Sök i Ratio Lex

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

1913-03-06 · 76 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 64 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1913:8, band 4, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN AV KUNGE. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902

TI EES ATT A ROM IVI ITT É

RÖRANDE

Nfli M. M.

XXXVII.

REGLERING AV LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

BETRÄFFANDE

HYDROGRAFISKA BYRÅN.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

11)13

[180666]

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen..............I—Il
-

Betänkande och förslag.

Inledning............................

Hydrografiska byråns organisation ...............

Inkommen framställning....................

Kommitténs förslag.......................

Frågan om hydrografiska byråns ställning inom statsförvaltningen

Hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat m. m......

Ordinarie befattningar och avlöningsförmåner för dem......

Arbetstid å tjänsterum....................

Semester...........................

1.

28.

33.

Öl.

55.

62.

63.

Avlöning svillkor.........................»

Pensionsålder...........................67.

Anslag till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer och vikariats
ersättningar.

.........................68.

Anslag till arvoden åt observatörer samt, till expenser........70.

Ordinarie stat samt kostnadsberäkning...............71.

Anslag å extra stat........................72.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit

att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av

statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. in., får härmed

opaginerad Kontrollera mot PDF

i underdånighet överlämna delen XXXVII av sina betänkanden, innefattande

förslag i berörda hänseende beträffande hydrografiska byrån.

Stockholm den 6 mars 1913.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspor. Aug. Nilsson. And. Pers.

Carl Persson. S. Wahlin.

Elis Sidenbladh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hydrografiska byrån.

130556.

Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inledning.

Uti underdånig skrivelse den 14 september 1889 gjorde lantbruks- Skrivelse »«;•

akademiens förvaltningskommitté framställning därom, att Kungl. Maj:t lanfbmksakamåtte

låta genom sakkunniga personer utarbeta förslag dels till en allmän ^Hnlngskom

plan för verkställande av hydrografiska undersökningar i olika delar av mitté.

landet dels även beträffande de kostnader, som för dessa undersökningars

utförande erfordrades.

Sedan en del myndigheter hörts över ifrågavarande framställning,

anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vatten byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

att gemensamt uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag till plan för anställande av hydrografiska undersökningar inom

landet.

förslaget

av nämnda styrelser uti Förslag w/13

1900 av väg
-

och vatten
-

Det sålunda infordrade

underdånig skrivelse den 19 december 1900.

Styrelserna hade ansett förslaget böra omfatta en fullständig plan tyggnadssty
J

4 # or re/sen och

för hydrografiska undersökningar av landets färskvatten jämte några sär- lantbruksstysldlda

undersökningar rörande havsvattnet längs kusterna.

o Ö

De

grafiska

byrån.

i sistnämnda hänseende

skulle ordnas och ledas

iakttagelserna

uti förslaget ingående maritima-hydroaf

nautisk-meteorologiska

Vad färskvattenshydrografien anginge, skulle för densamma inom

lämpligt belägna flodområden erfordras meteorologiska iakttagelser i egentlig

mening, framför allt daglig uppmätning eller oavbruten självregistrering av

nederbörden, men även beträffande avdunstning, luftens temperatur och fuktighet,

vindens riktning och styrka samt lufttryck, anteckningar om snötäc
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

kes tjocklek, om isläggning och islossning in. in., vilka arbeten borde

verkställas vid tillräckligt antal stationer under ledning och kontroll såsom

dittills av meteorologiska centralanstalten.

Vidare skulle behövas hydrometriska arbeten, vartill hörde dagliga iakttagelser

eller oavbrutna registreringar av vattenstånd i vissa floder och insjöar

på därför lämpliga platser, bestämning genom hastighets- och sektion smätningar

eller på annat tillförlitligt sätt av den mot särskilda vattenstånd

svarande vattentillgången, d. v. s. den per tidsenhet, avrinnande vattenmängden

— vattenstånden så valda, att man med ledning af dessa kunde nöjaktigt

bestämma vattentillgången även vid mellanliggande vattenstånd.

Därjämte skulle verkställas geodetiska, topografiska och geologiska

undersökning^'' av flodområdena, för bestämmande av landets konfiguration

och beskaffenhet både på ytan och på djupet, särskilt vattendelarnas läge

och byggnad, vilket allt borde utföras endast i den mån det erfordrades

för komplettering av det, som i sagda hänseenden kunde inhämtas av arbetena

för landets olika kartverk med därtill hörande, beskrivningar.

Slutligen ingingo i planen vissa fysikalisk-hydrograliska undersökningar,

vilka borde utföras vid en försöksstation under ledning av eu

vetenskapsman.

De till färskvattenshydrografien hörande undersökningarna skulle

med vissa undantag ordnas och delvis verkställas av en för ändamålet

föreslagen hydrografisk byrå i Stockholm, lydande under en likaledes föreslagen

oavlönad styrelse, vars ledamöter representerade de institutioner

eller verk, för vilka resultaten av undersökningarna ansåges företrädesvis

nödvändiga och som kunde befrämja hyråns verksamhet.

I den föreslagna hydrografiska byrån borde chefskapet utövas av eu

föreståndare med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk

hydrografi, i vattenbyggnadslära samt i geologi. Denne skulle ägna sin

odelade arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom självständigt

vetenskapligt och hydrotekniskt arbete dels genom övervakande

och ledning av det arbete, som utfördes av byråns övriga tjänstemän med

biträden samt av de under byrån lydande observatörerna och stationerna

i landet, vilka han vid undersöknings- och inspektionsresor ägde besöka.

Han syntes böra jämnställas med byråchef i centralt ämbetsverk och till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

erkännas de löneförmåner, som vore eller framdeles bleve för sådan tjänsteman

bestämda.

Byråns övriga tjänstemän skulle vara två byrå-ingenjörer, på vilka

borde ställas samma kompetensfordringar som på chefen, dock, där så

funnes nödigt, med någon eftergift i avseende ä vetenskapligheten, men

helst med något höjda anspråk å ingenjörsutbildningen. Deras åliggande

skulle vara att, enligt chefens bestämmelse och efter samråd med vägoch

vattenbyggnads- samt lantbruksingenjörer och andra, som med kunskaper

i ämnet förenade lokal- och personalkännedom, anordna och kontrollera

de hydrografiska stationerna samt verkställa de mätningar och undersökningar,

som krävde särskild sakkunskap och ej kunde åt andra sakkunniga

uppdragas. För ifrågavarande byråingenjörer föreslogs enahanda avlöning,

som då var tillerkänd byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

övrigt arbete såväl ä fältet som vid byrån skulle verkställas av extra

biträden, i den mån sådant ej medhuimes av de ordinarie tjänstemännen.

För byrån erfordrades därjämte en vaktmästare, vilken visserligen

i avlöningsförmåner syntes böra jämnställas med vaktmästare vid de centrala

ämbetsverken, men med rätt för styrelsen att på förslag av byråns chef

tilldela honom gratifikation för skötande av räkne- och skrivmaskin, i den

mån han kunde vid byråarbetet biträda därmed.

Till utgifterna för byrån hörde vidare vad som erfordrades för

byråns publikationer, för anskaffande av rum med eldning och belysning?

för möbler och instrument m. m.

Enligt uppgjorda kostnadsberäkningar skulle för genomförande av

den framlagda planen för undersökningarna erfordras dels för organisation

ett angivet belopp dels ock eu årlig utgift av 58,900 kronor.

De angivna summorna skulle emellertid icke i sin helhet varda

omedelbart behövliga, enär det beräknats åtgå eu tid av tre år, innan

undersökningsarbetet hunnit fullständigt organiseras.

Över det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och 1 antbruksstyrelsen Yttrande »/«

gemensamt uppgjorda förslaget avgåvos flera yttranden. ^åiinhgssätl

1 sådant hänseende må bär omnämnas, hurusom hushållningssällska- skapebnsd om~

pens ombud i ett den 9 november 1901 avgivet yttrande anförde, bland

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utlåtande

1902 av val

tenfallskommittén.

annat, att det samarbete mellan den nya och två äldre institutioner, som

förslaget förutsatte, syntes vara nödvändigt och lämpligt såsom övergångsform

till eu enhetlig institution, om och när erfarenheten skulle visa en

sådan behövlig, men att, på det samarbetet skulle bliva fruktbärande, detaljerade

bestämmelser därför borde, i den man de vore behövliga, av

Kungi. Maj:t utfärdas.

i Den av Kungl. Maj: t den 9 juni 1899 tillsatta s. k. vattenfall skommittén,

som den 22 april 1902 yttrade sig i ärendet, hemställde, att vägoch

vattenbyggnads- samt

inrättandet av en särskild fysikalisk-hydrografisk försöksstation, ej måtte

vinna avseende, samt att de i kostnadsberäkningarna upptagna beloppen

för sistberörda institution måtte enligt sin natur fördelas mellan den hydrografiska

byrån och de meteorologiska stationerna.

I avseende å kompetensen till chefsbefattningen vid den föreslagna

hydrografiska byrån ansåg vattenfallskommittén ingen avprutning kunna

göras i den vetenskapliga kapaciteten; däremot syntes det kommittén kunna

ifrågasättas, huruvida det vore lämpligt att, på sätt som skett i styrelsernas

förslag, särskilt betona fordringarna på den mera fackmässiga ingenjörsutbildningen.

Kommittén ansåg för sin del, att i fråga om chefens uppgift borde

gälla följande bestämmelser: »I hydrografiska byrån utövas chefskapet av

en föreståndare, som ådagalagt vitt omfattande kunskaper och praktisk

erfarenhet inom de hydrografiska vetenskaperna och som ägnar sin odelade

arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom självständigt

vetenskapligt tekniskt arbete dels genom övervakande och ledning

av det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utföres av dess övriga

tjänstemän med biträden samt av de under byrån lydande observatörerna

och stationerna i landet.» Chefen syntes kommittén böra i avseende å

löneförmåner jämnställas med överdirektör.

För byråingenjörerna ansåg kommittén kompetensfordringarna böra

utgöras av ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,

vattenbyggnadslära och geologi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rörande väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas kostnadsberäkningar

ansåg kommittén sig icke böra göra någon vidare erinran

ån vad som skett i fråga om den fysikalisk-hydrografiska försöksstationen.

Den höjning i avlöningen till byråns chef, som bleve en följd av den föreslagna

ändringen i hans ställning, motvägdes, enligt vad kommittén framhöll,

av minskade omkostnader genom de experimentella undersökningarnas

förläggande under hydrografiska byrån. Det syntes kommittén välbetänkt

att ej från början ordna arbetena i alltför extcnsiv omfattning eller anställa

en talrikare fast personal.

Då chefen för jordbruksdepartementet den 21 december 1906 inför

Kungl. Maj:t föredrog detta ärende, förklarade han sig anse, att den hydrografiska.

undersökningen borde givas ungefär den omfattning, som vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen i sitt förenämnda

gemensamma förslag angivit.

Emellertid höll departementschefen före, att de föreslagna, maritima

undersökningarna skulle kunna lämnas åsido.

A andra sidan syntes det honom, att styrelserna allt för litet beaktat

betydelsen av att landets vattenförhållanden undersöktes även ur hydrogeologisk

synpunkt.

I fråga om utförandet av den hydrografiska undersökningen sade

departementschefen sig vara ense med styrelserna därutinnan, att själva

planläggningen av densamma och sammanfattandet av dess resultat borde

verkställas av en särskilt för ändamålet inrättad institution. Likaledes

var han av samma mening som styrelserna därom, att de erforderliga

meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening borde kunna ställas under

närmaste ledning och kontroll av meteorologiska centralanstalten.

Vad den hydrogeologiska delen av undersökningarna anginge, ansåg

departementschefen däremot, att man ej borde stanna vid vad dittills

föreslagits. Dessa undersökningar vore nämligen av den mångskiftande

art, att det syntes vara omöjligt att finna en person, som hos sig förenade

kompetens att verkställa dem alla. Långt mindre kunde eu sådan kompetens

förväntas hos personer, vilkas egentliga verksamhetsfält vore den

rena hydrografien, såsom enligt styrelsernas förslag skulle vara fallet med

Propositioner

vid 1907 års

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

föreståndaren för den hydrografiska byrån och byråingenjörerna. De hydrogeologiska

specialundersökningarna måste, om de skulle verkställas på

ett tillfredsställande sätt, fördelas på ett större antal personer, så att vai

och eu av dem finge på sin lott det särskilda undersökningsområde, där

han vore mest hemmastadd. Å andra sidan bleve emellertid följden av

en sådan uppdelning, att ingen av de personer, som för ändamålet skulle

komma att användas, bleve på långt när fullt upptagen av den anpart av

undersökningarna, som han skulle fa pa sin lott.

Vid dessa förhållanden syntes det departementschefen, som om de

hydrogeologiska specialundersökningarna lämpligen borde utbrytas från de

Övriga och förläggas till den institution, som ensam förfogade över sådana

arbetskrafter, att den kunde på ett tillfredsställande sätt utföra, vad som

fordrades, nämligen Sveriges geologiska undersökning. Chefen för denna

hade också på förfrågan förklarat sig kunna utan tillökning i ämbetsverkets

fasta arbetskrafter så ordna dess arbete, att det bleve i stånd att

övertaga jämväl de hydrogeologiska undersökningarna, om än därför skulle

fordras en mindre tillökning i det då till upprätthållande av ämbetsverkets

verksamhet utgående anslaget. Att eu sadan anordning förutsatte ett

intimt samarbete mellan den geologiska undersökningen och den nya hydrografiska

institutionen, ansåg departementschefen vara självklart.

Under förutsättning att vad han sålunda föreslagit angående de hydrogeologiska

specialundersökningarnas förläggande under den geologiska

undersökningen vunne bifall, höll departementschefen före, att någon särskild

fysikalisk-hydrografisk station icke skulle bliva erforderlig.

Uti väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas gemensamma

förslag hade hemställts om inrättandet av en fristående institution,

en hydrografisk byrå, som, även om själva samlandet av materialet i vissa

hänseenden skulle förmedlas av andra institutioner, dock skulle vara den

centralpunkt, kring vilken det hela skulle gruppera sig.

Departementschefen sade sig för sin del hava varit, mycket tveksam,

huruvida åt den särskilda institution, som syntes vara erforderlig, borde

givas en så fristående ställning, som styrelserna föreslagit, eller om den

ej kunde ingå såsom en underavdelning i något redan befintligt verk eller

någon institution. Säkerligen skulle -- yttrade departementschefen — eu

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

sådan anordning medföra en viss, om än ej alltför betydlig kostnadsbesparing.

De verk och inrättningar, som därvid först och främst vore att

tänka på, ansåg departementschefen vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Sveriges geologiska undersökning och meteorologiska centralanstalten.

Vad då först anginge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, höll departementschefen

före, att man genom att förlägga den hydrografiska institutionen

direkt under denna styrelse skulle utsätta sig för risken av en

viss ensidighet. Särskilt syntes honom nämnda styrelse av naturliga skäl

icke väl ägnad att tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen,

som skulle vara förbundna med byråns verksamhet.

Sveriges geologiska undersökning lämpade sig visserligen enligt departementschefens

mening synnerligen väl att övertaga de hydrogeologiska

specialundersökningarna, men, vad övriga delar av hydrografien anginge,

. ansåg han dessa ligga så pass långt på sidan om detta ämbetsverks egentliga

verksamhetsfält, att, även om, med någon förstärkning i verkets ordinarie

arbetskrafter, inom detsamma skulle kunna bildas eu fullt kompetent

hydrografisk underavdelning, en sådan uppdelning lätteligen skulle

kunna vålla eu för det mål, verket framför allt hade att tillgodose, ödesdiger

splittring av dess och särskilt chefens arbetskrafter.

Med meteorologiska centralanstalten måste, enligt vad den förebragta

utredningen gåve vid handen, den hydrografiska institutionen alltid komma

att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska centralanstalten

vore emellertid en rent vetenskaplig institution och lydde såsom sådan

närmast under vetenskapsakademien. Skulle även huvudparten av landets

hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska centralanstalten,

skulle det, enligt departementschefens åsikt, bortsett från de stora organisatoriska

svårigheter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända,

att den praktiska sidan av hydrografien i längden icke komme till sin rätt.

Av sålunda anförda skäl — yttrade departementschefen — hade han

efter moget övervägande ansett sig även i själva organisationsfrågan böra

i princip ansluta sig till väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas

förslag om inrättande av en särskild fristående institution, en hydrografisk

byrå.

2—130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Emellertid fann departementschefen sig- böra nämna, att därför syntes

föreligga även ett annat, visserligen mera på sidan om själva saken

lie1 o-ande skäl. I skrivelse den 10 mai 1904 hade Riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhållit om revision av den s. k. lukrativa vattenrätten och därvid

särskilt framhållit önskvärdheten av att även hos oss, liksom det redan

skedde i en del främmande länder, komine att föras en s. k. vattenbok.

Inom den kommitté, som tillsatts för att verkställa den begärda revisionen,

hade man redan haft blicken fäst på den blivande hydrografiska byrån,

såsom den institution, åt vilken förandet av den påtänkta vattenboken

borde kunna uppdragas. Utan att närmare inlåta sig på frågan om lämpligheten

därav, ansåg sig departemenschefen böra framhålla, att möjligheten

av en sådan anordning enligt hans förmenande bättre tillgodosåges, om

byrån från början finge en självständig ställning, än om den inordnades

under annat verk eller annan institution.

Den högsta ledningen av den hydrografiska byråns arbeten skulle,

enligt departementschefens mening, utövas av en oavlönad styrelse, vilken

borde lämpligen kunna sammansättas av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

såsom ordförande, samt chefen för den geologiska undersökningen,

överingenjören i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten och föreståndaren för den hydrografiska byrån

ävensom eventuellt vattenfallsingenjören, såsom ledamöter. Vid en sådan

sammansättning av styrelsen skulle såväl de praktiska som de teoretiska

intressena bliva företrädda. Genom chefens för Sveriges geologiska undersökning

och föreståndarens för meteorologiska centralanstalten medlem

skap skulle även vara sörjt för det nödiga samarbetet mellan den hydrografiska

byrån samt sistnämnda två institutioner.

Vad styrelsens befogenhet anginge, ansåg departementschefen denna

böra begränsas till att huvudsakligen omfatta dels uppgörandet av plan

för b vråns verksamhet såväl vid dess första organisation som därefter för

varje år och föreslåendet av stat för byrån, dels ock de speciella befogenheter

Kungl. Maj:t kunde komma att uppdraga åt styrelsen i blivande instruktion

för densamma.

Den omedelbara ledningen av byråns verksamhet skulle däremot

uppdragas åt en av Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utom denne skulle den hydrografiska undersökningens ordinarie arbetskrafter

komma att utgöras allenast av de föreslagna två byråingenjörerna.

Behovet av eu särskild föreståndare för de fysikalisk-hydrografiska

undersökningarna skulle nämligen bortfalla. Däremot komme alltid en del

tillfälliga arbetskrafter att erfordras.

De av väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelserna beräknade

avlöningarna syntes departementschefen under dåvarande förhållanden uppenbarligen

otillräckliga för att åt byrån förvärva behörigen kvalificerade

arbetskrafter.

Departementschefen tänkte därvid i första hand på den för föreståndaren

föreslagna avlöningen. Enligt förslaget skulle av denne fordras

ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi, i

vattenbyggnadslära samt i geologi. Han skulle således vara både vetenskapsman

och ingenjör och i båda hänseendena stå på höjden av sin tids

bildning. För en ingenjör med den större erfarenhet, som här skulle

fordras, och med framstående egenskaper i övrigt bjöde emellertid det

praktiska livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna avlöningen,

som till att börja med icke skulle uppgå till mer än 6,400 kronor.

Några vidare tillfällen till biförtjänster komme uppenbarligen icke

förestån6arplatsen att lämna.

Men även om man, såsom ock vattenfallskommittén ifrågasatt, ville

till största delen efterskänka fordringarna på ingenjörskompetensen — något

som väl i varje fall vid platsens första tillsättande bleve nödigt, då

det icke syntes vara möjligt att lör densamma finna någon ingenjör, som

haft tillfälle att ägna så. mycken tid åt hydrografien, att han även på detta

område fyllde måttet — och man i stället ville lägga huvudvikten på den

rena hydrografutbildningen, ansåg departementschefen det starkt kunna

ifrågasättas, om för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område

fullt kompetent person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än

mindre kvarhållas å densamma. Det senare vore dock nödvändigt för bevarande

av kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som säkerligen

de underordnade arbetskrafterna komme att ganska ofta ombytas.

För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes emellertid, om ej

avlöningen sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de exi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

stensvillkor den då erbjöde, alltid komina att hägra såsom slutmålet.

En ordinarie professor uppbure för det dåvarande en begynnelseavflöning

av 6,000 och en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast

obetydligt sämre avlöning än föreståndaren för hydrografiska byrån skulle

komma att uppbära. Den akademiske läraren hade emellertid alltid utsikttill

en eller annan extra förtjänst, och, framför allt, han vore ordinarie

tjänsteman med tv åtföljande pensionsrätt.

Ställningen av ordinarie ämbetsman skulle emellertid, enligt vad departementschefen

ansåg sig böra föreslå, åtminstone till en början ej tillkomma

föreståndaren för den hydrografiska byrån. I motiveringen till

ett tidigare förslag hade lantbruksstyrelsen anfört, att under förutsättningav

den då föreslagna organisationens genomförande den hydrografiska undersökningen

syntes böra kunna genomföras under en tid av omkring 20 år; och

även om man måste hålla före, att den sålunda beräknade tiden vore för

kort och att jämväl efter genomförandet av den föreslagna undersökningsplanen

behovet av vissa mera permanenta undersökningar komme att kvarstå,

vore det, yttrade departementschefen, alltid att antaga, att man

inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån omorganisera det

hela. Under sådana förhållanden ansåg departementschefen blivande anslag

till den hydrografiska undersökningen tills vidare, sasom fallet

dittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen, böra uppföras

å extra stat.

Då även i andra hänseenden den blivande föreståndarens ställning

erbjöde ganska många jämförelsepunkter med chefens för Sveriges geologiska

undersökning, särskilt i fråga om arbetets art och den vetenskapliga

kompetens, det förutsatte, hade departementschefen ansett dem båda böra

likställas jämväl i fråga om avlöning. Arvodet till chefen för den geologiska

undersökningen utginge för det dåvarande med 7,000 kronor, vilket med

andra ord ville säga, att han vore jämnställd med överdirektörer och andra

chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma arvode ansåg departementschefen

minst böra tillkomma även föreståndaren för hydrografiska

byrån. Departementschefen anslöt sig således därutinnan till den av vattenfallskommittén

uttalade uppfattningen. Emellertid påginge arbeten på

en omreglering av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal, och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

i sammanhang därmed syntes även medellönen för cheferna för de mindre

verken komma att höjas. Av eu sådan höjning borde, då regleringen en

gång började genomföras, jämväl föreståndaren för hydrografiska byrån

komma i åtnjutande. Arvodet åt denne föreståndare borde alltså för det

dåvarande bestämmas till 7,000 kronor.

Utom föreståndaren skulle enligt styrelsernas förslag byråns fasta personal

bestå av två byråingenjörer med en begynnelseavlöning av 3,ö00

kronor, som efter 5 år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter 10

år med ytterligare 500 kronor. På dessa byråingenjörer skulle ställas

huvudsakligen samma kompetensfordringar som på föreståndaren. Aven

de för byråingenjörerna beräknade avlöningarna ansåg departementschefen

under dåvarande förhållanden för lågt tilltagna, särskilt som, därest

vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras i fråga om ingenjörskompetensen

hos föreståndaren, kravet på sådan kompetens hos byråingenjörerna

desto strängare måste fasthållas.

Av byråingenjörerna syntes en böra vara företrädesvis utbildad i

vattenbyggnadskonst och den andre i de till lantbruksingenjörernas verksamhet

hörande ämnen. En duglig vattenbyggnadsingenjör kunde emellertid

inom kort tid efter avlagd ingenjörsexamen i det praktiska livet

påräkna avsevärt högre inkomst, och även på lantbruksingenjörsbanan kunde

inkomsten av praktisk verksamhet ganska snart stiga till högre belopp

än den föreslagna avlöningen. De äldre lantbruksstipendiaterna kunde

åtminstone efter en ifrågasatt arvodesförbättring påräkna en medelinkomst

av mellan 4,000 och 5,000 kronor om året. Med den föreslagna avlöningen

för byråingenjörerna skulle man således för dessa platser icke hava

utsikt att erhålla annat än antingen mycket unga arbetskrafter, som därtill

av omtanke om sin framtid skulle vara hänvisade att med det allra

snaraste söka komma till annan verksamhet, eller ock underhaltiga personer,

som ansåge sig icke hava någon vidare framtid på den praktiska

banan. I båda fallen skulle emellertid säkerligen ändamålet med byrån

till en stor del komma att bliva förfelat.

De arvoden, som vore erforderliga för att man skulle hava utsikt att

därmed locka fullt dugliga ingenjörer att göra arbetet å byrån till sin

livsuppgift, syntes departementschefen emellertid å andra sidan skola bliva

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

så avsevärda, att man, åtminstone till en början, borde avstå därifrån och

i stället söka komma till ett arvodesbelopp, som, på samma gång det icke

vore för byråns stat alltför betungande, dock icke vore lägre, än att man

därför kunde beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde

finna med sin fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring

fyra eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån.

Departementschefen hade tänkt sig, att ett arvode av 4,500 kronor,

motsvarande den av styrelserna föreslagna slutliga avlöningen, skulle vara

tillräckligt därför. Detta belopp skulle ungefär motsvara vad en lantbruksstipendiat

ansåges kunna förtjäna om året under den sista delen av sin

stipendiattid och syntes även ungefär motsvara den inkomst en i vattenbyggnadskonst

duglig ingenjör vid ungefär samma ålder borde kunna beräkna.

Departementschefen föreställde sig, att med ett så pass högt tilltaget arvode

och med den merit, någon längre tids tjänstgöring i byrån alltid

skulle innebära, lämpliga arbetskrafter skulle kunna erhållas. Införandet

av ett passagesystem sådant som det föreslagna syntes honom så mycket

lämpligare, som därigenom enligt hans åsikt även skulle vinnas den fördelen,

att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta

ingenjörena skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten, en fördel, som

säkerligen icke finge underskattas.

Mot övriga i förslaget upptagna utgiftsposter för själva byrån ansåg

departementschefen ej något vara att anmärka. Emellertid syntes honom

den möjligheten icke utesluten, att lokal för byrån skulle kunna beredas

i något statens hus, i vilket fall den beräknade utgiften för hyra skulle

bortfalla.

Vad de meteorologiska observationerna anginge, hade föreståndaren

för meteorologiska centralanstalten meddelat, att han ansåge den beräknade

årskostnaden, D2,700 kronor, sedan undersökningarna eu gång kommit i

full gång, näppeligen tillräcklig. Särskilt hade han framhållit, att med

det, ringa arvode, som för det dåvarande vore anslaget åt de vid anstalten

anställda amanuenserna, dessa icke syntes utan motsvarande tillökning i

arvode böra åläggas den tillökning i arbete, som övertagandet jämväl av

bestyret med de meteorologiska observationer, om vilka vore fråga,

nödvändigtvis komme att medföra; och hade bemälde föreståndare ansett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

i kostnadsberäkningarna böra ingå en arvodestillökning av 1,000 kronoi

för en av dessa amanuenser, åt vilken det mesta bestyret med ordnandet

av observationerna skulle uppdragas. Departementschefen ansåg denna

hemställan hava skäl för sig.

De i förslaget upptagna årsutgifterna för den maritima hydrografien

och för den fysikaliskt-hydrografiska byrån skulle däremot åtminstone

tills vidare kunna bortfalla.

Till den sålunda beräknade kostnaden för den hydrografiska undersökningen

måste emellertid å andra sidan, enligt vad departementschefen

erinrade, läggas det särskilda anslag, som syntes böra tillerkännas Sveiiges

geologiska undersökning för utförandet av erforderliga hydrogeologiska

specialundersökningar. Enligt beräkningar över storleken av det anslag,

soin för ändamålet skulle erfordras, skulle detsamma kunna begränsas till

ett belopp av 3,000 kronor om året, därav till fältarbeten 2,100 kronoi

samt till materialets bearbetande och offentliggörande 900 kronor.

Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning, då

arbetet komme i full gång, skulle kunna beräknas enligt följande förslag till

■»Stat för den hydrografiska undersökningen:

Å) Ben hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:

Arvode till föreståndaren.............................kronor

i » en byråingenjör............................ 5

»

> 5 > » ........ ..................

> > > vaktmästare............................ *

Anmärkning: Efter 5 års anställning kan arvodet höjas med 100 kronor.

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst 500 kronor)......... *

Publikationer................................... 5

Hyra, ved, ljus, papper och övriga expenser..................... *

Resekostnader och hantlangning vid mätningar................... ’

Observatörers arvoden vid 160 stationer....................... ’

Underhåll av peglar..........................'' : '' :—:-i----

Summa kronor

7.000

4,500

4,500

800

6.000

5.000

2.000

7.000

8.000

200

45,000

B) De meteorologiska observationerna:

Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten .

Observatörers arvoden.......................

kronor 1,000

> 9,700

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Instruments och apparaters underhåll........................

Inspektioner ...................................

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabellering

samt skrivning m. ...................... ..• • •_

500

500

2,000

Summa kronor 13,700

C) De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten..............

Haterialets bearbetande och publicerande

. . . . kronor 2,100

. . . . >__900

Summa kronor 3,000»

Sammanlagda årskostnaden skulle således enligt departementschefens

beräkning komma att uppgå till 61,700 kronor eller 2,800 kronor mera

än enligt väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas beräkning,

en tillökning, som vid den för det dåvarande på alla hall fortgående stegringen

i löneanspråk syntes departementschefen icke böra verka afskråckande.

Vad organisationskostnaderna anginge, skulle de beräknade omkostnaderna

för organiserandet av den maritima hydrografien och av den

fysikalisk-hydrografiska stationen bortfalla. Beträffande övriga beräknade

organisationskostnader, tillhopa 87,800 kronor, ansåg departementschefen

icke något vara att anmärka mot deras belopp, om än en del av de för

ordnandet av de meteorologiska observationerna beräknade utgifterna antagligen

icke komme att påfordras under den närmaste tiden.

Vidkommande frågan, i vilken ordning det hela borde igångsättas,

framhöll departementschefen såsom sin mening, att man för det dåvarande

borde inskränka sig till att besluta inrättandet av byrån och utom nödiga

arvoden för densammas personal anvisa endast ett belopp sa tilltaget, att

organisationsarbetet kunde beräknas komma att fortgå med full kraft

under första året, men i övrigt låta organisationsfrågans slutliga avgörande

anstå till ett kommande år och bero på vidare framställning från den

blivande styrelsen för byrån.

Med denna utgångspunkt hade departementschefen ansett kostnaderna

för år 1908 kunna beräknas för den hydrografiska byrån med under densamma

omedelbart lydande observationsstationer till sammanlagt 40,800 kronor

och för de meteorologiska observationerna till sammanlagt 10,800 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Några hydrogeologiska fältarbeten skulle icke kunna ifrågakomma

under första året, vadan något anslag till dylika icke syntes behöva åskas

för år 1908.

Vad tillsättningen av den hydrografiska byråns personal anginge,

ansåg departementschefen föreståndaren böra förordnas av Kungl. Maj:t,

varemot övrig personal syntes böra antagas, byråingenjörerna av styrelsen

samt tillfälliga biträden och vaktmästaren av föreståndaren för byrån.

Beträffande de meteorologiska observationer, om vilka i detta

sammanhang vore fråga, framhöll departementschefen, att de visserligen

närmast vore avsedda att skaffa material för den hydrografiska undersökningen,

men att de på samma gång mer eller mindre komme att kunna

tjäna meteorologiska centralanstaltens eget ändamål, samt att i varje fall de instrument,

som skulle behöva anskaffas för nämnda observationers utförande,

syntes böra bliva centralanstaltens egendom. Vid sådant förhållande

hade departementschefen ansett, att kostnaderna för nämnda observationer

borde påföras icke nionde utan åttonde huvudtiteln.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

i proposition n:r 2 vid 1907 års riksdag, att Riksdagen måtte

dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

angivna grunder eu hydrografisk undersökning av Sveriges

färskvatten skulle företagas under ledning av en särskild, för ändamålet

bildad hydrografisk byrå,

dels ock för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 bevilja

ett anslag av 40,800 kronor.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:! vid samma års riksdag uti proposition

n:r 3, att till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning

och kontroll av vissa meteorologiska observationer för eu hydrografisk

undersökning av Sveriges färskvatten Riksdagen måtte på extra stat

för år 1908 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett belopp av

10,800 kronor.

Med anledning av Kungl. Mar.ts uti förenämnda proposition n:r 2 Riksdagens

o d 1 1 skrivelser 30j

gjorda framställning yttrade Riksdagen i skrivelse den 30 maj 1907, n:r». »>''* 1907.

3—130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

1908 års riksdag.

9, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

följande.

Tillgodogörandet av vårt lands rika vattenkrafter och särskilt användandet

av den kraft, som förefunnes i de vattenfall, vilka tillhörde

staten, vore angelägenheter av så genomgripande vikt, att deras ordnande

icke borde undanskjutas; och då förutsättningen för en tillfredsställande

lösning av dithörande frågor vore, att vårt land bleve i hydrografiskt avseende

på ett tillförlitligt sätt undersökt, hade Riksdagen ansett sig böra

bifalla Kungl. Maj:ts förslag om anordnandet av eu särskild, för sådant

ändamål avsedd hydrografisk byrå.

Då Riksdagen likaledes funnit sig böra instämma i vad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört i fråga om grunderna för den

hydrografiska undersökningens verksamhet och kostnaderna därför, hade

Riksdagen beslutat, att, i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda

grunder, en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle företagas

under ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå,

samt för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 beviljat ett anslag

av 40,800 kronor.

Enligt vad Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907, n:r 8, giver vid

handen, anvisades å åttonde huvudtiteln jämväl det uti propositionen n:r 3

äskade beloppet av 10,800 kronor för vissa meteorologiska observationer

för en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1907 i överensstämmelse med

de uti förstnämnda proposition angivna grunder beslutat om den hydrografiska

byråns trädande i verksamhet och om styrelse för densamma

ävensom förordnat föreståndare för byrån, utfärdades den 18 januari 1908

instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

(svensk författningssamling n:r 18).

För år 1909 beviljades vid 1908 års riksdag för här ifrågavarande

ändamål anslag, slutande på samma belopp, 61,700 kronor, som det

till årskostnad för omförmälda undersökningar av vederbörande departementschef

i hans yttrande den 21 december 1906 beräknade beloppet. Av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

ifrågavarande anslag’ anvisades 49,400 kronor under nionde huvudtiteln (därav

3.000 kronor för hydrogeologiska specialundersökningar) och 12,300 kronor

(för de meteorologiska undersökningarna) under åttonde huvudtiteln. Da

emellertid organisationsarbetet icke under år 1908 skulle hinna fullständigt

genomföras, ingingo i det då beviljade beloppet, 61,700 kronor,

vissa poster, avsedda till fortsatt inköp av instrument. Däremot

hade en motsvarande besparing gjorts uti några av de andra anslagsposterna.

För år 1910 beviljades vid 1909 års riksdag för ifrågavarande im års riktundersökningar

anslag å sammanlagt 66,700 kronor, av vilket belopp de

för uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under

densamma omedelbart lydande observationsstationer samt de för verkställande

av hydrogeologiska specialundersökningar beräknade kostnaderna, tillhopa

53.000 kronor, anvisades under nionde huvudtiteln, medan kostnaderna för

de meteorologiska undersökningarna, 13,700 kronor, uppfördes å åttonde

huvudtitelns stat. Jämväl i beloppet 66,700 kronor ingingo vissa till

organisationskostnader hänförliga belopp.

Till här omförinälda undersökningar beviljades vid 1910 års riks-1910 års riksdag

för år 1911 samma belopp, 66,700 kronor. I det för år 1910 anvisade

beloppet hade emellertid en i hydrografiska byråns stat upptagen

utgiftspost å 5,000 kronor varit avsedd för anskaffning och uppsättningav

självregistrerande peglar. Denna post behövde icke upptagas i 1911

års stat, enär de egentliga organisationsarbetena, till vilka ifrågavarande

post var att räkna, med 1910 års utgång blivit genomförda. Det för år

1911 beviljade beloppet innebar fördenskull i verkligheten en förhöjning

i det till hydrografiska byrån beräknade anslaget med 5,000 kronor.

Även för år 1912 anvisades vid 1911 års riksdag till förberörda 1911 års riksundersökningar

sammanlagt 66,700 kronor, därav det till kostnaderna

för de meteorologiska undersökningarna erforderliga beloppet, 13,700 kronor,

å åttonde huvudtitelns stat.

Innan kommittén redogör för de anslagsbelopp, som för år 1913 Anslag till

~ . ii- it rattenfalls
beviljats

för ifrågavarande undersökningar, torde böra ermras, att hydro- förteckning

grafiska byrån sedan år 1911 åtnjuter bidrag jämväl från det under sjätte riksdagarna

1910 o. 1911.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

1912 års

riksdag.

huvudtiteln anvisade anslaget för åstadkommande av en schematisk förteckning

och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Vid 1910 års riksdag anvisades nämligen på extra stat för år 1911

ett belopp av 27,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för

påbörjande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av dylik

förteckning och beskrivning. Årbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen,

hydrografiska byrån samt meteorologiska centralanstalten. Av de

årliga kostnaderna beräknades 13,500 kronor belöpa på hydrografiska

byrån.

Sedan vattenfallsstyrelsen avgivit förslag till plan för bedrivande av

nämnda undersökningar och arbeten, föreslog Kungl. Maj:t 1911 års Riksdag

att på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp av 22,000 kronor,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar

och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning

över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse med den

angivna planen. Denna framställning blev av Riksdagen bifallen.

Genom kungl. brev den 22 juni 1911 fastställdes den av vattenfallsstyrelsen

framlagda planen, med rätt för nämnda styrelse att däri vidtaga

de mindre ändringar, som under arbetets gång kunde visa sig önskvärda.

Därjämte föreskrevs, att förteckning och beskrivning först skulle upprättas

rörande Dalälvens och de större norrländska älvarnas flodområden, dock

att, i den mån hydrografiska byråns undersökningar i allt fall komme att

omfatta flodsystem i landets södra delar, dessa undersökningar borde kompletteras

i syfte att kunna publiceras i vattenfallsförteckningen.

Enligt nämnda plan beräknades undersökningarna och arbetena

rörande Dalälvens och norr därom belägna vattendrags flodområden, med

areal överstigande 1,000 kvadratkilometer, kunna vara färdiga inom loppet

av 8 till 10 år. I

I underdånig skrivelse den 4 november 1911 hemställde styrelsen

för hydrografiska byrån, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen utverka

beviljandet av ett belopp av 71,700 kronor till bestridande av kostnaderna

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten under år

1913 enligt följande beräkning:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

A. Den hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:

Arvode till föreståndaren........................kronor 7.000

> » en byråingenjör....................... » 4,500

» * , » > 4,500

» 5 • vaktmästare....................... » 900

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst 500 kronor), förslagvis » 9,000

Publikationer, förslagsvis........................ > 8,000

Expenser, förslagsvis.......................... » 2,500

Besekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis........ » 8,000

Observatörers arvoden, förslagsvis.................... » 8,000

Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis .... » 2,600

Samma kronor 55,000

B. De meteorologiska observationerna:

Arvodestillökning åt cn amanuens vid meteorologiska centralanstalten . . . kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis..................... » 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis............. * 500

Inspektioner, förslagsvis........................ > 500

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning,

tabellering samt skrivning in. m., förslagsvis......... » 2,000

Summa kronor 13,700

C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis.........................kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis........................ > 500

Summa kronor 3,000

Den sålunda begärda förhöjningen i anslag från 66,700 kronor

med 5,000 kronor till 71,700 kronor var föranledd av ökning i vissa utgiftsposter

i hydrografiska byråns stat nämligen:

till arvode till vaktmästare med.....................kronor 100

» extra biträden » » 2,000

> publikationer » » 3,000

Summa kronor 5,100

Samtidigt hade eu minskning med 100 kronor eller från 2,700

till 2,600 kronor ägt rum i den förslagsvis till komplettering och underhåll

av peglar samt utrustning upptagna utgiftsposten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Vid överlämnande till styrelsen för hydrografiska byrån av utgiftsstat

för byrån för år 1913 hade föreståndaren för byrån beträffande de

sålunda begärda förhöjningarna anfört, att vaktmästaren vid byrån vid

1913 års ingång varit vid densamma anställd i 5 år och att enligt Kungl.

Maj:ts proposition den 21 december 1906 angående anordnande av en

hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten arvodet till vaktmästaren

efter 5 års anställning skulle kunna höjas med 100 kronor.

Till arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning över

Sveriges vattenfall hade under sjätte huvudtiteln äskats och till byråns

förfogande blivit ställt ett belopp av 13,500 kronor, varigenom en ökning

i anslaget till extra biträden med förslagsvis 4,500 kronor kunnat äga rum.

Det belopp, som för sistberörda ändamål funnes tillgängligt för år 1912,

uppginge fördenskull till sammanlagt 11,500 kronor och hade disponerats

på ungefär följande sätt:

Arvode till en biträdande ingenjör...............

> > T> » > ...............

» 5 ett rit- och räknehiträde, manligt..........

j 5 > rit- och skrivbiträde, kvinnligt..........

> > j skriv- och räknehiträde. kvinnligt........

> för vattenanalyser...................

Gratifikation och ersättning för skrivmaskinsarbete åt vaktmästaren

Diverse............................

. . . kronor 3,600

. . . . > 1,800

. . . . > 1,800

. . . . > 1,200

. . . . > 1.200

. . . . > 1,000

. . . . j 500

■ • • • ’ 400

Summa kronor 11,500

Föreståndaren för byrån hade emellertid framhållit, att de ökade

göromålen nödvändiggjorde anställandet av ännu ett kvinnligt biträde

samt beredande av medel att bekosta extra biträde till den förberedande

bearbetningen av resultaten av längdprofileringar.

Sedan dåmera vattenmängdsmätningar i stort antal hunnit utföras,

måste, jämsides med bearbetningen av vattenståndsiakttagelserna, uträknandet

av motsvarande vattenmängder samt upprättandet av tabeller och grafiska

framställningar över dessa äga rum. Vidare påkallades i och för

kollationering och korrekturläsning av tabellerna i byråns publikationer

med nödvändighet ökad hjälp. Slutligen vore det för vissa vetenskapliga

arbeten, som av föreståndaren planerats och som komme att fordra omfattande

mekaniskt räknearbete, högeligen önskvärt att erhålla ökad arbets
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

kraft. Om på grund av dessa omständigheter ett tredje kvinnligt biträde

med arvode av 1,200 kronor finge anställas, kunde arbetena i framtiden

så fördelas, att åt det ena biträdet uppdrogcs huvudsakligen vitarbeten, åt

det andra huvudsakligen registratorsgöromålen samt renskrivningsarbeten

och åt det tredje räknearbetena.

Såsom skäl för den ytterligare böjningen med 800 kronor i nu

ifrågavarande utgiftspost (till extra biträden) hade föreståndaren vidare

anfört, att de biträdande ingenjörerna vore fullt upptagna av fältarbetena

samt övriga mera krävande byråarbeten och det manliga rit- och räknebiträdet

av uträknandet av vattenmängdsmätningarna. För de vidlyftiga

räknearbeten, som behövdes för uträknande av avvägningsresultaten, hade

redan extra biträde utom byrån anlitats, vilket visat sig vara så mycket

lämpligare, som därigenom personer med erfarenhet på detta område

kunnat erhållas. Med den större omfattning, som dessa arbeten hädanefter

komme att erhålla, bleve emellertid överskottet på anslaget och andra

eventuella besparingar på detsamma otillräckliga för detta ändamål, vadan

den här ifrågasatta ökningen vore synnerligen påkallad.

Vad slutligen beträffade anslaget till publikationer, utgjorde detta

då 5,000 kronor. Denna summa komme emellertid icke att räcka till för

de publikationer, som det enligt instruktionen ålåge byrån att utgiva.

Under år 1911 hade byrån utgivit sin första årsbok, omfattande åren 1908

och 1909, och kostnaderna för denna hade uppgått till något över 10,000

kronor. De kommande årsböckerna bleve visserligen icke så dyra, men

till omkring 5,000 kronor måste dock omkostnaderna minst beräknas, vadan

sålunda det dåvarande anslaget i sin helhet därigenom skulle vara förbrukat,

och medel icke finnas till övriga publikationer. Som emellertid denna

gren av byråns verksamhet vore av särskilt stor betydelse och under inga

villkor finge ligga nere, vore det tydligen nödvändigt, att ökade anslag

bereddes för ändamålet, och borde denna ökning kunna för det dåvarande

sättas till 3,000 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1912 av ifrågavarande

framställning från styrelsen för hydrografiska byrån gjorde chefen

för jordbruksdepartementet icke någon erinran beträffande den begärda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

förhöjningen i det till den hydrografiska byrån beräknade anslagsbeloppet,

sä vitt angick ökning av arvodet till byråns vaktmästare.

Vidkommande ökningen av utgiftsposten till extra biträden erinrade

departementschefen, att i propositionen till 1907 års Riksdag angående anordnande

av hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten antalet

vattenståndsstationer förslagsvis beräknats till omkring 160. Redan under

år 1910 voro emellertid icke mindre än 558 i verksamhet. Av dessa voro

endast 185 på statens bekostnad inrättade. Alla de övriga voro inrättade

av enskilda, som insände sina observationer till byrån utan annan ersättning

än tillhandahållandet av för rapporterna erforderliga blanketter, porton0

in. in. Redan denna utomordentligt värdefulla tillökning i antalet

stationer måste givetvis åstadkomma ett betydligt ökat arbete icke blott i

form av registrering och bearbetning av rapporterna utan ock för tillsyn,

korrespondens in. in. Sålunda hade månadsrapportcrna över vattenståndet

vid stationerna vuxit från 79G år 1908 till 4,684 år 1910.

Enligt vad departementschefen inhämtat, hade räknearbetena beträffande

den stora mängd av äldre serier vattenståndsobservationei, som in

samlats, icke på långt när kunnat avslutas. Dessa ganska omfattande

räknearbeten bestode nämligen i uträknandet av medelvärden för månad

och år å vattenståndet, angivandet av maximi- och minimivärden för respektive

månader samt uträknandet av motsvarande årsvärden, uträknandet

av årssummorna för nederbörd samt av antalet nederbördsdagar, av inedelsnötjocklek,

av vattentemperatur in. in., vilket allt krävde jämförelsevis

val kvalificerad arbetskraft.

Då längdprofileringarna eller avvägningarna av vattendragens böjd

över havet utgjorde eu viktig faktor vid beräkningar rörande vattenkraftens

storlek, torrläggning av mark samt sjöregleringar, måste dessa arbeten

anses vara av allra största betydelse. På grund av bristande tillgång på

medel och arbetskraft hade dessa längdprofileringar dittills inom södra

Sverige kunnat bedrivas endast i ringa skala. Då ökning i anslaget till

extra biträden också för dessa arbetens uträknande begärdes, hade det skett

bland annat även för att bereda den därför tillgängliga ordinarie arbetskraften

möjlighet att något utsträcka tiden för fältarbetena.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Dessa och därmed sammanhängande ökningar i de löpande göromålen

vore en naturlig följd av att, allteftersom arbetena fortginge, nya bearbetningskrav

yppade sig och därmed ock nya, icke minst för den praktiska

företagsamheten värdefulla resultat kunde ernås. Att en skyndsam granskning

och bearbetning av det inkomna materialet vore välbehövlig, visade

bland annat de allt talrikare förfrågningar särskilt angående vattenstånd och

vattenmängd, som från både statsmyndigheter och enskilda inkomme till byrån.

\ ad slutligen anginge den begärda höjningen i anslaget till publikationer,

ansåg departementschefen även den vara av behovet påkallad.

Enligt den för hydrografiska byrån gällande instruktionen skulle resultaten

av byråns arbeten göras tillgängliga genom utgivande av årsböcker, innehållande

lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observationsmaterialet,

monografier, innehållande sammanfattande beskrivningar av alla

till den geografiska och praktiska hydrografien hörande, för flodområdena

utmärkande egenskaper, samt avhandlingar och uppsatser behandlande såväl

rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt viktiga specialfrågor. Då

det dåvarande anslaget av 5,000 kronor, såsom av vunnen erfarenhet framginge,

ungefärligen komme att åtgå till det första slaget av publikationer,

skulle de fruktbärande vetenskapliga och praktiska resultat, som man ville

utvinna ur byråns verksamhet, icke ernås, om byrån icke bleve satt i tillfälle

att vidare bearbeta det insamlade materialet och, på sätt gällande

instruktion föreskreve, i lämplig form bringa det till allmänhetens kännedom.

I de belopp, som i de sista årens stater funnits upptagna till de

meteorologiska observationerna och de hydrogeologiska specialundersökningarna,

hade för fullföljande av verksamheten ingen förändring ägt rum

vid uppgörande av framlagda förslagsberäkningen.

I enlighet med föredragandens hemställan föreslog Ivungl. Maj:t uti statsverkspropositionen

vid 1912 års riksdag under nionde huvudtiteln, att Påksdagen

måtte för uppehållande under år 1913 av verksamheten vid den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 55,000 kronor samt för verkställande

under år 1913 av hydrogeologiska specialundersökningar på extra

stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor, eller tillhopa 58,000 kronor.

4 130556. Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Därjämte äskade Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln av nyssberörda

statsverksproposition till utförande under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för

den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten ett anslag av

13,700 kronor på extra stat för år 1913.

Vad Kungl. Maj:t sålunda begärt blev ock av Riksdagen beviljat (jfr

skrivelser den 30 maj 1912 n:r 8 och 9).

Vidkommande anslagsbehovet för år 1913 för verkställande av undersökningar

och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och

beskrivning över Sveriges vattenfall anförde vattenfallsstyrelsen uti underdånig

skrivelse den 30 oktober 1911, bland annat, att enligt uppgjord

plan skulle för hydrografiska byråns räkning erfordras en ökning i anslaget

till byråns utrustning av 1,500 kronor i och för anordnande av nya pegelstationer

och ökning av 1,000 kronor i anslaget till arvoden åt observatörer.

I anslagen till statens meteorologiska centralanstalt krävdes likaledes

viss ökning.

Beträffande övriga anslagssummor ansåg vattenfallsstyrelsen, efter

samråd med styrelsen för hydrografiska byrån, sig icke böra föreslå någon

ökning, förrän ytterligare erfarenhet vunnits angående den tid och den

arbetskraft, som verkställandet av den erforderliga längdprofileringen inom

utsatt tid kunde komma att kräva.

För utförande av de arbeten för den schematiska förteckningen och

beskrivningen över Sveriges vattenfall, vilka skulle verkställas genom hydrografiska

byrån och statens meteorologiska centralanstalt, skulle för år

1913 erfordras ett belopp av 20,000 kronor enligt följande fördelning:

A). Hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:

Till extra biträden, förslagsvis............kronor 4,500

> publikationer, » . . . . •....... » 1,000

» expenser, » 5 500

> resekostnader, » s 6,000

> utrustning, » 1 2,500

» observatörers arvoden, förslagsvis........^___» 1,500 16,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

B). De meteorologiska observationerna:

Till observatörers arvoden, förslagsvis.........kronor 2,500

> nya stationer, > ......... > 1,500 4 qqq

Summa kronor 20,000

Vad anginge det anslag, som borde ställas till vattenfallsstyrelsens

förfogande för år 1913 för utförande av de på densamma ankommande

arbeten för vattenfallsförteckningen, ansåg styrelsen ett belopp av 7,000

kronor erforderligt.

I statsverkspropositionen vid 1912 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

Riksdagen att på extra stat för år 1913 under sjätte huvudtiteln anvisa

ett belopp av 27,000 kronor för verkställande av undersökningar och arbeten

för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning över

Sveriges vattenfall.

Det sålunda äskade beloppet blev ock av Riksdagen beviljat (jfr skrivelse

den 30 maj 1912 n:r 6).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hydrografiska byråns organisation.

Enligt vad förut är nämnt, utfärdade Kungl. Maj:t den 18 januari

1908 instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

(svensk författningssamling n:r 18). Genom kungl. kungörelse den

23 april 1909 (svensk författningssamling n:r 25) har § 3 i instruktionen

erhållit i viss mån förändrad lydelse.

Från instruktionen må här erinras om följande.

§ 1. Den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten äger rum

under ledning av hydrografiska byrån samt utföres dels genom nämnda

byrå med under densamma omedelbart lydande observationsstationer, dels,

i avseende å de meteorologiska observationerna, genom statens meteorologiska

centralanstalt och dels, i avseende å de hydrogeologiska specialundersökningarna,

genom Sveriges geologiska undersökning.

överinseendet över undersökningen utövas av styrelsen för hydrografiska

byrån.

§ 2. Hydrografiska byrån har till ändamål att samla och bearbeta alla

uppgifter, som för eu uttömmande vetenskaplig och praktisk kännedom

om de svenska färskvattnens hydrografi äro av nöden. Detta sker genom

anställande av observationer och mätningar, genom dessas samlande, bevarande,

bearbetande och publicerande, genom utförande av sådana uppdrag

och avgivande av sådana utlåtanden, som av Kungl. Maj:t infordras

eller av statsmyndigheter begäras, samt genom utförande av sådana undersökningar

och utredningar åt kommuner och enskilda, som utan hinder

för de allmänna arbetenas ostörda fortgång kunna företagas, varvid alla

med uppdrag av sistberörda slag förbundna kostnader ersättas av dem,

som lämnat uppdraget, och redovisas i byråns räkenskaper.

Med avseende på de till den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten hörande meteorologiska observationerna och hydrogeolo
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

giska undersökningarna samarbetar byrån med statens meteorologiska centralanstalt

och Sveriges geologiska undersökning, vilka det tillkommer att

enligt fastställd plan utföra dessa arbeten.

Byråns arbeten utföras dels å fältet, dels vid över landet fördelade

observationsstationer samt dels å tjänsterummet.

Resultaten av byråns arbeten göras tillgängliga genom utgivande av

årsböcker, innehållande lämpliga sammanställningar och bearbetningar av

observationsmaterialet, monografier, innehållande sammanfattande beskrivningar

av alla till den geografiska och praktiska hydrografien hörande,

för flodområdena utmärkande egenskaper, ävensom avhandlingar och uppsatser,

behandlande såväl rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt

viktiga specialfrågor.

Styrelsen för hydrografiska byrån har till huvuduppgift att vaka k§n® 23/i

över, att de allmänna hydrografiska arbetena bedrivas på ett ändamåls- 1909).

enligt sätt, och att ett effektivt samarbete äger rum mellan de institutioner,

åt vilka utförandet av dessa arbeten anförtrotts.

Styrelsen utgöres av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom ordförande samt vattenfallsdirektören, chefen för Sveriges geologiska

undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstyrelsen,

föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt och föreståndaren

för hydrografiska byrån såsom ledamöter.

Styrelsen åligger bland amyit, g 4

att utfärda allmänna föreskrifter för ordnandet av byråns arbeten,

de därmed sammanhängande meteorologiska observationerna och de hydrogeologiska

specialundersökningarna;

att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva dels förslag till

hydrografiska byråns inkomst- och utgiftsstat för det närmast stundande

året, dels kostnadsberäkning för de till den hydrografiska undersökningen

hörande meteorologiska observationer och hydrogeologiska specialundersökningar

för samma tidsperiod, dels förslag till arbetsplan för den hydrografiska

undersökningen av Sveriges färskvatten under det närmast stundande

året, dels ock beräkning beträffande storleken av de statsanslag åt

undersökningen, vilka för det därefter följande året anses böra hos Riksdagen

äskas;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

att hava överinseende över byråns ekonomi;

att genom ordföranden och byråns föreståndare i mån av behov

rekvirera de till upprätthållande av byråns verksamhet beviljade anslag; och

att förordna och entlediga hydrografiska byråns byråingenjörer.

§ 6. Hydrografiska byråns ämbets- och tjänstemän utgöras av en före
ståndare

och två byråingenjörer. Dessutom anställas en vaktmästare samt

i mån av behov tillfälliga biträden och observatörer.

§ 7. Föreståndaren förordnas av Kungl. Maj:t.

Byråingenjörerna antagas av styrelsen på förordnande tillsvidare.

Tillfälliga biträden, vaktbetjänte och observatörer antagas av föreståndaren.

§ 8. Vid förordnande av byråingenjörer bör i varje fall, så vitt möjligt,

tillses, att bland hydrografiska byråns ämbets- och tjänstemän såväl de

vetenskapligt som de praktiskt hydrografiska intressena bliva tillbörligt

företrädda.

§ 9- Föreståndaren för hydrografiska byrån skall enligt av styrelsen

utfärdade allmänna föreskrifter leda och även själv deltaga i byråns

arbeten.

Honom åligger i övrigt bland annat,

att årligen i god tid med föreståndaren för statens meteorologiska

centralanstalt och chefen för Sveriges geologiska undersökning överlägga

om arbetsplan och kostnadsberäkning för det närmast stundande ävensom

kostnadsberäkning för det därefter följande året för de för den hydrografiska

undersökningen behövliga meteorologiska observationerna och

hydrogeologiska specialundersökningarna;

att årligen upprätta och till styrelsen i god tid ingiva förslag dels

till hydrografiska byråns inkomst- och utgiftsstat för det närmast stundande

året, dels till arbetsplan för hydrografiska byrån för samma tidsperiod,

dels ock beträffande storleken av det statsanslag åt byrån, vilket

för det därefter följande året anses böra hos Riksdagen äskas;

att i samband därmed och med ledning av till styrelsen ingivna

motsvarande förslag rörande de meteorologiska observationerna och de

hydrogeologiska specialundersökningarna avgiva förslag till den underdåniga

framställning rörande hela den hydrografiska undersökningen av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sveriges färskvatten, som bör årligen av styrelsen ingivas till Kungl.

Maj:t;

att för fördelningen av byråns arbeten meddela de särskilda anvisningar,

som utöver instruktionen och av styrelsen utfärdade allmänna

föreskrifter kunna finnas erforderliga;

att meddela den under honom ställda personalen fullständig plan

för såväl fältarbetena som arbetena å tjänsterummet samt att såväl å

fältet som vid bearbetandet av de vunna observationerna övervaka arbetena,

på det att nödig enhet i deras utförande må åvägabringas;

att anställa i samband med byråns uppgift stående forskningar av

såväl rent vetenskaplig som övervägande praktisk art;

att årligen i god tid till styrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd

berättelse över byråns verksamhet under det senast förflutna året; samt

att jämte styrelsens ordförande rekvirera de till upprätthållande av

byråns verksamhet beviljade anslag.

Byråingenjörerna hava till åliggande att efter föreståndarens anvis- § 10.

ning deltaga i byråns arbeten såväl å fältet som å tjänsterummet samt

handleda och hava tillsyn över därvid anlitade tillfälliga biträden.

I enlighet med av föreståndaren gjord bestämmelse åligger det den

ena av byråingenjörerna att omhänderhava och vårda byråns instrument

och den andra att handhava, vårda och katalogisera byråns bok- och kartsamling

samt besörja distribution och utbyte av byråns publikationer.

Vid hydrografiska byrån skall, då undersökningar å fältet ej äga § ilrum,

det insamlade materialet bearbetas samt tabeller, beskrivningar, kartor

m. m. utarbetas.

För föreståndaren och byråingenjörerna skall, i den mån ej annorlunda

stadgats, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje söckendag

utgöra sex timmar, förlagda till tider, om vilka styrelsen meddelar närmare

bestämmelser. Vid alla de tillfällen, då göromålens gång det kräver,

äro nämnda tjänstinnehavare skyldiga underkasta sig nödig utsträckning i

den sålunda bestämda arbetstiden. A andra sidan må föreståndaren, om

och i den män omständigheterna det medgiva, kunna för tre månader

under tiden juni—september inskränka den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

till 4 timmar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

§ 13.

§ 15.

§ 16.

ling

Byråns föreståndare och tjänstemän äga årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under hö-st

sex veckor. ö

Byråingenjörerna äga endast genom hydrografiska byråns förmed.

åtaSa S1S att llt°m tjänstetiden utföra praktiskt hydrografiska undersökningar

och utredningar åt kommuner och enskilda samt på villkor,

att dessa arbeten verkställas under föreståndarens kontroll och att till

byrån avlämnas avskrifter av de utlåtanden, kartor m. in., vari de resultera.

Utöver den stadgade semestertiden må byråingenjör kunna av föreståndaren

beviljas sammanlagt högst en månads ledighet årligen för verkställande

av dylika undersökningar och utredningar.

För den ersättning, byråingenjör för sådant uppdrag betingar sig

eller uppbär, skall redogörelse lämnas i byråns räkenskaper.

I § 16 af instruktionen äro i fråga om befattningarna såsom föreståndare

för hydrografiska byrån, byråingenjör och vaktmästare intagna

vissa avlöningsvillkor

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Inkommen framställning.

I underdånig skrivelse den 13 juni 1912 har styrelsen för hydrografiska Skrivelse 13/«

byrån framhållit, hurusom, med ledning av erfarenheten från de gångna åren'' reisen "för

och den utveckling, byrån därunder genomgått, man redan kunde inse, hydr°b9yrrfn''ska

att behovet av de hydrografiska undersökningarna med säkerhet komme Byråns uppatt

för all framtid bestå och att fullbordandet av endast de närmast ^Zlintrå

liggande uppgifterna komme att kräva så lång tid, att redan för dem det stat

syntes styrelsen lämpligast att överflytta byrån på ordinarie stat.

I sådant hänseende lämnade styrelsen en översikt av byråns viktigaste

arbeten och den tid, de kunde beräknas komma att kräva.

VattenståndsiakttageJserna och i samband med dem stående observationer

rörande isförhållanden, flottning, vattentemperatur m. in. vid

byråns observationsstationer utgjorde, enligt vad styrelsen påpekade, den

första grunden för arbetena. Av dylika stationer fanns under år 1911

ett antal av 597; av dessa voro 203 av byrån inrättade och bekostade,

394 däremot privata, tillhörande olika institutioner, för vilka dylika observationer

vore av vitalt intresse.

Under erinran, att ett verkligt behov av vattenståndsiakttagelser i

landet sedan länge förefunnits och alltmera ökats, ansåg styrelsen det

vara klart, att en institution för insamlande och bearbetande av uppgifterna

uti ifrågavarande hänseende och för kontrollerande av de nämnda

stationernas verksamhet vore av nöden. Endast därigenom kunde det i

möjligaste måtto undvikas, att luckor uppstode och att observationerna i

följd av pegelrubbningar bleve obrukbara.

I fråga om vattenståndsiakttagelserna gällde det alltså enligt styrelsens

uppfattning, att hydrografiska byråns arbeten måste bliva permanenta och

^ 130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

alltmera ökade, ju mera statens och enskildas företagsamhet beträffande

våra vattendrag komine att ökas.

För alla hydrografiska spörsmål fordrades — framhöll styrelsen vidare

-— kännedom om de avrinnande vattenmängderna. Denna kännedom ernåddes

genom utförande av hastighetsmätningar. För att ur dylika mätningar

och vattenståndsobservationerna lära känna, huru stor vattenmängd,

som avbördades vid en viss plats, fordrades en serie av mätningar vid olika

vattenstånd. Ur en dylik serie kunde en avbördningskurva upprättas,

som uttryckte sambandet under normala förhållanden mellan vattenstånd

och avrinnande vattenmängd.

För varje huvudflod och ansenligare biflod fordrades allt efter storleken

en eller flera dylika avbördningskurvor, beroende på tillflödenas

storlek, sjöarnas antal och betydelse, vattenfallens värde o. s. v. Då

för varje kurva fordrades en serie av mätningar, ansåg styrelsen det vara

klart, att arbetena med erhållandet av tillförlitliga avbördningskurvor för

alla viktigare älvar i landet komme att kräva en lång tidrymd. Antalet

huvudflodområden med en storlek av mer än 200 kvadratkm. utgjorde 115;

medräknades biflodsområdena av samma storlek, flerdubblades denna siffra.

Även om det vore möjligt att i genomsnitt på ett år utföra de mätningar,

som behövdes för konstruktionen av behövliga avbördningskurvor för ett

huvudflodområde, skulle alltså krävas mer än 100 år, och detta likväl icke

kunna ske med nuvarande arbetskrafter.

Därtill komme, att en mängd omständigheter komplicerade avrinningsförhållandena,

såsom isbildning, vattenvegetation, nyinrättandet av

dammar, bottnens föränderlighet o. s. v. Nya mätningar bleve därför tid

efter annan nödvändiga och särskilt gällde detta, då fråga bleve om utbyggandet

av något visst vattenfall eller genomförandet av en reglering,

då nya mätningar till kontroll av de äldre avbördningskurvorna, om dylika

funnes, eller för upprättande av nya bleve nödvändiga.

Endast utförandet av de för en allmän hydrografisk kännedom

om våra vattendrag nödvändiga vattenm ängd smätningarna komme därför

att kräva längre tid än som nu kunde överskådas, och även sedermera

bleve alltjämt för kontroll och speciella uppgifter nya mätningar erforderliga.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Upprättandet av längdprofiler över vattendragen, d. v. s. avvägning

av deras höjd över havet, vore vidare arbeten, nödvändiga för en mängd

företag, såsom vattenavledningar, strömrensningar, kanaler och kraftverk.

Enligt vad styrelsen framhöll, vore längdavvägningarna av speciell

betydelse för kännedom av våra vattenkrafter. Fallhöjden bildade jämte

vattenmängden förutsättningarna för ett vattenfalls energimängd. För att

kunna beräkna landets vattenkraftresurser liksom för bedömandet av varje

enskilt vattenfalls värde, vore alltså nämnda arbeten oundgängliga. Detsamma

bleve förhållandet, då det i framtiden än mera än hittills komme

att gälla regleringen av våra älvar med hänsyn till största möjliga gagn

för såväl vattenkraftens som jordbrukets intressen.

Längdavvägningarna vore emellertid mycket tidsödande och besvärliga

arbeten. Att söka beräkna den tid, som en dylik profilering av alla

svenska vattendrag av någon betydelse skulle kräva, syntes styrelsen icke

tjäna mycket till. Med nuvarande arbetskrafter måste denna tid skattas

i 100-tals år.

I nära sammanhang med förut nämnda slag av arbeten stode den

förteckning över Sveriges vattenfall, som vore under utarbetande genom

vattenfallsstyrelsen och hydrografiska byrån.

Enligt uppgjord plan för bedrivande av undersökningar för nämnda

förteckning borde dessa för de norrländska områdena med areal över

1,000 kvadratkm. samt Dalälven åtminstone beträffande huvudälvarna och

de största bifloderna nedom de stora sjöarna vara avslutade till omkring

år 1921.

Ehuru något beslut därom ännu icke fattats, syntes det styrelsen

för hydrografiska byrån kunna tagas för avgjort, att, efter arbetenas avslutande

i denna utsträckning, de komme att fullföljas beträffande övriga

vattendrag.

Enligt styrelsens mening vore det mycket viktiga och omfattande

undersökningar, som ålåge byrån i och för denna förteckning. De kunde

i själva verket karaktäriseras såsom uppgörande av ett nytt kartverk över

landet med hänsyn dels till vattendragens lutnings- och vattenmängdsförhållanden

dels till deras vattenkrafts- och därmed sammanhängande

nationalekonomiska förhållanden. Fullföljandet av dessa arbeten komme

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

att kräva en lång tid och talade fördenskull jämväl för nödvändigheten

av den hydrografiska undersökningens permanens.

An mera gällde detta de omfattande och detaljerade undersökningar

och utredningar, av vilka resultaten skulle nedläggas i de monografier

eller flodbeskrivningar, som det ålåge byrån att utgiva beträffande de resp.

flodområdena, allt eftersom fältarbetena därför hunnit utföras. Då vårt

land omfattade 115 flodområden med en areal över 200 kvadratkm., syntes

det styrelsen onödigt att försöka en tydligen mycket vansklig beräkning

av den tid, en dylik omfattande undersökning av dessa områden i vetenskapligt

och praktiskt hydrografiskt hänseende kunde anses komma att

kräva.

Av framtida uppgifter, som redan nu beräknades bliva av större

omfattning, framhöll styrelsen, hurusom de stora flod- och sjöregleringar,

som syntes komma att genomföras, nödvändigt krävde hydrografiska undersökningar.

Dessa bildade icke blott grundvalarna för beräkningarna av

företagen, de måste också läggas till grund för regleringsplanerna, d. v. s.

dammarnas skötsel o. d. I detta hänseende måste undersökningar utföras,

på vilka en prognos av flödena under våren och sommaren eller lågvattnet

om vintern kunde uppgöras, så att den mest ändamålsenliga tappning och

dämning kunde åvägabringas. Uppgörandet av dylika prognoser fordrade

givetvis vidlyftiga förundersökningar, men vore också av synnerligen stor

betydelse.

Jämväl med hänsyn till en blivande vattenrättslagstiftning ansåg

styrelsen det redan nu kunna förutses, att hydrografiska undersökningar

och en hydrografisk byrå alltjämt komme att erfordras. Eu ny vattenlag

komme nämligen med all säkerhet att grundas på och taga hänsyn

till hydrografiska förhållanden mycket mera än hittills varit fallet. Uti

det förslag till ny vattenlag, som avlämnats till Kungl. Maj:t, vore exempelvis

föreslaget, att de nya vattendomstolarnas gränser skulle utgöras av

flodområdesgränser. Vidare föresloges, att skillnad skulle göras mellan

större och mindre vattendrag, för vilka helt olika bestämmelser angående

rätt till vatten skulle gälla; och för fastställande av denna olikhet föresloges

delvis hydrografiska grunder, för vilka byråps undersökningar vore

nödvändiga. Slutligen föresloges, att vattenböcker skulle föras, uti vilka

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

skulle dels inskrivas faktiska och rättsliga förhållanden rörande anläggningar

dels ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar

över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag.

Även med hänsyn till en ny vattenlagstiftning syntes alltså nya

uppgifter komma att föreligga för en hydrografisk byrå, vilka gjorde det

nödvändigt, att dess undersökningar bleve permanenta.

Slutligen ansåg styrelsen det helt naturligt gälla rörande byråns

vetenskapliga verksamhet, att den i ett land som vårt länge framgent

komme att finna en rikedom på uppgifter att lösa. Utlandets stora institutioner

för de hydrografiska undersökningarna hade också överallt ansetts

behöva vara permanenta.

Med vad sålunda och i övrigt anförts, syntes det styrelsen, att tillräckliga

motiv förebragts för behovet av hydrografiska undersökningar

under en mycket längre tidrymd än den, varmed man i allmänhet torde

hava räknat i regleringsfrågor; och styrelsen hemställde fördenskull, att

i samband med den reglering av avlöningarna till hydrografiska byråns

personal, som av styrelsen föresloges, byrån måtte uppföras på ordinarie stat.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen böra hemställa, huruvida icke Ändrad bebyråns

karaktär av central statsmyndighet borde även i benämningen komma na™yrån. "

till sin rätt, i likhet med vad exempelvis för statistiska centralbyrån och

meteorologiska centralanstalten vore fallet; och föreslogs i sådant hänseende,

att benämningen, i stället för den nuvarande, måtte bliva hydrografiska

centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

Enligt vad styrelsen erinrade, utgjordes hydrografiska byråns perso- Ordinarie

nät af en föreståndare, två byråingenjörer och eu vaktmästare. Vidare

vore anställda tillfälliga biträden och observatörer. För den »ordinarie» ygmåner

personalen vore den nuvarande staten följande: dem.

Arvode åt en föreståndare......

> » > byråingenjör......

» 2 > > ......

» > » vaktmästare......

kronor 7,000

> 4,500

» 4,500

Efter 5 år kan arvodet

u \ höjas med 100 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Anslaget till extra biträden utginge för år 1913 å byråns stat med

9,000 kronor och å vattenfallsförteckningens stat med 4,500 kronor. Dessa

båda anslag; vore beräknade att användas på följande sätt:

A byråns stat:

Arvode åt en biträdande ingenjör i 6 månader....................kronor 1,800

;> > ett manligt biträde för vattenmängdsberäkningar, ritarbeten etc........ » 1,800

» » » kvinnligt biträde för rcgistratorsgöromål o. d............... > 1,200

» > » kvinnligt biträde för ritgöromål.................... 1 1,200

> 5 » > » » räknearbeten................... 5 1,200

> för vattenanalyser ............................. 5 800

Ersättning åt vaktmästaren för skrivmaskinsarbete.................. > 500

Diverse..................................... *_500

Kronor 9,000

Å vattenfallsförteckningens stat

Arvode åt en biträdande ingenjör................

» för biträde med avvägningars bearbetning.........

Utom det ena kvinnliga biträdet hade denna extra personal varit

anställd under hela år 1911 samt dittills under år 1912. Dessutom hade

andra tillfälliga biträden för kortare tid varit anställda. Behovet av en

fast personal i nämnda utsträckning vore därför enligt styrelsens förmenande

av erfarenheten tydligen ådagalagd, och någon ytterligare utvidgning

härutinnan syntes redan nu vara nödvändig. Detta gällde framförallt

den nu för hälft års anställning beräknade biträdande ingenjören. Det

gällde också anställandet av ännu ett mindre kvalificerat manligt biträde

för vattenmängdsberäkningar o. d. Då emellertid ökningen av sistnämnda

arbeten till största delen berodde av de talrika mätningarna i och för

vattenfallsförteckningen, syntes en ökning av anslaget därutinnan lämpligen

böra begäres å dennas stat.

I fråga om personalens uppförande på ordinarie stat syntes det styrelsen,

att föreståndaren, byråingenjörerna, tre kvinnliga biträden samt

vaktmästaren borde bliva ordinarie tjänstinnehavare. Däremot ansågs

detta, åtminstone för närvarande, icke nödvändigt beträffande övrig personal,

men borde för anställande av extra biträden till fält- och byråarbe
-

kronor 3,600

> 900

Kronor 4,500

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

tena, för vattenanalyserna, för ersättning till vaktmästaren för skrivmaskinsarbete,

för vikariatsersättning och för diverse tillfälliga utgifter i staten

upptagas ett särskilt belopp, i likhet med vad som i staten för Sveriges

geologiska undersökning vore fallet.

Beträffande avlöningsförmånerna för hydrografiska byråns föreståndare

erinrade styrelsen, hurusom avlöningarna åt cheferna för de mindre

ämbetsverken vid pågående omregleringar bestämts till 9,000 kronor

och att i enlighet därmed avlöningen för chefen för Sveriges geologiska

undersökning reglerats vid 1909 års riksdag. Styrelsen föreslog fördenskull,

att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte

fastställas till 9,000 kronor.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen också böra ifrågasätta,

huruvida icke jämväl beinälde föreståndares benämning borde ändras till

närmare överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk

eller så att han bleve betecknad såsom chef för byrån. Att

chefskapet delvis utövades av en styrelse, syntes icke utgöra hinder härför,

då byråns chef själv vore medlem av styrelsen och icke endast föredragande.

För postsparbanken funnes en styrelse, i vilken ordförandeskapet

utövades av generalpostdirektören, och likväl benämndes direktören för

postsparbanken chef för densamma.

Rörande byråingenjörerna erinrade styrelsen, hurusom vederbörande

departementschef, då fråga var om inrättandet av den hydrografiska byrån,

ansåg den ursprungligen föreslagna avlöningen av 3,500 kronor för

låg med hänsyn till svårigheten att med dylik avlöning erhålla praktiskt

dugliga personer för byråingenjörsbefattningarna. Arvodet sattes därför

till 4,500 kronor eller till lika belopp som för andra gradens tjänstemän

på äldre stat inom centrala ämbetsverk. Att ålderstillägg icke ansågs böra

beräknas, syntes styrelsen hava berott därpå, att man ansett ett passagesystem

lämpligt, varigenom byråingenjörerna i regel endast skulle tjänstgöra

några år vid byrån och sedan söka sig annan sysselsättning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

För sin del ville styrelsen emellertid betona, att den icke ansåge

ett sådant passagesystem förenligt med byråns alltmera ökade verksamhet.

Den »ordinarie» personalen vore redan nu så ytterligt knappt tilltagen, att

det vore av största vikt, att utsikt funnes att så länge som möjligt behålla

de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns arbeten.

Ett motsatt förfaringssätt skulle på föreståndaren ställa orimliga kraf, enår

denne, utom ledningen av och deltagandet i byråns arbeten, hade att följa

med utvecklingen inom den hydrografiska forskningen och att själv bidiaga

till densamma genom utgivna publikationer. Det vore fördenskull nödvändigt,

att byråns tjänstemän vore så väl kvalificerade som möjligt

och vana vid arbetena. Detta så mycket mera som ett flertal extra biträden

användes, vilka i regel syntes behöva ombytas oftare, varvid det

alltid krävde åtskilligt arbete, innan de nya bleve förtrogna med byråns

mätningar och övriga arbeten.

Avlöningarna till byråingenjörerna borde alltså enligt styrelsens mening

utgå med minst samma belopp som till andra gradens tjänstemän och med

ålderstillägg. De bleve då jämnställda med förste byråingenjörerna i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, vilket syntes lämpligt. Styrelsen ansåg det visserligen

kunna med skäl ifrågasättas, huruvida man ens med dessa avlöningar

kunde hava förhoppning erhålla och behålla praktiskt dugande ingenjörer

i en tid, då lönerna för dessa även vid unga år i regel

vore höga.

Ifrågavarande tjänstemän hade emellertid möjlighet till vissa extra

inkomster i följd av de bestämmelser, som funnes uti instruktionen iörande

rätt för byråingenjörerna att utföra praktiska undersökningar, vilka

bestämmelser styrelsen ansåg böra, möjligen med någon modifikation, kvarstå

i likhet med vad som vore fallet inom Sveriges geologiska undersökning.

Hittills hade dock dessa extra inkomster visat sig mycket obetydliga.

Vad beträffade den fördelen, som av departementschefen omnämnts,

att man genom täta ombyten av byråingenjörer skulle i det praktiska

livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med byråns arbeten,

ville styrelsen icke underskatta betydelsen härav, men ansåg, att detta

kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som byrån använde och

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

vilka icke kunde avlönas så högt, att icke täta ombyten bleve regeln, dels

därigenom att elever vid tekniska högskolan inom'' väg- och vattenbyo-gnadsfacket

under sina ferier fullgjorde en del av den därunder bruklio-a

praktiska verksamheten genom biträdande vid byråns mätningar.

Styrelsen föreslog, att avlöningen till tvenne byråingenjörsbefattningar

vid hydrografiska byrån måtte bestämmas, för vardera, till

5,800 kronor, varav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar och 400

i ortstillägg, samt med tvenne åld erstil] ägg, vartdera å 500 kronor, efter

5 och 10 års tjänstgöring. Därvid borde den tid byråingenjörerna redan

tjänstgjort vid byrån räknas dem till godo för åtnjutande av ålderstillägg.

I fråga om sättet för anställande av byråingenjörer erinrade styrelsen,

att de för närvarande, efter ansökan, förordnades av styrelsen. Därutinnan

syntes styrelsen den ändring böra vidtagas, då dessa tjänstemän

uppflyttades till ordinarie, att de, i likhet med exempelvis statsgeologerna,

efter ansökan och på förslag av styrelsen utnämndes av Kungh Majd.

Vaktmästaren hade hittills åtnjutit ett arvode av 800 kronor, med

lått till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års anställning. Dessutom

hade styrelsen ägt att tilldela honom en gratifikation av högst 500 kronor

årligen för biträde med skriv- och räknemaskinsarbete.

Enär förmåga av biträde vid sistnämnda arbeten icke utan vidare

kunde anses tillhöra skäliga kompetensvillkor för vaktmästarbefattningar,

ansåg styrelsen eu dylik gratifikation fortfarande böra utgå i likhet med

vad fallet vore beträffande ene vaktmästaren vid Sveriges geologiska undersökning.

Med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som bestredes

av vaktmästaren vid hydrografiska byrån, syntes det styrelsen avgjort,

att denne i avlöningsförmåner borde jämnställas med förste vaktmästare.

Beträffande den nyss omnämnda gratifikationen för biträde med

skriv- och räknemaskinsarbete ansåg styrelsen emellertid, att densamma

fortfarande borde beräknas till samma belopp som förut.

Styrelsen hemställde, att på den ordinarie staten måtte upptagas i

avlöning åt en vaktmästare ett belopp av 1,500 kronor, varav 900 i&lön,

450 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunnl

6—130550. Löneregleringskommittens bet. XXXVII.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

komma ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring. För åtnjutande

av ålderstillägg borde enligt styrelsens mening den tid, som vaktmästaren

redan varit anställd, räknas honom till godo.

Slutligen ansåg styrelsen, såsom redan är antytt, att a den ordinarie

staten borde upptagas tre kvinnliga tjänstebefattningar. Rörande behovet

av dessa biträden anförde styrelsen följande.

De arbeten, som skulle utföras av dem, vore dels registrators-, räkenskaps-,

gransknings- och renskrivningsarbeten, dels ntarbeten, dels räknearbeten,

vartill komme kollationering och korrekturläsning.

Reo-istratorsarbetena omfattade förande av in- och utgående diarier

O

för styrelsen och byrån;

kontrolljournaler över inkomna vattenståndsrapporter och diagram;

kontrolljournaler över inkomna vattenprov;

kortregister över vattenståndsstationerna, över fixpunkter och över

byråns bibliotek. i

Räkenskapsarbetena omfattade biträde med förande av kassa- och

huvudböcker samt inventarieförteckning.

Gransknings- och renskrivningsarbetena omfattade dels granskning

och avskrift av inkomna månadsrapporter, dels ock biträde med uppgörande

av tabeller över de dagliga vattenståndsobservationerna, månadsmedelvattenstånd,

månadsmaximivattenstånd, månadsminimivattenstånd, årliga maximioch

minimivattenstånd, månadsnederbörd och antal dagar med nederbörd,

snötjocklek, snötäckets vattenvärde, vattnets temperatur och vattenanalyser

samt kollationering och korrekturläsning av dessa tabeller.

För de nämnda registrators- m. fl. arbetena behövdes ett kvinnligt

biträde. Med hänsyn till arten av större delen av dessa arbeten ansag

styrelsen, att avlöningen till detta biträde borde sättas »lika med den

högre av de normalgrader, som vid senare löneregleringar fastställts».

Ritarbetena omfattade uppritande av diagram över de dagliga vattenstånden

vid samtliga stationer, över vattentemperaturen och över vattenanalvserna

samt uppritande av vattenmängdsdiagiam.

Till dessa arbeten komme uppritning av äldre serier av vattenståndsobservationer

samt i främsta rummet uppritning af pe0elskisser,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

kopiering av inkomna ritningar över vattenbyggnader o. d. ävensom uppritning

av diagram samt planscher för byråns publikationer m. in.

För ritarbetena erfordrades ett kvinnligt biträde, som helt kunde

syssla med dessa. Med hänsyn till arten av dessa arbeten ansåg styrelsen,

att även för detta biträde avlöningen borde utgå med det högre beloppet.

De läknearbeten, som skulle utföras av det tredje kvinnliga biträdet,

utgjordes av uträknande av medelvärden för månad och år å vatten
-

ståndet vid samtliga stationer liksom övriga medelvärden i vissa tabeller

i årsboken. Därvid anmärkte styrelsen, att motsvarande räknearbete betiåffande

den stora mängd av äldre serier av vattenståndsobservationer,

som insamlats, icke vore på långt när avslutat. I samband med byråns

vetenskapliga verksamhet tillkomme dessutom ett stort antal arbeten, för

vilka behovet av ett räknebiträde vore oundgängligt. Ifrågavarande biu-ade

borde också hjälpa till med kollationering och korrekturläsning.

Behovet av även detta biträde hade erkänts genom bifall till byråns

underdåniga framställning om ökat anslag för år 1913 till avlönande av

ett dylikt biträde. Avlöningen åt detsamma syntes styrelsen med hänsyn

till det mera mekaniska arbetet kunna sättas lika med den lägre avlöningen

till de kvinnliga biträdena inom ämbetsverk.

, . Styrelsen hemställde alltså, att på ordinarie stat måtte upptamas tre

kvinnliga biträden.^För två av dessa borde avlöningen utgå med 1,600 kronor,

varav 900 i lön, o50 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, samt

med ratt till 200 kronor i ålderstillägg efter res;). 5 och 10 års tjänstgöring;

or ett av biträdena borde avlöningen utgå med 1,200 kronor, varav 700 i

un, 350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna

komma tva ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år. Den

tid, som de nuvarande innehavarna av dessa befattningar varit anställda,

syntes styrelsen böra tillgodoräknas dem vid övergången på ordinarie stat.

„ \ fläc! °im scm<!stei''föi''mån för tjänstinnehavare vid hydrografiska Anslag till

byrån har styrelsen ansett vad i sådant hänseende redan stadgats "beträf- HutnS^

an e föreståndaren och byråingenjörerna fortfarande böra bestå. och extra bi
Beträffande

däremot byråingenjörernas rättighet att utöver semestertiden

åtnjuta ledighet för utförande av enskild hydrografisk undersök
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

ning ävensom i fråga om den ersättning, som byråingenjör för enskilt

hydrografiskt uppdrag skulle äga att betinga sig eller uppbära, syntes

styrelsen eventuellt nya bestämmelser böra fastställas i samband med en

omarbetning av instruktionen.

Hittills hade någon ökad ersättning för den, som inträdt i annans

tjänstgöring vid semester, icke lämnats, utan hade i detta avseende samma

tillvägagångssätt praktiserats som vid Sveriges geologiska undersökning,

så länge detta ämbetsverk var på extra stat. Därutinnan har styrelsen

ansett ändring böra ske också för hydrografiska byrån. Ett anslag till

vikariatsersättning borde sålunda upptagas.

För vaktmästaren syntes styrelsen böra fastställas rätt till semester

under 15 dagar. Till uppehållande av hans tjänstgöring under denna tid

borde, då endast en vaktmästare funnes, upptagas ett anslag, beräknat efter

3 kronor om dagen.

För de kvinnliga biträdena ansåg styrelsen böra stadgas rått till

semester under en månad. I vikariatersättning åt de kvinnliga biträdenas

ställföreträdare under semester syntes böra utgå ett belopp, motsvarande

100 kronor pr månad för vartdera av biträdena av högre avlöningsgrad

och 75 kronor för biträdet av lägre avlöningsgrad.

Sammanlagt skulle för vikariatsersättningar behöva beräknas en

summa av 1,200 kronor.

För närvarande funnes vid hydrografiska byrån anställda jämväl en

biträdande ingenjör och ett manligt extra biträde, varjämte tillfälliga biträden

anlitades. För avlöning av dessa borde ett anslag beredas på ordinarie

stat. Det nuvarande anslaget till extra biträden utgjorde å byråns

stat 9,000 kronor. Därav skulle emellertid avgå 3,600 kronor, utgörande

arvoden till de kvinnliga biträdena, vilkas befattningar föreslagits

till uppförande såsom ordinarie. Återstoden utgjorde alltså 5,400

kronor, men detta belopp syntes styrelsen numera icke räcka till.

Till avlönande av en biträdande ingenjör hade hittills beräknats endast

1,800 kronor. Styrelsen ansåg emellertid någon ökning av byråns

arbetskrafter vara nödvändig, om det skulle vara möjligt löi densamma

att inom rimlig tid bliva till det gagn för den praktiska företagsamheten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

inom landet, som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle nog en sådan

ökning av arbetskrafterna tillgodoses genom inrättande av ytterligare en

byråingenjörsbefattning; men då med avseende å den ifrågavarande biträdande

ingenjörsbefattningen icke i lika hög grad som beträffande byråingenjörsbefattningarna

gällde vad styrelsen förut anfört rörande fördelen

av en mera fast anställning vid byrån och olägenheterna av ett passagesystem,

syntes behovet av ökad arbetskraft för närvarande kunna tillgodoses

genom ett ökat anslag till avlönande av en extra ingenjör. 1

stället för det nuvarande beloppet, 1,800 kronor, borde därför beräknas

ett belopp av 4,000 kronor till arvode åt en extra ingenjör.

Vidare avlönades från ifrågavarande anslag en manlig ritare med

1,800 kronor. Denne ålåge i främsta rummet att utföra de grafiska

vattenmängdsberäkningarna, ett arbete, som vore av allra största vikt.

Den nuvarande avlöningen syntes styrelsen alltför knappt tilltagen. Riktigast

vore det enligt styrelsens mening att jämnställa denne ritare i avlöningsförmåner

med ritare vid rikets allmänna kartverk. Då styrelsen

emellertid, om ock med tvekan, icke ansett sig böra föreslå uppförandet

av en dylik befattning å byråns ordinarie stat, fann sig styrelsen dock

böra föreslå, att anslaget till extra biträden i denna del höjdes med 600

kronor, så att arvodet till det manliga biträdet skulle kunna utgå med

ett högre belopp.

Från anslaget till extra biträden ersattes ock den person, som utförde

analyserna av byråns vattenprov. Därför beräknades en summa av

1,200 kronor om året hädanefter bliva erforderlig, sedan arvodet i sammanhang

med ombyte av biträde måst höjas med 1 krona per vattenprov.

Därjämte skulle från nämnda anslag utgå gratifikation åt vaktmästaren

med högst 500 kronor samt vikariatsersättningar, vilka, såsom förut

nämnts, beräknats till 1,200 kronor.

Slutligen skulie tillfälliga biträden avlönas från anslaget. Därvid borde

särskilt räknas arvoden, om ock mycket måttligt tilltagna, åt ingenjörselever

vid tjänstgöring å byrån under sommarmånaderna samt smärre anslag

åt personer, vilka, särskilt i landets svårtillgängliga delar, ville ägna

sig åt hydrografiska undersökningar. För dessa ändamål samt andra svår
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

förutsedda utgifter av detta slag syntes en summa av omkring 1,200 kronor

böra beräknas.

Med bänsyn till det anförda föreslog styrelsen, att å byråns stat

måtte upptagas en post å 10,500 kronor till »extra biträden samt vikariatersättning».

Övriga an- För avlönande av byråns observatörer vore för närvarande beräknat

6 ag'' ett förslagsbelopp av 8,000 kronor. Arvodena utginge med belopp, som

växlade mellan 36 och 75 kronor alltefter stationernas läge och arbetenas

omfång;. Då ifrågavarande anslag- visat sig'' räcka till för dessa avlöningar

under den gångna tiden samt då de stationer, som under de närmaste

åren kunde tillkomma, skulle avlönas med medel, som utginge under

vattenfallsförteckningens stat, ansåg styrelsen ändring i det nämnda beloppet,

8,000 kronor, icke erforderlig.

Till expenser utginge ett belopp av 2,500 kronor. Till denna

summa koinme från år 1911 ett anslag av 500 kronor å vattenfallsförteckningens

stat. Sammanlagt hade alltså byrån år 1912 haft 3,000 kronor

till förfogande för dessa utgifter. Anslagen hade emellertid icke

räckt till, utan hade varje år en om ock icke stor brist uppstått. Utgifterna

för expenser hade utgjort:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

2,511:02 2,916:9 7 2,902:25 3,792:80

Det nu ifrågavarande anslagets karaktär av förslagsanslag hade gjort,

att ett överskridande hittills icke vållat några större olägenheter. Upptoges

emellertid anslaget på den ordinarie staten, bleve förhållandena härutinnan

annorlunda, och anslaget syntes därför böra beräknas så högt, att., med iakttagande

av sparsamhet, brist icke behövde uppstå. En ökning av anslaget

med 1,000 kronor, d. v. s. från 2,500 till 3,500 kronor, skulle fördenskull

vara erforderlig.

A byråns stat återstode tre anslagstitlar, nämligen till publikationer

med ett belopp för år 1913 av 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning

vid mätningar ett belopp av 8,000 kronor samt till komplette
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

ring och underhåll av peglar och utrustning ett belopp av 2,600 kronor.

Enär alla dessa utgifter kunde vara av ganska växlande storlek, syntes

det styrelsen lämpligast, om anslagen för desamma fortfarande utginge

såsom förslagsanslag på extra stat, i vilket hänseende styrelsen åberopade

förhållandet beträffande anslagen till fältarbeten och publikationer vid

Sveriges geologiska undersökning.

Anslaget till publikationer, vilket, såsom nämnts, för år 1913 utgjorde

8,000 kronor, kunde, enligt vad styrelsen framhöll, icke beräknas

räcka till annat än tryckningen av byråns årsböcker, årsberättelser och, i

mindre utsträckning, meddelanden, men icke till utgivandet av monografier.

Utgivandet av monografier återkomme dock tydligtvis icke regelbundet

varje år. För de år, då för antydda ändamål ett högre anslag

vore nödvändigt, syntes sådant fördenskull kunna äskas på förhand. Detta

växlande anslagsbehov talade enligt styrelsens mening för bibehållande av

denna post på extra stat och såsom förslagsanslag. I så fall syntes ock

de obetydliga inkomster — uti 1912 års inkomst- och utgiftsstat beräknade

till 100 kronor — som uppstode vid försäljningen av byråns publikationer,

böra få disponeras av byrån. Någon ändring uti det för år 1913

beräknade anslagsbeloppet ansåg styrelsen icke behöva ifrågakomma.

Anslaget till fältarbeten, för närvarande 8,000 kronor, kunde också

anses vara tämligen växlande; det kunde nämligen influeras av de flodområden,

som vore föremål för speciella undersökningar m. m. Detta

anslag syntes därför böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag. Någon

ändring i dess nuvarande storlek förutsattes icke.

De anförda synpunkterna gällde ännu mera rörande det anslag, som

utginge till komplettering och underhåll av peglar och utrustning. Intet

anslag hade visat sig så svårberäkneligt. Anslaget i fråga hade också flera

år ansenligt överskridits, såsom följande tabell visade:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

Anslag........ 10,500: — 3,600: — 6,700: — 3,700: —

Utgifter....... 10,866:76 8,969:06 6,435:42 5,886:16

Därvid voi''e att märka, att uti anslagen till utrustningen liksom i

dithörande utgifter inginge organisationskostnader.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Anslaget för år 1911 utgjorde 2,700 kronor å byråns stat och 1,000

kronor å vattenfallsförteckningens stat. Det låge, enligt styrelsens åsikt,

i sakens natur, att detta anslag måste komma att växla betydligt till

sin storlek.

Ur detsamma skulle betäckas nyinköp av instrument, reparationer

av äldre instrument, inköp av möbler och andra behövliga inventarier vid

byrån, reparationer och nyuppsättning av peglar vid observationsstationerna

o. s. v. Delvis måste dessa apparater för varje år förnyas. Det

kunde nämligen icke undgås, att de vid mätningar under svåra förhållanden,

issörja, {lottning m. m. åtminstone delvis ginge förlorade. Ett icke

obetydligt anslag för inköp av nya instrument och reparation av äldre

vore därför årligen nödvändigt, men behovet därutinnan vore växlande.

Vidare behövdes med ökade arbetskrafter å byrån ökad utrustning i

form av skriv- och ritbord, ritmaterialier, räknemaskiner o. s. v.

Underhållet av pegelstationerna vore vidare mycket olika under

olika år, i främsta rummet beroende av vårflödenas beskaffenhet men också

av de tillfälliga uppdrag, som ålades byrån.

Slutligen inginge under denna post utgifterna för flygelprövningar.

För att göra dessa så billiga som möjligt och samtidigt inbespara mycken

tid, hade byrån upprättat en provisorisk provningsanstalt vid Stockholms

stads vattenledningsverk vid Norsborg. Utgifterna hade därigenom högst

väsentligt minskats. A denna anstalt hade byrån ävenledes provat instrument,

tillhörande privata, mot ersättning, som tillfallit byrån och i 1912

års inkomst- och utgiftsstat beräknats till 200 kronor.

Styrelsen höll före, att anslagsbehovet för utgifter till utrustning

m. m. kunde beräknas till omkring 4,500 kronor. Då emellertid därav

fortfarande 1,000 kronor syntes böra utgå ur de för vattenfallsförteckningen

beviljade medel, föreslogs en ökning av anslaget å byråns stat för

utrustningen till 3,500 kronor, eller med 900 kronor utöver anslaget för

1913. Därjämte syntes de inkomster, som byrån erhölle genom utförande

av flygelprövningar för privata, fortfarande böra tillfalla byrån och upptagas

under denna anslagspost. Jämväl ifrågavarande anslag borde fortfarande

utgå å extra stat.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Något anslag för lokalhyra var icke medräknat. Därest utgift i

sådant hänseende bleve erforderlig, syntes anslag jämväl därför böra begäras

på extra stat.

Den stat, som styrelsen sålunda föreslagit, skulle hava följande Forsla// till

lydelse: stat.

På ordinarie stat.

Tjänst-

Lön.

görings-

pennin-

Ortstill-

lägg.

Summa.

gar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Chefen......

0,200

2,800

9.000

1 byråingenjör......

3,600

1,800

400

5,8001

(Efter 5 år kan lönen böjas

1 med 500 kronor och efter

1 byråingenjör.....

3,600

1,800

400

5,8001

| 10 år med ytterligare 500

i kronor.

1 kvinnligt biträde ....

900

550

150

1,600)

(Efter 5 år kan lönen töjas

1 » »

! 1 ’ ’ .......

900

550

150

1,6001

j med 200 kronor och efter

j 10 år med ytterligare 200

700

350

150

1,200J

[ kronor.

| 1 vaktmästare.......

Till extra biträden samt vikariats-

900

450

150

1,500

[Efter 5 år kan lönen höjas

[ med 100 kronor.

ersättning ....

—

—

—

10,500

Till expenger.....

—

—

—

3.500

''

Till arvoden åt observatörer . . .

—

—

—

8,000

Summa

- |

- |

— |

48,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.

På extra stat.

Till resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis............kronor 8,000

Till publikationer, förslagsvis........................... } g000

Till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis........ , 3,500

Summa kronor 19,500

Sammanlagda utgifterna för den hydrografiska byrån med underlydande

observationsstationer skulle alltså, ålderstillägg oberäknade, uppgå

till 68,000 kronor. Som anslaget för år 1913 utgjorde 55,000 kronor,

7—130556. Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

skulle ökningen utgöra 13,000 kronor. Därifrån borde emellertid dragas

2,250 kronor, vilket belopp utgått till personalen i form av extra lönetillägg.

Till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten hörde

jämväl de under statens meteorologiska centralanstalt stående meteorologiska

observationerna samt de under Sveriges geologiska undersökning

varande hydrogeologiska specialundersökningarna. För dessa gällde för år

1913 följande kostnadsberäkningar:

De meteorologiska observationerna.

Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska eentralanstalten.........kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis.......................... 5 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.................. * ^0

Inspektioner, förslagsvis.............................. J

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabel
lering

samt skrivning m. m., förslagsvis................• • • •_ *_

Summa kronor 13,700

Fältarbeten, förslagsvis .

Publikationer, förslagsvis

De hydrogeologiska specialundersökningarna.

. . . kronor 2,500

... > 500

Summa kronor 3,000

Karaktären av de poster, vilka vore upptagna i dessa beräkningar,

syntes styrelsen göra det lämpligast, att utgifterna för desamma fortfarande

utginge på extra stat.

Kungi remiss Genom remiss den 5 juli 1912 har Kungl. Maj:t anbefallt lönereg
n

1912. j_ermmitten, att avgiva yttrande i anledning av styrelsens för hydrografiska

byrån förenämnda skrivelse den 13 juni 1912.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kommitténs förslag.

Vid den förberedande behandlingen av spörsmålet angående anordnandet

av en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten uppstod,

såsom i inledningen till detta betänkande närmare omförrnäles, fråga, huruvida

icke den särskilda institution, som skulle erfordras för undersökningar

i nämnda hänseende, skulle kunna antingen i enhetlighetens syfte sammanföras

med vissa andra redan befintliga institutioner eller, jämväl till

vinnande av kostnadsbesparing, ingå såsom en underavdelning under någon

dylik institution.

Då ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 21 december 1906, förklarade

emellertid föredragande departementschefen, att han efter moget

övervägande ansett sig böra föreslå inrättande av en särskild, fristående

institution, en hydrografisk byrå. Den högsta ledningen av denna byrås

arbeten skulle utövas av en oavlönad styrelse, uti vilken såväl de praktiska

som de teoretiska intressena skulle bliva företrädda.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

1907 års Riksdag att i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

angivna grunder besluta inrättandet av en särskild hydrografisk

byrå.

Riksdagen beslutade ock i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts nyssberörda

förslag.

Ö

Inom kommittén har vid behandlingen av nu förevarande ärende

ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter

vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution sammanföra

en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautiskmeteorologiska

byrån och meteorologiska centralanstalten.

Frågan om

hydrografiska

byråns ställning

inom

statsförvaltningen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Det hav därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utföras av

de nämnda anstalterna, äga sådana beröringspunkter med varandra, att

man borde söka åstadkomma eu intimare samverkan dem emellan.

Även har inom kommittén framställts den tanken, att man utan

en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone

till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I

sådant hänseende har ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en gemensam

oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift att

årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande inom de

särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor rörande anstalternas

organisation och verksamhet m. m.

Genom en sådan anordning skulle — har det framhållits — kunna

vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna bleve organiserade och

planlagda på bästa möjliga sätt och så, att vid den ena anstaltens arbeten

i görligaste mån hänsyn toges till de övriga anstalternas uppgifter och

arbeten samt att dubbelarbete undvekes.

Påpekats har ock, att genom insättande i den ifrågasatta styrelsen

av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena garanti

skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av anstalterna ensidigt

riktades åt det ena eller andra hållet.

Jämväl har erinrats, att för de topografiska, ekonomiska och geologiska

kartverken samt sjökar te ver ket redan tinnes ett slags gemensam överstyrelse

— med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som

tänkts skola tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda

anstalterna ■— nämligen den genom kungl. brev den 28 maj 1880 inrättade

kommissionen för de allmänna karlarbetena.

Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om

den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades

om densammas inrättande, har kommittén ansett sig icke böra nu framlägga

något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan allenast

velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit, på

det att, därest, såsom kommittén för sin del håller före, saken befinnes förtjänt

av vidare uppmärksamhet, det må genom sakkunnig utredning kunna

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

utrönas, om och i vad mån någon av de antydda anordningarna eller

tilläventyrs annan anordning må böra träffas i angivet syfte.

För den händelse att hydrografiska byrån nu uppföres på ordinarie

stat och befattningshavare därstädes erhålla ordinarie anställning, böra

emellertid enligt kommitténs bestämda uppfattning, för underlättande av

framdeles möjligen skeende förändring av byråns ställning, avlöningsvillkoren

för personalen givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare

må bliva skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas

till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan institution

ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunna bliva

befattningshavaren ålagda.

Frågan om hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat är Hydrografiska

ö J ° \ , .n.. byråns upp
erivetvis

beroende på i vad män behovet av arbeten, som utröras av an- förande å orstalten

i fråga, kan anses vara av stadigvarande natur eller åtminstone w™ems a

komma att göra sig gällande under en synnerligen lång tidrymd framåt.

Då fråga var om inrättandet av den hydrografiska byrån, uttalade

vederbörande departementschef, att han ansåge blivande anslag till den

hydrografiska undersökningen böra, såsom fallet dittills varit med anslaget

till Sveriges geologiska undersökning, tills vidare uppföras å extra stat. Såsom

skäl därför framhöll departementschefen att, även om man icke finge

beräkna en allt för kort tid för genomförande av den föreslagna undersökningsplanen

och om jämväl därefter behovet av vissa mera permanenta

undersökningar komme att kvarstå, det alltid vore att antaga, att man

inom en begränsad tid måste i större eller mindre män omorganisera det

hela.

Anslag till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

hava ock allt hitintills utgått å extra stat.

Styrelsen för hydrografiska byrån har emellertid nu ansett tidpunkten

vara inne att uppföra byrån på ordinarie stat.

I sin skrivelse den 13 juni 1912 har nämligen styrelsen, såsom

nämnt, framhållit, att erfarenheten från de gångna åren och den utveckling,

byrån därunder genomgått, redan ådagalagt, att behovet av de hydrografiska

undersökningarna med säkerhet komme att för all framtid bestå

Ö O

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

[

och att fullbordandet av endast de närmast liggande uppgifterna komrne

att kräva så lång tid, att redan för dem det syntes styrelsen lämpligast

att överflytta byrån på ordinarie stat.

Styrelsen har i sådant hänseende redogjort för ej mindre beskaffenheten

av de viktigare arbeten, som redan tillhöra den hydrografiska byrån

eller kunde väntas komma att anförtros densamma, än även den tid ifrågavarande

arbeten kunde beräknas komma att kräva.

Berörda redogörelse ,vars huvudsakliga innehåll återfinnes å sid. 33—37

i detta betänkande, har synts kommittén giva vid handen, att de hydrografiska

byrån redan nu tillkommande arbeten äro till en del av den natur, att

behovet av dem kan anses permanent, och till en del av beskaffenhet, att deras

utförande utan tvivel kommer att draga eu så gott som oöverskådlig tid.

Härtill kommer, att antalet av de befattningar, som föreslagits till

uppförande såsom ordinarie, icke är större än att innehavarna av dessa befattningar

tmder alla förhållanden och oberoende av de mer eller mindre

tillfälliga särskilda uppdrag, som anförtrotts byrån, torde erhålla full sysselsättning.

*~r • r Ii

Kommittén har fördenskull funnit sig kunna tillstyrka, att hydrografiska

byrån må överflyttas till ordinarie stat.

I detta sammanhang anser sig kommittén ock böra upptaga spörsmålet

om förändrad benämning å denna byrå. I sådant hänseende har

styrelsen för byrån framhållit önskvärdheten av, att byråns karaktär av

central statsmyndighet även i benämningen koinme till sin rätt, och har

styrelsen föreslagit, att institutionen i fråga måtte benämnas hydrografiska

centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

De sålunda föreslagna benämningarna hava emellertid synts komittén

allt för starkt framhålla ifrågavarande institution såsom en centralmyndighet

för samtliga de hydrografiska undersökningarna i Sverige.

Enligt gällande instruktion är nämligen hydrografiska byråns verksamhetsområde

inskränkt till färskvattenshydrografien, under det att nautisk-meteorologiska

byrån har till uppgift att bland annat bearbeta iakttagelser,

tillhörande havsvattenshydrografien.

I förbigående må ock påpekas, att nautisk-meteorologiska byrån på

bekostnad av vederbörande hushållningssällskap upprätthåller ett antal

s. 55 Kontrollera mot PDF

1

55

vattenhöjdmätningsstationer i Mälaren. Däremot finnas icke i nämnda sjö

några under hydrografiska byrån lydande stationer. En överflyttning av

nyssberörda stationer till hydrografiska byrån, vilken åtgärd synes kommittén

påkallad, torde emellertid kunna åstadkommas genom överenskommelse

med hushållningssällskapen.

För att emellertid hydrografiska byråns egenskap av statsinstitution

må tydligare angivas, bär kommittén ansett den ändringen kunna göras,

att byrån benämnes statens hydrografiska byrå.

Kommittén hemställer,

att hydrografiska hyran må uppföras å ordinarie

stat med benämning statens hydrografiska hyra.

Enlio-t styrelsens förslag skulle å staten för hydrografiska byrån Ordinarie be
ö

J ö o» jo i fattningar och

uppföras följande ordinarie befattningshavare, nämligen, utom törestandaren, avlöningsför2

byråingenjörer, o kvinnliga biträden och 1 vaktmästare. ”“m. °r

Föreståndaren har hittills åtnjutit ett årligt arvode av 7,000 kronor.

Kommittén tillåter sig från det föregående erinra om de synpunkter, som

i huvudsak lågo till grund vid bestämmandet av nämnda avlöningsbelopp.

Beträffande den ifrågasatta föreståndaren hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen uti sitt gemensamma förslag

den 19 december 1900, att han skulle jämnställas med byråchef i centralt

ämbetsverk och tillerkännas de löneförmåner, som vore eller framdeles

bleve bestämda för sådan tjänsteman. Avlöningen till byråchef utgjorde

då i allmänhet 6,400 kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 21 december 1906 av

frågan om hydrografiska byråns inrättande framhöll föredragande departementschefen,

att enligt styrelsernas förslag föreståndaren skulle vara

både vetenskapsman och ingenjör.

Även om man ville till största delen efterskänka fordringarna på

ingenjörskompetensen och i stället lägga huvudvikten på den rena hydrografutbildningen,

ansåg departementschefen det kunna starkt ifrågasättas, om

för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område fullt kompetent

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än mindre kvarhållas å

densamma. För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes, om ej avlöningen

sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de existensvillkor

den då erbjöde, alltid komma att hägra som slutmålet. En ordinarie

professor uppbar för det dåvarande eu begynnelseavlöning av 6,000 och

en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast obetydligt

sämre avlöning än den, föreståndaren för hydrografiska byrån enligt styrelsernas

förslag skulle komma att uppbära. Den akademiske läraren hade

emellertid alltid utsikt till en eller annan extra förtjänst, och, framför allt,

han vore ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt.

Departementschefen, som fann anslaget till den hydrografiska undersökningen

tills vidare böra uppföras å extra stat, ansåg föreståndaren för

hydrografiska byrån böra i fråga om avlöning likställas med chefen för

Sveriges geologiska undersökning. Arvodet till sistnämnde chef utgick då

med 7,000 kronor, eller samma belopp, som vid nämnda tid tillkom överdirektörer

och andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet.

Samma arvode ansåg departementschefen minst böra tillkomma även

föreståndaren för hydrografiska byrån. Därest emellertid vid omreglering

av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal avlöningen för cheferna

för de mindre verken koinme att höjas, borde enligt departementschefens

mening även föreståndaren för hydrografiska byrån komma i

åtnjutande av en dylik förhöjning.

Uti den av departementschefen framlagda, sedermera godkända kostnadsberäkningen

upptogs arvodet åt föreståndaren för hydrografiska byrån

till 7,000 kronor.

Styrelsen för hydrografiska byrån har uti sin nu förevarande framställning,

under framhållande att avlöningen till chefen för Sveriges geologiska

undersökning vid 1909 års riksdag bestämts till 9,000 kronor, föreslagit,

att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte

utgå med nyssnämnda belopp.

• För egen del får kommittén uti nu förevarande hänseende till en

början erinra, att kommittén jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 december

1912 anbefallts att i samband med fullgörande av det kommittén meddelade

uppdrag med avseende å lönereglering för hydrografiska byrån

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

till behandling jämväl upptaga frågan om ny stat för meteorologiska centralanstalten.

Med hänsyn såväl till innehållet i den kommittén sålunda givna

befallningen som ock till det i det föregående omförmälda spörsmålet att på

ett eller annat sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån med meteorologiska

centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån, har kommittén

ansett att, därest föreståndaren för hydrografiska byrån varder ordinarie

tjänsteman och såsom sådan erhåller pension srätt, det bör kunna vara tillfyllest,

om han i avlöningshänseende likställes med föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten.

För denne senare har avlöningen vid 1909 års riksdag bestämts lika

med den, som i allmänhet tillkommer universitetsprofessorer, och något förslag

till ändring därutinnan föreligger icke uti de till kommittén överlämnade

handlingar beträffande meteorologiska centralanstalten.

Avlöningen till föreståndaren för hydrografiska byrån skulle alltså

enligt kommitténs mening böra utgå med 7,500 kronor, vartill skulle kunna

komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor.

Av styrelsen för hydrografiska byrån har ock ifrågasatts, huruvida

icke sistbemälde föreståndares benämning borde ändras till närmare överensstämmelse

med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk eller så, att

lian bleve betecknad såsom »chef» för byrån. Med sin nyss antydda uppfattning

har kommittén icke kunnat biträda berörda förslag i fråga om

föreståndarens benämning.

A gällande stat för hydrografiska byrån äro upptagna två byråingenjörer,

vardera med ett arvode av 4,500 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och lantbruksstyrelsens gemensamma,

förslag skulle avlöningen för byråingenjör vid hydrografiska

byrån hava utgjort 3,500 kronor med två ålderstillägg efter fem och tio

år, vartdera ålderstillägget å 500 kronor, eller enahanda avlöning, som då

var bestämd för byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Departementschefen framhöll emellertid, att man med den sålunda

föreslagna avlöningen för byråingenjörerna i hydrografiska byrån icke

skulle kunna hava utsikt att för dessa platser erhålla annat än mycket

8—130556. Lönereglering skommitténs let. XXXVII.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

unga arbetskrafter eller ock underhaltiga personer. De arvoden, som vore

erforderliga för att man skulle hava utsikt att därmed locka fullt dugliga

ingenjörer att göra arbetet å byrån till sin livsuppgift, ansåg departementschefen

å andra sidan skola bliva så avsevärda, att man, åtminstone till eu

början, borde avstå därifrån.

I stället syntes det honom, att man borde söka komma till ett

arvodesbelopp, som, på samma gång det icke vore för byråns stat alltför

betungande, dock icke vore lägre än att man därför skulle kunna beräkna

att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde finna med sin fördel

förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring fyra eller fem

år, åt tjänstgöring inom byrån. Departementschefen ansåg ett arvode av

4,500 kronor vara tillräckligt därför.

Införandet för de ifrågavarande byråingenjörerna av ett passagesystem

sådant som departementschefen tänkt sig syntes honom så mycket lämpligare,

som därigenom enligt hans åsikt även skulle vinnas den fördelen,

att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta ingenjörerna

skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten.

Styrelsen för hydrografiska byrån har nu, beträffande det av departementschefen

på sin tid förordade passagesystemet, uttalat såsom sin bestämda

åsikt, att ett sådant system icke vore förenligt med byråns alltmera

ökade verksamhet. Med den knappt tilltagna fasta personalen har styrelsen

ansett det vara av största vikt, att utsikt funnes att så länge som

möjligt behålla de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns

arbeten. Ett motsatt förfaringssätt har synts styrelsen ställa orimliga krav

på föreståndaren.

Avlöningarna till byråingenjörerna har styrelsen fördenskull föreslagit

att utgå med samma belopp som till tjänstemän i andra normalgraden vid

nyreglerade centrala ämbetsverk och sålunda jämväl med ålderstillägg. De

ifrågavarande befattningshavarna skulle i sådant fall bliva jämnställda med

förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vidkommande den av departementschefen på sin tid framhållna

fördelen av att man genom ombytena av byråingenjörer skulle i det praktiska

livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med hydrografiska

byråns arbeten, bär styrelsen för nämnda byrå uttalat såsom sin

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

mening, att detta kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som

byrån använde, och dels därigenom att elever vid tekniska högskolan inom

väg- och vattenbyggnadsfacket under sina ferier för fullgörande av eu del

utav den därunder brukliga praktiska verksamheten biträdde vid byråns

mätningar.

Därest hydrografiska byrån skall överföras på ordinarie stat, anser

kommittén i likhet med byråns styrelse, att de bägge redan befintliga

byråingenjörsbefattningarna böra förändras till ordinarie tjänster. Det

torde nämligen vara oundgängligen nödvändigt för arbetets behöriga gång,

att vid byrån finnas, förutom föreståndaren, åtminstone två ordinarie tjänstemän

med högre utbildning.

Vidkommande avlöningarna till ifrågavarande byråingenjörer må erinras,

att nuvarande arvodet, 4,500 kronor, utgör samma belopp som

begynnelseavlöningen för tjänsteman i andra normalgraden vid oreglerade

centrala ämbetsverk. De nämnda befattningarna synas kommittén böra,

därest de nu uppföras såsom ordinarie, erhålla samma avlöningsförmåner,

som numera i allmänhet äro tillerkända tjänstemän i andra normalgraden.

Kommittén har därvid icke ansett sig böra taga hänsyn till att byråingen

jörerna enligt gällande instruktion äga att under vissa villkor åtaga

sig att utom tjänstetiden utföra praktiskt hydrografiska undersökningar

och utredningar åt kommuner och enskilda. Omförmälas må emellertid,

att, enligt vad kommittén inhämtat, byråingenjörernas behållna inkomster

av dylika uppdrag utgjort

år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912

kr. kr. kr. kr. kr.

för den ene byråingenjören............. 211:— 27: *5 170:35 611:70 305:

> > andre » ............. — 27: / 5

Vid bifall till kommitténs förslag, att byråingenjörerna vid hydrografiska

byrån skulle likställas med tjänstemän i andra normalgraden vid

centrala ämbetsverk, torde de ock böra utnämnas av Kungl. Maj:t.

Å staten för hydrografiska byrån skulle vidare enligt styrelsens föreli

o-o-ande förslag: såsom ordinarie uppföras tre redan befintliga kvinnliga

OÖ O A L

biträdesbefattningar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Av de nämnda biträdena skalle ett utföra registrators-, räkenskaps-,

gransknings- och renskrivningsarbeten och ett annat biträde sysselsättas

med ritarbeten.

Med hänsyn till arten av större delen av ifrågavarande arbeten har

styrelsen ansett dessa bägge biträden böra i avlöningshänseende likställas

med dylika biträden av högre grad inom centrala ämbetsverk.

Det tredje biträdet skulle hava till åliggande att utföra enklare räknearbete

samt kollationering och korrekturläsning.

Avlöningen till detta biträde har synts styrelsen kunna sättas lika

med den, som åtnjutes av dylika biträden av lägre grad inom centrala

ämbetsverk.

Yad styrelsen sålunda föreslagit i fråga om uppförande å stat av

tre ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar samt angående avlöningsförmånerna

för dem, har icke givit kommittén anledning till erinran.

Uti den vid 1907 års riksdag framlagda och av Riksdagen utan anmärkning

lämnade kostnadsberäkningen rörande hydrografiska byrån var

upptaget ett arvode å 800 kronor till en vaktmästare, med anmärkning

tillika, att detta arvode efter 5 års anställning kunde höjas med 100 kronor.

För utförande av räkne- och skrivmaskinsarbete skulle vaktmästaren kunna

erhålla en gratifikation å högst 500 kronor.

Även vaktmästarbefattningen har styrelsen nu föreslagit skola uppföras

såsom ordinarie, och har styrelsen ansett det avgjort, att vaktmästaren

— med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som

bestredes av honom — borde i avlöningshänseende jämnställas med förste

vaktmästare i nyreglerade centrala ämbetsverk. För biträde med skrivoch

räknemaskinsarbete skulle emellertid enligt styrelsens mening fortfarande

utgå gratifikation till enahanda belopp som hittills.

Beträffande den avlöning, som skulle tillkomma vaktmästaren vid

hydrografiska byrån i denna hans egenskap, anser sig kommittén icke kunna

tillstyrka, att den sättes högre än som befunnits skäligt för vaktmästare i

allmänhet vid centralt ämbetsverk eller 1,200 kronor med två ålderstillägg

efter 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Då kunnighet i skrivmaskins- och räknemaskin sarbete icke torde

kunna fordras såsom kompetensvillkor för vaktinästarbefattning, har det

svnts kommittén billigt att, därest sådant arbete av vaktmästaren vid hydrografiska

byrån besörjes på ett tillfredsställande sätt, särskild gratifikation

till belopp av högst 500 kronor, för år räknat, må såsom hittills kunna

tillerkännas honom. Det för sådant ändamål erforderliga beloppet torde

böra utgå av anslag till extra biträden in. in.

Erinras må, att vid fastställandet år 1909 av stat för Sveriges geologiska

undersökning det avsågs, att dåvarande förste vaktmästaren därstädes

skulle från motsvarande anslag å nämnda institutions stat kunna få

uppbära särskild ersättning av 500 kronor för bestyr med fotografering o. dyl.

Under åberopande av vad ovan anförts, hemställer kommittén,

att avlöningen till föreståndaren för statens hydrografiska

hyra må bestämmas till 7,500 kronor, därav

5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöring spenningar, vartill

kan komma ett dlderstillägg till lönen ä 600 kronor efter

fem är;

att en var av tvä byråingenjörer vid nämnda byrå

må erhålla en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,600

i lön, 1,800 i tjänstgöring spenning ar och 400 i ortstilllägg,

vartill kunna komma två dlderstillägg till lönen,

det ena med 500 kronor efter fem är och det andra,

likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem är;

att å staten för byrån må uppföras två kvinnliga

bitr ädesbefattning ar av högre lönegrad, en var med avlöning

av 1,600 kronor, därav 900 i lön, 550 i tjänstqöringspenningar

och 150 i ortstillägg, vartill kunna

komma två dlderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor

efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor,

efter ytterligare fem år;

att ä staten för byrån vidare må upptagas en

kvinnlig biträdesbefattning av lägre lönegrad, med avlö
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Arbetstid å

tjänsterum.

ning av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöring

spenning ar och 150 i ortstillägg, vartill kunna

komma tvä älderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor

efter fem är och det andra, likaledes med 200 kronor,

efter ytterligare fem år;

att vaktmästaren vid byrån må tilldelas en avlöning

av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar

och 150 i ortstillägg, vartill kunna

komma tvä älderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor

efter fem är och det andra, likaledes med 100 kronor,

efter ytterligare fem är; samt

att i staten för byrån den bestämmelsen intages,

att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, sä länge denna förmän kvarstår,

ortstillägg eg utgå till honom ävensom ä lönen avdragas

100 kronor årligen.

I § 11 av gällande instruktion för hydrografiska byrån äro föreskrifter

givna beträffande den dagliga arbetstiden å tjänsterummet för föreståndaren

och byråingenjörerna.

I anslutning till vad vid löneregleringar under de senare åren för

ett flertal ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrivas samt vad som

stadgats i kungl. kungörelse den 10 juni 1912 angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar (svensk författningssamling

n:r 151), anser sig kommittén böra hemställa,

att såsom förutsättning för godkännande av den

blivande staten för statens hydrografiska byrå uppställes,

att, för sä vitt tjänstgöringen är förlagd till byråns lokaler

i Stockholm, ordinarie tjänstinnehavare skola, i den

mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för

särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar varje söckendag, dock

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare icke md i

något fall utsträckas med mera än en timme.

Enligt § 13 i instruktionen för hydrografiska byrån äga byråns föreståndare

och tjänstemän årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under högst sex veckor.

Semestertiden för föreståndaren och de här avsedda tjänstemännen,

nämligen de bägge byråingenjörerna, torde fortfarande böra utgöra sex

veckor, eller eu och en halv månad.

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat av kvinnliga biträdesbefattningar

samt vaktmästarbefattningen böra emellertid jämväl innehavarna

av dessa tjänster tillerkännas semesterförmån, i överensstämmelse

med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits motsvarande befattningshavare.

Alltså skulle semestertiden bestämmas till en månad för kvinnligt

biträde samt 15 dagar för vaktmästare.

Vad kommittén sålunda ifrågasatt, har av kommittén iakttagits vid

framläggandet av förslag till avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare

vid hydrografiska byrån.

Vid uppgörande av nyssberörda förslag har kommittén även tagit

behörig hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare

årens riksdagar antagits i avseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

Därjämte har kommittén beaktat den i 15 § av gällande instruktion

för hydrografiska byrån intagna föreskriften i fråga om byråingenjörernas

rätt att åtaga sig utförandet utom tjänstetiden av praktiskt hydrografiska

undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda.

Uppmärksammas må jämväl, att i fråga om rätt för manlig befattningshavare

att för löneförhöjning räkna sig till godo viss tid, som förflutit före den

nya statens ikraftträdande, kommittén ansett sig icke kunna föreslå dylik förmån

för andra befattningshavare vid byrån än föreståndaren och vaktmästaren.

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

i blivande ny stat varda upptagna för ordinarie befatt
-

Semester.

Avlönings
villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ningshavare vid statens hydrografiska hyra, mätte fastställas

följande villkor och bestämmelser, nämligen:

alt innehavare av ordinarie befattning vid nämnda

hyra skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation av byrån eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,

ävensom därest byråns ställning inom statsförvaltningen

sa förundras, att densamma ej längre kan anses

såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande

byrå tillhörande göromål överflyttas till annan

institution, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller

förändrad arbetsordning sköta de göromål, som honom

anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

inom den institution, till vilken gör omålen överlämnas;
att

med, ordinarie befattning vid statens hydrografiska

byrå icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande

hyra ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Kungl. Majds oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman

i sadant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej, vad angår föreståndaren,

Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

befattning vid byrån, styrelsen för byrån uppå därorn

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid byrån, finner uppdraget

eller befattningen kunna fä tills vidare mottagas

och bibehållas;

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

att innehavare av ordinarie befattning vid byrån

allenast genom byråns förmedling och under villkor i

övrigt, som i byråns instruktion varda angivna, må åtaga

sig praktiskt hydrografiska undersökningar och utredningar

åt kommuner och enskilda;

att tjänstgöring spenningar fä uppbäras endast för

den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

befriad- från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller ortstillägg et, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för

tid, varunder han avhållit sig frän tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd f rän

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej prövas

skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till

följd av tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare

av lägre grad skall vara skyldig att,

om han förordnas till högre befattning vid byrån, bestrida

9—130556. Löneregler in gshommitténs bet. XXXVII.

opaginerad Kontrollera mot PDF

densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande han därvid, att,

i stället för egna tjänstgöring spenning ar, åtnjuta, vid

sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöring spenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av

tjänsteresa eller för handläggning av särskilda ärenden

är under allenast några få, högst fyra dagar hindrad

att sköta sin befattning, byråingenjör skall vara pliktig

att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattningen

hörande löpande gör omålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av

lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

i samma lönegrad, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än fyra

femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda, förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem dr, på samma villkor;

under iakttagande, vad. var och en a,v omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får

tillträdas förr än vid, början av kalenderåret näst efter

det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd.;

att därvid föreståndare och vaktmästare bör tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att kvinnligi biträde, som vid den nya statens

ikraftträdande är anställt vid hydrografiska byrån och

antages till ordinarie biträde å denna stat, äger att

för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning

vid hyr ån;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnads- och tjänsteålder, rom berättigar honom till pension,

icke må tillträda samma förhöjning;

att semester ärligen må, när sådant kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren

och byråingenjörerna en var under eu och en

halv månad och av de kvinnliga biträdena en var under

en månad samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgäng från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad

i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj ds bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster, som

hunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna

uti kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående

allmänna villkor och bestämmelser att gälla för

å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda biträdesbefattninyar.

Enligt gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är, såsom undantag från den allmänna regeln i fråga om pensionsålderns

Pensions
ålder.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Anslag till

ersättningar

åt extra biträ

(ten, gratifika

tioner och

vikariatsersättningar.

inträdande, denna ålder bestämd till 65 levnads- och 35 tjänstår för, bland

andra, geologer vid Sveriges geologiska undersökning, iantbruksingenjörer

samt distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Styrelsen för hydrografiska byrån har i sin nu föreliggande framställning

icke föreslagit särskild pensionsålder för befattningshavare vid byrån,

vadan alltså pensionsåldern för manlig tjänstinnehavare därstädes skulle

enligt den allmänna regeln utgöra 67 levnads- och 35 tjänstår samt för

kvinnlig tjänstinnehavare 60 levnads- och SO tjänstår.

Det synes emellertid kommittén kunna med fog ifrågasättas, huruvida

ej byråingenjörerna vid hydrografiska byrån med hänsyn till arten

av dem åliggande arbeten borde i nämnda hänseende likställas med geologer

m. ti. och sålunda pensionsåldern för dem sättas till 65 levnadsoch

35 tjänstår.

Uti den kostnadsberäkning, som låg till grund vid bestämmande av

anslaget till hydrografiska byrån för år 1913, var upptaget ett belopp av

''förslagsvis 9,000 kronor till extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren.

Av berörda belopp beräknades 3,600 kronor åtgå till arvoden åt de

kvinnliga biträdena, för vilka nu föreslagits ordinarie anställning. Återstoden

skulle alltså utgöra 5,400 kronor, men har styrelsen ansett detta belopp

icke vidare förslå till bestridande av utgifter för extra biträden in. m.

Till avlöning åt en biträdande ingenjör har hittills beräknats 1,800

kronor. Styrelsen har emellertid ansett någon ökning av byråns arbetskrafter

nödvändig, om det skulle bliva möjligt för byrån att inom rimlig

tid varda till det gagn för den praktiska företagsamheten inom landet,

som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle en sådan ökning av arbetskrafterna

enligt styrelsens förmenande tillgodoses genom inrättande av

ytterligare en ordinarie byråingenjörsbefattning. För närvarande skulle

dock behovet av ökad arbetskraft kunna tillgodoses genom att till avlönande

av en extra ingenjör få använda ett belopp av 4,000 kronor.

Det nu utgående beloppet, 1,800 kronor, är beräknat för avlönande

av en biträdande ingenjör under allenast sex månader om året.

Styrelsens förslag avser att kunna året om hava tillgång till ingenjörs
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

biträde. Den omfattning, byråns arbeten numera nått, torde ock få anses

kräva ökad tillgång till extra arbetskraft med ingenjörsutbildning. Det

av styrelsen för ändamålet beräknade beloppet har kommittén emellertid

funnit väl högt tilltaget. Ett arvode av 3,600 kronor för år räknat har

synts kommittén böra vara för ändamålet tillfyllest. Erinras må, att årsarvodet

till extra biträdande ingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknats till sistnämnda belopp.

Vidare avlönas för närvarande från anslaget i fråga en manlig ritare

med 1,800 kronor. Enligt vad styrelsen meddelat, åligger denne i

främsta rummet att utföra de grafiska vattenmängdsberäkningarna. Den

nuvarande avlöningen har synts styrelsen allt för knappt tilltagen. Styrelsen,

som ehuru med tvekan ansett sig icke böra föreslå uppförandet av

ifrågavarande befattning såsom ordinarie, har likväl funnit sig böra hemställa

om höjning av anslaget i denna del med 600 kronor, på det att

arvodet till ritaren måtte kunna utgå med högre belopp.

Mot den sålunda föreslagna förhöjningen av arvodet åt ritbiträdct

till 2,400 kronor för år har kommittén icke haft anledning till erinran.

Från nu ifrågavarande anslag ersättes vidare den person, som utför

analyser av vattenprov. Enligt vad styrelsen beräknat, skulle ett belopp

av 1,200 kronor vara erforderligt för detta ändamål.

Såsom förut är nämnt, skulle från detta anslag fortfarande utgå

den till högst 500 kronor bestämda gratifikationen åt byråns vaktmästare

för utförande av skrivmaskins- och räknemaskinsarbete.

Till gratifikationer i övrigt åt tillfälliga biträden och liknande utgifter

har beräknats ett belopp av 1,200 kronor.

För uppehållande av vederbörande ordinarie befattningar under semesterledighet

erfordras slutligen medel till vikariatsersättningar. Nämnda

ersättning skulle för vikarie för föreståndaren och för byråingenjörerna

utgå med belopp, motsvarande nämnda befattningshavare under semestertid

tillkommande tjänstgöringspenningar. För vikarie för semesterledigt

kvinnligt biträde har, i enlighet med vad förut blivit i dylika fall godkänt,

beräknats resp. 100 och 75 kronor, allt efter som vederbörande lediga

befattningshavare tillhör högre eller lägre grad. Åt vikarie för semesterledig

vaktmästare har ansetts höra utgå ersättning av högst 3 kronor om

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

dagen. Med avseende jämväl å eventuellt behov av medel utöver tjänstgöringspenningar

till avlönande av vikarie för ordinarie kvinnligt biträde

och vaktmästare under sjukdom samt för anslagets avrundande har kommittén

beräknat det till vikariatsersättningar uti ifrågavarande hänseenden

avsedda beloppet till 1,200 kronor.

I detta sammanhang torde få påpekas, att, därest för beredande av

semester åt ordinarie befattningshavare vid byrån den biträdande ingenjören

uppehåller ordinarie tjänst och därför åtnjuter vikariatsersättning, motsvarande

tjänstgö ringspenningar för sistnämnda tjänst, han icke under

några förhållanden bör få samtidigt uppbära sitt arvode såsom biträdande

ingenjör oavkortat.

Med avseende å vad sålunda anförts, hemställer kommittén,

att till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer

och vikariatsersättningar må i staten för hydrografiska

byrån uppföras ett anslag av 10,100 kronor.

Anslag till Till arvoden åt observatörer vid hydrografiska byråns stationer är

observatörer för närvarande beräknat ett belopp av 8,000 kronor. Någon ändring i

expenser detta belopp har styrelsen icke ansett erforderlig.

Till expenser är i gällande stat för byrån avsett ett belopp av 2,500

kronor. Sedan år 1911 komma emellertid härtill 500 kronor, som utgå från

anslaget till vattenfallsförteckningen. Byrån har alltså att disponera 3,000

kronor för bestridande av expenser.

Enligt vad styrelsen meddelat, hava, såsom förut nämnts, samtliga

utgifter för expenser utgjort:

År 1908 År 1909 År 1910 År 1911

kr. kr. kr. kr.

2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80

Styrelsen har nu hemställt, att anslaget å byråns stat måtte höjas

till 3,500 kronor.

Då en del av utgifterna för expenser fortfarande torde böra bestridas

av anslaget till vattenfallsförteckningen, har det synts kommittén tillfyllest,

om anslaget å byråns stat för ifrågavarande ändamål bestämmes till 3,000

kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kommittén hemställer,

att å staten för hydrografiska hyrån må uppföras

dels ett anslag av 8,000 kronor till arvoden åt observatörer,

dels ock ett anslag av 3,000 kronor till expenser.

Kommittén — som i likhet med styrelsen för hydrografiska byrån 0rdfff ifosJtat

ansett, att övriga å gällande stat för byrån uppförda anslagsposter böra nadsberäkutgå

å extra stat — får härmed framlägga följande förslag till ordinarie mn9''

stat för statens hydrografiska byrå:

Lön.

Tjänst-

görings-

Ortstill-

pennin-

^äoe>.

gar.

Er.

Er.

Er.

Kr.

Föreståndare..........

5,000

2,500

—

7,500

/Efter fem år kan lönen höjas j

\ med 600 kronor.

3,600

1,800

400

5,800

\Efter fem år kan lönen höjas !

1 byråingenjör.........

1 med 500 kronor och efter j

1 » .........

3.600

1,800

400

5,800

j tio år med ytterligare 500 i

j kronor.

1 kvinnligt biträde av bögre löne-

grad.............

000

550

150

1,600

Efter fem år kan lönen höjas j

1 kvinnligt biträde av bögre löne-

med 200 kronor och efter

grad.............

900

550

150

1,600

> tio år med ytterligare 200

1 kvinnligt biträde av lägre löne-

kronor.

i

grad.............

700

350

150

1,200

i

(Efter fem år kan lönen höjas |

1 vaktmästare.........

700

350

150

1,200

) med 100 kronor och efter i

j tio år med ytterligare 100 I

| kronor.

Till ersättningar åt extra biträ-

den, gratifikationer och vikari- atsersättningar........

—

—

—

10,100

Till arvoden åt observatörer . . .

—

—

—

8,000

Till expenser..........

—

—

—

3,000

Summa

—

_

—

45,800

1

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå til! bonom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Anslag å

extra stat

Summan av de uti kommitténs förslag till ordinarie stat för byrån

ingående poster slutar, såsom nämnt, på 45,800 kronor.

Motsvarande poster i gällande stat för byrån utgöra sammanlagt

36,400 kronor.

Kommitténs förslag innebär alltså em kostnadsökning av 9,400 kronor.

Härvid har dock icke tagits hänsyn till blivande ålderstillägg, vilka

torde böra utgå av nionde huvudtitelns gemensamma anslag till ålderstillägg.

1

A staten för hydrografiska byrån för år 1913 äro uppförda anslag

till publikationer 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning vid

mätningar 8,000 kronor samt till komplettering och underhåll av peglar

och utrustning 2,600 kronor.

Under framhållande, att utgifterna för ifrågavarande ändamål äro av

ganska växlande storlek, har styrelsen för hydrografiska byrån ansett

lämpligast, att dessa anslag, i likhet med vad som är fallet beträffande

anslagen till fältarbeten och publikationer vid Sveriges geologiska undersökning,

fortfarande utgå på extra stat.

Beträffande beloppen av ifrågavarande anslag har styrelsen icke föreslagit

annan ändring, än att anslaget till komplettering och underhåll av

peglar och utrustning borde höjas till 3,500 kronor.

Samtliga de tre ifrågavarande anslagen synas jämväl kommittén

fortfarande böra utgå å extra stat. På någon närmare granskning av de

föreslagna beloppen har kommittén icke funnit anledning att ingå.

Kommittén har dock ansett sig icke kunna undgå att giva uttryck

åt den uppfattning, att det till publikationer avsedda anslaget 8,000 kronor

synes väl högt tilltaget, allra helst som, enligt, vad styrelsen meddelat,

kostnaderna för utgivandet av monografier icke äro för framtiden beräknade

att täckas av nämnda anslagssumma, utan skulle vid behov förhöjning

av anslaget för sådant ändamål äskas. Genom iakttagande av nödig sparsamhet

torde tilläventyrs kostnaderna för publikationer kunna nedbringas.

1 Anmärkas må å andra sidan, att befattningshavare vid byrån under år 1911 åtDjutit

extra lönetillägg med tillhopa 2,250 kronor. Frågan, huruvida dylikt tillägg bort utgå,

har emellertid dragits under regeringsrättens prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det har av styrelsen erinrats, att något anslag till lokalhyra icke

beräknats. Därest så framdeles bliver erforderligt, har styrelsen ansett,

att anslag till lokalhyra jämväl bör utgå på extra stat.

För den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten utgå

a extra stat, jämte de till hydrografiska byråns disposition ställda medlen,

dels till meteorologiska centralanstalten anslag för meteorologiska observationer

och dels till Sveriges geologiska undersökning anslag för hydrogeologiska

specialundersökningar.

Även dessa anslag har styrelsen för hydrografiska byrån ansett fortfarande

böra utgå å extra stat.

Kommittén har icke något att erinra häremot. Vad emellertid beträffar

det för meteorologiska observationer avsedda anslaget, tillåter sig

kommittén erinra, att i nämnda anslag för närvarande ingår en post å

1,000 kronor till arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten

samt att från nämnda anslag ett vetenskapligt bildat extra

biträde vid anstalten åtnjuter ett belopp av omkring 600 kronor. Vidkommande

dessa utgiftsposter yttrar sig kommittén vidare uti det betänkande,

kommittén har att avgiva angående meteorologiska centralanstalten.

Sedan några år hava, såsom nämnts, på extra stat anvisats anslag för

verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en

schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall. Då dessa

anslag torde avse mera tillfälliga ändamål, lära även dessa fortfarande

böra utgå å extra stat.

10 —130550. Löneregleringakommittins bet. XXXVII.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.