A K B E TSTID8K0MMI T T E N. I

1919-04-23 · 364 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1919:6, A K B E TSTID8K0MMI T T E N. I

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

A K B E TSTID8K0MMI T T E N. I.

BETÄNKANDE

MED

FÖRSLAG TILL LAG

OM

BEGRÄNSNING AV TIDEN FÖR BAGERIOCH

KONDITORIARBETE

AVGIVET DEN 22 NOVEMBER 1918

STOCKHOLM 1919

KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNKB

185223

Innehållsförteckning.

Sid.

Underdånig skrivelse................... g

Förslag till lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete...... t

Inledande historik......................... jq

Allmän motivering......... jg

Nattarbetets olägenheter för arbetarna.................. 73

Bageriidkarnas skäl för nattarbetets bibehållande ............. 73

Kommitténs ståndpunkt i nattarbetsfrågan................ 74

Lagförslaget ej något allmängiltigt uttryck för kommitténs mening angående

arbetstidens reglering...................... 4g

Lagförslagets allmänna läggning.................... 4 g

Speciell motivering............................ 7g

Utländsk lagstiftning........................... 27

Bilaga: Statistisk redogörelse för arbetstidsförhållandena inom bageriyrket..... 31

I. Föregående utredningar i ämnet.................... 37

II. Undersökningens planläggning och utförande............... 35

1. Socialstyrelsens utredningsuppdrag.................. 35

2. Planen för arbetstidskommitténs utredning.............. 3g

3. Bageriyikets teknik och yrkesspecialiteter............... 37

in. Arbetstidens reglering inom bageriyrket enligt gällande kollektivavtal..... 37

1. Avtal träffade t. o. m. mars 1918 ................. 37

2. Avtal träffade efter mars 1918................... 4g

IV. Arbetstidsförhållandena inom bageriyrket enligt arbetstidskommitténs undersökning 41

1. Tidpunkten för undersökningen och bagerinäringens fluktuationer 1913—1918 41

2. Undersökningens omfattning.................... 43

3. Den dagliga arbetstidens förläggning ................ 4g

4. Ordinarie arbetstid per dygn.................... 52

5. Ordinarie arbetstid per vecka.................... 00

6. Ordinarie nattarbete ....................... g4

7. Ordinarie söndagsarbete...................... 05

8. Övertidsarbete.......................... 72

9. Semester.................... 73

10. Förändringar i arbetstidsförhållandena under åren 1913—1918...... 75

Stockholm den 22 november 1918.

Till KONUNGEN.

Med anledning av därom av socialstyrelsen gjord framställning beslöt

Kungl. “Maj:t den 1 sistlidne juli att till den genom nådigt beslut

den 15 februari 1918 tillsatta så kallade arbetstidskommittén, bestående av

4

landshövdingen friherre L. De Geer, ordförande, disponenten J. L. Ekman,

yrkesinspektören B. O. V. Hellström, förtroendemannen i svenska

metallindustriarbetarförbundet K. W. Holmström, förste provinsialläkaren

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

C. J. F. Lundberg, ingeniören E. L. Magnus, sekreteraren i svenska grovoeh

fabriksarbetarförbundet C. Michaelsson, byråchefen i socialstyrelsen

J. A. E. Molin, tillika kommitténs sekreterare, förtroendemannen i svenska

sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponenterna C.

Wabren och B. E. Wijkander, överflytta det tidigare åt socialstyrelsen

lämnade uppdraget att verkställa utredning angående nattarbete" inom

bagerier, konditorier och så kallade hembagerier samt att avgiva det

förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Samtidigt med förstberörda beslut uppdrog Kungl. Maj:t åt föreståndaren

för Stockholms stads rättshjälpskontor advokaten S. A. H.

Silow att såsom ledamot biträda kommittén vid behandling av frågor

rörande bageriindustrien och dess ekonomiska förutsättningar, varjämte

chefen för civildepartementet bemyndigades att utse sakkunniga för att tillhandagå

kommittén med upplysningar i nämnda frågor. I enlighet härmed

utsåg chefen för civildepartementet samma dag till sådana sakkunniga

civilingenjören J. W. Schumacher, vilken emellertid sedermera på

därom gjord ansökan entledigats och ersatts med byrådirektören H. S.

Kinmanson, disponenten N. Westerdahl, direktören H. Andersson i Malmö,

förtroendemannen i Svenska bageri- och konditoriarbetarförbundet A. Sjöstedt,

kassören D. G. Lagergren samt ledamoten av riksdagens andra

kammare L. Borggren.

Vid fullgörande av det nådiga uppdraget i vad det avsåg utredningen

har kommittén, synnerligast som uppdraget av chefen för civildepartementet

angivits vara av brådskande beskaffenhet, ansett sig höra

i huvudsak åtnöjas med de uppgifter beträffande bageriarbetet, som ingått

i det av kommittén hopbragta arbetsstatistiska materialet rörande

industrien och hantverket i allmänhet. Utredningen har emellertid, med

hänsyn dels till omfattningen av den tidigare av socialstyrelsen uppgjorda

och av Kungl. Maj:t godtagna utredningsplanen och dels till

önskvärdheten att i ett sammanhang behandla alla de förhållanden inom

bageriyrket, vilka kommittén enligt sitt allmänna uppdrag har att uppmärksamma,

måhända något utsträckts utöver vad nödvändigtvis varit

påkallat för kommitténs betänkande i ämnet. Ifrågavarande utredningsarbete

har, under ledning av förste aktuarien i socialstyrelsen B. Nyström,

handhafts av amanuensen i styrelsen J. Richert. Vid arbetets planläggande

har dessutom byråchefen i styrelsen N. Bergsten i egenskap av

adjungerad ledamot biträtt kommittén.

5

Vid förberedande överläggningar, som kommitténs sekreterare jämte

advokaten Silow höll med ovannämnda, särskilt tillkallade sakkunniga,

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

framställdes från dessas sida förslag om, att man borde i Norge inhämta

upplysning om verkningarna av det där sedan länge införda förbudet

mot nattarbete i bagerierna. Enligt nådigt förordnande företogo även

sedermera byrådirektören Kinmanson och förtroendemannen Sjöstedt

jämte kommitténs sekreterare för berörda ändamål en resa till Kristiama.

Sedan kommittén, delvi med biträde av de särskilt tillkallade sak

kunniga, behandlat förevara^ fråga vid sammanträden den 21, 22, 24

och 30 oktober samt den 22 november 1918, får kommittén härmed i

underdånighet överlämna betänkande med förslag till lag om begränsning

av tiden för bageri- oc konditoriarbete.

Underdånigst

LOUIS DE GEER.

J. L. Ekman.

Carl Miciiaelsson.

Olof Hellström.

A. Molin.

K. W. Holmström.

Aug. Svensson.

Ch. Lundberg.

Carl Wahren.

Erik L. Magnus.

B. WlJKANDER.

7

Förslag

till

lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri-eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan kl. 8 e. m. och 6

f. m. å söckendag.

Arbete, varom här är sagt, skall icke, där det bedrives i hotell-,

restaurang- eller kaférörelse eller eljest utan samband med bageri- eller

konditorirörelse, vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser

tillverkning av bröd, bakelser eller annat dylikt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) arbete för tillverkning av konditorivaror utföras å sön- eller

helgdag under högst tre timmar mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat dylikt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under

högst tre timmar mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan kl. 8 f. m. och 8 e. m.;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag från kl. 4 f. in.;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras från kl. 2 f. m. och annat arbete från kl. 3 f. m.

8

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift pa sadant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger 8 timmar av dygnet, å söckendag fortgå

jämväl mellan kl. 8 och 10 e. m. ävensom, i den mån så kräves för det

tillverkade brödets torkning, mellan kl. 10 e. m. och 12 midnatt. Erfordras

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

för ett företags ändamålsenliga drift oundgängligen ytterligare

nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande därtill.

4 §•

Påkallar särskilt förhållande avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,

utöver vad 2 § medgiver, äge vederbörande yrkesinspektör att meddela

tillstånd därtill. Sadant tillstånd, vilket skall sökas för varje särskilt

tillfälle, må ej avse mer än två dygn åt gången eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. På

yrkesinspektionens chefsmyndighet ankommer att, där så prövas nödigt

meddela ytterligare eftergift. ''

Nödvändiggöres på grund av missöde eller annat oförutsett förhållande

avvikelse, varom i nästföregående stycke är sagt, och är ej tid att

inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej

för mer än ett dygn åt gången. Om sådan åtgärd och anledningen därtill

aligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande

yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till

efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av

lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

6 §.

Bedrives arbete i strid mot vad i denna lag är stadgat, straffes

företagets innehavare med böter från och med tio till och med ettusen

kronor. Har till arbete, vilket bedrivits på sådant sätt, med faders eller

malsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare fadern

eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och med

femtio kronor.

9

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse,

varom i denna § förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

7 §•

Fullgöres icke anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § andra

stycket, straffes företagets innehavare med böter från och med fem till

och med fyrahundra kronor.

B §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där

särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan

ej linnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den----— och äger giltighet

tillsvidare, intill dess Konungen annorlunda förordnar.

Kan det visas, att tillämpningen av denna lag å ett företag, skulle,

därest vissa förändringar ej vidtoges, i väsentlig mån förminska företagets

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

produktionsförmåga, må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med

tillämpningen.

2—155223

10

Inledande historik.

Frågan om lagstadgad reglering av arbetstiden inom bageriyrket

har här i landet sedan länge varit föremål för uppmärksamhet. Sålunda

utarbetades år 1894 av en av Stockholms bageriarbetare tillsatt kommitté

ett förslag till lag i ämnet. Detta förslag förelädes påföljande års riksdag

i en inom andra kammaren av A. Hedin väckt motion (nr 88) om

utfärdande av en »lag ang. arbetstiden i bagerier, för försäljning arbetande

s. k. hembagerier samt konditorier ävensom restauranger och hotell,

där bakning idkas». De huvudsakliga bestämmelserna i detta lagförslag

inneburo, att den dagliga arbetstiden, raster inberäknade, skulle begränsas

till högst 12 timmar samt infalla mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m. Ugnsbesättningen

skulle dock få börja 1 å 2 timmar före och sluta 1 å 2

timmar efter näm»da tider. Vidare skalle de s. k. förarbetena få begynna

3 timmar före den vanliga arbetstiden med rätt likväl för de därmed

sysselsatta arbetarna att sluta 3 timmar förr än de övriga.

I motiveringen åberopade motionären bl. a. Stockholms hälsovårdsnämnds

berättelse till medicinalstyrelsen över en år 1890 företagen undersökning

av bagerierna i huvudstaden samt en av nyssnämnda kommitté

avgiven redogörelse, vilka båda framställningar gåvo vid handen, att

inom bageriyrket förekommo avsevärda missförhållanden såväl med hänsyn

till arbetsförhållandena i allmänhet som särskilt i avseende å arbetstiden.

Motionen vann stöd hos lagutskottet, som föreslog skrivelse till

Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning

taga i övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående

arbetstiden för arbetare i bageriyrket voro erforderliga och därefter

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva an.

edning. Utskottets förslag bifölls av andra men avslogs av första kammaren.

Vid riksdagen år 1896 väcktes motioner (resp. nr 29 och 1),

åsyftande samma beslut som i lagutskottets nyssberörda utlåtande, av

11

C. Treffenberg inom första och av A. Hedin inom andra kammaren.

Dessa motioner, vari frågan på olika sätt men särskilt under hänvisning

till utländska utredningar och lagstiftningsåtgärder ytterligare utvecklades,

lände ej heller till något riksdagens beslut.

Sedan riksdagen år 1896 med anledning av nådig proposition beviljat

10,000 kronor för verkställande av arbetsstatistiska undersökningar,

utfördes under åren 1897 och 1898 på uppdrag av kommerskollegium

och under dess inseende av J. Leffler en undersökning av bagerierna i

Sverige. Denna undersökning omfattade bagerierna i rikets städer och

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

köpingar samt ett antal municipalsamhällen, och är redogörelse för densamma

lämnad i den år 1899 publicerade »Arbetsstatistik I*. De däri

meddelade uppgifterna torde i åtskilliga avseenden, bl. a. beträffande

arbetstiden, kunna anses vitsorda de i förut berörda motioner påpekade

missförhållanden.

Ehuru bageriarbetarna sedermera lyckats undanröja vissa av de

missförhållanden, som i förut omnämnda motioner anförts till stöd för

reformkraven, kvarstod likväl nattarbetet. Med hänsyn härtill funno

sig L. Borggren samt G. Nilsson i Kristianstad föranlåtna att vid 1913

års riksdag inom andra kammaren väcka motion (nr 193) om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande reglering av

nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier. Enligt

motiveringen åsyftade motionärerna en sådan reglering av arbetstiden,

att arbetet ej fick börja före kl. 6 f. m. eller fortgå efter kl. 6 e. in.

med undantag likväl för deggörningen, som skulle få börja 2 timmar

tidigare på morgonen. Motionen avstyrktes av lagutskottet under hänvisning

till att utskottet samtidigt, med anledning av motion av C.

Lindhngen m. fl., förordat skrivelse till Kungl. Maj:t om en allsidig utredning

rörande nattarbete för män inom industriella och angränsande

områden m. m. Andra kammaren biföll men första kammaren avslog

motionen.

Vid 1914 års båda riksdagar förnyade A. Petrén i första (nr 11,

resp. 29) och L. Borggren m. fl. i andra kammaren (nr 46, resp. 59)

nyss berörda motion. Dessa motioner rönte samma öde som deras närmaste

föregångare. År 1915 framlades åter samma förslag, i första

kammaren av Å. Petrén och C. Wickman (nr 31) samt i andra kammaren

av L. Borggren m. fl. (nr 84). Lagutskottet tillstyrkte motionerna,

och vunno de denna gång riksdagens bifall.

Kungl. Maj:t remitterade den 11 juni 1915 riksdagens skrivelse

angående nyssnämnda beslut till socialstyrelsen med anmaning att av

-

12

giva förslag rörande verkställandet av den utav riksdagen begärda utredningen.

Sedan nämnda styrelse, som jämväl fått till sig remitterad

en riksdagens skrivelse angående åtgärder till förekommande av nattarbete

av män inom industriella och angränsande områden, därom gjort

framställning, fick styrelsen den 9 november samma år i uppdrag att

utarbeta fullständig plan för de i riksdagens här berörda två skrivelser

åsyftade utredningar jämte bemyndigande att härvid anlita biträde av

sakkunniga. Med anledning härav utarbetades sedermera inom styrelsen

dylik plan jämte förslag till frågeformulär m. m. I den underdåniga

skrivelse av den 11 maj 1917, varigenom styrelsen anmälde, att här berörda,

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

förberedande arbeten slutförts, hemställde styrelsen emellertid med

hänsyn till de inom bageriyrket rådande abnorma förhållandena bl. a.,

att utredningens verkställande finge anstå tills vidare. Den 27 därpå

följande juli uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med förberörda plan verkställa ifrågavarande utredning, så

snart styrelsen prövade de därför nödiga förutsättningarna hava inträtt,

samt att därefter avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde

föranleda. Att uppdraget sedermera överflyttats på arbetstidskommittén,

har förut omnämnts.

Såsom av betydelse för förevarande fråga torde i detta sammanhang

jämväl böra erinras om, att under de senaste åren i ändamål att

åvägabringa besparing i brödkonsumtionen utfärdats förbud mot försäljning

av färskt bröd. Sålunda föreskrev Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Malmöhus län genom kungörelse den 19 maj 1917, att försäljning

av hushållsbröd finge ske först 24 timmar och av finare matbröd, mjukt

kaffebröd, småbröd och skorpor först 12 timmar efter tillverkningen. En

allmängiltig bestämmelse i enahanda riktning meddelades i den på framställning

av folkhushållningskommissionen den 1 februari 1918 utfärdade

nådiga förordningen innefattande vissa föreskrifter angående tillverkning

och försäljning av bröd och annat bakverk. I denna förordnings § 7

föreskrives, att mjukt bröd icke må saluhållas, förrän minst 12 timmar

förflutit, från det att brödet vid bakningen gräddats. Vidare medgives

däri Kungl. Majrts befallningshavande att för länet eller viss ort utsträcka

nämnda tidrymd, dock ej mer än till 24 timmar.

Folkhushållningskommissionen gjorde i sin nyss berörda framställning,

som avgavs den 14 november 1917, gällande, att såsom ett komplement

till förbudet mot försäljning av färskt bröd borde stadgas förbud

mot nattarbete i bagerierna. Såsom skäl härför syntes kommissionen

vilja anföra, förutom önskvärdheten av besparing av belysningsmedel,

13

att ett förbud av sistberörda innebörd skulle vara erforderligt för det

avsedda försäljningförbudets effektiva upprätthållande.

Förbudet mot försäljning av färskt bröd torde emellertid haft

den verkan, att nattarbetet inom bagerierna, i vad angår tillverkningen

av mjukt bröd,_nu under kristiden tillsvidare väsentligen upphört.

Allmän motivering.

Såsom av den bifogade statististiska utredningen framgår, före- Nattarbeten

kommer inom det egentliga bageriyrket, i ganska stor omfattning en olj^h^

arbetsform, som från arbetarskyddssynpunkt måste anses särskilt olämp- letama.

lig, nämligen nattarbete för samma arbetare natt efter natt i ständig

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

följd med undantag möjligen för natten till sön- eller helgdagar. Bageriarbetaren

är således med hänsyn till arbetets förläggning i stor utsträckning

sämre ställd än andra nattarbetare, vilka i regel hava egentligt

nattarbete endast varannan eller var tredje vecka. Givetvis måste ett

dylikt beständigt nattarbete, även om det är av relativt kort varaktighet,

då sömnen på dagen ju ej kan bli lika ostörd och stärkande som

på natten, medföra menliga följder i hygieniskt avseende. Ehuru arbetsförhållandena

inom bageriyrket otvivelaktigt under senare tid avsevärt

förbättrats, exempelvis genom förkortning av arbetstiden, lära de också

fortfarande anses mindre tillfredsställande.

Att här ifrågavarande nattarbete jämväl i andra avseenden skall

medföra betydande olägenheter, torde vara uppenbart. Erinras må sålunda

om den otrevnad, som måste förorsakas av tvånget att städse under

natten stiga upp och begiva sig till sitt arbete samt om den störande

inverkan detta måste ha på den gifta bageriarbetarens hemliv. Genom

sitt behov av sömn på eftermiddagen och kvällen gå vidare bageriarbetarna

miste om många tillfällen till rekreation och inhämtande av

bildning.

Till stöd för sitt sedan många år vidhållna motstånd mot arbetar- Bagerinas

krav på nattarbetets avskaffande anföra arbetsgivarna inom bageriyrket

i huvudsak följande. nattarbetet»

Arbete nattetid i bagerierna är en nödvändig förutsättning för att

mjukt bröd i färskt tillstånd skall kunna tillhandahållas allmänheten i aan

tillräckligt god tid på morgonen, d. v. s. så tidigt, att allmänheten, med

undantag väl dock i regel för kroppsarbetarna, kan få sådant bröd till

14

sin första frukost. Själva bakningen av finare mjukt bröd kan visserligen

utföras på 2 å 3 timmar, men därefter måste brödet få något

svalna, innan det lämpligen kan sorteras för distribution, vilken sistberörda

åtgärd sedermera tager en betydande tid. Från deggörningens

början till dess brödet finnes att tillgå för den stora allmänheten i de

talrika försäljningsbutikerna, »magasinen», lär sålunda böra beräknas en

tid av 5 å 7 timmar — för dem som ha tillfälle att inköpa sitt bröd

vid bagerierna ställer sig saken tydligtvis annorlunda.

Kunde publiken ej fa sitt behov av färskt bröd på morgnarna fyllt

av de större, yrkesmässigt bedrivna bagerierna, skulle den komma att

vända sig till de talrika s. k. hembagerierna, vilka, ohindrade av nattarbetsförbudet,

givetvis skulle kunna tillhandahålla sina varor betydligt

tidigare. Jämväl för det fall, att dessa bagerier bleve inbegripna under

ett dylikt förbud, skulle de, då de ej hava någon tidsödande distribution,

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kunna erbjuda eu besvärande konkurrens i avseende å tiden för

varornas tillhandahållande. Även kunde det vara att befara, att allmänheten

för att förskaffa sig färskt bröd skulle i avsevärd omfattning övergå

till att i hemmen framställa sitt bröd.

Genom ett förbud mot nattarbete komme vidare produktionstiden

att inskränkas, vilket åter skulle leda till antingen minskad produktion

eller krav på ökat antal arbetare, ugnar och andra hjälpmedel — alltså

i varje fall försämring av de ekonomiska produktionsvillkoren och till

följd därav ökade försäljningspris.

Till bemötande av nu anförda motivering för nattarbetet har från

arbetarnas sida väsentligen gjorts gällande, dels att de framhållna olägenheterna

av nattarbetets avskaffande vore betydligt överdrivna och dels

att arbetarnas krav på en dylik förändring uppbures av så starka skäl,

att vid jämförelse därmed berörda eventuella olägenheter ej kunde tillmätas

någon avgörande betydelse. Emot nattarbetet har jämväl framhållits,

att det även med hänsyn till driftens ekonomi medförde vissa

olägenheter, såsom kostnader för belysning och sämre arbetsutbyte.

fiå™dliunkt övervagande av förevarande fråga har kommittén ansett sig

» nnttarbets- höra anlägga följande synpunkter. Otvivelaktigt torde allmänheten, om

frågan, nattarbetet avskaffas, i avsevärd utsträckning komma att gå miste om

sitt färska bröd till frukost. Emellertid kan det häremot invändas, att

berörda olägenhet väsentligen skulle drabba endast de större samhällena

— i de mindre, där någon mer omfattande distribution ej förekommer,

utan publiken i regel inköper sitt brödförråd vid bageriet, skulle denna

olägenhet antagligen ej bli synnerligen kännbar. Vidare berör, som förut

15

antytts, denna fråga icke eller åtminstone ej i samma mån alla samhällsklasser.

Kroppsarbetarna lära nämligen till största del även under

hittillsvarande förhållanden fått försaka det färska brödet till sin första

måltid och, då sådant ej heller kunnat medföras till arbetsplatsen, väl i

regel även vid den kafferast, som brukar förekomma under morgonarbetet.

Med hänsyn härtill torde den olägenhet för allmänheten, varom här är

fråga, icke förtjäna alltför stort avseende.

Beträffande bageriidkarnas farhåga för konkurrensen från hembagerierna

torde densamma i första hand hava föranletts av det antagandet,

att hembagerierna ej skulle komma att inbegripas under ett lagstadgat

förbud mot nattarbete — liksom de ej varit underkastade lagstiftningen

angående förbud mot kvinnors användande till nattarbete.

Genom att utsträcka förbudet mot nattarbete inom bageri hanteringen till

att omfatta även hembagerierna torde här ifrågavarande farhåga i väsentlig

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

mån undanröjas. Med hänsyn till den befarade följden av ökad

bakning i hemmen förefaller det kommittén, som om denna farhåga vore

föga grundad. Bakning i hemmen torde nämligen endast i undantagsfall

verkställas dagligen och så tidigt, att tillgång på färskt bröd därigenom

skulle kunna beredas till första frukosten. Konsumenterna av

hembakat bröd torde snarare vara vana att få förtära sitt bröd flera

dagar gammalt.

Att avskaffandet av nattarbetet skulle, såsom från idkarhåll göres

gällande, inskränka produktionsförmågan och medföra vissa menliga verkningar

i ekonomiskt avseende, lär väl ej kunna förnekas, men torde

de enligt kommitténs mening ej gärna kunna få någon mer betydande

omfattning.

I betraktande av det här anförda samt de olägenheter för arbetarna

och deras familjer, som nattarbetet medför, vill det synas kommittén,

som om en förändring i förevarande avseende av bageriarbetets anordning

vore ej blott väl motiverad utan även med hänsyn till arbetarskyddets primära

krav av behovet påkallad.

Nu skulle man kanske kunna ifrågasätta, huruvida ej härovan

berörda olägenheter av nattarbetet inom bageriyrket skulle kunna i

väsentlig mån undanröjas genom införande, såsom i allmänhet inom

industriell verksamhet med nattarbete, av en ordnad skiftindelning, så

att ej samma arbetare behövde arbeta på natten mer än t. ex. varannan

eller var tredje vecka. Enligt inhämtade upplysningar lär emellertid arbetets

beskaffenhet, åtminstone i de mindre bagerierna, ej medgiva en

dylik anordning.

16

Kommittén har sålunda funnit sig föranlåten föreslå förbud mot

nattarbete inom bagerihanteringen.

Nämnas bör måhända, att kommittén ansett sig ha stöd för detta sitt

beslut jämväl i den erfarenhet, som man i flera andra länder haft av verkningarna

utav dylika förbud. Kommittén tillåter sig i sådant hänseende

dels hänvisa till redogörelser i ämnet uti Sociala Meddelanden (191(1 sid.

916 ff. och 1918 sid. 905 ff.) och dels åberopa de iakttagelser, som kommitténs

sekreterare vid sitt tidigare omförmälda besök i Norge haft tillfälle göra beträffande

verkningarna av den norska lagstiftningen rörande bageriarbetet (se

sid. 28). Sannolikt skulle även de svenska bageriidkarna, om nattarbetsförbud

införes, komma att finna de därav föranledda olägenheterna mindre

betydande, än de befarat, ja måhända, att desamma uppvägas därav, att

man genom förbudet blivit befriad från en av de äldsta och svåraste

stridsfrågorna inom yrket.

Lag- Kommittén anser sig i detta sammanhang icke kunna underlåta

''^nfgot^nli- att framhålla, att inom kommittén yppats tvekan, huruvida det vore

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

mängiltigt lämpligt att redan nu, innan kommittén haft tillfälle att taga ståndpunkt

"kommitténs till frågorna rörande arbetstidens reglering i allmänhet, inlåta sig på en

mening ang. reglering av arbetstiden för ett särskilt yrke. Denna tvekan har synts

“reglering"11 desto mer befogad, som det här åsyftade nattarbetet inom bagerierna,

mot vilket den ifrågasatta föburdslagstiftningen skulle rikta sig, till följd

av kristidsförhållandena f. n. knappt lär förekomma i någon avsevärdare

omfattning. När kommittén icke dess mindre funnit sig nu

böra framlägga ett förslag till lag i ämnet, har kommittén gjort det

dels på den grund, att här ifrågavarande nattarbete måste anses vara av

alldeles säregen art och dels med hänsyn därtill, att en övergång till

förändrad anordning av arbetet framdeles, sedan produktionen åter kommit

in under normala förhållanden, skulle komma att såväl för bagerihanteringen

som allmänheten medföra än mer kännbara olägenheter. Kommittén

vill emellertid uttryckligen framhålla, att bestämmelserna i berörda lagförslag

icke få anses såsom några uttryck för kommitténs mening rörande

arbetstidens reglering i allmänhet.

..Log- Innan kommittén ingår på en motivering av lagförslagets särskilda

allmänna bestämmelser, anser den sig böra något beröra vissa drag hos förslaget,

läggning, vilka äro av större principiell betydelse.

T 11 en början torde då påpekas, att lagens tillämpningsområde

ansetts böra utsträckas till att omfatta ej blott bakuingen av mjukt bröd,

för vilken tillverkning nattarbetsförbudet i främsta rummet är avsett,

17

utan i regel även all tillverkning av hårt bröd och konditorivaror. Anledningen

härtill har varit, att tillverkningen av sistnämnda tva varuslag

i stor utsträckning bodrives tillsamman med framställningen av mjukt

bröd. Ett avskiljande från lagens tillämpning av dessa två varuslag

skulle tydligt vis i betänklig mån försvåra kontrollen och även i övrigt

försvaga lagens effektivitet. Skulle man åter begränsa sig till att från

lagens tillämpning undantaga ej tillverkningen, var den än förekommer

av här ifrågavarande varor, utan endast de fristående konditorierna och

spisbrödsfabrikerna, komme detta att innebära eu betänklig orättvisa i

konkurrensavseende.

Lagens huvudsakliga stadgande utgöres av ett förbud mot nattarbete.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan regleringen av berörda

arbete och av söndagsarbetet samt det numera allmänt såsom befogat

erkända kravet på söndagsledighet, bär kommittén emellertid funnit sig

föranlåten att med nyssnämnda stadgande förbinda ett förbud jämväl

mot arbete på sön- eller helgdagar. För övrigt lär ett dylikt förbud redan

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

vara i väsentlig mån genomfört genom de nu gällande kollektivavtalen

inom bageriyrket (se sid. 37).

Nära till hands hade tydligen legat att låta lagen reglera även den

dagliga arbetstidens längd. Av arbetarrepresentanterna bland de förut

omförmälda särskilt tillkallade sakkunniga har också uttryckts en önskan

i nu berörda riktning. Kommittén bär emellertid ansett sig icke böra i

lagen intaga någon dylik reglering, da kommittén inom kort torde komma

att avlämna förslag till lag om en mer allmängiltig reglering av arbetstidens

längd, vilken reglering skulle omfatta jämväl bär ifrågavarande slag av verksamhet.

Den nu gällande lagstiftningen på arbetarskyddets område vänder

sig i regel mot användande av arbetare under vissa förhållanden, som

enligt lagstiftarens uppfattning innebära fara för arbetarens liv eller hälsa

eller, i fråga om minderåriga eller kvinnor, deras moral. För sin egen

del äger arbetsgivaren att utan hinder av skyddslagstiftningen arbeta

under vilka förhållanden som helst, och enligt lagen om arbetarskydd

gäller denna frihet t. o. in. medlemmarna av arbetsgivarens familj.

Otvivelaktigt hade det varit mest tilltalande att upprätthålla nu berörda

princip jämväl i avseende å förevarande lagstiftning. Av såväl arbetsgivar-

som arbetarrepresentanter bland de särskilt tillkallade sakkunniga

har emellertid med styrka gjorts gällande, att ett dylikt tillvägagående

icke borde ifrågakomma med hänsyn till konkurrensen olika bageriföretag

emellan. Därigenom skulle nämligen hembagerierna, som ofta endast

sysselsätta arbetsgivaren och medlemmar av hans familj, beredas möjlig

3—185223

-

18

het att idka nattarbete och kunna tillhandahålla allmänheten färskt bröd

på morgnarna långt tidigare än de större bagerierna. Man skulle även,

såsom ^ erfarenheten från andra länder visar, kunna befara försök att

kringgå lagen, t. ex. genom att arbetarna formellt upptagas såsom delägare

eller hyresgäster. Med hänsyn härtill har kommittén funnit sig

nödgad rikta förbudet mot själva arbetet, oavsett av vem det verkställes.

Framhållas mä för övrigt, att den svenska skyddslagstiftningen icke saknar

exempel på en likartad läggning. Lagen den 5 juni 1909 om förbud

mot handels idkande under vissa tider av dygnet åsyftar nämligen meddelande

av förbud mot handelsbods öppethållande under vissa tider,

oberoende av huruvida öppethållandet förutsätter användande av biträden

eller ej eu läggning av lagstiftningen, som tydligtvis även den är

föranledd av hänsyn till konkurrensen.

Från de i lagen meddelade förbuden mot sön- eller helgdags- och

nattarbete äro givetvis undantag påkallade med hänsyn till vissa förhållanden.

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Dessa förhållanden äro antingen av den art, att de kunna

förutses och hava då, antagligen i flertalet mer betydelsefulla fall, gjorts

t dl föremål för undantagsbestämmelser, eller ock äro de av mer tillfällig

och oberäknelig natur. Möjlighet till undantag är i sistberörda fall berett

dels genom bemyndigande för viss myndighet att meddela eftergift och

dels genom medgivande för arbetsgivaren att inom en snävt uppdragen

begränsning efter eget avgörande vidtaga avvikelse.

Kontrollen över lagens tillämpning har kommittén ansett sig höra

uppdraga åt yrkesinspektionen. Såväl i detta avseende som beträffande

ansvaret för överträdelser har kommittén i det väsentliga följt lagen

om arbetarskydd.

Slutligen må nämnas, att kommittén tänkt sig, att lagen endast

skulle ha provisorisk giltighet — detta förnämligast på den grund, att

kommittén ej nu, innan de igångsatta utredningarna hunnit avslutas och

kommittén kunnat bilda sig ett omdöme i frågorna rörande arbetstidens

reglering, ansett sig kunna föreslå några bestämmelser, som skulle

vara bindande för. framtiden. Otroligt är ej heller, att man om något

år kan ha gjort en de] erfarenheter, som kunna bli av värde vid en revision

av lagen.

1!)

Speciell motivering.

i §•

Denna paragraf inneliåller lagens huvudstadganden, nämligen förbuden

mot sön- eller helgdags- och nattarbete. I förhållande till dessa

äio lagens övriga stadganden väsentligen att anse såsom undantags- eller

tillämpningsbestämmelser.

Med formuleringen »arbete för tillverkning» etc. har åsyftats att nå

varje verksamhet, som ingår såsom ett nödvändigt led i produktionsprocessen

Dit bör sålunda enligt kommitténs åsikt räknas t. ex. ugnarnas

uppeldning, råvarornas framforsling å arbetsstället samt rengöring av

maskiner och redskap. Till här avsedda arbete skulle däremot icke vara

att hänföra transport av råvaror till arbetsstället, rengöring av företagets

lokaler eller distribution av de producerade varorna.

Uttrycket »tillverkning till avsalu», vilket betecknar, att tillverkningen

bedrives i och för näring, avser att från lagens tillämpning avskilja

produktion för egen förbrukning, i främsta rummet de enskilda

hushållens men även offentliga anstalters och inrättningars. Givetvis

iubegripes däremot, såsom även antydes i paragrafens senare stycke,

under lagens tillämpning sådan tillverkning av här ifrågavarande varor,

som utövas i samband med hotell-, restaurang- eller kaférörelse. I stället

för nu angivna uttryck har även varit ifrågasatt bestämningen »yrkesmässig

tillverkning», men gjordes däremot från de särskilt tillkallade sakkunnigas

sida den anmärkningen, att densamma i många fall skulle

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

tolkas så, att den gåve hembagerieina en möjlighet att undgå lagens

tillämpning.

Förbudet mot arbete å sön- eller helgdag omfattar tydligtvis tiden

från kl. 12 natten före sön- eller helgdag till samma klockslag natten

efter sådan dag.

Beträffande tiden för nattarbetsförbudet är det uppenbarligen av

mindre vikt, när berörda tid börjar och slutar, blott densamma medgiver

20

en tillräckligt lång, lämpligt förlagd nattvila. Att förbudstidens slut

satts till kl. 6 f. m. beror därpå, att det givetvis är angeläget, att bageriarbetet

får börja så tidigt, som skäligen kan anses såsom en någorlunda

normal begynnelsetid för arbete i allmänhet. I fiåga om klockslaget

för förbudstidens början har kommittén, i överensstämmelse med

de särskilt tillkallade sakkunnigas mening föreslagit kl. 8 e. m., varigenom

bageriidkarna torde beredas en möjlighet att genom arbete på kvällen i

viss mån ersätta det förbjudna nattarbetet.

Med förbuden i paragrafans första stycke har väsentligen åsyftats

att träffa det arbete, som utföres i bagerier och konditorier. Bland konditorivaror,

varmed väl torde få förstås sådana varor, som i allmänhet

saluhållas i konditorier, ingå emellertid en del varuslag, vilka endast

mer undantagsvis tillverkas i samband med konditorirörelse, såsom choklad,

karameller, medicinska pastiljer, viner m. in. Genom paragrafens andra

stycke har man velat från lagens tillämpning undantaga tillverkningen

av dylika varor. Vidare har man med iörevarande stycke haft för avsikt

att undan lagen fritaga tillverkningen i hotell, restauranger och

kaféer av efterrätter, som ej äro att hänföra till bakverk. Att märka

är att förevarande undantag endast gäller sådan tillverkning, som ej

bedrives i samband med hagel i- eller konditorirörelse — ett» förhållande

som är av ganska stor betydelse med hänsyn till den synnerligen vanliga

föreningen av kaférörelse med bageri- eller konditorirörelse. Visserligen

torde även bagerier och konditorier i viss mån tillverka efterrätter

av nyss berörda slag, och skulle sålunda möjligen nu nämnda företag

komma att anse sig orättvist behandlade. Å andra sidan lär det enligt

kommitténs mening ej gärna vara möjligt att förhindra kökspersonalen i

hotell, restauranger eller kaféer att i samband med den övriga matlagningen

tillaga efterrätter. Beträffande bröd, bakelser och annat dylikt

bakverk, d. v. s. de varuslag, som förnämligast åsyftas i denna lag, skulle

åter de utfärdade förbuden gälla jämväl, när tillverkningen äger rum i

företag av nyssnämnda slag.

2 §•

I lagförslagets 2 § äro sammanförda ett flertal undantagsbestämmelser,

samtliga avsedda att kunna komma till användning utan myndighets

beslut.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

a), b) och c).

b örbudet mot sön- eller helgdagsarbete har ansetts böra i viss mån

lindras i tre fall. Det första avser tillverkning av konditorivaror. Dylika

21

varor, vilka ha särskilt stor avsättning ä nämnda (lagar, kunna visserligen

i väsentlig mån tillverkas under närmast föregående dag, men

färdigställandet av dem låter sig i stor utsträckning ej lämpligen göra

så långt förut. Därtill kommer, att avsättningen av vissa av här ifrågavarande

varor är i hög grad beroende av väderleken, varför det för

näringsidkarna är av betydelse att, efter som väderleken ter sig,

kunna i någon mån variera storleken av den för dagens konsumtion avsedda

varumängden. En arbetstid av tre timmar har synts tillfyllestgörande,

men har, då inom vissa slag av företag arbetet bör förrättas på

morgonen och inom andra först framåt eftermiddagen, för arbetstidens

förläggning ansetts böra utmätas en ganska vid tidrymd, nämligen mellan

kl. 6 f. in. och 6 e. in.

Det andra av här ifrågavarande fall avser tillverkning utan samband

med bageri- eller konditorirörelse av bröd, bakelser eller annat

dylikt bakverk inom hotell, restauranger eller kaféer. Tydligen skulle

det mången gång, t. ex. då oväntat antal resande ankommer, för

dylika företag ställa sig synnerligen svårt att iakttaga förbudet mot bakning

å sön- eller helgdagar. Med hänsyn härtill har kommittén, oaktat

erinringar däremot möjligen kunna framställas från konkurrenssynpunkt,

ansett sig böra bereda omförmälda företag enahanda möjlighet till undantag,

som medgivits beträffande tillverkning av konditorivaror.

Såsom ett tredje undanlag från förbudet mot sön- eller helgdagsarbete

har föreslagits eftergift beträffande s. k. anrörning, varmed förstås

läggningen av surdeg för tillverkning av sura limpor. Då anrörningen

måste verkställas dagen förut, skulle eljejt tillverkning av dylika limpor

ej kunna bedrivas å dag efter sön- eller helgdag.

d).

Detta undantag, som torde vara det mest betydelsefulla bland de

i förevarande paragraf upptagna, avser att bereda näringsidkarna möjlighet

alt utan uppskov börja det egentliga arbetet kl. 6 f. m., och utgör i

viss mån en kompensation för nattarbetet. Till förmån för detta undantag,

som även å arbetarsidan bland de särskilt tillkallade sakkunniga

funnits befogat, kan anföras, att till här ifrågavarande s. k. förarbeten

endast ett fåtal arbetare användes.

22

e) .

Att uppeldning av ugnarna, när detta arbete utföres av särskild

eldare eller maskinist eller annan person, som ej kan anses såsom bageriarbetare,

bör falla utom lagen, synes vara skäligt. Anmärkas må

även, att dylika utom bageriarbetarnas krets fallande ugnseldare, vilka

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

för övrigt endast lära förekomma vid de största bagerierna, i regel torde

hava en mindre permanent sysselsättning än de egentliga vrkesarbetarna.

f) -

Vid sådana tillfällen, då två eller flera sön- eller helgdagar följa

på varandra, måste arbetet under de närmast föregående söckendagarna

tvdligtvis forceras för att motsvara det ökade konsumtionskravet. Hela

den varumängd, som erfordras för två eller tre dagar, skall nämligen då

finnas att tillgå å den senaste, helgfria dagen. Om än några varuslag

kunna tillverkas en eller annan dag i förväg, måste den alldeles övervägande

delen av produktionen uppskjutas så länge som möjligt, för att

varorna skola komma konsumenterna tillhanda i färskt och njutbart tillstånd.

Av bageriidkafnas representanter bland de särskilt tillkallade sakkunniga

påyrkades även, att vid dylika tillfällen hela natten före den

senaste söckendagen skulle undantagas från nattarbetsförbudet. Såsom

skäl för detta yrkande framhölls bl. a., att det för arbetarna vore önskvärt

att på lördagen eller helgdagsaftonen få sluta i god tid. Vidare

gjordes gällande, att det eljest skulle möta betydande svårighet att medhinna

distributionen, vilket åter skulle medföra, att utkörarna komme att

bli upptagna av sitt arbete ända intill sena kvällen. Från arbetarrepresentanterna

bland de sakkunniga invändes häremot, att erfarenheten

gåve vid handen, att arbetsanhopningen vid här ifrågavarande tillfällen ej

vore så stor, att den motiverade ett så långt gående undantag samt att

det för arbetarna jämväl vore av värde att på lördagen eller helgdagsaftonen

ej vara alldeles uttröttade till följd av eu genomvakad natt. T

avsevärd mån kunde även det ökade arbetsbehovet tillgodoses genom anlitande

av tillfälliga hjälpkrafter.

Kommittén har med hänsyn till de å ömse sidor anförda skälen

ansett sig böra gå en medelväg och föreslagit en framflyttning av begynnelsetiden

för det egentliga arbetet till kl. 3 och för förarbetena till

kl. 2 f. in.

Såsom förut framhållits, har kommittén varit något tveksam i fråga

om lämpligheten att inlåta sig på reglering av arbetstiden för ett särskilt

yrke, innan kommittén fattat principiell ståndpunkt till arbetstidsfrågorna

med hänsyn till industrien i allmänhet. Berörda tvekan har

gjort sig särskilt gällande i avseende å tillverkningen av spis- och knäckebröd,

som, åtminstone då den bedrives såsom specialproduktion i fristående

brödfabriker, till sitt driftsätt föga påminner om den egentliga

bagerihanteringen utan torde kunna jämställas med vilken annan labriksmässigt

bedriven industriell verksamhet som helst. 1 de fabriker av

ifrågavarande slag, där produktionen fortgår dygnet runt, är sålunda

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

arbetet indelat på tre skift om 8 timmar — alltså eu anordning av arbetet,

som enligt gängse uppfattning ej från skyddssynpunkt anses giva

anledning till anmärkning. Närmast till hands kunde det synas ligga

att helt enkelt utesluta tillverkningen av spis- och knäckebröd eller åtminstone

de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna från förevarande lags

tillämpning, men torde detta, såsom tidigare utvecklats, ej väl låta sig göra.

Representanten för spis- och knäckebrödsfabrikerna bland de särskilt

tillkallade sakkunniga påyrkade, att dylika fabriker skulle helt

undantagas från lagens tillämpning eller, om kommittén ej kunde tillmötesgå

detta krav, att ifrågavarande företag skulle få drivas kontinuerligt

med tre skiftlag. Skulle ej heller detta senare yrkande vinna kommitténs

bifall, ansåg han sig, då det ofta nog på grund av oberäkneliga

faktorer i produktionsproceduren ej läte sig gorå att på ett bestämt

klockslag avsluta arbetet, böra hemställa om medgivande för spis- och

knäckebrödsfabrikerna att, med en arbetsindelning på tre skift, få under

det egentliga nattskiftet använda endast ett mindre antal arbetare, motsvarande

ungefär ett tredjedels skiftlag.

Från arbetarrepresentanterna bland de sakkunniga gjordes mot

berörda yrkanden gällande, att den kontinuerliga driften inom förevarande

fabriker under normala förhållanden ej vore av behovet påkallad utan

utgjorde eu kristidsföreteelse. Ej ens med hänsyn till den nu stegrade

konsumtionen av spis- och knäckebröd vore det nödvändigt att medgiva

nattarbete, då produktionskapaciteten hos en del av ifrågavarande

fabriker med endast dagdrift ej vore till fullo utnyttjad ett påstående,

vars riktighet dock bestreds av representanten för spis- och knäckebrödsfabrikerna.

Såsom förut antytts, torde det ej lämpligen låta sig göra att frän

lagens tillämpning undantaga spis- och knäekebrödstillverkningen. Med

H

hänsyn till det inom denna verksamhetsgren införda ordnade skiftarbetet

och de betydande kostnaderna för de därinom förekommande tekniska

hjälpmedlen synes det emellertid vara skäligt att för ifrågavarande fabrikation

medgiva i viss mån utsträckt arbetstid — en anordning, som

biträtts jämväl å arbetarsidan bland de särskilt tillkallade sakkunniga.

Det bär då förefallit ligga närmast till hands att begränsa arbetstiden

pa det sätt, att förbudet mot nattarbete inskränkes till att motsvara ett

av de tre skift, vari arbetet på sina håll är indelat. Spis- och knäckebrödstillverkningen

skulle sålunda, med avskaffande av det egentliga

nattskiftet, få bedrivas på två dagskift. Tiden för arbetets början bar

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

kommittén, till vinnande av överensstämmelse med bageriarbetet i allmänhet,

ansett lämpligen kunna sättas till kl. 6 f. in., och skulle alltså hela

arbetsperioden komma att omfatta tiden mellan kl. 6 f. m. och 10 e. in.

Framhållas bör måhända i detta sammanhang, att tillverkningen

av spis- och knäckebröd, om den skall bedrivas på lagenligt och från

arbetarskyddssynpunkt tillfredsställande sätt, måhända ej skulle ställa sig

ekonomiskt sämre med 2- än 3-skiftindelning. Som bekant få i företag med

mer än 10 arbetare kvinnor ej användas till arbete mellan kl. 10 e. in. och 5

f. in. Till följd härav måste ifrågavarande fabriker, som i alldeles övervägande

mån sysselsätta kvinnliga arbetare, om de vilja ha kontinuerlig drift och

ej bryta mot nämnda bestämmelse, hålla sig med ett manligt arbetslag,

som användes under nyss angivna tidrymd. Till följd av skillnaden

mellan manliga och kvinnliga arbetares löneanspråk fördyras redan därav

driften avsevärt. Skulle nu, som man till undvikande av ständigt nattarbete

för vissa arbetare väl torde kunna fordra, två eller tre manliga arbetslag

anställas, skulle antagligen de därav föranledda merkostnaderna jämte

de olägenheter, som alltid medfölja nattarbetet, i väsentlig mån uppväga

fördelen av den större produktion, som den kontinuerliga driften möjliggör.

Ovan berörda anordning av arbetstiden hänför sig till det egentliga

arbetet. Givetvis äga emellertid även undantagsbestämmelserna i 2 §,

i den män de nu kunna komma till användning, tillämpning å ifrågavarande

tillverkning. Uppeldning och deggörning skulle sålunda jämväl

vid spis- och knäckebrödsfabrikation få börja kl. 4 f. in.

Från spis- och knäckebrödsfabrikernas sida har gjorts gällande,

att för fullt utnyttjande av tiden för det egentliga arbetet, om denna

arbetstid kom att inskränkas genom lagbestämmelse, tarvades medgivande

att använda några arbetare till att sköta torkningen av det bröd, som

tillverkats under de senaste timmarna för det egentliga arbetet. Med

hänsyn till det ringa antalet av de arbetare, som härför skulle erfordras,

har kommittén ansett sig böra tillmötesgå detta krav" och medgivit dylikt

efterarbete mellan kl. 10 e. m. och 12 midnatt — eu begränsning, som

emellertid ä spis- och knäckebrödsfahrikanternas sida lär anses väl snäv.

Ehuru ovan berörda bestämmelser angående arbetstiden enligt

kommitténs förmenande i regel torde motsvara spis- och knäckebrödsfabrikationens

berättigade anspråk, vill kommittén ej förneka, att förhållandena

vid vissa fabriker eller vissa tillfällen möjligen kunna motivera

ytterligare modifikation i något avseende. I betraktande härav och

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

med hänsyn jämväl till kommitténs förut framhållna tvekan i fråga om

förevarande lags tillämpning på nyssnämnda fabrikation har kommittén

slutligen ansett sig böra bereda densamma möjlighet, ätt, där så oundgängligen

erfordras för företagets ändamålsenliga drift, vinna ytterligare

eftergift genom hänvändelse till arbetsradet en institution, som korn

mitten har för avsikt att föreslå för handläggande av mer betydelsefulla

frågor rörande arbetstidens reglering.

4 §.

Utöver de undantag, som omförnrälas i 2 och 3 §§, kunna tydligen

i en del fall på grund av särskilda förhållanden, synnerligast då

de inträffa oförutsett, finnas påkallat att vidtaga avvikelse från de i 1 §

angivna förbud. Utländska lagar på förevarande område innehålla även

vanligen åtskilliga bestämmelser om eftergift. Kommittén hai tänkt sig

att dylik avvikelse i regel skulle medgivas av vederbörande yrkesinspektör,

vars befogenhet i detta avseende likväl skulle begränsas dels på

sådant sätt, att eftergiften ej fick omfatta mer än två dygn åt gången

och dels så, att för ett arbetsställe ej skulle få meddelas eftergift nier

än tio gånger under samma kalenderår. För de antagligen sällan inträffande

fall, då nyss berörda befogenhet ej skulle göra tillfyllest, har

kommittén föreslagit bemyndigande för yrkesinspektionens chefsmyndighet

att meddela ytterligare eftergift.

Behov av avvikelse kan emellertid givetvis, t. ex. vid missöde

med en ugn, inträffa så plötsligt och oförutsett, att tid till inhämtande

av eftergift ej finnes. I betraktande härav och till förekommande

av det eljest i många fall sannolikt inträffande förhållandet, att

näringsidkaren skulle utan hänsyn till lagens bestämmelser vidtaga nödigavvikelse,

har kommittén till sist i förevarande paragraf intagit medgivande

för näringsidkaren att under vissa förutsättningar efter eget avgörande

vidtaga eu kortvarig avvikelse. Till förekommande av missbruk

har emellertid detta medgivande förbundits med en föreskrift om viss

an mälningsskyldighet.

4—185223

26

5-8 §§.

De fyra sista paragraferna i lagen ha till syfte att med hänsyn till

tillsyn a efterlevnad samt straffansvar m. m. jämställa och sammanföra

denna lag med lagen om arbetarskydd. Då straffen för närmast jämförbara

förseelser mot lagen om arbetarskydd ofta visat sig väl lindriga,

har det, synnerligast i betraktande jämväl av penningvärdets fall, synts

kommittén påkallat att för här ifrågavarande överträdelser föreslå i regel

till det dubbla beloppet förhöjda straffmaxima.

Till förekommande av den minskning av produktionsförmågan, som

lagens begränsningar av arbetstiden antagligen i viss mån skulle medföra,

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

torde det kunna förväntas, att icke så få bageriidkare komma att utvidga

eller eljest förändra sina anläggningar. Då det måste anses skäligt med

hänsyn till nämnda näringsidkares intressen och i vissa fall måhända

även önskvärt för den konsumerande allmänheten, att produktionen i avvaktan

på dylika förändringar kan orubbad fortgå, har till stadgandet

om lagens ikraftträdande fogats en övergångsbestämmelse, som bemyndigar

arbetsradet att i fall, varom här är fråga, medgiva nödigt anstånd

med lagens tillämpning.

27

Utländsk lagstiftning.

I fråga om deri utländska lagstiftningen rörande arbetstiden inom

bageriyrket tillåter sig kommittén i huvudsak hänvisa till förut omnämnda

redogörelser för densamma och i viss mån även för dess verkningar, vilka

redogörelser finnas införda i Sociala Meddelanden, sid. 916 för år 1916 och

sid. 905 för år 1918. Kommittén anser sig emellertid i detta sammanhang

därjämte höra i korthet återgiva de väsentliga dragen hos ett par av de

åtminstone för vårt land mest betydelsefulla lagarna pa förevarande

område ävensom med några ord beröra vissa lagstiftningsåtgärder, som

vidtagits efter det nyssnämnda redogörelser utarbetats.

Den finska lagen av den 4 juni 1908 angående arbete i bagerier,

vilken äger tillämpning å bageri- och sockerbageriverksamhet, medgiver

arbete allenast å söckendagar mellan kl. 6 f. m. och 9 e. m. I fall av

behov på grund av särskilda omständigheter kan dock magistrat ellei

kommunalnämnd giva tillstånd till arbete under högst tio mot socken

dagar infallande nätter om året. Den ordinarie arbetstidens längd är

begränsad till 10 timmar för dag och 48 timmar i veckan. Övertidsarbete

är medgivet under högst 10 timmar i veckan och 100 timmar

under året. .

Den i Norge intill innevarande års sommar och i viss man ännu

gällande lagen av den 24 april 1906 om inskränkning av arbetstiden i

bagerierna innebar i jämförelse med de tidigare, under senare hälften av

1890-talet utfärdade lagarna i ämnet vissa lindringar av förbudet mot

nattarbete. Lagen förbjuder brödbakning på sön- eller helgdagar, räknat

från kl. 6 e. m. dagen förut till kl. 12 på natten efter sön- eller helgdagen.

Lagens förbud mot nattarbete omfattar tiden mellan kl. 8 e. m.

och 6 f. m. å söckendagar, och får därunder ej utföras annat arbete

än torkning av skorpor eller skeppsbröd, anrörning, läggning av raskdeg

eller ugnseldning. I förbindelse med nu berörda arbeten kan

vidare från kl. 5 f. m., med stark begränsning likväl av arbetarantalet,

deggörning utföras. Till dylikt nattarbete får arbetare ej användas mer

28

an sex nätter under loppet av två veckor. När nattarbete utföres av

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

arbetare, som sysselsättes även på dagen, skall hans dagarbetstid förkortas

med dubbelt så lång tid, som åtgått för nattarbetet. Från här berörda

förbud medgivas likväl undantag för natten till dag före sön- eller

helgdag, då aibetet får börja kl. 2 f. in. — före två eller flera sön- eller

helgdagar jämte vid vissa andra tillfällen får arbetet börja redan kl. 10 e. m.

dagen förut. Dessutom kunna undantag medgivas dels av kommunalstyrelsen

med stadfästelse av konungen för viss tid av året med i allmänhet mera

arbete och dels, med samtycke av vederbörande arbetare, av polismästaren

för särskilda tillfällen. Lagen innehåller vidare vissa bestämmelser

rörande bruttoarbetstidens längd — 12 och i visst fall 10 timmar — samt

angående minderårigas användande m. in.

Genom eu provisorisk lag av den 4 juni 1918 om arbetstiden i

hageliei, vilken lag tillsvidare ersätter motsvarande delar av här ovan

relaterade norska lag, har arbetsdvgnet inskränkts till tiden mellan kl.

6 f. in. och 6 e. in. Vederbörande regeringsdepartement kan dock med

hänsyn till särskilda förhållanden medgiva enstaka företag att låta utföra

anrörning och raskdegsläggning samt ugnseldning mellan kl. 6 och 8 e. in.

— eu allmängiltig dispens i detta avseende har meddelats beträffande

sou - och helgdagar. Arbetstiden härför frånräknas med sitt dubbla belopp

påföljande dags arbetstid. Dessutom äger departementet meddela

efteigift lör de sista dagarna före skärtorsdag och julafton ävensom på

giund av enstaka särskilda omständigheter, som medföra opåräknad arbetsanhopning.

Arbetstidens längd har begränsats till 8 timmar om

dagen, med rätt likväl att utsträcka arbetstiden till 9 timmar de två

sista söckendagarna före sön- eller helgdag, och 48 timmar i veckan. F

arbetstiden inräknas sedvanliga spis- och vilotider.

Beträffande den norska lagstiftningen och dess verkningar inhämtade

kommitténs sekreterare vid sitt förut omtalade besök i Kristiania

bl. a. följande.

Under bagerilagstiftningen inbegripes ej tillverkning av konditorivaror,

spis- eller knäckebröd eller käx — detta även om berörda slag

av tillverkning bedrives i samband med egentlig bagerirörelse.

Genomförandet på 1890-talet av förbudet mot nattarbete hade,

enligt uppgifter från bageriidkarnas sida, föranlett en viss ökning av

ugnai och arbetarantal samt distributionsmedel, men hade kostnaderna

härför kompenserats genom förändring av brödets pris och vikt. Med

hänsyn till att brödtillverkningen, från deggörningens början räknat,

drog framåt 3 timmar och distributionen därefter krävde en 2—4 timmar,

hade allmänheten givetvis i avsevärd mån fått avstå från det färska

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

brödet till frukost, eu förändring, som den dock rätt snart torde hava

vant sig vid. Någon ökad hembakning hade ifrågavarande lagstiftningsåtgärd

knappast medfört. Förbudet mot nattarbete både för övrigt ej

hatt någon egentlig praktisk betydelse annorstädes än i landets tre

största städer.

På opartiskt håll uppgavs, att ifrågavarande förbud ej föranlett

några avsevärda olägenheter. Av don norska riksförsäkringsanstaltens

industristatistik, som dock endast avser fabriksmässiga töretag, fraxngai

ej heller annat, än att den norska bagerihanteringen från mitten av

1890-talet, då omförmälda statistik börjar, företer en jämn utveckling

med hänsyn till såväl företagens antal som arbetarstyrkan samt i regel

även arbetsförtjänstens belopp och dagsverkens antal. Från år 1895/96

till år 1915 både företagen ökats från 237 till 405, arbetarantalet från

1,066 till .2,182, arbetsförtjänsten från 1,170,798 till 2,726,552 kr. och

dagsverkens antal från 450,261 till 639,466.

Av de möjligheter till undantag efter myndighets medgivande, som

1906 års lag bereder, har tillfället till undantag efter kommunalstyrelses

beslut endast i mindre utsträckning kommit till användning, såsom under

badsäsongen vid vissa badorter. Behovet av mer tillfälliga eftergifter —

tillkommande polismästaren att meddela — har däremot visat sig större.

Med hänsyn till nu gällande provisoriska lag framhölls av bageriidkarna,

att den under rådande kristid med alla dess inskränkningar ej

gjort sig särdeles kännbar, men skulle den, om den kom att bibehållas,

sedan normala förhållanden återinträtt, sannolikt medföra betydande

olägenheter. Särskilt riktades anmärkningar mot den bristande möjligheten

till förarbeten samt framhölls, att den medgivna förlängningen med

en timme av arbetstiden de två sista dagarna före sön- eller helgdag

vore otillräcklig.

Tyskland. I den uppsats i Sociala Meddelanden, vartill förut hänvisats,

omtalas de lagstiftningsåtgärder till arbetstidens inskränkning,

vilka, förnämligast väl i syfte att verka besparing av bränsle och lyse,

vidtagits under krigstiden. Den måhända viktigaste bestämmelsen i förevarande

ämne förbjöd bageri- och konditoriarbete mellan kl. 7 e. m. och

7 f. m. Från arbetarnas sida utvecklades emellertid eu livlig agitation

för att en dylik reglering måtte bli gällande jämväl efter fredsslutet.

Den 1 september 1918 framlade även rikskanslern för tyska riksdagen

ett förslag till lag angående arbetstiden i bagerier och konditorier, och

den 23 därpå följande november utfärdades en förordning i ämnet. 1

denna förordning, som omfattar ett vidsträckt tillämpningsområde, har

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

förbudet mot nattarbete inskränkts till att gälla tiden mellan kl. 10 e. m.

30

och 6 f. m. Den dagliga^ arbetstiden är begränsad till högst 8 timmar.

På sön- eller helgdagar får ej bedrivas arbete med det undantag likväl,

att efter kl. 6 e. m. under en timme får utföras sådant arbete, som är

nödvändigt för återupptagande av det ordinarie arbetet dagen därefter.

Från de föreslagna bestämmelserna äga myndigheterna att i vissa fall

medgiva undantag.

Österrike. Genom eu av handelsministeriet den 8 februari 1917

utfärdad förordning har tillverkningen av bröd och annat bakverk i bagerier

och sockerbagerier förbjudits under tiden mellan kl. 9 e. in. och

5 f. m. Från förbudet äro dock undantagna läggning av raskdeg och

ugnseldning, men får härtill endast användas oundgängligen erforderligt

antal arbetare. Myndigheterna äga att förskjuta berörda förbudsperiod

till kl. 10 e. m.—6 f. m. ävensom att vid oförutsett avbrott i driften i

viss omfattning medgiva undantag.

31

Utlaga.

Statistisk redogörelse för arbetstidsförhällandena inom bageriyrket.

I. Föregående utredningar i ämnet.

I värt land liksom i andra utgör bageriyrket en av de näringsgrenar, vilka

jämförelsevis tidigt påkallat särskilt intresse ur socialpolitisk synpunkt. Anledningen

härtill har varit de svåra missförhållanden, sotn där uppgivits förekomma,

tidigare förnämligast genom det för arbetarnas höjande i moraliskt, kulturellt och

ekonomiskt avseende mycket hindersamma kost- och logisystemet, sedermera genom

arbetstidens längd och förläggning, vilken särskilt medförde, att arbetarna i en stor

del bagerier året om voro under ogynnsamma villkor sysselsatta med nattarbete.

Dessa förhållanden hava i ett flertal länder ansetts påkalla en särskild

lagstiftning angående arbetstiden i bagerier, konditorier och därmed jämställda

företag. Jämväl hava, till stor del i samband med ifrågavarande lagstiftningsarbeten,

genom vederbörande socialstatistiska ämbetsverk anordnats statistiska

undersökningar rörande bagerinäringens arbetsvillkor, avsedda att giva en grundlig

och opartisk belysning av särskilt de påstådda missförhållandena i fråga om

arbetstiden inom denna näringsgren. Dylika utredningar föreligga även i vårt

land, men innan redogörelse lämnas för dem, må först utlandets viktigaste socialstatistiska

undersökningar rörande bagerinäringen beröras.

Bland tidigare utredningar av detta slag må nämnas den »undersökning

rörande arbetstiden inom bagerier och konditorier», varmed Tyska rikets »Kommission

fur Arbeiterstatistik» år 1892 inledde sin verksamhet. Nyare uppgifter

rörande bageriarbetarnas arhetstidsförhållanden i utlandet föreligga dels i

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

de allmänna undersökningar rörande arbetstiden inom industri och hantverk, vilka

efter olika grunder och i växlande omfattning utarbetats i Storbrittannien, Amerikas

Förenta Stater, Österrike, Ungern, Schweiz, Nederländerna, Danmark och

Norge, dels i vissa på bageriyrkets särskilda förhållanden inriktade . specialundersökningar,

av vilka de båda märkligaste föreligga för Finland och Österrike.

Den finska undersökningen1, vilken utgjorde ett led i de några år senare

med framgång krönta strävandena att lagfästa arbetstiden inom landets bagerinäring,

verkställdes år 1904 av industristyrelsen. Vid undersökningen användes

sex olika frågeformulär, vilka genom reseombud underställdes vederbörande arbetsgivare

och arbetare till besvarande, och som avsågo att utröna bageriarbetarnas

anställningsvillkor, löne- och arbetstidsförhållanden, hälsotillstånd m. in.

samt arbets- och bostadslokalernas beskaffenhet ävensom verkningarna av ev.

1 Arbctsstatistik III. Undersökning av bageriyrket i Finland. Helsingfors 1905.

32

in fört förbud mot nattarbete. Undersökningen, vilken omfattade sammanlagt 696

arbetsställen med 2 149 arbetare, konstaterade bl. a., att bageriarbetarnas arbetstid

var synnerligen lång, i det att enligt deras egna uppgifter i städerna 64 % och

Ijå landsbygden 55 % hade en arbetstid av mer än 72 timmar per vecka, i vissa

fall stigande ända till 120 timmar och mera. Härvid hava dock de ej sällan till

flera timmar om dagen uppgående fristunderna icke frånräknats, varför talen genomgående

avse bruttoarbetstid. Detta sammanhänger med, att i Finland vid

tiden för undersökningen bagerierna sä gott som uteslutande voro små företag

med några få arbetare, som mestadels voro i mästarnas kost och logi, vilket starkt

bidrog att göra rasterna ytterst oregelbundna. Vidare framgick av undersökningen,

att av alla arbetare 51 % hade nattarbete (vartill räknades arbete under

tiden 9 e. in.—5 f. in.) av längre eller kortare varaktighet samt c:a 35 % arbete

även under sön- och helgdagar.

Den österrikiska undersökningen, vilken föranletts av en i riksrådets deputeradekammare

ar 1909 väckt motion om begränsning genom lagstiftning av bageriernas

arbetstid, återgives i ett »enquéte-protokoll», upptagande dels statistiska

uppgifter rörande bageriarbetarnas antal, arbetstid, hälsotillstånd m. in. i Österrike

samt jämförbara data för vissa andra länder, dels inför en sakkunnig kommission av

representanter för bagarmästare och bageriarbetare lämnade muntliga upplysningar

och uttalanden rörande de faktiska arbetstidsförhållandena inom bagerinäringen

samt möjligheterna att förbättra dem genom införande av bestämmelser om maximiarbetsdag

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

eller minimivilotid, förbud mot natt- och söndagsarbete m. in.1 Ifrågavarande

. protokoll ger ingen allmän översikt över men nog så intressanta inblickar

i bageriyrkets säregna arbetsförhållanden, vilka ju delvis äro av den art,

att de bättre belysas genom en dylik tvångsfri diskussion än genom en särdragen

lätt undanskymmande statistisk utredning.

I Sverige liksom i Tyskland inleddes serien av officiella arbetsstatistiska

utredningar med en undersökning av bagerierna, vilken år 1897 verkställdes av

J. Leftler under inseende av kungl. kommerskollegium.2 Föremål för densamma

voro alla i rikets städer och köpingar samt å vissa tättbefolkade platser å landsbygden

befintliga bagerier, dock med undantag av sockerbagerier eller konditorier

samt hembagerier, med vilken sistnämnda beteckning förstods sådana bagerier,

vilka som regel arbeta uteslutande med tillhjälp av bageriidkarnas familjemedlemmar

eller tjänstefolk. Undersökningen verkställdes genom särskilda ombud,

vilka enligt trenne olika formulär införskaffade upplysningar dels hos vederbörande

arbetsgivare i fråga om företagets art, arbetarnas antal och yrkesfördelning,

arbetslokalernas och arbetarbostädernas beskaffenhet samt rörande

varje särskild arbetares arbetstids- och löneförhållanden, dels från varje enskild

arbetare i fråga om hans löne- och arbetstids-, bostads- och hälsoförhållanden

in. m. Uppgitter insamlades beträffande 727 bagerier, vid vilka sysselsattes

sammanlagt 2 872 bageriarbetare, medan vid samma tid hela näringen enligt den

officiella statistiken använde 4 275 arbetare, inberäknat konditoriarbetare, utkörare,

butiksbiträden o. d., som ej medtagits i den arbetsstatistiska undersökningen.

Undersökningen ger en bild av arbetsvillkoren inom den svenska bageri

-

1 K. k. Årbeitsstatistisckes Anit. Protokoll uber die Enquete betreffend die Arbeitszeit i in

Itäckergewerbe, abgehalten am 14., 15. und 16. Juni 1910. Wien 1910.

8 Arbetsstatistik 1. Undersökning av bagerierna i Sverige. Stockholm 1899.

näringen på en tidpunkt, dä den nästan uteslutande stod på hantverkets ståndpunkt

(blott ett Stockholm sbageri hade över 40 arbetare), och erbjuder även ett

särskilt intresse därigenom, att den inföll samtidigt med kost- och logisystemets

avskaffande och det första kollektivavtalets träffande i Stockholm. Beträffande

arbetsvillkoren framhålles det i undersökningen, att det finnes få yrken, där arbetsdagens

längd är både så svår att konstatera och i så hög grad föremål för

missnöje som inom bagerinäringen. Också voro de från arbetsgivarna erhållna

arbetstidsuppgifterna delvis väsentligt avvikande från de av arbetarna uppgivna,

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

vartill förklaringsgrunden ansågs ligga dels i svårigheten att fixera bageriarbetets

böljan och slut, då vissa förarbeten måste föregå den egentliga brödtillverkningen

samt arbetarna måste kvarstanna till den delvis ovissa och växlande

tidpunkt, då baket blivit färdigt, dels i den växlande uppfattningen i frågan,

huruvida de under arbetets gång uppkommande pauserna borde anses såsom verkliga

fritider eller ej. Med hänsyn härtill räknas det i undersökningen blott med

bruttoarbetstid, och denna befanns vara mycket lång, för nära 60 % av arbetspersonalen

72 timmar per vecka eller däröver, i vissa fall ända till 108 timmar och

mera. Härtill kommer, att för ungefär 86 % av arbetarna arbetet helt eller delvis

var förlagt till natten (8 e. m.—6 f. m.) samt att c:a 25 % av bageriarbetarna

regelmässigt hade vissa timmars arbete på sön- och helgdagar.

Under det decennium, som närmast följde efter denna undersökning, synes

bagerihanteringen hava genomgått en kraftig utveckling i ekonomiskt och tekniskt

hänseende. Inom det dittills sä gott som uteslutande hantverksmässigt bedrivna

bageriyrket uppstod nu ett allt större antal ångbagerier, brödfabriker o. d. större

bagerier med mera fabriksmässiga driftsanordningar och arbetsformer. I samband

härmed begynte en omvandling av arbetsvillkoren inom bagerihanteringen, framdriven

av den allt kraftigare fackföreningsrörelsen Idand bageriarbetarna och tagande gestalt

i de kollektivavtal, som på den ena orten efter den andra ingingos mellan vederbörande

fackföreningar samt arbetsgivarna eller deras organisationer. Beträffande arbetstiden

gingo kollektivavtalen i första hand ut på att fixera ett bestämt antal arbetstimmar

per vecka och därnäst att fastställa den dagliga arbetstidens längd i syfte att hindra

arbetstimmarnas hopande på ett särskilt dygn. Vidare sökte man bereda arbetaren

så fullständig vila som möjligt under sön- och helgdagsdygnen genom att bestämma,

när arbetet skulle sluta å lördag eller helgdagsafton, och när det åter skulle taga

sin början å söndags- eller helgdagskväll eller följande dags morgon, ävensom trygga

honom en längre sammanhängande vilotid varje dygn, vilken då vanligen skulle

förläggas under dygnets natthälft, räknad från kl. 6—8 e. m. till samma tid f. in.

Bestämmelser som dessa inskränkte i väsentlig grad nattarbetet inom bagerierna,

och i samma syfte verkade de visserligen sparsammare förekommande avtalsparagrafer,

som reglerade tiden för det dagliga arbetets början och förläde denna till

tiden 4—6 f. m. Däremot var det ännu relativt få avtal, som föreskrevo, att de

dagliga arbetstimmarna skulle utgöra en sammanhängande arbetstid, avbruten

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

av bestämda raster. Otvivelaktigt måste ovillkorliga föreskrifter av denna art

ställa höga krav på arbetets organisation å ett arbetsställe, såsom oundvikliga

pausers förtänksamma utfyllande med diverse biarbeten in. m. Också framställde

vissa avtal den sammanhängande arbetstiden blott som ett önskemål, vilket »om

möjligt» skulle förverkligas.

Resultaten av här antydda utveckling inom bagerinäringens arbetstidsförhållanden

belysas närmare genom tvenne av kommerskollegii avdelning för ar

5

-1 s’!22.y

34

betsstatistik utförda undersökningar, den ena avseende arbetstidens längd

inom industri och hantverk i Sverige år 1905,1 den andra arbetstidens

längd och arbetslönens storlek inom olika näringsgrenar enligt gällande

kollektivavtal (1907—08).2

Den förra, vilken för samtliga näringsgrenar använde ett likalydande av

vederbörande arbetsgivare ifyllt frågeformulär,omfattar bl.a. 72 större och 702 mindre

bagerier, konditorier och käxfabriker med resp. 1 848 och 2 141 arbetare eller tillhopa

834 arbetsställen med 3 989 arbetare, medan hela näringen vid samma tid uppgives

hava omfattat 2 714 arbetsföretag med 5 822 arbetare. Undersökningen tager ju icke

särskilt sikte på bageriyrkets egenartade arbetstidsförhållanden men ger dock eu

upplysande bild av, huru dessa i sina huvuddrag tedde sig mot bakgrunden av motsvarande

forhållanden inom andra näringsgrenar. En brist är, att åtskillnad icke

kunnat göras mellan arbetstidsförhållandena för olika arbetarspecialiteter, icke

ens mellan fackarbetare och andra slag av arbetare, ävensom att uppgifterna uteslutande

härröra från vederbörande arbetsgivare, medan, såsom föregående undersökningar

givit vid handen, särskilt i fråga om bagerinäringen kontrollerande

uppgifter från arbetarhåll varit önskvärda. Såsom var att vänta, visar undersökningen

en väsentlig förbättring av arbetsförhållandena inom bageriyrket. Frånräknas

rasterna, hade av arbetarna inom bagerier, konditorier och käxfabriker

51 % en nettoarbetstid av 60 timmar och 22 % sådan arbetstid av över 60 timmar,

medan återstoden hade kortare arbetsdag, och blev genomsnittliga veckoarbetstiden

för hela näringsgrenen 59''7 timmar mot 59''5 för industrien i dess helhet.

Antalet bageriarbetare in. fl. med ordinarie nattarbete utgjorde 36 % samt med sönoch

helgdagsarbete 12 % av samtliga arbetare, i båda fallen sålunda en mycket betydande

nedgång sedan 1897, varvid dock är att märka, att vid sistnämnda tidpunkt

men icke 1905 kontrollerande uppgifter förelågo jämväl från arbetstagarna.

Nu nämnda utredning kompletteras i åtskilliga avseenden genom undersökningen

rörande arbetstidens längd enligt de vid årsskiftet 1907—08 gällande

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

kollektivavtalen. Enär vid denna tid arbets- och löneförhållandena vid det

stora flertalet arbetsställen av någon betydelse reglerades genom kollektivavtal,

vilka beräknats beröra sammanlagt 507 arbetsgivare och 3 651 arbetare, kunna de

på denna väg erhållna uppgifterna tillmätas en ganska hög grad av allmängiltighet.

Dock kunna givetvis arbetsförhållandena aldrig fullständigt belysas enbart

genom bestämmelser i kollektivavtal, enär dessa i regel begränsa sig till sådana

punkter, som varit föremål för tvist eller av andra skäl ansetts påkalla skriftlig

fixering, medan återigen andra, för en riktig uppfattning av arbetsvillkoren betydelsefulla

men i arbetsstriderna för tillfället icke aktuella moment ofta lämnas

utanför. Vidare angiva avtalen icke alltid de faktiska arbetsförhållandena, utan

fastmer de gränser, inom vilka de kunna variera, exempelvis beträffande nettoarbetstiden

maximiantalet timmar per vecka, vilket väl må underskridas men icke

överskridas.

Möjlighet att följa den senare utvecklingen på detta område föreligger

genom de av först kommerskollegii avdelning för ar betsstatistik och sedermera

socialstyrelsen utgivna årliga redogörelserna för ingångna kollektivavtal.

’ Arbetstidens längd inom industri och hantverk i Sverige (utg. 1911).

2 Kollektivavtal angående arbets- och löneförhållanden i Sverige (utg. 1908—11): III. Arbetstidens

längd och arbetslönens storlek inom olika näiingsgrenar enligt gällande kollektivavtal (1907—08).

II.

35

Undersökningens planläggning och utförande.

1. Socialstyrelsens utredningsuppdrag.

Anledning att ånya ägna arbetsvillkoren inom bageriyrket uppmärksamhet

gavs, då Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 11 juni 1915 uppdrog åt

socialstyrelsen att avgiva förslag rörande verkställandet av eu av riksdagen begärd

utredning, huruvida och i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier för såväl män som kvinnor kunde anses

vara av förhållandena påkallad. Få socialstyrelsens hemställan uppdrog Kung],

Maj:t sedermera i nådigt brev den 9 november 1915 åt styrelsen att, i samråd

med särskilt tillkallade sakkunniga, utarbeta plan för ifrågavarande undersökning.

I detta syfte införskaffade styrelsen från överståthållarämbetet och konungens

befallningshavande i samtliga län förteckningar över förefintliga bagerier, konditorier

och s. k. hembagerier, och gåvo de sålunda erhållna upplysningarna vid

handen, att bageriernas antal utgjorde 2 204, konditoriernas 543, bageri-konditoriernas

244 och hembageriernas 1801, vadan tillsammans 4 795 företag av ifrågavarande

slag skulle finnas inom landet. I och för undersökning av arbetstidsoch

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

enkannerligen nattarbetsförhållandena inom dessa företag utarbetades, i samråd

med sakkunniga representanter för arbetsgivare och arbetare, trenne frågeformulär,

varav ett var avsett att tillställas arbetsgivarna vid samtliga företag

och upptog frågor angående tillverkningens art, antalet arbetare och deras fördelning

på yrkesspecialiteter, arbetstidens förläggning, verkningarna av ev. förbud

mot nattarbete m. m., medan de två övriga, vilka genom yrkesinspektionens försorg

skulle ifyllas beträffande vissa typiska företag, avsågo att införskaffa uppgifter

dels angående vissa namngivna arbetares hälsotillstånd, arbetstids- och bostadsförhållanden

m. m. och dels rörande arbetslokalernas beskaffenhet. Vidare

planerades undersökning rörande utländsk lagstiftning i fråga om arbetstidens reglering

i bagerier och därmed jämställda företag ävensom beträffande verkningarna

av avskaffandet av nattarbetet vid bagerier i vissa främmande länder.

Med undantag av sistnämnda båda utredningar, vilkas resultat offentliggjorts

i »Sociala Meddelanden»,1 kommo dock inga av de sålunda planerade undersökningarna

till stånd inom socialstyrelsen. Kungl. Maj:t gav nämligen sitt

bifall till dels en underdånig framställning av styrelsen, den 11 maj 1917, vari

styrelsen, under hänvisning till att arbetsförhållandena inom bageriyrket med

hänsyn till rådande socker- och mjölknapphet samt därav härrörande arbetslöshet

för det dåvarande voro så rubbade, att resultatet av en ev. undersökning icke

kunde anses utslagsgivande för mera normala förhållanden, hemställde om anstånd

tillsvidare med ifrågavarande utredningars verkställande, dels till en underdånig

framställning den 4 april 1918, vari styrelsen, med erinran om arbetstidskommitténs

beslut att verkställa eu ingående utredning av hithörande spörsmål inom

samtliga till industri och hantverk m. m. börande företag, anhöll om överlämnande

av ifrågavarande uppdrag jämte den av styrelsen uppgjorda planen för

utredningarnas verkställande till berörda kommitté.

Årg. 1916, sid. 916 tf., ärg. 1918. sid. 905 tf.

2. Planen för arbetstidskommitténs utredning.

Sedan utredningen rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier

och s. k. hembagerier av Kung! Maj:t överlämnats till arbetstidskommittén,

gick kommittén, som för ändamålet förstärkts med särskilda sakkunniga och däribland

representanter för arbetsgivare och arbetare inom bagerinäringen, omedelbart

i författning om att verkställa de statistiska undersökningar, vilka kunde anses

oundgängligen erforderliga för att närmare belysa ifrågavarande spörsmål. Enär

det ansågs synnerligen önskvärt, att hela utredningsarbetet bleve avslutat i sä

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

god tid, att proposition i ämnet kunde avlåtas till 1919 års riksdag, befanns det

icke möjligt att medhinna så omfattande och ingående statistiska undersökningar

som de, vilka upptagits i socialstyrelsens förberörda, till kommittén överlämnade

undersökningsplan, utan ansåg man sig böra i huvudsak inskränka sig till tvenne

statistiska utredningar, nämligen dels en översikt över arbetstidens reglering inom

bageriyrket enligt gällande kollektivavtal, grundad på socialstyrelsens samling av

sådana, fullständigad medelst avtal, vilka benäget ställts till förfogande av svenska

bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet, dels en redogörelse för arbetstidsförhållandena

inom nämnda yrke, grundad på eu special bearbetning efter utvidgad

plan av de primäruppgifter, vilka arbetsgivarna inom nämnda näringsgren

avgivit till den av kommittén, som nyss nämnts, tidigare igångsatta allmänna

undersökningen rörande arbetstidens längd och förläggning inom industri och hantverk

i Sverige.

För sistnämnda utredning, vartill materialet insamlades under sommaren

och hösten 1918, hava använts tvenne frågeformulär, A och B, vilka genom yrkesinspektörernas

försorg tillställts större och mindre bageriföretag i riket. Form. A

har sålunda avsetts för arbetsställen med verksamhet av sådan omfattning, som

angives i 15 § arbetarskyddslagen, alltså i regel med över 10 arbetare, form. B

för övriga, mindre arbetsställen. Bägge formulären innehålla frågor angående arbetarnas

antal och fördelning på yrkesgrenar m. in., ordinarie arbetstiden per dag

och per vecka, sön- och helgdagsarbete, skiftarbete, övertidsarbete, semester m. m.

Form. A upptager därjämte särskilda frågor angående arbetarnas antal under

vart och ett av åren 1913—1917 samt angående förändringar i arbetstiden, vilka

eventuellt vidtagits under perioden 1913—-1918.

I likhet med kommerskollegii förenämnda undersökning i avseende å bagerierna

år 1905 utgör här ifrågavarande undersökning i huvudsak en del av en

allmän arbetstidsundersökning och är sålunda icke planerad med särskild hänsyn

till bageriernas säregna arbetsförhållanden. Arbetstidsuppgifterna hava därför

icke, såsom enligt socialstyrelsens plan förutsatts, blivit systematiskt specificerade

efter olika yrkesspecialiteter utan blott efter yrkesgrenar och arbetargrupper, och

de från arbetsgivarna härrörande upplysningarna om nattarbetets omfattning m. m

hava icke, såsom öosbligt varit, kunnat sammanställas med motsvarande uppgifter

från arbetstagarna samt med skildringar av de för arbetets inverkan på arbetaren

betydelsefulla hygieniska förhållandena i arbets- och bostadslokalerna. Det har

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

emellertid ansetts, att berörda bristfälligheter skulle, åtminstone i för utredningsarbetets

närmaste praktiska syfte i tillräcklig utsträckning, kunna fyllas genom

muntliga upplysningar från de såsom särskilda sakkunniga tillkallade representanterna

för bageriyrkets arbetsgivare och arbetare.

Med stöd av erfarenheterna från tidigare utredningar torde det för »ivrigt

kunna sägas, att en exakt arbetstidsstatistik blott i begränsad inåt! är möjlig

att vinna beträffande detta yrke, vars teknik ofrånkomligen medför vissa, siffermässigt

svårligen fixerbara oregélbundenheter i arbetet, och där även i våra

dagir vid sidan av stora fabriksmässigt organiserade företag förefinnas talrika

hantverkerier med mycket primitiv teknik. Tages hänsyn till det nu anförda,

torde den bild, sum genom det införskaffade materialet kunnat erhållas, få anses

åtminstone i de stora dragen riktigt återgiva de redovisade bageriernas arbetstidsförhallanden,

i den mån detta kan ske i siffermässig form.

3. Bageriyrkets teknik och yrkesspecialiteter.

Innan här lämnas redogörelse för resultaten av nämnda båda undersökningar,

torde några ord vara på sin plats rörande bageriarbetets produktionsteknik,

särskilt i den mån denna tar sig uttryck i arbetets fördelning på olika

yrkesspecialiteter. På grund av tillverkningens organiska art och sammansättning

av i varandra gripande arbeten förekomma inom bageriyrket i allmänhet icke

några så skarpt avgränsade yrkesspecialiteter som inom många andra näringsgrenar,

utan äro särskilt inom smäbagerierna arbetarna merendels kunniga i och

utföra alla förefallande arbeten. 1 större bagerier, särskilt i vetebrödsbagerier,

kunna dock vissa yrkesspecialiteter särskiljas. Bland de yrkesutbildade arbetarna

märkas i främsta rummet tråg- och ugnsarbetarna, av vilka den förre bereder

degen och den senare gräddar det färdigbakade brödet. Ilgnsarbetaren börjar

i regel sitt arbete några timmar efter trågarbetaren, vilken eldar upp och

sköter ugnen, till dess ugnsarbetaren infinner sig. På mellanstadierna märkas

tredjern, som delar degen i stycken av viss storlek, bordsarbetaren, som formar''bröden

och lägger dem på plåten för att låta dem jäsa, samt raskpassaren,

som passar på jäsningen. Ytterligare förekomma hjälparbetare för förrättande

av allehanda hantlangningsarbeten och andra smärre sysslor. Ett kvalificerat arbete,

delvis besläktat med konditoriarbetarens, utför i-finbagerierna den med bakning

av wienerbröd sysslande wienerbagaren, en tillverkningsgren, som dock

under kristiden av kända skäl varit så gott som inställd. I spisbrödsbagerier pläga

särskilda spritsare vara sysselsatta med »spritsning» från bordet på »plank» och

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

från »planken» till ugnen och kavlare förrätta arbetet med rågbrödskakornas

formande, varjämte i ett och annat bageri särskilda paketerare eller packare

kunna förekomma.

III. Arbetstidens reglering inom bageriyrket enligt gällande kollektivavtal.

1. Avtal träffade t. o. m. mars 1918.

När det gäller att utfärda lagbestämmelser rörande arbetstiden inom

bageriyrket, är det givetvis av intresse att undersöka, huru yrkets arbetsticlsförhällanden

reglerats genom den sedvaDerätt kollektivavtalen beteckna.

Med hänsyn härtill har det ansetts lämpligt att utarbeta en översikt

över de bestämmelser om arbetstiden, som finnas i kollektivavtalen inom

38

bageriyrket. Härvid hava närmast lagts till grund de avtal, som voro gällande

i mars 1918. Syftet härmed var närmast att medtaga de avtal, vilka ingåtts

under för yrket i allmänhet mera normala förhållanden, enär i senare träffade

avtal regleringen av arbetstiden givetvis påverkats av de allmänna kristidsförhållandena

och kanske .i främsta rummet av kungl. förordningen den 1 febr. 1918

om förbud mot försäljning av färskt bröd. Beträffande tre här medtagna avtal,

avseende Malmö stad med omnejd och gällande från den 1 jan. 1918, samt ett

Hälsingborgsavtal av 1 juli 1917 kunna emellertid bestämmelserna om arbetstiden

anses hava lastställts med hänsyn till det liknande förbud, som inom Malmöhus

län varit gällande från den 19 maj 1917 enligt länsstyrelsens kungörelse.

Den 31 mars 1918 voro inom yrket gällande 69 kollektivavtal (häri ej inräknade

9 avtal, som avse brödutkörningsarbete). Samtliga hava tillkommit under medverkan

av sy. bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet, medan arbetsgivarnas

Qentralorganisation, Sveriges bageriidkareförening, står som part eller garant till

35 av dem. Avtalen beröra icke mindre än 623 arbetsgivare och 3344 arbetare,

och torde därför undersökningen kunna tillmätas en ganska hög grad av allmän

giltighet.

. Bestämmelser om arbetstid finnas i samtliga avtal, men på grund av yrkets

invecklade arbetsförhållanden belysa de endast ofullständigt arbetstidens

längd och fördelning.

Den i avtalen medgivna ordinarie arbetstidens längd per vecka framgår

av nedanstående sammanställning, vald för jämförelses skull medtagits motsvarande

uppgifter för år 1907/08 och år 1916, hämtade från inom socialstyrelsen

tidigare verkställda utredningar:

Arbetstid per vecka, A

timmar 1907/08

48...... _

52..........

54 ............... 5

55 ........... _

56 ...... _

67..........i

58............... 1

60...............55

63............... 5

66............... 2

69 1

. 1 avtal

1916

1918

1918 av kollektivavtal

berörda arbetare

antal %

4

9

290

8-7

1

11

0-3

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

10

9

270

8-1

1

19

0-8

7

9

189

5-6

9

11

316

94

48

45

2 249

67-3

1

79

85

3 344

100-0

1 kolumnen för år 1918 hava några avtal dnbbelräknats, enär de innehålla

särskilda bestämmelser för grov- och hembagerier samt för dag- och nattarbete.

Sålunda stadga 4 avtal för dagarbete en tid av 58 timmar per vecka och för

nattarbete av 57 timmar. Omförmälas må även, att i två avtal är arbetstiden un(i6r

sommarmanaderna resp. 5b och. 56 timmar, medan densamma för vintermånaderna

satts till resp. 56 och 54 timmar. Av de nio avtalen med 48 timmars

arbetstid per vecka gälla tre (för Malmö stad med omnejd) från 1 jan. 1918, medan

två äro träffade under år 1917 och de övriga av äldre datum.

Jämtöras talen tran 1907/08 med dem för 1916, framträder en markerad

utveckling mot kortare arbetstid, varemot några större förändringar knappast ägt

39

ruin från sistnämnda år till år 1918. I allmänhet hava också de avtel-^as

giltighetstid utlöpte under år 1917, i vad beträffar arbetstidens längd of0. ändrat

pro lön ger ats, vilket även varit fallet med det stora flertalet avtal, vilkas foifallo

tid inträffat under förra hälften av år 1918. e •

Bestämmelser om den ordinarie arbetstidens längd per dag finnas

52 avtal (berörande 1 104 arbetare), av vilka sex (266 arb ) föreskriva en arbetstid

av 8 timmar, nio (128 arb.) av 9 timmar, fem (51 arb.) av 9/a timmar, ett (30

arb.) av 9 timmar 40 minuter samt elva (629 arb.) av 10 timmar.

'' De bestämmelser, som i vissa avtal finnas om medgiven högsta längd foi

övertidsarbete, hava här nedan sammanställts med i samma avtal befintliga

stadgande!! om den ordinarie arbetstidens längd.

Högsta medgivna

arbetstid

pr vecka,

timmar

68

68

67

65

64

54

pr dag,

timmar

13

12

11

Härav

ordinarie

arbetstid, tim.

56

58

58

56

58

48

10

10

0

övertid

(maximum), tim.

12 .

10 .

0 .

9 .

6 .

6 .

3 .

2 .

2 .

Antal

avtal

1

1

1

1

2

2

I tvenne avtal (vid föreningsbagerier) stadgas, att om övertidsbetalningen

per vecka under någon tid uppgår till ett belopp motsvarande den ordinarie av

lönil]een,

skall en ny arbetare anställas. # A , ... . #*.. i *i»

S Av samtliga^ avtal för egentliga bagerier innehålla 40 bestämda föreskrif

ter

angående den dagliga arbetstidens början, vilken, med bortseende från det

någonSeller några timmar tidigare begynnande tragarbetet, infaller tid gast kl.

1 i. m. i 1 fall, 2 f. m. i 2 fall, 3 f. m. i 3 fall, 4 t. in. i 3 tall 5 f. m. i 10 tall,

6 f. in. i 20 fall samt kl. 12 middag i 1 fall. I 29 av dessa avtal angives av en

tidpunkten för det dagliga arbetets slut, vilket i det sist anförda fallet intrader

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

kl. 12 midnatt samt i några andra fall kl. 9—10 e. m., men eljest i regel

'')_8 e’Vad beträffar arbetet i konditorier, bestämmes i sex avtal tiden för dess

hörian till tidigast kl. 6 f. m., i ett avtal till kl. 5 och i ett till kl. 7 t. m.

Wienerb ägare fl börja arbetet kl. 5 f. m. enligt fyra avtal, kl. 4 enligt tre och

kl. 12 mid"atatv®“1l''g^;ie^ innehålla några föreskrifter angående arbetstidens

förläggning, heter det vanligen, att »bageriarbetarna skola infinna sig till arbetet

vid de tider under dygnet, som bageriidkarna, var och en för sitt bageri, bestämma».

I denna arbetsgivarens bestämmanderätt gorå likväl avtalen, om an indirekt

vissa av hänsyn till arbetarna betingade inskränkningar.

''Sålunda stipuleras i 14 av sistberörda avtal extra, ersättning, därest icke

en sammanhängande vilotid av 8 timmar (i ett avtal 7 timmar) kan beredas ar

-

40

betona mellan kl. 7 e. m. och 7 f. in. (i två avtal kl. 6 e. in.—6 f. m. och i ett

avtal kl. b e. m.—6 t. m). Vidare fastställes i tre avtal en sammanhängande

vdotid av ,) timmar per dygn och i två avtal 8 timmar per natt. Föreskrifter

om maitnisraster förekomma i 19 avtal, av vilka 7 dock endast stadga, att nödiga

måltidsraster skola, beredas arbetarna. Ett avtal anger deras tidslängd till »

timme, 5 avtal till 1 timme, 4 avtal till D/s ä 2 timmar; 2 avtal föreskriva 15

minuters frukostrast.

I avsikt att bereda arbetaren så fullständig vila som möjligt under sönoch

he gdagsdygn har i flertalet avtal bestämts, när arbetet skatt sluta lördag

eller helgdagsafton, och när det åter skall taga sin början å sön- eller helgdagens

kväll eller den följande dagens morgon. Förstnämnda tidpunkt är i 9 avtal satt till

, ./Tf e- m-> 1 14 avtal till 3—4 e. m. och i 25 avtal till 5—6 e. m. Arbetet

skall aterupptagas under den på sön- eller helgdagen följande natten kl 10_p>

e,mjienif 16 av.tal; k}- enligt 11 avtal, kl. 4-5 f. m. enligt 10 avtal

och kl. 6 t. m. enligt ett avtal, häri dock ej inräknade nödiga förarbeten. Om tre

helgdagar inträffa i omedelbar följd, skall enligt 18 avtal en av dem (enligt 9 av.

den Bistå) räknas som vanlig arbetsdag, enligt ett avtal som halv arbetsdag.

1 va avtal medgiva, i dylikt fall, att arbetstiden dygnet förut utsträckes intill

5 t™raar (ordinarie arbetstid 10 timmar). Helgdagar få enligt 21 avtal icke

»inarbAas». 1 5 avtal föreskrives emellertid att tvä, högst 3 timmar av helgdala

uttagas pa en annan dag. ö °

första maj är enligt 7 avtal fridag och räknas som halv arbetsdag i 20

avtal, varvid i allmänhet samtidigt anges, att arbetet skall sluta senast °kl. 12

middag. Enligt 11 avtal slutar arbetet kl. 11 f. m„ i tre avtal sättes tiden till 10

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

l. m. och i ett till 8-30 f. m. Långfredagen räknas som halv arbetsdag i 10 avtal

Detsamma är även fallet med julafton i 6 avtal och midsommaraftoS i 4 avtal!

sistnämnda dag slutar arbetet kl. 12 middagen enligt 19 avtal och 1 e. m. enligt

ett avtal. Julafton slutar arbetet kl. 12 middagen enligt 11 avtal.

Bestämmelser om semester finiiasi 55 avtal, av vilka 44’avtal med-iva

rätt till en veckas eller 8 dagars ledighet med full avlöning under någon av sommarmanaderna

for arbetare, som vant anställda viss tid (3 män.—]l% år) En

ilSn

It fV ae?s^ slstDfimnda avta( äger arbetaren rätt att utbyta ledigheten mot

en dubbel veckolön under sommaren, vanligen midsommarveckan. I två avtal är

semestertiden satt till 3 dagar med full avlöning, i ett till 1 vecka utan avlöning

och i 7 avtal till 2 veckor med bibehållen avlöning, därav 4 avtal vilka

föreskriva en längre tids anställning (5 år). Ett avtal stadgar endast, att semester

lian erhållas.

2. Avtal träffade efter mars 1918.

Ben ordinarie arbetstidens längd per dag och vecka i de 9 för förevarande

utredning tillgängliga avtal, vilka tillkommit efter 31 mars 1918, framgår av följande

tablå: °

Antal

avtal arbetare

8 283

1 ä6

Arbetstid

P.r dag,

timmar

8 . .

Antal i Arbetstid

avtal arbetare ■ pf. ve,,ka>

; timmar

. 4 84 48 . .

55 . .

41

1 avtalet för eu stor spis bröds fabri k i Stockholms län heter det, att arbetstiden

vid treskiftindelning är 48 timmar per vecka, medan vid ett- och tvåskittindelning

»nuvarande» arbetstid, d. v. s. f>4 timmar per vecka, skall bibehållas,

dock får ej längre arbetstid uttagas än vid Stockholms spisbrödstabriker. Detta

sistnämnda stadgande sammanhänger därmed, att vid spisbrödsfabrikerna liksom

Övriga bagerier inom Stockholm den arbetstid, som gällande avtal medgiva, 1. n.

icke° uttages. För att i möjligaste mån motarbeta den rådande arbetslösheten

inom yrket har nämligen i Stockholm en inskränkning av arbetstiden till i allmänhet

48 timmar per vecka ägt ruin, ehuru ingen egentlig överenskommelse

härom träffats. Vid de förhandlingar, som under våren och försommaren 1.118

fördes mellan bageriidkareföreningen samt bageri- och konditorii ndustriarbetareförbundet,

framställdes av arbetarna krav på en arbetstid av 48 timmar per vecka och

8 timmar per dag samt att allt arbete skulle vara slut kl. 7 e. m. Bagerndkama

förklarade sig emellertid icke kunna fastställa en arbetstid av 48 timmar pei

vecka, enär den i avtalen i regel stipulerade arbetstiden, 58 eller i vissa fall 57

timmar per vecka, kunde behöva uttagas för rörelsens upprätthållande, men

skulle arbetsgivarna i möjligaste man företaga en inskränkning av arbetstiden.

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

Som ovan framhållits, har så även skett i Stockholm.

De bestämmelser, som i tvenne avtal finnas om övertidsarbetets längd per

vecka, hava här nedan sammanställts med föreskrifterna i samma avtal om den

ordinarie arbetstidens längd.

Högsta tillåtna

arbetstid pr vecka,

timmar

Öl

58

Därav

ordinarie övertid

arbetstid, tim. (maximum), tim.

48 3 . . . .

48 10 ... .

Antal

avtal

1

1

I ett avtal stadgas, att övertidsarbetet per dag får utgöra högst 2 timmar

(ordinarie arbetstid 8 timmar). # . ,

Vad beträffar arbetstidens förläggning, föreskriva 6 avtal, att arbetstiden

uttages mellan 5—6 f. m. och 6—8 e. m. Enligt ett avtal äger arbetsgivaren

bestämma arbetstidens början.

I bestämmelserna om arbetstidens slut på lördagar och helgnagsattnar aro

i allmänhet inga förändringar vidtagna. Första maj är enligt tre avtal fridag,

enligt tre avtal halv arbetsdag, varvid arbetet slutar kl. 12 middag. Enligt ett

avtal upphör arbetet nämnda dag kl. 8‘30 1. m. Jul- och midsommarafton liksom

långfredagen äro i allmänhet halva arbetsdagar. .

Vad slutligen beträffar frågan om semester, medgiva 8 avtal en veckas

ledighet med full avlöning (ett avtal med halv avlöning) under någon av sommarmånaderna

för arbetare, som varit anställda viss tid (3 mån. 1 år). Ett avtal

stadgar 2 veckors ledighet med full avlöning (efter o månaders anställning).

IV. Arbetstidsförhållandena inom bageriyrket enligt arbetstidskommitténs

undersökning.

1. Tidpunkten för undersökningen och bagerinäringens fluktuationer 1913 1918.

Förevarande statistiska undersökning skulle närmast avse år 1917, men borde

därest arbetsförhållandena vid något företag nämnda år i väsentlig mån avvikit

G—1S5223

42

från de normala, uppgifter i stället lämnas för närmast föregående någorlunda

normala år. Detta har vid undersökningen så tillämpats, att av de 367 bagerier,

varifrån uppgifter föreligga, 354 lagt är 1917, 11 år 1916, 1 år 1915 och 1 år 1913

till grund rör sin statistik.

Då bagerinäringen under de senast förflutna krisåren på grund av först den

tilltagande socker- och mjöl bristen och sedan den genomförda brödransoneringen

varit underkastad betydande förändringar, synes det lämpligt att söka här något

närmare belysa dessa fluktuationer och därmed de angivna årens egenskap av

»normalar», lät vara att växlingarna mindre gjort sig gällande i fråga om arbetstidsförhål

landen a än beträffande antalet anställda arbetare.

Såsom belysande härför må anföras följande uppgifter från 63 större bagerier

angående arbetarantalets växlingar under åren 1913—1917:

1913 1914 1915 1916 1917

Antal sysselsatta arbetare........ 2100 2145 2193 2 257 1 978

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

Ökning, resp. minskning, \ %....... — + 2''0 + 2''2 +2-9 — 12‘4

Siffrorna giva i viss mån en illustration åt bagerirörelsens växlande omfattning

under perioden 1913—1917, varvid den starka minskningen i arbetarantalet år

1917 givetvis är att tillskriva brödiansoneringens inflytande. Såsom komplement

må meddelas, att enligt den officiella industristatistikens uppgifter den vid samt*

liga större bagerier sysselsatta arbetarstyrkan under aren 1913—14, 1914—15 och

1915 16 ökats med resp. 3''5, 6-o och 10''2 %. Att dessa siffror angiva en starkare

tillväxt än de nyss anförda, beror tydligen på, att de giva uttryck åt icke blott

ökningen av befintliga företags storlek utan även tillkomsten av nya företag.

Belysa dessa siffror i viss man arbetstillgangen inom bageriyrket, framträder

denna klarare och mer i detalj genom växlingarna i arbetslösheten, sådana

dessa komma till synes i nedanstående tablå, baserad på bageri- och konditoriindustriarbetareförbundets

månatliga, i »Sociala Meddelanden» offentliggjorda rapporter

till socialstyrelsen:

Procenttal arbetslösa bland redovisade medlemmar inom sv. bageri- och konditoriindustri

arbetareförbundet.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1913......

11-6

13-7

131

11-4

7''4

6-2

3-7

4-4

5-2

5-4

8-6

10-7

1914......

10-2

8-9

10-5

73

5-8

3‘8

3-0

0-8

4 2

4-9

7-6

107

1915......

14-5

10-9

12-6

7-6

6-9

8-0

4 6

4-0

3-7

24

4-6

4 2

1916......

7-7

So

4-0

4-4

6-8

4*4

3-9

3-1

4-3

2-0

4-7

5-9

1917......

7-7

12-7

16*5

17-2

17-3

14-7

9-9

5-9

4-7

3-2

36

4*4

1918......

8-0

6-4

8-0

7-0

7-6

5-9

4-7

8-4

8-o

8-0

8-0

Man finner, att arbetslösheten bland de organiserade bageriarbetarna, som

i stort sett varit tämligen liten år 1916, blev ovanligt stor i samband med brödransoneringens

införande i början av år 1917, men mot slutet av samma år åter

nedgick till delvis än lägre nivå än förut, vilket torde stå i samband med många

bageriarbetares övergång till annan sysselsättning.

43

2. Undersökningens omfattning.

Undersökningen omfattar, såsom framgår av omstående tab. 1, sammanlagt 367

bagerier, varav 117 större (med minst 10 arbetare) och 250 mindre, med tillhopa

4 108, re-m. 3 086 och 1 022 arbetare. Till jämförelse bör nämnas, att den officiella

industristatistikens senaste årgång (1916) upptager 176 större bagerier o. d., omfattande

till-ammans 3 893 arbetare. Beträffande de större bagerierna torde sålunda

den föreliggande undersökningen kunna betraktas som någorlunda fullständig,

särskilt om hänsyn tages till att, som förut antytts, bageriverksamheten ar

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

llåV synes hava gått något tillbaka. Mindre bagerier hava i den officiella statistiken

redovisats senast för år 1915 och dä till ett antal av 2 907 med sammanlagt

4 325 arbetare. Av en jämförelse med dessa siffror och de än högre av

soeialsiyrelsen inhämtade (sid.''35) framgår, att föreliggande undersökning endast

berör ett mindretal sådana och bland dem inga av de talrika utan främmande

arbetskraft bedrivna s. k. hembagerierna. Den bör därför i fråga om de mindre

bagerierna närmast betraktas som ett stickprov. o

De redovisade bageriernas fördelning på olika storleksklasser framgar av

tab. 1, enligt vilken 158 bagerier sysselsätta vartdera mindre än 5 arbetare, 92

5-*9, i05 10—49, 8 50—99 och 4 100 arbetare eller mera.

I tab. 1 har även skett en uppdelning av de större företagen efter tillverkningens

huvudsakliga art, varvid företag med särskilda finbageri-, spisbrödseller

konditoriavdelningar uppdelats på dessa. Någon uppdelning av gruppen

»mindre bagerier» efter samma grunder har icke kunnat genomföras, ehuruväl

angivna specialisering nog även sträckt sig till åtskilliga hithörande bagerier.

Man finner, att antalet redovisade fin-, grov- och limpbagerier utgör 78 med

sammanlagt 1453 arbetare, antalet spisbrödsbagerier 49 med sammanlagt 1128

arbetare, antalet konditorier 30 med sammanlagt 253 arbetare och antalet käxfabriker

4 med sammanlagt 252 arbetare. Närmare V* av fin-, grov- och lirnpbagerierna,

cirka 7* av spisbrödsbagerierna och 2/s av konditorierna utgöras av i

större bageriföretag ingående specialavdelningar, omfattande vardera mindre än

iq arbetare. Cirka 2/s av såväl fin-, grov- och limpbagerierna som av spisbrödsbagerierna,

V3 av konditorierna och 2 av de 4 käxfabrikerna omfatta vardera 10 49

arbetare, medan endast resp. 6, 3, 0 och 2 av de olika slagen av här ifrågavarande

företag sysselsätta 50 arbetare eller mera. Tab. 1 visar även bageriernas fördelning

på städer och landsbygd, varvid det stora flertalet befinnes vara stadsbagerier.

Tab. 2 redovisar arbetarnas fördelning efter kön och ålder vid bagerier av

olika slag och storlek samt deras fördelning på yrkesgrupper, nämligen 1) fackarbetare

(egentliga bageri- och konditoriarbetare), 2) arbetare vid drivmaskiner (maskinister

och eidare) och 3) övriga arbetare (utkörare, brödräknare m. fl.). Av samtliga

arbetare rubriceras 3 350 eller 81''6 % som fackarbetare, medan 38 eller 0’9 %

hava angivits vara arbetare vid drivmaskiner och återstoden, 720 eller 17\5 %,

förts till gruppen »övriga arbetare». Man finner vidare, att av samtliga bageriarbetare

2 849 eller 69-4 % äro manliga och 1 259 eller 30-6 # kvinnliga. Blott 348

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

eller 8 s % av bageriarbetarna hava uppgivits vara minderåriga, varvid relationstalet

är något större för de kvinnligas än för de manligas vidkommande. En

jämförelse mellan bagerier av olika storlek och slag visa!'', att medan de kvinn

-

44

Tall. 1. De redovisade bagerierna och deras arbetare, fördelade på städer och landsbygd

samt efter olika slag av tillverkning.

I 2

3

j Fin-, grov!

och limp|

bagerier

Arbetsställenas belägenhet I

och storlek i,

B

4 | 5 || 6 | 7

10

11

12 13

Spisbröds-}!

bagerier II

Kondito

rier

-

Käx

fabriker

-

! & i ps j B

i

~ s ; b Si

j CD >-i | CD p fD - i P O''! »1 3 J

>\

C

Stockholms stad .

Ostra Sverige.

Norrköping......

Eskilstuna......

Västerås.......

Uppsala.......

Linköping......

Övriga städer.....

Landsbygd ......

Småland och (jama.

Jönköping ......

Övriga städer.....

Landsbygd ......

Södra Sverige.

Malmö.........

Hälsingborg.......

Karlskrona.......

Övriga städer......

Landsbygd.......

Västra Sverige.

Göteborg........

Örebro.........

Övriga städer......

Landsbygd.......

Norra Sverige.

Gävle.........

Övriga städer......

Landsbygd .......

Hela riket.

Städer .........

Landsbygd .......

>

B

CD **! CD P

Samtliga |

större

bagerier !

61

p —

cd p

Mindre

bagerier

14 | 16

Samtliga

bagerier

>

B

Cfl p

c-H

p:

Summa |

Därav bagerier med

under 5 arbetare . . .

5—9 » ...

10—49 > ... i

50—99 > . . . J

100 arbetare o. däröver i

23

j 475

j! 7 j 290

ij 12

88

1

35

30 888

20

|

91

50

979

1

2 17

1

i 12

_

3! 32

4

23

7

55

2

13

2! 58

2

7

2 78

1

5

3

83

3

29

3 44

-

3! 73

1

6

4

79

2

8

2 14

2

29

4 j 51

1

2

5

53

1 - I -

- 1 -

2

8

O

8

2

32

1 2 34

4! 06

7

24

11

90

2

19

5 217

2

4

1 1

39

8 j 279

4

17

12

296

- -

_

i -j

7

21

7

21

1

4

3 1 118

2

13

4 | 135

10

34

14

16!»

4

12

4

12

6

154

- j -

1

11

_

7! 165

15

82

22

247

?

42

3 i 42

7

35

10

77

1

10

l| 10

1 20

6

25

7

45

7

74

- -

2

17

_

7 ; 91

21

90

28

181

i

_

- '' -

17

45

17

45

11

404

5 105

3

51

_

_

15 i 560

9

45

24

605

i

9

1 16

1

4

1

106

3: 135

5

32

8

167

4

48

3 { 64

1

16

1

72

8; 200

48

195

56

395

2 30

21 30

5

16

7

46

5

94

3 i 20

_

_ i

_

5; 114

2

6

7

120

4

35

8 911

1

1

8: 127

32

122

40

249

~

1

-

- : - |

22

86

22

80

76 !

1 434 ■

42 1 881

28

249 i

3

213

107 |2 777 j

198

846

305

3 623

2

191

7| 2471

2

41

1

39|

10 1 3091

52

176

62

485

78

1458

49 11281

BO

253:

4 •

252

117 3086

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

250

1022

367

4108

4 löl

13

38 !

_

1

158 i

428

158

428

18

91

11; 70

6;

37 i

- |

- j _

92

594

92

594

54

898

31 592

ii

178

2

74

105 1 872

105

1 872

5

304

1 '' 91

1

72

81 588

_ i

_

8

58''''

i

160

2 1 360

— ''

— j

1

1061

4 i 6261

4

626

Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda iinbröds-, spisbröds-

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför siffrorna i kol. 10 icke alltid

utgöra summor av dem i kol. 2, 4, 6 och 8.

Tal*. 2.

Arbetarna vid bagerier av

olika slag och storlek, fördelade efter kön, ålder och

yrkesgrupper.

Bagerier av

olika slag

och storlek

Yrkesgrupper

i

3

4 1

6 II

6 1

7 1

« II

9 1

10 1

11 i

Manliga arbetare j

Kvinnliga arbetare

Samtliga arbetare j

18 år

. där- över

under

18 år

Sum-

ma

18 år

0. där- över |

under

18 år

Sum-

ma

18 år

0. där- över

luder

18 år

i

Snm- !

ma

1

896 i

23 !

919

186

1

187

1082

24

1106

131

13

_

13

131

288

30 !

318

14

2

16

302

32

334 |

1197

53 1

1 250

200

3

203

1397

56

1 4555

272

16

288

550

32

582

822

48

870

18

_

18

_

18

18

99

5

104

107

29

136

206

34

240

389

21

410

657

61

718

1 1046

82

1128

171

12

183

54

11

65

1 225

23

248

_

_

_

1

4

5

_

1

4

5

172

16

188

54

11

65

226

27

253

55

22

77 84

22

106

139

44

183

5

_

5

i 5

5

14

1

15

37

12

49 51

13

61

74

23

97

121

34

155

195

57

252

1 394

73

.1467 874

66

940

l| 2 268

139

2407

36

36

| —

-

36

3()

402

40

442

158

43

201 560

83

643

1832

113

1945 1 032

109

| 1141

2 864

222

3086

751

79

83096

17

113

847

96

943

2

! 2

_

2

2

47

25

72

5

5

47

30

77

800

104

j 904

1 96

22

118 896

126

1022

2145

152

2 297

970

83

| 1053 ! 3115

235

3350

38

38

_

II 38

38

449

65

514

158

48

206

607

113

720

2 632

217

| 2849

1128

131

1 259

!| 3 760

34$

4108

350

41

391

! 29

8

37

379

41

428

450

63

i 513

67

14

81

II 517

T

594

1201

86

; 1287

527

I 58

585

|| 1 728

14c

1872

400

422

157

9

16b

557

3i

588

| 231

5

236

348

42

3901] 579

4''

626

Fin-, grovoch

limpbagerier

-

Spisbröds

bagerier

-

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

(Fackarbetare

Konditorier

(Övriga arbetare . .

Samtliga arbetare .

Käsfabriker i Metare vid drivmaskiner j

||Övriga arbetare . . .

((Samtliga arbetare . .

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

Samtliga

större bagerier

-

I Arbetare vid drivmaskiner j

(Övriga arbetare.....j

iSamtliga arbetare . . . • |

| Fackarbetare.......

(Arbetare vid drivmaskiner j

(Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare . . . .

Mindre bagerier

Samtliga

,

större och

mindre bagerier

Därav

bagerier med

under 5 arbetare . . . .

5-9 > . . . .

10—49 > . . . .

50—99 > . . . .

100 arbetare och däröver

I Arbetare vid drivmaskiner

(Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare ....

liga arbetarna vid fin-, grov- och limpbagerierna endast utgöra cirka V» och vid

de mindre bagerierna endast något mera än Vio av hela arbetarantalet, stiger

deras antal vid spisbrödsbagerierna och käxfabrikerna till nära 73.

46

3. Den dagliga arbetstidens förläggning.

, .... J ertalet av de redovisade bageriarbetarna eller 3 585 (87-3 %) arbeta utan

skiftindelmng, medan Övriga 523 (12-7 #, vid 1905 års undersökning vilka

voro anställda vid 20 olika företag, hava arbetat på skift med varandra regelbundet

avlösande lag Av ''de sistnämnda voro 463 fackarbetare, medan endast

11 arbetade vid dnvmaskiner och 49 voro icke-fackarbetare av annat slag (paketerare

eller sorterare) De flesta skiftarbetarna eller 373 tillhörde spisbrödsbagerier

medan Dl arbetade vid fin-, grov- och limpbagerier och 29 vid mindre bagerier!

(Jlr tab. 6 i det följande). ö

. ^-v skiltarbetarna både o50 arbete med växlande skift förlägen in g (exempel

vis

den ena veckan dag-, den andra nattskift). Såsom skiftarbetare hava emellertid

därjämte räknats en del arbetare, till antalet 173 och huvudsakligen sysselsatta

gr°V'' 0C]1 limpbagerier, vilka visserligen arbeta i varandra efterträdande

samlag, men med ständigt samma förläggning av arbetstiden lör arbetarna i vartdera

laget (exempelvis antingen dag- eller nattarbete).

J övrigt är beträffande skiftarbetets anordning att nämna, att samtliga

skiltarbetare arbetat på tvä lag med undantag för ovannämnda 11 maskinister

och lör 15 arbeterskor vid ett spisbrödsbageri, vilka arbetat på treskift. För 2

arbetare vid ett mindre bageri har skiftanordningens beskaffenhet icke angivits.

.... ° S,er upplysning angående den dagliga arbetstidens början och slut

för samtliga arbetare. I det förra hänseendet föreligga uppgifter för 3 832 eller

93-3 % av arbetarna och i det senare för 3 818 eller 92-9 %. Vad sådana

arbetare beträffar, vilka arbetat på skift (med växlande förläggning), har arbets/

o? - anglvit® sådan den gestaltat sig vid en och samma tidpunkt, så att vid

tvaskilt exempelvis halva antalet arbetare redovisats som dagarbetare och halva

antalet som nattarbetare. I övrigt bör anmärkas, att de uppgifter, på vilka

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

* _ ''ägavarande tabell baserats, endast kunna anses giva en summarisk bild av

förhållandena vid resp. bagerier men icke noggrant återgiva- sådana bär och

dar förekommande individuella avvikelser i fråga om arbetstidens förläggning

som att t. ex. vissa trågarbetare börjat arbetet en eller ett par timmar tidigare

an arbetsstyrkan i allmänhet. Bageriarbetets säregna beskaffenhet medför ju

dessutom ofta svårigheter att noggrant begränsa arbetstiden inom vissa klockslag

Med denna reservation finner man, att 1 353 eller 32o % av bageriarbetarna

(bland de minderåriga 33-6 /) börjat sin arbetsdag mellan kl. 6 och kl. 7 f. m.

qC e^er (bland de minderåriga 41i %) mellan kl. 7 och kl. 8 f. in.

bäväl fackarbetarnas som de övriga arbetarnas begynnelsetider koncentrera sig

huvudsakligen till dessa timmar, och även inom varje särskild grupp av bagerier

är tiden för det dagliga arbetets början övervägande så förlagd, i särskilt utpräg1

ad grad vid käxfabriker och konditorier. Karakteristiskt för bageriyrket är emellertid,

att såväl icke-skiftarbetare som skiftarbetare kunna börja arbetet vid snart

sagt vi ket klockslag som helst. Av fin-, grov- och limpbageriernas arbetare

hava sålunda 17-i % varit i arbete redan före kl. 6 f. in., bland dem flertalet redan

under nattimmarna före kl. 5 f. m., under det 12-6 utgörande en annan grupp

nattarbetare, börja först efter kl. 5 e. m.; för icke mindre äu 13-4 % av

arbetarna mom denna bagerigrupp har tiden för arbetets början icke kunnat fixe

-

47

ras. Vid spisbrödsbagerierna liar en arbetargrupp (14o %) börjat arbetet under

timmen mellan kl. 5 och kl. 6 f. m. och eu annan (13ra %) under tiden mellan

kl. 1 och kl. 5 på eftermiddagen, vid de mindre bagerierna en del arbetare (23-9 %)

före kl. Il f. m. (deribland mera än hälften redan under nattimmarna före kl. 5

f m.) och en del andra (9ps %) mellan kl. 8 och 9 f. in. Endast i enstaka fall har

däremot vid de sistnämnda bägge slagen av bagerier arbetet börjat efter kl. 5 e. in.

Arbetets slut bär för 26p4 % av arbetarna (och för 43p4 % av de mmderariga)

infallit mellan kl. (i och kl. 7 e. m, för 2.ri % (och för 32p2 % av de minderåriga)

mellan kl. 5 och kl. 6 eller mellan kl. 7 och kl. 8 e. in. och för de Övriga huvudsakligen

mellan kl. 2 och kl. 5 e. in. En del nattarbetare, huvudsakligen vid fin-,

grov-°och limpbagerier samt spisbrödsbagerier, slutade sitt arbete först efter kl. 10

på natten eller fram på morgonen.

En klarare bild av här berörda förhållanden erhålles genom en detaljundersökning

av arbetets faktiska förläggning vid vissa enskilda typiska företag, varifrån

specificerade uppgifter i detta avseende benäget lämnats. Här framträder

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

den skarpa åtskillnaden mellan de i tab. 3 blott antydningsvis markerade dagoch

natt arbetarn a, och man finner även, att inom var och eu av dessa kategorier

arbetstidens förläggning kan vara olikartad för de enskilda arbetarna. Sådana

divergenser betingas dels av produktionstekniska förhållanden, dels av angclägenheten^att

kunna leverera färskt bröd flera gänger på dagen.

Såsom exempel må redogöras för arbetstiden vid en större spisbröd stabrik.

Här arbeta tvenne grupper av skiftarbetare. En arbetargrupp, utgörande tillsammans

42 arbeterskor, arbetar i två skiftlag växelvis från kl. 5 f. m. till kl. lp3 0

e. in. och från kl. lp30 till kl. 10 e. m. och den andra, bestående av 28 arbeterskor,

likaledes i två skiftlag växelvis från kl. 5 f. in. till kl. 1 e. in. och från kl. 1

till kl. 9 e. in. Arbetarna inom den första gruppen avbytas turvis av trenne

arbeterskor för erhållande av 40 minuters rast, medan den andra gruppens arbetare,

vilka arbeta på ackord, alla samtidigt erhålla en rast på 20 minuter under

varje skift. För de nämnda trenne »avbyterskorna» blir den dagliga arbetstiden

förlagd mellan kl 6 f. m. och kl. 7pio e. m., med rast mellan kl. 10p4o f. m. och

kl. 2-30 e. m. Vidare förekomma inom samma bageri tvenne grupper av nattarbetare,

utgörande 16, resp. 13 man och bägge sysselsatta mellan kl. 10 e. in.

och kl. 5 f. m., den förra turvis avbytt av tvenne arbetare för erhållande av 40

minuters rast, den senare (förman och diversearbetare) i sin helhet^ erhållande 40

minuters rast kl. 1 på natten. De nämnda tvenne avbytarna få sin arbetstid

mellan kl. 11 e. m. och kl. 5 f. m. Slutligen äro inom samma bageri 14 nattarbetare

sysselsatta mellan kl. 9 e. in. och kl. 5 1. in. med 20 minuters rast

för alla samtidigt.

I ett större finbageri med genomfört nattarbete hava arbetarna uppdelats

på olika yrkesspecialiteter med skilda arbetstider. Av 4 trågarbetare börjar sålunda

en sitt arbete redan kl. 2 1. m. och slutar kl. 12 middagen, två arbeta

från kl. 4 e. ra. till kl. 2 f. m. och den fjärde från kl. 6 e. m. till kl. 4 f. in.,

samtliga med ‘/a timmes rast. Bordsarbetarna, 11 stycken, äro fördelade på 3

grupper, vardera om 2, 6 och 3 arbetare, vilka börja och sluta sitt arbete^ 2 timmar

senare än de tre grupperna av trågarbetare och likaledes hava var sin halvtimmes

rast, inom varje grupp uttagen samtidigt. Huvudgruppen av bordsarbetare

börjar sålunda arbetet kl. 6 e. m. och slutar kl. 4 1. m. Slutligen komma 4

uo-nsarbetare, av vilka två arbeta mellan kl. V3 7 e- m- och kl. V3 b f. m., en

O

48

Tab. 3. Tiden för det. dug

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

18

14

15

16

17

18

19

n

tal

a

r

i)

e

a

r

e,

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

V

i 1-

.Slag

av bagerier och arbetare

b

ö r

j a

r

12-

2

fm.

2-3

3-4

4-5

5-6

6-7

7-8

8-9

9 fm

em.

1-3

3-5

5-616-7

7-8

8-9

9—

10—

°-

fm

fm.

fm.

fm.

fm.

fm.

fm.

em.

em.

em.

jern.

em.

lera.

10

em

12

ein.

| best.

I tid

1

Fin-,

| Fackarbetare......

29 71

13

38

62

355

162

35

31

6

39

50

29

16

20

14

2

grov-och

[Arbetare vid drivmaskiner

1

2

7

_

_

_

_

3

3

limpba-

1 Övriga arbetare ....

32

181

50

15

56

195

4

gerier

(Samtliga arbetare ....

29

71

13

39

96

543

212

35

31

6

39

50

29

31

20

14

5

Spis-

fFackarbetare......

8

5

133

215

284

2

15

66

59

_

19

4

4

16

36

4

6

Arbetare vid drivmaskiner

2

4

1

_

1

_

_

1

9

T

gerier

Övriga arbetare.....

25

78

75

20

3

21

18

8

Samtliga arbetare ....

8

5

158

295

363

23

18

87

60

19

4

4

16

37

31

9

fFackarbetare......

5

3

1

5

70

113

32

_

_

_

_

_

4

15

in

torier

Övriga arbetare.....

1

1

4

11

Samtliga arbetare ....

5

3

5

70

114

36

4

15

12

Fackarbetare......

_

_

_

106

77

13

Käxfa-

Arbetare vid drivmaskiner

_

5

14

briker

Övriga arbetare ....

_

64

_

-

15

Samtliga arbetare ....

_

106

146

Samtliga

Fackarbetare......

29

84

16

44

200

746

636

69

46

66

65

39

69

33

20

36

54

155;

Arbetare vid drivmaskiner

1

2

9

9

1

_

1

_

_

1

12

18

bagerier

Övriga arbetare.....

57

259

190

24

3

21.

_

_

_

_

15

_

74

19

Samtliga arbetare ....

29

84

16

45

259

1014

835

94

49

87i

66

39

69

33

35

36

55

241

20

Mindre

Fackarbetare......

20

29

31

52

no

312

223

83

6

_1

5

2

12

14

11

33

21

Arbetare vid drivmaskiner

—:

_

1

_

]

-

22''

bagerier

Övriga arbetare.....

2

26

30

16

1

_j

_

__

2

23;

Samtliga arbetare ....

20

29

31

52

112

339

253

100

7

5

2

12

14

11

35

24

Samtliga

Fackarbetare......

49

113

47

9<J

310

1058

859

152

52

66]

65

89

74

35

32

50

65

188

2»|

Arbetare vid drivmaskiner

I

2

10

9

2

_

i

_

1

12

26!

större 1

Övriga arbetare.....

-,

59

285

220

40

4

21

_

_

15

76

27;

28

och J

mindre

Samtliga arbetare {

49

12

113

2-8!

47!

1-1

II

371

9-n

1 353

32 9

1088

26 öi

194

4 7

56

1-4

87; 66

21 1-6

39

10

74

1-8

35

0-9 j

47

i-i

50

1-2

- 66 i

1*6 :

276

6-7

*29''

30 j

bagerier

Därav minderårigaj

=

2|

0''6

5:

1-4

i-i!

12;

3-41

in;

33’6l

143 43

41-1I12-41

8

2-31

14

4*o!

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

Tub. 4. Raster för fackar

-

i

2

3

4

5

6

7 1

8

i 9

1 10

I it ! 12

Slag av bagerier

Antal

arbetare

Ant

a 1 a

r b e t a r e

r

a s t

er på be-

1 rast på

2 raster på

mindre,

än Va

tim. ;

*/s—4

tim.

1-lVs

tim.

lVs-2

tim.

2—3

tim.

3-4

tim.

4—5

tim.

5 tim.

o. där- över

mindre! 1 «1/ I

än 1 VA /2

tim. | tlm-

l;

Fin-, grov- och limpbagerier .

1106

150

70

20

1

26

23

26

111

34 ! 151

Spisbrödsbageiier......

870

14

87

48

4

9

8

3

Konditorier......

248

_ j

11

22

ti

8

4

Käxfabriker.......

183

_

5:

Samtliga större båge-/ Antal

2 407

14 !

248

no

32

50

38

33

119

34 | 151

6

ricr .......| %

1000

0-o

103

5-8

1-8

2-1 !

To

14

5-o

1-4 | 6-3 j

4!)

arbetets börjnu och slut.

20

21 I 22

28

24 |

25 |

26 1 27 | 28 |

2if|

30 1 81 I

32 [

33 |''

84 |

35 |''

86 |

37 |

38 f

31) |

40 |

4 1

k a

s

d

a K

1 i

g a

a

r b c

t 8

t

i d

Sum-

ma

arbe-

tare

S

1 u

a r

12—

; 2

'' em.

2-38—4

em. em.

4—5

em.

5-6

om.

6-7

em.

7-8

em.

8—9

em.

9-10

em.

lu-

ll

em.

11—

12

em.

12

em- 3 fm.

3—4

fm.

4-5

fm.

5—G

fm.

6—7

fm.

_ <1

s i

• ce

" —. ce

9—

10

fm.

io—

12

fm.

o-

best.

tid

32

124

Öl

118

123

197

47

12

5

26

24

39

32

38

37

15

_

6

4

136

1 106

1

2

1

1

6

•-

o1

13

2

12

]

24

64

133

35

9

_

_

56

334

3

32

138

93

142

188

336

82

21

5

26

24

39

32

38

37

15

6

4

195

1453

4

46

35

89

23

126

241

89

7

20

52

61

• 2

58

17

4

870

5

3

3

1

9

18

6

1 _

22

7

9

79

70

_

_

24

_

29

210

7

46

57

92

30

135

323

160

7

20

76

1

61

2

58

IT

1

42

1128

8

4

15

37

77

84

9

4

15

248

9

5

5

10

_

4

15

3

37

77

89

9

4

~~

15

253

11

183

12

_

_

5

O

13

_

_

_

_

_

50

14

64

14

190

62 —

252

15

78

163

195

144

286

655

263

28

24

57

26

85

39

34

96

54

15

6

4

155

2 407

IG

2

4

_

1

9

6

12

36

17

34

1

31

73

262

124

9

_

24

85

G43

18

78

190

200

175

360

926

393

37

24

81

27

85

39

34

96

54

16

6

4

252

3086

19

62

114

113

149

132

135

114

26

2

3

_

4

Q

O

19

7

4

4

16

36

944

20

1

_

_

1

_

21

4

1

5

7

25

25

7

1

_

_

_

2

77

22

62

118

115

154

139

160

139

33

4

3

4

3

19

7

4

4

16

38

1022

23

140

277

308

293

418

790

377

54

26

60

26

85

39

38

99

73

22

4

10

20

191

3 350

24

2

5

1

9

6

1

_

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

1

\

12

38

25

88

2

30

80

287

149

16

1

24

8 ''t

720

26

140

317

315

829

499

1086

532

70

28

84

27

85

39

38

99

73

23

4

10

20

290

4108

27

3-4

7*7

7''7

8-0

121

20-4

ISO

1-7

07

2-0

6-7

2-1

0''9

0-9

2-4

1-8

06

Öl

0-2

05

7-1

100 0

28

19

5

26

33

151

79

13

1

1

14

348

29

1 1-7

5''5

1-4

7-5

9-5

43-4

22-7

3-7

0-3

0''3

4o

100o

30

hetare vid större bagerier.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

med _____

stämt

a tit

e r

inga regel- bundna

raster

ingå upp- givna

raster

tillsammans

3 raster pä tillsammans

4 raster på tillsammans

I1/»—2

tim.

2—2 Va

tim.

2Vs tim.

och där- över

mindre

än

2 tim.

2—2 Va

tim.

2*/> tim.

och där- över

mindre

än

j 2 tim.

2-3

tim.

3 tim.

och där- över

85

53

18

14

_

109

216

165

53

8

120

10

12

12

6

223

84

46

72

2

35

1

77

373

106

284

20

8

169

10

12

12

6

333

321

155

118

0-8

03

7-0

04

0-5

05

0-3

13-8

133

7—1S5223

50

mellan kl. 7 e. m. och kl. 5 f. m. samt en mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m., ävenledes

med var sin halv timmes rast.

Det sammanhänger med bageriarbetets art, att i fråga om rasternas antal

och längd förhållandena ftro synnerligen växlande, varför de inkomna uppgifterna

i många fall måst bliva tämligen svävande och ofullständiga, i synnerhet beträffande

mindre bagerier. Anmärkas hör även, att bageriarbetarnas raster mången

gång^ knappast få karaktären av verkliga fritider, enär arbetaren måste uppehålla

sig å eller i närheten av arbetsstället för att kunna ingripa, närhelst arbetet så

påfordrar.

Med dessa reservationer må hänvisas till tab. 4 rörande rasternas antal

och längd för fackarbetare vid olika slag av större bagerier. Man finner härav,

att för 19-5 % av fin-, grov- och limpbageriernas fackarbetare och för 9-7 %

av spisbrödsbageriernas ingå raster alls uppgivits förekomma, och aft för 9-9 %

av den förstnämnda gruppen och 25-6 % av den senare tillämpats''endast oregelbundna

raster, som icke förlagts‘till bestämda klockslag utan uttagits allteftersom

arbetet medgivit en stunds ledighet för den ene eller andre av arbetarna.

Den ovan beskrivna anordningen med avbytning torde därvid ofta hava tillämpats.

Vid spisbrödsbagerierna hava över huvud rastförhållandena varit tämligen

skiftande. Rasternas antal har där växlat mellan en och fyra, deras sammanlagda

längd i allmänhet mellan x/2 och 2 Va timmar. Bland de arbetare vid fin-, grovoch

limpbagerier, för vilka raster på bestämda tider tillämpats, hava flertalet haft

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

ett enda uppehåll i arbetet, för en del utgörande mindre än en timme men för

åtskilliga av ansenlig längd, 5 timmar och däröver, vilket ger en ny illustration

till den . söndersplittring av arbetstiden på olika delar av dygnet, som kan förekomma

inom bageriyrket. För övriga hithörande arbetare uppgår i allmänhet

rasternas antal till 2 och deras sammanlagda längd vanligen till 1 ä 2 V2 timmar.

Två raster, vanligen med en sammanlagd längd av l1/2 ä 2x/ä timmar, hava tilllämpats

för cirka halva antalet konditoriarbetare, medan flertalet av de övriga

haft en enda rast, vars längd växlat mellan Va och 5 limmar. Vid de fyra

käxfabrikerna hava rasternas antal genomgående varit två och deras sammanlagda

längd lVs å 2''/» timmar.

En åskådlig bild av bageriarbetets växlande intensitet vid olika tider på

dygnet och därmed i viss mån av de olika timmarnas betydelse ur arbetssynpunkt

erhålles genom bifogade diagram, som visar antalet under varje särskild halvtimme

på en gång sysselsatta arbetare, dels för bageriyrket i dess helhet, dels

särskilt för olika slag av bagerier.

Man finner, att mängden av det under tiden före kl. 6 f. m. och efter kl.

7 e. in. utförda arbetet — innefattande även allt nattarbete — varit relativt obetydlig.

Härtill bör dock bemärkas, dels att detta arbete, om än siffermässigt

ringa, kan vara av mycken vikt för produktionsprocessen i dess helhet, dels att

det sammanlagda antalet under ifrågavarande tider av dygnet sysselsatta arbetare

blir större än som framgår av diagrammet, där ju endast de på en gång

arbetande angivits. I övrigt lägger man märke till, att kl. 9 —9-3o f. m. synes

vara en relativt vanlig frukosttid samt att flera bageriarbetare synas hava .middagsrast

vid tiden kl. 1—Fao e. m. än vid någon annan tid på dygnet. Även

vid de nämnda klockslagen äro emellertid flertalet bageriarbetare likväl i arbete,

vilket i sin mån illustrerar den heterogena beskaffenheten av bageriernas arbetsförhållanden.

Den i synnerhet vid fin-, grov- och limpbagerierna samt de mindre

51

Antal bageriarbetare, som Sira i arbete under olika tider av dygnet.

Arbetare - antal

, SamttufCL arb. inom Tida bagcrijyrlut

Fackarbetare •• ••

» « större bagerier

•> " van/tre *

» » sinsbrääsbagerter

- •• tbi-grovöUmpbagericr

5.000

2.200

2,100

2,000

1,900

7,000

1,200

1O0O

o OJ O to

© CO o O O O ©

i. S I 8 I S I 8

uj i/S ti> o t- H os od oi ai 9°

W co to -ft

52

bagerierna utpräglade starka splittringen av arbetstidens förläggning och särskilt

av tiden för arbetets avslutande belyses skarpt genom det redan efter middagstid

inträdande gradvisa fallandet av resp. kurvor.

4. Ordinarie arbetstid per dygn.

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

Med tillhjälp av uppgifterna om tiden för arbetets början och slut samt

beträffande rasternas längd kan upplysning vinnas angående brutto- och nettoarbetstiden

per dygn, vilken närmare belyses genom tab. 5. Att märka är, att

i det följande avses arbetstiden under vardagsdygn, d. v. s. med frånseende av

de på lördagar och ofta även på måndagar ej sällan förekommande avvikelserna

från veckans vanliga arbetsschema.

Bruttoarbetstid. I fråga om bageriyrket är bruttoarbetstidens längd förtjänt

av särskild uppmärksamhet, då ju rasterna, som förut framhållits, ofta äro

dels mycket obestämda och dels utan karaktär av verkliga fritider, varför bruttoarbetstidens

längd i själva verket i många fall blir det riktiga måttet på den tid,

under vilken arbetaren är bunden vid arbetet.

Man finner härav, att den dagliga bruttoarbetstiden inom bageriyrket växlar

tämligen mycket. Av samtliga 4 108 arbetare hava 1 217 eller 29-6 % haft en

bruttoarbetstid av 12 timmar om dygnet. Vanlig är även en bruttoarbetstid

på 11 timmar, som tillämpats för 576 arbetare (14 o %), på 10 timmar, som varit

gängse för 558 arbetare (like %), och på 8 timmar, vilken åtnjutits av 407 (9-9 %).

.Endast 205 _ arbetare (4-9 %) hava haft mera än 12 timmars bruttoarbetsdag och

97 (2-4 /) mindre än 8 timmars. Anmärkningsvärt är, att av de 348 minderåriga

arbetarna det stora flertalet hade en bruttoarbetstid av 11—12 timmar om dygnet,

41-9 % av jämnt 12 timmar. Den genomsnittliga bruttoarbetstiden per arbetare blir

för hela gruppen av bageriarbetare 10-7 timmar, för de minderåriga något längre,

nämligen ll*i timmar. År 1905 utgjorde den genomsnittliga bruttoarbetstiden

för samtliga bageri arbetare 11*9 timmar, vadan alltså under de mellanliggande

tolv åren en genomsnittlig förkortning med l a timmar ägt rum. Uträknas den

genomsnittliga bruttoarbetstiden 1917 särskilt för fackarbetare, för arbetare vid

drivmaskiner och för övriga arbetare, befinnes den för dessa kategorier utgöra

resp. 10-6, 10 o och 11*3 timmar. En jämförelse mellan olika slag av bagerier

visar, att de längre arbetstiderna (upp tiil 12 timmar) i synnerhet förekommit vid

käxfabrikerna och konditorierna, där medelarbetstiden per arbetare blir ll-8, resp.

11-3 timmar per dag (för fackarbetare 11-9, resp. 11-3 timmar), samt även vid fin-,

grov- och limpbagerierna, för vilka genomsnittstalet blir ll-o (10-s). Motsvarande

siffror bliva för spisbrödsbagerierna 10''2 (10-1) och för de mindre bagerierna 10’4

(10''3) timmar.

Några uppgifter må i detta sammanhang lämnas beträffande särskilt skiftarbetarnas

vanliga bruttoarbetstid per dygn. Denna sammanfaller här med arbetstidens

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

längd per skift, beträffande vilken hänvisas till tab. 6. Man finner, att en

skiftlängd om 9 1/2 ä 12 timmar förhärskat för arbetare med konstant skiftförläggning,

medan en något kortare, 8 ä 10 timmar, i allmänhet gällt för sådana

med växlande skiftförläggning. I genomsnitt per arbetare blir skiftarbetarnas

bruttoarbetstid per dygn 9s (för fackarbetare 9-6) timmar.

Nettoarbetstid. I fråga om uppgifterna beträffande arbetstidens längd med

frånräknande av raster må reservation göras med hänsyn till de ovanberörda, ofta

svävande uppgifterna angående dessas längd. En tillnärmelsevis riktig föreställning

torde dock kunna erhållas beträffande den effektiva arbetstidens längd.

Liksom bruttoarbetstiden företer även nettoarbetstiden i avseende å sin

längd, såsom senare avdelningen av tab. 5 utvisar, stora variationer. En nettoarbetstid

av 10 timmar under vanliga vardagsdygn har tillämpats för 1 390 arbetare

(33 m %), alltså för något flera än de, som haft 12 timmars bruttoarbetsdag. I

övrigt finner man, att 617 arbetare (LVo %) haft en nettoarbetstid av 9 timmar, 584

(14-2 /) av 8 timmar, 518 (12• o %) av 9V2 timmar och 233 (5-7 %) av 7Vä timmar.

För 169 arbetare (4m Z) kar nettoarbetstidens längd varit mindre än 7''/2 och

för 216 (5-3 %) över 10 timmar. 1 genomsnitt per arbetare blir nettoarbetstiden

per dag 9i timmar (år 1905 9-9 timmar). För de minderåriga tagna för sig blir

den, liksom bruttoarbetstiden, något längre, 9-5 timmar. Uträknas motsvarande

medeltal för särskilt fackarbetare, arbetare vid drivmaskiner och övriga arbetare,

befinnas dessa vara resp. 9m, 9''o och 9-5 timmar.

Nettoarbetstidens längd har liksom bruttoarbetstidens varit störst vid käxfabrikerna

och konditorierna, där den i genomsnitt per arbetare uppgått till 9-9,

resp. 9-6 (för fackarbetare 10o, resp. 9m) timmar. Däremot lägger man märke

till, att den ganska avsevärda skillnaden beträffande bruttoarbetstidens längd

mellan fin-, grov- och limpbagerier å ena sidan och spisbrödsbagerier samt mindre

bagerier å den andra utjämnas i fråga om nettoarbetstiden. För fin-, grov- och

limpbagerier na blir nämligen det motsvarande medeltalet 9 i (9''o) timmar, för

spisbrödsbagerierna 9 o (9-o) och för de mindre bagerierna 9-o (8-9).

Tab. 7 innehåller uppgifter om den vanliga nettoarbetstiden per dygn för

speciellt skiftarbetare. Man finner, att dennas längd växlat mellan 7 och 10

timmar men för 41*5 % av samtliga skiftarbetare utgjort jämnt 9 timmar och för

25m % 8 timmar. I genomsnitt per arbetare blir den dagliga nettoarbetstidens

längd för skiftarbetare 8''6 timmar (för fackarbetare 8m), alltså något lägre än

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

för vanliga arbetare. Skiftarbetarnas nettoarbetstid per dygn har i likhet, med

deras bruttoarbetstid varit högre vid fin-, grov- och limpbagerier och vid mindre

bagerier, där den i genomsnitt utgjort 9m timmar, än vid spisbrödsbagerier, för

vilka medeltalet blir 8m (8m) timmar.

Ordinarie arbetstid på lördagar. Såsom redan antytts, avviker arbetstidens

längd inom bageriyrket, liksom inom åtskilliga andra näringsgrenar, på lördagar

ofta från dess längd å andra dagar. Ehuru undantagsvis en förlängning av arbetstiden

på veckans sista dag ifrågakommit, har dock i regel avvikelsen bestått

däri, att arbetet då avslutats tidigare, varigenom ju en mera effektiv söndagsvila

uppnåtts. Detta framgår av de uppgifter om brutto- och nettoarbetstidens

längd på lördagar, vilka sammanställts i tab. 8. Bruttoarbetstidens

längd å lördagar har i det hela varit synnerligt växlande, från mindre än 6 till

över 12 timmar, men har för 37m % av bageriarbetarna utgjort 7 å 8 timmar. I

genomsnitt per arbetare har den utgjort 9-o timmar, alltså 1m timmar mindre än

övriga dagar. Den har haft samma genomsnitts!ängd för de minderåriga som för

de vuxna. För fackarbetare har lördagsarbetstidens bruttolängd i genomsnitt

varit 8 9 timmar, för arbetare vid drivmaskiner 8m och för övriga arbetare 9m.

timmar. Vid fin-, grov- och limpbagerierna har lördagsarbetstidens längd, i

medeltal per arbetare belöpt sig till 9m timmar (för fackarbetare 9-o), vid spis

-

54

Talj. 5. Ordinarie arbetstid

1

1 2

1 3

4

1 5

1 6

1 7

I »

1 9

1 10

| It | 12 | 13

1 14 | 15

Antal arbetare, vilkas

ordinarie arbetstid per dygn

varit.

Antal

Antal

raster

Slag av

bagerier och arbetare

arbets-

ställen

arbe-

tare

un-

1

der

8

8

8Vä

9

9V«

10

! lova

11

liv»

12

121/»

13

1

Fin-, grov- och

limp- bagerier

[Fackarbetare.....

78

1106

14

139

7

86

31

121

118

138

7

234

2i

2

3

Arbetare vid drivmaski-

ner.........

1 Övriga arbetare ....

7

40

13

334

13

2

8

12

14

3

69

7

8

160

5

n

4

[Samtliga arbetare . . .

78

1453

14

152

7

88

39

133

132

210

14

402

5

32

5

[Fackarbetare.....

49

870

37

116

82

17

8

173

10

129

59

211

6

Spisbröds-

bagerier

Arbetare vid drivmaski- ner.........

6

18

15

2

Övriga arbetare ....

191 240

22

1

1

21

14

5

13

30

101

3

_

8

[Samtliga arbetare . . .

49[ 1128

59

132

82

18

29

187

15

144

89

312

3

9

[Fackarbetare.....

30

248

3

3

_

1

4

42

4

28

123

10

Konditorier

[Övriga arbetare ....

1

5

_

4

1

_

_

11

[Samtliga arbetare . . .

30

253

3

3

1

4

42

4

32

28

124

12

(Fackarbetare.....

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

Arbetare vid drivmaski-

4

183

15

10

158

ia

Käxfabriker

ner.........

1

5

_

5

14

Övriga arbetare ....

3

64

24

25

15

_

_

15

Samtliga arbetare . . .

4

252

39

35

178

IG

Samtliga

[Fackarbetare.....

Arbetare vid drivmaski-

1117

2 407

54

258

89

104

43

336

132

310

104

726

21

större

ner.........

14

36

15

2

_

_

_

5

_

13

18

bagerier

Övriga arbetare ....

63

643

22

14

1

29

26

19

no

62

277

8

11

19

Samtliga arbetare . . .

1117

3 086

76

287

89

107

72

362

151

425

166

1016

8

32

20

Fackarbetare.....

250

943

20

114

15

117

28

193

52

137

40

160

29

21

22

Arbetare vid drivmaski-

bagerier ''

ner.........

Övriga arbetare ....

2

48

2

77

1

1

5

1

3

3

6

14

z

41

1

]

23

Samtliga arbetare . . .

250

1022

21

120

15

118

31

196

58

151

40

201

31

24

Fackarbetare.....

Arbetare vid drivmaski-

>367

3350

74

372

104

221

71

529

184

447

144

886

50

26!

Samtliga

större och

ner.........

16

38

16

2

5

_

13

__I

1

26)

Övriga arbetare ....

in

720

24

19

_ I

2

32;

29

25

124

62

318

8

12

27!

28

mindre !

bagerier

Samtliga arbetarej

7

4108

100-o

97

2-4

407

9-9;

104

2-5

225

5*5

103

2-5

558

13 g

209

5’i

576

140

206

So

1217

29-6

8

02

63

1-6

29

30!

Därav minderåriga j

318

100-0

5!

l-4-|

9

2-G

— !

17

4-9

12

3-4

34

9-8:

10

2-9

60

17-2

42

12-1

146

41-9

— 1

1

0-s

_1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbrödsrande

siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

per vardagsdygn.

1 16 1

17 1

18 1

19 1

20

21 | 22 |

23 |

•24 |

‘25 |

26 |

27 |

28

29 j

30 |

8LL

82 | dd |

Öl

med inräknande av

Genom- snittlig

brutto- arbetstid

per dygn,

timmar

Antal

arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per dygn varit, med frånråk- nande av raster, timmar

13''/a|

14

1

överi

14 1 * * * * * * 8 9

obe-

stämt

antal

nn- 1

der

7

I

7 1

7 ‘/»I

8

!

81/* 1

9 1

91/»

10

10''/a

11

11 Va

12

över

12 I

obe- stämt 1

antal

18

83

89

10-8

26

26

1271

148

30

193

115

355

20

8i

4

I

54

1

11-8

— i

1

2

_

1

9

— 1

— 1

4

3

28

11-5

_

13

34

9

39

30

135

42

13

1

10

_

22

86

117

ilo

26

26

140j

183

41

232

146

499

62

21

4

73

8

20

101

31

9

69

136

54

169

137

236 j

19

4

- :

6

1

8-4

13| 1

_

1

2

1

29

ll-o

1

22

24

20

6

124

11

32

_

_

8

50

10''2

32

31

69

173 75

169

144

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

3621

30

4

39

12

11-3

_

9

19

46

34

no

24

3

-

3

_

11-2

_

1

5

_

12

11-3

9

_ 1

19 —

46

34

no:

24

8

3

11''9

_

15

168

-

_

120

_

114

_

_

_ i

24

40

_

11-8

39

1 213

18

91

121

10''7

57

44

196

303

84

408

301

! 869

63

n

8

63

1

10-0

14

3

2

16

1

4

o

57

11-8

1

22

13

58

29

39

60

! 299

53

18

51

I _

22

94

179

10-8

58

66

2091

375 116

447

36311184

116

29

8

115

5

13

20

10-3

23

21

21

201

69

1G4

140

481

26

14

8

3

3

69

10-5

_

_

_

1

1

2

112

1

_

3

7

5

6

15

i 24

7

1

1

7

_

5

13

22

10''4

24

21

24

209

74

170

. 155

i 206

33

15

8

4

3

76

23

104

141

10 6

SO

05

217

501

153

572

441 1050

89

25

8

11

3

132

1

10 0

15 3

_

2

17

_

_

| -

1

_

i

3

59

113

2

22

ioi

051 34

45

j 751 323

60

19

1

58

27

107

201

107

82

87

233

581

i 190

617

5181300

149

44

8

li

3

191

_

07

2-6

4-8

2-0

2-1

5-7

142

4-6

150

12 6

i 33-8

3-G

ll

02

0s

Oi

4-7

2

2

8

11-1

5

4

8

37 18

27

51

162

17

5

1

13

06

06

! 2-3

1-4

11

2-3

10-6

| 5-2

7-8! 14-7

1 46-6

4-9

1-4

08

3*7

a 5

netto

-

9-0

9''G

9- 6

9 1

9o

8- 4

9 3

90

9- 5

ll-o

9-6

10- 0

10-0

9-8

9-9

91

9-0

9-5

9- 2

8- 9

9- 0

9-4

9-0

91

90

95

91

95

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

2G

27

28

29

80

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsva

-

56

Tab. 6. Olika

I 3

Slag av bagerier och arbetare

j Antal I , , ,

arbete-! *“tal

ställeni arbetare

Två skift

med växlande skiftförläggning

7Va tim.

pr skift

8 tim.

pr skift

8*/s tim.

pr skift

10 tim.

pr skift

lOVatim

pr skift

12 tin

pr ski:

5

121

_

-

10

313

4

64

66

114

4

13

2

11

_

1

49

43

._

6

10

373

4

64

109

114

4

19

15

434

4

64

66

114

4

13

2

11

_

i

49

-''

43

_

_

6

15

494

4

64

109

114

4

19

5

29

8

_

20

403

4

72

00

114

4

13

2

11

_

_

i

4!)

43

_

.....

o

20

523

4

72

109

114

4

19

100 0

0-8

13 7

208

21-8 !

08

3-6

7

- j

_ 1

100-0

_

- 1

- i

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Fin-, grovoch

limpbagerier

Spisbröds

bagerier

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

J Fackarbetare

iFackarbetare......

avsnitt 53 Kontrollera mot PDF

(Arbetare vid drivmaskiner

j Övriga arbetare ....

(Samtliga arbetare ....

IFackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

•J Fackarbetare......

Fackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner (

Övriga arbetare .

4 Samtliga arbetare

i Antal i

j Därav minderåriga j

Tab. 7. Nettoarbetstid per dygn

Slag av bagerier och arbetare

Fin-, grovoch

limpbagerier

Spisbröds

bagerier

-

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

Fackarbetrre

Fackarbetare . . • . . .

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

Faekarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

Fackarbetare......

Fackarbetare........

Arbetare vid drivmaskiner . ''.

Övriga arbetare.......

Samtliga arbetare . . i j

l % j

J Antal ''

l %

Därav minderåriga

2

3

4

5

6

7

8

9

Antal

arbets-

ställen

Antal ar- betare

Antal arbetare, vilkas ordinarie ar- betstid per dygn varit, med från- räknande av raster, timmar

Genom- snittlig

nettoar- betstid

per dygn

timmar

7

8

9

10

obest.

antal

5

121

_

70

51

93

10

313

32

114

144

23

8-4

2

11

11

_

8-0

1

49

43

_

6

7-3

10

373

75

125

144

29

_

8-3

15

434

32

114

214

74

_

8-7

2

11

11

_

_

8-0

1

49

43

6

_

7-3

15

494

75

125

214

80

8-5

5

29

8

3

16

2

9-3

20

403

32

122

217

90

2

8-7

2

11

11

_

8-0

I

49

43

_

0

_

7-3

20

523

75

133

217

i)0

2

8-6

1000

14-3

25''4

41 5

18-4

04

7

3

4

_

9-4

lOO-o

42-9

57-1

57

sklftforiner.

10 [

n

12 |

13

14

15

16

17

18

10

20

21

Tre skift

Icke

per dygn

per dygn pa

angi-

lirnttoar-

3 lag med

veu

betstid peri

växlande

skift-

vardags-

|

med konstant skiftförläggning

skiftför-

anord-

dygn

. 1

laggning

ning

i genom- snitt per 1

arbetaie

; Summa j

8 tim.

9 tim.

9Vä tim.

10 tim.

lOVstim.

11 tim.

12 tim.

Summa

och

8 tim.

(ar-

betstid

arbetare 1

pr skift

pr skift.

pr skift

pr skift

pr skift

pr skift

pr skift

arbetare

per skift

obest.)

1

I _

2

23

15

43

36

2

121

10''4

265

10

-

23

33

15

11

9-3

8-0

49 1

:S14 1

265

10

10

2

-

23

15

43

36

23

25

33

154

26

15

11

8- 9

9- 2

9-6

8-0

49

314

_

10

2

23

15

43

36

25

154

26

8- 9

9- 5

8

_ .

_

13

6

19

2

9-5

273

10

2

23

28

49

36

25

173

15

11

2

9-6

S-o

49

322

10

-

2

23

_

28

49

30

25

173

26

2

8-9

95

1''9

04

4-4

5-3

9-4

6-9

4-8

331

5-0

0''4

10-1

3

i

1

2

v-

7

! —

42-8

14-3

14-3

avsnitt 54 Kontrollera mot PDF

28-6

1000

och per vecka vid arbete på skift.

| 10 1

11 1

12 |

13 |

14 [

15 |

16 1

17 |

18 |

19 !

20 1

21 !

22

23

Genomsnitt-i

; Antal

arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per vecka varit, med fr&nräknande av raster, timmar

lig nettoar- betstid per

vecka, tim- i

mar

I 42 !

43—44

45

46—47

48—50

51

52—53

54

55-56

57

58-59

60

obest.

antal

i

i

—i

10

_

2

12

13

43

5

36

52-8

41

28

34

57

23

8

31

131

13

23

49-4

49-1

43!

4?!

28

34

57

131

3

13

ö

6

z

23

_

43-8

48-6

4|

38

34

59

35

8

144

43

Q

13

5

36

23

_

50-3

49-1

IB!

6

43-8

47 {

38

34

59

43

144

46

13

11

36

23

49-7

i —i

_

_

_

8

_

3

10

6

2

53-4

Å

38

34

59

43

8

51

144

4(>

3

13

10

11

36

23

2

50-5

49-1

i

38

34

59

144

49

13

10

6

17

36

23

2

43-8

49-8

9-oj

7''3

6-5

113

9-7

27-5

3

94

2,

1-9

1

3-2 6-9

11 2

4-4

0-4

54-6

-1

42-8

14 3

14-3 28-6

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

8— 185223

^ 02

58

Tab. 8. Ordinarie arbets

-

Slag av bagerier och arbetare

2

3

4

! b

1 6

1 7

1 8

1 9

1 10

in

1 12

1 13

1 14

1 15

Antal

arbets-

ställen

Antal

arbetare

Antal arbetare,

vilkas ordinarie arbetstid per dygn

av raster, timmar

under

6

6

6 Vs

'' 7

7 Va

!8

8>/s

9

9>/s

10

10Vs

i 11

78

110H

47

77

60

75

26

] 289

: 60

23

17

101

10

Öl

7

13

6

_

2

2

40

334

6

89

b

8

43

28

1453

47

83

60

75

26

384

60

31

25

144

10

81

49

870

47

22

16

91

118

190

82

64

24

66

10

64

6

18

2

1

11

_

_L_

2

_

1

19

240

1

1

38

10

11

43

_

16

n

_

50

49

1128

50

23

16

130

128

212

125

64

42

77

10

115

30

248

1

14

35

10

9

4

2

8

81

20

1

5

4

_

_

1

_

30

253

1

14

39

10

9

4

2

8

82

20

4

183

15

_

62

106

_

_

1

5

_

5

_

_

_

3

64

24

40

_

_

_

_

_

4

252

39

107

106

_

1 117

2 407

95

128

76

263

260

4^8

146

89

49

248

20

135

. 44

36

2

6

17

_

2

2

3

63

643

1

31

82

10

100

43

6

24

55

_

78

1 117

3 086

98

159

76

351

27t>

605

189

97

75

303

20

216

250

943

15

28

76

16

205

32

114

30

124]

25

92

2

2

1

_

__

1

48

77

1

8

3

1

4

71

3

10

250

1022

15

28

76

17

214

35

115

34

132]

28

102

1 307

3 350

no

156

76

339

276

093

178

203

79

372

45

227

lli

38

2

0

18

_

2

2]

1]

3

in

720

1

31

82

11

108

46

7

281

02

3

88:

1 367|

4108

113

187

76

avsnitt 55 Kontrollera mot PDF

427

287

819

224

212

10!)

4351

4s|

318

100-0

2-7

H

1-8

104

7-0

10-9

5~4

5-2

2-7

10-6

1-2

7-7

348

2

20i

1

73

31

44

7;

12

21

26

3:

46

100-0

0''6

5*7}

0-3]

21-0

8-9

12-6

2-0]

3-4

60

7-5|

O-o!

13-2

9

10

11

12

13

14

15|

löi

17|

18|

19

2o!

21

22 j

23

24

251

261

27!

28

29,

30!

Fin-, grov- [ Fackarbetare .....

och limp t Arbetare vid dnvmaskiner

bagerier I Övriga arbetare . .

I Samtliga arbetare .

. ( Fackarbetare ....

Spisbröds- I Arbetare vid drivmaskin

bagerier | Övriga arbetare . .

( Samtliga arbetare

I Faokarbetare . . .

Konditorier < Övriga arbetare . .

I Samtliga arbetare .

| Fackarbetare ....

I Arbetare vid drivmaskiner]

| Övriga arbetare . .

| Samtliga arbetare .

I Fackarbetare ....

i Arbetare vid drivmaskiner|

Övriga arbetare . .

| Samtliga arbetare .

Fack arbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner]

Övriga arbetare . .

Samtliga arbetare .

Fackarbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner]

Övriga arbetare . .

Käxfabriker

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

1 Samtliga arbetare

/ Antal

l %

Därav minderåriga

• \Å5be£sstfle?’ s.?m, uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbröds- och

siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier. r

tid på lördagar,

j IG | 17 | 18 | 19

varit, med inräknande

liv» 12

över i obest.

12 | antal

20

Genomsnittlig

bruttoarbetstid

per dygn,

timmar

21 1 22 | 23 1 24 | 25 | 26 | 27 | 28 [ 29 | 80 [ 31 | 82 [ 33 | 34

35

86

Antal arbetare, vilkas ordinarie arbetstid per dygn varit, med fråntak- J

nande av raster, timmar

[er

5

5V»|

6i

61/»

|

7

77»

8 1

87»

o!

1

97»

10 !l01/»

över I

lOVa 1

18

44

«|

89

26

58

97

351

26

941

761

64

35

9!

_

_

_

7

2

—1

1:

31

3

_

3

_

1

18

119

6

48

18

47,

37

10

18

47

65

92

26

59

115

477

34

142

95114

72

19

26

43

_

58

67

193

107

182

62

4

74!

29;

19

2

_

_

1

13

1

-

1

_

52

2

43

34

11

5

41

7:

11

1

27

45

no

70

236

107

229

74

9

115

36;

30

1

_

12

_

20

15

16

5

86

30

28

16

17

_

_

_

4

1

— I

12

20

15

20

5

86 -

31

28

16

17

_

_

15

62

106

-1

_

_

_

5

_

_

24

40

•-

39

107

106

44

99

80

167

170

373

209

619

88

128

178109!

71

9

2

_

6

26

3

1

3

1

3

24

55

42

48

18

151

17

54

59

54;

48

11

45

104

104

222

218

421

227

792108

182

238166

1

119

j 20

12

4

20

25

50

96

45

246! 46

avsnitt 56 Kontrollera mot PDF

no 83

82''

34

26

_

_

]

1

2

2

2

5

6 6

6

10

21

5

1 5

12

4

22

27

5C

98

50

253 52

117

93103

39

! 31

Öb

103

100

192

22(

409

254

805134

238 201191

105: 35

_

(

211 1

1

1

3

| -

1

3

20

57 42

50

23

159 23

001 09

75

53; 10

57

108

120

249! 208 519

277

1045|160

299 331

209

158| 51

1-4

2-e

8-1

Öl

Öl

12-6

Of

25-4 8-9

7-i

8-1

0-6

3-8 1-2

1

E

17

30 44 56

21

49 1C

14 41

i BO

12| 3

o-s! i-

4-9

8-6 12-6] 16-1

G-t

14-1 2-9

4-0 11-8

I 8-6

3-5| 0-9

Genomsnittlig

nettoar- j

betstid

per dygn,

timmar

14

59 1221

Öl —

87 251

89

28

141491 1471 117

48

12

60

38

8

4

12

14

14 38]

I

14

23

37

145

3

99

247

33

47

23

70

1-7

12

3''ö

130

29

159

92| 41

34

126

237

31

133|

3731

9- 1

35!

10- 1 j

20

1

34

55

12

12

121

1

62

184

20

2

22

41

451

171 141

— 1

33 04

204 200

5''0i 5-o

7

2-0!

2-3

90

9-5

10-3

9-4

8- 4

7- 9

9- 3

8- 6

9-6

7-6

9- 5

7-2

7-0

6-6

7- 1

8- 7

8- 4

9- 5

8- 9

9- 4

9-0

10- 9

9-5

89

8- 4

9- 7

90

90

541

i

61

321

39:

8]

3

63

ll

56 j

120;

64;

7

71

127

1

03

191

4-6;

13

3-7

7- 8

8- 7

8-9

8-0

7-5

7-6

7-8

7- 6

8- 1

7- 4

8- 1

6-7-

6- 5

6-1

6''6

7- 6

7- 8

8- 3

7- 4

8- 3

8- 5

9- 2

8-4

7-8

7- 9

8- 3

7-9

7-8

1

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

konditoriavdelningar, hava här räknats endast eu gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsvarande

brödsbagerierna hat- den nedbragts till 8-c (8-4), vid konditorierna och de mindre

bagerierna till 9-5 (9''e, resp. 9-4) och vid käxfabrikerna ända till 7-i (7-2) timmar

eller en 4;t timmar kortare arbetstid än under vardagar. Nettoarbetstiden på

lördagar visar en utpräglad tendens till koncentration kring ett visst timantal, i det

att den för 44''s % av bageriarbetarna utgjort 7 ä 8 timmar; i övrigt växlar den

»an 5 timmar och. mindre till 101/2 timmar och mera. Ge no msnitts längd en per

arbetare blir 7’9 timmar, alltså l-2 timmar mindre än andra dagar. Såsom naturligt

är, bär sålunda nettoarbetstiden på lördagarna förkortats mindre än bruttoarbetstiden.

För. speciellt de minderåriga blir den genomsnittliga uettoarbetstiden

pa lördagar ra timmar, för fackarbetare 7-s timmar, för arbetare vid drivmaskiner

7;o timmar och för övriga arbetare 8 3 timmar. De olika slagen av bagerier uppvisa

lönande genomsnittstal: fin-, grov- och limpbagerier 8-o (för fackarbetare 7-s)

spisbrodsbagener 7m (7m), konditorier 8''i (81), käxfabriker 6m (6m), mindre bagerier

8m (8m) timmar. ''

5. Ordinarie arbetstid per vecka.

avsnitt 57 Kontrollera mot PDF

Genom att sammanlägga de vanliga vardagarnas arbetstid med lördagens

(ev. även med måndagens) och söndagens, i den mån ordinarie söndagsarbete förekommit

(varom närmare längre fram), erhålles arbetstidens längd per vecka

Da det synes onodigt att jämväl beträffande veckoarbetet giva en framställning

av både brutto- och nettoarbetstiden, har bearbetningen begränsats till den sistnämnda.

Neltoarbetstiden erbjuder jämväl bättre jämförbarhet såväl med arbetstidsbestämmelserna

1 svenska och utländska kollektivavtal som med andra förut

utrörda arbetstidsundersökningar.

Bageriarbetarnas nettoarbetstid per vecka, vilken sammanställts i tab. 7.

bennnes va,ra särdeles skiftande, såsom naturligt är, då alla växlingar i arbetstidens

längd under veckans olika dygn influera på densamma.

Backarbetarnas fördelning efter veckoarbetstidens längd belyses genom

följande med ledning av omstående tab. 9 uppgjorda sammanställning:

en nettoarbetstid per vecka av timmar:

55-56 57-58 över 58 obestämt

antal

214 1 002 428 129

6''4 29-9 12''8 3-9

Antal fackarbetare

3

350

100-0

Därav arbetare med

mindre ,,

än 48 48“54

500 1077

14-9 32-1

1 11 jemförelse meddelas följande siffror, hämtade ur den förut meddelade

koliektivavtalsutredningen och avseende den i början av år 1918 för bageriarbetare

gällande maximiarbetstiden: ö

Hela antalet

arbetare

3 344

1000

Därav arbetare med en arbetstid

18—54 55—56

571 208

17''1 6-2

per vecka av timmar:

57—58

2 565

76-7

Meda* sålunda kollektivavtalen tillåta eu veckoarbetstid av 57—58 timmar

för 7b-7 % av resp. arbetare (58 timmar för 67-3 %), har enligt arbetsgivarnas uppgifter

1 verkligheten en sådan arbetstid uttagits av endast 29-g % (58 timmar för

(il

19-i o/\ bland de fackarbetare, vilkas faktiska arbetstid varit föremål för undersökning,

medan däremot 32''i % haft endast 48—54 och 14’9 % mindre än 48 timmars

veckoarbetstid. Vid ett antal, förmodligen icke avtalsbundna, bagerier har veckoarbetstidens

längd för fackarbetare överstigit 58 timmar. I genomsnitt för samtliga

arbetare erbålles en veckoarbetstid av 54''i timmar, för speciellt de minderåriga

en något längre, 56-1 timmar. Motsvarande medeltal bliva för fackarbetare

53-?, för arbetare vid drivmaskiner 53’6 och för övriga arbetare 56-2 timmar.

Per vecka liksom per dygn har den genomsnittliga nettoarbetstiden vant

längst vid konditorier och käxfabriker, där den utgjort lfa resp. 56''s (för fackarbetare

57 2 resp. 56-9) timmar, men har veckoarbetstiden vid de sistnämnda

blivit förhållandevis kort tack vare den starka förkortningen av arbetstiden pra

lördag. Motsvarande genomsnittstal bliva för fin-, grov- och limpbagerier och

avsnitt 58 Kontrollera mot PDF

mindre bagerier 54-3 (53''4 resp. 54''i) och för spisbrödsbagerier 52-4 (52 i).

Tab. 7 innehåller uppgifter om nettoarbetstiden per vecka för skiftarbetarna,

tagna för sig. Drygt Vi samtliga skiftarbetare hava haft en nettoarbetsvecka

av 51 timmars längd, för de övriga har densamma växlat mellan 42

och 48 samt mellan 52 och 60 timmar, utan att koncentration omkring någon särskild

arbetstid i nämnvärd grad framträder. I genomsnitt per arbetare blir skiftarbetarnas

nettoarbetsvecka 49''8 (fackarbetarnas 50 s) timmar. Den har, liksom

nettoarbetsdygnet. varit längre vid fin-, grov- och limpbagerierna och de mindre

bagerierna, för vilka den i genomsnitt utgjort 52''8 rasp. 53''4 timmar, än vid spisbrödsbagerierna,

för vilka motsvarande medeltal blir 48''6 (49*4) timmar.

År 1905 utgjorde den genomsnittliga veckoarbetstidens längd inom bageriyrket

59-7 timmar, och har alltså under mellantiden en genomsnittlig förkortning

med 5-6 timmar ägt rum. I övrigt visar eu jämförelse med 1905 års undersökning,

att bageriyrkets arbetstidsförhållanden nu äro betydligt mera heterogena än

år 1905, då c:a halva antalet arbetare hade en arbetstid av 59 ä 60 timmar i veckan.

Den nu rådande starka splittringen på olika veckoarbetstider av kortare

längd häntyder på, att en tendens till förkortning av arbetstiden framträder,

vilken, om den får fortsätta att gorå sig gällande, måhända kommer att medföra

en ny koncentration kring någon viss kortare veckoarbetstid.

1 detta sammanhang bör måhända lämpligen även meddelas några uppgifter

rörande bageriarbetarnas arbetstid i en del främmande länder.

Bageriarbetarnas arbetstid i Norge framgår av följande översikt, baserad

på uppgifter från arbetsgivarna och insamlade vid 1910 ars hantverksräkning.

Hela anta- let bageri- arbetare

Därav arbetare med

en nettoarbetstid per vecka

av timmar:

I genom- snitt per

högst 54 55 intill 60

60 över 60

obestämt

antal

arbetare,

tim.

3130

100 1004

40 1242

744

610

1000

3''2 321

1*3 39*7

23''7

För samtliga hantverksfack var medelarbetstiden 59''i timmar per vecka och

sålunda något kortare. , , ,, ...

1 Danmark synes ännu år 1915 av uppgifter i kollektivavtalen att döma

bageriyrkets arbetstid genomgående hava varit tämligen lång.1 2 Den utgjorde näm

1

Ilaaii dverk sta-llingen i Norge 1910. Tredje hefte. Arbetstid. Kristiania 1914.

2 Arbeideroverenskomster i Danmark den 1. Ang. 1915. Köpenhamn 1916.

62

Tab. 9. Ordinarie

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28j

29!

30

Slag av bagerier och arbetare

Fin-, grovocb

limpbagerier

-

Spisbröds

bagerier

-

Konditorier

Käxfabriker

Samtliga

större

bagerier

Mindre

avsnitt 59 Kontrollera mot PDF

bagerier

Samtliga

större och

mindre

bagerier

[Fackarbetare . . .

| Arbetare vid drivma:

[Övriga arbetare . .

(Samtliga arbetare .

(Fackarbetare . . .

1 Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

! Fackarbetare......

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare ....

j Fackarbetare......

. Arbetare vid drivmaskiner

| Övriga arbetare.....

(Samtliga arbetare ....

I Fackarbetare......

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare . . .

Samtliga arbetare . .

j Fackarbetare ....

j Arbetare vid drivmaskiner

[Övriga arbetare . . .

I Samtliga arbetare . .

Fackarbetare ....

Arbetare vid drivmaskiner

Övriga arbetare.....

Samtliga arbetare / -^“tal

t “

Därav minderåriga j

1 2

3

1 4

1 6

1 6

| 7 | 8

1 9

| 10 i 11

! 12

1 13

1 14

; Antal

arbets- ! ställen

Antal

arbe-

tare

Antal

arbetare,

vilkas

un-

der

42

| 42

j 43

44 45

146

47 ! 48

49

1

1 50

I

Öl j

78

1104

15

: 19

j 44

1 10 86

! 6

31 75 1

12 37

7

13

-—

_ _

— i

2

40

334

—1 16

— 23

O

8

78

1453

15

19

1 44

10 102

6

31 99

4

12

47

49

870

31

4

5

I 28 51

26

451 55

IG

5

i 143''

6

18

—- 2

_

—! 8

1

19

240

1

43

1

— 2

8

1 12

| 49

1128

32

47

• 5

28 53

27

45 65

24

5

156

so

248

5

- ~

_

4 7

O

O

27 i

1

5

-i -

_

__ _

30

253

5

- -

4- 7

3

27

4

183

_

_

_

— —

1

5

_ _

_

_

3

64

-

- -

_

. 4

252

~

— —

- -

1 1 117

2 407

46

28

49

38 137

32

80 137

17

90

207

14

36

- 2

_

— 9

3

63

643

1

43

—[ 16

1

- 25

11

_

201

! 1 117

3 086

47

71

49

38 155

33

80 171

28

20

■230!

250

943

9

23

6

1

7 19

5

29 155

15

17

40

48

77

1

_-1

_1

2

— 1

—1 6

1

2

4

250 j

1022

24

6

1

7| 19

?

29 162

16!

19

44|

1 367

3 350

69

34

50

45 156

37

109 292

32

37

247

16

38

-1

_ O

_

— 10

3

in 1

720

2

43

—1

—1 16

3!

—i 31

12

0 i

24

1 307 (

410S

71

77

so

45 174

40

109) 3331

44

39

274

100o

17

1-9

1-2

l-i| 4-2

l-o

2-21 8-1 j

1-1 (

l-o|

6-7

348

G

2

2

8

_

51 25!

3!

• 4I

15

;

10ÖO

1-7

0''6|

0-6

—I 2-3

1-4) 7-2

0’9:

l-ll

4-s|

1 Arbetsställen,

rande siffror beträffande

som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri,med särskilda finbröds-, spisbröds

de

särskilda slagen av bagerier.

arbetstid per vecka,

15

16

17

18

19

20

2i

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 i

rbetstid per vecka

varit

med fränräknande

av rastei

, timmar

1

__

52

1

53

54

55

56

57

1

58 !

59

60

61

62

63

64

65 |

66

67

68

69

70

över

70

0-

bcst.

an-

tal

48

51

G6

avsnitt 60 Kontrollera mot PDF

26

31

50

369

14

37

1

15

-!

8

_

54

_

_

1

6

3

24

1

_

8

15

_

25

93

6

37

20

37

10

8

49

51

74

41

31

76

468

20

77

21

52

10

8

— 1

_

8

78

50

18

48

46

44

77

74

79

6

1

_

_

_

2

1

_

43

8

30

6

42

1

11

-

32

53

18

49

46

87

85

106

6

121

1

30

3y

i

2

11

1

_

44

85

18

8

19

13

_

_

_

4

1

i

2

11

1

44

85

18

-

8

19

4

14

_

15

_

_

125

43

_

_

_

_

5

_

24

26

14

_

39

151

62

99

86

125

73

75

296

571

14

116

18

1

42

19

21

60

1

_

1

_

_

1

13

3

1

24

8

15

43

59

137

12

79

1

20

48

10

12

■-

1

56

103

no

134

88

118

356

721

26

198

19

21

90

29

12

22

117

27

33

99

34

32

65

70

37

1

58

19

6

9

10

9

11

q

14

4

3

8

69

1

6

4

6

1

3

13

1

6

1

3

1

3

3

i

2

6

28

33

105

38

32

71

71

41

71

20

6

15

11

12

12

12

17

4

4

10

75

126

119

924

107

107

361

641

51

174

37

4

51

29

9

11

ii

35

4

8

8

129

3

i

1

13

1

3

1

2

24

14

19

43

65

138

15

92

2

20

54

11

15

1

3

4

1

62

131

143

239

126

ISO

427

792

67

269

39

27

105

40

24

12

12

39

4

4

10

192

3''2

35

5*8

3-1

3-7

104

193

1-6

6''6

lo

07

2''6

l-o

0 6

0*3

0*3

1*0

0*1

Öl

0 2

4 7

10

13

17

17

25

65

26: 10

39

5

3

4

7

9

2

4

9

1

1

11

2''9

3*7

4''9

4''9

7''2

18-7

7''4

2''9

11''2

1*4

0*9

l-l

2*0

2*6

0*6

1*1

2* G

0*3

0''3

3-2

36

Genomsnittlig

nettoarbetstid

>er verka,

timmar

53-4

56- 5

57''4

51- 3

52- 1

501

53 8

52- 4

57*2

664

57- 4

56- 9

58- 0

555

56''5

53- 6

53'' 6

56''0

54- 1

541

53'' 5

57- 8

64-3

53-7

53-6

öda

54 l 56

56 l

3

4

5

G

7

8

9

10

L1

12

13

14

15

IG

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

129

30

och konditoriavdeiningar, hava här räknats endast en gäng, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsva

-

64

ligen för så gott som samtliga bageriarbetare 972 ä 10 timmar per dag, under det

att veckoarbetstiden för c:a V3 av alla arbetare inom livsmedelsindustrien och för

c:a 76 av samtliga industriarbetare understeg 972 timmar.

För Tyskland belyses bageriyrkets arbetstidsförhållanden genom nedanstående

uppgifter ur kollektivavtal, gällande vid slutet av år 1914:1

Därav arbetare med eu nettoarbetstid per vecka av timmar:

mindre än 48 ''48—54 55—60 över 60

avsnitt 61 Kontrollera mot PDF

3109 5 632 3 908 6 963

159 28-7 19-9 35-5

Beträffande Amerikas Förenta Stater plägar arbetsdepartementets statistiska

byrå meddela vissa uppgifter angående »standardarbetstid» för fackorganiserade

arbetare på olika orter. Av ifrågavarande publikation för år 19152

finner man, att arbetstiden per vecka för bageriarbetare i flertalet fall utgjort

48, 51 eller 54 timmar.

Hela antalet

berörda arbetare

19 612

100-0

6. Ordinarie nattarbete.

Ordinarie nattarbete, varmed här förstås arbete under tiden kl. 10 e. in.—5

f. m., har, såsom av tab. 10 närmare framgår, uppgivits förekomma vid 92 arbetsställen,

representerande „ 25-i % av samtliga, och för 817 arbetare, utgörande

19-9 % av hela antalet. År 1905 voro 36-3 % av bageriarbetarna nattarbetare, medan

inom hela den svenska industrien nattarbetarna utgjorde 14-1 %. Det har emellertid

redan påpekats, att såväl 1905 som 1917 års procenttal för nattarhetsfrekvensen

bland bageriarbetare äro anmärkningsvärt låga i förhållande till motsvarande

tal för år 1897, som var ej mindre än 85-6 %. Härvid är emellertid att märka,

att såsom natt då räknades den väsentligt längre tiden mellan kl. 8 e. m. och kl.

6 f. m. Lägges detta tidsrum, vilket ju även överensstämmer med det, varunder

enligt kommitténs lagförslag bageriarbete icke må bedrivas å söckendag, till grund

för beräkningen år 1917, höjes procenttalet nattarbetare till 29''6 % eller ej fullt

en tredjedel av alla bageriarbetare. Det torde emellertid kunna sägas, att nattarbetssiffrorna

i föreliggande undersökning äro utpräglade minimisiffror, enär

uppgifterna dels uteslutande grundats på arbetsgivarnas summariska redovisningar

utan tillgång till individualuppgifter rörande de enskilda arbetarnas arbetstidsförhållanden,

dels, oaktat alla försök att erhålla uppgifter om normala arbetsvillkor,

sannolikt i icke obetydlig mån rönt intryck av de speciella kristidsförhållandena.

Bland de redovisade nattarbetarna (i först angivna bemärkelse) äro 805

fackarbetare, vartill komma 12 arbetare vid drivmaskiner. Endast 13 minderåriga

bageriarbetare hava uppgivits arbeta nattetid. Av nattarbetarna äro 280

skiftarbetare, utgörande 53-s % av hela antalet skiftarIletare, och 537 icke-skiftarbetare,

motsvarande 15-o % av hela antalet sådana. Vad de olika slagen av bagerier

beträffar, finner man, att av fin-, grov- och limpbageriernas arbetare 375

1 Die Tarifverträge im Deutschen Iieiche am Ende des Jahrea 1914. Berlin 1916.

2 U. S. Department of Labor. Bureau of Labor Statistics. Union Scale of Wages and Hours of

Labor May 1, 1915. Washington 1916.

eller 25-8 / halt nattarbete, av spisbrödsbageriernas 248 eller 22m % av konditoriernas

avsnitt 62 Kontrollera mot PDF

12 eller 4-7 % och av de mindre bageriernas 182 eller 17‘8 %. Vid käxfabrikerna

bar intet nattarbete förekommit. Spisbrödsbageriernas nattarbetare

utgöras huvudsakligen av skiftarbetare, bn-, grov- och limpbageriernas och de

mindre bageriernas däremot övervägande och konditoriernas uteslutande av andra

arbetare. De skiftarbetare, som vid fin-, grov- samt småbagerierna arbeta på

natten, äro nästan uteslutande sådana med konstant skiftförläggning.

Tab. 10 ger upplysning om den ordinarie nattarbetstidens längd i genomsnitt

per dygn. Man finner, att denna för 27-4 % av samtliga nattarbetare endast

utgjort 1—2 timmar per dygn, medan den för 16''5 % uppgått till 3—4 timmar

och för 23m % ända till 7 timmar. 1 mindre utsträckning har nattarbete pa

mindre än 1 timme samt på 2—3, 4.-5, 5—6 och 6—7 timmar förekommit. De

längre nattarbetstiderna förekomma huvudsakligen bland icke-skiftarbetare och

bland skiftarbetare med konstant skiftförläggning. Bland arbetare med växlande

skiftförläggning har flertalet haft endast 1—2 timmars genomsnittlig nattarbetstid,

varvid bör anmärkas, att växlingen mellan dag- och nattskift givetvis

periodvis medför längre nattarbetstid. I medeltal per arbetare har den dagliga

nattarbetstiden utgjort 3-7 timmar. För icke-skiftarbetare blir medeltalet 3 m, för

skiftarbetare med konstant skiftförläggning 5''4 och för sådana med växlande

skiftförläggning lm timmar. För fin-, grov- och limpbageriernas och för konditoriernas

arbetare blir medeltalet nattarbetstimmar 4-2, resp. 3m, för spisbrödsbageriernas

3i och för de mindre bageriernas 3''3 timmar.

Den ordinarie nattarbetstiden i genomsnitt per vecka, vilken sammanställts

i tab. 11, har för 16-8 % av arbetarna utgjort mindre än 7 timmar, för 20-2 %

7_14 och för 18m % 14—21 timmar, alltså för 55-2 % mindre än 21 timmar. För

21*7 % har den utgjort 21—42 timmar och för 23m % 42—49 timmar. I medeltal

per arbetare blir nattarbetstidens längd per vecka 20''4 timmar. För skiftarbetare

med växlande skiftförläggning blir medeltalet endast lim timmar (jfr ovan), för

sådana med konstant skiftförläggning åter 32o och för icke-skiftarbetare 21m

timmar. För fin-, grov- och limpbageriernas arbetare blir motsvarande siffra 25m,

för spisbrödsbageriernas 19-0, för konditoriernas 22m och för de mindre bageriernas

11''6 timmar.

7. Ordinarie söndagsarbete.

Ordinarie sön- och helgdagsarbete har, såsom framgår av tab. 12, förekommit

vid 121 arbetsställen, utgörande,, 33m % av samtliga, och lör 657 arbetare, representerande

16-o% av hela antalet. År 1897 var sistnämnda jämförelsetal 25-1 % och år

1905 11-6 %, vartill bör erinras, att uppgifterna för sistnämnda år i förevarande

avsnitt 63 Kontrollera mot PDF

hänseende betecknats som mindre fullständiga. Bland 1917 års söndagsarbetare voro

543 fackarbetare, 6 arbetare vid drivmaskiner och 108 arbetare av annat slag.

Av de minderåriga arbetarna hava 73 (2 08 %) haft söndagsarbete. Man finner

vidare, att av söndagsarbetarna 546 äro icke-skiftarbetare (15m % av hela antalet

icke-skiftarbetare) och de återstående 111 skiftarbetare (resp. 21m %)■ Söndagsarbete

har relativt mest förekommit vid konditorier, nämligen för 69 m % av resp.

arbetare. Motsvarande tal bliva för fin-, grov- och limpbagerierna 13-4 %, för spisbrödsbagerierna

5m % (så gott som uteslutande skiftarbetare) och för de mindre

bagerierna 21-8 %. Från käxfabrikerna har intet söndagsarbete omförmälts.

9—185223

(56

Tab. 10. Ordinarie nattarbetstid

[______________......

2

1 3

! 4

1 &

II 6

1 7

1 8

1 9

1 i»

It 11

1 12

1 13

1 11

1 15

1 16

i

1

S k i

f t

arb

e t

are

j

,

|

i

Med växlande skiftför-

il

Antal

natt-

arbe-

tare

läggning

Med konstant skiftför-

; Antal

|arbets- ställen

j Slag av bagerier och

arbetare

annat

ord i-

Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbetstid

i genom-

arbe- te på

skift

i me-

narie

natt-

mind-

1—

2-

3—

delta]

mind-

i-

2—

3—

4

5—

arbe-

(re än

2

3

4

per

re än

2

3

4

5

6

te

ltim.

tim.

tim.

tim.

arb.,

1 tim.

tim.

tim

tim.

tim

tim.

tim.

1

Fin-,grov- och limp- bagerier

(Fackarbetare . .

32

374

80

294

13

2

2

1

4

10

2

3

1 Arbetare vid driv- maskiner . . .

''Samtliga arbetare

1

32

1

375

80

1

295

i 13

2

2

1

4

10

4

1Fackarbetare . .

11

237

170

67

_

114

23

17

1-9

5

6

Spisbröds-

1 Arbetare vid driv-

bagerier

maskiner . . .

2

11

11

_

_

11

_

2-3

_

6

Samtliga arbetare

11

248

181

67

114

34

17

1-9

5

_

_

_

_

''

Kondito-

rier

Fackarbetare . .

3

12

12

8

9

Samtliga

större •

bagerier

Fackarbetare . .

Arbetare viddriv-

1 37

623

250

373

114

23

17

1-9

13

7

2

1

4

10

10

maskiner . . .

Samtliga arbetare

3

1 37

12

635

11

261

1

374

_

114

11

34

17

2-3

1''9

13

7

2

1

4

10

11

Mindre

bagerier ''

Fackarbetarc . .

55

182

19

163

8

05

_

12

Fackarbetare . .

1 92

805

269

536

8

114

23

17

1-8

13

7

2

1

4

10

13

Arbetare vid driv-

Samtliga

maskiner . . .

3

12

11

1

11

2-3

_

_

_

_

__

14

större och

Samtliga (Antal j

1 92

817

280

537

8

114

34

17

1-9

13

7

o

1

4

10

15

bagerier

arbetare \ %

100-0

34S

65 7

lo

139

4-2

2i

1-6

0''9

0''2

Öl

0-5

1-2

16

Därav min-f Antal I

13

3

10

_

_

_

_

3

17

deråriga \ %

100-0

23-1

76-9

—1

avsnitt 64 Kontrollera mot PDF

23-1 j

—|

-1

1 Arbetställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbröds

rande

siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

<57

(kl. 10 e. in.—5 f. in.) per dygn.

1 17 1 18 |

10 |

20 1

21 I

22 |

23 |

24 |

25 |

23 |

27 |

28 |

‘29

30 |

31 |

32 |

33 |

34 | 35 |

36 | 87 |

38 |

39 i

Arbetare med

annat

ordinarie

S a ni 11 i

ga

arbetare

1

n

attarbete

läggning

Antal

vilkas ordinarie nattarbete-

Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbets- i

snitt per dygn vant

tid

per

dygn varit

tid

i genomsnitt per dygn vant

6—

eJ

i me- deltal

mind-

1—

2—

3—

4-

5-

6—

i me- deltal

mind-

1—

1

2-|

3—

4-

5—

6 —

7

ej

upp-

gi-

ven

i me- deltal;

7

tim.

7

tim.

upp-

gi-

per

arb.,

re än

1 tim.

2

tim.

3

tim.

4

tim.

5

tim.

6

tim.

7

tim.

tim.

per

arb.,

re än

1 tim.

2

tim.

3 | 4

tim.itim.

5

tim.

6

tim.

7

tim.

tim.

per !

arb., |

ven

tim.

tim.

tim.

7

41

5-2

5

49

11

74

45

29

37

44

4-0

18

51

13

75

49

39

44

85

4-2 !

7

41

5''2

5

50

11

74

45

29

37

44

ro

40

18

1

52

13

75

49

39

44

85

l-o

4-2

11

5-1

6

12

49

5-7

6

119

23

29

60

3-2

2-3

11

51

6

12

49

57

6

119

34

29

60

31

3

5

4

3-8

3

5

4

3-8

7

52

5-2

11

49

14

91

45

29

41

93

4-3

24

170

39

109

49

39

48

145

3-8

1

.

_

_

l-o

_

1

11

_

2-2

7

52

5-2

11

50

14

91

45

29

41

93

4-3

24

171

50

109

49

39

48

145

3-8

10

i

7-0

1

53

31

26

10

9

33

3-2

9

53

31

26

10

9

43

1

3-3

7

62

i

5''4

12

102

45

117

55

38

41

126

3-9

33

223

70

135

59

48

48

188

l

3-7

_

_

_

1

_

_

l-o

1

11

2-2

7

62

i

5-4

12

103

45

117

55

38

41

126

3-9

33

224

81

135

51

48

48

188

1

3-7

Öl)

7-6

Öl

1-5

12-6

5-5

14-3

6 7

47

5-0 15''4

4 l

27-4

9-9

165

7-2

5-9

5-9

23-0

Öl

0''5

_

4

3

2

_

_

i

2-4

3

4

3

2

1

2-0

1 —

30''7

23-1

| 15-4

1 7-7

23-1

30-7

23-1

15-4

7-7

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsva

-

o

6!

7j

8i

9i

loj

ll|

12!

181

14!

16

16|

17

Tab. 11. Ordinarie

Fin-, grovoch

limp- ■

bagerier

Spisbröds- j

bagerier

Konditorier

Samtliga

större

bagerier

Mindre

bagerier

-

Samtliga

atörre och

mindre

bagerier

1

1 2

1 3

4

1 5

II 6

1 7

1 8

1 9

1 10

II 11

1 12

1 13

1 14

1 15

1

bagerier och arbetare

avsnitt 65 Kontrollera mot PDF

Antal

arbets-

ställen

!

Antal

natt-

arbe-

tare

Därav med

Skifta

b e

t a

r e

j Med växlande skiftför- läggning

Med konstant skifi

arbe- te på

skift

annat

ordi-

narie

natt

arbe-

te

Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbetstid i genom

-

mind- re än

7 tim.

7—

14

tim.

14—

21

tim.

21—

28

tim.

i me- deltal

per

arb.,

tim.

mind- re än

7 tim

7—

14

tim

14—

21

tim.

•21-

28

tim.

28—

55

tim

(Fackarbetare ....

32

374

80

294

15

2

3

o

in

1 Arbetare vid drivma-

i skiner ......

i

1

1

| Samtliga arbetare . .

32

375

80

295

_

_

15

2

3

2

10

IFackarbetare ....

11

237

170

67

_

118

19

17

11-5

5

(Arbetare vid drivma-

| skiner ......

2

11

11

_

_

_

11

140

(Samtliga arbetare . .

11

248

181

67

118

30

17

11-6

5

jFackarbetare ....

3

12

12

_

_

(Fackarbetare ....

1 37

623

250

373

118

19

17

11-5

20

2

3

2

10

(Arbetare vid drivma-

) skiner ......

3

12

11

1

_

_

11

14-0

(Samtliga arbetare . .

1 37

635

261

374

118

30

17

11-6

20

2

3

2

10

| Fackarbetare ....

55

182

19

163

8

30

_

Fackarbetare ....

1 92

805

269

536

8

118

19

17

11 1

20

2

3

2

10

Arbetare vid drivma-

skiner ......

3

12

11

1

11

14-0

_

_

___

Samtliga arbe-1 Antal

1 92

817

280

537

8

118

30

17

112

20

2

3

2

10

tare \ %

lOOo

313

65 7

1-0

144

3-7

2''1

2-5

0-2

04

0-2

1-2

Därav minder-J Antal j

13

3

10

_

__

1

3

ånga \ %

I

100-0

23-1

76-9

i

23-1

1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar

mde siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

, t. ex. ett bageri med särskilda iinbröds-, spisbröds

-

naltarbotstid por vockn.

! i«

17

18

19

20 | 21 | 22

23

24

25 | 26

27

28 | 29

80

31

32 | 83 |

34 |

85 |

86

förläggning

Arbetare med annat ordinarie

nattarbete

Samtliga

nattarbet

are

snitt

per vecka varit

Antal

arbetare, vilkas ordinarie nattarbets- tid per vecka varit

Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbetstid

i genomsnitt per vecka varit

35-

42

tim.

42—

49

tim.

ej

upp-

gi-

ven

i me- deltal

per

arb.,

tim.

mind- re än

7 tim.

7—

14

tim.

14—

21

tim.

21—

28

tim.

28—

35

tim.

35—

42

tim.

42-

49

tim.

i me- deltal

per

arb.,

tim.

mind- re än

7 tim.

7—

14

tim.

14—

21

tim.

21—

28

tim.

28-

35

tim.

35—

42

tim.

42—

49

tim.

ej

upp-

gi-

ven

i me- deltal

per

arb.,

tim.

7

41

81-1

54

11

74

45

29

37

44

24-0

69

13

77

47

39

41

85

25''5

1

_

_

_

6-0

1

60

■ 7

41

311

55

11

74

45

29

37

44

avsnitt 66 Kontrollera mot PDF

23-9

70

13

77

49

39

44

85

25''5

11

30-8

6

8

4

49

34-4

11

118

27

21

60

19-3

14-0

11

308

6

8

4

49

344

11

118

38

21

60

190

3

5

4

22-5

3

5

4

22-5

7

52

310

60

14

87

49

29

41

93

25''8

80

134

109

68

39

48

145

231

1

_

_

_

60

1

_

11

_

13-3

7

52

310

61

14

87

49

29

41

93

258

81

134

120

68

39

48

145

22-9

10

1

420

48

31

29

13

9

33

10-1

56

31

29

13

9

43

1

11-6

7

62

1

32o

10S

45

116

62

38

41

126

21o

136

165

138

81

48

48

188

1

206

_

_

_

_

1

_

60

1

11

133

7

62

1

32o

109

45

116

62

38

41

126

210

137

165

149

81

48

48

188

1

204

0 9

7-6

Öl

133

5-5

14 2

7-6

47

5-0

15 4

16-8

202

18-2

9-9

5-9

5-9

23-0

Öl

30

2

5

2

_

_

1

8-1

5

5

2

1

6-9

15''4

38-5

15-4

7-7

38-5

38-5

15-3

7-7

och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsva

-

70

Tub. 12. Ordinarie sön

-

j _

i

2

3

4

1 5

6

1 7

1 8

1 9

11*10

111

1 12

1 13

1 14 1

:

Därav

I C

k e

Antal

Hela

antale''

sön-

Antal arbetare, vilka haft ordinarie sön- och

u

Slag av bagerier och arbetare

arbets-

ställen

(och

helg-)

dags-

arbe-

tare

icke

skift-

skift-

arbe-

tare

1-

-29

30—49

arbe-

tare

4—5 tim.

Obest. tid

Summa

arbetare

Arbetstid i

medeltal tim.

3—5 tim.

07-

e+

B

! 7 tim. och

däröver

Summa

arbetare

Arbetstid i

medeltal tim.

i

Fin-, grov- och limp-

| Fackarbetare.......

13

118

68

50

3

_

3

5-0

2

.Övriga arbetare......

12

77

77

_

2

2

3-0

4>

bagerier

[Samtliga arbetare.....

21

195

145

50

3

3

5-0

2

2

3-0

4

[Fackarbetare ....

4

55

55

_

_

_

o

Spisbröds-

Arbetare vid drivmaskiner .

2

6

_

6

-

6

bagerier

Övriga arbetare......

1

2

2

_

_

_

_

_

_

7

Samtliga arbetare.....

6

63

2

61

$

[Fackarbetare.....

20

171

171

_

_

_

_

_

O

u

33

35

5-8

9

Konditorier -

Övriga arbetare......

1

5

5

10

Samtliga arbetare.....

20

176

176

2

33

35

5-8

11

Samtliga

större

[Fackarbetarc.......

>35

344

239

105

3

_

3

5-0

2

33

35

5-8

12

Arbetare vid drivmaskiner .

2

6

6

13

bagerier

Övriga arbetare......

14

84

84

2

_

2

30

14

Samtliga arbetare.....

1 40

434

323

in

3

_

3

50

4

33

37

5-7

15

Mindre

bagerier

[Fackarbetare......

77

199

199

_

2

_

2

4*0

22

22

3-8

16

Övriga arbetare......

15

24

avsnitt 67 Kontrollera mot PDF

24

1

1

2

40

2

_

i

3

4''7

17

Samtliga arbetare.....

81

223

223

3

1

4

4-0

24

i

25

3-9

18

[Fackarbetare......

•112

543

438

105

5

5

46

24

33

_

57

5o

19

Arbetare vid drivmaskiner .

2

6

6

_

_

_

_

_

_

_

20

21

22

Samtliga

större och

Övriga arbetare......

Samtliga arbetare .(A. n t al

29

108

657

108

i

1

2

4-0

4

4

5

4o

mindre

1 121

546

in

6

1

7

4-5

28

33

1

62

5-0

bagerier

1 % ■

100-o

83-1

169

l-o

Öl

ll

4-3

5o

Öl

9-4

23

24,

_... no- 1 Antal .

Darav minderariga<

73

73

6

2

1

9

4-6

1 JK 1

100-0

100-0

8-2

2-7

1-4

12-3

,1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-, spisbröds- och

ror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

7]

och hclgdagsarbctc.

1 15

16

17

18

19

20 |

21 |

22 |

23

1 24

| 25

1 26 |

27

28

| 29

| SO | 31

1 »2 II 33 |

84 |

35 |

36

b k

i

t

a r

b

O t

a

r e

s

Lift

a r

i e t

are

helgdagsarbeto under nedanstående

antal sön

och helgdagar per år

Antal arbetare, vilka haft ordinarie

helgdags arbete

BO»-

och

50 och däröver

obestämt antal

varje söndag

varannan söndag

T

S’

Oi

B

4 tim.

1 5 tim.

6 tim. och

däröver

Summa

arbetare''

Arbetstid i

medeltal tim.

2—3 tim.

4 tim.

i

5 tim. och

däröver

obest. tid

Samma

arbetare

Arbetstid i

medeltal tim.

1 tim.

2 tim.

3—4 tim.

Summa

arbetare

Arbetstid i

medeltal tim.

2 tim.

6—7 tim.

Summa

arbetare

Arbetstid i

medeltal tim.

_

O

49

8

_

60

4-1

5

_

_

5

30

38

12

50

30

I

14

7

31

1

53

3-4

2

20

22

3-8

2

14

10

80

9

113

3-7

7

20

27

3-7

38

12

50

30

8

4

36

4

44

2-0

11*

11

6-0

4

3

3

6

30

5

2

2

30

-

6

2

2

3-0

4

39

7

50

2-1

11

11

6-o

7

0

28

37

23

12

105

4-8

5

11

15

31

4-7

8

5

5

4-0

--

e

5

28

42

23

12

no

4-3

5

11

15

31

4-7

10

5

31

86

31

12

165

4-2

10

11

15

36

4-4

4

36

4

44

2-0

38

23

61

3*5

n

- .

3

3

6

30

12

14

9

36

1

60

3-4

2

20

22

38

13

19

40

122

32

12

225

40

12

31

15

58

4-2

4

39

7

50

2-1

38

23

61

3-5

14

22

35

28

35

27

147

42

11

9

6

2

28

3-8

15

2

avsnitt 68 Kontrollera mot PDF

1

5

7

15

6-3

2

2

4

5*5

1 __

16

22

37

29

40

34

162

4-4

11

9

8

4

32

3-9

17

27

GG

114

GG

39

312

4-2

21

20

21

2

04

4-2

4

36

4

44

2-0

1 38

23

61

3 5

18

3

3

G

3-0

19

1 14

11

37

G

7

75

4-0

2

20

2

2

26

4-o

1 _

20

41

77

151

72

46

387

4-1

23

40

23

4

30

4-1

4

39

r*

4

50

2-1

j 38

23

01

»5

21

6''2

117

23o

Ilo

7-0

58-s

3-5

0-1

3-5

06

13 7

0-6

5-9

H

7-6

58

35

9-3

22

3

8

22

15

6

54

4-6

6

1

3

10

3*5

1 —

23

41

ilo

30-1

20-C

8-2

74-0

8-2

1-4

4-1

.13-7

! —

--

24

konditoriavdelningar, hava här räknats endast eu gång, varför dessa siffror icke utgöra summor av motsvarande silf

-

72

Man finner av tab. 12, att icke-skiftarbetare med söndagsarbete i flertalet

fall arbetat 3—5 timmar (raster frånräknade) per arbetssöndag, och att arbetssöndagarnas

antal för flertalet bland dessa eller för 387 arbetare utgjort 50

eller mera. I medeltal bar för dessa 387 arbetare arbetstiden per sön- och helgdag

utgjort 4-i timmar (för fackarbetare 4-2). Motsvarande genomsnittssiffror bliva

för fin-, grov- och limpbagerierna 3-7 (4-i), för spisbrödsbagerierna 3o (endast 2

hjälparbetare), för konditorierna 4m och för de mindre bagerierna 4-4 (4-2) timmar.

Bland skiftarbetare med söndagsarbete hava sådana, som tillhört fin-,

grov- och limjpbagerier, endast arbetat varannan söndag, medan vid spisbrödsbagerier

sysselsatta huvudsakligen arbetat varje söndag och till en mindre del

varannan. Bör skiftarbetare med arbete varannan söndag bar arbetstidens längd

vaxlat mellan 2 och 7 timmar och i medeltal per arbetare utgjort 3-5 timmar, för

sådana med arbete varje söndag har den växlat mellan 1 och 4 timmar i genomsnitt

per söndag och i medeltal per arbetare utgjort 2-i (2m) timmar.

8. Övertidsarbete.

I)å, såsom förut antytts, på grund av arbetets natur den ordinarie arbetstiden

vid bagerierna är i viss mån tänjbar, kommer övertidsarbete i vanlig mening

icke att där spela någon framträdande roll. Endast 22 bland de 117 större, mera

fabriksmässigt organiserade bagerierna hava kunnat lämna begärda uppgifter angående

övertidsarbetets förekomst och utsträckning under åren 1913, 1915 och

1917, vilka uppgifter sammanställts i tab. 13. Härtill bör dock anmärkas, att

lämnande av dylika uppgifter ställer särskilda krav på noggrann bokföring och

tidsödande arbete från vederbörandes sida, varför man får antaga övertidsarbetets

förekomst inom bageriyrket vara större, än vad förevarande undersökning givit

vid handen.

avsnitt 69 Kontrollera mot PDF

Vid de 22 företag, från vilka uppgifter i nämnda hänseende föreligga,

hava, under åren 1913, 1915 och 1917 693 arbetare varit sysselsatta i genomsnitt

per år, och av dessa hava i medeltal 380 eller 54m % haft övertidsarbete, däribland

281 manliga och 99 kvinnliga arbetare. Räknas endast med de 494 fackarbetarna,

blir motsvarande procenttal 70-9. Beträffande de vid företagen i fråga redovisade 12

arbetarna vid drivmaskiner har övertidsarbete endast omförmälts för en enda och

beträffande övriga 187 arbetare för endast 15 m % (29 paketerare vid ett spis brödsbageri).

Vad beträffar de olika slag av bagerier, vilka såsom självständiga bagerier

eller såsom specialavdelningar ingå bland de ifrågavarande 22 företagen,

har vid 14 fin-, grov- och limpbagerier övertidsarbete förekommit för 47m % av

arbetarna (67m % av fackarbetarna), vid 7 spisbrödsbagerier för 62-3 (75m) % och

vid 7 konditorier för 73m (73m) %.

Övertidsarbetets längd Bär i genomsnitt för de tre undersökningsåren utgjort

50—149 timmar per ar för 39m % av samtliga arbetare med sådant arbete (huvudsakligen

för arbetare vid fin-, grov- och limpbagerier och konditorier), medan

den för de övrigas stora flertal uppgått till 150—299 timmar (huvudsakligen för

arbetare vid spisbrödsbagerier) eller 300 timmar och däröver (huvudsakligen för

arbetare vid fin-, grov-, och limpbagerier). 1 medeltal per arbetare för hela yrket

blir övertidsarbetets längd 147m timmar (för fackarbetare 145m); för fin-, grov

-

Talj. 18. Övertidsarbete (vid vissa större bagerier).

1 1

''i 1

a |

4 1

& 1

« 1

7 II

« 1

9 |

10 |

it 1

12 || 13 |

14 I

15 |

in

Arbets-

|

1

1

II

ställen

med upp-

Antal arbetare

Antal j

Antal arbetare, vilkas vi|kllK iivertids.

Övertid i genomsnitt ;j företrädes-:

gifter om

övertids-j

per ar utgjort.

vis

nfallit under

timmar i

slag av bagerier och

arbetare

.

Antal

. arbetställen

i Antal

arbetare

Manliga

Kvinnliga

Summa

genom- snitt per

år och

arbetare

under

50 timmar

50—149

timmar

rT; o«

- c

§• 1

g 8

* <x>

300 timmar

och däröver

ej uppgivet

antal tim.

sommar

vinter

hela året

*> ''

S.? •;

p*

backarbetare . . .

14

5374

179

7

186

178-0

13

88

13

1

63

9

42

4

1

90

50

Fin-, grov-

Arb. vid drivmask.

4

9

1

1

10-3

i

-

_

-

1

och limp- \

bagerier

Övriga arbetare . .

8

115

-

_

_

Samtliga arbetare .

14

398

180

7

187

177-3

14

88

13

63

9]

421 -1

90

51

Fackarbetare . . .

7

140

i 57

48

105

147*3

4

17

53

12

19

631 3

12

27

Spisbröds-

Arb. vid drivmask.

i

3

__

-

bagerier

Övriga arbetare . .

3

753

5

21

29

169''4

1 -

29

-

29|

!

avsnitt 70 Kontrollera mot PDF

Samtliga arbetare .

7

5315

| 62

72

134

| 152-0

4

17

82

12

19

92

3

12

27

| Kondito-

Fackarbetare . . .

7

80

J 39

20

59

10-7

i 8

43

_

8

5

j 51

1

2

rier

Fackarbetare . . .

1 22

494

: 275

75

350

1 145 G

25

148

66

75

36

111

j 58

103

79

! Samtliga

Arb. vid drivmask.

5

12

i 1

24

1

40-3

169 1

1

29

__

-

i

| större

Övriga arbetare . .

ii

187

5

29

1 “

26

! —

| —

i =»|

j bagerier

Samtliga f Antal

arbetare | «/

i 22

693

| 281

99

380

147-2

148

95

75

36

113!

58

103

.80

73-9

26-1

lOOo

1 6-8

i 39-0

25-0

119 7

9-5

36 f

15-3

27-1

i 21-0

och limp bagerierna blir motsvarande medeltal 177s (178-o), för spisbrödsbagerierna

lö''2''o (147-3) och för konditorierna 40- (40''7). *

I fråga om 300 arbetare har uppgift lämnats angående övertidsarbetets

huvudsakliga förläggning. För 46’4 % bland dessa har övertidsarbetet företrädesvis

varit förlagt till sommaren och för 19''3 % (särskilt konditoriarbetare) till vintern,

medan det för de återstående 34‘s % fördelat sig tämligen likformigt på hela året.

9. Semester.

Såsom en följd av bageriarbetets ansträngande natur, särskilt den betydande

nattarbetsfrekvensen och bristen på regelbundna fritider, kan måhända betecknas,

1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda linbröds-,

spisbröds- och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siäror icke utgöra

summor av motsvarande siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

\0—185223

74

Tab. 14. Semester.

i

2

1 8

! 4

1 6

1 6

1 7 !

Semester har

1

Semesterns

varaktighet

komma

för föl-

1 vecka

Mer än

1

Slag av bagerier och arbetare

| jande

antal

1

1 vecka

(6 dagar)

1 vecka

medeltal

per

arbetare.

dagar

,

| arbets- ställen

1

i arbetare

1

Antal

arbetare

Antal

arbetare

Antal

arbetare

| Fackarbetare.......

45

|

458

12

415

31

G’3

Vin-, grov- och

1 Arbetare vid drivmasbiner .

4

6

_

5

1

70

I limpbagerier

j Övriga arbetare......

21

143

19

95

29

6-8

1

ISamtliga arbetare.....

45

607

31

515

61

6-4

j Fackarbetare.......

26

392

33

323

36

6-1

1 Spisbrödsbagerier

''Arbetare vid drivmaskiner .

Övriga arbetare......

4

11

14

115

13

14

97

5

00

5-8

[Samtliga arbetare.....

28

521

40

434

41

6-0 ]

Konditorier

(Fack arbetare.......

''Övriga arbetare......

21

1

202

5

23

138

41

5

7-7 i

12*0 |

Samtliga arbetare.....

21

207

23

138

46

7-8 i

[Fackarbetare.......

4

183

10

171

2

0 9 j

Käxfabriker

Arbetare vid drivmaskiner .

1

5

5

6-0 !

Övriga arbetare......

3

64

49

15

3-7 i

|

Samtliga arbetare.....

4

avsnitt 71 Kontrollera mot PDF

252

59

191

o

5*3 !

Fackarbetare.......

1 73

1235

78

1 047

no

6-4 1-

Samtliga större

Arbetare vid drivmaskiner .

9

25

24

1

6-2 1

1 lagen er

Övriga arbetare......

36

327

81

207

39

5*9 i

Samtliga arbetare.....

1 75

1587

159

1278

150

6-Ö !

Fackarbetare........

163

601

28

430

143

7-4 !

Mindre bagerier \

i i

Arbetare vid drivmaskiner .

Övriga arbetare......

i

22

1

44

1

1

34

_

9

6-0 i

6-8 !

Samtliga arbetare.....;

164

646 i

29

465

152

7''ii i

Fackarbetare.......

1 230

1 830 ;

100

1 477 !

253 i

07

Arbetare vid drivmaskiner . 1

10

20 |

25

1 i

Samtliga större

Övriga arbetare......I

58

371 |

82

241

48 |

O-o !

| och mindre bage- rier

Samtliga arbetare . j Antal j

5 239

2233 i

100o 1

188

8-4

1 743 i

78-1 t

302

135 j

(>•<! i

Därav minderåriga j -^ntai

204 j

100-0 i

14

6-9

150 i

73 6 i

40 i

19-fi :

7-0

att kravet på eu längre tids sammanhängande ledighet för arbetarna tidigt kommit

på dagordningen och i stor utsträckning efter hand förverkligats. Ännu år 1905 förekom

semester, i betydelsen av ledighet med bibehållande, helt eller delvis, av löneförmåner,

endast vid 8’» % av de undersökta bagerierna och för 8’i % av samtliga

arbetare, och av de 1907—08 undersökta kollektivavtalen stipulerade icke mera än

1 Arbetsställen, som äro uppdelade på avdelningar, t. ex. ett bageri med särskilda finbröds-,

spisbröds- och konditoriavdelningar, hava här räknats endast en gång, varför dessa siffror ej utgöra

summor av motsvarande siffror beträffande de särskilda slagen av bagerier.

17-9 % semester. Under följande årtionde har emellertid semesterledighet i betydligt

ökad utsträckning kommit''bageriarbetarna till godo. Bland de i mars 1918 gällande

kollektivavtalen stadgade, som ovan påvisats, icke mindre än 78-2 % semesterrätt, och

enligt de uppgifter, som erhållits genom förevarande undersökning, har semester

förekommit vid 239 arbetsställen (65* i % av samtliga) och för 2 233 arbetare (54-4 %),

däribland 204 minderåriga (58-e %). För fackarbetare, arbetare vid dnvmaskiner

och övriga arbetare bliva motsvarande procenttal 54''8, 68-4^ och 51 5. 4) e tv ra

käxfabrikerna hava alla givit sina arbetare semester, likaså det störa ilertaiet

(70-o %) konditorier och mindre bagerier (65-e %), omfattande 81-8 resp. h3’2 % av

dithörande arbetargrupper. Bland till-, grov- och liinpbagenerua hava .)7''7 % med

41-8 % av arbetarna omförmält semester och bland spisbrödsbagerierna 57-1 %,

sysselsättande 46-2 % av gruppens arbetare. .

För det stora flertalet eller 78''i % av de arbetare, soin åtnjutit semester,

avsnitt 72 Kontrollera mot PDF

har dennas längd utgjort jämnt en vecka (6 arbetsdagar), för 8-4 % mindre och för

13-5 % mera än eu vecka. 1 genomsnitt per arbetare blir semesterns längd, om

endast vardagar medräknas, 6-c dagar, för särskilt de minderåriga 7 o, för iackarbetare

6-~ dagar. Vid fin-, grov- och limpbagerierna har semesterns genomsnittliga

längd utgjort 6''4 dagar (för fackarbetare 6 3), vid spisbrödsbagerierna. 6-o (6''i),

vid konditorierna och de mindre bagerierna 7''s (7''t) resp. 7 » (ci) samt vid käx

fabrikerna

f>''3 (5-9) dagar. . . , ...

Slutligen må omnämnas, att vid ett spisbrödsbageri, ett konditori och 1/

mindre bagerier hava arbetarna plägat åtnjuta annan sammanhängande ledighet

med avdrag å lönen. Ledigheten har i allmänhet varit omkring eu vecka lång

och vanligen omfattat tiden mellan jul och nyår. 10

10. Förändringar i arbetstidsförliållandena under åren 1913—1918.

Det till de större bagerierna utsända formuläret upptog även en fråga

rörande under åren 1913—1918 vidtagna, förändringar i avseende å arbetstiden,

och belysa svaren på denna fråga i viss man den inverkan arbetsvillkoren

rönt av de förut berörda driftfluktuationerna inom bagerinäringen under dessa

år. Med undantag av att, som ovan påpekats, nattarbetet år 1918 i stor utsträckning

avskaffats i anledning av förDudet mot försäljning av färskt bröd,

hava emellertid några förändringar i arbetsförhållandena endast 1 ett mmdretal

fäll oinförmälts. Vid ett finbageri med 32 arbetare samt ett kombinerat spisbröds-

och finbaveri med 12 arbetare har arbetstiden i samband med nattarbetets

avskaffande ökats från 8 till 9 timmar ner dag. Vid ett finbageri (23 arb.) avskaffades

nattarbetet redan 1917 och förkortades samtidigt arbetsdagen tran 8/3

till 8 timmar, vid ett annat (32 arb.) minskades arbetsdagen samma är tran 9

till 8 timmar, vid ett tredje (7 arb.) vidtogs samma förändring år 1913 och vid ett

fjärde (10 arb.) år 1918; vid ett femte (26 arb.) förkortades arbetsdagen ar 1918

från 8 till 71/* timmar. År 1918 har vidare arbetstiden vid tvenne spisbrödsbagerier

(21 arb.) förkortats från 10 till 8 timmar per dag, vid ett tredje (23 arb.)

från 91/2 till 81/2 timmar per dag och vid ett fjärde (56 arb.) tran 59 /2 till 57 /a

timmar per vecka. Slutligen har från ett konditori (17 arb.) inrapporterats en

under perioden 1913—1917 företagen minskning av den dagliga arbetstidens längd

från 10 till 9 timmar.

ARBETSTIDSKOMMITTEN. II.

BETÄNKANDE

MED

FÖRSLAG TILL LAG

BEGRÄNSNING AV ARBETSTIDEN

AVGIVET DEN 25 JANUARI 1919

STOCKHOLM 1919

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNEB

190216

Innehållsförteckning.

Underdånig skrivelse.................

avsnitt 73 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om arbetstidens begränsning................. 5

Inledning....................... .....

Lagstiftningsåtgärder i olika länder................... 20

Internationella strävanden.................. jo

Behandling i riksdagen....................... 29

I Sverige gällande reglering av offentlig-rättslig natur........... 20

Allmän motivering....................... 22

Arbetstidsförkortningens möjlighet ................. 22

Arbetstidsförkortningens inverkan på industrien........ 23

Åttatimmarsdagens verkningar för arbetarna............... 26

Speciell motivering...................... 29

Reservation av herrar Ekman, Wahren och Wijkander............ 4g

Tabeller till herrar Ekmans, Wahrens och Wijkanders reservation........ 71

Reservation av herrar Holmström, Michaelsson och Svensson........... 80

Bilaga 1. Preliminär redogörelse för arbetstidens längd inom industri och hantverk

m. m. i Sverige och vissa främmande länder........... 85

1. Föregående utredningar i ämnet.................. 85

2. Undersökningens planläggning och utförande............. 86

3. Arbetstiden per vecka enligt kollektivavtal, träffade under åren 1908—1917 88

4. Arbetstiden per vecka inom industri och hantverk m. In. omkring år 1917

enligt uppgifter från företagen.................. 98

a. Tidpunkten för undersökningen.................. 98

b. Undersökningens omfattning............. 99

c. Veckoarbetstid för samtliga arbetare................ 99

d Veckoarbetstid vid arbetställen av olika storlek...........107

e. Veckoarbetstid för skiftarbetare..................210

f. Veckoarbetstid för olika arbetargrupper..............212

5. övertidsarbetets omfattning inom vissa näringsgrenar enligt uppgifter från

företagen...........................213

6. Arbetstidens längd inom jordbruk, skogsbruk, hotell- och restaurangrörelse

m- ........................116

7. Arbetstidens längd i vissa främmande länder.............128

Bilaga 2. Arbetstidens inverkan i hygieniskt avseende m. m..........123

Bilaga 3. Arbetstidens inverkan på produktiviteten..............231

Stockholm den 25 januari 1919.

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 15 februari 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit åt

en särskild kommitté att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning

rörande arbetstidens längd och förläggning jämte i samband där

1—190216.

2

med stående förhållanden. Av statsrådsprotokollet i äinnet angivas särskilt

såsom inbegripna i kommitténs uppdrag frågorna om maximalarbetsdag,

nattarbete, söndagsvila, fridagar utan kyrklig karaktär samt arbetarsernester.

Till ordförande i kommittén, som sedermera antagit benämningen »arbetstidskommittén»,

avsnitt 74 Kontrollera mot PDF

förordnades landshövdingen friherre L. De Geer och

till ledamöter i densamma disponenten J. L. Ekman, yrkesinspektören B. O.

V. Hellström, förtroendemannen i svenska metallindustriarbetarförbundet

K. W. Holmström, förste provinsialläkaren C. J. F. Lundberg, ingenjören

E. L. Magnus, sekreteraren i svenska grov- och fabriksarbetarförbundet

C. Michaelsson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin, vilken tillika

skulle tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare, förtroendemannen i svenska

sågverksindustriarbetarförbundet A. Svensson samt disponenterna C. Wahren

och B. E. Wijkander.

För fullgörandet av sitt uppdrag fann kommittén nödvändigt att

föranstalta om vissa undersökningar. Med hänsyn till att de närmast

föregående undersökningarna rörande arbetstiden inom industri och hantverk

huvudsakligen hänföra sig till en så långt tillbaka liggande tidpunkt

som åren 1905—08, ansågs i främsta rummet påkallat att få till stånd en

förnyad undersökning i nu berörda avseende. Denna ar betsstatistiska undersökning,

'' som skyndsamt planlades och påbörjades, har under ledning av

förste aktuarien i socialstyrelsen B. Nyström handhafts av amanuensen därstädes

J. Richert. Byråchefen i nämnda ämbetsverk N. Bergsten har i

egenskap av adjungerad ledamot biträtt kommittén i frågor rörande undersökningens

planläggning. Vid primäruppgifternas insamlande och granskning

har kommittén erhållit medverkan av yrkesinspektionens befattningshavare.

Vidare fann kommittén nödvändigt att söka få till stånd en undersökning

rörande de ekonomiska följderna av en lagstadgad förkortning av

arbetstiden. Denna undersökning har yarit anförtrodd åt aktuarien i kommerskollegium

A. Lilienberg. För att vinna fullständiga och tillförlitliga

uppgifter i ämnet har aktuarien Lilienberg eller kommitténs sekreterare

besökt ett större antal arbetsställen.

På uppdrag av kommittén har undertecknad Lundberg verkställt

en undersökning rörande arbetstidens inverkan i hygieniskt avseende

m. in.

Slutligen bör måhända även nämnas, att man inom kommittén varit

betänkt på att vid en del arbetsställen, där arbetstiden mer avsevärt förkortats,

söka i någon mån utreda den inverkan, denna förändring haft på

produktiviteten.

Den 1 juli 1918 beslöt Kungl. Maj:t att till kommittén överflytta

3

det tidigare åt socialstyrelsen lämnade uppdraget att verkställa utredning

angående nattarbete inom bagerier, konditorier och så kallade hembagerier

samt att avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Kommittén, som av chefen för civildepartementet anmodades att skyndsamt

fullgöra detta uppdrag, har med anledning av detsamma den 22 november

avsnitt 75 Kontrollera mot PDF

1918 avgivit betänkande med förslag till lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete.

Innan nyssnämnda betänkande avgivits, fick kommittén från chefen

för civildepartementet mottaga eu anmodan att såvitt möjligt så påskynda

sitt arbete beträffande arbetstidens reglering i allmänhet, att förslag till

lagstiftning i ämnet, åtminstone i vad angår arbetstidens längd, kunde

föreläggas 1919 års riksdag.

Genom här berörda tvenne särskilda brådskande lagstiftningsuppdrag

har givetvis planen för kommitténs arbete väsentligen rubbats. Kommittén,

som haft för avsikt att i ett sammanhang framlägga förslag til

en mer allsidig och allmängiltig reglering av arbetstiden, har blivit nödgad

att i stället framgå med skilda författningsförslag i avseende å de olika

frågor, som ingå i nämnda reglering. Ej heller ha ovan omförmälda utredningar

kunnat fullföljas på åsyftat sätt.

För att efterkomma chefens för civildepartementet nyss omtalade

senare anmodan fann sig kommittén föranlåten att omedelbart till särskild

behandling upptaga frågan om reglering av arbetstidens längd. Med den

mycket begränsade tid, som stått till kommitténs förfogande härför, har

det emellertid icke varit kommittén möjligt att ägna denna viktiga fråga

den uttömmande behandling, som varit önskvärd.

Kommittén, som förehaft nämnda lagstiftningsfråga till särskild behandling

vid sammanträden den 18—23 november och 5—9 december

1918 samt den 20—25 januari 1919, får härmed i underdånighet överlämna

betänkande med förslag till lag om arbetstidens begränsning. Mot

kommitténs beslut i ämnet ha reservationer i vissa delar anförts av undertecknade

Ekman, Wahren, Wijkander, Holmström, Michaelsson och Svensson,

och äro dessa reservationer närlagda betänkandet.

Vid betänkandet har såsom bilaga fogats en preliminär redogörelse

för arbetstidens längd inom industri och hantverk in. in. i Sverige och

vissa främmande länder. På grund av tidens knapphet har ej åt denna

redogörelse kunnat givas det mer allsidiga innehåll, som varit avsett. Av

samma skäl ha de i redogörelsen ingående uppgifterna endast ofullständigt

och på ett förberedande stadium av bearbetning varit tillgängliga för

kommitténs ledamöter, innan kommittén fattat beslut i frågan.

Till betänkandet har vidare fogats en sammanfattning av de upp

-

4

lysninger, som vunnits genom förut omnämnda undersökning rörande arbetstidens

inverkan i hygieniskt avseende in. in.

Slutligen har, då den påtänkta utredningen rörande verkningarna i

avseende å produktiviteten av vidtagna förkortningar av arbetstiden ej

kunnat i någon avsevärdare mån genomföras, vid betänkandet närlagts

avsnitt 76 Kontrollera mot PDF

vissa uppsatser och uttalanden, vilka, såsom ägnade att belysa nyssberörda

och därmed sammanhängande förhållanden, tidigare tillhandahållits kommitténs

ledamöter.

Vad angår den av kommittén föranstaltade utredningen rörande de

ekonomiska följderna av en lagstadgad förkortning av arbetstiden har densamma,

som i liera avseenden mött betydande svårigheter, icke ännu hunnit

slutföras. Kommittén hyser emellertid den förhoppning, att så skall

kunna ske, innan förevarande lagstiftningsfråga företages till mer slutgiltigt

avgörande.

Underdånigst:

LOUIS DE GEER.

J. L. Ekman.

Olof Hellström.

K. W. Holmström.

Ch. Lundberg.

Erik L. Magnus

-

Carl Michaelsson.

A. Molin.

Aug. Svensson.

Carl Wahren.

B. Wijkander.

Förslag

till

lag om arbetstidens begränsning.

1 §•

Denna lag äger tillämpning å varje rörelse, industriell eller icke,

vari arbetare användes till arbete för arbetsgivares räkning, så ock å hus-,

väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning eller annat dylikt särskilt arbetsföretag,

vari arbetare på sådant sätt användes.

Från lagens tillämpning undantagas dock

a) arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under sådana

förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande,

b) arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj,

c) arbete, som till sin natur är så oregelbundet, att det icke kan

förläggas till bestämda tider,

d) arbete, som bedrives av staten,

e) arbete, som är att hänföra till hälso- eller sjukvård,

f) arbete, som utföres av sjöfolk och är att hänföra till skeppstjänst,

evad arbetet utföres ombord eller icke, ävensom fiske,

g) skogsarbete, kolning därunder inbegripen, samt flottning utom

vid skiljeställe,

h) jordbruk jämte därtill hörande binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag, ävensom djurskötsel, ändå att den bedrives

utan samband med jordbruk,

i) arbete, som åligger trafikpersonal vid järnväg, som är upplåten

för allmän trafik,

j) arbete, som åligger biträde i handelsbod, rakstuga, frisersalong

eller badinrättning, samt

k) sådant arbete i hotell-, restaurang- eller kaférörelse, som är att

hänföra till allmänhetens direkta betjänande.

6

2 §•

Såsom arbetare skall vid tillämpning av denna lag ej räknas disponent,

verkmästare eller annan befattningshavare i överordnad ställning och

ej heller ritare, kontorsbiträde eller därmed jämställd person.

3 §•

Yppas tvekan, huruvida visst arbete är att hänföra till sådant, varå

denna lag skall äga tillämpning, eller huruvida viss arbetstagare är att

räkna såsom arbetare enligt lagen, äger arbetsrådet därom träffa avgörande.

4 §•

avsnitt 77 Kontrollera mot PDF

Arbetare må icke användas till arbete under längre tid, raster oräknade,

än 872 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan.

Bedrives arbetet med regelbunden skiftindelning, må nyss angivna

begränsningar gälla den genomsnittliga arbetstiden under en tidrymd av

högst tre veckor.

5 §•

Beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare tid eller medför

synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål av större

allmänt intresse, må arbetsrådet medgiva undantag från de i 4 § angivna

begränsningar.

Måste arbete, som bedrives med tre skiftlag, oundgängligen fortgå

jämväl under sön- och helgdagar, må arbetsrådet, i den mån så prövas

påkallat, medgiva därför erfoderligt undantag.

År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende av årstiden

eller väderleken eller är den på grund av annat förhållande av växlande

längd, må arbetsrådet medgiva, att arbetstiden allenast i genomsnitt skall

vara underkastad de i 4 § angivna begränsningar.

6 §•

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i driften eller ock medfört hot om sådant

avbrott eller om skada å varor eller annan egendom, må arbetare, som

fyllt aderton år, i den mån så är nödigt med hänsyn till berörda förhållande,

användas till övertidsarbete utöver de begränsningar, som finnas

7

angivna, i 4 § eller kunna hava meddelats med stud av 5 §. Om sådant

övertidsarbete samt dess anledning, omfattning och varaktighet åligger det

arbetsgivaren att senast inom två dygn från dess början göra anmälan till

yrkesinspektionens chefsmyndighet, övertidsarbetet må icke fortsättas utöver

nämnda tid, utan att tillstånd därtill sökts hos nämnda myndighet.

Angående sådan ansökan har yrkesinspektionens chefsmyndighet att ofördröjligen

meddela beslut. Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må

anses gjord, när densamma i betalt brev avlämnats till allmänna posten.

7 §•

Finner arbetsgivare i annat fall, än som avses i 6 §, med hänsyn

till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till övertidsarbete

utöver de begränsningar, som äro angivna i 4 § eller kunna hava meddelats

med stöd av 5 §, vare därtill berättigad i avseende å arbetare, som

fyllt aderton år, för högst 25 timmar under loppet av en månad och 150

timmar under loppet av ett år. Erfordras ytterligare eftergift, må sådan,

dock för högst 10 timmar under loppet av eu månad och 75 timmar under

loppet av ett år, meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

8 §•

Rörande övertidsarbete åligger det arbetsgivare att senast näst därpå

följande dag göra anteckning i särskild övertidsjournal, upprättad enligt

avsnitt 78 Kontrollera mot PDF

formulär, som fastställes av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Beslut av yrkesinspektionens chefsmyndighet i ärende rörande övertidsarbete

skall biläggas övertidsjournalen å det arbetsställe, beslutet rör,

och skall övertidsjournalen jämte bilagda beslut förvaras å arbetsstället

under minst tre år, räknat beträffande journalen från den tid, då sista

anteckningen gjordes däri, och beträffande beslut från detsammas datum.

ré9 §■

Arbetsrådet består av sju ledamöter, utsedda av Konungen för en

tid av två år åt gången. Tre av ledamöterna skola utses bland personer,

som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen, och

förordnar Konungen en av dessa ledamöter till rådets ordförande och chef

samt en till ställföreträdare för denne. Rådets övriga fyra ledamöter skola

utses till halva antalet bland personer, föreslagna av rikssammanslutningar

utav arbetsgivare, och till halva antalet bland personer, föreslagna av

rikssammanslutningar utav arbetare. För sistnämnda fyra ledamöter skola

i enahanda ordning utses lika många suppleanter.

8

Vid handläggning av ärenden, som avses i denna lag, bör rådet i

regel ej blott bereda vederbörande arbetsgivare och arbetare tillfälle att

yttra sig utan även på lämpligt sätt söka samråd med representanter för

arbetsgivare och arbetare inom ifrågakommande verksamhetsområden.

Rådet äger att, där skäl därtill föreligga, i avbidan på vidare utredning

meddela beslut, som gäller endast tills vidare.

Närmare bestämmelser rörande rådet och dess verksamhet meddelas

av Konungen.

10 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av la^en om

arbetarskydd den 29 juni 1912.

11 §•

Användes arbetare till arbete i strid mot vad i denna lag är stadgat,

straffes arbetsgivaren med böter från och med tio till och med ettusen

kronor. År arbetaren under aderton år och har användandet skett med

faders eller målsmans vetskap och vilja, vare fadern eller målsmannen förfallen

till böter från och med fem till och med femtio kronor.

• j Csn som under tid, da han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder

därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

12 §.

Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som föreskrives

i 6 §, eller att iakttaga vad enligt 8 § åligger honom, straffes

med böter från och med fem till och med fyrahundra kronor.

13 §.

avsnitt 79 Kontrollera mot PDF

Förseelser mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan

är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgang

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

9

14 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun, skall vad i denna

lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

15 §.

Över beslut av arbetsrådet må klagan föras genom besvär hos

Konungen inom tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

16 §.

Skulle tillämpningen av denna lag omöjliggöra det fortsatta bedrivandet

av visst arbete eller företag, må Konungen, efter arbetsrådets hörande,

medgiva undantag därifrån.

Bestämmelserna i denna lag träda beträffande arbete, som vid tiden

för lagens utfärdande bedrives oavbrutet såväl natt som dag, i kraft den

1 januari 1920 och beträffande annat arbete den 1 juli 1919 samt gälla

tillsvidare, intill dess Konungen annorlunda förordnar.

Förmår arbetsgivare visa, att tillämpningen av denna lag å företag,

som bedrives av honom, skulle, därest vissa förändringar ej vidtoges, i

väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga, må arbetsrådet

medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

2—190216

10

Inledning.

ningsåtaär- Bestämmelser till begränsning av arbetstidens längd ingingo i de

der i olika lagar, som inleda den moderna arbetarskyddslagstiftningen och ha alltan

ei- jämt utgjort viktiga beståndsdelar av denna lagstiftning. Som naturligt

var, avsågo de till en början de mest skyddsbehövande — barn och kvinnor.

I England, som ju var industrialismens föregångsland, utfärdades

redan år 1802 bestämmelser i ämnet, vilka sedermera efterföljts av en

mångfald av stadganden såväl där som i nästan alla kulturstater. Tanken

på att en lagstadgad begränsning av arbetstiden kunde vara påkallad jämväl

med hänsyn till vuxna manliga arbetare torde i lagstiftningen först

ha kommit till uttryck i en fransk lag av år 1848, som för den större

industrien begränsade den effektiva arbetstiden till 12 timmar. Enahanda

begränsning infördes år 1864, resp. 1869 i de schweiziska kantonerna

Glarus och Basel-Stadt. Genom fabrikslagen av 1877 utsträcktes regleringen

av arbetsdagens längd till hela Schweiz, men inskränktes arbetstiden

till 11 timmar i allmänhet och 10 timmar å dag före sön- eller helgdag.

I den österrikiska Gewerbeordnung infördes 1885 en bestämmelse,

som för fabriksmässiga företag begränsade den effektiva arbetstiden under

loppet av 24 timmar till högst 11 timmar. Jämväl må nämnas, att i

avsnitt 80 Kontrollera mot PDF

Ryssland år 1897 lär stadgals begränsning av arbetstiden i regel till IIV2

och å dag före sön- eller helgdag till 10 timmar.

Nu berörda äldre fall av lagstadgad begränsning av arbetstiden för

vuxna manliga arbetare torde emellertid ej haft någon större praktisk betydelse,

då begränsningen varit så vid, att den endast lär träffat mer undantagsvis

förekommande arbetstider. Först med en beo-ränsnino- av arbetstiden

till 10 timmar torde ifrågavarande lagstiftning lett till några

praktiska resultat. En dylik begränsning infördes i Frankrike genom en

lag av år 1900 beträffande sådana manliga vuxna arbetare, som arbetade

tillsammans med minderåriga eller kvinnor. Den senare schweiziska fabrikslagen,

av år 1914, begränsade arbetstiden till 10 timmar i allmänhet

och till 9 timmar å dag före sön- eller helgdag. Samma år utfärdades i

Portugal , en lag, som begränsade arbetstiden till 10 timmar om dagen

och 60 timmar i veckan. Slutligen må nämnas, att lagstadgad maximal

-

11

arbetsdag om 10 timmar ar gällande i eu del utomeuropeiska länder,

bl. a. i ett flertal av Amerikas Förenta Stater.

Med hänsyn till den alltjämt fortgående förkortningen av den faktiska

arbetstiden torde emellertid ej heller en lagstadgad begränsning till

It) timmar, synnerligast om den ej införts förr än under de senaste

åren, ha haft någon mer betydelsefull inverkan på arbetsförhållandena.

Ytterligare ett steg till förkortning av arbetstiden togs i Norge genom

arbetarskyddslagen av år 1915, som begränsade arbetstiden till 10

timmar om dagen och 54 timmar i veckan — alltså en genomsnittlig arbetsdag

av 9 timmar.

Kravet på 8-timmars arbetsdag, vilket redan 1817 funnit sin förespråkare

i Robert (hven, har, synnerligast efter det den internationella

socialistkongressen i Paris år 1889 uttalat sig för detsamma, småningom

blivit det mål i förevarande avseende, varom arbetarna samlat sig. Sedan

snart 30 år ha världens organiserade arbetare den 1 maj i enlighet med

beslut vid nämnda kongress demonstrerat för ifrågavarande krav.

Lagstadgad 8-timmars maximalarbetsdag för vuxna män inom industriellt

arbete i allmänhet eller med annan dylik mer allmängiltig tilllämpning

har emellertid, om man bortser från den allra senaste tidens

lagstiftningsåtgärder inom vissa stater, ej hittills kommit till stånd i någon

större omfattning.

Ett av de länder, som tidigast införde den lagstadgade 8-timmars

maximaldagen torde varit Nya Zeeland. Uti fabrikslagen av 1901 förbjöds

inom industri och hantverk längre effektiv arbetstid än 48 timmar

i veckan eller 8''s/4 timmar om dagen.

I några av Amerikas Förenta Sta ter torde även 8-tim marsd agen ha

avsnitt 81 Kontrollera mot PDF

införts relativt tidigt. Bestämmelserna i ämnet ha emellertid gjorts beroende

av villkoret att annorlunda ej är avtalat — en förutsättning förutan

vilken bestämmelserna äro utsatta för att av domstolarna förklaras

ogiltiga såsom stridande mot författningen.

8-timmarsdagen infördes genom lag i Panama år 1914, i Uraguay

1915, i Ecuador och Coahuila de Zaragoza (Mexiko) 1916 samt i Mexikos

Förenta Stater 1917. Vidare har, vilket för vårt land är av större intresse

och betydelse, Finjand år 1917 samt Norge, dock endast villkorligt och

provisoriskt, antagit lagbestämmelser om 8-timmars arbetsdag. Bestämmelser

i ämnet av mer tillfällig natur ha nyligen utfärdats i Tyskland och

Tyskösterrike. Dessutom torde denna lagstiftningsfråga f. n. stå på dagordningen

inom flera stater.

Anmärkas bör, att förutom härovan omnämnda fall av lagstadgad

8-tiinmarsdag med mer allmängiltig tillämpning i många fall införts dy

-

12

lik begränsning av arbetstiden inom särskilda verksamhetsområden. Sålunda

torde arbetstiden vara begränsad till 8 timmar för den nordamerikanska

förbundsregeringens företag samt de olika staternas arbeten inom

stora delar av Amerikas Förenta Stater. Enahanda reglering lär gälla i Frankrike

och England samt antagligen även på andra håll.& I Amerikas

förenta Stater tillämpas denna begränsning jämväl för arbeten, vilka av

enskilda firmor utföras på entreprenad för statens räkning. För arbete

under jord i gruvor gäller lagstadgad 8-timmarsdag i ett flertal länder

såsom Frankrike, Norge, Grekland och åtskilliga amerikanska stater. Enahanda

reglering torde vidare inom olika länder vara genomförd för trafiktjänsten,

såsom vid de nordamerikanska järnvägarna, i företag med kontinuerlig

drift, i Danmark har därom nyligen framlagts ett°regeringsförslag

i riksdagen — inom bageriyrket m. m.

Under krigstiden har regleringen av arbetstiden underkastats åtskilliga

provisoriska förändringar inom de krigförande staterna. Till motverkande

av den arbetslöshet, som i början av kriget mer allmänt och sedermera

på grund av materialbrist inom vissa branscher gjorde sio- trallande,

förkortades sålunda mångenstädes genom statligt ingripande den

ordinarie arbetstiden.

Här må även påpekas, att lagstiftningen rörande arbetstiden för

minderåriga och kvinnor givetvis haft en reglerande inverkan jämväl på de

vuxna männens arbetstid. I de talrika fall, där män arbeta tillsamman

med minderåriga eller kvinnor och de för sitt arbete äro beroende av

varandra, kunna nämligen de manliga arbetarna ej lämpligen sysselsättas

längre än de minderåriga eller kvinnorna.

Av det ovan anförda framgår, att lagstiftning om en effektivt förmaximalai

avsnitt 82 Kontrollera mot PDF

betsda^, med mer allmängiltig tillämpning hittills inom

länder, vilkas förhållanden någorlunda överensstämma med våra, endast

förekommer i finland och Norge. Något utförligare uppgifter om de

väsentligare . dragen av ifrågavarande lagstiftning i dessa två stater har

synts kommittén vara på sin plats i detta sammanhang.

Den finska lagen om åtta timmars arbetstid, som utfärdades den 27

november 1917, angives äga tillämpning på två skilda grupper av företag.

Till den förra gruppen hänföras: hantverks- och■ fabriksrörelse samt

andra industriella yrken; byggande, reparation och underhåll av hus och

hamn samt av bana, bro, väg och annan kornmunikationsanstalt; bärgningsoch

dykeriverksamhet; badstuga och badinrättning; röjnings-, rensnings-,

torrläggnings- och renhållningsarbete; skogs- och vedhygge; utdrivning

och flottning av virke; lastning och lossning av varor; handels-, kontorsoch

nederlagsrörelse; värdshus-, hotell- och kaférörelse ävensom yrkesdrif

-

13

ter oeli företag, vilka äro att anse såsom jämförliga med de förenämnda.

Under den senare gruppen upptagas: järnvägs- oeh spårvägstratik, post-,

tull- och telefoninrättningar samt kanaler; automobiltrafik och formansrörelse;

sjukhus oeli fängelser samt rörelser och inrättningar, vilka äro att

anse såsom jämförliga med de nu nämnda. Från lagens tillämpning undantagas

huslig ekonomi, jordbruket med binäringar samt arbeten, som

komma till utförande i omedelbart samband med jordbruket.

I den förra gruppen av företag får arbetare icke användas till regelbundet

arbete längre tid än 8 timmar av dygnet eller 96 timmar under

två veckor. Arbetstiden per dag men ej den per vecka får likväl överskridas,

där arbetets tekniska beskaffenhet eller annan tvingande omständighet

påkallar det. I avseende å utdrivning och flottning av virke, lastning

och lossning av varor, kontorsarbete och arbete i mejerier frigöres

arbetstidens begränsning jämväl från 2-veckorsperioden och föreskrives, att

arbetstiden får uppgå till högst 192 timmar under 4 veckor. Sist angivna

begränsning skall även gälla för den senare gruppens företag.

Till övertidsarbete utöver den i lagen medgivna tiden får arbetare

med eget begivande användas högst 10 timmar i veckan, 40 timmar under

4 veckor och 150 timmar om året. Då arbetets regelbundna fortgång

ovillkorligen kräver det, kan inspektionsmyndigheten medgiva övertidsarbete

under ytterligare högst 100 timmar om året. Oberoende av här

angivna begränsningar får arbetstiden under högst 4 veckor måttligt förlängas,

då naturtilldragelse, olyckshändelse eller annan fara hotar att avbryta

eller redan avbrutit arbete eller då avbrott i arbete skulle förorsaka

avsnitt 83 Kontrollera mot PDF

förskämning eller förstöring av egendom. Sådan vidtagen förlängning

skall med angivande av åtgärdens orsak samt förlängningens omfattning

och varaktighet ofördröj lingen anmälas till inspektionsmyndigheten, som

äger att låta vid anmälningen bero eller vidtaga åtgärd till förlängningens

begränsning eller inställande. För övertidsarbete utöver den medgivna

arbetstiden skall avlöningen förhöjas med minst 50 % för de två första

timmarna och med minst 100 % för de följande.

I lagen meddelas även bestämmelser om söndagsledighet och raster.

Senaten utfärdar närmare föreskrifter angående lagens tillämpning.

Visar sig lagens tillämpning på grund av arbetets tekniska beskaffenhet,

årstiden eller annan tvingande omständighet ogenomförbar i avseende

å företag, som tillhör förut omnämnda senare grupp av företag,

äger senaten att på förord av inspektionsmyndigheten för högst ett år i

sänder medgiva undantag från arbetets anordnande enligt lagen.

Lasren trädde i kraft 3 månader efter sitt stadfästande, men berättigades

senaten att beträffande verkställigheten bevilja uppskov, högst

14

under 6 månader, på områden, där lagens tidigare genomförande mötte

oövervinnerliga hinder.

Genom en lag av den 14 augusti 1918 har bl. a. nyss refererade

övertidsbestämmelser förändrats. Maximum för direkt medgivet övertidsarbete

har nämligen höjts till 24 timmar för två veckor, 48 timmar för

fyra veckor och 200 timmar för året. Det ytterligare övertidsarbete, som

inspektionsmyndigheten kan medgiva, har ökats till högst 150 timmar.

Vidare har bemyndigandet för senaten att, där lagen visar sig ogenomförbar,

för högst ett år medgiva undantag utsträckts till att gälla jämväl den

förra gruppen av företag, varå lagen äger tillämpning.

Med stöd av nu berörda bemyndigande har senaten den 19 augusti

1918 för ett års tid medgivit ganska betydande avvikelser. Sålunda har

från lagens tillämpning undantag^ uppförande av privata bostads- och

ekonomibyggnader på landet samt reparation och underhåll av hus, hamn,

bana, bro, väg och annan kommunikationsanstalt; röjnings-, rensningsoch

torrläggningsarbete, som utföres i omedelbart samband med skogsskötsel;

skogs- och vedhygge; ut drivning och flottning av virke; lastning*

och lossning av varor; järnvägarnas trafik- och banavdelningar, postverkets

trafikavdelning, tullverket, kanaler samt telefoninrättningar, förutom i avseende.

å expediering av samtal; sjukhus och fängelser samt rörelser, företag

och inrättningar, vilka äro att anse såsom jämförliga med de förenämnda.

Genom här ifrågavarande senatsbeslut medgives vidare för vuxna

arbetare, som användas i sådan fabriksrörelse eller del därav, där arbetets

avsnitt 84 Kontrollera mot PDF

tekniska beskaffenhet fordrar oavbruten drift och arbetet är indelat i tre

skift, vilka regelbundet avlösa varandra och ombytas varje vecka, en arbetstid

under tre veckor av 156 timmar, om arbetet kan inställas för

helgdag, och av 168 timmar, där dylikt inställande icke är möjligt.

Senaten lär även för de flesta större industrier medgivit, att 104

arbetstimmar under 14 dagar få räknas som normal arbetstid?

För särskilda affärsföretag och inrättningar hade senaten tidigare

medgivit befrielse från tillämpningen av lagen om åtta timmars arbetstid.

Genom ett beslut, jämväl av den 19 augusti 1918, har denna befrielse

generellt förlängts med två månader.

Den norska lagen om arbetarskydd i industriella företag av den 18

september år 1915 stadgar, som förut omnämnts, i regel en begränsning

av arbetstiden till 10 timmar om dagen och 54 timmar i veckan. Bland

dess övriga bestämmelser angående arbetstidens längd må anföras följande.

Övertidsarbete medgives under högst 10 eller med tillsyningsinyndighetens

samtycke under högst 15 timmar i veckan. Sådant" arbete får dock ej

överstiga 30 timmar under loppet av 4 veckor med undantag likväl för

arbetare, som regelbundet sysselsättas med uppeldning eller uppvärmning

före den allmänna arbetstidens början. Arbetsgivaren är ej berättigad

fordra utförande av övertidsarbete, om arbetaren med läkarintyg kan

styrka, att hans hälsa skulle lida av längre arbetstid än den vanliga.

Från tillämpningen av nyss berörda bestämmelser rörande arbetstiden

äro, i vad angår användandet av vuxna arbetare, undantagna företag,

som sysselsätta la ger- och pank husarbetare samt arbetare vid tomter, upplagsplatser,

ångbåtsexpeditioner och liknande ävensom hantverksföretag.

Pappers-, cellulosa- och trämassefabriker* med nattarbete äro fritagna från

iakttagandet av bestämmelserna rörande den ordinarie arbetstiden, och

konungen äger, efter arbetsrådets hörande, att medgiva samma frihet för

andra företag, där nattarbete lagligen äger rum. Om företag av nu berörda

slag inför en av konungen fastställd skiftordning med tre skift per

dygn, äger det att låta arbetet fortgå från söndag kl. 10 e. m. till påföljande

söndag kl. 6 f. m.

Från bestämmelsen om tiden för lagens ikraftträdande, som var satt

till dem 1 januari 1916, gjordes undantag i avseende å stadgandena rörande

arbetstiden, vilka icke trädde i kraft förrän den 1 januari 1917.

För företag, som vid lagens utfärdande hade en längre arbetstid än

den i lagen medgivna, kan konungen bestämma, att arbetstiden nedsattes

småningom på sådapt sätt, att den intill utgången av 1920 kommer ned

inom de i lagen angivna begränsningarna. År vid lagens ikraftträdande

avsnitt 85 Kontrollera mot PDF

tiden för ett tidigare avslutat tariffavtals giltighet icke utlupen, träda för

de företag, som omfattas av avtalet, lagens bestämmelser om arbetstiden

icke i kraft, förrän avtalets giltighetstid är slut.

På våren 1918 ingick sekretariatet för de norska arbetarnas fackliga

landsorganisation till regeringen med en framställning, att den ville, särskilt

med hänsyn till den rådande livsmedelskrisen, träffa anstalter till

fastställande av 8 timmars normalarbetsdag för alla industriarbetare. Efter

det åtskilliga sammanslutningar av arbetsgivare och arbetare m. fl. yttrat

sig över framställningen, framlade regeringen proposition i frågan för

stortinget, och ledde detta till utfärdande den 14 augusti 1918 av en provisorisk

lag om förkortning av arbetstiden i företag, som gå in under lagen

om arbetarskydd i industriella företag.

Enligt nämnda provisoriska lag äger konungen efter ansökan föreskriva,

att i vissa slag av företag eller särskilda företag, vilka äro underkastade arbetarskyddslagens

bestämmelser om arbetstiden, en arbetares ordinarie

arbetstid icke får överstiga 8V2 timmar om dagen eller 48 timmar i veckan.

* Enligt ingånget avtal har numera inom denna industri införts fördelning av arbetet

på tre skiftlag.

16

När arbetstiden är begränsad på sådant sätt, får arbetare endast undantagsvis

och med tillstånd av tillsynsmyndigheten eller vederbörande

regeringsdepartement användas till övertidsarbete. Skulle arbetstidens

förkortning föranleda tvist, huruvida bestående tariffavtals lönesatser böra

höjas, får sådan tvist icke leda till strejk eller lockout. Kan tvisten icke

lösas medelst förhandling mellan vederbörande organisationer, skall den

hanskjutas till en lönenämnd, bestående av fem ledamöter, utsedda av

konungen. Lönenämndens avgörande skall gälla, så länge lagen ä°-er

giltighet, dock icke utöver tariffavtalets giltighetstid. I fall av överträdelse

av nyssnämnda förbud mot arbetets inställande skall lagen om arbetstvister

komma till tillämpning. Lagen, som trädde i kraft omedelbart,

skall gälla till dess 12 månader förflutit, efter det allmän fred

slutits.

Granskningen av ansökningar om den provisoriska lagens tillämpning

verkställes av fabrikstillsynens chefsmyndighet, som inhämtar yttrande

från vederbörande arbetsgivare och lokala tillsynsmyndighet samt hälso- och

provianteringsråden. Som vid granskningen tages hänsyn till ej blott näringsförhållandena

å arbetsplatsen och i orten utan även till arbetets mer

eller mindre ansträngande och hälsofarliga beskaffenhet samt konkurrensförhållandena,

lär granskningsarbetet visat sig mycket betungande. Vid

avsnitt 86 Kontrollera mot PDF

mitten av sistlidna oktober uppgavs ansökningar av här ifrågavarande

innebörd hava inkommit beträffande ungefär halva antalet av de arbetsställen,

som kunde ifrågakomma, men förväntades dylika ansökningar rörande

ytterligare ett större antal arbetsställen.

Osannolikt torde ej vara, att 8-timmarsdagen eller rättare sagt 48- timmarsveckan på nu berörda sätt väsentligen kommer att genomföras

inom Norges industri och byggnadsverksamhet m. m.

I Tyskland har Reichsamt för die wirtschaftliche Demobilmachung

den 23 november 1918 utfärdat en författning angående reglerino-en av

arbetstiden för arbetarna inom yrkena (Gewerbe). Enligt uppgift skall

denna lagstiftningsåtgärd vara tillkommen i ändamål att motverka arbetslöshteen.

Författningen äger tillämpning på yrkes- (gewerbliche) företag i

allmänhet, d. v. s. industri, hantverk, handel etc. av såväl enskild som

offentlig karaktär, ävensom å jordbrukets binäringar i den mån de äro

att hänföra till dylika företag. Den ordinarie dagliga arbetstiden får ej

överskrida 8 timmar. Förkortas på grund av överenskommelse arbetstiden

å dag före sön- eller helgdag, får likväl den sålunda åvägabragta minskningen

ersättas medelst förlängning av arbetstiden å veckans övriga

söckendagar.

17

Av författningens övriga bestämmelser raå följande här återgivas.

För kommunikationsverken erforderliga, av tidsförhållandena betingade

allmänna undantag skola bestämmas genom överenskommelser emellan

driftsledningarna och arbetarorganisationerna. I företag, vilkas natur ej

tillåter avbrott i arbetet eller vid vilka ett oavbrutet söndagsarbete i

allmänt intresse är nödvändigt, få manliga arbetare över 16 år, till genomförande

av en regelbunden skiftväxling per vecka, inom en tidrymd av tre

veckor en gång användas till arbete under högst 16 timmar, detta under

villkor att de under dessa tre veckor två gånger beredas en oavbruten

vilotid av 24 timmar åt gången. Ovan angivna bestämmelser äga icke

tillämpning »på arbeten av övergående beskaffenhet, vilka ofördröjligen

måste vidi agas i fall av nöd.

Beträffande företag, vilkas natur ej medgiver avbrott i arbetet eller

vilkas oinskränkta drift nödvändiggöres av ett allmänt intresse, kan en

från förut angivna bestämmelser avvikande reglering av vederbörande uppsiktsinyndighet

tills vidare medgivas i det fall, att dugande arbetskraft

ej står till förfogande i tillfyllestgörande utsträckning. För dylikt medgivande

förutsättes ansökan av arbetsgivaren samt, såvida ej avtal i frågan

träffats mellan vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer, godkännande

av arbetarutskottet eller, där sådant ej tinnes, av företagets

avsnitt 87 Kontrollera mot PDF

arbetarkår. Skulle sedermera mellan nämnda organisationer trätfas avtal

om längre gående avvikelser, äger uppsiktsmyndigheten att meddela däremot

svarande ytterligare eftergifter. Omförmälda myndighet har att

efter meddelad eftergift genast underrätta vederbörande arbetsförmedlingsanstalt

om bristen på arbetskraft vid företaget i fråga. Anmälan om lämnad

eftergift skall även göras till vederbörande »Demobilmachungskommissar»,

och äger denne ålägga uppsiktsmyndigheten att återkalla eftergiften.

Slutligen har den provisoriska nationalförsamlingen i staten Tyslcösterrike

den 19 december 1918 antagit en lag, varigenom arbetstiden för

.arbetare i fabriksmässigt bedrivna yrkesföretag under tiden intill fredsslutet

begränsats till högst 8 timmar under loppet av 24 timmar. Bland

lagens bestämmelser i övrigt må nämnas, att arbetstiden efter tillstånd av

eller i vissa fall endast efter anmälan hos vederbörande myndighet kan

få utsträckas till 10 timmar under högst 3 veckor för att tillfredsställa ett

ökat arbetsbehov, särskilt inom säsongyrkena. Längre gående undantag

kunna för särskilda grupper av yrkesföretag medgivas av Staatsamt för

soiziale Försorge, som dock i frågan skall höra ett av arbetsgivar- och

arbetarrepresentanter sammansatt råd. Lagens bestämmelser om begränsning

av arbetstiden äga icke tillämpning å hjälparbeten, som måste föregå

3—190216

18

Internatio

nella strävanden.

eller efterfölja flen egentliga produktionsprocessen (såsom ångpanneeldning,

rengöring e. d.), för såvitt ej till dem användas minderåriga arbetare.

Frågan om lagstadgad begränsning av arbetstiden har ägnats rätt

®mycken uppmärksamhet av den internationella föreningen för lajrstadgat

arbetarskydd och varit föremal för överläggning vid flera av dess sammanträden,

såsom vid delegerademötena i Lugano är 1910 och Ziirich år

1912. Vid det senare beslöts, efter ett uttalande om önskvärdln ten av

åttati mm årsskift i allmänhet i företag med kontinuerlig drift, bl. a. att rikta

en framställning till schweiziska förbundsrådet med begäran, att detta ville

inbjuda intresserade stater till eu konferens i syfte att åvägabringa överenskommelse

om införande av åttatimmarsskift för skiftarbetare vid masugnar

och andra anläggningar för framställning av järn iller stål. Även

beträffande glashyttorna ansågs tiden vara mogen för en internationell

överenskommelse, som åtminstone borde åsyfta en begränsning av arbetstiden

per vecka till genomsnittligt 56 timmar med en oavbruten ledighet

av 24 timmar. Dessutom anbefalldes de olika ländernas sektioner att

genom studier förbereda frågan om införande av åttati in marsdag eller

avsnitt 88 Kontrollera mot PDF

däremot svarande arbetstid per vecka inom en del andra industrier. Den

internationella föreningen har slutligen sökt verka för, att vid fredsförhandlingarna

bl. a. frågan om arbetstidens förkortning genom internationell

reglering måtte bli föremål för överläggning, och har föreningen i sådant

syfte den 11 juni 1918 till schweiziska förbundsrådet ingivit en framställning

i ämnet.*

Bland de fredsfordringar, som antagits av de internationella fackliga

konferenserna i Leeds år 1916 och i Bern år 1917 ha upptagits vissa krav

i avseende å arbetstidens längd. A den förra beslöts sålunda bl. a., att

arbetsdagen ej skulle få överskrida 10 timmar. Den senare konferensen uttalade

sig för en begränsning av den dagliga arbetstiden ti 1 högst It) timmar,

men skulle de fördragsslutande staterna vara förpliktade utfärda lagbestämmelser,

enligt vilka efter bestämda mellantider en inskränkning av

den dagliga arbetstiden skulle inträda, så att efter förloppet av viss tid,

varom överenskommelse skulle träffas, den lagstadgade åttatimmarsdagen

uppnåddes.

Omnämnas bör måhända här även, att från Norge år 1916 till de

övriga skandinaviska länderna utgått förfrågan rörande benägenhet för förhandlingar

om överenskommelse att införa treskiftsystemet inom pappersmasse-

och pappersindustrierna. Under sistlidne höst ha underhandlingarna

* Återgives i Bulletin des Internationalen Arbeitsamtes för år 1918, sid. 137.

19

i frågan fortskridit så långt, att delegerade för förhandlingarna blivit utsedda

och arbetet påbörjats. . ,

Den första riksdagsmotionen rörande lagstadgad begränsning &v Behandling *

arbetstiden väcktes redan år 1856 av hemmansägaren Nils Hansson i Varalöv.

Motionen utmynnade bl. a. i det yrkaml •, »att arbetstiden inom alla

rikets fabriker genom ett statsmakternas sammanstämmande beslut måtte

bliva bestämd till högst 12 timmar om dagen lör fullvuxna personer och

de över 16 år samt till 8 timmar om dagen för ungdom under 16 års

ålder». Motionen blev en medverkande anledning till ett riksdagens beslut

om skrivelse med begäran om lagstiftningens ingripande för reglering av

minderårigas arbete, ett beslut som dock ej medförde något direkt resultat.

Det dröjde sedan 30 år, innan förslag i förevarande fråga ånyo förelädes

riksdagen. Detta skedde genom motion i törsta kammaren år 1886 av S.

A. Hedlund, vilken föreslog lagstadgad maximalarbetsdag av 9 timmar för

de näringar, som komme att stödjas genom skyddstullar. Motionen, som

var ett led i striden mot protektionismen, avslogs av båda kamrarna.

Vid riksdagarna år 1891, 1893, 1894 och 1895 väckte Fridtjuv Berg

i andra kammaren motion i ämnet. Motionen avslogs av andra kammaren

avsnitt 89 Kontrollera mot PDF

vid de förra två riksdagarna men vann, inskränkt till att avse hälsomenlio-a

arbeten, nämnda kammares bifall vid de två senare. Första kammaren,

vars första tillfälliga utskott är 1895 tillstyrkt förslaget, biträdde dock

ej medkammarens beslut.

Efter 13 års förlopp påkallades 1908 ånyo riksdagens uppmärksamhet

å frågan, denna gång genom motion (N:r 245) i andra kammaren av

K. V. Kydén m. fl. Det på en utförlig motivering stödda yrkandet gick

ut på skrivelse med anhållan om utredning, huruvida och i vilken utsträckning

en maximalarbetsiid av 48 timmar under en vecka och 8 timmar

under ett dygn må bestämmas för arbetare och biträden i industriellt och

därmed jämförligt yrke, hantverk, byggnadsarbeten av alla slag, transportväsende

och därmed sammanhörande arbete ävensom statens och kommunernas

arbeten och företag samt framläggande av de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Motionen avstyrktes av andra kammarens

fjärde ^tillfälliga utskott, huvudsakligen med hänsyn till den föreslagna

stärka förkortningen av arbetstiden och den internationella konkurrensen,

samt avslogs av kammaren.

Vid 1910 års riksdag väcktes av E. C. Kropp och C. E. Svensson i

Nyköping i andra kammaren motion (n:r 190) med yrkande om utredning

jämte eventuellt förslag, huruvida och i vilken utsträckning en lagstadgad

maximalarbetsdag må bestämmas för arbetare och biträden i hälsofarliga

20

T

industrier och yrken. Motionen avstyrktes av vederbörande utskott och

avslogs av kammaren.

Av G. F. Steffen och A. C. Lindblad i första samt av H. Lindqvist

m. fl. i andra kammaren väcktes är 1913 likalydande motioner (n:r 94,

resp. 239) med begäran om skrivelse, att Kungl. Maj:t måtte låta verkstäda

utredning, om och på vad sätt för manliga och kvinnliga lönarbetare

och biträden inom industri, hantverk, handel och samfärdsel samt statens

och kommunernas arbeten och företag må fastställas en maximalarbetsdag

av 8 timmar per dygn samt i vilken utsträckning även inom andra områden

av lönarbete sådan maximalarbetsdag må kunna fastställas eller,

där så visas icke lämpligen kunna ske, på vad sätt motsvarande legala

skydd för ett minimum av arbetsfri tid må kunna beredas dessa näringars

lönarbetare. Första kammarens tillfälliga utskott avstyrkte motionen M. a.

på den grund, att Sverige i fråga om lagbestämmelser angående arbetstidens

längd inom det industriella arbetsområdet borde rätta sig efter de

större europeiska kulturländerna samt att frågan lämpligast borde lösas

genom internationell överenskommelse. Kammaren fölide sitt utskotts

mening. Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott tillmötesgick motionärerna

avsnitt 90 Kontrollera mot PDF

på det sätt, att det tillstyrkte en utredning om maximalarbetsdacr

i allmänhet, och detta förslag biträddes av kammaren.

Slutligen har I. Vennerström in. fl. vid 1918 års riksdag i motion

uti andra kammaren (n:r 2) hemställt om skrivelse med anhållan, att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning om arbetstidens nuvarande längd

inom industri, byggnadsverksamhet, hantverk, kommunikationsväsende,

handel jämte närgränsande arbetsområden, både inom allmänna och privata

företag, samt på grundvalen av denna utredning för riksdagen framlägga

förslag om genomförande inom angivna yrken av en maximalarbetstid på

8 timmar per d ig och 48 timmar i veckan, där ej särskilda omständigheter

ovillkorligen nödvändiggöra en längre arbetstid. Under hänvisning

till att Ivungl. Maj:t redan uppdragit åt en särskild kommitté att verkställa

utredning och avgiva förslag rörande bl. a. den fråga, som motionen avsåg,

avstyrkte lagutskottet motionen, och avslogs densamma av riksdagen.

1 Sverige Den svenska nu gällande lagstiftningen innnehåller ej någon direkt

9\rivgav ''reglering av arbetstidens längd annat än i fråga om minderårigas använoffentlig-

dande. Den huvudsakliga bestämmelsen på detta område, vilken meddelas

r<natur9 \ ^ § a) av lagen om arbetarskydd flen 29 juni 1912, innebär, att arbetstiden

för minderårig, som användes till industriellt arbete, hantverksarbete

därunder inbegripet, eller byggnadsarbete, ej får överskrida för minderårig

under 13 år 6 timmar av dygnet eller 36 timmar i veckan, för minderårig,

som fyllt 13 men ej 14 år, 8 timmar av dygnet eller 48 timmar i

veckan och för annan minderårig, d. v. s. person som fyllt 14 men ej 18

år, 10 timmar av dygnet eller 60 timmar i veckan. Beträffande minderårUi,

som användas till kringförande av varor, uträttande av bud eller

ärenden eller till arbete i handel, begränsar samma lags 12 § indirekt

arbetstiden genom en föreskrift om oavbruten ledighet från arbetet under

minst 11 timmar varje dygn. Lagen den 20 november 1909 angående

förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella

företag innefattar, i 1 §, en liknande indirekt reglering i avseende å kvinnliga

arbetare i industriella företag av viss storlek.

Den enda lagbestämmelse rörande begränsning av arbetstiden, som

har avseende jämväl å vuxna manliga arbetare, återfinnes i 5 § e) av lagen

om arbetarskydd och har följande lydelse: »Tiden för arbetares användande

till särskilt hälsofarlig sysselsättning skall tillbörligen inskränkas.» Någon

avsevärdare tillämpning torde denna bestämmelse emellertid icke fått.

I detta sammanhang bör måhända även omnämnas, att staten för

avsnitt 91 Kontrollera mot PDF

vissa delar av sin verksamhet meddelat administrativa föreskrifter till begränsning

av arbetstidens längd, vilka föreskrifter torde få anses äga en

viss principiell betvdelse.

Telegraf-, järnvägs- och vattenfallsstyrelserna meddelade sålunda redan

den ^februari 1909 i sina efter överenskommelse utfärdade allmänna

bestämmelser rörande arbetare vid resp. underlydande tre verk vissa föreskrifter

angående arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden fastställdes däri

för den ljusare delen av året till 57 timmar i veckan och 10 timmar

om dagen med undantag för helgfri lördag, då arbetstiden skulle inskränkas

till 7 ^timmar. Under den mörkare delen av åre t skulle, för såvitt ej

konstgjord betsning anordnades, arbetstiden avkortas på sätt arbetsbefälet

bestämde. Genom ny öveienskommelse den 31 juli 1917 begränsades arbetstiden

under den ljusare delen av året till 54 timmar i veckan samt

9 V2 timmar å veckans fem första vardagar och 6 1/2 timmar å lördagar.

Den 11 april 1918 genomfördes ånyo en förändring i förevarande avseende,

i det här berörda tider sattes till resp. 52, 9 och 7 timmar. Vidare har

för verkstads- och förråd sarbetare vid statens järnvägar arbetstiden fr. o. m.

den 1 januari 1919 nedsatts till resp. 48, 8 V2 och 5 x/2 timmar. Beträffande

arméns och marinens arbetsställen slutligen har Kungl. Maj:t

den 12 november 1918 meddelat bestämmelser, varigenom den ordinarie

arbetstiden per vecka fastställts till högst 48 timmar.

22

Arbetstidsförkortningens

möjlig

het.

Allmän motivering.

Hundra år ha nu såsom förut berörts förflutit, sedan förslå# om

lagstadd förkortning av arbetstiden först framställdes av Robert (hven.

Eu mångfald sociologer och nationalekonomer ävensom en del industriidkare

ha sedan dess trätt inom skrank1 urna till förmån lör nämnda reform.

Hela världens organiserade arbetare ha under snart BO år genom sina

1-majdemonstrationer sökt giva eftertryck åt kravet pa denna reform, och

vid ett otal avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetare ha de

senares ombud bemödat sig att i större eller mindre utsträckning få dets

na förverklinat. Fhuru berörda strävanden ingalunda varit utan frukt

arbetstiden har i regel på alla näringslivets områden visat en stadigt

fortgående förkortning — har dock åttatimmarsdagen hittills ej kommit till

tillämpning i någon större omfattning.

De olika faktorer, som tillsammans i huvudsak bestämma storleken av

ett arbetes resultat, torde kunna sägas vara arbetarens energi och skicklighet,

arbetsledningens duglighet, beskaffenheten av arbetsmaterialier, hjälprnedel

och andra tekniska arbetsförhållanden samt arbetstidens längd. Under tidigare

avsnitt 92 Kontrollera mot PDF

skeden, då de tekniska arbetsförhållandena befunno sig på en relativt låoutvecklingsståndpunkt,

kunde det ej gärna ifrågakomma att i någon avse°

värdare man eftersätta anspråken på tidens utnyttjande för arbete. De begränsningar

av arbetstiden, som då förekommo, torde också mindre tillkommit med

hänsyn till arbetarnas intressen än varit framtvungna genom bristen på

betningsmedel, gängse levnadsvanor, kyrkans krav in. in. Med den stigande

kulturen ha visserligen anspråken på produktionen stegrats, men

utvecklingen av de tekniska arbetsförhållandena har fortskridit snabbare

Tillgodogörandet av naturkrafterna ha utsträckts till allt vidare arbetsområden,

och på samma gång ha hjälpmedlen och arbetsmetoderna allt

mer fulländats. Följden härav har blivit, att insatsen från människans

sida i arbetskraft och tid för den materiella produktionen kunnat minskas,

under det produktionens effektivitet det oaktat ej blott hållits uppe utan

betydligt ökats, för att icke säga mångfaldigats. Nu berörda tendenser

23

torde av den intensiva elektrifieringen och den livliga uppfinnarverksamheten’

att döma, åtminstone för vart lands vidkommande, ej visa några

tecken att försvagas utan måhända snarare att skärpas.

Frågan är då, huruvida eu väsentlig, ytterligare nedsättning av arbets- Arbetad*.

tiden skulle leda till eu avsevärd minskning av produktionen. Att sä ifW?r.

»kulle ske ligger ju nära till hända »tt antaga, sända .eke vid en forkor- pa»

tad arbetstid arbetsintensiteten kan väntas bil okad på sådant satt, att för

losten i tid därigenom uppväges. På sådana verksamhetsområden, dar de

tekniska hjälpmedlen spela eu mindre roll och arbetarnas person lga insats

följaktligen är större, kan vad som förloras i tid till stor del eller i vissa

fall fullt återvinnas genom ökad arbetsintensitet. Annorlunda ställer sig

saken, när produktionen är väsentligen beroende av de tekniska hjälpmedlen.

Arbetstakten bestämmes då i övervägande grad av dessa. Framkallas

må dock, att maskinernas prestationsförmåga alltid i större el.er mindre

mån är beroende av den levande arbetskraft, som erfordras för deras skötsel

Ju större tröttheten är hos arbetaren, desto sämre skötes maskinen,

vilket bevisas bl. a. av det kända faktum, att antalet olycksfall i fabrikerna

stegras under de tider, då arbetarna efter ihållande arbete börja

Eu minskning av arbetstiden bör sålunda även vid sådant arbete,

som är beroende av°maskiners eller andra tekniska hjälpmedels prestationsföimå-a,

kunna föra till bättre arbetsresultat. Eu mångfald exempel på

gynnsamma resultat av arbetstidens förkortning omtalas l litteraturen. 1

avsnitt 93 Kontrollera mot PDF

bilaga 3 återgivas några belysande uppsatser och uttalanden i ämnet.

Åven om det icke kan med siffror visas, torde det vara uppenbart,

att tillräcklig ledighet är eu nödvändig förutsättning för att arbetarna skola

kunna bibehålla sin arbetsförmåga och utveckla största möjliga prestationskapacitet.

Vid en ihållande lång arbetstid utan erforderlig v.la sliter arbetaren

alltför fort ut sig och blir, om han ej gar eu förtidig död till

mötes, redan innan han nått någon högre ålder, mindre arbetsför, vilket

ofvetvis från ekonomisk synpunkt innebär eu förlust ej blott för landet

utan jämväl för arbetsgivaren. Ej heller får man förbise, att den ökade

möjli-rhet till inhämtande av kunskaper och allmän medborgerlig bildning,

som lieredes genom förkortad arbetstid, bör föra till en även på arbetsdugligheten

förmånligt inverkande höjning av arbetarens ställning. _

Framhållas må även, att en lägst iftning om arbetstidens förkortning

torde komma att giva en kraftig impuls åt industrien att överallt, där

sådant är behövligt, söka införa förbättringar i fråga om arbetets orga

-

24

nation * och tekniska utrustning. Genom vidtagande av sådana förbättringar

bor den genom arbetstidens nedsättning befarade minsknin-en i

produktion kunna rätt mycket reduceras. °

D.e nackdelar, en nedgång i produktionen skulle förorsaka, komme

för övrigt att i viss män motvngas genom en del besparingar o^h and™

fordel ar, som arbetstidens förkortning torde medföra. I sådant avseende

må framhållas, att bruttoarbetstiden, d. v. s. arbetstiden med raster inräknade,

i stor omfattning torde kunna inskränkas ej blott i samma mån som

nettoarbetstiden utan, da en förkortning av sistberörda arbetstid medgiver

or or ning j

r^n''H h r ,m8kf?kning,''°rde -sev»rSa besparing bi ,!

avseende a bränsle och lyse. Sistnämnda utgiftspost borde dessutom kunna

minskas dangenom, att arbetstiden väl komme att begränsas till en med

hänsyn till dagsljuset förmånligare tidrymd. Vidare synes man med en

kortare arbetstid såsom förut framhållits, böra kunna likna på "”bättre

utförande av arbetet samt minskad sjukdoms- och olycksfallsfrekvens

för driften T la T k * P™dukt,onen skulJe otvivelaktigt, då kostnaderna

leda ti l -L '' -1 kunna i någon avsevärdare mån nedbringas, komma att

Kornig LbT prod-U,ktl0nskostnaden per enhet producerade varor,

ommitten hade, såsom tidigare omnämnts, ansett sig böra söka -enom

fnom^k Vd;re<?n-ing llå°0t n«™are undersöka denna produktionsfördyring

I saknad “en ^ den"a utredning eJ ännu hunnit avslutas

sia kornmitt de UPPI-ySningar> S0In utredningen var avsedd att lämna, anser

s kommittén ej kunna något närmare ingå på den i varje fall vanskliga

avsnitt 94 Kontrollera mot PDF

r!f;in .(Jm de ek°noiniska konsekvenserna av en lagstadgad förkortnin-av

1 rele ’toerd k" fe 1°''** ^ d°ck vå*a sä^a- att en dylik åtgärd

i regel

IifeTvisVek yr''n,? aV VaruPri8en> en fördyring som vid vikande prisnivå

b-en i dfe Va''a ;dlenast n;latlv- P>enna fördyring kommer uppenbarfe

d J mun ohindrad får göra sig gällande, att drabba den

konsumerande allmänheten.

under fefe här+ afeÖrtSi fenföf fe" tiU de fal]> då arbetstiden förkortas

under i övrigt oförändrade driftsförhållanden. Nu kan det emellertid

såsom även bestyrkes av en del uttalanden från arbetsgivarhåll, antagi

s att näringsidkarna i stor utsträckning ej komma att finna si- i eD

produktionsminskning utan komma att vidtaga förändringar, såsom ökninav

arbetarantalet, utvidgning av anläggningen eller förbättring av driftsättef

* Såsom belysande i detta avseende må hänvisas till tvenne av Sveriges industri förbund

Äv:JÄ,,rlige“F-w- •*»—-« xä;

25

för att oaktat arbetstidens förkortning kunna vidmakthålla produktionsförmågan.

Ett särdeles effektivt sätt att förbättra utnyttjandet av anläggningar,

där endast dagarbete med ett arbetslag förekommer, och vilket förmodligen

kommer att tillämpas vid särskilt dyrbara anläggningar, består

däri, att arbetet fördelas på två dagskift.

En särställning komma företagen med kontinuerlig drift att intaga

vid genomförandet av förkortad arbetstid. Ehuru en övergång från två

till tre skiftlag under den senaste tiden ägt rum på åtskilliga håll, torde

allt fortfarande det ojämförligt största antalet skiftarbetare arbeta på två

lag, d. v. s. med en ''arbetstid, som, då de förekommande avbrotten i arbetet

i regel ej kunna räknas såsom raster, belöper sig till 12 timmar av

dygnet. För dessa företag kan eu avsevärdare förkortning av den dagliga

arbetstiden tydligtvis ej genomföras på annat sätt än genom övergång till

arbete på tre lag. Då det väl endast undantagsvis torde ifrågakomma

att låta någon del av en anläggning stå obegagnad, komma företagen

sålunda i regel att se sig föranlåtna att mycket betydligt öka sin arbetarstam.

Visserligen lär det förekomma företag, vilka hittills så föga forcerat

sin drift, att de skulle kunna verkställa en övergång från tva till tre

lag utan alltför stor ökning av personalen, men i vanliga fall torde man

ha att räkna med en personalökning, ej alltför mycket understigande 50

% — med en redan förut fullt och rationellt utnyttjad arbetsstyrka skulle

ökningen givetvis uppgå till sist angivna tal. Även om arbetstidens förkortning

sålunda för företag med kontinuerlig drift icke skulle leda till minskad

produktion, lär det icke kunna förnekas, att dessa företag skulle drabbas

avsnitt 95 Kontrollera mot PDF

särskilt kännbart av ifrågavarande lagstiftningsåtgärd. Först och främst

torde det, åtminstone om man får döma efter hittillsvarande förhållanden,

möta stora svårigheter för dem att anskaffa den för det tredje skittlaget

erforderliga arbetsstyrkan. Vidare skulle förändringen medföra betydande

kostnader, nämligen dels skiftarbetarnas med framåt 50 % ökade avlöning

och dels den i v|ra dagar mycket dryga kostnaden för bostäder åt den

nya personalen. A andra sidan kan emellertid ej förnekas, att förevarande

reform i avseende å dessa företag måste anses ha särskilt starka skäl för

sig, då arbetstiden vid desamma ej blott i regel är exceptionellt lång utan

även delvis infaller under natten.

En olägenhet, som den ifrågasatta lagstiftningen, oavsett den allmänna

inskränkningen av produktionsmöjligheten, kommer att medföra för

företagarna är en viss bundenhet eller brist på rörelsefrihet i avseende å

arbetets bedrivande. Au kan arbetsgivaren i regel, allt efter som det

finnes av praktiska skäl påkallat, anordna övertidsarbete. Med en lagstadgad

begränsning av den ordinarie arbetstiden följer åter, att även

i—190216

möjligheten till övertidsarbete blir ganska snävt kringskuren — eljest

skulle ju förstberörda begränsning bli meningslös.

Kommittén, som hittills skärskådat frågan om lagstadgad förkortning

av arbetstiden väsentligen mod hänsyn till de verkningar en sådan

åtgärd kan förväntas få för produktionen och företagen, övergår nu till att

söka i någon mån påvisa de verkningar, åtgärden sannolikt skulle komma

att medföra för arbetarna med hänsyn till deras arbets- och levnadsförhållanden.

Attatim- Kravet på arbetstidens förkortning torde till en början väsentligen

SÄ* varit grundat på den uppfattningen, att arbetet genom, sin långvarighet

för arbe- förorsakade överansträngning och yrkessjukdomar. Otvivelaktigt hade

tama. denna uppfattning starka skäl för sig på en tid, då den effektivt arbetstidens

längd ej sällan översteg 12 timmar av dygnet och ingen avsevärd

kontroll från det allmännas sida utövades beträffande arbetsförhållandena i

hygieniskt avseende. Under senare tider ha betydande förändringar inträtt

i nu berörda hänseenden. Arbetstiden har avsevärt förkortats, och de

hygieniska förhållandena å arbetsställena torde numera i stort sett få anses

tämligen tillfredsställande. Vidare är att märka, att arbetets karaktär i stor

utsträckning förändrats genom den alltmer använda och fulländade maskintekniken.

Arbetet har härigenom till stor del förvandlats till maskinpassning,

vilket åter medfört, att den fysiska arbetsansträngningen i väsentlig

mån förminskats. Samtidigt torde emellertid ej så sällan den

avsnitt 96 Kontrollera mot PDF

psykiska ansträngningen vid arbetet, såsom vid passningen av kanske ett

flertal hastigt gående maskiner, i betänklig grad ökats. Den för en rationell

produktion onekligen betydelsefulla tendensen till specialisering och

arbetsfördelning samt den därmed följande ensidigheten i arbetet ärtTäven

omständigheter, som ur hälsosynpunkt ofördelaktigt känneteckna det moderna

produktionssättet.

\ id sidan av här ovan berörda grund för kravet på arbetstidens

förkortning har småningom med allt större styrka gjort sig gällande skäl

av rent social innebörd. Det tidigare förhärskande långa arbetet gav

under arbetsveckan arbetaren knappast någon tid övrig annat än till sömn

och måltider. Aven med en effektiv arbetstid av 10 timmar, som vid

1906 års undersökning angående a; betstiden \ar alldeles övervägande och

ännu i avseende å de fem första veckodagarna torde gälla för omkring

hälften av industriens arbetare, ställer sig förhållandet ej mycket bättre!

Då rasterna sammanlagt vanligen uppgå till c:a 2 timmar, kommer hela

arbetsperioden att omfatta 12 timmar. Börjar då arbetet kl. 7 f. in., har

arbetaren, åtminstone om han bor på något avstånd från arbetsstället, i

regel att stiga upp före kl. 6. Efter arbetets slut kommer han väl i regel

27

‘hem någon gång mellan kl. 7 och 8 e. m. och hinner just ej mycket mer

än att älta k vä lsvard, förrän det kan vara tid för honom att gå till sängs.

Nårnm iid övrig för barnens uppfostran eller andra familjens angelägenheter,

arbete för" hushållets rakning, bildande läsning eller förströelser eller

tillgodoseende av andra särskilda intressen eller för deltagande i föreningseller

det kommunala eller politiska livet bär han ej annat än å lördagseftermiddagar

samt sön- och he’gi!agar..

Men ej blott ur arbetarnas eg''t utan även med hänsyn till samhällets

intresse torde det vara önskvärt, att arbetarna beredas ti.lfälle att i

större omfattning förfoga över sin tid. Den nya och ansvarsfulla ställning

arbetarklass n intagit inom samhället och står i begrepp att ytterligare

befästa, ställer på denna klass stora krav, vilkas fyllande förutsätta

förbättrade tillfällen för arbetarna att skalla sig erforderliga kunskaper samt

taga del i samhällets angelägenheter. Eu särskild ■•inledning att nu beakta detta

förhållande ger den stora, nyligen beslutade utvidgningen av skolundervisningen.

Genom denna reform beredes folkets breda lager tillfälle att

förvärva såväl allmän medborgerlig bildning som även teoretisk och praktisk

yrkeskunskap. Skall emellertid reformen leda till åsyftat resultat, tår

tydligtvis arbetarungdomen icke genom för lång arbetstid betagas hågen

avsnitt 97 Kontrollera mot PDF

och möjligheten att begagna sig av de sålunda erbjudna bildningstillfällena.

Från arbetarnas sida plägar därjämte ej sällan som en fördelaktig

verkan av arbetstidens förkortning framhållas, att en sådan åtgärd skulle

bereda ökad arb tstillgång och sålunda motverka arbetslösheten. Onekligen

finnes ett visst fog för detta resonemang, och åtskilliga inskränkningar av

ar bets liden ha under krigsåren företagits i nu berörda syfte. Emellertid

torde det med hänsyn till arbetsmarknaden i dess helhet och under normala

förhållanden ej just förefinnas något överflöd på dugande arbetskraft, och

skulle den åsyftade åtstramningen otvivelaktigt komma att i sista hand gå

ut över jordbruket.

Vid övervägande av här ovan anförda skäl för och emot ifrågavarande

lagstiftningsåtgärd anser sig kommittén icke kunna tveka att förorda

densamma. Kroppsarbetarna måste med hänsyn till den ståndpunkt, vartill

den ekonomiska och sociala utvecklingen nått här i landet, anses ha

berättigade anspråk på att ernå större likställighet med andra arbetstagare

i fråo-a om fördelningen av tiderna för arbete och vila. Aven om reformen

”till en början skulle leda till åtskilliga svårigheter för industrien och

en viss minskning av produktionen, håller kommittén före,

genheter säkerligen i stort sett komma att betyda mindre

heter och förluster, som skulle vållas genom

strid om denna sak.

långvarig

att dessa olään

de svårigoch

förbittrad

28

Det återstår emellertid att pröva, hur långt en förkortnin» av arbetstiden

bör sträckas. Att härvid stora svårigheter möta, kan icke förnekas,

och det torde nog vara omöjligt att på förhand bedöma, vilken

fördelning av dygnets timmar till arbete, annan sysselsättning och vila är

den ur alla synpunkter riktiga. Då emellertid det gamla önskemålet om

tredelningen av dygnet synes ha goda skäl för sig, har kommittén den

uppfattningen, att lagstiftningen bö.r anordnas i enlighet därmed.

Härvid bär kommittén dock utgått från den förutsättningen att,

såsom väl sannolikt är, en liknande inskränkning av arbetstiden inom

den närmaste tiden kommer att genomföras jämväl i de ledande industriländerna,

_ Tänkbart är dock, att den brist på viktiga förnödenheter, som

uppstått till följd av produktionens hämmande under det långvariga världskriget,

skulle kunna anses lägga hinder i vägen för ett omedelbart genom"*

förande av en dylik lagstiftning. I sådant fall skulle otvivelaktigt vår

för vårt folks välstånd så viktiga exportindustri, även om arbetsintensiteten

stiger och industriens tekniska hjälpmedel förbättras, få svårt att

reda S1g i världskonkurrensen. För oss kan det då, om de stora på världsmarknaden

avsnitt 98 Kontrollera mot PDF

dominerande länderna finna sig nödsakade att bibehålla eller

återinföra en längre arbetstid, bliva oundvikligt att följa exemplet.

Om ock komm ttén hyser en livlig förhoppning, att åttatimmarsdagen

snart skall bliva lagstadgad i hela den civiliserade världen, har

kommittén med hänsyn bl. a. till ovissheten i nu berörda hänseende ansett

sig böra föreslå, att åt lagen endast gives provisorisk giltighet.

Speciell motivering.

i §•

Med hänsyn till det nära sambandet mellan förevarande lagstiftning

och laven om arbetarskydd — enligt kommitténs mening torde även

den förras bestämmelser framdeles böra inarbetas i den senare har

kommittén i fråga om den här föreslagna lagens tillämpningsområde

ansett sig böra så vitt möjligt upptaga någon mer betydelsefull begränsning

soin gäller beträffande lagen om arbetarskydd. Närmast till

bands låg då åt t välja den begränsning, som gäller för den enda egentliga

i sistnämnda lag förekommande reglering av arbetstiden, nämligen l

fråva om minderårigas användande. Denna begränsning, som angives i

inoressen till lagens 13 §, omfattar bergverks-, bruks-, labnks-, hantverksoch

annat industriellt^rbete samt byggnadsarbete, även om det ej är att

hänföra till industriellt arbete. Ehuru begränsningen är ganska svävande

ano-iven i la<mn, har den numera genom praxis lått en någorlunda last

utformning. Emellertid kunde mot ett sådant val göras den invändningen,

att det skulle lämna utanför regleringen av arbetstidens längd åtskilliga

grupper av arbetare, såsom transport- och handelsarbetarna, vilka

med lika fog som industriens arbetare kunde göra anspråk på att bli delaktiga

av regleringens förmåner. Försök att genom komplettering av de

i nyssnämnda lagrum upptagna slag av arbete vinna en lämplig begränsning

av ifrågavarande tillämpningsområde visade sig, särskilt med hänsyn

till^den knappa tid, som stod kommittén till buds, ej giva några lovande

resultat. Ett förslag att bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov utvidga

lagens tillämpning genom att därunder inbegripa nya grupper av

arbetare ansågs icke heller tillfredsställande bl. a. med hänsyn till det

dröjsmål och det osäkerhetstillstånd för näringarna, som därav skulle föranledas.

, . .

Under nyss berörda omständigheter fann kommittén det ej återstå

annat än att åt den föreslagna lagen giva i huvudsak samma tillämpningsområde,

som gäller för lagen om arbetarskydd. För en sådan anordning

talar också, att det med lagen åsyftade ändamål först med en dylik myc

-

30

ket vidsträckt omfattning torde bliva behörigen tillgodosett. Framhållas

må även, att samtliga de riksdagsmotioner, som på senare tiden väckts

avsnitt 99 Kontrollera mot PDF

ämnet, åsyftat en reglering av dylik mer allmängiltig tillämplighet. De

av kommittén föranstaltade utredningarna, vilka måst igångsättas, innan

kommittén kunnat fatta ståndpunkt med hänsyn till sina lagstiftnin^suppgifters

läggning och omfattning, ha emellertid väsentligen anpassats efter

härovan först, ifrågasatta begränsning.

Beträffande lagens tillämpningsområde må för övrigt framhållas, att

det i praktiken sannolikt ej skulle ha så stor betydelse, vilkendera av

härovan berörda begränsningar, som fastställes. Redan den förra begränsningen

är så vittomfattande, att den arbetstid, som kornme att gälla därinom,

småningom måste, åtminstone vid någon avsevärdare konkurrens om

arbetskraften, bli normerande jämväl för övriga arbetsområden.

Fn sådan begränsning av lagens tillämpningsområde, som nyss

förordats, har ansetts påkalla en del undantag utöver de, som äro upptagna

i 1 § lagen om arbetarskydd. Dessa undantag jämte de tre

första i nämnda lagrum ha ordnats så, att under a)—d) upptagits undantag,

som ej hänföra sig till vissa yrkesgrenar, under det de senare momenten,

e)—k), avse undantag för vissa slag av yrkesverksamhet. Med

hänsyn till nyss berörda, allmänt normerande inverkan av en lagstadgad

begränsning av arbetstiden, kommer emellertid dessa undantag antagligen

med tiden ej att få någon större praktisk betydelse.

a) och b). Dessa två undantag överensstämma med de två första

undantagen under 1 § lagen om arbetarskydd.

c). Detta undantag hänför sig till arbete, som kännetecknas av

en högre grad av oregelbundenhet. Vissa mera betydande slag av dylikt

arbete ha visserligen uttryckligen undantag^ från lagens tillämpning

genom att inbegripas under undantagen f), g) eller h), men har det, synnerligast

med hänsyn till lagens vidsträckta omfattning, ansetts påkallat att

äga tillgång till en mer allmängiltig undantagsmö jlighet. Med uttrycket

»till sin natur så oregelbundet» äsyftas, att här ifrågavarande kännetecken

skall ha en viss grad av nödvändighet och sålunda ej får vara blott tillfälligt.

Såsom exempel a här åsyftat arbete kan måhända anföras skjutsning

vid eu skjutsstation, stuveriarbete vid mindre hamnplatser, beredning

av. vissa fiskkonserver samt en del reparationsarbeten, som utföras

av särskilda reparatörer. Tydligtvis kan det stundom möta svårighet att

a\göra, huruvida visst arbete ä,r sådant, att förevarande undantagsbestämmelse

kan komma till tillämpning i avseende å detsamma. I 3 § anvisas

emellertid en utväg till slitande av meningsskiljaktigheter i detta hänseende.

31

d) . I olikhet med vad som gäller beträffande lagen om arbetarskydd

har arbete, som bedrives av staten, undantagits från lagens

avsnitt 100 Kontrollera mot PDF

tillämpning. I avseende å sådant arbete synes nämligen staten, såsom även

redan i stor utsträckning skett (se sid. 21), böra äga att på administrativ

väg bestämma arbetstiden.

e) . Arbetet på hälso- och sjukvårdens område är med hänsyn till

såväl ändamål som beskaffenhet så skilt från det vanliga förvärvsarbetet,

att det knappast svnes lämpligen kunna inbegripas under samma reglering

med hänsyn till arbetstiden. Förevarande undantag skall emellertid

enligt kommitténs mening endast avse den egentliga sjukvårdspersonalen,

vilkens tjänstgöringstid för övrigt ändå lär bli föremål för reglering, men

ej sjuk vårdsanstalternas ekonomi- eller verkstadspersonal.

f) . Detta från 1 § arbetarskyddslagen hämtade undantag har utvidgats

till att omfatta jämväl fiske. Visserligen torde denna verksamhet,

när" den bedrives till havs och i större skala, redan vara inbegripen under

undantaget i dess hittillsvarande form, men med hänsyn till skärda

rds- och fn sjöfisket torde en dylik förändring vara påkallad, hör sjöfolket

lär, enligt vad kommittén inhämtat, bestämmelser rörande arbetstiden

vara att förvänta på sjölagstiftningens område.

g) . De arbeten, som här avses, skulle antagligen redan genom be

stämmelserna

i a) och c) i stor omfattning kunna anses fritagna från lagens

tillämpning, men har eu uttrycklig bestämmelse i ämnet dock funnits

önskvärd. Under skogsarbete skulle enligt kommitténs avsikt även inbegripas

dikning, gallring, markberedning för sådd och andra till skogsskötsel

hänförliga arbeten. _ v

h) . I statsrådsprotokollet angående kommitténs tillsättande tram

hålles

bl. a., att för jordbruket av derå skäl vore påkallad en viss undantagsställning

i fråga om arbetstidens reglering samt att det därför lämpligen

borde ankomma på vidare omprövning, huruvida och i vad mån

den ifrågasatta lagstiftningen kunde vinna tillämpning å det egentliga

jordbruksområdet. 1 överensstämmelse härmed har jordbruket helt

undantagits från lagens tillämpning. I samband med jordbruket har

jämväl undantagits till detsamma, hörande binäringar, för så vitt de ej

''bedrivas såsom självständiga företag. Denna utvidgning av undantagen

har föranletts av det förhållandet, att arbetet i det egentliga jordbruket

och inom dess binäringar i många fall förrättas av samma personel

och ej vål låta sig särskilja. Bedrives sådan binäring såsom självständigt

företag, har den i regel ej blott egen, väsentligen självständig

ledning utan även egen personal, och ställa sig förhållandena då givetvis

annorlunda. Slutligen har undantaget utsträckts till att omfatta jämväl

i

32

djurskötsel utan samband med jordbruk. Denna utsträckning motiveras

avsnitt 101 Kontrollera mot PDF

förutom av. hänsyn till djurskyddet, därav, att ifrågavarande verksamhet

stundom inåste bil i hög grad oregelbunden.

i) . När kommittén från lagens tillämpning undantagit det arbete,

som åligger trafikpersonalen vid de enskilda järnvägarna — motsvarande

arbete vid statsbanorna är redan genom d) undantaget — har detta icke

skett på den grund, att kommittén ansett här ifrågavarande arbete särskilt

väl kunna undvara lagstadgad reglering av arbetstiden. Snarare synes det,

da jämväl hänsyn till trafiksäkerheten talar därför, som om detta arbete

framför andra borde komma i åtanke vid en dylik reglering. Att kommittén

emellertid ej^ sökt förverkliga nämnda tanke utan i stället uteslutit berörda

arbete från lagens tillämpning, har varit föranlett därav, att kommittén

funnit detta arbete kräva särskild reglering, vilken kommittén, med

hänsyn till därför erforderlig utredning, icke ansett sig ha tillfälle att

utarbeta.

j) . Närmaste anledningen till förevarande undantag är den, att socialstyrelsen

i underdånigt betänkande den 2 september 1918 framlast förslag

ej blott till reviderade bestämmelser rörande tiderna för handelsbodars

öppnande och stängande utan även till begränsning av tiden för

öppethållande av rakstugor, frisersalonger och varm badin rättningar. Visserligen

hänföra sig bestämmelserna i nyss berörda förslag ej direkt till

biträdenas arbete, men torde de likväl vara ägnade att i viss mån verka

till begränsning, av detta arbete. Förutom nu berörda mer formella anledning

har kommittén åven ansett sig ha ett par skäl av reell innebörd för

detta undantag. Såsom kommerskollegium och medicinalstyrelsen redan

deri 10 december 1892 anförde beträffande ett då föreliggande förslag till

revision av skyddslagstiftningen rörande minderåriga, torde arbetet fnom

handeln i allmänhet ej kräva en så jämn och ihållande kroppsansträngning

som fabriks- eller hantverksarbetet utan lämna tillfälle till större

omväxling. Vidare måste det enligt kommitténs förmenande anses som

ett från social synpunkt beaktansvärt önskemål, att de företag, varom här

är fråga, hållas öppna någon tid utöver den för industri- och övriga arbetare

vanliga arbetstiden, så att dessa arbetare beredas möjlighet alt utom

arbetstiden göra erforderliga uppköp m. m. I avseende å rakstugor, frisersalonger

och badinrättningar har denna synpunkt gjorts gällande jämväl

till förmån för handelsbiträdena, vilket lett till, att socialstyrelsen i

sitt. nyss berörda lagförslag för dessa tre slag av företag förlagt stängningen

en timme senare än för handelsbodarna. Kommittén vill emellertid ej

med det här anförda ha förnekat, att fog kan finnas för en strängare reo-lerirm

avsnitt 102 Kontrollera mot PDF

av arbetstiden för biträdena i handelsbodar, rakstugor, frisersalonger och bad°

33

inrättningar än nyssnämnda lagförslag angiver, men anser kommittén detta

icke lämpligen kunna ske i förevarande sammanhang. Anmärkas bör, att i avseende

a badinrättningar ovan omförmälda mer formella grund för inbegripandet

under förevarande undantag endast gäller beträffande varmbadinrättningar

— blott detta slag av badinrättningar skulle vara underkastade

bestämmelserna i merberörda lagförslag. Kommittén har emellertid med

hänsyn till arbetsförhållandena i kallbadinrättningarna — de äro ju endast

öppna en kortare del av aret och arbetet i dem i regel lätt — ansett

att undantaget lämpligen kunde omfatta jämväl dessa badinrättningar.

k). I avseende å hotell-, restaurang- och kafépersonal har kommittén

funnit sig föranlåten att företaga en uppdelning allteftersom personalen

har att direkt betjäna allmänheten eller ej. En lagstadgad begränsning

av arbetstiden skulle nämligen för sådana grupper av personalen, som ha

att tillhandagå publiken, uppenbarligen medföra betydande olägenheter,

och tvivelaktigt torde även vara, om en dylik anordning skulle vara välkommen

för personalgrupperna i fråga, då deras arbetsförtjänst ju väsentligen

har form av drickspengar. Beträffande övriga grupper av personalen

inom förevarande slag av företag föreligger ej här nämnda skäl till

undantag, utan torde fastmera för dessa i åtskilliga fall en lagstadgad förkortning

av arbetstiden vara särskilt av behovet påkallad.

2 §.

I lagen om arbetarskydd tages begreppet arbetare i mycket vidsträckt

bemärkelse. Enligt lagens 2 § skall nämligen såsom sådan förstås

envar, som utför arbete för annans räkning utan att i förhållande

till denne vara att anse såsom självständig företagare. Då nämnda lags

bestämmelser rörande användandet av arbetare i allmänhet, d. v. s. frånsett

minderåriga och kvinnor, endast ha avseende å arbetets säkerhet och

sundhet, torde nämnda vidsträckta bemärkelse av arbetarbegreppet emellertid

ej givit anledning till några oskäligt besvärande verkningar. Annorlunda

ställer sig saken, när fråga blir om eu på arbetsförhållandet så

djupt ingripande åtgärd som reglering av arbetstiden.

Vid övervägande av förevarande fråga har det synts kommittén,

som om något egentligt behov av lagstadgad förkortning av arbetstiden i

stort sett knappast förefunnes för några andra arbetstagare än sådana,

som enligt gängse uppfattning äro att hänföra till eller väsentligen att

jämställa med kroppsarbetare. Något allmännare eller starkare krav på

reglering av här ifrågavarande innebörd har ej heller gjorts gällande från

avsnitt 103 Kontrollera mot PDF

andra håll. Av de högre ställda arbetstagarna, som för övrigt vanligen

5 — 190216.

34

avbeta under gynnsammare förhållanden, har också i regel ej utkrävts

längre arbetstid än den, vartill arbetarna nu sträva.

Ehuru såsom nu berörts förevarande lagstiftningsåtgärd i allmänhet

ej skulle medföra någon inverkan på sistnämnda arbetstagares arbetstid,

kan det emellertid ej förnekas, att densamma i vissa fall beträdande dem

skulle kunna föranleda betydande olägenheter. En teknisk eller kommersiell

befattningshavare i överordnad ställning kan tidvis för fullföljandet

av viktiga och brådskande uppgifter behöva sysselsättas utan hinder av

lagstadgade inskränkningar. Då tillfällig kompetent hjälp eller ersättare

i många fall ej kan påräknas, skulle ett annat förhållande kunna förorsaka

rubbningar i ett företags drift.

Kommittén har ej tilltrott sig att formulera någon bestämmelse, som

direkt angiver det avsedda arbetarbegreppet, utan har kommittén sökt nå

sitt syfte genom att från arbetarbegreppet avskilja överordnade jämte vissa

andra befattningshavare. Till förtydligande av kommitténs avsikt med

förevarande bestämmelse skulle möjligen kunna sägas, att lagen skall äga

tillämpning först och främst i avseende å alla, som enligt allmänna språkbruket

äro att anse såsom »arbetare». Vidare skola under dess tillämpning

inbegripas underordnade befattningshavare på olika områden, vilka

med hänsyn till arbetsuppgifter och sålunda i regel även beträffande utbildning

och social ställning äro att jämställa med arbetare. Leder en

person andras arbete utan att själv annat än undantagsvis deltaga i detsamma

eller är hans arbete av sådan beskaffenhet, att i allmänhet för dess

utövande lörutsättes en mer omfattande allmän eller facklig teoretisk utbildning

än arbetare i allmänhet äga, är han åter icke att räkna till arbetare

i här ifrågavarande bemärkelse.

Till exemplifiering av det anförda skulle möjligen kunna sägas, att

till arbetare äro att räkna förare och konduktörer å spårvagnar, maskinister

och lokomotivförare, som utföra eldnings- eller dylikt arbete, förmän,

som själva deltaga i arbetet, samt nattvakter. Såsom icke varande arbetare

i lagens mening skulle åter enligt kommitténs mening kunna nämnas

laboratoriebiträden, av vilka fordras teknisk fackbildning, handelsresande

och spårvägskontrollörer.

Beträffande den stundom svårlösta frågan, huruvida i ett visst fall

en person bör anses som arbetare eller arbetsgivare eller vem som där

bör räknas såsom arbetsgivare, synas reglerna i 2 § lagen om arbetarskydd

kunna tjäna till ledning, även när det gäller tillämpning av här

föreslagna lag.

3 §.

avsnitt 104 Kontrollera mot PDF

Med det, vida tillämpningsområde, som lamell fått, och den i 2 §

angivna inskränkningen av arbetarbegreppet torde det kunna förväntas,

att° det ej så sällan skall uppstå fråga om lagens tillämplighet. För

att få sådana frågor sakkunnigt, enhetligt och skyndsamt lösta, . har

det synts ändamålsenligt att bemyndiga arbetsrådet — en av kommittén

föreslagen myndighet, som eljest väsentligen skulle ha att handlägga vissa

ärenden rörande eftergifter från lagstiftningen angående arbetstiden och

vilken längre fram skall bli föremål för närmare behandling att träffa

avgörande i dessa frågor. Förevarande bestämmelse tillerkänner emellertid

ej arbetsrådet någon uteslutande befogenhet härutinnan, utan skulle

frågor av berörda innebörd, som givetvis i många fall ej behöva erbjuda

någon större svårighet att bedöma, även kunna bli föremål för domstols

prövning. Dock torde det kunna förväntas, att domstolarna i stor utsträckning,

åtminstone när någondera av parterna så påyrkar, skola begagna sig

av möjligheten att inhämta arbetsråclets mening.

4 §.

Förevarande lagrum, som innehåller lagens huvudsakliga stadgande,

har förklarligt nog givit anledning till meningsskiljaktighet mellan arbetsgivarnas

och arbetarnas representanter inom kommittén. Först, och främst

gjordes från de förras sida gällande, att en förkortning av arbetstiden till

48 timmar per vecka eller i genomsnitt 8 timmar per dygn vore eu alltför

våldsam åtgärd, som för industrien, särskilt inom sådana branscher,

där den hade att uthärda konkurrens från främmande länder med längre

arbetstid, skulle komma att medföra allvarliga rubbningar. Vidare ogillades

å nämnda håll, att arbetstiden begränsats för dag och vecka, och påyrkades,

att ifrågavarande begränsning ej skulle fastställas med hänsyn

till kortare tidrymd än en vecka och helst för längre tidsperiod, så att

arbetsgivarna finge .möjlighet att med något större frihet ordna arbetet

efter förekommande omständigheter. Av arbetarnas representanter genmäldes

i förstberörda avseende, att en förkortning av arbetstiden på här

ovan angivna sätt vore det minsta, varmed arbetarna kunde åtnöjas och

som under nuvarande förhållanden skäligen kunde ifrågakomma. Beträffande

kravet på arbetstidens beräkning genomsnittligt för en längre tidrymd

invände arbetarrepresentanterna, att det läte tänka sig, att en arbetsgivare

kunde finna det fördelaktigt att låta arbetet pågå endast under

kortare perioder, t. ex. vissa dagar i veckan, men då med så mycket längre

daglig arbetstid.

36

Kommitténs majoritet har på grunder, som angivits i den allmänna

motiveringen, ansett sig höra i huvudsak biträda arbetarnas mening.

avsnitt 105 Kontrollera mot PDF

Med den dagliga arbetstidens begränsning till 8 1h timmar har, såsom

tydligt torde vara, avsetts att med bibehållande av en arbetsvecka av

48 timmar bereda möjlighet till eu ytterligare förkortning av arbetstiden

å lördagar.

Bland den mångfald av olika skiftsystem, som förekomma vid kontinuerlig

drift, finnas även sådana, där skiften äro av olika längd. Även

med begränsning av skiftens antal per vecka till 18 kan då en arbetares

arbetstid den ena veckan komma att överskrida 48 timmar för att en annan

vecka åter understiga detta timantal. För att möjliggöra en dylik

skiftindelning, som på grund av särskilda förhållanden på vissa arbetsställen

måhända kan ha skäl för sig, har kommitténs majoritet i paragrafens

andra stycke ansett sig böra lämna medgivande till att vid regelbundet

skiftarbete arbetstidens begränsningar få beräknas i genomsnitt för eu tid

av högst tre veckor — den längsta period, som praktiskt taget torde kunna

behöva ifrågakomma.

5 §.

I denna paragraf har sammanförts några bestämmelser om eftergifter

från stadgandena om arbetstidens begränsning.

törsta stycket har till ändamål att under vissa förutsättningar bereda

möjlighet till verklig förlängning av arbetstiden. I avseende å de bada

första där berörda fallen kan man emellertid säga, att arbetstidens förlängning

kompenseras, i det ena genom arbetsperiodens korthet och i det

andra genom arbelets lätthet. Såsom tidigare berörts, kan en förkortning

av arbetstiden till minskande av arbetsansträngningen vara i höo- grad

olika starkt motiverad, när det gäller olika slag av arbete. Med möjligheten

till eftergift i de här ifrågavarande fallen avses att bereda tillfälle

till en viss utjämning. Det tredje undantagsfallet i första stycket är

måhända av särskild betydelse, så länge den nuvarande kristiden med dess

brist på livsmedel och andra förnödenheter är rådande, men torde även

framdeles kunna ha skäl för sig. Ett för ett samhälle viktigt arbetsföretag

kan till exempel behöva avslutas innan kölden inträder, men tillgång till

erforderlig arbetskraft saknas.

I den allmänna motiveringen har framhållits, att företag med kontinuerlig

drift skulle komma att drabbas av förevarande lagstiftningsåtgärd

alldeles särskilt kännbart, i det de av densamma i stor utsträckning skulle

tvingas att övergå från användandet av två till tre skiftlag. Emellertid

skulle förändringen icke alltid ens inskränka sig härtill. I''fråga om ar

-

37

beten, som ej tåla något avbrott, sålunda ej ens å sön- eller helgdagar, skulle

nämligen med eu fördelning av arbetet på tre skiltlag på varje sådant lag

komma eu arbetstid per vecka av 56 timmar — alltså per skifling H

avsnitt 106 Kontrollera mot PDF

eller för samtliga skiftlag 24 timmar för mycket. Till det arbete, som

påfordras under dessa timmar, torde väl i vissa tall kunna användas folk,

som ändå hålles i reserv eller eljest tinnes att tillgå vid arbetsstället, men

i andra fall åter skulle otvivelaktigt anskaffandet av den därför erforderliga

extra arbetskraften komma att medföra betydande olägenheter. Med hänsyn

härtill har det synts kommittén nödvändigt att bereda en möjlighet till

undantag i nu berörda fall, och har detta förefallit kunna lämpligast ske

genom att, såsom i paragrafens andra stycke angives, arbetsrådet bemyndigas

att under här berörda förutsättningar i mån av behov meddela eftergift.

I paragrafens sista stycke är ej fråga om någon förlängning, genomsnittligt

taget, av den medgivna arbetstiden utan endast om en anpassning

av arbetstiden efter förhållandenas växling — förlänges arbetstiden under

en period, skall den i motsvarande mån förkortas under en annan. Mellan

det fall, som avses i 1 § c), och det här ifrågavarande är den skillnad,

att det förra kännetecknas av arbetets oregelbundna förekomst, under det

arbetstidens växlande längd är det utmärkande för det senare. Emellertid

torde i särskilda fåll en tillämpning av båda de här berörda lagrummen

kunna ifrågakomma.

6 §•

Från de stadgade begränsningarna av arbetstiden, vilka äro avsedda

för normal drift, måste uppenbarligen medgivas avvikelse i de fall, då

genom oförutsebara händelser förorsakas avbrott i driften eller hot därom.

Liknande tvång kan givetvis förekomma även utan samband med avbrott

i driften, såsom t. ex. då råvaror för livsmedelsproduktion utsättas för

förskämning till följd av omslag i väderleken eller ett vattenbyggnadsföretag

hotas genom översvämning. Med hänsyn till karaktären av de

omständigheter, som nödvändiggöra här ifrågavarande undantag, måste

arbetsgivaren medgivas att utan särskilt tillstånd vidtaga erforderliga avvikelser.

Ej heller kunna dylika avvikelser genom lagbestämmelser skäligen

begränsas till viss tidslängd eller visst antal för någon bestämd

tidrymd. Fn sådan frihet kan emellertid giva anledning till missbruk,

och har kommittén till förhindrande därav föreskrivit dels anmälan

om vidtaget övertidsarbete och dels ansökan om tillstånd för det fall, att

sådant arbete måste fortgå längre tid än två dygn. Med sistberörda anordning

avses emellertid ej, att övertidsarbetet etter nämnda tidsförlopp

skall avbrytas i avvaktan på tillstånd, utan får arbetet fortgå, intill dess

38

arbetsgivaren fått del av yrkesinspektionens chefsmyndighets beslut, vare

sig detta utfaller jakande eller nekande. Ett korrektiv mot missbruk härutinnan

avsnitt 107 Kontrollera mot PDF

föreligger däri, att avvikelse endast får vidtagas, »i den mån så

är nödigt» — bristande beaktande härav kan medföra straffpåföljd.

7 §•

Såsom ovan berörts i den allmänna motiveringen, måste en lagstadgad

begränsning av arbetstiden för näringsidkarna te sig som en besvärande

inskränkning i deras frihet att anordna arbetet med bästa möjliga

anpassning efter de faktiska förhållandena. Nekas kan ej heller, att

produktionen i stor omfattning på grund av olikartade omständigheter

är underkastad talrika och betydande variationer, med vilka en konstant

arbetstid endast med svårighet låter förena sig. En del näringar, som

väsentligen arbeta på lager eller ha att påräkna en jämn och stadigvarande

avsättning för sina produkter, kunna visserligen i regel begränsa sin drift

till den ordinarie arbetstiden, men för andra åter, vilkas produktion huvudsakligen

är beroende av osäkra och ojämna beställningar eller andra

oberäkneliga omständigheter, låter det sig praktiskt taget icke göra att

undvara övertidsarbete. Att avvisa en beställning, som anses ej kunna

medhinnas inom utsatt tid, betyder kanske ej blott förlusten av den förtjänst,

beställningen kunde påräknas giva, utan stundom även av en betydande

och förmånlig kund. Oskäligt måste det även förefalla, om ej arbetstiden

skulle få i någon mån ökas t. ex. för att undgå ett ansenligt vite

för försenad leverans. Stundom måste också ett arbete forceras för att

bespara andra personer betydande olägenheter, t. ex. vid reparation av en

haverist, stuveriarbete å fartyg, som s all vara segel klart inom viss tid, eller

tryckning av brådskande officiella publikationer. Kompetent arbetskraft är

icke alltid att tillgå, och att halla erforderlig reserv därav till mötande av

oförutsedda, tillfälliga behov av iorcering torde endast undantagsvis kunna

ifrågakomma.

Tillgång till övertidsarbete torde sålunda enligt kommitténs mening

vara oundgängligen av behovet påkallat för näringarna. Begränsas detta

arbete på lämpligt sätt, lär det ej heller behöva föranleda några avsevärdare

olägenheter för arbetarna. Givetvis får det emellertid ej förekomma

i sådan omfattning, att den med lagen åsyftade begränsningen av arbetstiden

därigenom äventyras.

I fråga om det mått av övertidsarbete, som borde medgivas, ha som

förklarligt är, olika meningar gjorts gällande av arbetsgivar- och arbetar1

epresentanterna inom kommittén. Att det i förevarande paragraf med

-

givna övertidsarbetet ej kan anses allt för högt tilltaget, torde framgå av

1)1. a. en jämförelse med tidigare berörda norska och finska bestämmelser

i ämnet, vilka tillåta sådant arbete i betydligt vidsträcktare omfattning.

8 §•

avsnitt 108 Kontrollera mot PDF

Till möjliggörande av kontroll å efterlevnaden av lagens bestämmelser

rörande övertidsarbete har det synts kommittén nödvändigt att föreskriva

förandet av anteckningar beträffande detsamma i en särskild, på

visst sätt upprättad övertidsjournal. Givetvis skulle dylika anteckningar

vara till nytta även i det avseendet, att de för arbetsgivaren skulle

underlätta iakttagandet av de lagstadgade begränsningarna för här ifrågavarande

arbete.

Förvarande paragrafs senare stycke överensstämmer i huvudsak med

bestämmelserna i 30 4? andra stycket av lagen om arbetarskydd, i vilket

lagrum meddelas föreskrifter rörande anteckningsboken för yrkesinspektionens

meddelanden m. in.

9 §•

Med hänsyn till den olikhet och växling i förhållandena, varunder industrien

och jämväl andra näringar bedrivas, är det i regel vid lagstiftning

på arbetarskyddets område nödvändigt att i ganska vidsträckt omfattning

bereda möjlighet till undantag. I annat fall löper man, såsom erfarenheten

visat, den risken, att tillämpningen av de allmängiltiga, i stort sett

riktiga och välgörande bestämmelserna i en del säregna fall förorsakar mer

skada än gagn — stundom jämväl för arbetarna. Fn dylik meningslös

stränghet måste såvitt möjligt undvikas. Den enklaste och minst besvärande

utvägen härför är tydligen att i anslutning till de allmängiltiga bestämmelserna

medgiva erforderliga direkta undantag. Med. hänsyn till den

mångfald av olika omständigheter, som därvid i vissa fall kan och bör

komma i betraktande, möter det emellertid ej sällan svåra för att icke såga

oövervinnerliga hinder att på tdlfredsställande sätt meddela dylika direkta

undantagsbestämmelser. I varje fall erfordras därför omsorgsfulla utredningar

och noggrant utarbetad''avfattning — fordringar, som i avseende å

förevarande lagförslag på grund av tidens knapphet ej kunnat fullt tillgodoses.

Härtill kommer, oavsett omöjligheten att i lagstiftningen uppmärksamma

alla eventuella, beaktansvärda omständigheter, att de direkta

undantagen ej medgiva möjlighet att med hänsyn till förekommande omständigheter

begränsa avvikelserna till tiden eller på annat sätt eller att för

-

40

binda dem med villkor, som kunna vara ägnade att kompensera avvikelserna,

och ej heller att inverka ledande på utvecklingen inom området. Beträffande

arbetarskyddslagstiftningen tinner sig sålunda lagstiftaren ej sällan föranlåten

att meddela viss myndighet befogenhet att under vissa, mer allmänt armivna

förutsättningar bevilja eftergift från ett särskilt lagstadgande. Så har också

kommittén funnit anledning göra såväl i dera avseenden i förevarande lagförslag

avsnitt 109 Kontrollera mot PDF

som i det av kommittén tidigare avgivna förslaget till lag om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete. Jämväl på° de la»- stiftningsområden, som det återstår kommittén att bearbeta, torde bemyndiganden

till eftergifter i dera fall komma att visa sig av behovet

påkallade.

Befogenheten att meddela de eftergifter, som kunna förekomma i

avseende å vissa bestämmelser i lagen om arbetarskydd, är uppdragen dels

åt Kungl. Maj:t och dels åt yrkesinspektionens chefsmyndighet,^. v. s.

tillsvidare socialstyrelsen. Onekligen läge det närmast till hands att i

avseende å lagstiftningen rörande arbetstiden följa berörda anordning.

Emellertid^ tala däremot dera skäl. Vad först angår alternativet att uppdraga

åt Kungl. Maj:t att meddela här ifrågavarande eftergifter skulle detsamma

ej väl överensstämma med den på senaste tiden genom åtskilliga

lagstiftningsåtgärder till uttryck komna tendensen att i möjligaste mån

befria Kungl. Maj:t från dylika löpande ärenden. Vidare skulle en dylik

förläggning av bär ifrågavarande ärenden, vilken skulle nödvändiggöra

remiss till vederbörande fackmyndighet, ej medgiva den snabba behandling

och expedition, som åtminstone vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande

måste anses nödvändig.

lager man åter i betraktande det andra härovan berörda alternativet,

kan mot detsamma invändas, att socialstyrelsen åtminstone med

sin nuvarande organisation knappast skulle vara i stånd att på tillfredsställande

sätt fullgöra en sådan uppgift. Styrelsens bvrå för arbetarskyddsärenden,

dit dessa licensfrågor närmast skulle höra, torde

redan hava en så pass dryg arbetsbörda, att det ej lämpligen lär kunna

ifrågakomma att pålägga densamma några nya arbetsuppgifter av mer

betungande ait. Ej heller är styrelsen utrustad med sådan representation

för arbetsgivare och arbetare, som med hänsyn till förevarande uppdrag

lär få anses nödvändig varken styrelsens fullmäktige eller vederbörande

sektion av det sociala rådet torde lämpligen kunna tagas i anspråk för ett

så tidskrävande arbete, varom här är fråga. E t förläggande av ifrågavarande

befogenhet till socialstyrelsen skulle sålunda ej låta sig göra

utan att inom styrelsen vidtaga betydande, förändringar. Emellertid

torde det vara tvivelaktigt, om man även med dylika åtgärder skulle

41

kunna undanrödja olägenheterna och nå den mest ändamålsenliga organisationsform

för förevarande arbetsuppgifter. Styrelsens chef, som åtminstone

enligt nu gällande regler skulle ha beslutanderätten och sålunda måste

deltaga i ärendenas handläggning, komme av dessa arbetsuppgifter att

tagas i anspråk på ett sätt, som skulle verka förryckande på hela -hans

avsnitt 110 Kontrollera mot PDF

ämbetsutövning i övrigt. Dessutom torde det förhållandet, att avgörandet

i regel faktiskt komme att ligga hos en person, den föredragande, eller

hos honom och styrelsens chef, måhända härvidlag innebära en viss svaghet.

Med hänsyn till härovan berörda omständigheter har kommittén,

som anser det vala av synnerlig vikt, att ifrågavarande ärenden bli till

försäkrade eu så vitt möjligt opartisk, sakkunnig och skyndsam behandling,

funnit sig nödsakad att för omhändertagande av dessa ärenden, i den män

de kunna anses vara av större eller mer principiell betydelse, föreslå inrättandet

av ett särskilt organ, för vilket, efter i Norge och Danmark

befintliga institutioner på arbetarskyddets område, ifrågasatts benämningen

»allhet srådet».

Ehuru kommittén sålunda föreslår, att här omhandlade ärenden skola

handläggas utom socialstyrelsen, har kommittén ingalunda förbisett det

nära sambandet mellan dessa ärenden och de uppgifter,^ som åligga styrelsen

i egenskap av yrkesinspektionens chefsmyndighet. Kommittén tillåter

sig också uttrycka en förväntan, att det vid organiserandet av arbetsrådet

och dess verksamhet skall befinnas möjligt att om ej på annat sätt så

vid personvalet — behörigen beakta nämnda samband. Möjligt torde för

övrigt vara, att efter några år, sedan det hopade arbete, som genomförandet

av lagstiftningen rörande arbetstidens regleiäng otvivelaktigt kommer

att medföra för rådet, och sedan riktlinjerna för denna lagstiftnings tilllämpning

hunnit utformas, arbetsrådets uppgifter skola kunna överflyttas

på socialstyrelsen.

Beträffande arbetsrådets sammansättning ifrågasattes först, att rådet

skulle bestå av en opartisk ordförande samt två arbetsgivare och två

arbetarrepresentanter, samtliga med suppleanter. Ehuru en dylik fåtalig

sammansättning måhända kunde vara fördelaktig med hänsyn till önskemålet

om skyndsam behandling av ärendena, lär det ej kunna förnekas,

att med densamma det opartiska elementet inom rådet skulle bli val

svagt företrätt. Beaktas bör därjämte, att det opartiska elementet i

rådet har en viktig, självständig uppgift att fylla, nämligen att bevaka

det allmännas intresse vid de betydelsefulla avgöranden, som

rådet har att träffa. I betraktande härav har kommittén funnit sig föranlåten

föreslå, att i arbetsrådet, liksom i det sedan ett^ år fungerande

försäkrangsrådet, skola insättas tre opartiska ledamöter. Nämnas må, att

6—190216

42

jämväl flen genom nådiga propositioner till 1910 och 1911 års riksdagar

föreslagna arbetsdomstolen skulle vara försedd med tre opartiska ledamöter.

I)å för de opartiska ledamöterna, om deras antal sättes till tre, ej torde

avsnitt 111 Kontrollera mot PDF

erfordras några ställföreträdare, komme för övrigt ökningen att inskränka

sig till en ledamot.

.Med två lämpligt valda opartiska ledamöter vid sin sida borde rådets

ordförande vara i tillfälle att få ärendena på ett tillfredsställande sätt beredda

till föredragning i rådet — utan en dylik beredning skulle rådets sammanträden

åtminstone till en början otvivelaktigt bli mycket betungande,

för att de opartiska ledamöternas insats i rådets arbete skulle kunna bli

den bästa möjliga, torde en av dem böra ha juridisk och en teknisk-industriell

utbildning. För förstnämnda fordran talar, att rådets verksamhet i

ganska väsentlig omfattning skulle komma att gestalta sig som eu fortsatt

utveckling av lagstiftningen rörande arbetstiden. Dessutom måste juridisk

sakkunskap inom rådet anses påkallad redan med hänsyn till det löpande

arbetet, som ju grundar sig på tolkning av lagar och författningar. Den

tekniska sakkunskapen torde i många fall vara nödvändig för att bereda

de opartiska ledamöterna möjlighet att bilda sig ett självständigt omdöme.

Särskilt för ärendenas beredning skulle en ledamot med dylik sakkunskap

bli till nytta. Gäller det t. ex. att undersöka driftförhallandena på ett

arbetsställe, skulle denna men knappast någon annan av rådets ledamöter

lämpligen ensam kunna utsändas.

I avseende å sättet för utseende av rådets arbetsgivar- och arbetarrepresentanter

har det inom kommittén ifrågasatts, att den i paragrafens

första stycke berörda förslagsrätten skulle inskränkas på något sådant sätt,

att den blev förbehållen de verkliga huvudorganisationerna å ömse sidor.

Fn begränsning av förslagsrätten till organisationer med visst lägsta medlemsantal,

såsom gäller i fråga om motsvarande ledamöter i försäkrino-srådet,

giver emellertid i flera avseenden anledning till anmärkningar.

Kommittén har med hänsyn härtill avstått från dylik begränsning uiuler

förhoppning, att Kung]. Maj:t, som har att meddela närmare bestämmelser

rörande rådet, därvid måtte finna möjlighet att på lämpligt sätt gå berörda

önskemål''till mötes.

Med hänsyn till att rådets verksamhet, såsom härovan berörts, måhända

blir allenast av övergående varaktighet, har uppdragstiden begränsats

till två år. Då det måste anses särdeles angeläget att till ledamöter i

rådet erhålla personer med bästa möjliga kvalifikationer och vidare det

arbete, S''>m väntar rådet, åtminstone till en början torde bli mycket krävande

och betungande, lär det vara nödvändigt att räkna med väl tillmätta

arvoden åt rådets ledamöter.

43

Rådets arbetsgivar- och arbetarrepresentanter, som huvudsakligen

skulle ha till uppgift att företräda de allmänna arbetsgivar- och arbetarsynpunkterna,

avsnitt 112 Kontrollera mot PDF

kunna tydligtvis ej erbjuda tillfyllestgörande kännedom om

facksynpunkterna inom näringslivets olika områden. För att tillgodose

behovet av sådan kännedom skulle rådet, såsom i paragrafens tredje stycke

angives, söka samråd med arbetsgivar* och arbetarrepresentanter inom de

fack, som beröras av de förekommande ärendena.

Med hänsyn till den anhopning av arbete för rådet, som torde vara

att vänta vid början av dess verksamhet, och de betydande olägenheter

som längre uppskov med ärendenas avgörande, t. ex. för mer vittgående

utredningar, kunde föranleda, har det synts lämpligt att uttryckligen medgiva

rådet att meddela provisoriska beslut.

10—15 §§.

Flertalet bestämmelser i dessa paragrafer överensstämma i huvudsak

med motsvarande stadganden i lagen om arbetarskydd. Bland vidtagna förändringar

må omnämnas, att kommittén med hänsyn till samma förhållanden,

som beaktats i kommitténs förslag till lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete, nämligen straffens bristande effektivitet och

penningvärdets fall, funnit sig föranlåten föreslå förhöjda straffmaxima.

16 §.

Kommittén har i den allmänna motiveringen ansett sig böra framhålla,

att lagens tillämpning kan befaras komma att på en del områden

medföra minskning av produktionen. Denna påföljd kan tydligen i vissa

fall, såsom där man till följd av utländsk konkurrens arbetar med särskilt

knapp vinstmarginal, leda till, att en tillverkning ej kan hållas uppe.

Fn sådan verkan skulle måhända stundom väsentligen vara att tillskriva

en produktionsgrens eller ett företags egen inneboende svaghet, exempelvis

på grund av överproduktion på området, olämplig anläggning, otidsenlig

utrustning, kapitalbrist eller inkompetent ledning, och i dylikt fall bör

tydligtvis förevarande paragraf ej komma till användning. Men det låter

även "''tänka sig, att här berörda verkan kan framkallas genom lagens tilllämpning,

utan att man kan lägga verksamheten i fråga något dylikt

missförhållande till last. Bl. a. torde det kunna inträffa, att en hel in

dustrigren hotas med undergång genom åtgärder vidtagna i annat land

— en möjlighet som med hänsyn till den nu stundande skärpta konkurrensen

staterna emellan synes värd beaktande.

44

På grund av vad nu anförts, har det synts kommittén påkallat att

hålla en möjlighet öppen till undvikande av nämnda för såväl arbetsgivare

som arbetare ödesdigra, eventuella verkningar av lagen. Förevarande bemyndigaride

till eftergift bör emellertid endast undantagsvis och med stor

varsamhet komma till användning. Särskilt torde eu tillämpning av paragrafen

kunna anses motiverad i det fall, då utsikt eller möjlighet till förändnng

avsnitt 113 Kontrollera mot PDF

av förhållandena synes vara för handen, så att undanlaget endast

skulle behöva bli av övergående varaktighet. Med hänsyn till den särskilt

betydelsefulla innebörden av förevarande bestämmelse har det synts

lämpligt att åt Kung!. Maj:t anförtro bemyndigandet att meddela här

åsyftade undantag. I ndantagen skulle givetvis kunna medgiva full eller

på visst sätt begränsad eller villkorlig befrielse från lagens tillämpning och

meddelas för viss eller obestämd tid.

Ehuru det otvivelaktigt för näringsidkarna i många fall skulle varit

önskvärt att erhålla något längre tid till beredelse för lagens tillämpnino-,

har kommittén, för att såvitt på denna sak beror icke äventyra arbetsfredens

upprätthållande, föreslagit praktiskt taget snarast möjliga ikraftträdande

av lagen. Härvid har kommittén med hänsyn till den väsentligt olika

omfattningen av de förändringar, som lagens tillämpning antagligen skulle

påkalla i avseende å kontinuerligt bedrivet och annat arbete, funnit sionödsakad

att upptaga olika tider för ikraftträdandet för dessa två slag av

verksamhet. Vid angivandet av berörda tider har kommittén emellertid

utgått från, att lagen skulle utfärdas senast vid början av nästkommande

april månad. Skulle utfärdandet komma att äga rum senare, torde

tiderna för ikraftträdandet böra i motsvarande mån framflyttas.

Med hänsyn till de betänkligheter, det måste möta att avgiva förevarande

lagförslag, innan de utredningar, som skulle tjäna till°grundval

för detsamma, hunnit avslutas och i betraktande av de abnorma och synnerligen

ovissa förhållanden, som f. n. råda på den industriella produktionens

område, har kommittén såsom förut berörts ansett sig böra föreslå,

att åt lagen endast gives provisorisk giltighet.

. Vid förläggning om bestämmelsen rörande lagens ikraftträdande

har inom kommittén framhållits de svårigheter, som kunna föranledas

därav, att arbetstiden genom layen förkortas, under det kollektivavtalens

bestämmelser, som hänföra sig till en längre arbetstid, i måhända flertalet

fall skulle komma att fortfarande gälla under längre eller kortare tid efter

lagens ikraftträdande. I fråga om arbetstidens längd torde någon menings

-

45

skiljaktighet ej behöva uppstå, då lagens bestämmelser härutinnan tydligt- _

vis måste lända till efterrättelse. Däremot kunde det förväntas, att tvister

å sina håll skulle uppkomma beträffande arbetslönen, som, om den fortfarande

beräknades efter avtalets bestämmelser, ej längre kunde giva upphov

åt lika stor arbetsförtjänst som förut. Kommittén vill icke förneka,

att fog kan förefinnas för nu berörda farhågor, men anser sig kommittén,

avsnitt 114 Kontrollera mot PDF

som e^ ser någon möjlighet att genom lagstiftning förekomma de befarade

konfliktanledningarna, kunna förvänta, att arbetsgivarna i regel skola visa

sig beredda att taga konsekvenserna av förevarande lagstiftning och medgiva

sådana förhöjningar av arbetslönen, som erfordras, för att arbetsförtjänsten

skall kunna vidmakthållas oförminskad.

Såsom förut berörts, skulle en nedsättning av produktionen i många

fall medföra betydande olägenheter, och är det därför att förvänta, att

näringsidkarna i stor utsträckning komma att söka undvika en inverkan i

dylik riktning av lagens tillämpning genom att vidtaga utvidgningar eller

andra förändringar av sina företag. Särskilt torde, såsom förut utvecklats,

dylika åtgärder komma att vidtagas vid företag med kontinuerlig drift. Då

det givetvis måste vara angeläget att söka, i den mån så lämpligen låter sig

göra, undvika rubbningar i näringarnas drift till följd av lagens genomförande,

har kommittén i en övergångsbestämmelse föreslagit bemyndigande

för arbetsrådet att medgiva nödigt anstånd med lagens tillämpning i de

fall, där eljest, om ej förändringarna vidtagas, väsentlig produktionsminskning

kan visas vara att vänta.

Anmärkas bör måhända, att förevarande övergångsbestämmelse skiljer

sig från 16 § därigenom, att här ej behöver vara fråga om en så allvarlig

följd av lagens tillämpning, som angives i 16 §, och vidare att övergångsbestämmelsen

förutsätter möjlighet och avsikt att genom förändring

förebygga produktionsminskning.

46

Inledning.

Reservation

av herrar Ekman, Wahren och Wijkander.

Redan i början av kommitténs överläggningar beslöts verkställandet

av en utredning i två avseenden: en statistisk och en ekonomisk. Ino-endera

av dessa hade hunnit slutföras, när till följd av framställning från

chefen för civildepartementet nu föreliggande förslag till lag om begränsning

av arbetstiden i största hast måste utarbetas. Vid det kommittésammanträde,

då departementschefen gjorde framställning om snabbt utarbetande

av detta lagförslag, uttalades från arbetsgivaresidan allvarliga betänkligheter

mot ett sådant påskyndande, innan man hunnit klargöra, vilka

verkningar lagen skulle komma att medföra. Ingenstädes, där lagstiftningsarbetet

kunnat ske fritt från revolutionära inflytelser, har- ett lagförslag^av

förevarande betydelse framdrivits så brådstörtat, som här är fallet, utan

överallt annorstädes hava vidlyftiga utredningsarbeten föregått antagandet av

lagar, som reglerat arbetstiden. I Schweiz t. ex. tog utredningen i anspråk

icke mindre än nio år. r

Av den beslutade statistiska utredningen föreligger sedan endast

avsnitt 115 Kontrollera mot PDF

några få dagar före utlåtandets dagtecknande en preliminär redogörelse för

arbetstidens längd. Denna redogörelse visar endast ofullständigt, huru en

inskränkning i arbetstiden berör särskilt de industrier, som i större eller

mindre grad använda övertids-, natt- eller söndagsarbete.

Kommittén har vid fattande av sitt beslut icke heller haft material

till förfogande för att kunna besvara sådana frågor, som röra industriens

sannolika produktionsförmåga och ekonomiska bärighet vid en förkortad

arbetstid, och ännu mindre har kommittén för sig klarlagt, vilken ökning

i arbetareantalet är behövlig för att — därest vid kortare arbetstid, såsom

är mest sannolikt, en minskning i produktionen inträder — produktionen

må kunna bibehållas vid nuvarande omfattning.

på således föga eller ingen utredning förelegat angående lagens

sannolika följder, synes tillbörlig försiktighet ovillkorligen hava bjudd att

47

de inskränkningar i arbetstiden, som kommittén velat föreslå till införande

i ny lag, blivit så måttfulla, att man åtminstone kunnat antaga, att

verkningarna icke skulle bliva alltför omstörtande eller rent av olycks

brinnande för såväl industrien som arbetarna själva.

Dessa synpunkter hava dock enligt vår mening allt för litet beaktats

av kommitténs flertal, som föreslagito bland annat normalarbetstidens begränsande

till 48 timmar i veckan. År 1905 uppgick motsvarande arbetstid

vid landets större industrier i medeltal till 59,5 timmar. Enligt ovan

nämnda preliminära redogörelse har arbetstiden omkring år 1917 nedgått

till 56,4 timmar. Kommitténs förslag innebär en inskränkning i normalarbetstiden

av ej mindre än 14,9 % å 1917 års siffra.

Innan vi inlåta oss på ett närmare bedömande av detta förslag, torde

det vara lämpligt att dessförinnan något beröra de internationella förhållan- landeri.

dena på hithörande område.

Då andra kammaren år 1908 avslog herr Värner Rydéns motion om

utredning angående införandet av en maximalarbetstid av 48 timmar under

en veeka° o< h° 8 timmar under ett dygn, åberopades därför huvudsakligen

att en dylik åtgärd, vidtagen endast inom den svenska industrien, skulle

i betydaiide grad minska konkurrensförmågan inom alla sådana industrigrenar,

som äro byggda på export till utlandet, och vederbörande utskott

betonade att, om någon avsevärd minskning i arbetstiden skall inom industrien

kunna genomföras, eu sådan minskning bör grunda sig på internationell

överenskommelse eller genomföras genom internationell praxis, på

vilken väg kulturstaterna ju även delvis redan inslagit i fråga om det

kvinnliga arbetet och förbud för nattarbete i sådant arbete.

avsnitt 116 Kontrollera mot PDF

När sedan år 1913 första kammaren behandlade väckt fråga om 8- timmars maximalarbetsdag, anfördes, att Sverige i fråga om lagbestämmelser

angående arbetstidens längd inom det industriella arbetsområdet bör

rätta sig efter de större europeiska kulturländerna samt att nämnda fråga

lämpligast bör lösas genom internationell överenskommelse.

Samma tanke har ännu så sent som år 1918 omfattats av chefen för

civildepartementet, då han den 15 februari till statsrådsprotokollet yttrat,

att vid utredning om begränsning av arbetstiden otvivelaktigt bör tagas

hänsyn till lagstiftningens ståndpunkt och de faktiska förhållandenas utveckling

i utlandet, särskilt i de länder, med vilka vi hava att konkurrera

på världsmarknaden.

I fråga om utlandet hava herrar Vennerström m. fl. i sin motion

nr 2 i andrå kammaren vid 1918 års riksdag lämnat en mycket utförlig

redogörelse för lagstiftningen i andra länder. Därav framgår, att, om

48

tillsvidare den finska lagen lämnas å sido, lagstiftningen vid denna tid i

de största industriländerna, såsom Tyskland, England, Frankrike och i

stort sett Amerikas Förenta Stater ävensom i Holland, icke ens närmade

sig den ståndpunkt, kommitténs flertal nu intagit; endast i några fa av

Förenta Staterna har 8-timmars dagen blivit införd, men eljest funnos icke

i nämnda länder lagstadganden om maximalarbetstid för vuxna män. I

Schweiz har ar 1914 maximalarbetstiden fastställts till 59 timmar pr vecka

och i Norge år 1915 till 54 timmar.

Vad Finland angår är 8-timmarsdagen där tydligt lagfäst i landeri

27 november 1917, som sedermera modifierats särskilt i fråga om

övertids arbete genom lag den 14 augusti 1918. Övertidsarbete får Enligt

dessa lagar komma till användning endast med arbetarnas samtycke, och

s öd därav hava enligt uppgift arbetarna i flera fall vägrat att arbeta

på övertid för att därigenom hava ett medel att tillgodose sina intressen.

Aven i övrigt äro de finska lagarna från industriell synpunkt mycket otillfredsställande.

Den finska industrien torde icke i lika hög grad som vår

vara beroende av de stora ländernas industri. Finlands industriella förhållanden

kunna icke på något sätt vara normgivande för våra, och icke

heller kan den finska lagen, såsom tillkommen under revolutionära omständigheter,

väntas vara väl avvägd och lämpad för normala förhållanden.

Bästa beviset härför är, att senaten på ansökan av sädana industrier, som

haft tillgång på råvaror och arbetare, gruppvis beviljat eftergift’ frän

lagarnas tillämpning. Till följd härav har för de flesta större industrierna

i landet normala arbetstiden utsträckts till 104 arbetstimmar pr 14 dagar,

avsnitt 117 Kontrollera mot PDF

d. v. s. 9 timmar för vardagar och 7 timmar för lördag. Under sådana

förhållanden lära de finska lagarna icke vara av beskaffenhet att böra vara

vägledande för vår lagstiftning;.

1 Norge har på sista tiden i anledning av där uppkommen brist på

livsmedel lagstiftats om 8-timmars arbetsdag, men icke heller dessa lagbestämmelser

torde böra vägleda vår lagstiftning, då dels den norska lagen

är av provisorisk natur och dels våra arbetareförhållanden äro mycket

olika de norska, som till följd av en mängd nytillkomna industriföretag

synas vara mycket otillfredsställande.

De senaste bestämmelserna om 8-timmarsdagen i Tyskland, vilket

land åtminstone hittills haft stort inflytande på vara förhållanden, äro tillkomna

undei den ännu långt ifrån avslutade revolutionära rörelsen. De

varken höra eller kunna tagas till förebild för ett land, som befinner sioi

inre jämvikt, helst som de icke ännu torde vara fullt fastställda. .Med

hänsyn till den tyska nationens flit, sparsamhet samt målmedvetenhet i

arbetet torde det dessutom vara klokast att räkna med sannolikheten av

49

att den tyska lagstiftningen blir underkastad förnyad prövning, när revolutionsyran

omsider upphört. Skall Tyskland kunna återvinna vad som i

värden gått förlorat under krigsåren, och skall den eftersträvade högre

levnadsstandarden kunna bibehållas eller ernås, måste produktionen ökas.

Skall landet kunna återbetala de skulder, som det ådragit sig under kriget,

och därtill utgöra oerhörda krigsskadestånd, måste framförallt industrien

anstränga sig till det yttersta. Men arbetarestammen har under kriget

ansenligt förminskats, och man kan därför med skäl sätta i fråga, om

Tyskland har råd att förkorta arbetstiden i sin industri och andra näringar.

Kunna vi inte snarare vänta, att Tyskland inom kort skall resa sig till

att åter bliva den svåra, nästan oemotståndliga konkurrent på den internationella

marknaden, som det var före kriget!

Vilka lagbestämmelser i avseende å arbetstiden kunna bliva antagna

av våra åtminstone för närvarande svåraste konkurrenter, England och

Amerika, undandrager sig för tillfället vår kännedom. Det är föga troligt,

att dessa länder, sedan de under krigsåren förbrukat så mycket arbete för

improduktiva ändamål, nu i fortsättningen skola minska det fredliga

arbetet. Och även om en större inskränkning i arbetstiden snart nog

skulle genomföras, så torde man böra räkna med en reaktion, när samhällskroppen

åter kommit i jämvikt. Härtill kommer, att industrien särskilt

i Amerika utnyttjar arbetskraften långt mera intensivt än vi göra

det här i landet. För ''arbetarna vore det helt visst till föga båtnad, om

avsnitt 118 Kontrollera mot PDF

de, i gengäld för en timmes minskning i arbetstid per dag, skulle under

de återstående timmarna bliva kanske ännu mera jäktade än förut.

Av vad sålunda i korthet anförts torde framgå, att kommitténs flertal

icke i de utländska förhållandena äga något hållfast stöd för en förkortning

av arbetstiden i sådan grad, som av dem föreslagits.

Den danske socialdemokratiska regeringsmedlemmen Stauning har nyligen

enligt uppgift i pressen uttalat, att arbetstidens förkortande helst

bör åstadkommas genom avtal mellan organisationerna och att lagstiftningen

endast bör ingripa för att hindra allt för lång arbetstid, därvid

hjälpande de arbetare, som till följd av bristande organisation eller av

annan orsak icke själva kunnat bevaka sina intressen. Skall det nu hos

oss lagstiftas i fråga om arbetstiden utan avvaktan på den igångsatta utredningen

och utan avvaktan, huru förhållandena utveckla sig i andra

länder, bör man enligt vår mening inrikta sig på att arbetstiden begränsas

i allmänhet till förebyggande, att arbetaren på otillbörligt sätt exploateras

till förfång för hans hälsa, hemliv, trevnad och arbetsförmåga. Men man

kan och bör ej gå så långt i eftergift för arbetarnas fordringar, att man

7—190216

50

bortser från vad våra näringar kunna tåla icke minst i konkurrensen med

andra industriländer.

intensiteten. 1 hrr Vennerströras m. flas motion vid 1918 års riksdag gjordes

gällande, att en kortare arbetstid, t. ex. 8-timmars maximalarbetsdag,

varken ökar produktionskostnaden eller minskar produktionen. Den korta

arbetstiden skulle nämligen innebära en sporre till frambringande av icke

blott samma utan till och med större produktionsmängd än vad den längre

arbetstiden förmår.

B viktiöa frana hava vi rådfört oss med idkare av

olika industrier och från alla håll erfarit, att utsikterna till erhållande av

ökad arbetsintensitet vid kortare arbetstid äro ytterst små. Erfaren heten

lär, att då man genom överenskommelse med arbetarna förkortar arbetstiden,

arbetsintensiteten till en början något stegras men snart därefter

återgår till vad den var före ändringen.

Om arbetstiden blir i lag förkortad, kommer frågan dessutom för

visso i ett för arbetsgivaren mycket sämre läge, ty arbetsintensitetens

ökande kan da icke uppställas såsom villkor för arbetstidens minskning,

utan de yngre elementen bland arbetarna komma helt visst att genomdriva

sitt kända motstånd mot ökad arbetsprestation. Det är betecknande,

att Irån visst håll i arbetarepressen redan ganska oförbehållsamt tillkännagivits,

att talet om arbetsintensitetens stegring vid 8-timmarsdagen är helt

och hållet vilseledande. Arbetarnas mening med förkortning av arbetstiden

avsnitt 119 Kontrollera mot PDF

är nämligen alldeles icke att magasinera arbetskraft till arbetsgivarens

bruk; en sänkning av arbetstiden skall alls icke medföra en motsvarande

stegring av arbetsintensiteten.

Det särskilt i utlandet från arbetaresidan ofta framförda önskemålet

om borttagande av allt ackordsarbete synes icke heller lova gott för uppfyllandet

av en förhoppning om ökad arbetsintensitet i följd av lagstiftning

om kortare arbetstid.

I detta sammanhang vilja vi åberopa ett uttalande, intaget i Bulletin

du ministére du travail för juni—juli 1917, av en utav franska ammuniti<

msdepartementet tillsatt arbetshygienkommission, vilken hatt till uppgift

att undersöka, vilka arbetsvillkor voro mest ägnade att trygga arbetarnas

hälsotillstånd samt- att tillika tillförsäkra staten de bästa arbetsresultaten

i ainmunitionsfabrikerna. Denna undersökning har omfattat

mycket olika arbetsarter, av vilka somliga kräva stor fysisk styrka men

andra äro ganska lätta och mer eller mindre medgiva en stillasittande

ställning. 1 värjo fall har man jämfört prestationerna av en och samma

arbetaregrupp vid olika tidpunkter under inskränkning av arbetstiden.

51

Därvid har till en början konstaterats, att den dagliga arbetstid, som tillförsäkrat

den bästa arbetseffekten, växlar efter arbetets beskaffenhet. I

de arbetskategorier, som tarva viss fysisk styrka, bär arbetseffekten alltid

varit större, då arbetstiden ej överskrider BO timmar i veckan, och såsom slutsats

av undersökningen har framgått, att maximiproduktionen vid tyngre arbete

ägt ruin på eu arbetstid av något mer än 56 timmar, detta dock för de

skickligaste och härdigaste arbetarna. Men beträdande arbetsarter, som

icke kräva stor möda, fastslog undersökningen, att, om ock arbetstidens

inskränkning nästan oföränderligt ökar produktionen per timma, den likväl

icke kan öka totalproduktionen; i vissa fall minskas denna till och med

avsevärt.

Såsom ovan anförts har den av kommittén beslutade ekonomiska Statistiskt

utredningen icke ännu hunnit slutföras. Kommitténs ledamöter hava emellertid

fått del av vissa förarbeten, som giva möjlighet att därå grunda grundade boett

omdöme om de huvudsakliga verkningarna för de större och viktigare räkningar.

industrierna av den föreslagna begränsningen av arbetstiden. Enligt vår

mening är det oundgängligen nödvändigt att, innan myndigheterna och

statsmakterna fatta ståndpunkt till detta i hela landets ekonomi djupt ingripande

lagförslag, man söker att, så långt det nu är möjligt, skalla sig

inblick i dess verkningar. Vi vilja därför här nedan redogöra för nämnda

förarbeten och draga slutsatser av der föreliggande materialet.

avsnitt 120 Kontrollera mot PDF

Vid utredningen, som handhaves av aktuarien i kommerskollegium

d:r A. J. Lilienberg, har landets industri uppdelats i 39 grupper. Inom

varje sådan grupp har undersökningen omfattat ett antal verk, i regel

omfattande tillsammans minst 25 % av gruppens hela tillverkningsvärde,

och härvid hava i många fall upplysningar erhållits genom besök på platsen

eller genom förhandling med verkens ledare. De sålunda erhållna resultaten

hava sedan hoplörts i ett sammandrag för varje grupp. Sådana

sammandrag föreligga numera för ett flertal av de viktigaste grupperna,

och meningen är, att de skola var för sig bearbetas genom samarbete med

sakkunniga av arbetsledare och arbetare inom de olika yrkena.

Nämnda sammandrag avse att i första hand klarlägga, utom arbetstiden,

sammansättningen av industriernas tillverkningskostnader, da tillverkningarna

debiterats 6 % ränta å värdet av tomter, strömfall, byggnader,

maskiner och lager. För erhållande av dessa värden har man i första hand

utgått från brandförsäkringsvärdena och, där sådana ej föreligga, från

räkenskaperna och uppskattning.

De resultat, som erhållits av de hittills färdiga sammandragen, framgå

av bifogade tabeller A och B. I dessa hava tillverkningskostnaderna av

52

oss uppdelats i dels sådana, som kunna anses fasta och således oberoende

av tillverkningens storlek, och dels sådana, som växla efter produktionsmängden

(såsom för råmaterialier, bränsle, smörjämnen och andra förbrukningsartiklar

samt ränta å lager). Den beslutade specialgranskningen

med biträde av sakkunniga torde komma att medgiva en mera fullständig

och noggrann fördelning mellan de olika slagen av kostnader, än vi kunnat

verkställa, men intill dess denna granskning hunnit vidtagas, torde man

äga rätt att räkna med den i tabellerna införda fördelningen.

Den ekonomiska utredningens främsta uppgift skulle vara att besvara

följande frågor:

dels vid oförändrat arbetareantal:

a) huru stor tillbakagången i produktionsmängd kan antagas bliva,

därest arbetstiden nedsättes till lagförslagets 48 timmar i veckan,

b) med huru många procent tillverkningskostnaden för den sålunda

framkomna mindre produktionsmängden beräknas komma att stiga;

dels vid oförändrad tillverkning smängd efter nyss nämnda nedsättning

av arbetstiden, åstadkommen genom anställande av flera arbetare och

produktionsmöjligheternas ökande i förhållande därtill:

c) huru många nya arbetare behöva för ändamålet anställas,

d) huru stora engångskostnaderna därvid bliva för nytillkomna byggnader,

maskiner och arbetarbostäder, samt

e) med huru många procent tillverkningskostnaden under angivna

förhållanden beräknas komma att stiga.

avsnitt 121 Kontrollera mot PDF

Av förut anförda skäl hava vi vid våra verkställda undersökningar

icke vågat räkna med någon ökad arbetsintensitet efter införandet av 8- timmarsdagen utan vi hava antagit produktionen bliva proportionell mot

antalet arbetare och arbetstiden. Väl har kommittéflertalet, om än tämligen

svävande, räknat med produktionsmängdens ökande i följd av sådana

förbättringar i fråga om arbetets organisation och tekniska utrustning,

vartill nedsättningen i arbetstidens längd skulle giva impulsen. Om den

svenska industrien skall kunna hålla ut i den svåra konkurrens, som är

att emotse, äro sådana förbättringar helt visst nödiga, även oberoende av

arbetstidens förkortande. Ständigt fortgående förbättringar kunna aldrig

undvaras i den moderna industrien, och därför anse vi kommitténs uttalande

i denna del ligga utanför den föreliggande frågan och således verka

vilseledande för en rätt uppfattning av densamma. Vi befara till och med

en stor minskning i möjligheterna för industrien att utföra dyrbara, arbetsbesparande

tekniska utrustningar, om dessas användningstid inskränkes

genom en alltför stor begränsning av arbetstiden.

I avseende å arbetslönerna hava vi antagit, att arbetarnas årsförtjänst

skall, oaktat deri genom den föreslagna lagen bestämda förkortningen i arbetstid,

bliva lika stor som före lagens tillämpning.

De olika industrierna äro av oss skilda i sådana, som arbeta företrädesvis

endast om dagarna, upptagna å tabell A, och andra industrier,

tabell B.

Då man icke torde kunna antaga, att vid ökat antal av på en gång

sysselsatta arbetare fabriksutrymme, maskinella anordningar, kraft in. m.

skola tillhandahållas i mindre utsträckning per arbetare än vid ett mindre

arbetareantal, har för den förstnämnda industrikategorien antagits, att samtliga

fästa tillverkningskostnader, utom avlöning till tjänstemännen in. 11.,

ökas i samma proportion som antalet arbetare. I en del fall torde visserligen

ökningen av produktionsmöjligheterna icke kunna åstadkommas för

proportionsvis samma låga kostnad som de redan befintliga dels till följd av

nuvarande höga anskaffnings- och byggnadskostnad^'' och dels emedan en

jämförelsevis liten utvidgning av en fabrik kan betinga en relativt stor

ombyggnad. Enär åter i andra fall den ökade kostnaden kan bliva jämförelsevis

mindre än den förut använda, torde giltiga skäl tala för att vid

ifrågavarande undersökning, på sätt som angivits, beräkna kostnaderna i

direkt förhållande till arbetarantalets ökning.

I fråga om de skiftgående coh därmed likställda verken har antagits,

att det behövliga antalet nya arbetare kan sysselsättas genom

avsnitt 122 Kontrollera mot PDF

övergång från två till tre skiftlag utan fabrikens utvidgande. Kostnadsökningen

har därför beträffande sådana liksom för övriga i tabell B angivna

verk ansetts kunna inskränkas till avlöning åt nyanställda arbetare

och dessas förseende med bostäder. Det må dock ej förbises, att inom

vissa industrier stora svårigheter kunna uppstå därigenom, att övergången

från två till tre skiftlag kräver anställandet av ett relativt stort antal

arbetare — i de flesta fall inemot 50 % av det förutvarande antalet

under det att kanske varken marknaden för tillverkningarna eller tillgången

på råmaterial medgiva den ökning av produktionen, som av den

relativt stora personalökningen borde föranledas. Hänsyn härtill har dock

icke kunnat tagas vid nu ifrågavarande beräkningar.

I tabellerna C och D hava intagits beräkningar över verkningarna

av 48-timmarsveckans införande vid såväl dagarbetande som skiftarbetande

och därmed likställda verk inom de industrigrupper, som upptagas i tabellerna

A och B, sådana dessa verkningar framträda vid såväl oförändrat

antal arbetare som oförändrad produktion.

För förstnämnda fall, nämligen att antalet arbetare är oförändrat,

har uträknats, huru många procent av den förutvarande arbetstiden och

sålunda även av den förutvarande produktionsmängden erhållas, då arbe

-

54

tärna icke fa arbeta mera än 48 timmar i veckan. Härvid har antagits,

att s;imtliga arbetare kunna sysselsättas under hela den föreslagna maximalarbetstiden,

oaktat detta kanske icke alltid låter sig göra. ^

För beräknande av tillverkningskostnadernas ökning genom de fasta

kostnadernas fördelning på den mindre produktionen har beloppet av

dessa senare kostnader (uttryckt i procent av alla tillverkningskostnader)

dividerats med det här ovan nämnda procenttalet och från den sålunda

erhållna kvoten har dragits beloppet av de fasta kostnaderna enligt den i

tabellerna A och B intagna kostnadsfördelningen. Skillnaden utgör den

kostnadsökning för en viss produktionsmängd, som uppstår genoin°arbetstidens

minskning till 48 timmar i veckan.

Det antal nya arbetare, som skulle erfordras för bibehållande av

oförändrad produktion, erhålles i procent av det förutvarande antalet genom

division med 48 timmar i det antal timmar, som utgjort medeltalet pr

vecka för varje yrkesgrupp. Den procentuella ökningen i arbetareantalet,

multiplicerad med beloppet av samtliga fasta kostnader (utom tjänstemännens

avlöning), uttryckta i procent av alla tillverkningskostnader, anger

i procent den ökning i tillverkningskostnaden, som under dessa förhållanden

skulle följa av den föreslagna lagens tillämpning på de dao-- arbetande verken. & v

avsnitt 123 Kontrollera mot PDF

För de skiftgående och därmed likställda verken erhålles motsvarande

siffra genom att multiplicera summan av arbetslöner och olycksfallsförsäkring

med den procentuella ökningen i arbetareantalet och till

det erhållna talet lägga ränta och underhåll å arbetarebostäderna för de nya

arbetarna, även dessa uträknade i procent av totala tillverkningskostnaden.

I tillverknings sammandragens arbetslönekostnader ingå även kostnaden

för arbetarnas bostäder, men då, om industrien skall hava någon utsikt att

kunna fylla det av lagen framkallade stora behovet av arbetare, det torde

vara ofrånkomligt att särskilda åtgärder vidtagas för goda bostäder för de

nya arbetarna och kanske även för de äldre, härå vi icke kunnat underlåta

att i detta fåll beräkna särskild kostnad härför; detta har skett med

10 °/° å i tabellen angivna engångskostnader för nya arbetarebostäder.

Engångskostnaderna för produktionsmöjligheternas utvidgning vid

de daggående verken i förhållande till det ökade antalet arbetare erhålles

genom att multiplicera värdet av byggnader och maskiner med den procentuella

ökningen av antalet arbetare. (Tomter och strömfall hava antagits

tillräckliga för utvidgningarna, så att ingen ökad kostnad beräknats

för dessa.)

Engångskostnaderna för tillämpningen av den föreslagna lagen å

de skiftgående verken torde enligt vad ovan anförts inskränka sig till

55

arbetarebostäder för deras nya arbetare. Det har beräknats, att dessa

bostäder kunna erhällas för 5,000 kronor pr arbetare, vid vilken beräkning

antagits, att en tredjedel av arbetarna äro ogifta.

För att engångskostnaderna skola kunna generaliseras för hela industrien

har vidare i tabellerna angivits, huru många procent de utgöra

av verkens tillverkningskostnader för kret.1

Med ledning av de i den officiella statistiken för år 191G (den

sista tillgängliga) angivna produktionsvärdena för de olika industrierna

hava vi i tabellerna såsom resultat av beräkningarna för hela industrien

infört:

vid oförändrat antal arbetare: produktionsminskningen i kronor, det

sålunda erhållna årsproduktionsvärdet och den på denna produktionsmängd

belöpande extra tillverkningskostnaden,

vid oförändrad produktionsmängd: det behövliga antalet nya arbetare,

behövligt utlägg för nyanläggningar ävensom ökade årskostnader.

Vidare hava motsvarande summor och medeltal uträknats för alla i

tabellerna upptagna industrigrupper tillsammans, och slutligen hava vi

under antagande, att de sålunda erhållna siffrorna i medeltal gälla även

för övriga industrier, i sista kolumnen infört motsvarande siffror för hela

landets industri.

Av de sålunda utförda beräkningarna framgår såsom ett ungefärligt Beräkresultat,

avsnitt 124 Kontrollera mot PDF

att lagförslagets tillämpning skulle medföra: slutresultat.

vid oförändrat arbetareantal:

en minskning i värdet av den svenska industriens

årsproduktion av............c:a kr. 600,000,000

en ökning av kostnaderna för den minskade

produktionsmängden, jämfört med vad samma produktionsmängd

nu kostar, av............» » 170,000,000

1 Vid tillämpningen av angivna siffror på industrien i sin helhet stöter man på den

svårigheten, att här anförda beräkningar avse tillverkningskostnaderna under det att den

officiella statistikens siffror avse saluvärdet av årstillverkningen. Då emellertid i kommitténs

tillverkningssiffror ingår ränta å det i industrien nedlagda kapitalet och desamma till övervägande

delen hänföra sig till år 1917, under det att senaste statistiken gäller 1916 års

betydligt lägre värden, torde den anmärkta olikheten i fråga om siffrorna icke medföra

något större fel, även om man tager hänsyn därtill, att skatterna för inkomst icke inga i

kommitténs tillverkningskostnader.

56

för oförändrad produktion:

behövligt antal nya industriarbetare.....c:a

behövliga engångsutgifter......... »

extra årskostnader, inberäknat ränta å engångsutgifterna,

.................. »

75,000

kr. 300,000,000

» 145,000,000.

Det är givetvis ej möjligt att bedöma, vilketdera av de båda alternativen

företrädesvis kommer att väljas. Olika industrier och verk gå

skilda vägar; särskilt tillgången pa arbetskraft och i städerna lämpliga utrymmen

ävensom kapitaltillgången torde härvid för många bliva bestämmande.

Sannolikt kommer verkliga förhållandet att ligga någonstädes

emellan de båda ytterligheterna. I alla händelser måste man räkna med,

att den förlust, industrien får vidkännas genom ökningen i kostnader,

kommer att uppgå till omkring 150 millioner kronor pr år.

Till jämförelse härmed må efter den officiella statistiken här anföras

storleken av den bevillningstaxerade inkomsten av industri inom Sverige:

år 1907 (1906 års rörelse)

1908

1907

»

»

1909

1908

»

T>

»

1910

1909

»

»

»

1911

1910

»

»

»

1912

1911

»

»

»

1913

1912

»

»

»

1914

1913

»

»

»

1915

1914

»

1916

1915

»

«

. . . kronor 112,555,520

• • • » 111,364,248

• • . » 96,572,856

. . . » 91,242,858

. . . » 121,423,777

. . . » 123,227,477

. . . » 137,913,920

. . . » 161,096,714

• • • » 158,161,424

. . . » 267,440,176

Härav vill synas, att den föreslagna lagen skall för industrien medföra

en extra årskostnad, som är mycket större än den bevillningstaxerade

inkomsten för något av åren före den nuvarande tiden, som ju intager

en undantagsställning i skatteavseende. Då man dessutom besinnar, att

avsnitt 125 Kontrollera mot PDF

motsvarande kostnader till följd av lagen kommer att drabba även andra

arbetsgivare än industrien, framstår i klar belysning, huru utomordentligt

dyrt lagförslagets genomförande måste köpas för hela landet. Naturligen

kommer en stor del av industriens ökade kostnader att genom höjda priser

å industriprodukterna avlyftas från industrien och läggas på den köpande

allmänheten i alla lager och således även på arbetarna själva, men kostnaden

för landet i sin helhet blir ej mindre därigenom, och då det gäller

57

konkurrensen med utlandets produkter på såvål den inländska som den utländska

marknaden låter sig ett sådant avlyftande ej verkställas. Om

industrien under sådana förhållanden skall bliva bärkraftig, synes nödvändigt,

att den då kommer i åtnjutande av ökat tullskydd. Vad särskilt

an^år^exportindustrien, har den i nuvarande kritiska. tid mycket svårt att

nedbringa tillverkningskostnaderna sa långt som erfordras för att den ej

skall komma till korta i konkurrensen på världsmarknaden. Kan utlandet

med bibehållen längre arbetstid driva sin tillverkning billigare än vi, kommer

detta att verka rent nedbrytande för våra exportindustrier.

Detta är alltså det resultat, som de av oss utförda beräkningarna

oivit vid handen. Möjligt och till och med sannolikt år, att anmärkningar

kunna och även komma att riktas mot grunderna för dessa beräkningar,

och man skall kanske även mot oss rikta den förebråelsen, att vi

föregripit den av kommittén igångsatta utredningen och till stöd för våra

åsikter velat i förväg hopsamla ett bevismaterial, som skulle vara ägnat

att stödja de åsikter, vi omfattat. Övertygade, som vi äro om olyckan

för hela vårt land av den föreslagna lagens genomförande, hava vi ansett

det vara vår plikt att till undanröjande av denna olycka förebringa all

den bevisning, vi kunnat åstadkomma. Grunderna för väta beräkningar

hava vi utförligt framlagt, på det att de må kunna kontrolleras vid den

granskning av sakkunniga, som icke lärer utebliva, och på denna granskning

torde få bero, om våra beräkningar givit en något så när riktig bild

av de sannolika verkningarna av arbetstidens inskränkning till 48 timmar

i veckan.

Av förestående beräkningar framgår, att industrien för att efter

införandet av 8-timmars dagen kunna uppehålla produktionen skulle behöva

ytterligare omkring 75,000 nya arbetare. Utgår man från att motsvarande

behov då även kommer att yppas för hantverk, transpoitväsen,

handel, lastning och lossning m. m., torde man ej överskatta behovet, av

nya arbetskrafter till städer och industrisamhällen, om man anslår detsamma

till 100,000, kanske 150,000 personer. Ett så stort antal yrkeskunniga

avsnitt 126 Kontrollera mot PDF

eller ens för arbetet i industrien lämpliga nya krafter torde knappast

stå att uppbringa inom landet, men behovet blir därför ej mindre

utan snarare större, då för utförandet av ett arbete med oövat folk givetvis

åtgår större personal, än om denna består av övade och yrkesdugliga

• personer.

Det är sålunda sannolikt, att industrien måste finna sig i, att dess

behov av arbetare icke kan fyllas och att alltså produktionen minskas, men

även under antagande att så sker, torde icke något tvivel böra råda där

8—190216

-

Behovet av

arbetare.

58

Allmänna

ekonomiska

synpunkter.

om, att i alla händelser jordbruket, om den föreslagna lagen blir verklighet,

få släppa till allra största delen av de nya arbetskrafter, som beräknats

erforderliga för industriens uppehållande.

Men om industriarbetarna en gäng erhållit den förkortade arbetstid,

som nu är i fråga, komma jordbruksarbetarna säkerligen att förr eller

senare tilltvinga sig en liknande inskränkning av arbetstiden. Det är ej

svårt att tänka sig, huru under sådana omständigheter den nyss omförmälta

åderlåtningen i fråga om arbetskraft skall verka på jordbrukets

skötsel och möjligheten av dess bedrivande. För denna närin^so-ren blir

den föreslagna lagen helt enkelt ödeläggande, oeh detta samtidigt lom hela

landet yrkar på ökad produktion av jordbruksalster. Redan denna omständighet

synes oss böra nära nog omöjliggöra antagandet av den föreslagna

lagen, som vi anse vara ej endast för industrien utan för hela

landet av den mest ödesdigra innebörd.

För klarläggande av den rent av lavinartade ökning i behovet av

arbetskraft, som den föreslagna lagen skulle medföra, anföres här industriens

arbetareantal under senaste 20 år enligt den officiella siatistiken:

Arbetareantal i industrien:

1896—1905

1906—1910

1911—1915

1915 . . .

1916 . . ,

284 751

328 012

357 147

373 9.J6

397 823

Behövligt antal för uppehållande av produktionen efter införande av 8-timmars

arbetsdag........................... 000

Under de angivna tjugu åren har jordbruket ofta bittert klagat över

den avtappning av arbetskraft till industrien, som den fått vidkännas, och

dock har industrien under dessa år ej upptagit mer än omkring 7,000

arbetare pr år i medeltal. Efter den föreslagna lagens antagande skulle

för industrien uppkomma ett behov att på en gång upptaga från jordbruket

lika många arbetare som tidigare under loppet av ett tiotal år,

vartill kommer den stora mängden av ökade arbetskrafter, som, enligt vad

ovan anförts, samtidigt erfordras för andra ändamål.

Utöver de erinringar mot förslaget, som omedelbart framgå av - de anförda beräkningarna, må ytterligare från mera allmän ekonomisk

avsnitt 127 Kontrollera mot PDF

synpunkt anmärkas, att tiden för framförandet av den föreliggande frågan

måste anses synnerligen olämplig. Landets manufakturindustri anses°av

59

de sakförståndiga gå emot eu synnerligen svår och oviss konjunktur. Det

kan icke vara klokt att nu ytterligare öka de befarade svårigheterna genom

arbetstidens skarpa begränsning och upprivandet av nuvarande skiftindelningar

samt nödvändiggörandet i följd därav av nya arbetarebostäders uppförande

samt anskaffandet av nya maskiner. Dessa åtgärder, påtvingade

industrien i eu brydsam tid, kunna lätt göra dess ställning ohallbar. Och

mer än tvivelaktigt är, om landets kreditinstitut skola vara beredda att

förse industrien med nödiga medel för sådana åtgärder och om över huvud

taget landet nu har råd till de utgifter, som för detta ängamål erfordras.

För närvarande råder i vårt land såväl som i ‘hela världen stor

varubrist. Det synes i hög grad opraktiskt att under sådant förhållande

minska arbetstid och produktion. Hela världen borde i stället anstränga

sig till det yttersta för att fylla den brist i tillgången på nyttigheter, som

under kriget uppstått. Om än på vissa områden kan väntas en skarp

konkurrens från utlandet efter fredens avslutande, kommer sannolikt på

många andra områden varuknappheten att någon tid göra sig kännbar.

För övervinnande snarast möjligt av den för alla så tryckande dyrtiden

vore högsta möjliga grad av arbete och produktion det för landet och dess

innebyggare mest nyttiga och det mest förnuftiga.

Vi övergå härefter till att något granska motiveringen för kommit- Kommitténs

téns förslag om lagstadgad 8-timmars arbetsdag. Kommittén har medgivit,

att den igångsatta och tidigare såsom nödvändig ansedda utred- mars dagen.

ningen ej medhunnits. Det framgår tydligt, att utlandet i mycket ringa

grad infört motsvarande lagstiftning. Någon erfarenhet om 8-timmarsdavens

verkningar har ej kunnat åberopas; tvärtom veta vi, att man i

Finland, trots där lagstadgad 8-timmars dag, i mycket stor omfattning

ansett sig böra utsträcka arbetstiden till 52 timmar i veckan. Kommittén

uttalar en föga stark förmodan, att en minskning av arbetstiden bör medföra

bättre arbetsresultat. Den brister helt och hållet i sin bevisskyldighet

därom, att en lagstadgad 8-timmarsdag skulle hava till följd ett sådant

bättre arbetsresultat, vilket tvärtom motsäges av de erfarenheter, som gjorts

vid arbetstidens minskning i allmänhet, likasom av gjorda uttalanden från

arbetarehåll och därifrån framförda yrkanden om ackordslönernas borttagande.

Den genom fabriksläkarna verkställda utredningen om arbetstidens inverkan

i hygieniskt avseende ger icke något stöd för behovet från hälsosynpunkt

avsnitt 128 Kontrollera mot PDF

av den nu vanliga arbetstidens minskning, allra minst till 8 timmar

om dagen. Kommitténs erinringar om en de! besparingar och andra

60

-fördelar av den. föreslagna förkortningen av arbetstiden torde icke väo-a

tungt mot vad vi anfört om förslagets ekonomiska verkningar.

De redan anförda beräkningarna över de ekonomiska verkningarna

av 8-timmarsdagens införande hava avsett att visa, huru ytterst allvarliga

de följder äro, som vid en sådan arbetstid kunna befaras uppstå för såväl

industriens och landets ekonomi som även i avseende å möjlio-heten

att anskaffa nödigt antal arbetare. Enda utvägen att komma ur° detta

trångmål skulle vara ökad arbetsintensitet med ökad produktion pr tidsenhet.

Här vore något att giva i gengäld för vad man nu å arbetaresidan

synes vara besluten att taga. Men utsikterna till vinnade av en ökad

arbetsintensitet äro tyvärr ytterligt små. Såsom nedan skall närmare utvecklas

talar tvärtom sannolikheten för en sjunkande arbetsintensitet i

ö d av lagstadgad kort arbetstid.

Kommitténs egen motivering i denna del torde snarast verka nedslående

på den, som vill bygga på en förhoppning om ökad arbetsintensitet till ersättning

för den förlorade arbetstiden och som i tilltron härtill skulle vara benägen

för att biträda kommitténs förslag. Några få utdrag ur litteraturen och

redogöielse för ett lyckat försök med ökad produktion vid förkortad arbetstid,

detta är jämte några rätt försiktigt uttalade förväntningar den °rund,

varpå kommittén byggt i denna så ytterst viktiga fråga. Då man besinnar,

att kommittén väl sökt att för sitt förslag framföra så goda skäl,

som den kunnat finna, och då erfarenheten lär, att arbetsintensitetens

ökande är beroende av helt andra orsaker än arbetstidens längd, torde

det icke kunna av någon bestridas, att motiveringen i denna del är synnerligen

knapphändig och litet övertygande.

Det torde vara skäl att man i denna fråga söker noga intränga i

arbetarnas tankegång. Väl kan det antagas såsom rimligt och naturligt,

att kroppsarbetaren uträttar ett mera intensivt arbete å en arbetsdag orn

8 timmar än å en om 10 timmar, och han gör det även utan tvivel^ om

han har något intresse därav. Men det är å andra sidan ganska mänskligt

att, sedan arbetstidens förkortning skett genom lagbud, arbetaren ej gärna

vill underkasta sig att giva något för vad som blivit hans lagliga rättighet.

När i följd av arbetstidens begränsning genom lag avtalsvägen icke längre

kan utnyttjas för erhållande av ökad arbetsprestation, återstår endast för

arbetsledaren att söka gallra ut de sämre och mindre flitiga arbetarna.

Denna metod låter sig dock ej användas, då det råder brist på arbetskraft.

avsnitt 129 Kontrollera mot PDF

Inom vår industri har under de senaste krigsåren gjorts sorgliga erfarenheter

om arbetsintensitetens sjunkande, och detta förhållande°torde vara

att främst tillskriva den brist på arbetskraft, som under dessa år förelegat.

Tydligt är, att arbetsledaren ej gärna verkställer någon utgallring, när

(51

han ej vet, varifrån'' han skall erhålla annan arbetskraft, och han nödgas

då aven blunda för eu kanske alltjemt sjunkande arbetsintensitet. Sådana

skola säkerligen arbetsförhållandena bliva efter införandet av en lagstiftning

som den förevarande, vilken ju, om produktionen skall kunna uppehållas,

kommer att medföra eu utomordentlig efterfrågan på arbetskraft.

Av rent psykologiska orsaker blir således följden av lagens antagande

snarare eu minskad än eu ökad arbetsintensitet, d. v. s. motsatsen till vad

kommittén antagit, och härtill kommer givetvis även att bidraga nödtvånget,

att ett stort antal oövade arbetare måste intagas i industrien. Man kan

ej finna onaturligt, att arbetarna och deras organisationer icke taga tillbörlig

hänsyn till de risker, som lagens genomförande skulle åstadkomma

för industrien, det däri nedlagda kapitalet och hela landets näringsliv samt

att de även förbise riskerna för dem själva av industriens nedgång. Men

för oss är det svårt att fatta, huru man eljest kan bortse från de omständigheter,

vi här ovan berört, och andra samhällsklassers berättigade

intressen.

Vad som i sin helhet av kommittén åberopats till stöd för lagförslaget

kan knappast anses innefatta någon bevisning för lämpligheten av en lagstiftning

här i landet om just 8-timmars dagen. Från såväl privat-, som

statsekonomisk synpunkt talar motiveringen onekligen bättre för en mindre

långt gående inskränkning av arbetstiden. Till stöd för en åtgärd, som

plötsligt utsätter vårt lands hela industri för oberäkneliga risker och förluster,

har över huvud taget icke kunnat åberopas annat eller mera än

vissa skäl av social innebörd, vilka i sig själva äro nog så beaktansvärda

men likväl icke kunna från statsintressets synpunkt tillmätas avgörande

etydelse. Att märka är, att kommitténs ståndpunkt uttryckligen vilar

på den antagna förutsättningen, att en liknande inskränkning av

arbetstiden kommer att inom den närmaste tiden vidtagas i de ledande

industriländerna. Viktigast torde väl ändock vara att veta, om så i verkligheten

sker och om reformen blir beståndande. Kommitténs egen förutsättning

äger emellertid icke den nödiga fastheten, ty kommittén har icke

kunnat^bortse från möjligheten, att »de stora på världsmarknaden dominerande

länderna finna sig nödsakade att bibehålla eller återinföra en längre

avsnitt 130 Kontrollera mot PDF

arbetstid» än 8 timmar om dagen. Oss vill det synas, att den rätta konsekvensen

av denna tanke bort vara att inför den angivna möjligheten icke

taga ut steget ända till 8-timmarsdagen utan föreslå en mera varsam förkortning

av arbetstiden.

Skulle det visa sig, att den av kommittén antagna förutsättningen

uteblir eller att ett eller annat stort industriland, som under nuvarande

förhållanden måhända ser sig nödsakat att införa 48-timmars veckan, snart

62

nog, t. ex. efter exemplet från Finland, återinför en längre arbetstid, då

är faran stor att särskilt vår exportindustri överflyglas av mera gynnsamt

ställda konkurrenter. Vi äro då ej hjälpta med att i vår tur återgå till

den längre arbetstiden, sedan vi kanske förlorat eu stor del av den utländska

marknaden. Industrien har under tiden tillfogats obotlig skada,

och ofantliga värden i tillbyggnader och dylikt skola vara bortkastade

utan nytta. ,

Av vad ovan anförts framgår, att vi reservanter funnit den nuvarande

tidpunkten vara den mest olämpliga för en lagstiftning om begränsning

av arbetstiden. Av skäl, som av kommittén åberopats, hava vWikväl

icke velat undandraga oss vår medveikan till en sådan lösning av den föreliggande

frågan, som innebär skydd för arbetarna mot en obehörigt lånaarbetsdag.

° °

Arbetstiden. Vid den egentliga fabriksdriftens första tid under 1800-talets första

hälft infördes en mycket lång arbetstid, uppgående till 16—18 timmar,

ja, ända till 20 timmar per dag. Att ändock fabriksdriften vid denna tid

var föga lönande, berodde av ofullkomliga arbetsmetoder och bristande

skicklighet i ledningen. Sedermera har arbetstiden alltjämt varit i sjunkande,

så att dep på 1870-talet i regel var 12 timmar per dag och 72 timmar

pr vecka. År 1905 hade medelarbetstiden pr vecka för samtliga då redovisade

arbetare, såsom ovan nämnts, nedgått till 59.5 timmar, och år 1917 enligt

kommitténs preliminära statistiska utredning till 56,4 timmar. Under

de sista tolv aren har alltså arbetstiden inskränkts med 3,i timmar eller

med omkring 5,3 %. Och under år 1918 har arbetstiden genom nya kollektivavtal

ytterligare ej obetydligt nedbringats.

Naturligt nog hava arbetsgivarna med mycken tvekan gått med på

en minskning av arbetstiden, då därav följt minskad användningstid för

deras dyrbara anläggningar, ökade arbetslöner och andra utgifter,"minskad

produktion och konkurrensduglighet. Flit och arbetsamhet hos landets befolkning

i alla lager äro onekligen de viktigaste villkoren för dess lycka och

välgång, och den under senare åren i industrien vanliga arbetstiden av

10 timmar å vardagar och 7 timmar å lördag torde icke kunna sä«-as vara

oskäligt låna:.

avsnitt 131 Kontrollera mot PDF

Kravet på förkortad arbetstid har emellertid från arbetarnas sida

varit mycket stark, och arbetsgivarna hava, om även motvilligt, efter hand

givit efter för detta krav. Därigenom, att förändringar på (fetta sätt skett

successivt, har likväl industrien kunnat anpassa sig efter de nya förhållandena,

så att ändringen kunnat genomföras utan allt för störa omstörtningar.

Minskningen i arbetstid har vanligen skett efter förhand

-

63

lindar (eventuellt strider) mellan arbetarnas och arbetsgivarnas organisationer,

men härvid har ibland även avtal kunnat träffas om åtgärder, som

ökat arbetsprestationen pr tidsenhet, så att reformens skadliga verkningar

därigenom kunnat något motverkas.

Nu vill man emellertid rubba jämvikten mellan de båda parterna

genom att med stöd av ett visst övertag i politiskt avseende genomföra

lagbestämmelser, som beröva den ena parten all makt. Man förbiser, att

härigenom varje möjlighet bortryckes att genom överenkoinmelse minska

olägenheterna av den i industriens och hela samhällets livsvillkor djupt

ingripande reformen.

Enär vidare förhållandena äro mycket olika inom olika yrken och

på olika platser, framstår med full klarhet det berättigade i departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet vid kommitténs tillsättande, att

»staten endast med varsamhet bör ingripa reglerande på ett område, som

är i så hög grad beroende av olika lokala och andra omständigheter».

Men icke förty har man nu ansett sig icke kunna invänta resultatet av

de igångsatta utredningarna. Till samma protokoll har departementschefen

vidare uttalat, att strävandet till förbättringar i arbetsvillkoren inom olika

yrken natt olika långt; att det i vissa fall till och med kan synas, som

om minst blivit gjort på områden, där förbättringar varit mest av behovet

påkallade.

När man sammanställer dessa båda uttalanden och därjämte av

statistiken finner, att den ordinarie arbetstiden för vissa grupper av arbetare

är ganska lång, ja efter nutida uppfattning allt för lång, bibringas

man den för övrigt logiskt riktiga uppfattningen, att den nu ifrågasatta

lagstiftningen bör främst inriktas på att genom införande av en mnximalarlietstid,

ungefär motsvarande 1917 års medeltal eller omkring 56 timmar

pr vecka, hjälpa den svagare part, som ej förmått tillvarataga sina intressen

därhän att få sin arbetstid nedsatt till den i allmänhet i landet gällande.

Lagstiftningen skulle då icke behöva ingripa på områden, där arbetstiden

redan är jämförelsevis kort, utan låta den naturliga utvecklingen till ännu

kortare arbetstid få fortgå, såsom hittills skett. Härigenom skulle helt

avsnitt 132 Kontrollera mot PDF

visst ernås det lyckligaste resultatet för alla parter och för landet i sin

helhet.

Vid frågans bedömande hava vi emellertid tagit hänsyn därtill, att

den norska lagen av år 1915 infört en maxi in iarbetstid av 54 timmar.

Detta är enligt vår mening den kortaste arbetstid, vars lagfästande industrien

utan allt för stora olägenheter kan medgiva, och för att sålunda

tillmötesgå arbetarnas fordringar och framställa ett förslag, om vilket parterna

borde kunnat enas, hava vi i kommittén föreslagit arbetstidens be

-

64

Övertidsarbete.

glansning till högst 54 timmar per vecka. Såsom ovan antytts är arbetet

i ett yrke mera påfrestande än i ett annat och inom samma yrke det ena

arbetet mera betungande än ett annat. Det kan därför ej med fog göras

gällande, att arbetstiden skall vara lika för alla industrier och yrken.

Av stor betydelse för frågans »varsamma» och praktiska lösning är,

att man frångår kravet på en viss kort maximitid per dag och åtnöjes

med begränsning av arbetstiden för någon längre tid, exempelvis två

veckor. För arbetets rationella bedrivande är det nämligen i ett stort

antal fall nödigt, att arbetet drives något längre tid den ena dagen än

den andra, såsom vid byggnadsarbete i följd av väderlekens växlingar, vid

lastning och lossning i följd av båtars och vagnars ankomst, vid många

metallurgiska och kemiska processer, som taga längre tid i anspråk än

normalarbetsdagen, och flera andra liknande fall.

Den av oss föreslagna nedsättningen av arbetstiden till högst 54

timmar i veckan skulle, då många verk redan hava en kortare arbetstid,

innebära en normalarbetstid av 53,2 timmar i medeltal enligt 191? års

siffror. Om det skulle invändas, att en sådan begränsning icke är av

större betydelse, är att märka, att nedsättningen dock uppgår till fulla

5,7 % redan på 1917 års medeltal och att den blir mycket avsevärd för

en stor mängd arbetare, som nu hava längre normalarbetstid än 54 timmar.

Enligt 1917 års siffror var normalarbetstiden: för 4 X av ifrågavarande

arbetare 55 timmar, för 13,5 tf 56 timmar, för 24,7 tf 57 timmar,

för 5,5 tf 58 timmar, för 8 tf 59 timmar, för 10,7 tf 60 timmar och för

6,5 tf över 60 timmar. Förslaget skulle alltså medföra nedsatt arbetstid

för nära 73 tf av arbetarna.

Allmänt torde vara erkänt, att övertidsarbete är nödvändigt för reparationer,

uppeldningar samt andra förberedande och avslutande arbeten,

men från arbetarehåll vill man göra gällande, att egentlig produktion icke

skall få verkställas pa övertid. Denna uppfattning måste från arbetsgivaresidan

bestämt tillbakavisas av flera skäl. Sålunda är oavvisligen nödigt,

avsnitt 133 Kontrollera mot PDF

att någon elasticitet finnes i fråga om verkens tillverkningsförmåga, så att,

om oförutsett stora beställningar inkomma eller något arbete av oförutsedda

omständigheter blivit försenat, arbetet i sådant fall må kunna

drivas på övertid. Bleve möjligheten att sålunda något rätta arbetstiden

efter behovet avskuren, en möjlighet som i alla tider och alla länder funnit

användning, skulle detta på ett högst olyckligt sätt såväl minska industriidkare^

förmåga att fullgöra sina åtaganden som även tvinga densamma att

vid avslutande av försäljning räkna med minimal produktionsförmåga, och

därav kunde i sin ordning följa driftsinskränkning till skada jämväl för

.arbetarna. Man kan nämligen ej räkna med att orderbeståndet vid varje

tidpunkt kan fyllas, utan industrii dkaren har att taga emot beställningar,

när de erbjudas.

Vid hastigt påkommande skeppningsmöjligheter kan det även bliva

nödvändigt att forcera tillverkningen, på det att med erbjuden lägenhet

må bliva skeppat så mycket som möjligt. Vid lastning i fartyg måste

övertidsarbete i regel anordnas för lastningens medhinnande på den vanligen

ytterst knappt tillmätta lastningstiden. Detta icke minst vid lastning

och lossning av järnvägsvagnar,

Vid utförandet av större beställningar framstår ofta nödvändigheten,

att arbetet forceras på någon viss del av fabriken eller verkstaden, på det

att andra delar må kunna förses med nödigt material. Givetvis vore det

till stor skada både nationalekonomiskt och för arbetarna själva, om ett

sådant forcerande av arbetet ej finge äga rum. Från arbetaresidan har

framhållits, att industriidkaren under sådana förhållanden får skaffa extra

manskap för det erforderliga arbetets utförande, men man förbiser härvid

att extra arbetare, lämpliga för ändamålet, ej alltid stå till buds och att

plats och maskiner oftast icke finnas för sådan extra personal.

Vi hava här ovan lämnat en översikt av vår allmänna ställning till

den föreliggande frågan. Här nedan skall närmare beröras de särskilda

bestämmelser, angående vilka vi uttalat eu från kommittéförslaget avvikande

mening.

4 §•

1 det föregående har framhållits den stora vådan från ekonomisk synpunkt

för industrien av arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan

och framlagts skälen för att arbetstiden åtminstone icke i frågans nuvarande

läge lättes kortare än 54 timmar i veckan. Kommittéförslagets tidsbegränsning

per dag är ej tillräckligt motiverad och den är för industrien

synnerligen skadlig. Då lagens mening endast bör vara att bereda skydd

mot obehörig exploatering av arbetskraften, kan målet fullt vinnas genom

arbetstidens begränsning i genomsnitt pr vecka eller veckor. Inom vissa

avsnitt 134 Kontrollera mot PDF

industrier inträffar nämligen mången gång, att visst arbete ej kan avbrytas

utan måste fortsätta med samma arbetare något utöver normalarbetsdagen.

Om så sker, beredes dessa arbetare motsvarande ledighet andra dagar.

Några fysiologiska olägenheter av en sådan anordning torde näppeligen

kunna påvisas, varemot fördelen därav för industrien ligger i öppen dag.

Om en tidsbegränsning pr dag skall anses behövlig, är tillräckligt att låta

.kollektivavtalen därom bestämma.

Detaljbe

stämmelser.

9—U>02i0

66

Dessutom må anmärkas, att en del industrier nu drivas med 20 skift

om 8 timmar pr dag, d. v. s. 160 timmar fördelade på 3 skiftlag, motsvarande

53 Vs timmar pr lag och vecka. En veckoarbetstid om 48 timmar

åter innebär vid skiftarbete 3 skift pr dag under veckans 6 dagar,

d. v. s. endast 18 skift. Med den av oss föreslagna arbetstiden av 54

timmar pr vecka skulle alltså ovan nämnda industrier äga möjlighet att

utan vidare driva sina verk i 20 skift om 8 timmar.

I detta sammanhang vilja vi erinra därom, att av Kungl. Maj:t tillsatts

eu särskild kommitté med uppgift att tillsammans med representanter

från de övriga skandinaviska länderna utreda frågan om arbetstiden

inom cellulosa- och pappersindustrien. Enligt vad oss meddelats har denna

kommitté ansett det ingå i det uppdrag, som givits densamma, att utreda

även frågan om skiftens antal pr vecka inom dessa industrier.

För de industrier, som gå med s. k. ständig eld helgdag och vardag,

är den av oss föreslagna arbetstiden av 54 timmar i veckan i medeltal

för två veckor otillräcklig. Med indelningen i 3 skiftlag måste nämligen

arbetstiden för sådana industrier bliva 56 timmar i veckan, tv denna

siffra utgör jämnt V3 av veckans 168 timmar. Från arbetaresidan har påyrkats,

att extra personal skall anställas för det sjunde dygnet, men uppenbart

är, att eu sådan anordning skulle medföra alltför stora svårigheter

och dessutom kostnader, vilka industrien ej förmår att bära. Undantag

från den lagbestämda arbetstiden för s. k. ständig eld äro medgivna i

flertalet av utlandets lagar. Anda till helt nyligen bedrevs arbetet i här

avsedda verk under 84 timmar pr vecka, motsvarande 12 timmar under

varje av veckans 7 dygn. Förslaget om en begränsning till 56 timmar

pr vecka i medeltal för två veckor innebär alltså en betydande lindring

för arbetarna.

Enligt kommittéflertalets förslag (5 §) skall arbetsrådet äga medgiva

undantag från normalarbetstiden i fråga om arbete, som bedrives

med tre skiftlag och oundgängligen måste fortgå jämväl under sön- och

helgdagar. Detta förslag innefattar en kompromiss mellan olika meningar.

avsnitt 135 Kontrollera mot PDF

Då erfarenheten lär, huru svårt det är för administrativa myndigheter att

lämna medgivande i fall, sådana som nu förevarande, anse vi riktigast, att

lagen innehåller tydligt stadgande om ifrågavarande för industrien nödvändiga

undantag.

Från arbetaresidan framställt yrkande, att vid arbete dag och natt

rasterna skola inräknas i arbetstiden, är fullständigt oantagligt för indu

7

OOO

strien, då arbetstiden ändå är den kortast möjliga.

Av motiveringen till denna paragraf framgår, att arbetsgivaren icke

är pliktig att invänta svar från yrkesinspektionens chefsmyndighet på sin

ansökan om tillstånd, innan han t. ex. för bekämpande av eldsvåda, översvämning

eller dylikt får fortsätta övertidsarbetet utöver två dygn. Då

emellertid lagtexten synes lämna arbetsgivaren i ovisshet härom och någon

fara för missbruk av övertidsarbetets användning i omförmälda fall

ej kan anses föreligga, hava vi ansett till fyllest att föreslå ett stadgande

om allenast anmälningsskyldighet i omförmälda fall, en skyldighet som

dock synes kunna inträda tidigare än kommittén föreslagit.

Att i fall, som paragrafen avser, även arbetare under 18 år må

kunna användas till övertidsarbete hava vi ansett fullt befogat.

7 §•

Behovet av rymliga bestämmelser angående övertidsarbete är förut

framhållit. Flera av våra industrier, särskilt verkstads- och järnindustrien,

måste kräva en viss elasticitet i arbetstiden för att kunna verkställa

driften på rationellt sätt. Svårigheten att på dagen beräkna den tid, som

åtgår för utförande av en beställning, särskilt en större sådan, torde ligga

i öppen dag. Därest arbetet tager längre tid än som beräknats, måste

tillverkaren använda övertidsarbete för att i rätt tid kunna fullgöra den

åtagna leveransen. Särskilt påtagligt är detta för de industrier, som vissa

tider på året äro överhopade med arbete och andra tider hava mindre att

göra. Ju kortare den ordinarie arbetstiden är, dess större möjlighet måste

lämnas industrien till anordnande av övertidsarbete.

Beträffande övertidsarbetets längd hava vi i det närmaste anslutit

oss till den norska lagen av år 1915, som stadgar rätt till övertidsarbete

för 30 timmar pr 4 veckor med rättighet för yrkesinspektören att lämna

tillstånd till vtterligare 15 timmars övertidsarbete under 4 veckor. Härjämte

hava vi särskilt beaktat de göromål, som fordras för att förbereda

eller avsluta det egentliga arbetet, såsom påeldning, städning m. m. Det

synes fullständigt orimligt att ifrågasätta, att industrien skall hålla särskilt

manskap till dessa arbeten, som kräva en helt kort stund varje dag, eller

att de arbetare, som utföra detta arbete, skola vara frånvarande motsvarande

avsnitt 136 Kontrollera mot PDF

tid under dagen. Vårt förslag härutinnan innefattar ej mer än

nödig hänsyn till industriens behov att ej för mycket klavbindas.

Mot de något rymligare övertidsbestämmelser, som innefattas i vårt,

68

förslag, har invänts, att det är meningslöst att först i lag fastställa en

maximalarbetsdag och sedan genom bestämmelser om övertidsarbete möjliggöra,

att den faktiska arbetstiden kan bliva en hel timme längre pr

dag. Erfarenheten lär emellertid, att den fastställda normala arbetstiden

alltid blir den i huvudsak gällande. Detta skulle den igångsatta utredningen

hava klarlagt, men med visshet kan redan nu sägas, att övertidsbestämmelser,

sådana som de av oss föreslagna, helt obetydligt komma att

höja medeltalet för arbetstiden i sin helhet. Arbete på övertid kommer

således alltid att bliva undantag, och orsaken härtill är, att sådant arbete

är mycket dyrt och att såväl arbetareorganisationerna som de enskilda arbetarna

i regel ställa sig mycket avvisande därtill. Någon fara för arbetarna

ligger således alls icke i vårt förslag, som endast avser att icke genom

onödigt stränga begränsningar hindra övertidsarbetets användning,

där sådant är behövligt.

Det föreligger enligt vår mening icke något giltigt skäl att från bestämmelserna

om övertidsarbete undantaga arbetare under 18 år.

Tillstånd till bedrivande av sådant arbete å tid utöver föreslagna 30

timmar anse vi böra lämnas av arbetsrådet.

9 §•

Då det synes nödigt förebygga, att en sammanslutning av blott ett

fåtal medlemmar, under föregivande att den vore att anse såsom en rikssammanslutning,

påyrkade att bliva företrädd i arbetsrådet, hava vi föreslagit,

att en sammanslutning för att kunna betraktas såsom rikssammanslutning

skall omfatta minst 50,000 arbetare.

16 §.

Denna paragraf har i lagförslaget till skillnad från tidigare inom

kommittén uppgjorda förslag erhållit en avfattning sådan, att dess tillämpning

blivit så gott som omintetgjord. Vi hava därför ansett nödigt att

ändra ordalydelsen så, att paragrafen vid behov kan komma till användning.

Övergångsbestämmelserna.

Enär det icke kan vara riktigt och skäligt, att arbetarna, för den

händelse de ej kunnat erhålla en mot arbetstidens sänkning svarande höj

-

ning av tim- och ackordslöner, skola förmenas att arbeta ä hittills avtalad

arbetstid, och eu sådan löneförhöjning rättsenlig!, icke kan komma till

stånd förr än efter utlöpandet av de kollektivavtal, som åro gällande vid

lagens ikraftträdande, hava vi i full överensstämmelse med den norska

lagen föreslagit, att beträffande sådana verk, där kollektivavtal vid ikraftträdandet

ännu bestå, lagens bestämmelser ej skola äga tillämpning förr

avsnitt 137 Kontrollera mot PDF

än efter avtalstidens utgång.

På grund av vad sålunda anförts hava vi ansett, att nedannämnda Hese

paragrafer i förslaget böra erhålla följande lydelse:

4 §•

Arbetare må icke användas till arbete under längre tid än 54 timmar

i veckan i medeltal för två veckor.

Vid arbete, där oavbruten drift är behövlig, må denna arbetstid

utsträckas till 56 timmar per vecka i medeltal för två veckor.

Här angivna tidsbegränsningar avse den effektiva arbetstiden, raster

sålunda oräknade.

ö §■

Beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare tid eller medför

synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål av större allmänt

intresse, må arbetsrådet medgiva undantag från de begränsningar,

som i 4 § angivits.

År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende av årstiden

eller väderleken eller är den på grund av annat förhållande av växlande

längd, må arbetsrådet medgiva, att arbetstiden allenast i genomsnitt skall

vara underkastad nyss nämnda begränsningar.

6 §•

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i driften eller medfört hot om sådant avbrott,

må arbetare, i den mån så erfordras till avbrottets avhjälpande eller

förekommande, användas till övertidsarbete utöver de begränsningar, som

finnas angivna i 4 § eller kunna hava meddelats med stöd av 5 §.

Om sådant arbete behöver bedrivas mera än ett dygn, vare arbetsgivaren

skyldig genast anmäla förhållandet till yrkesinspektionens chefsmyndighet.

70

Vad nu är sagt skall även gälla för det fall, att arbete måste forceras

till förekommande av skada å varor eller annan egendom.

7 §•

Finner arbetsgivare i annat fall, än som avses i 6 §, med hänsyn till

särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till övertidsarbete utöver

de begränsningar, som äro angivna i 4 § eller kunna hava meddelats med

stod av 5 §, vare därtill berättigad för högst 30 timmar under en kalendermånad

och därutöver för enstaka arbetare ytterligare högst 10 timmar

per månad för förberedelse- och avslutningsarbeten.

Erfordras övnrtidsarbete i vidsträcktare omfattning, än ovan sägs

ma medgivande därtill, dock ej avseende ytterligare mera än 15 timmar

under en kalendermånad och högst 75 timmar under ett år, lämnas av

arbetsrådet.

9 §.

Arbetsrådet består av sju ledamöter, utsedda----för denne.

Rådets övriga fyra ledamöter skola utses till halva antalet bland personer,

föreslagna av rikssammanslutningar utav arbetsgivare, omfattande var och

en minst 50,000 arbetare, och till halva antalet bland personer, föreslagna

av rikssammanslutningar utav arbetare, omfattande var och en likaledes

avsnitt 138 Kontrollera mot PDF

minst 50,000 medlemmar. För sistnämnda — — — — — lika mån^a

suppleanter. 6

Vid handläggning-----verksamhetsområden.

Rådet äger att — — — endast tills vidare.

Närmare bestämmelser-----meddelas av Konungen.

16 §.

.Skulle tillämpningen av denna lag i avseende å visst arbete möta

synnerligen svåra hinder eller medföra särskilt betydande olägenheter, må

Konungen, efter arbetsrådets hörande, medgiva undantag därifrån att "älla

tillsvidare.

Tillägg till övergångsbestämmelserna.

Finnes vid tiden för denna lags ikraftträdande gällande kollektivavtal,

skola bestämmelserna i denna lag ej tillämpas förr än efter avtalstidens

utgång.

Tabeller

till

herrar Ekmans, Wahrens och Wijkanders reservationer.

72

Ta

-

Industrier med företrädesvis dagarbete

Mekaniska

verkstäder

Järn- o.

stålmanu- faktur

Sågverk o.

hyvlerier

Snickeri- 0. möbel- fabriker

Bomulls-

fabriker

Antal undersökta verk......

23 st.

14 st.

|

24 st.

21 st.

11 st.

j Värde å tomter..........

12 058 474;

1249 301

)j 6 677 8001

816 02"

(I 2 487 300

d:o å strömfall...........

2 215 800

2 335 00(

> 20 000

330 00(

)| 2 743 000

d:o å byggnader (med en del maskiner) ....

59 309 443;

18 883 19-

> 39 537 445

6158 355

! 15 805 340

d:o å maskiner i övrigt.......

67 846 182:

10 009 694

11 8 557 655;

3 576 795

i 20 879 000

d:o å lager........

108 716 615>

18 660 27fc

71 651 8021

12 109 57C

| 25 679 500

Summa kronor

250 200514

51137 405

126 444 702j

22990 741

I 67 594140

j Tillverkningskostnader per år........Kr.

160 558 281

45 355 457

71 044 5121

16 468 284

49 605 985

% härav

| Ränta å byggnader, maskiner, tomter in. m. . . .

O 27

4-30

4-63

3-97

5-07

| Underhåll av byggnader.....

0''60

1-29

1-17

0-46

0-68

d:o av maskiner.......

1''84

2-21

1-64

0-70

1-76

Brandförsäkringar........

0-31

0-24

112

1-05

0-45

Olycksfallsförsäkring m. in........

014

Oll

0-19

0-24

008

Hyreskostnader för hyrda lägenheter . . .

0’02

001

023

0-19

Olif

Fastighetsskatter............

014

0-18

0-34

0-15

0-14

Avskrivning å byggnader.........

0-68

0-61

0-92

1-27

0-54

d:o å maskiner . .......

2-22

0-90

1-48

1-78

2-49

'' Arbetslöner för dagarbetare......

18-68

11-44

12-34

29-29

13-15

d:o t arbetare å 2 skift......

1-48

2-76

0-98

0-86

d:o » d:o > 3 d:o ....

0-78

0-61

0-03

Avlöning till tjänstemän m. fl........

4-83

223

2-17

6-21

1-69

Kraft och lyse..............

0-66

1-05

023

0''74

1-29

Övriga kostnader..........

3-83,

2-41

1-79

2-40

1-67

Summa fasta kostnader |

41-38

30-34

29-23j

48-461

29-29

Råmaterialier............

48-34:

53-63

61-87

43-81

60-99

! Bränsle...............

avsnitt 139 Kontrollera mot PDF

4-00j

8-91

0''74|

l-22j

3-60

! Smörj ämnen och div. förbrukningsartiklar . . .

2-20

4 76;

2-llj

2-11

3-01

| Ränta å lager...........

4-08;

2-47

6-0&I

4-411

3-11,

Summa variabla kostnader

58"62''

09-66!

70-77|

51-65

70-71

Summa

100-oo

100-06)

100-00

lOOOO;

100-00

1 Antal arbetare, ej skiftare......

15 273

3 622;

6 092!

2 731

6 700

d:o d:o , skiftare........... *

1884

551

488

160

Ordinarie arbetstid i medeltal......

55-9

57-2

56-7''

55-9

58-21

hell A.

Linne- hampa- 0.

juteindu- stri

Yllc-

fabrikor

T rik il- fabrik er

Sömnads-

fabriker

Sko-

fabriker

Slakterier

o. charku- tericr

Fabriker

för elek- triska

maskiner

Metall-

manufak-

tur

Gummi-

varu-

fabriker

5 st.

10 st.

4 st.

9 st.

5 st.

7 st.

3 st.

4 st.

3 st.

1159 880

1 642 250

841 564

368 (X)0

489 500

1 459 950

89 000

355 790

260 000

802 200

2 457 750

523 000

385 000

10 042 200

12 420 935

3 450 762

1 938 950

2 234 380

3 152 000

1 070 200

6 047 892

1395 500

6 684 600

9 529 574

6125 442

569 268

1 496 500

785 957

1 316 200

9 591 000

1 893 000

10 562 800

14 802 186

5 041 500

7 209 316

7 069 000

1 686 295

5 448 500

15 210 280

3 800 000

29251680

40852695

15459268

10085 534

11289380

7 084202

7 923 900

31 727 962

7 738500

15176 130

30 087 109

9 065 669

14 400 756

17 024 667

30 796 611

7 091 102

65 114 355

6 913 241

7''39

5*20

6*89

1*20

1*49

1*04

2*09

1 *52

3*41

1-86

0*57

0*80

0*33

0*11

0*18

0*41

0*13

0*20

0''97

1*39

1*22

0*22

0*38

0*23

1*51

0*61

0*45

063

0*45

0*46

0*13

0*12

0*02

0*4!

0*09

0*68

'' 0''16

0*19

0*04

0*04

0*05

0*03

0*07

0*02

0*08

0*02

0*62

0*29

0*17

0*19

0*24

0*13

0*05

0*09

0*03

0*04

0*02

0*07

0*83

0*69

0*79

0*24

0*20

0*16

0*35

0*35

0*39 i

2*62

2*20

3*30

0*30

0*67

0 24

3*18

0*74

3*04

14*94

11*47

17*73

20*96

10*59

2*13

17*89

3*03

13*88

~~

1*24

3*00

2*77

8*69

3*78

2*40

0*94

5*09

0*71

6''05j

1*52

0*46

0*85

0*48

0*32

0*20

0*76

0*72

1*92

2*11

1*61

2*54

1*16

113

1*90

1*24

0*87

36*03

27*76

42*01

30*89

17*58

6*62

33*87

10*42

29*12:

52*84

64*53

50*60

64*81

79*02

91*71

60*21

83*84

65*381

3*18

2*62

2*66

0*65

0*19

0*72

0*74

3*60

1 2*20

3''77

2*14

1*39

0*65

0*72

0*63

0*57

0*74

4*18

2*95

3*34

3*00

2*49

0*32

4*61

1*40

3*30!

63*97

72*24

57*99

6911

82*42

93*38

66*13

89*68

70*88 i

100*00

100*00

100*00

100*00

100*00

100*oo

100*00

100*00

100-00

1 998

2 927

1348

1834

1589

304

793

1595

1307

_

_

—-

316

58*4

57''6

avsnitt 140 Kontrollera mot PDF

55*4

52*7

53*9

56*1

55*0

57*1

58*0:

10—190218

74

Ta

-

De industrier, som icke äro npptagna i tabell A

Pappersbruk

Trämasse-

fabriker

Antal undersökta verk..........

10 st.

9 st.

Värde å tomter........

2 725 000

435 000

d:o å strömfall........

8 494 823

1025000

d:o å byggnader (med en del maskiner)................

27 818 540

20 863 906

d:o 8. maskiner i övrigt..................

31 865 357

4 455025

d:o å lager ..................

30 564 663

16 622 561

Summa kronor

101468 383

43 401492

Tillverkningskostnader per är....................]<r

60 435 132

26 476 206

% härav

i

Ränta ä byggnader, maskiner, tomter m. m.

7-04

6-07

Underhåll av byggnader ....

0-73

0-61

d:o av maskiner.................

1-74

3-21

Brandförsäkringar .

0''60

0-69

; Olycksfallsförsäkring m. m................

0-10

0-36

Hyreskostnad för hyrda lägenheter . . .

003

0-02

Fastighetsskatter.................

0-32

0*30

Avskrivning å byggnader........................

0-97

1-77

d:o å maskiner.....................

3-94

3 26

Arbetslöner för dagarbetare . . .

4-41

3-21

d:o * arbetare å 2 skift . . .

5*87

320

d:o » d:o » 3 d:o .....

033

3-36

Avlöning till tjänstemän m. fl.....

1*54

1-77

Kraft och lyse.......................

1-35

1-51

Övriga kostnader.....................

2-00

2-40

Summa fasta kostnader

30-97

3174

Råmaterial ier........................

46-73

49-29

Bränsle...........

15-39

11-52

Smörjämnen och diverse förbrukningsartiklar...............

3-90

3-68 !

Ränta å lager.....................

304

3-77

Summa variabla kostnader

6906

68-26

Summa

100-00

100-oo

Antal arbetare, ej skiftare.......................

2 013

901

d:o d:o , skiftare .

1509

1177

Ordinarie arbetstid i medeltal......................

64-2

58-2

hell B.

75

Järn- och

stälverk

Sockerrafiina-

dcrier

Kvarnar

Garverier

Gasverk

Elektricitets-

verk

Kolgruvor

8 åt.

2 åt.

G st.

4 st.

3 st.

2 st.

1 st.

2 047 100

991000

2 532 120

207 000

3 970 330

1 848 276

455 000

5 401 250 i

1 535 250

51 528 229 :

7 799 000

13 279 991

Z 593 39!2

24 098 975

21 992 028

2 775 300

9 672 000

6 942 733 j

8 875 690

1 486 000

2 493 700

1 684 900

464 300

39 355 625 ;

14 404 000 i

17 290 540

8 651 000

8 251 458

3 175 985

87 000

108004204

30136 7:53

41978341

12937 392 I

38 814463

30236439

3 781600

104 960 706

28 055 355

58 076 250

15 762 211

19 136 467

10 770156

1387 226

3-92

3-37

2''55

1-63

9-58

15-07

15-98

1-08

051

0-52

0-27

0-48

0-41

2-29

2''76

0-86

1-04

0-62

1''66

3-83

3-03

0''19

0-35

0-38

0''20

0-28

0-24

0-31 ,

o-ll

0-04

0-04

0-05

003

0-01

0-92

_

avsnitt 141 Kontrollera mot PDF

001

0*03

0-13

0-22

0-13

0-18

012

o-io

0-05

0''06

023

0-27

064

0-13

0-28

0-26

1-34

1-36

5 74

1-44

1-37

1-22

0-66

2-96

14-37

1-43

6-32

3-09

1-15

5-39

4-75

5-00

38-00

6-42

1-43

0-74

0-03

1-82

105

0 03

3-25

359

1''97

0-97

1-20

1*50

2-86

3-06

2-24

0''92

0-14

0-37

0-10

1-40

7-59

2-28

1-25

0-41

0-76

2-75

1-64

11-71

29-28

14-24

1006

11-61

31-61

56"55

Ä3-74

23-48

77-26

86-32

81-66

1 63-39 ■

!

3-97

40-84

2-21

0-98

1-60

1

40-90

|1 11-91

4-15

3-22

0-85

1-94

2-41

0-78

it

2-25

3.08

1-79

3-30

2-59

1-77

0-38

70-72

85-76

89-94

88-39

68-39

43-45

1626

100-00

100-00

100-oo

100-oo

100-oo

100-0 0

100-00

2 667

644

264

439

519

369

504

3 664

175

180

262

171

143

58-6

60-7

60-4

57-5

56-4

55-8

49-5

76

-

gnande

fasta tillverkningskostnaderna fördelade

å denna produktionsmängd . .

Avgår nuvarande fasta kostnaderna . • .

Ökningen i tillverkningskostnaden sålunda

i % av totala kostnaden . . .

samt vid oförändrad produktionsmängd:

Behövligt

antal arbetare i % av nn använt

antal............

Ökade tillverkningskostnader:

de fasta kostnaderna utom tjänstemannalöner

ggr % ökat arbetarantal

och engångskostnader: byggnaders och

maskiners värde ggr samma %-tal

utgörande i % av tillverkningskostnaderna

pr år........

För hela industrigrupperna är produktionsvärdet

enligt 1916 års statistik

.............Kr.

och skulle enligt lagförslaget bliva

med oförändrat arbetarantal enligt

förestående ?l-tnellt minskade arbetstid

.............Kr.

vadan produktionsminskningen skulle

bliva............Kr.

och ökningen i tillverkningskostnad

ovanstående %-tal ggr den minskade

produktionens värde.....Kr.

Nn använt arbetareantal är enligt statistiken

...........st.

För oförändrad produktion behöver

detta antal ökas med ovanstående %- tal eller antal arbetare .... st.

och bygnader och maskiner behöva ökas

för ett värde av.......Kr.

varjämte tillverkningskostnaden skulle

ökas med produktiov svärdet ggr ovan

för detta fall anförda %-tal eller Kr.

Mekanisk:

verkstäder

| Järn- o.

stålmanu- faktur

Sågverk o

hyvlerier

1 Snickeri- ''( o. möbel- fabriker

| Bomulls- fabriker

1 Linne,

I hampa o.

jnteindu- stri

Ylle-

fabriker

Trikå-

fabriker

48/55-9 =

85-9 %

! 48/57-2 =

83-9 %

|

48/56-7 =

84-7 %

48/559 =

85’9 %

48/58-2 =

82-5 %

48/58-4 =

82-2 %

48/57-6 =

83-3 %

148/55-4 =

86-6 %

48-17

36-11

34-61

5640

35-50

43-83

33-33

'' 48-51

41-38

( 30-34

29-23

49-46

1 28-29

| 36-03

27-76

42-01

6.79 %'' tyll %

5''28 %

1

7‘96 %

6-21

7-80 %

5-57 JK

6-50 %

j 55*9/48 =

116''6 %

avsnitt 142 Kontrollera mot PDF

57-2/48 =

119-2 %

56-7/48 =

118-1 *

55-9/48 =

116*5 %

58-2/48 =

121-2 %

1 58-4/48 = j

| 121-7 %

57-6/48 =

120 %

55-4/48 =

115-4 %

6-03 %

5''40 %

4-90 %

6''97 %

5"87 %

7-17 %

5''00 %

5-13 %\

20 990 578

5 547 435

8 705 213

1 606 299

7 776 080

3 629 716

4 390 102

1 474 735

13-1 #

10-2 %

12-3 %

9’7 %

15''7 %

23-9 %

14-6 %

16.3 %

358 462 625 123 215 904

346 095 618

42 856 390jl01 005 477

21 797 339 94 170 004

24 461 003

307 919 395(103378 143

293 142 988

36 813 639

83 329 519

17 897 413(78 443 613

21183 229

|

50 543 230!

i

19 837 761

52 952 630!

6 042 751

17 675 958

i

3 899 926

5 726 391

3 277 774

20 907 727!

5 964 919

15 477 950

2 926 844

5 174 763!

1 395 998

4 369 309

1376 910

53 297

16 480

46 864

11116

14 0071

3 575

10 929

4 097

8 794

3164

8482:

1834

2 969

776

2186

631

46 958 604

12 568 022

42 569 761

4 157 070

15 857 860

5 209 564:13 748 821

3 987 143

21 615 296

6 653 659

16 958 685

2 987 090

5 929 021

1 562 869

4 708 500

1 254 849

77

hell C.

Sömnads-

fabriker

Skofabriker

Slakterier o.i

charkuterierj

Tabriker för

elektriska ■

maskiner

Metall- i

manufaktur

II

Grummivaru-;

fabriker J

Summa för

denna tabell

Summa för de

Övorföres j undersökta

från tabell D industri- grupperna j

Hela landets

industri

ungefärligen

j 48/52-7 =

91.1 %

48/53-9 =

89-1 %

48/56-1 = 1

85-6 %

48/55 = j

87-3 %

48/57-1 =

84-1 %

48/58 =

82-8 %

— —:

33-91

19-73

7-73 |

38-80

12-39

35-17 j;

—1

— —

—1

30-89

17-58

6-62 j

33-87

10-42

29-12 ii

— j_—

3-02 %

2-15 %

1-11 #

4-93 %

1-97 %

||

6-05 JÉjj

1

52-7/48 =

109-8 %

53-9/48 =

112-3 %

56-1/48 =

116-9 %

55/48 =

114-6 %

57-1/48 =

119 9/

58/48 - i

120-8 % :

— —

1

2-66 %

1-87 %

0-96 %

4-20 %

1-84 %

4-80 *|i

“I

!

245 805

458 898

665 515

348 414

2 971 389

684 008

1-7 %

2-7 #

2 2 %

4’9 %

4''6 ^

9-9 <

- -

46 223 517

101 321 273

104 804 806

37 509 064

87 813 417

19 378 829

1 509 115 266

1070 3903501 2 579 505 616

3 777 423 122

42 109 624

90277 254

89 712 914

32 745 413

| 73 851084

16 045 6701

1 286 849 898

863 545 766| 2 150 395 664

3 149 000 000

4 113 893

11044 019

15 091 892

4 763 651

13 962 333

1

3 333159!

222 265 368

1 '' 1

206 844 584 429 109 952

628 000 000

1 271 711

1 940 961

995 813

1 614 349

1 454 866

i 970 763

65 842 883

j 51070 719 116 913 602

171 000 000

8 051

8 958

1417

4 070 6 462

1 896;

191 219

62 639 253 858

397 823

789

1102

239

594 1228

394|

33182

14 595 47 777

75 000

785 80C

2 735 674

2 305 706

1 837 944

[\ 3 951 604

I 1 918 504[

158 592 141

avsnitt 143 Kontrollera mot PDF

72 975 000 231 567 141

339 000 000

1 229 546

2178407

i 1 006 126

1575 381 1615 767

930 1841

70 205 382

| 29 967 099 100 172 481

147 000 000

78

Ta

-

1

Pappersbruk

Trämasse- .

fabriker

Järn- och stål- verk

Vid tillämpande av 48 tim. arbetsvecka blir normalarbets- tiden i ^ av nu gällande......

| 48/64-2 = 74-8 %

''

1 48/52-2 = 82-5 %

48/58-5 = 82-1 %

och vid oförändrat arbetarantal de fasta tillverknings- kostnaderna fördelade å denna produktionsmängd ....

41-40

38-47

35*66

Avgår nuvarande fasta kostnader.....

3097

31*74:

29-28

Ökningen i tillverkningskostnad sålunda i procent av totala

kostnaden ......

10-43 %

6-73 %

6''38 %

samt vid oförändrad produktionsmängd behövligt antal

arbetare i % av nu använt antal . .

64-2/48 = 133-8%

58-2/48=121-2%

58-5/48 = 121-9%

Okade tillverkningskostnader:

samtliga kostnader för arbetarne ggr % ökat arbetarantal .

3-62

2-15

3-04

Kostnader för bostäder åt arbetarne ä 500 kr. pr år pr ar- betare motsvarande % å tillverkningskostnaderna ....

1-42

0-65

0-88

Summa ökade kostnader i %

5-04 %

2*80 %

3-92 %

-För hela industrigrupperna är produktionsvärdet enligt

1916 års statistik........ Kr

146 013 629

217 581 676

285 363 337

och skulle enligt lagförslaget bliva med oförändrat arbe- tarantal enligt ovanstående %-tal . Kr

109 218 194

179 504 883

231 429 666

vadan produktionsminskningen skulle bliva . Kr

36 795 435 j

|

38 076 793 |

53 933 671

och ökningen i tillverkningskostnad ovanstående %-tal ggr

den minskade produktionen .... Kr

11391458

12 080 679

14 765 213

Nu använt arbetarantal är enligt statistiken.....st

12 255

13 269

22 844

För oförändrad produktion behöver detta antal ökas

med ovanstående %-tal till .... 9t

4142 |

2 813

5 003

och för de nya arbetarna uppföras bostäder ä 5,000 kr. pr

arbetare för....... jjr

20 710 000 |

14 065 000 j

25 015 000

varjämte tillverkningskostnaden skulle ökas med produk- tionsvärdet ggr ovan för detta fall anförda %-tal . . Kr. |

7 359 087 1

6 092 287

11186 243

79

hell D.

Socker-

raffinaderier ;

Kvarnar

Garverier

Gasverk

Elektricitets-

verk

Kolgruvor

Summa

överföres till

tabell C

48/60*7=79-1 %\

48/60-4 = 79-5 #

48/57-5 = 83-5 %

48/56''4 = 85''l #

48/55-8=86 %

48/49-5 = 97 %

18-00 ,

12-65

13-90

3714

65‘76

86-33

14-24

10-06

11-61

31-61

5655

83-74

3''76 %

2-59 #

2-29 #

5‘53 %

9-21 #

2-Ö9 %

60-7/48 = 126-5#

60-4/48 = 125-8#

57-5/48= 119-8#

56-4/48=117-5#

55-8/48 = 116-3#

49-5/48 = 103-1#

1-37

0-51

1-08

1-41

1-41

1"26

0-34

0-23

0-29

0-58

0-45

0-57

1-71 #

0-74 %

1-37 %

1-99 #

1-86 #

1-83 #

83 231128

182 679 215

75 555 569

26 033 153

avsnitt 144 Kontrollera mot PDF

47 550 470

6 382 173

1070 390 350

65 835 822

145 229 976

63 088900

22 154 213

40 893 404

6 190 708

863 545 766

17 395 306

37 449 239

12 466 669

3 878 940

6 657 066

191465

206 844 584

2 475 427

3 761 456

1 444 736

1 225 128

3 766 283

160 339

51 070 719

2126

3 214

2 238

1739

2 606

2 348

62 639

563

829

443

304

425

73

14 595

2 815(100

4 145 000

2 215 000

1 520 000

2 125 000

365 000

72 975 000

1 423-252

1351826

1 035 111

518 060

884 439

116 794

29 967 099

80

Reservation

av herrar Holmström, Michaelsson och Svensson.

Mot följande delar i Arbetstidskommitténs förslag lag till om begränsning

av arbetstiden få vi anföra reservation.

4 §•

l:a stycket.

Formuleringen »Arbetare må icke användas till arbete under längre

tid, raster oräknade, än 8V2 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan»

kan giva anledning till misstolkningar, då man med raster endast avser

de regelbundet återkommande måltidsrasterna. På arbetsplatserna förekomma

icke så sällan tillfälliga raster på längre eller kortare tid, föranledda

därav, att skada uppstår på maskiner eller att arbetsmateriel saknas. Under

sådana raster få arbetarna i regel kvarstanna på arbetsplatsen för att återupptaga

arbetet så snart hindret, som uppstått, blivit avhjälpt.

Åven förekommer det, exempelvis vid lossnings- och lastningsarbete

vid hamnarna, att arbetarna äro skyldiga infinna sig på arbetsplatsen å viss bestämd

tid, ehuru arbete icke omedelbart kan lämnas dem. Raster i det egentliga

arbetet, som på så sätt uppstå, böra icke fråndragas arbetstiden, om

ändamålet med dess förkortning, att lämna arbetarna mera fritid, skall

uppnås. För att detta må tillräckligt tydligt framgå ur lagtexten, yrka

vi följande formulering av densamma:

»Arbetare må icke användas till arbete under längre tid än

8Va timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan, däri inräknad

eventuell väntetid och uppehåll i arbetet men undantagandes måltidsraster.

»

2:a stycket.

Bestämmelsen att arbetstiden, 48 timmar i veckan, vid skiftarbete

kan beräknas genomsnittligt under tre veckor är obehövlig för ett praktiskt

ordnande av nämnda arbete och kan dessutom medverka till att det

81

ändamål, lagen avser att fylla, i vissa fall icke uppnås. Det kan nämligen

tänkas, att ett företag, vilket av tekniska eller ekonomiska skäl drives i

skift, har så liten avsättning av sina produkter, att månadsbehovet täckes

genom fabrikens igånghållande under allenast halva månaden. Den andra

halva månaden ha arbetarna sysselsatts med annat, kanhända för arbetsgivaren

mindre nödvändigt arbete. Vid ett sådant företag kan efter lagens

avsnitt 145 Kontrollera mot PDF

tillkomst, om treveckorsgränsen bibehålies, fortfarande under halva

månaden drivas 12-timmarsskift mot det att arbetarna bli lediga den andra

halva månaden. En sådan arbetstidsfördelning bliver, under angivet fall,

till ekonomisk fördel för företaget, men måste densamma ur arbetarsynpunkt

anses högst olämplig. Det kan dessutom antagas, att arbetarna under

så lång ledighet taga arbete hos annan arbetsgivare, i vilket fall lagens

mening motverkas.

Varje företag, som drives i skift, bör inrätta sig på sådant sätt, att

den enskilde arbetarens arbetstid inskränkes till högst 8 timmar av dygnet

och högst 48 timmar i veckan, dock kan det i undantagsfall bli nödvändigt

att nämnda arbetstid utan särskilda formaliteter får överskridas. Detta

kan inträffa, t. ex. om någon specialarbetare utebliver från arbetet det

sista veckoskiftet. I sådant fall bör naturligtvis någon av skiftkamraterna

kunna övertaga skiftet, i trots av att denne redan fullgjort sin arbetsvecka.

Redan påföljande vecka är det dock möjligt utjämna den för en sådan arbetare

från föregående vecka överskjutande arbetstiden.

För att i den mån det är möjligt förebygga sådant missbruk av

bestämmelsen, som vi här ovan anfört exempel på, yrka vi att bestämmelsen

må lyda:

»Bedrives arbetet med regelbunden skiftindelning, må nyss

angivna begränsningar gälla den genomsnittliga arbetstiden under

en tidrymd av högst två veckor.» 5

5 §•

Enligt femte paragrafen kan arbetsrådet göra vissa undantag från

lagen utöver de undantag, som angivas i första paragrafen. När i sjätte

paragrafen är ordnat för de fall, där en längre arbetstid än den i fjärde

paragrafen bestämda måste medgivas, och i sjunde paragrafen gives rätt

till övertidsarbete, så föreligger intet verkligt behov av att ytterligare utsträcka

undantagen. Arbeten, som enligt femte paragrafens första och

sista stycken kunna tänkas ifrågakomma, torde huvudsakligen vara s. k.

säsongarbeten. Men då de arbetare, vilka sysselsättas i sådana arbeten i

regel söka sig från arbetsplats till arbetsplats, och olika industrier ha såll—

190216

82

solig under olika årstider, så kommer det förhållandet att inträda, om

femte paragrafen medtages i lagen sådan densamma formulerats i lagförslaget,

att säsongarbetarna ständigt komma utanför lagen, och därigenom

få en längre arbetstid per år än övriga arbetare. Den obestämda formulering

paragrafen i dessa båda stycken erhållit gör, att densamma kan

tillämpas på byggnadsindustrien, tegelindustrien, sockerindustrien, torviiidustrien

m. fl. liknande industrier. Ingen av de här nämnda industrierna

— och vi känna icke heller till några andra — äro av den art, att vare

avsnitt 146 Kontrollera mot PDF

sig för arbetarna, arbetsgivarna eller samhället föreligger något verkligt

behov, som motiverar undantag från vad som bestämts i fjärde paragrafen.

Förhållandet för arbetarna och samhället är i stället det motsatta, i det

att en kortare arbetstid per dag inom nämnda m. fl. industrier endera

giver tillfälle för sysselsättning åt flera arbetare eller också giver längre

tids sysselsättning åt de arbetare, vilka redan äro anställda däri.

Enligt samma paragrafs andra stycke kan arbetsrådet medgiva undantag

från fjärde paragrafen, där arbetet oundgängligen måste fortgå även

under söndagar. I de flesta fall skulle väl detta betyda, att på sådana

arbetsplatser veckan indelades i sju åttatimmarsskift, d. v. s. att den genomsnittliga

arbetstiden blev 56 timmar i veckan. Denna arbetstid förekommer

redan nu under angivna förhållanden på de allra flesta arbetsplatser,

varest arbetarna äro organiserade. Omnämnda arbetstid är icke

blott betungande för arbetarna, utan arbetet i fråga utföres ofta i hälsofarliga

arbetslokaler, såsom t. ex. syrehus, ångparmehus etc. Denna arbetstid

är dessutom olämplig ur den synpunkten, att arbetarna aldrig erhålla

något helt dygn ledigt, undantagandes vid sådana skiftombyten, då övergång

från natt- till dagskift skall äga rum. Vid sådant skiftombyte inskränkes

dock icke arbetstiden under ombytesskiftet till åtta timmar, utan bliver

för veckans sista skiftlag och påföljande veckas första skiftlag minst

12 timmar.

Ur ekonomisk synpunkt kan det icke vara av någon väsentlig betydelse,

att rätt till undantag i angivna fall erhålles, enär det endast är

ett obetydligt antal arbetare, varmed arbetsstyrkan behöver utökas för att

man skall kunna inskränka arbetstiden för den enskilde arbetaren till 48

timmar i veckan även på arbetsplatser, varstädes arbetet icke kan avstanna

under söndagsdygnet. Den ekonomiska uppoffringen måste i fall sådana som

dessa, där den sammanlagda arbetstiden dock är 168 timmar i veckan,

bli mindre än den kan antagas bli, där det gäller att införa 48-timmars

arbetsvecka i företag, vilka endast driva dagskift.

Då vad som föreslagits i femte paragrafen icke tillför någon part

verkliga fördelar men kan vara skadligt för arbetarna och då vi icke anse

83

tillräcklig garanti mot sistberörda förhållande ligga diiri, att avgörandet

lägges i arbetsrådets händer, yrka vi:

att bestämmelserna i lagförslagets femte paragraf icke må införas

i lagen.

16 §.

Svårigheterna att avgöra, huruvida det är möjligt eller icke möjligt

för ett företag att fortsätta driften efter denna lags ikraftträdande,

torde vara ytterst stora, för att icke säga oöverkomliga. Införes i lagen

avsnitt 147 Kontrollera mot PDF

sextonde paragrafen sådan densamma av kommitténs majoritet föreslagits,

torde arbetsrådet icke ha annat att göra än låta de av företaget lämnade

uppgifterna vara avgörande och med stöd av dessa tillstyrka Konungen att

bevilja undantag. Härigenom öppnas möjligheter för företag, vilka vilja

undandraga sig lagens tillämpning, att regelbundet utnyttja en längre arbetstid

än den i fjärde paragrafen bestämda. Hos sådana företag anställda

arbetare erhålla härigenom eu sämre ställning med avseende på arbetstiden

än den andra arbetare innehava. Men bestämmelsen torde också vara

ägnad att åstadkomma orättvisa mot andra företag, vilka lojalt ställa sig

lagen till efterrättelse. .Om lojala företag, för att ställa sig lagen till

efterrättelse, ikläda sig omkostnader för omändringar i sina företag och

för anskaffandet av bättre och modernare maskiner samt öka sin arbetsstyrka,

på det att produktionen icke skall minskas, så är det tydligt, att

ett sådant företag i konkurrensavseende kommer i en sämre ställning än det

företag, vilket kvantitativt bibehåller produktionen genom en längre arbetstid.

Vi anse att bestämmelsen uppmanar till försök att komma utanför

lagen, och på så sätt försvåras dess genomförande. Utöver de undantag, som

angivits i första paragrafen, och det anstånd med lagens tillämpning, som kan

medgivas vid lagens ikraftträdande, bör intet ytterligare undantag från

lagen förekomma, varför vi yrka:

att bestämmelsen i lagförslagets sextonde paragraf icke må införas

i lagen.

K. W. Holmström. Carl Michaelsson. Aug. Svensson.

■ r

85

Bilaga 1.

Preliminär redogörelse för arbetstidens längd inom industri och

hantverk in. in. i Sverige och vissa främmande länder.

1. Föregående utredningar i ämnet.

För en utredning om de arbetstidsförhållanden, som faktiskt råda inom

näringslivet, erbjuda sig i huvudsak tvenne vägar.

Den ena är sammanställning av arbetstidsbestämmelserna i de kollektivavtal,

vilka i form av skriftliga överenskommelser mellan arbetsgivarorganisationer

eller enskilda arbetsgivare å ena sidan och arbetarorganisationer å den andra

generellt reglera arbetsvillkoren inom flertalet viktigare näringsgrenar. När det

gäller att utfärda lagbestämmelser rörande arbetstidens längd inom industri och

hantverk m. m., är det givetvis av stort intresse att taga kännedom om, huru de

särskilda yrkenas arbetstidsförhållanden reglerats genom den sedvanerätt kollektivavtalen

beteckna. Dock bör värdet av den sålunda erhållna inblicken i näringslivets

arbetstidsförhållanden icke överskattas. Sålunda finnes det ännu åtskilliga

betydelsefulla näringsgrenar och talrika arbetsföretag, vilkas arbetsvillkor icke

avsnitt 148 Kontrollera mot PDF

äro underkastade kollektiv reglering. Och även inom kollektivavtalens giltighetsområde

kunna arbetsförhållandena aldrig fullständigt belysas enbart genom

bestämmelser i kollektivavtal, enär dessa i regel begränsa sig till sådana punkter,

som varit föremål för tvist eller av andra skäl ansetts påkalla skriftlig fixering,

medan återigen andra, för en riktig uppfattning av arbetsvillkoren betydelsefulla

men i arbetsstriderna för tillfället icke aktuella moment ofta lämnas utanför.

Vidare angiva avtalen icke alltid de faktiska arbetstidsförhållandena utan

fastmer de gränser, inom vilka dessa kunna variera, exempelvis beträffande nettoarbetstiden

maximiantalet timmar per vecka, vilket väl må underskridas men icke

överskridas. Med hänsyn härtill måste en arbetstidsundersökning, vilken åsyftar

att giva icke blott en hastig orientering i utan en verklig och ingående kunskap

om de faktiskt rådande arbetsvillkoren, grundas icke blott på bearbetning av

kollektivavtalsbestämmelser utan även och i huvudsak på från de särskilda

arbetsföretagen införskaffade uppgifter rörande den faktiska arbetstidens

längd och förläggning vid varje särskilt arbetsställe.

Dylika undersökningar av mer eller mindre omfattande natur hava verkställts

såväl i ett flertal främmande länder, varom närmare nedan, som även i vårt

land. Sålunda anordnade kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik en utred

-

86

ning avseende arbetstidens längd inom industri och hantverk i Sverige

år 1905.1 Denna, som för samtliga näringsgrenar använde ett lika lydande, av

vederbörande arbetsgivare ifyllt frågeformulär, omfattade sammanlagt 19 879 arbetsställen

med 345 446 arbetare, varav 4 728 större arbetsställen (med 10 arbetare

och däröver) och 15 151 mindre med en arbetspersonal av resp. 301 796 och 43 650.

För samtliga dessa lämnades detaljerade redogörelser för antalet arbetsveckor

per år, ordinarie arbetstid per vecka och per dag, förkortning eller förlängning

av arbetstiden vid olika tider på året, ordinarie arbetstid på lördag, tiden för det

dagliga arbetets början och slut samt raster, skiftarbete, natt- och söndagsarbete,

övertidsarbete, semester och ledighet den 1 maj.

Ungefär samtidigt med denna omfattande utredning offentliggjorde kommerskollegii

avdelning för arbetsstatistik eu annan, avseende arbetstidens längd

och arbetslönens storlek inom olika näringsgrenar enligt gällande kollektivavtal

(1907—08).2 Denna grundar sig på 1 971 kollektivavtal, vilka godkänts

av omkring 9 600 arbetsgivare med c:a 256 000 arbetare, och avser i huvudsak

förhållandena inom gruvdrift, fabriker, hantverk och byggnadsverksamhet

avsnitt 149 Kontrollera mot PDF

''men även inom allmänna arbeten, handel och samfärdsel samt, i någon mån, jordbruk

och skogsbruk. Beträffande de särskilda näringsgrenarna inom nämnda grupper

lämnas en tabellarisk översikt över nettoarbetstiden per dag och per vecka

enligt då gällande kollektivavtal samt i samband därmed en på enahanda material

grundad utförlig textlig redogörelse, avsedd att klargöra, vad ifrågavande siffror

innebära och i vad mån de kunna anses för resp. näringsgrenar typiska.

2. Undersökningens planläggning och utförande.

Nyss berörda utredningar avse sålunda tidpunkter, som ligga mera än ett

årtionde tillbaka, och kunna därför deras resultat, särskilt med hänsyn till de

mellanliggande årens snabba utveckling på det ekonomiska och sociala området,

icke anses belysande för eller tillämpliga på nu rådande förhållanden. Med hänsyn

härtill har arbetstidskommittén för fullgörande av sitt uppdrag att förbereda

en lagstiftning angående arbetstidens längd och förläggning m. m. funnit nödigt

föranstalta särskilda statistiska utredningar rörande vissa arbetstidsförhållanden

dels på grundval av inom olika näringsgrenar gällande kollektivavtal, dels med

användande av från de särskilda arbetsställena införskaffade uppgifter.

För ett fullständigt utnyttjande av kollektivavtalens upplysningar rörande

arbetstidens nuvarande längd och arbetstidsförhållandenas utveckling under

de senaste åren hade det varit nödigt att med avseende på en bestämd tidpunkt,

exempelvis årsskiftet 1917—18, verkställa en bearbetning ur här ifrågavarande

synpunkter av samtliga då gällande kollektivavtal, vilka uppskattats till cirka

1 800, berörande ungefär 9 000 arbetsgivare och 300 000 arbetare, samt jämföra

resultaten härav med den förenämnda, tio år tidigare verkställda utredningen.

Enär emellertid en dylik undersökning, särskilt genom nödvändigheten av att

underkasta socialstyrelsens samling av kollektivavtal en omfattande inventering * *

1 Arbetstidens längd inom industri och hantverk i Sverige (ntg. 1911).

* Kollektivavtal angående arbets- och löneförhållanden i Sverige (utg. 1908—11): 3. Arbetstidens

längd och arbetslönens storlek inom olika näringsgrenar enligt gällande kollektivavtal (1907—08).

87

och komplettering under jämförelse med samtliga arbetsgivar- och arbetarorganisationers

avtalsarkiv m. m., måste bliva förenad med betydande kostnader och

tidsutdrftkt, har arbetstidskommittén, åtminstone för närvarande, icke ansett sig

kunna anordna någon bearbetning av hela beståndet av gällande kollektivavtal,

i synnerhet som en dylik utredning, avseende avtalens samtliga bestämmelser

avsnitt 150 Kontrollera mot PDF

och sålunda väsentligt fullständigare än den här ifrågasatta, under en nära framtid

ställts i utsikt från socialstyrelsens sida. Därjämte föreligger möjlighet att

åtminstone i viss män följa utvecklingen på detta område genom de törst av kommerskollegii

avdelning för arbetsstatistik och därefter av socialstyrelsen utgivna

årliga redogörelserna för ingångna kollektivavtal. En sammanställning av i dessa

årsöversikter för tiden 1908—1917 meddelade uppgifter om arbetstiden lämnas

nedan belåna förhållanden har arbetstidskommitténs statistiska arbete i

huvudsak inriktats på att söka erhålla möjligast fullständig och uttömmande kunskap

om de i vårt land faktiskt rådande arbetstidsförhållandena pa grundval av

från de särskilda arbetsställena införskaffade uppgifter.

För detta ändamål hava särskilda frågeformulär genom yrkesinspektionens

försorg under våren 1918 tillställts samtliga arbetsställen, vilka äro underkastade

gällande arbetarskyddslag. Undandantagna från utredningen hava dock

varit jordbruk med därtill hörande binäringar, för såvitt de ei vant att anse

som självständiga industriella företag, skogsbruk (avverkning och kolning), handel

och varulager, post, telegraf, telefon, järnvägs- och spårvägstrafik (dock ej dessa

företags verkstäder eller anläggningsarbeten), ävensom hotell- och restaurangrörelse,

rak- och frisersalonger samt badinrättningar, vilka sistnämnda yrkesgrenars arbetsvillkor

nyligen belysts genom särskilda undersökningar av socialstyrelsen. I

avseende å flottning hava uti kommitténs undersökning endast inbegripits sorteringsställen.

men icke den egentliga bäck- och älvflottningen. Sedermera har utredningens

ram ytterligare vidgats därigenom, att biografer och fotografiateljeer

av särskilda skäl medtagits i densamma.

De för undersökningen använda frågeformulären hava vant tvenne, benämnda

A och B. Formulär A har avsetts för verksamhet av sådan omfattning,

som avsetts i 15 § arbetarskyddslagen, alltså i regel med minst 10 arbetare formulär

B för övriga, mindre arbetsställen. Bägge formulären hava innehållit frågor

angående arbetarnas antal och fördelning på yrkesgrenar m. m., ordinarie arbetstid

per dag och per vecka, sön- och helgdagsarbete, skiftarbete, övertidsarbete,

semester m. m. Uppgifterna skulle avse år 1917,, men därest arbetstidsförhållandena

vid något företag nämnda är i väsentlig man avvikit tran det normala,

borde uppgifterna i stället gälla närmast föregående, någorlunda normala

år. För att kunna bedöma de för utredningens allmängiltighet i fråga om mera

normala förhållanden betydelsefulla spörsmålen om de särskilda näringsgrenarnas

avsnitt 151 Kontrollera mot PDF

fluktuationer under kristiden hade därjämte å form. A ^ upptagits särskilda

frågor angående arbetarnas antal under vart och ett av aren 1918—1917 samt

rörande de förändringar i arbetstiden, vilka vidtagits under perioden

Enligt den för undersökningen uppgjorda planen skulle frågeformulären i

utfyllt skick av resp. arbetsgivare insändas till vederbörande befattningshavare

inom yrkesinspektionen senast den 15 maj 1918, men felades vid angivna i - punkt uppgifter från ett stort antal arbetsställen, varjämte de insända i mycket

88

stor utsträckning visade sig behäftade med felaktigheter och ofullständigheter.

S+tf«UI\d+ harai från saval yrkesinspektionens som kommitténs sida Igång

sattas

ett mycket tidsödande kompletterings- och granskningsarbete, vilket först

nådde sm avslutning fram pa senhösten. Vid denna tid förelågo i användbart

skick uppgifter från nära 13 400 arbetsställen med tillhopa c:a 440 000 arbetare.

,. e^. .££er 1 sakens natur, att den tabellariska och textliga bearbetningen

mateJ''ai av den.na omfattning måste taga avsevärd tid i anspråk, även^m

arbet® lcke.göfs vidlyftigare, än som direkt påkallas av utredningsarbetets

narmaste praktiska syfte. Den statistiska bearbetningen har bedri

Wf?nd

cneC k<?m®ltt|ns öv“ga arbete och anlagts på sådant sätt, att de

sifferuppgifter först skulle framräknas, vilka voro erforderliga för kommitténs

narmaste, brådskande utredningsuppdrag. Sålunda har å ena sidan verkställts den

l-tredm°f efter utvidgad plan av arbetstidsförhållandena inom bageriyrket

v en mgar i kommitténs den 22 nov. 1918 dagtecknade betänkande med förslag''

fm! b®Sränsn“S aX tiden för bageri- och konditoriarbete, å den andra,

för att lämna det oundgängliga statistiska underlaget för kommitténs förslag till

arbe v tldjn® beSran®ning, utarbetats den allmänna översikt över veckoafb

atstldenS langd ln01?, ln<tustri och hantverk m. m. samt övertidsarbetet inom

anDnf Dariagsg[eiiar> vilken mnehålles i efterföljande kap. 4 och 5, men vars resultat—

särskilt av den anledning, att kontrollerande bearbetningar av materialet

prelfndr" synpunkter lcke uiedhunmts — dock måste betecknas som allenast

3.

Arbetstiden per vecka enligt kollektivavtal, träffade under

åren 1908—1917.

En ungefärlig föreställning om arbetstidens längd och arbetstidsförh duande3

utveckling under de senare åren kan, som ovan angivits, erhållas på grundval

av de sedan ar 1908 av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik och sedermera

av socialstyrelsen utarbetade årsöversikterna över ingångna kollektivavtal

Av dessa redogörelser föreligga årgångarna 1908-1916 i tryck, medan årgången

avsnitt 152 Kontrollera mot PDF

.}/ an,nu ar ,a.nd!;!'' arbete, men hava för här ifrågavarande ändamål nödiga unnstyrelsens1,

sida Väl kunnat erbalkas genom benäget tillmötesgående från social

De

viktigaste uppgifter rörande arbetstiden, som föreligga i dessa källor

hava sammanställts i omstående tab. 1, vilken avser veckoarbetstidens längd

enligt kollektivavtal träffade under tioårsperioden 1908—1917. Med hänsyn till

den från och med år 1914 förändrade officiella industrigrupperingen har tabellen

mast uppdelas i tvenne avdelningar, betecknade resp. l:a och 1: b.

v,* fabellen meddelade sifferuppgifterna avse ordinarie arbetstid utan

hänsyn till det övertidsarbete, som givetvis i större eller mindre utsträckning

förekommer Vidare^hava raster, där dessa varit inräknade i den i avtalen am

givna - arbetstiden, såvitt möjligt fråndragits denna för erhållande av nettoarbetstiden.

1 vissa fall är emellertid den här behandlade arbetstiden att anse

89

såsom maximalarbetstid eller den högsta tillåtna ordinarie arbetstiden, vilken

vid varjehanda tillfällen reduceras. I en del fall föreskriva avtalen olika arbetstider

för skilda kategorier av arbetare, och har då endast arbetstiden för huvudgruppen

arbetare kommit i betraktande. Då skiftarbete förekommit vid sidan av

vanligt (lagarbete, har i regel den för dagarbetare föreskrivna arbetstiden varit

bestämmande för arbetarnas fördelning på de särskilda kolumnerna. Den för skiftarbetare

fastställda arbetstiden, som vanligen är att betrakta som bruttoarbetstid,

har angivits i noter vid tabellen. Där olika arbetstider funnits stipulerade

för sommar och vinter, har hänsyn tagits endast till sommararbetstiden.

Granskas närmare de i tab. 1 meddelade sifferuppgifterna, befinnas de

därstädes redovisade avtalens betydelse och räckvidd i hög grad växla under de

olika åren, vilket belyses därigenom, att medan år 1908 131 175 och år 1916

115 741 arbetare fingo sina arbetstidsförhållanden nyreglerade, var åren 1912 och

1915 så fallet med endast resp. 26 591 och 13 094. Under sådana förhållanden är det

naturligt, att även de tal, som i tabellen återgiva uppgifterna om nettoarbetstidens

avtalsenliga längd per vecka, skola förete betydande växlingar. Dock framträder

så gott som varje år en koncentration till de båda arbetstidsgrupperna

omkring 57 timmar per vecka. I syfte att giva en sammanfattande inblick i

arbetarnas procentuella fördelning efter arbetstidens längd har uppgjorts nedanstående

tablå, varvid avtalen fördelats på allenast två grupper, allteftersom de

ingåtts under någon av femårsperioderna 1908—1912 eller 1913—1917:

Avtal ingågna

under perioden

Procenttal arbetare berörda av avtal, vilka

avsnitt 153 Kontrollera mot PDF

fastställt en veckoarbetstid (i timmar) av

högst 48 49—54 55—57 58—60 61—66 över 66

1908—1912 3-0 13-9 37-0 43-0 2-7 0-4

1913—1917 2-9 8-6 42-0 44-7 1-6 03

Inom kollektivavtalens giltighetsområde i dess helhet synes sålunda knappast

några avsevärdare förändringar i fråga om arbetstidens längd hava ägt rum från

den första till den andra av de bägge femårsperioderna. Det må emellertid framhållas,

att den för redovisningstiden karakteristiska starka utvecklingen från

lokalavtal till avtal för större distrikt eller t. o. m. hela riket kan hava påverkat

begreppet avtalsenlig arbetstid därhän, att detsamma nu i högre grad än förr

innebär en över den faktiska arbetstiden svävande och blott dess övre gräns fixerande

maximalarbetstid.

Går man till de särskilda näringsgrenarna, visar det sig, att den avtalsenliga

arbetstidens längd inom åtskilliga näringsgrenar varit i det närmaste

oförändrad under hela den tioårsperiod översikten omfattar. Detta synes sålunda

t. ex. i allmänhet hava varit fallet inom järn- och stålmanufakturen och den mekaniska

verkstadsindustrien, där 57 timmars veckoarbetstid förhärskat, inom trämasseindustrien,

där veckoarbetstidens längd för icke-skiftarbetare bibehållit sig vid 59 å 60

timmar, inom bokbinderiyrket, där arbetsveckan redan tidigt fixerades till 5-4 timmar,

vid sockerbruk, bryggerier samt spinnerier och väverier m. m., där den utgjort c:a 60

timmar, inom tobaksindustrien, där vid uppgörelserna såväl 1908 som 1914 och 1915

57-timmarsveckan lades till grund, samt inom byggnadsindustrien och vid kommu -

12—190216

90

Tab. 1: a. Nettoarbetstid per vecka enligt

1

2

3

4

5

6

'' 7

8

9

10

n

12

13

14

15 I

Yrkesgrenar

1 9

0 8

1 9

0 9

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. 60 timmar

över 60 timmar

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. 60 timmar

över 60 timmar

48 timmar och därunder

I. Jordbruk och trädgårdsskötsel . . .

852

661

191

294

294

II. Flottning ............

1966

1966

6 381

6 381

_

618

_

III. Gruvdrift...........

203

140

63

_

242

‘242

_

_

_

_

3 000

21700

IV. 1. Kvarnar............

4 6 342

_

342

_

42

_

_

_

42

_

89

2. Bagerier och konditorier.....

1 996

30

20

1946

_

826

_

34

95

697

_

20

_

avsnitt 154 Kontrollera mot PDF

3. Råsockerbruk o. sockerraffinaderier .

4 1 940

_

1940

_

732

_

_

732

_

7 711

_

4. Bryggerier o. läskedrycksfabriker

4 81 242

11

1220

11

532

532

_

164

_

5. Tobaksfabriker.........

3 250

3 250

_

239

119

120

_

_

_

_

6. Margarinfabriker........

96

96

_

_

_

10

_

7. Slakterier och charkuterier ....

152

_

152

22

_

_

22

_

5

_

V. 1. Spinnerier, väverier, färgerier in. m.

2 793

2 758

35

3 221

3 221

_

_

2. Repslagerier..........

52

_

52

_

3

_

_

_

3

_

20

_

VI. 1. Hattfabriker..........

_

2. Skrädderier och sömnadsfabriker . .

1871

_

1871

_

762

_

13

_

713

36

165

3. Skofabriker...........

3 918

40

3 878

_

_

_

147

30

117

_

42

42

4. Skomakeriverkstäder.......

227

_

_

227

_

32

_

32

_

_

_

5. Toffelmakerier, paraplyfabr. m. m. .

12

12

_

14

_

14

_

_

_

_

6. Handskfabriker.........

8

2

6

212

7. Barberare...........

212

212

80

_

_

80

554

VII. 1. Garverier och läderfabriker ....

371

56

55

257

3

200

_

49

151

124

2. Sadelmakeri- o. tapetserarverkstäder .

150

136

14

10

10

_

35

3. Gummivarufabriker.......

18

_

18

_

883

__

_

883

4. Borst- och penselfabriker.....

166

_

166

_

Vill. 1. Sågverk, brädgårdsrörelse, träkolsverk

4 4 370

490

1124

2 756

6 693

95

914

5 684

_

1189

2. Snickeri- och möbelfabriker ....

5 1618

1038

580

560

_

374

186

_

316

3. Vagnmakerier..........

20

20

15

_

_

15

_

4. K orgm åkerier..........

32

32

SO

5. Tunnbinderier.........

109

8

15

86

_

_

_

_

_

_

6. Korkfabriker..........

242

242

_

_

_

_

_

_

_

IX. 1. Trämassefabriker och pappersbruk .

7 4 378

240

2 325

1813

3 440

_

160

2 714

566

328

2. Bokbinderier..........

1849

1834

15

X. Grafisk industri.........

6 537

6 537

6 860

XI. Järn-, stål- och kopparverk ....

28 610

4 551

14

24 045

_

165

_

_

_

165

_

290

XII. 1. Järn- och stålvarufabr., smides-, re-

parationsverkstäder m. m. . . .

5 605

571

34

_

287

_

3

123

161

_

294

2. Bleck-, plåt- och kopparslagerier

680

506

174

36

16

20

_

150

XIII. 1. Mek. verkstäder och gjuterier . . .

5 30 425

156

30 233

36

227

_

_

227

_

_

128

2. Elektr. verkstäder och installationer

_

_

_

931

_

_

931

_

90

3. Instrnmentfabriker (urmakerier 1911)

60

60

50

6

44

100

avsnitt 155 Kontrollera mot PDF

1 Vid arbete ovan jord är arbetstiden 60—65 timmar. — 2 Arbetstiden utgör 48 timmar vid arbete under jord, 60 timmar ovanjord,

arbete ovan jord är arbetstiden 60 timmar. — 4 Dessutom förekommer skiftarbete (8—10-timmarsskift). — 6 Dessutom förekommer skifttimmar

per vecka. — 8 Dessutom förekommer skiftarbete, 66 timmar per vecka. — 9 Dessutom förekommer skiftarbete, (8—12-timmarsskift).

91

kollektivavtal, träffade under åren 1908—1913.

10

17

18 | 19 | 20 |211 22

23

24 | 25 | 26 | 27 | 28 |

29

80

81

82

19 10

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

B

o>

B >

CD 0

1 9 1 1___

Därav arbetare med

eu veckoarbetstid av

B

o

B £*

19 12

E >■

n PJ

se

b ä

Q (t

3 g*

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

| 33] 34 | 35

19 1

86 | 87

B t*-

B ?

i."

ce er*

CD CD

" 3.

° tt

B ^

p p

Därav arbetare med

eu veckoarbetstid av

B

oi

K*-

Grupp

n:r

60

618

1300

46

19

7 711

164

10

20

212

18

5

57

69

43

205

—! 30

>6 860

95

106

1132

42

8 328

70

554

294

118

103

90

100

290

32

25

800

25

87

25

73

430

20

97

591

4 800

26

4

29

198

1283

204

28

4 800

207

20

97

800

87

29

330

136

28

642 —

123-

795-

272-

601—

34

73

430

564

4

198

746

68

27

26

5 262

123

795

76

162

60

9380

140

2 931

184

358

10

377

77

1315

160

2 087

753

64

‘140

148

333

12

77

115

2 280

184

346

10

361

18

1566

1131

1154

167

133

44

18

1200

160

494

738

64

170

16

1593

15

1071

1119

— 167

133

101252

60

35

44

>314

765

37

37

406 —

50 20

987

438

66

140

18

7] —

1306! —

32 —

16

547

15

152

6 308

870

42

114

4 646

49

317

197

99

30 074

1225

39

379

14

32

5

59

52

34

132

400

765

‘406

23

987

106

18

1306

6

20

1571

310

114

49

8

6 335

97

96

30 074

1225

35

15

4 705

160

5

547

34

3 534

4 317

100

3

I.

II.

in.

IV. i

2.

3,

4

5.

6.

7.

v.l

2.

VI. 1

9777

VII. 1

2

VIII. 1

2

5.

6.

IX. 1.

2.

X.

XI.

XII. 1.

2.

XIII. l.

2.

3.

De av avtalet berörda arbetarna bava

arbete (skiftlängden ej bestämd). — 6

— 10 Dessutom förekommer skiftarbete,

i överensstämmelse härmed enligt approximativ beräkning fördelats på kol. 15 och 18. d

Dessutom förekommer skiftarbete (12-timmarsskiftl. — 7 Dessutom förekommer skiftarbete, 48-84

56—78 timmar per vecka. — 11 Vid dagliga tidningar är arbetstiden 48 timmar.

92

Tab. 1: a (forts.)- Nettoarbetstid per vecka enligt

Y r k

8 g r e n a r

I 8 I 4 I 5 I 6 I 7 | 8 [ 9 | 10 | 11 | 12 | 131 U | 15 |

19 0 8

B >■

g

B Cu

so

5 2

O- <

&

XIV. 1. Stenbrott och stenhuggerier . . . .

2. Torvindustri.........

3. Cemeutfabriker, kalk- och tegelbruk

avsnitt 156 Kontrollera mot PDF

4. Glasbruk............

5. Kakelfubriker..........

6. Övrig jord- och stenindustri . . .

XV. 1. Oljeslagerier och tvålfabriker . . .

2. Karbid- och kloratfabriker ....

3. Sprängämnesfabriker.......

4. Gödningsämnes- o. svavelsyrefabriker

5. Tändsticksfabriker........

XVI. 1. Murare............

2. Bvggnadsträarbetare.......

3. Målare............

4. Förgylleri- och glasmästeriarbetare,

gipsrörare m. fl........

5. Bildhuggare och stuckatörer ....

6. Kakelugnsmakare........

7. Skorstensfejare.........

8. Rörarbttare..........

9. Byggnadsgrovarbetare......

10. Väg- och vattenbyggnadsarbetare . .

XVII. 1. Kommunalarbetare........

2. Andra arb. vid allmänna arbeten

XVIII. 1. Handelsarbetare och varuntkörare

2. Restaurangpersonal.......

XIX. 1. Akerirörelse..........

2. Stuverirörelse..........!

3. Spårvägar...........

4. J ärnvägar...........

5. Telefon............

XX. Maskinister, eldare och sjömän . .

f antal

Samtliga <

{ %

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

B

8

B

3

19 0 9

B >

B'' |

B §

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

1 891

331

507

5C

914

1 216

216

100

2 1133

45

52(

482

86

4 403

81234

734

42

458

704

7 322

46

17

259

IÖ’

277

241

36

_

7150

150

_

30

16

_

_

16

z

200

243

98

145

35

1188

1099

50

39

1548

3 769

3 538

231

_

2 807

3 210

2 770

440

1232

192

_

177

15

_

7

183

183

_

_

40

15

15

_

__

26

6

20

_

119

743

738

5

_

25

3 946

60

3514

372

_

2 010

1 2 878

42

1129

1435

272

_

654

1 2125

1487

638

_

148

530

90

140

300

_

298

944

27

820

97

325

8

8

_

278

230

48

186

3186

338

1400

1448

_

741

7 102

102

_

1095

1772

_

1772

_

376

374

2

_

_

16

16

—I

131175

5 513

15195

55 556

50 530

43S1

44863

100-0

4-2

11-6

42-4|

38-5

3-3

100-o

170

3 >

ST 5

034

176

400

813

1465

2 525

419

40

119 —

25

1898

410

72

138

23

244

18

580

442

lo

2 741

6-1

738

100

4 003

10

6 30

5 195

35

83

282

172

434

515

11931

26-6

112

7 76

272

14

289

160

30

28872

64-3

85

108

1830

123

90

379

412

2 090

90

19

195

231

69

2 521

35

10

877

2-0

30 851

100-0

1752

5-7

.c 7S * Dessutom förekommer skiftarbete (skiftlängden ej bestämd). — 2 Dessutom förekommer skiftarbete (12-timmarsskift). — 9 Dess56-78

timmer per vecka. - Dessutom förekommer skiftarbete (8—12-timmarsskift). - 7 Dessutom förekommer skiftarbete (8-10-tim

-

93

kollektivavtal, träffade under åren 1908—1913.

1 18 1

17

18 |

19 1

20 21

avsnitt 157 Kontrollera mot PDF

22 |

23 j

24 |

26 )

26

27 | 28

29

30 j

31

82 | 33

84

36

36

87

88

1 9 1

0

1 9

1 1

19 12

19 13

Durav arbetare med

B >

ro P

Durav arbetare med

B >

ro P

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

B >

ro p

eu veckoarbetstid av

eu veckoarbetstid av

en veckoarbetstid av

över 48 t. o. m. 54

över 54 t. o. m. 57

över 57 t. o. m. 60

■<

►t

er.

o

5

B

^ p

er

s s

ST: er

g »

5 p

p a

ro »

«T er

2 ro

o

B g-

hf»

CO

B

3

p

o

s*

a-

över 48 t. o. m. 54

över 54 t. o. m. 57

över 57 t. o. m. 60

OI

<

ro

05

O

W

3

P

er

2 *

£ g-

B S- 3 a

5 ?

= §■

B g*

P

fe

B

B

P

O

ro

er

P*

j?

p

över 48 t. o. m. 54

Ot

-i

ro

S

Ht-

o

B

04

över 57 t. o. m. 60

O:

<

ro

05

O

r-H

3

B

er ^

ST: er

c n

Z, p

i3

2 ro*

O:

O

B g-

p p

CO

ej-

B

B

p

o

ro

P“

Cu

p:

<

ro

ht»

CO

rf

O

B

Q4

ht»

över 54 t. o. m. 57

över 57 t. o. m. 60

•<

ro

S

B

B

Grupp

n:r

i —

€*■

p

sr.

rf

ST

H

er <

sr.

ET.

P

3- <

P

S?.

sr

g

5

B

3

S- p

p

3

B

3

p

3

3

B

S p

P

3

B

3

B

P

-i

B

SO

3

p

>-t

“ E

Bi

c?

B

so

B

p

►i

B

P

•-*

<

pi £

ro

•-«

3

p

3

p

B

p

■"*

ro

3

p

3

P

B

p

65

20

.—

3 620

207

3 413

3 236

1714

1522

730

127

79

524

XIV. 1.

9

48

30

30

_

_

_

_

_

30

_

_

_

_

30

47

_

_

47

3.

_

_

41830

_

64

_

_

_

6 64

108

5 108

147

17

8 130

4.

_

_

_

_

_

297

297

57

57

5.

120

6.

i

62

62

65

39

26

XV. I.

o

_

_

145

_

_

8145

_

_

_

_

_

_

_

_

3.

4 90

240

6125

»115

160

6 155

5

463

9 456

7

4.

f;

379

1600

z

Z

1600

_

_

1892

_

_

1892

_

_

55

_

_

55

XV!. 1

_

380

32

1240

_

1240

2 734

2 734

280

255

25

2.

2 000

90

3 968

2 493

1475

432

139

271

22

323

177

105

41

3.

_

90

_

_

145

_

_

145

_

_

117

_

_

117

_

_

20

_

_

20

_

4.

_

_

_

101

_

10

91

95

95

5.

450

450

27

27

6.

y

z

z

z

845

Z

845

_

_

107

_

_

107

_

__

_

_

_

__

_

_

8.

_

1674

1659

15

2 825

2 825

471

471

9.

125

70

1100

300

800

172

127

45

740

740

10.

231

65

12

53

677

118

''559

320

7 162

7 158

XVII. 1.

2.

XVIII. 1.

218

218

avsnitt 158 Kontrollera mot PDF

122

62

60

114

15

8

49

57

15

_

_

__

69

1020

_

_

150

_

870

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

XIX. 1.

275

in

2135

580

135

445

661

44

350

44

311

1017

34

20 000

120

34

389

508

2.

56

400

118 1

Tf!

4

52

20000

O.

4.

35

XX.

9659

2 359

16280

801

28009

7 S73

10843 7 823

1470

26 591

202

891

15 983

8980

535

73 887

82

1619

37 011

33824

1351

31-3

7-6

52-8 2-6

100-0

28-1

38-7

27-9

5-3

100-0

0''8

3-3

60-1

33-8

2-0

100-0

0-1

2-2

50-1

45-8

1-8

utom förekommer skiftarbete (8-timmarsskift). — 4 För skiftarbetare är arbetstiden över 66 timmar. — 6 Dessutom förekommer skiftarbete,

marsskift). — 8 Dessutom förekommer skiftarbete, 46—56 timmar per vecka. — 9 Avser skiftarbete.

94

Tab. 1: b. Nettoarbetstid per vecka enligt

1

2

1 3

1 4

1 6

f 6

1 1

1 8

1 9

10

1 111 12

1 13

1 14

15

1

9 1

1

9 1

5

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med en

arbetstid av

vecko

it

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

Yrkesgrenar

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. 60 timmar

över 60 t. o. m. 66 timmar

över 66 timmar

al arbetare berörda av avtal

i bestämmelser om arbetstid

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

O:

■<

n

<-t

Oi

O

B

05

o

B

B

>-i

över 60 t. o. m. 66 timmar

över 66 timmar

I. 1. Malmgruvor........

_

_

_

_

_

_

234

‘234

2. Järn-, stål- o. kopparverk . .

17

17

9

9

3. Järn- o. stålmanufaktur, smides-,

reparations- m. fl. verkstäder

80

80

4. Bleck- o. plåtslagerier ....

34

34

584

10

574

5. Mekauiska verkstäder ....

465

465

35

35

6. Elektriska verkstäder ....

189

189

__

80

80

_

7. Instrumentfabriker.....

8. Metallmanufaktur.....

II. 1. Kolgruvor, sten-o. lergodsfabriker

3 945

2145

31 800

2. Stenbrott o. stenhuggerier . .

545

"37

508

172

12

160

3. Kalkbruk.........

in

30

481

4. Cementfabriker, tegelbruk . .

4 391

30

“4 345

16

5. Porslins- o. kakelfabriker . .

10

10

6. Glasbruk.........

2 066

2 066

20

8 20

111. 1. Flottning.........

960

960

250

250

2. Sågverk o. hyvlerier ....

5 023

112

avsnitt 159 Kontrollera mot PDF

200

4711

2 257

2 257

3. Brädyårdar........

576

576

431

130

301

_

4. Snickeri- o. möbelfabriker . .

861

351

502

8

248

25

223

_

5. Pianofabriker.......

:—

_

6. Toffelfabriker.......

6

6

7. Tunnbinderier.......

166

122

44

45

45

_

8. Korgm åkerier.......

1

1

9. Korkfabriker........

68

33

35

IV. 1. Trämassefabriker o. pappersbruk

2 969

112 810

“159

1197

4137

41060

2. Bokbinderier........

384

384

3. Tapetfabriker.......

30

30

4. Boktryckerier.......

6 800

1800

5 000

V. 1. Kvarnar.........

64

3 64

71

4 71

2. Bagerier, konditorier o. choklad- fabriker.........

186

53

25

108

295

256

39

3. Råsockerbruk o. sockerraffina- derier ..........

318

318

403

8 403

4. Destillationsverk o.’ jästfabriker

5. Brvggerier.........

18

18

25?

'' 251

6. Tobaksfabrikör.......

2 876

238

2 638

2 250

2 250

7. Margarinfabriker......

8. Slakterier, cbarkuterier o. ma- karonifabriker......

67

_

_

37

30

_

99

_

67

32

VI. 1. Spinnerier, väverier m. m. . .

18 000

18 000

2

2

2. Repslageri........

16

16

3. Skrädderier........

322

322

43

23

20

4. Hattfabriker........

116

112

4

1 Vid arbete ovan jord är arbetstiden 60 timmar per vecka. — 2 Vid arbete ovan jord är arbetstiden 58 timmar

6 Gäller torvindustri. — 6 För sand- och kalkstensarbetare är arbetstiden 50 V* timmar. — 7 Sågare 72 timmar, slipare

10 Skiftarbete 58 timmar. — 11 Dessutom förekommer skiftarbete, 56—72 timmar per vecka.

kollektivavtal, träffade under åren 1914—1917.

16 j

17 |

18

19 |

20 |

21 |

22

28 !

24 |

26 |

26

27 |

28 |

29 |

30

1

9 1 6

1

9 1 7

Grupp

n:r

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med en veckoarbetstid

av

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

O:

<

rt

-i

. o«

4*.

O

B

u*

B

B

B

i över 57 t. o. m. 60 timmar

!

över 60 t. o. m. 66 timmar

över 66 timmar

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. 60 timmar

över 60 t. o. m. 66 timmar

över 66 timmar

3 297

8 3 297

404

2 404

_

_

___

1.1.

131

73

avsnitt 160 Kontrollera mot PDF

58

--

27 208

»27009

199

2.

336

336

_

_

_

679

679

3.

499

_

_

476

23

181

21

160

4.

3 618

_

397

3 221

905

351

554

5.

___

_

117

117

6.

249

_

249

_

_

566

566

7.

50

_

50

_

_

_

2189

103

*2 086

8.

92

_

28

64

_

400

6 400

II. 1.

357

_

_

281

76

402

144

7 230

28

2.

37

_

_

22

15

27

27

3.

_

_

_

50

50

4.

205

_

_

205

780

54

726

5.

2 060

81285

_

671

104

153

19

134

4 -

6.

1055

_

_

1055

200

200

in. i.

5 335

_

_

1549

3 786

6 996

225

»5 667

1104

2.

587

_

18

164

405

224

224

3.

2152

_

44

2 086

22

3177

1305

1872

4.

61

_

61

_

_

373

140

233

5.

7

7

_

_

135

10135

6.

no

_

_

_

no

64

13

51

7.

22

_

_

22

_

_

26

26

8.

352

352

_

_

_

69

9

60

9.

6 364

_

135

5 378

839

12

5 231

11474

113 999

“758

IV. 1.

1863

1863

2.

3.

_

__

_

287

287

4.

269

138

131

in

»in

V. 1.

2 905

33

41

252

2 508

71

206

3

160

43

2.

7 482

_

_

_

7 482

3.

73

_

_

_

73

9

9

4.

1521

_

1521

328

328

5.

482

482

6.

261

181

80

7.

377

251

126

_

_

1107

64

878

165

8.

23 000

_

23 000

YL 1.

40

40

_

21

21

2.

2 427

_

21

2 406

995

609

158

228

3.

6

6

16

6 10

1 -

1 4.

per vecka. — s Dessutom förekommer 12-timmarsskift (72 timmar per vecka). — * Vid skiftarbete gäller annan arbetstid,

dagvecka 60 timmar, nattveoka 63 timmar. — 8 För vissa arbetargrupper gäller längre arbetstid. -- Nattskift 10 timmar.

96

Tab. 1: b (forts.). Nettoarbetstid per vecka enligt

1

2

1 3

1 4

1 6

1 6

1 7

1 8

9

1 io

in

1 12

1 13

1 14 1 15

1

9 1

4

1

9 1

5

B >

a a

p- gr

c-

sh 3-

| I

Därav arbetare med

B >

cd a

Därav arbetare med

en

veckoarbetstid av

eu

veckoarbetstid av

Yrkesgrenar

KL.

QO

et-

5

3

O:

<

cd

Kl.

OO

över 54 t.

över 57 t.

över 60 t.

över

so

o-

(5 os

“ i

p: er*

B i-

3 S

CD

Kl.

CO

3

3

över 48 t.

över 54 t.

över 57 t.

över 60 t.

över

» er

2 CD

o ®!

B g-

g »

3- <

O

CD

er

eu

So:

>-t

S

O

B

Ut

K*.

et-

O

B

eu

-a

e-t-

O

B

05

O

O

3

05

05

e-t-

66 timmar

cd ro"*

“* -1

O %

avsnitt 161 Kontrollera mot PDF

g eu

p p

£3 t»

O- -1

•-t

o

CD

er

eu

So:

O

3

ut

K*-

e-t-

O

3

Ut

c-t-

o

3

05

O

O

B

05

05

05

05

3

3

p

% p

oa

£ E

CL.

CD

B

S

B

B

SO

"i

B

B

p

B

B

p

-i

CD

£3

o- £

3

eu

CD

n

3

5

p

-1

b"

3

g

B

B

P

►1

3

3

p

•-*

VII. 1. Garverier o. läderfabriker . .

32

28

4

1373

1373

2. Handskfab riker.....

262

_

262

3. Skofabriker.......

31

31

_

_

_

121

52

69

4. Skomakeriverkstäder ....

330

100

230

_

_

_

5. Gummivaruverkstäder . . .

6. Sadelraakeri- och tapetserar-

949

371

578

298

298

verkstäder.......

9

_

9

_

_

48

48

VIII. 1. Uljeslagerier o. tvålfabriker .

45

_

45

_

_

12

*12

2. KoDstgödningsfabriker . . .

217

2 217

_

_

182

3 44

3138

3. Koluingsverk.......

_

_

_

62

3 62

4. Garvämnesfabriker .

_

_

_

_

5. Sprängumnesfabriker ....

214

136

78

6. Täudsticksfabriker.....

370

70

300

_

_

446

446

7. Karbid- o. kloratfabriker . .

18

_

_

618

IX. 1. Murare........

219

_

219

_

2. Byggnadsträarbetare ....

1 341

1341

_

_

_

160

160

3. Byggnadsgrovarbetare . . .

485

485

_

_

_

116

116

4. Målare.........

5. Förgylleri- o. glasmästeriarb.

25

25

98

98

6. Stuckatörer.....

_

_

7. Kakelugnsmakare.....

8

8

_

_

_

8. Rörarbetare.......

9. Elektriska montörer . .

24

24

59

59

10. Väg-o. vatten byggnadsarbetare

470

8 470

_

_

_

*X. Kommunalarbetare ....

no

6 93

17

_

_

90

90

XI. 11 andelsarbetare o. varuutkörare

491

15

375

40

61

_

223

12

7

195

9

XII. 1. Akerirörelse ....

_

_

2. Lastning o. lossning ....

2 864

1077

1787

_

_

95

95

3. Spårvägar ........

_

_

_

_

4. Järnvägar ........

56

3 56

_

_

_

XIII. Jordbruk........

XIV. 1. Skorstensfejare......

120

120

2. Barberare........

56

_

__

56

_

89

89

3. Fönsterputsare......

_

_

_

_

4. Teaterarbetare......

17

_

17

5. Nattvakter........

47

47

_

6. Försäkringsanstalter ....

_

_

_

7. Tidningsexpeditioner ....

_

_

( antal

Samtliga <

59844

3998

6 079 11802

37669

296

13094

246

633

6 551

5 546

118

1 %

1000

6-7|

10''2J

19-7

62-9

0-5

100-0

1-9

4-8

50-o

42-4

0-9

Fr. o. m. */i 1918 54 timmar per vecka. 2 Dessutom

förekommer skiftarbete, 56 timmar per vecka.

förekommer skiftarbete, 56—72 timmar per vecka. —

97

kollektivavtal, träffade under åren 1914—1917.

16

17

18 |

19 |

20

21 |

22

avsnitt 162 Kontrollera mot PDF

23

24

25

26

27

28 i

29

80

1

9 1 6

1

9 1 7

Grupp

n:r

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med

en veckoarbetstid av

Antal arbetare berörda av avtal

med bestämmelser om arbetstid

Därav arbetare med en veckoarbetstid av

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. CO timmar

över 60 t. o. m. 66 timmar

1

över 66 timmar

48 timmar och därunder

över 48 t. o. m. 54 timmar

över 54 t. o. m. 57 timmar

över 57 t. o. m. 60 timmar

över 60 t. o. m. 66 timmar

över 66 timmar

14

14

_

_

282

225

57

_

_

VII. 1.

_

_

_

_

250

250

2.

6 320

6 320

76

47

'' 29

3.

201

21

150

30

681

7

654

20

4.

-

195

195

5.

568

374

184

10

_

120

_

28

92

6.

90

_

_

90

_

_

8

8

vin. 1.

337

242

90

5

699

18

4 632

49

2.

200

200

3.

125

125

4.

376

286

90

_

51

51

5.

2 088

2 088

_

2 657

2 657

6.

1*0

_

180

48

48

7.

2 598

2 598

402

64

338

IX. 1.

6 349

6 349

897

146

751

2.

5 563

5 563

476

25

451

--

O.

5 034

_

3199

1806

29

_

359

80

241

38

4.

49

49

16

16

5.

70

10

41

19

_

6.

200

200

46

46

7.

1165

740

425

241

241

8.

461

461

9.

291

271

20

_

10.

239

_

_

65

174

2 779

1741

1038

X.

234

_

97

137

486

60

276

150

XI.

1427

_

150

30

1247

882

432

450

XII. 1.

1062

300

no

652

79

17

56

6

2.

1247

1145

102

405

48

357

3.

11417

_

_

11417

39

39

4.

_

_

_

_

_

_

_

100

100

XIII.

_

_

_

_

_

_

_

42

_

42

XIV. 1.

77

_

_

77

570

26

544

2.

30

_

30

_

30

30

3.

-

46

46

4.

40

40

_

6.

7

7

-

7.

Ilo 741

4 662

15103

32 29ö| 61430

2 234

17

66 598

713

4801

50453

8824

813

994

100-o

4-0

131

27-9

531

1-9

100-0

1-1

7-2

75-8

13-2

1-2

1-6

avsnitt 163 Kontrollera mot PDF

8 Vid skiftarbete gäller annan arbetstid. — * Dessutom förekommer skiftarbete (8—12-timmarsskift), — 6 Dessutom

13—190216

98

nernas arbeten, där arbetstiden per vecka alltifrån tidsperiodens början utgjort

57 å 5* timmar (för målare dock något kortare).

Inom vissa yrken och näringsgrenar kunna emellertid under redogörelseperioden

iakttagas vissa arbetstidsförkortningar. Sålunda minskades arbetstiden

för ovanjordsarbetare vid gruvor, vilken ännu år 1915 var 60 timmar per

vecka, år 1916 till 58 timmar. Järnbruksindustriens riksavtal bestämde år

1917 arbetstiden per vecka till 57 timmar för icke-skiftarbetare (1908: 58 timmar),

glasbruksindustriens år 1914 till 55—57 (1910: 59—60) och boktryckeriernas år 1914

till 51 timmar (1910: 54). Slutligen är att nämna, att för flertalet sågverksarbetare,

vilka år 1917 fingo avtalen nyreglerade, veckoarbetstiden sattes till 57

timmar mot 59 timmar vid föregående uppgörelse (1916) samt att arbetsveckan

för tändsticksarbetarna åren 1914—1916 reglerades till 57 timmar, medan den

alltifrån år 1907 i regel varit 60 timmar.

Det må dock framhållas, att nu ifrågavarande utredning stannar vid årsskiftet

1917/18 och sålunda icke innefattar de avtalsuppgörelser, som inträffat

under år 1918 och de första veckorna av år 1919, och vilka inneburit delvis

mycket betydande nedsättningar av den tidigare gällande arbetstiden. Erinras

må — förutom om de, visserligen icke i kollektivavtalsform föreliggande, men

likväl för arbetstidsförhållandenas utveckling mycket betydelsefulla, å sid. 21 omnämnda

bestämmelserna om till 52 ä 48 timmar förkortad arbetstid för vissa statens

arbetare — om de, delvis visserligen temporära eller preliminära, avtalsuppgörelser,

varigenom Stockholms stads byggnadsarbetare från den 1 maj 1918 erhöllo en

arbetstid av 52 timmar, vilken arbetsvecka vunnit tillämpning ej blott vid åtskilliga

andra städers arbeten utan även inom den enskilda byggnadsindustrien,

samt om de vid årsskiftet 1918/19 träffade överenskommelserna inom den mekaniska

verkstadsindustrien, pappersmasseindustrien, läderindustrien och småglasindustrien,

varigenom skiftarbetarnas 12-timmarsskift i regel skulle med viss

övergångstid utbytas mot 8-timmars samt dagarbetarnas arbetstid förkortas från

resp. 57, 57—59, 57 och 55—57 timmar per vecka till resp. 52, 54, 54 och 49Vs —

52 timmar.

4. Arbetstiden per vecka inom industri och hantverk ni. in. omkring år 1917

enligt uppgifter från företagen.

a. Tidpunkten för undersökningen.

Förevarande av arbetstidskommittén anordnade statistiska undersökning

skulle, som ovan anföits, närmast avse år 1917, men borde, därest arbetsförhållandena

avsnitt 164 Kontrollera mot PDF

vid något företag nämnda år i väsentlig mån avvikit från de normala,

uppgifter i stället lämnas för närmast föregående någorlunda normala år. Detta

har vid undersökningen så tillämpats, att flertalet föietag lagtår 1917 till grund.

För vissa näringsgrenar, där kristidens råvarubrist e. d. gjort nämnda års arbetsförhållanden

i hög grad onormala, såsom t. ex. textil- och margarinindustrierna,

har dock »normalåret» vanligen förlagts något tillbaka i tiden, i regel till 1916

men i vissa fåll även till 1915, 1914 eller 1918.

99

b. Undersökningens omfattning.

Såsom förut antytts och de första kolumnerna av efterföljande tab. 2 närmare

angiva, berör förevarande undersökning sammanlagt 13 34(1 arbetsställen, från

vilka redovisats 438 838 arbetare. Av ifrågavarande arbetsställen hava 6 299, med

411 (iOl arbetare, vartdera omfattat minst 10 arbetare eller eljes (genom arbetets indelning

på skift e. d.) kunnat anses mera fabriksmässigt organiserade och därför räknats

till den större eller medelstora industrien, medan övriga 7 047 arbetsställen

med sammanlagt, 27 237 arbetare representerat småindustrien och hantverket.

Att utredningen i stort sett måste betraktas som synnerligen fullständig, framgår

därav, att hela antalet arbetare inom industri och hantverk i kommerskollegii

berättelser däröver för åren 1916 och 1915 angives till 447 663, vilken siffra med

endast omkring 2 % — eller om de till näringsgrenarna flottning, renhållningsverk,

landtransport och »annan yrkesrörelse» hörande arbetarna, vilka ej finnes medtagna

i kollega berättelser, frånräknas — med c:a 5 % överstiger det här redovisade

arbetarantalet. Till jämförelse må erinras om, att den förenämnda 1905 års arbetstidsundersökning

— vilken visserligen berörde ett fåtal näringsgrenar, vilka icke

här medtagits, såsom skogsavverkning, men å andra sidan uteslöt en del här upptagna,

såsom stuverirörelse — omfattade sammanlagt 19 879 arbetsställen, med

345 446 arbetare, varav 4 728 större arbetsställen med 301 796 arbetare och 15 151

mindre med 43 650 arbetare. Man finner, att hantverket och småindustrien år 1917

voro vida svagare företrädda än år 1905, vilket dock delvis sammanhänger med industriens

fortskridande utveckling till stordrift. De vid förevarande undersökning

redovisade arbetarnas fördelning på olika näringsgrupper och näringsgrenar redovisas

även i tab. 2. I första rummet kommer med hänsyn till arbetarantalet

gruppen malmbrytning och metallindustri med 141 533 arbetare eller icke mindre,

än 3^-2 % av hela antalet. Därnäst följa träindustri med 73 741 arbetare (16-8 %),

textil- och beklädnadsindustri med 45 677 (10''4 %), jord- och stenindustri med

avsnitt 165 Kontrollera mot PDF

42 415 (9‘? %), pappers- och grafisk industri med 38 712 (8''8 %) samt livsmedelsindustri

med 36 681 (8 4 %).

c. Veckoarbetstid för samtliga arbetare.

Den ordinarie nettoarbetstidens längd per vecka är tydligtvis.av större

vikt att känna än dess längd per dag. Arbetstiden är nämligen ofta å vissa dagar

i veckan, speciellt lördagar, kortare (eller längre) än å andra dagar, varjämte det

ordinarie arbetet även kan fortgå å sön- och helgdagar.

Arbetstidens faktiska längd per vecka enligt resp. arbetsgivares uppgifter

redovisas i kol. 4—37 av tab 2. Uppgifterna avse nettoarbetstiden, d. v. s.

arbetstiden med frånräknande av raster. Anmärkas må, att vid beräkningen av

nettoarbetstidens längd endast regelbundna raster fråndragits, sålunda i regel

icke skiftarbetares 0. d. oregelbundna måltidsraster. Vidare bör observeras, att

för ett stort antal skiftarbetare, vilka hava olika lång arbetstid olika veckor,

såsom ordinarie arbetstid angivits det genomsnittliga antalet timmar per vecka.

100

Tab. 2. Ordinarie nettoarbetstid per vecka för samtliga arbetare

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 | 11

12

i 13

14

15

16 1

Yrkesgrupper och

Antal

arbets-

ställen

Antal

arbe-

tare

Antal

arbetare

vilkas

arbetstid

yrkesgrenar

under

42

42

1

1 43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

1.

Malmbrytning och metall- industri .....

2 759

141 533

900

073

987

1 744

2 435

469

1577

3 371

937

1 038

3 729

3 632

4 734

a.

Järnmalmsgruvor och anrik- ningsverk .......

105

11864

625

428

732

1041

1649

238

254

2 759

114

16

146

115

1015

b.

Ami ra malmgruvor och an- likningsverk......

30

1737

174

100

46

24

241

92

54

163

21

20

106

25

C.

Verk för framställning av

järn och stål......

127

15 139

38

134

140

34

184

7

64

in

26

57

41

95

674

d.

Verk för framställning av

andra metaller.....

2

536

e.

Järn- och stålmanufaktur .

958

21 875

55

6

62

52

150

13

in

49

44

194

343

129

822

f.

Mekaniska verkstäder . . .

1156

65 076

3

5

574

2n

103

906

130

155

412

251

2 369

1768

g■

Skeppsvarv ........

31

6 428

11

5

2

h.

Fabriker för elektriska ma- skiner .........

18

2 821

91

12

14

i.

Fabriker för elektriska appa- rater och ledningar . . .

26

3 662

2

123

3

2

2 059

313

83

j-

Instrument- och urfabriker

32

1021

3

25

9

5

19

89

8

266

137

k.

Metallmanufaktur.....

200

8 733

4

3

14

15

33

70

61

197

340

155

174

1-

Guld- och silvervarufabriker

46

1399

1

1

19

53

76

4u4

71

421

64

20

| m.

Annan järn- och metallin- dustri .........

28

1182

13

1

93

93

avsnitt 166 Kontrollera mot PDF

9

6

1

2

Jord- och stenindustri .

954

42 415

581

119

126

61

303

in

606

2 016

925

863

484

799

1904

• a.

Kolgruvor........

7

1820

_

_

4

_

357

1091

_

20

_

_

_

b.

Torvindustri.......

218

8 747

16

54

8

8

194

54

58

302

7

212

186

173

405

1 C*

Brytning jämte grofhugg- ning och krossning av sten

185

8 496

12

3

8

44

48

79

64

29

51

43

51

824

1 d-

Finare stenförädlingsindustri

66

1276

1

3

25

6

7

2

6

; e-

Kalk- och kritbruk ....

45

1 507

18

44

6

36

395

43

146

64

f.

Cementfabriker......

11

1432

15

! g-

Stengods- och lergodsfabriker

13

623,

5

h.

Tegelbruk........

237

7 745

7

14

20

3

17

59

in

16

78

36

260

i-

Porslins- och kakelfabriker .

32

2 634

77

73(1

56

149

k.

Glasindustri.......

69

5 405

451

3

118

42

41

93

439

42

169

91

99

160

1.

Annan jord- och stenindustri

71

2 730

2

36

236

16

3.

Flottning och träindustri

3 251

73 741

233

11

81

69

131

210

137

333

55

529

1 096

1247

2 300

c.

Flottning (skiljeställen) . .

31

5174

108

_

e.

Sågverk och hyvlerier . . .

1751

43 693

222

10

108

187

91

236

34

298

56ÖI

766

1383

f.

Vedsågerier........

104

1781

76

2

10

_

3

g.

Låd- och fanérfabriker . .

71

2 244

1

2

- -

22

_

30

2

45

h.

Pråmvarv och båtbyggerier

78

1707

3

5

4

16

48

i.

Snickeri- och möbelfabriker

1014

16 015

5

64

18

6

23

39

5

74

453

196

756

k.

Annan trävarufabrikation .

202

3127

11

5

10

1

58

2

157

53

159

65

101

inom industri och hantverk m. m. i Sverige omkring år 1917.

17 | 18

18

20 | 21 | 22 [ 23 1 24 | 25

per vecka (med frånräknande av raster)

^rr^T~28 1 29 I 30 1 81 I 32 | 83 | 84 ] 35 j 36 | 37

varit i timmar

54 j

55

I

56 |

57

58

59

60

61

62

63 1

I

64

65

66

67-

71

72

77 j

78 j

(9-

83

84

0

)rerU

si n

jai

1

9 348

9 895

38 336

39 089

4 095

3 387

4 526

1 877

465

306,

527

1 069,

397

783:

674

35

13

381

2

197

175

206

844

934

114

163

4

9:

4

5

35

13

3

H

2

75

73

160

153

92

80

67

J

2

24

4

664

260

3 566

3174

857

341

524

1293

85

193

117

596

264

659

564

7!

2

345

26

36

274

45

137

_

_

3

9

6

1

1137

1 389

4 933

7 276

553

869

2 369

415

269

45

16

447

53

16

57

13

3

14

6 144

5 346

20 830

21363

1385

1536

971

91

101

50

347

24;

65

4a

26

2

16

29

1008

2 732

2 508

41

14

68

H

8

avsnitt 167 Kontrollera mot PDF

*-

335

40

1455

866

3

2

3

39

623

138

154

2

39

68

6

6

2

3

49

245

in

6

8

38

615

696

3 251

2 553

92

313

77

1

10

43

2

14

20

72

102

23

7

44

1

137

146

531

57

17

17

60

1780

2 016

2 158

8 527

6 553

4 035

5 113

130

181

246

25

149

52

71

50

200

50

25

302

— 1

10

_

2

288

_

1

_

13

34

538

597

613

1229

287

891

1763

80

38

63

33

39

141

192

282

983

1804

1041

1945

8

13

23

1

4

11

. —

282

54

138

375

100

25

171

15

49

52

16

121

144

212

81

5

6

20

14

<27

<3

12

19

60

853

212

34

42

4

66

48

25

39

10

68

26

413

21

35

1 -

1 39

2

478

177

367

1904

1760

1293

715

90 32

2

2

6

18

30

89

208

27

76

1090

3

24

25i

41 3

i 104

-

77

142

882

350

967

844

253

52

1

1

73

4

2

17

17

19

91

44

188

183C

57 53

61

4C

10 —

1 —

3

2

1

5 434

2 001

7 437

23 597

4 25E

14 576

7 746

17E

376 433

6:

396

49''

6,C

2C

5

5

125

lön

97

761

2 402

-

-1 -

- 28C

> 34;

-

- —

-1 —

2 748

782

2 50>"

14 95(

2 761

11 66:

3 38(

) 131

218 230

3"

r| lot

ij 52

1''

2

L

»!

5C

21

5

741

10£

602

i

22 10

- —

- 9f

-

552

100

430

750

41

156

9"

1-

-

8S

35

555

480

io:

18:

174

1.

5 —

1 54C

941

3 552

4 841

86‘

1416

869 2<

) 10

3 172

2

L

l| -

2 -

45c

12(

262

81t

371

282

211

3 1

3 n

2

lj

l| il

-

-1 “

Uenom

snittlig

ue:to

arliets

tid,

timmar

21

23

21

38

1 854

896

792

66

3

4

30

60

223

166

17

31

6

55- 3

48-7

50-7

58-5

57-6

56- 6

55-6

560

55''7

52- 0

53- 5

55''5

50-8

54- 2

560

50-2

56- 0

57- 1

56- 2

54''4

60-6

58- 4

57- 9

54-5

53-4

56-4

569

59-6

57- 0

58- 4

55''9

56-7

56-2

55''8

p- o

102

1

2

3 |

Yrkesgrupper och

yrkesgrenar

Antal

arbets-

ställen

Antal

arbe-

tare

Tab. 2 (forts.). Ordinarie nettoarbetstid per vecka för samtliga

4

1 5

i «

1. 7

1 8

1 9

1 io

1 11

12

1 13

1 . 11

1 15

16

Antal arbetare

vilkas

arbetstit

unde

42

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

96

89

It

51

38C

101

265

!, 1 820

409

419

4 359

1 699

1 353

2C

18

£

i “

f

)[ 433

18

3

5

32C

322

35

J _

!

-1 108

-

126

167

2

_

6

121

18

14

22

34

19

336

501

458

11

41

31

83

13

268

134

40

173

217

i®!

63

30

7

14

147

83

226

989

222

357

3 842

529

221 j

527

466

70

161

279

217

377

607

447

122

629

2 262

1 830

1

1

1

10

1 _

1

2

4

11

31

avsnitt 168 Kontrollera mot PDF

_

4

_

_

4

)

1

3

71

77

50

45

174

40

109

333

44

39

274

131

143!

6

4

219

2

*_

164

161

69

6

2

7

3

8

_

4

75

3

10

—:

69

M|

8

2

11

16

20

1

'' -

35

16

12

22!

80

_

7

5

10

_

1707

1203

433

298

20

34

46

129

36

153!

296

23

51

93

134

_

_

48

7

6

10

8

33

4

27

44

68

101

-

IO!

5i

19

46

36

11

4

~

~

18

20;

6

28

23

61

295

34

6

70

306

549

78

1454

691

393

1 150

1 492

2 130

4

157

14

12

91

20

7

7

102

10

99

_

22

1

_

117

-1

4

13

38

52

-j

~

j

16

269

26

147

35

90

“1

-!

3

98

52

24

37

9

1

_

16

62

_

_

8

224

22

1

130

379

45

808

190

241

717

1214

1373

71

9

50:

19

116

238

ISO:

57

205

151

322

3;

6|

2

_

2

9

1

24

8

12

3

—!

40

20

— |.

3

3

36

54

4. Pappors- och grafisk

industri.....

Pappersmassefabriker . . .

. Pappersbruk och pappfabriker

..........

. Kartongvarufabriker och annan

pappersindustri . . .

Tapetfabriker.......

Gratiska anstalter.....

Boktryckerier.......

5. Livsmedelsindustri . .

c. Kvarnrörelse.......

d. Stärkelsefabriker.....

e. Pressjästfabriker.....

f. Bagerier.........

g. Råsockerbruk.......

b. Sockerraffinaderier ....

i. Choklad- och karamellfabriker

.........

k. Bräunvinsbrännerier....

l. Destilleringsverk.....

m. Bryggerier och mälterier. .

n. Fabriker för andra dryckes

varor

.........

o. Tobaksfabriker......

p. Mejerier.........

q. Margarin- och flottfabriker

samt talgraffinaderier . .

r. Slakterier och charkuterier

s. Fiskberedningsanstalter och

konservfabriker.....

t. Annan livsmedelsindustri .

6. Textil- och beklädnadsindustri

.’ . . . .

a. Bomullsspinnerier och -vave- [

rier..........j

b. Lin-, hamp- och jutespinne- j

rier och -väverier ....

. Ullspinnerier och ylleväverierj

. Trikåfabriker.......j

e. Band- och gardinfabriker

samt snörmakerier ... i

f. Repslageri samt bindgarns

fabriker.

.......

g. Sömnads fabriker.....1

h. Hatt- och mössfabriker . .

i. Färgerier, blekeri och im

pregneringsfabriker

. . .

k. Annan hithörande industri .

939

142

71

204

11

63

448

2 984

661

107

9

367

22

6

60

62

6

270

51

19

872

8

387

29

48

684

72

12

117

49

33

34

235

38

72

22

38 712

15 022

8 710

5719

268

1611

7 382

36 681

2 468

665;

208

4 108''

6 393

1862

2 733

455

137

5 038

4 145

571

2 446

637

689

45 677

12 912

2 920!

9 525j

3184

1607

651

10 5ld

2 ÖL,;

1975

377!

103

avsnitt 169 Kontrollera mot PDF

arbetare inom industri och hantverk i Sverige omkring år 1917.

| 17 | 18 | 19 [

per vecka (med

54 55 56

20 I 22 I 23 I

friinräknande av

24 |__25 1 26 | 27

raster) varit

28 | 29 | 80 | iU | 89

i timmar

| 33 | 34 | 35 | Sfi | 37

57

58

59 i 60

4 233

136

117

3 359

277

344

2 047

587

52

21

369

55

40

50

445

1687

1414

91

70

34

27

51

1 348

1 901

t-H

00

t—4

3 550

5 479

796j

812

2 703

3 839

7271

422

795

1568

157

141

34

64

18

66

33

38

•—

124!

68

6

61 62

63 , 64 65

| (27_

66 ! 72

3 236 2 358 1 346

9 733

69

43

16

34

5

109

215

44''

205

1054

31

4

33!

28

61

319

1

69

60

239

126

150

427

792!

67

269

93

50

1 914

1767

354

57

77

542

735

257

70

28

14

27

18

14

139

_

12

_

68

15

3

107

21

56

205

104

247

3 360

15

13

5

87

144

129

163

903

_

332

78

55

277

22

45

19

118

17

395

99

9

168

98

606

576

222

62

195

11

50

22

35

53

143

197

62

20

16

247

6

8

96

4 542

786

2 034

9 917

2 858

4 936

10 521

1258

33

46

1490

1715

i 2108

5 412

1036

14

1046

575

239

96

46?

3 941

847

! 876

2 792

367

171

99

1337

_

622

99

24?

746

E

24c

36

c

11

9f

13c

40'' 201

65

2 28É

20?

80?

431

44 79

505

22''

14;

18t

29

-

"i '' ~

1

2(

6:

7i

759

169; 29''

513

31

■5

1‘

1 171 241

-

246

21

3

39

30

6

25

37

85

161

127

188

74

87

25

2

194

15

25

27

13

1

1

51

2 351 49

542 49

1809

146j 597 228 4 719

138 271 156 2 616

701 421

83| 12

391

105 40

64

8 293

69

2 103

33 —

22

3

20

16

139

93

260

18

99

25

8

141

6

14

7

341

220

6 i 208

24 99 —

32

2

5!

30;

24

2491

12;

19

33;

J

40

225

517

51

9

41

!

12

10

1 59

223

— 10

12 8

— 22

551 49

59 81

—I 11 11

1

6 —

23 12

12: —

39 16 22

—! —1 2

33i

16 12

—! - 3

73-

77

78 ''

9-1

33

84 *

0

ver

»4 an

I

88

90

2

187

84

56

2

74

4

34

113

_

_

_

81

726

368

3 641

5 1

2

2

4

2

3

15

i 4

_

2 2

2

1

2

5 2

721

234

2 625

3 15

5

_

_

_

2 40

6

_ -

-1

6 —

2

_ _

_

_

_ __

.-

9 16

3

12

j

-1 —

2 —

-j

5 -

i

2 -

i -1

- —

_ _

- -

2 -

— -

-| -

Ucnum

snittlig

netto

arbets

tid,

timmar

47

12

31

354

33

14

194

5

39

221

11

261

57

10

26

695

57 9

61-1

63-2

535

57- 4

50-7

50-4

593

603

60- 9

61- 1

541

73-5

60-4

55 3

62-2

58- 2

593

56''0

53 0

51''4

56-7

56-2

56-8

''55''4

c.

d.

e.

f.

5.

c.

d.

c.

f.

g

h.

i.

k.

avsnitt 170 Kontrollera mot PDF

l.

m.

n.

o.

P

q

r.

s.

t.

686

56 2

6.

58''2

a.

577

b.

57-9

c.

557

d.

558

e.

56-4

f.

52 4

g-

51''0

b.

57-7

i.

53-7

k.

er1 so

104

I I

2

3

Yrkesgrupper och

yrkesgrenar

1

Antal

arbets-

ställen

Antal

arbe-

tare

Tab. 3 (forte.). Ordinarie nettoarbetstid per vecka för samtliga

1-LAJ.J5 I 7 I 8 I 9 I 10 | 11 I 12 I 13 j 14 I 15 I 16 r

Antal arbetare, vilkas arbetstid

4:1

42

42

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

varuindustri ....

Garverier.........

Päls- och skinn varafabriker

Skofabriker........

Gummivarufabriker ....

Annan hithörande industri .

Kemisk-teknisk industri

Färg- och fernissfabriker .

Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker.

......

Konstgödningsfabriker . . .

Kolnings- och trädestilla

tionsverk.

.......j

Krutbruk och andra spräng- |

ämnesfabriker......

Tändsticksfabriker . . . . |

Annan kemisk-teknisk in- I

dustri.........

. Byggnadsverksamhet .

Hnsbyggnadsverksamhet . j

Målning och glasmästeri .

Monteringsarbeten. . j

Väg- och gatubvggnader . . j

Järnvägs- och spårvägsbygg- j

nader........I

Vattenbyggnader.....[

10. Kraft-, belysnings- och

vattenverk in. in.

a. Elektricitetsverk . .

b. Gasverk......

c. Vattenledningsverk .

d. Renhållningsverk . .

12. land- och sjötransport

e. Åkeri rörelse......

f. Hamutjänst.......

g. Lastning och lossning . .

14. Annan yrkesrörelse

a. Fotografiateljéer.....

b. Tvättinrättningar ....

c. Biografer........

antal

a.

I b*

c.

! d.

! e.

i „

I c*

j d.

. |

G.

j f.

er

! ©•

9.

a.

I b*

c.

d.

i e''

i f.

502

95

40

243

18

106

15 433

1835

1221

9 039

1568:

1800

27

22

285 16 052,

31

466!

25

6

79

16

14

24

4

59 170,

J -

6

1

51 85

Lj 4

l

1 “

37 j 93?

4

9

13 119311 6

!

20: 7 855

4

5

109 3 05C

| 1

73

8

292 12 913

21

10

_

8

69 3 088

21

_

6

59! 766

_

_

_

102

2 690

_

_

10

2

32

3 330

-

__

2

682

28; 2 357

_

424

6 703

25

10

11

3

309

2 849

ö!

5

11!

3

—1

40

1564

-1

_

_j

54

903

2l

_

_

21

1387

18

5

_

97

7 269j

■ _

_i

_

193

12

212

_

1

6

380!

_i

79!

6 677

—1

193;

175,!

1 679

46

3

1

10

9

80!

24o|

2

3!

_1

9

81

83

1400!

8!

_

1|

ll

1*

39

36

1

I

13 134

33

13

— 101

25 233

2

9

3

-! 6

—, 206

11 17

87 —

I

871

26j

17

89

11

78

156

10

21

3

6

40

76

44

128

12|

100;

7j

9

47

33

2

21

10

38

5

44

59

13

3

43

15

15

55

54

1

Samtliga arbetare j

Därav minderåriga j an^

40

U\

1

25

103

13

90

390

10

78

2

243

57

9

13

13!

199

96

22

81

173

I

66

7

97:

126

24

27

75

37

33

3

-I 1

10

10

24

14j

101

158

avsnitt 171 Kontrollera mot PDF

1

9

84

1

63

278

8j

75 j

88

107

100

15

23

12

50

123

33

27

63

30

5

25

13 3461438.838: 2 729 1 507 1 307 2 204 4 087:1 792 3 43!

100-U 0-6j 0-3 0-8 0*51 0-aj 0-41 0-8

54423 365! 97 220 231 457 252 70»

100-of 0-71 0*2 f 0-4 0*4 0*81 0*5 i 1*3

'' !

:

734

7|

508:

18

2011

450:

6l

17j

12:

175!

|

240

608

260

67

279

87

861

35

oO;

158

23

135

10 019:3 786 3 814 12 010 1181410 321

2*8 0*9 j 0*9| 2*7) 2*7

1430 539 (iOO 1783 1696

2*6! l*ol- l-l! 3*3l 3*1

O*7j

2 430

4*5

arbetare inom industri och hantverk i Sverige omkring år 1917.

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

*28

29

no

31

32

33

84

85

36

37

38

per vecka (med frånriiknande av raster) varit

i timmar

Genom-

snittlig

netto-

arbets-

tid,

timmar

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67-

71

72

73-

77

78

lo-

ss

84

över

84

obe-

stämt

antal

8 366

453

1 200

1 610

422

709

480

21

28

24

10

19

78

17

4

2

486

54-8

7.

298

38

146

653

197

202

118

11

5

2

70

1

2

1

56-7

a.

417

162

345

49

8

11

11

54-0

b.

7198

77

454

254

24

144

104

10

25

19

8

19

8

17

3

14

54-3

C.

6)

123

28

449

225

204

459

57-4

d.

392

53

227

205

193

138

43

3

1

54-4

e.

71S

768

1 760

7 315

1 383

454

1 029

27

132

154

2

29

30

102

67

50

38

88

21

56-6

8.

77

15

5

88

136

19

76

3

56-4

a.

128

190

92

277

581

74

42

7

_

4

_

10

2

2

10

2

_

_

_

_

_

55-9

ii.

2

18

96

44

87

451

12

1

43

6

2

16

53

61-4

c.

49

178

207

125

144

88

15

3

4

14

22

6

20

21

58-3

d.

173

94

259

39

104

_

77

_

_

105

_

_

26

1

_

_

_

_

_

55-7

e.

430

566

6 005

376

17

56-3

f.

286

39

642

603

17

130

278

5

117

45

2

15

• 1

42

29

40

22

12

56-3

g-

1 275

352

1673

7 385

404

272

309

17

151

4

1

2

9

1

42

56-2

9.

8

103

1275

1 352

18

217

38

1

1

6

_

_

3

56-4

a.

51

43

32

304

12

19

14

4

55-0

b.

562

174

343

991

241

5

28

17

3

2

1

8

55-2

C.

31

1

2 692

72

206

3

27

56-8

d.

167

_

_

515

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

563

e.

456

32

22

1531

61

31

23

150

1

56-6

f.

550

50

1 517

2 409

133

164

629

31

91

215

42

21

55

126

67

29

6

8

64

4

155

575

10.

391

24

489

862

75

119

166

13

15

41

13

10

40

101

63

29

2

8

59

4

89

58-0

avsnitt 172 Kontrollera mot PDF

a.

45

498

804

23

23

64

15

1

9

7

4

2

39

56-9

b.

38

23

132

529

11

5

20

3

8

2

4

15

4

3

27

566

C.

76

3

398

214

24

17

279

3

73

165

29

11

3

57-5

d.

326

5

3 073

200

1 580

1 343

8

9

6

466

57-5

12.

1

5

25

35

3

46

8

9

6

_

-

64

58-5

e.

284

18

36

42

57-5

f.

325

2 764

147

1541

1255

402

67-4

g-

243

81

204

279

90

136

in

3

33

1

1

2

6

1

13

3

3

4

13

54-7

14.

37

9

8

27

7

1

5

2

_

1

1

_

5

_

_

1

52-0

a.

206

72

196

252

83

135

106

1

33

2

i

1

13

3

3

4

12

55-8

b.

30-9

C.

38 857

17 434 59 359108 338 24 233

35145

46922

2 755

1987 4576

1360 2 314 19611936 6102

494 928307 3 669

115329

56-4

8''9

4 0

13-5

24-7

5*5

8-0

10''7

0''6

0''5

l-i

0''3

0*5

0-5

0-4!

14

0-1!

0-2 0-1

0''8|

o-o

1-2

C 124

2 C17

6881

15 726

2 996

4404

3 453

169

103

161

74

45

107

72;

31

5

41

11

»i

1

638

55-3

11-3

4-8

12 6

28-9;

5''5

8''1

6-3

03

0''2''

03

0i|

o-i!

0-2

Ol|

Öl

0-o| O o O-o

O-o!

0-0

1-2

14—190216

106

Betraktar man tab. 2, springa först i ögonen de oerhörda skiljaktigheter

arbetstiden företer inom vårt näringsliv. Summaradens procenttal visa dock, att

av samtliga redovisade arbetare det stora flertalet, 286 366 eller 64-6 % (av de

minderåriga 71''2 %), haft en ordinarie veckoarbetstid av 54—59 timmar, däribland

108 338 eller 24 m % av 57 timmar och 59 359 eller 13*5 % av 56 limmar. Bland övriga

arbetare hava 46 922 eller 1 ()• 7 % arbetat 60 timmar per vecka och 28 400 eller 6’5 %

över 60 timmar (bland de minderåriga endast 1-4 %), medan åter 17 057 eller 3''8 %

(bland de minderåriga 4-3%) arbetat mindre än 48 och 10 019 eller 2''3 % (bland

de minderåriga 2''6 %) 48 timmar.

Arbetare med ovanligt lång veckoarbetstid träffas huvudsakligen vid råsockerbruk,

där arbetstiden varit längre än 60 timmar för 4 336 arbetare (67-s %

av hela antalet till denna industri hörande arbetare), samt vid pappersbruk och

pappersmassefabriker, där detsamma varit fallet för 4 536, resp. 4105 arbetare

(52m, resp. 27-3 %), och vid järn- och stålverk, där så inträffat med 4 125 man

(27''2 %). Bland arbetare med ovanligt kort (högst 48 timmars) arbetstid mörkas

icke mindre än 7 729 (65m %) av järngruvornas arbetare, vidare 1 741 (2m %) av de

mekaniska verkstädernas, 1 608 (15‘3 %) av sömnadsfabrikernas, 1559 (21m %) av

boktryckeriernas, 1452 (79 s %) av kolgruvornas, 1 187 (22-o %) av glasbrukens

avsnitt 173 Kontrollera mot PDF

och 1 149 (34m %) av mejeriernas. De ibland dessa arbetare, för vilka arbetstiden

understigit 48 timmar, träffas huvudsakligen bland järngruvornas underjordsarbetare

(4 970) samt vid mekaniska verkstäder (1 611), mejerier (996), sömnadsfabriker

(800) och glasbruk (748). Man finner, att för en del arbetare, särskilt

vid järngruvor (625), glasbruk (451), mejerier (433) och sömnadsfabriker (224),

arbetstiden t. o. m. understigit 42 timmar. Av dessa arbetare hava endast ett

fåtal (resp. 64, 44, 11 och 44) varit minderåriga.

Utvecklingen under de senaste tolv åren belyses av följande sammanställning

av samtliga redovisade arbetares procentuella fördelning efter veckoarbetstidens

längd år 1905 och år 1917:

Hela anta- Därav (i %) med en nettoarbetstid per vecka av timmar

År

let redovi- sade arbetare

under

48

48

49—51 52- 53 54—55 56

57

58-59

60

över

60

obe-

stämt

1905

345 446

2-9

2-9

1-7 1-9 6’1 3''9

8-5

13-2

34-7

20-9

3-3

1917

438 838

3-8

2-3

4-5 6-4 12-9 13 5

24-7

13-5

10-7

6''5

1-2

Bortser man från en något olika fördelning av de representerade industrigrupperna

de båda åren, återspeglar sammanställningen den förskjutning mot kortare

arbetstid, vilken ägt rum under den mellanliggande tidsperioden. Mot den

ansamling omkring 60 timmars veckoarbetstid, som kan iakttagas för år 1905,

svarar en om än mindre utpräglad koncentration kring 57 timmar år 1917.

Beräknar man på grundval av de särskilda uppgifterna medelarbetstiden

per vecka, finner man av tab. 2, kol. 38, att denna utgjort 56m timmar för samtliga

arbetare och för de minderåriga något mindre eller 55‘3 timmar. Motsvarande

medeltal för de större industrigrupperna visa icke några avsevärda divergenser.

Det högsta medeltalet, 59’3 timmar, erhålles för livsmedelsindustrien och

det minsta (54-8) för läder-, hår- och gummivaruindustrien, om man bortser från den

lilla gruppen »annan yrkesrörelse» (med 54m timmar). En del särskilda yrkesgrenar

utmärka sig emellertid för en genomsnittlig arbetstid av över 60 timmar i veckan.

Vid räsockerbruken har sålunda den genomsnittliga arbetstiden uppgått till

107

73''5 timmar per vecka, varvid dock är att märka, att det här är fråga om ett utpräglat

säsongyrke, där arbetet i huvudsak pågår blott under den några månader

långa »kampanjens men då bedrives i skift dag och natt (jfr nedan), över 60 timmars

genomsnittlig veckoarbetstid redovisas även för cementfabriker (60 e timmar), pappersmassefabriker

(61*i), pappersbruk och pappfabriker (63''a), kvarnar (60’3), stärkelsefabriker

(60''9), pressjästfabriker (61*i), sockerraffinaderier (60-4), brännvinsbrännerier

avsnitt 174 Kontrollera mot PDF

(62-2) och konstgödningsfabriker (61‘4), sålunda huvudsakligen för en del

industrier med arbete på skift (se nedan). A andra sidan har veckoarbetstidens

längd i genomsnitt varit mindre än 54 timmar inom följande näringsgrenar:

järngruvor (48-7 timmar), andra malmgruvor (50*7), fabriker för elektriska apparater

och ledningar (52-o), instrument- och urfabriker (53’5), guld- och silvervarufabriker

(50*«), kolgruvor (50''ä), glasbruk (53’4), kartongvarufabriker etc. (56*5),

grafiska anstalter (50''7), boktryckerier (50‘4), tobaksfabriker (53m), mejerier (51 *4),

sömnadsfabriker (52-4), hatt- och mössfabriker (51''o) samt fotografiateljéer (52m)

och biografer (30m).

År 1905 utgjorde den för samtliga redovisade arbetare uträknade genomsnittliga

arbetstiden 59m timmar per vecka, vadan alltså en genomsnittlig arbetstidsförkortning

av 3 i timmar per vecka sedan dess skulle hava ägt rum. En närmare

granskning visar, att även inom varje särskild industri den genomsnittliga

arbetstiden något förkortats (utom vid råsockerbruken, där medeltalet t. 0. m. blivit

högre, vilket dock uteslutande synes bero på år 1917 förändrat redovisningssätt

beträffande skiftarbetarnas raster). Den förkortning av den genomsnittliga arbetstiden,

som kan konstateras, har i allmänhet belöpt sig till 2 5 3 timmar. Ovanligt

liten har minskningen varit vid järn- och kolgruvor (0''9 resp. Om timmar) samt

vid cementfabriker (0* 1), stengodsfabriker etc. (0-3) och glasbruk (0*2); särdeles stor

åter vid järn- och stålverk (5m timmar) — vilket torde sammanhänga med vidtagna

förändringar beträffande skiftindelningen — instrument- och urfabriker (4*9),

guld- och silvervarufabriker (5*2), kalk- och kritbruk (6* 1), porslins- och kakelfabriker

(4-8), bagerier (5-6), mejerier (4-4), sömnadsfabriker etc. (6-3), hattfabriker

(4m) och skofabriker (4m). I fråga om såväl sömnads- som skofabriker är att

märka, att 1905 års undersökning här redovisade en mängd hantverkerier med

särskilt lång arbetstid, medan dylika endast varit fåtaligt representerade år 1917.

d. Veckoarbetstid vid arbetsställen av olika storlek.

Med beaktande av det inflytande rörelsens omfattning sålunda kan anses

utöva på arbetstidens längd, redovisar tab. 3 särskilt för de större företagen

arbetarnas fördelning efter veckoarbetstidens längd. Denna överensstämmer i det

närmaste med motsvarande fördelning av samtliga industri- och hantverksarbetare,

såsom ock naturligt är, då de större industriföretagens arbetare utgöra 93’8 % av

samtliga och sålunda fullständigt dominera. I medeltal för samtliga arbetare inom

den egentliga industrien blir veckoarbetstidens längd 56*5 timmar (för minderåriga

avsnitt 175 Kontrollera mot PDF

55m). Bland de särskilda större industrigrupperna uppvisar endast livsmedelsindustrien

någon avsevärd skillnad i fråga om genomsnittlig arbetstid mellan de

stora företagen och samtliga företag (60-4 resp. 59m timmar).

Större bliva avvikelserna, när man kommer till tab. 4, som redovisar småindustriens

och hantverkets arbetare tagna för sig. Dessa uppvisa en mera

108

Tab. 3. Nettoarbetstid per vecka för samtliga arbetare vid större arbetsställen.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

il

12

13

14

15

Yrkesgrupper

Antal

större

arbets-

ställen

Antal

arbe-

Antal arbetare

, vilkas arbetstid per vecka (med frånräknande

av raster) varit i timmar

Genom-

snittlig

netto-

tare

under

48

48

49-

51

52-

53

54-

55

56

57

58—

59

60

över

60

obe-

stämt

antal

arbets-

tid,

timmar

1. Malmbrytning och metallindustri

1419

136 553

8 702

3 322

5 508

8 099

18 551

37 593

37 855

6 601

3 918

6 338

66

55''2 i

2. Jord- och stenindustri ....

707

41 136

1 864 1 970

2 203

2 623

3 666

2 086

8 24210 347

4 901

1 459

1775

56-0

3. Flottning och träindustri . . .

1525

65 601

810

246

1473

3 227

6 513

6 717

22127! 16 541

6 266

1 627

54

56''9 |

4. Pappers- och grafisk industri .

589

36 979

904:1 737

4 290

2 825

4 549

1669

1851

4 984

5 434

8 691

45

58-2 i

5. Livsmedelsindustri......

569

29 265

1 051

260

622

3 737

1911

879

2 773

2 962

8619

6 003

448

60-4 !

6. Textil- och beklädnadsindustri .

489

44 753

12941420

2196

3 543

5 206

1973

9 795

7 631

10 375

658

662

56-2

7. Läder-, hår- och gummivaruind.

219

14 435

185

71

308

827

8 637

1078

1399

1003

364

93

470

54-7 !

8. Kemisk-teknisk industri ....

181

15 586

344

131

591

707

1361

1 745

7 242

1759

982

710

14

56-7 !

9. Byggnadsverksamhet.....

10. Kraft-, belysnings- och vatten-

187

12 449,

124

44

107

675

1583

1636

7 214

608

257

177

24

56-2 :

verk m. m..........

283

6 388

68

56

83

204

581

1509

2 360

275

491

681

80

57-4

12. Land- och sjötransport ....

81

7189

193

15

10

35

321

5

3 066

1770

1310

464

57-4 |

14. Annan yrkesrörelse......

47

1 267:

14

18

87

157

277

167

251

169

75

52

55-5

Samtliga arbetare jaI^a*

C 299

411601

100-0

15 553 9 29017 478

3 8 2-3 j 4-2

26 059

6''5

5315G

12-9

57 057

13-9

104175

25-3

54 650

13-3

42 992

10-4

20 489

6-4

4102

l-o

56‘5

Därav minderåriga (an^a*

51505

100-0

2138 1 328 2 591

4-2 2-6 5-0

3 909

7-6

8 310

16-1

0 004

12-8

15 238

29-6

0 930

13-5

3177

6-2

677

1-3

591

1-1

55-3

Tab. 4. Nettoarbetstid per vecka för samtliga arbetare vid mindre arbetsställen.

1

2

3

4

5

G

7

8

9

avsnitt 176 Kontrollera mot PDF

10

11

12

13

14

15

-

Yrkesgrupper

Antal

mindre

arbets-

ställen

Antal

arbe-

Antal arbetare, vilkas arbetstid per vecka (med frånräknande

av raster) varit i timmar

Genom- snittlig

netto- |

arbets- tid,

ti in in ar

i

tare

under

48

48

49-

51

52—

53

54—

55

56

57

58—

59

60

över

60

obe-

stämt

antal

1. Malmbrytning och metallindustri

1340

4 980

83

49

196

267

690

743

1234

881

608

191

38

56-5

2. Jord- och stenindustri.....

247

1 279

43

46

69

80

130

72

285

241

212

22

79

56-1

3. Flottning och träindustri . . .

1726

8140

62: 87

207

320

922

720

1470

2 291

1483

409

169

573

4. Pappers- och grafisk industri .

350

1733

93

83

890

221

271

18

50

47

45

13

2

51-7 i

5. Livsmedelsindustri......

2 415

7 416

1046

347

576

355

581

469

463

742

1114

948

775

54-6

6. Textil- och beklädnadsindustri .

195

924

44

34

38

79

122

61

122

163

146

82

33

56-3 i

7. Läder-, hår- och gummivaruind.

283

1028

8

18

52

65

182

122

211

128

116

no

16

56-7 !

8. Kemisk-teknisk industri . . .

104

466

50

25

19

21

122

15

73

78

47

9

54-3

9. Byggnadsverksamhet.....

10. Kraft-, belysnings- och vatten-

105

464

2

33

31

44

37

171

68

52

8

18

56''5 |

verk m. m.........

141

315

10

3

7

6

19

8

49

22

38

78

75

60-0

12. Land- och sjötransport ....

13

80

_

5

7

10

33

23

2

59-9 1

14. Annan yrkesrörelse......

128

412

63

37

45

31

47

37

28

57

36

18

13

52-0 :

Samtliga arbetare jan^a^

7 047

27 £37

100-0

1 504

5-5

7£9

2-7

2132

7-8

1476

5‘4

3135

11-5

2 K02

8-5

4103

15-3

4 728

174

3 930

14-4

19111227

7-0 4-5

559

Därav minderåriga lan*a*

l 70

2 918

180

102

331

217

425

277

488

404

270

105

47

£4-9

100-0

6-4

3-6

11-3

7-4

14-6

9-5

16-7

15-9

9-5

3-0

1-6

1

Tab. 5. Nettoarbetstid per vecka för skit.tarbetare inom industri och hantverk m. m.

1 | 2

» II

4 1

1

« 1

7 1

« 1

9

10

i''

12

''8

14

ir> !

Yrkesgrupper

Antal

arbets-

ställen

Antal |

Bkift- |

arbe- |

tarc :

Antal skiftarbetare, vilkas arbetstid per vecka (med frånräknande

av raster) varit i timmar

Ge- nom- 1

snittlig

netto- j

arbets- :

tid,

timmar

under

4b

48

49—

55

56

57—

59

60

61—

65

66—

71

72

ö\er

72

obe-

stämt

antal

i.

Malmbrytning och metallindustri

325

24 257

7117

2 075

2 262

4 053

1280

1810

3 496

1081

G68

415

_

54-2

2.

Jord- och stenindustri......

217

2 7(i7

687

230

426

280

154

44

180

74

42

560

30

57-1

i 3.

Flottning och träindustri.....

86

6 725

180

143

2158

27

1126

2 248

481

349

2

11

574

4.

avsnitt 177 Kontrollera mot PDF

Pappers- och grafisk industri . . .

246

13 311

360

836

852

1409

219

2 775

992

780

4 719

367

2

63-3

5.

livsmedelsindustri........

no

6 463

190

51

244

94

91

1147

337

280

386

3 639

4

73-0

«.

Textil- och beklädnadsindustri . .

10

269

154

71

31

11

2

47-0

7.

läder-, hår- och gummivaruindustri

3

31

18

11

2

54-3 |

8.

Kemisk-teknisk industri.....

75

1819

20

24

462

742

38

53

179

72

53

176

59l

! 9-

Byggnadsverksamhet.......

5

443

293

150

56''5 ;

jio.

Kraft-, belysnings- o. vattenverkm. in.

253

1806

37

13

363

901

48

82

61

130

66

92

13

58-3

12.

Land- och sjötransport......

4

211

192

8

11

40’1

14.

Annan yrkesrörelse........

1

5

3

2

46-9 j

1335

58 047

8 940

3 443

7119

7 517

2956 8170

-5887

2 768

5 936

5 262

49

59 1

Samtliga arbetare < ^

100-0

15-1

5-9

12-2

12-9

51

14-2

10-1

4''8

102

9i

Öl

i

. , o • _ lantal

2 618

595

313

573

237

1431 422

188

96

29

17

53-2 |

Därav minderåriga < ^

100-0

22-8

12-0

21-9

9-1

55

16-0

7-2

3-7

IT

0-7

Tab. 6. Nettoarbetstid per vecka för facirarbetare inom industri och hantverk m. m.

l I

2

3 |

* !

5 1

6 1

7 1

8

9

10

H

12

13

14

15

Yrkesgrupper

Antal

arbets-

ställen

Antal

fack-

arbe-

tare

Antalet fackarbetare, vilkas arbetstid per vecka (med frånräknande av

raster) varit i tinunar

Ge-

nom-

snittlig

netto-

arbets-

tid,

timmar

under

48

48

49-

51

52—

53

54—

55

56

57

58—

f.9

60

över

G0

obe-

mält

antal

1. Malmbrytning och metallindustri

2 759

135 453

8 531

3190

5 337

8 039

18211

37 362

37 337

6 695

4 311

6 339

101

55-3

2. Jord- och stenindustri ....

954

39 159

1851

1987

2 224

2 678

3 731

1989

8178

9 507

4 900

1 123

1791

55-9

3. Flottning och träindustri . . .

3 251

7U879

867

325

1635

3 384

7113

7199

22 511

18 281

7 522

1 856

186

56-9

4. Pappers- och grafisk industri .

939

31 655

945

1 728

5 074

2 884

4 604

1360

908

2148

4 246

7 71 1

43

57-7

5. Livsmedelsindustri......

2 984

31 765

1 856

521

1034

3 816

2 125

1231

2 782

3175

8126

6 162

937

59-4

6. Textil- och beklädnadsindustri .

684

44162

1296

1437

2116

3 583

5 084

1981

9 602

7 556

10123

700

684

56-2

7. Läder-, hår- och gnmmivaruind.

502

15 151

190

87

356

877

8 770

1168

1491

1093

454

179

486

54-8

8. Kemisk-teknisk industri . . .

285

14 010

372

141

540

662

1323

1717

6 252

1677

733

573

20

56-6

9. Byggnadsverksamhet.....

292

12 503

116

43

135

686

1512

1660

7 170

662

303

avsnitt 178 Kontrollera mot PDF

174

42

56-2

10. Kraft-, belysnings- och vatten-

verk m. m..........

424

5962

66

59

86

210

584

1454

1944

278

522

647

112

57-4

12. Land- och sjötransport ....

97

7163

189

9

10

35

325

3 003

1777

1338

23

454

57''5

14. Annan yrkesrörelse......

175

1550

69

51

124

185

306

183

254

213

107

46

12

54-4

1

n a,. v x (antal

13 346

410 212

16348 9 578

18 671

27 039

536S8

57 304

101 432

53062

42 6s5 25 5374 868

563

Samtliga arbetare | ^

100- o

4-0

2-3

4-6

6-G

13T

14-0

24-7

12-9

10-4

6-2

1-2

„.. . , „ . lantal

51 733

21671363

2 762

3 932

8 403

0 716

15062

6 788

3181

735

624

55-3

Darav minderåriga-j

100-0

4-2

2-6

5-3

7-6

16-3

130

29-1

13-1

6-2

1-4

1-2

no

splittrad fördelning på olika arbetstidsgrupper än de större industriföretagens arbetare,

och någon koncentration kring någon viss arbetstid kan över huvud knappast

för dem iakttagas. Obestämd arbetstid förekommer jämväl, såsom man kunae

vänta, i ett relativt större antal fall vid de små arbetsställena än vid de större,

nämligen för f 5 % av flertalet arbetare vid de förra mot endast To % vid de senare.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden blir för småföretagens arbetare 55-9 timmar

(för minderåriga 54m), alltså något kortare än för industriföretagens arbetare.

Detta i viss mån överraskande resultat beror väsentligen på förhållandena inom

grupperna pappers- och grafisk industri samt livsmedelsindustri, där genomsnittstalen

för arbetarne vid mindre arbetsställen bliva resp. 51m och 54m timmar,

medan de för de större företagens arbetare uppgå ända till 58m resp. 60-4 timmar,

bl. a. beroende på förekomsten vid sistnämnda företag av skiftarbetare med lång arbetstid.

För flertalet övriga större industrigrupper ställer sig däremot arbetstiden i

genomsnitt per vecka något längre vid de små företagen än vid de stora. .Någon

mera avsevärd skillnad i detta avseende framträder dock i fråga om de större

industrigrupperna endast beträffande läder-, hår- och gummivaruindustrien, där

angivna differens utgör 2m timmar, för elektricitetsverken m. m. (2m timmar) samt

för åkeri- och stuveriverksamheten (2m timmar).

En granskning av förhållandena inom särskilda näringsgrenar och speciellt

inom sådana, där den hantverksmässiga driften spelar någon mera betydande roll,

visar, att skillnaden mellan de stora och de små företagens genomsnittliga veckoarbetstid

varit stor särskilt i fråga om sömnadsyrket och skofabrikationen, varest

veckoarbetstiden för de förra varit resp. 4m och 3m timmar kortare än för de senare.

e. Veckoarbetstid för skiftarbetare.

avsnitt 179 Kontrollera mot PDF

1 det föregående har vid upprepade tillfällen uppmärksamheten fästs på,

att arbetstidens längd röner avsevärt inflytande av, om arbetet inom vissa näringsgrenar

i större utsträckning är ordnat på skift. Denna anordning innebär, att vederbörande

arbetare äro indelade i två eller flera arbetslag, vilka avlösa varandra

enligt en bestämd plan, som dock kan vara väsentligt olika vid skilda arbetsställen

och för olika yrkesspecialiteter.

Arbete på skift har, såsom framgår av vidstående tab. 5, enligt förevarande

undersökning befunnits regelmässigt förekomma vid 1 335 arbetsställen och för

58 047 arbetare, utgörande resp.„ 10m och 13m % av samtliga undersökta arbetsställen

och redovisade arbetare. År 1905 utgjorde motsvarande relationstal 5m och

12"5 %, vadan någon ökning av skiftarbetets användning sedan dess synes hava

ägt rum. Man finner av tabellen, att skiftarbete förekommit relativt mest inom

gruppen pappers- och grafisk industri — däribland vid pappersmassefabrikerna

lör 59m % av arbetarna och vid pappersbruken för 40m % — inom gruppen kraft-,

belysnings- och vattenverk m. m. (lör 2fim % av arbetarna), inom livsmedelsindustri

(för 17m %, huvudsakligen sockerbruksarbetare), inom gruppen malmbrytning

och metallindustri — vid järngruvorna för 56" 1 %, vid andra gruvor för

52-1 %, vid järn- och stålverken lör 57m %, inom järn- och stålmanufakturen

för 21-i % — inom kemisk-teknisk industri (för 11m %, år 1905 för endast 5m %),

inom flottning och träindustri — däribland för icke mindre än 54m % av arbetarna

vid sorteringsbommar, men för endast 7m % av sågverksarbetarna — samt

inom jord- och stenindustri (lör 6m %, beträffande speciellt cementfabrikernas

in

arbetare för icke mindre än 23-e %). Mycket sällsynt har åter skiftarbetets förekomst

varit inom textilindustrien, läder-, bär- och gummivaruindustrien, byggnadsindustrien

och stuverirörelsen.

Såsom nyss antyddes, kan skiftarbetets anordning vara ganska olikartad,

men någon undersökning över olika skittlormers fortkomst har ännu icke hunnit

genomföras. En preliminär granskning av de beträffande denna^ punkt lämnade

uppgifterna, jämförda med de i tab. 6 sammanställda data angående veckoarbetstidens

längd, synes dock giva vid handen, att inom trämasse- och pappersindustri,

sockerindustri och träindustri samt vid kalkbruk, cementtabnker och

tegelbruk arbetet år 1917 liksom år 1905 övervägande varit igdelat i två skift å 12

timmar och vid gruvor m. m. i två skilt å 8 timmar. Arbete i tre skift ä 8 timmar

på två lag och sålunda med 12 timmars genomsnittlig arbetstid per dygn och arbetare,

vilken skiftform år 1905 var förhärskande vid järn- och stålverk m. fl., har

avsnitt 180 Kontrollera mot PDF

vid dessa i väsentlig mån ersatts av arbete i tre skilt ä 8 timmar på tre lag,

varigenom arbetstiden per arbetare och dygn minskats med c:a 50 /. Ilen senare

skittformen återfinnes i övrigt särskilt vid glasbruk, vid belysnings- och vattenverk

m. m. samt inom den kemisk-tekniska industrien. Nämnas må även, att

samma skiftform vunnit en a äsentligt ökad utbredning vid pappcrsinassefabrikerna,

där den tidigare endast varit föga företrädd. Genom den ovan antydda utvecklingen

under åren 1918—19 synes 8-timmarsskiftet på tre lag här liksom inom

övriga näringsgrupper vara på väg att bliva den förhärskande skittformen.1

Tab. 5, kol. 4—14, redovisar skiftarbetarna fördelade efter nettoarbetstidens

— här visserligen i stor utsträckning med bruttoarbetstidens — sammanfallande

längd per vecka, vilken befinnes vara synnerligen växlande. För 15-4 % av samtliga

58 04 7 skiftarbetare har sålunda veckoarbetstidens längd varit mindre än 48

timmar, för 5''9 % 48, för 12-2 % 49—55, för 12-9 % 56, för 5u % 57—59, för 14''2 %

60, för 14-9 % 61—71, för 10’2 % — huvudsakligen en del arbetare vid trämasseoch

pappersfabriker — 72 och för 9u % över 72 timmar. Flertalet av de till den

sistnämnda gruppen hörande arbetarna hava haft 84 timmars veckoarbetstid och

utgöres förnämligast av sockerbruksarbetare.2

Till jämförelse må nämnas, att medan år 1917 sammanlagt 51 • 5 % av samtliga

skiftarbetare hade en veckoarbetstid av mindre än 60 timmar, var detta år

1105 endast fallet med 27-3 %. Skillnaden beror visserligen till någon del på, att

vissa industrier med relativt kort skiftarbetstid blivit förhållandevis mera representerade

1917 än 1905, men likväl kan man i fråga om mycket betydande skiftindustrier

iakttaga en bestämd förskjutning mot kortare arbetstid. Medan sålunda

av järn- och stålverkens skiftarbetare år 1905 endast 15 o % och bland pappersmasseindustriens

icke mera än 9*2 % hade mindre än 60 timmars veckoarbetstid,

hade motsvarande procenttal år 1917 stigit till 53*4, resp. 29-s, vilket förhållande

uppenbarligen sammanhänger med dessa industriers ovan omförmälda övergång i

stor utsträckning till treskiftsindelning med tre arbetslag.

I medeltal för samtliga skiftarbetare har nettoarbetstidens längd per vecka

utgjort 59*i timmar (för de mindeiåriga 53*a). För särskilt låga medeltal utmär

1

Nämnas må, att arbetet vid en av rikets Btörsta mekaniska verkstäder sedan flera år varit

indelat i två ä tre skift om åtta timmar per dygn för omkring >/s av arbetspersonalen, vilken har c:a 48

timmars arbetsvecka.

S Enligt gällande kollektivavtal betalas vid råsockerbrnken arbete över 60 timmar per vecka såsom

övertidsarbete.

112

avsnitt 181 Kontrollera mot PDF

ka sig textilindustrien med 47-6 timmars skiftarbetstid per vecka, stuverirörelsen

med 46-1 och tvättinrättningarna (5 maskinister) med 46 9 timmar, ävensom de i

huvudgruppen malmbrytning och metallindustri (medeltal 54’2 timmar) inräknade

järngruvorna med 42‘9 och mekaniska verkstäderna med 50-7 timmar samt de till

jord- och stenindustrien (medeltal 57-1 timmar) hörande glasbruken med 46-o och

de under gruppen papp_ers- och grafisk industri (medeltal 63''3 timmar) upptagna

boktryckerierna med 47-9 timmar. Vid glasbruken är den korta nettoarbetstiden

väsentligen att tillskriva rastanordningarna, och detsamma synes i viss mån kunna

sägas vara fallet med boktryckerierna. Ovanligt lång, 73''o timmar per vecka, har

den genomsnittliga arbetstiden blivit för livsmedelsindustriens skiftarbetare (huvudsakligen

soekerbruksfarbetare) ävensom för tegelbrukens brännare o. d., för vilka

den uppgått till 75-5 timmar.

f. Veckoarbetstid för olika arbetargrupper.

Det torde vara bekant, att arbetstiden inom en näringsgren sällan ställer

sig lika för samtliga arbetare, utan att den företer avsevärda avvikelser för olika

grupper av sådana. Att i detalj undersöka dessa förhållanden för hela massan

av olika yrkesspeeialiteter kan dock knappast bliva fråga vid en allmän arbetstidsundersökning

såsom den förevarande, utan måste man inskränka sig till

att inordna arbetarna under några få huvudgrupper. Härvid hava i första hand,

i den mån materialet det medgivit, utskilts fackarbetarna, d. v. s. sådana

arbetare, som äro direkt sysselsatta med industrialstrens framställning o. d., varom

uppgifter sammanställts i tab. 6. Till fackarbetarna hava där förts 41U 212 arbetare

eller icke mindre än 93''5 % av samtliga, medan 3139 (0-7 %) maskinister, eldare,

smörjare o. d. tillförts gruppen arbetare vid drivmaskiner och 25 487 (5-s %)

reparatörer, kuskar, vakter etc. räknats som »övriga arbetare». Man torde dock

kunna antaga, att lackarbetarnas antal härvid blivit något för högt därigenom, att

maskinpersonal och »övriga arbetare» företrädesvis utskilts i sådana fall, där deras

arbetstid skiljer sig från fackarbetarnas, varemot i andra fall uppgiftslämnarna

visat benägenhet att sammanföra ett företags samtliga arbetare i en enda grupp.

Det är under sådana förhållanden naturligt, att totalbilden av industrioch

hantverksarbetarnas arbetstid så gott som helt erhåller sin prägel av fackarbetarnas.

Dessas procentuella fördelning efter veckoarbetstidens längd är i det

allra närmaste densamma som samtliga arbetares, och arbetstidens genomsnittliga

längd blir ungefär lika stor för bägge grupperna, nämligen 56''3 timmar för fackarbetarna

avsnitt 182 Kontrollera mot PDF

och 56’4 för samtliga arbetare. Samma förhållande möter inom de större

industrigrupperna och även för de särskilda industrigrenarna. Den största skillnaden

trälfas vid pappersmassefabriker, där de i regel skiftarbetande fäckarbetarnas

arbetstid är en timme längre än den allmänna arbetstiden, samt vid råsockerbruken,

där de egentliga fabriksarbetarna hava c:a Om timme kortare arbetstid

än arbetarna i gemen.

Under sådana förhållanden har fackarbetarnas utskiljande förnämligast den

betydelsen att lata avvikelserna i arbetstid klarare framstå för övriga arbetargrupper.

För arbetare vid drivmaskiner, vilka i stor utsträckning arbeta på

skift, har arbetstiden i allmänhet varit längre än för fackarbetarna och i genomsnitt

uppgått till 60m timmar per vecka. Även de företrädesvis med transport-,

reparations- o. d. arbeten sysselsatta övriga arbetarnas arbetstid har plägat

113

vara längre än fackarbetarnas, ehuru skillnaden varit mindre betydande. I genomsnitt

per arbetare blir denna grupps veckoarbetstid 57’a timmar.

I övrigt belyses den genomsnittliga veckoarbetstiden per vecka inom olika

näringsgrupper för nämnda tre arbetarkategorier genom följande översikt:

Fackarbetare . .

Arbetare vid drivmaskiner

....

Övriga arbetare . .

Geni

K

S Sb

S- 3

eg er

—* *-1

p

o- 5.

P 3

“er?

2-0

o

p

553

-

man

itilig nettoa

r b s t s t i d

per

vecka i

timmar

Jord- oc

i lida

Flottning

indn

P

*3

P ''

£

BO

B

CD

Pa

CD

Textil- oc

nadsin

Öl)

g IT

B EG:

B g-

jfJ

W

CD

S “*

w

0*

cd aq

P p

B Sa

Kraft-, belysn.- oc

vattenverk

Land- o

träns

>

P

hi P

O: g

HJ P

CD

“ P- *-<

CD

CD

e-*- O

M p-

p. o

P o

CD P^

ca

P*

Pa

P- Pr

“ a

c-t CD

p f=r’

p* 7°

Pa

ca et- «Tt- CD

2 Pr

2.

%<

CD

CD

3-T

sr *3

® pr

CD

a

P

c+-

p:

2. er*

p

P

CD

C-t-

H*

•n pt

SÖ:

Pa

och

ustr

ca

pr

pr

i

o:

i

ca

i

559

56-9

57-7

59-4

56-2

54-8

56-5

56-2

57-4

57-5

54-4

65-7

58-4

62-7

61-5

56-7

59-9

61-6

55-5

56-9

56-0

61-9

57*7

57-1

58-5

58-0

56’5

56-2

57-0

55-8

57-6

56-1

55 0

ce

p

B

<rt

j

er?''

; »

\ p

60-6

5. Övertidsarbetets omfattning inom vissa näringsgrenar enligt uppgifter

från företagen.

För att en fullständig bild av arbetstidsförhållandena inom industrien må

erhållas, bör emellertid hänsyn tagas icke blott till det ordinarie arbetet utan även

till arbetet på övertid. Härför erforderliga utredningar hava emellertid ännu icke

avslutats, varför man f. n. måste begränsa sig till att belysa övertidsarbetets förekomst

och omfattning vid större företag (med minst 10 arbetare) inom vissa mera

avsnitt 183 Kontrollera mot PDF

betydande industrier. Ifrågavarande uppgifter meddelas i vidstående tab. 7.

Då övertidsarbetet utgör det industriella arbetets så att säga mest rörliga

del, vars förekomst och omfattning under olika år i hög grad växlar med konjunkturerna,

hade man i frågeformulären begärt upplysningar i detta hänseende

beträffande de tre åren 1913, 1915 och 1917 för att på grundval härav kunna erhålla

för de normala förhållandena belysande genomsnittssiffror. Vid 1905 års undersökning

mötte stora svårigheter att erhålla de då begärda, väsentligt mindre

omfattande övertidsuppgifterna, men de senare årens omläggning av industriföretagens

lönebokföring, vilken föranletts särskilt av de ledande arbetsgivarorganisationernas

uppläggande av egen lönestatistik, har medfört helt andra förutsättningar

än tidigare för en god övertidsstatistik. Särskilt gäller detta om den

egentliga storindustrien, medan i fråga om de delvis på hantverkets stadium

kvarstående näringsgrenarna, t. ex. bageriyrket, betingelserna för en noggrann bokföring

och redovisning av övertidsarbetet äro mindre gynnsamma.

De i tab. 7 redovisade näringsgrenarna omfatta sammanlagt 4 624 större

arbetsställen med tillhopa 312 640 arbetare. För 1 094 eller 23-7 % av dessa arbetsställen

hava siffermässiga uppgifter om övertidsarbete lämnats, och utgjorde de

vid dessa företag anställda arbetarnas antal 120 569, representerande 38‘6 % av

samtliga till näringsgrenarna ifråga hörande arbetare. Av en jämförelse mellan

de båda procenttalen framgår sålunda, att uppgifter särskilt föreligga för de

större företagen. Procenttalen i kol. 4 visa dock, att de särskilda industrierna

15—1 »031 tf

114

Tab. 7. Övertidsarbete inom vissa näringsgrenar.

1

1 2

3

4

5

6

7

8

9

10

il

12 | 13 | 14

Yrkesgrenar

Arbetställen med

uppgifter om

övertid

Arbetare med

övertid

Antal

över- tids- tim- mar i

genom- snitt

per år

och

arbe- tare

Antal

tid

arbetare, vilkas över- i genomsnitt per år

utgjort

antal

ar- bets- s tal- len

arbetare

man-

liga

kvinn-

liga

samtliga

under

50

tim-

mar

50—

149

tim-

mar

150-

299

tim-

mar

300

tim-

mar

och

där-

över

ej

upp-

givet

antal

tim-

mar

antal

%1

antal

%2

Järnmalmsgruvor och an-

25

6 224

526

1556

1556

25-0

80-7

981

325

141

109

rikningsverk ....

Verk för framställning av

28

6 083

40-2

1463

1463

24-1

93-6

730

446

232

55

järn och stål ....

Järn- och stålmanufaktur

44

7119

36-2

2 972

56

3 028

42-5

86-8

1351

1 307

199

127

44

Mekaniska verkstäder .

303

32 224

51-1

21805

157

21 962

68-2

114-1

10 196

6 345

3 022

1916

483

Metallmanufaktur . . .

36

5102

61-6

3132

208

3 340

avsnitt 184 Kontrollera mot PDF

65''5

106-3

1434

1197

375

180

154

Torvindustri......

3

320

3-8

41

41

12-8

106-6

21

1

17

2

Brytning jämte grovhugg-

ning och krossning av

sten........

2

463

5''6

38

38

8-2

48-9

14

22

1

1

Tegelbruk.......

19

1432

19''2

631

7

638

44-6

57-5

483

98

35

22

Sågverk och hyvlerier .

60

6 149

15-7

1285

2

1287

20-9

89-9

693

301

212

81

Snickeri- o. möbelfabriker

67

3 387

25''1

2 074

50

2124

62-7

82-3

1087

695

202

78

62

Pappersmassefabriker . .

61

8 035

53-5

3 525

2

3 527

43-9

121-4

1372

1178

551

426

Pappersbruk och papp-

fabriker.......

31

4 557

52-7

2 275

217

2 492

54-7

177-4

652

686

463

691

Boktryckerier.....

105

3 396

54-4

2 654

159

2 813

82-8

147-7

744

962

615

353

139

Bagerier.......

22

693

22-5

281

99

380

54-8

147-2

26

148

95

75

36

Råsockerbruk.....

19

5 604

87-7

4 249

77

4 326

77-2

109-5

1070

2 384

816

56

Bryggerier och mälterier

59

2 951

G6-8

1434

545

1979

67-1

147-0

569

622

522

266

Tobaksfabriker ....

3

308

7-4

127

97

224

72-7

64-8

60

147

17

Bomullsspinnerier o. -va-

vener........

16

5154

401

500

272

772

15-0

165-2

273

230

125

144

Ullspinnerier och ylle-

väverier.......

34

3 424

S6''4

850

413

1263

36-9

141-6

437

454

201

171

Sömnadsfabriker ....

24

2188

21-7

342

888

1230

56-2

53-8

408

598

95

16

113

Skofabriker......

15

2 425

28-3

859

434

1293

53-3

36-0

1006

167

63

2

55

Tändsticksfabriker . . .

5

1 951

24-9

709

95

804

41-2

122-9

422

169

130

83

Husbyggnadsverksamhet

5

643

21-4

207

207

32-2

111-7

119

30

52

7

2

Väg- och gatubyggnader

4

2 658

80-7

203

12

215

8-1

193-0

17

33

88

77

Vattenbyggnader ....

7

819

35-3

497

497

60-7

64-3

258

68

69

102

Elektricitetsverk ....

39

1189

45-5

911

911

76-6

140-7

404

259

182

116

Gasverk.......

16

1035

66‘5

490

2

492

47-5

59-9

330

116

33

10

3

Renhållningsverk . . .

5

1040

75-7

798

798

76-7

122-8

155

241

316

86

Lastning och lossning .

37

4 086

61-6

2 800

2 800

68-ö

204-1

213

506

108

1

1972

Summa och medeltal

1094

120 569

38-6

58 708

3 792

62 500

ol-sj

1123

25525

19 735

8 92<|5 250 3 063

1 Procenttalen äro beräknade i förhållande till samtliga till resp. industrigrenar hörande arbetare.

2 Procenttalen äro beräknade i förhållande till samtliga arbetare vid arbetsställen med övertidsuppgifter.

115

äro representerade i mycket olika utsträckning, från över 80 % av arbetarantalet

avsnitt 185 Kontrollera mot PDF

(råsockerbruk, väg- och gatubyggnader) och ned till mindre än 10 % (torvindustri,

sterihuggerier, tobaksfabrikör). Det låter sig likväl knappast med säkerhet bestämma,

i vad mån en dylik skillnad varit uttryck för övertidsarbetets olika frekvens

inom olika näringsgrenar, och i vad mån den influerats av den större eller

mindre noggrannheten i fråga om övertidsarbetets bokföring eller beredvilligheten

att underkasta sig det tidsödande arbetet med uppgifternas sammanräkning.

Bland de 120 569 arbetarna vid företag, som lämnat uppgift om övertidsarbete,

hava 62 500, huvudsakligen manliga arbetare, eller 51-8 % av dessa arbetsställens

hela personal haft sådant. Går man till de särskilda yrkesgrenarna, befinnes

ifrågavarande procenttal vara störst vid boktryckerierna, där det utgjort

82''s, varefter följa råsockerbruk (77‘2), renhållningsverk (76-t), elektricitetsverk (76-6),

tobaksfabriker (72-7), lastnings- och lossningsföretag (68’5), mekaniska verkstäder

(68 2), bryggerier och mälterier (67-1), metallmanufakturverk (65-s), snickeri- och

möbelfabriker (62-7) samt vattenbyggnader (60-:). Vad snickeri- och möbelfabriker

samt tobaksfabriker beträffar, bör dock anmärkas, att de uppgivna företagen med

övertidsarbete endast representera en relativt obetydlig del av resp. industrier. Minst

har procenttalet övertidsarbetare varit vid de väg- och gatubyggnader, som lämnat

uppgift om övertidsarbete, (8-i %) och därnäst vid resp. stenhuggeri!’ etc. (8 2), torvfabriker

(12’s), bomullsspinnerier och -väverier (15-o)_, sågverk och hyvlerier (2O 9),

verk för framställning av järn- och stål (24-1) samt järnmalmsgruvor m. m. (25 o).

I fråga om 59 437 arbetare med övertidsarbete finnas uppgifter beträffande

deras fördelning efter övertidsarbetets sammanlagda längd per är. I genomsnitt

för de tre undersökningsåren har denna längd utgjort mindre än 50 timmar för

43-o % av dessa arbetare och 50—149 timmar för 33’2 %, alltså mindre än 150

timmar för 76’2 %\ för 15-o % av de i övertidsarbetet deltagande har detta uppgått

till 150—299 timmar och för 8’s % ända till 300 timmar eller mera. I medeltal för

alla övertidsarbetare blir övertidsarbetets sammanlagda längd per år och arbetare

112’3 timmar.

Särskilt långt har övertidsarbetet i genomsnitt varit vid lastnings- och

lossningsarbeten, där dess medellängd uppskattats till 204-i timmar per år och

arbetare. Därnäst i ordningen komma väg- och gatubyggnader — där ju visserligen

endast ett fåtal arbetare haft övertidsarbete — med 193-o timmar, pappersbruk

och pappfabriker med 177-4, bomullsspinnerier och -väverier med 165’2, boktryckerier

avsnitt 186 Kontrollera mot PDF

med 147-7, bagerier med 147’2, bryggerier och mälterier med 147’o, ullspinnerier

och ylleväverier med 141-6 samt elektricitetsverk med 140’7 timmar.

Hit kunna även hänföras råsockerbruk, om hänsyn tages till, att genomsnittet,

109-5 timmar, här i huvudsak avser den blott några månader långa betkampanjen.

Inom samtliga dessa industrigrenar har emellertid, såsom kol. 10—13 giva vid

handen, övertidsarbetets omfattning merendels varit synnerligen växlande för de

särskilda arbetarna, i det att bland dessa äro företrädda såväl sådana med mycket

(över 150 timmar) som sådana med litet övertidsarbete.

I genomsnitt per arbetare har övertidsarbetets årslängd varit minst vid

skofabriker, där den utgjort 36’o timmar, och därnäst vid stenhuggerier m. m.

(48-9 tim.), sömnadsfabriker (53’s), tegelbruk (57-s), gasverk (59’9), vattenbyggnader

(64-3) och tobaksfabriker (64’s). Inom dessa näringsgrenar (utom vattenbyggnaderna)

har övertidsarbetets längd endast undantagsvis (för mindre än 10 % av

resp. arbetare) uppgått till 150 timmar per år.

116

6. Arbetstideus längd inom jordbruk, skogsbruk, hotell- och restaurangrörelse

m. in.

Om arbetstidens längd inom bär ovan angivna näringsgrenar, vilka i stort

sett icke varit inbegripna under kommitténs förut avhandlade undersökning, har

det emellertid synts lämpligt att, med anlitande av material från andra källor,

i detta sammanhang meddela några kortfattade upplysningar.

Om arbetstidens längd inom jordbruket lämnas uppgifter i de av socialstyrelsen

årligen utgivna redogörelserna för arbetartillgång, arbetstid och arbetslön

inom denna näringsgren.1

De uppgifter, som i dessa berättelser meddelas om arbetstidens längd och

fördelning, avse endast arbetsdagen inom det egentliga jordbruksarbetet, d. v. s.

ute på fälten samt i lador, logar etc., men icke kreatursskötarnas avsevärt längre,

ehuru till väsentlig del med passningsarbete utfyllda arbetstid i stallar och ladugårdar.

För de egentliga jordbruksarbetena meddelas vidare blott sifferuppgifter

rörande arbetstidens längd under sommaren. 1 den mån dagsljuset avtager, förkortas

inom jordbruket arbetsdagens längd, så att denna under vintern blir flera

timmar kortare än under sommaren. I medeltal för hela riket utgjorde år 1917

per sommararbetsdag bruttoarbetstiden eller arbetstiden med inräknande av

raster 12*3 timmar, rasternas längd 2-2 timmar samt arbetstiden med frånräknande

av raster eller nettoarbetstiden sålunda 10-1 timmar. Under de sju år

lantarbetarundersökningarna pågått har man endast kunnat konstatera ringa

förändring i dessa, med jordbrukets hela arbetsorganisation sammanhängande och

avsnitt 187 Kontrollera mot PDF

därför tämligen konstanta förhållanden, men likväl har en nedåtgående tendens

varit omisskännlig. Sålunda beräknades nettoarbetstiden år 1911 till i medeltal

10*5, åren 1912—1914 till 10*4, år 1915 till 10*3 och år 1916 till 10*i timmar. Arbetstidens

längd är ganska växlande i olika landsdelar. Fästes uppmärksamheten

företrädesvis på nettoarbetstiden, förefinnas i Sverige två områden, där

arbetsdagen understiger (eller sammanfaller med) medeltalet för hela riket, av vilka

det ena utgöres av de två länen i Skåne, det andra av ett stort distrikt i mellersta

Sverige fr. o. m. Värmlands och Kopparbergs län i norr t. o. m. Östergötlands län

i söder. Övriga delar av riket utmärka sig för jämförelsevis lång arbetstid.

Arbetstidsförhållandena inom skogsbruket i Sveriges nordligare delar belyses

i en av socialstyrelsen utförd specialutredning, avseende förhållandena år 1913.2

Vad beträffar det antal arbetstimmar, som i genomsnitt komma på var och en

av de 50—100 arbetsdagar, vilka pläga erfordras för vinterns timmerdrivningar,

uppgår detta med frånräknande av raster vanligen till 7—8 timmar per dag.

Detta gäller dock endast arbetssäsongens tidigare del, ty när i februari dagarna

bliva ljusare, förlänges nettoarbetsdagen vanligen till i genomsnitt 9—10 timmar.

Dessa uppgifter avse företrädesvis huggarna, under det körarnas arbetsdag i allmänhet

är längre, då de måste använda avsevärd tid på skötseln av sina hästar

samt vården av sina körredskap. Emellertid medföra särskilda förhållanden, att

deras arbetstid ofta blir tämligen oregelbunden.

1 Arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk åren 1911—1917.

a Skogsarbetarnas levnads- och arbetsförbållanden i Värmland, Dalarna och Norrland (utg. 1916).

117

Flottning pågår i kall- och bivattendragen i allmänhet omkring fyra

veckor, från medlet eller slutet av maj till frameinot midsommar. 1 huvudvattendragen

är arbetssäsongen längre men ställer sig väsentligen olika inom olika

delar av flodområdet. Medan nämligen de kring de större älvarnas övre lopp

belägna distrikten i allmänhet äro slutflottade på en till två månader, intrader

längre ned i ådalarna med den växande flottgodskvantiteten en utökning i arbetssäsongens

längd, så att i de nedre distrikten och särskilt vid de där belägna sorteringsverken

— vilka ju beröras av arbetstidskommitténs förenämda undersökning

— arbetet ofta pågår hela sommaren. Arbetstiden per dag utgör i medeltal 12*4

timmar i bivattensflottningen och 11*7 timmar vid flottning i huvudvattendragen,

men dessa siffror beteckna blott abstrakta genomsnitt, enär flottning är ett i hög

avsnitt 188 Kontrollera mot PDF

grad oregelbundet arbete. Medan flottningsarbetarna tidvis blott syssla med

passning och vakthållning, ja vissa dagar t. o. m. ligga helt sysslolösa, måste vid

andra tillfällen manskapets arbetsförmåga utnyttjas intill gränsen för det fysiskt

möjliga, stundom flera dygn i sträck. o

Kolningssäsongen plägar i Norrlandsskogarna pågå c:a sex månader. Beträffande

arbetsdagens längd vid koluingsarbetet har det varit ganska svårt att

erhålla preciserade uppgifter, men torde i fråga om vedens huggning ocly hopkörning,

milans resning samt de färdiga kolens framkörning ar betstidsförhållandena

i huvudsak överensstämma med de vid timmeravverkningen rådande. Under

själva kolningen plägar däremot arbetet bliva mera oregelbundet, da den tända

milan vissa tider måste tillses dygnet igenom. I sådana fall kan ej heller söndagsarbete

undvikas, men eljest uppgives sådant icke förekomma.

Till belysning av hotell- och restaurangpersonalens arbetsvillkor hava uppgifter

benäget ställts till förfogande från en inom socialstyrelsen pågående specialutredning,

avseende åren 1914—1916. Enligt denna har personalens (vid årsföretag)

genomsnittliga nettoarbetstid per vecka uppgått till 81‘2 timmar enligt företagsinnehavarnas

och till 89*3 timmar enligt egna uppgifter. För speciellt

serveringspersonalen bliva motsvarande siffror 79''7, resp. 84*9 timmar, medan

för kökspersonalen, vilken ju skulle omfattas av den ifrågasatta arbetstidslagstiftningen,

arbetsveckan i medeltal utgjort 83-s, resp. 90''7 timmar för den yrkesutbildade

och 84*7, resp. 93*5 timmar för den icke

Samtliga kategorier uppvisa dock i hög grad olikartade arbetsförhållanden på

olika orter och restauranger, med arbetstidens längd växlande från 60 timmar

och mindre till 102 timmar och mera i veckan.

Vid herrfriser salonger har nettoarbetstidens längd per vecka för det stora

flertalet (68*7 °/o) av personalen utgjort 63 ä 68 timmar och vid damfrisersalonger

60 ä 68 timmar (för 58-3 %), allt''enligt socialstyrelsens åren 1914—15 avseende

specialundersökning.1 I övrigt förekomma vid bägge slagen av arbetsställen saväl

längre som kortare arbetstider. Personalen vid badinrättningar (årsföretag) har

enligt företagsinnehavarnas uppgifter haft 67''6 timmars genomsnittlig nettoarbetstid

per vecka och enligt dess egna uppgifter 73''4 timmars. Enligt bägge parternas

uppgifter har nettoarbetstiden utgjort 66—71 timmar för c:a 30 % av personalen,

men i övrigt växlat från 54 timmar och mindre till 84 timmar och mera.

Vad slutligen beträffar arbetstidsförhållandena för sjöfolk samt järnvägsoch

spö.rvägspersonat i linje- eller trafiktjänst, föreligga för den förstnämnda kate

-

avsnitt 189 Kontrollera mot PDF

1 Arbetstidens längd vid frisersalonger och badinrättningar i Sverige (utg. 1916).

118

gorien ganska utförliga uppgifter, vilka dock avse år 1911, i en av socialstyrelsen

utförd undersökning,1 varemot de för klargörande av de invecklade arbetsvillkoren

för sistnämnda båda personalgrupper erforderliga utredningarna ännu i

huvudsak återstå.

7. Arbetstidens längd i vissa främmande länder.

Undersökningens syftemål och källor. För att erhålla en riktig uppfattning om

arbetstidsförhållandena i vårt land torde det vara lämpligt att jämföra i det föregående

meddelade sifferuppgifter med motsvarande data från främmande länder.

I detta syfte har utarbetats efterföljande redogörelse, som avser att giva en bild

av nettoarbetstidens och speciellt veckoarbetstidens längd i utlandet. Härvid

har syftemålet mindre varit att sammanställa abstrakta genomsnittstal för industrien

i dess helhet eller större delar därav — bl. a. enär dylika medeltal avsevärt

påverkas av resp. undersökningars omfattning och näringslivets skiftande struktur

i de särskilda länderna — än att konkret belysa arbetstidens längd inom vissa viktigare

industrier. I detta syfte hava i första hand utvalts järn- och metallmanufakturen

och de mekaniska verkstäderna, byggnadsfacken och den grafiska

industrien, vilka överallt torde arbeta under någorlunda likartade förhållanden

och vilkas arbetsvillkor lätt kunna uttryckas i siffermässig form. De meddelade

uppgifterna avse närmast normala förhållanden, d. v. s. åren närmast

före världskrigets utbrott, men har det synts vara av intresse att därjämte, i

den mån tillgängliga källor det medgiva, belysa den utveckling i berörda

hänseende, vilken ägt rum under krigsåren. Då undersökningen sålunda är in

skränkt till de senaste åren, kan den endast i mindre grad bygga på sådana

omfattande arbetstidsstatistiska undersökningar, som med långa mellantider pläga

utgivas av de socialstatistiska ämbetsverken, utan i huvudsak på de, ofta årligen

utkommande, officiella sammanställningar av bestämmelser i kollektivavtal, som

numera föreligga för ett flertal länder. Det är egentligen endast för Norge och

Amerikas Förenta Stater, som därjämte nyare upplysningar om den faktiskt rådande

arbetstiden stått till buds. Likväl synas de erhållna uppgifterna vara

tillräckliga för en allmän orientering i arbetstidsfrågan, och längre kan man

knappast komma genom internationella statistiska jämförelser, enär man vid sådana

knappast kan taga hänsyn till de skiljaktiga tekniska och hygieniska villkor,

under vilka arbetet bedrives, och vilka jämte arbetstidens längd bestämma arbetets

större eller mindre påfrestning.

avsnitt 190 Kontrollera mot PDF

Norge. Av en i samband med förarbetena till 1915 års norska arbetarskyddslag^

utförd officiell norsk undersökning rörande arbetstiden inom industrien

år 1913,2 för byggnadsverksamhetens del kompletterad medelst 1910

års hantverksräkning,3 framgår, att av samtliga redovisade 72 991 dagarbetare inom

industrien 52‘2 % hade en veckoarbetstid understigande 57 timmar, 25-4 % av 57—59

timmar och 20-2 % av 60 timmar och däröver, medan för övriga 2-2 % arbetstidens

längd icke uppgivits. Ser man på de särskilda näringsgrenarna, hade inom järn

1

Sjömansyrket i Sverige, del II (utg. 1919).

Norges officielle statistik VI: 3. Arbeidstiden i industrien September 1913. Utgit av Departementet

for sociale saker, handel, industri og fiskeri. Kristiania 1914.

3 Norges officielle statistik VI: 1. Haandverkstadlingen i Norge 1910. Tredje hefte. Arbeidstid.

Utgit av Det statistiske centralbyraa. Kristiania 1914.

119

och metallindustrien en nettoarbetstid av 10 timmar per dag och 95 /s timmar

per vecka tillämpats för det stora flertalet arbetare eller för 74 9, resp.

58-2 %. I fråga om särskilt de mekaniska verkstäderna bliva motsvarande procenttal

80-4 och 64-i. I övrigt har beträffande denna grupp en arbetstid av 91/*

timmar per dag och 51 Va å 55 timmar per vecka varit vanligast. Vad beträffar

den grafiska industrien, hava icke mindre än 45''6 % av dess arbetare haft mindre

än 9 timmars arbetstid per dag och 36''o % 9 timmar; veckoarbetstiden har

här för det stora flertalet (69-8 %) utgjort 48 ä 51 timmar. Inom byggnadsindustrien

har arbetsdagens längd för det stora flertalet såväl murare och timmermän

som målare (eller för resp. 71''o, 60''5 och 56''9 %) utgjort 10 timmar. Arbetstiden

per vecka har varierat, men c*.a halva antalet byggnadsarbetare har haft o7 eller

60 timmars veckoarbetstid.

Under de följande åren har, under inflytande av införda lagbestämmelser

rörande arbetstidens begränsning, arbetstidens längd väsentligt nedgått. Sålunda

beräknas den i Norsk arbeidsgiverforenings statistik för dec. 1918 till i genomsnitt

52-2 timmar per vecka för industrien och 51*9 timmar för hantverket.1

Danmark. Enligt de år 1915 gällande kollektivavtalen2 * hava järn- och

metallindustriens arbetare nästan samtliga haft 91 /.2 timmars arbetsdag och byggnadsindustriens

9x/2 å 10 timmars, målarna dock kortare eller 9 å 9 Va timmar.

Inom den grafiska industrien har högst 8 timmars arbetsdag varit stipulerad för

42''3 % av arbetarna och 9 ä 9x/2 timmars för det stora flertalet av de Övriga.

Tyskland. Beträffande arbetstidens längd i Tyskland kunna upplysningar

hämtas ur de av Statistisches Reichsamt (förut Kais. fetatistisches Amt), Abteilung

avsnitt 191 Kontrollera mot PDF

fur Arbeiterstatistik, såsom bilaga till »fteichsarbeitsblatt» årligen utgivna redogörelserna

för de tyska kollektivavtalen. De i det följande meddelade uppgifterna

hänföra sig till avtal, som gällde år 1914.8 Därvid är att märka, att då avtalen

innehålla flera arbetstider, endast den kortaste upptagits, och denna är i regel den

för fackarbetare gällande, under det att en längre arbetstid stundom stipuleras

för maskinister, eldare, kuskar och andra arbetargrupper. Man finner härav, att

av metall- och maskinindustriens arbetare 48*i % haft en arbetstid av 9 timmar

per dag och 50''o % av 9 Vs å 10 timmar; per vecka blev arbetstiden 53 å 06

timmar för det stora flertalet eller för 71*3 % av hithörande arbetare. Inom den

grafiska industrien har en arbetstid av 9 timmar per dag och 53 å 54

per vecka bestämts för icke mindre än 93-5, resp. 90''6 % av arbetarna. Bland

byggnadsindustriens arbetare har flertalet (53-o, resp. 51''o %) haft en arbetstid av

10 timmar per dag, resp. 59 ä 60 timmar per vecka, medan de Övriga vanligen

haft kortare arbetstid. Den längre arbetstiden har varit vanligast för murare

och timmermän, den kortare för målare. . .

Några officiella uppgifter angående de förändringar i fragan om arbetstidens

längd, vilka under krigsåren ägt rum i Tyskland, kunna i detta sammanhang

vara av intresse.4 Man finner, att under tiden mars 1914 sept. 1.17 den

ordinarie nettoarbetstidens längd per dag ökats inom åtskilliga industrier, såsom

1 Meddelelser fm Norsk arbeidsgiverforening 1919 n:r 1. -

2 Statistiske Meddelelser IV: 49. Årbejderoverenskomster i Danmark den 1 August 191D. Köpenhamn

1916. Jfr Statistisk Aarbog 1917,

? Die Tarifverträge im Deutschen Reiche am Ende des Jahres iyi4. Berlin lyio,

4 Löhne der Arbeiterschaft und Arbeitszeit während des Krieges. Reiehsarbeitsblatt'' lyiö nr 4*.

120

vid cigarrfabrikerna med 48 minuter, inom järn- och metallindustrien med 28

minuter, vid kvarnarna med 20 minuter och inom träindustrien med 19 minuter.

Minskats har arbetsdagens längd under samma tidsperiod blott inom sådana industrier,

som lidit av råvarubrist, såsom choklad- och konfekttillverkningen (2 tim.)

sömnadsfabrikerna (1 tim. 17 min.l, bindgarnsfabrikerna och linneväverierna (41

min.), skofabrikationen (40 min.), ylleindustrien (30 min.) m. fl.

Den efter revolutionen den 15 nov. 1918 träffade överenskommelsen1 mellan

Tysklands samtliga arbetsgivar- och arbetarorganisationer om bl. a. arbetstidens

nedsättning till 8 timmar per dag synes dock i huvudsak hava inneburit en bestämd

brytning med den föregående utvecklingen.

Österrike. Enligt de i landet år 1913 ingångna kollektivavtalen2 hava av

avsnitt 192 Kontrollera mot PDF

metall- och maskinindustriens arbetare 62''4 ^ och särskilt bland maskin fabriksarbetarna

icke mindre än 81-7 % haft en arbetsdag av 10 timmar, medan så gott som

samtliga de övriga arbetat 9 å 972 timmar. Byggnadsindustriens arbetare, som i

Österrike i motsats till i Tyskland i allmänhet synas hava åtnjutit en kortare arbetstid

än fabriksindustriens, hava till största delen (61-e %) haft 9 timmars och i övrigt

huvudsakligen 9 1/2 timmars arbetsdag. Eör speciellt murare och timmermän

har arbetsdagens längd fördelat sig i ungefär lika utsträckning på 9 och 9 72 timmar.

Frankrike. Till belysning av arbetstiden inom den franska industrien må

ur eu ofhciell sammanställning3 av bestämmelser i år 1911 ingångna kollektivavtal

anföras följande uppgifter angående arbetsdagens längd. Av 64 avtal för industrier,

där arbetstiden är likformig under hela året, bestämma 43 arbetsdagen till

10 timmar, medan densamma i 5 avtal begränsas till 9 timmar, i 4 till 8 och i

ett till 7 timmar, i 7 åter till 11 och i 4 till 12 timmar. Av 17 avtal, vilka röra

säsongindustrier, bestämma 10 arbetsdagens längd under högsäsongen till 10 timmar,

2 till 8, 4 till 11 och ett till 14 timmar.

England. Medan — om man bortser från utvecklingen å vissa håll under den

allra senaste tiden — 972 å 10-timmarsarbetsdagen inom kontinentens industristater

förhärskat inom flertalet näringsgrenar, har i England sedan ganska lång tid tillbaka

9-timmajsarbetsdagen intagit motsvarande plats. Närmare uppgifter om arbetstidsförhållandena

i England kunna erhållas ur den av Board of Trade periodiskt

publicerade »Abstract of labour statistics», vari bl. a. meddelas uppgifter angående

den på olika orter gängse, enligt överenskommelser mellan resp. arbetsgivare och

fackföreningar tillämpade arbetstiden inom vissa yrken. Enligt de senaste tillgängliga

uppgifterna av detta slag, vilka avse år 1914,4 växlade inom maskinindustrien

nettoarbetstidens längd per vecka mellan 48 och 561/* timmar, men synes

1 regel hava utgjort 53 ä 54 timmar. Inom den grafiska industrien utgjorde

veckoarbetstiden i allmänhet 51 timmar, men gick i enstaka fall ned till 48 och

upp till 54 timmar. Vad byggnadsindustrien beträffar, förete arbetstidsförhållandena

en tämligen heterogen bild. För såväl murare som snickare och målare

1 Återgiven i Reichsarbeitsblatt 1918 n:r 12.

* Die kollektiven Arbeits- and Lohnverträge in Österreich.

Jabres 1913. Wien 191H.

Abscbliesse nnd Erneuerungen des

3 Bulletin de ^Office du Travail 1912, sid. 464.

4 Board of Trade (Department of Labour Statistics): Seventeentb

of tbe United {Ungdom. London 1915.

abstract of labour statistics

121

avsnitt 193 Kontrollera mot PDF

växlade veckoarbetstidens längd mellan 44‘/a å 461/* och 55x/a å 561/a timmar,

med tyngdpunkten vid något över 50 timmar.

Under krigsåren synes i England att döma av de periodiska uppgifterna

i »Labour Gazette» över antalet arbetare, som ernått reducering i arbetstiden,

utvecklingen mot förkortad arbetsdag alltjämt ha fortgått.1 Detta gäller dock

blott den ordinarie arbetstiden, vars genomsnittliga längd inom åtskilliga viktiga

industrier och däribland maskin- och skeppsbyggnadsindustrien förefaller

att hava nedgått till 49 å 47 timmar pr vecka. Krigsindustriens krav på ökat

arbete synes i huvudsak hava tillgodosetts genom utvidgning av skiftarbetet och

väsentlig ökning av övertidsarbetet. En för utredning av ammunitionsarbetarnas

hälsotillstånd tillsatt kommitté påyrkade emellertid i jan. 1916, att veckoarbetstidens

längd inklusive övertid icke borde få överstiga 65—67 timmar för män och 60 timmar

för kvinnor. Dessa och än längre gående krav på arbetstidens förkortning

synas också hava blivit uppfyllda under de senaste krigsåren, under vilka den

tidigare rådande uppfattningen om den ofördelaktiga inverkan på arbetsprestationen

av en förkortad arbetsdag torde hava väsentligt rubbats.

Amcrikns Förenta Stater. I detta land synes arbetstidens längd närmast

överensstämma med den i England rådande, om än en tendens till ytterligare förkortning

är märkbar. Detaljerade uppgifter föreligga i en av Förenta Staternas

arbetsdepartement utgiven periodisk publikation, upptagande den för fackorganiserade

arbetare gällande standardarbetstidens längd på olika orter och inom olika

yrken. År 19152 utgjorde inom metall- och maskinindustrien nettoarbetstiden

per dag för t. ex. maskinverkstadsarbetare i det stora flertalet fall 9 timmar, och

i övrigt synes 8 timmars arbetsdag hava varit något vanligare än 10 timmars.

Per vecka var den vanligaste arbetstiden 54 timmar, varefter i ordningen kom

en arbetstid av 48 timmar eller mindre och därnäst en arbetstid av 55—60 timmar.

Kortare var arbetstiden inom den grafiska industrien, varest vid civiltryckerierna

en nettoarbetstid av 8 timmar per dag och 48 timmar per vecka varit regel,

medan vid tidningstryckerierna en arbetstid av 7 å 7 x/2 timmar per dag och 42

eller 45 timmar per vecka icke varit sällsynt. Inom byggnadsindustrien har den

avtalsenliga arbetstiden växlat mellan 8 och 9 timmar per dag och mellan 44 och

54 timmar per vecka för såväl murare som timmermän och målare och i flertalet

fall hållit sig närmare det lägre än det högre gränstalet.

Enligt i den officiella »tylonthly Labor Review» meddelade uppgifter om

avsnitt 194 Kontrollera mot PDF

»union scales» synas under de senaste åren på allt flera platser tillämpas 44 timmars

arbetsvecka för byggnadsfacken och 48 timmars för metallindustrien. Arbetstidsförkortningarna

torde hava föranlett utsträckt användning av skift- och

övertidsarbete. Så utgör arbetstiden vid en av Förenta Staternas största motorfabriker

54 V2 timmar pr vecka för dagskift- och 50 timmar för nattskiftarbetare,

men betalas 50 % övertidsersättning för all tid över 8 timmar pr dag.3

Förenta Staternas Department of Labor utger även med korta mellantider

arbetsstatistiska monografier över vissa viktigare industrier, vari på grundval

av uppgifter från resp. företag belyses den normala (»full-time») veckoarbetstidens

1 Labour Gazette, utg. tidigare av Board of Trade, nu av Hinistry of Labour, årg. 1915—1918.

2 United States Department of Labor. Bureau of Labor statistics. Union scale of wages and

honrs of labor. May 1, 1915. Washington 1916.

8 Monthly Labor Review, sept. och okt. 1918.

16—190216

122

längd, vilken, som tidigare framhållits, icke behöver sammanfalla med den avtalsenliga,

men som å andra sidan skiljer sig från den enskilde arbetarens, av tillfälliga

omständigheter, såsom övertidsarbete, arbetslöshet, sjukdom o. d. påverkade

arbetstid. Enligt dessa undersökningar, vilka avse över hela unionen fördelade,

typiska företag, var arbetstiden vid järn- och stålverk på grund av den kontinuerliga

driften delvis synnerligen lång.1 Sålunda utgjorde år 1913 vid masugnar

veckoarbetstiden 84 timmar för 62-5 % av arbetarna, vilka arbetade sju dagar i

veckan i tolvtimmars skift, medan de övriga i regel både en sexdagarsvecka om

72 timmar. Vid stålverken, som merendels stå stilla söndagsdygnet, både martinugnsarbetarna

i allmänhet tolvtimmars skift och en arbetstid av omkring 72 timmar,

under det att av bessemerverksarbetarna ganska många arbetade på åttatimmars

skift och sålunda omkring 48 timmar i veckan. Arbetsveckan för valsverkens

arbetare räknade övervägande 48—60 timmar. Inom de industrier, som föga

eller alls icke använda skiftarbete, var arbetstiden kortare, sålunda i genomsnitt

56—57 timmar per vecka i bomulls- och 54—55 i yllefabriker (1916),2 52 timmar

vid sömnadsfabriker och 54 timmar vid skofabriker (1914).3

Australien. Den industriella arbetstiden i detta land erbjuder särskilt intresse,

då denna genom lag och praxis hitintills ställt sig lägre där än i något

annat kulturland i världen.

Enligt Australiens officiella statistik4 kan den ordinarie nettoarbetstidens

genomsnittliga längd per vecka inom olika industrigrupper i de sex australiska

staternas huvudstäder, nämligen Sidney, Melbourne, Brisbane Adelaide, Perth och

avsnitt 195 Kontrollera mot PDF

Hobart, angivas genom följande siffror, hänförande sig till åren 1915 och 1917

och avseende vuxna manliga arbetare:

Genomsnittlig nettoarbetstid per

vecka, timmar

31 mars 1915

31 dec. 1917

Trä- och möbelindustri etc. .

......47-8

47-8

Metall- och maskinindustri .

......478

478

Livsmedelsindustri......

......49-1

48''5

Beklädnads- och skoindustri .

......47-9

479

Gralisk industri.......

46-3

Annan industri.......

......47-1

48''0

Byggnadsverksamhet ....

......46-3

45-8

Gruvdrift.........

......47-6

45-3

Järnvägs- och spårvägstraflk .

48-4

Annan landtransport ....

......54-0

52-5

Hotell- och restaurangrörelse .

......57-3

56-4

Man finner, att veckoarbetstidens längd för alla yrkesgrupperna med undantag

för »annan landtransport» samt »hotell- och restaurangrörelse» blir c:a 48

timmar eller mindre. Inom vissa grupper och särskilt inom gruvdriften synes

arbetstiden hava ytterligare något förkortats under åren 1915—1917.

1 Wages and honrs of labor in tbe iron and steel industry 1907—1913. Washington 1915.

2 Wages and honrs of labor in cotton goods mannfacturing and finishing, 1916. Washington

1918. Wages and honrs of labor in woolen and worsted goods manufacturing, 1916. Washington 1918.

3 Wages and honrs of labor in the men’s clothing industry 1911—1914. Washington 1916.

Wages and hours of labor in the boot and shoe indnstry, 1907—1914. Washington 1915.

4 Commonwealth Bnrean of Census and Statistics: Labour bulletin, årg. 1915, n:r 9;

Quarterly summary of Anstralian statistics, N:r 71 (mars 1918); Prices, pnrchasing power of money,

wages, trade unions, nnemployment, and general indnstrial conditions 1917 (juli 1918). -----

123

Bilaga 2.

Arbetstidens inverkan i hygieniskt avseende in. m.

På uppdrag av arbetstidskommittén bar dess ledamot förste provinsialläkaren

C. J. F. Lundberg sökt vinna upplysning om arbetstidens inverkan i

hygieniskt avseende samt om vissa andra förhållanden av betydelse för arbetarnas

hälsotillstånd. För ändamålet utsändes i april 1918 till ett 90-tal läkare

ett frågeformulär med anhållan, att de ville under någon tid särskilt uppmärksamma

de i formuläret berörda förhållandena samt därefter ifylla formuläret och

återsända detsamma. Från ett 50-tal läkare ha ifyllda formulär berörande 65

arbetsplatser återkommit. I en stor del av de ifyllda formulären ha samtliga

frågor besvarats rent negativt. Här nedan lämnas en sammanställning av de

positiva, mera utförliga svar, som meddelats i 25 av formulären.

Fråga 1. Ha hos arbetarna vid företaget (eller inom någon särskild yrkesgren

vid detsamma) iakttagits sanitära missförhållanden (yrkessjukdomar, ökad annan

avsnitt 196 Kontrollera mot PDF

sjuklighet, överansträngning, fördröjd eller försvagad kroppsutveckling hos minderåriga,

påskyndat åldrande etc.), som sannolikt äro föranledda:

a) av för lång ordinarie arbetstid per dag (dygn) eller vecka?

Gibson, Sandvikens järnverk. Knappast, men önskar han påpeka vikten

av att ordna frågan om semester för industriarbetare.

Sandler, Fagersta bruk. De vanliga åkommorna äro en del reumatiska

sjukdomsföreteelser beroende på arbetets art, de skarpa växlingarna mellan värme

och kyla samt dragiga arbetslokaler (oundvikligt). För dessa sjukdomar torde

den nuvarande arbetstiden och dess indelning ej spela någon roll.

Hultin, Kolsva järnverk. Här liksom vid andra järnbruk, där jag haft

min verksamhet, synes mig nog för tidigt åldrande, arterioskleros och kronisk

reumatism överväga något i jämförelse med vad som förekommer hos den jordbrukande

befolkningen, men torde orsakerna härtill ej vara att söka i något av

de i punkterna a)—f) nämnda momenten utan i dels själva arbetets härda natur,

dels de starka temperaturväxlingar, för vilka arbetarna äro utsatta.

Jäderholm, Graversfors masugnar. Förr användes därstädes 12-timmars

skift, och då iakttogs ofta överansträngning. Efter införande av 8-timmars skift

har sådan ej förekommit.

Lindhé, Gustafsbergs porslinsfabrik. Stundom ha fall av överansträngning

förekommit hos äldre arbetare, särskilt innan de hunnit vänja sig vid ugnsarbetet,

varvid tunga bördor måste bäras å huvudet, ävensom hos minderåriga å porslinsverkstaden.

124

b) av olämpliga tider för dagarbetets början eller slut?

Denna fråga har av alla besvarats nekande.

c) av för mycket övertidsarbete?

Forsblad, Svenska kullagerfabriken. Någon ökning av antalet olycksfall

har möjligen kunnat märkas vid mycket övertidsarbete.

Av alla övriga läkare har frågan besvarats nekande.

d) av egentligt nattarbete?

Harke, Norbergs gruvförvaltnings gruvor. I allmänhet ej. En och annan

individ tål dock ej så väl nattarbete, troligen delvis åtminstone beroende på, att

ostörd vila ej erhålles i hemmet. Luftig »sovskrubb» borde finnas i varje nattarbetares

hem.

Gibson, Sandviken. Ofta träffar jag i praktiken personer, som ej tåla nattskiftsarbete

. . . De sakna förmåga att sova under vilskiftena om dagarna och

repa sig vanligen hastigt, om man lyckas skaffa dem dagarbete. Fallen träffa

lika ofta friska och starka personer som sjukliga.

Björklund, Bångbro rörverk. Någon enda gång — men för övrigt högst

sällan — händer det, att en arbetare kommer och klagar över, att han ej tål

nattarbete till följd av sömnlöshet eller allmän kraftnedsättning eller yrsel.

Bjerner, Forsbacka bruk. Huvudsakigen neurastenici ha svårt att fördraga

avsnitt 197 Kontrollera mot PDF

det med skiftgången förenade nattarbetet, varför de ej sällan tidvis eller helt

befrias från dylikt arbete.

Nyländer, Svenska stålpressnings a.-b. Olofsström. Nattarbete torde utan

tvivel vara ansträngande, särskilt på den grund, att vilan, som skulle erhållas

på dagarna, mången gång ej blir så fullständig, som behövligt vore.

Forsblad, Svenska kullag er fabriken. I ett fåtal fall ha arbetarna klagat

över nervositet och sömnlöshet — nattarbete förekommer emellertid blott vid den

s. k. härden, där det arbetas i tre 8-timmars skift.

Backman, Åtvidabergs förenade industrier. Esomoftast ha arbetare sökt

mig med klagomål ^över, att nattarbetet gör dem sömnlösa och uttröttade. Sannolikt

beror detta på, att sömnen under dagen-blir mindre god på grund av stim

och rörelse omkring dem.

Oden, Vivstavarvs sulfitfabrik. Ja, i några fall.

Palmi, Nordiska kompaniets verkstäder. Ett fåtal gånger har överansträngning

av denna orsak förekommit.

e) av olämplig skiftindelning vid kontinuerlig drift?

Hjorton, Huskvarna vapenfabriks a.-b. Där skiftindelning förekommer,

ha många arbetare svårt att sova om dagen vid arbete nattetid, enär skiften

bytas var vecka. De kunde bättre vänja sig vid sömn om dagen, om skiften

ej byttes så ofta.

Jäderholm, Norrköpings elektricitetsverk. Till följd av att skiften växla för

varje dygn ha hos icke starka individer iakttagits oregelbunden aptit, växlande

sömn, oregelbunden avföring.

f) av olämplig anordning av rasterna (för korta, ofördelaktigt fördelade)?

125

Gibson, Sandviken. Middagsrasten, som nu uppgår till 1 timme 10 minuter,

borde nog vara l1/* timme.

Forsblad, Svenska kullagerfabriken. Frukostrast i två repriser, av vaka den

ena omfattar tiden kl. 8 so—9io t. m.; middagsrast jämväl i två repriser, av vilka

den ena är förlagd till tiden kl. 12v.o—l-so. Om båda dessa raster kan sägas,

att de äro väl snävt tilltagna.

Fackman, Åtvidaberg. Frukostrasten, kl. 8-30—9 f. m., anser jag vara väl

kort. Fn ganska stor procent av arbetarna måste intaga sin frukost på arbetsplatsen,

och bestod den förr av bröd och kaffe, numera av bröd och eventuellt

mjölk. Kroniska magsjukdomar äro mycket vanliga bland arbetarna.

Fråga 2. Förekommer, oavsett missförhållanden, som ovan asyftas, vid företaget

(eller inom någon särskild yrkesgren vid detsamma):

a) speciella yrkessjukdomar? ......

Sandler, Fagersta. Fn vanlig åkomma är kronisk konjunktiv^, förorsakad

av starkt strålande värme och sot. Fall av i lindrig grad nedsatt hörsel ba

iakttagits, sannolikt förorsakade av slammer och buller under arbetet.

Högberg, Vieille Montagne. Blyförgiftning, såväl akut som kronisk, före

Gibson,

avsnitt 198 Kontrollera mot PDF

Sandviken. Lomhördhet vanlig bland de arbetare, som ha bullersamt

arbete. Bland mejslarna förekomma enstaka fall av atrofi. i axel-, arm- och

handmusklerna. .

Sandler, Fagersta. Bland mejslare förekommer, innan de blivit vana, domning,

värk och svaghetskänsla i högra armen. Bland slipare ha iakttagits ett

fall av astma och ett fall av lungsot under de sista åren. Att arbetet predisponerat

härför är troligt. Även i kvartskvarnen ha liknande iakttagelser gjorts.

Bjerner, Forsbacka. Nej, endast vanliga olycksfall ävensom den vanliga

nedsättningen av hörseln hos smederna.

Fjorton, Huskvarna. Bland gjuteriarbetare förekommer i talrika fall magkatarr

på grund av kopiöst drickande.

Backman, Åtvidaberg. Vid poleravdelningen förekommer av och till eksem,

som ansetts såsom yrkeseksem. .. ...

Lindhé, Gustafsberg. Förr mera än nu ha förekommit »pneumokoniosis»

bland arbetare å porslinsverkstäderna och blyförgiftning bland arbetarna i »glasyren».

Genom förbättrade hygieniska åtgärder ha dylika fall numera upphört.

b) anmärkningsvärt stor frekvens av andra sjukdomar (större än bland ortens

övriga befolkning); speciellt tuberkulos?

Lindhé, Gustafsberg. Att verkstadsarbete predisponera^- för tuberkulos,

är givet. Fordom höll en verkstadsarbetare ej ut längre än till omkring 28 års

ålder — numera bliva de dock ofta 50 å 60 år.

Berlin, Junebro tändsticksfabrik, har den bestämda uppfattningen, att tuberkulos

är synnerligen vanlig bland fabrikens arbetare. (Torde kanske i någon

mån kunna förklaras av, att vid fabriken i stor utsträckning användes folk i den

för den.florida tuberkulosen vanligaste åldern.) _

Övriga läkare ha besvarat frågan med nej, i en del fall särskilt framhållande,

att tuberkulos ej förekommer oftare hos industriarbetarna än hos den

övriga befolkningen.

126

Fråga 3. Därest kvinnlig arbetskraft användes, har Ni beträffande densamma

iakttagit några särskilda olägenheter av arbetstidens längd eller förläggning?

Har allmänt besvarats nekande.

Fråga 4. Hurudana är o de hygieniska förhållandena inom företagets arbetslokaler?

(Här

önskas uppgift, såvitt möjligt, angående belysning, uppvärmning,

ventilation, förekomst av skadliga ångor, damm eller rök, tillfälle till tvagning,

dusch o. d., frukostrum, marketenteri m. m.)

Till svar å denna fråga ba lämnats ganska fullständiga uppgifter, vilka

dock synas av mindre intresse för frågan om arbetstidens längd. Med hänsyn

härtill meddelas av svaren blott följande:

Harke, Norberg. Arbetet i gruvorna synes, som nämnt är, ej predisponera

till sjuklighet.

Hegardt, Hälsingborgs kopparverk. Skadliga ångor och damm (kisrök) förekomma

avsnitt 199 Kontrollera mot PDF

ju; någon gång ha förekommit fall av gasförgiftning men blott mycket

enstaka.

Gibson, Sandviken. Dagsbelysningen i arbetslokalerna är i allmänhet otillräcklig.

Arbetets beskaffenhet gör, att lokalerna äro dragiga och uppvärmningen

ojämn. Avsevärda olägenheter av skadliga ångor synas ej förekomma, bortsett

från enstaka fall av gasförgiftning under hyttarbete. Damm och rök förekomma

naturligtvis mångenstädes men ej i egentlig hälsovådlig grad, dock stundom på

enstaka platser med därav föranledda allmänt kända faror. — I allmänhet är det

mycket illa ställt beträffande möjligheten till personlig tvagning och hygien på

arbetsplatsen. Avträden och pissoarer snuskiga. — Emellanåt uppträda epidemier

av halsfluss, påssjuka eller influensaartad sjukdom inom vissa arbetslokaler.

. Srnittovägen är med största sannolikhet de vanligen brukade, gemensamma dricksskoporna.

Fruktlösa försök ha gjorts att förmå arbetarna att till arbetsplatsen

medföra egna drickskärl. Dricksvattenfrågan borde ordnas genom systematiskt

införd vattenledning med på lämpliga ställen inkopplade sifoner, som brukligt är

vid t. ex. moderna folkskolor.

Kristiden med därav följande svårigheter för anskaffande av födoämnen

har på ett stort antal arbetsplatser lett till anordnande av marketenterier, som

vanligen synas drivas med ekonomisk uppoffring från arbetsgivarnas sida.

Fråga 5. Hurudana äro i allmänhet arbetarnas bostadsförhållanden (kaserner,

egna hem, antal rum och kök)? Hava några för hälsotillståndet menliga inverkningar

av bostadsförhållandena iakttagits?

Mot berörda förhållanden riktas flerstädes anmärkningar, vilka dock såsom

ej direkt berörande frågan om arbetstiden icke ansetts böra här återgivas.

Anmärkningar (ägnade att närmare belysa eller fullständiga ovanstående

uppgifter). 6

Av sådana anmärkningar må följande anföras:

Gibson, Sandviken. Min övertygelse är, att den degeneration, som otvivelaktigt

förefinnes bland storindustriarbetarna i vårt land, icke så mycket är för

-

127

orsakad av olämpliga arbetstider eller andra missförhållanden på arbetsplatsen

utan fastmera av missförhållanden i hemmen och alldeles särskilt därav, att arbetarhustrun

i regel saknar kompetens för sitt kall. Hon är oftast okunnig, oordentlig

och i saknad av utbildning för hemmets arbete. Den kvinnliga arbetarbefolkningens

fostran till dugliga mödrar och husmödrar är en synnerligen viktig

social fråga, den f. n. kanske — åtminstone i vårt land — för industriarbetarklassen

viktigaste, som finnes. Jag tror, att detta står klart för varje läkare,

som någon längre tid arbetat bland bruksbefolkningen.

Sandberg, Malmö hands};fabrik, Kävlinge. Bostads- och värmefrågan är av

avsnitt 200 Kontrollera mot PDF

den allra största vikt att fortast möjligt få ordnad. Men detta kan endast ske

genom ökade inkomster för arbetarna eller också genom att arbetsgivare eller

kommuner träda hjälpande emellan.

Wolde, Kanipenhofs bomullsväven och spinneri. Fabriksarbeterskorna äro i

regel okunniga i matlagning. — De i matlagning och hushallsgöromål okunniga

kvinnorna bli mycket dåliga hustrur. Huru än den allmänna hygienen ordnas,

förblir den individuella mindervärdigheten hos hustrun en mycket betydande orsak

till mannens — arbetarens — nedsatta prestationsförmåga i arbetet och hela familjens

mer eller mindre framträdande »undernäring».

Hegardt, Kopparverket. Arbetet här är hårt, och arbetare, som en längre

följd av år varit anställda här, visa för tidigt åldrande.

Sahlin, Hagfors järnverk. Att här liksom på andra håll förekomma fall

av överansträngning och andra olägenheter i arbetet, är ju tydligt, men de förekomma

enligt min mening relativt sällan, mot vad jag sett på andra håll.

Nedanstående, av bruksläkaren vid Domnarvet, doktor K. E. Hällsjö, lämnade

svar å frågeformuläret, har ansetts vara av så stort intresse, att det funnits böra

återgivas i sin helhet.

I allmänhet förspörjes icke någon skadlig inverkan av arbetet bland det

stora flertalet arbetare, men en del undantag förekomma, beroende dels på arbetets

art, som växlar högst väsentligt såväl å de olika avdelningarna av verket

som inom samma avdelning, dels också på olika anpassningsförmåga och motståndskraft

hos de enskilda arbetarna.

Den ordinarie arbetstiden kan f. n. icke anses för lång, särskilt sedan under

de senare åren 3-skiftsgång blivit genomförd å de mera krävande arbetsplatserna

samt tillräcklig söndagsvila åstadkommits genom att arbetet upphör redan

kl. 3 å lördag e. m.

Undantag härifrån göra dock en del reparationslag, som måste arbeta med

övertidsarbete, då verken stå stilla. Bland dessa förspörjas klagomål över bristande

söndagsvila. Så har även varit fallet i verk med s. k. ständig eld, t. ex.

hyttorna, där dock numera överallt 3 skiftlag införts och dylika olägenheter sedan

icke försports.

I valsverken, där den gamla skiftindelningen med omväxlande 8 timmars

arbete och 8 timmars vila är rådande, förmärkes då och då hos arbetarna symptom

av överansträngning. För flertalet medför ej arbetet någon påfallande olägenhet,

sedan de väl blivit vana vid detsamma, men fall inträffa ej så sällan, då

arbetare klaga över allmän kraftnedsättning.

De till vila anslagna 8 timmarna kunna endast delvis utnyttjas, då tid åtgår

för gåendet till och från arbetsplatsen, för måltid och bestyr inom hemmet

128

avsnitt 201 Kontrollera mot PDF

samt dessutom, då vilotiden inträffar på dagen, störande inflytande från de övriga

familjemedlemmarna gör sig gällande, särskilt vid olämpliga bostadsförhållanden.

Ofta klagas också över oförmåga att över huvud taget sova under dagen.

Denna senare orsak ger ej sällan anledning till önskan hos arbetarna att komma

ifrån 8-timmarsskiftgängen.

En annan olägenhet med dessa 8-timmars arbetsskift är, att tiden mellan

måltiderna blir för lång, då det åtminstone för en del arbetare (vid kontinuerlig

drift i ett valsverk t. ex.) ej ges tillfälle att under denna tid intaga föda. Detta

är dock i regel ej fallet, då vanligen under arbetet uppstå små stillestånd i driften,

som medgiva vila och intagande av föda.

Aven är för dagarbetarna frånvaron av frukostrast olämplig. De börja arbetet

kl. 7 och ha dessförinnan i allmänhet ej gett sig tid till eller haft behov

av att intaga frukost. Det gäller då att under arbetets gång stjäla sig tid till

att äta en medhavd smörgås, eljest få de arbeta utan föda till middagen. Ett

från arbetsledningen utgånget förslag att medgiva frukostrast, mot det att arbetet

börjades tidigare, har enligt uppgift ej godtagits av arbetarna vid Domnarvets

järnverk.

Några svårare fall av speciella yrkessjukdomar ha i regel ej förekommit,

och om ibland någon form av dylik sjukdom visat sig, har man vidtagit anordningar

att förekomma densamma.

Ryggradskrökning hos pojkar i spikfabriken har förekommit i en del fall,

där driften sköttes med maskiner, som fordrade vändning för hand. På de senare

åren har dels noga tillsetts, att inga unga och svagt byggda pojkar tagits till

detta arbete, dels ha nya spikmaskiner med maskinella vändanordningar anskaffats.

Kronisk blyförgiftning har iakttagits hos en metallgjutare, och har mannen

varnats för att fortsätta yrket, men har han vägrat att byta arbete, emedan

den plats, han har, ger honom god förtjänst.

Vid träsprittillverkningens början ledo arbetarna, som sysslade med destilleringen,

ofta av häftig konjunktivit, framkallad genom retning till följd av

amylalkoholångor. Sedan arbetarna lärt sig att undvika gaserna genom iakttagande

av försiktighet vid tappningen och bättre tillsyn utövats över att apparaterna

hållas täta, ha dessa symptom uteblivit.

En annan form av häftig, akut konjunktivit uppträder hos personer, som

utsättas för det skarpa ljuset från en elektrisk lödapparat för lagning av gjutgods

samt likaledes hos de arbetare, som syssla med tappningar från de elektriska

hyttornas smältugnar, särskilt kiselugnen. Arbetarna å dessa platser äro ålagda

att bära mörka skyddsglasögon.

Ytterst vanligt är, att arbetarna i de bullrande verkstäderna få sin hörsel

avsnitt 202 Kontrollera mot PDF

höggradigt nedsatt.

Förekomsten av tuberkulos med avsevärt större frekvens än hos arbetarna

i allmänhet och traktens befolkning i övrigt har visat sig framför allt hos arbetarne

i kvartsstampen, där kvarts sönderstampas och males till fin sand eller

mjöl. Nästan utan undantag angrepos arbetarna å denna arbetsplats av tuberkulos,

såvida de fortsatte arbetet under någon längre tid. Även i martingjuteriet och

än mer i den till detta hörande skrotboden, där skarpt sanddamm förorenar luften,

uppträder tuberkulos då och då även hos arbetare, som sakna ärftlig belastning

för denna sjukdom. På senare tiden har efter framställning av bruksläkaren

blivit bestämt, att å dessa farliga arbetsplatser arbetarnas tjänstgöringstid ej får

överstiga 2 år.

Vid kisbränniugen i pappersbruket iakttages ofta kroniska luftrörskatarrer

i följd av svavelångornas retande inverkan.

Hyttgasförgiftningen har under de senare åren kanske varit den mest

påfallande sanitära olägenheten av arbetet vid järnverket. Denna uppträdde vid

nyttdriftens omläggning från träkols- till kokssmältning och vållade tidvis, särskilt

vid ogynnsam väderlek, svåra olycksfallstillbud av ösning, ibland massvis

uppträdande. Ofta iakttogs då hoS de arbetare, som voro utsatta för denna så

gott som ständiga hyttgasförgiftning, skadliga verkningar, anemier, allmän kraftnedsättning,

huvudvärk, förtidigt inträffande åldersförändringar o. d.

Genom förbättrade påsättningsanordningar och införande av 3 skiftlag å

dessa arbetsplatser har denna olägenhet kunnat i väsentlig mån avhjälpas, så att

olyckstillbud av detta slag under de två senare åren varit relativt sällsynta.

Vid rensning av rörledningar för hyttgas samt vid avstängning och omkoppling

av dessa ledningar förekommo också ofta svåra osningar, ej så sällan med

dödlig utgång. Genom skärpta bestämmelser om iakttagande av försiktighet, genom

dubbla arbetskrafter å de farliga ställena och på sista tiden genom anskaffande

av skyddsmasker med syrgasinhalatorer att användas, när så behövdes, ha

även dessa olyckstillbud under de senaste åren i betydande mån motverkats.

3. Ett fåtal kvinnor äro anställda vid järnverket för spiksortering och

om sommaren vid ett litet tegelbruk. Inga olägenheter ha iakttagits beträffande

deras hälsotillstånd, vållade av arbetet.

Papperssortererskorna äro i påfallande grad chlorotiska, antagligen mera

beroende på dålig nutrition än på arbetsansträngning.

4. Stort bekvämt badhus finnes för bruksbefolkningen. Vid elektriska

hyttavdelningen finnes särskilt tvättrum.

Stort ångkök, avsett för arbetarna, är i verksamhet vid järnverket, och

kunna c:a 200 arbetare där bespisas.

avsnitt 203 Kontrollera mot PDF

Under sista året har soppa mot en billig avgift serverats åt arbetare nere

i verket.

5. Mer än hälften av Domnarvets arbetare bodde för 10—20 år sedan i

brukets bostäder, som utgjordes av större (med ända till 16 lägenheter) och mindre

kaserner med ett rum eller högst ett rum och kök per familj — trångt och ohygieniskt.

Kasernerna voro placerade så, att halva antalet lägenheter lågo frånsols.

En mindre del av arbetarna bodde i egna hem eller i förhyrda lägenheter

ute i bygden. Sedan några år har det emellertid arbetats energiskt på att förbättra

bostadsförhållandena vid bruket. De stora kasernerna hålla nu på att

ombyggas undan för undan. Lägenheterna utökas till ett rum och kök eller två

rum och kök, med minst ett rum och då helst köket åt solsidan. Eönsterna göras

större; vatten, avlopp och elektriskt ljus inledas etc. Därjämte bygger bolaget

egnahemslägenheter om 1—2—3 rum och kök och försäljer dessa billigt eller

hyr ut dem till arbetarna. C:a 200 dylika egna hem, de flesta i ett stadsplanerat

område, torde i det närmaste vara färdiga och flera äro planerade eller under

byggnad. Härigenom börjar bostadsfrågan vid Domnarvet att lösas på ett synnerligen

fördelaktigt sätt.

Den mest påtagliga olägenheten av trångboddheten har (bortsett från moraliska

och estetiska synpunkter) varit lättheten för epidemiska sjukdomar att

17—190216

130

sprida och inrota sig. Epidemier av olika slag ha varit intensivt långvariga

och svåra (nu senast spanska sjukan). Att även tuberkulosfrekvensen varit tämligen

stor inom arbetarstammen har säkerligen till en del berott därpå.

Eu svår olägenhet av kasernsystemet är även svårigheten att hålla lägenheterna

fria från väggohyra.

Bil

Bilaga 3.

Arbetstidens inverkan på produktiviteten.

I det efterföljande återgivas några uppsatser och uttalanden, vilka, såsom

ägnade att belysa här nämnda inverkan, tidigare tillhandahållits kommitténs

ledamöter.

Utdrag ur motion i andra kammaren vid 1908 års riksdag av K. V. Rydén

m. fl. om skrivelse till Kungl. May.t angående utredning, om och i vilken utsträckning

en viss maximalarbetstid må bestämmas för arbetare och biträden i industriellt

arbete m. m.

Lujo Brentano, Arbetslönens och arbetstidens förhållande till arbetsprestationen:

----Sedan tiotimmarslagen blivit antagen i Massachusetts, förkla

rade

den kände frihandlaren Ewdard Atkinson i Boston, en broder till direktören

för det största bomullsspinneriet i Lowell, inför ett parlamentsutskott, att tiotimmarslagen

av 1874 »vore till sina verkningar skadlig för arbetarne, enär de

måste arbeta för Va mindre än andra staters». Byrån för arbetsstatistik fick då

avsnitt 204 Kontrollera mot PDF

i uppdrag att undersöka förhållandet. I dess berättelse av 1881 återfinnas denna

undersöknings resultat. Slutet lyder: »Det framgår tydligt, att Massachusetts

§å 10 timmar per man, per vävstol eller per spindel alstrar en lika stor mängd proukter

av samma slag som andra stater på 11 eller ännu flera timmar, och därjämte,

att lönerna äro lika höga, om icke högre, än i stater med längre arbetstid.» Likaså

berättar Donald, att åttatimmar sdag ens införande i åtskilliga yrken inom staten

Bete-York utan undantag haft till resultat, att arbetsprestationen ökats med en tiondedel.

I Australien började åttatimmarsrörelsen år 1858 inom byggnadsyrket i

Melbourne. Den befordrades kraftigt av en entreprenör vid namn James Stephens,

vilken efter de vid hans tegelbruk gjorda försöken förklarade, att hans folk

uträttade lika mycket på 8 som på 10 timmar. Från nämnda år och intill 1891

utsträcktes åttatimmar sdag en till 60 yrken, d. v. s. till mer än 3/<t av arbetarbefolkningen,

utan att industrien därav på något sätt skadades.

Erfarenheten från Europa giver oss samma lärdomar.

P. A. Iladfield and H. de B. Gibbins, A shorter working day, London 1892;

S. H. Johnson & Co., Engineering Works, Carpenters Road, Straff ord,

London.

Denna firma har haft artigheten att giva författaren fullständigt svar på

eu rad spörsmål, framställda till densamma rörande systemet med 8-timmarsdag

(48-timmarsvecka).^ Herrar Johnson & Co. hava arbetat efter detta system omkring

tre och ett hälft år och hava tillämpat det på över hundra man, representerande

132

olika fack: maskinarbetare, uppsättare, gjutare och vanliga arbetare. De förutskicka

den mycket förståndiga anmärkningen, att man vid övervägande av lämpligheten

att införa 8-timmarsdag måste, enligt deras övertygelse, taga hänsyn

till följderna av en jämkning med avseende på tidpunkten för arbetet samt anordningen

därvid. ----

De förändrade anordningar, som herrar Johnson & Co. funno lämpliga att

vidtaga voro: för det första indragandet av frukosttimmen, för det andra tidsavkortningens

förläggande till morgonen. I likhet med de flesta andra firmor hade

de lidit betydlig förlust genom oregelbunden ankomst på morgonen. Om arbetsgivarne

envisas att leva i »den tanklöses paradis» och att anse sig fruktansvärt

förfördelade genom arbetarnes försummelse att ej punktligt iakttaga godtyckliga

och oskäliga regler samt genom det abnorma tillstånd, som det tidiga morgonarbetet

förorsakar, så kunna de ej vänta annat än att själva bliva lidande härpå.

En sådan hållning från deras sida är dock mycket oklok. Vidare vill jag påstå,

att om man anställde en ordentlig undersökning beträffande å ena sidan verkliga

avsnitt 205 Kontrollera mot PDF

kostnaden för det arbete, som utföres före klockan åtta på morgonen, och å andra

sidan det verkliga värdet av samma arbete, så är det sannolikt, att mången arbetsgivare

skulle spärra upp ögonen av förvåning. Herrar Johnson & Co. hade

gjort den beräkningen — och de hava sedan genom sitt nuvarande arbetssystem

fått bekräftelse på dess riktighet — att det tidiga morgonarbetet kostar arbetsgivaren

50 procent mer än samma arbete skulle kosta, i fall det utfördes under

normal tid på dagen. Detta är eu ytterst viktig punkt. Herrar Johnson & Co.

ansågo vidare, att tillrustningarna för frukostrasten och för igångsättandet av arbetet

efter denna rast tillsammans medförde en tidsförlust av lulla femton minuter.

Ytterligare besinnade de — och detta var en mycket förståndig tanke —

att vägen till en mans hjärta, i fråga om hans arbete likaväl som i fråga om

annat, går så att säga genom hans mage, samt att en arbetare, som måste infinna

sig tidigt på morgonen, sannolikt utan att ha fått en bit mat i sig, ej kan åstadkomma

något fullt tillfredsställande arbete. Sedan arbetets början framflyttats

till klockan åtta, kommo arbetarne däremot icke, liksom förut, med tom mage.

Under det gamla systemet var det även nödvändigt att sörja för artificiell belysning

i arbetslokalen under vintermorgnarna, vilket naturligtvis även medförde

någon förlust av arbetstid. Denna inbesparades nu. Likaså uppstodo även besparingar

i kostnaderna därigenom, att maskineriet ej behövde vara i gång under

en tid, då arbetets värde uppgick till endast 50 procent av vad det borde. Härtill

kommo besparingar i många andra avseenden, såsom praktiska män lätt finna.

På grund härav kommo herrar Johnson & Co. till den slutsatsen, att genom

antagandet av åttatimmarsdagen och genom den på samma gång vunna säkerheten

att verkligen få alla sina arbetare precis klockan åtta, i stället för att

endast vänta dem klockan sex, de sannolikt skulle erhålla lika mycket arbete utfört

på åtta timmar som förut på nio. De framhålla därjämte ytterligare, att

för många av deras arbetare, vilka bo något avlägset från arbetsplatsen (en halv

engelsk mil eller däröver) innebar den tidigare timmen, att de för att få frukost

mellan åtta och halv nio ovillkorligen måste springa både hem och tillbaka, samt

att deras måltid sannolikt måste bliva både otillräcklig och illa smält. Här se

vi någon hänsyn tagen till mera humana motiv, men vi skola även finna, att

detta till och med från ren affärssynpunkt betraktat har lönat sig. Och det

måste ju vara tydligt, att när arbetstidens början är rimlig, så att arbetaren

desstor innan hatt til fälle att få sig ett ordentligt mål och hustrun likaledes haft

avsnitt 206 Kontrollera mot PDF

tillfälle att laga maten i ordning tids nog, så kan man vänta, att slutresultatet

skall bliva tillfredsställande.

Men — kan man fråga — vad blev resultatet? Jo, under de första tre

månadernas arbete inträffade endast två fall, då arbetare kommo för sent. Fullständigt

har denna höga ståndpunkt visserligen ej sedan bibehållit sig, men punktligheten

har likväl varit fullt tillfredsställande. —----

Herrar Johnson & Co. betalade sina arbetare, under nyss angivna förbehåll

rörande punktlig inställelse, lika mycket för 48 timmar som förut för 54, nämligen

för gjutare och maskinister 40 sh. 6 d. till 42 sh. 9 d. Deras bestämda övertygelse

är, att 8-timmarsdagen en gång måste komma, och stor heder tillkommer

dem för deras kloka och humana åtgöranden.

Följande äro de frågor, som blivit av författaren framställda samt av herrar

Johnson & Co. besvarade:

Åttatimmars-frågan,

1. Har det uppstått någon ökning i produktionskostnaden?

2. Är förändringen omtyckt av arbetarne?

3. Anser Ni, att arbetet numera utföres med mera intelligens och intresse?

4. Uppstå till följd av den kortare arbetstiden några extra besparingar,

exempelvis genom noggrannare tillsyn från förmännens sida? Skulle några andra

extra fördelar visat sig, torde ni vara god uppgiva vilka.

5. Utföres enligt Er uppfattning under åtta och en halv timme av arbetarne

lika mycket eller mindre arbete än under nio?

6. Är påpassligheten om morgnarna likadan eller bättre än före förändringens

genomförande? Om möjligt torde bestämda uppgifter lämnas rörande

denna punkt.

7. Anser ni, att minskad arbetstid i England skulle göra det möjligt för

kontinentens fabrikanter, vilkas arbetare hava längre arbetstid, att tävla med oss

under för dem gynnsammare förhållanden?

Herrar Johnson & Co. svarade:

1. De hava ej funnit någon ökning av produktionskostnaden, utan tvärtom

en minskning.

2. Förändringen är mycket omtyckt av arbetarne, vilkas nit och bemödanden

visa, att den väckt största belåtenhet.

3. Vi hava nu en mera intelligent uppsättning av arbetare.

4. Många extra besparingar uppkomma genom den kortare arbetstiden.

5. Yi erhålla mera arbete utfört.

6. Mera tid blir övrig för äldre och yngre arbetare att förkovra sig genom

besökande av tekniska aftonskolor. Herrar Johnson & Co. anse, att deras

arbetare vinna goda två timmar till vederkvickelse och förkovran.

7. Produktionskostnaden är icke ökad, och på grund av vår erfarenhet om

kontinentens arbetare tro vi ej, att dessa med sin längre arbetstid kunna hålla

stången mot våra med deras kortare arbetstid.

134

Herrar Brunner, Morul & Co i Nortwich,

avsnitt 207 Kontrollera mot PDF

en firma med mycket stor affär, vars utomordentliga framgång i kemiska tillverkningar

är så väl bekant, har benäget givit svar på författarens frågor rörande

införandet av åttatimmarssystemet i deras verkstäder. Ehuru deras industri

är av en fullkomligt olika beskaffenhet med den nyss anförda, så lämnar

dock även den ett bevis på de goda verkningarna av en förändring från längre

till kortare arbetstid. I detta fall minskades tiden från tolv timmar till åtta.

Personalen arbetade nämligen förut kontinuerligt sju dagar i veckan, tolv timmar

per arbetsdag, med ett skift av tjugutvå timmar var fjortonde dag. Detta tyckes

vara ett arbete så det förslår, ehuru dess intermittenta natur utan tvivel i

någon mån modifierade verkningarna av en så lång arbetstid. Herrar Brunner,

Mond & Co. nedsatte arbetstiden till åtta timmar, och verkställande direktören

säger: »Vi hava aldrig haft anledning att ångra denna förändring. För arbetarna

har den varit en ren välgärning. Den har utövat det största inflytande på förbättrandet

av deras hälsotillstånd och på förminskandet av dryckenskapen, vilken

före systemets antagande verkligen var ganska betydlig. Ordningsmaktens mellankomst

är numera ej längre så behövlig, som den förut brukade vara.»

H. H.

Edert ärade har kommit mig tillhanda, och jag ber att få besvara edra

frågor i den ordning de blivit framställda.

1. Såvitt jag av böckerna och avlöningsräkningen kan döma, tror jag, att

produktionskostnaden kommer att ställa sig lägre än förut.

2. Alla arbetarna äro gynnsamt stämda för förändringen, och de ådagalägga,

om jag så må säga, en sundare anda, vilken bland annat yttrat sig däri,

att vi ej haft några »sölare», sedan det nya systemet började tillämpas.

3 och 4. Förändringen är i själva verket så högt värderad av samtliga

parter, att resultatet därav kommer att ställa sig fördelaktigt för arbetsgivaren.

Förmännen äro alla regelbundet på sin post, så att arbetet går raskt undan.

5. Det må låta som en paradox, men jag får nu avgjort mera arbete utfört,

än förut. Jag är rent av förvånad över huru arbetet går undan, enär jag —

i likhet med så många andra arbetsgivare — föreställt mig, att resultatet av arbetstidens

minskning skulle bliva en motsvarande minskning i arbetsutbytet.

Detta är ett misstag, ty den mänskliga maskinen kan, när den är i god ordning

och vid sunda vätskor, utföra mera arbete än i motsatt fall.

6. Talet om den utländska konkurrensen är en barnslighet. Lång arbetstid

betyder ingalunda större arbetsutbyte eller minskade kostnader; i annat fall

skulle ju vi importera kol från Tyskland o. s. v. I avseende på en del varor,

avsnitt 208 Kontrollera mot PDF

såsom fickur, väggur, musikaliska instrumenter m. m., kan den utländska konkurrensen

beröra oss, men i våra huvudtillverkningar aldrig — ty under de år, då

utlandets arbetare äro hindrade genom konskriptionen, få våra unga arbetare öva

sig med hammaren och mejseln i stället för med geväret, och på grund härav

kunna vi producera bättre arbetare.

135

Jag är övertygad om, att ett allmänt införande av åttatimmarssystemet

skall visa sig fördelaktigt i rent ekonomiskt hänseende.

Jag har nu framställt min åsikt, grundad på rön och iakttagelser, och jag

har ingen som helst anledning att ångra förändringen. För mig har det varit

verkligen överraskande att bevittna, huru mina gamla åsikter hava ramlat och

huru mina farhågor skingrats genom sakernas nya ordning.

Högaktningsfullt

Wm Allan.

Åttatimmarsarbetsdagen ur fysiologisk och hygienisk synpunkt.

(Ur Hygienisk Revy, nr 7 för 1917).

Frågan om åttatimmarsarbetsdagen är för tillfället aktuell i Förenta Staterna. Här

skall återges i förkortad och fri översättning en artikel i detta ämne av hygienikern Professor

F. S. Lee vid Columbia University, vilken nyligen stått införd i den ansedda amerikanska

tidskriften Science.

Åttatimmarsarbetsdagen är resultatet av en utveckling, buren av humanitära

motiv. Naturligtvis kan det ej uteslutas, att i kampen för denna idé även

spelat in lägre och egoistiska synpunkter, t. ex. önskan att nå största möjliga

lön för minsta möjliga ansträngning, men detta får ej göra oss blinda för, att

detta problem har krav på att diskuteras från högre synpunkter.

Låt oss nu fråga oss, hur den dagliga arbetstidens längd rationellt bör bestämmas.

Efter vår mening är då den första och viktigaste synpunkten, som här

bör komma i fråga, den fysiologiska verkan av arbetet.

Intet arbete kan utföras, utan att kroppens organ därav påverkas, och när

denna påverkan gått tillräckligt långt, inträder trötthet. Skall man nu sysselsätta

sig med trötthetens problem, torde det för undvikande av missförstånd vara

lämpligt att särhålla trötthetens objektiva och dess subjektiva yttringar. Objektivt

yttrar sig tröttheten i en nedsatt arbetsförmåga. Den trötte kan under samma

tid ej utföra lika mycket arbete som då han är utvilad, och denna minskning i

arbetsförmåga är iakttagbar även för utomstående. Men tröttheten yttrar sig

även på det subjektiva området, genom trötthetskänslor. Dessa kunna antingen

vara av speciell art, t. ex. obehag eller kanske t. o. m. värk i de muskler eller

kroppsdelar, som framför allt använts i arbetet, eller ock kunna de vara av mer

allmän art, yttrande sig i ''allmän matthet och olust för fortsatt arbete.

avsnitt 209 Kontrollera mot PDF

Antagligen betingas trötthetsfenomenen av en hel serie omständigheter.

Varje arbete stegrar ämnesomsättningen och förbrukar alltså i betydande grad

den näring, som står till de levande vävnadernas förfogande. Till en viss grad

kan därför tröttheten tolkas såsom beroende på en minskning i den näring de

arbetande organen kräva. Av mycket stor betydelse för trötthetens uppkomst äro

även de sönderdelningsprodukter, trötthetsämnen, som bildasvid ämnesomsättningen

och som inverka förminskande på vävnadernas arbetsförmåga och kanske i längden

skada dem. Dessa trötthetsämnen spridas från den kroppsdel, som vid sitt arbete

givit upphov till dem, till övriga organ och påverka dessa, vilket i sin mån förklarar,

att hela kroppen kan bliva trött och utmattad även av ett arbete, som

skenbart tagit i anspråk endast en begränsad kroppsdel.

Tröttheten påverkar alltså kroppen i mångahanda riktningar och yttringarna

äro mångtaliga. Sinnenas skärpa minskas, uppmärksamheten kan ej så väl hållas

fixerad, omdömet nedsättes, musklerna slappas, hastigheten och precisionen i muskelrörelserna

avtrubbas, hjärtverksamheten förlångsammas, eller också blir den vid

ytterlig ansträngning snabb och oregelbunden, blodkärlens spänningstillstånd förändras.

Man kan fråga sig, i vad mån de nu beskrivna, objektivt iakttagbara

kroppsliga förändringarna gå hand i hand med den subjektiva trötthetskänslan.

Givetvis finns det ett sammanhang, men erfarenheten bär visat, att den subjektiva

tröttheten ej ger ett alltför tillförlitligt mått på kroppens tillstånd. Trötthetskänslan

kan komma som en alltför tidig varning, vid ett stadium, då kroppens

verkliga krafttillstand ännu är fullt tillfredsställande, trötthetskänslan verkar i

så tall snarast som falskt alarm. Men å andra sidan kan trötthetsvarniugen

komma för sent och göra sig gällande först, när kroppskrafterna redan tagits i

för stort anspråk. Överhuvud taget vidlådas våra trötthetskänslor av mycken

nyckfullhet, och detta förhållande måste också vederbörligen beaktas vid behandlingen

av den industriella trötthetens problem.

I detta sammanhang torde det vara lämpligt att avgränsa begreppet trötthet

från begreppet överansträngning. Här menas med trötthet ett tillstånd, åstadkommet

genom föregående arbete och karakteriserat av de nyss nämnda objektiva

och subjektiva yttringarna, men ej längre gånget, än att full återställelse vinnes

genom en kortare vila och säkert åtminstone genom en natts vila. Om överansträngning

tala vi däremot, då en dylik snabb återgång till ett normalt krafttillstånd

ej längre är möjlig. Man skulle kunna säga, att tröttheten är ett fysiologiskt

avsnitt 210 Kontrollera mot PDF

tillstånd, under det att överansträngningen är ett sjukligt, ett »patologiskt»

tillstånd.

överansträngning kan uppkomma, vare sig arbetet mer tillfälligt varit

alldeles för påkostande eller också och framför allt, om ett i och för sig måttligt

arbete fått pågå för länge. I detta fall är kanske ej ens nattvilan tillräcklig för

att återställa krafterna. Följden blir, att arbetaren måste taga itu med sitt arbete

följande morgon med från början något nedsatta krafter. På kvällen är han

så pass ansträngd, att den nu följande nattvilan ännu mindre är i stånd att skänka

honom full vederkvickelse. Och på detta sätt bär han råkat ut på ett sluttande

plan.

Den intima samhörigheten mellan kroppens alla organ tager sig tydligt

uttryck i det sätt, varpå en dylik överansträngning yttrar sig. Kanske det arbete,

som förorsakade överansträngningen, skenbart blott tog en viss del av kroppen i

anspråk. Det hindrar ej, att yttringarna av överansträngningen uppträdde från

en hel del andra organ. Den överansträngde visar gärna detta allmänna tillstånd

av sjuklig retbarhet och sjuklig uttröttbarhet, som benämnes nervsvaghet eller

neurasteni. Sjukliga yttringar från blodomloppet och matsmältningen kunna

uppträda.

Överansträngningen kan lätt förleda den därav angripne till att söka hjälp

i stimulerande medel, och när de först använda mängderna ej längre hjälpa, så

kanske större mängder tillgripas. Och snart kan på det viset ett farligt missbruk

grundläggas. Den överansträngde visar också gärna nedsatt motståndskraft

mot smittosamma sjukdomar, överhuvudtaget är alltså en överansträngning att

betrakta som ett ganska ödesdigert tillstånd.

Det sätt, varpå muskeltrötthet utvecklar sig, har å fysiologiska laboratorier

varit föremål för ingående undersökning. Tvingar man en muskel att sammandraga

sig och därvid lyfta en vikt, så befinnes det arbete muskeln kan utföra

bland annat bero på dels viktens storlek, dels tidsintervallet mellan lyftningarna.

ÖKas tyngden hos vikten eller tvingas muskeln att sammandraga sig oftare, så

uppträder tröttheten hastigare. Detta enkla förhållande har nu sin motsvarighet

i industriellt arbete. Även här beror tröttheten på den hastighet, med vilken

de individuella ansträngningarna måste upprepas. I allmänhet har visserligen

införandet av arbetsmaskiner minskat det rent fysiska arbete en arbetare har att

utföra. Livlösa maskiner lyfta numera ofta de tunga vikter, som en gång måste

övervinnas genom människokraft. Och även mycket muskelarbete av lättare slag

har nu övertagits av maskiner. Men ofta har detta blott inneburit ett överflyttande

av människans ansträngningar till ett annat plan. 1 stället för muskulaturen

avsnitt 211 Kontrollera mot PDF

är det nu sinnesorganen och hjärnan, som tagas i anspråk. Det gäller att

prestera uppmärksamhet, snabbhet och finhet i rörelserna.

Det har vid laboratorieförsök visat sig, att den lyftade vikten och tidsintervallet

mellan de särskilda lyftningarna noga måste avpassas, då det gäller att

taga ut största möjliga arbete från en muskel. Dessa fysiologiska försök hava

nu även sin motsvarighet på det industriella området. Det är ju välbekant, hur

det lyckats den nu avlidne Frederick Taylor att förbättra arbetsresultatet, t. ex.

vid ett fästningsarbete, genom att utfinna den lämpligaste rytmen och genom inskjutandet

av lämpliga arbetspauser. Här må även erinras om en nyligen avgiven

rapport från en engelsk kommitté, som sysselsätter sig med ammunition sarbetarnas

hälsotillstånd. Där berättas följande: Två officerare vid fronten hade

nyligen till uppgift att med användande av lika stora kontingenter arbetare

gräva var sin skyttegrav. Den ena lät sina män arbeta hårt, men i den rytm

de själva valde. Den andre delade sina män i tre lag; varje lag fick arbeta hårt

under fem minuter och sedan vila i 10. Det visade sig att på detta sista sätt

arbetet gick mycket snabbare undan, fastän ingen skillnad mellan arbetsuppgifterna

fanns.

Det sätt, på vilket trötthet utvecklar sig, beror ej endast på arbetskvantiteten

utan också på de förhållanden, under vilka arbetet utföres. Så inträder

trötthet mycket snabbare vid hög temperatur och hög fuktighet i luften. Vid

direkta försök har man funnit, att arbetskvantiteten kanske nedsättes med eu

fjärdedel under dylika ogynnsamma förhållanden. Man har även all anledning

antaga, att sådana faktorer som för stark eller för svag belysning, öronbedövande

buller och mekaniska skakningar kunna påskynda trötthetens inträdande,

om också inga bevisande försök här föreligga.

Det påståendet har ofta framförts, att industrien kan hålla sig uppe endast

med en lång arbetsdag och att en minskning i arbetsdagens längd skulle

innebära hot mot dess bestånd. Det finnes emellertid en hel del iakttagelser,

som visa, att en minskning av arbetsdagens längd till 9 timmar, ja, t. o. m. till

8 timmar kan medföra gagn för industriens avkastningsförmåga. Visserligen

18—i902ie

138

brukar en minskning i den dagliga arbetstiden till en början medföra någon

minskning i den enskilde arbetarens prestation, men snart är han uppe i förutvarande

dagliga arbetskvantitet, och efter ytterligare någon tid presterar han på

en kortare tid kanske mer än på den längre. Några exempel må anföras.

Då professor Abbe reducerade arbetsdagens längd vid de bekanta Zeissverken

avsnitt 212 Kontrollera mot PDF

i Jena från 9 till 8 timmar, visade sig detta innebära en stegring av den dagliga

arbetsprestationen med 3 %. Ett visst stålverk i England meddelar, att

övergången från 9 till 8-timmarsarbetsdag ej nedsatte produktionen per maskin.

I stålplåts- och tennplåtsindustrien i södra Wales har konstaterats, att övergången

från 13 till 8 timmars arbetsdag åstadkom en stegring i valsverkens produktion

med 20 % och i smältverkens produktion med 127a %. Från kolgruvor i

södra Yorkshire har meddelats, att sedan 8-timmarsarbetsdag införts, produktionen

per arbetare visat, sig vida överstiga vad som iakttagits, då arbetstiden var

12 eller 13 timmar. År 1897 infördes i Illinois vid gruvorna för bituminösa kol

en 8-timmars arbetsdag. Under de tre föregående åren och med en arbetsdag på

10 timmar hade kolproduktionen per individ och dag varit 2-73 ton, under den

följande treårsperioden var den 3''i6 ton. Ökningen var alltså 16 %. Chefen för

ett stenhuggeri, vid vilket under många år varje arbetares prestation registrerats,

skrev 1912, att samma man under eljest lika förhållanden befunnits producera

mer, då han arbetat 9 timmar, än då hans arbetstid var 10 timmar, och att

samma man producerat ännu mer, då arbetstiden sänkts till 8 timmar.

Innehavaren av en tysk glashytta har meddelat, att kort tid efter det att

arbetsdagen minskats från 12 eller 11 till 8 timmar, producerades det utan stegring

i arbetarantalet lika mycket som förut. Och på samma sätt säger chefen

för ett glasbruk i norra Frankrike: »Jag får intyga, att arbetarna producera

precis lika mycket om ej mer under en nettoarbetsdag på 7''/a timmar, som nu införts,

än då arbetsdagen var 10 timmar lång».

Från Engis kemiska fabriker i närheten av Liége, där resultatet av 8-timmars

arbetsdagens införande blev föremål för en mycket noggrann undersökning,

har meddelats, att under en arbetsdag på 8 timmar med 7Va timmars effektivt

arbete samma män med samma råmaterial och samma arbetsmetoder utförde lika

mycket arbete som förut under en 12-timmars arbetsdag med 10 timmars effektivt

arbete.

En betydelsefull jämförelse mellan lång och kort daglig arbetstid utfördes

i samband med byggandet ett och samma år av två amerikanska slagskepp,

Louisiana och Connecticut. Louisiana byggdes vid Newport News av ett enskilt

företag, där arbetstiden var 10 timmar per dag. Connecticut byggdes vid

Brooklyn’s flottstation, där 8-timmars-systemet införts. I en rapport över arbetets

fortskridande under de första 19 månaderna skriver kontrollanten: »Medelproduktionen

per man och timme har varit 24-2 8 % högre vid byggandet av Connecticut

avsnitt 213 Kontrollera mot PDF

än vid byggandet av Louisiana.» Och han fastslår, att härvid inga andra faktorer

inverkat än produktionsförmågan hos de båda arbetaruppsättningarna, som

gjort precis samma slags arbete, använt samma slags verktyg och arbetat på

samma material. Beräkningen omfattar praktiskt taget endast med händerna utfört

arbete. De automatiska maskinernas arbete har ej medtagits i beräkningen.

Åtskillig statistik visar alltså oriktigheten i den uppfattningen, att en

längre arbetsdag givetvis innebär en större produktion. Yi stå här framför ett

139

i första början överraskande förhållande. Orsakerna till detsamma skulle givet

vin förtjäna en ordentlig granskning. Otvivelaktigt bottna de i fysiologiska förhållanden,

men utan grundliga undersökningar att bygga på kan förklaringen

endast gälla tillsvidare.

Vore en arbetare jämförlig med en livlös automatisk arbetsmaskin, skulle

man säkert ej finna detta förhållande med samma eller höjt arbete vid kortare

arbetstid. Men arbetaren är en mekanism av helt annat slag. Hans muskelsystem,

som utför arbetet, står under inflytande av nervsystemet, som än verkar

medvetet än omedvetet och därvid permanent påverkas av yttre förhållanden.

Arbetsgivare intyga, att den kortare arbetsdagen höjer villigheten och förbättrar

själva den anda.'' som behärskar arbetarkåren. Arbetarna komma mer punktligt

till sina platser och slöa mindre under arbetet. Het är mycket möjligt, att under

övergången till den kortare arbetstiden det finns en återstod av trötthet från

den föregående längre arbetsdagen, vilken trötthet först måste ge sig och att

först sedermera nervsystemet när sin fulla fart och friskhet. Het är ej alls

osannolikt, att införandet av en kortare arbetsdag med tidigare på dagen inträdande

ledighet i och för sig verkar upplivande. Het förefaller, som om arbetet

gick snabbare linda» under den sista arbetstimmen, möjligen på grund av det

upplivande inflytande, som den snart förestående ledigheten utövar. Över huvud

taget torde själsliga inflytelser ha en mycket utpräglad påverkan på den energi,

med vilken en man utför sitt arbete. Bessa själ sinflytelser synas till stor del

verka undermedvetet, och det har meddelats, att det goda arbetsresultatet av eu

kort arbetsdag ofta är en överraskning för arbetarna själva. Att goda resultat

har just med nervsystemet att göra, det styrkes också av det förhållandet, att

arbetaren under 8-timmars arbetsdagen gör färre misstag och förstör mindre material

och att i allmänhet arbetskvaliteten visar en förbättring.

Hen frågan kan emellertid framkastas, om ej det större utbytet av 8-timmarsarbetsdagen

betingas av att arbetaren i själva verket anstränges mera under

avsnitt 214 Kontrollera mot PDF

denna korta men mera intensiva arbetstid än under den längre. Het förefaller

emellertid ej så. Om tröttheten uteslutande berodde på den energi, som nedlagts

på frambringandet av arbetsprodukten, om alltså en arbetare i detta avseende

vore att betrakta som en automatisk maskin, då skulle det säkert bestå ett

direkt förhållande mellan mödansf storlek och produktens mängd. Visar alltså

8-timmarsdagen ett bättre resultat med hänsyn till arbetsprodukten, så skulle

också det innebära, att den innebar större ansträngning för arbetaren. Och ur

den synpunkten skulle således intet vara vunnet för arbetaren. Men förhållandet

är ej så enkelt. Tröttheten efter en arbetsdag beror ej endast på den energi,

som direkt omsatts i produktionen av det materiella utbytet. Ben härstammar

också från andra källor, från t. ex. vidmakthållandet av den kroppsställning arbetet

kräver, kanske en ganska ansträngande kroppsställning. Bullret, och skakningarna

från maskinerna spela också in, uppmärksamhetens anspänning och en

hel del liknande faktorer. En kortare arbetsdag innebär en motsvarande minskning

i det tröttande inflytande, som dessa faktorer utöva, och arbetaren med

kortare arbetstid går av denna anledning mindre uttröttad från sitt arbete.

Het argument för kortare arbetstid, som oftast framföres åtminstone av

ledarne för arbetarrörelsen, är av socialt slag. Så säger Samuel Gompers: »Hen

korta arbetsdagen är ett krav, som medför möjlighet till vila, vederkvickelse och

utveckling, ett krav alltså efter det som gör livet till något annat än slaveri.»

140

Otvivelaktigt föreligger kär anspråk av legitim art, men det bör ej glömmas,

att möjligheten att pa bästa sätt utnyttja vilotiden står i intimt förhållande

till det tillstånd, i vilket arbetet lämnar arbetaren. En man, som drivits över

gränserna för sin arbetskapacitet, han är mer eller mindre oduglig för fyllandet

av sina plikter mot sig själv, mot familjen och mot samhället. Arbetets historia

har visat detta till överflöd och försöken med inskränkning av antalet arbetstimmar

har ganska allmänt medfört andliga och sociala framsteg. Dryckenskap och

brott ha avtagit, levnadsomständigheterna ha förbättrats, möjligheten till utbildning

ha bättre tillvaratagits, vakenhet och arbetsduglighet ha stigit — allt detta

i motsats till de olycksprofetior, som framförts från förändringens motståndare,

och de farhågor, som uttalats från de tveksammas sida.

Det är ju klart, att den större intelligensen och den bättre utbildningen

böra få medföra krav på högre lön. Men därmed följer ej, att de böra få medföra

krav på kortare arbetstid. Om det arbete, som den intelligentare och bättre

avsnitt 215 Kontrollera mot PDF

utbildade arbetaren har att utföra, tar hans kroppsliga och själsliga krafter i

större anspråk, så har han rätt till en kortare arbetstid. Men är så ej fallet,

finnes fysiologiskt och hygieniskt intet skäl, varför han skulle vara berättigad till

ett sådant privilegium. -*

Här må göras en sammanfattning. Av de olika faktorer, som rättmätigt

höra tagas i betraktande vid bestämmande av arbetsdagens längd, torde den

fysiologiska faktorn, alltså arbetets kroppsliga inverkan på arbetaren vara den

viktigaste. Varje arbetare bör ha rätt till det kravet på arbetet, att det ej förstör

eller försvagar honom, att det ej överanstränger honom. Samtidigt som detta

krav är det primära, sammanhänger det också intimt med alla de faktorer, ekonomiska

och sociala, som böra få spela in vid bestämmandet av arbetstidens längd.

Frågan om denna längd vilar alltså på fysiologisk grundval. Kan det inom ett

visst yrke uppvisas, att arbetsdagens längd skadar arbetaren, så måste arbetsdagen

förkortas. Kan det däremot uppvisas, att en längre arbetsdag ej medför skada

ur fysiologisk synpunkt, då är där spelrum öppet för ekonomiska och sociala

synpunkter och för arbetarens och arbetsgivarens speciella intressen.

Ser man på frågan ur denna synpunkt, så förstås lätt, att varje särskilt

slags yrkesarbete måste studeras med hänsyn till sina fysiologiska verkningar.

Olika yrken förhålla sig helt olika med hänsyn till den trötthet de alstra.

Särskilt tröttande äro sådana, som utmärkas av betydande muskelansträngning

eller som kräva stor snabbhet eller fin avpassning i muskelverksamheten. Men

även enkla rörelser, som enformigt upprepas under lång tid, verka tröttande.

Tröttsam är också en stark anspänning av uppmärksamheten samt arbete vid

obekväm kroppsställning. Arbete som utföres vid otillräckligt utrymme, vid hög

hetta och fuktighet eller under öronbedövande buller är också särskilt tröttsamt.

Frågan om olika sysselsättningars olika tröttande inverkan invecklas emellertid

mycket av det förhållandet, att olika individer äro mycket olika mottagligå

för trötthetsinverkan av samma arbete. Här liksom på så många andra områden

av detta spörsmål stöta vi emellertid på det förhållandet, att våra exakta

kunskaper äro så små. De olika yrkena äro i detta avseende ej undersökta. Och

ännu torde man ej våga påstå, att arbetstidens inskränkning till 8 timmar är en

fysiologisk nödvändighet. Dock måste medgivas, att de allmänna gynnsamma

resultaten av en dylik förkortning, där den genomförts, talar för ett jakande svar

på frågan om 8-timmarsdagens önskvärdhet.

141

På detta område bar det ej funnits någon mer logisk tänkare än den avlidne

avsnitt 216 Kontrollera mot PDF

Professor Abbe i Jena, bos hvilken djup lärdom var förbunden med en djärv

blick för vad en effektiv ekonomisk organisation krävde. För 10 år sedan underkastade

han de resultat, som ernåtts genom reduktion av arbetstiden vid de stora

Zeissverken i Jena en granskning, och han undersökte likaledes dels den tyska

industriens ställning med dess då förhärskande långa arbetsdag, dels den engelska

industrien, som var byggd på en kort arbetsdag. Och ban kom till den uppfattningen,

att för det vida övervägande antalet arbetare den kortare arbetsdagen på

ungefär 8 timmar representerade det fysiologiska idealet, till vilket industrien

bör sträva.

Man kan emellertid med skäl fråga sig, om ej kravet på 8 timmars arbetsdag

är för stelt. Antagligen ställer sig saken olika för olika industrier och för olika

individer. Och skall denna fråga kunna komma till avgörande, så är det ej tillräckligt

med endast meningsyttringar vare sig från arbetsgivare eller arbetare

eller från ledare för arbetarrörelsen eller från filantroper eller statsmän. Utan

vad som behöves, äro noggranna undersökningar över olika sysselsättningars och

arbetsformers inflytande på ett tillräckligt antal arbetare. Sådana studier äro

långt ifrån omöjliga. Och endast genom sådana kan en verklig grundval vinnas

för en rationell lösning av dessa problem. Antagligen skulle man på denna väg

kunna nå fram till ett system, som ej är stelt utan elastiskt, ett system i vilket

arbetet är avpassat för arbetaren och arbetaren för arbetet. I en industri är kanske

den riktiga arbetstiden 8 timmar, i någon annan kanske en längre eller en än

kortare. Och kanske inom en och samma industri arbetstiden för den ene arbetaren

kunde vara längre, för den andre kortare. Och med full insikt om svårigheterna

av döt antydda arrangemanget må det påståendet göras, att en lösning

kan vinnas, som tillfredsställer ekonomiska och sociala fordidngar och som leder

till bästa resultat ur såväl individuell som nationell synpunkt.

Det ligger i öppen dag, att regleringen av arbetstidens längd endast avser

sådana, som gä i andras arbete. Men i samma mån en man höjer sig över detta

plan, får han friheten att välja sin arbetstid. Och det är ett faktum, som ej får

glömmas bort, att de ledande personerna inom industrien, inom finansen, inom

yrkena ej känna till någon begränsning av arbetsdagen. Där tar man ej hänsyn

till, om arbetsdagen är 8, 10, 12 eller 16 timmar lång. Här ha vi en av förklaringarna

till, varför dessa personer blivit ledare.

Till slut må här citeras ett uttalande av Sir George Newman rörande den

brittiska industrien: »Vår nations erfarenhet på industriens område är längre än

avsnitt 217 Kontrollera mot PDF

vad något annat folk kan uppvisa. Den har tydligt visat, att falska uppfattningar

rörande ekonomisk vinst samt blindhet för fysiologiens lagar måste leda till väldiga

nationella förluster och lidanden. Om ej vårt industriella liv i framtiden

kommer att ledas av fysiologiska synpunkter, har det ej utsikt att kunna bibehålla

sin ställning gentemot främmande medtävlare, som redan i detta avseende tillkämpat

sig ett visst försprång.»

142

Arbetstiden vid vissa statsföretag i Norge.

(Ur Ot. prp. N:r 35, år 1914, om utfserdigelse av lov om arbeiderbeskyttelse i industri

elle

virksomheter.)

Sedan statsmakterna i Norge år 1892 avvisat arbetarkommissionens förslag

om lagstadgad normal- och maximalarbetsdag, väcktes inom stortinget motioner

om, att staten själv i egenskap av arbetsgivare skulle försöksvis införa en förkortad

arbetsdag, särskilt med hänsyn till de erfarenheter, som av sådana försök

kunde vinnas och som skulle bliva av värde vid en kommande lagstiftning.

År 1894 beslöt också stortinget, att en veckoarbetstid av 53 timmar med

oförminskad arbetslön och starkt begränsat övertidsarbete fr. o. m. den 1 september

1894 och tills vidare skulle tillämpas vid Karl Johansverns varv, Kongsbergs

vapenfabrik och flottans arsenals verkstäder, samt att vid statens väg- och järnvägsanläggningar

med vederbörande arbetslags medgivande ackordsarbeten försöksvis

skulle utlämnas med tillämpning av normala arbetspris och högst 8, resp.

9 timmars arbetsdag.

År 1900 förelägo från försvars- och arbetsdepartementen uttalanden angående

resultaten av de i enlighet med detta beslut utförda försöken. Försvarsdepartementet

förklarade, att tarfken på en återgång till 60 timmars arbetsdag efter de

erfarenheter, som gjorts, borde vara utesluten; snarare kunde bliva tal om att

under vissa förutsättningar ytterligare förkorta arbetstiden. Vad särskilt Kongsbergs

vapenfabrik angår, uttalade dess direktör som sin mening, att såväl fabriksdriften

som arbetarna farit väl av arbetstidens minskning och höll före, att inskränkning

av veckoarbetstiden till 48 timmar med en något förändrad indelning

av arbetsdagen skulle kunna genomföras utan någon egentlig ökning av produktionskostnaderna,

trots att timlönerna skulle behöva höjas med IOV2 %. De av

arbetsdepartementet relaterade erfarenheterna angående de gjorda försöken vid

väg- och järnvägsbyggnaderna voro däremot mindre gynnsamma. Arbetarna hade

i regel ställt sig motvilliga mot tillämpning av den förkortade arbetstiden på

de av stortinget fastställda villkoren, och av de få försök, som kommit till stånd,

hade inga säkra slutsatser kunnat dragas.

avsnitt 218 Kontrollera mot PDF

I anledning av dessa uttalanden beslöt stortinget år 1900 att låta de vid

arméns och flottans verkstäder anställda försöken fortgå och även, åtminstone vid

Kongsbergs vapenfabrik och eventuellt vid artilleriets verkstäder, pröva verkningarna

av arbetstidens begränsning till 48 timmar, medan däremot ingå medel beviljades

till fortsatta experiment av ifrågavarande slag vid väg- och järnvägsbyggnaderna.

Den planerade övergången till 48 timmars arbetsvecka vid arméns arbeten

visade sig vansklig att få till stånd med hänsyn till svårigheten att med arbetarna

uppnå övenskommelse angående arbetsdagens lämpliga indelning. År 1907 infördes

emellertid på försök 8-timmars arbetsdag vid Kongsbergs vapenfabrik och Rodfos

patronfabrik, och år 1909 lämnades redogörelser för de därvid gjorda erfarenheterna.

Vid Rodfos patronfabrik hade man sålunda funnit, att arbetskostnaderna

genomgående stigit i ungefär samma proportion som arbetstiden minskats; endast

på ett mindre antal poster kunde nedgång i arbetskostnaderna påvisas. Vid Kongsbergs

vapenfabrik hade man emellertid funnit, att ackordsarbetarna fatt lika stora

förtjänster under den nya som under den gamla arbetsordningen. Timlönsarbetarna

däremot, vilka i regel voro de bästa och flitigaste arbetarna, kunde icke i

motsvarande grad öka sitt arbetskvantum, varför arbetskostnaderna för deras vidkommande

stigit med 10 å 12 %.

Försvarsdepartementet ansåg sig i anslutning härtill kunna fastslå, att

arbetskostnaderna stiga med arbetstidens förkortning, då arbetet utföres mot timlön.

På vinstsidan komme emellertid i varje fall en bättre ekonomisering av arbetsdagen,

vilken nu endast bleve sönderdelad av en enda rast; vidare förbättring

i arbetarnas hälsotillstånd med de fördelar detta innebure även ur arbetssynpunkt.

Särskilt ville departementet fästa uppmärksamheten på betydelsen av att

arbetaren betydligt längre kunde behålla sin fulla arbetskraft, och att utgifterna

för sjukdom och alderdomsförsörjnirig — vilka i allt högre grad torde komma att

påläggas arbetsgivaren-staten — bleve förminskade. Departementet fann sålunda

icke skäl att frångå den införda 8-timmarsdagen; emellertid skulle ackordssystemet

i största möjliga utsträckning tillämpas. Stortinget har senare anmodat

regeringen att försöksvis låta införa 8-timmars arbetsdag även vid marinens verkstäder.

Stortinget hade år 1900 jämväl beslutat, att på försök en förkortning av

arbetstiden skulle genomföras även vid statens järnvägars verkstäder. I överensstämmelse

härmed förkortades år 1901 veckoarbetstiden vid dessa verkstäder från

59 till 53 timmar. I arbetsdepartementets budgetproposition för 190(1—1907 redogöres

avsnitt 219 Kontrollera mot PDF

för resultaten av dessa försök. Järnvägsstyrelsen gör här det uttalandet,

att den finner det omöjligt att med siffror utröna arbetstidsförkortningens gynnsamma

eller ogynnsamma verkningar på arbetskostnaderna. Styrelsen faun det

emellertid icke osannolikt, att ökade kostnader hade förorsakats, ehuru dessa

icke torde hava varit av sådan betydelse, att de kunde motivera en återgång till

den förut tillämpade arbetstiden. På arbetsdepartementets hemställan beslöt även

stortinget år 1908 att bibehålla 53 timmars arbetsvecka vid statens järnvägar.

En framställning från verkstadsarbetarna om införande av 48-timmars arbetsvecka

— vilket även anbefalldes av den s. k. arbetsordningskommittén, under

förutsättning, att ackordsarbete i största möjliga utsträckning tillämpades —

lämnades tillsvidare utan avseende; enligt arbetsdepartementets mening borde

spörsmålet härom utredas i ett sammanhang för samtliga statsverkstäder.

År 1910 inkom »de norska järnvägsföreningarnas förbund» till järnvägsstyrelsen

med eu hemställan att arbetstiden inom järnvägarnas olika arbetsområden

skulle begränsas till genomsnittligt högst 8 timmar om dagen eller ö

timmar om natten, och att tillfälligtvis därutöver förlagd arbetstid skulle kompenseras

genom fridagar. I anledning härav infordrades utlåtanden från vederbörande

avdelningschefer och maskiningenjörer, vilka i allmänhet avstyrkte framställningen.

Yad trafikpersonalen beträffar, anförde exempelvis avdelningschefen

i lista distriktet, att en allmän nedsättning av den dagliga arbetstiden till 8

timmar säkerligen skulle medföra väsentligt ökade utgifter för järnvägarna; endast

för sådana funktionärer, vilka hava särskilt ansträngande arbete, borde 8-timmars

arbetsdag fastställas. Såsom ett uppslag framkastade han emellertid tanken på

att efter svenskt mönster fastställa ett bestämt normalt antal arbetstimmar per

dygn eller vecka för varje kategori av funktionärer med rättighet till kompen

-

144

sation för övertid i form av fridagar eller extra betalning. I fråga om verkstadsarbetarna

var maskiningenjören i 2:dra distriktet av den meningen, att redan minskningen

av arbetstiden från 10 till 9 timmar hade fördyrat arbetet och fäste uppmärksamheten

vid, att arbetsmaskinerna presterade en konstant arbetsmängd per

tidsenhet. Maskiningenjören i 3:dje distriktet framhöll, att införandet av d-timmars

arbetsdag i verkstäderna med bibehållande av två raster och den rådande

arbetsmetoden skulle medföra en betydande kostnadsökning, ehuruväl han trodde,

att en _ sådan i huvudsak skulle kunna undgås, om samtidigt med arbetstidens

minskning tillämpningen av ackordsarbete utvidgades och rasternas antal reducerades

avsnitt 220 Kontrollera mot PDF

till en.

En senare hänvändelse till arbetsdepartementet i samma sak från statsbanornas

verkstadsföreningars landsförening år 1911 föranledde ävenledes i det

hela avvisande uttalanden; avdelningscheferna voro samtliga av den meningen,

att införandet av en arbetstid av 8 timmar per dag vid verkstäderna skulle medföra

väsentligt ökade utgifter för statsverket.

Arbetsdepartementet fann icke heller anledning föreligga att nu upptaga

spörsmålet till positiv behandling.

Brittisk undersökning över överansträngning vid industriella företag.

(Efter referat ur The Iron Age, 1917, d. 22 februari och Zentralblatt för Gewerbehygiene,

1918, nr 7.)

På uppdrag av brittiska regeringen har professorn i fysiologi vid universitetet

i Bristol, A. E. St. Kent, utfört en undersökning över trötthetssymptomen

hus industriarbetarna inom sju fabriker under en period av två år. Den andra

avdelningen av denna undersökning omfattade två fabriker, av vilka den ena,

som sysselsatte sammanlagt 2 000 arbetare, inriktat sig huvudsakligen på framställning

av förbandsartiklar för armén, under det att den andra, som hade en

arbetsstyrka av 600 män och kvinnor, tillverkade krigsmaterialier av alla slag.

Av dessa arbetare uttogs ett visst antal för undersökning av trötthetssymptomen.

Härvid befanns, att med vissa omläggningar av arbetstiden kunde

ökad arbetsprestation ernås. Det framgick nämligen, att övertidsarbete vanligen

icke åstadkommer ökning utan fastmer minskning av produktionen. Förkortning

av arbetsdagen däremot med 16’5 % åstadkom en absolut ökning av något mer

än 5 % av produktionen och en ytterligare förkortning av arbetsdagen från 10

till 8 timmar resulterade i en total ökning av tillsammans 12-4 % av produktionen

under den förkortade arbetstiden. Där det var nödvändigt att uppehålla kontinuerlig

drift, visade det sig fördelaktigare att införa ett nytt skift än övertidsarbete.

Professor Kent definierar trötthet som en minskning av organismens prestationsförmåga,

vilken inträder efter och delvis är beroende av arbetet. Han

14.5

anser, att tröttheten snarare har sitt säte i nerverna än i muskulaturen; den är

sålunda att anse som ett tecken på förminskad energi och arbetsförmåga.

Tröttheten beror dels på graden av arbetets tyngd, dels på arbetstidens

längd.

Undersökning av trötthetssymptomen hos arbetarne gjordes före och efter

arbetet. Kl. 5-40 f. m. undersöktes nattskiftet; kl. 6 f. m. gjordes första undersökningen

av dagskiftet, kl. 8-30 f. m. av kontorspersonalen och några arbetare

från nattskiftet. Efter middagsrasten, som började kl. 11-45 f. m., undersöktes

samma arbetare ånyo kl. T30 e. m. Kl. 4-45 e. m. undersöktes de arbetare, som

avsnitt 221 Kontrollera mot PDF

slutade sitt arbete 5-30 e. m., tillsammans med dem, som började nattskiftet. Kl.

7''3o e. m. undersöktes de, som arbetat på övertid, och kl. 9-35 e. m. de, som

slutade kl. 10 e. m. Undersökningen gällde:

1. totala reaktionstiden (bokstavs- och färgprov),

2. börselskärpan,

3. synskärpan,

4. blodtrycket.

Undersökningens resultat.

Vid reaktionstidsprovet fick försöksobjektet nedtrycka en slags tangent,

varvid ett tecken anbragtes på en roterande cylinder. Samtidigt slöts genom

tangentens nedtryckande en elektrisk ström, som nedfällde en klaff, visande

en bokstav eller vid färgprovet en färg. Arbetaren skulle då välja ut och slå

ned en med samma bokstav eller färg försedd tangent av sex andra, som voro

placerade framför honom. Tiden, som användes härför, inregistrerades automatiskt

på cylindern. Avståndet mellan de båda tecknen angiver nämligen hur lång tid

den undersökte använder för att uppfatta bokstaven eller färgen, utvälja motsvarande

tangent och nedtrycka den. En kronograf visade till bråkdelen av en

sekund den tid, som motsvarade avståndet.

För att pröva hörselskärpan gjordes prov för att utröna det största avståndet,

på vilket den undersökte kunde höra ett urs tickande.. Ett metermått

hölls bakom örat på den undersökte så, att nollstrecket befann sig vid ytterörat

och det avstånd avlästes, vid vilket det var den undersökte möjligt att ännu uppfatta

ljudet. Detta experiment krävde upprepade försök, varvid emellanåt uret

måste till kontroll hållas bakom den undersöktes rygg.

Undersökning av synskärpan utfördes genom att bestämma längsta avståndet,

på vilket den undersökte kunde avläsa på kort tryckta bokstäver av

normal storlek. Bokstäverna voro ordnade i olika följd för att arbetarna ej

skulle känna igen de olika korten och felresultat härigenom uppstå. Avståndet

uppmättes därefter medelst märken på golvet med x/3 tums mellanrum.

För blodtrycksprovet användes dr H. Frenschs sphygmanometer. Apparaten

anbringades på höger arm, som vilade lätt på bordet i höjd med hjärtat.

Som regel fann man, att tilltagande trötthet åtföljdes av ökat blodtryck.

Trötthet till följd av övertidsarbete.

Ett egendomligt och typiskt resultat gav undersökningarna av reaktionstiden

på måndagen. Det visade sig, att arbetaren nämnda dag var mindre trött

på kvällen än på morgonen; provet utvisade O-86 sekunder längre reaktionstid på

19—190216

146

morgonen än på kvällen. På tisdag arbetades på övertid, och en skillnad i motsatt

riktning visade sig, motsvarande O42 sekunder kortare reaktionstid på morgonen

än på kvällen. På onsdagen arbetades åter på övertid, och den inregistrerade

avsnitt 222 Kontrollera mot PDF

tiden blev 0-3 8 sekunder längre på kvällen än på morgonen. På torsdagen

gjordes intet övertidsarbete, och skillnaden mellan morgon- och kvällstid blev endast

Iföl sekund. Vilan under torsdagsnatten gjorde arbetarna mera prestationsdugliga

under fredagen, så att de under övertidsarbetet endast reagerade 0''3o sekunder

långsammare än på morgonen. På lördagen, då arbetet slutade redan

kl. 12 på middagen, var åter morgonsiffran högre än den provet på middagen

utvisade.

Liknande prov gåvo vid handen, att även kontorspersonalen blev betydligt

medtagen av övertidsarbete. De personer, som arbetade på övertid, hade en extra

rast från kl. 5''3o till kl. 6 e. m., under vilken de kostnadsfritt erhöllo té, kakor

etc. Men denna halvtimme var synbarligen av mycken liten betydelse, enär de

voro för trötta för att hinna bliva utvilade på så kort tid. De två följande

timmarna gåvo ganska litet arbetsresultat. Härav framgick sålunda, att övertidsarbete

är skadligt och att det ur fysiologisk synpunkt betyder slöseri.

När arbetarna tillfrågades, huru de själva ställde sig till frågan om övertidsarbete,

framgick det, att 83 % voro emot övertidsarbete, under det att de övriga

voro likgiltiga. Längre fram skall ytterligare visas, att övertidsarbete åstadkommer

en faktisk förminskning av produktionen, och att det därför även ur

ekonomisk synpunkt är ett slöseri.

Andra faktorer, som inverka på trötthetsgraden äro: temperatur, ventilation,

förorenad luft, den spända uppmärksamhet som kräves, samt larmet och skakningen

från maskinerna.

Undersökning av arbetarna ur de olika skiften visade, att tröttheten var

större under nattskiften, vilket beror dels på, att nattskiftsarbetarna måste sova

Eå dagen, vilket svårligen kan ske ostört i ett arbetarhem, dels på att både

ropps- och själsförmögenheterna äro svagast på morgonen och först så småningom

nå sin normala skärpa. Hastigheten med vilken detta sker är beroende av

individens fysiska utveckling, hälsotillstånd och näringsförhållanden samt den

större eller mindre graden av utmattning och trötthet. Arbetaren har svårare

att åter känna sig utvilad mot slutet av dagen och veckan än i början. Förlängning

av arbetsdagen därigenom att rasterna borttagits eller övertidsarbete

införts och förlängning av arbetsveckan genom borttagande av den fria lördagseftermiddagen

skulle leda till hastigare utmattning och långsammare återställande

av krafterna. Åven förläggningen av dagarna med övertidsarbete spelar härvid en

stor roll.

Tröttheten och övertidsarbetets inflytande på produktionen.

Den enskilde arbetarens produktionsförmåga är beroende dels av hans yrkesskicklighet,

avsnitt 223 Kontrollera mot PDF

hälsa, att han är utvilad och arbetsduglig samt fått lämplig näring

och dels av maskinernas och materialets beskaffenhet, arbetskamraternas skicklighet,

vädret etc. Arbetsprestationen är lägst tidigt på morgonen och under övertidstimmarna.

Mitt på dagen är den normal men n edsättes genom övertidsarbete.

Denna nedsättning är ofta så betydlig, att produktionssumman för en dag med

övertidsarbete blir mindre än för en dag utan. Härigenom förfelar övertidsar

-

147

betet sitt ändamål. Borttagas de tidiga morgontimmarna på måndagen, nedsättes

i regel produktionen i stället under den efterföljande perioden. Detsamma gäller

jämväl tisdagen. Under de följande dagarna inträder åter en ökning i produktionen

under morgontimmarna. Denna gradvis skeende förbättring av arbetsprestationen

torde bero på, att det härför lämpliga jämviktstillståndet först så

småningom frambringas av vilotiden i början av veckan i samband med de följande

pauserna. Själsliga inflytanden inverka även på produktionen. På lördagen

är den ofta, oaktat den större tröttheten, hög tack vare förkänslan av den fria

eftermiddagen. Undersökningen visade, att en arbetare, som blott var sysselsatt

8 timmar, åstadkom mer än om han arbetat 12. Den extra ledigheten uppvägde

fullständigt tidsförlusten.

För en grupp av 8 arbetare ökades medelsumman av det producerade från

262 stycken till 276, när arbetsdagen förkortades från 12 till 10 timmar och till

316 stycken vid en ytterligare förkortning till 8 timmar. Dagförtjänsten för en

grupp arbetare, som hade betalt per styck, växte likaledes, när arbetsdagen förkortades.

Detta resultat uppnåddes genom bättre tillvaratagande av arbetstiden.

Vid 12 timmars arbetsdag kunde man beräkna förlusten till i medeltal 10 %.

Övertidsarbetets inflytande på arbetarnas hälsa.

I de fall, där den konstaterade arbetstidsförlusten var att tillskriva det

allmänna hälsotillståndet, resulterade övertidsarbetets avskaffande i en tidvinst av

4 V8 %•

Borttagande av de tidiga morgontimmarna åstadkom en ytterligare minskning

av arbetstidsförlust. Nedanstående tabell visar summan förlorad tid, under

10- och 8-timmars arbetsdagar och på olika tider av dagen.

Tvenne genomsnittsarbetares verkliga arbetstid under 10-timmars arbets

dag:

1.

8 timmar, 40 minuter.

2. 7 timmar, 26 minuter.

Verkliga arbetstiden under en 8-timmars arbetsdag:

1. 7 timmar, 23 minuter.

2. 7 timmar, 24 minuter.

Arbetstidsförlusten under olika tider på dagen.

Tidigt på morgonen (6—8 f. m.):

1. 13-3 %.

2. 23''3 %.

På förmiddagen (8''30 f. m.—12‘30 e. in.):

1. 6m %.

2. 8''7 5 %.

På eftermiddagen (1-3 o—5-30 e. m.):

1. 22-3 %.

2. 38-7 %.

avsnitt 224 Kontrollera mot PDF

På kvällen visar sig en påfallande skillnad mellan tidsförlusten för de arbetare,

som börjat sitt arbete tidigt på morgonen och de, som börjat 8''3o f. m.

Tidsförlusten för de förstnämnda blev resp. 22-2 och 38’7 %, för de senare resp.

11*7 och 6‘6 %. En lång arbetsdag har sålunda till följd en större tidsförlust.

148

Höjning av arbetsintensiteten genom arbetstidsförkortning vid ............

bruk.

(Ur en skrivelse från överingenjören vid bruket.)

I anslutning till vårt samtal vid Edert besök här på orten ber jag härmed få

överlämna en del siffror, belysande arbetsintensitetens nöjande vid en sänkning av

arbetstiden från 10 till 8 timmar per dag.

Fallen äro hämtade ur vår förtenni ngsavdelning, där vi på grund av den knappa

tillgången på tenn måste minska på antalet tenngrytor och i stället införa tre

8-timmars skift vid varje gryta. Ackordsprisen bibehöllos, och framgår av den

bifogade tablån, att produktionen höjdes i medeltal med 23 °/.

Det är att märka, att arbetet överallt utförts av samma arbetare i båda fallen.

Vidare är att märka, att ifrågavarande ackordspriser äro satta enligt rationella

metoder med tids- och rörelsestudier, varför eu produktionsökning till så avsevärd

grad vid 8 timmars arbete möjliggjorts endast genom den kortare arbetstiden.

Utdrag ur avlöningsjournalen.

Arb.

n:o.

Ackords-

Antal pr. tim.

Medelför- tjänst pr. tim.

Produk- tionshöj- ningen vid

8 tim. arb:s

Artikel

Operation

pris pr.

100 st.

8

10

8

10

tim.

tim.

tim.

tim.

dag utgör i

skift

skift

skift

skift

%

77

Reservkittel N:o III

Påsättning Hans

3-75

19-8

16-9

74-3

63-3

17-3 %

219

» > >

» >

3-75

21-4

16-9

802

63-4

26-5 %

219

> > I

> »

3-75

19-7

16-5

74-1

62

19.5 %

77

Skummj. pip P. V.

Förtenning

2''25

33 2

24-6

74-3

555

33-9 %

450

Lister till Colibri lock

>

006

1568-7

1142

94-1

68-5

37-4 %

219

Ring t. pansarbr.

A 5-6.

Grundförtenning

100

68

60-8

68

60-8

11-8 %

450

Orädd 1 :s bröst Colibri

>

0*4 0

200

174-2

80

69-7

14-7 %

77

Mellanplåt Col. 0''50

>

0*06

1486

1180

89 l

70-8

25-8 %

AEBETSTIDSKOMMI T T EN. III.

REDOGÖRELSE FÖR UTREDNING

DE EKONOMISKA VERKNINGARNA

AV LAGSTADGAD FÖRKORTNING AV

ARBETSTIDEN INOM INDUSTRIEN

PÅ UPPDRAG AV ARBETSTIDSKOMHITTÉN VERKSTÄLLD

AV

A. LILIENBERG

STOCKHOLM 1919

KUNG!. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

191923

Innehållsförteckning.

Sid

Inledning........... 5

Utredningens planläggning........................ 6

Materialets insamling, beskaffenhet och förberedande bearbetning.....17

Sammanfattning av uppgiftsmaterialet.................. 28

avsnitt 225 Kontrollera mot PDF

I. Industriföretagens egendomsvärden, tillverkningskostnader, arbetarantal och

arbetstid..........................28

II. Inkomna yttranden över verkningarna av arbetstidens förkortning .... 39

a) Arbetsintensitetens ökning................ 39

b) Behovet av ökat arbetarantal...............48

c) Produktionskostnadernas ökning............. 61

d) Diverse synpunkter.........;.........74

III. Särskilt tillkallade sakkunnigas uttalanden.............. 78

Redogörelse för beräkningarna............. 82

I. Allmänna beräkningsprinciper................... 82

a) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetar

antal

......................... 83

b) Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad pro

duktion

........................ 90

II. De verkställda beräkningarna.................... 92

a) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetar

antal

.........................92

1. Arbetarantalets ökning................92

2. Kapitalkostnadernas ökning.............. 94

3. Produktionskostnadernas ökning............104

b) Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad pro

duktion

........................105

c) Sammanfattning av beräkningsresultaten.........m

1. Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal 113

2. Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion 113

d) Beräkningsresultatens generalisering...........113

1. Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal 114

2. Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion 117

e) Slutanmärkningar....................120

Bilaga: Frågeformulär.......................... 125

Stockholm den 23 april 1919.

Till KONUNGEN.

Såsom arbetstidskommittén i sitt den 25 sistlidne januari avgivna

betänkande med förslag till lag om begränsning av arbetstiden framhållit,

hade den av kommittén föranstaltade utredningen rörande de ekonomiska

4

verkningarna av en lagstadgad förkortning av arbetstiden inom industrien

icke vid nämnda tidpunkt hunnit avslutas. I förhoppning att utredningen

skulle kunna slutföras, innan frågan om berörda lagförslag företogs till

slutligt avgörande, har utredningsarbetet forcerats, och ser sig kommittén

härmed i tillfälle att till Kungl. Maj:t överlämna redogörelse för

utredningen.

Utredningen, som planlagts av kommittén, har på uppdrag av kommittén

verkställts av aktuarien hos kommerskollegium A. Lilienberg.

O O

Underdånigst

LOUIS DE GEER.

/

A. Molin.

De ekonomiska verkningarna av lagstadgad förkortning

av arbetstid eu inom industrien.

Inledning.

Då redogörelse härmed framlägges för den av arbetstidskommittén

föranstaltade undersökningen rörande de ekonomiska verkningarna av en

avsnitt 226 Kontrollera mot PDF

la^stad^ad förkortning av arbetstiden inom industrien, torde inledningsvis

höra betonas, att man allt från arbetets början haft fullt klart för sig de

svårigheter i olika hänseenden, som en utredning av ifrågavarande slag maste

möta? Beträffande arten av dessa svårigheter må först framhållas, att det till

undersökning upptagna ämnet redan till sin natur är av så vidlyftig och

komplicerad beskaffenhet, att det i väsentliga delar undandrager sig säkrare

bedömande. Frånsett det moment av ovisshet, som alltid vidlåder en

undersökning rörande framtida förhållanden, omsluter nämligen frågan om

de ekonomiska verkningarna av arbetstidens förkortning en mångfald specialspörsmål,

rörande vilka allmängiltiga slutsatser ej äro möjliga, och som

därför måste betraktas såsom mer eller mindre irrationella faktorer, till

sistberörda förhållande skall i den följande framställningen återkomma.

Även så tillvida har föreliggande utredningsarbete mött svårighet,

att någon tidpunkt, mindre lämpad för på framtiden inriktade ekonomiska

beräkningar än den innevarande, knappast är tänkbar. För det första ha

nämligen" alla aktuella uppgifter rörande produktionskostnader och Övriga

förhållanden, varpå beräkningarna måste byggas, självfallet under krigsåren

alltmer rubbats ur sitt läge före kriget, och saken kompliceras ytterligare

därav, att denna rubbning ingalunda verkat likformigt utan träffat vissa

kostnads- och värdeförhållanden ojämförligt starkare än andra. Vidare

torde kunna sägas, att framtiden icke minst ekonomiskt just nu vid övergången

från krigs- till fredsförhållanden i alldeles särskild grad befinner

sio- i den stora ovisshetens tecken, och att man knappast kan bilda sig

en mening och mycket mindre en säker sådan om gestaltningen av de

ekonomiska produktionsfaktorerna vid en inträdande stabilisering. Härav

följer, att beräkningar, vilka såsom de följande utgå från ett till krigs

-

6

INLEDNING.

tiden hänförligt, material, icke med någon säkerhet kunna tillmätas samma

grad av giltighet, som de skulle ägt, om de utförts under ekonomiskt

stadgade förhållanden.

Det torde ligga i öppen dag, att undersökningen av ett ämne, där man

såsom i föreliggande fall snart sagt för varje steg stöter på''mer eller mindre

oöverskådliga problem, även rent praktiskt måste ställa sig utomordentligt

vansklig. Den första och kanske största svårigheten ligger hår i själva

planläggningen av utredningsarbetet. Det gäller sålunda att pröva, i'' vad

mån det över huvud är möjligt att finna tillförlitliga upplysningar beträffande

åtminstone några av frågans viktigare beståndsdelar, samt att klargöra

avsnitt 227 Kontrollera mot PDF

metoden för upplysningsmaterialets insamling. Uppenbart är vidare,

att ett material av här ifrågavarande innebörd ej kan åstadkommas utan

ingående förfrågningar hos produktionsföretagen rörande olika hittillsvarande

ekonomiska förhållanden, varvid stora krav ställas på företagens

medverkan och lojalitet. Saken blir desto mera ömtålig, som de

behövliga upplysningarna väsentligen måste avse värden och kostnader,

som det vanligen ligger i företagens intresse att ej meddela utomstående.

I trots av de svårigheter i ena och andra hänseendet, varmed uppgiften

varit förknippad, har man emellertid ej velat underlåta att genom en

särskild utredning söka belysa fragan om de ekonomiska verkningarna av

arbetstidens förkortning. Den ifrågasatta lagstiftningen i berörda hänseende

synes nämligen vara av så stor betydelse för landets näringsliv och

allmänna ekonomiska ställning, att ett försök till undersökning torde böra

företagas, även om detta måste göras under särskilt ogynnsamma förhållanden.

Redan av vad som ovan sagts om ämnets natur torde dock vara

klart, att undersökningen icke kunnat utsträckas till frågan i hela dess

vidd, utan att den måst begränsas till sådana områden, där ett material

stått att uppbringa av den beskaffenhet, att det kunnat bilda ett åtminstone

relativt säkert underlag för utredningsarbetet.

Utredningens planläggning.

Utrednin- Vid arbetets planläggning gällde det först att avgöra utredningens

eHSning.a^ omfattning. Det syntes härvid kommittén tydligt, att undersökningen ej

kunde utsträckas till samtliga de näringsgrenar, för vilka frågan om lagstadgad

förkortning av arbetstiden ägde aktualitet. En alltför vittgående

undersökning kunde nämligen väntas" dels kräva längre tid, än som stod till

kommitténs förfogande, dels stöta på svårigheter i form av bristande förutsättningar

hos företag med mera primitiv ekonomisk organisation och

UTREDNINGENS OMFATTNING.

7

bokföring att ställa nödiga upplysningar till förfogande. Kommittén fann

följaktligen lämpligt att för det första vidtaga den begränsningen av uppo-iften,

att utredningen skulle gälla endast industrinäringen. För att inspara

tid och ej mer än nödvändigt betunga nämnda näring vid uppgiftsmaterialets

insamling ansåg sig kommittén emellertid höra gå ännu

längre i begränsning, vilket även syntes kunna ske utan att undersökningens

pålftli-het härigenom sattes på spel. Kommittén fann sålunda ej nödvändigt

att utsträcka denna till landets samtliga industriföretag utan trodde

si- kunna uppnå det huvudsakliga syftet med utredningen genom att

grunda densamma endast på uppgifter från ett antal representativa företag

avsnitt 228 Kontrollera mot PDF

inom de viktigare industrigrenarna, vilka uppgifter enligt kommitténs

menin- borde kunna läggas till grund för slutsatser beträffande industrien

^i dess helhet. De industribranscher, som alltså utvaldes för undersökningen,

voro sammanlagt 37 till antalet och närmare bestämt följande.

°1) Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk;

2) Järn- och stålverk;

3) Järn- och stålmanufaktur;

4) Mekaniska verkstäder;

5) Skeppsvarv;

6) Fabriker för elektriska maskiner;

7) Fabriker för elektriska apparater och ledningar;

8) Metallmanufaktur;

9) Kolgruvor;

10) Cementfabriker;

11) Tegelbruk;

12) Glasindustri;

13) Sågverk och hyvlerier;

14) Snickeri- och möbelfabriker;

15) Pappersmassefabriker;

16) Pappersbruk och pappfabriker;

17) Grafiska anstalter och boktryckerier'';!

. 18) Kvarnar;

19) Bagerier och käxfabriker;

20) Råsockerbruk och saftstationer;

21) Sockerraffinaderier;

22) Choklad- och karamellfabriker;

23) Bryggerier och mälterier;

24) Tobaksfabrikör;

25) Slakterier och charkuterier;

26) Bomullsindustri;

8

UTREDNINGENS PLANLÄGGNING.

27) Linne-, hamp- och juteindustri;

28) Ylleindustri;

29) Trikåfabriker;

30) Sömnadsindustri;

31) Garverier;

32) Skofabriker;

33) Guramivarufabriker;

34) Tändsticksfabriker;

35) Diverse kemisk-teknisk industri;

36) Elektricitetsverk;

37) Gasverk.

Utom ovannämnda industrigrenar skulle utredningen enligt den ursprungliga

planen omfatta även mejerier och byggnadsindustri, men dessa

två grupper uteslötos sedermera, enär svårigheter mötte att erhålla tillräckligt

omfattande och representativa uppgifter beträffande deras av utredningen

berörda ekonomiska förhållanden.

Räknat efter tillverkningsvärde representera de nämnda 37 industrigrenarna

enligt kominerskollegii industriberättelse för år 1916 sammanlagt

c:a 87 % av landets hela industri. Goda skäl syntes alltså föreligo-a

för den uppfattningen, att utredningsresultat, som erhölles beträffande nyss

angivna branscher, utan risk för större felaktigheter skulle kunna generaliseras

till att gälla industrien i dess helhet, detta så mycket hellre som

åtskilliga av de vid undersökningen ej ingående fabriksbranscherna till

kostnadsförhållanden och ekonomisk struktur äro nära besläktade med av

denna berörda grenar.

Medan utredningen alltså inskränktes till de viktigare industribranscherna,

företogs, såsom ovan antytts, jämväl så tillvida en begränsning,

att ifrågavarande branscher icke skulle undersökas i sin helhet" utan endast

beträffande vissa för varje bransch representativa företao-. Enligt

kommitténs uppfattning borde härvid som regel eftersträvas, att 1U eller

avsnitt 229 Kontrollera mot PDF

för vissa fall åtminstone XU av varje industrigren efter tillverkningsvärdet

räknat komme att omfattas av undersökningen. Vid det urval av företao-,

som kommittén vidtög för att uppnå nämnda gräns, följdes beträffande

industrier med mera varierande tillverkningsspecialiteter den principen,

att viktigare . sådana specialiteter skulle ingå vid undersökningen i ungefärlig

relation till sin betydenhet, varjämte för samtliga grenar tillsågs,

att olikheter i lokala förutsättningar vunno beaktande. I den mån

det var förenligt med nyss angivna princip, valdes vidare i främsta rummet

de största företagen inom varje bransch, enär dessa ansågos äga

UTREDNINGENS OMFATTNING.

9

bästa möjligheten att i önskad form avgiva behövliga uppgifter. Därjämte

kunde utfrågningen härigenom inskränkas till ett mindre antal företag, än

om den skulle riktats till smärre fabriker.

Beträffande den antagna minimigränsen för undersökningen, d. v. s.

l/4 av varje bransch, medgives gärna, att den kan synas väl låg för att

uppgifterna skola kunna berättiga till pålitliga slutsatser rörande de av

utredningen berörda förhållandena inom resp. industrigrenar i deras helhet.

Att märka är emellertid, att angivna minimigräns ingalunda ansågs

böra gälla över hela linjen. De industrigrenar, för vilka den syntes kunna

tillämpas utan avsevärd risk för missvisande slutresultat, voro sålunda

företrädesvis de, vilkas produktion är jämförelsevis ensartad, exempelvis

sågverk och hyvlerier, garverier, skofabriker m. fl. I sådana fall torde

man med ganska stor säkerhet kunna utgå från att produktionsförhållanden,

som gälla för 1U av industrigrenen, i stort sett också gälla fördela

dess tillverkning. Då det är fråga om branscher med mera blandad produktion,

exempelvis mekaniska verkstäder, metallmanufaktur, kemisk-tekniska

fabriker in. fl., skulle däremot undersökningens inskränkning till XU

av det hela innebära större fara för missvisande resultat vid en generalisering

av uppgifterna. I betraktande härav utvidgade också kommittén

undersökningen beträffande industrigrenar av ifrågavarande art därhän, att

uppgifter skulle inhämtas från minst Vs av varje gren, räknat efter tillverkningsvärdet*

Med samtidig tillämpning av ovan angivna princip, att

viktigare'' tillverkningsspecialiteter inom varje särskild gren skulle beaktas

ungefär i förhållande till sin betydelse, ansåg sig kommittén på detta sätt

kunna påräkna ett material, som skulle möjliggöra allmänna slutsatser

även för sistberörda art av industrirörelse.

Såsom nyss nämndes, föredrog kommittén, där särskilda skäl ej

motiverade annat tillvägagångssätt, att till undersökning utvälja de mest

avsnitt 230 Kontrollera mot PDF

betydande företagen inom de särskilda branscherna. Kommittén förbisåg

härvid ej, att förfarandet kunde vara ägnat att försvaga resultatens allmängiltighet,

nämligen på så sätt, att dessa komme att företrädesvis utvisa

ställningen vid °den ekonomiskt och tekniskt bäst organiserade delen av

industrien. Man känner från arbetsstatistiken, att arbetstiden i det hela

brukar vara kortare vid de storindustriella verken än vid smärre och

medelstora företag inom samma bransch. Vidare är det bekant, att de

förra i högre grad än de senare ersatt den mänskliga arbetskraften med

maskinella hjälpmedel, varför arbetslönen vid de mindre företagen ingår

i produktionskostnaden med relativt högre belopp än vid de tekniskt mera

högtstående. Båda de antydda omständigheterna synas berättiga till den

slutsatsen, att de smärre och medelstora företagen komma att träffas hår

2—191923.

10

UTREDNINGENS PLANLÄGGNING.

Utredningens

föremål.

dåre av arbetstidens förkortning än de större verken. Att den förra

gruppen blivit obetydligt representerad vid undersökningen, skulle således

få den verkan på resultatet, att detta kominer att ställa sig något gynnsammare

för industrien ån vad fallet skulle blivit, om undersökningen omfattat

samtliga arbetsställen.

Det ligger i öppen dag, att en undersökning enligt ovan framlagda

metoder icke kan göra anspråk på precision i strängare bemärkelse beträffande

de generaliserade resultaten. Det torde därför i detta sammanhang

böra tilläggas,, att det ingalunda ingick i kommitténs avsikt att ernå

någon sådan precision. För kommitténs syfte syntes det nämligen tillfyllest,

om de spörsmål, vilkas belysning åsyftades med utredningen, kunde

klargöras i sina allmänna grunddrag. Det torde för övrigt stå tydligt

för var och en, att man inom ett ämne av förevarande art över huvud

ej kan hoppas att komma längre med en undersökning än till resultat,

som i bästa fall kunna göra anspråk på ungefärlig riktighet.

Sedan området för utredningen utstakats, gällde det för kommittén

att klargöra beskaffenheten av de upplysningar, varpå utredningen skulle

byggas. Härvid kom kommittén till den uppfattningen, att såsom grundval

för beräkningarna borde tjäna uppgifter dels rörande det i industrirörelsen

bundna kapitalet och produktionskostnaderna vid hittillsvarande

arbetstid, dels rörande den gällande arbetstidens längd och antalet

vid företagen sysselsatta arbetare. Därjämte syntes industriföretagen böra

uppmanas att, i den mån deras erfarenheter eller i övrigt tillgängligt

material medgåve, meddela upplysningar rörande den inverkan på°arbetsintensiteten,

som kunde väntas av arbetstidens förkortning i viss utsträck

vidare,

avsnitt 231 Kontrollera mot PDF

under förutsättning av oförminskad produktion, rörande förkortningens

följder med avseende på behovet av ökat antal arbetare och

därav föranledd stegring av produktionskostnaderna i form av ökade arbetslöner,

ränta och amortering å kapital för eventuellt behövlig utvidgning

av fabrikslokaler, nybyggnad av arbetarbostäder och nyuppsättning av

maskiner samt slutligen rörande kostnader för andra av arbetstidens^örkortning

möjligen betingade förändringar med avseende på företagen.

Uppgifterna rörande hittillsvarandé arbetstid och arbetarantal inhämtades

genom den av kommittén tidigare igångsatta allmänna undersökningen

över ifrågavarande förhållanden inom industri och hantverk m. m.

För insamlingen av övriga ovan berörda upplysningar utarbetade kommittén

ett särskilt frågeformulär, vars avfattning framgar av bifogat avtryck

(se bilaga).

De viktigare frågorna i formuläret åsyfta uppgifter rörande:

UTREDNINGENS FÖREMÅL.

11

a) Värdet av industriegendomen (fastigheter, maskiner, inventarier och

lager) med syfte att visa betydenheten av det i rörelsen bundna kapitalet

(pp. 1—2 å formuläret);

b) De med produktionen förenade kostnaderna (p. 3); samt

c) Verkningarna av arbetstidens förkortning beträffande arbetsintensiteten,

behovet av ökat arbetarantal samt tillverkningskostnadens ökning

i olika hänseenden (pp. 6—8).

Vid uppställningen av frågorna rörande egendomsvärdet förelåg

svårighet därutinnan, att tvekan kunde uppstå beträffande den norm, enligt

vilken uppgifterna skulle avgivas. Om valet härvid lämnades f i i 11 åt

företagen, löpte man den risken, att någon enhetlig princip ej kom till

genomförande, enär ju det ena företaget eventuellt kunde meddela bok

föringsvärden för samtliga slag av egendom, det andra taxeringsvärden för

fast ''egendom och brandförsäkringsvärden för lös, det tredje fritt uppskattade

värden utefter hela linjen o. s. v. För att undvika berörda missförhållande,

fann kommittén nödigt att närmare precisera de grunder, enligt

vilka värdeuppgifterna borde utarbetas. Härvid syntes det för utredningens

syfte lämpligast att söka utröna de verkliga värdena, d. v. s. de värden,

som ägde aktualitet vid den tid, som redogörelsen i övrigt avsåge. Då en

fri uppskattning lämnade alltför stort utrymme åt subjektiva omdömen,

ansågs nämnda mål bäst kunna nas genom att inhämta egendomens brandförsäkringsvärde,

i den mån försäkring förekom. Uppgift om ifrågavarande

värde skulle sålunda begäras dels för byggnader med tillhörande maskiner,

dels för övriga maskiner, redskap och inventarier, dels för lager av heloch

halvfabrikat, råmaterialier, bränsle o. d. Beträffande ej försäkrade

avsnitt 232 Kontrollera mot PDF

byggnader syntes däremot utvägen av uppskattning till skäligt värde böra

anlitas, och detsamma gäller även sådan egendom som tomtjord, vattenfall

samt eventuellt oförsäkrade varulager. _ . ,

I fråga om tillverkningskostnadernas redovisning fann sig kommittén

böra eftersträva en sådan specifikation, att det vid bearbetningen skulle bli

möjligt att skilja på å ena sidan kostnader, som kunde väntas bli påverkade

av arbetstidens förkortning, och å andra sidan av denna mera

oberoende kostnader. För så vitt det var förenligt med denna strävan,

anpassades vidare formuläret efter inom industrien vanligen förekommande

bokföringssystem, varigenom kommittén avsåg att underlätta uppgifternas

avgivand.e.

Vid kostnadsredovisningen skulle medtagas samtliga tillverkningskostnader,

således icke blott direkta löpande utgifter, såsom underhållsoch

reparationskostnader, materialkostnader, kostnader för bränsle och

elektrisk energi, arbetslöner, andra avlöningar och diverse allmänna om

-

12

UTREDNINGENS PLANLÄGGNING.

Planen fö

beräknin

garna.

kostnader, utan även mera indirekta kostnader, såsom försäkringsavgifter,

avskrivningar å byggnader, maskiner och övriga inventarier samt ränta å

det i rörelsen bundna kapitalet. Beträffande sistnämnda post gäller, att

fabriksbokföringen ej lämnar direkta upplysningar rörande dess storlek,

enär den åtminstone i vanliga fall ej debiteras tillverkningen. En utväg

att här undvika missförstånd vid uppgifternas avgivande måste därför

sökas och fanns också däri, att företagen anvisades att beräkna ifrågavarande

ränta på grundval av totalbeloppet av industriegendomens särskilt

uppgivna värde, varvid eu räntesats av 6 procent förutsattes såsom genomsnittligt

ungefärligen skälig.

Då ovan berörda kostnader skulle avse själva tillverkningen, följer

härav, att vissa utgiftsposter, som i vanliga fall belasta industriföretagens

ekonomi men ej äro att rubricera som produktionskostnader i egentlig

mening, uteslötos vid undersökningen. Sådana kostnader äro för det första

olika slag av handelsomkostnader, såsom varurabatter, provisioner, försälj

ningsfrakter, kostnader för resande o. d. I fall, där bokföringen ej

strängt skilde på tillverkning och försäljning och det därför kunde möta

svårighet att utsöndra försäljningskostnaderna från de övriga, fick man

nöja sig med en approximativ fördelning. Vidare skulle bland tillverkningskostnaderna

ej upptagas å industrirörelsens vinst löpande skatter,

enär dessa ej kunna betraktas såsom egentlig produktionskostnad, då de

äro beroende av vinstförhållandena.

De uppgifter, som enligt ovanstående skulle insamlas, avsåg man

avsnitt 233 Kontrollera mot PDF

att begagna för beräkningar enligt i huvudsak följande plan. Med utgångspunkt

från uppgifterna om den hittillsvarande arbetstidens längd

skulle uträknas, huru stor rubbning härutinnan som vore att vänta av

eu maximibegränsning till 48 timmar per vecka. Arbetstidens sålunda utrönta

minskning kunde under i övrigt oförändrade förutsättningar antagas

komma att leda till nedgång av produktionen. A andra sidan kunde produktionen

tänkas komma att upprätthållas oförminskad därigenom, att

arbetstidens förkortning motvägdes genom anställning av ökat antal arbetare

och åtföljande eventuell utvidgning av industrianläggningarna. I

båda fallen vore i anslutning till de i ämnet begärda upplysningarna att taga

under omprövning, om och i vad mån de antagna förändringarna kunde

mildras genom ökning av arbetsintensiteten och därmed beräkningarna

över de ekonomiska följderna av förkortningen modifieras.

Undersökningen skulle alltså utgå från två alternativa förutsättningar,

nämligen dels:

oförändrad produktion och ökat arbetarantal; dels

BKKÄKNINGSPLANEN.

13

oförändv(it arbetarantal och, minskad ''produktion.

Vid förstnämnda alternativ (alternativ A) skulle genom utredningen

svar sökas på i huvudsak följande frågor:

a) Huru inånga arbetare behöva nyanställas för att produktionen

skall kunna vidmakthållas oförminskad?

b) Huru stort blir behovet av kapital för utvidgning av fabrikslokaler,

tillökning av maskin- och redskapsuppsättningen samt nybyggnad

av arbetarebostäder? ,

c) Vilken stegring av tillverkningskostnaden kan beräknas inträda

på o-rund av de under a) och b) berörda förändringarna?

& Vid beräkningen enligt de här antagna förutsättningarna kommer

man in på åtskilliga komplicerade förhållanden. Först gäller det att beräkna

den ökning av arbetarantalet, som kan väntas bli behövlig vid arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan. Vid ifrågavarande beräkning

får bland annat tagas i betraktande de förändringar ifråga om arbetets förläggning,

som eventuellt kunna antagas bli en följd av maximalgränsen,

såsom övergång till arbete pa skift och föråndi ad skiftsindelning.

Sedan arbetarantalets ökning kalkylerats, har man att beräkna återverkningarna

av ifrågavarande ökning på industrigrenarnas kapital- och

kostnadsförhållanden. Härvid kräves en närmare granskning av ökningens

praktiska konsekvenser vid de industriella verken. Ifrågavarande konsekvenser

få olika räckvidd allt efter arten av den omorganisation av arbetet,

som antages åtfölja arbetspersonalens ökning. Vad först beträffar

arbete, som förrättas uteslutande på dagen utan skiftgång, och som ej kan

avsnitt 234 Kontrollera mot PDF

väntas bli fördelat på skift, antages personalökningen komma att framkalla

ökat behov av fabrikslokaler, maskin- och redskapsuppsättnmg samt

eventuellt arbetarebostäder. .

Då arbetet är fördelat på skift och arbetstidens förkortning ej leder

till förändrad skiftsindelning utan blott till ökning av skiftarbetarnas antal,

gäller ifråga om ökningens verkningar detsamma som nyss yttrats

om dagarbete.

Annorlunda ställer sig saken, då man har att gorå med arbete, som

hittills ej varit fördelat på skift, men för vilket övergång till skiftsindelning

kan väntas ifrågakomma, samt arbete, som redan är förlagt till skift

och& beträffande vilket arbetstidens förkortning antages nödvändiggöra förändrad

skiftsindelning, exempelvis övergång från 2- till 3-skiftssystem.

Vid de två sistnämnda alternativen skulle någon ökning av de samtidigt

sysselsatta arbetarna ej inträda och följaktligen ej heller någon utivdgning

av fabriksutrymmen eller maskinell uppsättning bli behövlig. Däremot år

ett betydande nytt bostadsbehov att motse, då det vid exempelvis insätt

-

14

UTREDNINGENS PLANLÄGGNING.

ning av ökat antal skiftlag kan bli fråga om utökning av skiftsarbetarna

med ända till 50 procent. Den närmare beräkningen av ifrågavarande

behov samt åtföljande kostnad kan, där andra grunder ej äro att anlita,

verkställas med ledning av antalet nya arbetare, som, såvitt kan bedömas’

behöva beredas bostäder genom industriens försorg samt uppskattning av

byggnadskostnaden per arbetare.

_ Sedan omfattningen av det ökade behovet av arbetare, fabrikslokaler,

maskiner och bostäder utretts, återstår att se, hur ifrågavarande öknin^

och nyanskaffning kan beräknas återverka på tillverkningskostnaderna.

Arbetarantalets ökning medför ökning av arbetslönerna samt utgifter för

olycksfallsförsäkring, sjukvård och dylikt. Även förvaltningslönerna kunna

tänkas ökade, i den mån arbetarantalets ökning betingar ökad personal för

arbetets ledning och övervakning samt kontorsgöroinål. Det bundna kapitalets

ökning genom industrianläggningens utvidgning åtföljes av ökade

räntekostnader, varjämte utvidgningen leder till ökning av''brandförsäkringsavgifter,

underhålls- och reparationskostnader för byggnader samt

avskrivningar å byggnadsvärdet. I stort sett oförändrade blTdäremot vid

här behandlade alternativ med oförminskad produktion sådana kostnader

som exempelvis kostnader för produktiva materialier, bränsle, smörjmedel

och övriga förbrukningsartiklar.

Efter beräkningen av ovan antydda kostnadsökning i olika hänseenden

skulle produktionskostnadens totalsumma framträda, vilken summa

avsnitt 235 Kontrollera mot PDF

genom jämförelse med hittillsvarande totalkostnad komme att utvisa produktionskostnadens

stegring under den antagna förutsättningen.

Beräkningen enligt det andra alternativet, d. v. s. oförändrat arbetarantal

och minskad produktion (alternativ B), skulle i huvudsak avse att

ge svar på följande frågor:

a) Huru stor kan produktionens relativa minskning väntas bli vid

arbetstidens förkortning till 48 timmar per vecka?

„ b) Huru stor blir den relativa ökningen av produktionskostnaden

för den minskade produktmängden?

Med bortseende frän den svårighet, som kunde uppstå för kontinuerligt

arbetande industrier att över huvud fortsätta driften med oförändrat

arbetarantal, skulle grundlinjerna för beräkningen enligt detta alternativ

bli väsentligen följande.

Produktionsmängden sjunker med viss procent, beräknad i anslutning

till arbetstidens minskning. Minskningen av produktionen medför

rubbningar beträffande dels det i rörelsen bundna kapitalet, dels tillverkningskostnaderna.

1 förra hänseendet medför produktionsminskningen

minskat lager av råvaror, hel- och halvfabrikat, medan den övriga industri

-

MATERIALETS TIDSBESTÄMNING.

15

egendomen, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, ej påverkas. Av

tillverkningskostnaderna komma vissa poster att minskas på grund av

produktionens nedgång, under det att andra bli oförändrade. Minskningen

träffar räntekostnaden för lagervärdet, underhålls- och avskrivningskostnader

för maskiner och redskap samt vidare i huvudsak kostnaderna för

produktiva materialier, bränsle samt smörjmedel och övriga improduktiva

förbrukningsartiklar, vilkas åtgång bestämmes av tillverkningsmängden. I

huvudsak oförändrade kvarstå däremot sådana kostnader som exempelvis

räntekostnader för i fastigheter och maskiner bundet kapital, underhållskostnader

och avskrivning för byggnader, försäkringsavgifter utom för

lager, avlöning till förvaltningspersonal och arbetare samt diverse allmänna

omkostnader.

Då man dels av de inhämtade uppgifterna kände produktionskostnadens

belopp vid hittillsvarande arbetstid, dels genom beräkning på

ovan antydd väg framkommit till motsvarande kostnad»belopp vid förkortad

arbetstid, skulle möjlighet ges att uppvisa skillnaden mellan kostnaden

per produktionsenhet före och efter arbetstidens förändring, varefter produktionens

fördyring utan vidare kunde procentuellt beräknas.

Principerna för beräkningen av de kostnadsförändringar i olika hänseenden,

som enligt ovanstående av kommittén förutsattes vid de bada

uppställda alternativen, skulle närmare fastställas under beaktande av de

i ämnet från industriföretagen begärda upplysningarna. Vidare stod det

avsnitt 236 Kontrollera mot PDF

klart för kommittén, att ifrågavarande beräkningar på grund av de förekommande

problemens mångfald och komplicerade beskaffenhet borde företagas

under samverkan med personer, som ägde speciell sakkunskap rörande

det industriella arbetets organisation, teknik och ekonomiska struktur.

Det iimick därför i planen, att fackmän på nämnda områden skulle tillkallas

att åtminstone beträffande de viktigare industrigrenarna deltaga vid den

närmare prövningen av de grunder, enligt vilka beräkningarna skulle genomföras.

För att härvid i möjligaste mån uppnå allsidighet och opartiskhet

befanns det lämpligt att anlita sakkunniga från såväl arbetsgivar- som

arbetarsidan. Personvalet skulle överlämnas åt resp. organisationer, d. v. s.

för arbetsgivarna åt svenska arbetsgivareföreningen och för arbetarna åt

vederbörande fackförbund.

Vad beträffar den tidpunkt, till vilken de för undersökningen behövliga

uppgifterna borde hänföra sig, ansåg kommittén riktigast att

lämna industriföretagen en viss valfrihet. Endast så tillvida skulle sålunda

härutinnan föreskrift meddelas, att uppgifterna borde avse senaste år, då

tillverkning pågått i någorlunda normal omfattning, samt helst det år,

Materialets

tidsbestäm

ning.

16

UTREDNINGENS PLANLÄGGNING.

Oberäkneliga

faktorer.

för vilket uppgifterna till kommitténs särskilda statistiska utredning

rörande arbetstidens längd m. m. avgåves, det senare för att uppnå järn”

förbarhet mellan sistberörda uppgifter och uppgifterna till föreligo-ande

ekonomiska undersökning. Då de arbetsstatistiska uppgifterna, där arbetsförhållandena

ej ställt sig i väsentlig grad abnorma, begärdes för år 1917,

följde härav, att även de ekonomiska uppgifterna kunde väntas komma

att i allmänhet gälla nämnda år. Med hänsyn till de av kriget förorsakade

rubbningarna i företagens kostnadsförhållanden kunde °det ifrågasättas,

om icke ett år före kriget lämpade sig bättre som bas för utredningen.

Kommittén fann dock ej tillräckliga skäl föreligga för en sådan

ståndpunkt, ty å ena sidan var det på grund av industriens kraftiga utveckling

under de senaste åren av synnerlig vikt att erhålla så vitt möjligt

aktuella uppgifter, och å andra sidan kände sig kommittén ingalunda

övertygad om att ekonomiska uppgifter från tiden före kriget skulle bilda

en pålitligare utgångspunkt för dess på framtida eventuella förhållanden

syftande beräkningar än uppgifter från år 1917, så mycket mindre som

de ekonomiska rubbningarna till mycket väsentlig del inträtt först senare.

Det torde böra betonas, att en utredning enligt den allmänna plan,

s ts, natui li^en ej kan göra anspråk på att klarlägga frågan

avsnitt 237 Kontrollera mot PDF

om de ekonomiska verkningarna av arbetstidens föikortning inom industrien

i hela dess vidd. Såsom redan inledningsvis framhållits, sammanhänger

nämligen denna fråga med en mångfald faktorer, som på grund

av sin art svårligen kunna göras till föremål för allmängiltiga beräkningar,

och till vilka hänsyn följaktligen ej tagits vid de planerade kalkylerna.

Till berörda slag av mer eller mindre obestämbara spörsmål hör exempelvis

frågan, vilken betydelse förbättrad organisation av själva arbetet

samt modernisering av industriföretagens tekniska hjälpmedel kunna tillmätas

såsom motvikt mot arbetstidens förkortning.

En annan i det hela oberäknelig faktor utgör den allmänna prisstegring

å inhemska och, i den mån arbetstiden förkortas utomlands, även

utländska råmaterialier, hel- och halvfabrikat, vilken kan väntas följa av

den ökning av industriens produktionskostnader, som de ovan planerade

beräkningarna skulle avse att belysa.

Till de faktorer, från vilka kommittén på grund av bristande möjlighet

att uppbringa användbart upplysningsmaterial måste bortse vid utredningens

planläggning, hör vidare exempelvis den ökning av industriens

produktionskostnader, som möjligen kan väntas åtfölja arbetstidens förkortning

på grund av skärpt konkurrens om arbetskraften och därmed

följande stegring av arbetslönerna. Samma förhållande gäller beträffande

OBERÄKNELIGA FAKTORER.

17

den påverkan av lönerna i stigande riktning, smil en av den industriella

produktionens fördyring förorsakad höjning av den allmänna prisnivån

kunde tänkas medföra, i det högre levnadskostnader skulle kräva högre

löner. Slutligen må påpekas, att beräkningarna enligt ovanstående plan

icke kunna ge svar på frågan om industriens räntabilitet vid förkortad

arbetstid och dess därmed sammanhängande förmåga att utan allvarlig

ekonomisk skada anpassa sig efter förkortningen, vilken fråga ju sammanhänger

med så ovissa faktorer som exempelvis arbetstidsfrågans kommande

behandling i de ledande industriländerna samt de allmänna ekonomiska

konjunkturernas utveckling.

Materialets insamling, beskaffenhet och förberedande

bearbetning.

Kommitténs arbete med frågeformulärets avfattning avslutades på Materialets

våren 1918, och i början av juni månad kunde formuläret utsändas till msamltnsde

företag inom de olika industrigrenarna, som kommittén ansett böra

omfattas av undersökningen. I den cirkulärskrivelse, som åtföljde formuläret,

utfäste sig kommittén att behandla de särskilda företagens uppgifter

strängt konfidentiellt, varjämte kommittén erbjöd sig att gå tillhanda med

upplysningar beträffande frågornas besvarande, i den mån sådana behövdes

avsnitt 238 Kontrollera mot PDF

utöver formulärets anvisningar. Kommittén förklarade sig sålunda beredd

att för nämnda syfte utsända sakkunnig person till de företag, som därom

framställde begäran.

Att åtskilliga industriidkare skulle komma att ställa sig tveksamma

eller t. o. m. avvisande inför kommitténs hänvändelse, fann kommittén

ganska sannolikt, då ju de begärda uppgifterna dels krävde avsevärt arbete,

dels i en del punkter berörde ekonomiska förhållanden av mer eller

mindre strängt privat natur. Kommittén ansåg emellertid icke desto

mindre lämpligast att ej söka införskaffa materialet genom någon tvångsåtgärd

utan att härvid bygga på industriens frivilliga medverkan, enär man

på detta sätt syntes äga anledning att hoppas på uppgifter av högre kvalitet

än vid ett motsatt förfarande. Jämte de särskilda uppgifternas konfidentiella

behandling betonades därför i ovannämnda cirkulärskrivelse det

intresse, som en utredning över ifrågavarande ämne ägde speciellt för industrien

själv. Dessutom ingick kommittén till svenska arbetsgivareföreningen

med hemställan, att från dess sida benäget stöd måtte lämnas

vid uppgifternas insamling, vilken hemställan också tillmötesgicks och bl. a

3—191923.

18

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

ledde till en skrivelse från föreningen till dess av utredningen berörda

medlemmar, vari dessa uppmanades att avgiva de begärda uppgifterna.

För frågeformulärets besvarande anslogs av kommittén en tid av

ungefärligen en månad. Då frågeformuläret utsändes i början av juni,

borde alltså materialet i huvudsak ha förelegat bos kommittén i juli månad.

På grund av olika tillstötande hinder kunde emellertid denna plan

icke genomföras. För det första anförde sålunda en del företag, att de

till följd av sommarledighet bland kontorspersonalen eller annan anledning

ej ansåge sig kunna utarbeta och insända uppgifterna inom föreskriven

tid, varför uppskov begärdes. Då utredningen vidare var byggd på industriidkarnas

frivilliga medverkan, ledde detta till att vissa företag avböjde

att avgiva uppgifter under hänvisning till bristande tid och arbetskraft,

misstro i fråga om utredningens nytta och möjlighet samt andra

skäl av varierande beskaffenhet.

De angivna förhållandena medförde, dels att utredningsarbetet fördröjdes,

dels, vad som syntes allvarligare, att utsikten att erhålla tillräckligt

material för utredningen särskilt beträffande vissa industrigrenar blev

synnerligen tvivelaktig. I sistnämnda omständighet låg givetvis en fara

för hela undersökningens kvalitet, och med hänsyn till ämnets vikt fann

kommittén därför nödvändigt att genom särskilda ansträngningar söka

avsnitt 239 Kontrollera mot PDF

säkerställa tillgången till uppgifter i den utsträckning, som vid planläggningen

åsyftats. För sådant ändamål vidtogs i augusti månad den åtgärden,

att utredningen utsträcktes till ett ökat antal företag inom olika

industrigrenar, och härvid drogs marginalen så vid, att den önskade delen

av resp. industrigrenar skulle komma att innefattas av uppgiftsmaterialet

även för det fall, att ett avsevärt antal av de nu tillfrågade företagen

avböjde att lämna uppgifter. Vidare ansågs saken böra befordras genom

intensivare upplysningsarbete rörande utredningens syfte och betydelse.

Kommitténs sekreterare och undersökningens ledare avlade i sådant syfte

besök hos ett betydande antal industriföretag i landets olika delar, varvid

även biträde och upplysningar lämnades med avseende på frågeformulärets

ifyllande, i den mån önskan härom framställdes. Personliga överläggningar

ägde sålunda rum med chefer eller andra förtroendemän vid inalles ett

80-tal industriföretag.

Resultatet av nyssberörda åtgärder i olika hänseenden blev i det

hela någorlunda gott. Uppgifter inflöto sålunda successivt såväl från flertalet

av de i första omgången tillskrivna företag, vilka av en eller annan

anledning begärt uppskov med att insända uppgifter, som från de flesta i

senare omgången tillfrågade industriidkarna, och i åtskilliga fall, där man

ursprungligen ställt sig avvisande, möttes arbetet efterhand av förståelse

MATERIALETS INSAMLING.

19

och villighet att bidraga med begärt material. Nämnas kan dock, att den

tid, inom vilken uppgifterna begärdes insända, d. v. s. som regel en månad

efter frågeformulärets utskickning, i talrika fall trots påminnelser betydligt

överskreds. Orsaken härtill uppgavs oftast vara, att kontorspersonalen

genom influensan decimerats i den grad, att med uppgifternas

utarbetning måst anstå, tills förhållandena i nämnda hänseende förbättrats.

Den omfattning, i vilken frågeformuläret utsändes och besvarades,

framgår närmare av omstående tab. 1, som även utvisar betydenheten

av de anläggningar, rörande vilka uppgifter influtit, i förhållande till resp.

industrigrenar i deras helhet. Vid beräkningen av ifrågavarande relation

ha de till kommerskollegii industristatistik avgivna uppgifterna rörande

arbetarantal och tillverkningsvärden år 1916, d. v. s. de senaste tillgängliga,

lagts till grund.

Med avseende på tablån bör märkas, att i den mån industrifirmorna

ingå vid undersökningen med rörelse inom olika industrigrenar, de också

upptagits i det angivna antalet firmor för var och en av de branscher, inom

vilka ifrågavarande rörelse utövats. Förhållandet äger tillämpning på sammanlagt

avsnitt 240 Kontrollera mot PDF

9 av de firmor, som avgivit uppgifter. Av dessa ha sålunda 2

meddelat särskild redogörelse för dels sågverksrörelse, dels pappersmassefabrikation,

1 för dels järnverks-, dels sågverksrörelse, dels pappersmassefabrikation,

1 för dels pappersmasse-, dels pappersfabrikation, 1 för dels

pappersmasse-, dels pappers-, dels bomullsvara fabrikation, 1 för dels kolbrytning,

dels tegelindustri, 1 för dels råsockertillverkning, dels raöinaderirörelse

samt slutligen 2 för dels elektricitetsverks-, dels gasverksdrift.

I tablåns totalsiffra för antalet firmor, som avlämnat begärda uppgifter,

äro alltså ifrågavarande 9 firmor dubbelräknade. Om denna dubbelräkning

avlägsnas, blir det absoluta antal firmor, från vilka uppgifter föreligga,

242 stycken.

Nämnda antal lämnar emellertid ej upplysning om antalet av de

särskilda industrianläggningar, som omfattas av det inkomna materialet.

Liksom enligt ovanstående några firmor redogjort för rörelse inom skilda

industribranscher, förekommer nämligen i åtskilliga fall även, att firma,

vars uppgifter avse industridrift inom endast en av de i tablån angivna

grupperna, lämnat redogörelse rörande flera av densamma ägda, var för

sig fristående anläggningar. Totalantalet av de vid undersökningen ingående

anläggningarna utgör, såsom framgår av tablån, 307 stycken, varvid med

anläggning förstås självständigt di ivet gruvfält, verk, fabrik etc. Ett järnverk,

varest i kombination idkas masugns-, valsverks- och mek. verk

-

20

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

Tab. 1. Undersökningens omfattning.

Industrigrenar.

Antal industrifirmor

Antal an- läggningar,

för vilka

nppgifter

influtit

De redovisade anlägg- ningarna i förh. till

hela industrigrenen

från vilka

uppgifter

begärts

från vilka

uppgifter

influtit

Antal

arbetare

%

Tillverk-

ningsvärde

%

Malmbrytninq och metallindustri:

33-84

48-69

Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk . .

5

5

G

Järn- och stål verk...........

11

8

8

31-46

29-46

Järn- och stålmanufaktur........

16

14

14

27-85

30-89

Mekaniska verkstäder......... .

24

23

24

32-07

41-62

Skeppsvarv...............

4

2

2

23-34

29-51

Fabriker för elektr. maskiner.......

4

3

3

12-56

12-46

> • > apparater och ledningar

3

3

3

6214

74-44

Metallmanufaktur............

4

4

6

32-64

64-09

Jord- och stenindustri:

Kolgruvor...............

1

1

2

36-50

34-46

Cementfabriker.............

4

4

5

80-56

80-06

Tegelbruk...............

10

6

9

18-61

30 60

Glasindustri..............

5

4

4

25-46

26''75

Träindustri:

Sågverk och hyvlerier..........

33

23

29

17-85

24-84

Snickeri- och möbelfabriker.......

32

20

20

25-03

26-67

avsnitt 241 Kontrollera mot PDF

Pappers- och grafisk industri:

13

24-06

25-98

Pappersmassefabriker..........

17

13

Pappersbruk och papp fabriker......

10

9

10

33 si

41-62

Grafiska anstalter och boktryckerier . . .

14

9

9

20-63

23-82

Livsmedelsindustri:

Kvarnar................

8

G

G

14-72

37-26

Bagerier och käxfabriker........

15

7

7

1605

18"59

^sockerbruk och saftstationer......

1

1

3

1531

18-36

Sockerraffinaderier...........

1

1

2

41-35

48-94

Choklad- och karamellfabriker......

5

5

5

41-92

45-62

Bryggerier och mälterier.........

G

G

8

21-79

32-97

Tobaksfabrikör.............

1

1

21

100-00

loo-oo

Slakterier och charkuterier........

9

7

7

18-56

30-04

Textil- och beklädnadsindustri:

Bomullsindustri.............

11

11

11

50-47

47-96

Linne-, hamp- och juteindustri......

4

4

5

59-97

64-69

Ylleindustri..............

13

10

13

31-40

35-49

Trikåfabriker..............

4

4

8

46-20

46-89

Sömnadsfabriker............

14

9

9

23-77

30-41

Läder-, hår- och gummivaruindustri:

19-66

Garverier................

7

4

4

27-28

Skofabriker...............

10

5

5

20-07

22-55

Gummivarufabriker...........

4

3

3

67-99

73-36

Kemisk-teknisk industri:

Tändsticksfabriker...........

1

1

3

31-07

34-61

Div. kemisk-teknisk industri.......

15

12

14

25-00

27-32

Kraft-, belysnings- och vattenverk:

20-30

Elektricitetsverk............

5

2

2

21-53

Gasverk........... ....

3

3

4

62-10

69-64

Totalt

334

253

307

29-58

35-87

UPPGIFTERNAS RÄCKVIDD.

21

stadsdrift, betraktas alltså sotn eu enda industrianläggning, och detsamma

är förhållandet med exempelvis varje särskilt tillverkningsställe för tobaksvaror,

samma bolag tillhöriga, var för sig drivna sågverk o. s. v.

Procenttalen beträffande betydenheten av de till utredningen redovisade

anläggningarna i förhållande till resp. industrigrenar i deras helhet

utvisa, som synes, betydande variationer. Fästes närmast avseende vid

tillverkningsvärdet, vilket utgjort utgångspunkten för bestämmandet av

den del av industrien, som i de olika fallen ansetts böra undersökas, befinnes

det, att kommitténs syfte, d. v. s. att erhålla uppgifter beträffande

V3 eller minst lU av industrirörelsen inom varje gren, i allmänhet uppnåtts.

Nämnvärt under angivna minimigräns ligger resultatet endast ifråga

om fabriker för elektriska maskiner, bagerier och råsockerbruk. Av förstnämnda

industrigren har endast en jämförelsevis ringa del, 12''4ö %, blivit

representerad vid utredningen, beroende på att ett av landets största företag

inom branschen tyvärr avböjt att lämna hithörande uppgifter. Trots

avsnitt 242 Kontrollera mot PDF

ofullständigheten synes emellertid materialet ej vara knapphändigare, än

att gruppen kan medtagas vid kalkylerna. Ännu mindre tvekan behöver

i detta fall råda beträffande bagerierna och råsockerbruken, ty dels föreligger

här ett större material, dels är driften inom de två grenarna var

för sig ganska ensartad.

Medan alltså uppgiftsmaterial för några få industrigrenar ej influtit

i avsedd utsträckning, representera däremot i många fall de inkomna uppgifterna

en betydligt större del av vederbörande industrigrenar, än som

varit behövligt för att uppnå den antagna gränsen för undersökningens

omfattning. För en industrigren, tobaksindustrien, avse uppgifterna hela

grenen, enär aktiebolaget svenska tobaksmonopolets ifrågavarande redogörelse

omfattar hela dess fabriksrörelse. I en del fall ingå från c:a

40 % till 80 % av hela industrirörelsen vid undersökningen. Förhållandet,

som ju är uteslutande fördelaktigt, har beträffande vissa grenar,

såsom mekaniska verkstäder, pappersbruk, bomullsindustri och trikåfabriker,

sin grund däri, att den marginal, som kommittén, med tanke på att en

del företag kunde befaras komma att avböja medverkan, iakttog vid formulärets

utsändande, i praktiken ej tagits i anspråk i beräknad omfattning.

Beträffande andra grenar, såsom fabriker för elektriska apparater

och ledningar, metallmanufaktur, cementfabriker, linne-, hamp- och juteindustri,

gummivarufabriker samt gasverk, gäller, att produktionen till

väsentligaste delen är förlagd till ett ringa fåtal stora anläggningar, och

då kommittén, för att ej i de för offentligheten avsedda sammandragen

av uppgifterna blotta ekonomiska förhållanden vid något särskilt företag,

ansett behövligt att anskaffa material beträffande som regel minst 3 an

-

22

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

läggningar, har följden blivit, att uppgifterna beträffande de 3 eller 4

viktigaste anläggningarna också kommit att representera den övervägande

delen av resp. industribransch.

Jämte tillverkningsvärdets procentuella betydenhet visar tablån motsvarande

betydenhet av det arbetarantal, som kommer på de anläggningar,

för vilka uppgifter meddelats, i förhållande till hela arbetarantalet inom

resp. industrier. Eu jämförelse mellan procenttalen för å ena sidan arbetarantalet

och å andra sidan tillverkningsvärdet ger vi handen, att

siffran för det förra i allmänhet är lägre än siffran för det senare. I det

hela kan av förhållandet dragas den slutsatsen, att det föreliggande materialet

avser den del av industrien, inom vilken ersättningen av levande

arbetskraft med tekniska hjälpmedel hunnit relativt längst, vilken slutsats

avsnitt 243 Kontrollera mot PDF

synes desto bättre grundad, som ju uppgifter i främsta rummet insamlats

från de största och modernaste anläggningarna inom varje bransch. I

särskilda fall, där en industrigren omfattar tillverkningar av väsentligt olika

slag, kan det påvisade förhållandet naturligen därjämte förklaras av att den

redovisade delen av industrigrenen företrädesvis kommit att hänföra sig

till produkter, för vilka framställningskostnaden och därmed tillverkningsvärdet

i avsevärt lägre grad än för industrigrenen i genomsnitt består av

kostnad för anställda arbetare. Sistberörda företeelse kan exempelvis

iakttagas vid gruppen metallmanufaktur, för vilken 64''09 % av tillverkningsvärdet

men blott 32''64 % av arbetarantalet beröras av det inkomna

materialet, samt vid tegelbruken, där motsvarande tal äro resp. 30‘50 %

och 18''6i %. Ifråga om metallmanufakturen gäller sålunda, att de egentliga

metallverken, av vilka de viktigaste avgivit uppgifter, på grund av

tillverkningens art uppvisa ett betydligt högre tillverkningsvärde per arbetare

räknat än gruppen i genomsnitt. På samma sätt förhåller sig saken

exempelvis beträffande vissa av de tegelbruk, för vilka material föreligger,

enär vid ifrågavarande anläggningar jämte tegel framställts vissa lergodsartiklar,

vilkas tillverkningsvärde i avsevärt lägre grad än teglets baserat

sig på insats av levande arbetskraft.

I andra fall är förklaringen till den ifrågavarande procentuella differensen

tydligen att söka mera i olika tekniska förutsättningar än i produktionens

olikartade beskaffenhet. Ett gott exempel erbjuder här kvarnindustrien.

De inkomna uppgifterna representera 37''26 % av hela grenens tillverkningsvärde

men blott 14‘72 % av arbetarantalet. De redovisade kvarnarna äro

samtliga storkvarnar, och tillverkningsvärdet per arbetare är för dessa

givetvis ofantligt mycket högre än för den stora massan av små och medelstora

kvarnar, vid vilka ju dessutom en avsevärd del av för målningen avser

inlämnad främmande spannmål. Andra industrigrenar, som uppvisa stor

UPPGIFTERNAS RÄCKVIDD.

23

differens mellan arbetarantalets och tillverkningsvärdets procenttal, och varest

berörda differens i huvudsak synes vara att återföra till eu högre teknisk

utveckling vid den redovisade delen än vid den oredovisade, äro exempelvis

sågverk och hyvlerier, bryggerier, slakterier och charkuterier samt garverier.

Av de i tab. 1 meddelade siffrorna framgår ej, huru stor del av

landets totala industri, som beröres av undersökningen. För att klargöra

denna fråga, vilken blir av betydelse, då det gäller att generalisera de på

det inkomna materialet byggda beräkningarna, meddelas nedan en sammanställning,

avsnitt 244 Kontrollera mot PDF

grundad, liksom tab. 1 i vissa delar, på särskild bearbetning

av uppgifterna rörande arbetarantal och tillverkningsvärden till koinmerskollegii

industristatistik för år 1916. Industrigrenarna kunna här

lämpligen sammanföras i de 9 huvudgrupper, som den officiella statistiken

tillämpar.

Tab. 2. Den undersökta industrien i förhållande till landets hela industri.

Industrigrupper

Hela industrien

De industrigrenar,

för vilka represen- tativa företag ingå

vid utredningen

De anläggningar,

för vilka upp- gifter influtit

Arbetar-

antal

Tillv.-värde

Mill. kr.

Arbetar-

antal

Tillv.-

värde

Arbetar-

antal

Tillv.-

värde

i % av hela industrien

Malmbrytning och metallindustri . . .

135 023

1 110-71

95-43

94-35

29-89

36-80

Jord- och stenindustri.......

35 886

107-42

48-82

59-66

13-55

23-52

Träindustri............

61762

40805

93-88

95-32

18-05

23-87

Pappers- och grafisk industri ....

40 690

441-52

87-80

95-09

23-20

29-60

Livsmedelsindustri.........

39 703

870-52

76-44

68-93

25-33

28-68

Textil- och beklädnadsindustri ....

46 017

327-16

88-36

87-92

35*75

3713

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

15 686

216-04

83-46

90-84

22-49

26-69

Kemisk-teknisk industri.......

17 684

216-32

lOOoo

lOO-oo

27-98

28-82

Kraft-, belysnings- och vattenverk . .

5 372

79-68

80-88

92-34

29-95

35-59

Totalt

397 823

3 777-42

87-02

87-22

25-74

31-28

Tablån återger för det första industristatistikens totalsiffror för de

9 gruppernas arbetarantal och tillverkningsvärde, vidare huru stor del av

resp. totalsummor, som faller på dels de vid undersökningen representerade,

i tab. 1 specificerade industrigrenarna i deras helhet, dels på de

inom de olika grenarna undersökta anläggningarna.

24

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

Beträffande den tidpunkt, till vilken de insamlade uppgifterna hänföra

sig, gäller som regel, att de i enlighet med planen avse år 1917.

Det förekommer emellertid även, att tidigare år valts för uppgifterna,

vilket då i allmänhet synes ha berott på att år 1917 på grund av

materialbrist eller andra störande förhållanden ställt sig så abnormt i tillverkningshänseende,

att det ej ansetts lämpa sig som bas för de begärda

uppgifterna. För att ge en något närmare föreställning om uppgifternas

ifrågavarande fördelning på olika år meddelas följande översikt.

Tnb. B. Uppgifternas fördelning på olika år.

Antal

anläggningar.

för

vilka uppgifterna avse år

Summa

Industrigrupper

anlägg-

1911

1912

1913

1914

1915

1916

1917

Malmbrytning och metallindustri.....

1

2

5

2

56

66

Jord- och stenindustri..........

4

2

14

20

Träindustri...............

avsnitt 245 Kontrollera mot PDF

1

1

i

8

38

49

Pappers- och grafisk industri.......

1

1

i

5

24

32

Livsmedelsindustri...........

2

3

4

50

59

Textil- och beklädnadsindustri......

5

3

14

8

16

46

Läder-, hår- och gummivaruindustri ....

3

3

6

12

Kemisk-teknisk industri.........

2

1

1

1

12

17

Kraft-, belysnings- och vattenverk ....

1

5

6

Summa

2

17

11

26

30

221

807

Inom samtliga grupper förekomma alltså uppgifter, som avse tidigare

år än 1917. Förhållandet inverkar på utredningens resultat i så

måtto, att de under kriget allt starkare framträdande abnormiteterna i

ekonomiskt hänseende icke göra sig gällande med samma kraft, som om

materialet genomgående grundat sig på kapital- och tillverkningsförhållandena

år 1917. Att med större noggrannhet bedöma graden av ifrågavarande

inverkan låter sig emellertid ej göra enbart med ledning av antalet

till olika år hänförliga uppgifter, enär även betydenheten av de anläggningar,

som i de olika fallen komma i fråga, är att taga i betraktande.

Frågan synes emellertid ej äga den vikt för utredningens syfte, att eu

preciserad beräkning här är av nöden.

MATERIALETS BESKAFFENHET.

25

I början av november månad förelåg uppgiftsmaterialet i huvudsak Materialets

insamlat. Härefter vidtog den närmare granskningen av detsamma. p^v beskaffenhet.

denna framgick, att de avgivna uppgifterna visserligen i stort sett voro

tillfredsställande, men att å andra sidan nästan undantagslöst otydlighet

eller luckor förekommo i en eller annan punkt, något som ju ej heller var

ägnat att överraska med hänsyn till deri ingående och omfattande arten

av de begärda upplysningarna. 1 den mån ofullständigheterna gällde uppgifterna

rörande industriegendomens värde och de olika med produktionen

förenade kostnaderna, inhämtades kompletterande upplysningar, och då

otydlighet eller ofullständighet i allmänhet förelåg åtminstone i någon

punkt, kom ifrågavarande hänvändelse att sträcka sig till nästan samtliga

de företag, som meddelat uppgifter. £>om regel visades vid förfrågningarna

stort tillmötesgående från industriidkarnas sida, och tack vare detta kunde

materialet efterhand bringas i förhållandevis likformigt och fullständigt

skick. I några undantagsfall, där begärd komplettering ej gavs, blev det

visserligen nödvändigt att med ledning av förhållandena vid likartade anläggningar

företaga en approximativ korrigering, men då förfarandet endast

i mycket obetydlig utsträckning behövt anlitas, kan det ej anses ha

i någon som helst nämnvärd grad minskat uppgifternas värde i det hela.

De å frågeformuläret begärda uttalandena och beräkningarna rörande

avsnitt 246 Kontrollera mot PDF

arbetstidsförkortningens verkningar ifråga om arbetsintensiteten, behovet

av ökad arbetskraft och utvidgning av industrianläggningarna samt

härmed följande kostnader inkommo i avsevärt sparsammare grad än uppgifterna

rörande värdeförhållanden och tillverkningskostnader. I en del

fall anfördes, att man saknade tillräcklig erfarenhet för att med någon

säkerhet kunna bedöma ifrågavarande spörsmål, och i andra fall lämnades

frågorna obesvarade utan närmare motivering. Trots att åskilliga industriidkare

sålunda avböjde att yttra sig i berörda ämnen, inkommo emellertid

å andra sidan från flertalet företag uttalanden av större eller mindre utförlighet.

För kommitténs syfte, nämligen att få kännedom om den allmänna

inom olika viktigare industribranscher rådande uppfattningen i

ovannämnda spörsmål, syntes också det erhållna materialet i huvudsak

tillräckligt, varför man avstod från särskilda ansträngningar för dess fullständigande,

detta så myeket hellre som ytterligare belysning av de angivna

frågorna kunde förväntas vid överläggning med de sakkunniga representanter

från arbetsgivar- och arbetarsidan, som enligt planen skulle

tillkallas för att biträda vid fastställandet av principerna för de beräkningar,

vilka det insamlade materialet var avsett att möjliggöra.

Vissa å frågeformuläret begärda uppgifter, nämligen rörande tillverkningskvantiteter,

tillverkningens försäljningsvärde samt kraftförhållan

4—191923

-

26

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

Materialets

förberedande

behandling.

den, har kommittén ej funnit anledning att bearbeta, alldenstund ifrågavarande

uppgifter i huvudsak varit avsedda att tjäna endast som en verifiering

av kostnadsuppgifterna. På grund av uppgifternas stora ofullständighet

och olikformighet skulle f. ö. bearbetningen ha förutsatt ett kompletteringsarbete

av synnerligen tidsödande slag.

De uppgifter rörande arbetarantal och arbetstid vid de av undersökningen

omfattade anläggningarna, vilka kunnat hämtas från kommitténs

särskilda utredning rörande arbetstidsförhållandena, hava i det hela visat sig

tillräckliga och lämpliga för sitt ändamål. I vissa fall har dock förekommit,

att ifrågavarande uppgifter hänfört sig till ett annat år än det, för vilket

resp. anläggnings ekonomiska redogörelse avgivits, vilket så tillvida inneburit

eu olägenhet, att de två slagen av uppgifter ej blivit i samma grad

jämförbara, som då de anslutit sig till samma år. Förhållandet är emellertid

tämligen sällsynt och kan ej anses i avsevärdare grad inverka på

beräkningsresultaten. Nämnas kan även, att uppgifter rörande arbetarantal

och arbetstid icke influtit beträffande några enstaka fabriker, för vilka

avsnitt 247 Kontrollera mot PDF

ekonomiska uppgifter avlämnats. Denna lucka har emellertid, i den mån

det gällt arbetarantalet, kunnat fyllas genom anlitande av ifrågavarande

företags uppgifter för år 1917 till kommerskollegii industristatistik.

Från början av januari månad 1919 kunde det för de olika industrigrenarna

insamlade materialet framläggas i sammanfattad form för kommitténs

ledamöter. Då kommittén tillsvidare var strängt upptagen med

utarbetningen av betänkande med förslag till lag om arbetstidens begränsning,

kunde emellertid materialets behandling i kommittén ej påbörjas

förrän under senare delen av februari månad. Såsom förut omnämnts,

var det avsikten att vid ifrågavarande behandling, som enligt planen skulle

ha till ändamål ett bedömande av materialet och klargörande av de närmare

principerna för de åsyftade beräkningarna, tillkalla särskilda sakkunniga

åtminstone för de viktigaste vid undersökningen ingående industrigrenarna.

För att påskynda arbetets slutförande fann sig kommittén

höra begränsa ifrågavarande medverkan av sakkunniga utom kommittén

till sådana större industribranscher, beträffande vilka de ekonomiska verkningarna

av arbetstidens förkortning kunde anses särskilt komplicerade,

eller för vilka speciell sakkunskap ej fanns företrädd bland kommitténs

egna ledamöter.

Under hand anlitade kommittén sålunda särskilda sakkunniga från

arbetsgivar- och arbetarsidan vid behandlingen av det inkomna materialet

O O

beträffande:

1) Järn- och stålverk;

MATERIALETS FÖRBEREDANDE BEHANDLING.

27

2) Sågverk och hyvlerier;

3) Pappersrnassefabriker;

4) Pappersbruk och pappfabriker.

Vidare tillkallade kommittén, sedan chefen för kungl. civildepartementet

därtill givit sitt bemyndigande, arbetsgivar- och arbetarrepresentanter

för var och eu av följande industrigrenar eller grupper av industrigrenar:

1) Mekaniska verkstäder och skeppsvarv;

2) Järn- och stålmanufaktur;

3) Snickeri- och möbelfabriker;

4) Grafiska anstalter och boktryckerier;

5) Sockerindustri;

6) Bryggerier och mälterier;

7) Textilindustri;

8) Sömnadsfabriker;

9) Skofabriker;

10) Kemisk-teknisk industri.

I anslutning till det insamlade uppgiftsmaterialet diskuterades den

ekonomiska betydelsen av arbetstidens förkortning för ovannämnda industribranscher

vid sammanträden av kommittén och de särskilt tillkallade

sakkunniga under sista veckan av februari och förra hälften av mars månad.

1) De vid överläggningarna framkomna huvudsynpunkterna skola i den

mån de äga speciellt intresse för de på uppgiftsmaterialet byggda beräkningarna,

senare framläggas i sina allmänna grunddrag (jfr sid. 78 o. f.).

Efter nyssberörda arbetes avslutning gällde det att under beaktande av

avsnitt 248 Kontrollera mot PDF

de sakkunnigas upplysningar och de genom frågeformuläret insamlade skriftliga

uttalandena i detalj bestämma de principer, enligt vilka det insamlade

siffermaterialet rörande industrigrenarnas kapital- och kostnadsförhållanden

skulle begagnas vid de planerade beräkningarna. Närmast verkställdes

ifrågavarande bestämning i fråga om de grenar, som varit föremål för *)

*) De vid ifrågavarande behandling deltagande sakkunniga voro från arbetsgivarsidan:

disponenterna T. Magnuson, oE. V. Odelberg, 0. Hellström och A. Björklund, direktörerna

friherre J. Mannerheim och A. Nobell, disponenterna C. F. Lundquist och B. Unger, ingenjören

I. Nyström, överingenjören E. A. Forsberg, direktören G. Ahlrot, överingenjören G.

Lindmark, direktörerna A. Ljunggren, C. Ramström, C. F. Tranchell, B. Almgren, A. Bergengren

och E. Erikson, konsul H. Holm, direktörerna G. Karlson och B. Carlson samt överingenjören

T. Jung;

från arbetarsidan: ombudsmannen C. E. Sjöberg, arbetaren K. H. Johansson, ombudsmännen

C. J. Söder och R. Wettergren, arbetarna D. Berg, L. Bratt, V. Olsson och A.

Pettersson, förtroendemannen N. P. Linde, sekreteraren O. Karlén, typografen E. Wiberg,

arbetaren N. Andersson, förtroendemännen S. Eriksson, G. Janzén, Joh:s Andreasson och E.

Johansson, kassören A. Haglund samt förtroendemannen Elof Johansson.

28

MATERIALETS INSAMLING OCH BESKAFFENHET M. M.

överläggning med de särskilt tillkallade sakkunniga, och beträffande vilka

de ekonomiska förhållandena alltså förelågo bäst utredda. De sålunda

fastställda beräkningsgrunderna tillämpades därefter med de modifikationer,

som kunde anses påkallade av olika industriers säregna produktionsförhållanden,

jämväl beträffande de vid utredningen ingående industrigrenar,

vid vilkas behandling sakkunskap utom kommittén ej anlitats. Nu antydda

arbete utfördes under senare hälften av mars månad, och utredredningen

hade alltså vid slutet av sagda månad fortskridit så långt, att

de med densamma åsyftade beräkningarna kunde sättas i verket.

Innan framställning lämnas av de speciella beräkningsgrunderna och

utredningens resultat, torde en överblick böra meddelas över det upplysningsmaterial,

som av kommittén insamlats. Berörda överblick skall avse:

a) Uppgifterna rörande industriföretagens egendomsvärden, tillverkningskostnader,

arbetarantal och genomsnittliga arbetstid per vecka;

b) De inkomna skriftliga uttalandena rörande verkningarna av arbetstidens

förkortning med avseende på arbetsintensiteten, behovet av ökat

arbetarantal för produktionens bibehållande oförminskad samt med arbetarantalets

eventuella ökning följande kostnadsstegring;

avsnitt 249 Kontrollera mot PDF

c) De huvudsynpunkter beträffande de ekonomiska verkningarna av

arbetstidens förkortning, vilka framkommit vid kommitténs överläggningar

i ämnet med för vissa angivna industrigrenar särskilt tillkallade sak

O

O

kunniga.

Sammanfattning av uppgiftsmaterialet.

I. De undersökta industriföretagens egendomsvärden, tillverkningskostnader,

arbetarantal ocli arbetstid.

De influtna uppgifterna rörande industriegendomens värde, företagens

tillverkningskostnader samt de anställda arbetarnas antal och genomsnittliga

arbetstid per vecka finnas sammanställda i tab. 4, sid. 32 o. f.

Det har förut framhållits, att siffrorna i stort sett hänföra sig till förhållandena

år 1917. Vad först beträffar uppgifterna rörande egendomsvärdena,

må följande anföras till belysning av deras innebörd.

Uppgifterna De under rubriken brandförsäkringsvärde å byggnader jämte därtill

över indus- hörande maskiner upptagna värdena avse i huvudsak försäkringsvärdet av

domens dels av företagen ägda och utnyttjade fabriksbyggnader med tillhörande

värde. ekonomibyggnader såsom kontors- och magasinsbyggnader samt hyresfritt

EGENDOMSVÄRDEN, PRODUKTIONSKOSTNADER, ARBETARANTAL OCH ARBETSTID.

2!)

eller utan full hyresersättning upplåtna bostadshus för tjänsteman och arbetare,

samlingslokaler o. d., dels sådana maskiner, som enligt gällande

lag äro att hänföra till fast egendom. Försäkringsvärdet av andra maskiner

samt redskap och lösa inventarier skall enligt frågeformulärets anvisning

ha meddelats under särskild härför avsedd rubrik. Det bör emellertid

anmärkas, att distinktionen mellan till fastigheten hörande och Övriga,

d. v. s. mellan fasta och lösa maskiner, icke genomgående tillämpats likformigt

och i vissa fall t. o. in. lämnats helt ur sikie. Till viss grad är

detta mycket förklarligt, då ju gränsen mellan fasta och lösa maskiner är

synnerligen flytande och delvis godtycklig. Då det för beräkningarna varit

av viss betydelse att få ifrågavarande uppdelning åtminstone i det

väsentliga genomförd, har dock eftersträvats att åvägabringa korrigering i

sådana fall, där uraktlåtenheten att vid försäkringsvärdenas redovisning

särskilja fasta och lösa maskiner varit särdeles påfallande. Om sålunda,

såsom ej sällan förekommit, i försäkringsvärdet av byggnader jämte därtill

hörande maskiner inräknats försäkringsvärdet av hela maskinuppsättningen,

har den del av totala försäkringsbeloppet, som kunnat anses hänföra sig

enbart till lösa maskiner, särskilt efterfrågats och efter erhållen upplysning

överflyttats till vederbörlig rubrik. I åtskilliga fall har det ställt sig svårt

att avgöra, enligt vilka principer det för byggnaderna med tillhörande

avsnitt 250 Kontrollera mot PDF

maskiner upptagna försäkringsvärdet meddelats, men då korrigeringsarbetet

måst begränsas till det allra nödvändigaste, hava likväl uppgifterna trots

bristande klarhet begagnats i oförändrat skick. Förhållandet medför, att

de meddelade totalbeloppen för byggnaders och tillhörande maskiners försäkringsvärde

i olika grad för olika industrigrenar kunna innefatta försäkringsvärde

jämväl av maskiner, som vid en noggrannare fördelning varit

att hänföra till lös egendom, och vilkas försäkringsvärde alltså bort ingå

under annan rubrik. Genom det arbete, som nedlagts på de mera framträdande

olikformigheternas avhjälpande, synes likväl så mycket ha vunnits,

att eventuellt kvarstående sådana icke äro av den betydenhet, att

de utöva något nämnvärt inflytande på de allmänna beräkningsresultaten.

De uppgivna värdena av ej försäkrade byggnader, tomter och strömfall

innebära, såsom framgår av tab. 4, en uppskattning av ifrågavarande

egendoms skäliga värde. Enligt kommitténs avsikt bör uppskattningen i

möjligaste mån ha tagit sikte på det värde, som med hänsyn till rådande

prisförhållanden kunde anses aktuellt vid den tidpunkt, till vilken uppgifterna

i övrigt hänföra sig, således som regel år 1917. I vilken grad

detta iakttagits, kan ej med säkerhet bedömas. Det är en självklar

sak, att värdeuppskattningen i de skilda fallen kan bygga på ganska

varierande grunder, och att den i det hela kunnat bli endast mer eller

30

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

mindre approximativ. Där man ej haft tillgång till särskilda hållpunkter

för värderingen av ifrågavarande egendom, såsom aktuella kostnadskalkyler

för likartade byggnader, kända inköpspris för tomtjord och vattenfall av

jämförlig beskaffenhet o. d., kan givetvis även förekomma, att de uppgivna

värdena blivit mer eller mindre subjektiva. Det osäkerhetsmoment,

som alltså här kan tänkas vidlåda uppgiftsmaterialet, är emellertid även i

ogynnsammaste fall av mycket underordnad betydelse i förhållande till

egendomsvärdenas totalbelopp, vars ojämförligt viktigaste beståndsdelar

ju utgöras av brandförsäkringsvärden å byggnader, maskiner och varulao-er,

vilka värden i det hela kunna anses vara bestämda enligt objektiva

grunder. Med avseende på de byggnader, för vilka uppskattningsvärden

meddelats, må slutligen tilläggas, att det här är fråga om huvudsakligen

sådana för brandrisk mindre utsatta byggnader som grunder, vissa ugnsbyggnader,

transportanläggningar, dammbyggnader, kajer, broar, vattenledningar

o. d.

De uppgivna värdena å lager av materialier, bränsle, halv- och helfabrikat

äro i det väsentliga att betrakta som brandförsäkringsvärden.

avsnitt 251 Kontrollera mot PDF

Visserligen skulle enligt frågeformulärets anvisning ett uppskattad skäligt

värde meddelas för varulagret, i den mån detta ej var brand försäkrat,

men man torde vara berättigad antaga, att den oförsäkrade delen är

mycket oväsentlig i förhållande till det hela. Ett, viktigt undantag

bildar dock härutinnan det för järnmalmsgruvor och -anrikningsverk upptagna

lagervärdet, som till största delen representerar värdet av lagrad

bruten malm, vilken naturligen ej brandförsäkrats. Då malmlagrets värde

i uppgifterna varit särskilt specificerat, föreligger emellertid här möjlighet

att vid de beräkningar, för vilka det är av betydelse att känna totalvärdet

av enbart den brandförsäkrade egendomen, utesluta den i lagret ingående

beståndsdel, som är oförsäkrad.

Anmärkas kan för övrigt beträffande de uppgivna lagervärdena, att

dessa inom åtskilliga industrigrenar på grund av med kriget sammanhängande

svårigheter i transport- och avsättningshänseende in. in. tydligen

befinna sig på en onormal höjd. Att lagervärdet i många fall synes utgöra

en större del av industriegendomens totalvärde, än som skulle varit

att vänta under vanliga förhållanden, kan vidare förklaras därav, att till

mer eller mindre fantastiska priser inköpta råinaterialier i avsevärda mängder

rnågt hållas i lager för driftens säkerställande.

Å andra sidan bör naturligen ej förbises, att tillverknings- och avsättningsförhållandena

inom andra industrier under kriget kunna ha gestaltat

sig på ett sätt, som påverkat lagerbeståndet i motsatt riktning mot

vad ovan påvisats, i det varubristen å ena sidan omöjliggjort nämnvärd

EGENDOMSVÄRDEN, PRODUKTIONSKOSTNADER, ARBETARANTAL OCH ARBETSTID.

31

lagring av materialier och å andra sidan medfört omedelbar avsättning av

de färdiga fabrikaten.

Å industriegendomens sammanlagda värde har beräknats 6 % ränta,

som påförts tillverkningskostnaderna. I övrigt ingå kostnaderna för i rörelsen produktionsbundet

kapital företrädesvis under rubrikerna underhåll av byggnader, maski-kostnaderna.

ner, redskap och inventarier samt avskrivning å sagda egendom. Vad först

beträffar underhållskostnaderna bör märkas, att däri ej med tagits avlöning till

företagens egna med underhålls- och reparationsarbeten sysselsatta personal,

vilken avlöning enligt frågeformulärets föreskrift varit att sammanföra med

övriga arbetares lönesummor. Huruvida berörda anvisning i allmänhet länt

till efterrättelse, kan dock ej klarläggas, liksom ej heller huruvida i en del

fall belopp upptagits som underhållskostnad, vilka riktigare bort betraktas

som nybyggnads- eller nyanskaffmngskostnad och följaktligen ej hört samman

avsnitt 252 Kontrollera mot PDF

med redogörelseårets löpande produktionskostnader. Då de uppgivna

underhållskostnaderna som regel förefalla ganska måttliga i förhållande

till motsvarande egendomsvärden, kan sistberörda förfarande i alla händelser

ej ha praktiserats i någon mera nämnvärd omfattning. Dessutom

motvägas de i vissa fall eventuellt för höga underhållskostnaderna därav,

att andra företag under redogörelseåret haft att uppvisa avsevärt lägre

kostnader under denna rubrik, än som rätteligen skulle blivit händelsen,

om deras ifrågavarande kostnader under en följd av år bleve jämnt fördelade

på de särskilda åren.

Såsom avskrivning å dels byggnader, dels maskiner, redskap och inventarier

skulle enligt frågeformuläret upptagas belopp, som uttryckte den

värdeminskning, vilken nämnda egendom skäligen kunde anses ha undergått

under redogörelseåret på grund av slitning och föråldring. I regel

synes avskrivningen röra sig omkring 2 % å byggnaders och 5 å 10 % å

maskiners, redskaps och inventariers värde, sådana ifrågavarande värden

meddelats till utredningen. Då skilda värdeuppgifter ej insamlats för

å ena sidan byggnader och å andra sidan maskiner, redskap och inventarier,

är det emellertid ej möjligt att med större noggrannhet avgöra, i

vilket förhållande avskrivningsbeloppen stå till resp. slag av egendom.

Nämnas kan dessutom, att de uppgivna avskrivningarna i en del fall utgöra

bokföringsbelopp, vilka kunna ha bestämts med annan utgångspunkt

än egendomens verkliga värdeminskning. På grund härav föreligger möjlighet,

att avskrivningen vid somliga företag upptagits högre och vid andra

lägre, än som motiveras av värdeminskningen.

Rörande tillverkningskostnaderna i övrigt gäller för det första, att posten

skatter och övriga onera för industrianläggningens fastigheter tydligen

32

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTS MAT FRIA LET.

Tab. 4. Egendomsvärden, tillverkningskostnader, arbetar

-

J ärnmalmsgruvor

och -anriknings- verk

6 st.

Järn- och

verk

8 st

stål-

Järn- och stål- manufaktur

14 st.

Mekaniska verk- städer

24 st.

Skeppsvarv

2 st.

Egendomsvärden:

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Brandförsäkringsvärde å byggnader

34-58

54 547 712

21-80

2 692 300

21-14

1

(jämte därtill hörande maskiner) .

Uppskattat skäligt värde

26 002 490

48-27

37 958 084

3514

17 684 395

å byggnader, som icke äro brand-

4 821 731

1100 000

8-64

2

försäkrade ..........

å tomter, som äro tagna i bruk för

7 228 945

13''42

13 570 145

12-56

119S 800

2-34

1-93

4-82

12 058 474

2 969 000

23-32

3

anläggningen .........

å strömfall, i den män vattenkräk

1 188 700

2-21

2 047 100

1-90

1 249 300

2-44

ten användes för den industriella

2 215 800

avsnitt 253 Kontrollera mot PDF

088

4

driften............

922 000

1-71

5 401 250

5-00

2 335 000

4-57

Brandförsäkringsvärde å maskiner (som

ej försäkrats tillsammans med bygg- naderna), redskap och andra för till-

67 846 182

27-12

3 811 500

29-94

5

verkningen erforderliga inventarier

Brandförsäkrings- och, i den mån så-

3 233 833

600

9 672 000

896

10 009 694

19-58

dan försäkring icke finnes, uppskat- tat skäligt värde å lager (råmate- rialier, halvfabrikat, färdiga varor,

bränsle m. m.) sådant lagret i ge-

2 159 000

16-96

0

nomsnitt varit under året ....

15 295 239

28-39

39 355 625

56*44

18 660 276

36-49

108 716 615

43-45

7

Summa

53871207

100 00

108 004 204

lOOoo

51137 465

100-00

250 206 514

loo-oo

12 731800

lOO-oo

Tillverkningskostnader:

Ränta efter 6 % å summan av an-

15 012 391

9-35

763 908

4-94

8

läggningens och lagrets värde . .

3 232 272

11-97

6 480 252

• 6-17

3 068 248

6-77

9

Underhåll av byggnader......

317 258

1-18

1 131 733

1 08

585 287

1-29

969 225

0*60

126 124

0-82

10

> > maskiner o. d.....

288 480

1-07

2 897 082

2-76

1 003 647

2-21

2 946 341

1-84

438 280

2-83

Försäkring av fastigheter, maskiner

499 078

031

51500

0-33

11

o. d. samt lager........

49 677

0 19

204 078

0-19

'' 108 942

0-24

12

Olycksfalls- och annan försäkring .

86 439

0-32

117 704

0-11

52 015

o-ii

216 874

0-14

45 183

0-29

13

Hyreskostnad för förhyrda utrymmen

Skatter för industrianläggningens fas-

34 359

0-13

2 792

0-01

35 508

0-02

16 000

o-io

tigheter och övriga onera för de-

220 685

53 048

034

i 14

samma.............

405 690

1''50

188 934

0-18

81880

0-18

014

15

Avskrivning å byggnaders värde . .

1 OSO 214

4-00

670 517

0-64

277 476

0-61

1 097 719

0-68

85 997

0*56

16

•» > maskiners o. d. värde

680 118

2’52

1512 578

1-44

407 988

0-90

3 556 417

222

215 941

1-40

IT

Kostnad för använda råmaterialier .

24 639 730

23-48

24 277 283

53-53

77 610 492

48-34

8 349 545

53-96

18

> » bränsle........

1

(42 869 877

40-84

4 042 535

8-91

6 415 200

4-00

485 000

3-13

19

> > drivkraft och belysning

» > smörjmedel och övriga

>9 866 515

3655

1 961652

\

0-92

475 077

1-05

1068 287

0’6G

170 600

1-10

(förut ej upptagna) för-

3 535 872

2-20

225 000

1-46

20

brukningsartiklar . .

1

{ 4 361276

4-15

2 154 630

4-75

Arbetslöner

3 426 557

22-14

21

för dagarbetare (somej arbetaå skift

» skiftarbetare, fördelade på två

2 378 924

8-81

6 628 275

6''32

5 186 477

11-44

29 835 835

2 379 600

18''58

22

skiftlag..........

6 649 708

24-63

6 737 562

6-42

1 247 767

2-75

1-48

j skiftarbetare, fördelade på tre

avsnitt 254 Kontrollera mot PDF

23

skiftlag..........

333 139

1-23

1 098 909

1-05

274 901

0-61

1 257 526

0-78

Annan avlöning (till disponent, tjäns-

temän m. fl.) i den mån den bör

690 825

4-47

24

belasta tillverkningen......

642 912

2-38

2 065 714

1-97

1013 652

2-23

7 751 986

4''83

25

Övriga kostnader för tillverkningen .

950 504

3-52

2 394 833

2-28

1 094 860

2-41

6 149 245

3-83

329 560

213

26

Summa

26990 209

lOOoo

104 960 706

100-00

45 355 457

lOOoo

160 558 281

1OO-00

15 473068

lOO-oo

Arbetarantal:

27

Dairarbetare...........

2 068

2 667

3 622

15 273

2 335

28

Skiftarbetare...........

2 509

3 664

551

1884

29

Summa

4 577

6331

4173

17 157

2 335

Arbetstid per vecka, timmar:

SO

Dagarbetare...........

50-5

56-9

57-0

55-3

56-4

31

Skiftarbetare...........

46-5

59-7

58''4

49-5

32

Medeltal

48-3

58-5

57-2

54 7

564

EGENDOM

RDEN, PRODUKTIV)

T

antal cell arbetstid vid de undersökta företagen.

Fabriker

elektriska

ner

it st.

för

naski-

%

Fabriker för elek- triska apparater

och ledningar

3 st.

Metaltmanu

6 st.

Kr.

faktur

Kolgra

2 st.

-or

% I

Cementfabriker

5 st.

Tegelbruk

9 st.

Glasindustri

4 st.

--....--

'' Kr. |

Kr. j

%

% !

K r.

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

1 020 200

12-S8

4 986 4001

16''G5|

5 757 760

18-15|

I

1 377 000|

36''411

i

12 990 317!

59-95

5 952 435

47-5d|

4 119 335

46-92!

1

50 000

0-G3

290 132

0-91

1398300

36-98

349 113

1 Öl

6K0 394

5-43

112 345

1-28

2

89 000

1*12

2 822 800

9-43

355 790

112

455 000

12-03

1 085 700

501

1 715 602

13-70

172 580

1-97

3

523 000

1-65!

1

_

44 000

050

1

1 316 200

16-61

11624 814

38-82

9 591 000

30-23

464 300

12-28

3 235 181

14-93

2 082 395

16 63

_

1 284 750

14-63

5

5 448 500

68''7 6

10 510 516

35-10

15 210 280

47''94

87 000

2-30

4 007 210

18*50

2 089 001

16-69

3 046 640

34-70

6

7 928 900

10O00

29 944 530

lOO-oo

31 727 962

100-00

3 781600 lOO oo

21 667 521

100-ou

12 519827 lOO-oo

8 779650

100-oo

7

6É70

1 796 672

9-33

1 903 678

2-92

226 896

16-3G

1 300 051

9-4G

751190

15-51

526 779

956

8

29 000

0''41

32 389

0-17

81 923

0 13

31790

2-29

148 151

1-08

118 945

246

124 680

226

9

106 815

1-61

164 746

0-86

399 479

9-61

42 050

3 03

400 935

2-92

106 650

2-20

42 457

0''7 7

10

28 864

0-41

39 410

0-20

58 208

0-09

4 310

0-31

41 645

0-30

31105

0-64

26 496

0-48

11

5 287

0 07

5121

0-03

14 488

0-02

12 810

0-92

20 988

015

16 515

0-34

/ 404

0-14

12

12 388

0-17

4 905

0-03

145

0-oo

7 290

0-05

3 000

0-OG

2 098

0-04

13

3100

004

36 595

0 19

14 870

0-02

avsnitt 255 Kontrollera mot PDF

3 793

0-27

31279

0-23

23 088

0-48

18 091

0-33

14

24 500

0-35

120 246

062

227 863

0 35

79 546

5-74

133 036

0-97

174 704

3 61

64870

1-18

15

225 370

318

558 304

2-90

481 292

0-74

19 845

1-43

502 198

3''66

131 665

2 72

161 589

2-93

16

4 269 650

60-21

11 572 690

60-09

54 588 758

83-84

55030

3*97

68 296

0-50

309 319

6-39

933 894

16''95

17i

52 246

0-74

342 506

1-78

2 346 416

3-60

)

5 454 079

3970

853 173 17-62

1223152

22-20

18!

53 665

0-76

159 321

0-83

470848

0-72

221 099

1-61

81151 1-67

36 961

0-67

19

i 165 245

11-91

40 511

0’57

200 842

1-04

483 359

0''74

1

2 376 081

17-29

71117

1-47

332 240

6-03

20

1268 849

17-89

3 560 725

18-49

1 972 761

3-03

527 190

38-00

2 038 735

14-84

1435 935 29-65

1163 394

2112

21

13 791

0-07

805168

1-24

25 200

1-82

409 678

2-98

108 037 2-23

6 761

0-12

22

82 900

0-60

5 200 0-11

420 051

763

23!

360 605

509

487 744

2-53

459 723

0 71

162 485

11-71

224 920

1-64

136 781

2-82

126 164

2''29

24;

134 818

1-90

162 701

0-84

805 376

1-24

3103b

2 24

277 303

2-02

485 338

1002

291 718

5-30

26

7 091 102

lOOoo

19258 708| lOOoo

65114355 100 00

1387 226 lOO oo

| 13 738664| 1OO-00

| 4842 916:100-00! 5 508 799! 100-00

26

7

93

2 093

1 595

502

572

1440

1244

27

5

316

24

172

96

328

28

793

2 098

1911

526

744

1536

1572

29

55 n

51-9

57-0

490

57-8

57-2

55-5

30

71-0

57-7

84-0

731

70-3

43-2

31

55-0

51-9

57-1

SO-G

61-3

58 0

52-9

32

5—191923

84

SAMMANFATTNING AV IJPPGIFTSMATERIALET.

Tab. 4 (forts.)- Egendomsvärden, tillverkningskostnader,

I

Sågverk och

Snickeri

- och

Pappersmasse-

Pappersbruk och

Grafiska anstal- ter och bok- tryckerier

9 st.

hyvlerier

29 st.

möbelfabriker

20 st.

fabriker

13 st.

pappfabriker

10 st.

Egendomsvärden:

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Brandförsäkringsvärde å byggnader

1

(jämte därtill hörande maskiner) .

[ Uppskattat skäligt värde

37 735 445

29-84

6 125 760

26-64

28 888 906

3102

27 176 655

26-78

6 428 608

26-08

å byggnader, som icke äro brand-

2

försäkrade..........

å tomter, som äro tagna i bruk för

1802 000

1-43

32 592

014

3 772 000

4-05

641 885

0 63

5 000

0-02

3

anläggningen .........

å strömfall, i den mån vattenkräk

6 677 800

5-28

816 027

355

835 000

0-90

2 725 000

2-69

2 288 549

9-28

ten användes för den industriella

4

driften............

20 000

001

330 000

1-44

1 025 000

l-io

8 494 823

8-37

_

_

Brandförsäkringsvärde å maskiner (som

ej försäkrats tillsammans med bygg- naderna), redskap och andra för till-

5

avsnitt 256 Kontrollera mot PDF

verkningen erforderliga inventarier

Brandförsäkrings- peh, i den mån så-

8 557 655

6''77

3 576 792

1556

24 173 075

25''95

31 865 357

31-41

7 472 400

30-31

dan försäkring icke finnes, uppskat- tat skäligt värde å lager (råmate- rialier, halvfabrikat, färdiga varor,

bränsle m. m.) sådant lagret i ge-

71 651802

6

nomsnitt varit under året ....

56-67

12 109 570

52-67

34 447 561

36-98

30 564 663

30-12

8 457 300

34-31

7

Summa

126 444 702J100 00

22 990 741

109-oo

93141 542

IOO00

101468 383

100-00

24 651857

lOO-oo

Tillverkningskostnader:

Ränta efter 6 % å summan av an-

8

läggningens och lagrets värde . .

7 586 682

10-68

1 379 444

8-38

5 588 493

10-27

6 088 103

10-07

1479111

8-19

9

Underhåll av byggnader......

833 654

1-17

75 364

0-46

609 463

112

440175

0-73

81 635

0-45

10

> > maskiner o. d. ...

1164 198

1-64

116 056

0-70

1 498 931

2-76

1 052 392

1-74

93 005

0-51

Försäkring av fastigheter, maskiner

11

o. d. samt lager........

792 765

1-12

172 405

1-05

368 612

0-68

360 333

0-60

64 814

0-36

12

Olycksfalls- och annan försäkring .

136 797

019

38 774

023

127 517

0''23

56 149

0-09

12 859

0-07

13

Hyreskostnad för förhyrda utrymmen

Skatter för industrianläggningens fas-

159 483

023

31 623

0-19

5 037

o-oi

15 326

003

70 067

0-39

tigheter och övriga onera för de-

i

Il4

samma.............

242 875

0-34

24 723

0-15

136 678

0-25

192 939

0 32

226 118

1-251

115

Avskrivning å byggnaders värde . .

653 285

0-92

208 858

1''27

714 816

1-31

586 067

0-97

67 920

0-37

i16

> > maskiners o. d. värde

1 054 119

1-48

293 428

1-78

2 178 231

4-00

2 381717

394

474 769

2-63

17

Kostnad för använda råmaterialier .

43 955 088

6187

7 214 813

43 81

22 871 870

42-04

28 241 948

46-73

8 307 525

45-97

18

> » bränsle........

526 600

0-74

201175

1-22

7 385 980

13 58

9 301 013

15-39

219 917

1-22

19

» » drivkraft och belysning

> » smörjmedel och övriga

166 157

0-23

121 796

0-74

683 683

1-26

817 018

1-35

202 267

1-12

(förut ej upptagna) för-

20

brukningsartiklar . .

1 495 896

2-11

347 114

2-11

2 917 319

5-36

2 353 740

3-90

717 284

3-97

Arbetslöner

21

för dagarbetare (som ej arbeta å skift)

> skiftarbetare, fördelade på två

8 764 459

12-34

4 824 516

29-29

2 936 460

5-40

2 663 009

4-41

3 849133

21-30

22

skiftlag..........

> skiftarbetare, fördelade på tre

697 460

0-98

2 597 129

4-77

3 547 557

5*87

188137

1-04

12

skiftlag..........

1 464 146

2-C9

196 095

0-32

_

_

Annan avlöning (till disponent, tjäns-

temän in. fl.) i den mån den bör

24

avsnitt 257 Kontrollera mot PDF

belasta tillverkningen......

1 541 486

2-17

1023 227

6-21

1 117 239

2-05

932 219

1-54

1 165 699

6-45

i 25

Acciser.............

-!

_''

_

_

_

_

_

26

Övriga kostnader för tillverkningen .

1 273 508

1-79

394 968

2-40

1 205 614

2-22

1 209 332

2-00

850 535

4-71

27

Summa

71041512

lOOoo

16468 28411011-00

54407 218]

109-00

60 435 132

100-Oo|l8 070 795

lOO-oo

Arbetarantal:

28

Dagarbetare...........

6 092

2 731

2171

2 013

1983

29

Skiftarbetare...........

488

2 204

1509

97

30

Summa

6 580

2 731

4 375

3 522

2 080

Arbetstid per vecka, timmar:

31

Dagarbetare...........

56

‘7

55-9

57-1

60-1

52a

32

Skiftarbetare...........

56''2

58-7

69 6

47-9

33

Medeltal

567

55-9

57-9

64-2

52-2

KO ENDOMS VÄRDEN, PBODDKTIONSKOSTN A DE H, AKI1KTARANTAL OCH ARBläTSTID.

arbetarantal och arbetstid vid de undersökta företagen.

Kvurnar

6 st.

Bagerier och käx- fabriker

7 st.

| Råaockerbruk och

saftstationer

3 st.

Sockerraffinaderier

2 st.

Choklad- och

karamellfabriker

5 st.

Bryggerier och

mältericr

8 st.

Tobaksfabrikör

21 st.

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr. .

*

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

1 1 705 350

27-89

2 264 000

46-40

5 806 700

30-14

7 049 000

23-39

2 380058

''M

cb

11853 150

36-49

2 402 500

5''4 4

1

1 574 041

3-75

1 160 000

6-02

750 000

219

-

125000

039

2

2 532120

6-03

750 000

15-37

1 054 558

5''47

991 000

329

807 000

9-73

7 331 723

22''57

1 265 000

2-87

3

--

50 000

1-03

-

4

8 875 690

21-14

975 343

19-99

5 372 700

27-89

6 942 733

23-04

1 618 132

19-52

6 704 000

20-64

2 037 800

4-62

5

17 290 540

41-19

839 567

17-21

5 870 475

30-48

14 404 000

47-79

3 483 760

42-03

6 467 000

19-91

38 438 800

87-07

6

41 978 341

100-00

4 878910

1OO00

19 204433

100-00

30136 733

lOOoo

8288950

lOOoo

32 480 873

lOOoo

44 144 100

100-oo

7

2 518 700

4-34

292 735

3-18

1155 866

14-00

1 808 204

5-05

497 337

4-44

1948 852

15-90

2 648 646

8-19

8

299 102

0-62

28 325

0-31

38 636

0-47

144 432

0-40

28 977

0-26

127 647

1-04

181100

0-66

9

601 285

1-04

41,995

046

133 438

1*62

242 089

0-68

55355

0-49

247 510

2-02

90 000

0-28

10

220 178

0-38

7112

0-08

43 265

0-52

99 310

0-28

15 114

013

47 434

0-39

67 100

0-21

11

23 705

0-04

9 748

011

8 973

o-ll

9 910

0-03

12 123

0-11

• 14 955

0-12

20 400

0*07

12

17 799

0-03

24 500

0-27

400

0-00

3 311

o-oi

14 605

0-13

14 000

0-12

385100

1-19

13

57 771

O-io

5 834

0-06

32 206

039

33 252

0-09

9 507

008

64 574

0*53

38 800

012

14

164 433

0-28

27 670

0-30

38 094

0-46

avsnitt 258 Kontrollera mot PDF

37 235

0-10

37 562

0-34

144 635

.1-18

41500

0-13

15

709 839

1-22

47 098

0-51

549 380

6-65

383 998

1-07

181 334

1-62

394 520

3-22

417 400

1-29

16

50128 544

86-32

5 889 325

64-08

4 018 303

48-66

21 672 227

Ö0''55

8 284176

73-94

2 817163

22-98

20 717 100

64-04

17

570 924

0-98

499 259

543

848 010

1027

618 810

1-73

406 343

3-63

690-639

5-63

325 000

l-oo

18

216 332

0-37

41 822

0-45

13 958

0-17

40 010

0-11

23 859

0-21

44 468

0-36

325 000

l-oo

19

492 115

085

457 414

4-98

126 242

1-53

903 427

2-53

11526

010

1 295 496

10-57

350 000

1*08

20

669 100

1-15

833 419

907

451 656

5''47

1 035 186

2-89

987 886

8-82

1705 283

13-91

5 259 500

16-26

21

430 023

0-74

231 887

2-52

416 549

5''04

401 600

112

19 980

0''16

22

20 032

0-03

12 000

o-io

23

696 086

1-20

273 456

2-97

194 880

2-36

271 299

0-76

259 602

2-32

564 445

4-60

595 300

1-84

24

7 736 662

21-62

1 465 220

11-95

25

240 282

0-41

479 411

5-22

188 716

2-28

351 055

0-98

378 072

3-38

639 658

5-22

887 100

2-74

26

58070 250

100-00

9191010

100-00

8258 572! lOD-00

35 792017

100-00

11203378! lOOoo

12258479

lOOoo

32349046

100-00

27

264

526

298

644

1140

1194

4 245

28

180

161

719

175

29

29

444

087

1017

819

1140

1223

4245

30

59-5

53-6

GO-o

60-0

555

55-7

53-1

31

61''8

47-9

76-0

63-2

62-4

32

604

522

713

60 7

55-6

55-9

53 l

33

SAMMANFATTNING AV CPPGIFTSMATERIALET.

3(>

Tab. 4 (forts.)- Egendomsvärden, tillverkningskostnader,

Slakterier och

Linne-, hamp-och

Ylleindustri

Trikåfabriker

charkuterier

7 st.

11 st.

jnteindnstri

5 st.

13 st

8 st

Egendom svärden:

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Brandförsäkringsvärde å byggnader

(jämte därtill hörande maskiner) .

Uppskattat skäligt värde

3147 000

44-12

14 921 340

22-07

8 864 200

30-30

11 496 504

2814

3 420 762

22-18

å byggnader, som icke äro brand- försäkrade..........

5 000

0-07

884 000

1 31

1 178 000

403

924 431

2-26:

30 000

0*20

å tomter, som äro tagna i bruk för

397

1 642 250

4-02''

841 564

anläggningen .........

å strömfall, i den mån vattenkraf-

1 459 950

2061

2 487 300

3-68

1 159 880

5-44

ten användes för den industriella

driften............

_

_

2 743 000

40G

802 200

2-74

2 457 750

6-02

Brand försäkrings värd e å maskiner (som

ej försäkrats tillsammans med bygg-

naderna), redskap och andra för till- verkningen erforderliga inventarier

785 957

11-10

20 879 000

30-89

6 684 600

22-85

9 529 574

23''83

6 125 442

39 62

avsnitt 259 Kontrollera mot PDF

Brandförsäkrings- och, i den mån så-

dan försäkring icke finnes, upp- skattat skäligt värde å lager (rå- materialier, halvfabrikat, färdiga

varor, bränsle m. m.) sådant lag- ret i genomsnitt varit under året

1 686 295

23-80

25 679 500

37-99

10 562 800

36-11

14 802 186

36-23

5 041500

32 61

Summa

7 Ost 202

1OO-00

07 594 140

100-oo

29 251680

lOOoo

40 852 695

100-oo

15 459 268

100oo!

Tillverkningskostnader:

Ränta efter 6 % å summan av an- läggningens och lagrets värde . .

420 252

1-36

4 055 648

8-18

1 755 101

11-57

2 451162

8-15

927 556

27 425

1023

55 182

018

286 504

0''58

282 603

1-86

171 902

0-57

0-30

» > maskiner o. d.....

70 026

023

867 695

1-75

147 486

0-97

416 995

1-39

110 379

1-22

Försäkring av fastigheter, maskiner

o. d. samt lager........

Olvcksfalls- och annan försäkring .

7 273

0-02

223 105

0-45

96 211

0-63

134 510

0-45

41276

0''46;

9 873

003

37 836

008

24 511

016

56 573

0-19

3 492

0-04

Hyreskostnad för förhyrda utrymmen

Skatter för industrianläggningens fas-

89 700

0-29

56 440

0-11

5 364

0’02

tigheter och övriga onera för de-

9 504 0-03

70 949

0-14

28199

0-19

72 751

0-24

11506

0-13

481391 0-16

267 460

0-54

126 082

0 83

208 093

0-69

71374

0-79!

74 562

■ 0-24

1 235 597

2-49

397 951

2-62

661 8l3

2-20

299 135

3-30

28 242 357

91-71

30 253 326

60-99

8 018 223

52-84

19 415 495

788 210

64-63

4 587 472

50-60

220 7191 0-72

1 788 706

3-60

483 080

3-18

2''62

241147

2-66

> » drivkraft och belysning

» > smörjmedel och övriga

60 885

0 20

639 260

1-29

230 701

1-52

138 981

0-46

77 362

0’85

(förut ej upptagna) för- brukningsartiklar . .

194 112

0-63

1 493 302

3-01

572 211

3-77

641882

2-13

126 164

1-39

Arbetslöner

för dagarbetarc (som ej arbeta å skift)

656 921

2-13

6 524 155

1315

2 267 269

14-94

3 451 344

11-47

1 607 770

i 17-73

> skiftarbetare, fördelade på två

6178

0-02

skiftlag..........

> skiftarbetare, fördelade på tre

173 300

15 331

0-35

003

skiftlag..........

j —

, Annan avlöning (till disponent, tjäns-

t

temän m. fl.) i den mån den bör

288 523

094

789 798

1-59

455 666

3-00

833 078

2-77

787 495

8-69

Övriga kostnader för tillverkningen .

348 583

1 1-13

827 5731 1-67

290 836

1-92

632 778

2-10

146 116

1-61

Summa

[30 796 61l| 100 00

49 005 9851 lOO oo

151761301 100* oo

30 087 109 100 00

j 9 065661

lOOoo

Arbetarantal:

Dagarbetare...........

304

6 700

1998

3 216

1748

Skiftarbetare...........

160

Summa

304

(} 860

1998

3 216

17

48

Arbetstid per vecka, timmar:

Dagarbetare...........

561

58-2

58-4

b/0

DO" 4

avsnitt 260 Kontrollera mot PDF

Skiftarbetare...........

452

Medeltal

50-1

57-9

58-4

57-6

55’4

3UKND0M.SVÄKDHN, 1’KODU 1<T10NSK0HTNADKl!, AKISKTA11ANTAL OCH AIUIHTSTII)

;;7

arbetarantal och urbctslld vid de midcrsiiktii fdretngeii.

Sömn a

fabri 1

9 st

(Is-

ter

%

(jarverier

4 st.

Skofabriker

5 st.

(iummivaru-

faliriker

3 st.

Tändsticks-

fabriker

3 st.

Diverse kemisk- teknisk industri

14 st.

Elektricitets-

verk

2 st.

Gasverk

4 st.

Kr.

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

1 998 950

19''20

2 593 392

20-04

2 234 380

19-79

1 315 500

17-01

3 430000

22-43 15 442 525

18-82 20 848 900

68-95

21 794 375

5(5*15

1,

80 000

1-08

930 000

6-08

7 632 900

9-30

1143128

3''78

2 304 600

5-94

2

368 000

3''65

207 000

1-60

489 500

4-33

260000

o‘Sfi

870 000

5*69

5 139 420

6-2«

1 848 276

6-11

3 970 330

10-23

3

--

385 000

4-98

180 000

1*18

3 750 000

4-47

1535 250

5-08

4

569 368

5’64

1 486 000

11-49

1 496 500

13-26

1 893 000

24-48

4 600000

30-09 30 410 669

37''05

1 684 900

5-57

2 493 700

6-42

5

7 209 316

71''48

8 651 000

66 87

7 069 000

62-62 3800 000

1

1

49-14 5 280000

34-53

19 699 135

24-00

3175 985

10-51

8 251 458

21-26

6

10085534 100 oo 12 937 392

lOO-oo

11289 380

100 00 7 733 oOO 100 00 15280000

100-no

S2 074649

100-00

30 236 439100 oo

38 814 463

lOO-oo

7

605132

4''20

776 244

4-93

677 363

3-98

464 010

6-71

917 400

8-56

4 924 479

9-63

1 814186

16-84

2 328 868

12-17

*

47 221

0''33

43 230

0-27

18 335

o-ll

14 007

0-20

30 200

0-28

289 396

0-56

44183

0-41

92 092

0-48

9

31511

0''22

97 479

0-62

64 468

0-38

30 955

0''45

131 000

1-22

557 702

1-09

412 347

3-83

318 429

1-66J10

17 886

0''13

31130

0-20

21076

0-12

46 863

0-68

72 300

068

203 705

0-40

25 820

0-24

53 248

0-28

11

6174

0*04

8 646

0-05

7 501

0-05

5 672

0-08

7 000

0-07

49 885

0*10

1396

0-01

5 745

O03|12

89 445

0''62

20 600

0-13

125

O-oo

59 612

0-12

14 196

0-13

41701

0''22 1»

7 285

0''On

7 818

005

15 902

009

4 865

0-07

4 627

0-04

147 473

0-29

24 900

0-23

9160

005 H

34 500

0 24

40 295

0-26

33 720

0-20

26 713

0-39

53 300

0-49

638 237

1-25

146163

1''30

255 885

1-34 15

43 444

0''30

102 639

0-65

114 226

0-67

210 373

3-04

242 000

2-26

1 774 444

3*47

1548194

14-37

566 751

2-96 16

9 333 639

64''81

12 853 959

81-55

13 453 484

7902

4 519 952

65-88:5 990 400

55-92:31 620 309

61-82

1/

93 587

0''65

252 606

1-60

31 539

0 19

1

| 99 000

0-92

1 383 149

2-70

4 405 168

40-90

12 130 300

63-39 18

69 069

avsnitt 261 Kontrollera mot PDF

0''48

16 188

0-10

55 316

0-32

1 26 300

0''25

908 785

1-78

817 359

7''59

267 565

1-40 19

v 151876

2-20

/

94166

0''65

305 918

1-94

122 127

0-72

1

1 71200

0''66

1 567 594

3-06

83 506

0-78

461 462

2-4020

1

3 018 757

20''96

849 304

5-39

1 803 023

10’59

959 610

13-88

2 632 400

24-57

2 947 400

5-76

540 846

5-os

909165

4''75

21

234 000

0-46

22

_

_

1 435 447

281

386 384

3-59

622 610

3-25

23

543 986

3-78

235801

1-50

408 632

2-40

418 320

6*05

243 100

227

834197

1-63

328 277

3 05

547 094

2-86

24

364 954

2-54

120 354

0-76

197 830

1-16

60 025

0-87

193 700

1-81

1 569 655

3-07

177 231

1-64

526 392

275

25

144007561100 oojlö 762 211 100 ooil7 024667|l00 Oo|6 913 241 100 oo|l0712927|l00 Cd

51145 469100 0010 770 156 100 oo 19136 467|100 00

26

1899

439

1589

1307

2 711

1459

369

519

27

514

171

^(5:2

28

1899

439

1589

1307

27

11

1 973

540

781

29

52*7

57-5

53-9

58-0

57-0

56-1

56-8

571

30

57-6

53-8

55-1

31

52''7

57''5

53 9

5S-0

57-0

56 5

55-8

564

32

38

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

vållat åtskilligt missförstånd vid uppgifternas utarbetning. Sålunda ha ej

sällan både fastighetsskatter och skatt å industrirörelsens vinst här upptagits,

vilket gjort det nödvändigt att begära specifikation å det ena och

andra slaget av skatt för rättelses vidtagande. Även i andra hänseenden

råder beträffande nämnda utgiftspost en viss förvirring i materialet, vilken

nog i någon mån kvarstår även efter bearbetningen. Förhållandet är

emellertid utan vikt för utredningens beräkningar, då ju hela ifrågavarande

utgiftspost, såsom av tablån framgår, rör sig om belopp, som i förhållande

till utgifterna i det hela äro fullständigt betydelselösa.

I kostnaden för bränsle ingå utgifter för såväl egentligt industribränsle,

exempelvis kol för järnframställning och kraftalstring, som bränsle

för uppvärmning. I frågeformuläret hade bränslekostnaderna begärts

specificerade för vardera av de två huvudändamålen, men då bokföringen

i många fall ej medgivit nämnda specifikation, ha kostnaderna av ena och

andra slaget genomgående sammanslagits. Av liknande skäl ha kostnaderna

för å ena sidan drivkraft och å andra sidan belysning, som ävenledes

begärts specificerade var för sig, sammanförts till gemensamt belopp.

Beträffande sistberörda kostnader är för övrigt att märka, att de i den

form de efterfrågats i huvudsak avse blott utgifter för inköpt elektrisk energi

samt för olika slag av belysningsmateriel. Då företagen nyttjat egna

avsnitt 262 Kontrollera mot PDF

kraftstationer, ingå däremot ifrågavarande kostnader bl. a. i räntekostnaden

för kapital, i bränslekostnaden, då det rör sig om ångkraft, samt i

underhålls-, avskrivnings- och lönekostnaderna.

Kostnaderna för avlöning till tjänstemän och arbetare innefatta, i

den mån uppgifterna meddelats enligt frågeformulärets anvisning eller

korrigering i motsatt fall varit möjlig, utom kontant avlöning jämväl

värdet av mera avsevärda naturaförmåner, såsom exempelvis fritt lyse och

bränsle eller fördelar beträffande pris å nämnda nyttigheter, livsmedel, bostäder

in. m., som tillhandahållits av företagen.

Under rubriken övriga kostnader för tillverkningen ingå de kostnader

av olika slag, som ej särskilt specificerats. Bland hithörande kostnader

må nämnas utgifter för utensilier till rit- och fabrikskontor, telefon,

porton, experiment, analyser, resor för tillverkningens räkning, körslor,

stall, renhållning, konsultationer, medlemskap i föreningar, skolväsen, pensioner,

läkararvoden, sjukvård, medicin, gratifikationer samt diverse åtgärder

för personalens trevnad och bekvämlighet. Det bör emellertid anmärkas,

att möjlighet ingalunda alltid funnits att med större noggrannhet

avgöra innebörden av de kostnadsbelopp, som uppgivits under förevarande

rubrik. I enskilda fall kan därför tänkas, att beloppen inneslutit bestånds

-

EGENDOMSVÄRDEN, PRODUKTIONSKOSTNADER, ARBETARANTAL OCH ARBETSTID.

39

delar, som bort antingen hänföras till någon av de särskilt specificerade

posterna eller ej alls upptagas som tillverkningskostnad.

Vad slutligen beträffar uppgifterna rörande de vid undersökningen Uppgifterna

o i i. o o ovev ctvuetov

ingående

företagens arbetarantal och arbetarnas veckoarbetstid, har tidi- antal och

gare framhållits, att dessa liksom de ekonomiska i''edogörelserna i stort arbetstid.

sett avse förhållandena år 1917, men att fall förekomma, då de två grupperna

av uppgifter hänföra sig till olika år, vilket naturligen i någon mån

inverkar störande på jämförbarheten. Medeltalen för arbetstidens längd

beteckna den av arbetsledningen bestämda, i regel tillämpade arbetstiden,

exklusive raster.

II. Inkomna yttranden över de ekonomiska verkningarna av arbetstidens

förkortning.

Jämte sifferuppgifter rörande industriegendomens värde och tillverkningskostnadernas

storlek begärdes å det till industriidkarna utsända frågeformuläret

uttalanden rörande dels frågan, huruvida förkortning av arbetstiden

intill 48 timmar i veckan kunde väntas medföra ökad arbetsintensitet,

dels frågan i vad mån vid sådan förkortning under förutsättning

av oförminskad produktion behov skulle uppstå att öka arbetarantalet

avsnitt 263 Kontrollera mot PDF

samt dels slutligen frågan, i vilken grad ökning av produktionskostnaden

skulle inträda genom arbetarantalets ökning och därav eventuellt påkallad

utvidgning av fabrikslokaler, förstärkning av maskin- och redskapsutrustning,

nybyggnad av bostäder eller annan förändring. Såsom förut omnämnts,

hava åtskilliga industriidkare avstått från att besvara berörda

frågor, medan åter flertalet yttrat sig i åtminstone något av de uppställda

spörsmålen antingen mera allmänt och kortfattat eller under framläggande

av utförligare beräkningar. Innehållet i de sålunda inkomna yttrandena

skall nedan i huvudsak sammanfattas för var och en av de angivna frågorna.

a) Arbetsintensitetens ökning.;

Inom den av utredningen berörda industrien som helhet betraktad

är den uppfattningen avgjort förhärskande, att arbetstidens förkortning

icke kan väntas komma att medföra ökad arbetsintensitet, och i några fall

yttras t. o. in., att förkortningen torde leda till minskning av arbetsintensiteten.

Från åtskilliga företag föreligga å andra sidan uttalanden av innehåll,

att en ökning av arbetsprestationen per tidsenhet bör kunna väntas

40

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

vid förkortad arbetstid. För överskådlighetens skull sammanfattas huvudinnehållet

av yttrandena i ena och andra riktningen har nedan för var och

eu av de undersökta industrigrenarna särskilt.

1. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk: Gruvföretagen anse enhälligt,

att en förkortning av gällande arbetstid, som i regel är 48 timmar i veckan för

gruvarbetare och 9 ä 10 timmar per dag för anriknings-, verkstads-, byggnads-,

såg-, stall-, transport-, förråds- och diverse arbetare, icke skulle medföra ökad arbetsintensitet.

Från ett gruvfält meddelas, att arbetsintensiteten är bättre på

sommaren vid 9 timmars arbetstid än på vintern med 8 timmars arbetstid per dag.

2. Järn- och stålverk: Ett järnverk anser, att en förkortning av arbetstiden

knappast torde medföra ökad arbetsintensitet för flertalet arbetare. Därtill är intresset

för arbetet för litet och ambitionen för svag. För de med större pliktkänsla

begåvade individerna kan helt säkert ökning av intensiteten påräknas vid

förkortad arbetstid. Ett annat järnverk yttrar, att någon ökning av arbetsintensiteten

möjligen kan väntas för grovarbetarna men däremot ej för arbetare vid

ugnar och maskiner. I ett tredje fall uttalas, att ingen ökning är tänkbar för

skiftarbetarna, som alltid, ha ackordsarbete, men däremot möjligen, ehuru det betvivlas,

för de grupper, som arbeta på dagen och icke ba ackord, varvid förutsättningen

dock är, att ett större antal förmän måste anställas, än vad avtalet

avsnitt 264 Kontrollera mot PDF

f. n. tillstädja!’. Övriga 5 verk äro av den uppfattningen, att över huvud ingen

ökning av arbetsintensiteten är att förvänta vid arbetstidens förkortning.

3. Järn- och stålmanufaktur: Någon ökning av arbetsintensiteten väntas

vid förkortad arbetstid av ett verk för »vissa arbetargrupper» och av ett annat

för valsverkets arbetare. Ett tredje verk håller för sannolikt, att en ökning av

intensiteten skulle inträda med c:a 5 % vid förkortning till 48 timmar, därest

arbetartillgången blir god, medan i motsatt fall förkortningen ej skulle få något

inflytande på intensiteten. I ett fjärde fall, där den effektiva arbetstiden är 56

timmar, antages, att vid förkortning till 48 timmar möjligen skulle vinnas eu

ökning av arbetsintensiteten med 10 % för tråddragare och kättingssmeder. Däremot

väntas här ingen ökning för kättinghetsning, spikfabrikation eller diverse arbeten för

lossning, lastning och fraktning. En förutsättning för arbetsintensitetens ökning,

yttrar verket vidare, är dock, att genom lag bestämmes, att de ackord slön er, som

gälla vid förkortningens inträde, icke få höjas under de närmaste två åren, då

annars utan tvivel den förkortade arbetstiden just kommer att tagas till förevändning

för försök till lönernas böjande. Och i taktiken härför kommer otvivelaktigt

att ingå ett nedbållande av arbetsprestationerna per tidsenhet för att därmed

bevisa lönehöjningens nödvändighet.

Till frågan om arbetsintensiteten yttrar ett företag, att denna under senare

år nedgått betydligt inom industrien på landet, på grund av att arbetarna

genom agitation blivit utledsna på arbetet. En förkortning av arbetstiden skulle

ej komma att mbtväga ifrågavarande minskning. Om arbetarna finge den uppfattningen,

att deras yrke är hedersamt och att arbetet ej är en förbannelse, som

blott ger profit åt arbetsgivaren, så skulle arbetstidens förkortning vara av nytta

för både arbetare och arbetsgivare, men under nuvarande förhållanden blir den

till skada för båda parterna.

YTTRANDEN: ARBETSINTENSITETENS ÖKNING.

11

1 några fall besvaras frågan, om arbetsintensiteten skulle ökas vid förkortning

av arbetstiden, med rent nej, medan andra verk anse sig sakna erfarenhet

för sakens bedömande.

4. Mekaniska verkstäder: Frågan, huruvida eu förkortning av arbetsti

den

kan väntas medföra ökad arbetsintensitet, har besvarats av 18 verkstadsföretag,

medan 5 ej yttrat sig i ämnet. Från 7 av dessa 18 företag är svaret

nekande, 2 anse en ökning osannolik, och 3 finna, att ingen nämnvärd ökning

är att emotse, enär produktionens storlek bestämmes av den tid, varunder

arbetsmaskinerna äro i gång. De 15 återstående företagen hävda beträffande

avsnitt 265 Kontrollera mot PDF

det egentliga maskinarbetet likaledes som regel denna mening men framhålla, att

åtminstone i någon mån ökad intensitet torde kunna väntas, då det gäller grovarbete

och möjligen verktygsarbete. Fn verkstad, som f. n. har 54 timmars arbetstid

per vecka, beräknar denna ökning till 3 % vid förkortning till yl timmar

och till 5 % vid förkortning till 48 timmar. För övrigt föreligga ingå yttranden

om den eventuella ökningens procentuella betydenhet. Ett par verkstäder framhålla,

att den ökade intensiteten icke torde komma att sträcka sig längre än till

närmaste tiden efter arbetstidens förkortning, enär arbetarna snart torde komma

att återgå till sin vanliga arbetstakt.

5. Skeppsvarv: Från ett företag framhålles, att arbetsintensiteten borde

kunna ökas vid något minskad arbetstid, men att sådan ökning icke i verkligheten

torde komma att inträda i nämnvärd grad. Några andra yttranden i frågan

föreligga ej för denna industrigrupp.

15. Fabriker för elektriska maskiner: En fabrik, som nu har 52 timmars arbetstid,

anser, att för dess vidkommande någon ökad arbetsintensitet vid förkortning

av arbetstiden knappast är att vänta, särskilt som arbetseffenten tack vare moderna

maskinella anordningar i det hela redan uppdrivits till sin höjdpunkt. Eu annan

fabrik anser ökning av arbetsintensiteten osannolik annat än för ett fatal arbetare,

enär för största delen av arbetarna produktionen är beroende av maskinernas

hastighet. Från en fabrik saknas yttrande i ämnet.

7. Fabriker för elektriska apparater och ledningar: Samtliga vid under

sökningen

ingående företag anse, att ingen ökning av arbetsintensiteten är att

vänta vid arbetstidens förkortning. Ett företag framhåller, att då varje maskin

har sin givna hastighet, så följer härav, att en minskning av arbetstiden med

nödvändighet medför en motsvarande minskning i produktionen. Från ett annat

håll yttras, att ingen ökad arbetsintensitet kan påräknas, enär det ej ligger i

arbetarens intresse att sålunda stödja arbetsgivaren.

8. Metallmanufaktur: Av de 4 vid undersökningen representerade före

tagen

uttala 3 den uppfattningen, att arbetstidens förkortning icke torde medföra

ökad arbetsintensitet. Det fjärde företaget har ej yttrat sig i frågan.

9. Kolgruvor: Enligt gjorda erfarenheter kan arbetstidens förkortning ej

väntas leda till ökad arbetseffekt per tidsenhet utan snarare motsatsen.

10. Cement fabriker: Samtliga fabriker uttala, att ingen ökning av arbets

intensiteten

är att vänta vid förkortad arbetstid.

11. Tegelbruk: Enligt tegelbrukens samstämmiga mening är ingen ökad

arbetsintensitet att vänta vid förkortad arbetstid, ty produktionen bestämmes av

avsnitt 266 Kontrollera mot PDF

maskinernas och torkplatsernas kapacitet. Ett tegelbruk, som nedsatt arbetstiden

från 60 timmar till 57 timmar i veckan, har ej märkt någon ökning av arbetsintensiteten.

G—191923

42

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

12. Glasindustri-. Erån intet företag uttalas förväntan om ökning av arbetsintensiteten

vid förkortad arbetstid. Arbetsintensiteten är, yttrar ett företag,

genom ackordssystem redan uppdriven till den högsta möjliga.

13. Sågverk och hyvlerier: Från två verk uttalas, att ökad arbetsintensitet

vid förkortning av arbetstiden kan väntas för sågarbetarna, vilken ökning

uppskattas till i ena fallet 3 % och i andra fallet 7 % vid förkortning till 48

timmar. Ett tredje verk anser, att någon ökning kan påräknas, dock minst för

arbetare vid maskinerna.

I flertalet fall, 16 st., gå emellertid yttrandena i motsatt riktning. Produktionen,

framhålles det, är beroende av maskinernas hastighet och beskaffenhet,

och minskad arbetstid betyder därför i motsvarande grad minskad produktion.

Såsom grund för denna slutsats åberopar ett företag, att då arbetstiden vid dess

verk försöksvis förkortades från 10 till 9 timmar, visade det sig, att arbetsresultatet

sjönk i samma grad. I ett annat fall gjordes liknande erfarenhet, och ett

tredje verk omnämner, att på lördagarna, då arbetstiden är 30 % lägre än annars,

har ej någon ökning av arbetsintensiteten förmärkts. Till liknande slutsatser

kommer den mera ingående undersökning av föreliggande spörsmål, vilken av ett

företag ställts till kommitténs förfogande, och varur här meddelas följande utdrag.

»Vid bolagets två verk, A. och B., gäller sedan 1907 olika arbetstid. Vid

det förra är den 9 timmar per dag och 54 timmar per vecka; vid det senare har

gällt 10 timmar per dag och 59 timmar per vecka under tiden 15/4—15/11 år

1917 och 9 timmar per dag och 54 timmar per vecka under resten av året. Sedan

den 15 april år 1918 är arbetstiden vid B. under tiden 15/4—15/11 bestämd till

57 timmar per vecka. Sågningsmetoderna hava allt emellanåt varit olika vid de

två verken, som därjämte äro olika med avseende på maskinernas avverkningsförmåga

m. m., varför en direkt jämförelse dem emellan ej kan göras. Däremot

har undersökning gjorts mellan de ramar vid de båda verken, som äro lika varandra

med avseende på hastigheten och matningsanordningarna. Jämförelsen är

dock så tillvida haltande, att B. är ett äldre verk, där det är svårare att undgå

uppehåll i driften på grund av mindre maskinfel etc. än vid A.

Denna undersökning giver vid handen, att av 7" och 8" timmer har i

medeltal försågats vid A. 269 stockar under 9 timmar och vid B. 287 stockar

avsnitt 267 Kontrollera mot PDF

under 10 timmar. Under 10 timmars arbete har sålunda försågats 28-7 stockar

per timme mot 29-g stockar per timme under 9 timmars arbete. Att av denna

undersökning draga den slutsatsen, att intensiteten sjunker vid den längre arbetstiden

torde dock vara förhastat. Eu del andra saker hava nämligen inflytande

härpå, såsom t. ex. sågbladens skärpa. Sågbladen bytas vid varje måltid,

och då arbetstiden vid B. är indelad i tre vakter, mellan 6 f. m.—9 f. m.,

10 f. m.—2 e. m. och 3 e. m.—6 e. m., blir det sålunda en vakt eller mellan

10—2, som blir en timme längre än de andra vakterna. Det har visat sig, att

under de kortare vakterna försågats 2 % mera per timme än under den längre

vakten, och då den längre vakten inträffar mitt på dagen, torde denna minskning

per enhet under den längre vakten helt och hållet kunna tillskrivas sågbladens

skärpa och ej någon minskad intensitet.

Den 15 april 1918 ändrades, som ovan sagt, arbetstiden vid B. till 10

timmar per dag och 57 timmar per vecka. En undersökning av arbetseffekten

före och efter den 15 april, under vilken tid samma sorts timmer sågats, visar,

att efter den 15 april sågats på 10-timmarsdagarna i det närmaste 10 % mera än

yttranden: arbetsintensitetens ökninu. 43

före samma (lag på 9-timmarsdagarna. Jämförelsen liar gjorts mellan dagar, då

det varit full drift.

Den olägenhet, som uppstår genom sågbladens mindre skärpa under 4- timmarsvakterna, kan givetvis minskas genom en annan vaktindelning, t. ex. en

3-timmarsvakt och två 3 Va timmarsvakter.

Av det sagda torde framgå, att en produktionsminskning inträder, om arbetstiden

förkortas. Omtvistas kan ju, huruvida produktionsminskningen och

arbetstidsminskningen stå i ett absolut förhållande till varandra, eller om hela

den minskning i produktionen per timme, som inträffar vid den längre arbetstiden,

är att tillskriva intensitetens sjunkande. Produktionen per timme minskas med

3-6 %, men därav kommer, såsom förut påpekats, på sågbladens skärpa 2 %, och

skulle sålunda intensiteten under den längre arbetstiden minskas med l-e / eller

praktiskt taget ingenting.

Det påståendet torde sålunda kunna göras, att produktionen står i direkt

förhållande till den i denna undersökning angivna arbetstiden. En sänkning av

arbetstiden från 57 timmar till 48 timmar betyder sålunda en produktionsminskning

av 15''8 %.»

14. Snickeri- och möbelfabriker: En fabrikant räknar med någon ökning

av arbetsintensiteten och uppskattar ökningen , vid förkortning av arbetstiden från

nuvarande 50 timmar till 48 timmar i veckan till 2 %. I ett annat fall väntas

möjligen någon ökning för ackordsarbetare, såsom snickare och sågverksarbetare.

avsnitt 268 Kontrollera mot PDF

Från 16 fabriker föreligga yttranden av innehåll, att ingen ökad arbetsintensitet

är att vänta vid arbetstidens förkortning. Ett av ifrågavarande företag

framhåller, att vid tidigare förkortning ingen sådan ökning förmärkts. En annan

fabrik, som nu har 581/2 timmars arbetstid, anser denna normal och tror ej på

ökad arbetsintensitet genom ytterligare nedsättning. Snickeriarbetet är i allmänhet,

yttrar fabriken vidare, av lättare beskaffenhet och av den art, att det i

sig självt erbjuder någon omväxling, såsom uppehåll rätt ofta för omställning av

maskiner och betydligt olika handgrepp för sammansättarna. Vidare är arbetet

ofta mycket litet ansträngande, såsom lagning av trä, utskärningar för hand,

beslagning av fönster etc. Arbetena utföras på ackord och torde ej kunna forceras

avsevärt mera med bibehållande av ett förstklassigt fabrikat. Fabrikens

erfarenhet av arbetstidens nedsättning från 11 till 10 timmar per dag utvisar,

att produktionens maximum torde ligga snarare strax över 10 timmar än under.

15. Tappersmassefabriker: En förkortning av arbetstiden anses icke komma

att medföra ökad arbetsintensitet. Av 12 fabriker besvara sålunda 10 den uppställda

frågan, om ökad arbetsintensitet under angiven förutsättning kan väntas,

med rent nej, medan den elvte anser det föga troligt, att ökning komme att inträda,

och den tolvte indirekt tillkännager samma mening. Tre av företagen åberopa

egna erfarenheter såsom grund för de avgivna svaren. De meddela sålunda,

att de inom vissa grenar av tillverkningen redan övergått till ö-timmars skift,

men att denna övergång enligt gjorda iakttagelser icke följts av någon ökning

av arbetsintensiteten.

It!. Tapper sbruk och pappfabriker: Av 7 pappersbruk hävdas den uppfattningen,

att arbetstidens förkortning icke kan väntas medföra ökad arbetsintensitet,

enär maskinernas hastighet här är det avgörande. Från ett bruk framhålles

dock, att ökad arbetsintensitet kan påräknas för dagarbetare och möjligen

44

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

även för skiftarbetare på så sätt, att vid övergång från 2 till 3 skift en eller

annan arbetare kan indragas. Ökningens storlek kan likväl ej beräknas.

17. Grafiska anstalter och boktryckerier: 8 tryckerier, som åtminstone på

vissa avdelningar tillämpa längre arbetstid än 48 timmar i veckan, anse att en

förkortning av denna intill nämnda gräns icke torde få till följd en ökning av

arbetsintensiteten. Ett företag framhåller, att arbetstiden redan nu är så kort,

att övertidsarbete i stor utsträckning ej medfört någon olägenhet. Ett tryckeri

uttalar som sin åsikt, att arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan i

avsnitt 269 Kontrollera mot PDF

stället för att öka tvärtom skulle i hög grad minska arbetsintensiteten, emedan

arbetarna med all säkerhet skulle skaffa sig sysselsättning på annat håll för att

erhålla ökade inkomster och få tiden att gå, varav naturligen följde, att de ej

kunde arbeta på samma sätt i sitt egentliga yrke. Redan nu har det visat sig,

att arbetare tagit arbete på annat ställe efter det ordinarie arbetets slut vid

tryckeriet. En har till exempel varit vaktmästare vid en teater och en annan på

en biograf. Härav framginge tydligt, att arbetstiden för närvarande icke är för

lång utan snarare tvärtom.

18. Kvarnar: Samtliga 5 företag, som yttrat sig i ämnet, framhålla som

sin mening, att arbetstidens förkortning icke skulle komma att följas av ökad

arbetsintensitet, enär det produktiva arbetet förrättas av automatiska maskiner

och de egentliga kvarnarbetarnas uppgift huvudsakligen består i att övervaka

och passa maskineriet. Icke heller för övriga arbetare, såsom mjölpackare och

magasinsarbetare, väntas ökad arbetsintensitet.

19. Bagerier och käxfabriker: Ett bageri anser, att arbetsintensiteten kan

väntas ökad vid förkortad arbetstid, om fritiden begagnas för vila och förströelse

och icke till extra arbete utom tjänsten. Från de övriga 4 bagerier, som yttrat

sig i frågan, framhålles däremot, att ingen ökad arbetsintensitet är att vänta.

Ugnarna baka naturligtvis, yttrar en käxfabrik, mera på 59 timmar än på 57 å 48,

och tillverkningsmängden beror på maskinernas och ugnarnas produktionsförmåga.

20. Båsockerbruk och saftstationer: Ingen ökning av arbetsintensiteten

kan väntas av förkortad arbetstid vare sig i fabrikerna, där maskinerna bestämma

produktionsmängden, eller beträffande arbete vid lastning och lossning, enär detta

genom ackordssystem redan drivits till högsta möjliga intensitet.

21. Sockerraffinaderier: De egentliga fabriksarbetarua skulle möjligen i

någon män kunna öka sin arbetsintensitet vid förkortad arbetstid. I vilken grad

detta skulle ske, kan dock ej bedömas, då erfarenhet på området saknas.

22. Choklad- och karamellfabriker: En fabrik meddelar, att arbetstiden

nedsatts till 54 timmar i veckan, vilket enligt gjorda iakttagelser medfört ökad

arbetsintensitet. Någon ytterligare ökning av denna anses dock ej komma att

följa av en längre gående förkortning. Icke heller övriga 4 fabriker vänta någon

ökning av arbetsintensiteten vid förkortad arbetstid. En fabrik med 57 V*

timmars arbetstid framhåller i detta sammanhang, att någon överansträngning

av arbetarna ej förekommer, varför en förkortning av arbetstiden ej skulle inverka

på arbetarnas prestationsförmåga.

avsnitt 270 Kontrollera mot PDF

23. Bryggerier och mälterier: Ett bryggeri antager, att ökad arbetsintensitet

skulle vinnas genom övergång till ackordsarbete, men sådant kan ej

tillämpas annat än inom vissa grenar av arbetet. 3 andra företag uttala, att

ingen ökning av arbetsintensiteten är att vänta av förkortad arbetstid, då pro

-

yttranden: arbetsintensitetens ökning.

45

duktionen väsentligen bestämmes av deri tid, som åtgår för olika med tillverkningen

förenade kemiska processer.

24. Tobaksfabrikör: Någon ökning av arbetsintensiteten vid förkortad

arbetstid torde ej vara att vänta. Man bär exempelvis ej funnit, att arbetsintensiteten

på lördagarna, då kortare arbetstid —- 7 timmar — tillämpas, är högre

än under övriga veckodagar.

25. Slakterier och charkaterier: Enligt uttalanden från 5 företag är ingen

ökning av arbetsintensiteten att vänta på grund av förkortad arbetstid. Ett

företag tillägger, att vad särskilt beträffar charkuteriarbetarna, är deras arbete

av så lätt art, att någon överansträngning ej kan förekomma med nuvarande

arbetstid, som är 57 timmar i veckan.

2(1. Bomullsindustri: Ett företag anser, att ökning av arbetsintensiteten

kan påräknas i någon mån för väveriet vid förkortning av arbetstiden. För

övrigt frambålles enstämmigt av de 12 företag, som yttrat sig i frågan, att någon

ökad arbetsintensitet ej är att vänta, enär det är maskinernas hastighet, som

bestämmer produktionens storlek. Arbetaren, som sköter maskinen, yttras det

vidare av en fabrikant, har endast att tillse, att den hålles i gång, och att utöva

tillsynen över den arbetsprodukt, som maskinen åstadkommer, samt avhjälpa

däri uppstående fel. Arbetet är sålunda ej av särskilt ansträngande beskaffenhet,

och man kan därför ej heller, såsom om det vore fråga om arbetare med tungt

kroppsarbete, tänka sig ökning av intensiteten på grund av arbetsidéns förkortning.

En inskränkning av arbetstiden under 60 timmar per vecka utan förändring

av driftsättet i övrigt kommer därför att medföra en minskning i tillverkningen,

som står i direkt förhållande till förkortningen.

27. Linne-, kamp- och juteindustri: Två företag anse, att ingen ökning

av arbetsintensiteten kan väntas vid förkortad arbetstid. Det ena yttrar, att

vid alla de tillfällen, då arbetstiden av en eller annan orsak minskats, har ungefär

motsvarande minskning av produktionen konstaterats. En tredje fabrik

framhåller, att den produktion, som är direkt beroende av maskintimmarna, står

tämligen i direkt proportion till arbetstiden inom viss gräns. Den produktion

åter, som är mera direkt beroende av arbetaren personligen, bestämmes i hög

avsnitt 271 Kontrollera mot PDF

grad av psykiska faktorer, såsom arbetarens lust, vilja, pliktkänsla m. in. . Arbetstidens

längd kan här inverka men gör det icke alldeles självfallet.. Ovilja, olust

och ansvarslöshet stegras eller minskas icke i direkt proportion till arbetstiden.

28. Ylleindustri: Av de 9 företag, som uttalat sig i ämnet, anser flertalet

(5 st.), att beträffande de arbeten, för.vilka ackordssystem kan användas,

exempelvis vävning, kättingskärning och delvis appreturen, minskning av arbetstiden

kan väntas medföra ökad arbetsintensitet, åtminstone till en början. Ökningen

uppskattas av ett företag till 8 ä 10 % vid förkortning till 51 timmar

och av ett annat till 7 % vid förkortning till 48 timmar. En fabrikant anser,

att vissa ackordsarbeten, som nu kräva 57 timmar, skulle kunna uttöras på 53

timmar. I ett fall uttalas, att arbetsintensiteten torde komma att ökas vid en

förkortning intill 51 timmar, medan vid längre gående förkortning ingen ytterligare

ökning är att vänta.

Från ett företag yttras, att vid under kortare tidsperioder företagen reducering

av arbetstiden i ungefär av kommittén förutsatt utsträckning har å en

del avdelningar, exempelvis väveriet, någon nämnvärd minskning av produktionen

icke märkts under första tiden, men det har förefallit, som om den ökade

4(3

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATBRIALET.

arbetsintensiteten sedan så småningom skulle ba slappats. På andra avdelningar,

såsom i vaskning, sköljning o. d., måste ju styckena behandlas viss tid, och här

kan således ej bli fråga om ökad arbetsintensitet.

I ett annat fall åberopas delvis motsatt erfarenhet, i det att den driftsinskränkning,

som vidtagits under kristiden, säges ha motsvarats av en ungefär

lika stor minskning av produktionen. Vidare yttrar detta företag, att maskinerna

redan äro satta på högsta möjliga hastighet, och att det är denna som bestämmer

produktionens storlek. Liknande synpunkter framföras av ett spinneri, som betonar,

att det är maskinerna, vilka, allt efter som de matas med material, utföra

det produktiva arbetet, och att man redan drivit arbetets ekonomisering till sin

största möjliga höjd.

En fabrikant är av den åsikten, att arbetstiden med sin nuvarande längd,

57 ä 58 timmar, borde ha nått sitt minimum. Enligt hans erfarenhet är ett

arbete, kroppsligt eller andligt, under så lång tid nödvändigt för att personen

ifråga skall kunna bibehålla sin spänstighet och hälsa. Maximalarbetsdagen skulle

därför komma att verka förslappande på de flesta, då de ej skulle förstå att använda

sin stora ledighet på det sätt, man från arbetarhåll åsyftat. Man kan

följaktligen befara, att arbetsintensiteten kommer att snarare minskas än ökas

avsnitt 272 Kontrollera mot PDF

genom förkortning av arbetstiden.

Från något företag framhålles, att arbetsresultatet väsentligen är beroende

av andra faktorer än arbetstidens längd, såsom den tekniska utrustningen, materialets

beskaffenhet, tätheten av förekommande förändringar i arbetsmetoder m. m.

29. TriIcåfabriker: En fabrik, som nu tillämpar 51 timmars arbetstid,

yttrar, att för de automatiska mäskinerna kan arbetsintensititen ej höjas, men

däremot bör den kunna uppdrivas för handarbetet med c:a 10 % vid arbetstidens

förkortning till 48 timmar. Ifråga om maskinarbetet uttalar ännu ett företag,

att ingen ökad intensitet är att påräkna. Från ett företag framhålles, att arbetsintensiteten

måhända skulle ökas något närmast efter arbetstidens förkortning,

men att man sedan snart skulle återgå till sin gamla arbetstakt.

En fabrik har vid förkortning från 59 till 57 V* timmar konstaterat en

minskning av arbetsresultatet, som mer än motsvarat arbetstidens sänkning.

Under de 10 sista veckorna av år 1913, då den längre arbetstiden gällde, producerade

exempelvis de automatiska strumpmaskinerna vid ackordsai-bete 9 365

dussin men under de första 10 veckorna 1914, då arbetstiden var förkortad, var

produktionen 8 934 dussin. Arbetstiden var 2-61 % och produktionen 4''82 % lägre

än motsvarande gamla. Fabriken anser sig dock ej ha haft någon generell olägenhet

av driftinskränkningen.

30. Sömnads fabriker: Enligt uttalanden från 6 fabrikanter väntas ingen

ökning av arbetsintensiteten vid förkortad arbetstid. I ett par fall föreligga dock

meddelanden av motsatt innebörd. Från en fabrik anföres sålunda, att vid tillfälle,

då arbetsbrist hotat och arbetstiden med anledning därav minskats, har

vid 44 timmars arbetstid samma arbetsresultat uppnåtts som förut vid eu arbetstid

om 60 timmar per vecka. Ordinarie arbetstiden är sedan 4 år 54 timmar,

vilken arbetstid kan anses likvärdig med förutv.arande ä 60 timmar.

Ett annat företag anser, att förkortning av arbetstiden skulle medföra

ökad arbetsintensitet för samtliga arbetargrupper, vilken ökning beräknas till 5

ä 10 % vid förkortning från 54 till 48 timmar. Såsom grund för anförda uppfattning

meddelas följande intressanta uppgifter. Arbetstiden var före 1 juli

YTTRANDEN: ARBETSINTENSITETENS ÖKNING.

47

1918 54 timmar i veckan. Efter nämnda datum gjordes försök med förkortning

till öl1/* timmar, varvid personalen underrättades om att minskningen skulle bibehållas,

endast om samma arbetslön vid oförändrade ackord kunde intjänas under

den reducerade som under den längre arbetstiden. Resultatet blev, att

nämnda villkor uppfylldes, i det någon minskning av produktionen icke inträdde.

avsnitt 273 Kontrollera mot PDF

På hösten 1918 gick man ett steg längre och införde en veckoarbetstid av 48

timmar. Statistiken utvisade nu, att nedgång av arbetsresultatet i någon mån,

4''9 %, ägde rum. Härvid bör emellertid märkas, att åtgärden inför personalen

motiverades under hänvisning till materialbrist, vilket naturligen kan tänkas ha

föranlett sömmerskorna att något spara på arbetet.

31. Garverier: Samtliga 4 av undersökningen berörda garverier anse,

att ingen ökning av arbetsintensiteten är att påräkna vid förkortad arbetstid,

varvid i något fall tillägges, att vid tidigare förkortning av arbetstiden ingen

ökad arbetsintensitet kunnat iakttagas.

Från ett företag, som nu har 54 timmars arbetstid, meddelas, att en hel del

arbetare har extra sysselsättning under kvällarna och söndagarna, särskilt under

vintermånaderna. En minskning av arbetstiden till exempelvis 48 timmar skulle

antagligen öka detta antal och således i verkligheten ej medföra minskning av

arbetstiden för ifrågavarande arbetare. Vidare skulle troligen även hemarbetet

tilltaga, ty erfarenheten har givit vid handen, att vid tillfällen, då arbetstiden

av en eller annan orsak inskränkts, har efterfrågan på tillfälligt hemarbete stigit.

32. Skofabriker: De 5 vid undersökningen representerade företagen äro av

den uppfattningen, att någon ökning av arbetsintensiteten sannolikt ej vinnes

genom förkortning av den nuvarande arbetstiden, som i regel är 54 timmar. En

fabrik tilllägger, att skoindustrien som helhet betraktad på grund av starkt utvecklad

teknik redan uppnått synnerligen hög arbetsintensitet.

33. G ummiv ant fabriker: Av de 3 vid utredningen medverkande företagen

anse samtliga, att beträffande maskinarbetet ingen ökad arbetsintensitet är att

förvänta vid förkortad arbetstid, enär produktionen här väsentligen bestämmes av

maskinernas prestationsförmåga. Huruvida eu ökad intensitet skulle kunna inträda

ifråga om handarbetet, kan man enligt uttalande från en fabrik av brist

på erfarenhet ej bedöma.

34. Tändsticksfabriker: Ingen ökning av arbetsintensiteten väntas vid förkortad

arbetstid, ty då så gott som uteslutande maskinarbete förekommer, bestämmes

tillverkningskvantiteten i första hand av maskinernas arbetshastighet, vilken

åter beror på maskinernas konstruktion. Erfarenheten visar även, att arbetsintensiteten

ej ökas vid minskad arbetstid. Då viss del av arbetstiden åtgår till rengöring

m. m. av de komplicerade maskinerna, skulle tvärtom det produktiva arbetet

per dag minskas proportionsvis mera än arbetstiden.

35. Diverse kemisk-teknisk industri: Av de 8 företag, som yttrat sig i

ämnet, ansér ett, att arbetsintensiteten möjligen skulle kunna ökas vid förkortad

avsnitt 274 Kontrollera mot PDF

arbetstid, dock ej avsevärt. I övriga fäll väntas ingen ökad arbetsintensitet.

Produktionen är, framhåller ett företag, beroende av maskinernas prestationsförmåga,

kemiska processer, transportbanors kapacitet m. m.

36. Elektricitetsverk: Större delen av arbetspersonalen har, framhåller ett

verk, vakttjänstgöring, och arbetsintensiteten är således oberoende av arbetstiden.

För övriga grupper arbetare, såsom å verkstaden, vid ledningsnätet m. in., torde eu

verklig ökning av arbetsintensiteten vid förkortad arbetstid sannolikt kunna ernås

48

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

endast genom lämpligt ackords- eller premieackordssystem i de fall, där sådant

är möjligt att använda. Det andra vid undersökningen ingående verket väntar

över huvud ingen ökning av arbetsintensiteten.

37. Gasverk: Av de 3 vid undersökningen representerade gasverken anse 2,

att arbetstidens förkortning ej kan tänkas medföra ökad arbetsintensitet. Det

tredje yttrar, att sådan ökning möjligen kan inträda, dock endast i vissa undantagsfall.

Verket framhåller vidare, att ifråga om en mycket stor del av de förekommande

arbetena kan man knappast tala om arbetsintensitet, åtminstone ej

i samma mening som t. ex. inom den mekaniska specialindustrien. Beträffande

arbeten sådana som vakthållning, eldning o. d. betingas de behövliga arbetarnas

antal av antalet arbetsposter och av den tidslängd, som varje arbetare tjänstgör,

varemot man näppeligen kan tänka sig möjligheten av att genom ökade arbetsprestationer

nedbringa behovet av arbetskraft för sådana ändamål.

För skiftarbetarna har vid detta gasverk 8 timmars arbetsdag redan länge

tillämpats. Några som helst tecken till ökad arbetsduglighet eller arbetsvillighet

kunna emellertid icke sägas ha förmärkts hos ifrågavarande arbetarkategori, och i

de fall, då skiftarbetare insatts i stället för dagarbetare, har resultatet i regel visat

sig dåligt.

Om det också, fortsätter yttrandet, ej är att förneka, att en förkortning av

arbetstiden lian ha ett gynnsamt inflytande på en arbetares produktionsförmåga,

är det långt ifrån säkert, att den nödvändigt skall ha det. Ej att förbise är härvid,

att i och med ökad fritid följa ökade behov av och större möjligheter till arbetsförtjänstens

konsumerande. Penningknapphet, som kanske annars ej skulle förmärkts,

kan bli mycket kännbar, mången gång till större skada för arbetsintensiteten,

än som kan uppvägas av den eventuella nyttan av den kortare arbetstiden.

b) Behovet av ökat arbetarantal.

Då industriföretagen, såsom av ovanstående redogörelse framgår,

i stort sett ej ansett, att en förkortning av arbetstiden skulle kunna motvägas

avsnitt 275 Kontrollera mot PDF

genom ökad arbetsintensitet, har svaret på frågan, om ifrågavarande

förkortning skulle föranleda ökning av arbetarantalet, naturligen som regel

blivit, att sådan ökning komme att erfordras, under förutsättning att produktionen

skulle bibehållas oförminskad. Det närmare innehållet av de i

ämnet inkomna svaren refereras nedan för de särskilda industrigrenarna. 1

1. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk: Vid allmän förkortning av arbetstiden

till 48 timmar i veckan räknas med behov av ökat antal arbetare vid anrikning,

verkstads- och byggnadsarbeten, transportarbete, arbeten vid sågar, stall och förråd

samt diverse andra med gruvbrytningen sammanhörande arbeten.

Ett par företag anse, att för verkstadsarbetet skulle det bli nödvändigt

att införa skiftgång. I tre fall framhålles, att vid anrikningen erfordras övergång

från 2 till 3 skift, då arbetstiden bestämmes till 48 timmar i veckan.

Den behövliga ökningen av arbetarantalet inom de grupper, som f. n. ha

längre arbetstid än 48 timmar i veckan, uppskattas vid arbetstidens nedsättning

YTTRANDEN: BEHOVET AV ÖKAT ARBETARANTA C.

4!»

till nämnda gräns av ett företag till i genomsnitt 10 %, av ett annat till 17

av ett tredje till 27 % för anrikningsarbetare, 21 % för byggnadsarbetare och 18 %

för verkstadsarbetare samt av ett fjärde till 27) % för anrikningsarbetare, 17 % för

byggnadsarbetare och 33 % för verkstadsarbetare. Härvid förutsättes av de två

senaste företagen övergång från 2 till 3 skift för anrikningsarbetare.

2. Järn- och stålverk: Arbetstidens förkortning kräver ökning av arbetarantalet

inom samtliga yrkesgrenar, om ej produktionsminskning skall inträda.

Uppgifterna om den behövliga ökningens relativa betydenhet förete en del

skiljaktigheter allt efter de olika verkens gällande arbetstid och skiftindelning.

Från ett verk meddelas följande. Hela arbetspersonalen utgör 83(5 man, av vilka

37 arbeta (i hyttorna) på 3 skift ä 8 timmar (56 per vecka), 319 på 2 skift å 12

timmar (70 V2 per vecka i martinverket och 64 V2 per vecka i valsverket), 20 äro anställda

för järn vägstjänst, och 460 äro dagarbetare med 57 timmars arbetstid. Vid

förkortning av arbetstiden till 48 timmar måste 2-skiftsindeiningen utbytas mot

3-skiftsindelning, vilket kräver en ökning av ifrågavarande arbetarantal med 50 %

eller c:a 160 man. Vidare måste dagarbetarna ökas ungefär i proportion till arbetstidens

förkortning, d. v. s. med c:a 18 % eller 80 man, alltså en sammanlagd ökning

av 240 man eller 28''7 % av totala nuvarande arbetarantalet. Hur man tänkt

sig arbetets anordning i hyttorna vid 48 timmars arbetstid, framgår ej av uppgiften.

avsnitt 276 Kontrollera mot PDF

Ett annat järnverk uppger likaledes, att 2-skift måste utbytas mot 3- skift, samt yttrar vidare, att dagarbetarna delvis torde behöva sättas på 2 skiftlag,

varjämte 3-skiftsarbetarna, som arbeta sön- och vardagar (i hyttor, kraftstationer

0. dyl.), delvis torde få fördelas på 4 skiftlag ä 6 timmars bruttoarbetstid,

så snart arbetstiden bestämmes under 56 timmar per vecka. Den härmed följande

ökningen av arbetarantalet anslås till 50 % för arbetare å 2 skiftlag, 33 %

för arbetare å 3 skiftlag samt för övriga arbetare i proportion till arbetstidens förkortning.

Ett tredje verk, som använder 3-skiftssystem för alla skiftarbeten,

framhåller behovet av övergång till 4 skift å 6 timmar i hyttor och briketteringsverk.

I ett fjärde fall, där större delen av arbetarna arbeta på 2 skift, beräknas

behovet av ökning vid övergång till 3 skift till i genomsnitt 40 % av totala arbetarantalet.

Ett femte verk beräknar ökningen till 50 % för 2-skiftsarbetarna samt för

övriga grupper i proportion till arbetstidens förkortning.

Ett sjätte järnverk anför, att det ej är möjligt att med någorlunda rimlig

kostnad och arbetskraft få fram en tillförlitlig utredning om den vid en förkortningav

arbetstiden behövliga ökningen av arbetarantalet. Verkets avdelningsingenjörer

ha emellertid företagit en ungefärlig uppskattning av ifrågavarande ökningsbehov

vid nedsättning till 8 timmars arbetstid, vilken uppskattning givit till resultat,

att för dagarbetarna skulle behövas en ökning av mellan 17 och 35 % samt för

arbetarna på 2 skift en ökning av mellan 40 och 50 /.

Beträffande behovet av ökad arbetskraft meddelas slutligen följande beräkning

från ett hyttverk, som för närvarande tillämpar 3-skiftssystem men anser,

att en lagstadgad arbetstid av 48 timmar i veckan skulle medföra övergång till

indelning på 4 skift. Beräkningen gäller en årsproduktion av 25 000 ton tackjärn,

vilket motsvarar stundom 3, stundom 4 masugnars drift,

7—191023.

50

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

»För tre masugnars drift är personalbehovet följande:

Nn

(3 skiftlag)

Hyttdrängar................9

Slaggdrängar................6

Tackjärnsdragarc..............6

Krossarc..................JO

Uppsättare.................9

Köttätare.................12

Reparatör.................1

Smörjare för linbanan...........3

Slaggskj ätare............... 1

Rostngnsförmän..............3

Rostbrännare................3

Malm skj ätare...............6

Malmslagare................6

Brikettverket: l:ste män..........3

> 2:dre > 6

Efter förslaget

till ny lag

(4 skiftlag)

12

8

8

13

12

16

1

4

1

4

4

8

7

4

8

Summa 84 man 110 man

avsnitt 277 Kontrollera mot PDF

För tillverkning av 25 000 ton tackjärn per år måste man tidvis gå med 4

masugnar, varför ovanstående siffror av denna anledning måste ökas. Dessutom

beräknas 6, resp. 7 man tillkomma i och för diverse förekommande reparationer

och andra extra arbeten.

För en produktion av 25 000 ton tackjärn per år (delvis 4 hyttor) blir

alltså personalbehovet:

a) enligt nuvarande förhållanden: 105 arbetare och 2 förmän,

2» föreslagen ny lag: 137 » »3 »

an har från arbetarhåll påpekat, att det ej skulle vara nödvändigt att

införa 4 skiftlag; i stället skulle saken ordnas så, att man tillsätter hjälpkarlar

på en del platser, varigenom de övriga skiftgåendes veckotid skulle hållas nere i

48 timmar. En person, som hittills per vecka gjort 7 skift ä 8 timmar, skulle

alltså få slippa ifrån ett av dessa skift. Hjälpkarlen, som i sin tur får göra högst

6 skift, kan sålunda räcka till för 6 av de nuvarande arbetarna. Hjälpkarlarna

kunna ej gärna tänkas satta till alla i hyttan förekommande arbeten; sådana

mångkunniga karlar finnes det ej gott om. För övrigt tilltalas ej heller arbetarna

själva av sådant ombytligt arbete. Antag emellertid, att man som lyckligaste fall

kan utgå ifrån nedanstående:

yttranden: behovet av ökat arbetarantal. 51

Hyttdräugar |

Antal

man na:

Behövliga

gemensamma

hjälpkarlar:

Summa

Slaggdrängar J .....

Tackjärnsdragare J

.........21

4

25

Slaggskjutare.......

......... 1

1

Krossare..........

.........10

2

12

Reparatör.........

......... 1.

1

Uppsättare.........

.........9

2

11

Kolfatare..........

.........12

2

14

Smörjare..........

Rostugnsförmän 1

.........3

1

4

Rostbrännare >.....

.........12

2

14

Malmskj ätare

Malmslagare........

.........6

1

7

Brikettarbetare.......

.........9

2

11

Summa 84 man

16

100 m:

För 25,000 ton tackjärn per år (delvis 4 hyttor i gång) motsvaras detta av:

125 arbetare och 3 förmän, i stället för att vi förut räknat med en ökning

upp till 137 arbetare och 3 förmän.

Tydligt är ju emellertid, att detta »hjälpkarls--system medför betydande

olägenheter:

a) Mycket betungande och trassligt för arbetsledningen. Det gäller ju här

att se till, att var och en skiftgående arbetare får ett skift ledigt per vecka. Förutsatt

att inga sjukdomsfall inträffa, vore det tänkbart att utarbeta tablåer, efter

vilka det hela ginge mera automatiskt. Men störningar av olika orsaker kunna

ej undvikas; följaktligen kommer den föreslagna hjälpkarlsinstitutionen att innebära

ett ideligt passande och ryckande med personalen. Härav följer också, att

friskiften ej komma att kunna bestämmas något avsevärt antal timmar i förväg,

varigenom deras värde nedsättes.

avsnitt 278 Kontrollera mot PDF

b) Vid större hyttanläggningar med stor personal innebär hjälpkarlssystemet

en mindre ökning än om 4 skiftlag införes. Men när vi komma till små

verk med exempelvis 1 masugn, blir skillnaden ej stor. Skälet härtill är ju, att

det behövs 6 ordinarie arbetare i samma grupp, för att den hithörande hjälpkarlen

skall bli fullt utnyttjad.»

3. Järn- och stålmanufalitur: Om produktionen skall kunna vidmakthållas

vid förkortad arbetstid, erfordras ökning av arbetarantalet inom samtliga yrkesgrenar.

I regel förutsättes ej övergång till skiftarbete eller förändrad skiftindelning,

varför ökningen skulle bli ungefär proportionell till arbetstidens förkortning

utom i de fall, där man räknar med ökad arbetsintensitet och arbetarantalets

ökning alltså skulle bli något lägre. Några verk, som nu i vissa avdelningar

arbeta på 2 skift, beräkna här övergång till 3 skift, varvid den behövliga ökningen

av arbetarantalet procentuellt blir högre, än då det gäller dagarbetarna.

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATEllIALET.

4. Mekaniska verkstäder: Genomgående frainhålles, att om produktionen

skall kunna upprätthållas oförminskad, måste arbetarantalet ökas för samtliga

yrkesgrenar. I allmänhet tänker man sig ej denna ökning i samband med övergång

till skiftarbete, vilken arbetsform betecknas såsom olämplig för verkstäderna.

I 2 fäll uttalar man sig dock för övergång till 2 skift för maskin- och gjuteriarbetare.

En verkstad, som nu delvis arbetar med 2 skift å 10 timmar, beräknar

för ifrågavarande avdelning övergång till 8 skift ä 8 timmar samt därjämte

förläggning av maskinarbetet från nuvarande 10-timmars dagarbete till 8-timmars

skift.

Huru stor ökningen av arbetarantalet skulle bli vid övergång till skift

eller den förändrade skiftindelningen, göres ej till föremål för beräkning. Från

företag, som ej förutsatt övergång till skiftarbete eller förändrad skiftindelning,

yttrar man i denna fråga, att ökningen kan beräknas bli proportionell till arbetstidens

förkortning. Då man för närvarande tillämpar 57 timmars veckoarbetstid,

blir alltså slutsatsen, att ökning av arbetarantalet skulle krävas med 18.8 % vid

förkortning till 48 timmar i veckan.

Det bör påpekas, att denna beräkning med något undantag bärrör från

företag, som ej vänta någon ökad arbetsintensitet såsom partiell motvikt mot arbetstidens

förkortning. Även från båll, där en sådan förväntan uttryckts, framhålles

emellertid, att arbetarantalets ökning torde komma att bli ungefärligen

den ovan beräknade.

5. Skeppsvarv: Ett företag yttrar, att arbetspersonalen för upprätthål

lande

av oförminskad produktion sannolikt skulle behöva ökas i ungefärlig proportion

avsnitt 279 Kontrollera mot PDF

till arbetstidens förkortning. Detta skulle emellertid stöta på hinder till

följd av bristande tillgång på yrkeskunniga arbetare.

Övergång till skiftarbete till följd av arbetstidens förkortning antages ej

komma att ske.

6. Fabriker för elektriska maskiner: Ungefär enahanda synpunkter göras

gällande som ovan för skeppsvarv.

7. Fabriker för elektriska apparater och ledningar: Samma synpunkter

som ovan för skeppsvarv framföras. Beträffande övergång till arbete på skift

tillägger ett företag, att försök med skiftarbete gjorts, men både anordningen befunnits

olämplig.

8. Metallmanufaktier: I allmänhet framhålles, att arbetstidens förkortning

under förutsättning av oförminskad produktion skulle framkalla behov av ökat

arbetarantal inom samtliga yrkesgrenar. Två företag anse, att ökningen skulle

företagas i samband med dels övergång till skift för vissa arbetargrupper, som

nu ba dagarbete, dels förändring av skiftindelningen från 2 till 3 skift å de avdelningar,

där arbetet utföres med dyrbarare maskinella anordningar och nu är

förlagt på 2 skift. Därjämte skulle dagarbetarnas antal behöva ökas i förhållande

till arbetstidens förkortning. Ett foretag finner sig ej kunna bedöma, vilka

omläggningar av driften för produktionens vidmakthållande som kunna komma

att ställa sig mest ekonomiska.

9. Kolgruvor: Arbetstiden är i regel 10 timmar för arbetare ovan jord,

8 timmar i torrare och 6 timmar i våtare arbeten för arbetare under jord samt

12 timmar i skift för maskinister och eldare.

En förkortning av arbetstiden skulle alltså framkalla behov av ökat arbetarantal

för det första inom de grupper, som nu ba mer än 8 timmars arbets

-

YTTRANDEN: BEHOVET AV ÖKAT ARBETARANTAD.

tid. Vidare visar erfarenheten, att varje avkortning av ovan jordsarbetarnas arbetstid

automatiskt följes av en ytterligare förkortning av underjordsarbetarnas.

Det lider därför ej det'' ringaste tvivel, att en lagstadgad arbetstid av 8 timmar

ovan jord kommer att framkalla krav på en motsvarande förkortning av arbetstiden

under jord, vilken redan nu är alldeles för kort, enär dess effektiva längd

utgör icke fullt 7 timmar i torrare och 5 timmar i våtare arbeten. För att upprätthålla

gruvdriften skulle man alltså även ifråga om underjordsarbetarna ha

att räkna med behov av ökad arbetskraft.

Redan nu råder emellertid brist på arbetare, och en förkortning av arbetstiden

skulle därför ej kunna utjämnas genom ökning av arbetarantalet. Följden

av förkortningen bleve alltså ytterligare skärpt arbetarbrist och minskning av

produktionen.

10. Cementfabriker: Det framhålles, att arbetstidens förkortning skulle

avsnitt 280 Kontrollera mot PDF

medföra behov av ökat arbetarantal inom samtliga yrkesgrenar. I ett fall undantagas

dock arbetarna i kraftstationen, där 8-timmars skift delvis redan införts,

och i ett annat viss ej närmare specificerad del av arbetspersonalen, som likaledes

redan arbetar på 8-timmars skift. Å de produktiva avdelningarna, exempelvis

roterugnar, kvarnar och kalkugnar, skulle enligt uppgifterna i övrigt erfordras

övergång från 2 till 3 skift, vadan arbetarantalet här finge ökas med 50.^. Ä övriga

avdelningar, såsom tunnbinderi och packningsavdelning, skulle ökningen bli

proportionell till arbetstidens förkortning.

Det betonas emellertid, att stora svårigheter säkerligen skulle möta att

anskaffa de behövliga nya arbetarna.

11. Tegelbruk: I några fåll yttras, att arbetstidens förkortning ej skulle

följas av ökning av arbetarantalet utan av nedgång i produktionen. Vid maskinerna

kan, framhåller ett företag, någon ökad personal ej finna användning. Det

skulle alltså återstå, om arbetstiden minskas från nuvarande 10 till 8 timmar, att

övergå till arbete på 2 skift, men för den härav följande ökningen av produktionen

finns ej torkutrymme liksom ej heller bostäder för den ökade personalen.

Bruket kan'' alltså å ena sidan ej utnyttjas vid 8 timmars arbetsdag och räcker

å andra sidan ej till för 16 timmars arbete.

Vid några andra tegelbruk tänker man sig övergång från 2 till 3 skift vid

brännugnarna med 50 °/o ökning av dithörande arbetare samt ökning av den övriga

personalen i proportion till arbetstidens förkortning.

12. Glasindustri: Uppgifterna äro här ganska skiftande, beroende i huvudsak

på att arbetstiden är olika vid olika glasbruk. Ett bruk ifrågasätter ingen

ökning av arbetspersonalen och ej heller övergång till skiftarbete eller förändrad

skiftindelning vid bestämmelse om 48 timmars arbetstid. Ett annat bruk, som

för närvarande tillämpar 57 timmar för grovarbetare och slipare och 54 ä 55 timmar

för glasblåsare, förutser behov av ökning inom samtliga yrkesgrupper i proportion

till arbetstidens förkortning men tror ej, att övergång till skift skall

ifrågakomma. Samtidigt framhålles emellertid, att möjligheten att anskaffa

yrkeslärda arbetare är mycket liten. Av ett tredje företag uppgives behov av

arbetskraftens ökning i proportion till arbetstidens förkortning å alla avdelningar

utom hyttan, där arbetstiden redan är cirka 48 timmar. Icke heller bär ifrågasattes

övergång till skiftarbete. Ett fjärde glasbruk har redan genomfört

skiftssystem för glasblåsare med i genomsnitt 44 timmar och 18 minuter (41 V2 t.

maj—oktober, 48 timmar och 25 minuter november—april) samt för smältare och

54

SAMMANFATTNING AV DPPGIFTSMATERIALET.

avsnitt 281 Kontrollera mot PDF

gaseldare med 56 timmar (även söndag), medan diversearbetarna ba 58 timmars

dagsarbete. Behov av ökning uppstår beträffande den sistnämnda arbetargruppen

i proportion till arbetstidens förkortning samt för smältare och gaseldare med

14 % vid förkortning till 48 timmar.

13. Sågverk och hyvlerier: Om ej produktionen skall minskas vid förkortad

arbetstid, måste arbetarantalet ökas. Detta gäller enligt flertalet yttranden

samtliga yrkesgrenar. Ett par företag betona behovet av ökning speciellt

beträffande såg- och hyvleriarbetare samt brädgårdspersonalen, varemot vid bibehållande

av dagdrift ingen ökning skulle behövas i kraftcentral och reparationsverkstad.

En del av de sågverk, som uttalat sig i frågan, tänker sig arbetarantalets

ökning i samband med övergång till skiftarbete eller förändrad skiftindelning,

så att arbetet komme att drivas på 3 skift. En annan del synes däremot

ej räkna med skiftarbete utan med en utvidgning av dagarbetet.

De för arbetarantalets ökning rätt talrikt meddelade procenttalen förete

naturligen variationer men visa dock, att man i stort sett räknar med en ökning

i proportion till arbetstidens minskning. Två företag, som f. n. ha mer än 57

timmars arbetstid och ej. räkna med införande av skift, uppge sålunda, att arbetarantalet

vid förkortning till 48 timmar skulle behöva ökas i ena fallet med

16 % och i andra fallet med 20 %. Fem andra sågverk, där arbetstiden nu är 57

timmar, och av vilka somliga beräkna och andra icke beräkna övergång till skift

eller förändrad skiftindelning, anse att personalökningen vid förkortning till 48

timmar skulle komma att utgöra resp. 15 %, 16 %, 18 %, 20 % och 25 %.

Ett företag beräknar ökningen vid övergång till skift och 48 timmars arbetstid

till 33 V3 % och av två andra företag framhålles, att vid övergång till

2- eller 3-skiftssystem skulle krävas ungefärligen en fördubbling, resp. tredubbling

av personalen i sågverk, hyvleri och brädgård.

Från några verk anföres, att man åtminstone icke under närvarande förhållanden

räknar med någon möjlighet att öka personalen, varför arbetstidens

förkortning här skulle komma att leda till nedgång av produktionen.

14. Snickeri- och möbelfabriker: Behov av ökat arbetarantal skulle under

förutsättning av oförminskad produktion uppstå inom alla arbetargrupper, såsom

snickare, borrare, polerare, tapetserare, verkstadsarbetare, hantlangare och utearbetare.

Rörande ökningens storlek meddelas åtskilliga procenttal, vilka samtliga

synas utvisa, att man tänker sig den behövliga ökningen ungefär i proportion

till arbetstidens förkortning.

Övergång till skiftarbete anses ej kunna ifrågakomma.

avsnitt 282 Kontrollera mot PDF

I något fall påvisas svårigheten att genomföra en ökning av arbetarantalet

på grund av rådande brist på yrkesskickligt folk.

15. Pappersmassefabriker: Vid förkortning av arbetstiden till 48 timmar

i veckan skulle behov uppstå att öka antalet av såväl dag- som skiftarbetare,

ökningens betydenhet vid de särskilda företagen blir beroende av den hittills

gällande arbetstidens längd samt de omläggningar av skiftindelningen och arbetets

organisation i övrigt, som kunna visa sig nödvändiga. Från ett företag

meddelas i denna fråga följande upplysningar.

Avdelningar av fabriken, som måste hållas i gång kontinuerligt helg som

socken, äro ångpannehus, kraftcentral, kokeri och kishus för syreberedning, och

här arbetas f. n. med 8-timmars skift eller 56 timmar i veckan. Skulle kortare

tid än 56 timmar bli lagstadgad för dessa avdelningar, finnes just ingenting''

yttranden: behovet av ökat arbetarantal.

a t) nät att göra än att införa 6-timmarsskift eller 42 timmar per vecka, vartill

kunde komma några timmars extra arbete. Sortering och upptagning av sulfitmassa

pågår under (> dygn i veckan med söndagsdygnet iritt. i ill dessa avdelningen

höra massabingar, sliperi och pappsal med 12 timmars skift eller 72 timmar per

vecka. Här skulle vid kortare arbetstid införas 8-timmars skift med 48 timmar

i veckan. Intagning, barkning och huggning av massaveden pågår under 6 dygn

i veckan, söndagsdygnet fritt, med 2 st. 10-timmarsskift eller (SO timmar i veckan.

Här kan eventuell minskning i arbetstidens längd ersättas med ökad arbetsstyrka

och flera maskiner utan att införa flera skift. Beträffande slutligen samtliga utearbetare

med 59 timmars arbetstid under veckans 6 söckendagar kan kortare arbetstid,

åtminstone för de flesta slag av arbete, ersättas med ökad arbetsstyrka utan införande

av skift. . „

Ifråga om ökningen av antalet arbetare, som ej arbeta pa skift, överensstämma

de flesta uttalandena i att framhålla, att denna måste bli ungefärligen

proportionell mot arbetstidens minskning. .

Vid ett företag tänker man sig övergång till 2 skift ä 8 timmar för de nu

ej skiftindelade utearbetarna, för vilket ändamål en ökning av deras antal skulle

erfordras med 80 %.

Ifråga om den procentuella ökningen av skiftarbetarna hava. uppgifterna

blivit mindre överensstämmande, beroende bl. a. på att den t. n. rådande skiftindelningen

ej öyerallt är likformig, enär dels 2-skifts-, dels 3-skiftssystem förekommer''

Vid 8 fabriker, där 2 skift tillämpas, räknar man samstämmigt med

övergång till 3 skift. Då det gällt att bedöma den härmed följande ökningen av

arbetarantalet, har man emellertid kommit till ganska olika resultat. 1 ett tall

avsnitt 283 Kontrollera mot PDF

anses sålunda ifrågavarande övergång medföra en ökning av driftspersonalen med

i genomsnitt 40 %. Vid ett annat företag skiljer man vid beräkningen pa a ena

sidan arbetare i pappsalen, sileriet, kvistmasseavdelningen och massabingarna, där

arbetarna uppehålla sig 72 timmar i veckan på arbetsplatsen, och a andra sidan

arbetare i vedrenseriet, där arbetstiden är 00 timmar. _ För de förstnämnda beräknas

ökningen vid införandet av 3 skift bli 36 %, varjämte produktionsminsknin

rr skulle inträda vid förkortning av arbetstiden till under 54 timmar, och lör

de senare sättes ökningen till 50 %. Ett tredje företag uppskattar den behövliga

personalökningen till i genomsnitt 35 /, medan slutligen 4 fabriker ange behov

av 50 % ökning vid arbetstidens förkortning till 48 timmar.

Från de verk, som redan genomfört 3-skiftssystem, meddelas i flertalet fall,

att man ej anser en förkortning av arbetstiden komma att niedföra ökning av

arbetspersonalen. Det framhålles dock, att så snart arbetstidens maximigräns

sättes under 53 ä 54 timmar, har man att vänta nedgång i tillverkningen Ett

par yttranden, däribland det mera utförliga ovan refererade, antyda dock, att

man vid förkortning till exempelvis 48 timmar även tänker sig som en utväg a

införa 6-timmarsskift. Någon beräkning över den procentuella ökningen av arbetarantalet

för nämnda fall meddelas emellertid icke. ..

16 Pappersbruk och pappfabriker: I allmänhet anses, att arbetstidens

förkortning måste leda till insättande av ett nytt skiftlag på samtliga avdelningar,

där för närvarande arbetas på 2 skift. De övriga arbetarnas antal far

ökas i förhållande till arbetstidens förkortning. Eu fabrikant beräknar likaledes

övero-ång från 2 till 3 skift för skiftarbetare men anser, att Övriga arbetare hora

kunna öka sin arbetsintensitet ungefär i proportion till förkortningen.

56 SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATE RIALET.

Uppgifterna om storleken av arbetarantalets ökniDg i % av nuvarande antalet

äro beträffande skiftarbetarna ganska varierande. Ett företag beräknar sålunda

vid förkortning av arbetstiden till Öl timmar och därunder ökningen till

50 % ett annat vid förkortning till 57 timmar och därunder till 45 %, ett tredje

vid förkortning till 48 timmar till 40 % och ett fjärde, likaledes vid förkortning

till 48 timmar, till c:a 30 Beträffande övriga arbetare är man, som nyss påvisats,

med ett undantag enig om att en ökning blir behövlig ungefär i proportion

till arbetstidens förkortning.

17. Gr a fiska anstalter och boktryckerier: Två tidningstryckerier meddela,

att arbetstiden hos dem redan är nedsatt till 48 timmar, varför ingen ökning av

avsnitt 284 Kontrollera mot PDF

arbetspersonalen skulle bli behövlig. Detsamma är förhållandet vid ett litografiskt

företag. Vid civiltryckerierna uppgives däremot längre arbetstid, c:a

51 timmar, och en förkortning till 48 timmar anses här medföra behov av ökat

arbetarantal a samtliga avdelningar. I flertalet fall tänker man sig ej övergång

till skiftarbete, vilket betecknas såsom i praktiken olämpligt för boktryckerifacket.

Arbetarantalets ökning skulle alltså här bli proportionell till arbestidens

förkortning. Några andra företag anse däremot, att förkortningen skulle kräva

övergång till arbete pa skift vid maskiner för sättning, i bokbinderi och stilgjuteri

samt vid eu del tryckpressar, vilket emellertid skulle utestänga den kvinnliga

arbetskraften på grund av förbudet mot kvinnors nattarbete.

Från såväl ena som andra hållet betonas emellertid, att i verkligheten

skulle den behövliga ökningen av arbetarpersonalen ej kunna åstadkommas, enär

redan nu brist på arbetare råder.

l^ o Kvarnar: I allmänhet framhalles, att om produktionen skall kunna

vidmakthållas och permanent övertidsarbete undvikas, måste mjölnarna, som nu

arbeta pa 2 skift, fördelas på 3 skift, vilket nödvändiggör en ökning av antalet

med 50 %. Dagarbetarna få ökas i proportion till arbetstidens förkortning. Ett

företag anser, att magasinsarbetare och mjölpackare liksom mjölnarna måste fördelas

på o skift för att lossning, lastning, packning etc. skola kunna medhinnas

1 rätt tid.

19. Bagerier och käxfabriker: Från ett par bagerier meddelas, att 8 timmars

arbetsdag hos dem redan införts, varför de skulle bli oberörda av den

ifrågasatta lagstiftningen på området, Av flertalet företag framhålles däremot,

att en förkortning av arbetstiden till 48 timmar under förutsättning av oförminskad

produktion skulle framkalla behov av ökat arbetarantal inom samtliga

yrkesgrenar.

I allmänhet förutsattes ej övergång till skiftarbete eller förändrad skiftm

delo in g i samband med arbetstidens förkortning. Ett bageri uttalar dock, att

om lagstadgad 8 timmars arbetsdag införes, blir det en ren nödvändighet, att

skiftarbete dygnet om kommer till stånd.

Närmare beräkningar rörande den procentuella betydenheten av den personalökning,

som skulle erfordras vid förkortad arbetstid, hava ej framlagts.

20. Råsockerbruk och saftstationer: För råsockerbrukens vidkommande

beräknas, att förkortning till 48 timmars arbetstid skulle medföra övergång från

2 till b skift för driftspersonalen med eu åtföljande ökning av dennas antal med

50 samt därjämte att antalet av övriga arbetare skall behöva ökas i proportion

till förkortningen av nuvarande arbetstiden. För svenska sockerfabrik saktiebolagets

avsnitt 285 Kontrollera mot PDF

samtliga råsockerfabriker beräknas 8-timmarsdagen komma att framkalla

YTTRANDEN: BEHOVET AV ÖKAT A KB ET A11A N T AI..

lu

behov av ökning av karnpanjarbetarnas antal från nuvarande c:a 5 300 till e:a

7 (500 man, d. v. s. med 2,300 man.

21. Sockerraffinaderier: Vid förkortning av arbetstiden skulle bär uppstå

behov av ökat arbetarantal inom samtliga yrkesgrenar. De ej skiftgående arbetarna,

som f. n. arbeta 60 timmar per vecka, få sålunda ökas, och detsamma gälger

även skiftarbetarna, för vilka övergång från 10- och 12-timmars- till 8- timmarsskift blir behövlig. Ökningens storlek beräknas vid förkortning till 48

timmar till 30 å 40 % i genomsnitt för hela arbetspersonalen.

22. Choklad- och karamell fabrikör: Samtliga företag förklara, att om produktionen

ej skall nedgå, kräves ökning av arbetarantalet i ungefärlig proportion

till arbetstidens förkortning.

Arbete på skift anses ej tillämpligt inom denna industrigren.

23. Bryggerier och mälterier: I allmänhet göres gällande, att arbetstidens

förkortning skulle framkalla behov av ökat arbetarantal. Härvid undantagas

dock i ett par fäll ölutkörarna samt den kvinnliga tappningspersonalen, som avlönas

med provision och ackord. Ett bryggeri undantager de tillverkningsgrenar i allmänhet,

där ackordsarbete kan införas, och i ett annat fall framhålles, att arbetstidens

nedsättning som vanligt torde komma att medföra ökning av övertidsarbete.

Till frågan huruvida arbetarantalets ökning skulle företagas i samband med

övergång till skiftarbete eller förändrad skiftindelning, ställa sig företagen olika,

delvis tydligen beroende på om bryggerierna äro kombinerade med mälterier

eller icke. Ett bryggeri anser sålunda skiftarbete över huvud ej kunna ifrågakomma,

och ett annat hyser samma åsikt, möjligen med undantag för tappningen.

Ett tredje företag förmodar, att övergång till skiftarbete blir behövlig men säger

sig sakna erfarenhet att bedöma saken. Från två bryggerier uttalas slutligen,

att dels övergång till skiftarbete å vissa avdelningar, dels förändrad skiftindelning

för maskinpersonal och mältare skulle komma att erfordras. Arbetarantalets

ökning beräknas av ifrågavarande två bryggerier till 20 % vid arbetstidens förkortning

till 48 timmar i veckan.

24. Tobaksfabrikerna: Ökning av arbetspersonalen skulle vid förkortad

arbetstid krävas för samtliga tillverkningsgrenar och arbetargrupper. Sannolikt

skulle ökningen vidtagas i samband med övergång till arbete ä 2 8-timmars

skift. Till en början skulle sådana skift införas för arbetarna vid produktionsmaskinerna

och sedermera i cigarrfabrikationen. Familjevårdande kvinnor avses

ej skola deltaga i skiftarbete.

avsnitt 286 Kontrollera mot PDF

Arbetspersonalens ökning vid förkortning från nuvarande 57 till 48 timmar

beräknas i genomsnitt till 18 %, d. v. s. i ungefärlig proportion till arbetstidens

minskning.

25. Slakterier och charkuterier: Arbetarantalet anses i allmänhet behöva

ökas i proportion till arbetstidens förkortning, om produktionen skall kunna hållas

uppe. Övergång till skiftarbete ifrågasättes icke. I ett fall tänker man sig

ingen ökning av arbetarantalet, enär detta ej skulle låta sig göra utan ombyggnad

av slakteriet, och man förutser därför produktionsminskning. Ett kombinerat

slakteri och charkuteri, som nu bar 57 timmars arbetstid, synes förutsätta

ökning endast av charkuteriarbetaima och beräknar ökningen till c.-a 16 % vid

förkortning till 48 timmar i veckan. Ett slakteri med 5572 timmars gällande arbetstid

anger en ökning av 14 % vid förkortning till nyssnämnda gräns.

26. Bomullsindustri: Skulle produktionen upprätthållas oförminskad, måste

8—191023.

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

58

enligt de i ämnet avgivna yttrandena ökning av arbetarantalet ske inom samtliga

yrkesgrupper i ungefärlig proportion till arbetstidens förkortning. Från några

företag meddelas emellertid, att man ej tänker sig någon personal ökning, emedan

fabrikslokalerna ej medgiva utvidgning, vartill kommer, att en sådan ökning förhindras

av bristen på arbetsfolk.

Skiftarbete anses i allmänhet ej kunna ifrågakomma, enär arbetspersonalen

till större delen utgöres av kvinnor och minderåriga. Man kan ej heller gärna

tänka sig ett skiftssystem med dagarbete för kvinnor och minderåriga samt nattarbete

för män. Skulle exempelvis samma vävstol betjänas på dagen av en

kvinna och på natten av en man, måste nämligen svårigheter uppstå vid beräkning

av ackordet på ej färdigvävda stycken, vid fördelning av ansvar för skador

a maskiner och felaktigheter i varan m. m.

27. Linne-, kamp- och juteindustri: Arbetstidens förkortning måste enligt

företagens samstämmiga åsikt leda till arbetarantalets ökning, om produktionsminskning

skall kunna undvikas. I ett fall yttras, att ökning skulle företagas

speciellt inom de tillverkningsgrenar, där förräntningen av nedlagt kapital kräver

uppehållande av största möjliga produktion, d. v. s. att man framför allt

skulle söka upprätthålla maskinarbetet. Härvid räknas med övergång till skiftssystem.

De övriga fabrikerna, som yttrat sig i frågan, betona behovet av ökat

arbetarantal inom samtliga, tillverkningsgrenar men sätta ej ifråga att införa

skiftarbete. Från ett företag framhålles i detta sammanhang, att då textilindustrien

huvudsakligen sysselsätter kvinnlig arbetskraft, ligger häri eu särskild svårighet

avsnitt 287 Kontrollera mot PDF

för övergång till skiftarbete. Det skulle sålunda bl. a. troligen stöta på

oöverstigliga hinder, åtminstone i städer med större industri, att anskaffa dubbel

uppsättning av kvinnliga arbetare. Redan nu är det förenat med mycket stor

svårighet att erhålla tillräcklig kvinnlig arbetskraft. En stor del av exempelvis

företagets spinneri har under de senare åren ej kunnat hållas i full gång just

till följd av nämnda svårighet. Det synes nämligen, som om genom de allt

högre avlöningarna till männen deras kvinnliga familjemedlemmar ej anse sig

behöva eller vilja »gå i fabrik» utan hellre söka sig ett visserligen kanske mindre

lönande men även mindre ansträngande och bundet arbete, såvida de ej föredraga

att gå helt sysslolösa.

Av det företag, som tänkt sig övergång till skiftarbete, beräknas arbetarantalets

ökning vid 48 timmars arbetstid till c:a 50 /. Från de övriga fabrikerna

föreligga inga beräkningar rörande ökningens betydenhet.

28. Ylleindustri: Ökning av arbetarantalet skulle enligt flertalet uppgifter

behöva företagas i ungefärlig proportion till arbetstidens minskning. Några företag

göra dock undantag för ackordsarbetare, vilkas ökning skulle bli något lägre

på grund av väntad ökning av arbetsintensiteten. Ett kombinerat spinneri- och

väveriföretag, som tänker sig ökat arbetarantal endast i spinneriet och vid appreturen,

beräknar ökningen av ifrågavarande personal till c:a 15 % vid förkortning

till 48 timmar, och ett annat sådant företag, vilket uppger behov av ökning endast

för arbetare med tidlön, beräknar ökningen till 10 % vid nämnda förkortning. Ett

tredje kombinerat företag räknar vid arbetstidens nedsättning till 48 timmar med

en behövlig ökning av c:a 17 % för såväl tidlöns- som ackordsarbetare.

Övergång till skiftarbete anses, möjligen med undantag för vissa avdelningar,

ej tillämplig inom ylleindustrien på grund av arbetets natur och förbuden

mot kvinnors och minderårigas nattarbete.

yttranden: behovet av ökat arbetarantal. 59

29. Trikåfabriker: Ed fabrik med c:a 51 timmars veckoarbetstid, vilken

anser ökning av arbetsintensiteten möjlig utom beträffande det egentliga maskinarbetet,

beräknar ökningen av de arbetare, som sköta automatiska maskiner, till

6 % vid förkortning till 48 timmar men för övriga arbetare ingen ökning. Övriga

fabriker framhålla däremot behov av ökning för samtliga arbetare i ungefärlig

proportion till arbetstidens förkortning.

Övergång till skiftarbete anses ej lämpa sig för denna industrigren.

30. Sömnads fabriker: I de fall, där man räknar med ökad arbetsintensitet,

tänker man sig ingen ökning av arbetarantalet vid arbetstidens förkortning till

avsnitt 288 Kontrollera mot PDF

48 timmar i veckan. Aven vissa andra fabriker sätta ej ifråga sådan ökning av

det uppgivna skäl, att tillgängliga lokaler redan fullt utnyttjas. På grund av

den relativt korta arbetstid, som sömnadsfabrikerna i allmänhet redan tillämpa,

e:a 51 timmar, blir för övrigt behovet av ökning ganska obetydligt. Ett par

fabriker uppskatta det till c:a 6 % vid förkortning till 48 timmar, och gäller

detta behov samtliga arbetargrupper. En fabrik med 57 timmars gällande arbetstid

beräknar under samma förutsättning behovet av ökning till 14

övergång till skiftarbete anses ej lämpa sig för sömnadsindustrien.

31. Garverier: Företagen yttra samstämmigt, att en förkortning av arbetstiden

skulle under förutsättning av oförminskad produktion medföra behov av

ökat arbetarantal inom samtliga yrkesgrenar.

I regel förutsättes icke övergång till skiftarbete, ty detta är enligt uttalanden

från ett par garverier mindre lämpligt inom läderindustrien. I något fall

yttras däremot, att skiftarbete torde få införas särskilt å de avdelningar, där arbetet

förrättas med maskiner.

Den behövliga ökningen av arbetarantalet anses, där övergång till skiftarbete

ej ifrågasättes, bli proportionell till arbetstidens minskning.

32. Skofabriker: För att hålla produktionen uppe skulle ökning av arbetspersonalen

behövas inom samtliga yrkesgrenar. Från ett foretag framhålles emellertid,

att sådan ökning sannolikt ej skulle vidtagas, emedan det i landet finns

alltför många skofabriker i förhållande till behovet. Frågan om arbetstidens förkortning

till 4S timmar har enligt samma företag redan övervägts av fabrikerna,

och man torde i allmänhet varit beredd att vid ett blivande nytt avtal får 1920) gå

med på 48 timmar. Arbetet vid skofabrikationen fordrar nämligen stor påpasslighet

och blir därför mycket ansträngande.

33. Gummivarufäbriker: Samtliga vid undersökningen ingående företag

anse, att arbetstidens förkortning skulle medföra behov av ökat arbetarantal inom

alla tiplverkningsgrenar och yrkesgrupper. Ökningen skulle enligt uttalanden

från tv å företag icke företagas i samband med övergång till skiftarbete. Ett

annat företag yttrar däremot, att sådan övergång skulle ske i valsverket samt

delvis i övriga avdelningar, såsom i velociped- och automobilringsavdelningarna

och tekniska gummivaruavdelningen.

Av två fabriker beräknas personal ökningen vid arbetstidens förkortning

till 48 timmar till resp. 20 % och 23 %.

34. Tändsticksfabriker: Om produktionen ej skall minskas vid arbetstidens

förkortning, måste arbetarantalet ökas. Denna ökning skulle komma att gälla

alla yrkesgrupper men ej bli förenad med övergång till skiftarbete, ty sådant

avsnitt 289 Kontrollera mot PDF

lämpar sig ej för tändsticksindustrien, som i stor utsträckning använder minderårig

arbetskraft, ökningen beräknas vid förkortning till 48 timmar i genomsnitt

60

SAMMANFATTNING AV UPPG1FTSMATEWALET.

till c:a 20 % d. v. s. en ökning ungefär i proportion till arbetstidens minskning,

då den gällande arbetstiden är 57 timmar.

35. Diverse kemisk-teknisk industri: Av samtliga företag, som yttrat sig i

frågan, anses arbetstidens förkortning komma att framkalla behov av ökat arbetarantal

inom alla yrkesgrenar, undantagandes de avdelningar, inom vilka vid

några fabriker 48 timmars veckoarbetstid redan tillämpas. I vissa fall förutsättes

ökningen komma att ske i samband med övergång till skiftarbete eller förändrad

skiftindelning.

Körande ökningens procentuella betydenhet förekomma ganska växlande

uppgifter, beroende på den nu gällande arbetstidens längd och den beräknade

skiftförändringens omfattning. Under förutsättning av arbetstidens förkortning

till 48 timmar beräknas sålunda den behövliga ökningen av ett företag till 9 %,

av ett annat till 10 %, av ett tredje till 12 %, av ett fjärde till 15 %, av ett femte

till 20 %, av ett sjätte till 25 % och av ett sjunde till likaledes 25 %.

36. Elektricitetsverk: Två verk anse, att arbetarantalet måste ökas inom

samtliga yrkesgrenar ungefär i proportion till arbetstidens förkortning. Utom för

själva driftspersonalen bör skiftarbete normalt undvikas.

En kraftstation meddelar följande rörande förkortningens verkningar.

Eöretaget sysselsätter arbetare av tre skilda grupper, nämligen:

a) Fast anställda maskinister vid kraftstationen, vilka tjänstgöra i dagoch

nattskift om 8 timmar = 56 timmar per vecka och ha en ä två veckors semester

per år. Skulle veckoarbetstiden minskas under 56 timmar, måste ett nytt

skift insättas, så att 4 skift å 6 timmar erhållas per dygn, vilket kräver en ökning

av skiftarbetarna med c:a 30 ?».

b) Fast anställda reparatörer, vilka tjänstgöra 57 timmar per vecka med

omkring en veckas semester per år. Reparatörerna hava ofta nog ojämnt arbete.

Tidvis — t. ex. vid linjefel — är arbetet synnerligen brådskande och måste då

forceras så mycket som möjligt. Å andra tider, då mindre arbete föreligger, är

arbetet ganska lindrigt. En obetydligare förkortning av den ordinarie arbetstiden

torde här icke inverka synnerligen mycket.

c) Ej fast anställda diversearbetare för nybyggnader och reparationer.

Dessa arbeta den tid, som enligt vanliga arbetsavtal är bruklig. Om arbetstiden

skulle minskas i högre grad, torde kostnaden för ifrågavarande arbete något ökas.

37. Gasverk: Vilka förändringar i avseende på driften som måste vidtagas

avsnitt 290 Kontrollera mot PDF

vid arbetstidens förkortning, ävensom huru pass ingripande dessa förändringar

bli, beror, yttrar ett gasverk, i väsentlig grad på huru en blivande lag kommer

att avfattas. Stipuleras t. ex., att arbetstiden per dag ej får överstiga ett

visst antal timmar, kunna konsekvenserna bli mycket betänkliga både i arbetstekniskt

och ekonomiskt avseende. Bestämmes åter ett visst maximiantal timmar

för en något längre tidrymd, t. ex. en vecka, torde frågan angående arbetarantalets

ökning kunna besvaras så, att antalet dagarbetare, för vilka arbetstiden nu

är 57 timmar, får ökas i proportion till arbetstidens minskning. Beträffande

skiftarbetarna, som redan ha 48 timmars arbetstid, räknas ej med någon ökning.

Ett annat gasverk förutser behov av ökning ifråga om såväl skift- som

dagarbetare, av de förra dock ammoniakarbetarna undantagna. Ökningens storlek

beräknas för skiftarbetarna med nämnda undantag till 17 % vid förkortningav

arbetstiden till 48 timmar.

Vidare yttras, att skiftindelningen blir besvärlig, och att det möjligen skall

yttranden: behovet av ökat arbetarantal.

Öl

visa sig nödvändigt att hålla eu större reservpersonal. Frågan huru stor dagarbetarnas

ökning skulle bli, anser sig detta verk ej kunna besvara.

Det tredje gasverket anser för troligt, att arbetarantalet måste ökas, men

kan ej yttra sig närmare om ökningens betydenhet eller fördelning på olika arbetargrupper.

o) Produktionskostnadernas ökning.

Som regel hava ingå mera ingående kalkyler av industriföretagen

framlagts beträffande den ökning av produktionskostnaderna, som skulle

bli en följd av arbetstidens förkortning. 1 den mån bibehållen produktion

och ökning av arbetspersonalen förutsattes, inskränker man sig sålunda

vanligen till att framhålla, att arbetslönerna och övriga direkta personalkostnader

skulle stegras i proportion till arbetarantalets ökning, samt att

i en del fall ökning av kapitalkostnaderna skulle inträda på grund av

ökat behov av fabrikslokaler, maskiner och arbetarbostäder. Där man ej

räknar med ökning av arbetarantalet utan med minskning av produktionen

ungefär i förhållande till arbetstidens nedsättning, uttalas å andra

sidan, att kostnaden per produktionsenhet skulle bli fördyrad, enär vissa

fasta kostnader komme att kvarstå oförändrade.

I en del fall förekomma emellertid även mer eller mindre utförliga

sifferuppgifter beträffande produktionskostnadens beräknade ökning vid förkortad

arbetstid. Huvudinnehållet av dessa uppgifter liksom av de i ämnet

avgivna yttrandena i övrigt torde, i den mån det ej rör sig enbart om

den mera självklara mot arbetarantalets ökning svarande stegringen av arbetslönerna,

avsnitt 291 Kontrollera mot PDF

framgå av den följande sammanfattningen av det på området

föreliggande materialet.

1. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk: Någon beräkning över produktionskostnadernas

ökning föreligger icke, om man bortser från arbetskostnadernas

ökning, som ställes i direkt förhållande till personalökningen.

2. Järn- och stålverk: Utom stegrad lönekostnad skulle arbetstidens förkortning

innebära väsentligt större utlägg ej blott för bostäder och maskiner utan

även för reparationer av dessa. Därtill skulle komma, att malmer och andra råvaror,

som äro beroende av svenskt arbete, bleve underkastade en prisökning,

som motsvarar den förkortning i arbetstiden, som eventuellt skulle genomföras vid

produktionen av dessa varor.

Ett järnverk, som antager dels övergång från 2 till 3 skift för huvudparten

av arbetspersonalen, dels indelning på 4 skiftlag av de arbetare, som behövas

för den kontinuerliga driften, beräknar, att produktionskostnaden vid arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan skulle stegras med c:a 1*2 null. kr., utgörande

6*57 % av totala produktionskostnaden år 1917, utan att dock hänsyn tagits

till råvarornas nyss antydda prisstegring.

Det framhålles, att vid denna beräkning medtagits ökningen av arbets

-

62

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

kostnaderna samt ränta och amortering för erforderliga nya arbetarbostäder, för

vilka kapitalutlägget skulle bli 2 e mill. kr. efter 1917 års priser. För närvarande

äro emellertid priserna vida högre, varför kapitalutlägget i verkligheten säkert

bleve mycket större. Då det knappast är troligt, att bruksstyrelsen särskilt

under rådande ovissa förhållanden skulle finna det lönande att nedlägga så stora

kapital i bostadsbyggen, vilkas värde vid inträdande normala tider givetvis blir

väsentligt nedsatt, torde följden av en förkortning i arbetstiden bli en betydlig

inskränkning av produktionen.

Samma järnverk yttrar, att vad speciellt martinverket beträffar, skulle

måhända, om i stället för 2 12-timmars skift och 24 timmars söndagsstillestånd

infördes 3 skift ä 8 timmar utan söndagsstillestånd, ingen nämnvärd fördyring av

stålets tillverkningskostnad inträda. Arbetskostnaden skulle visserligen ökas,

men ungefär motsvarande besparing kunde göras i kostnaden för bränsle, som nu

förbrukas under söndagsstilleständet för att hålla ugnarna varma. Detta gäller

åtminstone vid nu rådande höga bränslepris.

Från ett verk, som vid arbetstidens förkortning till 48 timmar antagit eu

behövlig ökning med c:a 240 arbetare, framlägges följande beräkning över produktionskostnadernas

därav framkallade stegring.

Ökade arbetskostnader:

a) för skiftgående arbetare ..........kr. 412 000

avsnitt 292 Kontrollera mot PDF

b) för dagarbetare..............» 192 000

Ränta, amortering och underhållskostnader för nya

bostäder, 10 % å 1 mill. kr. = 100 000 kr. med

avdrag av arbetarnas hyresavgifter kr. 23 400 . » 76 600

Summa kr. 680 600

Med nuvarande personal produceras normalt 33 800 ton per år med en total

avlöning av kr. 2 154 685 till arbetarna, alltså arbetskostnad per ton 64 kr. Med

övergång till 3 skift skulle följa 15 timmars längre arbetstid per vecka för valsverket,

varigenom dess årsproduktion kunde ökas med c:a 11 % eller till 37 500

ton, varför samtliga arbetslöner och ökade bostadskostnader bleve kr. 2 154 685 +

kr. 680 600 = kr. 2 835 285 eller kr. 75-so per ton. Till denna direkta ökning av

produktionskostnaden med kr. ll so per ton skulle ytterligare komma diverse utgifter,

såsom för olycksfallsförsäkring, sjukvård, skolväsen m. m. c:a kr. Tso per

ton, alltså en ökning med c:a 13 kr. per ton. Under normala konjunkturer brukar

nettobehållningen på svenska valsverksprodukter i konkurrens med den tyska

importen alltför ofta understiga 13 kr. per ton.

Från verket framhålles emellertid, att den förutsättning, varmed ovan räknats,

nämligen övergång till 3 skift för de skiftgående arbetarna samt ökning av

den övriga arbetspersonalen i proportion till arbetstidens förkortning, i själva

verket icke är hållbar framför allt på grund av omöjligheten att skaffa det behövliga

arbetsfolket. Järnhanteringen bär redan nu, yttras det, att kämpa med

ständig brist på arbetskraft, mer och mer kännbar i mån av nytillkomna industrier

inom järnbranschen — förnämligast mekaniska verkstäder och dylikt —,

vilka i regel ha sin rörelse förlagd till städerna eller deras omedelbara grannskap,

vilket tycks utöva särskild dragningskraft synnerligast på ungdomen. Denna

arbetarbrist har under krigsåren kulminerat.

YTTRANDEN: PRODUKTIONSKOSTNADERNAS ÖKNING.

63

Och även om arbetare kunde skaffas, skulle 3-skiftssystemet åtminstone ej

förrän efter lång tid kunna genomföras, ty en alltför stor del av järnverkens

personal måste bestå av yrkeskunnigt folk, såsom martinarbetare, valsare, smeder,

verkstadsarbetare, gjutare m. fl., allt yrken, som från ungdomen måste inövas,

vadan de ej utan vidare kunna rekryteras med oövat folk.

Följden av arbetstidens förkortning kan därför, anser ifrågavarande verk

— och liknande åsikter framföras även av andra verk —, väntas bli motsvarande

tillbakagång av produktionen med åtföljande relativ fördyring av produktionskostnaderna,

dä de fasta kostnaderna måste fördelas på en minskad varumängd.

Ett annat järnverk framlägger följande beräkning över kostnadsökningen

avsnitt 293 Kontrollera mot PDF

vid lagstadgad arbetstid i enlighet med arbetstidskommitténs förslag. Vid verkets

masugnar tillämpas redan 3-skiftssystem.

Förutsättning A.

40 timmars söndagsstillestånd, 16 skift ä 8 timmar.

Avdelning

Arb.-antal

vid normal

drift med

nuvarande

arb.-tid

Erforder- ligt arb.- antal med

tillämpning

av nya la- gen

Ökning

Man

Årsför- tjänst per

man

| j

Ökning

Kronor per år

! Hvttavdelningen'')...........

307

421

114

3 650

416100

Valsverks- och smidesavdelningen.....

791

1077

286

3 490

998 140

Tråddrageri och kallvalsverk.......

815

1058

243

3130

760 590

j Bvggnadsavdolningen...........

Mek. verkstad, klensmcdja, gjuteri och mo-

414

459

45

3190

143 550

dcllvcrkstad..............

248

299

51

3 455

176 205

Kraftavdelningen.............

40

50

10

2 878

28 780 j

Sågen .................

43

50

7

3 080

21560

Transportöravdelningeu..........

10

11

1

2 500

2 500

! Nybyggnad av 757 st. lägenheter om 2 rum

2668 | 3425

Ökning =

6 000 = 4 542 000 kr.

757

28-4 %

3365

2 547 425 j

10 % ränta och amortering.....

.....

454 200

Allm. omkostnader för arbetarna 757 man a 200 kr.

Utökning av mek. verkstadsavdelningon 340000 kr.

151400

1

10 % ränta och amortering.....

Utökning av tråddragerilokalerna 250 000 kr.

34 000

10 % ränta och amortering.....

Summa ökning per år kr. ,

25000 j

3212025

'') Omfattar arbetare vid hyttor, stålverk och vagnslossning.

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATEEIALET.

454

Förutsättning B.

24 timmars söndagsstillestånd, 18 skift ä 8 timmar.

Avdelning

Arb.-antal

vid normal

drift med

nuvarande

arb.-tid

Erforder- ligt arb-.

antal med

tillämpning

av nya la- gen

Ökning

Man

Årsför- tjänst per

man

Ökning

1

Kronor per åri

Hyttavdelningen1)............

307

421

114

3 650

416100

Valsverks- och smidesavdelningen.....

791

977

186

3 490

649140

Tråddrageri och kallvalsverk......

815

968

153

3130

478 890

Bvggnadsavdelningen.........

414

459

. 45

3190

143 550

Mek. verkstad, klensmedja, gjuteri och mo- dellverkstad ..............

248

299

51

3 455

176 205

Kraftavdelningen.............

40

50

10

2 878

28 780

! Sågen .................

43

50

7

3 080

21 560

Transportöravdelningen..........

10

11

1

2500

2 500

2688

3235

507

3380

1 916 725

Nybyggnad av 567 lägenheter om 2 rum ä 6

10 % ränta och amortering.....

Ökning =

000 kr. = 3 402 000 kr

21-3 %

340 200

Atlm. omkostnader för arbetarna 567 man å 200 kr.

113 400

Utökning av mek. verkstadsavdelningen 340 000 kr.

10 jk ränta ock amortering......................... 34 000 !

Utökning av tråddragerilokalerna 250000 kr.

avsnitt 294 Kontrollera mot PDF

10 % ränta och amortering.........................j 25 000 |

Summa ökning per år kr. 1 2 429325 i

3. Järn- och stålmanufaktur: Ett företag, som nu har 56 x/a timmars

arbetstid och vid förkortning tänker sig utökning av skiftarbetet, beräknar vid

införande av 48 timmars arbetstid c:a 11 % lord jordig av produktionskostnaderna,

varvid ifråga om behövlig utvidgning av fabrikslokaler och maskinuppsättning

utgåtts från den äldre anläggningens kostnad, varjämte förutsatts, att den nuvarande

administrativa personalen skall hållas oförändrad, samt att ingen kostnad

för arbetarbostäder kommer att träffa företaget.

Rörande produktionskostnadernas totala ökning föreligga i övrigt inga beräkningar,

utan man anser sig sakna möjlighet att lämna i någon mån pålitliga *)

*) Omfattar arbetare vid hyttor, stålverk och vagnslossning.

YTTRANDEN: PRODUKTIONSKOSTNADERNAS ÖKNING.

65

siffror härför, särskilt med hänsyn till de osäkra ekonomiska och politiska förhållandena.

Det påpekas likväl i några fall, att utom ökade lönekostnader skulle

inträda behov av ökat kapital för utvidgning av fabrikslokaler, nyuppsättning av

maskiner samt nybyggnad av arbetarbostäder.

4. Melcnnisica veritstäder: Från 2 större verkstäder hava beräkningar meddelats

rörande den med arbetstidens förkortning följande kostnadsökningen. I ena

fallet verkställes beräkningen dels med förutsättning av oförändrat arbetarantal

och minskad produktion (alt, A), dels med förutsättning av oförminskad produktion

och ökat arbetarantal (alt. B).

Förutsättningarna vid .beräkningen enligt alternativ A äro följande.

Arbetstiden minskas till 48 timmar eller med 14-3 %, arbetarnas antal förblir

oförändrat, produktionen minskas med 10 /. Genom ökad arbetsintensitet

m. m. ersättas 4-3 % av arbetstidens minskning.

Värdet å hus, tomter, maskiner m. m. förblir oförändrat.

Lagret minskas kvantitativt i samma proportion som produktionen, d. v. s.

med 10 %, men värdet ökas 10 % på grund av prisstegring.

Kostnaden för underhåll av byggnader och maskiner ökas med 10 % på

grund av prisstegring.

o Försäkringsavgifter bli oförändrade. Skatter för fastigheten och avskrivning

å byggnader bli oförändrade.

Avskrivning å maskiner utgör 5 % för slitning och 5 % för ålder. Slitningen

minskas 10 %, utgiften minskas 5 %. Råmaterialier minskas 10 % i kvantitet

men ökas 10 % i pris.

Bränsle, drivkraft och belysning: åtgången minskas 14-3 %, men priset ökas

10 %. Smörjmedel m. m.: åtgången minskas 10 % men priset ökas 10 %.

Transporter och diverse d:o d:o.

Under nämnda förutsättningar skulle produktionskostnaderna sjunka från

kr. 9 668 323 till kr. 9 592 803. Då produktionen samtidigt minskas med 10 %,

avsnitt 295 Kontrollera mot PDF

inträder alltså en fördyring per produktionsenhet av 10-24 %.

Vid alternativ B äro förutsättningarna för beräkningen följande.

Arbetstiden minskas 14-3 % och arbetarnas antal ökas li % för att bibehålla

produktionen. Skillnaden utjämnas genom ökad arbetsintensitet in. m.

Byggnader, tomter och maskiner ökas 11 % och priset å nyanskaffningen

50 % i förhållande till det gamla.

Lagret blir kvantitativt oförändrat, men värdet ökas 10 % på grund av

prisstegring.

Underhäll av byggnader och maskiner ökas 11 % och priset 10 %.

Avgifter för brandförsäkring ökas 13-25 % och för olycksfallsförsäkring 11 %.

Skatter å fastigheter ökas i förhållande till fastighetsvärdets ökning.

Avskrivning å byggnader ökas i förhållande till byggnadsvärdets ökning.

Avskrivning å maskiner ökas i förhållande till maskinvärdets ökning.

Kostnaden för bränsle, drivkraft och belysning ökas 10 % på grund av

prisstegring.

Kostnaden för smörjmedel, transporter och diverse d:o.

Arbetslöner, kostnad för administration, sanatorievård, semester m.m. ökas 11 %.

Tillverkningskostnaderna i sin helhet skulle på detta sätt stiga från kr.

0 668 323 till kr. 10 744 517, vilket, då produktionsmängden blir oförändrad, betyder

en fördyring per produktionsenhet med 11-13 %.

9—191923.

66

SAMMANFATTNING AV OPPGIFTSMATERIALET.

Underlaget för beräkningen utgöres vid båda alternativen av avlöningsoch

övriga kostnadsförhållanden år 1917.

Det andra företaget, som meddelat beräkning i föreliggande ämne, kommer

till det resultatet, att vid arbetstidens förkortning från 57 till 48 timmar i veckan

skulle ett upprätthållande av produktionen medföra ökning av arbets- och förvaltningslöner,

räntor å anläggningskapital och övriga kostnader med sammanlagt

968 077 kr., vilket utgör 8’95 % av totala produktionskostnaden år 1917. Enbart

arbetslönerna skulle komma att stegras med 19-7 6 f. Beträffande procentsiffran

för kostnadsökningen, 8-9 5 %, framhålles, att denna vid en mera normal relation

mellan särskilt arbetslöner och materialkostnader skalle ställa sig väsentligt högre.

Det stora flertalet av de tillfrågade företagen anser sig ej kunna ingå på

några beräkningar i föreliggande kostnadsfråga. Antingen förbigås den helt och

hållet eller också anmärkes, att man visserligen måste räkna med nyuppsättning

av maskiner, nybyggnader av arbetarbostäder, utvidgning av fabriksutrymmen

m. fl. förändringar, men att kostnaderna härför icke låta sig med någon säkerhet

beräknas, beroende på rådande starka prisfluktuation. I något fall framhålles

därjämte, att det är ovisst, om och i vad mån arbetstidens förkortning möjligen

avsnitt 296 Kontrollera mot PDF

kärr motvägas genom organisatoriska åtgärder, exempelvis indragning av frukostrast.

Ett företag, som tänker sig övergång till skiftarbete, betonar, att jämte

kostnaderna för personalens ökning har man att räkna med betydligt ökade

underhålls- och reparationskostnader för maskiner, enär erfarenheten visat, att

dessa bli avsevärt högre vid skiftgång och nattarbete, än då arbetet sker vid

dagsljus och en och samma person är ansvarig för sin maskin. Ifrågavarande

kostnadsökning uppskattas till 30 % av nuvarande underhållskostnaden. Bland

väntade nya kostnader nämnes slutligen den höjning av allmänna lönenivån, som

man anser komma att framkallas av den konkurrens om arbetskraften, som måste

uppstå, då industriföretagen skola söka fylla sitt behov av talrikare arbetspersonal.

5. Skeppsvarv: Intet yttrande föreligger rörande produktionskostnadernas

ökning vid förkortad arbetstid.

6. Fabriker för elektriska maskiner: I de inkomna uttalandena beröres

ingen annan kostnadsökning än den med eu eventuell ökning av arbetspersonalen

följande stegringen av arbetslönerna.

7. Fabriker för elektriska apparater och ledningar: Det framhålles, att

under förutsättning av bibehållen produktion skulle arbetstidens förkortning utom

ökade arbetskostnader medföra ökade kostnader för maskinuppsättning, byggnader,

kraft, bränsle och vissa allmänna ändamål, exempelvis försäkring och sjukvård.

Därjämte kan ökning av förvaltningskostnaderna väntas genom behov av

flera förmän etc. Att beräkna betydenheten av ifrågavarande olika slag av kostnadsökning

låter sig emellertid f. n. ej göra.

8. Metallmanufaktur: Ett företag framhåller, att genom övergång från

2 till 3 skift skulle produktionen ökas med c:a 20 %. Härigenom minskas visserligen

de allmänna omkostnaderna något per kg räknat, men arbetspriset per kg

stiger med 50 %, varför produktionskostnaden likväl blir betydligt högre än nu.

För dagarbetarna fordras, där övergång till skiftarbete ej sker, ökning^ av

maskineri och fabrikslokaler, och åt de nya arbetarna måste enligt uppgift från

ett företag byggas bostäder, till en kostnad av c:a 7 000 kronor per lägenhet om

1 rum och kök.

yttranden: produktionskostnadernas ökning. 67

För övrigt hava företagen ej meddelat närmare beräkning över den med

arbetstidens förkortning följande ökningen av produktionskostnaderna.

9. Kolgruvor: Den vid arbetstidens förkortning väntade ökningen av produktionskostnaderna

har ej i de inkomna uppgifterna gjorts till föremål för närmare

beräkning.

10. Cement fabriker: Utom ökade arbetskostnader förutse fabrikerna vid

förkortad arbetstid behov av ökat anläggningskapital för uppförande av arbetarbostäder

avsnitt 297 Kontrollera mot PDF

samt i något fall även för partiell ombyggnad av fabrikslokalerna. Rörande

storleken av ifrågavarande ökning av produktionskostnaden anser man sig

dock ej kunna framlägga någon pålitlig beräkning.

11. Tegelbruk: Samma förhållande gäller som enligt ovan beträffande

kolgruvor.

12. Glasindustri: I ett fall räknas ej med någon ökning av produktionskostnaden,

sannolikt emedan 48 timmars arbetstid redan införts. Två glasbruk

omnämna ej annan kostnadsökning än för ökade arbetslöner, genom vilken ökning

produktionskostnaden enligt uppgift från det ena företaget skulle höjas med 5-r %

vid arbetstidens förkortning till 48 timmar.

Ett fjärde bruk förutser jämte ökade arbetskostnader jämväl behov av

kapital för nya bostäder men tillägger, att då glasindustrien äger ringa bärkraft,

skulle några nybyggnader ej kunna verkställas, varför resultatet bleve minskad

produktion med ytterligare nedsättning av bärkraften. Sistberörda verkan framhålles

även av ett annat glasbruk, som befarar, att glasindustriens konkurrenskraft

och räntabilitet skall omöjliggöras genom arbetstidens förkortning.

13. Sågverk och hyvlerier: De uppgifter, som föreligga beträffande den beräknade

ökningen av produktionskostnaden vid förkortad arbetstid, äro ganska

varierande. Vid två sågverk beräknas ökningen per standard komma att utgöra

resp. kr. 6''5o och kr. 7-5o under förutsättning av bibehållen produktion och en

veckoarbetstid av 48 timmar.

Av uppgifterna synes indirekt framgå, att dessa tal avse endast arbetskostnadens

ökning. Förhållandet är detsamma beträffande procentberäkningar,

som meddelats rörande kostnadsökningen från 6 andra företag, och enligt vilka

ifrågavarande ökning skulle uppgå till resp. 15 % 16 %, 30 %, 33 % och i 2 fall

40 % vid arbetstidens förkortning till 48 timmar. Då arbetskostnadens ökning

angives till 30 % och däröver, bör märkas, att man tydligen räknat med övergång

till skiftarbete eller förändrad skiftindelning, varigenom ökning av produktionen

bör inträda.

Från två företag, som ej synas tänka sig övergång till skiftarbete, föreligga

beräkningar, som avse den totala kostnadsökningen i förhållande till 1917

års produktionskostnad, således icke blott, såsom de ovan återgivna, arbetskostnadernas

ökning. Beräkningarna ge till resultat en ökning av resp. 4-12 % och 5’2i %

vid arbetstidens förkortning till 48 timmar i veqkan. ,

Flera andra sågverk, som ej beräkna övergång till skiftarbete, betona, att

betydande kostnader måste nedläggas på nyuppsättning av maskiner, utvidgning

av sågverk, brädgårdar och nybyggnader av arbetarbostäder, därest produktionsminskning

avsnitt 298 Kontrollera mot PDF

ej skall inträda. Härigenom kommer man även upp till högre taxeringsvärden

och ökade skatter.

I de fall, där man förutsätter övergång till skift, beräknas ingen ökad

kostnad för maskiner men desto större för nybyggnad av bostäder, då det ju här

68

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

skulle bli fråga om att nästan fördubbla, resp. tredubbla arbetarantalet. En motvikt

mot denna kostnadsökning skulle emellertid ligga i produktionens ökning,

vilken av ett företag beräknas till 60 % vid övergång till 2 skift och till 140 %

vid övergång från dagdrift till 3 skift. Det framhålles emellertid samtidigt, att

det redan nu råder brist på sågverksarbetare, och att det därför torde komma

att ställa sig praktiskt taget omöjligt att realisera skiftarbetet. Därjämte förmodas,

att arbetarna ej i längden skola gå med på nattarbete.

Om man mot förmodan skulle lyckas anskaffa tillräckligt antal arbetare

för skiftgång, skulle en olägenhet ligga däri, att den starka folkökningen komme

att leda till högre livsmedelspriser och övriga levnadskostnader, vilket i sin ordning

skulle föranleda krav på ökade löner.

Flera sågverk uttala, att de på grund av att alla utvidgningsmöjligheter

redan tillvaratagits eller andra förhållanden icke kunna räkna med ett upprätthållande

av produktionen vid förkortad arbetstid. I stället emotses här produktionsminskning,

varigenom kostnaderna komma att relativt ökas, resp. avkastningsprocenten

att minskas. I det yttrande, som förut delvis återgivits i samband

med frågan om arbetsintensitetens ökning, förekommer även en beräkning över

verkningarna på företagets ekonomi av en produktionsminskning i proportion till

arbetstidens förkortning, vilken beräkning i sammandrag ter sig på följande sätt.

A. sågverk. Resultatet av en minskning av arbetstiden vid A. från nuvarande

54 timmar till 48 timmar medför en minskning i produktionen av 11 i %.

I kostnadshänseende inverkar detta endast på kostnaden för använda råmaterialier

och smörjmedel. Med hänsyn tagen härtill erhålles vid beräkningen följande

bild av förkortningens inverkan på sågverkets ekonomi, varvid 1916 års tillverkningskostnader

och försäljningspriser lagts till grund.

Arbetstid Samma kostnader Försäljningsvärde Vinst

54 timmar.......... 1 915 300 kr. 2 104 300 kr. 189 000 kr.

48 » .......... 1785 053 > 1870 723 > 85 670 »

Vinsten vid 54 timmars drift minskas sålunda vid 48 timmars drift med

54*67 %. I procent av det använda kapitalet utgör vinsten vid 54 timmars drift

5*57 % men vid 48 timmars drift blott 2*5 2 %.

B. sågverk. Vid B., där arbetstiden är olika sommar och vinter, skulle

avsnitt 299 Kontrollera mot PDF

arbetstidens förkortning till 48 timmar medföra en produktionsminskning av

16*3 7 %. En beräkning enligt samma grunder som ovan beträffande A. sågverk utvisar

följande inverkan av arbetstidens förkortning.

Arbetstid Summa kostnader Försäljningsvärde Vinst ] §

1916 års............ 1 222 108 kr. 1318 725 kr. 96 617 kr.

48 timmar.........., 1104 534 * 1102 850 > — 1 684 »

År 1916 utgjorde vinsten å det använda kapitalet 4*63 %, men vid 48 timmars

arbetstid skulle vinsten helt försvinna och förbytas i förlust.

14. Snickeri- och möbelfabriker: Några fabriker räkna ej med någon annan

kostnadsökning än den stegring av arbetskostnaderna, försäkringspremier o. d.,

som skulle bli en direkt följd av arbetarantalets ökning och proportionell till

denna. I andra fall påvisas även behov av nya arbetarbostäder samt ökad maskin

-

yttranden: produktionskostnadernas ökning.

1)9

uppsättning. Huru mycket den totala produktionskostnaden på grund härav

skulle stegras, anser man sig dock ej med någon säkerhet kunna beräkna.

15. Pappersmassefabriker: Ett företag beräknar att vid arbetstidens för

kortning

till 48 timmar i veckan dels övergå från 2 till 3 skift å vissa avdelningar,

dels öka styrkan av å ena sidan en grupp arbetare, som hittills arbetat på

2 skift och skulle fortfara med denna indelning, och å andra sidan samtliga utearbetare.

Räknat efter löneförhållandena år 191(5 skulle ifrågavarande omläggningar

kräva en ökad avlöningskostnad av 120 000 kronor, d. v. s. en ökning med

36-1 % å nämnda års arbetslöner. Av företagets hela tillverkningskostnad utgör

löneökningen 2-9 %.

Även från åtskilliga andra företag föreligga sifferuppgifter beträffande

lönekostnadernas stegring, men då förutsättningarna för ifrågavarande beräkningar

ej framgå av materialet, äga de endast ringa upplysningsvärde.

I samband med arbetslönekostnadens ökning framhåller ett företag, att en

förkortning av arbetstiden med åtföljande större behov av arbetare kan väntas

komma att även indirekt medföra ökade lönekostnader, nämligen därigenom, att

konkurrensen om arbetskraft ökas, vilket leder till uppskridning av hela lönenivån.

Utom ökade arbetslönekostnader nämnas såsom följd av arbetstidens förkortning

stegrade utgifter för arbetarbostäder och i några fall för nyanskaffning

av maskiner och verktyg. Från ett håll framhålles dock, att ifrågavarande kostnadsökning

delvis bör kunna kompenseras genom ökning av driftstiden. Några

mera klargörande beräkningar över denna art av kostnadsökning hava företagen

som regel ej inlåtit sig på. Nämnas kan emellertid, att ett företag, som beräknar

en ökning av arbetsstyrkan med 35 man eller mellan 30 och 35 % av hittillsvarande

avsnitt 300 Kontrollera mot PDF

antalet, anser sig behöva uppföra bostadshus med 70 rum ä 1 500 kronor,

summa 105 000 kronor. Några andra företag uppgiva likaledes avrundade kostnadsbelopp

för uppförande av nya bostäder, men uppgift saknas här beträffande

beräkningsgrunderna.

Ifråga om sannolikheten av andra kostnader eller förändringar i driften

vid förkortad arbetstid än de ovan berörda saknas i det inkomna materialet så

gott som varje uttalande. Man omnämner visserligen i förbigående ökning av

läkararvoden, ökade premier för olycksfallsförsäkring och kostnader för omorganisation

av arbetsledningen, men i det hela ställer man sig dock på den ståndpunkten,

att följderna av en arbetstidsförkortning icke i sin helhet kunna överblickas

och därför äro till viss grad oberäkneliga.

16. Pappersbruk och p appfabrik er: Flertalet bruk räknar, frånsett ökade

arbetskostnader, med ökade kapitalkostnader på grund av nödvändigheten att vid

en ökning av arbetspersonalen skaffa ökade arbetarbostäder. Denna nödvändighet

gör, att övergången till 8-timmarstid kan ske endast successivt. Även nyanskaffning

av maskiner anses behövlig i vissa avdelningar, varjämte i något fall

framhålles, att arbetskraftens fördyring skulle nödsaka till allmän förbättring av

tekniken genom utrangering av äldre maskiner och uppsättning av modernare.

Ytterligare tillkommer enligt någon uppgift en ökning av kostnaderna

därigenom, att verkmästarnas och förmännens antal måste ökas i samband med

skiftindelningens omläggning.

Huru stor den totala kostnadsökningen skulle bli, finner man sig i allmänhet

ej med någon säkerhet kunna beräkna. I något fall yttras, att ökningen till

70

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

viss del torde kompenseras genom den ökning av driftstiden, som bör bli möjlig

vid införande av 3-skiftssystem. Från ett bruk föreligger en beräkning, att ökningen

av arbetarantalet jämte nybyggnad av bostäder skulle vid 48 timmars arbetstid

medföra en sammanlagd årlig kostnad av c:a 119 000 kronor, vilket är

2''9 % av totala produktionskostnaden år 1917. Byggnadskostnaden för bostäder

uppgives från ett företag i mellersta Sverige till c:a 7 000 kronor per bostad.

Ett finpappersbruk, som beräknar övergång från 2 till 3 skift för alla

skiftarbetarna samt ökning av den övriga arbetsstyrkan i förhållande till arbetstidens

förkortning, anslår den härav följande stegringen av lönekostnaderna vid

48 timmars arbetstid till c:a 420 000 kr. eller 44 % av hela avlöningskostnaden år

1917. Härtill skulle komma en merutgift av c:a 40 000 kr. för ökning av verkmästarnas

och förmännens antal. Summan av de två posterna, kr. 460 000, utgör

4-2 % av produktionskostnadernas totalbelopp år 1917.

avsnitt 301 Kontrollera mot PDF

17. Grafiska anstalter och boktryckerier: Produktionskostnadens ökning

vid förkortad arbetstid anser man sig ej kunna för närvarande beräkna. Det

framhålles dock, att om arbetarantalet kunde ökas i förhållande till behovet,

skulle utom ökade arbetskostnader krävas ökade kostnader för tillökning av lokaler,

inköp av maskiner m. in. Då denna möjlighet emellertid synes högst oviss,

räknar man med minskad produktion och därav följande relativ fördyring av

produktionskostnaderna.

18. Kvarnar: Från en kvarn yttras, att om nattarbete skulle förbjudas,

komme dess produktion , att sjunka med bO %. Skulle produktionen vidmakthållas

under nämnda förutsättning, krävdes utbyggnad av kvarnen till dubbel förmalningsförmåga

för en kostnad, som ej för närvarande kan beräknas.

19. Bagerier och käxfabriker: Därest 8 timmars arbetsdag skulle lagstadgas

och nattarbete förbjudas, skulle enligt uppgift från ett bageri för produktionens

vidmakthållande uppstå nödvändighet att bygga dubbla antalet ugnar och

anskaffa i det närmaste dubbla antalet maskiner och redskap, varför erfordrades

c:a 75 % utökning av arbetslokalerna genom tillbyggnad. Kostnaderna härför

kunna nu ej beräknas. Aven i ett annat fall uppgives behov av ökat antal ugnar.

För fastigheten, som redan är fullständigt utnyttjad, gäller emellertid byggnadsförbud,

varför det bleve nödvändigt att antingen inskränka driften eller köpa ny

fastighet.

20. llåsockerbruk och saftstationer: För produktionens vidmakthållande vid

förkortad arbetstid skulle arbetsstyrkan under kampanjen högst betydligt behöva

ökas, företrädesvis i samband med övergång från 2- till 3-skiftssystem. Jämte

ökade arbetslöner skulle härav följa ökade kostnader för arbetarbostäder. För 3

råsockerfabriker framlägges följande beräkning över ifrågavarande kostnadsökning,

byggd på avlönings- och övriga kostnadsförhållanden under tillverknings

-

året 1917—1918.

Arbetarantalet under kampanjen ökas med 500 man, för vilka avlöningen

skulle utgöra................. kr. 180 000

Befälspersonal, kokare m. fl. ökas med 14 man, för vilka avlöningen

skulle utgöra.................... » 24 735

Bostadskaserner byggas för 330 arbetare till en kostnad av 1 500

kr. per arbetare: kapitalkostnad kr. 495 000: lb % årlig ränta,

amortering och underhåll.............. » 74 250

Summa kr. 278 985

yttranden: produktionskostnadernas ökning.

71

De 3 fabrikernas sammanlagda produktionskostnad året 1917-—1918 uppgick

till 8*26 in ill. kr., varav den beräknade kostnadsökningen utgör dms %.

Det anmärkes emellertid, att det redan nu vid de flesta råsockerfabrikerna

möter svårigheter att anskaffa tillräcklig arbetskraft under kampanjerna, varför

avsnitt 302 Kontrollera mot PDF

en förkortning av arbetstiden timligen skulle nödga till en mycket utsträckt användning

av maskinella anordningar, vilka skulle kräva stora kapital utlägg, sota

på grund av den korta avverkningstiden icke kunde förräntas.

21. Sockerrafnadcrier: En fabrik, som normalt sysselsätter 450 arbetare och

beräknar, att 48 timmars arbetstid skulle göra en ökning med 150 man behövlig,

uppger stegringen av produktionskostnaderna till följande belopp:

Avlöningar...........................kr. 205 000

Utgifter för arbetarbostäder utöver av arbetarna erlagda hyror ...» 37 500

Övriga kostnader........................» 35 000

Summa kr. 277 500

Av företagets hela tillverkningskostnad året 1917—1918, oberäknat sockerskatt,

utgör denna summa 2''53 %.

22. Choklad- och karamell fabriker: Ingen beräkning över den vid arbetstidens

förkortning väntade ökningen av produktionskostnaderna har meddelats.

23. Bryggerier och mältericr: Samma förhållande gäller som beträffande

choklad- och karamellfabriker.

24. Tobaksfabrikör: Ingen beräkning över kostnadsökningen föreligger,

men det yttras, att arbetstidens förkortning skulle vid bibehållen produktion utom

ökade arbetslöner medföra ökning av anläggningskapitalet och av de omkostnader,

som stiga proportionellt med dettas ökning.

25. Slakterier och charkuterier: Man anser sig ej kunna beräkna produktionskostnadernas

ökning vid förkortad arbetstid, enär det är ovisst, i vilken grad

övertidsarbete kommer att bli nödvändigt. Ett slakteri framhåller, att driften

måste omläggas från 2 å 3 slaktdagar i veckan till flera, varvid en mängd efterarbeten,

som ej kunna utföras samtidigt med slakten, måste förläggas till övertid

(kväll och natt). Dessutom torde varje slaktdag flera svin och kreatur få överstå

till nästa dag och därför utfodras, vilket allt medför kostnader, som ej kunna

beräknas.

26. Bomullsindustri: Tänkte man sig, framhåller ett företag, att arbetarantalet

kunde ökas i den utsträckning, att produktionen bleve oförminskad,

skulle man, oavsett ökningen av arbetskostnaderna, ha att räkna med betydande

kostnader för nya bostäder, större fabrikslokaler, nyuppsättning av maskiner, omorganisation

av driften, ökning av driftsmaskineriet, ökad bränsleförbrukning o.s.v.,

vilka kostnader ej kunna ens approximativt beräknas.

Vad man i flertalet fall förutser, är emellertid ej ökning av arbetarantalet

utan nedgång av produktionen i förhållande till arbetstidens förkortning. Detta

skulle betyda, att produktionskostnaden per enhet komme att högst betydligt

stegras, enär samtliga kostnader, undantagandes materialkostnaderna, bleve oförändrade

avsnitt 303 Kontrollera mot PDF

och måste fördelas på en mindre produktmängd. Vad materialkostnaderna

beträffar, vore även, framhåller ett företag, relativ fördyring att vänta, ty

dessa skulle givetvis stegras genom arbetstidens förkortning på de arbetsområden,

varifrån de härstamma. Produktionens allmänna fördyring på antytt sätt skulle

72

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

leda till en förhöjning av de allmänna levnadskostnaderna, vilken torde nödvändiggöra

en större förhöjning av arbetarnas dagsinkomst, vilket skulle medföra

produktens ytterligare fördyring. I genomsnitt kan tillverkningskostnaden för

bomullsfabrikat till följd av de olika fördyrande faktorerna enligt ifrågavarande

yttrande väntas stiga med c:a 25 % vid arbetstidens förkortning från 10 till 8

timmar dagligen.

27. Linne-, Kamp- och juteindustri: För produktionens vidmakthållande

bar man enligt föreliggande upplysningar att räkna med dels ökningen av arbetskostnaderna,

dels medjiostnaden för utvidgning av fabrikslokalerna, nyuppsättning

av maskiner samt nybyggnad av bostäder, i den mån behövliga arbetare kunna

anskaffas. Storleken av ifrågavarande kostnader kan emellertid ej på förhand

angivas.

28. Ylleindustri: Jämte ökade arbetskostnader skulle arbetstidens förkortning

vid bibehållen produktion kräva betydande kostnader för nyuppsättning av

maskiner samt, där fabrikslokalerna redan äro fullt utnyttjade, för utvidgning av

dessa. Skulle ifrågavarande utvidgning inom tekniken ej visa sig ekonomiskt

möjlig, följer å andra sidan nedgång av produktionen med relativ fördyring av

produkterna.

Inom färgeri och appretur, där eu del arbeten förekomma, som kräva minst

10 timmars oavbrutet arbete för att hinna utföras, skulle arbetstidens förkortning

även medföra ökade kostnader för övertidsarbete.

Att beräkna storleken av ifrågavarande olika slag av kostnadsökning finner

man f. n. ej möjligt på grund av de osäkra prisförhållandena.

29. Tr ikåfabr iller: Två fabriker beräkna, att produktionskostnaderna vid

arbetstidens förkortning till 48 timmar under förutsättning av oförminskad produktion

skulle stiga med i ena fallet 6 % och i andra fallet 5''4 %.

En fabrik meddelar, att dess disponibla lokaler äro fullt utnyttjade, varför

nya fabriksbyggnader måste uppföras och ökat antal maskiner anskaffas, om produktionen

skall kunna bibehållas vid förkortad arbetstid. Kostnaderna härför kunna

ej nu angivas.

30. Sömnads fabriker: Som regel synas fabrikerna anse, att arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan ej skulle få någon större ekonomisk betydelse

för deras rörelse. Ett företag emotser dock förhöjda ackordslöner samt tillägger,

avsnitt 304 Kontrollera mot PDF

att konfektionsindustrien på grund av den konkurrens, som är att vänta särskilt

från Amerika, ej torde kunna bära en större ökning av kostnaderna.

31. Garverier: Det framhålles av ett företag, att arbetstidens förkortning

under förutsättning av oförminskad produktion skulle utom ökade arbetslöner

medföra ökning av fabrikslokaler, insättning av flera arbetsmaskiner m. m.

Härför skulle krävas betydande kostnader, vilkas storlek emellertid icke för närvarande

kan beräknas, enär det ej ännu är möjligt att i detalj bedöma arten och

omfattningen av de med arbetstidens förkortning följande omläggningarna av

driften.

32. Skofabriker: Intet yttrande föreligger om produktionskostnadens ökning

vid förkortad arbetstid,

33. Gummivarufabriker: Vid arbetstidens förkortning skulle under förutsättning

av oförminskad produktion kostnaden för denna stegras dels genom arbetslönernas

ökning, dels på grund av behovet av nybyggnader och ökat antal

arbetsmaskiner. Två företag beräkna ifrågavarande stegring vid arbetstidens

yttranden: produktionskostnadernas ökning. 73

nedsättning till 48 timmar i det hela till resp. 5• o a % och 7 r> % av totala tillverkningskostnaden

före kriget.

Ett företag framhåller, att om arbetstiden nedsättes under 57 timmar,

kommer tillverkningen i galoschavdelningen, där skiftarbete ej kan ifrågasättas,

att sjunka till s/o av den normala, enär i så fall under en dag i veckan inga

galoscher kunna göras färdiga i galoschverkstaden. En följd härav blir, att arbetet

en dag i veckan måste vila även i övriga avdelningar för galoschtillverkningen,

såsom tillskärningsavdelningen, lackeringsrummet, uppackningssalen och

delvis även valsverket. Resultatet bleve utan tvivel, att arbetskostnaden skulle

ställa sig oförminskad vid en med Ve minskad produktion.

34. Tändsticksfabriker: Under förutsättning av oförminskad produktion

skulle arbetstidens förkortning komma att medföra dels högre arbetskostnader,

dels kostnader för utvidgning av fabrikslokaler och maskinella anordningar, dels

slutligen kostnader för nya bostadslägenheter för arbetarna, enär privat byggnadsverksamhet

under nuvarande dyrtid ej torde kunna påräknas. Huru mycket produktionen

på grund av ifrågavarande kostnadsökning kommer att fördyras, anser

man sig emellertid ej kunna beräkna.

35. Diverse lcemisk-telcnisk industri: I regel ha fabrikerna ej meddelat beräkningar

över kostnadsökningen vid förkortad arbetstid. Från ett verk, som

tänker sig övergång från 2 till 3 skift för skiftgående arbetare samt ökning av

övriga i proportion till förkortningen, meddelas, att till de nya arbetarnas kontanta

avsnitt 305 Kontrollera mot PDF

lön finge läggas 25 % av denna för indirekta kostnader i form av ökade utgifter

för arbetsledning, tidsskrivning, kontorsarbete, sjukvård, sjukkassa, pensioner,

matanskaffning etc. Härtill skulle komma ökning av redskapsutrustningen,

beräknad till en kostnad av kr. 125 per arbetare och är, samt bostadskostnaden,

satt till kr. 350 per år och arbetare, då årshyran utgår med kr. 250. Ifrågavarande

olika kostnader skulle öka produktionskostnaden med 2-3 % vid arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan.

För samma fabrik tillkommer, att det för varornas transport och distribuering

erforderliga skeppsrummet måste ökas. Lossnings- och lastningsanordningar

måste vidare ökas i samma grad som arbetstiden inskränkes, enär anländande båtar

icke kunna vänta på varandra. Ävenledes måste kajutrymmen och en del magasin

utökas, för att arbetsutrymme skall kunna beredas äen större arbetsstyrkan.

Berörda kostnadsstegringar uppskattas i allt till kr. 300 000.

För en annan fabrik, där man räknar med dels övergång till skift för en

del av personalen, dels förändrad skiftindelning för de arbetare, som ej nu ha 8- timmars skift, anföres, att arbetstidens förkortning skulle kräva nyanläggningar

till betydande omfång, emedan de nu använda apparaternas kapacitet är nätt och

jämnt beräknad för nu tillämpad arbetstid. Som fabriken är belägen på ett begränsat

område vid stranden av Dalälven nedanför en brant slänt, måste hela fabriken

nedrivas och ombyggas, därest icke övertidsarbete dagligen skulle användas.

Själva apparaterna måste i de flesta fall till antalet fördubblas, enär större än

de nu använda ej tillverkas. Vidare skulle tillkomma kostnader för nya arbetarbostäder,

6 000 kr. per arbetare, och indirekta kostnader för arbetarna, såsom

för arbetsledning, tidtagning, kontorsarbete, försäkringar, bidrag till kassor, läkarelön,

pensioner, matanskaffning m. m. För det med fabriken förenade jordbruket

skulle uppstå en högst betydligt ökad förlust. Vidare inträder en ökning av

bränsleåtgången och kraftförbrukningen, emedan antalet maskinenheter ökas, vilka

10—191923.

74

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

icke kunna avpassas efter behovet utan få arbeta med för liten belastning, i vilket

fall strålnings- m. fl. förluster bli större. Med de större lokalerna följa ökade

kostnader för uppvärmning. En ny ångpanneanläggning bleve nödvändig för

dessa behov, enär den nuvarande ej tål högre belastning.

Produktionskostnadens totala ökning för fabriken beräknas till 15-9 % av

1917 års kostnader under förutsättning av arbetstidens förkortning till 48 timmar

och oförminskad produktion.

avsnitt 306 Kontrollera mot PDF

För en tredje industrianläggning, där dels övergång till skiftarbete för en

del av personalen, dels förändrad skiftindelning för skiftarbetare, som nu ej ha

8 timmars skift, beräknas, skulle arbetstidens förkortning kräva betydande utvidgningar

och nyanläggningar med åtföljande ökade kostnader. Nya centralvärmeanläggningar

bli nödvändiga. Kostnaderna för övertid vid reparationsarbete i

driften ökas, då dessa arbeten måste utföras å vilken tid av dygnet som helst.

För det med fabriken förenade jordbruket inträder ökad förlust.

Inklusive ökade arbetslöner och indirekta utgifter för personalen beräknas

produktionskostnaden i detta fall komma att i förhållande till 1917 års tillverkningskostnad

ökas med 4-4 % vid oförminskad produktion och arbetstidens förkortning

till 48 timmar i veckan.

Härtill skulle komma större kostnader för badinrättningar, omklädningsrum

m. in., större risk för arbetskonflikter, större svårigheter för anskaffning av

livsmedel, procentuellt större tidsförluster, enär en del arbetare kommer för sent

och slutar för tidigt, och ökad förlust på bolagets matservering — i allt uppskattat

till c:a 90 000 kr. per år eller 0''6 % av 1917 års totala produktionskostnad.

36. Elektricitetsverk: Någon beräkning rörande produktionskostnadens ökning

vid förkortad arbetstid har ej meddelats.

37. Gasverk: Ett gasverk, som redan tillämpar 48 timmars arbetstid för

skiftarbetarna, beräknar ökning av arbetskostnaderna endast för dagarbetet. Även

vissa andra omkostnader komma tydligen, framhålles det, att ökas, ehuru det är

svårt att uppskatta i vilken grad. Speciellt i detta fall anses dock betydelsen

av sistberörda kostnadsökning ej vara särdeles stor. Enbart arbetslönerna beräknas

stiga med kr. 161 000 vid förkortning till 48 timmar, vilket är e:a 14 %

av 1917 års arbetslönekostnad och 1''28 % av samma års totala produktionskostnad.

d) Diverse synpunkter.

Jämte de synpunkter och beräkningar, som i det föregående refererats,

innehålla de från industriidkarna inkomna uppgifterna i enskilda

fall jämväl yttranden beträffande de ekonomiska verkningarna av förkortad

arbetstid av mera allmän karaktär. Sålunda beröres exempelvis frågan

om industriens konkurrenskraft gentemot utlandet, följderna för livsmedelsproduktionen

av förkortad arbetstid vid industrien, förkortningens

betydelse med avseende på landets allmänna ekonomi m. in. Det huvudsakliga

innehållet i här ifrågavarande uttalanden meddelas i den sammanfattning,

som nedan framlägges.

yttranden: diverse synpunkter.

7f>

1. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk: Från ett gruvfält fram hålles,

att införande av 8 timmars arbetsdag för arbeten ovan jord säkerligen skulle

avsnitt 307 Kontrollera mot PDF

föranleda arbetarna under jord att begära ännu kortare arbetstid, t. ex. (5 timmar

per dag.

2. Järn- och stålverk: Sveriges järnhantering har, framhåller ett verk,

under de senaste årtiondena haft att kämpa med en ganska intensiv utländsk

konkurrens, beroende på att utlänningarna, särskilt tyskarna, alltmera lärt sig

att av sina mindre rena råvaror framställa ädlare fabrikat än tidigare. Under

kriget har denna utlandets utveckling gått framåt med större steg, vartill kommer,

att man de sista åren i de krigförande länderna gjort störa nyanläggningar på

kvalitetsstålets område. Dä dessa nyanläggningar efter fredsslutet befrias från

krigsproduktionen, är det att förutsätta, att de komma att åsamka den svenska

järnhanteringen en mycket farlig konkurrens, möjligen ytterligare skärpt därigenom,

att de ^producerande länderna åsätta sin kolexport till oss höga tvångspriser

för att på så sätt hjälpa sina egna verkstäder att i konkurrensen besegra den

svenska järnhanteringen. En förkortning av arbetstiden skulle givetvis minska

järnverkens möjligheter att uthärda ifrågavarande konkurrens.

Från ett järnbruk yttras, att då arbetstidens förkortning skulle gälla hela

landets industri, ligger det, i sakens natur, att man överallt, där så finnes möjligt,

skall sträva att upprätthålla produktionen genom att draga till sig mera

arbetskraft, vilken alltså skulle komma att tagas från jordbruket, vilket redan

under årtionden lidit brist på arbetskraft i konkurrens med industrien. Följden

av förkortningen bleve sålunda, att antingen industriens produktion och utveckling

bleve minskad och hämmad, eller ock att livsmedelsproduktionen komme att

ytterligare gå tillbaka. Skulle lantbrukets krav på arbetskraft tillgodoses genom

så kraftiga skyddstullar, att industrien icke kan draga behövlig arbetskraft till

sig från detta håll, bleve arbetstidens avkortning alldeles liktydig med motsvarande

minskning av den industriella produktionen, vilken redan förut, särskilt

vad järnverken vidkommer, blivit i betänklig grad hämmad genom den s. k.

ininderårighetslagen, av vilken följt omöjlighet att uppfostra dugliga yrkesarbetare.

4. Mekaniska verkstäder: Ett par verkstäder frukta, att produktionens fördyring

vid förkortad arbetstid skall komma att omöjliggöra export av deras fabrikat

och därmed undanrycka grunden för deras existens.

Från en järn vägsverkstad yttras, att 8-timmarsdagen skulle medföra enbart

olägenheter, ej minst för arbetarna själva. Med den ojämna arbetstillgång, som

städse varit rådande inom branschen, har arbetstidens längd per dag ofta måst

varieras. Skulle lagstiftningen hindra en sådan variation, bleve följden den, att

avsnitt 308 Kontrollera mot PDF

för vissa perioder eu stor del av arbetspersonalen måste avskedas eller permitteras,

medan den vid andra tillfällen åter behövde väsentligt ökas.

Man anser i något fall möjligt, att för vissa yrkesgrupper och bland

energiska, framåtsträvande arbetare en arbetstid av 48 timmar i veckan skulle

komma att verka därhän, att dessa arbetare på fritiden sysselsatte sig med hemarbete

eller hemslöjd, varigenom säkerligen arbetstiden per dygn bleve väsentligt

högre än den nuvarande. Dessutom komme säkerligen det extra arbetet utom

verkstaden att taga arbetarnas huvudsakliga intresse till förfång för det ordinarie

arbetets effektiva fullgörande, varpå dock industrien äger berättigade anspråk.

Från ett annat företag framföras synpunkter av väsentligen annat innehåll.

76 SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

Enligt dess erfarenheter är sålunda den personliga oviljan mot ansträngning i

aibetet redan tillräckligt stor och allmän för att skydda individerna mot överansträngning,

och även om eu arbetsgivare skulle vara nog oförståndig att vilja

fordra för mycket av sina arbetare, lär det icke lyckas honom att genomföra sin

vilja och fortsätta därmed. Det synes ligga en större fara för vårt folk just i

obenägenheten för ansträngning och ihärdighet i arbetet. Det torde vara mera

sällsynt, att någon gör sig skada genom arbete än genom lättja. Från folkhälsans

synpunkt är därför em lagstiftning om förkortad arbetstid obehövlig.

Man lär på vissa hall tro, framhålles det vidare, att en minskning av arbetstiden

liksom även i viss mån en minskning av arbetsprestationen skulle medföra

minskad arbetslöshet, bättre löner och över huvud taget bättre levnadsförhållanden

för arbetarna. Denna åsikt kan ej delas. En arbetstidens minskning,

som liksom en minskning i arbetsprestationen medför minskning av produktionen,

maste i stort sett ovillkorligen minska tillgången på alla förnödenheter, som

frambringas genom arbete, och därav följer ovillkorligen, att levnadsstandarden i

stort sett försämras för alla, vare sig fördelningen regleras genom fri konkurrens

eller på annat sätt.

Om man utgår ifrån, fortsätter yttrandet, att arbetet är värt minst lika

mycket som betalas för detsamma, inses lätt, vilken förlust det skulle vara för

vart folk att minska arbetstiden med exempelvis 1 timme om dagen. Man torde

kunna räkna med i runt tal åtminstone 3 null. arbetsföra människor här i landet,

och om med hänsyn till gällande avlöningar värdet av deras arbete uppskattas

till i medeltal endast 40 öre i timmen, så gör detta för 300 arbetsdagar 360 null.

kr. Visserligen arbeta icke alla arbetsföra för lön, som kan uträknas per timme

avsnitt 309 Kontrollera mot PDF

eller annorledes uttryckas i bestämd form, men deras arbete torde icke vara

mindre värt för det, och en inskränkning i arbetstiden skulle väl rättvisligen

komma alla till godo. Möjligen kan sägas, att en lagstadgad minskning av arbetstiden

icke nödvändigt skulle innebära, att tiden bleve outnyttjad, men det kan

starkt betvivlas, att flertalet av dem, som med lagens hjälp fått sin arbetstid förkortad,

verkligen skulle av egen drift taga sig före något, som gynnade produktionen,

så att därigenom vunnes någon nämnvärd ersättning. Däremot är det

påtagligt, att då arbetstidens minskning tillika medför en minskning i maskinernas,

redskapens och alla övriga hjälpmedels användning, en minskning i arbetstiden i

själva verket betyder en ännu större förlust än den, som framkommer enbart

genom beräkning av arbetarnas efter lönens storlek bestämda arbetsvärde. I

stället för att förkorta arbetstiden borde man därför verka för att vårt folks arbetskraft

bleve bättre utnyttjad, vilket sannolikt också blir nödvändigt, om vi

framdeles skola bestå i den allt hårdare kampen för tillvaron och samtidigt människornas

allt större anspråk på materiella, sociala och andra förmåner skola

kunna tillgodoses i önskvärd grad.

6. labriker för elektriska maskiner: En fabrik yttrar, att då den elektriska

industrien har att räkna Ined särdeles stark konkurrens från Tyskland, böra

nämnda lands arbetstider tagas i betraktande vid frågans avgörande, så att ej

vår konkurrensförmåga omintetgöres.

10. Cementfabriker: Av ett företag framhålles, att om arbetstiden förkortas

i Sverige utan att motsvarande åtgärd vidtages i Tyskland och andra närbelägna

länder, kommer cementindustriens bestånd här i landet att äventyras,

emedan exporten skulle omöjliggöras. Denna är nämligen absolut nödvändig för

yttranden: diverse synpunkter.

77

de svenska cementfabrikerna, då cementbehovet inom landet ej är tillräckligt stort

för att hålla fabrikerna i full drift. Faller exporten helt eiJer delvis bort, blir

det nödvändigt att inställa driften vissa tider på året, vilket åter kommer att

förorsaka arbetslöshet.

11. Tegelbruk: Ett bruk framhåller, att arbetstidens förkortning skulle

verka synnerligen olyckligt särskilt för tegelindustrien, emedan tegelbruk i allmänhet

kan hållas i drift endast under den varma årstiden, 100—200 dagar per

år, då det är av yttersta vikt, att tiden fullt utnyttjas.

Ett annat företag yttrar, att en förkortning av arbetstiden skulle leda till

tegelindustriens ruin, ty den kan ej bära de ökade arbetskostnaderna och utgifterna

för ökade tork- och bostadsutrymmen m. in.

19. Bagerier och Icäxfabrilier: Skiftarbete dygnet om är, framhåller ett

avsnitt 310 Kontrollera mot PDF

bageri, önskvärt inom bagerifacket, och dess borttagande skulle innebära en nationalekonomisk

förlust, ty genom avbrott i arbetet uppstår vid ugnarna en avsevärd

värmeförlust Dessutom äro vi ej långt borta från ugnarnas uppvärmning

på elektrisk väg, och det vore då ekonomiskt mycket fördelaktigt att få uttaga

den härför behövliga kraften under natten.

Ett annat företag, som bakar enbart mjukt bröd, yttrar, att maximalarbetsdagen

ej lämpar sig för bagerierna, ty bakningen kräver sin givna tid för

ältning, jäsning, utbakning och gräddning m. m., vilket allt fordrar anpassning

av arbetstiden, och denna kan därför ej nämnvärt inskränkas med hänsyn till

förbättrade mekaniska hjälpmedel.

25. Slakterier och charkuterier: En lagstadgad maximalarbetsdag kan

enligt ett yttrande i praktiken ej tillämpas inom slakteribranschen, enkannerligen

andelsslakterierna, med dess oberäkneliga tillförsel och lätt förstörbara produkter.

Djurens ankomst är vidare beroende av kommunikationerna och kan således ej

bestämmas av slakteriet. Uppstallningstillgångarna äro få och små och utfodringsmöjligheterna

minimala med avseende såväl på fodertillgång som utrymme och

anordningar. En lagstadgad maximalarbetsdag skulle därför säkerligen föranleda

ett personligt avtal av annat innehåll med arbetspersonalen.

26. Bomullsindustri: Från ett företag föreligger ett längre yttrande, i

vilket i huvudsak följande mera allmänna synpunkter framföras.

En lagstadgad förkortning av arbetstiden är en allmän ekonomisk fråga

av stor betydelse, enär dess verkningar komma att icke blott ingripa i industriens

och dess arbetares ekonomi utan jämväl fördyra alla övriga samhällsmedlemmars

livsuppehälle. Den frågan bör därför noga övervägas, huruvida vårt land och

folk kan bära de ökade levnadskostnader, som skulle bli en följd av arbetstidens

förkortning. Det är arbetet, som lägger grunden till ett lands välstånd. Minskat

arbete betyder minskat välstånd.

Produktionens minskning måste naturligen ersättas genom ökad import

eller genom nybyggnad och utvidgning av fabriker inom landet. Det senare alternativet

synes uteslutet på grund av bristen på arbetskraft. Det torde därför

bli andra länders industriarbetare förbehållet att få fylla ut den del av behovet,

som vi själva ej kunna eller vilja frambringa, och följden av det egna arbetsintressets

bortsinande och nationens förkärlek för allt utländskt kan lätt bli, att

hela behovet av industrivaror så småningom kommer att fyllas genom import.

Ingen verksamhet kan bestå, än mindre utveckla sig, när arbetsintresset och arbetsvilligheten

brista.

78

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

avsnitt 311 Kontrollera mot PDF

En iakttagelse, som säkerligen varje arbetsledare gjort, är den, att efter

varje längre ledighet dröjer det ett par dagar, innan arbetarna komma in i sin

gamla arbetstakt igen, vilket gäller såväl arbetare med tidlön som, ehuru i mindre

grad, ackordsarbetare. Detta beror ej på att man »glömt bort konsten att arbeta»

utan därpå, att man ej rätt förstått att rätt använda sin ledighet, och detta torde

även bliva fallet med mången vid en omotiverat förkortad, lagstadgad arbetstid.

Ledigheten kan, om den missbrukas, verka till skada såväl för samhället som för

individen. Fåfäng gå lärer mycket ont.

27. Linne-, kamp- och juteindustri: De ekonomiska verkningarna av 8

timmars arbetsdag skulle enligt ett yttrande innebära, att den svenska textilindustrien

komme i en mycket svår ställning gent emot den oerhört stora konkurrens,

som med all säkerhet kan väntas från utlandet efter krigets slut. Vi

måste därför akta oss för att själva kringskära våra tävlingsmöjligheter. En

inskränkning av arbetstiden, som ovillkorligen fördyrar våra tillverkningskostnader,

bör uppskjutas, tills motsvarande förkortning genomföres hos våra utländska

konkurrenter, d. v. s. arbetstiden må regleras genom internationella

överenskommelser.

30. Sömnads fabriker: En fabrik yttrar, att om det skulle visa sig, att

arbetsintensiteten icke ökas i samma grad som arbetstiden förkortas, innebär nedsättningen

till 48 timmar en fara för konfektionsfabrikerna med egna s. k. inneverkstäder,

om icke bestämmelsen tillämpas även för detaljister med egna verkstäder

ävensom mästare, skräddare och sömmerskor, som utföra hemarbete på s. k.

uteverkstäder.

34. Tändsticksfabriker: Om arbetstiden minskas i Sverige utan att motsvarande

åtgärd vidtages i andra länder, kan vår exportindustri icke uthärda

konkurrensen med de utländska fabrikerna, och särskilt torde tändsticksindustrien,

som exporterar 95 % av sin tillverkning, bliva i högsta grad lidande därav.

36. Elektricitetsverk: Från två kraftverk framhålles, att av en förkortad

arbetstid inom industrien skulle följa lägre s. k. utnyttjningstid för verken, varigenom

deras omsättning och därmed inkomster i motsvarande grad skulle minskas.

III. S avskilt tillkallade sakkunnigas uttalanden.

Såsom förut omnämnts, tillkallade arbetstidskommittén särskilda

sakkunniga från arbetsgivar- och arbetarsidan att i anslutning till det insamlade

uppgiftsmaterialet deltaga i behandlingen av frågan om de ekonomiska

verkningarna av arbetstidens förkortning beträffande vissa industrigrenar

(jfr sid. 26 o. f.). Avsikten är ej att bär ingå på ett uttömmande referat

av de uttalanden, som framkommo vid ifrågavarande överläggningar,

avsnitt 312 Kontrollera mot PDF

utan framställningen skall inskränkas till ett sammanträngt återgivande av

sådana mera allmänna grundläggande synpunkter, som varit särskilt ägnade

att tjäna som ledning för de efterföljande beräkningarna.

TILLKALLADE SAKKUNNIGAS UTTALANDEN.

70

De ämnen av ifrågavarande art, som upptogos till diskussion med

de sakkunniga, sammanfalla delvis med de i föregående avdelning behandlade

spörsmålen och kunna sammanfattas i följande huvudgrupper:

a) Utsikterna för eu ökning av arbetsintensiteten vid arbetstidens

förkortning;

b) Behovet av ökad arbetskraft vid införande av 48 timmars arbetsvecka

under förutsättning av oförminskad produktion;

c) Produktionens nedgång vid oförändrat arbetarantal och förkortning

av arbetstiden till 48 timmar i veckan;

d) Produktionskostnadernas stegring dels vid en ökning av arbetspersonalen

och därmed sammanhängande utvidgning av fabrikslokaler,

maskinuppsättning och bostadsutrymmen, dels vid produktionsminskning

under förutsättning av förkortad arbetstid och oförändrat arbetarantal.

e) Möjligheten att i större eller mindre grad motväga verkningarna

av arbetstidens förkortning genom förbättrad teknik och rationellare organisation

av arbetet.

Ifråga cm utsikterna att uppnå en ökning av arbetsintensiteten vid!

arbetstidens förkortning framhölls från arbetsgivarhåll, att sådana utsikter

i det hela förefunnes endast i ringa mån. Särskilt vore detta förhållandet

beträffande arbete, som drives med automatiska maskiner, eller som är

beroende av olika kemiska processer, vilka kräva sin bestämda tid. Då

fråga vore om arbete, som är mera beroende av arbetarnas fysiska prestationsförmåga,

exempelvis mekaniskt verkstadsarbete, arbete vid ej automatiska

vävstolar, sömnadsarbete och olika slag av grovarbete, kunde möjligen

en ökning av arbetsintensiteten tänkas, vilken ökning av en verkstadsrepresentant

anslogs till c:a 5 % vid arbetstidens förkortning till 48

timmar. I stort sett ansågs emellertid även beträffande nu berörda slag

av arbeten, att en nämnvärd ökning av intensiteten vore osannolik, beroende

bl. a. därpå, att då arbetstiden genom lag begränsas, tager arbetaren

den kortare arbetstiden som sin goda rätt och anser obehövligt att kompensera

förkortningen genom bättre arbetseffekt, medan utfästelse härutinnan

kunde vinnas, om förkortningen genomfördes på den fria förhandlingens

väg.

o o __

Från arbetarsidan hävdades i allmänhet, att arbetstidens förkortning

ger arbetaren ökad möjlighet till vila, varigenom hans kondition andligen

och kroppsligen förbättras, vilket kan väntas återverka även på arbetsdugligheten.

Även då det gällde mer eller mindre automatiska maskiner,

avsnitt 313 Kontrollera mot PDF

vore produktionen till viss grad beroende av arbetarens snabbhet och påpasslighet.

Arbetstidens förkortning kunde därför i det hela antagas raed

-

Möjligheten

av ökad

arbetsintensitet.

80

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

Behovet av

ökad arbetskraft.

Produk

tionens

minskning.

fora förbättrad arbetsintensitet, om det också ej vore möjligt att närmare

bedöma, i vilken grad förbättringen skulle komma att göra sig gällande.

A andra sidan förklarades, att arbetsintensiteten inom vissa tillverkningsgrenar,

t. ex. skofabrikation, bomullsspinnerier och hyvlerier, redan befunne

sig på en sådan höjd, att ytterligare ökning knappast vore möjlig,

liksom det även bekräftades, att en del processer, exempelvis inom järnoch

metallindustrien, pappersmasseindustrien, bryggerierna, färgerierna,

sockerindustrien och den kemisk-tekniska industrien, äro av den art, att

de icke i nämnvärd grad kunna påverkas genom ökad arbetsintensitet från

personalens sida.

De sakkunnigas åsikter beträffande sannolikheten av en ökad arbetsintensitet

vid förkortad arbetstid blevo naturligen i viss mån bestämmande

även för deras uttalanden rörande den andra frågan, d. v. s. behovet av

ökad arbetskraft för produktionens vidmakthållande vid arbetstidens förkortning

till 48 timmar i veckan. Arbetsgivarnas uppfattning, att nämnvärdare

ökning av arbetsintensiteten i det hela ej vore att vänta, förde alltså till

den slutsatsen, att oförminskad produktion förutsatte ökning av arbetarpersonalen

i ungefärlig proportion till arbetstidens förkortning, då det

gällde dagarbete, och i ännu högre proportion ifråga om arbete, som måste

förläggas exempelvis från 2 till 3 skift. I senare fallet kunde på sina

håll en ökning med ända till 50 % bli nödvändig, varvid dock stundom

eu något förlängd effektiv driftstid och därmed ökad produktion skulle

uppnås.

De sakkunniga från arbetarsidan ansågo likaledes, att arbetstidens

förkortning skulle kräva förstärkning av arbetsstyrkan under förutsättning

av oförminskad produktion. Då man räknade med ökning av arbetsintensiteten,

uppskattades emellertid ifrågavarande behov i det hela lägre än

av arbetsgivarne.

Rörande den tredje frågan eller produktionens nedgång vid arbetstidens

förkortning och oförändrad arbetsstyrka leda de sakkunnigas uttalanden

rörande arbetsintensiteten till den slutsatsen, att enligt arbetsgivarne

produktionsminskning skulle inträda i ungefärligt förhållande till

arbetstidens avkortning, medan enligt arbetarrepresentanterna nedgång visserligen

i stort sett vore att vänta men ingalunda i proportion till arbetstidens

minskning utan med en lägre procent, undantagandes dock tillverkningsgrenar,

avsnitt 314 Kontrollera mot PDF

där, enligt vad som ovan yttrats i samband med frågan om arbetsintensiteten,

högsta möjliga intensitet redan uppnåtts eller tillverkningen

på grund av sin art mera uteslutande bestämmes av maskiners och appa

-

TILLKALLADE SAKKUNNIGAS UTTALANDEN. Hl

ruters kapacitet samt olika kemiska produktionsfaktorer. Si stberörda

produktion skulle i huvudsak kunna anses komma att sjunka i ungefär

samma grad som driftstiden förkortas.

De framkomna huvudsynpunkterna beträffande den fjärde frågan,

d. v. s. verkningarna av arbetstidens förkortning på produktionskostnaderna

under förutsättning av å ena sidan oförminskad produktion och ökat

arbetarantal och å andra sidan oförändrat arbetarantal och minskad produktion,

kunna i korthet sammanfattas på följande sätt.

Från arbetsgivarne framhölls, att om produktionen skulle hållas

oförminskad, koinme den härför behövliga ökningen av arbetarpersonalen

att medföra, utom motsvarande ökning av arbetslönerna och andra

direkta kostnader för personalen, för det första ett avsevärt kapitalbehov

för uppförande av bostäder. Särskilt gällde detta industrier, som äro

lokaliserade till landsbygden, men även företag, som hava sin verksamhet

förlagd till större samhällen, skulle med hänsyn till den allmänt

rådande knappheten på bostäder sannolikt i många fall bli nödsakade att

sörja för de nya arbetarnes bostadsbehov. Frånsett svårigheterna att uppbringa

kapital för ändamålet, komme saken att starkt betunga företagens

ekonomi, alldenstund hyra för bostäderna ej kunde åsättas till så höga

belopp, att kostnaderna för ränta, underhåll och amortering täcktes. Åven

fabrikslokaler och maskinuppsättning skulle behöva utvidgas, då det vore

fråga om ökning av den samtidigt arbetande personalen, och i ungefärlig

proportion till ökningen, enär nu befintliga utrymmen och maskiner i det

hela äro fullt utnyttjade vid normal drift. Då personalökningen vidtages

för insättning av nya skift, inträdde däremot naturligen intet behov av

anläggningens utvidgning.

Vid oförändrat arbetarantal och minskad produktion skulle enligt

uttalanden från arbetsgivarsidan en relativ fördyring av tillverkningskostnaden

inträda därigenom, att alla fasta kostnader, såsom ränta å anläggningskapital,

underhåll av och avskrivning å industriegendomen, försäkringsavgifter

m. m. samt avlöningar måste fördelas på en minskad

kvantitet producerade varor.

Vare sig produktionen bibehölles eller minskades, skulle vidare arbetstidens

förkortning leda till högre materialkostnader, enär produktionskostnadens

ökning givetvis måste täckas genom förhöjda försäljningspriser.

Från arbetarhåll anfördes ifråga om produktionskostnadernas ökning,

avsnitt 315 Kontrollera mot PDF

att inom flertalet industrigrenar reserver förefinnas med avseende på

fabriksutrymme, varför den mindre ökning av personalen, som kunde bli

behövlig för oförminskad produktion, icke skulle påkalla avsevärdare ut

11—191923.

Produk

tionskostna

derna»

ökning.

82

SAMMANFATTNING AV UPPGIFTSMATERIALET.

vidgning. Förhållandet vore om ock i mindre utsträckning detsamma

beträffande de maskinella anordningarna. Arbetarnes bostadsbehov till—

godosåges för närvarande, om man undantoge vissa huvudsakligen till

landsbygden förlagda industrier, endast i mindre grad av industriföretagen,

och någon ändring i detta förhållande vore knappast att vänta,

även om arbetarantalet ökades. Då bostäder tillhandahölles, gottgjordes

för övrigt företagen åtminstone till viss grad genom av arbetarna erlagda

hyror och därigenom, att bostadsförmåner tagas i betraktande vid avlöningens

bestämmande, vilket tydligen vore ägnat att högst väsentligt

neutralisera företagens hithörande kostnader.

Förbättrad Vad slutligen beträffar den femte frågan, d. v. s. möjligheten att

teknik och mer eper mindre motväga verkningarna i produktionshänseende av arbetstion

som tidens förkortning genom teknisk modernisering och rationellare orgamsa''ar

bet sti de] ''is ^on av sj älva arbetet, betonades från arbetsgivarhåll, att förbättringar

förkortning, härutinnan visserligen liksom hittills skulle vara ägnade att befrämja tillverkningen,

men att denna fråga icke sammanhängde med frågan om

arbetstiden, enär de tekniska och organisatoriska framstegen skedde oberoende

av arbetstidens längd och under alla omständigheter vore nödvändiga

för industriens bestånd i konkurrensen.

Av arbetarnas representanter framhölls, att arbetet vid många företag

dreves med mer eller mindre föråldrade maskiner och enligt efterblivna

metoder, samt att mycket här stode att vinna till kompensation

av arbetstidens avkortning genom moderniseringsåtgärder. Förkortningen

skulle sålunda efter all sannolikhet verka därhän, att moderniseringen

komme att genomföras i avsevärt hastigare tempo, än vad annars skulle

bliva fallet.

Redogörelse för beräkningarna.

I. Allmänna beräkningsprinciper.

Såsom framgår av redogörelsen för utredningens planläggning, skulle

de på det insamlade materialet grundade beräkningarna rörande den

ekonomiska inverkan på industriens produktion av förkortad arbetstid

verkställas med utgångspunkt från två alternativa huvudförutsättningar,

nämligen dels oförminskad produktion och ökat arbetarantal, dels oförändrat

arbetarantal och minskad produktion. Då man torde kunna utgå

ifrån att industriföretagen i stort sett skola eftersträva att vidmakthålla

avsnitt 316 Kontrollera mot PDF

ALLM. BEBÄKNING8PRINCIPER: ALTERNATIV A.

So

sin tillverkning, vilket antagande för övrigt direkt eller indirekt bestyrkts

av uttalanden från industriidkare, synes företrädesvis förstnämnda alternativ

äga aktualitet, och beräkningarna komma därför att beträffande detta verkställas

enligt något mera ingående metoder än beträffande det senare.

Innebörden av de beräkningsprinciper, som under beaktande av inhämtade

upplysningar antagits för tillämpning vid det ena och andra alternativet,

skola närmare framgå av nedanstående.

a) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal.

De frågor, som under förutsättning av oförminskad produktion och

ökning av arbetarantalet genom utredningen skulle belysas, voro i huvudsak:

1) Huru många arbetare behöva nyanställas, för att produktionen

skall kunna hållas oförminskad?

2) Huru stort blir behovet av kapital för utvidgning av fabrikslokaler,

maskin- och redskapsuppsättning samt nybyggnad av arbetarbostäder?

3)

Vilken stegring av tillverkningskostnaderna kan beräknas inträda

på grund av de under 1) och 2) berörda förändringarna?

Det torde vara lämpligt att här förutskicka den anmärkningen, att

då förutsättningen ovan angives vara oförminskad produktion, bör däri ej

inläggas betydelsen av absolut oförändrad tillverkning, enär arbetstidens

förkortning till 48 timmar per vecka i vissa fall, speciellt vid kontinuerlig

drift, kan medföra, att det av praktiska skäl ställer sig svårt eller

rent av omöjligt att bibehålla precis den gamla produktionsmängden. Eu

nödvändig övergång exempelvis från 2- till 3-skiftssystem kan sålunda stundom

tänkas leda till längre effektiv driftstid med åtföljande ökning av produktionen.

Vad beträffar de allmänna beräkningsprinciperna vid förevarande Beräkningen

alternativ, gäller för det första i fråga om uppskattningen av den för pro- nva^{^''

duktionens bibehållande behövliga ökningen av arbetspersonalen följande, ökning.

Av de sakkunnigas uttalanden kan dragas den slutsatsen, att arbetstidens

förkortning åtminstone i vissa fall kan väntas medföra ökad arbetsintensitet.

I det hela hava emellertid inga hållpunkter kunnat erhållas för att

bedöma betydenheten av ifrågavarande ökning, vilket medför, att hänsyn

ej kan tagas till denna faktor vid de siffermässiga beräkningarna. Behovet

av ökad arbetspersonal ställes därför, då det rör sig om dagarbete,

i direkt förhållande till arbetstidens minskning. Möjligheten av övergång

84

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

från dag- till skiftarbete lämnas utanför beräkningarna på grund av svårigheten

att bedöma, i vad mån sagda möjlighet i praktiken kan bli av betydelse.

avsnitt 317 Kontrollera mot PDF

Ifråga om skiftarbete synes däremot den för beräkningen av dagarbetarnas

ökning angivna metoden ej genomgående tillämplig. Man kan

sålunda tänka sig arbete, som hittills förrättats å 2 skift på exempelvis

10 timmar, och som vid införande av 48 timmars arbetsvecka behöver

fördelas på 3 skift. För detta ändamål kan en ökning av skiftarbetarna

med ända till c:a 50 % erfordras, medan en beräkning av ökningen på

grundval av arbetstidens förkortning från 10 till 8 timmar skulle utvisa

ett ökningsbehov av endast 25 %, vilket här vore uppenbart missvisande.

Beträffande arbete, som till sin art är mer eller mindre utpräglat kontinuerligt,

tillämpas följaktligen den grundsatsen, att för arbetare, som

enligt de inkomna uppgifterna arbeta på 2 skift, i det hela antages en

ökning med 50 /, varvid naturligen ej förbises, att, såsom förut antytts,

en ökning av denna betydenhet kan medföra ökning av produktionen.

Vid kontinuerligt arbete, som redan är indelat på 3 skift ä 8 timmar

med eu veckoarbetstid av c:a 56 timmar, beräknas förkortningen till 48

timmar i det hela betinga eu ökning med 1 man på 6 eller 16''67 %,

enär tillgängliga kalkyler synts giva vid handen, att en sådan ökning

möjliggör en minskning av skiftens antal från 7 till 6 per arbetare och

vecka och därmed av arbetstiden från 56 till 48 timmar.

Ifråga om arbete å skift, vilket icke är att betrakta som kontinuerligt,

anses behovet av ökad arbetskraft, där 48 timmars veckoarbetstid eller

därunder ej redan är för handen, liksom beträffande dagarbete bli proportionellt

till arbetstidens förkortning.

Beräkningen Behovet av utvidgning beträffande arbetslokaler, maskinell utrust

a\ehovetf~

nino och bostadsmöjligheter beräknas enligt varierande grunder och anses

ökning, i vissa fall kunna lämnas helt eller delvis ur räkningen. Om det tillsvidare

bortses från de industrigrenar, där sistberörda förfarande tillämpats, utgå

här ifrågavarande beräkningar från följande allmänna förutsättningar.

Beträffande industrier med uteslutande dagarbete antages, enär någon

annan allmänt användbar hållpunkt icke står till buds, att behovet av industri-

och bostadsbyggnader, tomter och maskiner ökas i samma grad som

arbetarantalet, vilket i fråga om bostäderna betyder, att om exempelvis

10 % av arbetspersonalen inom någon industri för närvarande bor i av

industriföretagen på förmånsvillkor upplåtna hus, så skulle en lika stor

del eller 10 % av de nyanställda arbetarna beredas bostäder genom företagens

försorg. Med hänsyn till nu rådande bostadsbrist är denna beräkning

dock måhända för låg.

ALLM liERÄKNINUSPRINCIRER: ALTERNATIV A.

85

avsnitt 318 Kontrollera mot PDF

Då det rör sig om industrier, där arbetet delvis försiggår på skift,

blir förutsättningen för beräkningen eu annan. Den ökning av personalen,

som företages för övergång från 2 till 3 skift eller för möjliggörande

av 48 timmars arbetsvecka vid kontinuerligt arbete på 3 skift, medför

intet ökat behov av fabrikslokaler eller maskiner, då ju antalet av de på

en gång sysselsatta arbetarna ej ökas. För de avdelningar, där endast

dagarbete förekommer eller övergång till ökat antal skift icke kräves, anses

däremot liksom ovan beträffande industri med uteslutande dagarbete,

att fabriksutrymme och maskiner behöva ökas i samma förhållande som arbetsstyrkan.

Nyanskaffningen av bostäder blir för såväl dag- som skiftarbetare,

på samma sätt som ovan antagits, proportionell mot antalets

ökning. I genomsnitt för fabriksutrymme, maskiner och bostäder kan den

ifrågavarande nyanskaffningen ej ställas i direkt relation till arbetarantalets

totalökning, då ju de för skiftssystemets omläggning anställda arbetarna

endast påkalla ökning av bostadstillgången. Man har därför, alldenstund

uppgiftsmaterialets beskaffenhet ej medger ett noggrannare förfarande, att

använda sig av någon procentsiffra för genomsnittsökningen, som är för

låg, då det gäller nybyggnaden av bostäder, men för hög med hänsyn till

behovet av ökat fabriksutrymme och nyanskaffning av maskiner. En sådan

procentsiffra står som regel till buds i den ökningsprocent, som vid

förevarande industrier framkommer enbart för dagarbetarna, enär denna i

vanliga fall blir lägre än ökningsprocenten för hela personalen i genomsnitt,

beroende på den förutsatta kraftigare ökningen av skiftarbetarna.

Från ovan antydda allmänna beräkningsprinciper beträffande kapitalbehovets

ökning har i större eller mindre grad avvikits ifråga om vissa

industrigrenar, där detta ansetts motiverat av rådande förhållanden. Fölen

gren, nämligen ylleindustrien, förutsättes sålunda ökning av byggnader,

tomter och maskiner endast i halv proportion till arbetarantalets ökning,

enär väverierna i stort sett torde vara så ofullständigt utnyttjade, att eu

ökning av personalen i förhållande till arbetstidens förkortning här skulle

låta sig göra utan några som helst utvidgningar. Beträffande nybyggnad

av bostäder kan denna beräkning möjligen anses missvisande, men felet

torde i varje fall bli så gott som betydelselöst, då av företagen upplåtna

arbetarbostäder, så vitt är bekant, icke i nämnvärd grad förekomma vid

yllefabrikerna.

För ett par industrier, nämligen tegelbruk och sockerraffinaderier,

beräknas intet ökat behov av egentliga industribyggnader, då arbetspersonalens

avsnitt 319 Kontrollera mot PDF

ökning här delvis betingas av övergång till ökat antal skift och,

vad de avdelningar beträffar, varest endast dagarbete förekommer, vanligen

torde finnas tillräckligt reservutrymme för en ökad arbetsstyrka. Där

-

■Sfi

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

emot kali eu del apparater och redskap behöva anskaffas för de nya dagarbetarna,

vilken ökning beräknas å de (lösa) maskiner, redskap och inventarier,

som vid redovisningen ej sammanförts med byggnaderna, i halv

proportion till arbetarantalets genomsnittliga ökning. En ökning i samma

grad som arbetarantalet synes nämligen ej behöva ifrågakomma, enär en

del av den maskinella uppsättningen torde räcka till även för de nya arbetarna.

Med avseende på behovet av ökat bostadsutrymme antages, att

nybyggnader, i vad som ankommer på industriföretagen, erfordras för 2/3

av arbetarantalets ökning, medan de återstående anses kunna logeras i redan

befintliga, av företagen eller ortsbefolkningen ägda bostäder. Då det

såsom hår är fråga om till den blida årstiden förlagt säsongarbete, krävas

tydligen endast jämförelsevis primitiva bostadsmöjligheter, i form av kasärner

e. d., och byggnadskostnaden per arbetare anslås därför till blott

kr. 1 500.

Inom eu annan grupp av industrigrenar, bryggerier och mälterier,

slakterier och charkuteri er samt gasverk, räknas endast med behov av

något ökad maskin- och redskapsutrustning, medan ökning av industribyggnaderna

i stort sett icke synes behövlig liksom ej heller av på industriens

bekostnad anordnade bostäder, då sådana väl på samma sätt

som hittills endast i undantagsfall torde komma att tillhandahållas. Den

förutsatta ökningen av maskiner och redskap kan väntas bli ganska begränsad

och beräknas därför, liksom ovan för tegelbruk och sockerraffinaderier,

komma att gälla blott de med byggnaderna ej sammanförda (lösa)

maskinerna etc. i halv proportion till arbetarantalets ökning.

Vid några industrigrenar, nämligen järnmalmsgruvor och -anrikningsverk,

kolgruvor, pappersmassefabriker, pappersbruk och pappfabriker

samt råsockerbruk och saftstationer, varest arbetet väsentligast drives

å skift eller utomhus, synes nämnvärt ökat kapitalbehov ej vara att antaga

vare sig för industribyggnader eller maskiner och redskap. Däremot

beräknas liksom för tegelbruk och sockerraffinaderier, att företagen ha att

anskaffa bostäder åt 2/3 av de nyanställda arbetarna. För råsockerbruken,

där det är fråga om säsongarbetare, anslås byggnadskostnaden av förut

angivna skäl till kr. 1 500 per arbetare. Vid de andra grenarna erfordras

däremot bostäder, lämpliga för begagnande året om, varför byggnadskostnaden

avsnitt 320 Kontrollera mot PDF

här måste uppskattas högre. För ifrågavarande fall beräknas följaktligen

kostnaden i genomsnitt till kr. 5 000 per arbetare. Nämnda belopp

torde kunna anses väl lågt, då det gäller lägenhet för gift arbetare,

men å andra sidan för högt för bostad åt ogift, vadan det såsom liggande

mellan de två gränspelarna må antagas vara ungefärligen riktigt. Uppskattningarna

över ovan berörda byggnadskostnader ansluta sig ungefär

-

ALLM. BBRÄKNINGSPRINCIPER: ALTERNATIV A.

87

1 i o-en till prisläget vid deri tidpunkt, till vilken de inhämtade ekonomiska

uppgifterna i allmänhet hänföra sig, d. v. s. omkring ar 1917.

Slutligen anses en ökning av arbetspersonalen vid en del industrier,

nämligen kvarnar, skofabriker och elektricitetsverk, icke betinga nämnvärd

ökning vare sig av byggnader eller maskiner o. d. Vad skofabrikerna beti

affär, torde sålunda anläggningarna vara tillräckliga för en ökad personal,

särskilt som ökningen här med hänsyn därtill, att arbetstiden redan är

jämförelsevis kort, ej skulle bli av större omfattning och det därjämte

torde förhålla sig så, att anläggningarna normalt i allmänhet ej varit fullt

utnyttjade. Då skofabrikerna som regel äro belägna i städer eller andra

tätt bebyggda samhällen, får förutsättas, att arbetarna liksom vanligen

hittills beredas bostäder utan arbetsgivarnas försorg. Sistberörda förhållande

synes tillämpligt även på kvarnar och elektricitetsverk. Vid dessa

industrier skulle personalökningen delvis ske för omreglering av skiftsystemet,

och i så måtto erfordras alltså inga ökade industrilokaler eller

maskiner. Då det gäller de avdelningar, där dagarbete tillämpas, synes

slutsatsen i det hela bli densamma, enär det huvudsakliga ifrågavarande

arbetet på grund av sin art, vid kvarnarna magasins-, lastnings- och lossningsarbeten

och vid elektricitetsverken olika linjearbeten, ej kan antagas

framkalla utvidgade anläggningar vid en mindre ökning av arbetsstyrkan.

De fall, där enligt ovanstående från de allmänna beräkningsprinciperna

avvikande normer användas, bli mera överskådliga genom följande

sammanfattning:

1) Ylleindustrien: Ökning av industri- och bostadsbyggnader, tomter

samt maskiner, redskap och inventarier beräknas i halv proportion till arbetarantalets

ökning.

2) Tegelbruk och sockerraffinaderier: Lösa maskiner, redskap och

inventarier beräknas ökade i halv proportion till arbetarantalets ökning och

nybyggnad av bostäder för ''2h av de nya arbetarna.

3) Bryggerier och mälterier, slakterier och charkuterier samt gasverk:

Ökning beräknas endast för lösa maskiner, redskap och inventarier och i

halv proportion till personalökningen.

avsnitt 321 Kontrollera mot PDF

4) Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk, kolgruvor, pappersmassefabriker,

pappersbruk och pappfabriker samt råsockerbruk och saftstationer:

Endast nybyggnad av bostäder för 2/3 av arbetsstyrkans ökning beräknas.

5) Kvarnar, skofabriker och elektricitetsverk: Ingen ökning beräknas

vare sig av industri- och bostadsbyggnader eller av maskiner, redskap och

inventarier.

88

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Jnravnprö. , Det återstår nu att klargöra, huru den ovan förutsatta ökningen av

duktions- arbetarantalet och därmed följande utvidgningar beträffande industri- och

nmöknina b°stadsbyggnader, tomter och maskiner skall beräknas återverka på indu''

strigrenarnas årliga produktionskostnader. Vid prövningen av denna fråga

synes det lämpligast att genomgå de skilda i det inkomna materialet specificerade

kostnadsposterna med särskiljande av å ena sidan de kostnader,

för vilka ökning anses vara att vänta, och a andra sidan de kostnader,

som antagas förbli oförändrade.

a) Kostnader, för vilka ökning beräknas.

1) Ränta å bundet kapital: Ökning beräknas i samma proportion

som sammanlagda värdet av fastigheter, maskiner och lager undergår ök

genom

enligt ovan angivna grunder beräknad nyanskaffning av byggnader

och tomter samt maskiner, redskap och inventarier.

2) Underhåll av och avskrivning å byggnader: Ökas i samma pro

portion

som byggnadsvärdet beräknas ökat''genom nybyggnader.

3) Brand försäkringsavgifter: ökas i samma proportion som sam

manlagda

värdet av försäkrade byggnader, maskiner och lager undergår

ökning genom nyanskaffning av egendom, som kan antagas bli brandförsäkraff,

d. v. s. industri- och bostadsbyggnader samt maskiner, redskap

och inventarier.

4) Avgifter för olycksfallsförsäkring och annan försäkring utom

brandförsäkring: Ökas i samma proportion som arbetarantalet, då det här

i huvudsak är fråga om kostnader för olycksfallsförsäkring.

5) Skatter och onera för fastigheter: Ökas i samma proportion som

sammanlagda värdet av fastigheterna, d. v. s. byggnader, tomter och vattenfall,

undergår ökning genom nyanskaffning av industri- och bostadsbyggnader

jämte tomter.

6) Arbetslöner: Ökas i samma proportion som arbetarantalet.

b) Kostnader, som beräknas bli oförändrade.

1) Underhåll av och avskrivning å maskiner, redskap och inventarier:

. För flertalet industrigrenar beräknas visserligen nyanskaffning av

maskiner etc., men kostnaderna för underhåll och avskrivning antagas dock

i det hela bil oförändrade, enär genom arbetstidens begränsning driftstiden

per år och därmed slitning o. d. minskas. Anmärkas kan dock, att vid

ökad maskinuppsättning den del av avskrivningen, som är beroende på

avsnitt 322 Kontrollera mot PDF

maskinernas föråldring, också bör ökas. Till förhållandet kan på grund

av svårigheten att finna eu beräkningsgrund ej här tagas hänsyn, vilket

dock ej nämnvärt påverkar beräkningsresultaten i stort.

2) Hyreskostnader: Torde ej nämnvärt påverkas av arbetspersonalens

ökning.

allm. bbräkninosprincipkh: alternativ a.

89

3) Kostnad för råmaterialier: Ändras ej, då produktionsmängden i

det hela beräknas bli oförändrad.

4) Bränslekostnad: Bränsleåtgången för industriellt ändamål anses

bli oförändrad vid oförändrad produktion. För uppvärmning kan vid utvidgning

av lokaler tänkas någon ökning av bränslekostnaden, men ökningen

torde ej bli av den betydenhet, att den här behöver tagas i betraktande.

5) Kostnader för drivkraft och belysning: Vid oförändrad produktion

kan kraftbehovet antagas bli oförändrat. Kostnaden för belysning torde

något minskas, enär ej kontinuerligt arbete vid kortare arbetstid i relativt

högre grad än hittills kan försiggå vid dagsljus. Förhållandet tages

dock ej i betraktande vid beräkningarna.

6) Kostnader för smörjmedel och övriga förbrukningsartiklar:. Antagas

bli oförändrade av samma skäl som kostnaden för råmaterialier.

7) Förvaltningslöner: Det kan tänkas fall, där arbetarantalets ök

ning

och skiftindelningens förändring medföra behov av ökad personal för

kontorsarbete, övervakning o. d., men förhållandet torde bli av så underordnad

betydelse, att förvaltningslönerna i stort sett kunna beräknas oförändrade.

8) Acciser: Beräknas bli oförändrade.

9) Övriga kostnader för tillverkningen: Under denna rubrik, som

omsluter eu mångfald olika slag av ej särskilt specificerade kostnader, ingå

dels utgifter, som böra ökas med ökat arbetarantal, exempelvis pensioner

och utgifter för sjukvård och medicin, dels utgifter, som kunna anses

bli oförändrade, såsom kostnader för papper och andra utensilier till ritoch

fabrikskontor, telefon, porton, experiment, analyser, resor för tillverkningens

räkning, konsultationer, medlemskap i föreningar, körslor m.m.

Då den senare gruppen torde vara till betydenheten avgjort övervägande

och en uppdelning ej låter sig göra, synes man vid beräkningarna lämpligen

kunna betrakta hela posten såsom oförändrad.

Till ovanstående kan anmärkas, att enligt de antagna beräkningsprinciperna

bli för vissa industrigrenar även några av de kostnadsposter,

beträffande vilka i flertalet fall beräknas ökning, oförändrade. Vid kvarnar,

skofabriker och elektricitetsverk, där intet nytt behov av vare sig byggnader

eller maskiner antagits, inträder sålunda ökning endast beträffande

avgifter för olycksfallsförsäkring samt arbetslöner, och då såsom för bryggerier

avsnitt 323 Kontrollera mot PDF

och mälterier, slakterier och charkuterier samt gasverk endast ökning

av den lösa maskin- och redskapsuppsättningen beräknas, uteblir

ökning av byggnaders underhåll och avskrivning samt skatter och onera

för fastigheter.

12—191923.

90

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Produktionsminskningens

beräkning

-

Beräkningen

av produktionskostnadernas

absoluta

minskning.

Efter beräkningen av den ovan berörda kostnadsökningen i olika

hänseenden erhålles kostnadsökningens totalbelopp, och genom att ställa

detta i förhållande till sammanlagda uppgivna produktionskostnaden (enl.

tab. 4) framträder produktionens fördyring vid förevarande alternativ.

b) Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion.

Då arbetarantalet antages bli oförändrat och produktionen till följd

härav minskad vid förkortning av arbetstiden, skulle genom utredningen

svar sökas å huvudsakligen följande frågor:

1) Huru stor kan produktionens relativa minskning väntas bli vid

arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan?

2) Huru stor blir den relativa ökningen av produktionskostnaden

för den minskade produktmängden?

Då av skäl, som förut framhållits, hänsyn till eventuell ökning av

arbetsintensiteten ej kunnat tagas vid de siffermässiga kalkylerna, gäller

för det första beträffande dagarbetarnas produktion, att denna beräknas

sjunka i direkt förhållande till arbetstidens minskning. Ifråga om kontinuerligt

skiftarbete kan det givetvis i praktiken ställa sig omöjligt vid

en del företag att anpassa driften efter den förkortade arbetstiden med

oförändrat arbetarantal, och man kan tänka sig fall, där vid ej ökad arbetsstyrka

sådana omläggningar av skiftarbetet bli nödvändiga, att produktionen

procentuellt sjunker mera än arbetstiden förkortas. För den

mera summariska beräkning, varom här är fråga, må emellertid även för

skiftarbetarnas vidkommande antagas en produktionsminskning, som i det

hela står i direkt relation till arbetstidens minskning.

Med avseende på industriföretagens olika slag av tillverkningskostnader

beräknas produktionsminskningen få följande konsekvenser:

a) Kostnader, som beräknas bil minskade.

1) Ränta å bundet kapital: Lagret av råmaterialier, hel- och halvfabrikat,

bränsle in. m. antages komma att minskas i samma grad som

produktionen. Räntan sjunker alltså med den procent, som lagervärdets

minskning utgör av sammanlagda värdet av fastigheter, maskiner, redskap

och inventarier samt lager.

2) Underhåll av och avskrivning å maskiner, redskap och inventarier:

Minskning beräknas i direkt proportion till produktionsminsk

ningen,

då minskad tillverkning bör i ungefär motsvarande grad medföra

avsnitt 324 Kontrollera mot PDF

allm. berXkningsprinciper: ALTERNATIV 1!.

91

minskade underhålls- och reparationsarbeten samt minskad slitning. Det

förhållandet, att avskrivning på grund av föråldring kan erfordras i samma

grad, vare sig driftstiden är kort eller lång, tages härvid på grund av

svårigheten att finna en beräkningsnorm ej i betraktande, varför beräkningen

över förevarande kostnadsminskning kan anses något för hög.

3) Brandförsäkringsavgifter: Brandförsäkringsvärdet av lager sjunker

i förhållande till lagrets ovan antagna minskning. Försäkringsavgifterna

nedgå alltså med den procent, som lagervärdets minskning utgör av sammanlagda

värdet av försäkrade byggnader, maskiner, redskap och inventarier

samt lager.

4) Kostnad för råmaterialier: Minskas i samma grad som produktionen.

5) Kostnad för bränsle: Behovet av industribränsle antages nedgå

i förhållande till produktionens nedgång. Av värmebränsle blir måhända

behovet ej minskat i samma grad, men i brist på fördelningsgrund för de

två slagen" av bränslekostnader kan förhållandet ej beaktas vid beräkningarna.

6) Kostnad för drivkraft och belysning: Åtgången av inköpt

elektrisk energi för kraftändamål beräknas sjunka i samma grad som produktionen.

Behovet av artificiell belysning bör minskas något mera, då

dagarbetet vid kortare arbetstid i relativt högre grad än hittills torde

kunna försiggå vid dagsljus. Förhållandet kommer dock ej till uttryck

vid beräkningarna.

7) Kostnad för smörjmedel och övriga förbrukningsartiklar: Minskas

i samma proportion som produktionen.

8) Acciser: Beräknas nedgå i direkt förhållande till produktions

minskningen.

b) Kostnader, som beräknas bli oförändrade.

1) Underhåll av och avskrivning å byggnader: Vid minskad driftstid

kunde möjligen någon minskning tänkas beträffande förbrukningen av

vissa byggnadsdelar, exempelvis golv, skorstenar och vissa ugnsbyggnader,

men förhållandet synes ej av den vikt, att det behöver tagas i betraktande

vid en summarisk beräkning som den förevarande.

2) Avgifter för olycksfallsförsäkring och annan försäkring utom

brandförsäkring: Anses bli oförändrade, da arbetarantalet ej förändras och

avgifterna i huvudsak hänföra sig till olycksfallsförsäkring.

3) Hyreskostnad: Kunde tänkas något minskad, i den mån hyran

avser lagerlokaler, enär lagret minskas. Uppgifterna ge emellertid ingen

klarhet härutinnan, och då för övrigt hela denna kostnadspost i de fleste

fall är utan större praktisk betydelse, kan frågan utan olägenhet förbigås.

4) Skatter och onera för fastigheter: Bli oförändrade, då ingen förändring

av fastighetsvärdet förutsättes.

9 i

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

avsnitt 325 Kontrollera mot PDF

5) Arbetslöner: Då dagsinkomsten per arbetare ej förutsättes kunna

minskas, blir avlöningsbeloppet vid oförändrat arbetarantal oförändrat.

6) Förvaltningslöner: Produktionsminskningen torde ej medföra

nämnvärda möjligheter att inskränka förvaltningskostnaden.

7) Övriga kostnader för tillverkningen: Torde i det hela bli oför

ändrade.

Beräkningen Sedan produktionskostnadernas absoluta minskning på nyss angivet

tionskostnä- sätt kalkylerats, kan man med utgångspunkt från den antagna produktfonstiva^ökni*1''

m^ns^n^n&en och totalbeloppet av tillverkningskostnaderna dels före, dels

efter arbetstidens förkortning beräkna den förminskade produktionens relativa

fördyring.

II. De verkställda beräkningarna.

I enlighet med de allmänna principer, för vilka ovan redogjorts,

verkställas i det följande de närmare beräkningar rörande den ekonomiska

betydelsen av arbetstidens begränsning till 48 timmar i veckan, vilka det

insamlade uppgiftsmaterialet åsyftat att möjliggöra.

a) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal.

1. Arbetarantalets ökning.

De inhämtade uppgifter rörande hittillsvarande arbetarantal och

arbetstid, på vilka beräkningarna över arbetarantalets ökning för upprätthållande

av oförminskad produktion byggas, äro förut framlagda i översikten

tab. 4, sid. 32 o. f. Ökningen beräknas, för så vitt det gäller dagarbetare,

genomgående i proportion till den förkortning av arbetstiden, som inträder

vid den för de olika industrigrenarna i tab. 4 angivna veckoarbetstidens

sänkning till 48 timmar. Förhållandet blir detsamma beträffande de arbetare

å 2 skift, vilkas arbete ej anses vara av kontinuerlig art. För arbetare

å 3 skift vid ej kontinuerligt arbete beräknas däremot ingen ökning,

enär här vid arbetets stillestånd å söndagar redan 48 timmars arbetsvecka

är för handen. Då fråga är om mer eller mindre utpräglat kontinuerligt

arbete, beräknas, såsom tidigare omnämnts, en ökning av arbetarantalet

med 50 %, då arbetarna äro fördelade å 2 skift, och med 1 man på 6,

d. v. s. med 16’67 %, då fördelning å 3 skift föreligger.

Vilken eller vilka av de ovannämnda beräkningsnormerna, som tilllämpats

för de särskilda industrigrenarna, framgår av de i vidstående

tab. 5 framlagda beräkningarna.

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

93

Tall. 5. Arbetarantalets beräknade ökning vid de undersökta företagen enligt alternativ A.

i

Uppgivet arbetarantal

Beräknad ökning

av arbetarantalet

Industrigrenar

Pag- arbe- 1

tare

Arbe- ] Arbe- te å 2 kåre å 3

skift- | skift- |

lag | lag

Antal j Antal i

Summa |

arbetarej

Dagarbetare

Arbetare å

2 skiftlag

Arbetare å

3 skiftlag

Samtliga

arbetare

Antal j

%

Antal

%

avsnitt 326 Kontrollera mot PDF

Antal

1

* i

Antal

%

Antal

Järnmalmsgruvor och -anrik- ningsverk .........

2 068

2 309

200

4 577

5-21

108

2-36

108

Järn- och stålverk .......

2 667

3 151

513

6 331

18-64

493

50-00

1 575

16-67

86

34-02

2154

Järn- och stålmanufaktur . . .

3 622

536

15

4 173

18-75

679

21-67

116

21-67

3

19-12

798

Mekaniska verkstäder.....

15 273

1233

651

17 157

15-21

2 323

3-13

39

3 13

20

13-88

2 382

Skeppsvarv ..........

2 335

2 335

17-50

409

- |

17-60

409

Fabriker för elektr. maskiner . .

793

_

793

14-58

116

14 58

116

Fabriker för elektr. apparater . .

och ledningar ........

2 093

5

2 098

8-13

170

47-92

2

8-20

172

! Metallmanufaktur.......

1595

316

1911

18-75

299

50-00

158

23-91

457

j Kolgruvor..........

502

24

526

2-08

10

5000

12

4-18

22

Cementfabriker........

572

141

31

744

20-42

117

50-00

71

16-67

5

25-94

193

j Tegelbruk..........

1440

91

5

1536

19-17

276

50-00

46

16-67

1

21-03

323

Glasindustri.........

1244

6

322

1 572

15-G3

194

50-00

3

12-53

197

Sågverk och hyvlerier.....

6 092

488

6 580

18-13

1104

17-08

83

--

18-04

1 187

Snickeri- och möbelfabriker . .

2 731

2 731

16-46

450

16-46

450

i Pappersmassefabriker.....

2171

1380

824

4 375

18-96

412

50-00

690

16-67

137

28-32

1 239

j Pappersbruk och pappfabriker .

2 013

1422

87

3 522

25-21

507

50-00

711

16-07

15

35-01

1233

Grafiska anstalter och boktryc- kerier ...........

1983

97

2 080

9-17

182

_

_

_

8-75

182

Kvarnar...........

264

180

444

12-40

33

50-oo

90

27-70

123

Bagerier och käxfabriker....

526

161

687

11-46

60

8-73

60

Råsockerbrnk och saftstationer .

298

719

1017

25-00

75| 50-00

359

42-67

434

Sockerraffinaderier......

644

175

819

25 00

lGli 50-00

88

30-40

249

Choklad- och karamellfabriker .

1140

1140

il5’G3

178

15-63

178

Bryggerier och mälterier ....

1194

18

11

1223

16-04

192, 50-00

9

16-67

2

16-60

203

| Tobaksfabrikör........

4 245

4 245

10G3

451

10-63

451

Slakterier och charkuterier . . .

304

304

16-88

51

16-88

Öl

Bomullsindustri........

6 700

147

13

6 860

21-25

1424

20-76

1424

Linne-, kamp- och juteindustri .

1998

_

1998

23-96

479

23-96

479

Ylleindustri.........

3 216

3 216

20-00

643

20-00

643

Trikåfabriker.........

1 748

1748

15-42

270

15-42

270

Sömnadsfabriker........

1899

1899

9-79

186

avsnitt 327 Kontrollera mot PDF

9-79

186

Garverier...........

439

439

19-79

87

19-79

87

Skofabriker..........

1589

1589

12 29

195

12-29

195

Gummivarufabriker......

1307

1307

20-83

272

20-83

272

Tändsticksfabriker......

2 711

2 711

18 75

508

18-75

508

Diverse kemisk-teknisk industri

1459

72

442

1 973

1688

246

O

O

ö

\Ct

36

16-67

74

18-04

356

Elektricitetsverk.......

369

171

540

18-33

68

16-67

29

Hl7-96

97

Gasverk ...........

519

262

781

118-96

98

1667

44

18-18

142

94

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Vid fördelningen av skiftarbetarna på 2 och 3 skiftlag har det för

vissa industrigrenar på grund av hithörande uppgifters otydlighet varit

nödvändigt att tillgripa approximering, varvid de för resp. arbetargrupper

uppgivna avlöningsbeloppen lagts till grund. Även vid uppdelningen av

arbetarna i dag- och skiftarbetare har nämnda utväg i något undantagsfall

måst användas. Det bör vidare observeras, att arbetarantalet och dess fördelning

på dagarbetare, resp. arbetare å 2 eller 3 skiftlag såsom anslutande

sig till förhållandena år 1917 eller i vissa fall ännu tidigare år icke alltid

visar läget vid innevarande tid, då ju förändringar i arbetarantalet och

arbetstiden samt omläggningar av skiftssystemet efter den tidpunkt, till

vilken uppgifterna hänföra sig, naturligen kunna och veterligen också ha

ägt rum.

2. Kapitalkostnadernas ökning.

I anslutning till de ovan verkställda beräkningarna rörande arbetarantalets

ökning och de i tab. 4, sid. 32 o. f., meddelade uppgifterna över värdet

av olika slags industriegendom utföres nedan för de särskilda industrigrenarna

en beräkning enligt förut tillkännagivna principer över den vid

arbetarantalets ökning antagna ökningen av det inom resp. grenar bundna

kapitalet. De olika kombinationerna vid beräkningen betingas på sätt, som

förut visats, av syftet att klargöra kapitalökningens återverkningar på de

årliga produktionskostnaderna. 1 2 3

1. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk: Nybyggnad av bostäder erfordras

för V» av personalökningen: 72 man ä kr. 5 000 = kr. 360 000.

Byggnadsvärdet, kr. 33 231 435, ökas med nämnda belopp = l os %.

Tomtvärdet, kr. 1 188 700, ökas i samma proportion = kr. 12 838.

Sammanlagda nyanläggningsvärdet blir således kr. 372 838, vilket utgör

0''69 % å totala egendomsvärdet, kr. 53 871 207.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 33 536 589, ökas med kr. 360 000

= 1*07 %.

Värdet av fastigheter, kr. 35 342 135, ökas med kr. 372 838 = Tos %.

2. Järn- och stålverk: Värdet av byggnader, maskiner, redskap och inventarier

avsnitt 328 Kontrollera mot PDF

samt tomter, kr. 63 247 329, ökas 18-54 % = kr. 11 726 055, vilket utgör

10 •86 % å totala egendomsvärdet, kr. 108 004 204.

Värdet av brandförsäkrad egendom exklusive lager utgör kr. 47 630 084;

ökas 18-64 % = kr. 8 830 618, som utgör 10’is % av den försäkrade egendomens

totalvärde, kr. 86 985 709.

Värdet av fastigheter exklusive vattenfall utgör kr. 53 575 329; ökas 18-64 %

= kr. 9 932 866, som är 16-84 % å totala fastighetsvärdet, kr. 58 976 579.

3. Järn- och stålmanufaktur: Värdet av byggnader, maskiner, redskap

och inventarier samt tomter, kr. 30 142 189, ökas 19-ia % = kr. 5 763 187, som utgör

11-27 % å totala egendomsvärdet, kr. 51 137 465.

1)14 VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

95

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager utgör kr. 27 694 089; ökas

19-iä % = kr. 5 295 110, som är Hus % å totalvärdet av försäkrad egendom,

kr. 46 354 365.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall utgör kr. 20 132 495; ökas 19-is %

= kr. 3 849 333, som är 17 • i a % å totala fastighetsvärdet, kr. 22 467 495.

4. Mekaniska verkstäder: Värdet av byggnader, maskiner, redskap och

inventarier samt tomter, kr. 139 274 099, ökas 13-8» % = kr. 19 331 245, som utgör

7''73 % å totala egendomsvärdet, kr. 250 206 514.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager utgör kr. 122 393 894; ökas

13-88 % = kr. 16 988 272, som utgör 7-35 % av den försäkrade egendomens totalvärde,

kr. 231 110 509.

Värdet av fastigheter exkl. strömfall är kr. 71427 917; ökas 13-88 % = kr.

9 914195, som utgör 13-46 % å totala fastighetsvärdet, kr. 73 643 717.

5. Skeppsvarv: Värdet av byggnader, maskiner, redskap och inventarier

samt tomter, kr. 10 572 800, ökas 17-so % = kr. 1 850 240, som utgör 14-53 % å totala

egendomsvärdet, kr. 12 731 800.

Värdet av försäkrad egendom exkl. lager är kr. 6 503 800; ökas 17‘5o %

= kr. 1 138 165, vilket utgör 13 x4 % å totala försäkringsvärdet, kr. 8 662 800.

Värdet av fastigheter, kr. 6 761 300, ökas 17-so %.

6. Fabriker för elektr. maskiner: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt

tomter, kr. 2 475 400, ökas 14-58 % = kr. 360 913, som utgör 4-55 % å totala egendomsvärdet,

kr. 7 923 900.

Värdet av försäkrad egendom exkl. lager är kr. 2 336 400; ökas 14-58 %

= kr. 340 647, som utgör 4-ss % å totala försäkringsvärdet, kr. 7 784 900.

Värdet av fastigheter, kr. 1 159 200, ökas 14-58 f.

7. Fabriker för elektr. apparater och ledningar: Värdet av byggnader,

maskiner etc. samt tomter, kr. 19 434 014, ökas 8-20 % — kr. 1 593 589, som utgör

5-32 % å totala egendomsvärdet, kr. 29 944 530.

Värdet av försäkrad egendom exkl. lager är 16 611 214; ökas 8-20 % = kr.

1 362 120, som utgör 5-02 % å totala försäkringsvärdet, kr. 27 121 730.

avsnitt 329 Kontrollera mot PDF

Värdet av fastigheter, kr. 7 809 200, ökas 8 20 %.

8. Metallmanufaktur: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 15 994 682, ökas 18-75 % = kr. 2 999 003, som utgör 9-45 % å totala egendomsvärdet,

kr. 31 727 962.

Värdet av försäkrad egendom exkl. lager är kr. 15 348 760; ökas 18''7b %

= kr. 2 877 893, som utgör 9-42 % å totala försäkringsbeloppet, kr. 30 559 040.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 6 403 682; ökas 18-75 / = kr.

1 200 690, som utgör 17-33 % å totala fastighetsvärdet, kr. 6 926 682.

9. Kolgruvor: Nybyggnad av bostäder beräknas för 2/3 av personalökningen:

14 man ä kr. 5 000 = kr. 70 000; utgör å byggnadernas värde 2-52 %.

Värdet av tomter, kr. 455 000, ökas i samma grad = kr. 11 466.

Hela nyanläggningsvärdet blir alltså kr. 81466. som utgör 2-ib % å totala

egendomsvärdet, kr. 3 781 600.

Värdet av försäkrad egendom, kr. 1 928 300, ökas kr. 70 000 = 3-63 %.

Värdet av fastigheter, kr. 3 230 300, ökas kr. 81 466 = 2-52 %.

10. Cementfabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 14 425130, ökas 20-42 % = kr. 2 945 612, som utgör 13-59 % å totala egendoms

värdet, kr. 21 667 521.

96

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Värdet av försäkrad egendom exkl. lager är kr. 16 225 498; ökas 20-42 %

= kr. 3 313 247, som utgör 16-ss % å totala försäkringsvärdet, kr. 20 232 708.

Värdet av fastigheter, kr. 14 425130, ökas 20-42 %.

11. Tegelbruk: Nybyggnad av bostäder beräknas för a/s av personalök

ningen:

215 man å kr. 1 500 = kr. 322 500, som utgör 4-se % å värdet av byggnader,

kr. 6 632 829. Jö6

Värdet av tomter, kr. 1 715 602, ökas 4-s6 % = 83 378.

Värdet av (lösa) maskiner, redskap och inventarier, kr. 2 082 395, ökas i

halv proportion till arbetarantalets ökning eller 10-52 % = kr. 219 068.

Hela nyanläggningsvärdet blir alltså kr. 624 946, som utgör 4-99 % å totala

egendomsvärdet, kr. 12 519 827.

Värdet av brand försäkrad egendom, kr. 10123 831, ökas kr. 541 568 = 5sö%.

Värdet av fastigheter, kr. 8 348 431, ökas kr. 405 878 = 4-86 %.

12. Glasindustri: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter, kr.

5 689 010, ökas 12-53 % = kr. 712 833, som utgör 8-12 % å totala egendomsvärdet,

kr. 8 779 650.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 5 404 085; ökas 12-53 %

= kr. 677 132, som utgör 8-oi % å totala försäkringsvärdet, kr. 8 450 725.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 4 404 260; ökas 12-53 % = kr.

551 854, som utgör 12-4i % å totala fastighetsvärdet, kr. 4448 260.

13. Sågverk och hyvlerier: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 54 772 900, ökas 18-04 % = kr. 9 881031, som utgör 7-si % å totala egendomsvärdet,

kr. 126 444 702.

avsnitt 330 Kontrollera mot PDF

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 46 293 100; ökas

18-04 % = kr. 8 351 275, som utgör 7-os % å totala försäkringsvärdet, kr. 117 944 902.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 46 215 245; ökas 18-04 % = kr.

8 337 230, som utgör I8 03 % å totala fastighetsvärdet, kr. 46 235 245.

14. Snickeri- och möbelfabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt

tomter, kr. 10 551 171, ökas 16’4e % = kr. 1 736 723, som utgör 7-55 % å totala egendomsvärdet,

kr. 22 990 741.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 9 702 552; ökas 16-46 %

= kr. 1 597 040, som utgör 7-32 % å totala försäkringsvärdet, kr. 21812 122.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 6 974 379; ökas 16-46 % = kr.

1 147 983, som utgör 15-72 % å totala fastighetsvärdet, kr. 7 304 379.

15. Pappersmassefabriker: Nybyggnad av bostäder beräknas för */s av

personalökningen: 826 man ä kr. 5 000*= kr. 4 130 000, som utgör 12-65 % å uppgivna

byggnadsvärdet, kr. 32 660 906.

Värdet av tomter ökas 12-65 % = kr. 105 628.

Hela nyanläggningsvärdet blir alltså kr. 4 235 628, som utgör 4-55 % å totala

egendomsvärdet, kr. 93 141 542.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 87 509 542, ökas kr. 4 130 000

= 4-72 %.

Värdet av fastigheter, kr. 34 520 906, ökas kr. 4 235 628 = 12-27 %.

16. Pappersbruk och pappfabriker: Nybyggnad av bostäder beräknas för

2/s av personalökningen: 822 man ä kr. 5 000 = kr. 4 110 000, som utgör 14-77 %

å byggnadsvärdet, kr. 27 818 540.

Värdet av tomter, kr. 2 725 000, ökas 14-77 % = kr. 402 483.

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

97

Hela nyanläggningsvärdet blir alltså kr. 4 512 483, som utgör 4 i5 / å totala

egendomsvärdet, kr. 101468 383.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 89 606 675, ökas kr. 4 110 000

= 4*59 %.

Värdet av fastigheter, kr. 39 038 363, ökas kr. 4 512 483 = 11*66 %.

17. Grafiska anstalter och boktryckerier: Värdet av byggnader, maskiner

etc. samt tomter, kr. 8 722 157, ökas 8 75 % = kr. 763 189, som utgör 3*io % å totala

egendomsvärdet, kr. 24 651 857.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 13 901 008; ökas 8*75 %

= kr. 1 216 338, som utgör 5*44 % å totala försäkringsvärdet, kr. 22 358 308.

Värdet av fastigheter, kr. 8 722 157, ökas 8-75 %.

18. Kvarnar: Ingen ökning av kapitalkostnaden beräknas.

19. Bagerier och käxfabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt

tomter, kr. 3 989 343, ökas 8*73 % — kr. 348 270, som utgör 7*u % å totala egendomsvärdet,

kr. 4 878 910.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 3 239 343; ökas 8*73 %

= kr. 282 795, som utgör 6-93 % å totala försäkringsvärdet, kr. 4 078 910.

avsnitt 331 Kontrollera mot PDF

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 3 014 000, ökas 8 73 % — kr.

263 122, som utgör 8*69 % å totala fastighetsvärdet, kr. 3 064 000.

20. Råsockerbruk och saftstationer: Nybyggnad av bostäder beräknas för

av personalökningen: 289 man ä kr. 1 500 = kr. 433 500, som utgör 6*22 % å

gamla byggnadsvärdet, kr. 6 966 700.

Värdet av tomter, kr. 1 054 558, ökas 6 22 % = kr. 65 594.

Hela nyanläggningsvärdet blir alltså kr. 499 094, som utgör 2''5 9 % å totala

egendomsvärdet, kr. 19 264 433.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 17 049 875, ökas kr. 433 500 = 2*54 %.

Värdet av fastigheter, kr. 8 021 258, ökas kr. 499 094 = 6''22 %.

21. Sockerraffinaderier: Nybyggnad av bostäder beräknas för 7S av per

sonalökningen:

166 man å kr. 1500 = kr. 249 000, som utgör 3''19 % å gamla

byggnadsvärdet, kr. 7 799 000.

Värdet av tomter, kr. 991000, ökas 3’19 % = kronor 31613.

Värdet av (lösa) maskiner, redskap och inventarier, kr. 6 942 733, ökas i

halv proportion till arbetarantalets ökning eller 15*20 % = kr. 1 055 295.

Hela nyanläggningsvärdet alltså kr. 1 335 908, som utgör 4-4 3 % å totala

egendomsvärdet, kr. 30 136 733.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 28 395 733, ökas kr. 1 304 295

= 4-60 %.

Väldet av fastigheter, kr. 8 790 000, ökas kr. 280 613 = 3" 19 %.

22. Choklad- och karamell fabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc.

samt tomter, kr. 4 805190, ökas 15*63 % = kr. 751 051, som utgör 9*06 % å totala

egendomsvärdet, kr. 8 288 950.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 3 998 190; ökas

15*63 % = kr. 624 917, som utgör 8*35 % å totala försäkringsvärdet, kr. 7 481 950.

Värdet av fastigheter, kr. 3 187 058, ökas 15*63 %.

23. Bryggerier och mälterier: Värdet av (lösa) maskiner, redskap och inventarier,

kr. 6 704 000, ökas i halv proportion till arbetarantalets ökning eller

8*30 % . = kr. 556 432, som utgör 1*71 % å totala egendomsvärdet, kr. 32 480 873.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 25 024 150, ökas kr. 556 432 = 2*22 %.

13—191923.

98

RKDOSÖRELSE FÖR RERÄKNINGARNA.

24. T obaks fabriker: Yärdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 5 705 300, ökas 10 63 % — kr. 606 473, som utgör 1-37 % å totala egendomsvärdet,

kr. 44 144 100.

Yärdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 4 440 300; ökas

10''63 % = kr. 472 004, som utgör l-io % å totala brandförsäkringsvärdet, kr.

42 879 100.

Värdet av fastigheter, kr. 3 667 500, ökas 10-63 %.

25. Slakterier och charkuterier: Värdet av (lösa) maskiner, redskap och

inventarier, kr. 7y5 957, ökas i halv proportion till arbetarantalets ökning eller

8-44 % — kr. 66 335, som utgör 0‘94 % å totala egendomsvärdet, kr. 7 084 202.

avsnitt 332 Kontrollera mot PDF

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 5 619 252, ökas kr. 66 335 = l is %.

26. Bomullsindustri: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 39 171 640, ökas 20-76 % = kr. 8 132 032, som utgör 12 o3 % å totala egendomsvärdet,

kr. 67 594 140.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 35 800 340; ökas

20-76 % = kr. 7 432 151, som utgör 12o9 % å totala försäkringsvärdet, kr. Öl 479 840.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 18 292 640; ökas 20-76 % =

kr. 3 797 552, som utgör 18 os % å totala fastighetsvärdet, kr. 21035 640.

27. Linne-, kamp- och juteindustri: Värdet av byggnader, maskiner etc.

samt tomter, kr. 17 886 680, ökas 23-96 / — kr. 4 285 649, som utgör 14-65 % å

totala egendomsvärdet, kr. 29 251 680.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 15 548 800; ökas

23-96 % = kr. 3 725 492, som utgör 14-27 / å totala försäkringsvärdet, kr. 26 111 600.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 11 202 080; ökas 23''96 % =

2 684 018, som utgör 22-36 % å totala fastighetsvärdet, kr. 12 004 280.

28. Ylleindustri: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter, kr.

23 592 759, ökas i halv proportion till arbetarantalets ökning eller 10 oo % = kr.

2 359 276, som utgör 5-78 % å totala egendomsvärdet, kr. 40 852 695.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 21026 078; ökas

10’oo % = kr. 2 102 608, som utgör 5-8 7 % å totala försäkringsvärdet, kr. 35 828 264.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 14 063 185; ökas 10-oo % =

kr. 1406 319, som utgör 8-51 % å totala fastighetsvärdet, kr. 16 520 935.

29. Trikåfabriller: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 10 417 768, ökas 15-42 % = kr. 1 606 420, som utgör 10-39 % å totala egendomsvärdet,

kr. 15 459 268.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 9 546 204; ökas

15-42 % = kr. 1472 025, som utgör IO09 % å totala försäkringsvärdet, kr.

14 587 704.

Värdet av fastigheter, kr. 4 292 326, ökas 15-4 2 %.

30. Sömnads fabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 2 876 218, ökas 9-79 % = kr. 281 582, som utgör 2-79 % å totala egendomsvärdet,

kr. 10 085 534.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 2 508 218; ökas 9-79 %

— kr. 245 555, som utgör 2-53 % å totala brandförsäkringsvärdet, kr. 9 717 534.

Värdet av fastigheter, kr. 2 306 950, ökas 9-79 /.

31. Garverier: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter, kr.

4 286 392, ökas 19-79 % = kr. 848 277, som utgör 6-56 % å totala egendomsvärdet,

kr. 12 937 392.

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

9!)

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 4 079 392; ökas

avsnitt 333 Kontrollera mot PDF

19- 7 9 % = kr. 807 312, som utgör 6-34 % å totala försäkringsvärdet, kr. 12 730 392.

Värdet av fastigheter, kr. 2 800 392, ökas 19-7 9 /.

32. Skofabriller: Ingen ökning av kapitalkostnaderna beräknas.

33. GummivarufabriTcer: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 3 548 500, ökas 20-83 % = kr. 739 153, som utgör 9-so % å totala egendomsvärdet,

kr. 7 733 500.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 3 208 500; ökas

20- 83 % = kr. 668 331, som utgör 9-54 % å totala försäkringsvärdet, kr. 7 008 500.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 1 655 500; ökas, 20-83 % —

kr. 344 841, som utgör 16-9o % å totala fastighetsvärdet, kr. 2 040 500.

34. Tändsticksfabriker: Värdet av byggnader, maskiner etc. samt tomter,

kr. 9 830 000, ökas 18-75 % = kr. 1 843 125, som utgör 12-05 % å totala egendomsvärdet,

kr. 15 290 000.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 8 030 000; ökas

I8-75 % = kr. 1 505 625, som utgör 11-31 % å totala försäkringsvärdet, kr.

13 310 000.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 5 230 000; ökas 18-7 5 % =

kr. 980 625, som utgör 18-13 % å totala fastighetsvärdet, kr. 5 410 000.

35. Diverse kemisk-teknisk industri: Värdet av byggnader, maskiner etc.

samt tomter, kr. 58 625 514, ökas 16-88 % = kr. 9 895 987, som utgör 12-06 % å

totala egendomsvärdet, kr. 82 074 649.

Värdet av brandförsäkrad egendom exkl. lager är kr. 45 853 194; ökas

16-88 % = kr. 7 740 019, som utgör 11-81 % å totala försäkringsvärdet, kr. 65 552 329.

Värdet av fastigheter exkl. vattenfall är kr. 28 214 845; ökas 16-88 % =

kr. 4 762 666, som utgör 14-90 % å totala fastighetsvärdet, kr. 31964 845.

36. Elektricitetsverk: Ingen ökning av kapitalkostnaderna beräknas.

. 37. Gasverk: Värdet av (lösa) maskiner, redskap och inventarier, kr.

2 493 700, ökas i halv proportion till arbetarantalets ökning eller 9-09 % = kr.

226 677, som utgör 0-58 % å totala egendomsvärdet, kr. 38 814 463.

Värdet av brandförsäkrad egendom, kr. 32 539 533, ökas kr. 226 677 =

0‘7 O %

För överskådlighetens skull sammanfattas de ovan verkställda beräkningarna,

i den mån de behandla kapitalbehovets totala ökning, i

tab. 6 (sid. 100), i vilken därjämte intages en beräkning över kapitalökningens

storlek i förhållande till uppgivna värdet av industriegendomen,

exklusive lager.

Då värdet av lager icke påverkas av de beräknade värdeförändringarna

och dessutom betydligt mer än de andra slagen av egendomsvärden

kan anses influerat av krigstidens speciella förhållanden, erhålles

givetvis det klaraste uttrycket för den beräknade kapitalökningens relativa

betydenhet inom de särskilda industrigrenarna i de procenttal, som i

avsnitt 334 Kontrollera mot PDF

tablån utvisa ökningens storlek i förhållande till värdet av industriegendomen,

exklusive lager.

100

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. <>. Beräknad ökning av egendomsvärdet vid de undersökta företagen enligt alternativ A.

Totala upp- givna egen- domsvärdet

Kr.

Totala egen-

Egendomsvärdets beräknade ökning

Industrigrenar

domsvärdet

exkl. lager- värde

Kr.

Ökningens

belopp

Kr.

Ökningen i %

av totala

egendoms- värdet

Ökningen i %

av egendoms- värdet exkl.

lagervärde

Järnmalmsgruvor och-anriknings- verk ............

53 871 207

38 575 968

372 838

069

0-97

Järn- och stålverk .......

108 004 204

68 648 579

11 726 055

10-86

17-08

i Järn- och stålmanufaktur ....

51137 465

32 477 189

5 763 187

11-27

17-75

) Mekaniska verkstäder.....

250 206 514

141 489 899

19 331 245

7-73

1366

1 Skeppsvarv ..........

12 731 800

10 572 800

1 850 240

14-53

17-50

| Fabriker för elektr. maskiner . .

7 923 900

2 475 400

360 913

4-55

14-58

Fabriker för elektr. apparater och

ledningar..........

29 944 530

19 434 014

1593 589

5-32

8-20

Metallmanufaktur.......

31 727 962

16 517 682

2 999 003

9-45

18-16

Kolgruvor...........

3 781 600

3 694 600

81 466

2-15

2-21

Cementfabriker........

21 667 521

17 660 311

2 945 612

13-59

16-68

Tegelbruk...........

12 519 827

10 430 826

624 946

4-99

5''99

j Glasindustri..........

8 779 650

5 733 010

712 833

8-12

12-43

Sågverk och hyvlerier.....

126 444 702

54 792 900

9 881 031

7-81

18-03

Snickeri- och möbelfabriker . . .

22 990 741

10 881 171

1 736 723

7’55

15-96

Pappersmassefabriker......

93141 542

58 693 981

4 235 628

4-55

7-22

Pappersbruk och pappfabriker . .

101 468 383

70 903 720

4 512 483

4-45

6-36

i Grafiska anstalter och boktryc- kerier ............

24 651 857

16 194557

763 189

3-io

4-71

Kvarnar............

41 978 341

24 687 801

Bagerier och käxfabriker ....

4 878 910

4 039 343

348 270

7-14

8-62

Råsockerbruk och saftstationer .

19 264 433

13 393 958

499 094

2-59

3-73 j

j Sockerraffinaderier ....

30 136 733

15 732 733

1 335 908

4-43

8 49

j Choklad- och karamellfabriker . .

8 288 950

4 805190

751 051

906

15-63

Bryggerier..........

32 480 873

26 013 873

556 432

1-71

2-14

i Tobaksfabrikör.........

44 144 100

5 705 300

606 473

1-37

10-63

| Slakterier och charkuterier . . .

7 084 202

5 397 907

66 335

0-94

1-23

Bomullsindustri........

67 594 140

41 914 640

8 132 032

12-03

19-40

Linne-, hamp- och juteindustri .

29 251 680

18 688 880

4 285 649

14-65

22-93

Ylleindustri..........

40 852 695

26 050 509

2 359 276

5-78

9-06

Trikåfahriker........

15 459 268

10 417 768

avsnitt 335 Kontrollera mot PDF

1 606 420

10-39

15-42

Sömnadsfabriker........

10 085 534

2 876 218

281 582

2-79

9-79

Garverier...........

12 937 392

4 286 392

848 277

656

1979

Skofabriker..........

11 289 380

4 220 380

Gummivarufabriker......

7 733 500

3 933 500

739 153

9-56

18-79

Tändsticksfabriker.......

15 290 000

10 010 000

1 843 125

1205

18-41

Diverse kemisk-teknisk industri .

82 074 649

62 375 514

9 895 987

1206

1587

Elektricitetsverk........

30 236 439

27 060 454

Gasverk............

38 814 463

30 563 005

226 677

0-58

074

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

101

Till». 7. IlcrUkniid procentuell Ökning- nv iillvorkniiigskostnndernn enligt alternativ A.

Industrigrenar

Ränta å

kapital

Under- håll av

byggna- der

Avgifter

för

brand-

försäk-

ring

Avgifter

för

olycks- fallsför- säkring

in. m.

Skatter

ochonera

för fas- tigheter

Avskriv- ning å

byggna- der

Avlöning

till dag- arbetare

Avlöning

till

arbetare

å 2

skiftlag

Avlöning

till

arbetare

å 3

skiftlag

B e

r ä k n

i d ö k

ning

i %

Järnmalmsgruvor och -anriknings- verk ............

0-69

1-08

107

2-36

105

1-08

5-21

Järn- och stålverk ......

10-8G

18-54

10-15

34-02

16-84

18-54

18-54

50-00

16-67

Järn- och stålmanufaktur . . .

11-27

19-12

11-42

1912

17-13

19-12

18-75

21-67

2P67

Mekaniska verkstäder.....

7-73

1383

7-35

13-88

13-46

13-88

15 21

313

3-13 [

Skeppsvarv ..........

14-53

17-50

13-14

17-50

17-50

17-50

17-50

Fabriker för elektr. maskiner . .

465

14-58

4-38

14-58

14-58

14-58

14-58

Fabriker för elektr. apparater och

ledningar..........

5-32

8-20

5-02

8-20

8-20

8-20

8-13

47-92

_

Metallmanufaktur.......

9-45

18-75

9-42

23-91

1733

18-75

18-76

50-00

Kolgruvor..........

2-15

2-62

3-63

4-18

2-52

2-52

2-08

50-00

Cementfabriker........

13-59

20-42

16-38

25-94

2042

20-42

20-42

50-00

16-67

Tegelbruk..........

4-99

4-86

5''35

21-03

4-86

4-86

19-17

50-00

16*67

Glasindustri.........

8-12

1253

801

12-53

12-41

12-53

15-63

50-00

Sågverk och hyvlerier.....

7-81

18-04

7-08

18-04

18-03

1804

1813

17-08

Snickeri- och möbelfabriker . .

7-55

16-46

7-32

1646

15-72

16*46

16-46

Pappersmassefabriker.....

455

1265

472

28-32

12-27

12-65

18-96

5000

16-67

Pappersbruk och pappfabriker .

4-45

14-77

4-59

35-01

11-56

14-77

2521

50-00

16-67

Grafiska anstalter o. boktryckerier

3io

8-75

5-44

8-75

8-75

8-75

9-17

Kvarnar...........

27-70

1240

50-oo

- I

Bagerier och käxfabriker . . .

7-14

8-73

693

8-73

8-59

8''73

11-46

avsnitt 336 Kontrollera mot PDF

Råsockerbruk och saftstationer .

2-59

622

2-54

42-67

6-22

6-22

2500

50-00

Sockerraffinaderier.......

4-43

3-19

4-60

30-40

3-19

319

25-00

50-00

Choklad- och karamellfabriker .

9-06

15 63

8-35

15-63

15-63

1563

15-63

Bryggerier och mälterier ....

1-71

2-22

16-60

16-04

50-oo

16-67

Tobaksfabrikör........

1-37

10-63

Ilo

10-63

1063

10-63

10-63

Slakterier och charkuterier. . .

0-94

1-18

16-88

16-88

Bomullsindustri........

1203

20-76

12-09

2076

1805

20-76

21-25

Linne-, hamp- och juteindustri

14-65

23-96

14-27

23-96

22-36

23-96

23-96

Ylleindustri.........

5-78

lO-oo

5-87

20-00

8-51

10-oo

20-00

Trikåfabriker.........

10-39

15-42

10-09

1542

15-42

1542

15-42

Sömnadsfabriker.......

2-79

9-79

2-53

9-79

9-79

9-79

9-79

Garverier...........

656

19-79

6-34

19-79

19-79

1979

19-79

Skofabriker..........

12-29

12-29

Gummivarufabriker......

9-56

20-83

954

20-83

16-90

20-83

2083

Tändsticksfabriker......

12-05

18-75

11-31

18-75

18-13

18-75

18-75

Div. kemisk-teknisk industri . .

1206

16-88

11-81

18-04

14-90

16-88

16-88

5000

16-67

Elektricitetsverk.......

17-96

18-33

1667

Gasverk...........

0-58

0-70

18-18

18-96

16 67

102

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. 8. Produktionskostnadernas beräknade ökning

Industrigrenar

Ränta å

kapital

Underhåll

av bygg- nader

Avgifter för

brandför- säkring

Avgifter för

olycksfalls- försäkring

B

e r ä k n a d

1

Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk......

22 303

3 426

532

2 040

2

Järn- och stålvers ...............

703 755

209 823

20 714

40 043

3

Järn- och stålmanufaktur............

345 792

111 907

12 441

9 945

4

Mekaniska verkstäder..............

1160 458

134 528

36 682

30102

5

Skeppsvarv..................

110 996

22 072

6 767

7 907

6

Fabriker för elektr. maskiner..........

21 632

4 228

1264

771

■ 7

Fabriker för elektr. apparater och ledningar . . .

95 583

2 656

1978

420

8

Metallmanufaktur................

179 898

15 361

5 483

3 464

9

Kolgruvor...................

4 878

801

156

535

10

Cementfabriker.................

176 677

30 252

6 821

5 444

11

Tegelbruk...................

37 484

5 781

1664

3 473

12

Glasindustri..................

42 774

15 622

2122

928

13

Sågverk och hyvlerier..............

592 520

150 391

56 128

24 678

14

Snickeri- och möbelfabriker...........

104 148

12 405

12 620

6 382

15

Pappersmassefabriker..............

254 276

77 097

17 398

36 113

16

avsnitt 337 Kontrollera mot PDF

Pappersbruk och pappfabriker.........

270 921

65 014

16 539

19 658

17

Grafiska anstalter och boktryckerier.......

45 852

7143

3 526

1125

18

Kvarnar....................

6 566

19

Bagerier och käxfabriker............

20 901

2 473

493

851

20

Råsockerbruk och saftstationer......... .

29 937

2 403

1099

3 829

21

Sockerraffinaderier ...............

80103

4 607

4 568

3 013

22

Choklad- och karamellfabriker..........

45 059

4 529

1262

1895

23

Bryggerier...................

33 325

1053

2 483

24

Tobaksfabriker.................

36 286

19 251

738

2169

25

Slakterier och charkuterier............

3 950

86

1667

26

Bomullsindustri ................

487 894

59 478

26 973

7 855

27

Linne-, hamp- och juteindustri .........

257122

67 712

13 729

5 873

28

Ylleindustri..................

141 677

17190

7 896

11 315

29

Trikåfabriker..................

96 373

4 229

4165

538

30

Sömnadsfabriker................

16 883

4 623

453

604

31

Garverier...................

50 922

8 555

1974

1711

32

Skofabriker..................

922

33

Gummivarufabriker...............

44 359

2 918

4 471

1181

34

Tändsticksfabriker...............

110 547

5 663

8177

1313

35

Diverse kemisk-teknisk industri.........

593 892

48 850

24 058

8 999

36

Elektricitetsverk................

251

37

Gasverk....................

13 507

373

1044

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

103

i kronor vid do undersökta företagen enligt alternativ A.

Skatter och

onera för

fastigheter

Avskrivning

ä byggnader

Avlöning

till

dagarbetare

Avlöning till

arbetare å

2 skiftlag

Avlöning till

arbetare å,

3 skiftlag

Samma

kostnads-

ökning

Totala uppgivna

tillverkningskost- naden (enl. tab. 4)

I)en be- räknade

ökningen

i %

härav

ökning i kronor

Kr.

Kr.

4 260

11666

123 942

168 169

26 996 209

0 C2

1

31 816

124 314

1 228 882

3 368 781

183 188

5 911316

104 960 706

5''63

2

14 026

53 053

972 464

270 391

59 571

1 849 590

45 355 457

4-08

3

29 704

152 363

4 538 031

74 481

39 361

6195 710

160 558 281

3''86

4

9 283

15049

599 647

771 721

15 473 068

4''99

5

452

3 572

184 998

216 917

7 091 102

3-06

6

3001

9 860

289 487

6 609

409 594

19 258 708

2-13

7

2 577

42 724

369 893

402 584

1 021 984

65114 355

1-57

8

96

2 005

10 966

12 600

32 037

1 387 226

2''31

9

6 387

27 166

416 310

204 839

13 819

887 715

13 738 664

646

10

1122

8 491

275 269

54 019

867

388 170

4 842 916

8-02

11

2 245

8128

181 838

3 381

257 038

5 508 799

4''67

12

43 790

117 853

1 588 996

119 126

avsnitt 338 Kontrollera mot PDF

2 693 482

71044 512

3''79

13

3 886

34 378

794 115

• -

967 934

16 468 284

5-88

14

16 770

90 424

556 753

1 298 565

244 073

2 591469

54 407 218

4-76

15

22 304

86 562

671 345

1 773 779

32 689

2 958 811

60 435 132

4-90

16

19 785

5 943

352 965

436 339

18 070 795

2''41

17

82 968

215012

304 546

58076 250

0-52

18

501

2 416

95 510

123 145

9 191 010

1-34

19

2 003

2 369

112 914

208 275

362 829

8 258 572

439

20

1061

1188

258 797

200 800

554 137

35 792 017

1-55

21

1486

5 871

154 407

214 509

11203 378

1-91

22

273 527

9 990

2O00

822 378

12 258 479

2''fi3

23

4124

4 411

559 085

626 064

32 349 046

1-94

24

110 888

116 591

30 796 611

038

25

12 806

55 525

1 386 383

2 036 914

49 605 985

411

26

6 305

30 209

543 238

924 188

15 176 130

6''09

27

6191

20 809

690 269

895 347

30 087 109

2-98

28

1774

11006

247 918

366 003

9 065 669

4-04

29

713

3 378

295 536

322 190

14 400 756

2-24

30

1547

7 974

168 077

240 760

15 762 211

1-53

31

_

_

221 592

222 514

17 024 667

1-31

32

822

5 564

199 887

259 202

6 913 241

3''75

33

839

9 806

493 575

629 920

10 712 927

5''88

34

21 973

107 734

497 521

117 000

239 289

1 659 316

51145 469

324

35

99 137

64 410

163 798

10 770 156

1-52

36

172 378

103 789

291 091

19 136 467

1''52

37

104

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

8) Produktionskostnadernas ökning.

Efter det dels ökningen av arbetarantalet, dels kapitalbehovets ökning

på sätt som av det föregående framgår beräknats, föreligger möjlighet

att fullfölja kalkylen med avseende på de årliga produktionskostnadernas

ökning under de antagna förutsättningarna. För de beräkningsprinciper,

som härvid följas, har förut redogjorts (sid. 88 o. f.). Med tillämpning av

ifrågavarande principer och de ovan framlagda beräkningsresultaten rörande

arbetarantalets och kapitalbehovets ökning erhålles den bild av kostnadsförskjutningens

procentuella betydenhet inom de olika av förskjutningen

berörda kostnadsposterna, vilken framställes i tab. 7 (sid. 101)''.

Då det gäller arbetare å 2 och 3 skiftlag, för vilka ökning beräknats

i förhållande till arbetstidens förkortning, såsom exempelvis inom

grupperna järn- och stålmanufaktur och mekaniska verkstäder, utgår beräkningen

från ett medeltal för arbetstidens längd, som avser genomsnittstiden

för båda arbetargrupperna, vilket förklarar det i tablån framträdande,

till synes egendomliga förhållandet, att avlöningens ökning procentuellt

avsnitt 339 Kontrollera mot PDF

blir densamma för arbetare å 2 och 3 skiftlag, trots att arbetstiden i verkligheten

som regel är längre vid 2-skifts- än vid 3-skiftssystem.

På grundval av de i tab. 7 återgivna procenttalen och de ifrågakominande

kostnadsposternas hittillsvarande belopp, vilka återfinnas i tab. 4

(sid. 32 o. f.), kan nu en beräkning verkställas över produktionskostnadernas

ökning, uttryckt i kronor och procent av totala hittillsvarande produktionskostnaden,

under förutsättning av oförminskad produktion och arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan. Beräkningen framlägges i

tab. 8 (sid. 102—103), i vilken till jämförelse även intages de hittilsvarande

tillverkningskostnadernas totala uppgivna belopp.

Det kan erinras om att de kostnader, som vid förevarande alternativ

genomgående antagits bli i det hela oförändrade, äro:

1) Underhåll av och avskrivning, å maskiner, redskap och inventarier;

2)

Hyreskostnader;

3) Kostnad för råmaterialier;

4) Kostnad för bränsle;

5) Kostnad för drivkraft och belysning;

6) Kostnad för smörjmedel och övriga (improduktiva) förbruknings

artiklar;

7)

Förvaltningslöner;

8) Acciser;

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV A.

105

9) Diverse ej specificerade (allmänna) omkostnader för tillverkningen.

Inom några industrier antagas, såsom av tab. 7 och 8 närmare framgår,

även vissa andra kostnader bli oförändrade, beroende på de särskilda

beräkningsprinciper, som i ifrågavarande fall tillämpats.

b) Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion.

Beträffande beräkningsprinciperna vid förevarande alternativ hänvisas

till framställningen sid. 90 o. f. Såsom där meddelats, antages genomgående

en produktionsminskning i direkt proportion till arbetstidens förkortning.

Procenttalen för produktionens nedgång erhållas i regel på så

sätt, att de i tab. 4 intagna uppgifterna över veckoarbetstidens hittillsvarande

längd i medeltal för samtliga arbetare ställas i förhållande till en

veckoarbetstid ä 48 timmar. Då, såsom i några fall förekommer, veckoarbetstiden

för skiftarbetare uppgivits understiga 48 timmar, förfares dock

på så sätt, att skiftarbetarnes produktion antages bli oförändrad, medan

dagarbetarnes liksom nyss beräknas nedgå i proportion till arbetstidens

förkortning. Den sålunda framkomna produktionsminskningen beräknas med

avseende på det i rörelsen bundna kapitalet genomgående medföra den förändringen,

att lagret av råmaterialier, bränsle, hel- och halvfabrikat och därmed

lagervärdet minskas i samma grad som produktionen. Detta medför, att

av de årliga produktionskostnaderna dels ränta å kapitalet, dels brandförsäkringsavgifter

beräknas i någon mån nedgå, den förra posten med den

avsnitt 340 Kontrollera mot PDF

procent, som lagervärdets minskning utgör av totala egendomsvärdet, den

senare med den procent, som ifrågavarande minskning representerar i förhållande

till totala värdet av brandförsäkrad egendom.

Ovan åsyftade beräkningar över produktionens minskning samt minskningen

av lagervärdet och därmed av rånte- och brandförsäkringskostnaderna

utföras" på grundval av i tab. 4 framlagda uppgifter över industriegendomens

värde i tab. 9 (sid. 10G).

I tablån förekomma samtliga de relationstal, vilka erfordras för beräkningen

enligt förut (sid. 90 o. f.) angivna grunder av produktionskostnadernas

absoluta minskning vid en nedgång av produktionen i beräknad

grad. Procenttalet för ifrågavarande nedgång inom varje särskild industrigren

uttrycker sålunda den relativa minskningen av samtliga de kostnader,

som vid förevarande alternativ beräknas sjunka i direkt proportion till

produktionen, d. v. s. underhåll av och avskrivning å maskiner o. d., kostnad

för råmaterialier, bränslekostnader, kostnad för drivkraft och belys

14—191923.

106

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. 9. Beräknad minskning av produktionen och lagervärdet vid de undersökta företagen

enligt alternativ B.

Industrigrenar

Produk-

tions-

minsk-

ning

%

Lager-

värdets

minsk-

ning

Kr.

Totala

uppgivna

egendoms- värdet

(enl. tab. 4)

Kr.

Lager- värdets

minskning

i % av

totala

egendoms- värdet

Totala upp- givna värdet

av brand- försäkrad

egendom

(enl. tab. 4)

Kr.

Lager- värdets

minskning

i % av

totala för- säkrings- värdet

1 Järnmalmsgruvor och -anriknings-

verk.............

2''34

357 909

53 871 207

0-fifi

33 536 589

0-301)

Järn- och stålverk.......

17-95

7 064 335

108 004 204

6''54

86 985 709

8-12

Järn- och stålmanufaktur ....

16-08

3 000 572

51137 465

5-87

46 354 365

6-47

1 Mekaniska verkstäder......

12.25

13 317 785

250 206 514

5''32

231110 509

5-76

Skeppsvarv ...........

14-89

321 475

12 731 800

2-52

8 662 800

3-71

Fabriker för elektr. maskiner . .

12-73

693 594

7 923 900

8-75

7 784 900

8-91

Fabriker för elektr. apparater och

ledningar...........

7-51

789 340

29 944 530

2-64

27 121 730

2-91

Metallmanufaktur........

15''94

2 424 519

31727 962

7-64

30 559 040

7-93

Kolgruvor...........

5-14

4 472

3 781 600

Öl 2

1 928 300

0-23

J Cementfabriker.........

21-70

869 565

21 667 521

4-01

20 232 708

4-30

j Tegelbruk..........

17-24

360 144

12 519 827

2-88

10123 831

356

j Glasindustri..........

11-21

341 528

8 779 650

3-89

8 450 725

4-04

| Sågverk och hyvlerier......

1534

10 991 386

126 444 702

8-69

117 944 902

9-32

i Snickeri- och möbelfabriker . . .

14 13

1 711 082

22 990 741

avsnitt 341 Kontrollera mot PDF

7-44

21 812 122

7''84

1 Pappersmassefabriker......

1710

5 890 533

93 141 542

6-32

87 509 542

6-73

Pappersbruk och pappfabriker . .

25-23

7 711 464

101 468 383

7-fiO

89 606 675

8''6l

Grafiska anstalter o. boktryckerier

804

679 967

24 651857

2-76

22 358 308

301

j Kvarnar............

20-53

3 549 74S

41 978 341

8-46

37 871 580

937

I Bagerier och käxfabriker ....

8-07

67 753

4878 910

1-89

4 078 910

1-66

Råsockerbruk och saftstationer . .

32-68

1 918 471

19 264 433

996

17 049 875

11-25

Sockerraffinaderier........

20-92

3 013 317

30136 733

lo-oo

28 395 733

10-61

Choklad- och karamellfabriker . .

13-51

470 656

8 288 950

568

7 481950

6-29

Bryggerier och mälterier ....

14-13

913 787

32 480 873

2 81

25 024 150

J Tobaksfabrikör.........

9 60

3 690 125

44 144 100

8-36

42 879 100

8-61

Slakterier och charkuterier . . .

14''44

243 501

7 084 202

3-44

5 619 252

4-33

Bomullsindustri.........

17-21

4 419 442

67 594140

6-54

61479 840

7-19

Linne-, kamp- och jnteindnstri . .

17-81

1881 235

29 251 680

643

26 111 600

7-20

Ylleindustri..........

16-67

2 467 524

40 852 695

604

35 828 264

6''89

Trikåfabriker..........

13-36

673 544

15 459 268

4-36

14 587 704

462

Sömnadsfabriker........

8-92

643 071

10 085 534

6-38

9 717 534

Garverier............

16-52

1 429 145

12 937 392

11-05

12 730392

11-23

Skofabriker...........

10-95

774 056

11 289 380

6-86

10 799 880

7-17

Gummivarnfabriker.......

17-24

655 120

7 733 500

8-47

7 008 500

9-35

Tändsticksfabriker.......f

15-79

833 712

15 290 000

5-45

13 310 000

6-26

Div. kemisk-teknisk industri. . . j

1504

2 962 750

82 074 649

361

65 552 329

4-52

Elektricitetsverk........

1413

448 767

30 236 439

1-48

25 709 785

1-75

Gasverk..........

14-89

1 228 642

38 814 463

3-17

32 539 533

3-78 |

*) I detta fall räknas endast med den del av lagervärdets minskning, som kan anses hänföra sig till

brandförsäkra! lager, vilken del utgör kr. 100 626.

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV B.

107

lång, kostnad för smörjmedel och diverse förbrukningsartiklar samt aceiser,

ditr sådana förekomma. Av de två övriga kostnadsposter, vilka beräknas

komma att minskas vid minskad produktion, d. v. s. ränta å bundet kapital

ocli brandförsäkringsavgifter, är, såsom redan angivits, den förra att

reducera med tablåns procenttal för lagervärdets minskning i förhållande

till totala egendomsvärdet och den senare med procenttalet för samma

minskning i förhållande till totala brandförsäkringsvärdet.

Nu åsyftade beräkningar utföras i anslutning till industriföretagens

avsnitt 342 Kontrollera mot PDF

i tab. 4 meddelade uppgifter över ifrågavarande kostnaders hittillsvarande

belopp, varvid de resultat framkomma, som inhämtas av tab. 10 (sid. 108

—109). I tablån återges vidare för varje industrigren till jämförelse summan

av samtliga uppgivna tillverkningskostnader jämte en beräkning över

den absoluta kostnadsminskningen i förhållande till berörda summa.

Såsom komplement till tablån kan erinras om att de produktionskostnader,

som vid förevarande alternativ antagits bli i stort sett oförändrade,

äro:

1) Underhåll av och avskrivning å byggnader;

2) Avgifter för olycksfalls- och annan försäkring utom brandförsäkring;

3)

Hyreskostnader;

4) Skatter och onera för fastigheter;

5) Arbetslöner;

6) Förvaltningslöner; samt

7) Diverse ej specificerade (allmänna) omkostnader för tillverkningen.

Då produktionens minskning beräknas medföra nedgång endast av

vissa kostnader, medan andra kvarstå oförändrade, följer härav, att totala

produktionskostnaden sjunker relativt mindre än själva tillverkningen.

Förhållandet framträder siffermässigt vid en jämförelse mellan å ena sidan

procenttalen för produktionsminskningen i tab. 9 och å andra sidan motsvarande

procenttal för totala produktionskostnadens minskning i tab. 10.

Av här berörda differens kan dragas den allmänna slutsatsen, att produktionskostnaden

per varuenhet eller bestämd varukvantitet stiger i visst förhållande

till produktionsmängdens nedgång, vilken fördyring givetvis blir

desto starkare, ju större avståndet mellan produktions-och kostnadsminskningen

är. För att närmare klargöra betydenheten av berörda produktionsfördyring

inom de särskilda industrigrenarna framlägges i tab. 11 (sid.

110) en beräkning, utvisande dels fördyringens procentuella storlek, dels

dess belopp i kronor under de antagna förutsättningarna.

108

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tnb. 10. Beräknad absolut minskning'' av produktions

-

Industrigrenar

Ränta

å

bundet

kapital

Underhåll

av

maskiner

o. d.

Avgifter

för

brandför-

säkring

Avskriv- ning å

maskiner

o. d.

B

eräknad minst-

1

Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk.......

I

21333

6 750

149

15 915

2

Järn- och stålverk ............

423 808

520 026

16 571

271508

3

Järn- och stålmanufaktur..........

180106

161 386

7 049

65 604

4

Mekaniska verkstäder . . . .......

798 659

360 927

28 747

435 661

5

Skeppsvarv .............

19 250

65 260

1911

32 154

6

Fabriker för elektr. maskiner......

41 600

13 598

2 572

28 690

7

Fabriker för elektr. apparater och ledningar . .

47 432

12 372

1147

41 929

8

Metallmanufaktur..........

145 441

63 677

4 616

76 718

9

Kolgruvor............

272

2161

10

1 020

; io

avsnitt 343 Kontrollera mot PDF

Cementfabriker........

52132

87 003

1791

108 977

11

Tegelbruk.......

21 634

18 386

1107

22 699

12

GlaBindustri.......

20 492

4 759

1 070

18 114

13

Sågverk och hyvlerier.......

659 283

178 588

73 886

161 702

14

Snickeri- och möbelfabriker.....

102 631

16 399

13 517

41 461

15

Pappersmassefabriker.......

353193

256 317

24 808

372 478

16

Pappersbruk och pappfabriker.......

462 696

265519

31025

600 907

17

Grafiska anstalter och. boktryckerier

40823

7 812

1970

38171

,18

Kvarnar..........

213 082

123 444

20 631

145 730

i 1

Bagerier och käxfabriker......

4 069

3 389

118

3 801

20

Råsockerbruk och saftstationer.....

115124

43 608

4 867

179 537

21

Sockerraffinaderier......

180 820

50 645

10537

80332

22

Choklad- och karamellfabriker.....

28 249

7 478

951

24 498

23

Bryggerier och mälterier...........

54 763

34 973

1731

55 746

24

Tobaksfabrikör..........

221 427

8 640

5 777

40 070

25

Slakterier och charkuterier......

14 457

10112

315

10 767

26

Bomullsindustri.........

265 239

149 330

16 041

212 646

27

Linne-, hamp- och juteindustri..........

112 853

26 267

6 927

70 875

28

Ylleindustri.........

148 050

69 513

9 268 j

110 324

29

Trikåfabriker.........

40 441

14 747

1907

39 964

30

Sömnadsfabriker......

38 607

2 811

1184

3875

31

Garverier........

85 775

16104

3496 j

16 956

32

Skofabriker..........

46 467

7 059

1511 i

12 508

33

Gummivarufabriker.........

39 302

5 337

4 382

36 268

34

Tändsticksfabriker..........

49 998

20 685

4 526

38 212

35

Div. kemisk-teknisk industri.....

177 774

83 878

9 207

266 876

36

Elektricitetsverk..........

26 850

58 265

452

218 760

37

Gasverk...........

73 825

47 414

2 013

84 389

DE VERKSTÄLLDA BERÄKNINGARNA: ALTERNATIV B.

10!)

kostnaderna vid de undersökta företagen enligt alternativ II.

Kostnad

för

råmate- rialler

Kostnad

för

bränsle

Kostnad

för

drivkraft

och

belysning

Kostnad för

smörjmedel

och diverse

förbruknings- artiklar

Acciser

Summa

kostnads-

minskning

Total

uppgiven

produktions- kostnad

(enl. tab. 4)

Kostnads- minsk- ningen

i %

härav

ning

i k r

o n o r

Kr.

Kr.

230 879

275 023

26 996 209

1-02

4 422 832

7 695 143

172 617

782 849

14 305 354

104 960 706

13-63

3 903 787

650 040

76 392

346 465

5 390 829

45 355 457

11-89

9 507 285

785 862

130 865

433 144

12 481 150

160 558 281

7-77

1 243 247

72 217

25 402

33 503

1 492 944

15 473 068

9-65

543 526

6 651

6 832

5157

648 626

7 091102

9 15

869 109

25 722

11965

15 083

1 024 759

19 258 708

5-32

8 701448

374 019

75 053

77 047

avsnitt 344 Kontrollera mot PDF

9 518 019

65114 355

14-62

2 829

14 820

1 183 535

8 494

47 978

515 610

14 786

2 011846

1 387 226

13 738 664

1-07

14-64

53 327

147 087

13 990

12 261

290 491

4 842 916

6-oo

104 690

137 115

4143

37 244

327 627

5608 799

5-95

6 742 710

80 780

25 488

229 470

8 151 907

71044 512

11-47

1 019 453

28 426

17 210

49 047

1288 144

16 468 284

7-82

3 911090

1 263 003

116 910

498 862

6 796 661

54 407 218

12-49

7 125 443

2 346 646

206 134

593 849

11 632 219

60 435132

19-25

667 925

17 681

16 262

57 670

848 314

18 070 795

4-69

10 291390

117 211

44 413

101 031

11056 932

58 076 250

19-04

475 269

40 290

3 375

36 913

567 224

9191010

617

1 313181

277 130

4 561

41 256

1 979 264

8 258 572

23-97

4 533830

129 455

8 370

188 997

1 618 510

6 801 496

35 792 017

19-00

1119192

54 897

3 223

1557

1 240 045

11203 378

1107

398065

97 587

6 283

183 054

207 036

1039 238

12 258 479

8-48

1988 842

31200

31200

33 600

2 360 756

32 349 046

7-30

4 078 196

31862

8 792

28 030

4182 541

30 796 611

13-58

5 206 597

307 836

110017

256 997

6 524 703

49 605 985

1315

1428 046

86 037

41088

101 911

1874004

15 176 130

12-35

3 23H 563

131395

23168

107 002

3 835 283

30 087 109

12-75

612 886

32 217

10 336

16 856

769 354

9 065 669

8-49

832 361

8 348

6161

8 400

901 947

14 400 756

6-26

2 123 474

41731

2 674

50 538

2 340 748

15 762 211

14-85

1 473156

3 454

6 057

13 373

■ —

1 563 585

17 024 667

9-18

779 240

945884

15 632

26183

4153

11242

890 712

1090 332

6 913 241

10 712 927

12-88

10-18

4 755 694

208 026

136 681

235 766

5 873 902

51145 469

11-48

_

622 450

115 493

11799

1054 069

10 770156

9-79

1 806 202

39 840

68 712

2 122 395

19136 467

1109

1

l

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

IB

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37|

no

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. 11. Produktionskostnadens relativa stegring vid de undersökta företagen enligt

alternativ B.

Industrigrenar

Relativ kostnads- ökning

Industrigrenar

Relativ kostnads- 1

ökning

Kr.

%

Kr.

*

Järnmalmsgruvor och -anrik-

Bagerier och käxfabriker . .

174 491

2-07 !

ningsverk ........

356 688

1-35

Råsockerbruk o. saftstationer

719 637

12-94

Järn- och stålverk .....

4 535 093

5''27

Sockerraffinaderier.....

686 194

2-42

Järn- och stålmanufaktur . .

1 902 328

5''00

Choklad- o. karamellfabriker

273 531

2-82 1

Mekaniska verkstäder ....

7187 239

5io

Bryggerier och mälterier . .

692 885

6-58

avsnitt 345 Kontrollera mot PDF

Skeppsvarv.........

810 996

6-16

Tobaksfabriker......

744 752

2-55

Fabriker för elektr. maskiner

254 071

411

Slakterier och charkuterier .

264 490

l-oo

Fabriker för elektr. apparater

Bomullsindustri......

2 012 487

4-90

och ledningar.......

421 570

2-37

Linne-, kamp- och jute-

Metallmanufaktur......

861 209

1-57

industri.........

828 865

6''65 |

Kolgruvor........

56 517

4''30

Ylleindustri........

1180 238

4-71

Cementfabriker.......

969 444

9-01

Trikåfabriker.......

441819

5-62 i

Tegelbruk.........

544 428

13''58

Sömnadsfabriker......

382 600

2-92

Glasindustri........

289 91.9

593

Garverier.........

263 169

2-01

Sågverk och hj-vlerier....

2 746 321

4-57

Skofabriker........

300 616

1-98

Snickeri- och möbelfabriker .

1038 825

7-35

Gummivarufabriker.....

301131

5''26

Pappersmassefabriker ....

2 506 973

5-56

Tändsticksfabriker.....

601 239

6-66

Pappersbruk och pappfabriker

3 615 565

8-oo

Div. kemisk-teknisk industri

1 818 377

4-18

Grafiska anstalter och bok-

Elektricitetsverk......

467 754

5-06 |

tryckerier........

604 578

364

Gasverk..........

727 025

4-46

Kvarnar..........

866 122

1-88

Beräkningen innebär, att då produktionen vid arbetstidens förkortning

till 48 timmar i veckan sjunker i antagen grad, d. v. s. för järnmalmsgruvor

och -anrikningsverk med 2.34 %, för järn- och stålverk med

17.95 % o. s. v., kommer kostnaden för den sålunda minskade tillverkningen

att ökas vid järnmalmsgruvor och -anrikningsverk med kr. 356 688,

vid järn- och stålverk kr. 4 535 093 o. s. v. i förhållande till kostnaden

för en lika stor varumängd under de produktionsförhållanden, vilka gällde

vid den tid, som avses av de influtna ekonomiska uppgifterna, ökningen

betyder i de två anförda fallen en fördyring av produktionstkostnaden per

varuenhet med resp. 1.35 % och 5.27 %. Med avseende på beräkningssättet

kan nämnas, att tablåns belopp för den relativa kostnadsökningen utgöra

skillnaden mellan den beräknade absoluta kostnadsminskningen och den

kostnadsminskning, som skulle erhållits, om den totala uppgivna produktionskostnaden

sjunkit med samma procent som produktionen. Procenttalen

för den relativa fördyringen framkomma genom att beräkna, vad

tablåns belopp utgöra i % av en i samma grad som produktionen reducerad

total tillverkningskostnad.

SAMMANFATTNING AV BERÄKNINGARNA.

111

c) Sammanfattning av beräkningsresultaten för de undersökta företagen.

För att underlätta överblicken över de huvudresultat i olika hänseenden,

vilka framkommit vid de i det föregående verkställda beräkningarna,

skola ifrågavarande resultat nedan sammanfattas med hänsyn till

avsnitt 346 Kontrollera mot PDF

de två alternativa förutsättningar, från vilka beräkningarna utgått.

Tab. 12. Sammanfattning av beräkningarna för de undersökta företagen enligt alternativ A.

Industrigrenar

Arbetarantalets |

beräknade

ökning

Egendomsvärdets

beräknade ökning

Produktionskostna- dens beräknade

ökning

Antal

%

Er.

%

Kr.

%

Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk . .

108

2''36

372 838

0-69

168169

0-62

Järn- och stålverk ...........

2 154

34-02

11726 055

10-86

5911316

5''(5o

Järn- och stålmanufaktur........

798

19-12

5 763 187

11-27

1 849 590

4-08 I

Mekaniska verkstad er.........

2 382

13-88

19 331245

7-73

6195 710

3*8(5 1

Skeppsvarv ..............

409

17-50

1 850 240

14-53

771 721

4-99

Fabriker för elektr. maskiner......

116

14-58

360 913

4-55

216 917

3-06

Fabriker för elektr. apparater och ledningar

172

8 20

1593 589

5-32

409 594

2-13

Metallmanufaktur...........

457

23-91

2 999 003

9-45

1 021 984

1*57 1

Kolgruvor...............

22

4 18

81466

2-15

32 037

2 31

Cementfabxiker...........

193

25-94

2 945 612

13-59

887 715

6*46

Tegelbruk.............

323

21-03

624 946

4-99

388170

8-02

Glasindustri..............

197

12-53

712 833

8-12

257 038

4''67

Sågverk och hyvlerier.........

1187

18-04

9 881031

7-81

2 693 482

3-79 j

Snickeri- och möbelfabriker.......

450

16-46

1 736 723

7''55

9(57 934

5-88 |

Pappersmassefabriker..........

1239

28-32

4 235 628

4-55

2 591469

4-76

Pappersbruk och pappfabriker......

1233

35-01

4 512 483

4-45

2 958 811

4-90

Grafiska anstalter och boktryckerier . . .

182

8-75

763 189

3-io

436 339

2-41

Kvarnar ...............

123

27-70

301546

05 "2

Bagerier och käxfabriker........

60

8-73

348 270

7-14

123 145

1 34

Råsockerbruk och saftstationer.....

434

42-67

499 094

2-59

362 829

4-39

Sockerraffinaderier...........

249

30-40

1335 908

4-43

554 137

1*55

Choklad- och karamellfabriker......

178

15-63

751051

9-06

214 509

1-91

Bryggerier och mälterier........

203

16-60

556 432

1-71

322 378

2-63

Tobaksfabrikör.............

451

10-63

606 473

1-37

626 064

1-94

Slakterier och charkuterier.......

Öl

16-88

66 335

0-94

116 591

0-38

Bomullsindustri............

1424

20''76

8132 032

1203

2 036 914

4-11

Linne-, hamp- och juleindustri.....

479

23-96

4 285 649

14-65

924 188

6-09

Ylleindustri..............

643

2000

2 359 276

5’78

895 34 7

2-98

Trikåfabriker.............

270

15-42

1 606 420

1039

36(5 0o3

4-04

Sömnadsfabriker............

186

9-79

281582

2-79

322 190

224

Garverier................

87

19-79

848 277

6''56

240 760

1-53

Skofabriker..............

avsnitt 347 Kontrollera mot PDF

195

12-29

222 514

1-31

Gummi varnfabrik er..........

272

20-83

739 153

9-56

259 202

3*75

Tändsticksfabriker...........

508

18-75

1 843125

12-05

629 920

5-88

Div. kemisk-teknisk industri......

356

18 04

9 895 987

12-06

1 659 316

324

Elektricitetsverk............

97

17-96

163 798

1-52

Gasverk................

142

18-18

226 677

0-58

291 091

1-52

112

REDOGÖRELSE EÖR BERÄKNINGARNA.

Tal). 13. Sammanfattning av beräkningarna för de undersökta företagen enligt alternativ B.

Industrigrenar

Produk-

tionens

beräk-

nade

minsk-

ning

%

Egendomsvärdets

beräknade minsk- ning på grund av

minskat lagervärde

Beräknad absolut

minskning av

produktions- kostnaden

Beräknad relativ

ökning av

produktions- kostnaden

Kr.

%

Er.

%

Er.

%

Järnmalmsgruvor och -anriknings- verk ............

2''34

357 909

0-66

275 023

1-02

356 688

1-35

Järn- och stålverk.......

17-95

7 064 335

6 54

14 305 354

13-63

4 535 093

527

Järn- och stålmanufaktur ....

16-08

3 000 572

5-87

5 390 829

11-89

1 902 328

5-oo

Mekaniska verkstäder......

12-25

13 317 785

5-32

12 481150

7-77

7 187 239

5-10

Skeppsvarv..... ...

1489

321 475

2-52

1 492 944

9-65

810 996

6-16

Fabriker för elektr. maskiner . .

12-73

693 594

8-75

648 626

9-15

254 071

4-11

Fabriker för elektr. apparater. .

och ledningar........

7-51

789 340

264

1 024 759

5 32

421570

2-37

Metallmanufaktur.......

15-94

2 424 519

7-64

9 518 019

14-62

861 209

1-57

Kolgruvor...........

5-14

4 472

012

14 786

1-07

56 517

4-30

Cementfabriker........

21-70

869 565

4-01

2 011 846

14-64

969 444

9-01

Tegelbruk...........

17-24

360144

2-88

290 491

600

544 428

13-58

Glasindustri..........

11-21

341 528

3-89

327 627

5-95

289 909

5-93

Sågverk och hyvlerier.....

15-34

10 991 386

8-69

8 151907

11-47

2 746 321

4-57

Snickeri- och möbelfabriker . . .

1413

1 711082

7-44

1 288144

7-82

1 038 825

735

Pappersmassefabriker......

17-10

5 890 533

6''32

6 796 661

12-49

2 506 973

5-56

Pappersbruk och pappfabriker . .

25-23

7 711464

7-60

11 632 219

19-25

3 615 565

8-00

Grafiska anstalter och boktrycke- rier .............

8-04

679 967

2-76

848 314

4-69

604 578

3-64

Kvarnar............

20-53

3 549 748

8-46

11 056 932

19-04

866 122

1-88

Bagerier och käxfabriker ....

8-07

67 753

1-39

567 224

6-17

174 491

2-07

Råsockerbruk och saftstationer .

32-68

1 918 471

996

1979 264

23-97

719 637

12-94

Sockerraffinaderier.......

2092

3 013 317

10-00

6 801496

1900

686194

2-42

Choklad- och karamellfabriker . .

13-51

470 656

5-68

1 240 045

1107

273 531

2-82

avsnitt 348 Kontrollera mot PDF

Bryggerier och mälterier ....

14-13

913 787

2-8!

1 039 238

8-48

692 885

6-58

Tobaksfabrikör.........

9-60

3 690 125

8-36

2 360 756

7-30

744 752

2-55

Slakterier och charkuterier . . .

14-44

243 501

344

4 182 541

13-58

264 490

l-oo

Bomullsindustri........

17-21

4 419 442

6-54

6 524 703

1315

2 012487

490

Linne-, hamp- och juteindustri .

17-81

1 881 235

643

1 874 004

12-35

828 865

6-65

Ylleindustri..........

16-67

2 467 524

6-04

3 835 283

12-75

1180 238

4-71

Trikåfabriker.........

13-36

673 544

436

769 354

8-49

441 819

562

Sömuadsfabriker........

8-92

643 071

6-38

901 947

6-26

382 6''i0

2-92

Garverier...........

16-52

1 429 145

11-05

2 340 748

14 85

263 169

201

Skofabriker..........

10-95

774 056

6-86

1 563 585

9-18

300 616

1-98

Gummivarufabriker.......

17-24

655 120

8-47

890 712

12-88

301131

5-26

Tändsticksfabriker.......

15-79

833 712

5-45

1 090 332

10-18

601 239

6-60

Diverse kemisk-teknisk industri .

1504

2 962 750

3-61

5 873 902

11-48

1 818 377

4-18

Elektricitetsverk........

14-13

448 767

1-48

1 054 069

9-79

467 754

5-06

Gasverk............

14-89

1 228 642

3-17

2 122 395

1109

727 025

4-46

SAMMANFATTNING AV BERÄKNINGARNA.

113

1) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal.

De företagna beräkningarna med förutsättning, att produktionen

vid arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan skall bibehållas oförminskad,

avse:

dels det antal arbetare, varmed arbetsstyrkan behöver ökas för

nämnda syfte;

dels det behov av ökat kapital, som vid arbetarantalets förstärkning

inträder för nybyggnad eller utvidgning av fabrikslokaler och arbetarbostäder

samt för nyanskaffning av maskiner och redskap;

dels slutligen den ökning av de årliga produktionskostnaderna, som

följer av å ena sidan arbetarantalets ökning och å andra sidan den ökade

kapitalinvesteringen.

Resultaten av utredningen i nu nämnda tre hänseenden äro för de

undersökta företagen sammanförda i tab. 12 (sid. 111).

2 Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion.

Beräkningsresultaten med förutsättning, att arbetarantalet vid arbetstidens

förkortning till 48 timmar i veckan bibehålies oförändrat, och att

produktionen härvid nedgår i direkt proportion till förkortningen, behandla:

dels produktionens relativa minskning;

dels den minskning av det i industrirörelsen bundna kapitalet, vilken

uppstår därigenom, att lagret av råvaror, bränsle samt hel- och halvfabrikat

antages nedgå i samma porportion som produktionen;

dels den absoluta minskning av produktionskostnaden, som följer av

produktionens minskning;

avsnitt 349 Kontrollera mot PDF

dels den relativa ökning av produktionskostnaden per varuenhet eller

viss varumängd, som inträder på grund av att en del kostnader beräknas

bli oförändrade vid produktionens nedgång.

Utredningens resultat i nu nämnda ämnen sammanfattas för de undersökta

företagen i tab. 13 (sid. 112).

d) Beräkningsresultatens generalisering.

I enlighet med den för undersökningen uppställda planen skall slutligen

företagas en generalisering av utredningens huvudresultat, vilka ju i

den form, varunder de i det föregående framlagts, avse endast viss del av

de särskilda vid undersökningen representerade industrigrenarna.

15—191923.

114

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

För att kunna genomföra berörda generalisering för hela industrien,

behöver man känna dels, huru stor del de inom varje särskild industrigren

undersökta anläggningarna utgöra av industrigrenen i dess helhet,

dels huru stor del de vid undersökningen representerade grenarna utgöra

av landets hela industri, varvid med hela industrien förstås den produktion,

som upptages i kommerskollegii årliga industriberättelse. Beräkningar

i syfte att efter möjlighet klargöra nu nämnda spörsmål hava

tidigare meddelats i tab. 1 (sid. 20) och tab. 2 (sid. 23), vilka beräkningar

på sätt, som nedan närmare visas, skola begagnas för här åsyftade kalkyler.

Såsom vid angivna tabellöversikter anmärkts, ligga uppgifter till kommerkollegii

industristatistik rörande arbetarantal och tillverkningsvärden år

1916 till grund för de i tabellerna framlagda relationstalen. Från utredningens

synpunkt skulle det givetvis varit fördelaktigare, om ifrågavarande

beräkningar kunnat byggas på uppgifter för år 1917, d. v. s. det år, till

vilket det av kommittén insamlade materialet i allmänhet hänför sig. Uppgifterna

till kommerskollegium för sistnämnda år hava emellertid vid tiden

för denna redogörelses avfattning ej förelegat i det sammanfattade skick,

att valet av år 1917 såsom tidpunkt för beräkningen skulle varit möjligt

utan en synnerligen tidsödande specialbearbetning av berörda uppgifter.

Generaliseringen verkställes nedan för vart och ett av de två vid de

föregående beräkningarna förutsatta alternativen.

1) Alternativ A: Oförminskad produktion och ökat arbetarantal.

Då det gäller att generalisera beräkningsresultaten enligt alternativ A,

kan lämpligen förfaras på följande sätt. De i tab. 4 återgivna, till de

undersökta företagen inom varje industrigren hänförliga summorna för

arbetarnas antal, industriegendomens värde samt de årliga produktionskostnaderna

generaliseras för varje industrigren i dess helhet med utgångspunkt

från de i tab. 1 meddelade relationstalen. Ifrågavarande relationstal

avsnitt 350 Kontrollera mot PDF

avse, såsom nyss antyddes, dels arbetarantalet vid de undersökta

anläggningarna i förhållande till arbetarantalet inom resp. industrigren i

dess helhet, dels tillverkningsvärdet vid den undersökta delen av varje

industrigren i förhållande till hela industrigrenens tillverkningsvärde. Då

det gäller att på grundval av de undersökta företagens arbetarantal beräkna

arbetarantalet inom de olika industrigrenarna i deras helhet, har

man alltså relationstal, som direkt ansluta sig till beräkningens föremål.

Annorlunda ställer det sig i fråga om egendomsvärdets och produktionskostnadens

generalisering, i det någon omedelbar relationsgrund för generaliseringen

här ej föreligger. Vad beträffar förhållandet mellan produk

-

BERÄKNINGSRESULTATENS GENERALISERING.

115

tionskostnaden vid de undersökta företagen och vid resp. industngienar i

deras helhet, torde dock de föreliggande relationstalen för tillverkningsvärdenas

motsvarande förhållande kunna tillämpas utan risk för nämnvärt

missvisande resultat. Större tvekan råder beträffande generaliseringen av

de undersökta företagens egendomsvärde, ty man kan här ej draga säkrare

slutsatser av vare sig arbetarantalens eller tillverkningsvärdenas relation.

Då någon tredje beräkningsgrund ej står till buds, är det emellertid nödvändigt

att bygga på endera av berörda procentförhållanden, och det

synes härvid riktigast att välja relationstalen för tillverkningsvärdenas förhållande,

enär dessa, då det gäller företag inom samma industribransch, i

det hela torde utgöra eu säkrare grund än arbetarantalen för att bedöma

de industriella anläggningarnas betydenhet.

Sedan generaliseringen av arbetarantal, egendomsvärden och produktionskostnader

genomförts på nyss angivet sätt för de skilda industrigrenarna,

beräknas den ökning i nämnda tre hänseenden, som enligt alternativ

A följer av arbetstidens förkortning. För ifrågavarande ändamål

äro de i tab. 12 (sid. 111) för resp. slag av ökning sammanställda procenttalen

att använda.

Ovan beskrivna generalisering och beräkningar äro sammanfattade i

tab. 14 (sid. 116).

Då de vid undersökningen ingående industrigrenarna ej utgöra hela

landets industri, kan generaliseringen av beräkningsresultaten icke anses

fullt genomförd med de i tab. 14 framlagda siffrorna. För dess fullföljande

är alltså ytterligare en beräkning behövlig, och eu sådan beräkning

skall därför verkställas, varvid de i tab. 2 (sid. 23) meddelade

procenttalen för de vid utredningen representerade industrigrenarnas betydenhet

i fråga om arbetarantal och tillverkningsvärde i förhållande till

landets totala industri läggas till grund på samma sätt som ovan skett

avsnitt 351 Kontrollera mot PDF

med avseende på procenttalen för den undersökta delen av varje industrigren

i förhållande till hela industrigrenen.

Enligt tab. 2 utgöra de vid utredningen representerade industrigrenarna

ifråga om arbetarantalet 87''o2 och i fråga om tillverkningsvärdet 87''22 %

av landets hela industri. Med tillämpning av dessa relationstal på slutsummorna

i tab. 14 kommer man till följande för hela industrien generaraliserade

resultat av beräkningarna enligt alternativ A:

Arbetarantalets behövliga ökning........ 71 348 18''67 %

Nytt behov av kapital för nybyggnad eller utvidgning

av fabrikslokaler och bostäder samt nyanskaffning

av maskiner och redskap .... kr. 342 815 058 6''8>i %

llfi

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. 14. Generalisering av utredningens resultat för de vid undersökningen representerade industrigrenarna

enligt alternativ A.

Industrigrenar

Arbetar-

nas

totala

hittills-

varande

antal

Arbetar- antalets be- räknade ök- ning

Totala hit- tillsvarande

egendoms- värdet

Egendomsvärdets

beräknade ökning

Totala hit- tillsvarande

produktions- kostnaden

Produktions- kostnadens be- räknade ökning

%

Antal

Kr.

*

Kr.

Kr.

%

Kr.

J ärnmalmagravor och -anriknings- verk ............

13 525

2*36

319

Ilo 641214

0-G9

763 424

55 445 079

0-62

343 759

Järn- och stålverk......

20130

34-02

6 848

366 613 048

10-86

39 814177

356 282 098

5-63

20 058 682

Järn- och stålmanufaktur . . .

14 984

19-12

2 865

165 546 989

11-27

18 657 146

146 828 932

4-08

5 990 620

! Mekaniska verkstäder.....

53 499

13-88

7 426

601168 943

7-73

46 470 359

385 771 939

3-86

14 890 797

Skeppsvarv..........

10 004

17-50

1751

43 144 019

14-53

6 268826

52 433 304

4-99

2 616 422

I Fabriker för elektr. maskiner. .

6 314

14-58

921

63 594 703

4''55

2 893 559

56 910 931

3-06

1741474

1 Fabriker för elektr. apparater och

ledningar..........

3 376

8-20

277

40 226 397

5-32

2 140 044

25 871451

2-13

551 062

j Metallmanufaktur.......

5 855

23-91

1400

49 505 324

9-45

4 678 253

101 598 307

1-57

1 595 093

i Kolgruvor..........

1441

418

60

10 973 883

2-15

235 938

4 025 612

2-31

92 992

j Cementfabriker........

924

25-94

240

27 064 103 13-5»

3 678 012

17 160 460

6‘46

1 108 566

> Tegelbruk..........

8 254

21-03

1736

41048 613

4''99

2 048 326

15 878 413

8-02

1 273 449-

'' Glasindustri.........

6174

12-53

774

32 8211211 8-12

2 665 075

20 593 641

4-67

961723

i Sågverk och hyvlerier.....

36 86i

18-04

6 650

509 036 643

7-81

39 755 762

286 008 502

3-79

10 839 722

! Snickeri- och möbelfabriker . .

10 911

16-46

1796

86 204 503

7-55

6 508 440

61 748 346

5-88

avsnitt 352 Kontrollera mot PDF

3 630 803

i Pappersmassefabriker.....

18184

28-32

5150

358 512 479 4-55

16312318

209 419 623

4-76

9 968 374

i Pappersbruk och pappfabriker .

10 417

35-01

3 647

243 797 172

4-45

10 848 974

j 145 206 949

4-90

7 115141

Grafiska anstalter och boktryc- kerier ...........

10 082

8-75

882

103 492 263

310

3 208 260

75 863 959

2-41

1 828 321

Kvarnar...........

3 016

27-70

835

112 663 288

155 867 552

0-52

810 511

Bagerier och käxfabriker . . .

4 280

8-73

374

26 244 809

7-14

1 873 879

49 440 613

1-34

662 504

Rå sockerbruk och saftstationer .

6 643

42-67

2 835

104 926 106

2-59

2 717 586

44 981 329

4-39

1974 680

Sockerraffinaderier......

1981

30-40

602

61 578 940

4''43

2 727 947

73 134 485

1-55

1133 585

Choklad- och karamellfabriker .

2 719

15-63

425

18 169 553

9-06

1 646162

24 558 040

1-91

469 059

Bryggerier och mälterier....

5 613

16-60

932

98 516 448

1-71

1 684 631

37 180 707

2-63

977 853

Tobaksfabrikör........

4 245

10-63

451

44 144 100

1-37

604 774

32 349 046

1-94

627 571

Slakterier och charkuterier . .

1638

16-88

276

23 582 5631 0-94

221 676

102 518 678

0-38

389 571

Bomullsindustri........

13 592

20-76

2 822

140 938 574^ 12-03

16 954 910

103 431 995

4-11

4 251 055

| Linne-, hamp- och jnteindustri .

3 332

23-96

798

45 218 241! 14-65

6 624 472

23 459 777

6-09

1 428 700

j Ylleindustri.........

10 242

20-00

2 048

115110 440

5''78

6 653 383

84 776 300

2-98

2 526 334

I Trikåfabriker.........

3 784

1542

583

32 969 222! 10-39

3 425 502

19 333 907

4-04

781 090

j Sömnadsfabriker.......

7 989

9-79

782

33 165 189

2-79

925 309

1 47 355 330

2-24

1 060 759

1 Garverier...........

2 233

19-79

442

47 424 457

6-56

3 in 044

57 779 366

1-53

884 024

i Skofabriker..........

7 917

12-29

973

50 063 769

75 497 415

1-31

989 016

Gummivarufabriker......

1922

20-83

400

10 541 848

9-56

1007 801

9 423 720

3-75

353 390

Tändsticksfabriker......

8 725

18-75

1636

44 177 983! 12-05

5-323 447

30 953 271

5-88

1820052

Diverse kemisk-teknisk industri

7 892

18-04

1424

300 419 6521 12-06

36 230 610

187 208 891

3-24

6 065 568

Elektricitetsverk.......

2 660

17-96

478

140 438 639

50 023 948

1-52

760 364

Gasverk...........

125811,8-18

229

55 735 874

! 0-58

323 268

27 479 131

1-52

417 683

Totalt

832 617| 18 67

62087

4359 421112

6-86

299 003 294

3 253 801 047l 3-47|ll2 990 369

BERÄKNINGSRESULTATENS GENERALISERING.

117

Den årliga produktionskostnadens ökning på grund

av arbetarantalets ökning och den ökade kapitalinvesteringen

.............kr. 129 546 399 S‘47 %

avsnitt 353 Kontrollera mot PDF

2) Alternativ B: Oförändrat arbetarantal och minskad produktion.

Vad först beträffar den vid förevarande alternativ antagna produktionsminskningen,

har denna, såsom av det föregående framgår, beräknats

i direkt proportion till arbetstidens minskning inom de särskilda industrigrenarna.

För att uppvisa ifrågavarande relativa produktionsminskning i

genomsnitt för samtliga de vid undersökningen representerade industrigrenarna

bär man att med utgångspunkt från det för varje industrigren generaliserade

arbetarantalet och de tillgängliga uppgifterna över hittillsvarande

veckoarbetstid (jfr tab. 4) beräkna totala antalet arbetstimmar per

vecka. Genom att jämföra totalsumman av arbetstimmarnas sålunda beräknade

antal med motsvarande summa vid 48 timmars veckoarbetstid

erhålles relationstalet för arbetstidens och därmed produktionens minskning

i genomsnitt för samtliga vid undersökningen representerade industrigrenar.

Nyssberörda beräkning utföres i tab. 15 (sid. 118), som därjämte

utvisar årsförlusten av arbetstimmar för varje industrigren i dess helhet

vid arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan. Sistnämnda beräkning

bygger på förutsättningen, att arbete under året utföres vid tegelbruk,

sågverk och hyvlerier samt råsockerbruk resp. 30, 40 och 20 veckor i

genomsnitt för säsong- och årsanställda arbetare samt inom övriga i tablån

upptagna industrigrenar 48 veckor i medeltal för samtliga arbetare, vilken

uppskattning utgår från den officiella industristatistikens uppgifter över

antalet årligen utgjorda dagsverken inom industrien.

De vid alternativ B erhållna beräkningsresultaten rörande egendomsvärdets

minskning på grund av lagervärdets antagna nedgång samt produktionskostnadernas

absoluta minskning men relativa ökning generaliseras

för de särskilda industrigrenarna på följande sätt.

De enligt under alternativ A angivna metod för de olika industrigrenarna

generaliserade egendomsvärdena och produktionskostnaderna

minskas i den proportion, som angives av de i tab. 13 (sid. 112) för egendomsvärdets,

resp. produktionskostnadens absoluta minskning meddelade

procenttalen. Skillnaden mellan den sålunda beräknade absoluta minskningen

av produktionskostnaden och den minskning, som skulle inträda,

om ifrågavarande kostnad nedginge i samma proportion som produktionen,

utgör produktionskostnadens relativa ökning för den i beräknad grad minskade

produktionen.

118

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Tab. 15. Generalisering av arbetstidens och produktionens relativa minskning för de vid under

sökningen

representerade industrigrenarna enligt alternativ B.

1

Totala

Totala

M i

n s k n

i

Arbetarnes

Vecko-

antalet

arbetstimmar

avsnitt 354 Kontrollera mot PDF

antalet

1 n g

totala

hittillsva- rande antal

ai l) G is ti i in in nr

Industrigrenar

arbets-

tid

per vecka

vid hittills- varande

per vecka

vid 48

timmars

Antal

timmar

per vecka

*

Antal

timmar

Timmar

arbetstid

arbetstid

per år

j Järnmalmagi uvor exil) -anriknings- verk ...........

/ 6111

50-5

308 606

293 328

15 278

1 2''34|

733 344

1 7 414

46-5

344 751

344 75 L

j Järn- och stålverk......

20130

58-5

1 177 605

966 240

211365

17''95

10 145 520

| Järn- och stålmanufaktur . . .

14 984

57-2

857 085

719 232

137 853

16''08

6 616 944

I Mekaniska verkstäder......

53 499

54-7

2 926 395

2 567 952

358 443

12-25

17 205 264

1 Skeppsvarv ..........

10 004

56-4

564 226

480 192

84 034

14-89

4 033 632

t Fabriker för elektr. maskiner .

j Fabriker för elektr. apparater och

6 314

55''0

347 270

303 072

44 198

12-73

2 121 504

ledningar..........

3 376

51-9

175 214

162 048

13 166

7-51

631 968

Metallmanufaktur.......

5 855

57T

334 321

281040

53 281

15 94

2 557 488

1 Kolgruvor..........

1441

50-6

72 915

69168

3 747

5-14

179 856

j Cementfabriker........

924

61-3

56 641

44 352

12 289

21-70

589 872

| Tegelbruk..........

8 254

58-0

478 732

396 192

82 540

17-24

2 476 200

Glasindnstri.........

1 4 886

\ 1288

555

43-2

271 173

55 642

234 528

55 642

36 645

l 11-21 {

1 758 960

Sågverk och hyvlerier.....

36 862

56-7

2 090 075

1 769 376

320 699

15-34

12 827 960

Snickeri- och möbelfabriker . .

10911

55-9

609 925

523 728

86197

14-13

4 137 456

Pappersmassefabriker.....

18184

57-9

1052 854

872 832

180 022

17-10

8 641 056

Pappersbruk och pappfabriker .

10 417

64-2

668 771

500 016

168 755

25-23

8 100 240

Grafiska anstalter o. boktryckerier

/ 9 612

\ 470

52-4

47-9

503 669

22 513

461 376

22 513

42 293

| 8-04 |

2 030 064

Kvarnar...........

3016

60-4

182166

144 768

37 398

20-53

1 795 104

Bagerier och käxfabriker ....

/ 3 277

j 1003

53-5

47-9

175 320

48044

157 296

48 044

18024

| 8-07 {

865152

Råsockerbruk och saftstationer .

6 643

71-3

473 646

318 864

154 782

32-68

3 095 640

Sockerraffinaderier......

1981

60-7

120 247

95 088

25 159

20-92

1 2u7 632

Choklad- och karamellfabriker .

2 719

55-6

150 905

130 512

20 393

13-51

978 864

Bryggerier och mälterier ....

Tobaksfabrikör........

5 613

55-9

313 767

269 424

44 343

14-13

2 128 464

4 245

53-1

225 410

203 760

21 650

9-60

1039 200

Slakterier och charkuterier. . .

1638

56''1

91 892

78 624

13 268

14-44

636 864

Bomullsindustri........

1 13 275

\ 317

58''2

45-2

772 605

14 328

637 200

14 328

135 405

} 17-21 {

avsnitt 355 Kontrollera mot PDF

6 499 440

Linne-, hamp- och juteindustri .

Ylleindustri.........

3 332

58''4

194 589

159 936

34 653

17-81

1 663 344

10 242

57''6

589 939

491 616

98 323

16-67

4 719 504

Trikåfabriker.........

3 784

55-4

209 634

181 632

28 002

13-36

1 344 096

Sömnadsfabriker.......

7 989

52-7

421020

383 472

37 548

8-92

1 802 304

Garverier..........

2 233

57''5

128 398

107184

21214

]6*52

1018 272

Skofabriker.........

7 917

53''9

426 726

380 016

46 710

10-95

2 242 080

Gummivarufabriker......

1922

58-0

111 476

92 256

19 220

17-24

922 560

Tändsticksfabriker......

8 725

570

497 325

418 800

78 525

15-79

3 769 200

Div. kemisk-teknisk industri . .

7 892

56''5

445 898

378 816

67 082

15-04

3 219 936

Elektricitetsverk.......

2 660

55''9

148 694

127 680

21014

1413

100H 672

Gasverk...........

1258

56-4

70 951

60 384

10 567

14-89

507 216

Totalt

882 617

56-3

18 731 363

15 947 278

2 784 085

14-86

125 250872

BERÄKNINGSRESULTATENS GENERALISERING.

II!)

Tub. HL Generalisering av egeniloiiiHvilrdets minskning samt produktionskostnailernas absoluta minskning

och relativa ökning för de vid undersökningen representerade industrigrenarna

enligt alternativ It.

Totala hit- tillsvarande

I

Egendomsvärdets |

beräknade minsk-

Totala hit- tillsvarande

Produktionskostna-|

dens beräknade nb-

Produktionskostna- dens beräknade

Industrigrenar

egendoms- ,

värdet

ning

produktions-

kostnaden

soluta minskning i

relativa ökning

Kr.

%

Kr.

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

Järnmalmsgruvor och -an-

55 445 079

1''02

565 540

1-35

731 875 :

110 041 214

0-66 :

730 2321

366 613 048

6 54 ;

23 976 493 j

356 282 098

13-63 |

48 561 250

5-27

15 391387

Järn- och stålmanufaktur

105 546 989

5''87

9 717 608!

146 828 932

11-89

17 457 960

4 99

6 152 132 i

Mekaniska verkstäder . . .

601108 943

5-32

31 982 188 |

385 771 939

7-77

29 974 480

5*11

17 282 583 |

1 Skeppsvarv.......

Fabriker för elektr. maskiner

43 144 019

2-52

1087 2291

52 433 304

9-65

5 059 814

6-16

2 747 505

63 594 703

8-75

5 564 537

56 910 931

9-15

5 207 350

4-10

2 037 412

; Fabriker för elektr. apparater

25 871 451

5*32

1376 361

566 585 ;

i och ledningar......

Metallmanufaktur.....

40 226 397

2''64

1 061 977

2-37

49 505 324

7-B4

3 782 207

101 598 307

1462

14 853 672

157

1 341 098 j

Kolgruvor........

Cementfabriker.....• .

10 973 883

0-12

13169

4 025 612

107

43 074

4-29

163 842 !

27 064 103

4-01

1085 271

17 160 460

14-64

2 512 291

9-02

1 211529

Tegelbruk........

41 018 613

2-88

1182 200

15 878 413

6-00

952 705

13-58

1 784 733 i

32 821 121

3''89

1 276 742

avsnitt 356 Kontrollera mot PDF

20 593 641

5 95

1 225 322

5-92

1083 225

! Sågverk och hyvlerier . . .

509 036 643

8''69

44 235 284

286 008 502

11-47

32 806 175

4-57

11068 529

Snickeri- och möbelfabriker

86 204 503

7-44

6 413 615

61748 346

7-82

4 828 721

7-35

3 896 320!

, Pappersmassefabriker . . .

358 512 479

6’32

22 657 989

209 419 623

12-49

26 156 511

5-56

9 654 245

Pappersbruk och pappfabri- ker ..........

: Grafiska anstalter och hok-

243 797 172

7''(i0

18 528 585

145 206 949

19-25

27 952 338

3 558 020

8-00

3''64

8 683 375

2 541442

] tryckerier.......

103 492 263

2-76

2 856 386

75 863 959

4-69

112 663 288

8-46

9 531 314

155 867 552

19-04

29 677 182

1-87

2 322 426

Bagerier och käxfabriker .

Råsockerbruk och saftsta-

26 244 809

1-39

364 803

49 440 613

6-17

3 050 486

10 782 025

2-07

12-94

939 371

|

3 917 873

104 926 106

9-96

10 450 640

44 981329

23-97

! Sockerraffinaderier ....

j Choklad- och karamellfabri-

61 578 940

10-oo

6 157 894

73134 485

19-00

13 895 552

2 718 575

2-43

2-82

1 404182 ]

599 216

18169 553

5'' 68

1032 031

24 558 040

11-07

'' Brvggerier och mälterier . .

98 516 448

2-81

2 768 312

37 180 707

8-48

3152 924

6''58

2 100 710

Tobaksfabrikör......

44 144 100

8‘36

3 690 447

32 349 046

7-30

2 361 480

2-54

744 028 :

■ Slakterier och charkuterier .

23 582 563

3-44

811 240

102 518 678

13-58

13 922 036

l-oo

881 661

1 Bomullsindustri......

Linne-, hamp- och jutein-

140 938 574

6*54

9 217 383

103 431 995

13-15

13 601 307

2 897 282

4-90

6-64

4 199 339

1-280 904 j

45 218 241

6-43

2 907 533

23 459 777

1235

1 Ylleindustri...... .

115110 440

6-04

6 952 671

84 776 800

12-75

10 808 978

4-70

3 323 231

Trikåfabriker.......

32 969 222

4-30

1437 458

19 333 907

8-49

1 641 449

5-62

941561:

Sömnadsfabriker.....

33 165189

6-38

2 115 939

47 355 330

6-26

2 964 444

2-92

1 259 651;

: Garverier.........

47 424 457

11-05

5 240 402

57 779 366

14-85

8 580 236

2-00

964 915 i

i Skofabriker.......

50 063 769

6-86

3 434 375

1 75 497 415

9-18

6 930 663

1-99

1336 304

| Gummivarufabriker ....

10 541848

8-47

892 895

9 423 720

12-88

1213 775

5-27

410874

i Tändsticksfabriker ....

j Diverse kemisk-teknisk in-

44 177 983

5-45

2 407 700

30 953 271

10-18

3 151 043

21 491581

6-66

4-19

1 736 478''

6 664 636

dustri.........

300 419 652

3-61

10 845149

187 208 891

11-48

j Elektricitetsverk.....

140 438 639

1-48

2 078 492

50 023 948

9-79

4 897 345

5-05

2 171039

i Gasverk.........

55 735 874

3-17

1 766 827

27 479 131

11-09

3 047 436

4-46

1044 207

Totalt

4 859 421112

5" 9 7

260255 217

avsnitt 357 Kontrollera mot PDF

! 8 253 801 047

! 11-80

383 878888

4*54

124 580 423

120

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Nu berörda generaliserade beräkningar äro verkställda i tab. 16 (sid.

119).

Det återstår nu att utsträcka de i tab. 15 och 16 framkomna generaliseringsresultaten

till hela industrien.

Enligt tab. 15 utgör arbetstidens och därmed enligt den vid alternativ

B antagna beräkningsnormen produktionens relativa minskning 14''86 %

i genomsnitt för samtliga vid undersökningen representerade industrigrenar

i deras helhet.

Enligt preliminära i kommerskollegium tillgängliga siffror utgjorde

industriens totala tillverkningsvärde år 1917 kr. 4 342 111 778. Om"ovanstående

relationstal tillämpas på nämnda tillverkningsvärde, blir resultatet,

att den vid arbetstidens förkortning till 48 timmar i veckan beräknade

produktionsminskningen medför en minskning av industriens tillverkningsvärde

med kr. 645 237 810.

Den årliga förlusten av arbetstimmar inom industrien blir, då den i

tab. 15 beräknade summan för ifrågavarande minskning representerar

87''02 % av hela industrien, under samma förutsättning beträffande arbetstidens

förkortning 143 933 431.

De i tab. 16 framlagda beräkningsresultaten generaliseras enligt

samma norm som använts vid motsvarande beräkning under alternativ A,

d. v. s. att slutsummorna för de olika industrigrenarnas egendomsvärden

och tillverkningskostnader samt de för dessa beräknade förändringarna

anses representera 87''22 % av industrien i dess helhet. Den slutliga generaliseringen

av beräkningarna i tab. 16 ger alltså till resultat,

att produktionskostnaden för den i beräknad

grad minskade produktionen relativt ökas .... kr. 142 834 697 4''54 %

Vidare skulle produktionskostnaden på grund av produktionens nedgång

absolut minskas med kr. 440 124 264 eller 11‘so % samt egendomsvärdet,

d. v. s. det i industrirörelsen bundna kapitalet, till följd av lagervärdets

beräknade nedgång minskas med kr. 298 389 380 eller 5’97 %, vilket sistnämnda

belopp dock synes särskilt ovisst.

e) Slutanmärkningar.

Fnadedfat Vid studiet av de i det föregående framlagda beräkningarna är det

natorer.C för deras rätta uppfattning av vikt att hålla vissa faktorer i sikte, vilka

uppenbarligen sammanhänga med frågan om de ekonomiska verkningarna

av arbetstidens förkortning, men som i brist på mera allmängiltiga och

pålitliga hållpunkter måste lämnas å sido vid de siffermässiga kalkylerna.

Ifrågavarande faktorer hava i huvudsak redan förut berörts i olika sam

-

SLUTANMÄRKNINGAR.

121

manhang raen skola dock nedan i korthet rekapituleras, då det synes av

betydelse att hår åvägabringa bättre överskådlighet.

avsnitt 358 Kontrollera mot PDF

De åsyftade faktorerna kunna grupperas i två slag, nämligen å ena

sidan sådana, som synas ägnade att i praktiken modifiera de vid beräkningarna

framkomna resultaten, och å andra sidan sådana, som kunna tänkas

skärpa ifrågavarande resultat.

Till den förra gruppen hör för det första den åtminstone inom eu ökadarbetsdel

tillverkningsgrenar säkerligen föreliggande möjligheten att vid arbets- intensitet,

tidens förkortning uppnå högre arbetsintensitet. Av sakkunniga från såväl

arbetsgivare- som arbetarsidan har nämnda möjlighet bestyrkts, ehuru

meningarna divergerat beträffande dess räckvidd. En ökning av arbetsintensiteten

innebär med avseende på beräkningsresultaten under alternativ

A, att behovet av ökat arbetarantal samt utvidgningar av industrianläggningar

och bostadsmöjligheter, resp. produktionskostnadernas ökning blir

något mindre än beräkningarna utvisa, samt med avseende på resultaten

under alternativ B, att produktionsminskningen och därmed den relativa

ökningen av produktionskostnaden ej blir fullt så stor som beräknats.

I samma riktning påverkas beräkningsresultaten, i den mån arbets- förbättrad

tidens förkortning framkallar en rationellare organisation av själva arbetet. arb^°Jflini"

Det ligger i sakens natur, att organisatoriska förbättringar krävas oberoende

av arbetstidens längd, om industrien skall kunna hålla sig å nivå

med utvecklingen och bestå i konkurrensen. Sagda omständighet synes

emellertid ej utesluta, att arbetstidens förkortning kan framtvinga åtgärder

på området, vilka vid oförändrad arbetstid skulle uteblivit eller åtminstone

fördröjts. Man kan sålunda att döma av vissa uttalanden från sakkunnigt

såväl arbetsgivare- som arbetarehåll tänka sig, att exempelvis övergången

från 2 till 3 skift vid de industrier, där sådan övergång beräknats påkallad

av arbetstidens begränsning, kan genomföras utan att arbetspersonalen

i det hela behöver ökas i den grad, som förutsatts under alternativ A,

d. v. s. med 50 liksom även att en del av arbetstidens avkortning kan

motvägas genom eu för driften lämpligare ordning ifråga om arbetets

fördelning, rasternas antal, längd och förläggning in. m.

En modifikation av beräkningsresultaten kan även tänkas möjlig Förbättrad

igenom förbättringar i tekniskt hänseende. Liksom beträffande arbetets teknik,

organisation och av samma skäl gäller givetvis om tekniken, att framstegen

fortgå och måste fortgå, oavsett vilken arbetstid som tillämpas.

Även här synes man emellertid, vilket särskilt från sakkunnigt arbetarhåll

betonats, kunna ha fog för den uppfattningen, att arbetstidens förkortning

i de enligt sakkunnigas upplysningar talrika fall, där man arbetar under

avsnitt 359 Kontrollera mot PDF

mer eller mindre efterblivna tekniska förhållanden, kan tjäna som en

16—19/923.

122

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Produktions

ökning.

Arbetstidens

förkortning

efter är 1917.

kraftig impuls att genomföra eu modernisering. Att företag, som äro

angelägna att upprätthålla sin produktion oförminskad inför eventuella

svårigheter att öka personalen skola beträda nu antydda väg, torde i

varje fall kunna anses som mycket sannolikt. Visserligen kan den för ändamålet

behövliga kapitalanskaffningen bli besvärlig, men något absolut hinder

torde knappast i stort sett här mötå, och med hänsyn till produktionskostnaderna

syries utvägen ifråga kunna förutsättas bli mindre betungande

än den för produktionens bibehållande beräknade ökningen av arbetsstyrkan.

De under alternativ A framkomna beräkningsresultaten kunna möjligen

även i så måtto mildras i praktiken, att den antagna personalökningen

i en del fall skulle leda till en ökning av den effektiva driftstiden

och därmed till ökad produktion. Speciellt är denna synpunkt

tillämplig ifråga om arbete, vid vilket arbetstidens förkortning beräknas

medföra övergång från 2 till 3 skiftlag, och som hittills fortgått med

kortare skift än 12 timmar, eller som är av den art, att produktionsmängden

i praktiken icke helt bestämmes av de tekniska produktionsfaktorerna.

Där man exempelvis arbetat med 2 skift ä 10 timmar, bör

sålunda insättningen av ett tredje skift tydligen ge en längre effektiv arbetstid

per dygn med åtföljande ökning av produktionen. Förhållandet bör

bli enahanda med avseende på arbete å 2 skift, vid vilket produktionsprocessens

hastighet är i avsevärdare grad beroende på arbetarnes fysiska

prestation, ty efter övergång till 3-skiftssystem kan givetvis den tid, som

arbetet står stilla exempelvis på grund av raster, väsentligen reduceras.

Om man alltså synes kunna utgå ifrån att en ökning av arbetspersonalen

i den proportion, som tillämpats vid beräkningarna under

alternativ A, i vissa fall — särskilt torde man härvid kunna tänka på vissa

arbeten vid järn- och ståltillverkningen, metallmanufakturen samt pappersmasse-

och pappersfabrikationen — skulle möjliggöra en ökning av produktionen,

så bör härav följa, att produktionskostnaderna relativt minskas,

enär det i rörelsen bundna fasta kapitalet på detta sätt bättre utnyttjas,

och att de framlagda beräkningsresultaten beträffande produktionens fördyring

följaktligen i förevarande fall något modifieras. Det kan dock

tilläggas, att man här tangerar en komplicerad fråga, då ju produktionsökning

å vissa avdelningar i ett verk tydligen påkallar motsvarande ökning

å andra med dem kombinerade avdelningar, varför det stundom kan bli

avsnitt 360 Kontrollera mot PDF

tvivelaktigt, om ock i vad mån de antydda resurserna för produktionsökning

kunna tillgodogöras.

I samband med de förhållanden, som synas ägnade att ställa verkningarna

av arbetstidens förkortning på produktionskostnaden i gynnsammare

belysning, än som sker genom beräkningsresultaten, torde böra erin

-

SLUTANMÄRKNINGAR.

128

ras om att dessa beträffande den hittillsvarande arbetstidens längd utgå

från läget omkring år 1917. Arbetarnas strävan att utverka förkortad

arbetstid har emellertid även efter nämnda tidpunkt inom flera viktiga

industribranscher lett till avsevärd reduktion av arbetstiden, vilket med

avseende på beräkningsresultaten naturligen betyder, att dessa i tillämpliga

fall ställa sig ogynnsammare, än som skulle inträffat, om nu gällande

arbetstid legat till grund.

Om alltså åtskilliga faktorer synas ägnade att mer eller mindre

modifiera den kostnadsökning, som enligt beräkningarna skulle bli följden

av arbetstidens förkortning, bör å andra sidan hållas i sikte vissa faktorer,

som kunna tänkas verka i rakt motsatt riktning. Framför allt är det

här fråga om den allmänna relativa prisstegring å industriprodukter, som

följer av produktionskostnadernas stegring, och som träffar industrien,

företrädesvis i den mån den för vidare förädling eller för nyanläggningar,

reparationer o. d. använder varor, som förut bearbetats vid verk med förkortad

arbetstid och sålunda blivit delaktiga av fördyringen. Till berörda

relativa ökning av industriens kostnader har vid beräkningarna ej kunnat

tagas hänsyn, ehuru det här tydligen är fråga om en allmän och viktig faktor.

Slutligen torde böra framhållas, att de olikformiga och skarpa förskjutningarna

inom prisbildningen under kriget åstadkommit högst betydande

förändringar beträffande relationen mellan olika slag av produktionskostnader.

Förhållandet medför, att jämväl den relativa betydenheten

av produktionskostnadernas beräknade ökning ställer sig annorlunda, än

om kostnadernas fördelning på olika poster varit ungefär den före kriget

gällande. För att närmare belysa, vad det här rör sig om, skola följande

av tvenne järn- och stålverk meddelade uppgifter rörande tillverkningskostnaderna

dels år 1913, dels år 1917 anföras.

År 19

H3.

År 19

17.

Ökning.

Kr.

%

Kr.

%

%

Ränta å kapital.................

1 414 680

8-49

3 215 281

7-64

127-28

Underhåll av och avskrivningar å byggnader ....

333 000

2-oo

810 000

1-92

143-24

> > » » » maskiner o. d. . .

938 600

5-63

1 523 000

3-62

62-26

Försäkring av fastigheter, maskiner o. d. samt lager .

44 300

0-27

104000

0-25

134-76

Olycksfalls- och annan försäkring.........

16 000

0''10

23000

0-05

4375

avsnitt 361 Kontrollera mot PDF

Skatter och onera för fastigheter..........

51500

0-31

75 000

0-18

45-63

Kostnad för använda råmaterialier.........

•2 844 000

17-07

5 005 000

11-89

75-98

Kostnad för bränsle................

4 345 000

26-08

19 076 000

4532

33903

Kostnad för drivkraft och belysning........

150 000

0''90

441 400

105

194-27

Kostnad för smörjmedel och diverse förbrukningsartiklar

848000

5-09

2 370 000

5-63

179-48

Arbetslöner...................

4 586 000

27-52

7 117 000

16''91

55-19

Förvaltningslöner.................

631000

379

1 030 500

2-4 5

63-81

Övriga kostnader för tillverkningen........

459 000

2-75

1300 000

3-09

183-22

Materialprisernas

stegring.

Rubbning

av olika

kostnaders

inbördes

relation.

Summa 16601080 10000 42000181 100-OC 152-68

124

REDOGÖRELSE FÖR BERÄKNINGARNA.

Totalt ha tillverkningskostnaderna stigit med 152''63 %. Samtidigt

har produktionen enligt vad som meddelats sjunkit från 62 478 lön järn,

stål och manufaktur år 1913 till 50 937 ton år 1917. Per ton utgjorde

produktionskostnaden det förra året kr. 266''67 men det senare kr. 8 2 6*32,

således mer än en tredubbling.

Vad som i detta sammanhang främst skulle påvisas, är emellertid

kostnadsökningens mycket olika relativa betydenhet under de särskilda

posterna. Medan exempelvis kostnaden för råmaterialier stigit 75''98 % och

arbetslönerna 55*19 %, förekommer för bränsle den oerhörda ökningen av

339"03 %. Huvudsakligen på grund av sistnämnda våldsamma ökning har

arbetslönernas andel i totalkostnaderna sjunkit från 27''52 % år 1913 till

16*91 % år 1917. Den relativa ökning av arbetskostnaden, som beräknas

följa av förkortad arbetstid, blir alltså i förhållande till totala produktionskostnaden

avsevärt större i förra fallet än i senare liksom följaktligen även

den genomsnittliga relativa produktionsfördyringen. En tillämpning av

de för järn- och stålverken tidigare använda beräkningsgrunderna på siffrorna

härovan skall tydligt bekräfta ifrågavarande förhållande.

En beräkning enligt alternativ A ger sålunda till resultat, att produktionskostnadens

totalstegring, då de för år 1913 uppgivna kostnaderna

läggas till grund, belöper sig till 10*77 %, medan motsvarande procenttal

blir blott Vo\%, om beräkningen bygges på 1917 års uppgifter. Tillämpas

beräkningsnormerna enligt alternativ B, framträder en liknande differens.

Med den år 1913 förefintliga relationen mellan de olika kostnaderna utgör

sålunda produktionskostnadens relativa ökning 9*19 %, under det att

ett kostnadsförhållande av 1917 års beskaffenhet resulterar i en relativ

kostnadsökning av endast 6*47 %.

På grund av bristande uppgifter är det ej möjligt att med någon

avsnitt 362 Kontrollera mot PDF

säkerhet bedöma, i vilken grad den ovan påvisade rubbningen av relationen

mellan olika slag av tillverkningskostnader under kriget kommit att

göra sig gällande inom de särskilda industrigrenarna, och i vad mån beräkningsresultaten

kunnat påverkas av ifrågavarande rubbning. Det kan

emellertid hållas för sannolikt, att den för järn- och stålverken framträdande

tendensen, d. v. s. att arbetslönerna från år 1913 t. o. in. år 1917

ökats relativt mindre än vissa andra viktiga utgiftsposter, såsom särskilt

bränsle, råmaterialier och olika förbrukningsartiklar, vid en undersökning

skulle kunna uppvisas även för flertalet andra industrigrenar, och att

alltså de vid beräkningarna framkomna procenttalen för den med arbetstidens

förkortning följande kostnadsökningen i viss utsträckning äro lägre,

än vad som skulle blivit fallet, om uppgifter från tiden före kriget bildat

utgångspunkten för beräkningarna.

12f)

Bilaga.

ARBETSTIDSKOMMITTÉN

Adress: K. SOCIALSTYRELSEN

STOCKHOLM 2.

(Industrianläggningens namn.)

(Postadress.)

Uppgifterna vid 1—5 härnedan avse år1)

1. Industrianläggningens värde (vid årets början):

Brandförsäkringsvärde å byggnader a) (jämte därtill hörande maskiner) . Er.

Uppskattat skäligt värde

å byggnader 8), som icke äro brandförsäkrade..........* *

å tomter, som äro tagna i bruk för anläggningen......• ■ *

å strömfall, i den mån vattenkraften användes för den industriella

driften.......................*

Brandförsäkringsvärde å maskiner (som ej försäkrats tillsamman med

byggnaderna), redskap och andra för tillverkningen erforderliga

inventarier................... 5>

2. Brandförsäkrings- och, i den mån sådan försäkring icke finnes, upp

skattat

skäligt värde å lager (råmaterialier, halvfabrikat, färdiga

varor, bränsle m. m.), sådant lagret i genomsnitt varit under året4): >

. Summa kronor

8. Tillverkningskostnad för året:

Ränta efter 6 % å summan av anläggningens och lagrets värde . . .Er.

Underhåll av byggnader5)...................*

» d maskiner o. d.5)............;_• • • • * „.................

Transport Er.

>) Senaste någorlunda normala år och helst detsamma, vartill uppgifterna å kommitténs frågeformulär

A hänföra sig, torde väljas. , ,

2) Hit räknas samtliga Bådana företaget tillhöriga och till anläggningen hanförliga byggnader,

därunder inbegripet bostäder för disponent, tjänstemän och arbetare, samlingslokaler o. d., för vilka hyra

icke erlägges till företaget.

») Såsom grunder, dammbyggnader, transportanläggningar o. d.

*) Ifrågavarande uppskattningsvärde torde kunna erhållas genom att taga medeltalet av mventeringsvärdena

avsnitt 363 Kontrollera mot PDF

vid årets böljan och slut samt, där vissa varuslags värden ej överensstämma med verkligheten,

vidtaga erforderlig korrigering.

6) Arbetslöner till egen personal inräknas ej här.

126

BILAGA.

Transport Kr.

Försäkring av fastigheter...................»

» » maskiner o. d..................»

» » lager.....................»

Olycksfalls- och annan försäkring......... »

Hyreskostnad för förhyrda utrymmen........•.....»

Skatter för industrianläggningens fastigheter och övriga onera för den

-

Avskrivning å byggnaders värde J)...............»

» » maskiners o. d. värde *)..............»

Kostnad för använda råmaterialier...............»

» » bränsle..................■ . . . »

» » drifkraft...........IJ den män härför erfordras

» belysning..........i särskilda utgifter utöver »

» » uppvärmning.........J förut upptagua poster* 2). »

> » smörjmedel och övriga (förut ej upptagna) förbrukningsartiklar

.........................»

Arbetslöner 3)

för dagarbetare (som ej arbeta å skift)............»

» skiftarbetare, fördelade på två skiftlag...........»

» » » » tre » 2

Annan avlöning *) (till disponent, tjänstemän m. fl.) i den mån den

bör belasta tillverkningen 4).................»

Övriga kostnader för tillverkningen (dock ej skatter å rörelsen)

Mer bety- »

dande kost>

nader torde

här specificeras.

Ej särskilt angivna

Summa kronor

4. Företagets tillverkningskvantitet för'' året (om den låter sig angiva på ett någorlunda

enkelt och enhetligt sätt):

Årstillverkningens försäljningsvärde efter avdrag av försäljningskostnader:

‘) Endast sådan som motsvarar verklig värdeminskning.

2) Erhålles t. ex. ström till belysning från egen kraftanläggning, upptages här endast kostnad

för lampor o. d.

s) Härunder inbegripes värdet å mer avsevärda naturaförmåner.

4) I tillverkningskostnaden inräknas ej kostnader för försäljning, såsom för resande, särskilda

försäljningskontor o. d. Beträffande personal, som tages i anspråk för såväl tillverkning som försäljning,

torde avlöningen kunna uppdelas efter den ungefärliga tid, de kunna anses ägna åt de olika slagen av

verksamhet.

BILAGA.

127

5. Vilket eller vilka slag av drivkraft användas?

Beloppet drivkraft i eff. hkr. *)?

Genereras elektrisk drivkraft vid egen kraftanläggning? I så fall

med vad slag av kraft?

Skulle, om arbetstiden förkortades, inbesparad kraft kunna avyttras eller tillgodogöras

för annat ändamål? Vad skulle den sålunda tillgodogjorda

kraften kunna påräknas inbringa per timme?

För det fall att drivkraft erhålles från annans kraftanläggning, efter vilka grunder beräknas

ersättningen?

avsnitt 364 Kontrollera mot PDF

6. Kan lagstadgad förkortning av arbetstiden (utan förändring av driftsättet i övrigt) förväntas

medföra ökad arbetsintensitet för samtliga eller vissa tillverkningsgrenar eller

arbetargrupper och i så fall för vilka?

Om ökning av arbetsintensiteten kan förväntas, till hur många % skulle ökningen sannolikt

uppgå

vid förkortning av arbetstiden till 57 timmar per vecka?

s » » » » 54 » > »

» » » »»51» »»

» » » • » » 48 » » »

7. Skulle lagstadgad förkortning av arbetstiden föranleda ökning av arbetarantalet?

I så fall för vilka tillverkningsgrenar eller arbetargrupper?

Skulle sådan ökning av arbetarantalet vidtagas i samband med övergång till arbete å

skift eller till förändrad skiftindelning?

Vilken dylik förändring skulle i så fall vidtagas och för vilka tillverkningsgrenar eller

arbetargrupper skulle den gälla?

Med huru många % skulle arbetarantalet inom resp. tillverkningsgrenar eller arbetargrupper

sannolikt behöva ökas, för att produktionen skulle kunna vidmakthållas

oförminskad

'') Komma olika slag av drivkraft till användning, angives kraftbeloppet för varje slag.

128

BILAGA.

vid förkortning till 57 timmar?

» » » 54 »

» » » 51 »

» » » 48 »

Vilken ökning av den arliga produktionskostnaden skulle en dylik ökning av arbetarantalet

(för vidmakthållande av produktionen) jämte därav påkallade förändringar i

avseende a maskin- och redskapsutrustning, bostäder m. m. antagligen komma att

medföra

vid förkortning till 57 timmar?

» » » 54 »

» » »51 »

» » » 48 »

8. Skulle lagstadgad förkortning av arbetstiden sannolikt föranleda andra än härovan

ifrågasatta förändringar i avseende å driften?

I så fall vilka och med vilken antaglig kostnad?

9. Anmärkningar

(Ort och dag.)

(Namn- eller firmateckning.)