Sök i Ratio Lex

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

140 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 94 av 140 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:8, band 2, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGrL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902

TILLSATTA KOMMITTÉ

BÖRANDE

XXXV.

REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

BETRÄFFANDE

PERSONAL VID CENTRALANSTALTEN FÖR FÖRSÖKSVÅSENDET

PÅ JORDBRUKSOMRÅDET

SAMT

LANDTBRUKSAKADEMIENS SEKRETERARE,

TILLIKA LEDAMOT OCH SEKRETERARE I STYRELSEN FÖR

CENTRALANSTALTEN SAMT ORDFÖRANDE I DESS NÄMND.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1912

[121707]

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

Sid.

I—II.

Underdånig- skrivelse till Konungen..............

Betänkande och förslag.

Central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Inledning............................ 1.

Organisationen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

m. m......................54.

Inkomna framställningar....................63.

Kommitténs förslag.......................79.

Aflöning sförmåner....................... »

Arbetstid å tjänsterum.....................92.

Semester........................... »

Aflöning svilllcor........................95.

Ang. samverkan mellan centralanstalten och vissa andra institutioner

m. m.........................100.

Stat och kostnadsberäkning...................103.

Landtbruk sakademi ens sekreterare, tillika ledamot och sekre
-

terare i styrelsen för centralaust alten för försöksväsendet

på jordbruksområdet samt ordförande i anstaltens nämnd.

Inledning............................109.

Ifrågavarande befattningshafvares nuvarande ställning och åligganden

............................113.

Inkommen framställning.....................119.

Kommitténs förslag.......................125.

Aflöning........................... »

''Pension............................128.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid

Aflöning svillkor........................130

Ang. ordningen för tillsättande af landtbruksakademiens sekreterare

m. m.......... 133

Stat m. m...........................134

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 upp

dragit att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering åt

statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

i underdånighet öfverlämna delen XXXV åt sina betänkande^ innefattande

förslag i berörda hänseende beträffande dels personal vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, dels ock landtbruksakademiens

sekreterare tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för nämnda anstalt

samt ordförande i anstaltens nämnd.

Sekreteraren i generalpoststyrelsen A. E. M. Ericsson, hvilken, på

ansökan, af Eders Kungl. Maj:t från ocli med den 17 september 1912

entledigats från uppdraget att vara ledamot i kommittén, har deltagit i

de förberedande arbetena för det nu öfverlämnade betänkandet.

Stockholm den 12 november 1912.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspor.

And. Pers.

Aug. Nilsson.

Carl Persson.

Elis Sidenbladh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Inledning.

Reclan tidigt under sistförflutna århundradet uppmärksammades äfven

i vårt land de fördelar, som genom eu sakkunnigt ledd försöksverksamhet

kunde beredas landthushållningens olika grenar.

Då landtbruksakademien genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 december

1811 upprättades, fick denna akademi sig förelagdt att genom anställande

af försök och undersökningar »stadga erfarenheten, lätta utöfningen

och af hjälpa hindren i alla delar af landthushållningen». För sådant ändamål

uppläts ock år 1814 åt landtbruksakademien ett område å norra delen

af Djurgården, sedermera benämndt Experimentalfältet.

Vid detta försöksfält anställde akademien redan från början odlingsförsök

med olika kulturväxter, underkastade nyare kulturmetoder och nyuppfunna

eller förbättrade in- och utländska jordbruksredskap pröfning,

sökte utreda värdet af olika kreatursraser, foderämnen och utfodringsmetoder

in. in.

Till dessa försök kornmo på 1830-talet ytterligare sådana, som berörde

trädgårdsskötsel, fruktodling och trädkultur i allmänhet. År 1834

uppdelades verksamheten vid Experimentalfältet på två skilda afdelningar:

en landtbruks- och en trädgårdsafdelning.

Q ö

De försök, som under den första tiden efter landtbruksakademiens

upprättande utfördes a Experimentalfältet, voro så godt som uteslutande

af praktisk natur.

I skrivelse den 11 maj 1850 begärde emellertid akademien Kungl.

Maj:ts tillåtelse att »för beredande af tillfälle för landtmannen att draga

fördel af de kemiska sanningar och upptäckter, som stå i sammanhang

med hans yrke», få antaga en agrikulturkemist med åliggande dels att gå

allmänheten tillhanda med kemiska undersökningar af insända prof, och

1—1217G7. Löneregleringshommitténs het. XXXV.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

dels att på rekvisition af enskilda jordbrukare besöka dessa för att på

platsen för deras verksamhet lämna dem anvisningar och råd. Först år

1856 lyckades det dock akademien att finna för denna tjänst lämplig person,

som akademien bemyndigades att på vissa villkor antaga. Utöfver det

belopp, akademien själf för ändamålet anvisat, beviljades jämväl statsmedel

till upprättande i Stockholm af ett kemiskt laboratorium för den sålunda

antagne aerikulturkemisten, vid hvilket laboratorium undersökningar af

jord, jordbruksprodukter samt gödsel- och fodermedel i växande omfattning

under de närmast följande åren utfördes.

Länge dröjde det ej, innan man kom till insikt om, att detta i

Stockholm förlagda kemiska laboratorium icke kunde lämna den praktiska

försöksverksamheten det vetenskapliga bistånd, hvaraf densamma var i behof.

Redan i början af 1860-talet väcktes förslag att å landtbruksakademiens

experimentalfält få till stånd en agrikulturkemisk försöksanstalt, som, jämte

det att den fortfarande skulle utöfva den kontrollverksamhet, hvilken ålåg

det agrikulturkemiska laboratoriet, skulle få till uppgift att anställa experimentella

forskningar inom de vetenskapsområden, som berörde jordbruket

och dess binäringar.

Intresset för förverkligandet af detta förslag visade sig inom praktiska

jordbrukarkretsar så lifligt, att såväl flera hushållningssällskap som

enskilda jordbrukare ställde de för anstaltens första anordnande oundgängligaste

medlen till akademiens förfogande. Till fortsättning och fullbordande

af redan påbörjade åtgärder för ti 11 vägabringande af en agrikulturkemisk

försöksanstalt vid Experimentalfältet äfvensom för ett mer ändamålsenligt

ordnande af nämnda Experimentalfält med därtill hörande

byggnader beviljades, på framställning af Ivungl. Maj:t, vid 1862—1863

årens riksdag dels ett tillfälligt anslag dels ock årsanslag till anstaltens

underhåll m. in.

Såsom förut antydts, hade den agrikulturkemiska anstalten från

början till uppgift ej endast att anställa vetenskapliga försök utan äfven

att utöfva eu omfattande kontrollverksamhet. I man af jordbrukets utveckling

och den i sammanhang därmed tilltagande användningen af artificiella

gödsel- och fodermedel kom denna sistnämnda gren af anstaltens

verksamhet att taga så mycken tid i anspråk, att tillfälle saknades till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

anställande åt vetenskapliga forskningsarbeten i önskvärd och ursprungligen

afsedd utsträckning. Efter det emellertid särskilda för kontrollarbetena

afsedda, med statsmedel understödda kemiska stationer år 1877 upprättats,

befriades försöksanstalten från dessa arbeten och fick odeladt ägna sig åt

vetenskapliga undersökningar och forskningar.

Genom den vid denna anstalt bedrifna försöksverksamheten ägnade

man hufvudsakligen sin uppmärksamhet åt frågor, som berörde olika kulturväxters

förmåga att utveckla sig på olika jordmån vid tillförsel af olika

mängder gödselmedel af olika slag o. dyl.

Ganska snart visade sig af behofvet påkalladt, att möjlighet bereddes

till anställande äfven af mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

i sammanhang med ofvannämnda agrikulturkemiska arbeten. Krafvet

därpå gjorde sig så starkt gällande, att Kungl. Maj:t fann sig föranlåten

att på framställning af landtbruksakademien hos 1876 års Riksdag begära

anvisande dels för eu gång af anslag till uppförande af ett växthus vid

akademiens agrikulturkemiska anstalt och dels af ett årligt anslag, däraf

en del var afsedd till arfvode åt en vid anstalten anställd botanist. Till

denna Kungl. Majrts framställning lämnade Riksdagen sitt bifall. Sammankopplingen

af de agrikulturkemiska och växtfysiologiska arbetena ägde

bestånd till år 1885.

Pa. grund dels af svårigheten för agrikulturkemiska anstaltens föreståndare,

som maste vara. kemist, att utöfva ledningen af botanistens arbeten,

dels ock af den experimentella växtfysiologiens utveckling under de

närmast föregående åren och vikten för jordbruksnäringen att tillgodogöra

sig resultaten åt de på detta område utförda vetenskapliga forskningarna,

begärde Kungl. Maj:t hos 1885 års Riksdag anslag till upprättande vid

Experiraentalfältet af eu fullständig växtfvsiologisk försöksanstalt. Riksdagen

biföll under visst villkor den gjorda framställningen.

Vid 1856—1858 årens riksdag beviljades dels till ökad a hön ing åt

eu inspektor vid Experimentalfältet ett belopp af 1,500 r:dr dels ock såsom

årsarfvode och hyresersättning åt agrikulturkemisten 2,600 r:dr.

Dessa belopp höjdes vid 1862—1863 årens riksdag med 900 r:dr

till intendenten (förutvarande inspektören), hvilken dessutom uppbar 600

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

r:dr från akademien, och med 1,400 r:dr till agrikulturkemisten. Därjämte

anvisades vid samma riksdag 1,200 r:dr till aflöning åt agrikulturkemistens

assistent.

Vid 1874 års riksdag förhöjdes intendentens aflöning af statsmedel

med 400 kronor till 2,800 kronor. Enligt hvad af statsverkspropositionen

framgår, åtnjöt bemälde tjänsteman därjämte, förutom förenämnda belopp

600 kronor af akademiens medel, naturaförmåner, uppskattade till 600

kronor. Med förhöjningen af 400 kronor afsägs, att intendentens löneförmåner

skulle blifva desamma, som voro tillerkända agrikulturkemisten,

eller 4,000 kronor.

Därutöfver medgafs vid samma riksdag, att intendentens aflöning

finge efter fem års väl vitsordad tjänstgöring höjas med 500 kronor och

efter ytterligare fem års enahanda tjänstgöring med 500 kronor. Afven

agrikulturkemisten tillerkändes rätt till aflöningsförhöjning med samma

belopp och efter enahanda grunder som intendenten.

Aflöningen till assistenten vid agrikulturkemiska försöksanstalten höjdes

från 1,200 till 1,500 kronor.

I statsverkspropositionen vid 1885 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,

att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en föreståndare

för den växtfysiologiska anstalten vid Experimentalfältet ett årligt

belopp af 4,000 kronor samt medgifva, att bemälde föreståndares lön finge

höjas efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring, hvardera gången

med 500 kronor.

Hvad Kungl. Maj:t föreslagit blef af Riksdagen beviljadt, men fäste

Riksdagen därvid det villkor, att blifvande föreståndare skulle vara skyldig

att, i händelse behof af biträde eller assistent yppades, själf vidkännas den

därför nödiga utgiften.

Jämlikt beslut vid 1888 års riksdag medgafs, att assistenten vid

agrikulturkemiska afdelningen skulle äga att efter tio års väl vitsordad

tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg till belopp af 300 kronor.

Föreståndarna för Experimentalfältets ifrågavarande afdelningar tillsattes,

inspektorn eller föreståndaren för landtbruksafdelningen af landtbruksakademiens

förvaltningskommitté och de båda öfriga af landtbruksakade
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

niien på förslag af dess förvaltningskommitté. Åt alla tre var fri bostad

vid Experimentalfältet upplåten.

Endast föreståndaren för den agribulturkemiska anstalten hade att

tillgå, i det föregående omnämnd, af statsmedel aflönad assistent, hvilken

tillsattes af ofvanberörda förvaltningskommitté.

Föreståndaren för den växtfysiologiska anstalten var enligt 1885 års

Riksdags beslut skyldig att själf vidkännas de utgifter, som kunde komma

att erfordras för aflönande af biträde eller assistent under någon del af

året. Hos 1895 års Riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om

ändring därutinnan, därvid till aflöning åt fast assistent vid anstalten begärdes

ett belopp af 1,500 kronor. Denna framställning vann emellertid icke

Riksdagens bifall. På grund af den växande omfattningen af verksamheten

vid denna afdelning anställdes emellertid sedermera ett tillfälligt arbetsbiträde

hos föreståndaren, och bestredos kostnaderna därför till en början på

enskild väg men öfvertogos från och med år 1904 af akademien.

co O

En i jämförelse med landtbruksakademiens ofvannämnda försöksanstalter

mer fristående ställning intog den i viss mån under akademien

sorterande »centralanstalten för hushållningssällskapens lokala fältförsök»,

hvars uppgift var att bereda landets jordbrukare tillfälle att å egna gardar

få praktiska försök under sakkunnig ledning utförda för utrönande

dels af jordens behof af olika slags gödselmedel och dels af det relativa

värdet under vissa lokala förhållanden af olika i handeln förekommande

gödselmedels användning.

Anstalten, som kommit till stånd på grund af en utaf hushållningssällskapens

år 1897 samlade ombud gjord framställning till landtbruksakademien,

började med ingången af av 1900 sin verksamhet. Anstaltens

föreståndare, hvilken tillsattes af landtbruksakademiens förvaltningskommitté,

uppbar af anstaltens medel en aflöning af i ett för allt 4,000 kronor.

Förutom de af hushållningssällskap lämnade anslagen, hvilka för år 1904 uppgingo

till sammanlagdt 11,160 kronor, åtnjöt anstalten årligen af statsmedel

ett landtbruksakademien för ändamålet beviljadt anslag af 5,000 kronor.

i Experimentalfältets omedelbara närhet var sedan år 1898 en under

landtbruksstyrelsen ställd entomologisk anstalt i verksamhet. Dess ända
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

mål var att genom praktiskt vetenskapliga undersökningar utröna de för

landtbruket sxadliga, insekternas lefnadssätt och lifsbetingelser samt medlen

att förekomma eller hämma deras härjningar äfvensom att meddela allmänheten

upplysningar och råd i nämnda afseenden.

\ id 1896 års riksdag hade, med anledning af framställning från lvungl.

Maj:t, för inrättande af en under landtbruksstyrelsen ställd entomologisk anstalt

beviljats till aflöningar dels åt eu föreståndare 4,000 kronor med rätt

för honom att räkna, sig till godo två ålderstil lägg, hvartdera å 500 kronor,

dels ock till en assistent med beräknad tjänstgöringsskyldighet under 7

månader åt aret 1,000 kronor samt till anstaltens underhåll och drift 1,500

kronor för år.

På framställning åt Kungl. Maj:t höjde 1903 års Riksdag det sistnämnda

årsanslaget till 2,100 kronor samt assistentens aflöning till 2.000

kronor. Med förhöjningen i sistnämnda hänseende afsågs, att assistentens

tjänstgöringsskyldighet skulle utsträckas till hela året.

Förutom nu nämnda anstalter funnos jämväl andra institutioner,

afsedda för försöksverksamhet på jordbruksområdet, f sådant hänseende

ma nämnas kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå, mosskulturföreningen,

Sveriges utsädesförening, vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut inrättade

profningsanstalter för maskiner och redskap för landtbruket, smörprofningarna,

frökontrollanstalter och kemiska stationer.

Såsom af det sagda framgår, funnos för flera grenar af landthushallningen

anordnade särskilda anstalter för försöksverksamhet; däremot

saknades sådan verksamhet nästan helt och hållet på boskapsskötselns och

in ej eri h an dt eri ngen s o in råd en.

Redan år 1891 hade landtbruksakadernieri hos Kungl. Maj:t gjort

framställning i syfte att få denna brist afhjälpt. Sedan framställningen

remitterats till landtbruksstyrelsen, afgaf denna styrelse år 1898 underdånigt

utlåtande, innefattande särskiidt förslag i ämnet. Vid underdånig

föredragning den 24 mars 1899 af detta ärende fann emellertid Kungl. Maj:t de

gjorda framställningarna icke för det dåvarande till vidare åtgärd föranleda.

Sedan det nybildade jordbruksdepartementet år 1900 börjat sin verksamhet,

upptogs ämnet ånyo, och erhöll departementschefen den 16 no
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

vember samma år Kungl. Majffs bemyndigande att tillkalla sakkunniga

personer att inom departementet biträda vid behandling af frågan, hvilka

åtgärder borde från statens sida vidtagas för ett tillfredsställande ordnande

af försöksverksamheten inom jordbruksområdet.

De af departementschefen utsedda sakkunniga aflämnade i oktober

1901 sitt förslag i ämnet. Enligt nämnda kommitterades mening borde tober 1901.

försöksväsendet på jordbruksområdet till väsentlig del gå ut på att lösa

praktiska spörsmål genom försök och utredningar, utförda under enhetlig

vetenskaplig ledning, samt att så bekantgöra de vunna resultaten, att jordbruket

af dem kunde draga största möjliga gagn.

Första ledet i jordbruksförsöksyäsendet borde utgöras af eu centralanstalt,

afsedd att leda- och sammanhålla samt att sålunda utgöra

medelpunkten för hela jordbruksförsöksväsendet inom landet. Anstalten

borde vara anlagd på så bred bas, att densamma så småningom,

allt efter som sådant visade sig behöfligt, kunde i sig upptaga försök inom

alla de olika grenarna af vårt jordbruks verksamhetsområden. Den borde

vara så utrustad, att den på ett fullt nöjaktigt sått skulle kunna verkställa

vetenskapliga och tekniska utredningar, då sådana påfordrades för lösning

af de praktiska spörsmålen.

Vidare fordrade systemet enligt kommitterades a sikt såsom väsentlig

del praktiska försök, hvilka borde utföras hos jordbrukarna på skilda ställen

i landet, men planläggas, ledas och öfvervakas af centralanstalten, dit

vid försöken vunna resultat borde samlas för att bearbetas och offentliggöras.

Slutligen borde i systemet ingå under samverkan med hushållningssällskapen

anordnade uppvisnings fält, vid hvilka genom upplysande föredra^

redogörelser borde lämnas för de säkra och betydelsefulla resultat,

som framgått ur försöken.

Beträffande centralanstaltens omfattning och verksamhetsområden

ansågo kommitterade visserligen, såsom förut är antydt, att anstalten borde

planläggas så, att den i sig skulle kunna upptaga och omfatta alla de

olika grenarna af i vårt land bedrifven jordbruksverksamhet.

Därmed ville kommitterade dock icke hafva sagt, att anstalten

med ens skulle eller borde framträda fullfärdig, utan ansågo de det tvärt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

om vara åt största vikt, att den så småningom finge utveckla sia;, och att

man, föist da n\a bchof gjorde sig kännbart gällande, fortsatte att bygga

vidare på den grund, som från början lades. På detta sätt behöfde inga

nämnvärda- rubbningar företagas i åtskilliga då förefintliga institutioner,

såsom svenska mosskulturföreningen, Sveriges utsädesförening, redskapsprofningarna,

svenska smörprofningarna och växtbiologiska anstalten i

Luleå. Med dessa borde ingen annan förändring äga rum, än att de ställdes

i ett visst samarbete med den öfriga försöksverksamheten.

Ln centralanstalt af den omfattning, som för det dåvarande syntes

behöfiig, borde enligt kommitterades mening lämpligast kunna åvägabringas

dels genom sammanslutning och utveckling af de institutioner,

som redan funnes vid landtbruksalyademiens experimentalfält, af anstalten

för de lokala fältförsöken och af statens, då under landtbruksstyrelsen

ställda entomologiska anstalt, dels genom nyinrättande af institutioner för

försök på boskapsskötselns, mej erihandteringens och ''bakteri olo "iens områden

samt för landtbrukstekniska undersökningar.

Upprättandet af och verksamheten vid den afsedda centralanstalten

syntes kommitterade i hufvudsak böra åstadkommas genom statsmedel, så

rikligt tilltagna, att anstaltens verksamhet i olika riktningar obehindradt

kunde fortgå, äfven om medel från andra håll icke skulle stå den till

buds. Endast därigenom vunnes den inre fasthet och det oberoende af

tillfälliga opinioner, som vore en nödvändig förutsättning för, att en omfattande

och ordnad försöksverksamhet skulle kunna bedrifvas. Därmed

ville kommitterade dock ej förtaga hushållningssällskap och andra korporationer

möjlighet att genom anstalten få undersökningar utförda för medel,

som de för ändamålet beviljade, men anstaltens upprätthållande borde

icke baseras därpå.

Då enligt kommitterades mening centralanstalten borde förläggas

till landtbruksakademiens experimentalfält, uppstode frågan, i hvilket,

förhållande till akademien denna nya anstalt borde stå. Ett förslag i

dylik riktning hade redan akademien själf framlagt i sin förut berörda

framställning till Kungl. Maj:t om upprättande af en försöksanstalt på utfodringslårans

och mej erihandteringens område. I denna, framställ ning

uttalade akademien såsom sin åsikt, att den föreslagna institutionen borde

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

ställas under närmare tillsyn af eu utaf landtbruksakademien eller dess

förvaltningskommitté utsedd,.af sakkunniga ledamöter och däribland erfarna

landthushållare sammansatt delegation, som finge till åliggande, bland annat,

att vid början af hvarje år i samråd med föreståndaren uppgöra plan för

årets arbeten.

Detta landtbruksakademiens förslag syntes kommitterade synnerligen

förtjänt af beaktande och borde så till vida tillämpas på den nya centralanstalten,

att densamma ställdes under en fristående styrelse, i hvilken

landtbruksakademien utsåge ett visst antal ledamöter.

Då emellertid kostnaden för den försöksverksamhet, som ifrågavarande

styrelse kornme att få sig uppdraget att leda, uteslutande skulle

bestridas af statsmedel, vore det både lämpligt och fullt befogad t, att åt

Kungl. Maj:t förbehölles vederbörligt inflytande på styrelsens sammansättning.

Hvad centralanstaltens personal anginge, borde densamma, till blott

så ringa antal, som nödvändigt erfordrades, utgöras af fast anställda personer,

medan däremot tillfälliga biträden i så stor utsträckning som möjligt

borde anlitas.

På grund af den principiella utredning, kommitterade lämnat,

framlade de följande förslag till inrättande af en centralanstalt.

Anstaltens uppgift borde vara att genom vetenskapliga undersökningar

och genom i olika delar af landet anordnade systematiska försök

och uppvisningar åstadkomma utredning af för landthushållningen viktiga

praktiska frågor.

Tills vidare skalle anstalten omfatta följande hufvudafdelningar, nämligen

för försöksverksamhet på

o 1

I) jordbrukets och agrikulturkemiens områden,

II) boskapsskötselns, in ej erihan dteringens och bakteriologiens områden,

III) växtfysiologiens och växtsjukdomarnas områden, samt

IV) skadeinsekternas område.

Den första hufvudafdelningen i centralanstalten syntes kommitterade

böra. sammansättas af Experimentalfältets agrikulturkemiska anstalt och

landtbruksafdelning samt af anstalten för de lokala fältförsöken. Där
2—121707.

Lönereglering skommitténs bet. XXXV.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

jämte borde på denna afdelning utföras alla för hela försöksverksamheten

behöfliga analyser. Afdelningen skulle därför omfatta följande underafdelningar

nämligen:

a) den agrikulturkemiska,

b) den analytiska,

c) för försök på det rena jordbrukets område,

d) för lokala fältförsök och uppvisningsfält.

För denna hufvudafdelning skulle tills vidare erfordras följande fasta

personal: en föreståndare, två öfverassistenter samt en fast laboratorieassistent.

Därjämte kräfde afdelningen tillfälliga assistenter och biträden

i mån af behof.

Den andra hufvudafdelningen för försök på boskapsskötselns, mejerihandteringens

och bakteriologiens områden måste helt och hållet nyinrättas

med för verksamheten vid densamma erforderliga lokaler m. in.

Afdelningen skulle omfatta två underafdelningar:

a) för försök på boskapsskötselns och mejerihandteringens områden,

och

b) den bakteriologiska.

Såsom skäl för att eu särskild hufvudafdelning för försök på bakteriologiens

område icke blifvit föreslagen anförde kommitterade, att de,

då bakteriologiska undersökningar borde stå i närmaste samband med andra

försök, särskildt inom de bägge första hufvudafdelningarna, ansett lämpligast

att inordna eu bakteriologisk afdelning under eu af dessa och därvid

valt andra hufvudafdelningen, enär en gemensam kemisk-analytisk afdclning

redan blifvit inordnad under den första. Afsikten vore emellertid,

att bakteriologiska undersökningar också för öfriga hufvudafdelningar där

skulle utföras, dock med undantag för dem, vid hvilka, såsom exempelvis

fallet blefve med den tredje, bakteriologiska undersökningar kunde blifva

en af hufvuduppgifterna.

Af fast personal kräfde denna andra hufvudafdelning en föreståndare

samt två öfverassistenter, af hvilka den ene skulle tjänstgöra såsom bakteriolog

och den andre, då försök samtidigt påginge å första underafdelningens

bägge områden, kunde öfvertaga ledningen af ettdera af dessa

försök. Därjämte fordrades tillfälliga assistenter och biträden. Bland

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

dessa måste särskild! framhållas ett biträde för bokföring och beräkning

af det högst vidlyftiga siffermaterial, som särskilda på denna afdelning

komrne att hopa sig. Denna plats finge inom ej alltför aflägsen framtid

afses att fast besättas.

Den tredje hufvudafdelningen borde bildas åt dåvarande växtfysiologiska

anstalten. Af fast anställd personal kräfde denna afdelning en

föreståndare och eu assistent samt därjämte tillfälliga biträden i mån af

behof.

Nödvändigheten af att anställa en fast assistent hade vid flera

föregående tillfällen blifvit framhållen; i saknad af en dylik medhjälpare

vore det för anstaltens föreståndare omöjligt att, såsom han borde, kunna

förskaffa sig närmare kännedom om de växtsjukdomar, som vid olika

tillfällen uppträdde i olika delar af landet. De å anstalten pågående

arbetena måste nämligen, särskild! under sommarmånaderna, dagligen

tillses och öfvervakas och kräfde sålunda med nödvändighet föreståndarens

ständiga närvaro å platsen.

I de fall, där föreståndaren nödgats företaga en längre eller kortare

resa, hade det flera gånger hän dt, att ganska viktiga arbeten måst af brytas

eller helt och hållet uppskjutas, detta endast på grund af, att ingen assistent

funnits att tillgå, som under föreståndarens frånvaro kunnat intaga

dennes plats.

Den fjärde hufvudafdelningen borde bildas af statens entomologiska

anstalt. Denna skulle sålunda från landtbruksstyrelsen, under hvilken den

då sorterade, flyttas öfver till samma högsta ledning som den, under

hvilken den öfriga med statsmedel upprätthållna försöksverksamheten

komrne att lyda. Den vid ifrågavarande anstalt fast anställda personalen,

som för det dåvarande utgjordes af en föreståndare och en assistent, borde

bi behållas oförä n drad.

Hvar och en af hufvudafdelningarna kräfde ovillkorligen äfven ett

fast anställdt arbetsbiträde eller vaktmästare.

En ytterligare femte hufvudafdelning för landtbrukstekniska utredningar

och undersökningar af antvdt slag ansågo kommitterade både önskvärd

och af behofvet påkallad. Vid densamma skulle undersökningar

komma att i främsta rummet utföras såväl rörande beskaffenheten af de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

olika råvaror, hvilka åt’ landtmännen producerades för olika jordbrukets

binäringar eller annan praktisk verksamhet, såsom bränner i, bryggeri,

bageri in. in., liksom ock rörande dessa råvarors större eller mindre användbarhet

för ifrågavarande ändamål, något, hvarom det alltid vore af

stor ekonomisk betydelse för hvar jo producent att erhålla så noggranna

upplysningar som möjligt.

Då det emellertid vore nödvändigt att, innan förslag framställdes

om upprättande af en dylik afdclning, genom sakkunnig person fa närmare

utred t, huru densamma lämpligast borde anordnas, huru stor personal,

som för dess ledande erfordrades o. s. v., hade kommitterade icke

upptagit denna af delning i sitt föreliggande förslag utan endast velat framhålla

önskvärdheten af att den med det snaraste komme til! stånd.

Kommitterade framhöllo den synnerliga vikten däraf, att de löneförmåner,

som fastställdes för de vid de olika hufvudafdelningarna bestämda

fasta platserna, blefve så högt tilltagna, att man kunde påräkna

icke endast att få platserna besatta med verkligt framstående och dugande

män, utan äfven att dessa platser skulle utgöra ett eftersträfvansvärdt mål,

för hvars uppnående det väl kunde löna sig att offra ett träget arbete

och söka inhämta omfattande kunskaper. Det måste ock vara, enligt kommitterades

mening, i hög grad önskvärdt, att personalombyte vid dessa

platser så sällan som möjligt ägde rum, något som i lika hög grad gällde

föreståndarplatserna soin de närmast under dem sorterande öfverassistentplatserna.

På grund däraf ansågo kommitterade aflöningen för föreståndarna

hvarken kunna eller böra sättas lägre än till 5,000 kronor, däraf 3,000

i lön och 2,000 i tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg efter 5

och 10 år, hvartdera å 500 kronor, samt fri bostad eller — om sådan ej

kunde beredas — skälig hyresersättninii''.

De stora fordringar, som ovillkorligen måste ställas på öfverassistenternas

duglighet, gjorde — yttrade kommitterade — att aflöningen för

hvar och eu af dem icke kunde sättas lägre än till 4,000 kronor, däraf

2,500 i lön och 1,500 i tjänstgöringspenningar med två ålderstillägg

efter 5 och 10 år, hvartdera å 500 kronor, samt äfven här fri bostad

eller motsvarande hyresersättning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Eu mindre afiöning kunde bestämmas för de fast anställda assistenterna,

nämligen 2,000 kronor, däraf 1,500 i lön och 500 i tjänstgöringspenningar,

jämte fri bostad för ogift person.

Af den för centralanstalten erforderliga personalen borde föreståndarna,

tillsättas af Kungl. Maj:t på förslag af styrelsen. Öfriga biträden

boi’de kunna på förslag af vederbörande af delningsför estan dar e antagas åt

styrelsen, som ock borde äga bestämma, arfvoden för den icke fast anställda

personalen. Alla fasta, platser, som skulle besättas, borde anslas

lediga. Rörande föreståndarplatserna borde det dock vara styrelsen medgifvet

att dessförinnan hos Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att

till den lediga platsen kalla därtill särskild! lämplig, framstående person.

Åt hvar och eu af de i centralanstalten ingående af delningarna,

borde medgifvas en så fristående och själfständig verksamhet som möjligt.

Gifvetvis kornme emellertid många beröringspunkter att finnas dem

emellan, hvarjämte allt, som här kunde bidraga, till åstadkommande af en

fiffig samverkan, i atsevärd grad måste befordra och underlätta uppnåendet

af de för landtbruket i stort sedt gagneliga resultat, som man med

denna försöksverksamhet af så,ge att vinna.

På grund däraf syntes det kommitterade lämpligt, att föreståndarna

jämte öfverassistenterna gemensamt bildade eu nämnd, till hvilken styrelsen

kunde häriskjuta inom densamma väckta eller till densamma öfverlämnade

förslag och frågor, som kräfde eu närmare, på sakkunskap grundad

utredning. Därjämte borde det åligga nämnden att för kommande

års verksamhet uppgöra plan, hvilken borde underställas styrelsens pröfning,

samt att dessutom, då förhållandena sådant påkallade, sammanträda

till gemensamma öfverläggningar och beslut.

Kommitterade framhöllo önskvärdheten af, att tillfälle bereddes landtbruksakaderaiens

sekreterare att på det närmaste följa den vid centralanstaltens

olika afdelningar bedrifna försöksverksamheten. Detta syntes

kommitterade lämpligast kunna ske genom att han crhölle säte och stämma

i berörda nämnd, hvilket med så mycket större skäl borde medgifvas

honom, som han å, det åt akademien upplåtna Experimentalfältet, där den

ifrågavarande försöksverksamheten skulle komma att få sin hufvudstation,

representerade akademien, lägenhetens innehafvare. Att akademiens sek
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

reterare stode i närmaste förbindelse med ledarna af försöksverksamheten,

vore dessutom äfven från den synpunkten af vikt, att försöksverksamhetens

resultat alltid borde genom akademien publiceras i dess tidskrift.

Eu af nämndens ledamöter borde af styrelsen förordnas att för viss

tid, exempelvis två år, vara nämndens ordförande och att i denna sin

egenskap handhafva närmaste ledningen af alla centralanstaltens angelägenheter

i enlighet med af styrelsen därför utfärdad instruktion. Denne

nämndens ordförande skulle vid styrelsens sammanträden närvara med

rätt att i öfverläggningarna men ej i besluten deltaga. Vid behandlingen

inför styrelsen af försöksplanen för kommande år borde äfven öfriga ledamöter

af nämnden under samma betingelser vara närvarande.

Centralanstaltens ledning syntes kommitterade böra anförtros åt eu

särskild för ändamålet tillsatt styrelse af fem ledamöter, utsedda dels af

Kungl. Maj:t och dels af landtbruksakademien.

Denna styrelse, för hvilken instruktion borde utfärdas af Kungl..

Maj:t, borde hafva till uppgift bland annat:

att öfvervaka och genom de särskilda föreståndarna leda den försöksverksamhet,

som utfördes vid de olika afdelningarna,

att uppgöra och fastställa instruktion för anstaltens föreståndare,

tjänstemän och betjänte,

att årligen genom landtbruksakademiens förvaltningskommitté till

Kungl. Maj:t för fastställelse ingifva arbetsplan och stat för följande år

samt berättelse öfver de olika afdelningarnas verksamhet under det förflutna

året, samt

att verka för åstadkommande af samarbete med den öfriga i landet

anordnade försöksverksamheten inom jordbruket och dess binäringar,

för hvilket ändamål styrelsens ordförande borde äga rätt att till öfverläggningar

kalla ledarna af försöksverksamheten vid förening eller anstalt,

som vore understödd med statsmedel.

De åtgärder, som kommitterade ansågo behöfliga för att på ett tillfredsställande

sätt ordna jordbruksförsöksväsendet, skulle sålunda utgöras

åt en utsträcktarc användning af dittills befintliga anstalter jämte upprättande

åt nya institutioner på områden, som för jordbruket vore af

största betydelse, samt slutligen inordnandet af hela försöksväsendet under

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

enhetlig ledning, hvarigenom detsamma, komrae i närmaste samverkan och

beröring med det praktiska jordbruket.

Sedan kommitterades betänkande blifvit öfverlämnadt till chefen Särskilda de
legeraaes
för

jordbruksdepartementet, hade två af kommitterade på särskildt upp- kostnadsfördrao-

och efter samråd med föreståndarna för de institutioner, som voro af- s%''

O

sedda att uppgå i den ifrågasatta försöksanstalten, uppgjort mera detaljeradt

kostnadsförslag för genomförande af det i nämnda betänkande

framlagda förslaget till försöksverksamhetens ordnande.

Förutom kostnader för byggnader m. m. samt anslag för en gång

till utrustning och inredning af de olika institutionerna upptogos i delegerades

kostnadsförslag följande årliga anslagsposter i kronor:

A) för afdelning I (agrikulturkemi och jordbruk):

aflöningar: föreståndaren........... a.UOu

2 öfverassistenter..........................8,000

1 assistent.............................2.000

1 arbetsbiträde eller vaktmästare................... 800

1 arbetsbiträde eller dräng...................... 16,400

årsanslag:

för försöken å underavdelningarna a) och b) (den agrikulturkemiska och den ana
-

lytiska) :

1) laboratorieutonsilicr, försöksgård in. in...................4,000

2) tillfälliga assistenter och biträden....................4.800

för försöken å nnderafdelning e) (landtbruksförsöken)..............5,000

för försöken å underafdelning d) (lokala fältförsöken och uppvisningsfälten) . . . 5,000 18,800

B) för afdelning II (boskapsskötsel, mej eri handtering och bakteriologi):

aflöningar: föreståndaren............................5,000

2 öfverassistenter..........................8,000

1 arbetsbiträde eller vaktmästare.................. 800 13,800

årskostnader för försöken:

1) tillfälliga assistenter och räknebiträde....................7,000

2) försöksntgifter å gårdarna, resor in. ..................... 10,000 17,000

C) för afdelning III (växtfysiologi och växtpatologi):

aflöningar: föreståndaren............................:>,000

1 assistent.............................2.000

1 arbetsbiträde eller vaktmästare................... • 800 7,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

lfi

Utlåtande a

/andtbruksakademien18

1903.

årskostnader för försöken:

1) uppvärmning, belysning, inventarier, körslor m. m..............3,500

2) försök utom stationen med resor......................1,000

3) tillfälliga biträden............................ 2.000 g jgg

D) för afdelning IV (entomologi):

aflöningar: föreståndaren............................5,000

1 assistent.............................2,000

1 arbetsbiträde eller vaktmästare................... 800 7 ggg

årskostnader för försöken............................... 1,500

För samtliga de tre första afdelningarna erforderliga årskostnader:

1) tryck och expenser............................6.000

2) underhåll af byggnader, vägar, tomter m. m.................7.500

3) vattenkostnad............................... 1,900 15,400

Sammandrag:

aflöningar:

för afdelning 1...............................16,400

1 > II...............................13,800

» » m...............................7,800

IV..............................• 7,800 45,800

årskostnader:

för försöken å afdelning I.......................... 18 800

’ » » > II..........................17,000

> > > in..........................6,500

> » iv..........................1,500

» tryck och expenser............................6,000

» underhåll af byggnader m. m........................7,500

5 vatten.................................■ 1,900 59,200

Summa årliga kostnader kronor 105,000

f Uti afgifvet utlåtande den 18 maj 1903 uttalade landtbruksakademien

. sitt fulla gillande af grundprinciperna för den föreslagna anordningen aflandtbrukets

försöksväsende, och fann akademien äfven kommitterades förslag om

centralanstaltens sammansättning och begränsningen för det dåvarande till

de i förslaget upptagna hufvud- och underafdelningarna vara väl grundadt.

1 afseende på den personal, som beräknades blifva erforderlig, samt

de aflöningsförmåner, som för denna borde fastställas, hade akademien

icke något att anmärka mot förslaget.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Som ett villkor för mcdgifvandet, att centralanstalten fing-e förläargas

till Experimen talfältet, ansåg sig akademien dock böra uppställa det

förbehåll, att följande vid akademiens agrikulturkcmiska. och växt-fysiologiska

anstalter och dess landtbruksafdelning anställda tjänstemän, nämligen

professorn Henrik Gustaf Söderbaum, professorn Jakob Eriksson, inspektören

Sigurd Eko din och assistenten Carl Gustaf Eggertz, blefve i den

nya organisationen utan ansökan bibehållna vid anställningar, motsvarande

dem, de då innehade, och med aflönings- och pensionsfönnåner ej understigande

dem, de i akademiens tjänst fått sig tillförsäkrade, samt att de

skulle äga att i afseende på rätt till aldcrstillägg och pension tillgodoräkna

sig den tid, de före öfverflyttningen å den nya staten varit anställda i

akademiens tjänst,

I sammanhang därmed uttalade akademien såsom ett önskemål, att

föreståndaren för hushållningssällskapens lokala fältförsök Pehr Bolin, hvilken

i tjänsteställning närmast vore jämförlig med föreståndaren för akademiens

landtbruksafdelning inspektor Rhodin, likaledes utan ansökan blefve

i den nya organisationen bibehållen vid befattning motsvarande den, han

då innehade, och med aflöningsförmåner ej understigande dem han i sin

dåvarande tjänst fått sig tillförsäkrade.

Den intima förbindelse och samverkan mellan försöksanstaltens olika

ardelningar, som framhållits såsom eu af grundprinciperna vid försöksverksamhetens

omorganisation, syntes akademien på ett betryggande sätt

komma att ernås genom upprättandet af den föreslagna nämnden samt

därigenom, att plats i denna nämnd blifvit beredd äfven för akademiens

sekreterare, hvilken enligt akademiens stadgar hade att ägna sin uppmärksamhet

åt alla grenar af landthushållningen.

För sekreterarens deltagande i nämndens arbeten ansåg akademien

dessutom tala, jämte de af kommitterade anförda skälen, att därigenom

kunde åstadkommas en närmare förbindelse mellan akademien och försöksanstalten,

och att därigenom önskningar, som inom akademien uttalades

i afseende på föremål för blifvande försök, finge större utsikt att vinna

beaktande vid försöksplanens uppgörande.

Beträffande de föreslagna bestämmelserna om styrelsen öfver centralanstalten

framställdes emellertid af akademien vissa erinring-ar.

O

3 —1 21707. Löneregler ing sl: ommitt éns bet. XXXV.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Yttrande af

hushållnings

Hushållningssällskapens under november månad 1903 samlade otnsäiiskapens

bud förklarade uti infordradt yttrande, att ombuden med liflig tillireds°mbui903

n°r'' ställelse tagit del af det på jordbruksdepartementets initiativ tillkomna, af

erkändt kompetenta sakkunniga afgifna förslag till centralisation och vidare

utveckling af jordbruksförsöksverksamheten inom vårt land. Ombuden,

som funnit berörda förslag'' synnerligen välbetänkt och i sina detaljer

omsorgsfullt genomarbetadt, ville därför i hufvudsak ansluta, sig till det

tillstyrkande utlåtande öfver ifrågavarande förslag, som af landtbruksakademien

afgifvits. Endast med afseende å eu mindre detalj hyste ombuden

en från nyssnämnda utlåtande afvikande mening, nämligen i fråga om sammansättningen

af styrelse!! för den föreslagna centralanstalten.

Utlåtande af

fandtbruksstyrelsen

18/r.

1904.

Äfven landtbruksstyrelsen förklarade sig uti afgitvet utlåtande den

18 maj 1904 i hufvudsak gilla det af de sakkunniga uppgjorda förslaget.

I fråga om styrelsen för deu föreslagna anstalten anslöt sig landtbruksstyrelsen

till ett af landtbruksakademien framlagd t förslag i ämnet.

I anledning af de sakkunnigas förslag, att den entomologiska anstalten

skulle ingå såsom en hufvudafdelning under den föreslagna centralanstalten

och sålunda komma under samma högre ledning som denna,

erinrade landtbruksstyrelsen därom, att den entomologiska anstalten, enligt

Riksdagens beslut år 1896, blifvit lagd under landtbruksstyrelsen med

särskilt fästadt afseende på, att anstaltens verksamhet skulle ledas i en

verkligt praktisk riktning.

Såsom det visat sig, hade också den anstalten tillkommande uppgiften

att lämna allmänheten behöfliga upplysningar och råd rörande skadeinsekterna

och sättet för deras bekämpande så upptagit såväl föreståndarens

som assistentens tid, att tillfälle ej gifvits till särskilda vetenskapliga forskningar

utöfver dem, som dagligen påkallades och vore af mer tillfällig natur.

Under förklarande, att styrelsen insåge önskvärdheten af att jordbruksförsöksverksamheten

äfven komme att omfatta de för landtbruket skadliga

insekterna och att styrelsen väl funne, att denna gren åt försöksväsendet

borde utöfvas vid entomologiska försöksanstalten, hade landtbruksstyrelsen

för sin del ej något att invända mot förslaget att till centralanstalten öfverflytta

entomologiska anstalten, men ville dock på samma gång framhålla

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

nödvändigheten af att densamma bereddes ökad t anslag, i samma mån eu

utsträckt försöksverksamhet, på det entomologiska området där komme att

äga rum. I motsatt fall skulle anstaltens rent praktiska verksamhet behöfva

inskränkas, hvilket, enligt landtbruksstyrelsens åsikt, vore till skada

för vårt landtbruk.

I afseende å tillsättandet. af tjänstemännen vid centralanstalten ansåg

landtbruksstyrelsen, att alla fasta tjänster borde tillsättas efter ansökan.

Styrelsen sade sig emellertid icke hafva något att erinra mot det villkor

med afseende ä vissa hos landtbrnksakademien då anställda tjänstemän,

som akademien uppställt för sitt med gi från de därtill, att centralanstalten

finge förläggas vid Experimentalfältet.

Beträffande de för försöksverksamheten beräknade årliga utgifter,

105,000 kronor, syntes det landtbruksstyrelsen, att denna summa på intet

sätt kunde anses hög, då den jämfördes med hvad andra länder offrade

på sitt jordbruksförsöksväsende. Särskilt ansåg styrelsen det kunna påpekas,

att uti nämnda post innefattades statsanslag, som för det dåvarande

utginge till landtbruksafdelningen samt agrikulturkemiska och växtfysiologiska

anstalterna vid landtbruksakademiens experimentalfält, äfvensom

anslaget till entomologiska anstalten.

Styrelsen fann sig ock böra framhålla vikten däraf, att aflön

in garna för de vid den föreslagna anstalten anställda tjänstemännen

ej blefve satta lägre, än det uppgjorda kostnadsförslaget angåfve; resultatet

af anstaltens arbete vore nämligen beroende därpå, att fullt dugliga

personer komme att leda och utföra försöksarbetena, och någon utsikt att

till anstalten förvärfva och vid densamma bibehålla framstående förmågor

funnes ej, om icke åt dem kunde erbjudas jämförelsevis goda löneförmåner.

Vid föredragning den 14 januari 1905 inför Kungl. Maj:t af ifrågavarande

ärende yttrade vederbörande departementschef, bland annat, följande.

Den af kommitterade föreslagna centralanstalten skulle komma att

omfatta fyra hufvudafdelningar för försöksverksamhet, nämligen på

I) jordbrukets och agrikulturkemiens områden,

Proposition

vid 1905 års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

och bakteriologiens om
-

II) boskapsskötselns, mejerihandteringens

råden,

III) växtfysiologiens och växtsjukdomarnas områden, samt

IV) skadeinsekternas område.

Mot denna kommitterades uppdelning och gruppering af försöksverksamheten

kunde departementschefen icke underlåta att anmärka det

enligt hans mening olämpliga i att sammankoppla försöken på jordbrukets

område med dem på agrikulturkemiens samt att uppdraga ledningen åt

och öfverinscendet öfver samtliga dessa försök åt en föreståndare, hvilken

srifvetvis alltid måste vara en i sitt fack framstående agrikulturkemist.

Departementschefen befarade, att detta lätt skulle kunna få till följd,

att jordbruksförsöken icke alltid kom me att ledas i den praktiska riktning,

han ansåge önskvärd. Dessa försök syntes departementschefen med nödvändighet

hos ledaren af desamma kräfva större såväl agronomisk fackkunskap

som praktisk erfarenhet i jordbrukets bedrifvande, än som i regel kunde påräknas

hos en vetenskapsman.

Det vore visserligen sant, att enligt kommitterades förslag omordade

fackkunskap och erfarenhet skulle inom hufvudafdelningen finnas representerade

hos de båda öfverassistenterna, men detta syntes departementschefen

icke tillräckligt betryggande för uppnående af de resultat, som afsåges

med försöken.

Om den praktiska jordbruksdriften skulle kunna af den föreslagna

centralanstalten draga den nytta, man afsåge, borde enligt departementschefens

mening de båda under kommitterades första hufvudafdelning för

jordbruk och agrikulturkemi förlagda underafdelningarna för försök på

det rena jordbrukets område och för lokala fältförsök och uppvisningsfält

gemensamt bilda eu agronomisk hufvudafdelning med särskild för ändamålet

utbildad föreståndare samt en öfverassistent.

Denna förändring kräfde icke i andra hänseenden ökade kostnader,

än att en af de föreslagna öfverassistentlönerna måste förändras till en

föreståndarlön samt en föreståndarbostad uppföras i stället för en af de

föreslagna öfverassistentbostäderna, och det syntes departementschefen, att

dessa ökade kostnader mer än väl uppvägdes af de afsevärda fördelar, som

genom dem skulle vinnas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Mot

kommitterades

han i öfrigt icke något

landtbruksakademien som

miens direktör och dess

centralanstaltens styrelse,

förslag till försöksverksamhetens ordnande hade

annat att erinra, än att han i likhet med såväl

landtbruksstyrelsen ansåg, att landtbruksakadesekreterare

borde vara själfskrifna ledamöter af

som sålunda skulle komma att bestå af — förutom

dessa — fem ledamöter, af hvilka Kungl. Maj:t borde utse tre och

akademien två.

I byggnadskostnader, föranledda af den ifrågasatta centralanstaltens

upprättande, ingick äfven kostnad för uppförande af bostäder åt öfverassistenter.

1 detta, hänseende anförde departementschefen, att, då man

hade att välja emellan att uppföra sistnämnda, bostäder eller att lämna

öfverassistenterna skälig hyresersättning, det förra syntes honom obetingadt

vara, att föredraga, icke endast på grund af att det i längden, i

afl synnerhet med de dåvarande högt uppdrifna hyrorna i hufvudstaden,

blefve för statsverket billigast, utan äfven af det långt ifrån oviktiga skälet,

att arbetenas jämna fortgång otvifvclaktigt i hög grad kunde befordras

genom att de till afdelningarna hörande öfverassistenterna voro boende på

platsen.

De af kommitterade föreslagna aflöningsförmånerna till centralanstaltens

tjänstemän fann departementschefen väl afvägdn, och ansåg i likhet

med kommitterade, att man, om dessa förmåner sattes lägre, icke kunde

påräkna att få platserna besatta med verkligt framstående och dugande

män. Det blefve nämligen dessa vid anstalten anställda, tjänstemän, som

närmast komme att bära ansvaret för att statens uppoffringar för den föreslagna

försöksverksamhetens igångsättande och fortsatta bedrifvande skulle

komma att motsvara de vid denna verksamhet knutna förhoppningarna.

Detta, ansvar påkallade aflöningsförmåner, som, såvidt möjligt, svarade

däremot.

Såsom ett ytterligare skäl att hvad sårskildt beträffade föreståndarna

för de agrikulturkemiska och växtfysiologiska afdelningarna ansluta sig till

de af kommitterade föreslagna aflöningsförmånerna, 5,000 kronor med två

ålderstillägg, hvartdera, ä 500 kronor, samt fri bostad, anförde departementschefen,

att han på grund af eu utaf landtbruksakademien år 1904

gjord hemställan och sålunda oafsedt föreliggande förslag till försöksverk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

samhetens ordnande och det väsentligt ökade arbetet för verksamhetens

ledare, som förslagets förverkligande skulle komma att få till gifven följd,

varit betänkt att hos Ivungl. Maj:t hemställa om förhöjning i de till

landtbruksakademiens agrikulturkemist. och växtfysiolog dä utgående lönerna

— 4,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, jämte

fri bostad — af hvilka den förres hade bestämts till sitt dåvarande belopp

år 1874 och den senares visserligen något senare eller år 1885, då tjänsten

inrättades, hvarvid lönen emellertid hade satts till samma belopp som för

agrikultur ko i nisten.

Då departementschefen ansåg det synnerligen önskvärdt, att åt verksamheten

såväl vid hufvudafclelningen för försök å boskapsskötselns, mejerihandteringens

och bakteriologiens områden, som vid den af honom föreslagna

nya agronomiska huf\udafdelningen redan från början gåfves sådan omfattning,

att dessa afdelningar blefve det praktiska jordbruket till det

gagn, man genom deras upprättande ville bereda detsamma, syntes det

honom, att aflöningsförinånerna ej heller för dessa hufvudafdelningars föreståndare

borde sättas lägre än de af kommitterade föreslagna.

Detsamma gällde ock föreståndaren för entomologiska af delningen,

dittillsvarande entomologiska anstalten. Sedan lönen till föreståndaren

för denna anstalt, år 189G bestämts till sitt dåvarande belopp — 4,000

kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor — hade anstaltens

verksamhet så utvidgats, att ökadt anslag till uppehållande af densamma

måst af Riksdagen begäras och blifvit beviljadt. Då verksamheten genom

den samverkan, man ville skapa mellan den föreslagna centralanstaltens

entomologiska och öfriga afdelningar, yifvetvis skulle komma att ytterligare

tillväxa, ansåg departementschefen det kunna med visshet förutses,

att ifrågavarande verksamhet komme att få en omfattning, som fullt motsvarade

den vid öfriga afdelningar.

Att under sådana förhållanden bestämma lönen för ifrågavarande

afdelningsförcståndare lägre än för öfriga föreståndare, syntes departementschefen

icke böra ifrågakomma. Då det för arbetenas öfvervakande vid

afdelningen och deras jämna fortgång vore nödvändigt att såväl föreståndare

som assistent bodde på platsen och då entomologiska anstaltens byggnader

icke lämnade utrymme därtill, hade departementschefen ej heller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

tvekat att, i enlighet med föreliggande förslag, hemställa om anslag till

uppförande af till bostad för föreståndaren afsedd byggnad och sålunda

bereda honom, liksom'' öfriga afdelningsförcst&ndare, förmånen af för hans

plats afpassad fri bostad.

I likhet med kommitterade ansåg departementschefen, att stora fordringar

ovillkorligen måste ställas på öfverassistenternas duglighet, i det

att den verksamhet, de såsom försöksledare, hvar och en inom sin underafdelning,

komme att utöfva, alltid i'' väsentlig grad måste blifva af själfständig

natur. Då man till följd diiraf på deras fackutbildning måste

ställa samma stora kraf som på föreståndarnas, hade departementschefen

funnit de af kommitterade föreslagna aflöningsförmånerna — 4,000 kronor

med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, jämte fri bostad — sådana,

att ändring i dom hvarken kunde eller borde ifrågasättas.

Beträffande de föreslagna assistenterna, hvilkas aflöning icke heller

kunde bestämmas lägre än den föreslagna eller till 2,000 kronor jämte bostad

för ogift person, syntes det departementschefen lämpligt att tillsätta dem

endast på förordnande. För såväl assistenten som den afdelning, vid

hvilken han tjänstgjorde, borde det vara en fördel att på förhand söka

förebygga, att han alltför länge kvarblefve å en plats, så lågt aflönad som

de ifrågavarande enligt sakens natur måste vara.

I det uti kostnadsförslaget upptagna beloppet till ■ aflöningar åt centralanstaltens

tjänstemän och betjänte, sammanlagdt 45,800 kronor, ansåg

departementschefen sig sålunda icke böra föreslå annan förändring, än den

genom utbyte af eu öfverassistentlön mot eu föreståndarlön påkallade förhöjningen

med 1,000 kronor.

Mot de beräknade årskostnaderna för försöksverksamhetens bedrifvande

in. in., sammanlagdt 5.9,200 kronor, sade sig departementschefen så mycket

mindre kunna hafva något att erinra, som lian i fråga om vissa i denna

summa ingående belopp, såsom till försöksverksamheten såväl på det rena

jordbrukets som på boskapsskötselns, mejerihan dteringens och bakteriologiens

områden, i likhet med delegerade fann dessa belopp visserligen vara

tillräckliga för försöksverksamhetens igångsättande, men att de, allteftersom

verksamheten vid anstalten utvecklade sig, tvifvelsutan behöfde i

nation mån förökas.

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det enda belopp, som möjligen kunde tyckas vid högt tilltaget, var

det för underhåll af byggnader, vägar m. in., 7,500 kronor. På grund af

livad departementschefen anfört rörande vissa andra i förslaget upptagna

belopp, och enår han i likhet med landtbruksakademien fann det fullt

berättigad! att, då eu del af Experimentalfältet upplätes till centralanstalten,

den för denna egendom utgående afgälden till motsvarande del

bestredes af anstaltens medel, hade han emellertid icke funnit anledning

föreslå någon förändring i ofvan angifna slutsumma, 59.200 kronor.

För den föreslagna försöksverksamhetens bedrifvande skulle sålunda

komma att kräfvas ett årsanslag af sammanlagdt 106,000 kronor.

Landtbruksakademien hade vid sitt medgifvande till den föreslagna

centralanstaltens förläggande till Experimentalfältet fäst förbehåll i fråga

om vissa vid akademiens agrikulti i »‘kemiska och väx tf:ys i ologiska anstalter

och dess landtbruksafdelning anställda tjänstemän.

I detta afscende uttalade departementschefen, att professorn Söderbaum

och professorn Eriksson finge anses själfskrifna att, där de så önskade,

vid den nya centralanstalten öfvertaga, Söderbaum föreståndarbefattningen

för den agrikulturkemiska och Eriksson föreståndarbefattningen

för den våxtfysiologiska hufvudafdelningen; ocli ansåg sig departementschefen

böra föreslå utverkande af rätt för dem att för erhållande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, de före öfverflyttningen å den nya staten

varit anställda i akademiens tjänst, den förre såsom akademiens agrikulturkemist

och den senare såsom akademiens växtfvsiolog.

Hvad anginge inspektören Rhodin, ansåg departementschefen det utan

tvifvel vara af synnerligen stort intresse för centralanstalten att kunna

förvärfva honom antingen såsom föreståndare för eller öfverassistent vid

den af departementschefen föreslagna agronomiska hufvudafdelningen, enär

han på grund åt ingående erfarenhet på ifrågavarande område och framstående

duglighet särdeles väl lämpade sig för hvilkendera af dessa befattningar,

som kunde ifrågakomma.

Enär Rhodin för det dåvarande åtnjöte eu aflöning af 3,800 kronor,

däri inberäknade två intjänade alderstillägg, skulle för honom öfverflyttning

till vare sig föreståndar- eller öfverassistentbefattning komma att

medföra förbättring i dåvarande lönevillkor, och någon svårighet att, därest

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Rhodin själf ville öfvergå till den nya anstalten, i fråga, om honom uppfylla

akademiens berörda, villkor förefunnes alltså icke heller.

Därest emellertid Rhodin skulle komma att stanna vid öfverassistentbefattning,

skulle hans aflöning i första lönegraden endast med 200 kronor

öfverstiga hans dåvarande inkomster af tjänsten, och billigheten syntes

därför fordra, att äfven honom bereddes rätt att i sådant fall för åtnjutande

åt ålderstillägg räkna sig till godo sin tjänstetid såsom inspektor.

I sammanhang med ofvannämnda tre tjänstemäns öfVerflyttning på

den nya staten skulle de af dem innehafda tjänstebefattningarna komma

att indragas.

Hvad slutligen assistenten Eggertz anginge, hade han, på grund af

sjukdom, af landtbruksakademien beviljats tjänstledighet. Då anledning

icke funnes antaga, att Eggertz kunde komma att återinträda i tjänstgöring,

syntes hans öfVerflyttning till befattning vid centralanstalten icke

kunna ifrågakomma. Vid sådant förhållande, och enär hans dåvarande befattning

måste anses likställd med ordinarie statstjänst, skulle nämnda befattning

icke kunna indragas förrän vid hans afgång från densamma.

Frågan om såväl denna som öfriga tre omförmälda befattningars

indragning ansåg departementschefen emellertid böra underställas Riksdagens

pröfning i sammanhang med förslaget om centralanstaltens inrättande,

och syntes detta lämpligast ske i den form, att Kung]. Maj:t föreslog

Riksdagen, att bland villkoren för dess medgifvande till upprättande af

samma anstalt upptoges, att befattningarna sii som agrikulturkemist, växtfysiolog

och inspektor vid landtbr uksak a dem ie ns experi mentalfält vid tidpunkten

för anstaltens upprättande samt assistentbefattningen vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska anstalt efter dåvarande innehalVarens

af denna befattning af gång skulle indragas.

O o o o

Såsom ofvan anförts, skulle enligt departementschefens förslag för

försöksverksamhetens bedrifvande komma att erfordras ett årsanslag af sammanlagdt

106,000 kronor. Enär emellertid efter beviljandet, af detta belopp

en del anslagsposter skulle kunna, indragas eller upphöra att utgå,

skulle den ökade ärliga kostnad, som genom ordnandet af försöksverksamheten

på jordbruksområdet på föreslaget sätt korame att tillskyndas statsverket,

inskränka sig till 69,300 kronor.

4—i 21707. Lönereglering skommitténs bet. XXXV.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De byggnadsarbeten, som den nya centralanstaltens upprättande

föranledde, voro, enligt hvad departementschefen vidare framhöll, så omfattande,

att de icke syntes kunna i så god tid medhinnas, att verksamheten

vid anstalten kunde börja tidigare än med ingången af år 1907.

På grund häraf och då detta uppskof finge anses fördelaktigt äfven

från den synpunkten, att tillfälle därigenom bereddes personer, som möjligen

ämnade söka de med anledning af försöksverksamhetens utvidgning

nyupprättade platserna, att ytterligare meritera sig för deras erhållande,

höll departementschefen före, att, därest Kungi. Maj:t gillade hans uppfattning

om upprättande å Experimentalfältet af eu centralanstalt för försöksväsendet

på jordbruksområdet, af 1905 års Riksdag borde äskas endast

det till byggnadsarbeten in. in. erforderliga belopp, 222,500 kronor.

Oaktadt sålunda de för årskostnadernas täckande erforderliga medlen

icke syntes behöfva finnas för Kung]. Maj:t tillgängliga under år 1906,

ansåg departementschefen likväl nödvändigt, att Kungl. Maj:t redan då

inhämtade Riksdagens medgifvande till den tillämnade centralanstaltens

upprättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af departementschefen

angifven organisationsplan och i sammanhang därmed underställde Riksdagens

pröfning ett fullständigt förslag till stat för anstalten.

Departementschefen framlade följande förslag till stat.

Aflöning:

Lön.

Tjänsi-

görings-

penningar.

Summa, i

| 1

1 föreståndare.......

4 föreståndare.......

1 öfverassistent......

3,000

12,000

2,500

2,000

8,000

1,500

5.000

20,000

4.000

Efter fem år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter 10 åri

med ytterligare 500 kronor.

2 öfverassistenter.....

O

T.

O

O

o

8,000

3 assistenter, arfvoden . . .

—

—

6,000

5 vaktmästare eller arbets- biträden, arfvoden ....

_

_

3.800 j

Aflöning summa kronor

—

--

46,800 j

Till centralanstaltens öfriga

utgifter ........

__

I

59,200

Summa kronor

—

—

106,000 | i

Anm. Föreståndare, öfverassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta jämväl

fri bostad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För åtnjutande af de sålunda angifna aflöningsförmånerna för förtståndare

och. öfverassistenter vid centralanstalten föreslog departementschefen

enahanda villkor och förbehåll, som vid löneregleringar och ordinarie

tjänstebefattningars inrättande då i allmänhet på senare tider plägat

stadgas.

Han hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att med ingången af år 1907 finge å landtbruksakademiens

experimentalfält i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

af honom angifna organisationsplan upprättas en centralanstalt lör försöksväsendet

på jordbruksområdet, under villkor att ej mindre befattningarna

såsom agrikulturkemist, växtfysiolog och inspektor vid landtbruksakademiens

experimentalfält med utgången af år 1906 samt assistentbefattningen vid

landtbruksakademiens agrikulturkemiska anstalt eller dåvarande innehafvarens

af denna befattning af gång indroges, än äfven i öfrigt de anslag,

hvilka af Riksdagen under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» blifvit. bc-viljade såväl till uppehållande af

den dittills bedrifna försöksverksamheten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska

och växtfysiologiska anstalter samt landtbruksafdelning och

till ersättning för de kostnader, som kunde tillskyndas akademien för afgifvando

till Kungl. Mai:! af anbefallda utredningar och utlåtanden, som

ock till uppehållande af statens entomologiska anstalts verksamhet, från och

med år 1907 upphörde att utgå, samt ait landtbruksakademien utföste

sig att, så länge akademien innehade Experiment;! It åltet och försöksverksamheten

vid ifrågavarande centralanstalt upprätthölles med statsmedel, för

verksamhetens bedrifvande upplåta den del af Experimentalfältet med därå

befintliga, för ändam.-det; erforderliga byggnader, hvilken för det dåvarande

disponerades af landtbruksakademiens kemiska och växtfysiologiska anstalter

samt landtbruksafdelning;

dels godkänna det af departementschefen uppgjorda förslaget till

stat för centralanstalten för försöksväsend; ‘t på jordbruksområdet äfven som

de villkor och förbehåll, som föreslagits för åtnjutande af de i samma stat

upptagna löneförmåner;

dels och medgifva, att landtbruksakademiens agrikulturkemist, professorn

Henrik Gustaf Söderbauni, och landtbruksakademiens växtfysiolog,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

1905 års

Riksdags

skrifvelss.

professorn Jakob Eriksson, vid öfvergång till fö reståndarbefattningar vid

centralanstalten, samt inspektören vid landtbruksakadetniens experimentalfält

Sigurd Rhodin, därest han koinme att öfvergå till öfverassistentbefattning

vid nämnda anstalt, finge i afseende å rätt till ålderstillägg i de

nya befattningarna tillgodoräkna sig en hvar den tid, han varit i sin dåvarande

befattning hos landtbruksakademien anställd.

1 statsverkspropositionen vid 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t

förslag i ämnet i enlighet med departementschefens hemställan.

Uti skrivelse den 4 april 1905, n:r 52, yttrade Riksdagen, att den

ansett sig böra bifalla förslaget om upprättande af en centralanstalt för

försöksväsendet på jordbruksområdet i hufvudsaklig öfvérensstämmelse med

den af departementschefen angifna organisationsplan.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för anstalten och

de föreslagna villkoren för åtnjutande af de i denna stat upptagna aflöningsförmåner

hade icke gifvit anledning till annan erinran än att Riksdagen,

i öfverensstämmelse med hvad den beslutat beträffande Kungl. Maj:ts

framställning om ny stat för instituten vid Ultuna och Alnarp, ansett

dels att föreståndare och öfverassistent, som åtnjöte förmånen af fri bostad,

borde vidkännas afdrag å aflöningen såsom ersättning till staten för

bostaden, och dels att •— förutom ett tillägg af mera formell natur i aflöningsvillkoren

— bland nämnda villkor borde intagas föreskrift om att

föreståndare och öfverassistent skulle, intill dess ny allmän författning

angående civila tjånstinnehafvares rätt till pension träd! i kraft, bidraga

till sin egen pensionering efter enahanda grunder som af Riksdagen fastslagits

beträffande lärare vid allmänna läroverken.

Riksdagen, som sålunda i hufvudsak anslutit sig till Kungl. Maj:ts

förslag till stat för centralanstalten och de föreslagna afiöningsvillkoren,,

ansåg emellertid, att Kungl. Majrts framställning om statens och villkorens

antagande med omförmälda ändringar icke då borde bifallas; utan föreställde

sig Riksdagen, att det definitiva fastslåendet af den för tillämpning

först under år 1907 afsedda staten och bestämmandet af aflöningsvillkoren

därvid borde öfverlämnas till 1906 års Riksdag, som hade att besluta angående

statsutgifterna under år 1907.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Att ifrågavarande aflöningsstat icke vid 1905 års riksdag definitivt

fastställdes, syntes Riksdagen icke utgöra hinder för bifall till det af

Kungl. Maj:t äskade medgifvandet för professorerna Söderhamn och Eriksson

samt inspektören Rhodin att vid öfvergång till befattning vid centralanstalten

i afseende å rätt till ålderstillägg i den nya befattningen räkna

sig till godo anställningstid i dåvarande befattning; och hade Riksdagen

därför lämnat ett sådant medgifvande, som syntes underlätta öfvergången till

den nya organisationen.

Kungl. Maj:ts förslag till stat för centralanstalten äfvensom till villkor

och förbehåll för åtnjutande af de i samma stat upptagna löneförmåner

blef alltså för det dåvarande icke af Riksdagen bifallet, hvaremot

Riksdagen i öfrigt beslutade i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Till bestridande af kostnader för de för centralanstalten erforderliga

byggnader och anläggningar vid landtbruksakademiens experimentalfält

anvisade Riksdagen på extra stat för år 1906 ett anslag af 222.500 kronor

(jfr skrivelse den 19 maj 1905 n:r 146. punkten 16).

Då chefen för jordbruksdepartementet vid föredragning den 13 januari

1906 underställde Kungl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet för

år 1907 af utgifterna under riksstadens nionde hufvudtitel, yttrade departementschefen

beträffande centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

bland annat, följande.

Frågan om anstaltens upprättande var ännu sväfvande, och detta

berodde hufvudsakligen därpå, att den frågan då ännu ej vunnit sin lösning,

huruvida det af 1905 års Riksdag, i enlighet med Kungl. Maj ds

förslag, för anstaltens inrättande fastslagna villkor om indragning af vissa

befattningar vid landtbruksakademiens experimentalfält kunde uppfyllas.

Ehuru någon officiell förfrågan icke blifvit till vederbörande befattningsinnehafvare

framställd, huruvida de vore villiga att mot anställning vid

anstalten frånträda sina dåvarande befattningar, hade departementschefen

grundad anledning antaga att vid sådan förfrågan afböjande svar skulle

lämnas, därest frågan framställdes under förutsättning, att Riksdagens

gjorda erinringar vid aflöningsstaten skulle medföra minskning i de af Kungl.

Maj:t föreslagna aflöningarna.

Proposition

vid 1908 års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Det af Kungi. Maj:t vid 1905 ars riksdag framlagda förslaget till

stat för anstalten och de föreslagna villkoren för åtnjutande af de i denna

stat upptagna aflöningsförmåner hade icke gifvit anledning till annan erinran

från Riksdagens sida än att Riksdagen, i öfverensstämmelsc med

hvad den beslutat beträffande Kungl. Maj:ts framställning om ny stat för

instituten vid Ultuna och Alnarp, ansett, dels att föreståndare och öfverassistent,

som åtnjöte förmånen af fri bostad, borde vidkännas afdrag å

aflöningen såsom ersättning till staten för bostaden, och dels att, förutom

ett tillägg om »pröfning i stadgad ordning» vid fråga om förening af

annan tjänst med föreståndar- eller öfverassistentbefattning, bland förenänrnda

villkor borde intagas föreskrift om att föreståndare och öfverassistent

skulle, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, bidraga till sin egen pensionering

efter enahanda grunder, som af Riksdagen fastslagits beträffandelärare

vid allmänna läroverken.

Riksdagens åberopade beslut beträffande stater för instituten vid

Alnarp och Ultuna innebure eu minskning i de af Kungl. Maj:t föreslagna

lönebeloppen för lärare, som åtnjöte fri bostad, med 500 kronor. De bidrag,

som Riksdagen ansett böra lämnas af föreståndare och öfverassistent

till egen pensionering, skulle, beräknade efter de grunder, som fastslagits

beträffande lärare vid allmänna läroverken, uppgå till följande belopp,

nämligen:

för öfverassistent:

i första lönegraden...........90 kronor

» andra » 105 »

» tredje » 120 »

för föreståndare:

i första lönegraden..... 120 kronor

» andra » 140 »

» tredje » 160 *

De afdrag, som Riksdagen sålunda ställt i utsikt å föreståndares och

öfverassistenters aflöningar, skulle uppgå i högsta lönegraden för de förra

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

till 660 kronor och för de senare till 620 kronor. Med dessa belopp

skulle alltså deras löner understiga de af Kungl. Maj:t föreslagna.

Departementschefen erinrade vidare, att Kungl. Maj:ts proposition i

denna del var affattad i enlighet med det förslag, som afgifvits af tillkallade

sakkunniga. Dessa hade af anförda skäl hemställt, att aflöningen

för föreståndarna icke måtte sättas lägre än till 5,000 kronor, däraf 3,000

i lön och 2,000 i tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg efter 5

och 10 år, hvartdcra å 500 kronor, samt fri bostad eller — om sådan

ej kunde beredas — skälig hvresersättning, samt att aflöningen för öfverassistenterna

icke måtte sättas lägre än till 4,000 kronor, däraf 2,500 i

lön och 1,500 i tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg efter 5 och

10 år, hvartdera å 500 kronor, samt äfven där fri bostad eller motsvarande

hvresersättning.

Under erinran jämväl att såväl landtbruksstyrelsen i afgifvet utlåtande

öfver de sakkunnigas förslag som ock förutvarande departementschef

vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1905 framhållit

lämpligheten och behofvet af att aflöningarna till föreståndare och öfverassistenter

komme att utgå i enlighet med de sakkunnigas förslag, hvilket

ock af Kungl. Maj:t biträdts, förklarade sig vederbörande departementschef,

vid föredragningen den 13 januari 1906, till fullo dela de sålunda

uttalade meningarna.

Då Riksdagen emellertid beträffande ifrågavarande tjänstemän anfört,

att Riksdagen ansåge, att jämväl här skulle tillämpas den redan förut

tillämpade grundsatsen om skyldighet för tjänstinnehafvare, som åtnjöte

fri bostad, att vidkännas afdrag å den kontanta lönen, ansåg departementschefen

en mot sådant afdrag svarande förhöjning oundgängligen

nödvändig i de aflöningsförmåner, som funnos upptagna i det af Kungl.

Maj:t framlagda förslaget till stat för anstalten. Bestämdes således

afdraget för bostadsförmånen till 500 kronor, borde aflöningen höjas

med detta belopp, som, för att icke inverka på pensionsförhållandena, borde

tilläggas tjänstgöringspenningarna.

Hvad anginge den minskning i aflöningarna, som skulle uppstå

genom skyldighet för ifrågavarande befattningsinnehafvare att bidraga

till sin egen pensionering, syntes denna minskning enbär icke vara af

opaginerad Kontrollera mot PDF

den bet} dennet att påkalla någon ändring i de föreslasma aflöninjjsbeloppen.

Den af departementschefen ifrågasatta höjningen i den uti staten

tur föreståndare och öfverassistenter uppförda kontanta aflöningen skulle

medföra eu höjning i statens slutsumma af 4,000 kronor.

Af departementschefen framlades följande förslag till stat.

Tjänst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

AJlöninp:

i föreståndare.......

3.000

2,500

5 500

.... .„ .

Efter fem år kan lö-

4 föreståndare.......

O

O

10,000

22,000

nen .höjas med 500 kro-

1 öfverassistent ......

2,500

2,000

4 500

/not och efter 10 år med

vtterligare 500 kronor.

2 öfverassistenter........

5,000

4,000

9,000

1 •

i! assistenter, arfvoden .....

—

—

6,000

5 vaktmästare eller arbetsbiträden, arf-

voden ..........

—

—

O

O

CO

Aflöning summa kronor

—

—

50,800

Till centralanstaltens öfriga utgifter . .

—

—

59,200

Summa kronor

—

—

110,000

;

Anm. Föreståndare, öfverassistent, assistent samt vaktmästare eller-arbetsbiträde åtnjuta fri

bostad; och skola, så länge föreståndare och öfverassistent åtnjuta denna förmån, afdragas å lönen 500

kronor årligen.

för åtnjutande af de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna för

föreståndare och öfverassistenter vid centralanstalten föreslog departementschefen

följande villkor och förbehåll, nämligen:

att föreståndare och öfverassistent skulle vara underkastade den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid

eu möjligen inträdande förändrad organisation af centralanstalten eller

eljest kunde varda stadgad;

att med föreståndar- eller öfverassistentbefattning icke linge förenas

annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befunnes

icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid centralanstalten

;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

ii föreståndare eller öfvorassistent finge uppbära, tjänstgöringspenningar

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort; men skulle för den

tid, tjänstinnehafvaren åtnjutit tjånstleciighet, dessa, aflöningsförmåner utgå

till den, som förrättat tjänsten;

att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjänst, ägde uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfinge ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring

i behörig ordning afstängts eller eljest vore lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kunde förpliktas att under ledigheten, utöfver sina

tjänstgörings pennin gar, afstå se mycket af lönen, som för tjänstens fölrattande

erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

att, där höjning af lönen efter viss tids fortsatt irmehafvande af

tjänst i samma grad vore medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämdes att inträda efter fem är, under villkor att innehafvnren mer än

fyra år af denna tid själf med godt vitsord bestridt sin egen eller på

grand af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat, offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år på. samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar anginge,

att den högre aflöningcn ej finge tillträdas förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, under hvilket don stadgade tjänståldern blifvit

uppnådd;

att föreståndare eller öfvorassistent skulle, då han uppnått 65 lefnadsår

och minst 85 tjänstår, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten, Kungl. Maj:t

elier don myndighet, som ägde utfärda afskedet, dock obetaget att låta ''

med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i tjänsten på tillfredsställande sätt gagna, det allmänna och

kunde finnas villig kvarstå i densamma;

att föreståndare eller öfverassistent skulle vara underkastad de förändrade

bestämmelser i fråga om pension, som kunde varda stadgade; samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinneh

af va res rätt till pension trädt i kraft, å de i staten för anstalten för en

hvar af föreståndare och öfverassistenter bestämda löneförmånerna skulle

afgå och åt statsverket besparas följande belopp, nämligen:

ö—f w 1707. Lönereglering skommitténs bet. XXXV.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

1906års Riksdags

skrifvetse.

för öfverassistent:

i första lönegraden

» andra >

» tredje

för föreståndare:

i första lönegraden

> andra

? tredje >

00 kronor

105 »

120

120 kronor

140

160

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t, måtte föreslå Riksdagen

att

dels godkänna det af departementschefen uppgjorda förslaget till

stat för centralanstalten för försöksväsendefc på jordbruksområdet äfvensom

de villkor och förbehåll, som af honom föreslagits för åtnjutande af de i

samma stat upptagna löneförmåner,

dels ock medgifva, att, under villkor att den del af det under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af jordbruk och 1 an d t malm an är ingar»

uppförda anslag, som utan särskild!, angifvandc. af ändamålet blifvit af Riksdagen

ställ dt till Kungl. Maj:ts förfogande, minskades med 10,000 kronor, finge

under samma anslagstitel uppföras ett anslag till nämnda centralanstalt å

106,000 kronor.

I afseende å sistnämnda belopp må uppmärksammas, att den föreslagna

staten visserligen slutade på 110,000 kronor, men att därifrån ansetts

böra afdragas de belopp, tillhopa 4,000 kronor, som skulle afgå från

föreståndarnas och öfverassistenternas löner till ersättande af förmånen af

fri bostad.

I statsverkspropositionen vid 1906 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t

framställning i ämnet i enlighet med departementschefens hemställan.

Riksdagen, som i skrivelse den 9 mars 1906, n:r 30, anmälde sitt

beslut i frågan, yttrade, att Riksdagen icke haft annat att erinra emot

det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för ifrågavarande anstalt

än att enligt staten det skulle kunna inträffa, att öfverassistent, som intjänat

två ålderstillägg och sålunda erhållit en lön å 3,500 kronor, vid

befordran till föreståndarbefattning skulle inträda i sämre lönevillkor, i det

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

att af den sammanlagda aflöningen 5,500 kronor endast 3,000 kronor

komme att utgöra lön.

Till förekommande (lärai'' borde möjligen vid lönestaten fogas eu

anmärkning af innehåll, att, därest öfverassistent, som befordrades till föreståndare,

genom intjänande af två ålderstillägg redan åtnjöte högre lön än

begynnelselönen för föreståndare, honom skulle omedelbart tillföras det

första ålderstillägget såsom föreståndare, så att hans lön i sistnämnda befattning,

tjänstgöringspenningarna oberäknade, blefve lika hög, som den

lön, han senast åtnjutit såsom öfverassistent. Då emellertid något förslag

därom icke förclågc, hade Riksdagen ansett sig endast böra fästa uppmärksamheten

å förhållandet.

Hvad beträffade de föreslagna aflöningsvillkoren, hade Riksdagen

ansett, att bland dessa villkor borde upptagas föreskrift om att föreståndare

eller öfverassistent, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigade honom till pension, icke finge tillträda samma förhöjning.

I afseende å bestämmelsen i fråga om rätt att med föreståndareller

öfverassistentbefattning förena annan tjänst, hade Riksdagen, i likhet

med hvad vid senaste årens löneregleringar iakttagits, velat uttala den

mening, att denna bestämmelse borde anses innebära, att nämnda befattningshafvare

icke ägde mottaga stadigvarande eller regelbundet återkommande

aflönadt uppdrag, som lämnades af bolag, med mindre uppdraget

vid pröfning i vederbörlig ordning befunnes icke vara för tjänstgöringen

hinderligt.

Riksdagen biföll Kungi. Maj:ts framställning, dock beträffande aflöningsvillkoren

med ofvan antydda tillägg, att föreståndare eller öfverassistent,

som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af aflöningsförhöjning,

redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigade honom

till pension, icke finge tillträda samma förhöjning.

Den 14 maj 1906 utfärdades kungl. kungörelse angående villkoren Atouugmii.

för åtnjutande af vissa i staten för centralanstalten för försöksväsendet på*or °j}%rstad~

jordbruksområdet upptagna löneförmåner (biftang till svensk författningssamling

n:r 27).

opaginerad Kontrollera mot PDF

t909 års riksdag
-

38

Stadgar för centralanstalten fastställdes därefter af Kungl. Maj:t

den 28 september 1906.

Anstalten trädde i verksamhet med ingången af år 1907.

Uti de för anstalten utfärdade lurfattningar förekom icke något stadgande

om semester.

O •

Sedan ansökningar om ledighet för två af föreståndarna vid anstalten

utan afstående af tjänstgöringspenningar blifvit af Kungl. Maj:t afslagna,

gjorde samtliga föreståndare och öfverassistenter framställning hos

anstaltens styrelse därom, att styrelsen måtte söka utverka, att semester

finge, när sådant utan hinder för göromålen kunde ske, åtnjutas af föreståndare

och öfverassistenter under en och eu half månad årligen samt af

ordinarie assistenter vid anstalten under en månad årligen.

I underdånig skrivelse den 6 november 1908 anhöll styrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva vid anstalten fast anställda

tjänstemän rätt till semesterledighet utan af drag å lön eller tjänstgöringspenningar,

nämligen föreståndare och öfverassistenter sex veckor

och ordinarie assistenter fyra veckor under tid, då styrelsen för centralanstalten

funne ledigheten kunna medgifvas utan hinder af tjänståligganden.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1909 af detta

ärende yttrade vederbörande departementschef, bland annat, följande.

Då assistenterna vid centralanstalten icke vore ordinarie tjänstemän,

syntes i fråga om dem böra förfaras såsom med andra extra tjänstemän,

beträffande hvilka i allmänhet någon semesterrätt icke medgifvits af Riksdagen.

I fråga om föreståndare och öfverassistenter ställde sig saken däremot

annorlunda. De vore ordinarie tjänstemän, och vidkommande deras

rätt till semester gällde bestämmelserna i de af Riksdagen för åtnjutande

af deras aflöniugar stadgade villkor.

Anledningen till, att någon bestämmelse om rätt till semester för

o 3 o

dessa tjänstemän icke kommit att intagas i då gällande aflöningsvillkor,

vore antagligen den, att deras ställning i allmänhet ansetts böra närmast

jämföras med exempelvis lärarnas vid landtbruksinstituten och vissa

andra undervisningsanstalter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det vore dock ovedersägligen eu betydelsefull skillnad mellan lärarnas

tjänstgöring, som på grund af undervisningens anordning i vissa terminer

lämnade åtminstone någon de! af året ledig till deras mera fria

förfogande, och tjänstemännens vid centralanstalten verksamhet, som vore

afsedd att oafbrutet fortgå under hela året. I detta afseende syntes ifrågavarande

tjänstemän närmast, böra jämföras med intendenterna vid (naturhistoriska)

riksmuseum, hvilka vid lönereglering fn* 1906 tillerkändes rätt

till semester med bibehållande åt tjänstgöringspenningama.

Departementschefen ansåg den ändring böra. vidtagas i gällande aflöning,

svillkor, att rätt till semester medgåfves föreståndare och öfverassistenter

vid den ifrågavarande centralanstalten. Föreståndarna, syntes honom

böra tillerkännas semester under eu och eu hali månad, under det att

öfverassistenternas semester enligt departementschefens mening icke kunde

bestämmas till längre tid än eu månad eller samma tid, som plägat raedgifvas

för första gradens tjänstemän vid centrala ämbetsverk, hvilka öfvcrassistenterna

i aflöningshänseende stode närmast.

Till afiöning åt vikarier under semester måste beredas medel, i hvilket

hänseende departementschefen fann erforderligt, att i staten för centralanstalten

infördes en anslagspost å, i jämn a dt tal 2,100 kronor »till vikariatsersättning»,

hvarigenom statens slutsumma skulle höjas till 112,100

kronor.

I följd dä,raf komme det till centralanstalten under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af jordbruk och 1 andtmannanäringar» uppförda

anslag — hvilket, med anledning af att föreståndare och öfverassistenter

hade skyldighet, att vidkännas afdrag å sina löner på grund af fri bostad,

uppginge till ett med 4,000 kronor staten understigande belopp eller till

106,000 kronor — art behöfva ökas till 108,100 kronor. Åt anfördt skäl

ansågs emellertid anslagstitelns slutsumma därför icke behöfva höjas.

I statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

i enlighet med departementschefens hemställan, att Riksdagen måtte

dels medgifva, att från och med år 1910 i gällande stat för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet finge bland posterna för

afiöning; införas »vikariatsersättning, 2,100 kronor», hvarigenom statens slutsumma

skulle ökas till 112,100 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels besluta,

ej mindre att tredje stycket /tf de af Riksdagen godkända villkor

och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma centralanstalt för

föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner finge från

och med ingången af år 1910 erhålla följande ändrade lydelse:

»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester;

skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från tjänstgöring

befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten förrättar»;

än älven att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll

skulle införas ett nytt stycke af följande lydelse:

»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, de förra

en hvar under en och en half månad och de senare en hvar under en

månad»;

dels ock höja det under an slagstiteln »befrämjande i allmänhet af

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för försöksväscndet på jordbruksområdet, då 106,000 kronor, med 2,100

kronor till 108,100 kronor.

I skrivelse den 22 maj 190!), n:r 9, anförde Riksdagen, i anledning

af Kungl. Maj:ts nyssberörda förslag, att, då föreståndare och öfverassistenter

vid centralanstalten vore af sina tjänster oafbrutet upptagna hela

tjänstetiden, de syntes böra i likhet med öfriga, ordinarie tjänstemän inom

den centrala statsförvaltningen erhålla viss kostnadsfri ledighet.

Da vidare den för dem föreslagna semesterns längd voro densamma,

som i allmänhet gällde för med dem jämnställda befattningshafvare, hade

Riksdagen ansett sig böra godkänna den för beredande af eu sådan semester

föreslagna förändringen i villkoren och förbehållen för åtnjutande

af de i staten för ifrågavarande anstalt för föreståndare och öfverassistenter

upptagna aflöningsförmåner. Den föreslagna nya aflöningspostcn till

vikariatsersättning i centralanstaltens stal vore en gifven följd af rnedgifvande

af rätt till semester i ofvannämnda utsträckning för ifrågavarande

tjänstemän.

Riksdagen hade sålunda beslutat i enlighet med Kungl. Maj ds förslag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Den 25 juni 1909 utfärdade Kungl. Maj:t med anledning häraf kungörelse

om ändrad lydelse af förenämnda kungörelse den 14 maj 1906

angående villkoren för åtnjutande af vissa, i staten för centralan stalten

upptagna löneförmåner (bihang till svensk författningssamling n:r 46 År 1909).

Enligt de af Kungl. Mai:t den 28 september 1906 utfärdade stad-1911 års riksgarna

för centralanstalten skulle denna, omfatta följande hufvudafdelningar

med nedan a-ngifna tjänstemän:

1) eu afdelning för jordbruk: en föreståndare* och en öfverassistent,

2) eu afdelning för landtbrukskerni: en föreståndare och en assistent,

3) eu afdelning för husdjursskötsel och mejerihandtering samt med

uppgift att tillika företaga bakteriologiska undersökningar: eu föreståndare

och två öfverassistenter,

4) eu afdelning för landtbruksbotanik: eu föreståndare och eu assistent,

samt

5) en afdelning för entomologi: en föreståndare och en assistent.

1 underdånig skrivelse den 26 september 1910 gjorde styrelsen för

centralanstalten framställning om vissa förändringar i de för anstalten

gällande bestämmelser.

Styrelsen framhöll därvid, hurusom den organisation, som centralanstalten

erhöll genom de den 28 september 1906 utfärdade stadgarna,

samt den för anstalten gällande staten vore i hufvudsak grundade på det

år 1901 af särskild! tillkallade sakkunniga utarbetade förslaget till ordnande

af jordbruksförsöksväsendet i riket.

Då det gällde upprättande af en delvis ny forskningsanstalt, kunde

uppenbarligen förslaget till densamma i vissa delar icke hvila på någon

redan vunnen erfarenhet. Styrelsen ansåg det äfven ligga nära till hands

att antaga, att de sakkunniga, för att underlätta det utarbetade förslagets

antagande af den anslagsbeviljande Riksdagen, skulle söka att så mycket

som möjligt begränsa utgiftstaterna i kostnadsförslaget.

Under sådana förhållanden kunde man vänta, att, sedan anstalten

någon tid varit i verksamhet, det skulle visa sig, att förändringar i vissa

afseenden vore behöffiga. Så hade ock blifvit, fallet.

o

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Der hade • sålunda befunnits svårt att med det till anstalten anvisade

årsanslaget bestrida för anstaltens verksamhet nödiga utgifter. Då styrelsen

emellertid ansett, att någon längre tids erfarenhet vore önskvärd för

att kunna med större visshet angifva storleken af den ökning i statsanslaget

till de löpande utgifterna, som kunde behöfvas för att fullt tillgodose

anstaltens behof, hade styrelsen icke velat för det dåvarande göra

någon framställning i detta afseende.

Däremot ansåg styrelsen sig böra fästa Kung!. Majrts uppmärksamhet

på framställningar, som till styrelsen ingifvits af tjänstemän vid anstalten

samt af dennas nämnd, dels om utbrytande af det bakteriologiska

laboratoriet från afdelningen för husdjursskötsel och bildande af en särskild

af delning för den bakteriologiska undersökningen dels om upprättande

af flera fasta assistentbefattningar dels ock om förbättrande af de

ordinarie assistenternas löneförmåner samt om beredande åt dem af semester

utan afstaende af lön.

Hvad först beträffade den bakteriologiska underafdelningens ställning,

erinrade styrelsen därom, att redan de Sakkunniga vid motiveringen af

sitt förslag till organisation af anstalten erkände önskvärdheten af att äfven

denna afdelning upptoges såsom särskild hufvudafdelning. Dess föreslagna

ställning såsom underafdelning under afdelningen för husdjursskötsel

motiverades emellertid därmed, att de bakteriologiska undersökningarna

syntes böra stå i närmaste samband med andra försök. Närmast hade man

väl därvid tänkt sig, att bakteriologen skulle sysselsättas med undersökning;!,

r, som blefve behöfliga vid försök på mejeriområdet.

Då emellertid dessa undersökningar måste utföras i omedelbar anslutning

till och parallellt med försöken i mejeriet, och då ett försöksmejeri

icke med centralanstaltens för det dåvarande disponibla medel kunde

upprättas och hållas i gång på Experimentalfältet, hade de bakteriologiska

arbetena dittills kommit att utgöras af själfständiga forskningar.

Därtill kotmne, att, sedan förslaget till centralanstaltens organisation

uppgjordes, det bakteriologiska forskningsområdet vidgats och särskilt

j ord häkte riol ogien blifvit ett mycket viktigt medel att utreda frågor rörande

jordens fruktbarhet och gödsling. Vid centralanstaltens bakteri
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

ologiska laboratorium hade ock dit hörande ämnen i lika hög grad som

de mejeribakteriologiska tagit tid och arbetskrafter i anspråk.

Då. således, äfven om framdeles skulle kunna ordnas så, att bakteriologiska

undersökningar mer än dittills komme att vid laboratoriet utföras

till hjälp åt mejeriundersökningar, centralanstaltens bakteriologiska afdelniTur

likväl fortfarande komme att få eu sjiilfständig verksamhet och denna

allt mera syntes korama att växa i vikt och omfattning, ansåg styrelsen

intet skäl finnas att bibehålla denna afdelning i eu till formen underordnad

ställning.

I detta sammanhang påpekade styrelsen älven, att den kemiska

afdelningen, som i långt högre grad hade att stå andra afdeiningar

till tjänst, dock ställts som eu af centralanstaltens hufvudafdelningar.

Det gällde dessutom helt visst om den bakteriologiska liksom om öfriga

afdeiningar, att det vore af vikt att åt dess ledare bereda sådan ställning

och sådana förmåner, att anstalten i täflan med andra institutioner kunde

draga till sig och kvarhålla väl kvalificerade krafter.

Det bakteriologiska laboratoriets frigörande från den då mera skenbara

än verkliga föreningen med husdjursafdelningen skulle icke medföra

annan kostnad än att en af de dåvarande öfverassistentafiöningarna böjdes

till en föreståndarafl öning.

Då förändringen af laboratoriets ställning icke innebure någon förändring

af dess arbete, behöfde icke någon ökning af vare sig dess arbetskrafter

eller den för dessa behöfliga aflöningen äga rum i större utsträckning.

än som på grund af det ökade arbetet komme att erfordras, äfven

om den dåvarande organisationen lämnades orubbad.

Ej heller behöfde förändringen medföra kostnader för arbets- eller

bostad slokal ers förändring eller förbättring. Laboratorielokalen vore nyinredd

och kunde lämna utrymme åt flera arbetande än föreståndaren

och de biträden, som där vore sysselsatta, och den bostad, som den dåvarande

öfverassistenten innehade, vore af samma storlek och inredning som

de nybyggda föreståndarbostäderna.

Hos styrelsen hade vidare framställningar gjorts af vederbörande

föreståndare om inrättande af en fast assistentbefattning vid hvardera af

6 —121707. Lönereglerings Kommitténs bet. XXXV.

opaginerad Kontrollera mot PDF

jordbruks- och husdjursafdelningarna samt af öfverassistenten vid det bakteriologiska,

laboratoriet om inrättandet af en dylik befattning vid detta

laboratorium. Centralanstaltens nämnd hade biträdt denna hemställan.

Vid jordbruksafdclningen hade det visat sig behöfligt att aret om

hafva biträde af eu i afdelningens försöksarbeten fullt hemmastadd person.

Denne hade dittills varit anställd som extra assistent, men dä hans

arbete fortginge oafbrutet hela året, syntes det riktigaste vara, att han

bl cd ve fast an stalld, detta i all synnerhet som därigenom vunnes större

utsikt att få behålla samma person under längre tid och undgå täta ombyten

med därmed följande nödvändighet att antaga vid anstaltens arbeten

ovana personer.

Vid husdj ur saf del ningen hade föreståndaren dittills icke haft att

tillgå annan hjälp än extra assistenter utan grundläggande vetenskapliga

studier. Af dessa hacle eu hufvudsakligen tjänstgjort såsom räknebiträde

och de öfriga öfvervakat utförandel af de utfodringsförsök, som afdelningen

anställt på skilda gårdar. 1 den män arbetet ökats, hade äfven å

denna afdelning behofvet af eu vetenskapligt utbildad fast assistent gjort

sig gällande, hvilken kunde biträda föreståndaren vid försökens planläggning,

ledning och inspektion likasom äfven vid den rådgifning rörande

nötkreatursafvel och ladugårdskontroll, som i allt större utsträckning tagit

föreståndarens tid i anspråk.

Anställning åt en dylik fast assistent syntes desto mera behöflig,

som under den dåvarande anordningen vid anstalten icke funnes någon

person, som vore kompetent att uppehålla föreståndarens åliggande, då

denne använde sin rätt till semester eller eljest hade förfall. Skulle föreståndare]!

genom sjukdom under någon längre tid blifva urståndsatt att

sköta sin tjänst, vore således tara för handen, att afdelningens försöksverksamhet

måste fullständigt nedläggas.

Beträffande slutligen anställandet af en ordinarie assistent vid det

bakteriologiska laboratoriet, sä gällde i kanske ännu högre grad om

detta än om öfriga institutioner, att en ordinarie assistentbefattning vore

önskvärd för att motverka alltför täta ombyten af tillfälliga arbetsbiträden.

Tillgången på personer, skolade i bakteriologiska arbeten, vore nämligen

mycket liten, hvarför vid hvarje ombyte den nye assistenten i regel först

opaginerad Kontrollera mot PDF

måste inöfvas i förekommande arbeten, innan han kunde vara till någon

synnerlig nytta.

Oaktadt denna institution vore ung och först då föreslagits att

bilda en fristående afdelning, hade dock dess verksamhet vunnit stor utsträckning

och dessutom visat sig med röra sa viktiga praktiska resultat,

att det vore särdeles önskvärdt, att denna verksamhet sa mycket som möjligt

måtte främjas.

Beträffande den till de fasta assistenterna utgående aflöningen åt''

2.000 kronor jämte fri bostad för ogift person syntes densamma styrelsen

efter dåvarande förhållanden vara val lag för eu i Stockholm boende person

med föregående universitetsutbildning, med hvilken i regel följde

studieskulder att betala.

Stvrelsen hade visserligen ar 1908 utslagit en hos styrelsen gjord

framställning om utverkande af höjning i assistentlönerna, pa den grund

att staten för centralanstalten då så nyligen blifvit fastställd, att utsikt

ej ansågs föreligga, att kunna erhålla ändring i densamma utan att särskilda

nytillkomna skäl kunde anföras.

Sådana skäl funnes emellertid dåmera, i det att arfvodet till assistenterna

vid statens skogsförsöksanstalt sedan början af ar 1909 höjts till

3.000 kronor, hvarjämte assistenterna vid de statsunderstödda kemiska

stationerna, sedan statsanslaget till dessa stationer af 1909 års Riksdag

höjts, i regel hade en lön af minst 3,000 kronor. Under de senaste åren

hade äfven inrättats talrika jordbrukskonsulentbefattningar förenade med

kontant lön af 2,500 kronor eller mera. Därtill komme ytterligare, att

såväl assistenterna vid skogsförsöksanstalten som jordbrukskonsulenterna

uppbure betydande reseersättningar, hvaraf särskilt för de senare en af sevärd

ökning i inkomst kunde beräknas uppstå.

Dessa omnämnda tjänstebefattningar vore sålunda i afseendc på

aflöningsförmåner afgjordt fördelaktigare än assistentbefattningarna vid

centralanstalten, under det att kompetensfordringarna för assistentbefattningarna

vid skogsförsöksanstalten vore lika höga som för motsvarande

befattningar vid centralanstalten, men afgjordt lägre för jordbrukskonsulentbefattningarna,

som i de flesta fall vore besatta med personer, hvil
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

kas hela utbildning bestått i <-tt till två års praktisk elevtid och tvåårig

kurs vid landtbruksinstitut.

Ett sadant förhållande syntes styreisen innebära en uppenbar orättvisa.

hvaraf följden kunde väntas blifva allt större svårighet att få de

mera fordrande men lägre betalda tjänsterna vid centralanstalten besatta

med kompetenta personer. Dessa måste naturligtvis föredraga de bättre

aflönade tjänsterna, isynnerhet som vissa åt dessa, särskildt assistentbefattningarna

vid de* kemiska stationerna, gåfve större utsikt till befordran, i

det föreståndarbefattningarna vid dessa stationer företrädesvis rekryterades

ur stationsassistenternas krets.

Det hade också redan visat sig förenadt med svårighet att erhålla

sökande till assistentbefattningarna vid eent-ralanstalten, i det att till dylik

befattning vid den botaniska afdelningen vid två tillfällen kunnat erhållas

endast unga studerande utan någon afsevärd erfarenhet på det område, där

de skulle få sitt arbete vid eentralanstalten. Förhållandet hade varit detsamma

i af seende på extra assistenter vid det bakteriologiska och det

kemiska laboratoriet. ''Vid det senare hade det, för att få utförda undersökningar,

som voro oundgängliga för försök å andra afdelningar, till och

med varit nödvändigt att betala den extra assistenten högre arfvode än

den mycket förfarna fasta assistenten åtnjöte.

Styrelsen framhöll i samband därmed, att inrättandet af de begärda

nya assistentbefattningarna visserligen medförde minskning med de belopp,

som dittills åtgått till motsvarande extra assistenters aflöning. Den besparing,

som därigenom skulle uppkomma, vore emellertid behöflig, för

att anslaget till anstalten skulle räcka till nödiga löpande utgifter. Eu

minskning af detta anslag kunde sålunda icke ske, utan att svårighet uppstode

för anstalten att fylla sina. uppgifter.

Hvad slutligen beträffade af anstaltens fasta assistenter gjord framställning

därom, att dem måtte beredas rätt att utan afdrag af lön åtnjuta

någon tids arlig semester, ansåg styrelsen denna ansökan både billig och

behjärtansvärd. Den uppfattningen gjorde sig dårnera allt mera gällande,

att alla statens tjänstemän borde hafva rätt till någon tids ärlig ledighet

från sitt arbete utan mistning af sin aflöning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Särskild! för dem af ifrågavarande assistenter, h vilka af sitt arbete

vore bundna vid tjänsterummet, vore en sådan förman särdeles önskvärd.

Under da varande förhållanden vore assistenterna i detta afseende särdeles

illa ställda, i det att de måste afsta från hela sin lön för den tid de

kunde erhålla tjänstledighet vare sig för hvila. hälsans vårdande, vämpliktsöfningars

fullgörande eller studier.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition,

att den bakteriologiska underafdelningen vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet måtte förändras till en fristående

afdelning och den ena öfverassistentbefattningen vid anstaltens husdj ur safdelning

förändras till föreståndarbefattning vid den nya af delningen;

att en ny fast assistentbefattning matte inrättas vid hvardera af

centralanstaltens jordbruks- och husdjursafdelningar samt det bakteriologiska

laboratoriet;

att aflöningen för fast assistent vid centralanstalten matte höjas till

3,000 kronor; samt

att rätt till en månads årlig ledighet från tjänsten utan avstående

af någon del af aflöningen måtte, tillerkännas fast assistent vid anstalten.

Med underdånig skrifvelse den 9 november 1910 öfverlämnade centralanstaltens

styrelse vidare eu underdånig framställning från de tve vid

centralanstalten anställda fasta assistenterna att redan under år 1911 få

komma i åtnjutande af den för dem föreslagna löneförbättringen. På de

i styrelsens underdåniga skrifvelse den 26 september 1910 anförda skäl

förordade styrelsen bifall till den salunda gjorda framställningen.

Då vederbörande departementschef den 13 januari 1911 inför Kungl.

Maj:t föredrog ifrågavarande framställningar, yttrade han, irland annat,

följande.

Under de år. centralanstalten för jordbruksförsök varit i verksamhet,

hade den visat sig kunna på ett för landets jordbruk gagnande sätt

fylla de uppgifter, som vid dess upprättande blefvo densamma förelagda.

Dess försöksverksamhet, såväl den å Experimentalfältet utförda, som ock

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

den till olika gårdar i skilda delar af landet förlagda, hade på sätt man

från början önskat och afsett blifvit ledd i praktisk riktning, och resultaten

af de olika afdelningarnas arbete hade på ett för hvarje jordbrukare

lättfattligt och öfverskådligt sätt blifvit af vederbörande försöksledare framlagda

i de omfattande serierna »meddelanden» och »flygblad», ''hvilka under

de gångna åren blifvit offentliggjorda.

Styrelsen för centralanstalten hade i föreliggande framställning begärt,

att vissa förändringar i anstaltens stat måtte vidtagas, hvilka förändringar

syntes departementschefen vara af behofvet påkallade för försöksverksamhetens

fortsatta bedrifvande på önskvärd t sätt.

Beträffande den under anstaltens husdjursafdelning inordnade bakteriologiska

afdelningen hade man antagligen redan från början insett, att

utvecklingen af dess verksamhet ganska snart skulle påkalla afdelningens

förändring till sjålfständig hufvudafdelning. Redan då förelåg nämligen

från ett annat motsvarande verksamhetsområde vunnen erfarenhet om de

olägenheter, som vore förbundna med att sammankoppla under gemensam

ledning så olika grenar af försöksverksamheten som de ifrågavarande.

•Sålunda omförmäldes i den vid 1905 års riksdag framlagda propositionen

om eentralanstaltens upprättande, hurusom man, sedan den i början

af 1860-talet på landtbruksakademiens experimentalfält upprättade

agrikulturkerniska försöksanstalten utvidgats med eu afdel rån o- för växtfysiologiska

och växtpatologiska undersökningar, inom kort funnit det

förenadt med så stora svårigheter för anstaltens föreståndare, som måste

vara kemist, att utöfva någon ledning af arbetena å den sålunda tillkopplade

af delningen, att en särskild anstalt för dess verksamhet syntes

erforderlig. Endast under nämnda förutsättning kunde man påräkna att

tillgodogöra sig resultaten af de på den i utveckling stadda experimentella

växtfysiologicns verksamhetsområde utförda, för praktiken betydelsefulla

vetenskapliga forskningarna. På framställning af Kungl. Maj:t anvisade

1885 års Riksdag med anledning däraf åt landtbruksakademien erforderliga

medel för upprättande å Experimentalfältet af en själfständig växtfysiologisk

anstalt.

Ett motsvarande förhållande ägde rum i förevarande fall. Under

de tio år, som förflutit, sedan organisationsplanen för centralanstalten upp
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

gjordes, hade en ny gren af den moderna bakteriologien — jordbakteriologien

— tillkommit, hvilken vid sidan af mejeribakteriologien intoge en

med hvarje år allt mera betydelsefull och framskjuten plats samt i allt

hösrre grad påkallade afdelningens uppmärksamhet. Arbetena harte pa

grund däraf mer och mer blifvit inriktade på denna nya gren af bakteriologisk

försöksverksamhet, till hvilken nämnvärd hänsyn icke från början

kunde tagas och som icke ägde något gemensamt med hufvudafdelningens

eo-entliga verksamhet.

0 o . . •

Då den bakteriologiska afdelningen sålunda kommit att mtaga eu

alltmera själfständig ställning, då vidare samarbetet mellan denna afdelning

och särskild! jordbruksafdelningen samt den botaniska afdelningen

på grund af jordbakteriologiens utveckling blifvit lifligare än med den

hufvudafdelning, af hvilken den då utgjorde en del, då hufvudafdelningens

föreståndare sålunda ej kunde utöfva någon ledning af underafdclningens

själfständigt, bedrifna försöksverksamhet och då slutligen dess utbrytande

och förändring till eu själfständig hufvudafdelning skulle medföra eu ökad

kostnad af endast 1,000 kronor eller skillnaden mellan eu öfverassistentaflöning

och eu förestå,ndaraflöning, fann departementschefen sig böra tillstyrka,

hvad centralanstaltens styrelse i denna del hemställt. Den ökade

kostnaden syntes honom mer än väl uppvägas af de afsevärda fördelar,

som genom densamma skulle vinnas.

Äfven behofvet af att anställa en fast assistent å en hvar af de

afdelningar — jordbruksafdelningen, husdjursafdelningen och den bakteriologiska

afdelningen — hvilka då saknade dylika, syntes departementschefen

vara på nöjaktigt sätt ådagalagdt.

På jordbruksafdelningen funnes visserligen en öfverassistent anställd,

men då arbetet , på afdelningen måst sålunda fördelas mellan föreståndaren

och denne öfverassistent, att den förre öfvertagit försöksverksamheten

vid Experimentalfältet och de fasta försöksstationerna, medan den senare

ledde samtliga lokala fältförsök och anordnandet af uppvisningsfält, hade

hvar och en fått sig anfört rodt ett fullt själfständigt verksamhetsområde.

En fast anställd, i sitt fack väl skolad assistent hade visat sig vara

1 hög grad behöflig icke endast vid bearbetningen af det mycket om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fattande försoksmaterialet utan älven och i all synnerhet vid utläggning

af de talrika, rundt landet spridda försöken och vid de inspektioner åt*

dessa försök, som under sommarmånaderna måste äga rum. Dåvarande

föreståndaren och öfverassistcnten hade icke medhunnit att i erforderlig

utsträckning utföra det arbete, som i sistnämnda hänseenden kräfts af dem,

hvilket 1 fJer;t fal1 fövanledt anmärkningar från hushållningssällskaps och

försök svärdars sida. Skulle det då så Inliga, intresset för denna viktiga

gren af centralanstaltens försöksverksamhet kunna vidmakthållas, syntes

det sålunda nödvändigt, att afdelningens arbetskrafter på föreslaget sätt

förstärktes.

Förhållandena på husdjursafdclningcn vore i föreliggande afseeinU''

icke mindre vanskliga. Det belopp, som af anstaltens årsanslag kunnat

ansiås till anställande af extra assistenter, hade till och med visat sig för

knappt för att fylla behofvet af tillfälligt biträde vid do i landets skilda

uelar förlagda försöksgårdarna och till aflönande af den extra assistent,

som kräfdes för utförandet af det omfattande kontroll- och bokföring^

arbete, hvilket stode i sammanhang med beräknandet af de olika försöksseiiernas

resultat. Da ledaren af den viktiga gren af försöksverksamhet,

som blifvit ifrågavarande afdelning af centralanstalten anförtrodd, sålunda

statt- sa godt som ensam, hade de utfodringsförsök af mera vetenskaplig

karaktär, som för en närmare belysning af de praktiska försöksresultaten

vore af sa stort värde, dittills måst fullständigt skjutas åt sidan.

Vidare hacie åtskilliga önskvärda praktiska utfodringsförsök på grund

a‘ otillräckligheten i stadigvarande sakkunnig arbetskraft måst uppskjutas

jtil eu oviss framtid, och da det från olika håll framhållits, af hvilken

bety delse det för landets nötboskapsafvel och husdjurens utfodring skulle

vara, om det rikhaltiga material, som årligen vunnes vid landets många

kontrollföreningar, blefve samladt och vid centralanstaltens husdjursafdelning

underkastad! sakkunnig bearbetning, hade denna viktiga uppgift visserligen

blifvit upptagen i den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen, men

pa, grund af saknaden af fullt sakkunnigt fast biträde endast i mycket

ringa omfattning kunnat fullföljas.

^ tiviga om den fackliga utbildningen, yttrade departementschefen

\mare,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

biologiska afdelningen anställda biträdet, detta närmast på grund af

den å denna afdelning bedrifna verksamhetens specifika natur, fordringar,

hvilka ett tillfälligt biträde i regel icke kunde uppfylla. Behofvet af en

fullt kompetent fast anställd assistent hade särskildt visat sig allt mera

trängande, i samma män som omförmälda jordbakteriologiska försöksverksamhet

kommit att intaga en mera framskjuten plats. En väsentlig del

af densamma kunde nämligen icke under några förhållanden bedrifvas å

Experimentalfältets gamla kulturjord, utan måste förläggas till gårdar,

där tillgång funnes på nybruten åkerjord.

Då ledaren såväl i och för dessa försök som ock såsom ofta

hände — för utredande å olika platser af orsakerna exempelvis till tillfälligt

uppträdande smör- eller mjölkfel, hvilka kunde antagas vara af

bakteriologisk natur, under längre eller kortare tid nödgades vara frånvarande

från anstalten, hade saknaden af en i sitt fack väl skolad assistent

kunnat vålla kännbara afbrott i pågående undersökningar vid laboratoriet,

något som lätt kunde förrycka afdelningens hela verksamhet.

Genom anställande af dessa nya fasta assistenter kunde, såsom

styrelsen framhållit, någon sänkning icke äga rum i anstaltens År san slag >

vid hvars bestämmande hänsyn tagits därtill, att med detsamma skulle

bestridas äfven kostnaden för extra assistenter och tillfälliga biträden.

De fasta assistenterna komme icke att i någon nämnvärd utsträckning

inskränka det med utvecklingen af anstaltens verksamhet växande behofvet

af tillfällig hjälp.

Därtill komme ytterligare, att detta årsanslag, i hvilket någon höjning

icke ägt rum, från början ej beräknades högre än till de mest

nödvändiga utgifternas täckande, såsom framginge af dåvarande departementschefens

anförande vid ärendets föredragning, därvid han särskildt

framhöll, att det af honom föreslagna årsanslaget visserligen syntes

honom tillräckligt för försöksverksamhetens igångsättande, men att det,

allt efter som verksamheten vid anstalten utvecklade sig, tvifvelsutan behöfde

höjas.

Mot den af styrelsen föreslagna förhöjningen från 2,000 till 3,000

kronor i arfvodet till de fast anställda assistenterna hade departements
-

7—121707. Löneregleringslcommitténs bet. XXXV.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

chefen, vid ifrågavarande ärendes föredragning den 13 januari 1911, icke

något att erinra.

Han framhöll i detta hänseende, att såväl fordringarna på deras

kompetens som deras tjänsteåligganden i det närmaste sammanfölle med

hvad som gällde motsvarande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten, hvilkas

arvode, på framställning af Kung]. Maj:t, vid 1908 års riksdag höjdes till

det dåmera för assistenterna vid centralanstalten ifrågasatta belopp.

Dessa, senare skulle liksom de förra äga förutsättningar såväl att

pa. eget ansvar utföra undersökningar, hvilka af vederbörande förman

blefve dem anförtrodda, som ock att vid behol — under föreståndarens

bortovaro på grund af tjänsteresor, semester, sjukdom o. d. — kunna tillfälligt

ersätta honom och pa. eget. ansvar förestå afdelningens arbeten.''

På grund såväl däraf som af den oafbrutna, ökningen i de olika afdelmngarnas

arbetsbörda, toge deras tjänstgöring vid anstalten deras tid till

sä stor del i anspråk, att tillfälle för dem att förskaffa sig någon afsevård

biförtjänst, vore så godt som fullständigt uteslutet.

Departementschefen meddelade vidare, att enligt inhämtade upplysningar

angående a,doningarna till assistenterna vid de åtta med statsmedel

understödda kemiska stationerna, dessa aflöningar uppgintre, efter den vid

1909 års riksdag beslutade höjningen af statsanslaget till dessa stationer,

tdl i medeltal 3,700 kronor, däraf högst 4,500 kronor och lägst 2,400

kronor, hvilken sistnämnda, afiöning utginge till en assistent, som innehaft

platsen endast kortare tid och genomgått endast teknisk elementarskola.

Före höjningen af statsanslaget hade allön ingen varit i medeltal

2,556 kronor. I framställningen om nämnda förhöjning hade framhållits

såsom ett af de viktigaste skälen för densamma, att stationernas assistenter

i allmänhet åtnjöte en afiöning, som icke stode i rimligt förhållande

till deras utbildningstid och ansträngande tjänstgöring, hvilket, gjorde, att.

då assistentbefattningar anslogos till ansökan lediga, det varit förenadt

med svårighet att erhålla fullt kompetenta sökande.

Då central anstalten vore hänvisad att rekrytera sina assistenter från

hufvudsakligen samma, hall som de kemiska stationerna, ansåg departementschefen

det vara fara värdt,. att _ allvarsamma svårigheter skulle uppstå

för platsernas besättande med personer af erforderlig duglighet, så

i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

länge deras löneförmåner så väsentligt, som då vore fallet, understege

assistenternas vid de kemiska stationerna. Därtill komme ytteiligare, så

som äfven centralanstaltens styrelse framhållit, att dessa sistnämnda hade

vida bättre utsikt till befordran, i det att de dugligaste bland dem kunde påräkna

att så småningom erhålla föreståndarplats vid någon af dessa stationer.

Den gjorda framställningen, att den föreslagna löneförbättringen

skulle träda i kraft redan med ingången af år 1911, ansåg sig departementschefen

icke kunna biträda.

Beträffande styrelsens hemställan om beredande af semester åt assistenterna

vid centralanstalten erinrade departementschefen, att denna fråga

så nyligen som år 1909 varit föremål för pröfnmg, i det att dåvarande

departementschefen vid underdånig föredragning af då gjord framställning

i ämnet förklarade sig på angifna skäl icke kunna tillstyrka bifall till densamma.

Då några nya skäl ej tillkommit, fann depaitementschefen sig

icke kunna förorda hvad centralanstaltens styrelse i samma ämne föreslagit.

Departementschefen framlade följande förslag till stat för centralanstalten

att gälla från och med ingången af år 1912:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

Aflöning:

1 föreståndare........... •

3.000

2,500

5,500 )

5 föreståndare............

15,000

12,500

27,500 \

| 1 öfverassistent...........

3,500

2,000

4,500

1 1 öfverassistent...........

2,500

2,000

4,500

j 6 assistenter, arfvoden........

—

—

18,000

1 5 vaktmästare eller arbetsbiträden, arf-

3,800

vodeu ..............

--

~

Vikariatsersättning.........

—

—

2,100

Aflöning summa kronor

—

—

65,000 j

| Till centralanstaltens öfriga utgifter . .

__

59,200 ''i

Summa kronor

!

1

. 125,100 |

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter tio år med

ytterligare 500 kronor.

Anm. Föreståndare, öfverassistent. assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta fri

bostad: och skola, sfi länge föreståndare och öfverassistent åtnjuta denna förmån, afdra.gas å lönen

500 kronor årligen.

I

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statens slutsumma skulle sålunda komma att ökas från 112,100

till 125,100 kronor. Det till centralanstalten under an slagstiteln »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda

anslag, hvilket, med anledning af att föreståndare och öfverassistenter

vore skyldiga att vidkännas afdrag å sina löner på grund af fri bostad,

understege statens slutsumma med 4,000 kronor och utgjorde 108,100

kronor, skulle alltså behöfva ökas till 121,100 kronor.

I anslutning till departementschefens hemställan föreslog Kungl.

Maj:t Riksdagen att,

med godkännande af det sålunda framlagda förslaget till stat för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet att gälla från

och med ingången af år 1912 samt med förklarande, att de villkor och

förbehåll, som då gällde för åtnjutande af de i staten för centralanstalten

upptagna aflöningsförmåner, skulle tillämpas å samtliga föreståndar- och

öfverassistentbefattningar i den nya staten,

höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till nämnda centralanstalt, då

108,100 kronor, med 13,000 kronor till 121,100 kronor. (Se statsverkspropositionen

vid 1911 års riksdag, 9:e hufvudtiteln.)

Hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blef af Riksdagen bifallet

(jfr Riksdagens skrivelse den 30 maj 1911, n:r 9).

Med erinran att vid inrättandet af centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet stora förhoppningar fästes vid dess blifvande verksamhet

för utvecklingen af det svenska jordbruket, uttalade Riksdagen i

nyssberörda skrivelse den 30 maj 1911, att under den tid, som förflutit

efter centralanstaltens inrättande, anstalten ock på sådant sätt motsvarat

sitt ändamål och i så hög grad tillvunnit sig landtmännens förtroende,

att förväntningarna å resultaten af anstaltens vidare arbeten måhända

än ytterligare stegrats.

Det vore därför af vikt att tillse, det anstalten ej i brist på medel

hämmades i sin verksamhet, utan sattes i tillfälle att till landtbruksnäringens

fromma i möjligaste mån utnyttja den inom anstalten i rikt mått representerade

fackkunskapen och erfarenheten. I betraktande däraf och då

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

den äskade höjningen af anstaltens anslag syntes väl motsvaras af den

efter hand inträdda ökningen i anstaltens göromål, tvekade Riksdagen

icke att tillmötesgå nu ifrågavarande anslagskraf.

Beträffande särskild! assistenternas aflöning yttrade Riksdagen, att

denna då var betydligt lägre än de aflöningar, som dåmera åtnjötes å de

jämförliga assistentbefattningarna vid statens skogsförsöksanstalt och vid

de statsunderstödda kemiska stationerna äfvensom jordbrukskonsulentbefattningarna.

_

Då af dessa befattningar endast de vid skogsförsöksanstalten, med

hvilka vore förenadt ett arfvode af 3,000 kronor, vore i anseende

till krafven å innehafvarnas kompetens likställda med dem vid centralanstalten,

syntes billighet och nödig omtanke om tjänstemannakårens vid

centralanstalten behöriga rekrytering fordra, att jämväl denna anstalts

assistenter komme i åtnjutande af samma löneförmåner, som redan kommit

assistenterna vid skogsförsöksanstalten till del.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Organisationen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

in. in.

De för denna anstalt nu gällande stadgar äro af Kungl. Maj:t utfärdade

den 26 januari 1912 (svensk författningssamling n:r 17).

§ 1. Enligt dessa stadgar har anstalten till uppgift att genom i olika

delar af landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga

undersökningar utreda för landtbruket och dess binäringar viktiga praktiska

frågor; att genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten

erhållna resultat; samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen,

som tillhöra anstaltens verksamhetsområde.

För detta ändamål bör anstalten stå i liflig förbindelse ej blott med

öfriga för landtbruket och dess binäringar verksamma vetenskapliga anstalter

utan äfven med landtbruksläroverken, rikets hushållningssällskap

och landtbrukets praktiska utöfvare.

§ 2. Rätt att framställa förslag- angående frågor, som synas vara, af be
skaffenhet

att böra vid centralanstalten företagas till utredning, tillkommer

särskildt landtbruksakademien och dess förvaltningskommitté, hushållningssällskapen

och deras förvaltningsutskott samt inom landet förefintliga, från

anstalten fristående landtbruksvetenskapliga försöksanstalter.

§ 3. Centralanstaltens styrelse äger att för rådplägning om frågor rörande

försöksverksamheten till sammanträde med sig inbjuda ombud från hushållningssällskapen

äfvensom andra personer, hvilkas deltagande i dylika

öfverläggningar styrelsen finner önskvärdt.

§ 4, Anstalten omfattar följande af delningar med hufvudsakligen nedan
nämnda

uppgifter:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

I. Af delningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar

rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt

växtodling; „

II. Af delningen för landtbrukskemi med uppgift att verkställa

undersökningar inom landtbrukskemiens och landtbruksfysikens områden;

åliggande det denna afdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar,

som påkallas af öfriga afdelning ars ai beten,

III. Af delningen för husdjursskötsel och mejerihand tering^ med uppgift

att verkställa utredningar rörande husdjurens aivel, utfodring och

vård samt angående mejerihan dtering;

IV. Af delningen för landtbruksbotanik med uppgift att verkställa

undersökningar rörande de odlade växternas lifsvillkor, förädling och sjukdomar;
V.

Af delningen för entomologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande för landtbruket skadliga insekters letnadssätt och lifsvillkor

samt medel att förekomma och hejda deras härjningar; samt

VI. Af delningen för bakteriologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande bakteriers lifsverksamhet, särskildt med hänsyn till

deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande

samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter.

Ledningen af centralanstalten utöfvas af eu styrelse, bestående af § o.

landtbruksakadeiniens preses och sekreterare samt fem för viss tid särskildt

utsedda ledamöter, af hvilka tre förordnas af Kungl. Maj:t och två

väljas af akademien.

Landtbruksakadeiniens preses är ordförande i styrelsen; ägande styrelsen

att inom sig utse vice ordförande. Landtbruksakadeiniens sekreterare

är sekreterare hos styrelsen.

Styrelsen åligger hufvudsakligen: § 6

a) att öfvervaka och genom vederbörande föreståndare leda försöksverksamheten

vid centralanstalten i enlighet med dennas uppgift;

b) att uppgöra och fastställa instruktioner för anstaltens tjänstemän;

c) att hvarje år uppgöra och för granskning till landtbruksakademien

före akademiens sammankomst i november månad öfverlämna till Kungl.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Maj:t ställdt förslag till arbetsplan samt till inkomst- och utgiftsstat för

nästföljande år;

d) att hvarje år före mars månads utgång till Kungl. Maj:t och

landtbruksakademien afgifva berättelse öfver anstaltens verksamhet och

medelförvaltning under det närmast förflutna året;

e) att besluta rörande offentliggörande af de vid försöksverksamheten

erhållna resultaten;

f) att besluta i afseende å användandet af de enligt stat anvisade

eller eljest för anstaltens behof tillgängliga medel samt i öfrigt öfvervaka

anstaltens ekonomi;

g) att hafva tillsyn öfver vården af anstaltens byggnader och inventari

er;

h) i enlighet med stadgarna vidtaga åtgärder för tillsättande af

förestandar- och öfverassistentbefattningarna;

i) att antaga räkenskapsförare och kanslibiträde samt, efter förslag

af vederbörande föreståndare, förordna assistenter, biträden och betjänte

vid anstaltens afdelningar;

k) att vidtaga de på styrelsen enligt stadgarna ankommande åtgärder

i fråga om tjänstledighet för anstaltens tjänstemän och förordnande

af vikarier;

l) att till Kungl. Maj:t öfverlämna utaf föreståndare eller öfverassistent

gjord ansökning om afsked, men själf pröfva och besluta öfver

ansökningar om entledigande af anstaltens öfriga tjänstemän äfvensom betjänte;

samt

in) att årligen före april månads utgång till kammarrätten för granskning

insända anstaltens räkenskaper för nästföregående kalenderår.

f 7 Styrelsen har årligen två ordinarie sammanträden, ett i mars och

ett i första hälften af november, samt extra sammanträden så ofta styrelsens

ordförande finner ärende därtill föranleda eller minst två af styrelsens

ledamöter sådant begära.

§s- Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll. Ledamot af

styrelsen, som ej delar de flestas åsikt, äger att få sin skiljaktiga mening

intagen i protokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

av

För att enhet och samverkan må vinnas mellan centralanstaltens § 9.

olika afdelningar, bilda 1 and t bruks ak ad ernie n s sekreterare, såsom ordförande,

samt föreståndarna och öfverassistenterna vid anstalten en nämnd,

hvilken har att uppgöra och före oktober månads utgång till styrelsen

ingifva förslag till arbetsplan och stat för nästföljande år samt ej mindre

afgifva af styrelsen infordrade yttranden än äfven själfmant påkalla styrelsens

uppmärksamhet för frågor, som beröra anstaltens verksamhet.

Nämnden bör ock hafva sin uppmärksamhet fäst på ernåendet af

planmässig samverkan med den försöksverksamhet å jordbrukets område,

som oberoende af centralanstalten utöfvas inom riket, och bör därför

särskildt till det sammanträde, vid hvilket förslag till arbetsplan uppgöres,

inbjuda föreståndarna för landets öfriga landtbruksvetenskapliga anstalter.

Vid centralanstalten skola finnas anställda följande tjänstemän: § 10.

vid af delningen för jordbruk: eu föreståndare, en öfverassistent och

en assistent;

vid afdelningen för landtbrukskemi: en föreståndare och en assistent;

vid afdelningen för husdjursskötsel och mejerihandtering: en föreståndare,

eu öfverassistent och en assistent;

vid afdelningen för landtbruksbotanik: en föreståndare och en

assistent;

vid afdelningen för entomologi: en föreståndare och en assistent; samt

vid afdelningen för bakteriologi: en föreståndare och en assistent.

Föreståndare och öfverassistenter utnämnas af Kungl. Maj:t. § 11.

Vid uppkommen ledighet å föreståndar- eller öfverassistentbetattning

införes kungörelse därom genom styrelsens försorg i allmänna tidningarna,

och, sedan ansökningstiden tilländagått, granskar styrelsen de inkomna

ansökningshandlingarna och afgifver till Kungl. Maj:t yttrande öfver de

sökandes kompetens och lämplighet samt föreslår till tjänstens erhållande

den, som styrelsen anser vara mest lämplig för befattningen.

För att kunna föreslås till föreståndare eller öfverassistent fordras § 12.

såväl framstående vetenskapliga insikter, ådagalagda genom examina eller

på annat sätt, som ock inom afdelningarna för jordbruk samt för husdjursskötsel

och mejerihandtering den praktiska erfarenhet, som anses

8—121707. Löneregleringsleommitténs bet. XXXV.

opaginerad Kontrollera mot PDF

erforderlig för att försöksverksamheten inom nämnda afdelningar må utföras

i anslutning till den praktiska landthushållningens behof och arbetssätt.

Föreståndare leder och deltager i den under honom ställda afdelningens

försöksverksamhet samt är inför styrelsen ansvarig för, att denna

fortgår enligt uppgjord plan.

öfverassistent har att under vederbörande föreståndare utöfva närmaste

ledningen af den del af afdelningens försöksverksamhet, som anförtrotts

åt honom, samt deltager i dess arbeten.

Assistent har att utföra de arbeten, som föreläggas honom af vederbörande

föreståndare.

Styrelsens ordförande äger bevilja tjänsteman tjänstledighet under

högst en månad. Då längre tjänstledighet begäres, underställes ärendet,

i fråga om ledighet för föreståndare och öfverassistent, Kungl. Maj:ts och,

i fråga om .ledighet för öfriga tjänstemän, styrelsens afgörande.

Då tjänstledighet beviljas, äger den, som beviljar ledigheten, förordna

rörande tjänstens uppehållande.

När tjänstebefattning är ledig, förordnar styrelsen rörande befattningens

uppehållande, till dess den blifver ånyo besatt.

Samtliga de tjänstemän, som åtnjuta bostadsförmån, skola vara boende

vid anstalten.

Öf ver centralanstaltens inkomster och utgifter skola genom den af

styrelsen antagna räkenskapsföraren föras räkenskaper, hvari de särskilda

afdelningarna erhålla hvar sin räkning.

Alla utbetalningar skola ske genom räkenskapsföraren enligt af

vederbörande föreståndare eller sekreteraren attesterade räkningar.

Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön eller arfvode,

men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller eljest i centralanstaltens

ärenden åtnjuta rese- och traktamentsersättning i enlighet med

därom af Kungl. Maj:t särskild! meddelade föreskrifter.

Enligt § 6 i stadgarna åligger det styrelsen för ifrågavarande anstalt

att hvarje år uppgöra och för granskning till landtbruksakademien öfver
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

i

(

lämna till Kungl. Maj:t ställdt förslag- till inkomst- och utgiftsstat för

nästföljande år.

Den af Kungl. Maj:t den 8 december 1911 fastställda inkomst- och

utgiftsstaten för år 1912 är af följande innehåll:

Inkomster.

Statsanslag:

till aflöningar...................

efter beräknade avdrag för fria bostäder......

till vikariatsersättning............ . . .

> centralanstaltens öfriga utgifter .......

Inkomster af Experimentalfältets jordbruk........

> » » ladugårdsskötsel.....

. . . . 63,800

.... 4,000 59.8OO

........ 2,100

........ 59,200 121,100

........ 4,000

........ 4,200 8,200

Summa inkomster kronor 129,300

I

Utgifter.

Afdelningen för jordbruk:

a) Aflöningar:

1 föreståndare.......•.............5,500

afgår för fri bostad................ 500

1 öfverassistent....................4,500

afgår för fri bostad................ 500

’1 assistent.........................

1 arbetsbiträde.......................

b) Försök å Experimentalfältet och andra fasta försöksgårdar:

Arbetskostnad....................

Utsäde och gödselmedel...............

Hästarnas underhåll.................

Uppvärmning, belysning m. m.............

Skrifmateriel....................

Underhåll af döda inventarier............

Omkostnader vid fasta försöksgårdar och diverse utgifter

c) Lokala fältförsök och uppvisningsfält:

Assistents resor.................. .

Inventarier.....................

Andel i ved och lyse................

Tryckningskostnad, skrifmateriel samt böcker in. m. . .

Upp visningsfält...................

Diverse utgifter..................

5.000

4.000

3.000

500 12,600

5.000

800

1,300

500

100

450

1,300 9 450

700

400

350

700

1,200

700 4,050 26,100

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

IX. Afdelningen för landtbrukskemi :

o) Aflöningar:

1 föreståndare.....................5,500

afgår för fri bostad................ 500 5,000

1 assistent......................... 3,000

1 vaktmästare........................ 800 8 yoo

fe) Öfriga utgifter:

Försöksgårdar, inberäknadt arbetslöner............ 1,200

Inventarier och apparater.................. 500

Förbrukningsmateriel och reagentier............. 000

Underhållskostnader..................... 200

Böcker, tidskrifter, bokbindning m. m............. 800

Gaslörbrukning och uppvärmning............... 700

Aflöning til! e. o. assistenter................. 4,800 8.800

III. Afdelningen för liusdjursskötsel och mejerihandtering:

ä) Aflöningar:

1 föreståndare.....................5,500

afgår för fri bostad................ 500 5,000

1 öfverassistent ....................4,500

afgår för fri bostad................ 500 4,000

1 assistent......................... 3,000

1 vaktmästare........................ 800 12,800

fe) Underafdelningen för husdjursskötsel:

Nötkreaturens underhåll................... 4,200

Förbrukningsartiklar..................... 400

Böcker, skrifmaterialier in. m................. 500

Underhåll af inventarier................... 200

Uppvärmning och belysning................. 300

1 räkenskapsförare...................... 2,400

3 försöksassistenter..................... 4.900

Extra arbeten å försöksgårdarna............... 500

Frakter och diverse utgifter................. 500

Omkostnader för smältbarhetsförsöken............. 500 14.400

c) Underafdelningen för mejerihandtering:

1 försöksassistent vid Alnarp................. 2,100

Omkostnader och extra arbeten................ 900 3 000

17,600

30,200

opaginerad Kontrollera mot PDF

fil

t

i

IV. Afdelningen för landtbraksbotanik

o) Aflöningar:

1 föreståndare.......

afgår för fri bostad . .

5,500

500 5,000

V

VI.

1 assistent.....................

3,000

1 vaktmästare....................

800

8,800

b) Öfriga utgifter:

Tillfälliga arbetsbiträden...............

2,000

Försöks anställande.................

1,000

Tidskrifter, böcker, fotografier, bokbindning......

1,000

Instrument, glas m. fl. laboratorieutensilier......

750

Assistentens tjänsteresor...............

500

Bränsle, lvse, telefon m. ...............

750

6,000

Afdelningen för entomologi:

a) Aflöningar:

1 föreståndare....................

. 5,500

afgår för fri bostad ...............

500

5,000

1 assistent .....................

3,000

1 vaktmästare....................

800

8,800

b) Öfriga utgifter:

Förbrukningsartiklar och försök............

500

Böcker, bokbindning och skrifmateriel.........

500

Instrument, inventarier m. m. och oförutsedda utgifter .

1,000

Uppvärmning och belysning.............

300

Assistentens resor..................

000

Extra biträde....................

600

3,500

Afdelningen för bakteriologi:

a) Aflöningar:

1 föreståndare ...................

. . 5,500

afgår för fri bostad..............

. . 500

5.000

1 assistent....................

3,000

8,000

6) Öfriga utgifter:

Förbrukningsartiklar................

1,000

Böcker, tidskrifter, skrifmateriel..........

400

Försök vid andra gårdar..............

500

Diverse utgifter..................

1,000

2,900

14,800

12,300

10,900

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

VII. I allmänhet:

Styrelsens rese- och traktamentsersättningar.............. 1,000

Tryck och expenser......................... 5,000

Underhåll af byggnader, vägar, tomter m. in.............. 6,500

Kostnader för vatten......................... 1,800

Brandstodspremier, sjukvård och oförutsedda utgifter.......... 1,000 p5 goo

VHI. Vikariatsersättningar............................... 2,100

Summa utgifter kronor 129,300

Anmärkning. Enligt kungl. brefvet den 8 december 1911 liar mcdgifvits, att, utom hvad angår

de i staten upptagna aflöningar och för dem afsedda medel, styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet må, därest besparing å någon af de i staten angifna utgiftstitlar

skulle uppstå, äga använda densamma för andra i staten upptagna ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomna framställningar.

Uti tre särskilda den 4 november 1911 aflåtna underdåniga skrivelser

bär styrelsen för central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

gjort framställning dels om förhöjd aflöning åt föreståndare och

öfverassistenter vid anstalten dels om rätt till semester för assistenter därstädes

dels och om förändring af nuvarande befattningar såsom vaktmästare

och arbetsbiträde vid anstalten till ordinarie tjänster med den för vaktmästare

i allmänhet vid centrala ämbetsverk fastställda aflöning.

Styrelsen bär i sådant hänseende anfört följande.

Föreståndarna och öfverassistenterna vid centralanstalten hade hos

styrelsen hemställt om vidtagande af nödiga åtgärder för att bereda centralanstaltens

tjänstemän samma förmåner, som kunde komma att fastställas

för tjänstemännen vid statens skogsförsöksanstalt på grund af en

af domänstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjord framställning i fråga om staten

för skogsförsöksanstalten.

För egen del ville styrelsen för centralanstalten framhålla vikten

däraf, att denna anstalt i af seende på tjänstemännens löneförmåner icke

blefve sämre ställd än andra med densamma i afseende på verksamhetens

art och betydelse likställda anstalter, på hvilkas tjänstemän ställdes ungefär

samma kompetensfordringar, som vore fastställda för erhållande af

tjänstebefattningarna vid centralanstalten. Blefve löneförmånerna för centralanstaltens

tjänstemän sämre än de för andra jämförliga anstalter fastställda,

komme däraf, enligt styrelsens förmenande, med ganska stor visshet

att följa ej blott missmod hos tjänsternas innehafvare utan också vid dessa

tjänsters återbesättande minskad utsikt för anstalten att erhålla sökande

af framstående förmåga och förtjänst.

Förhöjd

aflöning å

föreståndare

och

öfverassistenter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

De kompetensfordringar, som i stadgarna för centralanstalten vore

fastställda för anstaltens föreståndare och öfverassistenter, ansåg styrelsen

fullt jämförliga med dem, som ställdes på intendenter vid riksmuseet samt

professorer vid tekniska, högskolan och vid veterinärinstitutet. Afiöningarna

för föreståndarna och öfveras sisten terna vid centralanstalten vore däremot

afsevärdt lägre än de, som tilldelats förenämnda tjänstemän. Framför allt

vore emellertid centralanstalten i afseende ä sin verksamhet samt beträffande

fordringarna på tjänstemännens föregående utbildning och vetenskap-''

liga kompetens jämnställd med statens skogsförsöksanstalt.

I kungl. proposition vid 1908 års riksdag angående stat för skogsförsöksanstalten

jämnställdes, enligt styrelsens uppfattning, botanisten vid

sko a-sför söksan stal ten med öfverassistent vid centralanstalten, och i enlighet

med statsutskottets förslag — yttrade styrelsen vidare — höjde Riksdagen

arfvodet för botanisten till det belopp, som utgjorde »slutaflöningen för

öfverassistent vid centralanstalten», under det att aflöningen till skogsförsöksanstaltens

föreståndare, hvilken åtnjöte dels lön som jägmästare och

dels arfvode som föreståndare, uppnådde »samma belopp som föreståndarnas

vid centralanstalten sammanlagda lön och tjänstgöringspenningar».

Styrelsen erinrade tillika därom, att 1911 års Riksdag i skrivelse

angående regleringen af utgifterna under riksstadens nionde hufvudtite!

uttalat, att billighet och nödig omtanke om tjänstemannakårens vid centralanstalten

behöriga rekrytering fordrade, att aflöningen till assistenterna

vid sistnämnda anstalt och skogsförsöksanstalten borde vara lika.

Denna likhet ansåg styrelsen i än högre grad vara åt vikt, då det

gällde föreståndarnas och öfverassistenternas afiöning.

Med ytterligare framhållande, hurusom för centralanstaltens ställning

och hennes utsikt att vid blifvande besättande af tjänster kunna draga till

sig sökande af önskvärd kompetens det vore af stor vikt, att afiöningarna

vid central anstalten icke blefve lägre än de, som vore eller kunde blifva

fastställda för skogsförsöksanstalten, anhöll styrelsen, att Kungl. Maj:t ville

tillse, att afiöningarna för centralanstaltens tjänstemän blefve höjda till

samma belopp, hvartill afiöningarna för motsvarande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten

kunde varda höjda.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Enligt hvad styrelsen vidare förmälde, hade dåvarande assistenter Semester för

vid centralanstalten anhållit däroin, att styrelsen ville hos Kungl. Maj:t a™iS

utverka tillstånd för dem att åtnjuta en månads semester i likhet med

hvad domänstyrelsen i sin ofvan omförmälda framställning begärt för assistenter

vid skogsförsöksan stalten.

Under erinran, hurusom centralanstaltens styrelse redan i skrifvelse

den 26 september 1910 påkallat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å nämnda ano-eläirenhet,

ansåg sig styrelsen kunna allenast hänvisa till de i berörda

skrifvelse anförda billighetsskäl för att assistenterna vid centralanstalten

skulle hafva rätt att utan uppoffring af någon del af sina löneinkomster

erhålla den ledighet under en kortare tid årligen, som numera alltmer

allmänt erkändes behöflig för att kunna med full arbetskraft och arbetslust

fullgöra en ihållande tjänstgöring af intellektuell art.

Ett medgifvande af sådan rätt skulle, enligt hvad styrelsen meddelade,

icke medföra någon ökad utgift för statsverket, emedan vikarier icke

skulle behöfva förordnas för assistenterna, om deras tjänstledighet i hvarje

fall förlädes till sådan årstid, då arbetena vid vederbörande afdelning vore

mindre brådskande.

Då en dylik förmån genom domänstyrelsens berörda framställning

begärts för assistenterna vid skogsförsöksanstalten, hvilka — framhöll

styrelsen för centralanstalten — i afseende å arten af tjänstgöring såväl

som i fråga om aflöningsförmåner vore jämnställda med assistenterna vid

centralanstalten, ansåg sig styrelsen för centralanstalten kunna hemställa

om aflåtande af proposition till Riksdagen därom, att ordinarie assistent

vid centralanstalten finge rätt att utan afstående af någon del af aflöningen

åtnjuta en månads årlig ledighet under tid af året, då styrelsen funne

sådant kunna medgifvas, utan att annan person behöfde förordnas till tjänstens

uppehållande.

Efter hvad styrelsen slutligen meddelat, hade fyra vaktmästare vid Ordinarie

J ° ■. •nicii- valctmastar

centralanstalten äfvensom ett arbetsbiträde vid anstaltens jordbruksafdelning befatt
anhållit,

att styrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra framställning om aflå- nw9at
tande

af proposition till Riksdagen beträffande höjande af aflöningarna för

centralan stal ten s vaktmästare till samma belopp, till hvilka de vore last
-

3—i‘21707. Löneregleringskommitténs bet. XXXV.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

ställda för vaktmästare vid centrala ämbetsverk. Till denna ansökan hade

centralanstaltens nämnd enhälligt tillstyrkt bifall.

Vaktmästarna vid centralanstalten hade — enligt hvad styrelsen, med

öfverlämnande af berörda ansökan, anförde — tjänstgöring af samma

art som flertalet öfriga* statens vaktmästare i Stockholm. Deras dagliga

tjänstgöring vore dock längre än hvad i allmänhet torde gälla för dessa

senare, enär biträde af vaktmästarna vid arbetet å centralanstaltens afdelningar

ofta påkallades äfven långt in på aftnarna.

Då vidare skyldigheten för dem att bo vid centralanstalten utom

staden medförde högre lefnadskostnader än i staden, men så godt som

fullständigt för dem stängde möjligheten att skaffa sig sådana extra inkomster,

hvarmed, enligt styrelsens uppfattning, i staden boende vaktmästare

kunde afsevärdt bidraga till sitt uppehälle, ansåg styrelsen uppenbart, att

den af vaktmästarna vid centralanstalten framställda begäran att i aflönirmshänseende

blifva likställda med öfriga med statsmedel aflönadc vaktmästare

i Stockholm vore välgrundad.

För närvarande åtnjöte — erinrade styrelsen — vaktmästarna vid

centralanstalten ett arfvode af 800 kronor jämte förmånen af fri bostad

och arbetsbiträdet vid jordbruksafdelningen 600 kronor, likaledes jämte

fri bostad.

Att aflöningen till arbetsbiträdet vid jordbruksafdelningen satts till

lägre belopp än vaktmästarnas, ansåg styrelsen hafva berott därpå, att förslaget

till centralanstaltens första stat byggts på af hvarandra oberoende

förslag från de tjänstemän, som förestodo de afdelningar af landtbruksakademiens

försöksanstalt, hvilka öfvergingo till centralanstalten.

Arbetsbiträdets tjänstgöring vore emellertid af samma art som vaktmästarnas

och, om han, såsom af föreståndaren för jordbruksafdelningen

föreslagits, finge åliggande att sköta ytterbelysningen och vägars renhållning

inom villaområdet vid Experimentalfältet, blefve hans tjänstgöring

utsträckt till längre daglig tid. Billigheten syntes därför fordra, att benämning

och aflöning för hans tjänst blefve desamma som för vaktmästarnas

befattningar.

Aflöningen till vaktmästare vore visserligen ej obetydligt växlande

vid olika statens ämbetsverk och inrättningar, men den normala aflöningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

(57

enligt senaste löneregleringar syntes styrelsen vara »den för vaktmästare

vid de centrala ämbetsverken, till exempel landtbruksstyrelsen och domänstyrelsen,

fastställda eller lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350, ortstillägg

150 eller tillsammans 1,200 kronor med två ålderstillägg å 100

kronor efter 5 resp. 10 års tjänstgöring samt med afdrag åt ortstillägget

och 100 kronor ä lönen, så länge förmänen af fri bostad samt bränsle åtnjutes».

Dessa aflöningsförmåner ansåg styrelsen böra gälla äfven för centralanstaltens

vaktmästare.

Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen framlägga

proposition därom,

att de fyra vaktmästartjänsterna och den hittillsvarande befattningen

som arbetsbiträde vid centralanstalten måtte upptagas såsom ordinarie

tjänster med ofvanberörda aflöningsbelopp,

att innehafvarna af alla fem tjänsterna finge benämnas vaktmästare, samt

att vaktmästarna måtte för åtnjutande af ålderstillägg och rätt till

pension få tillgodoräkna sig den tid, de varit anställda vid centralanstalten

eller i motsvarande tjänst hos landtbruksakademien.

Genom remiss den 15 december 1911 har Kungl. Maj:t anbefallt

löneregleringskommittén att afgifva underdånigt utlåtande öfver förberörda

framställningar.

Med anledning af den vid 1911 års riksdag medgifna förändringen

af en öfverassistentbefattning vid centralanstalten till en föreståndarbefattning

därstädes, gjorde anstaltens styrelse uti särskild underdånig skrivelse

den 4 november 1911 framställning om höjning af det i staten för

anstalten uppförda anslaget till vikariatsersättning med i rund t tal 150

kronor.

Genom kungl. remiss den 19 september 1912 har kommittén anmodats

att yttra sig öfver berörda framställning.

tf?

Slutligen har styrelsen för central anstalten uti skrifvelse till Kungl.

Maj:t den 4 juli 1912 gjort framställning dels om ett anslagsbelopp för

Höjning af

anslaget till

vikariatsersättning.

Höjning af

anslaget till

6friga utgifter,

m. m.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

eu gång för uppförande af vissa byggnader och inköp af inventarier, dels

ock om höjning af det anslag, som å anstaltens ordinarie stat finnes upptaget

under rubriken »till centralanstaltens öfriga utgifter».

Uti framställningen i fråga yttrade styrelsen för centralanstalten

hufvudsakligen följande.

Styrelsen hade kommit till den bestämda uppfattning, att en ökning

i anslaget till centralanstalten vore oundgängligen beliöflig för att anstalten

skulle kunna motsvara sin uppgift och de anspråk, som ställdes på dess

verksamhet.

Därvid erinrade styrelsen först, att den i kungl. propositionen vid

1905 års riksdag upptagna stat för anstalten fortfarande vore gällande

med undantag för några aflöningar samt att den kostnadsberäkning, som

tåg till grund för denna stat, uppgjordes redan år 1902. För två af anstaltens

af delningar hade vid uppgörandet af denna kostnadsberäkning icke

funnits något stöd af föregående erfarenhet, och äfven där sådan erfarenhet

förelåg, hade åtminstone i ett fall, för den entomologiska afdelningen,

kostnadsberäkningen visat sig vara så låg, att den ej ens första året motsvarade

behofven. Att expensanslaget i sin helhet dock under de första

åren var tillräckligt, berodde därpå, att verksamheten å de nya afdelningarna

ej genast kom i full gång och att mejeriförsöken först senare

kunde påbörjas; hvartill kom, att anstaltens tryckningskostnader betydligt

minskades i följd af landtbruksakademiens medgifvande, att anstaltens

meddelanden tills vidare finge tryckas i akademiens tidskrift.

Efter hvad styrelsen vidare framhöll, låge det ock i sakens natur,

att, då eu anstalt för forskning nyinrättades med nya arbetskrafter, dess

verksamhet gärna komme att visa en stark tillväxt, om eljest dessa arbetskrafter

vore mäktiga af någon utveckling. Så hade det äfven gått i detta

fall. Verksamheten hade ökats genom upptagande af nya arbetsfält och

genom att den jordbrukande allmänheten år för år i ökadt mått tagit centralanstaltens

råd och upplysningar i anspråk.

Beträffande anstaltens jordbruks^delning erinrade styrelsen därom,

att dennas verksamhet omfattade dels lokala dels stationära fältförsök.

De lokala fältförsöken, som, efter därom gjord anhållan, utfördes hos

enskilda jordbrukare i landets olika delar, hade till närmaste och huf
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

vudsakligt syfte att för »försöksvärden» ådagalägga, huru de särskilda fälten

lämpligast borde gödslas och hvilka våxtsorter med största fördel å dem

kunde odlas, samt att utreda andra dylika frågor af öfvervägande lokalt

intresse.

Af något liknande art vore de uppvisningsfält, å hvilka redan kända

förhållanden rörande växtodling åskådliggjordes genom vid sidan af hvarandra

liffo-ande rutor, bevuxna med olika växtarter och gödslade på olika

ÖO 7

sätt eller eljest olika behandlade.

Dessa lokala fältförsöks och uppvisningsfälts anordning och skötsel

hade emellertid numera sä. godt som fullständigt öfvertagits af vederbö

rande hushållningssällskap. Centralanstaltens befattning med dem inskränkte

sig till deras planläggning och inspektion samt granskning

af fältförsökens resultat och utarbetande af sammanställningar af dessa

för att därur, så vidt möjligt vore, draga mera allmängiltiga slutsatser.

Det för denna verksamhet i staten vid centralanstaltens inrättande beräknade

anslagsbeloppct 5,000 kronor hade visat sig tillräckligt. Visserligen

hade beloppet i 1912 års stat måst af brist på medel nedsättas till

4,050 kronor, men då det förra anslaget syntes behöfligt, om anstaltens

tjänstemän skulle kunna i önskvärd utsträckning inspektera försöken och

lämna de lokala försöksledarna behöfliga upplysningar, borde anslaget till

denna afdelning återföras till samma belopp, som förut upptagits, ellei

5,000 kronor.

Jämte sin uppgift att genom lokala fältförsök gifva enskilda jordbrukare

ledning, huru de borde behandla sin jord och hvilka växtsorter

de med största fördel kunde odla, hade centralanstaltens jordbi uksafdel

ning eu annan vida viktigare uppgift, nämligen att rörande växtodlingen

söka utreda sådana frågor af mera allmängiltig betydelse, hvilka icke kunde

af göras genom erfarenheten vid det praktiska jordbruket utan för sin lösning

kräfde enligt vetenskaplig metod och med största möjliga noggrannhet

utförda, i regel under flera år fortsatta försök.

Vid uppgörandet af planen för centralanstaltens verksamhet syntes

man hafva utgått från, att upplysningar af denna art i väsentlig mån

kunde vinnas genom sammanställning af de vid de lokala fältförsöken er
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

hållna resultaten. Erfarenheten hade dock visat, att en stor del af dessa

försök ej utfördes så noggrant och under sådana förhållanden, att de

kunde tjäna som grundval för allmänna slutsatser. Ytterligare hade antalet

af i detta afseende användbara fältförsök minskats, i den mån hushållningssällskapen

öfvertagit försökens utförande genom sina konsulenter

eller andra lokala försöksledare. Dessa gjorde nämligen rätt allmänt sådana

afvikelser från de gemensamt fastställda planerna, att försöken i olika län

och på olika platser i samma län ej blefve med hvarandra fullt jämförliga.

Slutligen hade också erfarenheten visat, att de lokala fältförsökens användbarhet

för utredning af särskilda frågor af allmän betydelse ytterligare

inskränktes af det skäl, att man i de flesta fall ej kunde påräkna att få

fortsätta försöken på samma jord flera år å rad, hvilket i de flesta fall vore

nödvändigt, för att någon säker erfarenhet skulle vinnas om verkan af

olika arbetsmetoder, gödslingssätt eller andra åtgärder eller om olika växtsorters

lämplighet under olika väderleksförhållanden, och i alla händelser

vore behöfligt för bestämmandet af efterverkan af gödsling eller andra

åtgärder.

Då de lokala försöken icke visade sig användbara för nämnda uppgift,

hade centralanstalten för densamma att förfoga endast öfver den jord,

som af landtbruksakademien upplåtits åt anstaltens jordbruksafdelning.

Det vore dock uppenbart, att äfven dessa försök måste utföras på flera

olika ställen, för att de till utredning upptagna frågorna skulle blifva

pröfvade under olika förhållanden i afseende på klimat, jordmån, jordens

afdikning, matjordens djup m. m. För sådana försök behöfdes flera olika

försöksgårdar, så mycket mer som Experimentalfältets jord och öfriga förhållanden

ej passade för alla de olika slag af frågor, som uppställdes till

utredning. Ganska belysande vore, att det i afseende på naturförhållandena

jämförelsevis likartade lilla Danmark hade ej mindre än sex fasta försöksgårdar

för dylika försök.

Styrelsen hade sökt att tills vidare fylla detta behof genom anlitande

af ett antal enskilda jordbrukares offervillighet och intresse för saken.

Allt sedan år 1907 hade den enskilda försöksstation, som ägaren till Robertsfors

bruk i Västerbotten underhölle, i viss män stått till centralanstaltens

förfogande, och sedan år 1910 hade ägarna eller brukarna till

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

åtta egendomar i olika delar af landet förbundit sig att under fem ar lata

centralanstalten å dessa gårdar utföra försök af nu ifrågavarande ar

utan annan kostnad för anstalten än de särskilda utgifter, som behöfdes

för försöken utöfver de för den vanliga jordbruksdriften itraga
kommande.

_ ri f

Denna försöksverksamhet hade dock varit inskränkt i flera olika, al
seenden.

Sålunda hade rätt måst inrymmas åt försöksvärdarna att vagra

att mottaga sådana försök, som de ej ansåge sig kunna eller af ett eller

annat skäl ej ville låta utföras å sill egendom. Endast sådana försök hade

i regel kunnat upptagas, som ingått i egendomens vanliga växtföljd. Uc

slutligen hade centralanstalten måst undvika alla sådana försök, som skulle

medfört några afsevärda kostnader. Därför hade ock styrelsen vant no - sakad att afvisa flera framställningar om upptagande af vissa viktiga frågor

till utredning af det skäl, att medel därför saknats.

Det kunde emellertid, enligt styrelsens mening, ej vara lämpligt, att

centralanstalten på detta sätt för fullgörandet af sin uppgift vore beroende

af enskildas välvilja och offervillighet, hvilken dessutom antagligen ej i

längden kunde påräknas. Ej heller borde denna jordbruksafdelningens

viktigaste verksamhet vara inskränkt till upptagande af endast sadana

frågor, som kunde utredas utan några afsevärda kostnader. Styrelsen ansa

<° si er därför böra framhålla det trängande behofvet af fasta stationer,

vid hvilka anstalten hade full frihet att anordna de försök, som erfordrades

för utredning af för jordbruket viktiga frågor. .

Det kunde visserligen synas behöfligt att i ett ^så vidsträckt lan

som Sverige, med så olika klimat, jordmån och jordbruksförhållanden, utföra

försök af ifrågavarande art vid ett större antal stationer, kanske eu i

hvarje län. Styrelsen ansåg emellertid försiktigheten bjuda att till en

början föreslå endast 3 stationer, utom hufvudstationen å Expenmentai
Då

ekonomiska skäl syntes lägga hinder i vägen för anskaffande och

brukning af egna försöksgårdar, borde man söka att få utföra försöken pa

enskildas gårdar. För sådant ändamål borde med innehafvarna af gardarna

träffas sådan uppgörelse, att centralanstalten finge förfoga öfver viss forsöksjord,

hvaraf vid hvarje station ej behöfdes mer än omkring 10 hektar,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

och öl ver behöflig arbetskraft för jordens brukning samt grödornas skötsel,

skörd och vidare bearbetning, hvilket måste ordnas så, att försöksvärden

förbunde sig att ovillkorligt tillhandahålla nödig arbetskraft efter

rekvisition af försöksledaren mot öfverenskommen ersättning samt bostad

åt försöksassistent. Därjämte måste centralanstalten för hvarje sådan station

anskaffa och underhålla ett inventarium af sådana jordbearbetningsredskap,

försökssåningsmaskin, vågar in. in., som ej försöksvärden kunde

eller viLc ställa till förfogande, samt behöfliga lokaler för försöksgrödornas

förvaring och uttröskning. Därtill komme vidare kostnaden för anskaffning

af utsäde och gödsel. Slutligen behöfdes tillgång till sakkunnig

och i försökstekniken skolad person för försökens utläggning, öfvervakande

och skötsel.

Styrelsen ansåg det visserligen vara önskvärdt att hafva en försöksledare

ständigt boende vid hvarje station, men åtminstone till eu början

syntes en sådan person ej hafva sysselsättning hela året vid dessa försök.

Möjligen skulle försöksassistenten under den öfriga delen af året, d. v. s.

några vintermånader, kunna sysselsättas vid centralanstaltens jordbruksafdelning

å Experimentalfältet. Då emellertid afdelningens öfverassistent

och nuvarande »ordinarie» assistent borde kunna påräknas för denna försöksverksamhet,

sedan de lokala fältförsöken, vid hvilkas ledning och kontroll

de hittills så godt som uteslutande varit sysselsatta, mindre toge deras tid

i anspråk, skulle, om hvar och en af dessa centralanstaltens tjänstemän

öfvertoge tillsyn af en fast station, för den tredje stationen sålunda behöfvas

ytterligare en försöksassistent. Då det vore önskvärdt, att som ledare

af de fasta stationerna få behålla samma person, borde denne vara »ordinarie»

assistent och åtnjuta samma löneförmåner som centralanstaltens

öfriga tjänstemän af denna grad, eller 3,000 kronor och fri bostad. Därjämte

erfordrades ett mindre belopp för assistenternas resor.

Hela anslagsbehofvet för inrättandet af 3 fasta stationer beräknade

styrelsen uppgå till:

Anslag för en gång: profloge å 3 stationer ......... 15,000 kr.

inventarier å 3 stationer....... 3,000 » 18 000 kr

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Åfgjäld för försöksord.........

Brukning, skördearbeten........

Utsäde och gödsling..........

Inventarier..............

1 försöksassistent...........

2 assistenters resor ..........

Diverse utgifter ntöfver inkomst af skörd

Årsanslag:

r en station.

för 3 stationer.

800 kr.

2,400 kr.

1,500 >

4,500 >

1,000 >

3,000 >

500 >

1,500 >

—

3,000 >

—

O

o

T““1

—

2.600 5

Summa 18,000 kr.

För försöksverksamheten å den af jordbruksafdelningen disponerade

jorden å Experimentalfältet hade i den årliga staten hittills upptagits omkring

5,000 kronor och år 1912 5,450 kronor utöfver inkomsten af åkerbruket.

Detta anslag hade emellertid hvarje år något öfverskridits, och

det syntes styrelsen icke vara möjligt att nedbringa dessa kostnader under

det belopp, hvartill de hittills uppgått, utan att försöksverksamheten inskränktes

och en del af jorden användes till vanligt jordbruk, som droge

mindre kostnad och kunde lämna någon inkomst. Då detta knappt syntes

vara lämpligt, borde anslaget för jordbruksafdelningens försök å Experimentalfältet

höjas till 8,000 kronor.

Försöksverksamheten på husdjursskötselns område, som började vid

centralanstaltens upprättande, hade under de senare förflutna åren småningom

ökats i omfattning och äfven kraft ökade kostnader, som från 12,000 kronor

år 1907 beräknats till 14,400 kronor år 1912. Då likväl inkomsterna från

Experimentalfältets ladugård, som komme denna afdelning till godo, samtidigt

ökats med 1,000 kronor, hade statens omkostnader för afdelningen

stigit med endast 1,400 kronor.

Det hade emellertid visat sig, att den praktiska försöksverksamheten

behöfde stödjas af mer vetenskapliga undersökningar angående de inhemska

fodermedlens smältbarhet och de olika näringsämnenas tillgodogörande

inom djurkroppen. Afdelningen hade äfven erhållit för detta ändamål en

»ordinarie» assistent med därför behöflig utbildning, och förarbeten för

dylika undersökningar hade redan påbörjats. Genomförandet af desamma

10—i 21707. Löneregler ing slcommitténs bet. XXXV.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

kräfde enligt föreståndarens beräkning; under de närmaste åren en ökning;

i det årliga anslaget af 3,000 kronor.

Mejeriförsöken hade hittills, då öfverassistentbefattningen för dessa

försök ej kunnat tillsättas, utförts endast vid Alnarps mejeriinstitut. För

dessa försök hade år 1912 anslagits 3,000 kronor, men då denna summa

vore väl knappt tillmätt och försöken, efter det öfverassistentbefattningen

komme att tillsättas, äfven borde anordnas vid flera mejerier i landets olika

delar, begärdes för ifrågavarande ändamål ett ökadt anslag af 4,000

kronor.

För den botaniska afdelningen hade i utgiftsstaten för de första åren

upptagits ett belopp af 6,500 kronor. På grund af nödvändigheten att skaffa

medel till de ökade utgifterna å andra afdelningar hade denna summa

under senaste åren nedsatts till 6,000 kronor. Anslaget till afdelningen

syntes emellertid böra återföras till sitt ursprungliga belopp och sålunda

det i 1912 års stat upptagna beloppet behöfva ökas med 500 kronor.

För den entomologiska afdelningens arbeten hade i det ursprungliga

förslaget till utgiftsstat upptagits endast 1,500 kronor, hvilken summa redan

första året måst höjas till 2,500 kronor. Sedan ny föreståndare antagits,

hade verksamheten afsevärdt ökats dels med vetenskapliga undersökningar

rörande skadeinsekters lefnadssätt och medel att förebygga deras härjningar

dels med ett omfattande rapportväsen rörande förekommande insektsskador.

För nämnda ändamål hade afdelningens anslag i anstaltens utgiftsstat

småningom ökats till 3,500 kronor, och ytterligare 1,500 kronor ansåges

behöfliga för att afdelningen skulle komma i full verksamhet.

De bakteriologiska undersökningarna hade i den ursprungliga planen

för centralanstalten beräknats skola förekomma endast i samband med och

till hjälp vid mejeriförsöken. Till följd af den ''starka utveckling, hvari

denna nya vetenskap vore stadd, och den stora betydelse, bakterielifvet

visat sig äga för jordens fruktbarhet och för växternas näringsupptagande

samt för andra för landtbruket viktiga förhållanden, hade det ansetts angeläget,

att afdelningens verksamhet blefve vidgad utöfver det första

programmet.

Medel till denna utvidgning hade åstadkommits dels därigenom att

en enskild person två år aflönat en extra assistent vid afdelningen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

grundläggande arbeten i och för åstadkommande af bakteriekulturer för

ympning med baljväxtbakterier, dels därigenom att, i och med det aflöning

till en »ordinarie» assistent beviljats, de medel, som åtgått till en extra

assistent, från och med år 1912 blifvit disponibla för afdelningens öfriga

utgifter.

Det kunde dock icke påräknas, att enskilda bidrag fortfarande skulle

lämnas till understöd af anstaltens verksamhet. De bakteriologiska arbetena

vore emellertid alltjämt stadda i en lofvande tillväxt, hvilken så mycket

mindre borde hämmas, som denna afdelning redan lämnat flera för det

praktiska lifvet mycket betydelsefulla resultat. Afdelningens anslag syntes

fördenskull böra ökas med det af föreståndaren begärda beloppet 3,100

kronor.

Af de utgiftsposter för centralanstaltens verksamhet i allmänhet, som

upptoges i utgiftsstaten, vore det endast tre som behöfde ökas.

Det för styrelsens rese- och traktamentsersättningar upptagna beloppet

af 1,000 kronor räckte endast till de två i stadgarna bestämda styrelsesammanträdena

i mars och november, men då det visat sig önskvärdt, och

i vissa fall nödvändigt, att styrelsen äfven dessemellan sammanträdde, syntes

denna utgiftspost behöfva ökas med 1,000 kronor.

I detta sammanhang erinrade styrelsen, att landtbruksakademiens

sekreterare enligt stadgarna för centralanstalten vore ledamot af styrelsen

och dennes sekreterare, samt att han på denna grund hade kommit att

handhafva hela administrationen af anstalten och å styrelsens vagnar utöfva

tillsyn öfver densamma. För denna hans tjänstgöring, hvilken numera

toge en betydlig del af hans tid och arbete i anspråk, funnes icke något

arfvode upptaget i anstaltens stat, Äfven om sekreterartjänstens nuvarande

innehafvare funne sig i denna anordning, syntes det dock styrelsen,

att detta arbete borde aflönas. Då det emellertid vore för styrelsen kändt,

att landtbruksakademien gjort framställning om reglering af sin sekreterares

aflöning och därvid som skäl för sitt förslag om aflöningens höjning

anfört bland annat hans befattning med centralanstaltens angelägenheter,

ansåg sig styrelsen endast böra uttala, att aflöning för sekreteraren borde

beredas, utan att dock i frågans nuvarande läge styrelsen kunde föreslå

visst belopp för denna aflöning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Centralanstaltens medelsförvaltning handhades af en räkenskapsförare,

hvilken också vore styrelsens protokollsförare och kanslist. För dessa båda

uppdrag åtnjöte han ett arfvode af 1,800 kronor, som utginge från anslaget

till tryck och expenser. I betraktande af den ökning i hans arbete, som

inträdt, syntes detta arfvode böra ökas.

Den nämnda utgiftstiteln i centralanstaltens stat: tryck och expenser

uppgick till en början till 6,000 kronor, men hade, för att skaffa medel till de

ökade behofven för andra ändamål, i 1912 års stat måst nedsättas till 5,000

kronor.

Denna sänkning hade utan att inskränka anstaltens tryckta meddelanden

varit möjlig endast därigenom, att större delen af kostnaderna

för anstaltens trycksaker bestridts af landtbruksakademien, i det att denna

låtit flertalet af dessa skrifter intagas i akademiens tidskrift utan att därför

påföra anstalten annan utgift än för klichéer och särtryck. Då de i sagda

tidskrift offentliggjorda meddelanden uppgått till i medeltal 30 ark pr år,

kunde den af akademien bestridda tryckningskostnaden beräknas till i

medeltal 2,400 kronor.

Därtill komme, att den entomologiska afdelningens publikationer fått

ingå i den entomologiska föreningens tidskrift utan annan kostnad för

centralanstalten, än att denna under senaste åren betalat klichéer och under

alla åren de erhållna särtrycken.

Samtliga utgifter för centralanstaltens trycksaker hade uppgått till

omkring 8,000 å 10,000 kronor om året.

Det kunde och borde antagas, att, i den mån centralanstaltens arbete

fortskrede och arbetsområdet vidgades, ett större antal undersökningar

komme att utföras. Det måste därför anses som en betänklig brist, om

framdeles ekonomiska hinder skulle möta att i vida kretsar sprida de af anstaltens

verksamhet framgångna resultaten. Styrelsen ansåg fördenskull det

vara önskvärdt, att anslaget till tryck ökades till 10,000 kronor. Då därtill

komme någon ökning i öfriga expensei-, däri inbegripet arfvodet åt protokollsoch

räkenskapsföraren, skulle utgiftsposten för tryck och expenser behöfva

ökas med i rundt tal 7,000 kronor öfver därför i staten för år 1912

upptagna beloppet.

Slutligen syntes den summa, 1,000 kronor, som upptagits för be
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

stridande af kostnaderna för tjänares sjukvård, brandstodspremier och

oförutsedda utgifter, vara väl knappt tillmätt och böra ökas till det dubbla

beloppet.

Enligt hvad sålunda anförts, skulle dels för uppförande af 3 proflogar

samt för inköp af inventarier erfordras ett anslag för en gång af

18,000 kronor, dels »utgiftsposterna för expenser» behöfva ökas med följande

belopp utöfver de i staten för år 1912 upptagna:

I.

Af delning för jordbruk:

Ökning.

Hela anslaget till

»öfriga utgifter»

utöfver inkomster af

Experimentalfältet.

a) försök å Experimentalfältet..........

2,550

8,000

b) försök å andra fasta stationer.........

18,000

18,000

c) lokala fältförsök och uppvisningsfält......

950

5,000

II.

Afdelningen för landtbrukskemi...........

—

8,800

in.

Afdelningen för hnsdjursskötsel och mejerihandtering:

a) underafdelning för hnsdjursskötsel.......

3,000

13,200

b) underafdelning för mejerihandtering......

4,000

7,000

IV.

Afdelning för landtbrnksbotanik...........

500

6,500

v.

Afdelning för entomologi...............

1,500

5,000

VI.

Afdelning för bakteriologi..............

3,100

6,000

VII.

Allmänna utgifter:

Styrelsens rese- och traktamentsersättningar ....

1,000

2,000

Tryck och expenser ...............

7,000

12,000

Underhäll af byggnader, vägar, tomter m. m. ...

—

6,500.

Vatten.....................

—

1,800

Brandstodspremier, sjukvård, oförutsedda utgifter .

1,000

2,000

Samma kronor

42,600

101,800

Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte till 1913 års Riksdag

afläta proposition dels om ett anslag för en gång af 18,000 kronor och

dels om förhöjning af centralanstaltens stat med ett belopp af 42,600

kronor.

I utlåtande den 16 september 1912 tillstyrkte landtbruksakademien

bifall till nyssberörda framställning.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

I

Genom kungl. remiss den 28 september 1912 har styrelsens omförmälda

framställning jämte landtbruksakademiens däröfver afgifna utlåtande

öfverlämnats till kommittén för att tagas i öfvervägande vid afgifvande

af förslag; i fråga om lönereglering för centralanstalten för försöks
o

o o o o

väsendet på jordbruksområdet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kommitténs förslag.

Vid centralanstalten för försöksväsendet pa jordbruksområdet finnas Manings
x

. formaner.

enligt gällande stat följande ordinarie befattningar, nämligen sex förestån

dar- och två öfverassistenttjänster.

Aflöningen utgör för föreståndare 5,500 kronor, däraf 3,000 i lön

och 2,500 i tjänstgöringspenningar, hvartill kunna komma två ålderstillägg

till lönen, hvartdera å 500 kronor, efter resp. fem och tio år.

öfverassistents aflöning utgör 4,500 kronor,.däraf 2,500 i lön och

2,000 i tjänstgöringspenningar, samt ålderstillägg lika med föreståndare.

För förmånen af fri bostad skall för såväl föreståndare som öfverassistent

å lönen afdragas 500 kronor.

Styrelsen för centralanstalten har uti skrifvelse den 4 november

1911 hemställt, att aflöningarna för centralanstaltens tjänstemän måtte

blifva höjda till samma belopp, hvartill aflöningarna för motsvarande

tjänstemän vid skogsförsöksanstalten kunde varda höjda.

Med hänsyn till den sålunda gjorda jämförelsen med statens skogsförsöksanstalt

tillåter sig kommittén till eu början erinra om aflöningsförhållandena

vid sistnämnda anstalt, i hvad dess båda främsta befattningshafvare

angår.

Enligt de intill utgången af år 1912 gällande aflöningsbestämmelser

för skogsförsöksanstalten uppbär föreståndaren för denna anstalt arfvode

å 3,000 kronor. Enär emellertid ifrågavarande befattning, såsom hittills

varit fallet, bestrides af jägmästare i statens tjänst, åtnjuter skogsförsöksanstaltens

föreståndare, förutom nyssberörda arfvode, äfven den med jägmästartjänsten

förenade lön järnte intjänade ålderstillägg.

Botanisten vid skogsförsöksanstalten uppbär arfvode af 5,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Uti ett den 13 april 1912 afgifvet underdånigt utlåtande rörande

skogsförsöksanstalten hade löneregleringskommittén att yttra sig jämväl

i anledning af uppkommen fråga om att föreståndar- och botanistbefattningarna

vid nämnda anstalt måtte förändras till ordinarie tjänster.

Däremot var från kommitténs sida icke något att erinra, men beträffande

aflöningarna till bemälda två befattningshafvare anförde kommittén,

bland annat, följande.

Från skogsförsöksanstalten hade föreslagits, att föreståndaren för

anstaltens skogsafdelning, motsvarande hittillsvarande föreståndaren för

anstalten, och föreståndaren för anstaltens naturvetenskapliga afdelning,

motsvarande hittillsvarande botanisten, skulle hvardera erhålla enahanda

aflöning, som tillerkänts professorer vid universiteten, hvarjämte den afdelningsföreståndare,

som förordnades såsom chef för anstalten, skulle åtnjuta

ett särskildt arfvode af 500 kronor.

Kommittén (som icke hade något att erinra mot förslaget om två

särskilda afdelningsföreståndare med en af dem såsom tillika chef för anstalten)

förklarade sig nogsamt uppskatta betydelsen af de arbeten, som utfördes

af ifrågavarande befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, men

kommittén ansåg sig likväl icke kunna tillstyrka, att de i aflöningshänseende

blefve likställda med universitetsprofessorer.

Det syntes kommittén vara tillfyllest, att de erhölle de aflöningsförmåner,

som vid 1911 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämdes

för professorer vid farmaceutiska institutet och vid Chalmers’ tekniska

läroanstalt, eller en begynnelseaflöning af 6,400 kronor, däraf 4,400 lön

och 2,000 tjänstgöringspenningar, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg

till lönen efter fem år å 600 kronor.

Kommittén påpekade ock de konsekvenser, hvartill ett bifall till

skogsförsöksanstaltens förslag beträffande aflöningsförmånerna till de nämnda

tjänstemännen vid denna anstalt skulle kunna leda.

Därvid framhölls särskildt, hurusom ofvanberörda framställning af

den 4 november 1911 från styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet innebure, att aflöningarna till föreståndarna

och öfverassistenterna vid sistnämnda anstalt måtte höjas till samma be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

lopp, hvartill aflöningarna för vederbörande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten

kunde varda höjda.

Det erinrades ock, att, då vid 1908 års riksdag botanisten vid skogsförsöksanstalten

tilldelades den intill slutet af år 1912 utgående aflöning,

jämförelse gjordes med de aflöningsförmåner, som åtnjötos af öfverassistenterna

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Förslaget från skogsförsöksanstalten om särskildt arfvode för chefsgöromåien

tillstyrktes af kommittén på sätt dess utlåtande närmare

utvisar.

Uti den af Kungl. Maj:t vid 1912 års riksdag framlagda propositionen

(n:r 243) angående ny aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt

upptogos för »1 föreståndare för skogsafdelningen» och »1 föreståndare

för naturvetenskapliga afdelningen» aflöningarna lika med hvacl i allmänhet

tillkommer universitetsprofessorer, eller lön 5,000 kronor •— hvartill

kan komma efter fem år ett ålderstillägg å 600 kronor — samt tjänstgöringspenningar

2,500 kronor, hvarjämte »för bestridande af chefsgöromål»

fanns uppfördt ett belopp af 500 kronor.

Riksdagen biföll hvad Kungl. Maj:t sålunda föi’eslagit (jfr skrifvelse

den 30 maj 1912 n:r 9, sid. 26).

För att nu återgå till frågan om centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, anser sig kommittén böra uttala, att kommittén

fortfarande för sin del hyser den uppfattningen, att det skulle vara till

fyllest, om befattningshafvare sådana som afdelningsföreståndare vid denna

anstalt blefve i aflöningshänseende likställda med professorerna vid farmaceutiska

institutet.

Då emellertid genom sammanstämmande beslut af Kungl. Maj:t och

Riksdagen afdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt tillerkänts

enahanda aflöning, - som i allmänhet tillkommer universitetsprofessor, och

någon skälig anledning, hvarför motsvarande befattningshafvare vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet skulle uti ifrågavarande

hänseende sättas på ett lägre plan, näppeligen torde förefinnas, har kommittén

ansett sig hafva att utgå från att äfven dessa senare befattningshafvare

böra beträffande aflöningen jämnställas med universitetsprofessorer.

11—121707. Löneregleringslcommitténs bet. XXXV.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Aflöningen till afdelningsföreståndare vid centralanstalten skulle alltså

utgöra lön 5,000 och tjänstgöringspenningar 2,500 eller tillhopa 7,500

kronor, hvartill skulle kunna komma en förhöjning af lönen efter fem år

med 600 kronor.

Vidkommande de bäs^e öfverassistentbefattningarna vid centralan
ÖO

o

stalten torde böra erinras, att en af dem tillhör afdeiningen för jordbruk

och en afdeiningen för husdjursskötsel och mejerihandtering.

I fråga om öfverassistents ställning säges i 13 § af de för centralanstalten

gällande stadgar, att han har att under vederbörande afdelningsföreståndare

utöfva närmaste ledningen af den del af afdelningens försöksverksamhet,

som anförtrotts åt honom, samt deltager i dess arbeten,

öfverassistent är ock, enligt § 9 i stadgarna, medlem af centralanstaltens

nämnd.

För att kunna föreslås till öfverassistent (äfvensom till afdelningsföreståndare)

fordras, jämlikt § 12, såväl framstående vetenskapliga insikter,

ådagalagda genom examina eller på annat sätt, som ock inom afdelningarna

för jordbruk samt för husdj ursskötsel och mejerihandtering den praktiska

erfarenhet, som anses erforderlig för att försöksverksamheten inom nämnda

afdelningar må utföras i anslutning till den praktiska landthushållningens

behof och arbetssätt.

Den jämförelse, som, enligt hvad ofvan antydts, förut gjorts mellan

botanisten vid skogsförsöksanstalten och nämnda öfverassistenter, torde

numera icke kunna vidhållas, sedan botanistbefattningen vid skogsförsöksanstalten,

enligt beslut vid 1912 års riksdag, blifvit förändrad till befattning

såsom föreståndare för den naturvetenskapliga afdeiningen vid sistnämnda

anstalt och såsom sådan likställd med den andra afdelningsföreståndaren

vid samma anstalt (hittillsvarande föreståndaren).

De nuvarande aflöningsförmånerna till öfverassistent lära emellertid

numera icke vara tillfyllest för att kunna med säkerhet påräkna att för

sådan befattning erhålla och i befattningen få bibehålla fullt kompetent

person. 1 sådant hänseende torde böra omnämnas, att öfverassistentbefattningen

å afdeiningen för husdj ursskötsel och mejerihandtering ännu

icke kunnat tillsättas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Det har synts kommittén, att för öfvcrassistent skäligen borde bestämmas

enahanda aflöning, som tillkommer tjänsteman i 2:a normalgraden

vid ny reglerade centrala ämbetsverk, eller lön 3,600, tjänstgöringspenningar

1,800 och ortstillägg 400 eller tillhopa 5,800 kronor, hvartill skulle kunna

komina tva alderstillägg till lönen, hvartdera a, 500 kronor, efter resp.

fem och tio år.

!ör närvarande år, såsom redan är nämndt, aflöniugen för öfverassistent

vid centralanstalten för försöksvasendet på jordbruksområdet

4,500 kronor jämte två alderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Enahanda

aflöning tillkommer tjänsteman af 2:a normalgraden i centralt ämbetsverk,

där aflöningsförmånerna ännu ej varit föremål för rrv reglering. Fördelningen

mellan begynnelselönen och tjänstgöringspenningarna är dock

något olika.

Enligt nu gällande stat äga föreståndare och öfverassistenter vid

centralanstalten åtnjuta fri bostad, för hvilken förmån dock å lönen afdragas

500 kronor årligen.

Vid besök å platsen har kommittén emellertid funnit bostadsförmånen

i själfva verket kunna uppskattas för afdelningsföreståndare till

minst 1,200 kronor och för öfverassistent till minst 1,000 kronor om året.

Att afdrag för bostad in natura i allmänhet bör bestämmas till ett

belopp, som i möjligaste män motsvarar bostadsförmånens verkliga värde,

har synts kommittén rimligt och rättvist, enär eljest befattningshafvare,

som erhåller bostad in natura, i verkligheten skulle komma i åtnjutande

af högre aflöning än annan tjänsteman i motsvarande grad, hvilken icke

har dylik förmån (exempelvis afdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt).

Kommittén har fördenskull vid uppgörande af sitt statförslag ansett

berörda afdrag lämpligen böra sättas för afdelningsföreståndare vid

centralanstalten till 1,200 kronor och för öfverassistent därstädes till 1,000

kronor.

Vid antydda förhållande och under förutsättning, att vederbörande

befattningshafvare vid öfvergång å ny stat får för alderstillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstetid i befattningen, skulle vid bifall till kommitténs

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

förslag den effektiva förhöjningen i kontant aflöning — frånsedt afdrag

för pensionsafgifter — blifva för afdelningsföreståndare utan ålderstillägg

1,300 kronor och med ålderstillägg å ny stat 1,400 resp. 900 kronor,

allteftersom vederbörande å gammal stat intjänat ett eller två ålderstillägg,

samt för öfverassistent i hvarje fall 800 kronor.

I detta sammanhang tillåter sig kommittén framställa en anmärkning,

som, äfven om den icke för det närvarande må anses böra föranleda

någon särskild åtgärd, måhända dock kan förtjäna att tagas under öfvervägande

vid en framtida omorganisation af central anstalten.

Det har nämligen ej undgått kommitténs uppmärksamhet, att det

sätt, hvarpå försöksverksamheten å anstaltens jordbruksafdelning blifvit

ordnad, kan medföra vissa olägenheter. Den ifrågavarande avdelningen

har bildats af två förut från hvarandra fristående institutioner, jordbruksafdelningen

vid landtbriiksakademiens experimentalfält och hushållningssällskapens

lokala fältförsök, hvilka båda institutioners verksamhet

enligt den ursprungliga planen för centralanstalten skulle fortgå oförändrad.

Föreståndarna för dessa två försöksinstitutioner öfvergingo ock

båda till centralanstalten, den ene utan ansökan enligt de villkor, som

landtbruksakademien uppställt för centralanstaltens förläggande till akademiens

experimentalfält, den andre däremot efter ansökan sedan tjänsten

förklarats ledig.

Då det emellertid icke ansågs lämpligt att vid centralanstalten uppdela

jordbruksförsöken på två skillda afdelningar och ej heller att hafva

två föreståndare på samma afdelning, erhöll den ene af de nämnda tjänstemännen

befattningen såsom föreståndare och den andre befattningen såsom

öfverassistent. Men denna olikhet betingades icke af någon skillnad

vare sig i kompetensfordringar eller i tjänstgöringens art, då tjänstgöringen

delades så, att föreståndaren fortfarande fick i uppdrag att sköta,

den fasta försöksstationen å Experimentalfältet och de s. k. fasta försöken,

under det att öfverassistenten bibehöll ledningen af de lokala fältförsöken.

För kommittén har här framställt sig den frågan, huruvida icke en

annan organisation vore möjlig och måhända äfven lämpligare. Kommit
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

ten har nämligen ansett det vara ställdt utom allt tvifvel, att vissa fördelar

skulle vinnas, om ledningen i dess helhet beträffande landtbruksförsöken,

både de stationära och de lokala, vore samlad i en hand. Eu

sådan anordning skulle ju gifva säkerhet för en enhetlighet i ledningen

af de båda med hvarandra likartade för söksgrenarna, en enhetlighet, som

skulle kunna komma att brista, då försöken ledas af skilda personer.

Därjämte skulle, om ledningen anförtroddes åt eu enda person, denne få

helt ägna sig häråt, men däremot befrias från en del arbeten, hvilka med

fördel skulle kunna utföras af assistenter.

Den uppfattning i antydda hänseende, som kommittén redan på ett

tidigare stadium af detta ärendes behandling hyst, har sedermera blifvit

ytterligare stärkt, då kommittén fått taga del af innehållet af styrelsens

för centralanstalten omförmäldaskrifvelse den 4 juli 1912, hvilken skrifvelse

den 28 september 1912 öfverlämnats till kommittén för att tagas i öfvervägande

vid afgifvande af förslag i fråga om lönereglering för centralanstalten.

Af denna skrifvelse framgår, att de lokala fältförsökens värde för

centralanstaltens mera vetenskapliga forskningar ingalunda visat sig motsvara

de förhoppningar, som man från början knutit vid dem. Erfarenheten

hade visat, att en stor del af dessa försök ej utfördes så

noggrant och under sådana förhållanden, att de kunde tjäna som grundval

för allmänna slutsatser. Ytterligare hade antalet af i detta hänseende

användbara fältförsök minskats, i den mån hushållningssällskapen öfvertagit

anordningen och skötseln af de lokala fältförsöken och uppvisningsfälten.

Hushållningssällskapens konsulenter och andra lokala försöksledare

gjorde nämligen rätt allmänt sådana afvikelser från de gemensamt fastställda

planerna, att försöken i olika län och på olika platser i samma län

ej blefve med hvarandra fullt jämförliga. Och slutligen hade också erfarenheten

visat, att de lokala fältförsökens användbarhet för utredning af

särskilda frågor af allmän betydelse ytterligare inskränktes af det skäl, att

man i de flesta fall ej kunde påräkna att få fortsätta försöken på samma

jord flera år å rad.

På grund af berörda omständigheter synes centralanstaltens styrelse

hafva funnit, att utrymmet för öfverassistentens hittillsvarande fullt själf
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

ständiga verksamhet blifvit i afsevärd mån förminska dt. Styrelsen har för

den skull ansett sig kunna påräkna öfverassistenten för den nya försöksverksamheten

a fasta stationer (de tre försöksgårdarna), hvilken verksamhet

styrelsen skisserar i sin skrivelse. Enligt styrelsens förslag skulle

nämligen öfverassistenten och den nuvarande »ordinarie» assistenten å aff

e ningen, sedan de lokala fältförsöken mindre toge deras tid i anspråk

öfvertaga tillsynen af hvar och en sin fasta station, medan skötseln af

ucn tredje försöksgården skulle öfverlåtas på eu nvanställd försöksassistent.

Nu antydda anordning torde näppeligen vara ägnad att häfva de

betänkligheter, hvaråt kommittén nyss gifvit uttryck. Men då det ju ännu

år eu öppen fråga, huru statsmakterna kunna komma att ställa sig till den

omläggning af nämnda försöksverksamhet, som centralanstaltens" styrelse

sa unda föreslagit, samt då öfverassistenten, oaktadt hushållningssällskapens

i senare tid vidgade verksamhet på de lokala försökens område, dock fortfarande

där har eu ej obetydlig uppgift att fylla, har kommittén icke ansett

sig böra framlägga något direkt förslag om ändring af berörda förhållanden.

Emellertid har kommittén för att underlätta eu eventuell omorga
-

för an
-

msation af centralanstalten ansett sig böra gifva aflöningsvillkoren aiIstalten

eu sådan affattning, att eu hvar ordinarie befattningshafvare skulle

>utva skyldig att, om så erfordras, låta sig förflyttas till annan afdelning

inom centralanstalten eller till annan institution äfvensom att eljest efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros,

med bibehållande dock af innehafvande tjänstegrad och aflöning.

Vid centralanstalten finnas anställda sex assistenter, hvilka numera,

från 1912 års början, aflönas med arfvoden af 3,000 kronor om året,

utgående från ett för ändamålet i staten uppfördt anslag å 18,000

kronor. Därjämte har från början varit afsedt, att ogift assistent skulle

åtnjuta förmånen af fri bostad.

Uti föreliggande framställningar har icke i vidare mån påyrkats

någon ändring i afseende

ä assistenternas aflöningsförmåner än att dem

måtte årligen beredas någon tids kostnadsfri ledighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arfvode till assistent vid centralan stalten beräknades vid anstaltens

inrättande till allenast 2,000 kronor. Sedan emellertid arfvode till assistent

vid statens skogsförsöksanstalt från och med år 1909 bestämts till 3,000

kronor, blef vid 1911 års riksdag anslaget till arfvoden åt assistenter vid

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet liöjdt, sa att

jämväl till sistnämnda assistenter arfvode skulle kunna utgå med 3,000

kronor.

Det torde här böra erinras, hurusom, särskild! med hänsyn till

önskvärdheten att förekomma för täta ombyten åt assistenter vid statens

skogsförsöksanstalt, vid 1912 års riksdag begärdes och medgafs, att arfvode

till assistent vid sistnämnda anstalt skulle kunna efter lem år höjas med

400 kronor.

Enligt hvad kommittén inhämtat, lärer det, hvad centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet angår, icke kunna anses särskild!

önskvärdt, att en person alltför länge kvarstannar i assistentbefattning

därstädes.

Desto mindre synes då anledning förefinnas för kommittén att utan

stöd af föreliggande framställning föreslå någon efter vissa år inträdande

förhöjning af det senast bestämda arfvodesbeloppet för assistent vid sistberörda

anstalt.

Det nu utgående anslaget å 18,000 kronor till arfvoden åt assistenter

råd anstalten är, såsom nämndt, beräknad! efter ett antal af sex sadana

befattningshafvare.

Uti framställningen af den 4 juli 1912 från anstaltens styrelse angående,

bland annat, inrättandet af tre fasta försöksgårdar för anställandet

af vissa försök för anstaltens jordbruksafdelning har styrelsen emellertid

framhållit behofvet af ytterligare en assistent för deltagande i nämnda

försök.

Därest styrelsens förslag om inrättandet af berörda försöksgårdar

skulle vinna bifall, och en ytterligare assistent med enahanda aflöning som

öfriga fasta assistenter må befinnas erforderlig, torde arfvodet till honom

böra utgå af samma anslag som arfvodena till de öfriga assistenterna.

Detta anslag skulle i sådant fall behöfva höjas till 21,000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Till frågan om kostnadsfri ledighet för assistenter återkommer kommittén

i det följande.

Förmånen af fri bostad har, såsom redan är nämndt, hvad assistenter

angår varit från början afsedd allenast för ogift assistent. Tillfälligtvis

har dock en gift assistent tillåtits bebo en för öfverassistent afsedd familjebostad,

hvilken statt oanvänd till följd af vakans å eu öfverassistentbefattning

vid afdelningen för husdj ursskötsel och mejerihan dtering.

Därest det ur centralanstaltens synpunkt befinnes önskvärdt, att

assistent har sin bostad förlagd i närheten af vederbörande institutions

lokaler, har kommittén icke något att erinra mot att fri bostad må

kunna fortfarande såsom hittills upplåtas åt assistent. Någon ovillkorlig

rättighet att åtnjuta sådan förman torde dock icke böra tillförsäkras

assistent.

\id sådant förhållande och då assistent skulle bibehållas vid nu

utgående arfvodesbelopp, synes något afdrag för bostadsförmån icke böra

påfordras beträffande sådan befattningshafvare.

Kommittén tillåter sig uti nu förevarande hänseende åberopa hvad

i enahanda afseende vid 1912 års riksdag förekommit i fråga om reglering

af aflöningsförhållanden in. m. beträffande amanuenser in. fi. befattningshafvare

vid universitetens i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutets vetenskapliga institutioner.

I sitt betänkande (delen XXXIII) i sistberörda ämne hade kommittén

hemställt, att de i universitetens stater förekommande anteckningar

angående vissa naturaförmåner för sådana befattningshafvare, för

hvilka i betänkandet föreslagits aflöningsförbättring, måtte ur staterna

utgå. Kommittén hade emellertid uttalat, att den icke funnit något att

erinra mot att, därest det ur vederbörande institutions synpunkt befunnes

önskvärdt, att assistent eller amanuens hade sin bostad förlagd i sammanhang

med institutionens lokaler, sådan bostad kunde åt honom kostnadsfritt

upplåtas.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 26 april 1912

yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet, att han ansåg, att de i universitetens

stater förekommande anteckningarna om boställsrum för amanuenser

m. fl. befattningshafvare, om hvilka då var fråga, borde ur sta
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

terna uteslutas och att denna angelägenhet borde ordnas genom eu föreskrift

af mera allmän innebörd.

Ivungl. Maj:ts proposition i ärendet (n:r 225), affattad i enlighet

med departementschefens hemställan, blef af Riksdagen bifallen (enligt

skrivelse den 30 maj 1912 n:r 8).

Enligt § 6 af de för centralanstalten gällande stadgar är åt an
staltens

styrelse öfverlämnadt att antaga räkenskapsförare och kanslibiträde,

och enligt § 16 i stadgarna skola öfver anstaltens inkomster och utgifter

genom den af styrelsen antagna räkenskaps föraren föras räkenskaper,

hvari anstaltens särskilda afdelningar erhålla hvar sin räkning. Alla utbetalningar

skola ske genom räkenskapsföraren enligt af vederbörande

föreståndare eller sekreteraren attesterade räkningar.

Uti den af Kungl. Maj:t för år 1912 fastställda inkomst- och uto-iftsstat

för centralanstalten är under utgiftstiteln »tryck och cxpenser»

O

upptaget ett belopp af 5,000 kronor.''

Under denna titel utgår älven ersättning till räkenskapsföraren,

hvilken tillika är styrelsens protokollsförare och kanslist.1

Styrelsen har uti sin förenämnda framställning af den 4 juli 1912

meddelat, att den person, som bestrider nämnda uppdrag, åtnjuter ett årligt

arfvode af 1,300 kronor. I betraktande af den ökning i hans arbete, som

inträdt, ansåg styrelsen detta arfvode böra ökas, utan att dock beloppet

af ökningen angafs. Arfvodesbeloppet skulle dock fortfarande utgå från

anslagstiteln »tryck och expenser», förhöj dt på sätt styrelsen föreslog.

Vid uppgörandet af sitt förslag till stat för centralanstalten har

kommittén ansett det lämpligare, att, i analogi med hvad som plägat vara

fallet beträffande eu del andra stater, i staten för centralanstalten uppföres

en specifik anslagspost för bestridande af kamrerar- och notariegöromål.

1 Denne befattningshafvare bör icke förväxlas med den i inkomst- och utgiftsstat för

år 1912 under benämningen »räkenskapsförare» upptagna befattningshafvare å afdelningen för

husdjursskötsel och mejerihandtering. Denne sistnämnde motsvarar det i de sakkunniges förslag

af oktober 1901 omförmälda »biträde» å ifrågavarande afdelning för bokföring och beräkning

af siffermaterial.

12—121707. Lönereglering skommitténs bet. XXXV.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Beträffande den ersättning, som må böra utgå för ifrågavarande

göromå], synes kommittén ett belopp af 1,500 kronor kunna anses

skäligt.

Vid . den ifrågavarande centralanstalten finnas anställda 4 »vaktmästare»

och 1 »arbetsbiträde» med arfvoden, utgående af ett å staten upptaget

anslag å 3,800 kronor till arfvoden åt »5 vaktmästare eller arbetsbiträden».

Detta anslag har icke undergått någon förändring, efter det vid

1906 års riksdag; den då framlagda staten för anstalten godkändes.

»Vaktmästare» åtnjuter arfvode å 800 kronor jämte fri bostad och

»arbetsbiträdet» arfvode å 600 kronor, likaledes jämte fri bostad.

I en af de nu föreliggande skrifvelserna från centralanstaltens styrelse

har, efter en af nämnden enhälligt tillstyrkt ansökning, hemställts,

att såväl »vaktmästarna» som det s. k. arbetsbiträdet, anställdt å jordbruksafdelningen,

måtte i staten upptagas såsom ordinarie tjänstinnehafvare

under benämningen vaktmästare samt i aflöningshänseende likställas med

vaktmästare i allmänhet vid nyreglerade centrala ämbetsverk.

Då, efter hvad upplyst blifvit, det s. k. arbetsbiträdets tjänstgöring

är af samma art som de vid centralanstalten under benämningen »vaktmästare»

anställda befattningshafvarnas och samtliga ifrågavarande befattningshafvare

hafva stadigvarande sysselsättning vid anstalten, har kommittén

ansett sig kunna tillstyrka, att i staten för centralanstalten uppföras 5 ordinarie

vaktmästarbefattningar med de aflöningsförmåner, som numera i

allmänhet tillkomma vaktmästare i nyreglerade centrala ämbetsverk, alltså

lön 700, tjänstgöringspenningar 350, ortstillägg 150, tillhopa 1,200 kronor,

med två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år, hvartdera ålderstilllägget

å 100 kronor.

I likhet med hvad som äfven i allmänhet numera gäller beträffande

vaktmästare i centrala ämbetsverk torde jämväl i afseende å vaktmästare

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet böra föreskrifvas,

att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till

honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Under åberopande af hvad ofvan anförts, hemställer kommittén,

att till livar och eu af de sex af delnings föreståndarna

vid, centralanstalten för för sök sväsendet på

jordbruksområdet afiöningen må utgå med, 7,500 kronor,

cläraf 5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöring spenningar,

hvartill kan komma ett ålderstillägg till lönen efter fem

dr med 600 kronor;

att en livar af de tvä öfver assistenterna vid centralanstalten

må åtnjuta en aflöning af 5,800 kronor, däraf

lön 3,600, tjänstgörings penning ar 1,800 och ortstillägg

400, hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

det ena med 500 kronor efter fem år och det andra,

likaledes med 500 kronor, efter ytterliga/re fem är;

att i staten för centralanstalten må uppföras fem

vaktmästarhefattningar, en hvar med en aflöning af 1,200

kronor, däraf 700 i lön, 350 i tjänstgöring spenning ar och

150 i ortstillägg, hvartill kunna komma tvä ålderstillägg

till lönen, det ena med 100 kronor efter fem år och det

andra, likaledes med 100 kronor, efter ytterligare fem dr;

att i staten må upptagas ett belopp af minst

18,000 kronor till arfv oden åt assistenter;

att i staten äfven må upptagas ett belopp af 1,500

kronor för bestridande af kamrer ar- och notarieg öromål;

att den bestämmelsen intages i staten för centralanstalten,

att, sä länge af delnings föreståndare eller öfverassistent

åtnjuter bostad in natura, skall för afdelningsföreståndare

å lönen afdragas 1,200 kronor om året samt

för öfverassistent ortstillägg ej utgå äfvensom å lönen

afdragas 600 kronor ärligen; samt

att jämväl den bestämmelsen intages i staten att,

därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmän kvarstår,

ortstillägg ej utgå till honom äfvensom ä lönen afdragas

100 kronor ärligen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Arbetstid å

tjänsterum.

Semester.

I anslutning till hvad vid löneregleringar under de senare åren för

ett flertal ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrifvas och hvad af

kommittén föreslogs i dess utlåtande den 13 april 1912 i fråga om statens

skogsförsöksanstalt, anser sig kommittén böra hemställa,

att såsom förutsättning för godkännande af den

nya staten för centralanstalten för för söksväsendet på

jordbruksområdet uppställes, att, för så vidt tjänstgöringen

är förlagd till anstaltens lokaler vid Stockholm,

ordinarie tj änst innehafv are skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall

efter pröfning medgifvas, vara ä tjänsterummet tillstädes

minst 6 timmar hvarje söckendag.

Såsom kommittén erinrade i sitt berörda utlåtande i fråga om skogs
D

o

försöksanstalten, äro föreskrifter i detta ämne intagna i § 13 uti instruktionen

för sistnämnda anstalt af den 18 december 1908.

Genom beslut vid 1909 års riksdag tillerkändes föreståndare och

öfverassistenter vid centralanstalten förmån af semester, föreståndare under

en och en half månad och öfverassistent under en månad. I sammanhang

därmed uppfördes i staten för centralanstalten en anslagspost- å

2,100 kronor till vikariatsersättning.

I händelse af bifall till kommitténs förslag att aflöningen för öfverassistent

måtte bestämmas till hvad därutinnan numera gäller för tjänstemän

i 2:a normalgraden vid nyreglerade centrala ämbetsverk, lärer ock

semestertiden böra, såsom för dessa sistnämnda, sättas till IV2 månad

för öfverassistent vid den ifrågavarande centralanstalten;

och då numera, senast enligt beslut vid 1912 års riksdag, vaktmästarna

vid en mängd af statens verk och myndigheter erhållit förmånen

af semester under högst 15 dagar årligen, synes det kommittén, att enahanda

förmån äfven bör tillerkännas vaktmästare vid centrala-nstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om tidpunkten för semesters åtnjutande torde lämpligen

kunna meddelas en bestämmelse, motsvarande hvad som gäller eller kommer

att gälla för vissa tjänstemän vid Sveriges geologiska undersökning, rikets

allmänna kartverk, sjökarteverket och statens skogsförsöksanstalt, eller att,

hvad beträffar den i den ifrågavarande centralanstaltens fältarbeten eller

dylika arbeten deltagande personal, semester i regel icke må åtnjutas

under den tid, då sådana, arbeten pågå.

Vidkommande frågan om förordnande af vikarie rör semester ledig

befattningshafvare vid centralan stalten samt om ersättning till sådan vikarie

tillåter sig kommittén upprepa, att vid 1909 års riksdag, i sammanhang

med semesterförmåns medgifvande för föreståndare och öfverassistenter, i

staten för centralanstalten uppfördes eu anslagspost å ''2,100 kronor till

vikariatsersättning.

I eu af de nu föreliggande framställningarna af den 4 november

1911 från anstaltens styrelse har begärts förhöjning af sistnämnda anslagspost

i anledning däraf att vid 1911 års riksdag en öfverassistentbefatt
ning

förändrades till föreståndartjänst.

Enligt de upplysningar, kommittén erhållit, torde emellertid icke

föreligga något verkligt behof att förordna vikarie för semesterledig föreståndare

eller öfverassistent. De arbeten, som utföras af ifragavarande

tjänstemän, äro nämligen i hufvudsak af den beskaffenhet, att de icke med

fördel kunna vid afbrott för semester fullföljas af en vikarie.

Enahanda förhållande åberopades af domänstyrelsen beträffande de

bägge afdelningsföreståndarna, som uppfördes å den vid 1912 års riksdagantagna

staten för skogsförsök san stalten.

Uti det från sistnämnda anstalt inkomna förslag till stat hade upptagits

ett anslag till vikariatsersättningar under semester för afdelningsföreståndarna;

men domänstyrelsen — som väl ansett förmanen af semester

böra tillerkännas dessa tjänstemän — hade dock funnit nyssberörda anslagspost

böra uteslutas ur staten. Enligt styrelsens åsikt kunde nämligen

icke med fördel förordnas vikarier under resp. afdelningsföreståndares

semester. De arbeten, som utfördes af dessa, vore ej af sådan art, att

de kunde vid afbrott under semestern fortsättas af en vikarie.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Den nämnda anslagsposten uppfördes ej heller i den nya staten för

skogsförsöksanstalten.

Vid 1912 ars riksdag medgafs, att vaktmästare hos en stor mängd

verk och myndigheter finge årligen, i den mån sådant kunde ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under femton

dagar-.

I sin skrivelse den 28 maj 1912 (n:r 2) angående regleringen af

utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel sade Riksdagen sig dock

förutsätta, att, såsom jämväl ställts i utsikt, i ämbetsverk, där flera°än en

vaktmästare funnes och göromålen under viss del af året vore af väsentlig,

mindre omfattning än eljest, i allmänhet så ordnades beträffande

semester för vaktmästare och med dem likställda statstjänare, att särskild

vikarie för den semesterledige ej behöfde förordnas.

Bestämmelse i detta hänseende finnes ock intagen i kungl. kungörelse

den 10 juni 1912 angående semester för vaktmästare hos vissa

domstolar och ämbetsverk (svensk författningssamling n:r 120).

Hvad nu vaktmästarna vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet beträffar, torde det väl kunna — åtminstone utan

större olägenheter — så anordnas, att, under det vaktmästare åtnjuter

semester, i tjänst varande vaktmästare utföra äfven den semesterledige

eljest tillhörande göromål.

_ °fvan antydda förhållanden har kommittén ansett anslag till

vikariatsersättmng icke vidare böra upptagas i staten för centralanstalten.

Härvid har kommittén dock ingalunda förbisett, att under semester

för afdelningsföreståndare måste å afdelningen finnas någon, som bestrider

de på föreståndaren eljest ankommande löpande göromål, t. ex. besvarande

åt eu del inkommande förfrågningar samt utöfvandet af nödig uppsikt öfver

den å afdelningen tjänstgörande personal.

Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid genom bestämmelser

i stadgarna för anstalten kunna åläggas vederbörande öfverassistent eller

assistent att utan anspråk på särskild godtgörelse — bestrida dessa

löpande göromål.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Beträffande assistenterna har, såsom förut är nämndt, styrelsen för

centralanstalten i en af de nu föreliggande framställningarna af den 4

november 1911 anmält, att dåvarande assistenter anhållit därom, att styrelsen

ville utverka tillstånd för dem att åtnjuta en månads semester i

likhet med hvad domänstyrelsen begärt för assistenter vid skogsförsöksanstalten;

och har styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

hemställt, att »ordinarie assistenter» vid centralanstalten

måtte erhålla rätt att utan afstående af någon del af afiöningen åtnjuta

eu månads årlig ledighet under tid af året, då styrelsen funne sådant

kunna medgifvas, utan att annan person behöfde förordnas till tjänstens

uppehållande.

I anledning häraf får kommittén gifva till känna, att, därest det

utan hinder för arbetenas behöriga gång och utan särskild kostnad för

statsverket kan låta sig göra att medgifva assistent vid ifrågavarande anstalt

någon tids kostnadsfri ledighet, från kommitténs sida icke är något

att erinra däremot.

I fråga om dylik ledighet för assistenter vid statens skogsförsöksanstalt

gjorde kommittén uti sitt förenämnda utlåtande den 18 april 1912

enahanda uttalande, och framställdes däremot icke någon erinran vare sig

af vederbörande departementschef eller från Riksdagens sida.

Hvad kommittén ofvan anfört beträffande semester för ordinarie befattningshafvare

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

har af kommittén beaktats vid framläggande af dess förslag till aflöningsvillkor

för nämnda personal.

Vid uppgörande af nyssberörda förslag har kommittén äfven tagit behörig

hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare årens

riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

Bland de vid 1908 års riksdag bestämda aflöningsvillkoren för skogsstaten

är intaget stadgande därom, att öfverjägmä stare icke äger åtaga

sig skogsförrättningar åt enskilda.

I anslutning härtill blef, i sammanhang med godkännandet vid 1912

års riksdag af den nya aflöningsstaten för skogsförsöksanstalten, stadgadt,

Aflöningsvill
kor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

att afdelningsföreståndare därstädes icke äger mot betalning åtaga sig

uppdrag åt enskilda.

Då centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet enligt

§ 1 i gällande stadgar har till uppgift jämväl att meddela allmänheten

upplysningar i ämnen, som tillhöra anstaltens verksamhetsområde, synes

det kommittén lämpligt, att bestämmelse i nyss antydd riktning införes

äfven beträffande ordinarie befattningshafvare vid centralanstalten.

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande af de a flöningsförmåner, som

i blifvande ny stat varda upptagna för ordinarie befattningshafvare

vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, mätte fastställas följande villkor

och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid nämnda

anstalt skall va,ra, underkastad icke allenast de i stadgar

för anstalten innefattade bestämmelser, utan och

den vidsträckta,re tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af anstalten dier dess särskilda, af delningar

eller eljest i allmänhet hem varda stadgad, samt % sådant

hänseende, äfven som därest anstaltens ställning så förändras,

att densamma ej längre kan anses såsom själfständig

institution, eller därest vissa ifrågavarande institution

tillhörande göromäl öfnerflyttas till annan institution,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänster

grad och den afiöning'' han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta, de göromäl, som honom anförtros,

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

inom den institution, till livilken göromålen öfverlämnas;
att

med ordinarie befattning vid ifrågavarande

anstalt icke må förenas annan tjänst ä rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, såframt ej centralanstaltens styrelse uppå

därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner

uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att innehafvare af ordinarie befattning vid anstalten

icke äger mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt

enskilda, som falla inom anstaltens verksamhetsområde;

att tjänstgöring spenning ar få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöring spenning a,r afstå sä

mycket af lönen eller ortstillägg et, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för

tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan

13—121707. Lönereglering skommitténs let. XXXV.

opaginerad Kontrollera mot PDF

att liafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder af stängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej pröfvas

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdom sförfall befattningshafvare af lägre

grad skall vara, skyldig att, om han förordnas till högre

befattning vid centralanstalten, bestrida densamma, dock

ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för

egna tjänstgöring spenning ar, åtnjuta de för befattningen

anslagna tjänstgöring spenning ar;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af

lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning

i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; under iakttagande hvad livar och

en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande af delnings föreståndare och öfverassistent

därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit frän hans tillträde

till befattningen;

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

att befattningshafvare, som vid den nya, statens

ikraftträdande är anställd såsom vaktmästare eller arbetsbiträde

vid centralanstalten och antages till vaktmästarbefattning

ä denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

räkna sig till godo den tid han därförinnan

innehaft sta,dig anställning i förenämnda egenskap vid

centra, lanstal ten ;

att likväl löntagare, som, då han intjänad stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den

lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,

icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas af afdelningsföreståndare

och öfeer assistent en hvar under en

och en half månad samt af vaktmästare en hvar under

femton dagar; börande, dock iakttagas att, hvad beträffar

personal, som deltager i fältarbeten och andra dylika

arbeten, semester i regel ej må åtnjutas under den tid,

dä sådana arbeten pågd;

att vid af gång från tjänsten till följd af af skedstagand,

e, entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten af gå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla livad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande af eller minskning i extra inkomster, som

kunna, åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Därjämte torde böra förklaras,

att en hvar, som med eller efter ingången af det

av, med. hvars början den nya staten träder i kraft,

tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten för

för söksväsendet -pa jordbruksområdet, skall vara pliktig

att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser;

samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid. centralanstalten, liv lika icke före viss angifven

tidpunkt anmäla, att. de vilja öfvergä till den

nya staten samt underkasta sig de för aflöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

aflöningsförmäner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem.

Ang. samver- linligt de aflöningsvillkor, som nu föreslagits beträffande centralan
centraianstai-

staltco för försöksväsendet på jordbruksområdet, skulle fortfarande, såsom

andrå^nltltu-ock * allmänhet plägat föreskrifvas vid löneregleringar, gälla, att vederbötioner

m. m. rande befattningshafvare skola vara underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet,

som kan varda stadgad.

I sådant hänseende hade ock kommittén uti sitt meranämnda yttrande

den 13 april 1912 i fråga om statens skogsförsöksanstalt — i anslutning

till tanken om önskvärdheten och betydelsen af större samband

än hittills mellan skogsförsöksanstalten och den högre skogsundervisningen

— hemställt till behörigt öfvervägande, huruvida ej, efter nämnda undervisnings

omläggning och utvidgning, afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten

kunde böra åläggas att, i den mån så pröfvades lämpligt, medelst

föredrag eller annorledes bereda eu blifvande skogshögskolas elever

tillfälle att få en närmare inblick i eller kännedom om skogsförsöksanstaltens

uppgifter och de väsentligaste resultaten af dess verksamhet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Enligt hvacl som framgår af det utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för den 26 april 1912, som var bifogadt kungl. propositionen

vid nämnda års riksdag angående ny afiöningsstat för statens

skogsförsöksanstalt, biträdde vederbörande departementschef kommitténs

berörda uttalande.

Vidkommande nu centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

torde böra erinras om följande af vederbörande departementschef,

vid föredragning af frågan om uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet,

till statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den SO mars

1906 gjorda uttalande (jfr kungl. proposition rr.r 111 vid 1906 års

riksdag sid. 48).

»Såsom en ytterligare fördel af icke ringa betydelse, betingad af

veterinärinstitutets förläggande till Kräftriket, tillåter jag mig framhålla,

att institutet härigenom komme att ligga i omedelbar närhet af den blifvande

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. I den

försöksverksamhet, som därstädes kommer att utöfvas, torde med visshet

kunna förutses, att åt försöken på husdjursskötselns område kommer att

gifvas en synnerligen framskjuten plats. Att det vid såväl planläggandet

som utförandet af en del af dessa försök ej endast skulle vara af värde

för försökens ledare att stå i den nära beröring med veterinärinstitutets

lärare som de båda institutionernas närbelägenhet till hvarandra osökt

måste framkalla, utan att äfven institutets lärare af ett dylikt samarbete

skulle inhösta afsevärda fördelar för undervisningen, synes mig. ligga i

öppen dag. I sin mån skulle detta samarbete tvifvelsutan också medföra,

att elevernas intresse komme att i större utsträckning, än nu i allmänhet

är fallet, inriktas äfven på andra sidor af husdjursskötseln än direkt

sjukvård, något som gifvetvis måste vara till gagn för den blifvande veterinärens

framtida verksamhet, på samma gång det säkerligen skulle verka

fördelaktigt på vår husdjursskötsels utveckling i önskvärd riktning.»

Kommittén förutsätter, att vid affattande af de tilläggsbestämmelser

eller de ändringar i gällande stadgar för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, som efter en lönereglering må blifva erforderliga,

det tages i öfvervägande, i hvad mån afdelningsföreståndare och öfver
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

assistenter vid centralanstalten, i analogi med hvad som kan blifva föresknfvet

beträffande afdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt,

må böra åläggas viss föredragsskyldighet beträffande elever vid skogshögskolan,

veterinärinstitutet eller andra motsvarande undervisningsanstalter.

Afven synes det kommittén böra tillses, att erforderlig samverkan

i möjligaste mån äger rum i afseende å undersökningar och arbeten, som

utföras af centralanstalten och skogsförsöksanstalten.

Kommittén anser sig ock böra fasta uppmärksamheten å en annan

fråga, hvilken måhända torde böra tagas under öfvervägande vid eu eventuell

revision af stadgarna för centralanstalten.

Enligt § 14 af nämnda stadgar äger ordföranden i styrelsen för

centralanstalten bevilja tjänsteman vid anstalten tjänstledighet under högst

en månad. Då längre tjänstledighet begäres, skall ärendet underställas, i

fråga om ledighet för föreståndare och öfverassistent, Kungl. Maj:ts och,

i fråga om ledighet för öfriga tjänstemän, styrelsens afgörande. Då tjänstledighet

beviljas, äger den, som beviljar ledigheten, förordna rörande tjänstens

uppehållande.

Uti delen I af kommitténs betänkanden, innefattande allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering af löneförhållandena in. m. inom

de centrala ämbetsverken, förordade kommittén (sid. 161) en revision af

gällande instruktioner för dessa ämbetsverk i syfte att åstadkomma förenkling''

och önskvärd likformighet i vissa angifna hänseenden.

Kommittén fäste därvid särskildt uppmärksamheten å en del punkter

(däribland frågor om tjänstledigheter och däraf föranledda vikariatsförordnanden),

där genomförande af likformighet i bestämmelser skulle kunna,

mer i stort sedt, bidraga till att förenkla eller inskränka arbetet inom

vederbörande ämbetsverk, understundom äfven inom statsdepartement och

för Kungl. Maj:t.

Det har synts kommittén, att de i stadgarna för centralanstalten

innehållna bestämmelser beträffande tjänstledigheter och däraf föranledda

vikariatsförordnanden borde så affattas, att åt anstaltens styrelse gifves

utvidgad befogenhet i dylika frågor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Slutligen har kommittén funnit sig böra påpeka ett förhållande, som

synts kommittén anmärkningsvärdt.

Uti den af Kungl. Maj:t för centralanstalten fastställda inkomst- och

utgiftsstaten för år 1912 äro upptagna särskilda utgiftsposter för assistenters

resor samt för styrelsens rese- och traktamentsersättningar.

Däremot finnes icke i staten någon post afsedd för afdelningsföreståndares

och öfverassistenters resor.

Anledningen härtill är, enligt hvad kommittén inhämtat, att kostnaderna

för nämnda befattningshafvares resor bestridas från nionde hufvudtitelns

gemensamma anslag till rese- och traktamentspenningar.

Det synes kommittén, att för vinnande af nödig öfversikt öfver kostnaderna

för centralanstalten äfven utgifterna för afdelningsföreståndares

och öfverassistenters resor böra ingå bland de kostnader, som skola bestridas

af de för anstalten anslagna medel.

Vid bestämmande af anslaget »till centralanstaltens öfriga utgifter»

torde hänsyn böra tagas till anmärkta förhållande.

Den vid 1911 års riksdag godkända staten för centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet upptager

ordinarie aflöning (ålderstillägg oberäknade):

till 6 föreståndare.................. 33,000 kronor

> 2 öfverassistenter................ 9,000 >

arfvoden:

till 6 assistenter .................. 18,000 >

» 5 vaktmästare eller arbetsbiträden........ 3,800 »

vikariatsersättning............. 2,100__»__

Aflöning tillhopa 65,900 kronor

till centralanstaltens öfriga utgifter............. 59,200 >

*

Summa 125,100 kronor

Därest hänsyn icke tages till styrelsens för centralanstalten framställning

af den 4 juli 1912 om, bland annat, höjning af anslaget »till

centralanstaltens öfriga utgifter», skulle af kommitténs i det föregående

framlagda förslag föranledas följande ändringar uti de i den ofvannämnda

staten upptagna anslagsposterna.

Stat och

kostnadsberäkning,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Den ordinarie aflöningen (ålderstillägg oberäknade) skulle höjas för

de 6 afdelningsföreståndarna till 45,000 kronor och för de 2 öfverassistenterna

till 11,600 kronor.

Därjämte skulle, i stället för arfvoden till 5 vaktmästare eller arbetsbiträden,

uppföras ordinarie aflöning till 5 vaktmästare med 6,000 kronor.

Under det att anslagsposten till arfvoden åt 6 assistenter skulle förblifva

oförändrad, skulle anslaget till vikariatsersättning icke vidare förekomma.

Från anslaget »till centralanstaltens öfriga utgifter» utgår under utgiftstiteln

»tryck och expenser» för närvarande ersättning med 1,300 kronor

till anstaltens räkenskapsförare, tillika, styrelsens protokollsförare och

kanslist, Enligt kommitténs förslag skulle i staten uppföras en specifik

anslagspost för bestridande af kamrerar- och notariegöromål, och har beloppet

satts till 1,500 kronor. Till följd häraf skulle, under förutsättning

att hänsyn icke tages till styrelsens framställning den 4 juli 1912, anslaget

till centralanstaltens öfriga utgifter kunna minskas med ofvanberörda

1,300 kronor eller från 59,200 till 57,900 kronor.

Varder åter berörda framställning i hufvudsak bifallen, bör emellertid

observeras, att enligt styrelsens förslag under utgiftstiteln »tryck och

expenser», hvilken för närvarande är beräknad till 5,000 kronor men i

styrelsens kalkyl upptagits till 12,000 kronor, fortfarande skulle utgå ersättning

till nämnde räkenskapsförare, ehuru med högre belopp än hittills.

Från utgiftstiteln »tryck och expenser» bör dock, vid godkännande af kommitténs

uppfattning, undantagas den för bestridande af kamrerar- och

notariegöromål i kommitténs statförslag särskilt uppförda anslagsposten

å 1,500 kronor samt alltså det för tryck och expenser beräknade förhöjda

beloppet och sålunda äfven anslaget »till centralanstaltens öfriga utgifter»

i hvarje fall minskas med 1,500 kronor.

I öfrigt torde böra uppmärksammas, att enligt styrelsens beräkning

från det förhöjda anslaget till centralanstaltens öfriga utgifter äfven skulle

utgå det belopp, 3,000 kronor, som skulle erfordras till aflönande af eu

ytterligare assistent, betingad af anordningen med fasta försöksgårdar.

Jämlikt kommitténs olvan uttalade mening skulle däremot berörda

belopp böra bestridas från anslaget till arfvoden åt assistenter, hvilket för

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

sådant ändamål skulle behöfva höjas från sitt nuvarande belopp 18,000

kronor till 21,000 kronor. Motsvarande minskning skulle, därest kommitténs

mening godkännes, böra vidtagas beträffande i styrelsens förslag beräknad

ökning af anslaget till anstaltens öfriga utgifter.

Under förutsättning att hänsyn icke tages till styrelsens framställning

den 4 juli 1912 skulle enligt kommitténs förslag staten för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet komma att te sig på

följande sätt:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

|

i

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

\ 1 afdelningsforeståndare . . .

| 5 d:o ...

; 1 öfverassistent.......

1 d:o .......

1 1 vaktmästare........

! 4 d:o ........

5,000

25,000

3,600

3,600

700

2,800

2,500

12,500

1,800

1,800

350

1,400

400

400

150

600

7,500

37,500

5,800

5.800

1,200

4.800

(Efter fem år kan lönen höjas

| med 600 kronor.

.Efter fem år kan lönen liöjas

j med 500 kronor och efter tio

1 år med ytterligare 500 kronor,

jEfter fem år kan lönen höjas

> med 100 kronor och efter tio

) år med ytterligare 100 kronor.

| 6 assistenter, arfvoden ....

—

—

18,000

J För bestridande af kamrerar- och notariegöromål.....

_

_

1,500

Aflöning summa

—

—

82,100

j Till centralanstaltens öfriga ut- I gifter ...........

_

_

57,900

Summa

—

i —

1 -

140,000

Anm. 1. Så, länge afdelningsforeståndare eller öfverassistent åtnjuter bostad in natura, skall för afdelningsföreståndare

å lönen afdragas 1,200 kronor om året samt för ötverassistent ortstillägg ej

utgå äfvensom å lönen afdragas 600 kronor årligen.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor ärligen.

Den nuvarande staten slutar å eu summa af 125,100 kronor.

Tages till jämförelse härmed kommitténs statförslag, slutande å

140,000 kronor, utvisar sistnämnda förslag alltså ett ökadt belopp al

14,900 kronor.

14—121707. Löneregleringskommitténs bet. XXXV.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Från den nuvarande statens slutsumma afgår emellertid ett belopp

åt 4,000 kronor, utgörande afdrag för fri bostad åt afdelningsföreståndare

och öfverassistenter. Anslaget till centralanstalten är alltså för närvarande

121,100 kronor.

Enligt kommitténs förslag skulle däremot afdrag för bostad in

natura åt afdelningsföreståndare, öfverassistenter och vaktmästare uppgå

till sammanlagdt 10,450 kronor, hvadan med tillämpning af kommitténs

statförslag skulle erfordras ett anslag för centralanstalten å 129,550 kronor.

Kommitténs förslag skulle alltså föranleda en anslagshöjning af 8,450

kronor.

Härvid har emellertid icke tagits hänsyn till ålderstillägg, hvilka

fortfarande såsom hittills torde böra utgå af det å nionde hufvudtiteln

uppförda gemensamma anslaget till ålderstillägg. Det torde emellertid

böra uppmärksammas, att afdelningsföreståndare hittills kunnat komma i

åtnjutande af två ålderstillägg, hvartdera ä 500 kronor, men att enligt

kommitténs förslag för dessa tjänstemän endast ett ålderstillägg, å 600 kronor,

skulle förekomma. A andra sidan bör iakttagas, att enligt kommitténs

förslag vaktmästare skulle kunna erhålla ålderstillägg, hvilket däremot

hittills icke varit fallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Landtbruksakademiens

sekreterare,

tiilika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet samt

ordförande i anstaltens nämnd.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Inledning.

Enligt de, efter landtbruksakademiens inrättande, af Kungl. Maj:t den

3 december 1812 fastställda stadgar för akademiens inre förvaltning skulle

de allmänna ärendenas förvaltning besörjas af en kansler, en direktör och

eu sekreterare, af hvilka direktören och sekreteraren utnämndes af Kungl.

Maj:t bland akademiens ledamöter. Nämnda tre tjänstemän voro i denna

sin egenskap medlemmar af akademiens verkställande eller förvaltnings

kommitté.

Denna kommitté hade att till verkställighet befordra de nyttiga in

rättningar och företag, som stadgarna föreskrefve eller akademien, efter

förslag, gillade och antog, att förbereda ärendena och att handhafva inseendet

öfver akademiens ekonomiska angelägenheter m. m.

Motsvarande bestämmelser angående förvaltningskommittén återfinnas

i de för akademien den 28 augusti 1841 fastställda förnyade stadgai.

En utvidgad befogenhet tillädes landtbruksakademiens förvaltnings

kommitté genom kungl. bref den 12 januari 1849.

Enligt detta skulle kommittén närmast under chefen för civildepartementet

handhafva öfverinseendet och kontrollen ej mindre öfver landtbruksinstituten

samt alla med bidrag åt allmänna medel inrättade lägre

landtbruksskolor än äfven i afseende på kronans stamschäferier äfvensom

de personer, hvilka blifvit antagna för att mot ersättning af statsverket

sprida kännedom om jordbrukets förbättring medelst vattenaftappningai,

ängsvattningar in. m. Därjämte skulle kommittén, på anmodan, gå depar

tementsehefen till handa med upplysningar och yttranden i förekommande

ärenden, som rörde landtbruket och dess binäringar eller eljest ägde ge

menskap med föremålen för kommitténs verksamhet.

Genom inrättandet från och med år 1890 af landtbruksstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

öfverflyttades till detta ämbetsverk de statsadministrativa bestyr, som tid

efter annan anförtrotts landtbruksakademiens förvaltningskommitté.

Akademiens sekreterare hade efter nämnda tidpunkt till en början

sa godt som uteslutande att syssla med akademiens egna angelägenheter.

Då emellertid den efter beslut vid 1905 och 1906 årens riksdagar

tillkomna centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet började

sin verksamhet, erhöll landtbruksakademiens sekreterare, i denna sin

egenskap, vissa åligganden, som sammanhänga med centralanstalten och

som alltså äro att betrakta såsom statsadministrativa.

I fråga om bemälde sekreterares aflöningsförmåner torde böra erinras

om följande.

Enligt den genom kungl. bref den 21 januari 1813 fastställda aflöningsstaten

för landtbruksakademiens tjänstemän skulle sekreteraren äo-a

att åtnjuta ett årligt arfvode af 1,000 riksdaler af akademiens medel.

Sedermera tilldelades sekreteraren jämväl ersättning af statsmedel,

så att hans aflöning i början af 1860-talet utgick med ett sammanlagdt

belopp af 4,500 riksdaler, hvarjämte han åtnjöt fri bostad och anslag till

ved. Dessa aflöningsförmåner utgingo dels från akademiens stat med 1,000

riksdaler jämte boställsrum och vedanslag, dels ock, jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut, från anslag till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

med 3,50.0 riksdaler.

I underdånigt memorial den 14 juni 1862 anförde akademien, att

sekreterartjänsten vore ytterst maktpåliggande och trägen, synnerligast till

följd af den vidsträckta expedition af utlåtanden, handlingar och bref, som

af sekreteraren måste, jämte hans öfriga åligganden, skötas. På grund

dåraf och med hänsyn jämväl till de dyra lefnadskostnaderna i hufvudstaden

ansåg akademien sekreterarens aflöning från statsverket böra höjas

till 4,000 riksdaler. Hans aflöning skulle därigenom, inberäknadt ofvanberörda

kontanta belopp af 1,000 riksdaler från akademien, bringas till

likhet med hvad för föreståndarna för landtbruksinstituten då var bestämdt

eller 5,000 riksdaler.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t af ifrågavarande ärende framhöll

vederbörande departementschef vikten däraf att vid sekreterarbefatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

ningen hos landtbruksakademien kunna fästa eu man, som innehade de

för behöriga skötandet af denna makt,påliggande tjänst erforderliga, mera

sällan hos en och samma person förenade egenskaper af vetenskaplig

bildning, skriftställarförmåga och erfarenhet såsom praktisk jordbrukare,

och som därigenom kunde på utvecklingen af landtbruket och dess binäringar

utöfva ett omfattande och gagneligt inflytande.

Departementschefen hemställde, att, på det sekreterarens kontanta

årliga löneinkomster skulle kunna bringas till ett sammanlagdt belopp af

5,000 riksdaler, Kungl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer äska tillökning af

500 riksdaler i anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmann

anäringar.

Sedan Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med departementschefens

förslag gjort framställning i ämnet vid 1862—1863 arens riksdag, funno

Rikets Ständer, i betraktande af hvad anfördt blifvit, skäligt att i aflöningen

till sekreteraren hos landtbruksakademien bevilja tillökning med 500 riksdaler,

att uppföras under anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar (jfr skrifvelse i november 1863 n:r 149,

punkten 34).

I underdånigt memorial den 21 november 1873 gjorde landtbruksakademiens

förvaltningskommitté framställning om lönereglering för vissa

till akademien hörande befattningshafvare, bland dem sekreteraren.

Under framhållande att lefnadskostnaderna betydligt stigit, efter det

sekreterarens aflöning senast fastställdes, hemställde förvaltningskommittén,

att med den för sekreteraren af statsmedel utgående lönen måtte förenas

rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 riksdaler, efter fem och tio års

med nit och skicklighet fullgjord tjänstgöring. Det afsågs, att därmed

hela aflöningsbeloppet, inberäknadt förenämnda 1,000 riksdaler af akademiens

medel, skulle komma att blifva motsvarigt den aflöning, som till

komme eller ansåges böra tilldelas föreståndarna för landtbruksinstituten

och professorerna vid rikets universitet.

Med anledning af berörda framställning föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

vid 1874 års riksdag, att Riksdagen måtte medgifva,

att den till landtbruksakademiens sekreterare af statsmedel utgående lön

måtte, efter innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjänstgöring

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han

blifvit antagen eller framdeles antoges, höjas med 500 kronor, och således

årligen utgå med 4,500 kronor, samt efter ytterligare fem års enahanda

tjänstgöring höjas till 5,000 kronor.

Hvad sålunda af Kungl. Maj:t föreslagits blef ock af Riksdagen bifallet

(skrivelse den 17 maj 1874 n:r 37).

Jämlikt beslut af landtbruksakademien den 19 januari 1874 skulle

sekreteraren från akademien, utöfver ofvannämnda 1,000 kronor, åtnjuta ett

från 200 till 400 kronor förhöjdt anslag till ved.

Den sekreteraren tillkommande förmånen af fri bostad utbyttes, enligt

beslut af landtbruksakademiens förvaltningskommitté den 14 januari

1886, mot en hyresersättning af 1,000 kronor.

*

De landtbruksakademiens sekreterare tillkommande aflöningsförmåner

utgöra alltså numera:

af statsmedel 4,000 kronor, hvartill kunna komma två ålderstilläcff,

hvartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio år, samt

af landtbruksakademiens medel arfvode 1,000 kronor, anslag till ved

400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.

Aflöningsförmånerna utgöra följaktligen i begynnelsen 6,400 kronor

och kunna efter bägge ålderstilläggens intjänande uppgå till 7,400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

133

Ifrågavarande befattningsliafvares nuvarande ställning och

åligganden.

Enlisrt fällande stadgar för landtbruksakademien af den 4 oktober

1907 (svensk författningssamling n:r 90) har akademien till ändamål att

med stöd af vetenskap och erfarenhet verka för svenska landtbrukets och

därmed förenade näringsgrenars utveckling och förkofran.

För vinnande af detta ändamål är åt akademien anvisad eu kapitalfond

äfvensom upplåten en jordrymd till experimentalfält, hvarest åro

förlagda dels centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

dels akademiens landtbruks- och fiskerimuseum samt trädgård med tillhörande

trädgårdsskola (§ 1).

Med hänsyn till skiljaktigheten af de ämnen, som utgöra föremål

för akademiens verksamhet, fördelas akademiens arbetande ledamöter å sex

afdelningar, benämnda landtbruksafdelningen, vetenskapsafdelningen, skogsoch

trädgårdsafdelningen, hushållnings- och slöjdafdelningen, mekaniska

afdelningen och ekonomiska afdelningen (§ 4).

Akademiens angelägenheter besörjas af eu preses, en vice-preses, eu

förvaltningskommitté ocli tjänstemän (§ 5).

Akademiens förvaltning rörande ärende, som första gången föredrages

i akademien och innefattar annat än fråga om verkställighet af förut

fattadt beslut, skall remitteras till förberedande handläggning af förvaltningskommittén

(§ 15).

Till främjande af landtmannanäringarna bör akademien bestämma

täflinsfsämnen, för hvilkas tillfredsställande besvarande inom viss ticl aka
o

7

demien utdelar ett eller flera pris (§ 17).

1 den tidskrift, som akademien utgifver, offentliggöras berättelser

15—121 707. Lönereglering skommitténs bet. XXXV.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

och afhandlingar i ämnen, som ligga inom området för akademiens verksamhet

(§ 21).

Med länens hushållningssällskap bör akademien stå i oafbruten förbindelse

och såvidt möjligt utgöra föreningsbandet mellan dessa (§ 23).

Landtbruksakademiens förvaltningskommitté utgöres af preses, vicepreses,

afdelningarnas ordförande och sekreteraren (§ 40).

Förvaltningskommitténs åligganden äro:

a) att, där ej annorlunda är stadgadt, ombesörja verkställigheten af

akademiens uppdrag och beslut samt dess rätt och talan bevaka;

b) att afgifva utlåtande i ärenden rörande akademiens förvaltning;

c) att taga den befattning med till akademien öfverlämnade

donationer, som är i donationsbrefven bestämd eller af akademien beslutes;
d)

att föreslå dagar för akademiens sammankomster äfvensom, med

ledning af afdelningarnas förslag, öfverläggningsämnen och prisämnen;

e) att, när underdånigt förslag till preses och till vice-preses skall

upprättas samt då hedersledamöter skola väljas, sammanfatta de därför af

afdelningarna upprättade förslagen;

f) att, när sekreterare skall väljas, sammanfatta och med eget yttrande

till akademien ingifva de från afdelningarna inkomna förslagen;

g) att upprätta förslag för akademiens tillsättande af kamrerare,

notarie, bibliotekarie och trädgårdsdirektör;

h) att upprätta och akademiens godkännande underställa instruktioner

för notarien, bibliotekarien och trädgårdsdirektören;

i) att efter förslag af sekreteraren antaga och entlediga akademiens

O O o

betjänta;

j) att förvalta akademiens penningmedel och ansvara för vården af

dess värdehandlingar;

k) att hvarje år till akademien vid dess ordinarie sammankomst i

december månad ingifva förslag till det statförslag (det förslag till inkomstoch

utgiftsstat för nästföljande år, § 57), som akademien har att afgifva

till Kungl. Maj:t;

l) att efter verkställd granskning till akademiens sammankomst i

november månad ingifva de af styrelsen för centralanstalten för försöks*

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

väsendet på jordbruksområdet uppgjorda förslag till arbetsplan samt till

inkomst- och utgiftsstat för nästföljande år;

m) att tillse, att akademiens hus, bibliotek, samlingar och Övriga

lösören behörigen underhållas, vårdas och brand försäkras samt att behöriga

inventarieförteckningar och kataloger upprättas, äfvensom att besluta om

nödiga afskrifningar; , „

n) att öfvervaka och tillse, att akademiens experimenta itält med dara

befintliga landtbruks- och fiskerimuseum samt trädgård och trädgårdsskola

på ändamålsenligt sätt skötes, med undantag af den del af expenmentalfältet,

som är upplåten till centralanstalten och jämte till densamma

öfverlåtna invetnarier står under vård af styrelsen för denna anstalt;

samt

o) att, om kommittén finner sådana åtgärder böra vidtagas, hvarom

förut icke är af akademien förordnadt, göra anmälan dä,rom hos akademien

(§ 43). ,

Är ärende, som bör af akademien handläggas, af den bradskanae art,

att därför ej kan lämpligen afvaktas akademiens ordinarie* sammankomst

eller extra sammankomst hällas, må förvaltningskommittén å akademiens

vägnar handlägga ärendet, hvarom anmälan då göres vid akademiens närmast

påföljande sammankomst (§ 44).

Landtbruksakademiens sekreterare vii.ljes af akademien och ar ledamot

af densamma samt äger titel af professor (§§ 37, 45 och 46).

Det åligger sekreteraren enligt £47:

a) att tillse, att diarium föres öfver alla till akademien, dess afdel
liingar

och förvaltningskommittén inkomna skrifvelser,

]>) att upprätta föredragningslista och utfärda kallelse till akademiens,

af delningarnas '' och förvaltningskommitténs sammanträden samt därvid föredraga

ärendena,; .

c) att tillse, att protokollen vid nämnda sammanträden behörigen

uppsättas; , 0 ,

d) att uppsätta och kontrasignera alla skrifvelser, som atga från akademien

och förvaltningskommittén;

o) att tillse, att akademiens arkiv och bibliotek samt landtbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

och fiskerimuseum på bestämda tider hållas för allmänheten tillgängliga,

och att fullständiga kataloger föras;

f) att hafva tillsyn öfver akademiens fastigheter och utöfva uppsikt

öfver akademiens vaktbetjänte;

g) att gå preses tillhanda vid den allmänna vård och tillsyn, som

honom åligger i hvad akademien angår;

h) att redigera de skrifter, som akademien af trycket utgifter; samt

i) att följa litteraturen och verksamheten inom landtbrukets och dess

binäringars område samt inför akademien eller i dess skrifter lämna redogörelse

därför; skolande, enligt § 19, vid akademiens årliga högtidssammankoinst

den 28 januari af sekreteraren redogöras för akademiens verksamhet

under nästförflutna året samt i allmänhet för landtbruksvetenskapens

utveckling.

1 § 5o föreskrifves, att, därest någon af akademiens tjänstemän i

ett eller annat afseende icke skulle fullgöra sina åligganden, han bör därom

inför förvaltningskommittén erhålla föreställning af preses. Låter han ej

rätta sig däraf, ankommer det på akademien, huruvida han må skiljas från

sin befattning på kortare eller längre tid eller för alltid.

Af de i första delen af detta betänkande omnämnda stadgar af den 26

januari 1912 för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

framgår, att landtbruksakademiens sekreterare är själfskrifven ledamot uti

den styrelse, hvilken utöfvar ledningen af centralanstalten. Han är tillika

sekreterare bos styrelsen (§ 5).

Styrelsen, som för öfrigt består af akademiens preses såsom ord förande

samt tre af Kungl. Maj:t förordnade och två af akademien valda ledamöter,

åligger enligt § 6 hufvudsakligen:

att öfvervaka och genom vederbörande föreståndare leda försöksverksamheten

vid centralanstalten;

att uppgöra och fastställa instruktioner för anstaltens tjänstemän;

att hvarje år uppgöra och för granskning till landtbruksakademien

öfverlämna till Kungl. Maj:t ställdt förslag till arbetsplan samt till inkomstoch

utgiftsstat för nästföljande år;

att hvarje år till Kungl. Maj:t och landtbruksakademien afgifva be
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

rättelse öfver anstaltens verksamhet och medelsförvaltning under det näimast

förflutna året;

att besluta, rörande offentliggörande af de vid försöksverksamheten

erhållna resultaten;

att besluta i afseende å användandet af de enligt stat anvisade eller

eljest för anstaltens behof tillgängliga medel samt i öfrigt öfvervaka anstaltens

ekonomi;

att hafva tillsyn öfver vården af anstaltens byggnader och inventarier;

att i enlighet med stadgarna vidtaga, åtgärder för tillsättande ni före
ståndar-

och öfverassistentbefattningarna;

att antaga räkenskapsförare och kanslibiträde samt, efter förslag af

vederbörande föreståndare,'' förordna assistenter, biträden och betjänte vid

anstaltens afdelningar; .

att vidtaga på styrelsen ankommande åtgärder i fråga om tjänstledighet

för anstaltens tjänstemän och förordnande af vikarier;

att till Knngl. Maj:t öfverlämna utaf föreståndare eller öfverassistent

ujord ansökning om afsked, men själf pröfva och besluta öfver ansökningar

om entledigande af anstaltens öfriga tjänstemän äfvensom betjänte;

samt

att årligen före april månads utgång till kammarrätten för granskning

insända anstaltens räkenskaper för nästföregående kalenderår.

Landtbruksakademiens sekreterare, såsom ordförande, samt föreståndarna

och öfverassistenterna vid centralanstalten skola (§ 9), för vinnande

af enhet och samverkan mellan anstaltens olika afdelningar, bilda en nämnd,

hvilken bär att uppgöra och till styrelsen ingifva förslag till arbetsplan

och stat för nästföljande ar samt ej mindre afgifva af styrelsen infordrade

yttranden än äfven själfmant påkalla styrelsens uppmärksamhet lör frågoi,

som beröra anstaltens verksamhet.

Nämnden bör ock hafva sin uppmärksamhet fäst på ernåendet af

planmässig samverkan med den försöksverksamhet å jordbrukets område,

som oberoende af centralanstalten utöfvas inom riket. Därför böra särskildt

till det sammanträde, vid hvilket förslag till arbetsplan uppgöres, inbjudas

föreståndarna för landets öfriga landtbruksvetenskapliga anstalter.

Beträffande utbetalningar för central anstalten är i § lb föreskrift,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

att alla sädana skola ské genom räkenskapsföraren enligt af vederbörande

föreståndare eller sekreteraren attesterade räkningar.

Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön eller arfvode,

men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller eljest i centralanstaltens

ärenden åtnjuta rest- och traktamentsersättning i enlighet med

därom särskildt meddelade föreskrifter (§ 17).

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Inkommen framställning.

Landtbruksakademien liar uti underdånig skrivelse den 22 januari

1912 gjort framställning i fråga om lönereglering för akademiens sekreterare.

Akademien har därvid erinrat att — frånsedt det år 1886 skedda

utbytet af fri bostad mot hyresersättning, något som icke kunde anses

hafva inneburit en aflöningsförhöjning — sekreterarens aflömngsförmaner

bibehållits orubbade alltsedan är 1874.

1 fråga om denna befattning måste alltså enligt akademiens förmenande

de omständigheter, som föranledt lönereglering och aflöningsförhöjnino-

under senare ar för de allra flesta statstjänstemän, göra sig starkt

o

gällande.

Det hade för akademien framstått såsom ett. oafvisligt kraf att söka

åt irmehafvaren af »denna för vårt lands jordbruk så viktiga befattning»

bereda en aflöning, som bättre än den hittillsvarande stode i öfverensstämmelse

med nutidens stegrade lefnadsorakostnader.

Före de senaste årens löneregleringar hade sekreterarbefattningen

hos akademien — anfördes uti förevarande framställning i aflöningshänseende

varit närmast jämnställd med byråchefsbefattningar, för hvilka

begynnelseaflöningen utgjorde 6,400 kronor, hvartill kunde komma ett

ålderstillägg å 600 kronor, så att slutaflöningen besteg sig till 7,000 kronor.

»Vid det förhållande, att sekreterarens aflöning efter intjänandet af

bägge ålderstilläggen redan då uppgick till 7,400 kronor, var han i viss

mån till och med fördelaktigare ställd än dessa byiåchefei.»

Sedan numera byråchefsaflöningen i nyreglerade verk blifvit bestämd

till 8,100 kronors begynnelseaflöning med ett ålderstillägg a 600 kronor,

vore däremot »sekreterarens underlägsna aflöningsställning i ögonen tal
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

lande». \ id detta förhållande kunde, enligt akademiens åsikt, betänkliga

olägenheter af stor betydelse uppstå, äfven för akademien.

Det syntes sålunda exempelvis kunna antagas, att den högre aflöningen,

som nu åtföljde byrå chefsbefattning i landtbruksstyrelsen, skulle för

akademiens sekreterare innebära eu viss lockelse att emottaga sådan befattning,

därest tillfälle erbjöd es. Äfven befattningen såsom kansliråd och

byråchef i jordbruksdepartementet vore, med iakttagande af det utaf Riksdagen

under senaste'' åren medgifna provisoriska aflöningstillä^o- höo-re

aflönad. °

»Rektorsbefattning vid landtbruksinstituten» vore — säges det i

akademiens framställning »aflönad med 6,000 kronor i begynnelseaflöning

jämte fyra ålderstillägg ä 500 kronor, sa att slutaflöningen uppgår

till 8,000 kronor. För fri bostad afdragas 500 1

torsbefattning

månen toges

O

kronor.» Äfven sådan rekom

det verkliga värdet af bostadsföri

beräkning, anses för närvarande vara högre aflönad än sek
-

måste alltså, särdeles

fråga.

retera rbefattn iingen

Akademien ansåg det icke böra lämnas oanmärkt, att dess nuvarande

sekreterare öfvergått till sin befattning från dylikt rektorat, innan rektorsaflöningen

vid 1905 ars riksdag reglerades till sitt nuvarande belopp.

Att aflöningarna för universitetsprofessorer och likställda befattningshafvare

under senare tid ökats så, att de öfverstc-ge sekreterarens aflöning,

finge enligt akademiens förmenande icke heller anses vara utan betydelse,

när det för akademien

gällde

att till sekreterarbefattningen fören

dugande och lämplig person.

gen t emot

värfva eller vid densamma bibehålla

Jämte de antydda omständigheterna framhöll akademien, att i själfva

sekreterarbefattningens ämbetsuppgift vore grundadt ett skäl, som syntes i

synneilig grad göra statens medverkan till den ifrågasatta löneregleringen

motiverad. Akademien afsåg därmed sekreterarens åligganden

centrala! i stalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Det kunde visserligen sägas — yttrade akademien — att genom

öfverfh ttaiidet år 1890 från landtbruksakademiens förvaltningskommitté

till landtbruksstyrelsen af ärenden rörande landtbruksförvaltningen förvaltningskommitténs

forna egenskap af att vara ett slags ämbetsverk upphört,

samt att dess och sekreterarens arbete afsevärdt minskats. För sekrete
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

raren gällde dock det sistnämnda egentligen blott i fråga om tiden före ar

1907, då han genom centralanstaltens inrättande erhöll åtskilliga nya maktpåliggande

uppgifter.

I styrelsen för nämnda statsinstitution vore nämligen landtbruksakademiens

sekreterare enligt anstaltens stadgar själfskrifven ledamot samt styrelsens

sekreterare. I den nämnd, som hade att uppgöra arbetsplan och stat

för anstalten, afgifva yttranden och framlägga förslag till styrelsen samt

söka åstadkomma planmässig samverkan med den öfriga försöksverksamheten

i riket på jordbrukets område, vore akademiens sekreterare ordförande.

Det vore, enligt akademiens mening, uppenbart, att på grund

af dessa bestämmelser den hufvudsakliga delen af centralanstaltens förvaltningsärenden

folk* på akademiens sekreterare. För dessa under senare

år tillkomna uppgifter vid ifrågavarande statsinstitution åtnjöte han ingen

särskild ersättning vare sig af statsmedel eller eljest.

Centralanstaltens tillkomst hade äfven i så måtto ökat sekreterarens

göromål, att, då. de från anstalten utgående meddelanden publicerades i

akademiens handlingar och tidskrift, samt tidskriftens omfång på grund

däraf väsentligen utvidgats, hans bestyr med dess redigering, hvarför han

icke åtnjöte någon särskild ersättning, kräfde mera tid och arbete.

Äfven tillkomsten af akademiens med statsbidrag uppförda museibyggnad

å Experimentalfältet och samlingarnas ordnande samt vidmakthållande

därstädes hade kraft och kräfde fortfarande mer arbete af sekreteraren

än därförinnan, då lokalernas ytterst underhaltiga beskaffenhet

omöjliggjorde ordentlig inuseivård.

Verksamheten vid akademiens trädgårdsafdelning å Experimentalfältet

och därvarande trädgårdsskola hade under senare år i hög grad utvidgats,

hvilket i sin mån äfven inverkat på sekreterarens göromål.

En betydelsefull och välbehöflig fördel, som genom csn lönereglering

skulle vinnas, vore -— enligt hvad akademien framhöll — att sekreterarens

pensionsförmåner blefve förbättrade och pensionsförhållandena reglerade enligt

gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

För närvarande utgjorde, under förutsättning att åldcrstilläggen intjänats,

pensionen för akademiens sekreterare 4,000 kronor men för byråchef

i reglerade verk 5,600 kronor. Sekreteraren erhölle enligt hittills

16—121707. Löneregler ing »kommitténs bet. XXXV.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

gällande bestämmelser pension antingen vid 70 lefnadsår och SO tjänstår

eller vid 65 lefnadsår och vid pass 40 tjänstår, därest sjuklighet eller

försvagadt hälsotillstånd styrktes genom läkarintyg. Vid tidigare afgånour

tjänsten ägde han ingen rätt till pension.

för de statens tjänstemän, som vore underkastade den nya pensionslagen,

gällde i regel, att pension erhölles vid 67 lefnadsår och 35 tjänstår,

och »vid tidigare afgång» — yttrade landtbruksakademien — hade tjänstemannen

»rätt till afkortad pension .

Akademien ansåg det vara uppenbart, att de för dess sekreterare

ofördelaktiga pensionsförhållandena, skulle hos en person, som akademien

önskade förvärfva sasom sekreterare, framkalla starka betänkligheter att

mottaga befattningen. Detta syntes desto mer vara fallet, som det kunde

antagas icke sällan komma att möta svårigheter för honom att uppfylla

»villkoret om det nu bestämda antalet tjänstår».

Det vore nämligen tydligt, menade akademien, att till sekreterarbefattningen

blott kunde ifrägakomma eu person, som visat sig besitta

särdeles framstående kunskaper och rik erfarenhet på de för akademiens

verksamhet betydelsefulla områden, och som därför i regel vid utnämningen

uppnått en mera framskriden ålder. Då det icke heller kunde säkert

påräknas, att han förut innehaft statstjänst, blefve följden, att han för sin

pension kornme att bero af särskildt medgifvande af Kung]. Maj:t och

Riksdagen. Emellertid syntes, därest den i nya pensionslagen såsom

hufvudregel bestämda tjänstålder af 35 år skulle fordras, samma svårigheter

komma att i hufvudsak kvarstå och pensionen fördenskull måhända

i regeln utgå med afkortadt belopp.

Akademien ansåg sig därför böra framhålla såsom synnerligen önskvårdt,

att för akademiens sekreterare, liksom skett beträffande byråchefen

för landtbruksärenden i landtbruksstyrelsen enligt lag den 22 juni 1911,

de för åtnjutande af hel pension erforderliga tjänstårens antal måtte

bestämmas till allenast 25.

I alseende a den aflöning, som vid eu lönereglering borde medgifvas

sekreteraren, ansåg akademien, att denna aflöning under inga förhållanden

borde understiga byråchef sahöning i nyreglerade verk. Sekreterarens

aflöning syntes akademien lämpligen kunna sättas fullständigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

lika med sådan aflöning samt alltså böra utgöra: lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,-500 kronor och ortstillägg 600 kronor eller tillhopa

8,100 kronor jämte ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 ar.

Då akademien hittills af egna medel bidragit till sekreterarens aflöning

med 2,400 kronor, ansåg sig akademien åfvcn framdeles böra bidraga

till" densamma, på det sätt, att akademien förbunde sig att bestrida de

föreslagna tjänstgöringspenningarna. Detta innefattade eu ökning af 100

kronor i akademiens nuvarande årsutgifter.

Att i högre grad bidraga till aflöningstörbättringen vågade akademien

icke åtaga sig med hänsyn till sin ekonomi, hvilken ganska hårdt

ansträngdes af öfriga nödvändiga utgifter, synnerligast utvidgningen af akademiens

tidskrift.

Det framhölls i sistnämnda hänseende, att publicerandet i nämnda

tidskrift af meddelanden från centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet skedde på akademiens bekostnad, endast med undantag

för de till dylika meddelanden hörande planscher och klichéer, hvilka bekostades

af centralanstalten.

Akademien ifrågasatte alltså, att den del af sekreterarens aflöning,

som skulle utgöras af lön, ortstillägg och ålderstillägg, matte bekostas af

statsmedel, hvilket, då aflöningen af statsmedel för närvarande utgjorde

lägst 4,000 och högst 5,000 kronor, innebure eu förhöjning till lägst 5,600

och högst 6,200 kronor. Därigenom skulle, yttrade akademien, den del

af aflöningen, som skulle utgöra pensionsunderlag, uteslutande utgå af

statsmedel, hvilket enligt akademiens mening vore riktigast, då val själfva

pensionen framdeles såsom hittills borde bestridas af staten.

Akademiens nuvarande sekreterare, professor H. J. B. Jublin Dannfelt,

som utsågs till befattningen den. IT februari 1902, syntes akademien

böra för ålderstillägg förklaras berättigad tillgodoräkna sig tjänstetid, som

förflutit före löneregleringens ikraftträdande.

På grund af det anförda har landtbruksakademie» — med förklarande

att akademien förbunde sig att, vid bifall till nedannämnda hemställan

om lönereglering för akademiens sekreterare, till nämnde sekreterare

från och med det är, då löneregleringen skulle tråda 1 tillämpning

årligen i

itbetala ett belopp af 2,500 kronor såsom tjänstgöringspenningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

— anhållit, att Kungl. Maj:t måtte göra framställning till Riksdagen

om fastställande för akademiens sekreterare af följande afiöningsstat, nämligen:

lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar, att bestridas af landtbruksakademien,

2,500 kronor, ortstil lägg 000 kronor samt ett ålderstillägg

till lönen å 600 kronor efter 5 år, samt om medgifvande af rätt

för honom till hel pension efter 25 tjänstår.

Genom kungl. remiss den 10 maj 1912 har löneregleringskommittén

anbefallts att afgiiva underdånigt utlåtande öfver landtbruksakademiens

ofvanberörda framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K oinmitténs fö rslag.

Såsom i det föregående är närnndt, åtnjuter landtbruksakademiens

sekreterare för närvarande i aflöning dels af statsmedel 4,000 kronor,

hvartill kunna komma två alderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter

respektive fem och tio år, dels och af landtbruksakademiens medel arfvode

1,000 kronor, anslag till ved 400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.

Sammanlagda aflöningsförmånerna utgöra alltså 6,400 kronor jämte

två alderstillägg efter fem och tio år, hvartdera ålderstillågget ä 500

kronor.

Landtbruksakademien har uti sin underdåniga skrivelse den 22

januari 1912 gjort framställning om reglering af de akademiens sekreterare

tillkommande aflöningsförmåner, och har akademien därvid anhallit om

fastställande af följande aflöningsstat för bemäide tjänsteman, nämligen:

lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar, att bestridas af landtbruksakademien,

2,500 kronor, ortstillägg 600 kronor samt ett ålderstillägg till

lönen å 600 kronor efter fem år.

Enligt nämnda förslag skulle akademiens sekreterare alltså komma

i åtnjutande af enahanda aflöningsförmåner som dem, hvilka tillkomma

tjänstemän i tredje normalgraden i nyreglerade ämbetsverk.

Till stöd för berörda framställning har åberopats särskildt den ställning,

landtbruksakademiens sekreterare alltifrån av 1907 intager i förhållande

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Styrelsen för sistnämnda anstalt har ock uti underdånig framställning

den 4 juli 1912, angående vissa anslag till anstalten, framhållit, att

landtbruksakademiens sekreterare, som enligt stadgarna för centralanstalten

vore ledamot af styrelsen och dess sekreterare, på denna grund kommit

Af lön mg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

att handhafva hela administrationen af anstalten och å styrelsens vägnar

utöfva tillsyn öfver densamma. För denna hans tjänstgöring, hvilken numera

toge en betydlig del af hans tid och arbete i anspråk, funnes likväl

icke något arfvode upptaget i anstaltens stat.

Afven om — yttrade styrelsen vidare — sekreterareänstens nuvarande

innehafvare funne sig i denna anordning, syntes det dock styrelsen,

att berörda arbete borde afiönas. Då det emellertid vore för styrelsen

kändt, att landtbruksakademien gjort framställning hos Kungl. Maj:t om

reglering af sin sekreterares aflöning och därvid som skäl för sitt förslag

om aflöningens höjning anfört bland annat hans befattning med centralanstaltens

angelägenheter, ansåg sig styrelsen endast böra uttala, att aflöning

för sekreteraren borde beredas, utan att dock i frågans nuvarande

läge styrelsen fann sig kunna föreslå visst belopp för denna aflöning.

Enligt hvad förut antydts, hade landtbruksakademien och dess förvaltningskommitté

före inrättandet, från och med. år 1890, af landtbruksstyrelsen

eu mängd statsadministrativa bestyr. Från anslaget till »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» utgingo ock vissa anslagsbelopp

till föredragandena å akademiens särskilda afdelningar samt

till aflönande af akademiens tjänstemän, bland dem sekreteraren, hvarjämte

till akademiens vaktbetjäning och för bestridande af renskrifningskostnader

anvisats visst belopp.

I sammanhang med tillkomsten af landtbruksstyrelsen indrogos statsverkets

nyssberörda anslag till akademien, dock med undantag af det belopp

å 4,000 kronor, som erfordrades till sekreterare*,ns aflöning.

Någon ändring beträffande sekreterarens ålderstillägg, hvilka då utgingo

från det å vederbörande hufvudtitel uppförda gemensamma anslaget

till ålderstillägg, vidtogs ej.

Från och med år 1907 har, såsom nämnts, åt sekreteraren i landtbruksakademien

uppdragit» vissa uppgifter i afseende å centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Enligt stadgarna för nämnda anstalt är landtbruksakademiens sekreterare

själfskrifven ledamot uti den styrelse, hvilken utöfvar ledningen af

anstalten, och är han tillika sekreterare hos denna styrelse. Därjämte är

opaginerad Kontrollera mot PDF

lian ordförande i den nämnd, som har att upprätthålla enhet och samverkan

mellan anstaltens olika afdelningar. Denna nämnd har att uppgöra

och till styrelsen ingifva förslag till arbetsplan och stat för hvarje nästföljande

år samt ej mindre afgifva af styrelsen infordrade yttranden än

äfven själfmant. påkalla styrelsens uppmärksamhet för frågor, som beröra

anstaltens verksamhet. Nämnden bör ock b af va sin uppmärksamhet fäst

på ernåendet af planmässig samverkan med den försöksverksamhet a, jordbrukets

område, som oberoende af centralanstalten utöfvas inom riket.

Att sekreteraren i landtbruksakadeinien med de åligganden, som sålunda

tillkomma honom i afseende å eentralanstalten, i själfva verket utöfvar

den närmaste ledningen af denna anstalt, torde, ligga i sakens

natur.

Det har äfven framhållits, att, då de från eentralanstalten utgående

meddelanden publiceras i landtbruksakademiens handlingar och tidskrift,

samt tidskriftens omfång pa grund däraf väsentligen utvidgats, akademiens

sekreterares bestyr med redigeringen kräfver mera tid och arbete efter

tillkomsten af eentralanstalten.

Da ofvan antydda åligganden i afseende å eentralanstalten gifvetvis

måste i betydande grad taga ifrågavarande befattningshaivares tid och

omtanke i anspråk samt pa honom måste ställas höga, kraf på kunskaper

och insikter i hithörande ämnen, synes det kommittén ingalunda ohibigt,

att han i sin egenskap af såväl sekreterare i landtbruk sakademien som

närmaste ledare af eentralanstalten kommer i åtnjutande af högre ersättnino-

af statsmedel än hvad som nu utgår för samtliga honom sålunda

tillko rnmande göro m å 1.

Vidkommande beloppet af de aflöningsförmåner, som må böra tillkomma

honom, torde böra erinras, hurusom kommittén i förra, delen åt

detta betänkande funnit sig böra föreslå, att vederbörande ardelnings föreståndare

vid eentralanstalten skulle erhålla enahanda aflöning, som beståmts

för universitetsprofessorer i allmänhet.

Då aflöningsförmånerna till landtbruksakademiens sekreterare, tillika

närmaste ledare af eentralanstalten, enligt kommitténs mening böra något

öfverstiea nyssnämnda honom underordnade afdelningsföreståndares, torde

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Pension.

den af landtbruksakadernien för ifrågavarande befattningshafvare föreslagna

aflöningen, hvilken skulle motsvara den för tjänstemän i tredje normalgraden

vid nyreglerade centrala ämbetsverk numera bestämda, kunna anses

lämpligt afvägd.

I fråga om storleken af den del af aflöningen, som skulle bestridas af

landtbi uksakademien, må erinras, att akademien för närvarande bidrager till

ifrågavarande tjänstemans aflöning med tillhopa 2,400 kronor. Akademien

har nu erbjudit sig att höja sitt bidrag till 2,500 kronor eller det belopp,

bOIn bifall till förslaget skulle utgå såsom tjänstgöringspenningar.

Den sålunda föreslagna fördelningen mellan statsverket och landtbi

uksakademien af kostnaderna för nämnda befattningshafvares aflöning

föranleder icke någon anmärkning från kommitténs sida.

Kommittén får alltså hemställa,

att aflöningen till landtbruksakadenviens sekreterare,

tillika ledamot och so liv eter av c i styrelsen för centralan■‘italien

tor försöksväsendet pa jordbruksområdet samt

ordförande, i anstaltens nämnd, må bestämmas på följande

sätt:

lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar, att bestridas

af landtbruksakadernien, 2,500 kronor, ortstil lägg

600 kronor, tillhopa 8,100 kronor, hvartill kan komma

ett, alclerstillägg till lönen efter fem ar med, 600 kronor.

Därest kommitténs nyssberörda förslag vinner bifall, skulle, med

tillämpning af lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, pensionen för ifrågavarande tjänsteman kunna uppgå till

högst 5,600 kronor.

Enligt 5 § i nämnda lag, sådan denna paragraf lyder enligt lag

den 10 juni 1912, inträder rätt att komma i åtnjutande af hel pension

for manlig tjänstinnehafvare vid uppnådda 67 lefnads- och 35 tjänstår;

föi- vissa tjänstinnehafvare har emellertid på grund af särskilda förhållanden

medgifvits nedsättning åt lefnads- eller tjänsteåldern eller bägge.

Uti landtbruksakademiens föreliggande framställning har såsom -synnerligen

önskvärd! framhållits, att — på sätt genom lag den 22 juni 1911

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

angående ändrad lydelse af 5 § i förenämnda lag den 11 oktober 1907

blifvit stadgadt beträffande byråchefen för landtbruksärenden i landtbruksstyrelsen

•— rätt att komma i åtnjutande af hel pension skulle inträda

för landtbruksakademiens sekreterare vid 67 lefnads- och 25 tjänstår.

Nyssberörda bestämmelse beträffande byråchefen för landtbruksärenden

i landtbruksstyrelsen beslutades vid 1911 års riksdag, på förslag af

Kungl. Maj:t uti proposition n:r 173.

Enligt det vid nämnda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokoll

öfver finansärenden yttrade vederbörande departementschef i ämnet,

bland annat, följande.

Byråchefen för landtbruksärenden i landtbruksstyrelsen intoge i så

måtto en särställning, att till befattning såsom sådan kunde utses endast

en i praktiska värf pröfvad, med jordbruket och dess binäringar fullt förtrogen

man. En sådan person hade antagligen ytterst sällan förut innehaft

statstjänst och i hvilket fall som helst vid sin befordran till ifrågavarande

byråchefstjänst nått en mognare ålder.

Med dåvarande bestämmelser kunde han därför, enligt departementschefens

mening, i allmänhet icke beräknas komma i åtnjutande af hel

pension. En sänkning i den till dylik pension berättigande tjänståldern

ansåg departementschefen vara af behofvet påkallad, om man skulle kunna

påräkna att till denna för landets jordbruk så viktiga befattning erhålla

lämplig person med önskvärda förutsättningar att tillföra landtbruksstyrelsen

den erfarenhet och sakkunskap, som kräfdes för att det praktiska

jordbrukets intressen skulle blifva på nöjaktigt sätt tillgodosedda inom

styrelsen. Anledning till att för nämnde befattningshafvare sänka den då

för skyldighet att afgå stadgade lefnadsåldern — 67 år — syntes departementschefen

icke föreligga.

Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i nämnda

hänseende (jfr skrifvelse den 31 maj 1911 n:r 247).

Hvad nu beträffar landtbruksakademiens sekreterare, tillika närmaste

ledare af centralanstalten, synes det kommittén, att uti nu ifrågavarande

hänseende kunna åberopas skäl, ungefär motsvarande dem, som anförts

beträffande byråchefen för landtbruksärenden i landtbruksstyrelsen, och att

17—121707. Löneregleringsl-ommitténs bet. XXXV.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Aflöningsrill
kor.

alltså rätten att komma i åtnjutande af hel pension må böra inträda vid

67 lefnads- och 25 tjänstår.

Kommittén hemställer,

att för landtbruksakademiens sekreterare, tillika

ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet pa jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd, skall i fråga om skyldighet att af gä

från tjänsten äfvensom i fråga om rätt till pension

gälla hvad enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension numera gäller beträffande byråchefen

för landtbruksärenden i landtbruksstyrelsen.

I sammanhang med fastställandet af ny afiöningsstat för ifrågavarande

befattningshafvare torde böra stadgas vissa villkor och bestämmelser för

aflöningens åtnjutande.

Vid uppgörande åt förslag till sådana villkor och bestämmelser har

kommittén tagit hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid

senare arens riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

Det torde böra erinras, att från landtbruksakademiens sida icke

framställts något förslag om semester för akademiens sekreterare. Vid

sadant förhållande och med hänsyn jämväl därtill, att ifrågavarande befattningshafvares

tjänstgöringspenningar skulle bestridas af akademien,

har kommittén icke heller ansett sig böra bland aflöningsvillkoren upptaga

någon bestämmelse i nämnda hänseende.

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande af de aflöningsförmäner, som

varda upptagna i blifvande afiöningsstat för landtbruksakademiens

sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i

styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

samt ordförande i anstaltens nämnd, måtte

fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

att ifrågavarande befattningshafvare skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid. en möjligen inträdande

förändrad, organisation af landtbruksakademien eller

centralanstalten för försöksväsendet pa jordbruksområdet

eller eljest i allmänhet kan varda, stadgad;

att med ifrågavarande befattning icke må förenas

annan tjänst ä rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med befattningen ej heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Majds oktroj försedi

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af livad slag som helst, såframt

ej Kungl. Majd uppä därom gjord framställning och.

efter pröfning, att nyssberörda uppdrag eller tjänstebefattning

eg md anses inverka /underligt för den ifrågavarande

befattningshafvare i hans förenämnda egenskaper

dliggande tjänstgöring, finner uppdraget eller

befattningen kunna■ fä tills vidare mottagas och bibehållas;

att för den tid, den ifrågavarande befattning ens inneha

f vare varit tjänstledig, tjänstgöring spenningarna skola

utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla

befattningen;

att, därest ifrågavarande befattningshafvare af

sjukdom hindras att förrätta befattningen, han äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att, om han

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda, angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, han kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

opaginerad Kontrollera mot PDF

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej ma utgå till befattningshaf varen för

tid, hvarunder han afhållit sig frän tjänstgöring utan

att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattning shaf varen varder af stängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröf vas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehallas, såvida ej befinnes

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, beträffande förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattningen, tidpunkten för

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att befattningshafvaren under mer än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin eqen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, under iakttagande

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande befattningshafvarén

därvid tillgodoräknas den tid, som före

den nya aflöning sstatens trädande i kraft förflutit frän

hans tillträde till befattningen;

att likväl befattningshaf vare, som, då han intjänat

stadgad tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från befattningen till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen

äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgä från befattningen

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehapvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, scividt befattningen därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att befattningshafvare, som tillträder den nya af~

lärling sstaten, skall vara skyldig underkasta sig, efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande ap eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Därjämte torde böra förklaras,

att den, som med eller efter ingången af det av,

med hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder

ifrågavarande befattning, skall vara pliktig att underkasta

sig ofvanberörda villkor och bestämmelser; samt

att, därest den förutvarande inneliafvaren af befattningen

icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att

han vill öfvergd till den nya aflöningsstaten samt underkasta.

sig de för aflöning ens åtnjutande stadgade villkor

och bestämmelser, och han icke lagligen kan därtill förbindas,

han skall varda bibehållen vid honom dittills

tillkommande aflöningsfömiäner ap statsmedel, äfvensom?

i den män ej annat föranledes af bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,

vid den rätt till pension ä allmänna indragning sstaten,

som dittills tillkommit honom.

Enlio-t vållande stadgar af den 4 oktober 1907 för landtbruksakademien Angxrdningen

(§§ 37 och 46) väljer akademien sin sekreterare; och x g 53 åt dessa stadgar sättande af

föreskrifves, att, därest någon af akademiens tjänstemän — detta gäller Sa akademiens

lunda äfven sekreteraren — i ett eller annat afseende icke skulle fullgöra sekreterare

sina åligganden, han bör därom inför akademiens förvaltningskommitté

erhålla föreställning af preses; låter han sig ej rätta däraf, ankommer

det på akademien, huruvida han må skiljas från sin befattning pa kortare

eller längre tid eller för alltid.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Därest, på sätt nu föreslagits, statsverket skulle komma att bestrida

en så betydande del af aflöningen till landtbruksakaderniens sekreterare

och då jämväl hänsyn tages till de statsfunktioner denne har att utöfva

i a,iseende å centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

synes det kommittén ej vidare lämpligt, att ifrågavarande befattningshafvare

tillsättes af akademien och äfven kan af densamma afsättas.

Kommittén tillåter sig fördenskull föreslå, att landtbruksakaderniens

sekreterare utnämnes af Kungl. Majrt efter förslag af akademien samt

att han allteftersom han må komma att erhålla konstitutorial eller

fullmakt å befattningen — endast genom beslut af Kungl. Maj:t eller

vederbörlig domstol må kunna pa grund af fel eller försummelse i tjänsten

afsättas från sin befattning.

Äfven torde böra föreskrifvas, att i fråga om längre tids tjänstledighet

för akademiens sekreterare samt däraf föranled t vikariatsförordnande

det skall ankomma på Kungl. Maj: t att besluta därom.

stat m. m. Aflöningsstaten för ifrågavarande befattningshafvare får enligt kom
mitténs

ofvan angifna förslag följande utseende.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Ortstill-

lägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Landtbruksakaderniens sek-

i

reterare, tillika ledamot

och sekreterare i styrelsen

för centralanstalten för

försöksväsendet på jord- bruksområdet samt ord- förande i anstaltens

nämnd.......

5,000

2,500

600

8,100

1 Tj änstgöringspenningarna

1 bestridas af landtbruks- 1 akademiens medel.

Anm. Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

I fråga om kostnaden för statsverket vid bifall till detta förslag

torde böra erinras, att af anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar för närvarande utgår ett belopp af 4,000 kronor

till aflöning åt »sekreteraren i landtbruksakademiens förvaltningskommitté».

Enligt det af kommittén framlagda förslag till stat skulle till landtbruksakademiens

sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för

central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd, af statsmedel utgå 5,600 kronor.

Under förutsättning att statsverkets bidrag till bemälde tjänstemans

aflöning fortfarande komme att utgå från anslaget till befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar skulle alltså för ifrågavarande

ändamål komma att från detta anslag utgå 1,600 kronor mer än för närvarande.

Därvid har icke hänsyn tagits till ålderstillägg, som kommittén förutsatt

fortfarande skola utgå af nionde hufvudtitelns gemensamma anslag

till ålderstillägg. Uppmärksammas bör emellertid i detta afseende, att,

medan befattningshafvaren i fråga hittills kunnat komma i åtnjutande af

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, enligt kommitténs förslag skulle

förekomma allenast ett ålderstillägg å 600 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.