjänsteutöfning eller arbete vid verket, må ett

belopp, motsvarande deii aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas

hans dödsbo.

§ 10.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning för tjänstemän

enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, dock att vid långvarigare uppdrag, förenade

med resa från boningsorten, vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall,

da omständigheterna därtill eljest föranleda, vattenfallsstyrelsen äger bestämma lägre resekostnads-

och traktamentsersättning.

§ 11.

Förmånen af fri bostad eller ersättning därför må, efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande,

tillkomma öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan samt öfriga vid vattenfallsverket

anställda ordinarie tjänstemän, därvid ersättningsbeloppen skola beräknas för öfveringenjören

vid nämnda kraftverk till 1,500 kronor och för öfriga tjänstemän till minst 15

och högst 30 procent af aflöningen allt efter den ort, där vederbörande är placerad, och i

enlighet med de grunder, som af Kungl. Maj:t bestämmas; dock med iakttagande häraf, att

beloppet af nämnda ersättning ej må öfverstiga 1,500 kronor.

Då ersättning för bostad utgår, må, därest vattenfallsverket disponerar lägenhet, som

finnes vala för vederbörande tjänsteman lämplig, sådan lägenhet mot hyra till honom upplåtås,

därvid hyresbeloppet skall bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet

gäller för liknande lägenhet, samt, i det fall att hyran öfverstiger ersättningsbeloppet, skillnaden

af tjänstemannen erlägges till vattenfallsverket och, i motsatt fall, det belopp, hvarmed hyran

understiger ersättningen, af vattenfallsverket utbetalas till tjänstemannen.

Med fri bostad in natura är förenad förmånen af fritt bränsle och, då bostaden

ligger i närheten af ett statens kraftverk, fri elektrisk belysning, allt efter vattenfallsstyrelsens

bestämmande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

§ 12.

Tjänstemän med slutaflöning af högst 3,800 kronor, stationerade å ort där de allmänna

lefnadskostnaderna äro särskild! höga, kunna, så länge de tjänstgöra å sådan ort, af

vattenfallsstyrelsen tillerkännas dyrortstillägg, utgående, enligt af styrelsen fastställda grunder,

med högst femton procent af dem tillkommande aflöning.

Dyrortstillägg skall anses tillhöra lönen.

§ 13.

Felräkningspenningar tillkomma årligen kassören vid Trollhätte kanal- och vattenverk

med 500 kronor, kanalinspektoren vid Åkersbergs station med 400 kronor, kanalinspektorerna

vid Brinkebergskulle och Ströms stationer med 100 kronor till hvardera och bokhållare, åt

hvilken uppbörd anförtros, med 75 kronor, hvarjämte vattenfallsstyrelsen äger årligen anvisa

ett belopp af högst 300 kronor till fördelning bland de tjänstemän, som nattetid utöfva uppbördstjänst.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ 14.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos vattenfallsverket anställda tjänstemän

enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer, med högst femton procent af hvarje

belopp, som på grund af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till vattenfallsverket inflyter och utan anmärkningens framställande ej skulle

hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt eller för lågt krediteradt, till

vederbörande återgäldas.

Vid vattenfallsverket anställd tjänsteman äger i förekommande fall uppbära den andel

i straffafgift, som enligt af Kungl. Maj:t fastställdt reglemente tillkommer tjänsteman, hvilken

upptäckt försök att undandraga statsverket föreskrifna banavgifter.

§ 15.

Till personal å kanalverk tillhörig bogserbåt må utgå provision å den för bogseringen

inflytande bruttoinkomst till belopp, som vattenfallsstyrelsen äger bestämma.

Till maskinister och vakter vid kanalverk samt montörer och vakter vid kraftverk,

hvilka anlitas för arbete, fallande utanför deras vanliga arbetsområde, må utbetalas särskild

ersättning med det belopp, hvarmed arbetsförtjänsten, beräknad enligt fastställda ackordspris,

kan komma att öfverskjuta den för samma personal bestämda ordinarie aflöning.

§ 16.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst årligt belopp ma

tilldelas driftverkmästare, instrumentmakare, öfvermontör, stationsförman, förman, maskinist,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

montör och vakt äfvensom med dessa jämförlig extra personal enligt reglemente, som af

vattenfallsstyrelsen fastställes.

§ 17.

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar, åt de i föregående § nämnda ordinarie och extra tjänstemän samt

deras hos dem boende hustrur och oförsörjda barn äfvensom till andra tjänstemän, under

sjukdom, som föranledts af olycksfall i tjänsten.

§ 18.

Afhåller sig tjänsteman från. tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning.

Varder tjänsteman afstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del

af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf.

§ 19-

Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer de vid vattenfallsverket anställda

ordinarie tjänstemän enligt nedan angifna bestämmelser.

l:o. Öfveringenjör vid kraftverket vid Trollhättan, hvilken minst 12 år innehaft öfveringenjörs

förordnande eller på grund af olycksfall i tjänsten tidigare blifver oförmögen till

vidare tjänstgöring, är berättigad att i pension uppbära 5,500 kronor för år. Om öfveringenjör,

innan han uppnår 12 tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes oförmögen

till nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock utan egen begäran nödgas afgå från

sin befattning, utan att gå grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, är han berättigad

att i årlig pension uppbära 4,500 kronor, då afgången sker före eller vid 6

tjänstår, samt 5,000 kronor, då afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen

utgår af kraftverkets medel, och skall såsom pensionsafgift ett belopp af 302

kronor 50 öre årligen afdragas å det för öfveringenjören bestämda arfvodet eller,

därest afgången sker af annan anledning än olycksfall i tjänsten, den honom, intill

dess han uppnått 65 år, tillkommande pension. I öfrigt skola de här nedan angifna

allmänna pensionsgrunder i tillämpliga delar gälla äfven för öfveringenjören.

2:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till följande belopp:

5.000 kronor för öfveringenjör vid kanalverk,

4,200 kronor för byrådirektör, öfveringenjörsassistent, driftingenjör och distriktsingenjör

utom hufvudstation,

4.000 kronor för kanalingenjör och distriktsingenjör vid hufvudstation,

3,300 kronor för kanalinspektor af l:a lönegraden,

3.000 kronor för kassör,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

2,700 kronor för kanalinspektor af 2:a lönegraden samt revisor och kontrollinspektor,

2.200 kronor för kontrollör och statistiker,

2.000 kronor för bokhållare af l:a lönegraden, driftverkmästare och instrumentmakare,

1,800 kronor för bokhållare af 2:a lönegraden, öfvermontör och stationsförman,

1.200 kronor för förman, maskinist af l:a lönegraden vid kraftverk, montör och

kontorsskrifvare,

1.000 kronor för maskinist af 2:a lönegraden vid kraftverk, samt

900 kronor för maskinist vid kanalverk och vakter.

3:o. Pension är till sitt belopp antingen hel eller afkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstemannen vid tiden för

hans afgång från tjänsten gällande pensionsunderlag, dock skall för tjänsteman, som

under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från hvilken afgång äger rum,

beloppet af hel pension utgöra en femtedel af sammanlagda beloppen af de högsta

pensionsunderlag, hvilka under hvart och ett af de senast förflutna fem åren varit

för tjänstemannen gällande, och skall, därest sådan tjänsteman under någon del af

nämnda tid utan att tillika innehafva tjänst, som i detta reglemente afses, innehaft

annan statstjänst, med hvilken rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas

jämväl för den tid, sådan tjänst innehafts, och därvid tillämpas de i 3 §

af lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

gifna föreskrifter.

Afkortad pension utgör viss del af hel pension och beräknas på sätt i punkt

6:o här nedan föreskrifves.

Där vid beräkning af pensions belopp detta icke slutar a helt tiotal kronor,

skall det ökas till närmast högre tiotal kronor.

4:o. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda sextiofem lefnadsoch

trettiofem tjänstår; dock att vid anställning af öfveringenjör och annan ingenjör

vattenfallsstyrelsen må kunna för dem begränsa tjänståren intill tjugufem, samt

att för maskinister, montörer och vakter äfvensom för kontorsskrifvare nämnda

rätt inträder vid uppnådda sextio lefnads- och trettio tjänstar.

ö:o. Skyldighet att från tjänsten afgå inträder:

a) för samtliga tjänstemän vid uppnående af den i punkt 4:o stadgade lefnadsalder,

Kungl. Maj:t eller vattenfallsstyrelsen, om det tillkommer vattenfallsstyrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, därest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna, dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år;

b) för tjänsteman, som icke uppnått stadgad lefnadsålder, där han, efter att under fem

på hvarandra följande år i följd af sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att

tjänstgöra, finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen; samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

c) för tjänsteman, som träffats af olycksfall i tjänsten, där olycksfallet finnes för framtiden

medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänsteman vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga urståndsatt att

på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänsteåligganden och har han tillika uppnått

en lefnadsålder af minst sextio år, äger Kungl. Maj:t, uppå därom af vattenfallsstyrelsen

gjord framställning, förklara sådan tjänsteman skyldig att från tjänsten afgå.

6:o. Vid afgång från tjänst af anledning, som i punkt 5:0 c) sägs, utgår hel pension med

enahanda belopp som det vid tiden för olycksfallet för tjänstemannen gällande pensionsunderlag.

Har tjänsteman, som afgår på grund af någon af öfriga i punkt 5:o intagna

bestämmelser, uppnått det i punkt 4:o för rätt till hel pension stadgade antal tjänstår,

utgår till den tjänsteman hel pension, i annat fall vare han, därest tjänstårens antal

icke understiger tio, berättigad erhålla pension till afkortadt belopp i förhållande till

det mindre antalet tjänstår; dock att vid afgång från tjänst af anledning, som i punkt

5:o b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem procent af hel

pension.

Tjänsteman, som vid uppnåendet af den i mom. 4:o stadgade lefnadsålder icke

kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad till erhållande af pension, må

icke heller sedermera komma i åtnjutande af sådan, äfven om han på grund af stadgandet

i mom. 5:o a) tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda lefnadsålders inträde.

7:o. Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt eller för fel eller

försumlighet från tjänsten skild. Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång

från tjänsten icke är svensk medborgare. Har pensionstagare blifvit dömd till förlust

af medborgerligt förtroende eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17

§ strafflagen, skola, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar af pensionen

anses förverkade och pension alltså utgå med endast en tredjedel af det ursprungliga

beloppet.

8:o. För åtnjutande af förenämnda pensionsrätt skall tjänsteman erlägga pensionsafgift till

årligt belopp af viss procent å det för tjänsten gällande pensionsunderlag, nämligen

en tiondedel procent för hvarje fullt hundratal kronor af nämnda underlag, dock

lägst tre procent.

Åfgiften upptages medelst afdrag å hvarje till utbetalning förfallet aflöningsbelopp

af så stor del af pensionsafgiften, som belöper å den tid, för hvilken aflöningen utbetalas.

Åtnjuter tjänsteman icke själf den med tjänsten förenade lön eller kan af

annan anledning uppbörd icke äga rum på det i föregående punkt föreskrifna sätt, vare

tjänstemannen skyldig att inom den femtonde dagen i hvardera af mars, juni, september

och december månader till vederbörande redogörare inbetala pensionsafgiften för

löpande kvartal.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Vid uteblifven inbetalning af pensionsagift må denna utan föregående dom

eller utslag utmätas; och skall det åligga redogörare att vidtaga de för afgifts utbekommande

nödiga åtgärder.

9:o. De i föregående moment omförmälda afgifterna ingå till en särskild pensionsfond, som

förvaltas af vattenfallsstyrelsen. Från denna fond bestrides så stor del af kostnaden

för beredande af pension enligt detta aflöningsreglemente, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

finnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas

storlek. Sådan beräkning skall verkställas minst en gång hvart femte år. Erforderliga

föreskrifter om fondens förvaltning och om verkställande af .sannolikhetsberäkningen

meddelas af Kungl. Maj:t.

10:o. Pension utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken afgång från tjänsten

ägt rum till och med den månad, under hvilken pensionstagaren aflider eller pensionsrätten

eljest upphör. Utbetalning af pension sker månadsvis. Häftar pensionstagare

vid tillträde af pension för oguldna pensionsafgifter, skola dessa afgifters sammanlagda

belopp uttagas genom afdrag å pensionen, intill dess beloppet till fullo guldits.

11 :o. Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning förfallit, vare

förverkadt och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt för Kungl. Maj:t att, efter

pröfning af anledningen till försummelsen, medgifva beloppets utbetalning, om framställning

därom göres.

12:o. Pension för tjänst, som i detta reglemente afses, må, ändock att de för erhållande

af pension föreskrifna villkor uppfyllts, icke förenas med lön eller pension för

annan statstjänst förutom i de fall och med de inskränkningar, som här nedan

stadgas, nämligen:

a) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter lön för annan tjänst, pension

må, för den tid lönen för den andra tjänsten åtnjutes, utgå med en tredjedel af

det belopp, som enligt detta reglementes bestämmelser eljest skolat utgå; dock att,

därest härigenom pensionen och lönen tillsammans icke uppgå till beloppet af den

pension, som eljest skolat för förstnämnda tjänst åtnjutas, pensionen ökas med

skillnaden;

b) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter eller sedermera erhåller pension

för statstjänst, å hvilken detta reglemente icke äger tillämpning, pension för

den förra tjänsten må utgå med en tredjedel af det belopp, som eljest skolat utgå;

dock att, därest härigenom de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till

nämnda belopp, pensionen må ökas med hvad som motsvarar skillnaden;

c) att, därest med tillämpning af de i a) och b) af detta moment gifna bestämmelser

sammanlagda beloppet af lönen och pensionen eller af de båda pensionerna

understiger tre tusen kronor, afdrag å pensionsbeloppet skall äga rum endast i

den mån, som erfordras för att pensionen tillsammans med lönen eller den andra

pensionen icke må öfverstiga tre tusen kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

13:o. Tjänstår för erhållande af pension enligt detta reglemente beräknas icke allenast för

tid, under hvilken tjänstemannen innehaft tjänst, som i detta reglemente afses, utan

äfven för tid, under hvilken han innehaft annan statstjänst, tjänst hos Nya Trollhätte

kanalbolag eller bogseringsanstalten mellan Ströms kanal och Ivarslund eller ock i

statens tjänst haft extra anställning eller förordnande. Vid sådan tjänstårsberäkning

skall afdrag göras för tid, under hvilken ledighet från tjänsten ägt rum af annan

anledning än semester, sjukdom, offentligt uppdrag eller resa, som med vederbörligt

tillstånd företagits till egen utbildning; i fråga om tjänsteman, som icke äger rätt till

semester, må afdrag ej göras för tid af högst en och en half månad om året, under

hvilken ledighet må hafva åtnjutits för hälsans vårdande eller för enskilda angelägenheter.

I fråga om pension för den, som vid afgång från tjänst, som i detta reglemente

afses, erhållit pension för annan statstjänst, må tjänstår, som beräknas för

erhållande af den pension, ej ånyo beräknas såsom tjänstår, där det icke på grund af

annan tjänstgöring än den, på hvilken den förra tjänstårsberäkningen grundats, må

såsom tjänstår beräknas.

14:o. Katt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid öfvergång till

annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för

beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det,

hvartill retroaktivafgiften uppgår.

Tjänsteman, som vid detta reglementes trädande i kraft är pensionsberättigad enligt äldre

bestämmelser, äger vid denna rätt bibehållas, om han därom gör anmälan före den 1

januari 1912.

§ 20.

Öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan tillsättes genom förordnande på viss

tid af högst sex år samt öfriga tjänstemän genom konstitutorial, hvilket skall anses innebära,

att tjänsteman kan i administrativ väg afmattas från sin befattning på grund af fel eller

försummelse i tjänsten.

§ 21.

En hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder befattning såsom tjänsteman

vid vattenfallsverket, skall vara pliktig att underkasta sig nu gifna villkor och bestämmelser

samt den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda af Kungl. Maj:t bestämd,

äfvensom de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Till de nuvarande innehafvare af befattningar vid Trollhätte kanal- och vattenverk,

hvilka före den 1 januari 1912 förklara, att de icke vilja underkasta sig detta aflöningsreglemente

samt dess villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola aflöningsförmåner utgå enligt för dem nu gällande grunder.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1912.

8—121319. Löneregleringskommitténs bet. XXXIV.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Vid reglera entsförslaget var fogad följande

Åflönings
utvisande

begynnelseaflöning och aflönings
-

Klass.

23

22

21

20

19

18

17

16

15

Aflöning.

900

960

1020 1,140

1,260

1,880

1,500

1,050

1,800

Kassaiverk.

Öfveringenjör...............

Begvnnelse-

aflöniug.

6,000

Kanalingenjör..............

3,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kanalinspektor af l:a lönegraden.....

3,400

—

—

—

—

—

—

-

—

—

> » 2:a > .....

3,000

__

—

—

—

—

—

—

—

—

Bokhållare af l:a lönegraden.......

2,100

» » 2:a > ........

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Förman af l:a lönegraden.........

1,380

—

—

—

—

—

—

2

2

3

» > 2:a >

1,260

—

—

—

—

—

2

2

3

3

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Maskinist................

900

—

2

2

2

3

3

3

—

—

Sluss-, bro-, kanal- och hamnvakter ....

900

—

2

2

2

3

—

—

—

—

Kraftverk.

Å) vid hnfvudstation.

Öfveringenjör vid Trollhättan.......

8,000

Öfveringenjörsassistent..........

3,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Driftingenjör...............

3,800

Distriktsingenjör.............

3,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kontrollör och statistiker.........

2,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Bokhållare af l:a lönegraden........

2,100

—

» » 2:a » ........

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Driftverkmästare.............

2,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Instrumentmakare..........

2,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Öfvermontör..............

1,800

Förman å reparationsverkstad.......

1,500

—

—

—

—

—

—

—

2

2

Maskinist af l:a lönegraden........

1,500

—

—

—

—

—

—

—

2

2

> > 2:a > ........

1,140

—

—

—

—

2

2

3

3

—

Montör...............

1,260

—

—

—

—

—

2

2

3

3

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Telefon-, port- och dammvakter......

900

—

2

2

2

3

—

—

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

tabell,

förhöjning efter angifvet antal år.

14

13

12

ii

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

Anmärkning.

2,100

2,400

2,700

3,000

3,400

3,800

4,200

4,600

5,000

5,500

6,000

6,500

7,000

7,500

2

3

3

—

.

—

—

—

2

2

2

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

2

3

3

2

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Tantiem.

—

—

—

—

—

—

2

2

2

O

O

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

3

3

—

—

—

—

—

—

2

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

3

3

2

3

3

—

—

—

2

3

3

3

—

—

—

—

~

—

—

—

2

3

3

3

3

3

2

3

O

O

_

—

"

—

_

—

—

—

—

—

—

=

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Motion.

Stats
utskottets
förslag
-

Klass.

23

22

21

20

19

18

17

16

15

Aflöning.

900

960

1,020

1,140

1,260

1,380

1,500

1,650

1,800

B) å distrikt.

Distriktsingenjör.............

Begynnelse-

aflöning.

3,800

Stationsförman..............

1,800

—

—

—

.-

—

_

_

_

_

Montör.................

1,260

—

—

—

—

—

2

2

3

3

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Riikenskapsafdelning.

Byrådirektör..............

4,600

—

—

—

—

_

—

—

—

_

Kassör..................

3,000

—

—

—

—

—

—

—

_

—

Revisor och kontrollinspektor.......

2,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Bokhållare af l:a lönegraden.......

2,100

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

> » 2:a > .......

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Vakt............

900

—

2

2

2

3

—

—

—

—

I anledning af Kung!. Maj:ts proposition väcktes inom Riksdagens

Andra kammare en motion (n:r 333), däri hemställdes, att Riksdagen ville,

med ändring i denna del af den kungl. propositionen, besluta,

1) att den kontanta slutlönen för sluss-, bro-, hamn-, kanal- och

dammvakter vid statens vattenfallsverk måtte utgå med 1,500 kronor; samt

2) att den då gällande begynnelselönen af 960 kronor måtte för de

nämnda befattningarna bibehållas. I

I det utlåtande (n:r 52), som statsutskottet afgaf i ämnet, erinrades,

att ett fastställande af aflöningsreglemente för vattenfallsverket, medan dess

kraftverk vore föremål för stark utveckling och nya sådana vore under anläggning,

gifvetvis icke kunde innebära ett slutgiltigt ordnande för framtiden

af aflöningsförhållandena vid vattenfallsverket. Utskottet hade likväl, med

anledning af hvad i ärendet förekommit, ansett denna omständighet icke

vara af beskaffenhet att utgöra hinder för ett fastställande redan då af ett

dylikt aflöningsreglemente.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

Anmärkning.

2,100

2,400

2,700

3,000

3,400

3,800

4,200

4,600

5,000

5,500

6,000

6,500

7,000

7,500

2

3

3

Tantiem.

2

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

3

3

3

2

3

3

3

—

2

3

3

—

—

—

2

3

3

—

—

Vid den närmare granskning, utskottet underkastat Kungl. Maj:ts

framställning, hade emellertid emot densamma framkommit vissa anmärkningar,

som ansetts böra medföra en del jämkningar i de af Kungl. Maj:t

i ämnet gjorda förslag.

I de uti utlåtandet ej vidrörda delar hade utskottet icke funnit något

att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Det framhölls slutligen, att, då, vare sig Kungl. Maj:ts eller utskottets

förslag i ämnet vunne Riksdagens bifall, någon bestämd utgiftsstat

icke kunde i vanlig ordning fastställas för vattenfallsverket, det synts utskottet

angeläget, att för hvarje år för Riksdagen framlades ej allenast summariska

uppgifter å verkets inkomster och utgifter utan äfven så fullständig redogörelse

öfver verkets förvaltning, att de faktorer, som inverkat på resultatet

af dess verksamhet, därigenom komme till synes.

Utskottet hemställde:

att Riksdagen, med afslag å ofvannämnda motion, måtte i anledning

af Kungl. Maj:ts proposition

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

a) godkänna ett vid utskottets utlåtande fogadt förslag till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

b) medgifva, att de aflöningsförmåner, som enligt samma reglemente

tillkomme tjänstemän vid statens vattenfallsverk, finge utgå direkt af

vederbörande verks medel;

c) besluta, att de pensioner, hvilka med tillämpning af nämnda reglemente

komme att- beviljas tjänstemän vid statens vattenfallsverk, likaledes

skulle utgå direkt af vederbörande verks medel; samt

d) under förutsättning af sådan ändring i reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa, att tjänstemän vid statens, vattenfallsverk

blefve förpliktade till delaktighet i kassan, medgifva,

att de tilläggsafgifter, hvilka enligt § 16 i sistberörda reglemente

kunde komma att affordras sådana tjänstemän för inträde i nämnda kassa,

äfvensom de befordringsafgifter, som jämlikt § 14 i samma reglemente

skulle till kassan utgifvas af förmän och vakter, hvilka före 1912 års ingång

anställts vid Trollhätte kanalverk, finge utbetalas af vederbörande

verks medel; samt

att, därest ordinarie tjänsteman vid statens vattenfallsverk icke

kunde bereda sig delägarrätt i civilstatens änke- och pupillkassa, till änka

och barn, som han kunde komma att efterlämna, finge af vederbörande

verks medel utbetalas pension med samma belopp och enligt samma grunder,

som gällde för pension från civilstatens änke- och pupillkassa, under

villkor att tjänstemannen till verkets kassa betalade lika stora års- och

befordringsafgifter, som han skolat erlägga, om han varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa, dock att förmän och vakter, hvilka före 1912

års ingång anställts vid Trollhätte kanalverk, endast behöfde erlägga årsafgifter.

Mot statsutskottets utlåtande hade afgifvits reservationer

af herr Carl Persson, som ansett, att i det föreslagna aflöningsreglementet

för tjänstemännen i statens vattenfallsverk mom. 2 af § 5 bort

utgå, samt

af herrar A. Ekman, K. V. Rydén och E. A. Nilson, som ansett,

att utskottet bort hemställa,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

a) att Riksdagen, med afslag på Kung!. Maj:ts proposition och

motion n:r 333 inom Andra kammaren, måtte besluta att icke då vidtaga 4

någon ändring i gällande aflöningsstater för Trollhätte kanal- och vattenverk;

samt

b) att Riksdagen måtte medgifva, att kostnaderna för aflöning och

drift vid ifrågavarande vattenverk finge under år 1912 bestridas direkt af

vederbörande verks medel.

Till stöd för denna uppfattning hade herr Rydén anfört följande.

Då den föreslagna aflöningsstaten upptoge afsevärdt högre löner än

Riksdagen dittills i jämförliga fall beviljat;

då aflöningsreglementet i öfrig! innehölle åtskilliga ojämnheter, som

syntes ägnade att väcka betänkligheter;

då antalet tjänstebefattningar tilltagits efter en måttstock, som syntes

reservanten rent orimlig;

då han befarade, att dessa höga löner och detta stora antal tjänstemän

komme att medföra vidtgående konsekvenser dels med afseende på

statens blifvande kraftverk, dels ock med hänsyn till statsförvaltningen

i öfrigt;

då han ansåg det i hög'' grad önskvärd!, att förevarande lönestat

före ett definitivt antagande underställdes pröfning af 1902 års löneregleringskommitté

för vinnande af enhetlighet med andra motsvarande löneregleringar;
då

med afseende å Trollhättans kraftverk så ringa erfarenhet ännu

kunnat vinnas beträffande behofvet af tjänster och lämpligaste organisationen

;

hade han icke kunnat finna det ur någon synpunkt tillrådligt, att

Riksdagen då fattade definitivt beslut i denna fråga.

Af det vid statsutskottets utlåtande fogade förslaget till aflöningsreglemente

införas här de paragrafer, som skilja sig från Kungl. Maj:ts

förslag, och hafva därvid afvikelserna utmärkts med kur si vstil.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

§ 1 (lika).

§ 2.

Aflöning till öfriga tjänstemän ntgår enligt nedan angifna grunder samt fördelas, på

sätt nedan stadgas, i lön och tjänstgöringspenningar.

Aflöningen utgår jämlikt följande aflöningsskala med däri angifna årliga belopp samt

enligt nedanstående fördelning mellan lön och tjänstgöringspenningar inom de särskilda aflöningsklasserna:
-

Klass.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

Summa

aflöning.

1........

......4,200

2,800

7,000

2

......3,900

2,600

6,500

3........

......3,600

2,400

6,000

4.........

2,200

5,500

5........

......3,000

2,000

5,000

6........

......2,760

1,840

4,600

7........

......2,520

1,680

4,200

8........

......2,280

1,520

3,800

9........

......2,040

1,360

3,400

10........

......2,000

1,000

3,000

11........

......1,800

900

2,700

12....... .

800

2,400

13........

......1,400

700

2.100

14........

......1,350

450

1,800

15........

......1,240

410

1,650

16........

......1,130

370

1,500

17........

340

1,380

18........

310

1,260

19........

...... 920

220

1,140

20........

...... 820

200

1,020

21........

...... 770

190

960

22........

180

900

Dessutom äga tjänstemännen åtnjuta fri bostad eller ersättning härför. Denna förmån

och ersättning räknas till lönen och beträffande öfveringenjör vid kraftverk till arfvodet.

§ 3.

Aflöning åtnjutes af tjänstemän med undantag af öfveringenjör vid kraftverk enligt följande

reglering:

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Klass.

Lägsta

aflöning.

Klass.

Högsta

aflöning.

Kanalverk.

Kronor.

Kronor.

Öfveringenjör..........

3

6,000

1

7,000

Kanalingenjör.........

9

3,400

5

5,000

Kanalinspektor af l:a lönegraden . . .

9

3,400

6

4,600

> > 2:a >

10

3,000

7

4,200

> > 3:e ■> ........

11

2,700

8

3,800

Bokhållare af l:a lönegraden.....

13

2,100

10

3,000

> > 2:a > .....

15

1,650

11

2,700

Förman af l:a lönegraden........

18

1,260

11

1,800

> > 2:a > .....

SO

1,020

16

1,500

Kontorsskrifvare, kvinnlig.....

20

1,020

15

1,650

Maskinist...........

22

900

16

1,500

Sluss-, bro-, kanal- och. hamnvakt.....

22

900

18

1,260

Kraftverk.

A. Vid hufvudstation.

Ofveringenjörsassistent.....

8

3,800

3

6,000

Driftingenjör........

8

3,800

3

6,000

Distriktsingenjör......

9

3,400

4

5,500

Kontrollör och statistiker........

12

2,400

9

3,400

Bokhållare af l:a lönegraden.......

13

2,100

10

3,000

> > 2:a > .....

15

1,650

11

2,700

Driftverkmästare.......

12

2,400

9

3.400

Instrumentmakare........

12

2,400

9

3,400

Ofvermontör..........

15

1,650

12

2.400

Förman å reparationsverkstad......

16

1,500

13

2.100

Maskinist af l:a lönegraden.....

16

1,500

13

2,100

» > 2:a > .....

19

1,140

15

1,650

Montör..........

18

1,260

14

1,800

Kontorsskrifvare, kvinnlig.....

20

1.020

15

1,650

Telefon-, port- och damm vakt.......

22

900

18

1,260

B. Å distrikt.

Distriktsingenjör . . .

8

3,800

5

5,000

Stationsförman.......

15

1,650

12

2.400

Montör........

18

1,260

14

1,800

Kontorsskrifvare, kvinnlig . . .

20

1,020

15

1,650

9 121319. LöneregleringsJcommitténs bet. XXXIV.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Lägsta

Högsta

Klass.

aflöning.

Klass.

aflöning.

Räkenskapsafdelning.

Kronor.

Kronor.

Kamrerare och föreståndare för räkenskapsafdel- ningen.....................j

6

4,600

4

5,500

10

3,000

7

4,200

Revisor och kontrollinspektor............

12

2,400

9

3,400

Bokhållare af l:a lönegraden.............

13

2,100

10

3,000

> > 2:a > .............

15

1,650 •

11

2,700

Kontorsskrifvare, kvinnlig..............

20

1,020

15

1,650

Vakt........................

22

900

18

1,260

Till telefon- eller portvakt, som förrättar mera maktpåliggande arbete, samt till vakt,

anställd vid administrationsbyggnaden i Trollhättan, må, efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande,

kunna utbetalas tilläggsarfvode af högst 300 kronor om året.

Tantiem utgår:

till öfveringenjören vid kraftverket vid Trollhättan å nettovinsten af kraftverkets

rörelse med 2,000 kronor, därest vinsten icke öfverstiger 200,000 kronor, samt, därest vinsten

öfverstiger 200,000 kronor, med ytterligare en half procent å öfverskjutande belopp, allt

för år räknadt, samt

till distriktsingenjör, stationerad utom kufvudstationen, å årets ökning i inkomst af

försåld elektrisk energi från honom underställda sekundärstationer med viss procent, som af

vattenfallsstyrelsen bestämmes, dock icke utöfver 2,000 kronor för ar.

Tantiem utgår för året på en gång, sedan årets bokslut blifvit af vattenfallsstyrelsen

godkändt, och anses, där fördelning mellan olika tjänsteförrättare skall ske, falla med samma

belopp på hvarje del af året.

§ 4.

Antalet af nedanstående befattningar utgör:

Öfveringenjörer..............< • .......2

Kamrerare och föreståndare för räkenskap saf delningen . .

Öfveringenjörsassistent.................

Driftingenjör.....................

Kanalingenjör....................

Distriktsingenjörer..................

Kanalinspektor af lista lönegraden...........

Kanalinspektor af 2:a lönegraden............

Kanalinspektor af 3:e lönegraden............

Kassör.......................

Kontrollör och statistiker................

Revisor och kontrollinspektor........ ......

Antalet öfriga i § 3 omförmälda befattningar bestämmes för hvarje år af Kungl. Maj:t.

1

1

1

1

3

1

1

1

1

1

1

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

§ 5 (lika).

§ 6 (lika).

§ 7.

För åtnjutande af den i detta reglemente uppförda aflöning gälla följande allmänna

bestämmelser:

Tjänsteman skall vara underkastad —■ — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

bestämd.

Med befattning vid vattenfallsverket må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat. ''

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt med Kung!. Maj:ts oktroj eller blifvit

registreradt såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår öfveringenjör

eller kamrerare, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning, vattenfallsstyrelsen,

uppå därom gjord framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i vattenfallsverket, finner

uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

Tjänstgöringspenningar och tantiem---------------

-----under ett och samma kalenderår.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan

ske, åtnjuta semester, i ingenjörstjänst anställda befattningshafvare, kamrerare, kanalinspektor,

kassör, kontrollör och statistiker, revisor och kontrollinspektor, bokhållare och kontorsskrifvare

under högst 30 dagar samt öfrig personal under högst 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig att

å tid af året, som bestämmes af vederbörande öfverordnade myndighet, begagna sig af semester.

§ 9 (lika).

§ 10 (lika).

§ 11.

Förmånen af fri bostad eller ersättning därför må---------

utbetalas till tjänstemannen.

Med fri bostad in natura är förenad förmånen af fritt bränsle och, då bostaden ligger

i närheten af ett statens kraftverk, fri elektrisk belysning, allt efter vattenfallsstyrelsens

bestämmande; dock att vederbörande afnämare skall vara skyldig att själf bekosta vederbörlig

elektrisk armatur.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

§ 12.

Tjänstemän med slutaflöning af högst 3,400 kronor, stationerade a ort, där de allmänna

lefnadskostnaderna äro särskildt höga, kunna, så länge de tjänstgöra a sådan ort, af

vattenfallsstyrelsen tillerkännas dyrortstillägg utgående, enligt af styrelsen fastställda grunder,

med högst femton procent af dem tillbommande aflöning.

Dyrortstillägg skall anses tillhöra lönen.

§ 13-

Felräkningspenningar tillkomma årligen kassören vid'' Trollhätte kanal- och vattenverk

med 500 kronor, kanalinspektoren vid Åkersbergs station med 300 kronor, kanalinspektorerna

vid Brinkebergskulle och Ströms stationer med 100 kronor till hvardera och bokhållare, åt

hvilken upphörd anförtros, med 75 kronor, livarjämte vattenfallsstyrelsen äger årligen anvisa

ett belopp af högst 300 kronor till fördelning bland de tjänstemän, som nattetid utöfva uppbördstjänst.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ 14 (lika).

«•

§ 15 (lika).

§ 16 (lika).

§ 17.

Kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter lämnas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar, åt de i föregående § nämnda ordinarie och extra tjänstemän äfvensom

till andra tjänstemän under sjukdom, som föranledts af olycksfall i tjänsten. Sådan

förmån må dock icke tillkomma tjänstemans familj.

Anm. Där tjänsteman redan genom kontrakt tillförsäkrats kostnadsfri läkarevård

jämte medikamenter jämväl för sin familj, bör, så länge kontraktet är gällande, denna

förmån fortfarande utgå.

§ 18 (lika).

§ 1».

Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer de vid vattenfallsverket anställda

ordinarie tjänstemän enligt nedan angifna bestämmelser.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

l:o. Öfveringenjör vid kraftverket vid Trollhättan--—---------

-------—------:--gälla äfven för öfveringenjören.

2:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till följande belopp:

4.800 kronor för öfveringenjör vid kanalverk,

4.200 kronor för öfveringenjörsassistent och driftingenjör,

4.000 kronor för kamrerare, kanalingenjör och distriktsingenjör,

3,300 kronor för kanalinspektor af l:a lönegraden,

3.000 kronor för kassör,

2,700 kronor för kanalinspektor af 2:a lönegraden samt revisor och kontrollinspektor,

2,400 kronor för kanalinspektor af 3:e lönegraden,

2.200 kronor för kontrollör och statistiker,

2.000 kronor för bokhållare af l:a lönegraden, driftverkmästare och instrumentmakare,

1.800 kronor för bokhållare af 2:a lönegraden, öfvermontör och stationsförman,

1.200 kronor för förman å reparationsverkstad, maskinist af l:a lönegraden vid

kraftverk, montör och kontorsskrifvare,

1,100 kronor för förman af l:a lönegraden,

1.000 kronor för förman af andra lönegraden och maskinist af 2:a lönegraden vid

kraftverk samt

900 kronor för maskinist vid kanalverk och vakter.

Amu. För den nuvarande inneliafvaren af kamrer arbefattning en utgör pensionsunderlaget

4,200 kronor.

3:o. Pension är till sitt belopp —-----—------tiotal kronor.

14:o. Rätt att---

Tjänsteman, som

retroaktivafgiften uppgår.

före den 1 januari 1912.

§ 20 (lika).

§21 (lika).

Detta aflöningsreglemente skall lända —----------— —•

Den i statsutskottets reglementsförslag åberopade aflöningstabellen

var af följande lydelse:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Aflönings
-

utvisande begynuelseaflöning och aflönings
-

Klass.

22

21

20

19

18

”

16

15

14

Aflöning.

900

960

1,020

1,140

1,260

1,380

1,500

1,650

1,800

Kanalverk.

Begynnelse-

aflöning.

Öfveringenjör...............

6,000

Kanalingenjör..............

3,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

Kanalinspektor al l:a lönegraden......

3,400

—

> > 2:a > ......

3,000

■ —

—

—

—

—

—

—

> > 3:e > ......

2,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Bokhållare af l:a lönegraden........

2,100

> > 2:a > ........

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Förman af l:a lönegraden.........

1,260

—

—

—

—

—

2

2

3

3

> > 2:a » .........

1,020

—

—

—

2

2

3

3

—

—

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

Maskinist................

900

—

2

2

2

3

3

3

—

—

Sluss-, "bro-, kanal- och hamnvakter ....

900

—

2

2

'' 2

3

—

—

—

—

Kraftverk.

A) vid hufvudstation.

Öfveringenjör vid Trollhättan.......

8,000

Öfveringenjörsassistent..........

3,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Driftingenjör...............

3,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Distriktsingenjör.............

3,400

Kontrollör och statistiker.........

2,400

Bokhållare af l:a lönegraden........

2,100

> > 2:a » ........

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Driftverkmästare.............

2,400

Instrumentmakare.............

2,400

Öfvermontör...............

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Förman å reparationsverkstad.......

1,500

—

—

—

—

—

—

—

2

2

Maskinist af l:a lönegraden........

1,500

—

—

—

—

—

—

—

2

2

> » 2:a > ........

1,140

—

—

—

—

2

2

3

3

—

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

tabell,

förhöjning efter angifvet antal år.

2,700: 3,000

Tantiem.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens

beslut.

Klass.

22

21

20

19

18

17

16

15

14

Aflöning.

900

900

1,020

1,140

1,260

1,880

1,500

1,650

1,800

Montör..................

Begynnelse-

aflöning.

1,260

2

2

3

3

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

—

Telefon-, port- och dammvakter......

900

—

2

2

2

3

—

—

—

—

B) å distrikt.

Distriktsingenjör.............

3,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Stationsförman............. .

1,650

2

Montör..................

1,260

—

—

—

—

—

2

2

3

3

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

O

3

—

Räkenskapsafdelning.

Kamrerare................

4,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kassör..................

3,000

Revisor och kontrollinspektor.......

2,400

—

Bokhållare af l:a lönegraden........

2,100

> » 2:a » ........

1,650

2

Kontorsskrifvare, kvinnlig.........

1,020

—

—

—

2

2

2

3

3

—

Vakt..................

900

—

2

2

2

3

—

—

—

—■

Vid behandling inom Riksdagen af statsutskottets utlåtande stannade

kamrarna vid skiljaktiga beslut, i det att Första kammaren biföll utskottets

hemställan, men Andra kammaren biföll den af herrar Ekman, Rydén och

Nilson afgifna reservationen.

Sedan Riksdagens beslut vid gemensam omröstning utfallit i enlighet

med Andra kammarens mening, anmäldes, såsom förut är nämndt, i skrifvelse

den 31 maj 1911, n:r 241, att Riksdagen dels med afslag å Kungl.

Maj:ts proposition beslutat att icke då vidtaga någon ändring i gällande

aflöningsstater för Trollhare kanal- och vattenverk, dels ock medgifvit,

att kostnaderna för aflöning och drift vid ifrågavarande vattenverk finge

under år 1912 bestridas direkt af vederbörande verks medel.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Tantiem.

Vid föredragning den 22 juni 1911 af Riksdagens nyssnämnda skrifvelse

fann Kungl. Maj:t godt uppdraga åt löneregleringskommittén att ut~

arbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till lönereglering för

tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Kung/, remiss

till kommittén

”/• 1911.

10—121319. LuneregleringsJcommitténs bet. XXXIV.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kommitténs förslag.

Såsom af det föregående framgår, afsåg hvarken det af Kungl. Maj:t

eller det af statsutskottet vid 1911 års riksdag framlagda förslaget till

aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk att gorå någon

ändring i de för vattenfallsstyrelsen år 1908 antagna, mera provisoriska

aflöningsbestämmelser.

Då kommittén nu går att afgifva förslag till lönereglering för tjänstemän

vid statens vattenfallsverk, har kommittén ansett sig böra framhålla,

hurusom kommittén utgått från den förutsättningen att ej heller i kommitténs

uppdrag innefattats att föreslå definitiv lönereglering för vattenfallsstyrelsen

utan endast för under densamma ställda verk.

*

Såväl det af vattenfallsstyrelsen upprättade, med underdånig skrifvelse

den 17 mars 1909 till Kungl. Maj:t öfverlämnade förslaget till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk som ock Kungl.

Maj:ts därpå grundade framställning i ämnet vid 1911 års riksdag voro

i väsentliga punkter byggda på det vid 1907 års riksdag antagna aflöningsreglementet

för tjänstemän vid telegrafverket.

Ehuru både från statsutskottets sida och inom Riksdagens Andra

kammare vissa anmärkningar framställdes mot Kungl. Maj:ts förslag, gjordes

likväl icke någon erinran mot att de hufvudprinciper, som fått sitt

uttryck i aflöningsreglementet för telegrafverket, blifvit, på sätt skett, tilllämpade

jämväl på statens vattenfallsverk.

Om än nämnda principer väsentligt skilja sig från de aflöningsgrunder,

som hittills i regel af kommittén följts och som, i stort sedt,

vunnit tillämpning i afseende å flertalet centrala ämbetsverk in. fl. myndigheter,

har kommittén dock vid nyss antydda förhållande, och då onekligen

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

statens vattenfallsverk torde, såvidt statens verk angår, vara närmast

jämförligt med telegrafverket, ansett sig böra i sitt förslag nti nu förevarande

ärende, i all den mån ske kunnat, följa de för tjänstemän vid

telegrafverket fastställda aflöningsprinciper.

Kommittén har emellertid därvid dels beaktat de genomgripande

förändringar, som vid 1912 års riksdag vidtagits beträffande telegrafverkets

aflöningsreglemente, dels ock, på sätt i det följande närmare angifves,

i åtskilliga hänseenden föreslagit vissa andra modifikationer.

Redan i detta sammanhang torde i sistnämnda hänseende böra framhållas

en af de utaf kommittén ifrågasatta modifikationerna, nämligen i

fråga om perioderna för intjänande af aflöningsförhöjning.

Kommittén har därvidlag, hvad beträffar den högst aflönade personalen,

icke funnit skäl föreligga att perioderna i fråga må bestämmas

kortare än dem som gälla för befattningshafvare i allmänhet vid centrala

ämbetsverk m. fl. myndigheter, nämligen perioder om fem år.

Icke heller har det synts kommittén lämpligt, att, såsom i många

fall gäller vid telegrafverket, inom eu och samma tjänstegrad perioder af

olika längd (2 och 3 år) komma till användning.

Kommittén har fördenskull utgått från att längden af ifrågavarande

perioder bör bestämmas för befattningshafvare inom de högsta aflöningsgrupperna

till fem år och för öfriga befattningshafvare till tre år, dock

med undantag af de lägst aflönade, för hvilka perioderna satts till två år.

I förbigående må nämnas, att enahanda grundsats vunnit tillämpning vid

nyligen skedd reglering af aflöningsförhållandena för tjänstinnehafvare

hos Stockholms stad.

I sammanhang med den sålunda ifrågasatta ändringen af periodernU

för intjänande af aflöningsförhöjning har kommittén funnit sig böra i vissa

fall föreslå inskränkning af antalet dylika förhöjningar, hvilket jämte förlängning

af perioderna understundom föranledt en höjning af begynnelseaflöningarna

utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit.

Kommittén öfvergår nu till att närmare redogöra för sitt förslag och

tager därvid till utgångspunkt det af Kungl. Maj:t vid 1911 års riksdag

framlagda reglementsförslaget.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Afiöningsreg- Uti § 1 af Kungl. Maj:ts förslag angifves beloppet af det till öfver
lementet.

-jno-enjören vid Trollhätte kraftverk utgående arfvode, h varjämte särskildt

uti §§ 2, 3, 8 och 11 upptagas andra honom tillkommande aflöningsförmåner.

I detta hänseende torde böra erinras, att, i anledning af framställning

af Kungl. Maj:t vid 1909 års riksdag, aflöningsförmånerna för öfveringenjören

vid Trollhätte kraftverk redan blifvit reglerade.

Enligt Riksdagens beslut skulle bemälde öfveringenjör — hvilkens

befattning skulle tillsättas genom förordnande på viss tid af högst sex år

— från och med år 1910 äga åtnjuta 8,000 kronor såsom arfvode samt

dessutom tantiem å nettovinsten af kraftverkets rörelse att utgå, därest

vinsten icke öfverstege 200,000 kronor, med 2,000 kronor och, därest vinsten

öfverstege 200,000 kronor, med ytterligare en half procent å Överskjutande

belopp, allt för år räknadt. Öfveringenjören skulle därjämte

få åtnjuta förmånen af fri bostad med bränsle och elektrisk belysning efter

vattenfallsstyrelsens bestämmande eller ock ersättning därför med 1,500

kronor om året. Riksdagen medgaf ock, att vattenfallsstyrelsen finge, där

sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske, årligen bevilja

öfveringenjören ledighet med bibehållande af full aflöning under

högst en månad. För åtnjutande af nämnda aflöningsförmåner stadgades

vissa bestämmelser.

Den uti § 1 af Kungl. Maj:ts reglementsförslag innehållna bestämmelsen

beträffande arfvodet till öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk öfverensstämmer

med hvad Riksdagen redan beslutat.

Beträffande den tantiem, som ingår i hans fasta aflöning i stället

för tjänstgöringspenningar, har stadgandet om dess med Riksdagens beslut

jämväl öfverensstämmande belopp synts kommittén böra öfverflyttas till

§ 1 från § 3 i Kungl. Maj:ts förslag.

§ 2 Vidkommande § 2 i aflöningsreglementet torde till en början böra

anmärkas, att kommittén för att tydligt utmärka det slag af aflöning, hvarom

fråga är, utbytt uttrycket »aflöning» mot »fast aflöning», hvilket senare

uttryck är hämtadt från aflöningsreglementet för postverket. Detta uttryck

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

har jämväl å öfriga vederbörliga ställen i kommitténs förslag till aflöningsreglemente

blifvit användt.

Den i § 2 af Kungl. Maj:t använda aflöningsskalan motsvarar den,

som vid 1907 års riksdag fastställdes för telegrafverket.

Under klass 1 upptog Kungl. Maj:t en sammanlagd fast aflöning af

7,500 kronor. Då statsutskottet för den befattningshafvare, öfveringenjören

vid Trollhätte kanalverk, hvilken skulle kunnat komma i åtnjutande

af nämnda belopp såsom slutaflöning, föreslog nedsättning däraf

med 500 kronor, upptog utskottet under klass 1 ett belopp af 7,000

kronor. Därutinnan har kommittén anslutit sig till statsutskottets förslag.

Kommittén har emellertid ansett vissa ytterligare modifikationer i

aflöningsskalan böra vidtagas, detta i anslutning till de förändringar, som

vid 1912 års riksdag beslutats beträffande motsvarande aflöningsskala för

telegrafverket.

Sålunda hafva aflöningsbeloppen 3,800, 3,400 och 2,100 kronor fördelats

så, att af 3,800 kronor 2,400 skulle hänföras till lön och 1,400

till tjänstgöringspenningar, af 3,400 kronor 2,200 skulle hänföras till lön

och 1,200 till tjänstgöringspenningar samt af 2,100 kronor 1,500 skulle

hänföras till lön och 600 till tjänstgöringspenningar. Därjämte har införts

en ny aflöningsklass med en sammanlagd aflöning af 1,950 kronor, hvaraf

1,440 skulle motsvara lön och 510 tjänstgöringspenningar.

På grund häraf har i kommitténs förslag klassernas nummerföljd

blifvit i viss mån ändrad.

De uti sista stycket af § 2 i Kungl. Maj ds förslag innefattade bestämmelserna

i fråga om förmånen af fri bostad eller ersättning därför hafva

af kommittén öfverflyttats till § 10 i dess förslag och där sammanförts

med öfriga bestämmelser i nämnda hänseende.

Uti § 3 angifvas lägsta och högsta beloppen af den fasta aflöning, § 3.

som skulle tillkomma vederbörande befattningshafvare, undantagandes öfveringenjören

vid Trollhätte kraftverk.

I sammanhang härmed torde lämpligen böra behandlas den i § 5

omförmälda aflöningstabell, utvisande perioderna för intjänande af aflöningsförhöjning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Uti Kungl. Maj:ts förslag har tillämpats den med afseende å de

s. k. kommunikationsverken i allmänhet gällande grundsatsen att bestämma

begynnelseaflöningarna relativt låga och höja dessa med flera, efter kortare

perioder inträdande tillägg.

Kommittén har, såsom redan antydts, beträffande statens vattenfallsverk

ansett sig böra i viss mån godtaga denna grundsats, men icke kunnat

tillstyrka, att för de högst aflönade befattningshafvarna perioderna för

aflöningsförhöjning sättas kortare än fem år eller att inom en och samma

tjänstegrad användas perioder af olika längd.

I öfverensstämmelse med denna sin uppfattning har kommittén föreslagit,

att för befattningshafvare med en begynnelseaflöning af 4,200 kronor

och därutöfver skulle gälla femårsperioder och för befattningshafvare

med en begynnelseaflöning understigande 4,200 kronor men öfverstigande

960 kronor treårsperioder samt för befattningshafvare med begynnelseaflöning

af 960 kronor och därunder tvåårsperioder.

Innan kommittén yttrar sig om de aflöningssatser, som enligt kommitténs

mening böra bestämmas för de särskilda befattningarna, anser sig

kommittén böra något beröra frågan om den måttstock, efter hvilken

aflöningarna synas böra tillmätas för bär ifrågavarande befattningshafvare.

Efter granskning af Kungl. Maj:ts förslag uttalade statsutskottet vid

1911 års riksdag, att utskottet funnit vissa af de för tjänstemännen föreslagna

aflöningsbeloppen väl rundligt tillmätta och att utskottet fördenskull

ansett nödigt att vidtaga de nedsättningar däri, som i hvarje fall befunnits

af omständigheterna påkallade.

De för de högre tjänstemännen vid kraftverket upptagna aflöningsbeloppen

hade visserligen af utskottet lämnats orubbade, ehuru äfven de

förefallit väl höga. Med hänsyn emellertid till beskaffenheten af dessa

kräfvande tjänster och till de stora anspråk, som måste ställas på deras

innehafvare, syntes det utskottet, att man för det dåvarande, innan närmare

kännedom vunnits om den med tjänsterna förenade verksamheten,

icke kunde med säkerhet afgöra hvad i aflöningshänseende kunde erfordras

för deras upprätthållande på ett tillfredsställande sätt. Utskottet hade

därför icke velat föreslå någon nedsättning i sistnämnda afiöningsbelopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

En af utskottets ledamöter, hvilken i en af honom och två andra

ledamöter afgifven reservation yrkade afslag på Kungl. Maj:ts proposition

i ämnet, anförde till stöd därför, bland annat, att den föreslagna aflöningsstaten

upptoge afsevärdt högre löner än Riksdagen dittills i jämförliga

fall beviljat.

Det synes kommittén emellertid icke kunna bestridas, att vid statens

vattenfallsverk i Trollhättan — och detta gäller särskildt kraftverket —

befattningar finnas, hvilka äro af den art, att åt deras innehafvare bör

beredas proportionsvis högre aflöningar än hvad eljest plägar bestås befattningshafvare

i motsvarande grad.

Af flertalet befattningshafvare vid kraftverket måste kräfvas en särskildt

hög grad af plikttrohet, noggrannhet och rådighet. Genom ett

enda obetydligt felgrepp kunna icke blott afsevärda ekonomiska intressen

blifva lidande utan äfven människolif sättas på spel. Men äfven utan

personalens förvållande kunna ofta genom naturhändelser, särskildt åskslag,

störa faror uppstå. Till följd häraf måste framför allt befälspersonalen

vara beredd att dag eller natt, hvardag eller helgdag vid behof ingripa,

och därigenom förorsakas för denna personal en bundenhet och mången

gång en känsla af oro, som icke torde i allmänhet behöfva förefinnas

annorstädes.

För en relativt hög aflöning åt vissa befattningshafvare, tillhörande

den personal, hvarom nu är fråga, anser kommittén jämväl den omständigheten

tala, att för dem mer än hvad i allmänhet torde vara fallet beträffande

andra innehafvare af statstjänst tillfälle kan yppas att inom enskild

verksamhet erhålla väl aflönade platser. Det synes därför böra ligga

i statens intresse att kunna erbjuda dem sådana aflöningsförmåner, att det

må blifva möjligt att förvärfva och behålla dugande krafter såväl å befälsposter

som å åtskilliga underordnade platser.

Uti Kungl. Maj:ts förslag hafva i § 3 de olika befattningarna upptagits

under följande rubriker: kanalverk, kraftverk och räkenskapsafdelning.

Enligt vederbörande departementschefs yttrande i ämnet skulle aflöningsreglementet

»till en början tillämpas å befattningshafvare vid Troll
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

hätte kanalverk, Trollhätte kraftverk och därtill hörande distriktsafdelningar

samt å en för kanalverket och kraftverket gemensam räkenskapsafdelning».

Den formulering af § 3, som användts i Kungl. Maj:ts förslag, synes

ock gifva vid handen, att det varit afsedt att vid framdeles blifvande nya

kanalverk, kraftverk och räkenskapsafdelningar kunna utan vidare tillämpa

de angifna aflöningssatserna.

Institutionerna vid Trollhättan synas kommittén emellertid, såvidt nu

kan bedömas, till omfattning och beskaffenhet kunna komma att väsentligt

skilja sig från framtida anläggningar af motsvarande art. I sådant hänseende

torde exempelvis kunna framhållas, hurusom någon motsvarighet

till den stora fastighetsförvaltningen vid Trollhättan val knappast lärer

kunna ifrågakomma vid Södertälje kanalverk, hvars öfvertagande redan är

beslutadt; att Trollhätte kraftverks bestyr med detalj distribution torde

gifva detta verk en annan ställning än Porjus’ kraftverk med endast några

få abonnenter; samt att anordningen med särskild räkenskapsafdelning,

åtminstone efter hvad man nu kan se, näppeligen lärer erfordras vid

andra verk.

Allt detta gör att, enligt kommitténs mening, frågan om aflöningsförmånerna

för personal vid nytillkommande verk bör i hvarje särskild! fall

göras till föremål för pröfning. Aflöningsreglementets allmänna bestämmelser

torde dock så vidt möjligt böra redan nu så affattas, att de kunna

gälla äfven för befattningshafvare vid nya verk.

Vid antydda förhållande har det synts kommittén lämpligast att uti

§ 3 af reglementet specifikt upptaga Trollhätte kanalverk, Trollhätte kraftverk

samt Trollhätte räkenskapsafdelning.

Trollhätte

kanalverk.

Öfverin
genjör.

Kanalin
genjör.

Vidkommande till en början Trollhätte kanalverk torde böra erinras,

att Riksdagen år 1905 antagit aflöningsstat för detsamma.

Enligt denna stat åtnjuter öfveringenjören en aflöning af 5,000 kronor

med ålderstillägg efter resp. 5 och 10 år, hvartdera ålderstillägget å

500 kronor.

Kungl. Maj:t föreslog vid 1911 års riksdag för nämnde befattningshafvare

en begynnelseaflöning af 6,000 kronor, hvilken skulle kunna höjas

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

efter två år till 6,500, efter ytterligare tre år till 7,000 och efter än

ytterligare tre år till 7,500 kronor.

Dessa ökade aflöningsförmåner ansågos skäliga, bland annat på grund

däraf att bemälde öfveringenjör, sedan verkställande direktörsbefattningen

vid Trollhätte kanal- och vattenverk indragits, hade mera ansvarsfullt och

maktpåliggande arbete än förut.

Beträffande ökningen af öfveringenjörens göromål påpekades därjämte

af vederbörande departementschef, att öfveringenjörens arbetsområde betydligt

utvidgats till följd af Kungl. Maj:ts den 1 juli 1910 fattade beslut, att

den befattning med Göta älfs farled å sträckan mellan Trollhätte kanal och

Göteborgs hamns gräns, hvilken förut tillkommit Göteborgs hamnstyrelse,

skulle från och med den 1 januari 1911 öfvertagas af vattenfallsstyrelsen.

Ifrågavarande sträcka af farleden hade en längd af omkring 48,5 kilometer

och dess öfvertagande af staten betingades af beslutet om Trollhätte kanals

ombyggnad samt af önskvärdheten att åstadkomma större enhetlighet i behandlingen

af de frågor, som rörde farleden mellan Vänersborg och Göteborg.

De seglations- och bogseringsafgifter, som förut jämlikt Kungl.

Maj:ts medgifvande uppburits af Göteborgs stad, skulle efter öfverflyttningen

tillfalla staten, som äfven fått till sig öfverlämnade bland annat

de kontanta tillgångar, uppgående till omkring 42,000 kronor, hvilka

Göteborgs hamnstyrelse omhänderhaft på grund af sin befattning med farleden.

Äfvenledes hade de staten tillhöriga fastigheterna vid Trollhättan,

däribland industriområdet och egnahemsområdena, ställts under öfveringenjörens

tillsyn och vård, i sammanhang hvarmed indragits det arfvode

å 1,200 kronor, som förut tillkommit underdirektören vid Trollhätte

kanal- och vattenverk för bland annat tillsyn öfver dessa fastigheter.

Vidare upptogs i Kungl. Maj:ts förslag en kanalingenjör med eu

begynnelseaflöning af 3,400 kronor och med aflöningsförhöjningar efter

resp. 2, 2, 2, 3 och 3 år till resp. 3,800, 4,200, 4,600, 5,000 och 5,500

kronor.

I fråga om anställandet af en dylik befattningshafvare anfördes uti

propositionen följande.

11—121319. Löneregleringskomniitténs bet. XXXIV.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Under de senare åren hade, när vid kanalen förekommit arbeten,

som öfveringenjören icke haft tid att själf leda och öfvervaka, någon af

de väg- och vattenbyggnadsingenjörer, hvilka varit sysselsatta vid kraftstationsanläggningen

i Trollhättan, lämnat biträde åt bemälde öfveringenjör.

Sedan vattenbyggnadsarbetena för kraftstationen fullbordats, stode denna

utväo- icke mera öppen, och, enligt hvad vattenfallsstyrelsen meddelat, hade

göromålen vid kanalen så ökats, särskildt genom statens öfvertagande af

skötseln af farleden mellan Trollhätte kanal och Göteborgs hamns gräns,

att en biträdande kanalingenjör finge full sysselsättning.

Det syntes departementschefen vara lämpligt, att en kanalingenjör

anställdes, äfven ur den synpunkten att vid öfveringenjörens frånvaro eller

förfall för honom någon borde finnas, som vore fullt skickad att träda i

hans ställe. Sedan öfveringenj örens verksamhetsområde dåmera så utvidgats,

att det omfattade Göta älfs farled ända ned till Göteborg, måste han

oftare än förut vara frånvarande från stationsorten.

Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om öfveringenjören vid

kanalverket och kanalingenjören yttrade statsutskottet, att utskottet väl

ansåge, att den föreslagna kana lingenjörstj än sten vore af behofvet påkallad.

Genom inrättandet af denna tjänst komme emellertid öfveringenjören otvifvelaktigt

att beredas en betydlig lättnad i arbetet, enär bestyret med egendomsförvaltningen

borde till stor del kunna öfverlåtas å kanalingenjören,

som icke syntes blifva öfver höfvan betungad med andra göromål.

Utskottet hade fördenskull ansett tillräckligt, om öfveringenjören jämte

en begynnelseaflöning å 6,000 kronor erhölle allenast två ålderstillägg,

hvardera å 500 kronor, hvarigenom hans slutaflöning komme att stanna

vid 7,000 kronor.

Jämväl i fråga om den för kanalingenjören föreslagna aflöning

borde, enligt utskottets förmenande, någon nedsättning äga rum. Den för

honom upptagna aflöningen syntes nämligen väl hög, äfven om, såsom af

utskottet ifrågasatts, hans befattning med egendomsförvaltningen vid vattenfallsverket

skulle gifvas en något större omfattning än i Kungl. Maj:ts förslag

syntes vara afsedt. Utskottet hade därför funnit det för honom upptagna

sista ålderstillägget böra utgå och hans slutaflöning sålunda upptagas

till 5,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

För egen del vill kommittén till en början erinra, att vid Trollhätte

kanal för närvarande arbeten pågå i och för kanalens ombyggande till

betydligt slörre dimensioner. Dessa arbeten äro afsedda att så bedrifvas,

att den nya kanalen skulle kunna tagas i användning med ingången af

1916 års seglation.

Driften af den nya kanalen kommer gifvetvis att i många hänseenden

ställa större fordringar på personalen än för närvarande. Med de aflöningsförmåner,

kommittén föreslår för tjänstemännen vid Trollhätte kanalverk,

har kommittén emellertid afsett, att den nya kanalens tagande i bruk

icke bör föranleda anspråk på ny lönereglering, utan endast, i den mån

så befinnes oundgängligen nödvändigt, inrättande af ett ökadt antal befattningar.

Hvad nu öfveringenjören vid kanalverket beträffar, har kommittén,

i likhet med statsutskottet, ansett denne skäligen böra tillerkännas

6,000 kronor i begynnelseaflöning och 7,000 kronor i slutaflöning.

Af förut angifna skäl har kommittén föreslagit perioderna för aflöningsförhöjning

till fem år. Aflöningen skulle alltså enligt kommitténs förslag

utgöra 6,000 kronor med förhöjning efter fem år till 6,500 och efter

ytterligare fem år till 7,000 kronor.

I fråga om den föreslagna kanalingenjörstjänsten tillåter sig kommittén

erinra, att en motsvarande befattning tillförne funnits vid kanalen,

nämligen tjänst såsom biträdande mekanikus. Efter uppkommen vakans

lämnades emellertid tjänsten under flera år obesatt, men sedan göromål en

vid kanalverket ökats — särskildt till följd af fastighetsförvaltningen —

har till biträde åt öfveringenjören måst anställas en kanalingenjör.

Numera omfattar den öfveringenjören åliggande fastighetsförvaltningen

jämväl en del utom Trollhättan vid Göta älf eller i dess närhet

belägna, kanalverket tillhörande fastigheter.

Att det med hänsyn till de mångskiftande och under de senare åren

väsentligt ökade göromål, som tillkomma öfveringenjören vid kanalverket,

är nödvändigt att vid hans sida hafva en biträdande tjänsteman med ingenjörsutbildning,

har synts kommittén till fullo styrkt.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kanalin
speJctor.

Kommittén har ock funnit sig öfvertygad, att ifrågavarande göromål

för närvarande äro af den omfattning, att de gifva full sysselsättning åt

två tjänstemän. Äfven om ordnandet af och uppsikten öfver egnahemsoch

industriområdena skulle i en framtid kräfva mindre arbete, lärer denna

minskning komma att fullt uppvägas af det ökade arbete, som utan tvifvel

kommer att föranledas af kanalen i dess utvidgade skick.

Såsom förut är nämndt, föreslog Kungl. Maj:t för kanalingenjören

en begynnelseafiöning af 3,400 kronor och en slutaflöning af 5,500 kronor,

hvilket sistnämnda belopp emellertid af statsutskottet nedsattes till

5,000 kronor.

I fråga om slutaflöningen har kommittén, med hänsyn till de kvalifikationer,

som måste ställas på kanalingenjören, och önskvärdheten af att

kunna för en längre tid tillgodogöra den af honom förvärfvade specialkännedom

rörande kanalen, funnit sig böra förorda enahanda slutaflöning,

som upptogs i Kungl. Maj:ts förslag; och då äfven för denne befattningshafvare,

enligt kommitténs mening, böra gälla femårsperioder för aflöningsförhöjningar

och antalet dylika förhöjningar lämpligen torde böra sättas

till tre, har begynnelseaflöningen måst höjas till 4,200 kronor.

Enär sålunda slutaflöningen skulle uppnås enligt Kungl. Maj:ts förslag

redan efter 12 år men efter kommitténs förslag först efter 15 år,

torde Kungl. Maj:ts och kommitténs förslag kunna anses ungefär ekonomiskt

likställda. Kommitténs förslag medför emellertid den fördel,

att med den högre begynnelseaflöningen det torde blifva väsentligt

lättare att kunna förvärfva en i sitt fack fullt utbildad ingenjör, utan

att därvidlag erfordras den i 5 § 2:o af Kungl. Maj:ts förslag innefattade

bestämmelsen, att undantagsvis, för förvärfvande i tjänst af särskildt

kvalificerad person, Kungl. Maj:t skulle kunna tilldela tjänsteman

aflöning efter högre klass än den, som i angifven reglering finnes såsom

lägsta aflöning för den af tjänstemannen innehafda befattning upptagen.

Uti den af Riksdagen för Trollhätte kanal- och vattenverk år 1905 godkända

staten finnas upptagna aflöningar å lägst 2,200 och högst 2,800

kronor för en Jcanalinspektor vid Ströms station och en kanalinspektor vid

Brinkebergskulle station. Därjämte skulle dessa tjänstemän äga uppbära

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

provision, den förre å honom af Göteborgs hamnstyrelse och den senare å

honom af styrelsen för betryggande af sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd,

hvarvid dock, om provisionerna öfverstege vissa belopp, afdrag enligt

fastställda grunder skulle göras å lönen.

Hvad angår kanaluppbördsstationen vid Akersberg, förestods den

till en början af kamreraren. Då till följd af kanalrörelsens stegring

samt ökningen af öfriga kamreraren åliggande göromål denna anordning

icke vidare firande bibehållas, har från ingången af år 1909 uppbördsstationen

vid Akersberg skötts af en extra tjänsteman mot särskildt arfvode

af kanalmedlen.

På sätt i den kungl. propositionen vid 1911 års riksdag meddelades,

skulle den särskilda uppbörd, som omhänderhades af kanalinspektorerna

vid Ströms och Brinkebergskulle stationer, hädanefter i första hand redovisas

till kanalverket. I sammanhang därmed skulle den till dessa

tjänstemän utgående provisionen komma att försvinna, dock borde de, till

dess ny stat började tillämpas, få uppbära provision å uppbörden enligt

samma grunder som förut.

Vattenfallsstyrelsen hade hemställt, att aflöningen för kanalinspektorerna

skulle sålunda höjas, att kanalinspektor af l:a lönegraden, hvartill

skulle hänföras till en början kanalinspektorerna vid Brinkebergskulle

och Äkersbergs stationer, komme att uppbära lägst 3,400 och högst 4,600

kronor samt kanalinspektor af 2:a lönegraden lägst 3,000 och högst

4,200 kronor.

Enligt hvad vattenfallsstyrelsen meddelat, åtnjöto, med tillägg af

provision, men efter föreskrifna afdrag å lönen, kanalinspektoren vid

Brinkebergskulle station under år 1908 3,778 kronor 44 öre, under år

1909 3,763 kronor 24 öre och under år 1910 3,918 kronor 20 öre samt

kanalinspektoren vid Ströms station under år 1908 3,284 kronor 4 öre,

under år 1909 3,216 kronor 90 öre och under år 1910 3,389 kronor 1

öre. Uti dessa belopp inginge icke kanalinspektorerna tillkommande ålderstillägg.

Med hänsyn till de aflöningsförmåner bemälde tjänstemän alltså redan

då uppbure ansåg departementschefen mot de föreslagna aflöningarna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bokhållare.

intet vara att anmärka, och var Kungl. Maj:ts framställning i ämnet affattad

i öfverensstämmelse med vattenfallsstvrelsens förslag.

Statsutskottet erinrade, att Kungl. Maj:ts förslag upptog för kanalinspektorerna

en första och en andra lönegrad, af hvilka den första var

afsedd för kanalinspektorerna vid Akersberg och Brinkebergskulle och den

andra för kanalinspektoren vid Ström.

Därtill hade utskottet icke kunnat ansluta sig. Enligt utskottets

förmenande syntes nämligen kanalinspektorernas arbete vara i, väsentlig

mån beroende på storleken af den uppbörd, som å hvar och en af dem

ankomme. En högst betydande skillnad dem emellan vore i detta afseende

rådande, i det att kanalinspektoren vid Akersberg komme att få hand om

den ojämförligt största uppbörden, kanalinspektoren vid Brinkebergskulle

en väsentligt mindre och kanalinspektoren vid Ström en i förhållande därtill

obetydlig uppbörd.

Vid sådant förhållande hade utskottet, som icke funnit något att

o

erinra däremot, att kanalinspektoren vid Akersberg komme i åtnjutande af

de löneförmåner, hvilka af Kungl. Maj:t. uppförts för en kanalinspektor af

l:a lönegraden, funnit till fyllest, om kanalinspektoren vid Brinkebergskulle

tillerkändes de af Kungl. Maj:t för kanalinspektor af 2:a lönegraden upptagna

aflöningsförmåner, och hade utskottet ansett, att för kanalinspektoren

vid Ström borde uppföras en kanalinspektorstjänst i 3:e lönegraden med en

begynnelseaflöning af 2,700 och en slutaflöning af 3,800 kronor.

De af statsutskottet föreslagna aflöningsbeloppen för de särskilda

kanalinspektorerna hafva synts kommittén väl afvägda; perioderna för aflöningsförhöjning

hafva dock i kommitténs förslag genomgående satts till 3 år.

Vidkommande benämningarna å ifrågavarande befattningar har kommittén

ansett uttrycket »/torcegraden» lämpligen böra utbytas mot »graden».

Enahanda förändring har äfven gjorts beträffande öfriga befattningar,

hvilka indelats i olika grader.

De vid kanalverket erforderliga bokhållarna voro i den kungl. propositionen

efter arten af deras göromål fördelade i två grader; bokhållare

i l:a graden skulle erhålla lägst 2,100 och högst 3,000 kronor samt bokhållare

i 2:a graden lägst 1,650 och högst 2,700 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Såsom jämförelse anfördes, att förste bokhållare vid statens järnvägar

åtnjöte lägst 2,400 och högst 3,600 kronor samt bokhållare vid statsbanorna

lägst 2,100 och högst 3,300 kronor. Bokhållare vid telegrafverket

uppbure visserligen icke mera än lägst 1,020 och högst 1,650 kronor,

men dessa platser besattes uteslutande med kvinnlig personal.

Från statsutskottets sida gjordes icke någon erinran mot berörda

förslag.

Hvad bokhållare af l:a graden beträffar, har äfven kommittén bibehållit

de föreslagna aflöningsbeloppen.

Beträffande åter bokhållare af 2:a graden har kommittén väl funnit

den föreslagna slutaflöningen skälig; med hänsyn emellertid därtill, att i

kommitténs förslag till aflöningsskala införts en ny klass med aflöning af

1,950 kronor, har kommittén ansett begynnelseaflöningen böra höjas till

1,800 kronor.

I fråga om perioderna för aflöningsförhöjning har iakttagits förut

antydda ändring.

De till underbefäl närmast hänförliga befattningshafvarna vid kanalverket

skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag benämnas förmän och indelas

i två grader. Aflöningen skulle utgöra för förman af l:a graden lägst

1,380 och högst 2,100 kronor samt för förman af 2:a graden lägst 1,260

och högst 1,800 kronor.

Statsutskottet ansåg emellertid de sålunda för förmännen föreslagna

aflöningsbeloppen böra undergå någon jämkning.

Sålunda syntes förmännen af l:a graden — till hvilka enligt utskottets

förmenande skulle hänföras befälhafvare å kanalverket tillhöriga bogserbåtar,

verkmästare och därmed jämförliga — med undantag af förenämnda

befälhafvare icke besitta sådana kvalifikationer eller komma att

utöfva sådan verksamhet, att för dem borde ifrågasättas sä höga aflöningar

som de af Kungl. Maj:t föreslagna.

Utskottet ansåg därför, att deras aflöningar borde nedsättas, och

hade för sin del funnit fullt tillräckligt, om för dem uppfördes de

aflöningsförmåner, som af Kungl. Maj:t föreslagits för förmän af 2:a

graden.

Förman.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Icke heller befälhafvarna å kanalverket tillhöriga bogserbåtar borde,

enligt utskottets åsikt, berättigas till de af Kungl. Maj:t för förmän

af l:a graden upptagna aflöningar. Visserligen syntes för dessa befälhafvartjänster

erfordras högre kvalifikationer än af verkmästare och

därmed jämförliga förmän, men då befälhafvarna å kanalverkets bogserbåtar

enligt Kungl. Maj:ts af utskottet förordade förslag vore berättigade

till provision å den för bogseringen inflytande bruttoinkomst till belopp,

som vattenfallsstyrelsen ägde bestämma, ansåg utskottet, att jämväl deras

aflöning borde bestämmas till enahanda belopp som för verkmästarna och

därmed jämförliga förmän.

Äfven i fråga om de af Kungl. Maj:t för förmän af 2:a graden

föreslagna aflöningsbelopp fann utskottet någon nedsättning böra vidtagas.

De förmän, om hvilka fråga vore, syntes nämligen fullt jämnställda

med banmästare af andra klassen vid statens järnvägar och borde därför

jämväl i aflöningshänseende likställas med dessa. Begynnelseaflöningen

borde sålunda sättas till 1,020 och slutaflöningen till 1,500 kronor.

Då under titeln förmän skulle föras så vidt skilda kategorier af

tjänstemän som å ena sidan ångbåtsbefälhafvare och å andra sidan skogvaktare,

har det synts kommittén lämpligt att uppdela förmännen i tre

grader.

Till första graden skulle enligt kommitténs mening hänföras: befälhafvare

å bogserbåt, förman eller verkmästare för underhållsarbeten vid

kanalverket, slussförman och trädgårdsmästare.

Andra graden skulle omfatta: motorbåtsförare, maskinist å bogserbåt

och förrådsmästare.

I tredje graden skulle sättas skogvaktare.

Vidkommande aflöningarna till ifrågavarande befattningshafvare har

det synts äfven kommittén, som skulle en jämkning kunna vidtagas i afseende

å de af Kungl. Maj:t för förmän af l:a och 2:a graderna föreslagna

aflöningsbeloppen.

Då emellertid enligt kommitténs förslag perioderna för aflöningsförhöjning

skulle genomgående omfatta tre år, har kommittén funnit detta

böra utjämnas genom en något högre begynnelseaflöning än enligt stats
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

utskottets förslag, i hvilket hänseende kommittén upptagit för förman af

l:a graden 1,380 och för förman af 2:a graden 1,140 kronor.

livad slutaflöningen beträffar, har den af statsutskottet för förmän af

l:a graden ifrågasatta synts kommittén väl knapp, hvadan kommittén funnit

sig böra föreslå, att densamma sättes i den nyinförda klassen 1,950 kronor.

För förmän af 2:a graden har kommittén ansett slutaflöningen böra utgöra

1,650 kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras, att för närvarande icke blott

befälhafvare utan äfven maskinister å bogserbåtarna åtnjuta provision å

den för bogseringen inflytande bruttoinkomsten, eller s. k. kaplake.

Denna provision har under åren 1908—1911 uppgått till i medeltal

701 kronor för befälhafvai’en och 140 kronor för maskinisten å den

ena båten. Den andra båten har först från och med år 1911 öfvertasits

c

af kanalverket, och har provisionen under det året i afrundade tal utgjort

400 kronor för befälhafvaren och 200 kronor för maskinisten.

Ifrågavarande provision, hvilken till sitt belopp bestämmes af vattenfallsstyrelsen,

skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bibehållas äfven efter

löneregleringen.

Då, enligt hvad kommittén inhämtat, anordningen med dylik provision

befunnits särdeles förmånlig och lärer vara allmänt bruklig, har

kommittén icke haft något att erinra mot densammas bibehållande.

Skulle provisionen däremot anses böra borttagas, torde det blifva

nödvändigt att hänföra befälhafvare och maskinister till högre tjänstegrader

än hvad nu föreslagits.

De vid kan al verket anställda skogvaktarna hafva till åliggande dels

att utföra göromål, som tillkomma kronoj ägare, dels ock att hafva tillsyn

öfver egnahemsområdena och naturparkerna, i hvilket sistnämnda hänseende

åliggandet särskildt tager deras tid i anspråk under sön- och helgdagar.

Nämnda skogvaktare åtnjuta för närvarande en aflöning af 1,300

kronor jämte naturaförmåner. Enligt kommitténs förslag skulle ifrågavarande

befattningshafvare hänföras till förmän af 3:e graden med en fast

aflöning af lägst 1,020 och högst 1,500 kronor.

12—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kvinnlig

kontors
skrifvare.

Maskinskö
tare.

(Maskinist.)

För kvinnliga kontorsskrifvare föreslog Kungl. Maj:t en begynnelseaflöning

af 1,020 kronor, hvilken med sex aflöningsförhöjningar efter

resp. 2, 2, 2, 3, 3 och 3 år skulle kunna stiga till 1,800 kronor.

Statsutskottet yttrade beträffande ifrågavarande befattningsbafvare,

att desamma af Kungl. Maj:t i det närmaste jämnställts med de kvinnliga

kontorsskrifvarna vid statens järnvägar, men att de snarare syntes böra

likställas med de kvinnliga bokhållarna vid telegrafverket, hvilka åtnjöte

en begynnelseaflöning af 1,020 kronor men en slutaflöning af 1,650 kronor,

samt att utskottet fördenskull ansett, att det sista af de för de kvinnliga

kontorsskrifvarna vid vattenfallsverket upptagna ålderstilläggen borde

utgå och deras slutaflöning sålunda stanna vid 1,650 kronor.

I likhet med statsutskottet har kommittén för ifrågavarande befattningshafvare

funnit en slutaflöning af 1,650 kronor tillfyllest. Då emellertid

enligt kommitténs uppfattning antalet aflöningsförhöjningar böra

inskränkas till fyra och perioderna för dessa genomgående böra omfatta

tre år, har kommittén ansett begynnelseaflöningen böra höjas till 1,140

kronor.

Uti det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget hade upptagits en grupp

tjänstinnehafvare vid kanalverk med benämningen maskinister. Aflöningen

till dessa skulle utgöra lägst 900 och högst 1,500 kronor.

Enligt hvad departementschefen uppgaf, skulle dessa tjänstgöra såsom

maskinister å kanalverkets ång- och motorbåtar samt å dess mudderverk.

Mot de föreslagna befattningarna och deras aflöning hade statsutskottet

intet att erinra.

Enligt hvad kommittén inhämtat, var det emellertid icke afsedt, att

till här ifrågavarande tjänstemannagrupp skulle hänföras de af departementschefen

angifna maskinisterna å ångbåtarna. På dessa maskinister

måste nämligen ställas sådana fordringar, att de böra jämnställas med förmän

af 2:a graden. Denna uppfattning har äfven kommittén, såsom af

det föregående framgår, ansett sig böra biträda.

De befattningshafvare, om hvilka här är fråga och hvilka riktigare

torde böra benämnas maskinskötare, skulle handhafva skötseln af enklare

maskiner, såsom lokomobiler, mudderverk och pumpverk. Med hänsyn här
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

till har en slutaflöning af 1,380 kronor synts kommittén vara tillräcklig.

Begynnelseaflöningen torde däremot lämpligen kunna höjas till 960 kronor,

då å maskinskötare gifvetvis måste ställas något högre fordringar än å

sluss-, bro-, kanal- eller hamnvakter, för hvilka begynnelseaflöningen ansetts

böra sättas till 900 kronor.

Perioderna för intjänande af aflöningsförhöjning har kommittén för

maskinskötare satt till två år.

För sluss-, bro-, kanal- och hamnvakter har med hänsyn till de aflöningsförmåner,

som utgå till banvakter vid statens järnvägar, i Kungl.

Maj:ts förslag upptagits en aflöning af lägst 900 och högst 1,260

kronor.

I fråga om dessa aflöningsförmåner anförde departementschefen följande.

Enligt det för statens järnvägar fastställda aflöningsreglementet uppbure

banvakt lägst 840 och högst 1,140 kronor för år. Därjämte kunde

banvakt, hvilken tjänstgjorde såsom vakt vid rörlig bro, under seglationstiden

erhålla ett tilläggsarfvode efter högst 120 kronor för år.

Det kunde ifrågasättas att med ytterligare en klass nedsätta slutaflöningen

för vakter vid kanalverket eller till 1,140 kronor för år. Därigenom

skulle deras högsta aflöning blifva lika med banvakternas.

Vakterna vid kanalverket skulle emellertid då bekomma mindre slutaflöning

än för närvarande. Efter att i fem år hafva proftjänstgjort såsom

extra vakter, under hvilken tid de erhölle i ett för allt 960 kronor

om året, åtnjöte de nu, sedan de befordrats till ordinarie, en begynnelseaflöning

af 960 kronor och en slutaflöning af 1,140 kronor jämte fri bostad,

vedbrand och beklädnad, hvilka naturaförmåner äfven skulle tillkomma

kanalvakterna enligt det föreliggande förslaget till aflöningsreglemente.

På grund af bestämmelserna i reglementet skulle vakterna årligen

betala 27 kronor såsom bidrag till sin egen pensionering och, därest de

blefve delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, 37 kronor 80 öre för

familjepensionering eller tillhopa 64 kronor 80 öre. Enligt de upprättade

kontrakten hade vakterna nu möjlighet till pension såväl för sig själfva

som för sina änkor och under vissa omständigheter för sina oförsörjda

Vakt.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

barn, utan att några pensionsafgifter behöfde af dem erläggas. Med en

slutaflöning af blott 1,140 kronor skulle deras högsta aflöning följaktligen

blifva 64 kronor 80 öre mindre än nu vore fallet.

Detta syntes departementschefen icke vara med billighet öfverensstämmande,

om andra befattningshafvare vid kanalverket skulle få sina

aflöningar något höjda. Hänsyn borde äfven tagas därtill, att vakterna

vid kanalverket hade ganska strängt arbete. Under två dygn tjänstgjorde

de sålunda 24 timmar, därvid nattjänstgöringen räckte 10 timmar i följd.

Dessutom fordrades hos vakterna i regel vissa befälsegenskaper, enär de,

då högre befäl icke funnes tillstädes, hade att ordna trafiken.

Departementschefen ansåg därför slutaflöningen böra bestämmas till

1,260 kronor.

I anledning af Kungl. Maj:ts förslag väcktes, såsom redan är nära ridt,

inom Riksdagens Andra kammare en motion (n:r 333), däri hemställdes,

att Riksdagen ville, med ändring i denna del af Kungl. Maj:ts proposition,

besluta, dels att den kontanta slutlönen för sluss-, bro-, hamn-, kanal- och

dammvakter vid statens vattenfallsverk måtte utgå med 1,500 kronor och

dels att den nu gällande begynnelselönen af 960 kronor måtte för de nyssnämnda

befattningarna bibehållas.

Statsutskottet fann de af Kung!. Maj:t för dessa tjänstemän föreslagna

aflöningar fullt tillräckliga och väl afvägda. Utskottet hade således —

yttrades det i utskottets betänkande — icke kunnat ansluta sig till motionärens

förslag i denna del, så mycket mindre som vid ett bifall därtill

det säkerligen skulle blifva svårt att afvisa eventuella anspråk från banvakterna

vid statens järnvägar å enahanda aflöningsförmåner.

Kommittén har på de af departementschefen och statsutskottet anförda

grunder icke funnit något att erinra mot den af Kungl. Maj:t föreslagna

aflöningen till nu ifrågavarande vakter. Af förut antydda skäl har

likväl den ändringen vidtagits, att äfven den sista perioden för intjänande

af aflöningsförhöjning satts till två år, i stället för tre enligt Kungl.

Maj:ts förslag.

Då det måhända kan befinnas lämpligt att till denna grupp af

ordinarie befattningshafvare vid kanalverket hänföra äfven andra vakter än

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

de särskildt angifva, exempelvis nattvakter, torde benämningen å ifrågavarande

kategori af tjänstemän böra ändras till endast »vakter».

Kommittén öfvergår nu till att närmare behandla de särskilda befattningarna

vid kraftverket.

Hvad öfveringenjörens aflöningsförmåner beträffar, hänvisas till hvad

under § 1 anförts.

Såsom närmaste biträde åt nyssbemälde öfveringenjör är i Kung!.

Maj:ts förslag upptagen en öfveringenjör sassistent (i vattenfallsstyrelsens

förslag benämnd byråingenjör).

Han skulle bland annat öfvervaka bokföringen och debiteringen af

energiafgifter inom det vidsträckta kraftledningsnätet, bereda ärenden

rörande nyanläggningar för distribution, materialanskaffningar och upphandlingar

för kraftverkets räkning samt verkställa leveransprof med materialier

och nya maskiner. Vidare skulle han biträda öfveringenj ören med

tekniska, ekonomiska och administrativa utredningar och den löpande

korrespondensen samt vid öfveringenj örens bortovaro tjänstgöra som hans

ställföreträdare.

I fråga om aflöningen till öfveringenjörsassistenten uttalade departementschefen

såsom sin åsikt, att, om man på den kräfvande posten

skulle lyckas erhålla en verkligt duglig ingenjör, en aflöning af lägst

3,800 och högst 6,000 kronor icke syntes vara för hög.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle begynnelseaflöningen till öfveringenjörsassistenten

utgöra 3,800 kronor, och skulle densamma kunna

höjas efter resp. 2, 2, 2, 3 och 3 år till resp. 4,200, 4,600, 5,000, 5,500

och 6,000 kronor.

Mot ifrågavarande förslag gjordes icke någon erinran från statsutskottets

sida.

Den för öfveringenjörsassistenten sålunda föreslagna slutaflöningen

6,000 kronor har äfven synts kommittén skälig.

Då emellertid enligt kommitténs förut antydda mening aflöningsförhöjningarna

för ifrågavarande befattningshafvare böra inträda efter fem
-

Trollhätte

kraftverk.

Öfveringenjör

sassistent.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Driftingen
jör.

Distriktsin
genjör.

årsperioder och tiden för intjänandet af slutaflöningen icke lämpligen torde

kunna utsträckas utöfver 15 år, har kommittén funnit sig böra sätta begynn

elseaflöningen till 4,600 kronor.

Kommittén har härvid jämväl afsett, att genom införandet af den

högre begynnelseaflöningen det icke må blifva erforderligt att upptaga

denne befattningshafvare bland dem, åt hvilka enligt § 5 2:o i aflöningsreglementet

begynnelseaflöningen må kunna bestämmas högre än i regleringen

angifvits såsom lägsta aflöning för befattningen i fråga.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare följande ingenjörspersonal

finnas vid Trollhätte kraftverk, nämligen: en driftingenjör med en aflöning af

lägst 3,800 och högst 6,000 kronor, en distriktsingenjör vid hufvudstationen

i Trollhättan med en aflöning af lägst 3,400 och högst 5,500 kronor

samt två distriktsingenjör er, en i Göteborg och en i Skara, med en aflöning

af läo-st 3,800 och högst 5,000 kronor, hvartill skulle kunna komma viss

tantiem, dock högst 3,000 kronor för hvarje år.

Efter hvad departementschefen meddelade, skulle driftingenjören leda

driften af den stora kraftstationen i Trollhättan och långlinjerna, utöfva

den regelbundna kontrollen öfver att stationens alla maskiner och apparater

vore i godt skick samt rätt inreglerade och skötta, leda och öfvervaka

erforderliga reparationer å stationen, bereda ärenden rörande stationens

utvidgning samt utöfva kontroll öfver arbetet med utvidgningar af

den maskinella utrustningen, utföra experimentella undersökningar med

maskiner och apparater, som kunde vara erforderliga för anläggningens

hållande på höjden af teknisk fulländning, samt enligt uppgjord undervisningsplan

meddela personalen instruktion om och öfning i anläggningens

skötsel samt undervisning i elektroteknik och maskinkännedom.

Distriktsingenjören i Trollhättan skulle enligt förslaget hafva att öfvervälla

och ansvara för driften af honom underlydande stationer, bland

dem de äldre kraftstationerna å Önan och Malgön, kraftledningar, transformatorstationer

och distributionsnät samt verkställa besiktningar och

kontrollprof, ordna och öfvervaka erforderliga utvidgningar och reparationer

af underlydande anläggningar, bereda ärenden rörande erforderliga

nyanläggningar för fullgörandet af åtagna energileveranser, utöfva kon
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

trollantskap öfver nyanläggningar inom distriktet samt själf verkställa utförandet

af nyanläggningar, sköta underhandlingar med konsumenter samt

föra befäl öfver distriktets personal.

Departementschefen ansåg det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida

icke driftingenjören skulle kunna medhinna äfven de göromål, som sålunda

tillkomme distriktsingenjören i Trollhättan. Om de förmän, som skulle

anställas vid kraftstationen, eller de s. k. driftverkmästarna, erhölle de hörna

aflöningar, som blefve föreslagna, borde dessa befattningar kunna besättas

med synnerligen dugliga och kunniga personer. Driftingenjören syntes

därför i regel icke behöfva mera ingående öfvervaka kraftstationens skötsel,

utan borde detta kunna verkställas af driftverkmästarna.

Såvidt departementschefen hade sig bekant, funnes icke heller vid

någon af de större vattenkraftstationerna i vårt land anställda nåo-ra ingen
&

DO

jörer, Som uteslutande hade till uppdrag att leda driften af stationerna,

utan de förrättade äfven sådant arbete, som skulle verkställas af distriktsingenjören.

Oftast vore ingenjörerna boende ganska långt från stationerna.

Visserligen erfordrades under de första åren kraftstationen vore i

verksamhet, då personalen ännu vore ovan och nya maskiner skulle installeras,

större tillgång på utbildade elektriska ingenjörer än sedermera,

när stationen något år varit i full gång och driftpersonalen hunnit grundligt

sätta sig in i sina åligganden. Därest under denna första tid förutom

driftingenjören en särskild distriktsingenjör i Trollhättan erfordrades, skulle

det ju kunna synas, som om en sådan kunde tills vidare anställas på

extra stat.

På förfrågan hade emellertid vattenfallsdirektören bestämdt förklarat,

att med hänsyn till ifrågavarande kraftverks betydande storlek driftingenjören

måste vara bunden vid stationen, och att han ej kunde sysselsättas

med arbete, som icke hade direkt samband med driften, hvarför

äfven distriktsingenjören i Trollhättan, som i stor utsträckning måste befinna

sig på rörlig fot inom distriktet, äfven för framtiden vore af behofvet

påkallad. Departementschefen ansåg sig på grund häraf icke kunna

underlåta att föreslå äfven denna tjänsts upptagande i aflöningsreglementet.

I fråga om den antydda arbetsfördelningen mellan öfveringenjörsassistenten,

driftingenjören och distriktsingenjören i Trollhättan framhöll

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

emellertid departementschefen, att densamma icke vore att anse såsom definitiv.

Öfveringenjören vid kraftverket borde nämligen erhålla fall frihet

att fördela arbetet mellan samtliga vid kraftverket anställda tjänstemän,

på det att hvars och ens speciella utbildning och erfarenhet måtte på bästa

sätt utnyttjas och tillfälliga anhopningar af göromål på vissa händer utjämnas.

Såsom nyss antyddes, skulle i Göteborg och Skara, som för närvarande

jämte Trollhättan äro medelpunkter för distributionen af elektrisk

energi, vara anställda särskilda distriktsingenjörer. Förutom aflöning af lägst

3,800 och högst 5,000 kronor skulle de enligt Kungl. Maj:ts förslag erhålla

tantiem, beräknad å ökningen i inkomst för hvarje år å den vid

underlydande stationer försålda energi, dock högst 3,000 kronor för år.

I fråga om de nämnda båda distriktsingenjörernas åligganden meddelade

departementschefen, att de skulle öfvervaka och ansvara för driften

af dem underlydande sekundärstationer, sekundärlinjer, tertiärstationer och

tertiära distributionsnät samt ansvara för material och inventarieförråd inom

vederbörande distrikt med därtill hörande bokföring. I öfrigt skulle deras

verksamhet blifva liknande den, som förut angifvits för distriktsingenjören

i Trollhättan. Särskildt skulle de arbeta för ökad afsättning af elektrisk

kraft. Då det ekonomiska resultatet af kraftdistribueringen i icke

ringa mån komme att blifva beroende af deras driftighet och initiativ,

hade det ansetts vara ändamålsenligt att genom en mindre tantiem göra

dem direkt intresserade uti framgången af deras arbete.

Mot den af Kungl. Maj:t sålunda föreslagna aflöningen för driftingenjören

och distriktsingenjörerna hade statsutskottet icke annan erinran

än i fråga om tantiemen till distriktsingenjör utom hufvud station. Utskottet

ansåg nämligen sådan distriktsingenjör icke skäligen böra för år få komma

i åtnjutande af tantiem till högre belopp än 2,000 kronor.

I sammanhang därmed uttalade statsutskottet, att, därest jämväl

distriktsingenjören vid hufvudstationen i en framtid skulle blifva tillerkänd

dylik tantiem, borde, enligt utskottets förmenande, hans slutaflöning,

som enligt Kungl. Maj:ts af utskottet förordade förslag öfverstege distriktsingenjörs

utom hufvudstationen med 500 kronor, nedsättas med detta

belopp.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kommittén, som under § 4 kommer att behandla frågan om behofvet

af de särskilda nu ifrågavarande befattningarna, har ansett sig böra, i

likhet med Kungl. Maj:t och statsutskottet, i aflöningshänseende jämnställa

driftingenjören med öfveringenjörsassistenten.

Distriktsingenjör utom hufvudstation skulle, enligt Kungl. Maj:ts

och statsutskottets förslag, utom den fixa aflöningen åtnjuta tantiem,

utgående i förhållande till ökningen i inkomst för hvarje år å den vid underlydande

stationer försålda energi, dock med visst maximibelopp.

Då emellertid utvecklingsmöjligheterna inom olika distrikt torde

vara väsentligt olika och i många fall underhandlingar, särskildt med större

blifvande konsumenter, lära bedrifvas genom öfveringenjören vid kraftverket

eller vattenfallsstyrelsen, har det synts kommittén mindre lämpligt

att använda tantiem såsom aflöningsförm för nu ifrågavarande distriktsingenjörer.

Under förutsättning att tantiemen bortfaller, anser kommittén distriktsingenjör

utom hufvudstation böra erhålla enahanda fasta aflöningsom

öfveringenjörsassistent och driftingenjör.

Hvad distriktsingenjören vid hufvudstationen i Trollhättan beträffar,

kan, med hänsyn därtill att honom öfverordnade ingenjörer äro placerade

å denna ort, å bemälde distriktsingenjör ställas något mindre fordringar

än å distriktsingenjör utom hufvudstation, hvilken senare måste hafva förmåga

att kunna i många hänseenden handla fullt själfständigt.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett aflöningen till distriktsingenjören

vid hufvudstationen kunna sättas till samma belopp, som af kommittén

föreslagits för kanalingenjören eller lägst 4,200 och högst 5,500

kronor, hvilket sistnämnda belopp skulle kunna uppnås efter 15 år.

Kungl. Maj:ts förslag upptager vidare en kontrollör och statistiker} Kontrollör.

som skulle hafva till åliggande att under öfveringenjörsassistentens ledning

sköta bokföringen, debitering af energiafgifter och statistiken, och skulle

aflöningen till honom utgå med lägst 2,400 och högst 3,400 kronor.

I fråga om nämnda befattningshafvare gjordes icke något uttalande

af statsutskottet.

121319. Lönereglering skommitténs let. XXXIV.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Den organisation af Trollhätte kraftverk, hvilken innehalles i Ivungl.

Maj:ts förslag, har i sina hufvuddrag varit i tillämpning under de senaste

åren.

Därvid har befunnits, att den befattning, hvarom nu är fråga, lämpligen

bör ombildas till en befattning af högre grad, å hvilken skulle läggas

en del göromål, som nu tillkomma öfveringenjörsassistenten. Det

arbete, som åligger sistnämnde befattningshafvare, har nämligen vuxit

därhän, att detsamma icke vidare kan utföras af en enda person. A andra

sidan torde arbetet med statistiken kunna öfverflyttas från kontrollören

till mera underordnade befattningshafvare.

Kontrollören skulle vid nyss antydda förhållande icke vidare benämnas

jämväl statistiker. Det vore afsedt, att han, med tillhjälp af biträdande

personal, skulle hafva att utföra hufvudsakligen följande åligganden,

nämligen:

att registrera ingångna leveranskontrakt samt utskrifva och på vederbörligt

sätt annotera tillhörande utanordningar;

att föra bok öfver utgående beställningsbref samt emottaga och ordna

inkommande rekvisitionskopior från leverantörer;

att annotera alla inkommande räkningar och tillse, att desamma behandlas

på föreskrifvet sätt i och för kollationering och litterering af

vederbörande arbetsledare, afförande ur beställningsbok och attestering;

att uträkna och utskrifva aflöningslistor för kraftverkets personal ;

att föra bok öfver samtliga debiteringar, som skola verkställas i enlighet

med uppgifter å räkningar, aflöningslistor och förrådsrapporter, samt

utskrifva räkningar;

att registrera träffade uppgörelser om energileveranser, sammanföra

mätareafläsningar öfver abonnenternas energiförbrukning, uträkna abonnenternas

afgifter och därå utskrifva räkningar;

att öfvervaka skötseln af kraftverkets hufvudförråd beträffande mottagande

och utlämnande af materiel och densammas vård å förrådet samt

anmäla, när materiel behof ver inköpas;

att föra fördelningsbok öfver kraftverkets utgifter och inkomster samt

däröfver upprätta månadsrapporter; och

att föra erforderliga materialie- och inventarieböcker.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Vid nämnda arbeten skulle kontrollören hafva till sin hjälp en bokhållare

af l:a graden och en af 2:a graden jämte erforderligt antal öfriffa

biträden.

Af innehafvaren utaf den ifrågavarande kontrollörsbefattningen lärer

höra fordras, att han förvärfvat en god köpmannautbildning samt att han

arbetat inom den elektriska branschen.

Kommittén har ansett sig böra tillstyrka kontrollörstjänstens ombildning

på sått nu antydts. Därigenom skulle äfven öfveringenjörsassistenten

kunna befrias från vissa göromål, hvilkas utförande icke direkt kräfva

ingenjörsutbildning.

Hvad aflöningsförmånerna till den nu ifrågavarande befattningshafvaren

beträffar, lära dessa med hänsyn till den förändrade ställning, som sålunda

för honom ifrågasatts, böra bestämmas ej oväsentlifft högre än enligt Kunffl.

Maj:ts förslag. Kommittén har tänkt sig en fast aflöning af lägst 3,000

och högst 4,200 kronor eller samma belopp, som i Kungl. Maj:ts förslag

upptagits för kassören å räkenskapsafdelningen.

Såsom redan antydts, skulle kontrollören till sin hjälp hafva bokhållare

af l:a och 2:a graden. Aflöningen till dessa har i Kungl. Maj:ts förslag

upptagits till samma belopp som för motsvarande befattningshafvare

vid kanalverket. Så har ock förfarits vid upprättande af kommitténs

förslag.

Uti Kungl. Maj:ts förslag upptagas vidare driftverkmästare samt maskinister

af l:a och 2:a graden. Maskinisterna handhafva den närmaste skötseln

af kraftstationen och driftverkmästarna tjänstgöra såsom förmän för

maskinisterna.

Aflöningarna skulle enligt den kungl. propositionen utgå med lägst

2,400 och högst 3,800 kronor till driftverkmästare samt lägst 1,500 och

högst 2,400 kronor till maskinist af l:a graden och lägst 1,140 och höo-st

1,650 kronor till maskinist af 2:a graden.

Till jämförelse meddelade departementschefen, att lokomotivförare

och maskinister vid statens järnvägar i aflöning åtnjöte lägst 1,200 och

högst 2,100 kronor om året, hvartill för lokomotivförare komme en del

Bokhållare.

Driftverk
mästare.

Maskinist.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

extra inkomster i form af milpenningar. Lokomotivmästare, som å de

större lokomotivstationerna hade befäl öfver därstädes anställd lokomotivoch

stallpersonal, uppbure i årlig aflöning lägst 1,800 och högst 3,000

kronor.

Departementschefen framhöll vidare, att det syntes vara af stor vikt,

att aflöningarna för maskinister och driftverkmästare vid kraftverket bestämdes

till sådana belopp, att man kunde till de ansvarsfulla befattningarna

erhålla verkligt dugande och pålitlig personal. Anläggningens lifsfarlighet

påfordrade nyktert, rådigt och elektriskt välutbildadt folk. För

att ej ligga under i konkurrensen måste staten jämväl taga i betraktande

de aflöningsbelopp, som betalades vid enskilda företag af ifrågavarande

beskaffenhet.

I fråga om den föreslagna aflöningen till driftverkmästare yttrade

statsutskottet, att, då af dessa befattningshafvare i allmänhet icke syntes

kräfvas någon teknisk utbildning, utskottet ansett denna aflöning väl

hög. I anledning däraf och då det icke syntes förefinnas något särskilt

skäl att sätta slutaflöningen för driftverkmästarna högre än för den

säkerligen mer svårbesatta instrumentmakarbefattningen, för hvilken slutaflöningen

af Kungl. Maj:t upptagits till 3,400 kronor, hade utskottet

ansett, att den sista af de för driftverkmästarna föreslagna aflöningsförhöjningarna

borde utgå och deras slutaflöning sättas till 3,400 kronor.

Vidkommande aflöningen till maskinister uttalade statsutskottet, att

det syntes fullt tillräckligt, om slutaflöningen till maskinist af l:a graden

uppginge till allenast 2,100 kronor.

Kommittén har för sin del anslutit, sig till de af statsutskottet beträffande

driftverkmästare föreslagna aflöningssatserna, dock med iakttagande

att perioderna för aflöningsförhöjning genomgående bestämmas till

tre år.

Den af statsutskottet ifrågasatta nedsättningen af slutaflöningen för

maskinist af- l:a graden har kommittén däremot icke ansett sig kunna

tillstyrka.

Enligt hvad för kommittén framhållits, skulle nämligen en nedsättning

af aflöningen för dessa maskinister verka därhän att befattnin
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

gärna icke blefve begärliga för de bästa bland maskinistpersonalen, utan

dessa, såsom redan i flera fall skett, komme att söka anställning i privat

tjänst, där de kunde erhålla väsentligt högre aflöningsförmåner.

Kommittén har fördenskull i sitt förslag upptagit slutaflöningen för

maskinist af l:a graden till 2,400 kronor. Med hänsyn dels till införandet

af den nya klassen med 1,950 kronors aflöning och dels till förlängningen

i tiden för intjänande af slutaflöningen genom bestämmande

af genomgående treårsperioder för aflöningsförhöjning har kommittén

ansett sig böra sätta begynnelseaflöningen för samma befattningshafvare

till 1,650 kronor.

I fråga om aflöningen till maskinister af 2:a graden har kommittén

icke vidtagit annan ändring än beträffande längden af perioderna för

intjänande af ålderstillägg.

Instrumentmakaren skall sköta underhåll, justering och reparation Instmmentaf

alla för uppmätning hos abonnenter afsedda mätare med tillbehör samt

reparation och justering af finare instrument å stationerna.

Begynnelseaflöningen för denne befattningshafvare skulle enligt Kungl.

Maj:ts förslag utgöra 2,400 kronor och slutaflöningen 3,400 kronor.

De af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningssatserna bibehöllos uti statsutskottets

förslag.

Då, enligt hvad kommittén inhämtat, instrumentmakarbefattningen

icke lärer kunna rekryteras inom verket, utan för denna befattning lämpliga

personer måste sökas från andra håll och äro synnerligen eftersökta,

har kommittén icke haft något att erinra mot de nämnda begynnelse- och

slutaflöningarna. Genomgående hafva emellertid tillämpats treårsperioder

för intjänandet af aflöningsförhöjning. I

I Kungl. Maj:ts förslag upptagas ytterligare öfvermontör och montör, öfvermon
Öfvermontör

har till åliggande att inkoppla nya mätare hos abon- Montör.

nenterna, två gånger i månaden verkställa afösning af alla abonnenternas

mätare, uppsöka och afhjälpa fel i de lokala distributionsnäten, leda utvidgnings-

och reparationsarbeten samt utföra föreskrifna kvartalsbesikt
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Repar ationsmästare.

(Förman å

reparationsverkstad.

)

ningar in. m. Montör biträder med dessa för öfvermontör specificerade

arbeten under öfvermontör, där sådan finnes, och i öfrigt direkt

under distriktsingenjör.

Aflöningen blef af Kungl. Maj:t föreslagen till lägst 1,800 och högst

2,700 kronor för öfvermontör samt lägst 1,260 och högst 1,800 kronor

för montör.

Vidkommande de sålunda föreslagna aflöningarna anmärkte statsutskottet,

att öfvermontörens aflöning syntes afsevärdt hög. Utskottet hade

fördenskull ansett sig böra föreslå en nedsättning sålunda, att begynnelseaflöningen

bestämdes till 1,650 och slutaflöningen till 2,400 kronor.

Kommittén har emellertid, med hänsyn till vikten af att för befattning

såsom öfvermontör må kunna vara att tillgå lämplig person, icke

ansett sig kunna förorda den af statsutskottet ifrågasatta sänkningen af

aflöningen. Det torde böra uppmärksammas, att fråga härvidlag är om

befattning, hvars innehafvare icke ständigt kan öfvervakas af distriktsingenjör,

utan måste handla på eget ansvar särskildt hvad mätarafläsningarna

beträffar och jämväl hafva förmåga såsom arbetsledare.

De af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelse- och slutaflöningarna för

såväl öfvermontör som montör hafva synts kommittén väl afvägda. Genom

införandet af klassen med 1,950 kronors aflöning hafva emellertid

antalet aflöningsförhöjningar äfven för öfvermontör kunnat sättas till fyra

i stället för tre enligt Kungl. Majrts förslag. För såväl öfvermontör som

montör hafva i kommitténs förslag genomgående beräknats treårsperioder

för intjänande af aflöningsförhöjning.

Vidare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag finnas en befattningshafvare

med benämning förman ä reparationsverkstad, till hvilken aflöningen

skulle utgå med lägst 1,500 och högst 2,400 kronor eller enahanda belopp,

som af Kungl. Maj:t föreslagits för maskinist af l:a graden.

Enligt hvad förut omnämnts, föreslog statsutskottet sänkning af

slutaflöningen för maskinist af l:a graden till 2,100 kronor. Samma slutaflöning

ansåg statsutskottet äfven böra tillkomma förman å reparationsverkstad.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Då, enligt hvad kommittén inhämtat, ungefär enahanda fordringar i

afseende å maskinkännedom och erfarenhet lära böra ställas å den befattningshafvare,

hvarom nu är fråga, och å maskinist af l:a graden, har

kommittén ansett nämnda bägge befattningar jämväl böra i aflöningshänseende

likställas. Aflöningen skulle alltså, på sätt kommittén redan föreslagit

för maskinist af l:a graden, utgå med lägst 1,650 och högst 2,400

kronor.

Beträffande benämningen å befattningshafvaren i fråga har kommittén,

med hänsyn därtill att hans verksamhet icke blott är förlagd till reparationsverkstaden

utan äfven utom densamma samt att hans tjänst snarare

har karaktären af en verkmästarbefattning än en förmansbefattning,

funnit benämningen »reparationsmästare» lämpligare.

För den närmaste skötseln af de under vederbörande distriktsingenjörer

lydande sekundär- och tertiärstationerna äro i Kungl. Maj-.ts förslag

upptagna station sförmän, med en aflöning af lägst 1,800 och högst 2,700

kronor.

Statsutskottet ansåg sig böra i afseende å stationsförmannen föreslå

enahanda nedsättning i aflöningen som beträffande öfvermontören, hvilken

af Kungl. Maj:t i aflöningshänseende likställts med stationsförmannen.

Med tillämpning däraf skulle dessas begynnelseaflöning sättas till 1,650

och deras slutaflöning till 2,400 kronor.

I fråga om stationsförmannen, hvilka riktigare torde böra benämnas

stationsmästare, anser sig kommittén böra framhålla, att de äro ensamma

ansvariga för den dagliga skötseln af sekundärstationerna med dessas lifsfarliga

anordningar. Deras befattning med tertiärstationerna inskränker

sig till att de några gånger i månaden tillse dessa stationer, för hvilkas

skötsel eljest icke erfordras någon personal.

Att stationsmästarbefattningarna måste besättas med fullt pålitliga

personer, framgår tydligt däraf att de distriktsingenjörer, hvilka äro deras

närmaste öfverordnade, icke oftare än omkring tre gånger i månaden äro

i tillfälle att inspektera vederbörande sekundärstation. På grund af tjänstens

art äro stationsmästarna så bundna vid sin station såväl dag som

Stations
mästare.

(Stations
förman.

)

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kvinnlig

kontors
skrifvare.

Takt.

natt, att de icke kunna ens för en kortare stund aflägsna sig från stationsområdet

utan att annan kompetent person sättes i deras ställe.

Då stationsmästarna måste vara i detalj förtrogna med de lokala

förhållandena vid vederbörande sekundärstation, är det vidare af största

vikt att de så länge som möjligt stanna i sina befattningar. Ombyte af

personal å dessa platser lärer ock vara till större olägenhet än beträffande

någon annan därmed jämförlig befattning. Emellertid hafva redan två af

befattningshafvarna i fråga lämnat sin tjänst för att tillträda bättre aflönade

befattningar på annat håll. Deras utbildning gör dem nämligen

synnerligen eftersökta såsom högspänningsmontörer hos firmor för elektriska

anläggningar.

Med hänsyn till det anförda anser kommittén det icke vara rådligt

att nedsätta aflöningen under den af Kungl. Maj:t föreslagna. Kommittén

har fördenskull i sitt förslag upptagit stationsmästarnas aflöning till samma

belopp som kommittén föreslagit för öfvermontör.

Äfven vid kraftverket skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag finnas anställda

kvinnliga kontorsslcrifvare.

Aflöningen till dessa har i kommitténs förslag satts till enahanda

belopp som för motsvarande befattningshafvare vid kanalverket.

Uti Kungl. Maj:ts förslag äro bland personalen vid kraftverket jämväl

upptagna telefon-, port- och dammvakter med samma fasta aflöning

som för vakter vid kanalverket.

I kommitténs förslag har äfven tillämpats denna grundsats. Af

enahanda anledning, som ofvan anförts beträffande motsvarande befattningshafvare

vid kanalverket, hav emellertid benämningen å ifrågavarande

kategori af tjänstemän ansetts böra ändras till enbart »vakter».

Vidkommande det uti Kungl. Majrts förslag under § 3 upptagna

tilläggsarfvodet till vissa vakter vid kraftverket och räkenskapsafdelningen

hänvisas till hvad under § 14 här nedan anföres.

Det torde slutligen böra påpekas, att kommittén icke ansett erforderligt

att, såsom i Kungl. Maj:ts förslag skett, upptaga befattningshaf
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

vare vid kraftverkets hufvudstation och å distrikten uti särskilda underafdelningar,

utan hafva de sammanförts under den gemensamma rubriken

Tf roll häfte kraftverk».

Den till Trollhätteverken hörande räkenskapsafdelningen förestås af Troiihätte

10 räkenskaps
den

i 1905 års stat för Troiihätte kanal- och vattenverk upptagne Jcamre- afdelning,

raren. Enligt denna stat tillkommer honom aflöning af lägst 4,500 och kontorschef.

ö b b > (Byrådirek
högst

5,500 kronor. tor. Kamrer.)

I den kungl. propositionen vid 1911 års riksdag framhölls, att hans

arbete under senare tiden högst betydligt ökats, bland annat genom egnahemsrörelsen

vid Trollhättan och de därmed sammanhängande byggnadslånen.

Sedan leverans af elektrisk energi börjat från den stora kraftstationen, hade

jämväl den honom åliggande penningförvaltningen och kassakontrollen väsentligen

tillväxt. Af vattenfallsstyrelsen hade därför föreslagits, att kamreraren,

under namn af byrådirektör, skulle erhålla en aflöning af lägst

5,500 och högst 7,000 kronor. Styrelsen hade därvid jämväl tagit hänsyn

till att han såsom chef för räkenskapsafdelningen icke borde i aflöningshänseende

alltför mycket ställas efter cheferna för kanal- och kraftverken.

Då emellertid byrådirektörerna vid statens järnvägar endast hade en

aflöning af lägst 4,800 och högst 5,700 kronor, och då vidare chefskapet

för ifrågavarande räkenskapsafdelning, ehuru af stor betydelse för vattenfallsverket,

dock icke för att rätt handhafvas kräfde en person med den

utbildning, som måste fordras beträffande öfveringenjörerna vid kanal- och

kraftverken, hade vederbörande departementschef ansett, att aflöningen till

räkenskapsafdelningens chef kunde nedsättas till lägst 4,600 och högst

6,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts förslag upptogs ock aflöningen till bemälde tjänsteman

på sätt departementschefen ifrågasatt.

Statsutskottet fann icke något särskildt skäl angifvet att benämna

kamreraren byrådirektör utan upptog för sin del honom under benämning

kamrerare och föreståndare för räkenskapsafdelningen. Den af Kungl.

Maj:t för honom föreslagna aflöningen syntes utskottet, i betraktande af de

kvalifikationer, som för befattningen erfordrades, alltför hög, och fann ut
14—121319.

Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

skottet det vara tillfyllest, om hans slutaflöning komme att stanna vid

5,500 kronor.

Enligt instrnktionsbestämmelser, utfärdade af vattenfallsstyrelsen,

åligger det ifrågavarande tjänsteman, bland annat,

att bereda och, när vattenfallsdirektören det påkallar, inför vattenfallsstyrelsen

eller vattenfallsdirektören föredraga de ärenden, som tillhöra

kamrerarens tjänstebefattning;

att föra befäl öfver den å räkenskapskontoret anställda personalen

samt, i hvad som rör bokföring, statistik och uppbörd, öfver den å kanalstationerna

anställda personalen;

att hafva tillsyn öfver Trollhätte kanal- och vattenverks bokföring

samt därvid tillse, att vattenfallsstyrelsens och vattenfallsdirektörens beslut

blifva vederbörligen iakttagna;

att meddela sådana detaljbestämmelser, som utgöra omedelbar tilllämpning

af vattenfallsstyrelsens och vattenfallsdirektörens beslut eller af

gällande instruktioner och föreskrifter i hvad de röra kamrerarens verksamhetsområde;
att

upprätta verkets räkenskaper för hvarje år;

att för hvarje månad till vattenfallsdirektören .atlämn a dels rapporter

öfver verkets inkomster och utgifter under månaden, dels öfversikter öfver

verkets ekonomiska ställning vid månadens slut;

att med kontrasignation af kassakontrollanten utfärda anvisningar

till utbetalning af de för verkets räkning i bankinrättning innestående

medel;

att minst en gång i månaden å olika tider verkställa inventering

af verkets kassor samt däröfver upprätta instrument, som insändes till

vattenfallsstyrelsen;

att granska de af kassören upprättade dagliga kassarapporterna;

att två gånger i månaden afgifva rapport öfver kanaluppbörden;

att föra förberedande underhandlingar angående försäljning, utarrendering

eller annan upplåtelse af tomter inom Trollhättans planlagda

område eller af egnahemstomter och angående utlämnande af egnahemslån,

samt att för verkets räkning underteckna aftal om uthyrande af lägenheter

i de byggnader, som stå under kamrerarens vård;

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

att vårda brandförsäkringsbref, inteckningar, kontrakt och andra

värdehandlingar äfvensom öfriga till verkets arkiv hörande handlingar, i

den mån dessas vård ej åligger öfveringenjören vid kanalverket;

att i god tid till vattenfallsstyrelsen anmäla, när åtgärd behöfver

vidtagas för förnyande eller bibehållande af värdet utaf de inteckningar

och öfriga värdehandlingar, som af kamreraren skola förvaras, samt därvid

särskild! tillse, att borgensförbindelse, som ingåtts för fullgörande af

förpliktelse mot staten, icke försämras eller preskriberas;

att besluta i de ärenden, hvilkas afgörande vattenfallsstyrelsen eller

vattenfallsdirektören öfverlämnar till kamreraren; samt

att i öfrig! handlägga de ärenden, som vattenfallsstyrelsen eller

vattenfallsdirektören hänskjuter till kamreraren.

Vidkommande nu till en början benämningen å ifrågavarande beta

ttningshafvare har kommittén, i likhet med statsutskottet, funnit titeln

byrådirektör mindre lämplig. För sin del har kommittén velat föreslå

benämningen kontorschef.

Med hänsyn till ifrågavarande befattningshafvares ställning, såsom

föreståndare för en hel afdelning vid verket, och med afseende jämväl å

det med samma befattning förenade ansvaret har kommittén ansett slutaflöningen

för befattningen icke böra sättas lägre än som upptagits i Kungl.

Maj:ts förslag. Perioderna för aflöningsförhöjning, hvilka i Kungl. Maj:ts

förslag satts till resp. 2, 3 och 3 år, böra emellertid enligt kommitténs

mening omfatta 5 år hvardera. Slutaflöningen skulle alltså enligt kommitténs

förslag uppnås först efter 15 år i stället för efter 8 år enligt Kungl.

Maj:ts förslag.

Kassören vid Trollhätte kanal- och vattenverk, som tillika är bokhållare,

åtnjuter enligt den af Riksdagen år 1905 godkända staten en aflöning

af lägst 2,500 och högst 3,100 kronor samt 500 kronor i felräkningspenningar.

I Kungl. Maj:ts förslag har aflöningen för kassör upptagits till lägst

3,000 och högst 4,200 kronor jämte 500 kronor i felräkningspenningar.

Mot Kungl. Maj:ts berörda förslag fann statsutskottet icke något att

Kassör.

erinra.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Äfven i kommitténs förslag hafva de nämnda aflöningssatserna bibehållits.

I fråga om perioderna för intjänande af aflöningsförhöjning, hvilka

enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle omfatta resp. 2, 3 och 3 år, har kommittén

däremot vidtagit den ändring att jämväl den första perioden satts

till 3 år.

Revisor och Uti gällande, åt Riksdagen år 1905 godkända aflöningsstat för Trollhätte

inspektor, kanal- och vattenverk är uppförd en kontrollinspektor och materialförvaltare,

tillika bokhållare, med en aflöning af lägst 2,500 och högst 3,100

kronor. I egenskap af kontrollinspektor åligger honom bland annat att

tillse och undersöka, att de till uppbördskontoret från fartygen inlämnade

fraktsedlar och fraktuppgifter öfverensstämma med den last, fartygen verkligen

innehafva.

Denna befattning skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag förändras till

en revisors- och kontrollinspektorsbefattning med aflöning af lägst 2,400

och högst 3,400 kronor.

Det hade af departementschefen framhållits, att denne befattningshafvare

borde i likhet med andra statens revisorer hafva anmärkningsprovision

enligt vanliga grunder. Därjämte borde i aflöningsreglementet intagas

bestämmelse om att kontrollinspektoren liksom annan vid vattenfallsverket

anställd tjänsteman ägde, i förekommande fall, uppbära den andel i straff,

afgift, som enligt af Kungl. Maj:t fastställdt reglemente tillkomme tjänsteman,

hvilken upptäckt försök att undandraga statsverket föreskrifna kanalafgifter.

Bestämmelser rörande nämnda anmärkningsprovision och andel i

straffafgift voro ock intagna i Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente,

§ 14.

Från statutskottets sida gjordes icke någon anmärkning i afseende

å Kungl. Maj:ts förslag beträffande revisorn och kontrollinspektorn.

I fråga om de ändrade åligganden, som skulle tillkomma nämnde

befattningshafvare, har kommittén icke haft något att erinra. Däremot

har det synts kommittén som skulle — med fullföljande af den sedan

lång tid tillbaka inslagna vägen att efter hand indraga vederbörande stats
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

tjänstemän förut tillkommande andelar i böter — det ej vidare vara lämpligt

att bland nu ifrågavarande befattningshafvares aflöningsförmåner komme

att ingå andel i straffafgifter, ådömda trafikanter.

Strafifafgift, hvarom här är fråga, utgår enligt hufvudsakligen följande

grunder.

Om fartygs last befinnes vara annan eller större än af befälhafvaren

uppgifvits, skall för öfverskott, om det ej å någon vara öfverstiger fem

procent, erläggas endast enkel afgift, men för befintligt större öfverskott

tiodubbel afgift. Af nämnda strafifafgift tillfaller hälften den tjänsteman,

som upptäckt förhållandet, och hälften kanalverket.

Sker emellertid upptäckten först sedan fartyg lämnat kanalen —

detta lärer i allmänhet vara fallet — är befälhafvaren förfallen till samma

ansvar, men skola då två tredjedelar af den tiodubbla afgiften tillfalla

angifvaren.

Dessa sistnämnda angifvarandelar utgå i regeln till kontrollinspektoren.

De denne tillkommande andelarna hafva under tioårsperioden 1902

—1911 uppgått till:

o

År

1902 .......

.......1,438

kronor

»

1903 .......

.......1,186

»

»

1904 .......

.......1,617

»

»

1905 .......

....... 582

y>

»

1906 .......

.......2,570

»

»

1907 .......

.......1,652

»

1908 .......

.......2,022

»

»

1909 .......

.......2,018

»

»

1910.......

.......1,542

»

.»

1911.......

.......2,958

»

eller i medeltal för nämnda period 1,758 kronor.

Att andelarna i straffafgifter icke stå i något rimligt förhållande till

det af kontrollinspektoren uti ifrågavarande hänseende i tjänsten nedlagda

arbetet, därpå kunna flertalet af nyssnämnda siffror, men i all synnerhet

siffror för åren 1897 och 1901 tjäna såsom exempel. År 1897 erhöll så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bokhållare.

Kvinnlig

kontors
skrifvare.

Takt.

lunda kontrollinspektoren 11,506 kronor och år 1901 6,110 kronor; detta

lärer dock hafva berott på alldeles särskilda förhållanden.

Det torde icke tillkomma kommittén att yttra sig i fråga om straffafgifternas

fortfarande utgående, vare sig efter nu gällande eller efter

förändrade grunder; kommittén har emellertid funnit sig böra hemställa,

att andel i straffafgifter icke vidare må tillkomma personal vid Trollhätte

kanalverk.

Då andel i straffafgifter hittills utgjort en betydande inkomstkälla

för kontrollinspektoren, torde, därest sådan andel icke vidare skulle komma

att utgå, hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande af den fasta aflöningen.

Kommittén har ock under angifna förutsättning ansett sig böra i

sitt förslag uppföra revisorn och kontrollinspektoren med en aflöning af

lägst 3,000 och högst 4,200 kronor eller enahanda aflöning, som enligt

kommitténs förslag skulle utgå till kontrollör och till kassör.

Till räkenskapsafdelningen skulle vidare höra bokhållare af l:a och

2:a graden samt kvinnliga kontorsskrifvare.

Slutligen skulle den vaktmästare, som tjänstgör i administrationsbyggnaden

i Trollhättan, uppföras å denna afdelning under benämningen vakt.

Aflöningarna till bokhållare och kvinnliga kontorsskrifvare hafva af

kommittén upptagits till samma belopp som för motsvarande befattningshafvare

vid kanalverket och kraftverket. Vakten vid administrationsbyggnaden

synes kommittén böra i aflöningshänseende likställas med portvakt

vid kraftverket.

Uti § 4 innehållas bestämmelser i fråga om antalet olika befattningshafvare.

Beträffande motsvarande paragraf (§ 3) i vattenfallsstyrelsens förslag

anförde styrelsen, att det läge i sakens natur, att, i den mån staten

alltmera tillgodogjorde sig vattenkraften, äfven antalet af tjänstemän för

de olika verkens drift komme att ökas. För de viktigare befattningarna

syntes det i allmänhet icke erbjuda alltför stora svårigheter att beräkna

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

deras antal . så tidigt, att förslag om erforderliga nya befattningar kunde

föreläggas Riksdagen föregående år.

Däremot ansåg styrelsen det böra öfverlämnas åt Kungl. Maj:t

att med afseende på antalet ordinarie tjänster af lägre grad utöfva beslutanderätten,

liksom vid statens järnvägar vore förhållandet. Då i allt

all anslagen till aflöningar vid statens vattenfallsverk borde beräknas såsom

förslagsanslag, skedde därigenom knappast någon annan ändring än att

större lätthet vunnes att vid uppgörande af det definitiva statförslaget

för ett år taga hänsyn till det af förhållandenas utveckling skapade

behofvet.

Äfven departementschefen ansåg lämpligt att, i likhet med hvad

som ägde rum vid statens järnvägar, Kungl. Maj:t medgåfves rätt att

bestämma antalet lägre befattningshafvare vid statens vattenfallsverk. I

den mån nämnda verk utvidgades, måste nya sådana befattningshafvare

anställas, och det skulle mången gång kunna medföra svårighet, om hvarje

sådan ökning af de lägre tjänstemännen måste underställas Riksdagens

pröfning.

Departementschefen erinrade i detta hänseende, att, hvad”anginge förmän

och vakter vid Trollhätte kanalverk, Riksdagen för det dåvarande icke

bestämde deras antal. Emellertid ansåg han lämpligt, att, utöfver hvad

vattenfallsstyrelsen föreslagit, jämväl antalet kanalinspektorer — två af l:a

och en af 2:a lönegraden — blefve, med hänsyn till de för dessa befattningshafvare

föreslagna aflöningsförmåner, bestämdt i aflöningsreglementet.

Statsutskottet yttrade beträffande ifrågavarande paragraf följande.

Med anledning af hvad utskottet föreslagit borde i § 4 af aflöningsreglementet

i stället för en byrådirektör upptagas en kamrerare och föreståndare

för räkenskapsafdelningen samt i stället för de i paragrafen angifna

kanalinspektorerna uppföras en kanalinspektor af l:a lönegraden, en

af 2:a och en af 3:e lönegraden.

I öfrigt hade utskottet icke funnit något annat att erinra mot de i

paragrafen upptagna särskilda befattningarna än att utskottet, som velat

ifrågasätta, huruvida icke distriktsingenjörsbefattningarna vore af behofvet

påkallade allenast så länge kraftverket vore föremål för utveckling, ansett

sig böra framhålla, att sådana befattningar borde, om de framdeles skulle

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

befinnas för kraftverket obehöfliga, så snart ske kunde indragas och deras

innehafvare förflyttas till annan tillgänglig befattning vid vattenfallsverket.

Mot den i paragrafen intagna föreskriften att »antalet öfriga i § 3

omförmälda befattningar» skulle bestämmas för hvarje år af Kungl. Maj:t

hade utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet hade dock velat

uttala det antagandet, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att taga i

öfvervägande, huruvida antalet af dessa befattningar, särskildt förmansbefattningarna,

måtte kunna nedbringas.

Äfven kommittén har för sin del ansett sig icke böra göra någon

erinran mot att allenast vissa särskildt angifna befattningar till antalet

upptagas i aflöningsreglementet, under det att antalet öfriga befattningar

för hvarje år bestämmas af Kungl. Maj:t.

I Kungl. Maj:ts förslag har kommittén icke vidtagit andra ändringar

än de som betingas dels af de utaf kommittén föreslagna förändrade

benämningarna beträffande byrådirektören samt kontrollören och

statistikern .dels ock af den uppdelning af kanalinspektorsbefattningarna

i tre, i stället för två, grader, hvilken redan af statsutskottet ifrågasatts.

Vid ärendets behandling inom Riksdagens Andra kammare uttalades

den meningen att, särskildt i jämförelse med kommunala eller enskilda

kraftverk, den i då föreliggande reglementsförslag upptagna ingenjörspersonalen

vid Trollhätte kraftverk vore alltför stor.

Efter det emellertid flertalet af kommitténs medlemmar besökt anläggningarna

vid Trollhättan och kommittén tagit kännedom om innehållet

af en utaf öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk till vattenfallsstyrelsen

afgifven promemoria, har kommittén ansett sig icke kunna föreslå

någon minskning beträffande den ifrågavarande personalen.

I nämnda hänseende tillåter sig kommittén från nyssberörda promemoria

anföra och åberopa följande.

För klargörandet af det behöfliga antalet ingenjörer — yttras det i

promemorian — torde det vara nödvändigt att redogöra för de olika arbeten,

som utföras vid kraftverket.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Trollhätte kraftverk liksom de flesta andra elektricitetsverk måste

ständigt befinna sig i tillväxt. Energibehofvet inom distributionsområdet

kominer nämligen alltid att vara stadt i kontinuerlig tillväxt, och staten

blir alltså nödsakad att sörja för att energibehofvet inom distributionsområdet

blir tillgodosedt, äfven sedan Göta älfs c:a 200,000 hästkrafter

blifvit tagna fullt i anspråk. »Man riskerar sålunda icke att få för stor

personal, om den anpassas efter den under nuvarande förhållanden minsta

förekommande tillväxten.»

Enligt hvad i promemorian vidare upplyses, kan det arbete, som

kräfves af ingenjörerna vid Trollhätte kraftverk, i hufvudsak indelas i

följande tre grupper:

1) för planering och utförande af utvidgningar och nyanläggningar;

2) för drift, underhåll, statistik och bokföring;

3) för distribution.

Utvidgningar och nyanläggningar omfatta

dels utvidgning af kraftstationen, insättande af nytt maskineri och

instrumentering i Trollhättan i mån af afsättningens tillväxt,

dels utförandet af nya långlinjer och sekundärstationer för nya afsättningsområden

och komplettering af redan befintliga jämväl i mån af

afsättningens tillväxt, och

dels utförandet af sekundärlinjer och tertiäranläggningar.

Hvad särskildt angår nyanläggning af sekundärlinjer och tertiär.

anläggningar, anser öfveringenjören tydligt att sådana arbeten komma

att pågå ständigt, och att, i den mån dessa äro betingade direkt af kontrakt

om energileveranser, de närmast kunna hänföras till »arbete för distributionen».

Vidkommande de s. k. tertiärnäten yttras i detta sammanhang: uti

J O

promemorian följande:

»Det har i riksdagsdiskussionen upprepade gånger framhållits, att

Trollhätte kraftverk icke sysselsätter sig med detaljförsäljning till småkonsumenter,

utan afyttrar kraften i stora poster. Detta är i hufvudsak

riktigt — dock med undantag för de s. k. tertiärnäten. På sina

ställen i mindre samhällen, där kommunen icke förfogat öfver lämpliga

organ för att öfvertaga energidistributionen och där initiativ och

15—121319. Lönereglering shommitténs bet. XXXIV.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

kapital för bildandet af ett distributionsbolag icke varit tillfinnandes,

har det visat sig lämpligt, att kraftverket själft anlägger och drifver

distributionsnät. Så har skett i Grästorps köping, i Vårgårda, i Håkantorp,

i Strömslund, på egna-hemsområdet vid Trollhättan och senast

i Lilla Edet. Att detta icke varit något missgrepp, utan ett kraftigt medel

att göra befolkningen förtrogen med den elektriska energiens användning,

torde framgå af stegringen i årsinkomsten från Grästorpsnätet, som kom i

gång i december 1908. Denna utgjorde

År. Kr.

1909 ........... 3,365

1910 ...........5,360

1911 ...........5,855

beräknas 1912...........6,100

En sammanställning af anläggningskostnader, abonnentantal i oktober

1912 och sannolik årsinkomst 1912 för dessa nät torde ha sitt

intresse.

Total anläggningskostnad: Beräknadt

för tertiär- för tertiär- Abonnent- brntto

Tertiärnät i näf_ station. antal. 1912.

[Kr.] [Kr.] [Kr.]

Grästorp.......... 12,766 10,129 91 6,100

Håkantorp.......... 3,648 finns ej 21 775

Vårgårda.......... 9,356 9,510 57 2,700

Trollhättan, västra stranden . . 10,700 4,725 82 3,340

> östra * . . 7,778 181 75 2,600

Lilla Edet......... - 9.016__________8,994 106 nyss igångsatt

S:a 53,264 33,539 432 —

Om dessa detalj affärer också icke kunna betecknas såsom lukrativa,

så synes dock af siffrorna från Grästorp, att de äro mäktiga en betydlig

tillväxt — och de medföra en sekundär, man skulle kunna säga reklamverkan

på den omgifvande landsbygden för elektricitetens popularisering,

utom det att de understundom möjliggöra framdragandet af en distributionsledning

för äfven andra konsumenter. Det är därför mycket sanno
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

likt, att kraftverket får anledning utföra fler sådana tertiäranläggningar.

Projektering och utförande af sådana krafvel- också sitt arbete.»

Beträffande den andra gruppen af arbeten, nämligen de för drift,

underhåll m. m., framhålles det uti promemorian, att det ingenjörsarbete,

som kräfves för driftens upprätthållande, icke kan inskränka sig till tillsyn

af personalen, kontroll att det hela hålles i godt stånd samt ordnandet

af reparationer och underhåll. Vid ett stort kraftverk kräfves

nämligen ett ständigt arbete för förbättringar såväl rent tekniska som

ekonomiska, vidare fordras i stor utsträckning experimentella undersökningar

af anläggningens apparater för att förebygga försämring och förekomma

driftstörningar. Personalen måste undervisas och öfvas i handterandet

af alla de icke så enkla anordningar, som förekomma, och instrueras

i afseende på de störningar, som kunna tänkas inträffa. Slutligen

måste en omfattande statistik öfver driften föras, på det att vid

stegrad belastning materielen må i rätt tid utvidgas och på mest ekonomiska

sätt utnyttjas samt källor till störningar arbetas bort. »Med rätta

förvänta i första hand verkets abonnenter, och dessutom andra elektricitetsverks

innehafvare, att statens kraftverk vid Trollhättan går i spetsen för

utvecklingen på detta område.»

Det framhålles vidare, att verkets storlek, distributionsnätets omfattning

och den i afseende på åskväder särdeles besvärliga trakten ställa

stora kraf på driftsledningen. Upphandling af förbrukningsmaterialier,

kontrollen af energidebiteringen såväl som en noggrann kontroll af mätapparaterna

kräfva mycket ingenjörsarbete.

I detta sammanhang erinrar öfveringenjören, att beträffande flera

abonnenter årsafgiften uppgår till flera hundra tusen kronor. Denna debiteras

efter mätapparater, hvilkas noggrannhet ständigt måste tillses, då

ju en missvisning på endast några få procent kan betyda eu skillnad i

årsafgift, uppgående till lika mycket som flera ingenjörslöner.

Hvad som emellertid enligt öfveringenjörens mening i sista hand

bestämmer erforderlig driftspersonal, är nödvändigheten att närhelst och

hvarhelst i anläggningen en störning, en skada inträffar, kompetent personal

måste finnas tillgänglig för driftens ordnande ögonblickligen. »Kraftverkets

förlust vid ett fullständigt driftsafbrott torde kunna taxeras till

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

omkring 200 kronor per timme och abonnenternas naturligtvis till mycket

mera. Det är sålunda stora värden, som stå på spel, och kraftleverantören

kan icke stå till svars med att driftsafbrott af brist på kompetent

befäl utsträckas längre än som behöfde vara fallet.»

I afseende å de till tredje gruppen — för distributionen — hörande

arbeten omförmäles i promemorian, hurusom för hvarje ny abonnent

i de allra flesta fall först en utredning måst göras, som öfvertygar

den blifvande abonnenten, att användande af kraft från Trollhätteverket

för honom innebär öfvervägande fördelar. Sedan uppgörelse om

kraftleveransen träffats eller dessförinnan måste i regel en utredning om

det mest ekonomiska sättet för kraftens ditledande göras, eventuellt erforderlig

utvidgning af sekundärstationens elektriska utrustning vidtagas,

koncessionshandlingar för ledningen utarbetas, distributionsledningen (stundom

flera mil) byggas. Vidare måste projektet för abonnentens elektriska

installation i detalj granskas och utförandet öfvervakas, på det att dels någon

störande återverkan på kraftverkets anläggningar icke åstadkommes, dels

abonnenten får en fullgod anläggning, som arbetar oklanderligt, »så att

Trollhättekraften icke råkar i misskredit». Sedan driften kommit i gång

hos konsumenten, måste kraftverkets personal ständigt hafva kännedom

om de hos konsumenten befintliga anläggningarna för att hastigt kunna

ingripa i händelse af behof af utvidgning, tillfälliga fel i mätapparaterna

o. d.

Då distributionsområdet sträcker sig från Västkusten till Sköfde,

är det enligt öfveringenj örens mening uteslutet, att all förhandling med

konsumenterna inom området på ett praktiskt sätt skulle kunna ske

direkt från Trollhättan. Området har därför uppdelats i tre distributionsdistrikt,

hvart och ett omfattande de distributionsområden, som

matas med ström från en grupp hufvudlinjer från Trollhättan. Sålunda

omfattar det s. k. Skaradistriktet distributionsområden med hufvudstationer

i Sköfde, Skara och Hakantorp. Bland konsumtionsorter

inom detta distrikt kunna nämnas städerna Skara, Sköfde och Falköping

samt köpingarna Grästorp och Vara. Det s. k. Göteborgsdistriktet

omfattar ett område med hufvud stationer i Lilla Edet, Nol, Göteborg och

Alingsås. Trollhättedistriktet slutligen omfattar distributionsområdet kring

O

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Trollhättan inklusive de distributionsnät, som utgå från de tre äldre kraftstationerna,

matande, delvis öfver afnämarna tillhöriga ledningar, bl. a.

städerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla.

Den ingenjörspersonal, som har att utföra ofvan antydda arbeten,

är, enligt hvad i promemorian upplyses, i stora drag organiserad på följande

sätt:

I. Öfveringenjörsassistenten har ledningen af kraftverkets ex
pedition,

inom hvilken afdelning handläggas:

a) upphandlingsärenden rörande mätare, förbrukningsartiklar

och förrådsmateriel;

b) bokföring och debitering, räkenskapsgranskning; och

c) tekniska, ekonomiska och administrativa utredningar.

II. Driftingenjören har ledningen af kraftstationen i Trollhättan

samt driften af högspänningsanläggningarna. Hans afdelning

åligger:

a) driften och underhållet af högspänningsanläggningarna (undantagandes

linjer);

b) utvidgningar af kraftstationen med maskineri och instrumentering

;

c) skötsel af laboratorium och reparationsverkstad; och

d) personalens undervisning.

III. Nvbyggnadsafdelningen omfattar ett linjebyggnadskontor och

ett konstruktionskontor för företrädesvis sekundärstationer.

IV. Distriktsafdelningarna, hvilka förestås af distriktsingenjörer,

åligger:

1) driften och underhållet af underställda anläggningarna inom

distriktet;

2) utförande af nybyggnader af distributionsanläggningarna;

och

3) ackvisition af nya konsumenter.

Beträffande Trollhättedistriktet ingår i underställda anläggningar

kraftstationerna å Malgön och Önan samt omformarestationen vid Olidehålan.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Af ofvanstående afdelningar skulle personalen å nybyggnadsafdelningen

icke uppföras såsom ordinarie.

Till bemötande af gjorda anmärkningar mot antalet ingenjörer vid

kraftverket anföres i promemorian vidare.

I Trollhättan äro bosatta fyra ingenjörer, nämligen öfveringenjören,

öfveringenjörsassistenten, driftingenjören och en distriktsingenjör.

»Af dessa är det endast driftsingenjören, som icke utan svårare olägenhet

kunde bo annorstädes än i Trollhättan. Det är alltså endast en

ingenjör, som är nödvändig på själfva platsen.»

»Det är tydligt, att liksom Sydsvenska Kraftaktiebolagets direktör,

l:e ingenjör och 2:e ingenjör med hela hufvudkontoret äro bosatta i

Malmö, Yngeredsforsbolagets disponent, l:e ingenjör och biträdande ingenjör

äro bosatta i Mölndal, så kunde Trollhätteverkets öfveringenjör

och öfveringenjörsassistent vara bosatta t. ex. i Göteborg, om hufvudkontoret

förlädes dit. Att Trollhättan såsom plats för kraftverkets hufvudkontor

föredragits framför Göteborg är emellertid helt naturligt.»

Distriktsingenjören i Trollhättan — hvilkens distrikt är afsedt att

framdeles möjligen omfatta distributionsområden med 10,000 volts distributionslinjer,

utgående från Trollhättan, Uddevalla och någon punkt norr

om Lysekil, hvarje sådant område med c:a 20 km. radie — skulle enligt

öfveringenjörens mening lika väl kunna placeras t. ex. i Uddevalla, och

det lärer icke vara uteslutet att så kan komma att visa sig lämpligt.

Hittills har hans öfvervägande verksamhet varit i Trollhättan och dess

närmaste omnejd, hvarför han placerats på samma ställe som hufvudkontoret.

»Det har sagts» — anföres det vidare i promemorian — »att ett

stort kraftverk icke kräfver större ingen]örspersonal än ett litet, och detta

kan vara sannt, om skillnaden i storlek endast ligger i skillnaden i maskinenheternas

storlek och de abonnerade kraftbeloppens storlek. Helt

annorlunda ligger saken, om skillnaden förefinnes i distributionsanläggningarnas

utsträckning, abonnenternas antal och framför allt i den årliga

tillväxtens storlek. Det är påtagligt att det ingenjörsarbete, som kräfves,

i mycket hög grad betingas just af utvecklingen af ett verk.»

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

I sådant hänseende framhålles i promemorian, att Trollhätteverket,

ehuru yngre än Sydsvenska kraftaktiebolaget, Gullspångsbolaget och Yngeredsforsbolaget,

dock har hunnit växa till dubbla storleken af det största

af de andra.

Det påpekas ock, att, af Trollhätte kraftverks tjänstemän måste kräfvas

ett ganska betydande arbete, som icke i nämnvärd utsträckning förekommer

vid privata kraftverk, nämligen utarbetande af promemorior, tjänstememorial

och yttranden till vattenfallsstyrelsen.

Då enligt gällande instruktioner alla upphandlingsärenden, som afse

summor öfver 2,000 kronor, afgöras inom vattenfallsstyrelsen, måste rörande

alla sådana frågor motiveringen för förslag utarbetas skriftligt. I

de privata verken afgöras sådana frågor i de flesta fall efter muntlig

föredragning.

»Utom den skriftliga behandlingen af upphandlingsärenden och dylika

angelägenheter, som behandlas muntligt i privata verk, anlitas Trollhätte

kraftverks ingenjörer naturligtvis äfven i stor utsträckning för behandling

af frågor, som alls icke förekomma i privata verk, t. ex. sådana

som gå till regering och riksdag.» I

I § 5 innefattas bestämmelser i fråga om förhöjning i fast aflöning. § 5.

Beträffande första att-satsen i mom. l:o torde böra anmärkas, att

till sådan ledighet, som icke skulle öfva inverkan å vederbörande tjänstemans

rätt till aflöningsförhöjning, hänförts af kommittén ej blott semester

utan äfven annan tjänstledighet, som i fråga om rätt att uppbära

aflöning likställts med semester (jfr § 6 mom. 4 och 5 i kommitténs reglementsförslag).

I tredje att-satsen innehålles bestämmelse om rätt till personligt

lönetillägg i vissa fall.

Beträffande motsvarande stadgande i Kungl. Maj:ts förslag yttrade

departementschefen följande.

Vattenfallsstyrelsen hade hemställt, att tjänsteman, som vid tillträdande

af den nya aflöningsstaten skulle erhålla lägre aflöning än han

förut tillsammans uppburit, skulle äga såsom personligt lönetillägg uppbära

skillnaden, intill dess hans aflöning stigit till samma belopp.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Denna förmån syntes departementschefen endast böra tillkomma

tjänsteman vid Trollhätte kanalverk och räkenskapsafdelningen i Trollhättan.

Kraftverket kunde ej sägas hafva varit organiseradt förr än från och

med år 1910, då den af Kungl. Maj:t fastställda provisoriska staten började

tillämpas. Det borde därför icke medgifvas, att tjänsteman, hvilken

haft anställning vid kraftstationsbyggnaden och sedermera erhölle någon

af de nyinrättade befattningarna vid vattenfallsverket, tinge bibehålla de

löneförmåner han åtnjutit under byggnadstiden, därest de öfverstege den

aflöning, som enligt det nya reglementet skulle tillkomma honom.

Icke heller syntes anställning vid kraftverket före ingången af år

1910 böra räknas tjänsteman tillgodo för uppflyttning i högre aflöningsklass.

Hvad anginge slussförmän och vakter vid kanalverket, skogvaktare,

arbetsförmän och ångbåtsbefälhafvare samt några maskinister och montörer

eller med dem likställda personer, som tjänstgjort vid de provisoriska

kraftstationerna, borde de i fråga om rätt att för uppflyttning i

högre aflöningsklass få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring samt angående

erhållande af personliga lönetillägg likställas med tjänstemän vid

kanal verket och räkenskapsafdelningen.

Såsom förut omförmälts, hade staten från och med 1911 års början

öfvertagit den befattning med Göta älfs farled å sträckan mellan Trollhätte

kanal och Göteborgs hamns gräns, hvilken förut tillkommit Göteborgs

hamnstyrelse. Därigenom hade staten äfven öfvertagit bogseringsanstalten

mellan Ströms kanal och Ivarslund. Därest befälhafvare och

maskinist å denna anstalts bogserångare öfverginge i statens tjänst, borde

jämväl de i förekommande fall komma i åtnjutande af nämnda förmån

att för uppflyttning i högre aflöningsklass tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring samt att erhålla personliga lönetillägg.

Mot den af Kungl. Maj:t föreslagna affattningen af ifrågavarande

stadgande gjorde statsutskottet icke någon anmärkning.

Nämnda bestämmelse har uti kommitténs förslag i hufvudsak erhållit

enahanda lydelse som i Kungl. Maj:ts förslag. Den rätt till personligt

lönetillägg, som skulle kunna tillkomma befattningshafvare vid »provisorisk

kraftstation i Trollhättan», synes kommittén emellertid böra tillkomma

jämväl befattningshafvare vid dylik station »tillhörande linjer».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då kommittén ansett sig höra hemställa, att andel i straffafgifter

icke vidare må tillkomma personal vid Trollhättc kanalverk, och sålunda

ej heller den befattningshafvare, som i föreliggande förslag upptagits Tjuder

benämningen revisor och kontrollinspektor, har kommittén funnit erforderligt,

att för afgörande! af uppkommande fråga om personligt lönetillägg

föreskrift meddelas om sättet för beräknande af den inkomst, befattningshafvare

må hafva åtnjutit i andel af straffafgifter.

Kommittén har fördenskull såsom tillägg till tredje att-satsen i k 5

l:o uti aflöningsreglementet, föreslagit, att den inkomst, befattningshafvare

vid Trollhätte kanalverk uppburit i andel af straffafgifter, skall beräknas

efter medeltalet af hvad i sådant hänseende i befattningen åtnjutits under

senast förflutna tio kalenderår.

Det förutsättes af kommittén såsom själfifallet, att, om befattning, i

hvilken personligt lönetillägg skulle kunna ifrågakomma, blifver ledig, befattningen

icke tillsättes definitivt förr än med det nya aflöningsreglementets

trädande i kraft.

Den fjärde att-satsen af § 5 l:o har kommittén ansett böra erhålla

sådan formulering, att meningen med däri innefattade bestämmelser må

tydligt och klart framgå.

Mom. 2:o i förevarande paragraf af Kungl. Maj:ts förslag har sin

motsvarighet i telegrafverkets aflöningsreglemente § 4 mom. 4. Efter hvad

kommittén har sig bekant, har emellertid detta undantagsstadgande inom

telegrafverket funnit ytterst ringa användning.

Det har visserligen synts kommittén önskvärd t, att äfven inom

statens vattenfallsverk möjlighet må föreligga att i särskilda undantagsfall,

genom erbjudande af högre aflöning än den för en tjänst stadgade normala

begynnelseafiöningen, förvärfva särskildt dugande kraft. Kommittén

har dock ansett sig kunna antaga, att denna möjlighet icke behöfver

hållas öppen beträffande personalen i dess helhet, utan att det ifrågavarande

undantagsstadgandet lämpligen bör kunna begränsas till att gälla

allenast några få grupper af befattningshafvare, nämligen öfveringenjör

vid kanalverk samt driftingenjör, instrumentmakare och stationsmästare

vid kraftverk.

16—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

§ 6. Paragraferna 6 och 7 i Kung!. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente

motsvaras af § 6 uti det af kommittén framlagda förslaget, hvilken paragraf

innehåller allmänna bestämmelser för åtnjutande af den i reglementet

uppförda aflöning.

På sätt i mom. l:o af denna paragraf angifves, skulle tjänsteman

vid statens vattenfalls verk vara underkastad, bland annat, de i gällande

instruktion gifna bestämmelser äfvensom den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring, som kunde varda honom i behörig ordning ålagd.

Det synes kommittén angeläget, att, i anslutning till föreskrifter i

åtskilliga af Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner, varder i instruktion för

tjänstemän vid statens vattenfallsverk uttryckligen föreskrifvet, att, då behofvet

så fordrar, hvarje sådan tjänsteman skall, utan afseende å stadgad

arbetsfördelning, lämna det biträde, som påkallas af vederbörande.

I mom. l:o af § 6 i reglementsförslaget har kommittén, med förebild

från de stadganden, som meddelats om åtnjutande af aflöningsförmåner

enligt den från och med år 1911 gällande ordinarie stat för fångvårdsstaten,

infört en föreskrift därom, att tjänsteman vid förflyttning till

annan ort skall äga åtnjuta ersättning för flyttningskostnad, därest förflyttningen

sker utan hans egen ansökning eller uttryckta önskan.

Uti mom. 3:o hafva beträffande kvinnliga kontorsskrifvare införts

föreskrifter motsvarande dem, som vid 1912 års riksdag blifvit, efter förslag

af Kungl. Magt, antagna och sedermera för ett flertal verk i kungl.

kungörelse den 10 juni 1912 (svensk författningssamling n:r 151) intagna

i fråga om dels gift kvinnas befordran dels ock kvinnlig tjänstinnehafvares

skyldighet att, efter ingående af äktenskap, afgå från befattning.

Beträffande tjänstemans rätt till aflöning under semester har i mom.

4:o uttryckligen angifvits, att felräkningspenningar (§ 12 i kommitténs

förslag) samt sådan provision och särskild ersättning, som omförmäles uti

§ 15 i samma förslag, icke skola tillkomma semesterledig tjänsteman. I

anslutning till de för telegrafverket numera (§ 6 mom. 4) meddelade föreskrifter

har vidare föreslagits, att ''med semesterledighet må i förevarande

afseende likställas tid, under hvilken tjänsteman för beredande af semester

bestridt högre befattning eller som han med vattenfallsstyrelsens medgifvande

användt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

idka studier i frågor, fallande inom området för hans verksamhet, eller som

åtgått för fullgörande af de skyldigheter, som ålegat honom såsom fullmäktig

eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

Vidare har i mom. 5:o af § 6 i kommitténs förslag, likaledes i anslutning

till telegrafverkets reviderade aflöningsreglemente (§ 6 mom. 5) införts en

föreskrift af innehåll att enahanda aflöningsförmåner, som få af vederbörande

tjänsteman uppbäras under semester, må äfven vid sjukdomsfall till

honom utgå under högst så lång tid af ett och samma kalenderår, att

sjukledigheten tillika med semester icke öfverstiger fyrtiofem dagar. Efter

denna tids förlopp skulle den sjukledige äga åtnjuta allenast de till lön

hörande aflöningsförmåner, nämligen — förutom den del af den fasta aflöningen,

som utgöres af lön — bostadsförmån och i förekommande fall dyrortstillägg,

i den mån sådant tillägg är att hänföra till lönen. Med lön

skulle gifvetvis i förevarande afseende likställas det öfveringenjören vid

Trollhätte kraftverk tillkommande arfvode.

Vid tjänstledighet af annan anledning än i det föregående nämnts

skulle, enligt bestämmelserna i mom. 6:o af § 6 i kommitténs förslag,

tjänsteman kunna af vattenfallsstyrelsen förpliktas att jämväl af de till

lön (för öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk: af de till arfvodet) hörande

förmåner afstå så mycket, som erfordras för befattningens uppehållande

eller eljest pröfvas skäligt.

I mom. 7:o har emellertid föreslagits, att tjänsteman, som i följd af

kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen

till tjänstgöring, skulle kunna, efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande, under

högst sex månader få åtnjuta den med tjänsten förenade aflöning med

enahanda undantag, som förut angifvits i fråga om semester och annan

därmed likställd ledighet.

I mom. 8:o och 9:o hafva bestämmelser meddelats i fråga om skyldighet

för tjänsteman att såsom vikarie bestrida högre befattning äfvensom i

fråga om ersättning i vissa fall till den som uppehåller ledig tjänst eller

eljest bestrider annan tjänst än sin egen. Dessa bestämmelser äro i

väsentliga delar hämtade från det reviderade aflönings regie mentet för telegrafverket

(§ 6 mom. 8 och § 9). Enär öfveringenjören vid Trollhätte

kraftverk åtnjuter tantiem i stället för tjänstgöringspenningar, erfordras

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

för vissa fall, då han är tjänstledig, särskilda föreskrifter rörande vikariens

godtgörande. Åt dessa föreskrifter har kommittén ansett böra gifvas

den affattning, som mom. 8:o i § 6 af kommitténs reglementsförslag utvisar.

$ 7. Uti § 7, hvilken motsvarar § 8 uti Kungl. Maj:ts förslag, inne
hållas

bestämmelser angående semester för personalen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle semestertidens längd utgöra antingen

högst 30 eller högst 15 dagar. Semester om högst 30 dagar

skulle åtnjutas af i ingenjör stjänst anställda befattningshafvare, byrådirektör,

kanalinspektor, kassör, kontrollör och statistiker, revisor och kontrollinspektor,

bokhållare samt kontorsskrifvare; öfrig personal skulle erhålla

högst 15 dagars semester.

Det har emellertid inom kommittén af den särskild! sakkunnige

ledamoten framhållits, att de sålunda föreslagna bestämmelserna syntes

böra, särskildt med hänsyn till de erfarenheter som vunnits under de

senaste åren, revideras därhän, att semestertiden skulle utsträckas för

nåsrra befattninershafvare från 30 till 45 dagar och för vissa från 15 till

O,o O

30 dagar.

Semester om högst 45 dagar har sålunda ifrågasatts för öfveringenjör

vid kraftverk, driftingenjör och distriktsingenjör samt dylik ledighet

under högst 30 dagar jämväl för driftverkmästare, öfvermontör, stationsmästare

och montör.

Till stöd härför har, hvad beträffar öfveringenjörsbefattningen vid

kraftverket, anförts, att denna befattning befunnits vara till den grad ansträngande,

att den väl betingar en semestertid af 45 dagar.

I fråga om driftingenjör och distriktsingenjör har påpekats, hurusom

dessa befattningshafvare, hvilka äi’o fullt upptagna under hvardagar,

härutöfver måste göra tjänst nästan undantagslöst hvarje söndag samt

dessutom ofta nog under natten. Ordinarie underhållsarbetet vid kraftverket

och å linjerna kan nämligen endast äga rum söndagar mellan klockan

9 och 2 på dagen, under hvilken tid driften kan åtminstone delvis inställas.

Profningar och dylika arbeten företagas alltid på den tid af dyg
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

net, då belastningen och därmed risken af störningar för afnämarna är

den minsta möjliga.

Enahanda skäl har åberopats för en utsträckning af semestertiden

beträffande driftverkmästare, öfvermontör och montör.

Beträffande stationsmästare (stationsförman) har framhållits, hurusom

sådan befattningshafvare är strängt bunden vid sin station såväl dag

soin natt, hvardag som söndag.

Hvad sålunda anförts har synts kommittén tala för utsträckning af

semestertiden för ofvan angifna befattningshafvare på sätt föreslagits.

Ifrågavarande paragraf har ock i kommitténs förslag affattats i öfverensstämmelse

härmed.

I § 8 uti kommitténs förslag (motsvarande § 9 i Kungl. Maj:ts) § s

innefattas bestämmelser rörande aflöningsförhållanden vid afgång från tjänst.

Kommittén har i denna paragraf infört ett stadgande därom, att, då

tjänsteman, som åtnjuter fri bostad (jfr § 10), afliden vattenfallsstyrelsen må,

efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva hans änka eller

efterlefvande familj att för afflyttning från bostaden njuta lämplig fardag.

Ett liknande stadgande förekommer bland villkor och bestämmelser

för åtnjutande af aflöningsförmåner enligt den från och med år 1911

gällande ordinarie stat för fångvårdsstaten. Beträffande motiveringen för

sistberörda stadgande torde kommittén få hänvisa till sitt betänkande delen

XVII, angående reglering af löneförhållanden m. in. vid fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten, sid. 223—225.

Paragraf 9, som handlar om resekostnads- och traktamentsersätt- § 9.

ning vid tjänsteresor inom riket, är lika lydande med § 10 i Kungl.

Maj:ts förslag.

Bestämmelser angående förmån af fri bostad eller ersättning därför § 10.

innehöllos i § 11 af Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt dessa bestämmelser skulle fri bostad eller ersättning därför,

efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande, tillkomma öfveringenjören vid kraftverket

vid Trollhättan samt öfriga vid vattenfallsverket anställda ordinarie

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

tjänstemän, därvid ersättningsbeloppen skulle beräknas för öfveringenjören

vid nämnda kraftverk till 1,500 kronor och för öfriga tjänstemän till

minst 15 och högst 30 procent af aflöningen allt efter den ort, där vederbörande

vore placerad, och i enlighet med de grunder, som af Kungl.

Maj:t bestämdes; dock med iakttagande däraf, att beloppet af nämnda ersättning

ej Unge öfverstiga 1,500 kronor.

Under antagande att de grunder, efter hvilka de ersättningsbelopp,

som skulle i procent af aflöningen beräknas, blefve med ledning af kommerskollegii

statistik öfver olika orters dyrhet bestämda, förklarade statsutskottet

sig icke hafva funnit något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

sålunda hemställt.

Kungl. Maj:t hade vidare föreslagit att med fri bostad in natura

skulle, då bostaden läge i närheten af ett statens kraftverk, utom förmånen

af fritt bränsle, jämväl vara förenad förmånen af fri elektrisk belysning,

efter vattenfallsstyrelsens bestämmande.

Utskottet, som icke funnit det lämpligt, att staten skulle bekosta

jämväl afnämarens elektriska armatur, hade med den begränsning, som

däraf påkallades, biträdt Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Mot de i öfrigt uti nämnda paragraf innefattade bestämmelser

gjordes icke någon anmärkning af utskottet.

Från kommitténs sida har Kungl. Maj:ts förslag icke, utöfver hvad

från statsutskottets sida anförts, gifvit anledning till annan erinran än att

kommittén ansett det böra bestämdt stadgas, att de tjänstemän, som åtnjuta

förmånen af fri bostad, skola vara boende i den upplåtna lägenheten;

hvarjämte för tydlighetens skull torde böra utsägas, att, utom

elektrisk armatur, äfven lampor skola bekostas af vederbörande tjänsteman.

1 afseende å den procentsats, efter hvilken bostadsersättning må

utgå, anser sig kommittén böra meddela, att Kungl. Magt genom nådigt

bref den 22 december 1911, angående fastställelse af utgiftstater för statens

vattenfallsverk för år 1912 m. m., medgifvit, att bostadsersättning skall

beräknas för öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk till 1,500 kronor

och för öfriga befattningshafvare, stationerade i Göteborg eller Trollhättan,

till högst 25 procent och, stationerade annorstädes, till högst 20 procent

af aflöningen, allt efter den ort, där vederbörande är placerad; dock med

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

iakttagande däraf, att beloppet af nämnda ersättning ej må öfverstiga

1,500 kronor.

Från § 2 i Kungl. Maj:ts förslag har kommittén till § 10 i sitt förslag

öfverflyttat stadgande därom, att förmånen af fri bostad eller ersättning

därför skall räknas beträffande öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk

till arfvodet och beträffande öfriga tjänstemän till lönen.

Enligt § 11 i kommitténs förslag (motsvarande § 12 i Kungl. Maj:ts

förslag) skulle å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskilt höga,

tjänstemän med slutaflöning af högst 3,400 kronor kunna af vattenfallsstyrelsen

tillerkännas dyrortstillägg, utgående, enligt af Kungl. Maj:t fastställda

grunder, med högst femton procent af dem tillkommande fasta aflöning.

I sådant hänseende tillåter sig kommittén erinra därom att,

enligt hvad af den kungl. propositionen vid 1911 års riksdag framgår,

det icke var afsedt, att dyrortstillägg skulle komma att utgå i Trollhättan.

För egen del har kommittén ansett sig böra här uttala, att, då

kommittén funnit sig böra för personalen i Trollhättan föreslå de aflöningsförmåner,

som innefattas i kommitténs nu föreliggande betänkande,

kommittén utgått från den bestämda förutsättningen, att befattningshafvare

å nämnda ort icke skola komma i åtnjutande af dyrortstilllägg

i annat fall, än att de allmänna lefnadskostnaderna i Trollhättan

skulle komma att undergå en starkare stegring, än. som motsvaras af den

allmänna stegring, som i afseende å dessa iefnadskostnader må kunna

göra sig gällande inom landet i dess helhet.

Det har visat sig, att de i aflöningsreglementena för post- och telegrafverken

meddelade bestämmelser om dyrortstillägg (tilläggsarfvode), hvilka

innebära bland annat, att dyrortstillägget (tilläggsarfvodet) skall utgå enligt

af vederbörande styrelse fastställda grunder, vid tillämpningen ledt till

hvarjehanda svårigheter och att fråga om rätt till sådant tillägg å särskilda

orter i talrika fall hänskjutits till Kungl. Maj:ts pröfning. Kommittén har

fördenskull beträffande statens vattenfallsverk föreslagit, att de grunder,

§ 11.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

efter hvillca dyrortstillägg må utgå vid sistnämnda verk, skola fastställas

af Kungl. Maj:t.

Härvid må erinras, att enligt det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget

till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk

det skulle tillkomma Kungl. Maj:t och icke vattenfallsstyrelsen att bestämma

de grunder, enligt hvilka bostadsersättning må utgå till vederbörande

tjänstemän vid ifrågavarande verk.

Den i det senare momentet af förevarande paragraf införda bestämmelsen

om dyrortstilläggets fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

har sin motsvarighet i telegrafverkets aflöningsreglemente (§ 17, sådan

den blifvit godkänd vid 1912 års riksdag).

§ 12. Beträffande § 18 i Kungl. Maj:ts förslag, som innehåller bestämmelser

i fråga om felräkningspenningar, anmärkte statsutskottet, att beloppet af

de för kanalinspektoren vid Akersbergs station föreslagna felräkningspenningar,

400 kronor, synts utskottet väl högt tillmätt och att det borde

vara tillräckligt, om de bestämdes till 300 kronor.

Uti kommitténs förslag öfverensstämmer § 12 med innehållet i

§ 13 i Kung]. Maj:ts förslag, med den ändring som af statsutskottet

föreslagits.

$ 13- Såsom redan antydts, funnos i § 14 af Kungl. Maj:ts förslag in
tagna

bestämmelser i fråga om anmärkningsprovision samt om andel i

straffafgift åt tjänsteman, hvilken upptäckt försök att undandraga statsverket

föreskrifna banavgifter.

Kommittén, som redan under § 3 i fråga om aflöningsförmånerna

för revisorn och kontrollinspektoren uttalat såsom sin åsikt, att andel i

dylik straffafgift icke vidare borde tillkomma tjänstemän vid statens vattenfallsverk,

har i öfverensstämmelse härmed ur § 13, hvilken motsvarar

§ 14 i Kungl. Maj:ts förslag, uteslutit bestämmelser angående andel i

st raffafgifter.

Beträffande anmärkningsprovisionen har i kommitténs förslag stadgandet

affattats i öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse uti

O

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

det vid 1912 års riksdag reviderade aflöningsreglementet för tjänstemän

vid telegrafverket.

I fråga om de närmare grunderna för anmärkningsprovisionens utgående

anser sig kommittén böra erinra, hurusom i regel uti nyare instruktioner,

bland dem den för telegrafstyrelsen, viss begränsning af den

vederbörande tillkommande anmärkningsprovisionen blifvit fastställd i afseende

å större anmärkningsbelopp.

Vid utfärdandet af bestämmelser i ämnet beträffande statens vattenfallsverk

torde ock dylik begränsning af anmärkningsprovisionen böra

iakttagas. På gifven anledning anser sig kommittén böra framhålla, att,

därest straffafgift skulle komma att fortfarande utgå, anmärkningsprovision

icke under något förhållande må beräknas på straffafgiften i dess helhet

utan allenast på det belopp, som utgör skillnaden mellan den kanalafgift,

som af trafikanten bort erläggas, och den, som af honom erlagts.

Till § 14 i kommitténs förslag hafva från § 3 i Kungl. Maj:ts förslag

öfverförts bestämmelser i fråga om tilläggsarfvode till telefon- eller

portvakt vid kraftverk, som förrättar mera maktpåliggande arbete, samt

till vakt, anställd vid administrationsbyggnaden i Trollhättan.

Enligt hvad departementschefen meddelade, skulle nämligen telefonoch

portvakter delvis användas till mera kvalificerad! arbete, såsom bearbetning

af dagsrapporterna för driftstatistiken, räkning, skrifning och

enklare ritarbete.

Det hade därför ifragasatts, att de skulle tillhöra en högre aflöningsklass

än andra vakter. Departementschefen ansåg emellertid, att saken

bäst kunde ordnas så, att vattenfallsstyrelsen erhölle bemyndigande att

till telefon- och portvakter, som, förutom sina vanliga göromål, jämväl

sysselsattes med mera maktpåliggande arbete, utbetala, utöfver de i aflöningsreglementet

fastställda aflöningsförmånerna, ett tilläggsarfvode å högst

300 kronor för år. En liknande anordning förekomme vid statens järnvägar

beträffande banvakter, hvilka tjänstgjorde såsom vakter vid rörliga

broar. Äfven till kontorsbiträde vid statens järnvägar kunde för särskild

tjänstgöring utbetalas tilläggsarfvode.

17—121319. LöneregleringsTcommitténs bet. XXXIV.

§ u

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Därest nämnda förslag bifölles, skulle man blifva i tillfälle att uppmuntra

de vakter, som kunde utföra mera kräfvande arbete, och om någon

vakt icke ordentligt och omsorgsfullt verkställde de honom förelagda

mera kvalificerade göromål en, skulle han få återgå till att endast förrätta

*

vanlig vakttjänstgöring.

Vidkommande vakten vid administrationsbyggnaden hade vattenfallsstyrelsen

tillkännagifvit, att denne hade synnerligen lång och ansträngande

tjänstgöring. Förutom vanliga vaktmästargöromål, däribland handhafvande

af all till administrationsbyggnaden ankommande samt därifrån

afgående värdepost och vanlig post, skötte han telefoncentralen och värmeledningen

i nämnda byggnad. Fördenskull hade föreslagits, att han

skulle likställas med förman af 2:a lönegraden och alltså erhålla lägst

1,260 och högst 1,800 kronor.

Detta förslag kunde departementschefen icke biträda. Däremot ansåg

han, att vattenfallsstyrelsen borde bemyndigas att, liksom till telefon-

och portvakter, hvilka förrättade mera maktpåliggande arbete, till

vaktmästaren utbetala ett tilläggsarfvode å högst 300 kronor om året

för skötseln af administrationsbyggnadens telefoncentral och värmeledning.

Den af departementschefen sålunda föreslagna anordningen i fråga

om telefon- och portvakter vid kraftverket har synts kommittén särdeles

lämplig, då därigenom möjlighet beredes att få mera kvalificeradt arbete

utfördt för en ringa kostnad.

Arbetet i fråga består, enligt hvad vid kommittémedlemmars besök i

Trollhättan inhämtats, hufvudsakligen däruti, att med ledning af listor,

upptagande afläsningar å mätinstrument inom kraftcentralen, uträkna

och grafiskt framställa variationerna i energiförbrukning o. d. under dygnets

olika timmar.

Hvad vakten vid administrationsbyggnaden angår, torde för sådana

särskilda göromål, hvilka icke skäligen kunna anses tillhöra hans vaktmästarbefattning,

särskild ersättning ock böra utgå.

Att dylikt tilläggsarfvode bör räknas såsom tjänstgöringspenningar,

har kommittén ansett böra tydligt uttryckas i aflöningsreglementet.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Uti § 15, hvilken af kommittén till sitt innehåll bibehållits lika

med motsvarande paragraf i Kungl. Maj:ts förslag, innefattas till en början

bestämmelser angående den till personal å kanalverk tillhörig bogserbåt

utgående provision å bruttoinkomsten för bogseringen. I fråga om dylik

provision hänvisar kommittén till hvad ofvan under § 3 (rubriken förman)

anförts.

Vidare gifvas i § 15 bestämmelser beträffande särskild ersättning

till viss personal, som deltager i ackordsarbete.

I fiåga om anledningen till införande af sistberörda bestämmelser

har departementschefen meddelat, att under vintertiden, då Trollhätte kanal

vore stängd, vakter och vissa maskinister tillsammans med de tillfälligt anställda

arbetarna plägade användas vid reparationer och nybyggnader vid

verket, hvilka arbeten ofta utfördes på s. k. ackord eller beting. Därest

ackordsförtjänsten öfverskrede det belopp, till hvilket de ordinarie aflöningsförmånerna

under motsvarande tid uppginge, uppstode ett öfverskott,

det s. k. öfverbetinget, hvilket delades mellan samtliga i ackordsarbetet

deltagande. Då detta befunnits vara en mycket lämplig aflöningsform,

i det arbetsprestationen pa sadant sätt ökades, hade man ansett motsvarande

personals upptagande i staten icke böra förhindra den fortsatta användningen

af denna aflöningsform. Detsamma gällde öck i tillämpliga

delar jämnställd personal vid kraftverket i Trollhättan.

Departementschefen förutsatte dock, att vattenfallsstyrelsen komme

att så tillämpa paragrafen, att ifrågavarande befattningshafvare icke finge

vissa dagar, då ackordsarbetet för dem utfallit gynnsamt, tillämpa ackord°sprisen,

men däremot andra dagar, under hvilka deras arbetsprestationer

varit mindre, erhålla betalning efter den för dem bestämda fasta aflöningen.

Särskild ersättning borde tillkomma dem, endast i fall för hela den

tid, ackordsarbetet varade, deras arbetsförtjänst blefve större med tillämpning

af ackordsprisen än den fasta aflöning de skulle uppburit, om de

haft sin vanliga sysselsättning. Bestämmelserna syntes därjämte höra uttryckligen

inskränkas att afse allenast maskinister och vakter vid kanalverk

samt montörer och vakter vid kraftverk.

Hvad uti ifrågavarande paragraf af Kungl. Maj:t föreslagits lämnades

af statsutskottet utan anmärkning

o

§ 15

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

§ 16. Enligt § 16 i Kungl. Maj:ts förslag skalle uniformspersedlar in na
tura

eller beklädnadsersättning kunna tilldelas viss arigifven personal vid

statens vattenfallsverk enligt reglemente, som skulle fastställas af vattenfallsstyrelsen.

Den sålunda föreslagna bestämmelsen är i hufvudsak öfverensstämmande

med hvad som gäller vid telegraf- och postverken samt statens

järnvägar. Jämväl vid dessa senare verk är åt vederbörande styrelse

öfverlämnadt att utfärda reglemente rörande den närmare tillämpningen

af ifrågavarande bestämmelse.

Kommittén har vid sådant förhållande icke haft något att erinra

mot innehållet i denna paragraf.

§ i7. I § 17 hade Kungl. Maj:t bland annat föreslagit, att kostnadsfri

läkarvård jämte medikamenter skulle enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelade, lämnas åt driftverkmästare, instrumentmakare,

öfver montör, stationsförman, förman, maskinist, montör och vakt samt med

dessa jämförlig extra personal äfvensom deras hos dem boende hustrur

och oförsörjda barn.

Statsutskottet erinrade, att 1910 års Riksdag vid fastställandet af

utgiftsstater för tullverket för år 1911 uttryckligen uttalat, att sådan förmån,

hvarom här vore fråga, icke finge utsträckas äfven till befattningshafvandes

familj. Med den inskränkning, som däraf betingades, biträdde

utskottet hvad Kungl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende föreslagit beträffande

statens vattenfallsverk. Där tjänsteman redan genom kontrakt

tillförsäkrats sådan förmån jämväl för sin familj, borde den emellertid fortfarande

såsom dittills utgå.

I anledning af hvad sålunda anmärkts ansåg utskottet böra i paragrafen

intagas dels en föreskrift af följande lydelse: »Sådan förmån

må dock icke tillkomma tjänstemans familj», dels ock eu så lydande bestämmelse:

»Där tjänsteman redan genom kontrakt tillförsäkrats kostnads
fri

läkarvård jämte medikamenter jämväl för sin familj, bör, så länge

kontraktet är gällande, denna förmån fortfarande utgå».

Kommittén, som delar den af statsutskottet uttalade uppfattningen,

har vid affattandet af paragrafen i fråga iakttagit den af utskottet före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

138

slagna begränsningen af ifrågavarande förmån till att, såsom allmän regel,

omfatta allenast vederbörande tjänstemän själfva.

Vidkommande det af utskottet gjorda undantaget från nämnda regel

beträffande viss personal är emellertid att märka," att förmånen af kostnadsfri

läkarvård jämte medikamenter för familj icke blott genom kontrakt

tillerkänts vakter och vissa andra befäl tningshafvare, utan äfven, visserligen

utan kontrakt, men dock sedan gammalt, varit tillförsäkrad en del förmän

och maskinister. Kommittén har fördenskull ansett bestämmelsen i

nämnda hänseende böra gifvas den vidsträcktare omfattning, som framgår

af reglementsförslaget.

Uti denna paragraf gifna föreskrifter i fråga om innehållande af

aflöning i vissa fall öfverensstämma med motsvarande bestämmelser vid

andra statens verk.

Uti det af vattenfallsstyrelsen med underdåniga skrifvelsen den 17

mars 1909 öfverlämnade förslaget till aflöningsreglemente för tjänstemän

vid statens vattenfallsverk voro i § 15 intagna bestämmelser angående

pensionering dels, under litt. A, af tjänstemän, dels, under litt. B, af

efterlefvande änkor och barn till under litt. A nämnda tjänstemän.

I motsvarande paragraf (§ 19) uti Kungl. Maj:ts förslag förekomma

däremot icke några bestämmelser i sistberörda hänseende. Kungl. Maj:t

hade nämligen ansett åtgärder böra vidtagas för beredande af delaktighet

för tjänstemannapersonalen i civilstatens änke- och pupillkassa.

Af hvad i inledningen till detta betänkande blifvit anfördt framgår,

att i det kontrakt, som, efter beslut vid 1904 års riksdag, den 31 maj

samma år å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknades angående

förvärfvandet af Trollhätte kanalverk och viss annan Nya Trollhätte

kanalbolags egendom, § 12 innehöll följande stadgande beträffande i

kanalbolagets tjänst anställda personer:

»De i kanalbolagets tjänst anställda personer, hvilka finnas upptagna

å en härvid såsom bilaga fogad förteckning, skola äga rätt att öfvergå i

statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar af dem enligt samma

§ 18.

§ 19.

Pensionering

af vederbörande

tjänsteman.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

förteckning tillkommande aflönings- och pensionsförmåner och utan att i

öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning, dock med förbehåll,

l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befattningar

jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser lämpligt

att åt dem anförtro;

2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens personal i

jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner

samt villkor för antagande, bibehållande vid anställning, befordran

och entledigande i den mån samma reglementen, instruktioner och villkor

förklaras vara med afseende'' å dem tillämpliga.

Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets

tjänst genom kontrakt anställda vakter och arbetare med flera tillförsäkras

de dem enligt anställningskontrakten tillkommande aflönings- och pensionsförmåner.

»

I anledning af framställning från Kungl. Maj:t (proposition n:r 90)

godkändes vid 1905 års riksdag aflöningsstat för styrelse och tjänstemän vid

Trollhätte kanal- och vattenverk jämte tillhörande villkor och bestämmelser

i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden äfvensom hvad som föreslagits

i fråga om statsbidrag till beredande af pension åt änkor och

oförsörjda barn efter tjänstemän vid kanal- och vattenverket.

I den nämnda aflöningsstaten upptogos — förutom vissa befattningar,

om hvilka nu efter vattenfallsstyrelsens tillkomst ej vidare är fråga —

en öfveringenjör, en kamrerare, en kassör, tillika bokhållare, en kontrollinspektor

och materialförvaltare, tillika bokhållare, en bokhållare samt tva

kanalinspektorer.

För åtnjutande af de i aflöningsstaten för dessa befattningshafvare

uppförda aflöningsförmåner stadgades vissa allmänna villkor och bestämmelser,

hvaribland

att tjänstinnehafvare skulle vara förpliktad att, öfveringenjören då

han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinnehafvare

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med oafkortad

lön såsom pension afgå från befattningen, Kungl. Maj:t eller styrelsen,

där det tillkomme styrelsen att utfärda afskedet, dock obetaget att låta

med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfva
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

des kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kunde finnas villig att kvarstå i densamma; och skulle vid beräkning

af tjänståren inräknas den tid, under hvilken tjänstinnehafvaren kunde

hafva varit anställd såsöm tjänsteman hos Nya Trollhätte kanalbolag;

att tjänstinnehafvaren skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunde varda stadgade, samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de bestämda löneförmånerna för

en hvar af förut nämnda tjänstemän skulle afdragas och till statsverket

ingå vissa angifna belopp.

Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kungl. Maj:t och

kronan var där anställd och enligt § 12 i det mellan Kungl. Maj:t och

kronan samt Nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904 afslutade kontrakt

ägde rätt att utan minskning i honom tillkommande aflönings- och

pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, ägde ej, så framt han icke

före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå på den nya staten, uppbära

andra löne- och pensionsförmåner än dem, som genom nämnda kontrakt

blifvit honom tillförsäkrade.

Den 11 oktober 1907 utfärdades lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension.

Enligt § 1 i denna lag skulle, med de undantag och under de

villkor, som i lagen stadgades, rätt till pension vid afgång från tjänst

tillkomma en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat,

som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen.

Från lagens tillämpning undantogos i § 2 vissa angifna tjänster.

Bland dem voro icke ofvan omförmälda tjänster vid Trollhätte kanaloch

vattenverk.

Deras innehafvare voro alltså, såvidt de ingått på den vid 1905 års

riksdag godkända aflöningsstaten, underkastade den nya pensionslagen,

som, med iakttagande af vissa i dess 18 § innefattade bestämmelser,

skulle träda i kraft den 1 januari 1908.

I underdånig skrifvelse den 31 december 1907 framhöll emellertid

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, att 1907 års pensionslag

syntes medföra åtskilliga rubbningar i de vid aflöningsstaten för verket

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

fastade villkor och bestämmelser och att dessa rubbningar delvis syntes

för verkets förhållanden mindre väl lämpade eller stode i strid med de

förutsättningar, som legat till grund för aflöningsstatens uppgörande och

ordnande af verkets räkenskapsförhållanden m. m.» Styrelsen gjorde därför

framställning om meddelande af vissa närmare föreskrifter uti ifrågavarande

hänseenden.

I sådant afseende anförde styrelsen till en början, att tjänstemän,

å hvilka lagen vore tillämplig, eller öfveringenjören, kamreraren, kassören,

kontrollinspektoren, bokhållaren och kanalinspektorerna, enligt lagens 5 §

blefve berättigade till åtnjutande af full pension först efter uppnådda 67

lefnads- och 35 tjänstår, medan däremot enligt aflöningsstatens bestämmelser

pension tillfölle den vid verket anställde öfveringenjören vid 65

lefnads- och minst 30 tjänstår och de öfriga vid 65 lefnads- och minst

35 tjänstår.

Den för öfveringenjören gällande undantagsbestämmelsen — anförde

styrelsen vidare — hade tillkommit på den grund, att antagligt vore, att

öfveringenjören först vid högre ålder än den för inträde i statens tjänst

vanliga finge anställning vid kanalverket, och att möjlighet borde förefinnas

att besätta öfveringenjörsplatsen med lämplig person, oafsedt om

denne förut varit anställd i statens tjänst eller icke. Då detta skäl fortfarande

ägde giltighet, syntes det styrelsen, som om öfveringenjören

lämpligen borde upptagas bland dem, i fråga om hvilka undantag i afseende

å den för pensionsrätt bestämda åldern vore stadgade i lagens 5 §.

Styrelsen ansåg sig ej heller kunna underlåta att framhålla, att

bland de öfriga tjänstemännen åtminstone kontrollinspektoren, bokhållaren

och kanalinspektorerna, hvilka hade regelbunden nattjänst, borde kunna

anses hafva tjänat ut vid 65 lefnadsår, och att någon förmån för staten

att behålla dem längre i tjänst icke syntes förefinnas.

En annan förändring mot förutvarande förhållanden innebure den nya

lagen därutinnan, att enligt dess 11 § pensionsafgifterna skulle ingå till

en särskild fond för pensionering af civila tjänstinnehafvare. Dittills

hade emellertid vid Trollhätte kanal- och vattenverk tjänstemännens pensionsafgifter

med i aflöningsstaten bestämda belopp redovisats bland

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

verkets inkomster, af hvilka nettobehållningen inginge till handels- och

sjöfartsfonden.

I betraktande af de nämnda förhållandena och af Trollhätte kanaloch

vattenverks säregna ställning ansåg styrelsen, att det måhända kunde

finnas lämpligt, att tjänsterna vid verket undantoges från lagens tillämpning,

i likhet med hvad i § 2 vore föreskrifvet för, bland andra, tjänsterna

vid telegrafverket och statens järnvägar.

Då det likväl syntes vara önskligt, att de verk, som undantoges

från lagen, blefve så få som möjligt, och då dessutom de i lagen inrymda

bestämmelserna om rätt till afkortad pension måste anses innebära en

principiell förbättring, fann styrelsen för sin del det vara att föredraga,

att lagen tillämpades jämväl på tjänsterna vid Trollhätte kanal- och

vattenverk.

För sådant fall ville styrelsen emellertid dels framhålla önskvärdheten

af en ändring i fråga om den i allmänhet fastslagna pensionsåldern

beträffande verkets tjänstemän, dels ifrågasätta, huruvida icke pensionerna

vid verket i första hand borde utgå af verkets medel, i likhet med hvad

för post- och tullstaterna vore föreskrifvet.

Därjämte syntes det, ifall pensionslagen fortfarande ansåges böra

äga tillämplighet å verkets tjänstemän, erforderligt, att vissa förklarande

bestämmelser meddelades dels i fråga om sättet för pensionsunderlagets

beräknande dels äfven beträffande tjänstårens beräkning.

I förstnämnda hänseende erinrade styrelsen, hurusom samtliga

tjänstemännen vid verket åtnjöte förmånen af boställe eller fri bostad

jämte bränsle och de vid Trollhättan boende äfven elektrisk belysning.

Visserligen funnes icke — såsom 3 § i pensionslagen förutsatte för

en af dylik anledning beräknad ökning i pensionsunderlaget — i aflöningsstaten

angifvet något belopp, med hvilket lönen i anledning af berörda

förmåner minskats. Ledning för bedömandet af förmånernas värdering

funnes dock i den lönestat, som varit gällande för Nya Trollhätte kanalbolags

tjänstemän och hvilken legat till grund vid uppgörandet af förslaget

till lönereglering för det af staten öfvertagna kanalverket.

Det kunde därför enligt styrelsens mening ifrågasättas, huruvida

icke verkets tjänstemän borde vid pensionslagens tillämpning anses be
18—121319.

Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

rättigade att vid pensionsunderlagets beräkning få tillgodoräkna sig det

uppskattade värdet af åtminstone boställe eller fri bostad.

Beträffande tjänstårsberäkningen erinrade styrelsen, att enligt pensionslagens

17 § endast anställning i statens tjänst finge medräknas,

medan däremot i det kontrakt, hvarigenom kanalverket öfvertagits af

kronan, nämnda bolags tjänstemän vid öfvergång till statens tjänst tillförsäkrats

rätt att räkna sig till godo sin tjänstetid hos bolaget, en föreskrift

som ock upptagits i den för verket år 1905 fastställda aflöningsstat. Äfven

härutinnan kräfdes alltså, ifall pensionslagen skulle å verkets tjänstinnehafvare

fortfarande äga tillämpning, en modifierande bestämmelse.

Öfver den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda

framställningen afgaf statskontoret den 6 februari 1908 underdånigt utlåtande,

hvari hemställdes, att tjänsterna vid Trollhätte kanal- och vattenverk

måtte, i likhet med hvad som vore föreskrifvet för, bland andra,

tjänsterna vid telegrafverket och statens järnvägar, undantagas från pensionslagens

tillämpning.

Statskontoret ansåg flera viktiga omständigheter tala för en sådan

undantagsställning.

Redan verkets egenskap af en industriell anläggning med dess afskilda

drätsel syntes hänvisa dess personal till en särställning uti ifrågavarande

hänseende.

I betraktande syntes äfven böra tagas det förhållande, att utom

den jämförelsevis fåtaliga personal, för hvilken den vid 1905 års riksdag

antagna lönestat gällde, till detta verk vore att räkna ett betydande antal

kroppsarbetare och andra löntagare med mer eller mindre fast anställning,

för hvilkas pensionering i en eller annan form verket säkerligen finge

vidkännas utgifter.

Då pensionslagen icke ägde tillämpning å den i nyssnämnda lönestat

upptagna verkställande direktören — som uppbar arfvode och

tantiem — måste en pensionering vid sidan af den i pensionslagen

stadgade i alla händelser fortfarande förekomma vid detta verk.

Det hade framhållits, hurusom, ifall pensionslagen fortfarande skulle

å verkets tjänstemän äga tillämpning, det skulle blifva nödigt att i lagen

införa en del nya bestämmelser, som hade särskild! afseende å tjänst
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

innehafvare vid Trollhätte kanal- och vattenverk. Äfven om man i likhet

med styrelsen furine ömkligt, att de verk, som undantoges från pensionslagen,

blefve så få som möjligt, ansåg dock statskontoret, att det å andra

sidan icke finge förbises, att det kunde vara olämpligt att belasta lagen

med allt för många specialbestämmelser.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 24 april 1908

anförde chefen för finansdepartementet, att han, i likhet med statskontoret

samt med hänsyn till den särskilda ställning, Trollhätte kanaloch

vattenverk intoge inom statsförvaltningen, och därmed sammanhängande

af statskontoret påpekade förhållanden, fann lämpligast, att

verkets tjänstemän undantoges från pensionslagens tillämpning. Man

undsluppe ock därigenom att i lagen inrymma en hel del undantagsbestämmelser,

som eljest syntes oundgängliga att där införa.

Därest, i enlighet med hvad departementschefen sålunda tillstyrkt,

ifrågavarande tjänstinnehafvare undantoges från pensionslagens tillämpning,

utgjorde detta, enligt departementschefens mening, och såsom äfven

statskontoret i sitt utlåtande erinrat, intet hinder för att genom tillägg

till eller ändringar i de i sammanhang med den för Trollhätte kanaloch

vattenverk fastställda lönestat meddelade bestämmelser vidtaga de

jämkningar, som kunde finnas lämpliga och skäliga. Huruvida och i

hvilken omfattning dylika jämkningar borde äga rum, utgjorde emellertid

en fråga, hvilken icke syntes behöfva i då förevarande sammanhang upptagas

till pröfning.

Departementschefen fann sig alltså böra förorda sådan förändrad

lydelse af 2 § i pensionslagen, att bland tjänster, å hvilka lagen icke

skulle äga tillämpning, upptoges jämväl tjänst vid Trollhätte kanal- och

vattenverk.

Därest detta förslag vunne godkännande, syntes, på sätt statskontoret

jämväl tillstyrkt, i sammanhang därmed böra beslutas, dels att

den förändrade lydelsen af berörda paragraf skulle tillämpas från och med

den 1 januari 1908, då pensionslagen trädde i kraft, dels ock att den

bland aflöningsvillkoren för en del tjänstinnehafvare vid Trollhätte kanaloch

vattenverk stadgade skyldighet att å de bestämda löneförmånerna vid
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

kännas afdrag till vissa angifna belopp skulle äfven efter den 1 januari

1908 kvarstå och tillämpas.

I öfverensstämmelse med departementschefens hemställan gjorde

Kungl. Maj:t, i proposition n:r 210, framställning vid 1908 års riksdag;

och bifölls denna framställning af Riksdagen.

Genom lag den 17 juni 1908 erhöll § 2 i pensionslagen af den 11

oktober 1907 ändrad lydelse i så måtto, att från sistnämnda lags tillämpning

undantogs jämväl tjänst vid Trollhätte kanal- och vattenverk. Den förändrade

lydelsen skulle tillämpas för tiden från och med den 1 januari

1908.

Vid 1909 års riksdag blefvo, såsom redan är nämndt, aflöningsförmåner

bestämda för öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk. Bland

villkoren för åtnjutande af dessa aflöningsförmåner var ock, att bemälde

öfveringenjör skulle vara skyldig underkasta sig de bestämmelser i fråga

om pensionering, som kunde varda stadgade.

I Riksdagens skrifvelse i ärendet den 24 maj 1909, n:r 225, framhölls,

att beträffande öfveringenjörens pensionering något förslag icke förelåge,

men att af det vid kungl. proposition i ärendet fogade statsrådsprotokoll

syntes framgå, att Riksdagen hade att från Kungl. Maj:t motse

framställning uti nämnda hänseende i sammanhang med förslag till ordnande

af aflönings- och pensionsförhållandena för öfriga befattningshafvare vid

kraftverket. Riksdagen föreställde sig, att Kungl. Maj:t därvid komme

att för öfveringenjören föreslå en efter hans afiöningsförmåner och ställning

lämpad pension att utgå efter liknande grunder, som blifvit bestämda för

vattenfallsdirektören.

Det har ofvan nämnts, att vattenfallsstyrelsen, uti sitt reglementsförslag

af den 17 mars 1909, i § 15 intagit bestämmelser dels under

litt. A angående pensionering af tjänstemän vid statens vattenfallsverk

dels ock under litt. B rörande pensionering af efterlefvande änkor och

barn till sådana tjänstemän.

Styrelsen ansåg dessa bestämmelser vara så affattade, att de borde

kunna utan ändring vinna tillämpning äfven för den personal, som efter

hand komme att inträda i statens tjänst under vattenfallsstyrelsen.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Då den i reglementsförslaget innefattade fördelningen af tjänstemännens

fasta aflöning i lön och tjänstgöringspenningar (eller tantiem)

uppgjorts enbart med hänsyn till hvad skäligen borde frångå vid tillfällig

ledighet och således icke afsetts att vara bestämmande med hänsyn till

tjänstemans eventuella rätt till pension, hade styrelsen ansett nödvändigt

att föreslå särskilda pensionsunderlag för de olika befattningarnas innehafvare.

Vid beräknande af dessa belopp hade styrelsen följt enahanda

grunder, som varit ledande vid uppgörande af pensionsstaten för telegrafverket

och hvilka principiellt sammanfölle med de grunder, som tillämpats

för hela den civila tjänstemannakåren. Vid förslaget till pensionsafgifter

hade upptagits enahanda föreskrifter som de, hvilka innehölles i lagen

den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

Äfven i öfrigt hade i det hela kunnat vid uppgörandet af styrelsens

förslag följas samma grundsatser, som varit ledande för lagbestämmelserna

angående öfriga civila tjänstemän.

Med hänsyn till pensionsåldern hänvisade styrelsen till hvad styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk anfört i sin ofvanberörda underdåniga

skrifvelse den 31 december 1907.

Bland detaljbestämmelserna med afseende på pensionsrätten hade

vattenfallsstyrelsen ansett böra intagas en för statens vattenfallsverk säregen

bestämmelse, i det nämligen föreslagits, att vattenfallsstyrelsen skulle äga

rätt att vid anställande af ingenjör för denne begränsa de för erhållande

af hel pension föreskrift^ tjänståren till 25.

Denna bestämmelse syntes styrelsen under nämnda verks första

utvecklingsskede oundgänglig, då det därunder säkerligen i ett och annat

fall blefve nödvändigt att anställa ingenjör af något framskriden ålder,

äfven om han förut icke varit i statstjänst. Då den verksamhet, statens

vattenfallsverk skulle utöfva, förut fullständigt varit öfverlämnad åt den

enskilda företagsamheten, kunde detta enligt styrelsens mening icke undvikas,

men sådana fall antogos icke blifva synnerligen talrika och efter

hand som statsverksamheten utvidgades alltmera sällsynta.

I underdånigt utlåtande öfver vattenfallsstyrelsens reglementsförslag

framhöll statskontoret, att beträffande afdelningen A i § 15 motsvarande

bestämmelser i telegrafverkets aflöningsreglemente af år 1907 i hufvudsak
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Pensionering

af

öfveringenjören

vid Trollhätte

kraft

verk.

liga delar voro tagna till förebild. Statskontoret, som icke ingått på bedömande

af de föreslagna pensionsunderlagens belopp, hade emellertid icke

haft något att erinra emot förslagets öfriga väsentliga delar.

Det af Kungl. Maj:t vid 1911 års riksdag framlagda reglementsförslaget

innehåller, såsom förut nämnts, i § 19 bestämmelser allenast

angående pensionering af tjänstemän vid statens vattenfallsverk men ej

angående pensionering af deras änkor och barn.

I mom. l:o af § 19 i Kungl. Maj:ts förslag hafva upptagits särskilda

bestämmelser i fråga om pension åt öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk.

Uti detta hänseende anförde vederbörande departémentschef följande.

Öfveringenjören vid kraftverket skulle enligt Riksdagens beslut

tillsättas genom förordnande på viss tid af högst sex år, och Riksdagen

hade i sin skrifvelse den 24 maj 1909, n:r 225, angående bestämmande

af aflöningsförmånerna åt bemälde öfveringenjör meddelat, att Riksdagen

föreställde sig, att Kungl. Maj:t komrne att för öfveringenjören föreslå

en efter hans aflöningsförmåner och ställning lämpad pension att utgå

efter liknande grunder, som blifvit bestämda i fråga om vattenfallsdirektören.

Enligt dessa grunder, som återfunnes i Riksdagens skrifvelse n:r 9

af år 1908, vore vattenfallsdirektör berättigad att från och med månaden

näst efter den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af

6,000 kronor. Därjämte vore vattenfallsdirektör, som, innan han uppnått

65 lefnadsår, antingen på grund af sjukdom eller därigenom, att han

efter utgången af den tid, för hvilken han förordnats, icke erhölle förnyadt

förordnande, eller ock eljest utan egen begäran nödgades afgå från

sin befattning utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma,

berättigad att i pension uppbära ett årligt belopp af 6,000 kronor för

tid.en intill dess han uppnått 65 års ålder.

Vattenfallsdirektören ägde alltså under angifna förutsättningar komma

i åtnjutande af full pension, utan hänsyn till den tid, under hvilken han

tjänstgjort.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

I fråga om generalpostdirektören samt generaldirektören och chefen

för telegrafverket stadgades däremot i vederbörande aflöningsreglementen,

att de vore berättigade till full pension, först sedan de minst 12 år

innehaft sina ämbeten. Afginge de tidigare, minskades pensionen enligt

vissa grunder. Liknande bestämmelser voro också gällande beträffande

pensionen för verkställande direktören för Trollhätte kanal- och vattenverk.

Därest det af vattenfallsstyrelsen för öfveringenjören vid kraftverket

vid Trollhättan föreslagna pensionsbeloppet å 5,500 kronor skulle bibehållas,

syntes, efter mönstret af omförmälda föreskrift i aflöningsreglemcntena

för post- och telegrafverken, detta belopp böra utgå endast om

öfveringenjören under något längre tid innehaft sin befattning eller måste

afgå på grund af olycksfall i tjänsten. I annat fall borde minskning äga

rum i öfverensstämmelse med de för post- och telegrafverkens chefer

gällande regler.

Departementschefen ansåg alltså, att det borde bestämmas, att öfveringenjör

vid kraftverket vid Trollhättan, hvilken minst 12 år innehaft

förordnande å sådan befattning eller på grund af olycksfall i tjänsten

tidigare blefve oförmögen till vidare tjänstgöring, skulle vara berättigad

att i pension (af kraftverkets medel) uppbära 5,500 kronor, samt att, om

öfveringenjör vid kraftverket, innan han uppnådde 12 tjänstår, antingen

på grund af sjukdom befunnes oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring

eller ock utan egen begäran nödgades afgå från sin befattning,

utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, han skulle

vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, då afgången skedde

före eller vid 6 tjänstår, samt 5,000 kronor, då afgången skedde efter

6 men före 12 tjänstår.

Vidare syntes det departementschefen böra föreskrifvas, att ett i

enlighet med de i allmänna pensionslagen bestämda grunder beräknadt belopp,

eller 302 kronor 50 öre, årligen skulle såsom pensionsafgift afdragas

å det för öfveringenjören bestämda arfvodet eller, därest afgången skedde

af annan anledning än olycksfall i tjänsten, den honom, intilldess han

uppnått 65 år, tillkommande pension.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Pensionering

af

öfriga

tjänstemän

vid statens

vattenfallsverk.

Pensionsunderlag.

Mot de omnämnda bestämmelserna beträffande öfveringenjören vid

Trollhätte kraftverk gjordes icke någon anmärkning af statsutskottet, och

föranleda desamma ej heller erinran från kommitténs sida.

I mom. 2:o uti § 19 af Kungl. Maj:ts förslag infattades bestämmelser

angående beräkningen af pensionsunderlag för öfriga tjänstemän vid statens

vattenfallsverk.

Statsutskottet fann några jämkningar böra äga rum i fråga om

vissa af de under § 19 mom. 2 i Kungl. Maj:ts förslag upptagna pensionsund

erlagen.

Sålunda ansåg utskottet det för öfveringenjören vid kanalverk upptagna

pensionsunderlaget å 5,000 kronor böra nedsättas till 4,800 kronor.

Det för kamreraren (i Kungl. Maj:ts förslag benämnd byrådirektör)

samt distriktsingenjör utom hufvudstation föreslagna pensionsunderlaget,

4,200 kronor, borde jämväl, enligt utskottets förmenande, något

sänkas, då dessa befattningshafvare, hvilka vore i aflöningshänseende i

det närmaste jämnstälida med distriktsingenjör vid hufvudstation, syntes

böra erhålla samma pensionsunderlag som denne, eller 4,000 kronor. För

den dåvarande innehafvaren af kamrerarbefattningen, som genom kontrakt

vore tillförsäkrad en pension å 4,200 kronor, borde dock pensionsunderlaget

bestämmas till sistnämnda belopp, hvarom en anmärkning syntes

böra inflyta under momentet.

Dessutom hade det befunnits nödigt att införa ett särskildt pensionsunderlag

å 2,400 kronor för den af utskottet föreslagna kanalinspektoren

af 3:e lönegraden.

Slutligen hade någon skillnad ansetts påkallad i fråga om pensionsunderlagen

för de olika slagen af förmän.

I fråga om särskilda pensionsunderlag för vederbörande tjänstemän,

så vidt de äro anställda vid Trollhätte kanal- och kraftverk samt räkenskapsafdelning,

har kommittén, hvad angår öfveringenjören vid kanalverket,

anslutit sig till statsutskottets uppfattning, enligt hvilken dennes pensionsunderlag

skulle utgöra 4,800 kronor.

Däremot har kommittén — som ansett distriktsingenjör utom hufvudstationen

samt kontorschef vid räkenskapsafdelningen (— byrådirektör i

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kung]. Maj:ts förslag och kamrerare i utskottets) böra i afseende å den

fasta aflöningen likställas med öfveringenjörsassistent och driftingenjör —

för samtliga dessa befattningshafvare upptagit pensionsunderlaget till

4,200 kronor.

Af enahanda skäl har pensionsunderlaget för kanalinspektor af 2:a

graden, för kontrollör samt för revisor och kontrollinspektor satts till

samma belopp som för kassör, eller 3,000 kronor.

I likhet med statsutskottet har kommittén för den af kommittén

och utskottet föreslagna kanalinspektorsbefattning af 3:e graden ansett

pensionsunderlaget böra sättas till 2,400 kronor.

Till den grupp af befattningshafvare — bokhållare af 2:a graden,

öfvermontör och stationsmästare (stationsförman) — för hvilka enligt

såväl Kungl. Maj ds som utskottets förslag pensionsunderlaget skulle vara

1,800 kronor, har kommittén ansett böra skäligen hänföras äfven reparationsmästare

(— förman å reparationsverkstad enligt statsutskottets förslag)

samt maskinist af l:a graden.

Förmän af l:a och 2:a graden samt maskinist af 2:a graden hafva

synts kommittén höra jämte montör och kontorsskrifvare hänföras till

grupp med 1,200 kronor i pensionsunderlag.

För den af kommittén föreslagna förmansbefattning af 3:e graden

har satts ett pensionsunderlag af 1,000 kronor.

Den lägsta gruppen — med 900 kronor — skulle innefatta jämte

vakter »maskinskötare» vid kanalverket.

De bestämmelser, som innefattas uti öfriga, moment af § 19 i Kungl.

Majds förslag, äro till allra största delen hämtade från den civila pensionslagen

samt kungl. kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter

om verkställighet af nämnda lag.

Såsom skiljaktigheter må särskildt omnämnas följande.

Enligt mom. 4 i § 19 åt Kungl. Maj ds förslag skulle rätt att komma

i åtnjutande af hel pension inträda vid uppnådda sextiofem lefnads- och

trettiofem tjänstår; dock att vid anställning af öfveringenjör och annan

ingenjör vattenfallsstyrelsen skulle kunna för dem begränsa tjänståren intill

tjugufem, samt att för maskinister, montörer och vakter äfvensom

19—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

Frågan om

den civila

pensionslagens
tillämplighet

m. m.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

för kontorsskrifvare nämnda rätt skulle inträda vid uppnådda sextio lefnads-

och trettio tjänstår.

Pensionsafgifterna skulle, enligt mom. 9, ingå till en särskild pensionsfond,

att förvaltas af vattenfallsstyrelsen. Från denna fond skulle

bestridas så stor del af kostnaden för beredande af pension enligt det åt

Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsreglementet, som enligt vetenskaplig

sannolikhetsberäkning funnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade

pensionsafgifternas storlek.

Enligt mom. 13 skulle tjänstår för erhållande af pension enligt

reglementet beräknas icke allenast för tid, under hvilken tjänstemannen

innehaft tjänst, som i reglemente afsåges, utan äfven för tid, under hvilken

han innehaft annan statstjänst, tjänst hos Nya Trollbätte kanalbolag

eller bogseringsanstalten mellan Ströms kanal och Ivarslund eller ock i

statens tjänst haft extra anställning eller förordnande.

Efter noggrant öfvervägande af hvad under föregående behandlingar

af detta ärende blifvit anfördt och föreslaget beträffande pensioneringen af

den ordinarie personalen vid statens vatten fallsverk, har kommittén kommit

till den bestämda öfvertygelsen, att bäst och lämpligast vore, om

med ändring af § 2 i den civila pensionslagen, sådan denna paragraf

numera lyder — nämnda lag blefve tillämplig på ifrågavarande personal,

naturligen med undantag af öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk,

hvilken ju ock tillsättes allenast genom förordnande på viss tid.

Varder den civila pensionslagen tillämplig på den nämnda personalen,

löses därmed ock den mycket omdebatterade frågan om pensioneringen

af änkor och barn efter befattningshafvare tillhörande samma personal.

Härtill återkommer kommittén vidare i det följande.

De skäl, som på sin tid anfördes mot den civila pensionslagens tilllämpning

på tjänstemän vid Trollhätte kanal- och vattenverk, synas kommittén

numera ej kunna andragas till stöd för den nu ifrågavarande personalens

undantagande från nämnda lag.

Det anmärktes då af statskontoret, att Trollhätte kanal- och vattenverks

egenskap af eu industriell anläggning med afskild drätsel syntes

hänvisa dess personal till en särställning uti ifrågavarande hänseende.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Härvid torde dock kunna exempelvis erinras, hurusom postverkets och

postsparbankens personaler äro underkastade den civila pensionslagen,

oaktadt dessa verk ju ock hafva sin särskilda drätsel.

Statskontoret ansåg det äfven böra tagas i betraktande, att utom den

jämförelsevis fataliga personal, för hvilken den vid 1905 års riksdag för

Trollhätte kanal- och vattenverk antagna lönestaten gällde, till verket vore

att räkna ett betydande antal kroppsarbetare och andra löntagare med

mer eller mindre fast anställning, för hvilkas pensionering i en eller

annan form verket säkerligen finge vidkännas utgifter.

Vid uppgörande af det förslag till aflöningsreglemente för statens

vattcnfallsverk, som låg till grund för Kungl. Majrts framställning vid

1911 års riksdag, hade emellertid ansetts lämpligt, att bland de ordinarie

tjänstemännen, jämväl i pensionshänseende, inordna äfven den personal af

underbefäl och vakter in. fl., som hittills varit anställd på viss tids uppsägning.

Att pensionslagen ej kan äga tillämpning på öfveringenjören vid

Trollhätte kraftverk, hvars fasta aflöning utgår i form af arfvode och

tantiem, kan väl rimligtvis icke böra utgöra hinder för att den öfriga

ordinarie personalen vid statens vattenfallsverk underkastas pensionslagen.

Postverkets chef, hvars aflöning utgår i form af arfvode, är ju ej heller

underkastad nämnda lag såsom den öfriga ordinarie personalen vid sistnämnda

verk.

Den omständigheten att, därest pensionslagen skulle komma att äga

tillämpning på personal vid statens vattenfallsverk, lagen kan böra modifieras

i en del speciella hänseenden, torde numera ej böra tillerkännas

den betydenhet, som den år 1908 eller strax efter lagens trädande i kraft

ansågs hafva. Erfarenheten har nämligen åter och åter gifvit vid handen

behofvet af sadana modifikationer; och lagen har ock undergått ändringar

ej blott år 1908 utan äfven åren 1909, 1911 och 1912, allteftersom sådana

ändringar visat sig nödiga eller ändamålsenliga.

Kommittén anser sig alltså böra tillstyrka, att åtgärd vidtages i

syfte att den civila pensionslagen må blifva tillämplig å ordinarie

personal vid statens vattenfallsverk.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Särskilda

modifikationer

i den civila

pensionslagen,

m. m

Vid bifall härtill torde § 19 mom. 2:o i aflöningsreglementet kunna

afmattas på sätt som skett i kommitténs förslag.

De modifikationer i den civila pensionslagens bestämmelser, till

.hvilka — förutom ändringen i § 2 — lagens tillämpning å personal vid

statens vattenfallsverk må böra föranleda, synas kommittén vara följande.

I fråga om antalet lefnads- och tjänstår för rätt att komma i åtnjutande

af hel pension och hvad därmed äger samband.

I detta hänseende innehåller, såsom förut är nämndt, Kungl. Maj:ts

förslag i § 19 mom. 4:o:

»Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda

sextiofem lefnads- och trettiofem tjänstår; dock att vid anställning af öfveringenjör

och annan ingenjör vattenfallsstyrelsen må kunna för dem begränsa

tjänståren intill tjugufem, samt att för maskinister, montörer och

vakter äfvensom för kontorsskrifvare nämnda rätt inträder vid uppnådda

sextio lefnads- och trettio tjänstår.»

Att de särskilda förhållanden, under hvilka statens vattenfallsverk

måste arbeta, betinga vissa undantag från den allmänna regeln uti ifrågavarande

hänseende, synes kommittén uppenbart.

Det gäller emellertid att se till, att de undantag, som befinnas

oundgängliga eller ändamålsenliga, ma, såvidt möjligt, kunna inoidnas

under redan befintliga undantagsbestämmelser i den civila pensionslagen

med den ändrade lydelse den numera erhållit, senast genom lag af den

10 juni 1912.

För sin del kan kommittén emellertid ej uti ifrågavarande hänseende

gå så långt som skett i Kungl. Maj:ts förslag.

Till en början måste kommittén bestämdt afstyrka, att det må få

bero på vattenfallsstyrelsen att vid anställning af öfveringenjör och annan

ingenjör kunna för dem begränsa tjänståren intill tjugufem. Det vore

att i pensionslagen införa en alldeles ny princip, hvilket väl ej bör ske

utan de mest trängande skäl.

Det synes kommittén vara tillfyllest, om för öfveringenjör vid kanalverk

och driftingenjör vid kraftverk — till hvilka befattningar det särskilt

lärer vara af stor vikt att kunna erhålla den lämpligaste person,

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

oafsedt om denne varit anställd i statens tjänst eller ej — lefnads- och

tjänståldern sättes till resp. 65 och 25 år.

De skulle alltså i pensionslagen (§ 5, sådan den lyder enligt lag

den 10 juni 1912) sammanställas med den grupp, till hvilken höra, bland

andra, lärare vid tekniska högskolan, föreståndare och öfverassistenter

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt statskonsulenter

i olika grenar af landthushållningen.

Till den grupp i pensionslagen, med 62 lefnads- och 30 tjänstår,

till hvilken höra, bland andra, betjänte vid tullverkets kust- och gränsbevakning,

skulle kunna hänföras öfverinontör, stationsmästare, maskinister

och montörer vid kraftverk samt sluss-, bro-, kanal- och hamnvakter.

Kanalingenjör, kanalinspektorer, förmän och maskinskötare vid kanalverk

samt öfveringenjörsassistent, distriktsingenjör, driftverkmästare, instrumentmakare

och reparationsmästare vid kraftverk torde få hänföras till

den under 5 § h) i pensionslagen upptagna stora gruppen med 65 lefnadsoch

35 tjänstår, till hvilken höra, bland andra, betjänte vid tullverkets

lokalförvaltning, geologer vid Sveriges geologiska undersökning, landtbruksingenjörer,

distriktslandtmätare, tjänstemän och betjänte vid den lokala

skogsförvaltningen, distriktscbefer och distriktsingenjörer i väg- och vattenby

ggnadsdistrikten samt vissa tjänstemän vid rikets allmänna kartverk och

sjökarteverket.

För öfriga tjänstemän vid statens vattenfallsverk synes kommittén

böra gälla den allmänna regeln i pensionslagen:

för manlig tjänstinnehafvare 67 lefnads- och 35 tjänstår,

för kvinnlig tjänstinnehafvare 60 lefnads- och 30 tjänstår.

1 § 6 uti pensionslagen, sådan denna paragraf lyder enligt lagen af

den 10 juni 1912, stadgas, bland annat, följande.

Belinnes tjänstinnehafvare vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga

urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

tjänsteåligganden, och har han tillika, där fråga är om tjänstinnehafvare

vid den lokala skogsförvaltningen eller betjänte vid tullverkets lokalförvaltning

eller de i 5 § h) omförmälda tjänstemän vid rikets allmänna

kartverk och sjökarteverket, uppnått en lefnadsålder af minst 63 år, äge

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Konungen, uppå därom af vederbörande myndighet gjord framställning,

förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig att från tjänsten afgå.

Efter orden »betjänte vid tullverkets lokalförvaltning» synes kommittén

böra — i stället för »eller de i 5 § h) omförmälda tjänstemän vid rikets

allmänna kartverk och sjökarteverket» — sättas »eller de i 5 § h) omförmälda

tjänstemän vid rikets allmänna kartverk, sjökarteverket och statens

vattenfallsverk».

Tjänstår för erhållande af pension (jfr § 17 i pensionslagen).

I detta afseende torde böra iakttagas hvad i Ivungl. Maj ds förslag

till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk i § 19

mom. 13:o förekommer därom, att tjänstår för erhållande af pension må

få beräknas äfven för tid, under hvilken sådan tjänsteman innehaft tjänst

hos Nya Trollhätte kanalbolag eller bogseringsanstalten mellan Ströms

kanal och Ivarslund.

I ofvannämnda skrifvelse den 31 december 1907 ifrågasatte styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk, om ej, därest pensionslagen skulle

tillämpas på tjänster vid verket, pensionerna borde i första hand utgå

af verkets medel, i likhet med hvad för post- och tullstaterna vore föreskrifvet.

Föreskrift i sådant hänseende lärer ock böra meddelas, därest pensionslagen

varder tillämplig på personal vid statens vattenfallsverk.

Kommittén tillåter sig därvid hänvisa dels till kungl. kungörelse den

11 oktober 1907 (svensk författningssamling n:r 85, sid. 14) med föreskrifter

angående de medel, af hvilka pensioner, som jämlikt lagen angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas, skola utgå

in. in., dels ock till kungl. kungörelse den 22 juni 1911 angående ändring

af nyssberörda kungörelse den 11 oktober 1907 (svensk författningssamling

för år 1911 n:r 51, sid. 3).

Äfven torde i sammanhang härmed böra uppmärksammas en annan

kungl. kungörelse af den 11 oktober 1907 (svensk författningssamling

för samma år n:r 85, sid. 9 o. följ.) med föreskrifter om verkställighet

af lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

I slutet af § 19 i Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente för

tjänstemän vid statens vattenfallsverk är intagen den bestämmelsen, att

tjänsteman, som vid reglementets trädande i kraft är pensionsberättigad

enligt äldre bestämmelser, skall äga bibehållas vid denna rätt, om han

därom gör anmälan före den 1 januari 1912.

I detta hänseende hafva bestämmelserna i § 21 blifvit fullständigade

i det reglementsförslag, som framlägges af kommittén.

Såsom ofvan är näinndt, upptog vattenfallsstyrelsens reglements- Pensionering

förslag af den 17 mars 1909 i § 15 under litt. B bestämmelser angående och barn.

pensionering af efterlefvande änkor och barn till under litt. A nämnda

tjänstemän, under det att dylika bestämmelser icke återfinnas i Kungl.

Maj:ts förslag (§ 19).

Af inledningen till detta betänkande framgår, hurusom den kommitté,

hvars utlåtande låg till grund för kungl. proposition vid 1905 års

riksdag angående förvaltningen af Trollhätte kanal- och vattenverk m. m.,

ansåg billigheten kräfva, att de vid nämnda verk anställda tjänstemän

komme i åtnjutande af något statsunderstöd för beredande af pensioner åt

deras änkor och oföi’sörjda barn.

Antalet af dessa tjänstemän var emellertid så ringa, att upprättandet

af egen änke- och pupillkassa för dem syntes kommitterade icke

kunna ifrågakomma, och utsikt ej heller förefinnas, vare sig att inträde

skulle kunna för dem beredas i någon förutvarande af staten understödd

änke- och pupillkassa, eller att staten själf skulle åtaga sig pensionering

af deras änkor och oförsörjda barn. Vid sådant förhållande ansågo kommitterade

en lämplig utväg för uppnående af det åsyftade ändamålet

kunna vinnas därigenom, att till de tjänstemän, hvilka i allmänna änkeoch

pupillkassans premieafdelning vunnit delaktighet för beredande af

pension åt efterlefvande änka och oförsörjda barn, från statsverket lämnades

ett bestämdt bidrag till årspremier.

Kommitterade föreslogo därför, att i staten skulle upptagas ett visst

angifvet belopp att användas såsom bidrag till pensionsafgifter å premieafdelningen

i allmänna änke- och pupillkassan för tjänstemännens vid

Trollhätte kanalverk änkor och oförsörjda barn med 150 kronor till öfver
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

ingenjören, 135 kronor till kamreraren samt 85 kronor till kvar och en

af öfriga tjänstemän, med villkor att tjänstemannen bidroge till pensionspremien

med minst lika belopp som statsbidraget och medgåfve, att hans

bidrag till pensionspremien finge afdragas å den honom tillkommande lön

eller pension.

Kungl. Maj:ts i enlighet därmed framställda förslag i ämnet blef ock

af Riksdagen godkändt.

Enligt det förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens

vattenfallsverk, som öfverlämnades med vattenfallsstyrelsens underdåniga

skrifvelse den 17 mars 1909, skulle staten öfvertaga pensioneringen

jämväl af tjänstemännens änkor och barn mot det att vissa pensionsafgfifter

erlades till statens vattenfallsverks kassa.

Af statskontoret erinrades beträffande detta ämne, att, sedan frågan

om pensionering af tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk

varit föremål för statsmakternas pröfning, Kungl. Maj:t den 21 december

1907 utfärdat reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa. I § 2 af

detta reglemente stadgades, att en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst

med lön å stat, som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen, vore

förpliktad till delaktighet i nämnda kassa, med vissa undantag, hvarom då

ej var fråga.

Det skulle fördenskull enligt statskontorets mening kunna ifrågasättas,

att statens vattenfallsverks tjänstemän vore skyldiga till delaktighet

i civilstatens änke- och pupillkassa. Sådan delaktighet var emellertid enligt

berörda reglemente satt i intimt samband med skyldighet att vara underkastad

bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension. Enligt § 4 var nämligen delaktighetsbeloppet bestämdt

till viss del af det för vederbörandes tjänst gällande högsta pensionsunderlag

enligt sådan lag.

Jämlikt § 2 af pensionslagen den 11 oktober 1907, sådant detta

lagrum lydde enligt lag af den 11 juni 1909, ägde pensionslagen emellertid

icke tillämpning å tjänst vid Trollhätte kanal- och vattenverk och,

på sätt framginge af de af vattenfallsstyrelsen föreslagna pensionsbestämmelser

för tjänstemännen vid ståtens vattenfallsverk, var afsikten att ej

heller dessa skulle vara underkastade pensionslagens bestämmelser. Det

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

syntes fördenskull statskontoret svårligen låta sig göra att af bemälda

tjänstemän fordra delaktighet i nämnda kassa.

Vid sådant förhållande uppställde sig, enligt statskontorets förmenande,

frågan, huruvida föreliggande angelägenhet borde ordnas antingen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det då framlagda förslaget, d. v. s. att staten

öfvertoge hela pensioneringskostnaden mot vissa årsafgifter från tjänstemännen

eller ock genom upprättande af en egen, med statsmedel understödd

änke- och pupillkassa för ifrågavarande, dåmera jämförelsevis talrika

personal.

Då någon utredning angående den kostnad, som i ena eller andra

fallet skulle drabba statsverket, icke förelåge, och då verkställandet af en

dylik utredning icke syntes tillkomma statskontoret, ansåg sig statskontoret

för det dåvarande icke kunna uttala något bestämdt omdöme i denna

fråga.

Statskontoret framhöll emellertid, att vattenfallsstyrelsens förslag till

ordnande af familjepensioneringen icke syntes böra framläggas för Riksdagen,

enär detsamma vore stridande mot den särskildt under de senare

åren allmänt tillämpade principen att tjänstemännen själfva borde draga

den kostnad, som vore förenad med pensioneringen af änkor och barn.

Den 21 maj 1910 anbefallde Kungl. Maj:t vattenfallsstyrelsen att

verkställa ytterligare utredning i fråga om pensioneringen af änkor och barn

efter tjänstemännen vid statens vattenfallsverk samt inkomma med det

förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

På grund af samtidigt lämnadt medgifvande att, därest så erfordrades,

tillkalla en sakkunnig, för att biträda vid utredningen, anmodade

vattenfallsstyrelsen förste revisorn i statskontoret, filosofie doktorn K.

Beckman att i omförmälda hänseende tillhandagå styrelsen.

Efter gjord öfverslagsberäkning uttalade Beckman uti ett den 8 oktober

1910 afgifvet yttrande, att vattenfallsstyrelsens förslag visserligen vore

afgjordt att föredraga framför inrättandet af en särskild änke- och pupillkassa

för tjänstemannakåren vid statens vattenfallsverk, men att, Beckman veterligt,

det vore utan exempel, att staten åtoge sig direkt pensioneringsskyldighet

i fråga om änkor och barn. Tvärtom stadgades genom § 2 i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa den allmänna principen, att

20—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat, som blifvit

fastställd af Konungen och Riksdagen, skulle vara förpliktad till delaktighet

i nämnda kassa, om han icke tillhörde någon annan af de för statstjänstemän

inrättade änke- och pupillkassor. Undantag från principen

gjordes endast för statsråd, den som vid första utnämningen till tjänst

uppnått en lefnadsålder af sextio år samt kvinnor.

Beckman framhöll vidare, att med delaktighet i civilstatens änkeoch

pupillkassa icke vore förenade samma olägenheter som med upprättandet

af en egen änke- och pupillkassa. För sin del kunde han icke se

annat, än att allt talade för och intet mot en sådan lösning af föreliggande

pensionsfråga.

Med skrifvelse den 29 oktober 1910 öfverlämnade vattenfallsstyrelsen

Beckmans utredning.

Styrelsen anförde därvid, att enligt dess uppfattning ett inordnande

af statens vattenfallsverk under civilstatens änke- och pupillkassa svårligen

läte sig göra och i hvarje fall icke syntes kunna ske utan synnerlig tidsutdräkt.

Styrelsen ansåg därför, att annan utväg måste sökas för ordnande

af familjepensioneringen för tjänstemännen vid nämnda verk, åtminstone

för det dåvarande. Af styrelsen hade fördenskull framlagts ett förslag,

som i hufvudsak var lika med det förut afgifna. De afgifter, som tjänstemännen

hade att erlägga, skulle emellertid enligt det sista förslaget

icke ingå till ifrågavarande verks kassa utan till en särskild under styrelsens

förvaltning stående änke- och pupillfond. Från denna fond skulle bestridas

så stor del af kostnaden för pensioneringen, som enligt vetenskaplig

sannolikhetsberäkning funnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade

pensionsafgifternas storlek.

För den händelse att Kungl. Maj:t skulle finna lämpligt, att personalen

vid statens vattenfallsverk framdeles anslötes till civilstatens änke- och pupillkassa,

hade emellertid styrelsen vidtagit de förändringar i sitt förslag, att

årsafgifterna för pensioneringen af änkor och barn upptagits till samma

belopp, som erlades af delägarna i nämnda kassa, och att pensionsafgiften

icke, såsom enligt det första förslaget, skulle betalas så länge tjänstemannen

lefde, utan upphöra, då han afginge från tjänsten.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

I förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet erinrade statskontoret, att

vattenfallsstyrelsens förslag innebure, att staten hvad ifrågavarande tjänstemäns

änke- och barnpensionering beträffade skulle öfvertaga den kostnad,

som i allmänhet vid dylik pensionering för andra statens tjänstemän

bestredes af tjänstemännen själfva under namn af retroaktiv- eller befordringsafgift.

Därest, såsom styrelsens förslag åsyftade, ifrågavarande pensionering

skulle ombesörjas af statsverket, måste därför enligt statskontorets mening

tjänstemännens afgifter sättas till betydligt högre belopp än hvad styrelsen

föreslagit och så afpassas efter försäkringstekniska grunder, att statsverkets

kostnad inskränktes till hvad förvaltningen kunde betinga. Det

förelåge nämligen eldigt statskontorets mening icke något skäl att i förevarande

hänseende gynna tjänstepersonalen vid statens vattenfallsverk

framför öfriga tjänstemannagrupper, för hvilka under senare åren inrymts

rätt till familjepensionering.

Vid sådant förhållande ansåg statskontoret det hufvudsakliga skäl,

på grund hvaraf styrelsen då och förut ansett mindre lämpligt att bereda

personalen vid statens vattenfallsverk delaktighet i civilstatens änke- och

pupillkassa, förlora sin betydelse.

Det syntes visserligen icke kunna förnekas, att civilstatens änkeoch

pupillkassa vore afsedd för dem, hvilkas pensionsrätt reglerades enligt

den civila pensionslagen, och således icke kunde utan vidare anses vara

rätta platsen för ifrågavarande personal, därest densamma enligt upprättadt

förslag skulle komma att pensioneras efter andra grunder.

Men utom det att därvid kunde erinras, att redan då funnes en

grupp af tjänstinnehafvare, nämligen justitieråden, som icke vore underkastad

bestämmelserna i civila pensionslagen, men dock delaktig i civilstatens

änke- och pupillkassa, måste tillika framhållas, att, då goda praktiska

skäl talade för inrymmande af delaktighet i civilstatens änke- och

pupillkassa för befattningarna vid statens vattenfallsverk, berörda invändning

icke syntes höra tillmätas afgörande betydelse.

På grund däraf hade statskontoret för sin del låtit sina förut uttalade

betänkligheter falla och förordade alltså, att, då personalen vid statens vattenfallsverk

uppfördes med lön å stat, fastställd af Konungen och Riksdagen,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

personalen tillika upptoges till delaktighet i nämnda kassa. För sådant

ändamål skulle kräfvas vederbörandes medgifvande till ett tillägg till

§ 4 mom. 1 i det för kassan den 21 december 1907 utfärdade reglemente,

så att efter orden »rätt till pension» inskötes orden »eller, beträffande

tjänstinnehafvare vid vattenfallsverket, enligt gällande aflöningsreglemente».

Beträffande det af 1905 års riksdag beslutade årliga anslag i syfte

att för den personal, som i sammanhang med statens öfvertagande af

Trollhätteverket öfvergått i statens tjänst, användas såsom bidrag till

pensionsafgifter å premieafdelningen i allmänna änke- och pupillkassan,

ansåg statskontoret anledning till ändring icke föreligga. I mån af nyssnämnda

personals afgång komme anslaget att minskas och slutligen upphöra,

då hvarje ny tillträdande blefve förpliktad till delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa.

Styrelsen öfver civilstatens änke- och pupillkassa fick jämväl afgifva

utlåtande i ärendet, hvarvid styrelsen emellertid inskränkte sig till att

meddela, att tjänstemännen vid statens vattenfallsverk, så länge de icke

vore underkastade bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, icke emot innehållet i §§ 2 och 4 af reglementet

den 21 december 1907 för civilstatens änke- och pupillkassa kunde

vinna inträde i kassan.

Vid förevarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t den 17

februari 1911 anförde chefen för civildepartementet, bland annat, att han,

efter samråd med chefen för finansdepartementet, ansåg sig böra förorda,

att åtgärder vidtoges för beredande af delaktighet för personalen vid

statens vattenfallsverk i civilstatens änke- och pupillkassa.

Då under de senare åren stater fastställts för nya civila ämbetsverk

eller kårer, hade också, yttrade chefen för civildepartementet, tjänstemännen

beredts familjepensionering på det sätt, att de vunnit anslutning

till civilstatens änke- och pupillkassa. Den omständigheten, att statens

vattenfallsverk vore affärsverk, syntes departementschefen icke böra medföra

något undantag härifrån. Två andra affärsdrifvande verk, nämligen

postverket och skogsstaten, tillhörde då kassan, utan att någon olägenhet

däraf försports.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Vattenfallsstyrelsen hade för sin del åberopat jämförelse med statens

järnvägar och telegrafverket. Departementschefen erinrade emellertid,

att de änke- och pupillkassor, som för dessa verks vidkommande upprättats,

oeh till hvilka bidrag jämväl lämnades af statsverket, bestått

sedan mycket lång tid tillbaka, och att i dessa förhållanden lämpligen

icke kunnat ske någon rubbning ens i sammanhang med de genomförda

löneregleringarna. Några nya liknande kassor hade däremot under

senare tider icke blifvit inrättade.

Om sålunda, enligt lavad departementschefen ansåg vara lämpligast,

tjänstemännen vid statens vatten falls verk upptoges till delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa, fordrades emellertid en del öfvergångsbestämmelser.

Uti § 2 af det utaf Kungl. Maj:t den 21 december 1907 utfärdade

reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa stadgades, att en hvar

ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat, som blifvit fastställd

af Konungen och Riksdagen, vore med några få undantag förpliktad till

delaktighet i kassan. Denna delaktighet vore dock satt i nära samband

med lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension, i det att jämlikt § 4 i kassans reglemente tjänstinnehafvares

delaktighetsbelopp i kassan vore lika med en femtedel af det högsta

pensionsunderlag, som för hans tjänst vore bestämdt enligt nämnda lag.

Denna lag vore dock icke gällande för tjänstemännen vid statens vattenfall

sver k.

Innan dessa kunde vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa,

måste alltså, framhöll departementschefen vidare, ett tillägg göras

till reglementets § 4, hvarigenom delaktighetsbeloppet i kassan bestämdes

för dem.

Enligt § 32 i reglementet ägde kassans fullmäktige att besluta om

ändringar i och tillägg till detsamma. Fullmäktige skulle sammanträda

till lagtima möte under september mågad år 1912. Därest Kungl. Maj:t

och Riksdagen icke hade något att erinra mot den af departementschefen

såsom lämpligast ansedda utvägen till beredande af familjepensionering

för ifrågavarande tjänstemän, borde fördenskull förslag aflåtas till

fullmäktige angående erforderligt tillägg till reglementet för kassan.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Sedan sådant tillägg till kassans reglemente af fullmäktige godkänts och

ändringen af Kungl. Maj:t kungjorts, blefve de, som därefter utnämndes

till innehafvare af ordinarie tjänster vid statens vattenfallsverk, icke

blott berättigade utan äfven förpliktade att vara delägare i kassan.

Annorlunda vore, fortsatte departementschefen, förhållandet med

dem, som vid tiden för nämnda verks anslutning till kassan redan vore

innehafvare af ordinarie tjänster vid samma verk.

I § 5 af reglementet för kassan stadgades nämligen, att, om tjänst,

med hvilken delaktighet i kassan icke följt, blefve upptagen till sådan

delaktighet, denna ändring icke skulle äga tillämpning på den, som vore

innehafvare af tjänsten, när ändringen trädde i kraft. Sådan tjänstinnehafvare

kunde dock bereda sig den delägarrätt, som ändringen eljest

medförde, därest han icke fyllt sextio år och hans hälsotillstånd, enligt

intyg af legitimerad läkare, ej gåfve anledning befara, att hans återstående

lifstid skulle blifva kortare, än som i allmänhet kunde beräknas för person

af hans ålder.

Uti § 16 stadgades vidare, att tjänstinnehafvare, som ville begagna

sig af omförmälda rätt, vore skyldig betala utöfver de årsafgifter och

befordringsafgifter, som vore gemensamma för alla kassan tillhörande

tjänstemän, det tillägg till befordringsafgiften, som med hänsyn till hans

samt hans hustrus och barns ålder kunde efter försäkringstekniska grunder

böra utgå.

För dem, som innehade tjänster å den af Riksdagen godkända och

af Kungl. Maj:t fastställda staten för kanalverket och räkenskapsafdelningen

i Trollhättan, eller befattningar, som upptagits å de af Kungl. Maj:t för

åren 1910 och 1911 fastställda provisoriska staterna för Trollhare kraftverk,

vore, äfven sedan befattningen uppförts på ordinarie stat, anslutningen

till civilstatens änke- och pupillkassa alltså endast villkorlig. De,

som önskade sådan anslutning, finge därom göra särskild ansökning till

kassans styrelse, hvarefter styrelsen pröfvade, om och under Indika

villkor tillträde till kassan kunde medgifvas. Detsamma blefve förhållandet

med de vid Trollhare kanal genom kontrakt anställda förmän

och vakter.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Det syntes departementschefen emellertid vara med billighet öfverensstämmande,

att staten vidtoge åtgärder för att dessa befattningshafvare

måtte kunna vinna inträde i kassan på samma villkor, som komme att

gälla för tjänstemän, hvilka, efter det statens vattenfallsverk vunnit anslutning

till kassan, utnämndes till innehafvare af ordinarie tjänster vid

nämnda verk.

Familjepensionering tillkomme nämligen redan kanalverkets och

räkenskapsafdelningens personal, och om staten beslutade, att detta behof

skulle tillgodoses på annat sätt, syntes det böra medgifvas, att de särskilda

utgifter, som till följd af förändringens genomförande komme att

drabba de dåvarande befattningshafvarna, fmge bestridas af statsverket.

Hvad anginge Trollhätte kraftverks personal, ansåg departementschefen

den omständigheten, att stat för verket icke var definitivt fastställd

eller familjepensioneringen ordnad, då kraftverket år 1910 sattes i gång

och personalen alltså måste anställas, icke böra medföra, att denna personal

blefve försatt i sämre ställning än de, som sedermera tillträdde tjänster

vid kraftverket.

Departemensehefen höll alltså före, att, i fall särskilda tilläggsafgifter

komme att affordras några af de vid statens vattenfallsverk redan

befintliga befattningshafvarna, som ville vinna anslutning till civilstatens

änke- och pupillkassa, dessa tilläggsafgifter borde få af vattenfallsstyrelsen

utbetalas af statens vattenfallsverks medel.

Därest någon till följd af ålder öfver 60 år eller sjuklighet icke

kunde blifva delägare i kassan, syntes medgifvande böra lämnas vattenfallsstyrelsen

att till änka och barn, som han kunde komma att efterlämna,

utbetala pension af statens vattenfallsverks medel med samma belopp

och enligt samma grunder, som gällde för pension från civilstatens änkeoch

pupillkassa. Såsom villkor borde dock föreskrifvas, att tjänstemannen

till statens vattenfallsverks kassa betalade lika stora års- och befordringsafgifter,

som han skulle erlagt, i fall han varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa.

Staten skulle därigenom möjligen komma att direkt ansvara för

pension till tjänstemans änka och barn. Någon betänklighet mot denna

anordning ansåg departementschefen emellertid icke böra förefinnas.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Den vore en förutsättning för hans förslag att personalen skulle anslutas

till civilstatens änke- och pupillkassa, och genom en sådan anslutning

ordnades familjepensioneringen på för staten billigaste sätt. Man syntes

icke heller behöfva befara, att detta undantagsstadgande skulle behöfva

tillämpas i någon större utsträckning. Vid statens vattenfallsverk funnos för

det dåvarande endast 6 befattningshafvare, som vid 1912 års ingång hade

fyllt 60 år, och föreskriften att svag hälsa utgjorde hinder för redan befintliga

tjänstemäns inträde i kassan antogs icke komma att tillämpas i

någon större utsträckning.

Beträffande förmän och vakter vid kanalverket borde, enligt departementschefens

åsikt, ytterligare medgifvande lämnas. Enligt § 13 i

reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa skulle delägare i kassan

såsom årsafgift erlägga 21 procent af sitt delaktighetsbelopp. Dessutom

skulle jämlikt § 14 i samma reglemente viss befordringsafgift betalas af

en hvar, hvilken, efter det han fyllt tjugofyra år, inträdde såsom delägare

i kassan eller erhölle förhöjning i delaktighetsbeloppet. Denna befordringsafgift

uppginge för den, som först vid mera framskriden ålder

blefve delägare i kassan, till ganska betydande belopp. Om, såsom departementschefen

föreslagit, en kanalvakts pension bestämdes till 900

kronor, skulle en sådan vakt, hvilken vid inträdet i kassan fyllt 50 år,

få betala 561 kronor 60 öre i befordringsafgift.

Redan enligt de med förmännen och vakterna vid kanalverket afskräde

kontrakten kunde emellertid änka efter sådan vakt erhålla pension,

söm i regel uppginge till 200 kronor. Jämväl fader- och moderlösa barn

efter befattningshafvare kunde på grund af kontrakten tillerkännas årligt

understöd till uppnådda femton års ålder med sammanlagdt högst tio

kronor i månaden. Rätten till dessa pensioner vore visserligen icke ovillkorlig,

men bestämmelserna i kontrakten hade alltid tillämpats så, att

pensioner till änkor och barn utgått med de föreskrifna beloppen. I

praktiken hade alltså en verklig1 pensionsrätt för änkor och barn förelegat.

För att kanalvakternas änkor och barn skulle komma i åtnjutande af dessa

pensioner, hade vakterna icke erlagt några afgifter. Ifall vakterna åter

skulle anslutas till civilstatens änke- och pupillkassa, måste de förutom

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

omförmälda tilläggs- och befordringsafgifter betala årsafgifter, under det

pensionen för deras änkor nedsattes från 200 till 180 kronor.

För att vakterna genom att öfvergå på den nya staten icke måtte

beträffande familjepensioneringen komma i alltför mycket sämre ställning

än för det dåvarande, syntes man därför beträffande dem böra gå något

längre än i fråga om andra tjänstemän vid statens vattenfallsverk och

medgifva, att äfven de befordringsafgifter, som eventuellt komme att

affordras dem, måtte erläggas af nämnda verks medel.

Hvad anginge de sju ordinarie tjänstemännen vid Trollhätte kanalverk

och räkenskapsafdelning, för hvilkas familjepensionering enligt 1905

års Riksdags medgifvande vore på det sätt sörjdt, att staten lämnade vissa

bidrag, därest de vunnit delaktighet i allmänna änke- och pupillkassans

premieafdelning, ansåg departementschefen någon ändring därutinnan

icke böra vidtagas, därest dessa tjänstemän till följd af befordringsafgifternas

storlek skulle föredraga att bibehålla detta sätt för familj epensionering

framför att söka blifva delägare i civilstatens änke- och

pupillkassa.

Då för de redan befintliga tjänstemännen inträde i civilstatens

änke- och pupillkassa skulle bero på frivillig ansökning, samt eventuella

tilläggsafgifter svårligen läte sig på förhand beräknas, kunde departementschefen

icke lämna någon uppgift på den kostnad, som skulle drabba

staten, därest eventuella tilläggsafgifter för samtliga befattningshafvare

och dessutom befordringsafgifter för förmän och vakter vid kanalverket

skulle gäldas af statens vattenfalls verks medel. Dessa utgifter, som blott

skulle ifrågakomma vid de dåvarande befattningshafvarnas inträde i

kassan, blefve emellertid enligt departementschefens mening obetydliga i

jämförelse med den kostnad för all framtid, som familjepensionering enligt

vattenfallsstyrelsens förslag skulle medföra för statsverket.

I öfverensstämmelse med departementschefens hemställan föreslog

Kungl. Maj:t 1911 års Riksdag, att, under förutsättning af sådan ändring

i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa, att tjänstemän vid

statens vattenfallsverk blefve förpliktade till delaktighet, i kassan, medgifva,

att de tilläggsafgifter, hvilka enligt § 16 i sistberörda reglemente

kunde komma att affordras sådana tjänstemän för inträde i nämnda kassa,

21—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

äfvensom de befordringsafgifter, som jämlikt § 14 i samma reglemente

skulle till kassan utgifvas af förmän och vakter, hvilka före 1912 års ingång

anställts vid Trollhätte kanalverk, finge utbetalas af vederbörande

verks medel; samt

att, därest ordinarie tjänsteman vid statens vattenfallsverk icke kunde

bereda sig delägarrätt i civilstatens änke- och pupillkassa, till änka och

barn, som han kunde komma att efterlämna, finge af vederbörande verks

medel utbetalas pension med samma belopp och enligt samma grunder,

som gällde för pension från civilstatens änke- och pupillkassa, under vill

kor att tjänstemannen till verkets kassa betalade lika störa års- och befordringsafgifter,

som han skolat erlägga, om han varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa, dock att förmän och vakter, hvilka före 1912

års ingång anställts vid Trollhätte kanalverk, endast behöfde erlägga årsafgifter.

’

Beträffande det föreslagna medgifvandet i det förstnämnda hänseendet

anförde statsutskottet, att ett dylikt medgifvande gifvetvis komme att

medföra rätt betydande kostnader för statsverket, men då de förmän och

vakter, om hvilka fråga vore, redan på grund af sina kontrakt ansåges

vara af staten tillförsäkrade pension för sina familjer, samt billigheten

syntes kräfva, att staten erlade den erforderliga tilläggsafgiften jämväl

för de öfriga befattningshafvarna vid statens vattenfallsverk, hvilka vore

därstädes anställda vid tiden för nämnda verks anslutning till ifrågavarande

kassa, hade utskottet ansett sig böra tillstyrka hvad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit.

Emot Kungl. Maj:ts förslag i det senare hänseendet gjorde utskottet

icke någon erinran.

Såsom af det anförda synes, har spörsmålet om pensionering af

änkor och barn efter tjänstemän vid statens vattenfallsverk varit föremål

för omfattande förhandlingar och skiljaktiga meningar.

Kungl. Maj :t har slutligen i sitt förslag vid 1911 års riksdag anslutit

sig till den mening att, med den ifrågavarande personalens fortfarande

undantagande från den civila pensionslagens tillämpning, framställning

måtte göras till fullmäktige för civilstatens änke- och pupill
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

kassa om sådant tillägg till kassans reglemente, att delaktighet i kassan

beredes tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Om emellertid, såsom kommittén tillstyrkt, den civila pensionslagen

göres tillämplig jämväl på tjänstemän vid statens vattenfallsverk,

behöfves icke någon framställning i nyssberörda syfte till bemälda fullmäktige,

utan varder, i och med det att vederbörande befattningshafvare underkastas

den nämnda pensionslagen, reglementet för civilstatens änke- och

pupillkassa utan vidare gällande för dem.

På grund af stadganden i § 5 af kassans reglemente erfordras

dock, såsom af vederbörande departementschef påpekats, vissa öfvergångsbestämruelser,

som i den kungl. propositionen föreslagits »under förutsättning

af sådan ändring i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa,

att tjänstemän vid statens vattenfallsverk blifva förpliktade till delaktighet

i kassan».

Enligt kommitténs förslag skulle någon ändring i nämnda hänseende

ej erfordras i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa, men den

omständigheten har icke någon som helst inverkan på frågan om behofvet

eller billigheten af de ifrågasätta öfvergangsbestämmelserna, och ansluter

sig kommittén härvid i själfva saken till statsutskottets uppfattning.

Beträffande dessa öfvergångsbestämmelser föreslog, såsom nämndt,

Kungl. Maj:t Riksdagen medgifva, bland annat, att de befordringsafgifter,

som jämlikt § 14 i reglementet lör civilstatens änke- och pupillkassa skulle

till kassan utgifvas af förmän och vakter, hvilka före viss tidpunkt anställts

vid Trollhare kanalverk, Unge utbetalas af vederbörande verks medel.

Då emellertid vid kanalverket finnas vissa befattningshafvare, nämligen

maskinskötare, hvilka i aflöningshänseende intaga en mellanställning

mellan omförmälda förmän och vakter, synes det kommittén, att dylikt

medgifvande bör utsträckas till att omfatta jämväl maskinskötare.

Såsom en följd häraf torde maskinskötare, som icke kunna bereda

sig delägarrätt i civilstatens änke- och pupillkassa, böra befrias från skyldighet

att till vederbörande verks kassa erlägga befordringsafgifter.

I afseende å rätten att komma i åtnjutande af ofvan angifna förmåner

skulle tidpunkten för vederbörandes anställning vara afgörande. I så
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

dant hänseende var af Kung!. Maj:t föreslaget, att anställningen skulle hafva

skett före 1912 års ingång.

Då kommittén förutsätter, att vid eventuellt uppkommande vakans

på förmans-, maskinskötare- eller vaktbeställning tjänsten icke definitivt

tillsättes förr än med det nya aflöningsreglementets ikraftträdande, har

kommittén ansett sig kunna föreslå, att numera anställning före ingången

af år 1913 må vara i antydda hänseende bestämmande.

§ 20. I fråga om sättet för tjänstemännens antagande, hvarom § 20 inne
håller

bestämmelser, torde böra erinras, att, i öfverensstämmelse med 1909

års Riksdags beslut, öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk skall tillsättas

genom förordnande på viss tid af högst sex år.

Den affattning, paragrafen erhållit i Kung!. Maj:ts förslag och som

öfverensstämmer med motsvarande stadganden i aflöningsreglementen för

telegraf- och postverken samt postsparbanken, gaf icke anledning till erinran

från statsutskottets sida.

I kommitténs förslag har i slutet af denna paragraf ansetts böra

intagas en hänvisning, beträffande kvinnliga kontorsskrifvare, till § 6 mom. 3.

§ 21 Enligt § 21 i Kungl. Maj:ts förslag skulle en hvar, som med eller

efter viss angifven tidpunkt komme att tillträda befattning såsom tjänsteman

vid statens vattenfallsverk, vara pliktig att underkasta sig de i aflöningsreglementet

gifna villkor och bestämmelser samt den minskning i

befintliga sportelinkomster, som kunde varda af Kungl. Maj:i bestämd,

äfvensom de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunde

varda stadgade.

Då icke blott minskning utan äfven upphörande af eventuellt förekommande

sportelinkomster torde kunna ifrågakomma, har, vid stadgandets

affattning i kommitténs förslag, tagits hänsyn härtill, därvid beaktats hvad

i sådant hänseende förekommer i aflöningsvillkoren för en mängd ämbetsverk

och myndigheter.

Med afseende å innehållet uti § 19 af kommitténs förslag har ur

§ 21 uteslutits stadgandet om skyldighet för vederbörande att underkasta

sig förändrade bestämmelser i fråga om pension.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Senare delen af § 21 enligt Kungl. Maj:ts förslag innehåller föreskrift

därom, att till de nuvarande innehafvare af befattningar vid Trollhätte

kanal- och vattenverk, hvilka före viss tidpunkt förklara, att de icke

vilja underkasta sig aflöningsreglementet samt dess villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner

skola utgå enligt för dem hittills gällande grunder.

Den affattning senare delen af § 21 sålunda erhållit i Kungl. Maj:ts

förslag har synts kommittén icke vara fullt tydlig och uttömmande, och

har kommittén fördenskull ansett denna del af paragrafen böra formuleras

mera i öfverensstämmelse med hvad i dylikt hänseende i allmänhet plägat

stadgas i aflöningsvillkor.

I fråga om aflöning till extra tjänstemän vid statens vattenfallsverk

uttalade departementschefen, att denna aflöning syntes böra bestämmas

af det centrala ämbetsverket, vattenfallsstyrelsen, på sätt äger rum vid

statens järnvägar.

Redan uti delen I af sina betänkanden, innefattande allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering af löneförhållanden m. m. inom

de centrala ämbetsverken, framhöll kommittén såsom sin mening, att grunderna

för aflöningen till extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie

vaktbetjänte inom dessa ämbetsverk i allmänhet borde bestämmas af

Kungl. Maj:t på förslag af vederbörande ämbetsverk.

Dylika grunder hafva ock blifvit af Kungl. Maj:t utfärdade beträffande

vissa ämbetsverk.

Jämväl i aflöningsreglementena för telegraf- och postverken har

intagits föreskrift därom, att grunderna för aflöningen till extra tjänstemän

bestämmas af Kungl. Maj:t.

Det har synts kommittén, att föreskrift i sådant hänseende äfven

bör intagas i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

§ 32.

Uti propositionen vid 1911 års riksdag angående godkännande af

förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

föreslog Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte medgifva, att de aflöningsförmåner,

som enligt aflöningsreglementet tillkomma tjänstemän vid statens

vattenfallsverk, finge utgå direkt af vederbörande verks medel.

I nämnda hänseende yttrade departementschefen, att aflöningen till

tjänstemännen vid Trollhätte kanalverk syntes böra utgå direkt af kanalinkomsterna

och aflöningarna till tjänstemännen vid Trollhätte kraftverk

direkt af dettas inkomster.

Aflöningarna till tjänstemännen vid räkenskapsafdelningen ansåg

departementschefen lämpligen kunna utgå af kanalverkets, kraftverkets

och egendomsförvaltningens inkomster, i enlighet med fördelning, som

bestämdes af vattenfallsstyrelsen i förhållande till det arbete de olika

afdelningarna förorsakade räkenskapsafdelningens personal. Därest denna

personal toges i anspråk med arbete för kraftverksbyggnaden och Trollhätte

kanals ombyggnad, syntes jämväl af de därför anslagna medlen

något bidrag böra lämnas till ifrågavarande personals aflöning.

Då nya under vattenfallsstyrelsen lydande verk komme till stånd, borde

äfven aflöningarna till deras tjänstemän utgå direkt af verkens inkomster.

Hvad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om sättet för aflöningens bestridande

lämnades af statsutskottet utan anmärkning och har icke heller

gifvit kommittén anledning till erinran.

$ $

*■

Kommittén får härmed framlägga följande

Förslag

till

AfLöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

§ 1.

Öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk äger såsom fast aflöning

uppbära årligt arfvode af 8,000 kronor samt i stället för tjänstgöringspenningar

tantiem å nettovinsten af kraftverkets rörelse med 2,000 kronor,

därest vinsten icke öfverstiger 200,000 kronor, samt ytterligare, därest

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

vinsten öfverstiger 200,000 kronor, med en kalf procent å öfverskjutande

belopp, allt för år räknadt.

Tantiem utgår för året på en gång, sedan årets bokslut blifvit af

vattenfallsstyrelsen godkändt, och anses, där fördelning mellan olika tjänstförrättare

skall ske, falla med lika belopp på lika delar af året.

Tjänstgörings
penningar.

Kronor.

2,800

2,600

2,400

2,200

2,000

1,840

1,680

§ 2.

Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning, fördelad i lön och tjänstgöringspenningar,

jämlikt följande aflöningsskala med däri angifna årliga

belopp för de särskilda aflöningsklasserna:

Klass. Lön.

Kronor.

1 4,200

2 3,900

3 3,600

4 3,300

5 3,000

6 2,760

7 2,520

8 2,400 1,400

9 2,200 1,200

10 .......... 2,000 1,000

11 1,800 900

12 .......... 1,600 800

13 1,500 600

14 1,440 510

15 1,350 450

16 1,240 410

17 1,130 370

18 1,040 340

19 .....• . . . . 950 310

20 920 220

21 .......... 820 200

22 770 190

23 720 180

Summa

aflöning.

Kronor.

7.000

6.500

6.000

5.500

5.000

4,600

4,200

3.800

3.400

3.000

2,700

2.400

2,100

1,950

1.800

1,650

1.500

1,380

1,260

1,140

1,020

960

900

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

3.

Den fasta aflöningen utgår till nedannämnda tjänstemän enligt följande

reglering:

Klass.

Lägsta

aflöning.

Kronor.

Klass.

Högsta

aflöning.

Kronor.

Trollhätte kanalverk.

Öfveringenjör...........

3

6,000

1

7,000

Kanalingenjör...........

7

4,200

4

5,500

Kanalinspektor af l:a graden.....

9

3,400

6

4,600

» » 2:a » .....

10

3,000

7

4,200

/ » » 3:e » .....

11

2,700

8

3,800

Bokhållare af l:a graden......

13

2,100

10

3,000

» » 2:a » ......

15

1,800

11

2,700

Förman af l:a graden........

18

1,380

14

1,950

» » 2:a » ........

20

1,140

16

1,650

Kontorsskrifvare, kvinnlig......

20

1,140

16

1,650

Förman af 3:e graden........

21

1,020

17

1,500

Maskinskötare...........

22

960

18

1,380

Vakt...............

23

900

19

1,260

Trollhätte kraftverk.

Öfveringenjörsassistent.......

6

4,600

3

6,000

Driftingenjör............

6

4,600

3

6,000

Distriktsingenjör utom hufvudstationen

6

4,600

3

6,000

» vid »

7

4,200

4

5,500

Kontrollör.............

10

3,000

7

4,200

Driftverkmästare..........

12

2,400

9

3,400

Instrumentmakare.........

12

2,400

9

3,400

Bokhållare af l:a graden......

13

2,100

10

3,000

» » 2:a » ......

15

1,800

11

2,700

Öfvermontör............

15

1,800

11

2,700

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Klass.

Lägsta

aflöning.

Kronor.

Klass.

Högsta

aflöning.

Kronor.

Stationsmästare...........

15

1,800

11

2,700

Reparationsmästare.........

16

1,650

12

2,400

Maskinist af l:a graden.......

16

1,650

12

2,400

Montör ............

19

1,260

15

1,800

Maskinist af 2:a graden.......

20

1,140

16

1,650

Kontorsskrifvare, kvinnlig......

20

1,140

16

1,650

V akt...............

23

900

19

1,260

Trollhätte räkenskapsafdelning.

Kontorschef............

6

4,600

3

6,000

Kassör.............

10

3,000

7

4,200

Revisor och kontrollinspektor.....

10

3,000

7

4,200

Bokhållare af l:a graden......

13

2,100

10

3,000

» » 2:a » .....

15

1,800

11

2,700

Kontorsskrifvare, kvinnlig......

20

1,140

16

1,650

V akt..............

23

900

19

1,260

§ 4.

Antalet af nedanstående befattningar utgör:

Öfveringenjörer................2

Kontorschef . .................\

Öfveringenjörsassistent.............1

Driftingenjör.................\

Distriktsingenjörer...............3

Kanalingenjör.................p

Kanalinspektor af l:a graden..........1

» » 2:a » i

» » 3:e » 1

22—121319. Löneregleringskommiiténs bet. XXXIV.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kontrollör...................1

Kassör.......... 1

Revisor och kontrollinspektor..........1

Antalet öfriga i § 3 omförmälda befattningar bestämmes för hvarje

år af Kungl. Maj:t.

§ 5.

l:o. Tjänsteman, för hvilken den fasta aflöningen i § 3 finnes bestämd

till ett lägsta och ett högsta belopp, erhåller förhöjning i denna

aflöning enligt de bestämmelser, hvilka finnas sammanförda i den vid detta

reglemente fogade aflöningstabell, under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet, som i

fråga om rätt att uppbära aflöning likställts med semester;

att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;

börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som före detta

aflöningsreglementes trädande i kraft förflutit från hans tillträde till motsvarande

befattning hos statens vattenfallsverk, Trollhätte kanal- och vattenverk,

Nya Trollhätte kanalbolag eller bogseringsanstalten mellan Ströms

kanal och Ivarslund;

att befattningshafvare vid Trollhätte kanal verk, den till Trollhätteverken

hörande räkenskapsafdelningen, provisorisk kraftstation i Trollhättan med

tillhörande linjer eller bogseringsanstalten mellan Ströms kanal och Ivarslund,

som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle erhålla lägre aflöning

än han förut tillsammans uppburit i sin befattning, äger såsom personligt

tillägg till lönen uppbära skillnaden intill dess hans aflöning stigit till

samma belopp; skolande härvid inkomst, som befattningshafvare vid kanalverket

uppburit i andel af straffafgifter, beräknas efter medeltalet af hvad

i sådant hänseende i befattningen åtnjutits under senast förflutna tio

kalenderår;

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från

en befattning till annan, å hvilken den fasta begynnelseaflöningen är lika

med eller lägre än den fasta aflöning, som. han vid tiden för förflyttningen

uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger för uppflyttning i närmast

högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft aflöning efter

den klass han vid förflyttningen tillhört; dock att den, som efter egen

ansökning eller uttryckt önskan förflyttas till befattning med lägre slutaflöning,

ej må bekomma högre aflöning än den för sistnämnda befattning

bestämda slutaflöning;

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning

i högre klass, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten afgå, icke må uppflyttas i högre klass.

2:o. Undantagsvis må, för förvärfvande i tjänst af särskild! kvalificerad

person, Kungl. Maj:t kunna tilldela öfveringenjör vid kanalverk samt

driftingenjör, instrumentmakare och stationsmästare vid kraftverk fast aflöning

efter högre klass än den, som i ofvan angifna reglering finnes såsom

lägsta aflöning för den af tjänstemannen innehafda befattning angifven,

dock icke i något fall högre än den för befattningen bestämda slutaflöning.

§ 6.

För åtnjutande af den i detta reglemente uppförda aflöning gälla

följande allmänna bestämmelser:

l:o. Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande

instruktion gifna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan

befattning, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan

minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande

fasta aflöning eller pensionsrätt samt, vid förflyttning till annan

ort, mot ersättning för flyttningskostnad, därest förflyttningen sker utan

hans egen ansökning eller uttryckta önskan.

Utgår någon del af aflöningen i form af tantiem, är tjänstemannen

underkastad den reglering häraf, som kan varda i vederbörlig ordning

bestämd.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

2:o. Med ordinarie befattning vid statens vattenfallsverk må icke

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med sådan befattning förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försedt

med Kungi. Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt såsom aktiebolag, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår öfveringenjör

eller kontorschef, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

vattenfallsstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid statens vattenfallsverk, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

3:o. Till kvinnlig kontorsskrifvarbefattning må gift kvinna befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fall lämnadt

medgifvande.

Där innehafvare af kvinnlig kontorsskrifvarbefattning ingår äktenskap,

skall hon icke vara skyldig att af sådan anledning afgå från befattningen,

därest icke vattenfallsstyrelsen med hänsyn till befattningens behöriga

upprätthållande finner det nödigt.

4:o. Tjänsteman äger tillgodonjuta oafkortad aflöning icke blott för

den tid han verkligen tjänstgjort utan äfven, med undantag af felräkningspenningar

samt af den i § 15 omförmälda provision och särskilda ersättning,

under den tid, han åtnjutit semester eller för beredande af semester

bestrid t högre befattning eller med vattenfallsstyrelsens medgifvande användt

för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier

i frågor fallande inom området för hans verksamhet, eller som åtgått

för fullgörande af de skyldigheter, som ålegat honom såsom fullmäktig

eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa.

5:o. Den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, må likaledes

åtnjuta oafkortad aflöning, med de i mom. 4:o angifna undantag, under

högst så lång tid af ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom

tillika med semester icke öfverstiger fyrtiofem dagar, men äger därefter

åtnjuta allenast de till lön eller, därest den fasta aflöningen utgår i

form af arfvode och tantiem, allenast de till arfvodet hörande förmåner.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

6:o. Tjänsteman, som af annan anledning än i mom. 4:o och 5:o omförmäles,

åtnjuter .ledighet • eller är hindrad att bestrida sin befattning, kan

af vattenfallsstyrelsen förpliktas att jämväl af de till lön eller, därest den

fasta aflöningen utgår i form af arfvode och tantiem, af de till arfvodet

hörande förmåner afstå så mycket, som erfordras för befattningens uppehållande

eller eljest pröfvas skäligt.

7:o. Därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen

under tjänsteutöfning, blifvit ''tills vidare oförmögen till tjänstgöring, må

aflöningen, med de i mom. 4:o angifna undantag, kunna, efter vattenfallsstyrelsens

bepröfvande, till honom utgå oafkortad under högst sex månader;

ankommande däremot på pröfning af Kungl. Ma.j:t, till huru stor del

aflöning kan böra till den skadade utgå efter omförmälda tid af sex

månader.

8:o. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att

under sammanlagdt högst tre månader af ett och samma kalenderår såsom

vikarie bestrida högre befattning.

Erfordras vikarie för tjänsteman i anledning af dennes tjänsteresa

inom landet eller då tjänsteman åtnjuter semester eller fullgör uppdragsåsom

fullmäktig eller revisor vid civilstatens änke- och pupillkassa eller

undfått sådan kostnadsfri sjukledighet, som afses i mom. 5:o, äger den

vikarierande liksom ock annan i succession efter honom såsom fast aflöningallenast

åtnjuta hvad som tillkommer honom å hans egen tjänst.

Erfordras vikarie för tjänsteman af annan anledning, äger den vikarierande,

utöfver egen fast aflöning, uppbära ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan de till den fasta aflöningen hänförliga tjänstgöringspenningarna

i lägsta aflöningsklassen för, å ena sidan, den högre befattning,

som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes egen befattning,

dock med iakttagande, därest vikariatsförordnandet är afsedt att fortgå under

längre tid än tre månader, att den vikarierandes sammanlagda aflöningsförmåner

,ej må öfverstiga hvad häri såsom ordinarie å befattningen skulle

äga uppbära. Därest i nu ifrågavarande fall vikarie erfordras för öfveringenjören

vid Trollhätte kraftverk och denne icke må för ledighetstiden

tillgodoräkna sig tantiem, äger vikarien, mot afstående af egna tjänstgöringspenningar,

uppbära tantiem enligt fördelning, som i § 1 angifves,

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

dock lägst till belopp motsvarande hvad han fått afstå af tjänstgöringspenningarna.

År åter anledningen till bemälde öfveringenjörs tjänstledighet

sådan, att han äger tillgodoräkna sig tantiem för ledighetstiden, och är

vikarien icke skyldig att utan särskild godtgörelse bestrida befattningen,

förordnar Kungl. Maj:t, i förekommande fall beträffande den ersättning, som

må tillkomma vikarien.

9:o. Hvad i mom. 8:o tredje stycket stadgas skall gälla jämväl

beträffande tjänsteman, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, liksom

ock beträffande vikarie i succession efter honom. Extra ordinarie tjänsteman

äger att under uppdrag, hvarom i detta moment är fråga, uppbära

den begynnelseaflöning, som är förenad med den tjänst han uppehåller.

§ 7.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjuta semester, öfveringenjör vid kraftverk, driftingenjör

och distriktsingenjör under högst 45 dagar, annan i ingenjörstjänst

anställd befattningshafvare, kontorschef, kanalinspektor, kontrollör,

kassör, revisor och kontrollinspektor, driftverkmästare, bokhållare, öfvermontör,

stationsmästare, montör och kontorsskrifvare under högst 30 dagar

samt öfrig personal under högst 15 dagar.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af året, som bestämmes af vederbörande öfverordnade

myndighet, begagna sig af semester.

§ 8.

Vid afgång från tjänst till följd af afskedstagande, entledigande eller

dödsfall utgå de till lön eller, därest den fasta aflöningen utgöres af arfvode

och tantiem, de till arfvodet hörande förmåner till månadens slut; dock

att, då tjänsteman, som åtnjuter fri bostad, aflider, vattenfallsstyrelsen

må, efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva hans änka

eller efterlefvande familj att för afflyttning från bostaden njuta lämplig

fardag.

Aflider vid statens vattenfallsverk anställd person, hvilkens befattning

icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den myndighet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

som beslutit om anställningen, så pröfva!'' skäligt, den för befattningen bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller annan vid

statens vattenfallsverk anställd person i följd af olyckshändelse, timad

under tjänsteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande

den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas

hans dödsbo.

§ 9.

■ Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, dock

att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten, vid ofta

återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna därtill

eljest föranleda, vattenfallsstyrelsen äger bestämma lägre resekostnads- och

traktamentsersättning.

§ 10.

Förmån af fri bostad eller ersättning därför må, efter vattenfallsstyrelsens

bepröfvande, tillkomma öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk

samt öfriga vid statens vattenfallsverk anställda ordinarie tjänstemän, därvid

ersättningsbeloppen skola beräknas för öfveringenjören vid nämnda kraftverk

till 1,500 kronor och för öfriga tjänstemän till minst 15 och högst

30 procent af den fasta aflöningen allt efter den ort, där vederbörande är

placerad, och i enlighet med de grunder, som af Ivungl. Maj:t bestämmas;

dock med iakttagande däraf, att beloppet af nämnda ersättning ej må

öfverstiga 1,500 kronor.

Då ersättning för bostad utgår, må, därest af statens vattenfallsverk disponeras

lägenhet, som finnes vara för vederbörande tjänsteman lämplig, sådan

lägenhet mot hyra till honom upplåtas, därvid hyresbeloppet skall bestämmas

med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för liknande

lägenhet, samt, i det fall att hyran öfverstiger ersättningsbeloppet, skillnaden

af tjänstemannen erlägges till statens vattenfallsverk och, i motsatt

fall, det belopp, hvarmed hyran understiger ersättningen, af nämnda verk

utbetalas till tjänstemannen.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Med fri bostad in natura är förenad förmånen af fritt bränsle och,

då bostaden ligger i närheten af ett statens kraftverk, fri elektrisk belysning,

allt efter vattenfallsstyrelsens bestämmande; dock att vederbörande

tjänsteman skall vara skyldig att själ!’ bekosta erforderlig elektrisk armatur

och lampor.

Förmånen af fri bostad eller ersättning därför räknas beträffande

öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk till arfvodet och beträffande öfriga

tjänstemän till lönen.

De tjänstemän, som åtnjuta förmånen af fri bostad, skola vara boende

i den upplåtna lägenheten.

§ 11-

Å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, kunna

tjänstemän med slutaflöning af högst 3,400 kronor af vattenfallsstyrelsen

tillerkännas dyrortstillägg, utgående, enligt af Kungl. Maj: t fastställda

grunder, med högst femton procent af dem tillkommande fasta aflöning.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma

proportion som den fasta aflöningen.

§ 12.

Felräkningspenningar tillkomma årligen kassören vid den till Trollhätteverken

hörande räkenskapsafdelningen med 500 kronor, kanalinspektoren

vid Åkersbergs station med 300 kronor, kanalinspektorerna vid

Brinkebergskulle och Ströms stationer med 100 kronor till hvardera och

bokhållare vid nämnda verk, åt hvilken uppbörd anförtros, med 75 kronor,

hvarjämte vattenfallsstyrelsen äger årligen anvisa ett belopp af högst 300

kronor till fördelning bland de tjänstemän vid samma verk, som nattetid

utöfva uppbördstjänst.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den som bestrider tjänsten.

§ 13.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos statens vattenfallsverk

anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t bestämmer,

med högst femton procent af hvarje belopp, som på grund af

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej upptaget till

redovisning eller såsom obehörigen krediteradt, till statens vattenfallsverk

inflyter och utan anmärkningens framställande ej skulle hafva kommit

nämnda verk till godo, eller, såsom för högt dehiteradt eller för lågt krediteradt,

till vederbörande återgäldas.

§ 14.

Efter vattenfallsstyrelsens bepröfvande må utöfver den fasta aflöningen

kunna utbetalas tilläggsarfvode af högst 300 kronor om året till telefoneller

portvakt vid kraftverk, som förrättar mera maktpåliggande arbete,

samt till vakt vid administrationsbyggnaden i Trollhättan, åt hvilken uppdrages

att bestrida sådana särskilda göromål, som icke skäligen kunna

anses tillhöra hans befattning. Sådant arfvode räknas till tjänstgöringspenningarna.

§ 15.

•Till personal å kanalverk tillhörig bogserbåt må utgå provision å

den för bogseringen inflytande bruttoinkomst till belopp, som vattenfallsstyrelsen

äger bestämma.

Till maskinskötare och vakter vid kanalverk samt montörer och vakter

vid kraftverk, hvilka sysselsättas med arbete, fallande utanför deras vanliga

arbetsområde, må utbetalas särskild ersättning med det belopp, hvarmed

arbetsförtjänsten, beräknad enligt fastställda ackordspris, kan komma att

öfverskjuta den för samma personal bestämda ordinarie aflöning.

§ 16.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas driftverkmästare, instrumentmakare, öfvermontör,

stationsmästare, reparationsmästare, maskinist, förman, montör, maskinskötare

och vakt äfvensom med dessa jämförlig-extra personal enligt reglemente,

som af vattenfallsstyrelsen fastställes.

§ 17.

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar, åt de i § 16 nämnda ordinarie

23—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

och extra tjänstemän, äfvensom till andra tjänstemän under sjukdom, som

föranledts af olycksfall i tjänsten. Sådan förmån må dock icke tillkomma

tjänstemans familj.

Anm. Där tjänsteman redan tillförsäkrats kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter

jämväl för sin familj, skall denna förmån fortfarande utgå, så länge han kvarstår i den befattning,

i hvilken han tillförsäkrats berörda förmån.

§ 18.

Af håller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall,

må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd

från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del

af hans aflöning, som icke af vattenfallsstyrelsen pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, innehållas, såvida ej vattenfallsstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något däraf.

§ 19.

l:o. öfveringenjör vid Trollhätte kraftverk, hvilken minst 12 år innehaft

förordnande i nämnda egenskap eller pa grund af olycksfall i tjänsten

tidigare blifver oförmögen till vidare tjänstgöring, är berättigad att i

pension uppbära 5,500 kronor för år. Om öfveringenjör, innan han uppnår

12 tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes oförmögen till

nöjaktig vidare tjänstgöring eller ock utan egen begäran nödgas afgå från

sin befattning, utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma,

är han berättigad att i årlig pension uppbära 4,500 kronor, då afgången

sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,000 kronor, då afgången sker efter

6 men före 12 tjänstår. Pensionen utgår af kraftverkets medel, och skall

såsom pensionsafgift ett belopp af 302 kronor 50 öre årligen afdragas å

det för öfveringenjören bestämda arfvodet eller, därest afgången sker af

annan anledning än olycksfall i tjänsten, den honom, intill dess han uppnått

65 år, tillkommande pension.

2:o. För ofri ga tjänstemän vid statens vattenfallsverk skall i fråga

om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till pension

gälla hvad i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension är

vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår inne
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

häfvare af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt.

För dessa öfriga tjänstemän, såvidt de äro anställda vid Trollhätte

kanal- och kraftverk samt räkenskapsafdelning, skall pensionsunderlag beräknas

till följande belopp:

4.800 kronor för öfveringenjören vid kanalverket,

4.200 kronor för öfveringenjörsassistent, driftingenjör, distriktsingenjör

utom hufvudstationen och kontorschef,

4.000 kronor för kanalingenjör och distriktsingenjör vid hufvudstationen,

3,300 kronor för kanalinspektor af l:a, graden,

3.000 kronor för kanalinspektor af 2:a graden, kontrollör, kassör

samt revisor och kontrollinspektor,

2,400 kronor för kanalinspektor af 3:e graden,

2.000 kronor för driftverkmästare, instrumentmakare och bokhållare

af l:a graden,

1.800 kronor för bokhållare af 2:a graden, öfvermontör, stationsmästare,

reparations mästare och maskinist af l:a graden,

1.200 kronor för förman al l:a och 2:a graden, montör, maskinist

af 2:a graden och kontorsskrifvare,

1.000 kronor för förman af 3:e graden, samt

900 kronor för maskinskötare och vakt.

§ 20.

Öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk tillsättes genom förordnande

på viss tid af högst sex år samt öfriga tjänstemän vid statens vattenfallsverk

genom konstitutorial, hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan

i administrativ väg afsättas från sin befattning på grund af fel eller försummelse

i tjänsten.

Beträffande kvinnliga kontorsskrifvare lända därjämte uti ifrågavarande

hänseende till efterrättelse bestämmelserna i § 6 mom. 3:o.

§ 21.

Fn hvar, som med eller efter 1914 års ingång tillträder befattning

såsom tjänsteman vid statens vattenfallsverk, skall vara pliktig att under
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

kasta sig de i detta aflöningsreglemente innefattade villkor och bestämmelser

samt, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, minskning i eller upphörande

af befintliga sportelinkomster.

Till de nuvarande innehafvare af befattningar vid Trollhätte kanaloch

vattenverk, hvilka icke före den 1 november 1913 förklara, att de

vilja underkasta sig detta aflöningsreglemente samt dess villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola aflöningsoch

pensionsförmåner utgå enligt för dem nu gällande grunder.

§ 22.

Grunderna för aflöning till extra tjänstemän, som användas för driften

vid statens vattenfallsverk, fastställas åt Kungl. Maj:t på förslag af vattenfallsstyrelsen.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1914.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Af löningstabell.

(Jämför § 5 i reglementsförslaget.)

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Aflördngs
utvisande

begynnelseaflöning och aflönings
-

Uppflyt tnin

g i högre klass kan äga

ruin,

när aflöning

Klass.

23 i

|

22

21

20 |

19

18

17

16

15

Aflöning,

kronor.

900

900

1.020

1,140 1,260

1,380

1.500

1,650

1,800

Trollhätte kanalverk.

Begynnelse-

aflöning,

kronor.

Öfveringenjör...........

6,000

—

4

Kanalingenjör...........

4,200

—

—

—

—

—

—

—

—

Kanalinspektor af l:a graden ....

3,400

■> - 2:a > ....

3,000

—

» » 3:e » ....

2,700

—

...

—

—

—

--

—

—

—

Bokhållare af l:a graden......

2,100

—

> > 2:a > ......

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förman af l:a graden.......

1,380

—

—

—

—

—

—

3

3

3

» .'' 2:a * .......

1,140

—

—

—

—

3

3

3

3

—

Kontorsskrifvare, kvinnlig.....

1,140

—

—

—

—

o

O

3

o

O

3

; —

Förman af 3:e graden.......

1,020

_

—

—

3

3

3

o

O

—

—

Maskinskötare...........

960

_

—

2

2

2

•3

—''

—

—

Vakt...............

900

-

2

2

2

2

—

—

—

—

Trollhätte kraftverk.

Öfveringenjör...........

8,000

Öfveringenjörsassistent.......

4,600

—

Driftingenjör...........

4,600

—

—

—

—

—

—

—

—

Distriktsingenjör utom hufvudstationen

4,600

—

» vid >

'' 4,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kontrollör.............

3.000

—

-

—

—

—

—

—

—

—

Driftverkmästare..........

2,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Instrumentmakare.........

2,400

Bokhållare af l:a graden......

2,100

» » 2:a s ......

1,800

Öfvermontör ...........

1,800

—

_

Stationsmästare..........

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Reparationsmästare........

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

3

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

tabell,

förhöjning1 efter angifvet antal år.

enligt närmast lägre klass innehafts

i nedan nämnda antal

år.

14

13

12

11

10

9

8

7

0

5

i

3

2

i

1,950 2,100

2,400

2.700

3,000

3,400

8,800 4,200

4,000

5,000

5,500

0.000

6.500

7,000

—

—

—

—

—

—

•

r.

5

5

—

5

5

I

I

3

3

3

3

3

b

___

_

__

_

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

Tantiem.

5

5

5

5

5

5

:

—

3

3

3

5

5

5

5

5.

5

—

—

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

:

3

3

3

_

3

3

Q

O

3

—

3

3

3

8

3

3

3

—

....

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Uppflyttnin

g i högre klass kan äga

ruin,

när aflöning

•

Klass.

23

22

21

20

19

18

17

16

15

Aflöning,

kronor.

900

900

1,020

1,140 1.260

1.380

7

1.500

1,650

1,800

Maskinist af l:a graden.....

Begynnelse-

aflöning,

kronor.

1,650

3

Montör..............

1,260

—

—

—

—

—

3

3

3

3

Maskinist af 2:a graden......

1,140

—

—

—

-

3

o

O

3

3

—

Kontorsskrifvare, kvinnlig.....

1,140

—

—

—

— .

3

3

3

3

—

Vakt...............

900

—

2

2

2

2

—

—

—

—

Trollhätte räkenskapsafdelning.

K-ontorsckef............

4,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kassör..............

3,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Revisor ock kontrollinspektor ....

3,000

Bokhållare af l.a graden ......

2,100

—

» > 2:a » ......

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kontorsskrifvare, kvinnlig.....

1,140

—

—

—

—

3

3

3

3

—

Vakt...............

900

—

2

2

2

2

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

1,950

2,100

2,400

2,700

3,000

3,400

3,800

4,200

O

o

o

H

5,500

0.000

6,500

7.000

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

—

5

5

5

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24—121319. Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kostnads
beräkning.

Vid den kungl. propositionen till 1911 års Riksdag angående godkännande

af förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens

vattenfallsverk var såsom bilaga fogad eu inom vattenfallsstyrelsen upprättad

öfverslagsstat, upptagande det antal ordinarie tjänstemän, som beräknades

blifva behöfliga vid Trollhätte kan al ver k, kraftverk och räkenskapsafdelning

år 1912, samt de för nämnda tjänstemän erforderliga aflöningsbelopp.

För att läggas till grund vid en jämförelse mellan kostnaderna för

genomförande af vattenfallsstyrelsens förslag af år 1909, Kungl. Maj:ts och

statsutskottets förslag af år 1911 samt kommitténs nu föreliggande förslag1),

har kommittén från vattenfallsstyrelsen fått mottaga i bilaga 2 till detta betänkande

införda afiöningsstater för ofvannämnda afdelning ar af statens

vattenfallsverk enligt de olika förslagen, hvarvid behofvet beräknats för

år 1914.

Vid uppgörande af nyssberörda afiöningsstater har i betraktande

tagits, om nuvarande innehafvare af motsvarande befattningar skulle vara

berättigade att på grund af föregående tjänstgöring erhålla högre aflöning

än begynnelseaflöningen eller att åtnjuta personligt lönetillägg.

Efter hvad som framgår af dessa afiöningsstater, skulle sammanlagda

fasta aflöningarna till den ordinarie personalen jämte garanterad tantiem till

öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk utgöra:

enligt vattenfallsstyrelsens

förslag

af år 1909:

kr.

enligt Kungl. Maj:ts

förslag af år 1911:

kr.

enligt statsutskottets

förslag af år 1911:

kr.

enligt löneregleringskommitténs

förslag:

kr.

261,014

248,514

241,504 247,269

Härvid bör emellertid iakttagas, att enligt kommitténs förslag icke

skulle utgå vare sig tantiem till distriktsingenjör utom hufvudstationen

J) En sammanställning af fästa aflöningar till tjänstemän vid statens vattenfallsverk

enligt de särskilda förslagen är såsom bilaga 1 bifogad detta betänkande.

»

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

eller andel i straffafgifter till kontrollinspektoren. Vid en jämförelse mellan,

å ena sidan, kommitténs förslag och, å andra sidan, de öfriga förslagen

böra alltså rättvisligen till summorna enligt dessa senare förslag läggas kostnaderna

för nämnda tantiem äfvensom andel i straffafgifter.

Likaledes bör vid en dylik jämförelse uppmärksammas, att, då enligt

kommitténs förslag perioderna för aflöningsförhöjning för åtskilliga befattningshafvare

blifvit utsträckta och alltså tidpunkten för slutaflöningens uppnående

framflyttats samt tiden för densammas åtnjutande förkortats, detta

förhållande torde komma att i längden föranleda relativt lägre kostnader

enligt kommitténs förslag än enligt de öfriga förslagen, äfven om i betraktande

tages att för den lägsta kategorien af befattningshafvare — vakter —

perioden för den sista aflöningsförhöjningen enligt kommitténs förslag

afkortats med ett år.

Under åberopande af hvad kommittén i det föregående anfört, hemställer

kommittén,

att Kungl. Maj:t mätte föreslå Riksdagen att

dels godkänna det af kommittén framlagda förslag

till aflöning sreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;
dels

medgifva, att aflöning sförmåner, som enligt

samma reglemente skulle tillkomma tjänstemän vid statens

vatten fallsverk, må utgå direkt af vederbörande verks medel;

dels besluta följande ändringar i lagen den 11

oktober 1901 angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension, nämligen

att — i syfte att nämnda lag må blifva

tillämplig på tjänstemän vid statens vattenfallsverk

— ur 2 §, sådant samma lagrum lyder enligt

lag den 11 juni 1909, uteslutes Trollhätte kanalocli

vattenverk,

att uti 5 §, sådan denna paragraf lyder

enligt lag den 10 juni 1912, bland de under nedan
-

Kommitténs

hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

nämnda punkter omförmäld a befattning skafvare

införas

under punkten d) öfvermontör, stationsmästare,

maskinist och montör samt sluss-,

bro-, kanal- och hamnvakter vid statens vattenfallsverk,

under punkten f) tjänstemän vid statens

vattenfallsverk, anställda såsom öfveringenjör

vid kanalverk och driftingenjör vid

kraftverk, samt

under punkten h) följande till statens

vattenfallsverk hörande tjänstemän, nämligen

öfveringenjörsassistent, distriktsingenjör, kanalingenjör,

kanalinspektor, driftverkmästare,

instrumentmakare, reparationsmästare, förman

och maskinskötare;

att uti 6 §, sådan den lyder enligt lagen

den 10 juni 1912, i sista stycket — i stället för

orden »eller de i 5 § h) omförmäla tjänstemän

vid rikets allmänna kartverk och sjökarteverkeU —

införas orden »eller de i 5 § h) omförmäla tjänstemän

vid rikets allmänna kartverk, sjökar teverket

och statens vattenfallsverk»,

dels medgifva att — utöfver hvad i 17 § af förenämnda

lag den 11 oktober 1907 finnes stadgadt i fråga

om beräkning af tjänstår för erhållande af pension — i

sådant hänseende äfven må fä beräknas tid, under hvilken

tjänsteman vid statens vattenfallsverk innehaft tjänst hos

Nya Trollhätte kanalbolag eller bogseringsanstalten mellan

Ströms kanal och Ivarslund;

dels, under förutsättning att lagen den 11 oktober

1907 vinner tillämpning å tjänstemän vid statens vattenfallsverk,

besluta, att de pensioner, som jämlikt samma

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

lag skulle komma att beviljas bemälda tjänstemän, skola

i första hand utgå af vederbörande verks medel;

dels ock, under förutsättning att lagen den 11

oktober 1907 vinner tillämpning a tjänstemän vid statens

vatten fallsverk och att i följd däraf tjänstemän vid

nämnda verk blifva förpliktade till delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa, medgifva,

att de tillägg saf gifter, hvilka enligt § 16 i reglementet

för nyssberörda kassa kunna komma att affordras sådana

tjänstemän för inträde i kassan, äfvensom de befordringsafgifter,

som jämlikt § 14 i samma reglemente skola till

kassan utgifvas af förmän, maskinskötare och vakter,

Indika före 1913 års ingång anställts vid Trollhätte kanalverk,

må utbetalas af vederbörande verks medel; samt

att, därest ordinarie tjänsteman vid statens vattenfallsverk

icke kan bereda sig delägarrätt i civilstatens

änke- och pupillkassa, till änka, och barn, som han kan

komma att efterlämna, må af vederbörande verks medel

utbetalas pension med samma belopp och enligt samma

grunder, som gälla för pension från civilstatens änkeoch

pupillkassa, under villkor att tjänstemannen till

verkets kassa betalar lika stora års- och befordringsafgifter,

som han skolat erlägga, om han varit delägare

i civilstatens änke- och pupillkassa, dock att förmän,

maskinskötare och vakter, hvilka före 1913 års ingång

anställts vid Trollhätte kanalverk, endast behöfva erlägga

år saftgifter.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Bilaga 1.

Sammanställning

af

fasta aflöningar

till

tjänstemän vid statens vattenfatlsverk

(enligt vattenfallsstyrelsens förslag år 1909 samt enligt Kungl. Maj:ts och

statsutskottets förslag år 1911 äfvensom enligt löneregleringskommitténs

förslag).

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Begynnelse- och slutaflöning.

(Antal år mellan aflöningsförhöjningarna.)

Trollhätte kanalverk.

Enligt vattenfallssty- relsens förslag år 1909.

Enligt Kungl. Maj:ts

i förslag år 1911.

Enligt statsutskottets

förslag år 1911.

Enligt lönereglerings- kommitténs förslag.

Öfveringenjör.......

6,000—7,500

(2 + 3 + 3)

6.000—7,500

(2 + 3 + 3)

6,000—7,000

(2 + 3)

6,000—7,000

(5 + 5)

Kanalingenjör.......

3,400—5,500

(2 + 2 + 2 + 3 +3)

3,400—5,500

(2 + 2 + 2 + 3 + 3)

3,400—5,000

(2 + 2 + 3 + 3)

4,200—5,500

(5 + 5 + 5)

Kanalinspektor af l:a graden .

3,400—4,600

(2 + 3 + 3)

3,400—4,600

(2 + 3 + 3)

3,400—4,600

(2 + 3 + 3)

3,400—4,600

(3 + 3 + 3)

2:a »

3,000—4,200

(2 + 3 + 3)

3,000—4,200

(2 + 3 + 3)

3,000—4,200

(2 + 3 + 3)

3,000—4,200

(B + 3 + 3)

» » 3:e »

—

—

2,700—3,800

(2 + 3 + 3)

2,700—3,800

(3 + 3 + 3)

Bokhållare af l:a graden . .

2,100—3.000

(2 + 3 + 3)

2,100—3,000

(2 + 3 + 3)

2,100—3,000

(2+3 + 3)

2,100—3,000

(3 + 3 + 3)

i> » 2:a » . .

1,650—2,700

(3 + 2 + 3 + 3)

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,800—2,700

(3 + 3 + 3 + 3)

Förman af l:a graden ....

1,500—2,400

(2 + 2 + 3 + 3)

1,380—2,100

(2 + 2 + 3 + 3)

1,260—1,800

(2 + 2 + 3 + 3)

1,380—1,950

(3 + 3 + 3 + 3)

» » 2:a » ....

1,260—1,800

(2 + 2 + 3 + 3)

1,260—1,800

(2 + 2 + 3 + 3)

1,020—1,500

(2 + 2 + 3 + 3)

1,140—1,650

(3 + 3 + 3 + 3)

Kontorsskrifvare, kvinnlig . .

—

1,020—1,800

(2+ 2+ 2 + 3 + 3 +3)

1,020—1,650

(2 + 2 + 2 + 3 + 3)

1,140—1,650

(3 + 3 + 3 + 3)

Förman af 3:e graden ....

—

—

—

1,020—1,500

(3 + 3 + 3 + 3).

Maskinskötare (maskinist) . .

900—1,500

(2 + 3 + 2 + 3+ 3 + 3)

900—1,500

(2 + 2 + 2 + 3 + 3 + 3)

900—1,500

(2 + 2 + 2 + 3 + 3 + 3)

960 — 1,380

(2 + 2 + 2 + 2) ■

Makt...........

900—1,500

(2 + 2 + 2 + 3 + 3 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 2)

Trollhätte kraftverk.

Öfveringenjör.......

Öfveringenjörsassistent (byrå-!

ingenjör)........|

8,000

+ tantiem

3,800—6,000

(2 + 2 + 2 + 3 + 3)

8,000

+ tantiem

3,800—6,000

(2 + 2 + 2 + 3+3)

8,000

+ tantiem

3,800—6,000

(2 + 2 + 2 + 3 + 3)

8,000

+ tantiem

4,600—6,000

(5 + 5 + 5)

Driftingenjör........

Distriktsingenjör utom hufvud-!

stationen........f

Distriktsingenjör vid hufvud-)

stationen........f

Kontrollör (kontrollör och sta-l

tistiker) . . . .•.....J

3.800- 6,000

(2+ 2 + 2 + 3 +3)

3.800— 5,000

+ tantiem högst

3,000

(2 + 3 + 3)

3.400— 5,500

(2+ 2 + 2 + 3 +3)

2.400— 3,400

(2 + 3 + 3)

3.800— 6,000

(2 + 2 + 2 + 3 + 3)

3.800— 5,000

+ tantiem högst

3,000

(2 + 3 + 3)

3.400— 5,500

(2+ 2 + 2 + 3+3)

2.400— 3,400

(2 + 3 + 3)

3.800— 6,000

(2+ 2 + 2 + 3 +3)

3.800— 5,000

+ tantiem högst

2,000

(2 + 3 + 3)

3.400— 5,500

(2+ 2 + 2 + 3 +3)

2.400— 3,400

(2 + 3 + 3)

4,600—6,000

(5 + 5 + 5)

4,600—6,000

(5 + 5 + 5)

4,200—5,500

(5 + 5 + 5)

3,000—4,200

(3 + 3 + 3)

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Driftverkmästare......

Instrumentmakare......

Bokhållare af l:a graden. . .

» » 2:a » ...

! Öfvermontör........

Stationsmästare (stationsförman)

Reparationsmästare (reparatör,!

förman å reparationsverkstad)]

Maskinist af l:a graden . . .

Begynnelse* och slntaflöning.

(Antal år mellan aflöningsförhöiningarna.)

Enligt vattenfallssty-

relsens förslagen-1909.

Enligt Kung! Maj:ts Enligt statsutskottets

förslag år 1911. förslag år 1911.

Enligt lönereglerings- kommitténs förslag.

Montör.........

Maskinist af 2:a graden . .

Kontorsskrifvare, kvinnlig .

Vakt........

Trollhätte räkenskapsafdelning.

Kontorschef (byrådirektör, kamrerare)

........

Kassör .

Revisor och kontrollinspektor .

Bokhållare af l:a graden . .

» » 2:a » . .

Kontorsskrifvare, kvinnlig . .

V akt...........

25 121319. Löner egleringshommitténs

2,400-

(2 + 3

2,400- (2 +

2,100-

(2 +

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

-2,700

3 + 3)

-2,700

-3,800

+ 3 + 3)

-3,400

3 + 3)

-3,000

3 + 3)

1,800-

(2 +

1,800-

(2 + 3 + 3)

1,500- (2 + 2

1,500-

(2 + 2

1,260- (2 + 2

1,140- (2 + 2

-2,400

+ 3 + 3)

-2,400

+ 3 + 3)

-1,800

+ 3 + 3)

-1,650

+ 3 + 3)

900—1,500

(2 + 2 + 2 + 3 + 3 + 3)

5,500—7,000

(2 + 3 + 3)

4,200—5,500

(2 + 3 + 3)

2,400—3,400

+ andel i straffafgifter

(2 + 3 + 3)

2,100—3,000

(2 + 3 + 3)

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,140—1,800

(2+ 2 + 2 + 3+3)

bet. XX''XIV.

2,400—

(2 + 3 +

2,400—

(2 + 3

2,100—

(2 + 3

1,650-

3,800

3 + 8)

3,400

+ 3)

3,000

+ 3)

-2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,800-

(2 + 3

1,800-

(2 + 3

1,500—

(2 + 2 +

1,500—

(2 + 2 +

1,260—

(2 + 2 +

1,140—

(2 + 2 +

-2,700

+ 3)

-2,700

+ 3)

2,400

3 + 3)

2,400

3 + 3)

■1,800

3 + 3)

1,650

3 + 3)

1,020—

(2 + 2 + 2 +

900—

(2 + 2 +

1,800

3 + 3 + 3)

1,260

2 + 3)

4,600—6,000

(2 + 3 + 3)

3,000—4,200

(2 + 3 + 3)

2,400—3,400

+ andel i straffafgifter

(2 + 3 + 3)

2,100—3,000

(2 + 3 + 3)

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,020—1,800

(2 + 2 + 2 + 3 + 3 + S)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 3)

2,400—

(2 + 3

2,400—

(2 + 3

2,100—

(2 + 3

1,650—

(2 + 2 +

1,650—

(2 + 3

1,650—

(2 + 3

1,500—

(2 + 2

■3,400

+ 3)

3.400

+ 3)

3,000

+ 3)

2,700

3 + 3)

2.400

+ 3)

2,400

+ 3)

2,100

+ 3)

1,500—

(2 + 2

1,260—

(2 + 2 +

1,140—

(2 + 2 +

1,020—

(2 + 2 + 2

900—

(2 + 2 +

■2,100

+ 3)

1,800

3 + 3)

1,650

3 + 3)

1,650

+ 3+ 3)

1,260

2 + 3)

4,600—5,500

(2 + 3)

3,000-4,200

(2 + 3 + 3)

2,400—3,400

+ andel i straffafgifter

(2 + 3 + 3)

2,100—3,000

(2 + 3 + 3)

1,650—2,700

(2 + 2 + 3 + 3)

1,020—1,650

(2 4 2 + 2 + 3 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 3)

2,400—3,400

(3 + 3 + 3)

2,400—3,400

(3 + 3 + 3)

2,100—3,000

(3 + 3 + 3)

1,800—2,700

(3 + 3 + 3 + 3)

1,800—2,700

(3 + 3 + 3 + 3)

1,800—2,700

(o + 3 + 3 + 3)

1,650—2,400

(3 + 3 + 3 + 3)

1,650—2,400

(3 + 3 + 3 + 3)

1,260—1,800

(3 + 3 + 3 + 3)

1,140—1,650

(3 + 3 +■ 3 + 3)

1,140—1,650

(3 + 3 + 3 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 2)

4,600—6,000

(5 + 5 + 5)

3,000—4,200

(3 + 3 + 3)

3,000—4,200

(3 + 3 + 3)

2,100—3,000

(3 + 3 +- 3)

1,800—2,700

(3 + 3 + 3 + 3)

1,140—1,650

(3 + 3 + 3 + 3)

900—1,260

(2 + 2 + 2 + 2)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.

(Jämför sid. 186 i betänkandet.)

Åflöningsstater

öfverslagsvis beräknade

föi
år

1914.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Aflöningsstater,

öfverslagsvis beräknade enligt vattenfallsstyrelsens förslag år 1909, Kungl.

Maj:ts förslag år 1911, statsutskottets förslag år 1911 och löneregleringskommitténs

förslag år 1912, för det antal ordinarie tjänstemän, som år

1914 antagligen behöfyes vid Trollhätte kanal- och vattenverk.

Enligt

vattenfalls- styrelsens

förslag

år 1909.

Enligt

Kungl. Maj:ts

förslag

år 1911.

Enligt stats- utskottets

förslag

år 1911.

Enligt löne- reglerings- kommitténs

förslag

år 1912.

Trollhätte kanalverk.

1 öfveringenjör......•

7,500

7,500

7,000

7,000

1 kanalingenjör.......

3,400

3,400

3,400

4,200

1 kanalinspektor af l:a graden .

4,600

4,600

4,600

4,600

1 » » » »

4,600

4,600

—

—

1 » » 2:a »

3,000

3,000

4,200

4,200

1 » d 3:e »

—

—

2,700

2,700

1 bokhållare af l:a graden . .

2,100

2,100

2,100

2,100

1 » » 2:a » . .

1,650

1,650

1,650

1,800

8 förmän af l:a graden ....

16,500

14,700

13,050

13,800

4 » » 2:a » ....

6,060

6,060

5,040

5,550

2 » 2> » » ....

3,300

3,300

2,760

—

2 » » 3:e » ....

—

—

—

2,760

1 maskinskötare (maskinist) . .

1,260

1,260

1,260

1,260

50 vakter ..........

6 9,''840

61,800

61,800

61,920

Summa kronor

123,810

113,970

109,560

111,890

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Enligt

vattenfalls- styrelsens

förslag

är 1909.

Enligt

Knngl. Maj:fa

förslag

år 1911.

Enligt stats- utskottets

förslag

år 1911.

Enligt löne- reglerings- kommitténs

förslag

år 1912.

Trollhätte kraftverk.

1 öfveringenjör.......

10,000

10,000

10,000

10,000

1 öfveringenjörsassistent (byrå-

ingenjör)........

4,600

4,600

4,600

4,600

1 driftingenjör.......

4,200

4,200

4,200

4,600

2 distriktsingenjörer utom huf-

vudstationen......

8,400

8,400

8,400

9,200

1 distriktsingenjör vid hufvud-

stationen........

4,200

4,200

4,200

4,200

1 kontrollör (kontrollör och sta-

tistiker)........

2,700

2,700

2,700

3,400

4 driftverkmästare......

10,500

10,500

10,500

10,500

1 instrumentmakare.....

2,700

2,700

2,700

2,700

1 bokhållare af l:a graden . .

2,400

2,400

2,400

2,100

2 » » 2:a » ■ . .

3,300

3,300

3,300

3,600

2 öfvermontörer.......

4,200

4,200

3,750

3,900

6 stationsmästare (stationsförmän)

12,600

12,600

10,950

11,250

1 reparationsmästare (förman å

reparationsverkstad) . . .

1,650

1,650

1,650

1,650

8 maskinister af l:a graden . .

13,500

13,500

13,500

14,400

3 montörer........

4,260

4,260

4,260

4,140

13 maskinister af 2:a graden . .

17,250

17,250

17,250

16,265

1 kontorsskrifvare, kvinnlig . .

1,380

1,260

1,260

1,260

3 vakter ........

2,880

2,880

2,880

2,880

Personliga lönetillägg för:

1 driftingenjör........

800

* 800

800

400

1 distriktsingenjör......

60

60

60

—

1 montör..........

4

4

4

4

4 maskinister af 2:a graden . .

—

—

—

195

Summa kronor

111,584

111,464

109,364 j

111,339

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Trollhätte räkenskapsafdelning.

Enligt

vattenfalls- styrelsens

förslag

år 1909.

Enligt

Kung! Maj:ts

förslag

år 1911.

Enligt stats- utskottets

förslag

år 1911.

Enligt löne- reglerings- kommitténs

förslag

år 1912.

1 kontorschef (byrådirektör, kärn-

rerare) .........

7,000

6,000

5,500

6,000

1 kassör ...........

5,500

4,200

4,200

4,200

1 revisor och kontrollinspektor .

3,400

3,400

3,400

3,800

1 bokhållare af l:a graden . . .

3,000

3,000

3,000

3,000

2 » » 2:a » ...

3,300

3,300

3,300

3,600

2 kontorsskrifvare, kvinnliga . .

2,280

2,040

2,040

2,280

1 vakt ............

1,140

1,140

1,140

1,260

Summa kronor

25,620

23,080

22,580

24,140

Sammandrag.

Trollhätte kan al verk......

123,810

113,970

109,560

111,890

Trollhätte kraftverk......

111,584

111,464

109,364

111,239

Trollhätte räkenskapsafdelning .

25,620

23,080

22,580

24,140

Summa kronor

261,014

248,514

241,504

247,269

Vid aflöningsbeloppens uträknande har tagits hänsyn till om nuvarande

innehafvare af motsvarande befattningar enligt förslaget till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk äro berättigade

att på grund af föregående tjänstgöring erhålla högre aflöning än begynnelseaflöningen

eller att åtnjuta personligt lönetillägg. Däremot hafva ej upptagits

vare sig hyresersättningar och naturaförmåner för de i förestående,

förslagsvis beräknade aflöningsstater upptagna befattningarna, eller tantiem,

utom garanterad sådan till öfveringenjören vid Trollhätte kraftverk, eller

provision eller extra ersättning till vissa vakter i enlighet med bestämmelse

i förslagen. I slutsumman ingår ej ersättning till e. o. personal.

Stockholm den 25 oktober 1912.

M. Munck af Rosenschöld.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Protokoll, hållet hos den af Kungl. Maj:t den 3

oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag

rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters

löneförhållanden m. ra.

1912 den 26 oktober.

Närvarande:

Herr ordföranden samt Herrar grefve Ivlingspor, Pers, Carl Persson

och Nilsson äfvensom Herr Hansen.

Behandlades frågan om lönereglering för tjänstemän vid statens vätte

nfallsverk; och beslöt kommittén att med underdånig skrifvelse af denna

dag öfverlämna till Kungl. Maj:t förslag i ämnet, innefattadt i delen XXXIV

af kommitténs betänkanden.

Därvid afgåfvo Herrar Hansen och Pers de särskilda yttranden i ärendet,

som finnas återgifna här efteråt.

l:o) Herr Hansen anförde:

»En blick på den sammanställning af fasta aflöningar enligt vattenfallsstyrelsens,

Kungl. Maj:ts, statsutskottets och löneregleringskommitténs

förslag, hvilken åtföljer detta sistnämnda, gifver oförtydbart vid handen,

att, under den långvariga och ingående behandling frågan genomgått, allt

sedan vattenfallsstyrelsen den 17 mars 1909 afgaf sitt underdåniga förslag

till aflöningsreglemente, aflöningsförmånerna i stort sedt utsatts för

en fortgående minskning, först af Kungl. Maj:t sedan af statsutskottet och

till sist af kommittén.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Den af kommittén vidtagna minskningen gifver sig emellertid icke

direkt tillkänna i aflöningsbeloppens storlek, utan ligger fastmer dels uti

den genomgripande förändring af perioderna för intjänande af aflöningsförhöjning,

som föreslagits, dels i borttagande af tantiem och andel i böter

för vissa befattningshafvare. Särskild! oförmånligt verka de längre mellantiderna

för aflöningsförhöjningarnas inträde och det mindre antalet sådana

beträffande de högre befattningarna, för hvilka insatts 5-årsperioder i stället

för sådana om 2 och 3 år. Men äfven i aflöningsförhållandena för flera

af de lägre befattningarna ha motsvarande förändringar medfört en försämring,

om den ock är af mindre genomgripande art än för de förstnämnda.

Visserligen har kommittén för vissa af de befattningar, hvilkas aflöningsförmåner

annars skulle afsevärdt reducerats genom ändring i perioderna

för aflöningsförhöjning, föreslagit förhöjd lägsta aflöning, men trots

detta innebär förslaget en afsevärd förlust för många af de nuvarande

befattningshafvarna, hvilka vid eventuell anställning på stat enligt aflöningsreglementets

bestämmelser skulle få underkasta sig den längre väntan

på aflöningstillägg utan att komma i åtnjutande af den af kommittén

såsom kompensation föreslagna högre begynnelseaflöningen, eftersom de

alltsedan sin anställning i kraftverkets tjänst erhållit aflöning med de

lägre belopp, som funnos i statsutskottets och föregående förslag upptagna.

Detta för ifrågavarande personer ogynnsamma förhållande kunde

undanröjas medelst beviljande af personliga lönetillägg under en viss

öfvergångstid. Det lärer emellertid icke tillkomma kommittén att afgifva

något yttrande i denna fråga, utan den torde få i annat sammanhang

återupptagas.

Äfven i vissa af aflöningsreglementets bestämmelser, hvilka icke

direkt beröra aflöningsbeloppen, har kommittén vidtagit förändringar,

hvilka, enligt min mening, göra det nu föreliggande oförmånligare än

samtliga de föregående. Så som frågan nu ligger lärer emellertid finnas

ringa utsikt för, att de beslutande myndigheterna skola acceptera något från

kommitténs flertals mening i hufvudsak afvikande förslag, hvilket innebure

en närmare anslutning till det i Kungl. Maj:ts proposition år 1911

eller af vattenfallsstyrelsen år 1909 framställda.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Under sådana omständigheter har jag ansett mig böra i hufvudsak

biträda kommitténs förslag. I vissa punkter synes mig dock ändringar af

detsamma högst önskvärda eller rent af nödvändiga.

Lägsta aflöningen för öfveringenjörsbefattningen vid kanalverket upptogs

i vattenfallsstyrelsens förslag till 6,000, med trenne förhöjningar å

500 kronor efter resp. 2, 3 och 3 år. Aflöningen skulle således efter 8

år stiga till 7,500 kronor. Ivungl. Maj:t bibehöll dessa aflöningssatser, men

statsutskottet skar bort den sista aflöningsförhöjningen, så att högsta aflöningen

stannade vid 7,000 kronor efter 5 års tjänst. Kommittén har å

sin sida icke allenast upptagit statsutskottets förslag i afseende på slutaflöningen

utan dessutom ändrat perioderna för aflöningsförhöjningen, så

att den första af dem skulle erhållas först efter 5 år och den andra och

sista efter ytterligare 5 år. 10 år skulle sålunda förflyta, innan slutaflöningen

med 7,000 kronor nåddes. Ser man nu till, hvad detta innebär,

så visar det sig, att befattningshafvaren, oberäknadt räntor på tidigare

uppburna belopp, skulle erhålla

enligt vattenfallsstyrelsens och Kungl.

Maj:ts förslag under den första tioårsperioden

efter sin anställning .

enligt statsutskottets förslag under den

första tioårsperioden efter sin anställning

........... 66,500 och därefter årligen

enligt kommitténs förslag under den

67,500 och därefter årligen 7,500

7,000

första tioårsperioden efter sin anställning

........... 62,500 och därefter årligen 7,000

Det måste medgifvas, att detta innebär en högst betydlig reduktion

i förhållande till Ivungl. Maj:ts förslag, en reduktion motsvarande 500

kronor årligen under hela tjänstetiden.

Befattningens nuvarande löneförmåner bestämdes af Kungl. Maj:t

och Riksdagen år 1905, och sattes lika med dem, som förutvarande mekanikus

vid Nya Trollhätte kanalbolag åtnjutit eller 5,000 kronor jämte 2

ålderstillägg å 500 kronor efter resp. 5 och 10 års tjänst samt bostadsförmåner.

Det är emellertid att märka dels att befattningshafvarens verksamhetsområde

år 1905 icke sträckte sig till mer än den gamla kanalen,

26—121319.

Lönereglering skommitténs bet. XXXIV.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

dess drift och underhåll samt de fastigheter, hvilka inköpts från kanalbolaget,

och hvilka med undantag för vissa tomter inom Trollhättans planlagda

område icke exploaterats för annat än jordbruksändamål o. d. och

därför i hufvudsak utarrenderats på längre tid, dels att samtidigt inrättades

en verkställande direktörsbefattning i Trollhättan med relativt hög

aflöning, och att öfveringenjörens göromål därför voro af mindre själfständig

art än nu. Det är vidare att märka, att redan mekanikus vid

kanalbolaget utöfver sin ofvan angifna aflöning åtnjöt ett tilläggsarfvode

af 500 kronor årligen för befattning med »kommunala angelägenheter»

o. d. samt att, sedan verkställande direktörsbefattningen vid Kungl. Trollhatte

kanal- och vattenverk afskaffats i sammanhang med vattenfallsstyrelsens

inrättande, en af afdelningscheferna i Trollhättan förordnades till

underdirektör med ett extra arfvode af 1,200 kronor årligen. Denna post

är emellertid numera indragen, och större delen af motsvarande bestyr

öfverlämnad åt öfveringenjören vid kanalverket. Med hänvisning till hvad

i Kungl. Maj:ts proposition n:r 94 till 1911 års riksdag och i kommitténs

egen motivering anförts beträffande den ökade omfattningen af ifrågavarande

öfveringenjörs arbetsområde, tillåter jag mig ytterligare betona

att Trollhare kanals ombyggnad väntas blifva färdig till 1916 års seglation,

men att åtskilliga förberedande åtgärder rörande fyrbelysning, lotsning,

seglationsreglementen o. d. redan dessförinnan behöfva vidtagas;

att från och med ingången af år 1911 Göta älfs farled å sträckan Trollhätte

kanals södra gräns — Göteborgs hamn med bogseringsanstalten

Ström—Ivarslund ställts under öfveringenjörens inseende;

att öfveringenjören har tillsyn och vård af de till Trollhätte fastighetsförvaltning

hörande fastigheter, hvilka omfatta ej allenast dem, som

inköpts från Trollhätte kanalbolag, utan äfven dels de från Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag år 1910 förvärfvade vidsträckta områdena

på västra stranden dels hemmanen Slätthult, Sylte kronogården och

Stallbacka, dels ock Spikön, Västra Malgön, hotell Utsikten m. fl. fastigheter;
att

till hans arbetsområde hör förvaltning (inkl. nyanläggningar) af egnahemsområdena

å Stafvered, Hjulkvarn, Sylte och Arvidstorp samt det

i rask utveckling varande industri- och hamnområdet vid Stallbacka;

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

att han dessutom har förvaltningen af diverse vattenfall och fastigheter

inom Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, hvaribland de vid

Vargön, Inland och Lilla Edet belägna samt de hemman, hvilka förvärfvats

vid Karls graf och vid Göta älfs utlopp ur Vänern;

att han, sedan nya kanalen blifvit färdig, jämväl får öfvertaga förvaltningen

af de fastigheter, soin måst inköpas för dess utförande.

Det synes mig häraf framgå, att det sålunda betydligt ökade arbetet

och ansvaret väl försvara en höjning af slutaflöningen med 500 kronor

mot den af kommittén föreslagna och 1,500 kronor mot den, som nära 10

år förut bestämdes för den då långt mindre kräfvande befattningen. I

denna åsikt styrkes jag äfven därutaf, att föreståndaren för den korta

Södertälje kanal med sin enda sluss och jämförelsevis obetydliga egendomsförvaltning

uppbär en aflöning af 6,000 kronor jämte fri bostad och

vedbrand förutom vissa extra inkomster af tjänsten. Jag vill ock skarpt

framhålla, att chefskapet för Sveriges viktigaste, 84 km. långa farled, hvilken

är afsedd för trafik med fartyg af 1,350 och i framtiden 2,400 tons

dräktighet och mer, och som förutom de äldre slussar, som blifva bibehållna

i drift, kommer att äga 6 mycket stora slussar, är af den vikt och

omfattning, att det fullt väl kan jämställas med en trafikchefsbefattning vid

en större järnväg, och en sådan aflönas faktiskt högre än här ifrågasatts.''

Det gäller ju äfven att vid en eventuell nytillsättning i konkurrens

med andra företag förvärfva verkligt dugande förmåga. Sparsamhet vid

fastställande af aflöningsförmånerna för dylika tekniska chefsbefattningar

är ofta detsamma som slöseri.

För driftverhnästare vid kraftverk föreslog vattenfallsstyrelsen en

lägsta aflöning af 2,400 kronor med aflöningstillägg efter resp. 2, 3, 3

och 3 år, så att högsta aflöningen ernåddes efter 11 år med 3,800 kronor.

Kungl. Maj:t, vidtog ingen ändring härutinnan, men statsutskottet strök

bort det sista aflöningstillägget, så att slutaflöningen blef 3,400 kronor

efter 2 + 3 + 3 — 8 års tjänst, samt motiverade denna åtgärd därmed, att

af dessa befattningshafvare i allmänhet icke syntes kräfvas någon teknisk

utbildning, och att det icke torde förefinnas något särskildt skäl att sätta

slutaflöningen för driftverkmästare högre än för den säkerligen mera svårbesatta

instrumentmakarebefattningen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kommittén har utan vidare motivering anslutit sig till de af statsutskottet

föreslagna aflöningssatserna, men infört tre 3-årsperioder för

ålderstillägg i stället för statsutskottets tre perioder om resp. 2, 3 och 3

år. Detta innebär gifvetvis en ytterligare försämring för befattninghafvaren.

För min del måste jag häfda, dels att verkmästarebefattningarna

kräfva en icke obetydlig teknisk utbildning, fastän den visserligen icke

behöfver vara af annan än hufvudsakligen praktisk art, dels att verkmästarebefattningarna

i så måtto kunna vara svårbesattare än instrumentmakarebefattningen,

som de förra kräfva vissa befälsegenskaper och äro

mera ansträngande och enerverande, eftersom driftverkmästarne äro sysselsatta

vid kraftverkets kontinuerliga drift med hvad däraf följer af lifsfara

och ansvar, påpasslighet och uthållighet.

Med hänsyn härtill och till hvad af enskilda betalas för motsvarande

befattningar, och då det är af särskild! stor vikt att erhålla driftverkmästare

af bästa beskaffenhet, kan jag i denna punkt icke biträda kommitténs

förslag, som är afsevärdt ofördelaktigare än vattenfallsstyrelsens och

Kungl. Maj:ts samt till och med ofördelaktigare än statsutskottets.

§ 5 mom. 2 såsom det återfinnes såväl i Kungl. Maj:ts som statsutskottets

förslag innehåller en generell bestämmelse, hvarigenom Kungl.

Maj:t berättigas att undantagsvis, för förvärfvande i tjänst af särskild!

kvalificerad person, tilldela tjänsteman aflöning efter högre klass än den,

som finnes angifven som dem lägsta för motsvarande befattning. Reservation

mot statsutskottets förslag i denna punkt var dock afgifven af en

utskottsmedlem, hvilken ansett att mom. bort utgå. Vattenfallsstyrelsens

förslag afsåg, att Kungl. Maj:t skulle hafva liknande rätt jämväl för

bibehållande i tjänst af dylik särskild! kvalificerad person. Kungl. Maj:t

inskränkte emellertid bestämmelsen till att gälla endast vid anställande i

ordinarie tjänst i likhet med hvad som Riksdagen år 1907 redan godkänt

och år 1912 lämnat oförändradt vid antagande af aflöningsreglementen

för telegrafverket.

Kommittén vill nu inskränka jämväl den af Kungl. Maj:t och statsutskottet

föreslagna och i råga om telegrafverket beträffande samtliga

befattningar gällande rätten för Kungl. Maj:t, att vid ny anställning till
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

dela tjänsteman högre aflöning än den lägsta för befattningen angifna, till

endast nagra fa befattningar vid vattenfallsverket, nämligen öfveringenjör

vid kanalverk samt driftingenjör, instrumentmakare och stationsmästare

vid kraftverk. Kommittén har visserligen — säges det i motiveringen —

funnit det »önskvärd! att inom statens vattenfallsverk möjlighet må föreligga

att i särskilda undantagsfall, genom erbjudande af högre aflöning än

den för en tjänst stadgade normala begynnelseaflöningen, förvärfva särskild!

dugande kraft. Kommittén har dock ansett sig kunna antaga, att

denna möjlighet icke behöfver hållas öppen beträffande personalen i dess

helhet, utan att det ifrågavarande undantagsstadgandet lämpligen bör

kunna begränsas till att gälla allenast några få grupper af befattningshafvare,

nämligen» de nyss uppräknade. Kommittén påpekar dessutom att

ifrågavarande undantagsstadgande inom telegrafverket funnit ytterst ringa

användning.

Detta påpekade förhållande visar enligt min åsikt just att en generell

se af lfi a^avai ande ant icke medför några vidtgående följder

beträffande anställning af tjänstemän i allmänhet och att den därför icke

bör kunna medföra några risker för missbruk, i synnerhet som Kungl.

Maj:t lär noga öfverväga en underdånig framställning i sådant syfte, innan

den eventuellt beviljas. Men å andra sidan måste den anses vara alldeles

särskildt lämplig för vattenfallsverket, hvilket än mer än telegrafverket uppträder

i fri konkurrens med enskilda, hvilket har behof af en hel del

tjänstemän, som måste äga en alldeles speciell utbildning, och hvilket icke

äger en så stor stab af tjänstemän att lämplig person bland denna alltid

finnes att få vid besättning af de olika befattningarna. Inom vattenfallsverket

har också den ifrågavarande utvägen redan en gång måst tillgripas,

nämligen vid besättning af driftingenjörsbefattningen vid Trollhätte kraftverk

år 1911 efter förutvarande driftingenjörens förflyttning till föreståndare

för vattenfallsstyrelsens elektrotekniska afdelning i Stockholm. Det

var då omöjligt att förvärfva fullt kvalificerad person utan att Kungl.

Maj:t medgaf den nuvarande befattningshafvarens anställande mot en fast

aflöning af 5,000 kronor + hyresbidrag, medan kontanta begynnelseaflöningen

för befattningen endast utgjorde 3,800 kronor.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Jag vågar påstå, att likaväl som den utgiften var förmånlig för

statsverket, likaväl kan en ökning af aflöningen vid ett annat tillfälle och

vid tillsättning af andra befattningar än de få af kommittén angifna befinnas

medföra fördelar för verket, som mångfaldt uppväga de jämförelsevis

obetydliga belopp, hvarom kan blifva fråga. Intet välskött enskildt tekniskt

industriellt företag tvekar att i penningar värdera förmågan, ty man

har här insett, hvad det betyder att få rätta mannen på rätta platsen och

att en dugande och skicklig man på en kort stund kan för företaget in

bespara årslönen många gånger om.

Nu har blifvit anmärkt, att då behof inträder af att anställa särskilt

kvalificerad person mot högre begynnelseaflöning än den normala,

frågan alltid kan underställas riksdagens pröfning. Men oafsedt att Riksdagen

endast sammanträder under en kortare tid af året och att ärendet

ofta nog ej tål det uppskof, som skulle blifva en följd af en framställning

till Riksdagen, så ligga förhållandena i regel så, att den person, om hvars

förvärfvande i tjänst fråga är, med hänsyn till sin arbetsgivare säkerligen

i de flesta fall ej vill hafva saken dragen under offentlig behandling af

Riksdagen i synnerhet icke under så lång tid, som härför i regel lärer åtgå.

Skall staten drifva industriell verksamhet sådan som den, hvilken

anförtrotts vattenfallsstyrelsen, är det oafvisligen nödvändigt att åt förvaltningen

gifvas friare former än dem, i hvilka vanliga statens ämbetsverk

inpressats. Jag kan därför icke finna något skäl, hvarför vattenfallsverkets

rörelsefrihet i ifrågavarande afseende skall blifva mera kringskuren

än telegrafverkets. Snarare borde på grund af hvad som ofvan påpekats

ytterligare rörelsefrihet vara på sin plats.

I detta sammanhang bör till sist påminnas därom, att Kungl. Maj:t

och Riksdagen i det år 1907 beslutade aflöningsreglementet för tjänstemän

vid statens järnvägar inrymt en ännu vidsträcktare frihet i ifrågavarande

hänseende, än den som medgifvits för telegrafverket och som Kungl. Maj:t

och 1911 års statsutskott föreslagit för vattenfallsverket, i det att, då det

gäller befattning med lägsta arfvode af 2,400 kronor eller därunder, icke

Kungl. Maj:t utan järnvägsstyrelsen själf fått rätt att tilldela ny innehafvare

af befattningen högre arfvode. Detta sakförhållande torde ytterligare

tala mot den af kommitténs flertal föreslagna medelvägen.

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Med hänsyn till hvad nyss påpekats synes mig jämväl kommitténs

ändringsförslag rörande de för erhållande af pension föreskrifna lefnads- och

tjänsteåren vara ett steg i orätt riktning. Kungl. Maj:ts förslag afsåg, att

rätt till hel pension skulle inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjänsteår,

dock att vid anställning af öfveringenjör och annan ingenjör vattenfallsstyrelsen

må kunna för dem begränsa tjänsteåren intill 25 samt att för

maskinister, montörer och vakter äfvensom för kontorsskrifvare nämnda

rätt inträder vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänsteår. Detta förslag

biträddes af statsutskottet. Kommittén har däremot — visserligen under

förklaring att de särskilda förhållanden, under hvilka vattenfallsverket

måste arbeta, uppenbarligen betinga vissa undantag från den allmänna

regeln — uppdelat tjänstemännen i fem olika grupper med lefnads- och

tjänsteår resp. 67 och 35, 65 och 35, 65 och 25, 62 och 30 samt 60 och

30, hvarvid till sista gruppen endast hänförts kvinnliga kontorsskrifvare

och till den tredje blott öfveringenjör vid kanalverk och driftingenjör vid

kraftverk. Under betonande af att det möjligen för tjänstemännen men

ej för staten i regel kan vara till nytta att sätta lefnadsåren så högt som

till 67, anser jag mig dock, då för de befattningar, hvilka nödvändigtvis

kräfva större rörlighet, lefnadsåren satts dels till 65 och dels till 62, icke

böra påyrka någon ändring härutinnan.

Däremot kan jag icke biträda kommitténs förslag att endast öfveringenjör

vid kanalverk och driftingenjör vid kraftverk skulle få pensionsrätt

vid 25 tjänsteår i stället för att såväl Kungl. Maj:t som statsutskottet

infört en bestämmelse, att vid anställning af öfveringenjör och samtliga

ingenjörer vattenfallsstyrelsen skulle kunna begränsa tjänsteåren till 25.

Hvad först beträffar vattenfallsstyrelsens bestämmanderätt, så har komittén

bestämdt afstyrkt dess beviljande och detta till synes på den grund, att

ett sådant medgifvande skulle införa en alldeles ny princip i pensionslagen.

I stället fastslår kommittén för de två ofvan nämnda befattningarna

tjänsteåren till 25. Då vattenfallsstyrelsen icke skulle fått rätt

minska tjänsteåren under denna siffra, men väl bestämma dem till högre

tal, innebär ju förändringen för de två befattningarnas vidkommande realiter

ingen förändring, eftersom lefnadsåren i båda fallen måste vara minst

65. Under sådana förhållanden kvarstår intet skäl för att härvidlag på
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

yrka bibehållande af vattenfallsstyrelsens befogenhet att fastslå längre

tjänstetid än 25. Men enligt kommitténs förslag blir tjänstetiden för alla

öfriga ingenjörsbefattningar 35 år. Samma skäl, som förut anförts för

anställande af tjänsteman med högre aflöning än den för befattningen

angifna begynnelseaflöningen, tala uppenbarligen jämväl för större rörelsefrihet

i nu föreliggande afseende. Det är icke alltid sagdt, att vid tillsättning

af en ordinarie ingen]örsbefattning vid vattenfallsverket lämplig

förfaren person kan fås, hvilken inträdt i statens tjänst vid 30 år eller

därunder. I många fall kan det vara till afgjord fördel för verket att till

en dylik befattning kunna vinna en framstående förmåga, hvilken öfverskridit

30 års åldern, och som måhända icke förut varit i statens tjänst

utan arbetat i privat praktik inom eller utom riket. Men för en sådan

person blir befattningen mindre begärlig, därest han har ringa utsikter

att få full pension vid afgången och detta särskildt som just pensioneringen

kan locka den utom statstjänsten arbetande att nöja sig med den

lägre aflöning, staten i allmänhet betalar gentemot hvad som kan förtjänas

i privat praktik eller vid privata företag. Det synes mig därför,

som om såväl öfveringenjör vid kanalverk som samtliga ingenjörer inom

vattenfallsverket borde hänföras till den grupp tjänstemän, som få full

pension efter 25 tjänsteår och 65 lefnadsår.

På grund af hvad sålunda anförts anser jag, att kommittén bort

föreslå,

att slutaflöningen för öfveringenjör vid kanalverk i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag af år 1911 bestämmes till 7,500 kronor och pensionsunderlaget

för samma befattning till 5,000 kronor;

att slutaflöningen för driftverkmästare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

af år 1911 bestämmes till 3,800 kronor och i sammanhang härmed

i § 11 högsta slutaflöningsbeloppet sättes till 3,800 kronor;

att § 5 mom. 2 erhåller följande lydelse: »Undantagsvis må, för förvärfvande

i tjänst af särskildt kvalificerad person, Kungl. Maj:t kunna tilldela

tjänsteman fast aflöning efter högre klass än den, som i ofvan

angifna reglering finnes såsom lägsta aflöning för den af tjänstemannen

innehafda befattning angifven, dock icke i något fall högre än den för

befattningen bestämda slutaflöning»; samt

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

att till de befattningar, hvilkas innehafvare erhålla full pension efter 65

lefnads- och 25 tjänsteår, hänföras utom öfveringenjör vid kanalverk

och driftingenjör vid kraftverk jämväl samtliga öfriga ingenjörsbefattningar

vid vattenfallsverket.»

2:o) Herr Pers förklarade, att han instämde med Herr Hansen i

hvad denne hemställt beträffande affattningen af § 5 mom. 2:o i förslaget

till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vatten fallsverk.

In fidetn:

Elis Sidenbladh.

27—121319. Lönevegleringskoimnitténs bet. XXXIV.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.