Sök i Ratio Lex

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

1913-02-26 · 289 sidor, varav 237 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 237 av 289 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:8, band 3, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

BEN AF Tv UNGA. MAJ: T DEN 3 OKTOBER 1902

TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖRANDE

XXXVJ.

REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

VID

VETERINÄRINSTITUTET.

9

STOCKHOLM

K0XGT.. BOKTUVCKEIUET. P. A. SOBSTEDT & SÖNKU

1913

[122716]

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen.............I—II.

Betänkande och förslag.

Inledning............................. i.

Tillkomsten af veterinärinstitutets nuvarande byggnader m. m. . . . 32.

1907 års lönereglering m. m.....................57.

Till kommittén inkomna framställningar...............107.

Veterinärhö g skolans uppgifter in. m.................109.

Professorernas aflöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet in. in. 122.

Lärarbefattningarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi,

histologi, bakteriologi....................126.

Lärarbefattningarna i medicin (patologi och terapi), kirurgi, husdjurs
lära,

bujatrik, obstetrik, hofbeslagslära in. in..........146.

Betjäning............................170.

Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän............179.

Anslag för särskilda afdelningar, allmänna anslag in. m.......192.

Direktionens förslag till stat för veterinärhögskolan.........195.

Kommitténs förslag..................... 200.

Veterinärinstitutets uppgifter m. m.................»

Ang. hofslagarskolans ställning...............»

» institutets vetenskapliga verksamhet.......... 202.

» läroanstaltens benämning................ 204.

» elevantalet vid institutet m. in.............. 205.

» lärarkompetens, villkor för inskrifning såsom elev .... 209.

» promotionsrätt.....................211.

Professorernas aflöningsförmåner.................212.

Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.................215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

Ang. lärarbefattningar i anatomi och histologi...........221.

» » i fysiologi och hemi............ 227.

» i patologisk anatomi............ 230.

» » i medicin................. 232.

> » i kirurgi.................. 234.

- » i husdjurslära, bujatrik och obstetrik..... 236.

» > i hofbeslagslära m. m............ 240.

Betjäning............................ 245.

Bostäder för lärare och betjänta................. 253.

Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän m. m. . ......... 260.

Ang. anslag för särskilda af delningar, allmänna anslag m. m. ... 263.

Förslag till stat......................... 267.

A flöningsvillkor......................... 270.

Kostnadsberäkning m. m..................... 275.

Särskild! yttrande......................... 283.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt hvilken Kung]. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit

att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af

statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden in. in., öfverläm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ir

nacle med underdånig skrivelse den 12 november 1912 delen XXXV af

sina betänkanden, innefattande förslag i berörda hänseende beträffande

dels personal vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

dels ock landtbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare

i styrelsen för nämnda anstalt samt ordförande i anstaltens nämnd.

Sedermera har kommittén afgifvit särskilda underdåniga utlåtanden

dels den 3 december 1912 i fråga om semester för länsstyrelsernas vaktmästare

och andra motsvarande statstjänare, dels den 12 i sistnämnda

månad i fråga om löneförbättring för vissa befattningshafvare vid musikaliska

akademien in. fl., dels ock den 17 i samma månad angående nya

tjänster inom statskontoret in. in.

Kommittén får härmed i underdånighet öfverlämna delen XXXVI

af sina betänkanden, innefattande förslag i fråga om reglering af löneförhållanden

m. in. vid veterinärinstitutet.

Vid detta betänkande är fogadt särskild! yttrande af undertecknad

Pers.

Stockholm den 26 februari 1913.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspor. Aug. Nilsson. And. Pers.

Carl Persson. S. Wahlin.

Elis Sidenbladh.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Iiileåniisg.

o

År 1774 grundlädes af lektorn i matematik vid gymnasiet i Skara, Grvndläg
,

T . . . . „ , gande af en

sedermera professorn reter Hernquist, en veterinärinrättning, atsedd att veterinärin
vara

på samma gång ett läroverk för bildande af veterinärer och eu vård- 5askara. 6

anstalt för sjuka husdjur. Inrättningen förlädes till det i närheten af

Skara stad belägna hemmanet Brogården, hvilket Hernquist i sin egenskap

af lektor då innehade såsom prebendejord.

Genom kungi. bref den 29 april 1774 tillädes Hernquist en årlig

pension af 1,000 daler silfvermynt att af honom, utöfver hans lektorslön,

åtnjutas så länge han visade sig fortfarande hålla vid makt den af honom

»in arte veterinaria» inrättade skola. I detta hänseende skulle det, enligt

samma kungl. bref, åligga Hernquist att hvart tredje år utexaminera minst

tvenne i veterinärkonsten inöfvade personer, som kunde användas till det

allmännas tjänst.

»Till bättre befordran och verkställighet af artis veterinaria? fortplantande

i riket» uppläts därefter genom kungl. bref den 8 maj 1775

hemmanet Brogården åt Hernquist »till en Lazarettsinrättning för sjuke

kreatur», och enligt kungl. bref den 15 juli 1776 erhöll inrättningen ett

årligt anslag af 480 daler silfvermynt till inköp af utländska medikamenter,

förbrukningspersedlar samt instrument och redskap.

Vidare medgafs genom kungl. bref den 5 januari 1780, att Hernquist

linge till adjunkt vid sin veterinärskola utse någon skicklig studerande,

till hvars uppmuntran anvisades ett årligt anslag af 83 riksdaler

16 sk. specie. Genom särskild! privilegium af sistnämnda dag erhöll Hernquist

därjämte rätt att vid inrättningen underhålla ett laboratorium, apotek

för beredande och föryttrande af de för boskapssjukdomar tjänliga

medikamenter äfvensom en smedja.

1—122716. Löneregleringskonimilténs bet. XXX VI.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

De särskilda anslag, som anvisades för veterinärinrättningen i Skara,

hade emellertid närmast karaktären af bidrag till understödjande af Hernquists

personliga verksamhet och blefvo, sedan Hernquist år 1808 afiidit,

genom beslut vid 1809—1810 årens riksdag indragna.

Af egna medel hade Hernquist emellertid tillskjutit afsevärda belopp

för inrättningens räkning, bland annat till bekostande af åtskilliga

byggnader vid densamma, och genom testamente anslog han största delen

al sin efterlämnade egendom till betryggande af inrättningens framtid.

Hernquists donation ställdes efter hans död under offentlig tillsyn,

och den 31 mars 1813 utfärdades af Kungl. Maj:t en ordningsstadga för

inrättningen. Enligt denna stadga anförtroddes uppsikten öfver inrättningens

verksamhet och förvaltning åt en i Hernquists testamente förordnad

direktion med landshöfdingen i länet såsom själfskrifven ordförande, hvarjämte

inrättningen i sin vetenskapliga verksamhet underordnades sundhetskollegium.

Grundläggande

af en

•veterinärinrättning

i

Stockholm

m. m.

Ungefär samtidigt hade regeringen och Rikets Ständer börjat att

mera omedelbart taga vård om veterinärundervisningen. Vid 1809—1810

årens riksdag var frågan om veterinärväsendet och dess ordnande föremål

lör öfverläggning inom riksstånden, och sedan Ständerna vid nämnda riksdag

hos Kungl. Maj:t anhållit, att tjänliga mått och steg måtte vidtagas

till anskaffande af »pålitliga läkare och läkemedel för boskapssjukdomar»,

erhöll sundhetskollegiet befallning att afgifva utlåtande angående »utvidgning

af läroverk för veterinärkunskapens inhämtande». Ett sådant utlåtande,

innefattande förslag till anläggande af en veterinärinrättning i

Stockholm, afgafs af kollegiet år 1812, men föranledde icke vidare åtgärd.

År 1818 gjorde Rikets Ständer hos Kungl. Maj:t en förnyad framställning

angående veterinärväsendets befrämjande. Under hänvisning till

att vissa för medicinalverket och läkarvården i allmänhet anvisade penningmedel

kunde för ändamålet påräknas, hemställde Ständerna, »att sådan

åtgärd måtte i nåder vidtagas, hvarigenom veterinärkonsten närmare befrämjas,

antingen genom de personers understödjande, som om densamma

sig redan vinnlagt, eller genom de nya anstalter, som i slikt hänseende

pröfvas mest tjänlige och berörde tillgång på medel medgifver».

I

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

i

I anledning däraf beslöt Kungl. Maj:t den 24 augusti 1819, att en

veterinärinrättning skulle anläggas i Stockholm, och genom kungl. bref

den 18 december 1819 förordnades, att till nämnda inrättning skulle upplåtas

öfre delen af en kronobränneriet å Ladugårdslandet tillhörig tomt,

som dittills varit begagnad såsom koppympningsanstalt, men efter vaccinationens

allmänna införande icke vidare behötdes för sådant ändamål. \idare

medgafs enligt kungl. bref den 30 mars 1820, att jämväl nedre delen af

samma tomt, eller Ladugårdslands kronobränneris sjögård, finge tills vidare

användas för den nya veterinärinrättningens behof.

Åt särskilda kommitterade uppdrogs att utarbeta förslag angående

den nya inrättningen, dess läge, byggnader och verksamhet, och sedan

kommitterade fullgjort detta uppdrag, anvisades genom kungl. bref den

3 maj 1820 för ändamålet ett belopp af 29,000 riksdaler banko, hvarjämte

kommitterade anbefalldes att genast gå i författning om anläggningens

utförande.

Den nya veterinärinrättningen ställdes, jämlikt kungl. bref den 30

mars 1820, under öfverinseende af kommitterade för garnisonssjukhuset

och började sin verksamhet i februari månad 1821.

Vid 1823 års riksdag fastställdes för veterinärinrättningen i Stockholm

följande årliga aflönings- och underhållsstat, nämligen

till

föreståndaren......

bko

2,000

—

en theoretices professor . .

. . . . »

1,000

—

»

en pensionär eller biträdande lärare . . »

333

16

»

en smed.......

»

300

—

y>

två stalldrängar ....

»

300

—

»

underhåll för 16 elever .

.....»

»

1,920

—

»

hyror och extra utgifter .

.....»

»

1,250

—

Tillhopa rdr

bko

7,103

16

Reglemente för inrättningen utfärdades af Kungl. Maj:t den 28 maj

1824. Genom detta reglemente ställdes inrättningen under sundhetskollegiets

tillsyn och styrelse, hvarjämte detaljerade bestämmelser meddelades

rörande de olika befattningshafvarnas åligganden samt verksamheten i öfrigt

vid inrättningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Enligt § 2 i reglementet skulle vid inrättningen finnas två professorer,

af hvilka Kungl. Ma;j:t skulle utnämna den ene till inrättningens

direktör. Bägge skulle erhålla lön på stat samt fria husrum, »när utvägar

därtill hunnit beredas».

På förslag till dessa lärarbeställningar finge, enligt reglementets § 3,

inga andra sökande uppföras än sådana, som ådagalagt grundliga akademiska

studier och de för en veterinärlärare erforderliga insikter och erfarenhet.

De borde dessutom, före förslagets upprättande, inför sundhetskollegium

på svenska försvara af dem själfva valda teser i veterinärvetenskapen

eller ock någon af dem författad afhandling samt hålla en publik

föreläsning, »på sätt som för professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet i nåder stadgad t blifvit».

På grund af beslut vid 1828—1830 årens riksdag utvidgades inrättningen

genom upplåtelse af åtskilliga, Ladugårdslands kronobränneri tillhöriga

byggnader, till hvilkas apterande för inrättningens behof anslagits

ett belopp af 5,000 riksdaler banko.

För beredande af förbättrade aflöningsförmåner åt »tredje läraren»

vid inrättningen höjdes, genom beslut vid 1844—1845 årens riksdag, inrättningens

årsanslag med 666 riksdaler 32 skillingar banko till 7,770

riksdaler banko.

Veterinärinrättningen

i

Skara intill

år 1850.

\ id veterinårinråttningen i Skara hade verksamheten under tiden

fortgått, om än förhållandena vid inrättningen efter hand blifvit långt ifrån

tillfredsställande. Sedan nämligen inrättningens föreståndare Sven Adolf

Norling erhållit i uppdrag att förestå veterinärinrättningen i Stockholm,

bosatte han sig år 1821 i hufvudstaden, men bibehöll det oaktadt sin befattning

såsom föreståndare för veterinärinrättningen i Skara. Eleverna

\id sistnämnda inrättning måste emellertid, för genomgående af fullständig

kurs, förskaffa sig undervisning och kunskapsbetyg äfven af inrättningens

föreståndare och nödgades fördenskull, efter afslutade studier i Skara, infinna

sig i Stockholm för att där fullborda sin kurs. Fullständig afgångsexamen

i veterinärkonsten kunde således icke afläggas vid anstalten i Skara

utan endast vid den i Stockholm.

1

<

i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Enligt Konungens befallningshafvandes i Skaraborgs län år 1844

afgifna fem årsberättelse hade ock under senare tider veterinärinrättningen

i Skara förlorat i anseende, hvilket angafs hufvudsakligen härröra af dels

föreståndarens nästan oafbrutna vistelse i Stockholm dels andre lärarens

höga ålder.

Förhållandena vid inrättningen hade ock gifvit anledning till vissa

anmärkningar från Rikets Ständers revisorer, och i skrivelse den 7 maj

1845 anhöllo Ständerna — då anledning vore att befara, att anstalten i

dess dåvarande skick icke beredde orten de fördelar, som med dess bildande

varit åsyftade — att Kungl. Maj:t måtte förordna om verkställande

af fullständig undersökning rörande inrättningens tillstånd och det sätt,

hvarpå densamma förvaltades, samt anbefalla vederbörande att för framtiden

hålla noggrann tillsyn därå, att de med inrättningen afsedda ändamål

i möjligaste måtto befrämjades.

Efter ärendets vidare handläggning afläto Rikets Ständer den 8 september

1848 en förnyad framställning i detta ärende och anhöllo däri,

att Kungl. Maj:t måtte såväl förständiga vederbörande att tillse, att inrättningens

föreståndare för framtiden oafbrutet vistades på stället, som ock

i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom inrättningen så snart ske kunde

försattes i ändamålsenligt skick.

I särskilda underdåniga skrivelser hade äfven sundhetskollegium Organisa
o

t-XOTt (bT V6~

framhållit angelägenheten däraf, att åtgärder vidtoges för ett ändamåls- terinärunenligare

ordnande af veterinärundervisningen och förvaltningen vid detvåd%?e„njg§Qn

veterinärinrättningarna i riket.

För behandling af dessa spörsmål tillsattes den 13 december 1850

en kommitté, som den 8 maj 1851 afgaf underdånigt utlåtande i ämnet.

1 detta utlåtande gåfvo kommitterade uttryck åt den meningen, att de

båda veterinärinrättningarna, den i Stockholm och den i Skara, borde hvar

för sig vara själfständiga och fristående institutioner, men att, till beredande

af samband dem emellan, sundhetskollegium borde handhafva

det vetenskapliga inseendet öfver undervisningen och sjukvården vid

dem båda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sedan sundhetskollegium den 21 juni 1852 afgifvit utlåtande öfver

kommitténs betänkande, gjordes vid 1853—1854 årens riksdag framställning

om beviljande af ökade anslag till inrättningarna i fråga.

För veterinärinrättningen i Stockholm föreslogs följande stat:

lön till tre professorer, hvardera 1,600 rdr bko

arfvode för föreståndaren.........

lön för eu adjunkt............

en smed................

2 stalldrängar ..............

diverse utgifter.............

till protokollsföring m. m.........

. rdr bko 4,8(>0

» 4<)0

. » » 800

600

. " » 400

»

1,446

32

133

16

Summa rdr bko 8,580: —

Därjämte skulle det belopp af 1,920 rdr bko, som i den äldre staten

varit upptaget »till elevers underhåll», fortfarande bibehållas.

Till täckande af dessa utgifter kräfdes en höjning med 2,730 rdr

bko i det till inrättningen utgående statsanslaget.

Vid veterinärinrättningen i Skara voro anställda en lektor och en

adjunkt, båda med aflöning från den Hernquistska stiftelsen. Enligt det

vid 1853—1854 årens riksdag framlagda förslaget skulle vid inrättningen

anställas ytterligare en lektor. Förste lektorn, som äfven skulle vara inrättningens

föreståndare, skulle uppbära aflöning från Hernquistska stiftelsen

och tillika, enligt de för nämnda stiftelse gällande bestämmelserna,

vara skyldig att under lästiden från den 25 mars till den 13 december

underhålla sju lärlingar med husmanskost. För aflönande af den andre

lektorn, som genom stiftelsen erhöll fria husrum och någon fastighetsafkastning,

begärdes ett statsanslag af 666 rdr 32 skillingar bko. Likaledes

skulle af statsanslag utgå till adjunktens aflönande 333 rdr 16 skillingar

bko samt till underhåll af fem frielever 400 rdr bko. Sammanlagda beloppet

af de för veterinärinrättningen i Skara äskade anslag utgjorde sålunda

1,400 rdr bko.

I enlighet med den gjorda framställningen beslöto Rikets Ständer

vid 1853—1854 årens riksdag att öka anslaget till veterinärinrättningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Stockholm med 2,730 rdr bko samt att för Skara veterinärinrättning

uppföra ett nytt anslag af 1,400 rdr bko.

För en hvar af de båda veterinärinrättningarna utfärdade Kungl.

Maj:t den 20 juli 1855 ett provisoriskt reglemente, att gälla till 1858 års

slut. Enligt dessa reglementen skulle inrättningarna förvaltas af hvar

sin direktion, men inseendet öfver den vetenskapliga verksamheten vid dem

båda utöfvas af sundhetskollegium. Beträffande särskildt inrättningen i

Skara föreskrefs, att dess ändamål skulle vara att lämna undervisning uti

veterinärvetenskapen och bilda skickliga hofslagare för landsorternas behof

samt att afgångsexamen skulle omfatta de kunskaper, som erfordrades föi

utöfning af hofslagaryrket.

Åt sundhetskollegium uppdrogs att före 1858 års slut, efter de båia

direktionernas hörande, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till sådana

ändringar eller tillägg i de provisoriska reglementena, till hvilka den under

tiden vunna erfarenheten kunde anses föranleda.

Under tiden hade emellertid S. A. Norling fortfarande kvarstått

såsom föreståndare för båda veterinärinrättningarna. Därutinnan skedde

nu en ändring, i det att genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1856

förklarades, att Norlings förordnande såsom föreståndare och förste professor

vid veterinärinrättningen i Stockholm skulle med påföljande juni månads

utgång upphöra. Med fästadt afseende å Norlings mångåriga och utmärkta

förtjänster såväl om veterinärinrättningen i Stockholm allt ifrån dess första

grundläggning som om djurläkaryrkets ordnande i riket fann emellertid

Kungl. Maj:t godt tillåta, att ett årligt belopp af 2,000 riksdaler banko,

motsvarande Norlings arfvode såsom föreståndare för sistberörda inrättning,

finge tills vidare till honom utbetalas.

Sedan sundhetskollegium afgifvit det infordrade förslaget rörande

reglementariska föreskrifter för de båda veterinärinrättningarna, utfärdade

Kungl. Maj:t den 6 augusti 1859 reglemente för veterinärinrättningen i

Stockholm och föreskref i sammanhang därmed, att det provisoriska reglemente,

som den 20 juli 1855 utfärdats för inrättningen i Skara, skulle

gälla till dess ny stat blefve fastställd för inrättningen.

Ehuru således lärokursen vid veterinärinrättningen i Skara fortfarande

skulle innefatta undervisning i hela veterinärvetenskapen, gjordes ingen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

1859—1860

årens riksdag.

ändring i det förhållandet, att afgångsexamen därstädes endast skulle afse

sådana kunskaper, som erfordrades för utöfning af hofslagaryrket.

Enligt det nya reglementet för veterinärinrättningen i Stockholm

skulle inrättningens styi-else utgöras af en direktion, i hvilken eu ledamot

af sundhetskollegium, nämligen den som inom kollegiet föredroge veterinärärenden,

skulle ingå såsom medlem. En af de tre professorerna skulle

vara inrättningens föreståndare och i sådan egenskap hafva den närmaste

tillsynen öfver undervisningens regelmässiga gång in. in. Honom skulle

ock åligga att vara föredragande hos direktionen. Det vetenskapliga inseendet

öfver undervisningen och sjukvården skulle tillkomma sundhetskollegium.

För kompetens till professors- eller adjunktsbefattning fordrades att

hafva undergått fullständig studentexamen samt »att äga de för lärarekallet

inom veterinärfacket erforderliga kunskaper och skicklighet». Sökande till

professorsbeställning skulle därjämte aflägga offentligt föreläsningsprof.

Enligt reglementets § 10 skulle professorerna och adjunkten, utöfver

lön på stat, erhålla fria husrum i inrättningens lokaler, såvidt utrymmet

medgåfve.

Lärokurserna vid inrättningen skulle så anordnas, att fullständig

djurläkarbildning kunde förvärfvas på fyra år.

Vid 1859—-1860 årens riksdag gjordes af Kungl. Maj:t framställning

om höjning af de ordinarie anslagen till veterinärinrättningarna i Stockholm

och Skara.

Af direktionen för veterinärinrättningen i Stockholm hade i detta

hänseende föreslagits, bland annat, att för de vid inrättningen anställda

professorer och adjunkt, hvilka, enligt direktionens förmenande, måste i

kunskaper och praktisk duglighet vara fullt jämförliga med dem vid

universiteten och teknologiska institutet, aflöningen måtte höjas från 2,400

till 4,000 riksdaler riksmynt för professorerna och från 1,200 till 2,000

riksdaler riksmynt för adjunkten.

Vidare hemställde direktionen, att aflöningen för instruktionssmeden

skulle höjas från 900 till 1,500 riksdaler samt att anslaget till två drängar

skulle höjas från 600 till 900 riksdaler. För en räkenskapsförare,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

som enligt Kungl. Maj:ts medgifvande anställts vid inrättningen med ett

arfvode af 200 riksdaler riksmynt*), föreslogs ett till 600 riksdaler förhöjdt

arfvode. I anslaget till elever, 2,880 riksdaler riksmynt, föreslogs eu

förhöjning med 240 riksdaler eller till 3,120 riksdaler. Anslaget till diverse

utgifter, 2,170 riksdaler riksmynt, ansågs böra ökas med 3,200 riksdaler

eller till 5,370 riksdaler. Därjämte begärdes åtskilliga nya anslag,

nämligen till en protokollsförare 300 riksdaler, till en bibliotekarie 200

riksdaler, till tre repetitörer 1,800 riksdaler, till en vaktbetjänt 500 riksdaler,

till eu portvakt 300 riksdaler, till en städerska 360 riksdaler och

för byggnadernas underhåll 1,000 riksdaler. Det i den äldre staten upptagna

anslaget »till protokollsföring in. in.», 133 rdr 16 skillin gar, skulle

däremot enligt direktionens förslag utgå.

Vid bifall till direktionens förslag skulle det för veterinärinrättningen

i Stockholm afsedda ordinarie anslaget, då utgående med 15,750 riksdaler

riksmynt, komma att höjas med 14,800 eller till 30,550 riksdaler.

1 afgifvet utlåtande öfver denna framställning hemställde sundhetskollegium,

att professorerna vid veterinärinrättningen i Stockholm — såsom

närmast jämförliga med professorerna vid karolinska institutet, hvilka i

årlig lön åtnjöte, de äldre 4,000 och de yngre 3,500 riksdaler — måtte,

med afseende å dem tillkommande bostadsförmån, erhålla enahanda afiöning,

som utginge till de yngre professorerna vid karolinska institutet,

eller 3,500 riksdaler. Äfven i öfrigt föreslog sundhetskollegium vissa väsentliga

reduktioner i hvad direktionen äskat.

Enligt hvad som framgick af föredragande departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 oktober

1859, hade Kungl. Maj:t de två senaste åren beviljat inrättningens lärare

och betjäning en tillfällig löneförbättring, nämligen för professorerna 800

riksdaler till en hvar, för adjunkten 300 riksdaler, för instruktionssmeden

300 riksdaler och för de två drängarna 100 riksdaler till en hvar. Departementschefen

ansåg, att denna tillökning, hvad professorerna och adjunkten

anginge, tills vidare och intill dess inrättningen erhållit större utveckling

kunde vara någorlunda tillfredsställande, helst professorerna vore försedda

*) Härtill synes bafva disponerats det belopp af 133 rdr 16 sk. bko, som i staten

upptagits för »protokollsföring in. m.».

#—122716. Löner egl er ing skommitténs bet. XXXVI.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

med för ett hushåll tillräckliga, bostäder och adjunkten, ehuru hans bostad

kunde vara mindre nöjaktig, sålunda skulle åtnjuta samma inkomst som

de högst aflönade af karolinska institutets adjunkter.

I afscende på instruktionssmeden hade väl sundhetskollegium vid

det förhållande, att han utom sin lön hade andel i nettobehållningen af

smedjan, ansett den för honom föreslagna löneförbättringen kunna nedsättas

från 600 till 100 riksdaler riksmynt. Men då smedjan otvifvelaktigt

vore en för undervisningen högst viktig inrättning samt allmänhetens förtroende

till det arbete, som där utfördes, i ekonomiskt hänseende vore för

inrättningen af väsentlig betydelse, och då det följaktligen vore angeläget

att genom tillräcklig aflöning vid densamma fästa en person med erkänd

skicklighet, ville departementschefen fortfarande antaga, att den af honom

vid föregående tillfälle för instruktionssmeden föreslagna afiöningsförbättringen

vore af behofvet påkallad.

Beträffande öfriga anslagsposter må här särskild! omnämnas, att

departementschefen ansåg den för frieleverna föreslagna förhöjningen af

240 riksdaler »icke vara ytterst nödig», enär de flesta af inrättningens

elever där åtnjöte fria husrum och det dåvarande anslaget 2,880 riksdaler,

eller 180 riksdaler för hvarje fri elev, icke kunde betraktas såsom ett oväsentligt

bidrag till deras underhåll.

Departementschefen tillstyrkte, att proposition måtte aflåtas till Rikets

Ständer om följande förhöjningar i veterinärinrättningens stat, nämligen

3 professorer, förhöjning från 2,400 till 3,200 riksdaler, eller

800 riksdaler för en hvar...............rdr 2,400

1 adjunkt, förhöjning från 1,200 till 1,500 riksdaler.....» 300

räkenskapsföraren, förhöjning från 200 till 500 riksdaler ...» 300

protokollsföraren, nytt anslag...............» 150

instruktionssmeden, förhöjning från 900 till 1,200 riksdaler . . » 300

2 drängar, förhöjning från 300 till 450 riksdaler, eller 150 riks
daler

för en hvar..................» 300

för byggnadernas underhåll, nytt anslag..........» 1,000

till diverse utgifter, såsom böcker, instrument m. in., förhöjning

från 2,170 till 4,000 riksdaler..........» 1,830

Summa rdr 6,580

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sedan förslag i ärendet, i enlighet med departementschefens hemställan,

aflåtits till Rikets Ständer, beviljade Ständerna de äskade ökningarna

i inrättningens stat, tillhopa 6,580 riksdaler.

Hvad därefter angår veterinärinrättningen i Skara, hade direktionen

för denna inrättning hos Kungl. Maj:t anmält, att inrättningens föreståndare

icke hade någon annan lön åt sig anslagen än den afkastning han

kunde skörda af sitt boställe, som utgjordes af omkring 100 tunnland

jord i åker och äng vid Brogården, samt af er. obetydlig kvarn på landet.

Han måste emellertid ansvara för gårdens särdeles tryckande onera och

ikläda sig husröteansvar för alla till hans ekonomi hörande byggnader.

Andre lektorn hade 1,000 riksdaler riksmynt af statsmedel i lön samt ett

obetydligt hus i Skara och tre åttondelar af ett rusthåll på landet såsom

boställe. Till adjunkten utginge 500 riksdaler af statsmedel i lön, hvarjämte

han hade två rum vid Brogården såsom bostad. Instruktionssmeden

hade 90 riksdaler riksmynt af inrättningens kassa i lön samt därjämte fria

rum vid Brogården.

Att inrättningens förutvarande lärare kunnat bärga sig med dessa

löner, fann direktionen förklarligt endast därigenom, att de, jämte sina

tjänster vid inrättningen, innehaft andra befattningar, af hvilka de hufvudsakligast

haft sin utkomst. Detta förhållande hade emellertid upphört, så

att de dåvarande lärarna odeladt ägnade sin tid och sina krafter åt veterinäryrket.

Då det vore billigt, att medel anvisades till deras bärgning,

hade direktionen anhållit om utverkande, till beredande af löneförbättringar

åt inrättningens lärare, af ett, anslag på ordinarie stat å 3,700 riksdaler

riksmynt, att fördelas sålunda

till föreståndaren....................rdr 2,000

> andre lektorn, tillökning af..............> 1,000

s adjunkten......................» 500

t> instruktionssmeden, i utbyte mot innehafvande lön . . . . » 200

Denna direktionens framställning förordades af sundhetskollegium.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 oktober 1859 yttrade

föredragande departementschefen i detta ärende, att han väl funne det

fullt antagligt, att en löneförbättring vore behöflig för lärarna vid Skara

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Framställning

från

bestyrelsen

för landtbruksmötet

i Göteborg

år 1860.

Rikets

Ständers

skrifvelse

»Vs 1863.

veterinärinrättning. Men då denna, ursprungligen genom donation af

enskild man grundade anstalt vore af så väsentligt gagn för kringliggande

ort, att denna skäligen borde bidraga till anstaltens uppehållande, och då

vidare uppgift i handlingarna alldeles saknades såväl angående den inkomst,

som föreståndaren åtnjöte af det åt honom anslagna bostället, som ock

rörande afkomsten af det andre lektorn tilldelade I * 3/s rusthåll, ansåg

departementschefen, att åt Skara veterinärinrättning borde beredas en tillökning

i dess anslag af allenast 2,000 riksdaler riksmynt årligen, att af

Kungl. Maj:t efter direktionens hörande fördelas mellan lärarna.

Den sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningen beviljades af Rikets

Ständer.

Vid samma riksdag anvisades af Ständerna ytterligare dels till veterinärinrättningen

i Stockholm ett anslag å 30,000 riksdaler, däraf 13,000

riksdaler till byggnadsarbeten å inrättningen tillhörig tomt, 15,000 riksdaler

till istån dsättande af inrättningens smedja och 2,000 riksdaler till

inköp af glas, apparater och samlingar, dels till veterinärinrättningen i

Skara 19,000 riksdaler till uppförande af ett nytt sjukstall samt ett mindre

»rid- eller raotioneringshus .

Af bestyrelsen för det år 1860 i Göteborg hållna nionde allmänna

svenska landtbruksmötet gjordes hos Kungl. Maj:t en framställning om

vidtagande af åtgärder i syfte att dels veterinärväsendet i allmänhet dels

ock veterinärläroverken måtte ordnas på ett mera tidsenligt sätt. öfver

denna framställning inhämtades utlåtanden af direktionerna för veterinärinrättningarna

i Stockholm och Skara, sundhetskollegium samt landtbruksakademien,

hvarjämte svenska veterinärläkarföreningen till Kungl. Maj:t

inkom med en särskild skrift i ärendet.

I skrifvelse från Rikets Ständer den 28 februari 1863 framställdes

vissa anmärkningar mot det sätt, hvarpå veterinärundervisningen då var

ordnad, och anförde Ständerna i sådant hänseende, att de funnit de

hufvudsakligaste bristerna i afseende å veterinärundervisningen vara följande:

saknaden af samband mellan undervisningsanstalterna i Stockholm

och Skara, det provisoriska i verksamheten vid anstalten i Skara, de

i Skara utexaminerade djurläkarnas obehörighet till beställningar med af
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

löning af allmänna medel, det ringa antalet lärare vid de båda anstalterna,

de alltför låga fordringarna på förkunskaper hos eleverna, då de vunne

tillträde till undervisningen, samt brist på tillfälle för eleverna att förvärfva

praktisk öfning i husdjursskötsel.

Rikets Ständer, som förskaffat sig kännedom om de af förenämnda

landtbruksmötes bestyrelse in. fl. i ärendet framställda särskilda förslag,

hade emellertid icke ansett sig böra ingå i någon prölning af samma förslås:

eller af deras företräde sinsemellan. Dock hade Rikets Ständer trott

sig kunna från deras tillvaro hämta stöd för den mening, som hos Rikets

Ständer gjort sig gällande i afseende på behofvet af åtgärders vidtagande

för veterinärväsendets ordnande. Af förslagens innehåll hade Ständerna

äfven funnit ådagalagdt, i huru ringa grad såväl veterinärväsendets som

jordbruksnäringens målsmän inom landet ansåge de dåvarande undervisningsanstalterna

i veterinärkunskapen vara i stånd att tillfredsställa landets

behof.

Från början riktad hufvudsakligen pa danandet åt hästläkare för

armén och företrädesvis omfattande hästvården, hade den veterinära undervisningen,

sådan densamma på statens bekostnad inrättades, erhållit »nästan

ingen anvisning på en bestämmelse för jordbrukets gagn». De medel,

hvarmed man från början försökte på ett provisoriskt sätt upprätta den

nya institutionen, hade ock varit alltför obetydliga. För dess tillfälliga

behof hade väl statsanslag tid efter annan beviljats, men för dess utveckling

kunde föga sägas vara gjordt.

»Under tiden hafva» — yttrades vidare i Ständernas skrivelse —

»landthushållriingens framsteg fortgått med en snabbhet, hvilken säkerligen

icke mången anade vid veterinärinrättningarnas uppkomst, och jordbruket,

hvars idkare kommit till insikt därom, att detsammas framgång beror af

en förbättrad ladugårdsskötsel, har, efter eu lycklig förening med denna

senare, med stora steg framskridit. Det kallar nu till biträde i sin skyndande

utveckling alla de hjälpmedel, vetenskaperna erbjuda; men af dessa

har djurläkarekonsten, ehuru i så hög grad ägnad att gagna nämnda näring,

stannat på sin låga ståndpunkt. Huru långt densamma inom vårt

land blifvit efter, därom vittnar dess målsmäns erkännande, ''att veterinärväsendet

ej har säte och stämma bland andra vetenskapliga institutioner’.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

1865—1866

årens riksdag.

1867 års

riksdag.

därom jämväl det förhållande, att på de flesta ställen i riket den olärde

kvacksalfvaren oftare anlitas än den examinerade djurläkaren.»

Att afhjälpa denna brist ansågo Rikets Ständer vara ett oafvisligt

behof, och ehuru uppoffringar från statens sida för detta ändamål till en

början komme att erfordras, borde dock frukterna här om någonsin komma

att ersätta desamma. Då emellertid det maktpåliggande ärendet redan

vore föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, kunde det synas, som om

någon åtgärd från Ständernas sida för det dåvarande ej påkallades. Till

en dylik åtgärd hade likväl Ständerna trott sig finna anledning dels i det

förhållandet, att sundhetskollegium gjort särskilda underdåniga framställningar

»med anledning af det ökade behofvet af veterinärläkare i förening

med stegrade fordringar på deras insikter», och att redan tillförne eu

kommitté haft uppdrag att utarbeta förslag i hithörande ämnen, utan att

likväl någon reorganisation af större omfattning blifvit frukten däraf, dels

ock däri att, sedan dåmera en stor del af landets jordbrukare vid allmänt

möte uttalat sina önskningar samt veterinärinstitutionernas vårdare jämväl

instämt i begäran om en reorganisation af veterinärväsendet, vidare dröjsmål

därmed syntes böra undvikas.

På grund däraf anhöllo Rikets Ständer, att Kungl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för Ständerna framlägga ett förslag, hvarigenom, i öfverensstämmelse

med tidens fordringar och landets behof, ej mindre undervisningen

i veterinärkunskapen måtte höjas och utvidgas, än äfven djurläkarnas

antal förökas och deras villkor förbättras.

I anledning af särskilda, hos Rikets Ständer väckta motioner beslöto

Ständerna vid 1865—1866 årens riksdag att, för beredande af ökadt tillfälle

till undervisning i behandlingen af nötboskapens sjukdomar, på extra

stat anvisa ett anslag af 3,000 riksdaler till lön för en lärare vid veterinärinrättningen

i Stockholm »med hufvudsaklig befattning af elevernas handledning

i praktisk sjukvård utom inrättningen».

Redan den 13 november 1863 hade emellertid Kungl. Maj:t, med

anledning af Rikets Ständers framställning i skrifvelsen den 28 februari

1863, uppdragit åt särskilda kommitterade att afgifva förslag till full
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

ständigt ordnande af veterinärväsendet i riket, och dessa kommitterade

afgåfvo den 24 maj 1865 förslag i ämnet. Öfver förslaget afgaf sundhetskollegium

den 17 maj 1866 infordradt utlåtande, och genom kungl.

proposition (n:r 16) förelädes ärendet 1867 års Riksdag.

1 denna proposition anfördes, att veterinärväsendets bringande i ett

ändamålsenligt skick vore företrädesvis beroende på medel att bilda dugliga

och kunniga veterinärer, och till följd däraf ansåge Kungl. Maj.t

frågan om den veterinära undervisningens ordnande böra sättas i främsta

rummet.

Därvid förekomme först att tillse, huruvida båda de befintliga läroanstalterna

borde bibehållas eller huruvida det borde öfverlämnas åt ett

enda läroverk att bibringa ifrågavarande undervisning.

1 afseende därå hade kommitterade yttrat den åsikten, att en läroanstalt,

belägen i mellersta delen af riket samt försedd med nödiga lär ur - krafter och undervisningsmedel, åtminstone för det dåvarande och älven

för den närmaste framtiden vore tillräcklig för bildande af erforderligt

antal skickliga veterinärer. Då af de två veterinärskolor, som landet ägde,

den i Stockholm genom sitt läge och sill redan vunna utveckling vore

företrädesvis ägnad att utbildas till ett behofvet motsvarande läroverk för

veterinärer, hade äfven ifrågasatts, dels att veterinärinrättningen i Skara

skulle förenas med den i Stockholm, dels att veterinärinrättningen i Skara

skulle alldeles upphöra.

I fråga därom syntes likväl — hette det vidare i den kungl. propositionen

— särskilda omständigheter förefinnas, hvilka i viss man utgjorde

hinder för en sådan anordning.

Veterinärinrättningen i Skara, som till väsentlig del vore byggd på

en enskild donation, hade icke allenast för kringliggande ort utan ock för

landet i öfrigt utöfvat en gagnande verksamhet. Att införlifva denna läroanstalt

med en annan och för sådant ändamål förflytta densamma från

Skara, syntes icke, emot de af donator uppställda villkoren, låta sig göra,

med mindre staten tillika afsade sig fördelarna af donationen. Att åter

åt denna skola öfverlämna att med endast sina egna, redan förut otillräckliga

medel verka för sin uppgift utan vidare bidrag från staten syntes,

med afseende å de fördelar det allmänna hämtat och kunde fortfarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

förvänta af inrättningens verksamhet, vara lika litet önskvärdt, som den

uppoffring staten för det dåvarande finge vidkännas för inrättningens

understödjande kunde anses kännbar. Med bibehållande af de närmare

bestämmelser, som grundade sig ä den ifrågavarande donationen, läte sig

emellertid detta läroverk svårligen organiseras till full öfverensstämmelse

med det veterinära undervisningsväsendet i öfrigt, såframt icke äfven denna

läroanstalt skulle utvidgas till en fullständig veterinärskola, men en dylik

utvidgning ansåg Kungl. Maj:t, under förhandenvarande omständigheter,

icke vara behöflig.

På dessa grunder hade Kungl. Maj:t — som vore sinnad vidtaga

åtgärder på det att denna veterinärinrättning, så vidt ske kunde, måtte

ordnas till likstämmighet med det andra veterinärläroverket — icke ansett

någon förändring för det dåvarande böra ske i de för veterinärinrättningen

i Skara beviljade anslag.

Beträffande kommittérades förslag i öfrigt samt sundhetskollegiets

däröfver afgifna utlåtande anfördes i den kungl. propositionen bland annat

följande.

T afseende å grunderna för undervisningens ordnande vid den fullständiga

veterinära läroanstalten eller veterinärinstitutet hade kommitterade

ansett det dåvarande antalet lärare vid veterinärinrättningen i Stockholm,

nämligen tre professorer och en adjunkt jämte en instruktionssmed, vara

otillräckligt.

För vinnande af eu ändamålsenlig fördelning af läroämnena och med

o O

hänsyn jämväl till behofvet af lärarkrafter, motsvarande det påräkneliga

antalet af elever, hvilka kommitterade antagit komma att uppgå, utom

hofslagarlärlingar, till omkring sextio samtidigt, hade kommitterade hemställt,

att vid institutet måtte anställas fem professorer, af hvilka en tillika,

skulle mot särskildt arfvode vara institutets föreståndare, samt tre adjunkter

och en instruktionssmed. Aflöningen skulle utgöra 4,500 riksdaler för en

hvar af professorerna samt 1,500 riksdaler för en hvar af adjunkterna och

instruktionssmeden, hvartill för alla dessa skulle komma fria bostäder vid

institutet. Af undervisningsämnena, hvilka enligt det för veterinärinrättningen

i Stockholm gällande reglemente icke vore bestämdt fördelade å de

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

särskilda lärostolarna, skulle vissa tilldelas hvarje professorstjänst. Af

adjunkterna skulle två tillhöra hvar sin af de bada professioner, med hvilka

den kliniska undervisningen förenades, under det att den tredje adjunkten

skulle användas i de läroämnen, där sådant företrädesvis behöfdes.

För antagande af elev hade af kommitterade föreslagits såsom villkor,

att den sökande skulle hafva allagt fullständig examen för afgång från

högre elementarläroverk eller åtminstone för utgång från sjätte klassen å

reallinjen.

Enligt kommittérades förslag skulle lärokurserna, såsom dittills, så

inrättas, att läroämnena för eu hvar af de fyra läsklasser, i hvilka eleverna

borde vara fördelade, kunde medhinnas pa ett år och således fullständig

veterinärbildning, såsom tillförne, förvärfvas under fyra års tid.

För 60 elever af alla årsklasser skulle vid institutet beredas fri

bostad med eldning, möbler och sängkläder, hvarjämte, mot viss betalning,

kosthåll skulle anordnas; dock att till 12 af eleverna kosthåll skulle lämnas

utan afgift, mot förbindelse för dem att under tio år efter sin afgång från

institutet vara disponibla till tjänstgöring under krig såsom militärveterinärer.

Kommitterade hade vidare hemställt, att 1,000 riksdaler skulle anslås

till utdelande af årliga premier åt elever samt att likaledes 1,000 riksdaler

ärligen skulle anvisas såsom understöd till företagande af utrikes resor i

veterinärvetenskapligt ändamål, att tilldelas eu af de skickligaste, från

institutet af gående eleverna.

Beträffande undervisningen i hofbeslagskonst hade kommitterade

föreslagit, att vid institutets smedja fri sådan undervisning skulle lämnas

åt så många lärlingar, som utrymmet medgåfve, samt att åt högst 12

bland dessa skulle vid institutet beredas fri bostad med eldning, sängkläder

och möbler samt fri kosthållning.

Den af kommitterade föreslagna staten för veterinärinstitutet upptog

såsom årliga bestämda anslag en summa af 38,400 riksdaler och såsom

reservations- eller förslagsanslag 17,700 riksdaler, eller tillhopa 56,100

riksdaler. Kommitterades förslag innebar sålunda en höjning med 33,770

riksdaler i det för veterinärinrättningen i Stockholm enligt gällande stat

anvisade anslaget 22,330 riksdaler, däri icke inräknadt den summa, 3,000

3—122716. Löneregler ing skommitténs bet. XXXVI.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

riksdaler, Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag anvisat till arfvode

åt en lärare vid en ambulatorisk klinik.

Därjämte hade kommitterade ansett, att anslag för en gång å tillhopa

29,000 riksdaler erfordrades för första uppsättningen af åtskilliga

inventarier samt för uppköp af medikamenter och fourage.

I kommitterades förslag hade af sundhetskollegium ifrågasatts åtskilliga

ändringar.

o Ö

Sålunda hade åt kollegiet beträffande en af kommitterade föreslagen

professur i fysik, kemi, botanik, farmakologi, farmaci, farmakodynamik,

toxikologi och recepturkonst anförts, att från denna professur de

tre sistnämnda läroämnena kunde öfverflyttas till annan lärostol och att

undervisningen i de fem förstnämnda — af hvilka flera vore sådana att

eleverna vid inträdet borde äga förberedande kunskaper i desamma — till

följd af sistberörda förhållande koinme att upptaga vida mindre tid än

eljest. Denna lärarplats ansåg kollegiet kunna anförtros åt eu person,

som, då han ej behöfde äga veterinärbildning och således icke vore fullt

jämförlig med professorerna, kunde benämnas lektor och erhålla lön till

belopp af endast 3,000 riksdaler.

Den öfriga lärarpersonalen skulle enligt kollegiets förslag utgöras

af, förutom fyra professorer och en instruktionssmed, två adjunkter till

biträde åt de professorer, som hade klinisk undervisning.

Förmånen af fri bostad vid institutet syntes kollegiet böra i främsta

rummet förbehållas föreståndaren och de båda adjunkterna, hvilka alltid

borde vara att anträffa vid institutet, och, om utrymmet medgåfve, äfven

beredas instruktionssmeden eller någon af de professorer, hvilka komme

att handhafva klinisk undervisning.

För inträde såsom elev vid läroverket borde, enligt kollegiets mening,

erfordras att hafva aflagt afgångsexamen till universitet; dock skulle under

de tre första åren af läroanstaltens verksamhet kunna till elever antagas

äfven ynglingar, som genomgått sjätte klassen af högre elementarläroverk

eller visade sig äga däremot svarande kunskaper.

Den af kommitterade föreslagna interneringen af eleverna ansåg

sundhetskollegium icke medföra fördelar, som motsvarade därmed förenade

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

dryga kostnader. Kollegiet liade därför icke funnit skäl att biträda förslaget

därom eller angående fritt kosthall för visst antal frielever utan

hemställde, att understöd måtte i stället beredas på det sätt, att den

summa, som dittills varit anslagen till underhåll för 16 frielever, 2,880

riksdaler, ökades till 4,000 riksdaler, att tilldelas elever, som genom flit

och skicklighet gjort sig däraf förtjänta. Vid bifall till denna hemställan

ansågs ock förslaget om ett särskild! anslag till premier kunna förfalla.

Sundhetskollegium ansåg ej heller anledning förefinnas att tillstyrka

bifall till förslaget om fri bostad och kosthåll åt hofslagarlärlingar.

Vid sitt utlåtande hade kollegiet fogat förslag till årlig utgiftsstat

för institutet, slutande på en summa af 40,250 riksdaler.

På de af sundhetskollegium andragna skäl ansåg Kungl. Maj:t, att

en af de högre lärarplatserna kunde anförtros åt en lektor, försedd med

något ringare löneförmåner än professorerna, samt att åtminstone under

den närmaste framtiden den af kommitterade föreslagna tredje adjunkten

kunde undvaras.

För undervisningens behöriga bedrifvande vid institutet fann Kungl.

Maj rf. det vara erforderligt, att där anställdes fyra professorer, en lektor,

två adjunkter och en instruktionssmed, aflönade med de af kommitterade

och sundhetskollegium föreslagna belopp. Därjämte syntes den bland professorerna,

som innehade föreståndarbefattningen, samt de bägge adjunkterna

och instruktionssmeden äfven böra förses med kostnadsfria bostäder

vid institutet.

Att därutöfver utsträcka sistnämnda förmån i vidare måtto, än som

vore beroende af de erforderliga nybyggnadernas inrättning och utrymme

i öfrigt, ansåg Kungl. Maj:t hvarken vara för läroanstalten och undervisningen

behöfligt eller i anseende till kostnaderna förenligt med nödig

sparsamhet.

Likaledes fann Kungl. Maj:t sig icke böra föreslå beviljande af de

anslag, som stode i sammanhang med förslaget om elevernas internering

vid institutet jämte fritt kosthåll för elever och lärlingar samt fri bostad

för dessa senare. Däremot ansåg Kungl. Maj:t det vara synnerligen önskvärd

t, att understöd måtte beredas flitiga och ordentliga elever medelst

ett tillräckligt anslag till stipendier.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Då det — yttrades vidare i propositionen — på skäl, som af

kommitterade blifvit anförda, vore af väsentlig vikt för ej mindre veterinärstudiets

förkofran än höjande af veterinärernas anseende och ställning

i samhället, att de elever, som vid institutet skulle utbildas till veterinärer,

besutte nödiga förstudier och försvarliga kunskaper inom det humanistiska

området, ansåg Kungl. Maj:t det böra såsom villkor för elevers inträde

vid institutet bestämmas, att sökandena genomgått sjätte klassen af fullständigt

läroverk, hvarvid dock syntes böra lämnas inträdessökandena rättighet

att på annat sätt ådagalägga, att de inhämtat motsvarande kunskapsmått.

Kungl. Maj:t fann kommitterades förslag om undervisningens ordnande

till eu fyraårig lärokurs välgrundadt, men ansåg sig icke böra för

det dåvarande göra framställning om något särskild t årligt anslag till resestipendier

för afgående elever.

På angifna grunder ocli med afseende jämväl å behofvet af medel

till aflönande åt extra lärare samt af tjänstemän och betjäning vid institutets

ekonomiska förvaltning, till vidmakthållande af institutets by

nader, äfvensom till uppköp och underhåll af inventarier, undervisnings

materiel, vedbrand, ljus in. in. fann Kungl. Maj:t de årliga kostnader,

hvilka måste påräknas för institutets tillbörliga verksamhet, vara följande:

................rdr 18,000

0*0*-

bö

löner

arfvode

4 professorer,

Föreståndaren

1 lektor, lön ....

2 adjunkter, löner . .

Instruktionssmeden, lön

Kamreraren, arfvode .

Sekreteraren, arfvode .

Aflöning åt betjänte

Arfvoden åt extra lärare................

Stipendier åt elever...................

Byggnaders underhåll..................

Diverse utgifter: böcker, skrifmaterialier, instrumenter, arbetshästars

och inventariers anskaffande och underhåll, ved, ljus,

onera in. m............ . . .

500

3,000

3.000

1,500

2.000

400

2,000

1,000

4.000

1.000

» 5,000

eller tillhopa rdr 41,400

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:t föreslog Riksdagen att för ett veterinärinstitut i Stockholm

bevilja, utöfver till veterinärinrättningen i Stockholm med 22,330

riksdaler utgående ordinarie anslag, ett sammanlagdt belopp af 19,070

riksdaler, däruti inberäknad den vid 1865—1866 årens riksdag för den

ambulatoriska kliniken vid veterinärinrättningen i Stockholm å extra stat

beviljade summa 3,000 riksdaler.

För nybyggnader vid det föreslagna veterinärinstitutet äskade Kungl.

Maj:t ett anslag å extra stat, hvarjämte Kungl. Maj:t föreslog visst utbyte

och försäljning af tomter.

Uti skrivelse den 8 maj 1867 (n:r 65) anmälde Riksdagen, att den

på anförda skäl ansett sig icke för det dåvarande böra bifalla Kungl.

Maj:ts förslag, såvidt det afsåg ifrågasatt utbyte af tomter och anslag för

påbörjande af byggnad för veterinärinstitutet.

Vidkommande åter planen för den veterinära undervisningens ordnande

hade Riksdagen icke haft något att erinra mot det af Kungl. Maj:t

framlagda förslaget.

I likhet med Kungl. Maj:t ansåg Riksdagen endast den professor,

som skulle innehafva föreståndarbefattningen, samt de bägge adjunkterna

och instruktionssmeden böra äga rätt till kostnadsfria bostäder vid institutet.

I följd däraf fann Riksdagen de två professorer, som utom föreståndaren

för det dåvarande åtnjöte fria husrum, böra därför vidkännas

afdrag å lönen med 500 riksdaler årligen.

Med hänseende i öfrigt till den inskränkning i institutets verksamhet,

som tills vidare måste blifva eu följd af bristen på tillräckligt utrymme,

hade Riksdagen beslutit följande utgiftsstat för institutet:

1 professor, föreståndare, lön...............rdr 4,500

» arfvode...................» 500

1 » lön....................» 4,500

2 professorer, löner å 4,000 rdr (så länge de åtnjuta fria hus
-

rum)

» 8,000

» 3,000

1,500

» 1,500

1 lektor, lön .....

1 adjunkt, lön . . . .

instruktionssmeden, lön

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

kamreraren, arfvode...................rdr 1,000

sekreteraren, arfvode................... 300

aflöning åt betjänte...................» 1,500

stipendier åt elever...................» 4,000

byggnaders underhåll................... 1,000

diverse utgifter.....................» 4,000

tillsammans rdr 35,300

För tillämpning af denna utgiftsstat höjdes anslaget för veterinärinrättningarna

i riket (då utgörande till veterinärinrättningen i Stockholm

22,330 och till veterinärinrättningen i Skara 4,100 riksdaler, tillhopa

26,430 riksdaler) med 12,970 riksdaler eller till 39,400 riksdaler samt

uppfördes under rubrik »veterinärundervisningen».

Riksdagen anhöll därjämte, att Kungl. Maj:t måtte låta närmare

undersöka och utreda, huruvida icke veterinärinstitutet, till besparing i

kostnaderna, skulle kunna utan väsentliga olägenheter förläggas till någon

plats vid hufvudstadens gräns, eller om icke, i annan händelse, institutet

skulle, utan tomtbyte, kunna på ett ändamålsenligt sätt anordnas å den

dåvarande lokalen genom utvidgande och förändring af där befintliga byggnader,

samt att Kungl. Maj:t ville låta i dessa hänseenden uppgöra alternativa

kostnadsförslag.

24/6 Den 24 maj 1867 utfärdade Kungl. Maj :t reglemente för veterinär
1867

för ve-. . *{ J ö

terinärinsti-institutet i Stockholm (svensk författningssamling n:r 35). Däri föreU

*holm. skrefs bland annat, att för inträde såsom elev vid institutet fordrades att

hafva, aflagt sådan examen, som berättigade till inskrifning såsom studerande

vid universitet; dock skulle under de tre första åren efter det

reglementet fullständigt trädt i verkställighet kunna till elever antagas äfven

ynglingar, som genomgått sjätte klassen af högre elementarläroverk eller

styrkte sig äga motsvarande kunskaper.

Veterinänn- Vid 1873 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning i fråga om

rättningen i „ _ . . . . .

Skara, förhöj dt anslag till veterinärinrättningen i Skara för densammas utvidonino1873-1885.

" ö

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

till ett fullständigt veterinärläroverk. Framställningen blef emellertid af

Riksdagen afslagen.

Icke heller en af Kungl. Maj:t vid 1874 års riksdag gjord framställning

om höjning af anslaget till veterinärinrättningen i Skara för tillämpning

af ny utgiftstat m. m. vann Riksdagens bifall.

Sedan Kungl. Maj:t vid 1875 års riksdag framlagt förslag till ny

utgiftsstat för »veterinärläroverket» i Skara, anvisade Riksdagen, med godkännande

af berörda förslag till utgiftsstat, på extra stat för år 1876

12,900 kronor. Enahanda belopp anvisades sedermera för hvart och ett

af åren 1877 — 1886.

En af Kungl. Maj:t till 1878 års Riksdag gjord framställning om

inrättningens ombildande till ett fullständigt veterinärinstitut blef däremot

af Riksdagen afslagen.

För uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm

hade Kungl. Maj:t gjort särskilda framställningar vid 1873 och 1874 årens

riksdagar; men dessa framställningar blefvo af Riksdagen afslagna.

Vid 1875 års riksdag blef slutligen, efter framställning af Kungl.

Mäj:t, beviljadt ett belopp af 498,324 kronor för uppförande af nya byggnader

för veterinärinstitutet på tomterna n:r 11, 12 och delar af n:r 3

och 4 i kvarteret Vedbäraren samt där bakom liggande delar af lägenheten

Djursborg och Ladugårdsgärdet. Därjämte medgafs, att veterinärinstitutets

dåvarande tomter med där befintliga byggnader finge, när institutet

blifvit förflyttadt till sin nya lokal, försäljas å offentlig auktion

och den behållna köpeskillingen därför aflämnas till riksgäldskontoret.

Till dyrtidstillägg för lärare och kamreraren vid veterinärinstitutet i

Stockholm hade Riksdagen för hvart och ett af åren 1875—-1879 anvisat

ett belopp af 4,800 kronor.

I sammanhang med frågan om institutets inflyttning i de nya lokalerna

ingaf direktionen för institutet med underdånig skrivelse den 18

september 1878 förslag till ändring i institutets då gällande stat. Detta

förslag afsåg dels en förbättring af lärarnas aflöningsförmåner och dels en

höjning af anslag för andra ändamål.

Veterinärinstitntet

i

Stockholm.

1873-1878.

1879 års

riksdag.

Ny stat för

veterinärinstitutet

i

Stockholm

in. in.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Vid ärendets föredragning inför Kung]. Maj:t den 8 januari 1879

yttrade vederbörande departementschef bland annat följande.

Enligt den år 1867 fastställda staten uppburo två professorer vid institutet

hvardera 4,500 kronor i lön; två andra professorer uppburo 4,000 kronor

i lön, »så länge de åtnjuta fria husrum». Sedermera hade dyrtidstillägg

blifvit beviljade med 900 kronor åt de förra och 800 kronor åt de senare.

För alla dessa professorer, af hvilka ingen mer än föreståndaren

kunde få bostad i institutets nya lokaler,

af 6,000 kronor.

Vid detta förslag ansåg departementschefen först böra iakttagas, att

den vid löneregleringar i allmänhet under de närmast föregående åren

gjorda fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar äfven i detta fall

måtte varda tillämpad.

Själfva aflöningsbeloppen, som voro föreslagna till likhet med hvad

professorerna vid karolinska institutet och tekniska högskolan åtnjöto,

syntes departementschefen visserligen icke vara för höga; dock ville han,

i öfverensstämmelse med hvad han förut vid fråga om lönereglering för

gymnastiska centralinstitutet anfört, äfven i afseende å veterinärinstitutet

göra den anmärkning, att det ej syntes vara obilligt, om professorerna vid

veterinärinstitutet under de första åren af sin tjänstgöring åtnjöte en något

lägre aflöning än professorerna vid karolinska institutet och tekniska högskolan,

af det skäl att deras föregående studiebana, i allmänhet kråfde

något mindre tid och kostnad än de sistnämndas.

På grund däraf och med hänsyn jämväl i öfrigt till hvad rörande

tekniska högskolan vore stadgadt och om gymnastiska centralinstitutet

blifvit hemställdt, ansåg departementschefen det af direktionen uppgjorda

förslaget i denna del kunna sålunda jämkas, att aflöningen för professorerna

vid veterinärinstitutet skulle utgå i lön och tjänstgöringspenningar, samt

att lönen för hvar och en af dem skulle bestämmas till 3,500 kronor, som

efter 5 års tjänstgöring skulle kunna höjas med 500 kronor, och tjänstgöringspenningarna

fastställas till 2,000 kronor.

Den af professorerna, som förordnades att vara institutets föreståndare,

skulle såsom dittills varit fallet åtnjuta fri bostad och ett årligt

arfvode af 500 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

För en lektor, som för det dåvarande uppbar 3,000 kronor såsom

lön och 600 kronor såsom dyrtid stillägg, hade direktionen föreslagit en

lön af 4,000 kronor.

Afven mot detta belopp såsom slutresultat hade departementschefen

ingenting att invända; men, om professorernas löneförmåner under de

första åren af deras tjänstetid sattes något lägre än hvad de sedermera

skulle blifva, syntes samma förfarande böra iakttagas med lektorn.

Då emellertid lektorn, hvilkens hufvudsakliga undervisningsskyldighet

omfattade sådana läroämnen, som icke motsvarades af dem som tillhörde

någon af professorerna, följaktligen icke kunde i regeln antagas

varda befordrad till professor, ansåg departementschefen det vara billigt,

att förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar för honom bestämdes

så, att han, om han kvarstannade i denna tjänst, på ålderdomen

finge komma i åtnjutande af eu pension, som icke blefve alltför otillräcklig.

Af dessa skäl fann departementschefen lektorns lön höra bestämmas

till 2,500 kronor, som efter fem års tjänstgöring ökades med 500 kronor,

och tjänstgöringspenningarna till 1,000 kronor.

För en adjunkt och en instruktionssmed, hvilka för det dåvarande

åtnjöto hvardera 1,500 kronor i lön och 300 kronor i dyrtidstillägg, hade

direktionen föreslagit löner å 2,500 kronor. Då dessa bägge lärare enligt

reglementet förordnades för viss tid, ansåg departementschefen den föreslagna

aflöningen böra åt dem anslås såsom arfvode.

Till arfvode åt en kamrerare, som då under samma titel uppbar

1,000 kronor, med dyrtidstillägg af 200 kronor, hade direktionen föreslagit

1,500 kronor, samt tit, sekreteraren 500 kronor i stället för 300,

som han dittills åtnjutit. Mot dessa summor hade departementschefen

icke funnit skäl att göra någon anmärkning.

I afiöning till en bibliotekarie hade direktionen föreslagit ett belopp

af 500 kronor. Som emellertid bibliotekariebefattningens skötande syntes

icke komma att fordra mer tid och omsorg, än att den kunde, såsom dittills

varit fallet, bestridas af någon bland lärarna, ansåg departementschefen

det ifrågasatta arfvodet kunna minskas till 300 kronor.

4—122716. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För elevernas undervisning i ridkonsten fann departementschefen ett

belopp af 800 kronor böra uppföras i staten.

Till aflöning åt betjänte voro då anslagna 1,500 kronor. Direktionen

bade hemställt, att detta anslag måtte fördubblas, så att eu vaktmästare,

som tillika skulle vara laboratoriedräng, en anatomivaktmästare,

två stalldrängar och en portvakt kunde aflönas med 600 kronor hvardera.

Departementschefen ansåg det begärda beloppet böra anslås i en summa,

att af direktionen fördelas.

Till stipendier åt elever skulle såsom dittills utgå 4,0<>0 kronor, och

till byggnaders och stängsels underhåll ansåg departementschefen kräfvas

ett belopp af 1,000 kronor.

Under titeln »diverse utgifter» voro i dittills gällande stat uppförda

4,000 kronor. Enligt departementschefens mening borde ifrågavarande

utgiftspost sättas till 8,000 kronor.

Det af departementschefen framlagda förslaget till stat slutade på

en summa af 50,100 kronor.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen vid 1879 års riksdag, att Riksdagen måtte, med

godkännande af nyssberörda skitförslag, för dess tillämpning bevilja 14,800

kronor såsom förhöjning i veterinärinstitutets ordinarie anslag, äfvensom

medgifva, att villkoren för vederbörande löntagares skyldighet att vid

tjänstledighet afstå tjänstgöringspenningar till vikarie finge bestämmas al

Kungl. Maj:t.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t, att professorerna och lektorn vid

institutet måtte äga rätt att, då de uppnått 65 års ålder, och, hvad lektorn

beträffade, då han i 20 år tjänstgjort vid institutet, efter afskedstagandet

från tjänsten uppbära pension å allmänna indragningsstaten med det belopp,

hvartill lönen uppginge.

Uti skrivelse den 19 maj 1879 n:r 47 anförde Riksdagen, att den

af Kungl. Maj:t framlagda staten för veterinärinstitutet icke i allo vunnit

Riksdagens godkännande; utan hade Riksdagen ansett densamma böra i

vissa hänseenden ändras, hvarigenom slutsumman i ej oväsentlig mån

nedbringats.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Hvad först anginge professorernas aflöning, hade densamma af enahanda

skäl som uti samma skrivelse blifvit anförda i fråtra om öfverlärarna

vid gymnastiska centralinstitutet, synts Riksdagen kunna minskas

med 500 kronor å tjänstgöringspenningarna och alltså fastställas till lön

3,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till ett

ålderstillägg å 500 kronor.1

Vidare ansåg Riksdagen något särskildt arfvode till föreståndaren

för veterinärinstitutet ej etter löneregleringen vara erforderligt, utan denne

kunna anses vara tillräckligt godtgjord, därest honom tillerkändes, förutom

den bestämda aflöningen såsom professor, rätt till åtnjutande af fri

bostad. Han komme nämligen i allt fall i eu något fördelaktigare ställning

än föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet, hvilken visserligen

erhölle ett särskildt arfvode ä 400 kronor, men däremot för åtnjutandet

af fri bostad finge vidkännas afdrag å lönen till belopp af 600

kronor.

Den föreslagna höjningen från 1,500 till 2,500 kronor i arfvoden

till en hvar af adjunkten och instruktionssmeden hade synts Riksdagen

väl betydlig; och dessa båda arfvoden hade funnits lämpligen kunna bestämmas

till 2,000 kronor hvartdera, hvarigenom innehafvarna af ifrågavarande

befattningar, hvilka för det dåvarande med dyrtidstillägg åtnjöte

1,800 kronor, likväl komme att erhålla 200 kronors tillökning i aflöningen.

1 Det åberopade yttrandet beträffande öfverlärarna vid gymnastiska centralinstitutet

var af följande lydelse.

»Vidare har Riksdagen icke kunnat undgå att finna den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

skillnaden mellan öfverlärarnas löner och dem, som åtnjutas af professorerna vid karolinska

institutet och vid tekniska högskolan, nog ringa. Denna skillnad består, på sätt ofvan

är omförmäldt, blott, däruti att aflöningen för dessa öfverlärare skulle under de 5 första

tjänståren utgå med 500 kronor lägre belopp än för bemälda professorer. På grund af de

utaf Eders Kungl. Maj:t till stöd för den sålunda föreslagna skillnaden i aflöningen åberopade

väsentligt lägre kompetensvillkoren för lärarbefattning vid gymnastiska centralinstitutet än vid

de nyssnämuda läroanstalterna, har Riksdagen ansett berörda skillnad böra i någon mån utsträckas

och anordnas så, att densamma må komma att förefinnas ej blott för en viss kortare

tid, utan för hela tjänstetiden. Detta mål torde lämpligast kunna vinnas på sådant sätt, att,

förutom det att den föreslagna bestämmelsen om en del af lönens utgående i form af ålderstillägg

bibehålies, tjänstgöringspenningarna för en hvar af öfverlärarna fastställas till 1,500

kronor i stället för af Eders Kungl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

1886 års

riksdag.

Kamrerarens och sekreterarens arfVoden ansåg Riksdagen kunna bibehållas

vid de belopp, hvanned de för det dåvarande utginge, eller för

den förre med inbegripande af dyrtidstillägg 1,200 kronor och för den

senare 800 kronor, helst hinder icke syntes möta för att dessa båda befattningar

innehades af samma person.

Till aflöning åt betjänte, yttrade Riksdagen vidare, vore enligt da

gällande stat anslagna 1,500 kronor, hvilket belopp vore föreslaget att

fördubblas, på det att en vaktmästare, som tillika skulle vara laboratoriedräng,

en anatomivaktmästare, två stalldrängar och en portvakt skulle

kunna aflönas med 600 kronor hvardera. Vissa af dessa befattningar

syntes emellertid Riksdagen utan olägenhet kunna sammanslås; och i allt

fall borde icke aflöningen behöfva bestämmas så hög som beräknats,

hvadan Riksdagen ansett ett belopp af 2,000 kronor blifva för ändamålet

tillräckligt.

Anslaget till diverse utgifter, hvilket föreslagits skola höjas från

4,000 till 8,000 kronor, ansåg Riksdagen kunna med hänsyn till inkomsten

från institutets smedja bestämmas till 6,000 kronor.

I öfrigt hade den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon

erinran.

Genom de af Riksdagen vidtagna ändringarna hade den nya statens

slutsumma nedbragts till 43,100 kronor. ^

Med godkännande af den sålunda förändrade staten beviljade Riks

dagen för dess tillämpning en tillökning i institutets ordinarie anslag med

7,800 kronor. Tillika medgaf Riksdagen, att villkoren för vederbörande

löntagares skyldighet att vid tjänstledighet afstå de i aflöningen ingående

tjänstgöringspenningar till vikarie finge af Kungl. Maj:t bestämmas, dock

så att statsverket icke betungades med särskilda utgifter för tjänsternas

behöriga uppehållande.

Därjämte tillerkände Riksdagen (enligt skrifvelse den 19 maj 1879

n:r 48) professorer och lektor vid institutet pensionsrätt i enlighet med

de af Kungl. Maj:t föreslagna grunderna,

Med anledning af framställning från Kungl. Maj:t till 1886 års

Riksdag och en inom Riksdagen väckt motion fattade Riksdagen beslut

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

dels angående ombildande af veterinärinrättningen i Skara till en fullständig

hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära hofbeslagare,

dels om underhållande fortfarande af en sjukvårdsanstalt därstädes för

husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare

åkommor hos husdjuren lämnades åt dem, som ville begagna sig däraf,

dels om användande af vissa inkomster till inrättningens underhåll och

dels om anvisande på extra stat af visst, nedsatt belopp för år 1887 till

undervisningens uppehållande. Därjämte anhöll Riksdagen, att kungl.

Maj:t ville taga under öfvervägande, huruvida icke etter veterinärinrättningens

i Skara ombildande de lör inträde vid veterinärinstiiutet i Stockholm

fastställda inträdesfordringar skulle kunna sättas lägre än till aflagd

fullständig mogenhetsexamen (jfr Riksdagens skrivelse n:r 45 år 1886).

Efter det vid 1887 års riksdag anslaget på extra stat för uppehållande

af undervisningen vid veterinärinrättningen i Skara blifvit ytterligare

nedsatt, godkändes, för tillämpning af det beslut Riksdagen år 1886

fattat rörande nämnda veterinärinrättning, vid 1888 års riksdag ny stat

för inrättningen slutande å en summa af 6,800 kronor och afsedd att

tillämpas från och med den 1 juli 1889. I sammanhang därmed nedsattes

det ordinarie anslaget till ifrågavarande veterinärinrättning från

4,100 till 1,400 kronor, hvar jämte till uppehållande af inrättningens

verksamhet under år 1889 på extra stat anvisades ett belopp af 4,950

kronor.

Vid samma riksdag höjdes ordinarie anslaget till veterinärinstitutet

i Stockholm med 1,000 kronor för ökning af anslagsposten: byggnaders

och stängsels underhåll till 2,1)00 kronor. (Se skrifvelse n:r 64 år 1888.)

Vid 1889 års riksdag blef veterinärinstitutets ordinarie anslag ytterligare

höjdt, i det att anslaget till diverse utgifter ökades med 5,000

kronor eller till 11,000 kronor.

Jämlikt beslut vid 1892 års riksdag höjdes staten för veterinärinstitutet

med 1,000 kronor för ökning af anslaget till byggnaders och

stängsels underhåll till 3,000 kronor.

1888 års

riksdag.

1889 års

riksdag.

1892 års

riksdag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

1893 års Uti statsverkspropositionen vid 1893 års riksdag föreslog Kungl.

t tisdag. ordinarie anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm måtte ökas

från 50,100 till 56,100 kronor, eller med 6,000 kronor, däraf till aflöning

åt en professor i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi 5,000

kronor, att utgå med 3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, samt till anskaffande af undervisningsmateriel för

ifrågavarande professur 1,000 kronor. Därjämte föreslog Kungl. Maj:t,

att lönen för innehafvaren af denna befattning måtte, i likhet med hvad

som gällde för de dåvarande professorerna vid institutet, kunna efter fem

års tjänstetid höjas med 500 kronor.

Hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, blef ock af Riksdagen bifallet.

(Skrifvelse den 6 maj 1893, n:r 41.)

1895 års Det å institutets stat uppförda anslaget till betjänings aflönande

,iksdag. jlöjjeg yp| 1895 års riksdag med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Genom kungl. bref den 10 juni 1898 anbefalldes direktionen för

veterinärinstitutet i Stockholm att inkomma med förslag till ny stadga

för institutet.

Med underdånig skrifvelse den 6 december 1900 afgaf direktionen

förslag i berörda hänseende äfvensom förslag till ny stat för institutet, i

sammanhang hvarmed direktionen hemställde om beredande af ett byggnadsanslag

för att skaffa institutet bättre lokaler.

Sedan yttranden inhämtats öfver dessa förslag, öfverlämnades handlingarna

i ärendet till löneregleringskommittén med skrifvelse från vederbörande

statsdepartement den 19 november 1902, samtidigt med det utlåtande,

som inkommit från direktionen i anledning af kungl. cirkuläret

den 25 oktober 1901 angående utredning rörande behofvet af ändringar

i de för vederbörande ämbetsverk och myndigheter gällande lönestater. I

1901 och 1905

årens riksdagar.

I underdånig skrifvelse den 10 oktober 1903 anförde emellertid

direktionen, att åtskilliga önskemål rörande lärare och tjänstepersonal vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

institutet vore så trängande, att direktionen ansåge dem icke kunna, i afvaktan

på en blifvande lönereglering, längre skjutas åt sidan utan allvarsamt

men för institutet. I samma skrivelse gjorde direktionen äfven

hemställan om beredande af anslag för utvidgning af en bostadslokal

vid institutet.

I anledning af framställning af Kungl. Maj:t anvisade 1904 års Riksdag

på extra stat för år 1905 dels för anställande vid veterinärinstitutet af

ett biträde vid den patologiskt-anatomiska och bakteriologiska afdelningen

2,000 kronor, en adjunkt vid den ambulatoriska kliniken med den undervisningsskvldighet

därjämte, som af direktionen för institutet honom ålades,

3,500 kronor, däraf 2,500 kronor skulle betraktas såsom lön och 1,000

kronor såsom tjänstgöringspenningar, en port- och telefonvakt 800 kronor

samt en nattvakt 900 kronor eller tillhopa 7,200 kronor, dels och för utvidgning

af portvaktsstugan vid institutet 3,000 kronor.

Nyssnämnda anslag å 7,200 kronor anvisades äfven på extra stat

för år 1906.

Vid 1906 års riksdag höjdes sistberörda anslag till 8,600 kronor

eller med 1,400 kronor, hvaraf 500 kronor skulle utgå såsom ökning i

aflöningen till biträdet vid den patologiskt-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen samt H00 kronor användas till aflönande af en laboratorietjänare

vid samma afdelning.

I proposition n:r 111 vid samma riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning

angående uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet m. m.

Enär hvad som förekommit vid den förberedande behandlingen af

denna byggnadsfråga synts kommittén i åtskilliga delar vara af betydelse

vid bedömandet af nu föreliggande förslag om ändringar i institutets

stat, har kommittén ansett sig böra i en särskild afdelning af detta betänkande

lämna en något utförligare redogörelse för frågan om tillkomsten

af institutets nuvarande byggnader och deras tilltänkta användning.

1906 års

riksdag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Birektionens

strifirelse

•/» 1903.

Tillkomsten af veterinär institutets nuvarande

byggnader in. in.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 februari 1903 anförde direktionen

för veterinärinstitutet, bland annat, att den ansett sig böra åvägabringa

utredning angående institutets förflyttning till annan plats inom

hufvudstaden samt därvid sökt vinna klarhet beträffande de kraf, man

kunde ställa på en ökning af institutets lokaler därhän, att de skulle kunna

anses både tidsenligt ordnade och lämpade att äfven för framtiden på ett,

tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål.

Direktionen hade då kommit till den öfvertygelsen, att detta svårligen

läte sig åvägabringas på annat sätt än genom en fullständig nybyggnad

af institutet. Det kunde visserligen, yttrade direktionen vidare,

synas egendomligt, att institutet, som blifvit nybyggdt för blott 23 år

sedan, redan befunnes i skilda afseenden så olämpligt för sitt ändamål.

Det dåvarande etablissemanget kunde emellertid anses redan från början

hafva varit i väsentlig grad för litet tilltaget med afseende på utrymme

och antal lokaler, delvis -beroende på en rätt betydande reducering af det

utaf sakkunniga personer utarbetade ursprungliga förslaget; dessutom hade

etablissemanget kommit till stånd på eu tid, då en del grenar af veterinärvetenskapen,

som under de senaste årtiondena nått en förut icke anad utveckling,

ännu endast i jämförelsevis obetydlig grad hunnit göra sig gällande.

Sålunda hade den tiden ännu ingen själfständig lärarbefattning

funnits i de dåmera så maktpåliggande ämnena patologisk anatomi och

bakteriologi, och på grund däraf hade man vid det dåvarande institutets

uppförande icke sörjt för några lokaler för denna afdelning, utan måst

tillgripa den i öfrigt långt ifrån lämpliga nödfallsutvägen att upplåta en

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

af föreläsningssalarna till laboratorium för bakteriologi. Därmed hade

dessutom följt en del svårigheter att ordna föreläsningarna på de öfriga

af delningarna på sådant sätt, att den återstående föreläsningssalen

varit för dem (med undantag af den anatomiska afdelningen, som hade

sin egen föreläsningssal) till fyllest. Men äfven därförutom saknades en

del lokaler för den bakteriologiska afdelningen, bland annat stallar för

försöksdjur in. m. Obduktionssalen var betydligt för liten och intet exenterationsrum

fanns att tillgå.

Äfven den kemiska afdelningen saknade utrymme: själfva elevlaboratoriet.

var för litet; fysikaliskt och farmakologiskt laboratorium, sköljningsrum,

lämpligt rum för tillredande och förvarande af en del reagenser,

laboratorium för lektorn, vågrum m. m. saknades.

Hy gieniska afdelningen var så godt som totalt i saknad af lokaler:

där fattades museum, väntrum för besökande vid mottagningen på den

ambulatoriska kliniken, laboratorium in. m., hvarjämte för den till denna

afdelning hörande undervisningen i husdj ursskötsel m. in. var ur flera synpunkter

i hög grad önskvärdt, om en ladugård funnes inom institutet,

äfven om det blott vore eu mindre sådan, som rymde ett tiotal djur.

På den anatomiska och fysiologiska afdelningen funnos likaledes

en mängd defekter; fysiologiskt laboratorium, afklädningsrum för elever,

rum för försöksdjur m. m. saknades, och anatomisalen hade tidtals visat

sig vara för liten.

I den kirurgiska afdelningen fanns icke rum för uppvisning och

undersökning af sjuka djur, så att polikliniken måst försiggå under bar

himmel, oberoende af väderleken, en anordning som särskildt vintertiden

måste i vårt kalla klimat anses synnerligen olämplig och menligt inverka

på undervisningens bedrifvande.

Vidare voro stallarna föråldrade och som sjukstallar olämpliga, operationssalen

för liten och därjämte mörk, hvarförutoin, då operationssal för

mindre husdjur saknades, samma lokal måste användas för operationer å

alla de olika husdj ursslagen, kvilket äfven visat sig särdeles olämpligt och

menligt inverkat på undervisningen, enär dessa kliniker samtidigt påginge,

men sköttes af olika afdelningschefer, och dessutom operationssalar för

5—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

större och mindre husdjur måste vara väsentligt olika inredda. Det farms

icke ens ett rum åt cheferna för klinikerna, utan hade toaletten efter operationerna

måst verkställas i stallet eller i själfva operationssalen, och för

eleverna hade en box i stallet inredts till afklädnings- och toalettrum.

Vidare hade såväl denna afdelning som den hygieniska och den medicinska

måst af brist på lokaler inhysa sina samlingar i ett gemensamt, för detta

ändamål alldeles för litet rum.

Den medicinska afdelningen, som afsåg både större och mindre

husdjur, var i saknad af mottagnings- och undersökningsrum för större

djur, rum för klinikchefen, operationssal för mindre djur samt laboratorier.

Till jämförelse härmed anförde direktionen, att i det nyinredda

institutet i Stuttgart funnos ej mindre än 3 laboratorier på motsvarande

afdelning. Vidare saknades här museum, badrum för mindre husdjur

(nödvändigt för behandling af en del af hundens hudsjukdomar), toalettrum

för de tjänstgörande eleverna m. in., hvarjämte de lokaler, som

funnos för mottagning af mindre husdjur, voro långt ifrån till fyllest.

En medikamentsförrådsafdelning saknades likaledes, och afdelningen

för köttkontroll, som dock kräfde sitt särskilda museum med flera lokaler,

hade icke ett enda rum till sitt förfogande. Äfven hofbeslagssinedjan

saknade lokaler för undervisningen, föreläsningssal, rum för samlingar,

afklädningsrum, bostad för smederna m. m., hvarjämte instruktionssmedjan

var för liten.

Portvaktstugan hade på grund af bristande lokaler måst upplåtas

åt fodermarsken, hvadan icke någon plats fanns för portvakt, utan hade

fodermarsken fått, så långt det varit honom möjligt, handhafva portvaktssysslan

såväl som telefonväxelstationen, hvilken äfven måst inrymmas i

portvaktstugan.

I detta sammanhang framhölls äfven af direktionen, hurusom betydelsen

af ett tidsenligt veterinärinstitut, utrustadt med nödiga hjälpmedel

för ett framgångsrikt arbete inom veterinärvetenskapens olika

grenar, icke sträckte sig endast till undervisningen vid institutet och

utbildningen af eleverna, som naturligtvis måste gynnsamt påverkas däraf.

Genom ett sådant institut möjliggjordes också ett fruktbringande arbete

i husdjursskötselns tjänst uti åtskilliga stycken, som med de ringa hjälp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

medel, hvilka så i ett som i annat hänseende stått och stode institutet

till buds, dittills hos oss måst ligga så godt som fullständigt nere.

Direktionen, som ansett sig hafva i en Fribergska tomt- och byggnadsaktiebolaget

tillhörig tomt å Södermalm funnit en för ett nytt veterinärinstitut

lämplig plats, hade låtit uppgöra en approximativ beräkning

öfver kostnaden för ett dylikt institut, upptagande för byggnader och

planering en summa af omkring 1,000,000 kronor, hvartill skulle komma

1,100,000 kronor till inköp af tomt.

Då emellertid säljaren af den till inköp föreslagna tomten å Södermalm

förbundit sig ombesörja det väsentligaste af den för tomtens bebyggande

nödiga planeringen, kunde någon minskning därigenom göras i

den beräknade summan, hvilken minskning dock å andra sidan uppvägdes

af de för det nya institutets inredning nödiga utgifterna. Direktionen

ansåg alltså, att totalkostnaden för det tilltänkta nya institutet, tomten

inbegripen, skulle approximativt beräknad komma att belöpa sig till en

summa af 2,700,000 kronor. Genom försäljning af veterinärinstitutets

dåvarande tomtområde skulle, enligt direktionens mening, utan särskild

kostnad för statsverket medel kunna beredas till uppförande af ett nytt

och tidsenligt institut å lämpligt ställe inom Stockholm.

Direktionen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för erhållande af

tomt till ett nytt veterinärinstitut göra framställning hos Riksdagen om

inköp af den inom kvarteret Åsen större i Katarina församling belägna,

Fribergska tomt- och byggnadsaktiebolaget tillhöriga tomtkomplexen för

ett pris af 1,100,000 kronor och på villkor i öfrigt, som närmare angåfves

i af bolaget afgifvet anbud.

Sedan ärendet därefter varit föremål för yttranden af flera myndigheter,

afl ät Kungl. Maj: t till 1904 års Riksdag proposition med förslag

om anvisande af medel för inköp af omförmälda, inom kvarteret Åsen

större i Katarina församling i Stockholm belägna område, att användas

till tomt för veterinärinstitutet, samt om föryttrande för kronans räkning

af institutets dåvarande område med därå befintliga byggnader m. m.

Denna proposition blef emellertid icke af Riksdagen bifallen.

-x- *

1904 års

riksdag

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Yttrande af

lärarkollegiet

“/w 1905.

Under år 1905 uppgjordes förslagsritningar till ett veterinärinstitut

å den vid Brunnsviken, omedelbart utanför Roslagstull belägna,

mellan landsvägen och nämnda vik liggande egendomen Katrineberg eller

Kräftriket.

I ett den 25 oktober samma år till institutets direktion afgifvet yttrande

framhöll lärarkollegiet, att kollegiet, som sedan många år tillbaka

lifligt känt behofvet, af en omgestaltning af institutet, vid det föreliggande

förslagets planerande ansett sin främsta uppgift vara att söka åstadkomma

ett institut, så utrustadt i fråga om lokaler och utrymme, att det kunde anses

fylla de kraf, en rationell undervisning och utbildning af veterinärer kräfde.

En hufvudfråga hade därvid varit att afgöra, för hur stort antal

studerande det nya institutet borde vara afsedt. För det dåvarande var

antalet studerande visserligen ej fullt 70, men tillströmningen till banan

kornrne med all sannolikhet att blifva betydligt större. Det rådde brist

på veterinärer, nya distrikt inrättades, nya platser vid regementena

likaså och den begynnande slakthusrörelsen komme att taga ett betydligt

antal veterinärer i anspråk. Redan år 1905 hade de inträdessökande vid

institutet varit dera, än att åt dem kunnat beredas plats, i det att af 41

sökande blott 20 kunnat antagas. Kollegiet hade därför ansett, att ett nytt

institut ej gärna borde afses för mindre än 120—125 studerande.

Emellertid måste, då de veterinära disciplinerna ej vore representerade

vid de svenska universiteten, en sådan institution som veterinärinstitutet,

enligt kollegiets mening, jämväl vara en högskola för vetenskaplig

forskning i dessa discipliner. Öfverallt vid veterinärskolorna

utomlands arbetades med ifver på lösningen af viktiga vetenskapliga

frågor, och det rika vetenskapliga lif, som rådde vid skolorna, återverkade

både direkt och indirekt på veterinärväsendet och hvad därur

kunde resultera för husdjursskötseln. Ur arbetet vid veterinärskolorna

och i deras laboratorier framginge nämligen mångfaldiga för den praktiska

husdjursskötseln viktiga uppslag. Beklagligtvis hade vid Stockholms

veterinärinstitut fattigdomen i utrustning och hjälpmedel verkat förlamande

på det vetenskapliga arbetet, och det vore icke för tidigt, att institutionen

sattes i sådant skick, att också från vårt land kunde lämnas

bidrag på detta kulturområde.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Äfven ur vetenskaplig synpunkt hade alltså kollegiet vid förslagets

uppgörande sökt i någon mån se institutionen tillgodo och försätta

den i tidsenligt skick, i det att på den afdelning, som afsetts för bakteriologien,

inom hvilken vetenskap då det rikaste lifvet pulserade vid de

utländska skolorna, laboratorier föreslagits för själfständiga vetenskapliga

arbeten, och afdelningarna för öfriga läroämnen så inrättats, att de,

på samma gång de afsåge en rationell undervisnings bedrifvande, äfven

medgåfve vetenskapligt arbete.

Vid omgestaltning af veterinärhögskolor utomlands hade, framhöll

kollegiet vidare, allt mer kommit till användning det s. k. paviljongsystemet

eller det system, där hvarje afdelning erhölle sin särskilda

byggnad. När de olika afdelningarna sammanfördes i en byggnad, vore

det svårt att praktiskt ordna dem. De rönte mer eller mindre obehag af

hvarandra, och vidare stängdes därigenom utvecklingsmöjligheterna, under

det att minskningen i byggnadskostnader i själfva verket blefve skäligen

ringa, i många fall icke stort mer, än hvad eu vägg kostade.

Paviljongsystemet kräfde dock större tomtområde, och framförallt

af denna anledning hade kollegiet sett sig nödsakadt att till en viss grad

afvika från det rena paviljongsystemet och sammanslå några af afdelningarna.

De hufvudafdelningar, ett tidsenligt veterinärinstitut måste inrymma,

voro, enligt kollegiets åsikt, följande:

en anatomisk afdelning,

en fysiologisk afdelning,

en patologisk-anatomisk afdelning,

en bakteriologisk afdelning,

en kemisk afdelning,

en afdelning för kirurgi och kirurgisk klinik för större husdjur,

en afdelning för medicin och medicinsk klinik för större husdjur,

en klinisk afdelning för mindre husdjur,

en afdelning för husdjursskötsel och raslära,

en afdelning för hofbeslag.

Därtill skulle dessutom komma en del mindre afdelningar, som

kunde inrymmas i någon af de nämnda hufvudafdelningarna, nämligen en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

fysikalisk, en botanisk, en histologisk och en obstetrisk afdelning, en

afdelning för kött- och mjölkkontroll samt en farmakologisk och en

farmaceutisk-toxikologisk afdelning''.

För att i möjligaste män begränsa kostnaderna och spara tomtområde

hade kollegiet sammanslagit de hufvudafdelningar, som i mer

eller mindre män hade beröringspunkter med hvarandra, nämligen anatomiska,

fysiologiska och kemiska afdelningarna uti en byggnad, patologisk-anatomiska

och bakteriologiska afdelningarna äfvensom afdelningen

för kött- och mjölkkontroll i en byggnad; samt afdelningarna

för husdj ursskötsel och medicin i en byggnad. Afdelningarna för fysik,

farmakologi och farmaci vore inrymda i den kemiska hufvudafdelningen,

afdelningen för zoologi i den anatomiska och afdelningen för botanik i

afdelningen för husdj ursskötsel.

Därjämte hade kollegiet ansett nödvändigt att i samband med det

nya institutet jämväl inrätta en ladugård för ett tjugutal kor. Enligt

kollegiets åsikt var det nämligen af största vikt, att eleverna i möjligaste

mån bereddes tillfälle att praktiskt studera nötkreatursskötseln och den

normala dräktigheten med dess symptom samt den normala förlossningen.

I denna byggnad vore därjämte inrymd den obstetriska afdelningen, rum

för förlossningsöfningar och fantom samt museum för till obstetriken hörande

samlingar, hvarjämte där äfven beredts plats för ett par hästar för

den ambulatoriska kliniken samt vagnslider.

Eu fråga af vikt hade varit, i hvad mån bostäder borde beredas

åt institutets funktionärer och elever. Det hade, menade kollegiet, otvifvelaktigt

varit i hög grad önskvärdt, att åtminstone samtliga lärare kunnat

beredas bostad vid institutet. Ett ökadt arbete på institutet hade däraf

blifvit en gifven följd, ty det låge i sakens natur, att i samma mån förbindelse

med laboratorier, samlingar, bibliotek och kliniker underlättades,

i samma mån kunde också vederbörande lärare ägna mera tid och tillsyn

åt desamma, än hvad förhållandet måste blifva, då han vore nödsakad att

söka sin bostad mer eller mindre aflägset därifrån. Med hänsyn till den

ringa sympati, som i Riksdagen rådde för bostadssystemet vid en del

offentliga institutioner, hade likväl kollegiet ansett sig böra inskränka

dessa bostadslägenheter till det minsta möjliga.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

De lärare, som emellertid nödvändigtvis måste bo på institutet,

vore till en början de, som redan hade sin bostad där, nämligen adjunkten

på ordinarie stat, som hade att ställföreträda snart sagdt alla de

öfriga lärarna och städse borde finnas till hands för den stationära klinikens

öfvervakande, vidare instruktionssmeden, som hela dagen måste

öfvervaka och leda arbetet i smedjan och undervisningen därstädes, samt

slutligen institutets föreståndare. Men utom dessa tre lärare syntes ytterligare

två af lärarna böra hafva bostadslägenheter å institutet, nämligen

adjunkten vid den ambulatoriska kliniken, som natt och dag måste finnas

tillgänglig för allmänheten, samt biträdet på den bakteriologiska afdelningen,

som hade ett mycket träget arbete på institutet.

Vidare borde bostad beredas åt 15 elever utom amanuenser. För

det dåvarande bodde 10 af eleverna, amanuenserna inberäknade, på institutet,

men, enär amanuenserna äfven toges ur de båda lägre afdelningarna,

hvilka ännu ej sysslat med praktiska öfningar vid klinikerna,

kunde åtskilliga af dem ej användas vid de talrika fall å såväl de ambulatoriska

som de stationära klinikerna, där elevernas deltagande påkallades.

Eleverna måste vid sådana fall ofta uppsökas ute i staden, hvilket var i

bög grad olämpligt och besvärligt.

Slutligen måste åt stallpersonalen, vaktmästarna och smedslärlingarna

beredas bostad å institutet. Samtliga dessa åtnjöto för öfrigt redan

förmånen af antingen fri bostad å institutet eller hyresbidrag. Från

början hade alla åtnjutit fri bostad, men då institutets utrymme var

knappt tillmätt, hade en del lägenheter måst tagas i anspråk för undervisningen.

Tydligtvis vore det, menade lärarkollegiet, olämpligt, att exempelvis

en vaktmästare, hvilkens biträde snart, sagdt hvarje timme på dagen

kunde beköfva anlitas, vore boende ute i staden. Åt ifrågavarande personal

hade därför beredts bostäder här och hvar i afdelningarna, där de hade sina

göromål förlagda.

I en särskild byggnad vore biblioteket inhyst, och i samma byggnad

funnes institutets aula, direktionsrum, kamrer ar kontor och föreståndarens

bostad samt bostäder för de förut omnämnda lärarna och eleverna.

En portvaktstuga hade också måst föreslås och vidare ett par små

stallar för försöksdjur samt eu mindre byggnad, inrymmande förutom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

tvättstuga rum för en centraluppvärmningsapparat och för apparater

för frambringande af elektriskt ljus. Dylikt ljus måste finnas på det

nya institutet, och det erhölles långt billigare från egna apparater, än

om det skulle tagas från stadens elektricitetsverk.

I byggnaden för anatomi, fysiologi och kemi vore också några rum

anslagna för ett apot eksförråd.

Efter att hafva lämnat en detaljerad redogörelse för de särskilda

byggnadernas inredning, yttrade lärarkollegiet vidare, att alla de föreslagna

laboratorierna vore nödvändiga, lör att institutet skulle kunna fylla

sina skilda uppgifter. Föreläsningssalarna vore så ordnade, att med undantag

af hofbeslaget, som måste hafva sin egen säl, samt kemiska afdelningen,

som också borde hafva egen sal, tvenne lärare finge föreläsa i hvar och

en af öfriga salar, nämligen i anatomiska afdelningen lärarna i anatomi

och i fysiologi, i kirurgiska afdelningen lärarna i kirurgi och i obstetrik

samt i medicinska afdelningen lärarna i patologi och i husdjursskötsel.

Visserligen voro för det dåvarande anatomiska och fysiologiska afdelningarna

förenade, men det syntes framdeles blifva nödvändigt, att en

särskild lärare anställdes i fysiologi och likaså en särskild lärare för kliniken

för smärre husdjur. Så hade man det ordnadt öfverallt utomlands.

Läraren på kliniken för smärre husdjur, till hvilken en del ämnen

såsom farmakognosi och farmakodynamik in. m. borde öfverflyttas, skulle få

använda den medicinska afdelningens föreläsningssal, där alltså tre lärare

skulle k< imma att föreläsa, men, ehuruväl föreläsningar i tre afdelningar

på en föreläsningssal måste anses väl mycket, syntes det dock låta sig göra

i detta fall, där inga särskilda för de olika afdelningarna lämpade inredningar

kräfdes i föreläsningssalen.

Det föreslagna antalet föreläsningssalar syntes sålunda äfven för en

längre framtid kunna fylla institutets kraf på dylika lokaler.

De för de särskilda afdelningarna i öfrigt föreslagna lokalerna vore

icke andra, än kollegiet nödvändigtvis ansåge böra finnas på ett tidsenligt

institut.

Vid planläggandet af det framlagda förslaget hade emellertid kollegiet

sträfvat efter att på möjligast praktiska och billiga sätt lösa nybyggnadsfrågan.

Det vore dock uppenbart, att det nya institutet icke finge

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

tilltagas sä knappt, att det fyllde sin uppgift blott för tillfället, utan man

måste, såsom kollegiet ock gjort, utgå därifrån, att institutet åtminstone

under några tiotal af år framåt kunde fungera på ett tillfredsställande sätt.

Slutligen ville kollegiet betona, att veterinärvetenskapen ginge framåt

med. stora steg för hvarje år, och att nya kraf följde dessa framsteg i

spåren, hvarför också det dåvarande institutets otillräcklighet blefve för

hvarje år alltmera kännbar och behofvet af en snar förändring till något

bättre alltmera trängande.

Direktionen för veterinärinstitutet öfverläinnade med skrivelse den Oirektwiwrm

26 oktober 19o5 till Kungl. Maj:t af arkitekten Ludvig Peterson uppgjorda ms

ritningar till ett å Kräftriket förlagdt veterinärinstitut jämte till dessa ritningar

hörande, på en summa af 2,000,000 kronor slutande kostnadsförslag,

äfvensom lärarkollegiets omförmälda yttrande.

Kostnadsförslaget upptog följande hufvudposter:

Aöministrationsbyggnad..............................

Byggnad för medicinsk klinik för större husdjur med tillhörande stallar.......

Byggnad för kirurgisk klinik för större husdjur med tillhörande stailar och löpbana . .

Byggnad för hofbeslag..............................

Byggnad för patologisk anatomi, histologi, baktcriologi samt kött- och. mjölkkontroll .

Stallbyggnad för smittosamma försöksdjur.....................

Stallbyggnad för icke smittosamma försöksdjur...................

Byggnad för anatomi, fysiologi och kemi äfvensom för en apoteksafdelning......

Ladugårdsbyggnad ................................

Byggnad för klinik för mindre husdjur......................

Stallbyggnad för mindre husdjur (hundstall)....................

Byggnad för centraluppvärmning, macerationer och tvätt in. m............

Portvaktstuga..................................

Dränerings- och planeringsarbeten, yttre ledningar för gas, vatten och ailopp samt

tomtens inhägnande m. ............................

Ritningar och arbetsledning m. m.........................

Summa kronor 2,000,000

1 sin skrivelse åberopade direktionen såsom eget utlåtande lärarkollegiets

yttrande samt förklarade sig vid verkställd granskning af ritningarna

och kollegiets yttrande icke hafva funnit anledning till någon

anmärkning.

6—1227JO. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

219.000

220,640

166,260

286.900

8,748

17,226

300.000

49,720

80,800

36,800

30,560

9,810

211,678

83,983

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Medicinalstyrelsens

utlåtande

29 i. 1905.

Vidare yttrade direktionen, bland annat, att det visserligen kunde

ifrågasättas, om icke för undervisningens kraftiga bedrifvande och för den

vetenskapliga forskningen några af institutionerna borde tilldelas större

utrymme samt bostäder för flera lärare beredas inom etablissemanget; men

då därigenom en ej oväsentlig ökning af kostnaderna blefve en följd och

då desamma ändock öfverstegc det belopp, som af direktionen förut approximativt

beräknats, hade direktionen ej velat genom en dylik utvidgning

ännu mera öka kostnadssumman.

Sedan Kungl. Maj: t anbefallt medicinalstyrelsen att yttra sig öfver

det af direktionen för veterinärinstitutet framlagda byggnadsförslaget, afgaf

medicinalstyrelsen den 29 november 1905 underdånigt utlåtande i ärendet

och anförde därvid, bland annat, att byggnadsförslagets utvidgning utöfver

det år 1903 uppgjorda, till en kostnad af 1,600,000 kronor beräknade förslaget

till nya byggnader för institutet syntes delvis kunna förklaras genom

hvad lärarkollegiet anfört angående anställandet af flera lärare vid institutet

med däraf följande behof af ökadt utrymme. 1 kollegiets yttrande hette

det nämligen, att visserligen för det dåvarande anatomiska och fysiologiska

afdelningarna vore förenade, men att det syntes framdeles biifva nödvändigt,

att en särskild lärare anställdes i fysiologi och likaså en särskild lärare

för kliniken för smärre husdjur.

Medicinalstyrelsen ansåg det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida

i en tid, då allt flera röster höjdes ör att studietiden vid veterinärinstitutet

måtte nedbringas och de där studerandes utbildning framför allt göras

i möjligaste mån praktisk, ett verkligt behof förefunnes för anställandet

af eu särskild lärare i fysiologi, hvilket naturligtvis skulle föra med sig en

afsevärd utvidgning af kursen i detta ämne. Icke heller syntes det medicinalstyrelsen

vara den rätta gången att anskaffa loka ler för en speciallärare

i fysiologi, innan det blifvit beslutadt, att en sådan lärare skulle

anställas vid veterinärinstitutet. Lärarkollegiets förslag beträffande särskild

lärare för kliniken för smärre husdjur hade äfven fört med sig eu del utvidgningar

af byggnadsförslaget, hvilka emellertid ock vore beroende åt

anslag till sådan speciallärares anställande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hvad af medicinalstyrelsen yttrats vidkommande den föreslagna utvidgningen

af fysiologien som undervisningsämne vid veterinärinstitutet,

gällde i viss man äfven beträffande kemien. Styrelsen ansåg det ej vara mer

än en mening därom, att detta ämne dittills fått upptaga en allt för stor

del af studietiden vid veterinärinstitutet, hvarför ock en rätt omfattande

minskning af den tid, som ägnades åt den rena kemien, måste anses vara

absolut nödvändig. Under sådana förhållanden syntes med fog kunna

ifrågasättas, huruvida alla de lokaler, som i nybyggnadsförslaget afsetts

för detta eller närstående ämnen i veterinärutbildningen, vore af behofvet

påkallade. Medicinalstyrelsen ansåg sig hafva goda. skäl betvifla detta,

liksom styrelsen höll före, att det ej var nödvändigt att å institutet inrätta

ett apotek med därtill hörande laboratorier och förvaringsrum. Bland

ufriga i byggnaden för anatomi, fysiologi in. m. inrymda lokaler, som synts

styrelsen något för stort tilltagna, nämndes de till »zoologiska samlingar»

afsedda rummen.

Paviljongen för histologiska, patologisk-anatomiska, bakteriologiska

m. fi. afdelningar syntes medicinalstyrelsen äfven vara större än förhållandena.

kräfde. Detta berodde möjligen därpå, att direktionen och lärarkollegiet

hållit före, att de undersökningar af för tuberkulos misstänkta mjölkprof

äfven som af blod och organdclar från af smittosamma husdjurssjukdomar

angripna eller därför misstänkta, djur, som å veterinärinstitutet dittills verkställts

för medicinalstyrelsens räkning, alltjämt skulle där företagas. Af de

underdåniga skrivelser, medicinalstyrelsen den 18 januari 1897, den 19 januari

1900, den 24 september 1902 och senast den 4 oktober 1905 till Kungl.

Maj:t aflåtit angående inrättandet af eu statsmedicinsk anstalt, framginge

emellertid, att styrelsen ansåge, att de ifrågavarande undersökningarna

äfvensom beredningen af sera, vacciner in. in. mot smittosamma husdjurssjukdomar

framdeles borde företagas inom en särskild afdelning af sistberörda

anstalt, när den kom me till stånd. I enlighet därmed syntes en del

inskränkningar af de för den bakteriologiska och patologisk-anatomiska afdelningen

föreslagna lokalerna och stallbyggnaderna kunna göras.

Medicinalstyrelsen delade till fullo direktionens och lärarkollegiets

åsikt om angelägenheten af att en ladugård med ungefär så stor nötkreatursbesättning,

som föreslagits, inrättades vid veterinärinstitutet. Styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

hade likväl icke kunnat undgå att fästa sill uppmärksamhet vid, att det

för denna byggnads uppförande beräknade beloppet uppginge till en sa

hög summa som 49,720 kronor. Styrelsen höll före, att en fullt tidsenlig

ladugård af ungefär enahanda storlek som den föreslagna borde kunna

uppbyggas för eu afscvärdt mindre summa.

Om medicinalstyrelsen emellertid å ena sidan funnit några delar af

förslaget vara tilltagna större än den närmaste framtidens kraf syntes

berättiga till, hade styrelsen å andra sidan ej kunnat undgå att fästa

sin uppmärksamhet vid, att de stallplatser, som beräknats dels å den

kirurgiska dels å den medicinska kliniken, icke vore afsevärdt flera än

de, som funnes vid det dåvarande institutet. 1 alla händelser syntes

stallutrymmet för ett institut med den omfattning som det föreslagna,

hvilket beräknats för 120 — 125 studerande, icke var tillräckligt. Skulle

de föreslagna stallen emellertid befinnas vara tillräckliga för den närmaste

framtidens behof, borde de olika stallafdelningarna vid de båda klinikerna

för större husdjur hafva placerats så, att en utvidgning af desamma med

lätthet kunde ske. Detta syntes emellertid icke vara fallet.

Medicinalstyrelsen sade sig vid framställande af de anmärkningar, styrelsen

haft att göra mot det ifrågavarande projektet till nytt veterinärinstitut,

visst icke hafva lämnat obeaktadt, att det i vårt land och äfven annorstädes

mycket ofta förekommit, att offentliga byggnader och institutioner planlagts

och utförts utan nödig hänsyn till framtidens kraf. Ett slående

bevis därpå vore just det dåvarande veterinärinstitutet, som efter en tillvaro

af endast 25 år visat sig vara alldeles för trångt och därjämte så

planlagdt, att dess utvidgning på dess dåvarande tomt stött på så stora

svårigheter, att därom väckta förslag måst öfvergifvas. Medicinalstyrelsen,

som alltså ansåg det vara af största vikt, att. ett projekt af ifrågavarande

slag så utfördes, att äfven kommande behof kunde tillgodoses, hade emellertid

trott sig vid bedömandet af förslaget i fråga böra räkna med dels

de närvarande förhållandena dels de förhållanden, som under den närmaste

framtiden kunde förväntas inträda.

Under åberopande af hvad sålunda och i öfrigt anförts förklarade

medicinalstyrelsen sig icke kunna tillstyrka bifall till det ifrågavarande förslaget

till nybyggnad för veterinärinstitutet i oförändrad t skick, utan hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ställde, att de till förslaget hörande ritningarna måtte omarbetas och de

anmärkningar mot desamma, som af styrelsen framställts, vid omarbetningen

iakttagas.

Med anledning af medicinalstyrelsens utlåtande inkom lärarkollegiet

vid veterinärinstitutet till chefen för jordbruksdepartementet med eu_ skrivelse,

däri kollegiet gjorde åtskilliga erinringar i fråga om de af medicinalstyrelsen

mot byggnadsförslaget framställda, anmärkningarna.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst fyra sakkunniga

personer att inom jordbruksdepartementet biträda vid behandling af

frågan rörande nya byggnader för vetcrinärinstitutet, anmodade chefen för

nämnda departement den 12 december 1905 professorn J. G. H. Vennerholm,

medicinalrådet G. Kjerrulf, e. o. professorn C. Wallis och godsägaren

I. Lindström att såsom sakkunniga biträda vid ifrågavarande ärendes yttei - ligare behandling.

Efter fullgjordt uppdrag inkommo de sakkunniga till departementschefen

med ett af dem den 7 februari 1906 afgifvet skriftligt yttrande i

ärendet, därvid fogats eu af medicinalrådet Kjerrulf den 10 i samma månad

mot vissa delar af berörda yttrande afgifven reservation.

De sakkunniga framhöllo i sitt yttrande till eu början, deis att det

framlagda förslaget till nytt veterinärinstitut vore så planlagdt, att det

möiliggjorde den omreglering af lärarkrafterna vid institutet, som kunde

blifva en följd såväl däraf, att anatomien och fysiologien koinme att skiljas

åt, som ock däraf a.tt en särskild ledare anställdes för kliniken för mindre

husdjur, dels och att någon ytterligare förändring af lärarkrafter och ämnesfördelninsr

vid institutet, som kunde influera på nybyggnadsförslaget, icke

syntes komma att under en längre tid framåt ifrågasättas.

Sedan de sakkunniga vidare förklarat sig icke halva något att erinra

mot det i förslaget, om än med en del inskränkningar, anlitade paviljongsystemet,

upptogo de till behandling frågan om, för huru stort antal elever

det nya institutet borde vara afsedt. Efter att hafva lämnat eu statistisk

redogörelse för antalet elever, som under de senaste tio åren undervisats

vid veterinärinstitutet, äfvensom för antalet under samma tid därifrån ut
-

Särskitda

sakkunnigas

yttrande

■ • 1008.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

examinerade elever, yttrade de sakkunniga, att af nämnda redogörelse

framginge, att institutet under sagda tioårsperiod varit besökt af i medeltal

5G studerande årligen och att därifrån under samma tid utexaminerats

85 elever eller i medeltal 8 årligen. Vissa år hade dock utexaminerats

18—17 elever.

Enligt de sakkunnigas mening kunde emellertid landets behof af veterinärer

ingalunda därmed anses fylldt. Det rådde för det dåvarande brist

på veterinärer, d i strikts ve t er in ärp 1 atser stode lediga och kunde ej besättas,

fiere veterinärer önskade för att kunna sköta sina distrikt veterinärer som

biträden, men kunde ej erhålla några, och slutligen skulle tvifvelsutan många

distrikt kunna till fördel för såväl djurägare som vederbörande veterinär

delas. Särskild! vore i dessa utseenden Norrland illa- tillgodosedt. Då

därtill komrne, att nya slakthus inrättades, hvilket krä-fde ökadt antal veterinärer,

syntes det blifva nödvändigt att planera det nya institutet så, att

därifrån kunde utexamineras åtminstone intill 18 elever årligen. För att

åstadkomma detta antal, b vilket vore erforderligt, om landets behof af

veterinärer i en framtid skulle kunna fyllas, måste institutet, enligt hvad

de tio senaste årens erfarenhet gåfve vid handen, vara inrättadt för ett antal

af 120 elever.

De sakkunnig^ öfvergingo därefter till en granskning af förslagen

o o o o o o

till de särskilda byggnaderna; hvarvid de i- fråga om administrationsbyggnaden

dels bemötte en af medicinalstyrelsen framställd erinran dels

för egen del förklarade sig icke hafva funnit anledning till någon anmärkning.

Beträffande byggnaden för medicinsk klinik för större husdjur med

tillhörande stallar samt byggnaden för kirurgi sk klinik för större husdjur

med tillhörande stallar hade de sakkunniga intet att erinra med undantag

i fråga om nämnda stallar. De sakkunniga instämde med medicinalstyrelsen

därutinnan, att- stallarna borde så förläggas, att en framtida utvidgning

af dem ej stängdes. Detta läte sig emellertid på ett enkelt sätt

verkställas, därigenom att dels byggnaderna förskötes något på situationsplanet

och dels, hvad den kirurgiska kliniken beträffade, en föreslagen

tvärlagd löpbana, som stängde af stallflyglarna, i stället lades som sammanbindningsbana

mellan klinikbyggnaden och mottagningshallen. Genom

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

denna åtgärd kom me byggnadskostnaderna icke att ökas, utan i stället att

i någon, om än obetydlig mån minskas, i det att en mindre täckt gang

försvunne.

De sakkunniga hade icke funnit byggnaden för hofbeslag föranleda

till annan anmärkning, än att föreläsningssalen syntes böra förläggas utåt

en flygel i stället för i byggnadens midt, på det att bullret från smedjan

ej måtte verka störande på föreläsningarna.

Byggnaden för patologisk anatomi, histologi, bakteriologi samt köttoch

mjölkkontroll hade medicinalstyrelsen ansett vara tilltagen för stor,

men därvidlag hyste de sakkunniga en från medicinalstyrelsens uppfattning

afvikande mening. Patologien och bakteriologien vore de vetenskapsgrenar,

där det rikaste vetenskapliga lifvet rådde vid ett nutida veterinärinstitut.

Inom dessa forskningsgrenar hade gjorts och väntades de betydelsefullaste

uppslag för husdjursskötseln. Hela den modärna bakteriologien

med allt, hvad ur densamma resulterat, hade så godt som skapats

på de sista 25—30 åren och det syntes förefinnas all möjlig sannolikhet,

att denna vetenskapsgren alltjämt skulle gå ert stor utveckling till mötes

och kräfva ny utrustning och nya utrymmen. Vid eu veterinärhögskola

borde tillfälle kunna beredas vetenskapligt intresserade, såväl veterinärer

som läkare, att där kunna göra studier; och det syntes synnerligen välbetänkt,

att ett par rum funnes anslagna för dylika studier. Den nästan

totala bristen på lokaler för denna afdelning hade verkat i hög grad förlamande

på det vetenskapliga lifvet inom densamma vid det dåvarande

institutet.

Vidkommande den af medicinalstyrelsen gjorda anmärkningen, att

undersökningarna rörande jufvertuberkulos o. d. skulle komma att ske på

annat ställe än på institutet, kunde de sakkunniga icke finna, att detta i

någon som helst mån innebure ett skål att minska ifrågavarande paviljong.

Det kunde väl icke vara meningen, att alla undersökningar på sjukligt

förändrade preparat af skilda slag, som från landets alla delar sändes

in till undersökning å institutet, skulle fråntagas undervisningen därstädes,

äfven om medicinalstyrelsen ansåge, att eu del sjukdomsbestämningar, som

stode i mera direkt samband med frågan om hämmandet af en del kreatursfarsoter,

borde omhändertagas af någon annan institution, i undervis
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

ningens och veterinärutbildningens intresse borde detta material också

ställas till institutets förfogande.

Det syntes också de sakkunniga vara synnerligen välbetänkt, att avdelningen

för kött- och rnjölkkontroll, som mycket nära sammanhängde

med den patologisk-anatomiska avdelningen, vore därstädes inhyst och

kunde begagna sig af samma demonstrationssal som denna. Oaktadt eleverna

genom tjänstgöring vid slakthus finge tillfälle att praktiskt studera

köttkontrollen, måste dock demonstrationer gå hand i hand med den teoretiska

undervisningen samt större och mindre djurdelar demonstreras, och

därför behöfdes ett rum, där en del luktande kadaverdelar kunde införas.

Att förlägga ett dylikt rum på någon annan afdelning, där man eljest icke

handskades med dylikt material, kunde icke anses lämpligt.

På grund af hvad sålunda anförts uttalade de sakkunniga som sin

åsikt, att någon minskning af ifrågavarande paviljong icke borde ifrågakomma.

Däremot ansågo de sakkunniga, att den ena af de för denna afdelning

föreslagna stallbyggnaderna för försöksdjur, nämligen den, som vore

beräknad att kosta 8,748 kronor, borde kunna tills vidare undvaras, enär

för de försöksdjur, som vore afsedda att inhysas i detta stall, utrymme

kunde beredas i det återstående stallet för dylika djur.

Det syntes de sakkunniga icke vara något tvifvel underkastadt, att

undervisningsämnena anatomi och fysiologi, som dä vore förenade under

samma lärare, måste skiljas åt, samt följaktligen byggnaden för anatomi,

fysiologi och kemi sä planeras, att eu dylik differentiering möjliggjordes.

Vid veterinärinstitutet i Stockholm vore man i detta afseende långt efter

sin tid, i det att, såvidt kunnat utrönas, blott ytterligare två veterinärskolor

i världen, nämligen de i Chicago och Lahore ännu hölle fast vid

det allmänt fördömda systemet att förena så stora ämnen som anatomi

och fysiologi hos samma lärare. Fysiologien vore ett bland de viktigaste

grundläggande ämnena, och att undervisningen i detta ämne behöfde

vidgas, därom ansågo de sakkunniga intet tvifvel råda.

Däremot syntes den rena kemien böra väsentligt inskränkas. Den

för kemien afsedda afdelningen kunde underkastas icke obetydlig reducering.

De kemiska och fysiologiska laboratorierna kunde sammanslås och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

i öfrigt en del inskränkningar och omflyttningar af lokaler vidtagas, på

sätt en af arkitekten Peterson uppgjord, de sakkunnigas yttrande bilagd

ritning- utvisade.

Pen i denna, byggnad inrymda apoteksafdelningen borde enligt de

sakkunnigas mening bibehållas. Ett medikamentförråd måste alltid finnas

å institutet. Medicinen enbart för de a institutet intagna djuren samt vid

de olika afdelningarna gin ge till omkring 4,000 kronor om året; och redan

för det dåvarande hade institutet genom rabatt å vissa apoteksvaror cn

årlig inkomst af omkring 1,500 kronor. Kunde nu också medicin utlämnas

till de på klinikerna kommande och gående, hvilka medförde omkring

6,000 djur, däraf ett flertal hade behof af medicin, skulle därigenom,

äfven om nämnda apoteksafdelning kom me att sortera under ett af Stockholmsapoteken,

en afsevärd inkomstkälla kunna beredas institutet, som

därjämte finge fördelen af ständig tillgång till medicin. En apoteksafdelning

syntes komma att mer än förränta byggnadskostnadema för densamma.

De för anatomiska och zoologiska samlingarna afsedda rummen anså°’0

de sakkunniga i betraktande af dessa samlingars skrymmande natur

och de stora utrymmen, de särskilda preparaten vid lämplig uppställning

kräfde, icke vara större tilltagna, än som kunde anses vara skäligt. Någon

afsevärd minskning tålde i alla händelser dessa rum ej vid. Men för att

möjliggöra eu ändring af byggnaden hade de sakkunniga sett sig nödsakade

att något minska det föreslagna, in usel utrymmet.

Genom de af de sakkunnig;!, beträffande ifrågavarande byggnad föreslagna

omgestaltningar hade, framhöllo de, åstadkommits, att halfva öfre

våningen ä byggnaden kunde borttagas samt i följd häraf kostnaderna för

paviljongen nedbringas med i rundt tal 25,000 kronor.

Till den föreslagna ladugårdsbyggnaden hade visserligen åtskilliga

för undervisningen afsedda lokaler blifvit förlagda, men enär kostnaden

för denna byggnad sprungit upp till en för en dylik byggnad allt för hög

summa, hade de sakkunniga ansett sig böra söka utvägar för eu afsevärd

reducering af priset på densamma; och hade de tänkt sig, att detta lämpligast

kunde möjliggöras genom att bygga ladugården enligt det s. k.

lanterninsystemet. Ett särskildt foderloft ansågs ej behöfligt, da tiilräck
7—12271G.

Lönereglevhig.slommitUns bet. XXXVI.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

ligt förvaringsrum för större foderpartier funnes i stallarna i närheten och

de erforderliga foderförvaringsrummen för ladugården kunde på ett jämförelsevis

enkelt sätt åstadkommas i denna. Vidare syntes stallet för den

ambulatoriska kliniken kunna tills vidare anstå samt ladu gårds skötarens

bostad förläggas på annat håll.

Genom denna förändring af ladugården hade eu betydande sänkning

i kostnaderna för densamma kunnat åvägabringas, så att den i sitt förändrade

skick kunde uppföras för eu summa af 15,000 kronor. De sakkunniga

höllo för öfrigt för troligt, att materialet i de å tomten nu befintliga

gamla byggnaderna kunde anlitas för ladugården, som då borde

uppföras af trä, hvar i genom byggnad skostnaderna för densamma skulle än

ytterligare nedbringas.

Mot byggnaden för kliniken för smärre husdjur samt den dithörande

stallbyggnaden hade medicinalstyrelsen gjort den anmärkningen, att denna

afdelning vore planerad för en själfständig chef. De ämnen, som då voro

lagda på chefen för nämnda afdelning, hviiken samtidigt vore chef för

medicinska afdelningen för större husdjur, vore emellertid vid alla främmande

skolor uppdelade på 3—8 lärare. 1 betraktande däraf kunde det

enligt de sakkunnigas åsikt icke anses armat än klokt, att det nya institutet

så inrättades, att en uppdelning af dessa ämnen möjliggjordes.

Då likväl en sådan uppdelning ännu ej blifvit ifrågasatt, syntes det de

sakkunniga, att den för denna klinikchef afsedda afdelningen, eller öfre

våningen i klinikbyggnaden, lämpligast borde för det dåvarande anslås till

en de! andra ändamål, nämligen dels till ett gemensamt samlingsrum för

eleverna vid institutet, dels till ett mindre marketenteri, som vore en oundgänglig

inrättning på det rätt aflägset liggande institutet, och dels slutligen

till bostad för ladugård sskötaren. På så vis blefve denna våning upptagen,

men skulle den i framtiden behöfva tagas i anspråk för en särskild chef på

hundkliniken, syntes de kraf, som blifvit tillgodosedda genom den föreslagna

dispositionen af ifrågavarande lokal, kunna utan alltför stora svårigheter

på annat sätt inom institutet tillgodoses. Någon ändring i kostnadsförslaget

borde alltså icke här ifrågakomma.

o o

Hvad därefter själfva hundstallarna vidkomme, hade de sakkunniga,

då hundmaterialet dels vore mycket rikligt och af vederbörande lärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

framhållits såsom synnerligen värdefullt för undervisningen, dels ock utgjorde

en inkomstkälla för institutet, ej ansett lämpligt göra någon afprutning

å dessa stallar. Det syntes de sakkunniga böra bemärkas, att i

förslaget icke funnes upptaget rum för djur, misstänkta för smittosam

sjukdom. Fall inträffade dock allt som oftast, då man omöjligen kunde

a priori afgöra, huruvida valpsjuka förelåge eller ej. Det ginge ej an att

utan vidare placera dessa djur i valpsjukestallet. Därför finge sannolikt

det ena valpsjukestallet användas som observationsstall. Ett borttagande

af de båda flygelrummen, som varit bland de sakkunniga ifrågasatt, skulle

föranleda en besparing af allenast några tusen kronor, hvilken besparing

ingalunda kunde uppvägas af de olägenheter, som en minskning af isolerino''sstallarnas

antal skulle medföra. Det borde ej heller lämnas ur räkningen,

att den inkomst detta hundmaterial tillförde institutet mer än

uppvägde räntan å den summa, som genom flygelrummens uteslutande

skull e inb esp ar a s.

Portvaktstuga hade de sakkunniga trott kunna uppföras åt trä med

hjälp af material från då befintliga byggnader å tomten, och skulle i så

fall byggnadskostnadema för densamma kunna enligt af arkitekten Peterson

verkställda beräkningar nedbringas med 5,000 kronor.

Sedan de sakkunniga erinrat, att genom den af dem förordade indragningen

af det ena stallet för försöksdjur samt de i fråga om byggnaden

för anatomi in. fl. ämnen, ladugårdsbyggnaden och portvaktstugan

föreslagna förändringarna kostnadsförslaget komme att nedbringas med

omkring 74,000 kronor, framhöllo de slutligen, att kostnaderna för själfva

byggnaderna likväl skulle komma att uppgå till nagot öfver 1,600,000

kronor, eller en summa, hvilken öfverstege 1903 års förslag. Denna stegring

finge emellertid sin fulla förklaring uti följande af vederbörande

arkitekt lämnade meddelanden.

Nyssnämnda förslag hade kunnat beräknas allenast helt approximativt,

då icke en enda byggnadsritning förelegat; därjämte hade det varit

annorlunda planeradt, i det att de stora afdelningama för anatomi, fysiologi

och bakteriologi med patologisk anatomi varit afsedda att sammanslås i

eu byggnad. Vidare hade arkitekten, efter tagen kännedom om de moderna

veterinärskolorna i utlandet och hvad som af sådana institutioner

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Reservation

vid de sakkunnigas

yttrande.

Öfverintendentsämbetets

utlåtande

«/s 1906.

kräfdes för hygienens och de speciella vetenskapsgrenarnas tillgodoseende,

sett sig nödsakad att i det föreliggande förslaget beräkna en högre kostnad

per kubikmeter.

Beträffande spörsmålet om den omfattning, ett nytt veterinärinstitut

-borde halva, förklarade sig medicinalrådet Kjerrulf, uti sin förberörda,

reservation, hålla före, att en del ytterligare inskränkningar utöfver de

af de sakkunnigas majoritet föreslagna utan olägenhet skulle kunna

göras, nämligen hufvud sakligas t beträffande dels byggnaden för bakteriologi,

patologisk anatomi och histologi samt de till denna afdelning hörande

stallbyggnaderna för större försöksdjur, dels apoteksafdelningen i

byggnaden för anatomi, fysiologi och kemi, dels ock stallbyggnaden för

smärre husdjur. De af medicinalrådet Kjerrulf föreslagna reduceringarna

i kostnadsförslaget uppgingo till ett sammanlagd t belopp af 113,878

kronor; och ifrågavarande byggnadsföretag skulle, enligt medicinalrådet

Kjerrulfs mening, kunna utföras för en summa af omkring 1,812,000

kronor.

Öf verintendentsämbetet yttrade i underdånigt utlåtande den 27 februari

1906, att ämbetet ansåge sig till en början böra framhålla, att det

föreslagna byggnadsområdet syntes ämbetet alltför begränsadt med hänsyn

till en framtida utveckling af veterinärinstitutet och därigenom nödvändiggjorda

tillbyggnader till detsamma, hvarför ämbetet fann lämpligt, att till

ifrågavarande område lades en ägovidd för tillgodoseende af blifvande

behof af utvidgning:.

Hvad därefter an ginge de företedda ritningarna, erinrade ämbetet, att

dessa vore affattade i så liten skala (j/400), att någon ingående granskning

af desamma ur byggnadsteknisk synpunkt icke af ämbetet kunnat företagas,

hvadan det syntes blifva nödigt att, innan fastställelse meddelades å förslaget

till nytt veterinärinstitut, fullständigt utarbetade ritningar blefve Kungl.

Maj:ts bepröfvande underställda. Så mycket ansåg ämbetet emellertid i

ärendets dåvarande skick kunna sägas, att de tillgängliga eskissritningarna

med fördel kunde läggas till grund för ett närmare utarbetande, hvarvid

särskildt borde iakttagas, att samtliga korridorer blefve fullt belysta och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oo

befriade, så vidt möjligt, från i dem liggande trappsteg, att spiltor, spiltgångar

och stallportar gåfves erforderliga dimensioner och att skosmedjan

gjordes tillräckligt stor för där afsedt antal härdar m. in.

Vidkommande slutligen de olika kostnadsberäkningarna, hade öfverintendentsämbetet

efter granskning af desamma funnit deras slutsummor,

hvar för sig, vara — äfven för utförande af vid ritningarnas utarbetande

påkallade, tilläfventyrs något fördyrande ändringar — fullt tillräckliga,

med undantag af den i medicinalrådet Kjerrulfs reservation innefattade,

a. 1,81’2,000 kronor slutande beräkningen, hvilken, af angifven anledning,

kunde antagas komma att bestiga sig till 1,820,000 kronor.

Enligt hvad som framgår af det Kungl. Mai:ts proposition i bygg- Xungj. proponadsfrågan

vid 1906 års riksdag bifogade protokoll öfver jordbruksärenden wpe års

för den SO mars 1906, hade vederbörande departementschef funnit det af riksclagutredningen

i ämnet otvetydigt framgå, att veterinärinstitutets dåvarande

lokaler voro såväl i hög grad otillräckliga, i det stora afdelningar saknade

nödigt utrymme, som ock i många afseenden synnerligen bristfälliga och

otidsenliga. De i ärendet afgifna yttrandena syntes ock departementschefen

gifva vid handen, att någon meningsskiljaktighet icke förelåge angående

nödvändigheten af att åt veterinärinstitutet bereda tillgång till

rymligare och ändamålsenligare lokaler.

För vinnandet af detta önskemål läto två utvägar tänka sig, antingen

att genom förändrade anordningar och tillbyggnader försätta institutets

dåvarande lokaler i tidsenligt och deras ändamål fullt motsvarande skick

eller ock att förflytta institutet till annan för detsamma lämplig plats.

Vid valet mellan dessa två utvägar ville departementschefen, af anförda

grunder, utan tvekan gifva företräde åt den sistnämnda, hvarvid han

förordade den af direktionen för veterinärinstitutet gjorda framställningen om

förvärfvande af besittningsrätten till lägenheten Kräftriket samt upplåtande

af område därstädes för veterinärinstitutets förflyttning till denna plats.

Angående de af direktionen för veterinärinstitutet framlagda, af

arkitekten Peterson uppgjorda ritningar och kostnadsförslag till nya byggnader

för institutet framhöll departementschefen först såsom sin mening,

att byggnadsföretaget borde så planeras, att ä ena sidan de nya byggna
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

derna för en längre tid framåt kunde fylla de kraf på utrymme, som ställdes

på desamma af en i utveckling stadd veterinärhögskola, samt å andra

sidan, i den mån dessa kraf väsentligen ökades, anläggningen medgåfve

möjlighet till utvidgning för eu icke oproportionerligt stor kostnad.

Sistnämnda synpunkt, ansåg departementschefen vara i det föreliggande

byggnadsförslaget på ett lyckligt sätt tillgodosedd genom användandet

af det s. k. paviljongsystemet, hvarigenom behöfliga tillbyggnader med

större fördel läte sig verkställas, än om institutet skulle inrymmas hufvudsakligen

i en eller ett par större byggnader.

Äfven förstnämnda synpunkt borde det vara så mycket angelägnare

att noga beakta, som vid uppförande af såväl veterinärinstitutets dåvarande

byggnader som åtskilliga andra, under senare år tillkomna, offentliga

byggnader denna synpunkt lämnats alltför mycket ur räkningen. Men

äfven ur nyssberörda synpunkt ansåg departementschefen byggnadsförslaget,

såsom ock den verkställda granskningen af detsamma gåfve vid handen,

tillfredsställa alla rimliga anspråk.

Af den granskning, de. särskild! tillkallade sakkunniga ägnat detta

förslag, syntes därjämte framgå, att detsamma icke borde underkastas

några mera väsentliga modifikationer, utöfver hvad af samtliga sakkunniga

i sådant afseende förordats, för så vidt man ville om möjligt förebygga

att inom kort nödgas utvidga de nya lokalerna. Departementschefen ville

i detta sammanhang jämväl erinra om vikten däraf, att åt den bakteriologiska

afdelningen lämnades så rymliga lokaler, att tillfälle till själfständiga

vetenskapliga studier kunde därstädes beredas ej blott veterinärer

utan äfven studieidkare inom den medicinska bakteriologien. Man borde

nämligen ihågkomina, att vid en veterinärhögskola funnes, i olikhet med

hvad fallet vore vid våra medicinska högskolor, möjlighet att verkställa

bakteriologiska undersökningar å större djur; och att detta, för den medicinska,

vetenskapen hade en ofantlig betydelse, ansåg departementschefen

ligga i öppen dag.

De af samtliga sakkunniga föreslagna inskränkningar i byggnadsförslaget,

hviika inskränkningar departementschefen fann sig böra förorda,

skulle sänka byggnadskostnaderna med omkring 74,000 kronor eller från

2,000,000 till 1,926,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I sistnämnda summa inginge emellertid, enligt uppgift af arkitekten

Peterson, en till 10,000 kronor beräknad kostnad för terrasserings- och

planeringsarbeten för framdragande af en ntat riksmarskalksämbetet ifrågasatt

strandväg. Då denna väg syntes departementschefen icke böra för

det dåvarande komma till utförande och i hvarje fall enligt departementschefens

åsikt kostnaden för anläggandet af en dylik väg borde bestridas

af djurgårdsförvaltningen, kunde förslagets slutsumma minskas jämväl

med nyssnämnda belopp. Vidare ansåg departementschefen sig, för att i

möjligaste mån tillgodose sparsamhetens kraf, mot kostnadsförslaget böra.

göra ytterligare ett par erinringar, nämligen dels i fråga om höjden åt

vissa våningar i en del byggnader, dels ock rörande tomtens inhägnande.

Med iakttagande af de utaf honom gjorda erinringar ansåg departementschefen

byggnadsförslagets kostnadssumma kunna nedbringas till

1,890,000 kronor, och tillstyrkte han, att de af arkitekten Peterson utförda

eskissritningarna med tillhörande kostnadsförslag måtte, med iakttagande

af berörda förändringar äfvensom de af öfverintendentsämbetet, i

fråga om samma ritningar gjorda erinringar, läggas till grund för uppgörande

af fullständiga arbetsritningar och detaljeradt kostnadsförslag till

nya byggnader för veterinärinstitutet.

I öfverensstämmelse med departementschefens hemställan gjorde

Kungl. Maj:t i proposition n:r 111 vid 1906 års riksdag framställning

angående uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet in. in. 1

1 anledning däraf beslöt Riksdagen jämlikt skrifvelse den 23 maj

1906. n:r 176:

att veterinärinstitutets dåvarande område med därå befintliga byggnader

finge för kronans räkning föryttras, äfvensom att med anledning däraf

finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, kostnadsfritt till Stockholms stad under

äganderätt upplåtas den del af samma område, som vid reglering af

området skulle utläggas till gator eller annan öppen plats, dock att från

försäljningen skulle undantagas hvad som kunde böra under kronans

äganderätt bibehållas för att kunna disponeras för allmänt ändamål;

att af de medel, som inflöte vid försäljning af förenämnda, därtill

afsedda område och byggnader, finge utgå

Riksdagens

skrivelse

23 5 1906.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

dels 110,000 kronor till återförvärfvande från dåvarande innehafVaren

af besittningsrätten till lägenheten Ivatrineberg eller Kräftriket å Djurgården

samt till inlösen af därå befintliga byggnader,

dels 1,890,000 kronor till uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet

å närmare angifven del om 46,333 kvadratmeter af nämnda

lägenhet,

dels ock 250,000 kronor till inredning af de nya byggnaderna äfvensom

till inventarier i desamma;

att medel till ifrågavarande byggnadsföretag jämte därmed förenade

återförvärfvande af besittningsrätt till mark, lösen för byggnader, inredningsarbeten

och inventarieanskaffning äfvensom kostnader för ordnande

af gator och andra öppna platser finge, i den mån sådant kunde blifva

nödigt, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande förskjutas af tillgängliga medel;

samt

att det öfverskott å försäljningsmedlen, som uppstode utöfver af

Riksdagen sålunda anvisade 2,250,000 kronor och sedan vissa kostnader

för ordnande af gator och öppna platser blifvit bestridda, skulle öfverföras

till fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

A

0 (

1907 års lönereglering in. in.

I det föregående är omnämndt, hurusom direktionen för veterinärinstitutet

redan med underdånig skrifvelse den 6 december 1900, i samband

med afgifvandet af infordradt förslag till ny stadga, öfverlämnade förslag

till nv stat för institutet.

Det erinrades i nämnda skrifvelse, att de i institutets dåvarande

stat upptagna aflöningsbeloppen bibehållits oförändrade alltsedan år 1879 och

dåmera syntes med afseende å senare inträdda förhållanden alltför låga

och att äfven andra förändringar i staten ansåges önskvärda.

Direktionen hade fördenskull, efter det förslag afgifvits af lärarkollegiet,

funnit sig böra i samband med förslaget till ny stadga göra,

framställning om förbättrade afiöningsförhållanden för institutets personal

samt i sådant hänseende öfverlämnat förslag till ny stat.

Samtliga handlingar i detta ärende blefvo, såsom ock förut är nämndt,

med skrifvelse från vederbörande sta t,sdepartement den 19 november 1902

öfverlämnade till löneregleringskommittén samtidigt med utlåtande från

direktionen i anledning af kungl. cirkuläret den 25 oktober 1901. 1

1 skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1906 framlade emellertid

veterinärinstitutets direktion förnyadt förslag till stat för institutet

och hemställde om aflåtande af proposition i ämnet till 1907 års Riksdag*.

Direktionen åberopade en från institutets lärarkollegium inkommen skrifvelse

i ämnet af den 18 september 1906.

Enär ärendet i det skick det år 1902 öfverlämnats till löneregleringskommittén

icke kunnat af kommittén företagas till behandling på grund

af andra arbeten, som varit kommittén ålagda, men det syntes önskligt,

8—122716. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

att veterinärinstitutets löneregleringsfråga inom den närmaste framtiden

finge sin lösning, fann — med föranledande af den förnyade framställningen

från institutets direktion — Kungl. Maj:t den 21 december 1906

godt att återkalla det kommittén gifna uppdrag att behandla ärendet.

1 statsverkspropositionen vid 1907 års riksdag framlades därefter

förslag till ny stat för veterinärinstitutet äfvensom till villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåncr för

vissa an gifna befattningshafvare.

I det propositionen bifogade statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden

för den 12 januari 1907 redogöres för innehållet i lärarkollegiets och

direktionens senaste framställningar i ämnet äfvensom för ett af medicinalstyrelsen

den 17 oktober 1906 afgifvet utlåtande; och har kommittén

af denna redogörelse inhämtat följande.

Direktionens I sin skrivelse den 18 september 1906 anförde lärarkollegiet till en

«.* 1906 början, att institutets lärarkår ansåge sig hafva så mycket mer skäl att göra

‘''åberopad'' hemställan om löneförhöjning, som andra med lärarkåren vid institutet

skrivelse jämförliga kårer, såsom professorerna vid universiteten, karolinska med iko
från

larar- •'' , . . r

ko/iegiet(ang. kirurgiska institutet, tekniska högskolan m. fl. högskolor, sedan länge

ny stat) ^njö^e }jögre löner, och vidare lärarna vid de högre allmänna läroverken

m. fl. nyligen fått sina löneförmåner höjda, under det att lönestaten vid

veterinärinstitutet fastställts för 27 år sedan. Då hade för öfrigt en ganska

betydlig minskning skett i det af Kungl. Majrt begärda anslaget, nämligen

från 50,100 till 43,100 kronor, så att t. ex. aflöningen åt professor, inberäknadt

ålderstillägg, fastställts till 5,500 kronor mot af Kungl. Maj:t

föreslaget belopp af 6,000 kronor.

Det af institutets direktion år 1900 framlagda förslaget till ny stat

för institutet hade visserligen grundat sig på en skrivelse från lärarkollegiet,

som beträffande professors- och lektorstjänsterna själft föreslagit

de af direktionen då upptagna lönebeloppen, eller för professor

5,500 kronor och för lektor 4,000 kronor jämte i bägge fallen två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera, men, som kändt vore, hade just under de

allra sista åren lefnadskostnaderna stigit i oproportionerligt hög grad.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Till följd däraf hade också efter tidpunkten för sagda förslags framläggande

löneförmånerna blifvit betydligt förbättrade för lärarkårerna vid

med veterinärinstitutet jämförliga läroanstalter, så att de för ordinarie

professorer vid universiteten, karolinska institutet och tekniska högskolan

dåmera uppginge, efter intjänande af ålderstilläggen, till 7,000 kronor.

Därjämte hade den ekonomiska ställningen för det öfverväldigande

flertal veterinärer, som icke ägnade sig åt lärarkallet, vare sig de voro anställda

i statens eller annan tjänst, under de senare åren betydligt förbättrats

— sålunda hade exempelvis militärveterinärkåren nyligen fått sin lönestat

reglerad — så att de mera gifvande af dessa befattningar, hvilka i regeln

besattes med de bästa förmågorna, vore, med inräknande af inkomst

af privatpraktik, förenade med långt större inkomster än eu professur vid

institutet. Det syntes kollegiet falla af sig själft, att detta skulle vålla

svårigheter för eu tillfredsställande rekrytering af lärarkåren vid institutet

med de dåvarande låga lönerna.

Dessutom ansåg kollegiet det böra bemärkas, att veterinärvetenskapen

under de sista tjugu åren gått framåt med jättesteg och dåmera ställde

ojämförligt större anspråk på ställföreträdare inom de särskilda grenarna

af densamma vid den veterinära högskolan än för några tiotal år sedan.

o O

Det syntes lärarkollegiet därför vara ett fullt berättigadt kraf, om

vid omreglering af institutets stat ifrågasattes för ''professorerna ett lötie-5

tillskott af 1,000 kronor jämte ett andra ålderstillägg af 500 kronor.

Direktionen förklarade sig finna det af lärarkollegiet sålunda föreslagna

aflöningsbeloppet för professor, utgörande 7,000 kronor med inräknande

af ålderstilläggen, vara med hänsyn till de i alla afseenden så

betydligt ändrade lefnadsförhållandena sedan den tid, då staten för institutet

fastställts, fullt berättigadt, helst då i betraktande toges, att somliga

af de dugligare praktiserande landsortsveterinärerna dåmera kunde uppnå

sådan inkomst och ännu högre.

Därtill komme, erinrade direktionen vidare, att veterinärvetenskapen

dåmera ställde så stora fordringar på innehafvarna af professorsbefattningarna

vid institutet, att afiöningen måste sättas åtminstone till sistnämnda belopp,

om framstående veterinärer skulle kunna finnas, som ville så pass

Professo■erncis

aflön

ing.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(50

ingående ägna sig åt de särskilda specialgrenar, i i vilka vore företrädda vid

institutet, att de kunde anses kompetenta att ifrågakomma vid eventuella

ledigheter på dessa platser, samt underkasta sig de med nödig förberedelse

därtill förenade uppoffringar. Det var, enligt direktionens mening,

i alla fall förbundet med svårigheter att inom den jämförelsevis lilla veterinärkåren

i landet rekrytera dessa lärarbefattningar vid institutet med

fullt lämpliga personer.

Årfvode

m. m. till

institutets

föreståndare.

För den professor, hvilken förordnades att vara föreståndare för institutet,

hade lärarkollegiet föreslagit, utöfver professors allmänna löneförmåner,

ett arfvode af 1,000 kronor samt fri bostad och iyse.

Direktionen erinrade, att enligt då gällande stat föreståndaren hade

samma afföning som de öfriga professorerna och därutöfver endast förmånen

af fri bostad, samt anförde vidare följande.

Jämte det föreståndaren vore ansvarig för institutets hela ekonomi,

hade han vid en sådan läroanstalt som veterinärinstitutet med dess många

olikartade institutioner, vetenskapliga afdelnirrgar, stallar och smedjor en

högst fordrande befattning. Trots detta ägde han endast obetydlig lindring

i den honom eljest åliggande undervisningsskyldighet, enår vid institutet

icke såsom vid andra läroanstalter funnes några medel tillgängliga för sadant

ändamål. Därtill utginge exempelvis vid tekniska högskolan 2,000

kronor samt vid karolinska institutet 1,500 kronor, och vid dessa läroanstalter

kunde därför rektor befrias från en rätt stor del af den honom

åliggande undervisningsskyldighet.

Det borde jämväl tagas i betraktande, att veterinärinstitutets föreståndare

icke kunde helt och hållet undgå den representationsskyldighet,

som åtföljde chefskapet för en dylik högskola med hänsyn såväl till

dess egen personal som till främmande besökande. Honom ålåge därjämte

att vara föredragande hos direktionen för institutet och ordförande i

lärarkollegiet samt att uppgöra årsberättelse om verksamheten vid institutet

in. in.

Vid alla dessa förhållanden ansåg direktionen det vara fullt riktigt,

att föreståndaren finge åtnjuta, utöfver hvad öfriga professorer ägde uppbära,

arfvode af 1,000 kronor jämte fri bostad vid institutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vidkommande lektorsbefattningen erinrade lärarkollegiet, att aflönin- Lektors

garna till lektorerna vid de högre allmänna läroverken kunde gå upp till n^SninS
6,

000 kronor, och förklarade kollegiet sig anse rättvist, att, innehafvaren

åt lektorsbefattningen vid veterinärinstitutet åtminstone kommc upp till en

aflöning al 5,500 kronor, däraf 3,500 lön, 1,000 tjänstgöringspenningar

och två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Direktionen hade med hänsyn till de i fråga, om professorerna anförda,

förhållanden funnit det billigt-, att lektors aflöning uppginge till det

af lärarkollegiet sålunda föreslagna belopp.

Hvad beträffar aflöningen för adjunkt, föreslog lärarkollegiet för den

ä ordinarie stat, uppförde adjunkten lön a 3,000 kronor, tjänstgöringspenningar

å 1,000 kronor samt ett ålderstillägg å 500 kronor, eller tillhopa

4,500 kronor, dock att, där fri bostad bereddes, afdrag skulle ske

med 500 kronor. Han skulle då blifva något så när likställd med adjunkterna

vid de högre allmänna läroverken, hvilkas aflöningar med ålderst-illä<w

uppginge till 5,000 kronor.

För läraren i hofbeslag, dittills benämnd instruktionssmed, ansåg

lärarkollegiet aflöningen böra- något öfverstiga förenämnde adjunkts, och

därför ett andra ålderstillägg å 500 kronor böra medgifvas. Såsom skäl

därtill anfördes, att befattningen omfattade ett för veterinärutbildningen

ganska viktigt ämne, att på senare åren till denna lärostol kommit betydligt

ökad undervisnings skyldigi tet, och att, för bibehållande af kundkretsen i hofbeslagssmedjan,

det vore af vikt, att kontinuitet rådde i fråga om innehafvaren

af denna plats.

Afven för den då ä extra stat upptagne adjunkten vid ambulatoriska

kliniken borde enligt kollegiets mening aflöningen vara högre än den ordinarie

adjunktens, enär han hade en mer omfattande tjänstgöring och föreläsningsskyldighet

samt icke ägde rättighet att utöfva enskild sjukvård.

Kollegiet ansåg sig böra föreslå 3,500 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjänstgöringspenningar jämte ett ålderstillägg ä 500 kronor. Afdrag för

bostad skulle äga rum såväl för honom som för instruktionssmeden.

Direktionen förklarade sig anse, att fyra adjunktsbefattningar borde

finnas, nämligen eu) vid den stationära kliniken och polikliniken samt

Aflöning till

adjunkt.

Flera sådana

befattningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

eu vid smedjorna (instruktionssmeden), då upptagna å ordinarie stat, en

vid den ambulatoriska kliniken, da upptagen å extra stat, och slutligen en

vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen, om hvilken sistnämnda befattning

direktionen. aflät särskild underdånig framställning, likaledes af den

27 september 1906 och närmare omnämnd i det följande.

För de tre förstnämnda adjunktsbefattningarna borde enligt direktionens

mening begynnelseafiöningen vara 4,000 kronor, däraf 3,000 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar. Därtill borde komma ett

ålderstillägg för adjunkten vid den stationära kliniken och polikliniken

samt två dylika tillägg för de bägge adjunkterna vid smedjorna och vid

den ambulatoriska kliniken. Beträffande de sistnämnda två befattningarna

ansåg direktionen nämligen önskligt, att deras innehafvare så länge som

möjligt kvarstode i tjänst.

1 fräna om adjunkten vid den stationära kliniken och ''polikliniken

syntes kontinuitet icke vara i fullt lika män af nöden. Han toges hufvudsakligen

i anspråk för dessa kliniker, och framförallt vore hans biträde af

vikt på den kirurgiska afdelningen, där opera,tionsmaterialet vore högst

betydande.

Erfarenheten hade emellertid nogsamt visat olägenheterna åt den dit

tills varande låga aflöningen för denne adjunkt, i det att sedan 1901 ombyte

af densamme ägt rum ej mindre än fem gånger. Sedan eu adjunkt

hunnit blifva sä pass skolad, att han kunnat vara vederbörande professor

till verklig hjälp, hade han funnit det mera fördelaktigt för sig att söka

annan verksamhet. Denne adjunkt vore dessutom den ende icservläiare,

som funnes vid institutet, och han borde därför val a i besittning åt

grundlig veterinärutbildning samt äga förutsättningar att kunna vid förfall

för annan lärare sätta sig in i dennes ämne därhän, att han kunde

för någon tid helt eller delvis bestrida hans tjänst.

Adjunkten vid institutets smedjor (instruktionssmeden) företrädde ett

ämne, åt hvilket endast få veterinärer hade tillfälle att mera ingående

ägna sig. Det syntes därför direktionen vara af vikt,, att en lärare på

denna plats, som hunnit mera grundligt sätta sig in i ämnet, också

kunde förmås att kvarstå på densamma en längre tid. Det borde bemärkas,

att på grund af den i Stockholm då rådande stora konkurrensen

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

inom hofslageriyrket det vore ganska svårt att förse institutet med nödigt

antal hästar för skoning i dess hofbeslagssmedja, och framförallt skulle

detta vara förenadt med svårigheter, om föreståndaren för samma smedja

ofta blefve ombytt. Dessutom hade på senare år denne lärare fått utvidgad

undervisnings- och föreläsningsskyldighet, i det att ämnena anspannslära

och hofsjukdomar öfverlämnats åt honom.

Adjunkten vid den ambulatoriska kliniken hade sig anförtrodd den

viktiga praktiska utbildningen af eleverna i nötkreaturssjukdomarnas igenkännande

och behandling. Därför kräfdes en praktiskt duglig veterinär,

som under flerårig och stor praktik hunnit förvärfva sig tillräcklig erfarenhet

för att kunna stå som lärare och ledare vid denna gren af

veterinärutbildningen. En sådan veterinär hade vanligen betydligt

större inkomster af privatpraktik, än som kunde erbjudas honom vid

institutet, äfven om den ifrågasatta löneförhöjningen blefve beviljad.

Afven denne lärare hade på senaste tiden fått ökad undervisnings- och

föreläsningsskyldighet, i det att ämnet obstetrik blifvit honom anförtrodt.

Det vore i instruktionen denne lärare förbjudet att praktisera,

och han kunde därför icke genom enskild praktik öka sina inkomster.

Direktionen ansåg det ock böra framhållas, att det vore i hög grad önskvärdt,

att i fråga om denna plats, hvars innehafvare trädde i så liflig förbindelse

med allmänheten, kontinuitet blefve rådande, enär täta ombyten

skulle kunna verka i hög grad menligt på frekvensen vid den åt honom

anförtrodda kliniken.

I fråga om afdrag för de nu nämnda tre adjunkterna med 500

kronor för fri bostad instämde direktionen med lärarkollegiet.

För assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

af delning en, till hvilken arfvode, 2,500 kronor, utgick af anslag å extra

stat, hade direktionen i likhet med lärarkollegiet icke ifrågasatt någon

förändring i arfvodesbeloppet.

Lärare i kött- och mjölk-kontroll hade dittills icke varit upptagen ä

stat, men då undervisningen åt eleverna i dessa ämnen under senare

åren ansetts ytterst viktig, hade direktionen med stöd af institutets

reglemente därför antagit en extra lärare, hvilken uppbar arfvode med

Arfvoden

till assistenter

samt lärare

i Icöttoch

mjölkkontroll
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

600 kronor för år, utgående af de i staten upptagna medel till diverse

utgifter. Enär emellertid ifrågavarande undervisning måste allt mera utsträckas,

och fullgod lärare icke syntes kunna erhållas för lägre belopp,

ån lärarkollegiet i sådant af seende föreslagit, eller 1,500 kronor, hade

direktionen sett sig nödsakad i statförslaget upptaga detta belopp, att

utgå i form af arfvode.

A rf voden

till kamrerare,

sekreterare

och

bibliotekarie.

Beträffande kamreraren samt sekreteraren hos direktionen föreslog’

direktionen med hänsyn till den för dessa tjänster under tiden från den

davarande statens fastställande ökade arbetsbördan och de stegrade lefnadskostnaderna

i likhet med lärarkollegiet, att deras arfvoden måtte

höjas till 1,700 kronor för den förre och 500 kronor för den senare.

Dessa belopp hade redan år 1900 föreslagits af direktionen.

I iråga om aflöningen för bibliotek arietjiinsten, hvilken befattning

innehades af en af institutets lärare, framhöll lärarkollegiet, att densamma.

bibehållits oförändrad vid 300 kronor alltsedan år 1879. Under

denna tid hade dock icke blott sammanlagda antalet volymer i biblioteket

utan älven de årliga inköpen afsevärdt ökats. Då därtill kornme, att

bibliotekariens arbete under de sista åren mer än fördubblats på grund

af ökade bytesförbindelser och ett mera detaljeradt kat-alogiseringsarbete,

syntes det lärarkollegiet, att aflöningen borde höjas till 600 kronor. Detta

förslag biträddes af direktionen.

Sekreteraren hos lärarkollegiet föreslogs af direktionen likasom af

kollegiet till uppförande i staten med ett arfvode af 500 kronor. För det

davarande utgick till honom ett belopp af 350 kronor från »diverse utgifter».

Befattningen sköttes af en af lärarna.

Anslag för Lärarkollegiet ansåg vidare, att det för undervisning i ridkonst i

ning i rid- dåvarande stat upptagna beloppet, 800 kronor, var tillräckligt, men att

Icörnhig. mec^ åfven erfordrades för undervisning i körkonst. Anspannslära inginge

bland undervisningsämnena vid institutet och för eu veterinär vore

det i hög grad önskvärdt att också kunna handhafva och bedöma hästen

un der sele, enär hans förmåga i detta hänseende ofta toges i anspråk vid

besiktningar och vid undervisning. Lämpligast syntes vara, att ett belopp

upptoges gemensamt till ledning och körning, och föreslog kollegiet i

opaginerad Kontrollera mot PDF

sådant afseende eu summa af 1,400 kronor. Jämväl direktionen upptog

i sitt förslag till stat detta belopp för ifrågavarande ändamål.

Beträffande därefter betjänte vid institutet var i den ordinarie staten

för institutet till deras aflönande upptaget ett belopp af 3,000 kronor.

Däraf samt af 2,920 kronor från stallets inkomster hade, enligt hvad

lärarkollegiet anförde, aflönats två vaktmästare, hvar dera med 900 kronor,

en foder mar sk med 1,020 kronor och tre drängar, en hvar med 900

kronor, hvarförutom hyresersättning å. 200 kronor utgått till de bägge

vaktmästarna, hviikas bostäder måst tagas i anspråk för andra betjänte.

Fodermarsken och de tre drängarna åtnjöto fri bostad. Dessutom hade

åt dessa sex betjänte måst beredas extra inkomster genom att lämna dem

tillfälle till extra arbete på de olika afdelningarna vid institutet.

Hade man icke kunnat bereda nämnda betjänte större inkomster än

dem, hvartill statsanslaget lämnat medel, skulle enligt lärarkollegiets åsikt

det varit omöjligt att hålla så många platser besatta, hvilket i allt fall

erbjudit stora svårigheter. Dessa platser vore dock alla oundgängligen

nödvändiga för uppehållandet af. verksamheten vid institutet.

Det syntes för öfrigt kollegiet endast behöfvas en hänvisning till då

allmänt gällande högre arbetspriser för att fä behofvet af ökade löneförmåner

åt betjäningspersonalen att framstå i tydlig dager. Sålunda åtnjöte

— meddelade kollegiet — drängarna vid Stockholms stads renhållningsverk

en aflöning af 1,140 kronor för år jämte fri bostad. Det borde

ej heller kunna anses skäligt eller välbetänkt, att betjäningens löner vore

så lågt satta, att institutets föreståndare ständigt skulle behöfva åt betjäningen

bereda extra inkomster för att förmå den att stanna kvar i sin

tjänst. De ordinarie sysslorna och göromålen kunde ej annat än blifva

lidande därpå.

Hvad särskild t anginge vaktmästaren vid den anatomiska afdelningen,

hvilken äfveu tjänstgjorde som konservator, ansåg kollegiet det böra bemärkas,

att denne måste hafva alldeles särskilda kvalifikationer. Han borde

nämligen äga färdighet äfven för sistnämnda tjänstgöring och sålunda vara i

besittning af en specialutbildning, som sökande till vaktmästarbefattningar i

allmänhet ej innehade och som tydligt vi s måste vara synnerligen sällsynt.

9—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erfarenheten vid institutet hade visat, att lika svårt som det varit att

anskaffa kompetent person för denna syssla, lika svårt hade det sedan

visat sig att förmå honom att stanna kvar. Under sådana förhållanden

måste löneförmånerna åt denne vaktmästare sättas högre än för en vanlm

vaktmästare.

Lärarkollegiet föreslog vidare höjning i lönen för vaktmästaren

vid kemiska institutionen in. in., hvilken äfven tjänstgjorde såsom inkasserare

vid institutets smedja och stallar, för fodermarsken, hvilken

vid en sådan institution som veterinärinstitutet med därvarande sjukstallar

hade en ganska maktpåliggande befattning, samt för de tre drängarna.

Fodermarsken och drängarna skulle fortfarande åtnjuta, fri bostad

med bränsle och lyse. Dylik förmån kunde däremot icke beredas de

bägge vaktmästarna förr än uti de nya byggnader för institutet, som

vore beslutade till uppförande vid Kräftriket, och därför borde hyresersättning

medgifvas dem..

Beträffande de då å extra stat uppförda betjänte, nämligen en

laboratorietjänare vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen

med aflöning af 900 kronor, eu port- och telefonvakt med 800

kronors aflöning och eu nattvakt med aflöning af 900 kronor, föreslog

lärarkollegiet äfven för dem höjda aflöningar.

Sedan dåmera äfven allmän telefon för allmänhetens bekvämlighet

inledts till institutet, hade telefongöromålen betydligt ökats, så att det

var omöjligt för en person att hinna både sköta telefonerna och bestrida

de egentliga portvaktssysslorna, hvarför portvakten måste därtill anlita

biträde.

För laboratorier’änaren och nattvakten föreslogos samma löneförmåner

som för drängarna. Åt dessa bägge betjänte kunde bostadsförmån icke

beredas förrän i de blifvande nya institutsbyggnaderna.

Hvad lärarkollegiet i af seende på betjänte föreslagit biträddes af

direktionen till alla delar. Beträffande särskild! de bägge vaktmästarna

framhöll direktionen, att, då de först genom rätt långvarig öfning kunde

inläras för sina sysslor, de borde aflönas så, att ej täta ombyten blefve

behöfliga. Deras sysslor vore äfven af den art och omfattning, att de ej

kunde, såsom flera af sina gelikar, skaffa sig inkomster genom middags*

opaginerad Kontrollera mot PDF

eller kvällstjänstgöring annorstädes. För öfriga betjänte ansåg direktionen,

att vid dåniera gängse aflöningsförhållanden de föreslagna aflöningarna

vore snarare för lågt än lör högt beräknade.

Under framhållande att den på extra stat da upptagna personalen

allt framgent måste förefinnas vid institutet för fullföljande af verksamheten

och arbetet därstädes, hemställde såväl lärarkollegiet som direktionen,

att denna personal måtte uppföras k ordinarie stat liksom älven

läraren i kött- och mjölkkontroll samt sekreteraren hos lärarkollegiet.

Beträffande återstående å institutets stat för det dåvarande upp- ris™ andra

tagna poster, nämligen 4,000 kronor till stipendier åt elever, 3,000 kronor

till byggnaders och stängsels underhäll samt 12,000 kronor till diverse utgifter.

'' däri inräknad! det till anskaffande af undervisningsmateriell för

professuren i histologi m. m. uppförda belopp, ifrågasattes icke någon

ändring.

Mot lärarkollegiets förslag afgafs reservation af professorn J. P.

Lundgren, hvilken erinrade, hurusom hos Kungl. Maj:t hvilade förslag till

nya stadgar och ny stat för institutet, afgifna af lärarkollegiet och af direktionen,

hvilka förslag beträffande lärarkårens organisation i vissa delar afveke

från hvarandra. Kungl. Maj:t hade också på framställning af direktionen

medgifvit, att med den lediga lektorsbefattningens besättande med ordinarie

innehafvare finge anstå, tills frågan om ordnandet af undervisningen i de

till lektoratet hörande ämnen blifvit afgjord. Då denna fråga sålunda

vore öppen, syntes det reservanten olämpligt att på ordinarie stat fastsla

nya aflöningsförmåner för denna tjänst. Förhållandet vore detsamma dels

med den ordinarie adjunkturen, hvilken ifrågasatts skola ersättas med

assistentbefattningar, samt dels med instruktionssmedens befattning. De

för det dåvarande på extra stat uppförda lärartjänsterna ansåg reservanten

icke böra uppföras ä ordinarie stat, förrän nya stadgar för institutet

definitivt antoges. Enligt reservantens åsikt borde därför blott den

löneförbättring, som kunde komma att beviljas professorerna vid institutet,

då uppföras på ordinarie stat, men däremot löneförbättring för öfriga

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

lärare tills vidare uppföras på extra stat, hvarjämte de dittills på extra

stat utgående lärararfvoden borde tills vidare kvarstå å extra stat.

I denna reservation hade t. f. lektorn A. V. Sahlstedt instämt,

ntom hvad anginge den ordinarie adjunkturen.

från direktionens beslut i frågan hade medicinalrådet Kjerrulf varit

i så. måtto skiljaktig, att han instämt i professor Lundgrens förberörda

reservation.

Ytterligars

skrifyrlse S7/»

1806 från

direktionen.

hans

1 särskild underdånig

rörut nämnts, direktionen gjort framställning om anställande af ytterligare

en adjunkt vid institutet, nämligen vid dess anatornisk-fysioloi/udca afdeln!"!J.

Denna framställning var föranledd af eu skrivelse i ämnei, från

lärarkollegiet, som därvid anfört följande.

Sedan professor Lundgren inför lärarkollegiet anmält, att, enligt

mening, hvarken utrymmet eller de då tillgängliga lärarkrafterna

vid den anatomiska afdelningon vore tillräckliga för att lämna eu fullgod

undervisning åt det stora antal elever, som för det dåvarande, efter antagande

af 20 nya elever, förefunnes i de två lägre afdelningarna, hade

kol i eg! et beslutat, att, för afhjälpande af de anförda svårigheterna i fråga

om den anatomiska undervisningen i hvad anginge bristen på tillgängliga

ntrarkrafter, anhålla om anställande af en prorektor vid den anatomisk-fyBiologiska

afdelningen.

Kollegiet hade, enligt hvad detsamma erinrade, upprepade gånger

förut fiamhållit bchofvet af biträdande lärare för undervisningen inom

de olika afdelningarna och påvisat, hurusom veterinärinstitutet°med afseende

pa, särskilda hjälplärare vore betydligt sämre lottadt än de flesta

af utlandets veterinårskolor. De framställda önskemålen hade också behj

artats, och de mest trängande behofven sä till vida af hjälpts, att en

adjunkt anställts vid den ambulatoriska, kliniken och eu assistent vid den

patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionen.

| uednn 1899, da förslag till nya stadgar af kollegiet afgifvits,

hade emellertid hemställts om anställande af en assistent eller prosektor

äfven . vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen, hvilket förslag dock af

diiektionen ändrats, så att i stället förordats tillsättande af en adjunkt

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

för de anatomisk-fysiologiska och patologisk-anatomiska institutionerna.

Sedan dess hade lärarkollegiet icke funnit sig befogadt att göra ytterligare

hemställan om anställande af biträdande lärare för den anatomiska undervisningen.

I följd af det stora antal elever, som kollegiet under de två senaste

åren ansett sig nödsakadt att antaga för att i någon mån fylla den brist

på veterinärer, som för det dåvarande vore rådande inom landet, hade

emellertid lärarens i anatomi undervisningsarbete i så väsentlig grad ökats,

att anställande af en hjälplärare äfven inom nämnda afdelning framställde

sig som ett oeftergifligt villkor för att eleverna skulle kunna erhålla

den handledning vid dissektionerna, som vore nödvändig för att

dessa skulle hinna afslutas i rätt tid och för att de för den anatomiska

undervisningen så betydelsefulla demonstrationerna skulle kunna medhinnas.

Att ett biträde vid undervisningen äfven inom denna afdelning

redan förut varit behöfligt, framginge dock däraf, att en del af dessa demonstrationer

icke af läraren kunnat medhinnas, utan sedan mer än trettio

år tillbaka varit öfverlämnade åt amanuensen, en ännu ej utexaminerad

elev, hvilket ju icke kunde anses öfverensstämma med fordringarna på

fullgod undervisning.

För att närmare belysa omfattningen af den anatomiska undervisningen

vid institutet bifogade kollegiet en af professor Lundgren uppställd

detaljerad redogörelse för undervisningen i anatomi inom de olika

elevklasserna.

I ämnet fysiologi hade undervisningen dittills ej heller kunnat bedrifvas

på ett tidsenligt sätt, visserligen till största delen på grund af

bristande lokaler, men äfven till följd af saknaden af ett fackmässigt

utbildadt biträde åt läraren i detta ämne. Att en utvidgning af den fysiologiska

undervisningen vore af behofvet påkallad, hade emellertid allmänt

erkänts, och i förslaget till nybyggnad af institutet hade också på grund

däraf en särskild fysiologisk institution upptagits. En fullt tidsenlig anordning

af undervisningen i fysiologi syntes väl knappast kunna åstadkommas,

förrän därtill behöflisra laboratorier och lokaler hunnit iordning
''

O O

ställas, men genom anställande af ett biträde vid den anatomisk-fysiolo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

giska institutionen skulle dock redan under dåvarande förhållanden vissa

förändringar til! undervisningens fromma kunna vidtagas, såsom t. ex.

anordnande af en, om ock mera primitiv, praktisk undervisning äfven i

fysiologi.

Kollegiet hade äfven tänkt sig, att en prosektor vid den anatomiskfysiologiska

af delningen skulle kunna, vid sidan af nyss angifna tjänstgöring,

medhinna att biträda vid undervisningen i histologi, hvilket enligt

kollegiets mening mycket vid borde låta sig göra, da den normala histologien

och anatomien vore ämnen, som stode hvarandra svnnerligen nära

och vid utlandets såväl medicinska som veterinära läroverk i regeln vore

förenade under eu professur. De för hvarje år sig allt mer och mer

hopande göromålen för läraren i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi

gjorde det också önskvärdt, att nämnde lärare om möjligt befriades

från en del af sin undervisningsskyldighet i histologi, hvilket enligt

kollegiets mening lämpligast kunde ske genom att ledningen af de praktiska

öfningarna i detta ämne öfvertoges af prosektorn vid anatomiska

af de! ningen.

Slutligen ville kollegiet såsom stöd för denna sin hemställan framhålla

önskvärdheten af att i en undervisningsgren af så speciell art

som den ifrågavarande äga tillgång till eu reservlärare för undervisningens

upprätthållande i händelse af förfall för den ordinarie läraren.

De ämnen, som den sålunda anställde läraren skulle komma att

företräda, kräfde ovillkorligen en särskild utbildning utöfver den vanliga

veterinära fackbildningen, och det med befattningen afsedda ändamålet

kunde sålunda icke anses vara betjänt genom anställande för kort tid i

sänder af assistenter med små löneanspråk, såsom möjligen för den bakteriologiska

afdelningen kunde låta sig göra, utan kontinuitet inom tjänsten

måste anses i högsta grad önskvärd, för att innehafvaren skulle kunna

förskaffa, sig den önskvärda fackmässiga utbildningen, hvilken knappast

syntes kunna förvärfvas på den korta tid, hvarunder en lågt aflönad

assistent vanligen kvarstode vid institutet.

På grund däraf och då det äfven syntes blifva svårt att bland landets

veterinärer finna någon villig att åtaga sig eu befattning af så speciell

natur och med så relativt ringa praktisk tillämpning af där förvärf
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

vade kunskaper, ansåg kollegiet det önskvärdt, att aflöningen för den

omnämnda prosektorsbefattningen icke sattes lägre än 3,500 ki onor.

Direktionen förklarade sig anse behofvet af den sålunda ifrågasatta

befattningen vara genom lärarkollegiets skrivelse fullt klart ådagalagdt,

och då tillgången på veterinärer i landet är efter år alltmera visat sig

otillräcklig, i följd hvaraf det ock måste anses vara en oeftergiflig plikt

för veterinärinstitutet att genom antagande af ökadt antal elever vid

hvarje läsårs början och sålunda äfven utexaminerande af ökadt antal

veterinärer söka afhjälpa denna brist, hade direktionen sett sig nödsakad

att underställa Kungi. Maj:ts pröfning äfven denna angelägenhet.

Enligt direktionens åsikt borde äfven den sålunda ifrågasatte läraren

benämnas adjunkt, och hemställde direktionen, att Ivungl. Maj:t

måtte till Riksdagen aflåta framställning, att ett belopp af 3,500 kronor,

däraf 2,500 såsom lön och 1,000 såsom tjänstgöringspenningar, måtte anvisas

till afiöning åt en adjunkt (prosektor) vid den anatomisk-fysiologiska

afdelningen vid institutet, samt att denna lärarbefattning jämte

med densamma förenade löneförmåner måtte upptagas uti institutets ordinarie

stat. Något ålderstillägg ifrågasattes icke af direktionen för denne

adjunkt. Därest fri bostad vid institutet bereddes honom, ansåg direktionen,

att af dra g å lönen borde ske med allenast 300 kronor, enär den

för honom afsedda bostaden vid det nya institutet bestode af endast

två rum.

Enligt de förslag af veterinärinstitutets direktion, för hvilka i statsrådsprotokollet

redogjorts, skulle institutet sstat hafva följande utseende.

Direktionens

förslag till

stat.

t

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

j Tjänst- j

Lön. i ! Arfvode.i Summa,

i ningar. !

1 professor och föreståndare .... 4.500

1 » ............i 4,500

3 professorer...........| 13,500

1 lektor..............| 3,500

1 adjunkt vid smedjorna......j 3,000

1 » vid den ambulatoriska kli- j

niken........j 3,000

1 > vid den stationära kliniken j

och polikliniken . . . i 3,000

i 1 > vid (lön anatomisk-fysio- j

logiska avdelningen . . i 2,500

; 1 assistent vid den patologisk-ana- j

tomiska ock bakteriologiska afdel
ningen.

............

1 lärare i kött- och mjölkkontroll . . j

j 1 kamrerare............i

. 1 sekreterare hos direktionen . ... ''

1 bibliotekarie..........I

j 1 sekreterare hos lärarkollegiet . . . j

I För undervisning i ridning och körning | —

| 1 vaktmästare och konservator . . . j 1,000

1 > på, den kemiska afdel- I

ningen......i 1,000

1 fodermarsk...........'' 1,000

i

1 port- och telefonvakt ...... 1,000 1 2

1 laboratorietjänare å den bakteriologiska

afdelningen.......

1 dräng vid isoleringsstallet ....

2 drängar............. —

1 nattvakt............

Stipendier åt elever........ —

Byggnaders och stängsels underhåll .

Till diverse utgifter........

Summa kronor ; —

1,500 i

1,000

1

7,000

)

1.500

_

6,000

i

4,500

18,000

i Efter

\ höi as

b är

med

kan lönen

500 kronor

1,000

4,500

och

efter

10 år

med

1,000

—

58

4,000

ytterligare

500 kronor.

1,000

2

4,000

1,000

—

2)

4,000

f Efter

\ höjas

5 år

med

kan

500 k

lönen

ronor.

1,000

—

3)

3.500

_

2,500

2,500

%

— :

1,500

1,500

—

1,700

1,700

- !

500

500

— :

600

600

— i

500

500

—

— j

1,400

300

--

4)

1,300

j Efter

5 år

kan

lönen

1 höjas

med

100 k

ronor

100

— !

‘)

1,100

[ och efter

10 år

med

200 |

—;

6)

1.200

j ytterligare

100 kronor.

-

O

_;

6)

1,200

1 Efter

\ höjas

5 år

med

kan lönen

100 kronor.

- j

1,000

6)

1,000 ;

- |

1,000

6)

1,000 |

—

2,000 1

6)

2,000

1

_ |

1.000

6)

1,000

__ t

— ■

4,000 !

— i

— j

3,000 ;

— :

—

12.C00 j

_ j

88,500 i

*) Åtnjuter därjämte fri bostad.

2) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 500 kronor.

*) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 300 kronor.

4) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och lyse, eller, då sådan förmån ej utgår, hyres
ersättning

med 300 kronor.

5) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och lyse.

6) Åtnjuter därjämte vid institutets nya byggnader fri bostad med bränsle och lyse.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Öfver direktionens ifrågavarande framställningar afgåfvos, till följd utlåtanden af

° . .. .. .... medicwal
af

särskilda kungl. remisser, underdåniga utlåtanden al medicinalstyrelsen styrelser) l-/i0

den 17 oktober 1906.

Nämnda ämbetsverk anförde därvid, rörande direktionens förstnämnda

framställning, att styrelsen med anledning af de under de senare åren

liöo-st väsentligt stegrade lefnadskostnaderna i hufvudstaden icke hade något

att erinra mot de af direktionen föreslagna förhöjda aflöningsbeloppen, men

att, med fäst afseende därpå att nytt reglemente för institutet vore under

utarbetande och förslag väckts om ombildning af en del utaf lärarbefattningarna

vid institutet, bland annat af lektoratet, medicinalstyrelsen höll före,

att de tre adjunkturerna, assistentbefattningen vid den patologisk-anatomiska

och bakteriologiska utdelningen samt lärarbefattningen i kött- och mjölkkontroll

borde med de föreslagna aflöningsbeloppen uppföras å extra stat,

samt att ett belopp af 1,000 kronor om året jämväl borde å extra stat

uppföras såsom lönetillägg åt den, som uppehölle lektoratet.

Därjämte hemställde styrelsen, att stadgande måtte meddelas därom,

att, då de ordinarie professorerna enligt förslaget komme i åtnjutande af

ålderstillägg, 2,000 kronor utaf deras aflöning skulle utgöra tjänstgöringspenningar

och återstoden anses såsom lön.

I fråga om direktionens framställning rörande den nya adjunktsbefattningen

vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen vitsordade medicinalstyrelsen

behofvet af denna lärarbefattning, men hemställde, att den föreslagna

aflöningen måtte uppföras å extra stat.

Efter att hafva redogjort för handlingarnas innehåll, anförde veder- Kungi. propo
0

, . sition vid

börande departementschef till statsrådsprotokollet för den 12 januari 19 0 7 1907 års

riksdag.

förande.

De skiljaktigheter i åsikter, hvilka yppats angående vissa befattningars Behofvet af

och anslags uppförande i den ordinarie staten för institutet eller på extra nal och aflöstat,

syntes departementschefen i väsentlig mån vara föranledda däraf, Yttringar.

att den hvilande frågan om nya stadgar för institutet ännu icke vunnit

sin lösning. Departementschefen ansåg sig därför böra, innan han utförligare

yttrade sig i ämnet, i korthet redogöra för sistnämnda fråga i de

10—122716. Luneregleringslcommitténs let. XXXVI.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

delar, som kunde hafva mera direkt inflytande på det då föreliggande

statförslaget.

Gällande reglemente för veterinärinstitutet i Stockholm vore utfärdadt

den 24 maj 1867. I vissa delar däraf hade ändringar skett den 22 december

1892 samt den 8 december 1893. Med anledning af inkommet förslagtill

ytterligare detaljändringar hade Kungl. Maj:t den 10 juni 1898 förklarat,

att reglementet borde i dess helhet omarbetas, och anbefallt institutets

direktion att efter lärarkollegiets hörande afgifva förslag till ny stadga

för institutet. På grund däraf hade lärarkollegiet år 1899 upprättat dylikt

förslag och tillika afgifvit förslag till ny stat för institutet, hvarefter

direktionen med den förut omnämnda underdåniga skrifvelsen den 6

december 1900 aflämnat förslag, som i vissa hänseenden afvikit från lärarkollegiets.

De afgifna förslagen hade remitterats till medicinalstyrelsen,

som förordat vissa ändringar i desamma, hvaruppå direktionen, efter inhämtande

af lärarkollegiets mening, ånyo afgifvit yttrande i ämnet, hvilket yttrande

föranledt förnyadt utlåtande af medicinalstyrelsen.

Med anledning af Kungl. Maj:ts befallning den 25 oktober 1901

om verkställande af utredning, bland annat, huruvida genom förenklingar

i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som

genom förändrade anordningar kunde undvaras, hade därefter såväl direktionen

som medicinalstyrelsen i afgifna yttranden åberopat sina nyssberörda

förslag till ny stadga och ny stat för institutet samt anfört, att några

inskränkningar eller förenklingar i förvaltningen vid veterinärinstitutet

eller indragning af tjänster därstädes icke kunde åvägabringas utan allvarligt

men för institutet, enär detta fastmer hade behof af ökade krafter

för denna verksamhets behöriga bedrifvande. I detta skick hade ärendet

år 1902 öfverlämnats till löneregleringskommittén, men den 21 december

1906 hade Kungl. Maj:t återkallat det kommittén gifna uppdrag att

behandla ärendet.

De uti direktionens senast afgifna förslag till stat upptagna befattningar,

hvilka medicinalstyrelsen, väsentligen i anslutning till de af professor

Lundgren vid lärarkollegiets och medicinalrådet Kjerrulf vid direktionens

förslag afgifna reservationer, ansett böra uppföras å extra stat, vore, såsom

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

omnämnts, de fyra adjunktsbefattningarna, assistentbefattningen vid den

patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen samt liv rarbefattningen

i kött- och mjölkkontroll, hvarjämte af medicinalstyrelsen föreslagits, att

lönetillskott åt lektorn skulle uppföras å extra stat, men hans dåvarande

löneförmåner bibehållas å ordinarie stat. 1 dessa hänseenden innehölle

handlingarna angående den nya stadgan m. m. följande.

Uti lärarkollegiets förslag ar 1899 hade icke upptagits någon adjunktsbefattning.

Instruktionssmeden hade dock förekommit där under benämningen

»lärare i hofbeslag». Den i staten för institutet upptagne adjunkten

hade föreslagits skola utbytas mot fyra assistenter.

Såsom skäl därför hade hufvudsakligen anförts, att adjunkten, som

hade strängt arbete vid klinikerna och därjämte skulle vara beredd att vid

förfall för hvilken som helst af de öfriga lärarna öfvertaga dennes undervisningsskyldighet,

icke kunde hafva Itvarken tid eller kompetens därtill;

att utom professorn i kirurgi, hvilken vid kliniken biträddes af adjunkten,

ingen af lärarna hade biträde af någon vetenskapligt tillräckligt skolad

person, utan blott af amanuenser bland eleverna, hvilka dock icke kunde

för sådant ändamål försumma sina egna studier; att professorernas tid

därför blefve så upptagen af undervisning med hvad därtill hörde, att de

svårligen kunde hinna följa med sina vetenskapsgrenars utveckling; att äfven

de praktiska öfningarna med eleverna ej kunde bedrifvas tillräckligt i detalj;

att särskildt den viktiga praktiska undervisningen i ladugård shygien och

nötkreaturens sjukdomar — hvilken måste ske genom den ambulatoriska

kliniken, enär nötkreatur högst sällan fördes till institutet — icke kunde

behörigen tillgodoses, då ju professorn i ämnet icke själf kunde samtidigt

sköta sin teoretiska undervisning samt företaga alla sjukbesök och exkursioner;

samt att, da alla institutets lärarbefattningar, med undantag af lektorns,

måste rekryteras bland institutets egna lärjungar, men för lärarkompetens

fordrades omfattande specialstudier samt praktiskt arbete vid vetenskapliga

institutioner, och då institutet vore den enda anstalten i sitt slag i

Sverige, det måste tillses, att tillfälle gåfves till utbildande därstädes i

lämpliga tjänstebefattningar af nya lärarkrafter, som kunde ersätta de

gamla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Af de fyra assistenterna skulle enligt lärarkollegiets förslag två tjänstgöra

vid klinikerna, en biträda vid undervisningen i anatomi och fysiologi

.samt en tjänstgöra vid afdelningen för patologisk anatomi och bakteriologi.

De borde aflönas medelst arfvoden.

Direktionen ställde sig i denna fråga på eu annan ståndpunkt och

anförde därvid hufvudsakligen följande.

Lärarkollegiets förslag innebure gifvetvis eu stor fördel därigenom,

att professorerna uti de ifrågavarande ämnena skulle erhålla ett ständigt

biträde vid kliniker och å laboratorier. Men å andra, sidan syntes det

vara uppenbart, att, då till assistenter icke skulle kunna erhållas andra

än nyss utexaminerade veterinärer med ringa praktisk erfarenhet, och då

på grund af den låga aflöningen ett ständigt ombyte af assistenter komme

att äga rum, någon trygghet icke skulle kunna vinnas, att institutet ägde

tillgång på personer, fullt kompetenta att vid förfall för ordinarie professorer

uppehålla dessas undervisning och än mindre att förestå klinikerna, där

ständigt de svåraste sjukdomsfall kunde förekomma, hvilka måste genast

behandlas. Man skulle således genom den af lärarkollegiet föreslagna

anordningen riskera, att undervisningen stundom blefve skött på ett otillfredsställande

sätt och att den kliniska behandlingen af djur blefve vanvårdad

till skada för djurägarna och för institutets anseende.

För tillgång på personer, kompetenta att vid ledighet af professorsbeställning

utnämnas till professorer, lämnade, enligt direktionens åsikt,

inrättandet af assistentbefattningar med ofta ombytta innehafvare långt

mindre garanti, än om man erhölle lärare med sådan ställning, att de

kunde påräknas under längre tid stanna vid institutet och därunder vinna

fullständigare vetenskaplig och praktisk utbildning.

På grund af dessa synpunkter kunde direktionen icke tillstyrka den

nämnda adjunkturens borttagande, utan förordade till och med upprättandet

af ytterligare en adjunktur samt förändring af intruktionssmedsbefattningen

till adjunktur.

Af de bägge förstnämnda af dessa tre adjunkter borde den ene

hufvudsakligen ägna sig åt de ämnen, som tillhörde de anatomiska professurerna,

och den andre biträda vid de kliniska institutionerna. Alla tre

borde hafva ordinarie befattningar samt åtnjuta lön, tjänstgöringspenningar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

ålderstillägg och pension. Häremot reserverade sig professor Lundgren,

hvilken då var institutets föreståndare.

Medicinalstyrelsen delade i denna fråga direktionens åsikt, synnerligast

på deu grund att mycket större sannolikhet funnes, att en jämförelsevis

val aflönad adjunkt skulle under flera år kvarstå vid institutet än en dåligt

aflönad assistent, och att därför möjligheten att vid inträffadt förfall för

professor eller vid professor*^ än sts ledigblifvande på nöjaktigt sätt uppehålla

befattningen blefve mycket större, om adjunktstjänster än om assistenttjänster

inrättades. Styrelsen framhöll ock, att man icke borde genom

de nya stadgarna lägga hinder i vägen för, att adjunkterna, förordnades

att meddela själfständig undervisning i något biämne.

Uti förnyadt yttrande förklarade lärarkollegiet, att det i princip

icke hade något att erinra mot, att väl aflönade adjunkter anställdes, men

framhöll kollegiet tillika, att antalet tre vore alltför ringa, enär hvarje

adjunkts verksamhetsområde då blefve alltför omfattande.

Beträffande den uti da föreliggande förslag upptagna befattningen

som assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen

erinrade departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll, att

denna befattning ingått bland de fyra assistentbefattningar, som lärarkollegiet

år 1899 påyrkat, men som då uteslutits af direktionen och medicinalstyrelsen,

hvilka velat öfverflytta de åligganden, som skolat tillkomma

ifrågavarande assistent, på eu af adjunkterna. På grund af därefter inträdda

förhållanden hade emellertid denna befattning, sasom förut nämnts,

redan inrättats på extra stat.

En befattning såsom lärare i kött- och mjölkkontroll hade, erinrade

departementschefen vidare, enligt alla förslagen upptagits uti staten för

institutet med aflöning i form åt arfvode. 1 fråga om lektorsbefattningen

utvisade handlingarna ingen annan skiljaktighet mellan dem, som därvid

yttrat sig, än i fråga om lönebeloppet, kompetensvillkoren in. m. Någon

ändring eller indragning af tjänsten hade icke ifrågasatts.

Departementschefen fäste i detta sammanhang uppmärksamheten

därå, att Riksdagen år 1906, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Maj:ts förslag, beslutit veterinärinstitutets förflyttning till ett område vid

Kräftriket utanför Stockholm och uppförande därstädes af nya, betydligt

större och mer tidsenliga lokaler för institutet än de dåvarande äfvensom att

vid detta nya institut beräknats bostadslägenheter åt vissa af departementschefen

uppräknade befattningshafvare. Vid behandlingen af nämnda nybyggnadsfråga

hade någon annan förändring beträffande afdelningarna vid institutet

icke ifrågasatts, än att det ställts i utsikt, att möjligen i framtiden

dels ämnena anatomi och fysiologi, hvilka för det dåvarande tillhörde

samma professor, skulle skiljas åt, hvaremot den rena kemien borde kunna

väsentligt inskränkas, dels ock en särskild ledare skulle anställas för kliniken

för mindre husdjur.

Af departementschefen framhölls vidare, hurusom de handlingar

i ärendet, för hvilka han redogjort, utvisade, att förbättring i aflöningsvillkoren

för personalen vid veterinärinstitutet i Stockholm eller, såsom

det i stället i enlighet med framställda önskningar syntes böra kallas,

kungl. veterinärinstitutet samt ökning af lärarkrafterna därstädes länge

varit ifrågasatta.

Att ett verkligt behof af förändringar i dessa hänseenden förefanns,

ansåg departementschefen framgå redan däraf, att den gällande lönestaten

vore fastställd för så lång tid sedan som år 1879. Behofvet hade

enligt departementschefens mening blifvit ytterligare ådagalagdt genom

de i ärendet anförda förhållanden.

Synnerlig vikt syntes honom därvid böra tillmätas den omständigheten,

att aflöningarna för vissa ifrågavarande lärarpersonal närstående

kategorier af statstjänare, såsom exempelvis universitetslärare, professorerna

vid tekniska högskolan, intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum,

elementarlärarna och lärarna vid. landtbruksinstituten in. fl., blifvit under

de senaste åren höjda, hvilket medfört, att aflöningarna vid veterinärinstitutet

ännu mer än förr framstode såsom jämförelsevis låga. Detta

visade sig äfven, då de jämfördes med de inkomster, som dugliga veterinärer

dåmera kunde erhålla genom privatpraktik, eller med de aflöningar,

som tillkomme veterinärer, anställda vid slakthus eller eljest i större

kommuners tjänst.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Departementschefen ansåg det icke kunna förnekas, att ett bibehållande

af de dåvarande aflöningsvillkoren vid veterinärinstitutet kunde innebära

en allvarsam fara för att till institutet icke skulle kunna vid eventuella

ledigheter erhållas så framstående lärarkrafter, som erfordrades för

undervisningens behöriga skötsel.

Veterinärvetenskapen hade, sasom i handlingarna älven framhölles,

under de senaste årtiondena befunnit sig i en synnerligen kraftig utveckling,

så att helt andra och vida större kraf än förr dåmera ställdes på

eu i facket duglig lärare och äfven på den praktiserande veterinären. Därtill

bidroge i sin mån husdj ursskötselns starka uppsving och mera rationella

drift.

Det förefanns också dåmera inom landet ett mycket större behof

af veterinärer än förr. Allmänhetens benägenhet att i förekommande

fall anlita veterinärhjälp hade i hög grad ökats, hvilket visade sig, bland

annat, däruti, att nya distriktsveterinärtjänster flerstädes upprättades. Inrättandet

af slakthus medförde också, att ett icke obetydligt antal nya

veterinärbefattningar skapades. Det syntes departementschefen, såsom

direktionen för veterinärinstitutet äfven framhållit, kunna sägas, att det

rådde en kännbar brist på veterinärer.

Dessa förhållanden hade också af statsmakterna behjärtats, i det att

Kungl. Maj:t och Riksdagen, för att i ett hänseende tillgodose krafvet pa

förbättrade anordningar vid veterinärutbildningen, år 1906 beslutat, att

nva, tidsenliga lokaler för veterinärinstitutet, lämnande tillfälle till utbildande

af ett väsentligt ökadt antal elever, skulle beredas genom anläggandet

af ett nytt veterinärinstitut vid Kräftriket utanför Stockholm.

På grund af alla de berörda förhållandena ansåg departementschefen

det vara af stor vikt, att staten tillsåge, att institutet måtte kunna äga säker

tillgång till fullt tillräcklig personal, såväl af lärare som af andra befattningshafvare,

och att åt denna personal bereddes sådana villkor, att den

kunde på ett fullt tillfredsställande sätt fullgöra sina uppgifter.

Med hänsyn till förut åberopade, nyligen skedda löneregleringar för

vissa kårer af lärare och vetenskapsmän syntes det departementschefen

icke erforderligt att för inhämtande af yttrande från löneregleringskommittén

längre undanskjuta frågan om ny stat för veterinärinstitutet, biyss
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Professorer.

nämnda löneregleringar gåfve nämligen fullt tillräckliga tillfällen till jämförelser

vid bedömandet af den föreliggande frågan.

Emellertid skulle i hvarje fall, enligt departementschefens mening,

vara mindre lämpligt att då upptaga denna fråga till afgörande, därest

den framtida organisationen af institutets lärarpersonal och undervisning

kunde anses vara i väsentligare hänseenden oviss och sväfvande. Det

syntes departementschefen dock icke behöfva möta allt för stora svårigheter

att inom den närmaste tiden företaga till afgörande den hvilande

frågan om ny stadga för institutet, om än det år 1900 upprättade förslaget

därtill kunde behöfva omarbetas i vissa detaljer.

De i det ifrågavarande förslaget till stat för institutet upptagna

befattningar hade samtliga blifvit af savål lärarkollegiet som direktionen

förklarade såsom under alla förhållanden oundgängligen erforderliga för

institutets verksamhet, och reservanterna äfvensom medicinalstyrelsen hade

icke heller påstått, att några åt dessa befattningar skulle vara obehöfliga,

utan syntes blott hafva velat lämna utväg öppen för att i vissa hänseenden

på något afvikande sätt tillgodose de yppade behofven.

Om man då ansåge sig kunna omedelbarligen intaga ställning till

de spörsmål, hvarom olika meningar sålunda yppats, fann departementschefen

ingen betänklighet att å ordinarie stat uppföra hela anslaget till veterinärinstitutet

jämte samtliga de befattningar, som ansåges böra i staten

upptagas. På sätt han hade för afsikt att närmare utveckla vid behandlingen

af de olika posterna i den föreslagna staten, ansåg departementschefen,

att det verkligen läte* sig göra att omedelbarligen afgöra de spörsmål

i förevarande afseende, hvilka varit föremål för olika åsikter. De gjorda

framställningarna syntes honom därför böra föranleda Kungl. Maj:t att

till 1907 års Riksdag afläta framställning om ny, ordinarie stat för veterinärinstitutet.

I

I afseende å professurerna upptog, erinrade departementschefen,

det ifrågavarande statförslaget samma antal dylika befattningar som den

dåvarande staten. Skillnaden bestode i löneförhöjning. Begynnelseafiöningen,

som för det dåvarande utgjorde 5,000 kronor, hade föreslagits

till 6,000 kronor, hvarjämte ifrågasattes två ålderstillägg å 500 kronor

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

hvartdera, i stället för endast ett för det dåvarande. Slutaflöningen skulle

alltså enligt förslaget blifva 7,000 kronor i stället för enligt dåvarande

stat 5,500 kronor. De föreslagna aflöningsbeloppen vore desamma, som

dåmera åtnjötes af universitetsprofessorer m. fl. professorer och intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseum.

Det syntes departementschefen icke föreligga någon oegentlighet däruti.

De elever, som undervisades vid veterinärinstitutet, måste liksom eleverna

vid högskolorna hafva aflagt mogenhetsexamen. Vidare var kursen vid

institutet ganska lång, nämligen fyraårig. Och slutligen gjorde veterinärvetenskapens

utveckling under senaste tid, att den vetenskapliga utbildning,

som dåmera kräfdes af eu professor vid veterinärinstitutet, syntes

kunna ungefär jämnställas med öfriga professorers, synnerligast om de i

det hvilande stadgeförslaget ifrågasatta skärpta kompetensvillkor för professur

— af handling, dispptationsprof m. m. — vunne Kungl. Maj:ts gillande.

En viss betydelse syntes äfven böra tillmätas den omständigheten,

att ifrågavarande professorer vore nödsakade att bo i hufvudstaden, hvarest

lefnadskostnaderna vore jämförelsevis dyra.

I öfverensstämmelse med hvad som bestämts rörande professorerna

vid tekniska högskolan och intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum,

hvilka sistnämndas löner reglerats vid 1906 års riksdag, ansåg departementschefen

aflöningen för professorerna vid veterinärinstitutet böra så fördelas,

att lönen sattes till 4,000 kronor och tjänstgöringspenningarna till

2,000 kronor samt att bägge ålderstillläggen tillädes lönen. Pensionen

blefve då liksom för öfriga professorer 5,000 kronor.

Departementschefen erinrade, att för det dåvarande professorerna vid

institutet icke åtnjöte bostadsförmån och att dylik förmån ej heller vore

för dem afsedd uti de nya institutsbyggnaderna.

Af professorerna skulle en förordnas till föreståndare. I förslaget

till nya stadgar hade hemställts, att denne skulle benämnas rektor, liksom

fallet vore vid öfriga högskolor, och departementschefen ansåg sig böra

biträda detta förslag. För det dåvarande åtnjöt föreståndaren ingen

annan särskild förmån på grund af denna sin befattning än fri bostad.

Äfven i det beslutade nya institutet var bostadslägenhet afsedd för

11—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

Rektor.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Lektor.

honom. Förslaget till stat upptog nu därjämte ett arfvode af 1,000

kionoi. lå de skäl, som till stöd därför anförts, fann departementschefen

sig visserligen böra tillstyrka, att ett dylikt arfvode bereddes honom,

men med villkor att, sä länge förmånen af fri bostad åtnjötes, ett belopp

af 500 kronor skulle afdragas å lönen.

Lektoratet var en af de tjänster, om hvilka olika meningar uttalats,

i det att reservanterna och medicinalstyrelsen ansett, att endast det dåvarande

aflöningsbeloppet borde bibehållas på ordinarie stat, men behöfligt

lönetillägg beviljas ä extra stat. Såsom skäl därtill hade angifvits, att

förändrade anordningar rörande undervisningen i de till lektoratet hörande

ämnen borde tagas under öfvervägande.

Enligt hvad departementschefen inhämtat, afsåges därmed den

<ifv en vid behandlingen af institutets byggnadsfråga framkomna planen att

skilja ämnet fysiologi från professorns i anatomi undervisningsområde och

öfverlämna det till lektorn, hvaremot denne möjligen skulle befrias från

undervisningen i den rena kemien, hvilken undervisning i hvarje fäll

ansetts böra väsentligen inskränkas. Det kunde med visshet antagas, att

någon indragning af lektorsbefattningen eller densammas utbytande mot

eu eller flera lägre aflönade befattningar icke varit afsedd. Hela frågan

syntes inskränka sig till en möjlig förändring af lektorns läroämnen.

Att af denna anledning uppskjuta att reglera aflöningen för denna

befattning ansåg departementschefen onödigt, om man blott iakttoge, att

befattningen icke tillsattes med ordinarie innehafvare utan, liksom dittills,

p.-i föioidnande, intill dess frågan om de befattningen tillhörande läroämnen

blifvit slutligen afgjord.

I alseende på aflönings- och pensionsförmåner borde lektorn enligt

departementschefens åsikt fullständigt likställas med lektorerna vid de

allmänna läroverken och alltså åtnjuta eu begynnelseaflöning af 4,000

kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, med samma

fördelning mellan lön och tjänstgöringspenningar som för läroverkslektorer.

Slutaflöningen blefve då 6,000 kronor. Därigenom skulle ifrågavarande lektor

visserligen i början fa mindre aflöning än direktionen föreslagit — dock 500

kronor mer än för det dåvarande — men slutaflöningen blefve i stället högre än

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

hvad direktionen ifrågasatt. Pensionen blefve 4,000 kronor, hvilket vore

500 kronor lägre än enligt direktionens förslag. Bostadsförmån skulle

icke ifrågakomma för lektorn.

Direktionen hade vidare föreslagit, att fyra adjunktsbefattningar Adjunkter.

skulle uppföras å staten, nämligen, förutom den dåvarande ordinarie adjunkturen

och den till adjunktur förändrade instruktionssmedsbefattningen,

äfven den då å extra stat uppförda adjunkturen vid den ambulatoriska

kliniken äfvensom eu ny adjunktsbefattning vid den anatomisk-fysiologiska

af delningen. Äfven rörande dessa befattningar hade rådt olika meningar,

i det att medicinalstyrelsen, i öfverensstämmelse med den mening, som

uttalats af reservanter inom lärarkollegiet och direktionen, hemställt, att

de erforderliga aflöningsbeloppen måtte uppföras å extra stat.

Vid behandlingen af frågan om ny stadga för institutet hade år 1899

af lärarkollegiet ifrågasatts att utbyta den ordinarie adjunkturen, d. v. s.

befattningen som adjunkt vid den stationära kliniken och polikliniken,

mot assistentbefattningar. Direktionen hade dock i sin skrivelse år 1900

förordat icke blott bibehållandet af nämnda adjunktur utan äfven upprättandet

af en ny dylik befattning samt för denna mening funnit understöd

af medicinalstyrelsen. Beträffande befattningen som adjunkt vid den

ambulatoriska kliniken hade något förslag till indragning eller förändring

af densamma icke framställts i de handlingar, för hvilka departementschefen

förut redogjort. Ej heller hade i fråga om instruktionssmedsbefattningen

dess indragning föreslagits utan endast dess förändring till adjunktur

eller till en befattning såsom »lärare i hofbeslag».

För det dåvarande antogos den å ordinarie staten upptagna adjunkten

samt instruktionssmeden medelst förordnanden och aflönades med arfvoden.

Den å extra stat upprättade adjunkturen var beroende af årligen förnyade

anslag. Direktionen hade hemställt, att samtliga de föreslagna adjunkterna

skulle få fast anställning med lön och tjänstgöringspenningar (jämte ålderstillägg

för tre af dem) och alltså äfven erhålla pensionsrätt. För de bägge

dåvarande adjunkterna och adjunkten vid smedjorna (instruktionssmeden)

hade föreslagits samma begynnelseaflöning, nämligen 4,000 kronor, men i

afseende å ålderstilläggen hade direktionen gjort åtskillnad mellan dem i

opaginerad Kontrollera mot PDF

sa matto, att adjunkten vid smedjorna och adjunkten vid den ambulatori
ska

klimken skulle fa två dylika tillägg, under det att adjunkten vid den

stationära kliniken och polikliniken skulle fä endast ett. För den nya

adjunkten hade föreslagits lägre aflöning än för de öfriga, nämligen 3,500

kronor,. och för honom hade ålderstillägg icke ifrågasatts. I dessa hänsoenc

en innefattade medicinalstyrelsens förslag inga andra ändringar än som

harflöte åt, att aflöningarna enligt styrelsens mening skulle "beviljas a

extra stat. '' J

ilvad S0Tn anförts ärande dessa befattningar fann departementschefen

framgå, att någon indragning af dem, som då voro uppförda å

ordinarie eller extra stat, icke borde ifrågakomma, enär de fyllde ett för

institutets verksamhet nödvändigt behof. Det syntes departementschefen

älven, pa grund af hvad lärarkollegiet och direktionen anfört, vara, ådamilagut,

att jämväl på den anatomisk-fysiologiska afdelningen erfordrades, att

till professorns biträde anställdes eu därtill lämplig, för tjänsten utbildad

person. Då samtliga dessa behof måste anses vara för framtiden bestående,

kunde departementschefen ej finna skälig anledning att icke nu

tillgodose dem i den ordinarie staten. Det syntes honom emellertid icke

vara lämpligt att göra detta, på det sätt, direktionen föreslagit.

Enligt sagda förslag skulle nämligen finnas tre olika slag af adjunktsafloningar

och adjunktspensioner. För ingen adjunkt skulle dock förmånerna

ofverensstämma med de för adjunkter vid de allmänna läroverken

icstamda. 1 likhet med hvad departementschefen redan i fråga om förberörda

lektorsbefattning föreslagit, syntes honom emellertid afven rörande

dessa tjänster öfverensstämmelse med läroverksläramas aflöningsförhålianden

böra, så vi dt möjligt, åvägabringas.

Detta skulle visserligen kunna ske på sådant sätt, att för alla ifrågavarande

befattningar bestämdes aflöning till likhet med för läroverksadjunkter.

Men mot en sådan anordning vore att invända, bland annat, att

därigenom den åtskillnad mellan tjänsterna inbördes, som direktionen framla

ltj skulle. försvinna, och att särskildt den föreslagna nya adjunkten

skulle, efter intjänande af ålderstillägg, få vida högre aflöning och pension

än direktionen ifrågasatt. Af dessa och andra i det följande nämnda

skal fann departementschefen nödvändigt och lämpligt, att ifrågavarande

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

fyra tjänstebefattningar icke samtliga blefve adjunkturer utan anordnades

på annat sätt.

Den ene af de adjunkter, för hvilka direktionen föreslagit högsta

aflöningen, var adjunkten vid den ambulatoriska kliniken. Till dennes vid ambulaaflöning

hade Riksdagen under do sista åren i enlighet med Ivungl. niken.

Maj:ts förslag beviljat å extra stat ett belopp af 3,500 kronor årligen.

Därest aflöningen för denna befattning bestämdes lika med för läroverksadjunkt,

eller i första lönegraden 3,000 kronor, samt därjämte skyldighet

inträdde att vidkännas pcnsionsafdrag, skulle faktiskt aflöningen

högst väsentligt nedsättas.

Detta syntes emellertid så mycket mindre böra äga rum, som enligt

departementschefens mening denna befattning vore en af de viktigare vid

institutet och af särskildt stor betydelse för landets boskapsskötsel, enär

det vore under ledning af dess innchafvare, som veterinäreleverna besökte

ladugårdar oeii svinstall samt därvid praktiskt undervisades i allt, som

hörde till afvel och sjukvård m. in. rörande där inrymda djur. Det vore

därför af mycket stor vikt, att innehafvaren af befattningen vore eu inom

detta område framstående veterinärläkare och lärare. Han kunde icke vara

en ung veterinär, som endast helt nyligen lämnat institutet såsom utexaminerad

elev, utan måste hafva stor praktisk erfarenhet och alltså halva

under eu följd af år utöfvat en vidsträckt praktik. Denna praktik hade

då säkerligen också beredt honom ganska betydliga inkomster. Det måste

emellertid vara innehafvaren af denna tjänst fullständigt förbjudet att

utöfva egen praktik. Med hänsyn till alla dessa förhållanden vore det

oundgängligen nödvändigt, att aflöningen sattes till säd ant belopp, att den

kunde locka, fullt kompetenta sökande samt vid tjänsten kvarhålla en

förtjänt innehafvare.

Departementschefen ansåg det därför ingalunda vara obilligt utan

tvärtom af behofvet påkalladt att förvandla denna adjunktur till lektorat

och alltså medgifva eu begynnelseaflöning af 4,000 kronor. Detta belopp

vore för öfrigt detsamma, som direktionen föreslagit såsom utgångsaflöning

för denne adjunkt. Visserligen skulle genom de fyra ålderstillägg,

som borde tillkomma lektor, aflöningen i de två högsta lönegraderna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

öfverstiga aflöningen enligt direktionens förslag, men detta syntes departementschefen

icke böra väcka betänkligheter, helst som pensionen i allt

fall ej blefve högre än direktionens förslag skulle föranledt, eller 4,000

kronor. Den person, veterinären Harry Stålfors, som för det dåvarande

uppehölle adjunktsbefattningen vid den ambulatoriska kliniken, syntes

böra berättigas att utan ansökan öfvergå till ifrågavarande lektorsbefattning.

ttåiieflför , ^vad instiuktionssmedsbefattningen anginge, ansåg departementsUons?me''d

chefen denna ]ämpligen böra förändras till adjunktur och i aflönings- och

pensionshänseende fullständigt likställas med adjunktur vid de allmänna

läroverken. Det för sådana adjunkter fastställda aflöningssystemet med

fyra ålderstillägg syntes på ett lämpligt sätt motsvara det uttryckta önskemålet

att bereda kontinuitet vid innehafvandet af denna tjänst. För bostad

skulle göras samma afdrag som för öfriga ordinarie lärare eller 500 kronor.

blutafiöningen för denna tjänst blefve liksom efter direktionens förslag

5,000 kronor, men pensionen blott 3,400 kronor i stället för 4,000

kronor. Departementschefen ansåg emellertid denna aflöning böra blifva

fullt tillräcklig. Veterinären Axel Robert Palman, som för det dåvarande

bestrede befattningen såsom instruktionssmed, syntes i analogi med hvad

som föreslagits beträffande veterinären Stålfors böra berättigas att utan ansökning

öfvergå till den nya adjunktsbefattningen.

Assistenter,

ej adjunkter,

vid stationära

kliniken

och

vid anatomisk-fysiologiska

afdelningen.

Vidkommande därefter den dåvarande befattningen såsom adjunkt

vid den stationära kliniken och polikliniken samt den föreslagna nya

adjunktsbefattningen vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen, hade för

dessa tjänster åt direktionen föreslagits något lägre aflöningsförmåner än

för de bägge öfriga föreslagna adjunkturerna. Såsom skäl därtill hade beträffande

den dåvarande ordinarie adjunkturen anförts, att kontinuitet å

platsen icke vore i lika mån som vid öfriga adjunkturcr erforderlig. Det

syntes till och med kunna ifrågasattas, om det ens vore önskvärdt, att

samma person under någon särdeles lång tid kvarstannade på denna plats,

om ock så täta ombyten, som dittills skett, måste anses ofördelaktiga.

Älven den föreslagna nya adjunkturen syntes, med afseende å de för

densamma ifrågasatta aflöningsvillkoren, vara att betrakta hufvudsakligen

som en öfvergångsplats.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Med hänsyn därtill ansåg departementschefen, att bägge de lfragavarande

tjänsterna lämpligen borde blifva assistentbefattningar och att

aflöningen borde utgå i form af arfvode. Beloppet däraf syntes honom

lämpligen kunna sättas lika för bägge och till 3,000 kronor. Detta vore

visserligen väsentligt mindre, än direktionen föreslagit, men dock aOO kronor

mer än för den redan å extra stat uppförda assistentbefattningen.

Att fullt likställa dessa bägge assistenter med den dåvarande ansag de
partementschefen

icke böra ske, enär deras verksamhet vid klinikerna och

i lärarbefattning val finge anses såsom mer maktpåliggande än dennes, och

såsom redan framhållits det, särskildt i fråga om den nya tjänsten, hvars

vetenskapsområde vore mycket speciellt, stundom kunde blifva ganska

svårt att få platsen besatt. Att eu afsevärd skillnad förelåge mellan

ifrågavarande bägge tjänster, å ena sidan, samt den dåvarande assistentbefattningen,

å den andra, framginge äfven däraf, att direktionen föreslagit

de förra till adjunkturer, men bibehållit den sistnämnda såsom assistenttjänst

med oförändradt arfvode.

Hvad beträffade sistnämnda assistent eller det dåvarande, a extra

stat uppförda biträdet vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen, ansåg departementschefen honom böra, såsom allt framgent

erforderlig, uppföras å ordinarie stat med oförändradt arfvode af 2,o00

kronor.

För alla tre assistenterna syntes det departementschefen böra stadgas,

att, i händelse fri bostad åtnjötes, afdrag å arfvodet skulle ske med

belopp, som enligt departementschefens åsikt lämpligen kunde sattas till

300 kronor.

För en lärare i kött- och mjölkkontroll var i förslaget upptaget ett

arfvode af 1,500 kronor. För det dåvarande utginge till detta ändamål

600 kronor från posten till diverse utgifter. I betraktande åt den alltmer

ökade vikt, som på senare tid i samband med skärpta fordringar på kontroll

å födoämnen och till följd af inrättandet af slakthus ställts på veterinärernas

kännedom i dessa ämnen, ansåg departementschefen, såväl att fortsatt

undervisning i desamma vore i hög grad af behofvet påkallad och att detta

behof borde tillgodoses genom att arfvode åt läraren i dessa ämnen upp
-

Lärare i

kött- och

mjölkkontroll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fördes å ordinarie stat, söm ock att i följd af den ökade undervisningen

äfven arfvodets belopp borde höjas. Då tillgång på lämplig lärare i detta

fack syntes utan svårighet kunna vinnas genom aftal med någon veterinär,

anställd hos Stockholms stad eller speciellt vid det blifvande offentliga

slakthuset i hufvudstaden, behöfde någon särskild, fullt afiönad lärare

icke anställas för dessa ämnen. Mot det föreslagna arfvodesbeloppet hade

departementschefen icke någon erinran.

Vissa andra Direktionen hade föreslagit höjda arfvoden såväl för kamreraren

tjänsteman. gom pöl, sekreteraren hos direktionen, och det syntes departementschefen

ej kunna förnekas, att de dåvarande beloppen vore för låga. Detta gällde,

hvad kamrerarbefattningen anginge, med så mycket större skäl, som det

otvifvelaktigt vore särdeles förmånligt, om kamrerarens åligganden utvidgades

sålunda, att han öfvertoge de bestyr med räkningars utskrifvande samt

uppbörd af afgifter för klinikerna, hvilka dittills måst åläggas amanuenser.

Departementschefen höll före, att arfvodena för nämnda båda befattningar

borde kunna lämpligen bestämmas till 1,500 kronor för kamreraren och

500 kronor för sekreteraren hos direktionen. Förhöjningen för kamreraren

blefve visserligen därigenom icke alldeles så stor som den föreslagna, men

den finge väl i hvarje fall anses fullt tillräcklig.

Bibliotekariens arfvode syntes på grund af de anförda skälen visserligen

böra höjas, men ansåg departementschefen, att det lämpligen kunde

begränsas till 500 kronor.

Till sekreteraren hos lärarkollegiet utgick för det dåvarande ett mindre

belopp från anslagsposten till diverse utgifter. Departementschefen kunde

icke finna erforderligt, att någon ändring vidtoges därutinnan, utan syntes

honom tvärtom detta sätt vara det riktiga, då denna sekreterarbefattning

vore af mera privat natur samt bestredes af en utaf lärarna.

Undervisning

i ridning

och

körning.

På grund af de skäl, som anförts för anordnande åt eleverna äfven

af undervisning i körning, ansåg departementschefen visserligen en dylik

undervisning vara för dem i åtskilliga hänseenden gagnelig, men höll före,

att för undervisningen i såväl ridning som körning ett belopp af saminanlagdt

1,200 kronor borde vara fullt tillräckligt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Till betjäning var då i den ordinarie staten upptaget ett belopp af Betjäning.

3,000 kronor samt å extra stat beviljade tillhopa 2,600 kronor, hvarjämte af

stallets inkomster därtill användts 2,920 kronor, däri inräknade hyresbidrag

å 400 kronor. För det dåvarande utgick alltså till betjäning årligen 8,520

kronor. Direktionen hade föreslagit, att samtliga dessa betjänte skulle

uppföras i staten, en de! med fast lön och tjänstgöringspenningar och de

öfriga med arfvoden. De förra vore två vaktmästare, af hvilka den ene

skulle hafva särskild syssla såsom konservator vid den anatomiska afdelningen,

vidare en fodermarsk samt en port- och telefonvakt. I likhet med

direktionen fann departementschefen det befogadt, att dessa betjänte erhölle

en fastare anställning och aflönades på föreslaget sätt, hvarmed följde

pensionsrätt, och hade departementschefen ej heller något väsentligt att

erinra mot, att deras aflöningar höjdes ungefär till de föreslagna beloppen.

Dessa syntes emellertid böra bringas till bättre öfverensstämmelse sinsemellan

än enligt förslaget.

Departementschefen ansåg sålunda, att de bägge vaktmästarna och

fodermarsken lämpligen borde erhålla 900 kronor i lön och 600 kronor i

tjänstgöringspenningar, tillhopa 1,500 kronor, men icke något ålderstillägg,

samt att portvakten, hvilken syntes fortfarande böra, så långt portvaktsysslan

det medgåfve, älven tjänstgöra som telefonvakt, borde få 700

kronor i lön och 500 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 1,200 kronor,

jämte ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem år. På grund af de

särskilda kvalifikationer, som fordrades af den vaktmästare, som tillika

vore konservator, ansåg departementschefen honom böra få åtnjuta ett

särskild! arfvode af 200 kronor. För fri bostad borde för en hvar af

betjänte afdragas 250 kronor.

De betjänte, för hvilka enligt förslaget särskilda arfvoden skulle

uppföras i staten, vore dels laboratorietjänaren vid den patologiskanatomiska

och bakteriologiska afdelningen samt nattvakten, till hvilka

anslag dittills beviljats å extra stat, dels ock tre drängar, hvilka aflönats

af stallets inkomster. Det syntes departementschefen emellertid icke vara.

nödigt att detaljerad! uppföra dessa befattningar i staten, helst som de

vore af den natur, att växlingar på arbetsmarknaden kunde understundom

böra föranleda förändringar och jämkningar i de särskilda beloppen. Dy
12—122716.

Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

lika jämkningar kunde liksom dittills lämpligen ske med anlitande af inkomster

från stallet och äfven smedjan, där så erfordrades. I betraktande

af arbetslönernas stegring hade departementschefen dock intet att invända

mot, att ett belopp, motsvarande summan af de till dessa betjänte föreslagna

arfvodena, eller 5,000 kronor, uppfördes i staten för detta ändamål.

^''stag an~ I återstående anslagsposterna i staten hade icke ifrågasatts någon

förändring i annan mån, än att det år 1893 till undervisningsmateriel!

vid professuren i histologi in. m. beviljade belopp af 1,000 kronor föreslagits

skola sammanslås med anslagsposten till diverse utgifter. Mot berörda

sammanslagning hade departementschefen icke något att erinra. Icke heller

fann han sig böra föreslå någon förändring beträffande anslagsposterna

till stipendier åt elever samt till byggnaders och stängsels underhåll.

Det belopp, hvartill anslagsposten till diverse utgifter då skulle uppgå,

eller 12,000 kronor, syntes emellertid kunna något minskas. Från denna

anslagspost hade dittills utgått arfvode å 600 kronor till läraren i köttoch

mjölkkontroll, och om arfvode till denne lärare, på sätt departementschefen

förordat, särskilt upptoges i staten, minskades utgifterna

från ifrågavarande anslagspost med nyssnämnda belopp. Därjämte hade

dittills en del af betjäningens aflöning, nämligen ett belopp af 2,920 kronor,

bcstridts af de inkomster, som institutet uppburit af sina stallar. Då en

del af betjäningen föreslagits att i staten uppföras med särskilda arfvoden

och äfven det till betjäning i öfrigt föreslagna beloppet vore högre än

det dittills i staten upptagna beloppet till betjänings aflönande, syntes

berörda inkomster framdeles kunna användas till andra ändamål, hufvudsakligen

desamma, för hvilkas bestridande anslagsposten till diverse utgifter

vore afsedd.

Departementschefen ansåg därför, att denna anslagspost borde utan

olägenhet kunna sänkas med 2,000 kronor till 10,000 kronor. Att han

icke funne sig böra föreslå större nedsättning, berodde dels därpå, att beloppet

af nettoinkomsterna såväl af stallarna som ock af smedjan, hvarifrån

öfverskott jämväl syntes kunna erhållas, vore synnerligen osäkert

och i allt fall antoges icke komma att stiga till någon mera betydande

summa, samt, hvad smedjan beträffade, vore i hög grad beroende på

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

konkurrens och på personliga egenskaper hos dem, som tjänstgjorde i

smedjan, och dels därpå att institutet, som icke disponerade, utöfver berörda

anslag till undervisningsmateriel! i histologi in. m., särskild t anslag till

inköp af instrument, böcker eller annan undervisningsmateriel!, väl kunde

behöfva dessa inkomster för dylikt ändamål. Departementschefen ville i

sammanhang därmed erinra, att samtliga inkomster upptoges i institutets

räkenskaper, hvilka granskades i kammarrätten.

Såsom i allmänhet iakttagits vid de löneregleringar, hvilka under

de senare åren ägt rum, skulle, efter hvad departementschefen höll före,

för rätt att tillgodonjuta ålderstillägg enligt den nya lönestaten få inräknas

äfven tjänstgöring, som til! tiden infallit innan staten trädde i

kraft. Emellertid syntes i likhet med hvad äfven eljest merendels skett

denna förmån icke böra tillkomma andra befattningshafvare än sådana,

som äfven före den nya aflöningsstatens trädande i kraft varit ordinarie

innehafvare af de befattningar, i hvilka ålderstillägg skulle åtnjutas.

Därest departementschefens uppfattning i denna del vunne gillande,

komrae, sådana förhållandena vid institutet gestaltat sig, den ifrågavarande

förmånen faktiskt endast att åtnjutas af professorerna. I ett fall syntes

dock ett personligt undantag böra göras.

Den dåvarande innehafvaren af befattningen såsom instruktionssmed,

förutnämnde veterinären Palman, hade alltsedan år 1899 förestått denna

befattning. Instruktionssmedsbefattningen skulle, som nämn dt, förvandlas

till eu ordinarie adjunktur, och departementschefen hade äfven föreslagit,

att Pålman skulle berättigas att utan ansökan öfvergå till den nya adjunktsbefattningen.

Hans begynnelseaflöning i denna skulle, därest han ej finge

tillgodoräkna sig tjänstgöringen såsom instruktionssmed för rätt till ålderstillägg,

komma att utgöra endast 3,000 kronor. Från detta belopp skulle

emellertid komma att afgå dels pensionsafgift och dels, därest fri bostad

äfven fortfarande komme att åtnjutas, bostadsafdrag, hvilket föreslagits

till samma belopp som för öfriga ordinarie lärare, eller 500 kronor.

Hans kontanta aflöning skulle alltså komma att endast obetydligt öfveiskjuta

det arfvode, 2,000 kronor, b an då uppbure, hvarförutom ej borde förbises,

att han äfven förut åtnjöto förmånen af fri bostad. Hans ställning

Villkor för

ålderstillcigg.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bostads
förmån.

vid eu öfvergång till den nya staten skulle alltså i betraktande jämväl af de

strängare villkor med hänsyn till innehafvande af annan tjänst eller sysselsättning,

som måste ställas på en ordinarie adjunkt än på en med arfvode

afiönad person, knappast kunna anses halva blifvit förbättrad.

Med hänsyn till beskaffenheten af Palmans föregående tjänstgöring

och till de olägenheter, som alltid måste åtfölja ett personombyte på ifrågavarande

plats, syntes det emellertid önsldigt, att Palman kvarstannade i

institutets tjänst. För att för honom underlätta ett sadant kvarstannande

ansåg departementschefen sig böra föreslå, att Palman berättigades att,

vid utnämning till den nya ordinarie adjunkturen, för rätt till ålderstillägg

tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring såsom instruktionssmed.

Han skulle därigenom genast komma in i andra lönegraden som

adjunkt och inom kort blifva berättigad till ett andra älderstillägg.

För det dåvarande åtnjöto bland personalen vid veterinärinstitutet

endast rektorn, adjunkten å ordinarie stat, instruktionssmeden, fodermarsken

samt port- och telefonvakten fri bostad. Vid bifall till det åt departementschefen

uppgjorda förslaget skulle under dåvarande förhållanden bostadsförmån

kunna beredas rektorn, den föreslagna adjunkten, en assistent och

två vaktmästare; och skulle i så fall summan af hyresafdrag uppgå till

1,800 kronor. Detta belopp syntes departementschefen böra afdragas från

statens slutsumma och återstoden anvisas såsom statsanslag. När bostäder

vid nya institutet kunde beredas, borde erforderlig jämkning i anslagsbeloppet

ske. Förbehåll om afdragsskyldighet syntes emellertid böra göras

beträffande alla dem, för hvilka bostäder vore afsedda att beredas vid

nya institutet.

På grund af hvad af honom anförts, framlade departementschefen

förslag till stat för veterinärinstitutet äfvensom förslag till villkor och bestämmelser

för åtnjutande af föreslagna aflöningsförmåner för vissa angifna

befattningshafvare vid institutet.

Den af departementschefen föreslagna staten slutade, enligt hvad

han erinrade, på ett belopp af 83,600 kronor. På grund af bostadsafdrag

kunde emellertid denna summa minskas med 1,800 kronor, hvadan

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

det belopp, som borde såsom statsanslag anvisas, utgjorde 81,800 kronor,

ökningen i det ordinarie anslaget uppginge då till 24,700 kronor. Hela

detta belopp innebar emellertid icke ökad statsutgift, enår i stället det

anslag, som på senare år plägat beviljas på extra stat, och hvars belopp för

år 1907 uppginge till 8,600 kronor, skulle upphöra att utgå. Den verkliga

ökningen, oberäknade utgifterna för ålderstillägg, bletVe därför endast

16,100 kronor.

Kungi. Maj:t gjorde, såsom förut antydts, i statsverkspropositionen

vid 1907 års riksdag framställning i ämnet, affattad i öfverensstämmelse

med departementschefens hemställan. I

I skrivelse den 30 maj 1907, n:r 9, punkten 2:o, anförde Riksdagen,

bland annat, att, på sätt af departementschefen framhållits, ordnandet

af aflöningsförhållandena vid veterinärinstitutet icke borde längre

undanskjutas. Sedan 1906 års Riksdag beslutat uppförande af nya tidsenliga

lokaler för institutet, h vari genom det bereddes tillfälle att mottaga

ett väsentligen ökadt antal elever, framträdde allt starkare krafvet

på att institutet måtte äga tillgång till fullt tillräcklig, med nöjaktiga

löner försedd personal. Det af Kungl. Maj:t i sadant afseende framlagda

förslag fann Riksdagen vara tillfredsställande och hvad lönebeloppen beträffade

väl afvägdt.

Den af Riksdagen godkända aflöningsstaten för veterinärinstitutet

hade följande utseende:

1907 ars

Riksdags

skrifvelse.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Lön.

T j änst- görings- penningar.

Arfvode.

i

Summa.

1 rektor .....................

1,000

1,000

1 professor....................

4,000

2,000

—

6,000

4 professorer ...................

16,000

8,000

—

24,000

1 lektor ......................

2,600

1,400

—

4,000

1 :> ......................

2,600

1,400

—

4,000

1 adjunkt.....................

2,000

1,000

—

3,000

1 assistent vid den stationära kliniken och polikliniken

—

—

3,000

3,000

1 assistent vid den anatomisk-fysiologiska. afdelningen

1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteri-

—

3,000

3,000

ologiska afdelningen...............

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkon troll.........•

1,500

1,500

1 kamrerare....................

—

_

1,500

1,500 |

För uppehållande af sekreterargöromål hos direktionen

—

—

Cl

O

500

För uppehållande af bibliotekariegöromål......

—

500

500

För undervisning i ridning och körning.......

—

—

—

1,200

1 vaktmästare och konservator...........

900

600

O

O

1,700 |

1 > på kemiska afdelningen.......

900

O

O

CJD

—

1,500

1 fodermarsk...................

O

7.

cn

600

—

1,500

1 port- och telefonvakt...............

700

500

—

1,200

Betjäning i öfrigt.................

—

—

—

O

77

O

i77

Stipendier åt elever................

—

—

—

4,000

Byggnaders och stängsels underhåll.........

—

—

—

3,000 |

Till diverse utgifter................

—

_

—

10,000 |

Summa kronor

—

_

—

83,600

Anm. 1.

■

t 3.

> 4.

’ 5.

> 6.

För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes

med 500 kronor.

För lektor och adjunkt kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor och efter än ytterligare

5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg skola S50 kronor utgöra

lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

Därest ordinarie lärare åtnjuter fri hostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen.

Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arfvodet afdragas 300 kronor årligen.

Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte bränsle,

skola å lönen afdragas 250 kronor årligen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

För åtnjutande af de i staten för rektor, öfriga professorer, lektorer,

adjunkt, vaktmästare, fodermarsk samt port- och telefonva,kt vid veterinärinstitutet

upptagna aflöningsförmåner godkände Riksdagen följande villkor

och bestämmelser, nämligen:

att sådan tjänstinnehalvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda honom

i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdragsåsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller bl i fvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, saframt ej, hvad angår rektor

och professor, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

direktionen uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

på tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare bibehållas och mottagas;

att innehafvare af lärarbefattningar vid institutet icke äga att utan

direktionens medgifvande utöfva enskild praktik;

att tjänstgöringspenningar eller arfvode få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester

eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen

;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest ar lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar och

arfvode, där sådant åtnjutes, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

att aflöning ej må utgå för tid, liva runder befattnings innehafvare

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, där höjning af afiöningcn efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten mcdgifven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

mer än fyra år af denna tid med goda vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet, och för andra förhöjningen

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen

efter nya fem år, äfvenledes på samma villkor, äfvensoin för

fjärde förhöjningen efter än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor,

under iakttagande, hvad hvar och en af dessa aflöningsförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit

uppnådd;

att tjänstirmehafvare må äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig ordinarie tjänstgöring i samma befattning äfven före den nya

aflöningsstatens trädande i kraft;

att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensoin i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt;

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, etter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

att en hvar, som efter den dag, kungörelse om de lör de nya afloningsförmånernas

åtnjutande stadgade villkor och beståmmelsei blefvc ut

färdad, tillträdde befattning vid institutet, skulle vara pliktig underkasta

sig samma villkor och bestämmelser; samt

att till förutvarande innehafvare af professorsbefattning, hvilken

icke före viss tidpunkt, som af Kungl. Maj:t bestämdes, förklarat sig villig

att öfvergå till den nya aflöningsstatcn samt att underkasta sig de för

aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kunde därtill förbindas, aflöningsförmåner skulle utgå enligt dittills

gällande grunder.

Vidare medgaf Riksdagen, att dåvarande innehafvaren af instruktionssmedsbefattningen

vid veterinärinstitutet Axel Robert Palman finge, vid

utnämning till ordinarie adjunkt, för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring såsom instruktionssmed vid institutet.

I riksstaten uppfördes det under anslagstiteln »veterinärundervisningen»

upptagna anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm under förändrad

benämning till xveterinärinstituteU; och höjdes ifragavarande anslag,

då 57,100 kronor, till 81,800 kronor eller med 24,700 kronor.

Från Riksdagens skrivelse torde ock böra omnämnas, hurusom i

densamma gafs uttryck för den uppfattning, att särskild tjänsteman

för uppehållande af sekreterar- och bibliotekariebefattningarna antagligen

icke kunde erhållas för de för dessa befattningar upptagna arfvoden å 500

kronor, och att det därför syntes lämpligt, att åt professor, lektor eller

adjunkt uppdroges att mot berörda arfvode uppehålla sådan befattning. I

I anledning af de år 1907 beslutade ändringarna i veterinärinstitutets

stat anbefallde Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 institutets direktion att efter

lärarkollegiets hörande afgifva förnyadt förslag till stadgar för institutet.

Den 30 november samma år afgaf kollegiet förslag till sådana ändringar

- af stadgarna, som an,sågos vara med nödvändighet betingade åt

13—122716. Lönereglering ^kommittén* bet. XXXVI.

1308 »Sfs

stadgar.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts och Riksdagens år 1907 fattade beslut angående institutets

stat, men anhöll kollegiet samtidigt att framdeles få inkomma med fullständigt

förslag till nya stadgar för institutet. Lärarkollegiets omförmälda

förslag och anhållan biträddes af direktionen; och utfärdade Kungl.

Maj:t den 31 januari 1908 stadgar för veterinärinstitutet (svensk författningssamling

n:r ill).

I dessa stadgar (§ 1) angifves, likasom i 1867 års reglemente,

institutets ändamål vara att såsom fullständig läroanstalt bilda skickliga

veterinärer och hofslagare.

För behörighet till professors-, lektors- eller adjunktstjänst vid

institutet, hvilka tjänster tillsättas af Kungl. Maj:t (§ 15) efter förslag

af institutets direktion, erfordras (§ 16): 1) att hafva aflagt veterinärexamen,

hvilken likväl med afseende å lektorstjänst i kemi kan ersättas

af medicine kandidat- eller apotekarexamen; 2) att äga för den sökta lärarbefattningen

erforderliga kunskaper och skicklighet; 3) att afiägga två

offentliga föreläsningsprof och ett praktiskt prof, hvilket likasom det

ena föreläsningsprofvet bestämmes af kollegiet.

Undervisningen vid institutet skall enligt 20 § i stadgarna, sådan

denna paragraf lyder enligt kungl. kungörelsen den 11 december 1908

(svensk författningssamling n:r 155), bestridas af:

en professor i anatomi och fysiologi med undervisningsskyldighet

därjämte i zoologi;

en professor i husdj ursskötsel jämte husdjursafvel, 1''aslära, stuterikunskap,

ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som tillika förestår den kirurgiska kliniken

vid institutet;

en professor i patologi och terapi jämte epizootilära, farmakodynamik,

toxikologi och recepturkonst, med åliggande tillika att vara föreståndare

för institutets medicinska klinik;

en professor i histologi och patologisk anatomi, med skyldighet

tillika att öfvervaka och leda obduktionerna vid institutet;

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

en lektor i botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med åliggande

tillika att utöfva tillsynen öfver institutets medikamentförråd;

en lektor i obstetrik och med den undervisningsskyldighet därjämte,

som kan blifva honom af direktionen ålagd, samt med åliggande tillika

att, enligt närmare af direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad instruktion,

leda institutets ainbulatoriska klinik;

en adjunkt för undervisning i hofvens sjukdomar samt hofbeslagsläran

och dess utöfning;

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken;

en assistent vid den anatomisk-fysiologiska af delningen;

en assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska af
delningen;
en

lärare i kött- och mjölkkontroll; samt

en lärare i bakteriologi.

Lärarkollegiet är medgifvet att, efter omständigheterna och om sådant

finnes lända till nytta för undervisningen, med direktionens tillstånd fördela

läroämnena på annat sätt, dock alltid så, att hvarje professor bibehålies

vid sina hufvudsakliga läroämnen.

Därjämte bör, i den man sig göra låter, undervisning i ridning

och körning beredas eleverna.

Såsom lärare i bakteriologi tjänstgör laboratorn vid den veterinärbakteriologiska

anstalten (§ 14, enligt kungl. kungörelsen den 11 december

1908).

Professor är skyldig att meddela eleverna undervisning eller praktisk

handledning minst aderton timmar hvarje vecka äfvensom att med

biträde af vederbörande assistent vårda till hans lärostol hörande samlingar

och undervisningsmateriel! (§ 22).

Adjunkten åligger att undervisa och öfva elever såväl som civila

hofslagarlärlingar i det praktiska af hofbeslagskonsten, att hafva närmaste

tillsyn öfver institutets smedja, att tillse, att erforderliga verktyg hållas

i ordentligt skick, att leda och öfvervaka skoningen i smedjan äfvensom

att under ansvar och ersättningsskyldighet vårda smedjans förråd och inventarier

samt redovisa dess inkomster och utgifter (§ 23).

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Till biträde vid undervisningen, hufvudsakligen vid repetitioner samt

vid handledning i de praktiska öfningarna, äger lärarkollegium, på förslag

af vederbörande professor, antaga några bland de äldsta och skickligaste

eleverna (§ 24).

Läsåret räknas från den 15 augusti och indelas i två lästerminer,

nämligen höstterminen från och med nämnda dag till den 15 december

och vårterminen från och med den 15 januari till den 15 juni. Sjukvården

och de praktiska öfningarna fortgå dock vid institutet utan afl)rott hela

året om, hvarför den ledighetstid, som bör tillkomma hvarje lärare, skall

så ordnas, att de kliniska och praktiska öfningarna kunna ostörda alla

tider fortsättas (§ 26).

Lärokurserna böra så inrättas, att fullständig veterinärbildning kan

meddelas på fyra år; men de elever, som på denna tid ej förvärfvat

fullgoda kunskaper och skicklighet, kunna därutöfver erhålla högst två

års förlängning af lärotiden (§ 27).

Enligt stadgarna (§ 29) skola vid institutet finnas för undervisningen

erforderliga, under vederbörande lärares vård ställda hjälpmedel,

nämligen:

a) bibliotek, som under rektors inseende ställes under närmaste

vård och tillsyn af en af lärarkollegiet därtill utsedd lärare och hålles

för begagnande och utlåning . tillgängligt på tider och villkor, som af

lärarkollegiet bestämmas;

b) anatomisal jämte anatomiskt museum ;

c) kemiskt laboratorium jämte samlingar af kemiska och farmakologiska

preparater;

cl) botanisk trädgård, om lägenhet därtill finnes;

e) samling af kirurgiska instrument och bandager samt af hofbeslag

m. in.;

f) ett för veterinärbehof fullständigt medikamentförråd, hvarifrån

jämväl läkemedel må utlämnas för de djur, som vid institutet erhålla

behandling;

g) instruktionssmedja med nödiga verktyg och materiell.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Den sjukvård, som för institutets ändamål är med detsamma förenad,

omfattar (§ MO):

a) å institutets sjukvårdsanstalter intagna djur (stationär klinik);

b) de djur, som vid institutet uppvisas och för hvilkas behandling

upplysningar och råd begäras (poliklinik); samt

c) djur, som genom institutets försorg vårdas utom detsamma (ambulatorisk

klinik).

För att antagas såsom elev fordras att hafva aflagt sådan examen,

som berättigar till inskrifning såsom studerande vid universitet (§ 32).

Samtliga elever äga rättighet att utan afgift erhålla undervisning.

De bland dem, som äro till biträde vid undervisningen och den praktiska

handledningen utsedda, skola därjämte åtnjuta fri bostad med ljus och ved;

och skall det på utrymme och tillgångar bero, åt huru många för öfrigt

af de två högsta klassernas elever denna förmån må kunna beredas (§ 33).

Äfven hofslagarlärlingarna erhålla kostnadsfri undervisning (§ 48)..

Med erinran att veterinärläroanstaltens nybyggnader närmade sig

sin fullbordan och kunde förväntas komma att tagas i användande under

loppet af år 1911, framlade lärarkollegiet i skrifvelse till Kungl. Maj:t

den 28 april 1910 sitt i skrifvelse den 30 november 1907 bebådade

förslag till ändrade stadgar för läroanstalten, i förslaget benämnd kungl.

veterinärhögskolan, äfvensom förslag till examensstadga för högskolan,

till stadgar för en särskild under högskolan lydande hofslugarskola

samt till ny stat.

Med skrifvelse till Kungl. Majrt den 3 juni 1910 ölverlämnade

direktionen de från lärarkollegiet mottagna handlingarna äfvensom ett af

institutets rektor professor Vennerholm den 26 maj 1910 till direktionen

afgifvet, af utredning åtföljdt förslag till allmänt materialanslag för läroanstalten;

och då direktionen ansett sig böra i lärarkollegiets förslag göra

vissa ändringar och tillägg, öfverlämnade direktionen tillika för egen del

särskilda fullständigt utarbetade förslag till stadgar för »Kungl. veterinärhögskolan»,

till undervisnings- och examensstadga för högskolan, till stadgar

för en under högskolan lydande hofslagarskola samt till stat för högskolan.

Nya förslag

till stadgar

och stat.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

På grund af remiss afgaf medicinalstyrelsen den 9 november 1910

underdånigt utlåtande öfver de afgifna stadge- och statförslagen, hvarefter

och sedan professor Vennerholm i en till chefen för jordbruksdepartementet

afgifven, den 1 december 1910 dagtecknad promemoria yttrat sig angående

vissa af medicinalstyrelsen ifrågasatta nedsättningar i de af direktionen

begärda anslagen, Kungl. Maj:t den 14 december 1910 anbefallde direktionen

att före den 31 i samma månad inkomma med förslag rörande de

allmänna anslag och belopp i öfrigt, som kunde vara oundgängligen erforderliga

för uppehållande af institutets verksamhet, efter samma plan som

dittills, i de för institutet uppförda nya lokaler.

I anledning däraf och sedan lärarkollegiet den 21 december 1910

ånyo yttrat sig i ärendet, afgaf direktionen påföljande dag underdånigt

utlåtande.

1911 års

riksdag.

Med anledning af sålunda förebragt utredning och efter det den

28 februari 1911 af direktionens dåvarande ordförande afgifvits en promemoria

i ärendet, aflät Kungl. Maj:t till 1911 års Riksdag proposition

(n:r 142), däri föreslogs, att Riksdagen måtte å extra stat för år 1912

dels till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag å 51,000 kronor

att användas till uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet efter inflyttandet

i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid lägenheten

Kräftriket, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda anslag under

år 1911 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt

belopp,

dels och anvisa ett belopp af 5,000 kronor till inköp af eu för

institutets försöks]adugård erforderlig nötkreatursbesättning.

Riksdagen, som biföll förslaget om anvisande af 51,000 kronor för

uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet samt för inköp af nötkreatur

beviljade ett anslag af 3,000 kronor, anförde i den skrifvelse af den 30

maj 1911 (n:r 9, punkten 27), hvari dessa beslut anmäldes hos Kungl.

Maj:t, följande.

»Enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, befinna sig veterinärinstitutets

nybyggnader nu så nära sin fullbordan, att institutet antages

kunna inflytta i desamma under loppet af innevarande år. På grund af

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

de nya lokalernas omfattning och af vissa andra anledningar har, enligt

hvad af samma protokoll vidare inhämtas, fråga uppstått om vidtagandet

i sammanhang med institutets öfverflyttning till de nya byggnaderna af

väsentliga ändringar i institutets gällande stat, hvilken fråga för närvarande

är under utredning. Då det emellertid, i afbidan å frågans slutliga afgörande,

vore erforderligt att bereda institutet tillgång till bestridande af en

del ökade utgifter, som komme att blifva förenade med verksamhetens

förläggande till de nya lokalerna, har Eders Kungl. Maj:t för ett provisoriskt

ordnande under en tid af ett år af vissa förhållanden vid det nya

institutet nu äskat ett för ändamålet afsedt extra anslag å i rundt tal

51,000 kronor. Detta anslag skulle, jämte de till 11,700 kronor för år

beräknade nettoinkomsterna af institutets stall och smedja, användas för

nedannämnda särskilda ändamål med följande fördelning:

»

en lärare å den anatomisk-fysiologiska af delningen...............kronor 4,000: —

en lärare vid den medicinska kliniken..................... > 3,500: •—

vaktmästare och annan betjäning, nämligen:

en vaktmästare på den patologisk-anatomiska afdelningen, en vaktmästare på don

ekonomiska afdelningen, en fodermarsk på den medicinska afdelningen, en sjukvårdare

på den kirurgiska afdelningen, en ladngårdsförman, en maskinist samt

en verkmästare i hofbeslagssmedjan.................... > 9.000: —

anslag till de särskilda af delningarna, nämligen:

till

Bibliotek samt till inköp af hästar och nötkreatur för

dissektioner och operationsöfningar...........

kronur

4,500

—

anatomiska afdelningen................

5

2,000

—

>

fysiologisk-kemiska afdelningen............

>

2,000

—

»

bakteriologiska afdelningen..............

1,000

—

>

patologisk-anatomiska och histologiska afdelningen . . .

*

2,000

—

kirurgiska afdelningen................

T>

1,000

—

medicinska afdelningen och kliniken för smärre husdjur .

1,000

—

»

afdelningen för husdjursskötsel.............

1,000

—

exkursioner..................« • •

afdelningen för bujatrik, obstetrik och ambulatorisk klinik

3>

500

1,500

_

2>

afdelningen för hofbeslag och hofsjukdomar.......

1,000

—

afdelningen för kött- och mjölkkontroll.........

i

500

—

»

anspannslära.....................

>

150

—

18,150: —

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

allmänna anslag:

vatten................

elektrisk belysning och drift.....

bränsle................

inventariers anskaffande och underhäll .

renhållning..............

diverse utgifter............

gas .

kronor 2,000

1,000

* 10,000

14,000

2,000

4,000

_ 0,000

kronor 38,000

efter afdrag af den i gällande stat uppförda posten för »diverse

utgifter» .......................

10,000:_____ kronor 28,000:

Vidare har äskats ett extra anslag å 5,000 kronor för inköp af

en kreatursbesättning, afsedd att inrymmas i den nybyggda försöksladugården

vid institutet, hvilken komme att rymma ett antal af 18 nötkreatur.

Såsom förut nämnts, är det begärda anslaget å 51,000 kronor afsedt

för provisoriskt ordnande af förhållandena vid det nya veterinärinstitutet

i afvaktan på att ny stat för institutet må blifva fastställd. Enligt hvad

de i statsrådsprotokollet omförmälda förberedande utredningarna i ämnet

gifva vid handen, skulle den nya staten komma att kräfva högst afsevärda

belopp, mer än dubbla slutsumman af gällande stat. I betraktande häraf

och då sistnämnda stat af Riksdagen antogs kort efter det anslag för nybyggnaderna

beviljats och med hänsyn till det af de utvidgade lokalerna

förorsakade ökade medelsbehofvet, har Riksdagen ej kunnat undgå att finna

det högst anmärkningsvärdt, att vid byggnadsanslagets beviljande ej utredning

förebragts om kostnaderna för uppehållandet af verksamheten vid

institutet i de nya lokalerna. Då emellertid institutets gamla byggnader

äro för trånga för institutets nuvarande behof samt de nya byggnaderna

stå så godt som färdiga och verksamhetens förläggande dit kräfver, enligt

hvad utredningen till fullo ådagalägger, betydligt ökade kostnader, torde

annat icke vara att göra än att bevilja medel för ändamålet, därvid ett

tillmötesgående af de nu föreliggande anslagskrafven dock ingalunda är

att betrakta såsom ett godtagande på förhand af den ifrågasatta nya staten

för institutet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Beträffande de särskilda ändamål, som med ifrågavarande anslag

afses, har Riksdagen icke funnit anledning till annat uttalande, än att

Riksdagen velat uttala sin förväntan, att största möjliga sparsamhet iakttages

vid handhafvandet af institutets ekonomi, särskildt hvad bränsle och

elektrisk ström beträffar. Ty anordningarna för uppvärmning och belysning,

ehuru säkerligen från facklig synpunkt tillfredsställande, har Riksdagens

vederbörande utskott vid besök å stället funnit vara af den beskaffenhet,

att kostnaderna för anstaltens drift kan till afsevärd grad. biifva

beroende på sättet, huru nämnda anordningar nyttjas. Sålunda syntes

byggnaderna vara synnerligen rikligt försedda med värmeelement äfven å

ställen, där det kan ifrågasättas, huruvida uppvärmning är af behofvet;

och elektriska lampor tycktes flerstädes inom anstalten vara så tätt monterade,

att särskild aktsamhet syntes fordras för att undvika slöseri med ljus.

Vidkommande slutligen den till anskaffande föreslagna kreatursbesättningen,

så bar denna till ändamål att lämna eleverna tillfälle att

vid institutet praktiskt studera nötkreatursskötseln och den normala dräktigheten

med dess symptom samt den normala förlossningen. Antalet

djur i besättningen skulle vara aderton. Så stort antal synes emellertid

Riksdagen icke erforderligt för att vinna det åsyftade ändamålet, utan

torde, för att hålla institutets i alla händelser dryga utgifter för betjäninginom

rimliga gränser, institutet väl kunna åtnöjas med ett så stort antal,

som kan af en enda man behörigen skötas och mjölkas, d. v. s. omkring

tolf djur. Till inköp af en sålunda reducerad besättning torde 3,000

kronor förslå.»

På Kungl. Maj:ts förslag har 1912 års Riksdag (skrivelse den 30

maj 1912 n:r 9, punkten 33) på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts

förfogande ställt ett anslag å 68,000 kronor att användas till uppehållande

af veter inär institutets verksamhet, med rätt för Kungl. Maj:t att

utaf sagda anslag under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna 17,000 kronor. Anslaget, som beräknats efter samma

grunder som det af 1911 års Riksdag beviljade anslaget, är afsedt dels

för september—december månader 1912 och dels för hela år 1918.

1912 års

riksdag

14—12271 tf. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Veterinärinrättningen

i Skara.

106

L)et torde böra här omnämnas, att, efter framställning af Kungl.

Maj:t, vid 1908 års riksdag godkändes ny stat för veterinärinrättningen i

Skara samt villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i staten upptagna

aflöningsförmåner.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Till kommittén inkomna framställningar.

Samma dag, då ofvan omförmälda proposition till 1911 års Riksdag

afl äts af Kungl. Maj:t, eller den 24 mars 1911, beslöt Kungl. Maj:t

tillika att till löneregleringskommittén öfverlämna lärarkollegiets och direktionens

förut omnämnda, år 1910 afgifna förslag till nya stadgar och ny

stat för veterinärinstitutet m. fl. till ärendet hörande handlingar, därvid

kommittén erhöll befallning att angående i dessa handlingar berörda organisations-

och löneregleringsfrågor afgifva underdånigt utlåtande och förslag.

i ill närmare upplysning angående innebörden af det kommittén

sålunda lämnade uppdraget har kommittén ansett sig böra här om förmäla,

hurusom, efter det chefen för jordbruksdepartementet till det sistnämnda

proposition bifogade statsrådsprotokollet för den 24 mars 1911 lämnat en

redogörelse för handlingarnas hufvudsakliga innehåll, departementschefen

vidare anfört följande.

»De förslag, h vilka sålunda nu äro beroende på Eders Kungl. Ma,j:ts

pröfning, innebära en i flera afseenden genomgripande omdaning af det

veterinära undervisningsväsendet i vårt land. Den ledande tanken i förslagen

har varit, att det nya veterinärinstitutet skulle blifva icke blott en

utbildningsanstalt för praktiserande veterinärer utan äfven, i större utsträckning

än hittills varit möjligt, ett säte för bedrifvande af vetenskaplig

forskning. I öfverensstämmelse med denna tanke hafva såväl lärarkollegiet

som direktionen vid utarbetande af sina stadgeförslag till grund

för desamma i vidsträckt man lagt de för våra universitet och högskolor

gällande stadgar och hafva likaledes i de nya förslagen till stat för lärarna

upptagit aflöningsförmåner hufvudsakligen motsvarande universitetslärarnas.

Den omorganisation, som således blifvit ifrågasatt, synes mig emellertid

vara af den omfattning, att något definitivt beslut i ärendet icke

Kommitténs

uppdrag

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

lärer kunna fattas, innan detsamma underkastats en mer allsidig utredning

än hittills kunnat medhinnas. Ehuru det sålunda icke lärer vara,

möjligi att för närvarande fatta någon bestämd ståndpunkt i frågan, synes

det mig likväl lämpligt att, under hänvisning till hvad föredragande departementschefen

vid framläggande år 1907 af förslaget till nu gällande

stat anfört, redan nu framhålla, att med fastställandet af nämnda stat och

de i öfverensstämmelse därmed affattade stadgarna otvifvelaktigt afsetts

att gifva frågan om organisationen af institutets lärarpersonal och undervisning

en i väsentligare hänseenden slutgiltig lösning. Med stöd häraf synes

mig en mera, genomgripande omorganisation af institutet knappast

kunna inom den närmaste tiden komma i fråga, därest icke synnerligen

tungt vägande skäl finnas föreligga för de föreslagna ändringarna.

Å andra sidan har redan vid behandlingen af frågorna om institutets

nvbyggnad och om den nu gällande staten ställts i utsikt, att vissa

förändringar i organisationen skulle framdeles blifva erforderliga. Sålunda

framhölls, att i framtiden dels ämnena anatomi och fysiologi borde skiljas

åt dels ock särskild ledare behöfde anställas för en klinik för mindre

husdjur. Vidare torde det vara påtagligt, att jämväl härutöfver i viss mån

ökade lä,rarkrafter skola finnas af nöden för undervisningens behöriga

uppehållande vid det nya institutet med dess betydligt utvidgade lokaler

och större antal elever äfvensom att behofvet af vaktmästare och annan

betjäning vid det nya institutet kommer att blifva större än hvad för närvarande

°är fallet. Inflyttningen i det nya institutet torde äfven med nödvändighet

föranleda höjning af institutets driftkostnader, såsom för belysning,

vatten, uppvärmning in. m., äfvensom af utgifterna för institutets

särskilda afdelningar.

Jämväl beträffande lärarnas och den öfriga personalens aflöningsförhållanden

torde vissa jämkningar kunna finnas af behofvet påkallade

till undvikande af att institutets personal skulle i fråga, om löneförmåner

komma i sämre ställning än personalen vid andra, jämförliga undervisningsanstalter,

för hvilka, aflöningen blifvit senare reglerad.

För vinnande af utredning i de af mig nu antydda samt öfriga på

frå o-an inverkande omständigheter har också Eders Kungl. Maj.t förut

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

denna dag funnit godt öfverlämna ärendet till behandling af löneregleringskommittén.

»

Vidare har Kungl. Maj:t den 10 januari 1913 till kommittén öfverlärnnat

en af veterinärinstitutets direktion gjord framställning om extra

lönetillägg från och med år 1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet

Axel Palman in. in. jämte i ärendet atgifna utlåtanden; därvid kommittén

erhållit befallning att öfver ifrågavarande framställning afgifva underdånigt

utlåtande.

Den 27 januari 1913 har slutligen Kungl. Maj:t anbefallt kommittén

att i samband med förslag till lönereglering för befattningshafvare

vid veterinärinstitutet afgifva underdånigt utlåtande öfver dels en af tre

biträdande lärare vid institutet gjord framställning i fråga om aflöningarna

för prosektor och laboratorer därstädes, dels ock en framställning från innehafvaren

af befattningen såsom vaktmästare och konservator vid institutet

angående aflöningen för denna befattning m. in.; öfver hvilka båda framställningar

lärarkollegiet och direktionen afgifvit yttranden.

* *

Då kommittén nu gar att redogöra för innehållet i de till kommittén

öfverlämnade handlingarna, har kommittén funnit lämpligt att, för

vinnande af större öfverskådlighet, uppdela den ifrågavarande redogörelsen

på särskilda hufvudafdelningar.

i. Veterinärhögskolans uppgifter m. no.

I sin förut omförmälda skrivelse af den 28 april 1910 har lärar- Urarkoi^et

kollegiet anfört, att, enär veterinärläroanstaltens nybyggnader då närmade

sig sin fullbordan och förväntades under loppet af ar 1911 kunna komma

att tagas i användande, kollegiet ansäge tiden vara inne att framkomma

med sitt förslag till ändrade stadgar för läroanstalten och till de ändringar

i staten, som betingades såväl af nämnda stadgeförslag som af inflyttningen

i deri nya veterinärläroanstalten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

De allmänna grunder, som varit bestämmande för kollegiet vid utarbetandet

af dess förslag, hade —- yttrar kollegiet i nämnda skrivelse

— varit att i möjligaste mån söka af hjälpa de klagomål, som gång efter

annan framställts dels med anledning af den hämmande inverkan på det

vetenskapliga arbetet, som de begränsade utrymmesförhållandena, de knappa

anslagen och bristen på hjälplärare nödvändigtvis måst föra med sig, dels

vidare med anledning af den något föråldrade, undervisningsplanen, som ej

vare sig i fråga om den teoretiska eller den praktiska undervisningen

lämnat de studerande den valuta, och den utbildning, som obestridligen

med en mera ändamålsenlig anordning af undervisningen'' skulle kunna

vinnas.

Den omständigheten, att dels sedan 1899 års förslags afgifvande ett

nytt veterinärinstitut kommit till stånd med helt andra möjligheter för

undervisningens omläggande i annan och mera tidsenlig riktning, dels

sedan dess såväl här hemma som utomlands förvärfvad ökad erfarenhet

blottat åtskilliga, brister i det gamla stadgeförslaget, hade nödgat kollegiet

att helt omarbeta detsamma.

Det hade framhållits, och det kunde tyvärr icke förnekas, att den

vetenskapliga lifaktighoten för institutet, förnämligast af skäl, som redan

vore nämnda, ej varit så stor som önskvärdi skulle varit. Det hade alltjämt

varit kollegiets sträfvan att åstadkomma eu ändring härutinnan.

Den första nödvändiga förutsättningen härför vore ju ett nytt institut

med alla ökade möjligheter till forskning och vetenskaplig lifaktighet,

det kunde erbjuda. Det måste nämligen allvarligt betonas, att en

sådan institutions hufvuduppgift, vid sidan af utbildningen af veterinärer,

måste vara att föra de veterinära vetenskaperna framåt.

Ett sådant vetenskapligt arbete måste enligt kollegiets mening anses

nödigt, emedan forskning i veterinära ämnen ej förekomme vid annan

högskola eller universitet i Sverige; och sådan forskning vore nödvändig

ej blott för utrönande af viktiga spörsmål rörande husdjursskötseln utan

äfven för utbildande af lärare vid institutet; i längden ginge det ej an

att uteslutande lefva på de rön, som gjorts i utlandet.

öfverallt utomlands, där veterinärvetenskapen stode högt, yttrar

vidare kollegiet, fungerade veterinärskolorna både till namnet och till

opaginerad Kontrollera mot PDF

gagn et som högskolor, intoge vid en del skolor i lyskland och Schweiz

ställnino- såsom fakulteter vid universiteten eller hade, såsom i Österrike

och Ungern, själfständig promotionsrätt.

Det vore högt på tiden, att också vårt svenska veterinärläroverk

toge steget ut och ryckte upp i nivå med skolorna utomlands, och denna

tanke hade äfven vid förslagets utarbetande varit bestämmande för kollegiet.

Därför hade kollegiet också, så långt det varit lämpligt och möjligt,

låtit de för våra universitet och högskolor gällande stadgar hgga till

grund för sina förslag.

1 öfveren sstäm mel se med hvad beträffande dessa läroanstalter vore

fallet, hade sålunda kollegiet ansett, lämpligt att ur de egentliga grundstadgarna

lösrycka, en del undervisningen rörande bestämmelser i form af

en särskild ex amen sstadga. Båda vore visserligen afsedda att stadfästas

af Kungl. Maj:t, men examen sstadgan innefattade sådana bestämmelser,

som oftare än grundstadgarnas kunde anses komma i fråga att förändras

hvadan det måste anses vara eu fördel att vid saciana tillfällen ej behöfva

rycka in hela. reglementet under verkningarna däraf.

Af praktiska skäl och för att skarpare särskilja studierna i de förberedande

ämnena från dem i de tillämpande hade kollegiet, i stället för

den gamla klassindelningen och i likhet med hvad vid svenska medicinska

högskolor samt främmande veterinärhögskolor vore fallet, föreslagit eu

veterinärkandidatexamen ungefär motsvarande flyttningen till 3:e af delningen

enligt gällande stadgar.

Såsom det nu vore fallet hade nämligen eljest de förberedande ämnena

inkräktat rätt väsentligt på tiden för de tillämpande, äfvensom de

praktiska tjänstgöringa ma menligt inverkat på studiet af vissa grundläggande

ämnen, något som e] kunde blifva fallet, om den föieslagna ändringen

i stadgarna vunne stadfä,stelse, och det hade därigenom blifvit

möjligt att i tid skilja, sådana studerande från läroanstalten, som synbarligen

vore för studier därstädes olämpliga.

I staten hade afsevärda ändringar måst föreslås, med nödvändighet

betingade såväl af den föreslagna omläggningen af undervisningen som af

den större personal och de större driftkostnader, det nya institutet, helt

naturligt måste kräfva.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kollegiet

stadge
förslag.

Den höjning i staten, som sålunda icke kunnat undgås, hänförde

sig dels till nya lärarbefattningar, dels till förbättrade aflöningar för professorer

och betjänte, dels till ökade anslag till afdelningarna och dels

slutligen till de ökade driftkostnader, den nya högskolan med sina många

institutioner måste kräfva.

I detta sammanhang har kommittén — som i följande afdelningar

af redogörelsen för de inkomna framställningarna kommer att närmare

redogöra för lärarkollegiets förslag till stat och den motivering, kollegiet

till stöd för förslaget åberopat — ansett sig böra återgifva följande af

kollegiet gjorda allmänna uttalanden.

Institutet hade under många år måst vidkännas alla de återverkningar

så på undervisningen som på det vetenskapliga arbetet, som bristen

på hjälplärare och det olämpliga och betungande hopandet af ämnen på

hvarje särskild lärostol måst föra med sig.

Redan i sitt ar 1899 afgifna förslag hade kollegiet uppdragit en

jämförelse mellan lärarpersonalen vid Stockholms veterinärinstitut och de

flesta öfriga veterinärskolor i Europa, af hvilken framgått, att veterinärinstitutet

i Stockholm vore i fråga om lärarkrafter sämre lottadt än någon

annan skola i Europa. Samtliga lärare vid veterinärinstitutet hade därigenom

måst öfvertaga så många ämnen eller olika ämnen af sådant omfång,

att de omöjligen kunnat medhinna att hålla sig i nivå med vetenskapens

framsteg inom alla de. olika discipliner, de måste representera.

Både undervisningen och icke minst det vetenskapliga forskningsarbetet

måste lida däraf.

1 enlighet med sina uttalanden om veterinärhögskolans uppgifter såsom

vetenskaplig anstalt har lärarkollegiet i sitt förslag till stadgar för

högskolan (§ 1) angifvit såsom dess ändamål »att såsom anstalt för undervisning

i de til! veterinärvetenskapen hörande ämnena utbilda veterinärer

äfvensom att främja utvecklingen af de vetenskaper, som tillhöra högskolans

verksamhetsområde».

Lärarkollegiet har i sådant hänseende yttrat, att det syntes ligga i

sakens natur, att äfven vårt land hade sina skyldigheter mot den veterinärvetenskapliga

forskningen; och då veterinärhögskolan vore den enda

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

institution i riket, där ett mera allsidigt och genornfördt forskningsarbete

kunde ifrågakomma inom dessa vetenskapsgrenar, syntes det kollegiet helt

naturligt, att denna högskolans uppgift också finge något uttryck i dess

stadgar.

I nu gällande stadgar vore såsom läroanstaltens ändamål upptaget

jämväl att utbilda hofslagare. En sådan uppgift ansåg kollegiet icke

böra tillkomma högskolan; och hade därför ifrågavarande bestämmelse icke

upptagits i kollegiets förslag till stadgar för högskolan. Då det emellertid

synts lämpligt att vid sidan af högskolan och under dess hägn anordna

en särskild undervisningsanstalt för bildande af hofslagare, hade kollegiet

upprättat ett särskilt förslag till stadgar för en under högskolan lydande

hofslagarskola.

Af bestämmelserna i förslaget till stadgar för veterinärhögskolan

anser sig kommittén vidare böra här återgifva följande.

Professor, lektor och lärare i hofbeslagslära skulle (§ 18) tillsättas

af Kungl. Maj:t, men öfriga lärare äfvensom tjänstemän och betjänte enligt

stat förordnas af styrelsen.

För befordran till lärarbefattning skulle (§ 19) ej andra grunder

få afses eller åberopas, än graden af ådagalagd vetenskaplig och praktisk

skicklighet hos de sökande i de ämnen, som lärarbefattningen omfattade.

Vid bedömandet af sökandes skicklighet skulle hänsyn tagas äfven till

ådagalagd förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. Därest skickligheten

hes två eller flera sökande pröfvades vara lika, skulle äfven

tjänstetid vid veterinärhögskolan eller annan högskola få åberopas såsom

befordringsgrund.

Om sökande till professors- eller lektorsbefattning icke förut vid

svenskt universitet eller högskola offentligen försvarat en af honom författad

afhandling öfver något till den sökta lärostolen hörande ämne och

därvid blifvit godkänd, skulle han inom utsatt proftid afiägga sådant

disputationsprof (§ 26). Dessutom skulle det (§ 27) aligga sökande att

afiägga två offentliga föreläsningsprof med fritt föredrag, det ena öfver

ämne efter eget val och det andra öfver något åt de ämnen, lärarkollegiet

meddelat, båda omfattande något af läroämnena för den befattning,

15—122 7 / tf. Löneregleringshommitténs bet. XXX VI.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

som söktes lärarkollegiet obetaget att därjämte förelägga sökande praktiskt

undcrvisningsprof.

Kollegiet framhåller i sin skrivelse, att kollegiet, fasthållande vid

sin tidigare uttalade mening härutinnan, hemställt om ökade kompetensfordringar

för sökande till professors- eller lektorstjånst, och att detta

stode i närmaste öfverensstäinmelse med de sträfvanden att höja den vetenskapliga

nivån vid högskolan, som kollegiet alltjämt vid utarbetandet af

det nya, stadgeförslaget sökt låta sig angeläget vara att fullfölja, samt

måste anses såsom eu nödvändig förutsättning för att dessa strafvanden

skulle kunna förverkligas.

Någon uppräkning af lärartjänsterna vid högskolan förekommer ej 1

kollegiets förslag till stadgar, utan halva, såväl antalet af dessa tjänster

som deras fördelning på olika tjänstegrader och läroämnenas fördelning

mellan tjänsterna ansetts böra bestämmas genom högskolans stat.

Däremot innehåller stadgeförslaget (§ 58) bestämmelse därom, att

vid högskolan skall meddelas undervisning i följande ämnen: kemi, anatomi,

fysiologi, histologi, patologisk anatomi, bakteriologi, farmakologi,

läran om hofvens beslag och sjukdomar, medicin, kirurgi, obstetrik, husdjurslära,

veterinär statsmedicin samt kött- och mjölkkontroll, allt till den

omfattning, som för eu fullständig veterinärutbildning krftfves.

Vidare skulle enligt stadgeförslaget (§ 54), för beredande af tillfälle

till klinisk undervisning och praktisk öfning för de studerande, offentlig

sjukvård utöfvas vid högskolan, omfattande:

kirurgisk stationär klinik och poliklinik för större husdjur;

medicinsk stationär klinik och poliklinik för större husdjur;

stationär klinik och poliklinik för smärre husdjur: samt

ambulatorisk klinik för sjukvård af företrädesvis idislare och svinkreatur.

I <ni vid veterinärhögskolan inrättad ladugård skulle vidare lämnas

de studerande praktisk undervisning i nötkreatursskötsel och obstetrik;

och skulle i hofbeslagssmedjan lämnas undervisning i läran om hofvens

beslag och sjukdomar.

Lärokurserna skulle, enligt § 60 i förslaget, så anordnas, att veterinärexamen

kunde medhinnas på fyra år.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

För inskrifning såsom elev vid veterinär högskolan skulle fordras

(§ 38) aflagd studentexamen och att den inskrifhingssökande vid denna

examen eller fyllnadspröfning till densamma erhållit vitsord om minst

godkända insikter i biologi samt i matematik å latin- eller realgymnasium

äfvensom enahanda vitsord i fysik och kemi å realgymnasium.

Såsom motivering till detta förslag äfvensom till under § 39 föreslagna.

bestämmelser om de grunder, som skola, följas, då med afseende

å bristande utrymme och lärarkraffcer icke alla inträ dessökande kunna mottagas,

har lärarkollegiet anfört följande.

Då under de senare åren tillströmningen af elever varit betydande

och ej alla de in trä,dessökande kunnat intagas, hade det blifvit nödvändigt

uppställa vissa bestämda principer för kollegiet att hålla sig till

vid gallringen af dem. Det vore tydligt, att kollegiet därvid ansett sig

böra fästa afseende, förutom vid maturitetsbetyget, jämväl vid intyg öfver

kunskaper särskild! i de ämnen, som för elevernas veterinära utbildning måste

hafva det största värdet, eller de biologiska vetenskaperna samt de för

veterinärstudierna grundläggande ämnena kemi och fysik, och detta så

mycket mera, som undervisningen vid högskolan enligt den nya, planen vore

baserad just på kunskaper motsvarande fordringarna i kemi och fysik för

studentexamen på realgymnasium.

1 sitt stadgeförslag har lärarkollegiet inryckt bestämmelse (§ 62)

därom, att rättighet att, utgifva och offentlig**n försvara disputationsafhandliog

skulle tillkomma vid högskolan utexaminerad veterinär, som vill

vinna veterinär doktorsgrad, samt (§ 70) därom att veterinär doktorsgrad

skulle få af högskolan genom lärarkollegiet utdelas åt utexaminerad

veterinär, hviiken vid högskolan fullgjort vederbörligt disputationsprof.

De skäl, som gifvit anledning till dessa förslag, har lärarkollegiet

ansett ligga i öppen dag. Veterinärvetenskapen vore såsom vetenskap

betraktad ännu ung, och den hade för sin vidare utveckling behof af allt

det understöd sä i ett som i annat afseende, som kunde beredas den. Den

hade för vårt lands vidkommande hittills saknat den mäktiga sporre till

forskning, som möjligheten att erhålla doktorsvärdighet gifvetvis måste

anses utgöra.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Sedan flera år tillbaka hade de schweiziska skolorna förmånen

af eu med universitetet förenad veterinärmedicinsk fakultet med promotionsrätt,

som där införts genom referendum (allmän folkomröstning).

Så vore också fallet i Hessen, under det däremot veterinärhögskolorna i

Budapest och i Wien hade själfständig promotionsrätt. Det syntes ock

ligga nära till hands, att rätten att promovera borde tillkomma den högskola,

där de vetenskapliga uppgifter, på hvilka en promotion grundade

sig, bearbetades och löstes. På den nionde internationella veterinärkongressen

i Haag hösten 1909, där frågan om förvärfvande af veterinär

doktorsgrad bland annat stätt på programmet, hade kongressen också enhälligt

och på det bestämdaste uttalat sig för behofvet af en själfständig

promotionsrätt för veterinärhögskolorna.

Vårt land hade, yttrar vidare kollegiet, varit det första, där studentexamen

satts som oeftergifligt villkor för inträde vid veterinärläroverket.

Fyrtio år hade redan sedan dess förflutit; andra veterinärhögskolor hade

följt i våra spår, och det skulle varit en heder för vårt land, om vi också

i fråga om promotionsrätten och den lyftning af veterinärvetenskapen,

den bure i skötet, kunnat vara föregångare. Sa hade emellertid icke blifvit

fallet, men vi borde dock åtminstone söka sörja för, att vi icke måtte i

detta fall få röna den förödmjukelsen, att vårt land, där ju ändock boskapsskötseln

stode högt, skulle komma som en efterblifven nation.

När den nya veterinärläroanstalten planlagts, hade detta skett äfven

med tanken fästad på att där bereda möjligheten för ett genomfördt vetenskapligt

forskningsarbete. Detta hade framhållits i motiveringen för de anslag,

som kräfdes, och denna tanke hade också blifvit vid anslagets beviljande

af Kungl. Maj:t och Riksdagen behjärtad. Det kunde icke annat än ligga

i vårt lands husdjursskötsels stora intresse, att en möjligast lifiig vetenskaplig

verksamhet komme till stånd inom de viktiga grenar af densamma,

eu veterinärhögskola hade till uppgift att föra fram, så mycket mer, som

det ej här rörde sig om några utgifter för statsverket; och det måste

anses såsom ett lifsvillkor för den veterinärvetenskapliga forskningen i

vårt land, att också den bereddes detta mäktiga stöd, som i så hög

grad varit ägnadt att föra fram de vid universiteten representerade vetenskaperna.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Därför hade också kollegiet ansett sig böra, uppställa denna promoveringsrätt

som ett oundgängligt kraf vid den omläggning af institutets

stadgar, som vore föreslagen, ehuruväl kollegiet nogsamt måste räkna med

den högst betydande ökade arbetsbörda, som kunde blifva en följd häraf

för institutets lärare. Tv det vore tydligt, att dessa vetenskapliga arbeten

skulle i regel komma att försiggå på veterinärhögskolan och i mer eller

mindre grad intressera och stödjas af de särskilda afdelningscheferna vid

högskolan, hvilka väl också väsentligast komme att fungera som opponenterDå

vidare man mer och mer stråfvade efter att förbättra de praktiskt

verksamma veterinärernas ekonomiska ställning, och åtskilliga åt dem

sutte med lika goda villkor som lärarna vid högskolan eller med ännu

bättre, måste man också tänka på att sörja för eu rekrytering af dessa

lärostolar med dugande män; och då det, enligt kollegiets åsikt, vore tydligt,

att doktorsgraden komme att bli ett plus i meritförteckningen, som

särskilt de sökande till alla de ekonomiskt, fördelaktigaste veterinära befattningarna

skulle sträfva efter att förvärfva sig, skulle på så sätt en mera

vetenskapligt skolad stab stå, till hands äfven för återbesättandet af högskolans

lärarbefattningar.

Direktionen, hvars stadgeförslag ej företer någon afsevärd afvikelse

från lärarkollegiets förslag, i hvad det här ofvan återgifvits, har i sin

skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1910 yttrat, att direktionen, försåvidt

den icke gjorde någon anmärkning mot lärarkollegiets uttalanden

och förslag, i hufvudsakliga delar instämde i kollegiets motivering ; och

har direktionen vidare angående veterinärinstitutets blifvande uppgifter

anfört följande.

»Den ledande tanken i stadgeförslagen är, att, sedan institutet inflyttat

i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten bör, i enlighet med hvad

som uttalades redan under förberedelserna för byggnadsföretag et, blifva

icke blott ett institut för utbildning af veterinärer utan ock en härd för

vetenskaplig forskning inom det veterinära kunskapsområdet. Erfarenheten

inom och utom landet visar otvetydigt, att det numera, icke är möjligt

att meddela undervisning vid läroanstalten utan att tillräckligt tillfälle

lämnas lärare och mera försigkomna, lärjungar att i läkare män än hittills

Direktionen

1910.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

varit möjligt bedrifva verkligt vetenskapliga studie;1 och forskningar. Detta

innebär dock endast en utveckling i rätt riktning al hvad som redan nu

måste anses vara institutets ändamål och tager sig ett naturligt uttryck i

den föreslagna benämningen: veterinärhögskolan.»

Medicinal
styrelser,

.

Medicinalstyrelsen hav i sitt utlåtande den 9 november 1910 förklarat

sig anse den utveckling, som föreliggande förslag innebure, vara

att anse som eu gifven följd af statsmakternas beslut att uppföra ett nytt

tidsenligt veterinårinstitut, hvars särskilda utdelningar naturligen borde

begagnas i undervisningens och veterinärvetenskapernas intresse och icke

kunde få stå obegagnade. Medicinalstyrelsen sade sig till fullo instämma

i den princip, som i stadgeförslagen kommit till uttryck, nämligen att,

sedan institutet inflyttat i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten borde

blifva Icke blott ett institut för utbildning1 af veterinärer utan ock en

anstalt för vetenskaplig forskning inom det veterinära kunskapsområdet.

, I det förnyade yttrande, som, i anledning af Kungl. Makts ofvan om
förmälda

remiss den 14 december 1910, afgafs af lärarkollegiet, har till

en början erinrats, hurusom kollegiet i skrivelse af den 25 oktober 1905

till direktionen för veterinärinstitutet anmärkt, att kollegiet som eu främsta

uppgift vid uppgörande af förslag till ett nytt institut sökt åstadkomma

ett institut sa utrustadt i fråga, om lokaler och utrymme, att det kunde

fylla de kraf, en rationell undervisning och utbildning af veterinärer

kräfde, och att därvid en hufvudfraga varit, för hur stort antal, .studerande

det nya institutet borde vara afsedt. Beträffande denna senare fråga hade

kollegiet stannat vid ett antal af 120 a 125 elever, och det nya institutet

hade också blifvit inredt därefter (120 elever). Först och främst syntes

då böra i någon mån utredas, huruvida landet verkligen hade behof af ett,

sa stort antal veterinärer, som ett elevantal af 120 årligen skulle tillföra

detsamma.

Redan i sin skrivelse af den 7 februari 1906 till chefen för jordbruksdepartementet

hade de af nämnde departementschef enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande tillsatte sakkunnige för yttrande öfver förslag till

nytt institut, med stöd af en statistik för tio år, beräknat, att man på 120

elever icke kunde utexaminera mer än omkring 18 om året.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Lärarkollegiet ansåg detta antal helt visst vara det minsta, som

borde beräknas för att dels fylla den stora veterinärbrist, som vore rådande,

dels rekrytera de genom innehafvares Irånfälle eller inträdande

i pensionsåldern ledigblifna befattningarna, dels besätta de nya platser,

som alltjämt skapades och som i eu nära framtid med de uppväxande

slakthusen och den uppblomstrande hygienen än mera komtne att ökas i

antal.

Nyssnämnde sakkunnige hade framhållit, hurusom vissa landsdelar,

särskild! i Norrland, vore ytterst illa tillgodosedda, då på sina ställen ett

afstånd af tjugutals mil kunde förekomma mellan veterinärerna. Vid

1910 års början hade, enligt hvad kollegiet meddelade, omkring 25 distrikt

stått lediga, utan att någon veterinär kunnat erhållas, och det klagades

allmänt öfver denna brist.

Kollegiet ansåg det med ett ord vara satt utom allt tvifvel, att institutet

måste taga emot så många elever, det i sina. nya byggnader kunde

rymma, och antalet inträdessökande hade exempelvis vid början af höstterminen

1910 varit 58, af hvilka flertalet måst förvagias inträde.

Ett ökadt antal elever kräfdc emellertid med nödvändighet ökade

anslag och ökade lärarkrafter, om undervisningen skulle blifva fullt tillfredsställande,

och det kunde helt naturligt icke gärna ifrågasättas, att institutet

skulle utexaminera undermåliga veterinärer. Fastmer syntes alla

skäl och icke minst det ömtåliga förhållandet till främmande makter i fråga

om export af våra husdjur med oundgänglig nödvändighet fordra, att våra

veterinärers utbildning vore fullgod och jämförlig med den, som vid

veterinärhögskolorna i andra kulturländer komtne de studeiande till del,

och att det bereddes institutet möjligheter att bibringa, dem en sådan utbildning.

Det vore också med tanke härpå det nya institutet planerats, och

hela systemet (paviljongsystem), föreläsningssalar och öfningssalar in. in.

vore inrättadt därefter och i enlighet med af Svang]. Maj:t och Riksdagen

granskade och godkända ritningar.

En stor olägenhet med det ringa lä,rarantalet pa det gamla institutet

hade varit, att kurserna i vissa ämnen måst fördelas på två år, så

att två afdelningar samtidigt nödgats öfvervara föreläsningarna eller aibeta

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Direktionen

1910.

på laboratorierna. På grund af den menliga inverkan, som denna anordning

medfört för undervisningen och som kollegiet i sin motivering till

stadgeförslaget utförligt framhållit, hade en ändring härutinnan föreslagits

i den nya läroplanen; föreläsningssalar och laboratorier vore ock på det

nya institutet inredda för endast en årskurs.

För att så skulle kunna ske, måste emellertid lärarnas antal ökas,

försåvidt deras undervisningsskyldighet ej skulle fördubblas, hvilket ju

vore fullkomligt orimligt. Då därför i den kungl. remissen till direktionen

förutsattes, att verksamheten skulle i det nya institutet drifvas efter

samma plan som dittills, så vore detta af nämnda skäl och ännu andra, till

hvilka kollegiet längre fram återkomme, icke möjligt,.

Slutligen har veterinärinstitutets direktion, som till Kungl. Maj:t

öfverlämnat lärarkollegiets senast omförmälda yttrande, därvid i skrivelse

den 22 december 1910 för egen del anfört följande.

I hvarje läroämne vid veterinärinstitutet hade det till följd af bristande

lä rarkrafter ålegat en lärare att föreläsa lärokursen i dess helhet.

Enär detta i de större och viktigare ämnena icke kunnat medhinnas under

ett läsår, hade föreläsningarna det ena året omfattat den förra hälften

af ämnet och det andra året senare hälften. Då läroplanen varit

så anordnad, att veterinärexamen skolat kunna afläggas efter fyra års

studier, hade vid början af hvarje läsår en årsklass’ elever måst påbörja

åhörandet af föreläsningarna i ett ämne af ifrågavarande beskaffenhet,

hvadan alltså föreläsningarna åhörts af två olika årsklasser samtidigt.

Häraf hade naturligtvis blifvit en följd, att h vartan nät, år en årsklass

fått börja åhöra föreläsningarna midt uti ämnet, utan att förut hafva

bevistat föreläsningarna om den tidigare, grundläggande delen af ämnet.

För att råda bot för detta missförhållande hade läroplanen för det

nya institutet anordnats så, att hela lärokursen i hvarje ämne skulle

kunna föreläsas under ett läsår, hvilket skulle ske på det sätt, att professorn

i ämnet genomginge endast en del af lärokursen och vederbörande

hjälplärare under samma tid genomginge återstoden. Därigenom komme

hvarje föreläsning att bevistas af endast en årsklass elever; och med

hänsyn därtill vore föreläsningssalar och laboratorier vid det nya institutet

tillmätta.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Det förutvarande institutet hade varit afsedt för SO elever, och med

hänsyn därtill hade hvarje år intagits ett tjugutal — utom vid början

af höstterminen 1910, då med anledning af institutets blifvande flyttning

till de nya lokalerna 24 nya elever mottagits.

Emellertid haue elevantalet under de gångna åren icke stannat vid

SO utan varit afsevärdt. större, detta till följd däraf, att årligen åtskilliga

elever i de tre första årsklasserna icke kunnat flyttas till nästa årsklass

och att långt ifrån alla eleverna i fjärde årsklassen under läsåret kunnat

aflägga examen. Så hade under höstterminen 1910 elevantalet utgjort:

i första årsklassen...............26

5> andra » 27

» tredje j ...............22

» fjärde » 20

Summa 95

I genomsnitt hade halfva antalet eller 48 elever haft att samtidigt

bevista åtskilliga föreläsningar och demonstrationer in. m.

I det nya institutet vore lokalerna afsedda att rymma omkring 40

elever. För att efter hand kunna fylla landets behof af veterinärer, beräknades

ett trettiotal elever behöfva intagas årligen. På så sätt skulle

elevantalet komma att utgöra 120; men i själfva verket komme antalet

att blifva högre och beräknades komma att gå upp till omkring 150.

Då lokalerna i nya institutet rymde 40 elever, vore det alltså uppenbart,

att undervisningen där icke kunde drifvas efter samma plan som

dittills, äfven om elevantalet icke ökades, då plats behöfdes för 48 elever,

och så mycket mindre efter afsedd ökning af elevantalet, då plats skulle

erfordras för 75 elever.

En annan olägenhet i det rådande undervisningssystemet hade bestått

i svårigheten för läraren att, särskildt i laboratorierna, samtidigt undervisa

ett så stort antal elever. Denna svårighet skulle — oafsedt bristande utrymme

i lokalerna framträda så mycket skarpare efter institutets förflyttning

till dess nya byggnader med ty åtföljande afsevärdt ökade antal

elever.

16—122716. Löneregler in gsJcommitténs bet. XXXVI.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Dåvarande afdelningen för anatomi och fysiologi vore afsedd att i

nya institutet uppdelas i tvenne från hvararidra skilda institutioner, för

hvilka särskilda lokaler funnes inrättade; och den medicinska kliniken

skulle delas till en medicinsk klinik för större husdjur och en klinik för

smärre husdjur. Dessa förändringar, som nödvändiggjorde inrättandet af

en professur i fysiologi och eu laboratorstjänst vid nyssnämnda kliniker,

medförde uppenbarligen ändringar af den dittills tillämpade läroplanen.

Direktionen ansåg följaktligen, att institutets verksamhet i dess nya

lokaler icke skulle kunna uppehållas efter samma plan som dittills.

11. Professorernas aflöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet

m. m.

Professorer- j gjn skrivelse af den 28 april 1910 har lärarkollegiet erinrat, att

nas ajlö- ... r n.. •

ning sförmå- yjd 1907 års o in reglering af veierinärmstitutets stat professorernas atiönings
förmåner

blifvit höjda till likhet med universitetsprofessorernas och intendenternas

vid naturhistoriska riksmuseum, samt att chefen för jordbruksdepartementet

då framhållit, alt enligt hans mening däruti icke läge

nä^on oeeentlighet, enär de elever, som undervisades vid veterinärinstitutet,

måste, liksom eleverna vid högskolorna, hafva allagt mogenhetsexamen,

samt vidare kursen vid institutet, vore ganska lång, nämligen fyraårig,

och slutligen veterinärvetenskapens utveckling under senaste tid gjorde,

att den vetenskapliga utbildning, s«>m dårnera kräfdes af en professor vid

veterinärinstitutet, syntes kunna ungefär jämnställas med öfriga professorers,

synnerligast om de i det hvilande stadgeförslaget ifrågasatta skärpta kompetensvillkor

för professur — afhandling, disputationsprof in. m. — vunne

Kungi. Majits gillande. Departementschefen hade äfven ansett en viss betydelse

böra tillmätas den omständigheten, att ifrågavarande professorer vore nödsakade

att bo i hufvudstaden, hvarest lefnadskostnaderna vore jämförelsevis

dyra.

Denna departementschefens motivering hade, yttrar vidare lärarkollegiet,

också vunnit Riksdagens gillande. Emellertid hade vid 1908 års

riksdag eu ny lönereglering blifvit genomförd för universitetsprofessorerna

in. fl., och då de motiv, som vid 11*07 års riksdag legat till grund för

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

professorernas vid veterinärinstitutet lönereglering i öfverensstämmelse med

öfriga professorers, alltjämt förelåge med om möjligt än större tyngd på

grund af de ökade kraf särskildt på vetenskaplig verksamhet, som vid den

nya högskolan med dess större möjligheter för sådan verksamhet helt

naturligt komme att ställas på innehafvare af professurer därstädes, hade

kollegiet ansett sig äga fullt skäl för att hos Kungl. Maj:t göra hemställan

om professorslönernas reglering i öfverensstämmelse med den redan en

gång af Kungl. Maj:t och Riksdagen fastslagna principen.

Kollegiet funne stöd för en sådan anhållan däruti, att intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseum, som år 1906 fått sina löner reglerade

i öfverensstämmelse med lönerna för professorerna vid universiteten in.

m., i kungl. proposition till 1909 års Riksdag föreslagits till ny lönereglering

i anslutning till den, som år 1908 ägt rum för nyssnämnda professorer.

Enär veterinärhögskolans samtliga professorer redan vore uppe i

högsta lönegraden, borde de alltså samtliga komma upp till en aflöning

af 8,100 kronor.

Direktionen och medicinalstyrelsen hafva icke haft något att erinra

mot lärarkollegiets förslag x fråga om aflöningen för professorerna. I

I detta sammanhang torde böra redogöras dels för de bestämmelser Läramas

i lärarkollegiets förslag till stadgar för veterinärhögskolan, hvlika skulle gönngsskylblifva

normerande med af seende å lärarnas tjänstgöringsskyldighet, delsdiahet m'' m''

ock för den jämförelse lärarkollegiet anställt mellan de nu gällande och

de föreslagna bestämmelserna i detta afseende.

Läsåret skulle enligt förslaget (§ 55) taga sin början den 1 september

och omfatta två lästerminer, den ena eller höstterminen från och med

nämnda dag till den 22 december och den andra eller vårterminen från

och med den 12 januari till den 1 juni. Den öfriga tiden af året jämte

tre dagar före och tre dagar efter påskdagen skulle vara ferier.

Fritagria från föreläsningar skulle dessutom vara de två sista veckorna

af vårterminen och den första veckan af höstterminen, hvilka tider

skulle få uteslutande användas till tentamina och examina.

Tjänstgöringarna vid de kliniska och patologisk-anatomiska afdelningarna

skulle fortgå under hela året med den fördelning af tjänstgörin
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

gen mellan vederbörande lärare, som styrelsen på lärarkollegiets förslag

skulle äga att fastställa.

Angående de i § 55 föreslagna bestämmelserna har lärarkollegiet —

med påpekande att enligt förslaget höstterminens längd skulle vara 112

dagar och vårterminens 140 dagar samt hela läsåret alltså komma att utgöra

2,52 dagar eller samma tid, som vore stadgad för tekniska högskolan

— vidare anfört följande.

Läsåret räknades enligt gällande bestämmelser från den 15 augusti

och indelades i två lästerminer, nämligen höstterminen från och med

nämnda dag till den 15 december = 122 dagar och vårterminen från och

med den 15 januari till den 15 juni = 151 dagar. Alltså utgjorde hela läsåret

sammanlagdt 273 dagar. Ferietiden utgjorde sålunda för närvarande

92 dagar, hvarjämte ferier vid påsk brukat förekomma. Vidare hade vid

början och slutet af såväl höst- som vårterminen en viss tid användts till tentamina,

något växlande för de olika lärarna och årskurserna allt efter de tentc—

rändes antal. Den hade i medeltal utgjort fyra veckor vid vårterminens

slut och fjorton dagar vid höstterminens början samt en till två veckor

vid höstterminens slut och lika lång tid vid vårterminens början; anordningen

i sistnämnda hänseende hade blifvit nödvändig på grund af de vid

höstterminens slut och vårterminens början försiggående uppflyttningarna

till hösre afdelning. Det egentliga, föreläsningar innefattande läsåret hade

sålunda hittills brukat pågå i icke fullt sju månader.

Enligt nu ifrågavarande förslag skulle ferierna utsträckas till 113

dagar förutom en vecka vid påsk. Dessutom skulle från föreläsningar

fritagas de två sista veckorna af vårterminen och den första veckan af

höstterminen, hvilka tider skulle användas till tentamina och examina.

Föreläsningarna skulle således komma att pågå under en tid af 224 dagar

eller nära 7V''2 månader, således omkring en half månad längre än dittills

varit fallet. Förändringen af läsåret bestode sålunda hufvudsakligen däri.

att sommarferierna förlängts på julferiernas bekostnad.

Flera skäl talade för en sådan förändring. Dels hade erfarenheten

visat, att studierna under den varmare årstiden, som helt naturligt långt

mera än den kalla lockade de unga från arbetet, bedrifvits mindre ener
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

o-iskt än eljest. Dels visade erfarenheten också, att det i många fall icke

vore möjligt för dem, som blifvit underkända i en tentamen vid vårterminens

slut, att hinna i erforderlig grad förkofra sig i ämnet till höstterminens

början, då ferierna utgjorde blott två månader, under hvilka

åtminstone en del af de studerande dessutom halfva tiden skulle hafva

tjänstgöringsskyldighet på klinikerna och obduktionssalen. Härtill komme,

att eu del af undervisningsmaterialet, som lätt underginge förruttnelse,

vore lättare att under den kallare årstiden bevara i ett för undervisningen

lämpligt skick.

Som skäl för den föreslagna förlängningen af sommarferierna på julferiernas

bekostnad har lärarkollegiet vidare framhållit, att just under

sommarmånaderna de ojämförligt flesta tillfällena till erhållande af vikariat

erbjöde sig för de studerande, enär de praktiserande veterinärerna

förnämligast under eftersoinmaren sökte sig ledighet och det otvifvelaktigt

vore för de studerandes praktiska utbildning önskvärdt, att de, innan

studierna afslutades, sattes i tillfälle att under någon begränsad tid fa på

egen Ii and söka tillämpa sitt redan förvärfvade vetande. Ju längre höstterminens

början därför kunde framskjutas, desto mindre komme sådana

vikariat i kollision med studierna vid högskolan, hvilka de studerande

under de tider, då föreläsningarna påginge, ej utan stor olägenhet kunde

afbryta.

Det korta uppehållet i föreläsningar och en del öfningar vid påsk

syntes lärarkollegiet böra anses såsom en välbehöflig hviloperiod för såväl

lärare som de studerande under den eljest skäligen långa vårterminen.

Tentamensperioderna skulle enligt kollegiets förslag komma att blifva

väsentligt kortare än hvad för närvarande vore brukligt, men kollegiet

ansåge, att efter genomförandet af de föreslagna förändringarna i undervisning

och studier vid läroanstalten, enligt hvilka tentamina skulle komma

att anställas äfven under pågående termin, den i förslaget upptagna

tid för tentamina och examina skulle blifva tillräcklig.

Det skulle enligt stadgeförslaget (§ 56) åligga en hvar vid högskolan

anställd lärare att i sina ämnen uppehålla undervisningen i enlighet med

de instruktioner och den undervisningsplan, som styrelsen på därom af

lärarkollegiet afgifna förslag fastställt.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Nuvarande

lärarpersonal.

Hvarje professor skulle enligt förslaget (§ 57) under lästerminerna

med undantag af de från föreläsningar fritagna tiderna vid vårterminens

slut och höstterminens början hålla föreläsning minst fyra timmar i veckan

samt leda de studerandes praktiska öfningar, allt i enlighet med fastställd

undervisningsplan. Of riga lärares undervisningsskyldighet skulle bestämmas

af styrelsen på förslag af lärarkollegiet.

Angående sistnämnda paragraf i stadgeförslaget har i lärarkollegiets

skrivelse yttrats följande.

Att i grundstadgarna bibehålla eu bestämmelse om lärares tjänstgöringstid

i dess helhet, hade ansetts olämpligt. 1 För den ene läraren

kunde erfordras längre eller kortare daglig tjäiitetgöringstid än för den

andre, beroende på den olika beskaffenheten af de särskilda läroämnena;

och af en lärare kunde kräfvas längre tjänstgöringstid under en del af

läsåret, än hvad som blefve fallet under återstoden däraf. Dessa förhållanden

borde regleras genom en särskild undervisningsplan, som kunde

och borde bestämmas efter de förhållanden, som vore rådande å hvarje

särskild tid. Hvad som i stadgarna emellertid enligt kollegiets mening

borde bestämmas, vore hvarje professors föreläsningsskyldighet; och hade

kollegiet härutinnan följt de bestämmelser, som i allmänhet vore gällande

för universiteten och de öfriga högskolorna. För de icke-kliniska professorerna

hade föreläsningstimmarnas antal enligt upprättadt förslag till

undervisningsplan bestämts till fem i veckan.

III. Lärarbefattningarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk

anatomi, histologi, bakteriologi.

Enligt veterinärinstitutets nu gällande stadgar skall af de fem i

staten för institutet uppförda professorerna en företräda ämnena anatomi

och fysiologi samt en ämnena histologi och patologisk anatomi. Den förre

1 Enligt nu gällande stadgar (§ 22) är professor slij^ldig att meddela eleverna undervisning

eller praktisk handledning minst aderton timmar hvarje vecka äfvensom att med biträde

af vederbörande assistent vårda till hans lärostol hörande samlingar och undervisningsmateriel!.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

har tillika undervisningsskyldighet i zoologi; den senare skall öfvervaka

och leda obduktionerna vid institutet.

Eu af de två lektorerna skall enligt, stadgarna representera ämnena

botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med åliggande tillika att

a tö f va tillsynen öfver institutets medikamentförråd. Hans aflöning upptages

till 4,000 kronor, däraf 2,600 lön och 1,400 tjånstgöringspenningar,

jämte fyra ålderstillägg å 5<>0 kronor hvartdera, däraf 350 kronor utgöra

lön och 150 kronor tjänstgörings penningar. Om lektor åtnjuter oostadsförinån,

afdrages å hans lön 500 kronor årligen.

Till nu ifrågavarande ämnesgrupp höra äfven två assistenter, den

ene vid den anatomisk-fybiologiska utdelningen samt den andre vid den

patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningcn. dill dessa assistenter

utgår aflöning i form af arfvode, som utgör för den förre 3,000

och för den senare 2,500 kronor. För assistent, soxn åtnjuter bostadsförmån,

afdrages å a rf vode t 300 kronor ärligen.

Enligt stadgarna skall vid institutet finnas en lärare i bakteriologi.

Denna lärarbefattning uppehälles af laboratorn vid voterinärbakteriologiska

anstalten, hvilken enligt § 8 i instruktionen för denna anstalt den

2 oktober 1908 har att bestrida undervisningen i bakteriologi vid veterinärinstitutet

i enlighet med gällande stadgar lör nämnda institut och den

af institutets direktion fastställda läroplan.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle den nuvarande professuren i Lararkoitegiet

anatomi och fysiologi uppdelas i två professurer, den ena i anatomi samt

den andra i fysiologi och kemi.

Assistentbefattningen vid anatomisk-fysiologiska afdelningcn skulle

ersättas af en pro sektor stjänst vid anatomiska aldelningen med arfvode af

4,000 kronor jämte fri bostad och värme.

I stället för ofvannämnda lektorat skulle inrättas en laboratorsbefattning

i kemi, hvars innehafvare tillika skulle vara föreståndare för ett

vid veterinär högskolan inrätt ad t själf ständigt apotek. Laboratorn skulle

äga åtnjuta, förutom fri bostad och värme, dels ett arfvode från statsverket

å 2,500 kronor, dels ock i egenskap af apoteksföreståndare ett ytterligare

arfvode å 1,500 kronor att utgå af inkomsterna från apoteket.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Professorn i histologi och patologisk anatomi skulle bibehållas vid

små läroämnen och biträdas af en assistent vid den patologisk-anatomiska

och histologiska afdelningen med arfvode af 2,500 kronor jämte fri

bostad och värme.

Enligt lärarkollegiets förslag till stadgar för veterinärhögskolan skulle

laboratorer, prosektor och assistenter förordnas af högskolans styrelse

laboratorer och prosektor (§ 30) för en tid af tre år samt assistenter

(§ 33) för ett år i sänder; och skulle (§ 31) i fråga om förenade laboratorsbefattnmgen

vid veterinärbakteriologiska anstalten och lärarbefatt
ningen

i baktenologi vid högskolan gälla hvad därom vore särskildt stadgadt.

Till motivering af dessa förslag har lärarkollegiet i sin oftanämnda

skrifvelse af den 28 april 1910, under åberopande af sina allmänna

uttalanden angående lärarkrafternas otillräcklighet och lärarnas betungande

med alltför inånga eller alltför omfångsrika ämnen, anfört följande.

profawurcr i För närvarande hade undervisningen i anatomi och fysiologi att

TfSiof kämpa med Sanska stora svårigheter, beroende på att dessa ämnen vore

9 9 sammanslagna under samma professur.

Af professorns fem föreläsningstimmar i veckan användes under

hela läsåret två till anatomi och de öfriga tre till fysiologi och embryologi.

Men med två timmar i veckan åtginge två läsår för att genomgå

hela föreläsningskursen i anatomi. Däraf följde, att hvartannat år de nykomna

eleverna genast måste åhöra föreläsningar, börjande i kursens midt

och i regel omfattande kärl- och nervsystemet, föreläsningar, af hvilka de

ej kunde draga den ringaste nytta, då läran om muskler och inälfvor,

som föregående år förelästs, vore för dem fullkomligt obekant.

Följande år, då läran om ben, ledgångar, muskler och inälfvor genomginges,

måste andra klassen, som redan på anatomisalen genomgått

dessa organ och äfven tenterat i ben-, ledgångs- och muskellära för flyttning

till andra klass, åhöra dessa föreläsningar, hvilket gjorde, att intresset

för dem betydligt slappades.

Äfven i fysiologi och fysiologisk kemi, de helt säkert viktigaste af

de föiberedande ämnena i en läkares eller veterinärs utbildningskurs, an
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

såg lärarkollegiet med då befintliga lärarkrafter ej kunna lämnas fullgod

undervisning. I det nya institutet komme antalet studerande att med 50

procent öfverstiga det dåvarande, och enligt den af kollegiet föreslagna

nya läroplanen skulle de ifrågavarande ämnena, i hvilka undervisning då

meddelades i tredje klassen, redan afslutas under det andra studieåret;

det blefve därför tydligtvis omöjligt för en professor att lämna tillfredsställande

undervisning i såväl anatomi som fysiologi.

För lång tid tillbaka, innan ännu fysiologien intagit ett så viktigt

rum i läkares och veterinärers utbildning, hade allmänt anatomi och fysiologi

varit förenade i en professur, men dåmera vore dessa ämnen öfverallt

skilda vid såväl medicinska som veterinära högskolor — vid de

svenska medicinska läroverken till och med uppdelade på tre professurer:

i anatomi, i fysiologi och i medicinsk kemi.

Kollegiet hade därför icke tvekat att hemställa om inrättande af

en ny professur i fysiologi, äfven omfattande undervisning i elementär

kemi till den omfattning utöfver kursen i kemi för studentexamen, som

erfordrades för studiet af medicinsk och farmaceutisk kemi, och kollegiet

hade gjort denna hemställan med så mycket större skäl, som vid det

nya institutet i enlighet med af Kungl. Maj:t godkända ritningar lokaler

funnes för en från anatomien skild själfstäudig fysiologisk institution.

Då det vidare länge varit ett önskemål, att vid institutet, i likhet

med hvad som vore fallet vid utländska veterinärhögskolor, måtte till

fördel för såväl undervisningen som institutets ekonomi finnas ett själfständigt

apotek, hade kollegiet föreslagit, att laboratorn vid den fysiologiska

institutionen, hvilken borde hafva aflagt apotekarexamen, skulle

förestå detta apotek.

Afven ville kollegiet fästa uppmärksamheten därpå, att, därest eu

ny professur i fysiologi ej komme att inrättas, utan den med anledning

af planer på den ifrågavarande fysiologie professuren sedan flera

år vakanta lektorsbefattningen i medicinsk, farmaceutisk och elementär

kemi in. m. skulle återbesättas, det alldeles säkert vore omöjligt att med

den i gällande stat bestämda aflöningen erhålla någon för tjänsten fullt

kvalificerad person.

17 —122716. Lönereglering skommitténs let. XXXVI.

Laborator

i kemi.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Proseklor

vid anatomiska

af delningen.

Apotek vid

institutet.

Likaledes ansåg lärarkollegiet det vara omöjligt för denne lektor att,

utan biträde af eu i kemiska, laboratorier väl -kolad laborator, på två är, mot

nuvarande tre, meddela det blifvande större antalet studerande nöjaktig

undervisning i sina ämnen. Om nämnde laborator under lektorn äfven

skulle sköta institutets apotek, syntes hans aflöning ej kunna sättas lägre

än hvad kollegiet föreslagit för en laborator i fysiologi och sålunda kostnåden

för den väsentliga förbättring i undervisningen, som kollegiets förslag

innebure i jämförelse med bibehållande af lektoratet, endast belöpa

sig till skillnaden mellan aflöningen för en professor och en lektor.

För den anatomiska afdelningens vidkommande hade kollegiet i

likhet med ett föregående förslag till omreglering af institutets stat, hvilket

också vunnit direktionens gillande, för assistenten på denna afdelning föreslagit

det här brukliga namnet prosektor och för att få någon aspirant till

denna särdeles svårtiilsäftliga plats sett sig nödsakad böja hans arfvode till

4,000 kronor.

Enligt kollegiets åsikt komme det att falla sig svårt nog ändå att vid

»den nuvarande prosektorns» afgång firma lämplig aspirant til! platsen, ty

ingen veterinär utom högskolan hade tillfälle förvärfva sig den så\ äl teoretiska

som tekniska utbildning, som kräfdes af en lärare på denna post.

En tjänstgöring på densamma kunde svårligen heller i nämnvärd man

meritera till någon annan befattning än till professuren i hithörande

ämnen.

Därför måste det också genom ett högre arfvode än hvad som vore

föreslaget åt assistenterna sörjas för, att det bild ve större kontinuitet i

befattningen än livad som afsåges med assistentbefattningarna; och kollegiet

hade på denna grund ansett arfvodet här böra utgå med 4,000 kronor.

I enlighet med sina ofvan återgifna uttalanden i ämnet har lärarkollegiet

i sitt förslag till stadgar (§ 75) intagit bestämmelser därom:

att vid högskolan skulle finnas ett för veterinärbehof afsedt apotek,

hvarifrån läkemedel finge utlämnas för de djur, för livilka vid högskolan

söktes vård;

att apoteket skulle förestås af laboratorn i kemi, som skulle vara

examinerad apotekare; samt

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

att högskolan skulle äga att utan förmedling af apoteksinnehafvare

anskaffa nödiga läkemedel till apoteket.

1 motiveringen säger sig lärarkollegiet anse, att det skulle landa

högskolan till stor fördel att hafva, tillgängligt ett eget apotek. Därigenom

skulle nämligen de för läroanstalten nödiga apoteksvaror dels

ständigt finnas omedelbart till hands (hvilket vore af betydelse sårskildt

med hänsyn till högskolans förläggning till Kräftriket) och dels kunna

införskaffas till betydligt billigare pris, än hvd eljest biefve förhållandet.

Och härigenom skulle äter en del af kostnaden för eu laborator i kemi

kunna betäckas. Därjämte skulle här kunna beredas tillfälle till praktisk

undervisning åt de studerande. Från högskolans apotek borde också på

kliniktid medicin kunna lämnas ut till dem, som anlitade högskolans klinik,

sä att dessa samtidigt kunde få medicin till sina djur.

Redan enligt § 29 i gällande stadgar skulle för öfrigt ett för veterinärbehof

fullständigt medikamentförråd finnas vid läroanstalten. Lokal

för apoteket hade tagits med i beräkningen vid uppgörandet af ritningar

för den nya högskolan, och denna anordning hade såtillvida redan blifvit

af Kungl. Maj:t och Riksdagen principiellt godkänd.

Beträffande professorn i patologisk anatomi och histologi framhåller Assistent vid

lärarkollegiet, att han visserligen skulle befrias från bakteriologien, hvilket anatomiska

ämne lagts på eu annan lärare — nämligen laboratorn vid veterinärbakteri- gfg^aföelologiska

anstalten — men att han i stället skulle tå på sin lott en del af ningen.

embryologien in.

assistent.

in..

hvarför han ock allt fortfarande vore i behof af en

Direktionens förslag till stat skiljer sig i nu förevarande delar från Direktionen- ,

lärarkollegiets till en början därutinnan, att till professuren i anatomi

skulle hänföras äfven ämnet histologi, att följaktligen professorn i patologisk

anatomi skulle befrias från ämnet histologi, samt att prosektorn vid anatomiska

afdelningen tillika skulle hafva undervisningsskyldighet i histologi.

Enligt direktionens mening hörde histologien till sin natur närmast

tillsammans med anatomien, och direktionen hade funnit sammanförandet

af dessa båda ämnen under samma professur icke böra blifva obehörigt

besvärande för dåvarande anatomie professorn, enär han skulle befrias från

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Medicinalstyrelsen,

ang.

assistenternas

arfvoden.

ämnet fysiologi, och dessutom direktionens förslag ginge ut på att ålägga

prosektorn undervisningsskyldighet i histologi. Därest genom den sålunda

föreslagna anordningen professorns i patologisk anatomi undervisningsskyldighet

ej skulle blifva tillräckligt utnyttjad, har direktionen ansett något

af professorns i medicin ämnen, t. ex. epizootiläran, möjligen kunna öfverflyttas

till professorn i patologisk anatomi.

Laboratorn skulle enligt direktionens förslag till stat företräda ej

allenast kemien utan äfven fysiologien. Hans arfvode upptages af direktionen

till 4,000 kronor af statsmedfd jämte fri bostad och värme, och han

skulle icke vara apoteksföreståndare. Direktionen har nämligen i sitt stadgeförslag

(§ 75) upptagit bestämmelse af innehåll, att vid högskolan skall

finnas ett för veterinärbehof fullständigt medikament förråd, hvarifrån läkemedel

må utlämnas för de djur, för hvilka vid högskolan sökes vård. Direktionen

säger sig anse gällande bestämmelse i detta ämne böra tills vidare

kvarstå och att det må få bero på omständigheterna, huruvida framdeles

ett själfständigt apotek kan blifva erforderligt, hvarom särskild framställning

då finge göras.

Laboratorn i fysiologi och kemi borde enligt direktionens mening

icke vara föreståndare för medikamentförrådet och borde till följd däraf

icke vara examinerad apotekare utan veterinär. Föreståndare för medikamentförrådet

borde den apoteksinnehafvare anskaffa, som tillhandahölle

apoteksvarorna i medikamentförrådet. Fn nödvändig följd häraf blefve,

att laboratorns aflöning inåste i sin helhet föras på stat.

Den af direktionen föreslagna förflyttningen af ämnet histologi till

annan professur medför såsom sin konsekvens, att den assistent, som skulle

biträda professorn i patologisk anatomi, enligt direktionens förslag skulle

vara bunden endast vid den patalogisk-anatomiska afdelningen och icke,

såsom lärarkollegiet förslagit, vid en gemensam patologisk-anatomisk och

histologisk afdelning.

Med afseende å aflöningen för nyssbemälde assistent såväl som för

öfriga fyra i lärarkollegiets och dire ktionens statförslag upptagna assistenter

har medicinalstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande af den 9 november 1910

anmärkt, att, då veterinärinstitutet för framtiden borde blifva jämnställdt

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

med rikets högskolor och arbetet vid institutet sålunda anordnas i likhet med

arbetet vid dessa, styrelsen ansett dylik assistentbefattning kunna likställas

med amanuensbefattning vid de medicinska klinikerna och de vetenskapliga

institutionerna, hvilka sistnämnda tjänster vore afsedda till, bland annat, att

bereda studerande, omedelbart efter examens afläggande eller äfven tidigare,

tillfälle till fortsatta studier och vetenskapligt arbete.

Den med dessa tjänster förenade aflöningen borde sålunda icke betraktas

såsom ett arfvode, fullt tillräckligt att gifva platsernas innehafvare

deras lefvebröd, utan delvis såsom ett understöd vid studiernas fortsättande

och fördjupande. Med hänsyn härtill förklarade sig medicinalstyrelsen

anse, att arfvodet för en hvar af ifrågavarande fem assistenter

borde kunna nedsättas till 1,500 kronor för år.

Mot medicinalstyrelsens hemställan i denna del anfördes reservation

af föredraganden i ärendet medicinalrådet Kjerrulf, som ansåg lägre

arfvode än 2,500 kronor för år icke böra erbjudas assistenterna.

I den till chefen för jordbruksdepartementet ingifna, den 1 december

1910 dagtecknade promemorian från veterinärinstitutets rektor professor

Vennerholm har framhållits, att den af medicinalstyrelsen föreslagna sänkningen

af assistentarfvodena till 1,500 kronor ganska säkert skulle omöjli

o-göra anskaffandet af assistenter. Äfven med dåvarande arfvoden hade

det erbjudit stora svårigheter att förmå veterinärer söka sig till institutet.

På klinikerna exempelvis, där arfvodet utginge med 3,000 kronor

(resp. 2,700 kronor och fri bostad), vore det hardt när omöjligt att få

någon assistent. Det hade i regel icke varit möjligt att få en assistent

att stanna ett år i sänder, och för det dåvarande hade ingen särskild assistent

kunnat erhållas, utan tjänstgjorde en bataljonsveterinär vid positionsartilleriet

samtidigt som assistent på veterinärinstitutets kliniker.

En mängd distriktsveterinärbefattningar stode lediga, nya förmånligare

befattningar öppnades vid slakthusen, och assistentbefattningarna hade

ingen lockelse för de unga veterinärerna; och så kornine det, enligt professor

Vennerholms mening, efter allt att döma ännu länge att förblifva. Det kunde —

yttrade professorn — endast vara obekantskap med de faktiska förhållandena,

som kommit medicinalstyrelsen att likställa assistenterna vid veterinärin
-

Instituteis

rektor, ang.

assistenternas

arfvoden.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

stitutet med amanuenserna vid de medicinska klinikerna m. fl. institutioner.

Kårerna kunde för öfrigt med afseende på sitt antal icke jämföras, och den

unge veterinären hade för att vinna ordinarie befattning ej behof af någon

sådan särskild komplettering, som eu assistentbefattning skulle lämna honom

tillfälle till. Följden skuMe med ett ord blifva den, att veterinärhögskolan,

komtne att stå utan assistenter.

Lärarkollegiet

-Vis 1910.

I det yttrande, lärarkollegiet den 21 december 1910 afgifvit i anledning

af Kungl. Maj:ts remiss den 14 i samma månad, har kollegiet återkommit

till nu ifrågavarande delar af statförslaget och därvid anfört följande.

Särskilda, _ I hela det viktiga och för elevernas utbildning så nödvändiga ämnet

anatomi och fysiologisk kemi hade dittills på grund af bristande lärarkrafter icke kunnat

i .fysiologi, lämnas någon sammanhängande undervisning, utan hade detta ämne endast

helt fragmentariskt föredragits af lektorn i kemi, hvarjämte undervisningen

i den rena fysiologien af brist på lokaler och tid dittills varit inskränkt

till hufvudsakligen katederföreläsningar.

Nu hade er digt den föreslagna nya staten professuren i anatomi

m. fl. ämnen uppdelats, så som förhållandet i allmänhet vore i andra länder,

och hade till den föreslagna nya professuren i fysiologi och fysiologisk

kemi öfverflyttats det förutvarande lektoratet, hvadan det här i fråga om

anslag alltså blott gällde skillnaden mellan eu lektors och eu professors lön.

Endast genom en dylik anordning möjliggjordes, att kurserna i såväl

anatomi som fysiologi kunde hinna afslutas redan under de två första

studieåren, hvarigenom den fördelen vunnes, att de förberedande ämnena

icke behöfde inkräkta på den tid af två år, som vore afsedd för de tillämpande

ämnena och för att bibringa de studerande den så nödiga praktiska utbildningen.

Efter ökningen i antalet studerande vore äfven nämnda.tidsmått

i ännu högre grad än för det dåvarande oundgängligen nödvändigt

för de tillämpande ämnena.

Det vore vidare att märka, att hela den nedra våningen på hithörande

paviljong vore inrättad för särskild lärare, med laboratorier och föreläsningssal,

och i kungl. propositionen till 1906 års Riksdag vore dessa [daner

på en särskild professur i fysiologi på upprepade ställen utan anmärkning

angifna.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

De förut om förmälda sakkunniga, h vilkas yttrande åberopades i

kungd. propositionen, hade sålunda yttrat, att det icke syntes vara något

tvifvel underkastadt, att ämnena anatomi och fysiologi, som då voro

förenade under samma lärare, måste skiljas åt, samt följaktligen byggnaden

för anatomi, fysiologi och kemi så planeras, att en dylik differentiering

möjliggjordes.

Vidare hade de sakkunnige anfört, att vid veterinärinstitutet i Stockholm

man i detta afscende vore långt efter sin tid, i det att, såvidt kunnat

utrönas, blott ytterligare två veterinärskolor i världen, nämlisren de i Chicago

och Lahore, ännu hölle fast vid det allmänt fördömda systemet att förena,

så stora ämnen som anatomi och fysiologi hos samme lärare. Fysiologien

vore ett bland de viktigaste grundläggande ämnena, och de sakkunniga

ansågo intet tvifvel råda därom att undervisningen i detta ämne behöfde

vidgas.

Det hade varit med godkännande af denna motivering Riksdagen

enhälligt och utan diskussion beviljat anslaget till den anatomisk-fysiologiska

paviljongen med skilda afdelningar för hvar och en af dessa lärogrenar.

Kollegiet hade därför också ansett som sin oafvisliga plikt att gå i

författning om att i staten för det nya institutet en sådan uppdelning af

dessa läroämnen genomfördes, och kollegiet ansåg sig hafva sa. mycket

mindre anledning befara, att denna lösning skulle stöta på något motstånd

i regeringen, som genom Kungi. Maj:t,s särskilda tillåtelse det nuvarande

lektoratet sedan flera år ej vore med ordinäre innehafvare besatt, utan upprätthölles

på förordnande, just på den grund att det vid inflyttningen till

det nya institutet vore ämnadt att uppgå uti eu professur.

För att möjliggöra den koncentrering af undervisningen i kemi, som

äfven vore nödvändig för att de förberedande ämnena skulle hinna afslutas

under de två första studieåren, vore emellertid enligt kollegiets åvikt äfven

en laborator i kemi nödvändig, särskildt på den grund att laboratorierna.

på det nya institutet endast vore af sed da för en årskurs och öfvervakandet.

af laboratoriearbetena sålunda, endast på grund däraf toge lärarens

tid i dubbelt mått i anspråk, hvartill ock koinrne det ökade arbete, som

det större antalet elever 1 och för sig måste medföra.

Laborator

kemi.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Direktionen

**/» 1910.

Senare

.framställningar

angående

prosektors

och

laboratorers

aflöningar.

I sitt underdåniga utlåtande den 22 december 1910 har direktionen

förklarat sig icke kunna dela medicinalstyrelsens åsikt, att assistentarfvodena

borde bestämmas till allenast 1,500 kronor. Assistenterna måste

nämligen vara utexaminerade veterinärer; och med den brist på veterinärer,

som vore radande, och med den däraf följande lättheten för de nyutexaminerade

veterinärerna att omedelbart finna jämväl godt aflönade anställningar,

kom me det icke att blifva lätt att ens mot det af direktionen

föreslagna arfvodet erhålla lämpliga assistenter.

1 detta sammanhang bar kommittén äfven ansett sig böra redogöra

för hvad som förekommit i den genom Kun^l. Maj:ts remiss den 27 januari

1913 till kommittén inkomna, af tre biträdande lärare vid veterinärinstitutet

väckta frågan om förbättring i de föreslagna aflöningsförmånerna

för prosektor och laboratorer vid institutet, ehuru af laboratorsbefattningarna

endast en tillhör den ämnesgrupp, om hvars lärarkrafter nu

närmast är fråga.

I en den 26 november 1912 till veterinärinstitutets direktion aflåten

skrift hafva de tre ifrågavarande lärarna till en början erinrat, att

Riksdagen hvartdera af åren 1911 och 1912 på extra stat beviljat anslag

för uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet samt att Kungl.

Maj:t den 24 augusti 1911 och den 17 augusti 1912 fastställt den närmare

fördelningen af dessa anslag.

Enligt denna fördelning finnas, yttra vidare de tre lärarna, vid institutet

anställda en lärare vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen och

en lärare vid den medicinska kliniken med årsarfvoden af 4,000 kronor

för den förre och 3,500 kronor för den senare jämte fri bostad för

hvardera af dem.

I den ingifna skriften meddelas vidare, hurusom Kungl. Maj:t,

på framställningar af direktionen för institutet, genom särskilda beslut

den 10 november 1911 och den 17 augusti 1912 medgifvit, att af tillgängliga

medel vid institutet finge, räknadt från och med den 1 september

1911, användas 1,000 kronor för år till upprätthållande af en del af rektors

undervisningsskyldighet. Detta belopp hade användts till att utöka

assistentens vid klinikerna (kirurgiska kliniken) arfvode, så att hans års
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

inkomst från institutet utgjort 4,000 kronor, men med skyldighet för honom

i stället att tjänstgöra som laborator vid kirurgiska afdelningen.

Nämnda två lärarbefattningar å extra stat äfvensom den sålunda

inrättade laboratorsbefattningen vid kirurgiska kliniken uppehölles för det

dåvarande af de tre lärare, apotekaren N. O. Engfeldt samt veterinärerna

Gustaf Palmgren oeh Gerhard Forssell, hvilka undertecknat nu ifrågavarande

skrift.

I det förslag till ny stat för veterinärinstitutet, som direktionen den

3 juni 1910 öfverlämnat till Kungl. Maj:t, hade upptagits, bland annat,

en prosektor vid den anatomiska afdelningen med undervisningsskyldighet

tillika i histologi, en klinisk laborator vid den medicinska kliniken och

kliniken för smärre husdjur, en laborator i fysiologi och kemi samt eu klinisk

laborator vid den kirurgiska kliniken.

Enligt förslaget skulle dessa befattningar tillsättas allenast på förordnande

för eu tid af tre år i sänder, och atlöningsförmånerna vore föreslagna

att utgå med 4,000 kronor till en hvar såsom årligt arfvode.

Af dessa befattningar vore de tre sistnämnda afsedda att ersätta de

tjänster, som för det dåvarande innehades af Palmgren, Engfeldt och

Forssell.

Ett synnerligen ansvarsfullt arbete vore redan öfverlämnadt åt dem,

och enligt det nya statförslaget komrne ofvannämnda fyra befattningars

innehafvare att erhålla än mer maktpåliggande och kräfvande arbete.

Därtill komme, att utsikterna till befordran vid institutet för dessa

befattningshafvare kunde förväntas blifva ytterst ringa och för vissa af dem

hart när uteslutna. Det vore i känslan däraf som skriftens undertecknare

velat vända sig till direktionen med hemställan om dess medverkan

till eu ändring i det hos Kungl. Maj:t hvilande förslaget till ny stat för

institutet.

De ansågo nämligen, att det såväl för institutet i egenskap af läroanstalt,

som för blifvande innehafvare af förberörda fyra befattningar skulle

vara uteslutande till fördel, om befattningarna blefve ombildade till ordinarie

tjänster och sålunda komme att bestridas under mera betryggande

former än, såsom i förslaget ifrågasatts, genom för kort tid utfärdade

förordnanden.

18—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Samtliga dessa befattningshafvares tid och krafter komme enligt det

framlagda förslaget att tagas i anspråk i minst lika hög grad, som enligt

undertecknarnas mening i allmänhet ägde rum beträffande ordinarie lärare

vid andra statens läroanstalter. Det vore under sådana förhållanden

endast med billighet och rättvisa öfverensstämmande, om de förunnades

den förmån af en mera oberoende och tryggad ställning, som en ordinarie

tjänst innebure, icke minst med hänsyn till därmed förenad rätt till

pension.

Kungl. Maj:t hade ock förut visat sig till fullo beakta de synpunkter,

hvilka sålunda framhållits till stöd för framställningen. Så hade Kungl.

Maj:t vid i91i års riksdag i samband med lönereglering för farmaceutiska

institutet föreslagit ombildning af vissa assistentbefattningar till ordinarie

laboratorsbefattningar med aflöning af 4,000 kronor, fördelade i

lön och tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor, efter respektive 5 och 10 års val vitsordad tjänstgöring; och

hade detta Kungl. Maj:ts förslag vunnit Riksdagens bifall.

Aflöningen för ofvanberörda fyra befattningshafvare vid veterinärinstitutet

syntes böra sättas till enahanda belopp, som i direktionens förslag

till stat för institutet ifrågasatts, eller 4,000 kronor, men, i stället

för att i staten upptagas som arfvode, fördelas i lön och tjänstgöringspenningar

samt medföra rätt till ålderstillägg i likhet med hvad som

gällde för laboratorerna vid farmaceutiska institutet.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställde därför Engfeldt,

Palmgren och Forssell, att direktionen måtte vidtaga åtgärder i

syfte att

dels i det hos Kungl. Maj:t hvilande förslaget till ny stat för veterinärinstitutet

måtte, med uteslutande af däri upptagna arfvoden till förberörda

prosektors- och laboratorsbefattningar, uppföras fyra ordinarie dylika

befattningar, en hvar med aflöning af 4,000 kronor, däraf 2,400 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg

till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra likaledes

med 500 kronor efter ytterligare fem år,

dels ock i samband därmed pensionsrätt måtte tillerkännas dessa befattningshafvare

enligt därför gällande grunder.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

öfver detta förslag har lärarkollegiet den 18 december 1912 afgifvit

yttrande, däri kollegiet anfört, hurusom af motiveringen till kollegiets

förslag till stat med afseende å prosektors- och laboratorstjänsterna tydligt

framginge, att dessa lärare visserligen skulle tilldelas en viss undervisningsskyldighet,

men att de doek vore af sedda att utgöra ett slags biträdande

lärare, hvar och en underordnad eu professor såsom chef, med

rätt för professorn att reglerande ingripa i den af laboratorn lämnade

undervisningen. Denna mening vore inom kollegiet fortfarande den förhärskande.

Det hade därför synts kollegiet lämpligast, att dessa lä,rarbefattningar

tillsattes endast på viss tid, så att en professor icke under hela sin

tid skulle behöfva vara beroende af eu underlärare, som han arisåge för

ämnet mindre lämplig. En viss kontinuitet hade dock ansetts önskvärd,

och kollegiet hade därför föreslagit dels ett så högt arfvode som 4,000

kronor, dels att laboratorerna till skillnad från assistenterna skulle förordnas

för en tid af 3 år. Hade innebafvaren af tjänsten vid nämnda

tids utgång visat sig förtjänt af ett förnya dt förordnande, kunde väl ett

sådant i allmänhet antagas blifva uifärdadt, och tillsättandet på viss tid

medförde ju i så fall för innebafvaren föga olägenhet. Skulle han däremot

hafva visat sig för tjänsten mindre lämplig, vore det ju ovillkorligen till

fördel för institutet, att ett ombyte kunde ske.

Kollegiet ansåg på den grund för närvarande skäl icke föreligga

att tillstyrka bifall till den i skriften gjorda framställningen, i synnerhet

som erfarenheten åtminstone icke ännu visat, att de af kollegiet föreslagna

åtgärderna för kontinuitetens upprätthållande skulle vara otillräckliga. Ombyte

hade visserligen tvenne gånger förekommit inom en af här ifrågavarande

befattningar, men detta hade varit beroende af helt andra skäl.

Då laboratorernas ställning såsom lärare vid institutet äfven i väsentlig

grad vore beroende af lärarbefattningarnas slutliga anordning och

i synnerhet därpå, huruvida de af lärarkollegiet förordade assistentbefattningarna

komme att beviljas eller ej, och sålunda omöjligen kunde fullt

bedömas, förr än den nya staten för institutet definitivt afgjorts, syntes

det kollegiet i hög grad olämpligt, om någon förändring nu företoges i

den anordning af lä,rarbefattningarna, som kollegiet i sitt till Kungl.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Maj:t afgifna förslag till stadgar och stat för institutet förordat, och som

kollegiet fortfarande ansåge för undervisningens rätta befrämjande förmånligast.

Skulle t. ex. laboratorsbefattningarna nu ombildas till fullt själfständiga

lärartjänster, och de begärda assistentbefattningarna kanske icke

komma till stånd, så komme vederbörande professorer för framtiden att

stå lika blottställda på fackmässigt utbildade biträden vid undervisningen

och det vetenskapliga arbetet som fordom, och det vore bristen på nödiga

hjälplärare, som kollegiet vid upprepade tillfällen framhållit såsom

ett af de väsentligaste hindren för ett framgångsrikt arbete vid institutet.

En förändring af laboratorsbefattningarna i den riktning, som uti

ifrågavarande skrift framhölles, skulle därför under närvarande förhållanden

lätt kunna blifva till mera skada än gagn.

Kollegiet ville slutligen påpeka, att en omändring i den åsyftade

riktningen äfven skulle kunna blifva till skada för de nuvarande tjänstinnehafvarna.

Skulle nämligen laboratorstjänsterna uppföras å ordinarie

stat och sålunda jämnställas med öfriga ordinarie lärare, måste äfven,

enligt kollegiets mening, fastställas särskilda kompetensfordringar för

platsernas besättande, då det väl icke borde ifrågakomma att genom

fullmakt fästa vid institutet eu person, som icke på nöjaktigt sätt ådagalagt,

att han besutte för tjänstens utöfvande nödiga kvalifikationer.

Kollegiet hade i sin motivering till stadgeförslaget utförligt framhållit

behofvet af ökade kompetensfordringar för ordinarie lärarbefattningar

såsom en nödvändig förutsättning för höjande af den vetenskapliga

nivån vid institutet och därför såsom kompetens för professors- och lektorstjänst

föreslagit disputationsprof. Då laboratorerna, om de i skritten

framställda önskemålen bifölles, såväl med afseende på löneförmåner

som tjänstgöring blefve i det närmaste jämnställda med nuvarande lektorer,

syntes fordringarna på deras kompetens ej kunna sättas väsentligt

lägre.

För närvarande innehades emellertid en af de här åsyftade befattningarna

af eu nyligen utexaminerad veterinär utan andra meriter än veterinärexamen

och eu af eu studerande vid institutet, och åt de tvcnne

öfriga hade ingen ännu utgifvit någon afhandling af sådan betydelse, att

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

den kunde anses fylla de af kollegiet såsom kompetens för ordinarie lfirarbefattning

uppställda fordringarna. Skulle laboratorstjänsterna nu ombildas

till ordinarie befattningar och på grund däraf förklaras till ansökan

ledi "a, vore därför fara för, att de nuvarande innehafvarna icke kunde

komma i åtanke vid platsernas tillsättande, för så vidt icke dessa fyra

nya lärartjänster skulle tillsättas i fullkomlig strid emot de principer, som

kollegiet i fråga om besättande af ]ärarbefattningarna vid institutet ansett

böra tillämpas.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde kollegiet, att direktionen

icke måtte bifalla den gjorda framställningen om laborators- och

prosektorsbefattningarnas öfverförande på ordinarie stat, utan att dessa befattningar

tills vidare måtte få bibehålla den karaktär, som kollegiet i sitt

förslag till nya stadgar och ny stat för institutet enhälligt förordat.

Kollegiets nu återgifna yttrande åtföljdes af en reservation, undertecknad

af professor Vennerholm, t. f. lektorn i kemi med flera ämnen

A. V. Sahlstedt samt läraren i bakteriologi, laboratorn H. G. Magnusson.

Reservanterna anförde följande.

Då lärarkollegiet föreslagit inrättande af laborators- (resp. därmed

likställda prosektors-)befattningar vid veterinärinstitutet, hade detta skett,

emedan för den nya läroplanens tillämpande ett ökande af de ansvariga

lärarkrafterna varit nödvändigt. Enär på dessa biträdande lärare måste

som själfständigt arbete öfverlåtas en ej oväsentlig del af undervisningen

(vissa öfningskurser, delvis föreläsningar, förvaltningen af medikamentsförrådet)

och, utom vissa personliga egenskaper, ganska lång tids erfarenhet

och öfning tarfvades för uppnående af härför erforderlig kompetens,

hade det ansetts vara önskvärdt, att så stor kontinuitet som möjligt i

dessa befattningars uppehållande kunde ernås. Kollegiet hade ej ansett det

vara tillfyllest att på dessa platser hafva assistenter, hvilka på grund af

de låga arfvodena ej kunde tänkas i regel kvarstanna någon längre tid.

Detta hade också anförts af kollegiet i dess motivering till förslaget till

ny stat för institutet.

Det syntes reservanterna vara af utomordentlig vikt för undervisningens

ostörda bedrifvande, att, om institutet för dessa laboratorstjänster

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

lyckats förvar!:va kompetenta och lämpliga personer, åt dessa bereddes eu

sådan ställning, att de så länge som möjligt kvarstannade i institutets

tjänst. Därför ansåge reservanterna förslaget om befattningarnas tillsättande

på för inneha!varna mer tryggande grunder vara en billig begäran,

sårskildt som denna förmän redan beredts farmaceutiska institutets laboratorer.

Detta syntes reservanterna dess mer behjärtansvärdt, som möjligheten

till extra inkomster genom privatpraktik eller privat undervisning

(hvilket exempelvis vid de medicinska högskolorna antogs spela stor roll)

vid veterinärinstitutet vore så godt som ingen.

Afven om man för de kliniska laboratorsbefattningarna kunde räkna

med, att den merit för eventuellt sökande af andra, tjänster, som låge i

innehafvandet af eu sådan befattning, kunde vid inträdande vakans locka

aspiranter, kunde detta förhållande dock icke bidraga till att kvarhålla

innehafvarna någon längre tid, utan vore snarare ägnadt att åstadkomma

tätare ombyten.

Hvad laborators-(resp. prosektors-)tjänsterna vid anatomiska och

fysiologiska afdelningarna beträffade, kunde dessa näppeligen anses meriterande

till andra platser än professurer vid dessa afdelningar, och komme

det därför säkerligen i längden att visa sig svårt att få dem besatta med

lämplig person, såframt ej innehafvarna tillförsäkrades en något gynnsammare

ställning än nu vore förhållandet.

Da institutet naturligtvis, om dessa befattningar skulle kunna tillsättas

på innehafvarens lifstid, måste hafva garantier att få dem besatta

med fullt dugliga och skickliga personer, syntes det reservanterna lämpligt,

att utnämningen till innehafvande af befattningen skedde på kollegiets

förslag, först sedan sökanden genom två års förordnande och eventuellt

genom aflagda särskilda lärdomsprof fullt styrkt sin kompetens därtill.

Med ett sådant förfarande vid tillsättandet borde risken att vid institutets

laboratorstjänster binda olämpliga personer vara den minsta möjliga, och

ansåge sig därför reservanterna böra på detta villkor på det lifiigaste tillstyrka

sökandenas anhållan.

Veterinärinstitutets direktion bär i underdånig skrivelse den 17 januari

1913 anslutit sig till den af lärarkollegiets majoritet uttalade åsik
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

ten i fråga om befattningarnas karaktär och härför åberopat de skäl, lärarkollegiet

anfört till stöd för sin uppfattning. Därjämte har direktionen

framhållit, att ett bifall till framställningen, i hvad den afsåge tjänsternas

omändrinar till ordinarie, skulle föra med sig jämväl den olägenheten, att

vid institutet kunde komma att bindas relativt unga och opröfvade personer,

hvilka sedermera måhända visade sig icke äga de för vinnande

;lf vidare befordran vid institutet erforderliga förutsättningar och hvilka,

så fort detta förhållande blefve uppenbart, i sakens intresse borde fortast

möjligt söka sig annan verksamhet. Hade emellertid en sådan person

blifvit bunden vid institutet genom ordinarie anställning, kunde det blifva

hart när omöjligt för institutet att, huru önskligt det ån vore, blifva be

friad från honom. Helt annorlunda ställde sig saken, om en dylik pej son

anställts genom förordnande under viss tid. Direktionen hade aå i sin

band att efter den bestämda tidens utgång ej förnya förordnandet och på

så sätt göra sig af med eu lärare, som ej fyllde måttet af uuglighet eller

i öfrigt visat sig mindre lämplig.

Minoriteten i lärarkollegiet hade visserligen sökt råda bot på denna

olägenhet genom att föreslå en viss kortare pröfningstid före den fasta

anställningen. För att eu sadan pröfningstid skulle inedgifva ett fullgil

tigt omdöme om hvad man hade att i vetenskapligt och praktiskt hänseende

vänta af vederbörande, måste den emellertid enligt direktionens förmenande

göras så lång, att det mål, hvartill framställningen syftade,

näppeligen komme att vinnas. Sex eller nio år vore val den kortaste prövotid,

som borde ifrågakomma, om verklig kompetens till en hufvudlårarbefattning

därunder skulle kunna ådagaläggas.

Det syntes därför direktionen, att ej synnerligen starka skäl talade

för en förändring af dessa tjänster uti den i förevarande framställning

angifna riktningen, utan att det mera vore med institutets fördel föienligt,

om tjänsterna i fråga blefve inrättade såsom det ifrågasatts uti det

underdåniga förslaget till ny stat för institutet.

A andra sidan ansåg direktionen det ej böra förbises, att förhallanden

kunde inträffa, som gjorde det särskildt önskvärdt att under längre

tid vid institutet kvarhålla en eller annan dylik lärare af meia fiamsta

ende förmåga och förtjänst, om hvilken det med visshet kunde förutses,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

att han en gång såsom ordinarie lärare skulle komma att tillföra institutet

en verklig kraft.

Enligt det underdåniga förslaget af den 3 juni 1910 hade för ifrågavarande

tjänster föreslagits ett arfvode af 4,000 kronor. Emellertid

hade genom upprättandet af offentliga slakthus i åtskilliga städer och den

nyligen genomförda regleringen af distriktsveterinärväsendet utsikterna för

landets veterinärer att genom praktisk verksamhet komma till jämförelsevis

goda inkomster blifvit helt andra, än då direktionen afgaf sitt förberörda

förslag. Om därför institutet skulle kunna påräkna att vid dessa

tjänster kvarhålla personer af nämnda högre kvalificerade slag, syntes det

icke kunna undgås, att möjlighet måste beredas att tillägga en sådan person

i någon mån bättre villkor, än som i allmänhet ansetts böra vara förenade

med ifrågavarande tjänster.

Den inkomna framställningen hade alltså synts direktionen böra föranleda

ett förslag i angifna riktning. Direktionen hade i sådant hänseende

tänkt sig, att den lämpligaste anordningen skulle vara, om, då efter

viss tids tjänstgöring förnyande af förordnandet ifrågakomrne, därmed

kunde förenas en viss förhöjning af arfvodet. Den rätta tidpunkten för

arfvodesförhöjningen hade synts direktionen inträffa efter sex års tjänstgöring,

då erforderlig kännedom om vederbörandes förmåga borde hafva

vunnits. Förutsättningen för dylik förhöjning skulle i anslutning till det

förut anförda vara, att personen i fråga under två treårsperioder på ett

synnerligen förtjänstfullt sätt uppehållit befattningen och att visshet därunder

vunnits om hans förmåga såsom framstående lärare. Förnyadt

förordnande efter sex ars tjänstgöring skulle alltså icke ovillkorligen

medföra rätt till löneförhöjning, utan denna förmån skulle uteslutande

tillerkännas lärare, hvilken det skulle vara af alldeles särskild t intresse för

institutet att fortfarande hafva bunden vid läroanstalten. Det skulle ankomma

på direktionen att efter lärarkollegiets hörande hos Ivungl. Maj:t

göra framställning i sådant syfte.

Hvad därefter anginge frågan om storleken af en dylik arfvodesförhöjning,

syntes förhöjningen ej böra sättas till ett alltför ringa belopp.

om det syftemål, som därmed vore afsedt att vinnas, verkligen skulle er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

nås. Det syntes direktionen som om en höjning i arfvodet med 1,000

kronor vore af förhållandena påkallad.

Att en person med framstående veterinär duglighet och som dessutom

gjort sig känd som skicklig lärare, efter sex års tjänst af ifrågavarande

slag komme till en årsinkomst af 5,000 kronor, kunde i nuvarande

tid ej anses obilligt, i synnerhet som dessa tjänster uppenbarligen förutsatte,

att anställning i desamma föreginges af såväl viss tids fortsatta studier

efter veterinärexamen som någon praktisk tjänstgöring, ehuru det för

närvarande mötte svårighet att fullt vidhålla dessa villkor. Med de egenskaper,

som en sådan lärare måste besitta, syntes det för honom ej möta

svårighet att vinna en i ekonomiskt afseende långt bättre situerad befattning

i statens eller kommunens tjänst än en dylik lärarbefattning vid institutet.

Om därför arfvodesförhöjningen skulle verka till något egentligt

gagn i berörda hänseende, ansåg direktionen densamma ej böra sättas till

lägre belopp än det af direktionen nu ifrågasatta. Föga sannolikhet syntes

eljest förefinnas för att institutet finge behålla en dugande kraft.

Till belysning af frågan om arfvodesförhöjningens storlek hänvisade

direktionen till den lönestat, som nyligen blifvit fastställd för tjänstemännen

vid Stockholms stads offentliga slakthus. Enligt denna åtnjöte bland

annat assistentveterinärer, hvilkas tjänstebefattningar beträffande kraf på

duglighet och förmåga hos deras ännehafvare åtminstone icke syntes kunna

ställas framför ifrågavarande tjänster vid institutet, en aflöning af 4,200

kronor jämte fem ålderstillägg å 400 kronor efter treårsperioder. Assistentveterinären

uppnådde sålunda efter sex År eu aflöning af 5,000 kronor,

eller samma belopp, som direktionen nu ifrågasatte att prosektorn och laboratorerna

vid institutet efter likaledes sex år under vissa förhållanden

skulle kunna erhålla.

Slutligen har direktionen i detta sammanhang meddelat, att direktionen

för att än ytterligare underlätta möjligheten af att vid institutet

å förevarande befattningar erhålla skickliga och dugliga personer hade för

afsikt att ingå med underdånig framställning om rätt för innehafvarna åt

dessa tjänster att komma i åtnjutande af s. k. tjänstårsberäkning.

Med hänvisning; till hvad sålunda anförts hemställde direktionen i

anledning af förberörda framställning, att i det hos Kungl. Maj:t hvilande

19—122716. Löneregleringshommitténs bet. XXXVI.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

förslaget till ny stat för institutet måtte i fråga om förenämnda fyra prosektors-

och laboratorsbefattningar meddelas sådana bestämmelser att, därest

mnehafvare af dylik befattning efter förordnande under två treårsperioder

eller sålunda efter sex års tjänstgöring befunnes vara af så framstående

skicklighet, att det för institutet skulle vara synnerligen önskvärdt att fortfarande

hafva denne lärare fäst vid institutet å ifrågavarande plats, det

skulle ankomma på Kungi. Maj:t att efter framställning därom af institutets

direktion medgifva sådan person en förhöjning i arfvodet af 1,000

kronor, så att dennes årsarfvode därefter komme att utgå med ett till

5,000 kronor förhöjdt belopp.

IV. Lärarbefattningarna i medicin (patologi och terapi), kirurgi,

husdjurslära, bujatrik, obstetrik, hofbesiagsiära m. m.

Nuvarande Yeterinärinstitutets nu gällande stat, jämförd med stadgarna för

lararpersonai. iugtitutet, upptager inom nu ifrågavarande ämnesgrupp följande lärare:

en professor i husdjursskötsel jämte husdjursafvel, raslära, stuterikunskap,

ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som bör förestå den kirurgiska kliniken vid

institutet;

eu professor i patologi och terapi jämte epizootilära1, farmakodynarnik,

toxikologi och recepturkonst, med åliggande tiilika att vara föreståndare

för institutets medicinska klinik;

en lektor i obstetrik och med den undervisningsskyldighet därjämte,

som kan blifva honom af direktionen ålagd, samt med åliggande tillika

att, enligt närmare af direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad instruktion,

leda institutets ambulatoriska klinik;

en adjunkt för undervisning i hofvens sjukdomar samt hofbeslagsläran

och dess utöfning;

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken; samt f

en lärare i kött- och mjölkkontroll.

1

= läran om smittosamma djursjukdomar.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Lektorn i obstetrik åtnjuter samma aflöningsförmåner, som förut

angifvits för lektorn i botanik, fysik, kemi m. m.

För adjunkten utgör aflöningen enligt stat 8,000 kronor, däraf 2,000

lön och 1,000 tjänstgöringspenningar, jämte ålderstillägg lika med lektor.

För bostadsförmån är afdraget å lön detsamma som i enahanda hänseende

gäller beträffande lektor.

Den nu ifrågavarande assistenten är i aflöningshänseende likställd

med assistenten vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen.

För läraren i kött- och mjölkkontroll upptager staten ett arfvode

å 1,500 kronor.

I detta sammanhang bör vidare erinras om ett i staten uppfördt

anslag å 1,200 kronor för undervisning i rid ning och körning.

Enligt lärarkollegiets förslag till stat för veterinärhögskolan skulle Lärarkollegiet

omförmälda tjänstemän motsvaras af följande:

en professor i medicin, tillika föreståndare för den medicinska kli

niken och kliniken för smärre husdjur;

eu professor i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska kliniken

för större husdjur;

en professor i husdjurslära;

en lektor i bujatrik1 och obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska

kliniken;

en lärare i hofbeslagslära, tillika föreståndare för liofbeslagssmedjan

och hofslagarskolan;

en klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den medicinska

kliniken;

eu klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirurgiska

kliniken;

en assistent vid den kirurgiska kliniken;

en assistent vid den medicinska kliniken;

en assistent vid den ambulatoriska kliniken;

en assistent vid hofbeslagssmedjan; samt

en lärare i kött- och mjölkkontroll.

1 = läran om nötkreaturens sjukdomar.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

En professor

och en laborator

i medicin.

I lektorns aflöning föreslås icke någon förändring, men med hänsyn

till den föreslagna utvidgningen af hans ämnesområde har i staten upptagits

ett särskildt anslag å 2,000 kronor »för undervisningen i bujatrik»,

hvilket anslag är afsedt att såsom särskildt arfvode uppbäras af bemälde

lektor.

För läraren i hofbeslagslära upptager statförslaget samma aflöningsförmåner,

som i nu gällande stat äro angifna för adjunkten; för laboratorerna

och assistenterna upptagas arfvoden å 4,000 kronor för de förre

och 2,500 kronor för de senare jämte rätt för dem samtliga till fri bostad

och värme.

Arfvode åt läraren i kött- och mjölkkontroll upptages i statförslaget

med oförändradt belopp.

Till aflöningsanslagen torde jämväl vara att hänföra det under »anslag

för de särskilda afdelningarna» i statförslaget med oförändradt belopp

upptagna anslaget å 1,200 kronor för undervisning i ridkonst och

körning.

Angående nu ifrågavarande delar af statförslaget har lärarkollegiet

i sin motivering yttrat följande.

Kollegiet hade redan i den utredning, som föregått behandlingen i

■ Riksdagen af den nja högskolans byggnadsfråga, lämnat en öfversikt öfver,

huru det utomlands ställde sig med fördelningen af de ämnen, som representerades

af den nuvarande professorn i patologi och terapi in. in. Af

öfversikten, i hvilken uppräknats alla mera kända skolor, framginge, att

de ifrågavarande ämnena omhänderhades af minst tre, vanligen fyra till

fem, ja sex till åtta lärare. Dessa siffror syntes tillräckligt tydligt visa

den oundgängliga nödvändigheten af ökade lärarkrafter för ifrågavarande

ämnen. Den nämnda professorn hade vidare dittills bestridt chefskapet för

både medicinska kliniken för större husdjur (polikliniken och stationära

kliniken) och hela hund kliniken (polikliniken och stationära kliniken).

Detta system hade många gånger varit rent olidligt. Det hade

varit omöjligt för klinikchefen att själf kunna leda båda klinikerna och

utnyttja materialet som undervisningsmaterial; och framför allt hade under

tiden mellan kliniktiderna de sjuka djurens vård på denna afdelning måst

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

anförtros åt de studerande. Därtill komrae, att afdelningen för smärre

husdjur fått sin särskilda paviljong vid den nya högskolan, under det

medicinska kliniken för större husdjur hade sin. Då emellertid i den förra

på grund af bristande anslag ej kunnat inredas någon laboratoneafdelmng

och°då vidare kollegiet sökt att i möjligaste mån begränsa anslagskrafven,

hade kollegiet ej nu velat föreslå eu uppdelning af professuren i patologi

i två, utan nöjt sig med att föreslå en laborators tjänst i stället för eu ny

professur. _ .

Laboratorn skulle alltså subordinera under professorn i patologi eller,

som han af kollegiet vore föreslagen att kallas, i medicin; laboratorn skulle

emellertid sj älfständigt leda medicinska stationära kliniken och polikliniken

för större husdjur, under det att professorn själf skulle leda den mera frekventerade

och hvad undervisningsmaterialet beträffade långt mera instruktiva kliniken

för smärre husdjur. Laboratorn skulle därjämte öfvertaga undervisningen

i farmakologi, omfattande farmakognosi, farmakodynamik, toxikologi

och receptskrifningslära, under det att professorn i medicin skulle fortfarande

undervisa i medicin, omfattande klinisk propedeutik samt husdjurens, med

undantag af nötkreaturens, speciella patologi och terapi jämte hela epizooti
läran.

Undervisningen i nötkreaturssjukdomarna (bujatnken) hade nainlio-en

kollegiet ansett nödvändigtvis böra förläggas till den lärare, som hade obstetrik.

tillfälle till att praktiskt undervisa i detta ämne, och därmed vore kollegiet

inne på frågan om eu praktisk utbildning af de studerande i läran

om de så viktiga nötkreaturssjukdomarna.

Här vore ett fält för den praktiserande veterinären, som för

hvarje år allt mer toge hans intresse i anspråk och satte hans praktiska

duglighet på prof. De raska framsteg vår nötkreatursafvel gjort och de

ökade värdena på djuren hade också ökat krafven på vara veterinärer i

dessa stycken, och kollegiet hade vid utarbetandet af de nya stadgarna

ej kunnat undgå att taga nödig hänsyn till de ofta nog från landtbrukskretsar

framkomna fordringarna på en möjligast tillfredsställande utbildning

af de studerande i fråga om nötkreaturssjukdomarnas rationella behandling.

I

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Det hade därför särskild! legat kollegiet om hjärtat att söka få

undervisningen rörande nötkreaturssjukdomarna samlad på en hand och

hos den lärare, som hade ambulatoriska kliniken sig anförtrodd.

Endast han hade nämligen tillfälle till att meddela praktisk undervisning

i detta ämne, tv endast på denna klinik förekomme någon nötkreaturspraktik.

Dittills hade alltså undervisningen i nötkreaturssjukdomarna (frånsedt

könsorganens sjukdomar) måst bedrifvas utan att vederbörande lärare

haft tillfälle att på ett enda djur demonstrera de sjukdomar, öfver hvilka

han föreläst; och att på detta sätt åstadkomma ett lefvande och fruktbringande

vetande läte sig ej gärna göra.

Men det ämne det här gällde vore ganska vidlyftigt, och dess omfattning

och vikt hade också vid främmande skolor ansetts nödvändiggöra

en professur däri. Så vore det t. ex. i hufvudsak ordnadi vid de veterinära

läroverken i Schweiz, som hade de mest omfattande ambulatoriska

klinikerna (resp. äfven nötkreatursrnaterialet) i Europa, äfvensom i Frankrike,

och man hade gjort början därmed i Tyskland. Bujatrik, obstetrik och

ambulatorisk klinik vore förenade till en lärostol.

Detta skulle äfven kollegiet ansett fullt berättigad t vid den nya

svenska veterinärhögskolan, därest kollegiet ej af formella skäl måst bortse

från en sådan lösning. Ambulatoriska kliniken omhänderhades nämligen

af en af Kungl. Maj:t utnämnd lektor, som helt naturligt ej kunde på de

alltid osäkra utsikterna att komma i fråga vid besättandet af en eventuellt

ledigförklarad professur i bujatrik m. in. afsäga sig sitt lektorat. Att

åter föreslå honom till professor utan att han, på sätt i kollegiets förslagtill

stadgar vore föreskrifvet, meriterat sig därför, hade kollegiet heller icke

ansett lämpligt.

Då han emellertid lika fullt borde omhänderhafva undervisningen

i bujatrik och ej syntes utan vederlag kunna åläggas en så betydligt ökad

undervisningsskyldighet, som detta ämne innebure, hade kollegiet för det

dåvarande ej kunnat på bättre sätt lösa frågan än genom att föreslå ett årligt

arfvode åt honom af 2,000 kronor, mot hvilket arfvode han förklarat

sig villig åtaga sig den sålunda ifrågasatta ökade undervisningsskyldigheten.

En professor Med afseende å den kirurgiska kliniken har lärarkollegiet föreslagit,

och cn labo- . . ° . y °

rator i hi- att assistentbetattmngen vid den stationära kliniken och polikliniken matte

rurgi.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

ombildas till en laboratorsbefattning; och har kollegiet för detta förslag

åberopat följande grunder.

Den kirurgiska kliniken för större husdjur hade städse varit mycket

betydande. Ett stort antal operationer (600 a 700) förekomnie där årligen.

En hel del af dessa vore ytterst ansträngande och af den natur, att de

ej gärna kunde utföras annat än af eu skolad kirurg. Då emellertid den

ringa aflöningen åt assistenter på klinikerna gjort, att ingen velat stanna,

vid sådan befattning öfver omkring ett års tid, och alltså oupphörliga

ombyten ifrågakommit, hade följden blifvit den, att vederbörande professor

själf måst förrätta alla dessa stora och ansträngande operationer; och då

kliniken äfven i öfrigt vore stor och betungande, hade han därigenom

nödgats prestera en tjänstgöring, som skulle vara ganska påkostande äfven

för en yngre kraft och som måste blifva det öfver hötvan för den mera

till åren komne klinikchefen. Dessa större operationer på djur vore nämligen

i hög grad fysiskt ansträngande, icke minst emedan de måste företagas

i för operatören ofta synnerligen tröttande ställning.

Det vore naturligt, att häri måste ligga en fara lör, att sådana

operationer till slut måste afvisas, då klinikchefen helt enkelt icke längre

förmådde utföra dem och ingen funnes, som kunde fylla hans plats. Därför

vore det nödvändigt, att den förutvarande kliniska assistentbefattningen

ombildades till en laboratorsbefattning.

För att nödig kontinuitet i laboratorsbefattningarna skulle vinnas,

borde aflöningsförmånerna sättas så pass högt, att man kunde hysa förhoppning,

att befattningarnas innehafvare under en följd af år stannade vid

sina befattningar, och därför borde ej arfvodet vid dem sättas lägre än

4,000 kronor jämte bostad.

Kollegiet ansåg sig också böra framhålla lämpligheten åt, att undervisningen

i veterinär statsmedicin hade kunnat öfvertagas af någon inom den veterinär

veterinära administrationen anställd person, som hade tillfälle att sätta sig -medicin.

in i detta ämnes praktiska tillämpning; men då kollegiet ej hade sig bekant,

huru vederbörande myndighet skulle ställa sig till en sådan lösning,

hade kollegiet funnit sig ej böra i detta sammanhang komma med något

definitivt förslag härutinnan. Kollegiet har dock betonat, att den nuva
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Ang. assistenterna.

rande anordningen med förläggande af ämnet statsmedicin till professuren

i husdjursskötsel ej kunde anses vara fullt tillfredsställande, då dessa

ämnen icke stode i något direkt samband med hvarandra och å andra

sidan de till undervisning i statsmedicin använda timmarna vore väl behöliiga

för en fullständigare undervisning i husdjurslära.

Hvad angår assistenterna, har lärarkollegiet till en början framhållit,

att hvarje hufvudlärare, som skulle arbeta vetenskapligt — i all synnerhet

om han sysslade med laboratoriearbete —- vore oundgängligen i behof af

biträde och att följaktligen assistent eller motsvarande hjälplärare måste

finnas på hvarje afdelning.

Vidare yttrar lärarkollegiet, att, om man skulle hafva hopp om att

kunna få några veterinärer till dessa assistentbefattningar, man ej kunde

ei’bjuda dem mindre arfvode än 2,500 kronor. Det antogs blifva svårt

nog ändå att få befattningarna besatta.

På klinikerna hade eleverna dittills i tur och ordning tjänstgjort

som assistenter eller jourhafvande, såsom det kallats. Detta system hade

haft afsevärda olägenheter. På mellantiderna mellan klinikerna hade,

särskild! nattetid, allmänheten varit för behandling af en del sjukdomsfall

hos särskild! hästar och hundar hänvisad til! eleverna, och dessa

hade för sina jourtjänstgöringar, som räckt en vecka för hvarje gång,

tagits ifrån föreläsningar och öfningar på andra håll, till förfång för dem

själfva.

Denna jourtjänstgöring måste, enligt kollegiets mening, öfvertagas af

utexaminerade veterinärer. Såväl högskolans anseende som djurägarnas

intressen fordrade detta, och därför hade föreslagits en assistent på den

kirurgiska och en på den medicinska kliniken och kliniken för smärre

husdj ur.

Men äfven på ambulatoriska kliniken kräfdes en assistent. På denna

klinik förekomrne dagligen resor, snart sagdt från morgon till kväll, och

det skulle för vederbörande klinikchef blifva omöjligt att, då nu hans

undervisningsskyldighet blifvit föreslagen att ökas med ett så betydande

ämne som bujatriken, medhinna att bereda sig på sina föreläsningar och

följa med sin vetenskap eller idka själfständig vetenskaplig forskning,

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

för den händelse han dag efter dag, såsom för närvarande vore fallet,

måste ligga ute på resor.

Åfven om klinikchefens föreläsningsskyldighet ej ökades, gjorde behofvet

af en assistent sig här gällande med den omfattning, som ambulatoriska

kliniken dåmera tagit. Frekvensen på densamma syntes af följande

tablå:

år 1905 442 fall, år 1906 656, år 1907 943, år 1908 822 och

år 1909 1,254 fall.

Genom en ökning af lärarkrafterna komme ock kliniken helt säkert

att ökas ännu mera och då lämna ett rikligt och synnerligen värdefullt

material för undervisningen, framför allt i nötkreatur^''ukdoinar. Nötkreaturen

utgjorde nämligen bland de djur, som behandlades på denna klinik,

det öfvervägande flertalet; år 1909 afsågo af 1,254 fall 792 nötkreatur.

Fn ökning af denna klinik kunde också påfordras på grund af

det ökade antal studerande, för hvilka den nya högskolan vore afsedd.

Assistenten kunde taga hand om de mindre maktpåliggande fallen; för

att ambulatoriska kliniken skulle kunna vidmakthållas, måste den nämligen

omhändertaga äfven fall af mindre intresse, men där dock sakkunnig hjälp

behöfdes. De djurägare, som anlitade densamma, hade anspråk därpå och

detta med rätta. De vände sig naturligtvis i motsatt fall åt annat håll.

Äfven i hofbeslagssmedjan hade en assistent ansetts nödvändig.

Verksamheten där hade under senare åren i högst väsentlig mån ökats,

kurser för hofsiagare, civila som militära, påginge — yttrade lärarkollegiet

— året om, och därtill komme, att läraren i hofbeslag öfvertagit

undervisningen i anspannslära och senare i hofsjukdomar, detta som

en naturlig följd af det ökade materialet i hofbeslagssmedjan och de rika

tillfällen till studier i hofsjukdomar detta erbjöde.

Att utnyttja detta material, som enligt årsberättelserna under senare

år belöpt sig till omkring 5,000 särskilda fall om året, att granska hvarje

särskilt fall och närmare bestämma beslag eller behandling och därjämte

sköta föreläsningarna för alla dessa olika kurser vore påtagligen alldeles

för mycket för en person. För att vid de praktiska öfningarna skulle åt

hvar och en af de studerande kunna ägnas tillräcklig handledning under

20—122710. Löheregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Reservation

med yrkande

om en

professur i

bujatrik, obstetrik

och

ambulatorisk

klinik.

den jämförelsevis korta tid, som vore ifrågavarande ämnen anslagen, erfordrades

en assistent å denna afdelning, hälst som de nu tillkommande demonstrationerna

i hofsjukdomar kräfde ytterligare ett par timmars dagligt

arbete af vederbörande lärare.

Det bör i detta sammanhang erinras, att lärarkollegiet i sitt förslag

till stadgar (§ 72) intagit bestämmelse därom, att en vakthafvan de

assistent alltid borde vara tillstädes vid högskolan, på det att äfven utom

kliniktiderna råd och upplysningar måtte kunna där erhållas för hastigt

påkommande sjukdomsfall eller inträffade olyckshändelser samt för att

sjuka djur skulle kunna vid alla tider på dygnet blifva där mottagna.

Mot lärarkollegiets förslag om uppförande i staten af en lektor i

bujatrik och obstetrik har professorn i medicin K. A. Hj. Dahlström, med

.instämmande af professorn i husdjursskötsel m. m. E. Th. Nyström, anfört

reservation och därvid yttrat följande.

Då nötkreaturssjukdomarnas speciella patologi och terapi sedan femton

år tillbaka tillhört professor Dahlströms undervisningsskyldighet vid institutet,

vore han icke blott i tillfälle att bättre än någon annan bedöma,

hvilka brister som vidlådde undervisningen i ämnet, utan ansåge han det

vara sin plikt att, i den mån han kunde, medverka till att vid en eventuell

omorganisation af veterinärinstitutet dessa brister afhjälptes, så att

undervisningen rörande nötkreaturssjukdomarna blefve ordnad på så tillfredsställande

sätt som möjligt.

Professor Dahlström ansåg i likhet med lärarkollegiet och på de

skäl, som kollegiet anfört, att upprättandet af en särskild professur i

bujatrik jämte obstetrik och ambulatorisk klinik vore den lämpligaste, ja

den enda riktiga lösningen af denna fråga. Boskapsskötseln vore nämligen

en af vårt lands viktigaste hufvudnäringar, och läran om nötkreaturssjukdomarna

måste alltså för utbildningen af flertalet veterinärer, nämligen

dem, som en gång komme att på landsbygden ägna sig åt praktisk veterinärverksamhet,

vara af den allra största betydelse. Professor Dahlström

ansåg ämnet vara fullt lika viktigt som läroämnet fysiologi, hvari af

lärarkollegiet föreslagits inrättande af en ny professur.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Vid uppgörande af sitt förslag till reglemente för veterinärhögskolan

syntes, yttrar vidare professor Dahlström, lärarkollegiet hafva. fattat sin

uppgift så, att det gällde att få en omorganisation till stånd, som icke

vore ett lappverk, hvilket blott fyllde det ögonblickliga behofvet af förbättring

i veterinärundervisningen, utan någonting helgjutet, som kunde blifva

beståndande för en lång tid framåt.

Det vore under sådana förhållanden för professor Dahlström fullkomligt

motbjudande att endast och allenast af formella skäl afstå från

en lösning, som kollegiet framhållit såsom den bästa möjliga. Han vore

nämligen öfvertygad om, att Kungl. Maj:t af hänsyn till läroämnets vikt

skulle kunna finna någon lämpligare utväg än den lärarkollegiets flertal

föreslagit, nämligen ett tillfälligt arfvode för en obestämd tid framåt till

den person, som uppehölle undervisningen i bujatrik.

Skulle det exempelvis icke anses lämpligt att, i likhet med hvad som

på sin tid skett med adjunkterna vid rikets universitet och vid karolinska

institutet och dåmera föreslagits beträffande lektorerna vid tekniska högskolan,

i och med den ifrågasatta utvidgade undervisningsskyldigheten för

lektorn i obstetrik och ambulatorisk klinik, utan vidare uppflytta honom

till professor, så kunde ju lektoratet tills vidare ställas på öfvergångsstat,

tills detsamma af eu eller annan orsak blefve ledigt, då det, i och med

att professuren i bujatrik m. in. tillsattes, indroges. Under mellantiden

kunde lektorn i obstetrik förordnas att, mot åtnjutande af någon del af

anslaget till den föreslagna professuren, t. ex. 3,000 kronor, upprätthålla

undervisningen i till densamma hörande läroämnen.

Fördelen med det af professor Dahlström sålunda föreslagna tillvägagångssättet

skulle blifva, att vid den dåvarande lektorns afgång ingen som

helst tvekan rådde om, huru skulle förfaras, under det att lärarkollegiets

förslag förutsatte, att denna fråga på nytt skulle blifva föremål för behandling

hos regering och Riksdag.

Med anledning af hvad sålunda anförts, föreslog professor Dahlström,

att i staten för veterinärhögskolan måtte upptagas aflöning för en professor

med undervisningsskyldighet i bujatrik och obstetrik samt vid ambulatorisk

klinik; att lektorn i obstetrik ställdes på öfvergångsstat, tills nämnda

professur blifvit besatt med ordinarie innehafvare; samt att af anslaget till

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Direktionen

"/c, 1910.

professuren ett belopp af högst 3,000 kronor finge användas såsom arfvode

åt lektorn i obstetrik, så länge han bestridde undervisningen i bujatrik, med

den begränsning likväl, att sammanlagda summan af lektorsaflöningen och

arfvodet e finge öfverstiga af lärarkollegiet föreslagen professorsaflöning.

Samtidigt härmed ansåg sig professor Dahlström böra påpeka vikten

af att den af honom föreslagna professuren i bujatrik ej betungades af

för stort antal föreläsningstimmar per vecka, utan att antalet i enlighet

med af lärarkollegiet utarbetadt förslag till läroplan bestämdes till 2, högst

3 timmar i veckan.

Det låge nämligen i sakens natur, att professorn i bujatrik icke

samtidigt kunde dels leda de förnämsta resorna på ambulatoriska kliniken,

framför allt de, som gällde nötkreaturssjukdomar och hvilka toge klinikchefens

tid i anspråk i medeltal minst 4—5 timmar hvarjc söckendag,

dels ock bereda sig till hållande af föreläsningar i katedern.

Största, delen af undervisningen skedde nämligen i samband med

undersökningar af de sjuka djuren och närmast i analogi t. ex. med hvad

som skedde på de medicinska och obstetriska klinikerna vid karolinska

institutet och universiteten. Vid karolinska institutet t. ex. hade vederbörande

professor klinisk tjänstgöring och därmed förenad demonstrationsrespektive

föreläsningsskyldighet i regel 3—4 gånger i veckan l*/2—2

timmar hvarje gång.

Till jämförelse omnämnde professor Dahlström, att vid en del utländska

veterinärläroverk, t. ex. i Ziirich och Dresden, de lärare, som

svarade mot den af honom föreslagne professorn, föreläste högst 3 timmar

i veckan, vissa tider på året ännu mindre.

Direktionens förslag till stat afviker i nu förevarande delar från

lärarkollegiets därutinnan:

att., i stället för den af kollegiet föreslagne lektorn, af direktionen

föreslås eu professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och

obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken;

att den kliniske laboratorn i medicin upptages såsom tjänstgöringsskyldig

vid såväl den medicinska kliniken som kliniken för smärre husdjur;

samt

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

att läraren i hofbeslag förklaras skola, så länge de militära hofslagarkurserna

äro förlagda till högskolan, åtnjuta den af lärarkollegiet

för denne lärare föreslagna afiöningen men därefter 2,600 kronor i lön

och 1,400 kronor i tjänstgöringspenningar eller sammanlagdt 4,000 kronor

jämte åld er stillägg och bostadsförmån.

Enligt eu direktionens statförslag bifogad not skulle professuren i

bujatrik och obstetrik tillsättas först sedan lektoratet i obstetrik genom

nuvarande lektorns a,igång indragits; och skulle nämnde lektor, hvilken

af direktionen ansetts böra uppföras å öfvergångsstat, förordnas att uppehålla

undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) mot

ett tilläggsarfvode till sin aflöning såsom lektor af 1,000 kronor att utgå

af professorslönen. Det särskilda anslaget å 2,000 kronor för undervisning

i bujatrik upptages sålunda icke i direktionens statförslag.

I sin skrivelse i ämnet förklarar sig direktionen anse det icke vara. i

ändamålsenligt att, såsom lärarkollegiet föreslagit, på förband stadga viss -tjänstgöring.

fördelning af arbetet mellan professorn i medicin, hvilken af lärarkollegiet

ansetts böra leda kliniken för mindre husdjur, och hans laborator, som

skulle själfständigt förestå den medicinska kliniken för större husdjur.

Direktionen anser, att professorn i medicin bör, i egenskap af föreståndare

äfven för den medicinska kliniken för större husdjur, deltaga i

ledningen af densamma samt att fördelning af tjänstgöringen mellan

professorn och laboratorn bör verkställas efter omständigheterna af sta

relsen.

Beträffande professuren i bujatrik och obstetrik erinrar direktionen, P.

att lärarkollegiet framhållit önskvärdheten af att en sådan professur måtte och obsteinrättas,

men att kollegiets majoritet af formella skäl ansett sig ej kunna

för det dåvarande föreslå en dylik åtgärd, enär eu lektor i obstetrik redan

funnes och det icke kunde ifrågasättas att erhålla både eu professur och

ett lektorat i ifrågavarande ämnen.

Direktionen, som biträdde lärarkollegiets åsikt angående önskvärdheten

af eu professur i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och

obstetrik, ansåg den omständigheten, att en lektor ieo.an funnes, icke

behöfva utgöra hinder för inrättandet af en professur.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Lärarens i

ko/''beslag

ajlöning.

medicinalsty
relsen.

Lärarkollegiet

•■^12 1910.

Undervisningen

i bil

jatrik.

Enligt direktionens mening skulle saken kunna ordnas så, att den

dåvarande lektorn i obstetrik sattes på öfvergångsstat med skyldighet att

mot visst tilläggsarfvode uppehålla undervisningen i bujatrik; och i direktionens

förslag till stat hade inryckts en bestämmelse i denna riktning.

Tilläggsarfvodet, som skulle utgå af den under öfvergångstiden i öfrigt

inbesparade professorsafiöningen, hade af direktionen föreslagits till endast

1.000 kronor i stället för af lärarkollegiet föreslagna 2,000, enär det

synts olämpligt, att lektorn med ålderstillägg och detta arfvode eljest

skulle erhålla en aflöning, öfverstigande en professors begynnelselön.

För läraren i hofbeslag, den nuvarande adjunkten med en lämpligare

benämning, hade lärarkollegiet föreslagit en begynnelseaflöning af endast

3.000 kronor. Anledningen därtill hade varit, att bemalde lärare haft

och hade en icke oväsentlig inkomst genom de militära hofslagarkurserna.

Då det emellertid vore ovisst, huru länge dessa kurser komme att

biifva förlagda till veterinärhögskolan, och inkomsten däraf för läraren i

hofbeslag alltså vore mycket osäker, hade direktionen för samme lärare

föreslagit såsom begynnelseaflöning 3,000 kronor att utgå så länge de militära

hofsla g-arkurserna komme att vara anordnade vid högskolan och därefter

4,000 kronor.

Medicinalstyrelsen, hvars uttalanden angående assistentarfvodenas

belopp åtcrgifvits i det föregående, har, utom beträffande dessa arfvoden,

förordat direktionens förslag till stat i de delar, om hvilka nu är fråga.

Beträffande dessa delar har lärarkollegiet vidare i sitt yttrande den

21 december 1910 anfört följande.

De åt lektorn i obstetrik och ambulatorisk klinik för undervisningen

i bujatrik föreslagna 2,000 kronor måste anses af behofvet nödvändigtvis

påkallade, och kollegiet ansåg sig icke längre kunna stå till svars med

att, som dittills skett, den för de studerandes praktiska utbildning så synnerligen

viktiga undervisningen i nötkreaturssjukdomarna allt fortfarande

skulle bestridas af chefen för den medicinska kliniken, enär på denna klinik

knappast någonsin tillfälle gåfvcs att behandla sjuka nötkreatur eller

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

meddela någon klinisk undervisning i detta ämne. Ifrågavarande lärare

hade till följd däraf äfven själf förklarat sig ur stånd att på ett tillfredsställande

sätt meddela denna undervisning.

Det hade såväl från medlemmar af regeringen som inom riksdagskretsar

upprepade gånger framhållits behofvet af en båttre utbildning af

eleverna just i detta för vår husdjursskötsel så viktiga ämne; och det

måste anses vara hög tid på, att den lärare, åt hvilken den praktiska

undervisningen i nötkreaturssjukdomarna vid institutet vore anförtrodd,

också finge hand om den teoretiska. Den betydligt ökade undervisningsskyldighet,

som däraf skulle följa för lektorn i obstetrik och ambulatorisk

klinik, syntes ej rimligen kunna åläggas honom utan särskildt vederlag
För

att möjliggöra eu sådan förbättring af undervisningen i detta betydelsefulla

ämne, vore emellertid därjämte nödvändigt att genom en assistent

bereda honom lättnad i hans kliniska verksamhet. Det skulle antagligen

eljest blifva honom omöjligt att åtaga sig undervisningen i bujatrik,

då han under nuvarande förhållanden dagligen och ofta från morgon

till kväll vore upptagen af sjukresor.

Å andra sidan måste kollegiet bestämdt betona omöjligheten att

anskaffa eu assistent för mindre än 2,500 kronor årligt an vode. Utgiften

för aflöning åt en assistent på den ambulatoriska kliniken syntes emellertid

blifva mera skenbar, då en ökning af lärarkrafterna pa denna afdelning

borde kunna möjliggöra eu väsentlig utvidgning af praktiken

inom nämnda klinik med däraf följande ökade inkomster, såsom äfven af

den dittills vunna erfarenheten framgått.

Vidkommande den nuvarande kliniska assistentbefattningen hade^jjff*

kollegiet likaledes redan i sitt underdåniga förslag anfört skälen, hvarför kirurgi.

den måste ombildas till en laboratorsbefattning. De lokala anordningarna

vid det nya institutet stode, som förut vore anfördt, i samklang med

ettårskurser i vissa ämnen, bland dem kirurgi. En del af undervisningen

i detta ämne måste därför öfverflyttas från professuren i kirurgi, och en

laborator blefve på grund däraf nödvändig, da själfständig undervisning

och föreläsningsskyldighet ej kunde anförtros åt en assistent.

Kollegiet kunde därvid ytterligare anföra, att det visat sig omöjligt

att få denna på grund af den ständiga tjänstgöringen särdeles besvärliga

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Ang. laboratorn

i

medicin.

Ang. assistenterna.

och litet eftersökta assistentbefattning besatt. Efter ej fullt ett års tjänstgöring

hade nu åter den dittillsvarande assistenten lämna, tjänsten, och

det hade ej varit möjligt skaffa särskild kvalificerad person härför, utan

hade en i tjänst varande bataljonsveterinär måst tills vidare förordnas.

Hvad anginge laboratorsbefattningen på den medicinska kliniken,

ansåg sig kollegiet hafva vid afgifvandet af sitt underdåniga förslag till

stat lämnat fullgiltiga skäl för nödvändigheten af att anställa eu laborator

på denna afdelning. Kollegiet hade visat, att de af den nuvarande

professorn i patologi in. in. bestridda ämnena vid andra veterinärskolor

vore uppdelade på från 3 å 4 till 6 å 8 lärare. Vid Stockholms veterinärinstitut

arbetades alltså för närvarande äfven i detta afseende etter ett

fullkomligt föråldradt system, som framför allt med det stora elevantalet

på det nya institutet blefve omöjligt.

Dessutom funnes där två paviljonger, eu för den medicinska kliniken

för större husdjur, med tillhörande laboratorier, stallar in. in., och en

för kliniken för mindre husdjur, likaledes med särskilda operationssalar,

stallar o. s. v. Det vore då helt naturligt, att ej en person kunde arbeta

i dessa båda afdelningar, utan laboratorn måste tjänstgöra som klinikchef

på den ena af dem och därjämte, som föreslaget vore, åtaga sig en del åt

professorns nuvarande undervisningsskyldighet.

Hvad åter beträffade de nya kliniska assistentbefattningarna, frånsedt

den på ambulatoriska kliniken, om hvilken redan vore ordadt, så

kunde man visserligen icke säga, att de vore oundgängligen nödvändiga

för verksamhetens drifvande i de nya lokalerna; men de vore det, för såvidt

en del beklagliga missförhållanden skulle kunna afhjälpas.

Tjänstgöringen vid institutets kliniker påginge dag och natt; sjuka

hästar fördes mycket ofta till klinikerna kvällar och nätter och oftast då

behäftade med sådan sjukdom (kolik), att de måste öfvervakas natten lång.

På dagarna komme, som naturligt vore, en mängd olycksfall in. m. utom

kliniktiderna.

För att en examinerad veterinär skulle kunna dag och natt stå till

buds på institutet, behöfdes nödvändigtvis dessa assistenter. I annat fall

måste eu af eleverna vid institutet öfvertaga dessa vakter, såsom hittills

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

skett, men institutet stode näppeligen till svars med att åt dessa, icke

därtill kompetenta personer öfverlåta vården af det djurmaterial, som

utom kliniktiderna tillfördes dess kliniker. Allvarliga klagomål från allmänhetens

sida hade ock af denna anledning gäng efter annan ingått.

Assistentbefattningen vid hofbeslagssmedjan kunde enligt kollegiets

åsikt icke undvaras, för såvidt undervisningen därstädes och driften

i sin helhet skulle kunna skötas på. ett tillfredsställande sätt. Hästar

komme och ginge i institutets smedja från tidigt på morgonen till kvällen,

och adjunkten kunde ej rimligtvis åläggas eu sådan daglig 12 14 tim
mars

tjänstgöring. Det vore nämligen att märka, att det undervisades på

denna afdelning under hela dagen, och att när som helst ett fall kunde

komma, som kräfde särskild behandling af sjukbeslag af olika art, .

Kollegiet ville vidare framhålla, att den nämnda adjunktens undervxsningsskyldighet

på senare åren i hög grad utvidgats och framför allt, att

ett ökadt elevantal särskildt vid de praktiska öfningarna i hofbeslag — där

läraren måste sysselsätta, sig med hvarje elev särskildt komme att

väsentlig grad öka hans arbete, hvarför undervisningen ovillkorligen måste

blifva lidande, om icke nödigt biträde kunde anskaffas.

Likaledes borde påpekas, att den på senare tiden betydligt utvidgade

•jch för erhållande af tillräckligt undervisningsmaterial absolut nödiga

driften inom smedjan medfört ett väsentligt ökadt arbete för adjunkten

med räkenskapernas förande.

Kollegiet ansåg sig också böra framhålla, att såväl laborators- och

prosektors- som assistentbefattningarna vore af synnerligen stor betyaelse,

ja oundgängligen nödiga för et! tillfredsställande rekrytering af institutets

lärarkår. I

I sitt utlåtande den 22 december 1910 har direktionen uttalat,

att direktionen — efter ytterligare omsorgsfull granskning af hvarje

särskild post i direktionens förslag till ny stat för institutet kommit

till den öfvertygelsen, att af de däri upptagna anslagen samtliga poster

måste anses oundgängligen erforderliga för uppehållande af institutets

verksamhet i de för institutet uppförda nya lokalerna, utom för den när
21—122716.

Löncregleringsl-ortwiiiléns bni. XXXVI.

Direktionen

:i 1910.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Senare framställningar

ang. läraren

i fiofbeslag

m. m.

maste tiden anslagen till professuren i bujatrik och obstetrik samt till

assistenterna vid den kirurgiska och den medicinska kliniken.

Hvad professuren i bujatrik och obstetrik anginge, erfordrades icke

dess uppförande på stat, så länge nuvarande lektorn i obstetrik vore i

tjänst och för undervisningen i bujatrik erhölle föreslaget arfvode. Efter

hans afgång kunde emellertid enligt direktionens åsikt en professur i bujatrik

och obstetrik icke undvaras.

Assistenterna vid de nämnda klinikerna blefve icke oundgängligen

erforderliga för undervisningens uppehållande i institutets nya lokaler,

men direktionen ansåg uppenbart, att de blefve det för tillgodoseende af

allmänhetens berättigade kraf på tillvaratagande af det dyrbara kreatursmaterial,

- som lämnades i institutets vård.

Genom att ur staten stryka nyssnämnda professur skulle besparas

7.500 kronor, minskadt med 1,000 kronor, utgörande föreslagen ersättning

åt lektorn i obstetrik för ombesörjande af undervisningen i bujatrik, eller

6.500 kronor; och genom borttagande af de två assistentbefattningarna

skulle statens slutsumma minskas med 5,000 kronor.

Såsom förut blifvit omnämndt, har veterinärinstitutets direktion i en

den 10 januari 1913 till kommittén remitterad framställning hemställt om

extra lönetillägg från och med år 1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet

Axel Palman in. m.

Framställningen föranleddes af Kungl. Maj-.ts befallning i generalorder

den 12 januari 1912, att förut anbefallda militära hofslagarkurser vid

veterinärinstitutet under år 1912 skulle inställas.

I anledning häraf anförde direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 26 januari 1912, bland annat, att sedan omkring fyrtio år tillbaka

militära hofslagarkurser årligen varit anordnade vid veterinärinstitutet,

att Palman, hvilken år 1899 tillträdt sin befattning och sedan dess

årligen ledt ifrågavarande kurser, däraf haft eu inkomst, som under åren

1906—1911 öfverstigit 3,000 kronor årligen, samt att med hänsyn härtill

adjunktens begynneiseaflöning vid den från och med år 1908 tillämpade

löneregleringen blifvit bestämd till allenast 3,000 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Då till följd af nyssnämnda generalorder adjunktens inkomster komme

att väsentligen minskas, hemställde direktionen om åtgärder för beredande

åt Palman af ett årligt extra lönetillägg å 1,000 kronor från och

med år 1912 till dess han från sin tjänst afgått eller genom till äfventyrs

ånyo vid veterinärinstitutet anordnade militära hofslagarkurser erhållit

motsvarande inkomst eller ny lönestat för institutet blifvit fastställd.

Efter det berörda skrifvelse af direktionen aflåtits, väcktes fråga,

att vissa hofslagarelever — till antalet fyra — från Svea ingenjörkår och

fälttelegrafkåren skulle erhålla utbildning vid veterinärinstitutet i en kurs,

hvilken var afsedd att ledas af Pålman och skulle bereda honom en extra

inkomst under år 1912 af 400 kronor; och underrättade direktionen i

skrifvelse den 4 mars 1912 härom chefen för jordbruksdepartementet, under

uttalande, att direktionen däraf icke funnit anledning att frångå eller

ändra sin förut gjorda framställning om extra lönetillägg åt Pålman.

öfver direktionens förenämnda framställning till Kungl. Maj:t afgåfvos

underdåniga utlåtanden af medicinalstyrelsen och statskontoret.

■Sedan därefter direktionen erhållit befallning att i anledning af vissa

af statskontoret gjorda uttalanden afgifva underdånigt utlåtande i ärendet,

ingick Pålman den 18 december 1912 till direktionen med en skrift, däri

han anförde följande.

Då lönestaten för veterinärinstitutet år 1907 blifvit af Riksdagen

fastställd, hade aflöningen för läraren i bofbeslag och hofsjukdomar, i anledning

däraf- att till honom utgått ett arfvode af 3,200 å 3,400 kronor för de

till institutet förlagda militära hofslagarkurserna, blifvit satt så lågt som till

3,000 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor, sålunda motsvarande

adjunktsaflöning vid läroverken.

Vid uppgörande af de statförslag, som dåmera hvilade hos löneregleringskommittén,

hade lärarkollegiet icke haft anledning antaga, att

ifrågavarande kurser skulle från veterinärinstitutet borttagas, hvarför någon

förhöjning af lönen ej heller blifvit ifrågasatt.

Direktionen hade emellertid föreslagit en löneförhöjning med 1,000

kronor för den händelse kurserna skulle upphöra.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

I enlighet härmed hade också direktionen gjort framställning om

retroaktivt utbetalande af detta belopp från och med kursernas upphörande,

som inträffat den 14 april 1912. Beloppet hade tydligen ej kunnat upptagas

i de extra anslag, som för institutet begärts för åren 1912 och 1913,

då nämligen Kungl. Maj:ts beslut om kursernas upphörande fattats först

den 12 januari 1912.

Då Pålman befarade, att det sålunda i direktionens förslag till 4,000

kronor höjda aflöningsbeloppet kunde komma att fastslås i den blifvande

ordinarie staten, vilie han fästa direktionens uppmärksamhet därpå, att

detta lönebelopp icke kunde anses tillfredsställande vare sig med afseende

å platsens vikt och omfattning eller i jämförelse med öfriga lärares

aflöning.

Under årens lopp hade nämligen till den ursprungliga instruktionssmedsbefattningen

lagts de veterinärstuderandes undervisning i både hofbeslagslära,

hofsjukdomar och anspannslära. Undervisningen i sin helhet

omfattade tre föreläsningstimmar i veckan under hela läsåret, hvarigenom

befattningen blifvit en fullt själfständig lärostol, som kräfde ett vetenskapligt

arbete på samma sätt som de öfriga. Vidare hörde till tjänsten undervisningen

vid de civila hofslagarkurserna, hvilken nu, då två kurser höllos

årligen, upptog fyra timmar i veckan under sju månader.

Dessutom hade adjunkten sig ålagd ledningen af verksamheten vid

hofbeslagssmedjan med anskaffning af material för undervisningen samt för

försök och studier för befrämjande af ämnets utveckling. Att häruppå låge

vikt, framginge bäst af det åläggande Palman vid tillträdet till sin befattning

erhållit af den dåvarande direktionen »att råda bot för de vid smedjan

rådande missförhållandena». Till dessa hörde, bland annat, att smedjan

under en lång följd af år lämnat ekonomisk förlust.

Att den storartade framgång smedjan haft under de sista åren på

det gamla institutet blifvit utnyttjad både i praktiskt och vetenskapligt

afseende, därom syntes museets innehåll bära fullgiltigt vittnesbörd.

Genom ekonomisk uppoffring hade Pålman lyckats att — oaktadt

genom automobilernas stora utbredning hästarna i Stockholm minskats och

oaktadt det nya institutets ogynnsamma belägenhet — äfven efter inflyttningen

i det nya institutet hålla klientelet uppe i eu för undervisningen

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

nödvändig höjd, eller ungefär på samma nivå som vid motsvarande läroanstalter

i Köpenhamn och Munchen samt i det närmaste tre gånger högre

än i Stockholm vid tiden för Palmans anställning.

För den ingalunda obetydliga räkenskapsföringen hade Palman,

sedan direktionen på sin tid afslagit af honom framställd begäran om

arfvode åt ett räkenskapsbiträde, äfven fått vidkännas utgifter.

Af hvad Pålman anfört ansåg han framgå, att ifrågavarande lärarbefattning

hade lika stor omfattning och vikt som andra sjålfständiga

ämneslärarbefattningar, för hvilka i de flesta fall professurer vore inrättade.

Om nu tre timmars föreläsningar i veckan för veterinärstu deran de

skulle anses för litet, ville Pålman fästa uppmärksamheten på, att för de

kliniska professurerna en minskning i föreläsningstimmarnas antal från

fem till fyra vore föreslagen med hänsyn till klinikerna, hvilka upptoge

ungefär två timmar dagligen. Den hela dagen räckande tillsynen af skoningen

syntes då också kunna fullt uppväga, den för Palmans de! två

timmar kortare föreläsningstiden, äfven om härvid icke skulle tagas hänsyn

till undervisningen af hofslagarlärlingarna och till räkenskapsföringen.

En annan sak, som också kräfde ett alldeles speciellt arbete och en

särskild förmåga, vore ansvaret för de i smedjan arbetande hofslagarnas

hela verksamhet. Att fostra och leda dem, så att deras arbete städse utfördes

med oeftergifiig noggrannhet och deras förhållande till kunder och

lärlingar blefve tillfredsställande, vore ingen lätt sak; men därförutan

kunde verksamheten och undervisningen i smedjan aldrig hållas vederbörligen

uppe.

Det nya byggnadskoinplex, som uppförts för institutionen, tydde väl

också på, att verksamheten därstädes icke kunde betraktas såsom obetydlig

eller betydelselös för veterinärutbildningen.

Utomlands hade denna verksamhet också öfverallt ansetts kräfva professur.

Så hade i Dresden, Munchen och Berlin under de senare åren

inrättats professurer, och i Köpenhamn stode frågan på dagordningen.

Det kunde väl då icke vara rättvist och billigt eller uppmuntra till

arbete, att ifrågavarande tjänst i Stockholm icke ansåges värd högre aflöning

än t. ex. de till inrättande föreslagna underlärarplatserna (laboratorsbefattningarna),

som dock i de flesta fall vore öfvergångsplatser,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

h vilkas innehafvare hade alla utsikter att i sinom tid befordras till professorer,

under det att läraren i hofbeslag genom sin specialisering snart nog

blefve olämplig att ägna sig åt någon annan gren af veterinärvetenskapen.

Ja, aflöningen för hofbeslagsläraren vore till och med mindre än hvad som

brukade bjudas assistenter, då de började vid slakthusen.

Af ven i jämförelse med öfriga lärarbefattningar vid institutet måste

pioportionen mellan ansvar, arbete och aflöning framträda såsom tämligen

orättvis. Alderstilläggen komme först efter så många års förlopp att höja

lönen till sitt maximum, att t. ex. Pålman skulle få åtnjuta maximilönen

endast under 4x/4 år af sin tjugofemåriga tjänstetid vid veterinärinstitutet.

Då det efter så många års intensivt arbete för höjande af honom

anförtrodd plats måste kännas synnerligen hårdt att finna densamma så

tillbakasatt i jämförelse med samtliga likartade tjänster, anhöll Pålman, att

direktionen ville hos vederbörande föreslå, att lärarens i hofbeslag in. m.

aflöning från och med tiden för de militära hofslagarkursernas upphörande

måtte höjas med 2,000 kronor i stället för med det af direktionen

föreslagna beloppet 1,000 kronor.

Med sitt underdåniga utlåtande i ärendet, hvilket afgafs den 19

december 1912, öfverlämnade direktionen till Kungl. Maj:t Palmans omförmälda

skrift samt anförde för egen del, bland annat, följande.

Att den minskning i inkomst, som genom de militära hofslagarkursernas

förflyttning från veterinärinstitutet för Pålman uppkommit under

år 1912, allt framgent komme att för honom föreligga, syntes nu få anses

afgjordt, då Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 18 oktober 1912 förordnat,

bland annat, att från och med den 1 januari 1913 armens hofslagarbeställningsinän

skulle utbildas uti vid vederbörande kavalleri- och

artilleritruppförband anordnade hofslagarskolor.

Visserligen hade, erinrade direktionen, genom samma nådiga bref

jämväl bestämts, att kurser för fortsatt hofslagarutbildning hädanefter

skulle vid veterinärinstitutet anordnas och att afgiften för hvarje elev,

som deltoge i sådan kurs, skulle utgöra 100 kronor. Då emellertid antalet

af dessa elever, som för år 1912 utgjort fyra och för år 1913,

enligt hvad i skrivelse från arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse på af

direktionen därom framställd förfrågan meddelats, likaså torde komma att

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

bestämmas till fyra, vore så ringa, blefve den extra inkomst, som härigenom

kunde vara att påräkna för Palman såsom ledare af dessa kurser,

ytterst obetydlig i jämförelse med hvad han förut haft genom de militära

hofslagarkurserna. Såsom framginge af skrifvelsen från arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, ställdes till och med i utsikt, att äfven dessa kurser för

fortsatt utbildning'' vid veterinärinstitutet komme att upphöra, hvarigenom

jämväl denna extra inkomst skulle beröfvas Påltuan.

Anledningen till att såväl vid 1907 års lönereglering för veterinärinstitutet

som ock i det hvilande förslaget till ny stat för institutet adjunktens

i hofbeslag begynnelseaflöning blifvit satt till så lågt belopp

som skett, hade enligt direktionens mening förvisso varit den, att det för

vederbörande varit kändt, att Pålman såsom innehafvare af ifrågavarande

tjänst haft en icke oväsentlig extra inkomst just genom de militära hofslagarkurserna

vid institutet.

Denna omständighet hade gifvetvis, och detta med rätta, utöfvat

ett visst inflytande vid bestämmandet af hans aflöningsbelopp. Eljest

hade sannolikt denne lärare, med hänsyn till arten och omfattningen af

hans verksamhet, i aflöningshänseende ställts högre än som skett.

Den af Pålman gjorda framställningen om höjning af lärarens i

hofbeslag aflöning med 2,000 kronor fann sig direktionen böra på det

varmaste tillstyrka, såvidt anginge Pålman personligen.

Visserligen hade direktionen i sin förut omförmälda framställning

om extra lönetillägg åt Pålman ifrågasatt ett belopp af endast 1,000 kronor,

liksom ock direktionen i sitt förslag till ny stat af den 3 juni 1910

föreslagit för denne lärare en begynnelseaflöning af blott 4,000 kronor

efter de militära hofslagarkursernas upphörande vid institutet. Detta förklarades

emellertid däraf, att vid tiden för dessa förslags framläggande

det ännu ej varit fullt bestämdt rörande de militära hofslagarkursernas

ordnande för framtiden. Det hade därför vid den tiden icke låtit sig

med full visshet beräkna, huru stor den definitiva inkomstminskningen

för Pålman skulle komma att blifva.

Dåmera vore förhållandet ett annat. Såsom framginge af hvad direktionen

anfört, komme Pålman att förlora hela eller i hvarje fall så godt

som hela ifrågavarande inkomst.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Direktionen har i detta sammanhang jämväl upptagit frågan om

beloppet af den aflöning, som för framtiden borde tillkomma innehafvaren

af den lärarbefattning, hvilken nu bestredes af Palman. Med erinran,

att direktionen redan i sin framställning af den 3 juni 1910 föreslagit,

att i händelse af de militära hofslagarkursernas indragning begynnelseaflöningen

måtte höjas med ett belopp af 1,000 kronor, förklarade direktionen,

att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven med detta

tillägg aflöningen komme att blifva alltför ringa.

Visserligen förlorade i detta hänseende de rent personliga skäl, som

framförallt varit för direktionen bestämmande i fråga om framställningen

beträffande Pålman, sin hufvudsakligaste betydelse. En blifvande innehafvare

af befattningen kunde ju på helt annat sätt än Palman beräkna

sina utsikter och inrätta sig därefter. Men å andra sidan finge icke förbises,

att till följd af tillkomsten af det ena offentliga slakthuset efter

det andra och den nyss genomförda regleringen af distriktsveterinärernas

ställning utsikterna för våra veterinärer till jämförelsevis goda inkomster

i praktisk verksamhet dåmera vore helt andra än då direktionen afgaf

sitt förenärnnda förslag.

Om institutet skulle vid besättandet af ifrågavarande befattning

kunna med framgång konkurrera om de bättre förmågorna inom veterinärkåren,

borde följaktligen aflöningen ej sättas alltför låg. Af synnerlig

vikt för bibehållandet vid institutets smedja af ett något så när tillfredsställande

klientel vore äfven, att alltför täta ombyten af föreståndare för

densamma undvekes.

Det hade med hänsyn till dessa förhållanden synts direktionen vara

värdt att tagas i allvarligt öfvervägande, om ej vid en ny lönereglering

aflöningen för ifrågavarande befattning borde bestämmas till hvad direktionen

enligt det förut anförda ansåg böra i hvarje fält tillerkännas Palman

personligen, eller 5,000 kronor med fyra ålderstillägg, hvart och ett

å 500 kronor.

Af en direktionens utlåtande bifogad afskrift af kungl. bref den 21

juni 1904 angående utbildningen af hofbeslagsmanskap vid kavalleriet,

ingenjörtrupperna och trängeri inhämtas med afseende å de inkomster,

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

som för adjunkten i hofbeslagslära m. m. härflutit från de militära hofslagarkurserna,

bland annat, att följande föreskrifter af beskaffenhet att

härå inverka blifvit meddelade, nämligen:

att för utbildning af bofslagare vid nämnda truppslag skulle årligen

anordnas i kommandoväg bestämdt antal undervisningskurser, dock högst

sex, bvaraf högst tre vid veterinårinstitutet i Stockholm, två vid landtbruksinstitutet

å Alnarp och en vid veterinärinrättningen i Skara;

att antalet af de från hvarje truppförband i kurserna deltagande

elever skulle i kommandoväg bestämmas, under iakttagande att samtliga

antalet elever i hvarje kurs finge i Stockholm uppgå till högst tolf;

att såsom ersättning för den teoretiska undervisningen vid hofbeslagskurserna

i Stockholm skulle utgå, om endast en kurs där årligen anordnades,

1,000 kronor, om två kurser anordnades, 1,500 kronor samt, om

tre kurser anordnades, 2,500 kronor;

att såsom ersättning för praktisk undervisning i hofbeslag vid utbildningskurserna

i Stockholm skulle utgå 25 kronor för hvarje elev; samt

att kostnaderna för ifrågavarande kurser skulle, i den mån de ej utginge

af vederbörande truppförbands allönings- och underhållsanslag, gäldas

af volontärvakansmedelsfonden.

Vid direktionens utlåtande funnos vidare fogade handlingar, som

visade, att vid den kurs för fortsatt hofslagarutbildning, som vid institutet

anordnats under utbildningsåret 1912—1913, antalet elever bestämts

till fyra, att jämlikt föreskrift i kungl. brefvet den 18 oktober 1912 en

afgift af 100 kronor förklarats skola utgå för hvarje sådan elev, samt

att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i en den 6 december 1912 till

direktionen för veterinärinstitutet aflåten skrifvelse anfört, att för framtiden

ett så ringa antal elever syntes komma att i medeltal årligen utbildas

i kurserna för fortsatt hofslagarutbildning, att det med skäl kunde

ifrågasättas, huruvida icke dessa elever borde få sin utbildning vid veterinärinrättningen

i Skara, hvarest undervisningen blefve dem meddelad

utan särskild kostnad för statsverket.

Kommittén anser sig ock böra här omnämna, att till kommittén från

jordbruksdepartementet öfverlämnats en den 21 februari 1911 af fältveteri
22—122716.

Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

nären P. L. Schmidt till chefen för departementet aflåten skrift, däri

Schmidt — under antagande att lektoratet i obstetrik vid veterinärinstitutet

snart komrae att blifva ledigt — hemställt, att departementschefen

måtte taga under ompröfning, huruvida icke åtgärder borde vidtagas för

beredande af möjlighet för vederbörande myndighet vid veterinärinstitutet

att till lektorsbefattningen, då densamma blefve ledig, utan föregående

prof kalla någon veterinär, som visat duglighet i utöfning af veterinärpraktik

och därför kunde antagas vara särskildt väl skickad att fylla den

med lektorsbefattningen förenade uppgiften att förestå den för veterinärernas

praktiska utbildning betydelsefulla ambulatoriska kliniken.

Slutligen bär innehafvaren af nyssnämnda lektorat H. Stålfors tillställt

kommittén en promemoria, däri han förordat det förslag till ordnande

af undervisningen i bujatrik, som innefattas i professorerna Dahlströms

och Nyströms ofvan omförmälda reservation.

V. Betjäning.

Gällande stat. För betjäning vid veterinärinstitutet äro i nu gällande stat upptag
na

dels aflöningar

för en vaktmästare och konservator, en vaktmästare på kemiska

afdelningen och en fodermarsk, en hvar med 900 kronor i lön och 600

kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill kommer för den vaktmästare,

som tillika är konservator, ett arfvode å 200 kronor, äfvensom

för en port- och telefonvakt med 700 kronor i lön och 500 kronor

i tjänstgöringspenningar,

dels ock för betjäning i öfrigt ett anslag å 5,000 kronor.

För port- och telefonvakten kan lönen efter fem år höjas med 100

kronor; och skola, därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt

åtnjuter fri bostad jämte bränsle, å lönen afdragas 250 kronor årligen.

Lärarkoile- Lärarkollegiets förslag till stat upptager aflöning till följande be
giets

förslag . ° °

till stat. tjänte, nämligen:

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

en vaktmästare och konservator,

tre andra vaktmästare, däraf en på den kemiska, en på den patologisk-anatomiska

och en på den ekonomiska afdelningen,

två fodermarskar, däraf en på den kirurgiska och en på den medicinska

afdelningen, den senare tillika hundskötare,

en sjukvårdare på den kirurgiska afdelningen,

en ladugårdsförman,

en port- och telefonvakt,

en maskinist samt

en verkmästare i hofbeslagssmedjan;

hvarjämte föreslås ett ytterligare anslag å 5,000 kronor till drängar

och extra betjäning.

För den vaktmästare, som tillika är konservator, samt för verkmästaren

i hofbeslagssmedjan föreslås en aflöning af 1,800 kronor, däraf 1,200

lön och 600 tjänstgöringspenningar, under det att för en hvar af öfriga

här ofvan uppräknade befattningshafvare föreslås 1,500 kronors aflöning,

däraf 900 lön och 600 tjänstgöringspenningar. För vaktmästaren och

konservatorn, fodermarskarna, ladugårdsförmannen och verkmästaren i

hofbeslagssmedjan föreslås två ålderstil]ägg, hvartdera å 100 kronor, efter

resp. 5 och 10 år, samt för en hvar af de öfriga ett sådant ålderstillägg

efter 5 år. Samtliga dessa befattningshafvare skulle enligt förslaget åtnjuta

fri bostad och värme.

Lärarkollegiet har i sin skrivelse af den 28 april 1910, med uttalande

att vaktmästare måste finnas på hvarje afdelning vid veterinärinstitutet,

angående de särskilda föreslagna befattningarna yttrat följande.

I anslutning till hvad som yttrats angående behofvet af en assistent

i hofbeslagssmedjan förklarar lärarkollegiet, att i en smedja, där så många

elever (24 och vissa tider ända till 50) dagligen skulle undervisas i praktiskt

smide och beslag å Iefvande material, måste jämte assistenten finnas

en verkmästare, hvilken kunde såsom närmaste chef för arbetarna

öfvervaka dem och praktiskt instruera lärlingarna.

Flans aflöningsförmåner hade, likasom konservatorns vid anatomiska

afdelningen, blifvit satta till 1,800 kronor jämte två ålderstillägg samt

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

fri bostad och värme. Af dessa personer måste nämligen kräfvas en specialutbildning,

som icke i samma mån behöfde förutsättas hos någon

af den öfriga vid afdelningarna anställda personalen. Framför allt vore

vid ledighet å konservatorsbefattningen denna plats mycket svår att få besatt,

och af verkmästaren i hofbeslagssmedj an fordrades icke blott yrkesskicklighet

utan en del personliga egenskaper därjämte, som gjorde honom

lämplig att undervisa och leda.

Enär den dåvarande konservatorn endast med svårighet kunnat förmås

att stanna kvar och säkerligen, i händelse höjning i aflöningen

icke beviljades, komme att afgå, hade kollegiet ansett nödigt föreslå

den ifrågasatta förhöjningen af hans löneförmåner. Vid de medicinska

fakulteternas anatomiska afdelningar funnes på stat såväl vaktmästare som

konservator; här vore det däremot blott en person, som måste hafva större

kompetens, då preparationerna vid veterinärinstitutet gällde flera olika

slags husdjur.

Bland betjäningen på stat hade kollegiet upptagit en sjukvårdare

på kirurgiska kliniken. En sådan funnes redan, sedan det för något år

sedan visat sig nödvändigt anställa ett biträde i stallarna, som hade mera

vana och inblick i sjukbehandlingen, än hvad stallbetjäningen eljest besutte.

Han användes också för uppbörden af alla afgifter för förbandsmaterial

och en del medicin, som förbrukades för de kommande och gående patienternas

räkning. Därigenom besparades institutet icke så obetydliga utgifter.

Det vore i hög grad önskvärdt, att en sådan person anställdes på stat.

Det låge eljest nära till hands för honom att, så snart han fått vana vid

sjukbehandling, söka sig till mera förmånliga platser i större stallar, där

personer med sådan utbildning vore eftersökta; och om nya personer gång

efter annan måste instrueras, reducerades därigenom betydligt den nytta,

man eljest kunde draga af en sådan person.

Med afseende å sitt förslag om uppförande på stat af en fodermarsk

på den medicinska kliniken, tillika hundskötare, anförde lärarkollegiet,

att om denne fodermarsk gällde hvad som vore sagdt om sjukvårdaren

på kirurgiska afdelningen. Den förutvarande fodermarsken kunde icke

tjänstgöra på den medicinska afdelningen; någon beröring finge nämligen

icke äga rum mellan den medicinska och den kirurgiska kliniken, allden
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

stund å den förra funnes af smittosamma sjukdomar (särskildt lungröta)

angripna djur, hvilkas sjukdomar skulle kunna öfverföras från stall till

stall. Man hade under årens lopp haft ganska sorgliga erfarenheter i

detta afseende på det gamla institutet, där de bristfälliga utrymmesförhållandena

nödvändiggjort beröring mellan stallarna.

Det kräfdes alltså för foderförrådet och utfodringen i stallafdelningarna

på den medicinska kliniken en särskild förman, hvilken dock

syntes samtidigt kunna fungera som hundskötare. Den nuvarande hundskötaren

hade varit i högskolans tjänst i fjorton år och förvärfvat sig en

vana vid skötseln af dessa patienter och en erfarenhet vid deras behandling,

som gjorde honom till en på denna afdelning rent af omistlig person.

Att en maskinist borde finnas, som omhänderhade skötseln af högskolans

maskinerier och värmeapparater m. m., och likaså en ladugårdsskötare,

och att dessa personer ej borde vara tillfälligtvis utan på stat

anställda, ansåg lärarkollegiet icke behöfva motiveras.

För sjukvårdaren, fodermarskarna, maskinisten och ladugårdsförmannen

såväl som för vaktmästarna utom den, som tillika vore konservator,

hade lärarkollegiet föreslagit (oberäknadt ålderstillägg) aflöningsförmåner

af 1,500 kronor jämte fri bostad och värme. För mindre aflöning stode

icke gärna pålitligt folk att få. Det vore att märka, att vaktmästarna

måste omhänderhafva städningen på afdelningarna. De måste därför i

regel haffa familj, där hustrun kunde ansvara för städningen. Ladugårdsskötaren

måste också hafva kvinnligt biträde för att kunna ombesörja

mjölkningen af korna.

Ekonomivaktmästaren hade — fortsatte lärarkollegiet — dittills

tjänstgjort äfven på den kemiska afdelningen, något som blefve ogörligt

vid den nva högskolan och redan medfört många olägenheter. Särskildt

J Ö ö o

på grund af hofbeslagssmedjans, men äfven på grund af klinikernas betydande

ekonomiska apparat vore ekonomivaktmästaren mycket upptagen;

enbart indrifningen af smedjans alla räkningar to ge en betydlig tid i anspråk

för honom. Han vore också styrelsens och rektors vaktmästare.

Port- och telefonvaktens aflöningsförmåner hade dittills (oberäknadt

ålderstillägg) utgjort blott 950 kronor om året jämte fri bostad och

värme. Det hade visat sig omöjligt att få en sådan befattningshafvare

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Direktionens

förslag till

stat.

för detta belopp; och därför hade dåvarande port- och telefonvakten också

måst tillerkännas extra ersättning för biträde vid telefonvakthållningen.

Han måste nämligen hålla biträde, då det vore absolut omöjligt för en

ensam person att dag och natt sköta port och telefon, hvilka vore i ständigt

bruk. Talrika sjukbesök förekomme nämligen äfven nattetid. På grund

af hvad sålunda anförts kunde man rimligtvis icke sätta port- och telefonvaktens

aflöningsförmåner lägre än de föreslagna.

Vid förslaget om ålderstillägg åt betjänte hade kollegiet utgått från

den grundsatsen, att de, hvilkas tjänstgöring betingade större skicklighet

och vana, borde berättigas till två ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor,

de öfriga till ett sådant ålderstillägg.

Direktionens förslag till stat öfverensstämmer i nu förevarande delar

med lärarkollegiets förslag.

Med afseende å förslaget, att fri bostad och värme skulle tillkomma

samtliga vaktmästare och öfrig betjäning, har direktionen i sin skrivelse

framhållit, att dessa befattningshafvare hade en tjänstgöring, som kräfde

deras närvaro å högskolan hela dagarna i ända — hvad vissa af dem anginge

snart sagdt dygnet om. Port- och telefonvakten hade sålunda äfven

nattjänstgöring; och delvis blefve detta också fallet med stall- och ladugårdspersonalen.

Åt alla dessa måste därför beredas bostad på högskolan.

Det vore vidare att märka, att åtskilliga af dessa vaktmästare och

fodermarskar samt verkmästaren i smedjan äfven måste taga hand om städningen

på de olika afdelningar, där de hade sin tjänstgöring. De vore

därför nödsakade att hafva biträde, så mycket mer som de också vore

ämnade att omhänderhafva skötseln af värmecentralerna och deras reglering,

för hvilket ändamål vore af värmeingenjören föreslagna tre särskilda

eldare, hvilkas sysslor alltså på så sätt skulle kunna inbesparas.

Biträdesfrågan löstes ju i regel på det sätt, att dessa vaktmästare

m. fl. ägde familj; och detta vore fallet med alla dem, som redan hade

anställning vid institutet. Det vore alltså mer än en persons arbete som

kräfdes af hvar och en af dem; och i betraktande däraf måste den för

dem föreslagna aflöningen, inbegripet den fria bostaden, anses snarare för

lågt än för högt tilltagen. Det gällde ju nämligen uppdrag af skilda

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

slag, till hvilka de, delvis under rätt afsevärd tid, måste särskild! inöfvas,

hvadan det också vore i hög grad önskvärdt att få behålla dem kvar så

länge som möjligt. Och det vore tydligt, att detta måste i väsentlig mån

vara beroende på, huru de vore aflönade. Det hade af de gångna årens

erfarenheter framgått, att det icke läte sig göra att sätta aflöningsförmånerna

lägre än hvad i förslaget vore gjordt, därest nämnda syfte skulle

kunna vinnas.

Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot lärarkollegiets ^''ec"''e"A

och direktionens förslag till stat i nu ifrågavarande delar.

Lärarkollegiet har i sitt yttrande den 21 december 1910 fram- La™rJ‘0]gfyet

hållit, att de i betjäningens löner föreslagna förhöjningarna betingats af,

att det visat sig omöjligt att förmå skötsamt och skoladt folk, som det

här rörde sig om, att under någon längre tid stanna kvar vid sina befattningar

med nu rådande löneförmåner. Hittills hade dock deras inkomster

Ö

i nåo-on mån förbättrats genom att det lämnats dem tillfälle till en del

extra sysslor, en regim, som dels icke kunde tillämpas på det nya institutet

och dels icke heller syntes vara att rekommendera.

De på stat nya betjäntbefattningar, som tillkommit, vore en fodermarsk

på den medicinska afdelningen, på samma gång hundskötare, en

ladugårdsförman, en sjukvårdare på den kirurgiska kliniken, en maskinist,

en verkmästare i hofbeslagssmedjan, en vaktmästare på den ekonomiska

afdelningen och en vaktmästare på den patologisk-anatomiska afdelningen.

Hund skötaren hade funnits förut, men däremot ingen fodermarsk på

den medicinska afdelningen. Det vore emellertid nödvändigt, att den kirurgiska

och den medicinska afdelningen äfven beträffande foderförrådet

hölles strängt skilda från hvarandra för undvikande af smittosarnma

sjukdomars öfverförande (lungröta m. in.). Betydande obehag och många

ledsamheter hade vållats däraf, att på det dåvarande institutet de båda

afdelningarna omöjligen kunnat fullständigt isoleras från hvarandra på

grund af delvis gemensamma lokaler. En fodermarsk på den medicinska

afdelningen, på samma gång hundskötare, vore sålunda nödvändig, och att

detsamma vore fallet med ladugårdsförmannen, ansåg lärarkollegiet icke

särskilt behöfva motiveras.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Hvad beträffade sjukvårdaren på den kirurgiska afdelningen, så vore

han likaledes en fullkomligt oumbärlig person på en klinik med så stort

material, och han hade också funnits förut men aflönats af stallets inkomster.

Emellertid visste man om dessa inkomster på det nya institutet

ingenting men hade skäl att antaga, att med den nu så betydande automobiltrafiken

såväl som på grund af en del andra omständigheter dessa

inkomster blefve synnerligen obestämda och säkerligen komme att väl behöfvas

för stallets drift. Kollegiet vågade i alla händelser ej räkna endast

med dessa inkomster för aflöning af personer, som nödvändigtvis

måste finnas vid institutet.

För anställande af en maskinist hade kollegiet i sin förra skrivelse

angifvit skäl, men därtill komme dessutom, att kollegiet tänkt sig att till

denna befattning antaga en person, som på samma gång skulle kunna

fungera äfven såsom verkmästare, instrumentslipare och reparatör. I betraktande

af att enbart slipningen af instrument och en del smärre repationer

vid de kliniska afdelningarna ginge upp till omkring 1,000 kronor

och därutöfver årligen, borde anställande af en sådan person kunna anses

väl motiveradt.

Hvad anginge den föreslagne verkmästaren i smedjan, vore det

klart, att med det stora antalet lärlingar, som årligen och numera året

rundt åtnjöte undervisning vid institutet (ett 60-tal), en enda lärare omöjligen

kunde hinna med att åt både elever och lärlingar meddela en i

såväl teoretiskt som praktiskt afseende tillfredsställande undervisning.

Behofvet af en verkmästare vid smedjan hade också i kollegiets föregående

skrivelse utförligt motiverats, och en sådan person hade också alltjämt

varit vid institutet anställd. Svårigheten att hålla dessa personer kvar, så

länge de vore tillfälligt anställda, hade emellertid visat sig så stor, att

kollegiet ansett sig nödsakadt söka få verkmästaren vid smedjan anställd

på stat. Fn sådan person vore nämligen synnerligen eftersökt af konkurrerande

hofslageriaffärer eller funne mera med sin fördel förenligt att, känd

som han blefve af kunderna, slå sig ned på egen hand och konkurrera

med institutet.

Beträffande vaktmästaren på den ekonomiska afdelningen ville kollegiet

påpeka, att denna syssla dittills ombesörjts af vaktmästaren vid den

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

kemiska afdelningen, men att det dock redan under dåvarande förhållanden

till fullo visat sig, att dessa befattningar omöjligen kunde på tillfredsställande

sätt skötas af en och samma person. På det nya institutet,

där laboratorieöfningarna vissa tider på året maste pågå dagligen, blefve

en förening af dessa tjänster omöjlig.

En vaktmästare på den patologisk-anatomiska afdelningen hade på

extra stat funnits ända sedan år 1906 och vore för denna afdelning oundgängligen

nödvändig.

Hvad för öfrigt de mera underordnade befattningarna beträffade,

så funnes det ingen bland dem, som ej vore absolut nödvändig för veik

samhetens drifvande vid det nya institutet, och ingen af dessa befattningar

mer än ladugårdsförmannens och maskinistens vore nya. En annan fråga

kunde naturligtvis blifva, huruvida de till uppförande pa stat föreslagna

befattningar, som förut ej varit det, nu borde blifva det.

Kollegiet hade anfört skälen, hvarför kollegiet ansåge nödvändigt,

att så blefve fallet. Institutet hade dittills till en väsentlig del Icfvat på

hvad som kunnat arbetas in genom de stationära klinikerna och smedjan,

och det vore så att säga på en del lärares personliga insatser och arbete

det berott, att institutets drift kunnat uppehållas. Institutets förflyttninggjorde

dock, att kollegiet icke vågade räkna på samma inkomster från

dessa afdelningar som förut, och aflöningen åt personer, hvilkas befattningar

vore nödvändiga för institutets drift, borde därför enligt Kollegiets

mening icke sättas i beroende af denna ofta ganska fluktuerande inkomstkälla.

Direktionen har slutligen i sin skrivelse af den 22 december 1910 1S10

åberopat hvad lärarkollegiet anfört i fråga om de föreslagna aflöningsför

månerna åt betjäningen vid institutet.

Med Kungl. Maj:ts ofvan omförmälda remiss den 27 januari 1910

har äfven till kommittén öfverlämnats en af nuvarande vaktmästaren och Ugare amkonservatorn

vid veterinärinstitutet Chr. A. Roth den 5 december 1912 hos /}^ttring m m

direktionen gjord framställning därom, att vid blifvande lönereglering förmästaren*och

institutet måtte för sökandens tjänst, hvilken lämpligen borde benämnas konservatorn.

23—122716. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

antingen preparators- eller kon ser vätors tjänst, fastställas en kontant aflöning

af 2,400 kronor samt att med tjänsten dessutom måtte förenas rätt

till fri bostad om tre rum och kök äfvensom rätt till semester under en

månad om året.

Öfver denna framställning hafva yttranden till direktionen afgifvits

af professor Lundgren i hans egenskap af föreståndare för anatomiska

institutionen samt af lärarkollegiet.

Professor Lundgren har i sitt yttrande meddelat, att de arbeten,

som vid anatomiska institutionen åligga Roth, i hufvudsak äro af samma

slag som de, hvilka åligga vaktmästarna vid de medicinska fakulteternas

antropotomiska institutioner, d. v. s. förutom vanliga vaktmästarsysslor,

kärlinjektioner och konservering af kadaver, förfärdigande och uppsättande

af skelett och skelettdelar, uppblåsning af viscera m. m., hvilket allt

fordrade en viss ej obetydlig yrkesskicklighet. På grund häraf följde ock

med denna befattning redan nu högre löneförmåner än dem andra vaktmästare

vid institutet åtnjöte. Då emellertid Roth under sin tjänstetid

städse ådagalagt ordentlighet och plikttrogenhet i sitt arbete, funnes för

professor Lundgren ingen anledning att ej tillstyrka Roths framställning

om förbättrade aflönings- och bostadsförhållanden.

Däremot kunde professor Lundgren ej finna, att Roths arbete vid

institutionen vore af så ansträngande beskaffenhet eller att för öfrigt befattningen

vore af sådan natur, att åt honom borde beviljas längre

semester än de fjorton dagar, han årligen plägat vara ledig.

Slutligen har professor Lundgren erinrat, att för den anatomiska

institutionen Roths åligganden som vaktmästare vore minst lika viktiga

som hans konservatorsarbeten samt att bifall till hans begäran att blifva

fri från vaktmästartiteln möjligen skulle kunna föranleda till att han med

mindre intresse komme att ägna sig åt sina vaktmästarsysslor, hvarför

professor Lundgren hemställde, att intet afseende måtte fästas vid denna

del af hans ansökan.

Lärarkollegiet har med åberopande af de af professor Lundgren

anförda skälen hemställt, att något afseende icke måtte fästas vid den af

Roth gjorda framställningen om förlängd semester och om borttagande af

titeln vaktmästare. I fråga om aflöningen har kollegiet påpekat, att Roth

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

just genom den speciella yrkesskicklighet, hvarom professor Lundgren talat,

vore °i tillfälle att bereda sig icke obetydliga extra inkomster genom att

utföra arbeten äfven för andra afdelningar vid institutet, för hvilka arbeten

alltid särskild betalning erlades. En tillstyrkan af den begärda löneförhöjningen

syntes kollegiet därför lätt kunna hafva till följd, att äfven

öfriga vaktmästare eller med dem jämförliga betjänte vid institutet komme

med samma anspråk, hvilket äfven syntes kunna blifva följden af bifall

till den begärda utvidgningen af bostaden.

Kollegiet hemställde därför, att icke heller den gjorda framställningen

om löneförhöjning eller utvidgning af bostaden måtte till någon

åtgärd från direktionens sida föranleda.

I skrifvelse till chefen för jordbruksdepartementet den 17 januari

1913 har direktionen, med öfverlämnande af handlingarna i ärendet, tillkännagifvit,

att direktionen på de af lärarkollegiet i dess yttrande anförda

skäl funnit sig sakna anledning tillstyrka bifall till någon del af framställningen.

VI.

VI. Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän.

Enligt nu gällande stadgar för veterinärinstitutet (§ 2) utgöres institutets

styrelse af en direktion, bestående åt ordförande, som utnämnes

åt Kungl. Maj:t, samt fyra ledamöter, nämligen den ledamot af medicinalstyrelsen,

som därstädes föredrager veterinärärenden, och tre i hufvudstaden

bosatta, för veterinärväsendet nitälskande män, hvilka på direktionens

förslag därtill förordnas af Kungl. Maj:t. Institutets rektor föredrager

ärendena inför direktionen utan att deltaga i besluten.

Vid direktionens sammanträden föres protokollet (§ 3) af en därtill

af direktionen utsedd lämplig person.

I ordinarie ordförandens frånvaro företrädes han (§ 4) af närvarande

äldste ledamot i direktionen.

Direktionen åligger (§ 5) att vaka öfver institutets verksamhet

äfvensom öfver ordningen och ekonomien vid detsamma och i dessa hänseenden

meddela nödiga instruktioner samt att årligen till Kungl. Maj:t

afo-ifva berättelse om institutets verksamhet och förvaltning.

ö

Gällande

stadgar.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Lärarkollegium utgöres (§ 6) af institutets professorer, lektorer och

adjunkt eller vikarie för dessa; och tillkommer det lärarkollegiet (§ 7):

att hafva inseende och vård om institutets vetenskapliga angelägenheter,

afgifva utlåtanden eller förslag i fråga om lärartjänsters tillsättande och

upprätthållande under ledighet, upprätta ordningsstadgar samt väcka förslag

rörande undervisningen vid institutet och öfriga därtill hörande angelägenheter;
att

före höstterminens början uppgöra förslag till fördelning af undervisningsämnen

och lärotimmar för det ingående läsåret, hvilket förslag

hos direktionen anmäles till godkännande;

att afgifva utlåtanden, som af vederbörande myndigheter från lärarkollegiet

infordras; samt

att pröfva anmälda elevers antaglighet;

allt i enlighet med hvad stadgarna i särskilda delar närmare bestämma.

Rektor (§ 8) föredrager ärendena och leder öfverläggningarna i

lärarkollegium.

Vid kollegiets sammanträden föres protokoll (§ 9) af en bland lärarna,

hvilken tillika besörjer utgående expeditioner mot det arfvode, som

direktionen bestämmer.

Kungl. Maj:t förordnar (§ 10), på direktionens förslag, eu af professorerna

att vara institutets rektor för tre år i sänder, utan hinder för

direktionen att ånyo föreslå den afgående till befattningen.

Rektor skall (§ 11) utöfva närmaste vård och tillsyn öfver institutet.

Honom åligger tillse:

att undervisningen vid institutet vederbörligen upprätthålles;

att såväl lärare, elever och lärlingar som ock tjänstemän och betjänte

uppfylla sina skyldigheter;

att institutets byggnader och lägenheter, dess inventarier, bibliotek

och samlingar m. m. behörigen vårdas och fullständiga förteckningar öfver

effekter och handlingar föras;

att institutets medikamentförråd hålles i vederbörlig ordning1 och

O Q

försedt med fullgoda medikamenter;

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

att institutets fordringar i behörig tid kvartalsvis indrifvas samt

inkomster och utgifter ordentligt redovisas;

att ej mindre gällande stadgar och andra vederbörligen gifna föreskrifter

behörigen iakttagas än ock lärarkollegiets och rektors egna i behöri"

ordning fattade beslut till verkställighet befordras; skolande hvad

rektor i kraft af sitt ämbete i dessa hänseenden påbjuder af dem det

vederbör efterkommas.

Rektor skall vidare:

föra matrikel öfver eleverna och vaka öfver deras uppförande;

hos direktionen anmäla institutets behof och föreslå åtgärder till

deras afhjälpande;

afgifva utlåtanden, som af vederbörande myndigheter från honom

kunna blifva infordrade;

årligen före mars månads utgång till direktionen afgifva utförlig

berättelse om undervisningen och sjukvården vid institutet under det

närmast föregående året;

vid hvilket allt rektor skall erhålla det biträde, han af de öfriga

lärarna och tjänstemännen äskar.

Rektor äger (§ 12), då skäl därtill förekommer, erinra lärare och

tjänstemän om noggrant uppfyllande af deras tjänsteplikter. I svårare

fall är han pliktig göra anmälan därom hos direktionen.

Vid rektors frånvaro skall (§ 13) den i tjänsten äldste professorn

företräda hans ställe. Fortfar förfallet öfver fjorton dagar, göres därom

anmälan hos direktionen, som förordnar rektor tills vidare.

Direktionen antager (§ 54), mot fastställdt arfvode, en kamrerare,

hvilken vid tillträdandet af sin befattning skall ställa godkänd borgen

för 1,500 kronor.

Kamreraren är (§ 55) direktionens ombud vid de rättegångar af

ekonomisk natur, uti hvilka institutet kan råka eller hvilka för bevakande

af institutets rätt erfordras; och skall han därvid ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter, direktionen ka,n finna lämpligt meddela.

Kamreraren åligger för öfrigt (§ 56):

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Lärarkollegiets

förslag

till stadgar.

att handhafva institutets kontanta medel, hvaraf han icke äger göra

någon [utbetalning utan på skriftlig, af rektor gjord utanordning eller

attestering;

att i öfverensstämmelse med fastställd plan föra institutets räkenskaper

;

att föra årliga räkningar öfver inventarier och persedlar, med utförda

värden, samt månatliga öfver utfodringen;

att hvarje månad och i öfrigt, då det af rektor äskas, afgifva

redogörelse öfver institutets ekonomiska ställning samt före midten af

mars månad till direktionen aflämna behörigen afslutade räkenskaper jämte

fullständiga verifikationer för nästföregående år.

Mindre reparationer, som icke öfverstiga institutets för handen

varande disponibla tillgångar, äger direktionen (§ 57) besluta och låta

under rektors tillsyn verkställa.

Enligt lärarkollegiets stadgeförslag (§ 3) skulle högskolans styrelse

utgöras af en utaf Kungl. Maj:t förordnad ordförande, högskolans rektor,

som skulle vara föredragande i styrelsen, två af Kungl. Maj:t utsedda

män samt en af medicinalstyrelsen för viss tid utsedd ledamot. De af

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna skulle förordnas för en tid af fyra år;

och skulle utaf dessa en i tur och ordning afgå hvart annat år. Vid hvarje

ledighet bland sistnämnda ledamöter skulle lärarkollegiet äga att föreslå

tre lämpliga personer, af hvilka en skulle kunna vara lärare vid högskolan.

Det skulle enligt samma förslag (§ 4) åligga styrelsen:

att hafva högsta uppsikten öfver undervisningen och ekonomien samt

kontrollen öfver stadgarnas noggranna efterlefnad;

att, då tjänstetiden för rektor utgår eller rektorsämbetet eljest blifvit

ledigt, till Kungl. Maj:t inkomma med från lärarkollegiet infordradt förslag

till befattningens återbesättande jämte eget yttrande däröfver;

att tillsätta och entlediga sådana lärare vid högskolan, som ej utnämnas

af Kungl. Maj:t, jämte tjänstemän och betjänte enligt stat;

att bevilja lärare och tjänstemän ledighet och förordna deras vikarier;

att fastställa läroplaner och undervisningsprogram;

att på förslag af lärarkollegiet utfärda nödiga instruktioner;

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

att årligen till Kungl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om högskolans

verksamhet och förvaltning; samt

att afgifva yttranden, som af Kungl. Maj:t eller medicinalstyrelsen

infordras.

Vid styrelsens sammanträden skulle föras protokoll (§ 5) af högskolans

sekreterare.

Lärarkollegiet, i hvilket rektor skulle föra ordet, skulle (§6) utgöras

af högskolans professorer och lektor samt läraren i hofbeslagslära.

Vid förfall för rektor skulle han företrädas af den till fullmaktsdatum

äldste närvarande professorn.

Lärarkollegiet skulle åligga (§ 7):

att hafva inseende och vård öfver högskolans vetenskapliga angelägenheter;
att

vid inträffad ledighet, i enlighet med hvad därom i stadgarna

närmare bestämdes, afgifva yttrande och förslag rörande lärarbefattningars

samt sekreterar- och bibliotekarietjänsternas besättande;

att, då ledighet uppstode bland de styrelsens medlemmar, hvilka utses

af Kungl. Maj:t, till styrelsen afgifva förslag å för uppdraget lämpliga

personer, samt, då rektorsämbetet blifvit ledigt, efter anmodan af styrelsen

afgifva förslag till befattningens återbesättande;

att uppgöra förslag till instruktioner för lärare och tjänstemän, upprätta

ordningsstadgar och andra allmänna föreskrifter rörande högskolans

verksamhet samt väcka förslag rörande undervisningen och öfriga högskolan

tillhörande angelägenheter;

att årligen före den 15 maj uppgöra och till styrelsen för godkännande

anmäla läroplan och undervisningsprogram för påföljande läsår;

att pröfva inkomna inträdesansökningar till högskolan och bestämma,

hvilka skola godkännas till veterinärkandidatexamen samt hvilka skola erhålla

af gångsbetyg;

att utdela stipendier, där ej annorlunda särskild! är förordnadt;

att afgifva de utlåtanden och upplysningar i veterinära ämnen, som

af styrelsen från kollegiet infordras.

Vid lärarkollegiets sammanträden skulle (§ 10) föras protokoll af

sekreteraren, som älven skulle ombesörja däraf föranledda expeditioner.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Enligt stadgeförslaget (§ 12) skulle Kungl. Maj:t, sedan lärarkollegiet

afgifvit förslag och styrelsen yttrat sig däröfver, förordna en af högskolans

professorer att vara rektor för en tid af tre år, dock utan hinder

för lärarkollegiet eller styrelsen att ånyo föreslå den afgående till befattningen.

Rektor skulle, om han så önskade, äga erhålla minskning i sin

undervisningsskyldighet.

Rektor skulle (§ 13) utöfva närmaste vård och tillsyn öfver högskolan.

Honom skulle åligga att tillse:

att undervisningen vid högskolan vederbörligen upprätthålles;

att vederbörlig matrikel föres öfver de studerande;

att högskolans egendom, af hvad slag den vara må, behörigen vårdas;

att anslag användas för sina rätta ändamål;

att högskolans fordringar vederbörligen indrifvas;

att räkenskaper, redovisningar och inventarieförteckningar upprättas

och inom föreskrifna tider aflämnas;

att lärare, tjänstemän, studerande och betjänte i allo noggrant uppfylla

sina åligganden samt att ej mindre hvad stadgarna och andra vederbörligen

gifna föreskrifter till efterrättelse anbefalla än äfven styrelsens

och lärarkollegiets såväl som rektors egna i behörig ordning fattade beslut

till verkställighet befordras; skolande hvad rektor i kraft af sitt ämbete

i dessa hänseenden bjuder och tillsäger af dem det vederbör ovägerligen

efterkommas.

Det skulle vidare åligga rektor:

att å viss angifven tid vara på sitt ämbetsrum tillstädes för att

meddela de upplysningar, som i högskolans angelägenheter åstundas;

att närmast handhafva högskolans ekonomiska angelägenheter, granska

inkommande räkningar och anordna medel till deras betalning, utanordna

löner och anslag enligt stat eller särskilda vederbörliga föreskrifter samt

andra utgifter eller förskott för hvarjehanda behof äfvensom granska af

föreståndarna för de särskilda institutionerna lämnade redovisningar öfver

använda anslag och uppburna förskott;

att låta vidtaga smärre, nödvändiga reparationer å högskolans byggnader

och inventarier samt, i den mån tillgångarna det medgifva, anskaffa

de nya inventarier m. m., som för högskolans behof kunna befinnas nödiga;

opaginerad Kontrollera mot PDF

1S5

att hos styrelsen göra erforderliga framställningar och förslag rörande

högskolans ekonomi; samt

att årligen före november månads utgång till styrelsen afgifva utförlig

berättelse om undervisningen och sjukvården vid högskolan under

närmast föregående läsår, räknadt från höstterminens början.

Alla till styrelsen, lärarkollegiet eller högskolan ställda skrivelser

skulle enligt förslaget mottagas af rektor.

Den, som i rektors ställe uppehåller dennes ämbete, skulle (§ 16)

ej åtnjuta ersättning för tid, som icke öfverstege en månad, men därefter

vara berättigad att uppbära så stor del af det rektor anslagna arfvodet,

som svarade mot tiden.

Sekreterare och kamrerare skulle (§ 34) efter lärarkollegiets hörande

förordnas af styrelsen. För att vara kompetent till sådan befattning skulle

fordras att hafva atlagt examen, som berättigar till inträde i Kungl. Maj-.ts

kansli. Kamreraren skulle vara skyldig att vid tillträdandet af sin befattning

ställa godkänd borgen för ett belopp af 5,000 kronor.

Veterinärhögskolans bibliotek skulle enligt förslaget (§ 76) stå under

öfverinseende af en biblioteksnämnd, bestående af rektor och två därtill af

lärarkollegiet utsedda lärare, af hvilka den ene såsom bibliotekarie mot

särskildt arfvode skulle utöfva tillsyn öfver biblioteket i öfverensstämmelse

med af styrelsen fastställd instruktion. Bibliotekarien skulle föra katalog

öfver till biblioteket hörande böcker, planschverk och manuskript samt hålla

detsamma tillgängligt för studier och utlämning å tider, som lärarkollegiet

skulle äga bestämma.

Vid handhafvandet af de ekonomiska angelägenheterna skulle enligt

förslaget (§ 83) styrelsen och rektor biträdas af kamreraren, hvilken det

skulle åligga:

att vara styrelsens ombud vid de rättegångar af ekonomisk natur,

som kunde uppstå på grund af högskolans verksamhet, därvid han skulle

ställa sig till efterrättelse af styrelsen lämnade föreskrifter;

att handhafva högskolans kontanta medel, i öfverensstämmelse med

vederbörliga stallrapporter utskrifva räkningar och uppbära likvid för vid

klinikerna vårdade djur, indrifva högskolans fordringar, upprätta aflönings
24—122716.

Löneregieringskommiiténs bet. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i8i;

listor, till siffran granska inkommande räkningar och redovisningar samt

efter skriftlig utanordning af rektor verkställa utbetalningar;

O Co O "

att föra årliga räkningar öfver högskolans inventarier med utförda

värden;

att i öfverensstämmelse med af styrelsen fastställd plan föra och i

behörig tid afsluta högskolans räkenskaper;

att, när det af rektor äskas, afgifva redogörelse för högskolans ekonomiska

ställning: samt

att i öfrigt i afseende på räkenskaper, redovisning och andra tjänstegöromål

iakttaga hvad i särskilda instruktioner och reglementen är eller

varder stadgadt.

Högskolans fastställda lönestat och anslag skulle (§ 84) användas på

sätt, som om dem vore föreskrifvet; dock skulle i allmänna materialanslaget

möjligen gjorda besparingar äfvensom genom högskolans verksamhet uppkomna

inkomster få användas för tillfälliga behof, som afsåge byggnaders

och inventariers vidmakthållande eller undervisningens eller studiernas

förkofran.

Till motivering af sitt stadgeförslag i de delar, som här senast blifvit

återgifna, har lärarkollegiet yttrat följande.

Med afseende å förslaget, att högskolans rektor skulle få säte och

stämma i styrelsen, där han enligt gällande stadgar blott vore föredragande,

framhålles, att så vore fallet vid Stockholms högskola och vid tekniska

högskolan, med hvilka, i detta fall veterinärhögskolan syntes kunna

jämnställas. Tydligt vore, att sistnämnda högskolas rektor, som framför andra

borde hafva intresse för högskolan och hafva att bevaka dess intressen, borde

hafva någon medbestämmanderätt i högskolan rörande frågor och på samma

gång därigenom äfven vara medansvarig för de af styrelsen fattade

besluten samt äga någon möjlighet att såsom representant för kollegiet

vid eventuellt afvikande åsikt från styrclsepluralitetens få denna framförd

till vederbörande myndigheter.

Vidkommande den af medicinalstyrelsen utsedde ledamoten hade

kollegiet ansett lämpligt, att medicinalstyrelsens befogenhet rörande valet

af medlem i högskolans styrelse borde något utsträckas. Om också för

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

det dåvarande medicinalstyrelsens veterinärledamot vore som medlem i

högskolestyrelsen den inom medicinalstyrelsen lämpligaste, så följde däraf

ingalunda, att äfven i framtiden denne ledamot städse skulle vara den

medicinalstyrelsen helst ville se som ledamot af högskolans styrelse.

Ledamotsantalet i styrelsen skulle fortfarande blifva fem; men såsom

öfvergångsbestämmelse syntes böra gälla, att antalet (inklusive rektor)

finge utgöra sex, så länge de, som vid de nya stadgarnas trädande i kraft

vore medlemmar af styrelsen, sutte kvar som sådana.

Att äfven någon annan af högskolans lärare skulle, om han för

öfrigt ansåges lämplig därför, kunna få säte och stämma i styrelsen, vore

blott i öfverensstämmelse med hvad fallet vore exempelvis vid Stockholms

högskola och tekniska högskolan.

Det hade vidare af gammalt tillkommit högskolorna i alla kulturländer

att själfva utse sina styresmän. Sålunda valdes universitetskanslern

af universitetens konsistorier samt lärarkollegiet vid karolinska institutet;

och äfven tekniska högskolans lärarkollegium föresloge, vid ledighet bland

de ej själfskrifna styrelseledamöterna, hos Kungl. Maj:t tre lämpliga personer.

Ett undantag härifrån utgjorde dock i viss mån Stockholms högskola,

hvad dess egentliga styrelse beträffade, men där vore dock rektor

själfskrifven ledamot, och en ledamot utsåges af högskolans lärarråd.

Bland styrelsens åligganden hade lärarkollegiet i § 4 mom. 2 af

sitt förslag inryckt att, då tjänstetiden för rektor utginge eller rektorsämbetet

eljest blefve ledigt, styrelsen skulle till Kungl. Maj:t inkomma

med från lärarkollegiet infordradt förslag till befattningens återbesättande.

Vid universiteten utsåges rektor af akademiska församlingen, vid

karolinska institutet af lärarkollegiet, vid Stockholms högskola af lärarrådet

o. s. v.; och då väl svårligen någon myndighet bättre kunde afgöra,

hvilken af högskolans därför i öfrigt kvalificerade lärare bäst fyllde de

fordringar man måste ställa på innehafvaren af denna ansvarsfulla post,

hade det synts kollegiet lämpligast, att förslag till återbesättande af rektoratet

upprättades af kollegiet, men att, då högskolan hade en betydande

ekonomisk apparat, för hvilkens rätta förvaltande styrelsen vore ansvarig,

styrelsen borde med eget yttrande ingå till Kungl. Maj:t med det af kollegiet

upprättade förslaget.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Styrelsen hade enligt nu gällande stadgar icke någon där närmare

angifven skyldighet att afgifva yttranden, som af Kungl. Maj:t eller

myndigheter infordrades. Sådana yttranden hade emellertid gång efter

annan affordrats direktionen, och direktionen hade i regel val också ansett

sig hafva skyldighet att inkomma med de begärda utlåtandena, men erfarenheten

från de gångna åren hade visat önskvärdheten af att i de nya

stadgarna (§ 4 mom. 8) denna styrelsens skyldighet begränsades. Det syntes

kollegiet, som borde styrelsen icke hafva någon sådan skyldighet utöfver

hvad Kungl. Maj:t befallde eller af medicinalstyrelsen, där för närvarande

veterinäradministrationen vore förlagd, påkallades.

Att, på sätt under § 12 föreslagits, rektor skulle äga att, om han

så önskade, erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet, vore endast

ett stadfästande af hvad som redan sedan några år praktiserats vid högskolan

och vore i öfverensstämmelse med bestämmelserna vid universiteten

och karolinska institutet m. fl. läroanstalter. En sådan bestämmelse

syntes för framtiden efter inflyttningen i den nya högskolan blifva än

mera af behofvet påkallad på grund af de ökade kraf, som tvifvelsutan

där komme att ställas på högskolans rektor.

Den ganska tidsödande och kräfvande befattningen som bibliotekarie

hade dittills enligt kollegiets mening varit öfver höfvan lågt aflönad. Hans

arfvode hade utgått med 500 kronor, under det att t. ex. karolinska institutets

bibliotekarie åtrijöte 1,500 kronor. Det hade synts kollegiet

förenadt med rättvisa och billighet, att dels bibliotekariearfvodet höjdes

något (till 700 kronor) dels ock ett anslag af intill 300 kronor bereddes

för ett biträde åt bibliotekarien, hvilket anslag dock vore afsedf att utgå

af biblioteksanslaget.

Vidkommande sekreterarbefattningen, så hade dittills till en sekreterare

i direktionen utgått 500 kronor och till lärarkollegiets sekreterare

350 kronor. Af flera skäl ansåg lärarkollegiet det emellertid vara lämpligt

att sammanslå dessa båda befattningar. Ärenden, som ginge genom

högskolans styrelse, förbereddes i regel i kollegiet, och det kunde endast

vara till fördel, att den, som skulle i styrelsen uppsätta skrivelser

öfver en del där behandlade frågor, varit med redan när de debatterats

i kollegiet. Han hade på så vis betydligt lättare att sätta sig in i

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

dem och att på lämpligt sätt afväga motiv o. s. v. Hans arfvode för den

dubbla befattningen hade ansetts böra utgå med 1,000 kronor. Han

komme nämligen att ganska mycket tagas i anspråk, och han skulle

vara eu juridiskt bildad person.

Vidare hade genom en del nya, anordningar med afseende å räkenskapsföringen

m. m. vid institutet dess kamrerares tjänsteåligganden

kommit att rätt betydligt ökas; och än mer blefve detta fallet vid den nya

högskolan. Han hade 1—2 timmars daglig tjänstgöring vid institutet utom

en del hemarbete, omhänderhade kontrollen öfver inköpt foder in. in.

Kollegiet hade därför sett sig nödsakadt föreslå, en höjning af hans arfvode

Till 2,000 kronor.

Direktionens förslag till stadgar skiljer sig beträffande nu ifrågavarande

delar från lärarkollegiets förslag hufvudsakligen i följande afseenden.

De af Kungl. Maj:t. förordnade ledamöterna af högskolans styrelse

skulle (§ 3), ordföranden oberäknad, vara tre till antalet och utses för

tre år. Till sådant förordnande skulle styrelsen afgifva förslag. Medicinalstyrelsen

skulle, likasom nu är fallet, i högskolans styrelse representeras

af den ledamot af medicinalstyrelsen, som där föredrager veterinärärenden.

Direktionen har föreslagit (§ 4 mom. 2), att förslag till besättande

af rektorsbefattningen skall till Kungl. Mai:t afgifvas af högskolans styrelse.

efter lärarkollegiets hörande.

Enligt direktionens förslag (§ 4 mom. 7) skulle högskolans styrelse

vara skyldig att tillhandagå offentliga myndigheter med sådana upplysningar

och yttranden, som af dem äskas, och som ligga inom området

för styrelsens verksamhet. Den af lärarkollegiet förordade inskränkningen

i styrelsens skyldighet härutirman har sålunda icke vunnit direktionens

understöd.

1 fråga om besättande af sekreterar- och kamrerarbefattningarna

har direktionen ansett yttrande och förslag af lärarrådet icke vara behöfligt-,

hvarjämte direktionen i sitt stadgeförslag (§ 34) uteslutit den af

lärarkollegiet föreslagna bestämmelsen om visst kompetensvillkor för sekreteraren

och kamreraren.

Benämningen lärarkollegiet har åt direktionen utbytts mot »lärarrådet».

Direktionens

förslag till

stadgar.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Biblioteksnämnden skulle enligt direktionens förslag (§ 76) bestå af

rektor, eu bibliotekarie och en därtill af lärarrådet utsedd lärare.

Med afseende å användningen åt högskolans anslag har direktionen

ansett det böra rnedgifvas (§ 84), att besparingar å samtliga anslag till de

särskilda afdelningarna och a, de allmänna anslagen äfvensom genom högskolans

verksamhet uppkomna inkomster skulle få åt styrelsen användas

för tillfälliga behof, som afsåge byggnaders och inventariers vidmakthållande

eller undervisningens eller studiernas förkofran, men att livad därutöfver

återstode af inkomsterna skulle inlevereras till statskontoret.

Beträffande styrelsens sammansättning har direktionen — med erinran

att enligt lärarkollegiets förslag de af Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna

skulle vara endast två och antalet af styrelsens samtliga ledamöter, likasom

enligt nu gällande bestämmelser, fem — yttrat, att, om det ock vore att

anse för en fördel, att ledamöterna i en styrelse utgjorde ett udda antal,

det dock syntes vara att föredraga, att ledamöternas antal, efter det rektor

blifvit ledamot af styrelsen, ökades till sex. Därigenom skulle enligt direktionens

mening styrelsen kunna få eu synnerligen lämplig sammansättning,

nämligen, förutom ordföranden och rektor — hvilken sistnämnde måste anses

såsom representant för veterinärvetenskapen — eu representant för den

medicinska vetenskapen, en för veterinäradministrationen, eu för landtbruket

och en för kavalleriet. Därför hade direktionen föreslagit de af Kungi.

Maj:t förordnade ledamöternas antal till tre. Eu nödvändig följd häraf

blefve, att dessa ledamöter utsåges för en tid af tre år och att eu af dem

afginge hvart tredje år.

Lärarkollegiet hade föreslagit, att medicinalstyrelsen skulle äga att

till ledamot af högskolans styrelse förordna hvilken som helst af sina

ledamöter, men direktionen ansåg kollegiet ej hatva anfört tillräckliga

skäl för eu sådan förändring. Det syntes direktionen vara uppenbart, att

den ledamot af medicinalstyrelsen, som inom densamma föredroge veterinärärenden,

borde vara bland medicinalstyrelsens ledamöter bäst skickad

att vara ledamot af styrelsen för veterinärhögskolan, hvarför direktionen

i sitt förslag återupptagit detta stadgandes nuvarande lydelse. Skulle den

veterinära administrationen tilläfventyrs komma att öfvergå från medn i
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Tialstyrelsen till annan myndighet, syntes då kunna i samband med utfärdande

af bestämmelser därutinnan komma under ompröfning, i hvad

mån en ändring i berörda afseende skulle äga rum.

Direktionen hade ej kunnat godkänna stadgandet om lärarrådets förslagsrätt

vid förordnande af ledamöter i styrelsen. Det finge anses

tillräckligt, att lärarrådet ägde yttranderätt vid afgifvande af underdånigt

förslag till rektorsbefattningens tillsättande. Af samma skäl ansåg direktionen,

att det ej borde i stadgarna antydas, att någon annan af högskolans

lärare än rektor skulle kunna vara ledamot af styrelsen. Skulle ytterligare1

eu eller flera af lärarna komma in i styrelsen, syntes detta i allmänhet

icke vara till förmån för rektors ställning såsom ledamot hade åt

styrelsen och af lärarrådet.

Beträffande förordnande af rektor ansåg direktionen, att förslagsrätten

borde tillkomma styrelsen och icke lärarrådet, då ju på rektor hvilade

eu mångfald åligganden inom förvaltningen, för hvilken styrelsen hade

det egentliga ansvaret. Med hänsyn till rektors befogenhet och skyldigheter

i fråga om undervisningen och ledningen däraf borde emellertid

lärarrådet äga tillfälle att yttra sig uti ifrågavarande angelägenhet. Det

vore gifvet, att detta yttrande måste taga formen af ett förberedande

förslag från lärarrådet till styrelsen.

Det nuvarande rektorsarfvodet, 1,000 kronor, har i direktionens

statförslag bibehållits.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande förordat direktionens mening Medicmat
•

# ^ styrelserr.

i alla de punkter, där olikhet finnes mellan direktionens och lärarkollegiets

förslag, samt hemställt om fastställelse å direktionens stadgeförslag.

1 sitt yttrande den 21 december 1910 har lärarkollegiet beträf- Lärarkoiiefande

i statförslaget uppfördt arfvode å 1,000 kronor för uppehållande

af den del af rektors undervisningsskyldighet, från hvilken han med

hänsyn till rektorsgöromålen blefve befriad, framhållit, att rektor med det

betydande arbete, hans rektorskall ålade honom, nödvändigtvis måste åtnjuta

någon lindring i sin undervisningsskyldighet, försåvidt icke undervisningen

i de af honom företrädda läroämnena skulle blifva lidande. Medel måste

därför också finnas för att på lämpligt sätt upprätthålla den del af rektors

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

undervisningsskyldighet, från hvilken han på grund af rektorsgöromålen

kunde blifva befriad.

Vidare framhåller kollegiet, att bibliotekariens arfvode i förslaget

höjts från 500 till 700 kronor. Detta vore ju icke någon absolut nödvändighet.

men hans arbete vore af den art. att det mer än väl syntes

vara förtjänt af denna lilla höjning.

Detsamma kunde enligt kollegiets mening sägas om sekreterarens

och kamrerarens sysslor. Sekreteraren i direktionen skulle enligt förslaget

äfven tjänstgöra som sekreterare i lärarkollegiet, och då arfvodena till de

nuvarande två sekreterarna utginge med sammanlagdt 850 kronor, uppginge

alltså den för sekreteraren föreslagna förhöjningen endast till 150

kronor.

Kamreraren komme att på det nya institutet få betydligt mera

arbete än på det gamla, och det syntes därför också vara allvarligt af

behofvet påkalladt, att hans aflöning höjdes. Han hade daglig tjänstgöring,

och han hade också om hand kontrollen öfver foderleveranserna till

institutet.

VII. Anslag för särskilda afdelningar, allmänna anslag m. m.

Eä/iande stat. Utom de anslag, som i det föregående blifvit omnämnda, upptager

den nu gällande staten för veterinärinstitutet ytterligare anslag till sammanlagdt

belopp af 17,000 kronor, nämligen 4,000 kronor till stipendier åt

elever, 3,000 kronor till byggnaders och stängsels underhåll, samt 10,000

kronor till diverse utgifter. 1

1 anslaget till stipendier föreslås icke någon ändring.

Då, såsom ofvan är nämndt, kommittén erhållit uppdrag att afgifva

utlåtande och förslag allenast angående de organisations- och löneregleringsfrågor,

som beröras i de till kommittén öfverlämnade handlingarna,

torde de gjorda framställningarna, i hvad de afse beredande af ökad medelstillgång

för de ändamål, hvartill de två öfriga nyssberörda anslagen hittills

varit afsedda, icke böra af kommittén upptagas till närmare behandling.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Emellertid har kommittén — som funnit samtliga till nu ifrågavarande

grupp hörande anslag undantagandes anslaget till stipendier lämpligen

kunna sammanföras under eu särskild omkostnadsstat — ansett sig

böra här angifva innehållet i lärarkollegiets och direktionens statförslag

äfven i de delar, om hvilka nu är fråga, därvid kommittén till en

början får erinra, att det i båda statförslagen under »anslag för de särskilda

afdelningarna» upptagna anslaget å 1,200 kronor för »undervisning

i ridkonst och körning» af kommittén blifvit, såsom naturligen tillhörande

aflöningsanslagen, här ofvan behandlad! under afdelningen IV och följaktligen

icke kommer att i detta sammanhang vidare omnämnas.

I öfrigt upptager lärarkollegiets förslag till stat följande anslag för

de särskilda afdelningarna:

Biblioteket............■...................kr. i!,500

Anatomiska afdelningen..........................> 2,000

Till inköp af hästar och nötkreatur för dissektioner och operationsiilmngar . . > 2,500

Fysiologisk-kemiska afdelningen...................... > 2,000

Bakteriologiska afdelningen......................... 500

Patologisk-anatomiska och histoiogiska afdelningen............. > 2,000

Kirurgiska afdelningen.......................... 1 1,000

Medicinska afdelningen och kliniken för smärre husdjur........... > 1,000

Afdelningen för husdj ursskötsel...................... > 1,000

Exkursioner............................... » 500

Afdelningen för bujatrik, obstetrik och ambuiatorisk klinik.........> 1,500

Afdelningen för hofbeslag och hofsjukdomar................ > 1,000

Afdelningen för kött- och mjölkkontroll.................. 500

Anspannslära................................ > 150

Simma kronor 19,150

Härtill komma med oförändrade belopp anslagen till stipendier åt

de studerande samt till byggnaders och stängsels underhåll, hvilka anslag

af lärarkollegiet sammanförts med aflöningsanslagen. I

I sin skrivelse den 28 april 1910 har lärarkollegiet framhållit, att

kollegiet icke afgifvit något förslag beträffande anslag till diverse utgifter,

enär utredning därutinnan ännu icke kunnat verkställas, men har kollegiet

25—122716. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

Lärarkollegiets

förslag

till stat:

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

tillika anmält, att, så snart erforderlig utredning kunnat åvägabringas, institutets

rektor koimne att till direktionen aflämna förslag i ämnet.

I enlighet härmed har rektor med sin förut omförmälda, den 26 maj

1910 till direktionen aflåtna skrivelse öfverlämnat utredningar öfver kostnaderna

för gas och vatten, elektrisk belysning samt bränsleåtgång vid det

nya institutet samt afgifvit förslag till ett allmänt materialanslag för institutet,

slutande å ett belopp af 43,400 kronor enligt följande beräkning:

till gas . . ........................kr. 2,000

» vatten........................... 1,000

» elektrisk belysning och drift................ > 11,400

> bränsle......................... > 17,000

> inventariers anskaffande och underhåll..........> 3,OCK)

i renhållning....................... , 4,000

5 diverse utgifter...................... > 5,000

Kronor 43,400

Direktionens

förslag till

stat.

I direktionens förslag till stat sammanföres anslaget till stipendier

med aflöningsanslagen, hvaremot öfriga nu ifrågavarande anslag äro uppdelade

i två grupper, den ena med rubriken »anslag för de särskilda afdelningarna»

och den andra benämnd »allmänna anslag».

Anslagen för de särskilda afdelningarna skilja sig från de af lärarkollegiet

föreslagna motsvarande anslagen allenast därutinnan,

att anslaget till bakteriologiska afdelningen, under förändrad rubrik

»undervisningen i bakteriologi», af direktionen upptagits till 1,000 kronor

i stället för af lärarkollegiet föreslagna 500 kronor; samt

att med afseende å det af direktionen förordade sammanförandet

af ämnet histologi med ämnet anatomi anslaget till anatomiska afdelningen

blifvit. under förändrad rubrik »anatomiska och histologiska afdelningen»

upptaget med belopp af 2,300 kronor eller 300 kronor högre än

enligt kollegiets förslag, men att i sammanhang därmed för »patologiskanatomiska

afdelningen» upptagits endast 1,700 kronor eller 300 kronor

mindre än det af lärarkollegiet för patologisk-anatomiska och histologiska

afdelningen föreslagna anslagsbeloppet.

Sammanlagda beloppet af anslagen för de särskilda afdelningarna

skulle alltså enligt direktionens förslag uppgå till 19,350 k)-onor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

De s. k. allmänna anslagen, bland hvilka direktionen med förhöjdt

belopp af 5,000 kronor upptagit anslaget till byggnaders och stängsels

underhåll, skulle i öfrigt enligt direktionens förslag till stat komma att

till rubriker och anslagsbelopp motsvara de särskilda, här of van upptagna

posterna i det af institutets rektor föreslagna allmänna materialanslaget.

Slutsumman af de allmänna anslagen skulle enligt direktionens förslag

blifva 48,400 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 9 november 1910 framhållit,

att det belopp af 20,850 kronor, hvartill med inberäknande af

ofvan omförmälda anslag a 1,200 kronor för undervisning i ridkonst och

körning — anslagen till de olika aldelningarna vid institutet blifvit af

direktionen upptagna, syntes vara väl högt beräknad! samt att, ehuru styrelsen

icke vore i stånd att säga, hvar en minskning lämpligast skulle

kunna ske, styrelsen likväl trott, att de särskilda afdelningarnas sammanlagda

behof med sparsamhet skulle kunna blifva tillgodosedda, med ett

belopp af 15,850 kronor. Likaså ansåg medicinalstyrelsen de allmänna

anslagen, som af direktionen upptagits till sammanlagd! 48,400 kronor,

kunna minskas med 5,000 kronor, tilldess erfarenhet om behofvet vunnits.

1 sitt förnyade yttrande den 22 december 1910 hav direktionen

beträffande de begärda anslagen för de särskilda af delningarna och de allmänna

anslagen uttalat, att. direktionen vid noggrant genomgående af

hvarje särskild! anslag kommit till den öfvertygelsen, att samtliga dessa

anslag vore oundgängligen erforderliga för uppehållande af institutets verksamhet

i de för institutet uppförda nya lokalerna.

VUL Direktionens förslag till stat för veterinärhögskolan.

Sedan kommittén nu redogjort för de särskilda förändringar i veterinärinstitutets

nuvarande stat, som af institutets lärarkollegium och direktion

blifvit ifrågasatta, har kommittén ansett lämpligt att, för vinnande

af större öfverskådlighet, här i ett sammanhang införa det åt direktionen

den 3 juni 1910 afgifna statförslaget.

Medicinal
styrelsen
-

Direktionen

‘‘‘‘jn 1910.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kommittén tillåter sig liärvid erinra, att i detta betänkande finnas

förut intagna dels å sid. 94 den nu gällande, år 1907 af Riksdagen antagna

ordinaries taten för veterinärinstitutet, dels ock å sid. 103—104 eu fullständig

uppgift a de särskilda ändamål, för hvilka Riksdagen hvartdera af

åren 1911 och 1912 på extra stat beviljat anslag för institutet.

Direktionens nyssnämnda förslag till stat för veterinärhögskolan är

af följande innehåll:

Lön.

Tjänst-

görings-

pcn-

ningar.

r ;

Arfvode.1 8 amma.

|

—

—

l.OOu ! 1.000

5,000

2,500

7,500

5,000

2,500

— i 7,500

5,000

2,500

7,500

5,000

2,500

— i 7,500

5,000

2,500

— j 7,500

2.500

— ! 7,500

5,000

2.500

I

— j 7.500 !

2,000

1.400 |

4,000 |

L

—

—

|

4.000 j 4,000 |

— i

...

4,000 i 4,000 S

Afl ön i ngsstat.

1 rektor ...............

1 professor i anatomi och histologi . . .

1

1

1

i fysiologi och kemi..............

i patologisk anatomi..............

i medicin, tillika föreståndare för dei. medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur . .

i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska

kliniken för större husdjur........

i husdj urslära................

1 > i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och

obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska

kliniken1.............

1 lärare i hofbeslag, tillika föreståndare för hofbeslagssmedjan

och hofslagarskolan1 2............

1 prosektor vid den anatomiska afdelningen, med undervisnings- ;

skyldighet tillika i histologi............ j

1 laborator i fysiologi och kemi..............i

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den medi- cinska kliniken och kliniken för smärre husdjur

1 > laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirur-

giska kliniken.......

—

4.000

4.000

1 assistent vid den patologisk-anatomiska afdelningen ....

—

—

2.500

1 » vid den kirurgiska kliniken......

—

2,500

4,000 j

4,000 j

2.500 I

2.500 !

1 Lektorn å öfvergångsstat i obstetrik förordnas att uppehålla undervisningen i läran om nötkreaturens

sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggsarfvode till sin ailöniug såsom lektor af 1,000 kronor

att utgå af professorslönen. Professuren tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom nuvarande

lektorns afgång indragits.

2 Läraren i hofbeslag åtnjuter eu attöning af 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar

eller tillhopa 3,000 kronor, så länge de militära hofslagarkurserna äro förlagda till

högskolan.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Arfvode.

Summa.

j 1 assistent vid den medicinska kliniken..........

—

—

2,500

2,500

1 > vid den ambulatoriska kliniken.........

—

—

2,500

2,500

1 > i hofbeslagssmedjan..............

—

—

2,500

2,500

För uppehållande af den del af rektors undervisniugsskyldig- het, från hvilken han med hänsyn till rektorsgöromålen

befrias........................

1,000

1,000

1 lärare i kött- och mjölkkontroll.....•.......

—

1,500

1,500

1 bibliotekarie......................

—

—

700

700

i 1 sekreterare .......................

—

—

1,000

1,000

1 kamrerare.......................

—

...

2,000

2,000

1 vaktmästare och konservator...............

1.200

600

_

1,800

1 i på den kemiska utdelningen.........

900

600

—

1,500

1 > på den patologisk-anatomiska afdelningen . . .

900

O

o

CO

—

1,500

1 > på den ekonomiska afdelningen.......

900

600

—

1,500

1 fodermarsk på den kirurgiska afdelningen........

900

600

—

1,500

1 > på den medicinska afdelningen, tillika hnndskö-

tare..................

900

Öl

o

o

1,500

1 sjukvårdare på den kirurgiska afdelningen........

900

600

_

1,500

1 förman i försöksladugården...............

900

as

o

o

-

1,500

1 port- och telefonvakt...................

900

600

—

1,500

1 maskinist.......................

900

600

—

1,500

1 verkmästare i hofbeslagssmedjan.............

1,200

600

-

1,800

Drängar och extra betjäning................

—

—

—

5,000

Stipendier åt de studerande................

—

—

—

4,000

Ofvergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska

kliniken.......................

2,600

1,400

—

4,000

1

Anslag för de särskilda afdelningarna.

Biblioteket........................

--

—

3,500

Anatomiska och histologiska afdelningen..........

—

—

—

2,300

Till inköp af hästar och nötkreatur för diesektioner och opera- tionsöfningar .....................

_

_

_

2,500

Fysiologisk-kemiska afdelningen..............

—

—

—

2.000

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

........ . - -

|

Tjänst-

Lön.

gorings-

pen-

ningar.

Arfvode.

Summa.

Undervisningen i bakteriologi...............

—

—

1,000

Patologisk-anatomiska afdelningen.............

—

—

—

1,700

Kirurgiska afdelningen..................

— i

—

—

1,000

Medicinska afdelningen och kliniken för smärre husdjur . . .

—

—

—

1,000

Afdelningen för husdjnrsskötsel..............

—

__

—

1.000

Exeursioner.......................

Afdelningen för nötkreaturssjukdoinar (bujatrik), obstetrik och

— ■

-

500

i

ainbulatorisk klinik..................

—

—

1.500

Afdelningen för liofbeslag och hofsjukdomar........

—

—

1,000

Afdelningen för kött- och mjölkkontroll..........

—

—

—

500 i

Anspannslära.......................

—

—

—

150 i

Undervisning i ridkonst och körning ............

—

—

1.200 j

Allmänna anslag.

j

Byggnaders och stängsels underhåll............

-

—

5,000 |

Gas...........................

-

—

3,000

Vatten..........................

—

—

—

1,000

Elektrisk belysning och drift................

—

—

11,400 |

Bränsle.........................

—

—

17,000

Inventariers anskaffande och underhåll...........

—

—

—

3,000

Renhållning.......................

—

....

—

4,000

| Diverse utgifter......................

—

5.000

Summa kronor

_

—

191.550

Lärarrådet vid högskolan vare medgifvet att, efter omständigheterna och om sådant linnes lända

till nytta för undervisningen, med styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna, dock alltid

så att hvarje lärare bibehålies vid sina hufvudsakliga läroämnen.

För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

För lektorn å öfvergångsstat och läraren i hofbeslag kan aflöningen höjas efter 5 år mod 500

kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500

kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg skola 350

kronor utgöra lön och .150 kronor tjänstgöringspenningar.

För 1 vaktmästare och konservator, 1 fodermarsk på den kirurgiska afdelningen, 1 fodermarsk

på den medicinska afdelningen, tillika hundskötare, 1 förman i försöksladugården och 1 verkmästare i

hofbeslagssmedjan kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med

100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

190

För 1 vaktmästare på den kemiska avdelningen, 1 vaktmästare på den patologisk-anatomiska

afdelningen, 1 vaktmästare på den ekonomiska afdelningen. 1 sjukvårdare på den kirurgiska afdelningen.

1 port- ock telefonvakt och 1 maskinist kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

Prosektor, laboratorer, assistenter, vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare, förman i försöksladugården,

port- och telefonvakt, maskinist och verkmästare åtnjuta, förutom den kontanta aflöningen,

jämväl fri bostad och värme.

Därest professor, lektor å öfvergångsstat eller lärare i hofbeslag åtnjuter fri bostad, skola å.

lönen afdragas 500 kronor årligen.

Det torde böra här anmärkas, att direktionen genom senare, jämväl

till kommittén remitterade framställningar, för hvilka här ofvan redogjorts,

i viss män ändrat sina förslag angående aflöningen för dels läraren i hofbeslag

dels ock prosektorn och laboratorerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs förslag.

''/eterinärini

ti tutets uppgifter

m. nr).

Ang. hofsla

garskolam

ställning.

De förslag, om hvilka, kommittén nu går att för egen del afgifva

yttrande, innefatta i sig ej allenast en betydande tillökning af den nu för

veterinärinstitutet gällande utgiftsstaten och därå upptagen ordinarie personal,

utan äfven eu omläggning af stadgarnas bestämmelse om institutets

uppgifter.

Under det att enligt nu gällande stadgar veterinärinstitutet har till

ändamål att såsom fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer och

hofslagare, skulle nämligen enligt föreliggande stadgeförslag »veterinärhögskolans»

ändamål vara att såsom anstalt för undervisningen i de till veterinärvetenskapen

hörande ämnena utbilda veterinärer äfvensom att främja

utvecklingen af de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde.

Utbildningen af hofslagare har sålunda ansetts icke böra tillkomma

veterinärhögskolan, hvaremot, hemställts, att vid sidan af högskolan och

under dess hägn skulle anordnas en särskild undervisningsanstalt för bildande

af hofslagare, för hvilken anstalt föreslagits särskilda stadgar.

Äfven enligt lärarkollegiets och direktionens förslag till examensstadga

skulle emellertid undervisning i hofbeslag och i läran om hofvens

sjukdomar meddelas åt de blifvande veterinärerna, i hvilkas båda examina

hofbeslagsläran skulle ingå som examensämne. Vidare äro lärare i hofbeslagslära

äfvensom eu assistent och en verkmästare vid hofbeslagssmedjan

upptagna å föreslagen stat för veterinärhögskolan.

Återkommande i det följande till frågan om den vid hofbeslagssmedjan

erforderliga personal, har kommittén redan här velat uttala den

mening, att det icke skulle vara välbetänkt, om föreståndaren och öfrig

personal vid institutionen för hofbeslag — hvars byggnad ju utgör en

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

del af det för veterinärinstitutet nyuppförda byggnadskomplexet — skulle

i förhållande till institutets direktion, lärarkollegium och rektor intaga en

särskild mera fristående ställning än föreståndarna och personalen vid de

öfriga institutionerna.

Skälen däremot synas kommittén hafva vunnit i styrka, sedan, i anslutning

till hvad i förut af kommittén omförmäldt kungl. bref den 18

oktober 1912 förordnats, Kungl. Maj:t genom generalorder den 20 november

1912 (n:r 1317 och 1318) befallt, att hofslagarskolor med uppgift att

bibringa eleverna de för hofslagarbeställningsmän erforderliga kunskaper

och färdigheter i hofbeslag samt, i hästkännedom och hästsjukvård skola

från och med år 1913 tills vidare årligen anordnas vid samtliga kavalleri- och

fältartilleriregementen, positions artilleriregementet och Gottian ds artillerikår,

men att vid veterinärinstitutet i Stockholm, likasom ock vid veterinärinrättningen

i Skara, från och med samma tid skola anordnas sådana militära

hofslagarkurser, som hafva till syfte att bibringa eleverna de för lärare i

praktiskt hofbeslag vid arméns hofslagarskolor erforderliga kunskaper och

färdigheter i hofbeslag samt i hästkännedom och hästsjukvård.

På grund åt dessa generalorder torde hädanefter icke några andra

militära hofslagarlärlingar än vissa af dem, som skola utbildas till lärare

vid arméns hofslagarskolor, vara att påräkna vid veterinärinstitutets hofslagarskola;

och arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har, såsom förut omnämnts,

i skrifvelse till institutets direktion den 6 december 1912 förklarat

det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven undervisningen för

de elever, som skola utbildas till lärare vid arméns hofslagarskolor, borde

flyttas från veterinärinstitutet och förläggas till veterinärinrättningen i

Skara. I hvarje fall synes läraren i hofbeslag vid veterinärinstitutet framdeles

komma att i proportionsvis högre grad än förut blifva sysselsatt

med undervisning åt blifvande veterinärer.

På nu anförda skäl hemställer kommittén.

att förslaget om kofslag ar skolans utbrytning från

veterinärinstitutet ocli anordnande såsom en i viss män

fristående läroanstalt med särskilda stadgar icke må vinna

bifall.

26—122716. Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Ang. insti- Enligt ofvan anförda förslag- till ändrad bestämmelse angående den

tlltctS ‘Vctc7lm ~ t

skapliaa ifrågavarande veterinära läroanstaltens ändamål skulle densamma ei allecer

*am nast vara en undervisningsanstalt utan äfven hafva till uppgift »att främja

utvecklingen af de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde».

Det synes kommittén uppenbart, att, därest undervisningen vid veterinärinstitutet

skall kunna fylla sitt ändamål, densamma bör vara grundad

på vetenskaplig forskning.

För att detta, må kunna vara fallet, bör undervisningen handhafvas

af lärare, hvilka, hvar och en inom sitt läroområde, ej allenast äro väl

förtrogna med den vetenskapliga utvecklingen, utan äfven behärska de

vetenskapliga arbetsmetoderna, så att de äga förmåga att själfva göra vetenskapliga

iakttagelser och utföra vetenskapliga undersökningar.

I sådant syfte hafva ock inom det nya. institutet ställts till lärarnas

förfogande laboratorier och andra materiella hjälpmedel, och det torde

äfven från undervisningens synpunkt vara önskvärdt, att de möjligheter

till ökad vetenskaplig verksamhet, som sålunda öppnats, icke må lämnas

obegagnade.

Då det gäller att i stadgarna fastslå veterinärinstitutets ändamål,

hör emellertid enligt kommitténs mening -— därest icke särskild bestämmelse

i detta hänseende anses kunna undvaras — ändamålet angifvas på

ett sätt, som icke innefattar någon principiell afvikelse från den nuvarande

bestämmelsen.

Det är, efter hvad kommittén håller före, undervisningens kraf, som

böra vara normerande vid bestämmandet af det erforderliga antalet lärarplatser

och jämväl andra befattningar vid institutet. Endast om denna

ståndpunkt fasthålles, torde det blifva möjligt att åtminstone till någorlunda

skäliga belopp begränsa de i allt fall oväntadt dryga kostnader, som institutets

verksamhet i de nya lokalerna svnes komma att medföra.

fin jämförelse med motsvarande bestämmelser för universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska institutet torde i detta sammanhang

vara af intresse, helst som dessa bestämmelser för ej lång tid sedan varit

föremål för ändringar.

Enligt universitetsStatuterna af den 27 november 1908, § 99, skulle

universitetets uppgift vara att meddela en på vetenskaplig forskning grun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

208

dad undervisning i de delar af det mänskliga vetandet, som fölle inom

området för universitetets organisation; och skulle universitetet hafva att

i samband därmed sörja för den examination, hvarom i särskilda för de

olika fakulteterna utfärdade examen sstadgar vore förordnadt.

Denna bestämmelse, likasom äfven en föreskrift af motsvarande innehåll

i stadgarna för karolinska institutet af den 27 november 1908..

§ 79, omformulerades genom särskilda kungl. kungörelser af den 13 augusti

1909 på sådant sätt, att i nyssberörda paragrafer allenast uttalas,

att universitetet, resp. karolinska institutet, har att, hvar inom sitt område,

meddela eu på vetenskaplig forskning grundad undervisning äfvensom

att i samband därmed sörja för den examination, hvarom i särskilda

examensstadgar är förordnadt.

Då någon särskild och uttrycklig bestämmelse om skyldighet för

universiteten eller för karolinska institutet att inom områdena för deras

verksamhet främja den vetenskapliga utvecklingen ej ansetts erforderlig,

torde sådan föreskrift kunna undvaras äfven i veterinärinstitutets stadgar.

Det bör slutligen i detta sammanhang icke lämnas oanmärkt, att

en vetenskaplig arbetsuppgift inom det veterinärmedicinska området är

ålagd den veterinärbakteriologiska anstalten, hvilken enligt sin instruktion

af den 2 oktober 1908 (svensk författningssamling n:r 104) har till uppgift

dels att tillhan dagå veterinärförvaltningen med nödi ga vetenskapliga

undersökningar och andra arbeten inom särskild! angifna områden, dels

att, i den mån omständigheterna sådant medgifva, utöfva själfständig

vetenskaplig forskning inom anstaltens verksamhetsområde, dels ock att

genom den vid anstalten anställde laboratorn upprätthålla un dervisningsskyldigheten

i bakteriologi vid veterinärinstitutet.

Anstalten tillkommer enligt instruktionen hufvudsakligen: att, vid

hotande eller utbruten smittosam kreaturssjukdom eller då eljest pröfvas

nödigt, på uppdrag af medicinalstyrelsen utföra bakteriologisk eller i förekommande

fall patologiskt-anatomisk sjukdomsdiagnos, att i den utsträckning,

som finnes möjlig och lämplig, bereda veterinärbakteriologiska medel,

som användas i diagnostiskt eller terapeutiskt syfte, att utföra andra för

veterinärförvaltningen behöfliga bakteriologiska arbeten till den utsträckning,

som anstaltens nu nämnda uppgifter medgifva, att genom väl plan
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Ang. läroanstaltens

benämning.

lagda och omsorgsfullt utförda försök ej endast vid anstalten utan äfven

hos praktiska jordbrukare söka vinna insikt om hur kampen mot de olika

kreaturssjukdomarna skall föras med största utsikt till framgång, att enligt

af medicinalstyrelsen lämnade anvisningar sprida kunskap om de åtgärder

åt skilda slag, som vid olika sjukdomars uppträdande böra vidtagas

för deras undertryckande, samt att, i den mån anstaltens öfriga göromål

det medgifva, efter medicinalstyrelsens förordnande och mot den ersättning,

styrelsen bestämmer, tillhandagå enskilda med undersökningar, biträde

och råd i svårare fall af smittosamma sjukdomar; och bör vid anstalten

tillfälle till själfständig bakteriologisk forskning beredas så väl de

där anställda vetenskapsidkare som, efter medicinalstyrelsens pröfning och

i den mån sådant kan ske, äfven andra forskare inom anstaltens verksamhetsområde.

Då lärarkollegiet vid veterinärinstitutet, såsom förut nämnts, yttrat,

att forskning i veterinära ämnen ej förekomme vid annan högskola eller

universitet i Sverige samt att »veterinärhögskolan» vore den enda institution

i riket, där ett mera allsidigt och genomfördt forskningsarbete kunde

ifrågakomma inom de vetenskapsgrenar, som fölle inom det veterinärvetenskapliga

forskningsområdet, har kommittén ansett lämpligt erinra

om de vetenskapliga uppgifter, som åligga den med veterinärinstitutet

intimt samverkande och inom institutets område förlagda veterinärbakteriologiska

anstalten.

Kommittén hemställer,

att förslaget om införande i stadgarna af särskild

bestämmelse därom, att ifrågavarande läroanstalt äfven

slcidle hafva till ändamål att främja, utvecklingen af de

vetenskaper, som tillhöra dess verksamhetsområde, icke

må vinna bifall.

Frågan om veterinärinstitutets blifvande benämning har af lärarkollegiet

och direktionen blifvit satt i sammanhang med de af kommittén

nu behandlade frågorna om hofslagarskolans utbrytning till en särskild

under veterinärinstitutet lydande anstalt samt om uttryckligt åläggande

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

för den tillänmade »veterinärhögskolan» att deltaga i arbetet för utvecklingen

af de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde.

Enligt kommitténs mening är namnfrågan i och för sig af mera

underordnad betydelse, om den ock ej är alldeles utan sina tilläfventyrs

kommande konsekvenser i anslagsväg. Kommittén anser sig dock icke

böra i detta afseende göra någon bestämd hemställan.

o ÖP ...

A ena sidan synes yrkandet på genomförandet af högskolebenämningen

vinna stöd af 1912 års Riksdags beslut om förändring af benämningen

»skogsinstitutet» till »skogshögskolan», till hvilken sistnämnda benämning

likväl möjligen kan hafva i någon mån medverkat förefintligheten

af de lägre »skogsskolorna», likasom ock torde böra uppmärksammas,

att i det förslag af särskilda sakkunniga, som lag till grund för den

högre skogsundervisningens ordnande, skildes mellan skogshögskolan»,

» skogsl är o verket» och »sko gs skolorna».

A andra sidan synas de vid nyligen skedda löneregleringar bibehållna

namnen karolinska mediko-kirurgiska institutet, tandläkarinstitutet

och farmaceutiska institutet äfvensom saknaden, enligt kommitténs mening,

af verkligt betydelsefulla skäl för ändring af den häfdvunna benämningen

»veterinärinstitutet» tala för dess bibehållande. Kommittén har ock för

sin del såväl i sitt förslag till ny stat som i öfrigt i detta betänkande

användt sistberörda benämning.

Bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan, eller -— såsom den- elevan
°

° talet vid tn
sarnma

af veterinärinstitutets direktion benämnts — undervisnings- och stitutet. m.m.

examensstadgan hafva, med hänsyn till innebörden af det kommittén

gifna uppdrag i förevarande ärende, ansetts icke böra göras till föremål

för någon mera ingående granskning af kommittén.

Det har emellertid ådragit sig kommitténs uppmärksamhet, att, enligt

de i lärarkollegiets och direktionens skrivelser om för mäkla beräkningarna,

antalet årligen utexaminerade elever upptagits anmärknkigsvärdt lågt i

förhållande till såväl antalet årligen intagna elever som ock antalet af

institutets samtliga elever.

Under det att antalet årligen intagna elever i det nya institutet

beräknats till ett trettiotal, har af direktionen antagits, att elevantalet i

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

det hela skulle komma att uppgå till omkring 150. Beträffande antalet

årligen utexaminerade elever skulle, enligt en af lärarkollegiet åberopad

beräkning af de förut omförmälda, den 12 december 1905 af chefen för

jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för utredning af byggnadsfrågan,

på ett elevantal af 120 icke kunna utexamineras mer än omkring

18 årligen.

Enligt samma beräkningsgrund skulle följaktligen den af direktionen

senast angifna totalsiffran af omkring 150 elever motsvaras af omkring

22 ii 23 utexaminerade veterinärer om året.

Därest under en följd af år såväl antalet nyintagna elever som

sammanlagda elevantalet varit konstant, synes emellertid antalet årligen

utexaminerade elever böra understiga de nyintagnas antal allenast med eu

siffra, motsvarande antalet af de elever, som årligen afbryta sina studier

utan att hafva aflagt veterinärexamen.

Då det förefallit kommittén mindre sannolikt, att de i förtid afgångna

elevernas antal skulle i allmänhet vara så betydande, som de nyss anförda-

siffrorna gifva vid handen, har kommittén tagit kännedom om den

statistik, hvarpå nämnda sakkunnige grundat sin beräkning af förhållandet

mellan antalet af institutets elever i det hela samt antalet årligen utexami
o
nerade

elever.

Statistiken innefattas i en uti bemälda sakkunniges yttrande till

chefen för jordbruksdepartementet den 7 februari 190(5 ingående tabell af

följande innehåll:

År.

Antal

Afd.

elever i de

1. Afd.

olika afdelningarna.

Afd. 3. Afd. 4.

Samma.

Utexam

1896.....

......12

14

12

2

40

10

1897.....

......13

12

18

7

45

1

1898.....

......16

14

15

8

53

5

1899.....

......23

14

14

15

d6

*•)

1900.....

......11

19

15

12

57

8

1901.....

......11

14

20

15

60

10

1902.....

......18

7

14

2*2

61

8

1903.....

......19

13

5

21

58

17

1904.....

......17

15

14

12

58

13

1905.....

......11

18

14

21

64

11

151

140

136

135

562

85

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Af statistiken framgår, att institutets olika afdelningar under den

tioårsperiod, statistiken afser, varit besökta af 562 studerande eller i medeltal

ett antal af 56,2 per år och att under samma tid från institutet utexaminerats

85 eller i medeltal 8,5 per år.

Såsom förut nämnts, hafva de sakkunnige ansett, att, om landets

behof af veterinärer i en framtid skulle kunna fyllas, institutet måste

vara inrättadt för utexaminering af åtminstone intill 18 elever om året.

Den af de sakkunnige med stöd af omförmälda statistik gjorda beräkningen,

att härför skulle erfordras ett institut, inrättadt för ett antal af

120 elever, synes emellertid kommittén icke hvila på tillräckligt säkra

grunder.

Till eu början äro nämligen siffrorna under den förra och den

senare delen af tioårsperioden sinsemellan afsevärdt olika. Under de första

fem åren utgör nämligen sammanlagda antalet elever 261 och antalet

utexaminerade elever allenast 26 eller ej fullt 2/20 af sammanlagda elevantalet,

under det att motsvarande siffror under den senare femårsperioden

äro resp. 301 och 59 samt de utexaminerade följaktligen under denna

uppgå till i det närmaste 4 20 af sammanlagda elevantalet. Enligt de sakkunniges

beräkning skulle de årligen utexaminerades antal utgöra ''Y20

af hela elevantalet.

Vidare är att märka, att en ökning eller minskning af antalet inskrifna

elever i första afdelningen först efter fyra år och därefter —

det senare i den mån kursen för en del af de inskrifna tager längre tid

än fyra år — öfvar inverkan på antalet utexaminerade elever.

Med hänsyn till de nu anförda omständigheterna lära ur de af de sakkunnige

åberopade statistiska siffrorna inga säkra slutsatser kunna dragas

därom, huru proportionen mellan hela lärjungeantalet och antalet årligen

utexaminerade skulle gestalta sig under förutsättning af en under längre

tid fortgående konstant tillströmning till veterinärinstitutet. Kommittén

anser sig dock på goda grunder kunna antaga, att de siffror, som enligt

den af kommittén nyss gjorda beräkningen framgå ur primärsiffrorna för

åren 1901—1905, därunder sistnämnda siffror förete de minsta, variationerna,

snarast kunna tjäna till ledning för en sannolikhetsberäkning i

nämnda afseende. I enlighet härmed skulle antalet af de utexaminerade

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

på ett lärjungeantal af 120 blifva inemot 24 årligen och på ett lärjungeantal

af 150 närma si o- SO årligen.

O o

lill en jämkning åt beräkningarna i nu angifven riktning synes

äfven böra medverka den omständigheten, att, enligt hvad som meddelats

kommittén, antalet af dem, som utan examen afbrutit sina studier vid

veterinärinstitutet, under de sist förflutna aren varit lägre än under de

år, som legat till grund för de sakkunniges beräkningar.

Med afseende härå och då, enligt hvad de till kommittén öfverlämnade

handlingarna utvisa, ett antal af 18 utexaminerade elever om

året ansetts kunna åtminstone någorlunda motsvara landets behof af veterinärer,

har kommittén funnit anledning taga under öfvervägande, huruvida

icke under nuvarande förhållanden, då institutet synes äga möjlighet att i sina

nya byggnader mottaga ett ej oväsentligt större antal elever än vid byggnadernas

uppförande beräknats, intagningen åt elever och därmed också

årskontingenten af utexaminerade veterinärer bör begränsas på annat sätt än

genom det utrymme, som kan beredas inom institutets byggnader.

Därest veterinärinstitutets direktion ålades att exempelvis hvart femte

år till Kungl. Maj:t inkomma med ej mindre utredning angående landets

tillgång på och behof af veterinärer än älven förslag'' till det antal elever,

som under hvart och ett åt de närmast följande fem åren linge mottagas

vid institutet, skulle härigenom vinnas möjlighet till icke blott en viss

begränsning af kostnaderna för undervisningens uppehållande vid institutet

m. in. utan äfven och framför allt eu för veterinäryrkets utöfvare likasom

för landet i det hela önskvärd garanti mot uppkomsten af en alltför stor

tillgång till arbetskraft inom det veterinära området.

Likartad pröfning af den omfattning, hvari elever må mottagas,

lärer, enligt hvad kommittén inhämtat, sedan ett antal år tillbaka hafva ägt rum

vid tekniska högskolan och vid skogsinstitutet och äfven kunna förväntas

komma att företagas vid den blifvande skogshögskolan.

Kommittén får alltså hemställa,

att det må varda älagdt veterinärinstitutets direktion

att hvart femte år till Kungl. Mäj:t inkomma med

ej mindre utredning angående landets tillgäng pa och be
-

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

hof af veterinärer än äfven förslag till det antal elever,

som under hjärt och ett af de närmast följande fem

aren md mottagas vid institutet.

Det relativt stora antalet af dem. som påbörjat men icke fullföljt

studier vid veterinärinstitutet, och af dem. som för sin lärokurs därstädes

behöft använda längre tid än fyra år, synes kommittén utgöra en kraftig

maning att. tillse, huruvida icke i förhållande till studietidens beräknade

längd alltför stora fordringar ställas på de studerandes arbetsförmåga.

Någon förbättning härutinnan torde väl kunna väntas genom den

föreslagna och af kommittén här nedan förordade bestämmelsen, att

inträde såsom elev vid veterinärinstitutet icke vidare skulle stå öppet för

en hvar, som aflagt studentexamen, utan allenast för dem, som erhållit betyg,

utvisande sådana kunskaper i. biologi, matematik, fysik och kemi, som

ansetts erforderliga för ett fruktbärande studium vid veterinärinstitutet.

Vidare hafva i förslagen till examensstadg.a inryckts bestämmelser,

åsyftande kontroll öfver de särskilda ämneslärarnas examensfordringar och

reducering af för högt tilltagna fordringar till lämplig omfattning.

För att en tillfredsställande veterinärkurs må kunna utan öfveransträngning

i allmänhet medhinnas på den beräknade tiden af fyra år, har

emellertid kommittén funnit erforderligt äfven hemställa om en förlängning

af den tid, hvarunder föreläsningarna vid institutet årligen skola pågå;

och återkommer kommittén här nedan till denna fråga.

De föreslagna ändrade bestämmelserna angående kompetens för be- Ang. lärarn

-iii kompetens,

fordran till lärarbefattning vid veterinärinstitutet hatva, i hvad desamma oillkor för

inskrifning

ansetts böra af kommittén tagas under bedömande, icke gifvit anledning

såsom elev.

till någon erinran.

För att. inskrifvas såsom elev vid veterinärinstitutet bär hittills fordrats

allenast aflagd studentexamen; men enligt nu föreliggande förslag

skulle tillika erfordras, att den inskrifningssökande vid studentexamen eller

fyllnadspröfning till densamma erhållit vitsord om minst godkända insik
27—122716.

Löneregleringskommitténs bet. XXXVI.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

ter i biologi samt i matematik å latin- eller realgymnasium äfvensom

enahanda vitsord i fysik och kemi a ro al gy m n as i u m.

I anledning- af den motivering lärarkollegiet anfört för sitt förslag

i denna del, har kommittén från veterinärinstitutet införskaffat erforderliga

uppgifter för bedömande, i hvilken omfattning de studerande vid

"veterinärinstitutet hittills aflagt studentexamen a latin- eller reallinjen.

Uppgifterna afse de fem sist förflutna åren och utvisa, att vid

institutet intagits år 1908 20 elever, däraf 10 aflagt studentexamen på

reallinjen och 10 på latinlinjen, år 1909 likaledes 20 elever, däraf 14 realoch

6 latinstudenter, år 1910 24 elever, däraf 16 real- och 8 latinstudenter,

år 1911 20 elever, däraf 11 real- och 9 latinstudenter, samt år 1912

2o elever, däraf 17 real- och 8 latinstudenter. Sammanlagda antalet intagna

elever under ifrågavarande fem år utgjorde alltså 109, däraf 68

real- och 41 latinstudenter. Af dessa hafva icke mindre än 31 real- och

31 latinstudenter vid sina inträdesansökningar åberopat, jämte studentexamensbetygen,

äfven intyg om andra aflagda prof eller genomgångna

kurser. Intj gen hafva i de flesta fallen afsett antingen genomgången kurs

i kemi vid universitet, eller läroverk eller genomgången zootomisk dissektionskurs

vid universitet eller ock, ehuru i något mindre antal fall, aflagd farmacie

kandidatexamen.

Endast 10 latinstudenter, fördelade på åren 1908—1910, hafva under

femårsperioden utan komplettering af studentexamen vunnit inträde vid

veterinärinstitutet. Under åren 1911 och 1912 hafva däremot samtliga

intagna latinstudenter haft att åberopa kompletteringsprof af ett eller

annat slag.

Af de intagna realseudenterna ha iva däremot följande antal åberopat

kompletteringsprof, nämligen år 1908 4 af intagna 10, år 1909 7 af intagna

14, år 1910 a af intagna 16, år 1911 3 af intagna 11 och år 1912

12 af intagna 17.

f betraktande af de grunder, som sålunda tillämpats med afseende å

det erforderliga urvalet bland det stora antalet inträdessökande, skulle en

föreskiift om aflagd studentexamen på reallinjen eller komplettering enligt

fordringarna pa reallinjen i fysik och kemi såsom villkor för inträde vid

veterinärinstitutet knappast kunna anses innebära någon mera kännbar

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

skärpning af inträdesfordringarna. Däremot skulle den ökade likformigheten

i de nyintagna elevernas förkunskaper innebära en afsevärd fördel

för undervisningen vid institutet.

Förslaget att för inträde vid veterinärinstitutet skulle fordras godkända

insikter i biologi och matematik vid studentexamen å latin- eller

realgvmnasium torde ännu mindre än de förut omtalade fordringarna

komma att innebära någon skärpning af de kunskapsfordringar, på hvilka

inträde vid institutet under de senare åren faktiskt statt att vinna.

Det bör här slutligen anmärkas, att de nu föreslagna fordringarna

för inträde vid veterinärinstitutet äro desamma, som från och med år

1908 äro gällande för inträde vid medicinsk fakultet eller karolinska

institutet.

Kommittén får på grund af hvad nu anförts hemställa,

att det af v eter inär institutets direktion gjorda förslaget

i fråga om knnskapsfordringar för intrade vid,

institutet md Infallas.

Hvad angår förslaget om rätt för veterinärinstitutet (eller »veterinär- A,f0Xm°''

högskolan») att utdela veterinär doktorsgrad, lärer icke förväntas något

yttrande från kommitténs sida därom, huruvida vid institutet nu föiefinnes

och framdeles kan vara att påräkna den lifaktiga och ständigt fortgående

vetenskapliga verksamhet, som synes böra utgöra en förutsättning för

promotionsrättens beviljande.

Då emellertid lärarkollegiet i sin framställning i ämnet framhållit,

att promotionsrätten skulle för institutets lärare kunna komma att medföra

en högst betydande ökad arbetsbörda, synes anledning förefinnas att

antaga, att, därest den ifrågavarande rättigheten varder institutet beviljad,

densamma kan komma att gifva anledning till ökade kraf på lärarkrafter

från institutets sida.

Det synes vidare sannolikt, att ett medgifvande af promotionsrätt åt

veterinärinstitutet skulle vara ägnadt att framkalla anspråk på motsvarande

rättighet för vissa andra bildningsanstalter inom landet och sålunda utgöra

första steget till eu väsentlig utsträckning af denna, af ålder universiteten

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

förbehållna rättighet, hvilken först på senaste tiden medgifvits åt karolinska

institutet samt Stockholms och Göteborgs högskolor.

Kommittén har slutligen velat uttala sina tvifvel, huruvida det —

såsom veterinårinstitutets lärarkollegium synes anse — skulle vara önskvärdt,

att de personer, hvilka ämnade uppträda såsom sökande till de

ekonomiskt fördelaktigaste veterinära befattningarna i riket, i allmänhet

komme att eftersträfva veterinär doktorsgrad. Enligt kommitténs åsikt

bör nämligen ådagalagd duglighet i veterinäryrkets praktiska utöfning i

första hand vara afgörande vid tillsättande af sådana befattningar, hvilkas

innehafvarc skola halva till uppgift att utöfva veterinärpraktik.

Lärarkollegiet och direktionen hafva för professorerna vid veterinär
-

Professorernas

aflönings-.

förmåner, institutet föreslagit aflönimr i likhet med den, som numera tillkommer

professorer vid universiteten och karolinska institutet

vid naturhistoriska riksmuseum, eller 7,500 kronor

å 600 kronor efter fein år.

Da kommittén den 10 november 1910 afgaf betänkande

samt intendenterna

med ett ålderstillägg

löneförhållanden

m. m. vid farmaceutiska institutet, omförmälde 1

angående

kommit
-

tén i betänkandet, att framställningar om likställighet i aflöningshänseende

med universitetsprofessorerna blifvit gjorda beträffande dels de dåvarande

extra ordinarie professorerna, vid farmaceutiska institutet, dels ock professorerna

vid veterinärinstitutet. Kommittén ansåg det emellertid böra tagas

under öfvervägande, huruvida, icke vissa grupper af professorsbeställningar

kunde anses vara af den beskaffenhet, att de icke borde fullt likställas med

universitetsprofessurer. Kommittén föreslog också, att de dåvarande extra

ordinarie professorerna vid farmaceutiska institutet väl måtte benämnas

professorer, men att innehafvare af dessa befattningar måtte erhålla eu

begynnelseaflöning af 6,400 kronor, däraf 4,400 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar,

hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen å 600

kronor efter fem år.

På framställning af Kungl. Maj:t blefvo ock vid 1911 års riksdag

för två professorer vid farmaceutiska institutet fastställda de aflöningsförmåner,

som sålunda blifvit af kommittén föreslagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

218

Samma aflöningsförmåner tillerkändes vid sistnämnda års riksdag,

på Kungl. Maj:ts förslag, professorer vid Chalmers’ tekniska, läroanstalt.

I ett den 15 december 1911 afgifvet utlåtande angående aflöningsstater

för vissa skogsundervisningsanstalter hemställde kommittén, att innehafvare

af professorsbefattningar vid en tilltänkt skogshögskola måtte,

tillerkännas samma aflöningsförmåner, som vid 1911 års riksdag bestämts

för professorerna, vid farmaceutiska institutet.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt emellertid 1912 års

Riksdag, att professorer vid blifvande skogshögskola skulle erhålla universitetsprofessors

ställning i aflöningshänseende.

Uti ett den 13 april 1912 afgifvet utlåtande rörande skogs försöksanstalten

hade kommittén att yttra, sig jämväl beträffande aflöningarna fölen

föreståndare för anstaltens skogsafdelning, motsvarande dittillsvarande

föreståndaren för anstalten, och en föreståndare för anstaltens naturvetenskapliga

afdelning, motsvarande dittillsvarande botanisten. Kommittén

ansåg sio- därvid icke kunna tillstyrka ett från anstaltens sida framställdt

förslag därom, att nämnda befattningshafvare i aflöningshänseende måtte

blifva. likställda med universitetsprofessorer, utan ansåg det vara tillfyllest,

att de erhölle de aflöningsförmåner, som vid 1911 års riksdag på Kungl.

Maj-.ts förslag blifvit bestämda för professorer vid farmaceutisk;! institutet

och vid Chalmers’ tekniska läroanstalt.

Kommittén påpekade ock de konsekvenser, hvartill ett bifall till

skoo-sförsöksanstaltens förslag- beträffande aflöningsförmånerna till de nämnda

tjänstemännen vid denna anstalt skulle kunna leda.

Uti den af Kungl. Ma.j:t vid 1912 års riksdag framlagda proposition

angående ny aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt upptogos emellertid

för ål föreståndare för skogsafdelningen» och »1 föreståndare för

naturvetenskapliga afdelningen» aflöningarna lika med hvad i allmänhet

tillkommer universitetsprofessorer, och biföll Riksdagen hvad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit.

Den 12 november 1912 afgaf kommittén betänkande angående, bland

annat, löneförhållanden m. m. för personal vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

I detta betänkande erinrade kommittén om sina här ofvan delvis

återgifna uttalanden i utlåtandet rörande skogsförsöksanstalten. Kommittén

anförde därefter, hurusom kommittén fortfarande för sin del hyste den

uppfattningen, att det skulle vara till fyllest, om befattningshafvare sådana

som afdelningsföreståndare vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

blefve i aflöningshänseende likställda med professorerna vid

farmaceutiska i nstitute t.

Då emellertid genom sammanstämmande beslut af Kungl. Maj:t och

Riksdagen afdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt tillerkänts

enahanda aflöning, som i allmänhet tillkomme universitetsprofessor, och

någon skälig anledning, hvarför motsvarande befattningshafvare vid centralanstalten

för försöksväsendet pa jordbruksområdet skulle uti ifrågavarande

hänseende sättas på ett lägre plan, näppeligen syntes förefinnas, hade kommittén

ansett sig hafva att utgå från, att äfven dessa senare befattningshafvare

borde beträffande aflöningen jämnställas med universitetsprofessorer;

och föreslog kommittén fördenskull, att aflöningen för afdelningsföreståndare

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet skulle

utgöra lön 5,000 och tjänstgöringspenningar 2,500, eller tillhopa 7,500

kronor, hvarti 11 skulle kunna komma en förhöjning af lönen efter fem år

med 600 kronor.

Äfven professorerna vid veterinärinstitutet borde enligt kommitténs

mening — såsom framgår redan af kommitténs uttalanden i betänkandet

rörande farmaceutiska institutet — kunna i aflöningshänseende hänföras

till samma kategori som professorerna vid farmaceutiska institutet. Utan

att i princip frånträda denna sin mening, anser sig likväl kommittén, med

afseende å Kungl. Maj:ts och Riksdagens ofvan omförmälda sammanstämmande

beslut i fråga om professorer vid den blifvande skogshögskolan

samt afdelningsföreståndarna vid statens skogsförsöksanstalt, böra, såsom

i det följande vidare förmäles, för de nu ifrågavarande professorerna — likasom

för afdelningsföreståndarna vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet — föreslå en begynnelseaflöning af 7,500 kronor, däraf

5,000 lön och 2,500 tjänstgöringspenningar, hvartill må kunna komma ett

ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågorna, om bostadsförmån för vissa professorer vid veterinärinstitutet

och om det afdrag å, lönen, som bör svara mot denna förmån,

komma att här nedan af kommittén behandlas i sammanhang med motsvarande

frågor rörande andra befattningshafvare vid institutet.

De bestämmelser i såväl de nu gällande som de föreslagna stadgarna,

genom hvilka professorernas skyldigheter med afseende å undervisningen

och i öfrigt regleras, afse dels det arbetskvantum, som, för vecka räknadt,

skall af hvarje professor fullgöras, dels ock läsårets längd.

I det förra afseendet är nu föreskrifvet, att professor skall vara

skyldig att meddela eleverna undervisning eller praktisk handledning minst

aderton timmar hvarje vecka. 1 sammanhang därmed stadgas, att professor

skall med biträde af vederbörande assistent vårda till hans lärostol

hörande samlingar och undervisningsmateriell.

Beträffande öfriga lärares tjänstgöringsskyldighet innehålla stadgarna

allenast, att lärarkollegiet (§7) skall före höstterminens början uppgöra

förslag till fördelning af undervisningsämnen och lärotimmar för det ingående

läsåret, hvilket förslag hos direktionen till godkännande anmäles,

äfvensom att samtliga lärare (§21) böra ställa sig den fastställda planen

för undervisningen till noggrann efterrättelse och nitiskt samverka fölinstitutets

ändamål.

Dessa bestämmelser skulle enligt lärarkollegiets och direktionens

förslag utbytas mot föreskrifter dels därom, att hvarje lärare skall i sina

ämnen uppehålla undervisningen i enlighet med de instruktioner och den

undervisningsplan, som styrelsen på lärarkollegiets förslag fastställt, dels

ock därom, att hvarje professor skall under lästerminerna med undantag

af de från föreläsningar fritagna tiderna vid terminernas början och slut

hålla föreläsning minst fyra timmar i veckan samt leda de studerandes

praktiska öfningar, allt i enlighet med fastställd undervisningsplan. Föreskrifter

om skyldighet för professorerna att jämte öfriga lärare vårda och

förvalta samlingar och inrättningar ingå äfven i de af lärarkollegiet och

direktionen förordade stadgeförslagen.

Emot de föreslagna bestämmelserna synes kunna anmärkas, att den

undervisning, professorerna skulle blifva skyldiga meddela, förklarats skola

Lärarnas

tjänstgörings
skyldighet.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

minst fyra timmar i veckan hnfva form af föreläsningar, under det att

enligt universitetsstatuterna (§ 104) och karolinska institutets stadgar (§ 86)

kanslern berättigats att, på förslag af vederbörande fakultet eller lärarkollegium,

bestämma, att i stället för föreläsningar skall träda annan, fyra

timmars föreläsningar i veckan motsvarande undervisning.

Kommittén har allenast ansett sig böra fästa uppmärksamheten på

detta förhållande, utan att likväl i anledning af detsamma göra något

yrkande.

Lästerminernas sammanlagda längd skall enligt gällande stadgar utgöra

273 dagar, men enligt den af lärarkollegiet lämnade redogörelsen

hafva föreläsningarna plägat pågå i icke fullt sju månader, under det att

omkring nio veckor af läsåret — för vissa lärare och årskurser nagot

kortare men för andra ännu längre tid — föreläsningarna varit inställda

i anledning af tentamina samt dessutom under en vecka vid påsk inga

föreläsningar hållits.

Enligt föreliggande förslag skulle läsårets längd minskas till 252

dagar, däraf omkring fyra veckor — en vid påsk, två vid vårterminens

slut och en vid höstterminens början — skulle vara fria från föreläsningar.

Dessa skulle följaktligen komma att pågå 224 dagar eller omkring

7V2 månader; och har lärarkollegiet framhållit, att föreläsningstiden således

skulle blifva omkring en half månad längre än hittills varit lallet.

Då det nu gäller att i sammanhang med förbättring af professorernas

aflöningar fastslå den undervisningsskyldighet, som bör åligga dem,

bör man enligt kommitténs mening taga till utgångspunkt det i stadgarna

fastställda läsåret och icke allenast den del af läsåret, som återstår efter

af drag af de tider, hvarunder föreläsningarna plägat utan något i stadgarna

lämnadt medgifvande inställas. Och då det visat sig, att ett betydande

antal af de studerande antingen alldeles icke eller också endast på

väsentligt längre tid än som beräknats kunnat alsluta sina studier vid

veterinärinstitutet samt någon utsträckning af studiekursens normala längd

utöfver fyra år icke synes böra ifrågakomma, har kommittén funnit det

angeläget, att den nu faktiskt använda årliga föreläsningstiden utsträckes

så, att alltför stark forcering af undervisningen må kunna förebyggas och

densamma vederbörligen tillgodogöras af de studerande i allmänhet.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Med hänsyn till möjligheten att de s. k. tentamensperioderna, hvilka

enligt den gjorda framställningen skulle inskränkas från omkring nio

veckor till omkring tre veckor, framdeles kunna komma att anses behöfva

förlängas, liar kommittén, som anser en sådan förlängning icke böra inkräkta

på undervisningstiden, funnit ändamålsenligt, att, då terminernas

längd i stadgarna fastslås, tentamensperioderna icke i dem inbegripas utan

förläggas utanför terminerna. Under hela de i stadgarna fastställda terminerna

skulle sålunda undervisningen fortgå, med undantag allenast för

en vecka vid påsken; och anser kommittén, att, därest tentamensperioderna

framdeles skulle visa sig behöfva förlängas, detta då bör ske på bekostnad

af ferietiden och utan att undervisningstiden därigenom inskränkes.

Höstterminen synes kommittén kunna taga sin början den 1 september

och fortgå till och med den 21 december eller under 112 dagar och

vårterminen fortgå från och med den 12 januari till och med den 31 maj

eller under 140 dagar. Läsårets sammanlagda längd skulle alltså blifva

252 dagar eller, om påskveckan frånräknas, 245 dagar.

De tider, som kunde erfordras uteslutande för examina och tentamina

vid slutet af vårterminen och början af höstterminen — af lärarkollegiet

beräknade till resp. två veckor och eu vecka — skulle enligt

kommitténs förslag förläggas till sommarmånaderna i omedelbar anslutning

till terminerna, hvadan alltså professorernas tjänstgöring, frånsedt tjänstgöringen

vid de kliniska och patologisk-anatomiska afdelningarna, skulle

på hösten taga sill början den 25 augusti och på våren afslutas med den

14 juni.

Kommittén har ansett sig böra framhålla, att enligt kommitténs förslag

terminerna med tillägg af tentamensperioderna skulle komma att upptaga

lika lång tid af året som de nuvarande terminerna, eller 273 dagar;

att därvid förlängningen af föreläsningstiden vunnits uteslutande genom

minskning af tentamensperiodernas längd; samt att enligt kommitténs förslag

julferierna förkortats med tio dagar, under det att sommarferierna,

om tentamensperioderna ej i dem inberäknas, förlängts med samma antal

dagar.

Vidare bör i detta sammanhang- anmärkas, att kommittén vid sina

senast omförmälda förslag utgått ifrån, att de studerande, såsom af lärar
28—11-

7le. Löneregleringskommittms het, XXXV3.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

kollegiet och direktionen föreslagits, skulle vara berättigade att, förutom

å de för tentamina särskildt afsedda tiderna, äfven under pågående termm

erhålla tentamen Inom åtta dagar efter det de därtill anmält sig, dock

att anmälan till tentamen bör under höstterminen, hvilken icke skulle

omedelbart åtföljas af någon tentamensperiod, vara gjord minst åtta dagar

före terminens slut.

Vid behandlingen af frågan om lärarnas undervisningsskyldighet har

kommittén äfven velat yttra sig om det af direktionen föreslagna tillägo-et

till staten, att det skulle vara lärarrådet medgifvet att, efter omständigheterna

och om sådant tinnes lända till nytta för undervisningen, med

styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna, dock alltid så, att

hvarje lärare bibehålies vid sina hufvudsakliga läroämnen.

En bestämmelse åt motsvarande innehåll finnes i § 20 af nu

gällande stadgar, i hvilken paragraf innefattas de enligt lärarkollegiets och

direktionens förslag till staten öfverflyttade föreskrifterna angående lärarbefattningarnas

ämnesområden. Anledningen, hvarför ifrågavarande bestämmelse

fått inflyta i de nuvarande stadgarna, torde emellertid vara att

söka i den omständigheten, att därstädes finnas i samma paragraf för åtskilliga

af lärarbefattningarna angifna, jämte de »hufvudsakliga läroämnena»,

äfven vissa mindre omfattande sådana, såsom t. ex. för professuren i

»patologi och terapi» ämnena epizootilära, farmakodynamik, toxikologi och

recepturkonst, samt att det ansetts böra stå direktionen öppet att med

afseende å dessa mindre läroämnen vidtaga jämkningar i undervisningsskyldigheten

mellan de olika lärarbefattningarna.

Då nu i direktionens statförslag de mindre läroämnena icke finnas

omnämnda utan för hvarje lärarbefattning angifvas allenast dess »hufvudsakliga

läroämnen», synes det föreslagna, tillägget icke böra intagas i sta

ten utan bestämmelse i samma syfte i stället meddelas på annat sätt.

Såsom redan omnämnts, skulle enligt ij 06 i direktionens stadge

förslag en hvar vid högskolan anställd lärare hafva till åliggande att >.i sina

ämnen» uppehålla undervisningen i enlighet med de instruktioner och den

undervisningsplan, som styrelsen fastställt.

På det att svårigheter icke må vara att befara för uppehållande af

undervisningen i de ämnen, hvilka enligt undervisnings- och examensstad
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

gan skola vara föremål för examination vid veterinärinstitutet, men som

icke i staten hänföras till viss lärarbefattning, anser kommittén sistnämnda

paragraf i stadgarna böra så affattas, att institutets lärare förpliktas att

uppehålla undervisning icke blott i de »hufvudsakliga läroämnen», som i

staten finnas angifna såsom tillhörande deras befattningar, utan äfven därutöfver

i enlighet med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;

och torde stadgande af motsvarande innehåll böra införas

äfven i de för ordinarie lärare vid veterinärinstitutet gällande aflöningsvillkoren.

Kommittén får alltså hemställa,

att höstterminen vid veterinärinstitutet må förklaras

skola omfatta tiden från och med den 1 september till

och med, den 21 december samt vårterminen tiden frän

och med. den 12 januari till och med den 31 maj;

att af dessa tider allenast en vecka vid påsktiden

må vara fritagen frän föreläsningar;

att dessutom tiderna den 1—14 juni samt den

25—31 augusti må förklaras skola användas för tentamina

och examina, dock med rätt för de studerande

vid institutet att äfven under pågående termin erhålla

tentamen inom ätta dagar efter det de därtill anmält

sig, med förbehåll beträffande höstterminen, att anmälan

till tentamen göres minst ätta dagar före terminens slut;

att bestämmelse om ‘rätt för vederbörande myndighet

vid veterinär institut et att fördela läroämnena mellan

institutets lärare icke må i staten intagas;

men att däremot i stadgarna för institutet äfvensom

i de till stolen hörande aflöningsvilllcoren må föreskrifvas,

att vederbörande lärare vid institutet skola

vara skyldiga att, uppehålla undervisning icke blott i de

hufvudsakliga ämnen, som i staten finnas angifna såsom

tillhörande deras befattningar, utan äfven därutöfver i

enlighet med vederbörligen fastställda instruktioner och

undervisning splaner.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Med frågan om lärarnas vid veterinärinstitutet tjänstgöringsskyldighet

sammanhänger äfven frågan om gränserna för deras rättighet att jämte

sina lärarbefattningar utöfva annan verksamhet,

I afseende härå föreskrifves i de af 1907 års Riksdag godkända villkor

och bestämmelser för åtnjutande af de för vissa befattningshafvare (nämligen

rektor, öfriga professorer, lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk

samt port- och telefonvakt) i staten för veterinärinstitutet upptagna aflöningsförmåner,

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvii såsom aktiebolag registreradt, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, sä fram t ej, hvad angår rektor och professor,

Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning, direktionen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt på tjänstgöringen

vid institutet, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare bibehållas och mottagas; samt

att innehafvare af lärarbefattningar vid institutet icke äga att utan

direktionens medgifvande utöfva enskild praktik.

Kommittén, som förutsätter, att för åtnjutande af de aflöningsförmåner,

som i anledning af nu föreliggande förslag må komma att fastställas

för ordinarie befattningshafvare vid veterinärinstitutet, skola blifva

o-ällande villkor och bestämmelser af samma innehåll, har tagit kännedom

Ö . . . -i • •

om de tjänstebefattningar och uppdrag, som af ordinarie lärare vid institutet

nu innehafvas, samt därom, i hvilka fall och på hvad sätt veterinärpraktik af

dem utöfvas; och har i anledning härax kommittén ansett sig böra framhålla

vikten af, att institutets direktion ej allenast vakar däröfver, att enskild

verksamhet af sådan beskaffenhet, som i aflöningsbestämmelserna afses,

icke af ordinarie lärare vid institutet utöfvas utan att vederbörligt tillstånd

därtill erhållits, utan äfven, i hvad på direktionen ankommer, såväl

vid pröfning af ansökningar i förevarande afseende som i öfrigt tillser,

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

att hinder i tjänstens behöriga upprätthållande icke vållas af enskild verksamhet,

som utöfvas af lärare vid institutet.

■sK
-

De förändringar, som föreslagits med afseende å lärarbefattningarna

inom ämnesgruppen anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi, histologi

och bakteriologi. framgå af den å följande sida intagna sammanställning

af dels den nu gällande, år 1907 af Riksdagen fastställda staten, dels ock

den af direktionen föreslagna staten, i hvilken sammanställning de nuvarande

professors- och lektorsbefattningarna inom ifrågavarande ämnesgrupp

upptagas med de undervisningsämnen, som enligt gällande stadgar äro

förenade med samma befattningar.

Såsom redan är nämndt, åligger det numera laboratorn vid den veterinärbakteriologiska

anstalten att upprätthålla undervisningsskyldigheten i

bakteriologi vid veterinärinstitutet.

Att eu delning- af den nuvarande professuren i anatomi och fysiologi An9- lärarbe
i

j ci fattninoar i

skulle efter veterinärinstitutets inflyttning i sina nya. byggnader blifva anatomi och

behöflig, framhölls redan vid de förberedande arbetena för institutets ny- ,stolo3''- byggnad och för de ändringar i institutets stat, som år 1907 blefvo

genomförda.

Det berättigade i detta kraf torde äfven få anses hafva erkänts i

chefens för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet för den 24

mars 1911 afgifrta, bär ofvan återgifna yttrande rörande uppdraget åt

kommittén att afgifva utlåtande och förslag i fråga om staten för vete
-

rinärinstitutet. och Riksdagen bär för tiden från och med den 1 september

1911 till utgången af år 1913 på extra stat beviljat anslag, hvari ingått arfvode

med 4,000 kronor för år räknadt åt en lärare å den anatomiskfysiologiska

afdelningen.

Af lärarkollegiets redogörelse för det sätt, hvarpå undervisningen i

anatomi och fysiologi bedrefs i det gamla institutet, framgår, att bristen

på tillräckliga lokaler därstädes nödgade till ett för undervisningen tvifvelsutan

synnerligen menligt sammanförande af lärjungar på väsentligt olika

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande stat.

j Summa |

; af|

löning. !

Anmärk
ningar.

1 professor i anatomi och j .

fysiologi......| 6,000!

1 assistent vid anato- |

misk-fysiologiska af- j

delningen......] 3,000

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 är. —

Om bostad åtnjutes,

afdragas

it lönen

500 kr.

Om bostad åtnjntes,

afdragas

å arfvodet

300 kr.

Af direktionen föreslagen stat.

Summa

af
löning.

1 professor i anatomi och !

histologi......■ 7.500

Anmärk
ningar.

1 lektor i botanik, fysik, j

kemi, farmakologi och j

farmaci.......I

4.000:

4 ålderstillägg

it 500 kr. efter

5, 10. 15 och

20 år. — Om

bostad åtnju
-

1 prosektor vid anatomiska

afdelningen med

nndervisningsskyklighet

tillika i histologi

1 professor i fysiologi och

kemi........

1 laborator i fysiologi och j

kemi........i

4,000

7.500

4,000

å 600 kr. efter |

5 år. — Om |

bostad åtnju-}

tes, afdragas j

it lönen 5001

kr.

Pri bostad och

värme.

i i ålderstillägg j

it 600 kr. efter ;

5 år. — Om j

bostad åtnju-I

tes, afdragas j

å lönen 500

k r.

Fri bostad och j

värme.

i tes, afdragas

å lönen 500

i kr.

1 professor i histologi och

patologisk anatomi . .

o

*xT

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år.—

Om bostad åt- njutes, afdra- gas å lönen

500 kr.

1 professor i patologisk

anatomi.......

7,500

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter

5 år. — Om

bostad åtnju- tes, afdragas

å lönen 500

kr.

1 assistent vid patologisk- anatomiska och bak- teriologiska afdelnin- gen .........

5.500 j

Om bostad åt- njutes, afdra- gas ä arfvodet

300 kr.

1 assistent vid patologisk- anatomiska afdelningen

2.50o|

Fri bostad och

värme.

Summa kr.

21,500

Summa kr.

:«.000

stadier af lärokursen. Endast genom en sådan anordning, hvilken enligt

kommitténs mening icke vidare bör ifrågakomma, möjliggjordes sådan

inskränkning af antalet undervisningstimmar i anatomi och fysiologi, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

dessa båda hvart för sig'' omfattande och viktiga ämnen kunde handhafvas

af en enda hufvudlärare.

Kommittén finner sig fullt öfvertygad därom, att de ifrågavarande

ämnena nu böra särskiljas och förläggas till olika hufvudlarare. Ett ytterligare

skäl härtill synes ligga där uti, att det svårligen kan förutsättas, att

vid uppkommande vakanser skulle sta till buds sökande med erforderlig

kompetens inom såväl det ena som det andra af ifrågavarande, sinsemellan

ej så närliggande ämnen.

Förslaget, att representanterna för anatomien och för fysiologien

båda skulle vara professorer, har icke heller gifvit kommittén anledning till

någon erinran.

Emellertid har föreslagits, att med hvardera af professurerna i anatomi

och i fysiologi skulle förenas ytterligare ett läroämne.

Till professuren i anatomi skulle sålunda enligt direktionens förslag

öfverflyttas det nu med professuren i patologisk anatomi förenade ämnet

histologi eller mikroskopisk anatomi, hvilket ämne åter enligt lärarkollegiets

förslag skulle bibehållas vid sistnämnda professur.

Histologien inbegreps till och med ar 1893 i ämnet anatomi samt

företräddes af professorn i anatomi och fysiologi, men genom kungi. kungörelsen

den 8 december 1893 angående ändrad lydelse al, bland annat,

§ 22 i 1867 års reglemente för veterinärinstitutet skildes histologien från den

makroskopiska anatomien och lades till den då nyinrättade professuren i

histologi, patologisk anatomi och bakteriologi. Detta torde halva varit beroende

därpå, att professorn i anatomi och fysiologi ansetts vara i behof af

lättnad i sin arbetsbörda och att något lämpligare sätt för genomförande af

en sådan lättnad icke kunnat utfinnas. Det torde nämligen ej ens kunna

ifrågasättas, att det från undervisningens synpunkt eller eljest skulle medföra

någon fördel att, pa sätt då skedde, sammanföra histologien med den

patologiska anatomien i stället för med den normala makroskopiska anatomien.

Kommittén har också lika med veterinärinstitutets direktion funnit,

att histologien bör vid den nu förestående omorganisationen och utvidgningen

af institutets lärarkrafter åter förenas med den makroskopiska

anatomien, hvilken senare knappast lärer kunna med fullgodt resultat stu
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

deras, utan att därvid uppmärksamhet tillika ägnas åt de särskilda organens

byggnad, sådan den framstår vid mikroskopiskt studium.

Det är ock ett särskild! gynnsamt tillfälle till genomförande af en

sådan åtgärd, som nu erbjuder sig, då professorn i anatomi skulle befrias

från det stora och med anatomien mindre nära sammanhörande ämnet

fysiologi. Ett utbyte af fysiologien mot histologien skulle enligt kommitténs

förmenande i och för sig innebära en minskning i arbetsmängden

för professorn i anatomi, hvilken dessutom enligt förslaget skulle i stället

för den hittillsvarande assistenten i anatomi och fysiologi erhålla till sitt

biträde en prosektor med aflöning af 4,000 kronor.

Kommittén, som ansett sig böra tillstyrka prosektorstjänstens inrättande,

har visserligen icke funnit lämpligt, att prosektorn genom uttrycklig

föreskrift i staten tillförbindes att upprätthålla undervisningen i histologi,

men kommittén förutsätter tydligtvis, att han i vederbörlig ordning

förpliktas att med professorn deltaga i undervisningen i de till professuren

hörande ämnen, därvid det likväl synes böra öfverlåtas åt direktionen att

efter sig företeende omständigheter bestämma det sätt, hvarpå undervisningsskyldigheten

bör fördelas mellan de båda lärarna.

Därest i enlighet med kommitténs förslag prosektorstjänsten varder

uppförd på veterinärinstitutets stat, lärer eu blifvande professor i anatomi

och histologi icke behöfva blifva för hårdt betungad med arbete.

Mot kommitténs förslag skulle emellertid kunna anmärkas, att någon

begäran om lindring för den nuvarande professorn i histologi och patologisk

anatomi icke blifvit framställd.

Den patologiska anatomien, som i sig innefattar både det makroskopiska

och det mikroskopiska studiet af de sjukliga förändringarna i djurkroppen,

lärer dock få anses både från den vetenskapliga forskningens

och från undervisningens synpunkt vara till omfattning och betydelse förtjänt

att fullt jämnställas med den normala inakroskopiska och mikroskopiska

anatomien.

En olägenhet af histologiens öfverflyttande till professuren i anatomi

skulle måhända kunna anses ligga däruti, att den anatomiska institutionen

icke är försedd med sådan utrustning, som kräfves för anatomiens mikroskopiska

studium. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida det i längden

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

kan vara lämpligt, att detta studium under professorns i anatomi eller eu

honom underordnad lärares ledning bedrifves inom patologisk-anatomiska

institutionen, eller om icke den föreslagna öfverflyttningen af histologien

borde medföra såsom sin konsekvens, att för den anatomiska institutionen

måste anskaffas mikroskopisk utrustning och möjligen äfven bekostas någon

förändring af lokalernas anordning och inredning.

Då emellertid enligt upplysning, som blifvit kommittén meddelad,

den praktiska undervisningen i histologi, ehuru förlagd till den patologiskanatomiska

institutionen, under vissa tider plägat stå under närmaste

ledning af lärare vid anatomiska institutionen, samt antalet undervisningstimmar

i histologi dessutom är relativt obetydligt, synas särskilda

kostnader för mikroskopisk utrustning å anatomiska institutionen kunna

undvikas.

I allt fall torde från denna synpunkt hinder icke böra möta för genomförande

af en ändamålsenlig fördelning af läroämnena mellan professorerna

vid veterinärinstitutet.

Prosektorns aflöning är — likasom också laboratorernas -— i direktionens

statförslag af den 3 juni 1910 upptagen till 4,000 kronor, arfvode,

jämte rätt till fri bostad och värme.

Sedan emellertid af tre biträdande lärare vid veterinärinstitutet fråga

blifvit väckt därom, att prosektors- och laboratorsbefattningarna måtte å

institutets stat uppföras såsom ordinarie tjänster med begynnelseaflöning af

4.000 kronor, fördelade i lön och tjänstgöringspenningar, samt med rätt

till två ålderstillägg till lönen, hvartaera å 500 kronor, har direktionen,

såsom förut blifvit omnämndt, den 17 januari 1913 hemställt, att aflöningen

måtte utgå i form af arfvode, men att i staten måtte meddelas sådana

bestämmelser, att, därest innehafvare af prosektors- eller laboratorsbefattning

efter förordnande under två treårsperioder befunnes vara af så framstående

skicklighet, att det för institutet skulle vara synnerligen önskvärdt

att fortfarande behålla denne lärare, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t

att, på framställning af direktionen, medgifva förhöjning i arfvodet med

1.000 kronor.

39—122716. Löneregleringskommittém bet. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De skäl, som föranledt lärarkollegiets majoritet och direktionen att

afstyrka de tre biträdande lärarnas förslag om prosektors- och laboratorsbefattningarnas

uppförande å veterinärinstitutets stat såsom ordinarie, med

lön och tjänstgöringspenningar afiönade tjänster, synas kommittén vara

välgrundade; och anser därför kommittén, att ifrågavarande befattningar

— i den mån anslag till deras aflönande må befinnas böra beviljas —

böra vara förenade med arfvoden och tillsättas, såsom af vederbörande

myndigheter föreslagits, medelst förordnande för tre av åt gången.

Det arfvode af 4,000 kronor, hvartill prosektorn och laboratorerna

skulle blifva berättigade, öfverensstämmer med de arfvodesbelopp, som i

gällande stat för karolinska institutet, finnas upptagna för eu klinisk laborator

vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium, för eu laborator vid

patologisk-anatomiska institutionen samt för en prosektor.

Kommittén, som i det följande kommer att yttra sig angående direktionens

förslag om rätt för ifrågavarande befattningshafvare att jämte

nämnda kontanta arfvode åtnjuta fri bostad och värme, har icke funnit

någon anledning till erinran mot nämnda, arfvodesbelopp.

Direktionens senast gjorda förslag, att Kungl. Maj:t skulle kunna,

under vissa angifna förutsättningar, bevilja laborator eller prosektor, efter

sex års förordnande, förhöjning i arfvodet med 1,000 kronor årligen, afser

en anordning, hvartill någon motsvarighet icke lärer kunna inom statsförvaltningen

påvisas.

Därest å veterinärinstitutets stat, hvarest för närvarande icke finnas

upptagna några andra biträdande lärare än assistenter, nu skulle blifva

uppförda prosektor och laboratorer, synes detta komma att för institutet

medföra så afsevärd fördel, att det icke billigtvis bör kunna påfordras,

att aflöningen för dessa lärare skulle sättas högre än för nyssnämnda befattningshafvare

vid karolinska institutet.

Anledning härtill synes så mycket mindre förefinnas, som tillsättning

af nämnda befattningar vid karolinska institutet enligt kungl. bref den 18

juni 1909 skall föregås af en ingående pröfning af sökandenas skicklighet

såsom vetenskapsidkare och lärare, under det att enligt direktionens

stadgeförslag särskilda garantier för motsvarande befattningshafvares vid

veterinärinstitutet vetenskapliga, skicklighet icke skulle förefinnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■227

Kommittén har sålunda ansett sig böra förorda det af lärarkollegiet

och direktionen ar 1910 enhälligt gjorda förslaget, att arfvodena för prosektor

och laboratorer vid veterinärinstitutet må fastställas till 4,000 kronor

utan förhöjning efter viss tids tjänstgöring.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt rörande erforderliga lärarbefattningar

i anatomi och histologi samt angående aflöningen för professorer

och prosektor vid ve.terinäriiistitutet, hemställer kommittén,

att ä staten för veterinärinstitutet må uppföras

en professor i anatomi och histologi med aflöning

af 7,500 kronor, där af 5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöring

spenning ar, hvartill må kunna komma ett ålderstillägq

till lönen efter fem av med 600 kronor: samt

en prosektor vid, anatomiska och histologiska avdelningen

med arfvode af 4,000 kronor.

Enlio-t lärarkollegiets och direktionens i detta afseende samman - Ang. lärarbestämmande

förslag skulle professorn i fysiologi tillika öfvertaga ämnet fysiologi och

kemi, däri en af institutets båda lektorer för närvarande är hufvudlärare.

Lektoratet skulle indragas, men professorn skulle vid sin sida hafva en

laborator, om hvilkens tjänsteställning och åligganden emellertid olika

meningar yppats mellan lärarkollegiet och direktionen.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle nämligen laboratorn vara examinerad

apotekare, förestå ett vid institutet inrättadt själfständigt apotek

och allenast representera det ena af professorns läroämnen, nämligen

kemien. Enligt direktionens förslag skulle däremot läkemedel vid institutet

tillhandahållas från ett medikamentförråd, hvars föreståndare skulle

anställas af vederbörande apoteksinnehafvare och icke hafva någon befattning

med undervisningen vid institutet, under det att laboratorn skulle

vara examinerad veterinär samt företräda både fysiologien och kemien.

Kommittén har icke hyst någon tvekan därom, att de båda undervisningsämnena

fysiologi och kemi så nära beröra och delvis ingå i hvarandra,

att den nya professuren i fysiologi lämpligen bör i sig upptaga

äfven ämnet kemi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslaget, att laboratorn skulle vara apotekare och företräda endast

kemien, hvilar på den ännu icke existerande förutsättningen, att institutet

skulle hafva till sitt förfogande ett eget apotek.

Visserligen har, enligt hvad kommittén inhämtat, veterinärinstitutets

nuvarande direktion, med frångående af den ståndpunkt, som enligt

de till kommittén remitterade handlingarna i ärendet förut intagits af institutets

direktion, till Kungl. Maj:t ingått med framställning om rättighet

att försälja läkemedel för alla djur, som äro föremål för behandling vid

institutets stationära kliniker, polikliniker och ambulatoriska klinik, samt

om rätt att till riket införa apoteksvaror; men då denna framställning

blifvit af apotekarsocietetens direktion afstyrkt, torde den angifna förutsättningen

om eget apotek vid institutet få anses i hög grad oviss.

Redan af denna anledning är kommittén förhindrad att biträda

lärarkollegiets förslag om laboratorstjänstens anordnande, hvilket för öfrigt

svnes vara motiveradt hufvudsakligen genom institutets behof att skaffa

sig inkomster och mindre med hänsyn till undervisningens kraf.

Ej heller direktionens i de remitterade handlingarna innefattade

förslag i nu förevarande afseende synes emellertid vara af beskaffenhet

att kunna af kommittén understödjas. Förslaget afgafs, innan ännu

veterinärinstitutet afflyttat från sina gamla byggnader. Någon för institutet

i dess helhet gemensam anordning för läkemedels anskaffande och

tillhandahållande hade där ej blifvit genomförd, och direktionen torde

hafva ansett sig sakna anledning att vid uppgörande af sitt statförslag

förutsätta, att någon af institutets lärarkrafter kunde behöfva disponeras

för apoteksgöromål.

Efter inflyttningen i det nya institutet har emellertid i därför afsedt

rum inom en till medicinska kliniken hörande byggnad anordnats ett för

de stationära klinikernas behof afsedt läkemedelsförråd, för hvilket erforderliga

råmaterial, såvidt de äro att hänföra till apoteksvaror, inköpas

från vederbörligen privilegieradt apotek. Vid detta förråd tillredas af

dess föreståndare, hvilken är examinerad apotekare, läkemedel efter ordination

af vederbörande lärare vid de stationära klinikerna, hvarjämte

klinikerna från förrådet erhålla sådana medicinalier, som anses böra för

sjukvården ständigt finnas till hands.

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Föreståndaren för förrådet aflönas, enligt hvad som meddelats kommittén,

med 4,000 kronor om året från det af Riksdagen på extra stat

för tiden från och med september 1911 beviljade anslag, 51,000 kronor

för år räknadt. Nämnda aflöningsbelopp anses motsvara ett i berörda

extra anslag ingående belopp af 4,000 kronor för »en lärare å den anatomisk-fysiologiska

avdelningen». De åligganden, som tillhöra denna lärarbefattning,

motsvarande den begärda nya professuren i fysiologi och kemi,

uppehållas emellertid i själfva verket af t. f. lektorn i kemi in. m.,

hvilken är examinerad veterinär, under det att en examinerad apotekare

blifvit mot nyssnämnda aflöning från extra stat anställd med åliggande

att uppehålla den tjänstgöring, som enligt stadgarna åligger lektorn i

kemi in. in., däribland äfven skyldigheten att utöfva tillsynen öfver institutets

medikamentförråd.

Därest direktionens i de remitterade handlingarna innefattade förslag

nu skulle genomföras, skulle de vid institutet numera vidtagna

apoteksanordningarna icke vidare kunna upprätthållas, då nämligen någon

föreståndare för läkemedelsförrådet icke komme att finnas tillgänglig. Med

hänsyn till det ovissa resultatet af direktionens numera gjorda ansökan

om utvidgade rättigheter i fråga om inköp och tillhandahållande af medicin,

har kommittén ansett sig böra undvika att afgifva ett förslag,

hvarigenom en sådan påföljd skulle kunna framkallas; och då först efter

det slutliga afgörandet af berörda ansökan en fast grund för bedömandet

af behofvet af biträdande lärare på nu ifrågavarande område kommer att

förefinnas, har kommittén ansett sig icke under nuvarande förhållanden

kunna tillstyrka uppförande å ordinarie stat af någon biträdande lärare i

fysiologi eller kemi.

Däremot synes tills vidare böra å extra stat beviljas erforderligt anslag

för aflönande af en lärare med laborators ställning, åt hvilken skulle

anförtros dels föreståndarskapet för det nu vid institutet inrättade läkemedelsförrådet,

dels ock den undervisning i kemi, som lämpligen må kunna

åt honom öfverlämnas.

Kommittén får alltså med afseende å lärarbefattningarna i fysiologi

och kemi hemställa,

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Ang. lärarbefattningar

patologisk

anatomi.

att ä staten för veterinär institutet må uppföras en

professor i fysiologi och kemi med aflöning lika med

professorn i anatomi och histologi; samt

att å extra stat må för veterinärinstitutet uppföras

ett belopp af 4,000 kronor såsom arfvode åt en

extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets

medikamentförråd.

Vid behandlingen af frågan om professuren i anatomi och histologi

har kommittén på angifna skäl uttalat den meningen, att den nuvarande

professuren i histologi och patologisk anatomi bör för framtiden omfatta

endast sistnämnda ämne.

Med afseende å den lättnad, som härigenom skulle beredas professurens

innehafvare, synes kunna ifrågasättas, huruvida icke den nuvarande

assistentbefattningen vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningarna

skulle kunna helt och hållet undvaras.

Det synes emellertid kommittén önskvärdt, att de studerande underhela

den tid, deras öfningar å patologisk-anatomiska institutionen pågå,

därstädes hafva tillgång till erforderlig ledning och anvisning vid sina

arbeten; och det lärer icke skäligen kunna åläggas professorn att, jämte

det han uppehåller honom åliggande föreläsningsverksamhet, ensam ansvara

för ledningen af öfningarna.

Med hänsyn vidare till den patologiska anatomiens stora vikt och

då laboratorn vid veterinärbakteriologiska anstalten icke synes höra beröfvas

det biträde vid undervisningen, som han hittills haft att påräkna

af assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen,

har kommittén ansett assistentbefattningen böra bibehållas och fortfarande

vara fästad vid såväl den patologisk-anatomiska som den bakteriologiska

avdelningen.

I anledning häraf har kommittén haft att taga i öfvervägande, hvilken

aflöning- skäligen må tillkomma assistenter vid veterinärinstitutet.

0 O

1 sådant afseende bär af lärarkollegiet och direktionen föreslagits

för hvar och en af assistenterna arfvode å 2,500 kronor jämte fri bostad

och värme, under det att i gällande stat arfvodena äro upptagna för hvardera

opaginerad Kontrollera mot PDF

231

af assistenterna vid den stationära kliniken och polikliniken samt vid

den anatomisk-fysiologi ska afdelningen till 3,000 kronor och för assistenten

vid den patologisk-anatomiska- och bakteriologiska afdelningen till 2,500

kronor, med skyldighet för assistent, som åtnjuter bostad in natura,

att härför vidkännas afdrag å a,rf vodet med 300 kronor årligen.

Medicinalstyrelsen har ansett assistentbefattningarna kunna likställas

med amanuensbefattningar vid de medicinska klinikerna och de vetenskapliga

institutionerna vid rikets högskolor samt föreslagit, att assistentarfvodena

måtte sättas till 1,500 kronor.

Med hänsyn till den tillgång på. arbetsförtjänst, som i regel torde stå

de nyexaminerade veterinärerna öppen, har kommittén ansett, att, därest

arfvodet skulle bestämmas till lägre belopp än 2,500 kronor, utsikter

knappast skulle för ofinnas att erhålla kompetenta sökande till assistentbefattningarna

vid veterinärinstitutet; och har därför kommittén, som i

det följande kommer att- behandla frågan om bostäder för assistenter, icke

ansett sig böra påyrka någon nedsättning i det från veterinärinstitutets sida

föreslagna arfvodesbeloppet.

På grund af hvad sålunda anförts far kommittén hemställa,

att ä staten för veterinärinstitutet må uppföras

en professor i patologisk anatomi med ajlöning lika

''med, professorn i anatomi och histologi, samt

en assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska.

af delningarna med arfv ode åt 2,500 kronor.

Enligt de förslag, kommittén afgifvit i fråga- om ofvan angifna lä,rarbefattningar

i anatomi, histologi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi och

bakteriologi, skulle aflöningar för dessa befattningar, ålderstillägg oberäknade,

komma att å veterinärinstitutets ordinarie stat, upptagas till sammanlagdt

29,000 kronor, hvilket skulle i förhållande till nu gällande stat

innefatta en ökning af 7,500 kronor.

Härtill skulle å extra stat komma arfvode för en laborator i kemi

4,000 kronor eller samma belopp, som, för år räknad t, från och med september

månad 1911 från anslag ä extra stat utgått för eu lärare å den

anatomisk-fysiologiska afdelningen.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Ung. lärarbelattningar

medicin.

Med afseende ä läroämnet medicin, i nu gällande stadgar be''

nämnd t patologi och terapi, innefattar direktionens förslag de ändringar i

staten, som utvisas af följande sammanställning af den nu gällande och

den föreslagna staten:

{sällande stat.

Summa

i af''

i löning.

1 professor i patologi och

terapi jämte epizootilära,

farmakodynamik,

toxikologi ochrecepturkonst,

med åliggande

tillika att vara föreståndare

för institutets

medicinska klinik . .

6,000

Anmärk
ningar.

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om hostad åtnjutes,

afdragas

å lönen

500 kr.

Sumrna kr. j 6,000

Åt'' direktionen föreslagen stat.

professor i medicin, tilllika

föreståndare för

den medicinska kliniken

och kliniken för

smärre husdjur, . . .

Summa]

af- ]

löning. I

Anmärk
ningar.

klinisk laborator med

tj änstgöringssky ldighet

vid den medicinska

kliniken och kliniken

för smärre husdjur . .

assistent vid den medicinska

kliniken . . .

7,500

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter

5 år. — Om

hostad åtnjutes,

afdragas

å lönen 500 kr.

4,000

2,500

Fri bostad och

värme.

Summa kr. ! 14.000 !

I nu gällande stat finnes äfven upptagen en assistent vid »den stationära

kliniken och polikliniken». Då emellertid denne assistent under

en följd af år tagits i anspråk uteslutande för den kirurgiska afdelningen,

har kommittén i sammanställningarna af den gällande och den föreslagna

staten ansett sig böra hänföra honom till de för ämnet kirurgi

afsedda lärarkrafterna.

Vid den nu gjorda sammanställningen bör äfven anmärkas, att i det

extra anslag, som för tiden från och med den 1 september 1911 beviljats

veterinärinstitutet för uppehållande af dess verksamhet, ingår med 3,500

kronor för år räknadt arfvode åt en lärare vid den medicinska kliniken.

Af det föregående framgår, att veterinärinstitutets lärarkollegium

redan år 1905 i sitt yttrande rörande nybyggnad för veterinärinstitutet

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

framhållit behofvet af en särskild lärare vid kliniken för smärre husdjur,

och att de af chefen för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige

för byggnadsfrågans utredning ytterligare understrukit behofvet af en sådan

förstärkning af lärarkrafterna i medicin.

Detta behof torde äfven — likasom behofvet af fysiologiens utbrytande

från professuren i anatomi och fysiologi — få anses hafva vunnit

erkännande af chefen för jordbruksdepartementet i hans förut omförmälda

yttrande till statsrådsprotokollet för den 24 mars 1911.

Kommittén har också funnit utredningen i ärendet visa, att föreståndarskapet

och undervisningsskyldigheten vid såväl den medicinska kliniken

för större husdjur som kliniken för smärre husdjur, vid hvilken

senare äfven kirurgisk behandling förekommer, icke skäligen böra åläo-gas

professorn i medicin ensam; utan bör han till sin medhjälpare erhålla en

lärare i laborators ställning.

I öfverensstämmelse med hvad kommittén yttrat rörande fördelningen

af tjänstgöringen mellan professorn i anatomi och histologi samt prosektorn,

anser kommittén lämpligt, att, i anslutning till hvad direktionen föreslagit,

såväl professorn som laboratorn i medicin upptagas i staten såsom

tjänstgöringsskyldiga vid både den medicinska kliniken för större husdjur

och kliniken för mindre husdjur. Genom en sådan anordning skulle det

lämnas öppet för direktionen att ordna laboratorns tjänstgöring på sätt för

undervisningen befinnes mest ändamålsenligt, allenast med den inskränkning,

att professorn i sin egenskap af föreståndare städse skulle bibehålla

öfverinseendet äfven vid den klinik, dit laboratorns hufvudsakliga verksamhet

komme att förläggas.

Kommittén har däremot ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget,

att till professorns i medicin och den under honom sorterande laboratorns

biträde skulle anställas en assistent. Professorn i medicin skulle enligt

kommitténs förslag befrias från undervisningsskyldighet i bujatrik, hvilket

ämne jämte obstetriken skulle hänföras till en nyinrättad professur. Då

härtill kommer, att undervisningen i medicin, som före inflyttningen till

det nya institutet ålåg professorn ensam, enligt kommitténs förslag skulle

komma att uppdelas mellan honom och en laborator, synes anledning saknas

att inrätta ytterligare en lärarbefattning i detta ämne.

30—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Ang. lärarbefattningar

i

kirurgi.

Kommittén får i anledning af hvad nu anförts hemställa,

att å staten för veterinärinstitutet må uppföras

en professor i medicin, tillika föreståndare för

medicinska kliniken och kliniken för smärre husdjur, med

aflöning lika med professorn i anatomi och histologi; samt

en klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid

bägge dessa kliniker samt med arfvode af 4,000 kronor;

men att framställningen om uppförande ä staten af

en assistent vid medicinska kliniken icke ma vinna bifall.

Kommitténs sålunda gjorda förslag skulle medföra en ökning, åldeis

tillägg oberäknade, af det ordinarie anslaget för lärare i medicin vid veterinärinstitutet

med 5,500 kronor eller till 11,500 kronor, hvaremot det från

och med september månad 1911 från anslag å extra stat utgående beloppet

af 3,500 kronor för en lärare vid den medicinska kliniken icke vidare

skulle blifva erforderligt.

Den verkliga ökningen i statsutgifter uti ifrågavarande hänseende

skulle sålunda blifva 2,000 kronor.

1 veterinärinstitutets nu gällande stat och i den af institutets direktion

föreslagna staten upptagas följande för tillgodoseende af läroämnet

kirurgi afsedda lärarbefattningar:

Gällande stat.

Summa

af
löning.

1 professor i kirurgi, föreståndare

för den kirurgiska

kliniken ....

1 assistent vid den stationära

kliniken och

polikliniken.....

Summa kr.

6,000

3,000

9,000

Anmärk
ningar.

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om bostad åtnjntes,

afdragas

å lönen

500 kr.

IOm hostad åtnjutes,

af dragas

å arfvodet

300 kr.

Af direktionen föreslagen stal.

Summa

af
löning.

Anmärk
ningar.

1 professor i kirurgi, tilllika

föreståndare för

den kirurgiska kliniken

för större husdjur

1 klinisk laborator med

tjänstgöringsskyldighet

vid den kirurgiska

kliniken.......

1 assistent vid den kirurgiska

kliniken . . . .

7,500

4,000

2,500

Summa kr. [ 14,000

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter

5 år. — Om

bostad åtnjutes,

afdragas å

lönen 500 kr.

Fri bostad och

värme.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Såsom vid de förut intagna statutdragen rörande lärarbefattningarna

i medicin blifvit anmärkt, har assistenten vid »den stationära kliniken

och polikliniken» under en följd af år tagits i anspråk uteslutande

för den kirurgiska afdelningen; och har han af denna anledning upptagits

bland lärarna i kirurgi.

Direktionen har nu yrkat, att, jämte det denna assistentbefattning

bibehölles vid den kirurgiska kliniken, en ny laboratorstjänst skulle inrättas

med tjänstgöringsskyldighet vid samma klinik.

Hvad angår till en början den föreslagna nya laboratorstjänsten,

torde med hänsyn till den omfattning rörelsen vid kirurgiska kliniken

vunnit och den ansträngande beskaffenheten af tjänstgöringen därstädes

klinikens föreståndare numera vara i behof af en väl skolad lärarkraft,

som kan med honom dela arbetet och ansvaret för såväl undervisningen

O

som sjukvården vid kliniken.

Däremot har kommittén icke funnit sig öfvertygad därom, att ytterligare

en lärarkraft skulle vara behöflig för den kirurgiska kliniken.

Då kirurgisk behandling af smärre husdjur icke äger rum vid den nu

ifrågavarande, endast för större husdjur afsedda, s. k. kirurgiska kliniken

utan vid den för smärre husdjur afsedda kliniken, hvilken sålunda

i själfva verket är en blandad medicinsk och kirurgisk klinik, synes för

den kirurgiska kliniken icke erfordras större lärarpersonal än för den

medicinska kliniken för större husdjur och kliniken för smärre husdjur

tillsammantagna.

Kommittén hemställer alltså,

att ä staten för veterinärinstitutet må uppföras

en professor i kirurgi, tillika föreståndare för

kirurgiska kliniken, med, aflöning lika med professorn i

anatomi och histologi; samt

en klinisk laborator vid nyssnämnda klinik med

arfvode af 4,000 kronor;

men att framställningen om uppförande å staten

af en assistent vid kirurgiska kliniken icke må vinna

bifall.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Ang. lärarbefattningnr

i

husdjurslära,

bujatrik och

obstetrik.

De förslag, kommittén under denna punkt afgifvit, af se en ökning,

ålderstillägg oberäknade, af ordinarie anslag för lärare i kirurgi med 2,500

kronor eller sålunda till 11,500 kronor.

Följande tabell utvisar de förändringar i veterinärinstitutets stat, som

af institutets direktion påyrkats med afseende å lärarbefattningar i husdjur

slära, bujatrik och obstetrik: _ ___________

Gällande stat.

1 professor i husdjursskötsel

jämte husdjursafvel,

raslära, stnterikunskap,

ytteriära och veterinärrättsvetenskap

....

1 lektor i obstetrik och

med den undervisningsskyldighet

därj ämte,

som kan blifva honom

af direktionen ålagd,

samt med åliggande

tillika att, enligt närmare

af direktionen på

lärarkollegiets förslag

utfärdad instruktion,

leda institutets ambulatoriska

klinik . . .

Summa

af
löning.

Summa kr.

Anmärk
ningar.

6,000

2 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5 och 10 år. —

Om bostad åtnjutes,

afdragas

å lönen

500 kr.

4,000

''4 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5, 10, 15 och

20 år. — Om

bostad åtnjutes,

afdragas å

lönen 500 kr.

10,000 ■

Af direktionen föreslagen stat.

1 professor i husdjurslära

Summa

lönmg

Anmärk
ningar.

7,500

1 professor i läran om nötkreaturens

sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik,

tillika föreståndare

för den ambulatoriska

kliniken1 . . .

1 ålderstillägg

å 600 kr. efter

! 5 år. — Om

bostad åtnjutes,

afdragas å

lönen 500 kr.

1 assistent vid den ambulatoriska

kliniken .

Summa kr.

Öfvergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika

föreståndare för den

ambulatoriska kliniken

7,500

2,500

(Fri bostad och

1 värme.

17,500

4 ålderstillägg

å 500 kr. efter

5, 10, 15 och

4,000 20 år. — Om

bostad åtnjutes,

afdragas å

limen 500 kr.

1 Lektorn å öfvergångsstat i obstetrik förordnas

att uppehålla undervisningen i läran om nötkreaturens

sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggsarfvode

till sin aflöning såsom lektor af 1,000

kronor att utgå af professorslönen. Professuren

tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom

nuvarande loktorns afgång indragits.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Beträffande professuren i husdjursskötsel m. m. innefattar direktionens

förslag — utom höjning af professorsaflöningen till hvad i allmänhet föreslagits

för professorerna — ingen annan förändring än med afseende å de

ämnen, som företrädas af ifrågavarande professur. Ämnet »husdjurslära»

torde emellertid få anses i sig innefatta samtliga de ämnen, som ingå i

den nuvarande professurens benämning, med undantag för veterinärrättsvetenskap.

Med hänsyn till hvad kommittén föreslagit beträffande professorernas

undervisningsskyldighet utgör emellertid den omständigheten,

att veterinärrättsvetenskapen icke skulle upptagas i den ifrågavarande professurens

benämning, intet hinder för att undervisningen i veterinärrättsvetenskap

fortfarande ålägges professurens innehafvare.

Frågan om den blifvande tjänsteställningen för den nuvarande lektorn

i obstetrik och föreståndaren för den ambulatoriska kliniken samt

om det sätt, hvarpå behofvet af undervisning i bujatrik skulle tillgodoses,

har vid ärendets förberedande behandling varit föremål för olika meningar.

Direktionens förslag om inrättande af en professur i bujatrik och

obstetrik, hvars innehafvare tillika skulle vara föreståndare för den ambulatoriska

kliniken, grundar sig på och öfverensstämmer med syftet i eu reservation

vid lärarkollegiets förslag, afgifven af professorn i medicin Dahlström,

som under en följd af år haft och alltjämt har undervisningsskyldighet

vid institutet i nötkreaturssjukdomarnas speciella patologi och terapi och

med hvilken instämt professorn i husdjursskötsel Nyström, som förestått

den ambulatoriska kliniken, innan särskild lärarbefattning för densamma

med ingången af år 1905 kom till stånd.

Beträffande nuvarande lektorn i obstetrik antyddes af nämnda reservanter,

att han — i likhet med hvad i vissa af reservanterna åberopade

fall ägt rum eller föreslagits — möjligen skulle kunna i och med den

utvidgade undervisningsskyldighetens inträdande utan vidare uppflyttas till

professor. Därest detta icke skulle anses lämpligt, borde enligt reservanternas

mening lektoratet ställas på öfvergångsstat och dess innehafvare

förordnas att upprätthålla undervisningen äfven i bujatrik mot särskildt

arfvode, som af reservanterna föreslogs till 3,000 kronor, att ui-gå af

professorsaflöningen.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Däremot har lärarkollegiets majoritet ansett sig icke böra föreslå någon

professur i dessa ämnen utan å sitt statförslag upptagit en lektor i bujatrik

och obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken,

med aflöning lika med den nuvarande lektorn samt därjämte hemställt om

ett särskildt anslag å 2,000 kronor »för undervisningen i bujatrik», hvilket

anslag skulle uppbäras af lektorn och utgöra ersättning för utvidgningen

af hans ämnesområde.

I motiveringen till sitt förslag har emellertid lärarkollegiet framhållit,

att undervisningen i bujatrik nödvändigtvis borde förläggas till den lärare,

som förestode den ambulatoriska kliniken och därför ensam bland institutets

lärare vore i tillfälle att praktiskt behandla och för lärjungarna

demonstrera sjukdomar hos nötkreatur; att en tillfredsställande utbildning

i fråga om nötkreaturssjukdomarnas behandling vore för den praktiserande

veterinären af största vikt; samt att kollegiet med afseende härå och å

ämnets omfattning skulle varit fullt berättigadt att föreslå inrättande af

eu professur i bujatrik, obstetrik och ambulatorisk klinik.

Från en sådan lösning säger sig emellertid kollegiet hafva på grund

af formella skäl måst bortse, då nämligen den nuvarande lektorn helt naturligt

ej på de alltid osäkra utsikterna att komma i fråga vid besättandet

af en eventuellt ledig förklarad professur i bujatrik m. in. kunde afsäga

si"'' sitt lektorat och lärarkollegiet ej heller ansett lämpligt föreslå

honom till professor utan att han, på sätt i kollegiets förslag till stadgar

vore föreskrifvet, meriterat sig därför.

Ehuru i det af lärarkollegiet uppgjorda statförslaget icke upptagits

någon professur i obstetrik och bujatrik, har sålunda äfven lärarkollegiets

majoritet i princip vitsordat och kraftigt motiverat behöfligheten för institutet

af en professur i dessa ämnen, hvilken kollegiet emellertid synes

hafva ansett icke böra inrättas, så länge den nuvarande lektorn i obstetrik

kvarstår vid sin tjänst.

Meningsskiljaktigheterna inskränka sig sålunda dels till frågan, huruvida

med beslut om professurens inrättande bör få anstå, till dess den

nuvarande lektorn afgått, dels ock till frågan om beloppet af den särskilda

ersättningen för undervisningen i bujatrik under den tid, nuvarande

lektorn må komma att kvarstå vid lektoratet.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Det lider enligt kommitténs mening icke något tvifvel, att kännedom om

nötkreaturens sjukdomar och erfarenhet i deras behandling är för flertalet

praktiserande veterinärer af så väsentlig vikt, att undervisningen i ämnet

bör vid veterinärinstitutet tillgodoses genom upptagande å staten af en

lärarbefattning med samma aflöning och kompetensfordringar, som föreslagits

för hufvudlärarna i de öfriga viktigare läroämnena. Innehafvaren

af denna befattning bör tillika vara föreståndare för den ambulatoriska

kliniken och dessutom från det nuvarande lektoratet i obstetrik öfvertaga

detta ämne. Någon anledning att vid den nu förestående omarbetningen

och utvidgningen af veterinärinstitutets stat undantaga frågan om organiserandet

af lärarpersonalen på det ifrågavarande området och uppskjuta

dess afgörande, synes kommittén icke föreligga.

Hvad angår frågan, hvilken ställning den nuvarande lektorn i obstetrik

bör intaga efter tillkomsten af den nya professuren, torde böra beaktas,

att det icke från något håll blifvit ifrågasatt annat, än att bemälde

lektor skulle öfvertaga och under sin återstående tjänstetid fullgöra de

skyldigheter, som med afseende å undei’visning och examination framdeles

skulle åligga innehafvarna af professuren.

Då så är fallet, synes emellertid lektorn icke heller billigtvis böra

utestängas från de rättigheter med afseende å aflöning, pension och tjänstetitel,

som skulle tillkomma innehafvare af ifrågavarande professur, utan

torde han böra utan ansökan eller prof från och med tiden för den

nya statens trädande i kraft befordras till innehafvare af samma professur.

Någon rättighet att för åtnjutande af ålderstillägg å professorslönen räkna

sig till godo tjänstgöring såsom lektor torde icke böra medgifvas honom.

Förslaget, att vid ambulatoriska kliniken skulle anställas, jämte professorn,

äfven en assistent, har kommittén ansett sig böra förorda.

Föreståndaren för ambulatoriska kliniken, hvilken, enligt hvad

kommittén inhämtat, ensam af institutets ordinarie lärare är af direktionen

förbjuden att utöfva enskild praktik, torde redan under nuvarande

förhållanden hafva en tämligen betungande tjänstgöring. Och om han,

jämte sina nuvarande åligganden vid ambulatoriska kliniken samt med

afseende å undervisningen i obstetrik, får sig ålagdt det viktiga ämnet

bujatrik samt erhåller professors föreläsningsskyldighet, skulle måhända

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Ang, lärarbefattningar

i hofbeslagslära

m. m.

en inskränkning af den ambulatoriska klinikens verksamhet icke kunna

undvikas, därest icke ytterligare en lärarkraft inom professurens ämnesområde

blefve beviljad.

Det synes emellertid kommittén angeläget, att den ambulatoriska

kliniken, med afseende å det synnerligen värdefulla studiematerial, som

vid densamma står till buds, tillgodoses på sådant sätt, att någon minskning

i omfattningen af dess verksamhet icke behöfver befaras.

Vid fördelningen af tjänstgöringen mellan professorn och assistenten

bör enligt kommitténs mening tillses, att professorn i största möjliga utsträckning

kommer att deltaga i undervisningen vid ambulatoriska kliniken och

därvid särskildt ägna sig åt sådana fall, som tillhöra bujatrikens område,

samt åt första behandlingen af andra vid kliniken förekommande sjukdomsfall.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får kommittén hemställa,

att å veterinärinstitutets siat må uppföras dels en

professor i husdjurslära, dels ock en professor i bujatrik

och obstetrik, tillika föreståndare för ambulatoriska kliniken,

livar dera med aflöning lika med professorn i

anatomi och histologi;

att å samma stat må uppföras en assistent vid

ambulatoriska kliniken med arfvode af 2,500 kronor; samt

att förslaget om uppförande å öf''vergångsstat för

veterinärinstitutet af en lektor i obstetrik och om rätt för

denne att af aflöningen för professorn i bujatrik och

obstetrik uppbära tilläggsarfvode icke må till någon åtgärd

föranleda.

Kommitténs sålunda gjorda förslag i fråga om lärarbefattningarna i

ämnena husdjurslära, bujatrik och obstetrik samt vid den ambulatoriska

kliniken afse en ökning, ålderstillägg oberäknade, af de ordinarie anslagen

för dessa befattningar med 7,500 kronor eller till 17,500 kronor.

För lärarbefattningar i hofbeslagslära och läran om hofvens sjukdomar,

kött- och mjölkkontroll samt ridning och körning finnas i den nu gällande

och den af direktionen föreslagna staten upptagna de anslag, som i följande

förteckningar angifvas:

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Gällande stat.

Af direktionen föreslag

en stat.

Summa

af-

Anmärk-

Summa

af-

Anmärk-

löning.

ningar.

löning.

ningar.

1 adjunkt för undervisning

''4 ålderstillägg

1 lärare i hofbeslag, till-

4 ålderstillägg

i hofvens sjukdomar

å 500 kr. efter

lika föreståndare för

ä 500 kr. efter

samt hofbeslagsläran

5, 10, 15 och

hofbeslagssmcdjan och

4,000

5, 10, 15 och

och dess ntöfning . .

3,000

20 år. —- Om

hofslagarskolan1 . . .

20 år. — Om

j bostad åtnju-

j bostad åtnju-

! tes, afdragas å

tes, afdragas å

j lönen 500 kr.

[ lönen 600 kr.

1 assistent i hofbeslags- smedjan.......

2,500

/Fri bostad och j

\ värme.

1 lärare i kött- och mjölk-

1 lärare i kött- och mjölk-

1,500

, kontroll.......

1,500

kontroll.......

För undervisning i ridning

Undervisning i ridkonst

1.200

och körning.....

1.200

och körning.....

Summa kr.

5,700

Samma kr.

S),200

i

1 Läraren i hofbeslag åtnjuter eu aflöning af |

2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar

eller tillhopa 3,000 kronor, så länge de I

militära hofslagarkurserna äro förlagda till hög- j

skolan. i

Sedan förestående förslag af direktionen afgafs, har emellertid, såsom

framgår af den i det föregående lämnade redogörelsen för de till kommittén

inkomna handlingarna, direktionen i underdånigt utlåtande den 19

december 1912 — med erinran att, sedan de dittillsvarande militära hofslagarkurserna

förflyttats från institutet, lärarens i hofbeslag in. in. begynnelseaflöning

enligt direktionens statförslag skulle utgöra 4,000 kronor

— vidare anfört, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven

den sålunda förhöjda aflöningen komme att för den nuvarande adjunkten

Palman blifva alltför ringa, samt att med hänsyn till vissa af direktionen

anförda förhållanden det vore värdt att tagas i allvarligt öfvervägande,

om ej vid en ny lönereglering aflöningen för ifrågavarande befattning borde

bestämmas till 5,000 kronor med fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor.

Öfver förslaget om extra lönetillägg för Pålman personligen afgifver

kommittén särskildt utlåtande.

Hvad angår den aflöning, som i blifvande stat för institutet bör

upptagas för ifrågavarande lärarbefattning, synas starka skäl tala för eu

höjning i det nuvarande aflöningsbeloppet.

31—122716. Löneregleringslcommitténs bet. XXXVI.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Till en början har nämligen upplysning vunnits därom, att den

inkomst, som till och med år 1911 under en lång följd af år varit förenad

med ledningen af de till veterinärinstitutet förlagda kurserna för

utbildande af hofslagare för arméns behof och som på senare tiden

plägat för år räknadt öfverstiga 3,000 kronor, för hvartdera af åren 1912

och" 1913 reducerats till ett förhållandevis obetydligt belopp och för framtiden

möjligen kommer att alldeles upphöra. Vid den lönereglering, som

år 1907 genomfördes, torde ock hänsyn hafva tagits till den extra inkomst,

som sålunda var förenad med den dåvarande instruktionssmedsbefattningen.

Äfven om dylika eller andra likartade kurser skulle komma att framdeles

anordnas vid veterinärinstitutet, anser emellertid kommittén, att lärarens

i hofbeslag aflöning icke bör af dem påverkas. Enligt kommitténs

förslag bör det fortfarande ingå i veterinärinstitutets uppgift att utbilda

hofslagare, och läraren i hofbeslag, hvilken hittills icke ansetts pliktig att

utan särskild godtgörelse lämna undervisning åt militära hofslagarlårlingar,

bör också hafva skyldighet att undervisa ej allenast civila hofslagarlärlingar

utan äfven sådana, som må komma att från arméns truppförband

i kommandoväg beordras till veterinärinstitutets hofslagarskola. Därest

sålunda någon afgift skulle komma att i sammanhang med dylika kommenderingar

tillföras veterinärinstitutet, synes densamma icke böia till

någon del få uppbäras af läraren i hofbeslag utan i sin helhet redovisas

bland institutets inkomster.

Kommittén anser icke heller den i nu gällande stadgar för veterinärinstitutet

förekommande och äfven i direktionens stadgeförslag upptagna

bestämmelsen, enligt hvilken föreståndaren för hofbeslagssmedjan berättigas

att i provision uppbära tio procent af smedjans nettoinkomster, böra bibehållas.

Nämnde föreståndare torde ej mindre än föreståndarna för klinikerna

vid institutet kunna förväntas äfven utan särskild provision ägna

sitt intresse åt att till gagn för den honom åliggande undervisningen handhafva

verksamheten vid sin institution på sådant sätt, att densamma

vinner allmänhetens förtroende och rörelsen därstädes hålles vederbörligen

uppe.

Enligt hvad kommittén inhämtat, hafva den nuvarande adjunktens

inkomster af provision å rörelsen vid smedjan under senare år uppgått

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

till omkring 200 a 300 kronor om året eller något däröfver och ett år

stigit till närmare 700 kronor.

Upphörandet af den ifrågavarande lärarens rätt till uppbördsprovision

bör enligt kommitténs mening icke för honom medföra befrielse från hans nuvarande

skyldigheter i afseende å räkenskapsföringen vid hofbeslagssmedjan.

Med afseende å hvad kommittén nu yttrat och då aflöningen för en

lärarbefattning, med hvilken är förenad föreståndarskap för en så pass

stor institution som hofbeslagssmedjan vid det nya veterinärinstitutet och

hvars innehafvare är hufvudlärare därstädes icke blott i hofbeslag utan

äfven i läran om hofvens sjukdomar, icke synes böra sättas alltför lågt,

har kommittén ansett sig böra hemställa, att aflöningen för ifrågavarande

befattning må sättas till samma belopp som för de å karolinska institutets

stat uppförda laboratorerna i fysiologi och i bakteriologi, eller till 5,600

kronor, däraf 3,600 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, efter resp. 5 och 10 år. Samma aflöning

finnes äfven å stat uppförd för en prosektor och två laboratorer inom

medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

Därest denna aflöning, hvilken hvad angår begynnelseaflöningen med

600 kronor öfverstiger det högsta belopp, som af direktionen i sådant

hänseende blivit ifrågasatt, skulle blifva fastställd för ifrågavarande lärarbefattning,

synes det icke böra medgifvas den nuvarande adjunkten att

vid öfvergång till den nya staten räkna föregående tjänstgöring sig till

godo för erhållande af ålderstillägg.

Det begärda anslaget till aflöning åt en assistent i hofbeslagssmedjan

har kommittén icke ansett sig kunna tillstyrka. Sedan den tid, då lärarkollegiets

och direktionens förslag i detta afseende framställdes, har, enligt

hvad upplyst blifvit, frekvensen vid smedjan i följd af det inom hufvudstaden

alltjämt fortgående ersättandet af hästar med automobiler i hög

grad minskats. Då härtill kommer, att kurserna för utbildande af hofslagarbeställningsmän

vid armén numera förflyttats från veterinärinstitutet,

och att ej heller de kurser, som afse utbildning af instruktörer vid arméns

hofslagarskolor, kunna med någon större grad af sannolikhet väntas komma

att framdeles äga rum vid institutet, synes någon ökning af lärarpersonalen

vid hofslagarskolan icke vara tillrådlig.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Det biträde vid ledningen af de praktiska arbetena vid institutionen

och vid den ekonomiska förvaltningen därstädes, hvaraf vederbörande lärare

kan anses vara i beliof, synes blifva honom på nöjaktigt sätt tillförsäkradt,

därest i enlighet med kommitténs förslag en verkmästarbefattning

vid hofbeslagssmedjan kommer att uppföras å veterinärinstitutets stat.

Beträffande anslagen för en lärare i kött- och mjölkkontroll samt

för undervisning i ridkonst och körning har icke af direktionen föreslagits

någon ändring, och kommittén har därvid icke något att erinra.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer kommittén,

att ä veterinärinstitutets stat vid uppföras

en lärare i hofbeslag och läran om kofvens sjukdomar,

tillika föreståndare för hofbeslagssmedjan och

hofslagarskolan, med aflöning af 5,600 kronor, där af

3,600 i lön och 2,000 i tjänst^ öring spenningar, liv artill

kunna komina tvä ålderstillägg till lönen, livartdera ä

500 kronor, att utgå det första efter fem är och det

andra efter ytterligare fem är;

en lärare i lätt- och mjölkkontroll med arfvode

af 1,500 kronor; samt

ett anslag å 1,200 kronor för undervisning i

ridkonst och körning;

nät framställningen om uppförande ä staten af en

assistent i hofbeslagssmedjan icke må vinna bifall; samt

att förslaget om upptagande i stadgarna af bestämmelse

om rätt för hof beslag ssmedjans föreståndare

att åtnjuta provision ä inkomsterna af rörelsen vid smedjan

icke heller må bifallas.

Hvad kommittén under denna punkt i betänkandet föreslagit skulle,

ålderstillägg oberäknade, föranleda en ökning med 2,600 kronor i ordinarie

anslag för lärarbefattningar i hofbeslagslära och läran om hofvens

sjukdomar, kött- och mjölkkontroll samt ridning och körning, hvilka anslag

sålunda skulle komma att uppgå till sammanlagd! 8,300 kronor.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Med afseende å den å ordinarie stat uppförda betjäningsper son alen Betjäning.

åsyftar direktionens förslag till stat en väsentlig tillökning såväl i hvad

angår antalet af denna personal som i fråga om dess aflöning. Detta

framgår af följande sammanställning af anslagen till sådan personal äfvensom

till extra betjäning dels i nu gällande och dels i den af direktionen

föreslagna staten.

Gällande stat.

Af direktionen föreslagen stat.

Summa

Summa

af-

Anmärkningar.

af-

Anmärkningar.

löning.

löning.

1 vaktmästare och konser-

1 vaktmästare ock konser-

2 ålderstillägg å

vator . . .

1,700

vator . . .

1,800

100 kr. efter

[ 5 och 10 år.

1 > på kemiska af-

1 »på den kemiska

1,500

delningen. .

1,500

afdelningen .

1 > pä den pato-

1 ålderstillägg å

logisk-anato-

miska afdel-

100 kr. efter

ningen . . .

1,500

5 år.

1 » pä den ekono-

miska afdel- ningen . . .

1,500

1 fodermarsk......

1,500

1 fodermarsk på den kirur-

giska afdel-

ningen . . .

1 » på den medi-

1,500

2 ålderstillägg å

100 kr. efter

cinska afdel- ningen, till- lika lmnd-

5 och 10 år.

skötare. . .

1,500

1 sjukvårdare på den ki-

fl ålderstillägg å

rurgiska afdelningen. .

1,500

< 100 kr. efter

| 5 år.

1 förman i försöksladu-

(2 ålderstillägg å

gården ........

1.500

< 100 kr. efter

fl ålderstillägg å

| 5 och 10 är.

I 1 port- ock telefonvakt .

1

1,200

< 100 kr. efter

1 port- och telefonvakt .

1,500

11 ålderstillägg å

| 5 är.

> 100 kr. efter

1 maskinist......

1,500

1 5 år.

1 verkmästare i hofbeslags-

[2 ålderstillägg å

smedjan.......

1,800

< 100 kr. efter

[ 5 och 10 år.

Betjäning i öfrigt ....

5,000

Drängar och extra be-

5,000

tjäning........

Summa kr.

10,000

Summa kr.

22,100

j Anm. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port-

Anm. Vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare, för-

och telefonvakt åtnjnter fri "bostad jämte

bränsle, skola å lönen af dragas 250 kronor

man i försöksladugården, port- och telefon- vakt, maskinist och verkmästare åtnjuta,

årligen.

förutom den kontanta aflöningen, jämväl fri

hostad och värme.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Förut är omnämndt, hurusom Riksdagen hvartdera af åren 1911

och 1912 för uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet efter inflyttandet

i de nya byggnaderna beviljat anslag på extra stat, hvaruti inberäknats

med 9,000 kronor för år räknadt anslag för aflönande af en vaktmästare

på den patologisk-anatomiska afdelningen, en vaktmästare på den

ekonomiska afdelningen, en fodermarsk på den medicinska afdelningen,

en sjukvårdare på den kirurgiska afdelningen, en ladugårdsförman, en

maskinist samt en verkmästare i hofbeslagssmedjan.

Samtliga de till betjäningspersonalen hörande nya befattningar, för

hvilka direktionen äskat anslag å ordinarie stat, äro sålunda på grund af

Riksdagens omförmälda beslut till finnandes alltifrån september månad

1911. Det omförmälda, i extra anslaget ingående beloppet af 9,000 kronor

har fördelats med 1,500 kronor till verkmästaren i hofbeslagssmedjan och

1,250 kronor till en hvar af sex extra betjänte, hvilka alla — likasom

äfven verkmästaren — tillika åtnjuta fri bostad och värme.

Kommittén har efter inhämtade upplysningar angående ifrågavarande

betjäntes åligganden funnit sig böra tillstyrka, att samtliga de föreslagna

nya befattningarna må upptagas å ordinarie stat.

Innan kommittén emellertid går att yttra sig angående aflöningarna

till betjäningspersonalen, bör här anmärkas, att, enligt Kvad till kommitténs

kännedom kommit, städningen å de särskilda institutionerna icke,

såsom tillämnadt varit, utan särskild ersättning besörj es af vederbörande

vaktmästare.

Institutets rektor, professor Vennerholm, har, på förfrågan, härom

upplyst, att det icke låtit sig göra att ålägga vaktmästarna att ansvara

för städningen på sina institutioner utan särskild ersättning härför. Ett

försök att ordna saken på detta sätt hade nämligen ledt till uppsägningar

af de bästa bland vaktmästarpersonalen.

Professor Vennerholm har i detta sammanhang erinrat, att exempelvis

den patologisk-anatomiska institutionen omfattade 36 rum, hvartill

komme korridorer och trappor, samt att den anatomiska och den fysiologisk-kemiska

institutionen hvar för sig vore väl så stora, hvarför också

städning och renhållning af lokalerna för hvar och en af dessa institu
-

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

tioner toge en person i anspråk snart sagdt hela dagar och det för vaktmästarna

själfva vore omöjligt att vid sidan af sina vaktmästarbefattningar

också kunna sköta städningen. De af vaktmästarna, som icke vore

gifta, skulle följaktligen nödgas engagera särskilda personer för städningsoch

renhållningsgöromålen, hvilken omkostnad deras aflöningar icke kunde

bära. Detsamma skulle förhållandet också blifva i de fall, då vaktmästarnas

hustrur af hälsoskäl, för skötandet af sina barn eller af andra

anledningar ej kunde åtaga sig den mycket kräfvande städningen och

skurningen.

Det hade därför blifvit nödvändigt att ordna städningen och rengöringen

på annat sätt, dock så, att vissa delar däraf bestriddes af vederbörande

vaktmästare eller stallpersonal. Sålunda ombesörjdes renhållningen

i stallarna naturligtvis af drängarna därstädes, i ladugården af den där

anställda förmannen, i operationssalar in. fl. lokaler inom kirurgiska avdelningen

af sjukvårdaren vid samma afdelning, i motsvarande lokaler vid

kliniken för smärre husdjur af en där anställd, från anslaget till »betjäning

i öfrigt» aflönad hundskötare, i anatomisalen af vaktmästaren vid

anatomiska institutionen, hvilken därmed hade ett par tre timmars arbete

hvarje dag, i obduktionssalen af vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

afdelningen, i smedjan af smederna, i värmekällaren af maskinist och

eldare o. s. v.

I större utsträckning än sålunda angifvits hade personalen icke

kunnat engageras för renhållningen inomhus, utan hade särskild ersättning

måst utgå för detta ändamål.

Sålunda ombesörjdes städningen

i anatomiska och fysiologisk-kemiska institutionerna af en utom institutet

boende kvinna,

i patologisk-anatomiska institutionen af hustrun till sjukvårdaren å

kirurgiska afdelningen och delvis (nämligen i afdelningen för kött- och

mjölkkontroll) af hustrun till den från anslaget till »betjäning i öfrigt»

aflönade hundskötaren,

i medicinska kliniken af hustrun till fodermarsken å samma klinik,

i kirurgiska kliniken af hustrun till fodermarsken därstädes,

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

i kamrerarkontoret, rektors därinvid belägna mottagningsrum, aulan,

biblioteket, direktionens rum in. fl. lokaler af hustrun till vaktmästaren

vid ekonomiska afdelningen,

i hundkliniken af hustrun till nyssnämnda hundskötare,

i hofbeslagsinstitutionen af hustrun till verkmästaren och hustrun

till en af smederna.

För städning m. m. inom hvardera af dessa sju afdelningar eller

grupper af afdelningar inom veterinärinstitutet utginge 400 kronor årligen,

men det vore att märka, dels att häruti inginge också all den betydliga

tvätten på afdelningarna af blusar samt kort- och långhanddukar,

som till afsevärdt antal dagligen förbrukades såväl på kliniker som på

laboratorier, anatomisal, obduktionssal och smedja, dels ock att på grund

af beskaffenheten af verksamheten vid veterinärinstitutet städningen därstädes,

särskildt hvad vissa lokaler beträffade, ställde sig annorlunda och

besvärligare än i vanliga ämbetslokaler.

Professor Vennerholm har tillagt, att betjäningen vid veterinärinstitutet

i allmänhet hade en ganska lång dagstjänstgöring, hvilken för

fodermarskar och sjukvårdare i stallarna in. fl. varade från klockan 6 f. in.

till klockan 9 e. m. samt i ladugården från klockan 5 f. m. till klockan

9 e. m. Vaktmästarna vid afdelningarna vore i regel hela dagarna bundna

af sina befattningar och kunde ej som en del vaktmästare i ämbetsverken

skaffa sig biinkomster i staden. Maskinisten vore strängt upptagen från

tidigt på morgonen till sent på kvällen, och ibland förekomme för honom

också nattjänstgöring.

Af de elfva betjänte, som finnas specifikt upptagna i direktionens

statförslag, hafva två, nämligen den vaktmästare, som tillika är konservator,

och verkmästaren i hofbeslagssmedjan, ansetts böra i aflöning ställas

väsentligt högre än de öfriga och erhålla en begynnelseaflöning af 1,800

kronor jämte två ålderstillägg, det ena efter fem och det andra efter tio

år, hvartdera å 100 kronor.

Den förre af dessa befattningshafvare finnes förut uppförd å ordinarie

stat med aflöning af 1,700 kronor utan ålderstillägg, hvarifrån

för bostad och värme afdragas 250 kronor; den senare åtnjuter från anslag

å extra stat 1,500 kronors arfvode jämte fri bostad och värme.

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Den nuvarande vaktmästaren och konservatorn har, såsom förut

omtalats, i särskild framställning, som emellertid afstyrkts af lärarkollegiet

och direktionen, påyrkat en aflöning (ålderstillägg inberäknade) af 2,400

kronor, förbättrad bostadsförmån, en månads årlig semester och ändrin<r

i sin tjänstetitel till »preparator» eller »konservator».

Kommittén, som funnit lämpligt, att de båda nu ifrågavarande befattningshafvarna

sinsemellan likställas i aflöning, har ansett sin böra för

dem föreslå samma kontanta aflöning, som i karolinska institutets stat

finnes upptagen för eu preparatör, eller 1,650 kronor, däraf 900 lön,

600 tjänstgöringspenningar och 150 ortstillägg, jämte två ålderstillägg till

lönen, hvartdera å 100 kronor, det ena efter fem ocli det andra efter tio

ar. Härvid har kommittén velat erinra, att samma aflöningsbelopp, med

undantag allenast för ortstillägget, finnas upptagna dels i staten för universitetet

i Uppsala för eu preparator vid anatomiska institutionen och

för en vaktmästare, tillika preparator, vid mineralogisk-geologiska institutionen,

dels ock i staten för universitetet i Lund för eu preparator vid

anatomisk-histologiska institutionen.

Hvad angår tjänstetiteln för den nuvarande vaktmästaren och konservatorn

vid veterinärinstitutet, har kommittén ansett, att, jämte det vaktmästarbenämningen

bibehålies, titeln »konservator» bör i staten utbytas

moi »preparator», hvilken tjänstebenämning tillkommer nyssnämnda befattningshafvare

vid universitetens och karolinska institutets anatomiska

institutioner.

Till fragan om bostäder vid veterinärinstitutet för nu ifrågavarande

och öfriga betjänte därstädes åfvensom till frågan om semesterförmån

återkommer kommittén i det följande.

De nio betjänte, som utom vaktmästaren och konservatorn samt

verkmästaren vid hofbeslagssmedjan föreslagits till uppförande i veterinärinstitutets

stat såsom ordinarie betattningshafvare, hafva af institutets

lärarkollegium och direktion i de uppgjorda statförslagen fördelats i två

aflöningsgrupper, för hvilka båda emellertid föreslagits samma begynnelseaflöning,

l,o00 kronor, jämte rätt till fri bostad och värme. De båda grupperna

skilja sig allenast med afseende å ålderstilläggen, hvilka för de båda fodermarskarna

och för ladugårdsförmannen skulle vara två, hvartdera å 100

32—122716. Löneregler ing skommiiiéns bet. XXXVI.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

kronor, och kunna erhållas det ena efter fem och det andra efter tio år,

men för de tre vaktmästarna, sjukvårdaren på kirurgiska afdelningen,

port- och telefonvakten samt maskinisten vara allenast ett å 100 kronor

efter fem år.

Beträffande till en början de aflöningstyper, hvilka för nu ifrågavarande

betjilnte böra upptagas å den nya staten för veterinärinstitutet,

har kommittén ansett begynnelseaflöningarna böra fastställas dels till det

belopp, 1,500 kronor, som enligt institutets nuvarande stat utgör aflöningen

för eu vaktmästare vid kemiska afdelningen och för en

dels till l,2u0 kronor, som enligt sistnämnda stat utgör begynnelseaflöning

för en port- och telefonvakt.

Härtill böra emellertid enligt kommitténs mening komma ålderstillägg

å 100 kronor till samma antal, som numera pläga beviljas för

vaktmästare vid ämbetsverk i Stockholm, eller ett för dem, som hafva eu

begynnelseaflöning af 1,500 kronor, och två för dem, hvilkas begynnelseaflöning

utgör 1,200 kronor.

I den högre af dessa afiöningsgrupper synas böra placeras

vaktmästaren på den ekonomiska afdelningen, hvilken har sig anförtrodd

en ej obetydlig uppbörd af utgifter för behandling af djur å klinikerna

och vid smedjan,

fodermarsken vid kirurgiska afdelningen, som har ansvaret för

klinikens foderförråd och har under sitt förmanskap ett par från anslaget

till »betjäning i öfrigt» aflöriade drängar,

fodermarsken vid medicinska afdelningen, som jämte ansvaret för

foderförrådet och förrådet af förbandsmaterial, vadd in. m. å denna klinik

bär sig anförtrodd uppbörd och redovisning för vissa förbrukade förbandsartiklar

m. m.,

sjukvårdaren vid kirurgiska afdelningen, som därstädes handhafver

enahanda uppbörd och redovisning samt verkställer rengöring och mindre

reparationer å till kastningsapparater in. m. hörande remtyg o. d.,

ladugårdsförmannen, som ansvarar för skötseln af kreatursbesättningen,

verkställer mjölkningen och sköter försäljningen af mjölken, samt

maskinisten, hvilken ansvarar för skötseln af såväl värmeapparaterna

som de i maskinhuset, tvättstugan och reningsverket inrymda maskinerna,

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

förestår den i maskinhuset inrymda reparationsverkstaden, verkställer lagningar

å maskiner och ledningar in. in. samt har till sitt biträde eldare,

hvilka aflönas från anslaget till bränsle.

I den lägre aflöningsgruppen med 1,200 kronors begynnelseaflöning

och två ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, efter resp. fem och tio år,

böra åter enligt kommitténs mening komma

vaktmästarna vid kemiska och patologisk-anatomiska afdelningarna,

hvilka synas böra i sin aflöning likställas med motsvarande befattningshafvare

vid karolinska institutet, samt

port- och telefonvakten, hvilkens göromål icke äro af beskaffenhet

att förutsätta någon särskild utbildning utöfver hvad i allmänhet fordras

för vaktmästarbefattningar.

Beträffande port- och telefonvakten har af lärarkollegiet meddelats,

att, då han icke kunnat ensam uppehålla port- och telefonvaktsgöromålen,

Särskild ersättning måst honom beviljas för biträde vid telefonvakthållningen.

Kommittén, som anser samtliga erforderliga kostnader för i frågavarande

göromål böra uppföras å aflöningsstat, har funnit sig böra hemställa

om beviljande af ett särskildt anslag å 200 kronor till biträde vid

port- och telefonvaktsgöromålen.

Då kommitténs förslag innebär någon nedsättning i aflöningen för

vaktmästaren vid kemiska afdelningen, bör bär anmärkas, att nuvarande

ordinarie innehafvaren af ifrågavarande vaktmästarbefattning alltifrån

institutets inflyttning i sina nya byggnader tjänstgjort såsom vaktmästare

vid ekonomiska afdelningen och att han — under förutsättning, att vaktmästarbefattningen

vid sistnämnda afdelning varder upptagen å ordinarie

stat med den af kommittén föreslagna aflöningen och att han blifver innehafvare

af denna befattning — följaktligen icke kommer att beröras af

nämnda aflöningsminskning.

Alven för den vaktmästare, som tillika är konservator, skulle enligt

kommitténs förslag begyn n el sea flöniri gen minskas; men då den nuvarande

vaktmästaren och konservatorn innehaft sin tjänst under så lång tid, att

han kan från den nya statens trädande i kraft erhålla båda de för hans

tjänst af kommittén föreslagna ålderstilläggen, skulle för honom personligen

den nya lönestaten medföra förbättring i aflöningen.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Angående dispositionen af anslaget å 5,000 kronor till »betjäning i

öfrigt» har kommittén från veterinärinstitutet inhämtat, att från nämnda

anslag utgå aflöningar till eu nattvakt, till en hundskötare samt till två

drängar vid kirurgiska afdelningens stallar med 1,000 kronor till dem

hvar, till en gårdsdräng, hvilken under fem månader åt året sköter

planteringarna och den yttre renhållningen vid institutet, med 500 kronoi

samt till en af smederna för biträde vid renhållningen af anatomisalen

och obduktionssalen med likaledes 500 kronor.

Då ersättning till eldare icke bör, såsom för närvarande ar fallet,

utgå från det till oinkostnadsstat, hörande anslaget till bränsle, har kommittén

ansett sig böra hemställa om ökning af det nu ifrågavarande anslaget

till betjäning med ett belopp, som enligt inhämtade upplysningar

synes kunna bestämmas till 1,800 kronor. Anslaget skulle alltså med

förändrad benämning »drängar och extra betjäning» uppföras a veterinärinstitutets

nya stat med förhöjdt belopp af 6,800 kronor.

På grund af hvad nu blifvit i ämnet anfördt hemställer kommittén,

att ä veterinärinstitutets stat må uppföras:

dels en vaktmästare och preparator samt en verkmästare

vid hofbeslagssmedjan, hvårdera med aflöning af

1,650 kronor, där af 500 lön, 600 tjänstgöringspenningar

och 150 ortstillägg, liv artill må kunna komma två äldersti!lägg

till lönen, hvartdera ä 100 kronor, efter resp. fem

och tio år;

dels eu vaktmästare vid, ekonomiska af delningen,

eu fodermarsk vid kirurgiska af delningen, en fodermarsk

vid medicinska ef delningen, tillika hundskötare, en sjukvårdare

vid kirurgiska avdelningen, en ladugårdsförman

och en maskinist, en livar med aflöning af 1,500 kronor,

där af 900 lön, 450 tjänstgöringspenningar och 150 ortstillägg,

hvartill må kunna komma ett älderstillägg till

lönen ä 100 kronor efter fem är;

dels en vaktmästare vid kemiska af delning en, en

vaktmästare vid patologisk-anatomiska af delningen samt

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

en pori- och telefoni''akt, en livar med aflöning af 1,200

kronor, där af 100 lön, 350 tjänstgöring spenning ar och

150 artstillägg, hvartill vid kunna komma två ålderstillägg

till lönen, hvartdera å 100 kronor, efter resp. fem

och tio är;

dels ett anslag ä 200 kronor till biträde vid porto

ch telefonvaTctsgöromälen;

dels ock ett anslag ä 6,800 kronor till drängar

och extra betjäning.

De förslag, kommittén afgifvit med afseende å veterinärinstitutets

betjäningspersonal, afse en ökning, ålder stillä,gg oberäknade, af de ordinarie

anslagen för denna personal med 12,000 kronor eller till 22,900 kronor.

Då kommittén nu går att i ett sammanhang yttra sig angående de

i statförslagen upptagna bestämmelser för lärare och betjänte i fråga

om dels rätt till bostad dels ock skyldighet att för åtnjuten bostadsförmån

vidkännas afdrag å aflöningen, har kommittén till en början ansett

sig böra redogöra för den tillgång till bostadslägenheter, som vid det

nya veterinärinstitutet förefinnes.

I sådant afseende har kommittén från institutet erhållit upplysning,

att såsom bostäder åt tjänstemän och betjänte finnas tillgängliga följande

lägenheter:

en lägenhet om 6 rum, jungfrukammare, kök, sorveringsrum och

badrum, till hvilken lägenhet, för närvarande disponerad af institutets

rektor, äfven höra ett par hallar och ett gästrum;

en lägenhet om 5 rum. jungfrukammare, kök, serveringsrum och

badrum, nu bebodd af lektorn i obstetrik in. in.;

en lägenhet om 4 rum, jungfrukammare, kök, serveringsrum och

badrum, nu bebodd af adjunkten i hofbeslagslära m. in.;

eu lägenhet om 3 rum, jungfrukammare, kök, serveringsrum och

badrum, nu bebodd af assistenten vid stationära kliniken och polikliniken;

elfva lägenheter om 2 rum och kök, alla bebodda af personer, tillhörande

betjäningspersonalen vid institutet;

Bostäder för

lärare och

betjänte,

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

fyra lägenheter om 1 ram och kök, hvilka likaledes lära vara bebodda

af betjäningspersonal;

fem dubletter, af hvilka två bebos af assistenterna vid den anatomiskfysiologiska

afdelningen samt vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen, en af en såsom amanuens vid den kirurgiska kliniken

tjänstgörande elev och två af jourhafvande elever vid medicinska och kirurgiska

klinikerna;

femton enkelrum, däraf två, belägna inom samma tambur, bebos af

den med extra anslag aflönade läraren vid medicinska kliniken, två af

drängarna vid kirurgiska kliniken samt elfva af elever, hvilka tjänstgöra

såsom amanuenser eller jourhafvande.

Därest det af direktionen uppgjorda statförslaget skulle godkännas

samt omförmälda bostadslägenheter komrne att innehafvas af befattningshafvare,

motsvarande dem, som för närvarande innehafva lägenheterna,

skulle alltså institutets rektor äfvensorn de lärare, som i den nya staten

komme att ersätta den nuvarande lektorn i obstetrik m. m. och den nuvarande

adjunkten, hvar för sig få sina i staten angifna kontanta aflöningsförmåner

minskade med samma belopp 500 kronor, ehuru deras bostäder

uppenbarligen äga sinsemellan väsentligt olika hyresvärden. Och då afdragsbeloppet

i dessa samtliga tre fall uppenbarligen understiger bostadslägenheternas

verkliga hyresvärden, skulle innehafvandet af bostadslägenhet

för en hvar af ifrågavarande tre befattningshafvare innebära eu påtaglig

ekonomisk förmån, hvilken, hvad särskild! angår rektor, skulle — oafsedt

det arfvode å 1,000 kronor, som han skulle äga uppbära såsom godtgörelse

för rektorsgöromålen — ställa honom i aflöningsafseende väsentligen framför

öfriga professorer.

Uppenbart är ock, att, därest den lärare, som å den nya staten

kommer att ersätta den nu för kirurgiska kliniken disponerade assistenten,

skulle få disponera den familjebostad, som nu innehafves af nämnda

assistent, samt — i enlighet med direktionens statförslag — af drag härför

icke skulle göras å denne lärares aflöning, likställigheten i aflöningshänseende

mellan honom och öfriga befattningshafvare i samma tjänstegrad

skulle komma att i afsevärd mån rubbas.

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Då statsverket åtagit sig de ej obetydliga kostnaderna för anordnande

af bostäder för vissa lärare, likasom för fast anställda betjänte vid

veterinärinstitutet, har detta emellertid uppenbarligen icke skett i syfte

att bereda bostädernas innehafvare ökade ekonomiska fördelar utan därför,

att det ansetts vara för institutets verksamhet gagneligt, att åtminstone

en del af dess befattningskafvare hade sina bostäder inom institutets

område.

Enär familjebostäder finnas att tillgå endast för fyra lärare vid institutet,

har det därför synts kommittén böra klargöras, för hvilka af lärartjänsterna

vid institutet det må kunna anses vara af särskild vikt, att deras

innehafvare äro boende vid institutet; och böra enligt kommitténs mening

innehafvarna af dessa lärartjänster hafva ej endast rättighet utan äfven

skyldighet att begagna sig af någon af institutets bostadslägenheter.

Att detta i första rummet bör vara fallet med den af professorerna,

som är rektor vid institutet, ligger i öppen dag.

Jämte institutets rektor eller sföreståndare» har sedan lång tid tillbaka

äfven läraren i hofbeslag varit skyldig att bo vid institutet, och

kommittén anser detta äfven framdeles böra vara fallet, helst som smedjan

måste hållas öppen hela dagen, därest icke klientelet vid densamma skall

minskas utöfver hvad på grund af andra omständigheter är fallet.

Äfven beträffande föreståndaren för ambulatoriska kliniken, som för

närvarande förfogar öfver eu af bostadslägenheterna, torde hans lärarverksamhet

hafva afsevärd fördel af att han har bostad vid institutet,

särskildt af den anledningen, att han där lättare än eljest vore fallet kan

vid tillfällen, då resor skola företagas, komma i förbindelse med de elever,

som skola medfölja på resorna.

Den fjärde af de för lärare vid veterinärinstitutet afsedda familjebostäderna

innehafves för närvarande af assistenten vid den stationära

kliniken och polikliniken, hvilkens befattning i direktionens statförslag

närmast motsvaras af laboratorstjänsten vid kirurgiska kliniken.

Efter inhämtande af upplysningar till ledning för sitt omdöme i

nu förevarande hänseende har kommittén kommit till den uppfattningen, att

en af de ifrågavarande bostadslägenheterna bör disponeras antingen af

eu af professorerna i medicin eller i kirurgi eller af en af laboratorerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

i dessa ämnen, samt att direktionen bör äga bestämma, hvilken af dessa

befattningshafvare skall hafva sin bostad vid institutet.

Den af bostadslägenheterna, som nu innehafves af institutets rektor,

bör enligt kommitténs mening alltjämt vara förbehållen åt honom, som

lämpligen bör hafva bekväm tillgång till direktionens intill ifrågavarande

bostadslägenhet belägna sammanträdesrum med där förvarade arkivalier

och som med afseende å sin tjänsteställning kan antagas vara i behof af

en rymligt tilltagen bostad.

Hvad angår de tre öfriga af ifrågavarande lägenheter, synes det

icke böra i staten fastslås, att den ene eller andre läraren skulle vara

ovillkorligen berättigad till någon viss af dessa lägenheter, utan synes det

böra öfverlåtas åt direktionen att, efter omständigheterna i hvarje fall,

fördela dessa tre bostadslägenheter emellan läraren i hofbeslag, föreståndaren

för ambulatoriska kliniken och en af professorerna eller laboratorerna

i medicin eller i kirurgi, därvid på vederbörande lärares aflöning

bör af dragas det hyresvärde, som i staten finnes angifvet för den lägenhet,

han innehar.

Beträffande de grunder, efter hvilka uppskattningen af bostadslägenheters

hyresvärden bör äga rum, har kommittén i sitt den 12 november

1912 afgifna betänkande (delen XXXV), angående reglering af löneförhållanden

m. in. beträffande personal vid centralanstalten för försöksväsendet,

på jordbruksområdet m. in., anfört, att det synts kommittén

rimligt och rättvist, att aldrag för bostad in natura i allmänhet bör bestämmas

till ett belopp, som i möjligaste mån motsvarar bostadsförmånens

verkliga värde, enär eljest befattningshafvare, som erhåller bostad

in natura, i verkligheten skulle komma i åtnjutande af högre aflöning än

annan tjänsteman i motsvarande grad, hvilken icke har dylik förmån.

I de hyresafdrag, som i nu gällande stat blifvit fastställda för lärare

vid veterinärinstitutet, har värdet af bostadslägenheternas uppvärmning

icke inbegripits. Vid det nya institutet ombesörjes emellertid uppvärmningen

i samtliga lägenheter från de värmecentraler, som afset-ts för uppvärmning

af respektive byggnader i deras helhet. Af denna anledning

har, enligt hvad som meddelats kommittén, vid inflyttningen till det nya

institutet lör hvarje bostad, som afsetts för lärare, företagits en uppskatt
-

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

ning af den ungefärliga kostnaden för dess uppvärmning, enligt hvilken

uppskattning institutet sedermera af vederbörande lärare bekommit ersättning

för så stor del af det förbrukade bränslet in. in., som ansetts belöpa

på hans bostadslägenhet.

Under de förhållanden, som äro rådande vid det nya institutet, bör

uppenbarligen vid uppskattningen af bostadsförmåns värde medräknas värdet

af det för bostadens uppvärmning förbrukade bränslet och af den förmån,

bostadens innehafvare åtnjuter därigenom, att bestyren med uppeldningen

skötas genom institutets försorg; och bör hyresvärdet, i enlighet med

kommitténs nyss återgifna uttalande i betänkandet angående centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, uppskattas så, att det

gifver ett såvidt möjligt riktigt uttryck åt den förmån, rätten till bostadslägenhet

jämte uppvärmning innebär för vederbörande tjänstinnehafvare.

Med afseende härå anser kommittén hyresvärdena å de för lärare

afsedda familjebostäderna böra bestämmas till följande belopp:

den för rektor afsedda lägenheten om åtta rum, däri inberäknade

jungfrukammare och det s. k. gästrummet, jämte kök, hallar in. in.

till 1,500 kronor,

den af lektorn i obstetrik in. in. nu bebodda lägenheten om sex

rum, jungfrukammaren inberäknad, jämte kök in. m. till 1,200 kronor,

den af adjunkten nu bebodda lägenheten om fem rum, likaledes

jungfrukammaren inberäknad, jämte kök in. in. till 900 kronor, samt

den af assistenten vid stationära kliniken och polikliniken bebodda

lägenheten om fyra rum, jungfrukammaren inberäknad, jämte kök in. in.

till 600 kronor.

I betjäningens hyresafdrag inbegripes redan enligt nu gällande stat

äfven bränsle. Vid det nya veterinärinstitutet uppvärmas äfven de för

betjäningspersonalen afsedda bostäderna medelst värmeledning, hvarjämte

den ved, som erfordras för matlagningsändamål, tillhandahålles dem på

institutets bekostnad. Kommittén, som härvid allenast funnit sig böra

erinra, att vedens sågning och huggning icke bör bekostas af institutet,

har ansett anledning icke förefinnas att afvika från det i regel tillämpade

tillvägagångssättet, enligt hvilket i Stockholm bostadsförmån jämte bränsle

för dylik befattningshafvare uppskattas till 250 kronor, som afdragas å

33—122716. Lönercglermgskommitténs bet. XXXVI.

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

aflöningen. Då anledning icke synes föreligga att tillmötesgå de af nuvarande

vaktmästaren och konservatorn framställda anspråken på förbättrad

bostad, bör enligt kommitténs mening äfven å hans aflöning afdragas

samma belopp.

Beträffande de befattningshafvare, för hvilka familjebostäder icke

finnas att tillgå vid veterinärinstitutet, torde icke böra i staten inflyta

någon bestämmelse om skyldighet att bo å institutet.

I den mån det för behörigt uppehållande af assistentbefattning eller

undantagsvis af prosektors- eller laboratorstjänst må befinnas önskvärdt, att

vederbörande befattningshafvare är boende vid institutet samt bostad, afsedd

för ogift person, där kan honom beredas, synes likväl hinder härför

icke böra möta. För åtnjuten bostadsförmån af denna beskaffenhet anser

emellertid kommittén något afdrag i aflöningen icke böra ifrågakomtna.

En sådan anordning skulle väsentligen öfverensstämma med livad

kommittén föreslagit i sitt den 11 april 1912 afgifna betänkande (delen

XXXIII) angående reglering af afiöningsförhållanden m. m. beträffande

amanuenser in. fl. befattningshafvare vid universitetens och karolinska

institutets vetenskapliga institutioner.

Sedan Riksdagen, på Kungl. Maj:ts förslag, år 1912 godkänt nya

stater med afseende å omförmälda amanuens- m. fl. befattningar, i hvilka stater

icke upptagits några bestämmelser om boställsrum för dessa befattningshafvare,

har ock Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 anbefallt universitetskanslern

att efter vederbörandes hörande inkomma med det underdåniga

utlåtande och förslag i angifna hänseenden, hvartill anledning kunde förefinnas;

och lärer i anledning häraf, på sätt i Kungl. Maj:ts proposition i

ämnet blifvit antydt, en föreskrift af mera allmän innebörd vara att förvänta

rörande upplåtande af boställsrum åt befattningshafvare af nu ifrågavarande

slag.

Gifvetvis bör äfven, med afseende å de nämnda befattningshafvarna

vid veterinärinstitutet, likasom för nyssnämnda amanuenser m. fl., gälla,

att de under sådana förhållanden, hvarom nu är fråga, böra själfva bebo

de åt dem upplåtna lägenheterna och icke vara berättigade att upplåta

dem åt andra personer.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Under åberopande af livad sålunda blifvit anfördt får kommittén

hemställa,

dels att i staten för veterinärinstitutet må införas

bestämmelser af innehåll:

att den af ''professorerna, som tillika är rektor?

skall vara skyldig att bebo den för rektor vid institutet

af sedda bostadslägenheten och skall för densamma äf vensom

för dess uppvärmning vidkännas af drag d professor

slönen med 1,500 kronor årligen;

att professorn i bujatrik och obstetrik, lära,ren i

hofbeslag och läran om hofvens sjukdomar samt den af

professorerna eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi,

beträffande hvilken sådant varder eif institutets styrelse

bestämdt, skola hvar för sig vara skyldiga att bebo den

af de för lärare vid institutet af sedda familjebostäderna,

som af styrelsen anvisas honom, och skola för densamma,

äfvensom för dess uppvärmning vidkännas af drag, professor

och lärare i hofbeslag in. in. å lönen samt laborator

ä arfvodet, eu livar med belopp, motsvarande ett

för den honom upplåtna bostaden med uppvärmning beräknadt

årligt hyresvärde eif resp. 1,200 kronor, 900

kronor eller 600 kronor;

att vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare,

ladugårds förman, maskinist samt port- och telefonvakt

skola hvar för sig efter styrelsens bestämmande vara

skyldiga att begagna bostad vid institutet; skolande,

därest dylik befattningsliafvare sålunda får sig anvisad

bostad med bränsle, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom

å lönen af dragas 100 kronor ärligen;

dels ock, att direktionens förslag, i hvad det afser

rätt för vissa lärare att, förutom den kontanta aflöningen,

ätjnuta fri bostad och värme, icke må till någon

åtgärd föranleda.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Styrelse Ä veterinärinstitutets nu fällande stat samt å direktionens förslag

lar ar ko!le- ... . °

gium, rektor, till stat finnas vidare de i följande sammanställning upptagna anslag:

tjänsteman '' ° 1 1 ö e

m. m.

Gällande stat: Af direktionen föreslagen stat:

1 rektor, arfvode...........kr. 1,000

För uppehållande af hibliotekariegöromål > 500

För uppehållande af sekreterargöromål

hos direktionen...........» 500

1 kamrerare.............> 1,500

Stipendier åt elever..........» 4,000

Summa kronor 7,500

1 rektor, arfvode...........kr. 1,000

För uppehållande af den del af rektors

undervisningsskyldighet, från hvilken

han med hänsyn till rektorsgöromålen

befrias...............> 1,000

1 bibliotekarie.............■■ 700

1 sekreterare.............j 1,000

1 kamrerare..............? 2,000

Stipendier åt de studerande.......> 4,000

Summa kronor 9,700

Såsom framgår af de i redogörelsen för till kommittén inkomna

handlingar förekommande utdragen ur de nuvarande samt de af lärarkollegiet

och af direktionen föreslagna stadgarna, i hvad de afse styrelse,

lärarkollegium eller lärarråd, rektor och tjänstemän vid institutet, hafva i

vissa afseenden skilda meningar uttalats af lärarkollegiet och af direktionen.

Kommittén har i anledning häraf velat gifva tillkänna att — i likhet

med medicinalstyrelsen — kommittén på de af direktionen anförda

skäl ansluter sig till dess förslag med afseende å styrelsens sammansättning

samt formerna för tillsättning af styrelse, rektor, sekreterare och

kamrerare.

Frågan, huruvida lärarkollegiets benämning bör ändras till »lärarrådet»,

synes icke påkalla något yttrande af kommittén.

Kommittén, som icke har någon erinran mot att rektorsarfvodet

bibehålies vid sitt nuvarande belopp af 1,000 kronor, har funnit sig öfvertygad

därom, att vid det nya veterinärinstitutet rektorsgöromålen hafva

sådan omfattning, att den professor, som erhåller uppdraget aft vara

rektor, skäligen bör kunna göra anspråk på någon lindring i den honom

såsom professor åliggande undervisningsskyldighet.

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

I lärarkollegiets och direktionens stadgeförslag har ock intagits en

bestämmelse om sådan rätt för rektor, utan att likväl därvid angifvits,

från huru stor del af sin undervisningsskyldighet rektor af ifrågavarande

anledning- skulle kunna vinna befrielse.

För aflönande af rektors vikarie har i lärarkollegiets och direktionens

förslag till stat upptagits ett anslag af 1,000 kronor. Rektor vid

karolinska institutet är enligt § 30 af institutets stadgar, om han sa önskar,

frikallad från skyldigheten att bestrida eu del, högst hälften, af den

undervisningsskyldighet, som han har att såsom professor fullgöra; och är

för uppehållande af den undervisningsskyldighet, hvarifrån han sålunda

kan blifva befriad, å staten för karolinska institutet uppförd t ett anslag

af 1,500 kronor.

Kommittén har icke något att erinra mot det anslag för nu ifrågavarande

ändamål, som föreslagits till uppförande å veterinärinstitutets stat,

men anser önskvärdt, att den föreslagna bestämmelsen i stadgarna fullständigas

i nyss angifvet hänseende.

För en bibliotekarie begäres ett arfvode af 700 kronor, hvilket innebär

höjning med 200 kronor i det nuvarande anslaget »för uppehållande

af bibliotekariegöromål». Tillräckliga skäl synas kommittén icke vara

anförda vare sig för höjning af det nuvarande anslaget, hvilket under

en följd af år uppburits af en af institutets ordinarie professorer,

eller för det af lärarkollegiet ifrågasatta medgifvandet, att till biträde åt

bibliotekarien skulle få användas intill 300 kronor af det biblioteksanslag,

som upptagits under rubriken »anslag för de särskilda afdelningarna».

Det synes kommittén ändamålsenligt, att, såsom föreslaget blifvit,

protokollsföringen vid lärarkollegiets sammanträden och därtill hörande

expeditionsgöromål anförtros åt samma person, som har uppdrag att

tjänstgöra såsom sekreterare hos styrelsen. Ersättningen utgår för närvarande

med 350 kronor från anslaget till diverse utgifter åt den af lärarna,

som biträder kollegiet med ifrågavarande görornål, och med 500

kronor å institutets stat åt direktionens sekreterare. Förslaget att bestämma

anslaget för uppehållande af samtliga sekreterargöromålen till 1,000

kronor har icke gifvit kommittén anledning till någon erinran.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Då det möjligen kan befinnas ändamålsenligt att åt någon ordinarie

statstjänsteman anförtro sekreterargöromålen, har kommittén, på det att

befogenheten af eu sådan anordning icke må kunna ifrågasättas, ansett

anslaget böra, i öfverensstämmelse med hvad redan nu är fallet beträffande

sekreterarbefattningen hos direktionen, i staten uppföras under rubrik »för

uppehållande af sekreterargöromål».

Förslaget om höjning i arfvodet för veterinärinstitutets kamrerare

från 1.500 till 2,000 kronor synes vara tillfyllest motiveradt genom den

betydande omfattning institutets verksamhet numera vunnit, och kommittén

har icke funnit anledning till annan erinran mot detta förslag, än att

anslaget af skäl, likartade med dem, som nyss åberopats med afseende å

anslaget för uppehållande af sekreterargöromål, synes böra uppföras i

staten under förändrad rubrik »för uppehållande af kamrerargöromåK

Nåo-ot åläggande för kamreraren att till säkerhet för honom anförtrodd

uppbörd ställa borgen för visst belopp anser kommittén icke böra i

stadgarna inflyta. På grund af vunnen erfarenhet om olämpligheten af

dylika ålägganden för uppbördsmän, hafva desamma äfven inom förvaltningsgrenar,

där de sedan lång tid tillbaka varit brukliga, vid under senare

tider företagna löneregleringar icke ansetts böra bibehållas.

Beträffande anslaget å 4,000 kronor till stipendier åt elever har

kommittén inhämtat, att detsamma plägat uppdelas i tio stipendier, hvart

och ett å 400 kronor, som jämlikt föreskrift i § 33 af gällande stadgar

tilldelats mera försigkomna studerande, hvilka varit villiga åtaga sig att

vid undervisning, öfningar eller sjukvård lämna vederbörande lärare biträde

i form af handräckning in. m. vid demonstrationer, sjukbehandling o. s. v.

Stipendiaterna benämnas amanuenser och åtnjuta, såsom ock i nämnda

paragraf förutsattes, jämte sina stipendier fri bostad med ljus och värme

vid veterinärinstitutet.

Kommittén har icke funnit anledning till någon erinran mot bibehållande

af detta anslag, hvilket jämväl synes böra hänföras till afiöningsanslagen.

På grund af hvad nu anförts får kommittén hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

att ä veterinärinstitutets stat må uppföras följande

anslag:

1 rektor, arfvode.............kr. 1,000

För uppehållande af den del af rektors undervisning

sskyldig het, från hvilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias.....» 1,000

För uppehållande af bibliotekarie,gör o mål . . » 500

» » » sekreterargörouiål . . . » 1,000

» » » kamrerom g öro mål ...» 2,000

Stipendier åt studerande.........» 4,000

Kommitténs förslag beträffande de nu ifrågavarande anslagen af se

en ökning af veterinärinstitutets ordinarie stat med 2,000 kronor eller till

9,500 kronor.

Den nu gällande ordinarie staten för veterinärinstitutet upptager Ang. anslag

Ö , • r . , .. . o för särskilda

icke några anslag för tillgodoseende af materiella behol vid särskilda åt- afde/ningar,

delningar af institutet. För sådana ändamål likasom också för behof, som afsj£f‘f''am,

äro för institutet i dess helhet gemensamma, linnes däremot å staten upptaget

ett anslag å 10,000 kronor till diverse utgifter.

I direktionens förslag till stat halva för de ändamål, hvar lör detta ,

anslag hittills varit afsedt, uppförts ett flertal för närmare specificerade

ändamål afsedda anslag, hvarjämte bibehållits en i gäl i an de stat förekommande

anslagsrubrik »till byggnaders och stängsels underhåll», allt pa sätt

utvisas af följande sammanställning, däri kommittén ansett icke böra medtagas

anslagsposten »undervisning i ridkonst och körning», hvilken af

kommittén hänförts till aflöningsanslagen.

Gällande stat. Af direktionen föreslagen stat.

Anslag för de särskilda af delningarna.

Biblioteket.............kr. 3,500

Anatomiska och histologiska afdölningen » 2,300

Till inköp af hästar och nötkreatur för

dissektioner och operationsöfningar . » 2,500

Fysiologisk-kemiska afdeiningen ...» 2,000

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Gällande stat: Af direktionen föreslagen stat:

Undervisningen i bakteriologi .... kr. 1,000

Patologisk-anatomiska afdelningen . . > 1,700

Kirurgiska afdelningen........> 1,000

Medicinska afdelningen och kliniken för

smärre husdjur..........» 1,000

Afdelningen för husdjursskötsel ...» 1,000

Exkursioner............» 500

Afdelningen för nötkreaturssjukdomar

(bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik..............> 1,500

Afdelningen för hofbeslag och liofsjuk
domar.

.............» 1,000

Afdelningen för kött- och mjölkkontroll > 500

Anspannslära............150

Allmänna anslag.

Byggnaders och stängsels underhåll . kr. 3,000 Byggnaders och stängsels underhåll . . > 5,000

Gas................« 2,000

Vatten...............» 1,000

Elektrisk belysning och drift.....» 11,400

Bränsle..............> 17,000

Inventariers anskaffande och underhåll . » 3,000

Renhållning............. 4,000

Till diverse utgifter.........» 10,000 Diverse utgifter...........» 5,000

Summa kr. 13,000 Summa kr. 68,050

De ändamål, hvartill de begärda nya ordinarie anslagen, med undantag

af anslaget för byggnaders och stängsels underhåll, äro afsedda, hafva

alltifrån veterinärinstitutets inflyttning i sina nya byggnader tillgodosetts

sålunda, att institutet jämte det ordinarie anslaget till diverse utgifter fått

till sitt förfogande ett särskildt, af Riksdagen på extra stat beviljadt anslag,

afsedt, bland annat, att jämte vissa andra inkomster användas på sätt

utvisas af följande, från 1911 års Riksdags skrivelse i ämnet hämtade

förteckning:

Anslag till de särskilda afdélningarna:

till bibliotek samt till inköp af hästar och nötkreatur för dissektioner och operationsäfningar kr. 4,500

> anatomiska afdelningen..............................> 2,000

> fysiologisk-kemiska afdelningen...........................> 2,000

» bakteriologiska afdelningen.............................> 1,000

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

till patologisk-anatomiska och histologiska avdelningen..................kr. 2,000

» kirnrgiska afdelningen...............................> 1,000

> medicinska afdelningen ock kliniken för smärre husdjur . .

> afdelningen för hnsdjnrsskötsel..............

> exkursioner.......................

> afdelningen för bujafcrik, obstetrik och ambulatorisk klinik .

> afdelningen för hofbeslag och hofsjukdomar........

» afdelningen för kött- och mjölkkontroll..........

» anspannslära......................

Allmänna, anslag:

.......................» 2,000

.......................> 1,000

.......................» 10,000

.......................> 14,000

........................ 2,000

.......................» 4,000

........................» 5,Oii0

Summa kr. 56,150

De i förteckningen upptagna utgifterna äro afsedda att jämte arfvoden

till två lärare och vissa betjänte till sammanlagdt belopp af 16,500

kronor bestridas dels från ordinarie anslaget till diverse utgifter 10,000

kronor, dels af de till omkring 11,700 kronor för år beräknade nettoinkomsterna

af veterinärinstitutets stall och smedja, dels ock af extra anslag,

som af Riksdagen beviljats till belopp af 51,000 kronor för år räknadt.

I underdånig skrivelse den 3 maj 1912 anförde direktionen — under

framhållande att tillräcklig erfarenhet dåmera syntes hafva vunnits för att

med erforderlig tillförlitlighet kunna beräkna de belopp, med hvilka utgifterna

under de i 1911 års Riksdags nyssberörda skrifvelse upptagna

anslagsposter skulle komma att under år 1912 utgå — att vid uppgörandet

af bokslut för första kvartalet år 1912 det visat sig, att samtliga ifrågavarande

poster med undantag för anslaget till elektrisk belysning och drift

tidigare blifvit för lågt beräknade; och beräknade direktionen, att för

uppehållande under år 1912 af institutets verksamhet i de nya byggnaderna

erfordrades, utöfver därför redan beviljade anslag, ytterligare följande

belopp, nämligen:

34—122716. Lönereglering skommitténs bet. XXXVI.

Gas................

V ätten...............

Elektrisk belysning och drift.....

Bränsle...............

Inventariers anskaffande och underhåll

Benhållning............

Diverse utgifter...........

> 1,000

» 500

> 1,500

> 1,000

500

> 150

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

till gas.........................kr. 1,500

» vatten....................... 1,800

» bränsle......................: 10,000

» inventariers anskaffande och underhåll.........» 2,500

» renhållning.....................* 3,500

» diverse utgifter...................: 2,000

eller sålunda tillhopa kr. 21,300

Då härtill komme ett belopp af 1,000 kronor till utfodring af försöksladugårdens

kreatursbesättning, för hvilket ändamål anslag ej förut

beräknats, hemställde direktionen om anvisande till dess förfogande, för

uppehållande af institutets verksamhet under år 1912, af 22,300 kronor

utöfver för ändamålet redan anvisade anslag.

Sedan medicinalstyrelsen och statskontoret till Kungl. Maj:t afgifvit

infordrade utlåtanden i ärendet, ingaf veterinärinstitutets rektor till Kungl.

Maj:t en medelsredogörelse för institutet för tiden 1 september 1911—1 september

1912, af hvilken handling bland annat inhämtas,

att under nämnda tid utgifterna för nedan angifna ändamål öfverskridit

de enligt det föregående för samma ändamål anvisade medlen med

följande belopp, nämligen:

för s-as.....................med kr. 624: si

» vatten.................... » » 1,543: is

» bränsle................... ■ » 7,478: 74

» inventarier.................. } » 5,146: 19

» renhållning.................. » » 2,439: 94

» diverse utgifter................ » » 5,441: 13

hvarjämte ladugårdens drift orsakat en förlust af.....» 863: 52

att under samma tid å anslaget till elektrisk belysning och drift

besparats......................kr. 4.204: 72

samt inkomsterna af stallet och smedjan öfverstigit härför be
räknadt

belopp med................. 3,833: 00

och å medikamentsförrådet uppstått en vinst af......» 395: 70

samt att sålunda under verksamhetsåret uppstått en brist i de för

institutets allmänna behof anslagna medel å 15,102 kronor 64 öre.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Med anledning af direktionens omförmälda framställning har Kungl.

Maj:t den 25 oktober 1912 anvisat till direktionens förfogande, mot redovisningsskyldighet,

för täckande åt berörda brist ett belopp af 15,102

kronor 64 öre.

Kommittén har redan förut tillkärmagifvit, att med hänsyn till beskaffenheten

af det kommittén lämnade uppdraget kommittén ansett sig

icke böra till närmare behandling upptaga de frågor, som beröra nu förevarande

an slagsgrupp.

Då kommittén i sitt uti det följande intagna förslag till stat för

veterinärinstitutet upptager de ifrågavarande anslagen med de belopp,

hvartill desamma den 3 juni 1910 föreslagits af direktionen, är detta

sålunda icke att uppfatta såsom ett tillstyrkande från kommitténs sida af

de då begärda, synnerligen betydande anslagsförhöjningarna.

Beträffande det begärda anslaget å 3,500 kronor till veterinärinstitutets

bibliotek har kommittén emellertid velat i detta sammanhang erinra om ett

af kommittén i det föregående gjordt uttalande därom, att tillräckliga skäl icke

synas tala för den af lärarkollegiet ifrågasatta anordningen, att vid biblioteket

skulle anställas ett biträde med aflöning intill 300 kronor från nu ifrågavarande

anslag till biblioteket. Redan i hvad kommittén sålunda yttrat synes

ligga en giltig anledning till nedsättning i det begärda biblioteksanslaget.

Från anslaget till bränsle skulle enligt kommitténs förslag icke

komma att utgå någon aflöning till eld a re. Vid öfvervägande, huruvida

på grund häraf någon nedsättning af det för ändamålet föreslagna, anslagsbeloppet,

17,000 kronor, må blifva möjlig, bör emellertid beaktas, att

under räkenskapsåret 1 september 1911—1 september 1912 utgifterna för

ändamålet stigit till ej oväsentligt högre belopp.

Kommittén har för öfverskådlighetens skull ansett sig böra här införa

ett förslag till stat för veterinärinstitutet, innefattande dels en aflöningsstat,

däri anslagen upptagits med de rubriker och de belopp, som

af kommittén i det föregående blifvit föreslagna, dels ock en omkostnadsstat,

hvilken af skäl, som anförts här ofvan under rubriken »anslag för särskilda

afdelningar, allmänna anslag m. in.», af viker från hvad direktionen föreslagit

allenast därutinnan, att anslaget för undervisning i ridkonst och körning

ej medtagits i omkostnadsstaten. Statförslaget är af följande lydelse:

Förslag till

stat.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Förslag

till

stat för veterinärinstitutet.

Aflöningsstat.

1 rektor....................

1 professor i anatomi och histologi........

1 » i fysiologi och kemi.........

1 » i patologisk anatomi.........

1 > i medicin, tillika föreståndare för medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur

1 » i kirurgi, tillika föreståndare för kirurgiska

kliniken...............

1 » i husdjurslära.............

1 > i bujatrik och obstetrik, tillika föreståndare

för ambulatori^ka kliniken......

1 lärare i hofbeslag och läran om hofvens sjukdomar,

tillika föreståndare för hofbeslagssmedjan och hof
slagarskolan.

..................

1 prosektor vid anatomiska och histologiska afdelningen

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid

medicinska kliniken och kliniken

för smärre husdjur.......

1 > » vid kirurgiska kliniken.....

1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningarna............

1 > > ambnlatoriska kliniken........

1 lärare i kött- och mjölkkontroll.........

För undervisning i ridkonst och körning......

För uppehållande af den del af rektors undervisningsskyldigliet,

från hvilken han med hänsyn till rektorsgöromålen

befrias................

För uppehållande af bibiiotekariegöromål......

» > » sekreterargöromål . . -.....

> > > kamrerargöromål........

1 vaktmästare och preparator...........

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts- |

tillägg, j

Kronor, j

Arfvode.

Kronor.

i

Summa. ;

Kronor. j

-

1,000

1,000

5,000

2,500

—

7,500 i

5,000

2,500

- !

—

7,500 J

5,000

2,500

j

—

7,500 i

5,000

2,500

—

7,500 |

i

5,000

2,500

—

7,500 |

5,000

2,500

—

—

7.500

5,000

2,500

—

7,500 ;

3,600

2,000

_

5,600 !

—

—

—

4,000

4,000 !

4.000

4,000 ;

—

—

—

4,000

4,000 ''

_

_

_

2,500

2,500

—

—

—

2,500

2,500

—

—

—

1,500

1,500

—

—

—

—

1,200 ;

■

—

1,000 ;

_

—

—

500 |

—

—

—

1,000 j

—

—

—

-

2,000 |

900

i 600

150

-

1,650 !

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

i

i

Lön.

Tjänst- görings- pennin- .

Orts-

tillägg.

Arfvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

j 1 verkmästare vid hofbeslagssmedjan........

900

(100

150

—

1,650

i 1 vaktmästare vid ekonomiska afdelningen......

900

450

150

—

1,500

1 1 fodermarsk vid kirnrgiska afdelningen.......

i 1 » > medicinska afdelningen, tillika rumd-

900

450

150

—

1,500

1,500

skötare .....................

900

450

150

—

1 1 sjukvårdare vid kirnrgiska afdelningen......

900

450

150

—

1,500

i 1 ladugårdsförman.................

900

450

150

—

1,500 |

I i maskinist....................

900

450

150

—

1,500

j 1 vaktmästare vid kemiska afdelningen.......

700

350

150

—

1,200

• 1 j patologisk-anatomiska afdelningen .

700

350

150

—

1,200

i 1 port- och. telefonvakt..............

700

350

150

—

1,200''

; Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen . . .

—

—

j

—

200

1 Drängar och extra betjäning............

—

—

i —

—

6,800

! Stipendier åt studerande..............

—

—

| —

| —

4,000

Tillhopa

—

—

1 -

—

110,200

Omkostnadsstat.

Anslag för de särskilda afäelningarna.

;

| Biblioteket ...................

.... kr. 3,500

!

, Anatomiska och histologiska afdelningen......

. 2,300

j

Till inköp af hästar och nötkreatur för dissektioner och operationsöfningar . . .

> 2,500

i

i Eysiologisk-kemiska afdelningen..........

> 2,000

i Undervisningen i bakteriologi...........

. 1,000

i Patologisk-anatomiska afdelningen.........

> 1,700

i Kirnrgiska afdelningen..............

> 1,000

| Medicinska afdelningen och kliniken för smärre husdjur ....

. 1,000

j Afdelningen för hnsdjursskötsel..........

. 1,000

| Exkursioner..................

500

| Afdelningen för nötkreaturssjukdomar (bnjatrik). obstetrik och ambulatorisk klinik

:> 1,500

j Afdelningen för hofbeslag och hofsjukdomar ....

> 1,000

Afdelningen för kött- och mjölkkontroll......

» 500

Anspannslära..................

» 150

19,650

Allmänna anslag.

i Byggnaders och stängsels underhåll........

. . . .kr. Ö,U00

Gas.......................

> 2,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vatten..............

Elektrisk belysning och drift ....

Bränsle..............

Inventariers anskaffande och underhåll

Benhållning............

Diverse utgifter..........

Summa.

Kronor.

. kr. 1,000

. > 3,000

. » 4,000

. > 5,000

48,400

Summa

178,250

Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hofbeslag och läran om hofvens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år med

B00 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hofbeslagssmedjan kan lönen höjas

efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

4. För vaktmästaren vid ekonomiska afdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska

afdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska afdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska afdelningen

samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år

likaledes med 100 kronor.

6. Den af professorerna, som tillika, är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo den

för rektor afsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma äfvensom för dess uppvärmning

vidkännas afdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

7. Professorn i bujatrik och obstetrik, läraren i hofbeslag och läran om hofvens sjukdomar

samt den af professorerna eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande hvilken sådant varder

af institutets styrelse bestämdt, skola hvar för sig vara skyldiga att bebo den af de för lärare vid institutet

afsedda familjebostäderna, som af styrelsen anvisas. För bostaden äfvensom för dess uppvärmning

skall afdrag göras, för professor och läraren i hofbeslag in. in. å lönen samt för laborator å arfvodet,

med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet, utgörande för de särskilda bostäderna resn.

1,200, 900 och 600 kronor.

8. Vaktmästare, verkmästare, foderinarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt portoch.

telefonvakt skola hvar för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna bostad vid

institutet; skolande, därest dylik befattningshafvare sålunda får sig anvisad bostad jämte bränsle, ortstillägg

ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Enligt

närinstitutet,

åt eu extra

mentförråd.

kommitténs förslag skulle, jämte ordinarie anslag för veteriå

extra stat beviljas ett belopp af 4,000 kronor såsom arfvode

laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets medika
-

Afvillkor3'' För åtnjutande af de i staten för rektor, öfriga professorer, lektorer,

adjunkt, vaktmästare,

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

institutet upptagna aflöningsförmåner godkände Riksdagen år 1907 villkor

och bestämmelser, affattade i tillämpliga delar uti nära öfverensstämmelse

med de aflöningsvillkor, som vid samma års riksdag antogos vid reglering

af löneförhållandena för statskontoret.

Då kommittén skolat affatta förslag till villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i kommitténs förslag till aflöningsstat för veterinärinstitutet

upptagna aflöningsförmåner, såvidt de angå innehafvare af ordinarie

befattningar vid institutet, har kommittén jämväl tagit behörig hänsyn

till de vid 1908 års riksdag godkända aflöningsvillkor för vissa befattningshafvare

vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet

äfvensoin till de af Kungl. Maj:t vid 1913 års riksdag föreslagna tillägg

till nämnda aflöningsvillkor i och för semester åt vaktmästare och likställda

befattningshafvare.

Under erinran om kommitténs förut gjorda hemställan om föreskrift

i aflöningsvillkoren beträffande vederbörande lärares undervisningsskyldighet,

hemställer kommittén,

att för åtnjutande af de aflöningsförmåner, som i

blifrande ny stat varda, upptagna, för ordinarie befattningshafvare

vid veterinär institutet, mätte fastställas följande

villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid veterinärinstitutet

skall vara underkastad den vidsträckta) c

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt, i sådant hänseende vara; pliktig att, med

bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning han

innehar, i enlighet med nya eller föränd,rade föreskrifter

sköta de med befattningen förenade g öromål;

att lärare vid veterinärinstitutet skola vara skyldiga

att uppehålla undervisning icke blott i de hufvudsakliga

ämnen, som i sta,ten finnas angifna sasom tillhörande

deras befattningar, utan äfven därutöfver i enlighet med

opaginerad Kontrollera mot PDF

vederbörligen fastställda instruktioner och undervisning splaner;
att

med ordinarie befattning vid veterinärinstitutet

icke må förenas annan tjänst d rikets, Riksdagens eller

kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid veterinärinstitutet

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är m,ed

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad,

slag som helst, såframt ej, hvad angår professor, Kungl.

Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

institutets styrelse uppå därom gjord framställning och

efter prof ning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej md anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att innehafvare af lär arbefattningar vid institutet

icke äga att utan styrelsens medgifvande utöfva enskild,

praktik;

att tjänstgöring spenning ar eller arfvode fä uppbäras

endast för den tid, befattnings innehafvare verkligen

tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed, jämförlig

ledighet, men skola för den tid, han eljest varit

befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit

befattningen, där ej, hvad arfvode beträffar, annorlunda

varder af Kungl. Maj:t bestärndt;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

därest sådant förekommer, men att den, som undfår

ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ord
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

ning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten, utöfver tjänstgöring spenningar och i förekommande

fall arfvode, af stå sä mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för

tid, hvarunder han afhällit sig från tjänstgöring utan

att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej pröfvas

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, därest, förhöjning af lön efter viss tids fortsatt

innehafvande af befattning i samma lönegrad är i

sta,ten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem av, under villkor att innehafvar en under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt, uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, hem åtnjutit semester

eller därmed jämförlig ledighet, samt

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem är, på samma villkor;

under iakttagande, hvad livar och en af omförmäld,

a löneförhöjningar angår, att den högre aflöning en ej

får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst

efter det,, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit

v/ppnädd;

''35—122716. Lönereglerinrjslccmmitténs let. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

att professor samt vaktmästare och med sådan lik- ''

ställd befattningshafvare må äga att för rätt till löneförhöjning

tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring i samma

eller jämförlig befattning vid, veterinärinstitutet äfven före

den nya aflöningsstatens trädande i kraft;

att dessutom befattningshafvare, som vid den nya

statens ikraftträdande är anställd, såsom extra vaktmästare

eller annan likställd befattningshafvare vid veterinärinstitutet

och antages till ordinarie dylik befattning

å den nya staten, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

räikna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft

stadig anställning i forenämnda egenskap;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänstålder, som berättigar honom till

pension, icke må, tillträda samma, förhöjning;

att en hvar vaktmästare eller likställd befattningshafvare

vid veterinärinstitutet må ärligen, i den män

sådant kan ske utan kostnad för det allmänna och utan

hinder för göromålens behöriga gäng, åtnjuta semester

under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande af

sådan ledighet, befattningshafvare af nyssberörda slag

skall vara skyldig att, utan särskild ersättning utöfver

den honom eljest tillkommande aflöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning af

nämnda slag vid, veterinärinstitutet;

att vid af gång frän tjänsten till följd af af skedstag

ande, entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att frän tjänsten af gå,

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension är vid, tiden för den nya lönestatens ikraft
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgad t; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang durmed,.

Därjämte torde böra förklaras,

att en hvar, som med eller efter ingången af det

är, med hvars början den nya staten träder i kraft,

tillträder ordinarie befattning vid veterinärinstitutet, skail

vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda, villkor och

bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid veterinär institutet, hvilka icke före viss

angifven tidpunkt anmäla, att de vilja, öfvergå till den

nya aflöning sstaten samt underkasta sig de för aflöning ens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den man eg annat,

föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till

-pension, som dittills tillkommit dem.

Kommittén har tagit under ompröfning, till hvilket belopp stats- Kontnadsbianslag

må vara behöfligt för bestridande af de utgifter, som finnas angifna irakning m m

statförslaget.

I sådant afseende är till eu början att märka, att till följd af bostadsafdrag

för rektor, tre andra lärare och elfva betjänte med de i staten angifna

belopp statens slutsumma bör minskas med tillhopa 6,950 kronor. Efter

sådan beräkningsgrund blef ock vid 1907 års lönereglering statsanslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

bestämdt till statens slutsumma, 83,600 kronor, minskad med bostadsafdrag

till belopp af 1,800 kronor, eller sålunda till 81,800 kronor.

Dessutom anser emellertid kommittén, att vid statsanslagets fastställande

hänsyn bör tagas till de inkomster, som utöfver statsanslaget må

vara att påräkna för veterinärinstitutet; och vill kommittén härvid erinra,

att vid bestämmandet af de extra anslag, som för uppehållande af institutets

verksamhet beviljades af 1911 och 1912 årens Riksdagar, beräknades, att

institutet skulle från stall och smedja erhålla en årsinkomst af 11,700

kronor.

Vid granskning af de medelsredogörelser för veterinärinstitutet, som

finnas intagna i årsberättelserna för institutet för åren 1908—1911, samt

genom särskildt inhämtade upplysningar har kommittén funnit, att af de

i redogörelserna upptagna inkomsterna vissa numera upphört vare sig i

anledniner af den veterinärbakterioloeiska anstaltens inrättande eller till

följd af afflyttningen från det gamla institutet eller af annan anledning,

samt att andra varit föranledda af tillfälliga, från veterinärinstitutets sida

gjorda åtaganden och allenast varit afsedaa att täcka institutet ådragna

särskilda utgifter. Med undantag af dessa inkomstgrupper, hvilka i detta

sammanhang icke torde böra tagas i beräkning, har institutet enligt nyssnämnda

medelsredogörelser haft följande inkomster:

1908

j

1909

1910.

1911.

Stallet, netto...............

12,753

87 |

12,873

67

15,861

53

11,424

30

i Hofbeslagssmedjan. netto.........

3,205

42

.5,149

G6

2,284

35

6,973

68

i Ambnlatoriska kliniken, netto.......

349

52

814

01

694

58

538

71

Rabatt å medicin.............

776

2G

756

51

653

90

377

14

j Försal i ni na af hudar...........

372

—

606

—

666

—

—

—

> > kasserade effekter......

—

—-

15

—

49

80

_

j Vissa ej specificerade inkomster......

—

—-

12

22

34

93

1.031

60

Summa kronor

17,457

07

18,227

07

20,245

0»

20,345

43

Då veterinärinstitutets räkenskaper för år 1912 ännu icke varit fullt

afslutade, har kommittén icke kunnat erhålla fullständiga uppgifter angående

inkomsterna under detta år. Emellertid har kommittén erfarit, att,

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

såvidt hittills kunnat utrönas, nettoinkomsten af institutets stall under

nämnda år uppgått till 6,633 kronor 8 öre, nettoinkomsten af hofbeslagssmedian

till 2,741 kronor 28 öre, nettoinkomsten af ambulatoriska kliniken

till 887 kronor 45 öre samt nettoinkomsten af det nyinrättade medikamentförrådet

till 895 kronor 34 öre. Dessa fyra inkomstgrupper hafva

sålunda under år 1912 uppgått till sammanlagdt 11,157 kronor 15 öre,

därvid likväl är att märka, att till följd af inflyttningen i det nya institutet

nyanskaffning af inventarier särskildt vid stall och medikamentförråd

under ifrågavarande år ägt rum i afsevärdt större omfattning än

i allmänhet kan antagas blifva fallet samt att vid beräkningen af vinsten

å medikamentsförrådet bland utgifterna afförts äfven hela kostnaden för

det nyanskaffade lagret.

Angående de villkor, hvarunder sjuka djur till vård emottagas på veterinärinstitutets

stallar, är i gällande stadgar för institutet (§ 51) föreskrifvet:
att

ägaren skall betala för foder och föda efter det pris, som vid

början af hvarje kvartal af direktionen bestämmes och i tidningarna tilikännagifves,

dock att rektor, när han för godt finner, äger att, i stället

för kontant betalning, för institutets räkning mottaga foder in natura;

att för medikamenter, bandager m. m. skall betalas efter räkning

eller på sätt vederbörande kliniska lärare föreskrifver;

att förenämnda kostnader ovillkorligen skola godtgöras vid djurets

återhämtande;

att för läkaråtgärderna inom institutet, såväl i medicinskt som kirurgiskt

afseende, ingen afgift erlägges; samt

att djurets ägare skall aflämna skriftlig förbindelse, att djuret må

utgöra säkerhet för institutets kostnader för dess underhåll m. in., till

följd hvaraf institutets rektor må äga att, när underhållskostnaderna uppgå

till djurets uppskattade värde och ägaren vid anfordran icke betalar berörda

kostnader eller icke kan anträffas, låta försälja djuret till förekommande

af förlust för institutet.

Beträffande verksamheten vid ambulatoriska kliniken är föreskrifvet

(§ 52), att, därest institutet anlitas att utom dess lokal, i staden eller på

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

landet, lämna vård åt sjuka husdjur, besöken skola verkställas af läraren

i ambulatorisk klinik eller, vid för honom inträffadt laga förhinder, af

någ-on bland öfriga vid institutet anställda kliniska lärare, vid hvilka besök

elever, tillhörande högsta årsklasserna, på lärarens kallelse böra vara följaktiga;

och tillkommer det djurens ägare att ersätta de däraf föranledda

kostnader enligt af direktionen fastställd taxa.

Då institutets smedja af allmänheten anlitas för hästars skoning,

skall betalning därför (§ 60) erläggas efter gångbart pris enligt i smedjan

uppslagen, af direktionen fastställd taxa. Inkomsterna vid smedjan skola

användas till inköp af järn och kol samt till underhållande och, om så

erfordras, utvidgande af smedjan. Sedan af den återstående behållningen

blifvit afdragna tio procent, hvilka tillfalla den, som har uppbörden af

inkomsterna vid smedjan sig anförtrodd, kunna äfven andra utgifter för

institutet däraf bestridas.

Motsvarande bestämmelser i direktionens stadgeförslag äro följande.

Angående de villkor, under hvilka djur mottagas till vård vid de

stationära klinikerna, innehåller förslaget i § 73 nedanstående stadganden:

1. Ägaren eller den, som ansvarar för djuret, skall betala för foder,

strö in. m. efter det pris, som för livar jo år af styrelsen bestämmes och i

tidningarna tillkännagifves; dock äger styrelsen, då för undervisningen

synnerligen lärorika sjukdomsfall föreligga eller andra skäl det föranleda,

att på framställning af rektor bevilja nedsättning i det bestämda utfodringspriset.

Jämväl äger rektor, när han för godt finner, i stället för

kontant betalning för institutets räkning emottaga foder in natura.

2. För medicin, förbandsartiklar in. in. betalas efter räkning.

o. Nämnda kostnader skola ovillkorligen godtgöras vid djurets afhämtande

eller, om djuret dör, så snart vederbörande erhållit underrättelse

om dödsfallet.

4. För sjukbehandling och operationer betalas efter af styrelsen

fastställd taxa.

5. Då vederbörande klinikchef förklarat, att vid institutet mottaget

djur icke längre behöfver därstädes vårdas, skall djurets ägare efter tillsägelse

omedelbart utlösa detsamma.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

6. Djurets ägare skall lämna skriftlig förbindelse, att djuret må

utgöra säkerhet för institutets kostnader för dess underhåll m. m., samt

att till följd däraf institutets rektor må äga att, när underhållskostnaderna

uppgå till djurets af honom uppskattade värde och ägaren vid anfordran

icke betalar berörda kostnader eller icke kan anträffas, låta försälja djuret

till förekommande af förlust för institutet.

Med afseende å ambulatoriska kliniken stadgas i § 74 af förslaget,

att sjukbesöken, hvilka hufvudsakligen skola afse ladugårdar och svinstall,

skola verkställas af vederbörande lärare, åtföljd af en eller flera bland de

vid klinikerna tjänstgörande studerande, samt att det skall tillkomma djurägaren

att för besöket erlägga afgift enligt af styrelsen fastställd taxa.

Betalning för skoning af hästar i hofbeslagssmedjan skall (§ 82)

erläggas efter gångbart pris, enligt i smedjan uppslagen, af styrelsen fastställd

taxa. Inkomsterna vid smedjan skola användas till aflöning af där

anställda arbetare, till inköp af materialier och till täckande af öfriga

kostnader för smedjans drift. Sedan af möjligen uppkommen behållning

blifvit af dragna tio procent, hvilka tillfalla smedjans föreståndare, kunna

äfven andra utgifter för institutet däraf bestridas.

Kommittén, som i det föregående hemställt om upphörande af uppbördsprovisionen

å inkomsterna från smedjan, anser sig i öfrigt icke hafva

anledning att framställa något yrkande med afseende å de föreslagna

stadgeändringarna i här återgifna delar; men kommittén har icke velat

underlåta att fästa uppmärksamheten därå, att, under det hofbeslagssmedjans

inkomster af dess rörelse skulle utgå efter oförändrade grunder, detta

enligt direktionens förslag icke skulle blifva fallet med afseende å inkomsterna

af verksamheten vid de stationära och ambulatoriska klinikerna.

Den i nu gällande stadgar uttalade grundsatsen, att för läkaråtgärder

vid de stationära klinikerna ingen afgift skall erläggas, har nämligen

icke bibehållits i stadgeförslaget, där i stället intagits bestämmelse,

att för sjukbehandling och operationer skall betalas efter af styrelsen fastställd

taxa.

Enahanda bestämmelse återfinnes äfven i lärarkollegiets stadgeförslag,

och kollegiet framhåller i fråga härom, att rätten till ersättning

naturligtvis ej bör utnyttjas i vidare mån, än hvad djurmaterialets storlek

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

kommer att tillåta, samt att motsvarande regel gäller vid främmande veterinärskolor.

Äfven den ändrade bestämmelsen i fråga om ersättning för sjukvård

vid ambulatoriska kliniken har af direktionen upptagits från lärarkollegiets

stadgeförslag. I fråga härom säger sig kollegiet anse, att det

icke bör vara styrelsen betaget att bestämma, att för sjukbesök viss afgift

skall utgå. förutom den af besöket föranledda direkta kostnaden.

Genom sitt stadgeförslag har direktionen sålunda velat bereda veterinärinstitutet

ökade inkomstmöjligheter. Kommittén, som ansett sig

böra framhålla detta förhållande, har icke velat häremot göra annan erinran,

än att det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke taxorna för afgifter

vid de stationära och ambulatoriska klinikerna, i hvad de afse ersättning

för själfva läkaråtgärderna, böra pa direktionens hemställan fastställas

af Kungl. Maj:t.

Hvad angår det inkomstbelopp, som för bestridande af utgifter

enligt stat må kunna för framtiden vara att påräkna af institutets verksamhet,

anser kommittén, att detta, belopp bör beräknas så, att det kan

antagas, att lägre inkomstbelopp icke under något år skall komma att inflyta^

och detta äfven under förutsättning, att någon ersättning för läkaråto-ärder

vid stationära och ambulatoriska klinikerna icke uttages af allmänhet

eu.

Äfven om till följd af den minskade frekvensen vid smedjan

någon mera afsevärd inkomst från densamma icke skulle framdeles komma

att tillföras institutet, synes det kunna antagas, att rörelsen vid stallarna

åtminstone icke skall komma att aftaga och att denna rörelse också skall

lämna en cj obetydlig inkomst. Inkomsterna af medikamentförrådet äro

med afseende ä den på Kungl. Maj:ts pröfning beroende frågan om institutets

rättigheter i detta afseende tämligen ovissa, och inkomsterna genom

försäljning af hudar, kasserade effekter in. m. i regel till beloppet synnei

ligen obetydliga.

Emellertid har kommittén ansett, att de ifrågavarande inkomsterna

kunna antagas sammanlagdt årligen uppgå till åtminstone 12,000 kionor,

med hvilket belopp (jämte de förut omtalade hyresafdragen) statsanslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

sålunda skulle kunna understiga utgiftsstatens slutsumma. Statsanslagets

belopp skulle sålunda böra bestämmas till 159,300 kronor.

I fråga om veterinärinstitutets rätt att förfoga öfver inkomsterna af

dess verksamhet innehålla nu gällande stadgar för institutet icke — utöfver

hvad i det föregående omtalats rörande inkomsterna från smedjan

— andra bestämmelser, än att direktionen (§ 57) skall äga besluta och låta

under rektors tillsyn verkställa, antingen på, entreprenad eller efter räkning,

mindre reparationer, som icke öfverstiga institutets för handen varande

disponibla tillgångar, samt (§ 58) att för de till institutet, å stat anslagna

och i öfrigt inflytande medel behörig redovisning skall före mars månads

utgång hvarie år, för det nästförflutna, öfverlämnas till kammarrättens

granskning.

1 direktionens stadgeförslag (§ 84) hemställes, att genom institutets

verksamhet uppkomna, inkomster — likasom äfven besparingar, som möjligen

göras å anslagen till de särskilda afdelningarna och å de allmänna

anslagen — skulle få af styrelsen användas för tillfälliga behof, som afse

byggnaders och inventai*ievs vidmakthållande eller undervisningens eller

studiernas förkofran, men att hvad därefter återstode åt inkomsterna

skulle inlevereras till statskontoret.

Kommittén har icke funnit anledning till erinran mot, att de åt

direktionen sålunda föreslagna bestämmelserna, må tillämpas på den del

af inkomsterna af veterinärinstitutets verksamhet, som öfverskjuter det

belopp af 12,000 kronor, för är räknadt, hvilket enligt kommitténs förslag

skulle afses för bestridande af institutets utgifter enligt fastställd

stat; dock hör enligt kommitténs mening frågan om disposition af sådana

öfverskottsmedel underställas Kungl. Majrts pröfning samt dylika medel

under inga förhållanden få användas till beredande af ökad ersättning

åt befattningshafvare, för hvilken aflöning finnes uppförd å institutets stat.

Då det ordinarie anslaget till veterinärinstitutet för närvarande utgör

81,800 kronor samt Riksdagen dessutom för uppehållande af institutets

verksamhet från och med september månad 1911 beviljat extra anslag

till belopp, för ar räknadt, af 51,000 kronor, skulle, därest i enlighet

med kommitténs här ofvan gjorda beräkningar det ordinarie anslaget

36—1227:16. Lönereglering skommitténs het. XXXVI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■2H-2

bestämmes till 159,300 kronor samt dessutom å extra stat beviljas anslag

å 4,000 kronor till arfvode åt en extra laborator i kemi, ökningen i statsverkets

utgifter för veterinärinstitutet — oberäknadt det af Kung]. Maj:t den

25 oktober 1912 beviljade anslaget å 15,102 kronor 64 öre för täckande

af brist i institutets räkenskaper för tiden 1 september 1911—1 september

1912 — uppgå till 30,500 kronor om året.

Den stat, som den 3 juni 1910 föreslogs af veterinärinstitutets direktion,

skulle däremot, om densamma oförändrad godkändes samt under

förutsättning dessutom, att vid statsanslagets fastställande statens slutsumma,

191,550 kronor, minskades dels med det i slutsumman oriktigt inberäknade,

för en lektor å öfvergångsstat uppförda aflöningsbeloppet 4,000

kronor, dels ock med af direktionen föreslagna bostadsafdrag, tillhopa

högst 2,000 kronor, i jämförelse med ofvan omförmälda, af Riksdagen å

ordinarie och extra stat beviljade anslag å tillhopa 132,800 kronor medföra

eu ökning i statsverkets utgifter för institutet med 52,750 kronor

för år räknadt, hvilket belopp, därest bostadsafdragen icke uppginge till

nyssnämnda belopp af 2,000 kronor, skulle komina att ökas..

Den minskning i statsutgifter, som innefattas i kommitténs förslag,

jämfördt med direktionens nyssnämnda förslag, utgör sålunda 22,250 kronor

för år räknadt, däraf 12,000 kronor motsvara det belopp, hvarmed

de i staten upptagna utgifterna antagits kunna täckas medelst inkomster

af institutets verksamhet. Återstoden, 10,250 kronor, har vunnits dels genom

ändrade bestämmelser angående bostadsafdrag dels ock därigenom, att

särskilda i direktionens statförslag upptagna poster, samtliga tillhörande

afiöningsanslagen, af kommittén uteslutits eller nedsatts, under det att endast

beträffande två anslagsposter, nämligen afiöningen till läraren i liofbeslag

m. in. samt anslaget till drängar ecb extra betjäning, hemställan

gjorts om i direktionens statförslag af den 3 juni 1910 ej afsedda höjningar,

hvarjämte af kommittén föreslagits ett anslag till biträde vid portoch

telefonvaktsgöromålen.

Vid de nu gjorda kostnadsberäkningarna har hänsyn icke tagits till

ålderstilläggen, hvilka fortfarande skulle utgå af nionde hufvudtitelns gemensamma

förslagsanslag till ålderstillägg. Kommitténs förslag torde

emellertid komina att på det hela taget medföra minskning i statsverkets

utgifter för ålderstillägg åt lärare vid veterinärinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag af protokoll, hållet hos den af Kungl.

Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för af gifttand

e af TÖrslar/ rörande reglering af statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden in. in.

19i3 clen 26 februari.

Närvarande:

Herr Ordföranden samt Herrar grefve Klingspor, Pers. Carl Persson,

Nilsson och Wåhlin.

§ 1.

Behandlades frågan om reglering åt löneförhållanden in. in. vid veterinärinstitutet:

och beslöt kommittén att med underdånig skrifvelse af

denna (lag öfverlämna till Kungl. Maj: t förslag i ämnet, innefattadt i delen

XNXVI af kommitténs betänkande!).

Herr Pers afgaf därvid följande särskilda yttrande:

»Enligt kommitténs föreliggande förslag skulle den till läraren i

hofbeslag, tillika föreståndare för hofbeslagssmedjan, nu utgående provisionen

af 10 % å nettoinkomsten af smedjan upphöra i sammanhang med

regleringen af hans aflöning. -lag bär icke funnit mig öfvertygad om

lämpligheten af eu dylik åtgärd.

Det synes mig nämligen vara synnerligen angeläget, att det klientel,

"om nu linnes vid hofbeslagssmedjan, så vid! möjligt uppehälles vid sitt

nuvarande omfång. Sker icke detta, skulle den stort tilltagna smedjan ej

komma att utnyttjas mer än till eu del. Undervisningen i det if ra gåva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

rande viktiga läroämnet skulle ock komma att blifva lidande vid en svag

rörelse i smedjan, såväl hvad beträffar eleverna vid institutet som framför

allt de hofslagarlärlingar, som väl allt framgent komma att här söka sin

utbildning.

Det torde visserligen kunna sägas, att det å tjänstens vägnar åligger

den lärare, som blifvit satt på denna post, att ombesörja älven denna sida

af sin uppgift. Riktigheten häraf vill jag icke bestrida.

Afven har framhållits, att provision icke borde utgå. vid hofbeslagssmedjan,

enär dylik provision icke ansetts erforderlig vid öfriga kliniker

vid institutet. Förhållandena vid dessa kliniker, å ena, och hofbeslagssmedjan,

å andra sidan, anser jag emellertid icke fullt jämförliga. Institutet,

äger nämligen vid sjukklinikerna en utrustning särskildt i fråga om

anordningar för handterande af sjuka djur, som ställer dem utom konkurrens

med praktiserande veterinärer. Så är däremot icke fallet beträffande

hofbeslag, som, hvad friska hästar beträffar, måste bedrifvas i täflan

med enskilda yrkesidkare. Då härtill kommer, att användandet af automobiler

i Stockholm och dess närhet allt mera minskar antalet hästar,

torde denna del af institutets verksamhet fordra eu alldeles särskild omsikt

för att hållas uppe i allmänhetens bevågenhet.

Af uppgifterna A de inkomster, som berörda provision gifvit nuvarande

innehafvaren af ifrågavarande befattning, framgår, att det hela ej

rör sig om några mera betydande belopp. Min mening är ej heller, att

ett bibehållande af provisionen skulle föranleda nedsättning af den utaf

kommittén nu föreslagna fasta aflöningen.»

In fidem:

Elis Sidenbladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.