SOU 1919:6

A K B E TSTID8K0MMI T T E N. I.

BETÄNKANDE

MED

FÖRSLAG TILL LAG

OM

BEGRÄNSNING AV TIDEN FÖR BAGERIOCH

KONDITORIARBETE

AVGIVET DEN 22 NOVEMBER 1918

STOCKHOLM 1919

KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNKB

185223

Innehållsförteckning.

Sid.

Underdånig skrivelse................... g

Förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete...... t

Inledande historik......................... jq

Allmän motivering......... jg

Nattarbetets olägenheter för arbetarna.................. 73

Bageriidkarnas skäl för nattarbetets bibehållande ............. 73

Kommitténs ståndpunkt i nattarbetsfrågan................ 74

Lagförslaget ej något allmängiltigt uttryck för kommitténs mening angående

arbetstidens reglering...................... 4g

Lagförslagets allmänna läggning.................... 4 g

Speciell motivering............................ 7g

Utländsk lagstiftning........................... 27

Bilaga: Statistisk redogörelse för arbetstidsförhållandena inom bageriyrket..... 31

I. Föregående utredningar i ämnet.................... 37

II. Undersökningens planläggning och utförande............... 35

1. Socialstyrelsens utredningsuppdrag.................. 35

2. Planen för arbetstidskommitténs utredning.............. 3g

3. Bageriyikets teknik och yrkesspecialiteter............... 37

in. Arbetstidens reglering inom bageriyrket enligt gällande kollektivavtal..... 37

1. Avtal träffade t. o. m. mars 1918 ................. 37

2. Avtal träffade efter mars 1918................... 4g

IV. Arbetstidsförhållandena inom bageriyrket enligt arbetstidskommitténs undersökning 41

1. Tidpunkten för undersökningen och bagerinäringens fluktuationer 1913—1918 41

2. Undersökningens omfattning.................... 43

3. Den dagliga arbetstidens förläggning ................ 4g

4. Ordinarie arbetstid per dygn.................... 52

5. Ordinarie arbetstid per vecka.................... 00

6. Ordinarie nattarbete ....................... g4

7. Ordinarie söndagsarbete...................... 05

8. Övertidsarbete.......................... 72

9. Semester.................... 73

10. Förändringar i arbetstidsförhållandena under åren 1913—1918...... 75

Stockholm den 22 november 1918.

Till KONUNGEN.

Med anledning av därom av socialstyrelsen gjord framställning beslöt

Kungl. “Maj:t den 1 sistlidne juli att till den genom nådigt beslut

den 15 februari 1918 tillsatta så kallade arbetstidskommittén, bestående av

4

landshövdingen friherre L. De Geer, ordförande, disponenten J. L. Ekman,

yrkesinspektören B. O. V. Hellström, förtroendemannen i svenska

metallindustriarbetarförbundet K. W. Holmström, förste provinsialläkaren

C. J. F. Lundberg, ingeniören E. L. Magnus, sekreteraren i svenska grovoeh

fabriksarbetarförbundet C. Michaelsson, byråchefen i socialstyrelsen

J. A. E. Molin, tillika kommitténs sekreterare, förtroendemannen i svenska

sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponenterna C.

Wabren och B. E. Wijkander, överflytta det tidigare åt socialstyrelsen

lämnade uppdraget att verkställa utredning angående nattarbete" inom

bagerier, konditorier och så kallade hembagerier samt att avgiva det

förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Samtidigt med förstberörda beslut uppdrog Kungl. Maj:t åt föreståndaren

för Stockholms stads rättshjälpskontor advokaten S. A. H.

Silow att såsom ledamot biträda kommittén vid behandling av frågor

rörande bageriindustrien och dess ekonomiska förutsättningar, varjämte

chefen för civildepartementet bemyndigades att utse sakkunniga för att tillhandagå

kommittén med upplysningar i nämnda frågor. I enlighet härmed

utsåg chefen för civildepartementet samma dag till sådana sakkunniga

civilingenjören J. W. Schumacher, vilken emellertid sedermera på

därom gjord ansökan entledigats och ersatts med byrådirektören H. S.

Kinmanson, disponenten N. Westerdahl, direktören H. Andersson i Malmö,

förtroendemannen i Svenska bageri- och konditoriarbetarförbundet A. Sjöstedt,

kassören D. G. Lagergren samt ledamoten av riksdagens andra

kammare L. Borggren.

Vid fullgörande av det nådiga uppdraget i vad det avsåg utredningen

har kommittén, synnerligast som uppdraget av chefen för civildepartementet

angivits vara av brådskande beskaffenhet, ansett sig höra

i huvudsak åtnöjas med de uppgifter beträffande bageriarbetet, som ingått

i det av kommittén hopbragta arbetsstatistiska materialet rörande

industrien och hantverket i allmänhet. Utredningen har emellertid, med

hänsyn dels till omfattningen av den tidigare av socialstyrelsen uppgjorda

och av Kungl. Maj:t godtagna utredningsplanen och dels till

önskvärdheten att i ett sammanhang behandla alla de förhållanden inom

bageriyrket, vilka kommittén enligt sitt allmänna uppdrag har att uppmärksamma,

måhända något utsträckts utöver vad nödvändigtvis varit

påkallat för kommitténs betänkande i ämnet. Ifrågavarande utredningsarbete

har, under ledning av förste aktuarien i socialstyrelsen B. Nyström,

handhafts av amanuensen i styrelsen J. Richert. Vid arbetets planläggande

har dessutom byråchefen i styrelsen N. Bergsten i egenskap av

adjungerad ledamot biträtt kommittén.

5

Vid förberedande överläggningar, som kommitténs sekreterare jämte

advokaten Silow höll med ovannämnda, särskilt tillkallade sakkunniga,

framställdes från dessas sida förslag om, att man borde i Norge inhämta

upplysning om verkningarna av det där sedan länge införda förbudet

mot nattarbete i bagerierna. Enligt nådigt förordnande företogo även

sedermera byrådirektören Kinmanson och förtroendemannen Sjöstedt

jämte kommitténs sekreterare för berörda ändamål en resa till Kristiama.

Sedan kommittén, delvi med biträde av de särskilt tillkallade sak

kunniga, behandlat förevara^ fråga vid sammanträden den 21, 22, 24

och 30 oktober samt den 22 november 1918, får kommittén härmed i

underdånighet överlämna betänkande med förslag till lag om begränsning

av tiden för bageri- oc konditoriarbete.

Underdånigst

LOUIS DE GEER.

J. L. Ekman.

Carl Miciiaelsson.

Olof Hellström.

A. Molin.

K. W. Holmström.

Aug. Svensson.

Ch. Lundberg.

Carl Wahren.

Erik L. Magnus.

B. WlJKANDER.

7

Förslag

till

lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri-eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan kl. 8 e. m. och 6

f. m. å söckendag.

Arbete, varom här är sagt, skall icke, där det bedrives i hotell-,

restaurang- eller kaférörelse eller eljest utan samband med bageri- eller

konditorirörelse, vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser

tillverkning av bröd, bakelser eller annat dylikt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) arbete för tillverkning av konditorivaror utföras å sön- eller

helgdag under högst tre timmar mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat dylikt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under

högst tre timmar mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan kl. 8 f. m. och 8 e. m.;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag från kl. 4 f. in.;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras från kl. 2 f. m. och annat arbete från kl. 3 f. m.

8

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift pa sadant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger 8 timmar av dygnet, å söckendag fortgå

jämväl mellan kl. 8 och 10 e. m. ävensom, i den mån så kräves för det

tillverkade brödets torkning, mellan kl. 10 e. m. och 12 midnatt. Erfordras

för ett företags ändamålsenliga drift oundgängligen ytterligare

nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande därtill.

4 §•

Påkallar särskilt förhållande avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,

utöver vad 2 § medgiver, äge vederbörande yrkesinspektör att meddela

tillstånd därtill. Sadant tillstånd, vilket skall sökas för varje särskilt

tillfälle, må ej avse mer än två dygn åt gången eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. På

yrkesinspektionens chefsmyndighet ankommer att, där så prövas nödigt

meddela ytterligare eftergift. ''

Nödvändiggöres på grund av missöde eller annat oförutsett förhållande

avvikelse, varom i nästföregående stycke är sagt, och är ej tid att

inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej

för mer än ett dygn åt gången. Om sådan åtgärd och anledningen därtill

aligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande

yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till

efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av

lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

6 §.

Bedrives arbete i strid mot vad i denna lag är stadgat, straffes

företagets innehavare med böter från och med tio till och med ettusen

kronor. Har till arbete, vilket bedrivits på sådant sätt, med faders eller

malsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare fadern

eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och med

femtio kronor.

9

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse,

varom i denna § förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §•

Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § andra

stycket, straffes företagets innehavare med böter från och med fem till

och med fyrahundra kronor.

B §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där

särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan

ej linnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den----— och äger giltighet

tillsvidare, intill dess Konungen annorlunda förordnar.

Kan det visas, att tillämpningen av denna lag å ett företag, skulle,

därest vissa förändringar ej vidtoges, i väsentlig mån förminska företagets

produktionsförmåga, må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med

tillämpningen.

2—155223

10

Inledande historik.

Frågan om lagstadgad reglering av arbetstiden inom bageriyrket

har här i landet sedan länge varit föremål för uppmärksamhet. Sålunda

utarbetades år 1894 av en av Stockholms bageriarbetare tillsatt kommitté

ett förslag till lag i ämnet. Detta förslag förelädes påföljande års riksdag

i en inom andra kammaren av A. Hedin väckt motion (nr 88) om

utfärdande av en »lag ang. arbetstiden i bagerier, för försäljning arbetande

s. k. hembagerier samt konditorier ävensom restauranger och hotell,

där bakning idkas». De huvudsakliga bestämmelserna i detta lagförslag

inneburo, att den dagliga arbetstiden, raster inberäknade, skulle begränsas

till högst 12 timmar samt infalla mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m. Ugnsbesättningen

skulle dock få börja 1 å 2 timmar före och sluta 1 å 2

timmar efter näm»da tider. Vidare skalle de s. k. förarbetena få begynna

3 timmar före den vanliga arbetstiden med rätt likväl för de därmed

sysselsatta arbetarna att sluta 3 timmar förr än de övriga.

I motiveringen åberopade motionären bl. a. Stockholms hälsovårdsnämnds

berättelse till medicinalstyrelsen över en år 1890 företagen undersökning

av bagerierna i huvudstaden samt en av nyssnämnda kommitté

avgiven redogörelse, vilka båda framställningar gåvo vid handen, att

inom bageriyrket förekommo avsevärda missförhållanden såväl med hänsyn

till arbetsförhållandena i allmänhet som särskilt i avseende å arbetstiden.

Motionen vann stöd hos lagutskottet, som föreslog skrivelse till

Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning

taga i övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående

arbetstiden för arbetare i bageriyrket voro erforderliga och därefter

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva an.

edning. Utskottets förslag bifölls av andra men avslogs av första kammaren.

Vid riksdagen år 1896 väcktes motioner (resp. nr 29 och 1),

åsyftande samma beslut som i lagutskottets nyssberörda utlåtande, av

11

C. Treffenberg inom första och av A. Hedin inom andra kammaren.

Dessa motioner, vari frågan på olika sätt men särskilt under hänvisning

till utländska utredningar och lagstiftningsåtgärder ytterligare utvecklades,

lände ej heller till något riksdagens beslut.

Sedan riksdagen år 1896 med anledning av nådig proposition beviljat

10,000 kronor för verkställande av arbetsstatistiska undersökningar,

utfördes under åren 1897 och 1898 på uppdrag av kommerskollegium

och under dess inseende av J. Leffler en undersökning av bagerierna i

Sverige. Denna undersökning omfattade bagerierna i rikets städer och

köpingar samt ett antal municipalsamhällen, och är redogörelse för densamma

lämnad i den år 1899 publicerade »Arbetsstatistik I*. De däri

meddelade uppgifterna torde i åtskilliga avseenden, bl. a. beträffande

arbetstiden, kunna anses vitsorda de i förut berörda motioner påpekade

missförhållanden.

Ehuru bageriarbetarna sedermera lyckats undanröja vissa av de

missförhållanden, som i förut omnämnda motioner anförts till stöd för

reformkraven, kvarstod likväl nattarbetet. Med hänsyn härtill funno

sig L. Borggren samt G. Nilsson i Kristianstad föranlåtna att vid 1913

års riksdag inom andra kammaren väcka motion (nr 193) om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande reglering av

nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier. Enligt

motiveringen åsyftade motionärerna en sådan reglering av arbetstiden,

att arbetet ej fick börja före kl. 6 f. m. eller fortgå efter kl. 6 e. in.

med undantag likväl för deggörningen, som skulle få börja 2 timmar

tidigare på morgonen. Motionen avstyrktes av lagutskottet under hänvisning

till att utskottet samtidigt, med anledning av motion av C.

Lindhngen m. fl., förordat skrivelse till Kungl. Maj:t om en allsidig utredning

rörande nattarbete för män inom industriella och angränsande

områden m. m. Andra kammaren biföll men första kammaren avslog

motionen.

Vid 1914 års båda riksdagar förnyade A. Petrén i första (nr 11,

resp. 29) och L. Borggren m. fl. i andra kammaren (nr 46, resp. 59)

nyss berörda motion. Dessa motioner rönte samma öde som deras närmaste

föregångare. År 1915 framlades åter samma förslag, i första

kammaren av Å. Petrén och C. Wickman (nr 31) samt i andra kammaren

av L. Borggren m. fl. (nr 84). Lagutskottet tillstyrkte motionerna,

och vunno de denna gång riksdagens bifall.

Kungl. Maj:t remitterade den 11 juni 1915 riksdagens skrivelse

angående nyssnämnda beslut till socialstyrelsen med anmaning att av

-

12

giva förslag rörande verkställandet av den utav riksdagen begärda utredningen.

Sedan nämnda styrelse, som jämväl fått till sig remitterad

en riksdagens skrivelse angående åtgärder till förekommande av nattarbete

av män inom industriella och angränsande områden, därom gjort

framställning, fick styrelsen den 9 november samma år i uppdrag att

utarbeta fullständig plan för de i riksdagens här berörda två skrivelser

åsyftade utredningar jämte bemyndigande att härvid anlita biträde av

sakkunniga. Med anledning härav utarbetades sedermera inom styrelsen

dylik plan jämte förslag till frågeformulär m. m. I den underdåniga

skrivelse av den 11 maj 1917, varigenom styrelsen anmälde, att här berörda,

förberedande arbeten slutförts, hemställde styrelsen emellertid med

hänsyn till de inom bageriyrket rådande abnorma förhållandena bl. a.,

att utredningens verkställande finge anstå tills vidare. Den 27 därpå

följande juli uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med förberörda plan verkställa ifrågavarande utredning, så

snart styrelsen prövade de därför nödiga förutsättningarna hava inträtt,

samt att därefter avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde

föranleda. Att uppdraget sedermera överflyttats på arbetstidskommittén,

har förut omnämnts.

Såsom av betydelse för förevarande fråga torde i detta sammanhang

jämväl böra erinras om, att under de senaste åren i ändamål att

åvägabringa besparing i brödkonsumtionen utfärdats förbud mot försäljning

av färskt bröd. Sålunda föreskrev Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Malmöhus län genom kungörelse den 19 maj 1917, att försäljning

av hushållsbröd finge ske först 24 timmar och av finare matbröd, mjukt

kaffebröd, småbröd och skorpor först 12 timmar efter tillverkningen. En

allmängiltig bestämmelse i enahanda riktning meddelades i den på framställning

av folkhushållningskommissionen den 1 februari 1918 utfärdade

nådiga förordningen innefattande vissa föreskrifter angående tillverkning

och försäljning av bröd och annat bakverk. I denna förordnings § 7

föreskrives, att mjukt bröd icke må saluhållas, förrän minst 12 timmar

förflutit, från det att brödet vid bakningen gräddats. Vidare medgives

däri Kungl. Majrts befallningshavande att för länet eller viss ort utsträcka

nämnda tidrymd, dock ej mer än till 24 timmar.

Folkhushållningskommissionen gjorde i sin nyss berörda framställning,

som avgavs den 14 november 1917, gällande, att såsom ett komplement

till förbudet mot försäljning av färskt bröd borde stadgas förbud

mot nattarbete i bagerierna. Såsom skäl härför syntes kommissionen

vilja anföra, förutom önskvärdheten av besparing av belysningsmedel,

13

att ett förbud av sistberörda innebörd skulle vara erforderligt för det

avsedda försäljningförbudets effektiva upprätthållande.

Förbudet mot försäljning av färskt bröd torde emellertid haft

den verkan, att nattarbetet inom bagerierna, i vad angår tillverkningen

av mjukt bröd,_nu under kristiden tillsvidare väsentligen upphört.

Allmän motivering.

Såsom av den bifogade statististiska utredningen framgår, före- Nattarbeten

kommer inom det egentliga bageriyrket, i ganska stor omfattning en olj^h^

arbetsform, som från arbetarskyddssynpunkt måste anses särskilt olämp- letama.

lig, nämligen nattarbete för samma arbetare natt efter natt i ständig

följd med undantag möjligen för natten till sön- eller helgdagar. Bageriarbetaren

är således med hänsyn till arbetets förläggning i stor utsträckning

sämre ställd än andra nattarbetare, vilka i regel hava egentligt

nattarbete endast varannan eller var tredje vecka. Givetvis måste ett

dylikt beständigt nattarbete, även om det är av relativt kort varaktighet,

då sömnen på dagen ju ej kan bli lika ostörd och stärkande som

på natten, medföra menliga följder i hygieniskt avseende. Ehuru arbetsförhållandena

inom bageriyrket otvivelaktigt under senare tid avsevärt

förbättrats, exempelvis genom förkortning av arbetstiden, lära de också

fortfarande anses mindre tillfredsställande.

Att här ifrågavarande nattarbete jämväl i andra avseenden skall

medföra betydande olägenheter, torde vara uppenbart. Erinras må sålunda

om den otrevnad, som måste förorsakas av tvånget att städse under

natten stiga upp och begiva sig till sitt arbete samt om den störande

inverkan detta måste ha på den gifta bageriarbetarens hemliv. Genom

sitt behov av sömn på eftermiddagen och kvällen gå vidare bageriarbetarna

miste om många tillfällen till rekreation och inhämtande av

bildning.

Till stöd för sitt sedan många år vidhållna motstånd mot arbetar- Bagerinas

krav på nattarbetets avskaffande anföra arbetsgivarna inom bageriyrket

i huvudsak följande. nattarbetet»

Arbete nattetid i bagerierna är en nödvändig förutsättning för att

mjukt bröd i färskt tillstånd skall kunna tillhandahållas allmänheten i aan

tillräckligt god tid på morgonen, d. v. s. så tidigt, att allmänheten, med

undantag väl dock i regel för kroppsarbetarna, kan få sådant bröd till

14

sin första frukost. Själva bakningen av finare mjukt bröd kan visserligen

utföras på 2 å 3 timmar, men därefter måste brödet få något

svalna, innan det lämpligen kan sorteras för distribution, vilken sistberörda

åtgärd sedermera tager en betydande tid. Från deggörningens

början till dess brödet finnes att tillgå för den stora allmänheten i de

talrika försäljningsbutikerna, »magasinen», lär sålunda böra beräknas en

tid av 5 å 7 timmar — för dem som ha tillfälle att inköpa sitt bröd

vid bagerierna ställer sig saken tydligtvis annorlunda.

Kunde publiken ej fa sitt behov av färskt bröd på morgnarna fyllt

av de större, yrkesmässigt bedrivna bagerierna, skulle den komma att

vända sig till de talrika s. k. hembagerierna, vilka, ohindrade av nattarbetsförbudet,

givetvis skulle kunna tillhandahålla sina varor betydligt

tidigare. Jämväl för det fall, att dessa bagerier bleve inbegripna under

ett dylikt förbud, skulle de, då de ej hava någon tidsödande distribution,

kunna erbjuda eu besvärande konkurrens i avseende å tiden för

varornas tillhandahållande. Även kunde det vara att befara, att allmänheten

för att förskaffa sig färskt bröd skulle i avsevärd omfattning övergå

till att i hemmen framställa sitt bröd.

Genom ett förbud mot nattarbete komme vidare produktionstiden

att inskränkas, vilket åter skulle leda till antingen minskad produktion

eller krav på ökat antal arbetare, ugnar och andra hjälpmedel — alltså

i varje fall försämring av de ekonomiska produktionsvillkoren och till

följd därav ökade försäljningspris.

Till bemötande av nu anförda motivering för nattarbetet har från

arbetarnas sida väsentligen gjorts gällande, dels att de framhållna olägenheterna

av nattarbetets avskaffande vore betydligt överdrivna och dels

att arbetarnas krav på en dylik förändring uppbures av så starka skäl,

att vid jämförelse därmed berörda eventuella olägenheter ej kunde tillmätas

någon avgörande betydelse. Emot nattarbetet har jämväl framhållits,

att det även med hänsyn till driftens ekonomi medförde vissa

olägenheter, såsom kostnader för belysning och sämre arbetsutbyte.

fiå™dliunkt övervagande av förevarande fråga har kommittén ansett sig

» nnttarbets- höra anlägga följande synpunkter. Otvivelaktigt torde allmänheten, om

frågan, nattarbetet avskaffas, i avsevärd utsträckning komma att gå miste om

sitt färska bröd till frukost. Emellertid kan det häremot invändas, att

berörda olägenhet väsentligen skulle drabba endast de större samhällena

— i de mindre, där någon mer omfattande distribution ej förekommer,

utan publiken i regel inköper sitt brödförråd vid bageriet, skulle denna

olägenhet antagligen ej bli synnerligen kännbar. Vidare berör, som förut

15

antytts, denna fråga icke eller åtminstone ej i samma mån alla samhällsklasser.

Kroppsarbetarna lära nämligen till största del även under

hittillsvarande förhållanden fått försaka det färska brödet till sin första

måltid och, då sådant ej heller kunnat medföras till arbetsplatsen, väl i

regel även vid den kafferast, som brukar förekomma under morgonarbetet.

Med hänsyn härtill torde den olägenhet för allmänheten, varom här är

fråga, icke förtjäna alltför stort avseende.

Beträffande bageriidkarnas farhåga för konkurrensen från hembagerierna

torde densamma i första hand hava föranletts av det antagandet,

att hembagerierna ej skulle komma att inbegripas under ett lagstadgat

förbud mot nattarbete — liksom de ej varit underkastade lagstiftningen

angående förbud mot kvinnors användande till nattarbete.

Genom att utsträcka förbudet mot nattarbete inom bageri hanteringen till

att omfatta även hembagerierna torde här ifrågavarande farhåga i väsentlig

mån undanröjas. Med hänsyn till den befarade följden av ökad

bakning i hemmen förefaller det kommittén, som om denna farhåga vore

föga grundad. Bakning i hemmen torde nämligen endast i undantagsfall

verkställas dagligen och så tidigt, att tillgång på färskt bröd därigenom

skulle kunna beredas till första frukosten. Konsumenterna av

hembakat bröd torde snarare vara vana att få förtära sitt bröd flera

dagar gammalt.

Att avskaffandet av nattarbetet skulle, såsom från idkarhåll göres

gällande, inskränka produktionsförmågan och medföra vissa menliga verkningar

i ekonomiskt avseende, lär väl ej kunna förnekas, men torde

de enligt kommitténs mening ej gärna kunna få någon mer betydande

omfattning.

I betraktande av det här anförda samt de olägenheter för arbetarna

och deras familjer, som nattarbetet medför, vill det synas kommittén,

som om en förändring i förevarande avseende av bageriarbetets anordning

vore ej blott väl motiverad utan även med hänsyn till arbetarskyddets primära

krav av behovet påkallad.

Nu skulle man kanske kunna ifrågasätta, huruvida ej härovan

berörda olägenheter av nattarbetet inom bageriyrket skulle kunna i

väsentlig mån undanröjas genom införande, såsom i allmänhet inom

industriell verksamhet med nattarbete, av en ordnad skiftindelning, så

att ej samma arbetare behövde arbeta på natten mer än t. ex. varannan

eller var tredje vecka. Enligt inhämtade upplysningar lär emellertid arbetets

beskaffenhet, åtminstone i de mindre bagerierna, ej medgiva en

dylik anordning.

16

Kommittén har sålunda funnit sig föranlåten föreslå förbud mot

nattarbete inom bagerihanteringen.

Nämnas bör måhända, att kommittén ansett sig ha stöd för detta sitt

beslut jämväl i den erfarenhet, som man i flera andra länder haft av verkningarna

utav dylika förbud. Kommittén tillåter sig i sådant hänseende

dels hänvisa till redogörelser i ämnet uti Sociala Meddelanden (191(1 sid.

916 ff. och 1918 sid. 905 ff.) och dels åberopa de iakttagelser, som kommitténs

sekreterare vid sitt tidigare omförmälda besök i Norge haft tillfälle göra beträffande

verkningarna av den norska lagstiftningen rörande bageriarbetet (se

sid. 28). Sannolikt skulle även de svenska bageriidkarna, om nattarbetsförbud

införes, komma att finna de därav föranledda olägenheterna mindre

betydande, än de befarat, ja måhända, att desamma uppvägas därav, att

man genom förbudet blivit befriad från en av de äldsta och svåraste

stridsfrågorna inom yrket.

Lag- Kommittén anser sig i detta sammanhang icke kunna underlåta

''^nfgot^nli- att framhålla, att inom kommittén yppats tvekan, huruvida det vore

mängiltigt lämpligt att redan nu, innan kommittén haft tillfälle att taga ståndpunkt

"kommitténs till frågorna rörande arbetstidens reglering i allmänhet, inlåta sig på en

mening ang. reglering av arbetstiden för ett särskilt yrke. Denna tvekan har synts

“reglering"11 desto mer befogad, som det här åsyftade nattarbetet inom bagerierna,

mot vilket den ifrågasatta föburdslagstiftningen skulle rikta sig, till följd

av kristidsförhållandena f. n. knappt lär förekomma i någon avsevärdare

omfattning. När kommittén icke dess mindre funnit sig nu

böra framlägga ett förslag till lag i ämnet, har kommittén gjort det

dels på den grund, att här ifrågavarande nattarbete måste anses vara av

alldeles säregen art och dels med hänsyn därtill, att en övergång till

förändrad anordning av arbetet framdeles, sedan produktionen åter kommit

in under normala förhållanden, skulle komma att såväl för bagerihanteringen

som allmänheten medföra än mer kännbara olägenheter. Kommittén

vill emellertid uttryckligen framhålla, att bestämmelserna i berörda lagförslag

icke få anses såsom några uttryck för kommitténs mening rörande

arbetstidens reglering i allmänhet.

..Log- Innan kommittén ingår på en motivering av lagförslagets särskilda

allmänna bestämmelser, anser den sig böra något beröra vissa drag hos förslaget,

läggning, vilka äro av större principiell betydelse.

T 11 en början torde då påpekas, att lagens tillämpningsområde

ansetts böra utsträckas till att omfatta ej blott bakuingen av mjukt bröd,

för vilken tillverkning nattarbetsförbudet i främsta rummet är avsett,

17

utan i regel även all tillverkning av hårt bröd och konditorivaror. Anledningen

härtill har varit, att tillverkningen av sistnämnda tva varuslag

i stor utsträckning bodrives tillsamman med framställningen av mjukt

bröd. Ett avskiljande från lagens tillämpning av dessa två varuslag

skulle tydligt vis i betänklig mån försvåra kontrollen och även i övrigt

försvaga lagens effektivitet. Skulle man åter begränsa sig till att från

lagens tillämpning undantaga ej tillverkningen, var den än förekommer

av här ifrågavarande varor, utan endast de fristående konditorierna och

spisbrödsfabrikerna, komme detta att innebära eu betänklig orättvisa i

konkurrensavseende.

Lagens huvudsakliga stadgande utgöres av ett förbud mot nattarbete.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan regleringen av berörda

arbete och av söndagsarbetet samt det numera allmänt såsom befogat

erkända kravet på söndagsledighet, bär kommittén emellertid funnit sig

föranlåten att med nyssnämnda stadgande förbinda ett förbud jämväl

mot arbete på sön- eller helgdagar. För övrigt lär ett dylikt förbud redan

vara i väsentlig mån genomfört genom de nu gällande kollektivavtalen

inom bageriyrket (se sid. 37).

Nära till hands hade tydligen legat att låta lagen reglera även den

dagliga arbetstidens längd. Av arbetarrepresentanterna bland de förut

omförmälda särskilt tillkallade sakkunniga har också uttryckts en önskan

i nu berörda riktning. Kommittén bär emellertid ansett sig icke böra i

lagen intaga någon dylik reglering, da kommittén inom kort torde komma

att avlämna förslag till lag om en mer allmängiltig reglering av arbetstidens

längd, vilken reglering skulle omfatta jämväl bär ifrågavarande slag av verksamhet.

Den nu gällande lagstiftningen på arbetarskyddets område vänder

sig i regel mot användande av arbetare under vissa förhållanden, som

enligt lagstiftarens uppfattning innebära fara för arbetarens liv eller hälsa

eller, i fråga om minderåriga eller kvinnor, deras moral. För sin egen

del äger arbetsgivaren att utan hinder av skyddslagstiftningen arbeta

under vilka förhållanden som helst, och enligt lagen om arbetarskydd

gäller denna frihet t. o. in. medlemmarna av arbetsgivarens familj.

Otvivelaktigt hade det varit mest tilltalande att upprätthålla nu berörda

princip jämväl i avseende å förevarande lagstiftning. Av såväl arbetsgivar-

som arbetarrepresentanter bland de särskilt tillkallade sakkunniga

har emellertid med styrka gjorts gällande, att ett dylikt tillvägagående

icke borde ifrågakomma med hänsyn till konkurrensen olika bageriföretag

emellan. Därigenom skulle nämligen hembagerierna, som ofta endast

sysselsätta arbetsgivaren och medlemmar av hans familj, beredas möjlig

3—185223

-

18

het att idka nattarbete och kunna tillhandahålla allmänheten färskt bröd

på morgnarna långt tidigare än de större bagerierna. Man skulle även,

såsom ^ erfarenheten från andra länder visar, kunna befara försök att

kringgå lagen, t. ex. genom att arbetarna formellt upptagas såsom delägare

eller hyresgäster. Med hänsyn härtill har kommittén funnit sig

nödgad rikta förbudet mot själva arbetet, oavsett av vem det verkställes.

Framhållas mä för övrigt, att den svenska skyddslagstiftningen icke saknar

exempel på en likartad läggning. Lagen den 5 juni 1909 om förbud

mot handels idkande under vissa tider av dygnet åsyftar nämligen meddelande

av förbud mot handelsbods öppethållande under vissa tider,

oberoende av huruvida öppethållandet förutsätter användande av biträden

eller ej eu läggning av lagstiftningen, som tydligtvis även den är

föranledd av hänsyn till konkurrensen.

Från de i lagen meddelade förbuden mot sön- eller helgdags- och

nattarbete äro givetvis undantag påkallade med hänsyn till vissa förhållanden.

Dessa förhållanden äro antingen av den art, att de kunna

förutses och hava då, antagligen i flertalet mer betydelsefulla fall, gjorts

t dl föremål för undantagsbestämmelser, eller ock äro de av mer tillfällig

och oberäknelig natur. Möjlighet till undantag är i sistberörda fall berett

dels genom bemyndigande för viss myndighet att meddela eftergift och

dels genom medgivande för arbetsgivaren att inom en snävt uppdragen

begränsning efter eget avgörande vidtaga avvikelse.

Kontrollen över lagens tillämpning har kommittén ansett sig höra

uppdraga åt yrkesinspektionen. Såväl i detta avseende som beträffande

ansvaret för överträdelser har kommittén i det väsentliga följt lagen

om arbetarskydd.

Slutligen må nämnas, att kommittén tänkt sig, att lagen endast

skulle ha provisorisk giltighet — detta förnämligast på den grund, att

kommittén ej nu, innan de igångsatta utredningarna hunnit avslutas och

kommittén kunnat bilda sig ett omdöme i frågorna rörande arbetstidens

reglering, ansett sig kunna föreslå några bestämmelser, som skulle

vara bindande för. framtiden. Otroligt är ej heller, att man om något

år kan ha gjort en de] erfarenheter, som kunna bli av värde vid en revision

av lagen.

1!)

Speciell motivering.

i §•

Denna paragraf inneliåller lagens huvudstadganden, nämligen förbuden

mot sön- eller helgdags- och nattarbete. I förhållande till dessa

äio lagens övriga stadganden väsentligen att anse såsom undantags- eller

tillämpningsbestämmelser.

Med formuleringen »arbete för tillverkning» etc. har åsyftats att nå

varje verksamhet, som ingår såsom ett nödvändigt led i produktionsprocessen

Dit bör sålunda enligt kommitténs åsikt räknas t. ex. ugnarnas

uppeldning, råvarornas framforsling å arbetsstället samt rengöring av

maskiner och redskap. Till här avsedda arbete skulle däremot icke vara

att hänföra transport av råvaror till arbetsstället, rengöring av företagets

lokaler eller distribution av de producerade varorna.

Uttrycket »tillverkning till avsalu», vilket betecknar, att tillverkningen

bedrives i och för näring, avser att från lagens tillämpning avskilja

produktion för egen förbrukning, i främsta rummet de enskilda

hushållens men även offentliga anstalters och inrättningars. Givetvis

iubegripes däremot, såsom även antydes i paragrafens senare stycke,

under lagens tillämpning sådan tillverkning av här ifrågavarande varor,

som utövas i samband med hotell-, restaurang- eller kaférörelse. I stället

för nu angivna uttryck har även varit ifrågasatt bestämningen »yrkesmässig

tillverkning», men gjordes däremot från de särskilt tillkallade sakkunnigas

sida den anmärkningen, att densamma i många fall skulle

tolkas så, att den gåve hembagerieina en möjlighet att undgå lagens

tillämpning.

Förbudet mot arbete å sön- eller helgdag omfattar tydligtvis tiden

från kl. 12 natten före sön- eller helgdag till samma klockslag natten

efter sådan dag.

Beträffande tiden för nattarbetsförbudet är det uppenbarligen av

mindre vikt, när berörda tid börjar och slutar, blott densamma medgiver

20

en tillräckligt lång, lämpligt förlagd nattvila. Att förbudstidens slut

satts till kl. 6 f. m. beror därpå, att det givetvis är angeläget, att bageriarbetet

får börja så tidigt, som skäligen kan anses såsom en någorlunda

normal begynnelsetid för arbete i allmänhet. I fiåga om klockslaget

för förbudstidens början har kommittén, i överensstämmelse med

de särskilt tillkallade sakkunnigas mening föreslagit kl. 8 e. m., varigenom

bageriidkarna torde beredas en möjlighet att genom arbete på kvällen i

viss mån ersätta det förbjudna nattarbetet.

Med förbuden i paragrafans första stycke har väsentligen åsyftats

att träffa det arbete, som utföres i bagerier och konditorier. Bland konditorivaror,

varmed väl torde få förstås sådana varor, som i allmänhet

saluhållas i konditorier, ingå emellertid en del varuslag, vilka endast

mer undantagsvis tillverkas i samband med konditorirörelse, såsom choklad,

karameller, medicinska pastiljer, viner m. in. Genom paragrafens andra

stycke har man velat från lagens tillämpning undantaga tillverkningen

av dylika varor. Vidare har man med iörevarande stycke haft för avsikt

att undan lagen fritaga tillverkningen i hotell, restauranger och

kaféer av efterrätter, som ej äro att hänföra till bakverk. Att märka

är att förevarande undantag endast gäller sådan tillverkning, som ej

bedrives i samband med hagel i- eller konditorirörelse — ett» förhållande

som är av ganska stor betydelse med hänsyn till den synnerligen vanliga

föreningen av kaférörelse med bageri- eller konditorirörelse. Visserligen

torde även bagerier och konditorier i viss mån tillverka efterrätter

av nyss berörda slag, och skulle sålunda möjligen nu nämnda företag

komma att anse sig orättvist behandlade. Å andra sidan lär det enligt

kommitténs mening ej gärna vara möjligt att förhindra kökspersonalen i

hotell, restauranger eller kaféer att i samband med den övriga matlagningen

tillaga efterrätter. Beträffande bröd, bakelser och annat dylikt

bakverk, d. v. s. de varuslag, som förnämligast åsyftas i denna lag, skulle

åter de utfärdade förbuden gälla jämväl, när tillverkningen äger rum i

företag av nyssnämnda slag.

2 §•

I lagförslagets 2 § äro sammanförda ett flertal undantagsbestämmelser,

samtliga avsedda att kunna komma till användning utan myndighets

beslut.

a), b) och c).

b örbudet mot sön- eller helgdagsarbete har ansetts böra i viss mån

lindras i tre fall. Det första avser tillverkning av konditorivaror. Dylika

21

varor, vilka ha särskilt stor avsättning ä nämnda (lagar, kunna visserligen

i väsentlig mån tillverkas under närmast föregående dag, men

färdigställandet av dem låter sig i stor utsträckning ej lämpligen göra

så långt förut. Därtill kommer, att avsättningen av vissa av här ifrågavarande

varor är i hög grad beroende av väderleken, varför det för

näringsidkarna är av betydelse att, efter som väderleken ter sig,

kunna i någon mån variera storleken av den för dagens konsumtion avsedda

varumängden. En arbetstid av tre timmar har synts tillfyllestgörande,

men har, då inom vissa slag av företag arbetet bör förrättas på

morgonen och inom andra först framåt eftermiddagen, för arbetstidens

förläggning ansetts böra utmätas en ganska vid tidrymd, nämligen mellan

kl. 6 f. in. och 6 e. in.

Det andra av här ifrågavarande fall avser tillverkning utan samband

med bageri- eller konditorirörelse av bröd, bakelser eller annat

dylikt bakverk inom hotell, restauranger eller kaféer. Tydligen skulle

det mången gång, t. ex. då oväntat antal resande ankommer, för

dylika företag ställa sig synnerligen svårt att iakttaga förbudet mot bakning

å sön- eller helgdagar. Med hänsyn härtill har kommittén, oaktat

erinringar däremot möjligen kunna framställas från konkurrenssynpunkt,

ansett sig böra bereda omförmälda företag enahanda möjlighet till undantag,

som medgivits beträffande tillverkning av konditorivaror.

Såsom ett tredje undanlag från förbudet mot sön- eller helgdagsarbete

har föreslagits eftergift beträffande s. k. anrörning, varmed förstås

läggningen av surdeg för tillverkning av sura limpor. Då anrörningen

måste verkställas dagen förut, skulle eljejt tillverkning av dylika limpor

ej kunna bedrivas å dag efter sön- eller helgdag.

d).

Detta undantag, som torde vara det mest betydelsefulla bland de

i förevarande paragraf upptagna, avser att bereda näringsidkarna möjlighet

alt utan uppskov börja det egentliga arbetet kl. 6 f. m., och utgör i

viss mån en kompensation för nattarbetet. Till förmån för detta undantag,

som även å arbetarsidan bland de särskilt tillkallade sakkunniga

funnits befogat, kan anföras, att till här ifrågavarande s. k. förarbeten

endast ett fåtal arbetare användes.

22

e) .

Att uppeldning av ugnarna, när detta arbete utföres av särskild

eldare eller maskinist eller annan person, som ej kan anses såsom bageriarbetare,

bör falla utom lagen, synes vara skäligt. Anmärkas må

även, att dylika utom bageriarbetarnas krets fallande ugnseldare, vilka

för övrigt endast lära förekomma vid de största bagerierna, i regel torde

hava en mindre permanent sysselsättning än de egentliga vrkesarbetarna.

f) -

Vid sådana tillfällen, då två eller flera sön- eller helgdagar följa

på varandra, måste arbetet under de närmast föregående söckendagarna

tvdligtvis forceras för att motsvara det ökade konsumtionskravet. Hela

den varumängd, som erfordras för två eller tre dagar, skall nämligen då

finnas att tillgå å den senaste, helgfria dagen. Om än några varuslag

kunna tillverkas en eller annan dag i förväg, måste den alldeles övervägande

delen av produktionen uppskjutas så länge som möjligt, för att

varorna skola komma konsumenterna tillhanda i färskt och njutbart tillstånd.

Av bageriidkafnas representanter bland de särskilt tillkallade sakkunniga

påyrkades även, att vid dylika tillfällen hela natten före den

senaste söckendagen skulle undantagas från nattarbetsförbudet. Såsom

skäl för detta yrkande framhölls bl. a., att det för arbetarna vore önskvärt

att på lördagen eller helgdagsaftonen få sluta i god tid. Vidare

gjordes gällande, att det eljest skulle möta betydande svårighet att medhinna

distributionen, vilket åter skulle medföra, att utkörarna komme att

bli upptagna av sitt arbete ända intill sena kvällen. Från arbetarrepresentanterna

bland de sakkunniga invändes häremot, att erfarenheten

gåve vid handen, att arbetsanhopningen vid här ifrågavarande tillfällen ej

vore så stor, att den motiverade ett så långt gående undantag samt att

det för arbetarna jämväl vore av värde att på lördagen eller helgdagsaftonen

ej vara alldeles uttröttade till följd av eu genomvakad natt. T

avsevärd mån kunde även det ökade arbetsbehovet tillgodoses genom anlitande

av tillfälliga hjälpkrafter.

Kommittén har med hänsyn till de å ömse sidor anförda skälen

ansett sig böra gå en medelväg och föreslagit en framflyttning av begynnelsetiden

för det egentliga arbetet till kl. 3 och för förarbetena till

kl. 2 f. in.

Såsom förut framhållits, har kommittén varit något tveksam i fråga

om lämpligheten att inlåta sig på reglering av arbetstiden för ett särskilt

yrke, innan kommittén fattat principiell ståndpunkt till arbetstidsfrågorna

med hänsyn till industrien i allmänhet. Berörda tvekan har

gjort sig särskilt gällande i avseende å tillverkningen av spis- och knäckebröd,

som, åtminstone då den bedrives såsom specialproduktion i fristående

brödfabriker, till sitt driftsätt föga påminner om den egentliga

bagerihanteringen utan torde kunna jämställas med vilken annan labriksmässigt

bedriven industriell verksamhet som helst. 1 de fabriker av

ifrågavarande slag, där produktionen fortgår dygnet runt, är sålunda

arbetet indelat på tre skift om 8 timmar — alltså eu anordning av arbetet,

som enligt gängse uppfattning ej från skyddssynpunkt anses giva

anledning till anmärkning. Närmast till hands kunde det synas ligga

att helt enkelt utesluta tillverkningen av spis- och knäckebröd eller åtminstone

de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna från förevarande lags

tillämpning, men torde detta, såsom tidigare utvecklats, ej väl låta sig göra.

Representanten för spis- och knäckebrödsfabrikerna bland de särskilt

tillkallade sakkunniga påyrkade, att dylika fabriker skulle helt

undantagas från lagens tillämpning eller, om kommittén ej kunde tillmötesgå

detta krav, att ifrågavarande företag skulle få drivas kontinuerligt

med tre skiftlag. Skulle ej heller detta senare yrkande vinna kommitténs

bifall, ansåg han sig, då det ofta nog på grund av oberäkneliga

faktorer i produktionsproceduren ej läte sig gorå att på ett bestämt

klockslag avsluta arbetet, böra hemställa om medgivande för spis- och

knäckebrödsfabrikerna att, med en arbetsindelning på tre skift, få under

det egentliga nattskiftet använda endast ett mindre antal arbetare, motsvarande

ungefär ett tredjedels skiftlag.

Från arbetarrepresentanterna bland de sakkunniga gjordes mot

berörda yrkanden gällande, att den kontinuerliga driften inom förevarande

fabriker under normala förhållanden ej vore av behovet påkallad utan

utgjorde eu kristidsföreteelse. Ej ens med hänsyn till den nu stegrade

konsumtionen av spis- och knäckebröd vore det nödvändigt att medgiva

nattarbete, då produktionskapaciteten hos en del av ifrågavarande

fabriker med endast dagdrift ej vore till fullo utnyttjad ett påstående,

vars riktighet dock bestreds av representanten för spis- och knäckebrödsfabrikerna.

Såsom förut antytts, torde det ej lämpligen låta sig göra att frän

lagens tillämpning undantaga spis- och knäekebrödstillverkningen. Med

H

hänsyn till det inom denna verksamhetsgren införda ordnade skiftarbetet

och de betydande kostnaderna för de därinom förekommande tekniska

hjälpmedlen synes det emellertid vara skäligt att för ifrågavarande fabrikation

medgiva i viss mån utsträckt arbetstid — en anordning, som

biträtts jämväl å arbetarsidan bland de särskilt tillkallade sakkunniga.

Det bär då förefallit ligga närmast till hands att begränsa arbetstiden

pa det sätt, att förbudet mot nattarbete inskränkes till att motsvara ett

av de tre skift, vari arbetet på sina håll är indelat. Spis- och knäckebrödstillverkningen

skulle sålunda, med avskaffande av det egentliga

nattskiftet, få bedrivas på två dagskift. Tiden för arbetets början bar

kommittén, till vinnande av överensstämmelse med bageriarbetet i allmänhet,

ansett lämpligen kunna sättas till kl. 6 f. in., och skulle alltså hela

arbetsperioden komma att omfatta tiden mellan kl. 6 f. m. och 10 e. in.

Framhållas bör måhända i detta sammanhang, att tillverkningen

av spis- och knäckebröd, om den skall bedrivas på lagenligt och från

arbetarskyddssynpunkt tillfredsställande sätt, måhända ej skulle ställa sig

ekonomiskt sämre med 2- än 3-skiftindelning. Som bekant få i företag med

mer än 10 arbetare kvinnor ej användas till arbete mellan kl. 10 e. in. och 5

f. in. Till följd härav måste ifrågavarande fabriker, som i alldeles övervägande

mån sysselsätta kvinnliga arbetare, om de vilja ha kontinuerlig drift och

ej bryta mot nämnda bestämmelse, hålla sig med ett manligt arbetslag,

som användes under nyss angivna tidrymd. Till följd av skillnaden

mellan manliga och kvinnliga arbetares löneanspråk fördyras redan därav

driften avsevärt. Skulle nu, som man till undvikande av ständigt nattarbete

för vissa arbetare väl torde kunna fordra, två eller tre manliga arbetslag

anställas, skulle antagligen de därav föranledda merkostnaderna jämte

de olägenheter, som alltid medfölja nattarbetet, i väsentlig mån uppväga

fördelen av den större produktion, som den kontinuerliga driften möjliggör.

Ovan berörda anordning av arbetstiden hänför sig till det egentliga

arbetet. Givetvis äga emellertid även undantagsbestämmelserna i 2 §,

i den män de nu kunna komma till användning, tillämpning å ifrågavarande

tillverkning. Uppeldning och deggörning skulle sålunda jämväl

vid spis- och knäckebrödsfabrikation få börja kl. 4 f. in.

Från spis- och knäckebrödsfabrikernas sida har gjorts gällande,

att för fullt utnyttjande av tiden för det egentliga arbetet, om denna

arbetstid kom att inskränkas genom lagbestämmelse, tarvades medgivande

att använda några arbetare till att sköta torkningen av det bröd, som

tillverkats under de senaste timmarna för det egentliga arbetet. Med

hänsyn till det ringa antalet av de arbetare, som härför skulle erfordras,

har kommittén ansett sig böra tillmötesgå detta krav" och medgivit dylikt

efterarbete mellan kl. 10 e. m. och 12 midnatt — eu begränsning, som

emellertid ä spis- och knäckebrödsfahrikanternas sida lär anses väl snäv.

Ehuru ovan berörda bestämmelser angående arbetstiden enligt

kommitténs förmenande i regel torde motsvara spis- och knäckebrödsfabrikationens

berättigade anspråk, vill kommittén ej förneka, att förhållandena

vid vissa fabriker eller vissa tillfällen möjligen kunna motivera

ytterligare modifikation i något avseende. I betraktande härav och

med hänsyn jämväl till kommitténs förut framhållna tvekan i fråga om

förevarande lags tillämpning på nyssnämnda fabrikation har kommittén

slutligen ansett sig böra bereda densamma möjlighet, ätt, där så oundgängligen

erfordras för företagets ändamålsenliga drift, vinna ytterligare

eftergift genom hänvändelse till arbetsradet en institution, som korn

mitten har för avsikt att föreslå för handläggande av mer betydelsefulla

frågor rörande arbetstidens reglering.

4 §.

Utöver de undantag, som omförnrälas i 2 och 3 §§, kunna tydligen

i en del fall på grund av särskilda förhållanden, synnerligast då

de inträffa oförutsett, finnas påkallat att vidtaga avvikelse från de i 1 §

angivna förbud. Utländska lagar på förevarande område innehålla även

vanligen åtskilliga bestämmelser om eftergift. Kommittén hai tänkt sig

att dylik avvikelse i regel skulle medgivas av vederbörande yrkesinspektör,

vars befogenhet i detta avseende likväl skulle begränsas dels på

sådant sätt, att eftergiften ej fick omfatta mer än två dygn åt gången

och dels så, att för ett arbetsställe ej skulle få meddelas eftergift nier

än tio gånger under samma kalenderår. För de antagligen sällan inträffande

fall, då nyss berörda befogenhet ej skulle göra tillfyllest, har

kommittén föreslagit bemyndigande för yrkesinspektionens chefsmyndighet

att meddela ytterligare eftergift.

Behov av avvikelse kan emellertid givetvis, t. ex. vid missöde

med en ugn, inträffa så plötsligt och oförutsett, att tid till inhämtande

av eftergift ej finnes. I betraktande härav och till förekommande

av det eljest i många fall sannolikt inträffande förhållandet, att

näringsidkaren skulle utan hänsyn till lagens bestämmelser vidtaga nödigavvikelse,

har kommittén till sist i förevarande paragraf intagit medgivande

för näringsidkaren att under vissa förutsättningar efter eget avgörande

vidtaga eu kortvarig avvikelse. Till förekommande av missbruk

har emellertid detta medgivande förbundits med en föreskrift om viss

an mälningsskyldighet.

4—185223

26

5-8 §§.

De fyra sista paragraferna i lagen ha till syfte att med hänsyn till

tillsyn a efterlevnad samt straffansvar m. m. jämställa och sammanföra

denna lag med lagen om arbetarskydd. Då straffen för närmast jämförbara

förseelser mot lagen om arbetarskydd ofta visat sig väl lindriga,

har det, synnerligast i betraktande jämväl av penningvärdets fall, synts

kommittén påkallat att för här ifrågavarande överträdelser föreslå i regel

till det dubbla beloppet förhöjda straffmaxima.

Till förekommande av den minskning av produktionsförmågan, som

lagens begränsningar av arbetstiden antagligen i viss mån skulle medföra,

torde det kunna förväntas, att icke så få bageriidkare komma att utvidga

eller eljest förändra sina anläggningar. Då det måste anses skäligt med

hänsyn till nämnda näringsidkares intressen och i vissa fall måhända

även önskvärt för den konsumerande allmänheten, att produktionen i avvaktan

på dylika förändringar kan orubbad fortgå, har till stadgandet

om lagens ikraftträdande fogats en övergångsbestämmelse, som bemyndigar

arbetsradet att i fall, varom här är fråga, medgiva nödigt anstånd

med lagens tillämpning.

27

Utländsk lagstiftning.

I fråga om deri utländska lagstiftningen rörande arbetstiden inom

bageriyrket tillåter sig kommittén i huvudsak hänvisa till förut omnämnda

redogörelser för densamma och i viss mån även för dess verkningar, vilka

redogörelser finnas införda i Sociala Meddelanden, sid. 916 för år 1916 och

sid. 905 för år 1918. Kommittén anser sig emellertid i detta sammanhang

därjämte höra i korthet återgiva de väsentliga dragen hos ett par av de

åtminstone för vårt land mest betydelsefulla lagarna pa förevarande

område ävensom med några ord beröra vissa lagstiftningsåtgärder, som

vidtagits efter det nyssnämnda redogörelser utarbetats.

Den finska lagen av den 4 juni 1908 angående arbete i bagerier,

vilken äger tillämpning å bageri- och sockerbageriverksamhet, medgiver

arbete allenast å söckendagar mellan kl. 6 f. m. och 9 e. m. I fall av

behov på grund av särskilda omständigheter kan dock magistrat ellei

kommunalnämnd giva tillstånd till arbete under högst tio mot socken

dagar infallande nätter om året. Den ordinarie arbetstidens längd är

begränsad till 10 timmar för dag och 48 timmar i veckan. Övertidsarbete

är medgivet under högst 10 timmar i veckan och 100 timmar

under året. .

Den i Norge intill innevarande års sommar och i viss man ännu

gällande lagen av den 24 april 1906 om inskränkning av arbetstiden i

bagerierna innebar i jämförelse med de tidigare, under senare hälften av

1890-talet utfärdade lagarna i ämnet vissa lindringar av förbudet mot

nattarbete. Lagen förbjuder brödbakning på sön- eller helgdagar, räknat

från kl. 6 e. m. dagen förut till kl. 12 på natten efter sön- eller helgdagen.

Lagens förbud mot nattarbete omfattar tiden mellan kl. 8 e. m.

och 6 f. m. å söckendagar, och får därunder ej utföras annat arbete

än torkning av skorpor eller skeppsbröd, anrörning, läggning av raskdeg

eller ugnseldning. I förbindelse med nu berörda arbeten kan

vidare från kl. 5 f. m., med stark begränsning likväl av arbetarantalet,

deggörning utföras. Till dylikt nattarbete får arbetare ej användas mer

28

an sex nätter under loppet av två veckor. När nattarbete utföres av

arbetare, som sysselsättes även på dagen, skall hans dagarbetstid förkortas

med dubbelt så lång tid, som åtgått för nattarbetet. Från här berörda

förbud medgivas likväl undantag för natten till dag före sön- eller

helgdag, då aibetet får börja kl. 2 f. in. — före två eller flera sön- eller

helgdagar jämte vid vissa andra tillfällen får arbetet börja redan kl. 10 e. m.

dagen förut. Dessutom kunna undantag medgivas dels av kommunalstyrelsen

med stadfästelse av konungen för viss tid av året med i allmänhet mera

arbete och dels, med samtycke av vederbörande arbetare, av polismästaren

för särskilda tillfällen. Lagen innehåller vidare vissa bestämmelser

rörande bruttoarbetstidens längd — 12 och i visst fall 10 timmar — samt

angående minderårigas användande m. in.

Genom eu provisorisk lag av den 4 juni 1918 om arbetstiden i

hageliei, vilken lag tillsvidare ersätter motsvarande delar av här ovan

relaterade norska lag, har arbetsdvgnet inskränkts till tiden mellan kl.

6 f. in. och 6 e. in. Vederbörande regeringsdepartement kan dock med

hänsyn till särskilda förhållanden medgiva enstaka företag att låta utföra

anrörning och raskdegsläggning samt ugnseldning mellan kl. 6 och 8 e. in.

— eu allmängiltig dispens i detta avseende har meddelats beträffande

sou - och helgdagar. Arbetstiden härför frånräknas med sitt dubbla belopp

påföljande dags arbetstid. Dessutom äger departementet meddela

efteigift lör de sista dagarna före skärtorsdag och julafton ävensom på

giund av enstaka särskilda omständigheter, som medföra opåräknad arbetsanhopning.

Arbetstidens längd har begränsats till 8 timmar om

dagen, med rätt likväl att utsträcka arbetstiden till 9 timmar de två

sista söckendagarna före sön- eller helgdag, och 48 timmar i veckan. F

arbetstiden inräknas sedvanliga spis- och vilotider.

Beträffande den norska lagstiftningen och dess verkningar inhämtade

kommitténs sekreterare vid sitt förut omtalade besök i Kristiania

bl. a. följande.

Under bagerilagstiftningen inbegripes ej tillverkning av konditorivaror,

spis- eller knäckebröd eller käx — detta även om berörda slag

av tillverkning bedrives i samband med egentlig bagerirörelse.

Genomförandet på 1890-talet av förbudet mot nattarbete hade,

enligt uppgifter från bageriidkarnas sida, föranlett en viss ökning av

ugnai och arbetarantal samt distributionsmedel, men hade kostnaderna

härför kompenserats genom förändring av brödets pris och vikt. Med

hänsyn till att brödtillverkningen, från deggörningens början räknat,

drog framåt 3 timmar och distributionen därefter krävde en 2—4 timmar,

hade allmänheten givetvis i avsevärd mån fått avstå från det färska

brödet till frukost, eu förändring, som den dock rätt snart torde hava

vant sig vid. Någon ökad hembakning hade ifrågavarande lagstiftningsåtgärd

knappast medfört. Förbudet mot nattarbete både för övrigt ej

hatt någon egentlig praktisk betydelse annorstädes än i landets tre

största städer.

På opartiskt håll uppgavs, att ifrågavarande förbud ej föranlett

några avsevärda olägenheter. Av don norska riksförsäkringsanstaltens

industristatistik, som dock endast avser fabriksmässiga töretag, fraxngai

ej heller annat, än att den norska bagerihanteringen från mitten av

1890-talet, då omförmälda statistik börjar, företer en jämn utveckling

med hänsyn till såväl företagens antal som arbetarstyrkan samt i regel

även arbetsförtjänstens belopp och dagsverkens antal. Från år 1895/96

till år 1915 både företagen ökats från 237 till 405, arbetarantalet från

1,066 till .2,182, arbetsförtjänsten från 1,170,798 till 2,726,552 kr. och

dagsverkens antal från 450,261 till 639,466.

Av de möjligheter till undantag efter myndighets medgivande, som

1906 års lag bereder, har tillfället till undantag efter kommunalstyrelses

beslut endast i mindre utsträckning kommit till användning, såsom under

badsäsongen vid vissa badorter. Behovet av mer tillfälliga eftergifter —

tillkommande polismästaren att meddela — har däremot visat sig större.

Med hänsyn till nu gällande provisoriska lag framhölls av bageriidkarna,

att den under rådande kristid med alla dess inskränkningar ej

gjort sig särdeles kännbar, men skulle den, om den kom att bibehållas,

sedan normala förhållanden återinträtt, sannolikt medföra betydande

olägenheter. Särskilt riktades anmärkningar mot den bristande möjligheten

till förarbeten samt framhölls, att den medgivna förlängningen med

en timme av arbetstiden de två sista dagarna före sön- eller helgdag

vore otillräcklig.

Tyskland. I den uppsats i Sociala Meddelanden, vartill förut hänvisats,

omtalas de lagstiftningsåtgärder till arbetstidens inskränkning,

vilka, förnämligast väl i syfte att verka besparing av bränsle och lyse,

vidtagits under krigstiden. Den måhända viktigaste bestämmelsen i förevarande

ämne förbjöd bageri- och konditoriarbete mellan kl. 7 e. m. och

7 f. m. Från arbetarnas sida utvecklades emellertid eu livlig agitation

för att en dylik reglering måtte bli gällande jämväl efter fredsslutet.

Den 1 september 1918 framlade även rikskanslern för tyska riksdagen

ett förslag till lag angående arbetstiden i bagerier och konditorier, och

den 23 därpå följande november utfärdades en förordning i ämnet. 1

denna förordning, som omfattar ett vidsträckt tillämpningsområde, har

förbudet mot nattarbete inskränkts till att gälla tiden mellan kl. 10 e. m.

30

och 6 f. m. Den dagliga^ arbetstiden är begränsad till högst 8 timmar.

På sön- eller helgdagar får ej bedrivas arbete med det undantag likväl,

att efter kl. 6 e. m. under en timme får utföras sådant arbete, som är

nödvändigt för återupptagande av det ordinarie arbetet dagen därefter.

Från de föreslagna bestämmelserna äga myndigheterna att i vissa fall

medgiva undantag.

Österrike. Genom eu av handelsministeriet den 8 februari 1917

utfärdad förordning har tillverkningen av bröd och annat bakverk i bagerier

och sockerbagerier förbjudits under tiden mellan kl. 9 e. in. och

5 f. m. Från förbudet äro dock undantagna läggning av raskdeg och

ugnseldning, men får härtill endast användas oundgängligen erforderligt

antal arbetare. Myndigheterna äga att förskjuta berörda förbudsperiod

till kl. 10 e. m.—6 f. m. ävensom att vid oförutsett avbrott i driften i

viss omfattning medgiva undantag.

31

Utlaga.

Statistisk redogörelse för arbetstidsförhällandena inom bageriyrket.

I. Föregående utredningar i ämnet.

I värt land liksom i andra utgör bageriyrket en av de näringsgrenar, vilka

jämförelsevis tidigt påkallat särskilt intresse ur socialpolitisk synpunkt. Anledningen

härtill har varit de svåra missförhållanden, sotn där uppgivits förekomma,

tidigare förnämligast genom det för arbetarnas höjande i moraliskt, kulturellt och

ekonomiskt avseende mycket hindersamma kost- och logisystemet, sedermera genom

arbetstidens längd och förläggning, vilken särskilt medförde, att arbetarna i en stor

del bagerier året om voro under ogynnsamma villkor sysselsatta med nattarbete.

Dessa förhållanden hava i ett flertal länder ansetts påkalla en särskild

lagstiftning angående arbetstiden i bagerier, konditorier och därmed jämställda

företag. Jämväl hava, till stor del i samband med ifrågavarande lagstiftningsarbeten,

genom vederbörande socialstatistiska ämbetsverk anordnats statistiska

undersökningar rörande bagerinäringens arbetsvillkor, avsedda att giva en grundlig

och opartisk belysning av särskilt de påstådda missförhållandena i fråga om

arbetstiden inom denna näringsgren. Dylika utredningar föreligga även i vårt

land, men innan redogörelse lämnas för dem, må först utlandets viktigaste socialstatistiska

undersökningar rörande bagerinäringen beröras.

Bland tidigare utredningar av detta slag må nämnas den »undersökning

rörande arbetstiden inom bagerier och konditorier», varmed Tyska rikets »Kommission

fur Arbeiterstatistik» år 1892 inledde sin verksamhet. Nyare uppgifter

rörande bageriarbetarnas arhetstidsförhållanden i utlandet föreligga dels i

de allmänna undersökningar rörande arbetstiden inom industri och hantverk, vilka

efter olika grunder och i växlande omfattning utarbetats i Storbrittannien, Amerikas

Förenta Stater, Österrike, Ungern, Schweiz, Nederländerna, Danmark och

Norge, dels i vissa på bageriyrkets särskilda förhållanden inriktade . specialundersökningar,

av vilka de båda märkligaste föreligga för Finland och Österrike.

Den finska undersökningen1, vilken utgjorde ett led i de några år senare

med framgång krönta strävandena att lagfästa arbetstiden inom landets bagerinäring,

verkställdes år 1904 av industristyrelsen. Vid undersökningen användes

sex olika frågeformulär, vilka genom reseombud underställdes vederbörande arbetsgivare

och arbetare till besvarande, och som avsågo att utröna bageriarbetarnas

anställningsvillkor, löne- och arbetstidsförhållanden, hälsotillstånd m. in.

samt arbets- och bostadslokalernas beskaffenhet ävensom verkningarna av ev.

1 Arbctsstatistik III. Undersökning av bageriyrket i Finland. Helsingfors 1905.

32

in fört förbud mot nattarbete. Undersökningen, vilken omfattade sammanlagt 696

arbetsställen med 2 149 arbetare, konstaterade bl. a., att bageriarbetarnas arbetstid

var synnerligen lång, i det att enligt deras egna uppgifter i städerna 64 % och

Ijå landsbygden 55 % hade en arbetstid av mer än 72 timmar per vecka, i vissa

fall stigande ända till 120 timmar och mera. Härvid hava dock de ej sällan till

flera timmar om dagen uppgående fristunderna icke frånräknats, varför talen genomgående

avse bruttoarbetstid. Detta sammanhänger med, att i Finland vid

tiden för undersökningen bagerierna sä gott som uteslutande voro små företag

med några få arbetare, som mestadels voro i mästarnas kost och logi, vilket starkt

bidrog att göra rasterna ytterst oregelbundna. Vidare framgick av undersökningen,

att av alla arbetare 51 % hade nattarbete (vartill räknades arbete under

tiden 9 e. in.—5 f. in.) av längre eller kortare varaktighet samt c:a 35 % arbete

även under sön- och helgdagar.

Den österrikiska undersökningen, vilken föranletts av en i riksrådets deputeradekammare

ar 1909 väckt motion om begränsning genom lagstiftning av bageriernas

arbetstid, återgives i ett »enquéte-protokoll», upptagande dels statistiska

uppgifter rörande bageriarbetarnas antal, arbetstid, hälsotillstånd m. in. i Österrike

samt jämförbara data för vissa andra länder, dels inför en sakkunnig kommission av

representanter för bagarmästare och bageriarbetare lämnade muntliga upplysningar

och uttalanden rörande de faktiska arbetstidsförhållandena inom bagerinäringen

samt möjligheterna att förbättra dem genom införande av bestämmelser om maximiarbetsdag

eller minimivilotid, förbud mot natt- och söndagsarbete m. in.1 Ifrågavarande

. protokoll ger ingen allmän översikt över men nog så intressanta inblickar

i bageriyrkets säregna arbetsförhållanden, vilka ju delvis äro av den art,

att de bättre belysas genom en dylik tvångsfri diskussion än genom en särdragen

lätt undanskymmande statistisk utredning.

I Sverige liksom i Tyskland inleddes serien av officiella arbetsstatistiska

utredningar med en undersökning av bagerierna, vilken år 1897 verkställdes av

J. Leftler under inseende av kungl. kommerskollegium.2 Föremål för densamma

voro alla i rikets städer och köpingar samt å vissa tättbefolkade platser å landsbygden

befintliga bagerier, dock med undantag av sockerbagerier eller konditorier

samt hembagerier, med vilken sistnämnda beteckning förstods sådana bagerier,

vilka som regel arbeta uteslutande med tillhjälp av bageriidkarnas familjemedlemmar

eller tjänstefolk. Undersökningen verkställdes genom särskilda ombud,

vilka enligt trenne olika formulär införskaffade upplysningar dels hos vederbörande

arbetsgivare i fråga om företagets art, arbetarnas antal och yrkesfördelning,

arbetslokalernas och arbetarbostädernas beskaffenhet samt rörande

varje särskild arbetares arbetstids- och löneförhållanden, dels från varje enskild

arbetare i fråga om hans löne- och arbetstids-, bostads- och hälsoförhållanden

in. m. Uppgitter insamlades beträffande 727 bagerier, vid vilka sysselsattes

sammanlagt 2 872 bageriarbetare, medan vid samma tid hela näringen enligt den

officiella statistiken använde 4 275 arbetare, inberäknat konditoriarbetare, utkörare,

butiksbiträden o. d., som ej medtagits i den arbetsstatistiska undersökningen.

Undersökningen ger en bild av arbetsvillkoren inom den svenska bageri

-

1 K. k. Årbeitsstatistisckes Anit. Protokoll uber die Enquete betreffend die Arbeitszeit i in

Itäckergewerbe, abgehalten am 14., 15. und 16. Juni 1910. Wien 1910.

8 Arbetsstatistik 1. Undersökning av bagerierna i Sverige. Stockholm 1899.

näringen på en tidpunkt, dä den nästan uteslutande stod på hantverkets ståndpunkt

(blott ett Stockholm sbageri hade över 40 arbetare), och erbjuder även ett

särskilt intresse därigenom, att den inföll samtidigt med kost- och logisystemets

avskaffande och det första kollektivavtalets träffande i Stockholm. Beträffande

arbetsvillkoren framhålles det i undersökningen, att det finnes få yrken, där arbetsdagens

längd är både så svår att konstatera och i så hög grad föremål för

missnöje som inom bagerinäringen. Också voro de från arbetsgivarna erhållna

arbetstidsuppgifterna delvis väsentligt avvikande från de av arbetarna uppgivna,

vartill förklaringsgrunden ansågs ligga dels i svårigheten att fixera bageriarbetets

böljan och slut, då vissa förarbeten måste föregå den egentliga brödtillverkningen

samt arbetarna måste kvarstanna till den delvis ovissa och växlande

tidpunkt, då baket blivit färdigt, dels i den växlande uppfattningen i frågan,

huruvida de under arbetets gång uppkommande pauserna borde anses såsom verkliga

fritider eller ej. Med hänsyn härtill räknas det i undersökningen blott med

bruttoarbetstid, och denna befanns vara mycket lång, för nära 60 % av arbetspersonalen

72 timmar per vecka eller däröver, i vissa fall ända till 108 timmar och

mera. Härtill kommer, att för ungefär 86 % av arbetarna arbetet helt eller delvis

var förlagt till natten (8 e. m.—6 f. m.) samt att c:a 25 % av bageriarbetarna

regelmässigt hade vissa timmars arbete på sön- och helgdagar.

Under det decennium, som närmast följde efter denna undersökning, synes

bagerihanteringen hava genomgått en kraftig utveckling i ekonomiskt och tekniskt

hänseende. Inom det dittills sä gott som uteslutande hantverksmässigt bedrivna

bageriyrket uppstod nu ett allt större antal ångbagerier, brödfabriker o. d. större

bagerier med mera fabriksmässiga driftsanordningar och arbetsformer. I samband

härmed begynte en omvandling av arbetsvillkoren inom bagerihanteringen, framdriven

av den allt kraftigare fackföreningsrörelsen Idand bageriarbetarna och tagande gestalt

i de kollektivavtal, som på den ena orten efter den andra ingingos mellan vederbörande

fackföreningar samt arbetsgivarna eller deras organisationer. Beträffande arbetstiden

gingo kollektivavtalen i första hand ut på att fixera ett bestämt antal arbetstimmar

per vecka och därnäst att fastställa den dagliga arbetstidens längd i syfte att hindra

arbetstimmarnas hopande på ett särskilt dygn. Vidare sökte man bereda arbetaren

så fullständig vila som möjligt under sön- och helgdagsdygnen genom att bestämma,

när arbetet skulle sluta å lördag eller helgdagsafton, och när det åter skulle taga

sin början å söndags- eller helgdagskväll eller följande dags morgon, ävensom trygga

honom en längre sammanhängande vilotid varje dygn, vilken då vanligen skulle

förläggas under dygnets natthälft, räknad från kl. 6—8 e. m. till samma tid f. in.

Bestämmelser som dessa inskränkte i väsentlig grad nattarbetet inom bagerierna,

och i samma syfte verkade de visserligen sparsammare förekommande avtalsparagrafer,

som reglerade tiden för det dagliga arbetets början och förläde denna till

tiden 4—6 f. m. Däremot var det ännu relativt få avtal, som föreskrevo, att de

dagliga arbetstimmarna skulle utgöra en sammanhängande arbetstid, avbruten

av bestämda raster. Otvivelaktigt måste ovillkorliga föreskrifter av denna art

ställa höga krav på arbetets organisation å ett arbetsställe, såsom oundvikliga

pausers förtänksamma utfyllande med diverse biarbeten in. m. Också framställde

vissa avtal den sammanhängande arbetstiden blott som ett önskemål, vilket »om

möjligt» skulle förverkligas.

Resultaten av här antydda utveckling inom bagerinäringens arbetstidsförhållanden

belysas närmare genom tvenne av kommerskollegii avdelning för ar

5

-1 s’!22.y

34

betsstatistik utförda undersökningar, den ena avseende arbetstidens längd

inom industri och hantverk i Sverige år 1905,1 den andra arbetstidens

längd och arbetslönens storlek inom olika näringsgrenar enligt gällande

kollektivavtal (1907—08).2

Den förra, vilken för samtliga näringsgrenar använde ett likalydande av

vederbörande arbetsgivare ifyllt frågeformulär,omfattar bl.a. 72 större och 702 mindre

bagerier, konditorier och käxfabriker med resp. 1 848 och 2 141 arbetare eller tillhopa

834 arbetsställen med 3 989 arbetare, medan hela näringen vid samma tid uppgives

hava omfattat 2 714 arbetsföretag med 5 822 arbetare. Undersökningen tager ju icke

särskilt sikte på bageriyrkets egenartade arbetstidsförhållanden men ger dock eu

upplysande bild av, huru dessa i sina huvuddrag tedde sig mot bakgrunden av motsvarande

forhållanden inom andra näringsgrenar. En brist är, att åtskillnad icke

kunnat göras mellan arbetstidsförhållandena för olika arbetarspecialiteter, icke

ens mellan fackarbetare och andra slag av arbetare, ävensom att uppgifterna uteslutande

härröra från vederbörande arbetsgivare, medan, såsom föregående undersökningar

givit vid handen, särskilt i fråga om bagerinäringen kontrollerande

uppgifter från arbetarhåll varit önskvärda. Såsom var att vänta, visar undersökningen

en väsentlig förbättring av arbetsförhållandena inom bageriyrket. Frånräknas

rasterna, hade av arbetarna inom bagerier, konditorier och käxfabriker

51 % en nettoarbetstid av 60 timmar och 22 % sådan arbetstid av över 60 timmar,

medan återstoden hade kortare arbetsdag, och blev genomsnittliga veckoarbetstiden

för hela näringsgrenen 59''7 timmar mot 59''5 för industrien i dess helhet.

Antalet bageriarbetare in. fl. med ordinarie nattarbete utgjorde 36 % samt med sönoch

helgdagsarbete 12 % av samtliga arbetare, i båda fallen sålunda en mycket betydande

nedgång sedan 1897, varvid dock är att märka, att vid sistnämnda tidpunkt

men icke 1905 kontrollerande uppgifter förelågo jämväl från arbetstagarna.

Nu nämnda utredning kompletteras i åtskilliga avseenden genom undersökningen

rörande arbetstidens längd enligt de vid årsskiftet 1907—08 gällande

kollektivavtalen. Enär vid denna tid arbets- och löneförhållandena vid det

stora flertalet arbetsställen av någon betydelse reglerades genom kollektivavtal,

vilka beräknats beröra sammanlagt 507 arbetsgivare och 3 651 arbetare, kunna de

på denna väg erhållna uppgifterna tillmätas en ganska hög grad av allmängiltighet.

Dock kunna givetvis arbetsförhållandena aldrig fullständigt belysas enbart

genom bestämmelser i kollektivavtal, enär dessa i regel begränsa sig till sådana

punkter, som varit föremål för tvist eller av andra skäl ansetts påkalla skriftlig

fixering, medan återigen andra, för en riktig uppfattning av arbetsvillkoren betydelsefulla

men i arbetsstriderna för tillfället icke aktuella moment ofta lämnas

utanför. Vidare angiva avtalen icke alltid de faktiska arbetsförhållandena, utan

fastmer de gränser, inom vilka de kunna variera, exempelvis beträffande nettoarbetstiden

maximiantalet timmar per vecka, vilket väl må underskridas men icke

överskridas.

Möjlighet att följa den senare utvecklingen på detta område föreligger

genom de av först kommerskollegii avdelning för ar betsstatistik och sedermera

socialstyrelsen utgivna årliga redogörelserna för ingångna kollektivavtal.

’ Arbetstidens längd inom industri och hantverk i Sverige (utg. 1911).

2 Kollektivavtal angående arbets- och löneförhållanden i Sverige (utg. 1908—11): III. Arbetstidens

längd och arbetslönens storlek inom olika näiingsgrenar enligt gällande kollektivavtal (1907—08).

II.

35

Undersökningens planläggning och utförande.

1. Socialstyrelsens utredningsuppdrag.

Anledning att ånya ägna arbetsvillkoren inom bageriyrket uppmärksamhet

gavs, då Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 11 juni 1915 uppdrog åt

socialstyrelsen att avgiva förslag rörande verkställandet av eu av riksdagen begärd

utredning, huruvida och i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier för såväl män som kvinnor kunde anses

vara av förhållandena påkallad. Få socialstyrelsens hemställan uppdrog Kung],

Maj:t sedermera i nådigt brev den 9 november 1915 åt styrelsen att, i samråd

med särskilt tillkallade sakkunniga, utarbeta plan för ifrågavarande undersökning.

I detta syfte införskaffade styrelsen från överståthållarämbetet och konungens

befallningshavande i samtliga län förteckningar över förefintliga bagerier, konditorier

och s. k. hembagerier, och gåvo de sålunda erhållna upplysningarna vid

handen, att bageriernas antal utgjorde 2 204, konditoriernas 543, bageri-konditoriernas

244 och hembageriernas 1801, vadan tillsammans 4 795 företag av ifrågavarande

slag skulle finnas inom landet. I och för undersökning av arbetstidsoch

enkannerligen nattarbetsförhållandena inom dessa företag utarbetades, i samråd

med sakkunniga representanter för arbetsgivare och arbetare, trenne frågeformulär,

varav ett var avsett att tillställas arbetsgivarna vid samtliga företag

och upptog frågor angående tillverkningens art, antalet arbetare och deras fördelning

på yrkesspecialiteter, arbetstidens förläggning, verkningarna av ev. förbud

mot nattarbete m. m., medan de två övriga, vilka genom yrkesinspektionens försorg

skulle ifyllas beträffande vissa typiska företag, avsågo att införskaffa uppgifter

dels angående vissa namngivna arbetares hälsotillstånd, arbetstids- och bostadsförhållanden

m. m. och dels rörande arbetslokalernas beskaffenhet. Vidare

planerades undersökning rörande utländsk lagstiftning i fråga om arbetstidens reglering

i bagerier och därmed jämställda företag ävensom beträffande verkningarna

av avskaffandet av nattarbetet vid bagerier i vissa främmande länder.

Med undantag av sistnämnda båda utredningar, vilkas resultat offentliggjorts

i »Sociala Meddelanden»,1 kommo dock inga av de sålunda planerade undersökningarna

till stånd inom socialstyrelsen. Kungl. Maj:t gav nämligen sitt

bifall till dels en underdånig framställning av styrelsen, den 11 maj 1917, vari

styrelsen, under hänvisning till att arbetsförhållandena inom bageriyrket med

hänsyn till rådande socker- och mjölknapphet samt därav härrörande arbetslöshet

för det dåvarande voro så rubbade, att resultatet av en ev. undersökning icke

kunde anses utslagsgivande för mera normala förhållanden, hemställde om anstånd

tillsvidare med ifrågavarande utredningars verkställande, dels till en underdånig

framställning den 4 april 1918, vari styrelsen, med erinran om arbetstidskommitténs

beslut att verkställa eu ingående utredning av hithörande spörsmål inom

samtliga till industri och hantverk m. m. börande företag, anhöll om överlämnande

av ifrågavarande uppdrag jämte den av styrelsen uppgjorda planen för

utredningarnas verkställande till berörda kommitté.

Årg. 1916, sid. 916 tf., ärg. 1918. sid. 905 tf.

2. Planen för arbetstidskommitténs utredning.

Sedan utredningen rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier

och s. k. hembagerier av Kung! Maj:t överlämnats till arbetstidskommittén,

gick kommittén, som för ändamålet förstärkts med särskilda sakkunniga och däribland

representanter för arbetsgivare och arbetare inom bagerinäringen, omedelbart

i författning om att verkställa de statistiska undersökningar, vilka kunde anses

oundgängligen erforderliga för att närmare belysa ifrågavarande spörsmål. Enär

det ansågs synnerligen önskvärt, att hela utredningsarbetet bleve avslutat i sä

god tid, att proposition i ämnet kunde avlåtas till 1919 års riksdag, befanns det

icke möjligt att medhinna så omfattande och ingående statistiska undersökningar

som de, vilka upptagits i socialstyrelsens förberörda, till kommittén överlämnade

undersökningsplan, utan ansåg man sig böra i huvudsak inskränka sig till tvenne

statistiska utredningar, nämligen dels en översikt över arbetstidens reglering inom

bageriyrket enligt gällande kollektivavtal, grundad på socialstyrelsens samling av

sådana, fullständigad medelst avtal, vilka benäget ställts till förfogande av svenska

bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet, dels en redogörelse för arbetstidsförhållandena

inom nämnda yrke, grundad på eu special bearbetning efter utvidgad

plan av de primäruppgifter, vilka arbetsgivarna inom nämnda näringsgren

avgivit till den av kommittén, som nyss nämnts, tidigare igångsatta allmänna

undersökningen rörande arbetstidens längd och förläggning inom industri och hantverk

i Sverige.

För sistnämnda utredning, vartill materialet insamlades under sommaren

och hösten 1918, hava använts tvenne frågeformulär, A och B, vilka genom yrkesinspektörernas

försorg tillställts större och mindre bageriföretag i riket. Form. A

har sålunda avsetts för arbetsställen med verksamhet av sådan omfattning, som

angives i 15 § arbetarskyddslagen, alltså i regel med över 10 arbetare, form. B

för övriga, mindre arbetsställen. Bägge formulären innehålla frågor angående arbetarnas

antal och fördelning på yrkesgrenar m. in., ordinarie arbetstiden per dag

och per vecka, sön- och helgdagsarbete, skiftarbete, övertidsarbete, semester m. m.

Form. A upptager därjämte särskilda frågor angående arbetarnas antal under

vart och ett av åren 1913—1917 samt angående förändringar i arbetstiden, vilka

eventuellt vidtagits under perioden 1913—-1918.

I likhet med kommerskollegii förenämnda undersökning i avseende å bagerierna

år 1905 utgör här ifrågavarande undersökning i huvudsak en del av en

allmän arbetstidsundersökning och är sålunda icke planerad med särskild hänsyn

till bageriernas säregna arbetsförhållanden. Arbetstidsuppgifterna hava därför

icke, såsom enligt socialstyrelsens plan förutsatts, blivit systematiskt specificerade

efter olika yrkesspecialiteter utan blott efter yrkesgrenar och arbetargrupper, och

de från arbetsgivarna härrörande upplysningarna om nattarbetets omfattning m. m

hava icke, såsom öosbligt varit, kunnat sammanställas med motsvarande uppgifter

från arbetstagarna samt med skildringar av de för arbetets inverkan på arbetaren

betydelsefulla hygieniska förhållandena i arbets- och bostadslokalerna. Det har

emellertid ansetts, att berörda bristfälligheter skulle, åtminstone i för utredningsarbetets

närmaste praktiska syfte i tillräcklig utsträckning, kunna fyllas genom

muntliga upplysningar från de såsom särskilda sakkunniga tillkallade representanterna

för bageriyrkets arbetsgivare och arbetare.

Med stöd av erfarenheterna från tidigare utredningar torde det för »ivrigt

kunna sägas, att en exakt arbetstidsstatistik blott i begränsad inåt! är möjlig

att vinna beträffande detta yrke, vars teknik ofrånkomligen medför vissa, siffermässigt

svårligen fixerbara oregélbundenheter i arbetet, och där även i våra

dagir vid sidan av stora fabriksmässigt organiserade företag förefinnas talrika

hantverkerier med mycket primitiv teknik. Tages hänsyn till det nu anförda,

torde den bild, sum genom det införskaffade materialet kunnat erhållas, få anses

åtminstone i de stora dragen riktigt återgiva de redovisade bageriernas arbetstidsförhallanden,

i den mån detta kan ske i siffermässig form.

3. Bageriyrkets teknik och yrkesspecialiteter.

Innan här lämnas redogörelse för resultaten av nämnda båda undersökningar,

torde några ord vara på sin plats rörande bageriarbetets produktionsteknik,

särskilt i den mån denna tar sig uttryck i arbetets fördelning på olika

yrkesspecialiteter. På grund av tillverkningens organiska art och sammansättning

av i varandra gripande arbeten förekomma inom bageriyrket i allmänhet icke

några så skarpt avgränsade yrkesspecialiteter som inom många andra näringsgrenar,

utan äro särskilt inom smäbagerierna arbetarna merendels kunniga i och

utföra alla förefallande arbeten. 1 större bagerier, särskilt i vetebrödsbagerier,

kunna dock vissa yrkesspecialiteter särskiljas. Bland de yrkesutbildade arbetarna

märkas i främsta rummet tråg- och ugnsarbetarna, av vilka den förre bereder

degen och den senare gräddar det färdigbakade brödet. Ilgnsarbetaren börjar

i regel sitt arbete några timmar efter trågarbetaren, vilken eldar upp och

sköter ugnen, till dess ugnsarbetaren infinner sig. På mellanstadierna märkas

tredjern, som delar degen i stycken av viss storlek, bordsarbetaren, som formar''bröden

och lägger dem på plåten för att låta dem jäsa, samt raskpassaren,

som passar på jäsningen. Ytterligare förekomma hjälparbetare för förrättande

av allehanda hantlangningsarbeten och andra smärre sysslor. Ett kvalificerat arbete,

delvis besläktat med konditoriarbetarens, utför i-finbagerierna den med bakning

av wienerbröd sysslande wienerbagaren, en tillverkningsgren, som dock

under kristiden av kända skäl varit så gott som inställd. I spisbrödsbagerier pläga

särskilda spritsare vara sysselsatta med »spritsning» från bordet på »plank» och

från »planken» till ugnen och kavlare förrätta arbetet med rågbrödskakornas

formande, varjämte i ett och annat bageri särskilda paketerare eller packare

kunna förekomma.

III. Arbetstidens reglering inom bageriyrket enligt gällande kollektivavtal.

1. Avtal träffade t. o. m. mars 1918.

När det gäller att utfärda lagbestämmelser rörande arbetstiden inom

bageriyrket, är det givetvis av intresse att undersöka, huru yrkets arbetsticlsförhällanden

reglerats genom den sedvaDerätt kollektivavtalen beteckna.

Med hänsyn härtill har det ansetts lämpligt att utarbeta en översikt

över de bestämmelser om arbetstiden, som finnas i kollektivavtalen inom

38

bageriyrket. Härvid hava närmast lagts till grund de avtal, som voro gällande

i mars 1918. Syftet härmed var närmast att medtaga de avtal, vilka ingåtts

under för yrket i allmänhet mera normala förhållanden, enär i senare träffade

avtal regleringen av arbetstiden givetvis påverkats av de allmänna kristidsförhållandena

och kanske .i främsta rummet av kungl. förordningen den 1 febr. 1918

om förbud mot försäljning av färskt bröd. Beträffande tre här medtagna avtal,

avseende Malmö stad med omnejd och gällande från den 1 jan. 1918, samt ett

Hälsingborgsavtal av 1 juli 1917 kunna emellertid bestämmelserna om arbetstiden

anses hava lastställts med hänsyn till det liknande förbud, som inom Malmöhus

län varit gällande från den 19 maj 1917 enligt länsstyrelsens kungörelse.

Den 31 mars 1918 voro inom yrket gällande 69 kollektivavtal (häri ej inräknade

9 avtal, som avse brödutkörningsarbete). Samtliga hava tillkommit under medverkan

av sy. bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet, medan arbetsgivarnas

Qentralorganisation, Sveriges bageriidkareförening, står som part eller garant till

35 av dem. Avtalen beröra icke mindre än 623 arbetsgivare och 3344 arbetare,

och torde därför undersökningen kunna tillmätas en ganska hög grad av allmän

giltighet.

. Bestämmelser om arbetstid finnas i samtliga avtal, men på grund av yrkets

invecklade arbetsförhållanden belysa de endast ofullständigt arbetstidens

längd och fördelning.

Den i avtalen medgivna ordinarie arbetstidens längd per vecka framgår

av nedanstående sammanställning, vald för jämförelses skull medtagits motsvarande

uppgifter för år 1907/08 och år 1916, hämtade från inom socialstyrelsen

tidigare verkställda utredningar:

Arbetstid per vecka, A

timmar 1907/08

48...... _

52..........

54 ............... 5

55 ........... _

56 ...... _

67..........i

58............... 1

60...............55

63............... 5

66............... 2

69 1

. 1 avtal

1916

1918

1918 av kollektivavtal

berörda arbetare

antal %

4

9

290

8-7

—

1

11

0-3

10

9

270

8-1

—

1

19

0-8

7

9

189

5-6

9

11

316

94

48

45

2 249

67-3

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

79

85

3 344

100-0

1 kolumnen för år 1918 hava några avtal dnbbelräknats, enär de innehålla

särskilda bestämmelser för grov- och hembagerier samt för dag- och nattarbete.

Sålunda stadga 4 avtal för dagarbete en tid av 58 timmar per vecka och för

nattarbete av 57 timmar. Omförmälas må även, att i två avtal är arbetstiden un(i6r

sommarmanaderna resp. 5b och. 56 timmar, medan densamma för vintermånaderna

satts till resp. 56 och 54 timmar. Av de nio avtalen med 48 timmars

arbetstid per vecka gälla tre (för Malmö stad med omnejd) från 1 jan. 1918, medan

två äro träffade under år 1917 och de övriga av äldre datum.

Jämtöras talen tran 1907/08 med dem för 1916, framträder en markerad

utveckling mot kortare arbetstid, varemot några större förändringar knappast ägt

39

ruin från sistnämnda år till år 1918. I allmänhet hava också de avtel-^as

giltighetstid utlöpte under år 1917, i vad beträffar arbetstidens längd of0. ändrat

pro lön ger ats, vilket även varit fallet med det stora flertalet avtal, vilkas foifallo

tid inträffat under förra hälften av år 1918. e •

Bestämmelser om den ordinarie arbetstidens längd per dag finnas

52 avtal (berörande 1 104 arbetare), av vilka sex (266 arb ) föreskriva en arbetstid

av 8 timmar, nio (128 arb.) av 9 timmar, fem (51 arb.) av 9/a timmar, ett (30

arb.) av 9 timmar 40 minuter samt elva (629 arb.) av 10 timmar.

'' De bestämmelser, som i vissa avtal finnas om medgiven högsta längd foi

övertidsarbete, hava här nedan sammanställts med i samma avtal befintliga

stadgande!! om den ordinarie arbetstidens längd.

Högsta medgivna

arbetstid

pr vecka,

timmar

68

68

67

65

64

54

pr dag,

timmar

13

12

11

Härav

ordinarie

arbetstid, tim.

56

58

58

56

58

48

10

10

0

övertid

(maximum), tim.

12 .

10 .

0 .

9 .

6 .

6 .

3 .

2 .

2 .

Antal

avtal

1

1

1

1

2

2

I tvenne avtal (vid föreningsbagerier) stadgas, att om övertidsbetalningen

per vecka under någon tid uppgår till ett belopp motsvarande den ordinarie av

lönil]een,

skall en ny arbetare anställas. # A , ... . #*.. i *i»

S Av samtliga^ avtal för egentliga bagerier innehålla 40 bestämda föreskrif

ter

angående den dagliga arbetstidens början, vilken, med bortseende från det

någonSeller några timmar tidigare begynnande tragarbetet, infaller tid gast kl.

1 i. m. i 1 fall, 2 f. m. i 2 fall, 3 f. m. i 3 fall, 4 t. in. i 3 tall 5 f. m. i 10 tall,

6 f. in. i 20 fall samt kl. 12 middag i 1 fall. I 29 av dessa avtal angives av en

tidpunkten för det dagliga arbetets slut, vilket i det sist anförda fallet intrader

kl. 12 midnatt samt i några andra fall kl. 9—10 e. m., men eljest i regel

'')_8 e’Vad beträffar arbetet i konditorier, bestämmes i sex avtal tiden för dess

hörian till tidigast kl. 6 f. m., i ett avtal till kl. 5 och i ett till kl. 7 t. m.

Wienerb ägare fl börja arbetet kl. 5 f. m. enligt fyra avtal, kl. 4 enligt tre och

kl. 12 mid"atatv®“1l''g^;ie^ innehålla några föreskrifter angående arbetstidens

förläggning, heter det vanligen, att »bageriarbetarna skola infinna sig till arbetet

vid de tider under dygnet, som bageriidkarna, var och en för sitt bageri, bestämma».

I denna arbetsgivarens bestämmanderätt gorå likväl avtalen, om an indirekt

vissa av hänsyn till arbetarna betingade inskränkningar.

''Sålunda stipuleras i 14 av sistberörda avtal extra, ersättning, därest icke

en sammanhängande vilotid av 8 timmar (i ett avtal 7 timmar) kan beredas ar

-

40

betona mellan kl. 7 e. m. och 7 f. in. (i två avtal kl. 6 e. in.—6 f. m. och i ett

avtal kl. b e. m.—6 t. m). Vidare fastställes i tre avtal en sammanhängande

vdotid av ,) timmar per dygn och i två avtal 8 timmar per natt. Föreskrifter

om maitnisraster förekomma i 19 avtal, av vilka 7 dock endast stadga, att nödiga

måltidsraster skola, beredas arbetarna. Ett avtal anger deras tidslängd till »

timme, 5 avtal till 1 timme, 4 avtal till D/s ä 2 timmar; 2 avtal föreskriva 15

minuters frukostrast.

I avsikt att bereda arbetaren så fullständig vila som möjligt under sönoch

he gdagsdygn har i flertalet avtal bestämts, när arbetet skatt sluta lördag

eller helgdagsafton, och när det åter skall taga sin början å sön- eller helgdagens

kväll eller den följande dagens morgon. Förstnämnda tidpunkt är i 9 avtal satt till

, ./Tf e- m-> 1 14 avtal till 3—4 e. m. och i 25 avtal till 5—6 e. m. Arbetet

skall aterupptagas under den på sön- eller helgdagen följande natten kl 10_p>

e,mjienif 16 av.tal; k}- enligt 11 avtal, kl. 4-5 f. m. enligt 10 avtal

och kl. 6 t. m. enligt ett avtal, häri dock ej inräknade nödiga förarbeten. Om tre

helgdagar inträffa i omedelbar följd, skall enligt 18 avtal en av dem (enligt 9 av.

den Bistå) räknas som vanlig arbetsdag, enligt ett avtal som halv arbetsdag.

1 va avtal medgiva, i dylikt fall, att arbetstiden dygnet förut utsträckes intill

5 t™raar (ordinarie arbetstid 10 timmar). Helgdagar få enligt 21 avtal icke

»inarbAas». 1 5 avtal föreskrives emellertid att tvä, högst 3 timmar av helgdala

uttagas pa en annan dag. ö °

första maj är enligt 7 avtal fridag och räknas som halv arbetsdag i 20

avtal, varvid i allmänhet samtidigt anges, att arbetet skall sluta senast °kl. 12

middag. Enligt 11 avtal slutar arbetet kl. 11 f. m„ i tre avtal sättes tiden till 10

l. m. och i ett till 8-30 f. m. Långfredagen räknas som halv arbetsdag i 10 avtal

Detsamma är även fallet med julafton i 6 avtal och midsommaraftoS i 4 avtal!

sistnämnda dag slutar arbetet kl. 12 middagen enligt 19 avtal och 1 e. m. enligt

ett avtal. Julafton slutar arbetet kl. 12 middagen enligt 11 avtal.

Bestämmelser om semester finiiasi 55 avtal, av vilka 44’avtal med-iva

rätt till en veckas eller 8 dagars ledighet med full avlöning under någon av sommarmanaderna

for arbetare, som vant anställda viss tid (3 män.—]l% år) En

ilSn

It fV ae?s^ slstDfimnda avta( äger arbetaren rätt att utbyta ledigheten mot

en dubbel veckolön under sommaren, vanligen midsommarveckan. I två avtal är

semestertiden satt till 3 dagar med full avlöning, i ett till 1 vecka utan avlöning

och i 7 avtal till 2 veckor med bibehållen avlöning, därav 4 avtal vilka

föreskriva en längre tids anställning (5 år). Ett avtal stadgar endast, att semester

lian erhållas.

2. Avtal träffade efter mars 1918.

Ben ordinarie arbetstidens längd per dag och vecka i de 9 för förevarande

utredning tillgängliga avtal, vilka tillkommit efter 31 mars 1918, framgår av följande

tablå: °

Antal

avtal arbetare

8 283

1 ä6

Arbetstid

P.r dag,

timmar

8 . .

Antal i Arbetstid

avtal arbetare ■ pf. ve,,ka>

; timmar

. 4 84 48 . .

55 . .

41

1 avtalet för eu stor spis bröds fabri k i Stockholms län heter det, att arbetstiden

vid treskiftindelning är 48 timmar per vecka, medan vid ett- och tvåskittindelning

»nuvarande» arbetstid, d. v. s. f>4 timmar per vecka, skall bibehållas,

dock får ej längre arbetstid uttagas än vid Stockholms spisbrödstabriker. Detta

sistnämnda stadgande sammanhänger därmed, att vid spisbrödsfabrikerna liksom

Övriga bagerier inom Stockholm den arbetstid, som gällande avtal medgiva, 1. n.

icke° uttages. För att i möjligaste mån motarbeta den rådande arbetslösheten

inom yrket har nämligen i Stockholm en inskränkning av arbetstiden till i allmänhet

48 timmar per vecka ägt ruin, ehuru ingen egentlig överenskommelse

härom träffats. Vid de förhandlingar, som under våren och försommaren 1.118

fördes mellan bageriidkareföreningen samt bageri- och konditorii ndustriarbetareförbundet,

framställdes av arbetarna krav på en arbetstid av 48 timmar per vecka och

8 timmar per dag samt att allt arbete skulle vara slut kl. 7 e. m. Bagerndkama

förklarade sig emellertid icke kunna fastställa en arbetstid av 48 timmar pei

vecka, enär den i avtalen i regel stipulerade arbetstiden, 58 eller i vissa fall 57

timmar per vecka, kunde behöva uttagas för rörelsens upprätthållande, men

skulle arbetsgivarna i möjligaste man företaga en inskränkning av arbetstiden.

Som ovan framhållits, har så även skett i Stockholm.

De bestämmelser, som i tvenne avtal finnas om övertidsarbetets längd per

vecka, hava här nedan sammanställts med föreskrifterna i samma avtal om den

ordinarie arbetstidens längd.

Högsta tillåtna

arbetstid pr vecka,

timmar

Öl

58

Därav

ordinarie övertid

arbetstid, tim. (maximum), tim.

48 3 . . . .

48 10 ... .

Antal

avtal

1

1

I ett avtal stadgas, att övertidsarbetet per dag får utgöra högst 2 timmar

(ordinarie arbetstid 8 timmar). # . ,

Vad beträffar arbetstidens förläggning, föreskriva 6 avtal, att arbetstiden

uttages mellan 5—6 f. m. och 6—8 e. m. Enligt ett avtal äger arbetsgivaren

bestämma arbetstidens början.

I bestämmelserna om arbetstidens slut på lördagar och helgnagsattnar aro

i allmänhet inga förändringar vidtagna. Första maj är enligt tre avtal fridag,

enligt tre avtal halv arbetsdag, varvid arbetet slutar kl. 12 middag. Enligt ett

avtal upphör arbetet nämnda dag kl. 8‘30 1. m. Jul- och midsommarafton liksom

långfredagen äro i allmänhet halva arbetsdagar. .

Vad slutligen beträffar frågan om semester, medgiva 8 avtal en veckas

ledighet med full avlöning (ett avtal med halv avlöning) under någon av sommarmånaderna

för arbetare, som varit anställda viss tid (3 mån. 1 år). Ett avtal

stadgar 2 veckors ledighet med full avlöning (efter o månaders anställning).

IV. Arbetstidsförhållandena inom bageriyrket enligt arbetstidskommitténs

undersökning.

1. Tidpunkten för undersökningen och bagerinäringens fluktuationer 1913 1918.

Förevarande statistiska undersökning skulle närmast avse år 1917, men borde

därest arbetsförhållandena vid något företag nämnda år i väsentlig mån avvikit

G—1S5223

42

från de normala, uppgifter i stället lämnas för närmast föregående någorlunda

normala år. Detta har vid undersökningen så tillämpats, att av de 367 bagerier,

varifrån uppgifter föreligga, 354 lagt är 1917, 11 år 1916, 1 år 1915 och 1 år 1913

till grund rör sin statistik.

Då bagerinäringen under de senast förflutna krisåren på grund av först den

tilltagande socker- och mjöl bristen och sedan den genomförda brödransoneringen

varit underkastad betydande förändringar, synes det lämpligt att söka här något

närmare belysa dessa fluktuationer och därmed de angivna årens egenskap av

»normalar», lät vara att växlingarna mindre gjort sig gällande i fråga om arbetstidsförhål

landen a än beträffande antalet anställda arbetare.

Såsom belysande härför må anföras följande uppgifter från 63 större bagerier

angående arbetarantalets växlingar under åren 1913—1917:

1913 1914 1915 1916 1917

Antal sysselsatta arbetare........ 2100 2145 2193 2 257 1 978

Ökning, resp. minskning, \ %....... — + 2''0 + 2''2 +2-9 — 12‘4

Siffrorna giva i viss mån en illustration åt bagerirörelsens växlande omfattning

under perioden 1913—1917, varvid den starka minskningen i arbetarantalet år

1917 givetvis är att tillskriva brödiansoneringens inflytande. Såsom komplement

må meddelas, att enligt den officiella industristatistikens uppgifter den vid samt*

liga större bagerier sysselsatta arbetarstyrkan under aren 1913—14, 1914—15 och

1915 16 ökats med resp. 3''5, 6-o och 10''2 %. Att dessa siffror angiva en starkare

tillväxt än de nyss anförda, beror tydligen på, att de giva uttryck åt icke blott

ökningen av befintliga företags storlek utan även tillkomsten av nya företag.

Belysa dessa siffror i viss man arbetstillgangen inom bageriyrket, framträder

denna klarare och mer i detalj genom växlingarna i arbetslösheten, sådana

dessa komma till synes i nedanstående tablå, baserad på bageri- och konditoriindustriarbetareförbundets

månatliga, i »Sociala Meddelanden» offentliggjorda rapporter

till socialstyrelsen:

Procenttal arbetslösa bland redovisade medlemmar inom sv. bageri- och konditoriindustri

arbetareförbundet.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1913......

11-6

13-7

131

11-4

7''4

6-2

3-7

4-4

5-2

5-4

8-6

10-7

1914......

10-2

8-9

10-5

73

5-8

3‘8

3-0

0-8

4 2

4-9

7-6

107

1915......

14-5

10-9

12-6

7-6

6-9

8-0

4 6

4-0

3-7

24

4-6

4 2

1916......

7-7

So

4-0

4-4

6-8

4*4

3-9

3-1

4-3

2-0

4-7

5-9

1917......

7-7

12-7

16*5

17-2

17-3

14-7

9-9

5-9

4-7

3-2

36

4*4

1918......

8-0

6-4

8-0

7-0

7-6

5-9

4-7

8-4

8-o

8-0

8-0

Man finner, att arbetslösheten bland de organiserade bageriarbetarna, som

i stort sett varit tämligen liten år 1916, blev ovanligt stor i samband med brödransoneringens

införande i början av år 1917, men mot slutet av samma år åter

nedgick till delvis än lägre nivå än förut, vilket torde stå i samband med många

bageriarbetares övergång till annan sysselsättning.

43

2. Undersökningens omfattning.

Undersökningen omfattar, såsom framgår av omstående tab. 1, sammanlagt 367

bagerier, varav 117 större (med minst 10 arbetare) och 250 mindre, med tillhopa

4 108, re-m. 3 086 och 1 022 arbetare. Till jämförelse bör nämnas, att den officiella

industristatistikens senaste årgång (1916) upptager 176 större bagerier o. d., omfattande

till-ammans 3 893 arbetare. Beträffande de större bagerierna torde sålunda

den föreliggande undersökningen kunna betraktas som någorlunda fullständig,

särskilt om hänsyn tages till att, som förut antytts, bageriverksamheten ar

llåV synes hava gått något tillbaka. Mindre bagerier hava i den officiella statistiken

redovisats senast för år 1915 och dä till ett antal av 2 907 med sammanlagt

4 325 arbetare. Av en jämförelse med dessa siffror och de än högre av

soeialsiyrelsen inhämtade (sid.''35) framgår, att föreliggande undersökning endast

berör ett mindretal sådana och bland dem inga av de talrika utan främmande

arbetskraft bedrivna s. k. hembagerierna. Den bör därför i fråga om de mindre

bagerierna närmast betraktas som ett stickprov. o

De redovisade bageriernas fördelning på olika storleksklasser framgar av

tab. 1, enligt vilken 158 bagerier sysselsätta vartdera mindre än 5 arbetare, 92

5-*9, i05 10—49, 8 50—99 och 4 100 arbetare eller mera.

I tab. 1 har även skett en uppdelning av de större företagen efter tillverkningens

huvudsakliga art, varvid företag med särskilda finbageri-, spisbrödseller

konditoriavdelningar uppdelats på dessa. Någon uppdelning av gruppen

»mindre bagerier» efter samma grunder har icke kunnat genomföras, ehuruväl

angivna specialisering nog även sträckt sig till åtskilliga hithörande bagerier.

Man finner, att antalet redovisade fin-, grov- och limpbagerier utgör 78 med

sammanlagt 1453 arbetare, antalet spisbrödsbagerier 49 med sammanlagt 1128

arbetare, antalet konditorier 30 med sammanlagt 253 arbetare och antalet käxfabriker

4 med sammanlagt 252 arbetare. Närmare V* av fin-, grov- och lirnpbagerierna,

cirka 7* av spisbrödsbagerierna och 2/s av konditorierna utgöras av i

större bageriföretag ingående specialavdelningar, omfattande vardera mindre än

iq arbetare. Cirka 2/s av såväl fin-, grov- och limpbagerierna som av spisbrödsbagerierna,

V3 av konditorierna och 2 av de 4 käxfabrikerna omfatta vardera 10 49

arbetare, medan endast resp. 6, 3, 0 och 2 av de olika slagen av här ifrågavarande

företag sysselsätta 50 arbetare eller mera. Tab. 1 visar även bageriernas fördelning

på städer och landsbygd, varvid det stora flertalet befinnes vara stadsbagerier.

Tab. 2 redovisar arbetarnas fördelning efter kön och ålder vid bagerier av

olika slag och storlek samt deras fördelning på yrkesgrupper, nämligen 1) fackarbetare

(egentliga bageri- och konditoriarbetare), 2) arbetare vid drivmaskiner (maskinister

och eidare) och 3) övriga arbetare (utkörare, brödräknare m. fl.). Av samtliga

arbetare rubriceras 3 350 eller 81''6 % som fackarbetare, medan 38 eller 0’9 %

hava angivits vara arbetare vid drivmaskiner och återstoden, 720 eller 17\5 %,

förts till gruppen »övriga arbetare». Man finner vidare, att av samtliga bageriarbetare

2 849 eller 69-4 % äro manliga och 1 259 eller 30-6 # kvinnliga. Blott 348

eller 8 s % av bageriarbetarna hava uppgivits vara minderåriga, varvid relationstalet

är något större för de kvinnligas än för de manligas vidkommande. En

jämförelse mellan bagerier av olika storlek och slag visa!'', att medan de kvinn

-

44

Tall. 1. De redovisade bagerierna och deras arbetare, fördelade på städer och landsbygd

samt efter olika slag av tillverkning.

I 2

3

j Fin-, grov!

och limp|

bagerier

Arbetsställenas belägenhet I

och storlek i,

B

4 | 5 || 6 | 7

10

11

12 13

Spisbröds-}!

bagerier II

Kondito

rier

-

Käx

fabriker

-

! & i ps j B

i

~ s ; b Si

j CD >-i | CD p fD - i P O''! »1 3 J

>\

C

Stockholms stad .

Ostra Sverige.

Norrköping......

Eskilstuna......

Västerås.......

Uppsala.......

Linköping......

Övriga städer.....

Landsbygd ......

Småland och (jama.

Jönköping ......

Övriga städer.....

Landsbygd ......

Södra Sverige.

Malmö.........

Hälsingborg.......

Karlskrona.......

Övriga städer......

Landsbygd.......

Västra Sverige.

Göteborg........

Örebro.........

Övriga städer......

Landsbygd.......

Norra Sverige.

Gävle.........

Övriga städer......

Landsbygd .......

Hela riket.

Städer .........

Landsbygd .......

>

B

CD **! CD P

Samtliga |

större

bagerier !

61

p —

cd p

Mindre

bagerier

14 | 16

Samtliga

bagerier

>

B

Cfl p

c-H

p:

Summa |

Därav bagerier med

under 5 arbetare . . .

5—9 » ...

10—49 > ... i

50—99 > . . . J

100 arbetare o. däröver i

23

j 475

j! 7 j 290

ij 12

88

1

■

35

30 888

20

|

91

50

979

1

2 17

1

i 12

_

3! 32

4

23

7

55

2

13

2! 58

2

7

2 78

1

5

3

83

3

29

3 44

—

-

3! 73

1

6

4

79

2

8

2 14

2

29

—

—

4 j 51

1

2

5

53

—

—

1 - I -

—

—

—

—

- 1 -

2

8

O

8

2

32

1 2 34

—

—

—

—

4! 06

7

24

11

90

2

19

5 217

2

4

1 1

39

8 j 279

4

17

12

296

—

—

- -

—

—

—

_

i -j

7

21

7

21

1

4

3 1 118

2

13

—

—

4 | 135

10

34

14

16!»

—

—

—

4

12

4

12

6

154

- j -

1

11

_

7! 165

15

82

22

247

?

42

—

—

3 i 42

7

35

10

77

1

10

l| 10

—

—

1 20

6

25

7

45

7

74

- -

2

17

_

7 ; 91

21

90

28

181

i

—

—

_

- '' -

17

45

17

45

11

404

5 105

3

51

_

_

15 i 560

9

45

24

605

i

9

1 16

1

4

1

106

3: 135

5

32

8

167

4

48

3 { 64

1

16

1

72

8; 200

48

195

56

395

2 30

—

—

—

—

21 30

5

16

7

46

5

94

3 i 20

_

_ i

_

5; 114

2

6

7

120

4

35

8 911

1

1

—

—

8: 127

32

122

40

249

~

1

—

—

-

- : - |

22

86

22

80

76 !

1 434 ■

42 1 881

28

249 i

3

213

107 |2 777 j

198

846

305

3 623

2

191

7| 2471

2

41

1

39|

10 1 3091

52

176

62

485

78

1458

49 11281

BO

253:

4 •

252

117 3086

250

1022

367

4108

—

4 löl

13

38 !

_

1

158 i

428

158

428

18

91

11; 70

6;

37 i

—

- |

- j _

92

594

92

594

54

898

31 592

ii

178

2

74

105 1 872

105

1 872

5

304

1 '' 91

—

—

1

72

81 588

_ i

_

8

58''''

i

160

2 1 360

— ''

— j

1

1061

4 i 6261

—

—

4

626

Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda iinbröds-, spisbröds-

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför siffrorna i kol. 10 icke alltid

utgöra summor av dem i kol. 2, 4, 6 och 8.

Tal*. 2.

Arbetarna vid bagerier av

olika slag och storlek, fördelade efter kön, ålder och

yrkesgrupper.

Bagerier av

olika slag

och storlek

Yrkesgrupper

i

3

4 1

6 II

6 1

7 1

« II

9 1

10 1

11 i

Manliga arbetare j

Kvinnliga arbetare

Samtliga arbetare j

—

18 år

. där- över

under

18 år

Sum-

ma

18 år

0. där- över |

under

18 år

Sum-

ma

18 år

0. där- över

luder

18 år

i

Snm- !

ma

1

896 i

23 !

919

186

1

187

1082

24

1106

131

13

_

—

—

13

—

131

288

30 !

318

14

2

16

302

32

334 |

1197

53 1

1 250

200

3

203

1397

56

1 4555

272

16

288

550

32

582

822

48

870

18

_

18

_

—

—

18

—

18

99

5

104

107

29

136

206

34

240

389

21

410

657

61

718

1 1046

82

1128

171

12

183

54

11

65

1 225

23

248

_

_

_

—

—

—

—

1

4

5

_

—

1

4

5

172

16

188

54

11

65

226

27

253

55

22

77 84

22

106

139

44

183

5

_

5

—

—

—

i 5

—

5

14

1

15

37

12

49 51

13

61

74

23

97

121

34

155

195

57

252

1 394

73

.1467 874

66

940

l| 2 268

139

2407

36

36

| —

-

—

36

—

3()

402

40

442

158

43

201 560

83

643

1832

113

1945 1 032

109

| 1141

2 864

222

3086

751

79

83096

17

113

847

96

943

2

! 2

_

—

—

2

2

47

25

72

5

5

47

30

77

800

104

j 904

1 96

22

118 896

126

1022

2145

152

2 297

970

83

| 1053 ! 3115

235

3350

38

38

_

—

—

II 38

38

449

65

514

158

48

206

607

113

720

2 632

217

| 2849

1128

131

1 259

!| 3 760

34$

4108

350

41

391

! 29

8

37

379

41

428

450

63

i 513

67

14

81

II 517

T

594

1201

86

; 1287

527

I 58

585

|| 1 728

14c

1872

400

422

157

9

16b

557

3i

588

| 231

5

236

348

42

3901] 579

4''

626

Fin-, grovoch

limpbagerier

-

Spisbröds

bagerier

-

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

(Fackarbetare

Konditorier

(Övriga arbetare . .

Samtliga arbetare .

Käsfabriker i Metare vid drivmaskiner j

||Övriga arbetare . . .

((Samtliga arbetare . .

Samtliga

större bagerier

-

I Arbetare vid drivmaskiner j

(Övriga arbetare.....j

iSamtliga arbetare . . . • |

| Fackarbetare.......

(Arbetare vid drivmaskiner j

(Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare . . . .

Mindre bagerier

Samtliga

,

större och

mindre bagerier

Därav

bagerier med

under 5 arbetare . . . .

5-9 > . . . .

10—49 > . . . .

50—99 > . . . .

100 arbetare och däröver

I Arbetare vid drivmaskiner

(Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare ....

liga arbetarna vid fin-, grov- och limpbagerierna endast utgöra cirka V» och vid

de mindre bagerierna endast något mera än Vio av hela arbetarantalet, stiger

deras antal vid spisbrödsbagerierna och käxfabrikerna till nära 73.

46

3. Den dagliga arbetstidens förläggning.

, .... J ertalet av de redovisade bageriarbetarna eller 3 585 (87-3 %) arbeta utan

skiftindelmng, medan Övriga 523 (12-7 #, vid 1905 års undersökning vilka

voro anställda vid 20 olika företag, hava arbetat på skift med varandra regelbundet

avlösande lag Av ''de sistnämnda voro 463 fackarbetare, medan endast

11 arbetade vid dnvmaskiner och 49 voro icke-fackarbetare av annat slag (paketerare

eller sorterare) De flesta skiftarbetarna eller 373 tillhörde spisbrödsbagerier

medan Dl arbetade vid fin-, grov- och limpbagerier och 29 vid mindre bagerier!

(Jlr tab. 6 i det följande). ö

. ^-v skiltarbetarna både o50 arbete med växlande skift förlägen in g (exempel

vis

den ena veckan dag-, den andra nattskift). Såsom skiftarbetare hava emellertid

därjämte räknats en del arbetare, till antalet 173 och huvudsakligen sysselsatta

gr°V'' 0C]1 limpbagerier, vilka visserligen arbeta i varandra efterträdande

samlag, men med ständigt samma förläggning av arbetstiden lör arbetarna i vartdera

laget (exempelvis antingen dag- eller nattarbete).

J övrigt är beträffande skiftarbetets anordning att nämna, att samtliga

skiltarbetare arbetat på tvä lag med undantag för ovannämnda 11 maskinister

och lör 15 arbeterskor vid ett spisbrödsbageri, vilka arbetat på treskift. För 2

arbetare vid ett mindre bageri har skiftanordningens beskaffenhet icke angivits.

.... ° S,er upplysning angående den dagliga arbetstidens början och slut

för samtliga arbetare. I det förra hänseendet föreligga uppgifter för 3 832 eller

93-3 % av arbetarna och i det senare för 3 818 eller 92-9 %. Vad sådana

arbetare beträffar, vilka arbetat på skift (med växlande förläggning), har arbets/

o? - anglvit® sådan den gestaltat sig vid en och samma tidpunkt, så att vid

tvaskilt exempelvis halva antalet arbetare redovisats som dagarbetare och halva

antalet som nattarbetare. I övrigt bör anmärkas, att de uppgifter, på vilka

* _ ''ägavarande tabell baserats, endast kunna anses giva en summarisk bild av

förhållandena vid resp. bagerier men icke noggrant återgiva- sådana bär och

dar förekommande individuella avvikelser i fråga om arbetstidens förläggning

som att t. ex. vissa trågarbetare börjat arbetet en eller ett par timmar tidigare

an arbetsstyrkan i allmänhet. Bageriarbetets säregna beskaffenhet medför ju

dessutom ofta svårigheter att noggrant begränsa arbetstiden inom vissa klockslag

Med denna reservation finner man, att 1 353 eller 32o % av bageriarbetarna

(bland de minderåriga 33-6 /) börjat sin arbetsdag mellan kl. 6 och kl. 7 f. m.

qC e^er (bland de minderåriga 41i %) mellan kl. 7 och kl. 8 f. in.

bäväl fackarbetarnas som de övriga arbetarnas begynnelsetider koncentrera sig

huvudsakligen till dessa timmar, och även inom varje särskild grupp av bagerier

är tiden för det dagliga arbetets början övervägande så förlagd, i särskilt utpräg1

ad grad vid käxfabriker och konditorier. Karakteristiskt för bageriyrket är emellertid,

att såväl icke-skiftarbetare som skiftarbetare kunna börja arbetet vid snart

sagt vi ket klockslag som helst. Av fin-, grov- och limpbageriernas arbetare

hava sålunda 17-i % varit i arbete redan före kl. 6 f. in., bland dem flertalet redan

under nattimmarna före kl. 5 f. m., under det 12-6 utgörande en annan grupp

nattarbetare, börja först efter kl. 5 e. m.; för icke mindre äu 13-4 % av

arbetarna mom denna bagerigrupp har tiden för arbetets början icke kunnat fixe

-

47

ras. Vid spisbrödsbagerierna liar en arbetargrupp (14o %) börjat arbetet under

timmen mellan kl. 5 och kl. 6 f. m. och eu annan (13ra %) under tiden mellan

kl. 1 och kl. 5 på eftermiddagen, vid de mindre bagerierna en del arbetare (23-9 %)

före kl. Il f. m. (deribland mera än hälften redan under nattimmarna före kl. 5

f m.) och en del andra (9ps %) mellan kl. 8 och 9 f. in. Endast i enstaka fall har

däremot vid de sistnämnda bägge slagen av bagerier arbetet börjat efter kl. 5 e. in.

Arbetets slut bär för 26p4 % av arbetarna (och för 43p4 % av de mmderariga)

infallit mellan kl. (i och kl. 7 e. m, för 2.ri % (och för 32p2 % av de minderåriga)

mellan kl. 5 och kl. 6 eller mellan kl. 7 och kl. 8 e. in. och för de Övriga huvudsakligen

mellan kl. 2 och kl. 5 e. in. En del nattarbetare, huvudsakligen vid fin-,

grov-°och limpbagerier samt spisbrödsbagerier, slutade sitt arbete först efter kl. 10

på natten eller fram på morgonen.

En klarare bild av här berörda förhållanden erhålles genom en detaljundersökning

av arbetets faktiska förläggning vid vissa enskilda typiska företag, varifrån

specificerade uppgifter i detta avseende benäget lämnats. Här framträder

den skarpa åtskillnaden mellan de i tab. 3 blott antydningsvis markerade dagoch

natt arbetarn a, och man finner även, att inom var och eu av dessa kategorier

arbetstidens förläggning kan vara olikartad för de enskilda arbetarna. Sådana

divergenser betingas dels av produktionstekniska förhållanden, dels av angclägenheten^att

kunna leverera färskt bröd flera gänger på dagen.

Såsom exempel må redogöras för arbetstiden vid en större spisbröd stabrik.

Här arbeta tvenne grupper av skiftarbetare. En arbetargrupp, utgörande tillsammans

42 arbeterskor, arbetar i två skiftlag växelvis från kl. 5 f. m. till kl. lp3 0

e. in. och från kl. lp30 till kl. 10 e. m. och den andra, bestående av 28 arbeterskor,

likaledes i två skiftlag växelvis från kl. 5 f. in. till kl. 1 e. in. och från kl. 1

till kl. 9 e. in. Arbetarna inom den första gruppen avbytas turvis av trenne

arbeterskor för erhållande av 40 minuters rast, medan den andra gruppens arbetare,

vilka arbeta på ackord, alla samtidigt erhålla en rast på 20 minuter under

varje skift. För de nämnda trenne »avbyterskorna» blir den dagliga arbetstiden

förlagd mellan kl 6 f. m. och kl. 7pio e. m., med rast mellan kl. 10p4o f. m. och

kl. 2-30 e. m. Vidare förekomma inom samma bageri tvenne grupper av nattarbetare,

utgörande 16, resp. 13 man och bägge sysselsatta mellan kl. 10 e. in.

och kl. 5 f. m., den förra turvis avbytt av tvenne arbetare för erhållande av 40

minuters rast, den senare (förman och diversearbetare) i sin helhet^ erhållande 40

minuters rast kl. 1 på natten. De nämnda tvenne avbytarna få sin arbetstid

mellan kl. 11 e. m. och kl. 5 f. m. Slutligen äro inom samma bageri 14 nattarbetare

sysselsatta mellan kl. 9 e. in. och kl. 5 1. in. med 20 minuters rast

för alla samtidigt.

I ett större finbageri med genomfört nattarbete hava arbetarna uppdelats

på olika yrkesspecialiteter med skilda arbetstider. Av 4 trågarbetare börjar sålunda

en sitt arbete redan kl. 2 1. m. och slutar kl. 12 middagen, två arbeta

från kl. 4 e. ra. till kl. 2 f. m. och den fjärde från kl. 6 e. m. till kl. 4 f. in.,

samtliga med ‘/a timmes rast. Bordsarbetarna, 11 stycken, äro fördelade på 3

grupper, vardera om 2, 6 och 3 arbetare, vilka börja och sluta sitt arbete^ 2 timmar

senare än de tre grupperna av trågarbetare och likaledes hava var sin halvtimmes

rast, inom varje grupp uttagen samtidigt. Huvudgruppen av bordsarbetare

börjar sålunda arbetet kl. 6 e. m. och slutar kl. 4 1. m. Slutligen komma 4

uo-nsarbetare, av vilka två arbeta mellan kl. V3 7 e- m- och kl. V3 b f. m., en

O

48

Tab. 3. Tiden för det. dug

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

18

14

15

16

17

18

19

n

tal

a

r

i)

e

a

r

e,

V

i 1-

.Slag

av bagerier och arbetare

b

ö r

j a

r

12-

2

fm.

2-3

3-4

4-5

5-6

6-7

7-8

8-9

9 fm

em.

1-3

3-5

5-616-7

7-8

8-9

9—

10—

°-

fm

fm.

fm.

fm.

fm.

fm.

fm.

em.

em.

em.

jern.

em.

lera.

10

em

12

ein.

| best.

I tid

1

Fin-,

| Fackarbetare......

29 71

13

38

62

355

162

35

31

6

39

50

29

16

20

14

2

grov-och

[Arbetare vid drivmaskiner

—

—

1

2

7

_

_

_

_

3

3

limpba-

1 Övriga arbetare ....

—

—

—

32

181

50

15

56

195

4

gerier

(Samtliga arbetare ....

29

71

13

39

96

543

212

35

31

—

6

39

50

29

31

20

14

5

Spis-

fFackarbetare......

—

8

—

5

133

215

284

2

15

66

59

_

19

4

4

16

36

4

6

Arbetare vid drivmaskiner

2

4

1

—

_

1

_

_

1

9

T

gerier

Övriga arbetare.....

—

—

—

25

78

75

20

3

21

—

18

8

Samtliga arbetare ....

—

8

—

5

158

295

363

23

18

87

60

—

19

4

4

16

37

31

9

fFackarbetare......

—

5

3

1

5

70

113

32

_

_

_

_

_

4

15

in

torier

Övriga arbetare.....

—

—

—

1

—

—

1

4

11

Samtliga arbetare ....

—

5

3

5

70

114

36

—

—

—

—

—

—

—

4

15

12

Fackarbetare......

—

_

_

_

106

77

13

Käxfa-

Arbetare vid drivmaskiner

_

5

14

briker

Övriga arbetare ....

—

—

—

—

_

64

_

-

15

Samtliga arbetare ....

—

—

—

_

106

146

Samtliga

Fackarbetare......

29

84

16

44

200

746

636

69

46

66

65

39

69

33

20

36

54

155;

Arbetare vid drivmaskiner

—

—

—

1

2

9

9

1

—

_

1

_

_

1

12

18

bagerier

Övriga arbetare.....

57

259

190

24

3

21.

_

_

_

_

15

_

74

19

Samtliga arbetare ....

29

84

16

45

259

1014

835

94

49

87i

66

39

69

33

35

36

55

241

20

Mindre

Fackarbetare......

20

29

31

52

no

312

223

83

6

_1

5

2

12

14

11

33

21

Arbetare vid drivmaskiner

—

—

—:

_

1

_

]

-

22''

bagerier

Övriga arbetare.....

—

—

—

—

2

26

30

16

1

_j

_

__

2

23;

Samtliga arbetare ....

20

29

31

52

112

339

253

100

7

—

—

—

5

2

12

14

11

35

24

Samtliga

Fackarbetare......

49

113

47

9<J

310

1058

859

152

52

66]

65

89

74

35

32

50

65

188

2»|

Arbetare vid drivmaskiner

—

—

—

I

2

10

9

2

_

i

_

1

12

26!

större 1

Övriga arbetare.....

—

—

-,

—

59

285

220

40

4

21

_

_

15

76

27;

28

och J

mindre

Samtliga arbetare {

49

12

113

2-8!

47!

1-1

II

371

9-n

1 353

32 9

1088

26 öi

194

4 7

56

1-4

87; 66

21 1-6

39

10

74

1-8

35

0-9 j

47

i-i

50

1-2

- 66 i

1*6 :

276

6-7

*29''

30 j

bagerier

Därav minderårigaj

=

2|

0''6

5:

1-4

i-i!

12;

3-41

in;

33’6l

143 43

41-1I12-41

—

—

—

8

2-31

14

4*o!

Tub. 4. Raster för fackar

-

i

2

3

4

5

6

7 1

8

i 9

1 10

I it ! 12

Slag av bagerier

Antal

arbetare

Ant

a 1 a

r b e t a r e

r

a s t

er på be-

1 rast på

2 raster på

mindre,

än Va

tim. ;

*/s—4

tim.

1-lVs

tim.

lVs-2

tim.

2—3

tim.

3-4

tim.

4—5

tim.

5 tim.

o. där- över

mindre! 1 «1/ I

än 1 VA /2

tim. | tlm-

l;

Fin-, grov- och limpbagerier .

1106

150

70

20

1

26

23

26

111

34 ! 151

Spisbrödsbageiier......

870

14

87

48

4

9

8

3

Konditorier......

248

_ j

11

22

ti

8

4

Käxfabriker.......

183

_

5:

Samtliga större båge-/ Antal

2 407

14 !

248

no

32

50

38

33

119

34 | 151

6

ricr .......| %

1000

0-o

103

5-8

1-8

2-1 !

To

14

5-o

1-4 | 6-3 j

4!)

arbetets börjnu och slut.

20

21 I 22

28

24 |

25 |

26 1 27 | 28 |

2if|

30 1 81 I

32 [

33 |''

84 |

35 |''

86 |

37 |

38 f

31) |

40 |

4 1

k a

s

d

a K

1 i

g a

a

r b c

t 8

t

i d

—

Sum-

ma

arbe-

tare

S

1 u

a r

12—

; 2

'' em.

2-38—4

em. em.

4—5

em.

5-6

om.

6-7

em.

7-8

em.

8—9

em.

9-10

em.

lu-

ll

em.

11—

12

em.

12

em- 3 fm.

3—4

fm.

4-5

fm.

5—G

fm.

6—7

fm.

_ <1

s i

• ce

" —. ce

9—

10

fm.

io—

12

fm.

o-

best.

tid

32

124

Öl

118

123

197

47

12

5

26

24

39

32

38

37

15

_

6

4

136

1 106

1

2

1

1

6

—

•-

o1

13

2

12

]

24

64

133

35

9

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

56

334

3

32

138

93

142

188

336

82

21

—

5

26

24

39

32

38

37

15

—

6

4

195

1453

4

46

35

89

23

126

241

89

7

20

52

—

61

—

• 2

58

17

—

—

—

—

4

870

5

3

3

1

—

9

18

6

1 _

22

7

9

79

70

_

_

24

_

—

—

—

—

—

—

—

29

210

7

46

57

92

30

135

323

160

7

20

76

1

61

—

2

58

IT

1

—

—

42

1128

8

4

15

37

77

84

9

4

—

15

248

9

5

5

10

_

4

15

3

37

77

89

9

4

~~

15

253

11

183

12

_

_

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

O

13

_

_

_

_

_

50

14

64

14

—

—

—

—

190

62 —

252

15

78

163

195

144

286

655

263

28

24

57

26

85

39

34

96

54

15

—

6

4

155

2 407

IG

2

4

_

1

9

6

—

12

36

17

34

1

31

73

262

124

9

_

24

—

85

G43

18

78

190

200

175

360

926

393

37

24

81

27

85

39

34

96

54

16

—

6

4

252

3086

19

62

114

113

149

132

135

114

26

2

3

_

—

—

4

Q

O

19

7

4

4

16

36

944

20

1

_

_

1

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

21

4

1

5

7

25

25

7

1

_

_

—

_

—

—

—

—

—

—

—

2

77

22

62

118

115

154

139

160

139

33

4

3

—

—

—

4

3

19

7

4

4

16

38

1022

23

140

277

308

293

418

790

377

54

26

60

26

85

39

38

99

73

22

4

10

20

191

3 350

24

2

5

1

9

6

1

_

1

—

—

—

—

—

\

—

—

—

12

38

25

88

2

30

80

287

149

16

1

24

—

8 ''t

720

26

140

317

315

829

499

1086

532

70

28

84

27

85

39

38

99

73

23

4

10

20

290

4108

27

3-4

7*7

7''7

8-0

121

20-4

ISO

1-7

07

2-0

6-7

2-1

0''9

0-9

2-4

1-8

06

Öl

0-2

05

7-1

100 0

28

19

5

26

33

151

79

13

1

—

1

—

14

348

29

1 1-7

5''5

1-4

7-5

9-5

43-4

22-7

3-7

0-3

—

0''3

—

—

—

—

—

—

—

—

4o

100o

30

hetare vid större bagerier.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

med _____

stämt

a tit

e r

inga regel- bundna

raster

ingå upp- givna

raster

tillsammans

3 raster pä tillsammans

4 raster på tillsammans

I1/»—2

tim.

2—2 Va

tim.

2Vs tim.

och där- över

mindre

än

2 tim.

2—2 Va

tim.

2*/> tim.

och där- över

mindre

än

j 2 tim.

2-3

tim.

3 tim.

och där- över

85

53

18

14

_

109

216

165

53

8

120

10

12

12

6

223

84

46

72

2

—

35

—

—

—

—

1

77

373

106

284

20

8

169

10

12

12

6

333

321

155

118

0-8

03

7-0

04

0-5

05

0-3

13-8

133

7—1S5223

50

mellan kl. 7 e. m. och kl. 5 f. m. samt en mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m., ävenledes

med var sin halv timmes rast.

Det sammanhänger med bageriarbetets art, att i fråga om rasternas antal

och längd förhållandena ftro synnerligen växlande, varför de inkomna uppgifterna

i många fall måst bliva tämligen svävande och ofullständiga, i synnerhet beträffande

mindre bagerier. Anmärkas hör även, att bageriarbetarnas raster mången

gång^ knappast få karaktären av verkliga fritider, enär arbetaren måste uppehålla

sig å eller i närheten av arbetsstället för att kunna ingripa, närhelst arbetet så

påfordrar.

Med dessa reservationer må hänvisas till tab. 4 rörande rasternas antal

och längd för fackarbetare vid olika slag av större bagerier. Man finner härav,

att för 19-5 % av fin-, grov- och limpbageriernas fackarbetare och för 9-7 %

av spisbrödsbageriernas ingå raster alls uppgivits förekomma, och aft för 9-9 %

av den förstnämnda gruppen och 25-6 % av den senare tillämpats''endast oregelbundna

raster, som icke förlagts‘till bestämda klockslag utan uttagits allteftersom

arbetet medgivit en stunds ledighet för den ene eller andre av arbetarna.

Den ovan beskrivna anordningen med avbytning torde därvid ofta hava tillämpats.

Vid spisbrödsbagerierna hava över huvud rastförhållandena varit tämligen

skiftande. Rasternas antal har där växlat mellan en och fyra, deras sammanlagda

längd i allmänhet mellan x/2 och 2 Va timmar. Bland de arbetare vid fin-, grovoch

limpbagerier, för vilka raster på bestämda tider tillämpats, hava flertalet haft

ett enda uppehåll i arbetet, för en del utgörande mindre än en timme men för

åtskilliga av ansenlig längd, 5 timmar och däröver, vilket ger en ny illustration

till den . söndersplittring av arbetstiden på olika delar av dygnet, som kan förekomma

inom bageriyrket. För övriga hithörande arbetare uppgår i allmänhet

rasternas antal till 2 och deras sammanlagda längd vanligen till 1 ä 2 V2 timmar.

Två raster, vanligen med en sammanlagd längd av l1/2 ä 2x/ä timmar, hava tilllämpats

för cirka halva antalet konditoriarbetare, medan flertalet av de övriga

haft en enda rast, vars längd växlat mellan Va och 5 limmar. Vid de fyra

käxfabrikerna hava rasternas antal genomgående varit två och deras sammanlagda

längd lVs å 2''/» timmar.

En åskådlig bild av bageriarbetets växlande intensitet vid olika tider på

dygnet och därmed i viss mån av de olika timmarnas betydelse ur arbetssynpunkt

erhålles genom bifogade diagram, som visar antalet under varje särskild halvtimme

på en gång sysselsatta arbetare, dels för bageriyrket i dess helhet, dels

särskilt för olika slag av bagerier.

Man finner, att mängden av det under tiden före kl. 6 f. m. och efter kl.

7 e. in. utförda arbetet — innefattande även allt nattarbete — varit relativt obetydlig.

Härtill bör dock bemärkas, dels att detta arbete, om än siffermässigt

ringa, kan vara av mycken vikt för produktionsprocessen i dess helhet, dels att

det sammanlagda antalet under ifrågavarande tider av dygnet sysselsatta arbetare

blir större än som framgår av diagrammet, där ju endast de på en gång

arbetande angivits. I övrigt lägger man märke till, att kl. 9 —9-3o f. m. synes

vara en relativt vanlig frukosttid samt att flera bageriarbetare synas hava .middagsrast

vid tiden kl. 1—Fao e. m. än vid någon annan tid på dygnet. Även

vid de nämnda klockslagen äro emellertid flertalet bageriarbetare likväl i arbete,

vilket i sin mån illustrerar den heterogena beskaffenheten av bageriernas arbetsförhållanden.

Den i synnerhet vid fin-, grov- och limpbagerierna samt de mindre

51

Antal bageriarbetare, som Sira i arbete under olika tider av dygnet.

Arbetare - antal

, SamttufCL arb. inom Tida bagcrijyrlut

Fackarbetare •• ••

» « större bagerier

•> " van/tre *

» » sinsbrääsbagerter

- •• tbi-grovöUmpbagericr

5.000

2.200

2,100

2,000

1,900

7,000

1,200

1O0O

o OJ O to

© CO o O O O ©

i. S I 8 I S I 8

uj i/S ti> o t- H os od oi ai 9°

W co to -ft

52

bagerierna utpräglade starka splittringen av arbetstidens förläggning och särskilt

av tiden för arbetets avslutande belyses skarpt genom det redan efter middagstid

inträdande gradvisa fallandet av resp. kurvor.

4. Ordinarie arbetstid per dygn.

Med tillhjälp av uppgifterna om tiden för arbetets början och slut samt

beträffande rasternas längd kan upplysning vinnas angående brutto- och nettoarbetstiden

per dygn, vilken närmare belyses genom tab. 5. Att märka är, att

i det följande avses arbetstiden under vardagsdygn, d. v. s. med frånseende av

de på lördagar och ofta även på måndagar ej sällan förekommande avvikelserna

från veckans vanliga arbetsschema.

Bruttoarbetstid. I fråga om bageriyrket är bruttoarbetstidens längd förtjänt

av särskild uppmärksamhet, då ju rasterna, som förut framhållits, ofta äro

dels mycket obestämda och dels utan karaktär av verkliga fritider, varför bruttoarbetstidens

längd i själva verket i många fall blir det riktiga måttet på den tid,

under vilken arbetaren är bunden vid arbetet.

Man finner härav, att den dagliga bruttoarbetstiden inom bageriyrket växlar

tämligen mycket. Av samtliga 4 108 arbetare hava 1 217 eller 29-6 % haft en

bruttoarbetstid av 12 timmar om dygnet. Vanlig är även en bruttoarbetstid

på 11 timmar, som tillämpats för 576 arbetare (14 o %), på 10 timmar, som varit

gängse för 558 arbetare (like %), och på 8 timmar, vilken åtnjutits av 407 (9-9 %).

.Endast 205 _ arbetare (4-9 %) hava haft mera än 12 timmars bruttoarbetsdag och

97 (2-4 /) mindre än 8 timmars. Anmärkningsvärt är, att av de 348 minderåriga

arbetarna det stora flertalet hade en bruttoarbetstid av 11—12 timmar om dygnet,

41-9 % av jämnt 12 timmar. Den genomsnittliga bruttoarbetstiden per arbetare blir

för hela gruppen av bageriarbetare 10-7 timmar, för de minderåriga något längre,

nämligen ll*i timmar. År 1905 utgjorde den genomsnittliga bruttoarbetstiden

för samtliga bageri arbetare 11*9 timmar, vadan alltså under de mellanliggande

tolv åren en genomsnittlig förkortning med l a timmar ägt rum. Uträknas den

genomsnittliga bruttoarbetstiden 1917 särskilt för fackarbetare, för arbetare vid

drivmaskiner och för övriga arbetare, befinnes den för dessa kategorier utgöra

resp. 10-6, 10 o och 11*3 timmar. En jämförelse mellan olika slag av bagerier

visar, att de längre arbetstiderna (upp tiil 12 timmar) i synnerhet förekommit vid

käxfabrikerna och konditorierna, där medelarbetstiden per arbetare blir ll-8, resp.

11-3 timmar per dag (för fackarbetare 11-9, resp. 11-3 timmar), samt även vid fin-,

grov- och limpbagerierna, för vilka genomsnittstalet blir ll-o (10-s). Motsvarande

siffror bliva för spisbrödsbagerierna 10''2 (10-1) och för de mindre bagerierna 10’4

(10''3) timmar.

Några uppgifter må i detta sammanhang lämnas beträffande särskilt skiftarbetarnas

vanliga bruttoarbetstid per dygn. Denna sammanfaller här med arbetstidens

längd per skift, beträffande vilken hänvisas till tab. 6. Man finner, att en

skiftlängd om 9 1/2 ä 12 timmar förhärskat för arbetare med konstant skiftförläggning,

medan en något kortare, 8 ä 10 timmar, i allmänhet gällt för sådana

med växlande skiftförläggning. I genomsnitt per arbetare blir skiftarbetarnas

bruttoarbetstid per dygn 9s (för fackarbetare 9-6) timmar.

Nettoarbetstid. I fråga om uppgifterna beträffande arbetstidens längd med

frånräknande av raster må reservation göras med hänsyn till de ovanberörda, ofta

svävande uppgifterna angående dessas längd. En tillnärmelsevis riktig föreställning

torde dock kunna erhållas beträffande den effektiva arbetstidens längd.

Liksom bruttoarbetstiden företer även nettoarbetstiden i avseende å sin

längd, såsom senare avdelningen av tab. 5 utvisar, stora variationer. En nettoarbetstid

av 10 timmar under vanliga vardagsdygn har tillämpats för 1 390 arbetare

(33 m %), alltså för något flera än de, som haft 12 timmars bruttoarbetsdag. I

övrigt finner man, att 617 arbetare (LVo %) haft en nettoarbetstid av 9 timmar, 584

(14-2 /) av 8 timmar, 518 (12• o %) av 9V2 timmar och 233 (5-7 %) av 7Vä timmar.

För 169 arbetare (4m Z) kar nettoarbetstidens längd varit mindre än 7''/2 och

för 216 (5-3 %) över 10 timmar. 1 genomsnitt per arbetare blir nettoarbetstiden

per dag 9i timmar (år 1905 9-9 timmar). För de minderåriga tagna för sig blir

den, liksom bruttoarbetstiden, något längre, 9-5 timmar. Uträknas motsvarande

medeltal för särskilt fackarbetare, arbetare vid drivmaskiner och övriga arbetare,

befinnas dessa vara resp. 9m, 9''o och 9-5 timmar.

Nettoarbetstidens längd har liksom bruttoarbetstidens varit störst vid käxfabrikerna

och konditorierna, där den i genomsnitt per arbetare uppgått till 9-9,

resp. 9-6 (för fackarbetare 10o, resp. 9m) timmar. Däremot lägger man märke

till, att den ganska avsevärda skillnaden beträffande bruttoarbetstidens längd

mellan fin-, grov- och limpbagerier å ena sidan och spisbrödsbagerier samt mindre

bagerier å den andra utjämnas i fråga om nettoarbetstiden. För fin-, grov- och

limpbagerier na blir nämligen det motsvarande medeltalet 9 i (9''o) timmar, för

spisbrödsbagerierna 9 o (9-o) och för de mindre bagerierna 9-o (8-9).

Tab. 7 innehåller uppgifter om den vanliga nettoarbetstiden per dygn för

speciellt skiftarbetare. Man finner, att dennas längd växlat mellan 7 och 10

timmar men för 41*5 % av samtliga skiftarbetare utgjort jämnt 9 timmar och för

25m % 8 timmar. I genomsnitt per arbetare blir den dagliga nettoarbetstidens

längd för skiftarbetare 8''6 timmar (för fackarbetare 8m), alltså något lägre än

för vanliga arbetare. Skiftarbetarnas nettoarbetstid per dygn har i likhet, med

deras bruttoarbetstid varit högre vid fin-, grov- och limpbagerier och vid mindre

bagerier, där den i genomsnitt utgjort 9m timmar, än vid spisbrödsbagerier, för

vilka medeltalet blir 8m (8m) timmar.

Ordinarie arbetstid på lördagar. Såsom redan antytts, avviker arbetstidens

längd inom bageriyrket, liksom inom åtskilliga andra näringsgrenar, på lördagar

ofta från dess längd å andra dagar. Ehuru undantagsvis en förlängning av arbetstiden

på veckans sista dag ifrågakommit, har dock i regel avvikelsen bestått

däri, att arbetet då avslutats tidigare, varigenom ju en mera effektiv söndagsvila

uppnåtts. Detta framgår av de uppgifter om brutto- och nettoarbetstidens

längd på lördagar, vilka sammanställts i tab. 8. Bruttoarbetstidens

längd å lördagar har i det hela varit synnerligt växlande, från mindre än 6 till

över 12 timmar, men har för 37m % av bageriarbetarna utgjort 7 å 8 timmar. I

genomsnitt per arbetare har den utgjort 9-o timmar, alltså 1m timmar mindre än

övriga dagar. Den har haft samma genomsnitts!ängd för de minderåriga som för

de vuxna. För fackarbetare har lördagsarbetstidens bruttolängd i genomsnitt

varit 8 9 timmar, för arbetare vid drivmaskiner 8m och för övriga arbetare 9m.

timmar. Vid fin-, grov- och limpbagerierna har lördagsarbetstidens längd, i

medeltal per arbetare belöpt sig till 9m timmar (för fackarbetare 9-o), vid spis

-

54

Talj. 5. Ordinarie arbetstid

1

1 2

1 3

4

1 5

1 6

1 7

I »

1 9

1 10

| It | 12 | 13

1 14 | 15

Antal arbetare, vilkas

ordinarie arbetstid per dygn

varit.

Antal

Antal

raster

Slag av

bagerier och arbetare

arbets-

ställen

arbe-

tare

un-

1

der

8

8

8Vä

9

9V«

10

! lova

11

liv»

12

121/»

13

1

Fin-, grov- och

limp- bagerier

[Fackarbetare.....

78

1106

14

139

7

86

31

121

118

138

7

234

2i

2

3

Arbetare vid drivmaski-

ner.........

1 Övriga arbetare ....

7

40

13

334

—

13

—

2

8

12

14

3

69

7

8

160

5

n

4

[Samtliga arbetare . . .

78

1453

14

152

7

88

39

133

132

210

14

402

5

32

5

[Fackarbetare.....

49

870

37

116

82

17

8

173

10

129

59

211

6

Spisbröds-

bagerier

Arbetare vid drivmaski- ner.........

6

18

15

2

Övriga arbetare ....

191 240

22

1

—

1

21

14

5

13

30

101

3

_

8

[Samtliga arbetare . . .

49[ 1128

59

132

82

18

29

187

15

144

89

312

3

9

[Fackarbetare.....

30

248

3

3

_

1

4

42

4

2»

28

123

10

Konditorier

[Övriga arbetare ....

1

5

—

—

—

—

_

—

—

4

1

_

_

11

[Samtliga arbetare . . .

30

253

3

3

—

1

4

42

4

32

28

124

—

—

12

(Fackarbetare.....

Arbetare vid drivmaski-

4

183

—

—

—

—

—

—

15

10

158

—

—

ia

Käxfabriker

ner.........

1

5

—

_

5

14

Övriga arbetare ....

3

64

—

—

—

—

—

—

—

24

25

15

_

_

15

Samtliga arbetare . . .

4

252

—

—

—

—

—

39

35

178

IG

Samtliga

[Fackarbetare.....

Arbetare vid drivmaski-

1117

2 407

54

258

89

104

43

336

132

310

104

726

—

21

större

ner.........

14

36

—

15

—

2

_

_

_

5

_

13

18

bagerier

Övriga arbetare ....

63

643

22

14

—

1

29

26

19

no

62

277

8

11

19

Samtliga arbetare . . .

1117

3 086

76

287

89

107

72

362

151

425

166

1016

8

32

20

Fackarbetare.....

250

943

20

114

15

117

28

193

52

137

40

160

29

21

22

Arbetare vid drivmaski-

bagerier ''

ner.........

Övriga arbetare ....

2

48

2

77

1

1

5

—

1

3

3

6

14

z

41

—

1

]

23

Samtliga arbetare . . .

250

1022

21

120

15

118

31

196

58

151

40

201

—

31

24

Fackarbetare.....

Arbetare vid drivmaski-

>367

3350

74

372

104

221

71

529

184

447

144

886

—

50

26!

Samtliga

större och

ner.........

16

38

—

16

—

2

—

—

—

5

_

13

__I

1

26)

Övriga arbetare ....

in

720

24

19

_ I

2

32;

29

25

124

62

318

8

12

27!

28

mindre !

bagerier

Samtliga arbetarej

7

4108

100-o

97

2-4

407

9-9;

104

2-5

225

5*5

103

2-5

558

13 g

209

5’i

576

140

206

So

1217

29-6

8

02

63

1-6

29

30!

Därav minderåriga j

318

100-0

5!

l-4-|

9

2-G

— !

17

4-9

12

3-4

34

9-8:

10

2-9

60

17-2

42

12-1

146

41-9

— 1

1

0-s

_1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbrödsrande

siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

per vardagsdygn.

1 16 1

17 1

18 1

19 1

20

21 | 22 |

23 |

•24 |

‘25 |

26 |

27 |

28

29 j

30 |

8LL

82 | dd |

Öl

med inräknande av

Genom- snittlig

brutto- arbetstid

per dygn,

timmar

Antal

arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per dygn varit, med frånråk- nande av raster, timmar

13''/a|

14

1

överi

14 1 * * * * * * 8 9

obe-

stämt

antal

nn- 1

der

7

I

7 1

7 ‘/»I

8

!

81/* 1

9 1

91/»

10

10''/a

11

11 Va

12

över

12 I

obe- stämt 1

antal

18

83

89

10-8

26

26

1271

148

30

193

115

355

20

8i

—

4

I

54

1

11-8

— i

1

2

_

1

9

—

— 1

—

—

— 1

—

4

3

28

11-5

_

13

34

9

39

30

135

42

13

—

—

1

10

_

22

86

117

ilo

26

26

140j

183

41

232

146

499

62

21

—

4

—

73

—

—

8

20

101

31

9

69

136

54

169

137

236 j

19

—

—

4

- :

6

1

8-4

13| 1

_

1

2

—

—

—

—

1

29

ll-o

1

22

—

24

20

—

6

124

11

—

—

—

32

_

_

8

50

10''2

32

31

69

173 75

169

144

3621

30

—

—

4

—

39

12

11-3

_

9

—

19

—

46

34

no

24

3

—

—

-

3

_

11-2

_

—

—

—

—

—

—

—

1

—

5

—

—

—

—

_

—

—

12

11-3

—

9

_ 1

19 —

46

34

no:

24

8

—

—

3

—

11''9

—

—

—

_

15

168

—

-

—

—

_

120

_

114

_

_

_ i

—

—

—

24

40

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

11-8

—

—

—

—

—

39

1 213

—

—

—

—

—

—

—

18

91

121

10''7

57

44

196

303

84

408

301

! 869

63

n

—

8

—

63

1

10-0

14

3

2

16

—

—

—

—

—

1

4

o

57

11-8

1

22

13

58

29

39

60

! 299

53

18

—

—

—

51

I _

22

94

179

10-8

58

66

2091

375 116

447

36311184

116

29

—

8

115

—

5

13

20

10-3

23

21

21

201

69

1G4

140

481

26

14

8

3

3

69

10-5

_

_

_

1

—

1

—

—

—

—

—

2

112

1

_

3

7

5

6

15

i 24

7

1

—

1

—

7

_

5

13

22

10''4

24

21

24

209

74

170

. 155

i 206

33

15

8

4

3

76

—

23

104

141

10 6

SO

05

217

501

153

572

441 1050

89

25

8

11

3

132

1

10 0

15 3

_

2

17

_

—

_

—

| -

1

_

i

3

59

113

2

22

ioi

051 34

45

j 751 323

60

19

—

1

58

27

107

201

107

82

87

233

581

i 190

617

5181300

149

44

8

li

3

191

_

07

2-6

4-8

2-0

2-1

5-7

142

4-6

150

12 6

i 33-8

3-G

ll

02

0s

Oi

4-7

2

2

8

11-1

5

4

8

37 18

27

51

162

17

5

1

—

13

06

06

! 2-3

1-4

11

2-3

10-6

| 5-2

7-8! 14-7

1 46-6

4-9

1-4

08

—

3*7

a 5

netto

-

9-0

9''G

9- 6

9 1

9o

8- 4

9 3

90

9- 5

ll-o

9-6

10- 0

10-0

9-8

9-9

91

9-0

9-5

9- 2

8- 9

9- 0

9-4

9-0

91

90

95

91

95

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

2G

27

28

29

80

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsva

-

56

Tab. 6. Olika

I 3

Slag av bagerier och arbetare

j Antal I , , ,

arbete-! *“tal

ställeni arbetare

Två skift

med växlande skiftförläggning

7Va tim.

pr skift

8 tim.

pr skift

8*/s tim.

pr skift

10 tim.

pr skift

lOVatim

pr skift

12 tin

pr ski:

5

121

_

-

10

313

4

64

66

114

4

13

2

11

—

—

—

_

1

49

—

—

43

._

6

10

373

4

64

109

114

4

19

15

434

4

64

66

114

4

13

2

11

—

—

_

i

49

-''

—

43

_

_

6

15

494

4

64

109

114

4

19

5

29

—

8

—

—

_

20

403

4

72

00

114

4

13

2

11

—

_

_

i

4!)

—

43

_

.....

o

20

523

4

72

109

114

4

19

100 0

0-8

13 7

208

21-8 !

08

3-6

7

—

—

- j

_ 1

100-0

_

—

—

- 1

- i

—

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Fin-, grovoch

limpbagerier

Spisbröds

bagerier

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

J Fackarbetare

iFackarbetare......

(Arbetare vid drivmaskiner

j Övriga arbetare ....

(Samtliga arbetare ....

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

•J Fackarbetare......

Fackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner (

Övriga arbetare .

4 Samtliga arbetare

i Antal i

j Därav minderåriga j

Tab. 7. Nettoarbetstid per dygn

Slag av bagerier och arbetare

Fin-, grovoch

limpbagerier

Spisbröds

bagerier

-

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

Fackarbetrre

Fackarbetare . . • . . .

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

Faekarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

Fackarbetare......

Fackarbetare........

Arbetare vid drivmaskiner . ''.

Övriga arbetare.......

Samtliga arbetare . . i j

l % j

J Antal ''

l %

Därav minderåriga

2

3

4

5

6

7

8

9

Antal

arbets-

ställen

Antal ar- betare

Antal arbetare, vilkas ordinarie ar- betstid per dygn varit, med från- räknande av raster, timmar

Genom- snittlig

nettoar- betstid

per dygn

timmar

7

8

9

10

obest.

antal

5

121

—

_

70

51

93

10

313

32

114

144

23

8-4

2

11

—

11

—

_

8-0

1

49

43

—

_

6

7-3

10

373

75

125

144

29

_

8-3

15

434

32

114

214

74

_

8-7

2

11

—

11

_

_

8-0

1

49

43

—

—

6

_

7-3

15

494

75

125

214

80

—

8-5

5

29

—

8

3

16

2

9-3

20

403

32

122

217

90

2

8-7

2

11

—

11

_

8-0

I

49

43

—

_

0

_

7-3

20

523

75

133

217

i)0

2

8-6

1000

14-3

25''4

41 5

18-4

04

7

—

—

3

4

_

9-4

lOO-o

—

—

42-9

57-1

—

57

sklftforiner.

10 [

n

12 |

13

14

15

16

17

18

10

20

21

Tre skift

Icke

per dygn

per dygn pa

angi-

lirnttoar-

3 lag med

veu

betstid peri

växlande

skift-

vardags-

|

med konstant skiftförläggning

skiftför-

anord-

dygn

. 1

laggning

ning

i genom- snitt per 1

arbetaie

; Summa j

8 tim.

9 tim.

9Vä tim.

10 tim.

lOVstim.

11 tim.

12 tim.

Summa

och

8 tim.

(ar-

betstid

arbetare 1

pr skift

pr skift.

pr skift

pr skift

pr skift

pr skift

pr skift

arbetare

per skift

obest.)

1

I _

2

23

15

43

36

2

121

—

—

10''4

265

10

—

—

-

—

23

33

15

11

—

9-3

8-0

49 1

:S14 1

265

10

10

2

-

23

15

43

36

23

25

33

154

26

15

11

—

8- 9

9- 2

9-6

8-0

49

314

_

10

2

23

15

43

36

25

154

26

—

8- 9

9- 5

8

_ .

_

—

13

6

—

—

19

—

2

9-5

273

10

2

23

28

49

36

25

173

15

11

2

9-6

S-o

49

322

10

-

2

23

_

28

49

30

25

173

26

2

8-9

95

1''9

04

4-4

5-3

9-4

6-9

4-8

331

5-0

0''4

10-1

3

i

1

2

v-

7

—

—

! —

—

42-8

14-3

14-3

28-6

—

1000

—

—

och per vecka vid arbete på skift.

| 10 1

11 1

12 |

13 |

14 [

15 |

16 1

17 |

18 |

19 !

20 1

21 !

22

23

Genomsnitt-i

; Antal

arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per vecka varit, med fr&nräknande av raster, timmar

lig nettoar- betstid per

vecka, tim- i

mar

I 42 !

43—44

45

46—47

48—50

51

52—53

54

55-56

57

58-59

60

obest.

antal

i

i

—i

10

_

2

12

13

43

5

36

—

52-8

41

28

34

57

23

8

31

131

13

—

23

—

49-4

49-1

43!

4?!

28

34

57

131

3

13

ö

6

z

23

_

43-8

48-6

4|

38

34

59

35

8

144

43

Q

13

—

5

36

23

_

50-3

49-1

IB!

—

—

6

—

—

—

43-8

47 {

38

34

59

43

144

46

13

—

11

36

23

—

49-7

i —i

_

_

_

8

_

3

—

10

6

—

—

2

53-4

Å

38

34

59

43

8

51

144

4(>

3

13

10

11

36

23

2

50-5

49-1

i

38

34

59

144

49

13

10

6

17

36

23

2

43-8

49-8

9-oj

7''3

6-5

113

9-7

27-5

3

94

2,

1-9

1

3-2 6-9

11 2

4-4

0-4

54-6

-1

—

—

—

—

42-8

—

—

14 3

14-3 28-6

—

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

8— 185223

^ 02

58

Tab. 8. Ordinarie arbets

-

Slag av bagerier och arbetare

2

3

4

! b

1 6

1 7

1 8

1 9

1 10

in

1 12

1 13

1 14

1 15

Antal

arbets-

ställen

Antal

arbetare

Antal arbetare,

vilkas ordinarie arbetstid per dygn

av raster, timmar

under

6

6

6 Vs

'' 7

7 Va

!8

8>/s

9

9>/s

10

10Vs

i 11

78

110H

47

77

60

75

26

] 289

: 60

23

17

101

10

Öl

7

13

—

—

6

_

2

2

40

334

—

6

—

89

b

8

43

28

7ö

1453

47

83

60

75

26

384

60

31

25

144

10

81

49

870

47

22

16

91

118

190

82

64

24

66

10

64

6

18

2

—

—

1

—

11

_

_L_

2

_

1

19

240

1

1

—

38

10

11

43

_

16

n

_

50

49

1128

50

23

16

130

128

212

125

64

42

77

10

115

30

248

1

14

—

35

10

9

4

2

8

81

—

20

1

5

—

—

—

4

—

—

—

_

_

1

_

30

253

1

14

—

39

10

9

4

2

8

82

—

20

4

183

—

15

_

62

106

_

_

1

5

—

—

_

5

_

_

_

3

64

—

24

—

40

—

_

_

_

_

_

4

252

—

39

—

107

106

—

—

—

—

—

—

_

1 117

2 407

95

128

76

263

260

4^8

146

89

49

248

20

135

. 44

36

2

—

—

6

—

17

_

2

2

3

63

643

1

31

—

82

10

100

43

6

24

55

_

78

1 117

3 086

98

159

76

351

27t>

605

189

97

75

303

20

216

250

943

15

28

—

76

16

205

32

114

30

124]

25

92

2

2

1

—

_

__

1

48

77

—

—

—

—

1

8

3

1

4

71

3

10

250

1022

15

28

—

76

17

214

35

115

34

132]

28

102

1 307

3 350

no

156

76

339

276

093

178

203

79

372

45

227

lli

38

2

—

—

0

—

18

_

2

2]

1]

3

in

720

1

31

82

11

108

46

7

281

02

3

88:

1 367|

4108

113

187

76

427

287

819

224

212

10!)

4351

4s|

318

100-0

2-7

H

1-8

104

7-0

10-9

5~4

5-2

2-7

10-6

1-2

7-7

348

2

20i

1

73

31

44

7;

12

21

26

3:

46

100-0

0''6

5*7}

0-3]

21-0

8-9

12-6

2-0]

3-4

60

7-5|

O-o!

13-2

9

10

11

12

13

14

15|

löi

17|

18|

19

2o!

21

22 j

23

24

251

261

27!

28

29,

30!

Fin-, grov- [ Fackarbetare .....

och limp t Arbetare vid dnvmaskiner

bagerier I Övriga arbetare . .

I Samtliga arbetare .

. ( Fackarbetare ....

Spisbröds- I Arbetare vid drivmaskin

bagerier | Övriga arbetare . .

( Samtliga arbetare

I Faokarbetare . . .

Konditorier < Övriga arbetare . .

I Samtliga arbetare .

| Fackarbetare ....

I Arbetare vid drivmaskiner]

| Övriga arbetare . .

| Samtliga arbetare .

I Fackarbetare ....

i Arbetare vid drivmaskiner|

Övriga arbetare . .

| Samtliga arbetare .

Fack arbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner]

Övriga arbetare . .

Samtliga arbetare .

Fackarbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner]

Övriga arbetare . .

Käxfabriker

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

1 Samtliga arbetare

/ Antal

l %

Därav minderåriga

• \Å5be£sstfle?’ s.?m, uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbröds- och

siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier. r

tid på lördagar,

j IG | 17 | 18 | 19

varit, med inräknande

liv» 12

över i obest.

12 | antal

20

Genomsnittlig

bruttoarbetstid

per dygn,

timmar

21 1 22 | 23 1 24 | 25 | 26 | 27 | 28 [ 29 | 80 [ 31 | 82 [ 33 | 34

35

86

Antal arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per dygn varit, med fråntak- J

nande av raster, timmar

[er

5

5V»|

6i

61/»

|

7

77»

8 1

87»

o!

1

97»

10 !l01/»

över I

lOVa 1

18

44

«|

89

26

58

97

351

26

941

761

64

35

9!

_

_

_

—

7

2

—1

1:

31

—

—

3

_

3

_

1

18

119

6

48

18

47,

37

10

18

47

65

92

26

59

115

477

34

142

95114

72

19

26

43

_

58

67

193

107

182

62

4

74!

29;

19

—

2

_

_

1

—

—

13

1

—

—

-

—

—

1

_

52

2

43

—

34

11

5

41

7:

11

1

27

45

—

no

70

236

107

229

74

9

115

36;

30

1

_

12

_

20

15

16

5

86

—

30

28

16

17

—

_

_

_

—

4

—

—

—

1

—

— I

—

—

—

12

20

15

20

5

86 -

31

28

16

17

—

_

_

15

—

62

106

—

—

—

—

—

-1

—

—

_

_

_

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

24

—

40

—

—

—

—

—

—

—

—

—

•-

39

—

107

106

—

44

99

80

167

170

373

209

619

88

128

178109!

71

9

2

_

6

—

—

26

3

—

1

3

—

—

1

3

24

55

42

48

18

151

17

54

59

54;

48

11

45

104

104

222

218

421

227

792108

182

238166

1

119

j 20

12

4

20

25

50

96

45

246! 46

no 83

82''

34

26

_

_

—

—

]

1

—

—

—

—

2

2

2

5

6 6

6

10

21

5

1 5

12

4

22

27

5C

98

50

253 52

117

93103

39

! 31

Öb

103

100

192

22(

409

254

805134

238 201191

105: 35

_

(

—

211 1

1

1

3

| -

1

3

20

57 42

50

23

159 23

001 09

75

53; 10

57

108

120

249! 208 519

277

1045|160

299 331

209

158| 51

1-4

2-e

8-1

Öl

Öl

12-6

Of

25-4 8-9

7-i

8-1

0-6

3-8 1-2

1

E

17

30 44 56

21

49 1C

14 41

i BO

12| 3

o-s! i-

4-9

8-6 12-6] 16-1

G-t

14-1 2-9

4-0 11-8

I 8-6

3-5| 0-9

Genomsnittlig

nettoar- j

betstid

per dygn,

timmar

14

59 1221

Öl —

87 251

89

28

141491 1471 117

48

12

60

38

8

—

4

12

14

14 38]

I

14

23

37

145

3

99

247

33

47

23

70

1-7

12

3''ö

130

29

159

92| 41

34

126

237

31

133|

3731

9- 1

35!

10- 1 j

20

1

34

55

12

12

121

1

62

184

20

2

22

41

451

171 141

— 1

33 04

204 200

5''0i 5-o

7

2-0!

2-3

90

9-5

10-3

9-4

8- 4

7- 9

9- 3

8- 6

9-6

7-6

9- 5

7-2

7-0

6-6

7- 1

8- 7

8- 4

9- 5

8- 9

9- 4

9-0

10- 9

9-5

89

8- 4

9- 7

90

90

541

i

61

321

39:

8]

3

63

ll

56 j

120;

64;

7

71

127

1

03

191

4-6;

13

3-7

7- 8

8- 7

8-9

8-0

7-5

7-6

7-8

7- 6

8- 1

7- 4

8- 1

6-7-

6- 5

6-1

6''6

7- 6

7- 8

8- 3

7- 4

8- 3

8- 5

9- 2

8-4

7-8

7- 9

8- 3

7-9

7-8

1

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

konditoriavdelningar, hava här räknats endast eu gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsvarande

brödsbagerierna hat- den nedbragts till 8-c (8-4), vid konditorierna och de mindre

bagerierna till 9-5 (9''e, resp. 9-4) och vid käxfabrikerna ända till 7-i (7-2) timmar

eller en 4;t timmar kortare arbetstid än under vardagar. Nettoarbetstiden på

lördagar visar en utpräglad tendens till koncentration kring ett visst timantal, i det

att den för 44''s % av bageriarbetarna utgjort 7 ä 8 timmar; i övrigt växlar den

»an 5 timmar och. mindre till 101/2 timmar och mera. Ge no msnitts längd en per

arbetare blir 7’9 timmar, alltså l-2 timmar mindre än andra dagar. Såsom naturligt

är, bär sålunda nettoarbetstiden på lördagarna förkortats mindre än bruttoarbetstiden.

För. speciellt de minderåriga blir den genomsnittliga uettoarbetstiden

pa lördagar ra timmar, för fackarbetare 7-s timmar, för arbetare vid drivmaskiner

7;o timmar och för övriga arbetare 8 3 timmar. De olika slagen av bagerier uppvisa

lönande genomsnittstal: fin-, grov- och limpbagerier 8-o (för fackarbetare 7-s)

spisbrodsbagener 7m (7m), konditorier 8''i (81), käxfabriker 6m (6m), mindre bagerier

8m (8m) timmar. ''

5. Ordinarie arbetstid per vecka.

Genom att sammanlägga de vanliga vardagarnas arbetstid med lördagens

(ev. även med måndagens) och söndagens, i den mån ordinarie söndagsarbete förekommit

(varom närmare längre fram), erhålles arbetstidens längd per vecka

Da det synes onodigt att jämväl beträffande veckoarbetet giva en framställning

av både brutto- och nettoarbetstiden, har bearbetningen begränsats till den sistnämnda.

Neltoarbetstiden erbjuder jämväl bättre jämförbarhet såväl med arbetstidsbestämmelserna

1 svenska och utländska kollektivavtal som med andra förut

utrörda arbetstidsundersökningar.

Bageriarbetarnas nettoarbetstid per vecka, vilken sammanställts i tab. 7.

bennnes va,ra särdeles skiftande, såsom naturligt är, då alla växlingar i arbetstidens

längd under veckans olika dygn influera på densamma.

Backarbetarnas fördelning efter veckoarbetstidens längd belyses genom

följande med ledning av omstående tab. 9 uppgjorda sammanställning:

en nettoarbetstid per vecka av timmar:

55-56 57-58 över 58 obestämt

antal

214 1 002 428 129

6''4 29-9 12''8 3-9

Antal fackarbetare

3

350

100-0

Därav arbetare med

mindre ,,

än 48 48“54

500 1077

14-9 32-1

1 11 jemförelse meddelas följande siffror, hämtade ur den förut meddelade

koliektivavtalsutredningen och avseende den i början av år 1918 för bageriarbetare

gällande maximiarbetstiden: ö

Hela antalet

arbetare

3 344

1000

Därav arbetare med en arbetstid

18—54 55—56

571 208

17''1 6-2

per vecka av timmar:

57—58

2 565

76-7

Meda* sålunda kollektivavtalen tillåta eu veckoarbetstid av 57—58 timmar

för 7b-7 % av resp. arbetare (58 timmar för 67-3 %), har enligt arbetsgivarnas uppgifter

1 verkligheten en sådan arbetstid uttagits av endast 29-g % (58 timmar för

(il

19-i o/\ bland de fackarbetare, vilkas faktiska arbetstid varit föremål för undersökning,

medan däremot 32''i % haft endast 48—54 och 14’9 % mindre än 48 timmars

veckoarbetstid. Vid ett antal, förmodligen icke avtalsbundna, bagerier har veckoarbetstidens

längd för fackarbetare överstigit 58 timmar. I genomsnitt för samtliga

arbetare erbålles en veckoarbetstid av 54''i timmar, för speciellt de minderåriga

en något längre, 56-1 timmar. Motsvarande medeltal bliva för fackarbetare

53-?, för arbetare vid drivmaskiner 53’6 och för övriga arbetare 56-2 timmar.

Per vecka liksom per dygn har den genomsnittliga nettoarbetstiden vant

längst vid konditorier och käxfabriker, där den utgjort lfa resp. 56''s (för fackarbetare

57 2 resp. 56-9) timmar, men har veckoarbetstiden vid de sistnämnda

blivit förhållandevis kort tack vare den starka förkortningen av arbetstiden pra

lördag. Motsvarande genomsnittstal bliva för fin-, grov- och limpbagerier och

mindre bagerier 54-3 (53''4 resp. 54''i) och för spisbrödsbagerier 52-4 (52 i).

Tab. 7 innehåller uppgifter om nettoarbetstiden per vecka för skiftarbetarna,

tagna för sig. Drygt Vi samtliga skiftarbetare hava haft en nettoarbetsvecka

av 51 timmars längd, för de övriga har densamma växlat mellan 42

och 48 samt mellan 52 och 60 timmar, utan att koncentration omkring någon särskild

arbetstid i nämnvärd grad framträder. I genomsnitt per arbetare blir skiftarbetarnas

nettoarbetsvecka 49''8 (fackarbetarnas 50 s) timmar. Den har, liksom

nettoarbetsdygnet. varit längre vid fin-, grov- och limpbagerierna och de mindre

bagerierna, för vilka den i genomsnitt utgjort 52''8 rasp. 53''4 timmar, än vid spisbrödsbagerierna,

för vilka motsvarande medeltal blir 48''6 (49*4) timmar.

År 1905 utgjorde den genomsnittliga veckoarbetstidens längd inom bageriyrket

59-7 timmar, och har alltså under mellantiden en genomsnittlig förkortning

med 5-6 timmar ägt rum. I övrigt visar eu jämförelse med 1905 års undersökning,

att bageriyrkets arbetstidsförhållanden nu äro betydligt mera heterogena än

år 1905, då c:a halva antalet arbetare hade en arbetstid av 59 ä 60 timmar i veckan.

Den nu rådande starka splittringen på olika veckoarbetstider av kortare

längd häntyder på, att en tendens till förkortning av arbetstiden framträder,

vilken, om den får fortsätta att gorå sig gällande, måhända kommer att medföra

en ny koncentration kring någon viss kortare veckoarbetstid.

1 detta sammanhang bör måhända lämpligen även meddelas några uppgifter

rörande bageriarbetarnas arbetstid i en del främmande länder.

Bageriarbetarnas arbetstid i Norge framgår av följande översikt, baserad

på uppgifter från arbetsgivarna och insamlade vid 1910 ars hantverksräkning.

Hela anta- let bageri- arbetare

Därav arbetare med

en nettoarbetstid per vecka

av timmar:

I genom- snitt per

högst 54 55 intill 60

60 över 60

obestämt

antal

arbetare,

tim.

3130

100 1004

40 1242

744

610

1000

3''2 321

1*3 39*7

23''7

För samtliga hantverksfack var medelarbetstiden 59''i timmar per vecka och

sålunda något kortare. , , ,, ...

1 Danmark synes ännu år 1915 av uppgifter i kollektivavtalen att döma

bageriyrkets arbetstid genomgående hava varit tämligen lång.1 2 Den utgjorde näm

1

Ilaaii dverk sta-llingen i Norge 1910. Tredje hefte. Arbetstid. Kristiania 1914.

2 Arbeideroverenskomster i Danmark den 1. Ang. 1915. Köpenhamn 1916.

62

Tab. 9. Ordinarie

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28j

29!

30

Slag av bagerier och arbetare

Fin-, grovocb

limpbagerier

-

Spisbröds

bagerier

-

Konditorier

Käxfabriker

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

[Fackarbetare . . .

| Arbetare vid drivma:

[Övriga arbetare . .

(Samtliga arbetare .

(Fackarbetare . . .

1 Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

! Fackarbetare......

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

j Fackarbetare......

. Arbetare vid drivmaskiner

| Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare ....

I Fackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare . . .

Samtliga arbetare . .

j Fackarbetare ....

j Arbetare vid drivmaskiner

[Övriga arbetare . . .

I Samtliga arbetare . .

Fackarbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare / -^“tal

t “

Därav minderåriga j

1 2

3

1 4

1 6

1 6

| 7 | 8

1 9

| 10 i 11

! 12

1 13

1 14

; Antal

arbets- ! ställen

Antal

arbe-

tare

Antal

arbetare,

vilkas

un-

der

42

| 42

j 43

44 45

146

47 ! 48

49

1

1 50

I

Öl j

78

1104

15

: 19

j 44

1 10 86

! 6

31 75 1

12 37

7

13

-—

—

_ _

— i

2

40

334

—

—

—

—1 16

— 23

O

8

78

1453

15

19

1 44

10 102

6

31 99

4

12

47

49

870

31

4

5

I 28 51

26

451 55

IG

5

i 143''

6

18

—

—

—

—- 2

_

—! 8

1

19

240

1

43

1

— 2

8

—

1 12

| 49

1128

32

47

• 5

28 53

27

45 65

24

5

156

so

248

—

5

—

- ~

_

4 7

—

O

O

27 i

1

5

—

—

—

-i -

_

__ _

30

253

—

5

—

- -

—

4- 7

—

3

27

4

183

_

_

_

— —

1

5

—

—

_ _

_

—

_

3

64

-

—

—

- -

_

. 4

252

~

—

— —

—

- -

—

—

—

1 1 117

2 407

46

28

49

38 137

32

80 137

17

90

207

14

36

—

—

—

- 2

_

— 9

3

63

643

1

43

—

—[ 16

1

- 25

11

_

201

! 1 117

3 086

47

71

49

38 155

33

80 171

28

20

■230!

250

■

943

9

23

6

1

7 19

5

29 155

15

17

40

48

77

1

_-1

_1

2

— 1

—1 6

1

2

4

250 j

1022

24

6

1

7| 19

?

29 162

16!

19

44|

1 367

3 350

69

34

50

45 156

37

109 292

32

37

247

16

38

—

-1

—

_ O

_

— 10

3

in 1

720

2

43

—1

—1 16

3!

—i 31

12

0 i

24

1 307 (

410S

71

77

so

45 174

40

109) 3331

44

39

274

100o

17

1-9

1-2

l-i| 4-2

l-o

2-21 8-1 j

1-1 (

l-o|

6-7

348

G

2

2

8

_

51 25!

3!

• 4I

15

;

10ÖO

1-7

0''6|

0-6

—I 2-3

—

1-4) 7-2

0’9:

l-ll

4-s|

1 Arbetsställen,

rande siffror beträffande

som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri,med särskilda finbröds-, spisbröds

de

särskilda slagen av bagerier.

arbetstid per vecka,

15

16

17

18

19

20

2i

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 i

rbetstid per vecka

varit

med fränräknande

av rastei

, timmar

1

__

52

1

53

54

55

56

57

1

58 !

59

60

61

62

63

64

65 |

66

67

68

69

70

över

70

0-

bcst.

an-

tal

48

51

G6

26

31

50

369

14

37

—

1

15

—

—

-!

—

8

—

_

—

54

_

_

1

6

—

3

24

1

_

8

15

_

25

93

6

37

—

20

37

10

8

—

—

—

—

49

51

74

41

31

76

468

20

77

—

21

52

10

8

— 1

_

8

—

—

78

50