SOU 1917:7

JORDFÖRHÅLLANDENA

I VÄRMLANDS LÄN

DEL 2

SVAREN Å UTSÄNDA FRÅGOR

STOCKHOLM 1915

ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

SID.

I. Förteckning å personer, som besvarat utsända frågeformulär........1

II. Karla över Värmlands lön.....................^

III. Sammandrag av inkomna svar...................

Jordfördelningen.

Frågan 1. Jordbruksfastigheternas allmänna karaktär........19

» 2. Bolagsegendomar..................8®

» 3. Större enskilda egendomar..............

» 4. Medelstora enskilda egendomar............61

s 5. Småbondejord och jämnställd jordegendom........73

» 6. Mindre, arrendegårdar................85

» 7. Jordlägenheter...................®8

Nya möjligheter.

» 8. Odlingslägenheter.................166

» 9. Den jordlösa befolkningens intresse och möjligheter att förvärva jord 118

» 10. Jordfördelningen och befolkningsnumerären........140

» 11. Förekomsten av hemmansklyvning in. in . . 157

» 12. Ägostycknings- och jordavsöndringslagarnas tillämpning . . . 169

» 13. Den nya egnahemsbildningen.............187

Jordbrukets skötsel och ekonomi samt skogsvården.

» 14. Den odlade jordens beskaffenhet i jordbruksavseende .... 211

» 15. Försumpningen å skogs- och hagmarker.........220

» 16. Frostländigheten..................234

» 17. Jordbrukets allmänna skötsel.............246

, 18. Jordbrukets skötsel av olika ägare och brukare......265

» 19. Nyodlingar å egendomar under olika ägare och brukare .... 280

» 20. Nedläggning av odlad jord å egendomar under olika ägare och

brukare...................288

» 21. Synnerlig vanhävd å egendomar under olika ägare och brukare 301

» 22. Byggnadernas beskaffenhet å egendomar under olika ägare och

brukare...................809

» 23. Jordbrukets skötsel sedan fastighet övergått till bolag m. fl. 328

» 24. Intresset för trädgårdsskötsel.............837

» 25. Erforderlig areal av olika ägoslag å medelstor småbondefastighet 350

Frågan 26. Tillgången på saluskog å medelstora och små egendomar. . . 364

> 27. Olika ägares sätt alt vårda och tillgodogöra skogstillgångarna 373

» 28. Kreaturens sommarutfodring..............410

» 29. Arten av och tillgången på biinkomster för jordbrukarna . . . 425

» 30. Särskilda omständigheters inverkan på småböndernas existensmöjligheter.

.................446

» 31. Det större jordbrukets bärkraft och avkastningsförmåga . . . 461

* 32. Jordbrukets utvecklingsmöjligheter och särskilda åtgärder därför 471

Arrende- och hyresförhållandena.

» 33. Kontraktsbestämmelser för utarrendering av jordbruk .... 489

» 34. Särskilda spörsmål beträffande jordbruksarrenden......511

» 35. Kontraktsbestämmelser för utarrendering av tomter.....534

» 36. Särskilda spörsmål beträffande tomtarrenden.......541

» 37. Upplåtelse av bostäder åt arbetsfolk och villkoren härför . . . 547

Andra frågor.

» 38. Förekomsten av jordbruksfaslighetsförsäljning till bolag m. fl. . 559

» 39. Omfattningen av bolags m. flis innehav av jordbruksfastighet 578

» 40. Försök att förekomma fastighetsförvärv av bolag m. fl. 584

» 41. Köpeskillingens användning vid faslighetsförsäljning till bolag

m fl.....................588

» 42. Svårigheter vid förvärv av tomter till samlingslokaler .... 596

» 43. Svårigheter för små jordägare på grund av ftottningsförhållandena 604

» 44. Betydelsen av större egendomar i jordbruksavseende.....612

» 45. Åtgärder mot ytterligare jordförvärv av bolag m. fl.....619

* 46. Åtgärder mot missförhållanden av bolags m. flis redan uppkomna

jordförvärv..................631

» 47. Övriga anmärkningar beträffande jordförhållandena.....639

I

1. Förteckning ä de personer, vilka för de särskilda socknarna anmodats

besvara frågeformulär nr 3 (sockenombud).

Svar ha ingått från de med större stil upptagna personerna. De med mindre

stil upptagna ha. på grund av uppgivna olika förfall eller utan särskilt meddelande

icke inkommit med svar på några frågor.

Färnebo härad.

Färnebo.

Nordmark.

Fämen.

Brattfors.

(råsborn.

Kroppa.

1 Fjärdingsmannen V. Eriksson i Daglösen.

2 Kommunalstämmoordföranden Karl Jansson i Edsbäcken.

3 Kommunalnämndsordföranden C. O. Jansson i Persberg.

4 Stationskarlsförmannen Oskar Rosén i Persberg.

5 A. L. Eriksson i Finshyttan.

1 Häradsdomaren J. Henriksson i Finnmossen.

2 Kommunalordföranden C. A. Andersson i Finnmossen.

3 Bagaren P. V. Bergenhem i Finnmossen.

1 Nämndemannen Aug. Mattsson i Gården.''

2 Förre Nämndemannen P. G. Höök i Slädsjön.

3 Handelsföreståndaren och landstingsmannen K. Palmqvist

i Lesjöfors.

4 G. Törnblom i Räinmen.

5 Kyrkoherden Julius Bengtsson i Nordmark.

6 Handlanden Carl Höök i Rämmen.

1 Nämndemannen G. Jonsson i Brattfors.

2 Bergsmannen Henr. Olsson i Vesterud.

3 Kommunalnämndsledamoten J. Lindberg i Brattfors.

1 Kommunalordföranden Gust. Aronsson i Gåsbornshyttan.

2 Förre Nämndemannen N. J. Nilsson i Gåsbornshyttan.

3 Lantbrukaren K. E. Nilsson i Gåsbornshyttan.

4 Folkskolläraren Nils Helger i Gåsbornshyttan.

5 Kyrkoherden Anders Norborg i Gåsborn.

1 Lantbrukaren O. H. Björkman i Edsberg.

2 Kyrkoherden K. A. Fredén i Kroppa.

3 Arbetaren K. Vikström i Nykroppa.

4 Arbetaren J. A. Sköld i Storfors.

Jord undersökningens betänkanden. III.

1

2

Lungsund.

Ölme.

Var mim.

Visnum.

Visnums-Kil.

Rit dskog a.

Nysund.

Södra Råda.

Väse.

Alster.

1 Kommunalordföranden N. Cl. Åkerlindh i Storliult.

2 Nämndemannen Joll. Jonsson i Norra Kärr.

3 A. Magnusson i Storfors.

Ölme härad.

1 Kommunalstämmoordföranden G. Larsson i Skråckvik.

2 Lantbrukaren L. V. Larsson i Labberud.

3 Banvakten G. Karlsson i Rudsberg.

1 Lantbrukaren A. Pehrson i Haaf.

2 Lantbrukaren J. Svensson i Sundby.

3 E. A. Lantz i Kristinehamn.

Visnums härad.

1 Kommunalnämndsordföranden Karl J. Persson i Va

lunda.

2 Arrendatorn A. G. Andersson i Sommerstad.

3 Arbetaren F. Lind i Bäckhammar.

1 Kommunalstämmoordföranden E. H. Larsson i Kilsby.

2 Kommunalnämndsordföranden A. P. Karlsson i Tenne

gårdsviken.

3 Landstingsmannen K. J. Johansson i Brattsand.

1 Kommunalnämndsordföranden H. Larsson i Gren.

2 Nämndemannen Aron Landin i Skottlanda.

3 Riksdagsmannen L. J. Carlsson i Frosterud.

1 Kommunalnämndsordföranden G. A. Jonsson i Krigsmansbol.

2 Organisten A. H. Höglind i Atorp.

1 Lantbrukaren Anders Olsson i Backa.

2 Klockaren J. Almgren i Backa.

3 Kyrkovärden Karl Pettersson i By.

Väse härad.

1 Kommunalordföranden J. S. Törnstrand i Torp.

2 Lantbrukaren Axel Wennberg i Bäck.

3 Lantbrukaren Aug. Olsson Fast i Faxstad.

1 Godsägaren, kommunalstämmoordföranden O. Olsson i

Höje.

Alster.

Östra Fågelvik.

Stora Kil.

Frykerud.

Övre Tillerud.

Ransäter.

Nedre Ullerud.

Karlstads landskommun.

Grava.

1 Godsägaren, domänintendenten L. Lennartsson i

Rotnäs.

3 Lantbrukaren Lust. Andersson i Lugnet.

! Kommunalordföranden J. P. Andersson i Afverstad.

2 Lantbrukaren Johan Svensson i Spånga.

3 Sågaren Vilh. Bolund i Björknäs.

Kils härad.

1 Godsägaren A. B. Nilsson i Karlslund.

2 Lantbrukaren Robert Olsson i Berg.

3 Stationskarlen J. Pettersson i Kil.

4 Skräddaren E. O. Tjus i Kil.

1 Lantbrukaren N. H. Berggren i Skog.

2 Nämndemannen G. Gustafsson i Ostra Glänne.

3 Banvakten G. A. Karlsson i Fagerås.

4 Lantbrukaren, landstingsmannen Axel Andersson i

Brevik.

1 Godsägaren E. Sjöberg i Södervik.

2 Kommunalordföranden, landstingsmannen P. A. Olsson i Bergsby.

3 Muraren Aug. Nerlund i Rud.

4 Lantbrukaren, målaren E. G. Ljungberg i Mosserud.

5 Olof Jansson i Harbergsängen.

1 Lantbrukaren Er. Julin i Amberg.

2 Häradsdomaren Joll. Olsson i Bengtsbol.

3 Gjutmåstaren, riksdagsmannen N. A:son Berg i Munkfors.

4 Lantbrukaren, landstingsmannen Edv. Atterström i

Gersheden.

5 Arrendatorn J. V. Ljungmark i Norra Kvarntorp.

1 Lantbrukaren J. E. Andersson i Rönningen.

2 Lantbrukaren M. Ahlgren i Småris.

3 Arbetaren Adolf Eklund i Deje.

4 Lantbrukaren Emil Ullén i Botorp.

Karlstads härad.

1 Godsägaren G. Olsson i Edsgatan.

2 Lantbrukaren J. Pettersson i Romstad.

3 Skräddaren A. Norsell i Karlstad.

1 Lantbrukaren, kommunalnämndsordföranden Lars

Gustaf Larsson i Engebäck.

2 Häradsdomaren G. Andersson i Rud.

3 Landstingsmannen J. G. Norbäek i Forshaga.

4

Hammare).

Nor.

Segerstad.

Grums.

Borgvik.

Ed.

Gillberga.

Långserud.

Stavnäs.

Högerud.

1 Häradsdomaren L. G. Larsson i Toverud.

2 Fjärdingsmannen Gustaf Pettersson i Helltorp.

3 Sågverksarbetaren K. J. Nilsson i Fallet.

Grums härad.

1 Skolläraren J. E. Myren i Vålberg.

2 Nämndemannen A. G. Jonsson i Mellerudstorp.

3 Smeden H. Hedlund i Edsvalla.

1 Lantbrukaren C. Carlsson i Södra Edsberg.

2 Godsägaren K. Linden i Hanvik.

3 Lantbrukaren I). A. Hellström i Norra Edsbero

O

1

Nämndemannen Joll. C. Andersson i Skallerud.

2 Kommunalnämndsordföranden A. Larsson i Malsjö.

3 Adrian Östergren i Grums.

1 Landstingsmannen Emil Johansson i Norra Borgvik.

2 Lantbrukaren Emil Andersson i Horn vi k.

O

3 Arbetaren Rudolf Hammarström i Borgvik.

4 Tore Giöbel i Grums.

5 Bruksförvaltaren Dan. Norder i Borgvik.

1 Gästgivaren J. E. Johansson i Malöga.

2 Fjärdingsmannen A. J. Bengtsson i Berg.

3 Arbetaren Petter Andersson i Slottsbron.

Gillbergs hårad.

1 Kommunalstämmoordföranden John Larsson i Granbäck.

2 Kommunalnämndsordföranden Joh. Johansson i Ramserud.

3 Riksdagsmannen Johan Karlsson i Hällsbäck.

4 Arbetaren Johan Nilsson i Kolsäter.

1 Folkskolläraren Axel Andersson i Långserud.

2 Byggnadsentreprenören A. G. Nilsson i Långserud.

1 Kommunalstämmoordföranden K. Hedin Olsson i Spesse

rud.

2 Kommunalnämndsordföranden Albert Karlsson i Brands

bol.

3 Anders Johansson i Tångberg.

1 Lantbrukaren Arvid Nykander i Västra Hungvik.

2 Kommunalnämndsordföranden Alfr. Andersson i Ingers

byn.

3 Sergeanten, landstingsmannen Karl Björling i Högerud.

5

Olava.

Värmslcog.

Svanskog.

] Lantbrukuren Aug. Vestlunil i Berga.

2 Förro Kyrkovftrden Anders Johannesson i Bråne.

3 Folkskolläraren Hilmer Hanell i Hillringsberg.

4 Glasblåsare!! Th. Fagerberg i Glava.

5 Kyrkovärdei! Karl Ludvig Elg i Lövås.

1 Kommunalstämmoordföranden Karl Danielsson i Värm

skog.

2 Trävaruhandlanden N. F. Johansson i Sundet.

3 Gustav Ahlen i Rolfsbol.

1 Kommunalordföranden Anders Igel i Hugnerud.

2 Nämndemannen K. P. Larsson i Rämmesnäs.

Millesvik.

Eskilsäter.

Ölserud.

Botilsäter.

By.

Bro.

Södra Ny.

Huggenäs.

Kila.

1

2

1

2

1

2

3

1

2

3

1

2

3

4

5

1

2

3

1

2

1

2

1

2

3

Näs härad.

Lantbrukaren Axel Andersson i Berg.

Lantbrukaren And. Nordlindh i Millesvik.

Lantbrukaren O. M. Torssell i Kortvinge.

Lantbrukaren A. E. Persson i Norra Byn.

Godsägaren B. Johansson i Afverstad.

Lantbrukaren Albin Hidén i Tolerud.

Lantbrukaren Claes Hellgren i Gullsjö.

Godsägaren Ernst Strömqvist i Herrestad.

Godsägaren O. P. Andersson i Kalfhagen.

Lantbrukaren E. Johansson i Torserud.

Godsägaren H. C. Ahlmann i Bäck.

Gjutmästaren P. E. Gustafsson i Nordrelund.

Lantbrukaren Klas Johansson i Gunnarsbol.

Folkskolläraren H. Edqvist i Björrud.

Fritz Almqvist i Säffle.

Godsägaren E. Gust. Eriksson i Västbro.

Lantbrukaren Axel Johansson i Ingrirud.

Lantbrukaren R. Blomqvist i Dalhem.

Lantbrukaren J. F. Danielsson i Mellgården.

Lantbrukaren Alfr. Nilsson i Grorud.

Folkskolläraren G. Fernlöf i Hög.

Lantbrukaren O. Nordin i Hög.

Lantbrukaren A. G. Olsson i Norra Ed.

Klockaren L. V. Delin i Höke.

Lantbrukaren Axel Pettersson i Kila.

0

Tvet a.

1 Lantbrukaren, landstingsmannen A. G. Nilsson i

Östegården.

2 Lantbrukaren \V. Gätje i Tveta.

3 Lantbrukaren Johan Olsson i Bulta.

Sillerud.

Holmedal.

Västra Fågelvik.

Töcksmark.

Österv allskog.

Karlanda.

Blomskog.

Trankil.

Nordmarks härad.

1 Nämndemannen Johannes Andersson i Ivjestad.

2 Lantbrukaren J. 11. Berlin i Svennebyn.

3 Gustaf Andersson i Norekärn.

4 Nämndemannen K. O. Johansson i Sillerud.

5 Förre Nämndemannen Joll. Edv. Nilsson i Gottviken.

1 Löjtnanten S. Renström i Holmedal.

2 Klockaren N. O. Norelius i Holmedal.

3 Anders Jonasson i Myrvarp.

f Tullstationsförestandaren Erik Larsson i Fagervik.

2 Kommunalstämmoordföranden A. Andreasson i Ris

viken.

3 D. V. Hedelund i Dusserud.

1 Tullstationsförestandaren A. A. Nordmark i Hån.

2 Kommunalstämmoordföranden Rosarus Andersson i

Skrädene.

3 Simon Yilhelmsson i Backa.

4 Komministern O. F. Johansson i Töcksmark.

5 Gustaf Yilhelmsson i Backa.

1 Förre Nämndemannen Nils Olsson i Boda.

2 Folkskolläraren Birger Andréen i Östervallskog.

3 Gränsridaren Rudolf Kylander i Östervallskog.

1 Förre kommunalstämmoordföranden Dan. Persson i

Korsbyn.

2 Kommunalnämndsordföranden P. M. Nilsson i Kors

byn.

3 Fritiof Eriksson i Herredalen.

4 Ivar Aronsson i Mörtnäs.

1 Riksdagsmannen Alb. Mossberg i Blomma.

2 Kommunalnämndsordföranden Ant. Andersson iSund

stabyn.

3 P. O. Falk i Engebäck.

4 Lantbrukaren, nämndemannen Oden Olsson i Ekenäs.

1 Kommunalstämmoordföranden Herman Nilsson i Södra

Yiken.

2 Lantbrukaren Karl Nilsson i Gunnarsbyn.

3 Lantbrukaren Emanuel Nilsson i Sandviken.

tillbad al.

Skillingmark.

Järnskog.

Kola.

Ed a.

Arvika landskommun.

Ny.

Älgå.

Gunnarskog.

1 Nämndemannen Nils Svensson i Langelanda.

2 Kommunalnämndsordföranden Edv. Andersson i Sil.

bodal.

B Skräddaren Nils Erixon i Årjäng.

1 Förre Nämndemannen Axel Bengtsson i Holmserud.

2 Kommunalstämmoordföranden B. B. Börjesson i Gun

narsrud.

3 Emil Höglund i Sundskagsfors.

1 Nämndemannen And. Vestin i Fjäll.

2 Förre Nämndemannen Anders Nilsson i Lundsby.

3 Arbetaren Erik Fallberg i Koppom.

4 Förre Landstingsmannen Axel Olsson i Boda.

Jösse härad.

1 Lantbrukaren Segol Olsson i Flogned.

2 Lantbrukaren Nils Nilsson i Solberga.

3 Lantbrukaren Gust. Flognfelt i Flogned.

4 Kontraktsprosten Johan Daniel Malmgren i Kola.

1 Lantbrukaren Olof Guldbrandsson i Norra Emterud.

2 Löjtnanten Anders Brandel i Berget.

3 Tullförvaltaren B. Th. Hemlig i Charlottenberg.

4 Arbetaren Emil Svahn i Amot.

5 Vice kommunalstämmoordföranden J. A. Olsson i Eda.

1 Nämndemannen Olof Eriksson i Taserud.

2 Förre Nämndemannen A. G. Johansson i Trotakan.

3 Arbetaren C. G. Ring i Jössefors.

4 Nämndemannen. A. T. Nilsson i Ålgården.

5 Oskär Mattsson i Arvika.

6 Johan Olsson i Arvika.

1 Förre Riksdagsmannen Emil Olsson i Kyrkebol.

2 Lantbrukaren And. Nilsson i Östanvik.

3 Järnarbetaren Nils Svensson i Östra Brevik.

4 Folkskolläraren H. Nilsson i Myre.

1 Handlanden Johan Nylén i Sulvik.

2 Förre Nämndemannen Nils Nilsson i Fröbol.

3 Agnar Ohlsson i Lillevik.

1 Lantbrukaren, kommunalnämndsordföranden J. A

Mattsson i Arbotten.

2 Lantbrukaren, kommunalordföranden P. L. Sjöberg

Gunnarskog.

3 Förre Riksdagsmannen M. Mattsson i Gravås.

8

Gunnarskog.

Bogen.

Brunskog.

Mangskog.

Boda.

4 Kyrkovärden Andreas Persson i Stommen.

5 Arbetaren Rickard Axelsson i Hjerperudssågen.

6 Mjölnaren Gust. Nilsson i Rexed.

1 Kapellpredikanten K. O. Hector i Bogen.

2 Gränsridaren M. Engelbrektsson i Fridhem.

3 Lantbrukaren, kommunalordföranden P. Eklund i

Bogen.

4 Alfred Jansson i Axland.

1 Handlanden N. F. Johansson i Edane.

2 Nämndemannen Nils Nilsson i Åmått.

3 Elis Wilton i Lerhol.

4 Lantbrukaren G. R. Mattsson i Lilla Skärmnäs.

5 e. Jägmästaren Albert Göthe i Brunsberg.

1 Komministern Karl J. Linder i Mangskog.

2 Kommunalnämndsordföranden Nils Persson i G rytte

ri!

d.

3 Lantbrukaren Alfr. Bryntesson i Mangskog.

4 Folkskolläraren Gust. Närman i Mangskog.

1 Kommunalstämmoordföranden Nils Andersson i

Björkenäs.

2 Fanjunkaren C. M. Juhlin i Högboda.

3 Snickaren Karl Svensson i Bodatorp.

4 Fanjunkaren P. A. Jansson i Högboda.

Sunne.

Östra Emtervik.

Västra Emtervik.

Gräsmark.

Lysvik.

Fryksdals härads nedre tingslag.

1 Kamreraren S. Harder i Sunne.

2 Lantbrukaren N. P. Pettersson i Elvkullen.

3 Riksdagsmannen Alfr. Persson i Björsbyholm.

4 Handlanden E. G. Ahrborg i Skäggeberg.

5 Lantbrukaren Erik Pärsson i Hälleberg.

1 Bruksägaren E. Chöler i Gårdsjö.

2 Handlanden Alf. Schullström i Prestbol.

3 Lantbrukaren Oskar Eriksson i Fölsvik.

1 Lantbrukaren A. Andersson i Kisterud.

2 Kommunalnämndsordföranden O. Friman i Ingeby.

1 Lantbrukaren Otto AVilén i Ragvaldskärn.

2 Nämndemannen Jonas Larsson i Granhult.

3 Arbetaren Valfrid Johansson i Granhult.

^ Trävaruhandlanden August Svärd i Gräsmark.

1 Fabrikören A. Blomberg i Stäfvarbyn.

2 Lantbrukaren P. J. Nilsson i Myringeby.

Lysvik.

Fryksände.

Östmark.

Lekvattnet.

Vitsand.

Norra Ny.

Nyskoga.

8 Lantbrukaren Adolf Larsson i Ransby.

4 Nämndemannen Gust. Jonsson i Bjiilfverud.

5 Th. Mattsson i Lysvik.

6 Sven Traung i Lysvik.

Fryksdals härads övre tingslag.

1 Lantbrukaren P. Finsson i Kjelkerud.

2 Lantbrukaren Johannes Danielsson i Fensbol.

3 Lantbrukaren Josef Linden i Röbjörkeby.

4 Lantbrukaren Karl Persson i Henriksholm.

5 Riksdagsmannen Gust. Olsson i Torsby.

6 Riksdagsmannen H. E. Nordström i Mölnerud.

1 Förre Riksdagsmannen C. J. Berggren i Östmark

2 Nämndemannen P. Persson i Sörmark.

3 Lantbrukaren Joll. Backman i Långbacken.

4 Arbetaren Karl J. Olsson i Fjäll.

1 Aron Eriksson i Poptorp.

2 Lantbrukaren Jon Jönsson i Håkanstorp.

3 Skogvaktaren Johannes Thyberg i Bredsjön.

4 Lantbrukaren Per Mattsson i Pavila.

5 Kyrkovärden Harald Andersson i Lomstorp.

6 Kapellpredikanten Pontus Leander.

7 A. Mattsson i Karttorp.

8 J. Bredesson i Lekvattnet.

9 Johan Nilsson i Kittmon.

10 Nämndemannen Isak Jansson i Bredsjön.

1 Lantbrukaren O. Persson i Öfverbyn.

2 Lantbrukaren D. Danielsson i Asped.

3 Landstingsmannen Emil Rylander i Vitsand.

4 Arbetaren Helmer Persson i Berg.

Älvdals härads övre tingslag.

1 Landstingsmannen Lars Persson i Graföl.

2 Skiftesgodmannen H. Larsson i Björbyholm.

3 Folkskolläraren Johan Karlsson Hedegren i Backa.

4 Soldaten Anders Amb i Ambjörby.

5 Handlanden P. G. Eklund i Backa.

6 Kyrkoherden Anders Borén i Norra Ny.

1 Nämndemannen H. Danielsson i Kärnberg.

2 Förre Nämndemannen H. Persson i Flatåsen.

3 Skräddaren Johan Persson i Skruvstad.

10

Dalby. l

2

3

4

5

6

Södra Finnskoga. 1

2

3

4

5

6

Norra Finnskoga. 1

2

it

4

5

Ekshärad. l

2

3

4

5

6

7

Gustav Adolf. 1

2

3

Norra Råda. 1

2

3

4

5

6

Sunnemo. 1

2

3

4

Landstingsmannen Aug. Carlsson i Ransby.

Nämndemannen Jon Jonsson i Branäs.

Målaren Erik Eröman i linne näs.

Skräddaren Anders Pihlström i Lån nav.

o

Småbrukaren David Flood i Leketorp.

Lantbrukaren, handlanden Jöns Dahlström i Persby.

G-ästgivaren H. Jonsson i Bograngen.

Kommunalnämndsordföranden 0. Danielsson i Medskogen.

Arbetaren Oskar Hansson i Djäkneliden.

Arbetaren Tli. Berntsson i Lillberget.

Arrendator!! Johannes Stenström i Letafors.

Kapellpredikanten A. J. Broberg i Finnskoga.

Kommunalordföranden J. Öster i Båtstad.

.Förre Nämndemannen P. Martinsson i Höljes.

Halvar Jönsson i Båtstad.

Gästgivaren E. Eliasson i Tallåsen.

Torparen Oskar Larsson i Slngtorp.

Älvdals härads nedre tingslag.

Kommunalordföranden J. Eriksson i Sälje.

Skiftesgodmannen Lars Nordlund i Hornnäs.

Arrendatorn Erik Nilsson i Bergsäng.

Arrendatorn P. J. Gren i Våle.

Arrendatorn Nils Eriksson i Gärdet.

Bankkamreraren och klockaren Johan Norbäck i

Ekshärad.

Lantbrukaren Rob. Andersson i Västra Tönnet.

Kommunalordföranden A. Carlsson i Gustafsfors.

Vice kommunalordföranden K. AV. Pihl i Löfnäset.

Arrendatorn L. J. Bengtsson i Lyckan.

Kommunalnämndsordföranden J. A. Hård i Råda.

Lantbrukaren Axel Jonsson i Lo viseberg.

Arbetaren, riksdagsmannen Joh:s Hedström i Västra

Skymnäs.

Arrendatorn Per Jonsson i Torsby.

Ax. Pettersson i Risberg.

E. K. Danielsson i Torsby.

Kyrkovärden E. J. Larsson i Väsby.

Nämndemannen H. Håkansson i Gräs.

Arrendatorn Gust. Eriksson i Lid.

Lantbrukaren Gust. Karlsson i Tomte.

Nyeds härad.

Nyed.

Älvsbaclca.

1 Lantbrukaren J. W. Mossberg i Väsby.

2 Lantbrukaren Hjalmar Gustafsson i Upperud.

3 Arbetaren Joh. Svensson i Molkom.

4 Snickaren Harald Vadman i Molkom.

1 Lantbrukaren Lars Carlberg i Ostanås.

2 Ombudsmannen K. Karlsson i Älfåsen.

B Handlanden Jolian Jernberg i Alvsbacka.

4 Nämndemannen Erik Andersson i Norra Viken.

5 Komministern Einar Börjesson i Alvsbacka.

2. Förteckning’ över de bolag, vilka anmodats besvara

frågeformulär nr 3.

A sid. 27 finnes en förteckning över de socknar, i vilka nedannämnda bolag,

som besvarat frågeformulären, äga fastighet. Angående betydelsen av större och

mindre stil, se sid. 1.

Uddeholms a. b.

A. b. Mölnbacka—Trysil.

Billeruds a. b., Stömne bruks a. b., Hillringsbergs a. b. och Nors järnbruks-a.

b.

Storfors bruks a. b.

A. b. Edsvalla bruk.

A. b. Rämen—Liljendahl.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

Eorshaga Sulfit a. b.

Lesjöfors a. b.

Hellefors bruks a. b.

Gustafsfors fabrikers a. b.

Persbergs Grufve a. b., Nordmarks Grefve a. b., Finnmosse Grufbolag

och Gåsgrufve Bolag under gemensam förvaltning.

Kraft-a. b. Gullspång—Munkfors.

A. s. Lier, Varald & Bogen.

Gravbergskovens a. s.

Katrinefors a. b.

Glaf va Glasbruks a. b.

A. b. Kroppstadfors bruk.

Lundsbergs Fastighets-a. b.

12

Kohlsäters a. b.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b.

A. b. Fin shyttan.

Eda a. b.1)

Holmerudsfors a. b.

A. b. Sundshagsfors bruk.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b.

Fåens Sjösänkningsbolag.

A. b. Bofors—Gullspång.

Nordmark—Klarälfvens jämvägs-a. b.

Jössefors a. b.

Willingsbergs a. b.

Strömsnäs jemverks a. b.

Borgviks a. b.

Sälboda a. b.

Brattfors a. b.2)

Sulfit-a. b. G-öta.

A. b. Karlstads mekaniska verkstad.

Handels-a. b. P. G. Jansson.

Charlottenbergs a. b.

Björneborgs jernverks a. b.

Slottsbrons sulfit-a. b.

Trävaru-a. b. X. C hr. Jensen.

Trävaru-a. b. i Göteborg.

Kyrkebyns sulfit-a. b.

Frykfors a. b.

A. b. Stömne sulfatfabrik.

Koppoms pappersfabriks-a. b.

Grufve-a. b. Långban.

Agnhammars bruks a. b.

Koppoms Bruks a. b.

Bäckhammars nya a. b.

Adolfsfors a. b.

Amotsfors pappersbruks a. b.

Trävaru-a. b. J. F. Österman.

A. b. Träkol.

A. b. Molkoms kvarn- och grynverk.

Säffle ångkvarns- och sågverks-a. b.

A. b. Skåre — Trysil.

Blombacka a. b.

L vs viks Sågverks a. b.

Skagersbrunns a. b.

Blaxmo a. b.

Sjöstads a. b.

Filipstads träförädlings-a. b.

Sörmarks handels-a. b.

Trankils handels-a. b.

Skillingmarks handels-a. b.

Lövhaugens C:o.

Mangskogs trävarubolag.

A. b. Värmlandshem.

Limkärns grufbolag.

A. b. Femtå såg- och snickerifabrik.

Brättne bruksägare.

1) Eda a. b. har instämt med tvenne ortsombud.

2) Bolagets samtliga egendomar äro inköpta av Uddeholms a. b., och frågorna, vad

Brattfors a. b. beträffar, sålunda besvarade av förstnämnda bolaget.

3. Förteckning över de större egendomsägare, vilka anmodats

besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Bruksägaren Alb. Bergström, Bosjön, Lindfors.

Godsägaren Hugo Berger, Nynäs, Värmlands Säby.

Godsägaren Olof Andersson, Malma, Edsvalla.

Bruksägaren John Bryntesson, Svaneholm, Svanskog.

Kaptenen H. von Axelson, Mässvik, Värmlandsbro.

Godsägaren B. M. Molla, Eemmene, Värmlandsbro.

Olof Danielsson, Årjäng.

Daniel Andersson, Björkenäs, Stöllet.

P. J. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

D. P. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

L. O. Nordqvist, Ljusnästorp, Stöllet.

Olof Sonesson, Osebol, Stöllet.

Handlanden Per Persson, Långav, Likenäs.

Daniel Jonasson, Hamra, Ekshärad.

Julius Norbäck, Pöskefors. J)

P. J. Ekblom, Södra Skoga, Råda.

Tore Larsson, Södra Skoga, Råda.1)

Kaptenen B. A. de Verdier, Gustafsfors.

Gruvingenjör C. J. Carlson, Eilipstad.

Olof Olsson Hagen, Fredriksliald, Norge.

Bruksägaren Lars Alfr. Carlsson, Storbrohyttan, Filipstad.

Friherre H. Falkenberg, Värmlands Säby.

K. Söderholm, Billinge, Håkanbol.

Godsägaren H. Brattström, Säby, Kil.

Kamreraren Aug. Cedergren, Mörmon, Hammarö, Karlstad.

Godsägaren G. A. Nordenborg, Trangärdstorp, Karlstad.

Bankdirektören A. Austrin, Karlstad.

Godsägaren C. W. Esping, Säm, Grums.

Godsägaren And. Nilsson, Blixbol, Gillberga, Högsätersby.

Godsägaren E. Gust. Eriksson, Västbro, Värmlandsbro.

Ingenjören E. Biesért, Lennartsfors.

Disponenten Sven Svedberg, Norserud, Ottebol.

Godsägaren Per Adolf Myrin, Kud, Ottebol.

Förre Riksdagsmannen Per Salilström, Utterbyn, Torsby.

Nils Nilsson, Asteby, Vägsjöfors.

Jöns Nilsson, Öfverbyn, Vägsjöfors.

Anders Andersson, Björkenäs, Stöllet.

Jöns Persson, Elindebol, Stöllet.

Per Larsson Nordqvist, Ljusnäs, Stöllet.

Olof Olsson, Bänteby, Stöllet.

Handlanden Joh. Thorén, Stöllet.

Bengt Bengtsson, Gunneby, Ransby.

Jakob Bengtsson, Gunneby, Ransby.

Per Joh. Amundsson, Likenäs

Lars Larsson, Långflon, Finnskoga Höljes.

Lars Håkansson, Båtstad, Finnskoga Höljes.

Handlanden Knut Erik Henriksson, Båtstad, Finnskoga Höljes.

. 1) Instämmer med närmast föregående uppgiftslänmare.

14

Sven Larsson, Tonnet Ö., Ekshärad.

Nils Larsson, Tönnet Ö., Ekshärad.

Jöns Ekeblad, Norra Skoga, Edebäck.

Firman Öström & Fischer, Göteborg.

Mads Wiel, Fredriksbald, Norge.

4. Förteckning över de kronolänsmän och kronofogdar, vilka

anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Östersysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Färnebo härad: Alfred Andersson.

n i Nyeds härad och Alsters socken: A. Liedén.

ti i Ölme och Vase härads distrikt: C. E. Berg.

„ i Vismims härad: A. Lidström.

Aronofogden: G. H. Nyström.

Mellansysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Kils härad: Ferd. Sandelin.

t- f- 11 i Karlstads härad: Adolf Manby.

?j i Grums härad: Aug. Edgren.

Kronofogden: J. F. Th. stenström.

Södersysslets fögderi.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad: F. W. Norqvist.

ii i Näs härad: C. F. Noréus.

Kronofogden: J. W. Myrin.

Nordmarks fögderi.

t. f. Kronolänsmannen i Nordmarks härads nedre distrikt: Carl Oskär Eriksson.

„ i Nordmarks härads övre distrikt: A. Norelius.

Kronofogden : Axel Karlen. x)

Jösse fögderi.

Kronolänsmannen i Jösse härads östra distrikt: G. A. Nerander.

„ i Jösse härads västra distrikt: G. H. Löfvenhohn.

Kronofogden: K. O. Hammarberg.

q Instämmer med kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distrikt.

15

Älvdals fögderi.

Kronolänsmannen i Älvdals härads nedre tingslag: Carl Lindh.

n i Norra Ny och Dålig socknar: Albert Myrin.

i Norra och Södra Finnslcoga samt Nyskoga socknar:

P. Joll. Björner.

Kronofogden: G. A. Lind.

Fryksdals fögderi.

Kronolänsmannen i Fryksdals härads övre tingslag: A. E. Johanson.

t. f. i Fryksdals härads nedre tingslags östra distrikt: Sven

Mehn.

t. f. „ i Fryksdals härads nedre tingslags västra distrikt:

Oscar Almqvist.

t. f. Kronofogden: Knut Sandelin.

5. Förteckning över de domhavande, vilka anmodats besvara

frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Domhavanden i Östcrsysslets domsaga: L. J. von Knorrig.

i Mellansysslets domsaga: Hans Christenson.

,, i Södersysslets domsaga: C. O. H. Wistrand.

i Nordmarks härads domsaga: A. M. von Proschwitz.

r i Fryksdals domsaga: E. F. N. von Sydow.

i Jösse härads domsaga: W. G. M. Rogstadius.

,, i Älvdals och Nyeds domsaga: K. G-. Arrhenius.1)

6. Förteckning över de till lantmäteristaten hörande personer, vilka

anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

t. f. Lantmätaren i Östersysslets distrikt: Ludvig Engzell.

Lantmätaren i Karlstads distrikt: A. F. Berg.

„ i Södersysslets distrikt: A. M. Westerdal.

r i Nordmarks distrikt: J. Zander.

•) Svarat genom att ställa visst material till undersökningens förfogande.

16

Lantmätaren i Arvika distrikt: N. G. Nilsson.

„ i Fryksdals distrikt: K. O. Svanbom.

„ i Älvdals distrikt: A. H. Hjelmström.

e. „ Nils Gust. Wingquist.

Förste Lantmätaren: it w. Gaveli.

7. Förteckning- över de jägmästare och överjägmästare, vilka

anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större stil, se sid. 1.

Jägmästaren i Älvdals revir: Ivar Forssbeck.

„ i Arvika revir: Henrik Linnér.

„ i Karlstads revir: P. F. Elfstrand.

bitr. ,, i „ „ Erik Danielsson.

Överjägmästaren i Bergslags-distriktet: Uno Wallmo.

8. Statens lantbruksingenjör, vilken anmodats besvara

frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av mindre stil, se sid. 1.

Lantbruksingenjören Hjälmar Grön vall.

9. Förteckning upptagande hushållningssällskapet samt underlydande

tjänstemän, vilka anmodats besvara frågeformulär nr 3.

Angående betydelsen av större och mindre stil, se sid. 1.

Jordbrukskonsulenten i Värmlands län: Knut O. Beckman.

Ordföranden i premieringsnämnden för mindre jordbruk: Aug. Nilsson.

Egnahemsnämndens värderingsmän: Lantbrukaren, landstingsmannen L. V.

Larsson, Labberud, Olme.

Lantbrukaren, komnranalnämndsordföranden Nils Nilsson, Solberga, Adolfsfors.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

10. Skogsvärdsstyrelsen, vilken anmodats besvara frågeformulär

nr 3, har överlämnat besvarandet åt:

Länsjägmästaren Gunnar Fries.

Norra

ÄLVPALS HD.

Södra \ Dalby

ÖVRE TINGSLAG

Finnskoga •

Norra

ÖVRE TINGSLAG

IVyksämle

ALVDALS

.....Adolf

nedre tingslag

/ FRYKSDALS H D. i

/ mark *3 Sli lille v*t

\ NEDRE TINGSLAG i

''—■i r

1 Hans äter / Sunnemo!

,._JO$SE

•^jnleivikEnitervai Ovre

\*Brall-:

Karl anda \

♦Töcks

*

mark

♦

♦ • i .•

V-NÖ r DM ARKS h D/

S-HstraHohafriaL''5''

,, -SabodajJ''

♦ vik 1

Kroppa

Stavnäs,

*ARLSTADS''MstaV. '':\ Vase L

\ Grava i VASE MD. < ''

, . , j HD. V,_s

/ GRUMS HD.!- tsin >^7 ? / Öhaue

. -*

Ivik-r

ÖLM

JSvan.- --7*

/Vlsraimj NT''^

j* jsund/

VléNUMS \

Jordundersökningens bctänkanden. III.

Förklaring- över sambandet mellan siffror och text.

Siffrorna i marginalen angiva de uppgiftslämnare, från vilka ett svar i dess

helhet eller en viss detalj av detsamma härrör, samt motsvara de ordningsnummer,

som återfinnas i den nominativa förteckningen å personer, vilka i orterna besvarat

frågeformuläret. De siffror, som förekomma å en viss rad — enstaka sådana eller

jämte dessa till en grupp genom skiljetecknet punkt (.) sammanförda, markerande

i senare fallet, att motsvarande uppgiftslämnare äro ense i ett visst avseende —

referera till början av meningen eller satsen samt gälla, vad som i det följande

uttalas, intill å samma eller någon av efterstående rader nv siffra eller grupp av

siffror inträder, vilket ställe i allmänhet markeras av skiljetecknet semikolon (;).

Följande exempel belyser förhållandet:

Bro. a) C:a 75 st., mestadels tillhöriga enskilda jordägare, men även Kronan

och Riddarhuset; ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt.

b) 2 har åker, äng och skog högst obetydligt; i allmänhet en å två kor.

c) Under senaste åren ha en del egnahemslägenheter bildats mest från kronohemmanen

Norra och Södra Östbro; i allmänhet äro de av äldre datum; på de

sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än hälften.

Ditt. a:

1 och 2 yttra gemensamt: “C:a 75 st,, mestadels tillhöriga enskilda jordägare,

men även Kronan och Riddarhuset."

2 ensamt för sig: “ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt".

Lätt. b:

1 och 2 gemensamt: “2 har åker, äng och skog högst obetydligt ; i allmänhet

en å två kor.“

Lätt. c:

2 ensamt för sig: “Under senaste åren ha eu del egnahemslägenheter bildats

mest från kronohemmanen Norra och Södra Östbro.“

1 och 2 gemensamt: “i allmänhet äro de av äldre datum."

2 ensamt för sig: “på de sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än

hälften." I

I vissa fall förtydligas sammanhanget mellan text och siffror medelst en

asterisk.

Sammandrag av inkomna svar

Frågan 1.

Vilken är den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna i socknen? Aro

fastigheterna övervägande stora, medelstora, små eller endast lägenheter ?

Vilka skilda slag av ägare finnas ? Brukas fastigheterna huvudsakligen av

ägarna eller i större utsträckning av arrendator!-?

Sockenombud.

Färnebo. *) Fastighetsägarna äro bolag, större enskilda egendomsägare, små- 4

bönder; de senare sköta i allmänhet sina egendomar själva, bolagen utarrendera

i mindre lotter.

Nordmark. I allmänhet småegendomar och lägenheter; ägarna: bolag, som 123.

inneha mer än två tredjedelar, samt ett {åtal självägande; bolagens jord brukas

av arrendatorer; de enskilda ägarna bruka själva sin jord. 23.

Råmen. Två bolag inneha c:a DO % av fastigheterna, varjämte ett tredje, 1 2 3 6.

Hellefors a. b., innehar egendom till ett tax. v. av 64 000 kr.; resten innehaves

och brukas av småbrukare och lägenhetsägare själva.

Brattfors. Huvudsakligen medelstora eller små, ägas av bolag samt bönder; 1 3.

en del bolagsjord brukas av arrendatorer, eljest förekommer utarrendering icke. 1

Gåsbom. Två störa bolagsegendomar, bestående av skogsfastigheter; av 3 4 5. 3

socknens jord äger ett bolag c:a två tredjedelar, ett annat äger av den övriga

delen c:a två tredjedelar; dessutom finnas medelstora fastigheter, samt i övrigt små- 4. 1 3 4 5.

fastigheter — *c:a 30 stycken om 2 000—15 000 kr:s tax. v.; småbönderna — 36 *4. 2

stycken — äga tillsammans 2 100 har och 38 undantagsägare 285 har; de enskilda 4

ägarna äro bergsmän med del i hytta; så gott som all enskild jord brukas av ägarna x 4.

själva; smålägenheterna likaså med blott ett undantag; bolagsjorden bni kas av 5. 124.

arrendatorer.

Kroppa. Stora, medelstora, små; bolaget äger all jord; brukas huvudsak- 13.

ligen av arrendatorer (torpare).

Lungsund. Jordbruken äro mindre; ägare: bolag och småbönder; två tredje- 3

delar av jordbrukarna äro bolagstorpare.

’) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen å omstående sida.

20

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

13. 3. i Ölme. Övervägande medelstora; några större finnas, ävensom mindre; även

12 3. lägenheter; ägare äro bolag, egentliga lantbrukare, som äga särskilt de större

och medelstora egendomarna, staten, som äger — frånsett fastigheter, anslagna

till prästerskap och kyrkobetjäning samt länsman — ett par mindre gårdar, kommunen

äger en större jordbruksfastighet, som användes till vårdanstalt för fattiga:

ägarna bruka sin jord merendels själva.

i 2. i Varnum. Övervägande medelstora; innehavas i allmänhet av enskilda ägare,

12. dock äga bolag några fastigheter; Kronan har trenne egendomar, huvudsakligen

skogsarealer, samt häradsskrivarebostället, kommunen äger ett hemman, som användes

till fattiggård, Kristinehamns stad har trenne egendomar; enskilda bruka

*i i allmänhet själva sina egendomar; statens, * bolagens, äro däremot utarrenderade;

av stadens egendomar brukas en av staden själv, de båda övriga äro utarrenderade.

1 Visnum. Övervägande medelstora samt små; några stora finnas; ägare äro

huvudsakligen enskilda personer, men även bolag; brukas huvudsakligen av ägarna

själva; arrendatorema äro tämligen få.

2 Visnums-Kil. Jordbruksfastigheter finnas allt ifrån lägenheter till sådana,

3. i som omfatta 3 1/2 hemman; övervägande små förutom fyra å fem större; över

12

3. vägande medelstora; självägande bönder bruka i allmänhet sina fastigheter själva.

12 3. *3 Rudskoga. I allmänhet små; ägarna äro bönder, som — *i allmänhet — själva

bruka sin jord.

1. 2 Ny sund. Övervägande medelstora; övervägande mindre egendomar samt

1 lägenheter; ägare äro bolag och enskilda, de senare inneha så väl större och

medelstora egendomar som småbruk och lägenheter; de enskildas fastigheter

brukas huvudsakligen av ägarna, bolagens av arrendatorer.

12 3. Södra Råda. Övervägande små, några få lägenheter; ägare äro bolag, små

bönder

— flertalet — samt staten; brukas huvudsakligen av ägarna.

2. i Vase. Övervägande medelstora; ungefär lika många medelstora som små:

i. 12. ganska många lägenheter; ägare äro enskilda och ett bolag, som äger en fastighet;

2 ägarna bruka själva till största delen sin jord.

13. *12. Alster. Övervägande medelstora eller små; ägare äro enskilda, bolag;''•''''staten;

i. 12 3. kommunen; ägarna bruka till största delen själva sin jord.

12 3. 13. Östra Fågelvik. Medelstora; innehavas huvudsakligen av självägande bönder,

men även av bolag och staten; brukas huvudsakligen av ägarna.

13 4. Stora Kil. Övervägande medelstora och små; ägarna äro till allra största

delen enskilda, som själva bruka sin jord.

1 2 3 4. 4 Frykerud. Blott medelstora och små samt lägenheter; den största ärtax. till

60 000 kr.; 27 fastigheter ha ett tax. v. av 15 000 kr. och däröver; av småbrukare

med under 15 000 kr. tax. v. finnas c:a 370, dessutom ett 50-tal lägenhetsinnehavare;

Kronan äger en egendom tax. till 35 000 kr., kommunen en

* i 2 3 4. tax. till 18 000 kr., användes till fattiggård; bolagsegendomar finnas icke. * Fastigheterna

brukas, med endast få undantag, av ägarna.

13 5. Övre Tiller ad. Övervägande medelstora; ägare äro bolag och enskilda; de

förra utarrendera sin jord, de senare bruka sin själva.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOGKENOMBUD.

21

Ransäter. Till största delen smil; större, * medelstora samt lägenheter finnas 1 24 5. 6. *20.

Hven; ägare äro bolag och bönder; kommunen äger eu medelstor samt .eu mindre i 2 4 5. 2 5.

fastighet; i regel bruka hemmansägarna sin jord själva, under det att bolagens i 2 4.

fastigheter äro utarrenderade; kommunen driver själv jordbruk. i 2 5.

Nedre Ullerud. Medelstora, några få större och ett par tre lägenheter 14.

finnas; ägare äro två bolag samt godsägare, hemmansägare och några småbrukare;

brukas av ägarna, utom 10 ä 15 stycken, som tillhöra bolag.

Karlstads landskommun. Övervägande medelstora eller små, närmast staden i

en mängd lägenheter, som bebos av arbetare; brukas till huvudsaklig del av ägarna.

Grava. Så väl stora som medelstora och små fastigheter samt lägenheter; 3

till antalet äro de små övervägande, men de stora och medelstora fastighetsägarna

omfatta större delen så väl av den öppna jorden som av skogen. ■ I östra i

delen av socknen finnas en större egendom, sju medelstora och ett 50-tal mindre

fastigheter samt några och 50 lägenheter, i västra delen, utom en kronoegendom

och kyrkoherdebostället, blott en egendom, vilkens tax.v. utgör 65 000 kr., av

medelstora finnas ett 20-tal, av mindre egendomar c:a 100 samt dessutom 200 ^

jord- och bostadslägenheter; * ägare äro bolag, självägande bönder, staten. De 3

enskilda jordägarna bruka, på ett par undantag, sin jord själva, bolagen bruka en

del själva, men större delen är utarrenderad. I östra delen av socknen brukas 2

det övervägande antalet egendomar av ägarna själva, blott ett mindre antal —

elva — äro utarrenderade; i västra delen brukas samtliga fastigheter, med undan- i

tag för de där belägna kronohemmanen och kyrkoherdebostället, av sina ägare.

A de till Kronan indragna egendomarna Solberg och Bon, belägna i östra delen 2

av socknen, finnas tillsammans fem torp, därav tvenne hästtorp, av vilka Kronan

har ringa eller ingen nytta; de skulle emellertid passa till egnahem.

Hammarö. Endast en större fastighet finnes; några medelstora; flertalet i. 3. 12 3.

äro små; dessutom finnas lägenheter; ägare äro bolag och enskilda; jorden brukas

huvudsakligen av ägarna; endast bolagsmarken samt ett par mindre egendomar 3

äro utarrenderade.

Nor. Övervägande stora; socknens största jordbruk äges av en trävara- 12. l

handlande, bosatt på annan ort, ett annat gods av ett engelskt bolag: de flesta

ägarna hava jordbruk till huvudnäring; fastigheterna brakas till allra största delen i 2.

av ägarna, blott en enda är utarrenderad.

Segerstad. Medelstora; en del äro mindre; med undantag av ett par krono- 12 3. 3

egendomar samt kyrkoherde- och pastorsadjunktboställena och en skogstrakt, som

avsöndrats från en egendom och nu tillhör ett trävarubolag, innehavas hemmanen

av enskilda ägare; brukas — *med få undantag — av ägarna själva. 123. 3

Grums. Medelstora * eller små, tre å fyra större finnas; brakas huvudsak- 1 3. *1. 13.

ligen av ägarna.

Borgvik. Socknens hela areal utgör 923 har öppen jord och 4 468 har skog; 1

374 har åker och 981 har skog ägas av enskilda, 549 har åker, 3 487 har skog

ägas av Borgviks a.b.; fastigheterna äro övervägande medelstora och innehavas

av 38 hemmansägare och 37 arrendatorer.

Ed. Övervägande medelstora; ägare äro bolag och enskilda; brukas huvud- 1

sakligen av ägarna själva.

Gillberga. I allmänhet medelstora; fem egendomar, som äro att hänföra 2 4. 2

till större, ägas av enskilda, ett par större egendomar med betydande skogs

-

22

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

arealer samt några mindre lotter, huvudsakligen skogsmark, ägas av bolag:

2 4. brukas i regel av ägarna.

12. Långserud. Övervägande små; ägare äro bolag, enskilda, stat och kommun;

brukas till ojämförligt största delen av ägarna själva.

12 3. i Stavnäs. I allmänhet små, med 3—30 har öppen jord och 5—50 å 75 har

12 3. skogsmark: ägarna äro bönder, som i allmänhet bruka sina fastigheter själva;

2 även förekomma jordlägenheter, vilkas ägare i en del fall utöva yrke som bi2

3. *12. 3 näring; arrendatorer finnas —*i enstaka fall: i tämligen stor utsträckning.

-• 1 Högerud. Små; i allmänhet en å två hästars egendomar: lägenheter före12.

komma även; ägarna äro bonde]'', som nästan utan undantag själva bruka sina

egendomar.

i3- 3 Glava. Småbruk; övervägande sådana jordbruksfastigheter, som skötas av

familjemedlemmarna endast med tillfälligt anställd hjälp; alla kategorier av ägare

3. 3 5. torde finnas; bolagen ha arrendator!1!'' och torpare; annars brukas egendomarna

av sina resp. ägare.

12 3. Värmskog. Medelstora och små; brukas huvudsakligen av ägarna.

12. Svanskog. Övervägande små och brukas i regel av ägarna själva.

i Millesvik. Ungefär hälften av socknen upptages av herrgårdar, bestående

2. 12. av ett ä tre hemman; flertalet av fastigheterna äro små; ägare äro bönder, som

själva bruka sina egendomar; arrendatorer i obetydlig utsträckning.

i 2. Eskilsäter. Med ett undantag medelstora och små; brukas oftast av ägarna

själva.

2. i Olserud. Huvudsakligast hemmansägare med en å två hästars gårdar: den

största egendomen håller 165 har åker och 200 har skogsmark, de övriga äro

i. 2 mest fördelade i mindre lotter; brukas huvudsakligen av sina ägare; en sågverksägare

från annan socken äger en gård, som är bortarrenderad.

i. 3 Botilsäter. Övervägande medelstora; de allra flesta äro jordbruk på i medeltal

15 å 30 har odlad jord, endast en gård utgör två hemman, sex mindre s. k.

i. 13. herrgårdar finnas; småbruk och lägenheter förekomma även; fastigheterna brukas

3 huvudsakligen av ägarna, blott i ett par undantagsfall arrendatorer.

2. 2 3 4. By. Övervägande små egendomslotter samt lägenheter; fastigheterna brukas

*3 — * huvudsakligen — av ägarna själva.

i 2. 2 Bro. Hälften av arealen utgöres av större egendomar, den andra häften av

12. medelstora, små och lägenheter; ägare äro staten, Riddarhuset och enskilda; de

sistnämnda bruka huvudsakligen sin jord själva.

l 2. 2 Södra Ny. Övervägande små; i norra delen av socknen äges jorden uteslutande

av enskilda; södra delen upptages till större delen av ett f. d. fideikommiss,

vilket nu äges av ett konsortium, som håller på att stycka och försälja det i

12. mindre egendomar; få egendomar äro utarrenderade.

i Huggenäs. Övervägande medelstora och små; ägas av enskilda personer;

blott ett fåtal arrendatorer finnas.

Fragan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOCKKNOMHFI). *-*>

Kila. Övervikandet små och mc< (cistern: endast några t it ''''tre stycken i i

hava 50 har åker samt något dilrövor; ägarna iiro bönder, sota huvudsakligen a

själva bruka sin jord.

T veta. Övervägande småbruk, blott tvenne ägare hava 1 nit 1 vardera, t

Hägra få personer äga medelstora fastigheter: ett 30-tal avsOndradc higenheter i

finnas: fastigheterna brukas nästan alla av sina ägare: endast tre å fyra arrendatorer

finnas.

Sillerud. Variera betydligt i storlek, från 1 till 10 ä 15 och, på några om- i 4 5.

råden inom socknen, till omkring 40 ä 50 har; ägarna iiro till största delen en- t :t 4 5.

skilda, varjämte bolag och staten ha en del egendomar; jorden brukas i allmänhet i i o.

av ägarna; prästboställen, kronohemman samt bolagsegendomar åro utarrenderade. :s

Holmedal. Övervägande små; ägas av bolag och småbönder; bönderna bruka in.

själva sina egendomar, bolagen ha arrendatorer.

Västra Fågelvik. Små; ägas av enskilda samt brukas av ägarna. i >3.

Töekmark. I allmänhet små; några medelstora förekomma, lägenheter i 1 234 5. 3

enstaka fall; ägarna äro dels enskilda — *340 bönder — dels bolag; fastigheterna i 234. *4. m

brukas huvudsakligen av ägarna; i mindre utsträckning av arrendatorer. a 4.

Öster vallskog. Övervägande små; ägare: bolag och enskilda med gårdar av i 2 3.

olika storlek; fastigheterna brukas så gott som uteslutande av ägarna själva; ett

bolag samt ägarna till en större och eu medelstor egendom bruka själva sin skog,

men ha utlämnat inägorna på arrende.

Karlanda. Övervägande små; ägarna äro till största delen enskilda per- 13 4.

soner; nästan all jord brukas av ägama. 1 234.

Blomskog. I allmänhet medelstora; föda i genomsnitt en häst och tre kor: i. 1 2 3 4.

några få lägenheter och mindre torp finnas; ägarna äro småbönder— bland dem i. 4

några få lägenhetsägare — bolag samt staten, som äger prästgården; brukas av 13 4.

ägarna med undantag av bolagsegendomarna, vilka samtliga äro utarrenderade; a 4

småbondejord förekommer utarrendering blott då ålderdom, sjuklighet eller andra

liknande omständigheter nödga därtill; i allmänhet arrenderar då någon närboende:

prästgården är utarrenderad. 2 4-

Trankil. Små; ägas av enskilda eller bolag; ett norskt bolag äger två i

hela hemman, dock av de minsta: brukas av ägarna, bolaget utåt rendel ar.

Sidodal. Övervägande medelstora och små: innehålla skog: några lägenheter i 2 3. 2. i 2

finnas; ägarna huvudsakligen bönder, därjämte bolag; de enskilda bruka — *med *2

undantag av några få — sin jord själva, bolagens åkerjord är helt ocli hållet

utarrenderad, likaså prästgården. -

Skillingmark. Små; även medelstora finnas; bönder, som själva bruka sin jord. i 2 3. 3. i 2

Järnskog. Övervägande små; medelstora, dock finnas ett stort antal små 123. 4

egendomar; ägas huvudsakligen av enskilda och brukas av ägarna. 1 24.

Käla. Jordbruken äro mindre, brukas av ägarna. 1 2 3 4.

Eda. Huvudsakligen småbruk, dock finnas några större bolagsegendomar; 12:14.

prästgården kan anses som en medelstor egendom; ägarna utgöras av bolag, små- 2. 3

bönder, lägenhetsinnehavare, staten (kyrkoherdebostället) samt kommunen (fattiggården);

fastigheterna brukas huvudsakligen av ägarna själva. 1 2 3 4.

24

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

123. Arvika landskommun. I allmänhet små, några medelstora finnas, en större:

prästbostället; ett betydligt antal jordlägenheter förekomma; ägarna äro huvudsakligen

småbönder, varjämte bolag och staten äga en del; brukas huvudsakligen av

2 ägarna; prästbostället samt två kronoboställen, ävensom några få andra egendomar

äro utarrenderade.

12. i Ny. Brukningsdelarna äro dels medelstora och dels mindre; ägarna äro i

huvudsak bönder, dessutom finnas tvenne innehavare av mindre säterier; Kronan

äger fyra mindre hemman; då för några år sedan större delen av det ena

kronohemmanet försåldes, undantogs det mesta av skogsmarken och förlädes till

kronopark.

i. 12. Algå. Ingen särdeles stor egendom finnes; trenne äro att hänföra till större,

12. 2 eljest övervägande små; ägare: bolag och självägande bönder; de senare bruka

sm jord med eget arbetsfolk, en del arrendatorer på likaledes små egendomar

finnas.

12 4. g. 12 4. Gunnarskog. Huvudsakligen mindre lotter; medelstora; några större inne

124

G. 1 2 4 5. havas av bolag; jorden brukas huvudsakligen av ägarna, en del arrendatorer

finnas å bolagsjord.

2. 3 4. 1 2 3 4. Bogen. Till större delen skogsfastigheter; i allmänhet små, ägas av så väl

12 2 bolag, enskilda * som staten, vilken äger Kyrkskogen,* »/4 hemman, utgörande c:a

i. 3 4. 2 500 har: brukas huvudsakligen av ägarna; i större utsträckning av arrendatorer.

5 Brunskog. Ingen egendom, vars tax. år 1908 översteg 65 000 kr., utan är

socknen, frånsett den mindre del, som utgöres av boställen och Borgviks a. b:s

egendomar, helt en småbondesocken, enär, enligt senast verkställd tax. av fastigheter,

jorden var fördelad på ej mindre än 586 stycken ägare, vari dock naturligen

ej ägare av annan fastighet äro medräknade; medelhemmanets storlek, vad beträffar

12. bondejord, blir sålunda: 5.3 har åker, 0.2 har äng och 24.9 har utmark; huvudsakligast

småbruk, endast ett par medelstora egendomar finnas; brukas av ägarna

själva med undantag av några smärre lotter, tillhöriga Borgviks a. b., som äro

utarrenderade.

1 2 3 4. Mangskog. Övervägande mindre; ägare äro bönder och bolag; bönderna

bruka själva, bolagen ha arrendatorer.

12 4. Boda. I allmänhet små, till en mindre del medelstora; ägare: ett bolag,

enskilda samt kommunen, som äger komministerbostället; enskilda bruka själva

sin jord, övrig är utai-renderad.

1234.5.12345. Sunne. Medelstora och små; i allmänhet 6 å 15 har; ägarna i allra flesta

fall bönder, som själva bruka sina fastigheter.

123- 2 östra Emtervik. Tax. v. 2 000—30 000 kr.; 75 stycken tax. till 9 000 kr.

*13. och däröver — * bland dessa ett par mindre herrgårdar om 30 000—64 000 kr.

12 3. 3 Arealen 5 å 30 har öppen jord; *ägarna: enskilda; bolag, som för industriellt

13. behov söka underlägga sig jord eller skogsmark, finnas ej; någon arrendering av

3 jord har knappast någonsin kommit i fråga. I östra delen av socknen ha tvenne

personer köpt egendomar, huggit bort skogen, därpå sålt den öppna jorden och

behållit skogsmarken.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

FRÅGAN 1. SOCKKNOMBUD. 25

Västra Kmtervik. Övervägande små; brukas huvudsakligen av ägarna. 12.

Gräsmark. Så gott. som uteslutande små; ägarna Uro till största delen en- i 2 3.

skilda, varjämte bolag, särskilt på senare tiden, inköpt en del egendomar; bönderna

bruka själva sin jord, bolagen utarrendera sin.

Lysvik. övervägande små, varjämte lägenheter finnas; de ägas av enskilda, 1 2 3 4.

som själva bruka jorden.

Fryksände. Medelstora; två större, några medelstora, övervägande antalet 6. 1 2 3 4 6.

små, ett fåtal lägenheter finnas; ägas av bolag, hemmans- och lägenhetsägare;

brukas huvudsakligen av ägarna själva. 1 2 3 4 5 6.

Östmark. I allmänhet små, särskilt vad inägorna beträffar; av större egen- 1234.2.1234.

domar — * som i allmänhet tillhöra bolag — finnes endast ett fåtal; ett icke obe- *1. 4

tydligt antal äro medelstora; ett mindre antal lägenheter förekomma; ägarna 14. 1234.

äro bolag, enskilda,* kommunen; inägorna å bolagens egendomar brukas utan undan- *14. 1234.

tag av arrendatorer; övriga fastigheter brukas av ägarna själva; utarrendering 12 4. 4

förekommer endast i mindre utsträckning.

Lekvattnet. Socknen, belägen efter Rottna älv, utgör företrädesvis dennas 8

ådal med moär, beväxta av furuskog; jordbruksfastigheterna bestå huvudsakligen

av sandjord, men uppåt bergen och bortom dessa finnas många, vilka av föregående

inbyggare röjts och brutits från vild skogsmark; jordbruken äro små eller

stora, allt efter tillgången på arbetskraft vid deras uppodlande; de flesta blevo

små egendomar, men många hade stora vidder växande skog, vars huvudsakliga

värde vid tiden för uppodlingen låg i dess lämplighet som betesmark för kreaturen.

Fastigheterna äro övervägande stora, största delen är skogsmark; jordbruken 5. 1 23 4 5 69.

äro övervägande eller uteslutande små, ingen egendom föder sitt folk; jordbruket

synes dömt till undergång; åkerarealen i allmänhet blott 5 har; ägarna äro bönder, 5. 3 5.

bolag samt skogspatroner; Fryksände och Lekvattnets kyrkor äga var sin skog, värd 5

tillsammans c:a 2 miljoner kr.; hittills har övervägande antalet av fastigheterna 12349.

brukats av ägarna, på senaste tiden har emellertid arrendatorernas antal ökats,

då bolag och även enskilda blivit ägare till flera småbönders egendomar; i Orm- 6

höjdens skolrote — sydvästra delen av socknen från norska gränsen och till gränsen

av Gräsmarks socken — har trakten bebotts av hemmansägare; inför bolagsväldet

smälta de undan likt snö för solen, en egendom såldes i dagarna till ett

bolag, och flera sådana affärer torde vara i görningen. Bönderna bruka företrädes- 8

vis själva sin jord, men å de skogsegendomar, som inköpts av .bolag och skogsspekulanter,

tillsättas torpare, som försämra egendomarna; desto flera skogsegendomar,

som komma i bolags ägo, desto flera varda s. k. arrendatorer och brukare

med sämre moral och duglighet.

Vitsand. Övervägande medelstora och små; ägare äro bolag, enskilda, stat 2 3.

och kommun; jorden i enskild ägo brukas så gott som uteslutande av ägarna,

bolagsjorden är utarrenderad.

Norra Ny. I allmänhet små, varjämte en del lägenheter finnas; ägare äro 2 4. 2. 2 4.

bolag och enskilda; bolagsjorden bortarrenderas, medan övriga fastigheter i regel 4. 2 4.

brukas av ägarna.

Ny skoga. Merendels stora, bestående av skogsmarker och stora myrmossar; 3

ägare äro bolag och enskilda; det finnes här c:a 25 stycken ägare av fastighet

med därtill hörande skogsmark; de övriga inom socknen äro lägenhetsägare,

torpare och bolagsarrendatorer.

26

FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.

5. Dalby. Övervägande medelstora; små; ägare äro bolag och enskilda; brukas

4 liu\ udsakligen av ägarna, dock finnas en hel del bolagsarrendatorer.

«• Södra Finnskoga. I allmänhet små eller endast lägenheter, många medelstora

finnas även: ägare äro bolag och enskilda; de förra utarrendera till större delen

sin jord, de senare bruka den merendels själva.

5 Norra Finnskoga. Socknen, som är av mycket stort omfång, består till största

delen av skogsmark, blott en jämförelsevis obetydlig del därav är odlad jord:

i följd bann är jordbruket av mindre betydelse och det större intresset ägnas

åt skogen och skogsbruket ; landskapet, som är starkt kuperat, erbjuder få fördelaktiga

platser för anläggande av gårdar; de allra flesta, som nu finnas, ligga

längs älven, inträngda mellan denna och de brant stupande bergen, enstaka

gåidar ligga dock här och där längre upp i bergen: i socknens nordligare del

finnas ock några mindre byar inne i skogen. De odlade och bebyggda platserna

äro dock obetydliga mot socknens vidder av skogsmark; denna är nu till största

delen, åtminstone i socknens sydligare del, i främmande händer, trävarubolags och

enskilda skogsspekulanters; de självägande böndernas antal är mycket ringa och

mesta delen av dessa behandla sina underlydande ej bättre än bolagen; i nordligare

delen av socknen ha bolagen ännu ej fått väldet, där äges det mesta av småbönder,

vilka mestadels genom arvskifte bekommit jorden: i fråga om egendomarna,

d. v. s. den odlade jorden, har det nästan uteslutande varit så, att ett

av barnen inlöst fädernegården, i några fall har den dock sålts till främmande

personer, när ägaren avlidit, och då helst tillsammans med skog; så har alltid

1 jordbruket och dess intressen fått träda i bakgrunden för skogsintressena. Fastigheterna

äro övervägande små; ägarna äro bolag, hemmans- och lägenhetsägare;

fastigheterna brukas uteslutande av ägarna utom bolagens, som brukas av arrendatorer.

Ekshärad. Övervägande medelstora; de flesta ägas av Uddeholms a. b., utarrenderas

till åbönder; de hemmansägare, som finnas, bruka jorden själva.

1 2 s- Gustav Adolf. Kommunens hela areal är fördelad mellan Uddeholms a. b.

3 och staten: bolagets egendom år 1913 tax. till nära en miljon, statens 750 000 kr.

Norra Råda. Skogsegendomar med små inägor och stora skogsmarker:

1 2 3 4 56. 1 övervägande små egendomar eller lägenheter; ägas av ett bolag, staten är ägan!

*1 23 4 5 0. till prästgården, kommunen till fattiggården, *en mindre del äges av småbönder:

hemmansägarna bruka sina fastigheter själva, bolagets egendomar brukas till

största delen av arrendatorer.

4 1 Sunnemo. Största delen eller c:a två tredjedelar av all jord äges av bolag,

1 23 4. det övriga av småbönder, *lägenhetsinnehavare förekomma även; bönderna bruka

själva sin jord, bolagen utarrendera sina jordbruk.

4. *2 4. Nyed. Övervägande små; ägarna utgöras av bolag, enskilda, * staten och kom12

4. mimen; bruka huvudsakligast sina egendomar själva.

3. 1234. Älvsbacka. Jordbruksfastigheterna äro i allmänhet små; medelstora; ägarna

4. 2 4. äro bolag, enskilda, * staten äger komministerbostället; länskommunen äger skydds1

2 3 4. hemmet Alvåsen; de enskilda ägarna bruka själva sin jord, bolagsjorden är utarrenderad.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken:

olika slag av ägare och brukare.

It Ad AN 1. IfOI.Ad.

27

Bolag.

A. It. Mölnbacka-Trysil. :) Av bolagets jordbruksfastigheter lut sju eu öppen

åkerareal av 50 bär och mera, likaledes sju 20 30 har öppen åker, 77 stycken

öppen åker från 5 20 har samt 00 stycken därunder; fastigheterna brukas av

bolaget självt samt av arrendator^-.

Billernds m. fl. a. b. Långseruds, Gillberga, Stavnäs, (ilava, Älgå, Silleruds,

Silbodals, Järnskogs, Karlanda, Sunne, Fryksände, Gräsmarks, Lekvattnets, Ostmarks

och Nyskoga socknar. - Fastigheterna äro i allmänhet medelstora: i de

södra socknarna förekomma dock en del större fastigheter, liksom det ock i vissa

socknar finnes ett större antal småfastigheter; lägenheternas antal är i allmänhet

ringa: fastigheterna ägas dels av enskilda, dels av bolag; brukas huvudsakligen

av ägarna.

Storfors bruks a. b. Kroppa, Lungsuiuls, Färnebo, Varnums, Ölme socknar.

Kroppa socken har ursprungligen i sin helhet varit upplåten åt eller förbunden

med bergsbruket; inom socknen, omfattande ö 7/.,4 mantal och 4 ''/■> hytta, äger

Storfors bruks a. b. nu 5 S6/4g mantal och 3 ''/., hytta: av brukets 79 fastigheter

i Kroppa hava endast 5 ett tax. v. större än 05 000 kr., övriga 74 fastigheter

äro i jordbruksavseende mest att jämföra med småbondeställen, delvis jordlägen

!)

Anm. Vid frågeformulärets besvarande ha bolagen anlagt avvikande synpunkter i

avseende å svarens lokala giltighet; i en del fall avses sålunda bolagets hela intresseområde

— alla de socknar, där bolaget innehar förvärv, — i andra åter blott någon viss

socken; i de fall, då bolaget innehar förvärv i blott en sådan, sammanfaller intresseområdet

väsentligen med socknen. Av svaren framgår emellertid i allmänhet i vad mån det ena

eller andra avses, varför oklarhet ej behöver uppkomma. Den efterföljande förteckningen

har till ändamål att ge en bild av intresseområdet för de bolag, som besvarat frågeformuläret;

uppgifterna äro bolagens egna, huvudsakligen avseende tillståndet 1910, jämförda med

sockenombudens uppgifter, som i fall de icke överensstämma med de förra, placerats inom

parentes.

Uddeholms a. b.: Nordmark, Rämen, Brattfors, Vase, Orre Ullerud, Ransäter, Nedre

Ullerud, Karlstads landskommun, Hammarö, Norra Ny, Dalby, Södra Finnskoga, Norra

Finnskoga, Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda, Sunnemo, Nyed; A. b. Mölnbacka—Trysil,

Färnebo, Brattfors, Gåsborn, Kroppa, (Alster), Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Grava, Dalby,

Norra Finnskoga, Nyed, Älvsbacka; Billeruds m. fl. _a. b.: Gillberga, Långserud, Stavnäs,

Glavä, (By), Sillerud. Karlanda, Silbodal, Järnskog, Älgå, (Gunnarskog), Sunne, Gräsmark,

Lysvik, Fryksände, Östmark, Lekvattnet, Nyskoga; Storfors bruks a. b.: Färnebo, Kroppa,

Lungsund, Ölme, Yarnum: A. b. Edsvalla bruk: Störa Kil, Nor, Bogen, Gräsmark, (Fryksände,

Östmark, Lekvattnet, Vitsand, Norra Ny, Nyskoga, Södra Finnskoga, Norra Finnskoga);

A. b. Bämen—Liljendahl: Nordmark, Rämen; Saugbrugsforeningen i Fredrikshald:

Nedre Ullerud, Svanskog, Sillerud, Holmedal, Västra Fågelvik, Töcksmark, Blomskog,

Trankil, Silbodal; Forshaga Sulfit a. b.: Alster, Övre Ullerud, Ransäter, Grava, Sunne, Dalby,

Södra Finnskoga, Norra Finnskoga; Lesjöfors a. b.: Färnebo, Nordmark, Rämen, Gåsborn;

Reliefors bruks a. b.: Rämen, Gåsborn; Gustafsfors fabrikers a. b.: Långserud, Glava, Sillerud,

Blomskog, Silbodal; Persbergs m. fl. Grufbolag: Färnebo, Nordmark, Gåsborn, Kroppa, Filipstad;

Kraft-a. b. Gallgång—Munkfors: (Rudskoga, Södra Råda); A. s. Lier,Varald & Bogen:

Bogen, Gräsmark, Lekvattnet; Gravberyskovens a. s.: (Södra Finnskoga;; Katrinefors a. b.:

(Nysund, Eskilsäter), Vitsand, Nyskoga; Glaf va Glasbruks a. b.: Långserud, Glava, Sillerud,

Karlanda, Silbodal, Järnskog, Kola, Älgå; A. b. Kroppstadfors bruk: Köla, Eda, Ny; Lundsbergs

Fastighets-a. b.: Lungsund; Kohlsäters a. b.: (Gillberga, Långserud, Svanskog); Dejefors

kraft- och fabriks-a. b: Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Grava; A. b. Finshyttan: Färnebo, Nordmark,

Filipstad; Eda a. b.: Eda; Holmerudsfors a. b.: Holmedal; A. b. Sundshagsfors bruk:

Skillingmark; A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker: (Östra Fågelvik); Backetorps kvarnoch

sågverks a. b.: Sunne; Fåens Sjösänkningsbolag: Borgvik.

28 FRÅGAN 1. BOLAG.

heter; samtliga dessa 74 fastigheter äro utarrenderade, av de 5 större är jorden

till tvenne utarrenderad.

Lungsunds socken: Aven denna socken har till sin största del ursprungligen

varit förbunden med bergsbruket. Lungsund omfattar 13 1/u mantal plus 3 227 /

mantal beräknad i osmundjärnränta jämte 1 hytta, varav Storfors bruks a. b. äger

4 -y.j mantal plus 3 1,]6 mantal beräknad i osmundjärnränta jämte 1 hytta; av

brukets här ägda 73 fastigheter hava endast 3 ett tax. v. över 65 000 kr., och

brukas dessa av jordägarna, övriga 70 brukas av arrendatorer, och kunna trenne

räknas till medelstora egendomar, under det att de övriga kunna hänföras under

rubriken mindre egendomar och jordlägenheter.

Färnebo socken: Storfors bruks a. b. är markägare i ett skifteslag, Asphyttan

om 960 öre, och äger för närvarande därav 570 cl/,0 utom några avsöndringar;

hela denna skatt består av ett flertal mindre egendomar och jordlägenheter,

samtliga brukade av arrendatorer.

Varnums socken: Här äger bolaget .en mindre bruksegendom, Spjutbäcken,

sammansatt av fyra fastigheter, av vilka en kan betraktas som större jordegendom;

all jord utarrenderad.

Öl me socken: Ett mindre skogsskifte.

A. b. Rämen-Liljendahl. Jordbruksfastigheterna övervägande små; ägas dels

av s. k. bergsmän samt trenne bolag, vilka själva bruka de större huvudgårdarna

samt för övrigt hava arrendatorer.

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. Små jordbruksfastigheter av kronoskattenatur;

mestadels hemmansägare, vilka vanligen själva bruka sina hemman.

Forshaga Sulfit a. b. Grava, Alsters, Rånsäters, Sunne, Övre Ulleruds,

Dalby, Norra Finnskoga socknar. — Fastigheterna utgöras i huvudsak av skogsegendomar,

utan annan inägojord än torplägenheter; av annan inägojord har bolaget

endast Ransbergs gård (65 bär åker) i Ransäters socken, Forshaga gård (35 har

åker) i Grava socken och Slättne gård i Dalby socken, alla övriga äro småegendomar;

inägojorden brukas i huvudsak av arrendatorer.

Lesjöfors a. b. Inom Rämens socken förekomma tvenne mycket stora fastigheter,

tillhörande dels bolaget, dels a. b. Rämen-Liljendahl, härtill komma några

få medelstora samt några få egendomar, som ägas av småbönder; fastigheterna

brukas huvudsakligen av ägarna själva; en del småtorpare förekomma.

Hellefors bruks a. b. Övervägande bolagsegendom, vars jordbruk i huvudsak

utarrenderas, därjämte småhemman, s. k. bergsmanshemman, vilka med obetydliga

undantag brukas av ägarna.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Blomskogs, Silbodals och Silleruds socknar. —

Jordbruksfastigheterna bestå i stort av e:a 10 X odlad jord och resten utmark,

äro ur jordbrukssynpunkt små, då medelarealen för åkern utgör c:a 4 har; ägarna

i allmänhet bönder och några få bolag; allmogen brukar sin inägojord för egen

del, bolagen utarrendera för det mesta sin.

Persbergs m. fl. Grufbolag. Inom Färnebo socken äger Persbergs Grufve

a. b. följande fastigheter: 100 lotter i Persbergs Odalfält med ett tax. v. av

100 000 kr., 270/288 i Yngshyttan med ett tax. v. av 500 000 kr., 4|jj8l/64 i

Horrsjöhyttan med ett tax. v. av 12 100 kr., ±/64 i Nyhyttan med ett tax. v.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

KRÅKAN 1. BOI.AK.

25»

av 3 000 kr.; alla dessa fastigheter iiro uppdelade i brukningsdelar, varav ingen

överstiger i värde 65 000 kr.; dessa äro dels utarrenderade och dels upplåtna

åt bolagets gruvarbetare, en brukningsdel skötes av bolaget självt. Inom tilipstads

område äger bolaget en mindre lägenhet samt inom Ivroppa socken tre

fastigheter, som samtliga äro utarrenderade.

Nordmarks Grufve a. b. äger inom Nordmarks socken utom gruvfyndigheter

fyra fastigheter, av vilka ingen äger högre tax. v. än 65 000 kr.; all denna

jord är uppdelad i ett flertal brukningsdelar, som äro upplåtna åt bolagets gruvarbetare.

Finnmosse Grufbolag äger inom Nordmarks socken fyra fastigheter, vilka

samtliga kunna hänföras till mindre egendomar.

Gåsgrufve bolag äger ingen jordbruksfastighet, utan endast gruvfyndigheter.

Kraft-a. b. GuMspång-Munkfors. Huvudsakligen mindre och medelstora egendomar;

fastigheterna brukas till övervägande del av ägarna.

A. s. Lier, Varaid é Bogen. Huvudsakligen mindre fastigheter, som brukas

av torpare och arrendatorer. .

Katrinefors a. b. Jordbruksfastigheterna inom Yitsands socken äro övervägande

små och medelstora samt brukas, med undantag för bolagens, i regel av

ägarna själva.

Glafva Glasbruks a. b. Små lägenheter, tillhöriga enskild ägare och bolag.

A. b. Kroppstadfors bruk. Små fastigheter; brukas huvudsakligast av

ägarna själva.

Lundsbergs Fastighets-a. b. Lungsunds socken. — Fastigheterna äro medelstora

och brukas av ägarna med undantag av Uddeholms a. b:s och Storfors

bruks a. b:s underhavande, brukas av arrendatorer; brukningsgårdarna utgöras

av större torp.

Kohlsäters a. b. Fastigheterna inom Grillberga socken äro i allmänhet medelstora;

enskilda ägare och småbönder; fastigheterna brukas huvudsakligen av

ägarna.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Medelstora, tvenne större och några lägenheter;

ägare: två bolag, två godsägare, hemmansägare och småbönder; brukas

av ägarna.

A. b. Finshyttan. Färnebo socken. — Fastigheterna äro övervägande stora,

men förekomma även medelstora, små och lägenheter; ägare: bruksägare och

mindre hemmansägare, bruka i huvudsak fastigheterna själva.

Holmerudsfors a. b. Övervägande småbruk, endast en större egendom,

prostgården; ägare: småbönder och några bolag; brukas huvudsakligen av ägarna

själva, till en ringa del av arrendatorer.

A. b. Sundshagsfors bruk. Fastigheterna äro medelstora eller merendels ,

mindre lägenheter; självständiga ägare bruka egendomarna själva.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. Övervägande medelstora och små;

ägare: bolag och hemmansägare; brukas i större utsträckning av ägarna.

30

FRÅGAN 1 .

STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Visnums-Kils in fl. socknar: Unga Berger. Övervägande medelstora och

små jordbruksfastigheter, ett fatal lägenheter; brukas av ägarna själva, med

undantag av att å större och medelstora egendomar finnas mindre arrendegårdar

och torp; komministerbostället utarrenderas.

Nysunds sockens värmlandsdel: övervägande små, sedan dels staten inköpt

nära hälften av skogsarealen och dels Södra Håkanbols, Norra Håkanbols, Hållunda

och Sundby (Åtorp) gods ägostyckats. I socknens norra del, i närheten

av Degerfors bruk finnas en del lägenheter; kommunen äger fattiggården Lidatorp.

Visnums socken: nära halva arealen stora, varibland Björneborgs järnverks

a. b. och Bäckhammars nya a. b. tillhöriga; i övrigt övervägande medelstora.

Kommunen äger Långeruds ålderdomshem, staten äger Backa, som utarrenderas,

så är förhållandet även med kyrkoherde- och länsmansboställena; i övrigt brukas

av ägarna.

Nor: Olof Andersson. Övervägande stora, även småbondeegendomar och

bostadsfastigheter; brukas av ägarna själva.

Svanskog: John Bnjntesson. Små fastigheter, vilka i regel brukas av ägarna.

Bro: H. v. Axelson. Fastigheterna äro övervägande medelstora; rätt många

både stora och små egendomar finnas även, lägenheter höra till undantagen;

blott få arrendatorer finnas.

Bro: F. M. Mohn. Inom socknen finnas 12 större gårdar med en areal

vardera av över 50 har; de flesta äro medelstora, c:a två hästars egendom,

mycket få kunna hänföras till lägenheter; jordbruket skötes i huvudsak av

ägarna själva utom på de fyra kronoegendomarna, vilka alla äro utarrenderade;

jordbruket innehaves i huvudsak av värmlänningar utom tre kronoarrendatorer,

som äro från Halland.

Silbodal: Olof Danielsson. Huvudsakligast medelstora hemmansägare, som

själva bruka sina egendomar.

Norra Ny: Daniel Andersson. Fastigheterna medelstora och små; bolag

och självägare, huvudsakligen de senare.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Medelstora egendomar; åkerarealen är c:a 2.5

a 7.5 har till varje egendom, skogsmark 5 har till varje har inrösningsjord.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Större, medelstora, små; enskilda ägare,

småbönder, bolag; brukas huvudsakligen av ägarna.

Borra Ny: Olof Sonesson. Medelstora: övervägande självägare; några

arrendatorer finnas.

Dalby: Per Persson. Övervägande små; ägare äro bolag, större och mindre

självägare; utarrendering förekommer.

Elcshärad: Daniel Jonasson. Övervägande små, om c:a b har; bolag, självägande

bönder; bönderna bruka sill jord själva, bolaget har arrendatorer.

Frågan 1, huvudinnehåll: den allmänna karaktären av jordbruksfastigheterna, storleken;

olika slag av ägare och brukare.

31

l''RÅ(i AN 1. KRONOI.ÄNSMÄN OCH K RON O FOOD ÅR.

Elcshärad: P. J. Ekblom. Denna, länets till arealen största, församling,

innehåller enligt häradshövding von Wiekens ägobeskrivning 85 243 har, därav

2 980 har åker, då fördelade på 490 brukningsdelar och dessutom 303 lägenheter;

denna på 1880-talet utgivna beskrivning är dock något för gammal att

åberopa beträffande brukningsdelarnas och lägenheternas antal, då sedan genom

många hemmansklyvningar antalet ökats och nyodlingar föga vidgat åkerarealen.

Fastigheterna iiro övervägande små; största egendomen är Föskefors om c:a 120

har, ägare Uddeholms a. b.; utarrenderad; med undantag av Gunneruds gård

om 30 har, iiro alla bolagets fastigheter utarrenderade; hemmansägare hava numera

få torpare och systemet är synbarligen satt på avskrivning.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kromlänsmannen i Gillbergs härad. I Gillberga socken äro egendomarna

medelstora och brukas utan undantag av ägarna, men i de övriga socknarna

mindre; brukas i regel av ägarna själva.

Kronolänsmannen i Kds härad. Övervägande''små; ägarna äro huvudsakligen

småbönder; fastigheterna brukas huvudsakligen av ägarna.

Kronolänsmannen i Nordmarks härads övre distr. Fastigheterna äro övervägande

små; ett fåtal stora och medelstora, lägenheter fåtaliga. Jorden äges

huvudsakligen av småbönder och brukas av dem; arrendatorer förekomma fåtaligt.

t. f. Kronofogden i Frgksdals fögderi. Fastigheterna övervägande medelstora

och brukas i regel av ägarna själva.

Frågan 2.

Beträffande bolags egendomar bär, jämte varje bolags namn, uppgivas:

a) arten av den^ verksamhet, för vilken bolagets egendomar väsentligen utnyttjas:

industri (olika slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning m. in),

jordbruk eller annan verksamhet;

b) i vad män jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller

dess tjänstemän;

c) huru många brukningsdelar för närvarande finnas;

huruvida det förekommer, att två eller flera brukningsdelar sammanslås och

brukas såsom en fastighet, eller att fastighet delas på flera brukare, samt

i vad mån och vid vilka tider sådan sammanslagning eller klyvning av

brukningsdelar ägt rum; och

huruvida och i vad mån brukningsdelar nedlagts i följd av jordbrukets indragning

under huvudgårdens jordbruk och när detta skett.

Sockenombud.

1 Färnebo. x) Persbergs Grefve a. 1)., Grefve a. b. Långban, a. b. Finshyttan.

a) De tvenne förstnämnda idka j ä mina 1 in sb rytm ng, det sistnämnda huvudsakligen

gjutgodstillverkning.

b) Utarrenderas i små lotter.

-• - A or dm ark. Uddeholms a. b.; Lesjöfors a. b., a. b. Rämen-Liljendahl; a. b. Fins

hyttan,

Finnmosse draf bolag, Nordmarks Grefve a. b., Nordmarks elektriska kraft

a.b. samt Nordmarks såg- och hyttlag.

2 3. a) Bolagens jordbruksfastigheter taxerades 1910 till 1 165 400 kr.; Udde

3

holmsbolagets egendomar utnyttjas till bergsbruk, skogshantering; avverkning till

12. kolved, massved och timmer äger rum; Rämens a.b. utnyttjar sina för sågverks

2

rörelse; Lesjöfors och Finshyttan: bruksrörelse och mekanisk verkstadsdrift, Finnmosse

och Nordmarks gruvbolag driva gruvrörelse; Nordmarks såg är nu nedlagd.

!• 3 b) Inägojorden i allmänhet utarrenderad; Uddeholmsbolagets brukas av bolagets

arbetare såsom arrendatorer eller av dess tjänstemän, t. ex. skogvaktare.

3 6- Rämen. Lesjöfors a. b.

a) Huvudsakligast järnbruksrörelse, dessutom sågverks-, lådfabriks- och trämassefabriksrörelse.

b) Alla torp äro upplåtna på arrende till torpare och dagkarlar utom egendomarna

i brukets omedelbara närhet, vilka brukas av bolaget självt, samt två

mindre torp, upplåtna åt skogvaktare. *)

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

1''HÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

33

t;) 16 hästtorp och 13 dagkarlstorp; enligt beskrivning över Rftmens sockenkarta

skall bolaget äga 13 brukningsdelar; ingen sammanslagning, klyvning eller

indragning av fastigheter under de senaste 15 åren.

Brattfors. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil; Brattfors a. b. 13. 3

a) Industri; bergsbruk och lantbruk. 3. t

b) Huvudsakligen upplåten till torpare och arrendatorer; brukas av bolagen 13. 3

själva.

c) Brukningsdelarna c:a 80 stycken; Uddeholmsbolaget har 50 å 60 torpare

och arrendatorer; den jord, som tillhör Mölnbacka-Trysil, består av endast en brukningsdel;

klyvning eller sammanslagning har ej förekommit, ej heller att ägor 13. i

under huvudgårdens brukning nedlagts.

Gåsborn. Hellefors bruks a. b., Lesjöfors a. b.; (trafve a. b. Långban och 3 4 5. 4

Persbergs Grefve a. b.

a) De bägge sistnämnda bolagen besitta en rekognitionsskog, även en del

av de båda förstnämnda bolagens egendomar torde vara av rekognitionsnatur.

Uteslutande skogsbruk, virkesavkastningen bortflottas till förädling And de resp. 5

verken vid Hellefors och Lesjöfors; skogarnas avfallsprodukter användas i bergs- 4

•brukets tjänst.

b) Bolagens odlade jord — * bestående av spridda torplägenheter — brukas 4 5. *5

av torpare, *som samtidigt äro bolagens arbetare; själva bruka bolagen ingen jord; *4

skogvaktarna ha mindre egendomar.

c) Någon klyvning av brukningsdelar förekommer ej, åtminstone ej på sista 1 2 4 5.

tiden, *de sista fem åren; sammanslagning torde, ehuru mera sällan, före- *1. 4

komma nu så väl som förr; inga brukningsdelar ha nedlagts. 12.

Kroppa. Storfors bruks a. b. 13.

a) Industri, järnbruksrörelse.

b) Jorden är upplåten på arrende, en liten del brukas av bolaget självt.

Lång sund. Storfors bruks a. b. 3

b) Bolaget brukar självt två större gårdar, eljest utarrenderas.

Olme. Storfors bruks a. b., Sjöstads a. b., Ölme tomt-a. b. l

a) Det förstnämnda bolaget äger en skogsmark, som utnyttjas för träförädling;

Sjöstads a. b. driver jordbruk; tomtaktiebolaget idkar tomtförsäljning samt

driver jordbruk.

b) Sjöstads och Olme a. b. bruka jorden själva.

c) Den Storfors tillhörande jorden utgör två brukningsdelar, de bägge övriga

bolagens egendomar vardera en.

Varnum. Storfors bruks a. b., a. b. Träkol. i

a) Skogsbruk.

'' b) Inägorna utarrenderade.

c) Storfors egendom, Spjutbäcken, utgör nu som förr en brukningsdel.

Visnum. Björneborgs jernverks a. b., Bäckhammars nya a. b. i

a) Aga det förra en, det senare tvenne egendomar; Bjömeborgsbolaget utnyttjar

sin väsentligen för jordbruk, Bäckhammar sina för cellulosaindustri.

b) Brukas av bolagen själva.

c) En brukningsdel vardera.

Visnums-Kil. Förekomma icke. 3

Jordundersökningens betänkanden. III.

3

34

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

12. Rudskoga. Kraft-a. b. Cfullspång-Munkfors.

a) Bolaget äger några mindre jordlotter — lägenheter — bestående av ängsmark,

i och för vattenrätten vid sjön Skagern.

i 2. i Nysund. Frövifors a. b.; Willingsbergs a. b., a. b. Billinge skog, Katrinefors

a. b., Laxå bruks a. b., Svartå bruks a. b.

l 2. a.) Sågverks-, träförädlings- eller järnindustri,

i b) Den odlade jorden är upplåten på arrende åt omkring 60 arrendatorer.

12 3. Södra Råda. Kraft-a.b. Gullspång-Munkfors.

a) Avsikten med jordförvärvet är att. för framtiden utnyttja detsamma i och

för industri samt att reglera sjön Skagern, ävensom att avyttra tomter — allt beroende

på anläggning av elektrisk kraftstation.

b) All jord upplåtes på arrende.

12. l äse. Uddeholms a. b.

a) Jordbruk.

* i b) Av bolaget självt, * eller dess tjänstemän.

i 2. e) En brukningsdel.

12 3. 12. Alster. A. b. Mölnbacka-Trysil, Forshaga Sulfit a. b.; Handels-a. b. P. G..

Jansson.

i 2 3. i a) De två förstnämnda ha köpt några skogsegendomar, som utnyttjas för

1 2. pappersmassetillverkning; handelsbolaget inköpte för åtskilliga år sedan, i avsikt

att förvärva vattenfall, ett större egendomskomplex, vars större del dock sedermera

försålts till Kronan och enskilda.

12 3. b) Inägojorden är, där den ej av bolagen försålts, utarrenderad,

i 3. i 2. c) Ingen sammanslagning har förekommit; åtskillig inägojord har försålts till

3 enskilda personer; indragning under huvudgårdens jordbruk har icke förekominit

12

3. Ostra Fågelvik. A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakelfabriker, Trävaru-a. b. .1.

F. Österman.

12 3. *3 a) Det förra äger flera smärre jordbruksfastigheter — *sex egendomar—,

av vilka några ligga intill Skattkärrs stationssamhälle, där fabrikerna äro förlagda,

tre om c:a 25, 35 å 50 har åker äro belägna i andra delar av sockl

2 3. 3 nen; det senare bolaget äger en mindre jordbruksfastighet. Av tegelfabrikens

egendomar användas en del till lertag, de andra äro inköpta huvudsakligen för

12. 12 3. framtida skogsbehov; jordbruk bedrives även; å Trävarubolaget Östermans fastighet

ligger bolagets såg.

3. *i 2. b) Största delen av den jord, som äges av Skattkärrs a. b. — * de tre ovannämnda

brukningsdelarna — är bortarrenderad; de smärre jordbruksfastigheterna,

2 3. vid stationssamhället har bolaget under eget bruk; Trävarubolaget J. F. Oster3

man utarrenderar; bolaget köper inga egendomar eller skogsmark, utan upphandlar

timret stämplat på rot av bönderna själva. 1

1 3 4. 3 4. Stora Kil. A. b. Edsvalla bruk, Frykfors a. b., Hannäs ångsåg; Trävarua.

b. K. Chr. Jensen.

13 4. a) Edsvalla bruk äger en ångsåg och bedriver huvudsakligen sågverksrörelse;

i Frykfors a. b. tillverkar trämassa, bedriver i mindre omfattning såg- och kvarn

-

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar? ,

IHÅdAN 2. SOCKENOM HUI).

.''i 5

rörelse, samt äger elektrisk kraftstation och distrilitierar elektrisk energi; Träl- 134. 34.

vanibolaget M. Chr. ,J enson äger .några större skogsfastighoter.

b) Utarrenderad. 1 x 3 4.

c) De tre förstnämnda bolagen ha vartdera eu brukningsdel; ingen samman- 1. 13 4.

slagning eller klyvning har förekommit, hinder de senaste 30 åren, ej heller någon *34. 1

nedläggning.

Frykerud. Förekomma icke. 1234.

Övre Vllerud. A. b. Mölnbacka-Txysil, Forshaga Sulfit a. b.; Uddeholms a. b. 135. 1

a) Träförädling. x 3.

b) Upplåten på arrende.

c) Under Mölnbaeka höra f. n. 2C> s. k. hästegendomar och 15 skogsarbetare- 3

torp eller lägenheter, under Forshaga fyra och tre resp.; några brukningsdelar ha 1

nedlagts i följd av jordbrukets indragning under huvudgården, en del ha utlagts

till skogsmark.

Ransäter. Uddeholms a. b., Forshaga Sulfit a. b., L. Gr. Bi''att & C:o. 245.

a) Industri och jordbruk; Uddeholmsbolaget bedriver vid Munkfors järn- 1. 24.

industri samt sågverksrörelse, Forshaga Sulfit a. b. trämasse- och pappfabrikation.

b) I allmänhet upplåten på arrende; en mindre de! brukas av bolagen själva; 1245. 145

Uddeholms a. b. brukar självt under Munkfors bruk lydande hemman *med *5

undantag av torpen; inägoima till 23 brukningsdelar utarrenderade; Forshaga Sulfit

a. b. innehar sju större och mindre egendomar, alla inägor iiro utarrenderade; en

större lägenhet, som ägdes av Ranåns Fabriks-a. b., har av nämnda bolag överlåtits,

äges och brukas av L. G. Bratt & C:o. 2

c) Brukningsdelarna o:a 40; Uddéholms a. b. äger förutom huvudgården vid 1. 4

Munkfors c:a 30, av storlek lika med småböndernas, samt några mindre torp;

Forshaga Sulfit a. b. c:a åtta samt några mindre torplägenlieter; sammanslagning 124.

eller klyvning ej i nämnvärd grad; ej heller indragning; ej nedläggning av bruk- 24. .1

ningsdelar; i ett hemman, där Uddeholmsbolagets egendomar ursprungligen voro 5

fyra, ha genom successiv sammanslagning bildats två brukningsdelar, även inom

ett annat hemman ha egendomar fördelats mellan övriga egendomars brukare;

färre brukningsdelar ha sålunda uppstått; sådan sammanslagning har dock ej

skett'' på de senaste fem åren.

Nedre Vllerud. A. b. Mölnbacka-Trysil, Dejefors kraft- och fabriks-a. b. 1 4. 4

a) Mölnbaeka: trämassetillverkning och joi-dbruk; Dejefors: elektrisk kraft,"14. 4

snickeii och trämassetillverkning, jordbruk.

b) Mer än hälften under eget biuk, resten utarrendei-ad. 1 4.

Karlstads landskommun. Handels-a. b P. G. Jansson. 1

a) Bolaget äger Alsters bruk med en stor valsqvarn samt eu mindre vattensåg.

b) Inägojox-den, c:a 75 liar, är upplåten på arrende.

Grava. A. b. Mölnbacka-Trysil, Forshaga Sulfit a. b., a. 1). Skåre-Trysil. 13. 3. 1

a) De båda förstnämnda äga jordbruksfastighet tax. till 387 100 kr. samt 3

annan fastighet till ett tax. v. av 4 164 300 kr., bedriva tillverkning av sulfitmassa

och papper; Forshaga a. b. innehar ett sågverk om fem ramar, som emellertid

numera användes blott till sågning av virke för bolagets eget behov; Skåre- 1

Trysil äger ångsåg samt en del åkerjord.

b) Forshaga Sulfit a. b. brukar nära hälften självt, resten är utarrenderad; 3

a, b. Mölnbacka-Trysil utarrenderar all sin'' jord; en brukningsdel brukas av 3. 1

bolaget självt; en del av den åkerjord, som Bolaget Skåre-Trysil äger, har upplåtits

till potatisland åt arbetarna, resten brukas av en hemmansägare i närheten.

36

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

12 3.

1 2. 3

*1 2.

3

1

3. 1 2.

3

1 3.

12 4.

1 2 4. 4

4. 12 4.

1 2 3.

1

c) Under Försiggå Sulfit a. b. finnas f. n. nio brukningsdelar; förut har

funnits elva, men av dessa sammanslogos fyra till tvft: under Mölnbacka-Trysil

finnas åtta, varav en är taxerad till 72 000 kr.; här har sammanslagning eller

klyvning ej förekommit; en brukningsdel under Forshaga har nedlagts, flera torde

snart röna samma öde, då bolaget ärnar utlägga till skogsmark; även jord under

Mölnbacka-Trysil har nedlagts.

Hammarö. Uddeholms a. b., Trävaru-a. b. N. Chr. Jensen.

a) Uddeholmsbolaget äger l/4 mantal samt ångsågen Skoghall; sågverksrörelsen,

som bedrives sedan långt tillbaka, har betydligt utvecklats, timret tages uteslutande

från Älvdalen; jordbruk finnes även. * Det andra av de nämnda bolagen

driver sågverksrörelse, men har intet jordbruk.

b) Uddeholmsbolaget utarrenderar åkerjorden, c:a 12 ä 15 har, utgörande

ung. hälften av hela arealen.

c) En brukningsdel.

Nor. A. b. Edsvalla bruk, Frykfors a. b.; aktierna i det förstnämnda bolaget

ägas nästan uteslutande av det engelska bolaget The Kellner Partington Co.,

Ltd, Manchester.

a) Det förstnämnda bolaget förädlar skogsprodukterna vid Edsvalla sulfitfabrik,

det sistnämnda, som innehar Norsälvens vattenfall, bedriver sågverks-,

kvarn- och träsliperirörelse.

b) Edsvalla bruk utarrenderar.

c) Vid Edsvalla finnas utom huvudegendomen åtta torp; bolaget har försålt

trenne skattelagda hemmansdelar till deras förutvarande arrendatorer; Frykfors

a. b. har utstyckat inägorna å sin fastighet samt försålt fem torp så väl som

huvudgården till självständiga jordbruk; ett torp under Edsvalla bruk har till

följd av sitt avlägsna läge utlagts till skogsmark.

Segerstad. Trävaru-a. b. i Göteborg. Förekomma icke.

a) Bolaget äger en skogspark, där rationell skogskultur bedrives.

Grums. Agnhammars bruks a. b.

a) Träförädling (sågverksrörelse) samt jordbruk.

b) Av bolaget självt.

c) Tre; ingen sammanslagning eller klyvning har ägt rum; ingen jord är utlagd.

B or g vik. Borgviks a. b.

a) Järnbruksrörelse, träförädling samt trämassetillverkning, skogs- och jordbruk.

b) Av bolaget självt eller utarrenderad, resp. 283 och 266 har.

c) 37 brukningsdelar; indragning eller nedläggning har icke förekommit.

Ed. Borgviks a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b., Slottsbrons sulfit-a. b.

a) Det förstnämnda bolaget äger 21 fastigheter, tax. v. till sammanlagt 847 800

kr., varav den största till 244 000 kr., den minsta till 6 000 kr.; Kyrkebyns a. b.

har fyra egendomar tillsammans tax. till 120 000 kr., den största värd 70 000

kr., de övriga 16 ä 17 000 kr.; Slottsbrons a. b. äger tvenne fastigheter tax. till

8 000 och 17 000 kr. resp.; jordbruk bedrives.

b) Av samtliga bolagsegendomar brukas 12 av bolagen själva, de övriga äro

utarrenderade.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

1''HÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

37

c) Egendomarna brukas i tio delar, vadan sålunda flora egendomar ligga

under sambruk, särskilt är detta fallet med de icke utarrenderade.

Gillberga. lvohlsäters a. b., Borgviks a. b. 2

a) Huvudsakligen skogsbruk.

b) Huvudgården brukas av bolagen, de mindre av arrendatorer; av Kolli- 2 4

säters tre jordbruksfastigheter är den största utarrenderad, av Borgviks fem äro

de tre mindre och en av de större utarrenderade, den återstående brukas av

bolaget.

c) Inalles åtta brukningsdelar.

Långserud. lvohlsäters a. b., Stömne bruks a. b., Gustafsfors fabrikers a. b., i

Hillringsbergs a. b., Glafva Glasbruks a. b., Svaneholms a. b. samt Viksfors a. b.

a) Viksfors bolag använder sin egendom bl. a. till nederlagsplats, de övriga

bolagen utnyttja sina till träförädling, sågverksrörelse samt, med undantag av

Glafva Glasbruk, pappersmassetillverkning; lvohlsäters bruk skogs- och jordbruk.

b) Svaneholms och Viksfors egendomar brukas av tjänstemännen, de övriga

äro utarrenderade.

c) C:a åtta brukningsdelar; å Kohlsäters egendomar har ingen sammanslagning,

klyvning eller nedläggning ägt rum.

Stavnäs. Stömne bruks a. b.; a. b. Stömne sulfitfabrik, Borgviks a. b. i

a) Det förstnämnda bolaget äger jordbruksfastigheter om ö 2/3 mantal, med

en areal öppen jord av c:a 425 har och en skogsareal av c:a 6 300 har;

Stömne sulfitfabrik äger en jordbruksfastighet taxerad till 13 200 kr., och

Borgviks a. b. är ägare till två större hemmansdelar med ett tax.v. av 37 800

kr.; Stömne bruks a. b. driver trävarurörelse och tillverkar pappersmassa. 3

b) De Stömne bruk tillhörande huvudgårdarna Stömne säteri och Sölje i

jämte intilliggande delar i andra hemman — * större delen av arealen — brukas *i

av bolaget, mera avlägset från dessa liggande delar av arrendatorer eller torpare;

de Borgviks bruk tillhöriga tvenne hemmansdelarna ävensom sulfitfabrikens ovan- i

nämnda fastighet brukas av arrendatorer.

c) Till Stömne bolag höra ett 40-tal mindre egendomar och torp; har ej 3

förekommit, att brukningsdelar sammanslagits eller styckats, ej heller att någon

brukningsdel indragits under huvudgården.

Hög ernå. Förekomma icke. 2

Glava. Hillringsbergs a. b., Glafva Glasbruks a. b. 3

a) Det förras egendomar — * c:a en fjärdedel av kommunen — utnyttjas 3

huvudsakligen för tillverkning av trämassa samt sågning av bräder, plank, stav

o. d.; även drives mejerihantering och kvarnrörelse; Glafva Glasbruk tillverkar 5.

fönsterglas; tager ved för glastillverkningen, säljer det grövre virket, * driver även 3.

sågv erksrörejse.

b) Hillringsbergs a. b. utarrenderar större delen; det närmast huvudgården 5.

liggande brukas av bolaget självt; Glafva Glasbruks huvudegendom är ej stor, 5

åtskilliga mindre torp finnas, som utarrenderas.

c) Har förekommit, att brukningsdelar sammanslagits och lagts till “herr- 3

gården “.

Värmskog. Förekomma icke. i

Svanskog. Kohlsäters a.b. i

a) En egendom. t

b) Arrendator.

38

I RÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

Eskilsäter. A. b. Värm!andshem, Katrinefors a. It.

■ a) Det förra äger Rosenborgs gods; driver jordbruk; det senare i nämnda

egendom c:a 600 har skogsmark, som utnyttjas för produktion av pappersmassa.

b) Egendomen brukas av bolagen själva.

Olserud; Botilsäter. Förekomma icke.

i By. Billeruds a, b. Torde icke förekomma.

a) Bolaget äger 1/4 mantal Billerud med undantag av därifrån gjorda avsöndringar.

b) Bolaget självt.

Bro; Södra Ny; Huggenås. Förekomma icke.

Kila. Förekomma icke, med något enstaka undantag.

a) Det har inträffat, att bolag inköpt egendomar samt avverkat skogen,

jorden har därefter försålts; förliden vår inköpte sålunda Säffle ångkvarns- och

sågverks- a. b. en mindre egendom, förmodligen i ovannämnda syfte.

''/''veta. Förekomma numera icke, sedan a. b. Värmlandshem, som inom församlingen

ägt egendomarna Guttane, Järnbol och Lerdalen, utstyckat och försålt

dessa till småbruk (egnahem).

Sillerud. Gustafsfors fabrikers a. b.; Hillringsbergs a. b.; Glafva Glasbruks

a. b., Svaneholms a. b.; a,, b. J. N. Sanne; Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

a) Tax. v. för Gustafsfors, Hillringsbergs, Glafva Glasbruks samt Saugbrugsforeningens

egendomar uppgick 1908 till sammanlagt 1 141 100 kr.; de nämnda

bolagens och Svaneholms egendomars sammanlagda areal uppgår till 496.8 har

inägor samt 10 534 har skog; Gustafsfors, Hillringsbergs samt Svaneholms bolag

tillverka plank och bräder samt mekanisk — det förstnämnda bolaget även kemisk —

trämassa; Saugbrugsforeningen sågar en ringa del av virket vid Lee, det mesta

går emellertid till Fredrikshald, där det förädlas.

b) Bolagens jord är till huvudsakligaste delen upplåten på arrende, endast

en Gustafsfors tillhörig brukningsdel brukas av bolaget självt.

c) F. n. finnas 76 brukningsdelar och nio torplägenheter; sammanslagning

eller klyvning av brukningsdelar förekommer i regel ipke, men så väl bolag som

enskilda ägare ha, då husen varit odugliga, utlagt mindre torplägenheter till

skogsmark.

Holmedal. Holmerudsfors a. b., a. b. .T. N. Sanne; Saugbrugsforeningen i

Fredrikshald.

a) Den senare har egendomar i sju olika hemman: de större och bättre egendomslotterna

hava inköpts för låga priser under 1870- och 1880-talen;’ ett köp

har ägt rum nyligen; från samtliga egendomar avverkas timmer och pappersved,

som hittills förädlats i Norge; Holmerudsfors a. b. har inköpt en avsöndring

med vattenfall.

b) Brukas av arrendatorer; dessutom finnas många innehavare med besittningsrätt

på livstid, en upplåtelseform, som bolaget numera ej medgiver.

c) Brukningsdelarna c:a 15 stycken; ingen klyvning eller sammanslagning

har hittills förekommit; i eu del fall har sammanslagning skett, likaså nedläggning

av lägenheter.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

e) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

1''HÅC.AN 2. SOCKliNOMBUD.

:t(.i

Västra Fågelvik. Töcksfors bruk, Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

b) Äga vartdera en mindre hemmansdel, som det förra självt brukar, det

.senare utarrenderar.

Töcksmark. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, a. b. J. N. Sanne. 12345.

a) Fredrikshalds Saugbrugsforenings egendomar huvudsakligen för skogsbruk;

<len avverkade skogen forslas till Norge och förildlas där; a. b. ,T. X. Sanne, som 1234. 1231

•sedan 1912 äger fastigheter i socknen, bedriver huvudsakligen träförädling av

•olika slag.

b) Inägojorden jämte betesmark är å Saugbrugsforeningens egendom hel och

hållen upplåten på arrende; det andra bolaget brukar självt sin jord.

c) A Saugbrugsforeningens mark f. n. 16; omkring 20; sammanslagning 34. 5. 3 4.

endast i vissa fall för längre tid sedan; å a. b. J. N. Sannes jord finnas f. n. sex

brukningsdelar, som uppkommit genom sammanslagning under förre ägarens tid.

Öster vallskog. A. b. Forsbacken, a. b. J. X. Sanne. 123.

a) Det förra bolaget har hittills försålt det avverkade virket från sin egendom,

men kommer antagligen att självt förädla detsamma; det senare bolaget, .

som först år 1912 blivit ägare av egendomar inom socknen, kommer antagligen

att använda sina skogsprodukter härifrån för egen industri i Töcksfors.

b) A. b. Forsbacken har utarrenderat alla sina inägor; det andra bolaget

brukar självt så väl inägor som skog.

c) Forsbacken har 11 brukningsdelar samt fyra, som utarrenderats till självägande

småbönder: inga brukningsdelar ha nedlagts.

Karlanda. Billcruds a. b., (Hafva Glasbruks a. b., Hillringsbergs a. b. 1 3 4.

a) Bolagen äga ungefär 3 % av socknens jord, liggande på de s. k. finn- 4. 13 4.

skogarna i socknens östra del; utnyttjas huvudsakligen till olika slag av träförädling;

Billeruds a. b. förädlar skogsprodukterna i sågverk och hyvleri samt i

pappersmassefabriker, Glafva Glasbruk använder en stor del av skogsprodukterna

till brännved, sågar en del vid eget sågverk samt försäljer en del, särskilt

pappersved, till andra träförädlingsbolag.

b) Upplåtna på arrende.

c) 11 brukningsdelar finnas, men endast tre egentliga arrendatorer, det övriga

Arrenderas av småbrukare, som själva ha egen jord.

Blomskog. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, Lennartsfors a. b., Gustafs- 1234.

fors fabrikers a. b.; ett par i kompani varande skogshandlande äga några mindre lotter. 4

a) Det förstnämnda bolaget är den största jordägaren inom kommunen, 23.

innehar c:a 10 % av tax. v. å jordbruk: Lennartsfors a. b. äger en och!

dustafsfors fabrikers a. b. ett par smärre fastigheter; skogsprodukterna användas i 4.

vid bolagens pappersmassefabriker och sågar; Saugbrugsforeningen förädlar sitt 23.

virke i Xorge.

b) Med obetydliga undantag upplåten till arrendatorer; Gustafsfors fabrikers 1234. 12

•a. b. brukar en del — *c:a hälften — självt. *2 3.

c) Fredrikshalds Saugbrugsforening äger tio brukningsdelar; när tid efter 2 3. 4

annan, allt ifrån 1860-talet, nya brukningsdelar inköpts, som varit belägna intill

gamla sådana, läggas bägge under ett bruk; klyvning förekommer icke; indragning

har skett, men blott av torp, avsides liggande ägor eller åkerbitar i oregelbunden

följd; indragning av brukningsdelar har ej förekommit, 1

Trankil. Lennartsfors a. b., Saugbrugsforeningen i Fredrikshald. 1

a) Trämassetillverkning, det senare även sågverksrörelse.

b) Lennartsforsbolaget brukar sin egendom självt.

40

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

23. 2 Silbodal. Saugbrugsforeningen i Fredrikshald, Gustafsfors fabrikers a. b.; Hillringsbergs

a. b., Koppoms pappersfabriks a. b. samt (Kafva Glasbruks a. b.

12. 2 3. a) Tax. v. 1908: 468 900 kr., en femtedel av hela socknens; huvudsakligei»

3 skogsbruk; Saugbrugsforeningen utforslar virket till Norge, där det förädlas,

Gustafsfors bolag förädlar allt vid sin pappersmassefabrik.

2 3. b) Inrösningsjorden utarrenderad.

3 c) Omkr. 12; de brukas var för sig, med undantag av en Gustafsfors a. b. tillhörig

fastighet, som är delad på flera arrendatorer; ingen brukningsdel har nedlagts

2

3. Skillingmark. Koppoms pappersfabriks a. b., Jössefors a. b.

2 a) Bolagens egendomar, huvudsakligen bestående av skogsmark, omfatta 206- 12 3. och 11 har resp.; träförädling vid sågverk och trämassefabrik.

3 b) Koppoms bolags jord brukas av tjänstemännen.

2 c) Inägorna äro avsöndrade.

4. 1 23 4. Järnskog. Koppoms bruks a. b.; Koppoms pappersfabriks a. b.

12 3. 4 a) Ägoareal c:a 100 har åker och äng, c:a 150 har skog; det förra bolaget

1 23 4. tillverkar jordbruksredskap samt bedriver i liten skala träförädling; det senare

bedriver papperstillverkning.

b) Brukas av bolagen själva.

4 c) Klyvning torde ej ha förekommit.

1 2 3 4. Kola. Adolfsfors a. b.

a) Träförädling och jordbruk.

b) Av bolaget självt.

2 3 4. c) En brukningsdel.

1234. Kela. Amotsfors pappersbruks a. b., a. b. Kroppstadfors bruk, Charlottenberg»

12. 2 a. b., Eda a. b., Sälboda a. b.; Adolfsfors a. b., Jössefors a. b.; a. b. Värmlands—

Eda, bad- och vattenkuranstalt.

2. 1 234. a) Fastigheterna tax. 1908 till 426 200, 1913 till 671 200 kr.; de sju förstnämnda

driva skogsavverkning, några även träförädling; kvarnhantering vid Kroppstadfors,

Charlottenberg, Eda och Sälboda; vid Charlottenberg finnes threeplyfabrik

och elektrisk kraftstation, Eda glasbruk är även beläget där; jordbruk bedrives

av Eda och Jössefors bolag.

b) Charlottenbergs a. b. brukar självt, Kroppstadfors delvis självt, övriga,

bolag utarrendera.

2. 3 c) 18 å 20 brukningsdelar; sammanslagning eller delning torde icke ägt ruin

12

3. Arvika landskommun. Jössefors a. b., Sälboda a. b.

2. 12 3. a) Bolagens egendomar taxeras till 118 400 kr.; sågverks- och träförädlings

rörelse

(pappersmasse- och papperstillverkning).

12 3. *2 b) Jorden brukas — * till allra största delen — av bolagen själva.

l c) Hemmanet Bjelfverud, tillhörigt Sälboda a. b., var förr indelat i en mängd"

lotter, som innehades av åbönder; de senare blevo för några år sedan uppsagda

samt avflyttade; deras bostäder äro nu borttagna och därtill hörande åkerlappar

betas nu av ungboskapen från Sälboda.

i Ny. A. b. Kroppstadfors bruk, Jössefors a. b.

a) Bolagsegendomarna äro icke nämnvärt stora; skogen förädlas till plank

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män

; c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

41

samt trämassa, jordbruk bedrives även; bolagen ha — i mindre utsträckning

försålt inägorna på all framtid i lotter med ett markområde, varierande från 1.5

30 har, samt husbehovsskog till vedbrand.

b) Inägorna till en del av bolagen själva, utarrendering ej i nämnvärd utsträckning.

c) Brukningsdelarnas antal är icke stort.

Älgå. Jössefors a. b.; Glafva Glasbruks a. b., Hillringsbergs a. b. 12. i

a) Det förstnämnda äger Älgå egendom, år 1913 tax. v. till 450 000 kr.; 12. l

fastigheten i fråga har nyligen inköpts; bolaget arrenderar dessutom kronobostället 2. i 2.

Berg; egendomarna utnyttjas av bolaget till jordbruk, * särskilt med hänsyn till *2

mjölkavkastningen, som dels finner användning för arbetarna vid Jössefors bruk,

dels — från Älgå — avyttras i Arvika; dessutom bedrives något kvarn- och såg- i

verksrörelse. Glafva Glasbruk samt Hillringsbergs a. b. bedriva årligen stora avverkningar

å sina betydande skogsegendomar.

b) Jösseforsbolaget brukar självt sin jord; torpsystem förekommer; de—

merendels små — jordbruk, som höra till de båda övriga bolagens fastigheter,

innehavas i de flesta fall av de ursprungliga ägarna, vilka vid köpet uppgjort

om att få kvarbo i ett visst antal år mot erläggande av alla skatter, ett arrende,

som kan bli nog så drygt; andra åter arrendera direkt.

Gunnarskog. Jössefors a. b., Sälboda a. b.; Billeruds a. b. 1245. 145.

a) De två förstnämnda inneha 25 å 30 % av hela arealen * till ett tax. v. år 1 4. *1

1913 av 947 500 kr.; Billeruds a.b. har börjat i mindre utsträckning inköpa 14.

fastigheter; sågverksrörelse och förädling av trävirke till sulfitmassa och papper. 1 2 4 5.

b) Huvudgårdarna brukas av bolagen själva eller deras tjänstemän och de

mindre, mera spridda, av arrendatorer.

c) Antal brukningsdelar tillhöriga Jössefors äro 18 och Sälboda 15; samman- 1. 1 4 0.

slagning har i stor utsträckning ägt rum under de senaste åren, * men har, vad *4

Sälboda angår, även pågått under långliga tider; en del smärre, mera avlägsna, 14 5.

ha av bolagen utlagts, då jordbruket därstädes ej ansetts löna sig; en stor del

torp hava sålunda förvandlats till skogsmark.

Bogen. Jössefors a. b.; a. s. Lier, Yarald & Bogen (norskt bolag). 13 4. 1 234.

a) Det förra äger två egendomar, * det senare en; träförädling. 1. *12.

b) Lier, Yarald & Bogen brukar självt; en mindre del av det till huvud- 1. 2

gården hörande, förr betydliga jordbruket, brukas av en bolagets tjänsteman;

sedan gammalt finnas en del mindre lägenheter, som brukas och besittas av

torpare; å Jössefors egendomar har den odlade jorden sålts; egendomarna ut- 1. 3 4.

arrenderas.

Brunskog. Borgviks a. b. 1

a) Jordbruk och skogsbruk.

b) Huvudgården brukas av bolaget självt.

c) Bolaget äger inom kommunen utom huvudgården ett 20-tal mindre egendomar,

som äro utarrenderade; sammanslagning, klyvning eller indragning ha icke 2

förekommit.

Mangskog. Jössefors a. b., Borgviks a. b. 1234.

a) Huvudsakligen skogsavverkning för tillverkning av trämassa.

b) Uteslutande arrendatorer.

c) Jössefors a. b. äger något över 30 och Borgviks a. b. fem brukningsdelar; 34.

sammanslagning eller klyvning har ej nämnvärt förekommit, ej heller har förekommit

att brukningsdelar indragits under huvudgård.

42

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

124. Boda. Borgviks a. b.

* 4 a) Träförädling — * dels sugning av virke, dels tillverkning av pappersmassa —,

i 4. järn till verkning.

12 4. b) Helt och hållet upplåten på arrende.

* 4 c) Åtta brukningsdelar, * av vilka sex hålla c:a 20 har vardera, en 5 har, en c:a

12 4. *i 60 har; den senare — * under senaste femårsperioden taxerad till 46 000 kr._

•• 2 4. bildades år 1895 genom sammanslagning av fyra brukningsdelar; en brukningsdel

på c:a 6 har nedlades för fem år sedan till ödehemman på grund av sämre belägen1.

2. het; någon indragning i övrigt under huvudgårdens jordbruk har ej ägt rum.

1 234. 12345. Sunne. Forshaga Sulfit a. b., Nors järnbruks-a. b.; Borgviks a. b.

1 2 3 4. 5 a) Skogsbruk; Borgviks a.b. äger ett skogshemman, som för skogens skull

inköptes för c:a 40 år sedan.

i 2 3 4. 6 b) Odlade jorden upplåten till arrendatorer; Borgviksbolagets fastighet brukas

av tre arrendatorer; fordom bodde där sex ä sju familjer, som hade sin goda

bärgning.

123. Ostra Emtervik. Förekomma icke.

l 2. i Västra Emtervik. Borgviks a. b.; bolaget äger tvenne mindre jordegendomar

och en lägenhet.

2 a) Förr skogsbruk, sedan några år är skogen avverkad.

* • 12. b) Arrendatorer.

2. 12. Gräsmark, a) Säfveåns a. b., Jössefors a. b.; Billeruds a. b., Agnhammars

1 bruks a. b., Nors järnbruks-a. b., a. s. Lier, Varald & Bogen (norskt bolag); Säfveåns

a. b:s jord har numera övergått till a.b. Edsvalla bruk.

i 2. a) Samtliga till sågverksrörelse och träförädling, tillverkning av trämassa.

b) Större egendomar brukas av bolagen själva eller deras tjänstemän, mindre,

s. k. bruksegendomar, av arrendatorer.

!• 2. 12. c) Brukningsdelarnas antal är f. n. 22; närmare 45; sammanslagning eller

2 klyvning förekommer icke; i allmänhet finnes en arrendator på varje egendom.

4 Lysvik. Nors järnbruks-a. b.

a) Bolaget äger emellertid blott en areal av 0.5 har, fordom använt till kolupplag.

1 * * * 5

1 2 3 4 6 6. Fryksände. Kyrkebyns sulfit-a. b., Billeruds a. b., Nors järnbruks-a. b.

1 2 3 4 6. a) Det förstnämnda bolaget äger Boda bruk samt utnyttjar skogen vid Boda

träsliperi, eljest jordbruk; bolaget äger dessutom mindre skogsegendomar i tvenne

hemmans utskogar; Billerudsbolaget, som äger Skalleby gård, utnyttjar skogen för

sina sulfitfabriker;'' Nors järnbruks-a. b. äger Torsby bruk med tillhörande jordbruk

samt dessutom jordbruksfastigheter i ett tiotal hemman; skogen utnyttjas

vid Torsby träsliperi, dessutom bedrives jordbruk.

5. 1 2 34 6. b) Bruka sina egendomar själva; undantag utgör Billerudsbolaget, som ut

arrenderar.

5 c) Nedläggning torde icke ha förekommit.

i 4. Östmark. Agnhammars bruks a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b., Lövhaugens kom

l

3 4. i pani (norskt bolag), a. b. Edsvalla bruk, Billeruds a. "b.; Nors järnbruks-a. b.; Kaiklans

torps a. b. (norskt bolag).

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

43

u) Skogsavverkning; Lövhaugens koni|mni ilger i socknens norra del ansenliga 12 4. 4

skogsområden, från vilka timmer dels tages till bolagets ångsåg i Norge, dels

försälj es antingen på rot eller som pappersved till svenska köpare.

b) Inrösningsjord^! brukas av arrendatorer; Nors järnbruk har flera egen- 12 4. s

domar, som bortarrenderats till jordbrukare.

c) 40 å 50; sådan sammanslagning har förekommit, * har börjat ett eller annat 12. *1

år efter det bolagen blivit ägare till fastigheterna och sedermera fortgått, eftersom

förhållandena gestaltat sig; någon styckning av fastigheter har ej inträffat; flera 12.

brukningsdelar ha — * åtminstone till större delen - nedlagts; särskilt gäller detta *1. 2

torplägenheter, som äro dåliga och avlägset belägna från allmänna vägar; flera 3

av Nors järnbruks egendomar äro alldeles utlagda till skogsmark.

Lelcvattnet. Nors järnbruks-a. b., Kyrkebyns sulfit-a. b.; a. s. Lier, Yarald 12349. 1249.

Jk Bogen (norskt bolag), Lysviks Sågverks a. b., Agnhammars bruks a. b.; Billeruds 8

a. b., a. b. Edsvalla bruk, Säfveåns a. b.

a) Nors järnbruks egendomar äro taxerade till 159 800 kr., de övriga bolagens 2

till c:a 100 000 kr. tillsammans; skogsavverkning i och för träförädling; Agn- 1 2 4 6 9. 2

hammars a. b. huvudsakligen skogsbruk. Bolagen inköpa alltjämt de förträffligaste 8

skogsegendomarna; skogen utnyttjas nästan uteslutande på så sätt, att man återförsäljer

densamma, då tillfälle till vinst gives, någon annan förädling förekommer

sällan än att förvandla skogen i ädel metall för att därmed köpa mer och förtjäna

mera; bolagens jordbruk äro knappt nämnvärda; torpen äro besatta av brukare, ,

för det mesta icke ens av det, utan beväxta med ljung, mossa, videbuskar m. m.

b) .Jorden är — * för det mesta — utarrenderad. 1 4 6 9. * 1 4 9.

c) Två egendomar under Lysviks sågverks a. b. brukas av samme arrendator, 2

den tredje är utlagd sedan gammalt.

Vitsand. A. b. Edsvalla bruk, Katrinefors a. b., Agnhammars bruks a. b., 2 3.

Sulfit-a. b. Göta.

a) Ovannämnda bolag äga jordbruksfastigheter till ett värde av 1 078 500 3

kr. enligt 1913 års taxering, medan alla socknens jordbruksfastigheter taxeras

till 2 318 100 kr.; samtliga bolagsegendomar utnyttjas för skogsindustri, jord-2 3.

bruket är en bisak.

b) Jordbruket är allmänt upplåtet på arrende; en mindre del innehaves av 2

bolagens tjänstemän.

c) C:a 54; c:a 37; sammanslagning har icke förekommit, varemot i ett fall 2. 3. 2

under senare åren en bnikningsdel delats.

Norra Ny. Uddeholms a. b., a. b. Edsvalla brak, Sulfit-a. b. Göta. 4

a) Skogsbruk; skogarna kalhuggas till stor del.

b) Jorden är upplåten på arrende.

Nyskoga. A. b. Edsvalla bruk, Katrinefors a. b., Sulfit-a. b. Göta, Billeruds a. b. 3

a) Stora arealer ligga under bolagsvälde, en del gårdar äro dessutom inköpta

av enskilda spekulanter; samtliga äro inköpta för skogsavverkning; virket bortföres

från församlingen, där ingen industrianläggning finnes.

b) De flesta gårdarna brukas av arrendatorer, några äro ödelagda.

c) 16 brukningsdelar.

Dalby. Uddeholms a. b.; Sulfit-a. b. Göta, a. b. Mölnbacka—Trysil, The 4 5. 4

Kellner Partington Co., Ltd, Manchester.

a) Uddeholmsbolaget innehar de största förvärven; år 1913 taxerades bolagets 4. 5

egendomar till 841 000 kr.; skogsavverkning och träförädling.

b) Jorden brukas av arrendatorer samt till en del av bolagstjänstemän; 4

44

FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.

a den jord, som Uddeholmsbolaget funnit lönande att odla, är upplåten på arrende

utom i några fall, där den brukas av bolagets tjänstemän.

c) Uddeholmsbolaget ägde 1912: 13 brukningsdelar; sammanslagning sällan.

5 6. 5 Södra Finnskoga. Sulfit-a. b. Gröta; Uddeholms a. b., Agnhammars bruks

6 a. b., a. b. Edsvalla bruk, a. b. Järpliden, Gravbergskovens a. s.; The Kellner

Partington Co., Ltd, Manchester.

4 5 6. a) Skogsavverkning; ingen träförädling förekommer inom socknen, utan allt

avverkat trä forslas från orten.

4 5 6. 5 b) Så gott som all bolagsjord är utarrenderad; en ringa del brukas av

bolagen eller deras tjänstemän.

i Norra Finnskoga. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil, a. b. Edsvalla

bruk, Bålstads a. b. och Sulfit-a. b. Göta.

a) Endast träförädling.

b) Jorden är upplåten på arrende.

c) E. n. finnas 10 större och 10 mindre brukningsdelar; någon sammanslagning

förekommer ej, ej heller har någon brukningsdel nedlagts.

3 5. Ekshärad. Uddeholms a. b.

a) Bergsbruk och papperstillverkning.

b) De flesta jordbrukshemmanen äro utarrenderade.

123. Gustav Adolf. Uddeholms a. b.

2. i a) Utnyttjas huvudsakligen för trävara- och järnindustri; för skogshantering;

all industri inom socknen är nedlagd på grund av ogynnsamma kommunikationer.

12 3. b) Uteslutande arrendatorer (torpare).

l. 2 c) C:a 300 torplägenheter; någon brukningsdel torde ej ha nedlagts.

1 2 3 4 5 6. Norra Råda. Uddeholms a. b.

125.1. 123456. a) Utnyttjas för industri: järnförädling vid Hagfors järnverk, träförädling

*1 3 4 5 6. vid Stjämsfors sulfat- och Årås sulfitfabriker, i mindre skala sågverksrörelse, * dessl

utom skogsbruk samt i mindre utsträckning jordbruk; en elektrisk kraftstation

för industriens behov finnes.

12. 1 23 4 56. b) Bolagets större egendomar brukas av bolaget självt; de mindre, utgörande

i större delen, äro upplåtna åt arrendatorer; några smärre lägenheter brukas av

bolagets skogvaktare.

c) Brukningsdelarna äro tre medelstora samt c:a 250 mindre, dessutom 260

15. *i lägenheter; sammanslagning har ytterst sällan förekommit, varemot — * allt emellanåt

5. 15. —klyvning sker; under senare år likväl blott i enstaka fall; indragning av brukningsdelar

under huvudgårdens jordbruk har icke förekommit.

12,3 4. Sunnemo. Uddeholms a. b.

a) Skogen utnyttjas för bergsbruk, trämasse- och virkesindustri; bruk eller

fabrik finnes dock ej inom socknen.

b) All inägojord upplåten på arrende.

c) Sammanslagning eller klyvning förekommer icke.

2 Nyed. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka-Trysil, a. b. Molkoms kvarn- och

grynverk, Blombacka a. b., Dala väfveri-a. b., a. b. Fintegelbruket,

a) Väsentligen industri och skogsbruk, i mindre mån jordbruk.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas;

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 2. BOLAG.

45

b) Mölnbackabolaget utarrenderar all sin åkerjord, Uddeholms a. b. sin delvis,

medan Blombackabolaget samt Molkoms kvarnbolag bruka sill jord själva.

c) Brukningsdelarnas antal är 38; sammanslagning har ägt rum i två fall :

Blombackabolagets egendom har bildats av fyra brukningsdelar, en av Uddeholmsbolagets

egendomar av fem, vilken sistnämnda sammanslagning ägt rum redan

innan egendomen kom i bolagets ägo; inga brukningsdelar ha nedlagts.

Älvsbacka. A. b. Mölnbacka-Trysil. 1234.

a) Av alla kommunens, enligt 1008 års tax. till ett värde av 815 300 2

kr. upptaxerade, jordbruksfastigheter äger ovannämnda bolag fastigheter till ett

värde av 383 000 kr., vilka utnyttjas till skogsbruk, träförädling — tillverkning 2 3 4. 1 2 4. 1

av papper och trämassa —, kvarndrift och taktegeltillverkning. 2 4.

b) Upplåten på arrende åt en arrendator, * som brukar c:a 50 har åker, samt 1234. *2 4.

åt c:a 25 hästtorpare med vardera 5—8 har; dessutom finnas 10—15 skogsarbetare,

som inneha 1—4 har vardera.

c) Ett 40-tal brukningsdelar; två egendomar på c:a 8 har vardera ha samman- 2. 24.

slagits till en; även två gamla torp ha sammanslagits till ett, av det sammanslagna 4

torpets inägor har en del planterats med skog; flera avlägset eller i skogen 2

liggande ägor ha planterats med skog.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolagets egendomar utnyttjas huvudsakligen för järnhantering,

sågverksrörelse och cellulosatillverkning.

b) Under eget bruk 10 brukningsdelar, av tjänstemän brukas 30 brukningsdelar,

utarrenderade 2 133 brukningsdelar.

c) Under senaste tio åren ha 8 brukningsdelar försvunnit genom sammanslagning

och 173 nya uppkommit genom klyvning.

A. b. Mölnbacka-Trysil. b) Fastigheterna brukas av arrendatorer utom

c:a 650 har, fördelade på fem gårdar, som brukas av bolaget.

c) Brukningsdelarnas antal uppgår till 207 stycken.

Sammanslagningar av egendomar ha förekommit av flera skäl, dels för bättre

ordnande av inägornas belägenhet i förhållande till varandra — sålunda av rent

praktiska skäl, dels där jordbruket varit väl litet för en brukare att vara fullt

sysselsatt på, men för stort till jordlägenhet.

Sammanslagningar har för ifrågavarande bolag skett uti fem fall under de

senaste tio åren; i samband därmed har ofta avskiljning till mindre jordlägenheter

skett för att bereda skogsarbetaretorp för födande av en å två kor. I enstaka

fall har en egendom delats i mindre jordlägenheter.

I två särskilda fall ha egendomar lagts under huvudgårdens jordbruk, då

de legat omedelbart intill denna. Detta för tioårsperioden.

Billeruds m. fl. a. b. a) Industri och jordbruk å Billeruds a. b:s egendomar.

b) Huvudgårdarna brakas av nämnda bolag självt, torp och mindre hemmansdelar

av arrendatorer.

c) Brukningsdelarna utgöra tillsammans 241, Billeruds a. b. 3, Stömne bruks

a. b. 55, Hillringsbergs a. b. 115, Nors järnbruks-a. b. 68; flertalet hava under 10

har åker, endast 13 stycken hava en åkerareal överstigande 10 har; kreatursstocken

varierar å egendomar upp till 10 har åker från 2 a 3 nötkreatur utan

häst, till 5 nötkreatur och en häst, å de övriga från 6 nötkreatur och 2 hästar

till 25 hästar och 50 nötkreatur.

46

FRÅGAN 2. BOLAG.

Storfors bruks a. b. a) På egendomarna finnas bolagets stora järnverksanläggningar.

Jordinnehavet är för bolagets verksamhet nödvändigt för att bereda

det behövlig koltäkt, vattenkraft in. m.; jordegendomarna skaffa, i den mån de äro

utarrenderade, behövlig arbetskraft huvudsakligen för skogsbruket, under det att

den av bolaget självt brukade jorden bereder industriarbetarestammen en säker

tillgång på mjölk och jordbruksprodukter samt tillhandahåller industrien behövliga

dragare.

ii) Se frågan 1.

c) Inom Kropp a socken, där bolagets industri huvudsakligen är belägen,

finnas för närvarande på 79 fastigheter c:a 138 brukningsdelar; av dessa äro trenne

brukade av markägaren i form av ett medelstort och två små gårdsbruk; av

de övriga, samtliga utarrenderade, är en medelstor samt 76 mindre hästegendomar

och 58 jordlägenheter, födande eu eller två kol-, brukade av skogs-, såg-, industri-

eller gårdsbruksarbetare.

Inom Lungsunds socken på dess av bolaget ägda 73 fastigheter finnas c:a

112 brukningsdelar, varav tva större gårdsbruk brukade av jordägaren, tre medelstora

arrendegårdar, 65 utarrenderade hästegendomar, av vilka c:a fem äro större

och fordra dräng större delen av året, samt 52 jordlägenheter, födande ett par

kor, pa arrende brukade av skogs- eller jordbruksarbetare.

Inom I ärnebo socken äger bolaget på Asphyttans grund 17 brukningsdelar,

samtliga utarrenderade, av vilka 10 äro mindre hästegendomar och 7 skogsarbetarelägenheter.

Inom Varnums socken finnas å bolagets ägor 8 brukningsdelar, samtliga utarrenderade,

varav en större egendom och en mindre hästegendom, resten jordlägenheter

brukade av skogs- och jordbruksarbetare.

I mannaminne har å bolagets egendomar ingen sammanslagning av brukningsdelar

ägt rum, klyvning endast i de fall, att jordägare och arrendator

därom varit ense och då med tillgodoseende av berättigade jordbrukarekrav.

A. b. Edsvalla bruk. a) Bolaget utnyttjar sina egendomar genom drivandet

av sulfitfabrik vid Edsvalla bruk i Nors socken, genom försäljning av skogsprodukter,

såsom sågtimmer, sulfatved, träkol in. in., och genom idkandet av jordbruk.

b) Inägojorden är upplåten på arrende med undantag av fyra brukningsdelar,

som bolagets skogstjänstemän sköta och vilkas avkastning de uppbära.

c) Bolaget äger tillsammans 132 brukningsdelar, nämligen i Nors socken 12,

Störa Kil 1, Gräsmark 9, Bogen —, F ryk sände 4, Vitsand 57, Nyskoga 15, Södra

Finnskoga 20, Norra Finnskoga 3, Dalby 2, Norra Ny 9.

Vid vissa tillfällen, då eu brukningsdel varit så liten, att den ej kunnat föda

två kor, har denna sammanslagits med annan närbelägen, likaledes mindre brukningsdel;

å andra sidan har större sammanhängande jordareal uppdelats i lotter

■om 1.5—3.5 har.

Nedläggning av brukningsdel i följd av jordbrukets indragning under huvudgården

har åren 1907 och 1908 skett i Gräsmarks socken vid två torp, då Säveåns

a. b. ägde brukets nuvarande fastigheter. Dessa två torp voro emellertid år

1913 utbjudna till salu och det ena har nyss funnit köpare.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Lesjöfors a. b. driver järnverk m. m., Hellefors

bruks a. b. järnbruk, skogsbruk m. m. samt a. b. Ramen—Liljendahl såg, hyvleri

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas :

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n. ; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

1''lt Ad AN 2. »Öl.AO.

47

och lådfabrik samt trämassetillverkning; bolaget förildlar nästan alla trävaror, innan

de exporteras.

b) Förutom huvudgårdarna, som brukas av bolaget självt, samt fyra skogvaktareboställen,

är all jord utarrenderad.

c) Under Ramen 134 delar, som brukas var för sig samt äro belägna huvudsakligen

i Rämens socken, en mindre del i Nordmarks socken.

Sammanslagningar eller klyvningar hava under senaste årtiondet ej ägt rum,

inga delar hava heller nedlagts, däremot har under år 1911 en del jord, liggande

vid sågverket, frånskilts huvudgården i Ramen och brukas nu av arrendator.

Saugbrugsf or eningen i Fredrikshald. a) Bolagets egendomar inom Värmland

hava inköpts för erhållande av råvara till bolagets träförädlingsverk, sågar, sliperi

och sulfitfabrik; i något undantagsfall har förvärvet haft annan orsak, såsom förvärv

av strandrätt eller liknande.

b) All bolagets inägojord utarrenderad till på varje brukningsdel boende

arrendator.

c) 91 bebodda brukningsdelar finnas f. n. tillhöriga bolaget inom Värmland

och äro dessa i de flesta fall av samma omfattning som vid tiden för förvärvet.

I 10 fall av dessa 90 har utbyte eller sammanslagning i någon mån förekommit,

och i 5 fall ha de otjänligaste delarna av förut för lång tid sedan brukad jord

utlagts till betesmarker och skog; alla dylika utlagda jordegendomar ha utgjorts

av illa belägna torp med klen jord med undantag för ett fall, där en invid en

landsväg belägen gård gjordes fri från hus, då det visade sig omöjligt att på

annat sätt bli kvitt tattare på detta avsides belägna hemman; jorden utarrenderades

till grannarna.

Forshaga Sulfit a. b. a) Tillverkning av sulfit- och sulfatcellulosa samt trämassa,

försäljning av sågtimmer, träkol och brännved.

b) Forshaga lantbruk om c:a 35 har, i Grava socken, brukas av bolaget,

Slättne egendom om 3 har, i Dalby socken, brukas av en tjänsteman, likaledes

ett torp, Hagarne, i Grava socken; allt övrigt är utarrenderat.

c) För närvarande finnas 54 brukningsdelar. I två fall, för 7 år sedan och

år 1913, ha tvenne brukningsdelar sammanslagits till en.

Någon till huvudgården indragen brukningsdel finnes ej.

Lesjöfors a. b. a, b) Bolagets egendomar utnyttjas huvudsakligen för bergsbruk

och brukas den väsentligaste delen av jorden av bolaget självt. A. bi

Rämen—Liljendahls egendomar utnyttjas för trävara- och pappersmasseindustr.

och brukar även detta bolag den väsentligaste delen av jorden självt.

Hellefors bruks a. b. a) Bolaget, som inom Värmlands län äger jordbruksfastigheter

huvudsakligen i Gåsborns socken och till mindre del i Rämens, utnyttjar

sina egendomar till skogsproduktion för sin bruks- och trävaruindustri,

förlagd till grannsocknar inom Örebro län, samt till bergsbruk.

b) All inägojord å ifrågavarande bolags mark är utarrenderad förutom fyra

mindre lotter, som anslagits till skogvaktareboställen.

c) 41 stycken s. k. hästtorpare—med hästtorpare förstås här skogsarbetare,

vars arrenderade jord medgiver hållandet av häst för skogsarbetet och jordbruket

— och 62 stycken skogsarbetarelägenheter i Gåsborns socken samt 4 stycken

hästtorpare och 6 skogsarbetarelägenheter i Rämens socken.

Brukningsdelar hava icke sammanslagits på senaste åtta år; i enstaka fall

ha brukningsdelar i stället kluvits.

Nedläggning av brukningsdelar förekommer icke.

48

FRÅGAN 2. BOLAG.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Följande bolag äro fastighetsägare inom de

socknar, där Gustafsforsbolaget äger fastigheter: Gustafsfors fabrikers a. b., Efillringsbergs

a. b., Glafva Glasbruks a. b., alla svenska, samt det norska bolaget

Saugbrugsforeningen i Fredrikshald.

a) Det förstnämnda utnyttjar sina fastigheter för sulfatcellulosatillverkning

och jordbruk vid Gustafsfors i Älvsborgs län, för slipmassetillverkning vid Krakfors

och för sågverksrörelse och pappersfabrikation vid Skåpafors; Hillringsbergs

a. b. bedriver jordbruk, sågverksrörelse och slipmassetillverkning vid Hillringsberg;

Glafva Glasbruk driver jordbruk och glastillverkning vid Glafva; Fredrikshalds

Saugbrugsforening exporterar allt rundvirke från sina egna skogar till Norge,

där det förädlas, samt köper dessutom av allmogen ej obetydligt med virke, som

också exporteras i oförädlad form, så vida det icke till någon liten del försågas vid

Strand eller vid dotterbolaget a. b. Lee bruks sågverk, beläget vid sjön Stora Le.

c) Gustafsforsbolaget äger inom sin intressesfär 60 stycken brukningsdelar,

har dels arrendatorer (hästtorpare), dels fasta skogsarbetare. För de senare, som

ej hålla häst, men en å två kor, och som skola ha sin utkomst huvudsakligen av

skogsarbete året runt, passa bäst små lägenheter, äldre mindre torp, som eljest,

d. v. s. i saknad av alltid tillgänglig biförtjänst, skulle stå öde såsom ofta hos

allmogen. För hästtorparna, som skola hämta sitt levebröd av jordbruket med

biförtjänster av skogskörslor på vintern, passa de större brukningsdelarna — någon

gång, där brukningsdelen varit för liten för besuttenhet, uppkomna genom sammanslagning

av tvenne.

Nedläggning av brukningsdelar till följd av jordbrukets indragning under

huvudgårdens jordbruk torde ej förekomma.

Persbergs m. fl. Grufbolag. a) Bolagens huvudsakliga verksamhet är gruvdrift;

jordinnehavet är emellertid nödvändigt för att till gruvorna erhålla nödigt

virke, för att uppsamla vatten till kraft åt dessa samt för att bereda bostadslägenheter

åt en yrkesskicklig arbetarestam. Tack vare jordinnehavet, har medelst

ett vitt utgrenat och dyrbart kanalsystem med tillhörande dammsjöar nödig vattenkraft

kunnat beredas.

b, c) Persbergs Grufve a. b:s fastigheter inom Färnebo socken äro med

undantag av ett mindre jordbruk, som skötes av bolaget självt, upplåtna på arrende i

67 brukningsdelar; av dessa äro 14 mindre hästegendomar, 20 mindre lägenheter,

födande en ko, samt 33 smålägenheter, tillräckliga blott för en halv ko. Samtliga

dessa 53 lägenheter äro utarrenderade till bolagets gruv- och skogsarbetare,

dessutom finnas c:a 45 arbetare, som endast innehava potatisland; bolagets

lägenhet inom staden Filipstads område brukas på arrende av en skogsarbetare

och å bolagets fastigheter inom K noppa socken finnas fyra mindre hästegendomar

samt tvenne lägenheter, födande c:a två kor.

Nordmarks Grufve a. b:s fastigheter äro uppdelade på 26 brukningsdelar,

varav en mindre hästegendom samt 25 smålägenheter, födande en ko, och äro

dessa allesammans upplåtna åt bolagets gruvarbetare.

Finnmosse Grufbolags fastigheter äro brukade i fyra smärre lägenheter,

upplåtna till gruvarbetare.

Någon sammanslagning eller uppdelning av brukningsdelar har åtminstone

på senaste tiden ej ägt rum.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män

; c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

PKÅGAN 2. BOLAG.

40

Kraft-a. b Gullspång-Munkfors, a) Bolagets egendomar bestå av jordbruksegendomar

med vattenfall, som användas för frambringande av elektrisk

kraft vid Gullspångs kraftstation samt vid Munkfors vattenfall för drift av kvarn

och såg; egendomarna behövas i övrigt för bostadsplatser åt personal och för

upplåtelser av mark till tomtplatser, därjämte måste mark finnas i reserv för

upplåtelser till eventuella industriföretag.

b) Jordbruket är utarrenderat; en del tomtplatser och bostäder användas för

bolagets personal.

c) Sju brukningsdelar; vissa fastigheter äro delade på flera brukare. Några

brukningsdelar hava icke nedlagts.

A. s. Lier, Varald & Bogen, Fredriksstad, såsom ägare av Bogens kapell

j Värmland.

a) Väsentligen skogsbruk för avverkning av timmer, som förarbetas till skidor,

plärdt och band till försäljning och export.

b) Huvudgården brukas av ägaren, de övriga av torpare och arrendatorer.

c) 21 brukningsdelar.

Gravbergskovens a. s. a) Bolaget utnyttjar sina egendomar genom försäljning

av skogsprodukter, såsom sågtimmer, massaved, sulfatved och brännved m. in.,

och genom idkande av jordbruk.

b) All inägojord utarrenderas utom tvenne för bolagets tjänstemän avsedda

brukningsdelar.

c) Bolaget äger 42 brukningsdelar i Södra Finnskoga; sammanslagning eller

klyvning av brukningsdelar har ej ägt rum; någon nedläggning av brukningsdelar

i följd av jordbrukets indragning under huvudgården har ej förekommit.

Katrinefors a. b. Inom ''Vitsands socken finnas följande bolag: a. b. Edsvalla

bruk, Katrinefors a. b., Agnhammars bruks a. b., Sulfit-a. b. Göta.

a) Skogsbruk, huvudsakligast, till mindre grad jordbruk.

b) Jorden är upplåten på arrende med undantag av en mindre del, avsedd

till husbehov för Edsvalla och Katrinefors förvaltare.

c) Någon sammanslagning eller klyvning av brukningsdelar har, åtminstone

sedan längre tid tillbaka, ej ägt rum och ha ej heller några brukningsdelar nedlagts

till följd av jordbrukets indragning under huvudgården.

Under a. b. Edsvalla bruk finnas 33 brukningsdelar och under Katrinefors

a. b. 19 brukningsdelar, under Agnhammars bruks a. b. en brukningsdel och

under Sulfit-a. b. Göta en brukningsdel.

Glafva Glasbruks a. b. a) Bolagens egendomar användas dels för sågverksrörelse,

dels för trämasseindustri.

b) Jorden upplåtes i allmänhet på arrende.

A. b. Kroppstadfors bruk. Inom Eda socken firmas följande bolag: Eda

a. b., Charlottenbergs a. b., Sälboda a. b., a. b. Kroppstadfors bruk.

a) Eda a. b. bedriver glastillverkning, de övriga träförädling eller papperstillverkning.

b) Eda och Sälboda a. b. ha arrendatorer, de bägge andra bruka själva

jorden.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Inom Lungsunds socknen har Storfors bruk

egendomar.

b) Brukas av ägarna; en del arrendetorp finnas. Lundsbergs Fastighets-a. b.

äger numera inga gårdar eller torp utlämnade å arrende; har till följd av lantbrukets

indragning sålt sina större torp och arrendegårdar till sina gamla arrendatorer.

Jordundersökningens betänkanden. III. 4

50

FRÅGAN 2. BOLAG.

Kohlsäters a■ b. a) Papptillverkning och jordbruk.

b) Jorden brukas av bolaget självt, utom mera avlägsna jordlägenheter.

c) 12 brukningsdelar i tre socknar. Ingen sammanslagning; ingen klyvning.

Inga brukningsdelar nedlagda till följd av jordbrukets indragning under huvudgårdens

jordbruk.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Inom Nedre Ulleruds socken finnas

följande bolag: Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka—Trysil, Dejefors kraft- och

fabriks-a. It.

a) Mölnllackafiolaget tillverkar sulfat, mekanisk slipmassa samt driver jordbruk:

Dejefors a. b. driver elektrisk kraftanläggning, mek. slip, såg, snickeri

och jordbruk.

b) A. b. Mölnbacka—Trysil bär c:a tre fjärdedelar under eget bruk, resten

utarrenderas; Dejefors a. b. har allt under eget bruk.

A. b. Finshyttan. a) Areal c:a 2 000 har: masugn och verkstadsrörelse;

största delen av jorden brukas av bolaget och födas därpå 35 kor och 15 hästar.

b, c) Trenne brukningsdelar, varav två brukas av arrendatorer. Inga brukningsdelar

nedlagda.

A. b. Sundshagsfors bruk. a) Skogen användes till plank och bräder samt

trämassa och papper.

b) Brukas av bolagstjänstemän.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kabelfabriker, a) Bolagets egendomar äro av

följande slag:

1) Delar av egendomen .Björknäs, förvärvade dels för att få industritomter,

dels för 1 ertag, dels för jordbruk i mån som lertagsåkrama ej längre få disponeras,

dels för att kunna sälja undan till egnahems- och byggnadstomter.

2) Egendomar, som huvudsakligast köjits för att komma åt skogsmarken; där''

id bär mest avsetts att fa tillfälle bereda arbete åt de tegelbruksarbetare, som

annars under vintermånaderna måste söka sig till andra orter och därefter kanske

ej återkomma; sådant arbete består uti dikning, gallring samt avverkning och

körning, kastvedshuggning in. in. Utan en fast yrkeskunnig arbetarestam kan

tegelyrket ej bestå i konkurrensen.

En stor olägenhet vid dessa egendomsförvärv är jordbrukets skötsel: att få

arrendatorer är ju ingen konst, men att få dem att betala arrende och att sköta

jorden är eu mycket svår sak. Principen att den, som skall bruka jorden, även

bör äga densamma, är väl oomtvistlig. För bolagets kakelfabriksrörelse krävas

årligen några 100 famnar ved, ävensom till personalens hushåll: därtill har avsetts

till hjälp, jämte köpved, gallringsved från skogarna.

Med dylik mera kostsam gallring av skogarna samt med dåligt betalande

arrendatorer torde skogsförvärv ej vara i sig självt vidare lukrativt, i synnerhet

som till banker för lånt» penningar genomsnittligen årligen nog får betalas 6.2 5

å 6.5 V ränta; stigande massvedspris lova dock, att dylika egendomsförvärv,

sedan de gjort den tjänst, som med dem avsetts, kunna utan förlust avyttras.

Backetorps kvarn- och sågverks-a. b. a) Bolaget ägor ej fullt 1 bär jord:

driver endast kvarnrörelse.

b) Brukas av mjölnaren.

Frågan 2, huvudinnehåll: bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b) om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män:

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

1-HÅ(''.AN 2

stohhi-: i :<;i-:n dom saga m

-

:»!

Fåens Sjösänkningsbolag. Borgviks a. b.

a) Detta bolag di-iver i Brunskogs socken ingen nämnvärd industri.

Ii) Av jordbruket brukar bolaget eu del självt, men större delen genom

arrendatorer eller torpare; från skogen drives årligen, dock hittills icke till någon

väsentlig försämring av skogsvärdet.

c) Brukningsdelar c;a ett 20-tal; alla torde brukas.

Större egendomsägare.

För: Olof Andersson. A. b. Moln hacka......Trysil, Trävaru-a. b. N. Cl»r.

.rensen, Frykfors a. b.

a) Mölnbackabolagets egemlom utnyttjas för trämassetillverkning: Frykfoi-s1

»olaget äger ett vattenfall, f. n. högst obetydligt utnyttjat, samt ett litet träsliperi.

b) Mölnbackabolagets egendom är utarrenderad åt flera personel-: a. b. X. Gill-.

•Tensen brukar självt genom eu j»å egendomen boende förvaltare.

Svanskog: John Bryntesson. Koldsäters a. b.

a) Bolaget driver trftmassetillverkning och s&gverksi-öi-else.

b) Upplåten på arrende.

Bro: //. v. Axelson; F. M. Mahn. Förekomma icke.

Norra Ny: Daniel Andersson. Uddeholms a. b., a. b. Mölnbacka- Trysil,

delvis några mindre bolag.

a) Utnyttja skogen.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. Uddeholms a. b., a. b. Utsvälla bruk samt

Sulfit-a. b. (bita.

a) Det förstnämnda äger de flesta bolagsegendomarna, Edsvalla och Göta a. b.

några mindre skogsbruk.

b) Uddeholms bolag utarrendera»- sin inrösningsjord till an-endatorer, som äro

skyldiga att utföra bolagets skogsarbeten.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. Uddeholms a. b.

a) Skogsavverkning.

b) Upplåten på arrende.

c) Både sammanslagning och delning.

Norra Ny: Olof Sonesson. Uddeholms a. b.

a) Nämnda bolag besitter störi-e delen av bolagsjorden; jordbruk samt skogsbruk.

b) An-endatorer.

Bålby: Per Persson. 1») Uddeholms a. b. utarrenderar, skogen avverkar bolaget

självt.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Uddeholms a. b.

a) Skogsbi’uk i och för träförädlingsindusti-ien, brukas av bolaget självt.

b) Åker-jorden upplåten på arrende.

c) 145 brukningsdelar förutom smålägenheter på c:a 1 har.

Ingen sammanslagning förekommer, ingå brukningsdelar nedlagda.

Ekshärad: P. J. Ekblom. Uddeholms a. b.

a) Jordbruk.

b) Tjänstemän få givetvis arrendera jord av bolaget, vilket de i allmänhet

icke finna med sina intressen förenligt.

o) Sammanslagning av brukningsdelar förekommer icke, delning av sadana

mera sällan; nedläggning av ifrågavarande skäl har icke skett inom socknen.

52

FRÅGAN 2. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONO FOGDA R.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i GiUbergs härad, a) Svaneholms a. b., Kohlsäters a. b.,

a. b. Stömne sulfatfabrik, Hillringsbergs a. b., vilka samtliga bedriva papperstillverkning,

samt Glafva Glasbruks a. b., som huvudsakligast tillverkar fönsterglas.

b) Huvudegendomarna brukas av bolagen själva, men utgårdar och avlägset

belägna egendomar äro utarrenderade. De utarrenderade egendomarna brukas i

regel utmärkt, emedan de icke äro särdeles stora; de i närheten av bolagen

boende arrendatorerna erhålla av bolagen arbetsförtjänst.

c) En del skogstorp hava till följd av sitt avlägsna läge måst nedläggas, då

någon arbetare eller familj ej kunnat erhållas för deras brukande.

Kronolänsmarinen i Nordmarks härads övre distr. a) 1) Saugbrugsforeningen

i Fredrikshald driver avverkningar av timmer och smärre virke, som

förädlas vid firmans fabriker i Norge.

2) Mads Wiel och systern Petra Fougner i Fredrikshald, ägare av Djurskog i

Ostervallskogs socken, d:o d:o; det senare försågas delvis och hyvlas i Djurskog

å vattensåg.

3) Jössefors a. b., Jössefors, timmer och pappersmassa av olika slag.

4) A. b. Kroppstadfors bruk, Amot, d:o d:o.

5) A. b. Sundshagsfors bruk, Skillingsfors, eko d:o: obetydlig egendom,

endast 5 öres skatt i Sundshagen; aktierna på norska händer.

6) Hillringsbergs a. b., Glava, timmer och pappersmassa.

7) Glafva Glasbruks a. b., Glava, tillverkning av fönsterglas.

8) Koppoms pappersfabriks a. b., Amot, försågning av timmer samt tillverkning

av omslagspapper.

9) A. b. J. N. Sanne, Uddevalla, timmer och trämassa.

10) Lennartsfors a. b., Lennartsfors, d:o d:o in. m.

11) Gustafsfors fabrikers a. b., Gustafsfors, d:o d:o d:o.

12) A. b. Forsbacken, Östervallskog, timmer och smärre virke; norskt kapital.

13) A. b. Lee Bruk, Ed, d:o d:o; norskt kapital.

14) Svaneholms a. b., Svaneholm, d:o d:o.

b) På arrende upplåten: bolagen n:ris 1, 3, 4, 6, 7, 11, 13, 14; jorden brukas

av bolagen n:ris 2, 5, 8, 9, 10, 12.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, b) Egendomarna brukas i regel av

bolaget självt; å torpen finnas dock vanligen arrendatorer.

Frågan 2. huvudinnehåll; bolagsegendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent. utnyttjas:

b om jorden är upplåten på arrende eller brukas av bolaget självt eller dess tjänste

män;

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller ned

läggning

av brukningsdelar?

Frågan 3.

Beträffande större enskilda egendomar bär, jämte egendomens namn, uppgivas:

a) arten av den verksamhet, för vilken egendomen väsentligen utnyttjas: industri

(olika slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning in. in.), jordbruk

eller annan verksamhet;

b) i vad mån jorden är upplåten på arrende eller brukas av ägaren, och om

ägaren är bosatt (mantalsskriven) på egendomen;

c) huru många brukningsdelar finnas;

huruvida det förekommer, att två eller flera brukningsdelar sammanslås och

brukas såsom en fastighet, eller att fastighet delas på flera brukare, samt

i vad mån och vid vilka tider sådan sammanslagning eller klyvning av

brukningsdelar ägt rum; och

huruvida och i vad mån brukningsdelar nedlagts i följd av jordbrukets indragning

under huvudgårdens jordbruk och när detta skett.

Sockenombud.

Färnebo. r) Bosjö egendom. 4

a) Förr huvudsakligen träförädling och trämassetillverkning.

b) Av ägaren själv, några torpare finnas.

2; 1 2 36;

Nordmark; Rämen; Gåsborn; Kroppa. Förekomma icke. 1245; 13.

Ölme. Rudsberg, Träfors, Yänersvik, Åkerbo. 1

a) Jordbruk; å Yänersvik stenbrytning för grawårdsfabrikation.

b) Ä Träfors finnes arrendator; Åkerbo äges av en person, bosatt å annan ort.

c) Samtliga vardera en brukningsdel; för mycket länge sedan ha Rudsberg

och Åkerbo bestått av flera; från Träfors har utstyckning av mindre egendomar

skett.

Vamum. Gustafsvik, Södra och Norra Karaby, Niklasdam, Posseberg. 1

a) Å Gustafsvik endast jordbruk, å Karaby endast skogsbruk, å de övriga

båda delarna.

b) Gustafsvik och Posseberg brukas helt och hållet, Niklasdam delvis av

ägaren; Gustafsviks ägare äro bosatta å egendomen, Niklasdams bor dels å egendomen,

dels i Karlstad, ägaren till Posseberg bor i Kristiania.

c) Gustafsvik utgör två brukningsdelar.

Visnum. Krontorp, Säby, Vall. 1

a) Under den första egendomen lyda fem, under den -andra åtta gårdar;

egendomarna utnyttjas för jordbruk.

) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

54

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

b) A samtliga brukas jorden av ägarna själva, vilka äro bosatta å sina gårdar.

c) Ivrontorp håller fyra, Säby c:a sex, samt Vall en brakningsdel: brukas i

varje fall som en fastighet.

i Visnums-Kil. a) Jordbruk.

b) Brukas av ägarna, torpare finnas även.

i a. Rudskoga. Egendomen Gren.

3- 12. a a) Två hela hemman; huvudsakligen jordbruk, även mejerirörelse.

12 3. 3 b, c) I sambruk av ägaren, som är mantalsskriven och bor på egendomen.

i 2. Nysund. Fyra större egendomar (inom socknens värmlandsdel).

a) Samtliga utnyttjas för jordbruk.

b) Brukas av ägarna, vilka äro bosatta å egendomarna.

i 2 3. Södra Råda. Stora Årås.

a) Jordbruk jämte såg och kvarn såsom binäring.

b) Av ägaren, själv bosatt å egendomen.

c) Utgör ett jordbruk.

12. Vilse. Hammar, Hultsberg.

a) Jordbruk.

1 2. 2 b) Hammar äges och brukas av ett stärbhus, Hultsberg av en å egendomen

ej mantalsskriven person.

c) Vid 11)08 års tax. tvenne brukningsdelar å Hammar och en å Hultsberg;

i å Hammar fem brukningsdelar, av vilka fyra såldes förra året, tre å Hultsberg.

12 3. 13. 3 Alster. Alström, Höje, N:a Forsnäs; S:a Forsnäs; Rotnäs.

2-12 3. a) Arealen av de två förstnämnda är c:a 150 har resp., N:a Forsnäs 75: å

egendomen Alström drives kvarn- och sågverksrörelse jämte jordbruk, å de övriga

uteslutande jordbruk.

b) Av ägarna, bosatta på egendomarna.

2 3. 3 c) Klyvning har förekommit å egendomen Al ström 1908, å S:a Forsnäs 1909;

i ett fåtal torp ha indragits under huvudgårdarnas jordbruk för c:a 10 år sedan.

3 Ostra Fågelvik. Förekomma icke.

i 3 4. Stora Kil. Apertin, Karlslund, Säby.

i a) Dessa tre egendomar tillsammans med de likaledes större Ekenäs’ kyrkoherdeboställe

och Lökene, som äges av kommunen, upptaga'' 20 % av socknens

inägojord; endast jordbruk.

13 4. b) Apertin och Karlslund brukas av ägarna, ett par mindre torp finnas;

Säby är utarrenderat; alla tre bebos av ägarna,

l c) Under senare årtionden har det någon gång förekommit, att torp indragits

under huvudgårdens jordbruk.

1234; 3; i Frykernd; Övre Vllerud; Ransäter. Förekomma icke.

14. Nedre TJllerud. Dömle, Hedås.

a) Den förstnämnda för jordbruk, kvarn- och sågverksrörelse samt i mindre

skala torvströtillverkning: den senare uteslutande för jordbruk.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas: b) om jorden är upplåten på arrende: om ägaren är bosatt på egendomen:

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg

ning

av brukningsdelar?

KHÅC.AN SOCKENOMBU».

Ii) Av tiga ren.

c) Vardera egendomen im brukningsdel.

Gruva. Hynboliolm; Färjestad. l.

a) Den förra i västra delen av socknen, ron jordbruksegendom: i östra delen i.

den senare, utnyttjas väsentligen för jordbruk.

b) Av ägarna, som bo på egendomarna. i

e) Hynboliolm en brukningsdel: för c:a 20 år sedan och dessförinnan inköptes i

delar av andra egendomar, som sammanslogos med huvudegendomen; å egen- •»

domen Färjestad finnas 23 lägenheter; tomt för ett större bryggeri har avsöndrats.

Hammare). Egendomen Säter. i

a) Jordbruk. i

b) Brukas av ägaren. i

c) Eu brukningsdel. i

Nor. Vålberg, Malma, Lerum, Kis, Valmo, Varpnäs, Lill Brud, Trossnäs, i

Höglunda.

a) A samtliga är jordbruket huvudnäring.

b) Brukas nästan alla av sina ägare; bosatta och mantalsskrivna på egen- 2.

domarna.

c) Fem av de nämnda egendomarna bestå numera av en, två av 3 och en av

(i brukningsdelar; sammanslagning har förekommit, särskilt & en av fastigheterna.

Segerstad. Aspberg. 1

a) Endast jordbruk.

b) Äges av tvenne personer, som själva bruka egendomen; en av dem är 3

bosatt å densamma.

Grums Fideikommisset Bong. 1

a) Jordbruk.

b) Upplåten på arrende, ägaren är bosatt å egendomen.

c) Nio; en utjord brukas från huvudgården: ingen brukningsdel är nedlagd.

Borgvik; Ed. Förekomma icke. 1

Gillberga. Björnö, Hällsbäck, Odenstad.

a) Tax. v.: 300 000, 100 000 och 00 000 kr. resp.; å samtliga är jordbruket

huvudnäring; å Björnö, som omfattar stora skogsarealer, finnes såg, likaså å Hällsbäck,

timmer inköpes; å Björnö drives även kvarnrörelse.

b) Björnö och Odenstads huvudgårdar brukas av resp. ägare, dessutom

finnas en arrendegård och ett stort antal torplägenheter; ägarna till samtliga åro

bosatta å egendomarna.

c) Flerstädes äro ett. par torp sammanslagna till ett; många torp äro nedlagda

i brist på torpare; arbetarna synas mer och mer vilja övergiva jordbruket

och de, som stannat kvar å torpen, sköta dem i allmänhet dåligt.

Långserud. Öfva Ivohlsäter, Sillingsfors.

a) Den förra egendomen utnyttjas för jordbruk, den senare för sågverksrörelse.

b) Sillingsfors hela inägojord är utarrenderad; av (ifra Kollisäters tre brukningsdelar

är en utarrenderad, medan de två andra brukas av ägaren, som är

bosatt på egendomen.

c) Å öfra Ivohlsäter finnas tre brukningsdelar, & Sillingsfors 27.

Stavnäs; Högertid. Förekomma icke.

3

56

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

3 5. 3 Gift va. Förekomma icke. De två egendomar, som kunna kallas större,

ägas och brukas av bolag.

i 2 3. Värmskog. Förekomma icke.

12. Svanskog. Svaneholm.

b) Agaren är bosatt å annan ort.

2. i Millesvik. Kårud, Hjälleskate. Förekomma icke.

2 a) Endast jordbruk.

b) Ägarna äro bosatta på egendomarna och bruka dem.

c) Den förstnämnda två brukningsdelar, ett torp utarrenderat; den senare

utgör en brukningsdel.

12. Eskilsäter. Förekomma icke.

12. 2 Ölserud. Södra och Norra Afverstad, As.

12. l a) Den förstnämnda är störst; Södra Afverstad omfattar 160 har åker och

c:a 250 har skogs- och ängsmark, Norra Afverstad — vartill hör 1/i mtl Litsbol och

Va mtl Tolerud, som ägas och brukas gemensamt — håller c:a 150 har åker och

2 175 har skogs- och ängsmark; Afverstads egendom har eget mejeri.

i 2. b) Ägarna bosatta och mantalsskrivna på sina egendomar.

i 3. Botilsåter. Herrestad.

1 a) Jordbruk; på ägorna finnes även en kvarn.

b) Brukas av ägaren, bosatt på egendomen.

c) Utgör 2 mtl, vilka brukas tillsammans.

2 By. Säteriegendomarna Säffle, Sund, Sjögerås, Bäck, Kraksta, Norra och

Södra Skonö, Nolbj.

a) Samtliga endast jordbruk.

c) Vardera en brukningsdel.

12. Bro. Förekomma icke.

i Huggenäs. Bredene, Uggleberg.

a) jordbruk.

b) Bredene brukas av ägaren, som är bosatt på egendomen, Uggleberg äges

av ett stärbhus; tre av delägarna i detsamma bruka sina andelar och arrendera

de övrigas; de förra bo på egendomen.

c) Vardera blott en brukningsdel; de torp, som förut funnits, ha för 15 å

20 år sedan å bägge egendomarna lagts under huvudgårdens jordbruk.

3 Kila. En större enskild egendom finnes; den har varit inköpt av skogshandlande,

som i större eller mindre grad ramponerat densamma.

3; 2 3. Tveta; Holmedal; Västra Fågelvik. Förekomma icke.

12 3. Östervallskog. Djurskog.

a) Omfattar ett helt hemman; träförädling bedrives vid egen såg och hyvleri,

en del virke försäljes.

b) All inägojord är upplåten på arrende, ägaren är ej bosatt eller mantalsskriven

på egendomen.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas: b)T om Jorden är upplåten på arrende; om ägaren är bosatt på egendomen;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg

ning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.

. ,r>"

c) 13 brukningsdelar finnas, som i mannaminne vant oförändrade till storleken;

inga brukningsdelar ha nedlagts.

Karlanda. Hagen i Smolmark. i 3 4.

a) Huvudsakligen jordbruk, men även såg och hyvleri samt mindre kvarn finnas.

b) Brukas till största delen av ägaren, som är bosatt å densamma.

c) Fem stycken, men de flesta mycket små; sammanslagning, klyvning eller 3

indragning under huvudgårdens jordbruk har ej förekommit ; två brukningsdelar nu

i sambruk.

Blomskog; Trankil. Förekomma icke. 1234; 1

Sidodal, a) Sammanräknas en ägares olika egendomar, finnes en till 95 300 2

kr:s värde 1908.

b) Brukas helt och hållet, av arrendatorer; ägaren mantalsskriven å egendomen.

c) Tre brukningsdelar.

Skillingmark. Skillingsfors bruk. 2

a) Håller 240 har skogsmark, äges av en norsk undersåte, som ej bedriver

någon rörelse, låter endast avmeja gräset å inägorna, vilket har pågått under en

tid av 40 år.

Järnskog; Kola; Eda; Arvika landskommun; Älgå; Gunnarskog; Bogen. .12?U’

Förekomma icke. • 124'')'' 1

Mangskog; Boda. Förekomma icke. 1234; 124.

Sunne. Rottneros bruk och gods. 1 2 3 4 0.

a) Godset, som äges av stärbhus, består av fyra gårdar; tvenne huvud- 5. 12345.

gårdar * om tillsammans 377 har åker, 237 har skog samt dessutom tvenne skogs- *5

skiften på tillsammans 172 har skog; å egendomen finnas 50 arbetshästar, 280

mjölkande kor samt ett 50-tal ungboskap; jordbruk; å egendomarna finnas trä- 1 23 4. 5

massefabrik, mekanisk verkstad för jordbruksmaskiner, elektrisk kraftstation för

belysning vid Sunne municipalsamhälle, kvarnverk.

Västra Emtervik. Förekomma icke.

Gräsmark. Kymsberg; Tiskaretjärn.

a) Skogsbruk.

b) Upplåten på arrende, ägarna ej bosatta på egendomarna.

c) Sammanslagning eller klyvning har icke förekommit.

Eg svik. Förekomma icke. 124.

Fryksände. Stensgård. 1234c.

a) Jordbruk, skog säljes vid behov. 123450. ä

b) Brukas av ägarna, mantalsskrivna på egendomen. 1 2 3 4 5 6. 5

c) Sammanslagning förekommer icke.

Ostmark. Förekomma icke. 14.

Lekvattnet. Ett stärbhus äger fastigheter till ett tax. v. av 105 100 kr. 2

a) Skogen är avverkad och inägorna hava bytts bort för ytterligare skogsmark,

delvis hava de avsöndrats och försålts.

b) Utarrendering, ägarna äro ej bosatta å egendomen. 7 8.

c) Fyra brukningsdelar; en del av den odlade jorden har utlagts till skogsmark.

Vitsand. Eskilsstuga och Täppa. 2 3.

a) Vardera tax. till 74 000 kr.; utnyttjas för skogs- och jordbruk i förening. 3. 23.

58

FRÅGAN 3. BOLAG.

2 5L b) Brukas av ägarna, bosatta på egendomarna.

2 c) Endast ett fall av sammanslagning är känt; inga brukningsdelar ha veter

ligen

nedlagts.

i; s Norra Ny; Nyskoga. Förekomma icke.

5. 3 Dalby. Egendomen Lång; Strandås, Larsgården.

5. 3 5. a) Egendomen Lång är taxerad till 287 000 kr.; alla utnyttjas för jordoeh

skogsbruk.

3 5. 5 b) Brukas av ägarna, mantalsskrivna på egendomarna; några torplägenheter,

hörande till den förstnämnda egendomen, brukas av torpare.

c) Att brukningsdelar nedlagts har förekommit, dock ej i större utsträckning.

>3; 12 5. Norra Finnskoga; Gustav Adolf; Norra Råda. Förekomma icke.

3 4. *12. Sunnemo. Förekomma icke, * med undantag av en fastighet, som innehaves

av ett stärbhus.

2 Nyed. Förekomma icke,

3 4 5. Alvsbacka. Norra Viken.

4 a) Avsöndring från Mölnbackabolagets jord, bestående av omkring 66 har

3 4. inägor och 69 har skog; utnyttjas för jordbruk.

3 4. 4 b) Brukas av ägaren, mantalsskriven å annan ort,

5 c) För en del år sedan sammanslagen av två brukningsdelar.

Bolag.

Katrinefors a. b. Täppa, Eskilsstuga, Tomta och Asteby.

a) Skogsbruk och jordbruk.

b) Brukas av ägarna själva, som även äro bosatta på sina resp. egendomar.

c) Två av egendomarna äro sammanslagna, de övriga bestå av en fastighet.

Inga brukningsdelar ha nedlagts.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Dömle, Hedås.

a) A den förra drives jordbruk, torvströfabrik, sågverks- och kvarnrörelse, å

den senare endast jordbruk.

b) Brukas helt av ägarna, som äro bosatta å resp. egendomar.

c) Vardera en brukningsdel.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas; b) om jorden är upplåten på arrende: om ägaren är bosatt på egendomen:

c) antal brukningsdelar f. n.: förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg

ning

av brukningsdelar?

1KÅ0AN 3.

STÖK It K KOKNOOMSAOAKK.

;")<*

Större egendomsägare.

Färnebo: Allt. Bergström„ a) Iinsjö egendom är ursprungligen utnyttjad

för tackjärnstillverkning, för vilken privilegier begärdes under 30-åriga kriget

av bär då inalles befintliga sju hemmansägare; masugnsdrift^ nedlades för c:a

40 år sedan på grund av ogynnsamt läge. För 2H år sedan byggdes träsliperi,

men sedan Norrlands vid kusten billiga virke kommit till användning för trämassa,

kan denna industri nu här knappast längre drivas; den huvudsakliga

verksamheten måste därför bliva skogsbruk; jordbruket, som bär endast kunnat

tillkomma under lönande tider för industriell verksamhet, försel- befolkningen

med dess behov av ladugårdsprodukter, men ej spannmål.

b) Omkring hälften av den öppna jorden ligger vid huvudgården och brukas

av den där mantalsskrivne ägaren; övrig jord brukas av skogsarbetarna (arrendatorer).

c) Brukningsdelarna äj-o 37, som brukats och brukas var för sig. Ingen indragning

har skett till huvudgården på 30 år, men delar av denna ha, där det

lämpat sig, överlämnats åt brukare och därmed är avsikt fortsätta.

Bosjö gård med underlydande är för c:a 30 år sedan avsöndrad från Brattfors

bolag; många andra egendomar ha efter den tiden ävenledes avskilts från

samma bolag och övergått i enskild ägo.

Aor: Olof Andersson, a, b) Större enskilda egendomar brukas här i socknen

av ägarna själva, dels med eget folk och dels med lejda arbetare; ägarna äro

själva bosatta och mantalsskrivna på egendomarna och leva av sitt jordbruk

samt ha det såsom yrke.

Svanskog: John Bryntesson. 35 brukningsdelar tillhörande uppgiftslämnaren:

inrösningsjord e:a 245 har, skogsmark c:a 1 850 har.

a) Sågverksrörelse.

b) All egendom utarrenderad; ägaren ej mantalsskriven på egendomen.

Bro: H. V. Axelson, a) Vid ingen av socknens större egendomar förekommer

någon industri.

b) Ägarna äro med ett undantag bosatta och mantalsskrivna å egendomarna.

Bro: F. M. Mohn. a) Alla egendomar inom socknen ha samma natur, ingen

industri finnes, endast vanligt jordbruk idkas.

Silbodal: Olof Danielsson. Förekomma icke.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. Björkenäs, Elindebol, Ljusnästorp, Stöllet.

a) Jordbruk.

b) Brukas av ägarna.

Norra Ny: Olof Sonesson. Några större än på c:a 20 har öppen jord finnas

ej inom socknen.

a) Jordbruk jämte skogsbruk.

b) Vanligtvis av ägarna själva.

c) Små brukningsdelar sammanslås ofta till följd av arv samt köp.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekomma icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ett avsevärt antal inneha fastigheter med

65 000 kris tax. v. och därutöver, beroende på att till jämförelsevis små åker

-

60

FRÅGAN 3. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

arealer höra vidsträckta skogsmarker. Någon annan sysselsättning än jordbruk

och skogsavverkning bedrives icke av dessa hemmansägare; arbetskraften utgöres

av ägaren och medlemmarna av hans familj med tillhjälp av fast anställda tjänare.

b) Några smärre avlägset liggande skogstorp äro utarrenderade emot dagsverksskyldighet,

men torparsystemet är statt på retur. Ägaren är alltid bosatt

på egendomen.

c) Sammanslagning av brukningsdelar förekommer ej, däremot är efter ägarens

frånfälle vanligt, att hemmansklyvning förrättas å egendomen, som därvid delas

emellan stärbhusdelägarna.

Nedläggande av jordbruksdel har ej skett annat än möjligen å avlägset liggande

skogstorp, som ingen velat bebo och därför omvandlats till skogsmark

eller beteshage, vilket för ägaren är fördelaktigare, där förutsättningar för lönande

jordbruksdrift saknas.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Förekomma icke.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Jordbruk,

b) Brukas av ägaren i de allra flesta fall.

Frågan 3, huvudinnehåll: större enskilda egendomar, a) verksamheten, för vilken de väsent.

utnyttjas; h) om jorden är upplåten på arrende; om ägaren är bosatt på egendomen;

c) antal brukningsdelar f. n.; förekommer sammanslagning, klyvning eller nedlägg

ning

av brukningsdelar?

Frågan 4.

Beträffande medelstora enskilda egendomar bör uppgivas:

a) vilken ungefärlig areal de i allmänhet ha i åker, naturlig äng och skog;

b) därest dylik egendom utnyttjas för någon av ägaren driven industri (olika

slag av träförädling, bergsbruk, sockertillverkning m. m.) eller annan dylik

verksamhet, arten av denna verksamhet;

c) i vad mån förekommer, att dylik egendom är utarrenderad, eller att ägaren

ej är bosatt (mantalsskriven) på egendomen;

d) om och i vad mån det förekommer, att dylik egendom bildats genom sam

manslagning

av två eller flera mindre brukningsdelar och vilken tid det

skett;

e) om och i vad mån det förekommer, att sådana egendomar klyvas i två eller

flera brukningsdelar.

Sockenombud.

Nordmark. ’) a) Arealen 8—15 har.

b) Skogsavverkning som binäring; ingen industri.

c) De större bortarrenderade, de mindre brukas av ägarna själva.

d) Förekommer icke.

e) Sällan.

Råmen. Förekomma icke.

Brattfors. a) C:a 10 har åker, 100—200 har skogsmark.

b) Förekommer icke.

c) Brukas av ägarna, som äro bosatta å egendomarna,

d, e) Förekommer icke.

Gåsborn. Tre medelstora.

a) Tax.v. c:a 20 000 kr.

b) Ingen industri.

c) Utarrendering förekommer icke.

d) Två av egendomarna bildade genom sammanslagning av flera, den ena

för c:a fem år sedan, den andra för längre tid tillbaka.

e) Har icke förekommit.

Ölme. a) F. n. 110 st. brukningsdelar med 5 000—65 000 kris tax. v., minst

6 å 7 har åker, 10 har skogsmark, högst—en egendom — c:a 115 har inrös

*)

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

1)2

1 2.

1

■j

12. *2

1. 2

1

1 2. 1

ningsjord, 267 har skogsmark; medelarealen 15—30 har åker, 2—10 har äng

— vid Vänern — samt 12—40 har skog.

b) Jordbruk.

c) Till största delen av ägarna, vilka vanligen äro bosatta å fastigheterna;

c:a 10 % äro utarrenderade och ägas av personer ej bosatta å egendomarna.

d) Icke förekommit * under de senaste 25 åren.

Varnum. a) Arealen växlar mycket; de flesta ha 12—15 har åker.

b) Industri bedrives icke.

c) Brukas uteslutande av ägarna själva, vilka även äro bosatta å sina egendomar.

d, e) Sammanslagning icke i nämnvärd grad; avsöndring bär någon gång skett,

1 Visnum. a) 35—40 har åker, 1.3 har naturlig äng, 90—100 har skog.

b) Industri förekommer icke.

c) Kan förekomma, att ägaren ej är bosatt på egendomen, i vilket fall densamma

är utarrenderad; orsaken torde vanligen vara, att ägaren har annan sysselsättning,

som hindrar honom att själv sköta sin egendom.

d) Eu del ha bildats genom sammanslagning av mindre brukningsdelar.

12 3. Eudskoga. Förekommer icke.

2 Ny sund. Inom värmlandsdelen finnas sju medelstora fastigheter.

a) 25—80 har åker och äng, 40—100 har skog.

b) Förekommer icke.

i 2. c) Brukas av ägarna.

12. Vase. a) C:a 15—50 har åker, skog lika mycket,

b) Jordbruk.

i. 2 c) I allmänhet av ägaren; omkring tio av egendomarna utarrenderade; i enstaka

fall är ägaren bosatt å annat håll.

d, e) Sammanslagning eller klyvning sällan.

2 Alster, a) Ett tiotal egendomar med en ägovidd av 50—100 här förel

komma; åker c:a 50 har, skog 100 har, äng saknas,

l 2. l b) Jordbruk; skogsprodukter försäljas.

i 2. 2 c) Ägarna bruka och bebo sina egendomar; mycket få utarrenderade,

i 2. i d, e) Ingen sammanslagning, ingen klyvning under senare år.

12. Östra Fågelvik, a) 15—35 ä 40 bär åker, 15—75 å 100 hav skog.

b) Ingen industri.

c) Brukas och bebos i allmänhet av ägaren.

2 d) I någon män har dylik egendom bildats genom sammanslagning av två eller

l flera mindre brukningsdelar under de 10—30 sista åren; oftast under de

10 sista.

2. l e) Klyvning under de 10—30 sista åren; oftare under de 10 sista, l

l Störa Kil. a) Upptaga c:a 10 % av inägojorden, mindre av skogsmarken; c:a

3 4. 30—60 har åker, i allmänhet ingen äng, 10—50 ä 60 har skog; c:a 30 bär

åker, 35 har äng och c:a 10 har skog.

i b) Jordbruk.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om iigaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

K HÅG AN 4. SOC K K NOM HUI).

63

e) lirukas av ägarna, som äro bosätta pn ogendomarna. i a 4. i

(I) Ej i mannaminne,

e) Kj ])å senare årtionden.

Frykerud. a) C:a 40 har åker och 50 har skogsmark. i t a 4.

!>) Industri förekommer icke. l

c) Mycket sällan.

d) En och annan gång under årens lopp.

e) Högst sällan; från ett f. d. kronohemman har för tre å fyra år sedan frånsålts

fem egnahemslotter.

Övre Ullerud. b) Jordbruk. a

c) Ägarna bruka själva sin jord, bosatta och mantalsskrivna på sina egendomar.

Kansäter. a) Endast sju; av dessa har en 60 har åker och 180 har skogs- 5

mark, tre ha 20—30 har åker och 180 har skogsmark, tre 15— 25 har åker,

60—DO har skogsmark; i genomsnitt torde åkerarealen uppgå till 30 har, skogs- 4 5.

marken till 50—100 har; tax. v. 30 Ö00—45 000 kr.

b) Jordbruk; å eu finnes dock pappfabrik och tegelbruk. i 2 5. ä

c) Ägaren bor själv på egendomen och brukar den. 1 2 45.

d) Sammanslagning å skilda tider; sådan har förekommit i tre fall. 5. l

e) Klyvning å skilda tider; sällan; alls icke. 5. 2 4. l

Nedre Ullerud. a) 20 har åker, 1 har äng, 40 har skog. l t

c)

f några få fall.

d) 1 något fall, i medio av 1800-talet.

e) I ett par fall under senaste 30 åren.

Karlstads landskommun, a) Åker c:a 75 har, skogsarealen växlar mycket; i

somliga hemman ha 50 har, andra c:a 250, ett hemman 750 bär skogsmark.

Grava, a) Medelstora egendomar i västra delen av socknen: 35—100 har i

åker, obetydlig ängsmark, 50—150 har skogsmark; i socknens norra finnas dylika 3

egendomar med ett tax. v. av c:a 40 000 kr.; c:a 30 har åker, 3—5 har äng

samt c:a 90 har skog; å eu hithörande egendom väntas att egendomen skall få

nedläggas, om icke eu ändring till bättre skötsel inträder; skogen till densamma

är såld till bolag å platsen och marken är så gott som kalhuggen, visserligen

har den besåtts med skogsfrö, men det dröjer länge, innan skogen hinner växa

åter; å egendomen födas f. n. två hästar samt två å tre kor, under normala förhållanden

skulle den kunna föda tre ä fyra hästar och 15—20 kor.

Hammare), a) Tre egendomar med 65—70 har åker, 12—15 har äng samt 3

50 har skogsmark, tvenne med 40 har åker och 20 har skog.

b) Jordbruk. l 3.

c) Utarrendering förekommer icke. i

d) Med en av egendomarna ha tvenne andra mindre införlivats; samman- 3. i

slagning torde icke ha förekommit.

e) Torde icke ha förekommit.

Nor. a) Ärealen mycket olika: från 15 har till högre; åkern 40—60 har, i. 2. i

skogen i allmänhet 30—50 har, i ett undantagsfall c:a 200 har; ängsmark ytterst

sparsamt.

b) Uteslutande jordbruk.

c) Av ägarna.

d, o) Sammanslagning eller klyvning har ej skett under gången tid, så långt

man minnes tillbaka.

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

ti 4

Segerstad, a) Arealen 25—125 har; c:a ett tiotal med 50—100 har åker

och något däröver samt 50—300 har skog; egendomar under 10—50 har åker

utgöra flertalet.

c) Med fä undantag av ägarna själva.

Grums, a) 50 har.

b) En för träförädling.

c) Agaren är där bosatt och skriven.

d, e) Förekommer icke.

Borgvik. a) 10—15 har åker, 25—35 har skog.

b—e) Förekommer icke.

Ed. a) Blott en medelstor; 65 har åker, c:a 137 har skogsmark.

c) Brukas av ägaren.

d) De större i allmänhet bildade genom sammanslagning, förvärvade dels

genom köp, dels genom arv på olika tider.

e) Delas ofta mellan arvingarna.

Gillberga. a) Några med c:a 50—60 har åker och 150—200 har skogsmark,

tax. v. c:a 50 000—60 000 kr.; c:a 25 har åker, 30—40 har skog; naturlig

äng numera endast till sådana egendomar, som ligga intill sjöar och vattendrag.

b) Jord- och skogsbruk.

c) Bebos i allmänhet av ägaren; brukas av honom och hans familj, vanligen

med hjälp av ett manligt eller kvinnligt biträde.

d) Sammanslagning särskilt på 1840- och 1850-talen.

e) Klyvning ytterst sällan.

Långserud. a) En medelstor egendom.

b) Jordbruk, även sågverks- och kvarnrörelse drives.

c) En brukningsdel utarrenderad; ägaren bosatt på egendomen.

Stavnäs. a) 20 har åker, 100 har skog.

c) I allmänhet av ägarna själva.

Glava. a) 5 å 6 har inägor; 7 å 8 har åker; skog 15—20 har; 30 har.

b) Ingen industri.

c) Förekommer icke; i hög grad sällsynt.

d, e) Sällsynt.

Värmskog. a) Av de båda största håller den ena c:a 130 har åker,

c:a 30 har äng samt c:a 300 har skogsmark, tax. v. 1908: 60 000 kr., 1913: 67 000

kr., den andra c:a 68 har åker, c:a 1 har äng, c:a 202 har skogsmark, tax. v.

30 000 kr.; närmast komma tio fastigheter med i medeltal c:a 25 har åker, e:a

0.5 har naturlig äng och c:a 57 har skogsmark.

b) Till den största höra en mindre såg och kvarn, eljest drives blott

jordbruk.

c) Samtliga med undantag av ett par fastigheter brukas av ägarna; ägaren

till den ena av de utarrenderade fastigheterna är bosatt och mantalsskriven i

annan kommun.

d) Sammanslagning i ett fall.

e) Klyvning numera sällan.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet: c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar ?

FRÅGAN 4. SOCKKNOMBUD.

65

Svanskog. Förekomma icke. 12.

Millesvik. a) 42.5—62.5 har åker, 7.5 äng och c:a 125 liar skog; högsta 2. 1

arealen 150—200 har åker, 200—250 har skog.

b) Kvarn finnes å en egendom. 2

c) En Ur utarrenderad,

d, e) Förekommer icke.

Eskilsäter. a) 15—-100 har åker, ängsmark av någon betydenhet blott å 12.

få ställen, 25—400 har skog.

b) Å en egendom drives sågverksrörelse. 1

Olserud. b) Ingen industri. 1

Botilsäter. a) I medeltal c:a 60 har åker, 125 har skog. 1

b) Förekommer icke.

c) Endast i ett fall.

d) Icke på de senaste tio åren.

e) Endast i ett fall på de senaste tio åren.

Bro. a) 30—32 har åker, 65—70 har skog. 12.

b) Ingen industri.

c) Nästan uteslutande av ägarna, bosatta å egendomarna. 1 2. 2

d, e) Sammanslagning eller klyvning av brukningsdelar ytterst sällan. 12.

Södra Ny. a) Åker och skog resp. 15 har. 2

Huggenäs. a) Åker 20 har och därutöver, skog lika mycket; naturlig äng 1

förekommer icke.

b) Förekommer icke.

c) Ett par äro utarrenderade; ägama i Amerika.

d, e) Ingen sammanslagning eller klyvning.

Kila. a) Ett fåtal; 30—40 har åker och äng, 40—50 har skogsmark; två 2. 13. 2

hava en areal av c:a 90—100 har åker och naturlig äng, den ena c:a 70 har,

den andra c:a 100 har avverkad skogsmark; några egendomar med kvarvarande

skogsbestånd äro tax. till 25 å 30 000 kr.

b) Jordbruk.

c) Brukas av ägarna själva; utarrendering ytterst sällan. 13.

d) Sammanslagning förekommer icke; blott någon gång, samt i så fall på 2. 13. 1

grund av försäljning, varvid säljaren vanligen är omyndig eller för gammal att

själv sköta jorden.

e) Hemmansklyvning sällan; i genomsnitt en gång vart tredje år. 2; 1

T veta. a) C:a 20 har åker, 6 har äng och 70 har skog. 1

b) Ingen industri; visserligen har å en egendom uppförts en vattensåg om

en ram, men då vattentillgången vissa årstider är ringa, kan träförädling icke

drivas i någon större skala.

e) Mycket sällan.

Sillerud. a) Två jordbruksfastigheter ha över 40 har jord, åtta 20—25 har. 3

Jlolmedal. a) Arealen högst växlande; i medeltal 7.5—10 har åker och 1. 3

20—25 har skog.

b) Jordbruk.

c) Förekommer icke.

e) Ofta klyvning.

Jordundersökningens betänkanden. III.

5

i 2 3.

3 4 5.

1 2 3.

1. 1 4.

1 4. 1

2 3.

12 3.

2 3.

2 3. 1

2 3.

*3

1

4

6(1 KRÅKAN 4. SOCKENOMBUD.

Västra Fågelvik. Förekomma icke.

TöcJcsmark. a) Endast 11 ägare tax. över 15 000 kr.

b) Industri bedrives icke.

c) Ägarna bruka, kanske med något obetydligt undantag, själva sin jord.

d) I de flesta fall bildade genom sammanslagning.

Ostervallskog. a) En sådan egendom, bildad av åren 1900—1906 inköpta

mindre hemmansdelar; c:a 37.5 bär åker, 593 har äng och skog.

b) F. n. ingen industri.

c) Inägorna utarrenderade, i allmänhet på så sätt, att varje inköpt hemmansdel

har sin arrendator; reglering de olika hemmansdelarna emellan har dock företagits,

enär somliga varit väl stora, andra väl små; ägaren ej bosatt på egendomen.

Karlanda. a) Sex eller sju medelstora; i medeltal 15 har åker, 6 harang,

100 har skog.

b) Ingen industri.

c) Av ägarna, bosatta och mantalsskrivna å sina egendomar.

d) Sammanslagning i några fall, dels genom arv, dels genom köp.

e) Klyvning i regel vid ägarens frånfälle; då äktenskap är barnlöst, sker i

regel klyvning först efter den sistlevande makens död.

Blomskog, a) Åker 4—7 har, skog 15—50 har, naturlig äng blott en

bråkdel.

b) Industri bedrives icke.

c) Ägarna mantalsskrivna på sina lotter.

d) Sammanslagning ytterst obetydligt; vid en enskild egendom har under de

tio sista åren smålotter köpts och lagts till huvudgården.

e) Klyfning förekommer, såsom då ägaren avlidit, i vilket fall egendomen

för det mesta delas mellan stärbhusdelägama — *dock kan den ena delägaren sälja

till den andra och även till någon utomstående, sällan försäljes egendomen i sin

helhet; flera gånger har hänt, att bolagen eller andra skogsspekulanter köpt någon

lott. Klyvning förekommer icke.

De största medelstora egendomarna mäta upp till c:a 15 har; brukas utan

annat än tillfälligt lejd arbetskraft, förekommer i samma grad som hos småbrukare.

En sådan större småbondegård bildas i regel, liksom en mindre, till eu del

genom arv och till en del köp. Själv är jag ägare till eu dylik medelstor (''gendom,

som ligger i fyra särskilda hemman; därav har jag ärvt nära hälften,

det övriga har under sista 20 åren tillökats genom inköp. Under egen plog

har jag de tvenne gårdarna i det hemman, jag bor i, utgörande 7 har åker

(varav nyodlats över 2 har stenbunden jord med en kostnad av omkring 1 600

kr. pr har — god jordmån), något äng samt 115 har god skogsmark; de tvenne

andra lägenheterna äro tillfälligt bortarrenderade; den ena 2 har, den andra 3.5

har åker samt 43 har skog, som jag själv vårdar. Då jag hav två barn, kommer

egendomen att delas mellan dessa; möjligen kommer jag, om det lämpar sig,

ytterligare göra inköp intill dessa, så att vart barn kan få en “besutten" lott.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora, enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

FHÅGAN 4. SOCKENOM HU I). 07

En gård av ovannämnda .storlek under skaplig kultur tarvar ej så litet

extra lejt arbete; odlingen kostar mycket arbete, tillvaratagandet av skörden

o. s. v. tarvar lejd hjul]), skogen vill skött tar i regel en man pr 100 har

i dikningar, gallringar, avverkning och hjälpkultur in. in. — som skogsskötsel betecknar

jag inte statens sätt att sköta skogen; till uthålligt skogsbruk av

statens skogar .skulle åtgå huvudparten av Sveriges arbetare.

Ur en sådan gård utsöndras, om inånga barn finnas, mindre lägenheter,

familjen söndras genom att den ene slår sig på studier, någon far till Amerika,

eu annan blir någon slags affärsman o. s. v.; därvid föreligger största faran för

bolags förvärv, då de ur boet u tf lugne alltid fordra snabb realisering och de

hemmavarande, som ville ha gården i lämpliga lotter, nu ej ens kunna ordna för

sig, förrän det är för sent. Faller sönder gör alltid eu sådan gård i en eller

annan form, nya bildas, och det är i detta som i annat ett sorts kretslopp; eu

sådan gårds delning anger hur små gårdar och smålägenheter skapas; genom köp

och an'' gå de från hand till hand för att än eu gång möjligen inköpas till vad

som efter våra förhållanden kallas en stöna! gård; till något av barnen ensamt

lämnas icke gården, möjligen händer att någon av dem köper hela gården;

torde närmast gälla som regel vid de ej allt för stora.

Silbodal. a) C:a 15 har åker, 3—5 har äng och 50—150 har skog. 12 3. 12.

b) Industri drives ej, utom i några fall sågning av virke å mindre s. k. 2 3. 2

husbehovssågar.

c) Brukas av ägarna; endast i sällsynta fall utarrenderade. 23. 2

d) I enstaka fall sammanslagning av närliggande brukningsdelar. 23.

e) Förekommer emellanåt.

Skilling mark. Förekomma icke. 1 2.

Järnskog. Förekomma icke. 123.

a) Åker c:a 20 har, naturlig äng sällsynt, utom vid älven ovanför Koppom, 4

där marken ofta översvämmas av vatten; skog c:a 50 har i de hemman, där

sådan finnes.

b) Industri förekommer icke, med undantag av någon husbehovssåg.

c) Utarrendering förekommer icke; ägaren är vanligen bosatt på egendomen.

d) Sammanslagning av brukningsdelar sällan.

e) Klyvning sker, då efter ägarens död barnen genom arvskifte dela egendomen.

Kola; Eda. Förekomma icke. 1234; 1234

Arvika landskommun, a) Åker 10—46 har; i medeltal 35—40 har; äng 1. 3. 1

10—29 har; skog c:a 75—150 har; till 122 har. 3. 1

b) Några av ägarna idka i mindre skala sågverks- och kvarnrörelse.

c) Utarrendering förekommer icke; endast i några få fall; alla ägarna bosatta 1. 3. 1

på sina egendomar.

d) Förekommer icke. 3

e) Klyvning i några fall till tomter och egnahem.

Ny. a) Arealen å de båda största 379 och 332 har resp. 3

b) Uteslutande jordbruk.

c) Av ägaren.

Algå. a) Arealen olika, allt efter egendomens godhet och belägenhet; till 1

liten inägoareal hör ofta stor skbgsmark och tvärt om; c:a 15 har åker, 6 har äng,

200 har skog.

e) Klyvas sällan.

68

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.

i 4. Gunnarskog. a) Medelareal 4 å 5 liar inägor, 0.5 a 1 har äng, c:a 25 har

l skogsmark, dock högst olika i södra och norra delarna av socknen; tax. v. c:a

5 000—10 000 kr.

14. l b) Ingen annan industri än smärre husbehovssågar, även s. k. tullkvarnar,

drivna med vattenkraft.

i 4. l c) Utarrendering endast i undantagsfall; ägaren torde alltid bo på egendomen.

i 4. d) Sammanslagning genom arv och köp.

e) Klyvning genom arv, där flera barn finnas.

i Bogen. Förekomma icke.

12. Brunskog. a) 20 å 25—50 har åker, 50—550 har skogsmark.

b) Jord- och skogsbruk.

c) Brukas av ägarna själva.

2. 12. d) Till någon mindre del i medio av 1800-talet, men icke på senare tiden.

e) Förekomma icke.

13 4. Mangskog. Förekomma icke.

12. Boda. a) I allmänhet c:a 12—20 har åker, 4 å 5 har äng samt 35—60

har skogsmark,

b) Jordbruk.

12. *1. 2 c) Vanligen av ägaren, * dels med egna, dels med lejda arbetare; i något

enstaka fall på arrende eller hälftenbruk.

l 2. * 2 d) Högst sällan, * endast då det saknas stärbhusdelägare, som vilja övertaga

fastigheten.

i. 2 e). Ganska ofta, såsom vid arvskifte; högst sällan eller blott då någon i

hast, för att skaffa respenningar till Amerika eller dylikt, säljer sin egendom till

närboende grannar, allt eftersom det passar dem.

5. 1 2 3 4. Sunne. a) 50—75 har åker, 75—125 har skogsmark; 12.5—42.5 har åker,

5 25—100 har skogs- och hagmark; den säljbara skogen å en egendom försåld,

b) Industri förekommer icke.

e) Sällan.

13. 12 3. 13. Östra Emtervik. a) 12—20 har inägor, äng saknas i allmänhet, 50—75

har skog.

13. 3 b) Kvarnverk och sågar, på två ställen.

1 c) Ingen utarrendering.

2 e) Klyvning förekommer icke.

12. Västra Emtervik. Förekomma icke.

3. 12. Gräsmark, a) Endast ett mindre antal; åker 10—20 har, äng 5—10 har,

skog 100—150 ä 250 har.

i 2. i b) Jordbruk och skogsbruk; skog avsäljes.

123. *2. l c) Ägarna bruka — * med ett eller annat undantag — själva jorden; bosatta och

mantalsskrivna å sina egendomar.

i. i2. d) Icke i vår tid; i slutet av 1700- och förra hälften av 1800-talen ägde

sammanslagning rum.

e) Ej i någon större utsträckning.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD. 69

Lysvik. a) 5—8 har åker, 2—4 liar äng, 50—75 har skogsmark. Före- 2. 4

komma icke.

b) Förekommer icke. i 2.

c) Förekommer icke; i ett fall. 2. i

d) Förekommer icke. i 2.

e) Klyvning vid arvskifte.

Fryksände. b) Lantbruk med skogsförsäljning vid behov; ingen industri. 6. 1 2 3 4 6.

c, d) Förekommer icke. 1 2 3 4 5 6.

e) Klyvning dels genom köp, dels och framför allt genom arvskifte; meren- 1 2 3 4 6. 5

dels köper en eller två arvingar de övrigas lotter.

Östmark, a) Ungefär ett tiotal; c:a 12 har åker, 6 har äng och 250—400 i

har skog.

b) Ingen industri. i 4.

c) Brukas av ägaren.

d) Några ha tillkommit genom sammanslagning av flera brukningsdelar; i

dylika sammanslagningar genom arv och köp äro mycket vanliga; någon tendens

att sammanfoga mindre egendomar till större har ej spårats, skogsspekulanter och

bolag utgöra naturligtvis undantag.

e) Tendens till klyvning förefinnes, enär ingen vill ha mera jord, än som

bekvämt kan skötas med eget folk, förekommer även genom arv; klyvning förr, 4

ej på senare tid.

Lekvattnet, a) Åker 5—7.5 har, äng 10—15 har, skog 200—300 har. 7

b) Skogsskövling; en skogsuppköpare i orten innehar 1 500—2 000 har 7. 8

skogstorp, samtliga uppköpta i skogsspekulativt syfte.

c) En del av ovannämnda skogstorp äro utarrenderade.

Vitsand. a) År 1908 funnos 25 jordbruksfastigheter med ett tax. v. av 10 000 2

—65 000 kr.; 7—15 har åker, 100—150 har skog.

b) Uteslutande jordbruk. 2 3.

c) Ägarna i allmänhet bosatta å egendomarna.

d) Förekommer icke. 2

e) Ganska vanligt vid arvskifte.

Norra Ny. a) C:a 4 ä 5 har inägor, c:a 250 har skogsmark. 2

Nyskoga. Förekomma icke. 3

Dalby, a) 5—8 har jord, 100—150 har skogsmark. 5

b) Huvudsakligen jord- och skogsbruk.

c) Ägaren brukar jorden själv, mantalsskriven å egendomen.

Södra Finnskoga. a) C:a 5 bär åker, 3 a 4 har äng, 450—600 har skog; 2 5.

c:a 10 har åker. 0

b) Förekommer icke. 2 6-

c) Av ägarna; vanligen bosatta å egendomarna. 6. 2 5.

d) Möjligen något enstaka fall. 2 6-

e) Torde förekomma; allmänt vid arvskifte. Förekommer icke. 6. 2. 5

Norra Finnskoga. a) Åker och naturlig äng c:a 5 har resp., skog c:a 1

700 har.

b) Träförädling förekommer icke; virket säljes runt på vattendraget,

c, d) Förekommer icke.

e) Klyvning högst sällan.

70

FRÅGAN 4. BOLAG.

3 5. Elcshärad. a) C:a 2.5—15 har åker, 2.5—100 har skogsmark,

b) Jordbruk samt avverkning av skog (rundvirke till avsalu).

12 6. Norra Råda. Förekomma icke.

1234. 12.*1234. Sunnemo. a) Åker 5—8 har, skogsmark 100—250 har; äng sällan, * i obe

tydlig

omfattning.

b—e) Förekommer icke.

2 Nyed. a) Förekomma till ett antal av 147; c:a 15—30 har åker och äng,

20—150 har skog.

b) Industri förekommer icke.

c) Utarrendering förekommer icke.

d, e) Sammanslagning eller klyvning sällan.

i. 2 4. Älvsbacka, a) 25—50 har åker, 50—150 har skog; en egendom har c:a

*2. 4. 2 3. 70—75 har åker, * c:a 50 har skog; sex ha 15—22 har åker; 7.5 —10 har torde

få anses som medelareal; den tillhörande skogsmarken torde variera mellan 15

ocli 50 har.

2 b) Ingen industri.

23. 2 c) Brukas av ägarna själva, som bo och äro mantalsskrivna å egendomarna,

d, e) Sammanslagning eller klyvning förekommer icke.

Bolag.

Hellefors braks a. b. Medelstora förekomma näppeligen; största åkerarealen

å bergsmanshemman är 9.5 har.

Gustaf sfors fabrikers a. b. Förekomma knappast.

A. s. Lier, Varald & Bogen, a) C:a 1.5 har åker och 3 har hagmark,

d, e) Förekommer icke.

Katrinefors a. b. a) C:a 20—30 har åker och 500—600 har skog; naturlig

äng finnes ej inom socknen.

b) Industri förekommer icke.

c) Brukas och bebos av ägarna själva.

d) På lång tid har ej förekommit att så skett,

e) På senare tiden ha i södra delen av socknen flera delats vid dödsfall.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) 12—25 har åker, 20—25 har skogs- och ängsmark.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) C:a 20 har åker, 1 har äng, 20—30

har skog.

b) Uteslutande jordbruk.

c) Något enstaka fall att ägaren ej är bosatt å egendomen och denna utarrenderad.

d) I medio av 1800-talet sammanslogos några brukningsdelar, ej senare.

e) Något enstaka fall på senaste 50 år.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Största antalet; egendomarna bestå av 3—5

ä 10 har inägor, i de flesta fall dubbelt skogsmark, stundom 3, 4 och 5 gånger

skog mot inägor.

Frågan 4, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen: d) förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

I''HÅ C. AN 4. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson. Medelstora egendomar, brukas av ägarna själva,

som ha jordbruket till yrke.

Bro: F. M. Mohn. a) C:a 12—15 har.

e) Brukas av självägande bönder, som i vanliga fall hava ärvt dem av sina

föräldrar och utlöst sina syskon.

Sidodal: Olof Danielsson, a) C:a 10—15 liar åker, 2.5—5 har äng,

50—150 har skogsmark.

c) Brukas i de allra flesta fall av ägarna.

Norra Ny: Daniel Andersson, a) 2.5—10 har åker och äng; e:a 10 har

skog pr har åker.

b) Skogsbruk.

NorramNy: L. 0. Nordqvist. b) Jordbruk och skogsavverkning.

c) Utarrendering i enstaka fall.

d) Sammanslagning huvudsakligen genom giftermål; enstaka köp.

e) Delas vid dödsfall mellan arvingarna.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Åker 15 har, skog 50—500 har.

c) Ägaren brukar i allmänhet själv sin jord samt bebor egendomen.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Några självägare ha 20—25 har åker, 1 å 2

har äng, 150—200 har skog.

b) Ingen industri.

c) Utarrendering förekommer icke.

d, e) Sammanslagning och klyvning förekommer icke annat än vid dödsfall,

•då i regel egendomen delas mellan barnen.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) 7 ä 8 har åker, 2 har äng och 100 har

skog; värdet beror på huru mycket sparad skog, som finnes; en skogsegendom

kan mycket väl vara tax. t. ex. till 65 000 kr., även om åkerarealen är ringa

och av dålig beskaffenhet, under det annan egendom med relativt stor åker,

men med kalhuggna skogsmarker är åsatt ett ringa tax. v.

b) Industri förekommer icke.

c) Brukas av ägaren, som bebor egendomen.

d) Har bildats vid eu tidigare skedd hemmansklyvning och sedermera genom

arv eller köp kommit i nuvarande ägares hand.

e) Rätt vanligt att sådana egendomar efter arvskifte och hemmansklyvning

fördelas i två eller flera brukningsdelar; därmed försvinner också möjligheten

för ägaren att hålla häst.

Karlanda: Olof Olsson Hagen, a) 100 har åker och äng, 900 har skogsmark.

c) Av ägaren.

72

FRÅGAN 4. KRONOLÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad. Svaneholm i Svanskogs socken innehåller

omkr. 100 har åker och äng samt 125—150 har skog, ägaren är mantalsskriven

i Göteborg; Öfra Kohlsäter i Långseruds socken inalles omkr. 250 har;

i Gillberga socken innehålla de medelstora egendomarna gemensamt med jord

och skog 250—600 har med undantag av Björnö med Mjättan, vars åker, äng

och skogsmark utgöra omkr. 2 000 har; å Björnö och Emilsdals egendomar finnas

kvarn och såg, a Hällsbäcks egendom finnes ångsåg; å ett flertal mindre egendomar

finnas s. k. husbehovskvarnar och sågar.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, c) Ägaren brukar själv egendomen.

Frågan 1, huvudinnehåll: medelstora enskilda egendomar, a) arealen av åker, naturlig äng

och skog; b) arten av ev. industri o. d. verksamhet; c) om jorden är utarrenderad;

om ägaren är bosatt på egendomen; dj förekommer sammanslagning, e) eller klyvning

av brukningsdelar?

Frågan 5.

Beträffande småbondejord och annan därmed jämnställd jordegendom bör uppgivas:

a)

i vilken utsträckning jordbruksfastigheterna i socknen innehavas av småbön

der

och deras vederlikar;

b) vad i allmänhet är dessa fastigheters taxeringsvärde enligt 1908 och 1913

års taxeringar, ungefärliga areal i åker, naturlig äng och skog samt ungefärliga

kreatursstock (antal hästar och nötkreatur);

c) i vad mån det förekommer, att sådan jord är utarrenderad.

Sockenombud.

Nordmark. *) a) Ej i större utsträckning; ej fullt en tredjedel av fastigheterna 3. 2

ägas av småbönder; 190 småbönder och undantagsägare finnas.

b) Hela tax. v. 494 200 kr., hela kreatursstocken 45 hästar och 240 kor.

c) Förekommer icke.

Rämen. a) I runt tal 10 %. 1236

b) Enligt 1908 och 1913 års taxeringslängder c:a 236 700 kr.

Brattfors. a) C: a hälften. 1 3.

b) Tax. v. 10 000—20 000 kr.; åker 10—15 har, skog 100—200 har; 2 hästar,

10—15 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

Gåsborn. a) Jordbruksfastigheterna — * c:a 30 stycken — innehavas av små- 12.*

bönder; bergsmän. 5

b) Tax. v. 600—16 000 kr.; de nämnda 30 lotternas tax. v. 1908 c:a 7 000 4. 5

kr., 1913 c:a 6 700 kr.; medelareal i åker 3.5 har; * 1 ä 2 hästar, 2—5 å 6 nöt- *4. 4

kreatur.

c) Brukas av ägaren; utarrendering blott i enstaka fall. 1 2. 4

Ölme. a) Till c:a en fjärdedel; c:a 60 % av brukningsdelarna, 35 % av jorden. 3. 2

b) Högst 10—15 har åker, lika mycket skog; tax. v. 1913: 4 000—8 000 3

kr., 1908 c:a 25 % lägre; 1908: 1 000—4 000 kr., 1913: 1 500—6 000 kr.; i 132 2. 1

fall äro brukningsdelarna (inkl. lägenheter) 1913 tax. t. o. m. 5 000 kr., varav

c:a 65 till 2 000 kr., ett 40-tal 2 000—3 000 kr., återstoden däröver; intill 6 ä 7

har åker och 10 har skogsmark; 1—6 nötkreatur jämte för de största fastigheterna

en dragare.

c) I allmänhet icke.

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

74

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

i Varnum. a, b) Mer än hälften av jordbruksfastigheterna under 5 000 kr:s

tax. v. år 1908.

(;) Förekommer icke.

i Visnum. a) I ganska stor utsträckning.

b) Tax. v. 1908: 5 000, 1913: 0 000 kr.; c:a 8 har åker, 0.4 har naturlig

äng, 18 har skog; en häst, 4 å 5 nötkreatur.

c) Endast i ringa mån.

i 2. Rndskoga. a) Så gott som uteslutande.

12 3. 12. b) Tax. v. 2 000—10 000 kr.; medelvärde 4 000—5 500 kr.; åker 1—15

12 3. har, någon egendom upp till 40 har samt skogsmark ungefär lika mycket; 1 å 2

hästar, 2—10 nötkreatur.

3 c) I ringa män.

12. *2 Ny sund. a) Eu stor del av jordbruksfastigheterna — * i socknens värmlands

del

övervägande antalet — innehaves av småbönder,

i. 2 b) Tax. v. 1908: varierar 2 000 -5 000 kr., 1913: 3 000—9 000 kr.: i värm

1

landsdelen 800—8 000 kr.; ungefärliga arealen för hela socknen 10 har; en häst,

3 å 4 kor samt något ungnöt.

12. 2 c) Sällan; i värmlandsdelen äro tvenne fastigheter på omkring 8 har åker

vardera utarrenderade.

i 2 3. Södra Råda. a) Största delen.

b) 1908 i medeltal 4 000 kr., 1913: 4 500 kr.; åker 2.5—10 har, äng i

mindre utsträckning vid sju hemman, skog 2.5—12.5 har; i allmänhet en häst,

sällan två, 1—6 kor jämte smådjur.

c) Brukas av ägaren.

2 Vase. a) Omkring 40 % av fastigheterna innehavas av småbönder.

1. 2 b) Tax. v. 1 000—8 000 kr.; i allmänhet c:a 3 000 kr.: c:a 3 har åker och

6 har skogsmark,

i 2. c) Ytterst sällan.

2. *i Alster, a) De flesta egendomarna — * ungefär hälften av socknens areal —

innehavas av småbönder.

2 b) Tax. v. 5 000—20 000 kr. för egendomar med åker om 10—10 har, obel

tydlig naturlig äng samt skog 15—150 har; i medeltal utgör tax.v. c:a 7 000—

2. l 8 000 kr., åker 20 har, skog 50 har; i medeltal en ko på 2 har åker; 2 hästar,

8 nötkreatur på en genomsnittsgård.

12 3. i c) Obetydligt; c:a 5 %.

3. i: 2 Ostra Fågelvik, a) I ganska stor utsträckning; till hälften; till en fjärdedel.

12 3. b) Tax. v. 3 000 å 4 000—9 000 ä 10 000 kr.; åker i medeltal 10 har, skog

i 2. 3 5—25 har; 1 å 2 hästar, 3—10 kor; en häst, 4—6 kor.

2 3. 12. c) Blott i ringa mån, såsom efter dödsfall eller emigration.

31. Stora Kil. a) Omkring hälften.

b) Tax. v. 1908: 2 500—15 000 kr.; 1913: 2 500—20 000 kr.; 4—23 har

åker, 5—20 har skog; 1 ä 2 hästar, 3—8 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

IH Ad AN 5.

SOCKKNOM HL'' I».

I 5

Frykerud. a) Till största delen. i

b) Tax. v. 1908 i medeltal 4 000 ti 000 kr., 1913 höjt med 20—25 % \ c:a

8 It) har åker, 10—15 har skogsmark; eu häst, 4 å 5 kor, * därtill kalv och gris. *,

c) Sällan. Förekommer icke. 4.

Ransäter. a) Större delen; c:a hälften äges av småbönder. 2

I)) Tax. v. varierar mycket, beroende dels på olika tillgång på skog, dels på 2

åbyggnadernas beskaffenhet; utgjorde 1908: 4 000 å (i 000 14 000 ä 18 000, i

i enstaka fall 10 000—18 000 ä 19 000 kr., år 1913 i allmänhet 4 000 å 7 000—

15 000 å 20 000 kr., å tre egendomar 10 000, å två 17 000 och å eu 18 000

kr.; medelvärdet e:a 10 000 kr.; arealen torde vara 8 å 10—20 ä 30 har åker,

15 ä 20—50 ä 75 har skog; 10 har åker samt 50 liar skog; i vanliga fall torde 5.

födas en häst, 6—8 kor, 2 ä 3 ungnöt och kalvar; i många fall dock 2 hästar,

12—15 kor jämte ungboskap; i allmänhet torde på en areal av (i har födas en 2

häst och 4 å 5 kor.

c) Brukas nästan uteslutande av ägarna; endast bolagen utarrendera. i

Nedre Ullerud. a) Ungefär en femtedel av arealen. x

b) Tax. v. 4 000—6 000 kr.: åker 10 har, äng 0.5 liar, skog 12 har; en

häst, fem kor.

c) T intet fall.

Grava- a) I västra delen av socknen förefinnes småbondejord i jämförelsevis i

stor utsträckning; i norra delen till en tredjedel av arealen. 3

b) Tax. v. i socknens västra del 1908: 3 000—15 000 kr., å viss egendom i

har en väsentlig förhöjning skett 1913; arealen 8—30 har åker, ängsmark finnes

i ringa utsträckning, skog mycket växlande från 1 ä 2—50 har; motsvarande 3

siffror för norra sockendelen 5 000 -17 000 kr., tax. v. c:a 9 000—10 000 kr. i

medeltal; 10 har åker, 3—5 har äng, c:a 25 har skog; 1 å 2 hästar, 5—10 kor.

c) Ingen småbrukare i socknens norra del har sin jord utarrenderad.

Hammarö. a) Flertalet — * halvtannat hundratal — äro småbönder. i

b) Tax. v. 3 000 ä 7 000—10 000 å 11 000 kr.; arealen 15—60 har; åker i

4 å 6—10 ä 15 har; ängsmark i varierande utsträckning; intill 2 å 3 har; 2

till samtliga egendomar finnes skog, 2—9 har, i en del fall ej fullt till husbehov;

skogsarealen ungefär en tredjedel större än åkern; i flesta fall finnes en häst, 2

två är sällsynt, 6—10 kor; 1—3 hästar och 2—9 ä 10 kor; i genomsnitt en i

häst och tre kor på 5 har.

c) Förmodligen ett par fall; förekommer icke. 3

Nor. a) Omki-ing en fjärdedel. i

b) Tax. v. å dessa fastigheter, som äro så stora, att de medgiva ett själv- i

ständigt jordbruk, varierar mellan 4 000 och 10 000 å 12 000 kr., beroende på

läget och skogsarealen samt skogens beskaffenhet; torde i medeltal utgöra 6 000—

8 000 kr. år 1908, 7 000—9 000 kr. 1913; arealen varierar från 7.5 har till högre; 2

åkerjorden 6 ä 8—30 har, äng förekommer mera sällan, skogsmarken 5—30 har, i

i ett fall saknas skog; 1 å 2 hästar och 3—8 kor; en häst, 4 å 5 kor. i

c) Förekommer icke.

Segerstad, a) En fjärdedel av arealen, både åker och skog. i

b) Rätt många med åker av 5—10 har, föda en häst och 4 å 5 kor, tax. 3

4 000—6 000 ki%; dessutom sådana, som ha en åkerareal av 1—5 har, föda

1—4 kor, men inga dragare, tax. 1 000—3 000 kr.; skogsarealen i allmänhet

något större än inägorna.

c) Brukas i allmänhet av ägarna själva: ingen utarrenderad.

2 3 4.

I

3

4 5. 1

4.

1 4.

4 5.

2 3. *

2 3. 1.

. 3

. 3

. 1

3. 1 2.

76

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

i Grums, a) Till tre fjärdedelar.

b) Tax. v. 1 000—15 000 kr.; 1—25 har åker, 1—50 har skog; 1—3 hästar,

2-—10 kor.

c) Obetydligt.

i Borgvik. a) I allmänhet.

b) Tax. v. 4 755 kr. 1913, 1908: 15 % lägre; c:a 10 har åker, 26 har skog;

en häst, fem kor.

c) Förekommer icke.

i Ed. a) Allt inom socknen, som icke äges av bolagen, är bondehemman,

i storlek varierande för 1—6 hästar.

b) Tax. v. 1913: 500—29 000 kr.

c) I tre fall arrendatorer.

2 4. 2 Gillberga. a) Övervägande små; av socknens c:a 220 självständigt brukade

hemman eller hemmansdelar äro c:a 160 småbruk.

b) Större antalet tax. 3 000—8 000 kr.; c:a 7—10 har åker, 15—20 har skog;

vanligen 1 å 2 hästar, 4—8 nötkreatur jämte får och svin.

c) Sällan.

i Långserud. a) Ojämförligt största delen.

b) År 1908 voro flertalet taxerade till 500—5 000 kr., största antalet kommer

på tax. v. 500—2 000 kr.; 1913 äro de flesta taxerade till 700—7 000 kr.,

varav största antalet mellan 7 00 och 4 000 kr.; arealen av åker och skogsmark

är betydligt olika i den s. k. skogsmarken och nere på bygden: i skogsmarken

håller en egendom med 700 kris tax. v. ungefär 1 har åker och äng och 4 har

skogsmark, medan en egendom till 7 000 kr:s tax. v. håller 10 har åker och äng

samt något över 60 har skog; på bygden däremot kommer på motsvarande tax.v.

0.7 5 har åker och äng samt 1.75 har skogsmark, 12.5 har åker och äng samt

20 har skogsmark; å en egendom med c:a 700 kr:s tax. v. födes en ko, å en

sådan med 4 000 kris tax. v. en häst samt 3 ä 4 kor.

13. 2 Stavnäs. a) Till större delen; c:a 80 %.

1. 3 b) Tax. v. c:a 1 000—30 000 kr.; 5 000—7 000 kr. 1908, 1913 något lägre;

2. i i medeltal 4 000 kr.; areal 3—30 har öppen jord, 5—50 ä 75 har skogsmark;

2. i 8 har inägor, c:a 30 har avrösning; 1—3 ä 4 hästar, 1 å 2—15 ä 16 kreatur;

3 1 å 2 hästar, 4—6 kor, några får och ungboskap.

i 3. 2 c) Blott i få fall; c:a 3 %.

i Högerud. a) Innehavas i allmänhet av småbönder, utom några få, som ägas

av skogshandlande.

3 5. Glava. a) Inneha två tredjedelar av all jord.

5. 3. 3 5. b) Tax. v. 6 000—8 000 kr.; 5 000—6 000 kr. år 1913; c:a 4 å 5 har

*3 inägor, 12—15 har skog; kreatur: en häst, 3 ä 4 kor, * jämte några smådjur.

3 5. c) Sällan.

12 3. Värmskog. a) 278 fastigheter ägas av småbönder.

b) År 1908 ett sammanlagt tax. v. av 807 300 kr., medeltax. v. således 2 900

kr., år 1913: 3 350 kr.; båda åreri flertalet tax. till 1 000—4 900 kr.; medelareal

5.5 9 har åker, 0.2 2 har äng, 16.01 har skog; kreatursstocken för närvarande

mycket mindre än den vanliga, hösten 1911 måste kreatursbesättningarna till följd

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c),om jorden är utarrenderad.

FRÅGAN 5. SOCKENOM BUD.

av den klena skörden betydligt minskas, och småbönderna lia ej sedan haft råd

att köpa djur i stället, utan få genom uppfödande av ungdjur så småningom fylla

bristen; en häst pr 10 har och en ko pr 2 har torde vara det normala.

c) Mycket sällan, för närvarande endast fyra ä fem arrenden.

Svanskog. a) Innehavas i allmänhet av småbönder. i 2.

b) Tax. v. 3 000—12 000 kr.; största antalet bönder äga en häst, 3 å 4 kor.

c) Förekommer icke.

MiUesvik. a) Största delen; ungefär hälften. 2. i

b) Tax. v. 3 000—9 000 å 10 000 kr.; åker 12—40 har, skog lika mycket, 12. i

äng saknas; åker 8—22 har, äng 2—5 och skog c:a 30 har; 1—3 hästar, 3—12 2. i. i

nötkreatur, * därjämte ungnöt, får, 2 å 3 svin. *1

c) Sällan; endast i ett fall. ''• 2

Eskilsäter. a) Ungefär en tredjedel av jorden. i 2.

b) Tax. v. 800—5 000 kr.; 1 —15 har åker, något äng, 2—25 har skogsmark;

å de större gårdarna födas eu häst, 3—5 kor, några ungnöt och får, på de mindre

en ko samt kalv.

c) Brukas av ägarna.

Ölserud. a) I allmänhet. 2

b) Tax. v. 2 000—10 000 kr.

c) Bruka jorden själva, endast två mindre gårdar brukas av arrendatorer. 12. i

Botilsäter. a) Till 90 %; c:a 200 finnas mot sju större. i. 3

b) Tax. v. varierar från 2 000 å 3 000—10 000 kr., i ett tiotal fall ännu högre;

i genomsnitt 3 500 kr. 1908, 4 000 kr. 1913; åker c:a 15—20 har, 30—35 har l

skog; 2 hästar och 8—10 nötkreatur.

c) Förekommer icke.

By. a) Huvudsakligen småbönder. 2

b) C:a 8 000—10 000 kr.;] 1 ä 2 hästar, 5—8 nötkreatur jämte ungboskap.

c) Förekommer icke.

Bro. a) C:a hälften av jordbruket; c:a 1/g av åkerarealen innehas av små- i. 2

bönder, till antalet c:a 45.

b) Tax. v. 1908: 4 000 kr., * 1913: 5 000 kr.; åker c:a 10 har, naturlig *i 2. 2

äng obetydlig, skog c:a 20 har; en häst, sex nötkreatur. i 2.

c) Förekommer icke.

Södra Ny. b) Tax. v. äro i medeltal följande: för hemman å 1/B mtl 8 000 2

kr., å V8 6 000 kr., å »/i- 4 000 kr-> å Vai 2 000 kr- °- s- förhöjning av

högst 30 % 1913; hemman å 1/e och 78 mtl hålla i medeltal 15 har åker och

lika mycken skogsmark, somliga hemman något mer; i allmänhet en häst, 4 å 5

kor samt ungboskap och svin.

Huggenås. a) Små jordbruksfastigheter ungefär i lika antal som medelstora, i

b) C:a 10 har jord, tax. 1908: c:a 4 000 kr., 1913: c:a 4 500 kr.; på en

egendom om c: a 10 å 12 har födas en häst, 4 ä 5 kor samt några kalvar.

c) Förekommer icke.

Kila. a) Större delen äro småbruk. 1 2 3-

b) Tax. v. år 1908: 3 000—10 000 å 12 000 kr.; i medeltal 5 000 å 6 000— 2. l 3.

7 000 ä 8 000 kr.; 10—50 har åker och naturlig äng, skogen, med få undantag 2

avverkad, har ungefärligen samma ytinnehåll — i några fall sakna egendomarna

skogsmark; i allmänhet en häst, 5 å 6—-8 kor, några ungnöt. l 3.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

1 3.

3. 1

1. 3

1. 3

12 3. *3

3

1. 1 3.

*1. 1 3.

1 2 3. 3

1 2.

1 2. 4

1 2.

1 2. 1 3 4 5.

1 2. 3 4 5.

1 2.

1 2 3.

1 4.

14. 2 3.

14. 4. 2 3.

1 4.

1. 4

78

<*) Blott någon gång, då den äges av sterbhus eller ägare, som av ålder

eller sjukdom är urståndsatt att bruka den.

Tveta. a) I stor utsträckning.

b) 1908 i medeltal era 3 800 kr., 1913: 4 000—4 500 kr.; i medeltal 8 har

åker, 3 å 4 har äng och 25 — 30 har skog; en häst, 5 å b nötkreatur, får, svin

och höns.

c) Endast i tre fall.

Sillerud. 500 jordbruksfastigheter ha 1—20 har jord.

Holmedal. a) Övervägande.

b) Tax. v. 2 000—7 000 kr.; låga tax. v. beroende på den ringa skogsarealen

samt den fullkomliga bristen på kommunikationer; socknen, som ligger i centrum

av Nordmarks härad, har sex mil till närmaste järnvägsstation i så väl Sverige

som Norge; en häst, 2 å 3 kor jämte svin och sraåkreatur; nästan ingen har

mer än 2 hästar, 7 eller 8 kor.

c) Utarrendering i högst få fall. Förekommer icke.

V ästra Fågelvik, a) Jorden innehaves — * på något undantag när — av småbönder.

b) Tax. v. bestämmes till huvudsaklig del av skogsmarkens beskaffenhet och

storlek, något som är ytterligt olika för olika hemman; det vanligaste tax.v.

torde utgöra 3 000—5 000 kr.: tax.v. i allm. 7 000 kr.: åker högst 4—0 har,

*hag- eller ängsmark i allmänhet obetydligt, högst 2 har, skog c:a 35 har; vanligen

en häst och 2—4 kor.

c) Förekommer icke, utom i sällsynta fall och då mera tillfälligt.

Töcksmark. a) C:a tre fjärdedelar av jordarealen.

b) Tax. v. 1913: 1 000—8 000 kr.; av 340 jordägande bönder äga 290 fastighet

under 5 000 kr. år 1913; endast ett fåtal bönder hava egendom till högre

tax.v. än 8 000 kr.; 1908 års tax. var c:a 5 % lägre än 1913 års; 2—4 å 5

nötkreatur; 1 ä 2 hästar; å var fjärde gård en häst.

c) Mycket sällan; vanligen förmyndare, som utarrenderar myndlingens egendom.

Öster vallskog. a) Huvudsakligen småbönder.

b) Tax. v. 1913: 1 000—(i 000 kr., 1908: c:a 10 lägre; c:a 2 — 8 har åker,

8—30 har skog, eu häst och 3 å 4 kor.

c) Enstaka fall.

Karlanda. a) Till allra största delen.

b) Tax. v. 1908: 2 700—3 300 kr., 1913: 3 700---1 500 kr.; c:a 4 har åker, 3

har äng, 30—35 har skogsmark; en häst, 3 å 4 kor, å c:a en tredjedel av fastigheterna

finnes mer än en häst.

c) Endast några få utarrenderade.

Blomskog, a) Med högst få undantag småbönder; 7/’8 av kommunen innehas

av sådana.

b) Tax. v. 100 å 150 kr.—25 ä 2(1000 kr. 1908; 5 % förhöjning 1913; de

flesta egendomarna taxerade till 1 000 ä 2 000 kr. och därunder; 1913 höjdes

tax. v. för skogshemman under det att de ändras tax. v. sänktes; 0.5—15 har

inägor, skog 1 —15 har pr har inägor; naturlig äng ej nämnvärt; vad som födes

å en vass areal, blir olika i olika hemman, beroende i huvudsak på hur ägolotten skö

-

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

l''RÅOAN 5.

SUCK K NOM HUD.

7 9

tes, till någon dol på jordmån och klimatiska förhållanden; antalet kreatur 1— 5 i

stycken, ett fåtal ha 1 å 2 hästar, 8—10 kor; en småbondo med ett hemman om

I (i har kan föda 2 hästar samt (i kor, 2 å 3 ungdjur, 1 å 2 svin och något får,

i ett annat födes kanske knappt hälften; i regel skötes egendomen häst, där tillräcklig

skog för husbehov finturs.

c) I mycket få fall. i 2.

Trankil, a) Huvudsakligen småbruk. i

b) C:a 5 har åker, 5 har äng, 50 har skog.

Sidodal, a) Största delen innehaves av småbönder, hantverkare. 12 8. 8

b) Tax. v. i allmänhet 500—7 000 å 8 000 kr.; 2 kor — en häst samt 2 ä 4 kor. i 2.

c) Av ägarna; endast i sällsynta undantagsfall — * f. n. två — utarrenderas, i 2 3. 2 3. *3

Skillingmark. a) Innehavas huvudsakligen av småbönder; ingen hemmansägare

är i besittning av större jordbruk, än att därå födas högst 2 hästar och 6 kor.

b) Tax. v. varierar starkt, beroende på att skogsmark förekommer i helt

olika grad åhemmanen; förekommer, att en hemmansägare äger och brukar flera lotter.

Järnskog, a) Övervägande delen äges av småbönder; c:a 45 stycken.

b) Tax. v. 1913: i medeltal 240 kr. pr har åker och äng, 100 kr. pr har

skogsmark; 1908 taxerades småbondehemmanen till i medeltal c:a 3 200 kr.,

1913 ej så litet högre; arealen varierar betydligt, c:a 2 ä 3 har—12 å 15 har;

torde i allmänhet utgöra c:a 6 har åker; å en dol hemman förekommer skog icke

alls, på andra kan den uppgå till c:a 200 har; torde i allmänhet utgöra c:a 15

—30 har; i undantagsfall 3 hästar och 10 kor; vanligen en häst och 3 ä 4 kor.

c) Blott i undantagsfall, om ägaren är barnlös och oförmögen att sköta egendomen.

Kola. a) Nästan uteslutande av småbönder, c:a 524 stycken.

b) Sammanlagda tax. v. eldigt 1908 års längder: 2 110 100 kr., enligt 1913

års: 2 543 000 kr.; medeltax. v. pr gård 1908: 4 038 kr., 1913: 4 853 kr.;

växlar mellan 3 000 och 12 000 kr. pr gård; sammanlagt 2 892 har åker, 1 223 2. 13 4.

har äng, 107 har odlingsmark och 10 533 har skogsmark samt omkring 500

hästar och 4 100 nötkreatur.

c) Förekommer icke. 1 23 4.

Ed (t- a) I allmänhet. i 2 4.

b) Tax. v. i medeltal 1908: 4 500 kr., 1913: c:a 0 000 kr.; åker c:a 6 har, 1234. 134.

skog 15 har; 1 å 2 hästar, 4 ä 5 nötkreatur.

c) I ringa omfattning, t. ex. då stärbhus eller omyndig är ägare. 1234. 234.

Arvika landskommun, a) Till övervägande delen. 123.

b) Tax. v. 4 000—10 000 kr.; 1908: 0 000—8 000 kr.; 1908: 4 000 kr., 1. 2. 3

1913 ända till det dubbla; åker och äng 5 ä 0 har; skog 15—100 har; 15— 12. 2. 1

30 har; en häst, 3 ä 4 kor. 12.

c) Sällan. Förekommer icke. 2 3. 1

Ni/, b) Tax. v. 4 000—10 000 å 12 000 kr., allt efter lägets bekvämlighet; 1

en häst, 3—5 kor jämte småkreatur.

c) Högst sällan.

Älgå. a) De allra flesta innehavas av småbönder. 1 2.

b) Tax. v. 1908: 2 000—10 000 kr.; 1913: 5 000—12 000 kr.: 4 har åker, 4 2. 1. 2

har äng, 30 har skogsmark; 1—3 hästar, 4 å 5 kor. 12.

c) Förekommer icke. 1

1 2 3.

12 3. 4

1 2 3.

4

12 3.

4. 1 2 3 4.

1 2 3. 4

12 3. 4

1 2 3 4. 1 3 4.

80

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

14. Gunnarslcog. a) Flertalet.

*i b) Tax. v. 200—8 000 kr., de flesta 2 000—5 000 kr.; * åker 0.25—4 har;

4. i. 14. *i 0.5—5 har, äng och skogsmark 0.5—25 har; 1—4 kor; några ha en häst — * då

4 emellertid foder får köpas —, ett svin, får och höns; andra kunna knappast utan

att köpa foder föda ens en ko.

3 4. Bogen, a) I förhållande till bolagen äga småbönder jord i liten utsträek

1.

2 ning; 19 småbönder finnas; 1/4 hemman är uppdelat i mindre fastigheter samt

innehaves till större delen av mindre självägare.

b) En jordbruksfastighet å nämnda hemman om 19 öres skatt taxerades

1908 till 3 600 kr., 1913 till 5 000 kr.; dess areal utgör 3 ä 4 har åker och

2. i c:a 80 har skogs- och ängsmark; en häst, 4 å 5 nötkreatur; 1 ä 2—6 å 7 kor

och en häst.

12. Brunskog. a) Till större delen.

12. i b) Tax. v. c:a 4 000 kr.; i allmänhet] en häst samt 3 å 4 kor och 1 å 2

ungnöt.

2 c) En ägolott,

12. Mangskog. a) Innehava c:a 75 % av jordbruksfastigheterna, re sten är bolagsjord.

1 23 4. 34. b) Tax. v. 1908: 100—12 000 kr., 1913: 100—18 000 å 20 000 kr.; kreatursstocken

utgör för hela socknen c:a 100 hästar och 700 kor.

1 2 3 4. c) Förekommer icke.

12 4. Boda. a) Till största delen.

2 4. 4 b) Tax. v. beroende på skogstillgången; en brukningsdel om 1.5—2.5 har

2 är tax. till 1 000—2 000 kr., om 5—10 har 3 000—6 000 kr. etc.; enligt

1 1908 års tax. 3 500—6 000 kr., år 1913 höjdes med c:a 40 %; medelvärdet

1908 torde vara 4 500 kr., 1913: 6 500 kr.; 6 har åker, 1.5 har äng och 30

4 har skogsmark, varå vanligen födas en häst och 4 å 5 kor; på 1.5—2.5 har

åker födas 1 ä 2 kor, på 5—10 har en häst samt 5 å 6 kor, på 15—25 har

2 2 å 3 hästar samt 10—15 kor; ungefärliga kreatursstocken: en häst, 4—6 kor.

1 2. c) Högst sällan.

1 2 3 4. 5 Sunne. a) Uteslutande. Rätt många småbönder.

1 23 4. 5 b) 2 500—12 000 kr:s tax. v.; en egendom om 4 å 5 har med ett par har

skog i genomsnitt tax. till 2 000 kr., kan vintertiden föda en häst och två kor.

i 2 3 4. 6 c) I ringa mån. Förekommer icke.

12. 2 Östra Emtervik. a) Till minst 50 °/0 ; c:a 115 fastigheter med tax. v.

500—3 000 kr.

3 b) Egendomar med 10—15 har åker samt 50—75 har skogsmark tax. 1908:

23. 3 8 000—12 000 kr.; 1913: 10 000—15 000 kr.; med den växande skogen från

2 3. 2 000—-15 000 kr. I allmänhet 6—12 kor och 1 å 2 hästar.

l 2. i c) Ytterst sällsynt; endast tvenne arrendatorer torde finnas.

2. i Västra Emtervik. a) Huvudsakligen småbönder; av 320 brukningsdelar äro

178 småbondeegendomar.

2 b) En egendom om 11.5 har åker, 1 har äng och 14 har skog taxerades

12. *1 1908 till 7 000 kr., 1913 till 8 400 kr.; åker 5—20 har, *äng obetydligt, skog

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD. NI

10—150 har. Den ovannilmnda egendomen på 11.5 har åker etc. föder 2 hästar,

6 kor, 2 svin samt något småboskap.

c) Två å tre egendomar utarrenderade.

Gräsmark, a) I mycket stor utsträckning; uteslutande småbruk.

b) Tax. v. 1 000—10 000 å 12 000 kr.; åker 2.5 5 å 6 har, äng 0.5—5

har, skog 15—150 har; I å 2 hästar, 3—H nötkreatur, * 3—10 får; några ha dock

endast 2 å 3 kor.

c) I mycket ringa mån.

Lysvik. a) Till största clelen; c:a tre fjärdedelar; i socknens västra del uteslutande.

b) Tax. v. olika allt efter fastigheternas beskaffenhet, 1908 i medeltal 4 000

kr., 1913 ökat med c:a 40 X: c: a 5 000 å 6 000 kr.; 3 500 kr.; några fastigheter

tax. 15 000—26 000 kr.; medelarealen 4 har åker, 1 å 2 har äng, 30—40 har

skogsmark; 5—10 har åker, 0.5 har äng, 15—30 har skog; i socknens västra del

1.5—8.5 har åker, 5—100 har skogsmark, till största delen ytterst dålig och hårt

avverkad, ängsmark i egentlig mening finnes ej, enär den till största delen uppodlats

eller utlagts till skogsmark; en häst, 4 kor samt något ungnöt; å de större

födas 3 å 4 hästar och 10—12 kor.

c) Förekommer icke; i socknens västra del i sällsynta fall.

Fryksånde. a) Till största delen.

b) Tax. v. 1908: 2 000—5 000 kr., 1913: 8 000—10 000 kr.; 4 — 10 har åker,

1—3 har äng, 25—75 har skog; 1 å 2 hästar och 3—8 kor.

c) I ett fåtal fall. Förekommer icke.

Östmark, a) Flertalet äro småbönder, * c:a 550 stycken; socknen är känd

för att höra till dem, där ägostyckningen gått längst.

b) Tax. v. å samtliga småbondeegendomar år 1908: c:a 1 500 000 kr., år 1913:

c:a 2 100 000 kr.; tax. v. växla, beroende på skogstillgången; vanligen 600—

3 000 å 4 000 kr.; åker och äng 1—10 har resp., skog 3—150 har; på varje

jordägare torde i genomsnitt komma 3 å 4 kor, på var fjärde jordägare en

häst; å en egendom, år 1908 tax. till 1 500 kr., år 1913 till 2 000 kr., med

en areal av 3.5 har inägor — ingen skog — födas 3ä4kor; fastighet med 5—10

har åker anses som hästegenclom; på sådan födas i regel en häst, 3—8 kor samt

småkreatur.

c) Utarrenderas sällan.

Lekvattnet, a) Endast småbönder.

b) Tax. v. 1913: 200—17 200 kr.; för det mesta en häst samt 5 å 6 nötkreatur.

c) Småbondejord är icke utarrenderad.

I Ormhöjdens skolrote torde fåstigheternas tax. v. vara 5 000 ä 10 000—

30 000 kr.; 1 å 2 hästar, 5—8 nötkreatur samt får; en del egendomar äro bortarrenderade.

Vitsand. a) Småbruken äro c:a 175 stycken, utgörande c:a tre fjärdedelar

av hela antalet jordbruksfastigheter.

b) Tax. v. 100—10 000 kr.; åker 2—8 har; oftast 5—8 har; skogsmarken

25—100 har; en häst, 2—5 kor; å en åkerareal om 5—8 har födas 1 å 2 hästar,

4—8 kor samt några smådjur.

c) Brukas av ägarna.

Norra Ny. a) Till allra största delen.

b) Tax. v. varierar; enligt 1908 års taxering var en egendom.på 2.5 har

inägor och c:a 168 har skog tax. till 11 000 kr., 1913 till 20 000 kr.

Jordundersökningens betänkanden. III. 6

1

1 2. 3

1 2.

*1. 2

1 2.

12 3. 2. I

3. 1

2

3. 4

2 3. I

1 2 3. 4

1 2 3 4 5 C.

1 2 3 4 6.

1 2 3 4 6. 5

1 2 3 4. *1

2. 4

1

3

1 3 4.

1 2 4 9.

2. 14 9.

1 2 4 5 9.

2 3. 3

2 3. 2. 3. 2

2. 3

2 8.

2

82

FRÅGAN 5. SOCKENOMBUD.

:: Ny skog a. a—c) Småbönder; ingen finnes, som, om han på gården skulle föda

sin boskapsuppsättning året om, kan hålla mer än högst en häst och 3 eller 4

kor; jordbruket ej nämnvärt, skogsavverkning är den huvudsakliga verksamheten;

egendomar finnas, som hålla c:a 400 har jord, men därav blott c:a 2.5 har

odlade, c:a 8—10 har ängsmark, allt det övriga skogs- och myrmark; några

fastigheter äro sammanslagna; inom ett hemman t. ex. fanns före bolagsväldet nio

hemmansägare samt några torpare, nu finnas blott en hemmansägare, tre arrendatorer,

ingen torpare.

5 Dalby, a) I de flesta fall.

b) Tax. v. 0 000—10 000 kr.; en häst, 4 å 5 kor.

5. 2 Södra Finnskoga. b) Tax. v. 1 000—1 500 kr.; c:a 25 egendomar äro lax.

2 5. under 1 000 kr.; 2 ä 3 har åker, lika mycket äng, 3 å 4 har skog.

2 6. c) Högst sällan.

i Norra Finnskoga. a) Omkring en fjärdedel av socknen.

b) C:a 1 000 kr.; en häst, 2—4 nötkreatur, några får.

c) Förekommer icke.

3 5. Ekshärad, a) En fjärdedel av hela jordarealen.

b) Tax. v. varierar betydligt beroende på den skog, som tillhör hemmanet;

1 medeltal en häst och fem kor.

c) Förekommer icke.

5. 2 Norra Råda. a) Ett försvinnande fåtal småbönder; 80—90 sådana finnas;

i inneha 12 å 13 % av fastigheterna.

3 5. 2 b) Tax. v. 1 000—18 000 kr., beroende på skogens storlek; mindre fastigheter

l 3 000—0 000 kr., större 8 000—12 000 kr.; i medeltal 4 000 kr. 1908, 1913

2 5. *2. 23 5. c:a 25 % högre; 5 ä 7—8 å 12 har åker, * skog fyra å fem gånger större; 1 ä

2 hästar, 4—7, högst 10 kor.

l 2 5. c) Förekommer icke.

1234. Sunnemo. a) I allmänhet.

12. 34.1234. b) Tax. v. c:a 20 000—50 000 kr.; 10 000 kr.; åker 4 å 5—6 å 8 har,

skog 50 å 70—100 å 250 har; en häst, 4—6 kor och småkreatur.

c) Förekommer icke.

l. 2 Nyed. a) De flesta egendomarna skötas med två hästar; omkring 273 småbruk

finnas.

b) Tax. v. 2 500—6 000 kr., åker och äng 8—12 har, skog minst 12 har;

1 å 2 hästar, 5—8 kor.

c) Torde icke förekomma.

3 Alvsbacka. a) Nästan alla äro småbruk.

3. 2 b) Tax. v. i allmänhet 5 000—10 000 kr.: 37 fastigheter lax. 500—5 000

4 kr., 24 lax. 5 000—10 000 kr., 3 tax. 10 000—15 000 kr.; c:a 22 fastigheter ha

3. 2 5—12 har åker, ett 20-tal 2—4 har; 1 å 2 hästar, 4—6 kor; på egendomar

med tax. v. 1 000—3 000 kr. 1—3 kor, å de med 4 000—8 000 kr. en häst och

4—6 kor, med 10 000—15 000 kr. 2 hästar och 8—12 kor.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

Bolag.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Ganska många småbönder (bergsmän) finnas

inom socknen.

Saugbrugsfor eningen i Fredriksliald. b) År 1908 torde medelvärdet vara

c:a 4 000 kr., 1913 o:a ,r>00 kr. mera; 7—10 har åker, 4—6 bär äng och c:a

100 har skogsmark; 1 å 2 hästar och 4—8 nötkreatur.

c) Brukas så gott som undantagslöst utav ägarna själva, vilka nästan utan

undantag här i bygden kunna sägas vara småbönder.

Hellefois bruks a. b. a, c) 37 stycken självägande s. k. bergsmän finnas

inom Gåsborns socken, vilka i regel bruka sin jord själva.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a) I största utsträckning, medelarealen c:a 4

har åker, ingen nämnvärd naturlig äng, skog till husbehov och därutöver till

avsalu, mer eller mindre.

b) Tax. v. torde för det mesta hålla sig under 10 000 kr.; 1 å 2 hästar

4—6 kor.

c) Förekommer sällan.

Katrinefors a. b. a) Övervägande småbönder och deras vederlikar.

b) 147 stycken med tax. v. 500—10 000 kr., 27 stycken med tax. v.

under 500 kr.; ungefärliga åkerarealen är 4—8 har, skogen 50—200 har,

ingen naturlig äng; vanligen födas 1 ä 2 hästar och 4—8 kor.

c) Brukas alltid av ägarna själva.

Glafva Glasbruks a• b. c) Innehaves av småbönder, som ej utarrendera

sina egendomar.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Till största delen av småbönder.

b) Tax. v. 4 000—6 000 kr.

c) I ringa mån.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Tax. v. i medeltal c:a 9 000—10 000 kr.;

kreatursstocken c:a 9—12 djur.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) En femtedel.

b) 4 000—6 000 kr.; 10 har åker, 0.5 har äng, 12 har skog; en häst, fem

nötkreatur.

c) I intet fall.

Holmerudsfors a. b. a) Huvudsakligen småbönder.

c) Icke i nämnvärd mån.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Mesta delen.

c) Småböndernas jord utarrenderas sällan.

84

FRÅGAN 5. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Av socknens 37 hemman bestå c:a 7 av små

bondegårdar.

b) Tax. v. 3 000—15 000 kr.; 5—20 har åker, skog i proportion därtill.

Silbodal: Olof Danielsson, a) Till största delen.

b) Tax. v. 500—7 000 å 8 000 kr.; från 2 kor och ingen häst till 1 å 2

hästar och 6 å 7 kor.

c) Brukas så gott som alltid av ägarna.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a, b) 140 stycken ägare av fastighet av 20

öres skatt och därunder; i regel en häst samt 3 å 4 kor.

c) Sällan.

Norra Ny: Olof Sonesson. b) 1 000—5 000 kr. och däröver.

Dalby: Per Persson, a) Enskilda ägare och småbönder äga större delen av

jorden.

Ekshärad: Daniel Jonasson, b) Tax. v. 1908: 8 000—12 000 kr., torpägare

1 500—2 000 kr.; åker 2 ä 3 har, skog 10—20 har; i regel 3 å 4

kor, ingen häst.

c) Utarrenderas icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) I stor utsträckning.

b) Arealen, särskilt av skog, är mycket varierande; bolaget äger största

andelen i hemman med stor skogsmark; om å 5 har födas en häst, tre kor

och en kalv, anses det vara bra; å väl skötta småbruk1 en ko på 0.7 5 har.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmarmén i Gillbergs härad, b) Olika, beroende på skog och skogsmark;

kreatursstock växlande mellan 1 a 2 hästar och o kor till 3 5 hästai

och 10—15 kor utom några småkreatur.

c) Småbönderna innehava i regel sina egendomar själva.

Befolkningen står sig i allmänhet gott.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, al I de flesta fall småbönder,

c) Förekommer'' sällan.

Frågan 5, huvudinnehåll: småbondejord, a) utsträckningen; b) tax. v., areal i åker, natur

lig

äng och skog, kreatursstock; c) om jorden är utarrenderad.

Frågan 6.

Beträffande mindre arrendegårdar, som kunna anses jämförliga med smabondejord,

bör uppgivas:

a) i vilken utsträckning sådana arrendegårdar finnas och hur de fördela sig på

jord, tillhörig bolag, större eller medelstora enskilda jordägare eller stat,

kommun eller allmän inrättning;

b) cad i allmänhet är sådana arrendegårdars taxeringsvärde enligt 1908 och

1913 års taxeringar, ungefärliga areal i åker, naturlig äng och skog samt

ungefärliga kreatursstock (antal hästar och nötkreatur).

Sockenombud.

Nordmark. a) a) Finnas, på jord tillhörig bolagen. 2 3.

Brattfors. a) Tre arrendegårdar, tillhöriga bolag, nämligen två Uddeholms- 13.

och en Mölnbackabolaget; en, fattiggården, tillhör kommunen.

b) Åker å Uddeholmsbolagets c:a 50 har, å Mölnbackabolagets c:a 8 har, å i

fattiggården c:a 100 har skogsmark.

Gåsborn. a) S. k. hästtorp, alla å bolagsjord. 4

b) Skog finnes icke, blött husbehovsved; 1 ä 2 hästar, 2—5 kor; * den enda *5

egentliga arrendegård, som finnes, är i alla avseenden likartad med bergsmansgårdarna.

Ölme. a) Icke i nämnvärd utsträckning; c:a 5 % av småbrukar jorden, två i. 2

egendomar tillhöriga staten äro utarrenderade,

b) Tax. v. 1 000—6 000 kr.

Varnum. a) Utarrendering förekommer från statens, staden Kristinehamns i

samt från en enskilds egendomar.

Visnum. a) Mindre arrendegårdar finnas (s. k. större torp) tillhöriga så väl i

bolag som större och medelstora egendomar.

b) Tax. v. något under 5 000 resp. 6 000 kr. 1908 och 1913; åker 7 ä 8

har, naturlig äng 1 å 2 har, skog finnes ej; en häst och 4—6 nötkreatur.

Rudskoga. Förekomma icke. 12.

Nysund. a) Mindre arrendegårdar förekomma endast å jord tillhörig bolag i

och blott någon gång å enskilda större jordägares mark; i värmlandsdelen å jord 2

tillhörig enskilda jordägare.

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

86

I-RÅOAN 6. SOCKENOMBUD.

3- Södra Råda. a) Några arrenden finnas; ägas dels av Kraft-a. b. GullspångMunkfors,

dels av staten.

b) Tax. v. 1013: i två fall 6 500 samt 8 000 kr. resp.; å statens egendom

utgör åkerarealen 27 å 28 har, skog och skogsmark 75 har; å de av enskilda

utarrenderade gårdarna eu häst samt 2 å 3 kor.

2 Vase. Förekomma icke.

Alster, a) I ringa utsträckning; c:a tre finnas; å Mölnbacka-Trysil tvenne;

3 a jord tillhörig staten en, i enskild ägo c:a tio; å bolagsjord c:a sex.

i b) Tax. v., areal och kreatursstock äro desamma som å småbruken (7 000 ä

- 8 000 kr., åker 20 har, skog 50 har, 2 hästar, 8 nötkreatur); Mölnbackabolagets

arrendegårdar äro tax. till 15 000 kr. 1908 och 18 000 kr. 1913 vardera; 12.5

har åker, 110 har skogsmark; 1 å 2 hästar, 6—8 kor.

3 Ostra Fågelvik, a) Utarrendering av egendomar med ett tax. v. av i medeltal

6 000 kr., som föda en häst samt c:a 5 kor, förekommer i något enstaka fall;

1 de ägas i allmänhet av enskild person. * Tvenne fastigheter ägas av ett handelsa.

b., Kronan äger en egendom, dessutom komministerbostället.

b) De båda egendomar, som innehavas av ovannämnda handels-a. b., äro

tax. till resp. 10 000 och 20 000 kr.; 28.9 och 32.5 har åker, 1.8 och 2.4 har

äng, c:a 34 och 50 har skog resp.; kronoegendomen har ett tax.v. av 30 000 kr.:

80 har åker, c:a 52.5 har skogsmark: 6 hästar, 20 nötkreatur; komministerbostället

är tax. till 11 000 kr.; c:a 22 har åker, 2 har äng, 52 har skogsmark;

2 hästar och 12 kor.

Stora Kil. a) Ej annat än några torp å de större gårdarna.

• Frykerud. Förekomma icke.

1 Ransäter. a) Två tredjedelar av bolagsjorden utgöres av egendomar, jäm

5

förliga med småböndernas; hela antalet dylika arrendegårdar utgör 30 stycken.

b) Tax. v. 1908: 13 000 — 32 000 kr., i enstaka fall 3 900—10 000 kr.; 1913:

11 000 a 12 000 — 20 000 ä 30 000 kr.; det höga tax. v. å arrendegårdarna i

jämförelse med självägarnas beror på, att de förra i allmänhet hålla större skogsareal;

sänkningen 1908—1913 har sin grund i omläggning av taxeringen.

Nedre Ullerud. a) Ett tiotal gårdar, uteslutande tillhöriga bolag.

b) Utgöra delar av större egendomar; 10 har åker, 0.5 harang, skogsprodukter

ur bolagets skog till husbehov; 1 å 2 hästar, 4 å 5 kor; tillgång till

skogskörslor åt bolaget.

Grava, a, b) I norra delen av socknen finnas arrendegårdar under Forshaga

Sulfit a. b. samt under a. b. Mölnbacka-Trysil; tax. v. mycket olika, 1 900 å

20 000—50 000 upp till 70 000 kr.; arealen c:a 12—18 har; ingen av arrendatorerna

har mera än 2 hästar och 9 kor, några mönsterbruk är det sålunda icke.

1 I västra delen av socknen finnas inga mindre arrendegårdar.

3 Hammarö. a) Komministerbostället.

1 Nor. a) Ett fåtal utarrenderade torp, de flesta ha under senare åren försålts

från resp. huvudegendomar; bolagen äga ännu 13 stycken, trenne större

egendomar vardera ett.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig iing och skog, kreatursstock.

KUAC.AN B. SUCK ENOM HD O.

87

b) Tmx. v. I 000—15 000 kr., i medeltal c:a .1 000 kr.; åkerarealen 1.5—23

bär, i medeltal 7 å 8 bär, i två fall förekommer från huvudgården avsöndrad

skogsmark om resp. 25 och 00 har; i allmänhet eu häst samt 3 a 4 kor.

Segerstad. Förekomma icke. i 2 3.

Borgvik. a) Å Borgviks bolags jord ett 40-tal arrendatorer. i

b) 6 570 kr. 1013, 15 % lägre 1008; arealen 7 har åker, c:a 45 har skog;

1 medeltal en häst och fyra kor.

Ed. a) Torplägenheter tillhöriga bolag finnas flora stycken, äro för det i

mesta bortarrenderade.

Gillberga. a) Ej nämnvärt; de, som finnas, fyra ä fem stycken, äro förut- i>

varande s. k. hästtorp, som numera brukas såsom arrendegårdar, beroende på

att inga brukare av sådana nu för tiden vilja åtaga sig dagsverksskyldighet.

Långserud. a) Mest ft jord tillhörig bolag och större enskilda jordägare, å i

annan jord blott en och annan.

b) Tax. v. 1008: c:a 3 000—8 000 kr., de flesta i allmänhet 4 000 kr.; tax. v.

1913: 7 000—18 000 kr., varav de flesta komma på 11 000 kr.; i socknens

skogsmark, där de flesta arrendegårdarna finnas, är arealen c:a 12 har åker och

äng, 100 har skogsmark; en häst, 3 å 4 kor; på bygden 20 har åker och äng,

30 har skogsmark, kreatursstocken ibland något högre än i skogsmarken.

Stavnäs. a) I tämligen stor utsträckning — *c:a 3 % —tillhörande bolag. a. *2

b) Tax. v. och areal äro ungefär lika med småbondegårdamas, kreatursstocken s

dock något mindre; tax. v. c:a 6 000 kr.; 10 har inrösning, 100 har avrösning; 2

2 hästar, 6 kor.

Högerud. a) Tre finnas, två tillhörande enskilda ägare och en (prästgården) >

tillhörande staten.

b) Prästgårdens tax. v. 1908: 16 000, 1913: 15 000 kr., en av de båda enskildas

6 100 kr.; arealen är 39 resp. 7 har inägojord och 69 resp. 57 har skogsmark;

3 hästar och 6 kor, en häst och 3 kor resp.

Glava. a) Bolagstorp, vilka i storlek lämna hänföras till småbruk; skogen 5

bruka bolagen själva.

Värmskog; Svanskog; Millesvik. Förekomma icke. 3; 12;

Eskilsäter. a) Mindre arrendegårdar finnas ej, men väl några torplägenheter. 1 2.

b) Vanligen ingen häst, ty arbete med körning tillhandahålles av huvudgården;

2, 3 ä 4 kor samt något ungnöt och får.

By. a) Blott kyrkoherdebostället med underlydande. 2

Bro. a) C:a 30 st., huvudsakligen tillhörande de större enskilda egendomarna; t 2.

tre tillhöra Riddarhuset och en tillhör en enskild medelstor egendom. 1

b) Tax. v. ingår i huvudegendomens; arealen c:a 10 har åker, något — * 2 har 1. 1 2.

— äng; skog till husbehov; en häst, 5 å 6 nötkreatur. 2. 12.

Södra Ny. a) Ett fåtal dylika, tillhörande en större enskild egendom. 1

b) Enligt 1908 års tax. 5 000—6 000 kr., i 1913 års tax. höjt med 40 %.

Huggerms; Kila. Förekomma icke. 1; 12

Tveta. a) Tre på enskild jord. 1

Sillerud. a) Kyrkoherdebostället, som utgör c:a 35 har, och pastors stom- 3

hemman på 30 har äro utarrenderade.

88

FRÅGAN 6. SOCKENOMBUD.

i- :1 Holmedal. a, b) Högst få, tillhöra Saugbrugsf oreningen i Fredrikshald; av

prästgårdens båda torpare har den ene 2 kor, den andre en häst, 2 ä 3 kor

samt ett par ungkreatur.

1 2. TöcksmarJc. a) Endast å Fredrikshalds Saugbrugsforenings egendomar.

b) Merendels höga taxeringsvärden, 10 000—30 000 kr., beroende på betydande

skogsareal; 4—10 har åker, ängsmarken 1—2.5 har, skogen är undantagen,

men vedbrand och allt annat virke får tagas; 1—3 hästar, 3—8 kor.

12 3. Östervallskog. a) lii tillhörande bolag, 13 tillhörande större, 6 tillhörande

medelstor egendom.

b) Tax. v. i allmänhet 1 000—(i 000 kr. 1913, c:a 10 % lägre 1908; åker

c:a 2 — 8 har, skog 8—30 har; en häst, 3—4 kor.

14. Karlanda. a) Medräknas ej de åtta bolagsegendomar, som utarrenderats till

småbönder, är arrendegårdarnas antal åtta å tio stycken, varav tre tillhöra bolag,

l de övriga enskilda jordägare; arrendatorerna leva under mycket torftiga förhållanden.

14. b) Tax. v. 1908: 2 700—3 300 kr., 1913: 3 700—4 500 kr.: åker 4 har,

i äng 3, skog 30 80; dock får skogen av arrendatorerna icke användas i vidsträcktare

man än till vedbrand och husreparationer, vartill så vitt möjligt an

14.

vändes avfall och för andra ändamål icke användbart virke; en häst, 2, 3 ä 4

nötkreatur; å två tredjedelar av gårdarna hålles häst.

i 2 3 4. *4 Blomskog, a) Samtliga jordbruksfastigheter tillhörande bolag — * 16 stycken

*4. 12 3. — äro utarrenderade, * med undantag av en; även kyrkoherdebostället med

2 3. tillhörande torp är utarrenderat; enskilda ägare utarrendera sällan, åtminstone

på längre tid.

b) Tax. v. beroende pa skogen och dess värde, och då bolagen förvärvat

sig de bästa möjliga skogshemmanen ställer sig taxeringen högre för de brukningsdelar,

som äro utarrenderade, kan sägas i allmänhet utgöra 5 000—20 000

14. 13.23.4.23. kr.; 100—40 000 kr.; åker 5—10 har; 1 — 20 har; skog 40—200 har; 1 å 2,

i undantagsfall 3 hästar samt 2 å 3—9 å 10 kor.

12. 2 Silbodal. a) 20—30 arrendegårdar; ett 20-tal tillhöra bolag, återstoden

prästgården och några enskilda ägare.

3 b) Av de två småbruk, som finnas utarrenderade, föder det ena 3 å 4 kor,

det andra en häst och 3 kor.

12. Skillingmark. Förekomma icke.

4 Järnskog. a) Möjligen 15 a 20, medelstora och mindre, tillhörande enskilda

i 2 3. jordägare. Förekomma icke.

4 b) Tax. v. 1908: c:a 3 000—5 000 kr., 1913: 3 200—5 300 kr.; 6—20 har

åker, 15—50 har skogsmark, naturlig äng icke nämnvärt.

13 4. Kola. Förekomma icke.

1234. 13. Eda. a) I ringa utsträckning; till största delen på jord tillhörande bolag.

3 b) Jämförliga med småbruk.

123. Arvika landskommun. Förekomma icke.

i Ny. a) Endast två arrendegårdar finnas.

Frågan ''6. huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

l-RÅGAN 6. SOCKKNOMHUD.

8(1

Älgå. a) C:a 50 arrendegårdar — torpställen; c:a 20 stycken; tillhöriga i. 2. 12.

bolag ocli staten. 2

b) Åkerarealen är liten; en häst, högst 3 ä 4 kor kunna födas å en dylik 1

egendom; tax. v., areal samt kreatursstock äro desamma som å småbruk (tax. v. 2

3 000—10 000 kr., arealen 4 har åker, 4 har äng, 30 har skog, 1—3 hästar,

6 — 8 kor).

Gunnarskog. a) Några, tillhöriga bolag. 4

b) Kreatursstocken högst olika; ju längre de varit bortarrenderade, desto

sämre äro de.

Bogen, a) I större utsträckning; å “Kyrkskogen“ finnas fyra arrendegårdar; 34. 2

inga mindre finnas. 1

b) A en av Kyrkskogens arrendegårdar vanligen en häst samt 3 å 4 nöt- 2

kreatur.

Brunskog. a) Borgviks a. b. har 19 lotter utarrenderade, även komminister- 1 2. 2

bostället är utarrenderat.

b) Medeltax. v. c:a 20 000 kr.; komministerbostället tax. till 60 000 kr. 12. 2

Mangskog. a) Komministerbostället. 1234.

b) Tax. v. 1908: 18 000 kr., 1913: 20 000 kr.; arealen 200 har, därav 4

åker och äng c:a 35 har; 2 hästar, 10—12 kor samt ungnöt.

Boda. a) I mindre utsträckning, tillhörande Borgviks bolag, * även komrni- 124. *2 4- nisterbostället är utarrenderat.

b) Värdet 1908 torde ha utgjort i medeltal 4 500 kr., 1913: 6 500 kr.; å 1. 2

de minsta utgjorde värdet 1908: 6 000 kr., 1913 —på grund av större skogsvärde—

11 000 ä 12 000 kr.; 8 ä 9 har åker, lika mycket äng samt c:a 50 har

skog; i regel en häst, 6 ä 7 nötkreatur; komministerboställets fyra arrendegårdar 1 2. 4

ha vardera 4—6 har i areal, en häst, 3 kor.

Sunne. a) Förekomma icke. Endast en arrendegård finnes, prostgården; 12 3 4. 5

brukas av ett bolag, som årligen förlorat på densamma,

b) Torde hålla c:a 150 har.

Ostra Emtervik. a) Endast tvenne sådana; åtminstone den ena är dåligt 12 3. 3

skött.

b) Tax. v. 1908: 10 000 kr., *1913: 18 500 kr. resp.; c:a 37 har åker, 40 23. *13.

har skog, torde föda 2 å 3 hästar, *8 —12 kor jämte ungnöt. *123.

Västra Emtervik. a) Icke i nämnvärt antal. i 2.

Gräsmark, a) Ett 40-tal, därav ett 20-tal tillhöra bolag, de övriga enskilda 1

jordägare; utgör 45 stycken, samtliga tillhöriga bolag. 2

b) Tax. v. 1908—1913: 1 000 å 3 000—10 000 ä 25 000 kr.; 2.5 — 7.5 12.

har åker, 1—5 har äng, 15—150 har skog; 1 ä 2 hästar, 3—8 kor.

Lysvik. Förekomma icke. 12.

Fryksände. a) Ett fåtal, ägas av bolag. Förekomma icke. 1 2 3 4 6. 5

b) Tax. v. 1908: 4 000—6 000 kr., 1913: 9 000—11 000 kr.; 4 å 5 har åker, 1 23 4 6.

1 å 2 har äng, 25—50 har skog; en häst, 3—5 kor.

Östmark, a) Mindre arrendegårdar finnas, till ett betydligt antal, 500 å 600 123 4. 34. 1

st.; ägas nästan uteslutande av bolagen, som inköpt för skogens skull och bort- 1 23 4. 3

arrendera till fattiga arbetare mot gott arrende.

b) Varje arrendator torde i genomsnitt äga 3 å 4 kor och var tredje 1

en häst.

•JO

FRÅGAN 6. SOCKENOMBUD.

124 9. Lekvattnet, a) Arrendegårdarna ha förr varit småbondehem, som blivit sålda

till bolag och enskilda; flertalet tillhöra enskilda, som köpt för skogsavverkningens,

icke för jordbrukets skull.

2 b) Tax. v. håller sig vid 3 000 å 4 000 kr. samt däröver, i ett undantags14

9. 2 fall 36 000 kr.; i allmänhet en häst, 5 å 6 nötkreatur; ovannämnda större arrendegård

har förr fött 2 hästar och 8 kor, numera blott ett par kor.

5 I Ormhöjdens skolrote finnas två arrendegårdar, som ägas av bolag, samt

några, som ägas av enskilda; tax. v. 1908: 15 000—25 000 kr., 1913: 6 000—10 000

kr.; arealen 3—6 har åker, 10—20 har naturlig äng samt 200—300 har skog.

2 Vitsand. a) Tillhöra bolag.

b) Särskilt tax. v. finnes icke åsatt, de minsta föda knappast en ko, de större

3 å 4 hästar, 12 —15 kor.

4 Norra Ny. a) De arrendegårdar, som finnas, tillhöra bolag,

b) En häst, 5 å 6 kor.

3 Nyskoga. a) Några ägas av enskilda personer, de flesta ägas av bolag.

3. 2 3. Dalby, a) C:a 30, tillhörande bolag.

b) Föda i allmänhet en häst och 2—4 kor.

2 5. Södra Finnskoga. a) Tillhöra huvudsakligen bolag.

ö. 2 5. b) Tax. v. 1 000—24 000 kr.; 3 har åker, 4 å 5 har äng, ingen skog;

*2 en häst, 3—6 kor,* en del får.

1 Norra Finnskoga. a) Alla arrendegårdar tillhöra bolag,

b) Er: häst, 2—4 nötkreatur, några får.

3 5. Ekshärad, a) Utgöra */8 av hela antalet jordbrukshemman, tillhöra Udde

holmsbolaget.

b) Tax. v. olika för olika byalag, 4 000—6 000 kr., 8 000—10 000 kr.;

4—6 har åker och äng, skog har arrendator sig icke tillerkänd, vedbrand efter

utsyning; en häst, fem kor.

3. 2 3. ’ Gustav Adolf, a) Kronan och Uddeholms a. b. innehava 480 jordbruk; eu

del skötas av hästtorpare.

i 2. 3 b) Skogsmark ingår icke; 1 å 2 hästar, 3—10 kor, diverse mindre djur.

12. Norra Råda. a) I mycket stor utsträckning, samtliga Uddeholmsbolagets

mindre fastigheter, 249 stycken, äro utarrenderade.

2. i. 2 b) Tax. v. 5 000 ä 6 000 kr.; i medeltal c:a 3 700 kr.; åker 7—12 har, skogsarealen

fyra å fem gånger större; 1 å 2 hästar, 3—7 kor jämte ungnöt.

1234. Sunnemo. a) Ungefär hälften av jorden, Uddeholms bolag ägare till största

*12. delen — * c:a två tredjedelar—, Bosjö bruksägare och kommunen en del.

l 2 3 4. *3 4. b), Tax. v. jämförligt med självägarnas, i vissa fall lägre, * delvis beroende

på mindre tillgång å avverkningsbar skog.

2 Nyed. a) 14 stycken, därav åtta på bolagsjord, fem på kyrkoherdebostället

och en tillhörig socknens jordbrukare samfällt.

b) Tax. v. 3 000—33 000 kr., det senare beroende på stor skogsareal; åker

8—15 har, skogsarealen kan uppgå till några hundra har; 1 å 2 hästar, 4—6 kor.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolaget äger 843 mindre arrendegårdar.

b) De utarrenderade inägornas tax. v. varierar mellan 150 och 300 kr. pr

har; areal åker e:a (i har, äng 2.5 har; kreatursstock i medeltal 1 ä 2 hästar och

4 å 5 kor.

Storfors bruks u. b. b) A bolagets område inom [troppa och Lungsund

belägna mindre arrendegårdar äro i allmänhet ej taxerade var för sig utan pr

stamfastighet. Stamfastigheterna hava i allmänhet inga egna större skogsmarker,

men däremot rätt till husbehovsvirke å bruksskogarna; naturlig äng förekommer

till obetydlig grad. Till varje mindre arrendegård inom Kroppa socken hör en

öppen åkerareal av c:a 5 har; sådan egendom brukas med en kreatursstock av

1 genomsnitt en häst och o å 6 vinterfödda kor. Inom Lungsund och Färnebo

är genomsnittliga åkerarealen på bolagets mindre hästegendomar c:a 8—10 har,

på vilka vinterfödas 1 ä 2 hästar och 8—f2 kor.

A. b. Edsvalla bruk. a) Bolaget äger 83 mindre arrendegårdar, därav i

Nors socken 10, i Stora Kil 1, i Gräsmark 0, i Vitsand 39, i Nyskoga 9, i

Södra Finnskoga 16, i Norra Finnskoga 2.

b) Icke särskilt taxerade utom i Nors socken, där bolagets till mindre

arrendegårdar hänförliga torp särskilt taxerats från c:a 2 000 till 5 000 kr.; 1.5

—10 har åker, ängsmark obetydlig, skog ingår ej i arrendet, men arrendatorerna

äga rätt till husbehovsvirke från bolagets skogar; fri äng till 3 hästar, 2—7

nötkreatur.

A. b. liämen-Liljendahl. a) De flesta mindre arrendegårdarna äro i bolagens

ägo.

b) Bolaget äger torp inom Rämens och Nordmarks socknar; 134 torp med

en åkerareal från under 0.5 har till över 4 har, de allra flesta mellan 0.5 och

2 har; kreatursstocken utgör vanligen 1—3 kor samt i ej fullt halva antalet

fall även en häst.

Saagbrugsforen ingen i Fredrikshald. a) I allmänhet äro de minsta arrendegårdarna

i bolags eller större enskildas ägo.

b) Tax. v. 1908: 1 000—2 000, 1913: 900—1 800 kr.

Hellefors bruks a. b. a) Å brukets egendomar finnas 41 stycken hästtorpare

i Gåsborns socken och 4 stycken i Rämen.

b) Den arrenderade jorden omfattar endast inägorna. Nyssnämnda 45 hästtorp

innefatta i medeltal 3.6 har åker och 13.3 har ängs- och hagmark; behövliga

skogsprodukter erhållas ur bolagets skogar; å torpen i fråga födas 57 hästar,

f72 kor och 54 ungnöt.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a, b) Enligt emigrationsutredningen finnas inom

de tre socknar av Nordmarks härad, där bolaget innehar jord, tillsammans 1 565

brukningsdelar, varav Gustafsfors äger 60 stycken, som utarrenderas utom tvenne;

antal hästar och nötkreatur lika med å småbondejord.

Persbergs nu. fl. Grufbolag. b) Fastigheterna äro i allmänhet ej taxerade

var för sig utan pr stamfastighet; inom Färnebo och Kroppa socknar belägna,

mindre, av bolaget utarrenderade hästegendomar hava en ungefärlig åkerareal av

4—6 har jämte 1 ä 2 har äng: kreatursstocken å sådan egendom är i vanliga

fall 1 ä 2 hästar samt 4—6 kol''.

FRÅGAN 6. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

92

Gravbergskovens a. s. a) Ager i Södra Finnskoga socken fem stycken

mindre arrendegårdar.

b) Arrendegårdarnas arealer c:a 1—6 har åker, 1.5—10 har ängsmark;

varje arrendator erhåller erforderligt husbehovsvirke från bolagets skogar, då

skog ej ingår i något arrende; från inga upp till 2 hästar, 2—8 nötkreatur.

Katrinefors a. b. a) Sju stycken, därav sex ägas av bolag och en, prästgården,

av kommunen.

b) Innehava en areal av 9—15 har åker; 1—3 hästar, 6—10 kor.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a, b) Alla arrendegårdar tillhöra bolag, huvudsakligast

Uddeholms a. b., men även kronoegendomen Kungskogen; arealen 6—

12 har.

Dejefors kraft- och fabriks-a. b. a) Ett tiotal, tillhöriga bolag.

b) 10 har åker, 0.5 har äng, husbehovsskog å bolagets mark; 1 ä 2 hästar,

4 å 5 kor. Skogskörsel'' vintertid.

Större egendomsägare.

Nor: Olof Andersson, a) Förekomma icke i större utsträckning; tillhöra

de större gårdarna.

b) Tax. v. 3 000—8 000 kr.; 5—20 har; 1 å 2 hästar, 3—6 kor.

Bro: F. M. Mahn. a) De arrendegårdar, som finnas, ägas av staten —

f. d. militieboställen — och en av Riddarhuset.

Sidodal: Olof Danielsson, a) C:a 20 stycken.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Uddeholms a. b. äger de flesta, andra

bolag äga ett par tre vardera.

Dalby: Per Persson, a) A bolagsjord endast åker och äng.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Mindre arrendegårdar finnas å ecklesiastika

skogarna Knappåsen och Laggåsen.

b) En häst, fyra kor.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ett mycket stort antal finnas, tillhöra Uddeholms

a. b.

b) Dessa gårdar föda i regel mindre besättning än föregående jordbruk med

samma areal av åker och äng; beträffande skogsmarken har givetvis arrendatorn

endast rätt till vedbrand och husbehovsvirke.

Karlanda: Olof Olsson Hagen, b) 5 hästar, IT nötkreatur och kalvar.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Arrendegårdarnas antal högst ringa.

b) Areal och kreatursstock i regel som under frågan 5 b) uppgivits.

Frågan 6, huvudinnehåll: mindre arrendegårdar, a) utsträckning, fördelning på olika slag

av jord; b) tax. v., areal i åker, naturlig äng och skog, kreatursstock.

Frågan 7.

Beträffande jordlägenheter av den beskaffenhet, anmärkningarna till detta

formulär angiva, bär uppgivas: _

a) i vilken utsträckning sådana jordlägenheter förekomma, och i vad man de

äro belägna på jord, tillhörig bolag, enskilda jordägare, staten, kommunen

eller allmän inrättning eller ock avsöndrade med äganderätt från dylika

egendomar;

b) vad i allmänhet är dessa jordlägenheters ungefärliga areal i åker, naturlig

äng och skog, samt huruvida det förekommer, att arrendator erna hålla kreatur

och i vilken omfattning;

c) i vad mån dessa jordlägenheter äro uppkomna på senare tider eller äldre

s. k. backstugor, samt när och av vilka anledningar backstugor, som tidigare

förefunnits, sedermera försvunnit.

Sockenombud.

Nordmark. 1) a) X stor utsträckning, mest pa bolagens jord, men även pa

jord tillhörig staten (rekognitionsskogar), kommunen och enskilda; inga avsöndringar

med äganderätt torde förekomma.

b) Arealen mycket växlande, i allmänhet c:a 1—5 har åker och naturlig

äng; skogen tillhör i de flesta fall bolagen; kreatur i ringa omfattning, 1 4

nötkreatur och i en del fall en häst.

c) Till största delen uppkomna, sedan bolagsväldet fick insteg för c:a 40

år sedan; några funnos dock även dessförinnan, inköptes av Uddeholmsbolaget

under den tid, detta lade under sig vad jord som helst; i allmänhet äro jordlägenheterna

förfallna och utlagda till skogsmark.

Brattfors. a, b) C:a tio finnas, därav en på bolagsjord, de övriga på enskild,

alla med mindre areal, c:a 1—3 har.

c) Uppkomna på de senaste 50 åren.

Gåsborn. a) 34 jordlägenheter, s. k. undantag, förekomma, belägna på jord

tillhörig dels bolag, dels och förnämligast enskilda hemman; även dagkarlstorp.

b) Areal 2.5—15 har; kreatur hållas; * dagkarlstorpen ha jord, stor nog

att föda en ä två kor och en gris samt lämna någon potatis (stundom råg);

husfadern samt de vuxna sönerna arbeta åt bolaget.

c) Lägenheterna hava uppkommit därigenom, att mindre hemmanslotter från

-

i) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

il 4

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

sålts stamgården, vanligen för en tid av 50 år, varefter de återgå; många dylika

4 hava dock även försålts för all framtid; de torde hava funnits sedan gammalt.

13. Kroppa. a) Ett mindre antal, på bolagets jord.

b) Arealen växlande, en å två kor.

e) Funnits sedan urminnes tider.

Ölme. a) C:a 250 å 300 finnas, belägna på enskilda ägares jord, vartill

i kommer ett 50-tal, avsöndrade med full äganderätt; ungefär hälften — (16 stycken

— av brukningsdelarna med intill 5 000 kr:s tax. v. äro jordlägenheter, i allmänhet

avsöndrade med full äganderätt från de egendomar, på vilkas grund

de ligga.

* - b) Aieal 1 10 har; åker c:a 0.5—3 har, skog obetydligt — i allmänhet rätt

till vedfångst på jordägarnas skog efter utsyning; kreatur — mest mjölkkor —

hållas i allmänhet.

1 c) Samtliga uppkomna på senare tid, dels genom köp av soldattorp och

2 dels genom avsöndring av backstugutomter av äldre datum; 100 å 200 backstugor

ha de senare 30 å 40 åren försvunnit, emedan innehavarna flyttat till

Amerika eller industricentra, och barnen ha efter föräldrarnas död ej kunnat förmås

att bosätta sig å lägenheterna, varför husen nedrivits.

i Vamum. a) Mestadels å enskilda ägares jord, i allmänhet avsöndrade med

äganderätt.

b) Arrendatorer hålla kreatur i samma omfattning, som ägarna själva skulle

kunna föda på lägenheterna.

c) Hava mestadels uppkommit på senare tid, dels genom att soldattorp avsöndrats,

dels i något fall genom att jord till backstugor förvärvats; där dessa

senare försvunnit, är orsaken den, att baekstuguägarnas avkomlingar sökt sin utkomst

i städer och industricentra.

i Visnum. a) Jordlägenheter (s. k. mindre torp) finnas, tillhöriga så väl bolag

som större och mindre egendomar, även förekommer att lägenheter avsöndrats.

b) C:a 2—4 har åker, 0.5 å 1 har äng, skog finnes icke, utan äger arrendatorn

rätt att från huvudgårdens skog taga sin vedbrand; arrendatorn håller, åtminstone

i de flesta fall, kreatur; arealen å avsöndrade lägenheter ibland mindre, ibland

större än å torpen.

c) Nya jordlägenheter ha på senare tider uppkommit; backstugor finnas ännu

någon gång kvar.

2. Rudsl-oga. a) I mycket ringa utsträckning, de få, som finnas, uteslutande

3 belägna på jord tillhörig enskilda;. ett mindre antal utgöras av jordavsöndringar

samt av f. d. soldattorp.

3 b) Åker 0.5—1.5 har, utan skog; som huvudsyssla idkas något hantverk eller

tillfälliga arbeten hos kringboende bönder.

1 c) I allmänhet gamla; backstugorna ha på senaste åren betydligt minskats»

beroende på att en stor del av backstugusittama intagits på det år 1908 uppförda

ålderdomshemmet. 1

1 Nysuncl. a) Vid varje hemman torde finnas någon avsöndrad jordlägenhetb)

C:a 1 har åker, vanligen utan skog; föder i allmänhet en ko, några höns

och någon gång gris.

kragan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst''

backstugornas försvinnande.

l-HAC.AN 7. SOCKENOM HUI).

U5

c) Eu del äro nog uppkomna på senare tider, men Äldre torde ilven finnas;

backstugor försvinna mer och iller, enär den lösa befolkningen söker sig till

stftderna och industrien.

Södra Häda. a) Jordlägenheter med äganderätt under vissa år eller på 12 3.

livstid i ringa antal; avsöndringar med full äganderätt, även de i ringa antal, från

enskildas fastigheter.

b) Åker 0.05 har—1 har, äng förekommer icke, skog i ett fall.

c) På senare tider ha tillkommit lägenheter, som besittas med äganderätt;

backstugorna försvinna i allmänhet, sedan innehavaren avlidit.

Väse. a) Ganska många mindre jordlägenheter avsöndrade från enskilda jord- 1

ägares mark.

b) Åker c:a 0.5 har.

c) En del jordlägenheter uppkomna på senare tiller; många backstugor ha

nedrivits, emedan de varit för gamla eller haft olämpliga lägen.

Alster, a) Av jordlägenheter, avsöndrade eller ägostyckade med åsatt mantal 1

under äganderätt, förekomma c:a 20, mest forna soldattorp, alla på jord från enskilda

ägare; torparrendatorer finnas till ett antal av c:a 10 på de större egendomarna;

på Mölnbackabolagets jord finnes en mindre jordlägenhet och på Kronans 2

mark en, som bebos av kronojägaren.

b) Åker c:a 4 har, *äng saknas, skogen upptar c:a 4 har å de forna soldat- 12. *1

torpen, men är utbytt mot skogsprodukter till husbehov å arrendetorpen; i 2

medeltal hålles en ko på 2 har åker; torparna ha 2—4 kor. 1

c) Jordlägenheterna med äganderätt ha uppkommit på senaste tiden, torp

lägenheterna

ha minskats; backstugorna ha försvunnit, dels emedan så hög arbets- 1 2. 1

förtjänst som i städerna ej kan erhållas å landsbygden, varför jordbruksarbetarna

utflytta; dels emedan äldre innehavare intagas å fattiggården. 2

Ostra Fågelvik, a) Förekommer rätt ofta, att jordägare avsöndra smärre 12.

stycken av sina egendomar med full äganderätt till innehavaren.

b) Arealen växlar från endast ett litet tomtområde upp till 1 ä 1.5 har,

* vanligen består den av skogsmark, som sedermera uppodlas; en ä två kor hållas; *2. 1

små arrendegårdar med en ko och en gris eller blott några fjäderfä förekomma 2

sällan.

c) Backstugor av äldre ursprung börja allt mer försvinna; ha helt upphört. 2. 1

Anledningen är vanligen, att sedan backstugusittaren dött, hans barn ej nöja sig 2

med den arbetsförtjänst, som bjudes i närmaste omgivningar, utan söka sin utkomst

vid industriella verk o. d.

Stora Kil. a) Upptaga c:a Y,000 av socknens jordareal med 1/50 av folk- 34.

mängden; avsöndrade från mindre och medelstora egendomar.

c) Uppkomna på senare tider, huvudsakligast under de senaste 25 åren; de 134.34.134.

äldre backstugorna äro numera nästan försvunna, i det de antingen övergått till 1

huvudgårdens jordbruk eller utlagts till skogsmark.

Frykerud. a) Ett fåtal finnas; ungefär ett 50-tal, belägna på enskilda ägares 3. 4. 34.

jord, en del äro upplåtna på vissa år, andra — * flertalet — äro avsöndrade med *4

äganderätt. Förekomma icke. 1 2.

b) Arealen 2, 3 å 4 har, * hälften åker, hälften skog, många sakna skog. 3 4. *4

c) Hava uppkommit i äldre tider; försvinna allt mer utom vid stationssam- 3. 3 4.

hällena, * där en del nya skapas; anledningen till att de försvinna torde vara, att

en familj ej kan leva på dessa små jordbruk, för så vitt innehavarna ej ha annan

inkomst av yrke eller dylikt.

96

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

5 Övre Ullerud. a) Sådana ha funnits; sedan lagen förbjöd köp på 50 år,

försvinna de ganska fort, några kunna möjligen få ny upplåtelse genom avsöndring

på evärdelig tid, men detta är omöjligt för dem, som ha sina lägenheter på

bolags, statens, kommunens eller allmän inrättnings mark.

b) Arealen av åker och äng 2—5 har.

4 s. 14. Ransäter. a) Förekomma i stor utsträckning, belägna dels på bolagsjord

*i. *i dels — * ett 50-tal — på enskildas mark; i förra fallet innehavas de — * av skogs

arbetare

— på arrende eller hyra, i senare fallet äro de avsöndrade med äganderätt.

5 b) Arealen växlar betydligt, från så små, att kreatur därå ej kunna födas,

till sådana, där 3 å 4 nötkreatur och i enstaka fall — med något foderinköp —

14. även häst kan hållas; i de flesta fall utgöres arealen av 0.25 ä 0.5—3 ä 4 har,

2 4. flertalet ha blott åkerjord, till några finnas 2—5 har skogsmark; på de större

4. i lägenheterna hållas kreatur; 1—3 kor, ett svin och några höns; å skogstorpen,

som ha en åkerareal av 0.5—2.5 har, hållas i regel 1 å 2 kor, i några fall 3 å

4; fri vedbrand plägar lämnas till innehavaren.

2 4 5. *5 c) Dels gamla, dels — * särskilt en stor del mindre — uppkomna på senare

tiden; även f. d. backstugor och förpantningslägenheter ha inköpts för evärdelig

tid; en del backstugor, som varit förfallna eller stått på sådan plats, att köpare

ej velat bosätta sig där, eller jordägaren ansett sig av åtskilliga skäl förhindrad

sälja platsen, ha raserats, andra ha inköpts av jordägaren, reparerats och uthyrts,

en del ha uppkommit genom omköp av s. k. 50-årsköp; de egentliga back

4

stugorna ha för flera år sedan försvunnit; anledningen är väl den, att inga 50- årsköp längre få förekomma.

14. *i Nedre Ullerud. a) Ett tiotal — * hälften — å bolagsjord, resten, förutom en

å ecklesiastikt boställe, å enskild jord; i ett par tre fall avsöndring med äganderätt,

b) 1.5 har åker, en å två kor.

1 c) I ett par fall uppkomna på senare tid, i ett fall från förut befintlig back14.

*1 stuga; backstugorna hava under de senaste — *20 — åren nästan helt och hållet

försvunnit, i det att inbyggarna flyttat till industrisamhällen.

3 Grava, a) I norra delen av socknen torde dylika jordlägenheter för närva

1

rande icke finnas; i socknens västra del finnas dylika, avsöndrade i allmänhet med

full äganderätt från enskilda egendomar; avsöndringar, som förr gjorts på vissa

år, bruka vanligtvis, innan tiden gått till ända, avsöndras på evärdelig tid.

b) Arealen varierar från några ar till 7 har; de mindre äro fullständigt uppodlade,

de större ha några har skogsmark; ägarna hålla, då lägenhetens storlek

tillåter detta, 1—3 kor.

c) En stor del ha uppkommit på 1870—80-talen, eljest så väl äldre som

yngre; flertalet av de senare ha uppkommit genom avsöndringar från ett par egendomar;

backstugorna äro utgamla och i utdöende, i socknens norra del äro de

länge sedan försvunna.

i 2. 3 Hammarö. a) 10—20 stycken; med undantag av soldattorpen, som avsöndrats

2 med äganderätt, ej i nämnvärd mån; tillsammans finnas c:a 75 lägenheter, därav

*i 3. ett 50-tal med en areal av c:a 0.25 har, de övriga äro tomtlägenheter; de få lägen2

3. heter, som finnas, äro avsöndrade med äganderätt; från Hammars majorsboställe

3 ha c:a 10 lägenheter avsöndrats, dessa hava upplåtits med äganderätt åt burgna

personer i Karlstad.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

IHÅö.XN T. SOCKENOMBUD.

It) I a 2 har åkor ooh äng, sko^ finnes icke.

c) Lägenheterna ha uppkommit på senare tid; backstugor förekomma i ringa i

antal, möjligen c:a fem å sex stycken; på senare tid ha de försvunnit, dels 2ii.

emedan innehavarna dött, dels därför att äganderätt ej kunnat, erhållas.

Nor. a) Ett 20-tal mindre, belägna på jord, tillhörig enskilda och därifrån 1

avsöndrade med äganderätt; en del äro f. d. soldattorp, frånsålda resp. hemman.

b) De flesta hålla 1, 2, högst 3 tiar jord, i regel utan skog och med en ä

två kor, belägna i närheten av industrianläggning, där ägaren har stadigvarande

arbetsförtjänst.

c) De flesta hava uppkommit på senare tiden; de äldre s. k. backstugorna,

merendels med kringliggande potatishage, ha mer och mer försvunnit i sådana

hemman, där tillgång till jämnt arbete saknas; i samma mån, som de av ålder

och vanvård (på grund av ägarens oförmåga eller liknöjdhet) hava förfallit, baxa

de också övergivits, f. d. innehavare eller dennes barn blevo industriarbetare

eller tjänarinnor; dessa många gånger ytterst torftiga hem med minimala pretentioner

på livet kunde naturligtvis ej tillfredsställa en ny tids fordringar; de

gamla backstugusittarna hava dock i många fall bott kvar i sin lilla stuga så

länge som möjligt, men när åldern och varaktig oförmåga till arbete inträtt, häx a

de måst flytta till fattiggården.

Segerstad, a—c) Fem ä sex stycken, tillhöriga staten och enskilda; nio utarren- 3. 1

derade torp; åkern tillsammans 50 har, varå födas c:a 40 nötkreatur och (i hästar:

blott några få lägenheter, avsöndrade från enskilda jordägares egendomar, före- 3

komma med en åkerareal ax- c:a 1 å 2 har och ungefär lika mycket skog, ävenså

finnas några förpantningsställen och några backstugor kvar; i några fall ha sådana

blivit sålda till egnahem.

Grums, a) De lägenheter, som förekomma, äro å enskilda jordägares marker. 1

c) I senare tid; de gamla backstugorna ha i regel försvunnit på grund axsitt

avlägsna läge.

Borgvik. Förekomma icke. 1

Ed. a) Innehaven av "annan fastighet" med tillhörande jord äro för det 1

mesta uppkomna på senare tiden genom köp av f. d. soldattorp.

b) C:a 2 å 3 har åker, 4—6 har skog.

c) S. k. backstugor arrenderas x-anligen, då förpantningstiden gått till ända,

av förre innehavaren.

Gillberga. a) Blott några få (fyra ä fem stycken), bestå av f. d. soldattorp, 2

tillhörande något hemman.

Långserud. a) Endast undantagsvis. 1

Stavnäs. a) Förekomma, ehuru icke i någon xidare utsträckning; avsöndrade 3. 2

från enskilda ägare; innehavas med full äganderätt. 3

b) C:a 1 ä 2 har åker, 2 ä 3 har skog; en ä två kor; *0.25 har inrös- 3. *

ning, vanligtvis ingen skog; en ko.

c) De flesta hava uppkommit på senare tid, orsaken har varit soldattorpens 2 3.

försäljning; backstugorna hax-a försvunnit på grund av det avskilda läget. 2

Högerud. a) I ganska liten utsträckning, belägna å enskild jord; soldat- 1. 2

torpen innehavas numera allmänt av enskilda ägare.

Jordunder sökning ens betänkanden. III. 7

HRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

98

3 Glada, a) Bolagen ha rätt många, inga på bolagsman äro avsöndrade med

äganderätt.

b) I allmänhet 1 å 1.5 har inägor, ingen skog; vanligtvis finnes en ko.

c) Många ha uppkommit på senare tider.

12 3. Värmskog. a) En del lägenheter utan skogsmark förekomma.

c) Backstugor, som tillkommo i rätt stort antal under 1850- och 60-talen,

ha nästan alldeles försvunnit; anledningen är, att industri icke förekommer.

12. Svanskog. Förekomma icke.

i. 2 Millesvik. a). I ringa utsträckning. Förekomma icke.

i b) 1.5—1 har in- och af rösningsjord.

c) På senare tider i liten utsträckning; backstugorna ha försvunnit, när

innehavaren avlidit eller kontraktåren utgått.

12. Eskilsäter. a) Lägenheter finnas; med få undantag utövar innehavaren yrke.

> Olserud. a) Från en egendom äro sedan något år tillbaka fyra jordlägenheter

avsöndrade, vilka innehavas av personer, som driva yrke, dessutom en handelslägenhet

med jord, upplåten på 4!) år; egna hus, på de fyra nämnda torde hus

varit uppförda vid köpet, således ej nybyggda.

1 Botilsäter. a) Endast i några få fall, belägna å eller avsöndrade med äganderätt

från jord, tillhörig enskilda.

b) Åker 1 å 1.5 har, varå hållas två ä tre kor.

c) Uppkomna på senare tider; eu hel del backstugor hava på de senare

åren försvunnit, i de flesta fall på grund av att de ursprungliga ägarna måst

anlita fattigvården, så att äganderätten till stugorna övergått till kommunen, som

efter vederbörandes död låtit riva dem; de ha varit mer eller mindre otjänliga

till bostäder.

3 By. a) Lägenheter förekomma rätt många, huvudsakligast i närheten av

Säffle köping; omfatta till allra största delen odlad mark och äro avsöndrade med

2 äganderätt från enskilda jordegendomar; a. b. Värmlandshem har inköpt en egendom

samt skiftat densamma i 10—15 egnahemslägenheter.

3. 2 b) Torde vara mindre än 0.5 har; egnahemslotterna hålla b ä 7 har.

3 c) Backstugorna nästan alldeles försvunna, till stor del nog beroende på industriens

blomstring, vilken erbjuder jämnare arbetsförtjänst, bekvämare livsvillkor,

såsom skolgång för barnen samt proviantering av livsförnödenheter in. m.

12. Bro. a) C:a 75 st., mestadels tillhöriga enskilda jordägare, men även Kronan

2 och Riddarhuset; ett fåtal ha avsöndrats med äganderätt,

12. b) 2 har åker, äng och skog högst obetydligt; i allmänhet en ä två kor.

2 c) Under senaste åren ha en del egnahemslägenheter bildats mest från krono

12.

2 hemmanen Norra och Södra Östbro; i allmänhet äro de av äldre datum; på de

sista 30 åren ha de äldre minskats med mer än hälften.

2 Södra Ny. c) Backstugor finnas icke numera; då kontraktstiden utgått,

har baekstugujorden tillfallit innehavaren av fastigheten.

1 Huggenås. a) Ett tiotal torde förekomma, häri inbegripna f. d. soldattorp,

som försålts till enskilda.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker. naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

K It A (i AN 7. SOCKKNOMHUD.

011

Ii) 1 2.5 it i! hur åker, nÅfjjot mindre skog; belägna å jord, tillhörig en

skilda

jordägare; på do Hosta fotlös eu ko.

Kilo. a) Omkring ett 40-tal, avsöndrado från enskilda egendomar samt soldat- i 8, i2tt.

boställen: på prästgården finnas fota lägenheter, utarrenderade på viss tid; is.

soldattorpen ha lämnats med äganderätt på senare tiden. l

It) Arealen 3 — (i har: i allmänhet eu å två kor. ■>. jo

e) Backstugor hava på senare tid försvunnit, till ett antal av e:a 30 st,.; 123. 1

innehavarna ha kommit på fattiggården, barnen ha sökt sig till städer, fabriker 13. 23.

eller till Amerika; de, som stannat kvar, föredraga att mot kontant betalning 2

och naturaförmåner bo vid huvudgården, där lämpliga och snygga bostäder uppförts

åt arbetarna, vilka de liyresfritt disponera under avtalstiden.

Tceta. a) Ett 30-tal, alla I lelägna på enskild mark, eu stor del av dessa 1

äro f. d. soldattorp.

b) C:a 2 har åker, 1 har skog, å största antalet finnes alls ingen skogsmark.

c) Uppkomna på de senaste 20 åren; backstugor finnas numera icke, emedan

ägarna till sådana genom bättre resurser i hemlandet eller emigration till Amerika

kommit till eu ''mera bärgad ekonomisk ställning.

Sillerud. a, b) 30 torplägenheter med 0.5 — ti har jord finnas, vidare 25 soldat- 3

torp, av vilka de flesta äro försålda, slutligen fem bostadslägenheter med så knappt

tilltagen mark, att, förutom för byggnader, plats finnes endast för en liten husbehovsträdgård.

Holmedal. a) Innehavas av hantverkare och arbetare, äro till ett mindre 1

antal avsöndrade.

b) Kreatur hållas i regel.

I Östro Fågelvik, a) Ett mindre antal, innehavas med äganderätt samt ha i 1

de flesta fall tillkommit genom arvskifte.

Ostervallskog. Förekomma icke. x

Karlanda. a) Numera blott ett fåtal, belägna på jord tillhörig enskilda. 1 4.

b) Åker 1—3 har; arrendatorerna hålla i regel en ä två kor. 1

c) Förr har ett större antal funnits, som numera utlagts till skogsmark; 4

orsaken torde ha varit ortens mindre göda tillgång på biförtjänster, förutan vilka

innehavarna varit oförmögna att erhålla full bärgning.

Blomskog, a) Jordlägenheter förekomma mycket sparsamt; däremot finnas 1234. 4

sju eller åtta bostadslägenheter, de flesta invid (iustafsfors fabriker, avsöndrade

dels från bolagsjord, dels från enskilda ägares egendomar; från bondejord ha enstaka

bostadslägenheter om c:a 0.5 å 1 har avsöndrats med full äganderätt.

b) Någon jord att tåla om finnes icke — * möjligtvis 0.5 å 1.5 bär —, endast 2 3. *1

till litet potatis och för en mindre trädgård; kreatur ha de flesta icke och de, 123.

som ha sådana, måste köpa foder.

c) Tillhöra i allmänhet enskilda jordägare och ha uppkommit i gångna tiller 1

genom försäljningar på vissa år; några ha försvunnit därigenom, att de åter tillfallit

den fastighet, varifrån de varit avsöndrade; backstugorna äro helt försvunna, 23.

beroende på fattigvårdens omläggning och folkminskningen.

bilbodal. a) Ett fatal finnas, i allmänhet belägna på enskilda ägares jord. 2

b) Från 0.5 till 1.5 har.

c) 1a senare tider ha mycket få tillkommit; backstugorna ha försvunnit, i

första hand på grund av emigrationen.

100

FRÅGAN 7. SOCKENOMBUD.

2 Skillingmark. a) 11 stycken, belägna å enskilda jordägares mark, bestå blott

av ett trädgårdsland.

1 2 3 4. Järnskog, a) Några finnas, avsöndrade med äganderätt från enskild jord.

i. 12 3. b) C:a ''i — C> har åker, obetydlig naturlig äng, någon skog: ingen skog; i all

mänhet

är arealen ej så stor, att kreatur kunna hållas,

i 2 3. 4 c) Uppkomna under de senare åren; av gammalt datum; backstugor förekomma

icke numera.

1 3 4. Kola. Förekomma icke.

i. * 3 4. Eda. a) I ringa utsträckning, * i och omkring municipal- och industrisamhällen,

å jord, arrenderad eller avsöndrad från bolag eller från enskild mark.

3 Arvika landskommun, a) Några torp, på jord tillhörande staten och Sälboda

2 a. b.: ett stort antal jordlägenheter finnas, åsätta skattetal, sålda eller avsöndrade

från enskilda egendomar.

3 b) Åker 3—10 har, skog obetydligt.

3. 2 cj Torpen äro av äldre datum; jordlägenheterna hava tillkommit under senaste

åren, de äro för det mesta små, närmast att hänföra till bostadslägenheter med

något planteringsjord, några dock så stora, att en ko kan födas därå; de äro

sålda av enskilda jordägare och innehavas med full äganderätt; ägarna äro med

få undantag arbetare och yrkesidkare, vilka baserat sin utkomst på arbetsförtjänst

vid kommunens industriella anläggningar jämte dylikt arbete i Arvika stad, vilken

2 3. 2 är belägen i kommunens centrum; några gamla backstugor ha försvunnit; anled

ningarna

härtill hava nog varit flerahanda: för 50 ä 60 år tillbaka var det icke

många, som hade sin utkomst av industriellt arbete, befolkningen måste huvudsakligen

lita till jordbruket och med detta sammanhängande förvärv, några

jordbruksmaskiner och andra senare tillkomna hjälpmedel för jordbruksdriften

funnos icke, vadan allt måste uträttas för hand; befolkningen i de gamla backstugorna

erhöll härigenom möjlighet till arbetsförtjänst, vilken, jämte det lilla,

som kunde skördas å den lilla täppan, utgjorde den enda då kända utkomstmöjligheten.

Men eu annan tid bröt in: järnvägar började byggas, backstugornas

söner gingo vit som “rallare", fabriker anlades och backstugorna lämnade arbetare,

och utom allt detta sög Amerika till sig en jämn ström av folk; de gamla

dogo så småningom ut, och så blevo stugorna öde; de unga hade sökt sin utkomst

på annat håll. Då man nu ser den gamla öde tomten och det stycke

jord, ofta blott 0.2 5 å 0.50 har mager skogsmark, som stått till bebyggarens

förfogande, så kan man förvåna sig över hur folk kunnat draga sig fram under

så ringa villkor; säkert är, att icke göra nutidsmänniskorna detta efter, därtill

äro fordringarna nu allt för stora.

1 Ng. c) Backstugor nu till största delen försvunna; orsaken: emigrering till

Amerika, längre värnplikt.

2 Älgå. a) En del jordlägenheter finnas, uppkomna genom försäljning av soldattorpen.

2. 12. b) Uppkomna på senare tider; backstugusittare förekomma numera aldrig,

2 ha utflyttat till andra orter.

4 Gunnarskog. a) Ganska sparsamt, så väl å bolagens som enskildas ägor, ej

å statens; en del äro avsöndrade till evärdlig ägo, andra åter på vissa år.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock, c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

KRÅKAN 7. SOCKENOMHUI).

101

h) Arealen mycket liten, på sin höjd kan en ko födas.

c) Merendels av äldre datum; backstugusittare förekomma numera ganska

sällan, de arbetsföra ha dragit sig till städerna och större industricentra.

Brunskog. a) Ytterst sällan; belägna på enskilda ägares jord; vid Edane 12.

järnvägsstation äro en mängd tomter avsöndrade från enskild mark.

c) På senare tiden, större delen efter 1897; torplägenheter och backstugor

finnas ej numera; anledningen härtill är, att folket icke reder sig med sådana

förhållanden och sådana villkor som förr; ingen vill väl heller numera bygga hus

och bryta åker på den tomt eller mark, som han icke äger; att backstugorna

försvunnit, är en glädjande företeelse, ty från dem stamma de flesta av våra

nuvarande fattighjon.

Mangskog. a) Mindre jordlägenheter blott i enstaka, ej nämnvärda fall. 1234.

c) Backstugorna hava försvunnit till följd av utvandring. 1 2.

Boda. a) Rätt många — *c:a 20— finnas; de allra flesta belägna på eu- 2. *1. 12.

skilda jordägares områden samt avsöndrade, några finnas med nyttjanderätt på viss

tid, vanligen 49 år, * eller på innehavarens livstid; därjämte en del soldattorp, vilka 2. *1. 2

avsöndrats från resp. hemman för all framtid; av övriga lägenheter finnas även

åtskilliga, vilka medelst ägostyckning eller eljest överlåtits till sina innehavare

med full äganderätt för all framtid.

b) I allmänhet 1—3 hav odlad mark, utan särskild skogstillgång; tax.v. 2 4. 1

500—800 kr., vilket värde huvudsakligast ligger i bostaden; i regel 1—3 nöt- 12.

kreatur; på prästgårdens mark finnas fyra s. k. jordtorp, som utarrenderas och 1

föda en häst samt 2 å 3 kor.

c) De . flesta mindre jordlägenheter äro nog från gamla tider, c:a 40 ä 00 2 4. 4

år tillbaka, * då jorden ej hade så synnerligt stort värde; de s. k. backstugorna * 2. 2 4.

försvinna så småningom, alldenstund deras innevånare i regel äro eller åtminstone 2

på sista tiden blivit kommunala understödstagare, och då kommunen ej har något

intresse av att underhålla deras gamla ruckel, bliva dessa vanligen försålda, så

snart de utrymmas av sina resp. innehavare; kanske bidrager emigrationen till 4

backstugornas försvinnande.

Sunne. a) Tämligen stort antal, nästan uteslutande på jord tillhörig enskilda. 1234.

b) Tax. v. 1 000—3 000 kr.; areal 1.5 -20 har.

Östra Etntervik. a) I stor utsträckning, dock ingen på bolagsmark; i de 1 2. 1. 1 2.

flesta fall avsöndrade från enskildas jord, innehavas under formen av 50-års

köp; då denna tid utgår, återköpas de i flesta fall till evärdlig besittning.

b) 1 har åker samt 1.5 har skog; högst 5 har, hagmark inberäknad; på 1. 2

de flesta ställen födes en ko.

c) S. k. backstugor finnas nästan inga, ej heller uppföras numera några 12.

sådana; de hava dessutom ofta ett ofördelaktigt läge. 1

Västra Emtervik. a) 142 lägenheter finnas, av vilka fyra ä fem äro 1

utarrenderade.

b) Arealen 0.5—5 har.

c) Många backstugor, som funnits i skogsbygderna, ha försvunnit.

Gräsmark, a) I ringa utsträckning å jord tillhörig enskilda; kommunen; de 1. 2

flesta avsöndrade med äganderätt.

b) Arealen 1—2.5 har, därav åker 0.5 eller 1 ä 1.5 har och återstoden 12.

äng — *0.5 har, därjämte skog; skog saknas; de flesta 1—3 nötkreatur; en ko, *2. 1. 2. 1

en gris jämte några höns.

102

FRÅGAN 7. SOCKENOM BL"I).

2 e) Lagenheter lia funnits sedan 1850-, 60- och 70-talen, då de upplätos mest

2. 12. på viss tid eller livstid: många av dessa ha nu återgått till huvudlotterna; på

2 senare tid ha lägenheter åter bildats, både på enskild jord och såsom avsöndringar

från jord, tillhörig bolag; dessa avsöndra gärna sina inägor, men hålla mycket

12. hårt på skogsmarken; backstugorna, som funnos i myckenhet i förra århundradet,

*2 försvinna allt mer, * och väl är det, ty de voro härdar för fattigdom och sjukdom;

*12. anledningen till försvinnandet är emigrationen, ökat allmänt välstånd, * bättre fattig

2

vårdsförhållanden, jordägarnas obenägenhet att på sina ägor ha en backstuga,

vars invånare ofta förövade skadegörelse å skogshägnader, som de använde till

bränsle.

-4. *24.1.1-4 Lysvik. a) Förekomma, *i enstaka fall; rätt många; avsöndrade från enskilda

3 ägares fastigheter; några torplägenheter finnas även å skogsmark.

i. s b) Arealen i allmänhet eu obetydlighet; 1 å 2 har åker, helt litet äng, 3—

2 6 har skog—ingen skog å torplägenheterna; e:a 0.5 har åker och äng sam

4.

2 manlagt, skog finnes sällan; den största lägenheten 2 har inägor; en ä två kor.

1. 3 c) Ha alltid funnits, men tilltagit i antal på senare tiden: en del 50-årsköp

förekomma, några utgångna, andra utgå under närmaste tiden; jordägarna äro i

allmänhet obenägna att sälja jord till torp, emedan det inträffat, att en de!

4 vanskötts; backstugor — på 50-års- eller livstid sköp— ha i socknens västra de]

funnits, men ha de senaste åren alla försvunnit.

1 23 4 56. Fryksände. a) Endast ett fåtal, avsöndrade med äganderätt från enskilda

ägare (soldattorp o. d.); under Boda och Torsby bruk samt Torsby bruks utgårdar

och jämväl under kyrkoherdebostället finnas ett trettiotal arrendatorer av jordlägenheter

(småtorpare), av vilka de flesta äro skyldiga att arbeta vid resp.

huvudgårdar.

1 23 46. b) 2—4 har åker och äng: samtliga hålla kreatur, 1—4 kor, å några

hålles häst.

c) Jordlägenheter med äganderätt hava uppkommit under senare tid genom

köp; jordlägenheter, som arrenderas, äro under äldre tid upptagna som torp

under resp. huvudgårdar, backstugor förekomma ej längre; de förut befintliga

hava försvunnit, vanligen vid innehavarens död.

14*1 Östmark, a) Ett mindre antal— *30 ä 40 st.—, oftast belägna å enskild

4 jordägares mark, eller avsöndrade därifrån.

1 b) Till varje lägenhet torde höra 0.5 —1.5 har åker, lika mycket äng, men

ingen skog; i allmänhet 1—3 kor.

c) Lägenheterna ha företrädesvis uppkommit förr i tiden, numera bildas

2. 1 ytterst få; backstugor finnas ej i nämnvärd mån; att ett stort antal försvunnit,

torde bero på svårigheten att få stadigvarande arbete i orten, säkert är, att det

i mycket få fall berott på oginhet från vederbörande jordägares sida.

2 Lekvattnet, a) Flertalet å enskild jord.

b) Kreatur hållas, så långt gården föder: deras antal tyckes allt mer och

mer avtaga.

c) Lägenheterna hava uppkommit på senare tid; förut befintliga backstugor

ha nästan helt och hållet försvunnit, platserna, där de stått, äro nu mer eller

mindre skogbevuxna.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog. kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

l''HÅ(''.AN 7. SOC.KENO.MHUI).

103

I it sand. ii) Gill ett. 50-tal på dels bolagens och dels enskilda ägares mark; a

avsöndring med äganderätt endast undantagsvis.

b) Arealen varierar, men itr i allmilnhet så liten, att blott eu å två kor

födas på stället.

c) dordlitgenheterna Uro av gammalt datum, avsöndringarna ha bildats de

sista åren.

N//skog a.

soner, innan

äganderätt.

a) 1 1 torp och avsöndringslägenheter, upplåtna av enskilda perbolagen,

tv av dessa kan ingen få eu jordbit med

b) Arrendatorerna hålla I ii kor.

c) Backstugorna ha försvunnit.

Södra Finnskoga. a) Avsöndrade från bolagsjord. 2 5.

b) Arealen torde vara 2.5 bär; e:a 1 har åker, 0.5 har äng; ingen skog; u. -.>5. a

i allmänhet hållas ett par kor. i;

c) På senare tid ha backstugusittarna försvunnit samt blivit torpare, ärren-2 5.

datorer eller lägenhetsinnehavare.

Norra Finnskoga. a) I mindre utsträckning, avsöndrade så väl från bolags i

som enskildas jord.

b) C:a 2 å 3 har, skog i regel ej tilldelad lägenheterna; en häst, 2—4

kor, några får.

c) T regel inköpta på senare tid.

Gustav Adolf, a) Av socknens 480 jordbruk — som ägas av bolag eller 3

staten — * utgöras en del av skogstorp och lägenheter, som brukas av skogs- *2 3.

arbetare, och någon skogvaktare. 3

b) Skogsmark ingår icke i lägenheten; 1—4 å 5 kor. 12. 3

c) Några nya lägenheter ha uppstått de senare åren, där odlingsbara mossar 1

funnits; äldre s. k. backstugor ha veterligen icke försvunnit.

Norra Råda. a) I stor utsträckning, huvudsakligen i närheten av industriella 1235.

verk, de flesta på bolagsjord; ett mindre antal avsöndrade med äganderätt, * från 135. *t 5.

enskild ägares jord; från bolagsjord. 3

b) Åker 1 å 2 har, äng och skog saknas i de flesta fall; kreatur hållas 25. 5. 123 0.

alltid, en ä två kor jämte något ungdjur.

c) Till största delen på senare tid, en del äro äldre s. k. backstugor; i 15. 5. 23.

regel av äldre datum; gamla backstugor finnas i allmänhet kvar. 5

Sunnerno. a) På en del platser i ganska stor utsträckning, eljest obetydligt, 3 4. 1 2 3 4.

mest å bolagsjord; några avsöndrade från enskilda egendomar, eljest ingen

avsöndring.

b) Areal 0.5—2.5 bär åker, ingen skog, i enstaka fall obetydlig; L—3

kor samt ungnöt.

c) Äldre torp. Backstugor ha icke förekommit i mannaminne.

Nyed. a) Ett antal av 207, varjämte 45 bostadshus med tillhörande mindre 2

tomtområde — “annan fastighet" — finnas; lägenheterna äro belägna till ett mindre

antal i varje by och innehavas av sina ägare, avsöndrade med full äganderätt,

till största delen från enskild jord; från bolagsjord äro endast tomtlägenheter

omkring Molkoms järnvägsstation avsöndrade.

b) 0.5—1 har åker, varjämte samtliga ha omkring 5 liar skog; 1—3 kor;

utarrendering förekommer icke.

c) Tillkommit för länge sedan, eu del samtidigt med övriga jordbruk, tomtlägen

-

104

FRÅGAN 7.

BOLAG.

lieterna däremot på senare tider; de senare ägas till största delen av sådana,

som bedriva ett yrke eller av f. d. lantbrukare, som slagit sig till ro och leva

på sparat kapital.

Alvsbacka. a) Ett 20-tal förekomma, i allmänhet inköpta för all framtid

från enskilda ägares jord; å bolagsjord finnes blott en.

b) Tax. v. 300 —3 000 kr.; åker 0.2 5 å 0.5—2 ä 3 har, en del ha något

skogsmark, men de flesta sakna sådan; i allmänhet hålles en ä två kor.

c) Lägenheterna äro av äldre datum, inga ha tillkommit på de senaste 20

åren; backstugor och på 50 år köpta lägenheter äro försvunna.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Bolaget äger 1 264 dylika lägenheter.

b) Åker e:a 1.5 har, äng 0.5 har; en å två kor.

Storfors bruks a. b. a) Utom jordlägenheter, för vilka närmare redogöres

här nedan, finnas å bolagets område upplåtna ett flertal egnahem.

b) Bolagets jordlägenheter inom Kroppa socken, vanligen ej skattlagda, hava

eu genomsnittlig åkerareal av 1 å 2 har, på vilka nu vinterfödas 2 å 3 kor; inom

Lungsunds och Färnebo socknar är arealen för jordlägenheterna något större eller

1—3 har och födas därpå i genomsnitt 2—5 kor.

c) Dessa mindre jordlägenheter äro dels av ålder hävdade småtorp, dels ända

in i sista tid nytillkomna genom bebyggande av avsides, men för bolagets skogsbruk

lämpligt belägna åkerbitar; egentliga backstugor förekomma icke.

A. b. Bämen-LiljendaM. a) Egna lägenheter finnas oss veterligen endast

i Lesjöfors.

c) Under senaste årtiondet hava inga förändringar ägt ruin.

Hellefors bruks a. b. a) A bolagets mark finnas 68 stycken mindre skogsarbetarelägenheter,

62 stycken i (läs bo iris socken och 6 stycken i Rämen.

b) I medeltal för nyssnämnda 68 stycken lägenheter 1.05 har åker och

3.7 har ängs- och hagmark, virke till husbehov fås av bolagets skogar; å

dessa lägenheter födas tillhopa 131 stycken kor och 19 stycken ungnöt.

c) Backstugusittare i egentlig mening förekomma icke här.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) I ringa utsträckning. De små jordbruken

äro vid skiften utbrutna hemmansdelar, vilket förklaras därav, att större och medelstora

jordbruk ej finnas.

Persbergs in. fl. Graf bolag, b) Lägenheterna hava en ungefärlig areal av

0.5—1.5 har, varpå brukarna föda i vanliga fall en ko.

c) Lägenheterna äro av ålder hävdade småtorp.

Gravbergslcovens a. s. a) A bolagets mark finnas fyra stycken backstugusittare.

Katrinefors a. b. a) 46 stycken torp under bolagen.

b) 2—6 har åker jämte hagmarker; arrendatorerna hålla 2—5 kor, 3—5 får,

en del ha hast.

Frågan 7, huvudinnehåll: jordlägenheter, a) förekomsten, fördelning på olika slag av jord;

b) areal av åker, naturlig äng och skog, kreatursstock; c) tiden för deras uppkomst,

backstugornas försvinnande.

KRAGAN 7. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

105

A. b. K roppstadfors bruk. a, b) I liten utsträckning; c:a 0.5 har åker; ha

i refvel en ko.

Dejefors kraft,- och fabriks-a. b. n) Ett tiotal, hälften bolagsfond, eu

ecklesiastik gård, resten enskild jord, i ett par tre fall avsöndrade med äganderätt.

b) 1.5 har åker, en ä två kor.

c) Några uppkomna på senare tid.

Holmerudsfors a. b. a) På grund av långt praktiserad hemmansklyvning

hava många småbruk delats mellan arvingarna; en bråkdel äges av bolag, de

övriga av innehavare, som jämte sitt lilla jordbruk hava biförtjänster, såsom

skogsarbeten, timmerflottning, arbeten vid kringliggande bruk, söka även arbetsförtjänster

i Norge, mest Kristiania, varigenom de uppehålla sin ekonomi.

b) Hålla något kreatur, en ä två kor, något ungdjur.

c) Genom skiften ha sådana lägenheter på senare tid ökats betydligt.

Fåens Sj(isänkning sbolag. a) Avsöndringar förekomma ofta till tomtplatser

särskilt vid stations omedelbara närhet.

c) Backstugor ha mer och mer försvunnit, dock finnas sådana ännu; anledningen

till försvinnandet är, att det blir för magert att bo på skogshagar och söka

sin förtjänst hos småbönder, ty dessa ha ej råd att leja efter de fordringar en

arbetare begär och behöver.

Större egendomsägare.

Ekshärad: Daniel Jonasson, c) En och annan backstuga finnes, men de

försvinna allt mer, enär de unga flytta ut till fabrikerna, torp eller mindre arrendeegendomar.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Från stamhemmanet avsöndrade lägenheter

förekomma på både bolagets och böndernas jord; i de fall sådana lägenheter finnas

på bolagsjord, ha de från stamhemmanet avsöndrats, innan de kommo i bolagets

ägo.

b) Åker 0.5—2 har, skog 2—4 har, i regel är ej särskilt skogsområde

avsöndrat, utan ägaren har rätt till vedbrand, husbehovsvirke och bete på stamhemmanets

skog; avsöndringar finnas även utan denna rättighet.

c) Ha tillkommit både i äldre och nyare tider samt uppstå allt jämt.

Kronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Förefinnas numera högst obetydligt.

Frågan 8.

a) Givas inom socknen lämpliga odling slägenheter för brytande av ny bygd,

utvidgning av förefintliga odlingar eller anläggning av smärre jordbruk,

och i vad män finnas sådana å bolagsfond, enskilda egendomar eller staten,

kommunen eller allmän inrättning tillhörig jord?

b) I vad omfattning utgöras dessa odlingslägenheter av fast mark eller myrmark,

och dika av dem anses genom sin belägenhet och jordens beskaffenhet i

första hand ägna sig för odlingsarbete?

Sockenombud..

* Färnebo. 1) a) Förekomma, de flesta å bolagsjord, varför det är omöjligt att

få köpa sådana.

- Nordmark, a) Odlingslägenheter, men ingen odling: numera bibehålies ej

ens all den av våra förfäder odlade jorden.

123°- Rämen. a) Bolagen avyttra intet, kanske de ej heller på grund av inteckningar

kunna sälja: några enskilda egendomar finnas icke nära industrisamhällena,

utan först på ett avstånd av 2—3 km. kan man av någon enstaka ägare mot en

köpeskilling av 300 å 400 kr. pr har förskaffa sig en jordbit, som i vanliga fall

kostar c:a 1 000 kr. pr har att få uppodlad, någon gång till och med upp till

2 000 kr. på grund av den stenbundna marken: oaktat detta höga pris har tills

dato 16 st. personer från Lesjöfors av en enskild ägare förskaffat sig jordlotter

om 0.25—5 har samt därpå byggt egnahem; den lilla jordbit, kommunen äger,

ligger avlägset samt är till större delen mindre odlingsbar.

b) Fast mark utom c:a 2.5 har, som bestå av mosse: i södra delen är det

mycket svårt att finna något lämpligt för odling, då marken är mycket stenbunden,

ehuru, väl uppbruten, mycket växtkraft^.

i s. Brattfors. a) Förekomma så väl å bolags- som bondejord.

*i b) Fast mark, mossmark, * hedmark; lämpligast till odling torde den först

nämnda

vara, de bästa skördarna borde kunna erhållas där och röjningskostnaden,

i synnerhet på en del ställen, ej bliva synnerligen hög.

12 4 5. 3. 145. Gåsborn. a) Knappast; förekomma mycket: marken i allmänhet ytterst

*4 stenbunden — * i södra delen av socknen, i norra utgöres den av mager mosand;

12 4. 12. förefintliga odlingar torde dock här och var kunna utvidgas; småbrukarna ut

*)

Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FHÅGAN 8.

SOCKKNOMMUI).

107

vidga så småningom sin jord: även en och annan mosse å bolags- eller enskild 45.

jord skulle kunna utdikas och uppodlas.

b) Fast mark och myrmark. 3

Kroppa. Förekomma icke. 4

Lungsund. a) På ett större bolags marker. :i

b) I huvudsak fast mark, av myrmark mindre.

Olme. a) Icke nämnvärt, frånsett de få sjöstränder, vilka ännu ej torrlagts; i

dessa ägas av enskilda, vilka av erfarenhet funnit det för dyrbart att företaga

torrläggningar; under senaste 40 år har nyodling av betydenhet ej verkställts utom 2

av en och annan småbonde, som utvidgat sitt jordbruk med någon liten odling;

det finnes ej heller arbetskraft för nyodling, tv densamma är knapp redan för

den odlade jorden.

b) Mest myr- och ängsmarker, som även anses lämpligast.

Varnuni. a) Högst obetydligt; odlingskostnaden för smärre jordbrukare bleve i

allt för stor med hänsyn till lättheten att erhålla väl avlönat arbete i övrigt.

Visnum. a) Icke i någon större utsträckning & enskilda egendomar. i

b) Myrmark.

Visnums-Kil. a) Uppodling skulle -med nuvarande höga arbetspriser ej i

löna sig.

Rudskoga. a) I mycket ringa omfattning; det finnes numera ingen, som 3. 12.

vill odla, skog planteras hellre, där vete förut vuxit, och anses orsaken vara brist

på arbetskraft.

Nysund. a) Förekomma, både å bolagsjord och å enskilda egendomar. i 2. i

b) Både fast mark och myrmark: den förra i första hand.

Södra Råda. a) Möjligen i något enstaka fall på statens egendomar; all 12 3.

annan odlingsbar jord redan tagen i anspråk.

Vase. a) Förekomma, * några å enskild egendom, några å statens; arbetet 12. * 2. i

med röjning och dylikt är så kostsamt, att i regel varken ägaren av jorden

eller någoif annan vill sysselsätta sig därmed.

hVl^ast mark lämpar sig bäst. 2

Alster, a) Förekomma, men uppodling anses ej lönande, utom för utvidg- 12 3. x 2. 1

ning av egnahemslägenheter; på senare tid tillfälle att få köpa små odlingslägen- 8

heter på enskild mark.

b) Fast mark, myrmark finnes knappast passande för odling; avdikningen 1 3. 3. 1

i allmänhet för dyr för den mindre bemedlade.

Ostra Fågelvik. Förekomma icke. 12.

Stora Kil. a) Torde förekomma, men i ganska ringa utsträckning. x 3 4. 3 4.

b) Mest fast mark, myrmark obetydligt; tillfälle till jordvinning genom x

sjösänkning eller utdikning av sankmaiker finnes icke: de medel, som nedläggas

för vinnande av nya jordbruk eller utvidgande av förxit befintliga, äro mycket

dåligt placerade, ty med den arbetsintensitet jordbruksarbetare numera ha, bliva

nyodlingar för dyra, vare sig arbetet xxtföres efter ackord eller för daglön.

108

FRÅGAN 8. SOCKKNOMBUD.

1234. 4 Frykerud. a) Till någon del, men efterfrågas icke; då skogsprodukterna

betalas bättre än förr, torde det knappast löna sig att med nuvarande dyra arbetskrafter

uppodla skogsmark.

b) En god del myrar och mossar finnas, dock svårligen lämpliga för odling.

i 5. 5 Övre Ullerud. a) Rikligt, i synnerhet på ett större bolags marker; skogsarealen

utvidgas för vart år, ingen nyodling förekommer.

•1. i b) Både fastmark och myrmark; fastmark intill bygdevägen och Klarälven.

4 5. 5 Ransäter. a) Icke i någon vidare omfattning, åtminstone ej på sådan plats att

4 odling lönar sig; möjligen någon liten utvidgning här och där, mest på bolags

2

jord; redan för länge sedan har all odlingsbar jord tagits i anspråk, så att någon

1 egentlig sådan ej tyckes numera finnas; intresse att odla synes icke förefinnas.

14; i Nedre Ullerud; Karlstads landskommun. Förekomma icke.

12 3. i Grava, a) Förekomma, dock icke i stor utsträckning och odling torde

2 knappt betala sig, om bostäder, skola uppföras; odling av skogsmark har på

senare åren helt och hållet avstannat, beroende på att arbetet ställer sig 3 ä 4

gånger dyrbarare nu än förr och priset på jordens avkastning ungefär som för

50 år sedan; odlad mark av sämre beskaffenhet samt långt ifrån huvudgården

belägna torp läggas igen till skog.

3 b) Både fast mark och myrmark, det senare icke i vidare stor utsträckning;

fördelaktigast, om nybyggaren erhåller något av vartdera slaget.

1 2 3. 3. 2 3. Hammarö. a) Förekomma icke, i nämnvärd grad, då jorden redan är

ganska väl utnyttjad.

2. i Nor. a) Förekomma icke; socknen är en urgammal bygd med all odlingsvärd

mark i regel uppbruten; den odlade jorden följer ganska noga efter skogsåsarna

och bergen; ett par mindre mossar finnas, men torde ej vara odlingsbara.

12. 3 Segerstad, a) Förekomma icke. I ringa mån å enskild så väl som å staten

tillhörig jord.

13; 12 4; 12 3. Grums; Borgvik; Ed. Förekomma icke.

4. 2 Gillberga. a) Jord finnes i överflöd, nyodling förekommer icke. Förekomma

icke.

i. 2 Långserud. a) I liten utsträckning på olika slag av jord; en hel del numera

övergivna lägenheter finnas, som kunde ånyo upptagas, men de äro merendels

belägna på den kargaste jordmån och i de på kommunikationer mest vanlottade

delarna av socknen, sålunda icke synnerligen eftersträvansvärda.

13. 2 Stavnäs. a) Obetydligt; blott å avsides liggande bolagsjord.

b) Fast mark eller myrmark, den senare dyr att torrlägga.

12 3. *2. 3 Högerud a) Odlingslägenheter, *av någon betydenhet, förekomma icke; de,

som finnas, tillhöra bondejord.

b) Huvudsakligen fast mark, något mossar.

3 4. 5 Glava. a) Knappast i någon vidare utsträckning; förekomma icke.

12. Svanskog. a) I överflöd ; nyodling förekommer icke.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut

vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr

mark;

vilken är lämpligast för odling?

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUl).

lott

Miliesvik. Förekomma icke. 1

Eskilsäter. a) Möjligheter för utvidgning av Åkerarealen förefinnas, men 12.

komma nog icke i avsevärd män att utnyttjas.

Ölserud. a) Å enskilda egendomar mycken åkerjord, som ligger i vanhävd 1

och icke brukas.

Botilmter. a) Förekomma icke, utom å själva skogsmarken, av vilken stora 13. 1

•delar äro odlingsbara och av god beskaffenhet; enskild mark.

b) Fast mark.

By. a) Å enskild mark; i mindre sammanhängande fält; större delen av 2 4. 3. 4

odlingsbar mark är redan tagen i anspråk; behov att uppodla förefinnes icke,

så länge den nuvarande odlade jorden vanskötes: rätt ofta händer det, att odlad

jord utlägges till skogsmark.

b) Myrmark och fast mark. 2 3 4-

Bro. a) Förekomma, å enskilda och statens egendomar; nyodlingar torde 12. 1. 2

icke ifrågakomma, då odlad och bebyggd jord i stor utsträckning nedlagts.

b) Mest fast mark. 1

Södra Ny. a) Å enskild egendom. Förekomma icke. 2. 1

b) Så väl fast som sidländ mark. 2

Hugyenäs. Förekomma icke. 1

Kila. a) Inga lämpliga torde finnas, om icke sjösänkning företoges; även om 13. 3. 2

lägenhet förefunnes, torde brytande av ny bygd få anses nästan outförbart, emedan

kostnaderna icke ställa sig i rimligt förhållande till de fördelar, som möjligen

kunde vinnas.

Tveta. a) Numera föga att nyodla. 1

Sillerud. Förekomma icke. 3

Holmedal. a) Förekomma icke; utvidgning numera sällan, jorden är styckad 2 3. 1

i småbruk och odlingsföretag obehövliga: å Saugbrugsforeningens mark varken

företages eller tillåtes nyodling.

Västra Fågelvik, a) Nästan all tjänlig mark är uppodlad; sammanhängande 1. 3

odlingslägenheter av den storlek, att självständiga jordbruk kunna upptagas, finnas

knappast, men väl möjlighet att utvidga de nuvarande med mindre odlingar. Före- 2

komma icke.

Töcksmark. a) Förekomma icke; dock göras på sina ställen utvidgningar 123. 12.

av förut befintliga odlingar, men endast i mindre utsträckning,

b) Nyodling merendels å myrmark.

Östervallskog. Förekomma icke. 1 2 s.

Karlanda. a) Icke i större omfattning, på enskild mark. Förekomma icke, 2 3 4. 3 4. 1

emedan det är fördelaktigare att ha jorden bevuxen med skog.

b) Fast mark och myrmark, den förra främst; den senare kan ej med fördel 234. 3. 2

odlas.

Blomskog, a) Den bästa jorden redan upptagen; odlingsbar mark finnes i 2 3. 234.

mindre omfattning å enskild så väl som å bolagsjord, endast lämplig att av nu

varande

ägare uppodlas i och för ökning av egen åkerareal.

b) Både fast- och myrmark, synnerligast det senare: mest fast mark; denna 4. 2

är att föredraga.

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUD.

1 10

•i bilbodal. a) Obetydligt; tillräckligt för brytande av nv bygd finnes '''' I, men

3 väl för utvidgning av vissa egendomar; belägna å bolagens, enskildas, statens

jord (kyrkoherdebostället).

b) Företrädesvis fast mark; även myrmark; fastmarken i första hand.

Skillingniark. a) Obetydligt, då marken i allmänhet är mycket stenbunden.

Järnskog, a) Icke i nämnvärd omfattning; vanligen stötande till andra

egendomar; även förekommer jord, som vuxit igen med småskog och användes

som betesmark; huvudsakligen på enskilda jordägares, men även något på kommunens

fastigheter.

b) Huvudsakligen fast mark, men även myrmark; den förra tjänlig.

Käla. Knappast.

k da. a) Så väl å bolagsjord, som å enskilda egendomar, * även å statens jord.

b) Hagmark; myrar.

Arvika landskommun, a) Pa jord tillhörig bolag och staten; mindre lämpliga

för brytande av ny bygd, tjänliga för utvidgning av förut befintliga odlingar,

t Förekomma icke.

b) Övervägande fast mark; ungefär lika mycket fast- som myrmark.

Ng. a) Icke sa många; inga tillräckligt stora för anläggning av smärre

jordbruk.

Älgå. a) Obetydligt.

Gunnarskog. a) Icke av någon betydenhet; det huvudsakligaste av odlingsbar

mark är tagen i anspråk; (lock kan givetvis odling i mindre skala med fördel ske,

men < 1 äi till fordras arbete och kapital; arbetskostnaderna ställa sig f. n. ganska

höga: möjligheten för nyodlingar ställer sig lika överallt, å bolags- som å annan

jord. Förekomma, på bolagsjord.

b) Av bådadera, * mest ängsmark, jämngoda för odling, myrmarken är lättare

att odla, men i allmänhet frostländ och svårare att bruka.

Bogen, a) Pa grund av dåliga kommunikationer torde anläggning av smärre

jordbruk icke vara lämplig; jord därtill finnes av god beskaffenhet, bäst å Mitandersfors

ägor, ehuru utsatt för frost.

Brunskog. a) I mindre utsträckning; att på lega uppodla jord bär sig icke

med nuvarande höga arbetslöner; alltid är brist på jordbruksarbetare och den

odlade jorden kan därför knappast nöjaktigt brukas; arbetaren föredrager nu att

gå till industrien och arbeta för den höga avlöning, som där erbjudes, hellre än

att uppodla jord, även om han erbjödes sådan till skänks.

Mangskog. a) Endast sparsamt; utvidgning av redan befintlig odlad jord

möjlig.

Boda. a) Den odlingsbara marken i allmänhet uppodlad, med undantag av

c:a 100 har vattensjuk ängsmark och mossjord, tillhörande ett flertal enskilda jordägare,

vilket område ej kan brukas till annat än mulbete till följd av ett större

bolags rätt till vattenuppdämning för industriellt bruk; mer eller mindre odlingsbai

mark, dock icke i den utsträckning, att nya lägenheter kunna uppstå.

b) A småbondelotterna huvudsakligen fast mark.

Frågan <S, huvudinnehåll: it förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut

vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr

mark:

vilken är lämpligast för odling?

•liAOAN 8. SOCKKNOMHUI).

11 1

.S''linne, a) 1 ganska litet omfång, tv varje likare odlar alltid upp det, 5

som iii- lämpligt och som tillhör honom. Förekomma icke. 12.14.

Ii) Ingen lämplig myrmark. ö

Ostra Erntervik. .a) Förekomma, å enskild egendom och till någon del å 12:?. 12.

kommunens, däremot saknas personel'', som vilja odla.

Ii) Både fast mark och myrmark; den senare i större grad, är även lämpligare 123. 13. 1

att odla dels genom läge och dels genom arbetets lättare beskaffenhet; i nord- 3

västra delen av socknen finnes en delvis uppodlad mosse.

Västra Erntervik. a) Obetydligt. Förekomma icke. 2. 1

Gräsmark, a) I mindre omfattning, på så väl bolags- som enskild mark; 123. 2

jorden är niager, stenbunden, hårdarbetad och arbetskraften dyrbar; förr, då denna 1 2. 2

var billigare, odlades mvcket.

b) Båda slagen, den fasta föredrages, *då den ej behöver gödslas för var 1 2. * 1

gång den besås.

Lysvik. a) Icke nämnvärt; enskilda taga emellanåt upp någon ny torva. 2 3 4. 1

Fryksände. a) I högst ringa omfattning. 1234«.

Ostmark. a) Förekomma; på många ställen; i mindre utsträckning å så väl 1234. 3. t

bolags- som enskildas mark; odlingslägenheter för brytande av ny bygd mycket 1

sparsamt, då dalgångarna, som äro lämpligast för uppodling, ävensom odlingsbara

ställen å lågt belägna platser redan äro till största delen förvandlade till åker;

utvidgning kan i många fäll ske.

b) Så val fast mark som myrmark; den senare, som bättre torde lämpa sig 1234. 13 4.

för odling, innehas merendels av bolag, som dika blott för skogsvård; gjorda 1

odlingsförsök ha utfallit väl; den ouppodlade marken är i allmänhet mycket sten- 13.

bunden, så att de små jordägarna ej förmå uppodla den. 3

Lekvattnet, a) Förekomma, å så väl bolags som enskild jord. Förekomma 1 2489. 149. &

icke, läget är nämligen alldeles för avlägset; betingelser för ett lönande jordbruk u 7.

saknas, arbetet är också alldeles för strävsamt; alla lediga arbetsföra hjälpa till 7

med afl sorts skogsskövling.

b) Knappast lämplig fast mark, men åtskilligt med godartade kärr-och myr- 2. 2 8.

marker, som vore tacksamma för nyodling, * men i brist på kommunikationer mestadels * 2

äro ganska otillgängliga; åtskillig myrmark har under senare tider blivit uppodlad s

och visat ett gott resultat; den mesta utdikningen å dylik mark sker dock nu i

syfte att förbättra saluskogarna, så val bolagens som de enskildas. Mycken jord 1249.

finnes, som förut varit odlad, men som nu är nedlagd till följd av jordförvärv

av bolag och sådana enskilda personer, som blott tillgodogöra sig skogens 149.

avkastning; sådan förfallen odlingsbar jord kunde småbönder odla på nytt, om

de bleve ägare därav; tillräcklig åkerjord t. o. in. för en större befolknings behov 8

skulle i så fall finnas, de öde torpen skulle åter förvandlas till hem för människor,

som brukade dem; att så många hem nu stå öde, beror på lockelsen att

emigrera, men är även en följd av sista tidens “moderna" leverne med dess dyra

seder, för vilka torpens avkastning icke förslår; högfärd gick före ofärd; även de

små skogshemmanen försmåddes ej av skogsköparna: ägarna sålde och reste.

Vitsand. a) Flerstädes, bl. a. mark, som råkat i lägervall å så väl enskildas 3

som bolagens fastigheter; nyodling i större skala knappt tänkbar. 2

b) Huvudsakligast fast mark på grusbotten, därjämte myrmark, särdeles lämplig 3

för t. ex. foderodling.

112

FRÅGAN 8. SOCKENOMBUD.

2. 4 Norra Ny. a) Knappast för brytande av ny bygd; förekomma å bolagsjord

lämpliga för anläggande av småbruk.

b) Huvudsakligast av fast mark, men även av myrmark, vilken lämpar sig

2 bäst för odling; av myrmark finnes mycket stora vidder, därav en del torde vara

lämplig för uppodling.

3 NysJcoya. a) Upplåtas icke.

2345. *4 Dalby, a) Förekomma, *så väl å bolags-som bondejord, men litet eller intet

2 göres av ägarna för odling; odlingslägenheter förefinnas på bergen, men då ingå

körvägar finnas dit, kan någon avsevärd uppodling icke ifrågakomma under den

5 närmaste framtiden: om Ljusne- och Femtådalarna uppodlades, skulle dessa lämna

bärgning åt flera människor än i hela Dalby socken, den förra ligger dock för

långt från kommunikationer och den senare äges till större delen av Uddeholmsbolaget.

2 3 5. b) Myrmark.

24 5 6. 2 4 5. 4 Södra Finnskoga. a) Förekomma, så väl å bolags- som enskild mark; i

större utsträckning särskilt på bolagsjord.

2 4 5 6. *4 b) Huvudsakligast myrmark, som bäst lämpar sig för odlingsarbete, * även

6 fast mark; denna är dock merendels stenig och svårarbetad.

i Norra Finnskoga. a) A så val bolagsjord som enskilda egendomar,

b) Mest myrmark.

3 5. Ekshår ad. a) I stor utsträckning å bolagsmark.

b) Skogs- och hagmark, den senare mest lämplig, även lämpliga myrmarker.

12 3. 2 Gustav Adolf, a) Förekomma, så väl för brytande av ny bygd som för

2 3. *3 utvidgning av förefintliga odlingar; jorden tillhör Uddeholms a.b. — * som emellertid

ej nyodlar jord av något slag — samt staten.

2 3. *3 b) Så väl fast- som myrmark, *av vilken senare finnes en stor mängd, en del

1. 3 av mycket god beskaffenhet; tages mer och mer under arbete; fastmarksjorden

är i de flesta fall mager och stenbunden samt därför tidsödande att bruka, å

några ställen är jorden fri från sten och utgöres av mager sandjord. Den jord,

som uppodlats, å bolagets så väl som å statens mark, har uppodlats av torpare;

på många ställen skulle en ny bygd kunna brytas på så sätt, att till litet fastmarksjord

— 0.5 å 1 har — lades myrjord; den, som skriver detta, har det så och

tycker det går bra. 1

1 4 56. *15.4 0. Norra Båda. a) A bolags- *så väl som å annan mark; å ett större bolags

5 mark förekomma odlingslägenheter i mängd; för anläggning av smärre jordbruk

finnas ett betydligt antal sådana, även å en kommunen tillhörig donationsegendom,

å enskildas jord däremot ej i nämnvärd grad; även tillfälle till utvidgning av

2. 3 förut befintliga odlingar finnes. Förekomma knappast; förekomma alls icke.

1 4 5 6. *4. 5 b) Så väl fast mark som myrmark, * mest fast mark, som anses lämpligast; fast

mark i sådan utsträckning och i sådant läge, att myrmark icke på länge behöver

tagas i anspråk.

1234. *34. Sunnemo. a) Redan tagna i anspråk; läge och natur, * ävensom ringa till1234.

gång på arbetsförtjänster, nästan omöjliggöra odling.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut

vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr

mark;

vilken är lämpligast för odling?

KHÄC.AN s.

IIOLAIi.

i ut

Nyed. si) Odlingslägenheter finnas, moll oj i större utsträckning: oj afl liliuji- i 4.

liga, förnämligast finnas dylika i närheten av mossar, varför de oj torde kunna

räknas med i annat hänseende än för utvidgning av de jordbruk, till vilka do

höra; belägna särskilt fl Uddeholmsbolagets mark i socknens nordöstra del, även 4

pst Möl n backa! mlagets i socknens södra del samt å kyrkoherdebostället; från några

enskilda egendomar torde områden lämpliga för odling kunna frånskiljas.

b) A Uddeholmsbolagets jord i främsta rummet fast mark, å kyrkoherdebostället

och do enskilda egendomarna så väl fast- som myrmark; till sitt läge torde marken

å 011 enskild egendom vara lämpligare, därnäst Uddeholmsbolagets nordost om

I lindfors järnvägsstation.

Alvsbacka. a) Förekomma, * i någon män, lika på enskild och bolagsjord; 35. ''

i varje fall obetydligt, minst på självägarnas mark: jorden är mycket stenbunden 4. 3

och kommunikationerna dåliga. Förekomma icke. 1

b) Uteslutande fast mark. Huvudsakligen myrmark, vars areal kan uppskattas 4. 3

till 200 har, kanske mera.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Odlingslägenheter finnas flerstädes å mark av alla kategorierna,

men kunna helt naturligt tagas i bruk endast i den mån detta blir

lönande genom förbättrade avsättningsmöjligheter.

b) Oerhört växlande; beroende på läge och markens beskaffenhet,

A. b. Molnbacka-Tvy»il. a, b) Odlingsbar jord finnes givetvis att bryta

för större eller mindre kostnad, men i vilken utsträckning är ej utrett, liksom

<let ock kan vinnas betydande areal er odlings- och ängsmark genom sjösänkningar.

Billertlds m. fl. a. b. a) Några lämpliga, odlingslägenheter av nämnvärd

betydelse finnas icke; visserligen finnas speciellt inom de norra socknarna så väl

å bolags som å enskilda ägares marker odlingsbara myrar, men då kostnaden för

odlingen i de flesta fall bliver allt för stor och då dessutom avstånden från

vägar, handelsbodar m. in. äro stora, torde arealen odlingsmyr, som lönar sig

att odla, vara synnerligen ringa: i varje fall synes någon efterfrågan efter

odlingslägenheter icke förefinnas, då tvärt om redan odlade marker inom de områden,

där nyodling skulle ifrågakomma, mer och mer övergivas av sina ägare.

Storfors bruks a. b. a, b) Ehui-u inom bolagets område förekomma rikligt

med stora torvmarker, kunna, dessa till största delen sägas sakna allt odlingsvärde;

de bestå i allmänhet av djupa, svårdränerade och oförmultnade sphagnummossar;

endast i Lungsunds socken kunna, på ett fåtal ställen torvmarker av bättre beskaffenhet

påvisas, även dessa dock så illa belägna och svårdränerade, att eu

räntabel odling av desamma ej torde låta sig göra,

All fast mark lämplig för odling torde i stort sett vara lagd under plog.

Nyanläggning av jordbruk på bolagets område torde endast komma att

planeras på grundval av ett starkt behov av arbetskraft på viss plats, och pläga

dessa anläggningar i så fall tillkomma genom klyvning av större jordbruk eller

nybyggnad fl lämpligt belägen åker. Vid sådant tillfälle kan någon mindre nyodling

ifrågasättas till så stor kostnad, som det påkomna kravet på arbetskraft

kan betala.

s

Jnrdunilmöknini/cns betänkanden. III.

114

FRÅGAN 8. BOLAG.

A. b. Bämen-Liljendahl. Förekomma icke.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. a) Odlingslägenheter torde nog finnas

Jiär och där, oavsett vem som äger jorden, men i fåtal och av ringa betydelse.

b) Myrmarker finnas ej här ägnade för odling.

Forshaga Sulfit a. b. a) Odlingslägenheter i omedelbar närhet av torp och

lägenheter finnas i allmänhet ej mera; andra odlingsmöjligheter torde finnas här

och var på bolagets marker, men hava sådana ej efterfrågats.

Lesjöfors a. b. a) Inom Ramens socken finnas över huvud taget ej några

flera lämpliga odlingslägenheter för brytande av ny bygd eller anläggning av

smärre jordbruk, ej heller möjlighet att väsentligen utvidga nu befintliga odlingar,

detta beroende dels på den ringa avkastning, som lantbruket giver inom denna

socken, dels på den starkt kuperade terrängen, som omöjliggör brytandet av ny

bygd.

Hellefors bruks a. b. a) Förekomma så väl å enskildas som å bolagens

marker, men efterfrågan å dylika lägenheter har ej försports.

b) Vissa myrmarker torde i första rummet lämpa sig för odling.

Gustaf sfors fabrikers a. b. a, b) Snart sagt all mark kan odlas med

arbete och kostnader, men verkligt lönande odlingslägenheter finnas endast i en

eller annan myr av ringa areal, som dock ofta kräver dyr utdikningskostnad;

den lämpliga fastmarken är i stort sett redan odlad och lagd under plog; skogsmarken

i västra Värmland hör till den bästa, som finnes i Sverige, men marken

är utomordentligt stenbunden och därför mindre ägnad för odling; de odlingsvärda

myrmarkerna äro frostländiga, inklämda som de oftast äro mellan bergknallar;

enligt rikstaxeringen i Värmland står Nordmarks härad mycket högt i jämförelse

med andra härad i avseende på virkesförråd pr har, vilket ju bekräftar uttalandet

om skogsmarkens bördighet för skogsbruk.

Persbergs in. ft. Grufbolag. a) All odlingsbar mark är samvetsgrant tillvaratagen

och lagd under bruk, beroende därpå, att gruvarbetarna i regel av

gammalt haft torplägenheter.

A. 8. Lier, Varald & Bogen, a) På grund av avsides belägenhet och

svår åtkomst ingen nyodling.

Gr avbergskovens a. s.; Katrinefors a. b.; Glaf va Glasbruks a. b. Förekomma

icke.

A. b. Kroppstad fors bruk. a) Förekomma å statens och enskild egendom.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Inom Lungsunds socken finnes mycket

ringa odlingsmark.

Kohlsäters a. b.; Dejefors kraft- och fabriks-a. b. Förekomma icke.

A. b. Finshyttan. Odlingslägenheter saknas i allmänhet.

Holmeradsfors a. b. a) Här och var inom Holmedals socken finnes odlingsbar

mark, dels tillhörig bolag, dels, och företrädesvis, enskilda — mest kanske

till utvidgning av befintligt jordbruk.

b) Både fast och myrlänt mark; den myrlänta torde vara mera vidsträckt.

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut

vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr

mark:

vilken är lämpligast för odling?

FRÅGAN 8. STÖR RF KG FN DOM SÄG A RF.

115

A. It. Sundshagsfors bruk. ti) Odlingslägenheter finnas i mindre .skala &

enskilda egendomar.

1>) Mestadels fast mark.

Fåens Sfösänkningsbolag. a) I Borgviks sorken linnés “lägenheten" Fåens sjösänkning;

arbetet med tappningen börjades 1875 under namn Fåens Sjösänkningsbolag,

delat på I 000 aktier; år 1896 ansågs arbetet färdigt och bolaget

upplöstes; år 1897 kallades lantmätare, 1898 var detta arbete färdigt, delning

då. emellan 97 delägare och för närvarande är det 116 delägare i denna lägenhet,

mesta delen småskiften, l å 1.5 har, några stycken större om 10—15 har; hela

aiealen på sjön var 350 har, därav är c:a 175 har brukbar jord, rosten kan

ej torrläggas; jordvinningen är nu tax. till 106 000 kr.

Större egendomsägare.

lätnebo: Alb. Bergström, a, b) Inom denna socken finnas inga odlingslägenheter

annat än i obetydlig utsträckning söder om Filipstad; marken i övrigt

är stenig och oländig och myrmarkerna utgöras i allmänhet av vitmossa.

Brattfors socken är till stor del odlingsbar och utgöres av omväxlande

inyra! och bankar av fin sand, synnerligen lämplig i kapitalstark hand för

Rimpanska metodens användning. C:a 10 000 har, varav mer än hälften torde

vara odlingsbar, voro 1913 hembjudna åt staten; omedelbart, sedan staten avslagit

anbudet, övertogos egendomarna till det pris staten erbjöds av Uddeholms

a. b.

I södra delen av Sunnemo socken finnes c:a ett halvt tusental bär sandmark

möjlig för odling. Socknen i övrigt lika som Färnebo.

Visnums-Kils m. fl. socknar: Hugo Berger. a, b) Odlingslägenheter för

anläggning av små jordbruk finnas å så väl fast mark som myrmark, men dylika

små jordbruk ställa sig dyrare än vad redan bebyggda jordbruk kunna köpas till.

Nor: Olof Andersson, a) Odlingslägenheter ej att tala om i dessa tider;

det finns inga arbetare nu, som vilja eller behöva odla jord, det är numera ett

för tungt arbete; därtill kommer, att odling lämnar intet förskott, icke ens

likvid var fjortonde dag, och då lönar det sig ej att odla i vår tid, då det

är så gott om industriellt arbete.

Bro: F. M. Mahn. a) Lämplig odlingslägenhet finnes ej och kan med

nuvarande höga arbetspriser ej uppodlas,, om någon skulle finnas, som ville

göra det.

Silbodal: Olof Danielsson, a, b) Några enstaka finnas nog, dock ej myrmark.

Norra Ny: Daniel Andersson, a, b) Ingå lämpliga odlingslägenheter, det

enda möjliga något myrmark.

Norra Ny: P. J. Nordqvist. a, b) Odlingsmöjligheter finnas nog i de stora

skogarna, dels på fast mark, dels på myrmark, så väl å bolags som å enskildas

mark; brist på kommunikationer omöjliggör emellertid odlingsarbetet.

Norra Ny: L. 0. Nordqvist. a) Förekomma på så väl bolagens som

enskildas egendomar.

b) Huvudsakligast myrmarker, en del äro rätt tjänliga för odling.

11 (i

[•RÅGAN 8. I, A NTM AXE RIST ATEN.

Norra Ny: Olof Sonesson. a, b) Odlingsbara myrar finnas i tämligen stor

utsträckning; ocllingsförsök ha förekommit och slagit tämligen väl ut.

Dalby: Der Persson, a, b) Odlingsmark finnes gott om sfi väl A bolagsjord

som å enskildas, huvudsakligast i de stora myrmarkerna.

Ekshärad: Daniel Jonasson. Förekomma icke.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Ganska få; när de nödvändiga betingelserna

saknas, är fördelaktigt låta sådan mark förbliva skogbärande.

b) Till odling tjänliga lågmossar finnas få, högmossar däremot i mängd, men

de senare äro svåra att kultivera och företagen visa sig ej alltid räntabla.

Rronolänsmän och kronofogdar.

Kronolänsmannen i Gillbergs härad, a) Odlingslägenheter så val hos bolag

som enskilda, men industrien drager den yngre befolkningen till sig.

b) Båda delarna i stol- utsträckning. A skogsmark torde myrjorden vara

att föredraga, då den övriga är stenbunden, där torp eller backstugor förut ej

funnits.

Lantmäteristaten.

t. /''. Lantmätaren i Östersysslets distr. a) Lämpliga odlingslägenheter för

brytande av ny bygd finnas ej: utvidgning försiggår i mindre utsträckning;

lämplig mark finnes ej i nämnvärd grad.

Lantmätaren i Karlstads distr. a, bl Förekomma å bolags, statens och

enskildas mark; särskilt må nämnas odlingar och torplägenheter på boställena

Stora Vänsberg i Grava sn och Södra K<Isberg i Segerstads sn, med fast mark.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Ungefär i lika proportion å så väl

enskildas som bolags och statens skogsmarker och ängar; utnyttjas efter hand,

fast i ringa mån.

b) Ungefär lika mycket fast- som myrmark, den senare lämpligast.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) All den mark, som varit tjänlig till

odling, har upptagits. I följd härav torde ringa, om ens någon möjlighet för

brytande av ny bygd förefinnas.

Lantmätaren i Arvika, distr. a) Sådana lägenheter av någon betydenhet

fiimas knappast, men en del mindre lägenheter å skogsmarkerna, som bebotts

av jordtorpare och även av självägare till mindre hemmansdelar, hava, sedan

emigrationen började, så småningom övergivits och äro nu till stor del obebodda

Frågan 8, huvudinnehåll: a) förekomma lämpliga odlingslägenheter för ny bygd eller ut

vidgning

av jordbruket? Deras belägenhet; b) om de bestå av fast mark eller myr

mark

; vilken är lämpligast för odling?

EHÅGAN 8. HlISH.-SÄl.l.SKAI*KTS UNDERLYDANDE TJÄNSTEMÄN. 117

och skulle ju kunna vara lämpliga att åter bebyggas. Detta rörande samtliga

socknar inom Jösse härad.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Inom samtliga socknar i Älvdals övre

tingslag finnas inga lämpliga odlingslägenheter för brytande av ny bygd; vad

utvidgning av förefintliga odlingar eller anläggningar av smärre jordbruk beträffar,

så är i huvudsak afl den jord, som består av fast mark och med

fördel kan odlas, redan bruten.

b) På skogsmarken finnas eu del större och mindre inyra)-, som borde vara

lämpliga till odling, men till följd av deras avstånd från själva bygden endast

användbara till utbruk.

e. Lantmätaren Nils (tust. Wingquist. a) Förefinnas icke inom Nyeds,

Älvsbacka, Sunnemo, Norra Råda, Ekshärads och (lustav Adolfs socknar.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Jordbrukskonsulenten, a) Odlingslägenheter för brytande av ny bygd förekomma

inom Nyeds socken i mycket ringa utsträckning; innelmvas till allra

största delen av självägande bönder.

Ordf. i premier in gsnämnden för mindre jordbruk, a.) Egentligen A bolags

och enskild jord.

b) På spridda ställen inom länet så val fastmarks- som myrjordar; bäst i

närheten av industricentra, stationssamhällen, samt där, varest tillgång till skogsförtjänster,

huggning och körning, finnas.

Frågan 9.

a) Framträder i *socknen från den jordlösa befolkningen efterfrågan eller

intresse att få förvärva jord till jordbruk eller till tomtmark för bostäder?

b) Pläga jordägare i socknen vara obenägna att tillmötesgå sådan efterfrågan,

och om obenägenhet i detta avseende förefinnes, är den särskilt framträdande

hos bolag, större jordägare, medelstora jordägare eller småbönder, och vilka

äro anledningarna till obenägenhet för dylikt tillmötesgående?

c) Kan ortens jordsökande befolkning sägas vara betjänt med att jord anvisas

i andra delar av riket, eller är det för den i stort sett oundgängligt eller

fördelaktigast, att de erhålla den i hemorten?

Sockenombud.

4 Färnebo. *) a) Tomtmark efterfrågas.

b) Jordägare äro Persbergs Grefve a.b., som äger det mesta av de centrala

delarna, samt en självägande bonde; järnvägspersonal och gruvarbetare vilja skaffa

sig egnahem, men kunna i allmänhet icke få sådana, då bolaget icke säljer

mark och bonden icke heller är villig att lämna någon jord och i varje fall

håller den rätt dyr.

- A''ordmark. a) Mycket ringa.

b) Icke obenägna.

c) Ungdomen vill helst resa till Amerika, städerna och industrien.

0- Råmen. a) Så väl efter mark till jordbruk som tomt.

b) Så väl bolag som enskilda obenägna, de senare till stor del beroende på

att de, som finnas nära de större samhällena, ej ha mera än de behöva själva;

övriga småbondehemman äro så avlägset liggande från både allmän väg och andra

samfärdsleder, att ingen vill där bygga och bo; vägförhållandena äro nämligen

bland de sämsta tänkbara; hela socknen äger ej mera än c:a 7 km. allmän väg.

3 B rattfors. a) Veterligen ingen; torde i fråga om tomtmark icke vara stor.

3. b) Icke ifrågakommit.

3. c) Icke oundgängligt, men fördelaktigast i hemorten.

*3 Gåsborn. a) Förekommer, *hos många, blott de kunde få jorden på sådana

*4 villkor, att de ginge i land med köpet, *och de finge jord nog att föda familjen

*) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

l-HÅdAN 0. SOCKKNOMBUD.

I 1!»

»iller tillräckligt med arbetsförtjänst på alunit håll; i de allra flesta fall saknas

jienningar för inköp och skuldsätta sig vill man, klokt nog, helst undvika;

<lå inom socknen ingen industri finnes och folket flyttar till städer och industri- i 2.

centra, förekommer efterfrågan på jord sällan.

b) Benägenheten icke stor varken hos bolag eller enskilda; bolagen sälja på 3. 4 5.

inga villkor en jordbit, emedan egendomarna äro belastade med inteckningar,

vilka vid eu eventuell försäljning av någon större eller mindre jordlott skulle

vålla svårigheter, men även därför, att man anser sig för skogsbrukets drift be- 4

höva vara allenarådande på ett större område; de enskilda jordägarna torde icke 4 5.

kunna avvara jord.

c) Fördelaktigast i hemorten, t. ex. om förpanta finge äganderätt eller tryggad 3 4 5. 4

besittningsrätt till sina torp.

Kroppa. a) Ganska stort intresse, i synnerhet för tomtmark. i 3. i 3

b) Jordägarna (= bolaget) icke obenägna att upplåta tomtmark, * på arrende, i 3. *4

c) Bäst i hemorten. 1 8-

Lungsund. a, b) Enskilda äro icke obenägna att tillmötesgå efterfrågan på 3

tomtmark, men priserna äro för höga; bolaget upplåter ej annat än på kontrakt

och särskilda villkor.

Ölme. a) Obetydligt; i allmänhet är den jordlösa befolkningen medellös; på 2 3. 3

senare åren ha eu del personer, mest från främmande orter, förskaffat sig mindre

egendomar; tomtmark till bostäder finnes att få köpa nära Ölme järnvägsstation,

där ett bolag härför bildats, ehuru affärerna f. n. tyckas gå trögt,

b) Numera i allmänhet icke så obenägna som förr; pläga icke lägga hinder 3. i

i vägen, utom i mera enstaka fall och mest vid sådana tillfällen, då för erhållande

av egnahemslån fordras lösgörelse; ägarna av medelstora egendomar i allmänhet 2

icke obenägna, men däremot bolagen, som äro rädda om sina skogar.

c) Lämpligast i hemorten, ty födelsebygden är kärast och ett eget hem i 2 3. 2

den bygden väcker mera intresse, enligt min erfarenhet under sjuåriga resor bland

egnahemsbildande personel-. Om åtkomst- och driftsförhållandena samt avsättnings- i

möjligheterna, ävensom arbetstillgången äro fördelaktigare å annan ort, bör denna

föredragas; egnahemslånemöjligheterna böra underlättas så mycket ske kan.

Varnum. a) Mindre jordbruk torde efterfrågas; som Kristinehamns stad 2. l

ligger i mitten av socknen, söker den jordlösa befolkningen mestadels att erhålla

bostadslägenheter i dess utkanter.

b) Motviljan att tillmötesgå denna önskan torde i flesta fall bero på svålig- 2

heter vid avsöndringen.

Visnum. a) Förekommer något litet. 1

b) Icke obenägna i synnerhet vad beträffar tomtmark.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Visnums-Kil. a) Efterfrågan förekommer, dock endast i ringa grad. i 2. i

Rudskoga. a) Förekommer i jordbrukssyfte. Ingen vill numera odla jord. 3. 12.

b) Obenägenhet torde förefinnas hos de jordägande småbönderna, då deras 3

hemman i allmänhet ej äro större, än som är nödvändigt för familjens uppehälle.

Nysund. a) Förekommer mycket litet, i närheten av Degerfors brukssamhälle; i 2. •>

lantbrukarnas barn söka sig i myckenhet till städerna och industrien. i

b) Icke obenägna.

c) Jord kan i allmänhet erhållas i hemorten.

120

FRÅOAN 9. SOCKKNOMBUI).

123. Södra Råda. a) Förekommer.

b) Tillfälle att få köpa eu hemmansdel finnes; obenägenhet, att afsöndra

förefinnes och beror därpå, att egendomarna il ro för små.

c) Helst i hemorten.

i 2. Våse. a) Sällan.

2 b) Obenägenhet liar ej försports.

i 2. <•) Bäst att få jord i hemtrakten.

-■ 1 3- i Alster, a) Alls icke; obetydligt, industrisamhällena ha under senare årtionden

dragit befolkningen till sig.

a. r b) Ej obenägna; jord kan fås från både större och mindre jordägare på

billiga villkor, men kostnaden för byggnaderna bliver för stor, c:a 5 000 kr.,

som i regel skola lånas, räntas och amorteras, medan större arbetsförtjänster ej

kunna erhållas.

3 c) Bäst i hemorten.

12. Ostra Fågelvik, a) 1 ringa omfattning.

2 b) Eu del benägna, andra, bolag som enskilda, obenägna,

i 2. c) Fördelaktigast i hemorten.

i Stora Kil. a) Intresse för förvärvande av jordbruk finnes knappast, däremot

för förvärvande av tomtmark till bostäder särskilt vid industriplatser och större.

3 4. samhällen; intresset för bådadera har i anmärkningsvärd grad ökats under de

senaste tio åren.

13 4. b) Efterfrågan tillmötesgås gärna vad beträffar både jordbruks- och tomt

*3

4. i områden—*mest då det gäller det senare—, så vida icke inteckningssvårigheter

föreligga; dock gäller det gamla ordspråket: “där geten är bunden, gnager lian",

vadan jordägarna ofta draga sig för att befrämja tillkomsten av bostäder på platsen,

där skogarna med all säkerhet av de mindre burgna eller fattiga innehavarna

utsättas för kontinuerligt tjuvhygge till vedbrand o. d.; det finnes husägare, som

aldrig köpa en vedpinne, och detta få nog skogsägarna vidkännas.

3 4.

c) Lämpligast i hemorten.

2 3 4. 4

Frykerud. a) Någon efterfrågan å mindre

jordbrukslägenheter, i

synnerhet

vid

stationssamhällen.

1 2 3 4.

1

b) Tillgången svarar fullt mot efterfrågan.

c) Bäst i hemorten.

1. 5

Övre Ullerud. a) Efterfrågan ringa. Stor.

b) Jordägarna, framför allt de större, sä

lja sällan mindre bitar;

; Forska ga

bolag har undantagsvis sålt ett mindre antal fallfärdiga egendomar, dock utan

någon som helst skogsmark.

c) I stort sett fördelaktigast i hemorten.

2 4. 2 Ransäter. a) Den egentliga efterfrågan gäller byggnadslägenheter, med

4 5. jord endast till planteringar och potatisland; största delen av den jordlösa be4

folkningen utgöres av industriarbetare, av vilka mesta delen bo i bolagets bo12.

4 städer; efterfrågan på bostadslägenheter är störst i närheten av bruk; någon

vidare jordhunger framträder ej vad beträffar förvärv av jordbruk.

1 24 5. i''5. b) Några särskilda svårigheter att erhålla byggnadsplatser ha icke mött, vare

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

deri: anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

THÄDAN y. SOCKKNOMHUI).

121

sig det gällt, att få inköpa tomtplats, av hemmansägarna, »iller att få hygga utan f»

fasta på bolags]»»-»!; Uddeliolmsbolaget bär i rätt stor utsträckning upplåtit tomt- i

mark på arrende; bolagen lämna icke evärdelig rätt till byggnadsplats^ ''-''''''detta *i

torde bero på, att bolag i allmänhet ha sina fastigheter intecknade och stora

svårigheter torde möta att få avsöndring gravationsfri.

c) De egentliga sökande efter jord och byggnadsplats»''!'' äro bruksarbetarna, 2-''..

vilka helst vilja slå sig ned invid eller så nära som möjligt intill sin arbetsplats:

den jordsökand»» befolkningen torde ej vara betjänt med att jord anvisas i andra l 4.

delar av riket.

Nedre Ullerud. a) Efterfrågan på tomtmark. i i.

b) Icke obenägna, utom bolagen, som på grund av inteckningar icke kunna

avyttra något av sina fastigheter.

c) Icke i andra delar av riket.

Karlstads landskommun, a) I närheten av staden förekommer efterfrågan l

å tomter.

b) Någon obenägenhet att sälja sådana finnes icke.

Grava. a) Obetydligt; efterfrågan av tomtmark till bostäder invid iudu- 2. i ,

striella verk och järnvägsstationer förekommer, av jord till jordbruk mindre,

*d& den arbetsföra ungdomen söker sig till industrien och timmerflottningen, som *12.

ge bättre löner; c:a il % av den vid industrien sysselsatta befolkningen skulle 3

nog vilja ha jordbruk, men ilå arbetarna i de flesta fall äro fullständigt utblottade,

kunna deras önskningar ej realiseras.

b) Bolag obenägna, mycket kanske till följd av inteckningar, övriga villiga i

till högt pris; de enskilda jordägarna i synnerhet mycket angelägna att sälja 3

tomter, varigenom inom Forshaga municipalsamhälle, där halva befolkningen bor

i privata hus, halva i bolagens arbetarebostäder, mycket penningar förtjänats:

många tomter äro dock ännu osålda, sedan 1908 har nämligen byggnadsverksamheten

fullständigt avstannat, emedan bolaget genom införande av maskiner inskränkt

arbetareantalet i mycket stol- utsträckning, så att befolkningen minskats med eu

tredjedel mot vad den var nämnda år.

»;) De, som vilja ha jordegendom, torde kunna erhålla sådan i hemorten, om i

de icke nödvändigt vilja ha flen i närheten av järnvägsstation; under nuvarande 3

förhållanden fördelaktigast i hemorten, som folket bättre känner till; torde hellre

styra kosan till Amerika än att under ovissa förhållanden skaffa sig jordbruk i

t. ex. Norrland.

Hammare), a) Efterfrågan av tomtmark, olika på olika platser; vid majors- 12 3. 2. 3

bostället Hammars styckning gjorde den sig starkt gällande.

b) Upplåtelse av mark sker nog, om köparen kan betala, vad den är värd; i

många tomtmarker ha köpts från medelstora egendomar. Särskilt hos större 2. 3

jordägare förefinnes obenägenhet, emedan man vill ha folket i så stort beroende

som möjligt; att äga jord är ju i realiteten detsamma som att äga människor; de

mindre jordägarnas obenägenhet motiveras med att egendomen faller i värde,

om jord avsöndras: bolagen spela i detta fall ej någon roll.

c) Helst i hembygden. i 3.

Nor. a) Större intresse att förvärva jord finnes knappast. i

b) Både jordlägenheter och tomtmark finnas att köpa på ganska välbelägna

platser och sådana köp ha förekommit rätt många på senare åren; dels har eu

större jordägare i närheten av Edsvalla sulfitfabrik och sliperi avsöndrat ett rätt

stort område och försålt till tomter, som numera kunna fås ganska billigt och på

122

FRÅGAN 9. SOCKENOMBUD.

göda betalningsvillkor, dels ha några av det större godsens innehavare på senare

åren frånsålt de flesta av sina torp, likaledes på ganska billiga betalningsvillkor.

c) Helst i hemtrakten.

3. 12. Segerstad. a) Jord till mindre jordbruk efterfrågas rätt ofta. Förekommer

icke.

1 2. 3 b) Icke obenägna. I allmänhet obenägna att stycka sina hemman; en person,

som i sommar varit hemma från Amerika för att skaffa sig en lämplig jordbit

här i trakten, där han till följd av släktskap ville stanna, misslyckades häri och

for tillbaka igen.

i. 3 Grums, a) Tomtmark för bostäder efterfrågas. Förekommer icke.

i b) Icke obenägna.

c) Helst i hemorten.

14. 2 Borgvik. a) Förekommer icke; mycket sällan.

b) Icke obenägna.

c) Beror på jordmånens beskaffenhet.

2;s. i Ed. a) Förekommer; fabriksarbetare ha inköpt tomtplatser och därå uppfört

bostäder; någon efterfrågan på jordbrukslägenheter har ej avhörts, då utkomst

lättare erhålles vid industrien.

2 3. i b) Bolag alltid obenägna ; någon obenägenhet för upplåtande av byggnads

tomter

torde i allmänhet ej förekomma hos enskilda; för upplåtande av lägenheter

med jordbruk torde det ställa sig annorlunda, enär egendomarna i all

23.

mänhet äro små; några av de större jordägarna ha i ett fåtal fall varit tillmötesgående;

för hantverkare är det nästan omöjligt att förvärva lämplig tomtmark,

anledningarna synas vara: jordägarnas omsorg om skogen (vedbrand) samt önskan

att så långt möjligt bevara sin rote fri i fattigvårdshänseende.

c) Icke i andra delar av riket.

4. 2 Gillberga. a) Förekommer icke; i viss mån kan sägas, att den jordlösa

befolkningen önskar sig eget hem med jordbruk, men flertalet saknar helt och

hållet tillgångar att förvärva ett dylikt och, vad värre är, saknar den energi och

sparsamhet, som oundgängligen fordras för att kunna föda en familj å ett jordbruk,

då räntor och kapitalavbetalningar måste göras; en arbetarfamilj lever i

allmänhet av prima vetemjöl, kaffe, risgryn o. d., som våra jordbruk icke giva;

oftast tröttnar en sådan arbetare efter ett par år på eget jordbruk och återgår

till sitt förra förvärv.

b) Ingen svårighet att få eget hem med eller utan jordbruk.

c) I flesta fall önskar en familj få bo i sin hemtrakt och det torde även

vara fördelaktigast.

12. Lång ser ud. a) Icke nämnvärt.

12 3. 3 Slavnäs. a) Tämligen obetydligt, möjligen efter tomtplats i närheten av

Stömne bruk.

1 b) Då brukningsdelarna äro små, förekommer sällan, att de styckas eller att

2 avsöndringar lämnas, utan sker i stället köp av hela brukningsdelar; obenägenhet

13. framträder icke, ifall redlig person vill slå signed; bolagen ställa sig i synnerhet

avvisande.

2 3. c) Helst i hemtrakten.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

THÄDAN U. SOCKENO.MKUI).

12-!

Högerud. a) Förekommer icke; ej i nämnvärd utsträckning; på tomtplatser l.

ingen egentlig efterfrågan, då ingen industri finnes.

b) Icke obenägna. j

o) Bäst i hemtrakten. 3

Glava. a) Ett eget hem vill 110g de flesta ha; arbetarna önska jord till 5.

egnahemstomter och trädgårdsland, men någon vidare benägenhet att vilja övergå

till jordbruksyrket visa de i allmänhet icke; egnahemsidéen torde vara betydligt 4

mera utbredd här än på andra orter.

b) Att få tomter avsöndrade faller sig alltid svårt; de enskilda ägarna vilja

ej gärna lämna den mark, som är odlad eller kan odlas, emedan de själva anse

sig behöva den; hos bolag är det nästan omöjligt att få en avsöndrad tomt; * de *3

sälja ej av sin jord, utan upplåta blott på vissa år. 3

c) Att upplåta jord i andra delar av riket torde ej vara till någon nytta för

ortsbefolkningen; var och eu trives nog bäst med sin orts folk och förhållanden,

och skall flyttning en gång bli av, bär det gärna i väg till Amerika; att äga 4

ett litet ställe å annan ort är ej någon idé, då det gäller att för sin bärgning

söka arbete, emedan endast i få kommuner så rik tillgång på arbete finnes,

som i denna.

Värmskog. a) Då den jordlösa befolkningen utgör ett mycket ringa antal, 12

bär ej något större intresse för förvärv av mindre jordlägenheter eller tomtplatser

framträtt; till följd av sitt avstånd från industriplatser är socknen ej lämplig

för arbetarhem.

Svanskog. a) Förekommer icke. i ■>

Millesvik. a) Förekommer icke. 12

b) Icke obenägna. 1

c) Fördelaktigast i hemorten.

Eskilsäter. a) Icke i högre grad, befolkningen till största delen sjöfolk; far 12

åt andra håll.

Olserud. a) Förekommer icke. 1

b) Mycket benägna att sälja jord i mindre lotter.

Botilsäter. a) Obetydligt; förekommer i fråga om jordbruk. 3.

b) Jordägarna, i synnerhet de större, äro mycket benägna att tillmötesgå dylik

efterfrågan, och vore det icke så dyrbart och besvärligt så väl med själva avsöndringen

som med att få lägenheten gravationsfri, skulle många fler ansöndringar

av jord till egnahem förekomma; i synnerhet ställer hypoteksföreningen

i Värmland en stor svårighet i vägen, då den, trots fullgod säkerhet för sin

fordran, ej anser sig kunna tillmötesgå med relaxation av sina inteckningar i eu

liten avsöndring, med mindre ett ganska avsevärt belopp avbetalas å lånet; som

denna avbetalning måste ske, långt innan något egnahemslån får lyftas, är det

icke gott för vem som helst att fullgöra detta villkor. Som exempel må nämnas,

att från en egendom bär med 95 000 kr:s tax. v. och 40 000 kris hypotekslån

såldes och avsöndrades härom året ett f. d. torp med en areal av 3.5 har åker,

c:a 4 har skogsmark för en summa av 2 100 kr.; trots att inga andra avsöndringar

än ett soldattorp förut gjorts, medgav hypoteksföreningen icke relaxation av inteckningarna

i avsöndringen med mindre än att en summa av 2 000 kr. genast

avbetalades å lånet; snart därpå såldes ännu ett torp för 1 300 kl-., härvidlag

blev förhållandet enahanda, 1 200 kr. måste genast inbetalas annars ingen relaxation;

detta skulle man dock tycka vara tämligen omotiverat, då mer än fullgod

124

FRÅGAN 9. SOCKENOMBU».

säkerhet för lånet fanns, och följden blev endast den, att ägaren upphörde med

försäljningen av smålägenheter, fastän ännu några stycken, till egendomens fördel,

skulle kunnat avyttras.

c) Bäst i hemtrakten, där befolkningen är van vid jordmån och förhållanden

i övrigt.

34. 4. 2 By. a) Förekommer, i tämligen ringa grad; blott i närheten av Säffle köping

starkare efterfrågan på jord till tomtmark.

2 4. :i b) Icke obenägna; många salubjudna jordbruksfastigheter vänta på köpare.

2 4. 3 c) Bäst i hemorten; intet skäl att anvisa jord i andra delar av riket, då här

råder brist på lantbrukare och lantbruksarbetare.

12. Bro. a) Förekommer.

12. 1 b) Icke obenägna; svårigheter möta ofta, därför att lägenheterna ligga inuti

egendomarna, så att olämpliga gränser och ägofigurer skulle uppstå och sålunda

2 egendomarnas värde nedsättas med mer än vad lägenheterna kosta; den jordlösa

befolkningen saknar oftast tillräckliga medel för inköp och bebyggande, och att

slå sig på jordbruk med till största delen lånta penningar är ofördelaktigare i ekonomiskt

avseende än att vara lönearbetare, torpare eller arrendator.

i 2. c) Bäst i hemorten.

i. 2 Södra Ny. Jordbrist torde knappast förekomma; från andra delar av riket

kommer folk hit, rätt många familjer under de senare tio åren, och köpa egendomar,

dels på Sjönnebol, som nu uppdelas i mindre och medelstora egendomar,

dels av bönder, som tröttnat på sitt jordbruk.

i Huggenän. a) Förekommer icke.

i. 3. 2. Kila. a) Framträder icke; sällan. Den jordlösa befolkningens obenägenhet att

skaffa sig jord för idkande av s. k. husmansbruk förklaras av, att jordbruket är

ett ganska mödosamt göra och lämnar i allmänhet en ganska ringa ersättning i

jämförelse med det mindre ansträngande arbetet vid fabriker eller andra företag.

i. 2 b) Ingen obenägenhet; då flera här förekommande lägenheter utbjudits för

så gott som ingenting, antingen som avsöndring med full äganderätt eller på

arrende, har intet anbud avgivits, och detta troligen därför, att ingen fabriksanläggning

finnes i närheten; uttjänta soldater köpa vanligen till mycket gott pris

3 soldattorp som avsöndring med full äganderätt ; i fråga om tomt torde något

större hinder icke möta, dock torde jordägarna vara mera benägna att arrendera

på viss tid än att avsöndra.

i 3. c) Resa vanligen till Amerika eller bosätta sig i städer och industrisamhällen.

i Tveta. a) Icke nämnvärt.

b) Obenägenhet torde icke vara att, förvänta, om upplåtelse av jord eller

tomträtt efterfrågades.

3. 4 4 6. Sillerud. a) Tomtplats med jordbruk efterfrågas i någon mån. Jordsökande

saknas.

b) God tillgång på så val bebyggda som obebyggda mindre liemmansdelar

och lägenheter, som en längre följd av år varit till salu.

las. 3 Holmedal. a) Förekommer, i många fall.

1 2. b) Saugbrugsforeningen lämnar icke ifrån sig eu enda jordbit till bebyggande

Frågan !), huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; <•) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

IHÅOAN y.

NOCKKNOM Bill).

125

eller nyodling; äldre småbönder anse det som eu skam att söndra och släppa i a a.

andras händer delar av den jord, som gått i arv i flera led, * utan vilja ha ogen- *3

domen hel, som den var, när de ärvde eller köpte den; självägande bönder kunna 2

icke sätta sig in i deras förhållanden, som söka fft sig eu mindre jordbit; obe- i

nägenheten torde ha sin grund i brist på bränsle och jordens förutvarande styckning

i smålotter.

o) Bäst i hemorten, trots de dåliga kommunikationerna; i Norge är gott om i 3.

arbetsförtjänst och otaliga äro de, som där funnit eu god utkomst; mellanriksIagens

och gränslagens uppsägande samt unionsupplösningen voro till stort men

för gränsbefolkningen; det bär hänt att familjer flyttat till andra delar av riket a

ofta även till Norge eller Amerika -— för att få sig jordbruk; nu får icke eu

svensk familj köpa jord i Norge och få äro de, som i Norge arrendera jord;

en bidragande orsak till att arbetarefamiljer utflytta samt att bönder sälja sina

egendomar till bolag är ortens tryckande behov av bättre kommunikationer;

ortens produkter avyttras huvudsakligen till Norge; om Mellerud Arvika järnvägen

nu får koncession, så bli så väl Holmedal som delar av angränsande socknar

fortfarande hänvisade till Norge; varför skola vi mot vår vilja tvingas att ha

våra affärer med Norge?

Västra Fågelvik, a) Förekommer icke; någon egentlig jordlös befolkning 2. :■»

finnes icke utom hemmansägares hemmavarande barn, som nog i allmänhet helst

vilja förvärva jord för sin utkomst; då sådan ej stål- att få, utflytta de vanligen i 2 3.

till Amerika eller Norge. Torde förekomma. 1

b) Jord finnes knappt att få till något pris; då all jord redan är uppdelad i. 3

i småbruk och i allmänhet övertages av arvingarna, kunna köp förekomma endast

mera tillfälligtvis: när någon mindre lott på grund av ägostyckning mellan arvin- i

garna kan bliva till salu, betingar den i allmänhet ett pris av 2 000 å 4 000 kr.

pr har, härtill följer c:a 3 har skog pr har mägor; det är lika svårt att få

jord till tomtplats som till jordbruk, emedan jordägarna befara, att tomtinnehavaren

förr eller senare blir honom eller grannarna till ekonomisk tyngd.

c;) Ingen önskan att förvärva jord i annan del av riket.

Töcksmark. a) Förekommer; knappast någon starkare efterfrågan; en och 3 5.

annan arbetare önskar tomt till bostad.

b) Samtliga jordägare obenägna; största obenägenheten utan tvivel hos små- 3 5.

bönderna, helt naturligt beroende därpå, att deras egendomar äro för små för

att tåla vid någon inskränkning eller avsöndring; orsaken till obenägenheten, ;s 5.

i synnerhet från bolags sida, torde vara önskan att hålla arbetsklassen så långt

nere som möjligt eller in. a. o. i så stort beroende som möjligt; för en arbetare, 4

som önskar tomt till bostad, torde numera tillfälle därtill kunna beredas, även i

socknens centrum.

c) Den torde minst vara lika väl betjänt med jord i andra delar av riket, i 2.

åtminstone kan man icke påstå, att det i stort sett är oundgängligen nödvändigt,

att de erhålla den i hemorten; dock torde saken i allmänhet ställa sig så, att

om icke den jordsökande kan erhålla lämplig jord i hemorten, han hellre avstår

än övertager jord i en främmande trakt. Icke betjänt med att jord anvisas i 3 5.

andra delar av riket; det fördelaktigaste vore, om sådan kunde erhållas i hemorten.

Ostervallskog. a) Förekommer icke. 1 2:

Karlanda. a) Förekommer; emellertid förefinnes blott ett ringa antal jord- 2 4.

lösa, och då dessa i regel äro medellösa, har ingen vidare efterfrågan uppstått.

12(5

FRÅGAN 9. SOCKENOMBUD.

23C 123. b) I allmänhet obenägna, de enskilda därför, att de anse sig icke ha någon

1 jord att lämna ifrån sig; bolagen, som uteslutande lägga sig till med skogs

2

egendomar, hålla mycket hårt på vad de en gång förvärvat; hittills ha dock

alla, som velat förvärva jord, erhållit sådan.

1 2 3 4. c) Fördelaktigast i hemorten.

12 3. 4 Blomskog, a) I någon mån; den jordlösa befolkningen utgöres av barn till

lägenhetsägare, och så vitt de förmå, köpa de någon lägenhet eller småbondegård;

2. 3 efterfrågan förekommer synnerligast invid Gustafsfors bruk; svårigheter föreligga,

ty finnes en jordbit till salu, äro bolagen och spekulanter framme, så att den

enskilde ej mäktar köpa.

2 3. 2 b) Mest småbönder och föga att sälja; allt som oftast finnas små lotter till

, 1 salu både här och där, men oftast saknas medel. Sällan möter något hinder från

i 4. i den enskilde jordägarens sida; bolagen avsöndra icke, blott i något sällsynt fall:

3. i de vilja ha dragit till sig de trakter, som ligga dem närmast; bolagsjord är också

i regel intecknad, vilket försvårar försäljningen; orsaken till att så ringa efterfrågan

på jord föreligger, torde vara: dels brist på tidsenliga kommunikationer, så

att jorclbruksalstron svårligen kunna vändas i penningar, dels att industrien kan

betala arbetskraften högre än jordbrukaren, och slutligen och icke minst den allmänna

åsikten, att jordbruket ej är ekonomiskt bärande.

1 *• 2 8. c) Jord önskas helst i hembygden; skola de lämna den, resa de till Amerika

*2. 4 eller till Norge * eller möjligtvis på större arbeten i vårt eget land; staten borde

bär som i Amerika lämna jord mot eu viss ersättning, motsvarande t. ex. det

värde, efter vilket statens jord och skog lämnar årlig ränta; den, som här vill

ha jord, reser i regel till Amerika, om han ej kan få sådan i orten; hans plan

är då, att, när han tjänat tillräckligt, om några år komma åter och köpa en

gård just i hemtrakten; någon gång förverkligas denna tanke, men mest bli de

fasta derute; det vore önskvärt, att plats funnes hemma, men här är tyvärr fulltaligt,

och plats finns ej för flera, om industri ej skulle uppstå; på bolagsjorden

kunde flera ha det betydligt bättre än vad fallet är med arrendatonirna.

12 3. Sidodal, a) Förekommer.

23. *3. 2 b) I allmänhet obenägna — * särskilt bolag och större jordägare; lika både

i. 12. bland enskilda och bolag. Icke obenägna. De flesta egendomar anses ej vara

2 för stora; ägarna vilja icke gärna lämna behövlig husbehovsskog.

123. 2 c) Lämpligast i hemorten; om så ej kan ske, vore det mycket bra, om

egnahemsnämnderna kunde förmedla köp av bebyggda egendomar i detta eller

3 andra härad; onödigt att anvisa jord annorstädes, om kyrkoherdebostället i eu

2 snar framtid styckas; att, som nu företrädesvis sker, lämna anvisning på sådana

lägenheter, som — kanske så gott som utan skog — utstyckats från större

egendomar å slättbygderna, torde i många fall vara ett ganska stort misstag.

12 3. i Skillingmark. a) Intet intresse att förvärva jord till jordbruk, det industriella

arbetet lönar sig bäst, tomtmark ha flera inköpt.

2. 3 b) Jordägarna ej obenägna; upplåta gärna tomtmark, men vilja ej sälja

sådan.

123. 4 Järnskog, a) Den jordlösa befolkningen är fåtalig; vilja att skaffa sig jord

finnes, men medel saknas.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från deii jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå,

den; anledningarna därtill; c.) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

IRÅCAN ». SOCKKNOMHUI).

127

Ii) 1 allmänhet icke obenägna; att från enskilda ägare förvärra mindre hem- 4. 12 8.

manslotter har hittills ej mött något hinder; på Koppomsbolagets jord är det ej 4

inånga, som fått tomtplatser; visserligen ha några fått bygga där, men enligt

ryktet på nåd och onåd.

c) Bäst i hemorten; befolkningen är i allmänhet utpräglat lokalpatriotisk.

Kola. a) Mycket obetydligt. i :s t.

b) Icke obenägna.

c) Bäst i hemorten.

Edil. a) I synnerhet för tomtmark, invid industrisamhällen. 1 23 4. 12 3.

b) Icke obenägna; småbönderna icke obenägna, men däremot bolagen, då 12 3. 4

jorden är belägen vid industri- eller stationssamhällen.

c) Bäst i hemorten, i industriens närhet. 1 2 3 4. 1 2 3.

Arvika landskommun, a) Förekommer, i närheten av staden och övriga 2so. o

industricentra i rätt hög grad; icke i någon nämnvärd grad. 1

b) Bolagen obenägna ; de tycka bäst om egnahem, bestående av hus och 3. u

en liten jordlott; enskilda ägare benägna, flera sådana ha låtit uppdela större 2 3. 2

egendomslotter och försälja tomter och lägenheter till jämförelsevis rimligt pris.

Ny. a) Förekommer icke; efter tomtmark något litet; emigration torde vara 2. 1

förnämsta orsaken till den ringa efterfrågan.

b) Icke obenägna att upplåta tomtplatser.

Algå. a) Mera nu än för c:a 20 år sedan; mindre jordbruksfastigheter äro 1. a

mycket efterfrågade och tillgången ej på långt när till fyllest ; smålägenheter äro 1

alldeles för höga i pris och övergå mycket sällan från en person till en annan;

förekommer icke. 2

b) Särskilt tomtplatser äro svåra att erhålla; bolagen torde ej lämna jord,

om man ej förbinder sig att arbeta åt dem för lång tid framåt.

c) Ivan utkomst erhållas på andra orter än t. ex. i hemkommunen, så är ju 1

saken vunnen; hellre än att mottaga jord i andra delar av riket flyttar befolk- 3

ningen till städerna och industrisamhällena.

Gunnar skog. a) Ingen starkare efterfrågan, en stor del av det arbetsdugliga 124.

yngre släktet söker sig utkomst vid industriella verk eller emigrerar till Amerika,

där utsikter till bättre arbetsförtjänster finnas; i allmänhet intresse, men jorden 5

är både dålig och dyr.

b) Så väl enskilda som bolag i allmänhet obenägna; vad de förra angår till 125. 5

stor del beroende därpå, att det finns så litet odlad jord; de små jordägarna anse

sig inte ha mer än vad de själva behöva för sitt uppehälle, på samma vis

tänka nog de större också; sälja de någon jord, sälja de sin egendom hel och

hållen till bolagen, som “orka bruka jorden", som de säga; obenägenheten beror 1 4.

dels på olägenheten med gravationer, som kunna uppstå vid jordavsöndringar,

dels på svårigheten, att av enskilda erhålla så högt pris för de med skog försedda

egendomarna som av bolagen, vilka genom sina träförädlingsfabriker äro i

tillfälle att uttaga större vinst av skogen; bolagen sälja i regel ej egendomarna

oskiftade, utan frånskifta och behålla skogsmarken, vilket gör, att då avsättningsmöjligheterna

på grand av bristande kommunikationer äro dåliga, svårigheter

uppstå för köpare utan kapital att reda sig med familj å dessa egendomar.

c) Borta bra, men hemma bäst. Lämpligast i andra delar av riket. 4. 5

Bogen, a) Förekommer. 134.

b) Obenägna, särskilt bolag; Mitandersfors har visat sig obenäget att bort- 134. 34. 1

arrendera de gamla torpställena, likaså staten vad beträffar egendomen Kyrk

-

1 28

KHÅCiAN >t. S()CKEN()MBl’U.

skogen; på båda dessa ställen ha därför under årens lopp särskilt, mindre torp

lagts öde; orsaken har uppgivits vara den, att man icke vill “odla fattighjon".

c) Bäst i hemorten, då befolkningen är mycket hemkär.

Brunskog. a) Att förvärva eget hem ligger i varje ordentlig lantbos intresse

och de, som äga medel, köpa sig också ett litet jordbruk eller en bostadslägenhet;

på senare tiden har en stor benägenhet härför framträtt hos den jordlösa befolkningen.

b) För den, som har medel att. köpa sig ett hem, finnes alltid lägenhet

därtill, men att intressera, stadsbefolkningen och industriarbetarna, som icke

förstå skötandet av ett, låt vara aldrig så litet, jordbruk och soin därtill kanske

helt eller delvis sakna kapital, att köpa jord, är den sämsta väg, man kan slå in

på, ty oförstånd och oförmåga jämte skuldsättning bär varit och blir fortfarande

vitan tvivel jordbrukets och bygdens ruin.

c) Den befolkning, som finnes här, vill även stanna kvar och skulle ej flytta

till annan plats, även om den finge jorden till skänks. Den jordlösa befolkningens

intresse att förvärva jord borde närmast vara tillfinnandes hos torparna och

arrendatorema; emellertid hava dessa fullt klart för sig, dels att efter i trakten

gängse pris å jord utgör det arrende, de erlägga, ej på långt när räntan av det

inköpskapital, som skulle erfordras, dels att om endast öppen jord skulle förvärvas,

komme säkerligen enbart kostnaden för inköp av vedbrand och husbehovsvirke,

vilket en brukare kostnadsfritt får efter utsyning avverka å bolagsskogen, att

uppgå till inemot vad nu erlägges i arrende, dels att om även ett erforderligt

skogsskifte skulle erhållas, en kapitalsvag köpare nog i de flesta fall bleve

tvungen att omedelbart realisera virkesförrådet, dels slutligen att. det stöd, han

nu under iråkade svårigheter mången gång har att påräkna från bolagets sida,

komme att bortfalla; exempel härå är, att under hårdår eller förlust av kreatur

räntefritt förskott erhålles, vilket, sedermera endast så småningom under årens

lopp behöver återbetalas; ytterligare kan som exempel framhållas, att vid iråkad

sjukdom erhåller brukaren och hans familj fri läkarevård och exempel finnas på

att kostnaden för denna läkarevård uppgått till halva arrendebeloppet.

Mangskog. a) Efterfrågan på jordbruk särskilt från bondsöner, som i Amerika

förvärvat kapital.

b) Bolagen ha aldrig sålt jord, bönderna äro nog ock obenägna att, sälja

till enskilda, beroende därpå, att de anse sig få bättre och reellare betalt av

bolagen; det är nästan enastående, att eu enskild person kan få köpa eu egendom

numera. Det har förekommit, att enskild person framställt sig som köpare

till egendom och fått svar, att den ej vore till salu; icke förty har samma

egendom kort tid därefter sålts till bolag; bolagens agenter sköta flitigt om

att få alla möjliga till salu varande egendomar på hand, och som bolagen betala

bra, kommer i regel affären snart till stånd.

c) Helst i hemorten, föga betjänade av att jord anvisas på annat håll; hellre

vin att köpa på annan ort, återvänder oftast svensk-amerikanen till Amerika.

Boda. a) Ingen särskild efterfrågan, utom i enstaka fall.

b) Icke obenägna, som det existerande småbrukssystemet visar; möter ej

något hinder att erhålla någon av de talrika små brukningsdelarna, ehuru de i

regel ställa sig tämligen dyra i förhållande till de större.

c) Intet behov av jord på andra ställen i riket.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

l-llÅdAN 9. SOCKENOM Hill).

1211

Hunna, a) Förekommer, i synnerhet bland dem, som Sire familjeförsörjare; 5

i närheten av Sunne inunicipalsamhälle råder efterfrågan på jord till tomter. jas 4.

b) Icke obenägna, men i de flesta fall hava de icke mera än de behöva för 1 23 4 5. 5

eget behov.

c) De flesta önska få bo i hembygden; där finnes tillräckligt med jord. 5. 1234.

Ostra Emtervik. a) Mycket ringa eller intet intresse. 1 2.

b) Icke obenägna, * upplåta mark för nybyggare, men kostnaden för nyodling *2

blir större än för inköp av ett redan uppodlat och bebyggt ställe; arbetskraften 123.

dragés från jordbruket till städer, industrisamhällen och Amerika.

Västra Emtervik. a) I centrala delar. Förekommer icke, ungdomen har 1. 2

för det mesta rest till Amerika.

b) Bönderna obenägna; lämplig jord finnes ej heller. 1

Gräsmark, a) Efterfrågan och intresse för jord till småbruk och tomter 1 2.

framträder allt mer och mer.

b) Någon obenägenhet har ej visat sig, i synnerhet ej i fråga om tomter och

lägenheter, * emedan varje jordägare anser det förmånligt även för samhället, att *1 .

ett hem kan beredas åt var och en i hembygden.

c) Bäst om jord kan beredas i hemorten, men även jord å annan ort kan 1 2. 2

vara lika bra, ja t. o. m. bättre om den är bördigare; det är naturligtvis fördelaktigare

för folket att stanna i hembygden.

Lysvik. a) Icke mycket; socknens små lägenheter köpas och säljas i all- 123. 4

mänhet som de äro; den jordlösa befolkningen reser hellre till Amerika. 1

b) Obenägna, då de flesta icke hava mer jord än de behöva; kostnaderna vid 1 3. 3

hemmansklyvning äro också höga; det har flera gånger inträffat, att jordägare

sålt ett jordstycke med skatträtt samt att köparen därvid påkallat hemmansklyvning,

för vilken kostnaden blivit större än köpesumman; finnes intet mindre kostsamt

sätt, torde gällande lagbestämmelser vara i behov av ändring; anses icke vara 2

obenägna.

c) Icke betjänt med jord i andra delar av riket; i ungdomsåren reser be- 1

folkningen till Amerika och återvänder merendels med ett samlat kapital samt

köper då ofta en egendom i hemtrakten.

Fryksände. a) Förekommer, ehuru ej i större omfattning. 1 — o. 12 3 4 0.

b) Hos bolag och medelstora jordägare torde jord för jordbruksändamål icke

erhållas, dock torde mindre svårigheter möta för erhållande av tomtmark, småbönderna

kunna ej lämpligen sälja något ifrån sina jordlotter. Icke obenägna. 5

c) Fördelaktigast i hemorten, men även sådana torde finnas, som äro villiga 12346.

att flytta till annan ort i och för erhållande av jord; då småbruket i stort sett 5

är härskande och bolagsjorden. ej styckad, kan behovet av jord ej fyllas inom

socknen.

Östmark, a) Förekommer, allmänt; endast bland de gifta skogsarbetarna. 1234. 13. 4

b) I allmänhet obenägna; särskilt bolagen, som under inga förhållanden vilja 1 23 4. 1 3 4.

tillmötesgå denna önskan; bolagen föredraga arrendatorer på sina hemman för 1

att ha tillgång på arbetskraft för skogsavverkningen; hos hemmansägarna beror 12.

obenägenheten därpå, att de ansett sig behöva sin jord, då jordlotterna i allmänhet

äro så små, att ingenting är att avyttra.

c) För många förmånligt att erhålla jord i andra delar av riket, men fästa, 1 3.

som de äro, vid hembygden, är det ovisst, om de vilja lämna den; sedan de

sparade skogarna blivit uthuggna, minskas arbetstillgången, vilket i framtiden

gör, att en del av befolkningen måste söka sin utkomst på andra orter.

■TordundersÖleningens betänkandcn. III.

9

130

FRÅGAN 9. SOCKENOM BUI).

g. 2 Lekvattnet, a) Förekommer icke; sällan, däremot ofta klagomål att det icke

14 9. lönar sig att bruka jorden: den jordlösa befolkningen skulle gärna vilja, ha jord.

8 Då bolaget inköpt skogsegendomarna och även inägorna, ha säljarna i de flesta

fall förbrakat köpeskillingen; barnen voro nu utan jord; nog hade de kunnat ha

jordbruk så väl som fäderna, men jorden var i bolagspatronernas hand och så

dyr, att de ej kunde återköpa den, om de också velat; det uppstod sålunda en

befolkning utan både jord och penningar, som blev bolagsarbetare i orten

eller reste till andra arbetsplatser; van vid jordbruksarbete från barndomen,

lämpar den sig nog bäst för detta och önskar även jord, men detta går ej att få

på annat sätt än att bli bolagstorpare, “arrendator".

12479. *12 4 9. b) Obenägna, *så väl bolag som enskilda, vilja icke göra sig av med skogen,

2 där värdet ligger; enskilda skogsspekulanter finnas däremot, som med förkärlek

1 2 4 9. frånsälja inägorna och husen samt behålla skogsmarken; för de jordsökande är

7 det emellertid nödvändigt att få skog till inägojorden; den, som på sin grund

emottar fattiga, får vanligen betala utlagor för dem och även i övrigt förlora på

c dem för vart år. Icke obenägna.

s c) Jordsökande vore bäst betjänta med bättre jord i Öster- och Västergötland,

Skåne o. a. st. än i Värmlands finnskogar, men det är andra synpunkter att räkna

med härvidlag. Den hemlösa, jordsökande befolkningen saknar penningar att köpa

dyr, god jord i södra Sverige; här på orten borde jorden bli billigare i anseende

till det mindre värdet, om nämligen skogsspekulanter ej finge åkerjorden på

köpet med de värdefulla skogarna; många fördelar finnas även i fäderneorten,

vilka saknas ute på slättbygden, såsom större utrymme och frihet för människor

och djur, skogsbär, jakt och fiske in. m.; kreatursbetet kunde ännu utnyttjas

som förr, ty det var, då det vimlade av “fä“ i vildmarken, de stora skogarna

uppväxte.

2 Vitsand. a) Förekommer, blott större möjligheter att erhålla jord funnes;

3 ej nämnvärt, den jordlösa befolkningen önskar helst arrendera mindre egendomar

och få lätt sådana arrenden på bolagens jord.

2 b) Bolagen skulle helt säkert sälja åkerjord mot god ersättning, men svårigheterna

ligga för obemedlade i betalningsvillkoren.

2 3. c) Bäst i hemorten.

2 Norra Ny. a) I allmänhet torde den jordlösa befolkningen vilja förvärva

4 jord, åtminstone till tomtplats; mark till jordbrukslägenheter efterfrågas ofta/

2 b) Jordägarna vilja ej gärna tillmötesgå, dels därför att de själva äga för

litet jord, dels därför att tomtinnehavarna fordra att också få taga ved och hus

4

behovsvirke fritt; jordbrukslägenheter upplåtas i allmänhet endast av bolag.

3 Nyskoga. b) Mark till egna jordbruk eller tomter upplåtes icke av vare sig

bolag eller bönder.

c) Det är nog med både sorg och saknad mången arbetare måste lämna

hembygden, enär han där icke kan få något eget hem.

234 5. 5. 2 Dalby, a) Förekommer, i hög grad; under de senare åren har jord till

jordbruk och tomtmark förvärvats av den jordlösa befolkningen.

2 34 5. 2 b) Obenägenhet hos så väl bolag som enskilda; de senare ha i regel icke

3 5. 2 mer jord än de behöva; vilja därför ej avsöndra något från huvudgården; en

2 5. del bolag avhända sig inägorna, men behålla skogsmarken; Uddeholmsbolaget

Frågan it, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter ? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den ; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

FltÅCAN ». SOCKKNO.MHUI).

in

däremot iivhäuder sig icke för något pris eu jordbit; för några år sedan underhandlades

med bolaget om inköp av tomtplats för ett skolhus; underhandlingarna

drogo ut på tiden, det blev förledning och uppskov och till sist meddelades,

att någon tomtplats ej kunde erhållas, då bolaget låtit inteckna jorden.

c) Fördelaktigast i hemorten; då inägojorden är jämförelsevis obetydlig, kan

jord icke erhållas där.

Södra Finnskoga. a) Förekommer, i hög grad; intresset har hittills ej varit

stort, men visar sig allt mera hos befolkningen.

b) Obenägenhet — * i hög grad — så val hos bolagen, som enskilda; bolagen vilja

avstå så liten skogsmark som möjligt, de självägande med relativt stora familjer

vilja själva tillgodogöra sig sina lämpligast liggande odlingslägenheter, i synnerhet

som egendomarna vid arvskiften klyvas; de självägande se icke gärna, att andra

iå egen torva, utan se dem helst som ödmjuka torpare eller fogliga arrendator!!!-.

c) Torde vara lämpligast i hemorten.

Norra Finnskoga. a) Så val efter jordbruk som tomtmark.

b) Obenägna, i synnerhet bolag, som endast vilja upplåta på arrende.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Ekshärad, a) Efterfrågan vore nog stor, om större möjligheter att förvärva

lämpliga jordbruk förefunnes.

b) Endast föga jord är till salu samt mot höga priser; hos hemmansägare

är omöjligt att erhålla dylik jord, emedan de behöva den själva; bolaget säljer

ingen jord; det upplåter blott sådan; den, som önskar sig ett dylikt småbruk,

får själv skaffa hus och blir vidare skyldig att, om bolaget så fordrar, göra

arbete åt detsamma och kommer sålunda i beroende ställning till skada för honom

själv och andra arbetare.

c) Fördelaktigast i hembygden.

Gustav Adolf, a) Intresse att förvärva jord med full äganderätt förefinnes,

nästan hos alla; jordbruket betraktas mera som binäring, huvudnäringen är skogsarbete

och körningar.

b) Bolaget säljer icke någon jord, * ej heller Kronan; bolaget kan det icke till

följd av jordens inteckning; för den, som begärt mark för att bygga sig en bostad,

har något hinder sällan mött.

c) Jord på andra håll, t. ex. i Norrland o. d., intresserar föga; bäst om jord

kunde erhållas i hemorten till rimligt pris; den jordsökande befolkningen är

egentligen industriarbetare, som sakna kunskap i jordbrukskallet, varför det ej

skulle vara fördelaktigt för dem att erhålla jordbruk, där detsamma skulle bliva

huvudnäringen.

Norra Råda. a) Framträder, i synnerligen stor grad; i stadigt stigande;

livligt i fråga om jord till tomtmark för bostäder, vid bruken.

b) Jordägarna ha hittills, utom i några enstaka fall, tillmötesgått dem, som

vilja förvärva jord till tomtmark; den enda jordägare, som nämnvärt kan avstå

jord, är Uddeholmsbolaget; då dess bolagsordning lägger hinder i vägen för försäljning,

* lämnar det endast jord på upplåtelse (utan äganderätt), åt sina arbetare;

på så sätt ha många nya lägenheter uppstått, men många ha också avstått, då

de icke kunde få äganderätt; å enskildas mark ha tomtplatser erhållits på köp,

dock i liten utsträckning.

c) Fördelaktigast i hemorten; där jord skall upplåtas, måste tillfälle till

arbetsförtjänst finnas.

3 5. 2

2 4 5 G. G. 4

2 4 5 G. *6. 2

G

2 5 G.

1

3 5.

7. 3 5.

7

3 5.

3 5 7.-

2 3.

*3. 1

2 3. *3. 2 3.

1

3

123456. 5. 46.

2 3. 2

4 5 6.

1

*1 2 4 5 6. 2

5

2

2 5. 1

132

FRÅGAN 9. BOLAG.

1234. Sunnemo. a) Intresset att förvärva jordbruk är nog tämligen allmänt; dock

3 4. ingen efterfrågan, på grund av i allmänhet höga priser samt bristande penning12.

tillgång och Uddeholmsbolagets princip att ej sälja jord; för tomtplatser finnes

ringa intresse på grund av de långa avstånden till arbetscentra.

3 4. b) Enskilda i allmänhet tillmötesgående; bolag avvisande.

1 2 3 4. c) Jordbruket torde löna sig bättre å andra platser.

4. i 2. Nyed. a) Efterfrågan huvudsakligen på jord till tomtmark, vid och i närheten

2. 2 4. av socknens två järnvägsstationer, även vid brukssamhällena; efterfrågan på jordbruk

förekommer mindre.

i 2. *2 b) Bolagen — * särskilt Mölnbacka a. b. — äro ej obenägna att sälja inägojord,

dock utan skog; Molkoms kvarnbolag har utstyckat sitt intill Molkoms station

4 belägna område till tomter, som av bolaget gärna säljas; bolagen äro i viss man

obenägna; Uddeholmsbolaget har dock sålt någon tomt i närheten av Lindfors

station; gäller det skogsmark eller öppen jord, belägen avskild från huvudgården

och intill skogsmarken, är det nog otänkbart erhålla sådan; ett av bolagen har

till och med planterat skog å välbelägen åkerjord.

1 4. c) Den jordsökande befolkningen torde vara bäst betjänt med att få jord i

hemorten.

4 5. *4 Älvsbacka, a) Liten efterfrågan, * på tomtplatser, då ingen större industri

123. finnes och därför ej vidare gott om arbetsförtjänst. Förekommer icke.

4. 4 5. b) Många självägande äro tillmötesgående beträffande tomtplatser, även Mölnbackabolaget

säljer gärna odlad jord, men högst ogärna skogsmark.

Bolag.

Uddeholms a. b. a) Förekommer understundom, särskilt till tomtmark.

b) Bolaget säljer ej tomter kring industricentra, huvudsakligen på grund av

svårigheten att på förhand bedöma om icke sådan mark i framtiden kan erfordras

för industriens utveckling eller för egna arbetarebostäder.

Likaledes säljer bolaget ej isolerade lägenheter å skogen, då dessa erfordras

som bostäder åt fasta skogsarbetare, varjämte en försäljning av sådana torp skulle

mångdubbla svårigheterna med skogens brukning.

Däremot har bolaget principiellt intet emot att avhända sig inägojord och

tomter med annan belägenhet, därest spekulanter uppträda, som äro villiga underkasta

sig härmed förenade besvär och kostnader, såsom för ägostyckning, egendomens

befriande från inteckningar m. m. Tidigare har bolagsordningen försvårat

dylik försäljning, men har detta hinder nu undanröjts.

Flertalet förfrågningar från den jordlösa befolkningen gälla emellertid icke

förvärv av jord, utan upplåtelse på kortare eller längre tid, jämväl för brytande

av ny bygd. Sådan efterfrågan tillmötesgås i regel, oftast genom s. k. egnahemskontrakt

å 50 år.

A. b. Mölnbacka-Trysil. a) Under hand hava de fasta skogsarbetarna

lämnats möjlighet att få jord; från industriarbetarehåll höres mera sällan förfrågan

annat än efter tomter, särskilt omkring de större industrisamhällena.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordan visning i andra delar av riket.

FRÅGAN 9. BOLAG.

i ;t.''i

b) Benägenheten att tillmötesgå vid försäljning av mindre jordlägenheter är

densamma hos bolag, som hos mindre jordägare.

Billeruds in. fl. a. b. a) I allmänhet icke; någon gång till tomt,

b) Om efterfrågan efter jord till tomt någon gång framkommer, bliver den

vanligen beviljad.

c) Icke lämpligt å annat håll.

Storfors bruks a. b. a) Efterfrågan eller intresse att få förvärva jord av

bolaget till jordbruk har icke försports, men däremot tomtmark av järnbrukens

arbetare för bostäder i grannskapet av industrien.

b) Bolaget har icke kunnat avsälja jord till tomtplatser, men har däremot

utarrenderat dylika på för arbetarna förmånliga villkor.

c) Ortens jordsökande befolkning — d. v. s. industriarbetarna, som söka tomtplatser

— bliva i detta hänseende val betjänade, och deras bostadsförhållanden

bliva för dem, som begagna sig av möjligheten att arrendera tomterna, vida förmånligare

än de flesta andra arbetares; jämför särskilt arbetarna i städerna.

A. b. Edsvalla bruk. a) Intresse att få förvärva jord framträder från befolkningen

i de socknar, där bolaget har fastigheter, med undantag av Nyskoga

socken.

b) I regel äro hemmansägarna obenägna att tillmötesgå sådan efterfrågan,

varemot Edsvalla bruk i rätt stor utsträckning avhänder sig jord för småbruk;

anledningen till de förras obenägenhet att försälja jord från sina hemman torde

bero på hemmanens förhållandevis små arealer odlad jord.

c) Nej, ortens befolkning är van vid skogsarbete, sådant det i övre Värmland

bedrives, och har i utövandet därav fått sådan träning, att den framför

andra har de största betingelserna att där framgent nära sig av sådant; en förflyttning

till annan landsända, där omkastning i fäderneärvda levnadssätt och vanor

i mer eller mindre grad nödvändigt måste äga rum, skulle ej tilltala omnämnda

kategori av befolkningen.

För närvarande anses tillgången till salubjuden jord tillräckligt stor.

A. b. Rämen-Liljendahl. a) Förekommer icke.

Saugbrug sfor eningen i Fredrikshald. a) Vid en del centrala platser motsvaras

icke efterfrågan på tomtmark och brukningsjord av tillgången; i allmänhet

beror detta på att av de befintliga egendomarna ingenting gärna avstås.

b) Detta mera framträdande såsom olägenhet, där jorden äges av enskilda,

c) Naturligtvis helt individuellt ; för den, som vill vara i hembygden, passar

nog ej att erhålla anvisning på än så förmånligt jordbruk i annan trakt av landet,

förr emigrerar han.

Efterfrågan ej stor.

Forshaga Sulfit a. b. a) Intresse att förvända jord till jordbruk förefinnes.

b) Bolaget har alltid ställt sig tillmötesgående vid sådan efterfrågan, dock

har saken flera gånger strandat på den vidlyftiga, omständliga och dyrbara

relaxeringen.

Lesjöfors a. b. a) Största delen av Ramens sockens inbyggare leva av

den industri, som finnes utvecklad vid de båda bolagen, och finnes hos dessa

industriarbetare föga eller intet intresse av att förvärva jord för jordbruk; däremot

skulle antagligen en och annan önska förvända mark för bostad.

b) Någon obenägenhet att tillmötesgå sådan efterfrågan å tomtplatser förefinnes

ej, utan hindras tillmötesgåendet av denna efterfrågan genom de svårigheter,

1.H4

FRÅGAN 9.

BOLAG.

som Enligt nuvarande lagstiftning måste övervinnas för att frigöra eu tomtplats

från de inteckningar, som gravera stamhemmanet.

c) Att anvisa ortens befolkning jord i annan del av riket är av ingen som

helst nytta, enär, såsom förut nämnts, ortens befolkning har sin huvudsakliga

utkomst av den inom socknen befintliga industrien.

Hellefors bruks a. b. a) Icke förekommit under senare tiden. Under åren

1886—1901 beviljades lagfart för ett trettiotal från bergsmanshemman i Gåsboms

socken avsöndrade lägenheter, å vilka nu i medeltal födas två kor; intresset för

dylik» egendomsförvärv har emellertid påtagligen minskats; efter år 1901 har

nämligen ingen avsöndring av dylikt slag förekommit, ehuru jord för sådant

ändamål stått att förvärva.

Gustafsfors fabrikers a. b. a) Efterfrågan synes vara minimal, bolaget

bär ej haft mer än en enda förfrågan; detta bör tolkas så, att torparna ha det

bättre än en skuldsatt självägare.

b) Allmogen synes icke vara benägen att frånsälja något från sina små

lotter, bolagen äro ej obenägna sälja en del egendomar, men svårigheterna att

frigöra dem från gravationer äro beroende av inteckningshavarna och juridisk

formalism; juristerna borde väl kunna hjälpa oss till lättnad i dessa avseenden,

då skulle jordlotterna åtkomma* för billigt pris.

c) Att sända värmlänningar till andra delar av riket att bryta bygd är ej

»v nöden; det skulle gå på samma sätt för dem som egnahemsbyggarna i vissa

län: att köpa med tomma händer, bygga och bryta bygd i annan provins skulle

leda till säker ruin i de flesta fall, vilket egnahemsrörelsen i dylika fall redan

torde visat; dock är detta mycket beroende på nybyggarens kynne; “sätt en

smålänning på en klippa i havet och han föder sig“, men värmlänningarna äro

ej smålänningar, de äro duktiga skogsarbetare och böra ej pressas eller trugas

att bliva jordbruksarbetare under förespegling, att de bättre slå sig ut som

sådana, även om det egna hemmet lockar för det första; för en fattig är det

säkrare utkomst att bliva brukare under eu god husbonde än att vara en skuldsatt

självägare; därför säljer mången sin egendom.

Persbergs m. fl. Graf bolag, a) Vid Persbergs Grufve a. b. och Nordmarks

(trafve a. b. har ingen efterfrågan att få förvärva jord till jordbruk eller tomtmark

på senare tiden förekommit; däremot har vid Finnmosse gruvor, där bolaget

till ytterst ringa del är markägare, efterfrågan förekommit, men hava gruvarbetarna

därstädes vanligen fått vända sig till självägande bönder.

Kraft- a. b. G ullspång-Munkfors. a) Vid Gullspång har såsom en följd av

kraftstationens tillkomst uppväxt ny industri, varigenom folkmängden där ökats

och behov av nya byggnadstomter uppkommit; bolaget har för dylikt ändamål

sålt ett flertal platser m. m., varav dock de flesta inom angränsande socken av

Skaraborgs län.

För jordbruk intresserade personel-, utan egna fastigheter, äro ofta mindre

bemedlade och vilja därför i allmänhet helst arrendera jord, vartill erfordras

mindre kapital på samma gång risken därvid begränsas.

b) Egendomar byta rätt ofta ägare, varvid säljarna vanligen köpa eller'' arrendera

egendomar i närheten eller å andra orter. Åtkomstmöjligheten av jord synes

i huvudsak vara en prisfråga,

Frågan ä, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den: anledningarna därtill: c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

l-KÅdAN 9. »Öl.Ad.

135

c) Intresset vid åtskillig^ egendomsaffärer synes snarare vara "skogsökande"

iin "jordsökande" eller med andra ord, sökande efter skogsegendomar, där förtjänst.

möjligen kan göras å skogen. På vilken ort en egendom erhålles vid i

övrigt lika förvärvsmöjligheter torde ofta bero på personliga förhållanden; statistiken

visar en betydande utvandring från de tvenne socknarna, Södra Råda och

Rudskoga; då större delen av de utvandrande tillhöra jordbruksnäringen hava

dessa givetvis ansett jordbruk på andra orter förmånligare.

Gravbergskovens a. s. a) I Södra Finnskoga bär befolkningen intresse för

jordförvärv, synnerligast förvärv av tomter.

Vi) Hemmansägare äro i allmänhet ovilliga att frånsälja något, vilket har nog

sin orsak i att det är förhållandevis små arealer odlad jord, som ägas pr hemman;

Gravbergskovens a. s. har i ett fall sålt småbruk; i övrigt är inägojordens

läge sådant, att det är omöjligt att frånskilja den från skogen.

c) Befolkningen i Södra Finnskoga, sedan generationer tillbaka van vid skogsbons

arbete och levnadssätt, skulle helt säkert ej trivas, förflyttad till annan de!

av riket, där större eller mindre förändringar i deras levnadsvillkor måste ske.

Katrinefors a. b. a) Nej, mindre arrenden äro fördelaktigare; en arrendator,

som föder tre kor, betalar i arrende 40 å 50 kr. pr år, är fri från skatter,

kan söka sitt arbete var han vill, men har företräde till arbete, som även beredes

honom, så väl sommar som vinter, hos det bolag han lyder under; intet tvång

eller övertalningsförsök i politiskt hänseende; boningshus och uthus till en sådan

lägenhet kosta minst 2 000 kr. utom virket, vartill kommer jordlösen.

b) Ingen obenägenhet.

c) Nej, ortsbefolkningen är huvudsakligast van vid skogsarbeten och passar

ej på trakter, där jordbruk huvudsakligast bedrives.

Glafva Glasbruks a. b. a) Egentligen för egnahem vid industriverken för

dess arbetare.

b) Bolag lämna gärna dylika upplåtelser.

c) Nej, måste lämnas i hemorten.

A. b. Kroppstadfors bruk. a) Efterfrågan till byggnadsplats^- vid stationssamhällena

och i närheten av industriella anläggningar.

b) Ingen obenägenhet.

c) Lämpligt endast i hemorten.

Lundsbergs Fastighets-a. b. a) Efterfrågan på jord eller tomter till bvggnadsplatser

är ej stor.

b) Tillmötesgående har visats på sådan efterfrågan.

Kohlsäters a. b. a) Förekommer icke.

Dejefors kraft- och fabriks- a. b. a) A tomtmark förekommer enstaka förfrågning.

b) I allmänhet tillmötesgående — bolagen söka frigöra lämpliga områden för

bostadslägenheters upplåtande.

c) Lämpligt blott att erhålla sådan i hemorten.

A. b. Finshgttan. a) Jordlös befolknings efterfrågan av jord förekommer

sällan.

Hobnerudsfors a. b. a) På grund av den stora delningen av jordbruk

hava de allra flesta kroppsarbetande sin lilla egna jordbit, men där den saknas,

söka de genom köp av även den minsta bit jord förskaffa sig eget hem.

136

FRÅGAN 9. STÖRRE EGENDOMSÄGARE.

b) En viss obenägenhet torde mera förr ha förefunnits mot upplåtande av

jord i nämnda avseende på grund av besvär med hemmansklyvning etc., men

dessa synas bortfalla mer och mer till följd av förenkling genom ägostyckning

och dylikt; aktiebolag torde över huvud ej upplåtit jord för nämnda ändamål.

c) Såsom förhållandena i jordbrukshänseende utvecklats i orten under lång

tid och till stor del olika mot i övriga landsdelar, då skogs- och jordbruk här äro

intimt förenade, är den jordsökande bäst betjänt med att få jordbruk inom denna

del av landet.

A. b. Skattkärrs Tegel- och Kakel fabriker, a) Intresse förefinnes, men beklagligt

nog sakna flertalet medel till jordförvärv.

b) Obenägenhet finnes icke.

Bolaget har flera gånger frånstyckat jord samt sålt till 250 och 350 kr. pr

har, allt efter läge och beskaffenhet; från Nybacka, Motorp, Hult utbjudas i

dagarna 25 har ä 250 kr., allt god och välbelägen åker.

Fåens Sjösänkning sbolag, a) Intet stort intresse att få förvärva jord till

jordbruk, utan tvärt om; lusten till jordbruk minskas allt mer och mer; allt efter som

ungdomen växer till, så reser den till städerna eller ock till Amerika; de anse

att jordbruket är för tröttsamt.

Större egendomsägare.

Färnebo: Alb. Bergström, a) Den avkastning jordbruket lämnat i dessa

trakter avskräcker befolkningen från dess bedrivande; annat arbete betalar sig

jämförelsevis så väl, att sällan en son vill övertaga av fadern brukad jord.

Häromkring fanns för c:a 30 år sedan många enskilda jordägare, som födde häst

och 4—7 kor på .sin egendom och dessutom hade ett par hundra har skog;

blott ett fåtal av dessa ha lyckats genom försakelse och träget arbete, som en

nutida arbetare aldrig skulle underkasta sig, sitta kvar på sin egendom; ekonomisk

ruin har bortdrivit flertalet.

Visnums-Kils rn. fl. socknar: Hugo Berger. a) Endast undantagsvis, och

då ägostyckningar skett.

b) Obenägenhet att tillmötesgå sådan efterfrågan förefinnes i allmänhet icke,

men svårigheten och kostnaden att erhålla dylik jord gravationsfri utgör ett

hinder.

c) Någon särskild fördel att erhålla jord i hemorten förefinnes ej.

Nor: Olof Andersson, a) Tomtplatser ha en del arbetare förskaffat sig och

sådana platser finnas att få för rimligt pris.

b) Gott om jord till egnahem, men det visar sig ej så stor efterfrågan på

jordbrukarhem, utan mera efter sådana för industriarbetare, som blott vilja ha

bostadslägenheter.

c) Naturligtvis mest lämpligt, att den jordsökande befolkningen får jord i sin

hembygd i fall de äro nöjda med det.

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den; anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

FRÅGAN 9. KRONOLANSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

137

Svanskog: John Bryntesson. a) Förekommer icke.

Ii) Ingen obenägenhet.

c) I hemorten.

Bro: li. v. Axelson, a) Framträder icke.

Bro: F. M. Mahn. a—c) Befolkningen söker få köpa jordlägenheter, som

numera säljas från statens domäner, men vill ej köpa jord i andra delar av riket.

Silbodal: Olof Danielsson, b, c) Jord till jordbruk är nog lättare att erhålla

än till tomtmark, och av den orsak, att de små jordägarna ej gärna vilja sälja

avsöndringar av den lilla jordbit de äga; lättast torde nog vara att erhålla

tomtmark av bolagen och de större jordägarna, enär ju dessa alltid hava någon

bit, som de kunna undvara; bolagen äro mindre angelägna få jord än skogsmark.

De, som önska köpa jord, önska nog i de allra flesta fall få denna i hemorten.

Norra Ny: L. O. Nordqvist. a) Intet större intresse att förvärva jord.

b) Mest enskilda jordägare; de äro i allmänhet obenägna att avsöndra någon

jordbit från sina fastigheter och fordra oskäligt högt pris.

Norra Ny: Olof Sonesson. a) Förekommer.

b) Olika.

c) Kunna nog vara betjänade med att erhålla jord å andra platser, enär

det ej finns några industriella företag inom socknen, så att arbete kan erhållas

för den lösa befolkningen.

Dalby: Per Persson, a) Intet intresse för jordbruk, endast jord till tomtplatser

önskas.

Ekshärad: Daniel Jonasson, a) Förekommer.-

b) Ingen obenägenhet, undantagandes bolaget.

c) Lämpligt, emedan ingen jord finnes att erhålla i hemorten.

Ekshärad: P. J. Ekblom, a) Efterfrågan ringa, arbetarna dragas till industrien,

som säkrare än jordbruket i Älvdalen lämnar tillfälle till utkomst.

b) Oftast få de, som önska bygga, plats å bolagets jord, mera sällan på

hemmansägarnas; obenägenhet, emedan de ogärna vilja hava avsöndringar från

sitt skattetal, någon starkare ovilja hos särskild klass av bönder har ej förmärkts,

det är ungefär lika hos alla; avsöndringar med full äganderätt från bolagsjord

torde ej ha förekommit.

c) En del önska få stanna i hemorten; de flesta draga dit existensmöjligheterna

äro gynnsammast.

Kronolänsmän och kronofogdar,

Kronolänsmannen i GUlbergs härad, a) Högst obetydligt.

b) Obenägenhet finnes ej, men efterfrågan är ringa. Tomtplats å odlad mark

med gott läge vid allmän väg har upplåtits även å småbrukarejord mot skäligt

pris. Jord finnes i överflöd.

c) Anvisning av jord å andra platser torde ej erfordras.

Kronolänsmannen i Näs härad, a) Föga.

b) Ingen obenägenhet,

c) Är betjänt därav.

138

FRÅGAN 9- I.ANTMÄTERISTATEN.

t. f. Kronofogden i Fryksdals fögderi, a) Förekommer.

b) Ingen obenägenhet.

c) Kan ej sägas vara lämpligt.

Lantmäteristaten.

t. f. Lantmätaren i Ostersysslets distr. a) I närheten av järnvägsstationer,

där industri finnes, är efterfrågan på lämpliga tomtlägenheter och mindre jordlotter

ganska stor.

b) Inom vissa socknar av distriktet, såsom Östra Fågelviks, Vase och Ölille

socknar, förekommer, att jordägare äro obenägna att upplåta mark för s. k. mindre

bemedlade; orsakerna därtill äro förmodligen flera och torde vara ej minst den,

att köparna ofta sakna kapital för kontant köp. Inom Färnebo härad, i trakten

av järnvägsstationer, där industri bedrives av bolagen och marken äges av dessa,

yppar sig ofta svårighet att upplåta mark på grund av inteckningsförhållanden.

c) Ortens jordsökande befolkning kan sägas vara bäst betjänad med att erhålla

jord i hemorten.

Lantmätaren i Karlstads distr. a) Frågan besvaras jakande, enär de flesta

lantmäteriförrättningarna inom distriktet gälla ägostyckningar och avsöndring av

lägenheter.

b) Medelstora jordägare och småbönder äro mest villiga tillmötesgå härutinnan,

varemot de stora bolagen ej göra det och ogärna andra större jordägare, befarande

väl intrång i ett eller annat avseende å sin övriga mark. Dock får jag säga, att

tecken tyda på att även en del bolag inom närmaste framtiden torde frångå till en

del denna obenägenhet, beroende på svårigheten att få lämpliga arrendatorer på

hemmansdelar, som eljest kunde avyttras; arrendatorns kanske förnämsta svårighet

åter är att få jordbruksarbetare, ity att de industriella verken med sin högre

avlöning lockar ungdomen och äldre med.

c) Hembygden bör behålla sin befolkning och jord fås där, då väl vanskliga

förhållanden i mångt och mycket kan träffa och hårt träffa eu nybyggare å annan

ort med olika bruk och seder än hemortens.

Lantmätaren i Södersysslets distr. a) Invid Säffle köping och i allmänhet

vid industrisamhällen köpa arbetare tomter att bebygga.

b) Vanligen möter ej hinder för ordentliga arbetare att erhålla mark till

tomter eller odling.

c) Fördelaktigast i hemorten.

Lantmätaren i Nordmarks distr. a) Större delen av den inom häradet befintliga

jordlösa befolkningen torde vara den vid Koppoms, Töcksfors och Lennartsfors

fabriker anställda arbetarepersonalen, hos vilken intresset att få förvärva

jord till tomtmark starkt framträtt.

b) Vid samtliga dessa fabriker hava arbetarna i stor utsträckning skaffat sig

egnahem, och har härvid varken nämnda fabrikers ägare eller angränsande jordägare

tyckts göra några nämnvärda svårigheter för tillhandahållandet av tomtmark.

Skulle någon obenägenhet för försäljning av jord till jordbruk eller tomtmark

Frågan 9, huvudinnehåll: a) förekommer från den jordlösa befolkningen efterfrågan på mark

till jordbruk eller tomter ? b) Obenägenhet hos olika slag av jordägare att tillmötesgå

den: anledningarna därtill; c) lämpligheten av jordanvisning i andra delar av riket.

1 HÄGAN y. HUSH.-SÄI.I.SKAEETS UNDE1W.YDANOE TJÄNSTEMÄN. 181)

förefinnas, torda denna böra sökas hos ägarna till de större egendomarna, och

torde anledningen därtill vara den, att dessa större egendomar, av vilka högst fä

inom häradet finnas, uppkommit genom ägarens fortsatta inköp av mindre hemmanslotter,

samt att ägaren sålunda blivit ovillig att avyttra, vad han en gång

förvärvat.

c) Som av förestående framgå)'', torde den jordsökande befolkningen vara

föga betjänt av att anvisas jord i andra delar av distriktet.

Lantmätaren i Arvika distr. a) Uti alla de socknar uti Jösse härad, där

stads-, stations- eller industrisamhällen finnas, är i närheten av dessa samhällen

efterfrågan på jord till tomter för bostäder rätt stor, men för vad som rör egentliga

jordbrukslägenheter är efterfrågan mindre.

b) Bolagen äro i allmänhet ganska benägna att överlåta jord till så väl tomtlägenheter

som till mindre jordbruk och låta i detta hänseende ofta frånstyrka

inägorna med eu del skogsmark uti mindre lotter från inköpta egendomar, redan

innan köpare anmält sig. Enskilda jordägare, som innehava så mycket jord, att

de ej nödvändigt behöva den för eget bruk, visa ej heller obenägenhet att af - yttra till småbruk och tomtlägenheter, men egendomarna inom Jösse härads samtliga

socknar bestå till större delen av små hemmansdelar, vilkas ägare behöva

den jord, som finnes till lotterna, och dessa ägare äro i allmänhet obenägna

att sälja.

c) De av ortsbefolkningen, som önska större jordbruk än här lätt kan få

köpas, söka sig egendomar på annat håll; någon nödvändighet att bekomma

jordegendom inom hemorten synes ej förefinnas.

Lantmätaren i Älvdals distr. a) Enär inrösningsjord^)) till arealen är högst

obetydlig, finnes ej någon efterfrågan på jord till jordbruk, ej heller har försports

någon efterfrågan i större grad på tomtmark till bostäder.

b) Jordägarna äro i allmänhet högst obenägna att avsöndra eller försälja

något från deras egendom av den odlade jorden och detta a)'' skäl, att de själva

icke hava mera, än de behöva; denna obenägenhet framträder minst hos bolagen

och mest hos småbönderna.

c) Som någon efterfrågan på jord i egentlig mening ej förefinnes, kan frågan

besvaras med ja.

e. Lantmätaren Nils Gast. Wingquist. a) Den jordlösa befolkningen söker

endast att förvärva tomtplatser och detta i nämnvärd grad endast vid stationerna

eller industrisamhällena.

b) De bolag, som finnas inom tjänstgöringsområdet, äro Uddeholms a. b.

samt a. b. Mölnbacka-Trysil; det förstnämnda försäljer ingen jord utav något

slag; a. b. Mölnbacka-Trysil försäljer så väl till tomtplatser som jordbruk och

upplåter även skogsmark till jordbruket. Övriga jordägare sfi väl större som

mindre försälja ogärna av sina egendomar.

Hushållningssällskapets underlydande tjänstemän.

Ordf. i premieringsnämnden för mindre jordbruk, a) Förekommer i allmänhet

mest i trakter, där bolag finnas.

b) Ofta äro bolagen de mest tillmötesgående härvidlag: vid ett större bolag

inom länet är detta särskilt fallet.

c) Bäst i hemorten.

1 2 3 6.

3. 1

3

12. 4 5.

5. 3

4 5. 3

1 3. 4

3

Frågan 10.

a) Kan det anses, att inom socken, där större jordegendomar förefinnas, en

talrikare befolkning skulle haft sin utkomst, därest jorden vore uppdelad

i mindre egendomar, och i vad män?

b) Har erfarenheten givit vid handen, att, då jordbruksfastigheter hopats till

bolagsegendom eller större egendomar, detta bidragit till minskning eller

ökning av dels den jordbrukande befolkningen i socknen och dels befolkningen

i allmänhet därstädes och i vad mån?

Sockenombud.

Nordmark. *) a) Visserligen, men bolagen och industrien lämna bästa och

största inkomsten för arbetare.

b) Befolkningen minskas årligen.

Råmen. a) Inga större egendomar förekomma.

Brattfors. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst. Så skulle icke

vara fallet.

b) Ingen nämnvärd minskning, ty där förut självägande bönder funnos, äro

nu arrendatorer.

Gåsborn. a) Endast småegendomar; en talrikare befolkning torde icke kunna

få sin utkomst, emedan egendomarna huvudsakligen äro skogsegendomar. Talrikare

befolkning skulle få utkomst.

b) Folkminskning har av denna anledning knappast förmärkts. Jordbruksbefolkningen

har minskats och ävenså befolkningen i allmänhet.

Kroppa. a) För små för ytterligare delning. Talrikare befolkning skulle få

sin utkomst.

Lnngsund. a) Större egendomar ge i allmänhet icke arbete och utkomst

åt så många som mindre jordbruk, därför att maskiner i högre grad ersätta

arbetarna.

b) Vid sammanslagning av fastigheter minskas jordbrukarna och ökas jordbruksarbetarna.

) Angående förhållandet mellan siffror och text, se förklaringen sid. 18.

FRÅGAN 10. SOCKENOM Bill).

141

Ölme. a) Ja, — * c:a eu tredjedel liera •— enär jorden under förevarande dyra i 2 1 3.

arbetsförhållanden icke alltid kan skötas, som den borde; å mindre egendomar 2

finnas i allmänhet flera arbetare i förhållande till arealen än på de större; dessutom

skulle de självägandes antal ökas något, vilket alltid är att föredraga;

den självägande familjen är en större välsignelse, ty den uppföder sina barn i

enkelhet, anspråkslöshet och tålmodighet, och de gå ut i livet med motsvarande

vanor och seder och kunna med jämnmod möta de växlingar livet har att bjuda;

får man en son eller dotter från ett småbondehem i sin tjänst, så är man i de

flesta fall säker om att hava fått goda personer. De stora egendomarna ha varit

föregångare här på orten i jordens skötsel, den enda fördel, de haft; ju flera

småbönder, som en församling har, ju mera lycklig är den; samma förhållande,

ju mindre s. k. jordlösa arbetare den har.

b) Vid sammanslagning av egendomar har befolkningen alltid minskats; ingen 2. t

liopning i sådan utsträckning, att folkmängdsförhållandena i nämnvärd grad rubbats.

Varnum. a) Större egendomar skötas med mindre folk än smärre och 2

minska på så sätt befolkningen; därest de större jordegendomarna vore uppdelade 1

i medelstora, torde en talrikare befolkning kunna hava sin utkomst,

b) Ingen liopning av jordbruksfastigheter har förekommit.

Visnutn. a) Knappast troligt. 1

Rudskoga. a) Talrikare befolkning skulle ej få sin utkomst. 12.

Nysund. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst, beroende till största 1 2. 1

delen därpå, att de mindre egendomarna skötas med eget folk, att egendomens

avkastning bättre tillvaratages och utnyttjas, där jorden icke skötes med lejt folk;

faktiskt föder en mindre egendom flera djur pr har än en större.

b) Bidragit till minskning. 2

Södra Råda. a) Intet tillfälle till sådan delning. 123.

b) Ingen erfarenhet.

Vase. a) Skulle vara fallet; ej synnerligen talrikare. 2. 1

Alster, a) Skulle vara fallet. Skulle icke vara fallet. 3. 1

Ostra Fågelvik, a) Största egendomen — 80 har, varav 7 5 har åker — äges 1 2.

av Kronan; på denna skulle flera få sin utkomst, därest den vore uppdelad.

Stora Kil. a) Bär en större egendom uppdelas i flera brukningsdelar, får 3 4.

säkert en talrikare befolkning sin utkomst; då större egendomar förefinnas i sfi 1

liten utsträckning, kan en avsevärt större befolkning ej få utkomst av jordbruket

på grund av delning, men däremot är det tydligt, att vid högre kultur av jorden

en talrikare befolkning skulle kunna existera.

b) Något hopande av jord har ej på senare tider förekommit; intill 1700- 13 4. 1

talet ägdes en tredjedel av socknen av en adelssläkt, vars egendomar då såldes

på flera händer; likaledes äro de jordegendomar, som för skogens skull hopats

på en (bruksägares) hand, alla skilda från skogen och sålda.

Frgkerud. a) Mindre egendomar fördelaktigast; på ett hemman om ett helt 1234. 4

mtl ha knappt ett 20-tal människor sin utkomst, då däremot andra hemman äro

uppdelade i 50 ä 60 småegendomar och föda väl 200 människor, dock med tillhjälp

av biförtjänster.

b) Hopning av jordbruksfastigheter har knappast förekommit; där den före- 1234. 3 4.

kommit, har den i någon mån bidragit till befolkningens avtagande; där två egen- 4

domar sammanslagits, bor endast en familj i stället för tvenne förut.

142

FRÅGAN 10. SOCKENOMBUD.

5 Övre Ullerud. a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst ; en mångdubbelt

större sådan, tiodubbelt större kreatursstock skulle kunna hållas.

5 b) Minskning av den jordbrukande befolkningen; avfolkning på grund av

tryckta omständigheter, förhållandet blir mångenstädes, att jorden vanskötes och

att åkerjorden i många fall utlägges till .skogsmark.

5 Ransäter. a) Storbruket kan i regel skötas med relativt mindre arbetskraft,

varför en uppdelning i smärre egendomar torde ha till följd eu ökning av dem,

i som livnära sig av jordbruk*;!. Ingen ökning torde bli följden.

5 b) Det är möjligt, att minskning kan ske i socknar, där ej industri eller

andra arbetsmöjligheter upptaga det genom sammanslagning av egendomar uppl

stående befolkningsöverskottet. Någon vare sig ökning eller minskning av den

- jordbrukande befolkningen har ej förmärkts; den jordbrukande befolkningen har

ej minskats därigenom, att bolagen förvärvat jord, ty i den mån bolagen inköpt

egendomar, ha dessa blivit omedelbart utarrenderade.

c Nedre Ullerud. a) Inemot dubbla folkmängden skulle få sin utkomst; de

större egendomarna ha vanligen alla nutida åkerbruksredskap och kunna därför

bruka större areal pr man än mindre egendomar.

b) I något enstaka fall ha jordbruksfastigheter inköpts av bolag, och har

detta i någon mån bidragit till minskning av den jordbrukande befolkningen.

i Karlstads landskommun, a) Jordegendomar med större jordareal än c:a 75

har förekomma icke.

Grava, a) En talrikare befolkning skulle få sin utkomst, 20 å 30 familjer

till, om de finge dela den öppna jord, som fått helt förfalla, är mindre välskött

eller av bolagen nedlagts.

b) Den jordbrukande befolkningen har minskats med 10 ä 15 familjer, däremot

icke befolkningen i sin helhet, som avsevärt ökats, tack vare de stora

industriella anläggningarna; minskningen av ett av bolagens arbetsstyrka år 1908

har icke medfört någon ökning av den jordbrukande befolkningen.

l Hammare), a) Mera styckning torde ej vara till nytta för befolkningen;

3 den kan ej bli talrikare; vid majorsbostället Hammars styckning ökades befolkningen

ej i nämnvärd grad, men däremot välmågan, då torparna blevo sina egna;

jorden har blivit bättre skött och kreatursstocken fördubblad.

2. b) Hopning av jordbruksfastigheter förekommer icke.

i Nor. a) Ungefär dubbelt, kanske mer; troligt i fråga om de större godsen

under enskild ägare.

b) Hopning till bolagsjord har icke förekommit; de två bolagens, a.b. Edsvalla

bruks och bry k sfors a.b:s, egendomsköp ha ej minskat den jordbrukande

befolkningen, snarare tvärt om.

3 Segerstad, a) Helt naturligt skulle eu talrikare befolkning få sin utkomst.

b) Genom indragning och sammanslagning av torplägenheterna vid de större

egendomarna har befolkningen i avsevärd mån minskats,

i Grums, a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst, om alla större egendomar

vore uppdelade i välskötta småbruk, men torde en sådan delning här icke

3 särskilt vara av behovet påkallad. Talrikare befolkning skulle icke få sin utkomst,

l b) Ingen hopning har förekommit.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

I ltÅdAN 10. SOCKKNOMHUl).

I 4.!

Borg vilt. a) Talrikare liefolkning skulle icke få sin utkomst, t vil rt om; folk- 2 4. 2. 4

ökningen hur alltid berott på industrien.

b) {dopning av jordbruksfastigheter bidragit till ökning av befolkningen. i 2 4.

Ed. a) Möjligtvis; något hundratal flera jordbrukare och deras familjer. i. 2 3.

b) Under årens lopp har befolkningen ökats med omkring 500 fabriksarbetare

(inkl. familjemedlemmarna), under det att brist råder på drängar och pigor för

jordbruksarbete.

G inberga, a) Möjligen, men ett begränsat antal större egendomar, som skötas 2

vill, hava sin stora betydelse för de mindre jordägarna, dels såsom föredöme i

brukning och kreatursavel och dels som källa till arbetsförtjänst på nära håll.

Långserud. a) Om de få större egendomarna, vilka nu i brist på arbets- 12. ■>

folk vanskötas, * varit delade i mindre, skulle många familjer haft tryggad bärg- *1 2.

ning.

b) Minskning. 1

Stavnäs.'' a) Med säkerhet, om t. ex. egendomarna Sölje, Stömné samt Stavnäs 3

prästgård m. fl. vore uppdelade i smärre gårdar; skulle medföra en ökning av 2

invånarna med 5 % .

b) Den jordbrukande befolkningen har därigenom något minskats. 2 3.

Högerud. a) Större egendomar förekomma icke. 1 2 3.

Glava. a) Ja, * utan tvivel, blott befolkningen vore kunnig i rationellt jord-3 5. *3

bruk, men däri tarvas mycken undervisning och till en början insikt om att slik

undervisning är nödvändig för en jordbrukare. En stor egendom ger ej så stor 5

skörd som om den vore uppdelad i mindre lotter.

b) Det visar sig minskning av den jordbrukande befolkningen i varje socken, 345.

där bolagen lägga under sig jorden; däremot är väl ej troligt, att befolkningen i 3

sin helhet minskas, ty många ha sin utkomst vid industrien; över huvud taget 4

ökas befolkningen, ty fabrikerna behöva arbetskraft.

Svanskog. a) Talrikare befolkning skulle icke kunna få sin utkomst. 1 2.

Millesvik. a) På grund av den bättre skötseln av jorden, om den vore upp- 2. 1 2.

delad i mindre egendomar — * dock icke för små — torde en talrikare befolkning *1

kunna få sin utkomst.

b) Ingen hopning av jordbruksfastigheter. 1 2.

Eskilsäter. Ingen sammanslagning, snarare tvärt om; a.b. Värmlandshem 12. 2

utbjuder egnahemslägenheter, men försäljningen går trögt.

Bg. a) En talrikare befolkning skulle vid uppdelning få sin utkomst, på 2 3. 3

grund av omsorgsfullare skötsel och bättre tillvaratagande av jordens alster, men

när brist på lantbrukare förefinnes, så behöver en viss försiktighet iakttagas v id

styckning av jordegendomar. Talrikare befolkning skulle icke få utkomst. 4

b) Sammanslagningar ha icke förekommit, 2

Bro. a) Om all jord vore styckad i småbruk, så kunde nog flera människor 1

leva av den, men på grund av de många torpen på de större egendomarna, är

det icke nämnvärt större befolkning efter åkerarealen i en by än på en större

gård; på en del av de större egendomarna, där nu jorden brukas med minimal 2

arbetskraft, kunde nog en dubbelt större befolkning få sin utkomst, om jorden

vore uppdelad.

b) Ingen anhopning av fastigheter, på senare tider.

1 2. 2

144

FRÅGAN 10. SO C K FN OM BUD.

12. Södra Ny. a) Naturligtvis Okas folkmängden, då större gods delas upp till

*2 mindre egendomar, * och det blir flera självständiga hemmansägare; en god början

härtill är nu gjord.

i Huggenäs. a) C:a 8 å 10 gånger större befolkning skulle kunna få utkomst,

b) Bolagsegendom förekommer icke.

3 Kila. a) Om egendomarna vore små eller medelstora, skulle en talrikare

i befolkning hava sin utkomst. För den händelse uppdelningen sker i så stora egendomar,

att deras ägare skola hava sin utkomst av dem, blir befolkningen nog ej

talrikare; en större egendom måste även hava ett så stort antal personer, som

fordras för dess skötande, och då i flesta fall arbetare med familj måste anställas

i brist på unga, ogifta personer, blir nog folknumerären lika stor på en större

gård som på densamma uppdelad; stora och medelstora egendomar medföra

emellertid gagn såsom föregångare i fråga om rationell jordbruksdrift.

2 3. i b) Ingen erfarenhet. I regel använda bolag så litet folk som möjligt vid sina

gårdar och införa skogskultur å den mindre värdefulla åkerjorden.

i Tveta. a) Nästan uteslutande mindre egendomar, som icke med fördel kunna

styckas annat än genom några mindre avsöndringar, å vilka personer, med tillhjälp

av någon binäring, kunde hava sin utkomst.

14 5. Sillerud. a) På de trakter, där det finns någon större egendom eller jordbruksfastighet,

antingen bolags eller enskilds, har efterfrågan på smärre lotter

varit livligare än på de trakter, där uteslutande småbruk finnas.

2 3. Holmedal. a) Kyrkoherdebostället skulle, om det vore uppdelat i smålotter,

*3 föda ett 20-tal familjer, *å bostället finns också en stor, illa vårdad skog; styckades

sådana domäner, skulle flera, som nu resa till Amerika därför att de omöjligt

kunna få en jordbit ens på 2 ä 3 har, stanna i fosterlandet; många flera kunde

ock ha sin bärgning, om Saugbrugsforeningens egendomar styckades.

i 2. 2 b) Otvivelaktigt minskning, jordbruket har avtagit i väsentlig grad på egendomarna

under bolagsvälde; så har en egendom till stor del utlagts till skogs

3

mark, en annan börjar att utläggas; å två Saugbrugsforeningens egendomar bodde

förr många familjer, nu ha husen förfallit och skogen utbrett sig över stora

i arealer; huvudorsaken till minskningen av befolkningen genom emigration till

Amerika och Norge är bristen på kommunikationer; avståndet till Kristiania är e:a

10 mil, till Fredrikshald 6, till Moss och Dröbak 7, varför det är lätt att förstå,

att befolkningen söker sin utkomst i dessa städer och deras omgivningar.

12 3. Västra Fågelvik, a) Större jordegendomar förekomma icke.

12. 4 Töcksmark. a) Knappast; jorden är så sönderdelad i mindre lotter, att

3 5. vidare delning icke vore önskvärd. Sannolikt ökning; åtminstone en tredjedel

till skulle få sin utkomst.

12. b) Bildandet av bolagsegendomar tyckes icke haft nämnvärt inflytande på

4 antalet av den jordbrukande befolkningen eller befolkningen i allmänhet; då

minskning skett å de flesta hemman, kan icke något visst i detta fall påstås,

ehuru det nog ser ut, som om Saugbrugsforeningens förvärv av några större

hemman eller hemmanslotter i någon mån skulle hava bidragit till befolknings

3

5. numerärens nedgående; befolkningen har minskats, i synnerhet den jordbrukande;

invånareantalet numera ■ hälften mot vad det var för 50 år sedan.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

l-RAC.AN 10. SOCKKNOMHUD.

14.'')

OstervaUskog. a) Talrikare befolkning skulle icke kunna få sin utkomst, då 123.

de större egendomarna redan åro uppdelade i mindre brukningsdelar av passande

storlek.

b) Då de olika hemmansdelarna ha fått arrendatorer, liksom de förut hade

ägare, bar ökning eller minskning av folkmängden ej kunnat förmärkas.

Karlanda. a) Den större egendom, som finnes, skulle med all säkerhet 134.

lämna utkomst för ett större antal, om den vore uppdelad i småbruk. Större 2

egendomar förekomma icke.

b) Tydligt, att om bolag lyckades förvärva någon större del av jorden, skulle 134.

detta bidraga till att minska befolkningen. Ingen hopning. 2

Blomskog, a) Egendomarna äro snarare för små än för stora, prästgården 2 3.

kunde nog föda flera; om den delades, skulle den giva god bärgning för 10 å 4

15 familjer, samma är förhållandet med en bolagsegendom om ett mtl; å densamma

finnas tre arrendatorer på c:a 50 har inägor, jorden föder icke dessa;

hemmanet Fölsbyn å andra sidan, som håller mindre areal, föder numera mer än

22 familjer, där ingen har det så smått som arrendatorerna i fråga.

b) Givetvis minskas folkmängden med bolags förvärv; familjemedlemmarna 4. 1

bli färre; kreatursstocken minskas; en egendom födde, innan den tillhörde bolag, 3

2 hästar och 12 kor, nu, sedan den kommit till bolag, födas 2 hästar, 3 kor

och 3 kalvar; folket har i proportion sjunkit ännu mera. Bolagsegendomarna 2

ha brukare till passande brukningsdelar; något folkminskande inflytande kan icke

tilläggas dem.

Silbodal. a) Större egendomar under en förvaltning finnas icke; egen- 3. 1

domarna böra ej styckas mera; talrikare befolkning skulle ej i någon större mån 3

ha sin utkomst. Klart är, att om de få större gårdarna vore uppdelade i mindre, 2

kunde flera personer ha sin utkomst av jorden, men å andra sidan har man

gjort den erfarenheten, att sådana stöi-re egendomar i flera fall lämna rikligare

tillskott till det allmänna genom högre skatter.

b) Att den jordbrukande befolkningen minskats, är ett faktum, fastän det

ej kan sägas ha skett i någon nämnvärd mån.

Skillingmark. a) Jordbruken så små, att något att dela ej finnes. 12.

Järnskog, a) Ej synnerligen många egendomar, som tåla delning, om de 4

skola kunna föda ägarna, i synnerhet med den brukning, som f. n. råder.

b) Bolagsegendomarna ha ej åstadkommit någon nämnvärd rubbning i den 1234.

jordbrukande befolkningens numerär; Koppoms bolag köpte sådana egendomar, 4

som lågo i lägervall, och då bolaget brukar jorden rationellt, var dess förvärv

ur jordbrukssynpunkt en lycka.

Kola. a) Talrikare befolkning skulle icke få utkomst. 134.

Edil. a) Talrikare befolkning skulle icke få utkomst, åtminstone icke nu, 3 4. 3

då folket flyr från jordbruket till industrien. Något flora skulle kunna existera. 1

b) Bidragit till någon minskning, av den jordbrukande befolkningen, beroende 1 2 3 4. 3.

på övergång från jordbruk till industri, även emigration. 2

Arvika landskommun, a) Ja, därest jägmästare- och kyrkoherdeboställena 1 3. 1

delades i mindre egendomar, kunde 20 ä 30 familjer ha sin utkomst därå. Större a

.egendomar förekomma icke.

b) Minskning, enär jordbrukare övergått till industrien. 3 6.

Ny. a) Ingå större egendomar. 12.

b) Ingen hopning. 1

■Jor dunder bokning ms betänkanden. III. 10

14li

FRÅGAN 10. SOCKENOMBUD.

2 Älgå. a) Skulle icke vara fallet.

2. i b) Ingen inverkan på befolkningen; socknen har en längre tid haft lika stor

2 folkmängd, så att bolagsförvärven kunna icke sägas ha minskat den; jordbruksbefolkningen

minskas genom emigration till Amerika.

14 5 k. *1 Gunnarskog. a) Ja, * betydligt talrikare, synnerligast som den värdefullaste

2 och mest välbelägna jorden i regel innehaves av bolag. Icke talrikare.

1 45 6. 5 b) Bidragit till minskning; t. ex. å ett hemman, som nu äges av bolag,

bodde förr en talrik skara av burgna bönder med en hel del tjänstefolk, men

nu återstår endast omkring en tredjedel av den forna folkmängden; när bolagen

köpt en egendom, utläggas i regel torpen till skogsmark och befolkningen måste

i således minskas; säljarna flytta vanligen ur kommunen, många till Amerika, i

undantagsfall ha några köpt sig andra fastigheter inom socknen.

13 4. Bogen, a) Talrikare befolkning skulle få sin utkomst.

3 4. b) Bidragit till minskning av den jordbrukande befolkningen.

i 2. Brunskog. a) Jorden i allmänhet uppdelad i mindre egendomar.

b) Har icke på långliga tider förekommit, att jordbruksfastigheter hopats

till bolagsegendom.

3 4. Mangskog. a) Om prästgården vore uppdelad i mindre egendomar, skulle

1 flera kunna få sin utkomst; någon större till uppdelning lämplig egendom

finnes icke.

3 4. b) Befolkningen har minskats, på grund av att bolagen ej anställt arrendatorer

på alla sina egendomar, utan låtit en del lägenheter stå obebodda och

obrukade, och då dessa arrendatorer huvudsakligen syssla med skogsarbete, kan

man säga, att jordbruksbefolkningen betydligt minskats genom nämnda jordförvärv.

i. 4 Boda. a) Ingå större egendomar; jorden är tillräckligt uppdelad på två

2 undantag när: en större bolagsegendom och komministerbostället; om dessa

uppdelades, torde långt flera personer kunna få sin utkomst, då det mindre

jordbruket i allmänhet skötes relativt bättre än de större brukningsdelarna.

i 4. b) Sammanslagning av brukningsdelar har icke eller endast obetydligt ägt

12 4. *i rum; befolkningen—■ * som huvudsakligen utgöres av jordbrukare och jordbruks*4

arbetare — har dock genom utflyttningar och emigration betydligt minskats, *på

e:a 40 år från 2 300 till 1 400 invånare.

5 Sunne. a) Större välmåga och mera. förnöjsamhet bleve nog följden om

1 23 4. så kunde ske; å kyrkoherdebostället finnas 175 har åker vid huvudgården,

lämpliga att uppdela i smärre jordbruk.

5 b) De större jordbruk, som finnas, ha varit sådana de äro sedan långa tider

tillbaka, då järnhanteringen florerade.

3 Östra Emtervik. a) Idealet för jordbruket här torde vara det medelstora

småbruket, när det åtföljes av ej allt för liten skogsmark.

b) Ingen hopning av jordbruksfastigheter till större egendomar.

i Västra Emtervik. Större egendomar förekomma icke.

12. 2 Gräsmark, a) Större egendomar saknas; uppdelning i småbruk, där sa

i låter sig göra, bidrager till folkökning; verkan därav tvivelaktig.

Frågan 10, huvudinnehåll: a) skulle befolkningen vara talrikare, om jorden vore uppdelad

i smärre egendomar? b) Inflytandet av jordbruksfastigheternas anhopning på den

jordbrukande klassens eller befolkningens i allmänhet numerär.

1''It Ad AN 10. SOCKKNOMHUI).

147

l>) I ill folkminskning; intresset för jordens skötsel Ur mindre hos arrendatorer

och torpare Un hos självägare.

Lysvik. Större egendomar förekomma icke.

Fryksände. a) Större jordbrnksegendomar förekomma icke.

b) Sedan flera decennier ha bolagen innehaft sina fastigheter.

Östmark, a) Några större egendomar förekomma icke. På prästgården skulle l

fyra a fem familjer kunna leva gott, nu föder den knappast en arrendatorsfamilj;

socknen består nästan uteslutande av skogsegendomar, jordbruket kan ej 4

enbart föda sin man, utan biförtjänster måste tillgripas; en ytterligare delning

av egendomarna kan ej gå för sig, då en sådan ju förutsätter, att jorden med

fördel kan odlas och avsättning finnes för lantmannaprodukter; om den arbetsbehövande

befolkningen bleve för stor, vilket vid en ytterligare jorddelning skulle

bli fallet, skulle arbetslönerna nedpressas; strävandet i socknen bör inriktas på l

att bevara de hemman, som från forna tider funnits, i den mån detta finnes med

de nya förhållandena lämpligt; på några ställen, om ock icke särdeles många,

finnas odlingar, som knappast förtjäna vidmakthållas, de ha tillkommit i en förgången

tid, då man huvudsakligen fann sin bärgning av boskapsskötsel och odling

1 2 ii 4.

i 2 a 4 5 o.

1 2 3 4 6.

av fallråg; ängari

ha

nu för det mesta övergått till skogsmark, och skogens

nedhuggning och bränning aktar man sig för, sedan den fått saluvärde.

b) En stor del av jorden har övergått i bolagens ägo, och detta har med- 14.

fört minskning av så väl befolkningen i allmänhet som av den jordbrukande befolkningen;

av de förra ägarna ha några stannat kvar som arrendatorer, flera i

ha köpt sig egendomar i Nedre Fryksdalen och lätt många ha strax efter försäljningen

utvandrat till Amerika; de efterträdande bolagsarrendatorerna utgöra

ett fåtal mot den befolkning, som fordom bodde på bolagshemmanen; socknen

hade omkring 18/0-talet en folkmängd av 5 500 personer, nu endast 3 975;

orsaken till den stora minskningen måste företrädesvis sökas i förändrade förvärvsmöjligheter

och större krav på livet; den nedlagda bruksdriften (vid Konradsfors)

har däremot inverkat ganska litet på folkminskningen. Det är egentligen skogs- 2

marken, som bolagen i regel inköpt; den inägojord, som härvid medföljt, har

utarrenderats.

Lekvattnet, a) Ingå större egendomar förekomma; obetydlig åkerjord i 1 2 4 5 6 9. 6

förhållande till skogsmarken.

b) År 1851: 1 690 människor, nu kanske något över 700; i den mån, som jorden 7. 1 2 4 5 fl.