Sök i Ratio Lex

FOLKUNDERVISNINGSKOMMITTENS

228 sidor, varav 183 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 183 av 228 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:7, band 1, FOLKUNDERVISNINGSKOMMITTENS

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FOLKUNDERVISNINGSKOMMITTENS

BETÄNKANDE

II

ANGÅENDE

ÖV El {STYRELSE FÖ E

FOLKUNDERVISNINGSVÄSENDET

ANORDNAD SÅSOM DEL AV

EN FÖR RIKETS SKOLVÄSEN GEMENSAM

SKOLÖVERSTYRELSE

AVGIVET

DEN 20 DECEMBER 1912

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. I». A. NORSTEDT il SÖNER

1913

[122443]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skrivelse till Konungen

Första avdelningen.

Historik och allmänna synpunkter.

Kap. I. Historik...................................

Kap. II. Allmänna synpunkter..........................

Behovet av en överstyrelse 24. Distrikts- och lokalstyrelser 29. Den ifrågasatta

skolöverstyrelsens förbindelse med läroverksöverstyrelsen 30.

Andra avdelningen.

Den centrala ledningens verksamhetsområde:

Kap. III. Folkskolan

1. Frågan om mellaninstansenia.........................

2. Fördelning av ärendena efter deras natur..................

3. Frågor angående skolformer, lärotider, lärarpersonal, skolbyggnader in. in.

Skolväsendets allmänna anordning 37. Lärotider 39. Lärarpersonalens tillsättande

och entledigande m. m. 40. Skolbyggnader 40. Mindre ärenden av lokal natur 41.

4. Allmänna nppfostrings- och undervisningsfrågor samt inspektionsfrågor

Allmänna uppfostringsfrågor in. m. 42. Folkskoleinspektionen 44.

5. Frågor angående läroplan, undervisningsmateriell, läroböcker in. in.

Läroplan 45. Undervisningsmateriell 47. Läroböcker och läsordning 49.

6. Kristendomsundervisningen..........................

7. Skolreglementena...............................

De nuvarande reglementena 56. Förslag angående uppdelning av reglementenas innehåll

57. Reglementena enligt kommitténs förslag 58. Undervisningsordning 60. Lokala

skolbestämmelser 61. Överflyttning till folkskolestadgan av vissa bestämmelser 63.

8. Övriga ärenden................................

Resestipendier 63. Pensionsärenden 64. Skolstatistikcn 64.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

9* Skolväsendet för den lappska och den finsktalande befolkningen i nordliga

Sverige.................................... 65.

Lappska skolväsendet 65. Skolväsendet bland Sveriges finsktalande befolkning 66.

10. Sammanfattande återblick. Kyrka och skola ................ 68.

Kap. IV. Fortsatt undervisning.......................... 77.

Folkskolans högre avdelning 78. Fortsättningsskolor 79. Högre folkskolor 84. Kommunala

mellanskolor 85.

Kap. V. Abnormundervisningen......................... 87.

Läroanstalter för dövstumma och för blinda 87. Anstalter för sinnesslöa 95. Anstalter

för vanföra 97. Vanartade och i sedligt avseende försummade barn 98. Minderåriga

förbrytare 100.

Kap. VI. Utbildning av de för folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna 102.

1. Folkskoleseminarierna............................102.

2. Småskolescminarierna.............................108.

3. Fortbildningskurser............................ 108

Kap. VII. Allmän folkbildning.......................... 110.

Folkhögskolorna 112. Föreläsningsverksamheten 113. Folkbiblioteksväsendet 114.

Fysisk uppfostran 117.

Tredje avdelningen.

Skolöverstyrelsens organisation och stat.

Kap. VIII. Gemensam överstyrelse för rikets skolväsen..........120.

Kap. IX. Skolöverstyrelsens ställning till ecklesiastikdepartementet . . 124

Kap X. Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga..........127.

1. Chefen........................................

2. Avdelningscheferna..............................128.

3. Lärorerksavdelningen.............................129.

4. Folkiindervisningsavdelningen ........................135.

Antalet byråer 136. Byråcheferna 157.

5. Särskilda sakkunniga.............................158

Skolhygieniker 158. Inspektion av den fysiska uppfostran 160. Inspektion av undervisningen

i husligt arbete 162. Sakkunnigt biträde för ärenden rörande fortsättningsskolorna

165. Juridiskt biträde 168.

Kap. XI. Ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen........169.

Kap. XII. Frågan om ett lekman naråd....................172.

Kap. XIII. Skolöverstyrelsens kansli......................176.

Sekreterare 178. Notarier 178. Registrator 179. Aktuarie tillika bibliotekarie 179.

Amanuenser 180. Vaktmästare 181.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid

Kap. XIV. Expenser och övriga anslag....................182

Kap. XV. Tjänsteanställning.....................'' ■ ■ • ■ 185

Ordinarie anställning 185. Avlöningsvillkor 188. Pension 194.

Kap. XVI. Hemställan och stat. Merkostnad 190

Hemställan och stat 19G. Merkostnad 201.

Bilagor.

Bilaga 1. Skrivelse till Folkundervisningskommittén från kommitténs sakkunnige, överdirektören

i läroverksöverstyrelsen B. J:son Bergqvist............205

Bilaga 2. Det finska skolväsendets förvaltning....................210

Bilaga 3. Anförande till statsrådsprotokollet den 23 februari 1912 angående förordnandet

av nya ledamöter i kommittén......................218

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12 januari 1909

funnit gott anmoda den av Eders Kungl. Maj:t under den 13 juli 1906 tillsatta

kommittén för avgivande av utlåtande och förslag angående ändrade

ii—122443. Folkundervisn.-kom. bet. 11.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

bestämmelser rörande organisationen av och planen för folkskoleseminaricrna

i riket in. in., vilken sedermera antagit benämningen folkundervisningskommittén,

att avgiva yttrande angående frågan om en omorganisation

i praktisk riktning av vårt folkbildningsväsen samt inkomma med förslag

till de åtgärder, som kommittén i berörda avseende kunde finna erforderliga,

har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 23 februari 1912 till

ledamöter i kommittén förordnat, utöver de förut utsedda,

Bruce, Dalin, Franzén och Lundeyvall, vilka på kommitténs framställning

enligt nådigt bemyndigändé bliVlt aV''chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallade såsom sakkunniga, undertecknad Franzén den 28 augusti

1906 samt undertecknade Bruce, Dalin och Lundewall den 13 maj

1909 och i sagda egenskap biträtt kommittén vid dess arbeten, till dess de

som ordinarie ledamöter inträtt i kommittén. Efter de personförändringar,

som vid olika tillfällen inom kommittén ägt rum, består kommittén för närvarande

av undertecknade Dahlgren, ordförande, Bruce, Dalin, Franzén,

Hellström, Jansson, Ljungberg, Lundewall, Sidner, Sundell och Tigerschiöld,

av vilka undertecknad Sundell på därom gjord underdånig anhållan

den 18 december 1908 av Eders Ivungl. Maj:t befriats från deltagande

efter 1908 års utgång i kommitténs behandling av frågor, som icke

röra kristendomsundervisningen.

Utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 23

februari 1912 angående förordnande av nyssnämnda nya ledamöter i kommittén,

vilket blivit till kommittén överlämnat, är tryckt som bilaga till

kommitténs här föreliggande betänkande.

Sedan kommittén den 20 december 1911 avgivit underdånigt

betänkande angående folkskoleseminarierna, har kommittén fortsatt det

redan dessförinnan påbörjade arbetet med övriga kommittén givna uppdrag.

Vid utredningen av de omfattande uppgifter, som till kommittén

överlämnats, har det framgått, att dessa uppgifter så nära sammanhänga

opaginerad Kontrollera mot PDF

III

med frågan om en central ledning för folkundervisningsväsendet, att

kommittén på den grund funnit sig böra till behandling upptaga jämväl

denna fråga. Då vidare detta spörsmål står i närmaste samband såväl

med kommitténs avgivna förslag om folkskoleseminariernas omorganisation

som ock med den till kommittén överlämnade frågan om en förändrad

anordning av folkskoleinspektionen, och då de nuvarande folkskoleinspektörsförordnandena

utgå med år 1913, har det synts kommittén önskvärt,

att sagda fråga om en central ledning för folkundervisningsväsendet bleve

ju förr dess hellre utredd, och har kommittén med anledning härav utarbetat

förslag i nämnda hänseende. Härvid har kommittén ej kunnat

underlåta att beröra spörsmålet om det förhållande, vari en blivande central

ledning för folkundervisningsväsendet måste komma till den nuvarande

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk. Kommittén har tagit

detta spörsmål under övervägande och därvid funnit starka skäl tala för att

mellan nu berörda organisationer ett verkligt samarbete komme till stånd,

ävensom ansett, att ett dylikt samarbete bäst skulle förverkligas därigenom,

att den centrala ledningen för folkundervisningsväsendet å ena

sidan och överstyrelsen för de allmänna läroverken å den andra inginge

som särskilda avdelningar i en enda för landets hela skolväsen gemensam

skolöverstyrelse.

Enligt bemyndigande i ovannämnda nådiga brev den 13 juli 1906

har chefen för ecklesiastikdepartementet på kommitténs därom gjorda

hemställan den 13 mars 1912 anmodat överdirektören och chefen för

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk B. J:son Bf.rgqvist och kanslirådet

i ecklesiastikdepartementet P. E. Lindström att i mån av behov såsom

sakkunniga biträda kommittén vid behandlingen av frågan om folkundervisningsväsendets

centrala ledning, och hava bemälda sakkunniga oavbrutet

deltagit såväl vid frågans behandling i vederbörande arbetsutskott som i

kommitténs överläggningar rörande densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Vidare har chefen för ecklesiastikdepartementet på kommitténs därom

gjorda hemställan den 30 september 1912 anmodat föreståndaren för fjärde

dövstumdistriktets skola i Vänersborg P. F. S. Noiidin, t. f. rektorn vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda J. O. G. Åstrand och inspektören

över de med statsmedel understödda uppfostringsanstalterna för sinnesslöa

barn och arbetshemmen för sinnesslöa, docenten D. A. Petrén att i mån

av behov såsom sakkunniga biträda kommittén vid behandling av frågan

om folkundervisningsväsendets centrala ledning, Nordin i vad denna fråga

o

berörde dövstumskolorna i riket, Astrand i vad samma fråga avsåge läroanstalterna

för blinda i riket och Petrén i vad den vidkomme de statsunderstödda

sinnesslöanstalterna i riket.

Som sekreterare hos kommittén har jämlikt medgivande i nådigt

brev den 15 mars 1912, jämte kommitténs förutvarande sekreterare undertecknad

Franzén, tjänstgjort amanuensen i ecklesiastikdepartementet, filosofie

doktorn B. A. O. Knös särskilt för behandlingen av frågan om folkundervisningsväsendets

centrala ledning.

Bland till kommittén inkomna framställningar torde följande kunna

anses från eu eller annan sida beröra frågan om folkundervisningsväsendets

centrala ledning. Dessa framställningar hava överlämnats:

dels från Eders Kungl. Maj:t:

1) den 13 juli 1906: underdånig petition av centralstyrelsen för

Sveriges allmänna folkskollärareförening angående åtgärder för en ombildning

av rikets folkskoleseminarier;

2) den 11 april 1908: underdånig petition av C. H. von Mentzer

in. It. om kristendomsundervisningen vid landets folkskoleseminarier och

barnskolor;

3) den 6 september 1909: Kyrkomötets underdåniga skrivelse i

anledning av eu inom Kyrkomötet väckt motion om bevarandet av sambandet

mellan kyrkan och folkskolan;

opaginerad Kontrollera mot PDF

4) den 25 november 1909: underdånig framställning av H. Petrini

angående skolväsendet inom Växjö stift jämte domkapitlets i Växjö, efter

vederbörande folkskoleinspektörers hörande, däröver avgivna utlåtande, ytterligare

anmärkningar av Petrini ävensom yttrande i ärendet av biskopen i

Växjö stift;

5) den 31 augusti 1910: av chefen för ecklesiastikdepartementet

från samtliga domkapitel infordrade förslag till förändrade anordningar i

fråga om inspektionen av folkskolorna i riket in. m.;

dels från chefen för ecklesiastikdepartementet:

6) den 23 november 1900: underdånig skrivelse från centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärareförening angående omarbetande av

normalplanen för undervisningen i folk- och småskolor;

7) den 21 december 1906: underdånig skrivelse från föreningen

Folkskolans vänner angående vissa önskemål rörande ny normalplan för

undervisningen i folk- och småskolor;

dels ock från åtskilliga föreningar in. il.:

8) den 10 maj 1910: skrivelse från centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärareförening angående fortsättningsskolan;

9) den 1 oktober 1910: skrivelse från centralstyrelsen för svenska

dövstumläraresällskapet angående adjunktion i folkundervisningskommittén

av en representant för dövstumlärarna vid behandling av frågan om folkundervisningsväsendets

centrala ledning;

10) den 9 maj 1911: skrivelse från centralstyrelsen för svenska

skolkökslärarinnornas förening angående ämnet huslig ekonomi i folkskolan

;

11) den 19 november 1912: utdrag ur protokoll vid Göteborgs stifts

prästsållskaps sammanträde den 17 och 18 september 1912 angående

sambandet mellan kyrkan och folkskolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

Sedan kommittén numera avslutat sitt arbete, i vad det angår frågan

O O

om folkundervisningsväsendets centrala ledning, får kommittén härmed i

underdånighet överlämna betänkande och förslag angående upprättande av

eu överstyrelse för folkundervisningsväsendet såsom en del av en för rikets

skolväsen gemensam skolöverstyrelse.

De i förenärnnda handlingar 1—11 gjorda framställningarna äro, i

vad de beröra frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning,

från kommitténs sida besvarade genom kommitténs här föreliggande betänkande.

Underdånigst:

HARALD DAHLGREN.

N. O. Bruce.

Alfr. Dalin.

J. Franzén.

E. -J. Ljungberg.

C. R. Sundell.

Paul Hellström. L. J. Jansson.

Elin Lundewall. Hedwig Siuner.

Hugo Tigerschiöld.

Börje Knös.

Stockholm den 20 december 1912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSTA AVDELNINGEN.

Historik och (allmänna synpunkter.

Kap. 1. Historik.

Skolan har i vårt land från början vuxit upp under kyrkans hägn.

Genom reformationen upphörde visserligen kyrkan att vara en yttre, med

staten sidoordnad rättsmakt men bibehöll i vårt land en relativt stor självständighet.

Vården om hennes_.inre_angelägenheter lämnades sålunda i det

hela orubbad, och omsorgen om vissa kulturuppgifter, som av ålder tillkommit

kyrkan allena, såsom undervisning, fattigvård och själavård, blev

henne framgent anförtrodd. Så fortforo kyrkans organ att utgöra skolans

styrelse. Den centralisation av kyrkans förvaltning, som förefunnits, har

sålunda tillika varit den centralisation, som kommit skolväsendets administration

till del. De försök, som under tidernas lopp gjorts att förbättra

och starkare centralisera den kyrkliga förvaltningen, hava således även

inbegripit skolans administration. Skolans historia i detta avseende är den

svenska kyrkoförvaltningens. Allt efter som skolväsendet utvecklat sig

i vårt land, har emellertid frågan om dess styrelse blivit en fråga för

sig, oberoende av behov av ändring i den kyrkliga styrelsen. Frågan om

en särskild central styrelse för de allmänna läroverken har sålunda i

våra dagar blivit löst. Spörsmålet om en central styrelse för folkskolan

fordrar även det sin lösning. Kommittén vill i det följande till en bör
1—122443.

Folkundcrv.-lcom. bet. 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Historik.

jan lämna en kortfattad redogörelse för organisationen av skolväsendets

ledning i vårt land under gångna tider och de strävanden, som framträtt,

att erhålla en kraftigare och mer centraliserad ledning därav.

Enligt den gamla ordningen skulle biskoparna, var över sitt stift,

öva uppsikt icke blott över gymnasier och skolor utan även över folkundervisningen,

vilken nästan uteslutande var undervisning i kristendomens

stycken och »konsten att läsa i bok» och låg i händerna på kaplanerna och

klockarna. Enligt Sveriges kyrkolag av år 1686 skulle vid biskoparnas

och prostarnas visitationer »icke allenast givas acht uppå thet, som folket

laser utan til, utan och huru de sjelfva texten och doct. Lutheri uttydning

förstå och begrijpa».

Karl IX sökte för kyrko- och fattigvårdsärendenas behandling upprätta

en central myndighet, nämligen ett kyrkoråd, sammansatt av både

andliga och världsliga män. Gustav II Adolf upptog denna tanke och

föreslog år 1624 Rikets Ständer att tillsätta en ecklesiastik överstyrelse, ett

s. k. consistoriwn generale, bestående av tolv ledamöter, hälften andliga

och hälften världsliga män. Bland de förra voro ärkebiskopen samt biskoparna

i Strängnäs och Västerås självskrivna. Denna överstyrelse skulle

även hava uppsikt över akademier och skolor och årligen genom några

sina ledamöter eller andra ombud visitera skolorna. Förslaget föll på

biskoparnas motstånd. Återupptaget av förmyndarregeringen, drottning

Kristina och Karl X Gustav rönte det alltjämt samma öde.

Emellertid övertog genom 1626 och 1661 årens kansliordningar

kanslikollegium formellt ärenden angående kyrkan och skolan, men i själva

verket ställdes kollegiet därigenom icke såsom någon central styrelse mellan

konsistorierna och Kungl. Maj:t. I de erövrade provinserna inrättades överkonsistorier.

Det i Sverige på riksdagarna församlade prästeståndet ansåg

sig i stöd av hävd för ett slags nationalkonsilium, som under namn av

rikskonsistorium (consistorium regni) utövade domsrätt och till vilket man

s. 3 Kontrollera mot PDF

Historik.

3

vädjade från domkapitlen. Efter utfärdande av kyrkolagen av år 1686

upphävde Karl XI genom ett reskript till konsistorierna detta rikskonsistorium.

Under frihetstiden återvann prästeståndet denna ställning, vilken i

övrigt befästes genom 17*23 års privilegier för biskoparna och prästerskapet.

Genom 1714 års kansliordning inrättades en handelsexpedition för

näringarna, till vilken även förlädes ärenden angående prästerskapet, gymnasier

och skolor. Då handelsexpeditionen år 1719 upphävdes, flyttades

dessa ärenden till inrikesexpeditionen. Enligt § 3 inom. 9 av 1719 års

kansliordning ålades kanslipresidenten ocli kanslikollegium att hava noga

inseende, huru studierna i riket idkades, samt med konsistoriernas hjälp

draga försorg om skolordningens förbättrande. Förslag väcktes under

frihetstiden vid riksdagarna av enskilda motionärer om inrättande av eu

ecklesiastik överstyrelse men utan resultat. Här torde även böra erinras

om den år 1734 inrättade s. k. protokollsdeputationen, som ägde oinskränkt

granskningsrätt över konsistoriernas protokoll och vars rätt i detta hänseende

år 1746 utvidgades till att omfatta även kanslikollegiets inrikes

protokoll. År 1786 inrättade Gustav III en särskild ecklesiastik beredning

för prästerliga befordringsfrågor. Då vid riksrådets upplösning år

1789 »rikets ärendens allmänna beredning» inrättades, utnämndes en biskop

(Wallquist) att i prästerliga och ecklesiastika mål, innefattande jämväl

undervisningsärenden, där vara föredragande och ledamot. En särskild

ecklesiastikexpedition, som likväl icke omfattade universitetsangelägenheter,

uppkom därigenom. Den fortfor till år 1793, då ifrågavarande ärenden åter

lades under inrikesexpeditionen. Efter år 1804 förekom icke någon prästerlig

ledamot i allmänna beredningen. Vid statsvälvningen år 1809 avsöndrades

åter de ecklesiastika ärendena från inrikesexpeditionen och förlädes

till en nyupprättad ecklesiastikexpedition. Under ståndsriksdagarna

därefter tillsatte prästeståndet vaidigen för frågor rörande ecklesiastikväsendet

ett utskott, som i visst avseende kunde betraktas som eu fortsättning

av rikskonsistoriet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Historik.

Det gamla kanslikollegiet, som enligt 1773 års kansliordning fortfarande

hade samma uppsikt över undervisningsväsendet som förut, upplöstes

år 1801. »Till ernående av ett fullkomligt sammanhang i hela uppfostringsverket

och till avhjälpande av de brister, som visade sig i detta

an<reläsrna verk och kunde härflyta från en delad uppsikt över detsamma»,

uppdrogs i stället överinseendet och styrelsen över uppfostringsverket, alldeles

odelat, åt ett Jcanslersgille, bestående av de tre universitetskanslererna,

ärkebiskopen, kansliråden Adlerbeth och Rosenhane samt överhovpredikanten

Lehnberg. Enligt sin den 27 oktober 1801 utfärdade instruktion hade

kansler sgillet, som sedermera förstärktes med några flera personer, till

uppgift att överse uppfostringskommitténs förslag till skolstadga av 1760

och utarbeta nytt förslag till skolordning, att fastställa skolböcker, att

hava överinseende över akademierna, att övertaga den för skolorna i Lappmarken

särskilt förordnade kommissionens göromal, att från landshövdingai

och konsistorier undfå uppgifter på alla sådana stiftelser och inrättningar,

som voro bestämda för barns eller ungdoms undervisning, likasom

på enskilda pensioner (läroverk), att tillse, att undervisningen där icke strede

mot de grunder, varpå en kristlig och god uppfostran bör vara byggd, samt

att ingiva förslag till Ivungl. Maj:t om undervisningsverkens förbättring.

Gillet ägde att hos Kungl. Maj:t anmäla överträdelser mot gällande författningar

och även förelägga viten.

Kanslersgillet infordrade och erhöll visserligen från stiften officiella

uppgifter om barnundervisningens tillstånd i de särskilda socknarna men

hann aldrig begagna dessa uppgifter och utsträcka sina åtgärder åt denna

sida. I avseende å folkundervisningen inskränkte sig gillets verksamhet

till att granska förslag till instruktioner för en del sockenskolor före deras

stadfästelse av Kungl. Maj:t. 1 nådig skrivelse av den 31 maj 1806 ålades

gillet att vid upprättande av förslag till instruktioner för sockenskolor om

möjligt upptaga undervisning i lanthushållning bland en sadan skolas laio

opaginerad Kontrollera mot PDF

Historik.

o

ämnen. Gillet föreslog inrättande av ett seminarium i Uppsala för skollärare

och informatorer.

Då på sätt förut förmälts vid statsvälvningen år 1809 de ecklesiastika

ärendena överflyttades från inrikesexpeditionen till en särskild ecklesiastik

expedition, upplöstes samtidigt kanslersgillet och återupprättades

det gamla kanslikollegium under namn av kanslistyrelse, som fick till

namnet övertaga vården och inseendet över, läroverken jämlikt kansliordningen

av den 23 oktober 1809. Sammanhanget med universitetskanslererna

upphörde, och splittringen av ecklesiastikförvaltningen blev

större äfi förut, säger v. Hartmansdorff i sitt »förslag till inrättande av

Sveriges statsförvaltning» av år 1823. Denna kanslistyrelse upplöstes år 1833.

Enligt 1809 års regeringsform skulle Konungens statsråd bestå av

nio ledamöter (justitiestatsministern, statsministern för utrikes ärendena,

hovkanslern samt sex statsråd), varjämte fyra statssekreterare, därav en för

ärenden, som anginge religionen, ecklesiastikverket, allmänna uppfostran

och den offentliga fattigvården, ägde säte och stämma i statsrådet, en

var då han föredrog till hans befattning hörande ärenden. Rikets ärendens

allmänna beredning bibehölls under den något ändrade benämningen »rikets

allmänna ärendens beredning», som skulle bestå av fyra frälse och fyra

ofrälse män och där ärendena föredrogos av vederbörande statssekreterare.

Beredningens utlåtanden blevo icke såsom förut genom Konungens påskrift

beslut utan föredrogos i statsrådet samtidigt med de ärenden de

avsågo.

Tiden 1809—1842 kännetecknas av ett vaknat intresse för undervisning

och uppfostran i allmänhet, icke minst för folkundervisningen. Detta

intresse framträdde redan vid 1809—10 årens riksdag. I anledning av en

utav rektorn G. A. Silfverstolpe väckt motion, innefattande förslag i sådant

syfte, avlät Riksdagen en skrivelse till Kungl. Maj:t, däri Riksdagen, med

överlämnande av berörda förslag, anhöll om utredning rörande läroverkens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Historik.

tillstånd och behov. Denna skrivelse föranledde tillsättande av den s. k.

uppfostringskommittén år 1812, vilken kommitté under en följd av år

fungerade såsom ett slags centralstyrelse för läroverken. Genom den av

berörda kommitté utarbetade, av Kungl. Maj:t den 16 december 1820

utfärdade nya skolordningen blev för läroverken inrättat ett slags centralt

organ, den s. k. skolrevisionen. Den bestod av statssekreteraren vid ecklesiastikexpeditionen,

d. v. s. dåvarande föredraganden inför Kungl. Maj:t av

ecklesiastika ärenden, såsom ordförande, en ständig sekreterare, en professor

från något av rikets universitet samt fyra gymnasii- eller skollärare, utsedda

från stiften. Extra ordinarie ledamöter med lika rösträtt som ordinarie

voro rikets biskopar, när de kommo tillstädes. Revisionen skulle sammanträda

vart tredje år och hade att granska de från läroverken under de förflutna

åren inkomna uppgifter, betänkanden och handlingar av alla slag samt

till Kungl. Maj:t avgiva berättelse över läroverkens tillstånd och om utvägar

till deras ytterligare förbättring. Dessutom hade revisionen att avgiva

underdåniga utlåtanden i särskilda mål, som av Kungl. Maj:t till densamma

remitterades. Revisionen sammanträdde emellertid endast tre gånger, nämligen

åren 1824, 1832 och 1843, men avgav därvid betydelsefulla yttranden.

Uppfostringskoinmittén avgav sent omsider och sedan Riksdagen avlåtit

en ytterligare skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet, den 10 mars 1825

sitt betänkande med förslag till åtgärder för åstadkommande av en förbättrad

folkundervisning. Detta förslag ledde emellertid icke till några

praktiska följder. Redan samma år den 21 december och i anledning av

Riksdagens sistberörda skrivelse tillsatte Kungl. Maj:t en ny kommitté till

överseende av rikets allmänna undervisningsverk, den s. k. stora uppfostringskommitlén.

Denna kommitté avgav sitt utlåtande den 20 december

1828 och hemställde däri, efter en utredning rörande folkundervisningens

mål och medel, bland annat, att den i 1820 års skolordning föreskrivna

skolrevisionen även skulle omfatta skolorna för folkundervisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Historik.

i

De förslag till en förbättrad folkundervisning, som sålunda tid

efter annan framburos före 1842 års skolreform, avsågo ofta även själva

ledningen av folkskoleväsendet. Särskilt i bonde- och borgarstånden

men även* hos ridderskapet och adeln visade sig denna nitälskan för en

vidgad och förbättrad folkupplysning. Märkesmännen voro G. A. Silfverstolpe,

Nils Månsson i Skumparp, Per Sahlström och bondehövdingen Anders

Danielsson. Den sistnämnde föreslog i en motion vid 1834 års riksdag

att för handhavande av folkskolans angelägenheter i de särskilda socknarna

skulle tillsättas kretsskolråd. Över dem skulle stå länsskolråd (länsdirektioner),

som skulle förvalta de för hela länet gemensamma skolmedlen,

ombesörja deras fördelning samt meddela kretsskolråden nödiga råd och

upplysningar. Såväl kretsskolråden som länsskolråden skulle själva utse

sina ordförande och icke lyda under annan myndighet än statssekreteraren

för undervisningsärenden. Motionen föranledde en riksdagens skrivelse till

Kungl. Maj:t, som anbefallde konsistorierna att inkomma med uppgifter

och förslag rörande folkskolorna i riket.

Kronprins Oscar, som intresserade sig för en förbättrad folkundervisning,

föreslog i en artikel om folkskolan i Statstidningen för den 15

februari 1839 bland annat, att inom varje län skulle finnas en överstyrelse

för folkundervisningen, bestående av landshövdingen och biskopen samt

tre ledamöter, valda av länets samtliga skolstyrelser.

I sitt betänkande av år 1839 framlade dåvarande fattigvårdskommittén

ett förslag till kommunallag. Enligt detta skulle det i varje län finnas

en länsnämnd, bestående av landshövdingen, biskopen eller annan av domkapitlet

utsedd prästman, landssekreteraren, ordförandena i städernas stadsnämnder

samt 12—20 ledamöter från länets landsbygd, valda av sockennämndernas

ordförande. Länsnämnden skulle hava den allmänna vården

om folkbildningen, sedligheten, sundhetstillståndet, allmänna hushållningen

och fattigvården inom länet; domkapitlen likväl förbehållna tillsyn och vård

över barnuppfostran och folkundervisning i enlighet med vad blivande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Historik.

författning koinrae att stadga. Avskrifter av räkningar för kostnader till

folkskolan skulle insändas av sockennämnderna till länsnämnden likasom

även berättelse om antalet barn, som begagnat skolan, och deras främste».

Länsnämnden skulle sammanträda i länsresidensstaden minst två gånger årligen.

De valda ledamöterna skulle erhålla reseersättning och dagtraktamente.

Genom 1840 års departementalreform avskaffades statssekreterarämbetena

och rikets allmänna ärendens beredning; statsråden, utom tre konsultativa,

blevo tillika chefer var för sitt statsdepartement och föredragande i

statsrådet. Bland dessa var en statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikexpeditionen ersattes därigenom av ecklesiastikdepartementets

expedition. Där voro anställda två expeditionssekreterare (motsvarande

nuvarande byråchefer), av vilka den ena hade att bereda ärenden

angående bland annat läroverken och folkundervisningen.

Vid införandet av obligatorisk folkundervisning- i Sverige blev genom

kungl. stadgan den 18 juni 1842 angående folkundervisningen i riket

in. in. den lokala vården om folkundervisningsväsendet överlämnad åt eu

för varje skoldistrikt vald skolstyrelse (efter år 1862 kallad skolråd), däri

församlingens kyrkoherde eller hans ställföreträdare var självskriven ordförande.

I avseende åter å den högre ledningen av folkskoleväsendet ålades

biskopen och domkapitlet att i förening med den dem i allmänhet anförtrodda

vården om undervisningsverken föra en sorgfällig uppsikt över anstalterna

för folkundervisningen samt vaka över deras ledning och utveckling

till uppnående av deras viktiga bestämmelse. Varje skolstyrelse (skolråd)

skulle därför årligen till domkapitlet ingiva berättelse om förhållandet

med folkundervisningsanstalterna inom skoldistriktet. Med ledning av

dessa berättelser skulle domkapitlet vart tredje år till Kungl. Maj:t insända

underdånigt utlåtande över folkundervisningens tillstånd inom stiftet.

Samtidigt inrättades folkskoleseminarier i stiften. Tillsynen över dem

överlämnades jämväl till domkapitlen, som utövade densamma antingen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Historik.

9

omedelbart eller genom särskilda inspectores. Domkapitlens skyldigheter

i avseende å denna tillsyn, som ännu tillkommer dem, finnes närmare angivna

i gällande seminariestadga.

Redan snart överflyttades en viktig del av förvaltningen av folkskoleväsendet

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i orterna, nämligen att mottaga

och pröva ansökningar om statsbidrag till folkundervisningsanstalterna

och avgöra besvär i ekonomiska mål rörande folkskoleväsendet. I

och med folkskoleväsendets utveckling har detta deras åliggande vuxit i

omfattning och betydelse.

Vid 1844—45 årens riksdag föreslog C. F. Huss, i motion inom

bondeståndet, en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning

av behovet av en icke blott förvaltande utan därjämte vetenskaplig centralstyrelse

över kyrkan och läroverken, under vilken styrelse såväl biskoparna,

konsistorierna och prästerskapet som ock samtliga lärare vid läroverken

borde lyda, eller ock att åt ecklesiastikdepartementet gåves en efter dåtidens

fordringar och angelägenheten av samma departements mera vetenskapliga

beskaffenhet avpassad och förändrad organisation. Under erinran

om Gustav II Adolfs plan att inrätta en sådan särskild överstyrelse — det

s. k. consistorium generale — framhöll motionären, bland annat, att i avseende

å läroverken, såväl högre som lägre, icke saknades anledning att önska

en högre och gemensam ledning.

Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet ansåg, att den kontroll och

uppsikt, som med den föreslagna centralstyrelsen åsyftades, ålåge för

sådant ändamål redan tillsatta myndigheter, och erinrade, vad beträffade

folkundervisningen, om prästerskapets samt biskoparnas och domkapitlens

skyldigheter i §§ 10 och 13 av 1842 års folkskolestadga. Motionen

avslogs.

Sedan 1843 års skolrevision i sin berättelse till Kungl. Maj:t hemställt

om inrättande av en särskild avdelning av ecklesiastikdepartementet

2—122443. Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Historik.

med egen byråchef och erforderliga biträden för beredande till föredragning

av ärenden rörande de allmänna läroverken, anmälde chefen för

ecklesiastikdepartementet F. O. Silfverstolpe inför Ivungl. Maj:t den 9

november 1847 behovet av en centralstyrelse för undervisningsverken,

universiteten jämväl inbegripna. Bland de anmärkningar, som anfördes

mot undervisningsverken, vore det ingen, som med mera skäl gjordes

än den, att enhet och överensstämmelse dem emellan saknades. Ecklesiastikdepartementet,

som utgjorde den enda föreningspunkten för undervisningsanstalterna,

vore ej lämpat att övertaga ledningen av desamma.

Han ifrågasatte därför upprättandet av eu för samtliga dessa anstalter

gemensam centralstyrelse, bestående av tre ständiga och tre för ett år

i sänder förordnade ledamöter, och i sammanhang därmed konsistoriernas

skiljande från befattningen med läroverken och införande av lokalstyrelser.

Kungl. Maj:t, som icke fann skäl då göra framställning till Riksdagen

om en sådan överstyrelse, beslöt i stället äska ett särskilt anslag

å 3,<>00 rdr bko för bekostande av det biträde, som till skolväsendets ordnande

komme att av tillkallade sakkunniga lämnas. 1 anledning härav

anvisade 1847—48 årens riksdag för ändamålet erforderliga medel av vid

läroverken utgående terminsavgifter.

Vid 1850—51 årens riksdag blev 1843 års skolrevisions förslag om

inrättande av en läroverksbyrå inom ecklesiastikdepartementet upptaget av

ett par motionärer inom prästeståndet men föranledde ej någon Rikets

Ständers åtgärd. Samma öde rönte en av sedermera expeditionssekreteraren

i ecklesiastikdepartementet A. Ribbing vid samma riksdag väckt motion

om att en centralmyndighet, under namn av ecklesiastikkollegium eller

något dylikt, måtte inrättas, bestående av en lagfaren ordförande, en universitetslärare,

en skollärare och två andra ledamöter, därav åtminstone eu

präst, samt att denna myndighet finge sig uppdragen allmän tillsyn, huru

kyrkolag, akademiska konstitutioner, skolordning och folkskolestadga iakttoges

samt huru de till kyrkan, läroverken, folkskolorna därunder inbe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Historik.

11

gripna, hörande egendomar, fonder och anslag vårdades och användes.

Till stöd härför anförde motionären, bland annat, att chefen för ecklesiastikdepartementet

icke kunde medhinna utövandet av en närmare uppsikt

över de under hans departement lydande ecklesiastika ämbets- och tjänstemän.

Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet anförde i anledning därav,

att, enär prästeståndet i egenskap av clerus comitialis handhade den högsta

vården av kyrkans angelägenheter och det vore föreslaget inrättande av

allmänt kyrkomöte, tillskapande av en ny ecklesiastik central myndighet

icke borde ifrågakomma. I avseende å läroverken hänvisade utskottet till

redan befintliga myndigheter och de i skollagen föreskrivna skolrevisioner

och åberopade i övrigt, vad uppfostringskommittén anfört om olämpligheten

och obehövligheten • av ett ecklesiastikkollegium såsom instans

mellan konsistorierna och ecklesiastikdepartementet för beredande av de

ärenden, som skulle där föredragas, och för avgörande av mindre viktiga

mål. Icke heller denna motion föranledde någon Riksdagens åtgärd.

Vid 1853—54 årens riksdag väcktes av J. A. v. Hartmansdorff motion

om inrättande av ett ecklesiastikkollegium, till vilket även borde överflyttas

de universitetskanslererna, serafimerordensgillet och sundhetskollegium

då tillkommande ärenden. Motionen föranledde en Riksdagens skrivelse

till Kungl. Maj:t i ämnet, däri Riksdagen uttalade sig för behovet av ett

sådant centralt förvaltningsverk icke blott för vinnande av enhet och

kontroll i förvaltningen utan även för att bereda departementschefen erforderligt

biträde vid utredning av till ecklesiastikdepartementet hörande

ärenden, men ansåg, att frågan om detta ämbetsverks organisation krävde

ytterligare utredning.

Denna Riksdagens skrivelse, över vilken biskoparna och konsistorierna

hördes, föranledde .icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I anledning därav

väcktes av A. Ribbing vid 1856—58 årens riksdag åter en motion om inrättande

av en central myndighet för kyrkliga och undervisningsärendens

handhavande med hälften världsliga och hälften andliga ledamöter. Under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Historik.

hänvisning till väckta förslag om inrättande av allmänt kyrkomöte och, vad

undervisningsväsendet beträffar, till Kungl. Maj:ts här nedan omförmälda

proposition om avlöning åt en särskild expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet

för frågor rörande den allmänna uppfostran och undervisningen,

beslöts, att ifrågavarande motion ej skulle föranleda någon Rikets

Ständers åtgärd.

Vid utfärdandet den 14 augusti 1856 av stadga för rikets allmänna

elementarläroverk beslöt Kungl. Maj:t, att till chefens för ecklesiastikdepartementet

biträde vid de allmänna uppfostran och undervisningen rörande ärenden,

som tillhörde departementet, ävensom för tillsynen över alla därunder

lydande läroanstalter skulle inom departementets expedition anställas en särskild

expeditionssekreterare (motsvarande nuvarande byråchef). Dennes åliggande

skulle i allmänhet bliva att uti de till departementet inkommande mål,

som rörde allmänna uppfostran och undervisningen samt därtill hörande läroanstalter,

besörja den utredning, som erfordrades för deras föredragning inför

Kungl. Maj:t, samt ansvara för beslutens uppsättning och expedierande och

att tillse, att inom departementet fördes erforderliga statistiska och andra

anteckningar för kännedom om undervisningens och läroverkens tillstånd. Han

hade vidare att med sorgfällig uppmärksamhet följa alla frågor, som rörde allmänna

uppfostran och undervisningen eller därmed ägde sammanhang, att

för departementschefen föreslå i dessa avseenden gagneliga åtgärder, att utarbeta

de förslag och utlåtanden i dithörande ämnen, varom han av departementschefen

erhölle uppdrag, samt att efter därom av denne erhållen befallning

verkställa inspektionsi’esor till läroverken och däröver avgiva redogörelse.

Då 1856—58 årens riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition i

ämnet anvisade erforderliga lönemedel åt denne ämbetsman, yttrade Rikets

Ständer, att detta nya ämbete vore behövligt ej mindre för utredning av

ifrågavarande ärenden än även för vinnande av nödig enhet samt tillsyn

och kontroll i denna viktiga förvaltningsgren.

o O Ö

s. 13 Kontrollera mot PDF

Historik.

13

Vid 1862—63 årens riksdag väckte C. A. Bogeman en motion om

inrättande av ett överkonsistorium efter de grunder, som Gustav II Adolf

utstakat, sammansatt till hälften av andliga och till hälften av världsliga

ledamöter. Motionären fann härtill anledning i då pågående söndringar, i behovet

att giva enhetlighet åt prästerskapets löneregleringar och i den bristande

överuppsikten över användningen av de rika anslagen till folkskolan. Allmänna

besvärs- och ekonomiutskottet, som åberopade de skäl, som av föregående

riksmöten anförts mot bifall till liknande framställningar, erinrade,

att kyrkan tillförene ägt den huvudsakliga vården om folkundervisningen

men att de offentliga uppfostringsanstalterna ej längre stode under hennes

omedelbara vård. Ännu mer främmande för kyrkan vore, med hänsyn

till förvaltningsmetoden, fattigvården och hälsovården. Att under en central

myndighet sammanföra alla dessa olika angelägenheter vore icke lämpligt.

Den enhet, kontroll och tillsyn man med förslaget uppgivit sig åsyfta

kunde åstadkommas genom redan förhandenvarande institutioner. I fråga

om undervisningsväsendet hade förutom den särskilda expeditionssekreterarbefattningen

i ecklesiastikdepartementet jämväl beslutits tillsättande

av folkskoleinspektörer. Motionen föranledde icke heller någon Rikets

Ständers åtgärd.

,I)et dröjde icke länge, efter det obligatorisk folkskoleundervisning införts

i vårt land, innan man insåg behovet av ett särskilt centralt organ

för folkskoleväsendet. Sedan enligt beslut av 1859—60 årens riksdag

folkskoleväsendet erhållit en av staten anordnad särskild tillsyn genom

en folkskoleinspektion, inrättades enligt 1862—63 årens riksdags

beslut inom ecklesiastikdepartementet en särskild folkskolebyrä, vars chef

enligt kungl. instruktion av den 5 februari 1864 det skulle åligga: l:o att

uti de till departementet inkommande mål, som rörde folkskoleväsendet,

besörja den utredning, som erfordrades för deras föredragning, samt ansvara

för beslutens uppsättande och expedierande; 2:o att efter därtill av departe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Historik.

mentschefen erhållen befallning, verkställa inspektionsresor till läroanstalterna

för att om deras tillstånd, de där följda undervisningsmetoder in. m.

avgiva redogörelse; 3:o att med sorgfällig uppmärksamhet följa alla frågor,

som rörde folkundervisningen och därmed ägde sammanhang, samt för departementschefen

föreslå alla de åtgärder, som i dessa avseenden ansåges

behövliga och gagneliga; 4:o att utarbeta de förslag och utlåtanden i dithörande

ämnen, varom han av departementschefen erhölle uppdrag; 5:o att

tillse, att inom expeditionen fördes de statistiska och andra anteckningar,

som för noggrann kännedom av folkundervisningens tillstånd vore nödiga.

I proposition till 1891 års riksdag föreslog Kung]. Maj:t tillsättande

av en omedelbart under ecklesiastikdepartementet ställd person med framstående

duglighet och erfarenhet i folkskoleväsendet, vilken skulle vara

överinspektör över folkskoleväsendet. Av honom skulle inspektörerna erhålla

råd och anvisningar, som kunde vara behövliga i avseende å inspektionerna,

rörande tillämpning av författningar, skolornas ordnande, förfaringssättet

vid undbrvisningen m. m. För att underlätta härför erforderlig personlig

förbindelse mellan honom och inspektörerna skulle han årlio-en enligt av

departementschefen fastställd plan distriktsvis sammankalla folkskoleinspektörerna

för att med dem överlägga om ovanberörda och andra folkskolans

angelägenheter. Till honom borde dessutom av folkskoleinspektörerna

halvårsvis insändas uppgift å de resor de under påföljande halvår

ämnade företaga och vilka skoldistrikt de därunder ärnade besöka ävensom

efter varje års slut korta redogörelser för inspektionsverksamheten

under det gångna året; med ledning av förenämnda resplaner skulle kunna

kontrolleras, att inspektionerna mera än dittills koncentrerades på sammanhängande

tidsperioder och att i följd därav ett större antal skolor än förut

under samma resa besöktes. Genom nämnda tjänsteman skulle ock kunna

tillföras departementet en kännedom om folkskolans förhållanden, som eljest

icke i lika mått stode till buds, på samma gång han utgjorde ett organ

mellan centralstyrelsen för folkskoleväsendet och dettas skilda delar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Historik.

15

Åt denna överinspektör skulle uppdragas inspektionen över folkoch

småskoleseminarierna, varjämte han borde, där sådant i särskilda fall påkallades,

biträda departementschefen vid beredning av ärenden rörande

folkundervisningen av uteslutande eller övervägande pedagogisk art, särskilt

frågor rörande anskaffande av för folkundervisningsanstalterna tjänlig

undervisningsmateriell. De rent administrativa ärenden och arbeten, som

ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå i likhet med motsvarande avdelningar

inom statsdepartementen hade att utföra, borde däremot anförtros

åt en person med verklig ämbetsmannabildning. Byråns två då ganska

sammanblandade verksamhetssfärer, den pedagogiska och den administrativa,

borde alltså avgränsas från varandra och erhålla var sin särskilda

målsman, den ena, pedagogen, i egenskap av överinspektör och den andra,

ämbetsmannen, såsom chef för folkskolebyrån.

Propositionen blev av Första kammaren bifallen men av Andra

kammaren avslagen, till följd varav framställningen förföll. Av den inom

Andra kammaren förda överläggningen framgick, att dess beslut förestavades

till stor del av skäl, att en skolman ansågs böra stå i spetsen för

folkskolebyrån och att av honom borde kunna utföras en huvudsaklig del

av de åligganden, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skolat tillkomma en

särskild överinspektör över anstalterna för folkundervisningen; men på

samma gång erkändes av ett flertal bland dem, som yrkade avslag å Kungl.

Maj:ts framställning, att kravet på lättnader för folkskolebyråns chef i

fråga om beredningen av de administrativa ärendena å byrån syntes böra

ske i den riktning, att till biträde åt byråchefen vid dennes sida sattes

en för dessa ärendens förberedande behandling lämplig tjänsteman, som

kunde under byråchefens inseende handlägga och till slutligt avgörande

bereda samma ärenden.

o

År 1893 beviljades också av Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning

ett anslag av 1,000 kronor för beredande av särskilt arvode såsom

gottgörelse åt den kanslisekreterare inom ecklesiastikdepartementet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Historik.

som förordnades att å folkskolebyrån till föredragning bereda besvärsmål

jämte övriga rent administrativa mål och ärenden, vilka icke av byråchefen

själv handlades, ävensom att, i den mån sådant erfordrades, under

byråchefens inspektionsresor bestrida dennes övriga göromål å byrån.

Denna anordning äger i allt huvudsakligt ännu bestånd.

Vad de allmänna läroverken beträffar, hade redan den år 1858 tillsatta

läroverkskommittén i sitt den 17 december samma år avgivna betänkande

föreslagit upprättandet av en så kallad lär ar konferens, som skulle sammanträda

en gång varje år och bestå av en ordförande och fem ledamöter,

förordnade av Kungl. Maj:t för viss tid. Förslaget kom emellertid ej till

verkställighet.

Sedermera föreslog den år 1882 tillsatta läroverkskommittén inrättande

av lokalstyrelser för de allmänna läroverken ävensom en överstyrelse

för dessa, bestående av.en överdirektör, två ordinarie ledamöter samt en

eller två adjungerade ledamöter jämte en sekreterare och två notarier.

Den föreslagna staten, innefattande jämväl anslag till arvoden åt adjungerade

ledamöter, till inspektion, expenser in. m., uppgick till 40,000

kronor, men skulle denna utgift delvis uppvägas av att en byrå i ecklesiastikdepartementet

borde kunna indragas. Huruvida denna överstyrelse

kunde så anordnas, att den, såsom förhållandet vore i Finland, även skulle

omfatta folkskoleväsendet, ansåg kommittén det icke tillhöra densamma

att taga i betraktande.

Den år 1899 tillsatta läroverkskommittén upptog i sitt den 8 december

1902 avgivna betänkande frågan om inrättande av en centralstyrelse

för läroverken. Ehuru kommittén fann ett inom densamma framlagt

förslag om inrättande av ett läroverksrdd synnerligen beaktansvärt,

ansåg sig kommittén dock på anförda skäl ej böra avgiva något förslag

i frågan. Sådant förslag frambars emellertid i reservation av Ernst

Carlson och P. E. Lindström, varjämte Nils Höijer uttalade sig för en för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Historik.

17

stärkning av byrån för den högre undervisningen inom ecklesiastikdepartementet

genom adjunktion av fackmän från undervisningens område.

I proposition till 1904 års riksdag angående omorganisation av

rikets allmänna läroverk samt lönereglering för vid dem anställda lärare

upptog Kungl. Maj:t den av de båda förstnämnda reservanterna berörda

tanken och föreslog upprättande av en överstyrelse för de allmänna läroverken

och därmed jämförliga läroanstalter, bestående av en ordförande och

fyra ledamöter, vilka skulle förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av fem

år i sänder mot åtnjutande av visst arvode och, därest de innehade ordinarie

tjänst å stat, med bibehållande under tiden för förordnandet av lön

och tjänstgöringspenningar för denna tjänst. I förslaget ingick även arvode

åt en notarie samt anslag för tillfällig adjunktion, hyra för lokal

och expenser. Därjämte föreslogs att i sammanhang härmed en byråchefstjänst

i ecklesiastikdepartementet (läroverksbyråns) skulle indragas.

Framställningen om inrättande av en överstyrelse bifölls av Riksdagen.

Instruktion för den nya överstyrelsen för rikets allmänna läroverk

utfärdades av Kungl. Maj:t den 28 oktober 1904, och den 1 januari 1905

började den nya överstyrelsen sin verksamhet. Enligt denna instruktion

skulle det åligga överstyrelsen att hava överinseende över rikets allmänna

läroverk och högre lärarinneseminariet ävensom sådana flickskolor och

andra enskilda eller kommunala, med de allmänna läroverken iämförlma

läroanstalter, vilka åtnjuta statsunderstöd eller i vederbörlig ordning erhållit

rätt att anställa studentexamen eller realskoleexamen eller ock fått

sig tillerkänd annan de allmänna läroverken tillkommande förmån. Beträffande

dessa läroanstalter skulle överstyrelsen hava att enligt gällande

föreskrifter antingen omedelbart vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de

åtgärder, som kunde finnas erforderliga, för att de skulle motsvara sitt ändamål.

Sedermera har överstyrelsen småningom fått sitt kansli förstärkt och

delvis överflyttat till ordinarie stat. Sålunda har notarietjänsten hos överstyrelsen

blivit uppförd på ordinarie stat, likaså en tillkommen registrators
3—122443.

Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Historik.

och aktuariebefattning. Därutöver hava hos överstyrelsen likaledes å ordinarie

stat blivit anställda ett kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad samt

två kvinnliga skrivbiträden, varjämte å extra stat beviljats arvode åt en

amanuens. Det till överstyrelsen utgående anslaget till expenser har under

tiden ökats från det ursprungliga beloppet 7,000 kronor till 13,200 kronor.

Redan år 1906 befanns nödvändigt att åter inrätta den år 1904 indragna

byråchefstjänsten i ecklesiastikdepartementet. Den sattes emellertid

på extra stat. Från och med år 1907 har det alltså åter funnits fyra

byråer inom detta departement, därav en för handläggning av läroverksärenden

och en för handläggning av folkskoleärenden.

Sedan en särskild styrelse för de allmänna läroverken sålunda inrättats,

har frågan om ett starkare centralt organ för folkundervisningen

åter gjort sig påmind.

Särskilt inom folkskollärarkåren har denna fråga varit uppmärksammad.

Allt sedan år 1904 har detta spörsmål varit föremål för centralstyrelsens

för Sveriges allmänna folkskollärarförening uppmärksamhet. Av

denna styrelse formulerade frågor i detta ämne hava sålunda utsänts till

de särskilda kretsarna inom föreningen, och de inkomna svaren hava ådagalagt

en nästan enstämmig mening, att en särskild folkskoleöverstyrelse

bör för vinnande av enhet och planmässighet i folkskoleväsendets ledning

med det snaraste komma till stånd, dock utan rubbning av den kommunala

självständigheten beträffande folkundervisningen, och att, därest domkapitlen

fortfarande skola användas såsom medverkande organ för folkundervisningsväsendets

ledning, de böra erhålla en organisation, som motsvarade

denna uppgift. Det 14:de allmänna folkskollärarmötet i Gäfle år

1908 har även uttalat, att för vinnande av erforderlig planmässighet i reformarbetet

på folkundervisningens område det vore nödvändigt, att en särskild

folkoleöverstyrelse, ställd omedelbart under ecklesiastikdepartementet,

med det snaraste koinme till stånd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Historik.

19

Även inom Riksdagen har frågan varit föremål för behandling. Sålunda

hemställde vid 1909 års riksdag Karl Staaff in. fl. i en inom

Andra kammaren väckt motion (N:o 211), att Riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta underkasta frågan

om den lämpligaste anordningen av folkundervisningsväsendets ledning en

allsidig utredning samt förelägga Riksdagen de förslag, vartill denna utredning

befunnes föranleda.

Motionärerna erinrade härvid, bland annat, hurusom det vore av stor vikt,

att kommunerna i landet vid sitt arbete för folkundervisningens upphjälpande

kunde ej blott påräkna statens mellankomst, då det gällde en rättvisare fördelning

av kommunernas folkskolekostnader, utan även erhålla stödet av en

planmässig och målmedveten ledning. Villkoret för ett sunt och varaktigt

framåtskridande vore inom detta liksom inom flera andra områden av samhällslivet

en vidsträckt kommunal självstyrelse, stödd och ledd av en fast

sammanhållande statsmakt. De organ för folkundervisningens ledning,

som för mer än en mansålder sedan kommo till stånd, hade visserligen

varit av ovärderlig nytta under den tid de fungerat, men på detta verksamhetsfält

liksom på andra gällde, att vad som under en viss tid måhända

varit tillräckligt för sitt ändamål kunde under en annan tid befinnas

ej längre motsvara de då inträdda nya förhållandena samt de därpå grundade

ökade anspråken. I en tid, då undervisningen till hela sin beskaffenhet

vore inbegripen i en inre omgestaltning, avseende att göra densamma

allt mera utvecklande och karaktärsdanande, allt mera ägnad att lägga en

säker grund för praktisk duglighet och fortsatt kunskapsförvärv, måste

naturligen, med de växande anspråk, som numera ställdes på vårt folkundervisningsväsen,

en mångfald av nya och svåra frågor tränga fram med

krav på utredning och lösning. Behovet av en sammanhållande, ordnande

och främjande kraft vore under sådana förhållanden synnerligen trängande.

Motionärerna framhöllo vidare, hurusom chefen för den inom ecklesiastikdepartementet

befintliga folkskolebyrån omöjligen kunde räcka till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Historik.

för utredningen av de med åren i antal starkt stigande folkskoleärendena,

än mindre i så fall ägna hithörande frågor den uppmärksamhet, som

ålåge honom. Fara förelåge, att folkskolans alltjämt fortgående utveckling

skulle växa dess centrala ledning alldeles över huvudet; och denna

ledning borde därför enligt motionärernas mening på ett eller annat sätt

erhålla en väsentlig förstärkning. Och vidare utgjorde de vidlyftiga och

vanskliga utredningsuppdrag, som hopats på folkundervisningskommittén,

ett särdeles påtagligt bevis för nödvändigheten av den förstärkning i folkskoleväsendets

centrala ledning, vilken i motionen betecknats som ett

tidens krav.

Inom fackmannakretsar hade länge, erinrade motionärerna vidare, den

uppfattningen gjort sig gällande, att om den utveckling av vårt folkundervisningsväsen,

som nu påginge och som ytterligare förestode, skulle

kunna på ett planmässigt och fruktbärande sätt ledas, krävdes härför

ett särskilt för ändamålet avsett utrednings- och verkställighetsorgan, inom

vilket sakkunskapen på folkundervisningens olika områden kunde vid hithörande

frågors förberedande och avgörande fullständigare tillgodogöras

än hittills varit möjligt.

I motionen uttalades bland annat, att den erfarenhet, som på läroverksområdet

blivit vunnen, pekade i den riktningen, att det för vinnande

av erforderlig målmedvetenhet i reformarbetet på folkundervisningens område

skulle vara förmånligt, om en folkskoleöverstyrelse, organiserad i

huvudsaklig överensstämmelse med läroverksöverstyrelsen och liksom denna

ställd omedelbart under ecklesiastikdepartementet, med det snaraste bleve

upprättad. Mot den ordning, som härigenom skulle komma till stånd, hade

emellertid med visst fog riktats den anmärkningen, att det ingalunda

kunde anses vara i och för sig önskligt, att folkundervisningen och den

så kallade högre skolundervisningen hade var sin centrala ledning. Riktigast

vore utan allt tvivel, att hela skolväsendet betraktades såsom en sammanhörande

enhet samt — i enlighet med det föredöme, som exempelvis Fin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Historik.

21

land i det hänseendet givit — ställdes under en gemensam överstyrelse,

vilken med sin allsidigare överblick bleve i stånd att bättre tillgodose de

olika skolarternas intressen och sörja för deras ändamålsenliga samverkan.

Vår nuvarande läroverksöverstyrelse, som organiserats uteslutande med

hänsyn till statens allmänna läroverk, skulle i så fall ingå såsom del i

denna blivande gemensamma skolöverstyrelse, i vilken därjämte dels folkundervisningsanstalterna,

dels de statsunderstödda privatskolorna borde

vara företrädda på ett mot varderas betydelse svarande sätt.

Vare siff folkundervisningen och läroverken erhölle två skilda

styrelser eller en gemensam, vore det emellertid enligt motionärernas mening

givet, att handläggningen av folkundervisningsärendena måste komma

att bliva i åtskilliga hänseenden skiljaktig från handläggningen av läroverksärendena.

Medan läroverken omedelbart lyda under staten, är däremot

folkskolans lokala ledning av staten överlåten åt kommunerna, som

utöva densamma genom kyrkostämmor och skolråd, till vilka myndigheter

läroverken ej hava några motsvarigheter. Folkundervisningsanstalternas

överväldigande stora antal gjorde ock, att för dem måste jämte

lokalmyndigheterna finnas vissa mellaninstanser, vilka för läroverken ej

vore i lika hög grad behövliga. Sådana mellaninstanser mellan den lokala

och den centrala ledningen vore nu folkskoleinspektörerna samt länsstyrelserna

och stiftsstyrelserna.

Den enhet i folkskoleärendenas behandling, som även på mellanstadiet

vore av nöden, kunde icke ernås genom en ombildning av domkapitlen,

som egentligen vore kyrkliga organ, vilkas befattning med borgerliga

angelägenheter icke borde få utöva en bestämmande inverkan på

deras sammansättning och organisation. Däremot vore denna enhet enligt

motionärernas mening utan tvivel möjlig att vinna på samma väg, som

redan blivit beträdd, nämligen genom ifrågavarande ärendens fortgående

överflyttning på länsstyrelserna. De folkskolemål, som det ännu ålåge

domkapitlen att handhava, vore ingalunda av den omfattning och beskaf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Historik.

fenhet, att några hinder härför kunde anses möta. Det stöd för sitt omdöme

i skolorganisatoriska frågor, som domkapitlen haft att påräkna hos

folkskoleinspektörerna, stode i lika mått länsstyrelserna till buds, och den

fullständiga överflyttningen skulle även i det hänseendet bliva till gagn,

att den komme att underlätta en välbehövlig reform av folkskoleinspektionen,

vilken ännu efter en snart femtioårig tillvaro befunne sig i ett synnerligen

oordnat och outvecklat tillstånd.

Andra kammarens första tillfälliga utskott, till vilket motionen remitterades,

ansåg, att det behov av en förbättrad organisation för ledningen

av folkskoleväsendet, som i berörda motion gjorts gällande, vore

obestridligt och trängande. Huru ifrågavarande behov lämpligen syntes böra

fyllas, borde helt och hållet lämnas öppet för den blivande utredningen.

Icke heller ville utskottet förneka, att frågan om mellaninstanserna

i folkundervisningsväsendets administration trängde sig fram och krävde

en lösning, som skapade reda i stället för den nuvarande oklarheten och

åstadkomme ett mera effektivt övervakande av hela folkskoleväsendet ute

i landets olika delar. Däremot funne sig utskottet lika litet i fråga om

mellaninstanserna som i fråga om den högsta centrala ledningen kunna

bestämt angiva, på vilken väg reformen lämpligast borde ske, men ville

dock fästa uppmärksamheten vid de vanskligheter, som kunde möta den

ifrågasatta överflyttningen av folkskoleundervisningsfrågorna på länsstyrelserna.

Dessa vore, med sin nuvarande organisation och rekrytering,

utan tvivel mycket lämpliga för handläggning av ekonomiska och administrativa

ärenden rörande folkundervisningen, men däremot knappast i

samma grad för den pedagogiskt-praktiska uppsikt och ledning, som folkskoleväsendet

för sin sunda och tidsenliga utveckling även i mellaninstansen

krävde. Det måste vara synnerligen angeläget att tillse, att denna

pedagogiskt-praktiska uppsikt och ledning vid en organisation också i

mellaninstansen bleve verkligt tillgodosedd och icke ersattes av en övervägande

juridisk rutin. För en fullständig överflyttning av folkskole
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Historik.

23

ärendena på länsstyrelserna bleve det nödvändigt att så anordna, att dessa

ärenden inom länsstyrelserna kunde påräkna en verkligt sakkunnig handläggning.

Motionärerna hade antytt, att länsstyrelserna kunde liksom hittills

domkapitlen påräkna sakkunnigt biträde av folkskoleinspektörerna och på

samma gång att även folkskoleinspektionen vore i behov av en reform. Att

detta sistnämnda behov länge varit känt och erkänt, bestyrktes genom

den mängd motioner i denna riktning, som framkommit under föregående

årtionde. Utskottet ansåg, att en sådan reform av folkskoleinspektionen

vore av stor vikt för ordnandet av mellaninstansen inom folkskoleväsendet,

då möjligheterna till åstadkommande av en fullgod mellaninstans torde

komma att väsentligt bero av folkskoleinspektionens förbättrade organisation.

Utskottet tillstyrkte därför avlåtande till Kungl. Maj:t av en skrivelse

i ämnet av det innehåll motionärerna föreslagit.

Vid utskottets utlåtande var fogad en reservation av S. Nordström,

som däri uttalade sin farhåga, att den väg motionärerna ville beträda

skulle leda till folkskolans skiljande från kyrkan, vilket han ansåg vara

olyckligt, ävensom förmenade, att domkapitlen vore bättre skickade till

mellaninstans för folkskoleväsendet än länsstyrelserna.

Skrivelseförslaget, som bifölls av Andra kammaren, överlämnades

till Första kammaren men hann ej där slutbehandlas, till följd varav

frågan förföll.

I fråga om domkapitlens omorganisation vill kommittén i detta sammanhang

erinra, att en av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté i sitt år 1906

avgivna betänkande föreslagit den förändring i domkapitlens sammansättning,

att domkapitel skulle bestå av biskopen såsom ordförande, domprosten,

där sådan finnes, såsom vice ordförande, en av Konungen till ledamot i

domkapitlet förordnad, i lagkunskap förfaren man, en ordinarie prästman

inom stiftet, vald av sina kolleger, samt eu av lekmän inom stiftets för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Allmänna synpunkter.

samlingar vald ledamot. Vid handläggning inför domkapitlet av frågor

angående folkundervisningen och folkskoleseminarierna skulle, i stället för

den av prästerna utsedda ledamoten, såsom medlem av domkapitlet inträda

en av ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor

och folkskoleseminarier inom stiftet till ledamot vald man.

över detta kommittéförslag hava domkapitlen hörts, därvid mycket

olika meningar uttalats angående domkapitlens sammansättning. En allmän

önskan synes vara att utesluta juristen och i stället erhålla som ledamot

en så vitt möjligt i teologisk och humanistisk bildning framstående skolman.

Kommitténs förslag är ännu beroende på Kung], Maj:ts prövning.

Kap. II. Allmänna synpunkter.

Behovet av Av den i det föregående lämnade historiska redogörelsen framgår,

en oversty- ° b >

relse. att tanken på en särskild central styrelse för rikets undervisningsväsen

tidigt framträtt och gång efter annan tagit sig uttryck i förslag eller åtgärder,

än åsyftande en för kyrka och skola gemensam central ledning,

än avseende en central förvaltning av det ena eller andra skolområdet eller

av skolväsendet i dess helhet. Sedan de allmänna läroverken och de hö°re

O

flickskolorna m. fl. läroanstalter genom upprättandet år 1904 av den nuvarande

läroverksöverstyrelsen erhållit eu särskild central ledning, har frå-gan

om en överstyrelse för folkundervisningsväsendets läroanstalter kommit

i förgrunden och bland annat föranlett den vid 1909 års riksdag i Andra

kammaren av ett stort antal ledamöter väckta motion, däri behovet av en

sådan styrelse utförligt motiverades och jämväl skäl anfördes för dess förening

med den redan befintliga läroverksöverstyrelsen.

Redan i sitt den 20 december 1911 avgivna betänkande angående

folkskoleseminarierna har kommittén uttalat sig om behovet av en överstyrelse

för vårt folkundervisningsväsen (Band I, sid. 471 ff.).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Allmänna synpunkter.

25

Det framgår av vad kommittén därvid yttrat, att kommittén haft

för ögonen en sådan styrelse, som med en från departementet i viss mån

fristående ställning förenade en viss grad av administrativ myndighet och

initiativförmåga, således ett centralt ämbetsverk med den självständighet,

som tillhör övriga centrala ämbetsverk i vårt land, d. v. s. med

befogenhet och skyldighet att till Kungl. Maj:t avgiva framställningar och

utlåtanden i regeringsärenden och att inom sitt verksamhetsområde med

viss beslutanderätt utöva förvaltning. Den avsedda styrelsen borde följaktligen

komma att till Kungl. Maj:t och till ecklesiastikdepartementet intaga

i det hela samma ställning som den läroverksöverstyrelsen intager.

Den centrala ledningen av folkundervisningsväsendet ligger för närvarande,

som bekant, närmast i folkskolebyrån inom ecklesiastikdepartementet.

Byråcheferna i Kungl. Majrts kansli sakna emellertid till följd av

sin tjänsteställning befogenhet att bringa av dem framlagda initiativ till

utförande och äga icke att utöva någon beslutande och förvaltande verksamhet

i egentligare mening. Även om folkskolebyråns arbetskrafter erhölle

förstärkning exempelvis genom adjunktion av fackmän frän undervisningens

område, skulle den därför enligt kommitténs mening näppeligen

kunna fylla undervisningsväsendets behov av central ledning. Att åter i

förevarande hänseende åstadkomma förändring genom att tilldela chefen

för folkskolebyrån en annan och självständigare ställning, än den han nu

intager, skulle helt visst allt för mycket strida mot den ordning, som

vunnit hävd inom vår statsförvaltning, för att kunna på allvar ifrågasättas.

Man hänvisas då till den utväg, som i fråga om flera andra större förvaltningsområden

redan blivit anlitad, nämligen till upprättandet av ett särskilt,

under departementet lydande med sakkunniga krafter utrustat centralt

ämbetsverk.

Behovet av en åtgärd i sådan riktning har naturligtvis framträtt

starkare, i mån som arbetsfältet vidgats och ärendenas mängd vuxit eller

4—122443. Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Allmänna synpunkter.

mera omfattande förändringar skolat genomföras Särskilt under senare år

har den centrala ledningens uppgift ökats, dels därigenom att arbetet inom

folkundervisningsväsendets gamla råmärken tilltagit i omfattning och intensitet,

dels ock därigenom att nya arbetsområden införlivats med de förutvarande.

I senare avseendet må erinras om den statsunderstödda biblioteks-

och föreläsningsverksamheten, som till och med föranlett anställandet

i departementets tjänst av vissa nya arbetskrafter.

Det är ock naturligt, att om på de allmänna läroverkens begränsade

och jämförelsevis enhetliga område behovet av en särskild central ledning

framträtt och föranlett vidtagandet av verksam åtgärd, ett sådant behov

ännu mera skall giva sig till känna på folkundervisningens vidsträcktare

och mindre ensartade fält.

Den nuvarande centrala ledningens otillräcklighet framträder även

i det förhållandet, att arbetskrafter utanför Kungl. Maj:ts kansli allt

mera måst anlitas för ärendenas behandling och att en mängd större

frågor måst lämnas till utredning åt olika kommittéer. I den i det föregående

omnämnda motionen vid 1909 års riksdag hänvisades särskilt till

det vidlyftiga utredningsarbete, som hopats på folkundervisningskommittén.

En erinran om de viktigaste av de uppdrag, som nämnda kommitté

erhållit, torde vara i viss mån belysande för den föreliggande frågan. Sålunda

har kommittén, förutom sitt ursprungliga uppdrag, folkskoleseminariernas

ombildning, fått sig ålagt att utarbeta ny normalplan för undervisningen

i rikets folk- och småskolor, att avgiva utlåtande angående till

Riksdagen avlämnad kungl. proposition rörande byggnad för folkskoleseminariuin,

att likaledes avgiva utlåtande angående nya normalritningar

för folkskolebyggnader samt att verkställa utredning angående folkskoleinspektionens

ordnande. Kommitténs uppdrag har slutligen utvidgats till att

avse »en fullständig omorganisation i praktisk riktning av hela vårt folkbildningsväsen,

både folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, folkhögskolan

och de särskilda yrkesskolorna». Jämte dessa mera omfattande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Allmänna synpunkter.

27

uppgifter har kommittén haft att handlägga en del smärre ärenden. Dessutom

har till kommittén dels genom remiss från Kungl. Maj:t, dels

direkt inkommit en stor mängd framställningar från föreningar och enskilda,

avseende önskemål beträffande undervisningen inom olika läroämnen

och andra till skolväsendet hörande frågor i närmare eller fjärmare

samband med kommitténs huvudsakliga arbete.

Alla dessa uppgifter skulle, därest en överstyrelse för folkundervisningsväsendet

förefunnits, sannolikt helt eller delvis hava överlämnats till

utredning av densamma. Det kan i detta sammanhang erinras om de

omfattande utredningar, som utförts av den nuvarande läroverksöverstyrelsen

och som till stor del gällt ärenden av just samma slag som de

förutnämnda till folkundervisningskommittén överlämnade. Så kunna här

nämnas utredningarna angående undervisningsplan för realskolan och gymnasiet

samt angående normalbestämmelser för läroverksbyggnader, utredningarna

angående omorganisation av högre lärarinneseminariet, angående

provårets anordning och angående statsunderstöd åt enskilda och kommunala

läroanstalter — allt frågor av sådan omfattning, att, därest ej

på detta område en självständig och fackmannamässig ledning varit för

handen, de säkerligen skulle, i vidsträcktare mån än nu skett, hava överlämnats

till särskilda sakkunniga eller för ändamålet utsedda kommittéer.

Om ock naturligtvis även framgent ärenden skola komma att

finnas av sådan natur, att de för sitt förberedande kräva tillsättandet av

särskilda kommittéer, torde man dock vara berättigad att vänta, att med

inrättandet av en överstyrelse för folkundervisningsväsendet behovet av kommittéer

skall, vad det ifrågavarande området beträffar, högst väsentligt

minskas.

Tydligast torde behovet av en central ledning för folkundervisningsväsendet

framgå av den redogörelse, som kommittén i det följande skall

lämna för det verksamhetsområde, vilket skulle bliva en sådan central

ledning tilldelat. Här må tillsvidare endast erinras om detta områdes

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Allmänna synpunkter.

väsentligaste delar. I första rummet kommer all folkbildnings utgångspunkt

och huvuddel: folkskoleväsendet, omfattande småskolan och den

egentliga folkskolan samt folkskolans överbyggnader, och i anslutning därtill

abnormundervisningens olika anstalter. Till folkskoleväsendet sluta sig

å ena sidan de läroanstalter, som hava till uppgift att utbilda de för

o

detsamma behövliga lärarkrafterna. A andra sidan vidgar sig arbetsfältet

till att innefatta den allmänna folkbildningen i vidsträckt bemärkelse. Hit

höra de skilda grenarna av bildningsarbetet bland de vuxna: folkhögskolan,

biblioteks- och föreläsningsverksamheten samt anordningar för idrott

och fysisk utbildning i allmänhet.

Den utveckling på samhällslivets område, som är för vår tid

utmärkande, nödvändiggör mer än någonsin en kraftig verksamhet på

folkundervisningens och den allmänna folkbildningens område. Man kan

ock iakttaga, att på detta område ett livligt intresse för närvarande gör

sig gällande. Men den faran föreligger, att av brist på målmedveten

och planmässig ledning de verksamma krafterna till stor del bliva utan

motsvarande gagn förbrukade och det lovande utvecklingsarbetet avstannar

eller leder till oreda och förvirring snarare än till verklig förbättring.

Därför förnimmes ock nu mera än tillförene behovet av en central myndighet,

så sammansatt och utrustad, att den kan överblicka hela arbetsfältet,

sammanhålla de spridda krafterna och leda arbetet efter bestämda riktlinjer.

Den farhågan torde emellertid kunna komma att uttalas, att tillkomsten

av en starkare central ledning i viss mån kan innebära en fara

för att initiativ från kommunalt och enskilt håll kan komma att hämmas.

Icke så få av de framsteg, som under de senast gångna årtiondena

gjorts på folkundervisningsområdet, äro nämligen i första hand att tillskriva,

förutom initiativ från Riksdagens sida, det arbete, som utförts av

lokala styrelser och av föreningar inom de olika lärarkårerna. Om ock

den nämnda farhågan ej bör lämnas obeaktad, bör mot densamma dock

erinras, att mycket härvid beror på beskaffenheten av de personliga kraf
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Allmänna synpunkter.

29

terna inom den centrala ledningen. Därför har kommittén låtit sig angeläget

vara att i sitt förslag träffa sådana bestämmelser, som kunna främja

ett gott personval. Kommittén är ock förvissad om att, därest lämpliga

former beredas, den ökade möjlighet att vinna gehör för framträdande

önskemål, som genom en överstyrelse erhålles, även i förevarande avseende

kan framkalla en sund stegring i verksamheten ute på arbetsfältet.

Att frånvaron av en överledning med möjlighet att utöva en sakkunnig

och verksam inspektion samt att inom olika områden taga initiativ till

förbättringar håller utvecklingsarbetet i det hela tillbaka, torde i varje

fall vara uppenbart, liksom ock att under sådant förhållande vissa områden

kunna komma att ligga nästan obeaktade och lämnade utan tillbörlig vård

från statens sida.

Lämnar man så de synpunkter, från vilka behovet av en överstyrelse

för folkundervisningsväsendet i synnerhet ger sig tillkänna, för att

närmare överväga frågan om en sådan styrelses administrativa uppgift

och dess förhållande till andra förvaltningsorgan, framträda särskilt två

omständigheter av den betydelse, att de redan från början böra komma i

betraktande.

Kommittén syftar härvid i första rummet på det förhållandet, att Distriktstillkoinsten

av den ifrågavarande centralstyrelsen ingalunda upphäver be- styrelser.

hovet på folkundervisningens område av distrikts- och lokalstyrelser.

Om den centrala ledningen för folkundervisningsväsendet till vederbörande

departement i Kungl. Maj:ts kansli ock får samma ställning som den nuvarande

läroverksöverstyrelsen, blir däremot dess ställning till flertalet av de

läroanstalter, som falla inom dess verksamhetsområde, icke så oförmedlad som

läroverksöverstyrelsens till de allmänna läroverken. I all synnerhet gäller

detta om folkskolan, som i väsentliga avseenden är en kommunal institution

med djupa rötter såväl i den borgerliga som i den kyrkliga kommunens

grund. Hur kommittén tänkt sig decentraliseringen av ärendena på distrikts
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Allmänna synpunkter.

Den ifråga

satta skolöverstyrelsens

förbin

delse med

läroverksöver

styrelsen.

och lokalstyrelserna samt fördelningen av arbetet mellan dessa och den

föreslagna överstyrelsen, skall kommittén i det följande vid behandlingen

av de till de olika skolorna hörande ärendesgrupperna närmare utveckla.

Liksom frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning i sig

innesluter spörsmålet om dennas ställning till distrikts- och lokalstyrelser

och från sådan synpunkt måste tagas i betraktande, så framträder ock

från början med en viss nödvändighet spörsmålet om dess förhållande

till det centrala förvaltningsorgan, med vilket den genom arten och omfattningen

av sin uppgift måste komma i närmaste beröring, nämligen

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk. Kommittén har i sitt förutnämnda

betänkande angående folkskoleseminarierna berört detta spörsmål

och tillkännagivit sin åsikt angående önskvärdheten av en gemensam

och enhetlig ledning av rikets hela skolväsen. Naturligt är,

att kommittén nu måst taga frågan härom i ytterligare övervägande.

Kommittén har därvid av många skäl funnit det önskligt, att mellan

den centrala ledningen för folkundervisningsväsendet och den centrala

ledningen för de allmänna läroverken ett verkligt samarbete kommer

till stånd. Och kommittén har ansett, att detta samarbete bäst förverkligas

därigenom, att de båda centrala ledningarna ingå som skilda avdelningar

i en enda för landets hela skolväsen gemensam skolöverstyrelse.

Vilka de skäl äro, som härvid varit för kommittén i första

rummet bestämmande, och huru kommittén tänkt sig en dylik förening

mellan överstyrelsen för folkundervisningsväsendet och överstyrelsen för

det högre skolväsendet genomförd, med bevarande i det huvudsakliga av

deras inbördes oberoende och självständighet, skall i en senare avdelning

av detta betänkande närmare angivas, sedan kommittén först närmare tagit

i betraktande det verksamhetsområde, som bör tillkomma en central ledning

för folkundervisning-sväsendet.

O O

opaginerad Kontrollera mot PDF

ANDRA AVDELNINGEN

s ''

Den central.*! ledningens verksamhetsområde.

Kap. III. Folkskolan.

Sedan kommittén sålunda angivit några de viktigaste av de allmänna

synpunkter, som för den föreliggande frågan komma i betraktande, vill

kommittén övergå till att närmare skärskåda det verksamhetsområde, vilket

bör tillkomma den ifrågasatta skolöverstyrelsen såsom överstyrelse för

folkundervisningsväsendet. I första rummet framträder då folk undervisningsväsendets

stora huvuddel, folkskoleväsendet, omfattande, såsom förut

sagts, folkskolan, folkskolans, överbyggnader och abnormundervisningen.

Denna huvuddels viktigaste och största område utgöres av folkskolan eller,

närmare angivet, småskolan och den egentliga folkskolan.

Några siffror torde vara belysande för angivande av den rent kvantitativa

omfattningen av det område, varom nu närmast är fråga. Härvid

är att märka, att till de egentliga folkskolorna hänföres en skolgrupp med

ungefär samma lärokurser som dessas men med lärarkrafter utbildade endast

för tjänstgöring i småskola; de till denna grupp hörande skolor benämnas

»mindre folkskolor».

o

År 1910 voro skoldistrikten 2,416, i vilka funnos folk- och småskolor till

ett sammanlagt antal av 14,900, varav 8,548 folkskolor och mindre folkskolor

samt 6,352 småskolor. Antalet skolhus och skollokaler, egna eller förhyrda,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Folkskolan.

uppgingo samma år till 13,300. Vid skolorna voro anställda 19,776 lärare

och lärarinnor (förutom lärare och lärarinnor i vissa övningsämnen), så

fördelade, att på folkskolor med fullständigt utbildade lärarkrafter komrno

9,615, på mindre folkskolor 2,404 och på småskolor 7,757 lärare och

lärarinnor. I samtliga dessa skolor undervisades 759,463 barn, av vilka

på folkskolorna kommo 463,815 barn, på de mindre folkskolorna 83,771

och på småskolorna 211,877 barn. Vad beträffar omkostnaderna för folkskoleväsendet,

hava skoldistriktens utgifter för år 1910 uppgått till 41,506,160

kronor, till vilka staten har bidragit med 12,129,119 kronor eller med

omkring 30 %. Häri ingå även kostnaderna för fortsättningsskolorna.

1. Frågan om mellaninstanserna.

Otänkbart är, att folkskolan skulle kunna ställas i samma omedelbara

förhållande till den blivande överstyrelsen som de allmänna läroverken

till den nuvarande läroverksöverstyrelsen. Först och främst äger folkskolan

i de olika församlingarnas skolråd lokala styrelser med vidsträckta befogenheter,

vilka det ligger i skolans eget intresse att bevara. Men ej

nog härmed: folkskoleväsendet kräver givetvis mellan den centrala

överstyrelsen och dessa lokala skolmyndigheter mellaninstanser

i form av distriktsstyrelser. Redan antalet av ifrågavarande

läroanstalter och ej mindre deras karaktär av kommunala institutioner

gör sådana behövliga. Såsom distriktsstyrelser hava allt från tiden

för folkskolans tillkomst domkapitlen varit verksamma, och härtill hava

sedermera i andra hand kommit länsstyrelserna och i viss mån folkskoleinspektörerna.

Spörsmålet om en ändamålsenlig organisation av distriktsstyrelserna

för folkundervisningsväsendet har under de senare åren allt

mera blivit föremål för uppmärksamhet, och olika förslag till dess besvarande

hava från olika håll framlagts. Huruvida spörsmålets lösning lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågan om mellaninstanserna.

ligast bör sökas i eu ombildning av domkapitlen eller i eu utvidgning av

länsstyrelserna eller i upprättandet av särskilda nya förvaltningsorgan, därom

torde någon allmännare mening ännu icke kunna sägas vara för handen.

Ense torde man vara därom, att varken domkapitlen i deras nuvarande

form ej heller de till ersättning för dem ifrågasatta länsstyrelserna,

så som dessa för sitt nuvarande ändamål äro sammansatta, i alla avseenden

fylla de anspråk, som måste ställas på förvaltningsorgan för ärenden

tillhörande folkundervisningen.

Kommittén har emellertid icke ansett sig kunna eller böra till behandling

upptaga ifrågavarande vittomfattande och svårlösta spörsmål. Kommittén

har ansett frågan om en central ledning av vårt folkundervisningsväsen

vara den för närvarande viktigaste och därför den, som

i första rummet bör bringas till lösning. Denna fråga är enligt kommitténs

åsikt så viktig, att dess upptagande och utredande icke bör fördröj

ag av de omfattande undersökningar, som frågan om distriktsstyrelsernas

organisation måste kräva, och ej heller bör dess avgörande äventyras

därigenom, att den sammanbindes med ett försöksvis framlagt förslag

till sistnämnda frågas lösning.

Kommittén har således begränsat sin uppgift till utarbetandet

av förslag angående en överstyrelse för folkundervisningsväsendet

samt lämnat frågan om de nuvarande distriktsstyrelsernas

sammansättning oberörd och i fråga om deras verksamhet

ej föreslagit andra förändringar än sådana, som synts med nödvändighet

betingas av en central styrelses tillkomst.

Hur kommittén tänkt sig förhållandet mellan överstyrelsen, distriktsstyrelserna,

inspektörerna och lokalmyndigheterna skall i det följande

närmare utvecklas.

5—122443. Folkunder v.-kom. bet. 11.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Folkskolan.

2. Fördelning av ärendena efter deras natur.

För att bilda sig en föreställning om, i vilken mening och till

vilken utsträckning folkskolan bör komma under eu central skolstyrelses

ledning, torde det vara nödigt att utgå från arten och beskaffenheten av

de olika ärenden, som angå denna skola, och tillse, i vad mån dessa lämpligen

böra och kunna fördelas mellan de ovannämnda administrativa or
O
ganen

för folkskoleväsendet.

o

I regeln äro alla frågor, som angå skolväsendet, av både ekonomisk

och pedagogisk natur. Somliga äro emellertid övervägande ekonomiska,

andra övervägande pedagogiska, Så t. ex. äger frågan om byggande av

skolhus övervägande ekonomisk innebörd, enär därför törst och främst

fordras, att vederbörande kommun beviljar medel, och först i andra hand

framträda de pedagogiska synpunkterna, då man har att tillse, att. skolhuset

blir lämpligt för sitt ändamål. En sådan fråga åter som den om

läroplanen är företrädesvis av pedagogisk natur, enär redan från början

pedagogiska synpunkter äro de bestämmande och de ekonomiska synpunkterna,

som givetvis även äro för handen, träda i bakgrunden. En mängd

skolfrågor bero vidare i särskild grad av de lokala förhållandena och kunna

därför betecknas såsom varande av övervägande lokal natur till skillnad från

dem, som böra avgöras efter allmänna synpunkter. Till de företrädesvis

lokala frågorna höra i allmänhet de ekonomiska men även åtskilliga andra

från skolarbetets synpunkt viktiga ärenden och dessutom eu mängd smärre,

sådana exempelvis som en del frågor om lärotiderna, skolgången och

dylika.

Man torde sålunda kunna skilja mellan.ärenden, som huvudsakligen

hava ekonomisk eller eljest i särskild grad lokal karaktär,

samt ärenden av övervägande pedagogisk innebörd av mera all
-

män art.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fördelning av ärendena efter deras natur.

O.'')

Det är uppenbart, att den artåtskillnad, som sålunda förefinnes hos

de olika ärendena ifråga om deras innebörd, redan i allmänhet hänvisar dem

till behandling av de olika skolmyndigheterna allt efter dessa senares

sammansättning och uppgift. Sålunda ligger det i sakens natur, att i

samma mån som ett ärende genom sin ekonomiska innebörd oeli

sin beröring i övrigt med ortsintressena anknyter sig närmare

till de rent lokalt individuella förhållandena, den huvudsakliga

befogenheten i fråga om ärendets behandling bör förläggas till

de lokala skolmyndigheterna och de dessa närmast överordnade

distriktsstyrelserna, under det att å andra sidan ett starkare

framträdande pedagogiskt innehåll av mera allmän och omfattande

art pekar på ärendets förläggande till den centrala pedagogiska

ledningen.

Härtill kommer en annan ej mindre viktig och principiell synpunkt

för skolärendenas fördelning på de olika administrativa myndigheterna,

nämligen den kommunala självstyrelsens synpunkt. Den hänsyn,

som måste tagas till den självstyrelse, vilken enligt svensk samhällsordning

tillkommer kommunen, leder, såsom naturligt är, i det hela till samma

fördelning som den nyss angivna ur de olika skolärendenas natur framgående.

Såsom exempel på frågor, som i administrativt avseende framför

allt äro att betrakta från nu nämnda synpunkt, må förutom de ekonomiska

frågorna nämnas frågan om läraranställningen.

Av vad ovan blivit sagt framgår, att endast frågor av mera allmän pedagogisk

innebörd och sålunda icke alla pedagogiska ärenden böra komma

under behandling av eller avgöras av en central ledning. Härför talar ytterligare

ett skäl. Det är givet, att eu centralisation bör genomföras på de områden

och med avseende på de frågor, där det kräves en enhetlig ledning och

en på erfarenhet från vidsträcktare område grundad sakkunskap, men å andra

sidan har man att beakta vådorna av eu alltför stark centralisation. Kommittén

har därför velat tillämpa decentralisationsprincipen sa långt som möjligt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

3G

särskilt på de områden, där eu central skolstyrelse endast med svårighet kan

vinna inblick och där sakkunskapen redan är tillgodosedd hos vederbörande

ortsmyndigheter. Det bör sålunda tillses, att den centrala skolstyrelsen

icke i sin ledande och överinseende verksamhet hindras genom befattningen

med ärenden, som kunna handläggas av de lokala styrelserna. Det bör

vidare tillses, att dessa styrelser icke hållas utanför de egentliga pedagogiska

frågorna på ett sätt, som gör, att deras intresse för den lokala ledningen

av skolan kan lida avbräck. Eller med andra ord, den pedagogiska

sakkunskapen bör utnyttjas, där den verkligen tinnes, och den största

enkelhet i det administrativa tillvägagångssättet bör eftersträvas. Den i

överstyrelsen förefintliga sakkunskapen och arbetskraften bör sparas för

sådana frågor, som verkligen stå i sammanhang med och äro av betydelse

för den centrala ledningen.

Det bör påpekas, atjt den ovan givna fördelningen av ärendena

i stort sett sammanfaller med den fördelning av beslutanderätten

i skolfrågor, som förefinnes mellan de kommunala myndigheterna,

i det att kyrkostämma har att besluta i övervägande

ekonomiska ärenden, medan frågor av företrädesvis pedagogisk

natur tillhöra skolrådets avgörande.

Vad slutligen angår den särskilda behandling folkskoleärenden

erhålla i de fall, då besvär anföras över de lokala myndigheternas beslut,

anser kommittén lämpligast, att någon förändring i nuvarande förhållanden

härutinnan ej vidtages. Domkapitlen och Kungl. Maj:ts befallningshavande,

vilka i dessa ärenden äro administrativa domstolar,

synas kommittén allt fortfarande böra handhava denna

art av skolärenden. Skulle besvär över dessa myndigheters utslag anföras

hos Kungl. Maj:t, står det naturligen Kungl. Maj:t fritt att genom

remiss infordra den centrala ledningens utlåtande, där sådant skulle

anses erforderligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fördelning av ärendena efter deras natur.

Sedan kommittén sålunda angivit, i vad män ärendenas olika natur

synes kommittén böra föranleda, att deras handläggning och avgörande

förläggas till den ena eller andra myndigheten, torde det nu vara lämpligt att

närmare tillse, huru de angivna principerna låta sig tillämpa på de särskilda

ärendena. Det torde emellertid härvid icke vara erforderligt, att redogörelse

lämnas för samtliga hithörande ärenden. Kommittén har visserligen själv

låtit sig angeläget vara att i detalj undersöka, huruvida de uppställda

principerna låta sig med fördel tillämpa på hela mängden av folkskoleärenden.

Men i detta sammanhang torde det vara tillfyllest att fästa

uppmärksamheten vid vissa större grupper av ärenden och vid vissa enstaka

viktigare sådana.

De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för den

administrativa gången av hithörande liksom av övriga folkskoleväsendet

berörande ärenden, synas böra givas i samband

med de författningsändringar, som i allmänhet måste bliva eu

naturlig följd av den föreslagna skolöverstyrelsens upprättande.

3. Frågor angående skolformer, lärotider, lärarpersonal, skolbyggnader

m. m.

Det ligger nära till hands att begynna med de ärenden, som

angå skolväsendets allmänna anordning inom de särskilda skoldistrikten.

Hit höra ärenden angående de inom distrikten förekommande skolformerna,

antalet skolor och lärarkrafter, barnens fördelning i klasser och avdelningar,

indelning i skolområden och skolrotar in. ff. härmed besläktade ärenden •

Om större delen av hithörande frågor gäller i alldeles särskild grad, att

de äro konstituerande för skolväsendet i allmänhet inom distriktet och därför

innesluta förutsättningarna för en lämplig anordning av den lokala

undervisnings- och uppfostringsverksamheten, så långt denna ombesörjes

av folkskolan. Det ligger därför också i sakens natur, att de ifrågavarande

Skolväsendets

allmänna

anordning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Folkskolan.

ärendena även ur rent pedagogisk synpunkt äro synnerligen betydelsefulla,

en omständighet, som vid frågan om ärendenas artåtskillnad ovan påpe
o
kats.

A andra sidan förhåller det sig så med dem, att de i regel hava en

starkt framträdande ekonomisk sida och i åtskilliga andra avseenden på

det närmaste beröra de särskilda kommunernas självstyrelse. Det bör därför

enligt kommitténs mening icke ifrågasättas, att beträffande dessa

ärenden någon del av den befogenhet, som för närvarande tillkommer de

kommunala skolmyndigheterna, skulle överflyttas på den nya skolstyrelsen.

Fastmera anser kommittén, att såväl ett klokt hänsynstagande till den hos

oss hävdvunna kommunala självstyrelseprincipen och till vikten av att de

kommunala myndigheternas intresse för skolväsendet vidmakthålles som

ock eu nödvändig begränsning av den nya skolstyrelsens arbetsuppgift

manar till att låta de lokala skolmyndigheternas och i andra hand

distriktsstyrelsernas befogenhet i huvudsak förbliva vid vad den

i förevarande avseende hittills varit. Besvär över de i sådant avseende

fattade besluten böra givetvis kunna anföras på det sätt och i den

ordning, som gällande författningar närmare bestämma. I det fall, då

besvärsmålen gå från vederbörande distriktsstyrelse till Kung]. Maj:t,

torde den centrala skolstyrelsens mening i ett eller annat avseende böra

inhämtas.

Såsom redan härovan antytts, kunna nu ifrågavarande ärenden

även hava eu betydelsefull pedagogisk innebörd, vilket gör, att det föga

skulle överensstämma med den uppgift av pedagogisk centralmyndighet,

som bör tillmätas den nya skolstyrelsen, ifall dessa ärenden alldeles

undandroges dennas inflytande. Kommittén föreställer sig emellertid, att

det inflytande från överstyrelsens sida, som beträffande dessa ärenden bör

kunna ifrågasättas, står att vinna i främsta rummet genom den personliga

förbindelse mellan överstyrelsen och inspektörerna, som måste ingå

som ett huvudmoment i den nya organisationen, ävensom i övrigt genom

det samarbete, som måste förutsättas komma till stånd mellan överstyrel
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Frågor angående skolformer, lärotider in. in.

39

sen och distriktsstyrelserna. 1 varje fall bör inspektören, såsom redan nu

i allmänhet torde ske, där av lokalmyndigheterna fattade beslut synas

honom stå i ''strid med skolväsendets ändamålsenliga utveckling, i första

hand- genom förhandling med de lokala skolmyndigheterna och i andra

hand genom domkapitlet söka rättelse i de fattade besluten. Samma

tillvägagångssätt synes böra tillämpas, där vederbörande inspektör eljest

finner de lokala skolmyndigheterna brista ifråga om nödig omsorg om de

frågor, som nu närmast avses.

Till frågor rörande skolväsendets allmänna anordning ansluta sig

frågor om lärotider. Utom att dessa sistnämnda frågor i vissa avseenden

äro av ekonomisk betydelse för distrikten, särskilt vad den årliga lärotiden

beträffar, nämligen i det fall att denna utsträckes utöver den lagstadgade

minsta lärotiden av 3472 veckor, därvid enligt fastställda grunder

ökad avlöning skall utgå till lärarna, måste nämnda frågor betecknas

såsom i särskild grad ägande lokal innebörd, då ju vid lärotidernas bestämmande

viss hänsyn måste tagas till naturförhållandena och till arbetslivet på

orten. Såväl den ena som den andra av dessa omständigheter torde ock

hava föranlett, att det i folkskolestadgan (§ 15) överlåtits åt kyrkostämman

att i enlighet med vissa av stadgan givna närmare bestämmelser

besluta angående »de tider av året, de dagar i veckan och de timmar å

da°-en, då undervisningen skall i skolorna meddelas». Under sådant förhållande

synas frågor ont lärotider icke lämpligen kunna tillhöra

den centrala skolstyrelsens avgörande utan böra liksom förutnämnda

frågor om skolväsendets allmänna anordning allt fortfarande

tillhöra de lokala skolmyndigheterna och i andra hand distriktsstyrelserna.

Kommittén blir längre fram vid behandlingen av frågan om skolreglementena

i tillfälle att närmare utföra sitt förslag angående nu berörda

två grupper av ärenden.

Lärotider.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Folkskolan.

Lärarpersonalens

tillsättande

och entledigande

m. m

Skol
byggnader.

En annan grupp av ärenden, vilka av ålder handlagts och avgjorts

av de lokala myndigheterna, är den, som avser de vid skolorna tjänstgörande

lärarnas tillsättande och entledigande, förflyttning, tjänstgöring,

disciplinära förhållanden, förening av tjänster o. s. v. med därtill hörande

frågor. Uppenbart är, att redan det stora antalet av sådana ärenden

utgör ett nära nog avgörande skäl mot desammas överlämnande åt

eu central ledning. Mot en sådan anordning talar dock i främsta rummet

det skälet, att densamma skulle innebära ett allt för starkt ingrepp

i den befogenhet i dessa avseenden, som allt hitintills varit kommunerna

förbehållen. Kommittén föreslår sålunda beträffande dessa ärenden

ingen ändring i nuvarande förhållanden. I de fall, då besvär

anföras i dylika ärenden, torde tillfälle kunna beredas den centrala skolstyrelsen

att, där särskilt så påfordras, få komma till orda.

Nära berörande de lokala intressena äro, särskilt på grund av sin

starka ekonomiska innebörd, frågor angående byggnad och underhåll av

skolhus. Hithörande ärenden böra även efter den nya skolstyrelsens

tillkomst handläggas i huvudsak på enahanda sätt som hittills.

De pedagogiska och hygieniska synpunkter, som därvid

komma i betraktande, böra tillgodoses i första hand genom utfärdande1

under överstyrelsens medverkan av allmänna bestämmelser

och anvisningar angående skolhusbyggnader. I detta avseende

tillkommer den nya skolstyrelsen en stor och viktig uppgift, på

samma gång tillfälle beredes densamma till ett synnerligen betydelsefullt

inflytande på en av de mera väsentliga yttre betingelserna för en

ändamålsenlig utveckling av folkskoleväsendet. Därjämte bör, såsom redan

nu sker, i varje särskilt fåll den pedagogiska sakkunskapen anlitas

därigenom, att ritningar till skolhusbyggnader komma under vederbörande

inspektörs granskning. Aven i de särskilda fallen torde, då så kan påkallas,

överstyrelsens medverkan kunna ifrågakomma på samma sätt, som ovan

s. 41 Kontrollera mot PDF

Frågor angående skolformer, lärotider in. in.

41

angivits i fråga om skolväsendets allmänna anordning. Likaledes torde i

fall av besvär överstyrelsen i regel komma att få avgiva yttrande.

Beträffande de av skolhygienen påkallade anordningarna för undervisningslokalernas

förseende med lämplig inredning samt för desammas

renhållning, ventilering och uppvärmning in. m. bör allt framgent den

närmaste omsorgen vila på de lokala skolmyndigheterna, men eu behövlig

tillsyn bör utövas av överstyrelsen och de organ den äger i inspektörerna.

Förutom nu nämnda ärenden finns det en grupp av lokala förvalt- Mindre

ärenden av

nings- och regleringsbestyr, som äro nära förknippade med de yttre toriner, lokal natur.

vilka skolans arbete kan komma att antaga på de särskilda orterna, och

som därför också böra överlämnas åt de lokala skolmyndigheternas omedelbara

omsorg. Dit höra en mängd smärre frågor angående bestämmande

av dagar för terminernas början och slut, sätt och tid för intagning

och utskrivning av lärjungar, åtskilliga anordningar i fråga om skolornas

yttre ordning, om tid för och anordning av examen m. in. Till ett närmare

skärskådande av dessa ärenden återkommer kommittén längre fram

i sammanhang med frågan om skolreglementena.

4. Allmänna uppfostrings- och undervisningsfrågor samt

inspektionsfrågor.

1 fråga om de i föregående avdelning behandlade ärenden skulle

således i huvudsak ingen förändring ske i den befogenhet och de åligganden,

som för närvarande tillkomma de lokala skolmyndigheterna samt

domkapitlen i deras egenskap av distriktsstyrelser. Kommittén övergår nu

till ärenden av övervägande pedagogisk innebörd och tillika av sådan

natur, att de böra betraktas ur mera enhetlig synpunkt. Hit höra i första

rummet allmänna uppfostrings- och undervisningsfrågor samt

inspektionsfrågor. Det ligger i sakens natur, att sådana ären
6—122443.

Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Folkskolan.

dens handläggning i och med skapandet av en central ledning böra

och måste tillkomma denna ledning. Vad som är att säga om en

central skolstyrelses uppgift med avseende på dessa ärenden har sin giltighet

ej blott i fråga om folkskolan utan i ej mindre grad i fråga om

dennas överbyggnader och i viss mån i fråga om hela skolväsendet.

.. AU- Beträffande uppfostrings- och undervisningsfrågor är först att erinra

manna upp- 00

fostrings- om den uppfostran, som även på skolans område kommer i främsta rummet,

frågor m. m. * A 1

nämligen uppfostran i religiöst och sedligt avseende. Med hänsyn till don

övervägande vikt, som härvid faller pa det personliga föredömet samt på skolans

ordning och vad man brukar kalla andan inom skolan, komma visserligen

i fråga om denna uppfostran ännu mer än i fråga om skolans övriga

verksamhet arbetet och ansvaret att vila på den enskilde läraren och på

de lokala skolmyndigheterna. Men detta innebär ej, att icke det inflytande,

som en central myndighet kan utöva, även här är av väsentlig betydelse.

Också måste givetvis den tillsyn och vård, som en blivande

överstyrelse bör ägna åt skolans arbete för lärjungarnas religiösa och

sedliga uppfostran, bliva dess med hänsyn till sin innebörd allvarligaste

uppgift.

Ett av skolans viktigaste medel jämväl i fråga om den uppfostran,

som åsyftar religiös och sedlig utveckling, är undervisningen, i första rummet

kristendomsundervisningen. Går man från denna uppfostran till skolans

uppgift att främja den mera intellektuella utvecklingen, träda undervisningsfrågorna

ännu starkare i förgrunden. Dessa falla mera omedelbart

inom omfånget för en central pedagogisk lednings verksamhet. Genom

utarbetande av förslag till normalplaner för undervisningen och till allmänna

bestämmelser för läsordningarna, genom åtgärder för läroböckernas

O 7 O O

och undervisningsmateriel lens förbättring, genom utgivande av metodiska

anvisningar och vägledande bestämmelser av olika slag bör överstyrelsen

arbeta för att folkskolans undervisning allt bättre må komma att mot
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Allmänna uppfostrings-, undervisnings- samt inspektionsfrågor.

43

svara sitt ändamål. Och under det att den så gör, har den på samma

gång att tillse, att den på undervisningens område oumbärliga friheten

och den självverksamhet, som bör tillkomma övriga skolmyndigheter och

skolornas lärare, icke må mer än nödigt är begränsas.

Beträffande slutligen den fysiska uppfostran är det uppenbart, att

den kroppsliga omvårdnaden om och utbildningen av folkskolans lärjungar

måste anses som en av våra viktigaste nationella angelägenheter och utgör

ett område, där mycket återstår att göra. De hygieniska förhållandena

i skolorna äro ännu mångenstädes otillfredsställande, och den direkta

fysiska utbildningen av barnen genom gymnastik och idrott är i det

hela försummad. I den män det för överstyrelsen kan bliva möjligt, hör

den söka verka för att gymnastiken och idrotten även i vara folkskolor

må, i den mån de ekonomiska förhållandena medgiva, bliva en väsentlig

beståndsdel i skolans verksamhet.

Uppfostrings- och undervisningsfrågorna på folkskoleområdet bliva i

vårt land vid sin administrativa behandling särskilt omständliga, därför

att folkskolan hos oss till följd av olika förhållanden på olika orter uppdelar

sig i eu stor mängd från varandra, mer eller mindre skilda typer.

Den nuvarande normalplanen upptager ej färre än femton dylika typer, varvid

dock endast de mera allmänt förekommande blivit beaktade. Undervisningsplaner

och övriga normerande bestämmelser måste bliva olika allt efter

de olika skolformernas behov, och organisationen erbjuder även i övrigt

svårigheter.

De allmänna uppgifter i fråga om uppfostran och undervisning, som falla

inom överstyrelsens verksamhetsområde, äro till stor del av principiell natur.

De kräva av överstyrelsens ledamöter ett fortgående studium av de pedagogiska

spörsmålen och ett uppmärksamt aktgivande på de samhälleliga och ekonomiska

förhållanden, av vilka skolan mer eller mindre är beroende, kör sin utredning

inom överstyrelsen förutsätta hithörande ärenden gemensamma överläggningar

mellan ledamöterna, ofta även förhandlingar med myndigheter och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Folkskolan.

enskilda. Om oek eu central skolstyrelse måste få att handlägga eu stor

mängd ärenden av blott expeditionell natur, komma utredningarna av de

principiella pedagogiska spörsmålen helt visst att ställa de största anspråken

på ledamöternas omdömesförmåga och arbetsduglighet.

Eu blivande skolöverstyrelses arbete av nu ifrågavarande art skall

slutligen taga sig uttryck i skriftliga utlåtanden och förslag, ofta i förslag

till för skolväsendet normerande författningar. I det hela torde allt

det förberedande arbetet för den fortgående skollagstiftningen på folkundervisningens

område såväl till form som innehåll komma att tillhöra

överstyrelsen, vare sig denna därvid är initiativtagande eller av Kung].

Maj:t i remissväg eller annorledes erhåller uppdrag. Såsom förberedande

författningsarbete komma givetvis ej blott pedagogiska utan jämväl eu

hel del till folkundervisningsväsendet hörande juridiska oeh ekonomiska

frågor under överstyrelsens handläggning.

Folk
skoleinspek
tionen.

Vad så folkskoleinspektionen angår, är det självfallet, att

dess ledning måste höra till en central skolstyrelses uppgifter.

Den inspektion, som kommittén i annat sammanhang vill föreslå, kan

icke vinna den effektivitet, som med densamma åsyftas, därest den

ej sammanhålles i en central myndighets hand. Å andra sidan är det för

den övervakande, ledande och främjande verksamhet, som en överstyrelse

bör utöva, ett väsentligt villkor, att överstyrelsen genom inspektörerna kominer

i mångsidig oeh livlig beröring med skolorna ute i landet. Detta så

mycket mera, som det vid skolväsendets och undervisningens anordning allestädes

gäller att taga hänsyn till de lokala förhållandena och överstyrelsen

förnämligast genom inspektörerna vinner eu närmare kännedom om skolor
-

nas tillstånd i landets olika delar. Det är därför oek nödvändigt, ej blott

att inspektörerna inför överstyrelsen redovisa för sin verksamhet utan även

att överstyrelsen träder i omedelbar personlig förbindelse med inspektörerna

och att ett samarbete mellan dessa och överstyrelsen kommer till stånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Allmänna uppfostrings-, undervisnings- samt inspektionsfrågor. 4f>

Främst genom sammankomster med inspektörerna, i viss mån ilven genom

besök av vederbörande styrelseledamöter i inspektionsområdena bör överstyrelsen

söka att följa inspektörernas verksamhet, tillgodogöra sig de erfarenheter,

som av dem vunnits, och med ledning därav meddela dem de

råd och anvisningar, som kunna vara behövliga.

Folkskoleinspektionen är emellertid icke att betrakta allenast från

synpunkten av eu central skolstyrelses verksamhet. Om ett verkligt samarbete

mellan folkskoleinspektörerna och den centrala styrelsen är behövligt,

så är ett sådant för skolväsendets bästa ej mindre av nöden i fråga

om inspektörerna å ena sidan och de lokala myndigheterna samt distriktsstyrelserna

å den andra. Det framgår av vad kommittén förut yttrat angående

frågan om mellanin stanserna, att enligt kommitténs förslag domkapitlen

även framgent skola utöva tillsyn över folkskoleväsendet, avgiva

utlåtande i många av dess angelägenheter och i vissa hänseenden äga

beslutanderätt i fråga om dess ledning. 1 överensstämmelse härmed

böra då ock domkapitlen enligt kommitténs mening framgent pa

samma sätt som för närvarande äga tillgång till det bistånd, som

folkskoleinspektörerna genom sin sakkännedom kunna giva.

5. Frågor angående läroplan, undervisningsmateriell, läroböcker

m. m.

Kommittén vill i det följande upptaga några undervisningsfrågor,

vilka med hänsyn till spörsmålet om den administrativa behandlingen

kräva särskild uppmärksamhet, nämligen frågor angående läroplan, undervisningsmateriell,

läroböcker och läsordning, och sedermera i en särskild

avdelning yttra sig angående frågan om kristendomsundervisningen.

Till viktigare undervisningsfrågor höra i främsta rummet de med Läroplan.

varandra nära sammanhängande frågorna om timplan och kursplan, i folkskolestadgan

sammanfattade under beteckning läroplan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt nu gällande folkskolestadga (§ 9: 2) skall skolrådet med ledning

av den för undervisningen i rikets folkskolor och småskolor utgivna normalplan

för varje skola upprätta läroplan, omfattande antalet klasser, i

vilka barnen böra med avseende på sina olika framsteg vara indelade,

ävensom läroämnen och lärokurser för de särskilda klasserna. Ehuru

det icke uttryckligen säges, förutsätter en dylik plan även fördelningen

på de olika läro- och övningsämnena av de till undervisningen

anslagna veckotimmarna. Såsom sålunda synes, utgå de nuvarande bestämmelserna

från förefintligheten av en för hela riket gällande normalplan

men förutsätta tillika, att denna är avsedd att gälla endast till ledningoch

att det följaktligen står de lokala skolmyndigheterna öppet att vidtaga

önskvärda jämkningar i normalplanen. Då emellertid å ena sidan

dessa jämkningar kunna avse för skolarbetet så betydelsefulla frågor som

timfördelningen mellan de olika ämnena, innehållet i lärokurserna och dettas

fördelning på olika årsklasser samt å andra sidan inga bestämda gränser

finnas angivna för de lokala myndigheternas befogenhet beträffande eventuella

avvikelser från normalplanen och då läroplanen är av konstitutiv betydelse

för hela skolarbetet, synes det kommittén uppenbart, att densamma

bör komma under skolöverstyrelsens omprövning.

Detta överensstämmer ock med den principiella uppdelning av skolärendena

efter deras natur, som kommittén funnit böra läggas till grund

för deras administrativa behandling. Ty visserligen bör läroplanen i åtskilliga

avseenden röna inverkan av ortsförhållahdena, men de olikheter

mellan olika skolors läroplaner, som av sådan orsak uppstå, komma i allmänhet

att hänföra sig till vissa typer, vilka låta bedöma sig ur allmänna

pedagogiska grunder. Och vad sådana avvikelser från normalplanen beträffar,

som bero av personliga önskningar och åsikter hos vederbörande

lokala skolstyrelser, böra dylika så långt möjligt respekteras, men på samma

gång bör ock tillses, att de ej antaga en omfattning, som måste anses stå i

strid med skolans allmänna uppfostringsprinciper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Frågor angående läroplan, undervisningsmateriell m. in. 47

Såsom i det följande (sid. 60) skall visas, har kommittén föreslagit, att

läroplanen i allmänhet skulle komina att sammanföras med vissa andra bestämmelser

rörande skolarbetet och erhålla följande administrativa behandling.

Det av den lokala myndigheten i samråd med lärarna uppgjorda

förslaget till läroplan insändes till folkskoleinspektören. Skulle

inspektören vid verkställd prövning finna anledning till anmärkning,

bör han giva den lokala myndigheten del därav. På denna väg torde

i de ojämförligen flesta fallen den rättelse, som åstundas, stå att vinna.

Sedan inspektören avslutat eventuella förhandlingar med den lokala myndigheten,

insänder han jämte eget yttrande den föreslagna läroplanen till

vederbörande domkapitel, som i sin ordning har att underkasta densamma

granskning, varefter domkapitlet jämväl med eget yttrande insänder

läroplansförslaget till överstyrelsen, som har att slutligen

pröva och fastställa detsamma.

Mot den nu föreslagna anordningen torde anmärkas, att den kan

bliva hinderlig för eu önskvärd rörlighet hos läroplanen. Då emellertid

smärre avvikelser från den en gång fastställda planen givetvis böra vara

den lokala skolmyndigheten medgivna, torde någon större fara i det ifrågavarande

hänseendet icke komma att förefinnas. Kommittén skall i annat

sammanhang återkomma till frågan om läroplanens behandling.

Bland skolärenden med övervägande pedagogisk innebörd av allmän

art äro ock att särskilt framhålla de i det föregående berörda ärendena angående

undervisningsmateriell: böcker, kartor samt åskådnings- och arbetsmedel

för undervisningen i naturkunnighet och andra läroämnen. Då eu

ändamålsenlig materiell utgör ett huvudsakligt villkor för en god skolundervisning,

bör det bliva en viktig uppgift för skolöverstyrelsen att

söka sörja för att skolorna bliva i tillfälle att förvärva god och prisbillig

sådan. Utan att närmare ingå på frågan om de sätt och medel, som

härvid kunna stå överstyrelsen till buds, vill kommittén här blott erinra om

Undervisning

smateriell.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

48

önskvärdheten av att överstyrelsen söker främja strävandena att bringa till

stånd utställningar av materiell samt om nödvändigheten av att folkskoleinspektörerna

få grundlig kännedom om den materiell, som för skolornas

behov finnes tillgänglig, och att den erfarenhet angående den i bruk varande

materiellen, som av dem samlas, kommer överstyrelsen till godo. Det kan

ock erinras om att överstyrelsen bör med seminarierna och inspektörerna

samverka till att uppmuntra skolornas lärare och lärarinnor att själva bidraga

till åstadkommandet av en del för undervisningen behövliga enklare

hjälpmedel och att därvid, i den mån sig göra låter, anlita sina lärjungars

medverkan. <

Slutligen bör överstyrelsen upprätta och sprida förteckningar över

för folkskolorna lämplig undervisningsmateriell. Dylika förteckningar upprättas

och spridas för närvarande genom folkskolebyrån i ecklesiastikdepartementet,

vars chef jämväl förvaltar det anslag, som allt sedan år

1859 årligen utgått i syfte att bereda skoldistrikten möjlighet att till nedsatt

pris förvärva för skolorna behövlig materiell. De ifrågavarande förteckningarna

upptaga nu jämväl sådan materiell, som tack vare detta

anslag kan genom departementets bemedling erhållas till nedsatt pris.

Skolråden insända till departementet rekvisitioner såväl av sådan som av

annan å förteckningarna upptagen materiell, vilka rekvisitioner genom

folkskolebyrån expedieras. Ifrågavarande ärenden uppgå varje år till ett

synnerligen stort antal. Då upprättandet av dt* nämnda förteckningarna

är ett arbete, som nära hör tillsamman med frågor angående läroplanen

och undervisningen i övrigt, är det givetvis lämpligt, att omsorgen

därom lägges på skolöverstyrelsen samt att då även förvaltningen

av det nämnda anslaget jämte den därmed förenade expeditionen

dit överföres.

Vad särskilt frågan om läroböcker beträffar, övergår kommittén härmed

till densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågor angående läroplan, undervisningsmateriell in. in.

41)

Enligt nu gällande bestämmelser tillkommer det den lokala skol- Lärobormyndigheten

att bestämma vilka läroböcker, som skola vid skolarbetet läsordning.

användas. Undantag härifrån gör endast den till bruk vid undervisningen

i kristendomskunskap av Kungl. Maj:t antagna »utveckligen av Luthers

lilla katekes». Vad beträffar läroböcker i andra ämnen än i kristendomskunskap,

om vilket ämne kommittén längre fram kommer att närmare

yttra sig, har kommittén icke tänkt sig, att någon ändring

skulle ske i den hittillsvarande anordningen. Beslut om ny lärobok

bör dock inom viss föreskriven tid delgivas vederbörande inspektör.

Liknande bestämmelser som beträffande läroböcker synas

allt fortfarande böra gälla i fråga om den i folkskolestadgan § 14:i,2

omnämnda läsordningen. De allmänna grunder, som böra iakttagas såväl

ifråga om de dagliga arbetstimmarnas antal och fördelning som beträffande

nödig hänsyn till det mer eller mindre ansträngande arbete, som läro- och

övningsämnen kunna ställa på lärjungarna, böra vara i folkskolestadgan närmare

angivna. Tillämpningen av dessa, sådan den betingas av lokala

hänsyn, synes böra överlåtas åt de lokala myndigheterna att efter förslag av

vederbörande lärare definitivt fastställa. Till vederbörande inspektörs kännedom

bör den fastställda läsordningen likaledes inom viss föreskriven tid insändas.

Då kommittén sålunda föreslår, att det fortfarande skulle tillkomma

de lokala myndigheterna att definitivt såväl fastställa läsordning

som besluta beträffande val av läroböcker, är det dock ingalunda kommitténs

mening, att vare sig inspektörerna eller överstyrelsen skulle ställas utanför

allt inflytande på detta för undervisningen mycket viktiga område. Vad

inspektörerna beträffar, är det uppenbarligen en av deras mera betydelsefulla

uppgifter att göra sig underrättade om de uppgjorda läsordningarnas

ändamålsenlighet och de använda läroböckernas lämplighet samt att i båda

avseendena lämna vederbörliga råd och upplysningar.

Att anstalter böra träffas i syfte, att skolöverstyrelsen genom inspektörerna

alltjämt hålles i kunskap om vad av större betydelse på nu

7—122443. Folkunder v.•‘kom. bet. 11.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Folkskolan.

senast ’ berörda område försiggår, ligger i öppen dag. Särskilt i fråga

om läroböckerna bör överstyrelsen låta sig angeläget vara att såväl med

noggrannhet följa utvecklingen i dess helhet på detta område som ock att

på lämpligt sätt lämna vederbörande lärare ocli skolstyrelser ledning i

fråga om val av böcker.

Då kommittén sålunda både rörande läroböcker och läsordning inskränkt

sig till att förorda, att beslut i dessa frågor böra anmälas hos vederbörande

inspektör, har kommittén visserligen icke förbisett, att det skulle kunna

ifrågasättas, huruvida icke närmare bestämmelser kunde erfordras beträffande

den befogenhet, som borde tillkomma inspektörerna, därest de funne anledning

till att önska ändring i de fattade besluten. Kommittén föreställer sig

emellertid, att de allra flesta ändringar, som kunna på nu ifrågavarande områden

visa sig önskvärda, utan större svårighet låta sig åvägabringa på förhandlingens

väg. Därför har ej kommittén ansett sig böra upptaga frågan, i

vad mån någon beslutanderätt i hithörande frågor skulle kunna tänkas eventuellt

böra tilläggas överordnade myndigheter. Skulle emellertid i framtiden

erfarenheten visa, att närmare bestämmelser härutinnan erfordras, bör frågan

därom tagas i övervägande. Och så mycket lättare torde detta

låta sig göra, som man då kan antagas hava vunnit vissa erfarenheter

för tillgodoseendet av den lämpligaste formen för ordnandet av dessa

frågor.

6. Kristendomsundervisningen.

Kommittén har, såsom på upprepade ställen i detta betänkande

redan framhållits, tänkt sig såsom en av den blivande skolöverstyrelsens

viktigaste uppgifter att hava uppsikt över undervisningen vid de överstyrelsen

underlydande läroanstalterna. Kommittén har därvid avsett

samtliga de i dessa läroanstalter förekommande kunskaps- och övningsämnena.

Såväl på grund av det enhetliga mål, som undervisningen vid en och

samma läroanstalt måste äga, som ock med hänsyn till det inbördes för
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kristendomsundervisnin gen.

51

hållande, i

bart, att den centrala ledningen skulle kunna ställas utanför

någon del eller gren av den .undervisning, soin vid de underlydande*

anstalterna bedrives. Kommittén har därför icke ansett sig

beträffande ämnet kristendomskunskap kunna föreslå någon i nämnda avseende

avvikande ställning. Erfarenheter från andra länder giva också

otvetydigt vid handen, att varje försök att giva detta ämne en särställning

vare sig ifråga om uppsikten över undervisningen eller ifråga om denna

undervisnings överlämnande åt lärarkrafter, vilka stå mer eller mindre

främmande för skolans övriga arbete och de allmänna undervisningssynpunkter,

som därvid göra sig gällande, i främsta rummet länder ämnet

självt till men. Skall kristendomsämnet verkligen kunna komma att vid

skolarbetet uppskattas och handhavas på ett sätt, som motsvarar dess enastående

betydelse för de ungas fostran, måste det med nödvändighet fa

ingå som ett levande och organiskt moment i undervisningen över huvud.

Härmed skall emellertid icke vara sagt, att undervisningen i kristendomskunskap

icke i vissa avseenden kan komma att påkalla åtgärder, vilka

icke behöva ifrågasättas beträffande övriga ämnen. Detta betingas i främsta

rummet av skolans förhållande till kyrkan och den omvårdnad om kristendomsundervisningen,

som åligger denna senare, liksom ock av ämnets egen

natur och den ställning ämnet måste intaga på grund därav, att det på

ett helt annat sätt än andra läroämnen berör det personliga livet och

därmed sammanhängande frågor.

För tillvaratagande av de intressen, som kyrkan har att ifråga om

ungdomens religiöst-sedliga fostran bevaka, förefinnas för närvarande vid

ledningen och förvaltningen av vårt skolväsen vissa hävdvunna anordningar.

Sålunda är pastor självskriven ordförande i skolråd, och i folkskolestyrelse

i stad skall vederbörande prästerskap vara representerat. 1 dessa avseenden har

kommittén icke haft anledning att föreslå någon ändring. T fråga om

den tillsyn över kristendoinsundervisningen, som enligt § 63 av folkskole
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

52

stadgan tillkommer prästerskapet, ifrågasätter kommittén ej heller någon

ändring. Den biskoparna enligt kyrkolagen kap. 24 § 3 tillkommande

uppsikten över stiftens skolor beröres över huvud icke av kommitténs förslag.

Vad angår kurser och läroplan för ämnet kristendomskunslvap, förutsätter

kommittén, att Kung]. Maj:t kommer att vid utfärdande av mera

allmänna bestämmelser i vissa frågor, särskilt beträffande normalplan, på

hittills övligt sätt inhämta yttranden. Vad åter beträffar de speciella

läroplaner, som på grundval av gällande normalplan uppgöras för de

särskilda skoldistrikten, har kommittén, såsom här ovan närmare utförts,

tänkt sig, att dessa i sin helhet, alltså även beträffande ämnet kristendomskunskap,

skulle, efter folkskoleinspektörens yttrande, granskas av

vederbörande domkapitel och därefter med domkapitlets utlåtande insändas

till överstyrelsen för att av denna prövas och fastställas. Till frågan,

huruvida överstyrelsen vid förevarande prövning bör beredas tillfälle att inhämta

yttrande från särskilda sakkunniga, återkommer kommittén här nedan.

Vad slutligen beträffar läroböcker i kristendomskunskap, hav kommittén

icke haft anledning att föreslå ändring i sättet för antagande av lärobok,

motsvarande den nuvarande av Kungl. Maj:t fastställda »utvecklingen av

Luthers lilla katekes». I fråga om antagande åter av övriga läroböcker i

kristendomskunskap, som kunna förekomma till användning i folkskolan och

dess överbyggnader, bär kommittén tänkt sig, för tillgodoseende så allsidigt

som möjligt av de intressen, som härvid kunna förefinnas, eu anordning

motsvarande den, som för närvarande tillämpas beträffande läroböcker i

detta ämne vid de allmänna läroverken och som där visat sig ändamålsenlig.

Närmare bestämmelser härom innefattas i kungl. kungörelsen den 6 juli

1907 angående bestämmandet av läroböcker i kristendom vid de allmänna

läroverken. I sagda kungörelse stadgas i fråga om införande av sådan lärobok

i kristendom, som ej förut är vid annat allmänt läroverk antagen eller

som utgör väsentligen förändrad upplaga av förut använd lärobok, att då

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kristendomsundervisningen.

53

förslag om sådan lärobok göres hos läroverksöverstyrelsen, överstyrelsen

skall, innan den fattar beslut i ärendet, över förslaget inhämta yttrande av

en sakkunnig nämnd, bestående av en biskop, två teologie professorer samt

två kristendomslärare vid allmänt läroverk, nämligen en lektor och eu

adjunkt, samtliga utsedda, på sätt i kungörelsen angives, av sina respektive

korporationer eller kårer. Godkänner nämndens flertal förslaget, möter ej hinder

för överstyrelsen att medgiva den föreslagna boken till användning. Finner

däremot överstyrelsen sig böra medgiva användning av lärobok, vars antagande

flertalet av de sakkunnige, avstyrkt, skall ärendet underställas Kungl. Maj:t.

I överensstämmelse med denna anordning har kommittén tänkt sig, att

vid antagande av lärobok i kristendomskunskap meddelande om det av vederbörande

lokala skolstyrelser fattade beslutet skall insändas till vederbörande

domkapitel, som genom skolöverstyrelsens försorg bör hållas i kännedom om

de vid landets allmänna skolor redan i bruk varande läroböckerna i kristendomskunskap.

; Finner domkapitlet, att den föreslagna läroboken ej förut använts

eller att den utgör väsentligen förändrad upplaga av förut använd

lärobok, skall domkapitlet med eget och vederbörande inspektörs yttrande

översända förslaget till överstyrelsen, som har att därmed förfara i full

överensstämmelse med vad som enligt ovanberörda kungörelse gäller i fråga om

läroböcker i kristendomskunskap vid de allmänna läroverken. Kommittén

föreställer sig, att samma nämnd, som fungerar i fråga om sistnämnda läroböcker,

även bör kunna få i uppdrag att pröva läroböcker avsedda till bruk

vid folkskolcundervisningen. För tillgodoseende av de särskilda undervisningsintressen,

som härvid tillkomma, synes nämnden dock böra erhålla eu

mot den vidgade uppgiften svarande mera allsidig sammansättning. Med

hänvisning till den sammansättning, som givits åt den av Kungl. Maj:t år

1911 tillsatta nämnden för granskning av förslag till läroböcker i den kristna

tros- och sedeläran,1) och med erinran därom, att kommittén i sitt betänkande

l) Denna nämnd består för närvarande av en biskop som ordförande, eu teologie professor,

en f. d. byråchef i ecklesiastikdepartementet, en kyrkoherde, en adjunkt i kristendom vid allmänt

läroverk och en överlärare vid folkskola.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Folkskolan.

angående folkskoleseininarierna föreslagit, att vid införandet av ny lårobok i

kristendomskunskap vid dessa läroanstalter ett liknande tillvägagångssätt

borde komma till användning som det i fråga om de allmänna läroverken

bestämda, vill kommittén framkasta den tanken, att nu ifrågavarande nämnd,

därest densamma skulle komma att avses ej blott för de allmänna läroverken

utan även för seminarier och folkskolor samt folkskolornas överbyggnader,

lämpligen borde bestå, förutom av biskopen och de två teologie

professorerna, av eu lektor i kristendom vid allmänt läroverk, en adjunkt

i kristendom vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, en kyrkoherde

och en vid folkskola eller någon av folkskolans överbyggnader anställd lärare,

till vars lärarverksamhet hörde undervisning i kristendomskunskap. De

sistnämnda båda ledamöterna torde med hänsyn till motsvarande korporationers

stora numerär knappast kunna väljas av dessa utan böra utses av

Ivungl. Maj:t, som även torde böra för varje gång bestämma, huruvida den

adjunkt i kristendom, vilken skulle vara ledamot av nämnden, bör utses

av läroverkens eller av seminariernas kristendomslärare.

Innan kommittén lämnar frågan om läroböckerna, anser sig kommittén

böra erinra om, hurusom det nu föreslagna tillvägagångssättet

icke kommer att i något avseende rubba skolrådens befogenhet att till bruk

vid kristendomsundervisningen antaga vilken som helst av de talrika redan

i användning varande läroböckerna, såvida läroboken ej i den föreliggande

upplagan undergått en så väsentlig förändring, att den närmar sig karaktären

av en ny bok. Kommittén vill också framhålla, hurusom eu alldeles

ny lärobok, sedan den inom ett enda skoldistrikt godkänts till användning,

i och med detsamma är medgiven inom samtliga övriga distrikt, vilkas

skolstyrelser önska dess införande. Oaktat det stora antalet läroanstalter,

som komma att beröras av den föreslagna anordningen, torde därför de fall,

då den av kommittén föreslagna nämnden skulle komma att tagas i anspråk,

bliva jämförelsevis få.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kristendomsundervisningen.

5f>

Den nu berörda sakkunnignämnden torde icke blott beträffande läroböcker

utan även i andra frågor rörande kristendomsundervisningen kunna

komma att med sin sakkunskap stödja skolöverstyrelsen. Så synes överstyrelsen

böra äga befogenhet att, när så kan påkallas, inhämta nämndens

yttrande angående, bland annat, läroplan och lärokurser för ämnet kristendomskunskap

vid folkskolorna, liksom det ock torde få anses självfallet, att

förslag till normalplansbestämmelser underställas nämndens prövning.

Enligt de bestämmelser, som gälla för den nu förefintliga sakkunnignämnden

vid de allmänna läroverken, kan nämndens yttrande inhämtas

antingen på det sätt, att en var av nämndens ledamöter för sig avgiver

särskilt yttrande — en form, som beträffande de allmänna läroverken hittills

uteslutande kommit till användning — eller ock efter nämndens sammankallande,

vilket senare bestämmes av Kung]. Maj:t efter förslag av

överstyrelsen, eller ock, när minst tre av de sakkunniga sig därom förenat.

Kommittén anser, att enahanda bestämmelser böra givas rörande nämndens

uppgifter i fråga om folkundervisningen. Det synes kommittén också

lämpligt, att, därest från nämnden själv skulle finnas anledning framföra

önskemål eller förslag i ett eller annat avseende beträffande kristendomsundervisningen,

sådant må kunna ske i form av hänvändning till överstyrelsen

eller Kungl. Maj:t.

Liksom den hittillsvarande sakkunnignämnden för läroböcker vid de

allmänna läroverken visat sig kunna träda i ett gott samarbete med läroverksöverstyrelsen,

på samma gång den på ett sätt, som icke, såvitt kommittén

känner, givit anledning till missnöje, tillvaratagit de intressen, för

vilkas bevarande den tillkommit, så föreställer sig ock kommittén, att den

motsvarande anordningen i fråga om kristendomsundervisningen inom folkskolans

område, som kommittén nu till sina grunddrag framställt, skulle

komma att lända till gemensam båtnad för folkskolans arbete och den

allmänna religionsvården i landet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Folkskolan.

De nuvarande

reglementena.

7. Skolreglementena.

I det föregående har kommittén redogjort för i vad mån ärendenas

olika natur synts böra föranleda, att deras handläggning och avgörande

förläggas till den ena eller andra myndigheten. Kommittén har tillika

mera i detalj redogjort för huru de uppställda principerna synas böra

tillämpas på de olika slagen av ärenden. Det återstår nu i detta sammanhang

att till behandling upptaga frågan om de nuvarande skolregle
mentena

samt tillse, i vad mån de i det föregående framställda förslagen

kunna komina att öva inflytande på uppställningen och behandlingen av

dessa.

Enligt nu gällande folkskolestadga skall för varje skoldistrikt finnas

ett reglemente. Beträffande innehållet av detsamma lämnas i § 10 av

samma stadga följande föreskrift: »Reglementet skall innehålla dels bestämmelser

om folkskoleväsendets allmänna anordning inom distriktet, indelning

i områden och rotar, lärotider, intagning i skola, flyttning inom skola

och avgång därifrån samt fortsatt undervisning, dels nödiga föreskrifter

om undervisning, ordning och tukt samt om lärares skyldigheter ävensom

vad mera till skolornas behöriga vård och förvaltning hör, dels ock för

varje särskild skola det huvudsakliga av dess läroplan.»

För att bilda sig en föreställning om det sätt, på vilket nu anförda

bestämmelse i allmänhet tillämpas, har kommittén genomgått och granskat

såväl de för de olika stiften gällande så kallade normalreglementena, där

sådana finnas, som ock ett stort antal vanliga reglementen från olika skoldistrikt

i riket. Kommittén har därvid funnit, att den förnämsta skiljaktigheten

ur formell synpunkt mellan de olika reglementena består dels i den större

eller mindre rikedomen på detaljer, dels ock i det sätt, på vilket bestämmelsen

om läroplanens intagande i reglementet tillämpas. Under det att

i sistnämnda avseende vissa reglementen upptaga läroplanen i det närmaste

s. 57 Kontrollera mot PDF

Skolreglementena.

57

tullständig och andra åter i närmare anslutning till folkskolestadgans

bestämmelse endast meddela det huvudsakliga av densamma, saknas den

åter helt och hållet i vissa andra. Bortsett från nu antydda olikheter

förete reglementena i det väsentliga ett gemensamt, innehåll, som nära

ansluter sig till folkskolestadgans här ovan anförda bestämmelse. Vid

närmare granskning av detta innehåll, har kommittén funnit, att vissa bestämmelser

äro av så allmängiltig natur, att de svnas böra intagas i folkskolestadgan.

Vidare har kommittén i reglementena funnit en del föreskrifter

av så underordnad och lokal natur, att de av detta skäl knappast

synas böra inrymmas i reglementena. Det återstående och huvudsakliga

innehållet i reglementena låter sig uppdela i två huvudgrupper av ärenden,

av vilka vardera äger sin motsvarighet i de två olika slag av ärenden, för

vilka kommittén i det föregående (sid. 34 ff.) närmare redogjort. Sålunda

utgöres den ena huvudgruppen av stadganden rörande folkskoleväsendets allmänna

anordning inom de olika distrikten samt rörande lärotider, allt ärenden,

om vilka det enligt gällande författningar tillkommer kyrkostämma att

besluta, såvida icke enligt kungl. kungörelsen den 11 september 1909 rörande

tillämpning i vissa städer av gällande folkskolestadga in. fl. författningar

annorlunda är föreskrivet. Reglementenas andra huvuddel avser det

arbete, som i skolorna bedrives, samt vad i övrigt är att iakttaga beträffande

skolornas behöriga vård och förvaltning. Bestämmelserna i sistnämnda

huvuddel äro alltså, såsom synes, av övervägande pedagogiskt innehåll. I

I överensstämmelse med den allmänna gruppering av ärendena, som Förslag n» - kommittén i det föregående angivit, skulle de ärenden, som avses i reg-Mning år - lementenas här ovan angivna första huvudgrupp, falla under distrikt - nrfJinnetiAit.

styrelsernas granskning och slutliga avgörande, under det att en blivande

överstyrelse skulle hava att slutbehandla de ärenden, som tillhöra

den senare av de båda stora huvudgrupperna. För att nu bringa handläggningen

av det innehåll, som för närvarande ingår i skolreglemen
-

8—122443. Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

58

tena, till överensstämmelse med det förslag kommittén sålunda framlagt,

har kommittén ansett sig böra föreslå, att sagda innehåll för framtiden

fördelas på två skilda bestämmelseurkunder. Av dessa skulle

den ena få ett innehåll, som i huvudsak sammanfölle med vad som innefattas

i den här ovan berörda första huvudgruppen av de nuvarande reglementenas

innehåll, d. v. s. stadganden angående skolväsendets allmänna anordning

o

och angående lärotider. Åt denna urkund synes lämpligen namnet reglemente

fortfarande böra förbehållas. Den andra av de båda urkunderna

skulle komma att omfatta de i reglementena för närvarande förekommande

stadgandena av mera pedagogisk natur, varvid kommittén tänkt sig, att

de för de olika distriktens skolor gällande läroplanerna här skulle mera

fullständigt inrymmas. Den nu senast berörda bestämmelseurkunden

synes kommittén lämpligen kunna betecknas såsom den för distriktets

skolor gällande undervisningsordningen. De smärre föreskrifter åter av en

mer underordnad betydelse, vilka avse rent lokala förvaltnings- och regleringsbestyr,

hava synts kommittén böra sammanfattas under benämningen

lokala skolbestämrnelser.

Kommittén övergår nu till att något mera i detalj yttra sig om de

båda av kommittén sålunda föreslagna bestämmelseurkunderna.

Rcgle- Enligt vad här ovan blivit antytt, skulle för framtiden reglementet

men tena

enligt kom- komma att innefatta tvenne huvudgrupper av bestämmelser: dels

mittens förslag.

bestämmelser angående skolväsendets allmänna anordning, dels

ock bestämmelser angående lärotider.

I förstnämnda avseende skulle reglementets innehåll kunna komma

att röra sig om följande punkter: skoldistriktets indelning i skolområden

och skolrotar samt skolornas förläggning; olika slag av skolor (småskolor,

folkskolor, mindre folkskolor); de olika skoltyper, efter vilka skolorna äro

ordnade; skolornas indelning i klasser och parallellavdelningar; vissa former

av undervisning av fakultativ art, såsom undervisning i slöjd och hus
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Skolreglementena.

59

hållsgöromål; hjälpundervisning för svagt begåvade barn; behövliga lärarkrafter

för de olika slagen av skolor (manliga och kvinnliga, ordinarie

och extra ordinarie, övningslärare); antalet lärjungar på varje lärare; för

den lokala ledningen av distriktets skolor eventuellt anställda överlärare

och inspektörer. Av dessa punkter böra vissa givetvis alltid förekomma

i reglementena, andra åter bliva beroende av särskilda lokala förhållanden.

I fråo-a om lärotiderna skulle reglementets bestämmelser komma

att avse följande punkter: den årliga undervisningstidens längd i de

olika slagen av skolor ävensom densammas utsträckning utöver åtta må
o
nader;

undervisningstidens fördelning på terminer; undervisningsdagarnas

antal i veckan samt antalet undervisningstimmar om dagen; årliga lovdagar;

återläsning av förlorad tid. Hit kunna ock hänföras bestämmelser

angående barns ålder vid intagning i skolan.

Med hänsyn till beskaffenheten av åtskilliga av de bestämmelser, som

sålunda skulle kunna komma att ingå i ett reglemente, synes det praktiskt

lämpligt, att i reglementet uttryckligen angives, att detsamma i tillämpliga

delar skall gälla även för eventuella nya. eller förändrade förhållanden.

Genom ett dylikt angivande förebygges, att mindre omfattande förändringar

i de förhållanden, som reglementet avser, behöva nödvändiggöra förändringar

i detsamma.

Vad nu angår formen för reglementenas uppgörande och fastställande,

har kommittén, i överensstämmelse med de av kommittén i sådant

avseende här ovan uttalade grundsatser, tänkt sig följande tillvägagångssätt.

Förslag till reglemente upprättas av vederbörande lokala

skolmyndighet, efter lärarpersonalens hörande och sedan kyrkostämman

fattat erforderliga beslut. Härefter har vederbörande

folkskoleinspektör att underkasta förslaget granskning, varefter

det av domkapitlet slutligen prövas och fastställes. Det av domkapitlet

fastställda reglementet insändes till överstyrelsen för kännedom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

Unilervisningsordning.

fiO

Kommittén övergår nu till den andra av de båda bestämmelseurkunder,

vilka enligt kommitténs förslag böra finnas för skolorna inom.

varje skoldistrikt. Såsom kommittén förut föreslagit, skulle denna urkund

innefatta närmare bestämmelser angående undervisningen

inom distriktets skolor och därmed närmast sammanhörande

frågor. Till dessa bestämmelser skulle i främsta rummet höra efter distriktets

lokala förhållanden lämpade tim- och kursplaner, uppgjorda med

ledning av gällande normalplan och i anslutning till det för distriktets

skolor fastställda reglementet, eller med andra ord en fullständig läroplan.

Vidare skulle undervisningordningen innefatta närmare bestämmelser rörande

ordning och tukt, såsom vissa bestämmelser angående lärjungarnas

åligganden samt om formerna för tillrättavisning och bestraffning av lärjungarna.

Därtill skulle vidare komma föreskrifter om skolplikt och skolgång,

såsom bestämmelser rörande sådana fall, då skol pliktigt barn utebliver

från inskrivning, rörande intagning av lärjunge under pågående termin

och rörande barn, som under pågående läsår inflyttar till distriktet. Till

samma grupp av föreskrifter skulle vidare höra bestämmelser om vad

som menas med giltigt förfall, om beviljande av ledighet för lärjunge

♦

under pågående läsår samt om åtgärder i vissa fall, då barn försummar

sin skolgång. Hit skulle även höra bestämmelser om grunderna för lärjunges

flyttning till högre klass, om betyg vid flyttning till annan skola

samt om lärjungarnas avgång enligt folkskolestadgans §§ 47 och 48.

Slutligen skulle till undervisningsordningen fogas vissa stadganden av

mera instruktionsmässig natur, såsom om lärares åligganden, om tjänstledighet,

om lärarkollegium, om förande av skolans anteckningsböcker samt,,

i distrikt där folkskoleinspektör, överlärare eller skolläkare äro anställda,,

närmare instruktioner för dessa. Skulle, utöver vad i folkskolestadgan § 44

angående skolnämnd och tillsyningsmån stadgas, ytterligare bestämmelser

erfordras, synas även dessa böra fogas till undervisningsordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolreglementena.

(51

Beträffande sättet för undervisningsordningens uppgörande och stadfästande

skulle, i överensstämmelse med vad kommittén här ovan antytt,

■sagda ordning uppgöras av vederbörande lokala skolmyndighet

•efter lärarpersonalens hörande samt därefter insändas till folkskoleinspektören,

som skulle med eget yttrande översända densamma

till domkapitlet. Sedan undervisningsordningen av domkapitlet

blivit granskad, skulle det tillkomma domkapitlet att

■överlämna densamma med eget yttrande till överstyrelsen, som

skulle underkasta densamma slutlig prövning och giva den fastställelse.

Om de fastställda undervisningsordningarna skulle domkapitlen

•erhålla kännedom.

Såsom ovan angivits, har kommittén från reglementena velat utsöndra

en del nu däri förekommande bestämmelser av mera underordnad betydelse,

vilka avse rent lokala förvaltnings- och regleringsbestyr.

Kommittén håller nämligen före, att dessa bestämmelser tillsamman med

andra, som kunna påkallas av de lokala förhållandena, lämpligast borde

•överlämnas åt de lokala skolmyndigheternas omedelbara omsorg

och sålunda ej dragas under en högre myndighets1 prövning.

I det föregående har kommittén föreslagit, att dessa bestämmelser

inom respektive distrikt skulle sammanföras till ett helt under benämningen

lokala skol bestämm elser.

För att giva en antydan om innehållet i dessa lokala skolbestämmelser

vill kommittén anföra några av de viktigare av de stadganden, som

däri synas böra intagas. *

Sålunda bör exempelvis vad som i reglementet är stadgat angående

lärotider i de lokala skolbestämmelserna fullständigas med stadganden om

dagar för terminernas början och slut. Angående intagning av lärjungar

böra de lokala skolbestämmelserna innehålla föreskrift om inskrivning i vederbörande

skola, om dag för intagningen samt om kungörande av inskriv
-

Lokaln

skolbestäm

melser.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Folkskolan.

ningsdag. Under rubriken skolgång böra upptagas föreskrifter om målsmans

anmälningsskyldighet vid barns sjukdom samt de närmare bestämmelser

om sättet för beviljande av ledighet för lärjunge och om sättet för

erhållande av allmänt lov, vilka kunna vara behövliga till komplettering av

undervisningsordningens föreskrifter i samma frågor. Beträffande examen

(de i folkskolestadgan § 46 stadgade offentliga förhören) kunna upptagas bestämmelser

om sättet för anställande av examen och ledning av examen samt

om terminsbetygen och deras uppvisande för målsman. Under rubriken

lärare kunna t. ex. tillfogas stadganden om anmälningsskyldighet för lärare,

därest barn sakna böcker, och huru då skall förfaras, samt om rekvisition

av undervisningsmateriell och om materiellens och skolinventariernas vård.

Rörande ordning och tukt böra de lokala skolbestämmelserna innehålla de

närmare föreskrifter om vad lärjunge åligger, som kunna anses erforderliga

utöver vad som tinnes angivet i folkskolestadga och undervisningsordning.

Under rubriken skollokalerna böra upptagas bestämmelser rörande lokalernas

tillsyn och vård, såsom angående deras renhållning, uppvärmning, ventilation

och dylikt. Därest tillsy ning smän av annat slag än de i folkskolestadgan

nämnda åro vid skolorna anställda, synes instruktion för dem böra inflyta

i de lokala skolbestämmelserna. Dessa böra ock innehålla tjänsteföreskrifter

för vaktmästare, där sådan finnes. Slutligen torde bär ock kunna, om

så anses lämpligt, upptagas eu promemoria för skolrådets ledamöter; de i

de nuvarande reglementena ofta förekommande bestämmelserna angående

skolrådet, i allmänhet endast återgivande vad i gällande författning därom

finnes föreskrivet, tyckas visa, att eu dylik promemoria kan tänkas vara av

behovet påkallad. »

Av nu anförda exempel beträffande innehållet i de lokala skolbestämmelserna

torde framgå deras karaktär och den uppgift kommittén anser dem

böra fvlla. Givetvis bör i folkskolestadgan intagas föreskrift om förefintligheten

och konstituerandet av dylika bestämmelser. Innan skolrådet

s. 63 Kontrollera mot PDF

Skolreglementena.

63

fattar beslut i frågan, synes dock vederbörande inspektör böra beredas

tillfälle att taga kännedom om och yttra sig över det upprättade förslaget.

Såsom kommittén redan ovan antytt, har kommittén ansett sig

böra fästa uppmärksamheten vid ännu en omständighet. Vid den granskning

av innehållet i de nuvarande skolreglementena, som förut omnämnts,

har det icke undgått kommittén, att vissa partier av detta innehåll

äro av så allmängiltig betydelse, att de lämpligen borde inrymmas i

folkskolestadgan. Så är fallet t. ex. med vissa bestämmelser om lärares

tjänstledighet samt om överlärarinstitutionen vid de större skolorna och

om det samarbete mellan lärarna vid dessa skolor, som bör finnas. Vid

en revision av folkskolestadgan torde därför böra tillses, huruvida icke

en överflyttning till nämnda stadga skulle kunna äga rum i fråga om vissa

av de bestämmelser av mera generell art, som för närvarande pläga intagas

i skolreglementena.

8. Övriga ärenden.

Bland viktigare ärendesgrupper tillhörande folkskoleväsendet återstå

ännu några att nämna, vilka, ehuru de hänföra sig till skilda områden,

här må sammanföras, nämligen ärenden angående resestipendier för folkskollärare

och småskollärare, angående pensionsväsendet och angående skolstatistiken.

I

Kommittén berör längre fram (sid. 126) spörsmålet därom, huruvida

den fördelning av vissa anslag, som nu sker efter beslut av Kungl. Maj:t,

skulle kunna överlämnas till avgörande av den centrala skolstyrelsen, ett

spörsmål angående vilket kommittén av skäl, för vilka å anfört ställe

redogöres, ej finner sig böra framställa förslag. Vad nu särskilt anslaget

Överflyttning

till

folkskolestadgan

av

vissa bestämmelser.

Rese
stipendier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkskolan.

Pfusimis
(irenden.

Skol
statistiken.

(14

till resestipendier för folkskollärare och småskollärare beträffar, bestämmes

dess fördelning av Kungl. Maj:t, sedan domkapitlen, som mottaga ansökningshandlingarna,

inkommit med visst förslag. Skall stipendiefördelningen

fortfarande beslutas av Kungl. Maj:t, synes domkapitlens befattning med

ifrågavarande ärenden böra överflyttas på den centrala styrelsen; överlämnas

åter fördelningen åt denna, böra domkapitlen givetvis insända

vederbörliga förslag och handlingar till densamma i stället för till

Kungl. Maj:t.

Vad pensionsärendena beträffar, åligger det för närvarande domkapitlen

att till direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning lämna ''

uppgifter rörande förändringar inom den ordinarie lärarpersonalen vid

folkskolorna ävensom om e. o. folkskollärare in. fl. samt om småskollärare för

anteckning om deras delaktighet i småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Därjämte hava domkapitlen att till Kungl. Maj:t med eget

utlåtande översända till domkapitlen inkomna handlingar rörande understöd

åt äldre behövande folkskollärare och småskollärare av de medel, som

för sådant ändamål av Riksdagen på extra stat beviljats. Någon ändring

i nuvarande förhållanden synes med avseende på ifrågavarande ärenden ej

vara att vidtaga. < \ I

I fråga slutligen om statistiken vill kommittén framhålla vikten av

statistisk bearbetning av allt det material rörande folkundervisningen, som

måste komma att samlas hos den centrala ledningen, och behövligheten

för den föreslagna skolöverstyrelsen att hava den hjälpkälla, som statistiken

erbjuder, städse till hands. Då emellertid ordnandet av den officiella statistiken

över huvud är under utredning, anser sig kommittén ej närmare

kunna ingå på denna fråga. Så mycket vill kommittén likväl framhålla,

att, därest ej skolstatistiken kommer att förläggas till ett ifrågasatt centralt

statistiskt verk, det vore synnerligen önskvärt, att densamma ställ
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Övriga ärenden.

65

des i sådant samband med den föreslagna centrala skolstyrelsen, att

denna finge lätt och ständig tillgång till de uppgifter och sammanställningar,

som för dess arbete äro behövliga.

9. Skolväsendet för den lappska och den finsktalande befolkningen

i nordliga Sverige.

Från de nu gällande allmänna stadgandena om folkundervisningen Lappska

givas undantag för vissa delar av riket. Beträffande undervisningen ktskolvasendct

lappska allmogens barn finnas särskilda stadganden givna i reglementet för

Lappmarks ecklesiastikverk. över hithörande lappfolkskolor och kateketskolor

utövar vederbörande domkapitel en betydligt vidsträcktare myndighet,

än domkapitlen i övrigt hava över folkskolorna. Så skall vederbörande

domkapitel utnämna lärare vid nämnda skolor, antaga kateketer,

i vissa fall bevilja tjänstledighet för lärare och kateketer, förordna vikarie

för dem, bestämma angående ersättning åt vikarie samt bevilja avsked åt

lärare och entlediga kateketer. I fråga om den disciplinära myndigheten

äger domkapitlet i förekommande fall befogenhet att tilldela lärare varning

eller skilja honom från hans befattning. Vidare skall domkapitlet bestämma

angående så kallade frielever och kan, där förhållandena sådant påkalla,

medgiva erforderlig inskränkning i den stadgade årliga undervisningstiden.

Beträffande nödiga medel till löner, arvoden, pensioner m. m., som skola

utgå av anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, skall domkapitlet uppgöra

förslag; den slutliga bestämmanderätten ligger hos Kungl. Maj:t.

Slutligen har domkapitlet att i förekommande fall vidtaga nödiga åtgärder

för att lappskolebol må behörigen hävdas och underhållas, ävensom att ombesörja

anskaffandet åt vederbörande församlingar av böcker på lappska

språket. Likaledes lyder det i Murjek befintliga småskoleseminariet under

vederbörande domkapitels överinseende, och gälla därvid de närmare bestämmelser,

som äro givna i kungl. brev den 21 maj 1875.

9—122443. Folkunderv .-kom. bet. II.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Folkskolan.

Såsom härav synes, äger vederbörande domkapitel beträffande här

ifrågavarande skolor en alldeles speciell befogenhet, i det stora hela närmast

att jämföra med den, som i övriga delar av landet tillkommer de

lokala skolmyndigheterna. Dessa bestämmelser äro också betingade av

alldeles särskilda förhållanden. Lappskoleväsendet är nämligen något till

sin karaktär så egenartat och erbjuder i administrativt avseende endast i

rin^a grad iämförelscr med skolväsendet i övriga delar av landet. De av

befolkningens nomadiserande levnadssätt betingade särskilda omständigheterna

med avseende på undervisning, skolarter och lärarpersonal ej mindre

än det förhållandet, att lappbefolkningens särskilda intressen ej lätteligen

kunna bliva behörigen företrädda i skolråden, hava knutit hela detta undervisningsväsen

omedelbart till vederbörande domkapitel som till ett slags

central skolstyrelse för Lappmarken. Dessa säregna omständigheter, den

starka lokalfärgen över hithörande frågor och de historiska förhållandena

hava också föranlett kommittén att på hithörande område icke föreslå

några förändringar i den administrativa förvaltningen.

Där förhållandena sådant påfordra, kan Kungl. Maj:t naturligtvis

taga skolöverstyrelsens medverkan i anspråk även för ärenden tillhörande

det lappska skolväsendet, om vars ställning och utveckling överstyrelsen

bör äga kännedom, liksom ock styrelsen för lappskoleväsendet bör av överstvrelsen

och vederbörande folkskoleinspektörer erhålla det bistånd dessa

kunna lämna.

Skolvä- Vidkommande skolväsendet bland de i rikets nordliga trakter bo
Sveriqes

satta finnar råder ej fullt liknande förhållande som beträffande det nyss

^befolkning, berörda lappskoleväsendet. Folkundervisningen bland landets finska inbyggare

har, på grund av deras ursprung och språk, deras spridning på en

vidsträckt yta och obemcdlade villkor, kraft jämförelsevis större uppoffringar

från statens sida än folkundervisningen i andra delar av riket,

och Riksdagen har sedan 1874 årligen anvisat ett ständigt stigande

s. 67 Kontrollera mot PDF

Skolväsendet i nordliga Sverige.

67

anslag till främjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar. Det tillkommer här vederbörande domkapitel att

gemensamt med Kungl. Maj:ts befallningshavande dels avgiva underdånigt

förslag å det belopp av statsmedel, särskilt för varje skola, som skäligen

finnes böra utgå såsom bidrag till inrättande av nj^a folkskolor och småskolor,

dels ock årligen hos Kungl. Maj:t anmäla de skoldistrikt, vilka

anses böra komma i åtnjutande av statsunderstöd, och därvid lämna de

för ändamålet erforderliga uppgifterna samt föreslå det belopp, som åt

vart och ett av dessa distrikt må beviljas, särskilt till höjande av folkskollärares

avlöning över det lagligen bestämda beloppet och särskilt till

lindring av distriktets övriga omkostnader för skolväsendet. Dessutom

åligger det domkapitlet att årligen avgiva underdånigt förslag å den

undervisningsmateriell, som för varje skola erfordras och anses böra av

statsmedel bekostas. Uti åtskilliga församlingar i Norrbottens län, som

äga finsktalande befolkning, hava huvudsakligen på statsverkets bekostnad

skolor med svenska som undervisningsspråk blivit anordnade. För dessa

skolor uppgör vederbörande domkapitel reglementen samt tillsätter lärare.

Det mest utmärkande, som skiljer dessa skolor från folkskoleväsendet

i övrigt i landet, är —* frånsett den karaktär de på grund av sitt

statsunderstöd äga — den omständigheten, att de närmast äro avsedda

för eu finsktalande befolkning. Då emellertid denna befolkning är bofast,

råda icke i fråga om det finska skolväsendet de egenartade förhållanden,

som följa med skolväsendet hos de nomadiserande lapparna. Det finnes

då intet skäl, varför icke det finska skolväsendet skulle i samma

utsträckning som skolväsendet i övrigt i landet läggas under

den föreslagna centrala ledningen.

/

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Folkskolan.

10. Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

Innan kommittén lämnar frågan om folkskolans ställning i administrativt

hänseende, vill kommittén, särskilt från synpunkten av förhållandet

mellan lokal-, distrikts- och centralstyrelse, taga en återblick på de framställda

förslagen och därvid även något närmare beröra kyrkans och skolans

inbördes förhållande, för så vitt detsamma i gällande författningar kommer

till uttryck.

Vad då först angår den lokala administrationen av folkskolorna,

d. v. s. kyrkostämmas och skolråds befattning med folkskoleväsendet, har

kommittén icke funnit tillkomsten av en central styrelse behöva förorsaka

nå°ra förändringar i hittillsvarande förhållanden, och kommitténs förslag

innebär icke någon förändring i de kommunala skolmyndigheternas sammansättning,

ej heller någon inskränkning i deras befogenheter.

Sålunda har kommittén icke funnit anledning att ifrågasätta någon

rubbning i kyrkostämmas beslutanderätt rörande de i kommunens ekonomiska

förhållanden ingripande frågor, vilka på ett grundläggande Sätt bestämma

skolväsendets hela allmänna anordning inom distriktet, eller i dess

befogenhet med avseende på lärares tillsättande och avlönande. Lika litet

har kommittén ansett skäl föreligga att på något sätt försvaga skolrådets

ställning som styrelse för distriktets skolor. De stadganden, som gälla

skolrådets och dess ordförandes förpliktelser och befogenheter, bliva i allmänhet

oberörda av kommitténs förslag. Så stadgandena om skolrådets

allmänna tillsyn och vård av skolväsendet, om dess befattning med tillsättandet

av ordinarie folkskollärartjänst, dess antagande och entledigande

av vissa lärare, dess disciplinära befogenhet gent emot lärare; likaså stadgandena

angående skolrådets åligganden i fråga om skollokalerna, skolgången

och skolans ordning; i det hela även stadgandena rörande dess be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

69

fattning med reglementenas upprättande och med undervisningens ordnande.

De modifikationer i skolrådets nuvarande befogenheter kommittén funnit

anledning förorda inskränka sig till vad kommittén uttalat angående

överflyttande till folkskolestadgan av en och annan bestämmelse, som

nu plägar upptagas i reglementena, samt till vad kommittén föreslagit

med avseende på fastställandet av, läroplanen (sid. 45 ff.) och antagandet av

läroböcker i kristendomskunskap (sid. 52 ff.). Till dessa förslag skall kom
o
mittén

här nedan återkomma. A andra sidan kommer genom förslaget om

utbrytande ur reglementena av en del däri nu intagna bestämmelser och

deras sammanförande till lokala skolbestämmelser, angående vilka skolrådet

skulle äga att ensamt besluta (sid. 61), de lokala myndigheternas självverksamma

befattning med skolans angelägenheter att i någon mån ökas. Anmärkas

må slutligen, att intet hinder bör finnas för en skolrådsordförande att,

när han så finner lämpligt och annorlunda ej är särskilt föreskrivet, i angelägenheter

rörande skolväsendet hänvända sig direkt till skolöverstyrelsen.

Beträffande därefter mellaninstanserna, d. v. s. Kung]. Maj:ts befallningshavande

och domkapitlen, må först erinras om den befattning med

folkskolorna, som dessa myndigheter hava därutinnan, att de i allmänhet

i ganska stor utsträckning äga tillfälle att i remissväg till Ivungl. Maj:t

avgiva yttranden angående folkskoleärenden, som falla inom områdena för

deras verksamhet. Inrättandet av en central skolstyrelse kommer att häri

föranleda den ändring, att de yttranden, som dessa myndigheter må

komma att avgiva angående skolväsendet, i regel komma att passera genom

den centrala styrelsen.

Tagas sedan särskilt i betraktande de åligganden, som Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länen äga med avseende på folkskoleväsendets förvaltning,

så är att erinra, hurusom det enligt nu gällande författningar

åligger Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande dels att med eget

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Folkskolan.

utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna sådana kyrkostäm in obeslut angående

skolväsendet, vilka med hänsyn till viss ekonomisk innebörd skola

underställas Kungl. Maj:ts prövning, samt att avgöra besvär över kyrkostämmas

och skolråds beslut i flertalet ekonomiska mål rörande skolväsendet,

dels att mottaga och granska ansökningar om statsbidrag till folkundervisningsanstalterna

samt utbetala statsbidragen, dels slutligen att fullgöra

vissa åligganden med avseende på det till ifrågavarande förvaltningsområde

hörande pensionsväsendet. Det torde utan vidare vara klart, att

de av kommittén i det föregående framställda förslagen icke innebära någon

som helst ändring i den befattning, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länen sålunda hava med folkskolans angelägenheter.

Vad domkapitlen angår, är det uppenbart, att deras ställning som

skolstyrelser icke kan undgå att röna inverkan av en central skolstyrelses

upprättande.

Den befattning med folkskolan (småskolan och den egentliga folkskolan),

som domkapitlet enligt gällande författning äger, torde kunna

sammanfattas under följande punkter:

1) domkapitlet upptager besvär över kyrkostämmas och skolråds

beslut rörande folkskoleundervisningen och dithörande anstalter (kyrkostämmoförordningen

§§ 41 och 42) och är likaledes instans i besvärsmål

rörande lärartillsättningar och disciplinära åtgärder mot lärare samt rörande

entledigande i visst fall av småskollärarinna (folkskolestadgan §§

22: i, 32 och 33: 2 samt stadgan angående förening av folkskollärartjänst

med organist- och klockarbefattningar § 5):

2) domkapitlet fastställer vissa beslut angående lärartjänster, nämligen

angående ordinarie lärares förflyttning från en folkskola till eu annan

inom distriktet (folkskolestadgan § 22:5), angående förening av folkskollärartjänst

med prästerlig befattning (folkskolestadgan § 26) och angående

förening av lärarbefattning i folkskola med organist- eller klockarsyssla

s. 71 Kontrollera mot PDF

Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

71

eller med båda dessa sysslor (folkskolestadgan § 27:2) samt utser i visst

fall prästerlig ledamot och suppleant av folkskolestyrelse i stad ävensom bestämmer

vid val av ledamöter i sådan styrelse i förekommande fall det antal

ledamöter, som av olika kyrkostämmor skola väljas (lag angående folkskoleväsendet

i vissa städer § 4);

3) domkapitlet lämnar till direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning

vissa årliga uppgifter och till Kungl. Maj:t jämte eget utlåtande

handlingar rörande understöd åt vissa lärare (vederbörande pensionsreglementen

och kungl. kungörelser); mottager ansökningar om resestipendier

för folkskollärare och srnåskollärare, upprättar förslag å tre bland de

sökande samt översänder handlingarna till Kungl. Maj:t (kungl. kungörelser);
4)

domkapitlet mottager från folkskoleinspektörerna dels årligen

under de fem första åren av inspektionsperioden berättelser angående deras

inspektionsverksamhet (instruktionen för folkskoleinspektörerna § 4),

dels årligen sammandrag av de till inspektörerna från skolråden inkomna

statistiska uppgifterna rörande skolväsendet (folkskolestadgan § 67) samt

avger årligen till ecklesiastikdepartementet det utlåtande, vartill nyssnämnda

sammandrag eller förhållandena i övrigt föranleda (folkskolestadgan

§ 68);

5) domkapitlet mottager från folkskoleinspektörerna anmälan angående

av dem anmärkta brister i skolväsendet, i de fall där inspektörerna

icke kunnat vinna rättelse i de anmärkta förhållandena (instruktionen för

folkskoleinspektörerna § 2: 1);

6) domkapitlet prövar och godkänner skolrådets förslag till reglemente

(folkskolestadgan § 10:5) och fastställer instruktion för överlärare

och kommunal folkskoleinspektör (folkskolestadgan § 8:4) samt äger att

medgiva viss inskränkning av tiden för den längre ledighet, som i skolornas

läsordning bör följa efter förloppet av tre lärotimmar (folkskolestadgan

§ 15: 2);

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Folkskolan.

7) domkapitlet övar jämte biskopen uppsikt över anstalterna för folkundervisningen

samt vakar över deras ledning och utveckling (folkskolestadgan

§ 65).

Vad nu kommitténs förslag beträffar, skola domkapitlen enligt detsamma

i oförändrad utsträckning behålla sin egenskap av instans i besvärsmål

rörande de i punkt 1 nämnda ärenden. Det bör härvid erinras därom,

att till de kyrkostämmobeslut, över vilka besvär anföras hos domkapitlen,

höra beslut i frågor, som äro av grundläggande betydelse för skolväsendets

allmänna anordning och i de flesta fall äro av ekonomisk innebörd för

kommunen.

De under punkt 2 upptagna frågorna angående lärares förflyttning

och angående förening av tjänster in. in. skola fortfarande underställas

domkapitlens fastställelse.

I fråga om de i punkt 3 sammanförda ärendena är ingen ändring

ifrågasatt annat än beträffande resestipendierna (sid. 126): skall stipendiefördelningen

fortfarande ske efter beslut av Kungl. Maj:t, synes domkapitlens

befattning med ifrågavarande ärenden böra överflyttas till den centrala

styrelsen, överlämnas åter fördelningen åt denna, böra domkapitlen givetvis

insända vederbörliga förslag och handlingar till överstyrelsen i stället för

till Kungl. Maj:t.

Med avseende på de i punkt 4 anförda ärendena, innebär kommitténs

förslag endast, att domkapitlens där nämnda utlåtanden skola insändas

till överstyrelsen i stället för till ecklesiastikdepartementet samt att

inspektörerna jämväl inför överstyrelsen skola redovisa för sin verksamhet.

Anmälningar från folkskoleinspektör angående brister i skolväsendet

avse i regel skolväsendets allmänna anordning, således frågor, i vilka domkapitlet

fortfarande skulle bliva närmast överordnade beslutande myndighet.

Förfaringssättet blir därför enligt kommittéförslaget i regel detsamma

som hittills, d. v. s. inspektören har att söka rättelse hos domkapitlet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

73

Närmare beröres däremot av kommitténs förslag frågan om reglementenas

prövning och stadfästande. I denna fråga har kommittén

föreslagit, att reglementenas nuvarande huvudsakliga innehåll skulle fördelas

på två olika bestämmelseurkunder: den ena, åt vilken namnet »reglemente»

fortfarande skulle förbehållas, upptagande stadganden angående

skolväsendets allmänna anordning och angående lärotider, och den andra,

för vilken föreslagits benämningen »undervisningsordning», innehållande

stadganden av mera rent pedagogisk natur och främst inrymmande läroplan.

Slutligen skulle en del i de nuvarande reglementena förekommande bestämmelser

av mera underordnad betydelse, avseende smärre lokala förvaltnings-

och regleringsbestyr, sammanfattas i för vederbörande skolor

gällande »lokala skolbestämmelser». Reglementet, som sålunda skulle komma

att innehålla de för distriktets skolväsen i första rummet konstituerande

och för kommunen i ekonomiskt avseende mest betydelsefulla bestämmelserna,

skulle behandlas i eidighet med de för närvarande angående reglementena

gällande stadgandena, d. v. s. granskas av inspektören och stadfästas

av domkapitlet. Undervisningsordningen skulle från de lokala myndigheterna

översändas till granskning av inspektören och domkapitlet och

slutligen stadfästas av överstyrelsen. De lokala skolbestämmelserna skulle

helt lämnas åt de lokala skolmyndigheternas fastställande. — I)å instruktionerna

för överlärare och kommunala inspektörer skulle, där de förekomma,

utgöra ett tillägg till undervisningsordningen, få de i fråga om

prövning och stadfästande samma behandling som denna. — Frågan om

inskränkning av den längre ledigheten mellan lärotimmarna sammanhänger

med frågan om lärotiderna i övrigt och bör därför fortfarande bero av

domkapitlets prövning.

Vad till sist angår domkapitlens allmänna tillsyn över folkskolorna,

varom föreskrift lämnas i folkskolestadgan § 65, enligt vilken det åligger

biskopen och domkapitlet i varje stift »att hava en sorgfällig uppsikt över

anstalterna för folkundervisningen samt vaka över deras ledning och

10—122443. Folkunder v-kom. bet. 11.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Folkskolan.

utveckling till uppfyllande av deras viktiga bestämmelse», torde de ifrågavarande

befogenheterna för närvarande av domkapitlen utövas dels vid

handläggning av sådana ärenden rörande folkskoleväsendet, som enligt lag

och författning komma under domkapitlens prövning, dels genom framställningar

till vederbörande angående skolväsendets förbättring, där domkapitlen

på grund av egna eller eljest gjorda iakttagelser finna sådan

av behovet påkallad. Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår,

att i lydelsen av nu nämnda stadgande någon ändring ej behöver

vidtagas. Klart är emellertid, att stadgandets innebörd kommer att i viss

mån bliva en annan på grund därav, att domkapitlen i sådana frågor rörande

skolväsendet, som komma att tillhöra den ifrågasatta centrala styrelsens

prövning, icke längre komma att vara den Ivungl. Maj:t närmast underordnade

myndigheten över folkskoleväsendet i riket.

Vid den administration av folkskoleväsendet, som sålunda av lokal-,

distrikts- och centralstyrelse skulle utföras, måste givetvis folkskoleinspektörerna

framdeles som hittills komma att tagas i anspi''åk, och kommittén

har i det föregående flerstädes räknat med deras medverkan vid skolärendenas

behandling.

Folkskoleinspektörerna äro i kommitténs förslag ställda i nära förbindelse

med den centrala styrelsen. Deras verksamhet, som bör komma

att vidgas och erhålla ökad effektivitet, synnerligast därigenom att inspektörstjänsterna,

såsom kommittén i ett särskilt betänkande ämnar föreslå,

upphöra att för sina innehavare vara bisysslor, skall av den centrala

styrelsen sammanhållas och ledas, på samma gång den centrala styrelsen

förnämligast genom inspektörerna vinner den närmare kännedom om skolornas

tillstånd i olika delar av landet, som utgör ett första villkor för

att den skall kunna fylla sin uppgift. Men även med lokal- och distriktsstyrelserna

skola inspektörerna samarbeta, likasom nu sker, och vad särskilt

domkapitlen beträffar, böra dessa i sin verksamhet som distriktsstyrelser

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

75

framgent på samma sätt som nu äga tillgång till det bistånd, som folkskoleinspektörerna

genom sin sakkännedom kunna giva (sid. 45).

Klart är, att folkskoleinspektionen dels genom att knytas vid en

central styrelse, dels genom den åsyftade förändringen av inspektörstjänsterna

skall vinna ökad betydelse. Kommittén har dock icke avsett någon

förändring i dess hittillsvarande karaktär. Inspektörerna behålla enligt

kommittéförslaget sin karaktär av kontrollerande och rådgivande, ej styrande

organ inom skolförvaltningen.

Rörande den befattning, som biskop eller domkapitel hittills i allmänhet

haft med avseende på förordnandet av folkskoleinspektörer, tinnes

intet stadgat, och olika tillvägagångssätt hava under olika tider tillämpats.

Kommer en överstyrelse till stånd, synes det självfallet, att det blir denna,

som hos Kungl. Maj:t avger förord vid inspektörstjänsters tillsättande.

Kommittén vill slutligen beröra frågan om det inflytande över skolundervisningen,

som enligt gällande lag och författning i allmänhet taget

tillkommer prästerskapet och kyrkans myndigheter. Hithörande bestämmelser

återfinnas dels i folkskolestadgan, dels i kyrkolagen. I § 63 av

folkskolestadgan heter det: »Prästerskapet ut öve en sorgfällig uppsikt i

synnerhet över kristendomsundervisningen i distriktets skolor. Församlingens

lärare böra fördenskull, så ofta deras övriga ämbetsåligganden medgiva,

besöka distriktets skolor och, om de därvid finna anledning till

anmärkning med hänsyn till förhållandena inom någon skola, sådant anmäla

hos vederbörande skolråds ordförande eller distriktets folkskoleinspektör.»

Kyrkolagen har vissa föreskrifter om ungdomens förhörande i katekesen och

om prästernas skyldighet att beflita sig därom, att de unga lära sig läsa i

bok och förstå sin kristendoms stycken, samt om biskoparnas åliggande att

i sådant avseende öva tillsyn. Dessutom är att erinra om stadgandet i

kyrkolagens kap. 24 § 3: »Biskoparna skola ock hava uppsikt med

gymnasier och skolor så ock ungdomens upptuktelse efter skolordningen,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Folkskolan.

uti vilken ingen må egenvilligt göra någon ändring. De skola ock se på

lektorer och skolmästare, med vad flit, åhåga och nytta de sina ämbeten

förrätta .. .»

Med avseende på kommittéförslagets förhållande till dessa bestämmelser

kan korteligen sägas, att detta förslag ej avser att medföra ändring

av bestämmelsen i § 63 av folkskolestadgan samt att de ifrågavarande

kyrkolagsstadgandena äro till sin giltighet oberoende av de olika skolornas

och läroanstalternas administrativa ställning och redan av detta skäl ej beröras

av kommitténs förslag.

Vad särskilt kristendomsundervisningen beträffar, bär kommittén i

det föregående (sid. 50—55) hänvisat till förhållanden och anordningar, som

synas böra giva även från kyrklig synpunkt tillfredsställande trygghet för

att denna undervisning ej ställes utanför insiktsfull tillsyn. Såväl den

angivna behandlingen av läroplanen som den föreslagna utsträckningen av

den nu till de allmänna läroverkens område begränsade läroboksnämndens

verksamhet komma jämte redan förhandenvarande förhållanden härvid i

betraktande.

Den nu lämnade sammanfattningen avser, såsom i inledningen av

föreliggande kapitel angivits, administrationen av småskolan och den

egentliga folkskolan. Med den senare kan sammanföras den av folkskolans

överbyggnader, som benämnes folkskolans högre avdelning (jfr det följande

sid. 78).

Av vad kommittén i det föregående yttrat om den föreslagna överstyrelsen

med avseende på dess befattning med folkskolorna, torde framgå,

att dess inflytande på skolväsendets ledning och utveckling väsentligen blir beroende

av den sakinsikt och de personliga förutsättningar, varöver den förfogar,

och den därav betingade auktoritet och det förtroende, som den kan förvärva

sig. Ställningen som centralt förvaltningsorgan ger den skyldighet och

även möjlighet att taga noggrann kännedom om alla förhållanden, att över
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Sammanfattande återblick. Kyrka och skola.

77

blicka det hela och från enhetliga och planmässiga synpunkter övervakande

och initiativtagande sträcka sin verksamhet till de olika sidorna av det

stora arbetsområdet. Men huvudsakligen på förhandlingens väg har den

att söka vinna sina syften, och särskilt beträffande de i det föregående

såsom företrädesvis ekonomiska betecknade frågorna äger den ej befogenhet

att ingripa genom direkta föreskrifter eller ålägganden.

Uppenbart är emellertid, att den ifrågasatta skolöverstyrelsen med

den ställning i administrationen, som kommittén i första delen av betänkandet

angivit, och med den sammansättning, som kommittén i betänkandets

sista del föreslår, bör bliva stark nog att fylla den omfattande och

betydelsefulla uppgift, som påkallar dess upprättande. Framför allt genom

sin sakkunskap och sin överblick över skolväsendet i dess helhet bör den

äga förmåga att väl förbereda de undervisningsärenden, som skola av

Kungl. Maj:t avgöras, och även att med tillbörlig auktoritet utöva en

övervakande och ledande verksamhet.

Då kommittén föreslagit folkskolans ställande under en sådan central

skolstyrelses ledning, ett förslag som visserligen åsyftar en avgörande

och i flera hänseenden betydelsefull förändring i hittills bestående

förhållanden, har kommittén, såsom av det föregående torde framgå,

därvid dels sökt bevara en tillbörlig grad av decentralisation, dels ock

velat gent emot det historiskt givna förfara med* den varsamhet, som

frågans vikt kräver.

Kap. IV- Fortsatt undervisning.

i

En av den nya skolstyrelsens allra viktigaste uppgifter blir givetvis

att organisera, stödja och utveckla den utomordentligt betydelsefulla del

av folkundervisningsarbetet, som avser de lärjungars fortbildning, som

utan att övergå till de allmänna läroverken eller till yrkesskolor vilja

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fortsatt undervisning.

Folkskolans

högre

avdelning.

efter avslutad folkskolekurs erhålla fortsatt undervisning: och utbildning-.

Samtliga de anstalter, som äro anordnade för tillgodoseende av detta

syfte, sammanfattas merendels under benämningen folkskolans överbyggnader.

Dit höra folkskolans högre avdelning, fortsättningsskolorna, högre

folkskolorna samt kommunala mellanskolorna. Sistnämnda skolor äro enligt

beslut av Kungl. Maj:t och Riksdagen redan ställda under överstyrelsen för de

allmänna läroverken. De övriga böra naturligtvis samtliga ställas under den

föreslagna centrala ledningens överinseende, och det arbete, som här möter

densamma, blir både krävande och i hög grad ansvarsfullt.

Det lider nämligen intet tvivel, att vi på det ifrågavarande uppfostrings-

och undervisningsområdet hava vår för närvarande viktigaste skolfråga.

Att, såsom nu är förhållandet, skolan måste lämna ifrån sig det

stora flertalet av sina lärjungar just vid den tidpunkt i deras utveckling

och deras yttre liv, då de äro som mest i behov av den intellektuella

och moraliska omvårdnad och ledning, som skolan kan giva, måste

anses som en allvarsam brist i vårt offentliga skolväsen, en brist, som

efter de förändringar på det sociala och ekonomiska livets områden, vilka

under de senaste årtiondena ägt rum, blivit allt mera kännbar. Här föreligger

därför ett i hög grad betydelsefullt reformarbete till utförande.

Uppgiften tillhör visserligen ej blott den allmänna folkundervisningens målsmän

utan även yrkesutbildningens. Men för de förra gäller det, dels att, där

så ske kan, söka få folkskoleundervisningen utsträckt även till något högre

åldersstadier, dels och framför allt att i olika slag av överbyggnader på

folkskolan göra de kunskaper och den uppfostran, som denna kunnat skänka,

fruktbringande i olika riktningar, särskilt genom en på det medborgerliga

och ekonomiska livets behov mera omedelbart inriktad undervisning.

Kommittén vill först med några ord beröra frågan om folkskolans

högre avdelning. Denna avdelning torde knappast kunna anses som en

överbyggnad i egentlig mening, enär den varken i organisatoriskt avseende

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fortsatt undervisning.

79

eller beträffande undervisningsplanens natur skiljer sig från den egentliga

folkskolan. Vanligen är den endast ettårig och torde knappast vara att

betrakta annat än som en omedelbar fortsättning av den egentliga folkskolan,

dennas högsta klass, och såsom sådan ägnad att giva en sammanfattande

och fullständigande avslutning av folkskolans lärokurs. I denna sin egenskap

bör folkskolans högre avdelning läggas under den centrala

ledningen i samma utsträckning, som ovan om den egentliga

folkskolan av kommittén föreslagits.

Fortsättningsskolorna skilja sig såväl organisatoriskt som i andra Fortstitt
Q

SS O

avseenden från den egentliga folkskolan. Under det att i folkskolan undervisningen

skall fortgå regelbundet under hela läsåret och skolarbetet

O ~ O y

utgör barnens huvudsakliga sysselsättning, är fortsättningsskolan avsedd

för barn, som avslutat sin egentliga skolgång. Dess uppgift är att

giva dessa barn fortsatt undervisning och fostran under den korta tid

av året eller det fåtal timmar i veckan, då deras deltagande i det praktiska

arbetet gör sådant möjligt.

Fortsättningsskolan har hittills med avseende på de ledande synpunkterna

för sitt arbete hållit sig inom folkskolans ram och ifråga om

sin undervisnings omfattning i det hela endast givit en förnyad genomgång

jämte någon utvidgning av folkskolans kurser i vissa av dess läroämnen.

Kommittén har emellertid redan i sitt betänkande rörande folkskoleseminarierna

uttalat som sin åsikt, att en så beskaffad fortsättningsskola

icke väl motsvarade den ungdoms intressen och behov, för vilken

den vore avsedd, och därvid i korthet angivit de grundtankar, varpå kommittén

ämnade i ett senare betänkande bygga ett förslag angående ny

anordning av ifrågavarande skolform. Fortsättningsskolan skulle, enligt

kommitténs uttalade uppfattning, i den mån det läte sig göra, taga sikte

på det praktiska arbete, som sysselsatte dess lärjungar eller sannolikt

skulle bliva deras framtida livsuppgift, samla sin undervisning omkring

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fortsatt undervisning.

detta arbete och såmedelst dels kunna omedelbart främja de ungas intresse

och duglighet för deras levnadsyrke, dels därmed ock bMva i stånd att

desto kraftigare fullfölja undervisningens syfte att främja lärjungarnas

sedliga och intellektuella utveckling och deras utbildning till du°-li°-a

samhällsmedlemmar. Kommittén har sålunda ej velat lägga den rena

yrkesskolans snäva begränsning på fortsättningsskolan. Upptagandet av

yrkessynpunkten har ej blott betydelse i och för sig utan bör ock bliva

ett medel för vinnande av det syfte, som även i fråga om fortsättningsskolan

måste vara det förnämsta, nämligen främjandet av lärjungens utveckling

som människa.

Ett tillämpande av dessa grundsatser innebär, såsom kommittén

i nyssnämnda betänkande även framhållit, givetvis en viss organisatorisk

anpassning av fortsättningsskolan efter olika lokala förhållanden. Den

måste komma att antaga olika former på olika orter, så att den exempelvis

ej får samma lärokurs i en jordbruksbygd som i ett industrisamhälle,

och i de större städerna måste den, i den mån det kan ske, dela upp sig

i skilda grenar efter de olika yrken eller yrkesgrupper, som företrädesvis

äro för handen på platsen.

Redan hösten 1909 utarbetade kommittén grundlinjerna för sådana

fortsättningsskolor. Enligt dessa grundlinjer skulle ifrågavarande skolor ansluta

sig omedelbart till folkskolan. Inträdesåldern i fortsättningsskolan skulle

alltså närmast bero på åldern för avgång från folkskolan. I medeltal

torde denna ålder för närvarande vara 12 till 13 år men dock i mån°-a

C?

fall 13 till 14 år. Fortsättningsskolan skulle fortgå i två eller flera år med visst

antal lärotimmar om året. Den skulle under vissa omständigheter kunna göras

obligatorisk såväl för lärjungarna som i förhållande till arbetsgivarna,

därest ifrågavarande ungdom icke på annat sätt erhölle motsvarande eller

högre utbildning. Såsom förut nämnts, skulle dessa skolor antaga olika

form och förgrena sig allt efter de olika yrken och sysselsättningar, som

företrädesvis vore för handen å vederbörande ort. Beträffande de åsyftade

s. 81 Kontrollera mot PDF

Fortsatt undervisning.

81

skolornas läroplan, för vars innehåll det ej här torde vara platsen att lämna

en fullständigare redogörelse, bör framhållas, att i överensstämmelse med

det ovan sagda å densamma främst skulle upptagas arbetskunslcaj), i sig

inbegripande vad man korteligen skulle kunna beteckna med uttrycken

yrkets naturlära, yrkets räkning, geometri, teckning och bokföring, yrkets

geografi och historia samt uppsatser i anslutning härtill, vidare hälsolära

och samhällslära, även anslutande sig till det praktiska arbetet, samt

slutligen modersmålet. I möjligaste mån skulle för undervisningen användas

lärare, som vore i besittning såväl av allmän lärarduglighet som av god

kännedom om de yrken, som vid undervisningen komme att beröras. Lärarnas

aiVoden borde bekostas av staten.

Enligt dessa grunder har kommittén uppgjort planer till fortsättningsskolor

för jordbruksbygder, för industriorter, för ungdom i handel

och hantverk samt för i husligt arbete sysselsatt kvinnlig ungdom.

Dessa ungdoms- och medborgarskolor, som visserligen skulle

ansluta sig till folkskolan men anpassas efter ungdomens åldersskede och

de nya uppgifter, som tillhörde densamma, böra utan tvivel ställas under

samma centrala ledning som folkskolan och dess övriga överbvffffnåder.

Den omständigheten, att deras karaktär blir en annan än de nuvarande

fortsättningsskolornas, i det att arbetskunskap ingår som ett centralt ämne i

dessa skolors läroplan, utgör ingen anledning att undandraga dem denna

centrala lednings omsorg. Härvid är emellertid av högsta vikt, att deras

karaktär av i särskild mening praktiska skolor upprätthålles och utvecklas.

Skall detta kunna ske, måste enligt kommitténs åsikt den centrala skolstyrelsen

äga tillgång till inom det praktiska livet erfarna, fackbildade

personer, vilka kunna i egenskap av sakkunniga tillhand

agå styrelsen vid behandlingen av ärenden rörande fortsättningsskolan.

På den punkt, där frågan om fortsättningsskolans ombildning nu

befinner sig, torde det icke vara möjligt och ej heller behövligt att söka

11—122443. Folkunderv.-kom. bet. II.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fortsatt undervisning.

i enskildheter angiva vare sig skolöverstyrelsens eller andra skolmyndigheters

befattning med ifrågavarande skolform. Skall denna vinna och bevara

sin särskilda karaktär, synes den böra ställas mera omedelbart än folkskolan

under den centrala ledningen, som bör verka för dess upprättande

på olika orter, uppgöra normerande bestämmelser för dess allmänna

anordning, fastställa de olika skolornas läroplaner samt tillse, att nödig undervisnino-smateriell

tinnes att tillffå och att lärarkrafterna äro för ändamålet

lämpliga. Eu oeftergivlig fordran är därför ock, såsom ovan sagts, att

fortsättningsskolans särskilda intressen bliva företrädda inom överstyrelsen

genom vid denna bundna sakkunniga konsulenter. Det torde här

även böra erinras därom, att den blivande skolöverstyrelsen i sin verksamhet

för fortsättningsskolans utveckling mången gång bör kunna finna

stöd av de olika centrala myndigheter, som omhänderhava förvaltningen

av anstalterna för den egentliga yrkesundervisningen, särskilt jordbruksundervisningens,

handelsundervisningens och den tekniska undervisningens

nuvaivande eller blivande centrala styrelser.

Det har icke undgått folkundervisningskommitténs uppmärksamhet,

att kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande i sitt den

12 juni 1912 avgivna betänkande föreslagit en skolform, som kan anses

väsentligen sammanfalla med de av folkundervisningskommittén sålunda planlagda

fortsättningsskolorna, nämligen två- eller treårigas, k. (kompletterande)

lärling sskolor, vilka skulle vara obligatoriska för arbetare, såväl manliga som

kvinnliga, som fyllt 14 men ej 18 år och vunnit anställning i industri,

hantverk eller annan därmed jämförlig hantering. Lärlingsskolorna, som

borde nära ansluta sin undervisning till folkskolans lärokurser, avsåge

att i teoretiskt och praktiskt hänseende fullständiga den lärlingsutbildning,

som vunnes genom yrkesarbete i den enskilda arbetsgivarens tjänst. Dessa

skolor, som även skulle söka att tillgodose behovet av allmän medborgerlig

bildning för den ungdom, för vilken de vore avsedda, skulle hava följande

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fortsatt undervisning. 83

. *

läroämnen: modersmålet, räkning, ritning, yrkesekonomi och yrkeslära; och

skulle ämnet modersmålet tagas i så vidsträckt bemärkelse, att däri även

inrymdes eu viss undervisning — huvudsakligen genom läsning och uppsatsskrivning

— i yrkenas historia, kommunikationsväsen, penningväsen,

yrkeslagstiftning, hälsolära samt kommunal- och statsförfattning. Lärlingsskolorna

likasom de egentliga yrkesskolorna skulle ställas under en av samma

kommitté föreslagen överstyrelse för rikets tekniska skolor, som skulle lyda

under det tilltänkta departementet för handel, industri och näringar.

De sålunda föreslagna lärlingsskolorna synas förete å ena sidan vissa

olikheter med de av folkundervisningskommittén planlagda fortsättningsskolorna

men å andra sidan vissa och betydande likheter med dem. Vad

olikheterna beträffar, faller genast i ögonen, att under det fortsättningsskolorna

avse all ungdom i alla yrken och sysselsättningar, avse de föreslagna

lärlingsskolorna endast den ungdom, som är anställd i industri och hantverk,

och medan de förra ansluta sig omedelbart till folkskolan och således mottaga

ungdomen redan i en ålder av endast 12 till 13 år, skulle tillträde

till lärlingsskolan icke vinnas förrän vid uppnådda 14 år. Men å

andra sidan äro likheterna påfallande. Tekniska kommittén har nämligen

med sina lärlingsskolor uppenbarligen velat skapa ett slags medborgarskolor

för den ungdom, som är anställd i industri eller hantverk.

Programmet för dessa lärlingsskolor synes i stort sett bliva detsamma som

programmet för den typ av fortsättningsskolor, som folkundervisningskommittén

avsett för industriorter. Det kan icke heller vara någon tillfällighet,

att dessa program i det närmaste sammanfalla. Båda slagen av skolor

äro nämligen ungdomsskolor med syfte att bereda de unga för livets

uppgifter. Dessa skolors, såväl lärlingsskolans som fortsättningsskolans,

förnämsta egenskap är att vara praktiska ungdomsskolor, oavsett vad namn

skolorna sedan må få.

Härav synes det för folkundervisningskommittén framgå, att dessa

lärlingsskolor, som äro avsedda för en starkt begränsad lärjungekrets och

s. 84 Kontrollera mot PDF

Högre folkskolor.

84 Fortsatt undervisning.

\

icke torde kunna komma till stånd annat än i större städer och på orter med

betydande ocli ensartad industri, icke kunna ersätta fortsättningsskolorna

eller ens göra motsvarande former av dessa skolor, sådana de av folkundervisningskoinmittén

åsyftats, överflödiga. Det synes däremot böra

tagas i övervägande, huruvida icke till förebyggande av oklarhet och framtida

förvecklingar de tilltänkta lärlingsskolorna borde i administrativt avseende

sammanhållas med de i fråga om läroplan och uppgift från dem

föga skiljaktiga fortsättningsskolorna, med iakttagande av att den tekniska

sakkunskap, som för deras ledning erfordras, därvid blir i fullt effektiv grad

tillgodosedd. Genom att på så sätt ställa de ifrågavarande skolorna under

skolöverstyrelsen skulle utan tvivel det syfte säkrast vinnas, som uppenbarligen

varit föi- den tekniska kommittén i fråga om de föreslagna lärlingsskolorna

bestämmande och som helt sammanfaller med folkundervisningskommitténs

allmänna grundtanke beträffande fortsättningsskolorna,

nämligen att få till stånd en skolform, som, på samma gång den främjade

lärjungarnas praktiska arbetsduglighet, tillika tillgodosåge deras utveckling

även i övrigt till goda medborgare.

Den högre folkskolan har såsom sådan nu existerat i över 50

år och alltmera trots ogynnsamma förhållanden tillvunnit sig en bemärkt

plats i landets skolsystem. Genom så småningom genomförda

lagstiftningsåtgärder, genom skolornas inre utveckling och växande antal

har vidare denna skolform mer och mer befäst och tryggat sin ställning.

Ändamålet med de högre folkskolorna är numera, såsom angives i kungl.

kungörelsen den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor, »att

bereda barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt

vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått av

allmänt medborgerlig och praktisk bildning, utan att barnen därigenom

dragas från sina vanliga levnadsförhållanden eller nödig övning för duglighet

och härdighet vid arbete». Av statsmedel utgår ett visst fastställt

ö O o

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fortsatt undervisning.

85

belopp för varje klass, och i fråga om de ordinarie lärarnas avlöning och

kompetens äro vissa allmänna bestämmelser givna. Antalet högre folkskolor

i landet uppgick år 1911 till 34.

Att den högre folkskolan bör ställas under samma pedagogiska

ledning som övriga folkundervisningsanstalter är uppenbart.

Dess ställning till skolöverstyrelsen bör dock bliva av mera omedelbar

natur än folkskolans. Den högre folkskolan äger nämligen genom sitt

proportionsvis större statsunderstöd och sitt i vissa avseenden ringare beroende

av de kommunala myndigheterna i högre grad än folkskolan karaktären

av statsanstalt. Den större frihet skolan har i fråga om sin organisation

och sin undcrvisningsplan påkallar ock ett mera omedelbart inseende

av sakkunnig myndighet. 1 det hela står den högre folkskolan med

hänsyn till arten och omfattningen av den undervisning, som den meddelar,

i närmare förhållande till den kommunala mellanskolan än till folkskolan.

Antalet högre folkskolor är ej heller större, än att en mera omedelbar

administration från den centrala skolstyrelsens sida låter sig genomföra.

Utom de bestämmelser, som för ifrågavarande skolor i författningsväg

redan äro givna, synes en allmän författning eller stadga vara av

behovet påkallad, vilken då finge samma karaktär i förhållande till dessa

skolors olika reglementen, som folkskolestadgan har i förhållande till folkskoleregle

mentena. Kommer en sådan stadga till stånd, synes granskningen

och stadfästandet av reglementena för de högre folkskolorna, vilka reglementen

nu granskas och stadfästas av Kungl. Maj:t, böra anförtros åt

den centrala skolstyrelsen. Tillsvidare torde dock i detta avseende ingen

ändring böra ske i nu rådande förhållanden.

Till folkskolans överbyggnader kunna även i viss mening räknas de Kommunala

§ # mellan
kommunala

mellanskolorna. Flera av dem hava nämligen uppkommit ge- skolor.

nom ombildning av högre folkskolor, och samtliga utgöra de en omedelbar

fortsättning av den egentliga folkskolan, i det de ansluta sin nedersta

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Fortsatt undervisning.

klass till folkskolans översta. Sambandet dem emellan är emellertid icke

blott av organisatorisk art. Aven ur eu mera inre synpunkt äga dessa

skolor samhörighet med folkskolan. De åsyfta en utvidgning av den medborgerliga

bildning folkskolan är avsedd att meddela, icke blott på det sätt,

varpå realskolan fullföljer detta mål, utan så, att de bildningselement, som

folkskolan grundlagt, här på ett mera omedelbart sätt uppsamlas och utformas

till den medborgerliga bildning, för vilken realskolexamen är uttryck.

Och vid detta arbete betjänar sig den kommunala mellanskolan dels av

lärare med samma utbildning som realskolans, dels ock av Järarkrafter,

vilka vunnit sin grundläggande lärarerfarenhet vid den egentliga folkskolan

och alltså äro särskilt ägnade att vid det fortsatta undervisningsarbetet

tillvarataga de bildningselement folkskolan, så långt dess ämneskrets räcker,

meddelat.

Emellertid stå dessa skolor i mj^cket väsentliga avseenden de allmänna

läroverken nära. Den slutexamen, som vid dem avlägges, är till

alla delar densamma som den examen, vilken under benämning realskolexamen

anställes vid realskolan. Och även ifråga om undervisningsmedel

och lärarkrafter förefinnes vid dem samma behov som vid realskolan.

Nu angivna släktskap med realskolan och följaktligen också med de

allmänna läroverken i allmänhet har, som nämnts, föranlett, att den kommunala

mellanskolan blivit ställd under den centrala ledning, som för

de allmänna läroverken redan finnes upprättad. Även om detta i viss

män kan ha berott därpå, att folkundervisningen hittills icke haft någon

eo-en central ledning, torde dock så starka skäl förefinnas för att den

centrala ledningen av de kommunala mellanskolornas arbete ligger hos

samma myndighet, som har sig ledningen av de allmänna läroverken

anförtrodd, att kommittén icke anser sig i detta avseende böra föreslå

nå^on väsentligare ändring. Då det emellertid, såsom ovan framhållits,

mellan folkskolan och den kommunala mellanskolan både ur historisk

och reell synpunkt finns en förbindelse, som icke utan men för någondera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fortsatt undervisning. o t

skolarten låter sig förbise eller vanvårda, kan kommittén icke annat än

finna önskvärt, att vid den centrala förvaltningen av de kommunala

inellanskolorna även en omedelbart från folkskolans verksamhetsområde

hämtad erfarenhet må kunna tillföras denna förvaltning. Kommittén föreställer

sig därför, att, därest den föreslagna skolstyrelsen kommer till

stånd, hithörande frågor lämpligast böra ordnas på det sättet, att ledningen

och överinseendet av de kommunala mellanskolorna fortfarande

ligger hos den centrala ledningen av de allmänna läroverken

men att denna därvid i vissa tall förstärkes med på folkskoleområdet

sakkunnig ledamot av den centrala ledningen för

folkundervisningen.

Kap. V. Abnormundervisningen.

1 nära samband med frågor angående folkskoleväsendet stå vidare

spörsmål rörande abnormundervisningen. Till de s. k. abnormskolorna

höra närmast läroanstalter för dövstumma och för blinda samt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa. Vidare äro hit att hänföra arbetsskolor för

Ö

vanföra, och från en viss synpunkt kunna hit ock räknas uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn samt för

minderåriga förbrytare.

Kommittén vill först taga i betraktande läroanstalterna för dövstumma

och för blinda.

De dövstummas undervisning är i vårt land obligatorisk med undantag

för i dövstumskola obildbara sinnesslöa samt dövstumma,som tillika äro blinda.

Skolplikten inträder med det år barnet fyller 7 år, och lärotiden är i regel

8-årig. För denna undervisnings ombesörjande är riket indelat i 7 distrikt.

För varje skoldistrikt finnes en skolstyrelse, vars ledamöter utses av vederbö
-

Läroanstalter

för

dövstumma

och för

blinda.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Abnorinundervisningen.

i

rande landsting, respektive stadsfullmäktige. Skolstyrelsen tillkommer den

närmaste vården om undervisningen, t. ex. fastställelse av reglementen och

läsordningar, tillsynen över skolans ekonomi och uppdraget att förordna

och entlediga lärare. Besvär över lärartillsättning liksom över disciplinär

åtgärd mot lärare från skolstyrelsens sida kunna anföras hos vederbörande

domkapitel. Läroplan utfärdas av Kungl. Maj:t. De årliga kostnaderna

bestridas av distrikten med bidrag av staten. Landstingen, respektive

stadsfullmäktige, hava rätt att av vederbörande målsmän uttaga

en viss årlig avgift, med vilken dessa böra bidraga till en de! av barnens

kosthåll vid skolan. Skolbyggnader bekostas av distrikten. Inspektionen

utövas av en utav Kungl. Maj:t därtill utsedd person, för vilken särskild

instruktion utfärdas. Kostnaderna för inspektionen bestridas av statsmedel.

Av det sedan år 1889 utgående förslagsanslaget å 200,000 kronor har för

år 1911 anvisats 164,225 kronor. I de sju distriktens skolor undervisades

höstterminen 1912 sammanlagt 610 lärjungar. Styrelsen för första dövstumskoldistriktet

utövar jämväl tillsyn över det å Manilla befintliga seminariet för

utbildande av dövstumlärare, varjämte chefen för ecklesiastikdepartementet

utser en eller flera sakkunniga personer att närvara vid avgångsexamen å

seminariet. Seminariekursen, som är huvudsakligen teoretisk, omfattar

ett år, varjämte lärarelev är skyldig att, innan avgångsexamen avlägges,

genomgå provår vid dövstuinskola, som av chefen för ecklesiastikdepartementet

i varje fall anvisas. De årliga kostnaderna för seminariet bestridas

av statsverket, delvis med hjälp av de till statskontorets förvaltning överlämnade

s. k. Manillafonderna.

Utom nu nämnda dövstuinskolor finnas två enskilda sådana, nämligen

den med statsmedel understödda Tysta skolan vid Stockholm och förskolan

för dövstumma barn i Göteborg. Dessutom är att nämna den nedan närmare

berörda anstalten Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg. Vidare bör

nämnas, att 1912 års riksdag medgivit, att av det ovannämnda förslagsanslaget

till dövstumundervisningen visst bidrag må utgå till uppehållande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningen.

8!)

av för dövstumma avsedda lantbruksskolor, och att en sådan skola, tillika

avsedd för undervisning i hantverk, redan under innevarande år bär trätt

i verksamhet.

Undervisningen för blinda (nämligen sådana blinda, som icke lida även

av andra lyten) är likaledes obligatorisk. Skolåldern räknas i regel frän

och med det år, under vilket barnet fyller 7 år, och barnet är skolpliktigt

i regel under 10 år efter dess intagning. För den förberedande undervisningen

har staten upprättat två förskolor, i Växjö och Tomteboda, samt

för undervisningens fortsättande och avslutande ett institut å Tomteboda.

Kostnaderna bestridas av staten; en viss elevavgift skall dock erläggas

av landstingen, som äga att av kommunerna eller målsmännen uttaga

beloppet eller del därav. Tillsynen över sagda anstalter utövas, vad förskolan

i Växjö beträffar, av en styrelse och, vidkommande institutet ä

Tomteboda samt den därmed förenade förskolan, av en direktion. Medlemmarna.

såväl i styrelsen för förskolan i Växjö som i direktionen för

institutet å Tomteboda utses av Kungl. Maj:t. Ordförande i direktionen

är landshövdingen i Stockholms län. Sagda styrelse och direktion

hava överinseende över var sin av nämnda läroanstalter, handhava vården

av anstalternas ekonomi, stadfästa arbetsordning och lärokurser samt skola

i förekommande fall avgiva utlåtande i frågor, som angå blindundervisningen

i allmänhet i landet. Direktionen för institutet å Tomteboda tillkommer

dessutom bland annat att mottaga och bearbeta vissa statistiska uppgifter

rörande blindväsendet. Rektor för institutet förordnas av Kungl. Mai:t

på förslag av direktionen. Rektor för förskolan i Växjö tillsättes av skolans

styrelse. Rektor har den närmaste tillsynen över undervisningen, är

föredragande i direktionen, respektive styrelsen, i bland annat undervisningsfrågor.

Lärare och lärarinnor antagas, sedan rektor i frågan avgivit yttrande,

av direktionen, respektive styrelsen, som även äger att för längre tid bevilja

tjänstledighet ävensom att över lärarpersonalen utöva en viss disciplinär myndighet.

Blindlärare utbildas vid institutet genom en i allmänhet ett-årig

12—122443. Folkunderv.-kom. bet. II.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Abnorinundervisningen.

provårskurs. För blinda, som förlorat synförmågan vid äldre år eller

i följd av sjukdom eller av annan anledning i yngre år icke erhållit för

dem lämpad undervisning, finnes den av staten inrättade hantverksskolan

för blinda i Kristinehamn. Lärjungarnas antal höstterminen

1912 var i den till Växjö förlagda förskolan 42, i förskolan å Tomteboda

40, i institutet sammastädes 126 och i Kristinehamns hantverksskola

47, av vilka dock 12 voro dit hänvisade institutselever. Statens

kostnader för läroanstalterna i Tomteboda och Växjö uppgingo år 1911

till 100,802 kronor, och för år 1913 har för samma läroanstalter anvisats

ett belopp av sammanlagt 101,295 kronor (därav 3,200 kronor förslagsanslag).

Till hantverksskolan i Kristinehamn har för år 1913 beviljats

ett anslag av 20,000 kronor.

Bland enskilda anstalter för blinda är att nämna Anna Wikströms

arbetsskola för blinda kvinnor i Uppsala. Skolan åtnjuter ej statsunderstöd.

För blinda, som tillika äro dövstumma eller sinnesslöa, finnes en

med statsmedel understödd enskild anstalt, nämligen Drottning Sofias stiftelse

i V änersborg. Skoltvång för dylika barn finnes, såsom förut nämnts,

icke. Anstalten åtnjuter statsunderstöd efter i huvudsak samma grunder,

som gälla angående anstalter för dövstumma och sinnesslöa, samt står

under samma inspektion som övriga sinnesslöanstalter. För närvarande har

åt i ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga uppdragits att biträda

vid utredandet av frågan om statens övertagande av sagda stiftelse. Statsanslaget

till stiftelsens skola och arbetshem uppgick för år 1911 till 17,150

kronor.

Läroanstalterna för dövstumma och blinda åsyfta, åtminstone i fråga

om ännu icke vuxna lärjungar, att, i den mån lärjungarnas förutsättningar

tillåta, giva dem den uppfostran och meddela dem de kunskaper, som

eljest genom folkskolan kunna vinnas, samt att även i övrigt söka giva

dem möjlighet att framdeles genom eget arbete förtjäna sitt uppehälle

s. 91 Kontrollera mot PDF

Abnorniundervisningeii.

91

eller därtill bidraga. »Så vitt med hänsyn till de dövstummas bristande

sinne är möjligt», heter det i § 16 av lagen angående dövstumundervisningen

den 31 maj 1889, »bör i dövstumskolan meddelas undervisning i

samma kunskapsämnen som i folkskolan och till ungefär samma omfattning».

Och om de av staten bekostade läroanstalterna för blinda barn

säger kungl. stadgan angående blindundervisningen den 29 maj 1896, att

Ö O CC s
de

bland annat avse att bibringa »ett kunskapsmått, som är jämförligt

med det, som inhämtas i fast folkskola». 1 betraktande av denna samhörighet

med folkskoleväsendet torde det ligga i förhållandenas

natur, att även dessa anstalter ställas under samma centrala

pedagogiska ledning som detta.

Då kommittén sålunda funnit, att sagda läroanstalter böra i administrativt

hänseende ställas under den föreslagna överstyrelsen, har kommittén

till fullo beaktat de svårigheter, som med en sådan åtgärd äro förenade.

Kommittén har därför icke velat rubba bestående förhållanden,

i vad de avse den ekonomiska förvaltningen av ifrågavarande

anstalter, utan velat åt dessa bevara den självständighet i förevarande

avseende, som är betingad dels av historiska förhållanden, dels av den omständigheten,

att dövstumskolorna härutinnan äro i högst väsentlig grad

beroende av kommunala myndigheter.

Vidare vill kommittén som sin åsikt uttala, att den fortsatta vården

av de dövstumma och blinda, sedan de lämnat skolåldern, fortfarande

bör tillkomma dem, som nu hava sig denna angelägenhet anförtrodd.

Hinder lärer i varje fall ej möta för Kungl. Maj:t att, där så prövas

lämpligt, även i hithörande frågor inhämta överstyrelsens yttrande.

Även beträffande undervisnings- och uppfostringsfrågor har kommittén

låtit sig angeläget vara att låta vederbörande styrelser behålla

sådana ärenden, som av dem kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses.

I vissa frågor däremot har kommittén velat bereda den föreslagna

öfverstyrelsen möjlighet att göra de insatser, som den finner vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

!>2

Abnormundervisningcn.

för läroanstalternas verksamhet gagneliga. Kommittén vill i korthet angiva

de huvudsakligaste av dessa frågor.

Vad först angår dövstumskolorna, synes överstyrelsen böra få kännedom

om de av respektive distriktsstyrelser fastställda reglementen och läsordningar

ävensom av styrelserna meddelade förordnanden av föreståndare

och lärare. Möjligen kunde ifrågasättas, huruvida icke beträffande lärartillsättningar

överstyrelsen borde bliva besvärsinstans, något som från sakkunnigt

håll framställts som önskvärt. I frågor angående fastställelse av

läroplan synes överstyrelsen böra beredas tillfälle att yttra sig. Att berättelser

om dövstumundervisningens anordning och utveckling: inom vederbörande

distrikt .böra ingivas till överstyrelsen, torde få anses självfallet.

Beträffande dövstumlärarseminariet å Manilla synes den tillsyn över sagda

seminarium, som jämlikt nådiga brevet den 4 oktober 1895 åligger styrelsen

för första dövstumskoldistriktet, böra överflyttas på överstyrelsen.

Några smärre befogenheter beträffande dövstumlärares utbildning, som för

närvarande tillkomma chefen för ecklesiastikdepartementet, t. ex. bestämmande

av det antal elever, som för varje läsår må intagas vid seminariet,

anvisande av dövstumskola för genomgående av provår och utseende av

sakkunniga för övervarande av avgångsexamen för de seminarieelever, som

genomgått provårskurs, synas böra överflyttas på överstyrelsen. Ävenledes

synes överstyrelsen i någon form böra beredas tillfälle att taga befattning

med förordnandet av lärare vid ifrågavarande seminarium.

Vad kommittén här förslagsvis yttrat angående dövstumskolorna hänför

sig till nu rådande förhållanden. Skulle, såsom från ett dövstumskoldistrikt

föreslagits, kostnaderna för dövstumväsendet komma att i sin helhet

övertagas av staten, böra givetvis dövstumskolorna och deras lärare i

vissa avseenden komma i annan ställning till en framtida överstyrelse än

den här angivna.

Vad åter blindundervisningen beträffar, är till eu början att märka, att de

till densamma hörande anstalter, som här komma i betraktande, ärostatsinstitu
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Abnorm undervisningen.

93

tioner och att de på grund därav böra komma i en mera omedelbar ställning

till den föreslagna överstyrelsen än nyssberörda dövstumskolor. Överstyrelsen

synes här böra övertaga den allmänna befattning med principiella

undervisningsfrågor, som direktionen för Tomteboda blindinstitut i sin egenskap

av ett slags centralstyrelse för blindundervisningen i riket för närvarande

faktiskt äger. Vid utnämnande av rektor för institutet synes överstyrelsen

böra efter direktionens hörande avgiva förord, likasom ock rektor för förskolan

i Växjö synes böra efter lokalstyrelsens hörande tillsättas av överstyrelsen.

Frågor rörande lärarpersonalen, såsom frågor om tillsättning,

entledigande, längre tjänstledighet, vikariatsförordnande m. m., synas böra

såsom nu tillhöra vederbörande lokalmyndigheter, vilka dock böra om vidtagna

åtgärder lämna meddelande till överstyrelsen, som bör äga att upptaga

och pröva i ovannämnda frågor anförda besvär. Ärenden rörande

utbildning av lärare böra givetvis tillkomma överstyrelsen. Redogörelse

för arbetsordningar och lärokurser böra insändas till överstyrelsen.

Den otvivelaktigt viktigaste formen för den centrala ledningens inbytande

på anordningen och utvecklingen av undervisningen i nämnda

läroanstalter torde emellertid vara en av denna ledning utövad inspektion.

1 fråga om en sådan inspektion vore från vissa synpunkter följande

anordning helt visst att förorda. I överstyrelsen anställdes en inspektör för

abnormväsendet i dess helhet med uppgift ej blott att inspektera läroanstalterna

utan även att ägna uppmärksamhet och vård åt alla sidor av abnormundervisningen

och abnormväsendet samt att inom överstyrelsen bereda och

föredraga dit hörande viktigare ärenden. Den verksamhet, som sålunda

skulle tilldelas denna inspektör, borde, synes det, taga hans tid och förmåga

till så stor utsträckning i anspråk, att han ej lämpligen skulle kunna

vid sidan av densamma sköta annan tjänst. Han kunde då helt fästas

vid överstyrelsen, varigenom denna finge ständig tillgång till sakkunskap

i hithörande frågor, och abnormväsendet å sin sida erhölle inom överstyrelsen

en ständig representant, som genom sin ställning ägde bästa

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Abnormundervisningen.

möjlighet att där tillvarataga dess intressen. Det synes ingalunda uteslutet,

att en enda person skulle kunna förvärva den insikt i olika

grenar av abnormväsendet, att han skulle kunna med tillbörlig sakkunskap

övervaka dem och, så långt hans inflytande nådde, stödja och

främja dem. Möjligheten härav styrkes av den erfarenhet, som gjorts i

Finland, där samtliga till abnormväsendet hörande anstalter äro ställda

under en enda inspektör, som tillika företräder dem inom skolöverstyrelsen.

Nu har kommittén emellertid av skäl, som i det följande skall

närmare angivas, ansett, att av anstalterna för abnormundervisningen

endast dövstum- och blindanstalterna böra i administrativt hänseende ställas

i förbindelse med den föreslagna överstyrelsen. Fn inspektör ensamt för

dövstum- och blindanstalterna åter skulle icke kunna på det sätt, som

ovan sagts, fästas vid överstyrelsen, då den verksamhet han hade att utöva

icke bleve tillräckligt omfattande för att giva honom full sysselsättning.

Inspektionen måste således anordnas som bisyssla, och frågan blir då, om

den bör anförtros åt en person eller fördelas på två personer, den ene

för dövstum- och den andre för blindanstalterna. I detta avseende har kommittén

under överläggning med de för ändamålet tillkallade särskilda sakkunniga

kommit till den uppfattningen, att de olägenheter, som kunna

vara förenade med anlitandet av en enda person för ifrågavarande inspektion,

och de svårigheter, som kunna möta vid försöket att finna någon för en

sådan uppgift lämplig, äro så pass stora, att man helst bör tänka sig inspektörsverksamheten

överlämnad åt två särskilda personer. 1 enlighet med

de sakkunnigas framställning vill kommittén därför föreslå, att inspektionen

av dövstum- och blindundervisningen anförtros åt personer,

vilka visserligen i sin verksamhet som inspektörer bliva

fästa vid överstyrelsen såsom dess sakkunniga funktionärer

men som doc.k icke få denna verksamhet till enda befattning utan

fullgöra den såsom särskilt uppdrag oavsett annan tjänst eller

verksamhet.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningeu.

95

För sådant uppdrag vål ågnade personer torde kunna erhållas bland

nuvarande eller förutvarande lärare vid ifrågavarande läroanstalter, särskilt

anstalterna för utbildning av dövstum- eller blindlärare. Deras huvuduppgift

bör bliva att inspektera anstalterna för dövstum- och blindundervisningen

och med anledning av inspektionen avgiva berättelser,

men de böra ock vid behov kunna inkallas till överstyrelsen att där

föredraga vissa ärenden eller eljest lämna erforderliga meddelanden. Den

ovan påpekade samhörigheten mellan dövstum- och blindskolorna samt

folkskoleväsendet gör det naturligt, att de ifrågavarande sakkunniga inom

överstyrelsen tillhöra de byråer eller avdelningar, som handhava vården om

folkskolorna. Till frågan om det arvode, som bör utgå till samma sakkunniga,

skall kommittén längre fram återkomma.

De anstalter, som finnas i vårt land för vård och uppfostran av

sinnesslöa, avse dels bildbara, dels obildbara sinnesslöa. Anstalterna för

bildbara sinnesslöa äro dels skolor för sinnesslöa barn, vilka anstalter äro

upprättade huvudsakligen av landsting och städer, som ej deltaga i landsting,

eller, såsom i ett par fall, av föreningar och år 1911 uppgingo till ett antal

av 27 (i vilket antal ingår den förut nämnda Drottning Sofias stiftelse i

Vänersborg), dels arbetshem för sinnesslöa, vilka äro avsedda för sådana,

som genomgått en med statsbidrag understödd uppfostringsanstalt för

sinnesslöa eller annorledes inhämtat en utbildning motsvarande den, som

sådan anstalt avser att meddela, och som fortfarande äro i behov av sak
o
kunnig

tillsyn. År 1911 funnos 2(5 dylika arbetshem, av vilka 24 voro

förenade med ovannämnda skolor. Inseendet över såväl skolor som arbetshem

utövas av lokalstyrelser, utsedda av landsting eller stadsfullmäktige

eller av vederbörande föreningar. Ifrågavarande anstalter äro underkastade

O O

den inspektion, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer. Vid

1911 års utgång funnos i skolorna intagna 949 barn och i arbetshemmen

359 elever. För utbildande av lärare för sinnesslöa finnes ett statsunder
-

Anstalter

för sirmesslöa.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningen.

96

stött tvåårigt seminarium, som står under inseende av en av Ivungl. Maj:t

förordnad inspektor; examen därstädes övervakas av en utav chefen för

ecklesiastikdepartementet utsedd sakkunnig. Anstalterna för obildbara

sinnesslöa åter äro dels fristående, dels förenade med anstalter för bildbara

sinnesslöa. I förra fallet stå de under medicinalstyrelsens överinseende

och äro underkastade inspektion av överinspektören för sinnessjukvården

i riket. I senare fallet lyda de under samma myndighet som de anstalter,

med vilka de äro förenade. Antalet asyler för obildbara sinnesslöa

utgjorde år 1911 18, av vilka 8 voro fristående. Antalet där intagna var

vid 1911 års slut 472. Statens bidrag till uppfostringsanstalterna och

arbetshemmen uppgick år 1911 till 260,538 kronor, och för år 1913 har

anvisats ett anslag av 255,000 kronor (förslagsanslag) samt för asylerna

120,000 kronor (förslagsanslag).

Såsom av ovan givna redogörelse för ifrågavarande anstalter framgår,

är här fråga om förhållanden, där en enhetlig administrativ ledning är

synnerligen svår att bringa till stånd. Dessa anstalters dubbla karaktär

av å ena sidan vårdanstalter och å andra sidan uppfostringsanstalter omöjliggör

deras förläggande uteslutande till det ena eller det andra förvaltningsområdet.

Den inspektion, som för närvarande utövas över sagda

anstalter, är uteslutande av medicinskt-psykiatrisk karaktär, och det är

otvivelaktigt en brist i nuvarande förhållanden, att någon inspektion i pedagogiskt

avseende av dessa anstalter, närmast skolorna, icke förefinnes.

Att en sådan inspektion endast kan utövas av en person, som genom praktisk

verksamhet och särskilda studier vunnit erfarenhet på sinnesslöundervisningens

område, ligger i sakens natur, så mycket mera som med bildbarhet

hos här ifrågavarande lärjungar icke blott bör förstås mottaglighet

för teoretisk utbildning utan även och ej mindre mottaglighet för utbildning

i praktiskt avseende. Kommittén har visserligen funnit, att fördelar skulle

vara att vinna, därest ett närmande mellan dessa anstalter och övriga

undervisnings- och uppfostringsanstalter komme till stånd, men dock insett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningen.

07

de stora olägenheter, som ur administrativ synpunkt under nuvarande

förhållanden härvid möta. Skulle dessa anstalter på ett eller annat sät*

bringas att sortera under den föreslagna överstyrelsen, skulle detta medföra,

att överstyrelsen finge att syssla med frågor, som låge allt för fjärran

från dess egentliga verksamhetsområde. I vården av dessa anstalter

ingå nämligen, såsom här ovan påpekats, icke blott uppfostringsfrågor

utan även frågor, som falla in under dels sociala, dels psykiatriska synpunkter.

Att beträffande ifrågavarande anstalter skilja skolorna å ena sidan

från arbetshemmen och asylerna å den andra och ställa dem i administrativt

avseende under olika myndigheter låter sig på grund av det nära

sammanhang, vari skolorna stå till arbetshemmen och asylerna, ej heller

genomföra.

I betraktande av dessa omständigheter har kommittén ansett sig

böra inskränka sig till att uttala önskvärdheten av att ifrågavarande

anstalter underkastades, förutom den medicinskt-psykiatriska inspektionen,

vilken givetvis på detta område är och blir den

viktigaste, jämväl den inspektion i pedagogiskt avseende, som

Kungl. Maj:t kunde finna erforderlig.

Beträffande undervisningen för vanföra saknas allmänt gällande före- Anstalter

° . för vanfört

skrifter. De tre statsunderstödda arbetsskolor, som finnas i vårt land, äro

upprättade av enskilda föreningar, och tillsynen över desamma tillkommer

vederbörande styrelser. Dessa arbetsskolors syfte är att bistå obemedlade

lytta och vanföra men andligt normala personer genom att meddela dem

ändamålsenlig undervisning i slöjd, handarbete och olika yrken och utveckla

dem till den skicklighet och de färdigheter, som lämpa sig för deras anlag,

krafter och kroppstillstånd, så att de i möjligaste måtto sättas i stånd

att försörja sig själva. I och med att statsbidrag tilldelats dessa anstalter,''

hava de ställts under den inspektion, som chefen för ecklesiastikdepartementet

förordnar. Skolorna underhållas av föreningarna i främsta rummet

13—122443. Follcunderv.-lcom. bet. II.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Abnorm undervisningen.

medelst avgifter, till vilka landstingen numera till större delen bidraga,

i övrigt även medelst donationer och enskilda fonder samt statsbidrag.

Elevantalet vid skolorna utgjorde höstterminen 1911 133. Statsbidraget

till elevernas underhåll uppgår för år 1913 till 30,000 kronor. Härjämte

har som bidrag till kostnader för nybyggnader till vanföreanstalterna i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, särskilt för anordnande av kliniker

vid dessa anstalter, av 1912 års riksdag på extra stat för år 1913 uppförts

belopp till sammanlagt 189,500 kronor, därav på sjätte huvudtiteln 85,000

kronor till årliga kostnader och 44,500 kronor till nybyggnader eller

sammanlagt 129,500 kronor, och på åttonde huvudtiteln (>0,000 kronor.

Sedan flera år har i Göteborg en provisorisk avdelning av en ortopedisk

klinik funnits. Genom de anslag, som av 1912 års riksdag beviljats,

har emellertid möjlighet vunnits att med alla arbetsskolorna för vanföra

förbinda ortopediska kliniker, vid vilka de vanföra redan vid tidiga

år kunna erhålla behandling. Därigenom skola de vanföra kunna bättre

utvecklas eller återställas i kroppsligt avseende och även vinna större färdighet

i de olika slag av slöjdarbete, vari de i arbetsskolorna undervisas.

Då nu dylika anordningar för de vanföras vård och utbildning vidtagas,

måste tydligen med arbetsundervisningen i vanföreanstalterna förbindas

vanlig skolundervisning. Denna senare får emellertid i intet avseende

karaktär av abnormundervisning. Den synes därför kunna ställas under

samma inspektion som undervisningen i de allmänna skolorna,

i detta fall närmast folkskolorna. Vart den centrala förvaltningen

av vanförevården bör förläggas, är emellertid en fråga, som kommittén

ej har anledning att upptaga.

Vanartade

och i sedligt,

avseende har

försummade .

barn. juni

Frågan angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn

så sent som 1902 blivit föremål för lagstiftning genom lagen den 13

o C1 o

1902, och samma års riksdag har som bidrag till uppfostringsanstalter

för dylika barn uppfört på ordinarie stat ett förslagsanslag av 70,000

s. 99 Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningen.

99

kronor. Huruvida ärenden, som beröra de i sagda lag åsyftade barn, till

sin natur äro sociala frågor eller uppfostringsfrågor är ett spörsmål, som

har varit föremål för olika meningar. Så har t. ex. av de så kallade

departementalkommitterade och den så kallade kommerskollegiekommittén

i gemensamt betänkande angående inrättande av en socialstyrelse den åsikten

uttalats, att hithörande frågor vore av obestridligt social natur och att de

borde i sammanhang med fattigvårdsärenden överföras till den sociala

förvaltningen. I yttrande över nämnda betänkande hade emellertid de

för ändamålet tillkallade särskilda sakkunniga erinrat om att lagstiftningen

angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn hade till

syfte att bereda ändamålsenlig uppfostran åt sådana barn under viss

ålder, och som sin åsikt uttalat, att hithörande ärenden borde, i

den mån de avgjordes av Kungl. Maj:t, handläggas i ecklesiastikdepartementet,

dit de nu vore förlagda. Och i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 22 mars 1912 angående inrättande av en socialstyrelse anförde

chefen för civildepartementet, att han, med åsidolämnande av ovan

anförda meningsskiljaktighet mellan kommittéerna å ena och de sakkunniga

å andra sidan, huruvida ifrågavarande ärenden i en framtid skulle

tilläggas socialförvaltningen eller undervisningsförvaltningen, anslöte sig till

de sakkunnigas uppfattning, att eu överflyttning av dessa ärenden till socialförvaltningen

icke för närvarande borde ifrågakomma. Något uttalande

av Riksdagen vid berörda frågas avgörande förekom icke.

Vad nu vidkommer den uppfattning, som kommittén rörande dessa

spörsmål äger, vill kommittén som sin åsikt framhålla, att hithörande frågor

från flera synpunkter visserligen äga ett framträdande socialt moment, men

att de till sin väsentliga innebörd äro att betrakta som uppfostringsfrågor,

vilka icke kunna helt undandragas inflytande från pedagogisk myndighet.

Ett särskilt uttryck härför torde ligga i det förhållande, att barnavårdsnämnden

i regel utgöres av skolrådet eller i de större städer, där skolstyrelse

förekommer, av en särskild avdelning av sagda styrelse. Detta gör också, att

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Abnormundervisningen.

Minderåriga

förbrytare.

dessa ärenden i allmänhet betraktas som rena uppfostringsfrågor. Härtill

kommer vidare, att inspektionen över de enligt lagen den 13 juni 1902

angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn

inrättade skyddshem och barnhem enligt nådiga cirkuläret den 31 oktober

1902 tillkommer vederbörande folkskoleinspektör, vilken skulle, då så ske

kunde, ordna sina resor till skyddshem och barnhem i sammanhang med

resorna för inspektion av folkskolorna. Aven här är sålunda uppfostringssynpunkten

den ledande.

Kommittén skulle sålunda finna det vara mindre lyckligt, om det

samband, som i hithörande frågor råder mellan skolmyndigheterna och

hemmen, skulle inom högre instanser brytas och dessa, ärenden genom sin

förläggning till annan myndighet förvandlas till frågor av uteslutande

social omvårdnads- och försörjningsnatur. Såväl i betraktande av det ovan

sagda som med hänsyn till det ovissa läge, vari dessa frågor i administrativt

avseende för närvarande befinna sig, anser sig kommittén endast böra som

sin uppfattning uttala, att överstyrelsen bör sättas i tillfälle att på

ett eller annat sätt taga del i den omvårdnad, som från det allmännas

sida ägnas åt ifrågavarande barn. De närmare formerna för

överstyrelsens befattning härmed torde emellertid böra bliva föremål för

framtida utredning.

Frågor rörande behandlingen av minderåriga förbrytare, vilka frågor

för närvarande handläggas i justitiedepartementet, hänga nära samman med

ärenden angående vården av sedligt försummade och vanartade barn och

hava likaledes så sent som år 1902 blivit föremål för särskild lagstiftning.

I anslutning till vad kommittén ovan beträffande dessa ärenden anfört, är

kommittén av den meningen, att även ärenden rörande minderåriga förbrytare

till sin egentliga, natur böra vara att betrakta som uppfostringsfrågor.

Emellertid har beträffande grundkaraktären av dessa ärenden meningsskiljaktighet

varit rådande och motsatta åskådningar flerstädes uttalats. Så hava

O O

s. 101 Kontrollera mot PDF

Abnormundervisningen.

101

de ovannämnda kommittéerna uttalat den åsikten, att ett särskiljande av

dessa ärenden från frågor rörande vanartade barn knappast kunde vara att

tillråda, och därför föreslagit ett överflyttande jämväl av dessa ärenden till

socialförvaltningen. Eu annan åskådning hade emellertid av ovanbemälda

sakkunniga förfäktats, vilka visserligen medgivit, att hithörande ärenden

i avsevärd mån vore av social innebörd, men framhållit, att det härvidlag

i främsta rummet gällde en särskild form av uppfostran, som samhället

borde ägna dessa individer. Förevarande ärenden syntes de sakkunniga

därför i en framtid böra sammanföras med de därmed nära förbundna

angelägenheterna rörande uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn till det departement, som handlade övriga uppfostringsfrågor.

Tillsvidare och i avvaktan på ytterligare utredning ansåge

de sakkunniga emellertid i alla händelser förevarande ärenden böra

bibehållas i justitiedepartementet, dit de för närvarande vore förlagda. I sitt

nyssberörda anförande till statsrådsprotokollet anslöt sig chefen för civildepartementet

till denna de sakkunnigas uppfattning, att en överflyttning av

dessa ärenden till socialförvaltningen icke för närvarande borde ifrågakomma.

Något uttalande av Riksdagen härom förekom icke.

Att ett nära samband råder mellan frågor rörande vanartade och sedligt

försummade barn och frågor rörande minderåriga förbrytare, flnner

kommittén vara uppenbart. Av samma skäl, som beträffande de förstnämnda

ovan anförts, finner kommittén, att frågor rörande minderåriga förbrytare

till sin väsentligaste innebörd äro att betrakta som uppfostringsfrågor.

Visserligen föreligga här penitentiära och psykiatriska synpunkter, som ej

förefinnas i samma grad beträffande de vanartade och sedligt försummade

barnen, men, oavsett dessa sistnämnda synpunkter, finner kommittén likväl

uppfostringssynpunkten vara vid dessa frågors bedömande eu av de väsentligaste.

I likhet med vad kommittén ovan beträffande de vanartade barnen

uttalat, vill kommittén, i betraktande av det ovissa läge, vari jämväl nu

ifrågavarande område i administrativt avseende för närvarande befinner sig,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Abnormundervisningen.

inskränka sig till det uttalandet, att överstyrelsen bör sättas i tillfälle

att i någon mån medverka vid ordnandet och ledningen

av den uppfostran, som kommer ifrågavarande barn till del.

De närmare formerna för överstyrelsens befattning härmed torde emellertid

böra bliva föremål för framtida utredning.

Kap. VI. Utbildningen av de för folkskoleväsendet

behövliga lärarkrafterna.

i. Folkskoleseminarierna.

Kommittén har i det föregående betonat, hurusom folkskolan och

dess överbyggnader äro att betrakta som det huvudsakligaste området

för den centrala ledningens verksamhet. Det ligger emellertid i sakens

natur, att i och med skapandet av en överstyrelse för folkskoleväsendet

under densammas inseende också ställas de läroanstalter, som hava att

utbilda de lärarkrafter, vilka för folkskoleväsendet äro behövliga. Bland

dessa läroanstalter komma i första rummet folkskoleseminarierna.

Enligt nu gällande stadga för folkskoleseminarierna i riket av den 29

januari 1886 vilar omsorgen om anstalterna för utbildningen av folkskollärare

till väsentlig del på domkapitlen. Utom den allmänna tillsyn och

vård om dessa anstalter, som domkapitlen äga på grund av historiska förhållanden

och sin egenskap av att vara de enda hittillsvarande distriktsstyrelserna

för denna gren av undervisningsväsendet, hava domkapitlen

med avseende på seminarierna en hel del uppgifter av såväl pedagogisk

som rent administrativ innebörd. Under det seminarierna sålunda i första

hand sortera under domkapitlen, ligger den centrala ledningen av dem hos

Kungl. Maj:t i ecklesiastikdepartementet. Till den från ecklesiastikdepartementets

folkskolebyrå utgående centrala ledningen av seminarierna hör bland

annat den inspektion, som sagda byrås chef över desamma utövar.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Folkskolesemmarierna.

103

Då kommittén nu övergår till att redogöra för i vad mån seminarierna

enligt kommitténs mening böra inordnas under den föreslagna skolöverstyrelsen,

vill kommittén begränsa sig till angivande av vissa allmänna

synpunkter, i betraktande därav, att kommittén i sitt den 20 december 1911

avgivna betänkande angående folkskoleseminarierna behandlat denna fråga

och där framlagt ett detaljerat förslag i ämnet.

1 sagda betänkande har kommittén ej mindre funnit självfallet, att

seminarierna borde inordnas under en blivande överstyrelse för landets folkundervisning,

än även i sitt i samma betänkande avgivna förslag till stadga

för statens folkskoleseminarier räknat med en sådan överstyrelse såsom eu

given förutsättning. Vissa synpunkter rörande densammas befattning med

seminarierna har kommittén angivit i ovanberörda betänkande I: 1 sid.

473 tf, och de allmänna befogenheter och uppgifter, som kommittén velat

uppdraga åt sagda överstyrelse, äro sammanfattade i §§ 173—179 av

nämnda förslag till seminariestadga. Hur kommittén tänkt sig en lokal

styrelse för seminarierna är närmare utvecklat i samma betänkande sid.

474 tf.

Den ställning seminarierna skulle komma att intaga till den

föreslagna överstyrelsen för folkundervisningsväsendet synes i

det hela böra bliva likartad med den, som de allmänna läroverken

intaga till läroverksöverstyrelsen.

Särskilt gäller det att liksom i fråga om läroverken även i fråga om

seminarierna söka få till stånd en verklig personlig förbindelse mellan läroanstalterna

och den centrala ledningen. Medlet härför är i första rummet

en från denna ledning utgående inspektion med därav föranledda personliga

besök vid läroanstalterna av vederbörande ledamot i den centrala styrelsen.

Kommittén har därför funnit önskligt, att den inspektion över

seminarierna, som för närvarande utövas av chefen för ecklesiastikdeparte"''^lentets

folkskolebyrå, överföres på den föreslagna överstyrelsen. Det är

att vänta, att om inspektionen förlägges till den föreslagna överstyrelsen,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Utbildningen av de för folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna.

inspektionsbesöken skola kunna förekomma oftare och inspektionen därigenom

skall kunna erhålla en ännu större betydelse för seminarierna, än under

nuvarande förhållanden är möjligt.

Det torde vidare få anses självfallet, att alla frågor, som på ett

eller annat sätt beröra den vid seminarierna bedrivna undervisningen och

som äro av den art och betydelse, att de fordra handläggning av en

högre pedagogisk myndighet, böra komma under överstyrelsens omprövning.

Hit höra sådana uppgifter som utarbetandet av normalplan för

undervisningen och av förslag till organisatoriska förändringar eller förändringar

i för seminarierna gällande lagstiftning.

Bland de många löpande göromål, som komma att falla under överstyrelsens

handläggning, torde de, som angå lärarpersonalen, bliva de

viktigaste. Kommittén har på flera ställen i sitt ovan berörda betänkande

angivit sin åsikt om det lämpliga i att seminariernas lärare med avseende

på formerna för tjänstetillsättning komme i samma ställning som de allmänna

läroverkens. Kommittén har därför föreslagit, att vid utnämnande eller

förordnande av seminarierektor der) förberedande behandlingen av ärendet

och avgivandet av underdånigt förord bör komma att tillhöra överstyrelsen.

Seminariernas ämneslärare skola enligt kommitténs förslag utnämnas

av Kungl. Maj:t, sedan överstyrelsen med angivande av sina skäl

avlämnat underdånigt förslag. Beträffande övningslärare vid seminarierna

har kommittén föreslagit, att de i likhet med motsvarande lärare vid de

allmänna läroverken skola utnämnas av överstyrelsen. Aven lärarna vid

seminariernas övningsskolor böra enligt kommitténs förslag tillsättas av

överstyrelsen. 1 frågor rörande lärares avgång ur tjänsten bör det tillkomma

överstyrelsen att allt efter tjänstens beskaffenhet besluta i ärendet

eller med eget yttrande överlämna detsamma till Kungl. Maj:t. Att förordnande

av vikarier och extralärare skall tillkomma överstyrelsen ingår

ock i förslaget. ^

s. 105 Kontrollera mot PDF

Folskoleseminarierna.

105

Vidare torde det ligga i sakens natur, att överstyrelsen får befattning

med frågor rörande särskild utbildning av seminarielärare. Hit

hör anordnandet då och då av speciella kurser i eu eller annan undervisningsgren,

motsvax*ande de kurser, som genom läroverksöverstyrelsens

försorg under senare år anordnats för lärare vid de allmänna läroverken och

flickskolorna. De provårskurser, som komma att förläggas till seminarierna,

böra givetvis ställas under överstyrelsens överinseende. I sammanhang med

frågan om provårsutbildningen vill kommittén erinra om det för seminarierna

mindre fördelaktiga förhållandet, att vid allmänt läroverk genomgånget provår

väl berättigar till läraranställning vid seminarium, men att vid seminarium

genomgånget provår däremot icke ger behörighet till anställning som

lärare vid allmänt läroverk. Kommer, på sätt kommittén föreslagit, ett

samband till stånd mellan en blivande central styrelse för folkundervisningen

och den nuvarande läroverksöverstyrelsen, torde sådana anordningar

kunna träffas, att den lärarkandidat, som så önskade, kunde under

sin provårskurs få tillfälle att inhämta erfarenhet såväl på seminariernas

som på de allmänna läroverkens område och därigenom erhålla behörighet

till anställning vid båda slagen av undervisningsanstalter. Till spörsmål

angående lärarutbildningen torde även höra frågor rörande resestipendier för

seminarielärare, med vilka ärenden överstyrelsen givetvis bör få befattning.

I frågor angående tjänstledighet för lärare har kommittén i sitt

förslag givit överstyrelsen vissa befogenheter, i det närmaste likartade

med dem, vilka den nuvarande läroverksöverstyrelsen har beträffande de

allmänna läroverkens lärare.

Med frågor angående lärares uppflyttning i högre lönegrad, angående

kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder och angående förening

av tjänster bör överstyrelsen enligt förslaget ha samma befattning, som

den läroverksstyrelsen har inom sitt område.

Slutligen har kommittén, utan att anse sig kunna avgöra i vad

mån frågan vore av beskaffenhet att påkalla kyrkomötets hörande, funnit

14—122443. Folkunderv.-kom. bet. II.

l

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Utbildningen av de för folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna.

det ligga i sakens natur, att den blivande överstyrelsen erhölle en viss

disciplinär myndighet över lärarna vid folkskolesemiYiarierna.

Det torde vidare få anses självfallet, att överstyrelsen får att handlägga

frågor rörande skolhygieniska förhållanden samt rörande de mer eller

mindre omfattande byggnadsföretag, som kunna tänkas förekomma vid seminarierna.

Vad byggnadsfrågor beträffar, torde särskilt under de närmaste

åren dessa ärenden medföra ett betydande arbete för seminariernas centrala

ledning.

Slutligen bör det tillkomma överstyrelsen att avgöra vissa undervisningen

vid seminarierna berörande mindre frågor, för vilka här ej kan i

enskildheter redogöras, liksom överstyrelsen bör hava att från vederbörande

seminarier mottaga och pröva vissa redogörelser och uppgifter m. in.

Kommittén får i fråga om dessa smärre ärenden hänvisa till sitt i förutnämnda

betänkande avgivna förslag till seminariestadga.

2. Småskoleseminarierna.

De till ett antal av omkring 30 uppgående småskoleseminarierna

underhållas dels av landstingen och dels av enskilda och äro i administrativt

hänseende underlydande de korporationer och enskilda, som upprättat och

ekonomiskt underhålla desamma. Enligt nådiga stadgan den 28 maj 1897 angående

prövning vid de under offentlig kontroll stående småskoleseminarierna

är varje sådant seminarium underkastat den inspektion, som chefen för

ecklesiastikdepartementet föreskriver, varjämte avgångsprövningen vid seminariet

skall förrättas i närvaro av eu av chefen för ecklesiastikdepartementet

förordnad sakkunnig, som har att rörande prövningen avgiva berättelse till

departementet. Enligt kungl. kungörelsen den 27 maj 1898 äger landsting

eller stad, som ej deltager i landsting, att till avlönande av lärare och

lärarinnor vid av landstinget eller staden inrättat seminarium för bildande

av lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola eller

av biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola under vissa villkor upp
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Småskoleseminarierna.

107

bära bidrag av allmänna medel enligt samma grunder, som gälla med avseende

på de lönetillskott, vilka av statsmedel utgå till skoldistrikt för

avlönande av lärare och lärarinnor vid distriktets folk- och småskolor.

De skäl, som kommittén framhållit för behovet av eu verksammare

central administration av folkskoleseminarierna, gälla

även i fråga om småskoleseminarierna, helst som vid dessa utbildas

mer än hälften av de lärare, som för närvarande tjänstgöra vid våra folkoch

småskolor.

Så länge småskoleseminarierna behålla sin natur av kommunala eller

enskilda institutioner, torde en blivande överstyrelses befattning med dessa

läroanstalter ej kunna i alla avseenden bliva av lika ingående beskaffenhet

som beträffande folkskoleseminarierna.'' Den inspektion, som överstyrelsen

i varje fall måste utöva över ifrågavarande anstalter, bör dock bliva av

samma omedelbara beskaffenhet som ifråga om folkskoleseminarierna. Att

småskoleseminarierna, som under senare år såväl i fråga om lärokursens

omfattning som i fråga om undervisningens yttre hjälpmedel varit stadda

i rask utveckling, skola med hänsyn till sin betydelsefulla uppgift inom skolväsendet

i särskild grad påkalla eu central skolstyrelses uppmärksamhet och

omsorg, synes uppenbart. På detta område föreligga betydelsefulla uppgifter,

vilka en blivande överstyrelse snarast möjligt bör söka bringa till

lösning. Sålunda krävas förändringar i den ovannämnda nådiga stadgan

den 28 maj 1897, bland annat i den riktning att bestämda inträdesfordringar

bliva fastställda och fordringarna i fråga om de vid avgångsprövningen

erforderliga kunskaperna bliva skärpta. Visserligen måste erkännas, att i

undervisningen vid småskoleseminarierna på senare tiden stora framsteg

redan blivit gjorda, men dock är även för dessa läroanstalter en tidsenlig

normerande undervisningsplan i hög grad av behovet påkallad. Till

överstyrelsens befattning med ifrågavarande läroanstalter torde vidare

böra höra att förordna och entlediga inspektor, att förordna censorer

vid avgångsprövningen samt att förbereda frågor angående anslagsäskan
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Utbildningen av de för folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna.

den hos Riksdagen. Genom insända uppgifter och årsredogörelser bör

överstyrelsen jämväl äga möjlighet att följa deras verksamhet.

Kn viss särställning intaga det lappska småskoleseminariet i Murjek

och det så kallade finska småskoleseminariet i Haparanda, betingad av dessa

seminariers karaktär av statsinstitutioner. För det förra äro närmare bestämmelser

givna i nådigt brev den 21 maj 1875. I betraktande av vad

kommittén ovan anfört beträffande det lappska folkskoleväsendet har kommittén

ej ansett sig böra föreslå några förändringar i nu rådande förhållanden

i annan mån, än att seminariet må underkastas inspektion från

den centrala ledningens sida. För seminariet i Haparanda åter äro närmare

bestämmelser givna i nådigt brev den 19 april 1875, enligt vilket

detsamma i rätt stor utsträckning lyder under vederbörande domkapitel.

I anslutning till vad kommittén ovan beträffande det så kallade finska skolväsendet

föreslagit, har kommittén funnit, att i fråga om sistnämnda

läroanstalts ställning i administrativt avseende böra i tillämpliga delar

gälla de bestämmelser, som kommittén i sagda avseende föreslagit beträffande

folkskoleseminarierna i riket.

3- Fortbildningskurser.

rl ill frågan om folkskollärarkårens utbildning höra även de för densammas

fortsatta utbildning avsedda, dels av kommuner och enskilda, dels

medelst statsbidrag understödda kurser, som hållas i olika delar av landet.

Den fortbildning folkskollärarna äro i behov av är av flera slag.

Synnerligen aktuell är för närvarande en fortbildning i rent praktisk riktning,

betingad av de pågående strävandena efter en mera praktisk läggning

av undervisningen i folkskolor och fortsättningsskolor; till denna fortbildning

höra slöjdkurser, jordbrukskurser, trädgårdskurser, hembygdskurser och

dylikt. Andra fortbildningskurser äro kurser i olika teoretiska skolämnen,

nykterhetsundervisningskurser, kurser i teckning, i gymnastik och lek in. fl.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Fortbildningskurser.

109

Till frågan om folkskollärarnas fortbildning kunna ock hänföras den tidigare

berörda frågan angående resestipendier för folkskollärare och småskollärare

samt likaledes frågan om dylika stipendier för lärare vid högre

folkskolor.

Vikten av hithörande frågor har på mångfaldiga ställen framhållits

och torde ej här behöva än ytterligare betonas. Det är utan tvivel ett

statsintresse av stor betydelse, varom här är fråga, vilket framgår därav,

att hithörande spörsmål, närmast ovanberörda kurser, mer och mer vunnit

o

statsmakternas beaktande. Ärligen utgå av statsmedel anslag till kurser

med ovan angivna syftemål. Det är givet, att staten måste fordra en viss

tillsyn över ledningen av dessa kurser, och det torde få anses lika givet,

att den centrala ledning, som har sig anförtrodd folk- och småskollärarnas

utbildning och som sålunda ej kan hållas utanför

hithörande frågor, bör ej blott äga tillfälle att genom en stödjande

verksamhet här göra sin sakkunskap och sin erfarenhet gällande

utan även hava till uppgift att tillvarataga de statsintressen, som

föreligga med avseende på organisationen av hithörande frågor.

Framför allt är det fortsättningsskolans ombildning'' i enlighet med

de synpunkter, vilka kommittén förut angivit, som gör frågan om folkskollärarnas

fortbildning till en fråga av stor betydelse och kommer att

giva en blivande skolöverstyrelse makt påliggande qppgifter för denna frågas

ändamålsenliga lösning. I

I detta sammanhang anser sig kommittén även böra något beröra

den under namn av August Abkahamsons stiftelse å Nääs befintliga läroanstalten.

Nääs läroanstalt, som från början varit en privat institution,

har genom testamente blivit överlämnad till svenska staten. Anstalten har

till ändamål att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som

redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt

för användandet därvid av den pedagogiska slöjden. Då sålunda Nääs

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Utbildningen av de till folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna.

läroanstalt tillhör staten och är avsedd för lärarpersonalens fortsatta utbildning,

har tanke uppstått, huruvida icke densamma på ett eller annat sätt

borde bringas i samband med den föreslagna överstyrelsen. Såsom 1912

års riksdag i skrivelse angående regleringen av utgifterna under riksstatens

åttonde huvudtitel, under punkt 250, anfört, lärer staten genom övertagande

av den Abrahamsonska stiftelsen å Nääs få anses hava iklätt sig

förpliktelsen att upprätthålla och utveckla densamma i överensstämmelse med

dess ändamål. Nu har emellertid i en av kanslirådet P. E. Lindström gjord

utredning angående sagda stiftelse påvisats, hurusom en revision av stiftelsens

reglemente torde befinnas av behovet påkallad. I betraktande härav

anser kommittén, att avgörandet av frågan om stiftelsens ställning till

överstyrelsen bör tills vidare anstå och företagas i samband med frågan

om revision av stiftelsens reglemente.

Kap. VII. Allmän folkbildning.

Kommittén har i sina inledningsvis givna allmänna synpunkter angivit,

hurusom kommittén tänkt sig, att den föreslagna överstyrelsens

verksamhetsområde borde vidga sig till att även innefatta den allmänna

folkbildningen i vidsträcktare bemärkelse. Den samhörighet, som råder

mellan frågor rörande vad man vanligen betecknar med allmän folkbildning

och frågor angående undervisning och uppfostran i egentlig mening,

det gemensamma målet, nämligen vårt folks höjande i intellektuellt, moraliskt

och fysiskt avseende, och de ofta likartade medlen för ernående av

detta mål, vare sig de användas för de ungas uppfostran eller för de

vuxnas fortsatta utveckling, göra, att hithörande ärenden äga hemortsrätt

i en överstyrelse av det slag kommittén föreslagit. I samband härmed

vill kommittén erinra, hurusom de i det föregående nämnda kommittéerna,

vilka framlagt förslaget till en socialstyrelse, tagit i övervägande, huru
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän folkbildning.

in

vida ärenden tillhörande folkbildningsverksamheten borde överföras till

socialstyrelsen eller icke, men därvid stannat vid att avgörande skäl

talade för att de bibehölles i det departement, till vilket undervisningsväsendet

i allmänhet hörde, ehuru givetvis under vederbörligt samråd

med den sociala förvaltningen. Denna åsikt synes ock hava vunnit godkännande

i och med bestämmandet av de uppgifter, som blivit socialstyrelsen

tilldelade. I detta sammanhang kan ock erinras om det samband,

som redan förefinnes mellan folkskolan och sådana former av det allmänna

folkbildningsarbetet som föreläsnings- och biblioteksverksamheten, i det

att folkskolans lärare ofta i sina orter äro denna verksamhets målsmän.

Till anordningar för allmän folkbildning räknar kommittén de olika

grenarna av det statsunderstödda bildningsarbetet bland den vuxna ungdomen,

nämligen folkhögskolan, föreläsnings- och biblioteksverksamheten

samt anordningar för idrott och fysisk utbildning i allmänhet.

Den inre samhörigheten mellan sagda grenar av ifrågavarande statsunderstödda

bildningsarbete torde ligga i öppen dag. Det redan av statsmakterna

starkt framhållna sambandet mellan föreläsnings- och biblioteksverksamheten

skall kommittén i det följande beröra, och att sagda verksamhet

på det närmaste sammanhänger med det arbetsområde folkhögskolan

sig förelagt, torde framgå av den egenskap folkhögskolorna hava

som medelpunkter för spridande inom de bredare folklagren av kunskaper

och själsodling samt av intresse för självstudier. Med den intellektuella

och sedliga utbildningen bör sidoställas och förenas den fysiska, och det

beaktande detta förhållande i våra dagar erhållit utgör ytterligare ett skäl

för att till en ledning, som har om händer den allmänna folkbildningen,

förlägga även de spörsmål, som avse att höja vårt folk i fysiskt avseende.

Kommittén vill vidare erinra om det intresse hithörande frågor rönt

från Kungl. Maj:ts och Riksdagens sida och anser sig vid behandlingen

av de särskilda grenarna av folkbildningsarbetet böra knyta sina förslag

till de uttalanden, som härutinnan av Riksdagen eller Kungl. Maj:t gjorts.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Allmän folkbildning.

I den allmänna folkbildningens tjänst stå först och främst folkhögskolorna.

I samband med den höjning av statsunderstöden åt folkhögskolor,

som 1912 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning beviljade, biföll

Riksdagen Kungl. Maj:ts förslag om arvode åt en av Kungl. Maj:t för

viss tid tillsatt inspektör över samtliga statsunderstödda folkhögskolor i

riket. I enlighet med den för folkhögskoleinspektören av Kungl. Maj:t

utfärdade instruktionen av den 23 september 1912 skall det huvudsakligen

åligga ifrågavarande befattningshavare att med uppmärksamhet

följa de statsunderstödda folkhögskolornas verksamhet, att övervaka efterlevnaden

av för dem gällande bestämmelser samt att genom upplysningar

och råd kraftigt understödja skolstyrelser, föreståndare och lärare i deras

arbete. Han skall genom personliga besök skaffa sig ingående kännedom

om skolornas lärarkrafter, undervisningsplan, undervisningssätt och arbetsordning,

taga kännedom om deras ekonomiska förhållanden samt, där

så finnes nödigt, söka verka för förbättrande av desamma. Finner inspektören

missförhållanden råda vid en skola, skall han, därest trots anmodan

rättelse ej vidtages, härom göra anmälan till chefen för ecklesiastikdepartementet.

Inspektören bör vidare verka för att skolorna erhålla väl

utbildade och för sitt kall lämpade lärarkrafter samt avgiva yttrande vid

tillsättande och entledigande av föreståndare eller annan ordinarie lärare.

Han har att granska och avgiva yttrande över till Kungl. Maj:t ingivna

ansökningar om understöd till folkhögskolorna och till stipendier åt elever

samt dessutom att uppgöra förslag till fördelningen av understöd för utbildning

av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor. Inspektören skall

slutligen dels årligen avgiva berättelse om sin verksamhet dels ock vart

femte år avgiva en utförligare redogörelse för inspektionsverksamheten

och för folkhögskoleväsendets utveckling.

Som synes, är åt denne inspektör tillmätt en ganska självständig

ställning och en för folkhögskolorna synnerligen betydelsefull verksamhet. Då

kommittén föreslår, att folkhögskoleinspektören skall fästas vid över
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Allmän folkbildning.

113

styrelsen, är det ingalunda kommitténs mening, att denna hans befattning

med folkhögskolorna därigenom skulle erfara någon väsentligare förändring.

Förslaget härutinnan är endast motiverat av kommitténs ofta förut

angivna allmänna uppfattning om det önskvärda i att det offentliga

folkundervisningsväsendet sammanhålles i en central styrelses hand. Inom

överstyrelsen bör den ifrågavarande inspektören enligt kommitténs mening

bliva rådgivande och i allmänhet även föredragande i de ärenden rörande

folkhögskolorna, som kunna komma under överstyrelsens behandling*

Anmälan om anmärkta missförhållanden, vari inspektören ej lyckats vinna

rättelse, bör göras till överstyrelsen.

Som ovan sagts, höra till den allmänna folkbildningen vidare de Vördas
°

ning sv er k
vittutgrenade

företag, som gå under namn av den offentliga föreläsnings- samheten.

verksamheten. Genom beslut av 1911 års riksdag blev i ecklesiastikdepartementet

anställd såsom särskild föredragande en konsulent i hithörande

ärenden. De uppgifter, som enligt Kungl. Maj:ts i ärendet till

samma års riksdag avlåtna proposition (n:r 216) skulle tillkomma denne, vore

att granska ansökningar om statsbidrag till föreläsningsanstalter och därvid

särskilt tillse, att verksamheten vid de olika anstalterna verkligen tjänade det

syfte, för vilket den vore avsedd, att följa centralbyråernas och föreläsningsanstalternas

verksamhet genom bland annat minst en konferens årligen med

ombud för centralbyråerna, att ingripa, där rättelse syntes erforderlig, att stå

till tjänst med råd och upplysningar i hithörande ärenden samt att sammanföra

och bearbeta de från centralbyråer och föreläsningsanstalter inkommande

statistiska uppgifterna. Vad hans tjänstgöring beträffar, skulle han under

sex veckor, högst två månader av året vara till hands inom departementet,

nämligen från den dag, då ansökningar om statsbidrag skulle vara inlämnade,

och tilldess han hunnit granska nämnda ansökningar och angående desamma

lämnat utlåtande till departementschefen. Under den övriga delen av året

kunde han ordna sitt arbete mera fritt; han borde dock vara tillgänglig för att

’ C* O O

15—122413. Folkundcrv.-lcom. bet. II.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Allmän folkbildning.

Fidkbiblio
teksväsen
ilrt.

på anmodan lämna råd och upplysningar eller mottaga anmärkningar rörande

föreläsningsrörelsen samt sålunda vara skyldig att dels besvara hithörande

skrivelser, dels vara att personligen träffa, exempelvis under eu timme två

dagar i veckan. Därjämte borde han — där han fått kännedom om missförhållanden

— ingripa och skriftligen söka åvägabringa rättelser eller, där så

erfordrades, själv besöka en föreläsningsanstalt för att genom sammanträden

med dess inspektor och styrelse söka åstadkomma ändringar och förbättringar

i densammas verksamhet.

Kommittén har genom detta angivande av de uppgifter, som tillkomma

ifrågavarande konsulent, velat visa, att i betraktande av hans rent

administrativa verksamhet intet hinder möter att flytta hans befattning

från departementet till överstyrelsen. Sin kontrollerande verksamhet kan

han lika väl utöva såsom överstyrelsens funktionär, och vid avgivande av

utlåtanden över ansökningar om statsbidrag till föreläsningsanstalter torde

han hava gagn av den sakkunskap, som även på ifrågavarande område

bör förefinnas i överstyrelsen. Av ovan givna sammanfattande redogörelse

för konsulentens verksamhet framgår, att hans tjänstgöring i departementet

är till tiden ganska begränsad men att däremot hans över hela året utsträckta

korresponderande verksamhet är mer omfattande. Genom att fästas

vid överstyrelsen skulle han till gagn för sin verksamhet få tillfälle till

samarbete med personer, som ägde förtrogenhet med olika sidor av undervisnings-

och folkbildningsarbetet. Kommittén vill därför föreslå, att den

i ecklesiastikdepartementet för närvarande anställde konsulenten

för föreläsningsärenden må.tte i den omfattning, som motsvarar

hans nuvarande uppdrag, bliva föredragande av ifrågavarande

ärenden i överstyrelsen. I

I synnerligt nära samband med den nyss berörda föreläsningsverksamheten

stå frågor angående folkbiblioteksväsendet. Genom beslut av 1912 års

riksdag hava i ecklesiastikdepartementet anställts två konsulenter för ärenden

s. 115 Kontrollera mot PDF

Allmän folkbildning.

115

rörande folkbibliotek och därined sammanhörande frågor. Den verksamhet,

som enligt Kungl. Maj:ts proposition (n:r 179) till samma års riksdag angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet skulle tillkomma dessa

tjänstemän, skulle huvudsakligen omfatta granskning av inkommande ansökningar

om statsbidrag till bibliotek, bokförmedlingsanstalter in. in. ävensom

dessa ärendens föredragning för departementschefen. De skulle dessutom

tillhandagå kommuner, skolor och enskilda med råd och upplysningar

rörande biblioteksverksamheten, ingripa, där rättelse syntes erforderlig,

utgiva och tillställa vederbörande bibliotek normalkataloger över böcker,

vilka kunde-erhållas som statsbidrag, anordna och leda kurser för utbildande

av biblioteksföreståndare samt sammanföra och bearbeta från bibliotek och

förmedlingsanstalter inkommande statistiska och andra uppgifter av intresse

för biblioteksväsendet. De båda konsulenterna skulle icke hava alldeles

samma tjänsteställning, i det att den ene av dem, som skulle benämnas

förste bibliotekskonsulent, skulle hava ledningen av arbetet och vara den

i sista hand bestämmande och ansvarige i de frågor, vilka skulle av konsulenterna

avgöras. Det är, som synes, den centrala ledningen för en

gren av den allmänna folkbildningen, som så blivit lagd direkt in i ett

statsdepartement. I likhet med vad kommittén föreslagit beträffande före-''

läsningsverksamheten anser kommittén även, att ärenden rörande biblioteksväsendet

böra anknytas till överstyrelsen.

En samverkan mellan dessa båda verksamhetsgrenar är naturligen av

den största betydelse, och deras inbördes sammanhang ligger i öppen dag,

då .de båda tjäna samma syfte. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 21 april 1911 angående anslag till populärvetenskapliga

föreläsningar yttrade dåvarande departementschefen, att det

enligt hans mening skulle bliva en av föreläsningskonsulentens icke minst

viktiga uppgifter att, sedan den inom ecklesiastikdepartementet pågående

utredningen i folkbiblioteksfrågan avslutats och förslag i anledning därav

utarbetats, bidraga till ett närmande mellan föreläsnings- och biblioteks
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Allmän folkbildning.

verksamheten, som redan nu framstode såsom basta grundvalen för ett

verkligt framgångsrikt arbete på den fria folkbildningens fält. I sitt

yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 12 april 1912

angående understödjande av folkbiblioteksväsendet uttalade nuvarande

departementschefen sin anslutning till nu angivna uttalande och framhöll

bland annat, att förpliktelserna att i förevarande hänseende verka för ett

närmande måste i samma grad åligga folkbiblioteksverksamhetens målsmän,

i första hand de föreslagna bibliotekskonsulenterna. Enligt vad departementschefen

erfarit, hade -under år 1912 på flera håll lovvärda ansträngningar

försports att ställa föreläsningarna i förbindelse med folkbiblioteken. Som

svnes av ovannämnda uttalanden, förutsattes ett rätt intimt samarbete mellan

dessa båda verksamhetsgrupper, och att detta samarbete ej skulle inskränka

siar till arbetet ute i landet utan framför allt skulle äga rum i den centrala

ledningen synes likaledes ostridigt. På detta sått skulle, om också

ej till namnet, i själva verket skapas eu särskild byrå inom ecklesiastikdepartementet

för handläggning av dessa ärenden. Kommittén anser

emellertid, att detta ifrågasatta samarbete mellan föreläsningsverksamheten

och biblioteksväsendet låter sig lika lätt bringa till stånd inom

den föreslagna överstyrelsen som inom departementet. En annan omständighet,

som likaledes talar för hithörande ärendens förläggning

till överstyrelsen, anser kommittén böra påpekas. I gällande folkskolestadga

(§ 11) omnämnes såsom en skolrådets uppgift att befrämja

inrättandet och begagnandet av socken- och skolbibliotek samt tillse, att

lämpliga böcker därtill anskaffas. Här framträder biblioteksverksamheten

närmast i skolundervisningens men även i den fortsatta utbildningens tjänst.

I gällande instruktion för folkskoleinspektörerna stadgas bland annat, att

inspektören skall inspektera ej blott skolbibliotek utan även med statsbidrag

understödda församlings-, kommun- och föreningsbibliotek, och motsvarande

uppgift tillkommer honom efter de på ifrågavarande område vidtagna

förändringar. Såväl den inre samhörigheten mellan undervisnings
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Allmän folkbildning.

117

frågor och ärenden rörande våra folkbibliotek som även det yttre samband,

som mångenstädes tinnes dem emellan, skulle bättre framträda, om båda

ärendesgrupperna lades under den gemensamma överstyrelsen.

Kommittén vill således föreslå, att de från och med år 1913 i

ecklesiastikdepartementet anställda två bibliotekskonsulenterna

måtte komma att fästas vid överstyrelsen och där erhålla samma

arbetsuppgifter, som enligt Riksdagens beslut skulle tillkomma

dem inom departementet.

Som kommittén ovan antytt, stå de två grenarna av den allmänna

folkbildningen, den andliga och den kroppsliga, i ett sådant samband med

varandra, att de böra även i administrativt avseende sammanhållas, och

det ej blott på den egentliga skolundervisningens område utan ock på

den allmänna folkbildningens.

Vad nu beträffar den allmänna fysiska utbildning, varom här är

fråga, har kommittén för avgivande av förslag angående omorganisation

av gymnastiska centralinstitutet i sitt den 7 mars 1912 avgivna betänkande

uttalat sig om höjandet av det allmänna intresset för hithörande

frågor och om nödvändigheten av att tillgodose de krav, som här förefinnas

och alltjämt framväxa. Sagda kommitté har därvid bland annat

påpekat vikten av att folkskollärarna i sin utbildning erhålla insikt i och

intresse för den fysiska uppfostran, på det att de måtte kunna, var och

en i sin ort, ej blott meddela folkskolebarnen lämplig undervisning i fysisk

uppfostran utan även verka för anordnande av riktigt bedrivna kroppsövningar

för ortens ungdom i allmänhet. Ännu tydligare framträder

nämnda kommittés syfte att giva största möjliga omfattning åt strävandena

att höja den fvsiska uppfostran i dess förslag att göra folkhögskolorna till

medelpunkter för dessa strävanden. Folkhögskolorna, säger kommittén,

skulle kunna ej blott hos sina elever grundlägga ett starkt och stadigvarande

intresse för kroppsövningar och personlig hygien utan även sprida

Fysisk

nppjustrn n.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Allmän folkbildning.

och vidmakthålla detta intresse i vida kretsar. En fackbildad och intresserad

folkhögskollärare, som hade gymnastiken till sin huvuduppgift,

skulle, fortsätter kommittén, kunna verka mycket gott, om han ville ägna

sig åt att leda det på landsbygden alltmer vaknande idrottsintresset in på

sunda banor. Detta skulle kunna ske bland annat genom att vid folkhögskolorna

anordna kurser för utbildning av ledare i gymnastik och idrott

för de föreningar, vilka en sådan lärare förmådde väcka till liv i skolans

omnejd.

Det anförda berör just det område, som folkundervisningskommittén

i detta sammanhang åsyftar, nämligen vårt folks allmänna utbildning i

fysiskt avseende. Den stora betydelse denna fråga från en sund folkuppfostrans

synpunkt äger torde ej här behöva särskilt framhållas. Den

förutnämnda kommittén har företrädesvis haft sin uppmärksamhet riktad

på gymnastiken och dess främjande. Men vid sidan av gymnastiken stå

leken och idrotten såsom viktiga medel för samma uppfostringsmåls vinnande.

De uttalanden och förslag av kommittén för omorganisation av gymnastiska

centralinstitutet, vilka i det föregående anförts, utgöra ett bevis

bland andra på det under senare år allt starkare framträdande intresset

för främjandet av vårt folks kroppsliga sundhet och styrka genom de

medel, som gymnastiken, leken och idrotten härför erbjuda, ett intresse,

som även tagit sig praktiska uttryck i en stor mängd över hela landet

spridda idrottsföreningar. I själva verket står man hår inför en redan

betydande rörelse, som av allt att döma skall komma att antaga än större

omfattning. Det synes då ock uppenbart, att staten ej kan underlåta att

i vidsträcktare mån, än vad redan skett, ägna densamma sin uppmärksamhet

och, i den utsträckning så visar sig erforderligt, understödja den,

på samma sätt som den förut gjort i fråga om motsvarande rörelser på

den intellektuella uppfostrans område. Den förutnämnda kommitténs förslag

innebär också helt visst eu riktig uppfattning av det behov, som i

detta avseende föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän folkbildning.

11

Om man således här står inför ett statsintresse och om, måhända

ej utan skäl, den farhågan uttalats, att den ifrågavarande rörelsen, åt

sig själv lämnad, kunde komma att urarta, är dock väl att ihågkomma,

att densamma mindre än någon annan tål att bindas i en officiell administrations

former och mer än någon annan är i behov av frihet, därest

den skall utöva det både moraliskt och fysiskt hälsosamma inflytande, varav

den är mäktig.

Med det nära samband, som förefinnes mellan de båda sidorna av

uppfostran, den andliga och den kroppsliga, ligger det i förhållandenas

natur, att den stödjande och varsamt ledande verksamhet, som

staten på nu ifrågavarande område har att utöva, närmast bör

anförtros, åt en blivande överstyrelse för folkundervisningsväsendet,

detta så mycket mera som denna överstyrelse skulle ha sig anförtrodda

omvårdnaden och ledningen av den fysiska uppfostran inom de

olika läroanstalter, som skulle tillhöra dess verksamhetsområde. Men klart

är, att överstyrelsen såväl för att i sistnämnda hänseende kunna fylla sin

uppgift som för att kunna på rätt sätt behandla de spörsmål, vilka tillhöra

det här föreliggande området av fysisk uppfostran, måste äga särskild

sakkunskap till sitt förfogande. Till frågan härom skall kommittén längre

fram återkomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TREDJE AVDELNINGEN.

Skolöverstyrelsens organisation och stat.

Sedan arten och omfattningen av de ärenden rörande folkundervisningen,

vilka enligt kommitténs mening borde tillkomma den föreslagna

överstyrelsen, i föregående avdelning angivits, vill kommittén härmed

övergå till att närmare redogöra för hur sagda styrelse lämpligast synes

böra organiseras samt tillika angiva de anslag, som synas bliva behövliga

för upprätthållande av dess verksamhet.

Kap. VIII. Gemensam överstyrelse för rikets

skolväsen.

Kommittén har redan i inledningen till betänkandet som sin åsikt

uttalat, dels att den centrala styrelsen för folkundervisningsväsendet bör

erhålla karaktären av ett centralt ämbetsverk, dels ock att den bör

sammanföras med den nuvarande överstyrelsen för rikets allmänna läroverktill

en enda för landets hela skolväsen gemensam skolöverstyrelse.

De synpunkter, som i senare hänseendet varit för kommittén i huvudsak

bestämmande, skola här angivas.

Först och främst är det klart, att i vissa avseenden ett samarbete

måste komma att äga rum de båda styrelserna emellan. Arten

s. 121 Kontrollera mot PDF

Gemensam överstyrelse för rikets skolväsen.

121

och omfattningen av deras uppgifter göra ett sådant nödvändigt. Det är

då ock önskligt, att för ett sådant samarbete skapas lämpliga former.

Visserligen förefinnas redan för närvarande bestämmelser angående förbindelsen

mellan centrala ämbetsverk dels i R. F. § 47, dels ock i nådiga

kungörelsen den 16 februari 1900 angående behandlingen av ärenden, som

skola gemensamt handläggas av två eller flera centrala ämbetsverk. Men

nämnda grundlagsbud innehåller endast ett angivande av själva grundsatsen,

och den åberopade nådiga kungörelsen giver vissa generella bestämmelser,

som dock huvudsakligen avse gemensam handläggning utav regeringsärenden

men som mindre val lämpa sig i fråga om styrelseärenden,

varför ock för gemensam handläggning av sistnämnda slag av ärenden

mera ändamålsenliga regler meddelats i vissa ämbetsverks instruktioner.

Nu skulle man visserligen kunna tänka sig, att dylika stadganden kunde

intagas i den här föreslagna skolstyrelsens blivande instruktion och inarbetas

i läroverksöverstyrelsens redan föreliggande, men kommittén har

velat skapa ett bestämdare och mer personligt samband än som vinnes

genom en dylik åtgärd.

De båda styrelsernas uppgifter äro nämligen allt för likartade, deras

verksamhetsområden varandra allt för nära berörande, för att de skulle

kunna förbliva stående den ena bredvid den andra allenast med det lösa

och tillfälliga samband, som kan förefinnas mellan andra centrala verk.

Från synpunkten av stats- och samhällslivet i dess helhet äro de dock blott

att anse som delar av samma stora enhet, och en ställning, som komme dem

att inför det allmänna framträda som målsmän för skilda, måhända stridiga

och med varandra rivaliserande intressen, skulle helt visst komma att bliva

till skada för dessa intressen, än för de ena, än för de andra. För kommittén

står det ock klart, att en sund utveckling av arbetet på vår ungdoms

undervisning och uppfostran med nödvändighet kräver, att detta

arbete i stort sett betraktas såsom ett enda och enhetligt. Endast om

denna synpunkt anlägges, är det tänkbart, att det samförstånd och det

16—122443. Folkunder v.-kom. bet. II.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Gemensam överstyrelse för rikets skolväsen.

stöd av ömsesidiga erfarenheter, som äro ett oundgängligt villkor för

framgången i detta arbete, verkligen stå att vinna. Den riktning, som

vårt skolväsen numera i sin utveckling tagit, medför å ena sidan, att

det inre sambandet mellan samtliga detsamma tillhörande läroanstalter

allt mer och mer stärkes, och leder tillika med nödvändighet därtill, att

vissa gränsområden uppstå, där de olika läroanstalterna i sin verksamhet

komma i nära beröring med varandra. Såväl det ena som det andra gör

det i hög grad önskligt, att ledningen av skolväsendet i dess helhet blir

i största möjliga utsträckning enhetlig. En sådan enhetlig ledning är

önskvärd, såväl när det gäller undervisnings- och uppfostringsfrågor av

mer principiell innebörd som ock i fråga om organisationen av skolväsendet

i dess helhet och av enskilda skoltyper. Och vad särskilt beträffar

frågor av ekonomisk innebörd, framför allt sådana, som avse

anslagsäskanden hos Riksdagen, är det, för vinnande av erforderlig planmässighet

i kraven på statens ekonomiska bistånd, av behovet påkallat,

att de skärskådas och avgöras från en ståndpunkt, från vilken man mäktar

överskåda skolväsendet i dess helhet.

Nu angivna synpunkter ha föranlett kommittén att föreslå, att den

nuvarande läroverksöverstyrelsen skulle tillsammans med den föreslagna

centrala ledningen av folkundervisningsväsendet bilda en gemensam skolöverstyrelse.

Aven i ekonomiskt avseende torde vissa fördelar av en dylik

sammanslagning stå att vinna.

Då kommittén sålunda tänkt sig en förening av ovan antydd art

mellan den hittillsvarande läroverksöverstyrelsen och eu blivande överstyrelse

för folkundervisningen, har kommittén ingalunda förbisett, att dessa centrala

styrelser dock i det hela böra intaga eu i förhållande till varandra

fullt självständig ställning, i all synnerhet i de frågor,

som uteslutande beröra de under respektive styrelser stående

läroanstalter. Med den inre organisation av det sålunda erhållna centrala

ämbetsverket, vilken kommittén tänkt sig och för vilken i det följande skall

s. 123 Kontrollera mot PDF

Gemensam överstyrelse för rikets skolväsen.

123

redogöras, torde, trots det att ämbetsverket framträder starkt enhetligt utåt,

fullt betryggande säkerhet vinnas för att de olika skolarterna få ostört fullfölja

sina särskilda ändamål och att ingen hindrande inblandning från den

ena eller andra av de båda stora avdelningarna i deras speciella verksamhet

äger rum. Kommittén, som icke underlåtit att även taga kännedom

om skolväsendets förvaltning i en del främmande länder, anser sig i

detta sammanhang böra erinra därom, att från varandra skilda centrala

styrelser för den högre undervisningens och folkundervisningens onn^den

i allmänhet där icke förekomma.

Beträffande benämningen på den genom den angivna föreningen uppkommande

överstyrelsen för skolväsendet i landet har kommittén velat föreslå,

att den erhåller namnet skolöverstyrelsen.

Kommittén har så mycket hellre ansett sig kunna framställa detta

förslag om en förening av den ifrågasatta överstyrelsen för folkundervisningsväsendet

och den nuvarande läroverksöverstyrelsen till ett enda centralt

ämbetsverk, som något hinder i yttre avseende härför ej lärer möta. Dä

nämligen notarie- samt registrators- och aktuarietjänsterna vid den nuvarande

läroverksöverstyrelsen år 1908 överflyttades till ordinarie stat, föreskrev

Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med Riksdagens därom fattade beslut,

bland annat, att ordinarie innehavare av nämnda tjänster skulle vara underkastade

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av överstyrelsen eller

eljest i allmänhet kunde varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom

därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändrades, att

detsamma ej längre kunde såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttades till annat

ämbetsverk, vara pliktiga att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning de innehade, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

med befattningarna förenade göromålen eller, efter Kungl. Maj:ts förord
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Gemensam överstyrelse för rikets skolväsen.

nande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen komrne att överlämnas.

Och då år 1909 ny stat för läroverksöverstyrelsen fastställdes, föreskrevos

bland annat samma villkor för åtnjutande av de för överdirektören ock

läroverksråden fastställda nya avlöningsförmånerna.

Kap. IX. Skolöverstyrelsens ställning till

ecklesiastikdepartementet.

Innan kommittén övergår till redogörelse för den organisation, som

bör givas åt den sålunda uppkommande skolöverstyrelsen, torde med några

ord böra beröras frågan om det nya ämbetsverkets förhållande till Kungl.

Maj:ts kansli, närmast till ecklesiastikdepartementet.

Det är kommittén väl bekant, att förslag är under utarbetande

att i viss mån förändra de centrala ämbetsverkens ställning: i förhållande

till kansliet och därmed ock deras arbetssätt. Givet är, att därest det

skulle befinnas lämpligt att fullfölja sådana planer, större svårigheter

icke behöva möta att i avseende å den nya skolöverstyrelsen än i avseende

å nuvarande centrala ämbetsverk genomföra därav betingad förändring,

enär Kungl. Maj:t i alla händelser icke lärer underlåta att vid

tillsättande av den nya skolöverstyrelsens ämbets- och tjänstemän föreskriva,

att de skola vara underkastade den förändring i tjänstgöring, som

berörda förhållanden möjligen skulle kunna påkalla. Kommittén vill i

sådant avseende hänvisa därtill, att vid inrättandet av nya tjänster och

vid genomförandet av löneregleringar numera i allmänhet pläga uppställas

sådana villkor för de nya tjänsternas eller lönernas innehavare,

att dessa bliva pliktiga att, med bibehållande av tjänstegrad och lön.

etter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med deras befattning

förenade göromålen även efter inträdandet av eventuella organisatoriska

s. 125 Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens ställning till ecklesiastikdepartementet.

125

förändringar i det ämbetsverk, som befattningen tillhör, pa samma sätt

som, enligt hvad kommittén ovan erinrat, skett i fråga om ämbets- och

tjänstemännen i läroverksöverstyrelsen. Också har kommittén i det följande

föreslagit liknande bestämmelser för befattningshavare i den föreslagna

skolöverstyrelsen.

Man skulle möjligen kunna ifrågasätta, om icke efter upprättandet

av en central styrelse för folkundervisningsväsendet den nuvarande folkskolebvrån

inom ecklesiastikdepartementet skulle kunna bliva obehövlig.

Med hos oss rådande system för statsförvaltningen, enligt vilket de ärenden,

som från de centrala verken inkomma till departementen, inom dessa föredragas

av särskilda kanslitjänstemän, lärer detta dock icke kunna bliva

förhållandet. Skulle de från skolöverstyrelsen inkommande till folkundervisningen

hörande ärendena icke komma att äga en särskild föredragande,

måste deras föredragning anförtros åt annan för dylikt ändamål kvalificerad

tjänsteman inom ecklesiastikdepartementet, men att där finna någon sådan,

vars tid icke är fullt upptagen av honom redan åliggande göromål, lärer

icke vara möjligt. Den erfarenhet, som vunnits beträffande läroverksärendena,

torde för övrigt i detta hänseende vara avgörande, i det att läroverksbyrån

inom departementet visat sig oumbärlig även efter läroverksöverstyrelsens

tillkomst. Helt visst skall inrättandet av den nya skolöverstyrelsen icke

medföra synnerlig förändring inom ecklesiastikdepartementet. Visserligen

skulle konsulenten för föreläsningsväsendet och inspektören för dövstumundervisningen

likasom konsulenterna för biblioteksväsendet och inspektören

för folkhögskolorna överflyttas från departementet till skolöverstyrelsen.

Men i övrigt skulle, likasom chefen för läroverksbyrån nu bereder

till föredragning ärenden från läroverksöverstyrelsen, chefen för folkskolebyrån,

vilken skulle befrias från sin nuvarande inspektionsskyldighet, komma

att bereda till föredragning ärenden från den nya skolöverstyrelsen, nämligen

folkskoleärenden, seminarieärenden, folkbildningsärenden och ärenden

rörande abnormväsendet. Huruvida gränserna mellan de två byråer
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Skolöverstyrelsens ställning till ecklesiastikdepartementet.

nas arbetsområden kunna komma att i ett eller annat avseende behöva

undergå jämkning, är en fråga, som här icke torde behöva upptagas till

undersökning. Vad särskilt chefen för folkskolebyrån inom departementet

beträffar, föreställer sig kommittén, att hans arbete visserligen icke till

kvantiteten blir mindre än nu, men uppenbart är, att arbetets tyngdpunkt

kommer att förskjuta sig till följd av den sakkunniga utredning,

som ärendena på förhand hava undergått inom den nya skolöverstyrelsen.

Vid betraktande av frågan om den inverkan, som den nya överstyrelsens

inrättande kan komma att få på arbetet inom ecklesiastikdepartementet,

har kommittén tagit i övervägande, huruvida icke fördelningen avvissa

anslag skulle kunna överlämnas till avgörande av överstyrelsen. De

anslag, som kommittén härvid tagit i skärskådande, äro dels anslag till

vissa undervisningsanstalter såsom anslagen till folkhögskolor och till dövstumundervisningen,

dels anslag för vissa folkbildningsändamål, såsom anslagen

till folkbibliotek och till anstalter, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, dels anslag till resestipendier, såsom anslagen till resestipendier

för seminarielärare, lärare vid högre folkskolor, folkskollärare, småskollärare,

abnormlärare, dels slutligen anslag till elevstipendier, såsom anslagen

till stipendier åt seminarieelever och folkhögskoleelever. Kommittén har

härvid funnit, att, vare sig fördelningen av sagda anslag överföres på överstyrelsen

eller fortfarande liksom nu tillkommer Kungl. Maj:t, någon ändring

i överstyrelsens arbetsbörda till följd därav icke komme att ske, enär

överstyrelsen även i senare fallet torde komma att få ärendenas utredning

sig anförtrodd. Emellertid anser kommittén, att en överflyttning av nu

berörda ärenden endast i det fall bör ske, att en decentralisation av motsvarande

ärenden inom förvaltningen i dess helhet skulle komma att genomföras,

och vill kommittén i detta sammanhang blott framhålla, att arbets
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens ställning till ecklesiastikdepartementet.

127

sättet inom den blivande överstyrelsen icke utgör hinder för en dylik överflyttning*

därest en dylik allmän decentralisation av ifrågavarande slag avärenden

skulle komma att ske.

Kap. X. Skolöverstyrelsens ledamöter och

sakkunniga.

1. Chefen.

Den enhetssynpunkt, som kommittén angivit, bör närmast taga sig

uttryck i den över de båda avdelningarna stående gemensamma

chefen för skolöverstyrelsen. Stor makt ligger uppå att till innehavare

av denna krävande befattning erhålla en person, som besitter icke

blott grundlig teoretisk bildning och ingående kännedom om de olika pedagogiska

spörsmålen utan även framstående chefsegenskaper. Den nya skolöverstyrelsen

blir nämligen ett betydande verk icke blott i avseende å

den viktiga och omfattande kulturuppgift, som den har att fullfölja, utan

även med hänsyn till omfattningen av den personal, som blir vid styrelsen

anställd, och den stora mängden av de myndigheter, anstalter och funktionärer,

-som tillhöra dess förvaltningsområde. Vid övervägande av vilken

ställning som bör givas åt chefen för en så omfattande förvaltning, har

kommittén, jämväl i betraktande därav att cheferna för andra centrala

ämbetsverk, såsom medicinalstyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen

och generalpoststyrelsen, hava generaldirektörs ställning, ansett det

böra vara självfallet, att chefen för den nya skolöverstyrelsen, Vars underlydande

förvaltningsområde blir synnerligen omfattande, jämväl bör erhålla

generaldirektörs ställning. Härtill kan läggas, att den nuvarande chefen

för den ena av de båda avdelningar, som den nya skolöverstyrelsen skulle

omfatta, har överdirektörs ställning.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

Beträffande generaldirektörens avlöning har kommittén ansett sig

böra föreslå, att densamma sättes till 11,000 kronor. Kommittén har

därvid dels låtit bestämma sig av den omständigheten, att chefens för den

nuvarande läroverksöverstyrelsen löneförmåner beräknas motsvara en avlöning

av 10,000 kronor, dels och framför allt letts av hänsyn till omfattningen

och beskaffenheten av de uppgifter, som enligt kommitténs förslag

skulle komma att påvila chefen för den nya överstyrelsen. Såväl det ena

som det andra förhållandet talar för att den avlöning, som skall förbindas

mod den nya chefsbefattningen, åtminstone icke blir lägre än den i fråga

om motsvarande befattningar numera lägsta förekommande avlöning eller

11,000 kronor. Av de föreslagna löneförmånerna torde 7,000 kronor böra

bestämmas som lön, 3,000 kronor som tjänstgöringspenningar och 1,000

kronor som ortstillägg.

2. Avdelningscheferna.

Det är helt visst otänkbart, att en chef för ett verk av den omfattning

som den nu föreslagna skolöverstyrelsens skulle kunna hinna deltaga i

handläggningen av samtliga inom verket förekommande äi-enden. Även

om hans tid och krafter, sedda rent kvantitativt därtill skulle vara tillräckliga,

skulle den faran inträda, att han därigenom droges från sina egentliga

och huvudsakliga uppgifter. I betraktande härav och med hänsyn

till den i vissa fall starkt specialiserade sakkunskap, som inom skolstyrelsens

olika avdelningar erfordras, synes det kommittén visserligen ej

utan fog kunna ifrågasättas, att i spetsen för en var av de olika avdelningarna,

Järoverksavdelningen och folkundervisningsavdelningen, ställdes

en avdelningschef utan annat uppdrag än att vara chef för vederbörande

avdelning. Men att här skapa självständiga och fristående chefsbefattningar

har kommittén av ekonomiska grunder dock ej ansett sig

böra förorda. Kommittén föreslår därför, att en av ledamöterna på

s. 129 Kontrollera mot PDF

Avdelningscheferna.

129

vederbörande avdelning tillika erhåller förordnande såsom chef

för avdelningen ifråga. Uppdraget åt någon av ledamöterna att vara

avdelningschef torde böra givas av Kungl. Maj:t på viss tid.

Dessa båda avdelningschefer böra, som sagt, under generaldirektören

utöva ledning av arbetet på de respektive avdelningarna. Kommittén föreställer

sig, att arbetsfördelningen mellan generaldirektören och avdelningscheferna

lämpligast skulle kunna ske på det sättet, att i en blivande instruktion

de ärenden bestämt angivas, vilka böra handläggas av generaldirektören,

och att det beträffande de övriga i styrelsens arbetsordning

närmare bestämmes, vilka som skola handläggas av de respektive avdelningscheferna.

Utan att ingå på frågan i närmare detalj, anser kommittén

sig böra framhålla, att generaldirektören synes böra inom avdelningen

deltaga i befordringsmål och disciplinmål samt i frågor av mer principiell

eller ekonomisk innebörd ävensom åtminstone i viktigare ärenden, som

erfordra Kungl. Maj:ts beslut. Huru med ledningen av arbetet inom överstyrelsen

bör ordnas, då generaldirektören åtnjuter semester eller av tjänstegöromål

är hindrad att deltaga i arbetet inom överstyrelsen, bör genom

instruktionen angivas. Då åter generaldirektören är tjänstledig, bör vikarie

förordnas av Kungl. Maj:t.

På grund av det särskilda arbete och ansvar, som sålunda pålägges

avdelningscheferna, och den ställning de komma att intaga synas de

utom sin byråchefslön böra åtnjuta ett årligt arvode av 1,000 kronor

vardera.

3. Läroverksavdelningen.

Innan kommittén övergår till att närmare redogöra för huru kommittén

tänkt sig organisationen av arbetet inom den föreslagna avdelningen för

folk undervisningsväsendets centrala ledning, anser sig kommittén böra

beröra en fråga, som utövat ett visst inflytande på kommitténs bedömande

av denna angelägenhet. Kommittén har, såsom ovan angivits,

17—122443. Folkunder v.-k om. bet. 11.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

tänkt sig, att den blivande överstyrelsens båda avdelningar skulle hava

en gemensam chef. Såväl på grund härav som ock med hänsyn därtill,

att vid en blivande överflyttning av den nuvarande läroverksöverstyrelsen

till den gemensamma överstyrelsen eu av den nuvarande

läroverksöverstyrelsens medlemmar skulle komma att tagas i anspråk

såsom avdelningschef inom den blivande läroverksavdelningen och samtliga

dess medlemmar jämväl hava att deltaga i handläggning av vissa för

skolväsendet i dess helhet gemensamma ärenden, har den frågan uppstått,

huruvida den ifrågavarande föreningen skulle komma att medföra behov

av ökade arbetskrafter inom den nuvarande läroverksöverstyrelsen eller i

övrigt föranleda ändring i dess nuvarande organisation och arbetssätt.

Kommittén har därför vänt sig till sin sakkunnige, överdirektören

i läroverksöverstyrelsen B. J:son Bergqvist med en anmodan att i nu angivna

avseenden göra ett uttalande. I anledning härav har överdirektören

Bergqvist, efter samråd med läroverksöverstyrelsens övriga medlemmar,

avgivit ett särskilt yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer dettabetänkande.

I

I nämnda yttrande framhålles, hurusom det arbete, som hittills påvilat

medlemmarna i överstyrelsen, icke kunde sägas alltid hava stått i god

överensstämmelse med vad en klok hushållning med deras krafter bort

mana till. En av de förnämsta anledningarna till detta förhållande vore

otvivelakiigt att söka däri, att överstyrelsen från början utrustats med

en alltför knappt tilltagen uppsättning av juridiskt och administrativt

utbildade och skolade krafter. överstyrelsens ursprungliga kansli hade

utgjorts av en enda tjänsteman — en notarie. Visserligen hade i detta

förhållande en förbättring så småningom inträtt, därigenom att kansliet

tid efter annan genom beslut av Kungl. Maj:t och Riksdagen erhållit en

ej oväsentlig förstärkning, men ännu kvarstode det antydda förhållandet i

alltför stor utsträckning, för att det skulle kunna sägas, att de pedagogiskt

s. 131 Kontrollera mot PDF

Läroverksavdelningen.

131

fackbildade och de administrativa krafterna inom överstyrelsen vore på ett

tillfredsställande sätt mot varandra avvägda.

En naturlig följd av nu framhållna omständighet hade blivit, att

överstyrelsens medlemmar, vilka samtliga varit pedagogiskt fackbildade

personer, måst till en mycket stor utsträckning tagas i anspråk icke blott

för uppsättning av sådana skrivelser, vilkas avfattning förutsatt pedagogisk

sakkunskap, utan även för sådana administrativa och sekreteriella göromål,

vilka bättre lämpat sig för juridiskt och administrativt skolade krafter.

Detta hade åter medfört, att överstyrelsens medlemmar, trots alltjämt

vidtagna förenklingar i överstyrelsens arbets- och expeditionssätt, icke

alltid kunnat så odelat, som önskligt varit, ägna tid och krafter åt de uppgifter

av pedagogisk innebörd, som i främsta rummet påvilat överstyrelsen.

o

A andra sidan hade det arbete, som sålunda nedlagts på förekommande göromål

av mera administrativ natur, i vissa fall härflutit ur en för de ifrågavarande

göromålen mindre skolad och därför ock mindre givande arbetskraft.

Nu påpekade brist på administrativt utbildade arbetskrafter hade

även ur en annan synpunkt kommit att medföra en viss olägenhet för överstyrelsens

arbete. Det hade visat sig hinderligt för en fullt rationell arbetsfördelning

inom överstyrelsen. Den närmare anledningen därtill vore följande.

Överstyrelsens medlemmar hade, bland annat på grund av den överstyrelsen

åliggande inspektionsskyldigheten, i regel måst utses väsentligen

med hänsyn till deras lämplighet att inom överstyrelsen representera visst

eller vissa av de vid läroverken förekommande läroämnena, och först i

andra hand hade avseende kunnat fästas vid förhandenvaron av övriga

egenskaper och erfarenheter, som erfordrades hos en medlem av ett centralt

ämbetsverk. En följd härav hade blivit, att den stora mängd av

göromål, som fallit utanför den egentliga ämnessynpunkten, icke till önskvärd

utsträckning låtit fördela sig efter mera enhetliga synpunkter, bestämda

av inre släktskap eller annan samhörighetsgrund, utan måst mera

tillfälligt tilldelas än den ena, än den andra ledamoten, allt eftersom hans

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

personliga egenskaper eller tilläventyrs tidigare förvärvade erfarenheter

gjort sådant lämpligt. Detta hade i sin ordning medfört, att de inom

överstyrelsen förefintliga arbetsrotlarna kommit att förete en i viss män heterogen

sammansättning, så att ärenden, som helst bort behandlas tillsammans,

icke alltid kunnat handläggas av en och samma föredragande. Hade det

nu inom överstyrelsen funnits ett tillräckligt antal administrativa krafter,

vilka kunnat såsom mera fasta biträden åt ledamöterna supplera dem i

erforderliga avseenden samt vid ombyte av ledamöter tillgodose kontinuiteten

i arbetet, så hade det varit lätt nog att råda bot på den påpekade

olägenheten. Nu hade emellertid andra utvägar måst i sådant syfte anlitas.

Först och främst hade, för att förebygga den brist på sammanhållning

och koncentration i arbetet, som eljest kunnat befaras uppstå,

överdirektörens tid och krafter i stor utsträckning måst tagas i anspråk

för uppgifter, vilka egentligen bort ligga utanför hans arbetsområde.

Vidare hade den kollegiala handläggningsformen av ärendena måst inom

överstyrelsen användas i stor utsträckning. Genom det samarbete, som

därvid ägt rum, hade visserligen i viss mån ersättning vunnits för bristen

på önskvärd homogenitet i arbetsrotlarna. Men detta hade å andra sidan

gjort arbetet tungt och inkräktat på medlemmarnas tid.

Av det senast anförda syntes framgå, att såväl behovet av eu

starkare inre koncentration av arbetet som ock önskvärdheten av en mera

tidsenlig, mindre tung och tidskrävande arbetsform avgjort pekade hän

på nödvändigheten av en mera enhetligt genomförd arbetsfördelning och

att denna i sin ordning förutsatte förstärkning av de administrativa krafterna

inom överstyrelsen.

På grund av nu nämnda förhållanden hade det blivit allt mera

klart* att lämpligaste sättet för ordnandet av arbetet inom överstyrelsen

vore att där införa en indelning på särskilda byråer, varvid varje byrå

försåges med en i regel pedagogiskt fackbildad chef, som till sitt biträde

hade viss vid byrån mera fast bunden administrativ arbetskraft. Därigenom

s. 133 Kontrollera mot PDF

Läroverksavdelningen.

133

vunnes även den avsevärda fördelen, att den kollegiala behandlingsformen

av ärendena kunde inskränkas och att arbetet inom verket överhuvud

kunde ordnas efter samma grunder, som numera allmänt tillämpades inom

centrala ämbetsverk. Då de olika läroanstalter, som stå under överstyrelsens

inseende, lätt nog läte fördela sig i vissa större grupper och även de

ärenden, som icke direkt avsåge någon viss läroanstalt, utan större svårighet

medgåve en lämplig fördelning, torde riktlinjer för en avgränsning

mellan de olika byråerna lätt nog stå att vinna. Sålunda kunde, för att

blott antyda konturerna av en byråindelning, två av byråerna avses för

ärenden rörande de allmänna läroverken. Av dessa två byråer kunde eu

övertaga handläggningen av de ganska talrika ärendena rörande anordnande

av student- och realskolexamina ävensom en mängd ärenden av

mera löpande natur tillhörande läroverkens yttre administration, bland

vilka särskilt vore att nämna ärenden rörande läroverkens ekonomiska

förvaltning, byggnadsfrågor, fördelning av de till läroverken för olika ändamål

utgående anslag. Den andra byrån komme då huvudsakligen att

omhänderhava organisations- samt mera allmänna uppfostrings- och undervisningsfrågor

ävensom frågor rörande provåret och lärarnas fortsatta utbildning

samt frågor rörande fysisk uppfostran. Till en tredje byrå kunde

förläggas frågorna rörande den kvinnliga ungdomens undervisning och uppfostran

samt utbildningen av lärarkrafter för dithörande läroanstalter. Slutligen

kunde en fjärde byrå övertaga frågor angående övriga enskilda samt

under läroverks överstyrelsens inseende stående kommunala läroanstalter,

varibland frågor rörande fördelning av anslag till dessa läroanstalter,

kompetens-, dispens- och lönefrågor angående deras lärare samt ärenden

angående examensrätt och andra förmåner. Vid en sådan fördelning iinge

man dock icke förbise, att en stor del av de inom läroverksöverstyrelsen

förekommande ärendena vore så samhörande, att även med en byråindelning

ett ganska nära samarbete måste äga rum mellan de särskilda byråerna.

Särskilt måste den speciella ämnessakkunskapen, på vilken byrå den än

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

funnes, komina att tagas i anspråk, när det gällde befordringsfrågor. Detsamma

gällde den inspektionsverksamhet, som överstyrelsen hade att utöva.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter skulle överstyrelsen, även

om frågan om inrättande av en för skolväsendet gemensam överstyrelse

icke därtill givit anledning, hava funnit sig nödsakad göra vederbörlig

framställning om en omläggning av överstyrelsens arbete i den riktning,

som nu blivit antydd, ävensom om därav betingad förstärkning av överstyrelsens

administrativa arbetskrafter.

Nu hade det emellertid blivit ifrågasatt, att läroverksöverstyrelsen

skulle ingå som eu avdelning i en tillärnad för hela skolväsendet gemensam

överstyrelse. Därvid skulle läroverksöverstyrelsens chef ersättas med

en för det nya ämbetsverket gemensam chef, varjämte en av den nuvarande

läroverksöverstyrelsens ledamöter skulle erhålla uppdraget att vara

chef för den blivande läroverksavdelningen. Därtill skulle slutligen komma,

att sistnämnda avdelnings ledamöter även skulle tagas i anspråk för handläggning

av vissa för skolväsendet i dess helhet gemensamma ärenden.

Det vore uppenbart, att en dylik anordning komme att beröva läroverksöverstyrelsen

en del av den arbetskraft, som för närvarande representerades

av dess medlemmar, på samma gång den medförde en ökning

av dessa medlemmars arbete. Den föreslagna anordningen skulle därför i

och för sig med nödvändighet komma att påkalla förstärkning av överstyrelsens

arbetskrafter. Med hänsyn till vad ovan anförts angående önskvärdheten

av en omläggning av överstyrelsens arbete, hade emellertid nämnda

arbete synts vara bäst betjänt med att antalet administrativt utbildade arbetskrafter

inom läroverksöverstyrelsen ökades till en utsträckning, som medgåve

en fullt genomförd byråindelning av det slag, som ovan antytts. Skedde

detta, syntes någon förstärkning av ledamöternas antal icke vara erforderlig.

Med anledning av vad från sakkunnigt håll sålunda blivit

anfört har kommittén ansett sig böra utgå från att läroverks
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Läroverksavdelningen.

135

avdelningen inom den blivande överstyrelsen bör omfatta fyra

byråer, en var med sin chef. Till frågan om förstärkning av avdelningens

kansli återkommer kommittén i sammanhang med spörsmålet om

den nya överstyrelsens kansli.

För närvarande förordnas ledamöterna i läroverksöverstyrelsen för

en tid av högst 5 år åt gången. Till ledamot av läroverksöverstyrelsen

uto-år dels 3,000 kronor av den för honom såsom ordinarie lärare å vederbörande

läroanstalts stat uppförda avlöning, dels ock å överstyrelsens ordinarie

stat uppförd avlöning av 4,800 kronor, därav 1,700 kronor lön, 2,500

kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg, eller sammanlagt

7,800 kronor. Då ledamot av överstyrelsen i denna sin egenskap

ej är berättigad till pension och följaktligen icke heller har att i sagda

egenskap erlägga något pensionsbidrag, kan den till honom utgående avlöningen

beräknas motsvara de löneförmåner, som för närvarande i första

lönegraden i regel utgå till byråchefer i de centrala ämbetsverken eller

S,100 kronor. Vid upprättande av en skolöverstyrelse med, såsom kommittén

har för avsikt att föreslå, fast anställda ledamöter, bör byråchefernas

inom läroverksavdelningen avlöning fastställas till 8,100 kronor,

därav 5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600

kronor ortstillägg. Härtill bör komma, såsom vanligt, ett ålderstillägg

å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring i befattningen.

4. Folkundervisningsavdelningen.

Redan av den undersökning kommittén verkställt i fråga om de

verksamhetsområden, som skulle komma att läggas under en blivande

central ledning av folkundervisningsväsendet och för vilken kommittén här

ovan redogjort, har det synts kommittén framgå, att den blivande folkundervisningsavdelningen

lämpligen borde organiseras i enlighet med den

i de moderna centrala ämbetsverken förefintliga byråindelningen. Ett

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Antalet

byråer.

Skolöverstyrelsens ledamöter ock sakkunniga.

ytterligare stöd för denna uppfattning har kommittén haft i de upplysningar,

som i den ovan refererade skrivelsen av överdirektören Bergqvist

blivit lämnade i fråga om den nuvarande läroverksöverstyrelsen.

Kommittén har da haft att söka bilda sig en uppfattning angående

det behov av arbetskrafter, som på nu ifrågavarande avdelning av skolöverstyrelsen

torde komma att förefinnas, eller, närmare bestämt, angående

antalet av för folkundervisningsavdelningen behövliga byråer.

Därvid har kommittén först velat undersöka, huru många byråer som

skulle erfordras för handläggning av ärenden tillhörande det egentliga folkskoleväsendet,

alltså den del av den föreslagna folkundcrvisningsavdelningens

verksamhetsområde, som tvivelsutan kommer att kräva det mesta arbetet.

Vid en dylik undersökning torde det vara lämpligt att, innan försök

göres att närmare uppskatta de olika ärendenas mängd och beskaffenhet,

först dröja något vid den rent yttre omfattningen av de blivande folkskolebyråernas

arbetsfält, varvid en del uppgifter, som redan i det föregående

på olika ställen lämnats, åter komma till användning.

I första rummet märkas här folk- och småskolor samt mindre folkskolor.

Dessas sammanlagda antal utgjorde enligt den officiella statistiken

år 1910 14,900 med 759,463 lärjungar och 21,519 lärare, däri inräknade

även lärare, som undervisa uteslutande i övningsämnen. Skoldistrikten

voro samma år 2,416, och kostnaderna uppgingo till 41,506,160 kronor,

därav statsbidrag 12,129,119 kronor.

Det är tydligt, att redan det stora antalet skolor, vilket för övrio-t befinner

sig i ständig tillväxt, kommer att giva stor omfattning åt det arbete

deras ledning kräver. Men detta arbete ökas än mer därigenom, att de olika

lokala förhållandena i landet framkallat ett stort antal skilda skoltyper, ofta

av så olikartad organisation, att de egentligen kunna betraktas som skilda skolarter.

För att giva en föreställning om huru skiftande och invecklade förhållandena

i detta avseende äro, lämnas här en översikt av de viktigaste typerna.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Folkuudervisningsavdelningen.

137

Både småskolor, folkskolor och mindre folkskolor kunna vara antingen

fasta eller flyttande. Av fasta småskolor förekomma sådana, i vilka en

lärarinna under hela läsåret antingen undervisar en årsklass eller samtidigt

två eller tre årsklasser, ävensom sådana, i vilka en lärarinna på skilda

tider — varannan dag eller under olika perioder — undervisar en årsklass

eller två årsklasser. I flyttande småskola kan lärarinnan ha att undervisa

antingen två eller tre årsklasser. Fasta folkskolor finnas, där en lärare

under hela läsåret undervisar antingen en årsklass eller samtidigt två, tre,

fyra eller sex årsklasser, ävensom där en lärare under skilda tider undervisar

antingen en årsklass, två årsklasser eller växelvis två och fyra årsklasser.

I flyttande folkskola har en och samma lärare vanligen att på

varje station undervisa fyra årsklasser. I fast mindre folkskola undervisar

vanligen en lärarinna på skilda tider växelvis två småskole- och fyra folkskoleklasser.

I flyttande mindre folkskola har en lärarinna i de flesta fall

att på varje station undervisa fyra folkskoleklasser. De här i korthet angivna

typerna kunna i sin ordning förete en mängd variationer.

Nu gällande normalplan, som tager hänsyn blott till de allmännast

förekommande typerna, upptar fem typer av småskola, åtta av folkskola

och två av mindre folkskola. Om också antalet organisationsformer kan i

någon mån komma att minskas genom en och annan svagare forms bortfallande,

kommer å andra sidan antalet dylika former givetvis ytterligare

att växa, i den mån som strävandet att utsträcka barnens normala undervisningstid

från sex till sju år vinner framgång.

Till folkskolorna ansluta sig de olika slagen av folkskolans överbyggnader.

Av dessa står folkskolans högre avdelning, som vanligen omfattar

ettårig eller tvåårig kurs, i så nära samband med den egentliga folkskolan,

att den i organisatoriskt avseende knappt är att skilja från den

egentliga folkskolan.

Största utbredningen bland folkskolans överbyggnader har fortsättningsskolan.

Sålunda upptar 1910 års statistik i 1,079 skoldistrikt 2,063

18—122443. Folkunderv.-kom. bet. II.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Skolöverstyrelsens ledamöter ock sakkunniga.

fortsättningsskolor med 30,038 lärjungar. Kostnaderna ingå i den förut

för små- och folkskolor samt mindre folkskolor angivna summan.

Om fortsättningsskolan reformeras i den riktning, som i det föregående

(sid. 79 ff) angivits, så att dess undervisning anknytes till olika yrken

eller yrkesgrupper, skulle också denna skola komma att förete skilda typer,

allteftersom undervisningen huvudsakligen koinme att anknytas till jordbruk,

till industri och hantverk av olika slag, till handel eller till husligt arbete.

Dessutom skulle fortsättningsskolor av mera blandade typer komma att

finnas. Med hänsyn till undervisningstidens omfattning skulle fortsättningsskolan

kunna tänkas bliva tvåårig eller flerårig.

Högre folkskolor funnos 1910 till ett antal av 31, lärjungarnas antal

utgjorde 1,326, lärarnas 73 eller, om lärare, som endast undervisa i övningsämnen,

även medräknas, 117. Kostnaderna uppgingo till 157,321 kronor,

därav statsbidrag 67,493 kronor. Även de högre folkskolorna äro till sin organisation

olika. De kunna hava antingen ettårig, tvåårig, treårig eller fyraårig

lärokurs, och med hänsyn till målet för undervisningen kunna de förete

olika skiftningar, i det att undervisningen t. ex. kan avse än att bibringa

ungefär samma kunskapsmått som på motsvarande stadium av allmänna läroverket,

än att giva en mera direkt på praktisk verksamhet riktad utbildning.

Till folkskolebyråerna skulle enligt kommitténs förslag också knytas

läroanstalterna för dövstumma och för blinda. För närvarande är landet

med hänsyn till dövstumundervisningen delat i 7 distrikt, vartdera med

sin läroanstalt. Höstterminen 1912 undervisades i dessa läroanstalter 610

lärjungar, lärarnas antal uppgick samma termin till 122. För de blindas

undervisning har staten upprättat 3 läroanstalter, vilka under höstterminen

1912 sammanlagt hade 243 lärjungar och 24 lärare. För år 1911 utgjorde

statens kostnader för dövstumundervisningen 164,225 kronor och

för blindundervisningen 100,802 kronor.

Av den nu lämnade översikten torde framgå, att den rent yttre omfattningen

av det arbetsområde, som skulle tillkomma folkskolebyråerna,

s. 139 Kontrollera mot PDF

t

F olkundervisningsavdelningen. 139

blir betydande. Här må emellertid ånyo erinras om att skolöverstyrelsens

befattning med de till folkskolebyråerna knutna läroanstalterna av skäl, som

i det föregående anförts, ej skulle bliva av samma omedelbara beskaffenhet

som den nuvarande läroverksöverstyrelsens befattning med de allmänna läroverken.

Men tydligt är, att trots den decentralisation, som kommittén i

fråga om folkskoleväsendet förordat, antalet ärenden, som från de särskilda

skolorna komma upp till den centrala ledningen, måste bliva synnerligen

stort.

För att skaffa sig en så säker vägledning som möjligt för uppskattning

av det ifrågavarande arbetets omfång har kommittén på grundval av den

i betänkandets föregående del lämnade framställningen om det verksamhetsområde,

som skulle tillkomma den centrala ledningen av folkundervisningen,

sökt åstadkomma en översikt över arten och omfattningen av de ärenden,

som skulle komma att fålla på de blivande folkskolebyråerna. Då kommittén

gjort detta, har kommittén skilt mellan ärenden av mera löpande

natur och vissa större ärenden, vilka mer eller mindre regelbundet komme

att taga överstyrelsens krafter i anspråk.

Kommittén vill då först sysselsätta sig med ärenden, som huvudsakligen

äro av löpande natur.

Vad därvid angår små- och folkskolor samt mindre folkskolor, är i

första rummet att märka överstyrelsens befattning med de förut (sid. 60)

omtalade »undervisningsordningarna», som skola gälla för de olika skolorna i

de särskilda skoldistrikten, och vilkas förnämsta innehåll utgöres av skolornas

läroplaner. Det skulle nämligen tillkomma överstyrelsen att pröva

och stadfästa alla dessa »undervisningsordningar». För att kunna göra detta

måste överstyrelsen också taga kännedom om de för de särskilda skoldistrikten

fastställda reglementena, enär dessa i väsentliga avseenden bilda

grundval för läroplanerna liksom i allmänhet för de i »undervisningsordningarna»

upptagna bestämmelserna. Enligt förut (sid. 52 ff.) framställt

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

förslag skulle överstyrelsen få särskild befattning med antagandet av nya

läroböcker i kristendomskunskap.

Framgången i folkskolans arbete är väsentligen beroende av i vad

mån detta arbete kommer att stödjas av lämplig undervisningsinateriell.

För en blivande överstyrelse blir det därför en viktig uppgift att sörja

för att skolorna kunna erhålla en på samma gång god och billig

sådan och att skolråden bliva satta i tillfälle att träffa ett lämp
ligt

val i fråga om den materiell, som finnes i handeln tillgänglig. Det

måste för den skull tillkomma överstyrelsen att, liksom nu folkskolebyrån

i ecklesiastikdepartementet, upprätta och sprida förteckningar över lämplig

undervisningsmateriell, att från skolråden mottaga rekvisitioner på

sådan materiell samt ombesörja dess expediering genom de respektive

förlagen.

Då kommittén nu övergår till folkskolans överbyggnader, fäster sig

kommittén till en början vid fortsättningsskolorna. Även om kommittén

ännu icke är i tillfälle att något bestämdare angiva, i vad mån överstyrelsen

bör komma att få en mera omedelbar befattning med förvaltningen

och ledningen av dessa skolor, så torde det såsom självfallet kunna förut
sättas,

att den befattning med deras organisation och undervisning, som

måste falla på överstyrelsen, kommer att lämna ett väsentligt bidrag till

folkskolebyråernas arbete. Vad först beträffar själva tillkomsten av sådana

skolor, torde folkskolebyråernas verksamhet i detta avseende kunna konnna

att av olika anledningar påkallas. Så torde överstyrelsen i många fall få

direkt anledning att söka verka för upprättande av nya skolor och för

omorganisation av redan befintliga. Närmast blir det även här fråga om

ärenden, som avse prövning och stadfästelse av skolornas läroplaner. Då

man kan förvänta, att i en snar framtid undervisningen i de redan befintliga

fortsättningsskolorna kommer att omläggas och att många nya fortsättningsskolor

skola uppstå, komma dessa ärenden utan tvivel att uppgå

till ett avsevärt antal, och ofta komma de att kräva ingående förhandlingar

7 O O

s. 141 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

141

med representanter för skilda yrken och ortsintressen. Slutligen får överstyrelsen

även i fråga om dessa skolor befattning med ärenden, som angå

deras utrustning med lämplig undervisningsmateriell.

Med de högre folkskolorna skulle överstyrelsen, enligt vad kommittén

i betänkandets föregående del uttalat, få en mera omedelbar befattning än

med de egentliga folkskolorna. Överstyrelsen skulle komma att efter företagen

prövning avgiva utlåtande över huruvida beslutad ny högre folkskola

bör komma i åtnjutande av statsunderstöd. Innan reglemente för

högre folkskola av Kungl. Maj:t stadfästes, skulle det tillkomma överstyrelsen

att underkasta detsamma vederbörlig granskning, varvid det ofta

torde bliva anledning till förhandlingar av olika slag. Aven skulle ärenden,

som avse läroplaner och undervisningsmateriell m. in., komma att

handläggas av överstyrelsen.

Såsom förut framhållits, skulle överstyrelsen ej äga att taga någon

direkt befattning med tillsättning eller entledigande av lärarna vid de nu

nämnda olika slagen av folkundervisningsanstalter. Dock skola säkerligen

i alla fall ett ej ringa antal ärenden, som avse ifrågavarande skolors lärarpersonal,

komma under överstyrelsens handläggning. Sålunda kommer

överstyrelsen otvivelaktigt att avgiva utlåtanden i dispens- och behörighetsfrågor.

Också skulle överstyrelsen hava att taga befattning med ärenden,

som gälla resestipendier åt lärare vid de nämnda skolorna. Dessutom kommer

överstyrelsen säkerligen att få avgiva underdåniga yttranden i besvärsmål,

som angå lärarkåren, t. ex. i fråga om förslag och val,

varning och skiljande från befattning, förflyttning från en skola till en

annan in. fl.

Överstyrelsen kommer utan tvivel att även i andra avseenden få

avgiva underdåniga yttranden i besvärsmål, som röra folkskoleväsendet.

Detta kan bliva fallet i fråga om de ej sällsynta besvärsmål, som angå

skolväsendets allmänna anordning ute i skoldistrikten, t. ex. beträffande

upprättande av nya skolor och skoltyper, skoldistrikts fördelning i skolom
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

råden och skolrotar, läget av skolhus samt lärotider. I det föregående har

framhållits att överstyrelsen i frågor, som avse skolväsendets allmänna

anordning, ej skulle hava befogenhet att utfärda något slags ålägganden

för skoldistrikten. Dock ligger det i öppen dag, att frågor av denna art

även på annat sätt än i form av underdåniga yttranden i besvärsmål

skola komma att sysselsätta överstyrelsen. Det måste nämligen, såsom ock

förut betonats, vara överstyrelsen angeläget att på förhandlingens väg söka

främja utvecklingen även på detta för hela skolväsendet så viktiga område,

alltså att verka för tillkomsten av nya skolor och för förbättring av de

redan befintligas organisation.

I sammanhang med den nu lämnade översikten av löpande ärenden

tillhörande folkskoleväsendet må erinras om folkskolebyråernas befattning

med ärenden, som röra folkskoleinspektionen. Det blir här i många

avseenden fråga om en verksamhet av mera omedelbar art än den, som

i det föregående avhandlats. Här må blott påminnas om de viktigaste

av de ärenden, som tillhöra denna verksamhet. Sålunda skulle överstyrelsen

hava att handlägga ärenden, som avse inspektörernas tillsättning, entledigande

och tjänstledighet samt förordnande av vikarier. En viktig angelägenhet

för överstyrelsen blir att förbereda och anordna möten med inspektörerna

för överläggning om frågor, som gälla deras verksamhet. Vidare

komma folkskolebyråerna att mottaga och granska dels de årliga redogörelserna

för inspektörernas resor, dels de med längre mellantider avgivna,

mera fullständiga berättelserna över deras verksamhet, att utarbeta sammandrag

och översikter med anledning av dessa redogörelser och berättelser

samt att vidtaga de åtgärder, vartill de kunna föranleda, överhuvud

torde om folkskolebyråernas befattning med folkskoleinspektionen komma

att gälla, att sagda inspektion på mångfaldigt sätt kommer att giva anledning

till uppkomsten av löpande ärenden av skiftande beskaffenhet.

Kommittén övergår nu till den befattning folkskolebyråerna skulle

få med anstalter för dövstumma och blinda. Visserligen skulle överstyrelsen

s. 143 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

143

i stort sett ställas utanför förvaltningen av dessa anstalter, men det torde

dock, av vad kommittén härom i betänkandets föregående del yttrat, framgå,

att även från detta område arbete kommer att tillföras folkskolebyråerna.

Såsom i den på annat ställe lämnade redogörelsen för överstyrelsens ställning

till ifrågavarande läroanstalter har betonats, kommer arbetet inom

överstyrelsen för dessa läroanstalters utveckling huvudsakligen att bestå i

samarbete mellan vederbörande byråchef och anstalternas inspektörer. På »

grundval av sagda samarbete skulle det tillkomma överstyrelsen att inhämta

kännedom om de olika skolorna och sålunda följa skolornas verksamhet,

ävensom att, då de vunna upplysningarna därtill föranleda, vidtaga

lämpliga åtgärder för främjandet av de ifrågavarande skolornas utveckling.

överstyrelsen skulle också hava att avgiva yttranden över vissa

av dessa skolors läroplaner. Vad särskilt angår läroanstalterna för blinda,

skulle det tillhöra överstyrelsen att taga befattning med vissa tjänstetillsättningar.

Beträffande inspektionen av läroanstalter för dövstumma och

blinda skulle överstyrelsen ävenledes hava att taga befattning med ärenden,

som röra inspektörers tillsättning in. in., att mottaga deras berättelser

och med anledning av dessa vidtaga åtgärder.

Slutligen vill kommittén erinra om att folkskolebvråerua skulle

komma att deltaga i behandlingen av vissa ärenden rörande läroanstalter,

som egentligen tillhöra andra byråer inom skolöverstyrelsen. Detta kan

exempelvis bliva erforderligt, då det gäller tillsättning av lärare vid seminariernas

övningsskolor eller anordnande av fortbildningskurser för folkskolans

lärare. Och angående de kommunala mellanskolorna kan det bliva

fråga om samarbete med vederbörande byrå inom läroverksavdelningen,

t. ex. rörande ärenden, som gälla högre folkskolas övergång till kommunal

mellanskola, prövning av lärares ansökningar om behörighet till ordinarie

lärarbefattning, besvär över lärartillsättningar, prövning av reglementen

o. s. v.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Skolöverstyrelsens ledamöter ock sakkunniga.

Förutom ärenden av mera löpande natur, för vilka kommittén redogjort,

måste överstyrelsens folkskolebyråer komma att handlägga en mängd

andra ärenden rörande folkskolan och dess överbyggnader ävensom rörande

abnormskolorna, vilka ärenden äro av mera allmän och principiell innebörd.

Till denna grupp av ärenden höra först och främst sådana frågor,

som föranleda utarbetandet av förslag till författningar rörande dels folkskoleväsendet

i dess helhet, dels någon eller några av dess särskilda delar.

I främsta rummet hör hit den befattning överstyrelsen kan komma att få

med allmänna folkskolestadgan och de ändringar i denna, som tid efter

annan kunna påkallas. Hit kunna även komma att höra stadga angående

folkskoleväsendet i vissa städer samt stadga för högre folkskolor. Hit

höra även stadganden beträffande lärarpersonalens löne- och pensionsförhållanden

ävensom bestämmelser angående statsbidrag för olika ändamål.

Förutom nu nämnda stadganden höra till denna grupp även vissa allmänna

normerande bestämmelser rörande den undervisning, som bcdrives

vid folkskolan och dess överbyggnader. Så blir det för överstyrelsen en

viktig uppgift att draga försorg om att ändamålsenliga normalplaner för

såväl folkskolan som dess olika överbyggnader, när så påfordras, bliva

uppgjorda och fastställda. Om samtliga nu berörda bestämmelser kan sägas,

att de i regel avses att gälla för en längre tid framåt. Överstyrelsen

måste dock ständigt hava sin uppmärksamhet riktad på huruvida de gällande

bestämmelserna visa sig ändamålsenliga eller möjligen på grund

av inträdande ändrade förhållanden eller av annan anledning’ erfordra

tillägg eller mer eller mindre genomgripande omarbetning. Vad som särskilt

gör nu ifrågavarande arbetsuppgifter svåra är den här ovan påpekade

förhandenvarande mångfalden icke blott av mera skarpt utpräglade olika

skolarter utan framför allt av de skilda typer, som dessa förete, och

av skiftningarna i organisation i fråga om vissa bland dessa.

Till de uppgifter av mera allmän innebörd, som årligen komma att

upptaga folkskolebyråernas arbetskrafter, hör utarbetandet av framställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

Un

ningar till Kungl. Maj:t angående äskanden hos Riksdagen av anslag för

folkskoleväsendet. Ifrågavarande ärenden komina väl att i regel begränsas

till en viss del av året, men vissa av dem kunna vara av den beskaffenhet,

att de under denna tid taga vederbörande föredragande starkt i anspråk

och ofta nödvändiggöra tidskrävande överläggningar inom överstyrelsen.

Kommittén har i det föregående redan berört vissa grupper av remissärenden,

som torde komma under överstyrelsens handläggning. Uppenbart

är, att densamma i sin egenskap av centralt verk kommer att i vidsträckt

omfattning tagas i anspråk för avgivande av utlåtanden i anledning av

remisser från Kungl. Maj:t och skrivelser från statsdepartement. En föreställning

om mängden av hithörande ärenden kan man bilda sig därav, att

inom den nuvarande läroverk söverstyrelsen under åren 1906—1911 från

Kungl. Maj:t och statsdepartement årligen ingått i medeltal 856 remisser

och skrivelser. I många fall hava dessa ärenden föranlett en omfattande

skriftväxling med underlydande styrelser och personal. Eu stor

del liknande ärenden torde komma att falla på överstyrelsens folkskolebyråer.

Förutom nu berörda arbetsuppgifter komma sagda byråer att med

avseende på läsordningar samt läro- och läseböcker, i vad de avse folkskolan

och dess överbyggnader, få åtskilligt arbete av mer allmän och

principiell natur. Sålunda få ifrågavarande byråer till eu betydelsefull

uppgift att på lämpligt sätt främja utvecklingen av folkskolans läro- och

läsebokslitteratur. Särskilt för de blivande fortsättningsskolorna erfordras

en helt och hållet ny litteratur av detta slag.

Aven i fråga om skollokalerna, lekplatserna och skolträdgårdarna

samt skollokalernas utrustning väntar den blivande överstyrelsens folkskolebyråer

en viktig uppgift. Visserligen får överstyrelsen endast sällan

någon omedelbar befattning med byggnadsföretagen på de olika orterna.

Omsorgen om dessa bör naturligtvis även framdeles närmast vila på de lokala

skolmyndigheterna och inspektörerna. Men klart är, att till den allmänna

tillsyn över folkskoleväsendet, som skall åligga överstyrelsen, även hör att

19—122443. Fol kunder v.-koin. bet. 11.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Skolöverstyrelsens ledamöter oeli sakkunniga.

ägna uppmärksamhet åt ifrågavarande område och särskilt att tillse, att

för skolbyggnader in. in. förefinnas normalbestämmelser, lämpade efter olika

orters naturförhållanden och olika skoldistrikts ekonomiska bärkraft.

Slutligen föreligga i våra dagar en mängd spörsmål av hygienisk

och socialpedagogisk innebörd, vilka visserligen för sin lösning närmast

påkalla krafter, som ligga utanför en blivande skolöverstyrelse, men på

grund av sin betydelse för de ungas fostran till fysisk och moralisk hälsa

stå i sä nära sammanhang med skolans uppgifter, att de till eu viss grad

måste bliva föremål även för en sådan styrelses verksamhet. Hit höra

spörsmål om främjande av nykterhet och sparsamhet. Hit höra vidare

en del frågor, som huvudsakligen framträda i folkrikare samhällen, såsom

frågor om skolläkare, tandhygien och skolbad, om fattiga skolbarns bespisning

och beklädnad, om skollovskolonier, feriebarn och dylikt. Det ligger i

sakens natur, att en blivande skolöverstyrelse, särskilt dess folkskolebyråer,

måste räkna som en viktig uppgift att med uppmärksamhet följa dylika

spörsmål och att med de medel, som kunna stå till buds, söka främja

strävanden av den art, varom här är fråga.

Om de flesta av nu berörda ärenden, särskilt om de ärenden, som

avse förslag till författningar, normalplaner samt andra allmänna bestämmelser

ävensom åtgärder av mera generell art i fråga om läroböcker och

undervisningsmateriell, gäller, att de, såsom i allmänhet är fallet vid behandlingen

av större ärenden inom ett ämbetsverk, komma att påkalla ett

mycket omfattande arbete.

Sålunda hör till den förberedande handläggningen av större delen

av nu ifrågavarande ärenden inhämtande genom en ofta ganska omfattande

skriftväxling av upplysningar och uppgifter samt genomarbetande av det

erfarenhetsmaterial, som kan vara inom överstyrelsen insamlat. Härtill

kommer föredragningen inför vederbörande chef eller i vederbörande plenum

med därpå följande överläggning. Slutligen följer utarbetandet av själva

s. 147 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

147

aktstycket, som framträder i olika former, al it efter som det a syftar

förslag till författningar och normalbestäjnmelser eller underdåniga utlåtanden

eller ock cirkulär, som av översivrelsen utfärdas till vederbörandes

kännedom och ledning.

Den lämnade redogörelsen för överstyrelsens arbetsuppgifter giver

tydligen vid handen, att dessa uppgifters riktiga lösning förutsätter eu

ingående kännedom om skolväsendets verkliga tillstånd och behov i olika

■delar av landet. För vinnande av en dylik kännedom är det för överstyrelsen

givetvis icke nog med de berättelser och andra skriftliga framställningar,

som till densamma från vederbörande inspektörer och skolmyndigheter

inkomma, överstyrelsens ledamöter måste söka att vidmakthålla

kontakten med skolväsendet och, i den mån sådant är möjligt, genom

besök på olika orter förskaffa sig ökad personlig kännedom om detsamma.

Detta är så mycket nödvändigare'', som vårt vidsträckta land med avseende

på naturbeskaffenhet företer mycket olika förhållanden i olika trakter och

därav följande olikhet i näringsliv och sedvänjor, till vilka vid skolväsendets

bedömande och skötande hänsyn måste tagas. Att folkskolebvråernas chefer

då och då företaga resor inom olika delar av landet är även från eu annan synpunkt

av betydelse. Kommittén har tidigare framhållit vikten av att ett samarbete

kommer till stånd mellan den centrala ledningen av folkskoleväsendet å

-ena sidan och folkskoleinspektörerna å den andra och att för den skull eu

nmedelbar personlig förbindelse uppehålles dem emellan. Till eu del kan

detta ske genom besök av inspektörer i överstyrelsen och genom ett och

annat inspektörsmöte i huvudstaden. Men till en del måste helt visst

den åsyftade förbindelsen också åvägabringas därigenom, att vederbörande

byråchefer göra besök i inspektionsområdena för att samråda med inspektörerna,

därvid dessa lämpligen kunna gruppvis samlas till överläggning om

ge men sa m ma angelägenh eter.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

Vid eu uppskattning av det arbete, som kommer att åligga de blivande

folkskolebyråernas chefer, är slutligen att ihågkomma, hurusom för

dessa liksom för de övriga byråcheferna med hänsyn till det stora antal

personer, som på ett eller annat sätt äro knutna vid eller intresserade av

skolan och dess verksamhet, ej ringa tid måste avses för samtal med besökande,

vilka önska erhålla upplysningar eller göra framställningar i skolåren den.

Sedan kommittén sålunda sökt bilda sig en uppfattning om mängden

och arten av de uppgifter, som skulle komma att närmast vila på folkskolebyråerna

inom överstyrelsen, har kommittén sökt fixera det antal

byråer, som skulle för handläggning av ärenden rörande folkskoleväsendet

samt anstalter för dövstumma och blinda bliva erforderliga.

Uppenbarligen är det omöjligt att på förhand med något slags anspråk

på noggrannhet göra en beräkning av dessa ärendens antal. För att i

någon mån fä utrönt, huru det skulle ställa sig i detta avseende, om man

ut,ginge från nuvarande förhållanden, har kommittén från samtliga domkapitel

i riket infordrat uppgift å antalet av de folkskoleärenden, som av

dessa myndigheter handlagts under åren 1910 och 1911. Dessa hava

för år 1910 uppgått till 1,239 och för år 1911 till 1,297. Kommittén

har därefter med ledning av dessa uppgifter beräknat det antal ärenden,

som, därest överstyrelsen hade existerat år 1911, skulle enligt de

ovan av kommittén givna förslagen hava handlagts av överstyrelsen och

ej fått sin slutliga handläggning av domkapitlen, och härvid erhållit talet

652. Dessa ärenden äro dock av synnerligen olika valör, och under det

knappast några kunna betecknas med benämningen mindre ärenden, är eu

stor del av dem av en rätt avsevärd omfattning. Till dessa ärenden

komma vidare ett 60-tal folkskoleärenden, vilka avgjorts av Kung]. Maj:t,.

utan att vederbörande domkapitel med dem haft befattning, men givetvis

skulle hava påkallat utlåtanden från överstyrelsen, därest denna funnits.

Sammanlagda antalet, skulle alltså hava uppgått till omkring 700.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

149

Detta tal är dock ingalunda ett uttryck för det arbete, som

skulle komma att tillhöra de ifrågavarande folkskolebyråerna. Det kan i

sådant hänseende icke ens beteckna en minimigräns. En dylik betydelse

skulle kunna tilläggas detsamma, endast under förutsättning att antalet

underlydande läroanstalter och vid dessa anställda lärare och lärarinnor

även efter överstyrelsens tillkomst vore detsamma som under år 1911 och

att överstyrelsen icke hade uppgifter utöver dem, som äga sin motsvarighet

i de ärenden, vilka av de ovan anförda siffrorna betecknas. Nu måste

emellertid väsentlig hänsyn tagas såväl till den ständiga tillväxten i antalet

skolor och lärarkrafter som ock till den blivande överstyrelsens uppgift

att på ett initiativkraftigare och mångsidigare sätt, än för domkapitlen

och ecklesiastikdepartementet hittills varit möjligt, främja arbetet

på folkundervisningens område. Kommittén hänvisar i detta avseende till

den mängd frågor av allmän och principiell innebörd, som i den föregående

översikten blivit berörda, frågor rörande organisationen av olika

skoltyper, rörande förslag till författningar och normalbestäinmelser samt

anslagsäskanden hos Riksdagen, allmänna spörsmål rörande läsordningar,

läro- och läseböcker, undervisningsmateriel], skollokaler in. m. Likaså

är att erinra om de ärenden, som sammanhänga med överstyrelsens

uppgift såsom ledare av folkskoleinspektionen. Tager man dessa omständigheter

i beräkning, är det uppenbart, att antalet ärenden, varom här

är fråga, högst väsentligt kommer att överskrida det ovan angivna.

Härtill komma sedan de uppgifter, vilka de nya fortsättningsskolorna

måste komma att ålägga en blivande skolöverstyrelse såväl vid deras upprättande

som vid deras fortsatta, ledning och förvaltning och vilka icke i

nämnvärd mån motsvaras av det arbete, som de nuvarande fortsättningsskolorna

skulle förorsaka densamma. Skola dessa uppgifter bliva på ett

tillfredsställande sätt tillgodosedda inom överstyrelsen, är det nödvändigt,

ej blott att denna, såsom kommittén i det föregående framhållit, äger

tekniskt och praktiskt sakkunniga rådgivare till sitt förfogande, utan ock

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

att en av folkskolebyråernas chefer, som i särskild grad gjort sig förtrogen

med de speciella pedagogiska spörsmål, vilk a tillhöra ifrågavarande skolart.

blir i tillfälle att inrikta sitt huvudsakliga arbete på dess främjande.

Slutligen har man att medräkna den befattning med anstalterna för

dövstumma och blinda, som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma

folkskolebyråerna inom överstyrelsen.

I betraktande av det anförda och med ledning av de erfarenheter,

som vunnits inom andra nyinrättade centrala verk, har kommittén ansett

sig kunna uppskatta antalet av de ärenden, som komme att falla under de

blivande folkskolebyråerna, till snarast dubbelt större än det ur den ovan

nämnda undersökningen erhållna antalet. Nu har kommittén inhämtat, att

inom läroverksöverstyrelsen, med vilken den föreslagna skolöverstyrelsen

närmast är att jämföra, en ledamot under ett arbetsår medhinner — förutom

den inspektion, vartill han kan finna tillfälle, och den mångfald

andra uppgifter, som tillhöra hans verksamhetsområde men icke omedelbart

framträda i form av vissa »ärenden» — handläggning av i medeltal 370

större och ordinära ärenden. Vid sådant förhållande synes det kommittén

uppenbart, att antalet fol ks kolebyråer icke kan sättas till mindre

än tre. Bestämmes deras antal till tre, bör den föreslagna överstvrelsen

enligt kommitténs mening bliva i stånd att med avseende på det

ifrågavarande verksamhetsområdet pa, ett tillfredsställande sätt fylla sin

uppgift.

Den närmare fördelningen på de olika byråerna av det verksamhetsområde,

som nu närmast är ifråga, torde böra bli föremål för bestämmelser

i överstyrelsens instruktion och arbetsordning. Kommittén anser

sig emellertid redan här böra lämna några antydningar om i vilken riktning

eu dylik fördelning synes kunna gå. Såsom i det föregående redan

blivit framhållet, finner kommittén det önskvärt, att eu av folkskohbyråernas

chefer blir i tillfälle att inrikta sitt huvudsakliga arbete på de

s. 151 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

151

uppgifter, vilka fortsättningsskolornas vidsträckta verksamhetsområde måste

komma att ålägga en blivande skolöverstyrelse. Med hänsyn härtill bör

också en av de tre folkskolebyråerna huvudsakligen avses för ifrågavarande

skol art. Till samma byrå böra även lämpligen förläggas ärenden rörande

den högre folkskolan samt den befattning med den kommunala mellanskolan,

som folkundervisningsavdelningen kan komma att lå, ävensom

övriga frågor rörande en fortsatt skolundervisning, som kunna falla under

nämnda avdelning inom överstyrelsen. Avses sålunda eu av de tre folkskolebyråerna

för folkskolans överbyggnader och därmed sammanhängande

frågor, så komma de båda övriga av sagda byråer att gemensamt fa övertaga

ärenden rörande det egentliga folkskoleväsendet, d. v. s. folk- och

småskolor samt mindre folkskolor. Samtliga dessa skolarter äro såväl på

grund av sin organisation och uppgift som i fråga om arten av det arbete,

som i dem utföres, varandra mycket närstående. Eu indelning av byråer

efter arten av de särskilda skolor, som det här gäller, torde därför svårligen

låta. sig företaga. Däremot torde arbetet mellan de båda återstående folkskolebyråerna

lämpligen kunna fördelas efter arten och beskaffenheten av

de olika ärenden och ärendesgrupper, som tillhöra nu ifrågavarande verksamhetsområde.

Sålunda synes en av byråerna närmast kunna övertaga

frågor rörande det inre arbetet i skolorna, alltså egentliga undervisningsoch

uppfostringsfrågor. Till denna byrå komma då i främsta rummet att

höra granskning och prövning av skolornas undervisningsordningar ävensom

mera generella frågor rörande normalplaner och allmänna bestämmelser angående

skolornas arbete samt frågor rörande undervisningsmateriell, läroböcker

och dylikt. Till denna grupp av ärenden sluta sig också frågor rörande

fysisk uppfostran och skolhygien, i vad de avse de ifrågavarande skolarterna.

Den andra av de båda för det egentliga folkskoleväsendet avsedda byråerna

skulle åter lämpligen kunna tänkas handlägga ärenden, som sammanhänga

mera omedelbart med folkskoleinspektionen. Nära sammanhörande med

den stora mängden av dylika ärenden äro frågor angående instruktioner

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

för kommunala inspektörer och överlärare. Den befattning med dövstumoch

blindväsendet, som överstyrelsen enligt kommitténs förslag skulle få

och som väsentligen skulle förmedlas genom de för ifrågavarande skolor

anställda inspektörerna, torde också lämpligen kunna knvtas till nu ifrågavarande

byrå. Slutligen synes denna byrå böra övertaga den stora mångfald

av ärenden, som avse den mera yttre ledningen och administrationen

av det egentliga folkskoleväsendet. Hit skulle alltså komma att gå, i de flesta

fall i remissväg, dispensfrågor, befordringsfrågor, disciplinfrågor m. m. Hit

skulle även komma frågor av organisatorisk ävensom av ekonomisk innebörd,

såsom löne- och pensionsfrågor, byggnadsärenden, anslagsäskanden och dylika.

Huru än en byråindelning kornme att gestalta sig, är det emellertid

att märka, att i alla fall ett ganska nära samarbete måste komma att äga

rum mellan de särskilda byråerna. Ett sådant påkallas först och främst

av det naturliga sammanhang, som äger rum median samtliga till folkskolebyråerna

hörande ärenden. Det är även erforderligt för ett ändamålsenligt

utnyttjande av den person- och lokalkännedom, som kan förefinnas

hos de särskilda byråcheferna. Slutligen är det uppenbart, att eu blivande

byråindelning ej får starkare fastslås, än att i mån av vunnen erfarenhet

en lämplig förskjutning av gränserna låter sig vidtaga.

Efter att sålunda mera utförligt hava redogjort för det arbete, som

torde komma att vila på folkskolebyråerna, vill kommittén övergå till de

övriga arbetsuppgifter, som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma skolöverstyrelsens

folkundervisningsavdelning, för att tillse, i vilken utsträckning

arbetskrafter för dessa erfordras.

1 första rummet må då erinras om de olika anstalterna för utbildningen

av de för folkskoleväsendet behövliga lärarkrafterna.

Vad först folkskoleseminarierna beträffar, är att märka, att dessa

på ett vida mera omedelbart sätt skulle bliva föremål för skolöverstyrelsens

administrativa verksamhet än de förut avhandlade till folkskoleväsendet

s. 153 Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

153

hörande läroanstalterna. Skolöverstyrelsen skulle enligt det förslag, som

kommittén i sitt tidigare avgivna betänkande framställt, komma att till

statens folkskoleseminarier i allt väsentligt intaga samma ställning som

den, vilken läroverksöverstyrelsen intager till de allmänna läroverken. Sålunda

skulle inspektionen av folkskoleseminarierna i sin helhet omedelbart komma

att utövas av skolöverstyrelsen, och denna skulle få vidsträckt befattning

med ärenden rörande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna: avgiva

underdånigt förord vid utnämning eller förordnande av rektor och underdånigt

förslag vid utnämning av adjunkter, själv tillsätta lärare i övningsilmnena

och lärare vid övningsskolorna, förordna vikarier och extra lärare

samt i olika avseenden handlägga frågor angående seminarielärares utbildning,

angående tjänstledighet, uppflyttning i lönegrad, förening av tjänster,

kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder samt entledigande. Utom

nu nämnda löpande ärenden och en hel del smärre, för vilka kommittén

närmare redogjort i förutnämnda betänkande, skulle överstyrelsen beträffande

folkskoleseminarierna få uppgifter av allmän och principiell innebörd,

liknande motsvarande uppgifter med avseende på folkskoleväsendet: organisations-

och undervisningsfrågor, spörsmål angående byggnader och materiell

m. m. I de till icke obetydligt antal uppgående ärendena rörande dispens

från seminariestadgans bestämmelser om intagning i seminarierna, liksom

i övriga dessa läroanstalter rörande dispensärenden, torde överstyrelsen

sannolikt få att avgiva underdåniga yttranden. Även på här ifrågavarande

område har man att räkna med växande antal av läroanstalter och till

dem hörande lärare och lärjungar. Av de nuvarande 15 statsseminarierna

äro för närvarande tre under ombildning till dubbelklassiga, och skall

folkskolornas behov av lärarkrafter bättre än nu är fallet bliva tillgodosett,

måste ytterligare utvidgningar av befintliga seminarier företagas och

även nya seminarier upprättas.

1 fråga om småskoleseminarierna skulle skolöverstyrelsen hava att

utöva inspektion på samma sätt som i fråga om folkskoleseminarierna.

20—122443. Folkunder v .-kom. bet. II.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

Kommittén har i det föregående framhållit, hurusom småskoleseminarierna

med hänsyn till sin betydelsefulla uppgift inom skolväsendet torde komma

att i särskild grad påkalla den centrala styrelsens uppmärksamhet och

omsorg och kräva handläggning av åtskilliga ärenden såväl av principiell

som av mera expeditionell natur. Det staten tillhöriga småskoleseminariet

i Haparanda skulle i administrativt avseende komma i samma ställning till

överstyrelsen som folkskoleseminarierna.

Vad slutligen angår de för folk- och småskolans lärare avsedda

fortbildningskurserna, har kommittén erinrat om de uppgifter, som böra

tillkomma en blivande skolöverstyrelse med avseende på dylika kursers

upprättande eller främjande, och kommittén har därvid särskilt hänvisat

till det behov av anordningar för folkskollärares fortbildning i praktisk

riktning, som fortsättningsskolans ombildning bör medföra.

Uppenbart är, att ärenden tillhörande alla de nu nämnda olika

anstalterna för lärarutbildningen böra inom en blivande skolöverstyrelse

på grund av sin inre samhörighet sammanföras i en och

samma ledamots hand och att de med hänsyn såväl till antal som

till betydenhet kräva sin särskilda byrå.

De grenar av folkundervisningsväsendet, vilka kommittén sammanfört

under benämningen »allmän folkbildning», hava under senare år varit

stadda i stark tillväxt och, såsom förut sagts, föranlett anställandet inom

departementet av ej mindre än fyra särskilda funktionärer, nämligen eu

inspektör över folkhögskolorna, eu konsulent för föreläsningsverksamheten

och två konsulenter för biblioteksväsendet. Helt visst skall det ifrågavarande

området bliva av alltmera ökad betydelse och även i förvaltningsavseende

påkalla ökad verksamhet.

Kommittén har redan uttalat såsom sin mening, att den allmänna

folkbildningens arbetsområde bör komma under ledning och tillsyn av en blivande

överstyrelse för folk undervisningsväsendet , och föreslagit, att de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsavdelningen.

15f>

nämnda funktionärerna skulle i sin verksamhet fästas vid denna styrelse.

Till den allmänna folkbildningen har kommittén ock velat i viss omfattning

hänföra verksamhet för fysisk utbildning, avseende även ungdomen

utanför skolor och läroanstalter, och skall i det följande, med hänsyn ej

mindre till gymnastiken, leken och idrotten vid allmänna läroverk, folkskolor

och seminarier än även till den verksamhet för fysisk uppfostran,

som nu senast berörts, föreslå, att till överstyrelsens förfogande ställas

medel för inspektion av gymnastikundervisning och fysisk uppfostran

samt för sakkunnigt biträde vid handläggningen av hithörande ärenden.

Kommittén har ock erinrat om den inre samhörighet, som med hänsyn till

syftemål och arbetsmetoder förefinnes mellan den allmänna folkbildningens

olika verksamhetsgrenar och som i viss man sammanhåller dem till eu

enhet.

Det skulle ock helt visst kunna anses som en i sakens natur liggande

anordning, om dessa verksamhetsgrenars administration inom en

blivande överstyrelse sammanfördes i en särskild byrå med egen byråchef,

vilken såsom deras målsman ägde säte och stämma vid folkundervisningsavdelningens

eller överstyrelsens gemensamma överläggningar och beslut.

Därigenom skulle, synes det, det allmänna folkbildningsarbetet få sina

intressen på säkraste sätt bevakade, och tillika skulle från de speciella

synpunkter, som tillhöra detta arbete, ett säkerligen välgörande inflytande

tillföras behandlingen inom överstyrelsen av allmänna pedagogiska frågor.

Att föreslå fem byråer på folkundervisningsavdelningen har kommittén

dock icke funnit skäligt, detta så mycket mindre, som de ärenden,

vilka avse den allmänna folkbildningsverksamheten, icke uppgå till sådant

antal eller äro av den omfattning, att de ensamma för sig kräva en byrå.

Härtill kommer, att de olika grenarna av denna verksamhet, ehuru de,

såsom ovan framhållits, äga en bestämd samhörighet, dock äro så pass

skiljaktiga, att en representant för en av dem icke under alla förhållanden

kan tänkas lämplig att företräda även de övriga. Det har då ej heller synts

s. 156 Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

156

kommittén välbetänkt att till förmån för en särskild byrå för allmänna

folkbildningsärenden föreslå inskränkningar på annat håll. En inskränkning

t. ex. av antalet folkskolebyråer till två skulle icke kunna ske,

utan att antingen omkring tredjedelen av det arbete, som härrör från

folkskoleväsendet, överfördes på andra byråer, där det icke med säkerhet

kunde påräknas bliva utfört med samma sakkännedom som inom folkskolebyraerna,

eller ock de sålunda till antalet inskränkta folkskolebyråernas

pedagogiska arbetskrafter förstärktes genom inrättandet av eu assistentbefattning,

något som åter skulle vålla ökade kostnader.

Under sådant förhållande har kommittén funnit det riktigast, att de

förutnämnda fyra funktionärerna, nämligen folkhögskoleinspek1

ören, föreläsningskonsulenten och de två bibliotekskonsulenterna,

överflyttades till skolöverstyrelsen såsom tillhörande dess

folkundervisningsavdelning med självständig föredragningsskyldighet

och utan att underordnas någon viss byrås chef. Ingen

väsentligare ändring i den verksamhet, som nu är dem tilldelad, komme

då att ske; en var av dem finge inför generaldirektören eller avdelningschefen

föredraga honom tillhörande ärenden. I fråga om det kanslibiträde,

som de ifrågavarande funktionärerna för sitt arbete behöva, synes sådant

kunna beredas dem å byrån för lärarutbildningen, och under deras frånvaro

från överstyrelsen synes handläggningen av löpande ärenden tillhörande

deras område kunna, i enlighet med föreskrifter i en framtida

instruktion för överstyrelsen, anförtros åt chefen för sistnämnda eller

någon annan byrå. När frågor, som beröra deras arbetsområde, förekomma

till plenarbehandling inom avdelningen eller styrelsen, liksom eljest, då de

äro tillstädes, böra de givetvis, då så påkallas, äga att deltaga i förhandlingarna.

Vid omröstning, exempelvis i frågor rörande anslag avseende

deras verksamhetsområde, synes möjlighet böra beredas dem att

genom avgivet votum öva inflytande på ärendenas avgörande, på sätt som

i en blivande instruktion närmare bör angivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkundervisningsav delningen. 1 57

Vad som för kommittén efter de överväganden av den föreslagna

skolöverstyrelsens arbetsuppgifter, som kommittén företagit, måste bliva av

huvudsaklig vikt är att framhålla, att de arbetsuppgifter, som på folkundervisningens

område föreligga för denna styrelse, äro så omfattande, att

antalet byråer inom styrelsens folkundervisningsavdelning icke

under några omständigheter kan sättas till mindre än fyra. Huru

ärendena bäst fördelas på de fyra byråerna, är en fråga, som väl först

efter vunnen erfarenhet kan säkert avgöras. Den av kommittén här närmast

avsedda fördelningen på en byrå för lärarutbildningen och tre byråer för

folkskoleväsendet torde motsvara det för närvarande föreliggande behovet.

I varje fall torde, såsom redan här ovan beträffande de tre sistnämnda byråarna

framhållits, gränserna mellan byråerna icke böra skarpt uppdragas,

utan möjlighet bör givas att allt efter behov vidtaga jämkningar. Jämväl

hänsyn till uppdraget åt eu av byråcheferna att vara avdelningschef gör det

nödvändigt, att sådan möjlighet kommer att finnas. I

I spetsen för en var av folkundervisningsavdelningens fyra byråer bör

stå en byråchef. Denne bör erhålla de arbetsuppgifter, som i instruktion

och arbetsordning sedermera närmare bestämmas, samt i allmänhet de

åligganden, som tillkomma byråchefer i de centrala verken.

Vid besättande av nu ifrågavarande befattningar gäller det naturligtvis

att förvärva de för uppgiften mest sakkunniga och lämpliga krafterna.

Att uppställa några särskilda kompetensvillkor synes kommittén icke

lämpligt. Tydligtvis böra dock på innehavarna av dessa befattningar ställas

krav på —- utom erforderliga chefsegenskaper — viss teoretisk utbildning

och praktisk erfarenhet inom frågor, som falla inom vederbörande byrås

arbetsområde.

Byråchefernas avlöning bör fastställas till det belopp, som i hittills

beslutade löneregleringar blivit bestämt för denna tjänstegrad, eller 8,1 Om

kronor om året, därav 5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspen
-

Eif rårhcfcnut.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

ikkol
h

i/gieniker.

ningar och 600 kronor ortstillägg. Härtill bör komma såsom vanligt

ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 ars tjänstgöring i befattningen.

5- Särskilda sakkunniga.

En av de allra viktigaste frågorna på undervisnings- och uppfostringsväsendets

område är tillgodoseendet av skolornas och lärjungarnas

hygieniska förhållanden. Med den utveckling skolhygienen numera nått

fordras på detta område en alldeles särskild sakkunskap, ytterst fotad på

läkarvetenskapen och genom praktisk erfarenhet vidare utvecklad. Kommittén

har funnit starkt av behovet påkallat, att inom överstyrelsen bleve

anställd en skolhygieniker, vilken ej blott skulle som sakkunnig biträda

vid handläggningen av den stora mängd frågor, där hygieniska synpunkter

spela in, utan även vara självständig föredragande av ärenden,

som mera uteslutande berörde hans specialområde. Att det här gives tillräckligt

med göromål för att taga eu persons krafter helt i anspråk ligger

i öppen dag. Det tinnes knappast något område av skolornas verksamhet,

där ej hänsyn till lärjungarnas sundhetsförhållanden gör sig mer eller

mindre gällande och påkallar speciell sakkunskap. Visserligen är vid våra

allmänna läroverk skolläkarinstitutionen av jämförelsevis gammalt datum,

och ej litet har från statens sida gjorts för att vid dessa läroanstalter tillgodose

hygienens och hälsovårdens fordringar. Behovet av en sammanhållande

och ledande sakkunnig kraft på det ifrågavarande området har emellertid

gjort sig gällande inom den nuvarande läroverksöverstyrelsen. Vad folkskolorna

och folkundervisningens övriga läroanstalter beträffar, torde det

vara uppenbart, att hänsyn till deras lärjungars bästa gör en representant

för de hygieniska synpunkterna inom den centrala ledningen av skolväsendet

av behovet påkallad.

Om utvecklingen på det skolhygieniska området vittna de uppgifter,

som numera tillkomma skolläkaren, där sådan linnes anställd.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

159

Han har ej längre endast att verkställa den mera omedelbara läkarbesiktninsr,

som tidigrare ålegat skolläkarna och som avsett att utröna dels lärj

ungarnas allmänna hälsotillstånd, dels speciellt beskaffenheten av deras

syn- och hörselförmåga. Härtill ha numera kommit ansvarsfulla åligganden

i syfte att vid arbetsordningens uppgörande inom skolan tillgodose de

krav, som framkallas av en sund arbetshygien. De alltjämt skärpta

fordringarna på skollokalernas hygieniska omvårdnad och därmed sammanhängande

hygienisk kontroll över byggnadsföretag för skoländamål taga

även skolhygienikerns uppmärksamhet i anspråk. Det växande intresse,

som fordrar, att verkningarna av skolans arbete bliva på specialundersökningens

väg utforskade och att på de vunna resultaten rationella normer för

detta arbete uppbyggas, förutsätter med nödvändighet ej blott vana vid

den moderna läkarvetenskapens arbetsmetoder utan även nära förtrogenhet

med den allmänna hygienen och dess specialtillämpning på skolornas

arbete och ordningar. Ett viktigt önskemål är därjämte, att den fysiska

uppfostran, som med rätta bereder sig ett allt större rum vid våra skolor,

alltjämt måtte kunna grundas på och ledas av sunda och säkra skolhvgieniska

erfarenheter.

För att hela det nu i korthet antydda området må kunna på ett

verksamt sätt sammanhållas och överskådas samt arbetet därinom stå under

erforderlig uppsikt och kontroll, erfordras oundgängligen, att den nya

överstyrelsen utrustas med en väl kvalificerad representant för

skolhygienen.

För att till denna befattning få en person med erforderliga kvalifikationer

bör beredas åt honom en härför avpassad ställning och lön.

I betraktande av att denna post bör beklädas av en person med medicinsk

utbildning och med omfattande erfarenhet inom sitt område, har kommittén

funnit sig för en dylik befattningshavare böra föreslå kompetens

och löneförmåner, motsvarande vad som i dessa stvcken indier i fråga om

universitetsprofessorer. I enlighet härmed bör hans avlöning bestämmas

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,

samt rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 år.

Inspektion Kommittén har i annat sammanhang berört frågan om fysisk upp
fysi/kaupp-

fostran i allmänhet och därvid antytt, hurusom kommittén tänkt sig, att

jost) in. hp!1(jranc]e frågor skulle inom överstyrelsen äga eu särskild sakkunnig

målsman. Om inspektionen av gymnastikundervisningen i landet har

kommittén för avgivande av utlåtande och förslag angående omorganisation

av gymnastiska centralinstitutet i sitt den 7 mars 1912 avgivna

betänkande uttalat sig och därvid bland annat framhållit, att då den

fysiska uppfostran borde införlivas med den intellektuella, det icke syntes

lämpligt att skilja inspektionen av den fysiska uppfostran från den myndighet,

som utövade övrig inspektion vid respektive läroanstalter. Därefter

anför kommittén följande: »Vad först angår inspektionen av gymnastik»undervisningen

vid de läroanstalter, som stå under överinseende av över»styrelsen

för rikets allmänna läroverk, bör alltså denna inspektion oin»händerhavas

av överstyrelsen. En av Kungl. Maj:t förordnad gymnastiskt

»sakkunnig person bör vid behandlingen av ärenden rörande den fysiska

»uppfostran hava säte och stämma i överstyrelsen. Denne adjungerade

»ledamot bör närmast bära ansvaret för inspektionen av gymnastikundervisningen

vid ifrågavarande anstalter och bör även själv utöva inspektion.

»Det bör tillkomma överstyrelsen att avgöra, huruvida inspektion dessutom

»skall verkställas av andra gymnastikinspektörer, vilka i dylikt fall skulle för»ordnas

av överstyrelsen. . . . Då någon överstyrelse för folkskoleseminarierna

»och folkskolorna icke finnes, torde inspektionen av gymnastikundervisningen

»vid dessa läroanstalter böra läggas direkt under Kungl. Maj:t. På det att eu

»dylik anordning må bliva möjlig, bör en sakkunnig person förordnas att

»inom ecklesiastikdepartementet biträda vid beredningen av nu ifrågavarande

»ärenden. Under denne sakkunnige, som själv borde inspektera gymna»stikundervisningen

vid seminarierna, skulle lyda särskilda gymnastik
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

161

»inspektörer för folkskolorna; och har kommittén tänkt sig, att härtill

»borde i första hand förordnas gymnastiklärare vid folkhögskolorna. Vad

»angår inspektionen av gymnastikundervisningen vid folkhögskolorna,

»torde densamma kunna utövas av den ovannämnde sakkunnige personen

»inom ecklesiastikdepartementet. Denne torde även kunna medhinna att

»inspektera gymnastikundervisningen vid lägre tekniska läroanstalter.»

Till nyssnämnda kommittés åsikt, att inspektionen av den fysiska

uppfostran vid läroanstalterna icke bör skiljas från den myndighet, som

utövar inspektionen i övrigt över samma anstalter, kan folkundervisningskommittén

helt ansluta sig. Då i föregående avdelning av betänkandet

(sid. 43 och 117 tf.) frågan om gymnastiken, leken och idrotten berörts

från synpunkten av deras betydelse ej blott som led i skolornas och

läroanstalternas verksamhet utan jämväl som medel för en sund folkuppfostran

i allmänhet, har kommittén ock uttalat såsom sin mening, att

till den föreslagna skolöverstyrelsens viktigaste uppgifter borde höra såväl

att övervaka och leda den fysiska uppfostran i de skolor och läroanstalter,

som falla inom dess verksamhetsområde, som ock att främja den verksamhet

för fysisk utbildning, som måste hänföras till den allmänna folkbildningens

område, nämligen för så vitt denna verksamhet i en eller annan

form understödjes av staten. Kommittén har därvid framhållit nödvändigheten

av att överstyrelsen, om den skall kunna på rätt sätt behandla

de spörsmål, som röra gymnastiken, leken och idrotten eller i allmänhet

taget tillhöra den fysiska uppfostrans område, äger tillgång till särskild

sakkunskap på ifrågavarande område. Utan att närmare ingå på de av

ovannämnda kommitté framställda förslagen, särskilt i betraktande av att

dessa förslag ännu ej blivit föremål för behandling av vederbörande myndigheter,

vill folkundervisningskominittén inskränka sig till att föreslå, att ett

visst belopp, 5,000 kronor, ställes till den föreslagna överstyrelsens

förfogande för inspektion av gymnastikundervisning och fysisk

uppfostran samt för sakkunnigt biträde vid behandlingen av

21—122442, Folkunderv.-Jcom. bet. II.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Skolöverstyrelsens ledamöter ock sakkunniga.

till ifrågavarande område hörande ärenden. Med hänsyn till det

läge, vari nu nämnda frågor för närvarande befinna sig, och den utveckling,

som på ifrågavarande område är att motse, torde sagda belopp böra

uppföras å extra stat.

Inspektion Utom de nu närmast avhandlade områdena, skolhygien och fysisk

av undervisningen

i uppfostran, finnes det enligt kommitténs mening ett område av skolans

arbete, verksamhet, för vars tillgodoseende överstyrelsen ävenledes är i behov av

ständig tdlgång till särskild sakkunskap, och där denna sakkunskap i

regel ej kan förväntas i tillräcklig grad förefinnas hos överstyrelsens egentliga

ledamöter. Kommittén syftar på den för den kvinnliga ungdomens

uppfostran så viktiga undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål,

vilka bada ämnen kommittén i sitt betänkande angående folkskoleseminarierna

sammanfattat till ett ämne under benämningen husligt arbete.

På grund av detta ämnes stora betydelse för flickornas praktiska

utbildning och på grund av den utveckling, vari det för närvarande befinner

sig, blir det av största vikt, att hithörande frågor inom överstyrelsen

kunna bliva föremål för verkligt sakkunnig behandling. Det

måste fördenskull anses nödvändigt, att det inom överstyrelsen finnes anställd

någon person, som fullt behärskar det ifrågavarande, området, och

som har till uppgift att inom överstyrelsen i allmänhet deltaga i behandlingen

av frågor rörande detta ämne, ävensom att, där så befinnes erforderligt,

vara föredragande i ärenden, som angå detsamma.

Till det arbete inom överstyrelsen, som enligt vad nu sagts skulle

tillkomma en dylik konsulent för husligt arbete, kommer en annan ej

mindre betydelsefull verksamhet, nämligen inspektion av läroanstalter, i

vilka undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål förekommer.

I sitt betänkande om folkskoleseminarierna har kommittén haft tillfälle

att yttra sig om vikten av denna undervisning i folkundervisningsanstalterna.

Resultatet av den undervisning i husligt arbete, som i dem

s. 163 Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

163

hittills meddelats, har dock ej alltid motsvarat det arbete, som därpå nedlagts,

beroende dels på frånvaron av sakkunnig ledning, dels på alltför

knapphändig utbildning hos lärarinnorna, särskilt hos dem, som i folkskolorna

i allmänhet haft sig undervisningen i kvinnlig slöjd anförtrodd.

Yad folkskolorna angår, är det nämligen beträffande slöjden blott i större

samhällen, som fackbildade lärarinnor kunnat anställas, och tämligen

sällsynt torde det vara, att särskild sakkunnig inspektion av undervisningen

på detta område anordnas. Inspektionen från statens sida över undervisningen

i husligt arbete liksom i övriga ämnen utövas vad folkskolorna

beträffar för närvarande av folkskoleinspektörerna. Om ock dessa med

nit och intresse ägna sig även åt denna sida av sin uppgift, är dock

uppenbart, att man på det område, varom här är fråga, ej kan hos dem

förvänta den erforderliga sakkunskapen. Men enär en särskild inspektion

från statens sida av folkskolornas undervisning i husligt arbete

skulle draga alltför stora kostnader, måste tydligen inspektionen av undervisningen

i detta ämne även framgent i det hela taget tillkomma folkskoleinspektörerna.

I sådant fall måste det vara av största betydelse, att det

i överstyrelsen finnes för detta ämne anställd en särskild sakkunnig kvinnlig

konsulent, till vilken inspektörerna kunna vända sig för att erhålla nödiga

råd och upplysningar. Givetvis skulle dock denna konsulent, även om

hon helt naturligt ej kan övertaga hela den ifrågavarande inspektionen,

även utöva direkt inspektion i folkskolor, så långt hennes tid tillåter. På

samma gång hon därvid bleve i tillfälle att giva lärarinnorna råd och

anvisningar samt att väcka intresse för och framkomma med initiativ

beträffande detta för flickornas uppfostran så viktiga ämne, skulle hon

även erhålla en för sin verksamhet betydelsefull omedelbar kännedom om

beskaffenheten av den ifrågavarande undervisningen i folkskolorna.

Om alltså konsulenten för husligt arbete, såsom nu framhållits, i

allmänhet ej kan bliva i tillfälle att i folkskolorna utöva en direkt inspektion,

så bör hon i stället kunna göra detta i fråga om de läroan
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

stalter, i vilka de blivande lärarinnorna i husligt arbete erhålla sin utbildning.

I första rummet skulle hennes inspektion gälla folkskole- och

småskoleseminarierna, enär lärarinnor, som utbildats i dem, i mycket stor

utsträckning handhava undervisningen i kvinnlig slöjd och i framtiden

antagligen ej sällan även komma att undervisa i hushållsgöromål. Därjämte

bör det tillkomma henne att i viss mån på överstyrelsens uppdrag

utöva inspektion även vid de statsunderstödda anstalterna för utbildning

av facklärarinnor på det ifrågavarande området. Utan tvivel är det från de

olika anstalterna för utbildning av lärarinnor, som initiativen i fråga om

förbättrande av undervisningen i skolorna böra kunna förväntas. Genom

besök i olika läroanstalter blir konsulenten i tillfälle att uppmuntra till

förbättring av undervisningen, särskilt genom att upptaga och föra vidare

nya uppslag och initiativ, utgångna från intresserade lärarinnor.

Visserligen ingår för närvarande undervisning i kvinnlig slöjd i samtliga

folkskollärarinneseminarier, och i de flesta förekommer redan nu också

undervisning i hushållsgöromål. Härtill kommer, att kommittén i sitt betänkande

rörande folkskoleseminarierna framställt förslag, som avse såväl

ett obligatoriskt införande av undervisning i hushållsgöromål i alla folkskollärarinneseminarier

som ett bättre tillgodoseende av undervisningen i

husligt arbete i allmänhet. Dock lärer denna undervisning, även om den

anordnas i enlighet med kommitténs nyssnämnda förslag, på grund av den jämförelsevis

knappa tid, som kan tillmätas densamma, helt naturligt ej kunna

skänka de blivande lärarinnorna tillräcklig fackinsikt i ämnet. Detta måste i

ännu högre grad gälla motsvarande undervisning i småskoleseminarierna. På

grund av detta förhållande är det uppenbart, att för de lärarinnor, som utgått

från ifrågavarande seminarier, särskilda fortbildningskurser bliva behövliga,

och konsulenten bör taga initiativ till dylika kurser samt på överstyrelsens

uppdrag organisera och övervaka dem.

En särskilt betydelsefull uppgift får den ifrågavarande konsulenten

i den hjälp hon bör lämna överstyrelsen vid dess verksamhet för fortsätt
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

165

ningsskolans utveckling, därvid det bland annat gäller att giva denna skola

även en sådan gestaltning, som kan tillgodose den kvinnliga ungdomens

särskilda praktiska bildningsbehov.

Av den föregående framställningen torde framgå, att folkundervisningsanstalterna

utan tvivel komma att övervägande taga konsulentens tid

och krafter i anspråk. Dock bör hon givetvis ägna tillbörlig uppmärksamhet

även åt sådana läroanstalter, som skola stå under överinseende av läroverksavdelningen

inom överstyrelsen. Detta gäller å ena sidan de förut

omnämnda anstalterna för utbildning av facklärarinnor och å andra sidan

statssamskolorna och de statsunderstödda enskilda läroanstalter, i vilka

undervisning av ifrågavarande slag förekommer. Därtill kommer, att

de mera principiella frågorna rörande undervisningen i husligt arbete,

som komma till behandling inom överstyrelsen, tydligtvis i allmänhet i

lika hög grad avse undervisningen i de till läroverksavdelningen som de

till folkundervisningsavdelningen hörande läroanstalterna. Härav torde

framgå, att en konsulent för husligt arbete ej med sin verksamhet skulle

vara fästad vid någon viss byrå eller någon viss avdelning inom överstyrelsen,

utan att hennes sakkunskap skulle tagas i anspråk, där den vore

av behovet påkallad.

På grund av vad kommittén nu anfört, vill kommittén hemställa, att

till överstyrelsens förfogande ställes ett belopp av 4,000 kronor

att användas för inspektion av undervisningen i husligt arbete

och för sakkunnig behandling inom överstyrelsen av frågor rörande

denna undervisning. Det ifrågavarande anslaget torde tillsvidare

böra uppföras på extra stat.

Kommittén har flerstädes i det föregående haft anledning erinra

om de uppgifter, som fortsättningsskolan måste komma att giva en

blivande skolöverstyrelse att lösa, och därvid framhållit dels önskvärdheten

av att en av folkolebyråernas chefer, som särskilt gjort sig för
-

Sak
cunnigt

biträde

för

ärenden

rörande

fortsättningsskolorna.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Skolöverstyrelsens ledamöter och sakkunniga.

trogen med fortsättningsskolans pedagogiska spörsmål, bleve i tillfälle att

ägna sin huvudsakliga verksamhet åt denna skolas främjande, dels ock

behövligheten för överstyrelsen att i sitt arbete för fortsättningsskolan

äga tillgång till särskilt sakkunnigt biträde.

De allmänna grundlinjer för fortsättningsskolans organisation, som kommittén

redan i sitt betänkande rörande folkskoleseminarierna uppdragit

och som något närmare blivit utförda i föregående delen av här föreliggande

betänkande (sid. 79 ff.), giva vid handen, att den särskilda sakkunskap, som

i fråga om fortsättningsskolan behöver tillföras överstyrelsen, är sakkunskap

på näringslivets olika områden. Måhända vore det fördelaktigast,

om denna sakkunskap kunde tillföras överstyrelsen genom en enda person,

en det praktiska livets man, vars verksamhet skänkt honom erfarenhet

och insikt på något eller hellre några av näringslivets områden och

som på det sätt kunde fästas vid överstyrelsen och till den omfattning

deltaga i dess arbete, att han tillika vunne full förtrogenhet med fortsättningsskolans

grundtankar och med dess organisatoriska och metodiska problem.

Men å andra sidan torde det helt visst komma att visa sig svårt

att verkligen finna den sakkunskap, varom här är fråga, samlad på en hand.

Förhållandena äro vitt skilda inom de olika praktiska arbetsområdena, och

såväl de ekonomiska som de tekniska sidorna av näringslivet måste i den

ifrågavarande sakkunskapen vara företrädda. Sannolikt skall det därför

visa sig lämpligare, att överstyrelsen får möjlighet att allt efter de ifrågakommande

ärendenas natur vända sig än till den ene än till den andre

av ett flertal personer, representerande olika grenar av praktisk verksamhet.

Därvid låter det ock tänka sig, att dessa sakkunniga vid vissa tillfällen

kunde sammankomma till gemensamma överläggningar med ledamöter

av överstyrelsen.

Huruvida den eller de sakkunniga även skulle kunna tagas i anspråk

för biträde vid inspektionen av fortsättningsskolorna är en fråga, som för

närvarande synes kunna lämnas oavgjord. Att ej sällan deras närvaro å ort

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

1(57

och ställe skall visa sig behövlig, då det gäller en fortsättningsskolas ordnande,

synes sannolikt. Och än mer torde detta gälla i fråga om ordnandet av

de kurser för folkskollärares fortbildning i praktisk riktning, vilka, såsom

kommittén förut framhållit, böra för fortsättningsskolans räkning komma

till stånd, liksom ock ifråga om andra anordningar, som kunna bliva erforderliga

för beredande åt fortsättningsskolan av för densamma lämpade

lärarkrafter. Härvid skola de ifrågavarande sakkunniga helt visst befinnas

oumbärliga såsom överstyrelsens medhjälpare. Vad beträffar den form av

fortsättningsskolan, som bör tillgodose den kvinnliga ungdomens särskilda

intressen, och de fortbildningskurser, som falla inom samma område, skulle

överstyrelsen, såsom kommittén i det föregående framhållit, äga sakkunnigt

biträde i den föreslagna kvinnliga konsulenten för undervisningen i husligt

arbete.

Kommittén har som sin mening uttalat, att det på den punkt, på

vilken fråsran om fortsättningsskolans ombildning för närvarande befinner

sig, icke torde vara möjligt och ej heller behövligt att i enskildheter söka

ordna skolöverstyrelsens befattning med förevarande skolform. Frågan om

fortsättningsskolans omdaning och utveckling till en för övergångsåldern

och den tidigare ungdomsåldern väl lämpad skola, ägnad att stärka ungdomens

intresse för det praktiska livets uppgifter och att öka dess duglio-het

för förvärvsarbetet, är emellertid, såsom allmänt erkännes, en av

de viktigaste om ej den viktigaste av våra skolfrågor, och det synes

kommittén därför högst önskligt, att en blivande skolöverstyrelse allt ifrån

början får sin förpliktelse mot fortsättningsskolan fastslagen och tillika

möjlighet för sig beredd att taga itu med de uppgifter, som härvidlag

föreligga för densamma. I frågans nuvarande läge vill kommittén inskränka

sig till att föreslå, att till överstyrelsens förfogande måtte

ställas ett anslag för sakkunnigt biträde vid handläggningen av

ärenden rörande fortsättningsskolan. Beloppet av detta anslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Juridiskt

biträde.

Skolöverstyrelsens ledamöter ock sakkunniga.

synes kommittén förslagsvis kunna för det närvarande sättas ti 11

4,000 kronor. Det torde tillsvidare böra uppföras å extra stat.

Brfarenheten från den nuvarande läroverksöverstyrelsen och förhållandena

i övrigt, såsom av den föregående framställningen torde framgå,

giva vid handen, att under den nu föreslagna skolöverstyrelsens handläggning

falla en hel del ärenden, vilka visserligen äro av pedagogisk natur

men äro nära förbundna med frågor av rättslig innebörd. Vad den

nuvarande läroverksöverstyrelsen beträffar, torde av överdirektören Bergqvists

till betänkandet fogade särskilda skrivelse (Bilaga 1) framgå, hurusom

under dess handläggning för närvarande falla en del ärenden av

ganska utpräglat juridisk natur, nämligen vissa disciplinmål, frågor av

ekonomisk art, såsom angående kommuns byggnadsskyldighet, tolkning och

tillämpning av donationsurkunder och dylikt ävensom ärenden rörande

lärares löne- och pensionsförhallanden m. in. Uppenbart är, att motsvarande

ärendesgrupper skola förekomma i fråga om folkundervisningen. På sistnämnda

område skola dessutom framträda en hel del andra härmed jämförliga

ärenden, som måste komma under överstyrelsens handlä^oninot.

ex. för att nämna ett par grupper — frågor angående lärarnas

rättsliga ställning och ärenden angående de ofta förekommande meningsskiljaktigheterna

i fråga om skolväsendets anordning inom kommunerna.

Nu skola ledamöterna i överstyrelsen givetvis vara pedagogiskt utbildade

personer, vilkas föregående verksamhet och på undervisningens område

vunna kompetens ej gör dem i lika grad skickade att behandla nu berörda

frågor av en mer utpräglat juridisk eller juridiskt-administrativ karaktär.

Det är också uppenbarligen med besparing och hushållning med förefintliga

arbetskrafter väl förenligt att för sådana ärenden använda härför

skolade tjänstemän och ej de pedagogiskt utbildade krafterna. Såsom

kommittén i det följande ämnar föreslå, skall överstyrelsen förses

med ett kansli av administrativt utbildade krafter, däribland två sekre
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Särskilda sakkunniga.

169

terare, och det är uppenbart, att av dem i allmänhet kan erhållas

erforderligt biträde vid handläggningen av administrativa frågor ävensom

att de i de flesta fall kunna tagas i anspråk för frågor av mer utpräglat

juridisk innebörd. Men utöver de juridiska spörsmål, vilkas utredning kan

tänkas överlåten åt sagda tjänstemän, skola givetvis ej sällan förekomma

juridiska frågor av en så pass invecklad beskaffenhet, att de såväl för sin

utredning som för sin föredragning fordra en speciell sakkunskap, vilken ej

alltid kan anses förefinnas inom överstyrelsen. I överdirektören Bergqvists

ovan berörda skrivelse har också framhållits, hurusom inom läroverksöverstyrelsen

dylika frågor i ej ringa utsträckning förekommit samt att behov

av ett väl kvalificerat juridiskt biträde där ofta yppat sig. Det synes då

högeligen önskligt, att möjlighet beredes den nya överstyrelsen att i de fall,

där sådant visar sig erforderligt, anlita särskild juridisk sakkunskap.

På grund av det nu sagda har kommittén ansett sm böra föreslå,

att ett belopp å 4,000 kronor ställes till överstyrelsens förfogande

för biträde vid handläggningen av sådana juridiska ärenden,

för vilkas behandling erforderlig sakkunskap inom överstyrelsen

ej förefinnes. Det ifrågavarande anslaget synes böra uppföras

å extra stat.

Kap. XI. Ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen.

Sedan kommittén nu närmare redogjort för de ledamöter och sakkunniga,

som kommittén funnit erforderliga för arbetet i överstyrelsen,

anser sig kommittén böra med några ord beröra sättet för ärendenas handläggning

inom denna styrelse. Såsom allmän princip bör gälla, att

arbetet ordnas under möjligast enkla men fullt betryggande former.

Av vad kommittén ovan sagt om organisationen av skolstyrelsen som ett

modernt ämbetsverk följer, att för ärendenas handläggning bör, i den mån

22—122443. Folkunder v.-korn. bet. II.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen.

och så långt det är möjligt, tillämpas den i moderna verk numera allmänt

förekommande styrelseformen, varvid beslutanderätten ligger hos chefen

ensam men med skyldighet för föredraganden, att, därest hans mening

avviker från det fattade beslutet, till protokollet anteckna densamma. Det

är emellertid tydligt, att formen för ärendenas handläggning måste bestämmas

i främsta rummet av dessas art och beskaffenhet, och där det

skulle visa sig, att styrelseformen icke lämpar sig för ett eller annat

ärende, den bör vika för en i detta fall mera lämplig.

Kommittén har i det föregående redogjort för de skäl, som föranlett

kommittén att föreslå en förening av den nuvarande läroverksöverstyrelsen

med eu blivande central ledning för folkundervisningsväsendet.

Kommittén har därvid varit i tillfälle att närmare redogöra för vissa ärenden

eller grupper av ärenden, som syntes påkalla en gemensam och enhetlig;

ledning av landets hela skolväsen. Till sådana ärenden höra undervisnings-

och uppfostringsfrågor av mera principiell innebörd ävensom

frågor om organisationen av skolväsendet i dess helhet och av särskilda

skolformer. Dit höra ock vissa frågor av ekonomisk innebörd, särskilt sådana,

som avse anslagsäskanden hos Riksdagen. Skall nu syftet med dessa och

med dem besläktade ärendens förläggning till en gemensam skolstyrelse

uppnås, är det självfallet, att vid desammas handläggning förutom den

gemensamme chefen även ledamöter från styrelsens båda huvudavdelningar

böra komma i tillfälle att på dessa frågors avgörande inom styrelsen utöva ett

bestämmande inflytande. Nu ifrågavarande ärenden synas därför lämpligen

böra bli föremål för en kollegial handläggning, varvid det bör stå öppet

för överstyrelsens samtliga ledamöter att deltaga ej blott i överläggningarna

utan även i besluten. Och i varje fall synas nu berörda ärenden icke

böra avgöras utan att förutom chefen minst två ledamöter från vardera

avdelningen äro tillstädes och i besluten deltaga. Det är att förvänta,

att sådana för hela styrelsen gemensamma ärenden till antalet bliva relativt

få och därför ej så synnerligen ofta giva anledning till nu antydda

s. 171 Kontrollera mot PDF

Ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen.

171

handläo-o-ninsrsform. Men säkert är, att dessa ärenden för skolväsendet i

dess helhet i regel bliva av en mycket betydelsefull innebörd och därför

ock påkalla ett allsidigt övervägande.

Förutom nu nämnda ärenden torde inom vardera huvudavdelningen

förekomma vissa ärenden, som till sin inre art äro med dessa besläktade

men närmast beröra de läroanstalter eller den undervisningsverksamhet,

som faller under den särskilda avdelningens ledning. Aven dessa synas

påkalla en kollegial behandling inom den avdelning, dit de höra. Till sådana

ärenden böra även hänföras befordrings- och disciplinmål. I den kollegiala

handläggningen av nu ifrågavarade avdelningsärenden synas — förutom

generaldirektören eller i de fall, då instruktion och arbetsordning så bestämma,

avdelningschefen — minst två av avdelningens byråchefer böra

deltaga. I de fall, då visst ärende, som ej är av principiell natur, avser

läroanstalt, som tillhör gränsområde mellan de båda avdelningarna eller

eljest påkallar sakkunskap, som finnes inom den andra avdelningen, bör,

enligt närmare bestämmelse i instruktion eller arbetsordning, vederbörande

ledamot av denna avdelning tillkallas för att i överläggning och beslut

deltaga. Ett liknande tillvägagångssätt bör följas i de fall, då biträde av

annan sakkunnig funktionär inom överstyrelsen, exempelvis skolhygienikern,

kan vara erforderligt, överhuvud taget bör vid ärendenas behandling den

speciella sakkunskap, som inom överstyrelsen finnes företrädd, komma till

användning, oavsett till vilken avdelning eller byrå ärendet må höra.

Såsom redan blivit antytt, torde det dock bliva ett jämförelsevis ringa

antal ärenden, som skulle komma att underkastas nu berörda kollegiala

behandlingsform. Den ojämförligt största delen av ärendena har kommittén

tänkt sig kunna och böra avgöras medelst styrelseformen. Även vid

användning av denna form torde emellertid en utvidgning i vissa fall kunna

bliva erforderlig. Vissa ärenden kunna nämligen vara av den art, att, även om

beslutanderätten ligger hos chefen, det är önskligt, att i överläggningen förutom

föredraganden deltaga eu eller flera av överstyrelsens övriga funktionärer.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen.

Slutligen böra, såsom redan nu i centrala ämbetsverk brukar ske,

vissa ärenden av en mera underordnad betydelse ej hänskjutas till generaldirektörens

eller avdelningschefens prövning utan överlämnas åt vederbörande

byråchef.

Emellertid torde efter ovan angivna huvudgrunder närmare bestämmelser

böra inrymmas dels i den instruktion, som bör fastställas för skolöverstyrelsen,

dels ock i den arbetsordning, som det bör tillkomma det

ny upprättade verket att utarbeta.

Kap. XII. Frågan om ett lekmannaråd.

På åtskilliga förvaltningsområden inom vårt land har, i likhet med

vad förhållandet är flerstädes i utlandet, allt mera framträtt behovet av

en medverkan av särskilda, utom förvaltningen stående sakkunniga organ

eller personer. A ena sidan tillföres härigenom det förvaltande ämbetsverket

en levande och mera omedelbar kännedom om rådande uppfattningar och

förhållanden inom samhällslivet. A andra sidan beredes åt den utom förvaltningen

stående företrädesvis praktiska sakkunskapen och initiativkraften

ett hälsosamt inflytande på ärendenas behandling och verkets arbete i

det hela, Av helt naturliga grunder har det ansetts önskvärt, att en sådan

medverkan som den nu antydda kommer till stånd under sådana

former, att densamma sker under känsla av ansvar och erhåller karaktären

av en viss permanens.

Vad beträffar de olika former, under vilka lckmannaelementets medverkan

vid förvaltningsärendenas handläggning kan äga rum, ha på senare

tid särskilt tre olika slag kommit till användning: fullmäktiga, sakkunniga

och rådsinstitution. Fullmäktiga inträda i ett ämbetsverk vid handläggning

av vissa ärenden och intaga beträffande dessa ärendens avgörande

enahanda ställning som verkets ordinarie ledamöter. Sakkunniga äro an
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Frågan om ett lekmanuaråd.

173

tingen på ett stadigvarande sätt fastade vid ett verk eller kunna ock tillfälligt

inkallas, i båda fallen för att biträda vid utredningen av frågor, där deras

speciella sakkunskap är av behovet påkallad. Rådet slutligen är en vid sidan

av ämbetsverket befintlig korporation med uppgift att avgiva yttranden i de

till detsamma från Kungl. Maj:t eller verket hänskjutna ärenden, ävensom att i

frågor, som beröra dess kompetensområde, till Kungl. Maj:t eller verket självmant

göra framställningar. Rådet kan antingen vara ett sakkunnigt råd eller

ett lekmannaråd. Kommittén har låtit sig angeläget vara att tillse,

om och i vad mån en medverkan från lekinannahåll under någon av

de nämnda formerna skulle kunna vara av betydelse för den nya överstyrelsen.

Vad då först anlitande av särskilda fullmäktiga beträffar, har kommittén

icke ansett denna form för nu ifrågavarande medverkan vara av behovet

påkallad. Vad åter angår tillkallande av sakkunniga, har kommittén redan

ovan berört, i vilka avseenden biträdande sakkunniga synas kunna behövas.

Vidkommande slutligen upprättande av en särskild rådsinstitution vill kommittén

anföra följande.

Den verksamhet, som den nya styrelsen skulle komma att utföra,

är av den art, att den på ett synnerligen mångfaldigt och därtill på ett

särdeles personligt sätt kommer att beröra allmänheten. Detta är tydligt

redan därav, att det arbete, som utföres i de flesta av de under överstyrelsens

inseende ställda läroanstalterna, i själva verket är ett samarbete

med de många särskilda hemmen. Detta gäller visserligen i första

hand den uppfostrande sidan av detta arbete, men även den rena undervisningsverksamheten

är i viktiga avseenden grundad på ett dylikt samarbete.

Härav är en naturlig följd, att de ungas föräldrar och målsmän,

även då de ej äro i ordets egentliga mening fackmän, likväl sitta inne

med erfarenheter och representera intressen, som berättiga dem till att

öva visst inflytande på skolans arbete. För skolan själv måste en samverkan

med hemmen i många fall vara av mycket stort värde, icke blott ur syn
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Frågan om ett lekmannaråd.

punkten av de upplysningar och den vägledning för dess arbete, som på

detta sätt kan erhållas, utan även därför att därigenom beredes åt allmänheten

ett tillfälle att blicka något närmare in i skolans arbete och på så sätt

även vinna riktigare uppfattning av detsamma. Om de behov, som på de olika

orterna i detta avseende förefinnas, vittna bland annat de numera ganska

allmänt förekommande s. k. föräldramötena. Det är givet, att samma

behov, som här funnit ett uttryck, då det gäller förhållandet mellan en

viss läroanstalt och dess målsmanskontingent, i stort sett även förefinnes

mellan en central styrelse för landets hela skolväsen och representanter

för alla de målsmän, vilkas barn uppfostras i de av styrelsen ledda läroanstalterna.

Men det är icke blott målsmanssynpunkten och målsmansintressena,

som göra en medverkan från lekmannahåll önskvärd. Det finns åtskilliga

andra omständigheter, som föranleda samma önskemål. Särskilt torde en

dylik medverkan betingas därav, att skolorna i stor utsträckning äro kommunala

institutioner. Det är därför helt visst av vikt för den centrala myndigheten

att kunna under mera ordnade former träda i samarbete med

personer, som äro fullt förtrogna med kommunala skolförhållanden.

I samma mån som folkskolans överbyggnader nå en högre grad av

utveckling och särskilt i den mån fortsättningsskolan, framför allt i anslutning

till yrkena, vinner en större utbredning, blir det för den centrala

styrelsen av stor betydelse att kunna erhålla det stöd, som den i form

av råd och initiativväckaride förslag otvivelaktigt är i behov av. Aven

ur denna synpunkt är alltså en ordnad medverkan från lekmannahåll

önskvärd.

Slutligen anser sig kommittén böra erinra om det välgörande inflytande,

som erfarenheter hämtade från andra områden av undervisningsverksamhet

än från dem, vilka närmast falla in under överstyrelsen, kunna utöva

på överstyrelsens verksamhet. Den mera skolmässiga formen för undervisning

och uppfostran, som i regel kännetecknar de under överstyrelsens

s. 175 Kontrollera mot PDF

Frågan om ett lekmannaråd.

175

verksamhet stående läroanstalterna, kan av helt naturliga grunder lätt nog

i sig innesluta en frestelse till en viss ensidighet och en viss stel likformighet

i arbetet. För dem, som ha inseendet över och ledningen av detta arbete,

måste det därför vara av stor betydelse att få under mera regelbundna

former träda i närmare beröring med såväl representanter för de

privata skolorna, där på undervisningens område värdefulla erfarenheter

ofta göras, som med målsmän för läroanstalter, vilka antingen såsom högskolorna

representera en mera vetenskaplig verksamhet eller s-tsom tillläinpnings-

och fackskolorna mera direkt rikta uppmärksamheten på utvecklingen

av vissa sidor av de mänskliga anlagen och färdigheterna.

Tillfälle till sådan personlig beröring kan väl i viss mån vinnas redan

inom ramen av den verksamhet, till vilken de åt överstyrelsen anförtrodda

uppgifterna i och för sig giva anledning, men givet är, att ett efter mera

fasta linjer ordnat samarbete i sagda avseende verkar med större säkerhet.

Ehuru kommittén sålunda finner många skäl tala för att vid sidan av

överstyrelsen en rådsinstitution inrättas efter mönstret av dem, som på senare

tiden tillkommit här i landet och sedan lång tid förefunnits somligstädes i

utlandet, bestående av representanter för de olika intressen, som på ett eller

annat sätt närmare beröra den undervisnings- och uppfostringsverksamhet

överstyrelsen har att leda, anser kommittén dock icke tidpunkten nu vara

inne att föreslå en sådan rådsinstitutions inrättande. Det synes kommittén

önskvärt, att en institution av ifrågavarande art får utveckla sig så

småningom, om och i den mån behov och omständigheter därtill

kunna giva anledning. Kommittén har därför icke heller ansett sig böra

framlägga något förslag till bestämmelser vare sig i fråga om den närmare

sammansättningen av rådet, om sättet för utseende av dess medlemmar

eller om formen för dess arbete. Kommittén föreställer sig, att dessa angelägenheter,

då de framträda, lämpligen låta sig reglera genom av Kungl.

Maj:t utfärdade föreskrifter. Här torde slutligen blott böra erinras därom,

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Frågan om ett lekmannaråd.

att, då ledamotskap i ett d}dikt råd bör betraktas som ett medborgerligt

förtroendeuppdrag, någon direkt ersättning till dess ledamöter ej torde

behöva utgå annat än i förekommande fall såsom sedvanlig rese- och dagtraktamentsersättning.

Kap. XIII. Skolöverstyrelsens kansli.

Kommittén övergår nu till frågan om ordnandet av skolöverstyrelsens

kansli och den därmed förenade frågan om huru många och vilka tjänstemän

redan från början erfordras inom styrelsen. I det föregående är framhållet,

hurusom styrelsens medlemmar i regel måste vara pedagogiskt

fackbildade personer, vilkas tid och krafter i främsta rummet böra

tagas i anspråk för de reala uppgifter, som härflyta ur och sammanhänga

med det nya ämbetsverkets karaktär att vara en skolmyndighet.

Att utöver den sakprövning och utredning av hithörande frågor, som

betingas av dessa uppgifter, av sagda medlemmar även fordra någon vidsträcktare

sekretericll och expeditionell behandling av ärendena skulle, såsom

kommittén ovan varit i tillfälle att utförligare behandla, medföra en

allt för stor inkräktning på deras huvudsakliga arbete. Med hänsyn härtill

anser kommittén nödvändigheten fordra, att redan från början överstyrelsen

utrustas med ett ej för knappt tilltaget kansli, så att ej blott en

var av byråcheferna kan förses med erforderligt administrativt biträde,

utan även i övrigt tillräckliga administrativa krafter finnas för ärendenas

behandling.

Innan kommittén i nu ifrågavarande avseende framlägger något förslag,

anser sig kommittén böra erinra om huru motsvarande förhållanden

för närvarande äro ordnade inom den nuvarande läroverksöverstyrelsenInom

nämnda styrelse finnas å ordinarie stat 1 notarie, 1 registrator, som

s. 177 Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens kansli.

177

tillika är aktuarie, 1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad, 2 kvinnliga

skrivbiträden samt å extra stat 1 amanuens. Därutöver finnas å styrelsens

kansli anställda, med avlöning ur styrelsens expensmedel, o amanuenser.

Var och en av amanuenserna har i regel en daglig tjänstgöringstid av 3

timmar. Av amanuenserna biträda två hos notarien och två på registratorskontoret,

av vilka senare dock en allt emellanåt tages i anspråk för notariegö

romål.

Vid en eventuell förening med en blivande central ledning för

folkundervisningsväsendet skulle, såsom här ovan närmare utförts, läroverksöverstyrelsens

chef ersättas med en för det nya ämbetsverket

gemensam chef, varjämte en av den nuvarande läroverksöverstyrelsens

ledamöter skulle erhålla uppdraget att vara avdelningschef för läroverksavdelningen.

Därtill skulle slutligen komma, att sistnämnda avdelnings

ledamöter även skulle tagas i anspråk för handläggning av vissa för

den blivande skolöverstyrelsen gemensamma ärenden. Verkets förändrade

ställning skulle alltså komma att medföra icke blott en minskning av arbetskrafter

utan även ökning av göromål. En förstärkning av arbetskrafter

synes alltså bliva erforderlig. Nu framgår av det utlåtande av överdirektören

Bergqvist, vilket finnes bilagt detta betänkande (Bilaga 1), att arbetet

inom en blivande läroverksavdelning bäst skulle tillgodoses, om sagda förstärkning

skedde på det sättet, att antalet administrativt utbildade arbetskrafter

inom läroverksavdelningen, vilka redan under nuvarande förhållanden

äro otillräckliga, ökades till en utsträckning, som medgåve en fullt genomförd

byråindelning. Och i sådant avseende syntes förstärkningen böra bestå

däri, att avdelningen erhölle, förutom de arbetskrafter, som redan funnes

å dess kansli, ytterligare 1 sekreterare och 2 notarier, av vilka dock en notarie

syntes kunna ersätta den å extra stat för närvarande uppförde amanuensen.

Läroverksavdelningens kansli skulle alltså komma att bestå av 1 sekreterare

och 3 notarier, av vilka sekreteraren skulle vara chef för kansliet samt

därjämte bestrida notariegöromålen å en av byråerna samt de tre notarierna

23—122443. Folkunder v.kom. bet. II.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Skolöverstyrelsens kansli.

Sekre
terare.

fästas en var vid sin byrå. Dessutom skulle å kansliet finnas 1 tjänsteman

för bestridande av registrators- och aktuariegöromålen, 1 kvinnligt biträde

av högre avlöningsgrad samt 2 kvinnliga skrivbiträden. Därutöver erforderliga

amanuenskrafter skulle avlönas ur styrelsens expensmedel.

Då nu folkundervisningsavdelningen i likhet med läroverksavdelningen

skulle komma att omfatta fyra byråer och då arbetet inom densamma

otvivelaktigt ej blir mindre omfattande än inom läroverksavdelningen,

har kommittén ansett sig kunna till grund för beräkningen av det erforderliga

antalet administrativt utbildade arbetskrafter och övrig kanslipersonal

inom den blivande skolöverstyrelsen utgå ifrån, att folkundervisningsavdelningen

kommer att erfordra lika stor kanslipersonal, som

beräknats vara erforderlig för läroverksavdelningen, varvid emellertid,

såsom här nedan ytterligare kommer att utföras, de för bestridande av

registrators- och aktuariegöromålen erforderliga krafterna böra så fördelas,

att verket erhåller en gemensam registrator och en gemensam aktuarie.

Av vad i det föregående blivit anfört, synes det alltså bliva erforderligt,

att var och en av den blivande styrelsens båda stora huvudavdelningar

utrustas med var sin sekreterare. De två sekreterarna böra ha till

närmaste åliggande att vara chefer för vederbörande avdelnings kansli. Därjämte

bör det åligga var och en av dessa tjänstemän att bestrida notariegöromålen

på var sin byrå inom styrelsen. Avlöningen för innehavarna av dessa

befattningar bör utgå med den för befattningshavare av 2:a graden vanliga,

nämligen 5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill komma två ålderstilllägg,

vartdera å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring i

befattningen.

Notarier.

Såsom ovan blivit nämnt, behövas utöver nyss nämnda båda sekreterare

för en var av de båda huvudavdelningarna tre notarier, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens kansli.

17!)

skulle hava att bestrida notariegöromålen var och eu inom sin byrå. Det

erfordras sålunda, med inberäknande av den hos läroverksöverstyrelsen för

närvarande anställda notarien, sammanlagt sex notarier. Notarierna böra

erhålla den för tjänstemän av l:a graden sedvanliga avlöningen, nämligen

en begynnelselön av 4,000 kronor, därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg samt rätt till tre ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring

i befattningen.

Då de båda avdelningarna komma att tillsammans bilda ett ämbets- Urgistra
tor.

verk, ligger det i sakens natur, att detta, såsom här ovan redan antytts,

måste utrustas med ett gemensamt regi st rator skontor. För fullgörande av

samtliga inom ett så stort verk förekommande registratorsgöromål måste anställas

en tjänsteman, som ej har annan uppgift än att fullgöra de rena

registratorsgöromålen. Att, såsom för närvarande förhållandet är inom

läroverksöverstyrelsen, med varandra förena registrators- och aktuariebefattningarna

låter sig icke göra. Såsom av det förut citerade sakkunnigutlåtandet

(Bilaga 1) framgår, måste nämligen redan nu de göromål, som åligga

registratorn i nämnda styrelse i lians egenskap av aktuarie, fullgöras av

andra arbetskrafter, och bristen på eu särskild aktuarie har inom styrelsen

gjort sig starkt kännbar. Registratorn bör i löneavseende likställas med

ovannämnda notarier och sålunda erhålla en begynnelselön af 4,000 kronor.

Av det ovan sagda framgår, att vid sidan av registratorn bör finnas Aktuarie

en aktuarie, vilken åligger vården om styrelsens alltjämt växande arkivhilukarie.W

jämte skyldigheten att tillhandagå styrelsens tjänstemän och allmänheten

med vederbörliga upplysningar. För arbetets ostörda gång inom ett centralt

ämbetsverk är det av stor vikt, att det inom verket finnes tillgång till en person,

som är väl förtrogen med dess arkiv, och 6om kan biträda vederbörande

tjänstemän med tillhandahållande ur arkivet av de handlingar, som kunna

s. 180 Kontrollera mot PDF

Amanuenser.

180 Skolöverstyrelsens kansli.

erfordras för ett visst ärendes förberedning. Den ökade kostnad, som en särskild

aktuarie föranleder, ersättes därför i väsentlig mån genom den ökade

möjlighet till mera ostört arbete, som beredes vederbörande tjänstemän.

Synes det sålunda kommittén olämpligt att inom den nya styrelsen

förena aktuarietjänsten med registratorstjänsten, sä torde dock innehavaren

av förstnämnda tjänst åtminstone till en början kunna tillika erhålla uppdraget

att omhänderhava överstyrelsens bibliotek. En sådan anordning

lärer emellertid få anses vara av mera tillfällig natur. Enligt kommitténs

mening bör nämligen den nya styrelsen låta sig angeläget vara

att så småningom förvärva sig ett bibliotek, representerande i främsta

rummet inhemsk och utländsk lärobokslitteratur samt därjämte viktigare

litterära alster av pedagogiskt innehåll. Tydligt är ock, att de år efter

år inkommande redogörelserna från olika uppfostrings- och undervisningsområden

såväl i Sverige som i utlandet småningom komma att bilda en

värdefull del av ett bibliotek, som bör kunna bliva av stor betydelse ej

blott för överstyrelsens egen verksamhet utan även för lärarpersonalen

vid de under överstyrelsens inseende stående läroanstalter samt allmänheten.

Aktuarien bör i avlöningshänseende likaledes jämställas med nu senast

nämnda tjänstemän av l:a lönegraden, d. v. s. erhålla en begynnelselön av

4,000 kronor.

Enligt kommitténs mening bör sålunda i den nya överstyrelsen

å ordinarie stat anställas såväl en registrator som en

aktuarie, den senare med uppdrag att tillika vara bibliotekarie.

Den inom läroverksöverstyrelsen för närvarande anställda registratorn och

aktuarien kan tagas i anspråk för endera av dessa befattningar. I

I överensstämmelse med vad här ovan uttalats, anser kommittén, att

inom styrelsens kansli böra — med inräknande av de redan på ordinarie

stat för läroverksöverstyrelsen uppförda biträdena — å ordinarie stat

uppföras två kvinnliga biträden av högre avlöningsgrad, vilka kom
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsens kansli.

181

mitten anser böra inom överstyrelsen benämnas amanuenser, och fyra

kvinnliga skrivbiträden av lägre grad. För de förra skulle avlöningen

utgöras av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor

tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, med rätt till två ålderstilllägg,

vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

De senares avlöning skulle utgöras av 1,200 kronor, därav 700 kronor

lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, med rätt

till två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års

tjänstgöring.

I ett ämbetsverk av den storlek, som den blivande skolöverstyrelsen

skulle komma att få, måste anställas ett omedelbart tjänstebiträde åt

generaldirektören. Kommittén anser, att för sådant ändamål bör i staten

uppföras ett fast amanuensarvode av 2,400 kronor.

De amanuenser och övriga kanslibiträden, som ytterligare torde erfordras

inom styrelsen, synas, såsom sedvanligt är i ämbetsverken, böra avlönas

med arvoden ur expensmedlen.

För bestridande av vaktmästargöromålen tinnes inom läroverksöverstyrelsen

anställd en vaktmästare. Enligt till kommittén lämnad uppgift

(Bilaga 1) har emellertid inom läroverksöverstyrelsen behovet av ökat

antal vaktbetjänte gjort sig starkt gällande. Kommittén anser därför, att

å skolöverstyrelsens ordinarie stat böra uppföras — inberäknat den å

läroverksöverstyrelsens stat uppförde vaktmästaren, som bör överflyttas

till den blivande skolöverstyrelsen — en förste vaktmästare och två

vaktmästare. Förste vaktmästaren bör åtnjuta en årsavlöning av 1,500

kronor, därav 900 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och 150

kronor ortstillägg, med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 ars

tjänstgöring, samt var och en av vaktmästarna 1,200 kronor, därav 700

kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg,

med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter respektive 5

Vakt
mästare.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Skolöverstyrelsens kansli.

och 10 års tjänstgöring. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter

fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej till honom utgå, ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Kap. XIV. Expenser och övriga anslag.

Förutom de anslagsbehov, för vilka kommittén i det föregående

redogjort, komma givetvis inom den nya överstyrelsen att förefinnas åtskilliga

andra sådana behov, vilka icke låta sig lika bestämt som de hittills

omnämnda till sina belopp angiva.

Till dessa hör i främsta rummet vad som inom ett centralt ämbetsverk

i allmänhet gör s. k. expensmedel erforderliga, såsom utgifter för

skrivmaterialier, blankett- och annat tryck, lokalernas rengöring, belysning

och uppvärmning ävensom ersättning till extra vaktbiträden och dylikt.

Till dylika behov hör vidare avlöning av extra ordinarie amanuenser,

gratifikationer, vikariatsersättningar m. m.

Kommittén har i det föregående haft anledning att framhålla erforderligheten

för överstyrelsen av sakkunnigt biträde i vissa fall, såsom i fråga

om övervakandet av den fysiska uppfostran in. in., samt i sådant avseende

även gjort framställning om därför erforderliga medel. Förutom de i

sagda sammanhang berörda behov av sakkunnigt biträde förefinnas även i

åtskilliga andra hänseenden sådana behov. Detta gäller t. ex. med avseende

på undervisningen i teckning, slöjd, trädgårdsskötsel in. in. Vidare

erfordras särskild sakkunskap för inspektion av blind- och dövstumundervisningen.

Det ligger vidare också i sakens natur, att, även om den nya

överstyrelsen i stort sett kommer att övertaga sådant arbete, som hittills

måst utföras av särskilda kommittéer eller av inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga, det dock torde komma att inträffa, att vissa frågor

kunna bliva av den art, att den sakkunskap, som förefinnes inom översty
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Expenser och övriga anslag.

183

relsen, kan erfordra komplettering i vissa avseenden och därför nödvändiggör

adjunktion av särskilt tillkallade sakkunniga.

Nu berörda förhållanden äro till större delen antingen sådana, att de

blott mer eller mindre tillfälligt uppkomma, eller sådana, att de visserligen

med bestämdhet måste beräknas kräva tillgodoseende, men dels framträda

blott successivt, i samma mån som den nya överstyrelsens verksamhet hinner

fortskrida, dels i varje fall påkalla utgifter, som svårligen låta sig fullt

bestämt fixera. Under sådana förhållanden har kommittén måst inskränka

sig till att blott tillnärmelsevis beräkna vad som skulle för ovan

angivna ändamål erfordras. Kommittén har härvid närmast haft att utgå

från vad som inom den nuvarande läroverksöverstyrelsen i motsvarande

avseenden visat sig erforderligt. Från och med år 1913 finnes å sagda

styrelses stat uppfört ett ordinarie anslag å 13,200 kronor, avsett att bestrida

kostnaderna för expenser ävensom för tillfällig adjunktion, extra

biträden in. m. I sagda anslag ingår ett belopp av 2,800 kronor, avsett

till ersättning åt semestervikarier. Om man nu från det för läroverksöverstyrelsens

expenser avsedda beloppet 13,200 kronor drager berörda

summa av 2,800 kronor, återstå 10,400 kronor, avsedda för bestridande av

kostnader för skrivmaterialier, blankett- och annat tryck, lokalernas rengöring,

belysning och uppvärmning ävensom till ersättning åt amanuenser

och andra tillfälliga biträden samt tillkallade sakkunniga. Det har synts

kommittén självfallet, att, med avseende på nu senast antydda expenser, inom

folkundervisningsavdelningen komma att förefinnas behov, som fullt motsvara

de inom läroverksavdelningen förefintliga. Härtill kommer, såsom

ovan antytts, kostnaden för sakkunnigt biträde i fråga om blind- och dövstumundervisningen.

Till inspektören över dövstumundervisningen utgår för

närvarande ett belopp av högst 1,500 kronor, och för inspektion över blindundervisninsren

har kommittén beräknat en summa av 300 kronor. Enär

O

vidare, såsom kommittén i betänkandets föregående avdelning framhållit,

sagda inspektion kan komma att utövas av i tjänst varande lärare vid de

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kxjienscr och övriga anslag.

till respektive områden hörande undervisningsanstalter, bör bär även beräknas

ersättning till vikarier, då ifrågavarande inspektörer av sin inspektion

äro hindrade att fullgöra sin lärartjänst. Sistnämnda belopp har kommittén

beräknat till 300 kronor. Läggas de nu sist berörda beloppen till

den ovan beräknade summan av 10,400 kronor, skulle för folkundervisningsavdelningens

vidkommande böra beräknas ett expensanslag av 12,500

kronor och sammanlagt för hela skolöverstyrelsen 22,900 kronor.

Härtill måste nu läggas ersättning till semestervikarier för skolöverstyrelsens

samtliga ämbets- och tjänstemän samt betjänte. I fråga om

denna har kommittén följt samma beräkning, som lagts till grund för den

ersättning, som i motsvarande avseende för närvarande utgår inom läroverksöverst.

yrelsen, varjämte kommittén även upptagit ersättning till semestervikarier

för vaktmästarna. Med tillämpning härav skulle erfordras

såsom ersättning åt semestervikarier

för generaldirektören och 8 byråchefer å 450 kr...... 4,050 kronor

» skolhygienikern.................. 450 »

» 2 sekreterare å 225 kr................ 450 »

» 6 notarier k 125 kr.................750

» 1 registrator...................125

» 1 aktuarie.................... 125 »

» 2 kvinnliga biträden av högre grad å 100 kr...... 200 »

»4 » » av lägre grad å 75 kr......300

» 3 vaktmästare å 50 kr. . . . •........... 150

Summa 6,600 kronor

Lägges sistnämnda summa till det här ovan beräknade beloppet 22,900

kronor, skulle sålunda för samtliga nu ifrågavarande ändamål erfordras

ett anslag av 29,500 kronor eller i runt tal 30,000 kronor.

Slutligen anser sig kommittén böra erinra därom, att ersättning för tjänste
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Expenser och övriga anslag.

185

resor torde utgå av åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentsersättnin

gar.

I nu senast gjorda beräkningar ingår icke eventuell lokalhyra för

den nya styrelsen, önskligt vore givetvis, att åt överstyrelsen skulle

kunna beredas lokaler i något statens hus. Kan detta icke ske, torde

denna fråga få bli föremål för en framtida närmare prövning. Den nuvarande

läroverksöverstyrelsen erlägger för närvarande i lokalhyra 5,000

kronor. — I ovan angivna summa 30,000 kronor ingå ej heller vissa uppsättnings-

och organisationskostnader, såsom utgifter till inköp av möbler,

skrivmaskiner, belysningsarmatur, mattor, gardiner, böcker in. m., vilka

kostnader givetvis äro nödvändiga för överstyrelsen under dess första

arbetsår.

Kap. XV. Tjänsteanställning.

I fråga om sättet för anställande av nu avhandlade tjänstemän inom den

föreslagna skolöverstyrelsen anser kommittén, att samtliga tjänster, för

vilka lön blivit å ordinarie stat uppförd, böra besättas med ordinarie

innehavare. Den principen synes nämligen här liksom annorstädes böra tilllämpas,

att för ordinarie arbete bör, så långt lämpligen kan ske, användas ordinarie

personal. Dessutom föreligga åtskilliga andra mera speciella skäl för eu

fast anställning av sagda befattningshavare. Vad särskilt beträffar ledamöterna

av folkundervisningsavdelningen, nödvändiggöres en sådan sakernas

ordning av det förhållandet, att vissa av dessa ledamöter vid sitt inträde

i skolstyrelsen torde komma att vara anställda i kommunernas tjänst

och följaktligen icke kunna lämna denna utan att tillförsäkras en fast anställning.

De erfarenheter, som vunnits inom den nuvarande läroverksöverstyrelsen,

hava också, enligt vad överdirektören Bergqvist inom kommit
24—122443.

Föll:under-kom. bet. II.

Ordinarie

anställning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

181!

ten framhållit, givit ytterligare stöd för en dylik åsikt. Dess medlemmar

hava hittills tillsatts medelst förordnande på viss tid- En sådan

anordning har betingats redan därav, att i sagda medlemmars avlöningsförmåner

ingått en viss del av deras löner såsom innehavare av ordinarie

lärartjänster vid statens undervisningsanstalter. De hava alltså såsom medlemmar

av överstyrelsen måst kvarstå såsom innehavare av dessa tjänster.

Därtill kommer, att det vid överstyrelsens inrättande ansågs önskvärt, att

möjlighet till ombyte av medlemmar i överstyrelsen förefunnes, så att

därigenom en viss rörlighet i fråga om arbetskrafter kunde vinnas. En

sådan anordning kunde ju också anses vara på sin plats, då det gällde ett

alldeles nytt ämbetsverk, till vilket full motsvarighet dittills icke funnits i

landet. Emellertid har det visat sig, att det nuvarande sättet för läroverksöverstyrelsens

medlemmars anställning varit förenat med åtskilliga olägenheter.

Först och främst har detsamma medfört, att överstvrelsens ledamöter

icke kunnat komma i åtnjutande av ålderstillägg, motsvarande det, som ledamöterna

av andra statens centrala ämbetsverk enligt gällande löneregleringar

erhålla. Därigenom hava nu ifrågavarande ämbetsmän blivit i avlöningshänseende

försatta i en ogynnsam ställning, vilken olägenhet varit

så mycket mer kännbar, som pensionsförhållandena för överstyrelsens medlemmar

av samma skäl icke heller kunnat regleras. Dels på grund härav,

dels i anseende till det betungande arbete, som ålegat överstyrelsen,

har en i förhållande till den korta tid överstyrelsen varit i verksamhet

ganska betydande omsättning i dess arbetskrafter ägt rum. Detta har

återigen medfört, att överstyrelsen gått förlustig den erfarenhet samt framför

allt den personkännedom, som de avgångna ledamöterna förvärvat, en

omständighet, som, såsom av nyssnämnde sakkunnige jämväl framhållits,

menligt inverkat på önskvärd kontinuitet och intensitet i överstyrelsens

arbete.

Såsom kommittén i det föregående framhållit, torde rekryteringen

av byråchefsbefattningarna inom den föreslagna skolöverstyrelsen i regeln

s. 187 Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

187

komma att ske genom personer, vilkas föregående verksamhet icke satt dem

i tillfälle att till någon större utsträckning vinna förtrogenhet med de arbetsuppgifter

inom skolöverstyrelsen, som närmast härflyta ur dennas egenskap

av centralt ämbetsverk. Väl kan det tänkas, att i en framtid en

eller annan av de blivande byråcheferna tidigare tillhört ämbetsverket såsom

tjänsteman i lägre grader eller ock genom annat uppdrag inom

verket vunnit en större vana vid de där förekommande göromålen. I

varje fall torde detta dock komma att höra till undantagen, i all synnerhet

som de skiftande krav på speciell facklig kompetens, som måste ställas

på cheferna för de olika byråerna, icke på detta sätt skulle låta sig

tillgodose, med mindre åt de blivande innehavarna av byråchefsbefattningar

tillfälle till förberedande tjänstgöring inom verket kunde beredas till vida

större utsträckning, än omständigheterna i verkligheten kunna tänkas medgiva.

På grund av nu berörda förhållanden synes det kommittén önskligt.

att byråchefernas anställning inom överstyrelsen må kunna försiggå

under sådana former, att det blir möjligt för dem att vinna erfarenhet

om i vad mån de lämpa sig för befattningen. Detta synes kunna i tillräcklig

grad vinnas därigenom, att man i fråga om tillsättningen av byråchefsbefattningar

i skolöverstyrelsen, med fasthållande av den ordinarie

anställningen såsom det normala, tillämpar en bestämmelse liknande den.

som gäller i fråga om tillsättningen av rektorstjänster vid allmänna läroverk

och folkskoleseminarier: »där Kungl. Maj:t icke vill genom utnämning

tillsätta rektorstjänst, förordnas rektor av Kungl. Maj:t på viss tid» (läroverksstadgan

§ 175). 1 förevarande fall torde dock eu sådan bestämmelse

i allmänhet komma att leda till annan praxis än den, som utvecklat sig

ifråga om tillsättning av rektorer, vilka numera i regel tillsättas på förordnande;

såsom kommittén i det föregående erinrat, torde nämligen vissa

ledamöter vid sitt inträde i överstyrelsen kunna vara anställda i kommunernas

tjänst och följaktligen icke kunna lämna där innehavda befattningar utan

att tillförsäkras fast anställning. Kungl. Maj:t bör således kunna använda

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Tjänsteaiiställrniig.

(len form av tillsättning som i varje särskilt fall av omständigheterna påkallas.

— Om befattningshavare tidigare innehaft befattning medelst förordnande

av den art, varom här är fråga, och senare utnämnes till ordinarie

innehavare av densamma, bör han äga att tillgodoräkna sig för uppflyttning

i högre lönegrad den tid han före utnämningen såsom tillförordnad

innehaft befattningen. Under tiden för förordnande synes innehavare

av förordnandet böra uppbära de med befattningen förenade löneförmåner

efter avdrag av det belopp, som motsvarar de avgifter för egen pensionering,

som skulle av ifrågavarande tjänsteman erlagts, därest han som

ordinarie innehaft anställningen.

Kommittén inser till fullo, att den av kommittén nu föreslagna ordningen

för ifrågavarande befattningars tillsättning i viss mån innebär en

avvikelse från hos oss i allmänhet gällande grundsatser för tjänstetillsättningar.

De särskilda skäl, som i detta fall påkalla en avvikelse från

nämnda grundsatser, äro emellertid för kommittén så betydelsefulla, att

de göra sagda avvikelse fullt motiverad.

Beträffande de befattningshavare vid skolöverstyrelsen, vilka enligt

kommitténs förslag skola uppföras å ordinarie stat, lära allmänna

villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande böra stadgas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad för de under de senare åren nyreglerade

centrala ämbetsverken blivit föreskrivet; och föreslår kommittén,

att dessa villkor och bestämmelser för skolöverstyrelsens vidkommande må

bliva följande:

dels

att samtliga ordinarie tjänsteinnehavare i skolöverstyrelsen skola, i

den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall

efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar

varje söckendag;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

180

dels

att innehavare av ordinarie tjänst i skolöverstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av ämbetsverket

eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende ävensom därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom

självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket

göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning i skolöverstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Majrts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt

ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid han eljest varit från tjänstgöring befriad skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Tj änsteanställnin g.

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstil lägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke, vad angår chef eller

ledamot, av Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

av skolöverstyrelsen prövas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej, vad angår chef eller ledamot,

lvungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, skolöverstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller

för bei’edande av semester, innehavare av lägre befattning skall vara skyldig

att, om han förordnas till högre befattning i skolöverstyrelsen, densamma,

mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot svarande belopp i

stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

s. 191 Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

191

eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum.

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma

villkor, under iakttagande, vad var och en av omförrnälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid böljan av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd; börande ifråga om tjänstårsberäkning för erhållande av löneförhöjning

befattningshavare tillgodoräknas den tid, under vilken han må

hava på grund av fullmakt eller förordnande, innehaft befattning i motsvarande

lönegrad hos överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, samt

byråchef tillgodoräknas den tid, under vilken han före utnämningen till

tjänsten innehaft densamma på grund av förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen, ledamöterna, den

hos skolöverstyrelsen anställda skolhygienikern och tjänstemännen av andra

lönegraden en var under en och en halv månad samt tjänstemännen av

första lönegraden en var under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna

sig av semester;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänst
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Tjänsteanställning.

innehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i skolöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser;

att envar vaktmästare i skolöverstyrelsen må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar;

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erfordras

för beredande åt honom av semester, annan vaktmästare skall vai''a

skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för

egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och

under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;

samt

dels ock slutligen

att kvinnligt biträde, som övergår från anställning hos överstyrelsen

för rikets allmänna läroverk och uppföres å skolöverstyrelsens stat, må

äga samma rätt för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg, som

hon förvärvat genom anställning hos överstyrelsen för rikets allmänna

läroverk;

att för kvinnliga biträden å skolöverstyrelsens stat skola gälla följande

för kvinnliga biträden vid centrala ämbetsverk i allmänhet gällande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat av sådan tjänst till innehavare av

tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten hörande

s. 193 Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

193

mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande vad enligt

staten skall utgå till tjänstens innehavare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i avlöningen för dess uppbringande till nämnda arvodes belopp;

dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras

avlöning till högre belopp, än som motsvarar beloppet av den

med befattningen i fråga förenade slutavlöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar, men

i verk där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7 timmar,

denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall vara plik
tigt

att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna i

arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgat i vederbörande avlöningsstat,

må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med avlöning efter den lägre typen befordras till

biträdesbefattning, för vilken avlöning utgår efter den högre typen, biträde,

som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må för erhållande

av första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna sig

högst fem år av den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde det sista

ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden av såväl

högre som lägre grad, biträde av lägre grad skall vara skyldigt att, om

det förordnas såsom biträde av högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av

lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd av sjukdomsfall, de med den tjänstledigas

befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet er
25—122443.

Folkunder v.-kom. bet. II.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Tjänsteanställning.

Pension.

fordras för beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter av

Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

7) att, där kvinnlig innehavare av biträdestjänst ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,

därest icke vederbörande överordnade myndighet med hänsyn till tjänstens

behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall av vederbörande ämbetsverk eller myndighet

tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter

tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär

bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må varda

av Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i övrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet stadgade

villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i

tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här blivit

föreskrivet lända till efterrättelse.

Såsom kommittén i det föregående föreslagit, skola för samtliga med

lön å ordinarie stat uppförda befattningshavare inom skolöverstyrelsen i fråga

om pension gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är stadgat. Vad beträffar reliktpensionen för byråcheferna inom

överstyrelsen, vill kommittén först erinra därom, att de enligt nu gällande

bestämmelser såsom innehavare av civil tjänst med lön å ordinarie stat,

som blivit av Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställd, komma att, när de

erhålla ordinarie anställning, bliva delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Kommittén har nu uppmärksammat den omständigheten, att

befordringsavgifterna till sagda kassa i många fall kunna komma att för

s. 195 Kontrollera mot PDF

Tjänsteanställning.

195

överstyrelsens ledamöter bliva i hög grad betungande, i all synnerhet

som sistnämnda befattningshavare i regel först vid jämförelsevis hög levnadsålder

torde bliva utnämnda till ifrågavarande tjänster. Så t. ex. har

en vid 47 års ålder utnämnd byråchef att erlägga retroaktivavgifter till

ett belopp av över 3,000 kronor. Med hänsyn till dessa höga befordringsavgifter

har kommittén ej kunnat undgå att finna förpliktelsen för

ifrågavarande befattningshavare att bliva delägare i kassan innebära vissa

betänkligheter, särskilt i betraktande därav, att nu berörda förhållande

helt visst måste komma att medföra svårighet att få dessa tjänster på

ett fullt lämpligt sätt besatta. Kommittén har därför tagit i övervägande,

huruvida medlem av överstyrelsen skulle kunna beredas delaktighet i

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa. Men kommittén

har till fullo insett, att i fråga om en sådan anordning vissa svårigheter

komma att yppa sig, varför kommittén ej velat framlägga förslag

i sådan riktning. Kommittén vill dock i varje fall framhålla önskvärdheten

av en utvidgning i ett eller annat avseende av den i § 5 av det för

civilstatens änke- och pupillkassa gällande reglemente medgivna rättigheten

att i visst fall utan förpliktelse att bliva delägare i kassan inträda

i tjänst, varmed eljest sådan förpliktelse är förenad.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Hemställan och stat. Merkostnad.

Hemställan

och stat.

Kap. XVI. Hemställan och stat. Merkostnad.

Med stöd av den utredning kommittén sålunda lämnat föreslår

kommittén upprättande av en för rikets skolväsen gemensam

skolöverstyrelse, så organiserad och med den befogenhet, som

kommittén i det föregående av sitt betänkande angivit, därvid

kommittén förutsätter, att erforderliga åtgärder vidtagas för genomförande

i gällande författningar av de förändringar, vilka kunna vara nödvändiga

betingelser för upprättande av en sådan skolöverstyrelse. I

I enlighet med kommitténs förslag skulle staten för den nya skolöverstyrelsen

hava följande utseende:

s. 197 Kontrollera mot PDF

Hemställan och stat. Merkostnad.

197

I. Ordinarie anslag.

1 generaldirektör och chef . . .

1 byråchef, tillika chef för läroverksavdelningen.

.....

1 byråchef, tillika chef för folkundervisningsavdelningcn

. .

1 byråchef ..........

5 byråchefer .........

För handläggning av ärenden rörande

föreläsningsväsendet . .

1 konsulent för biblioteksväsendet

............

1 konsulent för biblioteksväsendet

............

1 folkhögskoleinspektör . . . .

1 skolhygieniker

1 sekreterare å läroverksavdclningen

..........

1 sekreterare åfolkundervisningsavdelningen.

.......

1 notarie ...........

7 tjänstemän av l:sta graden (5

notarier, 1 registrator och 1

aktuarie, tillika bibliotekarie)

Transport

Stat

för skolöverstyrelsen.

Lön.

Tjänst-

görings-

pengar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa, j

Anmärkningar.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

7,000

3,000

1,000

—

11,000

5,000

2,500

600

1,000

9,1C0

5,000

5,000

2,500

2,500

600

600

1,000

9.100

8.100

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

25,000

12,500

3,000

—

40,500

—

—

—

—

2,000

—

—

—

5,600

5,600

—

—

—

3,900

3,900

—

—

—

4,000

4,000

5,000

2,500

—

-

7,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

3,600

1,800

400

5,800

i Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter

3,600

1,800

400

—

5,800

f 10 år med ytterligare 500

1 kronor.

2,200

1,500

300

—

4,000

.Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor, efter 10

K år med ytterligare 500

I kronor och efter 15 år

15,400

10,500

2,100

—

28,000

] med än ytterligare 500

—

—

144,400

kronor.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Hemställan och stat. Merkostnad.

Lön.

Tjänst-

Arvode.

gorings-

pengar.

tillägg.

Summa.

Anmärkningar.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

.

Transport

—

—

—

—

144,400

1 amanuens.........

—

—

—

2,400

2,400

1 kvinnligt biträde av högre

grad............

1 kvinnligt biträde av högre

900

550

150

—

1,600

1

grad............

900

550

150

_

o

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt skrivbiträde av lägre

grad............

700

350

150

1,200

med 200 kronor och efter

10 år med ytterligare 200

kronor.

3 kvinnliga skrivbiträden av läg- re grad..........

2,100

1,050

450

3,600

1 förste vaktmästare.....

900

450

150

_

1,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor.

1 vaktmästare........

700

350

150

—

1,200

Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

1 vaktmästare........

700

350

150

_

1,200

[ 10 år med ytterligare 100

kronor.

För adjunktion, inspektion, extra

biträden, vikariatsersättning,

30,000

Därest vaktmästare i så- dan egenskap åtnjuter

fri bostad samt bränsle.

expenser m. m.

—

—

—

—

skall, så länge denna för-

Ordinarie anslag: Summa kr.

—

—

—

—

188,700

mån kvarstår, ortstillägg

ej till honom utgå även-

II. Extra anslag1.

som å lönen avdragas 100

kronor årligen.

För inspektion av den fysiska uppfostran

5,000

För sakkunnigt biträde vid frågor rörande fortsättningsskolorna

4,000

För inspektion av undervisning

husligt arbete .

4,000

För juridiskt biträde.....

4.000

Extra

anslag:

Summa kronor

17,000

Tillsamman kronor

205,700

De i ovan givna statförslag upptagna särskilda poster fördela sig

på följande sätt:

1. Läroverksavdelningen.

1 byråchef, tillika chef för avdelningen........ 9,100 kronor

3 byråchefer å 8,100 kr................ 24,300 »

s. 199 Kontrollera mot PDF

Hemställan och stat. Merkostnad.

199

1 sekreterare................... 5,800 kronor

3 notarier ä 4,000 kr................. 12,000 »

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad ...... 1,600 »

2 kvinnliga skrivbiträden.......... 2,400 »

Summa 55,200 kronor

2. Folkundervisning ^avdelningen.

1 byråchef, tillika chef för avdelningen........ 9,100 kronor

3 byråchefer å 8,100 kr. .............. 24,300 »

För handläggning av ärenden rörandp föreläsningsväsendet 2,000 *

1 konsulent för biblioteksväsendet........... 5,6(>0 »

1 d:o .................... 3,900 ''>

1 folkhögskoleinspektör............... 4,000 »

1 sekreterare.................... 5,800 »

3 notarier å 4,000 kr................. 12,000 »

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad....... 1,600 »

2 kvinnliga skrivbiträden . ............ . 2,400 »

För sakkunnigt biträde vid frågor rörande fortsättnings
skolorna

(extra anslag)............. 4.000 »

Summa 74,700 kronor

3. Gemensamma anslag.

1 generaldirektör och chef.............. 11,000 kronor

1 skolhygieniker.................. 7,500 »

För inspektion av fysisk uppfostran (extra anslag) .... 5,000 »

För inspektion av undervisning i husligt arbete (extra anslag) 4,000 »

För juridiskt biträde (extra anslag).......... 4,000 »

1 registrator.................... 4,000 »

1 aktuarie, tillika bibliotekarie............ 4,000 »

1 amanuens.................... 2,400 »

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Hemställan och stat. Merkostnad.

1 förste vaktmästare................ 1,500 kronor

2 vaktmästare a 1,200 kr............... 2,400 »

För adjunktion, extra biträden, expenser m. in...... 30,000 »

Summa 75,800 kronor

Sammanfattning.

För läroverksavdelningen.............. 55,200 kronor

För folkundervisningsavdelningen........... 74,700 »

Gemensamma anslag................ 75,800 »

Summa 205,700kronor1)

Då den väsentligaste och viktigaste delen av den nya folkundervisningsavdelningen

utgöres av de byråer, som skola handhava vården om folkskolorna

och deras överbyggnader, har kommittén velat undersöka, huru stort

belopp av ovan anförda summor falla på nämnda läroanstalter, och har

kommittén i sådant syfte gjort följande beräkning:

3 byråchefer.................... 24,300 kronor

Sakkunnigt biträde vid frågor rörande fortsättningsskolor . 4,000

3A av de för folkundervisnirigsavdelningen uppförda anslag

till kansli och av arvode åt avdelningschefen .... 17,100

V8 av de gemensamma anslagen............ 28,425 »

Summa 73,825 kronor

Det belopp, som sålunda erhållits och som utgör i runt tal 0,6 %

av de för år 1913 utgående statsanslagen till folkskolorna och deras överbyggnader,

torde vara ägnat att tillnärmelsevis angiva sagda läroanstalters

andel i omkostnaderna för den föreslagna skolöverstyrelsen.

x) I fråga om främmande länders kostnader för skolväsendets centrala förvaltning,

torde intet land erbjuda mera jämförbara förhållanden med vårt än Finland. En del

uppgifter i sagda avseende rörande detta land hava synts kommittén vara av ett visst intresse

och därför såsom bilaga bifogats detta betänkande.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Hemställan och stat. Merkostnad.

201

Såsom av ovan givna statförslag framgår, hava kostnaderna för den Merkostnad.

föreslagna skolöverstyrelsen i sin helhet beräknats uppgå till 205,700

kronor. Häri ingå dock följande förut beviljade anslag:

För läroverksöverstyrelsen:

å ordinarie stat....... 52,200 kronor

å extra stat för 1913 ..... 6,500 »

av reservationsanslaget till de

allmänna läroverken: 3,000

kr. för vardera av de till

överdirektör eller läroverksråd

förordnade tjänstinnehavares

lön .... 15,000 » 73,700 kronor

Av det å extra stat för 1913 beviljade

anslaget åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar:

arvode åt en särskild föredragande

för föreläsningsärenden

inom ecklesiastikdepartementet,

tillika konsulent

för föreläsningsverksamheten.

.....

av förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek:

arvoden åt två bibliotekskonsulenter

inom ecklesiastikdepartementet,

5,600 kr. till

en förste konsulent och

3,900 kr. till en andre konsulent

.........

av förslagsanslaget till understöd åt

folkhögskolor:

arvode åt en inspektör över folkhögskolorna

i riket . . .

26—122443. Folkundtrv.-kom. bet. II.

2,000 »

9,500

4,000 »

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Hemställan och stat. Merkostnad.

av förslagsanslaget till befrämjande av,

dövstuinundervisningen:

arvode åt eu inspektör över döv
stumskolorna

i riket . . högst 1,500 kronor 17,000 kronor

Summa 90,700 kronor

Dragés från den ovan beräknade kostnaden 205,700 kronor

sammanlagda summan av nu utgående anslag 90,700 »

erhålles 115,000 kronor,

vilken summa — oavsett ökning i eventuell lokalhyra — beteck

nar den merkostnad, som genom skolöverstyrelsens upprättand

skulle åsamkas statsverket.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Skrivelse från överdirektören Bergqvist.

205

Bilaga 1.

Skrivelse till Folkundervisningskommittén från kommitténs sakkunnige, överdirektören

i läroverksöverstyrelsen B. J:son Bergqvist.

Till Folkundervisningskommittén.

Med anledning av hos Eder väckt förslag, att den nuvarande läroverksöverstyrelsen

för framtiden skulle vid sidan av en ifrågasatt central ledning av

folkundervisningsväsendet ingå såsom en avdelning av en gemensam skolöverstyrelse,

har Ni — under meddelande, att det därvid vore avsett, att den klivande

överstyrelsens båda avdelningar skulle hava en gemensam chef samt att en av den

nfivarande läroverksöverstyrelsens medlemmar skulle komma att tagas i anspråk

såsom avdelningschef för läroverksavdelningen ävensom att samtliga medlemmar

jämväl skulle ha att deltaga i handläggning av vissa för skolväsendet i dess

helhet gemensamma frågor — anhållit om ett uttalande av mig, huruvida den

ifrågasatta föreningen syntes komma att för en blivande läroverksavdelning medföra

behov av ökade arbetskrafter utöver de inom den nuvarande läroverksöverstyrelsen

för närvarande anställda eller i övrigt föranleda till ändring i nämnda

styrelses nuvarande organisation och arbetssätt.

I anledning därav får jag, efter samråd med överstyrelsens övriga medlemmar,

anföra följande.

Det arbete, som hittills påvilat medlemmarna i överstyrelsen, kan icke sägas

alltid hava stått i god överensstämmelse med vad en klok hushållning med

deras krafter bort mana till. En av de förnämsta anledningarna till detta förhållande

är otvivelaktigt att söka däri, att överstyrelsen från början utrustats

med en alltför knappt tilltagen uppsättning av juridiskt och administrativt utbildade

och skolade krafter. Överstyrelsens ursprungliga kansli utgjordes av en

enda tjänsteman — en notarie. Visserligen har i detta förhållande eu förbättring

så småningom inträtt, därigenom att kansliet tid efter annan genom beslut av

Kungl. Maj:t och Riksdagen erhållit en ej oväsentlig förstärkning, men ännu

kvarstår det antydda förhållandet i alltför stor utsträckning, för att det skulle

kunna sägas, att de pedagogiskt fackbildade och de administrativa krafterna inom

överstyrelsen äro på ett tillfredsställande sätt mot varandra avvägda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

200

Bilagor.

En naturlig följd av nu framhållna omständighet har blivit, att överstyrelsens

medlemmar, vilka samtliga varit pedagogiskt fackbildade personer,

måst till en mycket stor utsträckning tagas i anspråk icke blott för uppsättning

av sådana skrivelser, vilkas avfattning förutsatt pedagogisk sakkunskap,

utan även för sådana administrativa och sekreteriella göromål, vilka bättre

lämpat sig för juridiskt och administrativt skolade krafter. Detta har åter

medfört, att överstyrelsens medlemmar, trots alltjämt vidtagna förenklingar i

överstyrelsens arbets- och expeditionssätt, icke alltid kunnat så odelat som önskligt

varit ägna tid och krafter åt de uppgifter av pedagogisk innebörd, som i

främsta rummet påvilat överstyrelsen. A andra sidan har det arbete, som sålunda

nedlagts på förekommande göromål av mera administrativ natur, i vissa fall härflutit

ur en för de ifrågavarande göromålen mindre skolad och därför ock mindre

givande arbetskraft.

Nu påpekade brist på administrativt utbildade arbetskrafter har även ur

en annan synpunkt kommit att medföra en viss olägenhet för överstyrelsens

arbete. Det har visat sig hinderligt för en fullt rationell arbetsfördelning inom

överstyrelsen. Den närmare anledningen därtill är följande. Överstyrelsens medlemmar

hava, bland annat på grund av den överstyrelsen åliggande inspektionsskyldigheten,

i regel måst utses väsentligen med hänsyn till deras lämplighet att inom

överstyrelsen representera visst eller vissa av de vid läroverken förekommande läroämnena,

och först i andra hand liar avseende kunnat fästas vid förhandenvaron

av övriga egenskaper och erfarenheter, som erfordras hos en medlem av ett centralt

ämbetsverk. En följd härav har blivit, att den stora mängd av göromål,

som fallit utanför den egentliga ämnessynpunkten, icke till önskvärd utsträckninglåtit

fördela sig efter mera enhetliga synpunkter, bestämda av inre släktskap eller

annan samhörighetsgrund, utan måst mera tillfälligt tilldelas än den ena, än den

andra ledamoten, allt eftersom hans personliga egenskaper eller tilläventyrs tidigare

förvärvade erfarenheter gjort sådant lämpligt. Detta har i sin ordning medfört,

att de inom överstyrelsen förefintliga arbetsrotlarna kommit att förete eu

i viss mån heterogen sammansättning, så att ärenden, som helst bort behandlas tillsammans,

icke alltid kunnat handläggas av en och samma föredragande. Hade

det nu inom överstyrelsen funnits ett tillräckligt antal administrativa krafter,

vilka kunnat såsom mera fasta biträden åt ledamöterna supplera dem i erforderliga

avseenden samt vid ombyte av ledamöter tillgodose kontinuiteten i arbetet,

så hade det varit lätt nog att råda bot på den påpekade olägenheten. Nu hava

emellertid andra utvägar måst i sådant syfte anlitas. Eörst och främst hava, för

att förebygga den brist på sammanhållning och koncentration i arbetet, som eljest

kunnat befaras uppstå, överdirektörens tid och krafter i stor utsträckning måst

tagas i anspråk för uppgifter, vilka egentligen bort ligga utanför hans arbetsområde.

Vidare har den kollegiala kandläggningsformen av ärendena måst inom

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Skrivelse från överdirektören Bergqvist.

överstyrelsen användas i stor utsträckning. Genom det samarbete, som därvid

ägt rum, har visserligen i viss mån ersättning vunnits för bristen på önskvärd

homogenitet i arbetsrotlarna. Men detta har å andra sidan gjort arbetet tungt

och inkräktat på medlemmarnas tid.

Av det nu senast anförda torde framgå, att såväl behovet av en starkare

inre koncentration av arbete som ock önskvärdheten av en mera tidsenlig,

mindre tung och tidskrävande arbetsform avgjort peka hän på nödvändigheten av

en mera enhetligt genomförd arbetsfördelning och att denna i sin ordning förutsätter

förstärkning av de administrativa krafterna inom överstyrelsen.

På grund av nu nämnda förhållanden har det för överstyrelsen blivit allt

mera klart, att lämpligaste sättet för ordnandet av arbetet inom överstyrelsen

vore att där införa eu indelning på särskilda byråer, varvid varje byrå försåges

med en i regel pedagogiskt fackbiidad chef, som till sitt biträde hade viss vid

byrån mera fast bunden administrativ arbetskraft. Därigenom vunnes även den

avsevärda fördelen, att den kollegiala behandlingsformen av ärendena kunde inskränkas

och att arbetet inom verket överhuvud kunde ordnas efter samma grunder,

som numera allmänt tillämpas inom centrala ämbetsverk. Då de olika läroanstalter,

som stå under överstyrelsens inseende, lätt nog låta fördela sig i vissa

större grupper och även de ärenden, som icke direkt avse någon viss läroanstalt,

utan större svårighet medgiva en lämplig fördelning, torde riktlinjer för en avgränsning

mellan de olika byråerna lätt nog stå att vinna. Sålunda kunde, för

att blott antyda konturerna av en byråindelning, två av byråerna avses för

ärenden rörande de allmänna läroverken. Av dessa två byråer kunde en övertaga

handläggningen av de ganska talrika ärendena rörande student- och realskolexamina

ävensom en mängd ärenden av mera löpande natur tillhörande läroverkens

yttre administration, bland vilka särskilt äro att nämna ärenden rörande

läroverkens ekonomiska förvaltning, byggnadsfrågor, fördelning av de till läroverken

för olika ändamål utgående anslag. Den andra byrån komme då huvudsakligen

att omhänderhava organisations- samt mera allmänna uppfostrings- och

undervisningsfrågor ävensom frågor rörande provåret och lärarnas fortsatta utbildning

samt frågor rörande fysisk uppfostran. Till en tredje byrå kunde förläggas

frågorna rörande den kvinnliga ungdomens undervisning och uppfostran

samt utbildningen av lärarkrafter för dithörande läroanstalter. Slutligen kunde

en fjärde byrå övertaga frågor angående övriga enskilda samt under läroverksöverstyrelsens

inseende stående kommunala läroanstalter, varibland frågor rörande

fördelning av anslag till dessa läroanstalter, kompetens-, dispens- och lönefrågor

angående deras lärare samt ärenden angående examensrätt och andra förmåner.

Vid en sådan fördelning får man dock icke förbise, att en stor del av de inom

läroverksöverstyrelsen förekommande ärendena äro så samhörande, att även med

en byråindelning ett ganska nära samarbete måste äga rum mellan de särskilda

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Bilagor.

byråerna. Särskilt måste den speciella ämnessakkunskapen, på vilken byrå den

än finnes, komma att tagas i anspråk, när det gäller befordringsfrågor. Detsamma

gäller den inspektionsverksamhet, som överstyrelsen bar att utöva.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter skulle överstyrelsen, även om

frågan om inrättande av en för skolväsendet gemensam överstyrelse icke därtill

givit anledning, hava funnit sig nödsakad göra vederbörlig framställning om en

omläggning av överstyrelsens arbete i den riktning, som nu blivit antydd,

ävensom om därav betingad förstärkning av överstyrelsens administrativa arbetskrafter.

Nu har det emellertid blivit ifrågasatt, att läroverksöverstyrelsen skulle

ingå som en avdelning i en tillärnad för hela skolväsendet gemensam överstyrelse.

Därvid skulle läroverksöverstyrelsens chef ersättas med en för det nya

ämbetsverket gemensam chef, varjämte en av den nuvarande läroverksöverstyrelsens

ledamöter skulle erhålla uppdraget att vara chef för den blivande läroverksavdelningen.

Därtill skulle slutligen komma, att sistnämnda avdelnings ledamöter

även skulle tagas i anspråk för handläggning av vissa för skolväsendet i

dess helhet gemensamma ärenden.

Det är uppenbart, att en dylik anordning skulle komma att beröva läroverksöverstyrelsen

en del av den arbetskraft, som för närvarande representeras

av dess medlemmar, på samma gång det komme att medföra en ökning av dessa

medlemmars arbete. Den föreslagna anordningen skulle därför i och för sig med

nödvändighet komma att påkalla förstärkning av överstyrelsens arbetskrafter.

Med hänsyn till vad ovan anförts angående önskvärdheten av en omläggning av

överstyrelsens arbete, har emellertid nämnda arbete synts vara bäst betjänt med

att förstärkningen skedde på det sätt, att antalet administrativt utbildade arbetskrafter

inom läroverksöverstyrelsen ökades till en utsträckning, som medgåve en

fullt genomförd byråindelning av det slag, som här ovan antytts. Sker detta,

torde någon förstärkning av ledamöternas antal icke vara erforderlig.

För närvarande finnas inom läroverksöverstyrelsen å ordinarie stat 1 notarie,

1 registrator, som tillika är aktuarie, 1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad,

2 kvinnliga skrivbiträden samt å extra stat 1 amanuens. Därutöver finnas

å styrelsens kansli anställda, med avlöning ur styrelsens expensmedel, 3 amanuenser.

Var och en av amanuenserna har i regel en daglig tjänstgöringstid av 3

timmar. Av amanuenserna biträda två hos notarien och två på registratorskontoret,

av vilka senare dock en allt emellanåt tages i anspråk för notariella

göromål.

För genomförande av ovan ifrågasatta byråindelning erfordras nu utöver de

arbetskrafter, som sålunda redan finnas å läroverksöverstyrelsens kansli, ytterligare

1 sekreterare och 2 notarier, av vilka dock en notarie synes kunna ersätta den å

extra stat för närvarande uppförda amanuensen. Läroverksavdelningens kansli

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Skrivelse från överdirektören Bergqvist.

skulle alltså komma att bestå av i sekreterare och 3 notarier, av vilka sekreteraren

skulle vara chef för kansliet samt därjämte bestrida notariegöromålen å en

av byråerna samt de tre notarierna fästas en var vid sin byrå. Dessutom skulle

å kansliet finnas 1 tjänsteman för bestridande av registrators- och aktuariegöro

målen, 1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad samt 2 kvinnliga skrivbiträden.

Därutöver erforderliga amanuenskrafter skulle avlönas ur styrelsens expensmedel.

I sammanhang härmed anser jag mig böra nämna, att de göromål, som

åligga den hos överstyrelsen anställda registratorn i hans egenskap av aktuarie

för närvarande måste på grund av omfattningen av de egentliga registratorsgöromålen

fullgöras av andra arbetskrafter, och att därför bristen på en särskild

aktuarie inom styrelsen gjort sig starkt kännbar.

För bestridande av vaktmästargöromålen är i överstyrelsen anställd endast

en vaktmästare. Behovet av ytterligare vaktbejänte har emellertid länge

gjort sig starkt gällande och även i ganska vidsträckt män nödvändiggjort anställande

av extra arbetskraft.

Slutligen anser jag mig böra påpeka, hurusom under överstyrelsens handläggning

falla en del ärenden av ganska utpräglat juridisk natur, vilkas utredning

och handläggning förutsätta insikter och erfarenheter, som icke alltid kunna

påräknas vara för handen inom överstyrelsen. Till sådana ärenden höra vissa

disciplinmål ävensom frågor av ekonomisk art såsom angående kommuns byggnadsskyldighet,

tolkning och tillämpning av donationsurkunder o. d. ävensom ärenden

rörande lärares löne-och pensionsförhållanden,in. m. Inom överstyrelsen har vid

handläggning av dylika ärenden ofta yppat sig behov av ett väl kvalificerat

juridiskt biträde.

Med ovanstående uttalande har jag icke åsyftat att yttra mig i frågan

om lämpligheten av den föreslagna formen för den ifrågasatta föreningen av den

nuvarande läroverksöverstyrelsen med en eventuell central ledning av folkundervisningsväsendet.

Stockholm den 15 december 1912.

B. J:son Bergqvist.

27— 12244.V. Folkundervisn.-kom. bet. 11.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Bilagor.

Bilaga 2.

Det finska skolväsendets förvaltning.

Bet finska skolväsendet erbjuder med avseende på. organisation och förvaltning

i flera punkter jämförelse med det svenska. Alltsedan år 1869 har emellertid

i Finland funnits en överstyrelse för skolväsendet, gemensam för elementarläroverken

och folkskolorna. Senaste reglemente är utfärdat den 18 oktober 1898.

Överstyrelsen, som har sitt säte i Helsingfors och handhar inseendet över

icke blott landets elementarläroverk och folkskolor och övriga folkbildningen avseende

läroanstalter utan även över fruntimmersskolor, seminarier och abnormskolor,

utgöres av en överdirektör för skolväsendet, en överdirektörsadjoint, tre överinspektörer

för elementarläroverken samt en överinspektör för folkskolorna. Dessutom

kan av senaten tillförordnas såsom konsultativ ledamot en i skolväsendet förfaren

man. Hos överstyrelsen tjänstgöra f. n. två sekreterare, den ene för elementarskolorna,

den andre för folkskoleväsendet och abnormskolorna, fyra folkskoleinspektörer,

en inspektor för abnormskslorna samt tre kamrerare, eu aktuarie, tre notarier

och tre kanslibiträden m. fl. Förslag till utvidgning av överstyrelsen föreligger.

Jfr sid. 212 tf.

Ärendena i överstyrelsen handläggas dels i plenum, dels på två skilda avdelningar,

av vilka den ena behandlar frågor angående elementarläroverken och

fruntimmersskolorna, den andra frågor rörande folkskoleväsendet och abnormskolorna.

Överdirektören är ordförande i plenum ävensom, då hans tid medgiver det,

i vardera avdelningen.

Vid överstyrelsens plenarsammanträden deltaga utom överdirektören överdirektörsadjointen,

samtliga överinspektörerna och den konsultativa ledamoten, då

sådan finnes utsedd, i behandling av samtliga ärenden, varjämte sekreterarna,

folkskoleinspektörerna och abnormskoleinspektorn deltaga i ärenden, som angå

deras verksamhetsområde. T plenum skola minst fem deltaga i överläggning och

beslut, därav varje gång utom vederbörande sekreterare minst två från den avdelning,

till vilken ärendet hör.

Elementarskoleavdelningen utgöres av utom överdirektören överinspektörerna

för elementarläroverken ävensom den konsultativa ledamoten, då sådan finnes och

han ej är förhindrad av andra ämbetsåligganden, samt sekreteraren för elementarskoleärenden.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Det finska skolväsendets förvaltning.

Folkskoleavdelningen utgöres av utom överdirektören överdirektörsadjointen,

överinspektorn för folkskolorna, folkskoleinspektörerna vid överstyrelsen samt sekreteraren

för folkskoleärenden. I ärenden, som angå abnormskolorna, deltager dessutom

abnormskoleinspektorn med samma rösträtt som övriga ledamöter.

Överstyrelsen åligger att vaka över samtliga under dess uppsikt ställda

såväl offentliga som enskilda läroanstalter. Vidare tillkommer det överstyrelsen

att handlägga och bereda alla de mål och ärenden angående landets skolväsende,

vilka böra underställas nådigt avgörande; att vid elementarläroverken, fruntimmersskolorna,

seminarierna och abnormskolorna i föreskriven ordning föreslå eller

tillsätta föreståndare och lärare samt föreståndarinnor och lärarinnor ävensom

noggrant tillse, att dessa fullgöra sina åligganden. Överstyrelsen låter genom vederbörande

överinspektör, så ofta ske kan och omständigheterna det påkalla, inspektera

de under överstyrelsens inseende stående läroanstalter. Den uppgör årligen

och befordrar till trycket en noggrann statistisk översikt av de särskilda

läroanstalternas tillstånd och verksamhet.

Biskop och domkapitel äga framgent varje inom sitt stift övervaka religionsundervisningen

i läroanstalterna.

Varje stad har såsom sin lokala myndighet en folkskoledirektion och en

särskild folkskoleinspektör. Samtliga folkskolor på landet äro numera fördelade

i tjugo inspektionsdistrikt med var sin uteslutande för detta ändamål anställda

inspektor, som bör hava insikt och erfarenhet i folkskoleväsendet. Varje folkskola

har sin av kommunen eller skoldistriktet valda direktion, vari även bör ingå en

folkskollärare eller en lärarinna, vald av lärarpersonalen. Pastor i församlingen

är icke självskriven medlem i direktionen, ehuru han däri kan inväljas, men prästerskapet

såsom sådant tillkommer att övervaka religionsundervisningen även i

folkskolorna.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

/iilagor.

Nuvarande stat för överstyrelsen för skolväsendet i Finland.

A. Överstyrelsens medlemmar.

Lön.

Arvode.

Person-

ligt

tillägg.

Summa

finska

mark.

1 överdirektör .....................

8,000

0.000

2.000

16,000

1 överdirektörsadjoint .................

7,000

2,000

—

9,000

4 överinspektörer, lön ä 7,000, arvode ä 1,000, personligt

tillägg ä 2,500 ...................

28,000

4,000

10.000

42.000

1 konsultativ ledamot.................

—

3,000

—

3,(XX)

2 sekreterare, lön ä 5,500, arvode ä 1,500, personligt till- lägg å 500 .....................

11,000

3,000

1,000

15,000

1 biträdande sekreterare................

—

4,800

—

4,800

3 folkskoleinspektörer, lön ä 5,500, arvode ä 1,500, person- ligt tillägg ä 500 ..................

10,500

4,500

1,500

22,500

1 folkskoleinspektör..................

—

7,000

—

7,000

1 abnorminspektor ...................

5,500

1,500

1,000

8,000

1 äldre inspektor för ryska språket...........

0,000

1,500

1,000

8,500

2 yngre inspektörer för ryska språket, lön å 5,500, arvode

ä 1.500, personligt tillägg ä 875 ...........

11,000

3,000

1,750

15,750

B. Överstyrelsens kansli.

2 kamrerare, lön ä 5,000, arvode a 1,000, personligt tillägg

å 700 ........................

10,000

2,000

1,400

13,400

1 kammarförvant...................

—

4,000

500

4,500

1 biträdande kamrerare.................

3,000

600

—

3,600

1 aktnarie......................

5,000

1,000

1.000

7,000

Expensmedel till aktuarien...............

—

—

4,800

1 kanslist.......................

—

2,400

—

2,400

1 trädgårdsinspektor..................

—

—

—

4,000

1 notarie.......................

2,000

500

500

3,000

1 notarie.......................

—

2,500

—

2,500

1 biträdande notarie..................

—

1,200

—

1,200

1 kanslist å folkskoleavdelningen............

—

2,400

—

2,400

1 kanslist å elementarskoleavdelningen .........

—

2,000

—

2,000

Expensmedel och semestermedel.............

—

_

—

47,550

Transport

_

—

—

249,900

s. 213 Kontrollera mot PDF

Det finska skolväsendets förvaltning.

213

! .

Lön.

Arvode.

Person- j Summa

ligt i finska

tillägg. I mark.

i

Transport

C. Betjäning.

— [ 249.900

|

: 1 vaktmästare.....................

000

620

200 1 1.420

| 1 vaktmästare.....................

600

720

100 1'' 1.420

i Hyresbidrag till vaktmästare..............

—

— soo

j 1 gårdskarl......................

—

- 900

; 2 städerskor......................

—

—

960

Summa finska mark

—

—

255.400

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Bilagor.

Föreslagen ny stat för överstyrelsen för skolväsendet i Finland.

Lön.

Arvode.

Summa

finska mark.

1 överdirektör.......................

10,000

6.000

16,000

1 ö verdirektörsadj oint....................

8,000

3,000

11.000

9 överinspektörer, lön ä 8,000, arvode ä 2,000 .........

72,000

18.000

90,000

1 inspektor för övervakandet av de hygieniska förhållandena och

undervisningen i gymnastik vid läroverken.........

8,000

2,000

10,000

2 sekreterare, lön ä 6,500, arvode ä 2,000 ...........

13,000

4,000

17,000

4 folkskoleinspektörer, lön ä 6,500, arvode ä 2,000 ......

26,000

8,00(1

34,000

1 abnormskolinspektor...................

6,500

2,000

8,500

2 inspektörer för undervisningen i ryska språket, lön ä 5,500,

1 arvode ä 1,500 ......................

11,000

3,000

14,000

2 kamrerare, lön ä 6,000, arvode ä 1,500 ...........

12,000

3,000

15,000

1 aktuarie.........................

6,000

1.000

7,000

1 biträdande sekreterare...................

4,000

2,000

6,000

1 kammarförvant......................

3,000

2,000

5,000

1 bokförare........................

—

5,000

5,000

1 revisor ... .......................

—

4,000

4,000

2 notarier, lön ä 2,400, arvode ä 600 .............

4,800

1,200

6,000

1 kanslist å elementarskoleavdelningen............

—

2,500

2,500

1 kanslist å folkskoleavdelningen..............

—

3,000

3,000

1 d:o å d:o ..............

—

2,400

2,400

1 kanslibiträde......................

—

1,500

1,500

För avlönande av den vid överstyrelsen tillsvidare anställde in- i

struktören i trädgårdsskötsel för folkskolorna på landsbygden

_

_

4,000

För aflönandc av erforderliga räkne- och renskrivningsbiträden

samt till erläggande av expenser för aktuariegöromålen . . .

_

_

4,800

Arvode för tillsynen om den för övergtyrelsen upplåtna fastig- heten ..........................

_

_

400

1 vaktmästare, förntom fri bostad med värme ........

800

620

1,420

1 d:o, d:o d:o ........

800

720

1,520

; Anslag för upphyrande av lokal för den ene vaktmästaren . . .

—

—

800

Transport

—

—

270,840

s. 215 Kontrollera mot PDF

Vet finska skolväsendets förvaltning.

215

Lön.

Arvode. . S“mma ,

miska mark.

Transport

270,840

Anslag

för

avlönande av gårdskarl, förutom fri bostad med värme

—

—

900

2 städerskor, förutom fri bostad med värme, arvode ä 480 . . .

—

960

960

Anslag

under

för avlönande av vikarier för överstyrelsens tjänstemän

sommarferierna...................

2,500

Anslag för

renskrivning...................

—

—

12,100

biblioteket ...................

—

600

»

»

expenser (förslagsanslag)...........

—

—

6,000

ved och lvse ( » )............

—

—*

2,500

>

>

resekostnader ( • )...........

—

—

13,000

>

»

tryckningskostnader...............

—

—

10,000

Summa finska mark

_

_

319.400

Anm. 1. Arvodesförhöjning tillkommer överdirektörsadjoint, överinspektör och inspektören lör

övervakandet av de hygieniska förhållandena och undervisningen i gymnastik vid läroverken med 1,000

mark efter 5 och 10 års tjänst i någon av dessa befattningar; inspektörer, sekreterare, kamrerare och

aktuarie med 750 mark enhvar efter likaledes 5 och 10 års tjänst; ävensom biträdande sekreterare, kammarförvant,

bokförare, revisor och notarie med 500 mark envar efter 5 och 10 år.

Anm. 2. Kanslisterna, kanslibiträdet och renskriverskorna erhålla arvodesförhöjning med 300

mark envar efter 5 och 10 års tjänst.

Anm. 3. Efter 5, 10 oeh 15 års oförvitlig tjänst tillkommer överstyrelsens vaktmästare arvodesförhöjning

med 100 mark för gången.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21Ö

Bilagor.

Statistisk jämförelse mellan skol
Svenska

skolor.

Antal skolor. !j Antal lärjungar, jj Antal lärare.

Under läroverksöverstyrelsens inseende ställda

Summa.

Summa.

Summa.

läroanstalter:

1. Statens läroverk:

a. högre allmänna läroverk...........

38

16,053

1,089

b. realskolor..................

20

3,992

267

c. samskolor..................

19

2,551

231

d. högre lärarinneseminariet och statens normalskola

1

78

365 22,961

48

1,635

2. Enskilda läroanstalter:

a. högre flickskolor...............

76

16,537

1,692

b. högre goss- och samskolor...........

10

2,843

329

c. enskilda mellanskolor.............

24

2,172

238

d. enskilda lärarinneseminarier..........

5

367

141

e. kommunala mellanskolor...........

2

178

17

f. läroanstalter, ställda under överstyrelsens inse-

ende, men cj åtnjutande statsunderstöd ....

6

123

545 i 22,642

126

2,543

Folkundervisningsniistalter:

Folkskolcseminarier.................

17

1,666

185

Småskoleseminarier.................

33

1,468 ;

175

Seminariernas övningsskolor.............

15

1,409

39

Städernas folkskolor ................

592

95,483

2,487

» mindre folkskolor.............

4

101

4

> småskolor................

799

47,295

1,575

> fortsättningsskolor............

136

5,882

—

> ersättningsskolor.............

—

933

—

Landskommunernas folkskolor............

5,559

368,332

7,128

• mindre folkskolor........

2,393

83,670

2,400

> småskolor............

5,553

164,582

6,182

> fortsättningsskolor........

1,927

24,156

—

> ersättningsskolor.........

—

139

—

Folkskolans högre avdelning, antal klasser......

231

—

212

Högre folkskolor..................

33

1,326

117

Folkhögskolor...................

43

17.335

2-646 i 799.088

366

20.870

Summa

—

17,531!

— 844,691

—

25,048

Uppgifterna för avdeln A avse höstterm. 1910, för avdeln. B kalenderåret 1910.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det finska skolväsendets förvaltning.

■in

väsendet i Sverige och Finland.

Finska skolor.

Antal skolor. Antal lärjungar. Antal lärare.

Under överstyrelsen för skolväsendet lydande

Summa.

Summa.

Summa.

läroanstalter.

A. Till elementarskoleavdelningen liöraude läro-

anstalter:

1. Statsskolor:

a. lyceer....................

26

6,603

434

b. 5-klassiga elementarskolor (samskolor) .....

7

757

81

c. fruntimmersskolor..............

15

3,247

232

d. fortbildningsläroverk.............

3

260

52

2. Kommunala och privata läroverk:

a. lyceer....................

43

8,889

660

b. 5-klassiga elementarskolor (samskolor).....

22

1,959

153

e. fruntimmersskolor..............

10

1,628

181

d. fortbildningsläroverk.............

12

138

353

23 696

132 1.925

B. Till folk skolen vdel ningen hörande läroanstalter:

Seminarier.....................

8

1.071

82

Småskollärarseminarier...............

6

203

29

Övningsskolor vid seminarierna.......... .

Klasser i städernas

8

1,512

32

egentliga folkskolor...............

1,087

34,943

1,315

fortsättuingsskolor...............

38

836

96

afton- och fabriksskolor :............

31

635

69

skolor för försummade barn...........

22

349

21

Städernas kommunala uppfostringsanstalter......

9

182

11

Landskommunernas folkskolor............

2,796

124,529

3,552

folkhögskolor...................

41

1,622

273

Husmoderskolor...................

6

4.052

137

166,019

21 5.501

Summa

—

4,190

- 189,715

| 7,426

Uppgifterna avse läsåret 1909—1910.

28—122443. Folkunderv.-kom. bet. 11.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Bilagor.

Bilaga ■''!.

Anförande till statsrådsprotokollet angående förordnandet av nya ledamöter i

kommittén.

Utclrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför lians Maj.l

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari 1912.

Närvarande:

Föredragande departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter följande:

Genom nådigt beslut den 13 juli 190(1 har Eders Kungl. Maj:t uppdragit

åt eu kommitté att, efter verkställd granskning av gällande bestämmelser rörande

organisationen av och planen för folkskoleseminarierna i riket ävensom av övriga i

omedelbart samband därmed stående föreskrifter rörande folkundervisningen,

avgiva det utlåtande och de förslag, vartill nämnda granskning kunde föranleda.

Sedan genom särskilda nådiga beslut den 23 november och den 21 december 1906

till sagda kommittés behandling hänskjutits frågan om utarbetande av ny normalplan

för undervisningen i folkskolor och småskolor, har Eders Kungl. Maj:t den

12 januari 1909 uppdragit åt kommittén, vilken därefter antagit benämningen

folkundervisningskommittén, att avgiva, yttrande angående frågan om en omorganisation

i praktisk riktning av vårt folkbildningsväsen samt inkomma med

förslag till de åtgärder, som kommittén i sådant avseende kan finna erforderliga,

varjämte genom nådig remiss den 31 augusti 1910 till kommittén överlämnats

frågan om en ombildning av folkskoleinspektionen. Kommitténs inedlemmar äro

för närvarande rektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala Harald Dahlgren såsom

ordförande, ledamoten av Riksdagens andra kammare, föreståndaren för kemiskväxtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län, filosofie doktorn Paul Hellström,

ledamoten av Riksdagens andra kammare, hemmansägaren Lars Johan Jansson,

bruksägaren, filosofie doktorn Erik Johan Ljungberg, adjunkten vid folkskoleseminariet

i Stockholm Hedwig Sidner och kanslirådet Hugo Tigerschiöld, varjämte

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Anförande till statsrådsprotokollet.

kyrkoherden Carl Reinhold Sundell skall deltaga i kommitténs behandling av

frågor, som röra kristendomsundervisningen.

Sedan kommittén numera avslutat sina arbeten i vad desamma angå frågan

om folkskoleseminarierna och den 13 februari 1912 till Eders Kungl. Maj:t

överlämnat utlåtande och förslag rörande dessa läroanstalter, har kommittén att

slutföra behandlingen av de till densamma hänskjutna frågorna rörande utarbetandet

av ny normalplan och omorganisation av vårt folkundervisningsväsen

samt rörande en ombildning av folkskoleinspektionen. Kommittén har efter föredragning

av och i samråd med särskilda sakkunniga, vilka på dess framställning

enligt nådigt bemyndigande tillkallats av chefen för ecklesiastikdepartementet den

2fi augusti 190(1 och den 13 maj 1909, redan förehaft nämnda frågor till principiell

behandling, varefter den närmare utredningen av de spörsmål, som angå

folkundervisningen, överlämnats åt ett arbetsutskott, bestående av kommitténs

ordförande och nyssnämnda sakkunniga.

Liksom det sålunda visat sig nödvändigt att vid de förberedande arbetena

för nämnda frågors lösning anlita biträde av personer, som genom egen verksamhet

inom folkskolan vunnit mera ingående erfarenhet om densamma, synes det

mig uppenbart, att även vid det slutliga utformandet och fastställandet inom

kommittén av de detaljerade organisations- och undervisningsplaner, vilka kommittén

i fortsättningen har att till Eders Kungl. Maj:t avgiva, den direkta sakkunskapen

bör få göra sig omedelbart gällande. Enär kommittén i sin nuvarande

sammansättning icke äger någon medlem, som genom egen verksamhet inom

folkskolan vunnit omedelbar personlig bekantskap med denna, synes mig därför

en förstärkning av kommittén i förevarande hänseende vara av nöden. Önskvärt

är å andra sidan, att icke någon sådan förändring i kommitténs sammansättning

vidtages, som kan vara ägnad att fördröja fullföljandet av dess arbete eller öka

kostnaderna för detsamma. Lämpligast synes mig därför vara, att de nyssnämnda

tillkallade sakkunniga, åt vilka, såsom jag nyss meddelat, utredningen av folkskolefrågor

inom kommittén varit överlämnad och vilkas medverkan vid kommitténs

fortsatta handläggning av dessa frågor i varje fall torde vara oundgänglig,

få såsom medlemmar av kommittén deltaga i den slutliga behandlingen

av samma frågor.

Någon förändring med avseende å riktlinjerna för kommitténs arbete bölden

nu ifrågasatta förändringen i kommitténs sammansättning icke medföra, enär,

såsom jag förut antytt, kommitténs principiella beslut i berörda frågor fattats

efter föredragning av och i samråd med de föreslagna nya medlemmarna.

Med stöd av vad jag nu anfört får jag sålunda i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte till ledamöter i folkundervisningskommittén i nåder

förordna, utöver de redan utsedda, jämväl ledamoten av Riksdagens första

kammare, överläraren vid folkskolan i Arkiv Nils Olof Bruce, överläraren vid

s. 220 Kontrollera mot PDF

Bilagor.

220

folkskolan i Huskvarna Anders Peter Alfred Dalin, folkskoleinspektören Jöns

Franzén, och lärarinnan vid folkskolan i Falun Elin Sofia Lundevall.

I denna hemställan förenade sig statsrådets övriga ledamöter,! och’ tillstyrkte

statsrådet, att föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

i detta ärende finge offentliggöras.

Vad statsi''ådet sålunda hemställt behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Ilo hus trä n t.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.