SOU 1913:8

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN AV KUNGrL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902

TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖRANDE

XXXVIII.

REGLERING AV LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

VID

METEOROLOGISKA CENTRALANSTALTEN.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. I*. A. NORSTEDT & SÖNER

1913

[130741]

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen............. I—II.

Betänkande och förslag.

Inledning..............................1.

Meteorologiska centraianstaltens organisation............14.

Inkomna framställningar......................19.

Kommitténs förslag.........................26.

Frågan om meteorologiska centralanstaltens ställning inom statsförvaltningen

............................»

Ordinarie befattningar och avlöningsförmåner för dem........27.

Utsträckt arbetstid........................34.

Semester.............................35.

Avlöning svillhor........................»

Anslag till arvode åt vetenskapligt bildat extra biträde samt vikariats

crsättningar.

........................40.

Ang. ordningen för tillsättande av vissa tjänster m. m........42.

Meteorologiska centralanstaltens reservationsanslag..........43.

Ordinarie stat..........................»

Anslag å extra stat.......................44.

Kostnadsberäkning........................46.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit

att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av

statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed

i underdånighet överlämna delen XXXV III av sina betänkanden, innefattande

förslag i berörda hänseende beträffande meteorologiska centralanstalten.

Stockholm den 6 mars 1913.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspoil Aug. Nilsson. And. Pers.

Caiil Persson. S. Wåiilin.

Elis Sidenbladh.

Meteorologiska centralanstalten.

1

Inledning.

Vid 1856—1858 årens riksdag beslöto Rikets Ständer, att för 1856—1858

meteorologiska observationers anställande på särskilda orter inom riket enarens nksc/a9- summa av 6,000 riksdaler riksmynt årligen linge för då ingångna statsregleringsperioden

anvisas.

Nyssberörda belopp sammanfördes vid 1859—1860 årens riksdag 1859—1860

med det i övrigt för vetenskapsakademien på ordinarie stat anvisadearens rikst,aganslag.

I underdånig skrivelse den 13 december 1871 framhöll vetenskaps- Skr. från veakademien

behovet av att en meteorologisk centralanstalt bleve inrättad, ^emien^hl

Denna anstalt borde enligt akademiens åsikt ställas i närmaste samband l87,~

med akademien, helst de av staten bekostade meteorologiska observationerna

tillkommit på akademiens förslag och fortfarande stode under dess vård

samt tryckningen av de erhållna resultaten helt och hållet bekostats av

akademiens medel.

Akademien förklarade sig vilja för den föreslagna anstalten upplåta

lämplig lokal i sitt hus samt fortfarande på sin bekostnad trycka den

meteorologiska årsboken, som utgjorde en sammanställning av samtliga

vid statens meteorologiska stationer gjorda observationer. Övriga kostnader

för anstalten skulle, åtminstone till en början och så länge akademiens

fysiker kunde utöva närmare tillsyn över anstalten, kunna inskränkas till

följ ande:

avlöningar åt två meteorologer:

den ene.....................................rdr 3,000

den andre.................................... 2 1,500

andra nödiga utgifter, såsom för tillfälliga arbetsbiträden, för de synoptiska kartorna, för

underhåll av en telegraf mellan huvudstadens telegrafstation och akademiens hus m. in. > 1.500

1—130741. Lönereglerings tommitt tjns bet. XXXVIII.

Summa rdr 6,000

2

1872 års Med föranledande av akademiens berörda framställning föreslo o

nksdag,

. ö c

Ivangl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1872 års riksdag, att för inrättandet

av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakademiens

vård och inseende anslaget för meteorologiska observationer måtte förhöjas

med 6,000 riksdaler.

Denna an slagsförhöjning blev ock av Riksdagen beviljad.

1874 och1875 Jämlikt beslut vid 1874 års riksdag beviljades dvrtidstillägg för år

arens riksda- or.. , ° J J otl

gar. 1815 med 600 kronor till en föreståndare för meteorologiska centralanstalten,

för vilken avlöningen då utgjorde 3,000 kronor, samt med 300

kronor till en amanuens vid samma anstalt, för vilken avlöningen då utgick

med 1,500 kronor.

Vid 1875 års riksdag beviljades för år 1876 till dyrtidstillägg och

tjänstgöringspenningar åt föreståndaren 1,200 kronor samt till dyrtidstilllägg

åt amanuensen 300 kronor.

1

underdånig

skrivelse den 10 november

1875 hemställde vetenDen

-

Vetenskapsakademiens

. , , .

skr. 10/u 1875. skapsakademien om nya anslag till meteorologiska centralanstalten.

dittillsvarande anordningen av anstalten hade, enligt vad akademien framhöll,

endast kunnat betraktas såsom provisorisk. Då emellertid anstalten

med varje år mera vidgat sin verksamhet, ansåg akademien ej mindre

billigheten mot dess tjänstemän, än även den ställning, som anstalten

borde intaga, kräva, att dess provisoriska tillstånd upphörde och bleve

utbytt mot en definitiv anordning.

I sådant hänseende hade akademien redan vid ett tidigare tillfälle uttalat

såsom sin åsikt, att föreståndarens befattning, både i anseende till göromålens

vikt och deras mängd, vore fullt jämförlig med en intendentsbefattning vid

naturhistoriska riksmuseet, ävensom att, då amanuensen måste vid förfall för

föreståndaren samtidigt sköta både dennes och sin egen tjänst, amanuensbefattningen

närmast borde jämföras med en adjunktur vid universiteten.

Akademien hemställde, att för anstaltens föreståndare måtte på ordinarie

stat uppföras en avlöning av 6,000 kronor, samt att amanuensen

måtte benämnas adjunkt och hans avlöning bestämmas till 3,000 kronor.

Till avlönande av en vaktmästare, åt vilken, om han ägde någon

i skrivning och telegrafering, utom annat även förrättandet av

färdighet

o

en mängd rent mekaniska göromål vid anstalten borde kunna under tjänstemännens

kontroll överlåtas, ansåg akademien erfordras ett årligt, arvodesbelopp

av 700 kronor.

Jämväl anslagspost till arvoden åt observatörer vid stationer samt

till räknebiträden behövde enligt akademiens mening förhöjas.

Slutligen framhöll akademien önskvärdheten av att det statsanslag,

som anstalten hade till sitt förfogande, finge karaktären av reservationsanslag.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 10 januari 1876 av ifrågavarande

ärende yttrade föredragande departementschefen, bland annat,

att han fann det skäligt, att meteorologiska centralanstaltens föreståndare

erhölle enahanda lönevillkor som intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet.

Beträffande däremot föreståndarens biträde syntes det departementschefen,

att dennes benämning fortfarande borde förbliva oförändrad, enär

eu adjunkts befattning alltid ansetts innefatta lärarverksamhet och denna

befattning för övrigt vore ifrågasatt att upphöra vid universiteten; och da

vid bestridande av föreståndarens tjänst dennes tjänstgöringspenningar tillfölle

amanuensen, ansåg departementschefen den sistnämndes arvode lämpligen

kunna bestämmas till 2,500 kronor.

Mot akademiens förslag i övrigt gjorde departementschefen icke

någon anmärkning.

1 enlighet med departementschefens. hemställan framlade Kungl.

Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1876 års riksdag följande förslag till

stat för meteorologiska centralanstalten:

lön åt föreståndaren 4,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar 1,000 kronor, eller tillhopa kr. 5,000

med rättighet därjämte för honom att efter fem års val vitsordad tjänstgöring, räknat från

och med kalenderåret näst efter det, då han utnämndes till tjänsten, åtnjnta ett

ålderstillägg av 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ett lika

tillägg av 500 kronor:

arvode åt amanuensen..................................l

kr.

7,500

till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räknebiträden, en

vaktmästare, anskaffande och underhåll av instrumenter, underhåll av anstaltens

telegraf och materiel ävensom för andra behov vid anstalten, såsom reservationsanslag kr. 12,000

Summa kronor 19,500

1876 års

riksdag.

4

1882 års

riksdag.

1885 års

riksdag.

Enligt skrivelse den 11 maj 1876, n:r 42, godkände Riksdagen förslaget

till stat för meteorologiska centralanstalten, med förklarande att

ålderstilläggen åt föreståndaren skulle, i den mån de utginge, hänföras till

tjänstgöringspenningarna; och beviljades för statens genomförande en tillökning

i anslaget för anställande av meteorologiska observationer med 7,500

kronor.

Jämlikt beslut vid 1882 års riksdag höjdes det uti staten för meteorologiska

centralanstalten uppförda reservationsanslaget från 12,000 till

16,000 kronor. Bland de ändamål, vartill det förhöjda anslaget var avsett

att användas, må allenast nämnas, att arvodet till anstaltens telegrafist

och vaktmästare, vilket dittills varit bestämt till 700 kronor, ansetts böra

höjas med 300 kronor.

Vid 1885 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om förhöjning

av arvodet till amanuensen vid anstalten.

Till grund för berörda äskande låg en av anstaltens föreståndare

hos vetenskapsakademien gjord hemställan om beredande av förhöjning

med 1,000 kronor i det arvode, som för det dåvarande utgick med 2,500

kronor om året till bemälde amanuens.

Såsom skäl för ifrågavarande hemställan anfördes, bland annat, att

för amanuensbefattningens behöriga skötande erfordrades en vetenskapligt

bildad person med djupgående specialkunskaper i ämnet, vilken skulle

kunna, i händelse av förfall för anstaltens föreståndare, sköta dennes ålig-- ganden järnte egna. Utom denna vetenskapliga bildning och dessa kunskaper

— vilka vore jämförliga med dem, som krävdes hos innehavarna

av andra lärargraden vid universiteten, eller de forna adjunkterna — måste

amanuensen vid meteorologiska centralanstalten besitta en speciell praktisk

skicklighet i utövandet av sin verksamhet. Tjänstgöringen vid nämnda

anstalt vore så till vida strängare än vid de flesta andra ämbetsverk, att

den måste pågå ej blott söckendagar utan även sön- och helgdagar samt

ej medgåve åtnjutande av någon semester. Därjämte hade för amanuensen

sedan år 1876, då hans dittillsvarande arvode bestämdes, tjänstgöringen

blivit betydligt ökad genom anstaltens, under tiden utvidgade verksamhet.

5

Billigheten av den ifrågasatta arvodesförhöjningen ansåg föreståndaren

framgå även vid betraktande därav, att det dåvarande arvodet för

ifrågavarande amanuens icke på långt när uppnådde de avlöningsbelopp,

vilka tillkomme innehavarna av motsvarande befattningar vid riksarkivet,

kungl. biblioteket, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien med flera

institutioner.

Sedan vetenskapsakademien förordat framställningen från föreståndaren

för meteorologiska centralanstalten, föreslog Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen

vid 1885 års riksdag, att för beredande av ökat arvode

åt ifrågavarande amanuens måtte beviljas en förhöjning av 1,000 kronor

i det till meteorologiska centralanstalten då utgående ordinarie anslag.

Uti skrivelse den 20 maj 1885, n:r 60, förklarade Riksdagen sig

visserligen hava funnit vad som anförts till stöd för nämnda förslaginnefatta

talande skäl för beviljandet av någon arvodesförhöjning för ifrågavarande

amanuens; men hade Riksdagen likväl ansett beloppet lämplio-en

kunna nedsättas till hälften av vad som föreslagits. I enlighet därmed

höjdes ock anslaget med 500 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t medgavs vid 1889 års riksdag,

att ett på vetenskapsakademiens stat uppfört anslag å 1,050 kronor till

akademiens fysiker i stället finge användas såsom bidrag till bestridande

av den under akademiens inseende ställda meteorologiska centralanstaltens

årliga utgifter för väderlekstelegram in. in.

o o O

Vid 1892 års riksdag beslöts, att i riksstaten skulle införas eu ny

rubrik, »Meteorologiska centralanstalten», och under denna rubrik uppföras

det för anstalten då under rubriken »Vetenskapsakademien» anvisade anslag,

25,050 kronor (därav 16,000 kronor reservationsanslag).

Därjämte beviljade samma års Riksdag på extra stat för år 1893

till anordnande av väderleksmeddelanden om eftermiddagarna under månaderna

juli—september 3,500 kronor samt såsom bidrag till bestridande av

vissa utgifter för väderlekstelegram in. in. 2,200 kronor.

I statsverkspropositionen vid 1893 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,

att för ett fullständigt ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten vid

1889''ån

riksdag.

1892 års

riksdag.

1893 års

riksdag.

6

18941898

årens riksdagar.

1899 års

riksdag.

meteorologiska centralanstalten, i huvudsaklig överensstämmelse med ett

av föreståndaren för anstalten uppgjort förslag, Riksdagen måtte höja det

till anstalten utgående årliga anslag med 7,950 kronor, därav 6,075 kronor

såsom reservationsanslag.

Enligt berörda av föreståndaren uppgjorda förslag skulle av den

begärda förhöjningen åtgå till arvoden åt biträden vid det ökade arbetet

vid anstalten för den dagliga väderlekstjänsten in. in. ett belopp av 3,600

kronor, sålunda fördelat:

vetenskapligt biträde vid den utvidgade väderlekstjänsten under förmiddagarna och därmed

i samband stående undersökningar, byråarbete m. in................kr. 1 800

vetenskapligt biträde vid den nya eftermiddagstjänsten under juli—september....... > 600

ökade kostnader för telegrafering vid anstalten, kopiering av väderleksnppgifter och synoptiska

kartor, budbärning m. m.......................... >1 200

I skrivelse den 6 maj 1893, n:r 41, anförde Riksdagen, att vad som

i ämnet anförts visserligen synts Riksdagen innebära fullgiltiga skäl för

att ökade medel till föreslaget belopp ställdes till meteorologiska centralanstaltens

förfogande för ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten.

Då emellertid enligt Riksdagens förmenande någon tids erfarenhet rörande

resultaten av de nya anordningarna borde avvaktas, innan beloppet uppfördes

på ordinarie stat, hade Riksdagen ansett sig böra tills vidare anvisa

endast anslag på extra stat för angivna ändamål.

Utan förändring av det ordinarie anslaget till anstalten beviljade

Riksdagen alltså på extra stat för år 1894 ett anslag av 7,950 kronor till

fullständigt ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten vid anstalten.

Enahanda belopp blev ock av Riksdagen anvisat för vart och ett av

åren 1895—1899 för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid nämnda anstalt.

Till uppehållande av en meteorologisk station i Gällivare beviljades

av Riksdagen för vartdera året 1898 och 1899 ett belopp av 300 kronor.

I enlighet med en av vetenskapsakademien gjord framställning föreslog

Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1899 års riksdag, att

för beredande av ökat arvode åt amanuensen vid meteorologiska centra - anstalten och inrättande av en andre amanuensbefattning därstädes även

-

7

som i övrigt för uppehållande av väderlekstjänsten vid anstalten i dess

dåvarande omfattning det till anstalten utgående ordinarie anslaget måtte

höjas med 9,350 kronor, därav 5,850 kronor såsom reservationsanslag.

Av berörda belopp 9,350 kronor voro 500 kronor avsedda till förhöjning

av (förste) amanuensens arvode från 3,000 till 3,500 kronor, och

skulle 3,000 kronor användas till avlönande av en andre amanuens.

Riksdagen yttrade uti skrivelse den 13 maj 1899, n:r 67, i anledning

av Kungl. Maj:ts berörda förslag, att Riksdagen icke funnit sig

övertygad om behövligheten eller lämpligheten därav, att de för uppehållande

av meteorologiska centralanstaltens verksamhet erforderliga medel

då skulle i deras helhet uppföras å ordinarie stat.

Däremot hade Riksdagen funnit sig böra å extra stat bevilja den begärda

förhöjningen eller 9,350 kronor, därav emellertid 300 kronor syntes böra fortfarande

särskilt uppföras såsom anslag till upprätthållande aven meteorologisk

station i Gällivare och återstående beloppet, 9,050 kronor, upptagas under rubriken

»till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralstalten». Den i sistnämnda anslagsbelopp ingående förhöjningen

med 500 kronor i amanuensens arvode borde i anstaltens stat för

år 1900 upptagas såsom personligt tillägg i arvodet åt dåvarande innehavaren

av amanuensbefattningen H. E. Hamberg. Det belopp av 3,000

kronor, som enligt Kungl. Maj:ts förslag varit avsett till arvode åt en

andre amanuens, ansåg Riksdagen böra i anstaltens stat uppföras under

den där förut förekommande rubriken »anslag till vetenskapligt biträde».

I enlighet härmed uppförde Riksdagen å ordinarie stat anslaget till

meteorologiska centralanstalten med oförändrat belopp samt anvisade därjämte

å extra stat för år 1900 dels till upprätthållande av fullständigt

ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 9,050 kronor,

därav 500 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt amanuensen Hamberg

och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten,

dels ock till upprätthållande av eu meteorologisk station i

Gällivare ett anslag å 300 kronor.

Motsvarande anslag å extra stat blevo ock anvisade för vart och ett

av åren 1901—1903.

1900- 1902

årens riksdagar.

8

1903 års Sedan amanuensen Hamberg under år 1902 erhållit befattningen

riksdag. , o . °

sasoin föreståndare för meteorologiska centralanstalten, hade till hans efterträdare

såsom amanuens utsetts filosofie doktorn N. Ekholm.

Med anledning härav medgav 1903 års Riksdag, efter framställning

av Kungl. Maj:t, att det för år 1903 beviljade personliga tillägg i arvodet

åt Hamberg såsom amanuens finge åtnjutas av Ekholm i samma egenskap.

Tillika anvisades på extra stat för år 1904 dels till upprätthållande av

fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 9,050

kronor, därav 500 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt Ekholm

och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten,

dels ock till upprätthållande av en meteorologisk station i Gällivare

300 kronor.

1904 och 1905

årens riksdagar.

De i 1904 års riksstat upptagna belopp i nyssnämnda hänseenden

uppfördes på enahanda sätt i riksstaterna för åren 1905 och 1906.

K:Jd''ev 24/3 Genom kungl. brev den 24 mars 1905 förordnades, att storm var

stormvarnin-ningars

offentliggörande å lämpliga platser vid rikets västra kust skulle

vTstra knst)S genom lantbruksstyrelsens försorg, efter samråd med föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten, anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

upprättat förslag. Till bestridande av kostnaderna för anordnande av

ifrågavarande stormvarningar under år 1905 anvisades genom nämnda

kungl. brev erforderliga medel, som ställdes till lantbruksstyrelsens förfogande.

Vetenskaps- Med underdånig skrivelse den 13 september 1905 överlämnade ve

skr.

1S,91905. tenskapsakademien till Kungl. Maj:t en av föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten gjord framställning om förhöjt anslag till anstalten för

år 1907.

I denna framställning anfördes, bland annat, att ett tillskott av 600

kronor i arvodet för vetenskapligt biträde blivit av Riksdagen år 1899

beviljat, samt att detta tillskott ansetts gälla biträdet vid förmiddagstjänsten,

för vilket förut (enligt beslut vid 1893 års riksdag) varit anslaget

1,800 kronor. Däi*emot hade den person, som varit anställd som biträde

vid eftenniddagstjänsten under juli—september — vilken icke nöd

-

<!

vändigt behövde vara densamma, som förrättade förmiddagstjänsten —

fortfarande ersatts med 600 kronor.

Under erinran om det maktpåliggande uppdrag, som pålagts anstalten

genom beslutet om stormvarningars meddelande, samt under framhållande

av svårigheten att kunna för anstalten varaktigt förvärva fullt

dugande krafter för den låga avlöning, som tillkomme ahstaltens personal,

uttalade föreståndaren såsom sin mening, att det vore högeligen av behovet

påkallat, att åtminstone någon förbättring i löneförhållandena för anstaltens

lägre tjänstemän med det allra snaraste kunde åstadkommas.

Det syntes fördenskull föreståndaren angeläget, att de till upprätthållande

av en fullständigt ordnad väderlekstjänst på extra stat beviljade

arvodena åt amanuensen och det vetenskapliga biträdet något höjdes med

anledning av det ökade arbete och ansvar, som stormvarningarnas utfärdande

i samband med den dagliga väderlekstjänsten komme att medföra

för dem.

Föreståndaren hemställde, att det såsom personligt tillägg i arvodet

åt amanuensen Ekholm utgående beloppet måtte höjas från 500 till 1,100

kronor, samt att arvodet för det vetenskapliga biträdet vid väderlekstjänsten

året om måtte höjas från 2,400 kronor till 3,000 kronor.

I sammanhang därmed föreslogs, att den titel i anslaget, under vilken

sistnämnda arvode dittills upptagits, nämligen »arvode till vetenskapligt

biträde vid väderlekstjänsten om förmiddagarna och därmed i sammanhang

stående byråarbete in. in.» måtte ändras på det sätt, att det förhöjda

arvodesbeloppet 3,000 kronor finge utgå för en andre amanuens på

extra stat, med enahanda åligganden och med skyldighet att, om så påfordrades,

mot en ersättning därutöver av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under juli—september.

Därjämte hemställde föreståndaren, att till upprätthållande av en

meteorologisk station i Gällivare måtte såsoin förut anvisas 300 kronor

samt till en ny dylik station i norra Värmland eller norra Dalarne likaledes

300 kronor.

I sin underdåniga skrivelse förordade vetenskapsakademien bifall till

föreståndarens framställning.

2—13074-1. Lönereglering shommiiténs bet. XXXV111.

10

1906 års

riksdag.

1901—1912

årens riksdagar.

Meteorologiska

observationer

för

hydrografisk

undersökning

av Sveriges

färskvatten.

Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1906 års riksdag

framlagt förslag i ämnet, anvisade Riksdagen på extra stat för år 1907

till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten 10,250 kronor, varav 1,100 kronor såsom personligt

tillägg i arvodet åt amanuensen Ekholm samt 3,000 kronor såsom arvode

åt en andre amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten

om förmiddagarna under hela året och med skyldighet att, om

så påfordrades, mot eu särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli—september.

Därjämte anvisades likaledes på extra stat för år 1907 till upprätthållande

av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra

Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.

Enahanda anslag har Riksdagen ock beviljat för vart och ett av

åren 1908—1913.

Vid 1906 och 1909 årens riksdagar beslutade förhöjningar av avlöningen

å ordinarie stat till föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

komma i det följande att närmare beröras.

Genom beslut vid 1907 års riksdag blev verksamheten vid meteorologiska

centralanstalten ytterligare utvidgad.

Med anledning av Kungl. Maj:ts propositioner (n:r 2 och 3) beslöt

nämligen 1907 års Riksdag, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa

av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 21 december 1906 angivna grunder, en hydrografisk undersökning

av Sveriges färskvatten skulle företagas under ledning av eu särskild,

för ändamålet bildad hydrografisk byrå, och anvisades på extra stat för år

1908 dels ett anslag för ifrågavarande ändamål under riksstatens nionde

huvudtitel, dels ock, till utförande under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för nämnda

undersökning, under åttonde huvudtiteln ett belopp av 10,800 kronor.

11

Av sistberörda anslag var ett belopp av 1,000 kronor avsett att

användas till tillökning i arvodet åt den av amanuenserna vid meteorologiska

centralanstalten, åt vilken skulle uppdragas det mesta bestyret med

ordnandet av observationerna för den hydrografiska undersökningen.

Sedermera liar Riksdagen till utförande av nyssnämnda meteorologiska

observationer beviljat på extra stat under åttonde huvudtiteln för

år 1909 ett belopp av 12,300 kronor samt för vart och ett av åren

1910—1913 ett belopp av 13,700 kronor. Genom anslagets förhöjning har

dock icke gjorts någon ändring i avseende å tilläggsarvodet åt den amanuens

vid meteorologiska centralanstalten, som särskilt hade sig anförtrott

bestyret med ordnandet av dessa observationer.

För år 1913 är anslaget avsett att användas sålunda:

arvodestillökning åt eu amanuens vid meteorologis];?, eentralanstalten............kr. J,000

observationsarvoden, förslagsvis.................... ! 9,<00

instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.....................» 500

inspektioner, förslagsvis.................................> 500

biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabellcring

samt skrivning in. m., förslagsvis........................> ä,000

Summa kronor 18,700

Enligt vad kommittén inhämtat, har arvodestillökningen å 1,000

kronor åtnjutits av den andre amanuensen vid meteorologiska centralanstalten

.

*

Sedan år 191.1 uppbär meteorologiska eentralanstalten jämväl bidrag

från det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget för åstadkommande av

eu schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Riksdagen anvisade nämligen på extra stat för år 1911 ett belopp av

27,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för påbörjande av

undersökningar och arbeten för åstadkommande av dylik förteckning och

beskrivning. Arbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen, hydrografiska

byrån samt meteorologiska eentralanstalten. Av de årliga kostnaderna

beräknades 3,000 kronor belöpa på meteorologiska eentralanstalten.

Meteorologiska

observationer

för

vattenf(ålsförteckningen.

12

För år 1912 anvisades på extra stat ett belopp av 22.000 kronor för

åstadkommande av berörda förteckning och beskrivning.

cj ö

För år 1913 har Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat anslag

till belopp av 27,000 kronor.

Av sistberörda anslagsbelopp äro för de meteorologiska observationerna

avsedda 4,000 kronor, sålunda fördelade:

till observatörers arvoden, förslagsvis..................kr. 2;g00

till nya stationer, förslagsvis.......................1 500

Summa kr. 4,000

Förbättrat

avlöningsförmåner

för meteorologiska

centralanstaltens

föreståndare.

åe Såsom i det föregående antytts, hava avlöningsförmånerna för meteo

rologiska

centralanstaltens föreståndare blivit förbättrade vid såväl 1906

års som 1909 års riksdag.

Genom beslut vid 1906 års riksdag bestämdes föreståndarens avlöning

sålunda: lön 4,000 och tjänstgöringspenningar 2,000, eller tillhopa

6,000 kronor, jämte två ålderstillägg till lönen efter 5 och 10 år, vartdera

ålderstillägget å 500 kronor. Tillika medgavs, att föreståndaren finge

åtnjuta semester under en och en halv månad, för vilket ändamål i staten

uppfördes ett belopp av 250 kronor till vikariatsersättning.

Till följd härav höjdes meteorologiska centralanstaltens ordinarie

avlöningsstat från 8,000 till 9,250 kronor och ordinarie anslagen under

rubriken »meteorologiska centralanstalten» från 25,050 kronor (därav 16,000

reservationsanslag) till 26,300 kronor (därav 16,000 reservationsanslag).

(Jfr Riksdagens skrivelse den 23 maj 1906, n:r 144.)

Enligt den vid 1909 års riksdag beslutade ändringen av föreståndarens

avlöningsförmåner äger denne åtnjuta lön 5,000 kronor och tjånstgöringspenningar

2,500 kronor, tillhopa 7,500 kronor, och kan lönen efter

5 år höjas med 600 kronor. Anslaget till vikariatsersättning har i sammanhang

härmed höjts till 313 kronor.

Den ordinarie avlöningsstaten för meteorologiska centralanstalten

slutar till följd härav på en summa av 10,813 kronor, och utgöra ordinarie

13

anslagen under rubriken »meteorologiska centralanstalten» 27,868 kronor

(därav 16,000 kronor reservationsanslag).

Föreståndaren tillkommande ålderstillägg utgå, jämlikt Riksdagens

medgivande, av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg. (Jfr Riksdagens skrivelse den 22 maj 1909, n:r 8.)

Nu gällande avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten innehållas i kungl. kungörelse den 11 juni 1909 (bihang

till svensk författningssamling n:r 43, sid. 5).

14

Meteorologiska centralanstaltens organisation.

Gällande bestämmelser rörande meteorologiska centralanstaltens oroanisation

innehållas dels uti de av Kungl. Maj:t den 15 april 1904 fastställda

grundstadgar för vetenskapsakademien (svensk författningssamling

n:r 18), dels uti de av nämnda akademi den 9 oktober 1907 antagna ordningsregler

för akademien, dels ock uti eu likaledes av akademien antagen

instruktion för statens meteorologiska centralanstalt.

Enligt de nämnda grundstadgarna gäller i avseende å meteorologiska

centralanstalten, vilken är ställd under vetenskapsakademiens inseende och

vård, huvudsakligen följande.

Akademien utser bland sina ledamöter genom val två inspektörer

för anstalten (§ 25).

Föreståndaren för anstalten, vilken äger titel av professor, väljes av

akademien i viss angiven ordning, men skall valet underställas Kungl.

Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,

upptages ärendet till ny behandling (§§ 14 och 18).

Skall amanuens vid anstalten utses, åligger det föreståndaren att

avgiva förslag å lämplig person. Akademien kan antaga den föreslagne

vid den sammankomst, då förslaget avgivits. Antages icke den föreslagne,

skall nytt förslag upprättas av institutionens föreståndare och inspektörer

gemensamt vid sammanträde, vid vilket akademiens sekreterare för ordet.

För antagen amanuens utfärdas förordnande av akademien (§ 19).

Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden meddelas av

akademien genom särskild instruktion. Tjänsteman är dock skyldig att,

utöver vad instruktionen bestämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom området

för hans sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom av akademien

eller, något av akademiens ordinarie utskott (§ 23).

15

Hav tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i tjänsten eller

på annat sätt givit anledning till berättigat klagomål, äger akademien, allt

efter förseelsens art och på sätt i akademiens ordningsregler närmare föreskrives,

tilldela honom varning eller skilja honom från tjänst och lön för

viss tid eller för alltid, dock må beslut om entledigande av föreståndaren

för meteorologiska central anstalten ej äga giltighet, förr än detsamma blivit

fastställt av Kungl. Maj:t.

enligt dessa ordningsregler semester

sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnju

-

1 de av vetenskapsakademien antagna ordningsreglerna finnas intagna

bestämmelser, som i viss mån motsvara i allmänhet för ordinarie tjänstemän

fastställda avlöningsvillkor.

Här må allenast nämnas, att

må, nä -------------

tas av meteorologiska centralanstaltens föreståndare under cn och en halv

månad och av övriga tjänstemän vid anstalten under en månad (§ 44).

Enligt ordningsreglerna antagas och entledigas betjänte vid ifrågavarande

anstalt av akademiens förvaltningsutskott etter av inspektörerna

och föreståndaren avgivet förslag. Har klagomål mot någon av betjänte

blivit anfört, äger förvaltningsutskottet att, om det så finner skäligt, varna

den försumlige, suspendera eller avskeda honom. För avskedande fordras

dock, att beslutet blivit fattat med minst två tredjedelar av de avgivna

rösterna (§ 63).

Erinras må ock, att enligt ordningsreglerna institutionsföreståndare

äger hos akademiens bibliotekarie göra framställning om inköp av sådan

litteratur, som kan vara behövlig för institutionens skötsel och för vetenskapliga

studier vid institutionen (§ 52).

Enligt den av akademien antagna instruktionen för meteorologiska

centralanstalten ansvarar föreståndaren för, att alla åligganden, som pa

gmnd av instruktionen eller av akademien lämnade särskilda föreskrifter

och uppdrag tillkomma anstalten, varda sorgfälligt uppfyllda. År föreståndaren

av sjukdom eller annat förfall förhindrad att utöva sin befattning,

inträder förste amanuensen i hans ställe, intill dess en ställföreträdare

blivit i vederbörlig ordning förordnad (§ 2).

16

Amanuenserna åligger att hava den närmaste uppsikten över de

meteorologiska stationerna och deras verksamhet, att biträda vid väderlekstjänsten

samt att i övrigt utföra de arbeten vid anstalten, som av akademien

eller föreståndaren åläggas dem (§ 3).

Vaktmästaren, som bör vara kunnig i skrivning och, om så erfordras,

i telegrafering, skall utföra de arbeten, som åläggas honom av föreståndaren.

Denne äger att bevilja vaktmästaren en halv månads ledighet

under året (§ 4).

1 ill hjälp vid det vetenskapliga arbetet och byrågöromålen ävensom

för utförandet av mera mekaniska räkningar och renskrivningsarbeten,

korrekturläsning och dylikt äger föreståndaren att, där så nödigt finnes

och anstaltens tillgångar det medgiva, använda särskilt avlönade biträden (§ 5).

Tjänstemännens ordinarie tjänstetid är 10 f. in.—3 e. m. varje

söckendag med de smärre avvikelser, vartill förhållandena efter föreståndarens

provning kunna föranleda, samt sön- och helgdagar så lång tid. som erfordras

för väderlekstjänstens förrättande (§ 6).

Det åligger anstalten att öva tillsyn och kontroll över alla under

anstaltens uppsikt ställda, såväl statens som enskilda meteorologiska stationer,

ävensom över den meteorologiska avdelningen av akademiens observatoriuin,

och att draga försorg därom, att de alla ständigt äro försedda

med väl justerade instrumenter och med journalblanketter. Då inspektörerna

eller föreståndaren anse, att besiktning av någon eller några av

berörda stationer bör äga rum, göres anmälan därom hos akademien, som,

om den gillar framställningen, förordnar någon av anstaltens tjänstemän

att utföra besiktningsresan på anstaltens bekostnad; och åligger det den

tjänsteman, som härom erhållit uppdrag, att efter återkomsten avgiva

berättelse till akademien om sina under resan gjorda iakttagelser. Anses

en dylik besiktningsresa böra företagas så skyndsamt, att akademiens

beslut i frågan icke kan avvaktas, äga inspektörerna att besluta i ärendet,

varom anmälan göres till akademien vid dess näst därpå följande sammankomst

(§ 7).

Det åligger anstalten tillse, att de vid de meteorologiska stationerna

förda journalerna snarast möjligt bliva insända till anstalten, som har att

oförtövat därefter ombesörja deras granskning, beräkning och bearbetning

17

enligt det internationella systemet. Observationerna från statens ordinarie

andra klassens stationer publiceras snarast möjligt uti ett gemensamt i

årgångar utkommande arbete med titel: »Meteorologiska iakttagelser i Sverige.

» I detta arbete införas även de likartade meteorologiska observationer,

som anställas på Stockholms och Lunds observatorier, samt, då så

prövas lämpligt, sammandrag även av observationer utförda på en del enskilda

stationer (§ 8).

Det åligger anstalten att dagligen telegrafiskt insamla meteorologiska

uppgifter från vissa stationer inom landet ävensom från de utländska orter,

rörande vilka överenskommelse blivit i sådant avseende träffad. Där utbyten

av meteorologiska telegram blivit avtalade med utländska meteorologiska

institutioner, åligger det anstalten att vaka däröver, att dessa avtal

Ö 7 OO

bliva punkligt uppfyllda (§ 9).

Det åligger anstalten att på grund av de meteorologiska uppgifter.

som på telegrafväg anlända, medelst lämpliga metoder dagligen,

dels om förmiddagarna, dels, så länge det därför avsedda extra anslaget

utgår, under juli—september även om eftermiddagarna uppgöra en översikt

av atmosfärens tillstånd över så stor del av Europa, som uppgifterna

omfatta. Anstalten skall varje dag, så fort ske kan, med telegraf befordra

dessa översikter jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt som möjligt

till sådana hamnorter eller andra ställen inom landet, vilka åro vederbörligen

berättigade till dylika meddelandens erhållande. Synnerligast då

den för någon dag uppgjorda översikten giver anledning att antaga en

storms annalkande, skall anstalten låta det vara sig angeläget att skyndsamt

för ifrågavarande orter bekantgöra detta förhållande (§ 10).

Det åligger anstalten att tillhandagå de offentliga myndigheter, som

därom göra framställningar, med alla sådana meteorologiska upplysningar,

meddelanden eller utlåtanden, vartill anstalten äger erforderligt material.

Skulle dylika meddelanden föranleda större direkta utgifter, än att anstalten

skäligen därmed kan betungas, äger anstalten, efter därom på förhand

träffat avtal med den myndighet, som gjort framställningen, att därför

uppbära gottgörelse; och skola vederbörliga verifikationer över sålunda

uppkomna utgifter och ersättningar överlämnas till akademiens kamrerare

för att införas i anstaltens konto (§ 11).

*3—130741. Lönereglering shommitténs bet. XXXVIII.

18

I den män de löpande göromålen och fullgörandet av övriga åligganden

det medgiva, bör anstalten vetenskapligt bearbeta det meteorologiska

observationsmaterial, som under eu föregående tid blivit vid anstalten

samlat, samt för akademien anmäla de erhållna resultaten till offentliggörande.

Det tillhör i övrigt anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet

följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling (§ 12).

Alla, anstalten beträffande angelägenheter, om vilka föreståndaren

icke kan anses äga befogenhet att besluta, skall han anmäla för inspektörerna,

som i mindre viktiga fall äga att lämna nödiga föreskrifter. Frågor

av större vikt skola, jämte inspektörernas yttranden, hän skjutas till

akademien (§ 14).

Inkomna framställningar.

Genom kungl. cirkulär (len 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk

och myndigheter att var för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,

huruvida, under angiven förutsättning, för tiden efter år 1902

ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum.

I anledning därav inkom vetenskapsakademien den 14 maj och den

25 november 1902 med skrivelser i ärendet.

Uti dessa skrivelser, som vid särskilda tillfällen i slutet av år 1902

överlämnades till kommittén från ecklesiastikdepartementet, men sedermera

på anfordran återställts till departementet, hemställde akademien, bland

annat, om höjning av avlöningarna till den å ordinarie staten för meteorologiska

centralanstalten upptagna amanuensen samt till vaktmästaren

och telegrafisten vid anstalten.

Eu närmare redogörelse för nämnda förslag torde icke vara erforder

-

lig, då numera nya förslag i

ämnet föreligga.

1 skrivelse den 1 september 1911 gjorde föreståndaren för meteo

rolooiska

centralanstalten framställning hos vetenskapsakademien i fråga meteoroio6

, , , ...... , qiska central

om

åtgärders vidtagande för erhållande snarast möjligt av reglering av anstaitens

avlöningsförhållandena för anstaltens bägge amanuenser samt vaktmästa- föreståndare.

ren och telegrafisten.

I sådant hänseende anfördes beträffande de bägge amanuenserna, att

de icke vore att förväxla med de underordnade amanuenserna vid universiteten

eller andra institutioner, utan dåmera bestrede självständiga tjänstemannabefattningar

i och för utförande av de maktpåliggande uppgifter, som

efter hand blivit pålagda anstalten.

Anstalten ålåge huvudsakligen följande:

den utvidgade dagliga väderlekstjänsten med stormvarningar vid

Sveriges väst- och sydkust.

20

klimatiska arbeten, vartill hörde bland annat redaktionen av »meteorologiska

iakttagelser i Sverige»,

nederbördsobservationer i utvidgad skala,

tjänsteresor för inspektion av de talrika stationerna,

att tillhandagå de offentliga myndigheter, som därom gjorde framställningar,

med alla sådana upplysningar, meddelanden och utlåtanden,

vartill anstalten ägde erforderligt material,

att, i den mån de löpande göromålen och fullgörandet av andra

åligganden det medgåve, vetenskapligt bearbeta det meteorologiska observationsmaterial,

som under en föregående tid blivit samlat vid anstalten,

samt anmäla för vetenskapsakademien de erhållna resultaten till offentliggörande,

varjämte det i övrigt tillhörde anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet

följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling.

Enär till de ifrågavarande amanuenserna, enligt föreståndarens mening,

utginge alltför otillräckliga avlöningsbelopp för deras arbeten, måste de, till

skada för anstaltens verksamhet, för sitt livsuppehälle söka extra arbete

utom anstalten. Den största vådan av denna deras osäkra ekonomiska

ställning vore emellertid, att det visat sig mycket svårt, om icke omöjligt,

att för den meteorologiska verksamheten vinna dugande vetenskapliga

krafter samt till och med att bibehålla dem, som redan ägnat sig däråt.

Kompetensfordringarna vore nämligen höga och fullt jämförliga med dem

för lektorer vid läroverken, arkivarier, antikvarier, geologer o. s. v., och till

följd av de förbättrade villkoren vid läroverken sökte sig de, vilkas studier

låge åt det matematiskt-fysiska hållet, helst dit eller de ginge andra vägar.

Föreståndaren för meteorologiska central anstalten uttalade, att han

helst skulle se, att den ena av de båda amanuensbefattningarna i avlöningshänseende

likställdes med tjänster i andra normalgraden och den andra

amanuensbefattningen med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk,

men att, om detta icke skulle kunna ske, ingenderas avlöningsförhållanden

dock borde ställas lägre än för tjänstemän i första normalgraden.

Tillika föreslogs, att amanuensernas titel måtte förändras till meteorolog

och befattningarna uppföras såsom ordinarie.

21

Det hemställdes även, att den bestämmelse, som dittills gällt den

andre amanuensen, i fråga om skyldighet för honom att, om så påfordrades,

mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli- september, måtte hädanefter

gälla vilken som helst av de båda meteorologerna.

Anstaltens vaktmästare och telegrafist hade, enligt vad föreståndaren

vidare erinrade, uppburit dels 1,000 kronor av anslag på ordinarie stat, dels

200 kronor av anslag å extra stat för förökade göromål, söndagsarbete in. m.,

dels ock »dyrtidstillägg» av 250 kronor. Med hänsyn, bland annat, till de

särskilt kvalificerade fordringar, som måste ställas på innehavaren av

ifrågavarande befattning, samt svårigheten att för densamma firma fullt

lämplig person för en så låg »ordinarie lön», som hittills utgått, hemställde

föreståndaren, att avlöningen måtte helt och hållet utgå på ordinarie

stat och bestämmas till 1,500 kronor jämte T va alderstillägg efter 5

och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Det föreslogs tillika, att såväl meteorologerna som vaktmästaren

skulle för ålderstillägg få räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring

vid anstalten.

Uti underdånig skrivelse den 13 september 1911, varmed nyssbe- Skrivelser

rörda framställning från föreståndaren för meteorologiska centralanstalten skapsakadeöverlämnades

till Kungl. Maj:t, framhöll vetenskapsakademien, att denmien 13/91911

skolade arbetskraft, varav nämnda anstalt vore i behov, hade varit så

efterfrågad å andra mera lönande arbetsområden, att anstalten i följd

av denna efterfrågan varit i fara att förlora vid henne anställd vetenskapsman.

Denna fara vore, yttrade akademien, med svårighet tills vidare avvärjd,

men, om ej lönereglering mellankomme, borgade ingenting för att

den ej när som helst hotade på nytt. Då under de senare åren anstaltens

föreståndare haft anledning att söka tillförsäkra sig nya dugande medarbetare,

hade detta visat sig förenat med hart när oövervinnliga svårigheter.

Anstalten vore, anförde akademien vidare, ett verk av den betydenhet

att, då dess avlöningsstat reglerades, det ej syntes böra ifrågasättas

annat än att chefens närmaste man — den tjänsteman som näst chefen

hade den mest kvalificerade arbetsuppgiften samt under hans semester och

i övrigt vid förfall för honom hade att inträda i chefskapet — skulle

innehava ställning av andra gradens tjänsteman. Hans ämbetstitel borde

enligt akademiens mening utmärka denna ställning. Han borde lämpligen

kallas förste meteorolog, under det innehavaren av den andra tjänstemannabefattning,

varom fråga vore, skulle kallas andre meteorolog.

Tillika framhöll akademien, att anstalten komme att — efter likasom

före regleringen — behöva under juli, augusti och september månader

taga i anspråk den ene av de föreståndaren underlydande två tjänstemännen

å tider, under vilka arbetet syntes akademien icke billigtvis kunna

anses ersatt med den ordinarie avlöningen. Skyldigheten att, mot särskild

ersättning, fullgöra sådant arbete borde åläggas bägge de ifrågavarande

i j änste i n än nen.

Akademien hemställde, att Kungl. .Maj:t måtte avlåta proposition

till Riksdagen om beviljande av anslag till genomförande av följande ändringar

i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten.

1 stället för den amanuens, som funnes upptagen å den ordinarie

staten, skulle uppföras eu förste meteorolog med 3,600 kronor i lön,

1,800 kronor i tjänstgöringspenningar och 400 kronor i ortstillägg jämte

två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget

å 500 kronor.

Vidare skulle i stället för den andre amanuens, som uppbure arvode

av anslag å extra stat, uppföras å stat en andre meteorolog med 2,200

kronor 1 lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar samt 300 kronor i

ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen efter resp. 5, 10 och 15 år,

vart och ett ålderstillägg å 500 kronor.

Vaktmästaren-telegrafistens avlöning å stat skulle höjas till 900

kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg

jämte två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera

ålderstillägget å 100 kronor.

1 särskild skrivelse till Kungl. Maj:t, likaledes den 13 september

1911, meddelade akademien, att, om nyssberörda framställning i fråga om

ändring i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten vunne

bifall, det extra anslag å 10,250 kronor, som sedan åtskilliga år utgått

för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst, icke skulle

behöva tagas i anspråk för personlig avlöningsförbättring åt amanuensen

Ekholm 1,100 kronor, för avlöning av eu andre amanuens 3,000 kronor

eller för vaktxnästaren-telegrafistens ersättande för förökat arbete in. in.

200 kronor, tillhopa 4,300 kronor.

Som emellertid det extra anslaget i fråga under en följd av år visat

sig för knappt, .så att mindre brister år efter år uppkommit, ansåg akademien

det under angivna förutsättning för år 1913 erforderliga anslaget

icke kunna minskas med hela berörda belopp, 4,300 kronor, d. v. s. till

5,950 kronor, utan böra upptagas 200 kronor högre eller till 6,150 kronor.

För den händelse emellertid den sökta, ändringen av anstaltens ordinarie

stat icke skulle genomföras, hemställdes om ett fortfarande anslag

av 10,250 kronor å extra stat för år 1913.

Uti underdånigt utlåtande jämväl av den 13 september 1911 över

ett av löneregleringskommittén den 29 juni 1911 avgivet betänkande (delen

XXIX), i fråga om uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk

och myndigheter, har vetenskapsakademien föreslagit, att för ett biträde

å meteorologiska eentralanstalten, om vilket biträdes uppförande å ordinarie

stat akademien förut hemställt, avlöningen ej borde sättas lägre än

1,600 kronor. Nämnda biträde, vars dagliga tjänstgöringstid kunde lämpligen

utsträckas till minst sex timmar, vore nämligen, i förhållande till

de vid centrala ämbetsverk anställda biträden med avlöning av normaltyp,

högt kvalificerat.

I skrivelse till vetenskapsakademien den 2 december 1912 anmälde Skrivelse från

t. f. föreståndaren för meteorologiska centralanstalten, att, sedan andre akademien

amanuensen vid anstalten M. Jansson blivit utnämnd till aktuarie i kommerskollegium,

räknat från och med den i januari 191o, ifrågavarande

befattning vid central anstalten blivit ledig från och med sistnämnda dag,

samt att för det dåvarande icke funnes någon kompetent person, som vore

villig att sköta befattningen.

24

Med överlämnande av berörda skrivelse anhöll vetenskapsakademien

uti underdånig skrivelse den 4 december 1912, att Kungl. Maj:t måtte

medgiva, att ifrågavarande amanuensbefattning finge efter den 1 januari

1913 tills vidare uppehållas genom tillfälligt anställda biträden.

Akademien anförde vidare, att vad akademien länge befarat, hade

då inträffat. Meteorologiska centralanstalten hade förlorat en framstående

kraft, och enär såväl föreståndaren som även förste amanuensen inom ett,

respektive tre år vore pensionsberättigade, förelåge största anledning att

frukta det anstaltens verksamhet inom kort ej skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt uppehållas, därest ej ny stat för anstalten bleve med

det första antagen. Ett par fullt kompetenta personer funnes visserligen,

men då dessa redan innehade ordinarie befattningar med vida bättre avlöning

än den som åtnjötes av amanuenserna vid anstalten, funnes icke någon

utsikt till att de skulle emottaga kallelse till någon av dessa platser.

På grund av dessa förhållanden anhöll akademien, att Kungl. Maj:t

redan för 1913 års Riksdag måtte framlägga det förslag till ny stat för

anstalten, varom akademien i underdånig skrivelse den 13 september 1911

gjort framställning.

Skrivelse från Uti skrivelse till kommittén den 17 februari 1913 har föreståndaren

för anstalten för meteorologiska centralanstalten anfört huvudsakligen följande.

17 / iqio _ __ # 1

Enligt vetenskapsakademiens förslag skulle de nuvarande två amanuensbefattningarna

vid anstalten ombildas till tjänster av respektive

andra och första graden. Därest det emellertid skulle sättas i fråga, huruvida

någondera av innehavarna utav nämnda tjänster eventuellt skulle

kunna utom den ordinarie avlöningen tillerkännas dels hittills utgående

arvode av 600 kronor för eftermiddagstjänstgöring, dels ock nu jämväl

förekommande arvode av 1,000 kronor för arbeten med de hydrografiska

nederbördsstationerna, hade föreståndaren ansett sig nu böra föreslå, att

bägge ifrågavarande befattningar måtte uppföras i andra graden med skyldighet

för deras innehavare att utan särskild ersättning utföra de arbeten,

som eljest skolat förrättas för de nämnda arvodena.

Därvid vore att märka, att de arbeten, som tillhörde eftermiddagstjänsten,

måste utföras såväl vardag som söndag under den varmare års

-

25

tiden, för närvarande juli—september, och att det icke vore uteslutet, att

dessa arbeten inom en snar framtid komme att utsträckas till en längre

tid av året. Vidkommande de hydrografiska arbetena erinrades, att dessa

på sista tiden icke obetydligt ökats och sannolikt komme att ytterligare ökas.

Jämväl i ett annat hänseende hade föreståndaren ansett en modifikation

av det utav vetenskapsakademien framlagda statförslaget vara av

behovet påkallad.

För arbetets behöriga bedrivande vid meteorologiska centralanstalten

hade det nämligen visat sig oundgängligen nödvändigt att, utöver de

nämnda två amanuenserna, hava tillgång till vetenskapligt bildad arbetskraft.

Särskilt under de ordinarie tjänstemännens semester och under

tjänsteresor samt vid eventuella sjukdomsförfall bleve det givetvis erforderligt,

att vederbörligen kvalificerad vikarie funnes att tillgå.

Anstalten hade hittills sökt nödtorftigt hjälpa sig med en extra

amanuens med en avlöning av 150 kronor i månaden, vilket belopp utgått

med 50 kronor från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från

det å extra stat uppförda anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad

väderlekstjänst och med 50 kronor från extra anslaget för hydrografiska

undersökningar. På sista tiden hade det emellertid visat sig omöjligt att

för detta belopp erhålla tillräckligt kvalificerad person. Föreståndaren ansåg

fördenskull en höjning av arvodet nödvändig och ett belopp av 300 kronor

i månaden ingalunda vara för högt tilltaget. Det erinrades, att styrelsen

för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning

beträffande ny stat för hydrografiska byrån föreslagit ett årligt

arvode av 4,000 kronor till en biträdande ingenjör.

Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten hemställde, att

å ordinarie staten för anstalten måtte uppföras ett sålunda erforderligt

belopp till avlönande av vetenskapligt bildade extra biträden.

Uti föreståndarens yttrande i sistnämnda skrivelse hava de av vetenskapsakademien

utsedda inspektörerna för anstalten f. d. generaldirektören

R, Åkerman och professorn S. Arrhenius instämt och på det livligaste

tillstyrkt de i skrivelsen innefattade framställningar.

4—130741. Lönereglering skommitténs bet. XXXVIII.

26

Frågan om

meteorologiska

centralanstaltens

ställning inom

statsförvaltningen.

Kommitténs förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har meteorologiska

centralanstalten alltsedan densammas inrättande varit en självständig institution,

dock ställd under vetenskapsakademiens överinseende.

I fråga om den ställning, som anstalten må för framtiden böra

intaga inom statsförvaltningen, får kommittén åberopa vad i sådant hänseende

yttrats uti kommitténs denna dag avgivna betänkande angående

hydrografiska byrån.

Berörda yttrande är av följande innehåll.

Inom kommittén har vid behandlingen av ärendet beträffande hydrografiska

byrån ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera

synpunkter vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution

sammanföra en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska

byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten.

Det har därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utföras av

de nämnda anstalterna, äga sådana beröringspunkter med varandra, att

man borde söka åstadkomma en intimare samverkan dem emellan.

Aven har inom kommittén framställts den tanken, att man utan

en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone

till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I

sådant hänseende bär ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en

gemensam oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift

att årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande

inom de särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor rörande

anstalternas organisation och verksamhet m. in.

Genom en sådan anordning skulle — har det framhållits — kunna

vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna bleve organiserade och

planlagda på bästa möjliga sätt och så, att vid den ena anstaltens arbeten

i görligaste man hänsyn toges till de övriga anstalternas uppgifter och

arbeten, samt att dubbelarbete undvekes.

Påpekats har ock, att genom insättande i den ifrågasatta styrelsen

av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena garanti

skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av anstalterna ensidigt

riktades åt det ena eller andra hållet.

Jämväl har erinrats, att för de topografiska, ekonomiska och geologiska

kartverken samt sjökarteverket redan finnes ett slags gemensam överstyrelse

-— med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som

tänkts skola, tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda

anstalterna — nämligen den genom kungl- brev den 28 maj 1880 inrättade

kommissionen för de allmänna kartarbetena.

Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om

den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades

om densammas inrättande, har kommittén ansett sig icke böra nu framlägga,

något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan allenast

velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit, på

det att, därest, såsom kommittén för sin del håller före, saken befinnes förtjänt

av vidare uppmärksamhet, det må genom sakkunnig utredning kunna

utrönas, om och i vad mån någon av de antydda anordningarna eller

tilläventyrs annan anordning må böra träffas i angivet syfte.

Vad de särskilda befattningarna vid meteorologiska central anstalten

angår, tillåter sig kommittén till en början erinra, att föreståndaren för

anstalten, vilken är den ende ordinarie befattningshavaren därstädes, enligt

gällande ordinarie stat för anstalten är i avlöningshänseende likställd med

universitetsprofessorer i allmänhet och att i de till kommittén remitterade

handlingar icke föreligger fråga om ändring härutinnan.

De två amanuensbefattningarna vid anstalten äro däremot icke ordinarie

tjänster. Den ene amanuensen åtnjuter ett arvode av 3,000 kronor

å ordinarie stat jämte ett personligt avlöningstillägg å 1,100 kronor från

det under en följd av år å extra stat anvisade anslaget till upprätthållande

Ordinarie befattningar

och

avlöningsförmåner

för dem.

28

av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten, eller tillhopa 4,100

kronor.

Till den andre amanuensen har utgått dels en ersättning av 3,000

kronor för förmiddagstjänstgöring från nyssberörda å extra stat anvisade

anslag, dels 600 kronor för efteriniddagstjänstgöring under månaderna

juli—september från samma anslag och dels 1,000 kronor för vissa meteorologiska

arbeten för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten,

vilket sistnämnda belopp bestritts från det å extra stat anvisade

anslaget till utförande av meteorologiska observationer för nämnda undersökning,

alltså tillhopa 4,600 kronor.

Vetenskapsakademien har med eftertryck framhållit, hurusom den

omständigheten att ifrågavarande befattningar kvarstode oreglerade medförde

alltjämt ökade svårigheter att kunna för befattningarna förvärva

och i desamma bibehålla verkligt dugande förmågor samt att det slutligen

kommit därhän att den ene av amanuenserna lämnat sin befattning vid

anstalten för att tillträda annan statstjänst.

Akademien har hemställt om förändring av de nämnda befattningarna

till ordinarie tjänster, med avlöningsförmåner för den ena tjänsten

lika med tjänster i andra normalgraden och för den andra tjänsten lika

med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk.

Därvid har akademien emellertid förutsatt, att det för ovannämnda

efteriniddagstjänstgöring avsedda arvodet å 600 kronor skulle kunna utgå

till endera av nämnda ordinarie tjänstemän. Även torde, enligt vad kommittén

inhämtat, hava varit avsett, att den särskilda ersättningen å 1,000

kronor för meteorologiska arbeten för den hydrografiska undersökningen

fortfarande skulle bibehållas för den ene av tjänstemännen.

Sedermera har dock föreståndaren, med instämmande av de utav

vetenskapsakademien utsedda inspektörer för anstalten, föreslagit att, för

den händelse do nämnda särskilda ersättningarna utöver den ordinarie

avlöningen icke skulle få utgå, bägge de ifrågavarande tjänstemännen

skulle uppföras i andra normalgraden, med skyldighet för dem att utan

särskild ersättning bestrida omförmälda efteriniddagstjänstgöring och utföra

arbete för den hydrografiska undersökningen.

29

Även för kommittén har det nuvarande förhållandet beträffande de

ifrågavarande befattningarnas ställning och avlöning framstått såsom i

längden ohållbart. Därest meteorologiska centralanstalten skall för framtiden

kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de skilda och alltmer

ökade göromål, som blivit eller bliva densamma ålagda, torde det fördenskull

varda oundgängligen nödvändigt att ombilda de nämnda befattningarna

till ordinarie tjänster med lämplig avlöning.

Vid bestämmande av avlöningen böra, enligt kommitténs mening,

särskilt uppmärksammas såväl den vetenskapliga kompetens som den speciella

utbildning, vilka måste fordras av innehavarna av dessa tjänster.

Tillika torde böra erinras, att bägge de nämnda befattningshavarna på

grund av tjänstens natur måst alternerande arbeta å tjänsterummet även

under sön- och helgdagar samt den ena av dem tidvis jämväl under

eftermiddagar såväl vardag som helgdag.

Med avseende å antydda förhållanden och då kommittén icke kan

tillstyrka, att för vissa åligganden i tjänsten särskild ersättning må utgå,

har kommittén ansett bägge de ifrågavarande befattningshavarna böra uppföras

i andra normalgraden. Genom en sådan anordning skulle ock vinnas

den fördelen, att göromålen kunde mellan de bägge befattningshavarna

uppdelas på ett för tjänsten lämpligare sätt, än om endera befattningshavaren

skulle utöver sin ordinarie avlöning få åtnjuta särskild ersättningför

vissa göromål.

1 anslutning till vad föreslaget blivit, torde nämnda befattningshavare

kunna benämnas meteorologer.

I detta sammanhang anser sig kommittén emellertid böra uttala,

att vid avvägandet av avlöningsbeloppen åt vederbörande befattningshavare

vid anstalten kommittén utgått från den bestämda förutsättningen, att,

därest — såsom lärer vara ifrågasatt — ytterligare uppgifter skulle

komma att tilläggas anstalten, detta icke må föranleda anspråk från personalen

på särskild ersättning, utöver ordinarie avlöning, för eventuellt ökat

arbete i tjänsten, utan, i den mån sådant finnes oundgängligen erforderligt,

därtill att ökat antal arbetskrafter må anställas.

30

Vid meteorologiska centralanstalten användas vidare ett antal icke

vetenskapligt bildade biträden.

Såsom löneregleringskommittén i sitt den 29 juni 1911 avgivna betänkande

(delen XXIX), angående uppförande i stat av vissa biträden hos

ämbetsverk och myndigheter, meddelat, hade vid den förberedande behandlingen

av sistnämnda ärende föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

uti yttrande till vetenskapsakademien anfört, att av de fem biträden,

som på ett mera stadigvarande sätt användes vid anstalten, två utfört

sitt arbete huvudsakligen på tjänsterummet och tre i hemmet.

Då avsett syntes vara, att endast sådana biträden, som regelbundet

arbetade på tjänsterummet, skulle kunna beredas en fastare anställning,

hade föreståndaren ansett sig böra till erhållande av sådan anställning, till

en början, föreslå allenast ett av de förstnämnda två biträdena.

Detta biträdes uppgift vore huvudsakligen att för anstalten utföra

räkningar, ofta rätt komplicerade. Arbetet vore särdeles ansträngande

och krävde av biträdet »större kvalifikationer än enligt vanliga kompetensfordringar

å med detsamma i övrigt jämförliga biträden i ämbetsverken».

Anstalten komme aldrig att kunna undvara ett dylikt biträde, och

arbetsuppgifterna för detsamma vore av den omfattning, att biträdets

arbetskraft kunde fullt utnyttjas för statstjänsten.

Med avseende därå, att arbetet vore särdeles ansträngande, ansåg

anstaltens föreståndare så lång daglig arbetstid som 6 timmar ej kunna

föreskrivas utan fara för överansträngning och utan att arbetsresultatens

korrekthet äventyrades.

Den omständigheten, att av biträdet fordrades högre än vanliga

kvalifikationer, syntes ock böra berättiga detsamma att, om avlöningen

bleve den vanliga, få åtnjuta förmånen av att arbetstiden bleve kortare

än den för ifrågavarande slag av statstjänare normala.

Enär biträdets avlöning utginge med omkring 900 kronor årligen

av anstaltens ordinarie anslag, ansåg föreståndaren biträdets uppförande i

stat böra föranleda 900 kronors »avkortning» av sagda anslag.

Yetenskapsakademien hade för sin de! beträffande nämnda fråga

gjort gällande den uppfattning, att 1 biträdesbefattning å meteorologiska

centralanstalten borde uppföras å ordinarie stat. Denna befattnings inne

-

31

havare vore nämligen för stadigvarande statsuppgifter sysselsatt å tjänsterummet

på stadigvarande sätt med arbeten av det slag, varom fråga vore,

och biträdets arbetskrafter kunde för statstjänsten utnyttjas i den utsträckning,

att skäl förefunnes för dess uppförande i stat.

Akademien hemställde om framställning till Riksdagen, att å anstaltens

ordinarie stat måtte uppföras 1 biträdesbefattning med avlöningsförmåner

enligt normaltyp, och att i sammanhang därmed anstaltens reservationsanslag

måtte minskas med 900 kronor.

Det uttalades emellertid av akademien, att, då densamma för det högre

kvalificerade biträdet å meteorologiska centralanstalten ej föresloge högre

avlöning än den normala, detta skedde allenast därför, att den dagliga

arbetstiden för detta biträde, i följd av arbetets ansträngande beskaffenhet,

icke lämpligen kunde utsträckas till det normala måttet eller 6 timmar.

Akademien hemställde fördenskull, att biträdets uppförande å ordinarie

stat ej måtte för detsamma föranleda längre arbetstid än akademien eller

anstaltens föreståndare ur angivna synpunkter funne skäligt föreskriva.

I förenämnda betänkande den 29 juni 1911 anförde kommittén beträffande

ifrågavarande kvinnliga biträde, att, därest akademiens uppfattning

att den dagliga arbetstiden ej lämpligen kunde utsträckas till 6 timmar

vidhölles, kommittén ansåg sig ej kunna tillstyrka biträdets uppförande

å stat.

Vetenskapsakademien har uti sitt den 13 september 1911 avgivna

utlåtande över kommitténs i nyss berörda betänkande innefattade förslag

anfört, att akademien i fråga om biträdet å meteorologiska centralanstalten

icke vidare kunde betvivla, att detta biträdes dagliga tjänstgöringstid

lämpligen kunde utsträckas till minst sex timmar. Under framhållande,

att nämnda befattningshavare i förhållande till biträden med avlöning av

normaltyp vore högt kvalificerad, har akademien ansett, att avlöningen ej

borde sättas lägre än 1,600 kronor.

Då, enligt vad akademien sålunda numera meddelat, det ifrågavarande

biträdets arbetskraft skulle kunna utnyttjas under den för ordinarie

dylika biträden i allmänhet stadgade minimiarbetstiden samt då de uppgifter,

som åligga nämnda biträde, torde vara av mera kvalificerad art,

32

liar kommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot, att å staten

lör meteorologiska centralanstalten uppföres en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning

av högre lönegrad, alltså med en avlöning av 1,600 kronor

jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor.

Den vid anstalten nu anställde vaktmästaren, vilken tillika utför

telegrafering, åtnjuter i avlöning dels ett arvode av 1,000 kronor från

anstaltens reservationsanslag, dels för ökade göromål, söndagsarbete in. in.

ett tillägg av 200 kronor Irån anslag å extra stat och dels extra lönetillägg

250 kronor, eller tillhopa 1,450 kronor.

Under framhållande av de särskilda kvalifikationer, som måste ställas

på nämnde befattningshavare, samt svårigheten att för befattningen Unna

lämplig person för en så låg ordinarie» avlöning, har nu föreslagits, att

hela avlöningen måtte utgå å ordinarie stat samt bestämmas till 900 kronor

i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstilllägg,

tillhopa 1,500 kronor, jämte två ålderstillägg till lönen efter respektive

5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

o

Åt nu ifrågavarande befattningshavare har kommittén emellertid för

de med själva vaktmästarbefattningen förenade göromål icke kunnat tillstyrka

högre ersättning än den, som i allmänhet tillkommer ordinarie

vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller 1,200 kronor, därav 700 i lön,

350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, jämte två ålderstillägg

till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Då likväl givetvis kunnighet i telegrafering icke kan fordras såsom

kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, har det synts kommittén skäligt

att, därest och så länge sådant arbete utföres av vaktmästaren vid

meteorologiska centralanstalten, han härför må erhålla ytterligare ersättning.

Att av sådan anledning sätta den ordinarie avlöningen högre än

nyss antytts, torde icke vara lämpligt. Måhända kunna ock förändrade

anordningar framdeles göra behovet av direkt telegrafering från och till

anstalten överflödigt.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett ersättning för telegrafering

lämpligen kunna utgå i form av gratifikation, beräknad efter 300

kronor om året. Det för gratifikationen erforderliga beloppet torde kunna

bestridas från det å ordinarie stat för anstalten uppförda reservationsanslaget.

Under erinran att avlöningen för föreståndaren blivit bestämd så

sent som år 1909 och att någon ändring därutinnan icke blivit ifrågasatt,

hemställer kommittén,

att ä staten för meteorologiska centralanstalten mä

uppföras två meteorologbefattningar, vardera med avlöning

av 5,800 kronor, därav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöring

spennin g ar och 400 i ortstillägg, vartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 500

kronor efter fem är och det andra, likaledes med 500

kronor, efter ytterligare fem är;

att ä staten för ifrågavarande anstalt vidare mä

upptagas en kvinnlig biträ desbefattning av högre lönegrad

med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900 i

lön, 550 i tjänstgöring spenning av och 150 i ortstillägg,

vartill kunna komma, två ålderstillägg till lönen, det ena

med 200 kronor efter fem är och det andra, likaledes

med 200 kronor, efter ytterligare fem är;

att vaktmästaren vid anstalten mä tilldelas en avlöning

d stat av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350

i tjänstgör in g spenning av och 150 i ortstillägg, vartill

kunna komma tvä ålderstillägg till lönen, clet ena med

100 kronor efter fem är och det andra, likaledes med

100 kronor, efter ytterligare fem av; samt

att den bestämmelsen intages i staten, att, därest,

vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, sä länge denna förmän kvarstår, ortstilllägg

ej utgå till honom ävensom ä lönen avdragas 100

kronor ärligen.

O—130741. Lönereglering skommitténs bet. XXX VIIJ.

Utsträckt

arbetstid.

m

Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk

bär Riksdagen uppställt såsom förutsättning för godkännande av lönestaterna,

att Ivungl. Maj:t före den tidpunkt, då staterna skulle träda i

kraft, meddelat föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare

skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje söckendag. Därjämte har genom kungl. kungörelse den 10

juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa

domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar

(svensk författningssamling n:r 151) föreskrivits, att i verk, där

arbetstiden å tjänsterummet är för tjänstemännen bestämd till sex timmar,

biträdes arbetstid skall vara nämnda tid samt att biträdet skall vara

pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna

i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme.

Även beträffande meteorologiska centralanstalten torde böra gälla

motsvarande föreskrifter. Därvid må dock uppmärksammas, att hinder

icke synes böra möta, att, där så befinnes lämpligt, tjänstgöringen förlägges

till olika delar av dagen.

Erinras må jämväl, att arbete vid anstalten måste äga rum även

under sön- och helgdagar, dock endast för vissa befattningshavare och i

mindre utsträckning, i regeln omkring tre timmar. Härutinnan har kommittén

givetvis icke avsett att göra någon ändring.

Kommittén hemställer,

att såsom förutsättning för godkännande av den

blivande staten för meteorologiska centralanstalten uppställes,

att ordinarie tjänstinnehavare skola, i den män

ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara ä tjänsterummet tillstädes

minst 6 timmar varje söckendag, dock att arbetstiden

för kvinnlig befattningshavare icke må i något fall

utsträckas med mera än en timme.

35

Enligt kungi. kungörelse den 11 juni 1909 angående lönereglering Semester.

för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten in. in. (bihang till

svensk författningssamling n:r 43) äger bemälde föreståndare årligen, när

sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester

under en och en halv månad.

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat för nämnda anstalt

av meteorologbefattningar, kvinnlig biträdesbefattning samt vaktmästarbefattningen

böra även innehavarna av dessa tjänster tillerkännas förmån av

semester, i överensstämmelse med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits

befattningshavare i motsvarande grader. Semestertiden skulle alltså

bliva en och eu halv månad för meteorolog, en månad för kvinnligt biträde

och 15 dagar för vaktmästare.

Vad sålunda av kommittén blivit ifrågasatt, har kommittén iakttagit

vid framläggandet av sitt förslag till avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare

vid meteorologiska centralanstalten.

Genom nyss omförmälda kungl. kungörelse den 11 juni 1909 äro

redan fastställda avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten.

Då kommittén nu skolat framlägga förslag till dylika villkor för

vederbörande befattningshavare vid nämnda anstalt, har kommittén ansett

desamma böra så avfattas, att de komma att för framtiden gälla samtliga

ordinarie befattningshavare vid anstalten. För den nuvarande innehavaren

av föreståndarbefattningen skulle emellertid fortfarande gälla de genom

kungl. kungörelsen den 11 juni 1909 fastställda avlöningsvillkoren.

För underlättande av framdeles möjligen skeende förändring av

meteorologiska centralanstaltens ställning har kommittén ansett de nya

avlöningsvillkoren böra givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare

må bliva skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas

till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan

institution ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunna

bliva befattningshavaren ålagda. Motsvarande bestämmelse har av kommittén

föreslagits beträffande hydrografiska byrån.

36

I övrigt bär kommittén tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar til

bestämmelser, som vid senare årens riksdagar antagits i samband med åtskilliga

då beslutade löneregleringar.

Uppmärksammas må emellertid, att kommittén i fråga om rätt för

manlig befattningshavare, som förut ej innehaft ordinarie befattning vid

meteorologiska centralanstalten, att för löneförhöjning tillgodoräknas viss

tid, som förflutit före den nya avlöningsstatens ikraftträdande, avfattat avlöningsvillkoren

så, att dylik förmån skulle allenast tillkomma vaktmästaren.

Däremot har kommittén icke tilltrott sig att föreslå sådan förmån för

innehavare av amanuensbefattning, vilken erhåller meteorologtjänst med

avlöning i andra normalgraden.

o o

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

i blivande ny stat varda upptagna för ordinarie befattningshavare

vid meteorologiska centralanstalten, måtte

fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda

anstalt skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning

inom statsförvaltningen sä förändras, att densamma ej

längre kan anses såsom självständig institution, eller

därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål

överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken

göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid meteorologiska

centralanstalten icke må förenas annan tjänst ä rikets,

Riksdagens eller kommuns stat;

37

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande

anstalt ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Iiungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej, vad angår föreståndaren,

Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

befattning vid anstalten, den myndighet varunder den

lyder, uppå därom gjord framställning och efter ''provning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen vid anstalten,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöring spenning ar få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest vant

befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,

där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

avstänges frän tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöring spenning ar avstå så

mycket av lönen eller ortstillägg et, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för

tid, varunder han avhållit sig frän tjänstgöring utan att

hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna, styrka giltigt förfall;

38

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd f rån

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till

följd av tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare

av lägre grad skall vara, skyldig att, om

ha, n för ordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida

densamma, clock ej längre än sammanlagt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att,

i stallet för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid,

sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöring

spenning ar, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av

tjänsteresa eller för handläggning av särskilda ärenden

är under allenast några få, högst fyra dagar hindrad

att sköta sin befattning, m.eteorolog skall vara pliktig

att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattningen

hörande löpande gör omålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av

lönen efter viss tids fortsatt inneha,vande av befattning i

samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem dr, under villkor att innehavaren under mer än

fyra, femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att,

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

och

för andra, förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor;

39

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får

tillträdas förr än vid, början av kalenderåret näst efter

det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;

att därvid vaktmästare bär tillgodoräknas den tid,

som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens

ikraftträdande är anställt vid meteorologiska centralanstalten

och antages till ordinarie biträde å denna stat,

äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning

vid anstalten;

att likväl löntagare, som, dä hem intjänat stadgad,

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,

icke må tillträda samma förhöjning;

att semester ärligen må, när sådant kan ske utan

hinder för göromälens behöriga gäng, åtnjutas av föreståndaren

och meteor olog erna en var under en och en

halv månad och av det kvinnliga biträdet under en månad

samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgång frän tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva, lönen ävensom

ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå

ävensom, i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

särskild lag angående civila, tjänstinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:t,s bestämmande,

40

Anslag till

arvode åt

vetenskapligt

bildat extra

biträde samt

vikariatsersättningar.

upphörande av eller minskning i extra, inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebdattning eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed; samt

att beträffande den i staten upptagna kvinnliga

befattningshavaren skola, i övrigt lända till efterrättelse

föreskrifterna uti kungl. kungörelsen den 10 juni 1912

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för

ä vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda bitr ädesbefattning ar.

Utom de bägge amanuenserna har vid meteorologiska centralanstalten

tjänstgjort ett vetenskapligt bildat biträde, vars avlöning under senare tid

utgjort 150 kronor i månaden. Detta belopp har utgått med 50 kronor

från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från extra anslaget till

upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst samt med 50 kronor

från extra anslaget för hydrografiska undersökningar.

Uti skrivelsen från föreståndaren den 17 februari 1913 har framhållits

nödvändigheten av att vid anstalten hava tillgång till dylik vetenskapligt

bildad extra arbetskraft. På sista tiden hade det emellertid visat

sig omöjligt att för nämnda avlöningsbelopp kunna erhålla tillräckligt

kvalificerad person. Föreståndaren har fördenskull funnit en höjning av

arvodet nödvändig och ansett ett belopp av 300 kronor i månaden ingalunda

vara för högt tilltaget. Till jämförelse har erinrats, att styrelsen

för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning

beträffande ny stat för byrån föreslagit ett arvode av 4,000

kronor till en biträdande ingenjör.

Jämväl enligt kommitténs uppfattning är det oundgängligen nödvändigt

för anstalten att utöver de ordinarie tjänstemännen hava ständig

tillgång till åtminstone en vetenskapligt bildad extra tjänsteman. Det

torde i sådant hänseende böra framhållas, att allenast för uppehållande av

meteoroloffbefattninsr vid anstalten under semester för föreståndaren och

meteorologerna samt under inspektionsresor behov av behörigen kvalificerad

vikarie skulle komma att förefinnas omkring sex månader om året.

41

Vad avlöningen till ifrågavarande extra tjänsteman beträffar, tillåter

sig kommittén erinra, att enligt kommitténs denna dag avgivna förslag

beträffande hydrografiska byrån kommittén beräknat avlöningen till en biträdande

ingenjör därstädes till 3,600 kronor.

Da för den nu ifrågavarande extra tjänstemannen vid meteorologiska

centralanstalten, vilken, enligt vad nyss blivit antytt, i stor utsträckning

skulle komma att vikariera å ordinarie befattning, givetvis bör fordras

enahanda vetenskapliga kompetens som för meteorolog, har kommittén

icke haft något att anmärka mot det föreslagna årsarvodet av 3,600 kronor.

I motsats mot vad hittills varit fallet beträffande avlöning till icke

ordinarie befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten, torde det

till arvode åt det vetenskapligt bildade extra biträdet erforderliga beloppet

böra i staten sammanföras med anslag till vikariatsersättningar.

Däremot synas ersättningar åt övriga mer eller mindre tillfälliga

extra biträden kunna lämpligen såsom hittills allt efter arbetets art bestridas

antingen från anstaltens reservationsanslag eller till anstaltens disposition

ställda extra anslag.

o

A gällande stat för ifrågavarande anstalt är uppförd en post å 313

kronor till vikanatsersättning åt vikarie för föreståndaren under dennes

semester. Nämnda belopp motsvarar, i avrundat tal, de föreståndaren

under semesterledighet tillkommande tjänstgöringspenningar.

I sammanhang med tillerkännande av semesterförmån åt ytterligare

befattningshavare vid anstalten erfordras givetvis en höjning av vikariat,sersättningsanslaget.

Ersättning till vikarie för semesterledig befattningshavare skulle, vad

beträffar vikarie för såväl föreståndaren som för meteorologerna, utgå med

beiopp, motsvarande de på semestertiden belöpande tjänstgöringspenningar

för ifrågavarande befattningshavare.

. At vikarie för det kvinnliga biträdet under semester har kommittén,

i enlighet med vad förut^i dylika fall blivit godkänt, beräknat en ersättning

av 100 kronor. Åt vikarie för vaktmästaren har ansetts böra

avses en ersättning, motsvarande högst 3 kronor om da^en

0 130741. Löneregleringskommilténs bet.. XXXVIII.

Ang. ordningen

för

tillsättande

av vissa

tjänster

m. m.

Utöver nämnda belopp torde även eu mindre summa böra beräknas

till eventuellt erforderliga fyllnadsbelopp för ersättande av vikarier för

det kvinnliga biträdet och vaktmästaren under sjukdomsförfall.

Enär väderlekstjänsten måste uppehållas jämväl under de tider, då

föreståndaren eller meteorologerna äro upptagna av inspektionsresor, bör

slutligen av denna anledning i beräkningen upptagas nödiga medel till

ersättning åt vikarie i förekommande fall.

Till vikariatsersättningar uti samtliga nu ifrågavarande hänseenden

har kommittén beräknat ett belopp av 1,400 kronor.

I detta sammanhang anser sig kommittén böra påpeka, att under de

tider, det vetenskapligt bildade extra biträdet vikarierar för meteorolog i

och för beredande av semester åt föreståndaren eller meteorologerna eller

under deras tjänsteresor och biträdet fördenskull åtnjuter vikariatsersättning,

motsvarande tjänstgöringspenningarna för den ordinarie befattningen,

biträdet icke under några förhållanden bör få uppbära biträdesarvodet

oavkortat.

Kommittén homställer,

att till arvode åt vetenskapligt bildat extra biträde

samt vikariatsersättningar vid i staten för meteorologiska

centralanstalten uppföras ett anslag cl 5,000 kronor.

Enligt gällande grundstadgar av den 15 april 1904 för vetenskapsakademien

(§18 jämförd med § 16) väljer vetenskapsakademien föreståndare

för meteorologiska centralanstalten; valet skall dock underställas Kungl.

Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,

upptages ärendet av akademien till ny behandling.

Då statsverket bestrider avlöningen åt anstaltens föreståndare och

han har att utöva statsfunktioner, synes det kommittén lämpligare att,

sedan befattningen anslagits ledig, akademien till Kungl. Maj:t överlämnar

de inkomna ansökningshandlingarna och därvid förordar till tjänstens erhållande

den bland de sökande, som anses företrädesvis böra ifrågakomma,

samt att Kungl. Maj:t sedermera utnämner föreståndare.

43

Enahanda ordning torde ock böra tillämpas vid tillsättande av

meteorologbefattning.

Kommittén förutsätter, att bestämmelser i dessa och andra hänseenden

må varda intagna i den instruktion för meteorologiska centralanstalten,

vilken i sammanhang med en omreglering av anstalten torde vara erforderlig

och som synes kommittén böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Från det å ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten upp- Meteorologi

.

, 0 , , i i s«ct central

förda

reservationsanslaget å 16,000 kronor hava hittills utgått, bland annat, anstaltens

dels 900 kronor i ersättning till ett av de kvinnliga biträdena, dels 1,000

kronor såsom avlöning åt vaktmästaren och dels 600 kronor i ersättning åt

ett vetenskapligt bildat extra biträde eller tillhopa 2,500 kronor. Då enligt

kommitténs förslag såväl nämnda kvinnliga biträdesbefattning som vaktmästarbefattningen

skulle i staten uppföras sasorn ordinarie tjänster samt

arvode till ett vetenskapligt bildat extra biträde utgå av annat anslag,

skulle härav föranledas en minskning av 2,500 kronor i anslagsbehov att

bestridas från reservationsanslaget. Enligt vad förut är nämnt, har kommittén

emellertid beräknat, att från ifrågavarande anslag skulle kunna utgå

gratifikation å 300 kronor för telegrafering. Med hänsyn härtill skulle

alltså minskning av anslaget kunna ske med allenast 2,200 kronor eller

till 13,800 kronor.

Å andra sidan synes den till bidrag till bestridande av meteorologiska

centralanstaltens årliga utgifter för väderlekstelegram å ordinarie

stat uppförda anslagsposten å 1,050 kronor lämpligen kunna överföras

till reservationsanslaget, vilket vid sådant förhållande skulle uppgå till

14,850 kronor eller avrundat 14,900 kronor.

Under åberopande av det anförda får kommittén framlägga följande Ordinarie stat.

förslag till ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten:

44

1

Tjänst-

........

|

Lön

Kr.

görings-

pennin-

gar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Föreståndare......

5,000

2,500

7,500

(Efter fem år kan lönen höjas

\ med 600 kronor.

1 meteorolog......

3,600

1,800

400

5,800

] Efter fem år kan lönen höjas

> med 500 kronor och efter tio |

1 » ......

1 kvinnligt biträde av högre löne-

3,600

1,800

400

5,800

) år med ytterligare 500 kronor,

jEfter fem år kan lönen höjas l

grad...........

900

550

150

1,600

i med 200 kronor och efter tio

( år med ytterligare 200 kronor.

lEfter fem år kan lönen höjas j

1 vaktmästare........

Till arvode åt vetenskapligt bil- dat extra biträde samt vika-

700

350

150

1.200

•f med 100 kronor och efter tio |

j år med ytterligare 100 kronor. j

riatsersättningar......

Till arvoden åt observatörerna

vid rikets meteorologiska sta- tioner samt för räknebiträden,

anskaffande och underhåll av

instrumenter, underhåll av an- staltens telegraf och materiel

ävensom för andra behov vid

5,000 :

anstalten, reservationsanslag

—

- 1

—

14,900

Summa

—

- |

—

41,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri kostad samt bränsle, skall, så länga

denna förinån kvarstår, ortstillägg ej ntgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Anslag å extra Innan kommittén övergår till å extra stat anvisade anslag för meteorologiska

centralanstalten, torde böra erinras, att för närvarande icke

linnes något anslagsbelopp, avsett för anstaltens publikationer, enär dessa

bekostas av vetenskapsakademien. Icke heller har hittills erfordrats något

anslag för beredande av lokaler för anstalten, vilken nu är inrymd i de av

naturhistoriska riksmuseet och vetenskapsakademien disponerade byggnaderna

vid Drottninggatan i Stockholm. I följd av den förestående förflyttningen

till norra Djurgården av såväl riksmuseet som vetenskapsakademien

torde det bliva nödvändigt att bereda ny lokal för meteorologiska centralanstalten,

vilken icke lämpligen kan förläggas på större avstånd från telegrafcentralstationen.

En flyttning av anstalten synes kommittén så mycket

45

mer behövlig som, enligt vad kommittén iakttagit vid besök därstädes, de

nuvarande lokalerna äro synnerligen mörka och trånga samt även i andra

hänseenden olämpliga.

För meteorologiska centralanstalten hava under en följd av år å

extra stat anvisats till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid anstalten 10,250 kronor samt till upprätthållande av två meteorologiska

stationer 600 kronor.

Från det förra anslaget ä 10,250 kronor äro beräknade att utgå,

förutom andra utgifter, 1,100 kronor för personlig avlöningsförbättring åt

amanuensen Ekholrn, 3,000 kronor för avlöning av en andre amanuens,

600 kronor för ersättning till sistnämnde amanuens för biträde vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli—september, 200

kronor för ersättning till vaktmästaren-telegrafisten för förökat arbete in. m.

samt 600 kronor bidrag till arvode åt ett vetenskapligt bildat extra biträde

eller tillhopa 5,500 kronor.

Vid bifall till kommitténs i det föregående framlagda förslag skulle

icke vidare de nämnda utgiftsposterna bestridas från berörda anslag och

skulle alltså detsamma kunna minskas till 4,750 kronor. Då emellertid

vetenskapsakademien uti förut omförmäld skrivelse den 13 september

1911 meddelat, att ifrågavarande extra anslag under flera år visat sig för

knappt, samt i följd härav ansett ett ytterligare belopp av 200 kronor erforderligt,

torde vid nämnda förhållande det extra anslaget i fråga tilläventyrs

böra upptagas till 4,950 kronor.

Det har synts kommittén kunna ifrågasättas, huruvida icke nyssnämnda

anslag, behörigen reducerat, samt anslaget till upprätthållande av

två meteorologiska stationer lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie

stat, men har kommittén icke velat framlägga nå°ut bestämt förslag''

<~>CD CD Ö

härom.

Vidare har till meteorologiska centralanstalten å extra stat under

senare år anvisats anslag till utförande av meteorologiska observationer

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten. Av ifrågavarande

anslag hava utgått dels 1,000 kronor till arvodesförhöjning åt den

ene amanuensen vid anstalten dels ock omkring 600 kronor till bidras'' till

Kostnads

beräkning.

46

avlönande av- ett vetenskapligt bildat extra biträde därstädes. Då enligt

kommitténs förslag berörda arvodesförhöjning å 1,000 kronor icke vidare

skulle ifrågakomina samt det nämnda biträdet helt och hållet skulle avlönas

från ordinarie anslag, skulle vid bifall till kommitténs förslag nu

ifrågavarande extra anslag kunna minskas med vid pass 1,600 kronor.

Till verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande

av en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall hava

å extra stat under sjätte huvudtiteln under de senaste åren anvisats vissa

anslag, till en mindre del avsedda för undersökningar, som utföras av

meteorologiska centralanstalten. Kommitténs förslag föranleder icke någon

ändring härutinnan.

Den av kommittén föreslagna ordinarie staten för meteorologiska

centralanstalten uppgår till sammanlagt 41,800 kronor.

Nu gällande ordinarie stat för anstalten slutar på eu summa av

27,863 kronor.

Därjämte hava, såsom nyss är nämnt, av anslag å extra stat utgått

för anslagsbehov, vilka genom den nya staten skulle få anses vara fyllda,

från anslag till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid

anstalten 5,500 kronor och från anslag till utförande av meteorologiska

observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

1,600 kronor eller tillhopa 7,100 kronor.

Kommitténs förslag, jämfört med vad som sålunda hittills utgått av

anslag å ordinarie och extra stat, innebär alltså eu anslagsförhöjning av

6,837 kronor. Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, vilka

skulle, i likhet med vad redan nu är fallet beträffande anstaltens föreståndare,

utgå av åttonde huvudtitelns gemensamma förslagsanslag till

ålderstillägg.

Emellertid torde böra nämnas, att, enligt vad föreståndaren meddelat,

till vaktmästaren vid anstalten utgått extra lönetillägg, något som

naturligtvis icke vidare skulle kunna ifrågakomma.

3§€