Sök i Ratio Lex

FORS VA KS 11E VIS 10 N E NS Ii ETÄ N K A NDE

1920-02-12 · 241 sidor, varav 221 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 221 av 241 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1920:4, band 4, FORS VA KS 11E VIS 10 N E NS Ii ETÄ N K A NDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FORS VA KS 11E VIS 10 N E NS Ii ETÄ N K A NDE.

I.

KORANDE

MINSKNING AV UTBILDNINGSTIDEN FÖ It VISSA

VÄRNPLIKTIGA AV 1919 ARS KLASS

AVGIVET DEN 12 FEBRUARI 1920

AV

DEN AV KUNGL. SlAJ:T DEN 12 NOVEMBER 1919 TILLSÄTTA

FÖRSVARSREVISIONEN

STOCKHOLM 1920

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

[3662 19]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Den 12 november 1919 beslöt Eders Kungl. Maj:t att tillkalla en

av undertecknade bestående kommission för att dels i första rummet

verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om en provisorisk av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

kortning av första tjänstgöringstiden för värnpliktiga, tilldelade härens

specialvapen och marinen, ävensom lör studenter och med dem likställda

och rörande övriga av 1919 års urtima riksdag i dess skrivelse nr 10

berörda spörsmål, dels verkställa utredning och avgiva förslag om en

revision av Sveriges försvarsväsende.

Till åtlydnad av det sålunda erhållna uppdraget får nu försvarsrevisionen

härmed överlämna betänkande och förslag rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass.

Vid betänkandets justering inom revisionen avgivna särskilda yttranden

bifogas.

Stockholm den 12 februari 1920.

Underdånigst

S. H. KVARNZEL1US.

Carl Ekman.

Herman Fleming.

Ernst Wigforss.

P. Albin Hansson.

Joh. Nilsson.

C. Gr. Hammarskjöld.

Viktor Larsson.

Ludvig Widell.

David Pettersson.

Sv. Bengtsson.

Johan Jönsson.

E. G. Nilsson.

Carl Malmrotli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Inledande översikt ................................................

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet ................................

A. Haren tilldelade värnpliktiga ..........................................

1. -Allmänna synpunkter......................................................

2. Fotfolket............................................................

3. Rytteriet...................................................................

4. Artilleriet ...............................................................

5. Ingen jörtruppema...........................................................

6. Trängen ....................................................

7. Intendenturtrupperna......................................

B. Marinen tilldelade värnpliktiga ......................................

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst............................

2. Kustartilleri tjänst......................................................

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda

Sid.

... 1.

... 10.

... 10.

... 10.

.. 35.

... 45.

... 67.

... 84.

... 107.

... 111.

.. 113.

.. 114.

.. 122.

.. 136.

III

Hären tilldelade studenter och likställda

1. Allmänna synpunkter..................

Fotfolket..............

Rytteriet..............

Artilleriet ............

Ingen j örtrupperna

Trängen ...............

Intendenturtrupperna.............................................

Värnpliktiga medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.....................................

• 1. Allmän tjänst och sjötjänst .........................................

2. Stationstjänst .............................................

3. Kustartilleri tjänst.....................................

Icke vapenföra värnpliktiga .....................................

Sammanfattning..................

Särskilda yttranden...............

2.

3.

4.

5.

6.

7. ''

8.

138.

138.

145.

152.

157.

163.

167.

174.

178.

185.

185.

186.

193.

197.

225.

229.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Inledande översikt.

Då efter de i september år 1917 förrättade allmänna valen till riksdagens

andra kammare ett nytt statsråd bildats, gavs uti ett av hans

excellens herr statsministern vid de nya statsrådsledamöternas tillträde

till sina ämbeten till statsrådsprotokollet avgivet yttrande uttryck åt den

uppfattningen, att vårt lands försvarsanstalter enligt nu gällande organisation

icke kunde anses lämpade efter folkets bärkraft eller den fredliga

kulturens behov, att en begränsning och anpassning av försvarsväsendet

i enlighet därmed borde ske, att dessa spörsmål icke kunde

upptagas, så länge världskriget påginge, men att de måste komma under

prövning, när kriget en gång slutade. Såsom utgångspunkter för en

sådan prövning angavs, vid sidan av folkets bärkraft och fredliga kulturbehov,

de förhållanden i världen, som komme att råda vid krigets

slut, och särskilt de strävanden, som redan vid dåvarande tidpunkt framträtt

med alltjämt växande styrka, att efter det förödande världskriget

skapa en varaktig fred och en internationell rättsordning, ägnad att

trygga freden och möjliggöra rustningsbördornas avveckling.

Efter det världskriget i slutet av år 1918 bragts till avgörande,

upptogs inom statsrådet frågan om verkställande av en genomgripande

revision av vårt försvarsväsende. Uti ett till statsrådsprotokollet den

18 december 1918 avgivet yttrande framhöll hans excellens herr statsministern,

att de erfarenheter, som under den senaste tiden vunnits,

ytterligare bestyrkt nödvändigheten av en dylik revision. De av

nuvarande försvarsorganisation och planläggning följande kostnaderna

hade, dels emedan de ursprungliga beräkningarna i vissa punkter befunnits

icke hålla streck, dels ock framför allt på grund av den ofantliga

prisstegringen för all slags materiel, utrustning, förplägnad och dylikt,

sprungit upp på ett sätt, som ovillkorligen påkallade en reduktion,

så mycket hellre som andra trängande statsändamål trätt fram, vilka

krävde utomordentligt stora anslagsbelopp, på samma gång en del av

statens inkomstkällor genom kristidens störande inverkan på vårt näringsliv

för närvarande ej vore att påräkna och för den närmaste framtiden

alltjämt måste befaras mer eller mindre slå fel. -Själva organisationen

av de värnpliktigas övningar hade i tillämpningen givit anledning

l

Försvarskommissionens

tillsättande

den

18 december

1918.

3652 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

till allvarliga anmärkningar, dels på grund av rekrytövningarnas förläggning

och dels i allmänhet på grund av den utsträckta övningstidens

ogynnsamma inverkan på landets produktiva arbete, som nu mer än

någonsin krävde tillgång till största möjliga arbetskraft. Slutligen hade

genom händelserna under världskriget och den stora förändring som

detsamma medfört i Sveriges politiska läge, själva den nuvarande planläggningen

av våra försvarsanstalter i viktiga delar befunnits utgå från

förutsättningar, som numera icke kunde anses giltiga.

Emellertid saknades ännu de förut omförmälda utgångspunkterna

för den blivande allmänna försvarsrevisionen. Under sådana omständierheter

måste med det definitiva igångsättandet av nämnda revision ännu

någon tid anstå. Men redan för det dåvarande syntes det icke blott

möjligt utan också på grund av Sveriges egna förhållanden ovillkorligen

påkallat att företaga vissa förberedande och provisoriska åtgärder. Den

utomordentliga stegring av försvarsutgifterna, som automatiskt följde

med nuvarande organisation, läte sig icke förena med andra oavvisliga

krav på statskassan och med statsfinansernas bekymmersamma läge. Det

vore därför nödvändigt att omedelbart företaga en preliminär granskning

av de försvarsanstalter, som redan då kunde och borde begränsas eller

uppskjutas.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts beslöt Kungl. Maj:t

tillsätta en kommission för att bereda de frågor om begränsning av de

militära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden, som av vederbörande

departementschefer till densamma hänvisades.

Försvars- Bland de frågor, som den sålunda tillsatta kommissionen — den

nens yttrande s* iorsvarskommissiQnen — nck sig iorelagda, var jamval iragan om

över >Förslag en provisorisk avkortning av värnpliktstjänstgöringen i avvaktan på reändrad

ut- sultatet av den i utsikt ställda allmänna försvarsrevisionen. Uti en den

widningstid 17 maj 1919 till kommissionen avlåten skrivelse anhöll sålunda statspiikuga

av rådet och chefen för lantförsvarsdepartementet om kommissionens ytt1919

års klass rande över ett inom nämnda departement utarbetat »Förslag till lag om

m'' m ” ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m.».

Ifrågavarande lagförslag innebar

l:o) att tiden för första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas
vid

fotfolket med 130 dagar eller från 250 till 120 dagar,

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med 30

dagar eller från 150 dagar till 12Ö dagar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

vid triingen i egentlig sjukvårdstjänst likaledes med 30 dagar eller

från 180 dagar till 150 dagar, samt

vid intendenturtrupperna ävenledes med 30 dagar eller från 210

dagar till 180 dagar;

2:o) att tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga av 1919

års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas med

30 dagar eller från 240 dagar till 210 dagar; samt

3:o) att den uti § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskrivna ut-,

tagningen för utbildning till underbefäl och fackmän icke skulle äga

rum bland värnpliktiga, tillhörande 1919 års klass.

Försvarskommissionen avgav den 24 maj 1919 yttrande i ärendet

samt anförde därvid, att kommissionen såväl med hänsyn till de efter

den nuvarande värnpliktslagens antagande inträdda ändrade militärpolitiska

förhållandena som ur synpunkten av att i möjligaste mån nedbringa

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel hölle före, att

därest en allmän värnplikt över huvud taget komme att i framtiden bibehållas,

en väsentlig inskränkning av övningstiden för den stora huvudmassan

av hären tilldelade värvpliktiga måste vidtagas. Huru värnpliktstjänstgöringen

framdeles borde ordnas, kunde naturligtvis icke för

det dåvarande avgöras, titan komme denna fråga att göras till föremål

för en ingående undersökning i samband med den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsende. Det till kommissionens yttrande

hänskjutna förslaget om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av

1919 års klass avsåge också endast ett provisoriskt ordnande av denna

årsklass första tjänstgöring och avsåge icke att på något sätt föregripa

den blivande fullständiga försvarsrevisionen. Vid den granskning, kommissionen

ur nu angivna synpunkt underkastat det uppgjorda lagförslaget,

hade kommissionen endast funnit anledning framställa följande erinringar.

Enligt lagförslaget skulle första tjänstgöringen för vapenföra

värnpliktiga vid fotfolket utgöra 120 dagar samt tjänstgöringen för icke

vapenföra sammanlagt 210 dagar. Den motsättning, som till synes här

förelåge, hade givetvis sin förklaring därutinnan, att frågan om repetitionsövningarnas

vid fotfolket längd och antal icke upptagits till prövning.

Kommissionen förutsatte emellertid, att därest en inskränkning

av repetitionsövningarna vid fotfolket komme till stånd, en däremot svarande

avkortning av tjänstgöringstiden för de icke vapenföra jämväl vidtoges.

Enligt kommissionens uppfattning borde nämligen tjänstgöringstiden

för icke vapenföra icke överstiga den sammanlagda utbildningstiden

för vapenföra värnpliktiga vid fotfolket. Vad sålunda anförts i

fråga om icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöringstid borde äga mot
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Proposition

till 1919

års lagtima

riksdag.

Proposition

till 1919 års

urtima

riksdag.

svarande tillämpning i fråga om trängen och intendenturtrupperna tilldelade

värnpliktiga. Den omständigheten att specialvapnen i övrigt icke

berördes av det kommissionen förelagda lagförslaget borde givetvis icke

anses prejudicerande i fråga om vad som kunde komma att framdeles

beslutas angående övningstidens längd för dessa vapenslag. Under åberopande

av vad sålunda anförts hemställde kommissionen, att förslag i

ämnet måtte föreläggas den då församlade riksdagen.

Försvarskommissionens sålunda avfattade utlåtande var icke enhälligt.

Av kommissionens nio ledamöter avgåvo nämligen fyra särskilda

yttranden i ämnet.

Sedan härefter chefen för generalstaben avgivit infordrat yttrande

i ärendet samt därvid framställt åtskilliga erinringar mot det uppgjorda

lagförslaget, anmäldes detta inför Kungl. Maj:t den 27 maj 1919, och

yttrade därvid chefen för lantförsvarsdepartementet, att då den föreliggande

frågan måste bedömas icke blott ur militär synpunkt utan jämväl

med hänsyn till andra förhållanden, han funne sig, under åberopande

av vad försvarskommissionen i ärendet andragit, böra tillstyrka, att framställning

i ämnet gjordes till riksdagen.

Tenlighet härmed avläts till 1919 års lagtima riksdag proposition

(nr 410) med förslag till lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga

av 1919 års klass m. m. Ifrågavarande lagförslag överensstämde

i allo med förutnämnda inom lantförsvarsdepartementet utarbetade förslag.

Vid ärendets behandling inom riksdagen stannade kamrarna i olika

beslut, vadan det framlagda förslaget icke blev av riksdagen antaget.

Emellertid ansågs frågan böra ånyo framläggas för den urtima riksdag,

som sammanträdde i början av augusti nästlidet år. Efter det cheferna

för general- och marinstaberna samt chefen för kustartilleriet avgivit

yttranden i ärendet, anmäldes detta inför Kungl. Maj:t den 2 augusti

1919. Därvid yttrade chefen för lantförsvarsdepartementet, att

vad bemälda chefer i ärendet anfört icke gåve honom anledning att

frångå den ståndpunkt i ämnet, som han förut intagit. Samma skäl,

som talat för avlåtande av propositionen nr 410 till årets lagtima riksdag,

talade efter departementschefens mening alltjämt för en sådan begränsning

av utbildningstiden för 1919 års värnpliktiga, som i sagda

proposition föreslagits. Vad särskilt anginge tjänstgöringstiden för icke

vapenföra värnpliktiga, hade cheferna för generalstaben och marinstaben

förklarat sig anse, att någon nedsättning i dessa värnpliktigas tjänstgöringstid

under den i propositionen nr 410 föreslagna icke kunde ifråga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

komma. Någon ytterligare utredning av denna fråga hade på grund av

den knappa tiden intill riksdagens sammanträde icke modhunnits. Under

sådana förhållanden syntes propositionen även i denna del böra avlåtas i

samma skick som till sistlidna lagtima riksdag. Då emellertid tidpunkten

snart syntes vara inne för igångsättandet av den allmänna utredningrörande

begränsning av våra försvarsanstalter, som sedan världskrigets

upphörande varit avsedd, torde frågan om de icke vapenföras tjänstgöringstid

i detta sammanhang komma att bliva föremål för ytterligare prövning.

I varje fall utginge departementschefen från den förutsättningen,

att därest genom senare beslut den sammanlagda utbildningstiden för

de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga skulle komma att understiga

210 dagar, motsvarande avkortning borde äga rum för de icke vapenföra.

I enlighet med vad sålunda anförts avläts proposition (nr 9) till

1919 års urtima riksdag med förslag till lag om ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. Ifrågavarande lagförslag

var av enahanda innebörd som det för årets lagtima riksdag framlagda.

Uti skrivelse den 2 oktober 1919, nr 10, anförde riksdagen, att det

av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåge att, i avvaktan på resultatet

av den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende,

åstadkomma en av förhållandena redan nu påkallad inskränkning av

övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga av 1919 års klass.

Då emellertid den allmänna försvarsrevisionen ännu icke blivit igångsatt,

måste man givetvis räkna med, att en liknande åtgärd kunde komma att

behöva vidtagas jämväl med avseende å värnpliktiga, tillhörande 1920

års klass. Innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt försvarsväsende,

hade man således att emotse ett provisorium, som sannolikt

komme att beröra minst två årsklasser värnpliktiga. Under sådana förhållanden

måste det enligt riksdagens uppfattning ligga synnerlig vikt

uppå, att de åtgärder, som under provisoriet vidtoges, bleve så tillfredsställande

som omständigheterna det medgåve.

Vid den granskning, som riksdagen ur nu angivna synpunkt underkastat

den kungl. propositionen, hade riksdagen ansett sig kunna biträda

den däri föreslagna avkortningen av första tjänstgöringen för vapenföra

värnpliktiga vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna. Däremot

hade riksdagen icke kunnat undgå att finna, att propositionen företedde

en brist i så måtto, att behörig hänsyn icke tagits till specialvapnen tilldelade

värnpliktiga ävensom till studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda. Detta hade självfallet sin grund däruti, att tiden ej

medgivit utförande av den särskilda utredning, vilken ansetts erforderlig

Riksdagens

skrivelse den

2 oktober

1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

för att kunna framlägga förslag rörande ändring i omförmälda värnpliktigas

tjänstgöringstid. Enligt riksdagens uppfattning talade emellertid

synnerligen starka skäl för att jämväl dessa båda kategorier värnpliktiga

komme i åtnjutande av en avkortning av den för dem nu föreskrivna

utbildningstiden. Det syntes därför angeläget, att frågan härom

upptoges till behandling i så god tid, att förslag i ämnet om möjligt

kunde hinna föreläggas 1920 års riksdag. Därest, såsom riksdagen

förutsatte, särskilda sakkunniga komme att i och för den allmänna försvarsrevisionen

inom den närmaste tiden tillkallas, syntes det lämpligt

att åt dessa uppdraga att i nu förevarande hänseende verkställa erforderlig

utredning och framlägga därpå grundat förslag.

Vidkommande härefter tjänstgöringstidens längd för icke vapenföra

hade riksdagen jämväl funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. 1

likhet med försvarskommissionen och i anslutning till vad föredragande

departementschefen uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande i

ämnet anfört, förutsatte emellertid riksdagen, att därest genom senare

beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden

för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att

understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden borde

äga rum såväl för de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna

tilldelade värnpliktiga. Då av handlingarna i ärendet framginge,

att en del icke vapenföra av 1919 års klass redan befunne sig i

tjänstgöring, borde uppmärksamhet ägnas däråt, att dessa, så vitt möjligt

vore, icke komme att fullgöra längre tjänstgöring än som kunde

bliva för de icke vapenföra av denna årsklass bestämd.

Vad slutligen anginge frågan om inställande av den i § 26 mom. 2

och 3 värnpliktslagen föreskrivna uttagningen för utbildning till underbefäl

eller fackmän, hade riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts

härutinnan framställda förslag.

På grund av vad sålunda anförts, vilket självfallet icke finge anses

vara i något avseende prejudicerande för den kommande försvarsrevisionen,

anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 9 framställda

förslag av riksdagen bifallits.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut utfärdades

den 10 oktober 1919 »Lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga

av 1919 års klass m. m.» (Svensk författningssamling nr 642).

Försvarsrevieionens

tillsättande

och

uppdrag.

Den 12 november 1919 beslöt Kungl. Maj:t att tillkalla en kommission

för att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva förslag

i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för

studenter och med dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima

riksdag i dess skrivelse nr 10 berörda spörsmål, dels verkställa utredning

och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende.

Med anledning av det sålunda erhållna uppdraget upptog Försvarsrevisionen

redan vid sitt första sammanträde den 17 november 1919 till

omedelbar behandling frågan rörande sättet för genomförande av en

avkortning av övningstiden för sådana värnpliktiga av 1919 års klass,

vilka avsåges i riksdagens förenämnda skrivelse nr 10.

Det första spörsmål, som därvid framställde sig till besvarande, var,

huruvida och i vad mån en avkortning borde ske av den i gällande värnpliktslag

stadgade tiden för första tjänstgöringen för kavalleriet, artilleriet,

ingenjörtrupperna och marinen tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års

klass ävensom för vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda av samma årsklass. Under överläggningarna härom gjorde sig

inom revisionen den uppfattningen gällande, att första tjänstgöringen för

ifrågavarande värnpliktiga måtte avkortas med samma antal dagar, som

genom lagen den 10 oktober 1919 bestämts beträffande fotfolket tilldelade

vapenföra värnpliktiga, eller med 130 dagar. Härvid förutsattes,

att riksdagens beslut i ämnet skulle vara fattat omkring den 1 februari

1920.

För bedömande av den sålunda ifrågasatta avkortningens genomförbarhet

avlät revisionen den 19 november 1919 särskilda framställningar

till cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen med begäran

att från vederbörande militära myndigheter måtte införskaffas och till

revisionen överlämnas skriftliga yttranden rörande följande spörsmål:

l:o) Hur bör den av revisionen ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden

genomföras för att i militärt hänseende medföra minsta möjliga olägenheter?

2:o) Kan med den avkortade tjänstgöringstiden erhållas ett utbildningsresultat

av militärt värde?

3:o) Vilka olägenheter i skilda avseenden kommer den ifrågasatta avkortningen

av utbildningstiden att medföra?

4:o) Därest de militära myndigheterna skulle finna sig böra förklara den av

revisionen ifrågasatta avkortningen i visst fall ogenomförbar, med vilket högsta antal

dagar kan då i stället enligt samma myndigheters mening nedsättning ske?

Svaren å de sålunda angivna frågorna borde avgivas särskilt för

varje olika kategori värnpliktiga samt utan hänsyntagande till huru utbildningstiden

kunde komma att bestämmas för värnpliktiga av 1920

års klass.

Med anledning av riksdagens uttalande, att därest genom senare

beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbild
-

Infordrande

av vissa utredningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

ningstiden för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att

understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden

borde äga rum såväl för de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna

tilldelade värnpliktiga, upptog revisionen härefter till

behandling frågan rörande antalet repetitions övning ar för fotfolket tilldelade

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass. För erhållande av nödigt underlag

för denna frågas bedömande anhöll revisionen i skrivelse till chefen

för lantförsvarsdepartementet den 29 november 1919, att från vederbörande

militära myndigheter måtte införskaffas och till revisionen överlämnas

skriftliga yttranden rörande följande spörsmål:

l:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, till

vilket respektive vilka värnpliktsår bör i vart och ett av dessa fall övningen respektive

övningarna förläggas ?

2:o) Yilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarnas

antal att medföra?

3:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, huru

bör då motsvarande avkortning beredas trängen och intendenturtrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga av samma årsklass?

Vidare anhöll revisionen att till densamma måste överlämnas utredning

angående följande spörsmål:

l:o) Huru många icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass skola fullgöra

sin tjänstgöring vid vart och ett av arméns olika truppslag (respektive flottans stationer

och kustartilleriet)?

2:o) Under vilka tidsperioder komma ifrågavarande värnpliktiga att fullgöra

tjänstgöring?

3:o) För vilka olika slag av handräckningsgöromål, däri inbegripet skrivgöromål,

verkstadsarbeten o. s. v., och till vilket antal tagas under november månad 1919

värnpliktiga i anspråk vid arméns särskilda truppförband (respektive flottans stationer

och kustartilleriet) ?

Under överläggningarna rörande repetitionsövniugarna vid infanteriet

uppstod jämväl fråga om vidtagande av en begränsning av antalet

repetitionsövningar för kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass. Med anledning härav

anhöll revisionen ävenledes, att från vederbörande militära myndigheter

måtte införskaffas och till revisionen överlämnas skriftliga yttranden rörande

följande spörsmål:

l:o) Därest kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass komma att fullgöra endast en repetitionsövning, till

vilket värnpliktsår bör då denna övning förläggas?

2:o) Vilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna

vid förevarande vapenslag att medföra?

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

3:o) Därest det nuvarande antalet repetitionsövningar skulle anses böra bibehållas,

vilka olägenheter i militärt hänseende skulle det medföra att minska antalet

dagar för varje repetitionsövning vid kavalleriet, fältartilleriet och positionsartilleriet

till 35 dagar och vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna till 30 dagar?

Med anledning Lärav har statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet

med särskilda skrivelser den 18 och 31 december 1919

till revisionen överlämnat

dels ett av chefen för generalstaben, efter inspektörernas för infanteriet,

kavalleriet, artilleriet och trängen, chefernas för fortifikationen

och intendenturkåren samt generalfältläkarens ävensom chefens för fjärde

armefördelningen, i vad spörsmålen kunde hava inflytande på garnisonstjänsten

i huvudstaden, hörande, den 15 december 1919 avgivet yttrande

rörande den ifrågasatta avkortningen av tiden för första tjänstgöringen,

dels ett av chefen för generalstaben, efter nyssnämnda myndigheters,

med undantag av generalfältläkaren, hörande, den 27 december

1919 avgivet yttrande rörande den av revisionen ifrågasatta inskränkningen

av antalet repetitionsövningar m. m.,

dels och en inom lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition

verkställd utredning rörande de av revisionen framställda frågorna beträffande

icke vapenföra värnpliktiga.

Vidare har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet med

skrivelse den 15 december 1919 till revisionen överlämnat ett av chefen

för marinstaben, efter chefernas för mariningenjörkåren och marinintendenturkåren

samt marinöverläkarens ävensom chefens för kustartilleriet

hörande, den 12 december 1919 avgivet yttrande rörande den ifrågasatta

avkortningen av tjänstgöringstiden för marinen tilldelade vapenföra värnpliktiga.

Försvarsrevisionen övergår nu till att redogöra för innehållet i de

sålunda avgivna yttrandena samt för sin egen uppfattning rörande de

särskilda spörsmålen. För överskådlighetens skull torde ämnet böra behandlas

under följande tre huvudrubriker nämligen:

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda.

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

3652 19

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

I, Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

Å. Hären tilldelade Tärnpliktiga.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom förut omförmälts, hade revisionen framställt vissa frågor för

bedömande av i vad mån en avkortning av den i värnpliktslagen stadgade

tjänstgöringstiden kunde äga rum för vapenföra värnpliktiga av

1919 års klass. Beträffande de sålunda framställda frågorna har chefen

för generalstaben uti sina båda i ärendet avgivna yttranden framhållit

vissa allmänna synpunkter, vilka lämpligen torde böra i detta sammanhang

återgivas.

Chefens för Uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande rörande avkort^staben"

ningen av tiden för första tjänstgöringen har chefen för generalstaben

yttrande, sålunda anfört, att de av revisionen framställda frågorna vore av den

Ifråga om största betydelse med hänsyn till samtliga truppslags utbildning samt

aVavrför°tgaen dessas därav beroende operations- och stridsduglighet för landets förtjänBt

svar. Frågornas allsidiga besvarande under beaktande av därmed fölgonngen.

jan(je konsekvenser vore ett mycket omfattande arbete. Detta hade visserligen

underlättats genom dess decentralisering, genom infordrande av

yttranden i ämnet från truppslagsinspektörerna, men i allt fall vore arbetet

av det omfång, att endast det väsentligaste av frågornas innebörd

kunnat upptagas till behandling.

Vad som i det följande komme att anföras beträffande värnpliktiga

av 1919 års klass vore grundat på de föreskrifter, som gällde för deras

utbildning, på nu rådande förhållanden och på de av försvarsrevisonen

angivna förutsättningarna. Det syntes icke behövas tilläggas, att de

uppställda frågorna skärskådats och besvarats allenast ur synpunkten

av deras innebörd i fråga om försvarets effektivitet.

Med avseende å den av revisionen framställda frågan, huru den av

revisionen ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden borde genomföras för

att i militärt avseende medföra minsta möjliga olägenheter, måste det givetvis

vara förenat med betydande svårigheter att så kunna sinsemellan avväga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

och bedöma de på frågans besvarande inverkande faktorerna, att det

sätt, varpå den första tjänstgöringens avkortning genomfördes, komme att

medföra minsta möjliga olägenheter. Huru denna avkortning än åvägabragtes,

komme synnerligen stora olägenheter att inträda med hänsyn

till utbildningen, verkande på olika sätt och i olika riktningar. Vad

som i vissa avseenden kunde synas innebära en mindre olägenhet kunde

ur andra synpunkter åter befinnas vara en stor sådan. Det sätt, varpå

avkortningen genomfördes vid vissa truppförband, kunde måhända icke

vara lämpligt vid andra. Nu gällande utbildningsföreskrifter vore grundade

på lång erfarenhet och omsorgsfulla överväganden samt avfattade

med hänsyn till att under en före utbildningens början bestämd, enligt

gjorda beräkningar tillräckligt lång tid kunna tillgodose utbildningens

ojika krav. Dessa föreskrifter bildade ett enhetligt pedagogiskt system.

Borttoges delar ur ett system, avsett att verka organiskt och följdriktigt,

sattes detta mer eller mindre ur stånd att funktionera. Åven

det skenbart obetydliga kunde därvid hava stor betydelse.

Den för de vapenföra värnpliktiga vid rytteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna

lagstadgade första tjänstgöringen utgjorde:

vid rytteriet, fältartilleriet och positionsartilleriet 281 dagar, samt

vid fästningsartilleri och fästningsingenjörtrupperna ävensom vid

fältingenjör- och fälttelegraftrupperna 295 dagar.

Av en generalstabschefens yttrande såsom bilaga fogad grafisk framställning

rörande in- och utryckningstiderna för första tjänstgöringen för

ifrågavarande vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass framginge, att

för det långt övervägande antalet värnpliktiga inryckning ägt rum omkring

den 1 november 1919. Vid fästningsartilleri i Boden hade en

del av de värnpliktiga (vårgruppen) inryckt redan i början av juni

nämnda år. Vid fästningsingenjörtrupperna å samma ort komme en del

av de värnpliktiga (vårgruppen) att börja sin första tjänstgöring först

i slutet av april 1920.

Försvarsrevisionen hade förutsatt, att riksdagens beslut angående

ifrågasatt avkortning av första tjänstgöringen med 130 dagar skulle vara

fattat omkring den 1 februari 1920. Under förutsättning härav och att

beslutet komme att omedelbart träda i verkställighet, skulle av den lagstadgade

första tjänstgöringen återstå följande antal tjänstgöringsdagar,

räknade från och med 1 februari 1920, nämligen:

vid rytteriet............................................................................. 64 dagar,

vid fält- och positionsartilleriet.......................................... 59 »

vid fästningsartilleri och ingenjörtrupperna............... 73 »■ .

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

För de värnpliktiga vid fästningsartilleriet, som inryckt i början av

juni 1919, återstode av hela första tjänstgöringen blott 61 dagar, alltså

(130—61 =) 69 dagar kortare tid än den till 130 dagar ifrågasatta minkningen.

Såsom nyss nämnts, hade en del värnpliktiga vid fästningsingenjörtrupperna

icke börjat sin tjänstgöring den 1 februari 1920.

I den mån riksdagsbeslutet i ärendet kunde komma att träda i kraft

senare än den 1 februari 1920, inträdde i det nu angivna dagantalet en

motsvarande minskning. Å andra sidan kunde det komma att ökas,

därest hem förlovning, som icke inräknades i den första tjänstgöringen,

komme att anordnas före nyssnämnda tidpunkt.

I allmänhet sett skulle, till följd av 130 dagars avkortning, den

återstående delen av den första tjänstgöringen utgöra allenast 9—10

veckor, medan avkortningen skulle omfatta 18—19 veckor, alltså ungefär

dubbelt så mycket. Redan av detta förhållande framginge, huru

djupt ingripande i utbildningen den ifrågasatta avkortningen i själva

verket vore, och vilket ogynnsamt inflytande densamma komme att utöva.

Den komme att ofördelaktigt inverka icke blott på så gott som samtliga

ämnen och övningsgrenar, som inginge uti den törsta tjänstgöringen,

utan även i fråga om utbildningen i dess helhet vid samtliga

truppslag och truppförband, även sådana som icke direkt träffades av

avkortningen. Det läge nämligen i förhållandenas natur, att den första

tjänstgöringen stode uti ett såväl omedelbart som medelbart samband

med truppförbandens liv och verksamhet, varav följde, att rubbningar

uti en del, och därtill en viktig sådan, ogynnsamt återverkade på det

hela. Storleken av en dylik återverkan läte sig knappast beräkna. Så

mycket torde dock vara säkert, att genom den nu ifrågasatta avkortningen

uti de vapenföra värnpliktigas första tjänstgöring betydande värden

såväl i materielt avseende som i inre mening komme att gå förlorade.

Antoge man, att rytteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna kunde

under så lång tid som 130 dagar undvara värnpliktiga, eller med andra

ord att tjänsten vid dessa truppslags truppförband skulle dem förutan

under ifrågavarande tidsperiod kunna behörigen upprätthållas, vore för

lösningen av den föreliggande frågan i huvudsak tre förfaringssätt ur

militär synpunkt tänkbara beträffande den tid, varunder den efter avkortningen

återstående delen av första tjänstgöringen skulle fullgöras,

nämligen:

1) såsom omedelbar fortsättning i direkt anslutning till den pågående

tjänstgöringen;

2) såsom omedelbar fortsättning, dock endast under viss tid, t. ex.

omkring en månad, varefter avbrott skulle inträda och den därefter åter
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

stående tjänstgöringen till tiden förläggas omedelbart före repetitionsövningarna;

samt

3) hemförlovning omedelbart efter (i samband med) riksdagsbeslutets

ikraftträdande samt fullgörande av den återstående delen av den

första tjänstgöringen likaledes omedelbart före nyssnämnda övningar.

I första fallet skulle den första tjänstgöringen komma att omfatta

även vinterutbildning samt avslutas under april månad. Därigenom

komme tjänstgöringen att fortgå utan avbrott, för vilken anordning&pedagogiska

synpunkter kunde sägas tala.

I andra fallet skulle utbildningen under vinterförhållanden komma

att i huvudsak tillgodoses. Under det därpå följande avbrottet om 18

—19 veckor skulle dock de värnpliktiga glömma bort en stor del av de

ännu icke befästade kunskaperna och färdigheterna. Vid inryckningen

till den sista tjänstgöringsperioden skulle ‘ utbildningen därför till stor

del komma att omfatta repetition av det förut ofullständigt inlärda.

1 tredje fallet komme vinterutbildningen att eftersättas. Det långa

avbrottet skulle ^ verka på ungefär samma sätt som i andra fallet, men

genom den däipa följande längre sammanhängande tjänstgöringen skulle

i vissa avseenden bättre resultat nås.

Med samtliga ovan angivna tre förfaringssätt följde sålunda, yttrar

generalstabschefen, synnerligen stora olägenheter i militärt hänseende.

Avkortningen av den första tjänstgöringen med 130 dagar kunde icke

vare sig genom den ena eller den andra anordningen kompenseras.

Bristerna i utbildningen till följd av avkortningen kunde icke heller på

annat sätt inom den reducerade utbildningstiden avhjälpas. Att söka

sammanpressa ett utbildningsprogram inom en kortare tid, än som på

grund av erfarenheten beräknats vara erforderlig med hänsyn till utbildningens

krav och omfattning, vore mer än vanskligt. Försök i sådan

riktning skulle helt visst leda till ytlighet och medföra svagheter i samtliga

ämnen och övningsgrenar eller åtminstone vissa av dem. Resultatet

bleve en ryttare, artillerist eller ingenjörsoldat, som icke vore vuxen

sina uppgifter i fält och som icke borde eller lämpligen kunde insättas

i fälthärens vid krigsutbrott mobiliserade truppförband.

Sådana vore konsekvenserna av det ifrågasatta beslut, som läge till

grund för. uppställande av den första frågan. Svaret på denna kunde

emellertid icke givas, utan att en del enskildheter av utbildningen under

den första tjänstgöringen komme att beröras.

Truppslagsinspektörernas yttranden gåve vid handen, att den första

frågan icke kunde besvaras under det ovan gjorda antagandet, att truppförbanden

vid rytteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna skulle under ti
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

den för avkortningen av den första tjänstgöringen kunna undvara hela

årsklassen av vapenföra värnpliktiga och ändock den vid truppförbanden

erforderliga tjänsten behörigen förrättas. Ett dylikt antagande syntes

under nuvarande förhållanden icke kunna göras beträffande något truppslag

på grund av de krav, som den inre tjänsten, vården av materiel

m. m. framställde. Särskilt påtagliga vore personalbehoven vid truppslag,

i vilkas organisation ett betydande antal hästar inginge. Att ersätta

för häst- och materielvård behövliga vapenföra värnpliktiga med

icke vapenföra sådana, läte sig, bland annat, av bristande tillgång icke

göra. Icke heller torde det kunna ifrågasättas, att civila arbetskrafter

skulle för ändamålet anställas. Förslaget om avkortning av den första

tjänstgöringen med 130 dagar bleve sålunda av mera invecklad art än

under ovan gjort antagande, på samma gång en sådan åtgärd komme

att ännu mera avlägsna det mål, som avsåges med ifrågavarande tjänstgöring.

Nu berörda omständigheter krävde för den första frågans besvarande

en undersökning vid varje särskilt truppslag av med den första tjänstgöringen

samhörande förhållanden. Till undvikande av upprepningar

vid behandlingen av dessa förhållanden vid de särskilda truppslagen

borde redan nu angivas ändamålet med den första tjänstgöringen, vilken

allt efter truppslaget benämndes ryttarutbildning, artilleristutbildning och

soldatutbildning. Detta ändamål vore att, med hänsyn till varje truppslags

art och uppgift, meddela den vapenföre värnpliktige de kunskaper

och färdigheter, som fordrades av honom, för att han skulle kunna fullgöra

sina åligganden vid rikets försvar under olika förekommande förhållanden,

såväl på som utanför stridsfältet. I sammanhang härmed

skulle hos den värnpliktige grundläggas och utvecklas en fast diciplin

samt denne uppfostras till plikttrohet, mod, beslutsamhet, viljekraft och

fysisk uthållighet. I besittning av dessa egenskaper, kunskaper och

färdigheter skulle den vapenföre värnpliktige vara lämplig att fullgöra

den tjänst, som förhållandena i krig krävde, samt sålunda vid mobilisering

kunna ingå i den då organiserade fältskvadronen (fältbatteriet,

fältingenjörkompaniet o. s. v.).

För att av den första tjänstgöringen bästa möjliga utbildningsresultat

skulle kunna nås, vore den utbildning, som därunder meddelades, uppdelad

i underavdelningar, samt för en var av dessa visst utbildningsmål

uppställt. Sålunda omfattade ryttarutbildningen enskild utbildning, utbildning

i tropp och utbildning i skvadron, artilleristutbildningen enskild

utbildning, utbildning i avdelning (med pjäs), utbildning i tropp och utbildning

i batteri o. s. v. Mellan dessa olika slag av utbildning kunde

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

någon skarpt särskiljande gräns icke uppdragas, utan ingrepe de i

varandra. Aven om den enskilda utbildningen kunde vid en viss tidpunkt

i huvudsak anses vara tillräckligt grundligt genomgången och

bedriven lör uppträdande i trupp, måste densamma i mån av behov fortgå

ända till slutet av den första tjänstgöringen. Så vore t. ex. utbildmngen_

i spanings- och bevakningstjänst en alltjämt fortgående enskild

utbildning, . Utbildningen i batteri innebure för riktaren, kusken o. s. v.

enskild utbildning i den honom tilldelade befattning o. s. v. Av de

olika slagen av utbildning med tillhörande ämnen och övnings örenar

kunde icke bliva något slutligt eller sammanhängande helt, med mindre

an att den första tjänstgöringen finge fortgå så länge, att den vapeniore

värnpliktige behärskade tjänstens olika grenar, så att han verkligen

vore användbar i fält. &

. I fråga om enskildheterna av utbildningen under den första tjänstgöringen,

i den man dessa icke berördes uti det följande eller i truppslagsmspektörernas

yttranden, hänvisade generalstabschefen till vederbörliga

utbildningsinstruktioner, vilka givetvis utgjorde ett synnerligen

vikfigt underlag för bedömandet av de uppställda frågornas" innebörd.

Beträffande den av revisionen framställda frågan, huruvida med den

avkortade tjänstgöringen kunde erhållas ett resultat av militärt värde

ville ^chefen för generalstaben framhålla, att därest den med hänsyn till

uppnåendet av ett visst mål för de olika truppslagen beräknade och

bestamda forsta tjänstgöringen skulle avkortas med 130 dagar, erhölles

av utbildningen under den återstående tiden ett utbildningsresultat av

visst militärt värde. Den värdeminskning, som avkortningen medförde

kunde dock icke beräknas endast efter förhållandet mellan antalet utbildningsdagar

under den nu lagstadgade första tjänstgöringen och antalet

sadana dagar efter avkortningen. 1 förhållande till det militära

värde, som den första tjänstgöringen avkortad representerade, gjorde

sig den genom . avkortningen åstadkomna värdeminskningen gällande i

starkare proportion än som betecknades av t. ex. förhållandet 281:

^81^130=.'') 15.1’. alldenstund avkortningen drabbade icke allenast de

vapenföra värnpliktiga, utan även och på ett mycket kännbart sätt truppförbanden

i deras helhet.

Med avseende å den av revisionen framställda frågan, vilka olägenheter

i skilda avseenden den ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden

komme att medföras, komme dessa att i det följande närmare angivas. Olägenheter

gjorde sig gällande icke blott i fråga om utbildningen av vapenfora

värnpliktiga av 1919 års klass, för vilka ändamålet med första

tjänstgöringen komme att förfelas — de kunde nämligen icke, utan att

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ifråga om

repetitionsövningarna.

16

undergå kompletterande utbildning, användas till rikets försvar i mobiliserade

fältskvadroner, fåltbatterier och fältingenjörformationer — utan ock

på flera andra av utbildningens områden, ja på trupp förbanden i deras

helhet. Därtill komme, att möjligheten att hålla säkerhetsbesättning i

Boden äventyrades.

Beträffande slutligen frågan, med vilket högsta antal dagar en avkortning

av första tjänstgöringen enligt de militära myndigheternas mening

kunde ske, ville chefen för generalstaben framhålla, att tiden för den

första tjänstgöringen för de vapenföra värnpliktiga vore beräknad och

bestämd med hänsyn till uppnåendet av ett visst mal: de skulle under

densamma erhålla den utbildning, som erfordrades, för att de skulle

kunna fullgöra sina åligganden inom mobiliserat truppförband (formation).

Det vid utbildningstidens bestämmande angivna målet vore

enligt de givna förutsättningarna oförändrat. Vid sådant förhållande

läge5 det i sakens natur, att någon avkortning uti ifrågavarande tjänstgöring

i allmänhet icke kunde av militär myndighet, d. v. s. ur försvarets

synpunkt, motiveras. Det hade nämligen icke påvisats, att någon

nedsättning av utbildningstiden kunde äga ruin, utan att det uppställda

ändamålet mer eller mindre äventyrades. Det nu sagda gällde i allmänhet.

Vad särskilt anginge 1919 års klass av vapenföra värnpliktiga,

komme därtill, att utbildningsförhållandena vid truppförbanden vore i

väsentlig mån försvårade därigenom, att volontärstyrkan, vilken såsom en

mycket viktig beståndsdel inginge i truppförbandens organisation i allmänhet

sett hade att uppvisa ett stort antal vakanser — ett förhållande,

som ofördelaktigt inverkade på hela utbildningen, ej minst på utbildningen

av de vapenföra värnpliktiga.

Uti sitt den 27 december 1919 avgivna yttrande rörande den ifrågasatta

begränsningen av repetitionsövningarna har chefen för generalstaben,

innan han ingår på de särskilda vapenslagen, anfört följande:

De av försvarsrevisionen uppställda frågorna avsåge huvudsakligast

möjligheten och lämpligheten av att minska dels antalet repetitionsövningar

för vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass vid arméns samtliga

truppslag, dels under viss förutsättning antalet dagar för varje repetitionsövning

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna. Då frågorna berörde

en av grundvalarne för Sveriges härordning, måste desamma, för

att deras innebörd måtte kunna allsidigt bedömas, ses i sammanhang

med värnpliktstjänstgöringen i dess helhet. Innan de upptoges till direkt

besvarande, syntes det därför nödvändigt att —- genom ^en i möjligaste

mån kortfattad framställning — belysa de principer, på vilka här
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

ordningen i fråga om värnpliktstjänstgöringen blivit byggd, och utveckla

de allmänna synpunkter, som därvid varit bestämmande.

Det låge i sakens natur, att infanteriet, såsom varande arméns talrikaste

truppslag, därvid främst komme i betraktande. Infanteriets organisation

vore ock den för en bärordning grundläggande.

Strävandena under de senaste femtio åren att stärka Sveriges lantförsvar

hade avsett att skapa en operations- och stridsduglig fälthär till

landets försvar, d. v. s. en här, som efter avslutad mobilisering vore i

stånd att upptaga striden mot en anfallande fiende. En härs operationsoch

stridsduglighet berodde — förutom av att den vore försedd med erforderlig

materiel — huvudsakligast av personalens, truppens såväl som

befälets, utbildning. Truppens utbildning och befälets utbildning stode i

närmaste samband med varandra. Otillräckligheten av den ena utbildningen

inverkade ofördelaktigt på den andra. Med hänsyn till här- och truppföring

ställdes på befälet särskilda krav, som måste tillgodoses genom

* för ändamålet anordnad särskild utbildning och övningar.

Truppens, den menige mannens, utbildning utgjordes av soldatutbildning

(första tjänstgöring) och utbildning under repetitionsövningar, av vilka

de, som ägde rum under åren närmast efter soldatutbildningen, hos oss

även benämndes regementsövningar.

Soldatutbildningen avsåge att hos den, som underginge sådan utbildning

. (volontären, den vapenföre värnpliktige), grundlägga och utveckla

en fast disciplin, att uppfostra honom till göda krigsmannaegenskaper i

övrigt och till fysisk uthållighet samt att meddela honom de kunskaper

och färdigheter, som krävdes, för att han, enskilt och i truppförband,

skulle kunna förrätta honom i fält under olika förhållanden, såsom marsch,

förläggning, manöver och strid, åliggande tjänst.

Repetitionsövningarna hade till uppgift att, i den mån så erfordrades,

uppfriska soldatens under den första tjänstgöringen förvärvade kunskaper

och färdigheter samt särskilt att möjliggöra övningar i starkare och mot

förhållandena vid mobilisering i möjligaste mån svarande (krigsmässiga)

förband. I anslutning härtill borde mot slutet av repetitionsövningarna

hållas större fälttjänst övning ar, i vilka samtliga truppslag borde deltaga.

Fråg ;an angående den tid, som vore erforderlig för soldatutbildningen

för att därmed avsett, nyss antytt ändamål skulle vinnas, hade, särskilt

vad anginge infanteriet, upptagits till en ingående behandling i chefens för

generalstaben förslag till härordning den 13 november 1900, vilket förslag

granskats av samtliga arméfördelningschefer m. fl. (generalskommissio--

3652 19 3

Allmänna

■synpunkter.

Infanteriet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

nen). Samtidigt hade frågan angående antalet repetitionsövningar i beväringens

första uppbåd ägnats en omsorgsfull prövning.

På grund av erfarenheterna under senare hälvten av 1890-talet dels

från fotgardesregementena, vilka haft en rekrytutbildning av 97* månader,

dels från de indelta infanterirekryternas utbildning, som omfattat

en tid av 5 och vid andra och femte arméfördelningarna 6 månader

samt med ledning av anställda beräkningar angående den tid, som vore

erforderlig för inlärandet och inövandat av soldatutbildningens ämnen och

övningsgrenar, hade man kommit till det resultatet, »att en tid av omkring

8 månader medgåve att uti tjänstens olika grenar systematiskt och

grundligt utbilda infanterirekryten, så att denna förmådde att tillfredsställande

fylla sin plats i fält, under marsch, bevakning och strid». Tre

av generalskommionens medlemmar hade ansett det önskvärt, att i huvudsaklig

överensstämmelse med 1875 och 1891 års härordningsförslag tjänstgöringstiden

för de värnpliktiga blivit bestämd till en första utbildningstid

av 10Va månader, däruti inbegripen regementsövning, d. v. s. den första

tjänstgöringen borde, enligt deras mening, omfatta en tid av omkring

97a månad.

I anslutning till nyssnämnda uttalande angående tiden för soldatutbildningen

(första tjänstgöringen) hade chefen för generalstaben med

instämmande av generalskommissionen anfört: »Men å andra sidan, för

att den mobiliserade fälthärens infanteri skall vinna nödig stadga och

sammanhållning, fordras oundgängligen tre tillräckligt långa repetitions(regements-)

övningar uti beväringens första uppbåd».

Envar av dessa tre repetitionsövningar både föreslagits böra hava en

längd av 35 dagar. Därvid hade två huvudsynpunkter varit bestämmande:

den ena att övingarna inom kompani-, bataljons- och regementsförband

bleve på ett tillfredsställande sätt och tillräckligt länge bedrivna,

den andra, att infanteriregementen och motsvarande förband av de andra

truppslagen komme att varje år deltaga uti fälttjänstövningar med flera

truppslag, vare sig inom vederbörlig arméfördelning eller arméfördelning

mot arméfördelning. Fälttjänstövningarna vore oundgängligen nödvändiga

för arméns stridsduglighet och tjänstbarhet, för att truppslagen, av

vilkas samverkan så mycket vore beroende i fält, skulle lära känna varandra

i fred, för att de högre befälhavarna skulle beredas tillfälle till

utbildning för ledning av större truppförband, och för att de lägre befälhavarna

skulle vänjas vid större förhållanden än dem, som övningarna

enbart vid eget regemente förmådde erbjuda. Övningarna i kompani-,

bataljons- och regementsförband hade beräknats till 30—28 dagar samt

fälttjänstövningarna med flera fruppslag till 5—7 dagar, tillsammans 35

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

dagar. Repetitions- (regemente-) övningarna skulle i regel taga sin början

under senare bälvten av augusti och vara avslutade senast med utgången

av september.

Vad anginge antalet repetitions- (regemente-) övningar i beväringens

första uppbåd, vore det, för att utbildningen under dessa övningar

skulle kunna bedrivas med någorlunda starka truppförband, kompanier

och bataljoner, på samma gång som regementena hade en krigsmässig

indelning uti tre bataljoner, en oeftergivlig fordran, att tre årsklasser årligen

och samtidigt deltoge uti ifrågavarande övningar. Varom icke bleve

kompanierna för små, för att utbilduingen skulle kunna bedrivas med

tillfredsställande resultat. För att den mobiliserade fälthären skulle vinna

nödig stadga och sammanhållning vore det, allra helst som någon stående

stamstyrka icke funnes till förfogande, erforderligt, dels att antalet

uti repetitions- (regements-) övningarna deltagande värnpliktiga vore så

stort, att regementena kunde erhålla nyss omförmälda krigsmässiga indelning,

dels att övningarna ägde rum tre på varandra följande år. Därigenom

komme att uti infanteritruppförbanden (kompanier, bataljoner, regementen)

infogas den sammanhållande kraft, som funnes till även vid krigstillfälle.

Det vore de tre till samtliga repetitions- (regements-) övningar

inkallade årsklasserna, som bildade infanteriets kärna, till vilken vid mobilisering

äldre och yngre årsklasser skulle sluta sig. De tre repetitionsövningarna

skulle försiggå under tredje, fjärde och femte värnpliktsåren.

Mot denna sistnämnda anordning hade tre medlemmar av generalskommissionen

uttalat sin avvikande mening i så måtto, att de av militära

skäl, i främsta rummet soldatens mera fältmässiga utbildning på ett tidigare

stadium av hans tjänstetid, ansett, att första repetitionsövningen borde

äga rum under andra året eller samma år soldatutbildningen slutade. I

övrigt hade de anslutit sig till generalkommissionen, vilken såsom sin

mening uttalat, att förslaget, under den givna förutsättning av 365 dagars

fredstjänstgöring för de värnpliktiga, vore tillfredsställande, samt att detsamma,

fullt genomfört, komme att högst väsentligt stärka landets försvarskraft.

I motiveringen till 1901 års härordning sproposition hade chefen för

lantförsvarsdepartementet ytterligare utvecklat de skäl, åt vilka chefen

för generalstaben givit uttryck.

Soldatutbildningen vid infanteriet borde, enligt departementschefens

mening, omfatta en tid av »minst 8 månader», enär tiden för infanterirekryternas

utbildning (5—6 månader) visat sig otillräcklig. Det krävdes

ytterligare minst 2 månader, för att rekrytens daning till soldat

skulle bliva fullbordad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Till repetitions-(regements-)övningar i beväringens första uppbåd

borde tre årsklasser årligen och samtidigt vara inkallade. Det kunde

nämligen icke fästas nog avseende vid den fordran, att under nämnda

övningar regementena vore indelade i det antal truppförband, som motsvarade

krigsindelningen, d. v. s. uti 3 bataljoner och 12 kompanier,

något som icke läte sig göra, om repetitions-(regements-)övningarna

vore inskränkta till allenast två. Tre repetitions-(regements-)övningar

hade dessutom eu synnerligen stor betydelse med hänsyn till de mobiliserade

infanteritruppförbandens fasthet, sammanhållning och fältduglighet.

För att mobilisera fälthärens infanteriregementen jämte depåtrupper måste

nämligen så gott som alla infanteriregementena tilldelade, beväringens

första uppbåd tillhörande värnpliktsklasser tagas i anspråk. Av dessa

krävde den egentliga fälthären i allmänhet minst sex klasser av till förfogande

varande åtta, och alltefter förhållandena, i främsta rummet tidpunkten

för mobiliseringen, komrne ifrågavarande sex klasser att utgöras

av den andra till och med den sjunde eller av den tredje till och med

den åttonde. Ju längre tid som förflöte, sedan varje för fälthärens

mobilisering avsedd klass varit inkallad till tjänstgöring (repetitionsövning),

dess svagare och lösligare bleve sammansättningen av det mobiliserade

truppförbandet, icke blott uti det avseendet, att den enskilde individens

militära färdigheter och kunskaper ginge tillbaka, utan ock

därutinnan, att truppförbanden såsom sådana förlorade i sammanhållning

och kraft. Då det emellertid vore nödvändigt, att armens fältinfanteribataljoner

vore verkligen krigsbrukbara, d. v. s. marsch-, manöver- och

stridsdugliga, måste de årsklasser, som skulle bilda desamma, hava sin

militära utbildning i någorlunda friskt minne. Komme mobiliseringen

av infanteriet att ske med andra till och sjunde klasserna hade för

tredje och sjunde klasserna högst två men för de övriga fyra högst

ett år gått till ända, sedan de varit inkallade till övning. Skulle åter

fältinfanteriregementena sammansättas av tredje till och med åttonde

klasserna, bleve förhållandet, särskilt vad åttonde klassen anginge, ogynnsammare

än enligt det förstnämnda mobiliseringsalternativet. Skärskådades

mobiliseringskraven i och för sig och undersöktes fordringarna

på ett fältdugligt infanteri, framginge nödvändigheten av tre repetitions(regements-)övningar

med infanteriets till första uppbådet hörande värnpliktiga

såsom en den allra viktigaste angelägenhet.

De tre repetitions-(regements-)övningarna borde förläggas i en

följd samt fullgöras under tredje, fjärde och femte värnplikts åren. Just

därigenom att vid de för fälthären avsedda infanteriregentena tre på

varandra följande värnpliktsklasser samtidigt vore inkallade till repeti
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

tions-(regements-)övningar, förlänades en betydande styrka och fasthet

åt nämnda trnpplörbands organisation. Ifrågavarande tre värn pliktsklasser

utgjorde, så att säga, en stam av värnpliktssoldater, vilka gåve

sitt stöd åt och vid sig bunde äldre och yngre årsklasser. I betraktande

härav kunde chefen för lantförsvarsdepartementet icke ansluta sig

till den mening, som uttalats av de tre medlemmarna av generalskommissionen

i fråga om den första repetitions-(regements-)övningens förläggande

redan till andra året.

Antalet repetitions-(regements-)övningar vid infanteriet uti beväringens

första uppbåd vore, i lika grad som tiden för soldatutbildningen,

en av den föreslagna härordningens grundvalar. Det vore emellertid

även av framstående betydelse, att åt varje sådan övning tillmättes tillräcklig

tid. Med hänsyn till nödvändigheten att åt skjutövningarna,

bevaknings- och stridsövningarna samt att på utbildningsprogrammet

upptaga årliga fälttjänstövningar med två eller flera truppslag borde

varje repetitions-(regements-)övning vid infanteriet uti beväringens

första uppbåd omfatta en tid av 35 dagar. Beträffande den tid på året,

då repetitions-(regements-)övningarna skulle hållas, borde det militära

utbildningsåret, i stort sett, avslutas med utgången av september. Av

detta år borde nämnda övningar utgöra avslutningen samt fälttjänstövningar

med flera truppslag bilda deras slutsten.

I överensstämmelse med de nu angivna grunderna för de infanteriet

tilldelade värnpliktigas tjänstgöring i fredstid skulle, enligt förslaget till

1901 års härordning, den första tjänstgöringen, med början under första

året, omfatta en tid av 245 dagar samt i beväringens första uppbåd åtföljas

av tre repetitions-(regements-)övningar, vardera om 35 dagar samt

förlagda till tredje, fjärde och femte åren.

Av vad sålunda anförts framginge, att till grund för förslaget till

1901 års härordning legat en allvarlig strävan att i utbildningshänseende

skapa ett operations- och stridsdugligt infanteri samt för ändamålet

på lämpligt sätt bestämma tiden för soldatutbildningen, antalet

och följden av repetitions-(regements-)övningar samt tiden för varje

sådan övning, vars sista del skulle upptagas av fälttjänstövningar med

trupper av alla vapen. Den därvid förebragta motiveringen hade sedan

dess icke i något avseende förlorat i styrka. Fastmer kvarstode den i oförminskad,

ja, man skulle kunna säga, i ökad betydelse. Förslaget hade

icke innehållit något utöver det oundgängligen nödvändiga. Det hade

icke avsett något annat, än att Sveriges försvarskraft skulle så stärkas, att

dess freds- och på samma gång frihetsälskande folk skulle med tillförsikt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

kunna lita till densamma i farans stund, samt att sålunda fäderneslandets

självständighet skulle kunna tryggas och dess neutralitet upprätthållas.

Riksdagen hade emellertid icke bifallit förslaget angående infanteriets

värnpliktstjänstgöring, utan beslutit, att de värnpliktiga vid detta

truppslag skulle fullgöra sin tjänstgöring, vilken sammanlagt bestämdes

till 240 dagar, med en första tjänstgöring om 150 dagar under andra

året samt med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren. Riksdagen hade dock

icke förbisett, att med denna nedsättning av utbildningstiden det svårligen

läte sig göra att utbilda ett sina uppgifter vuxet reservunderbefäl,

och att utsikten att anskaffa reservofficerare komme att väsentligen minskas.

Till undvikande av dessa olägenheter och för att ett större antal underbefäl

skulle kunna utbildas, hade riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att,

för tiden från och med år 1908 och till dess annorlunda bestämdes, på

grund av frivilligt avtal ersätta avgången i nummerstyrkan vid infanteriregementena,

undantagandes Svea och Göta livgarden samt Gottlands

infanteriregemente, dock att ökningen begränsades till 72 nummer vid

varje fältinfanteriregemente och till 48 nummer vid vart och ett av de

båda för kustfästningarna avsedda infanteriregementena.

Beträffande tiden för repetitionsövningarna hade riksdagen beslutit

den ändringen i förslaget till värnpliktslag, att sådan övning, där icke

Konungen för särskilda fall funne nödigt att annorlunda förordna, icke

finge äga rum vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län förlagda infanteriregementen under

tiden från och med den 11 juli till och med den 31 augusti samt vid

övriga infanteriregementen, med undantag av de för sjöfästningarna

avsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den 9

september.

Generalskommissionen, som yttrat sig angående dessa och andra nedsättningar

i Kungl. Maj:ts härordningsförslag, innan desamma behandlats

och beslutats av riksdagen, hade funnit dem utgöra »ett betydligt försvagande

av den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen».

Då den av riksdagen beslutade värnpliktslagen föredragits till fastställelse

av Kungl. Maj:t, hade chefen för lantför svar sdepartementet enligt

det offentliggjorda statsrådsprotokollet yttrat, att då den sammanlagda

utbildningstiden vid infanteriet bestämts till 240 dagar, därav den första

tjänstgöringen omfattade 150 dagar, läte det sig enligt hans förmenande

icke göra att i tjänstens olika grenar tillfredsställande utbilda värnpliktsrekryten.

Särskilt för fälttjänst- och skjutövningarna bleve den till

utbildning anslagna tiden otillräcklig för att därunder, även med det

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

mest intensiva arbete, skulle kunna danas eu med samtliga sina åligganden

i fält fullt förtrogen soldat. Den minskning, som repetitions(regements-)övningarna

i beväringens första uppbåd undergått, inverkade

i motsvarande grad ofördelaktigt på det utbildningsresultat, som

enligt Kungl. Maj:ts förslag vore avsett att vinnas med dessa viktiga

övningar. Men förutom det att de värnpliktigas fältmässiga utbildning

samt följaktligen även trupp förban dens fasthet och sammanhållning

komme att lida avsevärt men av den förkortade fredstjänstgöringen,

följde härav åtskilliga andra olägenheter, bland vilka särskilt kunde

framhållas officers- och underofficerskårernas mindre gynnsamma tjänstgöringsförhållanden,

svårigheten att förverkliga det från alla håll uttalade

önskningsmålet att ur de värnpliktigas led rekrytera volontärpersonalen

samt väsentligen minskade utsikter att erhålla det vid mobilisering

erforderliga antalet reservofficerare och att utbilda ett sina uppgifter i

fält vuxet reservunderbefäl.

Såsom förut framhållits hade enligt förslaget till 1901 års härordning

avsetts, att infanteriets värnpliktiga i beväringens första uppbåd

skulle hava en sammanlagd fredstjänstgöring av 350 dagar, varav en

första tjänstgöring av 245 dagar samt tre repetitions-(regements-)övningar,

en var om 35 dagar1), förlagda till tredje, fjärde och femte åren.

Genom 1914 års härordning hade motsvarande tjänstgöring bestämts

till 340 dagar, således 10 dagar kortare än vad som avsetts med 1901

års härordning. Av nämnda 340 dagar upptoge första tjänstgöringen

250 dagar, men repetitions-(regements-)övningarna vore desamma som

enligt 1901 härordningsbeslut. För de s. k. underbefälsämnena ävensom

för värnpliktiga kulsprutesoldater, signalister och sjukvårdsmän samt

kommissarier (»underbefäl och fackmän») hade dock genom 1914 års

härordning den första tjänstgöringen blivit bestämd till 310 dagar, en

anordning av synnerligen stor betydelse för erhållande av värnpliktigt

underbefäl samt för utbildningen i kulsprute-, signal-, sjukvårds- och

kommissarietjänsten.

I motiveringen till 1914 års härordningsproposition hade framhållits,

att det, för erhållande av tillräckligt starka förband och ur andra

synpunkter, varit synnerligen önskvärt, om antalet repetitionsövningar

hade kunnat ökas från tre till fyra. Med hänsyn till därmed förknippade

sociala olägenheter hade en sådan ökning dock icke ansetts böra

ifrågasättas. Ur utbildningssynpunkt måste det, enligt vad som gjorts *)

*) Dessutom en repetitionsövning om 15 dagar i andra uppbådet, motsvarande

nuvarande reservtruppövning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Övriga trupp»lag.

gällande i samma motivering, anses fördelaktigt, om den första repetition

sövningen förlädes i så omedelbar anslutning till soldatutbildningen

som möjligt. Beträffande de två återstående repetitionsövningarna hade

det ur militär synpunkt varit fördelaktigt, om den sista kunnat uppskjutas

till femte värnpliktsåret, men enär detta blivit olägligt för de

värnpliktiga och icke syntes vara oundgängligen nödvändigt, borde

dessa övningar liksom hittills försiggå under tredje och fjärde värnpliktsåren.

I anslutning härtill hade yttrats, att de erfarenheter, som vunnits angående

den behövliga längden av repetitionsövningarna, nogsamt utvisade,

att någon inskränkning i den för dessa övningar anslagna tiden,

30 dagar, så långt ifrån vore möjlig, att tvärtom en ökning av dagantalet

skulle vara behövlig. Av sociala skäl borde icke någon ändring

i det bestämda dagantalet ifrågasättas. Den period, under vilken repetitionsövningar

i regel icke finge hållas i större delen av landet, borde

begränsas till och med den 5 september. Sistberörda förslag hade dock

icke blivit av riksdagen bifallet.

I chefens för generalstaben år 1900 utarbetade förslag till ny härordning

ävensom i 1901 års härordningsproposition hade positionsartilleriet,

fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen, vad värnpliktstjänstgöringen

anginge, organiserats efter samma grunder som infanteriet,

men erhållit, jämförelsevis sett, större menig volontärstyrka än

detta truppslag. Riksdagen hade emellertid beträffande de värnpliktiga

vid nyss uppräknade truppslag fattat samma beslut som i fråga om infanteriets

värnpliktiga.

Orgauisationen av kavalleriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och

fälttelegraf trupp erna hade byggts på en avsevärd styrka meniga volontärer,

beräknad icke blott för rekrytering av underbefäl utan ock för

att tillgodose åtskilliga andra speciella behov vid vederbörliga truppslag.

De till dessa hörande värnpliktiga skulle hava en första tjänstgöring av

281 dagar, omedelbart åtföljd av en regementsövning om 42 dagar. Samtidigt

med denna skulle fjärde värnpliktsklassen inkallas till en sådan

övning av nyss angiven längd.

Grenom en sådan anordning av vämpliktsövningarna och genom

tillgången av en menig volontärstyrka utöver den, som erfordrades för

rekrytering av underbefälskadern, skulle det bliva möjligt att giva de

värnpliktiga en tillfredsställande ryttar-, artillerist- o. s. v. utbildning

samt att under regementsövningarna, då förutom den meniga volontärstyrkan,

två årsklasser värnpliktiga vore inkallade till tjänstgöring, er
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

hålla tillräckligt starka truppförband, för att övningarna ur denna synpunkt

skulle kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma

tiden för en repetitions-(regeinents-)övning till mindre än till 42 dagar

hade icke ansetts tillrådligt.

Riksdagen hade godkänt vad som i nu berörda avseende föreslagits

med den skillnad, att den andra repetitionsövniugen skulle äga rum

under det tredje året i stället för under det fjärde. Sålunda hade beslutits,

att den till 365 dagar uppgående värnpliktstjänstgöringen vid

ifrågavarande truppslag skulle fullgöras med eu första tjänstgöring om

281 dagar med början under första året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje

åren.

Genom 1914 års härordningsbeslut hade värnpliktsförhållandena

förblivit oförändrade vid kavalleriet och fältartilleriet. Positionsartilleriet

åter hade likställts med fältartilleriet. Vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

hade skett den ändringen, att första tjänstgöringen ökats från

281 till 295 dagar, medan i stället envar av de båda repetitionsövningarna

minskats från 42 till 35 dagar. Vid fästning sartilleriet och fästning

singenjör trujop erna hade värnpliktstjänstgöringen ordnats på samma

sätt, dock med möjlighet till delade inryckningar, för att kravet på säkerhetsbesättning

i Boden skulle kunna tillgodoses samt med repetitionsövningarna

förlagda till tredje och fjärde åren.

I härordningspropositionen hade föreslagits för kavalleriet en första

tjänstgöring om 301 dagar jämte två repetitionsövningar, vardera om

42 dagar samt för fältartilleriet och positionsartilleriet en första tjänstgöring

om 249 dagar, men tre repetitionsövningar om 42 dagar. Vid

kavalleriet hade första tjänstgöringen varit i behov av ökning för tillgodoseende

av utbildningen och hästvården. Vid fältartilleriet hade det

varit nödvändigt att öka antalet repetitionsövningar från två till tre dels

för att ytterligare befästa vad de värnpliktiga inlärt under den första

tjänstgöringen, vilket behov gjort sig särskilt kännbart i betraktande

av det antal årsklasser, som inkallades vid mobilisering, dels för att

möjliggöra en tillfredsställande organisation under regementsövningarna.

Dittills hade på grund av personalbrist icke något regemente under

nämnda övningar kunnat organisera fullt antal batterier, utan hade årligen

vissa batterier uppdelats för att-komplettera de övriga. Härav

hade batteriernas utbildning lidit, varjämte regements- och divisionsstaber

gått miste om övning i att leda det antal enheter, som i fält förefunnes.

Detta måste anses såsom en stor olägenhet, enär repetitionsövningarna

vore de enda övningar, som erbjöde tillfälle för nämnda

4

3652 19

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

staber att erhålla fältmässig övning med trupp. Då repetitionsövningarnas

längd icke kunde minskas, men å andra sidan hela tjänstgöringstidens

ökning i motsvarande mån — huru önskvärd den än kunde anses

vara — icke borde ifrågasättas, funnes icke någon annan utväg än att

nedsätta den första tjänstgöringen till 249 dagar. Därigenom försvagades

själva rekryt-(artillerist-)utbildningen, vilken olägenhet dock uppvägdes

av att de värnpliktigas tjänstbarhet vid mobilisering stärktes samt

av fördelen att kunna bedriva repetitionsövningarna på det antal batterier,

som fredsorganisationen omfattade.

Såsom av det redan sagda framginge, hade riksdagen beslutit att

låta de förutvarande värnpliktsförhållandena vid såväl kavalleriet som

fältartilleriet förbliva oförändrade samtidigt med att positionsartilleriet,

som utvecklats till ett tungt fältartilleri, jämställts med det vanliga

fältartilleriet.

Vad värnpliktstjänstgöringen vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna

anginge, hade i 1914 års härordningsproposition föreslagits, att

den första tjänstgöringen skulle minskas från 281 till 270 dagar, men

att i stället antalet repetitionsövningar skulle ökas från två till tre, varje

övning dock endast om 35 dagar. Förslaget i sin helhet hade betingats

av nödvändigheten att erhålla tre repetitionsövningar, för vilket antal i

huvudsak samma skäl talade, som ovan anförts i fråga om fältartilleriet.

Genom tre sådana övningar skulle åtskilliga olägenheter avlägsnas samt

den krigsmässiga utbildningen främjas. Genom det beslut, som riksdagen

fattat, hade soldatutbildningen hunnit att bättre tillgodoses än

enligt 1901 års härordning, men i stället hade varje repetitionsövning

minskats med en vecka.

1 fråga om fästning sartilleriet och fästning singenjörtruppernas värnpliktsförhållanden

överensstämde härordningsbeslutet med härordningspropositionen.

I 1914 års härordningsproposition hade icke ifrågasatts någon

ändring i det sammanlagda antalet värnpliktsdagar vid trängen (i egentlig

trängtjänst och i sjukbärartjänst samt i egentlig sjukvårdstjänst). För

iniendenturtrupperna (förplägnadstrupperna), vilka skulle nybildas ur

trängen i förvaltningstjänst hade föreslagits lika lång fredstjänstgöring

som för trängen. För de värnpliktiga vid trängen i egentlig trängtjänst

och i sjukbärartjänst hade den förutvarande tjänstgöringen bibehållits

oförändrad med en första tjänstgöring av 150 dagar med början under

första eller andra året samt tre repetitions-(regements-)övningar, var och

en om 30 dagar före utgången av fjärde eller femte året. För de värn
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

pliktiga vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst skulle den första tjänstgöringen

omfatta en tid av 180 dagar med början under första året,

samt repetitions-(regements-)övningarna vara två, förlagda till andra och

fjärde åren, vardera om 30 dagar. Vid intendenturtrupperna slutligen

skulle värnpliktstjänstgöringen fullgöras med en första tjänstgöring om

210 dagar med början under första eller andra året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under fjärde året. Vid trängen och

intendenturtrupperna skulle värnpliktiga uttagas för utbildning till underbefäl

eller fackmän med eu sammanlagd tjänstgöringstid av 365 dagar,

fördelade i en första tjänstgöring om 275 dagar med början under första

eller andra året, samt tre repetitions-(regements-)övningar, envar om 30

dagar, före utgången av fjärde eller femte året.

Vad sålunda föreslagits beträffande värnpliktstjänstgöringen vid

trängen och intendenturtrupperna hade av riksdagen godkänts.

Redan vore framhållet, att det arbete på stärkandet av vår härordning,

som utförts under det tidsskede, som den ovan lämnade redogörelsen

omfattade, icke haft något annat mål, än att vår självständighet

därigenom vid behov skulle kunna tryggas och vår neutralitet upprätthållas.

Av nämnda redogörelse framginge, av vilken vital betydelse

man ansett det vara, att de värnpliktiga hade eu för danandet av en

operations- och stridsduglig fälthär tillräckligt lång första tjänstgöring

samt tillräckligt antal repetitionsövningar av erforderlig längd. Den första

tjänstgöringen och repetitionsövningarna framstode såsom härordningens

grundvalar. De utgjorde tillsammans ett system, ett följdriktigt helt, ur

vilket inga delar kunna borttagas, utan att det hela komme att i större

eller mindre grad lida.

Soldatutbildningen vore nu svårare än den varit för omkring tjugu

år sedan, på grund av att nya stridsmedel och följaktligen även nya

utbildningsgrenar tillkommit. Verksamheten i fält uppställde ock i övrigt

större krav än tillförene.

Bland nya övningsgrenar vid infanteriet märktes: kulspru te tjänst,

handgranatkastning, minkastartjänst o. d., varjämte signal tjänsten och

pionjärtjänsten erhållit ökad betydelse och omfattning. Inom ramen av

den uti ■ värnpliktslagen föreskrivna första tjänstgöringen läte det sig icke

göra att, även om s. k. specialisering av utbildningen tillgrepes, i de nya

övningsgrenarna meddela en någorlunda tillfredställande utbildning, utan

att den erforderliga allmänna soldatutbildningen eftersattes. Vid kavalleriet

måste med hänsyn till tjänsten till fots (eldstrid m. m.) numera

Slutsatser.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

ställas större krav på ryttarutbildningen än förr, d. v. s. detta truppslags

infanteristiska utbildning fordrade ökad tid. Åven vid artilleriet

måste åt samma utbildning ägnas ökad uppmärksamhet, emedan vapnet

måste vara mera i stånd än eljest att sörja för sitt eget omedelbara skydd

såväl under marsch och förläggning som under strid. Därtill komme

utbildningen för bekämpandet av luftmål (flygplan o. d.). Vid ingenjörtrupperna

hade nya hjälpmedel tillkommit, i vilkas handhavande övning

erfordrades o. s. v. Av det sagda framginge, att ville man målet:

en sina uppgifter i fält vuxen soldat, ryttare och artillerist o. s. v., kunde

tiden för den första tjänstgöringen icke minskas. Fastmer vore den i

behov av ökning.

Till följd därav att vid infanteriet värnpliktiga måste avses för kulsprutetjänst

och annan specialtjänst vore under repetitionsövningarna

tre samtidigt inkallade årsklasser knappast tillräckliga för att erhålla

truppförband av erforderlig styrka. Äv delvis liknande skäl, men

väsentligen till följd av antalet volontärvakanser, utgjorde vid kavalleriet

två årsklasser en väl ringa styrka. Vid fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna vore, såsom framginge av

motiveringen till 1914 års härordningsproposition, två årsklasser icke

tillräckliga. Antalet repetitionsövningar kunde följaktligen icke minskas

utan att synnerligen stora olägenheter skulle följa av en sådan åtgärd.

Icke heller kunde tiden för varje repetitionsövning nedsättas, utan att

utbildningsresultatet försvagades. Denna tid överstege icke vad behovet

krävde. I vissa fall kunde den icke sägas vara tillräcklig för det med

övningarna avsedda ändamålet.

Nödvändigt vore att, såsom i 1901 års utbildningsprogram framhållits,

större fälttjänstövningar med trupper av alla vapen årligen ägde

rum under repetitionsövningarnas senaste del. Större fälttjänstövningars

betydelse för samverkan mellan truppslagen samt för befälhavare och

stabers utbildning m. m. vore så stor, att varje år, som de inställdes, hela

arméns fältmässiga utbildning lede stort men.

Bedömdes de nu avhandlade spörsmålen ur försvarets synpunkt,

d. v. s. med hänsyn till härordningens effektivitet, torde fullgoda skäl föreligga

för det uttalandet, att — i samma mån som värnpliktstjänstgöringen

minskades, vare sig genom nedsättning av första tjänstgöringen eller

genom indragning av repetitionsövningar eller deras avkortande —

avlägsnades målet att vid mobilisering kunna uppställa en operations- och

stridsduglig fälthär.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

I sia skrivelse den 29 november 1919 hade, yttrar chefen för

generalstaben vidare, försvarsrevisionen uppställt två grupper av frågor,

som gällde vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass. Den ena

gruppen avsåge begränsning av antalet repetitionsövningar vid infanteriet

till en respektive två sådana övningar samt motsvarande

avkortning vid trängen och intendenturtrupperna. Den andra gruppen

avsåge inskränkning av antalet repetitionsövningar vid kavalleriet,

artilleriet och ingenjörtrupperna till blott en samt, under förutsättning

att det nuvarande antalet repetitionsövningar skulle anses böra bibehållas,

minskning i antalet dagar för varje repetitionsövning: vid kavalleriet,

fältartilleriet och positionsartilleriet till 35 dagar samt vid fästningsartilleriet

och ingenjörtrupperna till 30 dagar.

Samtliga frågor hade av chefen för generalstaben besvarats under

den förutsättningen, att det värnpliktsår (de värnpliktsår), vartill återstående

repetitionsövning (repetitionsövningar) för 1919 års klass ansetts

böra förläggas, föreslagits inom ramen av de år, som värnpliktslagen

angåve, samt att övriga årsklasser, vilka vore beroende av vad

som här anfördes beträffande årsklassen 1919, verkligen bleve inkallade

till dem enligt nämnda lag åliggande regementsövningar. Besvarandet

av frågorna hade dessutom av generalstabschefen icke heller i något

avseende ställts i samband med den av försvarsrevisionen i dess skrivelse

den 19 november 1919 ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen.

Försvarsrevisionens skrivelse den 29 i samma månad hade nämligen icke

synts giva anledning till en sammankoppling av de uti ifrågavarande

båda skrivelser uppställda spörsmål.

I detta sammanhang torde jämväl böra omförmälas, att chefen för

fjärde arméfördelningen uti särskilda den 10 och 22 december 1919 avgivna

yttranden framhållit, att de med den av revisionen ifrågasatta

avkortningen av tjänstgöringstiden ur utbildningssynpunkt förenade

olägenheterna komme med hänsyn till garnisonstjänstens krav att framträda

särskilt starkt vid de i huvudstaden förlagda truppförbanden.

Såsom i det föregående framhållits, har såväl Kungl. Maj:t som riksdagen

ansett, att, i avvaktan på resultatet av den allmänna revisionen

av vårt försvarsväsende i syfte att anpassa detsamma efter folkets bärkraft

och aen fredliga kulturens behov, en nedsättning bör ske av den

i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden för de värnpliktiga.

Beslut härom har jämväl fattats i vad avser den stora huvudmassan

värnpliktiga av 1919 års klass. Sålunda har — med undantag för stu
-

Fllrsvars
revisionens
frågor.

Chefens

för fjärde

arméfördelningens

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

denter och med dem i värnpliktshänseende likställda — den för vapenföra

värnpliktiga föreskrivna tiden för första tjänstgöringen avkortats

med 130 dagar vid fotfolket samt 30 dagar vid trängen och intendenturtrupperna

samt tjänstgöringstiden för icke vapenföra nedsatts med 30

dagar. Emellertid har riksdagen i sammanhang med nämnda besluts

fattande givit uttryck för den uppfattningen, att icke blott nu omförmälda,

utan jämväl specialvapnen tilldelade värnpliktiga ävensom studenter

och med dem i värnpliktshänseende likställda borde komma i åtnjutande

av en avlcortning av den för dem nu föreskrivna utbildningstiden.

Därjämte har riksdagen förutsatt, att därest genom senare beslut

om repetionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden

för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att understiga

210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden borde äga rum

såväl för de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna

tilldelade värnpliktiga.

I enlighet med riksdagens sålunda gjorda uttalande har nu försvarsrevisionen

erhållit i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga

om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden för värnpliktiga,

tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för studenter och med

dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima riksdag i dess

skrivelse nr 10 berörda spörsmål.

Vid fullgörandet av det sålunda erhållna uppdraget har revisionen

givetvis tagit riksdagens förenämnda beslut och uttalanden såsom utgångspunkt

för sitt arbete. Revisionen har därför icke ansett sig böra

i detta sammanhang ingå i en särskild prövning av den för det framtida

ordnandet av vårt försvarsväsende grundläggande frågan, huruvida

och i vad mån en inskränkning av våra försvarsanstalter kan anses genomförbar

med hänsyn till inträdda förändringar i landets militärpolitiska

läge. Revisionen anser sig endast böra göra det allmänna uttalandet,

att de efter världskrigets avslutande inträdda utrikespolitiska förhållandena

icke synas vara av beskaffenhet att påkalla upprätthållande av någon

högre grad av krigsberedskap och att följaktligen ur denna synpunkt

hinder icke bör möta att vidtaga de inskränkningar i de värnpliktigas

övningstid, som med hänsyn till andra omständigheter kunna finnas vara

av behovet påkallade.

1 enlighet med den sålunda angivna utgångspunkten har revisionen

haft att taga under övervägande,

dels huruvida och i vad mån en provisorisk avkortning av första

tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga, tilldelade härens special
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

vapen och marinen, ävensom för studenter och med dem likställda låter

sig genomföra,

dels ock huruvida och i vad mån en begränsning av repet itionsövningarna

kan under provisorietiden genomföras.

Såsom av riksdagens förutnämnda skrivelse framgår, har riksdagen

utgått från, att innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt

försvarsväsende, man hade att emotse ett provisorium, som sannolikt

komrne att beröra minst två årsklasser värnpliktiga, nämligen 1919 års

klass och 1920 års klass. Vid sådant förhållande och då det ur flera

synpunkter givetvis är av vikt, att övningstiden för de årsklasser, som

beröras av provisoriet, bestämmes i möjligaste mån likformigt, skulle det

uppenbarligen varit önskvärt, därest utbildningstiden kunnat i ett sammanhang

bestämmas för samtliga de årsklasser, som hava att fullgöra sin

tjänstgöring under den tid, provisoriet kommer att omfatta. Med hänsyn

därtill, att flertalet av de värnpliktiga av 1919 års klass, varom nu är

fråga, redan befinner sig i tjänstgöring, och beslut i ämnet följaktligen

måste, därest en avkortning av första tjänstgöringstiden skall kunna ske,

snarast möjligt av statsmakterna fattas, har revisionen emellertid ansett

sig böra nu begränsa sig till att avgiva yttrande och förslag endast i

fråga om värnpliktiga, tillhörande 1919 års klass. Beträffande övningstiden

för 1920 års klass kommer revisionen att, så snart ske kan, avgiva

yttrande.

Vad då först angår frågan om en avkortning av första tjänstgöringstiden

gjorde sig, såsom förut nämnts, under de förberedande överläggningarna

härom inom revisionen den uppfattningen gällande, att nämnda

tjänstgöring måtte för vapenföra värnpliktiga, tilldelade kavalleriet, artilleriet,

ingenjörtrupperna och marinen, ävensom för vapenföra studenter

och med dem likställda, avkortas med samma antal dagar, som genom

lagen den 10 oktober 1919 bestämts beträffande fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga eller med 130 dagar. Med hänsyn därtill att flertalet

ifrågavarande värnpliktiga redan befunne sig i tjänstgöring, och en viss

tid ju alltid måste förflyta, innan beslut i ämnet hunne av statsmakterna

fattas, ansågs det redan från början uteslutet att ifrågasätta en större

avkortning av övningstiden. Å andra sidan gjordes gällande, att från

de värnpliktigas synpunkt sett nämnda dagantal representerade den minsta

avkortning av tjänstgöringstiden, som rättvisligen kunde ifrågakomma.

I syfte att utröna, huruvida en dylik avkortning av utbildningstiden vore

möjlig att genomföra framställde revisionen till vederbörande myndigheters

besvarande förut omförmälda frågor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Av såväl chefens för generalstaben som vederbörande truppslagsinspektörers

i ärendet avgivna yttranden, för vilka i det följande närmare

redogöres, framgår, att den av revisionen ifrågasatta avkortningen av

första tjänstgöringen med 130 dagar icke är möjlig att genomföra vid

rytteriet och artilleriet. Den högsta tänkbara avkortningen vid dessa

båda vapenslag har av vederbörande myndigheter angivits till omkring

100 dagar. Däremot skulle en dylik avkortning under vissa angivna förutsättningar

kunna vidtagas vid ingenjörtrupperna och marinen. Emellertid

hava samtliga myndigheter framhållit, att med en så väsentlig avkortning

av tjänstgöringstiden skulle följa betydande olägenheter i militärt

hänseende. Sålunda skulle ändamålet med första tjänstgöringen

komma att förfelas, enär de värnpliktiga icke erhölle tillräcklig utbildning

för att kunna fullgöra sina åligganden inom mobiliserad avdelning.

Vidare skulle avkortningen komma att inverka störande på tjänsten

inom truppförbanden o. s. v., i det att den fast anställda manskapsstyrkan på

grund av det stora antalet vakanser vore otillräcklig för upprätthållande

av erforderlig häst- och materielvård samt den inre tjänsten över huvud

taget. Slutligen skulle genom den ifrågasatta avkortningen möjligheten

att i fästningarna hålla nödig säkerhetsbesättning ävensom flottans krigsberedskap

äventyras.

Med avseende å vad sålunda av de militära myndigheterna i ärendet

anförts vill revisionen i och för undvikande av onödiga upprepningar

redan i detta sammanhang anföra följande.

Givet är att vid en förkortning av övningstiden en omläggning av

utbildningsprogrammen måste äga rum för att ett militärt resultat skall

under den förkortade utbildningstiden kunna uppnås. En sådan omläggning

torde i synnerhet i fråga om infanteriet vara oundgängligredan

för 1919 års klass. Man torde sålunda på detta område redan i

år kunna vinna vissa erfarenheter, i vilken mån genom ändrade utbildningsmetoder

tidsbesparing kan vinnas. I fråga om de specialvapnen

tilldelade värnpliktiga av denna årsklass kan givetvis icke, med hänsyn

till att större delen av första tjänstgöringen förflutit innan riksdagen

hinner fatta beslut rörande övningstidens avkortning, avkortningen kompenseras

på samma sätt. Revisionen är också fullt medveten om, att

man måste räkna med en minskning i utbildningsresultatets militära

värde. Att därigenom ändamålet med första tjänstgöringen komme att

»förfelas», synes dock vara ett allt för tillspetsat omdöme. Trots de

olägenheter i utbildningsavseende, som måste uppkomma, har revisionen

dock, med hänsyn till riksdagens uttalade önskan och de värnpliktigas

intressen, icke tvekat att förorda viss avkortning av första tjänstgöringen

för ifrågavarande värnpliktige.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Vid bedömandet av i vad mån en avkortning av don för nu ifrågavarande

värnpliktiga av 1919 års klass stadgade första tjänstgöringstiden

bör med hänsyn till förhandenvarande omständigheter vidtagas, har man

alltså att utgå ifrån, att ju större avkortningen göres, desto större bliva

svårigheterna att under den tjänstgöringstid, som återstår, uppnå samma

utbildningsresultat som hittills. Det måste självklart tagas hänsyn till

denna omständighet vid bestämmandet av avkortningens omfattning. 1

överensstämmelse härmed har revisionen under sina överväganden rörande

törsta tjänstgöringstidens längd vid de särskilda truppslagen sökt

tillse, att å ena sidan de värnpliktiga erhålla en av förhållandena påkallad

skälig avkortning av tjänstgöringstiden men att å andra sidan

avkortningen icke göres större än att ett utbildningsresultat av visst

militärt värde ändock kan påräknas. Att härvid stora svårigheter möta,

sammanhänger, såsom i det följande kommer att närmare påvisas, i icke

ringa mån med det förhållandet, att man här har att göra med en årsklass

värnpliktiga, vilken till större delen redan befinner sig i tjänstgöring

och vilkens utbildning hittills bedrivits och fortfarande intill dess

beslut om avkortning av tjänstgöringstiden fattats, kommer att bedrivas

efter de med hänsyn till den nuvarande övningstiden fastställda programmen.

Att en avkortning av första tjänstgöringen för kavalleriet, artilleriet

och ingenjörtrupperna tilldelade värnpliktiga kommer att medföra vissa

svårigheter även för den inre tjänstens ordnande inom de särskilda truppförbanden,

torde vara obestridligt. Dessa truppslags organisation förutsätter,

att en för häst- och materielvårdens och den övriga inre tjänstens

behöriga ombesörjande tillräcklig manskapsstyrka ständigt finnes

tillgänglig. I samma mån som vakanserna bland det fast anställda

manskapet ökas, i samma mån måste värnpliktiga i ökad utsträckning

tagas i anspråk för häst- och materielvårdens upprätthållande. Med den

omfattning, som vakanserna numera erhållit, är det vid vissa truppförband

fullständigt uteslutet att kunna upprätthålla organisationen, så framt

icke värnpliktiga i visst antal finnas att tillgå. Jämväl vid marinen

komma genom avkortningen givetvis vissa svårigheter för tjänstens ordnande

att uppstå. Vid utarbetandet av sina förslag har revisionen också

sökt att i möjligaste mån taga hänsyn till nu angivna omständigheter.

Med avseende å behovet av säkerhetsbesättningar å fästningarna

är det tydligt, att förhållandena härutinnan ställa sig mycket olika, beroende

på vad man inlägger i begreppet säkerhetsbesättning. Avser man

därmed att fästningen skall vara beredd att varje tid på året kunna

motstå ett fientligt angrepp, torde redan det sätt, varpå besättningsfrågan

3652 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

för närvarande är ordnad, icke kunna anses tillfredsställande. Det är

nämligen att märka, att det endast är under vissa tider på året, enkannerligen

under repetitionsövningarna, som ett mera avsevärt antal värnpliktiga

befinner sig i tjänstgöring. Inlägger man däremot i begreppet

säkerhetsbesättning endast den fordran, att fästningen icke bör under

någon del av året vara i avsaknad av en för den nödvändiga bevakningen

erforderlig truppstyrka, så torde hinder icke möta att även med

en förkortad först» tjänstgöring för de värnpliktiga nöjaktigt tillgodose

denna fordran. Revisionen, som för sin del fattat begreppet säkerhetsbesättning

i den sistnämnda bemärkelsen, har också i sina förslag sökt

sörja för att så kommer att bliva förhållandet. Vad flottans krigsberedskap

angår, har revisionen jämväl sökt i erforderlig mån tillgodose densamma.

Enligt vad i det föregående omnämnts, utgick revisionen vid infordrande

av vederbörande myndigheters yttranden rörande sättet

för genomförande av en avkortning av första tjänstgöringen med 130

dagar från den förutsättningen, att riksdagens beslut i ämnet skulle

vara fattat omkring den 1 februari 1920. Då denna tidpunkt emellertid

redan är förliden, torde man icke kunna räkna med att dylikt beslut

kan föreligga förr än tidigast den 1 mars 1920. Revisionen liar därför

under sina överläggningar rörande avkortning av första tjänstgöringen

vid arméns olika truppslag liksom ock ifråga om avkortning av

tjänstgöringstiden vid marinen utgått från, att en hemförlovning av de

värnpliktiga icke kan äga rum förr än tidigast från och med sistnämnda dag.

Såsom i det följande kommer att närmare påvisas, hava vid vissa

av arméns truppslag perioderna för första tjänstgöringen förlagts sår

att desamma komma att omfatta ett större antal dagar än värnpliktslagen

bestämmer för nämnda tjänstgöring. I och för nedbringande av

tjänstgöringstiden till den i värnpliktslagen fastställda hava föreskrifter

meddelats därom, att de värnpliktiga skola under tjänstgöringsperioden

hemförlovas i erforderligt antal dagar, och ankommer det vanligen på

vederbörande truppförbandschefer att bestämma, när hem förlovningen skall

äga rum. I regel sker denna under de större helgerna, jul, påsk och

midsommar, då ett avbrott i övningarna ändock är av förhållandena påkallat.

Vid sina undersökningar angående möjligheterna att verkställa en

avkortning av första tjänstgöringen har revisionen givetvis sökt att

komma fram till ett för varje truppslag bestämt dagantal. Med hänsyn

därtill, att förut omförmälda hem förlovning i vissa fall ännu icke ägt

rum, i andra åter helt och hållet eller endast delvis verkställts, har det

emellertid visat sig, att därest man vill ordna avkortningen på det sättet,

att samtliga värnpliktiga erhålla lika lång första tjänstgöring, det

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

skulle medföra avsevärda praktiska svårigheter att fastställa samma dagantal

för avkortningarna för samtliga truppslaget tillhörande värnpliktiga.

Det antal dagar, varmed avkortningen skulle äga rum, skulle nämligen bliva

beroende av i vad mån vederbörande värnpliktig redan varit hemförlovad.

Då det för ett praktiskt ordnande av saken icke kan vara lämpligt att på

detta sätt bestämma avkortningens längd med hänsyn till en var särskild

värnpliktig, har revisionen i sina förslag ansett sig böra utgå från de fastställda

tjänstgöringsperioderna och således räkna med det antal dagar,

som i varje fall av en tjänstgöringsperiod återstår från den 1 mars till

periodens slut. Den avkortning, som revisionen föreslår, kommer därigenom

att givas formen av en hemförlovning av ett visst för samtliga

vapenslagets värnpliktiga lika antal dagar under den återstående delen

av tjänstgöringsperioden. Att därigenom vissa värnpliktiga komma att

fullgöra några dagars längre tjänstgöring än andra, torde vara en

olägenhet, som mer än väl uppväges av de praktiska fördelar, den sålunda

föreslagna anordningen kommer att medföra.

Vad härefter repetitionsövningarna ■ angår, utgick revisionen vid

framställandet av förut omförmälda frågor till de militära myndigheternas

besvarande från den förutsättningen, att revisionen skulle bliva i

tillfälle att i ett sammanhang taga ståndpunkt till såväl första tjänstgöringen

som repetitionsövningarna för värnpliktiga av 1919 års klass.

Under ärendets behandling har det emellertid visat sig, att frågan angående

repetitionsövningarnas antal och förläggning för ifrågavarande värnpliktiga

på det närmaste sammanhänger med spörsmålet, huru repetitionsövningarna

komma att ordnas för 1920 års klass och de övriga

årsklasser, som eventuellt komma att av provisoriet beröras. Denna

senare fråga, för vilkens bedömande ytterligare utredning erfordras, har

emellertid den starkt begränsade tiden icke medgivit revisionen att redan

nu upptaga till prövning. Vid sådant förhållande och då det är av

vikt, att beslut snarast möjligt fattas rörande första tjänstgöringstiden,

därest någon mera avsevärd avkortning av densamma över huvud taget

skall kunna vidtagas, har revisionen med avseende å repetitionsövningarna

för 1919 års klass ansett sig böra för närvarande begränsas sig

till ett angivande av, huruvida dylika övningar böra anordnas under

innevarande år eller icke.

2. Fotfolket.

Enligt lagen den 10 oktober 1919 äro fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktige av 1919 års klass — studenter och med dem i värn
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

pliktshänseende likställda undantagna — skyldiga att fullgöra en första

tjänstgöringen om 120 dagar med början under första eller andra året.

Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om

30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren. Den

sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså

(120 + 30 + 30 + 30 =) 210 dagar.

Någon uttagning för utbildning till underbefäl och fackmän skall,

som förut nämnts, icke äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass.

Den för ifrågavarande årsklass sålunda stadgade utbildningstidens

fördelning framgår av nedanstående grafiska framställningar.

Samtliga infanteriregementen utom Karlskrona ocli Vaxholms grenadjärregementen,

Norrbottens regemente och (Jottlands infanterigemente.

2. året, _

1920. )

3. året, ___

1921. i

4. året, \_

1922. /

®/5 Första tjänstgöring* 8) 10/9Rep.-övn.n/io

Rep.-övn.1)

Rep.-övn. '')

120 dagar

30 »

■I 30 »

I 30 »

210 dagar

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen.

1. året, \,_____

1919. f

2 året \ tjänstgöring o. första rep.-övn.23/* 3/s Första tjänstgöring8)

1920- /'' gruppen Vårgruppon

3. året, \ i

1921. /

4. året, \ i

1922. /''

10/y Rep.-övn. u/io

Rep.-övn.1)

—

Rep.-övn. *)

Första

Höst
-

J120 dagar

i 30 »

;l 30 »

>) In- och ntryckningsdagar äro icke fastställda.

8) Hemförlovning i 9 dagar.

210 dagar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Norrbottens regemente.

A. Särskilt inkallade värnpliktiga från andra inskrivnlngsoinråden.

B. Värnpliktiga från Norrbottens lnskrivningsområde.

37

2. året, \j—

1920. /I l

3/s B. Första tjänstgöring* 2 3) 10/e Rep.-övn.n/io

,a/i A. Första tjänstgöring o. förstarep.-övn.

-

/120 (lagar

( 30 »

3. året, \

1921. /

4. året,

1922. I1

Itep.-övn. *)2)

Bep.-övn. *)2)

-I 30 »

-I 30 »

210 dagar

C. För särskild utbildning vid regementet uttagna värnpliktiga från andra inskrivningsområden.

2. året, 1,_

1920. /

3 året, 1 göring och tre rep.-övn.1)

1921. ’ | '' “ ”

Första tjänst
--|
-

J.210 dagar

Gottlands infanteriregemente.

A. Värnpliktiga från Gottlands inskrivningsområds.

2. året, \,

8/o Första tjänstgöring8) 10/« Rep.-övn.n/io

i 120 dagar

1920. J

/ 30 »

3. året. 11

Itep.-övn.l)

1921. /

■

1 oU »

4. året, /

Rep.-övn.1)

1922. / ''

•

1 oU »

210 dagar

B. För utbildning vid regementet uttagna värnpliktiga från andra inskrivningsområden.

1. året,

919. f

24/n Första

1919,

2 året 1 tjän8tg5rino ocl1 tre rep.-övn. (höstgruppen) 22/s

1920. ’ )

5210 dagar

’/a Första tjänstgöring3) och tre rep.-övn. (vårgruppen) ''Vio

Bestämmelser för utbildningen under första tjänstgöringen, soldatntbild- Gällande

ningen, återfinnas i g. o. n:r 1279/i9is. På grund av den för 1919 års utförestAf.S"

klass anbefallda avkortningen av sagda tjänstgöring äro ändrade före- ter.

*) In- och utryetningsdagar äro icke fastställda.

2) Denna repetitionsövning fullgöres för särskilt inkallade värnpliktiga från andra inskrivningsområden (A)

vid det regemente de värnpliktiga tillhöra och således icke vid I. 19.

3) Hemförlovning i 9 dagar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Inspektöreus

för

infanteriet

yttrande.

skrifter erforderliga. Utom i vad rör skjututbildningen äro sådana

hittills endast utfärdade för det manskap, som hösten 1919 inryckt till

tjänstgöring vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt

Grottlands infanteriregemente '').

Beträffande utbildningen under repetitionsövning vid infanteriet stadgas

i g. o. nr 955/i9i5 bland annat följande:

Utbildningen avser att — jämte det att de personliga militära kunskaperna

och färdigheten uppfriskas — bibringa regemente och däri ingående

truppförband och staber erforderlig färdighet i lösningen av uti

fält under olika förhållanden förekommande uppgifter. Där så är lämpligt

och möjligt, böra övningar i brigadförband äga rum.

Utbildningen omfattar i främsta rummet övningsgrenarna exercis,

fälttjänst och skjutning.

Frånsett den till övningar i skjutning avsedda tiden ävensom de

dagar, då regemente deltager i större fälttjänstövningar, anslås ungefär

en tredjedel av tiden till kompanis, en tredjedel till bataljons och en

tredjedel till regementes (brigads) utbildning.

Enär tiden icke medgiver, att truppförbanden under varje regementsövning

erhålla en utbildning, som motsvarar alla de olika förhållanden

eller lägen, vilka kunna tänkas förekomma i fält, bör plan för övningarna

under repetitionsöning uppgöras med hänsyn till övningarnas natur

under närmast föregående och närmast följande repetitionsövning.

Såsom förut nämnts, har inom revisionen ifrågasatts att begränsa

repetionsövningarnas antal till. en respektive två övningar. Den sammanlagda

övningstiden skulle alltså bliva (120 + 30=) 150 respektive

(120 + 30 + 30 =) 180 dagar.

Uti sitt den 22 december 1919 över den sålunda ifrågasatta begränsningen

avgivna yttrande lämnar inspektören för infanteriet till en början

en redogörelse för repetitionsövningarnas ändamål och betydelse. Härvid

framhålles i huvudsak följande.

Ändamålet med repetitionsövningars anordnande och betydelsen av

sådana övningar för infanteriets krigsduglighet borde ses ur två synpunkter:
'')

Föreskrifter äro utfärdade för skjututbildningen genom g. o. nr 1613/x9i9, för utbildningen

i övrigt av de vid I. 7, I. 26 och I. 27 inryckta värnpliktiga genom g. o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels behovet att genom upprepade, med ett eller flera års mellanrum

återkommande övningsperioder uppfriska och befästa de under den första

tjänstgöringen förvärvade militära kunskaperna och färdigheterna; och

dels kravet på att under en viss tid av året en så stor styrka på en

gång vore i tjänstgöring, att infanteriregementena kunde organiseras på

lika många bataljoner, kompanier och plutoner o. s. v. som enligt den

ständiga indelningen i krig samt att de olika trupp förbanden därvid

erhölle sådan styrka, att övningarna i någon mån kunde erhålla en

karaktär, motsvarande de mobiliserade truppförbandens uppträdande.

Den första av de anförda synpunkterna belyste behovet av repetitionsövningar

över huvud taget, den andra behovet av att under dessa

övningar flere årsklasser samtidigt vore inkallade till tjänstgöring.

Av de i 1901 och 1914 års härordningspropositioner gjorda uttalanden

rörande repetitionsövningarnas betydelse, vilka fortfarande ägde

giltighet, framginge tydligt, att repetitionsövningarnas betydelse för infanteriets

krigsduglighet vore så stor, att desamma med fullt fog kunde

betecknas såsom en av härordningens grundvalar. Ju kortare den

värnpliktiges första tjänstgöring vore, och ju mindre de militära kunskaperna

och färdigheterna på grund härav hunne att under denna

tjänstgöring befästas, desto hastigare förflyktigades minnet av det

inlärda och desto större bleve därmed behovet av repetitionsövningar

i och för sig. En följd av detta förhållande hade också varit, att man

i länder med kort första tjänstgöring för de värnpliktiga sökt att avhjälpa

de härmed förenade olägenheterna genom att inkalla de värnpliktiga

till ett flertal repetitionsövningar. Den logiska konsekvensen

av den avsevärda förkortning av tiden för första tjänstgöringen för 1919

årsklass syntes sålunda vara, att man av årsklassens tre repetitionsövningar

sökte vinna det bästa möjliga resultat för att öka dess krigsduglighet.

Ett motsatt tillvägagångssätt, d. v. s. att jämsides med en

betydlig förkortning av tiden för första tjänstgöringen även nedbringa

antalet repetitionsövningar till två eller eventuellt endast en, måste så

avsevärt nedsätta krigsdugligheten hos den ifrågavarande årsklassen 1919,

att densamma icke vid mobilisering borde omedelbart användes till rikets

försvar. I betraktande härav kunde sägas, att det vore ett ödesdigert

steg att samtidigt med en minskning av tiden för den första tjänstgöringen

även nedbringa antalet repetionsövningar.

Men saken hade även en annan och kanske ännu viktigare sida,

nämligen betydelsen av att under en viss tid av året hava så stor styrka

på en gång i tjänstgöring, att övningar kunde företagas med infanteriets

truppförband, organiserade enligt den för dem bestämda ständiga indel
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

ningen, och med en manskapsstyrka, som i någon mån motsvarade förhållandena

vid mobilisering. Den truppförbandsutbildning, som meddelades

under första tjänstgöringen, kunde i huvudsak omfatta blött utbildning

i kompani och någon utbildning i bataljon samt måste dessutom,

vad 1919 års klass beträffade, till tiden väsentligt inskränkas till

följd av den förkortade första tjänstgöringen. Ett ökat behov av utbildning

under repetitionsövningarna i kompani- och bataljonsförband

komme på grund härav att föreligga beträffande densamma. Vid sidan

härav kvarstode oförändrat behovet av utbildning i regements- och brigadförband,

ävensom av samövning mellan arméfördelningens båda infanteribrigader

såväl med varandra som med arméfördelningens övriga

truppslag. Slutligen framträdde nödvändigheten av att kunna anordna

större fälttjänstövningar och detta desto starkare, som dylika icke kunnat

komma till stånd varken 1918 eller 1919.

Från såväl det sista stora kriget som från de några år tidigare utkämpade

s. k. Balkankrigen vore bestämda erfarenheter att hämta ifråga

om repetitionsövningarnas stora betydelse i båda de av inspektören för

infanteriet särskilt framhållna avseendena.

Beträffande vederbörlig årsklass krigsduglighet hade framhållits, att

även äldre årsklasser än man tidigare haft anledning att antaga i avsevärd

utsträckning kommit till användning och detta ingalunda endast

för mindre krävande uppgifter utan jämväl för sådana, vilka av de deltagande

infanteritruppförbanden fordrat fullgod beskaffenhet.

I fråga om betydelsen av truppförbandsutbildning vid infanteriet

och detta senares behov av samövning med arméfördelningens övriga

truppslag ävensom betydelsen av att större fälttjänstövningar komme till

stånd, lämnade erfarenheterna från de sista årens krig jämväl tydliga

lärdomar.

Vad truppförbandsutbildningen anginge, så bleve denna vid ett med

stöd av erfarenheterna från det sista kriget organiserat och utrustat infanteri

betydligt mera komplicerad än på den tid, då så gott som allt

infanteri utbildats enhetligt. Särskilt för ett infanteri som det svenska,

vilket stode utan egna erfarenheter på detta område, komme truppförbandsutbildningen,

framför allt under de närmaste åren, att bliva väsentligt

försvårad och på samma gång ökas i betydelse.

Striderna i det moderna kriget hade därjämte ådagalagt, att framgången

i högst väsentlig män vore beroende av en in i detalj genomförd

samverkan mellan de olika truppslagen, framför allt mellan infanteriet

och artilleriet, men även mellan infanteriet och ingenjörtrupperna.

En dylik samverkan kunde icke i fält åvägabringas, med mindre rikt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

tillfälle till samövning i fred bereddes, vilket endast kunde ske under

repetitionsövningarna.

Vid besvarandet av frågan, till vilket respektive vilka värnpliktsår

repetititionsövningen borde förläggas, därest den av revisionen ifrågasatta

begränsningen komme till stånd, förutsatte inspektören vid infanteriet,

dels att övningen (övningarna) skulle förläggas inom ramen för den

nu gällande värnpliktslagen; och

dels att övriga årsklasser, äldre och yngre, vilka enligt nu gällande

bestämmelser skulle inkallas till repetitionsövningar samtidigt med 1919

års klass, verkligen komme att varda till dessa övningar inkallade.

Utan denna sista förutsättning komme frågan i ett sådant läge, att

något svar å densamma i dess nuvarande form icke kunde avgivas.

1917 års klass hade fullgjort sin första repetitionsövning år 1918,

ehuruväl värdet av densamma väsentligt nedsatts på grund av tjänstledighet

med anledning av den då härjande influensaepidemien, hade erhållit

uppskov med sin andra repetitionsövning 1919 och skulle fullgöra

repetitionsövningar åren 1920 och 1921.

1918 års klass hade befriats från sin första repetitionsövning år

1919 och skulle fullgöra andra och tredje repetitionsövningarna åren

1920 och 1921.

Enligt nuvarande bestämmelser inryckte följaktligen till repetitionsövning:
år

1920 årsklasserna 1917, 1918 och 1919;

- 1921 » 1917, 1918, 1919 och 1920;

» 1922 * 1919, 1920 och 1921.

Begränsades antalet repetitionsövningar för 1919 års klass till två,

framginge av ovanstående tablå, att, vad 1919 års klass anginge, med

minsta olägenhet ur militär synpunkt 1921 års repetitonsövning kunde

bortfalla, enär antalet årsklasser, vilka nämnda år komme att inkallas

till repetitionsövning, i allt fall uppginge till tre. I detta fall syntes

repetitionsövningarna alltså böra förläggas till åren 1920 och 1922.

Svårare vore att avgöra, till vilket år repetitionsövningen borde förläggas,

därest endast en sådan skulle komma till stånd. Hänsynen till

att så länge som möjligt underhålla årsklassens militära färdigheter

talade för att förlägga övningen så sent som möjligt, sålunda till år

1922; hänsynen till att under 1920 års repetitionsövningar erhålla så

starka förband, att fältmässiga övningar kunde bedrivas, talade åter för

att förlägga övningen till år 1920. Vid bedömandet av de med dessa

olika tillvägagångssätt förbundna olägenheterna måste man ihågkomma,

3652 19 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Chefens för

generalstaben

yttrande.

att under repetitionsövningarna åren 1918 och 1919 icke någon truppförbandsutbildning

av större militärt värde förekommit. Det måste därför

vara av största betydelse, att under 1920 års repetitionsövningar tre

årsklasser komme att vara inkallade till tjänstgöring. Med hänsyn härtill

förordades, att repetitionsövningen förlädes till år 1920.

Beträffande de olägenheter, repetitionsövningarnas ifrågasatta begränsning

komme att medföra, ville inspektören för infanteriet, utöver vad i det

föregående anförts, ytterligare framhålla följande.

Ju kortare tiden för den första tjänstgöringen vore, desto mera

stegrades betydelsen av repetitionsövningarna för själva soldatutbildningen.

Med den längd av första tjänstgöringen, som den nu gällande

värnpliktslagen föreskreve, vore tre repetitionsövningar erforderliga. När

nu första tjänstgöringen nedsattes så väsentligt som fallet blivit med

1919 års klass, borde konsekvensen vara, att antalet och längden av

repetitionsövningarna ökades, för att klassen skulle hinna bibringas en

tillfredsställande grad av krigsduglighet. En minskning verkade i rakt

motsatt riktning och medförde den olägenheten, att årsklassen 1919 icke

vid mobilisering kunde omedelbart användas till rikets försvar.

Minskningen medförde även, att truppförbandsutbildningen icke kunde

bedrivas i erforderlig omfattning och att samövningen mellan infanteriet

och övriga truppslag komme att eftersättas, med den påföljd att hela

infanteriets krigsduglighet komme att sänkas. Den minskade krigsdugligheten

skulle sålunda icke komma att inskränka sig till 1919 års klass

utan drabba jämväl övriga berörda årsklasser samt icke minst befälskadern.

Den ifrågasatta begränsningen av antalet repetitionsövningar för

1919 års klass till endast en skulle, med av inspektören för infanteriet

föreslagen förläggning av densamma, dessutom hava till resultat, att

under repetitionsövningen 1922 endast två årsklasser vore inkallade till

tjänstgöring med de följder ifråga om minskad möjlighet för truppförbandsutbildning,

som av det förut anförda framginge.

I betraktande av vad sålunda anförts ansåge inspektören för infanteriet,

att det vore fullt berättigat att avråda från varje nedsättning av

antalet nu lagstadgade repetitionsövningar.

Chefen för generalstaben har uti sitt den 27 december 1919 avgivna

yttrande anfört följande:

Frågan rörande begränsningen av antalet repetitionsövningar borde,

särskilt ur chefens för generalstaben synpunkt, bedömas och besvaras

med hänsyn till arméns behov av större fälttjänstövningar med trupper

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

ur alla vapen. Några sådana övningar hade icke ägt rum åren 191S

och 1919. Det måste följaktligen anses vara synnerligen angeläget, att

dylika övningar komme att hållas såväl åren 1920 och 1921 som ock

år 1922 med så många arméfördelningar och andra truppförband som

till buds stående medel medgåve. 1 betraktande härav och med hänsyn

till vad förut nämnts angående de årsklasser, som enligt gällande föreskrifter

skulle deltaga i repetitionsövningar åren 1920—1922, syntes —

därest för 1919 ars klass dessa övningar begränsades till två — samma

klass böra inkallas till repetitionsövningar åren 1920 och 1922 samt sålunda

befrias Irån dem år 1921. Därigenom komme de infanteritruppförband,

som skulle deltaga i fälttjänstövningar, att kunna organiseras i

någorlunda starka, krigsindelningen motsvarande förband. Det syntes

emellertid icke behöva särskilt framhållas, att ur försvarets synpunkt det

icke funnes något att erinra mot att — såsom år 1921 skulle bliva fallet

— årligen fyra årsklasser vid infanteriet fullgjorde repetitionsövningar.

I sammanhang härmed borde uppmärksamheten fästas på en omständighet,

som berörde utförandet av större fälttjänstövningar med

trupper av alla vapen. Det vore naturligen en olägenhet, att de årsklasser,

som skulle fullgöra repetitionsövningar år 1920, icke hade erhållit

den utbildning, som värnpliktslagen föreskreve. Årsklassen 1917

hade på grund av spanska sjukan erhållit en otillfredsställande repetitionsövning

år 1918. Årsklassen 1918 hade haft en mycket otillräcklig

första tjänstgöring och ännu icke någon repetitionsövning. Årsklassen

1919 komme att erhålla en första tjänstgöring om allenast 120 dagar.

Dessa olägenheter finge dock icke stå hindrande i vägen för utförandet

av så viktiga övningar som fälttjänstövningarna i själva verket vore,

även om dessa med hänsyn till den mindre goda utbildning, som däri

deltagande årsklasser komme att hava, möjligen måste anordnas efter

något olika grunder än som eljest bort ske.

Därest repetitionsövningarna för 1919 års klass skulle begränsas till

allenast en sådan övning, borde denna, med hänsyn till nödvändigheten

av att större fälttjänstövningar snarast möjligt anordnades, äga rum år

Olägenheterna av den ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarnas

antal framginge av vad i det föregående inledningsvis anförts.

Till belysande av åtgärdens inverkan på årsklassens 1919 fältduglighet

kunde följande tilläggas.

Indroges en repetitionsövning, komme årsklassen att under de fyra

första värnpliktsåren erhålla sammanlagt allenast 180 dagars fredstjänstgöring

i stället för nu lagstadgade 340. Indroges ytterligare en repeti
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Försrars
revislonens
yttrande.

44

tionsövning, minskades tiden för fredstjänstgöringen under nyss angivna

år till 150 dagar. Siffrorna 180 och 150 visade i och för sig, att 1919

års klass erhölle en mycket ofullständig utbildning. Dess kunskaper och

färdigheter bleve i alla avseenden otillräckliga. Den komme att ifråga

om operations- och stridsduglighet hava sådana brister, att om den vid

mobilisering insattes i fälthärens förband, densamma komme att på fälthären

verka i hög grad försvagande.

Begränsades antalet repetitionsövningar för 1919 års klass till endast

en sådan övning,- komme med den förläggning av ifrågavarande

övning, som ovan föreslagits, under repetitionsövningarna 1922 endast

två årsklasser att finnas att tillgå. Därigenom komme värdet av sistnämnda

års repetitionsövningar i deras helhet att betydligt nedsättas,

enär desamma icke kunde utföras i tillräckligt starka förband enligt

krigsmässig indelning.

Såsom redan i det föregående framhållits, har revisionen ansett sig

för närvarande endast böra yttra sig om, huruvida repititionsövningar böra

avhållas under innevarande år eller icke. Vid sådant förhållande saknar

revisionen anledning att närmare ingå på frågan rörande det antal repetitionsövningar,

som böra av 1919 års klass fullgöras.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att några egentliga repetitionsövningar

icke ägt rum sedan år 1917. De till hösten 1918 planlagda

övningarna blevo på grund av den då härjande spanska sjukan

synnerligen ofullständiga och bristfälliga. Under år 1919 åter voro repetitionsövningarna

på grund av statsmakternas beslut helt och hållet

inställda. Under sådana förhållanden och med hänsyn till den stora

betydelse för såväl truppförbandens som befälets utbildning, som repetitionsövningama

tillmätas, synes det revisionen lämpligt, att dylika

övningar innevarande år komma till stånd. Mot att inställa jämväl

detta års repetitionsövningar — en åtgärd som ur såväl statsfinansiell

som det produktiva arbetets synpunkt väl kunde motiveras — kunna

således så starka militära skäl anföras, att en dylik åtgärd icke synes

böra ifrågasättas.

Enligt gällande bestämmelser skola i repetitionsövningarna vid infanteriet

innevarande år deltaga årsklasserna 1917, 1918 och 1919. Av dessa

har årsklassen 1917 fullgjort endast en repetitionsövning, nämligen under

år 1918, och var denna av skäl, som nyss anförts, synnerligen bristfällig.

På grund av repetitionsövningarnas inställande under år 1919 har 1918

års klass ännu icke fullgjort någon dylik övning. Redan med hänsyn

till dessa båda årsklassers egen utbildning torde deras deltagande i

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

årets repetitionsövningar vara erforderligt. Återstår då frågan om 1919

års klass. Att, då repetitionsövningar under året i varje fall skola anordnas,

uppskjuta denna årsklass övning, synes revisionen böra så mycket

mindre ifragasättas, som det för de värnpliktiga själva måste innebära

en bestämd fördel att få fullgöra repetitionsövningen i så nära anslutning

till första tjänstgöringen som möjligt. Härtill kommer det från de

militära myndigheterna framhållna kravet på att repetitionsövningarna

vid infanteriet måste för att fylla sitt ändamål omfatta minst tre årsklasser.

Utan att inga på ett bedömande av, huruvida detta jämväl

framdeles bör bliva förhållandet, anser revisionen dock denna synpunkt

böra, med hänsyn till den bristfälliga utbildning som kommit 1918 års

klass till del, i nu förevarande fall tillmätas en avgörande betydelse.

Revisionen finner sig alltså böra för sin del tillstyrka, att fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass i föreskriven ordning

fullgör repetitionsövning under år 1920.

I detta sammanhang anser sig revisionen böra erinra därom, att då

beslut vid nästlidet års urtima riksdag fattades om inställande av samma

års repetitionsövningar, detta beslut med avseende å 1917 års klass formulerades

sa, att densamma erhöll uppskov med den repetitionsövning,

som skolat fullgöras under år 1919. Riksdagen förutsatte dock, att årsklassen

framdeles skulle helt och hållet befrias från övningens fullgörande.

Då ifrågavarande uppskjutna repetitionsövning icke skall äga

rum förr än år 1921, har revisionen icke haft anledning att nu ingå på

ett bedömande av huru beträffande denna repetitionsövning skall förfaras

i annan mån än att revisionen finner de för befrielsen anförda skälen

alltjämt vara för handen.

3. Rytteriet.

Enligt gällande värnpliktslag äro rytteriet tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna —

skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar.

Denna tjänstgöring skall, på sätt nedanstående grafiska framställning

utvisar, fullgöras med en första tjänstgöring om 281 dagar, som tager sin

början under första året, samt en repetitionsövning om 42 dao-ar under

vart och ett av andra och tredje åren.

1. året, ) |

1919. /''■ 2 3

2. året, 1.

1920. f

3. året, 1,

1921. f

tjänstgöring (hemförlovning i 18 dagar)

6/n Första

1 11 281 dagar

sl/8Rep.-öyn.ls/lo !

—:-i-ij 42 »

Rep.-övn.1)

--1-1-1 42 »

‘) In. och utryckningsdagar äro icke fastställda.

365 dagar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Gällande

utbildnings

föreskrif
ter.

Föreskrifter för utbildningen under första tjänstgöringen, ryttarutbildningen,

äro utfärdade genom g. o. nr 330/i9i6. Denna generalorder innehåller

bl. a. följande.

Eyttarutbildningen avser:

att hos rekryten grundlägga och utveckla fast disciplin;

att uppfostra honom till pliktrohet, mod, beslutsamhet, viljekraft

och fysisk uthållighet; samt

att bibringa honom de färdigheter och kunskaper, vilka erfordras

för menig krigsman inom skvadronen.

Ryttarutbildningen omfattar enskild utbildning och utbildning i tropp

och sk vadron samt följande utbildningsgrenar:

ridning, ''

exercis till fots i sluten ordning,

» )) » )> spridd » ,

exercis till häst,

sabelfäktning,

skjutning,

avståndsbedömniu g,

eldstrid,

spanings- och bevakningstjänst,

kartläsning och orienteringsövningar,

marscher och järnvägstransporter,

gnmg,

koktjänst,

fältarbeten,

hästkännedom och hovbesla.

hästvård,

utrustningens vård,

kroppens vård,

gymnastik och idrott,

samaritkurs,

undervisning för ryttaren.

fälttjänst,

bi

Enligt de anvisningar, som lämnas till ledning vid upprättande av

utbildningsplan för ryttarutbildningen, indelas utbildningstiden i fyra

perioder, nämligen:

1. perioden, från utbildningens början till den 31 december. Allmänt

mål: under meddelande av enskild färdighet i de olika övningsgrenarna

skall rekrytens disciplin, ordningsanda, hållning, vakenhet och lystring

fast grundläggas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

2. perioden, från den 1 januari till början av maj. Allmänt mål: under

befästande av den moraliska fostran hos rekryten, som grundlagts under

1. perioden, slutföres den enskilda utbildningen i vissa utbildningsgrenar,

under det utbildningen i andra grenar fortsättes. Under perioden

bedrives därjämte vinterutbildning enligt särskilda bestämmelser.

3. perioden, från början av maj till midsommar. Allmänt mål: rekrytens

fältmässiga utbildning i troppförbandet slutföres i de flesta utbildningsgrenar,

under det utbildningen i andra grenar fortsättes.

4. perioden, från midsommar till utbildningstidens avslutande. Allmänt

mål: skvadronens fältmässiga utbildning slutföres så långt ske kan

och rekrytens utbildning i samtliga till ryttarutbildningen hörande grenar

avslutas.

För varje period lämnas ävenledes anvisningar rörande utbildningens

omfattning vid de olika utbildningsgrenarnu.

Jämsides med ryttarutbildningen skola de vapenföra värnpliktiga,

vilka härför äga förutsättning, bibringas reservunderbefälsutbildning enligt

regementschefs bestämmelser.

För utbildning av kulsprutemanskap, signalister m. fl. äro särskilda

föreskrifter utfärdade.

G. o. nr 871/1917 innehåller bl. a. följande föreskrifter för utbildningen

under repetitionsövning vid kavalleriet.

Utbildningen avser att — jämte det att de persouliga militära kunskaperna

och färdigheterna uppfriskas — bibringa regemente och däri

ingående truppförband med staber erforderlig färdighet i lösningen av i

fält under olika förhållanden förekommande uppgifter. Därjämte böra

övningar såväl i brigad- (fördelnings-) förband som med fältstarka förband

äga rum.

Utbildningen omfattar i främsta rummet fälttjänst, exercis, ridning,

skjutning och sabelfäktning. Vid densamma skall uppmärksammas att från

första dagen formella och tillämpningsövningar bedrivas jämsides, samt att

övningarna —- särskilt till häst — försiggå med största möjliga frontstyrka.

Frånsett den till övningar i skjutning erforderliga tiden ävensom

den tid, då regementet deltager i större fälttjänstövningar eller i av

högre befälhavare anordnade inspektioner, anslås högst hälften av tiden

till skvadronens och minst hälften till bataljonens utbildning.

Truppförbandens utbildning skall främst avse deras uppträdande

inom eller i anslutning till högre förband.

Enär tiden under en regementsövning icke medgiver truppförbandets

utbildning under alla de förhållanden och lägen, som kunna tänkas förekomma

i fält, bör plan för övningar under repetitionsövning uppgöras för

en period av två år.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Som förut nämnts, har inom revisionen ifrågasatts, att första tjänstgöringen

för ifrågavarande värnpliktiga skulle avkortas med 130 dagar

samt antingen endast en repetitionsövning äga rum eller ock antalet

dagar för vardera repetitionsövningen nedsättas till 35. Den sammanlagda

utbildningstiden skulle alltså komma att utgöra (151 + 42 =)

193 dagar respektive (151 + 35 + 35=) 221 dagar.

Inspektörens

för

kavalleriet

yttrande.

I fråga om

första tjänstgöringen.

Beträffande frågan, huru den av revisionen ifrågasatta avJcortningen

av första tjänstgöringen hör genomföras för att i militärt hänseende medföra

minsta möjliga olägenheter, har inspektören för kavalleriet uti den 6 december

1919 avgivet yttrande anfört i huvudsak följande.

Hittills hade kavalleriregementet, med undantag av en eller två

korta perioder, under hela året förfogat över sin årskontingent värnpliktiga.

Under sådan kortare period bleve det, under förutsättning av

i det närmaste fulltalig volontärstyrka, möjligt att nödtorftigt sköta den

inre tjänsten och hästvården, särskilt enär sådan period varit anslagen

till »viloperiod» för hästarna. I den mån volontärvakanserna under senare

år ökats hade regementena emellertid praktiskt sett haft värnpliktiga

inkallade året runt, varigenom erkännande givits beträffande omöjligheten

för trnppförbanden att fullgöra sin uppgift utan i tjänst varande

värnpliktiga.

Inspektören för kavalleriet hade undersökt förhållandena vid kavalleriet,

sådana de nu vore, samt upprättat en yttrandet bifogad

tabell, utvisande proportionen mellan manskapstillgång och hästantal

november—december 1919. Av denna tabell framginge, att antalet

hästar att vårda per man växlade från 1,8 vid Kronprinsens husarregemente

till 3,1 vid Norrlands dragonregemente. Det vore tydligt, att

vid det gynnsammast ställda truppförbandet utbildning i rätt väsentlig

mån kunde för närvarande äga rum utöver den, som inginge i hästvården,

medan vid det minst fördelaktigt lottade regementet endast en

relativt obetydlig del av tiden kunde anslås till verklig utbildning. I

hästvården inbegrepes icke endast rykt och ans samt fordring och vattning

utan även den dagliga rörelse, som vore absolut nödvändig för

hästens tillvaro. Den tid per dag, som måste ägnas åt varje häst,

kunde icke sättas lägre än till 2,5 timmar annat än under kortare perioder,

uppgående till 8, högst 14 dagar, så framt ej hästmaterielet

skulle lida skada. Vid de ogynnsammast lottade regementena, särskilt

Norrlands dragonregemente, kunde hästvården för närvarande ingalunda

så bedrivas, som vore önskligt med hänsyn till hästmaterielens vidmakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4!)

hållande. I detta sammahang borde framhållas, dels att annan utbildning

än sådan i hästvård måste meddelas personalen, dels att enbart

motionsridning icke vore tillräcklig vare sig för hästarnas hållande i

krigsdugligt skick eller för personalens utbildning i ridning. Härför

krävdes verklig sådan, innebärande ryttarens danande och arbete med

hästen och dennes under ryttaren.

Därest nödtvungna jämkningar icke skulle äga ram, toge hästvården

per arbetsdag för närvarande 4,5 — över 7 timmar från annan utbildning.

Vad anginge möjligheten att vid kavalleriets truppförband upprätthålla

inre tjänst och hästvård samt därjämte bedriva utbildning med

volontärpersonalen under någon avsevärdare tid av den första tjänstgöringen

utan att äga tillgång på vapenföra värnpliktiga men under

förutsättning av nuvarande antal icke vapenföra värnpliktiga, gåve- en

undersökning vid handen, att följande antal man kunde disponeras för

vård. av nedanstående hästantal och eventuellt för annan utbildning

nämligen vid

Livgardet till häst.......................................

Livregementets dragoner.............................

Livregementets husarer...............................

Smålands husarregemente .........................

Skånska husarregementet i Hälsingborg

x> x> xx Landskrona

» x> x> Uppsala.........

Skånska dragonregementet...........................

Kronprinsens husarregemente.....................

Norrlands dragonregemente .......................

53

man

för

573

hästar

98

»

xx

583

X)

95

X)

X)

510

XX

137

x>

X)

605

5)

114

xx

X)

552

• XX

40

»

XI

297

XX

16

X)

XX

206

XX

106

XX

X)

90’5

XX .

98

x>

X)

481

XX

9

X)

XX

633

XX

Härvid vore att märka, att hästantalet icke alltid kunde påräknas

vara sa reducerat, som ovan förutsatts, enär utackordering- på grund av

manskapsbristen för närvarande måst tillgripas. I landets sydligaste delar

kunde dylik ske i rätt stor skala, i andra delar av landet vore den möjlig

endast i ringare utsträckning och i Norrland vore den så gott som helt

utesluten. Lrfarenheterna från föregående utackorderingsperioder visade

med bestämdhet, att hästmaterielet utsattes för tidigare förslitning även

där vården varit oklanderlig. Utackordering vore att betrakta såsom

en nödfallsutväg.. Nämnvärd ökning av den nu verkställda syntes utesluten

utom möjligen i landets sydligaste delar.

Vid det för närvarande bäst lottade regementet eller Smålands husarregemente

skulle varje man få 4—5 hästar till vård, under det att vid

3652 19 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

det ogynnsammast ställda, eller Norrlands dragonregemente, siffran bleve

70. Vid Smålands husarregemente uppginge tiden för hästvård till 10

_12 timmar per dag, vid Norrlands dragonregemente kunde hästvården

icke bedrivas och skulle materielen inom kort helt förstöras. Åven vid

de bäst lottade regementena kunde under sådana förhållanden ingen

verklig utbildning givas volontärerna, och kronans materiel, såväl levande

som död, komme att till vården allvarligt eftersättas och skadas.

Inspektören för kavalleriet ansåge det därför icke möjligt att för

avsevärdare tid, d. v. s. utöver omkring 14 dagar, undvara inkallade

vapenföra värnpliktiga.

Det borde vidare tagas under omprövning, huru tjänstgöringsförhållandena

skulle gestalta sig, om de värnpliktiga hemförlovades i två omgångar.

Då den ifrågasatta avkortningen med 130 dagar icke kunde

träda i kraft förr än tidigast den 1 februari 1920, kunde den i så fall

icke uppgå till detta dagantal, utan syntes de båda omgångarna komma

att infalla

den 1 februari—den 16 maj och

den 16 maj —den 31 augusti,

således med 106 dagar i varje omgång. Av anförda siffror framginge,

att vid det bäst lottade regementet skulle varje man få på sin del 2,7

hästar, vid det ogynnsammast ställda 6. Vid det förra bleve egentlig

utbildning så gott som utesluten, vid det senare kunde hästvården icke

upprätthållas.

På grund av det sålunda anförda funne inspektören för kavalleriet

sig berättigad uttala, att med värnpliktsstyrkan minskad, till hälften

under avsevärdare period av den första tjänstgöringen, det icke läte sig

göra att upprätthålla hästvården, utan att hästmaterielen skadades, manskapet

överansträngdes och egentlig utbildning så gott som helt eftersattes.

En permittering i omgångar av 1919 års klass, på sätt ovan

angivits med hälften i varje omgång, syntes sålunda icke kunna verkställas,

med mindre än att kronans materiel löpte allvarliga risker, och

med avkortningen bestämd enligt vad förutsatts syntes det icke heller

möjligt upptaga annan anordning än i två omgångar.

Resultatet av undersökningen blev alltså, att den ifrågasatta avkortningen

av den första tjänstgöringen för 1919 års klass icke för närvarande

syntes genomförbar vid kavalleriet.

Beträffande frågan, huruvida med den avkortade första tjänstgöringen

ett utbildning sresultat av militärt värde kunde erhållas, ansåge inspektören

för kavalleriet sig böra framhålla, att enär varje utbildningsresultat

kunde tillmätas militärt värde, med detta uttryck här syntes böra för
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

stås vinnandet av ett resultat, som kunnat leda till danandet av en i

iält användbar kavallerist.

Genom den i 1901 års härordning fastslagna första tjänstgöringen

av 281 dagar hade man avsett att i regel kunna med den värnpliktige

nå ovannämnda utbildningsresultat. En bestämd förutsättning för att

det 1901 avsedda målet skulle ernås vore emellertid, att utbildningstiden

verkligen kunde uttagas utan nämnvärdare intrång av med övningarna

icke direkt sammanhängande göromål. Där sådana vore för

handen, kunde man med den inbildning, som 1901 års härordning medgivit,

av en rätt avsevärd del av de värnpliktige dana i fält användbara

ryttare, dock med den erinran, att deras enskilda användbarhet

under spaningstjänsten lämnade mycket övrigt att önska. Vidare borde

i detta samband framhållas, att man i 1901 års härordning räknat med

fulltalig, volontärstyrka och därmed följande synnerligen god tillgång

vid mobilisering på f. d. stamanställda, varmed följde, att värnpliktiga

endast i mindre utsträckning komme att omedelbart vid krigsinkallelsen

tagas i anspråk för de stridande truppförbanden. Dessa förhållanden

hade under de senare åren högst väsentligt ändrats. Materielvård, förvaltningstjänst

och handräckning hade i allt högre grad tagit truppen

i anspråk, varjämte en oroväckande nedgång i volontärantalet ägt rum.

Samtidigt med att antalet verkliga utbildningsdagar för de värnpliktige

och volontärerna högst betydligt nedgått, hade kraven på de värnpliktiges

omedelbara användning i de mobiliserade stridande förbanden

ökats såsom en direkt följd av det minskade antalet f. d. stamanställda.

Under det att 1901 års härordning beträffande kavalleriet vid befintligheten

av gynnsamma omständigheter kunnat lämna ett ganska

tillfredsställande utbildningsresultat, hade förhållandena numera i väöentlig

mån förändrats. Under de senaste åren vid truppförbanden förd

statistik visade nämligen, att den verkliga utbildningstiden i dagar räknat

uppginge till mellan 33 och 50 % av antalet enligt värnpliktslagen

tillmätta övningsdagar. Detta innebure, att av den första tjänstgöringen

för närvarande antalet verkliga utbildningsdagar växlade mellan omkring

90 och 140. Redan härav framginge, att det under nuvarande förhållanden

endast undantagsvis vore möjligt att av den värnpliktige dana

en i fält användbar ryttare. En minskning av den första tjänstgöringen

för 1919 års klass med 106 dagar till 175 dagar innebure, under förutsättning

att utbildningsförhållandena, särskilt den inneliggande personalstyrkan,

bleve enahanda som nu, en så betydlig nedsättning av

antalet utbildningsdagar, att det icke läte sig göra att utbilda en i fält

användbar ryttare.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åven därest den till 175 dagar avkortade första tjänstgöringen

kunde i det närmaste oavkortad uttagas till verklig utbildning, medgåve

den icke vinnandet av utbildningens mål i samma_ män. som nu vore

möjligt med ungefär enahanda antal utbildningsdagar fördelade över en

längre tidsperiod. Oavsett den mångsidiga utbildning, som numera måste

givas kavalleristen, och vilken ej direkt sammanhängde med uppträdandet

till häst, såsom i eldstrid, förd till i det närmaste samma höjd som

vid infanteriet, i en mångfald tekniska arbeten o. s. v., så innebures i

utbildningen i ridning och i fälttjänst, särskilt spaningstjänst, omständigheter,

vilka uteslöte den sammanträngning av arbetet, som ovillkorligen

måste följa med en avkortning.

Utbildningen i ridning innebure för de flesta värnpliktiga en för

dem hittills fullständigt främmande kroppsövning. Muskler och ledgångar

toges i anspråk på ett helt annat sätt än vad eljest för dem

varit vanligt. Försök att pressa kroppen i den form, som ridningen

krävde, bestraffades inom kort med oförmåga att utföra vad som begärdes,

och forcering av utbildningen ledde lätt till grundläggande av

konstitutionella felaktigheter, vilka kunde föra till ohälsa. Gällande ridinstruktion

tillmätte också den del av ridutbildningen, som hade till mål

att borttaga spänningen hos rekryten och bibringa honom förtroende

för hästen, en tid av en månad med minst l1/* till 2 timmars daglig

ridning. Först efter denna tid kunde verklig ridutbildning börja, och

krävdes ytterligare enligt instruktionen 5 månaders utbildning, innan

rekryten utan olägenhet kunde med framgång deltaga i tillämpningsövningar,

såsom fäktning till häst, fältridning, simövningar m. m.

Genom en forcering av utbildningen i ridning, orsakad av dess sammanträngande

under kortare tid, kunde till följd av den mänskliga organismens

beskaffenhet icke erforderlig följsamhet till häst och ryttarkänsel

vinnas, på samma gång som den, såsom nämnts, medförde risker

för den utbildades fysik. Med samma timantal fördelat över en längre

period, vunnes ett helt annat resultat, än om det skulle trängas samman

under en kortare. Detta torde för övrigt gälla all utbildning, och särskilt

den, som hade i viss mån ingripande inverkan på den mänskliga

organismen.

Den värnpliktiges utbildning till en i spaningstjänst användbar ryttare

företedde, oavsett den del därav, som innefattade danandet av en

god fältryttare, ett liknande förhållande. Av en spaningsryttare krävdes

en god, vaken och driven observationsförmåga, sinnesnärvaro, god

kunskap om taktiska förhållanden och förmåga att av enstaka sedda

detaljer sluta sig till fakta, att omsätta detta i en begriplig rapport och

opaginerad Kontrollera mot PDF

under en längre tid och prövande förhållanden kunna fasthålla denna i

minnet, vartill måste komma säkerhet i kartläsning och god orienteringsförmåga

i okänd terräng. På uppövandet av den värnpliktiges intelligens

och andliga förmögenheter ställdes således stora krav, och detta

inom områden, som förut varit honom i regel helt främmande. Även

om det för normalt begåvade värnpliktiga läte sig göra att inom några

veckor inlära de rent teoretiska kunskaper, som krävdes, så visade det

sig, att dessa icke kunde »smältas» och än mindre omsättas i praktisk

tjänstgöring, på samma gång som fara för intellektuell överansträngning

förelåge, i viss mån ökad av den fysiska trötthet, som tjänsten under

särskilt de första månaderna medförde. Erfarenheten från trupptjänsten

visade, att det med nuvarande utbildningstid i regel icke vore möjligt

dana en god spaningsryttare. Att på en kortare tid, och med eventuellt

mera forcerat arbete ernå samma resultat, torde vara uteslutet.

På grund av vad sålunda anförts ansåge inspektören för kavalleriet,

att redan förhållandet med dessa de båda viktigaste övningsgrenarna

tydligt gåve vid handen, att med förkortad första tjänstgöring

det icke vore möjligt att dana en i fält användbar ryttare. Vid sådant

förhållande behövde det knappast påpekas, hur en del av den specialutbildning,

som tillkomme vissa kavalleriets värnpliktiga, såsom utbildning

i kulsprute- och signaltjänst och i tekniska arbeten, skulle vid en

avkortning helt och hållet omöjliggöras.

Efter att hava påpekat, hurusom en eventuell uppdelning i perioder

för 1919 års klass utbildning skulle helt sönderbryta den pedagogiska

grund, på vilken utbildningen sedan klassens inryckning den 5

november 1919 vilat, ansåge sig kavalleriinspektören böra på frågan,

huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden ett utbildningsresultat av

militärt värde kunde erhållas, avgiva följande svar: Den avkortade tjänstgöringstiden

medgåve vinnandet av ett visst utbildningsiesultat, som

dock icke kunde tillmätas det militära värde, som innebures i danandet

av en i fält användbar ryttare.

Med avseende å frågan, vilka olägenheter i skilda avseenden den ifrågasatta

avkortningen av första tjänstgöringen skulle komma att medföra, yttrar

inspektören för kavalleriet följande:

Skedde avkortningen så, att truppförbanden avsevärdare tid vore i

saknad av inkallade vapenföra värnpliktiga, bleve följden den, att all

slags utbildning för volontärstyrkan fullständigt omöjliggjordes under

samma tid, vartill komme, att kronans materiel rönte allvarlig risk för

sitt bestånd, även om ett motsvarande antal icke vapenföra kunde inkallas

i tjänst.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Skedde avkortningen genom permittering i omgångar, vilka med

hänsyn till tidsförhållandena icke kunde sättas till flera än till tvenne,

så gjorde sig enahanda förhållanden gällande beträffande materielens

vård.

Härtill skulle komma att genom avkortning av utbildningstiden för

de vapenföra lades ökat arbete med hästvård och med utbildningen icke

direkt sammanhängande göromål på volontärerna. V id vissa truppförband

hade förlidet utbildningsår, då ökning av antalet värnpliktiga

icke skett i förhållande till volontärvakanserna, en alldeles tydlig tendens

till trötthet vid tjänsten gjort sig gällande, förenad med uppfattning,

att man icke erhållit den utbildning, man väntat, resulterande i

ett nu ökat antal vakanser. Särskilt hade under sådana förhållanden

inträtt de största svårigheter för remontdressyren, vilka ej kunnat övervinnas,

och vilka medfört, att hästarna ej kunnat givas erforderligt

mått av dressyr, innebärande deras hastigare förslitning vid sedermera

skedd användning. Det vore en urgammal kavalleristisk erfarenhet, att

med dåliga ryttare bleve det från början bästa hästmateriel rätt snart

underhaltigt, och att på dåligt hästmateriel danades underhaltiga ryttare.

Vid den ifrågasatta avkortningen vore det, såsom förut visats, icke

möjligt, att av de värnpliktiga dana i fält användbara ryttare, vartill

komme, att all specialutbildning av desamma, särskilt för kulsprute- och

signaltjänst samt tekniska arbeten omöjliggjordes.

Vid en permittering i omgångar på ungefärligt sätt som föreslagits

skulle de båda delarna av årsklassens utbildning ej kunna bringas till

homogenitet. För den under en del av vintern permitterade delen bleve

den redan fullgjorda utbildningen, som endast hunnit omfatta de allra

första grunderna, av ringa värde vid dess nya inryckning i maj, enär

det vunna och inlärda, som på intet sätt hunnit befästas, då till största

delen torde vara bortglömt. Härtill komme, att vid de gynnsammast

ställda regementena (Smålands och Kronprinsens husarregementen), där

någon utbildning utöver hästvård möjligen kunde äga rum, med en första

tjänstgöring enbart under vintern man icke kunde tillgodogöra sig

den för tillämpningsövningar och skjutning gynnsammare årstiden, under

det åter den del av de värnpliktiga, som i stort iinge sin första

utbildning förlagd till våren och sommaren, ginge miste om möjligheterna

till egentlig vinterutbildning. Vid övriga regementen åter kunde utbildning

icke äga rum, på samma gång som allvarlig risk förefunnes, att

hästmaterielen förstördes. Årsklassen befunne sig således inom sig själv

på väsentligen olika utbildningsståndpunkt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Svaret på förevarande fråga bleve alltså:

att kronans materiel löpte allvarlig risk,

att utbildning av tillräckligt militärt värde icke kunde givas beträffande

såväl manskap som hästar,

att specialutbildning omöjliggjordes, samt

att den utbildning, som kunde givas, icke bleve likartad eller av

samma betydelse.

Vid besvarandet av frågan, med vilket högsta antal dagar nedsättning

kunde ske, därest den av revisionen ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen

i visst fall icke skulle anses vara genomförbar, har inspektören

för kavalleriet erinrat därom, att man med 1901 års härordning med en

första utbildningstid för kavalleriet av 281 dagar avsett att dana en i

fält användbar ryttare, och att detta, under förutsättning att utbildningstiden

kunde utan nämnvärdare intrång helt uttagas, också kunde lyckas,

varvid dock erfarenheten visat, att utbildningsresultatet i spaningstjänst

i regel lämnat övrigt att önska. Med dessa erfarenheter för ögat, med

hänsyn till numera rådande utbildningsförhållanden, och med tanken

fäst på de ökade fordringarna på kavalleriets utbildning i vissa hänseenden,

särskilt tjänsten till fots och tekniska arbeten, och detta utan att

fordringarna på förmågan såsom ryttare kunnat i någon mån minskas,

syntes man berättigad till det uttalande, att nedsättning i utbildningstiden

icke läte sig göra. I detta hänseende kunde med fog framhållas,

hurusom just fordringarna på ridskicklighet hos den enskilde ryttaren,

förenade med kraven på hästens fältdressyr, allt mera ökats. Detta

sammanhängde med sättet för det nutida kavalleriets uppträdande i fält

såsom sådant.

Den enskilda ryttarskickligheten och hästens fältdressyr spelade

numera större roll än tillförene, emedan kraven på densamma ökats till

följd av nödvändigheten för rytterivapnet att kunna hastigt tillryggalägga

avsevärda sträckor i även svår terräng. Detta krävdes ej endast

av spaningstjänsten och därmed sammanhängande strider, utan även och

i samma grad vid ingripandet i de övriga truppslagens strid, överallt

då kriget hade rörlig karaktär. Ehuru kavalleriets stridshandling icke

sällan skedde under formen av eldstrid, fordrades just för ernående av

de lämpligaste utgångslägena för dylikt, såsom vinnande av fiendens

flank eller rygg, långa och hastiga terrängförflyttningar.

Då för närvarande, sådana som utbildningsförhållandena gestaltat sig

till följd av de ökade kraven på personal till materielvård och handräckning

m. m. och den minskade volontärtillgången, vårt kavalleri i

regeln icke vore i stånd att giva sina värnpliktiga en utbildning, ledan
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

I fråga om

repeiitionsövningarna.

de till deras användbarhet i fält omedelbart efter den första tjänstgöringens

avslutande, vore det icke möjligt att lämna annat svar på föreliggande

fråga, än att utbildningstiden för kavalleriet icke kunde nedsättas,

därest de värnpliktiga skulle kunna vid mobilisering ingå i stridande

truppförband.

Uti sitt den 17 december 1919 avgivna yttrande i fråga om repetitionsövningarna

har inspektören för kavalleriet beträffande frågan,

till vilket värnpliktsår repetitionsövningen borde förläggas, därest kavalleriet

tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass komme att fullgöra

endast en sådan övning, anfört i huvudsak följande:

Vid besvarandet av denna fråga borde man utgå från den förutsättningen,

att värnpliktslagens föreskrifter för övrigt beträffande repetitionsövningarna

vore gällande. Under denna förutsättning kunde tvenne

alternativ ifrågakomma: repetitionsövningen förlädes antingen till år 1920

eller till år 1921. I förra fallet komme repetitionsövning 1920 att

fullgöras av årsklasserna 1918 och 1919 och repetitionsövning 1921 av

årsklass 1920. I senare fallet komme repetitionsövning 1920 att fullgöras

av årsklass 1918 och repetitionsövning 1921 av årsklasserna 1919

och 1920.

Jämfördes dessa båda alternativ, syntes företräde böra givas åt det

förstnämnda, enär därigenom möjlighet skulle beredas att under år 1920

uti övningar med olika truppslag samt fälttjänstövningar deltaga med

större antal skvadroner, än vad det andra alternativet med blott en årsklass

kunde medgiva. Med hänsyn till att trupputbildningen 1919 (delvis

även 1918) ej kunnat givas önskvärt omfång, ävensom därtill, att

under intetdera av dessa år större fälttjänstövningar kunnat anordnas,

vore det av vikt, såväl att utbildningen av årsklassen 1918 avslutades

genom övningar i regements- och högre förband, som att befälet snarast

bereddes tillfälle att åter föra trupp under fältmässiga och större förhållanden.

Detta läte sig icke göra, med mindre än tvenne årsklasser

samtidigt vore inkallade. Svaret på frågan bleve alltså, att därest kavalleriet

tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass komme att fullgöra

endast en repetitionsövning, densamma borde förläggas till 1920.

Vid besvarande av frågan, vilka olägenheter den ifrågasatta begränsningen

av repetitionsövningarna vid förevarande vapenslag skulle komma

att medföra, förutsatte inspektören för kavalleriet, att 1919 års klass erhållit

tillfredsställande utbildning och icke endast avkortad sådan, likvärdig

med den av revisionen ifrågasatta, i vilket fall endast vid de

gynnsammast lottade regementena i skvadronerna kunde ingå vissa värn
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

pliktiga, vilka nått den utbildningsståndpunkt, att de vore användbara

undei fältmässiga förhållanden. Ägde en sådan avkortning ruin, syntes

repetitionsövningar, med bibehållande av deras nödvändiga innebörd,

över huvud taget icke kunna komma till stånd.

Inspektören för kavalleriet bortsåge vidare från de olägenheter, som

skulle göra sig gällande med hänsyn till den värnpliktiges egen utbildning-,

vilka olägenheter förnämligast komme till uttryck i svagare befästande

av. förut erhållen utbildning och i minskad förmåga att finna

sig tillrätta inom truppförbandet under fältmässiga förhållanden.

Innebörden av begränsningen vore tydligen, att kavalleriet under

ett år, vare sig 1920 eller 1921, skulle nödgas räkna med endast eu årsklass

till repetitionsövning inkallade värnpliktiga. Då man icke syntes

hava rätt att för framtiden förutsätta en så väsentlig ökning av kavalleriets

årskontingent värnpliktiga som en fördubbling av den nu utgående,

borde i första hand undersökas, huruvida det vore möjligt utföra,

vad med repetitionsövning måste avses, med en inneliggande styrka,

motsvarande den, varöver truppförbanden nu under den första utbildningstiden

förfogade.

G. o. nr fastsloge huvudmålet till truppförbandens utbild
ning,

således regementets och däri ingående underavdelningars. Det

måste ovillkorligen fasthållas, att dessa avdelningar därvid borde äga

sådan styrka, att de verkligen kunde uppträda i den egenskap, vari de

i fält skulle utöva sin verksamhet, och till det antal i det högre förbandet,

som betingades av fältförhållandena och av nödvändigheten att

giva befälet tillfälle att föra verklig trupp.

Kavalleriregementets underavdelningar, regementsstaben oavsedd,

borde med hänsyn till för våra förhållanden gällande bestämmelser —

och mot vilka ingen erinran av betydelse kunde göras — räkna fyra

skvadroner, en kulsprutetropp och en signalavdelning, vilka samtliga

förband under repetitionsövning skulle givas utbildning såväl såsom sådana

som framför allt i högre förband. Beräknade man den manskapsstyrka,

som härför erfordrades, erhölles följande minimisiffror: 4

4 skvadroner å 75 ryttare i ledet................................... 300 man

en kulsprutetropp å 25 ryttare ...................................... 25 »

en signalavdelning å 16 » ........................................ 16 »

Summa 341 man

eller med tillägg för regementsstaben m. m. erforderliga ryttare i runt

tal 350 man.

3652 19

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Antalet för utbildning och hästvård påräkneligt manskap utgjorde

för närvarande vid:

Livgardet till häst................................................................ 202 man

Livregementets dragoner.................................................... 245 »

Livregementets husarer........................................................ 273 »

Smålands husarregemente ................................................... 320 »

Skånska husarregementet i Hälsingborg ....................... 251 »

» » » Landskrona.......................... 133 x>

» » » Uppsala................................ 83 »

Skånska dragonregementet, per bataljon........................ 191 man

Kronprinsens husarregemente ......................................... 262 »

Norrlands dragonregemente ................................................ 201 »

vilka siffror i de flesta hänseenden vore gällande för hela den tid 1920,

under vilken 1919 års klass vore inkallad.

Härav framginge, att vid intet av dessa truppförband skulle det

vara möjligt att uppnå en styrka av 350 man. Bristen skulle, om

Skånska husarregementets avdelningar i Landskrona och Uppsala beräknades

övade på respektive 3 och 2 skvadroner, uppgå till nedanstående,

nämligen vid

Livgardet till häst ............................................. 148 man

Livregementets dragoner..................................................... 105 »

Livregementets husarer ........................................................ 77 ))

Smålands husarregemente.................................................... 30 »

Skånska husarregementet i Hälsingborg ....................... 99 »

» » » Landskrona........................... 92 )>

)) » » Uppsala................................ 67 »

» dragonregementet, per bataljon..................... 159 »

Kronprinsens husarregemente .......................................... 88 »

Norrlands dragonregemente ............................................. 149 »

Det visade sig således, att i stort sett ytterligare en årsklass värnpliktiga

erfordrades för att under nuvarande förhållanden, särskilt med

rådande volontärvakanser, regementena skulle kunna utbildas såsom

sådana.

Det borde i detta sammanhang framhållas, att en minskning av antalet

övningsskvadroner under det ovan såsom normalt förutsatta av i

regeln fyra skulle medföra den ytterst kännbara olägenheten, att befälet,

ej minst officerare och underofficerare, berövades de tillfällen att

föra trupp under mera fältmässiga förhållanden, som repetitionsövnin
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

garna avsågo att skänka. För nämnda befälskategorier, inom vilka personalen

i reserven särskilt borde framhållas, vore under nuvarande förhållanden,

med den till följd av volontärvakanserna reducerade manskapsstyrkan,

repetitionsövningarna det snart sagt enda tillfälle att föra

verklig trupp och under förhållanden, som närmade sig dem i fält. Varje

nedgång i befälets förmåga att föra och omhänderhava trupp innebure

för vårt försvar ett högst avsevärt försvagande. Åven om de teoretiska

kunskaperna stode högt, vore det dock givet, att det endast vore

med och genom verklig trupp, som befälet kunde läras tillfredsställande

fullgöra sin tjänst i fält. Ett förryckande av repetitionsövningarnas

organisation, särskilt ledande till minskande av befälets tillfällen att föra

trupp, medförde sådan inverkan.

Olägenheterna kunde således sammanfattas sålunda: Den ifrågasatta

begränsningen av repetitionsövningarna innebure,

att de värnpliktigas utbildning bleve svagare befästad, särskilt med

hänsyn till fältförhållandena;

att regementena icke kunde organiseras och övas på det antal underavdelningar

och till den styrka, som en fältmässig utbildning

krävde;

att befälet icke finge tillfälle att i nödvändig utsträckning föra verklig

trupp; samt

att detsamma icke kunde så utbildas, att det bleve sina uppgifter i

fält vuxet.

Vid besvarande av frågan, vilka olägenheter det i militärt hänseende

skulle medföra att — under förutsättning av det nuvarande antalet repetitions

övning ars bibehållande — minska antalet dagar för varje repetitionsövning

vid kavalleriet till 35 dagar, förutsatte inspektören för kavalleriet,

att respektive i repetitionsövning ingående årsklasser erhållit utbildning

till den utsträckning, värnpliktslagen hittills medgivit. Med en avkortad

utbildning kunde nämligen under fält- eller därmed jämförbara förhållanden

(övningar under repetitionsövning) användbara ryttare icke

danas, vadan, sedan avkortning inträtt, repetitionsövning icke kunde

utföras till den omfattning och med det mål, som hittills avsetts.

För att närmare klargöra ändamålet med utbildningen under repetitionsövning

hänvisade inspektören för kavalleriet till det huvudsakliga

innehållet av förut omförmälda g. o. nr 871/is>i7, under särskilt framhållande

att anvisningen, att plan för övningarna under repetitionsövning

borde uppgöras för en period av två år, tydligen innebure dels ett erkännande

att med hänsyn till kavalleriets mångfald övningsgrenar tiden för

repetitionsövning vore alltför kort, dels att den värnpliktige först genom

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

deltagande i tvenne dylika kunde beräknas hava erhållit allsidigare utbildning.

Verkställde man en undersökning av den tid, som under en repetitionsövning

om 42 dagar kunde tillmätas de olika utbildningsgrenarna,

allt med ledning av planer, som tillämpats, så erhölles följande resultat:

Av de till repetitionsövningen anslagna 42 dagarna vore 6 söndagar.

Med hänsyn till personalens och framför allt hästarnas behov av

vila vore dessa dagar ej anslagna till egentlig utbildning, vadan 36 verkliga

övningsdagar återstode. Av dessa måste i regeln 2, dagen efter

inryckningsdagen och dagen före utryckningsdagen, helt och hållet anslås

till organisation och persedelvård. Till inspektioner av arméfördelningschef

och inspektör toges i anspråk minst 2 dagar. Fälttjänstövningar

i högre förband kunde beräknas med däri ingående transporter

eller marscher till och från övningsorten taga minst 5 dagar. Till

vederbörande regementschefs disposition återstode således högst 27 dagar.

Av dessa kunde minst 4 i deras helhet beräknas åtgå för skjutningar.

För den egentliga utbildningen i skvadron- och regementsförband

återstode sålunda högst 23 dagar. Om såsom medeltal 10 av

dessa vore anslagna till utbildning i skvadronsförband och 13 till övningar

i regemente- och högre förband, gestaltade sig utbildningen sålunda.

Skvadronschefen skulle under dessa 10 dagar medhinna att uppfriska

och befästa de värnpliktiges kunskaper och färdigheter. Han skulle

sammangjuta sitt med nytillkommen personal utökade truppförband till

ett i alla former hemmastatt sådant, samtidigt med att han skulle söka

sätta hästarna, ej minst de nyinkomna, eventuellt förut utackorderade, i

erforderlig form och anda. Med sitt förband skulle han genomgå lösandet

av strids-, spanings- och bevakningsuppgifter under olika förhållanden

och tider på dygnet. Det visade sig omedelbart vid planläggningen,

att tiden icke vore tillräcklig, och att vissa övningar måste uteslutas

för att eventuellt upptagas följande år. Erfarenheten gåve vid handen,

att en skadronsutbildningsperiod av minst 14 dagar skulle krävas.

Regementschefen skulle under de omkring 13 dagar, som högst kunde

stå honom till buds, i formellt avseende samöva sina underlydande förband,

trycka sin prägel på deras uppträdande, vänja sina underlydande

vid sin ordergivning i taktiskt avseende, korteligen bringa regementet

»i sin hand» vid dess uppträdande på fältet. Redan till dessa mera formella

övningar vore 4 övningsdagar minimum. Återstående högst 9

dagar kunde anslås till stridsövningar, övningar i tekniska arbeten, spanings-

och bevakningsövningar, marschträning och verklig fälttjänstöv
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

ning inom regementet. Övning i högre (brigad- eller fördelnings-) förband,

i lältstarka förband samt eventnellt i ställningskrig medhunnes

icke annat än högst vart annat år.

Svårigheterna att under anslagen tid nödtorftigt inöva, vad som vore

föreskrivet, hade vuxit i samma mån, som kavalleriet måst tillgodogöra

sig moderna förfaringssätt och nytillkomna stridsmedel. Det hade dessutom

visat sig, att den sammanträngning av övningarna och den intensitet

i desamma, som blivit en given följd av strävan att nödtorftigt

utföra, vad som erfordrades, medförde alldeles bestämda risker för hästmaterielen

genom oundviklig överansträngning, som ej kunnat motverkas

genom tillmätande av tillräcklig förberedelsetid. Ilästsjukbeskeden

vid slutet av repetitionsövning talade ett språk, som ej kunde

missförstås.

Undersökte man nu, huru förhållandena skulle gestalta sig med antalet

repetitionsövningsdagar minskat till 35, erhölles följande resultat:

Antalet söndagar uppginge till 5, minskande de verkliga övningsdagarua

till 30. För persedelvård m. m. vid in- och utryckningen och

högre befälhavares inspektioner åtginge minst 4 dagar. Fälttjänstövningar

anbefallda av annan än regementschefen droge minst 5 dagar.

Till regementschefens förfogande återstode således högst 21 dagar.

Av dessa åtginge minst 4 till skjutningar. För egentlig utbildning i

sk vadrons- och régementsförband kvarstode sålunda högst 17 dagar.

Om av dessa 8 beräknades för egentlig skvadronsutbildning och 9

för utbildning i regementsförband, så framstode med hänsyn till förut

lämnad redogörelse för övningarnas omfång, att tiden i intetdera fallet

vore närmelsevis tillräcklig för att medgiva så allsidig utbildning, som

under repetitionsövning krävdes med hänsyn till dess ändamål att utgöra

slutförberedelse för uppträdandet i fält. En avsevärd brist i det

erforderliga dagantalet uppstode, vilken icke vore möjlig att fylla. Helt

uteslutna eller ofullständigt genomförda övningar bleve slutresultatet.

Den fara för hästmaterielets överansträngning, som vid 42 dagars

repetitionsövning förelåge, skulle givetvis i än högre grad varda för

handen.

Olägenheterna kunde sammanfattas sålunda, att den ifrågasatta avkortningen

skulle medföra, att det mål, som med repetitionsövningar

avsetts att vinnas, icke kunde nås i den utsträckning, som truppförbandens

fältmässiga utbildning krävde, samt att befälets förmåga i truppföring

skulle nedsättas, vartill komme ökad risk för hästmaterielet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Chefens för

generalstaben

yttrande.

I fråga om

första tjänstgöringen.

Uti sitt i ärendet den 15 december 1919 avgivna yttrande har chefen

för generalstaben beträffande frågan, huru den av revisionen ifrågasatta

avkortningen av första tjänstgöringen borde genomföras för att i militärt

hänseende medföra minsta möjliga olägenheter, anfört i huvudsak

följande:

Sedan riksdagen åren 1901 och 1914 fattat sina beslut angående

kavalleriets utbildning i fredstid, hade icke något inträffat, varav den

slutledningen kunde dragas, att den första tjänstgöringen skulle, såsom

varande obehövligt lång, kunna avkortas, utan att det med densamma

avsedda ändamålet skulle i större eller mindre mån äventyras. Krigserfarenheten

hade lärt, att kraven på kavalleriets förmåga att utföra eldstrid

eller i allmänhet tjänst till fots kommit att ökas, utan att fordringarna

på dess utbildning för uppträdande till häst blivit minskade.

Då frågan om varaktigheten av kavalleriets första tjänstgöring bedömdes,

borde för övrigt icke förbises, att dess organisation grundats på befintligheten

av ett visst antal volontärer vid varje skvadron, varav följde,

att i den mån volontärvakanser funnes i själva verket stegrade fordringar

komme att ställas på de vapenföra värnpliktiga, fordringar, vilka givetvis

icke kunde tillgodoses inom ramen för en första tjänstgöring om

281 dagar. Styrkan av de meniga volontärerna hade nämligen till uppgift

icke blott att rekrytera underbefälskadern, utan ock att tillgodose

de anspråk, som den kavalleristiska utbildningen särskilt framställde, såsom

remontdressyr, hästvård o. d. Med ökat antal volontärvakanser försvårades

följaktligen utbildningsarbetet och verksamheten i allmänhet vid

kavalleriets truppförband.

Ryttarutbildningen fordrade fullt den tid, som vore bestämd för den

första tjänstgöringen, även om denna kunde försiggå under gynnsamma

förhållanden, d. v. s. under de förutsättningar, på vilka kavalleriets

organisation vore byggd. Att sammantränga utbildningen på en kortare

tid än den därtill för omkring tjugo år sedan beräknade, läte sig icke

göra, utan att utbildningsresultatet försämrades. Kraven på utbildningen

vid truppslagen hade icke minskats, utan fastmer ökats under de sistförflutna

tjugo åren. Toges nu de försvårande omständigheter, som

särskilt under de senaste åren inträtt vid arméns truppförband och sålunda

även vid kavalleriets, i betraktande, kunde man icke blunda för

det faktum, att varje avkortning i de vapenföra värnpliktigas första

tjänstgöring komme att verka ofördelaktigt i väsentligen starkare proportion,

än vad den skulle göra under gynnsamma förhållanden.

Mot den av inspektören för kavalleriet förebragta utredningen funnes

ieke någon erinran från chefens för generalstaben sida. Därest den

opaginerad Kontrollera mot PDF

G 3

ifrågasatta avkortningen av den första tjänstgöringen skulle, med alla

därur härflytande risker, komma till stånd, funnes icke någon annan utväg

än liemförlovning av de värnpliktiga i två omgångar.

Beträffande övriga i samband med den ifrågasatta avkortningen av

första tjänstgöringen vid kavalleriet framställda frågor hade chefen för

generalstaben icke någon erinran att framställa mot vad inspektören för

kavalleriet anfört.

Uti sitt den 27 december 1919 avgivna yttrande har chefen för

generalstaben beträffande den av revisionen ifrågasatta inskränkningen av

antalet repetitionsövningar vid kavalleriet anfört följande:

Med hänsyn därtill att trupputbildningen under de senare åren

icke kunnat göras tillräckligt omfattande och att, såsom i det föregående

framhållits, icke heller större fälttjänstövningar anordnats, vore det av

stor betydelse, att kavalleriet snarast bereddes tillfälle att med så stor

styrka, som förhållandena medgåve, deltaga i övningar med olika truppslag

samt i större fälttjänstövningar. Ur denna synpunkt borde, därest

1919 års klass skulle fullgöra endast en repetition sövning:, denna äg:a

rum år 1920.

Av vad inspektören för kavalleriet anfört rörande olägenheterna av

den ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna framginge, att kavalleriets

repetitionsövningar med tillgång av blott en årsklass värnpliktiga

skulle med hänsyn till sitt ändamål bliva av underhaltig beskaffenhet,

varigenom såväl befälets som truppens utbildning skulle lida allvarligt

men samt kavalleriets fältduglighet väsentligt nedsättas. De anförda

motiven och därur dragna slutsatser föranledde icke någon erinran

från chefens för generalstaben sida.

Med avseende å den ifrågasatta inskränkningen av antalet dagar för

vardera repetitionsövningen till 35 syntes den av inspektören för kavalleriet

verkställda utredningen icke lämna rum för någon erinran. Därav

dragna slutsatser överensstämde med vad i det föregående gjorts gällande

i fråga om avkortning av den tid, som enligt värnpliktslagen vore avsedd

för repetitionsövningarna vid kavalleriet.

Såsom ovan nämnts, hava rytteriet tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass inryckt till första tjänstgöringen den 5 november

1919 och skall utryckningen äga rum den 31 augusti 1920. Med frånräknande

av utryckningsdagen, återstå alltså från och med den 1 mars

av den fastställda tjänstgöringsperioden 183 dagar.

I fråga om

repetitionsövningarna.

Försvars
revisionens
yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Av inspektörens för kavalleriet yttrande framgår, att det icke är

möjligt att på en gång hemförlova samtliga i tjänstgöring varande vapenföra

värnpliktiga, enär i sådant fall även vid de med hänsyn till vakansantalet

bäst lottade regementena ingen verklig utbildning kunde givas

volontärerna och kronans såväl levande som döda materiel komme att

till vården allvarligt eftersättas och skadas. Det torde under sådana förhållanden

vara uppenbart, att därest en avkortning av första tjänstgöringen

över huvud taget skall kunna ske, en hemförlovning av de

värnpliktiga i omgångar måste äga rum.

I betraktande av att den 1 mars av tjänstgöringsperioden återstå

endast 183 dagar, torde, under förutsättning att någon mera avsevärd

avkortning av tjänstgöringstiden skall kunna äga rum, det bliva nödvändigt

att verkställa hemförlovningen i två omgångar med ungefär

halva styrkan i varje omgång. Beträffande ett sådant förfaringssätt har

emellertid inspektören för kavalleriet framhållit, att det med värnpliktsstyrkan

minskad till hälften under en avsevärdare period av den första

tjänstgöringen icke läte sig göra att upprätthålla hästvården utan att

hästmaterielen skadades, manskapet överansträngdes och egentlig utbildning

så gott som helt eftersattes. Revisionen har vid sådant förhållande

haft att undersöka, i vad mån dessa olägenheter kunna undanröjas.

Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att det huvudsakliga

hindret för verkställandet av en mera avsevärd avkortning av

övningstiden vid rytteriet ligger i svårigheterna att på ett tillfredsställande

sätt ordna hästvården under hemförlovningsperioderna. Detta sammanhänger

givetvis därmed, att antalet vid kavalleriet uppstallade hästar

för närvarande är större än som är förenligt med utbildningsarbetets

ändamålsenliga bedrivande.

Enligt 1914 års härordning skall, med bortseende från de för officerare

och vederlikar avsedda hästarna, antalet stamhästar utgöra vid

vart och ett av de sex mindre fördelningskavalleriregementena 620,

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,100 och vid

Norrbottens kavallerikår 240, således tillhopa 6,160 stamhästar. Den

sålunda fastställda stamhäststyrkan är numera fullt uppsatt. I avvaktan

på uppsättandet av Norrbottens kavallerikår har Kungl. Maj:t förordnat,

att denna kårs hästar skola tillsvidare fördelas med 20 hästar på vart och

ett av de mindre kavalleriregementena och med 60 hästar på vartdera

av de båda större skånska kavalleriregementena. Vid vart och ett av de

förra regementena finnas alltså (620 + 20 =) 640 stamhästar och vid vartdera

av-de båda senare (1,100 + 60=) 1,160 stamhästar.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Givet är, att upprätthållandet av vården av ett så avsevärt antal

hästar kräver, att den fast anställda manskapsstyrkan om möjligt hålles

fulltalig. Då, som känt är, detta under de senare åren icke kunnat

ske, har man för underlättande av hästvården måst tillgripa den utvägen

att söka utackordera hästarna till fodervärdar under de perioder av året,

då behov av dem vid truppförbanden icke föreligger. I vilken omfattning

inackordering för närvarande äger rum kan i stort sett utläsas av den

utav inspektören för kavalleriet lämnade, i det föregående intagna tablån

över antalet vid truppförbanden uppstallade hästar. Det är emellertid

uppenbart, att den lättnad, som härigenom vunnits i fråga om hästvården,

icke kan anses tillfyllest, därest ett tillfredsställande resultat av den i

enlighet med nu fastställda övningsprogram bedrivna utbildningen skall

kunna erhållas.

Uti den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen om tillläggsstat

till riksstaten för år 1920 har också chefen för lantförsvarsdepartementet

under fjärde huvudtiteln, punkten 10, framhållit, att det

på grund av det stora antalet vakanser i manskapsgraden under de senare

åren varit förenat med betydande svårigheter att vid de beridna

truppförbanden, särskilt kavalleriet, behörigen upprätthålla hästvården

och remontdressyren. Då nu antalet vakanser i stället för att minskas

tvärt om på sista tiden ytterligare ökats, syntes det departementschefen

i hög grad betänkligt att utan hänsyn härtill allt fortfarande söka hålla

stamhästantalet uppe vid det enligt härordningen bestämda. Fastmera

syntes man böra söka ordna så, att hästantalet vid truppförbanden icke

hölles högre än att detsamma kunde påräkna fullgod skötsel. I överensstämmelse

härmed ansåge departementschefen, att en avsevärd minskning

av remonteringen borde under år 1920 vidtagas.

Till dessa departementschefens allmänna synpunkter kan revisionen

ansluta sig. Emellertid håller revisionen före, att man redan nu bör vidtaga

en omedelbar reduktion av stamhästantalet vid kavalleriet. Revisionen

finner sig i sådant syfte böra föreslå, att den kassation av stamhästar,

som enligt gällande bestämmelser skall äga rum under hösten innevarande

år verkställes snarast möjligt nu på våren samt kommer att omfatta i

stället för för närvarande fastställda 9 procent av stamhästantalet det

dubbla eller 18 procent. Därigenom vinnes även den fördelen, att hästmaterialet

genomsnittligt sett förbättras.

Genom att på detta sätt reducera stamhästantalet kommer givetvis

en betydlig lättnad att beredas truppförbanden i fråga om hästvården.

Svårigheterna att vid en avkortning av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga

upprätthålla denna torde därför icke komma att göra sig så

9

3652 19

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

starkt gällande som de militära myndigheterna antagit. För att bereda

än ytterligare lättnad härutinnan torde dessutom åtgärder böra vidtagas

för att i största möjliga utsträckning under våren och sommaren utackordera

hästar till fodervärdar. Inspektören för kavalleriet framhåller

visserligen, att någon nämnvärd ökning av den redan nu verkställda

utackorderingen synes utesluten utom möjligen i landets sydligaste delar,

men revisionen håller dock för sannolikt, att åtminstone någon ytterligare

lättnad kan på detta sätt ernås. Slutligen torde böra framhållas

lämpligheten av att under sommaren låta hästarna så långt ske kan

komma ut på betesgång.

Därest nu angivna åtgärder vidtagas, håller revisionen före, att hästbeståndet

under den återstående delen av första tjänstgöringsperioden

bliver så nedbringat, att en hemförlovning av de vapenföra värnpliktiga

kan ske i två omgångar utan att hästarnas vård eller vården av kronans

materiel i övrigt därigenom kommer att äventyras.

Att genom tjänstgöringstidens avkortning på sätt nu nämnts svårigheter

skola uppstå för utbildningsarbetets bedrivande enligt hittills gällande

föreskrifter, torde dock vara oundvikligt. En viss militär utbildning

kommer dock alltid att medhinnas. Revisionen anser sig i detta

hänseende endast böra framhålla, att i begreppet hästvård såsom inspektören

för kavalleriet angivit detsamma ingår jämväl ridning, således en

mycket viktig gren av den kavalleristiska utbildningen.

Revisionen har alltså kommit till det resultatet, att en hemförlovning

av de vapenföra värnpliktiga i två omgångar under den återstående

delen av första tjänstgöringsperioden bör äga rum. Såsom förut nämnts,

omfattar denna del 183 dagar. Det antal dagar, som vardera gruppen

skulle hemförlovas, skulle alltså utgöra 91. Då man emellertid bör ordna

det så, att ut- och inryckningsdagar för de båda omgångarna icke

sammanfalla, torde antalet dagar, varunder hemförlovning skall äga rum,

böra bestämmas till 90.

Nedanstående grafiska framställning angiver, huru revisionen tänkt

sig den föreslagna avkortningen genomförd.

Vi 2/e Ilemforloyning Ve—S0/8 = 90 dagar. 3%

1. omgången ■ ■'' ,m 11 1 1 1-------|

Vs HemfÖrlovning 1/s—29 Ib = 90 dagar. 29 Ib 30/s

2. omgången I-1—■—^—■ j

\ ad härefter frågan om repetitionsövningarna angår, skola enligt

gällande bestämmelser sådana övningar vid kavalleriet under innevarande

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

år äga ram med årsklasserna 1918 och 1919. Såsom i det föregående

framhållits, har revisionen ansett sig för närvarande endast böra uttala

sig om, huruvida 1919 års klass bör fullgöra repetitionsövning under

innevarande år eller icke.

Av de militära myndigheternas yttranden framgår, att därest syftet

med repetitionsövningar med kavalleriet skall kunna uppnås, desamma

måste omfatta två årsklasser värnpliktiga. Vid sådant förhållande och

då det, såsom i annat sammanhang framhållits, såväl med hänsyn till

befälets som truppens utbildning anses vara av särskild vikt, att repetitionsövningar

komma till stånd under innevarande år, finner revisionen

sig böra tillstyrka, att 1919 års klass i föreskriven ordning fullgör sådan

övning.

4. Artilleriet.

Enligt gällande värnpliktslag äro artilleriet tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna —

skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar.

Denna tjänstgöring skall, på sätt nedanstående grafiska framställningar

utvisa, fullgöras:

vid fält- och positionsartilleriet med en första tjänstgöring om 281

dagar, som tager sin början under första året, samt en repetitionsövning

om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje oren; samt

vid fästning sartilleriet med en första tjänstgöring om 295 dagar,

som tager sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning

om 35 dagar under vart och ett av tredje och fjärde åren,

såvida Konungen icke förordnar, att första tjänstgöringen och första

repetitionsövningen skola fullgöras i en följd med början under första

eller andra året.

Fält- och positionsartilleriet.

31/io Första

--!-

tjänstgöring (hemförlofning i 23 dagar) M/sRep.-öyn.IS/io

Rep.-övn.1) * 365

I-—I 42 »

365 dagar

3. året, \

1921. /

1281 dagar

42 »

1. året. ) i

1919. r

2. året,),

1920. /'' .

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Gällande

utbildnings
föreskrif
ter.

Fästningsartilleriet.

- ^rej. 1 Vfi Första tjänstgöring vår
1919.

’ /'' 1 |

sl/io Första

2. året, \

1920. /

gruppen) *) * 2/i

tjänstgöring (höstgruppen; hemförlovning i 15 dagar)2) e/a

295 dagar

3 året, \

1921. f

4. året, I,

1922. /

Eep.-övn.*)

Eep.-öyn. r

i 35 »>

•I 35 »

365 dagar

Föreskrifter för utbildningen under första tjänstgöringen, artilleriutbildningen,

äro utfärdade för fält- och positionsartilleriet genom g. o.

nr 1641/i9i6 och för fästningsartilleriet genom g. o. nr 1841/i9ie.

Dessa generalorder innehålla bl. a. följande:

Artilleristutbildningen avser:

att hos rekryten grundlägga och utveckla fast disciplin;

att uppfostra honom till plikttrohet, mod, beslutsamhet, viljekraft

och fysisk uthållighet; samt

att bibringa honom de färdigheter och kunskaper, vilka erfordras

för menig krigsman inom batteriet.

Artilleristutbildningen omfattar enskild utbildning och utbildning i

avdelning (med pjäs), tropp och batteri samt följande utbildningsgrenar:

exercis till fots utan pjäser,

exercis till fots med pjäser,

riktövningar med pjäser,

ridning (vid fästningsartilleriet endast för vissa därtill utvalda eller

för rekryterna vid vissa kompanier),

packning av fordon,

exercis med anspända fordon,

marscher och järnvägstransporter,

kartläsning och orienteringsövningar (endast vid fält- och

positionsartilleriet),

patrull- och posttjänst (endast vid fästningsartilleriet),

förläggning,

koktjänst,

fältarbeten,

telefon- och signal tjänst (för därtill utvalda),

^•Vid Bodens artilleriregemente.

2) Vid Bodens artilleriregemente och Karlsborgs artillerikår.

fälttjänst,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

skarpskjutning med pjäser,

skjutning med eldhandvapen,

hästvård, hästkännedom och hovbeslag,

bajonettstrid (endast vid fästningsartilleriet),

utrustningens vård,

kroppens vård,

gymnastik och idrott,

samaritkurs,

undervisning för fält- (positions-, fästnings-) artilleristen,

modersmålet,

välskrivning,

räkning och geometri.

Utbildningen bör så bedrivas, att rekryterna senast efter tre månader

efter sitt inträde i tjänst kunna vid övning i batteri göra tjänst

såsom servismanskap, utom såsom riktare och biträdande riktare.

Snarast möjligt efter utbildnings början sker utväljande av riktare

och kuskar.

Riktareutbildningen bedrives med så många, att erforderligt antal

värnpliktiga rekryter — vid fält- och positionsartilleriet omkring 2/s

av hela rekrytantalet — kan godkännas såsom riktare.

Kusk- (rid-) utbildning bibringas vid fält- och positionsartilleriet så

många värnpliktiga rekryter som möjligt, vid fästningsartilleriet erforderligt

antal.

Utbildningsplan, gällande för lämplig tid och angivande utbildningstidens

uppdelning i perioder, övningsgrenarnas och ämnenas fördelning

under desamma samt de fordringar, som böra vara uppfyllda vid slutet

av varje perid, uppgöres av den befälhavare, för vars truppförband

planen gäller.

För utbildning av signalister m. fl. äro särskilda föreskrifter utfärdade.

Föreskrifter för utbildningen under repetitionsövning äro icke i kommandoväg

utfärdade.

Som förut nämnts, har inom revisionen ifrågasatts, att första tjänstgöringen

för ifrågavarande värnpliktiga skulle avkortas med 130 dagar

samt att antingen endast en repetitionsövningen skulle äga rum eller

ock antalet dagar för vardera repetitionsövningen nedsättas vid fält- och

positionsartilleriet till 35 dagar och vid fästningsartiHeriet till 30 dagar.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Inspektörens

för

artilleriet

yttrande.

I fråga om

första tjänstgöringen.

Uti sitt den 5 december 1919 avgivna yttrande rörande den ifrågasatta

avkortningen av första tj änstgöringen har inspektören för artilleriet

anfört i huvudsak följande:

De värnpliktiga vid artilleriet delades i tre olika huvudgrupper,

nämligen

kuskar (vid fältartilleriet) omkring 40 %

riktare » » » 40 % och

signalister vid » » 20 %.

Bland dessa utvaldes sedermera under första tjänstgöringen vissa

värnpliktige för utbildning till kommissarier, velociped- och motorcykelordonnanser,

sjukvårds- och hovslagarmanskap, kockar m. m.

Kuskutbildningen avsåge att bibringa sådan rid- och körförmåga, att

batteriernas manöverförmåga under alla omständigheter säkerställdes.

Därjämte skulle kusk kunna tjänstgöra som servismanskap i de mindre

krävande befattningarna som biträdande riktare, mekanismskötare, laddare,

temperare eller hantlangare.

Riktutbildningen avsåge att bibringa fullständig förmåga att rikta

och servera pjäsen under alla i fält förekommande olika förhållanden.

Riktare skulle noggrannt känna pjäsmaterielen och kunna ombesörja dess

skötsel och vård. Det vore önskvärt, att han dessutom erhållit någon

kuskutbildning.

Signalistutbildningen avsåge att bibringa värnpliktig sådana färdigheter

och kunskaper, att han kunde ombesörja den för strids- och eldledningen

nödvändiga signal tjänsten medelst telefon, signalflaggor, signallampor

o. d. Han måste därför väl känna och kunna vårda signalmaterielen

och kunna raskt och felfritt verkställa ljud-, ljus- och flaggsignalering

(morsesystemet samt artilleriets eld- och observationssignaler).

Han borde i regel hava erhållit fullständig ridutbildning, så att han kunde

förflytta sig till häst i terrängen i alla takter, taga sig fram över hinder

m. m.

Samtliga värnpliktiga måste dessutom bibringas erforderliga kunskaper

och färdigheter angående eldhandvapen och deras användning,

allmän vård av artillerimaterielen, hästskötsel m. m.

Förhållandena vid artilleriet möjliggjorde ej bildandet av något slags

truppförband, förrän personalen nått en viss utbildningsgrad. Först

efter det att respektive kuskar, riktare och signalister erhållit erforderlig

enskild utbildning, kunde ett batteri sammansättas och samövas, d. v. s.

först då kunde den egentliga utbildningen i trupp börja. Vore den enskilda

utbildningen otillräcklig, funktionerade icke batteriet och personal,

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

hästar och materiel kunde lätt fördärvas. Med en otillräcklig enskild

utbildning kunde batteriet sålunda icke förflyttas i sådan takt och i sådan

terräng, som erfordrades, kuskarna riskerade att lalla av, hästarna

snärjde sig, fordonen körde fast, pjäserna bleve felaktigt riktade och

strids- och eldledningen vägrade att funktionera. Vore åter tiden för

utbildningen i trupp för kort, kunde icke batteriet, trots en i övrigt

ganska tillfredsställande enskild utbildning, samarbetas till en organism,

och den enskildes kunskaper och färdigheter kunde icke tillfullo utnyttjas

i det helas intresse. Batteriet funktionera de kanske, men illa och

under ständiga friktioner.

En annan synpunkt, som måste beaktas vid artilleriets utbildning,

vore den, att den viktiga körutbildningen vore i hög grad beroende av

årstiden. Denna utbildningsgren omfattade körning dels med vinterfordon,

dels ock huvudsakligen med hjulfordon. Den förra måste givetvis

förläggas till vinterperioden, medan den senares bedrivande tvärtom försvårades

i hög grad under vintern, då fält och vägar vore betäckta

med snö eller hårda och lialkiga. Den bedreves därför fördelaktigast

under mera blid årstid och borde icke lämpligen sättas i gång i större

omfattning förrän tidigast - i maj ruånad, då övningsfält och terräng

torkat ut.

I stort sett vore utbildningen f. n. ordnad sålunda:

A. Enskild utbildning från den 1 november till omkring den 1 juli:

a) Kuskutbildningen:

enskild ridutbildning november—april och enskild körutbildning

maj—juni;

b) Riktareutbildningen:

riktövningar med enskild pjäs och i batteriförband november—juni,

riktprövning omkring den 1 juli;

c) Signalistutbildningen:

enskild ridutbildning november—juni,

enskild signalutbildning november—april,

patrulltjänst maj—juni;

B. Utbildning i trupp från den 1 juli till den 3 augusti:

a) i troppförband under juli,

b) i batteri- och divisionsförband (sammandragna övningsbatterier,

övningsdivision) under augusti,

varvid kuskar, riktare och sigualister inginge i sina respektive befattningar

inom organisationen.

Detta avsåge den ordinarie utbildningen. Den särskilda vinterutbildningen

måste givetvis alltid förläggas till vintermånaderna januari—mars.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Den anförda utbildningsplanen gällde i stort bela fält- och positionsartilleriet

samt Karlsborgs artillerikår med en sammanlagd första

tjänstgöring vid samtliga fältartilleritruppförband och Positionsartilleriregementet

av 281 dagar samt vid Karlsborgs artillerikår av 295 dagar

(avbrutna vid jul, påsk och midsommar av kortare hemförlo vningsperioder).

För Bodens artilleriregemente, som med hänsyn till säkerhetstjänsten

å fästningen hade vår- och höstutryckning, gällde i viss

mån andra utbildningsförhållanden.

Endast en alltför ringa del av denna första tjänstgöringstid kunde

emellertid användas för rent militär utbildning. Hästvård, materielskötsel

och vakttjänst, vilka tjänstegrenar likväl under inlärandet innebure militärt

utbildningsarbete, men framför allt handräckningar av olika slag

upptoge för närvarande minst halva tjänstgöringstiden, och kunde näppeligen

detta förhållande förbättras, utan att batteriernas tillgång på manskap,

vapenfört eller icke vapenfört, avsevärt ökades eller civil arbetskraft

i stor utsträckning komme till användning.

Hästvården vore utan tvivel den tjänstegren, som härvid främst

toge personalen i anspråk, ty den dagliga rykten kunde ju icke undanskjutas.

Den frågan framställde sig då självmant, huruvida icke starnhäststyrkan,

vid fältartilleriet för närvarande 40 per batteri, kunde i

någon mån minskas, vare sig detta nu skedde genom att antalet stamhästar

nedsattes eller ett visst antal av desamma under vissa tidsperioder

utackorderades till fodervärdar.

Med nuvarande värnpliktstjänstgöring vore hästantalet dock ej

större, än behovet krävde, under förutsättning att samtidigt volontärstyrkan

vore något så när fulltalig. Under vinterperioden överensstämde

följande plan över stamhästarnas användning vid ett fältbatteri ganska

nära med verkligheten:

för de värnpliktiga kuskarnes utbildning ....................................... 12 hästar

» » » signalisternas utbildning...................*............. 8 »

d volontärernas artilleristutbildning ............................................. 4 »

)> konstapelsutbildningen .................................................................. 4 »

» furirsutbildningen (2. årets remonter) ....................................... 3 »

årsremonter (underofficerare och andra) .......................................... 3 »

officershästar ............................................................................................. 3 »

ekonomihästar och sjuka....................................................................... 3 »

Summa 40 hästar

Motsvarande plan för den tidigare sommaiperioden tedde sig sålunda:

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

en an spänd tropp ................................................................................ 22 hästar

signalskolan............................................................................................. 6 »

skjutskolan .............................. 3 »

årsremonter................................................................................................ 3 »

officershästar ......................................................................................... 3 j>

ekonomihästar och sjuka....................................................................... 3 >,

Summa 40 hästar

En minskning av hästantalet kunde sålunda vid nuvarande förhållanden

ej gärna äga rum under vare sig den ena eller andra utbildningsperioden.

Beträffande åter en eventuell utackordering av stamhästar till fodervärdar

kunde här endast framhållas vissa med detta system ofrånkomliga

olägenheter. Stamhästarna vid artilleriet vore ridhästar av huvudsakligen

samma kategori som kavalleriets. Åven om de i fredstid under

vissa perioder måste användas även som draghästar, komme de samtliga

vid mobilisering att tagas i anspråk för ridändamål (officerare,

underofficerare, spanare, signalister m. fl.). Enär den dagliga träningen

och tillridningen vore av den största betydelse, för så vitt dessa ridhästar

skulle bibehållas vid full användbarhet, och dylik utbildning av

hästarna icke kunde påräknas hos fodervärdarna, syntes därför en utackordering

endast undantagsvis och till ringa omfattning böra tillgripas,

då det gällde artilleriets stamhästar.

För att undvika missledande jämförelser med 1892 års härordning

(90 dagarna), borde framhållas,

att antalet stamanställda per batteri då varit 75 mot nuvarande 28,

att denna stamstyrka då kunnat hållas i det hela fulltalig, under det

att nu mer än 50 % vore vakant,

att därför efter antagandet av 1892 års härordning samtliga kuskar

kunnat uttagas ur de stamanställdas led, men nu måste tagas bland de

värnpliktiga,

att behovet av handräckningspersonal då kunnat helt fyllas ur de

stamanställdas led, varigenom de värnpliktiges utbildning kunde bedrivas

mera ostört, medan nu en stor del av tjänstgöringstiden måste användas

för handräckningsgöromål;

att den tidens riktmedel varit avsevärt mycket enklare att sköta än

de nuvarande, varför riktutbildningen vore lättare att bibringa; samt

att någon signalistutbildning då ej alls funnits vid artilleriet, enär

eldledaren städse stått i batteriets närhet och den nu använda grupperingen

av batterier och divisioner icke då varit bruklig.

3652 19

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Den tidens erfarenheter beträffande utbildningstidens längd vore

därför ej direkt tillämpliga på våra dagar.

Vid besvarande av frågan, huru den av revisionen ifrågasatta avkortningen

av första tjänstgöringen borde genomföras för att i militärt hänseende''

medföra minsta möjliga olägenheter, måste, framhåller inspektören

för artilleriet, till en början beaktas, att häst- och materielvården, vakttjänst

m. m. vid artilleriet icke medgåve, att all värnpliktig personal

på en gång hemför!övades. Hästarna måste nämligen hava sin dagliga

rykt och motion samt artilleri- och annan materiel tillses för att icke fördärvas.

För ändamålet erfordrades enligt erfarenheterna från utbildningsåret

1918—1919 minst halva den ordinarie årsklassen. Varje batteri

hade under nämnda år haft 17—18 värnpliktiga i tjänst, huvudsakligen

sysselsatta med olika slags handräckningsgöromål, till följd varav

den rent militära utbildningen måste inskränkas till meddelande av de

nödvändigaste färdigheterna för häst- och materielvården och garnisonstjänsten.

En avkortning av den första tjänstgöringen med 130 dagar hade i

realiteten den innebörd, att allt egentligi och givande utbildningsarbete

komme att ligga nere under hela återstoden av första tjänstgöringen

ända till regementsövningarnas början. Något val beträffande tiden för

hemförlovningen förelåge icke. I verkligheten kunde tiden för avkortningen

icke bestämmas längre än till omkring 100 dagar.

Utvägen att minska behovet av handräckningspersonal under de

130 dagarna genom att utackordera stamhästar kunde näppeligen tillgripas,

ty — oavsett de med utackordering av ridhästar förenade, förut

framhållna stora olägenheterna — för så kort tid som den, Varom här

vore fråga, kunde utackordering näppeligen anordnas i större utsträckning.

Svaret på förevarande fråga bleve därför, att om avkortning av den

första tjänstgöringen med 130 dagar skulle äga rum, därav beroende

hemförlovning måste verkställas i två omgångar och följaktligen taga

sin början omedelbart efter den 1 februari 1920.

Frågan, huruvida med den avkortade första tjänstgöringen ett utbildning

sresultat av militärt värde kunde erhållas, ville inspektören för

artilleriet besvara sålunda:

Enär dels den enskilda utbildningen visserligen hunne påbörjas,

men på långt när icke avslutas, dels utbildning i trupp omöjliggjordes,

bleve det hela av jämförelsevis ringa militärt värde, och måste årsklassen

säkerligen med fulla skäl betraktas såsom i huvudsak användbar allenast

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

i depåtjänst, d. v. s. måste erhålla ytterligare utbildning, innan den

kunde användas till rikets försvar.

Rörande de olägenheter i skilda avseenden, som den ifrågasatta avkortningen

av första tjänstgöringen komme att medföra, framhölle inspektören

för artilleriet, att den omständigheten, att redan förut utbildningen av 1918

års klass, som även inkallats i tvenne omgångar, blivit av samma underhaltiga

beskaffenhet, som fallet skulle bliva med 1919 års klass, därest

den ifrågasatta avkortningen komme till stånd, samt att därtill jämväl

1917 års klass på grund av spanska sjukan blivit betydligt eftersatt,

syntes böra påkalla alldeles särskild uppmärksamhet. Därigenom skulle

nämligen användbarheten vid mobilisering av två årsklasser, och därtill

de yngsta, i synnerligen hög grad nedsättas, varjämte en tredje årsklass

bleve mindre användbar än eljest.

Redan den stora minskningen av disponibelt manskap, som sålunda

uppkomme, innebure naturligtvis en stor olägenhet. Och denna ökades

avsevärt därigenom, att de äldre årsklasserna vid artilleriet ej, då det

gällde att vid mobilisering besätta de mera krävande befattningarna

såsom riktare och signalister, hade samma användbarhet som de yngre,

som nyligen avslutat sin utbildning och ännu bibehölle de inlärda färdigheterna.

Andra olägenheter av berörda avkortning vore, att den redan planlagda,

för artilleriets krigsduglighet så viktiga särskilda vinterutbildningen

för de värnpliktiga under år 1920 ej kunde äga rum, samt att

stora svårigheter uppstode att på ett tillfredsställande sätt under sommaren

organisera artilleriets skjutskola, enär brist på tillräckligt utbildad

kusk- och signalpersonal förryckte hela skjututbildningen. 1919 års

skjutskola, som måst organiseras under dylika ogynnsamma förhållanden,

utgjorde ett exempel på det sammanhang, som sålunda förefunnes

mellan befälets och de värnpliktigas utbildning och stridsduglighet.

På frågan, med vilket högsta antal dagar en nedsättning kunde ske,

därest den av revisionen ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen

i visst fall icke skulle anses vara genomförbar, kunde, vad artilleriet i allmänhet

beträffade, givas det svaret, att någon avkortning alls av nämnda

tjänstgöring för 1919 års klass icke kunde äga rum. Skälen härtill vore,

att erfarenheterna under de gångna åren vid utbildningsarbetets bedrivande

enligt 1901 och 1914 års värnpliktslagar tydligt gåve vid handen,

att den nuvarande tjänstgöringstiden vore den möjligast korta, för

att verkligt krigsduliga artillerister av alla kategorier skulle hinna utbildas,

och att den tekniska och allmänt militära utvecklingen inom

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

vapnet ingalunda gått i en riktning, som kunde giva stöd för den uppfattningen,

att en kortare utbildningstid nu erfordrades,

att för övrigt varje avkortning, till följd av de för artilleriet säregna

tjänsteförhållandena, komme att störande inverka på utbildningsarbetet

under en tidsperiod, motsvarande avkortningens dubbla längd,

att redan förut utbildningen av de närmast föregående årsklasserna

blivit allvarligt rubbad,

att vidare den plötsliga omläggning av den planlagda och redan

påbörjade utbildningen, som med nödvändighet bleve en följd av varje

sedermera verkställd avkortning av tjänstgöringstiden, redan i och för

sig förryckte utbildningsarbetet, samt

att slutligen en avkortning även av jämförelsevis kort omfattning,

hur den än lades, syntes komma att dels omöjliggöra all särskild vinterutbildning

för 1919 års klass, dels ofördelaktigt inverka på utbildningsarbetet

vid artilleriets skjutskola.

Beträffande Bodens artilleriregemente gjorde sig delvis andra synpunkter

gällande. De värnpliktigas inryckning och tjänstgöringstid samt utbildningsarbetet

i sin helhet vore vid detta regemente i hög grad beroende

därav, att en tillräcklig och användbar artillerisäkerhetsbesättning

å fästningen städse måste finnas. Inryckningen hade därför ordnats i

två omgångar, så att omkring hälften av den värnpliktiga årsklassen inryckt

på våren i början av maj (år 1919 dock först den 11 juni) med

utryckning i slutet av februari (år 1920 den 2 april) och den andra hälften

inryckt på hösten omkring den 1 november med utryckning i slutet

av augusti. Omgångarna försköte således varandra normalt med

omkring 4 månader, vilken tid också vore väl behövlig för utbildning

av en till bestridande av säkerhetstjänsten å fästningen något så när

användbar artilleritrupp. Bedan med hänsyn till denna säkerhetstjänst

förbjöde sig således varje avkortning av den nuvarande första tjänstgöringen.

Vissa av de skäl, som förut anförts mot en eventuell avkortning av

tjänstgöringen vid det övriga artilleriet, gällde visserligen icke beträffande

Bodens artilleriregemente. Sålunda hade utbildningen av 1918

års klass vid detta regemente fått pågå utan att störas av några extra

hemförlovningar. Ej heller komme en eventuell avkortning, på grund

av att regementet i sin helhet hade jämförelsevis få stamhästar och att

tjänstgöringen redan förut vore ordnad i omgångar, att verka i så hög

grad störande som vid övriga artilleriregementen och kårer. Men beträffande

utbildningen i och för sig och den inverkan på densamma, som

en avkortning av tjänstgöringen skulle medföra, gällde dock samma

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

synpunkter, som anförts beträffande det övriga artilleriet. Vid de kompanier

av Bodens artilleriregemente, som hade stamhästar, vore nämligen

utbildningen i det stora hela lagd efter samma grunder som vid

fält- och positionsartilleriet, och samma utbildningskrav gjorde sig härvid

gällande. De kompanier åter, som huvudsakligen vore avsedda att

bemanna forten och de fasta batterierna, måste utbildas att betjäna, ej

såsom vid fält- och positionsartilleriet i huvudsak blott en pjästyp, utan

flera minst tre — dylika, vilket gjorde att även vid dem någon avkortning

icke läte sig verkställa, såvida ändamålet med artilleristutbildningen

skulle nås.

Uti sitt den 19 december 1919 avgivna yttrande rörande de ifrågasatta

inskränkningarna med avseende å repetitionsövningarna framhåller

inspektören för artilleriet till en början,

att 1917 års klass visserligen erhållit fullständig artilleristutbildning,

men att dennas senare del (utbildningen i trupp) dock ej blivit så god,

som önskvärt varit, på grund av den under sensommaren 1918 utbrytande

spanska sjukan,, samt

att 1918 års klass icke på långt när kunnat meddelas fullständig

sådan utbildning, enär den inkallats till första tjänstgöring i två skilda

omgångar och befriats från en betydande del av denna tjänstgöring.

Vid besvarande av frågan, till vilket värnpliktsår repetitionsövningen

borde förläggas, därest artilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919

ars klass komme att fullgöra endast en sådan övning, framhåller inspektören

för artilleriet, att för att regementsövningarna vid artilleriet skulle

kunna bedrivas med erforderligt antal staber och batterier och dessa

givas tillbörlig styrka, det vore nödvändigt, att minst två årsklasser, förutom

reservtruppsårsklassen, stode till disposition. Därest en av de repetitionsövningar,

som ålåge 1919 års klass, indroges, skulle minsta olägenhet

följa, om indragningen skedde:

vid fält- och positionsartilleriet år 1920 och

vid fästningsartilleriet år 1921, enär under dessa år, till följd av

det uppskov 1917 ars klass erhållit med 1919 års repetitionsövning, antalet

inkallade årsklasser med en överstege det antal, som normalt skulle

hava inkallats.

Beträffande olägenheterna av den ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna

vore att märka, att en indragning av en repetitionsövning

för varje årsklass, som därav drabbades, naturligen komme att redan i

och för sig medföra en sänkning av dess krigsduglighet. I huru hög

grad denna sänkning komme att menligt inverka på artilleriets förmåga

I fråga om

repetitionsövningarna.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

I

att i krigstid fylla sin uppgift, bleve givetvis mycket beroende av övriga

årsklassers krigsduglighet. Nu hade med undantag blott för Bodens

artilleriregemente de vapenföra värnpliktiga av 1918 års klass vid artilleriet,

på grund av att årsklassen inkallats i tvenne omgångar och fått

sin första tjänstgöring avsevärt reducerad, endast kunnat bibringas en

mycket ringa grad av militär utbildning. Denna omständighet syntes

därför böra mana till stor varsamhet, då det gällde en åtgärd, som sänkte

krigsdugligheten även hos 1919 års klass.

° Åven ur en annan synpunkt skulle en indragning av en repetitionsövning

just för 1919 års klass inverka ogynnsamt. En dylik åtgärd

skulle nämligen försvåra regementsövningarnas anordnande vid de truppförband,

vid vilka 1918 års klass erhållit en blott ofullständig artilleristutbildning.

De värnpliktiga av denna årsklass vore nämligen icke under

repetitionsövningarna användbara i de mera krävande befattningarna som

kuskar, riktare och signalister, vilka således samtliga måste utväljas ur

klasserna 1917 och 1919 — vilken senare i detta sammanhang antagits

hava erhållit fullständig artilleristutbildning under sin första tjänstgöring.

Komme emellertid 1919 års klass att befrias från övningen i fråga, återstode

blott 1917 års klass, som knappast ensam kunde tillgodose hela

behovet av nämnda personalkategorier.

Vad slutligen anginge frågan, villa olägenheter det i militärt hänseende

skulle medföra att — under förutsättning av det nuvararde antalet

repetitionsövningars bibehållande — minska antalet dagar för varje repetitionsövninq

vid fält- och positionsartillemet till 35 dagar och vid fästningsartilleriet

till 30 dagar, vore att märka, att regementsövningama helt naturligt

anordnades något olika vid olika truppförband och artillerislag.

Följande exempel å en plan för utbildningen under regementsövningama

vid ett fältartillerigemente gåve dock en uppfattning om förhållandena

vid artilleriet i allmänhet.

1 sept. inryckningsdag,

2— 3 » organisationsdagar,

4_19 » övningar i batteri-, divisions- och regementsförband i

närheten av förläggningsorten,

20 » organisationsdag,

21_30 » skarpskjutningar jämte marscher till och från skjut
fälten,

1 okt. organisationsdag,

2— 9 » fälttjänstövuingsperiod,

10—11 » materielvård, hästavlämning, inlämning o. d.,

12 » utryckningsdag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

En avkortning av repetitionsövningarna med 7 dagar komme att i

motsvarande grad förkorta även regementsövningarna och komme då att

i första hand diabba övningarna i batteri-, divisions- och regementsförband,

enär övriga tider vore i mer eller mindre grad bestämda faktorer,

som icke kunde ändras (t. e. antalet organisations-, marsch- och skjutdagar).

Eu avkortniug av nämnda del av regementsövningarna, under

vilken just do personliga kunskaperna och färdigheterna skulle uppfriskas

och staber och batterier samarbetas, måste givetvis i avsevärd

grad minska personalens förmåga att fylla sin plats vid de därpå följande

mera krävande tillämpningsövningarna under skarpskjutnings- och

fälttjänstperioderna. Dessa övningars värde för utbildningen i dess helhet

komme därigenom att ej obetydligt förringas och artilleriets användbarhet

vid mobilisering bleve nedsatt.

Den åberopade utbildningsplanen avsåge visserligen fält- och positionsartilleriet

med 42 dagars repetitionsövning, men kunde dock, med

viss reduktion av tjänstgöringstiden, tillämpas jämväl på fästningsartilleriet.

De synpunkter, som anförts, gällde därför även Bodens artilleriregemente

och Karlsborgs artillerikår.

Uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande i fråga om första Chefens för

tjänstgöringen har chefen för generalstaben beträffande frågan, huru den s\ne>™1''

av revisionen ifrågasatta avkortningen borde genomföras för att i militärt yttrande,

hänseende medföra minsta möjliga olägenheter, anfört i huvudsak följande: i fråga om

Samtliga artilleritruppslagens organisation vore, vad den meniga vo- f°rsta tjänst~

lontärstyrkan anginge, byggd på samma princip som kavalleriets, d. v. s. gödngen''

ifrågavarande styrka avsåge icke blott uuderbefälskaderns rekrytering,

utan ock att därutöver skulle finnas ett antal volontärer, erforderligt för

truppslagens speciella behov och utbildnmgskrav. Detta framginge tydligen

av staterna för de olika truppförbanden. Men den första tjänstgöringens

längd vore beräknad med hänsyn till, att volontärstyrkan

skulle vara fulltalig. Volontärvakanserna vid artilleritruppförbanden verkade,

liksom dylika via truppförbanden i allmänhet, ogynnsamt på de

vapenföra värnpliktigs utbildning, enär dessa måste i större grad än vad

med en fulltalig volontärstyrka skulle vara händelsen, betungas med handräcknmgsgöromål

samt med stalltjänst och hästvård.

Lika litet, som det vore möjligt att vid kavalleriet minska utbildningsprogrammet

eller att inom kortare tidsmått sammanpressa utbildningen

under den första tjänstgöringen, samtidigt med att densamma

skulle fylla avsett ändamål, lika litet läte sig detta göra vid artilleriet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

I fråga om

repetitionsövningarna.

Artilleristutbildningen vore inom det artilleristiska området av samma

omfattning som ryttarutbildningen inom det kavalleristiska.

Den första tjänstgöringen för fästningsartilleriets vapenföra värnpliktiga

skulle i sin mån möjliggöra en ständig fästningsartilleribesättning

i Boden. Därtill komme, att avsevärd tid toges i anspråk

för tjänstegöromål å de permanenta fästena och för vaktgöringen å desamma.

Förflyttningen till och från fästena för utförandet av övningar,

för vaktmanskapets marscher dit och därifrån m. m. vore förenad med

icke ringa tidsutdräkt. Slutligen finge icke förbises, att fästningsartilleriet

måste hava större infanterist sk utbildning än fält- och positionsartilleriet.

Av inspektörens för artilleriet yttrande framginge, att — under förutsättning

av 130 dagars avkortning i den första tjänstgöringen eller i

allmänhet av så lång dylik avkortning, som inom till buds stående tid

vore möjlig — densamma icke kunde genomföras på annat sätt, än att

halva årskontingenten kvarhölles i tjänst efter riksdagsbeslutets ikraftträdande

under halva den återstående tiden av den första tjänstgöringen,

varefter den avlöstes av den andra hälften. Det ville med andra ord

säga, att batteriernas nuvarande styrka av vapenföra värnpliktiga komme

att minskas till hälften under tiden från riksdagsbeslutet till början av

1920 års regementsövningar.

Då emellertid någon lämpligare utväg att genomföra den ifrågasatta

avkortningen i den första tjänstgöringen icke syntes under de givna förhållandena

vara för handen, kunde från chefens för generalstaben sida

icke något finnas att erinra mot vad inspektören för artilleriet anfört

i sitt svar på den första av de av försvarsrevisionen uppställda frågorna.

Beträffande Övriga av revisionen framställda frågor, som stode i samband

med den ifrågasatta avkortningen vid artilleriet, hade chefen för

generalstaben icke någon erinran att framställa mot vad inspektören för

artilleriet härutinnan anfört.

Uti sitt den 27 december 1919 avgivna yttrande rörande repetitionsövningarna

har chefen för generalstaben anfört följande:

Enligt gällande värnpliktslag och med hänsyn till att årsklassen

1917 erhållit uppskov med den repetitionsövning, som den skolat fullgöra

år 1919, skulle vid fält- och positionsartilleriet i repetitionsövningarna

deltaga:

år 1920 årsklasserna 1917, 1918 och 1919,

» 1921 » 1919 och 1920 samt

» 1922 » 1920 och 1921.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Då minst tva årsklasser vore erforderliga för att repetitionsövningarna

vid fält- och positionsartilleriet skulle kunna bedrivas på ett med

övningarnas ändamål överensstämmande sätt, och då det vore av särskild

betydelse, att större fälttjänstövningar hölles under de närmaste tre åren,

borde, under förutsättning att 1919 års klass skulle undergå allenast en

repetitionsövning, denna förläggas till år 1921 såsom inspektören för

artilleriet föreslagit.

Vid fästning sartilleriet skulle i repetitionsövningarna deltaga:

år 1920 årsklasserna 1917 och 1918:

~» 1921 )> 1917, 1918 och 1919 samt

» 1922 6 1919 och 1920.

Av denna sammanställning framginge, att minsta olägenhet skulle

uppstå genom att repetitionsövningen för 1919 års klass komme att, i

överensstämmelse med vad inspektören för artilleriet föreslagit, förläo-eas

till 1922. 86

Mot vad inspektören för artilleriet anfört beträffande dels olägenheterna

av att indraga den ena repetitionsövningen dels den ifrågasatta

avkortningen av antalet dagar för vardera övningen syntes från chefens för

generalstaben sida icke någon erinran vara att göra.

Vad först angår frågan om en avkortning av tiden för första tjänstgöringen,

ställa sig, såsom inspektören för artilleriet framhållit, förhållandena

något olika vid fält- och positionsartilleriet å ena sidan och

fästningsartilleriet å den andra. Dessa olika grenar av vapenslaget

torde därför böra behandlas var för sig.

Av det föregående framgår, att fält- och positionsartilleriet tilldelade

vapenföra värnpliktiga inryckt till första tjänstgöringen den 31 oktober

1919 och skola utrycka den 31 augusti 1920. Med frånräknande av

utryckningsdagen återstå alltså den 1 mars av tjänstgöringsperioden

183 da gar.

Enligt vad den verkställda utredningen giver vid handen, är det

med hänsyn till häst- och materiel vårdens behöriga upprätthållande icke

möjligt att på en gång hemförlova samtliga i tjänst varande vapenföra

värnpliktiga. Vid sådant förhållande är det uppenbart, att därest en avkortning

av tjänstgöringstiden över huvud taget skall kunna genomföras,

detta måste ske på det sättet, att de värnpliktiga hemförlovas i omgångar.

Den utväg, som härvid närmast ligger till hands, är att likasom

vid kavalleriet uppdela de värnpliktiga i två ungefär lika stora

3652 19 1 1

Försvars
revisionens
yttrande.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

grupper och hemförlova varje grupp under hälften av den tid, som av

tjänstgöringsperioden återstår.

Att med en sålunda avkortad tjänstgöring åtskilliga olägenheter ur

såväl utbildningssynpunkt som i andra avseenden äro förenade, låter sig

givetvis icke bestrida. Såvitt revisionen kunnat finna, torde dessa olägenheter

i icke ringa mån bero därpå, att hästvården jämväl vid artilleriet

avsevärt inkräktar på det egentliga utbildningsarbetet. Det ligger

under sådana förhållanden nära till hands, att även vid fält- och positionsartilleriet

vidtaga åtgärder för stamhästantalets nedbringande genom

att framflytta tiden för den årliga hästkassationen och öka kassationsprocenten.

Med hänsyn till att det för artilleriet enligt 1914 års härordning

fastställda stamhästantalet, eller 3,215, icke torde vara större

än som erfordras för den nuvarande organisationens upprätthållande,

anser sig emellertid revisionen beträffande artilleriet icke böra föreslå någon

ökning av den för närvarande fastställda kassationsprocenten, 9

procent. I enlighet med vad beträffande kavalleriet anförts torde jämväl

vid artilleriet utackordering av stamhästar böra i största möjliga omfattning

äga rum under hemförlovningsperioderna, likasom ock åtgärder

böra vidtagas för att hästarna under lämpliga tider av sommaren kunna

hållas på betesgång. Under förutsättning att nu angivna åtgärder vidtagas,

torde icke oväsentliga lättnader med avseende å hästvården kunna

ernås och därigenom ökad tid vinnas för utbildningsarbetets bedrivande

i den omfattning förhållandena medgiva.

Revisionen har alltså kommit till det resultat, att de vapenföra

värnpliktiga vid fält- och positionsartilleriet böra från och med den 1

mars hemförlovas i två omgångar, vardera omgången omfattande en tid

av i jämnt tal 90 dagar.

Av nedanstående grafiska framställning framgår, huru den av revisionen

föreslagna avkortningen skulle genomföras.

Vs 2/e Hemförlovning 2/e—3% = 90 dagar. 80/a

1. omgången ''I I

Vs Hemförloyning Vs — 29/5 =90 dagar. 29/s S0/8

2. omgången I-— mmamm—m—''

Vad härefter fästning sar till eriet angår, fullgöra de detta truppslag

tilldelade värnpliktiga sin tjänstgöring dels vid Bodens artilleriregemente,

dels vid Karlskrona artillerikår. I och för säkerhetstjänstens i Boden

upprätthållande äro de värnpliktiga vid nämnda regemente uppdelade i

en vårgrupp och en höstgrupp. Vårgruppen, har inryckt till tjänstgöring

den 11 juni 1919 och skall utrycka den 2 april 1920. Höstgruppen

samt de värnpliktiga, som tilldelats Karlsborgs artillerikår påbörjade:

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

tjänstgöringen den 31 oktober 1919 och skall avsluta densamma den (i

september 1920. Av de sålunda bestämda tjänstgöringsperioderna återstå,

med bortseende från utryckningsdagarna, den 1 mars 32 dagar för

vårgruppen och 189 dagar för övriga värnpliktiga.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har inspektören för artilleriet

anfört, att en eventuell avkortning av första tjänstgöringen för de värnpliktiga

vid Bodens artilleriregemente förbjöde sig med hänsyn till

säkerhetstjänsten å fästningen och icke läte sig verkställa, såvida ändamålet

med artilleristutbildningen skulle kunna ernås. Å andra sidan har

dock inspektören framhållit, att en avkortning av nämnda tjänstgöring,

på grund därav att regementet hade jämförelsevis få stamhästar, icke

komme att verka i så hög grad störande som vid övriga artilleriregementen

och kårer. Beträffande Karlsborgs artillerikår torde i huvudsak

samma synpunkter hava gjort sig gällande.

Med avseende å avkortningens inverkan på utbildningsresultatet

torde revisionen få hänvisa till vad därom i det föregående anförts.

Aven om detta icke kommer att bliva detsamma som med den längre

tjänstgöringstiden, torde det dock icke kunna frånkännas militärt värde.

Beträffande säkerhetstjänsten å fästningarna hår revisionen redan i

det föregående framhållit, att man för närvarande torde böra begränsa

sig till att sörja för att fästningarna icke under någon del av året äro

helt och hållet i avsaknad av vapenföra värnpliktiga. Med fasthållande

av denna synpunkt har revisionen kommit till det resultatet, att avkortningen

av första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga vid fästningsartilleriet

bör ske på så sätt,

att de till vårgruppen hörande värnpliktiga hemförlovas den 1 mars

intill tjänstgöringsperiodens slut den 2 april eller under 32 dagar, samt

att de till höstgruppen hörande värnpliktiga kvarstanna i tjänst till

den 11 juni, då de till vårgruppen hörande värnpliktiga av 1920 års

klass torde komma att inrycka till tjänstgöring, samt därefter hemförlovas

intill tjänstgöringsperiodens slut den 6 september eller under tillhopa

87 dagar.

Av nedanstående grafiska framställning framgår, huru tjänstgöringsförhållandena

enligt revisionens förslag skulle komma att ställa sig.

1919 l

Hemföri. = 32

Vs dagar. 2/i

■I------1-

Vårgruppen

81/io

;1/e Hemförl. %

= 87 dagar.

1920

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Vad slutligen repetitionsövningarna angår, skola, såsom förut nämnts,

enligt gällande bestämmelser i dylika övningar under innevarande år

deltaga

vid fält- och positionsartilleriet årsklasserna 1918 och 1919 ävensom

årsklassen 1917, vilken erhållit uppskov med den repetitionsövning, som

skolat fullgöras under år 1919, samt

vid fästningsartilleri årsklasserna 1917 och 1918.

Av skäl, som i annat sammanhang anförts, håller revisionen före,

att repetitionsövningar böra i föreskriven ordning anordnas under innevarande

år. Vid sådant förhållande anser sig revisionen böra tillstyrka,

att värnpliktiga av 1919 års klass i vederbörlig ordning vid fält- och

positionsartilleriet fullgöra dem under året åliggande repetitionsövning.

5. Ingenjörtrupperna.

Enligt gällande värnpliktslag äro ingenjörtrupperna tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna

— skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365

dagar. Denna tjänstgöring skall fullgöras,

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna med en första tjänstgöring

om 295 dagar, som tager sin början under första året, samt med en

repetitionsövning om 35 dagar under vart och ett av andra och tredje

åren, samt

vid fästningsingenjörtrupperna med en första tjänstgöring om 295

dagar, som tager sin början under första eller andra året, samt med en

repetitionsövning om 35 dagar under vart och ett av tredje och fjärde

åren.

Jämlikt utfärdade bestämmelser fördelas den sålunda stadgade övningstiden

på sätt nedanstående grafiska framställningar utvisa.

Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.

1. året, 1,__

1919. /''

2 året 1 tjänstgöring (hemförloyning i 16 resp. 18 dagar)

1920. ’ f
3.

året, __

1921. /''

»Vio

7—8/9Rep.-örn.u-ls/io

Rep.-övn.1)

Första

1_295 dagar

-,1 35 ’

■I 35 »

365 dagar

1) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Fästniiiggingcnjtirtnipiiernn.

1. året,

1919.

2. året, \ |

1920. f\

3. året, \

1921.

sl/io Första

---- ■

tjänstgöring (höstgruppon; hemförlovning i 15 dagar)1) 6 */s

-— = , -''-------

*% Första tjänstgöring (vårgruppen)2)

Hep.-övn.8)

295 dagar

35 »

so/,

4. året, \,

1922. y

Rep.-övn.s)

-— I 35 >»

365 dagar

Föreskrifter för utbildningen under första tjänstgöringen, soldatutbild- Gällande

ningen, äro utfärdade: ntbildninm
°

’ föreskrif- .

för fältingenjörtrupperna genom g. o. n:r- 1060/i9u; ter‘

för fälttelegraftrupperna genom g. o. n:r 814/iöiö; samt

för fästningsingenjörtrupperna genom g. o. n:r 1160/i9is.

Dessa generalorder innehålla bland annat följande:

Soldatutbildningen avser:

att hos rekryten grundlägga och utveckla fast disciplin;

att uppfostra honom till plikttrohet, mod, beslutsamhet, viljekraft

och fysisk uthållighet; samt

att bibringa honom de färdigheter och kunskaper, vilka erfordras

för menig krigsman.

Soldatutbildningen omfattar enskild utbildning och utbildning i trupp

(övningsavdelning, fältingenjör kompani, krigsbrokolonn, grupp, sektion

o. s. v.) samt följande utbildningsgrenar:

*) Vid Bodens ingenjörkår.

*) Vid Svea, Göta och Bodens ingenjörkår.

8) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fältingenjörtrnpperna.

Vid fält-

Vid park-

Vid tyg-

ingenjör-

kompani.

kompani.

kompani.

1

Tekniska detaljarbeten .........

i

1

1

2

Förbindelsearbeten ...............

i

1

1

Fältarbeten ............

3

Befästnings- och lägerarbeten

i

1

1

4

Förstöringsarbeten ...............

i

—

1 l)

5

Krigsbroarbeten ...................

i

1

“

6

Belysningstjänst ...................

—

—

l2)

7

Verkstadsarbeten...................

—

—

l3)

8

Exercis.................................

i

1

1

9

Marscher och järnvägstransporter ......

i

1

1

10

Kartläsnings- och orienteringsövningar

i

1

1

11

Bevaknings- och spaningstjänst .........

Fälttjänst ...

i

1

1

12

Förläggning ......................................

1

1

1

13

Koktjänst..........................................

i

1

1

14

Signaltjänst.......................................

.

i4)

l4)

l2)

15

Skjutning m. m....................

i

1

1

16

Parktjänst............................

—

1 .

l2)

17

Kidning ..............................

—

1

1 2)

18

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag

—

1

l2)

19

Gymnastik och idrott ............

i

1

1

20

Kroppens vård......................

i

1

1

21

Utrustningens vård................

i

1

1

22

Samaritkurs ........................

i

1

1

23

Soldatundervisning................

i

1

1

*) Endast för i minortjänst utvalda.

2) » » » belysningstjänst utvalda.

•) » » » hantverks- och minortjänst utvalda.

4) » » härtill (telefonpatruller) utvalda.

s. 87 Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

87

Fälttelegraftrupperna.

■

o ®.

3 CD P
*5

“3

g 3 s

Linjetjänst.................1

> Fälttelegraftjänst

Elektrisk stationstjänst)

Fästningstelegraftjänst .........................

Fältradiotjänst ....................................

Fältballongtjänst .................................

Fästningsballongtjänst ...........................

Verkstadsarbeten .................................

Rapporters oob tjänstemeddelandens

bringande.........................................

Exercis ................................................

Marscher och järnvägstransporter......''

Kartläsning och orienteringsövningar

Bevaknings- och spaningstjänst.........

Förläggning ....................................

Koktjänst ........................................

Skjutning m. m...................................

Parktjänst ........................................

Ridning...............................................

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag

Gymnastik och idrott ..........................

Kroppens vård ..................................

Utrustningens vård ............................

Samaritkurs.........................................

Soldatundervisning ............................

över
-

Fält
tjänst
-

■g 2

o B"

r- o

<1

W pi

O

3 O
T3

P

p

S.g

CH5

B ^

►ö ^

p p

B.B
-

B p"O

.e*-

P ^

0 Cfq

Vid detachementet

i

Boden.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fästningsingenjörtriipperna.

Vid

fästnings-

Vid tyg-

ingenjör-

kompani.

kompani.

1

Tekniska detaljarbeten.........•.

1

1

2

Förbindelsearbeteu...............

1

1

> Fältarbeten ........................

3

Befästnings- och lägerarbeten I

1

1

4

Förstöringsarbeten...............''

1

1 ‘)

5

Belysningstjänst ............................................................

1

1J)

6

Verkstadsarbeten .............................................................

—

l5)

7

Exercis..............................................................................

1

1

8

Marscher, järnvägs- och sjötransporter

1

1

9

Kartläsnings- och orient^ringsövningar

1

1

10

Bevaknings- och spaningstjänst .........

1

1

11

Förläggning ...................................

Fälttjänst .............

1

1

12

Koktjänst.........................................

1

1

13

Signaltjänst......................................

l6)

ls)

14

Skjutning m. m ............................................................

1

1

15

Parktjänst .......................................................................

—

l* 4)

16

Ridning ....................................... .. ......

—

l4)

17

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag ..............................

—

l4)

18

Gymnastik och idrott.......................................................

1

1

19

Kroppens vård .................................................................

1

1

20

Utrustningens vård......................................................

1

1

21

Samaritkurs ................................................

1

1

22

Soldatundervisning ......................................

1

1

Vederbörande kårchef skall lämna kompanichef anvisningar för utbildningens

allmänna gång. På grundvalen av dessa anvisningar skall

kompanichef uppgöra utbildningsplan. Denna skall bl. a. angiva utbildningstidens

uppdelning i perioder, övningarnas och ämnenas fördelning

under desamma samt de mål, som böra vara uppnådda vid slutet av

varje sådan period.

*) Endast för i minörtjänst utvalda.

*) » » » belysningstjänst utvalda.

8) » » » hantverks- eller minörtjänst utvalda.

4) » » » park- eller belysningstjänst utvalda.

8) » » härtill (telefonpatruller) utvalda.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

De vapenföra värnpliktiga, vilka härför äga förutsättning, bibringas

jämsides med soldatutbildningen reservunderbefälsutbildning.

För utbildning av kommissarier m. fl. äro särskilda föreskrifter utfärdade.

Föreskrifter för utbildningen under repetitionsövning äro icke i kommandoväg

utfärdade.

Enligt vad förut nämnts, har inom revisionen ifrågasatts:

dels att första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga skulle

avkortas med 130 dagar,

dels ock att antingen endast en repetitionsövning skulle äga rum

eller ock antalet dagar för vardera repetitionsövningen nedsättas till 30.

Den sammanlagda utbildningstiden skulle alltså komma att utgöra

(165 + 35 =) 200 dagar respektive (165 + 30 + 30 =) 225 dagar.

Uti sitt den 12 december 1919 avgivna yttrande beträffande den ifrågasatta

avkortningen av tiden för första tjänstgöringen har chefen för

fortifikationen anfört huvudsakligen följande:

Vid bestämmandet av, huru den av revisionen ifrågasatta avkortningen

av första tjänstgöringen skulle genomföras för att i militärt hänseende

medföra minsta möjliga olägenheter, måste givetvis huvudsynpunkten vara,

att genomförandet skedde på ett sådant sätt, att de värnpliktigas utbildning

bleve så litet lidande som möjligt. Men därjämte måste hänsyn tagas

till att hästar och materiel kunde ägnas en tillfredsställande vård, samt

att de fast anställdas utbildning kunde fortgå möjligast ostört av de

genom den avkortade utbildningstiden uppkomna rubbningarna.

De ingenjörtrupperna tilldelade värnpliktiga hade samtliga inryckt

till första tjänstgöringen den 31 oktober 1919 med undantag av omkring

hälften av de till fästningsingenjörtjänst vid Bodens ingenjörkår inskrivna,

vilka skulle inrycka i början av maj 1920.

Den för soldatutbildningen avsedda första tjänstgöringen indelades i

stort sett i två perioder för de å hösten inryckande värnpliktiga, nämligen

en första period fr. o. m. tjänstgöringens början till mitten av maj

månad och en andra period under återstående delen av utbildningstiden.

För de till vårinryckning uttagna räknades första perioden fr. o. m. tjänstgöringens

början t. o. m. oktober månad, andra perioden återstående

del av första tjänstgöringen.

Den första perioden ägnades åt enskild utbildning och utbildning i

pluton (motsvarande förband), varjämte för de höstinryckande vinterut
12
-

Chefens för

fortifikationen

yttrande.

I fråga om

första tjänstgöringen.

3652 19

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

bildning enligt särskilda bestämmelser meddelades. Under andra perioden

meddelades fortsatt enskild utbildning och utbildning i pluton samt utbildning

i kompani (motsvarande förband), varjämte de vårinryckande

underginge vinterutbildning.

Med hänsyn därtill, att riksdagens beslut angående den av försvarare

visionen ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden icke kunde väntas

föreligga tidigare än omkring den 1 februari 1920, antoges, att en därav

föranledd hemförlovning av de nu i tjänstgöring varande värnpliktiga

icke kunde äga rum före den 10 i samma månad.

Självfallet vore, att vid ingenjörtrupperna de tekniska övningsgrenarna

utgjorde huvudsaken. Härtill hörande detaljutbildning kunde i

stor utsträckning utan olägenhet förläggas till vinterperioden jämsides

med den rent militära utbildningen. Vad de mera sammansatta tillämpningsövningsövningarna

däremot beträffande, måste de med nedan angivet

undantag bedrivas på sommaren. Med hänsyn härtill borde i allmänhet,

oaktat att åsidosättande av den viktiga vinterutbildningen därigenom

komme att äga rum, eventuell avkortning i utbildningstiden ske

i form av hemförlovning snarast efter riksdagens beslut i ärendet, på

det att största möjliga del av utbildningen måtte kunna förläggas till

sommarmånaderna. För en kategori värnpliktiga, de i ingerjörparktjänst,

vilka vintertid inginge i för operationer i snörika trakter särskilt viktiga

formationer, vore emellertid den särskilda vinterutbildningen av så stor

betydelse, att de före hemförlovningen borde kvarstanna i tjänstgöring

så länge, att denna deras utbildning måtte kunna nödtorftigt tillgodoses

således till minst omkring den 1 mars. Beträffande tidpunkten för den

återstående utbildningen för envar av de olika kategorierna, med undantag

beträffande Bodens ingenjörkår, borde densamma, för undvikande av

allt för stor splittring av den förkortade utbildningstiden, förläggas så,

att den komme i anslutning till regementsövningarna, antaget att desamma

toge sin början i vanlig tid.

Vad särskilt de till Bodens ingenjörkår hörande vapenföra värnpliktiga

anginge, vilka inryckt den 31 oktober 1919 och under år 1920

icke hade någon regementsövning, borde och kunde tidpunkten för dessas

återstående tjänstgöring förläggas från början av maj till mitten av juli.

För de på våren 1920 inryckande värnpliktiga syntes företa tjänstgöringen

böra sammanhäugande förläggas från mitten av maj till slutet av oktober.

Vad sålunda anförts ägde emellertid tillämpning endast i stort sett.

Med hänsjm till materiel- och hästvård måste nämligen på grund av det

otillräckliga antalet icke vapenföra en icke obetydlig del av de vapenföra

värnpliktiga kvarhållas i tjänstgöring under tiden för de övrigas

hemförlovning. Eljest skulle de fast anställdas utbildning, underbefäls
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

utbildningen inberiiknat, bliva otillbörligt lidande. Det antal vapenföra

värnpliktiga, som för ifrågavarande ändamål behövde kvarhållas i tjänst,

vore enligt en yttrandet vidfogad tabell beräknat sålunda:

För kasem- och materiel- vård.

För

hästvård.

Svea ingenjörkår .........................................................................

20

41

Göta » ...........................................................................

20

44

Fälttelegrafkåren ..........................................................................

40-451)

37

Bodens ingenjörkår ........................................................................

15

13

För fullgörandet av den återstående delen av den första tjänstgöringen,

sålunda med iakttagande av den ifrågasatta avkortningen, hade

chefen för fortifikationen uppgjort en »Vapenövningstabell», utvisande

till vilken tid ifrågavarande del lämpligen för olika värnpliktsgrupper

borde förläggas. Tabellen vore uppgjord under den förutsättningen, att

de i tjänst varande vapenföra värnpliktigas ordinarie hemförlovning (15

—18 dagar) ägde rum omkring årsskiftet 1919—1920.

Av de båda uppgjorda tabellerna framginge, att förhållandena för

de olika värnpliktsgrupperna gestaltade sig väsentligen olika. För en del

grupper kunde den återstående tjänstgöringstiden användas för verkliga

övningar, för övriga åter komme den att tagas i anspråk så gott som

uteslutande för materiel- och hästvård m. m. d. Men icke nog härmed.

Vid Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren kunde hästvården

icke skötas tillfredsställande med det till buds stående manskapet, enär

de i parktjänst inskrivna värnpliktskontiugenternas storlek efter genomförd

periodindelning uppenbarligen vore för små för att kunna bereda

hästarna erforderlig vård. Det borde nämligen icke ifrågasättas, att utbildningstiden

för övriga värnpliktiga skulle ytterliga minskas, genom

att de toges i anspråk för hästvård m. m., som icke inginge i deras

utbildning. För undanröjande av detta missförhållande syntes en utväg

vara att tilldela de tre nämnda kårerna ett ökat antal av icke vapfenföra,

beräknat till inalles 26. Kunde en dylik ökning av icke vapenföra ej

förverkligas, kunde tjänstgöringstiden för värnpliktiga i ingenjör- och

telegrafparktjänst icke, utan åsidosättande av hästvården, avkortas med

130 dagar trots uteslutande av den viktiga militära specialtjänsten.

Beträffande frågan, huruvida med den avkortade utbildningstiden kunde

erhållas ett utbildning sresultat av militärt värde, ansåge chefen för forti
-

'') Därav i flygtjänst 20—45.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

fikationen otvivelaktigt, att varje militär utbildning, om än aldrig så

kort, alltid måste anses hava något militärt värde. Ur en vidare synpunkt

sett, måste man emellertid säga, att med den ifrågasatta avkortningen

resultatet av utbildningen i stort sett måste bliva sådant, att det

på intet sätt motsvarade varken de kostnader, som utbildningen medförde,

ej heller de fordringar, som måste fyllas, om de värnpliktiga vid

mobilisering skulle kunna ingå i fälthären eller i linjeformationer, tillhörande

krigsbesättning å fästning.

För de värnpliktiga, vilkas tjänstgöringstid efter flertalets hemförlovning

komme att så gott som uteslutande upptagas, av handräckning,

komme utbildningstiden att avkortas med icke blott de ifrågasatta 130

dagarna utan även det antal dagar, de skulle upptagas av handräckningstjänst

(60—81). Utbildningsresultatet för dessa värnpliktiga bleve därför

ännu mindre värt än för de övriga.

Under alla förhållanden bleve i stort sett tiden för kort för att bibringa

— förutom utbildning i skjutning och övriga allmänt militära

ämnen, om än i inskränkt omfattning — tillbörlig färdighet inom de

olika tekniska övningsgrenarna, varjämte den egentliga vinterutbildningen

tillspillogåves för en del av de värnpliktiga.

Svaret å frågan, vilka olägenheter i skilda avseenden komme den ifrågasatta

avkortningen av utbildningstiden att medföra, kunde kort och uttömmande

formuleras så, att 1919 års värnpliktiga i händelse av mobilisering

icke vore mogen att ingå i fältarmén, ej heller i linjeformationer,

tillhörande krigsbesättning å fästning. Vad detta betydde, vore lätt att

inse, om man toge i betraktande, att jämväl 1918 års klass vore för

sådant ändamål till sin huvuddel ej användbar, således de båda årsklasserna,

vilka genom sin färska utbildning borde under de närmaste åren

bilda så att säga ryggraden i fältformationerna. Måste i allt fall 1918

och 1919 års värnpliktsklasser vid mobilisering tagas i omedelbart anspråk

vid fältformationerna, komme dessas brukbarhet, redan nu ej allt

för hög, att ytterligare nedgå. Denna olägenhet framträdde i än högre

grad genom den omständigheten, att nämnda formationer, såsom ett ofta

nödvändigt hjälpmedel i ledningens hand att snabbt bringa de egentliga

vapenslagen i verksamhet, redan omedelbart efter verkställd mobilisering

borde äga en jämförelsevis hög grad av användbarhet.

Utbildningstidens avkortning med 130 dagar komme även att synnerligen

menligt inverka på de fast anställdas utbildning. Vid flera av

de viktigaste övningsgrenarna vore det nämligen omöjligt att bedriva

en tillfredsställande utbildning med en så liten personalstyrka, som utgjordes

av det ringa antalet fast anställda.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Genom den minskade utbildningstiden komme iiven all utbildning

av värnpliktigt reservunderbefäl att omöjliggöras.

Aven för de värnpliktiga själva komme den ifrågasatta avkortningen

förvisso att innebära kännbara olägenheter i ekonomiskt hänseende.

Visserligen finge en del jordbruksarbetare vara hemma under vårarbetet,

men för de (lesta av övriga yrkesarbetare torde nog svårigheter uppstå att

under hemförlovningstiden bereda sig tillräckligt lönande sysselsättning.

Att hästvården skulle bliva lidande genom den ifrågasatta avkortningen

av utbildningstiden, såvida inga särskilda åtgärder vidtogos häremot,

hade förut framhållits.

För de flesta kategorier värnpliktiga bortfölle i större eller mindre

utsträckning den särskilda vinterutbildningen.

På grund av hemförlovningen av de värnpliktigas huvuddel vid

Bodens ingenjörkår under tiden från mitten av februari till början av

maj skulle Bodens fästning så gott som blottas på ingenjörtrupp.

Utbildningen i rent militära övningsgrenar komme ej att i erforderlig

grad kunna tillgodoses; särskilt komme den för ingenjörtrupperna så

viktiga marschutbildningen att i hög grad bliva lidande.

Inverkan på utbildningen av de olika kategorierna värnpliktiga framginge

i övrigt av följande:

A. Fältingenjörtjänst. I de tekniska övniugsgrenarna hunne endast

enklare tekniska arbeten komma till utförande. Svåra dylika, i vilka

övning vore nödvändig på grund av de stora fordringar, som måste

ställas på fältingenjörkompaniernas tekniska prestationsförmåga, kunde ej

medhinnas.

B. Fästningsingenjörtjänst. För de värnpliktiga vid fästningsingenjörkompanierna

vid Svea och Göta ingenjörkårer samt för de höstinryckande

vid Bodens ingenjörkår gällde i stort sett, vad ovan vore

sagt för de värnpliktiga i fältingenjörtjänst. För de vårinryckande värnpliktiga

vid Bodens ingenjörkår komme vinterutbildningen helt och hållet

att bortfalla. Utbildningen i övrigt bleve dock givetvis bättre än för

övriga, enär den komme att fortgå i ett sammanhang och från början

kunde planläggas och utföras med hänsyn till den kortare tiden.

C. Ingenjörparktjänst. En nödtorftig vinterutbildning komme att

givas dessa värnpliktiga. I stort sett komme däremot all sommarutbildning

att bortfalla, vadan krigsbrokolonnernas manskap, våra egentliga

»pontonjärer», skulle gå miste om sin viktigaste utbildning.

D. Belysningstjänst. De värnpliktiga, vilka utbildades i belysningstjänst,

inskreves i fält- (fästnings-) ingenjörtjänst och tilldelades efter inställelsen

vederbörande kompani på respektive kårer. Genom en genom
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

förd specialisering syntes vid fältingenjörtrnpperna utbildningen av dessa

värnpliktiga nödtorftigt kunna tillgodoses.

E. Fälttelegraftjänst. Den ifrågasatta avkortningen komme att med

hänsyn till flertalet omöjliggöra bibringandet av erforderlig fackkunskap

för tjänsten i fält. I synnerhet gällde- detta beträffande den del av

dessa värnpliktiga, vilka skulle utbildas i specialtjänst, i främsta rummet

således för radiotelegrafister, men även för övriga telegrafister och telefonister.

Särskilt radiotjänsten fordrade nämligen en så omsorgsfull och

noggrann utbildning, att det redan med den nu anslagna övningstiden

mötte stora svårigheter att nå ett tillfredsställande resultat. Som jämförelse

kunde framhållas, att telegrafverkets utbildningskurs i radiotjänst

omfattade 8 månaders utbildning.

F. Telegrafparktjänst. Dessa värnpliktiga komme i stort sett icke

att erhålla någon som helst utbildning av värde annat än i hästvård, då

de efter hemförlovningen av huvuddelen av de värnpliktiga i februari

helt skulle komma att användas endast för sådan vård m. m. Åven de

värnpliktigas i egentlig telegraftjänst utbildning komme att i betänklig

grad bliva lidande härav, då kuskar till tillräckligt antal vid utbildningen

i linjebyggnad komme att saknas.

G. Ballongtjänst. Utbildningen för dessa värnpliktiga torde liksom

för de i belysningstjänst komma att bliva mer tillfredsställande än

för övriga värnpliktiga.

H. Flygtjänst. Vad beträffade flygtjänsten borde framhållas, hurusom

säkerheten till liv och lem för flygplanförare och flygspanare vore

i hög grad beroende av, att duglig servis, särskilt mekaniker och motorskötare,

kunde utbildas. Detta kunde med den föreslagna avkortningen

och därmed sammanhängande periodindelningen av de värnpliktiga icke

låta sig göra.

Slutligen måste framhållas olägenheten av att verkstadsdriften vid

ingenjörtruppernas verkstäder bleve avsevärt störd genom de vapenföra

hantverkarnas hemförlovande. För driftens ostörda gång i erforderlig

omfattning syntes det därför i vissa fall bliva nödvändigt att anställa

civila arbetare, vilket dock skulle medföra ökade kostnader.

Beträffande den av revisionen framställda frågan, med vilket högsta

antal dagar en nedsättning av övningstiden kunde ske, därest den av revisionen

ifrågasatta avkortningen skulle av myndigheterna finnas ogenomförbar,

ansåge chefen för fortifikationen, att frågan om avkortning av gällande

utbildningstid måste ur militär synpunkt skärskådas dels med hänsyn

till krigserfarenheteD, dels med hänsyn till vunna utbildningsresultat

och annan erfarenhet från de värnpliktigas utbildning.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Beträffande ingenjörtruppernas verksamhet i fält framhölle krigserfarenheten,

dels huru densamma alltmera vidgats att omfatta nya områden,

dels vikten av en hög verksamhetsförmåga hos de olika formationerna.

Så hade fältingenjörkompaniernas uppgifter på grund av de

större krav, som trafiken med tung artillerimateriel samt motorfordon

ställde på förbindelseväsendet ävensom befästningsväsendets utveckling i

hög grad ökats. Även fästningsingenjörtruppernas användning hade påverkats

av enahanda förhållanden, om än beträffande förbindelse väsendet

i mindre hög grad. Betydelsen för detta senare av de olika kolonner

sommar- och vintertid, vari de värnpliktiga i ingenjörparktjänst inginge,

framstode även med skärpa, liksom även telegraftruppernas insats för

det tekniska förbindelseväsendet. Flygväsendets betydelse för krigföringen

torde ej behöva framhållas. Åven ballongvapnet hade, under

samverkan med flygväsendet, för observationstjänsten i fält varit av stor

nytta. Belysningsformationernas insats hade delvis ej framstått lika tydligt,

men hade dessutom dock särskilt vid strider om flodlinjer samt vid

avvärjandet av nattliga luftangrepp varit betydande.

Krigserfarenheten framhölle sålunda med oavvislig tydlighet, att betydelsen

av ingenjörtruppernas verksamhet i krig, i stället för att hava

minskats, i hög grad ökats. Därav följde, att för de kategorier, där utbildningen

för de nya uppgifter, som i fält komme att tilldelas vissa

ingenjörformationer, icke gärna kunde erhålla plats inom ramen av den

nuvarande övningstiden, en ökning av densamma vore önskvärd. Detta

vore särskilt fallet beträffande fältingenjörkompaniernas värnpliktiga,

vilkas utbildning på grund av deras omfattande verksamhet i fält måste

bliva av den mest mångskiftande art.

Om således krigserfarenheten rörande ingenjörtruppernas betydelse

i fält icke kunde läggas till grund för en minskning av de värnpliktigas

utbildningstid, återstode att granska, huruvida utbildningsförhållandena

därvid kunde läggas till stöd. Att utbildningstiden, med det mål för utbildningen,

som vore fastställt i gällande instruktioner, skulle vara för

lång, hade emellertid ej påvisats.

En minskning av utbildningstiden skulle således endast kunna äga

rum genom en minskning av utbildningsmålen. Detta kunde emellertid

icke ske genom ett eftergivande på utbildningens kvalitet utan vore endast

möjlig, där en begränsning av dess kvantitet vore tänkbar. Givetvis

inverkade dock en dylik begränsning i hög grad menligt på den utbildade

soldatens användbarhet.

De utbildningskategorier, där en dylik specialisering vore tänkbar,

vore belysnings- och ballongtjänsten. De värnpliktiga i belysningstjänst

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

I fr&ga om

repetitionsövningarna.

vid Svea och Göta ingenjörkårer hade allt hittills inskrivits i fältingenjörtjänst

och erhållit dels utbildning i till denna tjänst hörande utbildningsgrenar,

dels särskild utbildning i belysningstjänst. De värnpliktiga

i ballongtjänst inskreves enligt bestämmelserna i 1914 års härordning i

luftfarttjänst, men hade detta senare ändrats därhän, att de värnpliktiga,

som vid inskrivningen uttoges för luftfarttjänst, inskreves dels i flyg-,

dels i ballongtjänst. En specialisering av denna kategori hade således

numera redan vid inskrivningen inträtt. Den minskning, som genom

specialiseringen av de värnpliktigas utbildning i belysnings- och ballongtjänst

ur militär synpunkt kunde förordas, ansåge chefen för fortifikationen

utgöra högst 60 dagar, varvid den tekniska utbildningen för värnpliktiga

i belysningstjänst minskades till i »fältarbeten» hörande övningsgrenar

och i ballongtjänst med en del av fälttelegraftjänsten.

För övriga värnpliktiga kunde någon avkortniug av utbildningstiden

icke tillrådas.

Beträffande den av revisionen ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna

har chefen för fortifikationen uti sitt den 23 december

1919 avgivna yttrande anfört följande.

Repetitionsövningarnas uppgift vore i stort sett tvåfaldig: dels att

befästa de värnpliktigas under den första tjänstgöringen inlärda personliga

färdigheter, dels att tillgodose den egentliga trupputbildningen.

Repetitionsövningarnas längd och antal samt deras fördelning till olika

tjänsteår borde därför avvägas efter dessa deras uppgifter.

Längden, d. v. s. dagantalet, borde vara så stort, att tiden räckte

för dels det erforderliga repeterandet i de olika övningsgrenarna, dels att

med de olika formationerna utföra tekniska tillämpningsövningar och att

dessa kunde erhålla sin avslutning under de årliga s. k. större fälttjänstövningarna

eller andra liknande övningar under fältmässiga förhållanden.

Antalet repetitionsövningar, delvis i förening med reservtruppsövningar,

borde vara så stort, att dels de värnpliktigas kunskaper befästades

i sådan grad, att även beväringens äldre årsklasser vid mobilisering

vore omedelbart användbara i fält, dels antalet årsklasser vore

tillräckligt för bedrivandet s,v truppförbandsutbildningen i erforderligt

antal förband av fältstyrka.

De ingenjörtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga fullgjorde enligt

1914 års härordning två repetitionsövningar, en under vardera av

andra och tredje åren med undantag av de i fästningsingenjörtjänst,

vilka fullgjorde desamma under tredje och fjärde åren, detta vid Bodens

ingenjörkår nödvändiggjort därav, att första tjänstgöringen för en del

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

av dem ej avslutades förrän under tredje året. Emellertid vore för närvarande

genom 1919 års urtima riksdags beslut fullgörandet av repetitionsövningarna

för vissa årsklasser ändrad, och framginge fördelningen

till olika tjänsteår av återstående repetitionsövningar för 1917—1920 års

klasser av nedanstående tablå.

Årsklass

Enligt nu gällande

bestämmelser

Enligt svaret å

frågan n:r 1.

1920

1921

1922

1923

1920

1921

1922

1923

Värnpliktiga vid ingenjörtrupperna utom

i fästningsingenjörtjänst.

1917 ................................................................

1918 •)............................................................

1919

1920

Värnpliktiga i fästningsingenjörtjänst.

1917...........................................................

1918 '').........

1919...

1920 ...............................................................

Vid besvarandet av försvarsrevisionens frågor hade chefen för fortifikationen

utgått ifrån dels att denna fördelning med undantag av för

1919 års klass icke bleve ändrad, dels att någon avkortning av första

utbildningstiden för nämnda klass icke komme till stånd. I vad mån

en ändring härutinnan skulle kunna beträffande den ena eller andra utbildningskategorien

utöva inflytande på här ifrågavarande spörsmål, kunde

först bedömas efter närmare kännedom om ändringens beskaffenhet.

Vid besvarandet av frågan, till vilket värnpliktsår repetitionsövningen

borde förläggas, därest ingenjöiirupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass komme att fullgöra endast en sådan övning, måste hänsyn

tagas

dels till att den värnpliktige först efter deltagande i repetitionsövning

kunde anses hava deltagit i mot fältförhållanden svarande utbildning

i truppförband; *)

*) Hela årsklassen mer eller mindre ofullständigt utbildad.

SC52 19

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

dels till repetitionsövningens uppgift att vidmakthålla de värnpliktigas

soldatutbildning, så länge som möjligt;

dels till att repetitionsövningen för 1919 års klass förlädes till ett

sådant år, att därigenom den viktiga truppförbandsutbildningen bleve

så litet lidande som möjligt genom avknappningen i repetitionsövningarnas

antal för nämnda ''klass.

Ur förstnämnda synpunkt borde ifrågavarande repetitionsövning förläggas

så tidigt som möjligt, under det att fordran på vidmakthållandet

av inhämtade kunskaper bäst tillgodosåges genom en förläggning till det

senare av de i värnpliktslagen bestämda två tjänsteåren, d. v. s. vid

samtliga fästningsingenjörtrupper till fjärde och vid övriga till tredjeåret.

Betraktades frågan med hänsyn till truppförbandsutbildningen måste

hänsyn tagas till fördelningen enligt nu gällande bestämmelser till olika

tjänsteår av de årsklassers repetitionsövningar, vilka kunde sammanfalla

med den för 1919 års klass. Denna fördelning framginge av förenämnda

tablå och syntes på grundvalen av densamma lämpligast att förlägga

repetitionsövningen för 1919 års klass till det senare året, d. v. s. för

värnpliktiga i fästningsingenjörtjänst till det fjärde och för övriga till

det tredje året. Därigenom skulle vid samtliga ingenjörtrupper under

1920—1922 års repetitionsövningar två årsklasser vara i tjänstgöring,

varvid dock vore att märka, att 1918 års klass vore mer eller mindre

ofullständigt utbildad och således till en stor del icke påräknelig för tekniska

tillämpningsövningar under fältmässiga förhållanden.

Med anledning av vad sålunda anförts ansåge chefen för fortifikationen

de starkaste skälen tala för en förläggning av repetitionsövningen

för 1919 års klass — därest endast en sådan skulle förekomma —

till för fästningsingenjörtrupperna det fjärde och för övriga till det tredje

året. Visserligen komme därigenom 1919 års klass att först under dessa

båda respektive år hava deltagit i mot fältförhållanden svarande utbildning

i truppförband, en olägenhet, som ytterligare förstärktes därigenom,

att varken 1917 eller 1918 års klasser ännu fullgjort någon fullständig

repetitionsövning. Hänsynen framför allt till truppförbandsutbildningen

gjorde emellertid en förläggning av ifrågavarande repetitionsövning till

ovannämnda år lämpligast.

Med avseende å de olägenheter, som bleve en följd av den ifrågasatta

begränsningen av repetitionsövningarna, ville chefen för fortifikationen framhålla,

att den ifrågasatta begränsningen skulle medföra, att genom att

de värnpliktigas av 1919 års klass utbildning icke komme att kunna

bliva befästad i erforderlig grad, samt genom att de komme att erhålla

opaginerad Kontrollera mot PDF

för liten övning i tillämpningsövningar under fältmässiga förhållanden,

nämnda årsklass användbarhet vid mobilisering efter några år komme

att bliva mera nedsatt än vad eljest behövt bliva fallet.

En begränsning av repetitionsövningarnas antal för 1919 års klass

komme emellertid även att medföra ytterligare olägenheter. Som ovan

framhållits, borde under repetitionsövningarna förbanden kunna uppbringas

till ungefärlig fältstyrka. Men icke nog härmed, utan det krävdes

även ett flertal formationer av olika kategorier för att dels bereda

tillfälle till samövningar samt för lösande av större uppgifter, dels för

att möjliggöra tilldelandet under större fälttjänstövningar av ingenjörtrupp

till de truppförband, i vilka i krig sådana skulle ingå. Dylika

samövningar vore nödvändiga såväl för arméns övriga truppslag som i

all synnerhet för ingenjörtrupperna, ty utan dessa saknades möjligheter

att slutligt förbereda såväl trupp som även befälet — till mycket stor

del reserv- och värnpliktigt — för deras uppgift i fält. Denna sistnämnda

synpunkt vore vid ingenjörtrupperna med deras i befälsavseende

egenartade förhållanden av alldeles särskild vikt.

Beträffande den av försvarsrevisionen framställda frågan, vilka olägenheter

i militärt hänseende skulle bliva följden av att minska antalet dagar

för varje repetitionsövning till 30 dagar, därest det nuvarande antalet

repetitionsövningar ansåges böra bibehållas, ville chefen för fortifikationen

erinra om att enligt 1901 års härordning repetitionsövningarnas längd

vid ingenjörtrupperna varit 42 dagar utom vid fästningsingenjörtrupperna,

där den varit 30 dagar. Genom 1914 års härordning hade dagantalet

ändrats till 35, vilket således innebure en minskning med 7 dagar

utom för fästningsingenjörtrupperna, där dagantalet ökats med 5

i samband med att nämnda truppers likställighet med övriga ingenjörtrupper

genomförts.

Tiden för repetitionsövningarna borde i enlighet med vad förut

nämnts göras så lång, att den medgåve dels ett befästande av de värnpliktigas

personliga färdigheter, dels ett tillgodoseende i erforderlig grad

av trupputbildningen och detta med hänsyn tagen till att övningarnas

svårighet ej stegrades så hastigt, att fara för överansträngning av de

värnpliktiga uppstode. Tiden måste emellertid alltid medgiva att bibringa

de värnpliktiga erforderlig träning till dé i slutet av repetitionsövningarna

förlagda fälttjänstövningarna eller därmed likartade övningar,

vilka för ingenjörtrupperna vore av synnerligen stor betydelse, enär de

ofta utgjorde det enda tillfället, där ingenjörtruppernas tekniska arbeten

kunde på ett ändamålsenligt sätt erhålla den önskade taktiska inramningen.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Chefens för

generalstaben

yttrande.

I fråga om

första tjänstgöringen.

Av repetitionsövningens 35 dagar åtginge för fälttjänstövningar,

transport- samt utrustningsdagar inräknade, omkring 9 dagar. Återstode

således, sedan en dag för uttagning och en dag för inlämning av

persedlar, söndagar och eventuella tjänstledighetsdagar frånräkuats, högst

20 övningsdagar, av vilka alltid ett par måste disponeras för vakt- och

handräckningsgöromål. Under dessa återstående övningsdagar skulle-de

värnpliktiga undergå marschträning, fullfölja vissa skjutövningar, repetera

dels övriga rent militära, dels de omfattande tekniska övningsgrenarna,

samt skulle slutligen truppförbandsutbildningen med tillämpningsövningar

under fältmässiga förhållanden äga rum. Därtill komme, att

utbildningen i de tekniska övningsgrenarna ofta måste omfatta icke blott

vad under den värnpliktiges första tjänstgöring inlärts, utan med hänsyn

till den alltjämt fortgående tekniska utvecklingen inom ingenjörtruppernas

verksamhetsområde även cn genomgång av sådana nyheter inom

övningsgrenarna, som sedan dess upptagits å ingenjörstruppernas utbildningsprogram.

Av det anförda framginge, att redan med nuvarande dagantal svårigheter

mötte att vid ingenjörtrupperna få det disponibla dagantalet att

räcka till för vad som under en repetitiousövning borde genomgås. Särskilt

gällde detta vid de kategorier, där krigserfarenheten framtvungit en

ökning i vissa utbildningsgrenars omfattning.

Chefen för generalstaben har uti sitt den 15 december 1919 avgivna

yttrande beträffande den ifrågasatta avkortningen av tiden för första

tjänstgöringen anfört följande:

Enligt 1901 års härordning hade fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

haft 281 dagars första tjänstgöring, men vardera repetitionsövningen

hade varit 7 dagar längre än nu (42 mot 35). Fästningsingenjörtrupperna

hade år 1914 erhållit lika lång sammanlagd värnpliktstjänstgöring,

som föreslagits år 1901, samt likställts i värnpliktshänseende

med fästningsartilleriet, med den vapenföra värnpliktiga årskontingenten

delad i två grupper (omgångar) för möjliggörande av en säkerhetsbesättning

i Boden.

År 1914 hade föreslagits, att värnpliktstjänstgöringen i sin helhet

för de vapenföra värnpliktiga vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

skulle ökas från 365 till 375 dagar. Detta förslag hade icke bifallits

av riksdagen, som jämlikt det redan sagda bestämt den sammanlagda

tjänstgöringen vid samtliga tre ingenjörtruppslagen till 365 dagar med

lika lång första tjänstgöring eller 295 dagar.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

I de olika ingenjörtruppslagens soldatutbildning, d. v. s. den utbildning,

som meddelades under första tjänstgöringen, inginge så lång infanteristisk

utbildning, som förhållandena medgåve. Det vore nämligen

nödvändigt, att ingenjörtrupperna vore i besittning av sådan utbildning

för att kunna fullgöra sina uppgifter i fält. Av dem fordrades, att de

skulle kunna uppträda som infanteri samt ombesörja egen spaning och

bevakning och avvärja fientligt anfall. Vad särskilt fältingenjörkompanierna

beträffade, krävde förhållandena ofta, att de måste såsom infanteri

deltaga i striden. Med hänsyn till det nu sagda borde den infanteristiska

utbildningen tillgodoses så långt detta vore förenligt med att

ingenjörsoldatens tekniska utbildning bleve tillfredsställande.

Denna tekniska utbildning sammanfölle i det stora hela vid fältoch

fästningsingenjörtrupperna. Den huvudsakliga skillnaden vore den,

att de senare icke hade några krigsbroarbeten i samma mening som

fältingenjörtrupperna. I övrigt vore den tekniska utbildningen enahanda

samt omfattade tekniska detaljarbeten, förbindelsearbeten, befästningsarbeten

och förstöringsarbeten. Krigsbroarbetena (handhavandet och användningen

av krigsbromaterielen) ombesörjdes emellertid icke av de

vanliga fältingenjörkompanierna, utan av särskilt organiserade parkkompanier,

i vilkas utbildning även inginge ridning, hästvård o. d. Vid

fälttelegraftrupperna utgjordes den tekniska delen av utbildningen av

telegraftjänst (linje- och stationtjänst) samt vidare av radiotjänst, ballongtjänst

o. d.

Av denna kortfattade redogörelse, vilken endast omfattade huvuddragen

av ingenjörtruppernas utbildning, framginge, att den tid av 295

dagar, vartill den första tjänstgöringen vore bestämd, vore för sitt ändamål

— danandet av ingenjörsoldat, duglig att fullgöra sina åligganden

i fält — behövlig. Utbildningstiden hade liksom vid de övriga truppslagen

beräknats med hänsyn till en fulltalig volontärstyrka. Denna

hade ock, av enahanda skäl som vid kavalleriet och artilleriet, vid ingenjörtrupperna

bestämts större, än vad som erfordrades enbart för rekrytering

av underbefälskadern.

Att en avkortning av den första tjänstgöringen med 130 dagar skulle

mycket kännbart träffa ingenjörtrupperna, framginge tydligt av chefens

för fortifikationen i. ämnet avgivna yttrande. Genom minskningen i utbildningen

skulle de vapenföra värnpliktiga icke vid krigsutbrott kunna

insättas i mobiliserade fältförband eller formationer, det vill med andra

ord säga att ändamålet med den första tjänstgöringen bleve förfelat. Avkortningen

komme även att synnerligen menligt inverka på de fast anställdas

utbildning. Vid flera av de viktigaste övningsgrenarna kunde

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

nämligen icke en tillfredsställande utbildning bedrivas med en så liten

personalstyrka, som det ringa antalet fast anställda. Utbildning av

värnpliktigt reservunderbefäl komme att omöjliggöras. Hästvården bleve

lidande. Den särskilda vinterutbildningen komme för de flesta kategorier

av värnpliktiga att i större eller mindre utsträckning bortfalla. Boden

skulle under en avsevärd del av året komma att så gott som blottas på

ingenjörtrupper. Utbildningen i rent militära övningsgrenar komme icke

i erforderlig grad att kunna tillgodoses. Särskilt bleve den för ingenjörtrupperna

så viktiga marschutbildningen lidande.

Chefen för fortifikationen hade även visat, huru den ifrågasatta avkortningen

skulle i enskildheter menligt inverka på utbildningen av de

för olika tjänstegrenar — fältingenjörstjänst, fästningsingenjörtjänst,

ingenjörparktjänst, belysningstjänst, fälttelegraftjänst, telegrafparktjänst,

ballongtjänst och flygtjänst — avsedda värnpliktsgrupper. Huvudinnehållet

av denna hans framställning vore, att de viktigare arbetena icke

medhunnes eller måste eftersättas, att meddelandet åt de värnpliktiga av

erforderlig fackkunskap omöjliggjordes eller i hög grad försvårades

m. m. d. Verkstadsdriften vid ingenjörtruppernas verkstäder bleve avsevärt

störd genom den av avkortningen föranledda hemförlovningen av

de vapenföra hantverkarna.

Vad chefen för fortifikationen anfört vid besvarandet av frågan

rörande sättet för genomförandet av den utav revisionen ifrågastta avkortningen

av första tjänstgöringen föranledde icke annan erinran från

chefen för generalstabens sida, än att tillgången av icke vapenföra värnpliktiga

icke syntes medgiva den av honom ifrågasatta ökade tilldelningen

till Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren.

Icke heller chefens för fortifikationen uttalanden beträffande revisionens

fråga rörande det utbildningsresultat, som kunde ernås med den avkortade

tjänstgöringen, föranledde någon erinran från generalstabschefens

sida. Av uttalandena framginge, att resultatet av utbildningsarbetet

komme att till sitt militära värde högst betydligt nedsättas.

Med avseende å de olägenheter i skilda avseenden, som den ifrågasatta

avkortningen av utbildningstiden komme att medföra, instämde

chefen för generalstaben i vad chefen för fortifikationen härutinnan anfört.

Vad slutligen anginge den minskning i de vapenföra värnpliktigas

utbildning i belysnings- och ballongtjänst, som chefen för fortifikationen

ifrågasatt vara möjlig, kunde densamma, då den skulle vinnas på bekostnad

av utbildningen i vissa övningsgrenar, icke anses tillrådlig. Det

vore nämligen av vikt, att ifrågavarande värnpliktigas utbildning i dessa

övningsgrenar icke nedsattes.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

I fråga om repetitionsövningarna har chefen för generalstaben uti

sitt den 27 december 1919 avgivna yttrande anfört, att därest eu repetitionsövning

skulle indragas för 1919 års klass, måste, i överensstämmelse

med vad chefen för fortifikationen föreslagit, de övervägande

skälen tala för att den återstående repetitionsövningen förlädes vid fältingenjör-

och fälttelegraftrupperna till det tredje samt vid fästningsingenjörtrupperna

till det fjärde året.

Att en begränsning av repetitionsövningarna för 1919 års klass till

en enda skulle väsentligt minska densammas krigsduglighet samt dessutom

synnerligen ofördelaktigt inverka på ingenjörstruppernas fältmässiga

utbildning, syntes chefen för generalstaben vara uppenbart.

Mot vad chefen för fortifikationen anfört beträffande den ifrågasatta

minskningen av antalet dagar för varje repetitionsövning till 30 dagar,

vore från chefens för generalstaben sida intet att erinra.

Med hänsyn till den olikhet, som råder i fråga om tjänstgöringsförhållandena

vid å ena sidan fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

och å andra sidan fästningsingenjörtrupperna, torde dessa båda truppslagsgrenar

böra behandlas var för sig.

Vad då först fältingenjör- och fälttelegraftrupperna angår, hava, såsom

i det föregående omnämnts, de värnpliktiga inryckt till första tjänstgöringen

den 31 oktober 1919 och skola utrycka vid fältingenjörtrupperna

den 7 och vid fälttelegraftrupperna den 9 september 1920. Med

bortseende från utryckningsdagarna återstå alltså den 1 mars av tjänstgöringsperioden

190 dagar vid fältingenjörtrupperna och 192 dagar vid

fälttelegraftrupperna.

Av chefens för fortifikationen yttrande framgår, att en hemförlovning

på en gång av samtliga vapenföra värnpliktiga icke låter sig

genomföra. På grund av det otillräckliga antalet icke vapenföra måste

i och för häst- och materielvårdens upprätthållande och med hänsyn till

det fast anställda manskapets utbildning en viss del av de vapenföra

värnpliktiga kvarhållas i tjänstgöring under tiden för de övrigas hemförlovning.

Detta antal är dock jämförelsevis ringa. Genom en ändamålsenlig

indelning i tjänstgöringsomgångar skulle därför en avkortning

av tjänstgöringstiden med de av revisionen ifrågasatta 130 dagarna

kunna ske, utan att häst- och materielvården därigenom äventyrades.

Enligt chefens för fortifikationen mening skulle dock erfordras, att ingenjörtrupperna

tilldelades ytterligare sammanlagt 26 icke vapenföra värnpliktiga.

Emellertid har chefen för generalstaben förklarat, att tillgången

på icke vapenföra icke syntes medgiva någon sådan ökad tilldel
-

I fråga om

repetitionBövningarna.

Försvarsre

visionens

yttrande.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

ning. På grund härav och med hänsyn jämväl tagen till vad chefen

för fortifikationen anfört rörande den ifrågasatta avkortningens menliga

inverkan på såväl de värnpliktigas som den fast anställda personalens

utbildning har revisionen ansett avkortningen böra begränsas till ungefär

samma dagantal, som föreslagits ifråga om kavalleriet och artilleriet.

Under sina överväganden rörande det lämpligaste sättet för tjänstgöringens

ordnande har revisionen kommit till det resultatet, att en hemförlovning

av de värnpliktiga* under en tid av 90 dagar bör utan alltför

stora olägenheter kunna äga rum. Därest avkortningen begränsas till

nämnda dagantal, torde behovet av ytterligare tilldelning av icke vapenföra

bortfalla och ett avsevärt bättre utbildningsresultat jämväl kunna

erhållas. För att i möjligaste mån bereda lättnad i hästvården torde

jämväl vid detta truppslag åtgärder böra vidtagas för att umbärliga

hästar utackorderas till fodervärdar eller under sommaren hållas på

betesgång.

1 och för häst- och materierielvårdens behöriga ombesörjande erfordras,

att de värnpliktiga uppdelas i två särskilda tjänstgöringsomgångar.

I enlighet med den tanke, som ligger till grund för chefens för fortifikationen

förslag till ordnandet av tjänstgöringen vid en avkortning med

130 dagar, böra de båda omgångarna eller grupperna icke göras lika

stora, utan bör den ena endast omfatta det antal vapenföra, som är

oundgängligen erforderligt för häst- och materielvård, under det att

samtliga återstående vapenföra hänföras till den andra gruppen. Med

stöd av de utav chefen för fortifikationen lämnade uppgifterna torde de

båda omgångarnas storlek kunna beräknas sålunda:

1. omgången: Svea ingenjörkår ...........................

............................ 56

man

Göta » ............................

............................ 59

»

Fälttegrafkåren ...............................

............................. 82

)>

2. omgången: Svea ingenjörkår ............................

............................. 170

»

Göta o ............................

............................. 272

»

Fälttelegrafkåren.............................

.......................... 293

Andra omgången omfattar således det stora flertalet värnpliktiga.

För dessa torde utbildningsförhållandena komma att ställa sig relativt

gynnsamma. Med första omgången åter torde efter den 1 mars något

egentligt utbildningsarbete svårligen kunna bedrivas, en olägenhet som

dock icke torde kunna undvikas.

Beträffande de tider, under vilka de båda tjänstgöringsomgångarna

böra vara inkallade, har chefen för fortifikationen framhållit, att de mera

sammansatta tillämpningsövningarna — utom för ingenjörparktjänsten —

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

måste bedrivas på sommaren. Avkortningen av utbildningstiden borde

därför i allmänhet verkställas på det sättet, att största möjliga antal

värnpliktiga hemförlovades snarast efter riksdagens beslut i ärendet, på

det att största möjliga del av utbildningen måtte kunna förläggas till

sommarmånaderna. För de värnpliktiga i ingenjörparktjänst vore emellertid

den särskilda vinterutbildningen av så stor betydelse, att de före

hemtörlovningen borde kvarstanna i tjänstgöring till minst omkring den

1 mars. I anslutning till vad chefen för fortifikationen sålunda anfört,

har revisionen kommit till den uppfattningen, att tjänstgöringen lämpligen

bör ordnas på sätt nedanstående grafiska framställningar utvisa.

Fältingenjörtrnpperna.

Vs 56 man vid Ing. 1 och 59 man med Ing. 2. 9/e Hemförlovning ®/e—6/o = 90 dagar. 6/a

1. omgången I—--1

Vs Hemförlovning Vs—29/& = 90 dagar. 29/''s 170 man vid Ing. 1 och 272 man vid Ing. 2. 6/o

2. omgången I-!—■^•

Fälttelegraftrupperna.

V8 82 man vid Ing. 3. u/e Heraförlovning 11/e—8/a = 90 dagar. Ve

1. omgången | --------------------- -

Vs Hemförlovning Vs—29/5 = 90 dagar. 29/s 293 man vid Ing. 3. Vo

2. omgången I--

Vad härefter fästningsingenjörtrupperna angår, fullgöra detta truppslag

tilldelade värnpliktiga sin tjänstgöring dels vid Svea och Göta ingenjörkårers

fastningsingenjörkompanier i Vaxholm respektive Karlskrona,

dels vid Bodens ingenjörkår. I och för säkerhetstjänstens i Boden upprätthållande

äro de värnpliktiga vid sistnämnda kår uppdelade i en höstgrupp

och en vårgrupp. Såsom i det föregående omnämnts, hava de

värnpliktiga vid de båda fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och

Karlskrona likasom ock höstgruppen vid Bodens ingenjörkår inryckt till

tjänstgöring den 31 oktober 1919 och skola utrycka den 6 september

1920. Av tjänstgöringsperioden återstå alltså den 1 mars, utryckningsdagen

oräknad, 189 dagar. Vårgruppen vid Bodens ingenjörkår har

ännu icke påbörjat första tjänstgöringen. Inryckningsdagen är bestämd

till den 30 april 1920 och utryckningsdagen till den 20 februari 1921.

Jämväl vid fästningsingenjörtrupperna bör enligt revisionens uppfattning

de värnpliktiga beredas en avkortning i första tjänstgöringen

3652 19 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

genom hemförlovning under samma dagantal som vid övriga ingenjörtrupperna

eller 90 dagar.

Beträffande sättet för avkortningens genomförande göra sig i fråga

om de båda fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karlskrona i

stort sett samma synpunkter gällande som för fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.

Det antal vapenföra värnpliktiga, som oundgängligen

erfordras vid vartdera kompaniet för häst- och materielvårdens

upprätthållande, utgör 5. I enlighet med vad ovan anförts torde tjänstgöringen

vid dessa båda kompanier lämpligen böra ordnas på sätt nedanstående

grafiska framställning utvisar.

V3 5 man vid Ing. 1 och 5 man vid Ing. 2. 9/e Hemförlovning 9/<s—6/® = 90 dagar. 6, a 1

1. omgången ^~

Vs Hemförlovning Vs—29/ö = 90 dagar. 29/ö 50 man vid Ing. 1 och 56 man vid Ing. 2. ®/®

Omgången I------^

Vid Bodens ingenjörkår ställa sig förhållandena annorlunda. Beträffande

höstgruppen har chefen för fortifikationen ansett, att — under

förutsättning av 130 dagars avkortning — hemförlovning borde ske

snarast efter det riksdagen fattat beslut i ärendet och att återstående

tjänstgöring borde förläggas från början av maj till mitten av juli.

Därest nu i enlighet med revisionens förslag avkortningen begränsas

till 90 dagar, synes det emellertid lämpligast, att hemförlovningen av

ifrågavarande värnpliktiga, vilka icke under innevarande år skola inkallas

för fullgörande av repetitionsövning, äger rum under slutet av den

nu fastställda tjänstgöringsperioden.

Jded avseende å vårgruppen har chefen för fortifikationen anfört,

att — under nyss angivna förutsättning — tjänstgöringen borde äga

rum i ett sammanhang från mitten av maj. Den till den 30 april fastställda

inrycknings dagen skulle därigenom komma att framflyttas omkring

14 dagar. Med avkortningen begränsad till 90 dagar torde emellertid

en dylik framflyttning av inryckningsdagen icke vara erforderlig.

En sådan åtgärd skulle dessutom säkerligen i flera fall ställa sig oläglig

för de värnpliktiga, vilka berett sig på att få påbörja tjänstgöringen

den 30 april.

I enlighet med vad sålunda anförts torde tjänstgöringen vid Bodens

ingenjörkår lämpligen böra anordnas på sätt nedanstående grafiska

framställning utvisar.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Hitatgrtippeii

1920

V&rpruppon

1921 l

Hcmfiirlovning B/o—%

= 90 dagar. %>

förlovning 28/n—20/a

= 90 dagar. 20/a

----1-

*‘/i.

''*/n Hom- 31 vi

31/I;

Av diagrammet framgår, att även med den av revisionen föreslagna

avkortningen ingenjörtrupp ständigt kommer att finnas i Bodens fästning.

Vad slutligen repetitionsövning arna angår, skola enligt gällande bestämmelser

sådana under innevarande år anordnas

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna med årsklasserna 1917,

1918 och 1919 samt

vid fästningsingenjörtrupperna med årsklasserna 1917 och 1918.

Av skäl, som förut anförts, anser revisionen, att repetitionsövningar

böra under innevarande år äga rum. Vid sådant förhållande finner revisionen

sig böra tillstyrka, att fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass i vederbörlig ordning

fullgör dem under året åliggande repetitionsövning. 6

6. Trängen.

Enligt lagen den 10 oktober 1919 skall första tjänstgöringen för

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda

undantagna — utgöra

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst 120 dagar

och

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst 150 dagar.

Härtill komma enligt gällande värnpliktslag

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst tre repetitionsövningar,

var och en om 30 dagar, före utgången av fjärde eller

femte året och

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst en repetitionsövning om 30

dagar under vartdera av andra eller fjärde åren.

Den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga

utgör således

vid tränqen i eqentliq tränqtjänst och i sjiflcbärartjänst (120 + 30 +

30+30=) 210 dagar, samt

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst ävenledes (150 + 30 + 30=) 210

dagar.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Gällande

utbildning:»

föreskrif
ter.

Någon uttagning för utbildning till underbefäl och fackmän skall,

som förut nämnts, icke äga rum bland värnplikliga av 1919 års klass.

Enligt utfärdade bestämmelser skall tjänstgöringen fullgöras på sätt

nedanstående grafiska framställningar utvisa.

2. året, \

1920. y

Egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst.

“/s Första tjänstgöring1) 10/»Bep.-övn.n/io (120 daear

i— 30 »

3. året, \,____RcP--8vn-8)

1921. y ''■

4. året, \,__

1922. /''

Eep.-övn.5)

Egentlig sjukvårdstjänst.

30 »

30 »

210 dagar

2. året, \,____«/« Första tjänstgöring 4) “/»Bep-övn.11/,, ''___ (150 dagar

1920. ('' 1 ..... \ 30 »

3-äret, ______:--1

1921. j

Eep.-övn.*)

I----— I 30 »

210 dagar

Bestämmelser för utbildningen under första tjänstgöringen, soldatutbild

ningen, återfinnas:

för trängkompanierna (trängen i egentlig trängtjänst) i g. o. n:r

157%9i6; samt

för sjukvårdskompanierna (trängen i sjukbärar- och egentlig sjukvårdstjänst)

i g. o. n:r 1671 * */isn6.

På grund av den för 1919 års klass anbefallda avkortningen av

sagda tjänstgöring äro ändrade föreskrifter erforderliga. Utom i vad

rör skjututbildningen äro sådana hittills icke utfärdade.6)

Beträffande utbildningen under repetitionsövningarna vid trängtrupperna

stadgas i g. o. n:r 936/i9i7 bland annat följande:

Utbildningen avser att — jämte det att de personliga militära

kunskaperna och färdigheterna uppfriskas — bibringa de olika trängoch

sjukvårdsformationerna erforderlig färdighet i lösningen av uti krig

under olika förhållanden förekommande uppgifter.

4. året, \,

1922. (

'') Hemförlovning i 9 dagar.

а) Fullgöres på vintern; in- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

*) Hemförlovning i 6 dagar.

б) Föreskrifter för skjututbildningen äro utfärdade genom g. o. n:r “''Vist».

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Utbildningen omfattar i främsta rummet trängtjänst, sjukvårdstjänst,

exercis, falttjänst och skjutning.

Frånsett den till övningar i skjutning avsedda tiden ävensom de

dagar, då kår deltager i större fälttjänstövningar, anslås ungefär hälften

av tiden till utbildning inom de särskilda kompanierna och återstående

tid till utbildning med samtliga eller några av kompanierna tillsamman.

Då tid och tillgång på personal och hästar icke medgiva, att trängtrupperna

under varje repetitionsövning erhålla en utbildning, som motsvarar

alla de olika förhållanden, vilka kunna tänkas förekomma i krig,

bör utbildningsplan uppgöras med hänsyn till övningarnas natur under

närmast föregående och närmast följande repetitionsövning.

Enligt vad förut nämnts, har riksdagen förutsatt, att därest genom

repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden

för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att understiga

210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden borde äga rum

för trängen tilldelade vänpliktiga. Då, enligt vad i det föregående omförmälts,

inom revisionen ifrågasatts, att begränsa antalet repetitionsövningar

vid infanteriet till en respektive två, skulle alltså motsvarande

avkortning av övningstiden för trängens värnpliktiga äga rum, d. v. s.

densamma skulle avkortas med 60 respektive 30 dagar.

Uti den 22 december 1919 avgivet yttrande har inspektören för

trängen rörande det inom försvarsrevisionen sålunda framställda förslaget

anfört följande:

Formuleringen av försvarsrevisionens fråga angående begränsningen

av antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass, jämförd med bestämmelserna i § 1 av lagen

den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av

1919 års klass m. m., syntes innebära, att den motsvarande avkortningen

av utbildningstiden för trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga av

samma årsklass borde beredas endast genom begränsning av antalet

repetitionsövningar.

Därest antalet repetitionsövningar för infanteriet begränsades till en,

skulle detta således medföra, att trängen i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass ej skulle erhålla någon

repetitionsövning.

Inspektörens

för

trängen

yttrande.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

I det fall då av tre repetitionsövningar en skulle borttagas, syntes

minsta olägenheten uppstå, därest den mellersta av dessa bortfölle. Skulle

av två repetitionsövningar en indragas, borde härtill förekomma den

andra. I sistnämnda fall syntes den återstående repetitionsövningen böra

fullgöras i omedelbar anslutning till första tjäntgöringen, enär då största

förutsättningarna funnes för, att de värnpliktiga kunde tillgodogöra sig

densamma och därmed bästa utbildningsresultatet vinnas.

Begränsades antalet repetitionsövningar för infanteriet tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass till två, borde alltså den av revisionen

ifrågasatta motsvarande avkortningen beredas trängen tilldelade

vapenföra värnpliktiga av samma årsklass genom repetitionsövningarnas

fastställande till

för värnpliktiga i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst: två

repetitionsövningar, var och en om 30 dagar, före utgången av fjärde

eller femte året; samt

för värnpliktiga i egentlig sjukvårdstjänst: en repetitionsövning

om 30 dagar under andra året.

Begränsades antalet repetitionsövningar för infanteriet tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass till en, borde den ifrågasatta motsvarande

avkortningen beredas trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga

av samma årsklass genom repetitionsövningarnas fastställande till

för värnpliktiga i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst: en repetitionsövning

om 30 dagar under andra året.

Värnpliktiga i egentlig sjukvårdstjänst erhölle i detta fall ingen

repetitionsövning.

Inspektören för trängen ansåge sig böra framhålla, att sedan utbildningstiden

för första tjänstgöringen för trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass, utom studenter och likställda, minskats med

30 dagar, en ytterligare minskning av utbildningstiden genom begränsning

av antalet repetitionsövningar syntes medföra, att sagda värnpliktiga

ej komme att erhålla tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra

sina åligganden inom mobiliserat truppförband (formation).

Chefens för Mot vad inspektören för trängen sålunda anfört har chefen för

^staben" generalstaben uti sitt den 27 december 1919 i ärendet avgivna yttrande

yttrande, förklarat sig icke hava något att erinra.

Försvars- Såsom förut omförmälts, har frågan om vidtagande av en ytterli
''yttrande118

gare avkortning av tjänstgöringstiden för trängen tilldelade vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass av riksdagen ställts i samband med vad

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Bom slutligen kunde bliva bestämt rörande repetitionsövningarna vid infanteriet.

Under förutsättning att genom dessa övningars inskränkning

den sammanlagda utbildningstiden för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

komme att understiga 210 dagar, borde nämligen enligt riksdagens

mening motsvarande avkortning beredas trängens värnpliktiga.

Då, enligt vad förut framhållits, revisionen icke i detta sammanhang

ansett sig böra taga ståndpunkt till frågan angående antalet repetitionsövningar

vid infanteriet, följer därav, att revisionen icke heller för närvarande

kunnat ingå på frågan i vad mån en ytterligare avkortning av

övningstiden för trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga bör äga rum.

7. Intendenturtrupperna.

Enligt lagen den 10 oktober 1919 äro intendenturtrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda

undantagna — skyldiga att fullgöra en första tjänstgöring om 180 dagar.

Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om

30 dagar under fjärde året. Den sammanlagda utbildningstiden för

ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså (180 + 30 =) 210 dagar.

Någon uttagning för utbildning till underbefäl och fackmän skall,,

som förut nämnts, icke äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass.

I och för fullgörande av första tjänstgöringen uppdelas de värnpliktiga

i två jämnstora grupper, av vilka den ena inrycker på hösten första

året och den andra på våren andra året. Tjänstgöringens fördelning

framgår av nedanstående grafiska framställning.

1. året, 1,_

1919. /''

9,. året 1 göring (höstgruppen)

1920. ’ I1

3. året, \ ,_

1921. f

4. året, \,_

1922. /''

S9/4

*°/4 Första tjänstgöring (yårgruppen)

28

/1»

Första tjänst
-'')
>180

dagar

Kep.-övn.1)

■I

■I 30 .»

210 dagar

Då endast vårkontingenten befinner sig i tjänstgöring under tiden

för repetitionsövningen, deltager endast en och en halv årsklass i de

övningar, som motsvara infanteriets regementsövningar.

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Gällande

utbildning
föreskrifter.

€befens för

intendenturkåren

yttrande.

Bestämmelser för utbildningen under första tjänstgöringen, soldatutbildningen,

återfinnas i g. o. n:r 455/isig.

På grund av den för 1919 års klass anbefallda avkortningen av

sagda tjänstgöring äro ändrade föreskrifter utfärdade:

för skjututbildningen genom g. o. n:r 1613/1919; samt

för utbildningen i övrigt genom g. o. n:r 1570/i9is>.

Jämlikt g. o. n:r 456/i9ig avser utbildningen under repetitionsövning

att vidmakthålla och utveckla under föregående tjänstgöring bibragta

kunskaper och färdigheter samt särskilt att bereda de värnpliktiga tillfälle

till en verksamhet, så mycket som möjligt motsvarande den, de i

krig skola fullgöra. För detta ändamål organiseras vid intendenturkompani

såväl förplägnadskompani (del därav) som, i mån av tillgång

på personal, olika etappformationer (delar därav), vilkas uppträdande

under olika förhållanden i krig göres till föremål för övning.

Därest genom repetitionsövningarnas begränsning den sammanlagda

utbildningstiden för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga skulle

komma att understiga 210 dagar, bör såsom förut nämnts, enligt riksdagens

uttalande motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden äga rum

för intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga. Av det föregående framgår,

att inom revisionen ifrågasatts att begränsa repetitionsövningarna

vid infanteriet till en respektive två. Härav skulle då följa, att övningstiden

för intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga skulle avkortas med

60 respektive 30 dagar.

Uti den 23 december 1919 avgivet yttrande har chefen för intendenturkåren

rörande det inom försvarsrevisionen sålunda framställda förslaget

anfört följande.

Då första tjänstgöringen blivit till sin omfattning bestämd genom

lag av den 10 oktober 1919, i vilken det väl ej torde böra ifrågasättas

att redan nu — innan den ännu tillämpats — göra några ändringar och

det i föreliggande sammanhang endast vore fråga om repetitionsövningar,

berördes endast dessa senare övningar.

Att inställa den enda repetitionsövning, som ålåge intendenturtruppernas

värnpliktiga, måste givetvis möta stora betänkligheter. Genom

en sådan åtgärd bleve årsklassens användbarhet i krig väsentligt nedsatt.

På grund av den delning av intendenturtruppernas årsklasser, som med

hänsyn till intendenturtjänsten måste äga rum, före funnes nämligen

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

mycket små möjligheter att annat än under repetitionsövningar uppträda

i verkliga truppförband. Et t borttagande av denna enda repetitionsövning

skulle således omöjliggöra varje övning i sådana. Dessutom uppstode

svårigheter för ordnandet av tillförsel- och förplägnadstjänsten vid de

fälttjänstövningar för trupper ur alla vapen, som väl komme att anordnas

under år 1922.

På grund av vad sålunda anförts syntes den av revisionen framställda

frågan böra besvaras sålunda:

Mot en minskning av antalet repetitionsövningar vid infanteriet med

två, syntes — om någon minskning beträffande intendenturtrupperUa

ansåges oundgänglig — kunna anses svara inställandet av intendenturtruppernas

enda repetitionsövning.

Uti sitt den 27 december 1919 avgivna yttrande har chefen för

generalstaben, frånsett den anställda jämförelsen med infanteriets repetitionsövningar,

på vilken det icke syntes vara behövligt att ingå, förklarat

sig icke hava något att erinra mot vad chefen för intendenturkåren i

ärendet anfört.

Av enahanda skäl, som i det föregående under trängen omförmälts,

har revisionén icke för närvarande ansett sig kunna ingå på frågan, huruvida

och i vad män en ytterligare begränsning av övningstiden för intendenturtrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass bör

vidtagas.

B. Marinen tilldelade värnpliktiga.

Enligt gällande värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,

som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga; till det antal, Konungen bestämmer.

Marinens värnpliktiga fördelas till fyra olika tjänster, nämligen för

flottan till allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst samt för kustartilleriet

till kustartilleritjänst. Med , hänsyn till de olikheter, som råda mellan å

ena sidan flottans och å andra sidan kustartilleriets värnpliktiga torde

dessa båda kategorier i det följande böra behandlas var för sig.

Chefens

för generalstaben

yttrande.

Försvnrs
rerisionens
yttrande.

3652 19

15''

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst.

Enligt gällande värnpliktslag utgör utbildningstiden

för de marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga —

studenter och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring

fullgöres i en följd med början under första året, samt

för de marinen i sjötjänst eller stationstjänst tilldelade vapenföra

värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — likaledes 360

dagar, vilken tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under

första eller andra året eller ock, där Konungen till följd av särskilda

omständigheter prövar nödigt, med en första tjänstgöring om 260 dagar

under första eller andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning

om 100 dagar under fjärde året.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola ifrågavarande värnpliktiga av

1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring på sätt nedanstående grafiska

framställningar utvisa.

Till allmän tjänst inskrivna.

1. ätret,\,

1919. f

2. året.\

1920. f

360 dagar

Till sjötjänst och stationstjänst inskrivna.

2. året,

1920.

3. året, * 130

1921.

Såsom förut nämnts, har inom revisionen den uppfattningen gjort

sig gällande, att tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga borde avkortas

med 130 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden skulle alltså

komma att utgöra

för de till allmän tjänst inskrivna (360 —130=) 230 dagar samt

för de till sjötjänst eller stationstjänst inskrivna likaledes (360 —

130 =) 230 dagar.

Chefens för Med avseende å det sålunda framkomna förslaget har chefen för

''"yttrande611 marinstaben uti sitt den 12 december 1919 avgivna yttrande anfört

följande:

/

•360 dagar

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Grundvalen för den nuvarande organisationen av flottans krigsberedskap

och övningar vore byggd på det kända förhållandet, att ett

nutida örlogsfartyg, för att vara användbart för krigsändamål, måste

vara bemannat med en besättning, som samövats ombord å fartyget under

längre eller kortare tid, allt efter fartygets mer eller mindre invecklade

konstruktion samt personalens förut förvärvade yrkesskicklighet,

besättningen måste alltså så att säga sammansmälta med sitt fartyg till

en enhet.

I ett land med Sveriges geografiska läge torde flottan vid inträffande

politiska förvecklingar sannolikt komma att omedelbart och i stor

utsträckning tagas i anspråk för hävdande av landets neutralitet eller

för avvärjande av anfall mot detsamma från sjön. På grund härav

borde, med hänsyn till den snabbhet, varmed krigshändelserna i ett nutida

krig utvecklade sig, rätteligen den fordran uppställas, att samtliga

flottans fartyg ständigt vore rustade och bemannade med samövade besättningar.

Av ekonomiska skäl hade det dock ej ansetts möjligt att

sträcka kravet på flottans krigsberedskap så långt, utan hade man måst

stanna vid att endast låta en viss, i en särskild plan (normalövningsplanen)

angiven, efter årstiderna varierande del av flottan ständigt vara

rustad. Denna del av vapnet utgjorde alltså den styrka, som omedelbart

vore att påräkna för att i händelse av behov kunna till sjöss hävda

landets intressen. Den övriga delen kunde först efter en avsevärd tid

(för de mera komplicerade fartygen sannolikt åtskilliga veckor) vara härför

påräknelig.

Storleken av de styrkor, som i normalövningsplanen beräknats vara

rustade, framginge av den hemliga bilaga, som åtföljt Kungl. Maj:ts

proposition nr 60 till 1914 års senare riksdag. Enligt vad nämnda bilaga

utvisade, vore ifrågavarande sjöstyrkor så begränsade, att det måste

betecknas såsom varande av yttersta vikt för rikets säkerhet, att normalövningsplanen

såvitt möjligt fullföljdes.

På grund av den genom erfarenheten bestyrkta svårigheten att

rekrytera flottans sjömanskår och med anledning av de stora kostnader,

som en mera betydande ökning av denna kår på grund härav skulle

medföra, hade bemanningen å de i fredstid rustade fartygen (utom å ubåtarna)

till stor del (omkring 20 % å de mindre fartygen och 50 % å

de större) beräknats utgöras av värnpliktiga. Det konstanta fredsbehov

av värnpliktiga, som därigenom och för tillgodoseendet av flottans behov

i övrigt uppkommit, hade för år 1919 enligt en av marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören för flottans övningar till

sjöss den 8 november 1916 enligt uppdrag utarbetad beräkning över

Allmänna

sy npunkter.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Utbildningsplanen

och

övningstidens

användning.

personalbehovet uppgått till omkring 2,850 man. Detta fredsbehov måste

alltså tillgodoses, därest normalövningsplanen skulle kunna fullföljas och

flottans därpå grundade organisation och krigsberedskap vidmakthållas.

På grund av de förefintliga vakanserna inom officers- och sjömanskårerna

och övningsanslagets otillräcklighet kunde emellertid normalövningsplanen

för närvarande ej fullföljas, varför flottans fredsbehov av

värnpliktiga tillfälligt nedgått. På grund härav hade 1918 års klass av

de sjötjänst tilldelade värnpliktiga ej behövt tagas i anspråk för flottans

tjänst, utan med riksdagens medgivande befriats från dem jämlikt § 27

värnpliktslagen åliggande fredstjänstgöring samt de år 1919 inskrivna

av samma kategori värnpliktiga, likaledes med riksdagens medgivande,

överförts till hären.

Enligt nu gällande system utbildades stammanskapet och de värnpliktiga

i stort sett efter samma plan. Utbildningen försigginge:

i rekrytskola,

i yrkesskola (yikeskurser) och

under tillämpningsövningar.

liekrytskolans allmänna ändamål vore att bibringa eleverna den nödvändiga

första militära utbildningen samt dessutom att bibringa dem de

grundläggande färdigheter och kunskaper, vilka erfordrades för att kunna

genomgå respektive yrkesskolor (yrkeskurser) och för att i övrigt kunna

tjänstgöra i mindre krävande befattningar ombord och i land.

Yrkesskolornas (yrkeskursernas) allmänna ändamål vore att bibringa

personalen erforderlig specialutbildning inom den yrkesgren envar tillhörde.

Dels av kostnadsskäl och dels med hänsyn till behovet av arbetskraft

för skötandet av den allmänna fartygst jänsten genomginge endast

en del av de värnpliktiga, tillhörande däcksavdelningen, yrkesskola. De

övriga avsåges för tjänstgöring å de större fartygen å mera lättskötta

poster och utbildades där endast för innehavande befattning.

Tillämpningsövningarnas allmänna ändamål vore att samöva de enskilda

fartygsbesättningarna och sjöstyrkorna, varigenom icke blott de

kunskaper och färdigheter, som personalen inhämtat under de olika

skolorna och utbildningskurserna, komme till praktisk användning, utan

även varje särskilt fartyg (sjöstyrka) uppbringades till högsta möjliga

stridsvärde. Under dessa övningar utfördes sålunda icke blott sådana övningar,

som vore nödvändiga inom respektive större fartygsförband för att

de skulle kunna lösa sina uppgifter under krig, såsom skjxitningar med

artilleri och torped i förband, bevaknings-, minerings- och minsvepningsövningar

samt militärledsgång, utan även krigs- och stridsövningar, under

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

vilka de olika fartygs förbanden iinge tillfälle att samverka med eller

operera mot varandra. Under dessa övningar utbildades även ersättningsmän.

i å grund av den mångfald svårskötta anfalls- och försvarsmedel,

varav ett modernt stridsfartyg bestode och dessa medels intima samverkan

under strid samt den korta utbildningstid, som stode till buds,

vore det nödvändigt, för att fartyget snarast möjligt efter utrustningen

matte kunna användas iör sitt ändamål, att redan omedelbart efter

besättningens embarkering börja samöva densamma. Sådan samövning

måste sålunda gå hand i hand med rekryt- och yrkesskoleutbildningen.

Utbildningsåret vid flottan och sålunda övningstiden för de värnpliktiga

användes enligt gällande utbildningsplan på i stort sett följande

sätt.

Den 1 november, då de i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga inryckte,

^ embarkerade dessa jämte under hösten kontraktsanställt manskap

å de fartyg av kustflottan och lokalstyrkorna, som vore rustade, och

ersatte föregående årsklass värnpliktiga, som utryckt i slutet av oktober

samt det stammanskap, som då kommenderats till korpralsskola eller

annan tjänstgöring. Ombord å dessa fartyg anordnades då rekrytskola,

omfattande allmän militär och förberedande yrkesutbildning. Fartygen

vore då företrädesvis stationära och förlagda* till flottans stationer.

I januari beräknades utbildningen hava fortskridit så långt, att

fartygen då skulle kunna göras rörliga och under de tre sista veckorna

av januari, innan den strängaste vintern inträdde, utföra vinterövningar

under gång. Sedan fartygen efter avslutandet av dessa övningar återkommit

till stationerna och förlagts stationära samt den årsklass sjötjänst

tilldelade värnpliktiga, som då fullgjort sin tjänstgöring, utryckt,

embarkerade de den 1 februari inryckande värnpliktiga av samma kategori

i deras ställe och erhölle sin första rekrytutbildning, så att de i april,

då kustflottan åter lämnade stationerna, beräknades vara mobiliseringsbara

i lägre befattningar ombord.

Utbildningen vid yrkesskolor (yrkeskurser) för de värnpliktiga avsåges

i huvudsak äga rum för allmän tjänst tilldelade under månaderna

fQaj juni och för sjötjänst tilldelade under tjänstgöring till sjöss efter

juni månads slut samt vid de efter tillämpningsövningarnas slut anordnade

yrkesskolorna (se nedan).

Tillämpningsövningarna avsåges pågå under juli och augusti månader.

Dessa övningar, som vore av den yttersta vikt för vidmakthållande av

personalens, särskilt befälspersonalens tjänstbarhet, kunde icke bedrivas

utan att fartygsbesättningarna vore fulltaliga och samövade. För att

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

uppnå ett tillfredsställande utbildningsresultat kunde tiden för dessa

övningars bedrivande icke sättas lägre än 2 månader. En avknappning

av denna tid nödvändiggjorde en allt för stark forcering av arbetet,

vilket hade till följd, att personalen icke kunde bibringas tillräcklig vana

vid skötandet av nutidens invecklade sjökrigsmateriel.

Efter tillämpningsövningarnas slut anordnades under september och

oktober yrkesskolor (yrkeskurser) för äldre stammanskap och för rekryter

av stam och värnpliktiga, som icke genomgått dylik skola under maj

oeh juni. Dessa skolor utgjorde för det äldre stammanskapet avslutning

på korprals- och underofficersutbildningen och vore nödvändiga för uppflyttning

och befordran samt måste, särskilt i vad rörde skjut- och maskinskolorna,

förläggas till rörliga fartyg. De fartj^g, som icke skulle iugå

i dessa skolor, förlädes stationära för översyn.

Ehuru de övriga värnpliktiga under denna tid icke genomginge

någon särskild skola eller kurs, vore deras tjänstgöring under ifrågavarande

översynsperiod av stort värde både för dem själva och för

staten. Därunder finge nämligen de värnpliktiga, som icke tjänstgjorde

på yrkesskolornas fartyg, biträda med söndertagandet, översynen och

hopsättandet av såväl fartygsmaskineriet som övriga ombord förefintliga

apparater, varigenom de bibringades ökad fartygskännedom och färdighet

i fartygsmaterielens handhavande. Genom att staten kunde taga i

anspråk de värnpliktigas arbetskraft för dessa översynsarbeten, underlättades

varvsdriften och- underhållsanslaget bleve mindre betungat, än

om varvsarbetarna måste avses för desammas utförande.

Såsom av det anförda framginge, lämnade normalövningsplanen endast

ringa tillfälle till effektiv samövning av besättningarna under tiden

november—juni. Det vore först under tillämpningsövningarna i juli och

augusti som tillfälle erbjöde'' sig att uppdriva fartygens krigsberedskap

till en någorlunda tillfredsställande nivå. Olägenheterna av den svaghetsperiod,

som inträdde med de allmän tjänst tilldelades utryckning i slutet

av oktober, hade man sökt motverka genom att förlägga inryckningen

av de sjötjänst tilldelade till den 1 februari, varigenom under de tre

första månaderna efter nyssnämnda utryckning tillgång funnes till ett

begränsat antal för tjänst ombord utbildade värnpliktiga. Någon väsentlig

omläggning av den utbildning, som enligt normalövningsplanen

bedreves å de rustade fartygen, syntes ej böra ifrågasättas. Nämnda

plan utgjorde nämligen resultatet av den på området vunna erfarenheten

och betingades i ovigt av de hos oss rådande klimatiska förhållandena,

vilka vintertid förhindrade eller försvårade övningar till sjöss,

särskilt med de mindre, för gång i isbelagda farvatten ej lämpade far
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

tygen. Då emellertid erfarenheten såväl under världskriget som under

föregående krig visat, att krigsoperationer kunde vintertid utföras såväl

i Östersjön som i Kattegatt och Öresund, bleve det dock nödvändigt att

även vintertid vidmakthålla en för våra förhållanden avpassad krigsberedskap.

Med ledning av vad sålunda anförts ansåge sig chefen för marinstaben

böra på följande sätt besvara de av revisionen framställda

frågorna.

Allmän tjänst tilldelade värnpliktiga. Enär dessa värnpliktiga redan

inryckt den 1 november 1919, kunde den av revisionen ifrågasatta

'' avkortningen av utbildningstiden med 130 dagar icke lämpligen genomföras

på annat sätt än att utryckningsdagen tillbakaflyttades från den

27 oktober 1920 till den 19 juni samma år.

Med den sålunda avkortade utbildningstiden kunde icke erhållas ett

utbildningsresultat av militärt värde, enär de värnpliktiga icke komme i

tillfälle att deltaga i flottans tillämpningsövningar.

Den avkortade utbildningstiden komme att medföra, att flottans

krigsberedskap praktiskt taget upphörde under tiden mellan den 20 juni

och den 1 november, då nya allmän tjänst tilldelade värnpliktiga inryckte.

Sjövapnet bleve således under denna tid urståndsatt att fylla sin uppgift

såsom landets första försvarslinje. Ifrågavarande värnpliktiga utgjorde

nämligen delar av samtliga rustade fartygs (utom u-båtars) besättningar

och bildandet av ett fåtal nya besättningar, bestående av

endast stam, vore ändamålslöst, enär desamma knappt skulle hinna bliva

samövade, innan de den 1 november ånyo måste upplösas för att bereda

plats ombord åt de då inryckande värnpliktiga. Följden av den ifrågasatta

avkortningen av tjänstgöringstiden bleve därför avrustning av eller

stillaliggande med starkt reducerade besättningar för flertalet rustade

fartyg efter den 19 juni, varigenom även stampersonalens programenliga

tillämpningsövningar under juli och augusti månader ej skulle kunna

äga rum. Jämväl den för sjökadetter, reservofficersaspiranter, mariningenjörsaspiranter

och mariningenjörselever m. fl. föreskrivna utbildningen

till sjöss skulle i hög grad försvåfas. Flottans värde för försvaret

skulle därigenom betydligt nedgå och stampersonalens redan nu starka

avgång ur tjänsten komme att tilltaga på grund av den allmänna desorganisation

av vapnet, som fartygens avrustning eller reducerandet för

en lång tid av deras besättningar komme att medföra.

Av det anförda framginge, att den ifrågasatta avkortningen måste

anses ogenomförbar. Med hänsyn till det kullkastande av flottans orga
-

Svaren & de

av revisionen

framställda

frågorna.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Försyars
reyisionens
yttrande.

nisation, som skulle bliva följden även av varje annan avkortning av

ifrågavarande, allmän tjänst tilldelade värnpliktigas tjänstgöringstid, ansåge

marinstabsehefen, att någon dylik avkortning ej vore möjlig, för

så vitt flottan skulle kunna fylla den uppgift, för vilken densamma

vore avsedd.

Sjötjänst tilldelade värnpliktiga. Såsom förut nämnts, hade de år

1919 inskrivna av denna kategori värnpliktiga överförts till hären. De

återstående till nämnda klass överförda äldre värnpliktiga utgjorde endast

ett mindretal. Då inryckningsdagen för dessa redan blivit bestämd till

den 2 februari 1920 borde avkortningen lämpligast ske genom utryckningsdagens

tillbakaflyttning från den 28 januari 1921 till den 20 september

1920.

Då de värnpliktiga icke skulle få tillräckligt deltaga i praktisk tjänstgöring

och ej erhålla någon utbildning vid yrkesskola (yrkeskurs), kunde

med den avkortade tjänstgöringstiden icke erhållas ett utbildningsresultat

av militärt värde.

Några större olägenheter syntes den föreslagna avkortningen icke

medföra, enär ifrågavarande värnpliktiga endast utgjorde ett fåtal.

Stationstjänst tilldelade värnpliktiga. Ifrågavarande värnpliktiga (yrkesmän)

skulle inrycka den 2 februari 1920. Då bland dessa yrkesmän

även funnes en stor del icke vapenföra värnpliktiga, för vilka fråga om

avkortning av tjänstgöringstiden ej blivit väckt, syntes inryckningsdagen

för de vapenföra yrkesmännen ej böra ändras, utan föresloges, att utryckningsdagen

tillbakaflyttades från den 28 januari 1921 till den 20 september

1920.

Åven med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden kunde erhållas

ett utbildningsresultat av militärt värde.

Då ifrågavarande värnpliktiga endast utgjorde ett mindretal, syntes

några större olägenheter av den föreslagna avkortningen icke komma att

uppstå.

Såsom förut nämnts, hava de i allmän tjänst inskrivna värnpliktiga

påbörjat sin tjänstgöring den 1 november 1919 och skola avsluta densamma

den 27 oktober 1920.” Med bortseende från utryckningsdagen

återstå alltså den 1 mars av tjänstgöringsperioden 240 dagar.

Med hänsyn till vad chefen för marinstaben anfört rörande de olägenheter

en avkortning av tjänstgöringstiden med 130 dagar skulle medföra

ur såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt har revisionen

icke ansett sig böra föreslå övningstidens avkortning med nämnda dagantal.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits be
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

träffande arméns specialvapen, torde avkortningen böra begränsas till

DO dagar. För att utan alltför stora olägenheter kunna företaga en sådan

avkortning, torde de emellertid bliva nödvändigt att från och med den

1 mars uppdela de värnpliktiga i två tjänstgöringsomgångar, varvid

personalstyrkan inom de olika omgångarna bör bestämmas med hänsyn

till vid olika tidpunkter rådande personalbehov. Av dessa bör den ena

kvarstanna i tjänstgöring till slutet av juli, varefter densamma hemförlovas

under återstående delen av tjänstgöringsperioden. Den andra omgången

åter hemförlovas redan den 1 mars och inrycker efter tilländalupeu

tedighet i slutet av maj månad för att därefter fortsätta tjänstgöringen

till periodens slut. Tjänstgöringsförhållandena skulle i enlighet

härmed gestalta sig på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

Hemförlovning *°/7—27/«

i/3 30/7 == 90 dagar. 27/io

1. omgå ligen ———

Vs Hemförlovning V3-20/5 = 90 dagar. 2%

2. omgången I-~--1-"

Därest avkortningen genomföres på nu angivet sätt, torde båda

tjänstgöringsomgångarna få tillfälle att under juli månad deltaga i de

då pågående tillämpningsövningarna, vilka, enligt vad chefen för marinstaben

framhållit, måste anses vara av synnerlig vikt för vidmakthållande

av personalens, särskilt befälets tjänstbarhet. Vidare kan första

omgångens manskap före nämnda övningars påbörjande genomgå vederbörliga

yrkesskolor (yrkeskurser) och andra omgångens manskap beordras

till dessa efter tillämpningsövningarnas avslutande. Slutligen torde jämväl

krigsberedslcapen genom den föreslagna anordningen bliva i erforderlig

mån tillgodosedd.

Vad härefter angår de i sjö- och stationstjcinst inskrivna värnpliktiga,

hava dessa inryckt till tjänstgöring den 2 februari innevarande år

och skola utrycka den 28 januari 1921. Med frånräknande av utryckningsdagen

återstå alltså den 1 mars av tjänstgöringsperioden 333 dagar.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att sedan de år 1919 till sjötjänst inskrivna värnpliktiga överförts

till hären, antalet värnpliktiga i dylik tjänst samt stationstjänst under

innevarande år endast utgjorde ett mindretal. Vid sådant förhållande

syntes den av revisionen ifrågasatta a\kortningen av tjänstgöringstiden

med 130 dagar icke komma att medföra några större olägenheter. Avkortningen

borde lämpligen ske genom utryckningsaagens tillbakaflyttande

med erforderligt antal dagar.

27/lO

3652 19

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Med hänsyn därtill att avkortningen för de i allmän tjänst inskrivna

föreslagits till 90 dagar, torde i och för jämställelse mellan de olika

värnpliktskategorierna samma dagantal böra fastställas för de värnpliktiga,

varom nu är fråga. I enlighet med chefens för marinstaben uppfattning

torde avkortningen böra förläggas till sista delen av tjänstgöringsperioden.

Tjänstgöringen skulle alltså komma att gestalta sig

på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

Hemförlovning

’/» SO/lO 30/l0—!8/l

1919 |--! I--—|

= 90 dagar s8/i

1920 I-1-----------;-1

2. Kustartilleritjänst.

Enligt gällande värnpliktslag äro de vid marinen i kustartilleritjänst

inskrivna vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna

— skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar,

vilken tjänstgöring fullgöres med en första tjänstgöring om 323 dagar,

som tager sin början under första eller andra året, och en repetitionsövning

om 42 dagar under fjärde året.

För erhållande av nödig säkerhetsbesättning å kustfästningama uppdelas

de värnpliktiga i och för första tjänstgöringen i två grupper, av

vilka den ena inrycker på hösten och den andra på våren.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola ifrågavarande värnpliktiga av

1919 års klass fullgöra första tjänstgöringen på sätt nedanstående ’ grafiska

framställning utvisar. A densamma angives även den ungefärliga

tiden för repetitionsövningen.

1. året, 1

11/n Första

1919

2. året, \ j,

1920. /

3. året, \

1921. /

4. året, \

1922. f

- -----

tjänstgöring (högtgruppen) 3%

V*

!

Första tjänstgöring (vårgruppen)

“h*

1-:-

Rep.-övn.1)

1

-1

>323 dagar

42

365 dagar

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Såsom förut nämnts, liar inom försvarsrevisionen den uppfattningen

gjort sig gällande, att första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga

borde avkortas med 130 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden

skulle alltså utgöra (193 + 42) = 235 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för kustartilleriet

uti sitt den 6 december 1919 avgivna yttrande anfört följande:

De skäl, som varit bestämmande för övningstidens utsträckning till

365 dagar och inkallandet i två omgångar — hälften vardera gången

— av vapenföra värnpliktiga vid kustartilleriet, funnes närmare angivna

i lvungl. Maj:ts proposition n:r 60 till 1914 års senare riksdag och syntes

för den skull ej här behöva mera ingående belysas. De bärande motiven

hade varit kravet på en i militärt avseende tillfredsställande utbildning

och nödvändigheten att säkerställa kustfästningarnas krigsb

er edskap.

En utbildning av militärt värde hos kustartilleriets värnpliktiga förutsatte,

att desamma dels bibringades erforderlig disciplin och vana vid

militär tukt och ordning, dels att de noggrannt och målmedvetet inlärdes

de förrättningar och åligganden, som tillkomme dem under krig,

eller med andra ord att de värnpliktiga bleve fullt skickade att på ett

nöjaktigt sätt fylla de fordringar, som oundgängligen måste ställas på

personal av kustartilleriet, avsedd att ingå i en kustfästnings krigsbesättning.

En eftergift i berörda hänseende skulle få till resultat en mindrevärdigt

utbildad trupp, som under krigets krävande förhållanden icke

mäktade fylla sin uppgift och sålunda ej blott föranledde en synnerligen

farlig nedsättning i effektiviteten av det fasta kustförsvaret, som av naturliga

skäl måste vara berett att mottaga den anfallandes första offensivstöt,

utan även på grund härav utsatte hela riksförsvaret för oberäkneliga

vådor.

Om man ock vid arméns specialvapen — ehuru det vore allt utom

sannolikt — skulle kunna gå in på en viss avkortning av utbildningstiden

med hänsyn bl. a. till den omständigheten, att efter mobiliseringen

någon kortare tid tilläventyrs kunde bliva övrig för en kompletterande

efterbildning, så förelåge i vaje fäll en dylik möjlighet icke för det

fasta kustförsvaret, enär detta städse skulle vara krigsberett, så till vida

som fullt utbildad personal för bemanning av kustfästningarnas säkerhetspiketer

alltid måste vara för handen. Ett frångående av denna fundamentala

fordran på vårt fasta kustförsvar innebure, att nationen frånhände

sig möjligheten att med en viss grad av säkerhet kunna beräkna,

Chefens för

kustartilleriet

yttrande.

Allmänna

synpunkter.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

att flottans operationsbaser och skyddet för våra viktigaste städer förmådde

fylla sina uppgifter även innan mobiliseringen blivit till fullo

genomförd. Det vore givetvis icke tillfyllest, att artilleri, minor och

fortifikatoriska anordningar vore till finnandes i nödig omfattning; försvaret

av våra kustfästningar vore främst och sist beroende på att en

duglig och väl övad personal alltid funnes tillgänglig för att vid behov

omedelbart kunna bemanna piketmaterielen för mötande av ett med

sjöstridskrafter företaget överraskande anfall. Krigshistorien lärde oss

nämligen, att dylika anfall ofta nog föreginge mobilisering och krigsutbrott;

det vore sålunda en oförsvarlig underlåtenhet att blunda fördetta

av ovedersägliga historiska fakta bestyrkta förhållande.

I anslutning till ovanstående måste man uppställa som minimifordran,

att de värnpliktigas enskilda utbildning skulle vara fullt avslutad

i och med den första tjänstgöringens avslutande och så beskaffad, att

personalen i möjligaste mån kunde fylla kraven på en med sina uppgifter

fullt förtrogen och för deras genomförande fullt skickad krigsbemanning.

Ur militär synpunkt vore denna fordran oeftergivlig, och

hade det jämväl varit med hänsyn härtill, som övningstiden för kustartilleriets

vapenföra värnpliktiga av 1914 års riksdag bestämts till 365

dagar med en första tjänstgöring om 323 dagar och en repetitionsövning

om 42 dagar, i samband härmed och för ett nöjaktigt säkerställande

av kustfästningarnas krigsberedskap hade även bestämts, att kustartilleriets

årliga värnpliktskontingent skulle något ökas och uppdelas i

två hälfter med olika inryckningsdagar för att på detta sätt året om

äga tillgång på en någorlunda välövad personal för bemanning av kustfästningarnas

piketmateriel.

Om vad ovan framhållits rörande utbildning och krigsberedskap

ansetts vara en ofrånkomlig nödvändighet före världskrigets utbrott, så

måste man med hänsyn till den av försvarsrevisionen ifrågasatta förkortningen

av nu tillämpade övningstid ur militär synpunkt göra sig

den frågan: Hade erfarenheterna från det nyligen avslutade kriget givit

vid handen, att en minskning av övningstiden för kustartilleriets

värnpliktiga och i samband därmed en reduktion i kustfästningarnas

krigsberedskap utan olägenhet kunde äga rum? Ur utrikespolitisk synpunkt

åter nödgades man fråga: Vore det politiska läget i allmänhet

och speciellt Sveriges militärpolitiska ställning för närvarande sådan,

att en åtgärd, som i sig innebure ett försvagande av det fasta kustförsvaret,

kunde anses berättigad? Man behövde icke vara militär för

att utan tvekan besvara dessa båda- frågor nekande. En var, som

någorlunda följt med krigshändelserna och de nationella omvälvningar,

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

som ägt rum, och vilken därjämte ägnat den nuvarande politiska situationen

någon uppmärksamhet, insåge förvisso, att det för närvarande mer

än hittills gällde att så att säga hålla sitt krut torrt och vara beredd

på alla eventualiteter.

I detta sammanhang syntes för övrigt böra med största skärpa betonas,

att med avseende å utbildningen den moderna krigföringen och tillkomsten

i samband därmed av en mångfald nya tekniska stridsmedel

avgjort krävde en utökad och icke en förkortad utbildning samt att i

fråga om krigsberedskapen det av samma orsaker erfordrades en mer

omfattande sådan än någonsin tillförene.

Den reduktion i övningstiden för 1918 års klass, som på grund av

riksdagens beslut år 1919 blivit vidtagen, hade haft till resultat, att sagda

årsklass värnpliktiga vore ur mobiliseringssynpunkt i det närmaste värdelös.

Ett liknande förfarande med årsklassen 1919, vars ena hälft redan

inryckt, komme att föranleda en destruktion även av denna årsklass,

varav följden bleve, att vid en eventuell mobilisering vid slutet av år

1920 en betydande del av den styrka, som avsåges för kustfästningarnas

bemanning, vore militärt sett av föga eller intet värde; och det mest

beklagliga vore, att detta just bleve förhållandet med den del, som under

normala förhållanden skulle vara den bästa och mest användbara på

grund av att den senast erhållit sin utbildning.

Redan nu vore svårigheterna synnerligen stora att bibringa de värnpliktiga

en någorlunda nöjaktig utbildning, dels på grund av det stora

antalet vakanser bland stammanskapet, vilket nödvändiggjorde, att en

mycket stor del av övningstiden för de värnpliktiga måste tagas i anspråk

för den inre tjänstens upprätthållande, dels med anledning av den

alltmera överhandtagande bristen på energi och ansvarskänsla hos de

värnpliktiga, som hade till följd, att utbildningen icke tillgodogjordes så

som önskligt vore, dels med hänsyn till den antimilitära propagandan,

vars läror undergrävde disciplinen, där den funnes, och försvårade dess

bibringande, där den skulle skapas, och som därjämte avsevärt bidroge

till försvårande av stammanskapets rekrytering och sålunda förhindrade

ett ändamålsenligt utnyttjande av de värnpliktigas övningstid.

. Det vore Aldeles tydligt för den, som ville se förhållandena, sådana

de i verkligheten vore, att en förkortning av övningstiden för kustartilleriets

värnpliktiga endast komme att än mera skärpa de anmärkta

olägenheterna och sålunda ytterligare försämra det redan nu mindre tillfredsställande

utbildningsresultatet.

Med stöd av vad sålunda anförts och med hänsyn i övrigt till rådande

förhållanden kunde chefen för kustartilleriet i egenskap av vapen
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Avkortningen

urutbildnings
eynpunkt.

126

chef och sålunda ansvarig för kustartilleripersonalens krigsduglighet och

tjänstbarhet under inga omständigheter vare sig tillstyrka en minskning

av de värnpliktigas övningstid eller medgiva, att en ur militär synpunkt

nöjaktig utbildning kunde meddelas de värnpliktiga under en sålunda

förkortad övningstid.

Det hade synts chefen för kustartilleriet nödvändigt att klart och

tydligt redogöra för sin ställning till spörsmålet om tjänstgöringstidens

längd för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga, innan han överginge

till ett besvarande av försvarsrevisionens frågor beträffande en provisorisk

avkortning av första tjänstgöringen för berörda värnpliktiga, tillhörande

1919 års klass, ävensom för studenter och med dem likställda

av samma årsklass. Därtill hade funnits så mycket större anledning,

som chefen för kustartilleriet befarade, att den nu ifrågasatta reduktionen

realiter, om ock ej officiellt tillkännagivet, vore avsedd utgöra

det första steget till eu framtida ändring av värnpliktslagen, åsyftande

att väsentligt reducera de värnpliktigas tjänstgöring under fredstid.

Försvarsrevisionen hade ifrågasatt, att beträffande 1919 ars klass

de vapenföra värnpliktigas vid kustartilleriet första tjänstgöringstid skulle

minskas med 130 dagar eller från 323 till 193 dagar. Den första omgången

av sagda värnpliktiga, som inryckt till första tjänstgöring den

11 november 1919, skulle således, om revisionens förslag vunne bifall,

utrycka den 23 maj 1920 och den andra omgången, som inryckte den

2 februari 1920 skulle under samma förutsättning utrycka den 14 augusti

1920.

Att dessa utryckningstider vore ur militär synpunkt synnerligen

olämpliga, torde utan vidare inses. Skulle desamma fastställas, komme

nämligen endast en årsklass värnpliktiga (1917 års klass) att deltaga i

1920 års regementsövningar. Under desamma skulle några krigsmässiga

övningar i så fall knappast kunna anordnas av brist på tillräcklig

manskapspersonal (jfr vakanserna bland stammanskapet), och komme på

grund härav samtliga personalgruppers såväl utbildning som krigsduglighet

att bliva i hög grad lidande, i all synnerhet som 1919 års regementsövningar

av samma orsak varit av mycket ringa militärt värde.

De värnpliktiga av 1919 års klass skulle dessutom icke få deltaga i mer

än en regements-(repetitions-)övning, varigenom deras utbildning — alldeles

oavsett om de under 193 dagar kunnat bibringas erforderlig rekryt-

och yrkesutbildning — i med kriget så nära som möjligt jämförliga

förhållanden komme att bliva otillfredsställande. En förbättring i

detta avseende stode visserligen att vinna genom att låta den värnplikts
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

kontingent av ifrågavarande årsklass, som ännu ej inryckt, påbörja sin

första tjänstgöring senare än den 2 februari 1920, närmare bestämt vid

sådan tidpunkt, att de värnpliktiga utryckte den 30 september, d. v. s.

efter regementsövningarnas avslutande nämnda år. Den för närvarande

bestämda tiden för sistnämnda övningar syntes nämligen icke kunna

rubbas med hänsyn bland annat till stammanskapets skolor och kurser.

Ifrågavarande inryckning måste därför i så fall, på det att, som ovan

antytts, åtminstone halva årsklassen 1919 måtte få deltaga i 1920 års

regementsövningar, bestämmas till den 20 mars 1920, d. v. s. en förskjutning

i inryckning motsvarande förlängningen den 15 augusti—den 30

september. Att låta dessa värnpliktiga inrycka ännu senare på året, vilket

skulle vara fördelaktigt ur krigsberedskapssynpunkt, läte sig icke göra,

därest de skulle bliva i tillfälle att deltaga i skjut- och mineringsskolornas

övningar ävensom i regementsövningarnas tillämpningsövningar

m. m.

Den halva årskontingent värnpliktiga, som för närvarande vore i

tjänstgöring, kunde med den ifrågasatta förkortade utbildningstiden icke

få deltaga i några regementsövningar eller större tillämpningsövningar

förrän under sin repetitionsövning år 1922. Visserligen vore det tänkbart

att anordna tillämpningsövningar under kompaniövningarna våren

1920, men dessa skulle, bl. a. för att ej alltför störande inverka på de

pågående skolorna för stammanskapet och på grund av personalbrist,

då icke kunna göras av någon större omfattning. Att dessa värnpliktigas

användbarhet vid mobilisering framförallt före oktober 1922 därigenom

bleve väsentligen förringad, torde följaktligen vara uppenbart.

Men icke blott ur denna synpunkt komme ifrågavarande värnpliktigas

utbildning att bliva mindrevärdig. Tiden för deras utbildning vore

även i vissa avseenden olämplig. Oavsett att väderleken under vintern

ofta lade hinder i vägen för eller åtminstone försvårade vissa övningar,

såsom artilleriexercis, bevakningstjänst och mintjänst m. m., så infölle

härunder de stora helgerna jul, nyår och påsk, då övningarna läge helt

nere och varigenom således en hel del tid ginge förlorad för utbildningen.

Härtill komme, vad beträffade artilleriavdelningen, att det skulle

bliva synnerligen svårt att bedriva och medhinna skjutövningarna med

pjäser under denna period. Visserligen skulle möjligen skarpskjutningarna

kunna äga rum i maj månad, då väl ishinder ej förelåge, men

före dessa skjutningar skulle skolskjutningarna hava utförts, och detta

torde bliva omöjligt att medhinna, särskilt i Vaxholms fästning, där

isen ofta läge till i slutet av april månad. För de värnpliktiga å minavdelningen

åter skulle näppeligen några övningar i mintjänst kunna

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

bedrivas, varjämte övningarna i båttjänst och bevakningstjänst måste

bliva av ytterst ringa värde. Dessa värnpliktiga skulle vid mobilisering

såledas icke kunna användas i de viktigaste befattningar, avdelningen

hade att besätta.

Det torde därför med fullt fog kunna sägas, att den värnpliktskontingent,

som inryckt den 11 november 1919, komme att erhålla en ur

militär synpunkt synnerligen otillfredsställande utbildning, därest övningstiden

förkortades så avsevärt som med 130 dagar. Detta framträdde än

tydligare i betraktande av att en mycket stor del av densamma måste

användas för vakttjänst och hanaräckningsarbeten och sålunda undandroges

utbildningsarbetet. Detta beklagliga förhållande berodde dels på de stora

vakanserna bland stammanskapet, dels på det jämförelsevis ringa antal

militärarbetare, som tilldelades kustartilleriet. Vakanserna bland stammanskapet

hade den 1 november 1919 uppgått till 52,3 S, därav vid

Vaxholms kustartilleriregemente 70,8, vid Karlskrona kustartilleriregemente

29,1 och vid Ålvsborgs kustartillerikår 28,2 %. Att antalet militärarbetare

vid kustartilleriet vore för litet, hade av chefen för kustartilleriet

upprepade gånger framhållits i inspektionsrapporter och andra tjänsteskrivelser.

I skrivelse till chefen för marinstaben den 14 augusti 1918

hade sålunda påpekats bl. a., hurusom i flera fall de vapenföra värnpliktiga

på grund av kommenderingar m. m. deltagit i övningarna

mindre än halva antalet dagar i månaden. Någon förbättring i dessa

förhållanden hade sedan denna tidpunkt icke inträtt, snarare en försämring,

så till vida som antalet vakanser sedan dess ej obetydligt

ökats. Härav insåges, att den effektiva övningstiden bleve betydligt

mindre i praktiken än enligt gällande bestämmelser. För att erhålla

en ur militär synpunkt något så när godtaglig utbildning av ifrågavarande

värnpliktiga vore det för den skull nödvändigt, att den av

försvarsrevisionen ifrågasatta utbildningstiden väsentligen ökades, på

det att dessa värnpliktiga måtte kunna deltaga såväl i Sommarens skjutoch

mineringsövningar som i regementsövningarnas tillämpningsövningar.

Deras tjänstgöring måste på grund härav utsträckas till den 30 september

1920 och kunde således, om ovannämnda minimifordran på utbildningsresultatet

skulle kunna uppfyllas, icke förkortas i förhållande

till den nu föreskrivna.

Vad beträffade den halva årsklass värnpliktiga, som för fullgörande

av sin första tjänstgöring skulle inrycka på våren 1920, så ställde sig

utsikterna för dess utbildning något gynnsammare. Under dessa värnpliktigas

övningstid infölle nämligen inga större helger, varjämte väderleken

underlättade utbildningen. Härtill komme, att under en del av

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

•sommaren, den 30 juni—den 8 augusti, en hel årsklass icke vapenföra värnpliktiga

sannolikt komme att vara i tjänstgöring, varigenom antalet handräckningsdagar

för de vapenföra värnpliktiga borde kunna något nedgå.

Det oaktat torde det icke bliva möjligt att, därest inryckning ägde rum

senare än den 2 februari, medhinna rekrytutbildningen till början av

regementsövningarnas tillämpningsövningar eller, vad artilleriavdelningen

anginge, utbildningen i artilleritjänst, så att dessa värnpliktiga kunde

ingå i pjäsbetjäningarna under skjutskolans skjutövningar under juli

och i början av augusti månader. Detta senare vore likväl nödvändigt

för att över huvud taget skjutskola skulle kunna anordnas, enär stammanskapet

ingalunda ensamt vore tillräckligt härför. Samma omdöme

gällde även mineringsskolorna. Att under tiden den 20 mars—början

av juli, för den händelse på sätt ovan antytts inryckningsdagen skulle

sättas till förstnämnda datum, utbilda de värnpliktiga, förutom i övriga

till rekrytutbildningen hörande ämnen, även i artilleri- och mintjänst,

så att de kunde med fördel deltaga i skjut- resp. mineringsskolornas

övningar, läte sig icke göra. Det vore därför nödvändigt, att dessa

värnpliktigas inryckning ägde rum tidigare än den 20 mars, på det att

de nyssnämnda, för personalens utbildning erforderliga skolorna måtte

kunna anordnas. Den ytterligare tid, som härför erfordrades, kunde ej

sättas lägre än 17s månad. För att möjliggöra för de värnpliktiga att

deltaga i skjutskolans resp. mineringsskolornas övningar ävensom för

att medhinna större delen av rekrytskolans utbildning före regementsövningarnas

tillämpningsövningar måste därför ifrågavarande värnpliktiga

påbörja sin tjänstgöring senast i början av februari. Lämpligen

borde den nu anbefallda inryckningsdagen, den 2 februari, bibehållas.

Genom en inryckning vid sagda tidpunkt kunde dessutom de värnpliktiga

erhålla någon vinterutbildning.

Därest första utbildningstiden för de värnpliktiga av 1919 års klass

ordnades enligt ovanstående, skulle alltså inga värnpliktiga komma att

vara i tjänst efter den 30 september 1920 och intill dess värnpliktiga

av 1920 års klass inryckte, vilket med bibehållande av nuvarande inryckningstider

icke skulle komma att äga rum förrän den 11 november.

Detta skulle ur krigsberedskapssynpunkt innebära en mycket stor svaghet,

i all synnerhet som antalet stammanskap vore så ringa, framför

allt i Vaxholms fästning. För att i någon mån undvika denna svaghetsperiod

skulle den nu i tjänstgöring ej varande kontingenten värnpliktiga

kunna tänkas inrycka senare än ovan föreslagits, exempelvis i

mitten av juni. Dessa värnpliktiga skulle emellertid i så fall, vilket

8652 19 17

Avkortniagen

ur krigsberedskapssynpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

130

Svaren å do

av revisionen

framställda

frågorna.

även ovan framhållits, ieke hinna utbildas tillräckligt för att kunna deltaga

i skjutskolans eller mineringsskolornas övningar. Sagda skolor

skulle på grund härav i brist på personal icke kunna anordnas, varav

i sin tur skulle följa, att kustartilleriets personal av olika grader icke

skulle erhålla den för bibehållandet och utvecklandet av tjänstedugligheten

så nödvändiga utbildningen i dessa skolor. Ej heller skulle regementsövningarna

1920 kunna bedrivas planenligt dels i brist på personal,

dels enär dessa övningar i så fall skulle i hög grad störas av den

samtidigt pågående rekrytutbildningen. Ifrågavarande värnpliktiga skulle

slutligen, i likhet med de värnpliktiga av samma årsklass, som inryckt

den 11 november 1919, ej kunna erhålla tillfredsställande utbildning,

framför allt ej i mintjänst och därtill hörande övningar samt i tillämpningsövningar.

I det föregående torde med tydlighet hava påvisats, att här ifrågavarande

kontingent värnpliktiga av utbildningsskäl icke kunde inrycka

till tjänstgöring senare än i början av februari och ej utrycka tidigare

än den 30 september 1920. Likaså torde av föregående framgå, att

hänsynen till kustfästningarnas krigsberedskap oundgängligen krävde,

att vapenföra värnpliktiga av kustartilleriet ständigt vore till finnandes

inom sagda fästningar. På grund härav vore det icke möjligt att låta

merberörda värnpliktskontingent utrycka den 30 september, utan måste

den kvarstanna i tjänst, intill dess halva kontingenten av 1920 års värnpliktiga

inryckt. Detta sistnämnda torde med all sannolikhet icke komma

att ske förrän i början av november månad 1920. Då de nyinryckta

värnpliktiga måste bibringas åtminstone så mycken utbildning, att de

kunde nödtorftligen deltaga i vakttjänstgöring, innan de äldre värnpliktiga

utryckte, följde härav, att senare omgången av 1919 års klass icke

kunde, utrycka förrän tidigast i början av december 1920.

Härtill komme, att upprätthållande av fredstjänsten, i synnerhet

inaterielvården, med nödvändighet krävde, att 1919 års värnpliktiga

kvarstannade i tjänst, tills nästa årsklass värnpliktiga inryckt. Antalet

stammanskap och i tjänst varande militärarbetare vore nämligen alldeles

för litet för att de för materielens underhåll erforderliga arbetena skulle

kunna utföras med tillhjälp av endast denna personal. Visserligen skulle

härför kunna avses civila arbetare, men då denna utväg komme att medföra

mycket stora utgifter för statsverket, hade chefen för kustartilleriet

ansett sig icke böra ifrågasätta densamma i detta samband.

På grund av vad sålunda anförts ansåge chefen för kustartilleriet

sig böra lämna följande svar på de av försvarsrevisionen uppställda

frågorna:

opaginerad Kontrollera mot PDF

131

Beträffande sättet för genomförandet av den utan revisionen ifrågasatta

inskränkningen i utbildningstiden borde den kontingent värnpliktiga, som

inryckt till första tjänstgöring den 11 november 1919, avsluta denna sin

tjänstgöring den 23 maj 1920. Härvid hade förutsatts, att tjänstgöringen

icke uppdelades i omgångar, vilket visserligen i vissa avseenden skulle vara

fördelaktigt ur övningssynpunkt — med exempelvis en tjänstgöring den

11 november 1919—den 29 februari 1920 och en tjänstgöring den 7

juli—den 30 september 1920 — men dels bliva betungande för individen,

dels i alla händelser icke kunna medföra ett nöjaktigt utbildningsresultat.

Den återstående kontingenten värnpliktiga av samma årsklass borde under

sagda förutsättning inrycka den 20 mars 1920, på grund varav utryckning

borde äga rum den 30 september samma år.

Med avseende å det utbildningsresultat, som kunde med den sålunda

avkortade tjänstgöringen ernäs, vore att märka, att den värnplikts kontingent,

som redan inryckt till första tjänstgöring, skulle erhålla en ur militär

synpunkt mycket otillfredsställande utbildning. Utbildningsresultatet

kunde bliva av militärt värde endast såtillvida, som den erhållna utbildningen

kunde läggas till grund för ytterligare- sådan, vilken sistnämnda

emellertid i så fall måste givas tillräcklig lång varaktighet,

ungefär 4 månader för att möjliggöra ett för kustartilleriet något

så när värdefullt slutresultat. Den värnpliktskontingent, som inryckte

till första tjänstgöring under år 1920, kunde erhålla en utbildning av

något större militärt värde än den förstnämnda. Utbildningsresultatet

kunde emellertid bliva av något värde endast under förutsättning, att

hänsyn uteslutande toges till dessa värnpliktigas rekrytutbildning, således

med bortseende från övrig personals utbildning i skjut- och mineringsskolor

och utari hänsyn till regementsövningarnas bedrivande eller de

värnpliktigas behov av tillämpningsövningar. En nödvändig förutsättning

för ett sådant resultat vore därjämte, att de värnpliktiga icke

toges i anspråk för handräckningsarbeten, vilket åter skulle nödvändiggöra,

att antalet militärarbetare vid kustartilleriet måste minst fördubblas.

Då nu nämnda förutsättningar icke vore för handen eller kunde förbises,

följde härav, att ej heller denna värnpliktskontingent kunde erhålla en utbildning

av militärt värde, om utbildningstiden minskades med 130 dagar.

Svaret på den av revisionen framställda frågan, huruvida med den

avkortade tjänstgöringstiden kunde erhållas ett utbildningsresultat av

militärt värde, måste alltså bliva nekande.

De olägenheter, som skulle uppstå, om den ifrågasatta avkortningen

av utbildningstiden genomfördes, framginge av det föregående. En sammanfattning

av desamma gåve vid handen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

132

att regementsövningarna 1920 skulle bliva av ringa värde, enär den

förefintliga tillgången på personal icke skulle medgiva tillräckligt krigsmässiga

tillämpningsövningar,

att samtliga personalkategoriers vid kustartilleriet utbildning och

tjänstedugligket därigenom bleve lidande,

att den lialva årskontingent av 1919 års vapenföra värnpliktiga,

som inryckt till tjänstgöring den 11 november 1919, ej skulle kunna

erhålla erforderlig utbildning i bl. a. artilleri-, min-, båt- och maskintjänst;

ej heller skulle sagda kontingent kunna få deltaga i de för

tjänstbarheten så nödvändiga tillämpningsövningarna i större förband;

de värnpliktigas användbarhet vid mobilisering skulle sålunda högst

väsentligt nedgå,

att den halva årskontingent, som inryckte under år 1920, skulle

erhålla otillräcklig utbildning i tillämpningsövningar ävensom — beroende

på bristande tillgång på stampersonal och militärarbetare —

otillräcklig rekrytutbildning,

att skjut- och mineringsskolor icke eller endast ofullständigt skulle

kunna anordnas 1920 till stort men för stampersonalens, såväl befäls

som menigas, utbildning,

att fredstjänsten skulle på grund av den stora personalbristen näppeligen

kunna upprätthållas, sedan de värnpliktiga utryckt den 30 september,

varigenom bl. a. den dyrbara och mångskiftande materielens

underhåll skulle i hög grad äventyras, samt

att kustfästningarnas krigsberedskap icke skulle kunna upprätthållas

under senare delen av år 1920.

Beträffande frågan, med vilket högsta antal dagar en nedsättning av

övningstiden skulle kunna ske, anförde chefen för kustartilleriet, att

under förutsättning dels att kustartilleriets organisationer fortfarande

skulle äga bestånd och alltså lämna tillgång till specialutbildad personal

av olika kategorier bland såväl stam som värnpliktiga, dels att krigsberedskapen

i kustfästningarna skulle upprätthållas, dels slutligen "att

fredstjänsten skulle kunna fortgå någorlunda ostörd, vore den ifrågasatta

avkortningen av tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga av 1919

års klass icke genomförbar. Icke heller någon mindre avkortning under

samma förutsättning kunde tillstyrkas; den torde i alla händelser bliva

så obetydlig (2 å 3 veckor för den halva årskontingent, som ryckte in

under år 1920), att den kunde lämnas åsido.

Ansåge däremot statsmakterna, att en eftergift kunde göras beträffande

kust fästningarnas krigsberedskap under senare delen av år 1920

och beslötes i samband härmed, att antalet militärarbetare vid kust
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

artilleriet ökades med 100 % under samma tid eller att tillräckligt antal

civila arbetare därunder finge anställas i och för materielens värd och

underhåll, da skulle utbildningstiden för den värnpliktskontingent, som

inryckte i februari 1920, kunna förkortas med högst 82 dagar (tiden

den 1 oktober—den 22 december).

I samband med den verkställda utredningen ansåge chefen för kustartilleriet

sig slutligen böra med styrka betona, att kustartilleriet, såsom

vapenslag betraktat, vore av sådan natur, att det svårligen vid ett mera allmänt

bedömande av möjligheterna till en förkortning av den nu gällande, av

statsmakterna beslutade övningstiden kunde jämföras med något annat

vapenslag. De mest framträdande skälen härför vore, dels omfattningen

och arten av kustfästningarnas mångskiftande materiel, som nödvändiggjorde

nedläggandet av avsevärt mera tid och arbete på den rent tekniska

undervisningen än annorstädes inom krigsmakten, dels personalens

spridda förläggning, som ej blott föranledde ofta återkommande transporter

av personal och materiel, som inkräktade på övningstiden, utan

även nödvändiggjorde personalens användning i en mera vidsträckt mån

för arbeten och förrättningar, tillhörande den inre tjänsten, än vad fallet

vore vid en koncentrerad förläggning, ett förhållande, som ju även i

hög grad vore hinderligt för utbildningen, dels nödvändigheten att upprätthålla

en ständig krigsberedskap inom kustfästningarna, något som

förutsatte, att fullt utbildade värnpliktiga året om vore därstädes i tjänstgöring.

Man måste i övrigt vid bedömandet av här förevarande frågor noga

beakta, att kravet på kvaliteten av de värnpliktigas utbildning oundgängligen

stegrades, i samma mån antalet vakanser bland stammanskapet

växte.

Såsom förut nämnts, äro de värnpliktiga vid kustartilleriet i och

för erhållande av nödig säkerhetsbesättning å kustbefästningarna uppdelade

i två olika grupper. Av dessa har den ena, höstgruppen, påbörjat

första tjänstgöringen den 11 november 1919 och skall utrycka

den 30 september 1920. Med bortseende från uttryckningsdagen återstå

alltså den 1 mars av tjänstgöringsperioden 213 dagar. Enligt meddelade

bestämmelser skulle den andra gruppen, vårgruppen, hava inryckt

till första tjänstgöringen den 2 februari 1920 och avslutat denna den

22 december samma år. Med hänsyn till den uppkomna frågan om en

avkortning av tjänstgöringstiden har emellertid Kungl. Maj:t, efter därom

av_ revisionen gjord framställning, den 7 januari 1920 förordnat, att

ifrågavarande värnpliktiga i stället skola inrycka å dag under senare

Slutord.

Försyars
revisionens
yttrande.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

delen av mars eller första delen av april månader 1920, som framdeles

av Kungl. Maj:t bestämmes, dock att värnpliktiga, vilka med hänsyn till

tidigare utfärdad generalorder angående inryckning den 2 februari 1920

vidtagit särskilda föranstaltningar, må inställa sig till första tjänstgöringen

å sistnämnda dag. För denna grupp skulle alltså den 1 mars återstå

hela den till 323 dagar uppgående första tjänstgöringen.

På grund av de olägenheter den inom revisionen ifrågasatta avkortningen

av första tjänstgöringen med 130 dagar, enligt vad chefen

för kustartilleriet anfört, skulle medföra såväl med hänsyn till utbildningsarbetets

bedrivande som ur krigsberedskapssynpunkt, har revisionen

undersökt, huruvida icke med möjligaste tillgodoseende av såväl utbildningen

som krigsberedskapen en avkortning av tjänstgöringen skulle

kunna ske i ungefär samma omfattning, som föreslagits i fråga om

flottans värnpliktiga.

Vad då först vårgruppen beträffar, framgår av chefens för kustartilleriet

yttrande, att de till denna grupp hörande värnpliktiga ur utbildningssynpunkt

icke böra påbörja tjänstgöringen senare än den 20

mars. Å andra sidan hava de militära myndigheterna gjort gällande att

säkerhetstjänsten å kustfästningarna kräver, att dessa icke under någon

del av året äro helt i avsaknad av vapenföra värnpliktiga. Vid sådant

förhållande har revisionen, utan att för närvarande ingå på någon närmare

prövning av denna de militära myndigheternas uppfattning, ansett

lämpligt, att ifrågavarande grupp kvarstannar i tjänstgöring, intill dess

höstgruppen av 1920 års klass inryckt till första tjänstgöring, vilket

förutsattes komma att ske å samma dag som under år 1919 eller den

11 november. Därest inryckningen alltså äger rum den 20 mars och

utryckningen den 12 november, skulle, med frånräknande av in- och

utryckningsdagarna. första tjänstgöringen komma att omfatta 236 dagar,

innebärande en avkortning av den nuvarande tjänstgöringstiden med

(323 — 236 =) 87 dagar.

Vad höstgruppen beträffar, bör den erhålla motsvarande avkortning

av första tjänstgöringen. Detta torde lämpligen ske på det sättet, att

gruppens värnpliktiga hemförlovas från och med den 6 juli intill tjänstgöringsperiodens

slut den 30 september.

Tjänstgöringsförhållandena skulle alltså komma att te sig på sätt

nedanstående grafiska framställning utvisar.

Hemförlovning

i/i c/7 6/7—80 o = 87dagar 8% 3I/12

Röst gruppen —1——■ ■ —1 11 ■—■——I

i,T 20/3 12/n S1/l2

Vårgruppen

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Därest tjänstgöringen ordnas på nu angivet sätt och en efter de

nya förhållandena lämpad omläggning av don nuvarande utbildningsplanen

företages, anser revisionen, att tillfälle att i viss utsträckning

deltaga i skjut- och mineringsskolornas övningar bör kunna beredas de

till höstgruppen hörande värnpliktiga. För vårgruppens värnpliktiga

möter givetvis icke något hinder härutinnan och denna grupp kommer

jämväl att kunna deltaga i årets repetitionsövningar. Vad slutligen

säkerhetstjänsten angår, torde denna enligt förslaget få anses nöjaktigt

tillgodosedd.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

För att försvaret må i största möjliga hänseende draga nytta av

värnpliktiga med högre allmänbildning stadgas i gällande värnpliktslag,

att vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som

vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som

vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å

maskinistavdelning annan examen än maskinistexamen av tredje klass,

är, sedan han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra:

a) vid hären i sammanlagt 485 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring

om minst 400 dagar, som tager sin början under första året, samt med

en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra och tredje

åren;

b) vid marinen i 500 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 458 dagar, som

tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

Ifrågavarande längre utbildning avser bibringande av kompetens för

tjänstgöring såsom plutonchef eller i motsvarande befattning.

Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning, på sätt

Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt ovan nämnts, ändå att han icke avlagt där

omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig blivit inskriven redan

det år, då han fyllde 18 eller 19 år, är han skyldig att fullgöra sin

värnpliktstjänstgöring enligt förut omförmälda bestämmelser.

Studenter och likställda börja i allmänhet sin tjänstgöring samma

år de avlagt student- eller motsvarande examen, om de under året fylla

minst 18 år. Tjänstgöringen för de vid hären inskrivna tager sin början

i slutet av juni månad, d. v. s. kort efter studentexamen. Utbildningen

fortgår därefter i en följd till repetitionsövningarnas avslutande följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

187

år samt omfattar rekryt- och befälsutbildning. De värnpliktiga deltaga

i repetitionsövningarna vid vederbörligt truppförband andra året och

tredje året såsom pluton- eller troppchefer (motsvarande befattningar).

De vid marinen inskrivna inrycka i allmänhet i juni månad det år, inskrivningen

ägt rum, till tjänstgöring i en följd eller i vissa fall till

första tjänstgöring.

Då det beträffande vissa kategorier studerande är av vikt, att värnpliktstjänstgöringen

ordnas på ett praktiskt sätt såväl med hänsyn till

deras studier som på grund av det gagn, deras yrkesduglighet kan tillföra

den militära organisationen, hava särskilda bestämmelser härutinnan

i värnpliktslagen intagits. Sålunda stadgas, att därest vapenför värnpliktig

student eller likställd vid någon statens högskola eller annan

därmed jämförlig högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare,

tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen,

att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör

vapenför student eller likställd sannolikt, att han kommer att idka sådana

studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda genom

värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än för studenter

och likställda föreskrivits, KonuDgen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott

under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Därvid må den

värnpliktige åtnjuta högst 45 dagars minskning av den för studenter

och likställda bestämda tjänstgöringstiden. Har den värnpliktige icke

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt

de studieprov, Konungen bestämmer, skall han, enligt vad Konungen

föreskriver, fullgöra den studenter och likställda annars åliggande tjänstgöring;

och räknas därvid genomgången militärutbildning honom till

godo, på sätt Konungen prövar skäligt.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har inom revisionen den

uppfattningen gjort sig gällande, att första tjänstgöringen för ifrågavarande

värnpliktiga av 1919 års klass borde avkortas med 130 dagar.

Den sammanlagda utbildningstiden skulle alltså utgöra för de vid hären

inskrivna 355 dagar och för de vid marinen inskrivna 370 dagar.

Över det sålunda framställda förslaget hava, såsom förut nämnts,

yttranden avgivits av vederbörande militära myndigheter. För översiktens

skull torde i det följande de olika kategorierna av ifrågavarande

värnpliktiga böra behandlas var för sig.

365239

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Chefens för

generalstaben

yttrande.

A. Hären tilldelade studenter och likställda.

1. Allmänna synpunkter.

Uti sitt i ärendet den 15 december 1919 avgivna yttrande har

chefen för generalstaben till en början ansett sig böra framhålla vissa

allmänna synpunkter, vilka lämpligen torde redan här böra återgivas.

Det beslut, som riksdagen år 1914 fattat i försvarsfrågan hade,

yttrar generalstabschefen, avsett bland annat, att giva de vapenföra

studenterna och med dem jämförliga värnpliktiga en alldeles särskilt

framstående plats inom försvarsorganisationen. Den allmänna bildning,

av vilken ifrågavarande värnpliktiga vore i besittning, skulle tillgodogöras

försvaret genom att för deras värnpliktstjänstgöring sätta ett högre

mål än för det stora flertalet värnpliktiga, vilket måls nående dock

fordrade en längre tids utbildning. Därigenom skulle behovet av befäl

vid mobilisering i väsentlig mån kunna fyllas, och slutmålet för utbildningen

skulle vara: den vapenföre studentens lämplighet för tjänstgöring

såsom plutonchef eller i motsvarande befattning.

Den sammanlagda utbildningen hade bestämts till 485 dagar. Riksdagen

hade förklarat sig icke tveka att godkänna densamma med hänsyn

till nödvändigheten av att vid mobilisering hava tillgång å erforderligt

antal befäl i nämnda befattningar och i betraktande av de stora svårigheter,

som mötte att på annat sätt förskaffa sig sådant befäl. Någon

principiell invändning'' mot en dylik längre tjänstgöring kunde enligt

riksdagens mening icke med fog framställas.

Den första tjänstgöringen för vapenföra studenter och med dem i

värnpliktshänseende likställda vore jämlikt utfärdade föreskrifter bestämd

till:

vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna 425 dagar;

vid kavalleriet samt fält- och positionsartilleriet 401 dagar; och

vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 415 dagar.

Den ifrågasatta avkortningen i den första tjänstgöringen med 130

dagar utgjorde vid kavalleriet i det närmaste en tredjedel av hela den

därför avsedda tiden, vid de övriga truppslagen något mindre. Den 1

februari 1920 skulle efter ifrågavarande avkortning återstoden av första

tjänstgöringen — frånsett hemförlovning — utgöra

vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna 76 dagar;

vid kavalleriet samt vid fält- och positionsartilleriet 52 dagar; och

vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 66 dagar.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Det allmänna ändamålet med do vapenföra studenternas värnpliktstjänstgöring

vore, såsom nyss antytts, att meddela dem de kunskaper,

och färdigheter, som erfordrades för att de vid mobilisering skulle kunna

tjänstgöra såsom plutonchefer vid infanteriet eller i motsvarande befattningar

vid de övriga truppslagen. Dessa befattningar vore huvudsakligen:

vid kavalleriet troppchefs ställföreträdare (undantagsvis troppchef),

vid artilleriet och ingenjörtrupperna troppchef, vid trängen avdelningschef

vid trängformation, plutonchef vid sjukvårdsformatiou, sjukhusunderofficer

m. m. samt vid intendenturtrupperna plutonchef vid förplägnadskompani

o. d.

Med hänsyn till detta ändamål måste de vapenföra studenterna under

den första tjänstgöringen meddelas såväl soldat- (ryttar-, artillerist- o. s. v.)

utbildning som ock den befälsutbildning, som erfordrades, för att de under

repetitionsövningarna skulle kunna tjänstgöra såsom befäl i vederbörliga

befattningar. Vad de inlärt under den första tjänstgöringen skulle sålunda

tillämpas och befästas vid respektive truppförband under sistnämnda

övningar.

Att i detta sammanhang lämna en redogörelse för de vapenföra

studenternas utbildning under den första tjänstgöringen vid samtliga

truppslag skulle föra alltför långt, även om redogörelsen begränsades till

huvuddragen. Det syntes vara tillfyllest att giva en framställning av

den första tjänstgöringen vid infanteriet, då utbildningen vid de olika

truppslagen vore ordnad efter samma principer, givetvis med de skiljaktigheter

i tillämpningen, som betingades av truppslagens natur och

uppgift. Därvid vore emellertid att märka, att till följd av de ogynnsamma

utbildnings förhållandena vid infanteriet under utbildningsåret

1919 —1920 avvikelse från den ursprungliga utbildningsplanen blivit

gjorda. Det vore emellertid den ursprungliga planen, som måsle anses

vara den grundläggande, då man ville bilda sig en uppfattning om utbildningens

omfattning och indelning.

Under den första tjänstgöringen omfattade utbildningen av de vapenföra

studenterna vid infanteriet soldatutbildning, halvtroppchefsutbildning

och plutonchefsutbildning. I såväl halvtroppchefs- som plutonchefsutbildningen

inginge troppchefsutbildning. Troppen vore nämligen en

mellanlänk mellan plutonen och halvtroppen.

De vapenföra studenterna inryckte till sin första tjänstgöring omedelbart

efter midsommar. Under tiden till och med närmast påföljande

regementsövning erhölle de soldatutbildning. Under närmaste utbildningsperiod

till mitten av mars påföljande år fortsattes och avslutades soldatutbildningen

samt bedreves halvtroppchefsutbildning, varjämte de vapen
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

fora studenterna deltoge i särskild vinterutbildning. Under nästa period

— mitten av mars till början av maj — fortsattes och avslutades lialvtroppchefsutbildningen,

varjämte plutonchefsutbildningen påbörjades. Därpå

löljde omkring två månaders tjänstgöring vid egna regementen såsom

halvtroppchefer. Återstående tiden — den första tredjedelen av

juli till årets regementsövD ingår — användes till plutonchefsutbildning.

Ehuru utbildningsföreskrifterna angåve, att soldatutbildningen och

halvtroppchefsutbildningen skulle vid vissa angivna tidpunkter avslutas,

komme dock såväl det ena som det andra slaget av utbildning att automatiskt

bedrivas under hela första tjänstgöringen. Under halvtroppchefsutbildningen

iörrättade nämligen de, som icke tjänstgjorde såsom halvtroppchefer,

tjänst såsom män i ledet. Under''plutonchefsutbildningen

tjänstgjorde de, som icke tjänstgjorde såsom plutonchefer, dels såsom

halvtroppchefer, dels såsom män i ledet — allt under omväxling mellan

de i utbildningen deltagande. Därigenom komme utbildningen på det

lägre stadiet att bedrivas samtidigt med utbildningen på det högre stadiet,

varigenom den förra vunne ytterligare förkovran och fasthet.

Den till buds stående tiden under den första tjänstgöringen vore

med hänsyn till utbildningens ändamål och omfattning synnerligen väl

behövlig. De teoretiska ämnen, som skulle inläras, vore: soldatinstruktion,

underbefälsinstruktion, exercisreglemente för infanteriet, skjutinstruktion,

strid slära för infanteriet och vissa delar av fälttjänstreglementet.

Förvärvandet av erforderliga kunskaper i dessa ämnen samt den praktiska

utbildningen i soldat-, halvtroppchefs- och plutonchefsutbildningens

olika grenai krävde fullt därför avsedd tid. Det lyckades icke alla vapenföra.

studenter att förvärva kompetens att tjänstgöra såsom plutonchef.

De, som ägde mindre begåvning eller fallenhet, komme icke väsentligen

högre än till halvtroppchefsstadiet.

Det borde i detta sammanhang framhållas, att till följd av tillkomsten

av nya stridsmedel under de senaste åren ökade krav kommit att

ställas på. icke blott den högre utan även den lägre befälsutbildningen,

vilken därigenom blivit svårare än vad den varit år 1914.

Den ändring beträffande de vapenföra studenternas vid infanteriet

utbildning, som föreskrivits för utbildningsåret 1919—1920, avsåge, att

de skulle tagas i anspråk såsom instruktörer under infanteriets till 120

dagar förkortade första tjänstgöring, under vilken tid även plutonchefsutbildning

skulle bedrivas. Denna anordning syntes vara betingad av

det nödläge, varuti detta truppslag särskilt med hänsyn till tillgången

av underbefäl befunne sig. Den kunde emellertid icke föranleda någon

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

ändring- i vad förut sagts i annan mån, än att den vapenföre studentens

uppgift därigenom blivit utvidgad till att även tjänstgöra såsom instruktör.

Det ovan anförda gällde de vanliga studentkompanierna, men hade

lull tillämpning på studentkulsprutekompaniet, dock med beaktande av

att utbildningen till kulsprutetjänst i olika befattningar vore svårare än

motsvarande utbildning i vanlig infanteritjänst. För de vapenföra studenterna

vid kulsprutekompaniet tillkomme utbildning i ridning, hästvård

och en mera komplicerad materiel vård, under det att kraven med

hänsyn till den rent infanteristiska utbildningen måste eftersättas.

Av vad sålunda anförts angående de infanteriet tilldelade vapenföra

studenternas första tjänstgöring samt utbildningens ändamål och omfattning

in. m. framginge, att en avkortning med 130 dagar skulle vålla

utbildningen ett^ mycket stort avbräck. Plutonchefsutbildningen måste

avföras från utbildningsprogrammet. Halvtroppchefsutbildningen, som

enligt vad förut nämnts automatiskt fortginge under plutonchefsutbildbildningen,

komme även att lida, varjämte tjänstgöringen vid trupp såsom

halvtroppchef helt eller delvis måste inställas. Soldatutbildningen

komme icke, såsom fallet vore under den längre tjänstgöringen, att

vinna i säkerhet och ytterligare förbättras.

Liknande verkan hade avkortningen vid de övriga truppsiagen.

Såsom i det föregående redan framhållits, har revisionen vid fullgörandet

av sitt uppdrag att avgiva förslag rörande avkortning av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga av 1919 års klass utgått från nästlidet års

urtima riksdags i ämnet fattade beslut och gjorda uttalanden. Vid sådant

förhållande och då med hänsyn därtill att vapenföra studenter och

likställda av 1919 års klass — med undantag av vissa för specialtjänst

avsedda, såsom medicine studerande, tandläkare, veterinärer m. fl. — alltsedan

juni månad 1919 befinner sig i tjänstgöring, en omläggning av denna

årsklass utbildning icke nu kan äga rum, har revisionen icke ansett sig

kunna i detta sammanhang ingå på ett bedömande av vare sig frågan,

huruvida studenter och likställda över huvud taget böra hava en längre

utbildningstid än övriga värnpliktiga, eller frågan rörande utbildningstidens

förläggning i allmänhet. Det förra spörsmålet sammanhänger

givetvis mycket nära med den uppgift man i en blivande ny härorganisation

kan komma att tilldela denna kategori värnpliktiga, och för det

senare. spörsmålets besvarande kräves en mera ingående undersökning

än revisionen på den begränsade tid, som stått till buds, kunnat åstadkomma.

Revisionen har därför måst begränsa sig till att undersöka,

Fors Tårsrevisionens

yttrande.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

huru en avkortning av tjänstgöringstiden för vapenföra studenter och

likställda av 1919 års klass lämpligen kan låta sig genomföra.

Uti den till''1919 års lagtima riksdag avlåtna propositionen nr 410

med förslag till lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av

1919 års klass m. m. yttrade chefen för lantförsvarsdepartementet beträffande

vapenföra studenter och likställda, att sedan genom 1914 års

härordning de dittills å truppförbandsstaterna uppförda särskilda officersvolontärbeställningarna

indragits, soldatutbildningen av dem, som ämnade

taga anställning såsom officersaspiranter, skedde tillsammans med de

värnpliktiga studenterna. Enligt gällande utbildningsföreskrifter sammandroges

särskilda officersaspirantskolor på hösten varje år etter repetitionsövningarnas

avslutande. För att kunna bliva antagen till officersaspirant

fordrades att hava genomgått soldatutbildning. Med hänsyn

härtill och av vissa andra skäl hade första tjänstgöringen för värnpliktiga

studenter och likställda hittills tagit sin början under senare-hälften

av juni månad. Med nu gällande föreskrifter för officersutbildningen

svntes någon framflyttning av denna tidpunkt icke kunna vidtagas, enär

en tillfredsställande uttagning för officersaspirantskolorna då icke skulle

kunna äga rum. Efter officersaspiranternas avskiljande vidtoge befälsutbildningen

för övriga studenter och likställda, och påginge denna till

början av repetitionsövningarna följande år. Därest, på sätt dittills ägt rum,

huvudmassan av övriga värnpliktiga avslutat törsta tjänstgöringen under

första hälften av juli månad, skulle hinder icke hava mött att vid ungefär

samma tidpunkt avsluta första tjänstgöringen för studenter och

likställda. Med övergången från vinterlig]en till sommarlinjen bleve

detta emellertid icke möjligt, enär ifrågavarande värnpliktiga måste för

såväl sin egen som truppförbandens utbildning vara i tjänst under sista

delen av rekrytskolan, då övningar i pluton- och kompaniförband ägde

rum. Med hänsyn till nu angivna förhållanden ansåge departementschefen

sig icke kunna föreslå någon avkortning av första tjänstgöringen

för värnpliktiga studenter och likställda av 1919 års klass. Emellertid

syntes det honom med billigheten överensstämmande, att jämväl denna

grupp värnpliktiga komme i åtnjutande av den avkortning av den i

värnpliktslagen stadgade tjänstgöringstiden, som kunde åstadkommas

genom att ifrågavarande värnpliktiga befriades från skyldigheten att

fullgöra den till andra året (1920) förlagda repetitionsövningen.

Uti samma proposition framhöll chefen för sjöförsvarsdepartementet

att med avseende å utbildningstiden för studenter och likställda m. fl.

vid marinen syntes i överensstämmelse med vad som föreslagits i fråga

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

om motsvarande kategori vid armén, något beslut i fråga om avkortuiug

i utbildningstiden icke för det dåvarande böra fattas.

Av såväl myndigheternas i ärendet avgivna yttranden, för vilka i

det följande närmare redogöres, som chefens för lantforsvarsdepartementet

förenämnda anförande framgår, att den inom revisionen ifrågasatta avkortningen

av första tjänstgöringen för studenter och likställda av 1919

ars klass med 130 dagar skulle ur utbildningssynpunkt medföra synnerligen

stora olägenheter. Såsom förut nämnts, avser denna att göra

vederbörande skickade att iöra befäl såsom plutonchefer eller att fullgöra

tjänst i motsvarande befattning. Vare sig hem förlovningen äger rum i

slutet av tjänstgöringsperioden eller omedelbart efter ''det riksdagens

beslut i ärendet fattats, kommer resultatet av utbildningen icke att motsvara

därmed avsett ändamål. Myndigheternas yttranden giva nämligen

vid handen, att de värnpliktiga med den utbildning de hittills redan fått

och under återstående del av tjänstgöringen skulle ytterligare erhålla, i regel

väl kornme att bliva användbara såsom underbefäl men däremot icke såsom

plutonchefer. Utgår man från att några ändringar i själva härorganisationen

icke böra under provisorietiden vidtagas, synes man varken kunna eller

böra ifrågasätta, att studenter och likställda skola utbildas för annat

ändamål än härordningen avser. Huruvida detta syfte kan vinnas med

en kortare utbildningstid än den nu fastställda, är emellertid en fråga,

rörande vilken revisionen kan yttra sig först i sammanhang med ordnandet

av tjänstgöringsförhållandena för värnpliktiga av 1920 års klass.

Ser man alltså det föreliggande spörsmålet ur synpunkten av de värnpliktigas

egen utbildning, kan revisionen följaktligen icke tillstyrka

någon mera avsevärd avkortning av första tjänstgöringen för studenter

och likställda av 1919 års klass.

Till samma resultat kommer revisionen jämväl av ett annat skäl.

Såsom förut nämnts, skall den stora huvudmassan vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass inrycka till fyra månaders första tjänstgöring i

början av maj 1920. På grund av det för närvarande synnerligen

stora antalet vakanser bland det fast anställda underbefälet kommer utbildningsarbetet

givetvis att bliva förenat med mycket stora svårigheter.

För att i möjligaste mån bereda erforderlig lättnad härutinnan har man

nu för avsikt att låta studenter och likställda under rekrytskolan tjänstgöra

vid truppförbanden såsom instruktörer för de övriga värnpliktiga.

I sådant sylte hava, såsom i det föregående omförmälts, bestämmelser

utfärdats därom, att instruktörsutbildning skall meddelas studenter och

likställda vid infanteriet till den omfattning, som erfordras för tjänstgöring

såsom befäl såväl under soldatutbidning som vid utbildad trupp.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Därest studenter och likställda hemförlovas nu på våren för att åter

inrycka till tjänstgöring i början på maj, kommer givetvis deras användbarhet

för instruktörstjänst, en uppgift för vilken de hittills endast i

ringa grad utbildats, att bliva avsevärt minskad. Äger hemförlovningen

åter rum i slutet av tjänstgöringsperioden, bliver följden härav, att

truppförbanden mitt under pågående utbildningsarbete berövas ett synnerligen

välbehövligt tillskott av instruktörer och befäl.

Om en avkortning av första tjänstgöringen för vapenföra studenter

och likställda av 1919 års klass alltså icke kan ur militär synpunkt förordas,

så torde å andra sidan en dylik avkortning icke heller vara av

någon större betydelse för de värnpliktiga själva, då den tid, varunder

hemförlovningen skulle ske, vare sig den ägde rum nu på våren eller

senare på sommaren, svårligen skulle med någon egentlig fördel kunna

av de värnpliktiga utnyttjas. De anmärkningar, som framställts mot

den för studenter och likställda för närvarande stadgade tjänstgöringstiden,

torde mindre hava sin grund däri, att denna är så avsevärt mycket

längre än för övriga värnpliktiga, som fastmera därutinnan, att tjänstgöringen

förlagts på ett sätt, som måste verka i hög grad störande på

vederbörandes studier vid universitet, högskolor och andra utbildningsanstalter.

Då inryckningen för närvarande äger rum i juni under första

värnpliktsåret och därefter fortgår i eu följd till inemot mitten av oktober

månad andra året, samt härtill kommer en andra repetitionsövning

på hösten under tredje året, gå på grund av värnpliktstjänstgöringen

praktiskt taget icke mindre än fyra lästerminer till spillo. Att detta för

de värnpliktiga skall innebära de allvarligaste olägenheter såväl med

hänsyn till deras studier som ur ekonomisk synpunkt, torde icke närmare

behöva utvecklas. En avkortning av första tjänstgöringen på sätt

ovan nämnts skulle emellertid icke bereda de värnpliktiga någon som

helst fördel i nu angivna hänseende.

Vill man därför, såsom revisionen anser billigheten kräva, bereda

studenter och likställda av 1919 års klass en lättnad i värnpliktstjänstgöringen,

så bör detta lämpligen ske på det sättet, att de kunna för

sina studier helt disponera den hösttermin, som vid olika läroanstalter

tager sin början i slutet av augusti eller början av september innevarande

år. I detta syfte böra de såsom chefen för lantförsvarsdepartementet

i sitt förut omförmälda anförande gjorde gällande, helt

befrias från årets repetitionsövningar. Då dessa emellertid vid de särskilda

vapenslagen taga sin början å olika tider, växlande mellan den

31 augusti och den 10 september, torde för att terminen skall kunna

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

fullt utnyttjas de värnpliktiga, som visa sig vara därav i behov, böra

befrias jämväl under erforderlig del av första tjänstgöringen.

Vad beträffar de värnpliktiga, vilka fullgöra sin tjänstgöring i en

följd eller hava densamma indelad i militärutbildning, fackutbildning och

fackt)änstgöring, torde jämväl dessa böra komma i åtnjutande av en avkortning

av den nu stadgade tjänstgöringstiden; och torde denna avkortning

böra bestämmas med ledning av vad ovan föreslagits för de

värnpliktiga, vilkas utbildningstid är fördelad i en första tjänstgöring

och repetitionsövningar.

2. Fotfolket.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola fotfolket tilldelade vapenföra

studenter och likställda —• läkare, tandläkare och apotekare undantagna

— av 1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring på sätt nedanstående

grafiska framställning utvisar.

1. året,

1919.

2. året,

1920.

3. året,

1921.

Första tjänatgöring (hem
-

förlofning i 16 dagar)

10/a Rep.-övn.u/io

Rep.-övn.l)

1425 dagar

30 »

-1 30 - 485 dagar

G. o. nr 4o5/i9i8 innehåller bl. a. följande föreskrifter för ifrågavarande

värnpliktigas utbildning. I dessa föreskrifter hava dock, såsom

längre fram omförmäles, för utbildningsåret 1919—1920 vissa ändringar

vidtagits.

Utbildningens ändamål är att bibringa den vapenföre studenten sådana

kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan tjänstgöra

såsom plutonchef.

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck soldat, till kraftig befälsföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna med sig. 1 krigstukt,

duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en föresyn för mannen i

ledet.

Utbildningen under första tjänstgöringen omfattar soldatutbildning,

utbildning till halvtroppchef och plutonchef. Utbildningen till troppchef

ingår i såväl halvtroppchefs- som plutonchefsutbilduingen. *)

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

Gällande

utbildnings.

•föreskrif
ter.

3652 19

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Exercis

Fälttjänst

Utbildningen uppdelas på följande övningsgrenar och ämnen:

sluten ordning,

spridd »

eldstrid,

handgranatstrid,

bajonettstrid,

stridsverksamhet i övrigt,

marscher och järnvägstransport,

förläggning,

spaning,

marschbevakning,

förposttjänst,

koktjänst,

fältarbeten,

signalering

kartläsning.

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Kroppens vård.

Utrustningens vård.

Gymnastik och idrott.

Samaritkurs.

Soldatinstruktion, underbefälsinstruktion för infanteriet, exercisreglemente

för infanteriet, skjutinstruktion, fälttjänstreglemente (avd. I—VIII,

delar av avd. XIII), instruktion för fältarbeten och stridslära för infanteriet.

Första tjänstgöringen indelas i fem perioder, nämligen:

1. perioden, från tjänstgöringens början till och med den under

densamma infallande repetitionsövningen. Utbildningen avser den enskilde

soldatens verksamhet och åligganden inom plutonen och kompaniet

under olika i fält förekommande förhållanden samt bibringande av

full förtrogenhet med nämnda truppförbands former.

2. perioden, från första periodens slut till omkring mitten av

mars. Soldatutbildningen fortsättes och avslutas. Samtidigt bedrives

halvtroppchefsutbildning redan från periodens början. Förberedande och

utförande av den särskilda vinterutbildningen.

3. perioden, från mitten av mars till början av maj. Halvtroppchefsutbildningen

fortsättes och avslutas. Plutonchefsutbildningen

påbörjas.

4. perioden, från början av maj till slutet av samma års soldatutbildning

vid vederbörliga regementen. Utbildningen avser tjänstgöring

såsom halvtroppchef.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

5. perioden, från slutet av soldatutbildningen vid vederbörliga

regementen till andra årets repetitionsövning. Plutonchefsutbildningen

fortsattes och avslutas.

Utbildningen under de tre första perioderna samt den femte äger

rum vid särskilt organiserade studentkompanier, ett per arméfördelning.

Med anledning av det ringa antalet ofiicersaspiranter under de

senaste åren bar ett visst antal vapenföra studenter, år 1919 uppgående

till 34, överförts från de vanliga studentkompanierna till officersaspirantskolan

på Karlsborg och där fått sin utbildning tillsammans med officersaspiranterna.

Utbildningen under fjärde perioden försiggår vid de regementen,

som de vapenföra studenterna tillhöra.

Den 1 november 1919 sammandrogs ett studentkulsprutekompani vid

Skaraborgs regemente. Eleverna beordrades ur ovannämnda studentkompanier

till ett antal av 3 från varje infanteriregemente. Tjänstgöringen

vid detta kompani skulle fortgå till den 19 augusti 1919, då

eleverna skulle återgå till vederbörliga regementen för att intill repetitionsövningen

tjänstgöra såsom kulspruteunderbefäl. I ovanstående hava

sedermera vissa, nedan angivna ändringar inträtt.

Utbildningen vid kompaniet har till ändamål att bibringa vapenför

student sådana kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan

tjänstgöra såsom plutonchef vid kulsprutekompani, samt omfattar i främsta

rummet kulsprutetjänst såsom kulsprutesoldat, kulspruteunderbefäl och

kulspruteplutonchef ävensom den infanteritjänst, som lämpligen kan bedrivas.

För utbildningen, i vilken även ridutbildning ingår, gälla i tillämpliga

delar för utbildningen vid kulsprutekompani och för utbildningen

vid studentkompani givna föreskrifter.

För innevarande utbildningsår hava emellertid i ovannämnda föreskrifter

följande ändringar vidtagits.

Vid de vanliga studentkompanierna befanns elevernas antal hava

nedgått så betydligt mot under föregående utbildningsår, att det visade

sig nödvändigt för åstadkommande av nöjaktig utbildning i pluton och

kompani att vid tiden för studentkulsprutekompaniets bildande sammanslå

de sex studentkompanierna till två, det ena om 64 man, förlagt till

andra arméfördelningen (Norrköping) och det andra om 76 man, förlagt

till sjätte arméfördelningen (Östersund).

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Inspektörens

för iii''

fanteriet

yttrande.

Med anledning av den nedsättning av första tjänstgöringen till

120 dagar, söm av riksdagen beslutats för 1919 års klass vid infanteriet,

har en omläggning av utbildningsarbetet måst i viss mån äga rum vid

de vanliga studentkompanierna och studentkulsprutekompaniet.

För de vanliga studentkompanierna gäller:

Vapenför student skall i främsta rummet utbildas till truppförare.

Instruktörsutbildning meddelas till den omfattning, som erfordras för

tjänstgöring såsom befäl såväl under soldatutbildning som vid utbildad

trupp.

Första tjänstgöringen indelas i fyra perioder. De två första lika

som förut; tredje perioden omfattar tiden från mitten av mars till och

med den 1 maj 1920; fjärde perioden tiden från och med den 2 maj

till repetitionsövningen 1920, d. v. s. den 10 september.

Utbildningen till och med tredje perioden försiggår vid de båda

studentkompanierna i Norrköping och Östersund. Under fjärde perioden

avser utbildningen tjänstgöring såsom halvtroppchef vid vederbörligt regemente^

varest även samtidigt plutonchefsutbildningen fortsättes och avslutas

under ledning av en av regementschefen beordrad regementsofficr.

Ändringarna för studentkulsprutekompaniet bestå däruti:

att tjänstgöringen vid studentkulsprutekompaniet skall avslutas redan

den 1 maj 1920;

att utbildningen vid kompaniet har till ändmål att bibringa eleven

sådana kunskaper och färdigheter, att han må kunna tjänstgöra såsom

halvtroppchef vid kulsprutekompani; samt

att efter den 1 maj 1920 de av eleverna, som förklarats lämpliga

för tjänstgöring såsom halvtroppchefer, skola tjänstgöra såsom sådana

vid vederbörligt regementes kulsprutekompani under hela tiden för soldatutbildningen

1920, under vilken tjänstgöring även utbildningen till kulspruteplutonchef

fortsättes och avslutas.

Under andra och tredje arens repetitionsövningar tjänstgör vapenför

student jämlikt g. o. nr 405 ms vid vederbörligt regemente såsom plutonchef

(plutonchefs ersättare), troppchef (troppchefs ersättare) eller halvtroppchef,

allt efter det vitsord, han erhållit.

Uti sitt den 10 december 1919 avgivna yttrande angående den av

revisionen ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen med 130

dagar framhåller inspektören för infanteriet, att denna i vissa avseenden

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

skulle utöva olika inflytande på utbildningen av de olika kategorierna,

nämligen studenterna vid studentkompanierna och studenterna vid studentkulsprutekompaniet.

Dessa borde därför behandlas var för sig.

Vid besvarande av frågan, huru den av revisionen ifrågasatta av kortningen

av första tjänstgöringen skulle genomföras för att i militärt hänseende

medföra minsta möjliga olägenheter, anför inspektören för infanteriet

i huvudsak följande:

Vid bestämmandet av tidpunkten för avkortningen kunde två sätt

väljas: antingen fortsatt utbildning vid studentkompanierna till början

av maj och därefter hemförlovning, eller ock avbrott i utbildningen vid

nämnda kompanier i början av april samt inkallande i början av augusti

till fortsatt tjänstgöring. Denna skulle bestå i tjänstgöring såsom underbefäl

vid vederbörliga regementen under sista månaden av de vapenföra

värnpliktigas soldatutbildning.

Med hänsyn till den stora bristen på instruktörer, tillhörande underbefälet,

som komme att göra sig gällande under soldatutbildningen vid

1919 års klass vore det visserligen i hög grad önskvärt att kunna inkalla

de vapenföra studenterna till instruktörtjänst under nämnda utbildning,

t. ex. i maj. Men i så fall skulle de vapenföra studenterna hemförlovas

från studentkompanierna redan den 1 april eller tidigare. Därav

följde, att halvtroppchefsutbildningen ej fullständigt medhunnes och att

de sålunda svårligen kunde fullgöra en instruktörs skyldigheter. Man

syntes därför vara nödsakad avstå från önskan att använda dem i instruktörstjänst

under soldatutbildningens tidigare del. Endast de båda ovan

anförda alternativen behandlades därför.

Det vore vanskligt att avgöra, vilketdera av dessa medförde minsta

olägenheter i militärt hänseende. Det förra medgåve vid de vanliga studentkompanierna

avslutandet av halvtroppchefsutbildningen, men omöjliggjorde

befästandet av denna utbildning genom tjänstgöring såsom halvtroppchef

vid trupp före årets regementsövning. Det senare medgåve

icke avslutandet av halvtroppchefsutbildningen vid studentkompanierna,

men beredde de vapenföra studenterna tillfälle att fortsätta denna del

av utbildningen vid vederbörliga regementen under en månads tjänstgöring

såsom halvtroppchefer omedelbart före repetitionsövningen.

För denna kategori värnpliktige vore tjänstgöringen vid trupp

under beväringsrekrytskolan så viktig för uppfostran till halvtroppchef,

att den borde föredragas framför fortsatt utbildning under april vid

studentkompaniet. Avkortningen borde sålunda förläggas till tiden den

1 april—den 8 augusti.

Student,ernå

vid studentkompanierna.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

\id besvarande av fragan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden

ett utbildning sresultat av militärt värde kunde erhallas, framhåller mspektöien

för infanteriet, att ined den ifrågasätta förkortningen komnie

all plutonchefsutbildning att omöjliggöras. Visserligen skulle sådan utbildning

enligt plan hava påbörjats under tredje perioden, men då genom

avkortningen ingen möjlighet förefunnes att avsluta utbildningen, bleve

följden självfallet, att all plutonchefsutbildning inställdes och att hela

tiden ägnades åt halvtroppchefsutbildningen. Utbildningsresultatet i

militärt hänseende kunde följaktligen bedömas sålunda: Den vapenföre

studentens soldatutbildning bleve i allmänhet sett avslutad;

hans utbildning till halvtroppchef syntes i allmänhet bliva någorlunda

nöjaktig; däremot nåddes icke slutmålet för den vapenföre studentens

militära utbildning, hans uppfostran till en vid mobilisering användbar

plutonchef. Genom den avkortade tiden komme icke soldat- och halvtroppchefsutbildningen

att fördjupas eller befästas.

Rörande de med avkortningen av första tjänstgöringen förenade olägenheterna

borde framhållas, att de vapenföra studenternas utbildning till

vid mobilisering användbara plutonchefer icke medhunnes, varigenom

brist vid mobilisering uppstode. Under repetitionsövningarna kunde de

endast tjänstgöra såsom halvtroppchefer. Det syntes knappast behöva

framhållas att plutonchefstjänsten bleve mera krävande, i samma mån

som manskapets utbildning försämrades, såsom fallet blivit med årsklasserna

1918 och 1919.

Avkortningen verkade även menligt på reservofficersrekryteringen.

De vapenföra studenter, som önskade fortsätta sin utbildning till reservofficerare,

voro icke efter en med 130 dagar avkortad första tjänstgöring

kvalificerade för inträde vid krigsskolans reservofficerskurs utan borde

underkastas fortsatt utbildning efter de övrigas hem förlovning. En sådan

bestämmelse skulle sannolikt medföra avsevärd minskning av antalet

reservofficersaspiranter.

Svaret pa frågan, med vilket högsta dagantal en avkortning av första

tjänstgöringen kunde ske, kunde enligt inspektörens för infanteriet mening,

med hänsyn tagen till ändamålet med de vapenföra studenternas värnpliktstjänstgöring,

endast bliva, att en avkortning av första tjänstgöringen

icke vore möjlig.

I detta sammanhang borde även tagas i betraktande det inflytande,

som den avkortade tjänstgöringen skulle utöva på infanteriets officersaspirantskola,

till vilken ett visst antal vapenföra studenter vore beordrade

på grund av att det ringa antalet officersaspiranter, f. n. blott 10, i hög

grad försvårade och i vissa fall omöjliggjorde utbildningen. Skulle nu

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

dessa, vapenföra studenter hemförlovas den 1 april, vilket med hänsyn

till deras egen utbildning vore att föredraga, så bleve följden, dels att

utbildningsplanen vid skolan i viss mån måste läggas om, varigenom

utbildningens planmässighet äventyrades, dels att de fåtaliga officersaspiranterna

under skolans sista månad, då övningar i trupp vore förhärskande,

saknade möjlighet till utbildning vid skolan i högre förband

än en svag halvtropp.

Vid besvarande av frågan, huru den av revisionen ifrågasatta avkortningcn

av första tjänstgöringen skulle genomföras för att i militärt hänseende

medföra minsta möjliga olägenheter, anför inspektören för infanteriet,

att läget vid studentkulsprutekompaniet vore ännu ogynnsammare än

vid de vanliga studentkompanierna. En avkortning av tjänstgöringen

skulle medföra en forcering av utbildningen för att medhinna nödtorftig

halvtroppchefsutbildning, vilken utbildning vid kulsprutekompani toge

längre tid än vid ett vanligt. Någon tjänstgöring som halvtroppchef

vid respektive regementen syntes, trots därmed förenade olägenheter,

därför icke kunna ifrågakomma, utan borde en eventuell avkortning om

130 dagar förläggas till tiden den 3 maj — den 9 september.

Med avseende å frågan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden

ett utbildning sr esidtat av militärt värde kunde erhållas, borde framhållas,

att samma synpunkter, som angivits i fråga om utbildningen vid

studentkompanierna, vore även här gällande, ehuru i ännu högre grad.

Utbildningsresultatet borde även bedömas på samma sätt, som vid sistnämnda

kompanier.

De med avkortningen av första tjänstgöringen förenade olägenheterna

bleve ej obetydligt större än vid de vanliga studentkompanierna. Vad

som för dem anförts i detta sammanhang hade sin tillämpning även

på studentkulsprutekompaniet. Därjämte tillkomme åtskilliga andra olägenheter.

Om utbildningstiden avkortades, måste målet sättas till en nödtorftig

halvtroppschefsutbildning och koncentreras på det härför oundgängligen

nödvändiga. Inknappning borde i främsta rummet äga rum i

ridutbildningen och i de teoretiska ämnena. Men den förra läte sig ej

avkorta, enär den vore förlagd till utbildningstidens förra del, och den

teoretiska undervisningen måste fortgå enligt plan, till dess riksdagens

beslut vore kungjort.

Frågan, med vilket högsta dagantal avkortning kunde ske, besvarades

i överensstämmelse med vad som anförts rörande utbildningen vid de

vanliga studentkompanierna.

Studenterna

vid stndentkulsprutokompaniet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Chefens för

generalstaben

.yttrande.

Försvarsre

visionens

yttrande.

Uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande har chefen för

generalstaben beträffande frågan, huru den av revisionen ifrågasatta avkor

träng en av första tjänstgöringen skidle genomföras för att i militärt hänseende

medföra minsta möjliga olägenheter, anfört, att vad de vanliga studentkompanierna

anginge det vore mycket svårt att mot varandra väga de båda

av inspektören för infanteriet framställda alternativen. Fullbordande av

halvtroppchefsutbildningen vore en mycket viktig synpunkt, tjänstgöringen

vid trupp vore en därmed jämförlig. Något tillräckligt vägande skäl att

vid 1919 års klass frångå de av inspektören för infanteriet föreslagna

sätten för avkortningens genomförande vid de vanliga studentkompanierna

och vid studentkulsprutekompaniet syntes dock icke kunna anföras.

Rörande inspektörens för infanteriet yttrande över övriga av revisionen

framställda frågor hade chefen för generalstaben icke någon anledning

till erinran. Beträffande de olägenheter den ifrågavarande avkortningen

skulle medföra, behövde icke särskilt påpekas, att dessa

gjorde sig gällande icke blott i fråga om de vapenföra studenternas

utbildning i och för sig utan ock i skilda avseenden med hänsyn till

truppförbandens i deras helhet utbildning och verksamhet samt mobiliserin

gsmöj ligheter.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts rörande de

principer, varefter avkortuingen av tjänstgöringstiden för vapenföra

studenter och likställda bör äga rum, får revisionen föreslå, att ifrågavarande

värnpliktiga vid fotfolket befrias från dem innevarande år

åliggande repetitionsövning om 30 dagar.

Då första tjänstgöringen avslutas först den 10 september, torde de

värnpliktiga, vilka för sina studier äro i behov av tidigare ledighet,

böra erhålla befrielse jämväl under erforderligt dagantal av första tjänstgöringen.

3. Rytteriet.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola rytteriet tilldelade vapenföra

studenter och likställda — veterinärer undantagna — av 1919 års klass

fullgöra sin tjänstgöring på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

1. året, _

1919. i

2. året, \

1920. /

3. året, \,_

1921. /

Första tjänstgöring (hem
-

förlovning i 17 dagar)

l8/s 81/sKep.-övn.ls/io

IJep.-övn. *)

'') In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

■Il 401 dagar

\ 42 »

■I 42 »

485 dagar

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

G. o. nr °20/isis innehåller bl. a. följande föreskrifter för ifrågavarande

värnpliktigas utbildning.

Utbildningens ändamål är att bibringa den vapenföre studenten sådana

kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan tjänstgöra

såsom troppchefs ställföreträdare (undantagsvis såsom troppchef).

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck ryttare, till kraftig befälsföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna med sig. I

krigstukt, duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en föresyn för

mannen i ledet. Ävenledes skall vapenför student vänjas vid ett sparsamt,

nyktert och härdande levnadssätt.

Utbildningen under första tjänstgöringen omfattar ryttarutbildning,

utbildning till underbefäl samt förberedelse för eventuellt inträde vid

krigsskolan och uppdelas på följande övningsgrenar och ämnen:

Ridning.

Exercis

Exercis till fots i sluten ordning,

Exercis till fots i spridd ordning,

Exercis till häst,

Strid till häst,

Eldstrid,

Handgranatstrid,

Baj onettstrid,

Strid sverksamhet i övrigt.

Marscher och järnvägstransporter, •

Förläggning,

Spaning,

Marschbevakning,

Fälttjänst Förposttjänst,

Koktjänst,

Fältarbeten,

Signalering,

Kartläsning,

Sabelfäktning.

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Hästkännedom och hovbeslag.

Hästvård.

Kroppens vård.

Utrustningens vård.

Gymnastik och idrott.

Samaritkurs.

Gill laude

utbildnings*

föreskrifter.

8652 19

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Inspektörens

för

kavalleriet

yttrande.

Ryttarundervisning, Korpralsundervisning, Exercisreglemente för

kavalleriet, Skjutinstruktion (»Grunder för eldverkan» samt »Målbestämning»

och »Avståndsbestämning»), Fälttjänstreglemente, avd. I—VIII samt

avd. XIII, Instruktion för kavalleriets fältarbeten, Fältinstruktion för

kavalleriet, Huvuddragen av Sveriges härordning, Tjänstgöringsreglemente

för armén samt Strafflag för krigsmakten.

Första tjänstgöringen indelas i fyra perioder.

1. perioden, från tjänstgöringens början till och med den under

densamma infallande repetitionsövningen. Utbildningen avser den enskilde

ryttarens verksamhet och åligganden inom troppen och skvadronen

under olika i fält förekommande förhållanden samt bibringandet av full

förtrogenhet med nämnda truppförbands former.

2. perioden, från första periodens slut till slutet av december.

Ryttarutbildningen fortsättes och avslutas. Samtidigt bedrives underbefälsutbiidning.

Den särskilda vinterutbildningen förberedes.

3. perioden, från början av januari till början av juni. Utbildningen

till underbefäl fortsättes. Särskild vinterutbildning utföres.

4. perioden, från början av juni till andra årets repetitionsövning.

Utbildningen avser tjänstgöring såsom halvtroppchef.

Utbildningen under de tre första perioderna försiggår vid en särskilt

organiserad studentskvadron, dit under andra och tredje perioderna

kavalleriets ofiicersaspirantskola även förlägges. Utbildningen under

fjärde perioden försiggår vid de regementen, som de vapenföra studenterna

tillhöra.

Under andra och tredje årens repetitionsövning ar tjänstgör vapenför

student vid vederbörligt regemente såsom troppchefs ställföreträdare

(undantagsvis såsom troppchefj eller halvtroppchef, allt efter det vitsord,

han erhållit.

Uti sitt den 6 december 1919 avgivna yttrande har inspektören för

kavalleriet vid besvarande av frågan, huru den av revisionen ifrågasatta

avkortningen av första tjänstgöringen med 130 dagar skulle genomföras för

att i militärt hänseende medföra minsta möjliga olägenheter, anfört, att av

det sätt, varpå utbildningen vore ordnad, framginge, att för utbildning

till godkänd rekryt och till underbefäl stode till buds tiden den 26 juni

—den 1 juni eller, efter avdrag för hemförlovning vid jul, i runt tal

320 dagar.

För fast anställd personal, som utbildades till underbefäl, kunde

samma tid, fördelad på trenne år, beräknas till i runt tal 450 utbildningsdagar.

Härav framginge, att arbetet vid studentskvadronen måste

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

i avsevärd grad forceras, vilket beträffande den rent teoretiska delen av

utbildningen kunde ske med hänsyn till de utbildades större förutsättningar

för sådan undervisning. Vad den praktiska utbildningen anginge,

kunde ej undvikas, att vissa olägenheter av forceringen gjorde sig

gällande, dock utan att de hittills lett till skada.

Den ifrågasatta avkortningen av den första tjänstgöringen med 130

dagar kunde för nu i tjänstgöring varande studenter icke förläggas

annorledes än i en följd och vid slutet av utbildningstiden. Dess uppdelning

i omgångar eller inläggande i första tjänstgöringen på annat

sätt skulle med hänsyn till studentskvadronens organiserande innebära

de mest avsevärda olägenheter och kostnader, varjämte ur militär utbildningssynpunkt

en så förlagd avkortningsperiod ej kunde godtagas,

enär den sönderbröte utbildningen utan hänsyn till de militärpedagodiska

fordringarna. Avkortningen borde således ske med början den 9 april

1920 och omfatta de 130 dagarna till den 31 augusti.

\ id besvarande av frågan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden

ett utbildning sr esultat av militärt värde kunde erhållas, framhåller

inspektören för kavalleriet, att den tredje utbildningsperioden komme att

avkortas med 51 dagar eller i runt tal en tredjedel av dess nuvarande

längd. Då utbildningen under denna period avsåge att bibringa studenten

de kunskaper och färdigheter, som fullständig underbefälsutbildning

innebure, skulle avkortningen innebära ett uppgivande av utbildningens

under perioden mål.

Beträffande fjärde perioden, tjänstgöringen vid trupp för studenter i

egenskap av underbefäl och även i likhet med underofficer, vore tydligt,

att dess bortfallande medförde, att det avsedda målet icke kunde nås.

Ändamålet med densamma vore nämligen att bibringa studenten vana

vid att föra befäl över verklig trupp.

På grund av vad sålunda anförts ansåge inspektören för kavalleriet,

att med den avkortade tjänstgöringstiden kunde den värnpliktige studenten

erhålla ryttareutbildning i erforderlig utsträckning, men att fullständig

underbefälsutbildning samt vana vid och förtrogenhet med verklig

trupp ej heller kunde givas.

Rörande de med den ifrågasätta avkortningen av första tjänstgöringen

förenade olägenheterna hade inspektören för kavalleriet icke något väsentligt

att tillägga, utöver vad i svaret på närmast föregående fråga anförts.

Svaret på frågan, med vilket högsta dagantal en avkortning av första

tjänstgöringen kunde ske, ansåge inspektören för kavalleriet sig böra formulera

så, att avkortning av utbildningstiden för vapenföra studenter icke

vore tillrådlig, därest de vid mobilisering skulle fylla befälsplatser.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Skälen härtill vore följande: För de vapenföra studenter, vilka

vid första utbildningsperiodens slut anmält sig till undergående av utbildning

till aktiva officerare och således eftersträvade kommendering

till krigsskolan hösten påföljande år, kunde eller borde icke någon avkortning

ifrågasättas. Beträffande övriga vapenföra studenter, vare sig

de ämnade undergå utbildning till reservofficerare eller icke, syntes det

icke rådligt att verkställa en avkortning, som ingrepe på deras utbildning

till underbefäl, enär därigenom hela den för studenternas värnplikt

till grund liggande tanken skulle kullkastas. I överensstämmelse med

vad i det föregående framhållits, vore sålunda avkortning berörande de

trenne första perioderna utesluten.

Upptoges till bedömande, i vad mån avkortning möjligen kunde

ske beträffande fjärde perioden, tjänstgöring såsom underbefäl vid vederbörligt

regemente, syntes följande vara att anföra. Utbildningen

till underbefäl hade redan blivit verkställd, vadan ur denna synpunkt

avkortning kunde vara tänkbar. Emellertid finge icke förbises, att den

till underbefäl utbildade studenten vid tredje periodens slut vore i saknad

av den rutin i befälsföring och den vana vid trupp, som vore

oundgängligen nödvändiga, för att han skulle kunna göra sig gällande,

då han vid mobilisering komme att börja utöva sin befälsverksamhet.

Denna synpunkt vore så viktig, ätt det icke syntes tillrådligt att verkställa

avkortning å fjärde perioden.

Uti sitt den 15 december 1919 i ärendet avgivna yttrande har chefen

för generalstaben beträffande frågan, huru den av revisionen ifrågasatta

avkortningen av första tjänstgöringen skulle genomföras för att i

militärt hänseende medföra minsta möjliga olägenheter, anfört, att enligt inspektörens

för kavalleriet mening borde den ifrågasatta avkortningen

för nu i tjänstgöring varande vapenföra studenter vid kavalleriet, för

att i militärt hänseende medföra minsta möjliga olägenheter, förläggas

i en följd genom minskande av dagantalet å den senare delen av nuvarande

första tjänstgöring. Därest de 30 dagar, som närmast föreginge

repetitions-(regements-)övningarna komme att utgöras av verkliga

övningar vid kavalleritruppförbanden, skulle det kunna ifrågasättas

att till denna tid förlägga motsvarande dagantal av den första tjänstgöringen,

d. v. s. de vapenföra studenterna skulle fullgöra denna del

av ifrågavarande tjänstgöring vid vederbörliga truppförband. Goda skäl

syntes emellertid tala för inspektörens för kavalleriet mening.

Rörande inspektörens för kavalleriet yttrande över övriga av revisionen

framställda frågor hade chefen för generalstaben icke anledning till

erinran.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

1 enlighet med vad förut anförts, får revisionen föreslå, att rytteriet

tilldelade vapenföra studenter och likställda befrias från fullgörande

av årets repetitionsövning om 42 dagar.

Då första tjänstgöringen avslutas redan den 18 augusti, torde hemförlovning

under någon del av första tjänstgöringen på grund av studieskäl

icke behöva förekomma.

4. Artilleriet.

Enligt utfärdade bestämmelser skola artilleriet tilldelade vapenföra

studenter och likställda av 1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring på

sätt nedanstående grafiska framställningar utvisa.

1. året, \

1919. J

2. året, \ |

1920. /

3. året.

1921

!

1. året, \

1919. |

2. året, \

1920. )

3. året, \

1921. /

Fält- och positionsnrlillcriet.

“/o Första tjänstgöring (hemför
-

lovning i 30 dagar)

81/8Rep.-övn.ls/io

liep.-övn. *)

.... _______i 1 !

Fästningsartilieriet.

i

Första tjänstgöring (hemför-

lovning i 23 dagar)

7/öItep.-övn.13/io

i

Rep.-övn. *)

--Imnri—n. - ----------------------

401 dagar

42 »

I 42 »

485 dagar

1415 dagar

I 35 »

35 »

485 dagar

l) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

Uti g. o. n:r 622/t9i8 stadgas bland annat följande rörande ifrågavarande

värnpliktigas utbildning.

Utbildningens ändamål är att bibringa den vapenföre studenten

sådana kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan tjänstgöra

såsom troppchef eller i motsvarande befattningar.

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck artillerist, till kraftig bevisföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna mqd sig. I

krigstukt, duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en föresyn för

mannen i ledet.

Försvars
revisionens
yttrande.

Gällande

utbildnings
före
skrifter.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Utbildningen under första tjänstgöringen omfattar artilleristutbildning,

utbildning till underbefäl och utbildning till troppchef samt förberedelse

för eventuellt inträde vid krigsskolan och uppdelas i följande övningsgrenar

och ämnen:

Exercis.

Ridning och sabelfäktning till häst.

Fälttjänst.

Skjutning med eldhandvapen.

Hästkännedom och hovbeslag.

Gymnastik och idrott.

Artilleri.

Konstapelsundervisning.

Tjänstgöringsreglemente för armén med expeditionsföring.

Krigslagar.

Sveriges härordning.

Stridslära.

Därjämte skall vapenför student genomgå samaritkurs.

Första tjänstgöringen indelas i tre perioder.

1. perioden, från början av första tjänstgöringen till början av

november. Utbildningen avser den enskilde artilleristens verksamhet

och åligganden inom avdelning, tropp och batteri eller motsvarande förband

(artilleristutbildning)

2. perioden, från början av november till början av juli. Utbildningen

avser fortsättning och avslutning av artilleristutbildningen,

utbildning till underbefäl samt förberedande utbildning till troppchef.

Den särskilda vinterutbildningen förberedes och utföres.

3. perioden, från början av juli till början av andra årets repetitionsövning.

Utbildningen avser tjänstgöring såsom avdelningschef

samt utbildning till troppchef eller motsvarande befattning.

Utbildningen under första och tredje perioderna försiggår vid det

truppförband, den vapenföre studenten tillhör.

Under andra perioden försiggår utbildningen vid ett särskilt organiserat

studentbatteri (-division).

Genom g.1 o. n:r 817/i9i» har för utbildningsåret 1919—1920 för
söksvis

anbefallts, att under andra perioden vid vissa truppförband studentavdelningar

skola organiseras i stället för studentbatteri (-division,).

Artilleriets officersaspirantskola är under sagda period förlagd till en

av studentavdelningarna.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Genom g. o. n:r nr,:i/i9io har inspektören för artilleriet medgivits

att under utbildningsåret 1919—1920 försöksvis anbefalla mindre ändringar

rörande utbildningen av de vapenföra studenterna.

Under andra och tredje årens repetitionsövningar tjänstgör vapenför

student vid vederbörligt regemente såsom troppchef eller avdelningschef

eller i motsvarande befattningar, allt efter det vitsord, han erhållit.

Uti sitt den o december 1919 i ärendet avgivna yttrande rörande

den av revisionen ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen med

130 dagar har inspektören för artilleriet anfört, att tiden för artilleristutbildningen

under första perioden — omkring 3 månader — vore så

kort, att endast mycket ytlig soldatutbildning därunder kunde bibringas.

Sålunda kunde körövningarna i regel icke taga sin början förrän i slutet

av augusti. Utbildningen i trupp bleve därför ytterst inskränkt.

Tiden för underbefälsutbildningen vore visserligen längre — omkring

8 månader — men denna tid vore f. n. på grund av utbildningens omfattning

mycket hårt anlitad, om samtliga övningsgrenar och ämnen

skulle hinna inläras. Under denna period skulle därjämte den särskilda

vinter utbildning en (omkring 1 månad) bedrivas, under vilken studenterna

även bereddes tillfälle att deltaga i och närvara vid skarpskjutningar

med pjäser (artilleriets särskilda vinterskjutningar). Utbildningen under

denna period hade i regeln givit ett ganska tillfredsställande resultat.

Tjänstgöringen som underbefäl, framför allt i trupp, vore slutligen i

hög grad önskvärd, på det att befälseleven skulle erhålla någon instruktörsvana

och säkerhet i tjänsten. Huruvida denna del av utbildningen

skulle bliva fruktbringande, vore dock i mycket hög grad beroende av,

om övningar med trupp i tillräcklig utsträckning verkligen ägde rum

vid resp. regementen (kårer). I detta hänseende hade förhållandena 1918

på grund av spanska sjukan och 1919 på''grund av rådande värnpliktsförhållanden

lämnat mycket övrigt att önska, varför också de vapenföra

studenternas utbildning som underbefäl blivit mycket eftersatt.

Troppchefsutbildning hade hittills, på grund av den korta utbildningstiden

och omöjligheten att ställa till disposition vare sig erforderliga

medel för skarpskjutningar m. m. eller organiserade truppförband till

önskad omfattning, blivit av ganska svag beskaffenhet.

Den utbildning i sin helhet, som på detta sätt kunnat bibringas,

gjorde dock den vapenföra studenten vid mobilisering ganska användbar

som avdelningschef (pjäsbefälhavare) och spanare. Däremot vore han

icke utan ytterligare utbildning färdig att göra tjänst som officer ser sättare

i troppchefs eller motsvarande befattning (batteriofficer, observation s
-

Inspektörcus

för

artilleriet

yttrande.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

officer, stridsträngchef e. d.) framför allt därför, att lian ej besutte de

för officersbefäl nödvändiga taktiska kunskaperna och erfarenheterna, att

han bruste i skjututbildning och att han saknade vana att sköta trupp.

De erhållna kunskaperna och färdigheterna gjorde honom emellertid synnerligen

mottaglig för vidare utbildning, och kunde han i krigstid, efter

genomgångna kortare officers- och skjutkurser och eventuellt viss fronttjänst,

verkligen fylla sin plats som troppchef. Detta, att han i fred

erhållit en sådan skolning, att hans utbildning till officersersättare i krigstid

läte sig genomföras inom en jämförelsevis kort tid, vore kanske den

största fördelen med det nuvarande systemet. Att gå längre och redan

i fredstid bibringa fullständig reservofficersutbildning, varigenom studenten

omedelbart vid mobilisering kunde insättas i officersbefattning vid

batterierna, tilläte däremot icke de nuvarande tjänstgöringsförhållandena.

Härför skulle ytterligare erfordras en fortsatt officers- och skjututbildning

på. fyra till fem månader.

Slutligen hade framhållits, hurusom de vapenföra studenterna under

utbildningens tredje period och under repetitionsövningarna bidroge att fylla

det behov av underbefäl, som f. n. på grund av de starka vakanserna

gjorde sig starkt gällande vid flertalet av artilleriets truppförband. Därunder

bereddes studenterna även tillfälle att deltaga i utbildningsarbetet vid

truppförbanden, vilket vid eventuell mobilisering vore av stor betydelse.

Som officersaspiranternas utbildning vore lagd efter enahanda grunder,

kunde f. n. utan svårigheter vapenför student överflyttas till officersaspirant.

Dylik överflyttning skulle enligt författningen göras före

andra periodens början. Dock kunde naturligtvis, därest platser funnes på

krigsskolan, även vid en senare tidpunkt dylik övergång av Kungl. Maj :t

medgivas. Nuvarande tjänstgöringsförhållanden gjorde det således lättare

att fylla behovet av officersaspiranter.

Vid besvarande av frågan, huru den av revisionen ifrågasatta avlcortningen

av första tjänstgöringen skulle genomföras för att i militärt hänseende medföra

minsta möjliga olägenheter, har inspektören för artilleriet i huvudsak

anfört följande.

En avkortning av 130 dagar kunde anordnas på olika sätt. Av

dessa syntes dock endast nedannämnda båda alternativ böra tagas under

övervägande, nämligen att hemförlovning ägde rum,

antingen omedelbart efter ett eventuellt riksdagsbeslut i februari

och intill midsommar,

eller under vår- och sommarmånaderna från slutet av april till den

1 september.

Båda dessa lösningar inverkade så störande på underbefälsutbildningen,

att någon befordran till underbefäl eller någon tjänstgöring i

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

högre befattning än spanare sedermera oj gärna kunde ifrågakomma.

I förra fallet avbrötes ju plötsligt andra periodens övningar, som planlagts

för 8 månader och i mediet av februari endast pågått omkring 3 V*

månad. Ett fortsättande av den sålunda avbrutna utbildningen under

juli och augusti gåve på grund av det långa uppehållet ett föga tillfredsställande

resultat, och ett bibehållande av den i nuvarande program

ingående tjänstgöringen som underbefäl under dessa sommarmånader

bleve ju, sedan den grundläggande underbefälsutbildningen sålunda upprivits,

icke längre möjlig.

I senare fallet bleve åter underbefälsutbildningen under andra perioden

så avsevärt förkortad, varjämte såväl de därmed förenade, till följd av

första utbildningsperiodens korthet så viktiga övningarna med anspända

formationer under juni som också hela underbefälstjänstgöringsperioden

under sommaren indroges, att man även i detta fall icke kunde bibringa

någon utbildning till avdelnings- eller troppchefer.

I ett hänseende syntes emellertid den senare lösningen medföra

mindre skadliga följder, enär den möjliggjorde det bibringande av särskild

vinterutbildning, och det deltagande i artilleriets särskilda vinterskjutningar,

som inginge i nuvarande utbildningsplan. Åven om utbildningen,

som nyss nämnts, måste inskränka sig till en fortsatt artilleristutbildning,

borde dessa övningar tillmätas ett stort värde. Lades härtill,

att nämnda vinterskjutningar, som vore av stor betydelse för den allmänna

officersutbildningen inom artilleriet och därigenom för vapnets

hela stridsduglighet, endast med svårighet kunde anordnas, därest ej de

vapenföra studenterna stode till buds i och för instruktionsbatteriernas

bemanning, syntes denna lösning, med avkortningen lagd till månaderna

maj—augusti, medföra mindre skada, än om avkortningen helt och hållet

förlädes till andra perioden.

Frågan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden kunde erhällas

ett utbildning sresultat av militärt värde, besvarades av inspektören för

artilleriet sålunda, att det militära värdet av utbildningen komme att

inskränka sig till, att den under första perioden meddelade artilleristutbildningen

befästes och fullständigas.

De olägenheter i skilda avseenden, den ifrågasatta avkortningen av första

tjänstgöringen komme att medföra, framginge tydligt av det redan förut

anförda. Ytterligare borde endast framhållas, hurusom genom avkortningen

ifråga det huvudsakliga ändamål, som avsetts år 1914, då de

värnpliktiga studenternas tjänstgöring förläugts, nämligen att giva dem

en sådan fredsutbildning, att deras tjänstgöring i krigstid som troppchefer

eller i motsvarande befattningar möjliggjordes, helt och hållet förfelades.

21

9652 19

s. 162 Kontrollera mot PDF

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

162

Vidare omöjliggjordes den förut berörda användningen av de

vapenföra studenterna i fredstid såsom underbefäl och biträden vid utbildningen,

åtminstone i några mera krävande befattningar (avdelningschefer

e. d.), vilket utgjorde en allvarlig olägenhet under nuvarande

svåra rekryteringsförhållanden.

Slutligen ökades även svårigheterna att erhålla erforderligt antal

officers- och reservofficersaspiranter, enär en avkortning av de vapenföra

studenternas tjänstgöring icke endast avstängde en källa till officersrekrytering

utan helt visst även lockade nu befintliga officersaspiranter

att övergå till »vapenför student». Åven om detta senare mindre gällde

dem, som bestämt sig för att bliva officerare på stat, gällde det säkerligen

i hög grad dem, som möjligen tänkt bliva reservofficerare.

Med avseende å det högsta antal dagar, varmed en avkortning av

övning stiden lunde ske, syntes, därest ändamålet med den vapenföre

studentens militärutbildning fortfarande skulle vara det, som förut blivit

anfört, nämligen att möjliggöra hans användning som troppchef i krigstid,

ingen avkortning av den första tjänstgöringen möjlig. Den nuvarande

utbildningstiden vore nämligen väl kort för ernående av det åsyftade

målet och en ganska avsevärd ökning av densamma erfordrades, för

att fullständig utbildning, motsvarande nuvarande reservofficersutbildning,

skulle ernås och ett omedelbart insättande av den vapenföra studenten

i befattning som officersersättare skulle vid mobilisering låta sig verkställas.

Uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande har chefen för

generalstaben beträffande sättet för genomförandet av den av revisionen,

ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen anfört, att mot vad inspektören

för artilleriet uttalat funnes icke något att erinra från chefens för

generalstaben sida. Såsom emellertid i fråga om motsvarande förhållanden

vid kavalleriet anförts, kunde det, under förutsättning av i

övrigt gynnsamma förhållanden, ifrågasättas, att omkring en månad av

den efter avkortningen återstående första tjänstgöringen komme att förläggas

till tiden omedelbart före repetitionsövningarna. Tillräckligt starka

skäl syntes dock icke föreligga för ett frångående av inspektörens för

artilleriet förslag.

Rörande inspektörens för artilleriet yttrande över övriga av revisionen

framställda frågor hade chefen för generalstaben icke någon anledning

till erinran. I

I överensstämmelse med de förut angivna principerna för avkortningen

av tjänstgöringstiden för vapenföra studenter och likställda av

1919 års klass, får revisionen föreslå, att ifrågavarande värnpliktiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

befrias från årets repetitionsövningar, utgörande vid fält- och positionsartilleriet

42 dagar och vid fästningsartilleriet 35 dagar.

Då första tjänstgöringen avslutas vid fält- och positionsartilleriet

den 31 augusti samt vid fästningsartilleriet den 7 september, torde hemförlovning

under erforderligt antal dagar av första tjänstgöringen på

grund av studieskäl böra i förekommande fall medgivas.

5. Iiigenjörtrui>i>eriia.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola ingenjörtrupperna tilldelade

vapenföra studenter och likställda av 1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring

på sätt nedanstående grafiska framställningar utvisa.

1. året, \

1919. /

2. året,

1920. /

20/o

ning i 23 resp. 25 (lagar)

Första tjänstgöring (hemförlov
-

7-9/9 Rep.-övn.13—15/io

■|415 dagar

,J 35 »

3. året, \

1921. \

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

Rop.-övn. *)

1 35 »

485 dagar

G. o. nr 790/i91s innehåller bl. a. följande föreskrifter för ifrågavarande

värnpliktigas utbildning.

Utbildningens ändamål är att bibringa den vapenföre studenten

sådana kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan tjänstgöra

såsom troppchef (i motsvarande befattning).

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck soldat, till kraftig befälsföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna med sig. I krigstukt,

duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en föresyn för mannen i ledet.

Utbildningen under den första tjänstgöringen omfattar soldatutbildning,

utbildning till underbefäl och förberedelse för eventuellt inträde

vid krigsskolan samt äger rum vid ingenjörkårernas studentkompani

eller fälttelegrafkårens studentavdelning.

Soldatutbildningen omfattar:

vid ingenjörkårernas studentkompani samma övningsgrenar och

ämnen som vid fältingenjörkompani; samt

vid fälttelegrafkårens studentavdelning i stort sett samma övningsgrenar

och ämnen, som vid det kompani (fälttelegraf-, radio-, ballongeller

flyg-), där den vapenföre studenten är avsedd att tjänstgöra såsom

befäl.

(liillaude

utbildnings*

före
skrifter.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Underbefälsutbildningen omfattar:

vid ingenjörkårernas studentkompani:

Tekniska detaljarbeten.

Förbindelsearbeten.

Befästnings- och lägerarbeten.

F örstöringsarbeten.

Krigsbroarbeten.

Fästningslära.

Husbyggnadskonst.

Exercis.

Fälttjänst.

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Parktjänst.

Ridning.

Gymnastik och idrott.

. Korpralsundervisning.

Tjänstgöringsreglemente för armén med expeditionsföring.

Krigslagar.

Sveriges härordning,

vid fälttelegrafkårens studentavdelning:

.

För vapenföra studenter i

telegraf-

tjänst.

radio-

tjänst.

ballong-

tjänst.

flys-

tjänst.

Telegraftjänst...................................................................

1

—

—

—

Radiotjänst......................................................................

~

i

—

—

Ballongtjänst .................................................................

—

—

i

—

Flygtjänst .....................................................................

—

—

—

i ;

Exercis..........................................................................

i

i

i

i

Fälttjänst .......................................................................

1

i

i

1

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning...........

i

i

i

i

Parktjänst .....................................................................

i

i

i

i

Ridning .......................................................................

i

i

—

Gymnastik och idrott ...................................................

i

i

i

i

Korpralsundervisning ......................................................

1

i

i

i

Tj änstgöringsreglemente för armén med expeditionsföring..

i

i

i

i

Krigslagar .....................................................................

i

i

i

i

Sveriges härordning........................................................

i

i

i

i

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Företa tjänstgöringen indelas i tre perioder, nämligen:

1. perioden (från tjänstgöringens början till och med årets regementsövning):

soldatutbildning;

2. perioden (från slutet av regementsövningen till midsommar andra

året): fortsättning och avslutning av soldatutbildningen samt underbefälsutbildning

ävensom särskild vinterutbildning; och

3. perioden (återstående tiden) *): tjänstgöring såsom halvtroppchef

(i motsvarande befattning) och fortsatt utbildning till troppchef (i motsvarande

befattning).

Utbildningen under första och andra perioderna försiggår vid ingenjörkårernas

studentkompani eller fälttelegrafkårens studentavdelning.

Under tredje perioden är utbildningen förlagd till de kårer, som de

vapenföra studenterna tillhöra.

Under andra och tredje årens repetition sövning ar tjänstgör vapenför

student vid vederbörlig kår såsom tropp- eller halvtroppchef (i motsvarande

befattningar), allt efter det vitsord han erhållit.

Beträffande den av revisionen ifrågasatta avkortningen av första

tjänstgöringen med 130 dagar har chefen för fortifikationen uti sitt

den 12 december 1919 avgiva yttrande anfört följande:

Vad sättet för avkortningens genomförande anginge, skulle, under förutsättning

av en avkortning av 130 dagar, den 10 februari 1920 återstå

av de vapenföra studenternas utbildningstid endast 73 dagar. På denna

korta tid kunde givetvis varken beträffande den teoretiska eller den praktiska

utbildningen ernås något nöjaktigt resultat. Förlädes de 73 dagarna

i omedelbar anslutning till den den 10 februari pågående utbildningen,

bleve utryckningsdagen den 25 april. Under denna tid skulle

med avstående från den särskilda vintertutbildningen den teoretiska utbildningen

delvis kunna tillgodoses. Men den praktiska underbefälsutbildningen

i teknisk tjänst skulle bliva så gott som ingen. Då denna

måste betraktas som huvudsaken, borde de vapenföra studenterna hemförlovas

omedelbart efter den 10 februari för att åter inkallas på sommaren

och då vid sådan tidpunkt, att tjänstgöringen förlädes i anslutning

till regementsövningarna, d. v. s. den 25 juni (vid Fälttelegrafkåren

den 27 juni). Ett kvarhållande för vinterutbildning omkring 3 veckor

utöver den 10 februari skulle för mycket inskränka det för utbildningen

å sommaren disponibla, redan förut ringa dagantalet.

Chefens

för fortifikationen

yttrande.

'') Vid fälttelegraf kårens studentavdelning är periodindelningen något olika.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

Med hänsyn tagen till de befälsbefattningar, vilka ifrågavarande

värnpliktiga avsåges att besätta vid mobilisering (huvudsakligen som

troppchefer o. d.) måste frågan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden

kunde erhållas ett utbildning sresultat av militärt värde, besvaras nekande.

Med avseende å olägenheterna av den ifrågasatta avkortningen kunde

anföras, att de vapenföra studenterna icke komme att kunna utbildas

till vid mobilisering användbart befäl uti de befattningar, som avsetts.

För att ernå den erforderliga färdigheten härför erfordrades efter verkställd

mobilisering ytterligare en utbildning av minst tre månader.

Aven komme en avkortning av utbildningstiden att på grund av

den för närvarande rådande underbefälsbristen inverka menligt på övriga

värnpliktigas utbildning, då tillgången på underbefäl under sommarmånaderna,

komme att minskas.

Vid besvarandet av frågan, med vilket högsta antal dagar en avkortning

av övningstiden kunde ske, borde beaktas, att anspråken på ingenjörtruppernas

användbarhet i fält måste ställas högt. Möjligheten härav

berodde vid ingenjörtrupperna i hög grad på befälets, även det lägres,

duglighet. Detta åter berodde till en stor del på den relativt ringa omfattning

de mobiliserade i ngenjörtrupp förban den inginge i de operativa

enheterna. Ett sammanhållande i högre förband än plutoner, t. o. m.

troppar och motsvarande formationer, läte sig därför ofta icke göra. På

det lägre befälets förmåga att snabbt och målmedvetet lösa på dem

ställda uppgifter komme därigenom att ställas stora krav.

Då ett nedsättande av de vapenföra studenternas duglighet alltså

komme att synnerligen menligt inverka på ingenjörtruppernas användbarhet

i fält, kunde chefen för fortifikationen icke tillråda en avkortning

av de vapenföra studenternas utbildningstid.

Mot vad chefen för fortifikationen sålunda anfört har chefen för

generalstaben förklarat sig icke hava något att erinra. I

I enlighet med vad förut anförts, får revisionen föreslå, att ingenjörtrupperna

tilldelade vapenföra studenter och likställda befrias från fullgörande

av dem under innevarande år åliggande repetitionsövning om

35 dagar.

Med hänsyn därtill att första tjänstgöringen fortgår till den 7—9

september, torde hemförlovning på grund av studieskäl böra i förekommande

fall beviljas under erforderligt antal dagar av berörda tjänstgöring.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

6. Trängen.

Enligt utfärdade föreskrifter skola trän gen tilldelade vapenföra studenter

och likställda av 1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring på sätt

nedanstående grafiska framställning utvisar.

Första tjänst
-

1. ärct, \

1919. /

YoRop.-öyn

göring (hcmförloyning i 16 dagar)

2. året, \

1920. /

Rep.-öyn. *)

3. ärct, 1

1 30 »

485 dagar

'') In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

G. o. nr 623 isis innehåller bl. a. följande föreskrifter för ifrågava- ^ällande^

■rande värnpliktigas utbildning. föreskrit
Med

hänsyn till utbildningen indelas ifrågavarande värnpliktiga i ter.

två särskilda grupper,, nämligen tränggruppen och sjukvårdsgruppen.

Tränggruppen utgöres av de vapenföra studenter, som böra bibringas

sådana kunskaper och färdigheter, att de vid mobilisering kunna

tjänstgöra såsom avdelningschefer eller i motsvarande befattningar vid

trängformationerna, ävensom förberedande utbildning för tjänstgöring

vid mobilisering såsom plutonchefer eller i motsvarande befattningar vid

sjukvårdsformationerna.

Till sjukvårdsgruppen hänföras:

a) de som böra meddelas sådana kunskaper och färdigheter, att de

vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom sjukhusunderofficerare eller sjukvårdskorpraler

och översjukvaktare (kategori A);

b) de endast i viss vapentjänst vapenföra studenter, som böra bibringas

sådana kunskaper och färdigheter, att de vid mobilisering kunna

tjänstgöra såsom adjutanter och sjukhusunderofficerare vid fälthären tillhörande

sjukvårdsformationer (kategori B); samt

c) de endast i viss vapen tjänst vapenföra studenter, som böra bibringas

sådana kunskaper och färdigheter, att de vid mobilisering kunna

tjänstgöra såsom läkarbiträden vid fälthären tillhörande sjukvårdsformationer

(kategori C).

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck soldat, till kraftig befälsföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna med sig. I krigstukt,

duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en föresyn för mannen i

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

ledet. Han skall i främsta rummet utbildas till truppförare. Instruktörsutbildning

meddelas dock vid tränggruppen till den omfattning, som

erfordras för tjänstgöring såsom befäl såväl under soldatutbildning som

vid utbildad trupp.

Utbildningen under första tjänstgöringen omfattar soldatutbildning

och befälsutbildning.

Soldatutbildningen omfattar följande övningsgrenar och ämnen:

Trängmaterielen.

Körning.

Förplägnadstjänst.

Klövjning och släpning.

Sjukvårdsmaterielen.

Sjuktransporttjänst.

Förbinderi tjänst.

Kartläsnings- och orienteringsövningar.

Bevaknings- och spaningstjänst.

Signalering.

Förläggning.

Koktjänst.

Marscher och järnvägstransporter.

Fältarbeten.

Trängtjänst

Sjukvårdstjänst

Fälttjänst

Exercis till fots.

Exercis med anspända fordon.

Ridning och sabelfäktning till häst.

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag.

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Utbildning i användandet av handgranater.

Gymnastik och idrott.

Den personliga utrustningens vård.

Kroppens vård.

Soldatundervisning.

Befälsutbildningen omfattar följande övningsgrenar och ämnen:

vid tränggruppen:

Trängtjänst.

Sjukvårdstjänst.

Fälttjänst.

Exercis.

Ridning och sabelfäktning till häst.

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Gymnastik och idrott.

Kroppens och den personliga utrustningens vård.

Korpralsundervisning m. m.

vid sjukvårdsgruppen:

Sjukvårdstjänst.

Sjukhustjänst.

Fäl tjänst.

Exercis.

Skjutning.

Gymnastik och idrott.

Kroppens och den personliga utrustningens vård.

Korpralsundervisning m. m.

Ridning [endast för den, som utbildas till sjukhusunderofficer

(adjutant)].

Vid tränggruppen är den första tjänstgöringen indelad i 3 perioder,

av vilka de två första fullgöras vid trängens studentkompani och

den tredje vid vederbörlig trängkår:

1. perioden (från tjänstgöringens början till och med årets repetitionsövning):

soldatutbildning;

2. perioden (från slutet av nämnda repetitionsövning till midsommar

andra året): fortsatt soldatutbildning, befälsutbildning och särskild vinterutbildning;

samt

3. perioden (återstoden av första tjänstgöringen): tjänstgöring såsom

sektions- eller haivsektionschef vid trängkompaniet, grupp- eller patrullförare

eller troppchef vid sjukvårdskompaniet samt för därtill lämplig

fortsatt utbildning till avdelningschef (vid trängformation) eller plutonchef

(vid sjukvårdstrupp).

För sjukvårdsgruppen är indelningen av första tjänstgöringen följande:

För kategorierna A och B:

1. perioden (från tjänstgöringens början till och med årets repetitionsövning):

soldatutbildning;

2. perioden (från slutet av nämnda repetitionsövning till början av

april andra året): fortsatt soldatutbildning, befälsutbildning och särskild

vinterutbildning; samt

3. perioden (återstoden av första tjänstgöringen): utbildning i sjukhustjänst

och fortsatt befälsutbildning.

8652 J9

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Inspektörens

för

trängen

yttrande.

Under 1. och 2. perioderna försiggår utbildningen vid trängens

studentkompani, under 3. perioden vid de sjukhus och lasarett, som årligen

bestämmas.

För kategorien C:

1. perioden = kategorierna A och B;

2. perioden (motsvarande tid som för kategorierna A och B): utbildning

i sjukhustjänst, fortsatt soldatutbildning ävensom befälsutbildning;

samt

3. perioden (motsvarande tid som för kategorierna A och B): fortsatt

utbildning i sjukhustjänst och fortsatt befälsutbildning.

Under 1. perioden försiggår utbildningen vid trängens studentkompani,

under 2. perioden vid de truppförband, som årligen bestämmas,

och under 3. perioden vid sjukhus och lasarett, likaledes årligen bestämda.

Under andra och tredje årens repetitionsövningar tjänstgör vapenför

student, som därtill är lämplig, såsom avdelningschef (plutonchef, troppchef),

sektions- eller halvsektionschef, sjukhusunderofficer (adjutant), läkarbiträde,

sjukvårdskorpral eller översjukvaktare.

Uti sitt den 9 december 1919 i ärendet avgivna yttrande har inspektören

för trängen anfört följande:

Vad först beträffade genomförandet av den utav revisionen ifrågasatta

avkortningen av första tjänstgöringen med 130 dagar komme, såvitt

tränggruppen anginge, minskningen att helt falla inom tiden för befäl

sutbildningen. Man hade då att välja på att huvudsakligen förlägga avkortningen

till tiden för befälsutbildningen antingen vid studenkompaniet

eller vid trängkårerna. Ett användande av den förstnämnda utvägen

skulle medföra, att vinterutbildningen måste förkortas, att den

teoretiska underbefälsutbildningen måste avbrytas vid den tidpunkt, då

den endast vore till hälften färdig, samt att de praktiska tillämpningsövningarna

under befälsutbildningen vid studentkompaniet måste inställas.

Å andra sidan skulle tillfälle kunna beredas till trupputbildning och

truppföring samt fortsatt befälsutbildning vid trängkårerna, varjämte

dessa under en del av den tid, övriga värnpliktiga fullgjorde första

tjänstgöringen, skulle kunna disponera studenterna såsom befäl. Användes

den senare utvägen, finge studenterna intet tillfälle till övning i

trupputbildning och truppföring vid trängkårerna och till fortsatt befälsutbildning

vid dessa, varjämte de sålunda^ ej kunde disponeras såsom

befäl vid övriga värnpliktigas utbildning. Å andra sidan kunde utbild
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

ningen vid studentkompaniet fortgå till omkring don 1 maj, varmed

följde bättre grundläggande befälsutbildning än vid den förra utvägen.

Vid ett val mellan dessa båda utvägar vore den senare avgjort

att föredraga. Under utbildningen vid studentkompaniet vore

eleverna i största möjliga utsträckning befriade från handräckningsgöromål,

varigenom tiden bättre kunde utnyttjas och utbildningen

därför ske planenligt. Det syntes därför sannolikt, att resultatet av

en viss tids befälsutbildning vid studentkompaniet bleve bättre, än

om densamma under motsvarande tid förlädes till kårerna. Såsom

ovan nämnts komme, härvid eleverna ej att få något tillfälle till övning

i trupputbildning och truppföring vid trängkårerna, men detta syntes

vara av mindre vikt, då de, därest utbildningstiden avkortades med

130 dagar, icke hunne tillägna sig nödvändiga förutsättningar för att

tjänstgöra såsom befäl. Av denna anledning torde även olägenheten

för kårerna att ej få disponera studenterna såsom befäl minskas. Med

den föreslagna avkortningen kunde de i intet fall med fördel disponeras

såsom befäl under den tid, de bäst skulle behövas, d. v. s. under första

månaderna för övriga värnpliktigas första tjänstgöring.

På grund av vad sålunda anförts ansåge inspektören minsta möjliga

olägenheter i militärt avseende uppstå, därest den föreslagna avkortningen

av utbildningstiden komme att omfatta de sista 130 dagarna

av första tjänstgöringen.

I fråga om sjukvårdsgruppens kategorier A och B ansåge inspektören,

att då dessa kategorier, enligt vad ovan anförts, under tiden för

första tjänstgöringen ej erhölle någon befälsutbildning vid kårerna, det

vore lämpligast att låta studenterna tillhörande dessa kategorier avbryta

sin utbildning omkring den 1 maj 1920.

Då det av revisionen förutsatts, att riksdagens beslut i ämnet kunde

bliva fattat omkring den 1 februari 1920, följde härav, att tiden för utbildningen

i sjukhustjänst måste inskränkas till omkring två månader.

På grund av det anförda syntes de minsta möjliga olägenheter i

militärt avseende erhållas, därest den föreslagna avkortningen av utbildningstiden

komme att omfatta de sista 130 dagarna av första tjänstgöringen.

Då de till sjukvårdsgruppens kategori C hörande värnpliktiga

under tiden mellan första och andra årens repetitionsövningar (2. och 3.

perioderna) erhölle utbildning i sjukhustjänst, syntes det lämpligast, att

den föreslagna avkortningen av utbildningstiden även för dessa värnpliktiga

komme att omfatta de sista 130 dagarna av första tjänstgöringen.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Ehuru de värnpliktiga, på grund av den föreslagna förkortade utbildningstiden,

vid dennas slut ej bleve användbara såsom befäl, ansåge

inspektören för trängen, att utbildning sresultatet dock finge ett visst

värde så tillvida,, att de värnpliktiga erhållit sådana kunskaper och färdigheter,

att en senare befälsutbildning därpå kunde grundas.

De förnämsta olägenheterna av den ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden

bleve vid tränggruppen följande:

otillräcklig tid för praktiska tillämpningsövningar under befälsutbildningen;
eleverna

erhölle intet tillfälle till övning i trupputbildning och truppföring

under tjänstgöring vid annan trupp än studentkompaniet (vid

trängkårerna):

den för vissa värnpliktiga anbefallda fortsatta utbildningen till avdelningschef

eller plutonchef under tjänstgöring vid vederbörlig trängkår

kunde icke komma till utförande.

Dessa olägenheter medförde, dels att de värnpliktiga vid utbildningstidens

slut ej bleve användbara såsom befäl, vilket i hög grad komme

att inverka menligt på trängformationernas fältduglighet, dels att

trängkårerna icke finge det tillskott på underbefäl i vapenföra studenter,

som nu mer än förr vore erforderligt till följd av det stora antalet vakanser

bland fast anställt underbefäl.

Vid sjukvårdsgruppens kategorier A och B måste befälsutbildningen

vid studentkompaniet inskränkas, varjämte tiden för utbildningen

i sjukhustjänst bleve i hög grad otillräcklig. På grund härav bleve de

värnpliktiga vid utbildningstidens slut icke användbara i de befälsbefattningar,

vartill de vore avsedda, vilket i hög grad komme att att inverka

menligt på sjukvårdsformationernas fältduglighet.

För sjukvårdsgruppens kategori C omöjliggjordes befälsutbildningen.

Beträffande avkortningens inverkan på de värnpliktigas användbarhet

såsom läkarbiträden hänvisades till vad generalfältläkaren därom

anfört.

Beträffande frågan, med vilket högsta antal dagar en avkortning av

övning stiden kunde ske, kunde anföras, att därest trängen tilldelade vapenföra

studenter och likställda skulle kunna erhålla sådan utbildning, att de

bleve användbara i de befattningar, till vilka de vore avsedda, kunde

den nu fastställda övningstiden för tränggruppen icke minskas liksom

ej heller tiden för utbildningen vid studentkompaniet av de till sjukvårdsgruppens

kategorier A och B hörande. Beträffande möjligheten

att för dessa båda kategorier liksom ock för sjukvårdsgruppens

kategori C avkorta utbildningstiden på bekostnad av sjukhusutbildningen

hänvisades till vad generalfältläkaren därom anförde.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Uti den 9 december 1919 avgivet yttrande har generalfältläkaren Ueneralfält
läkarens

yttrande.

beträffade sättet för genomförandet av den utav revisionen

ifrågasatta avkortningen undandroge sig det tekniska utförandet av de till

tränggruppen hörande värnpliktiga givetvis generalfaltläkareus bedömande.

Ehuru härvid gällde liksom vid sjukhusutbildningen, att

densamma berodde på ledarnas målmedvetenhet, energi och -förmåga att

skilja mellan huvudsak och bisak, på elevernas anlag, på undervisningsmaterialets

beskaffenhet samt utbildningens frigörande från för densamma

främmande sysselsättning (handräckning o. s. v.), ansåge generalfältläkaren

sig kunna hänvisa till vad inspektören för trängen i detta

avseende yttrat.

Beträffande sjukvårdsgruppens kategorier A och B borde vid

frågans bedömande hänsyn tagas till följande. Utbildningstidens förkortning

med 130 dagar måste på grund av den tidpunkt, då riksdagens

beslut i ärendet kunde beräknas vara fattat, eller omkring den 1

februari 1920, rimligtvis drabba utbildningen i sjukhustjänst. Denna utbildning

kunde således under inga omständigheter taga sin början tidigare

än sagda datum angåve; därigenom skulle i bästa fall erhållas tre

månaders sjukhustjänstgöring den 1 februari—den 30 april; kortare utbildningstid

i sjukhustjänst måste anses värdelös. Någon vinterutbildning

medhunnes icke. Detta vore givetvis en stor olägenhet, men spelade

dock mindre roll än sjukhusutbildningen.

I fråga om sjukvårdsgruppens kategori C hade generalfältläkaren

intet att tillägga till vad inspektören för trängen anfört.

Frågan, huruvida med den avkortade tjänstgöringstiden kunde ei''hållas

ett utbildning sresultat av militärt värde, ansåge generalfältläkaren kunna

besvaras jakande i vad anginge sjukvårdsgruppens kategori C. I

övrigt hänvisades till vad inspektören för trängen anfört.

Beträffande olägenheterna av den ifrågasatta avkortningen av utbildningstiden

vore att märka, att denna komme för sjukvårdsgruppens

kategorier A och B att medföra, att utbildningen i sjukhustjänst praktiskt

taget torde bliva omöjliggjord. Beträffande kategorien C syntes

den föreslagna avkortningen inverka mindre menligt. I övrigt hänvisades

till vad inspektören för trängen anfört rörande denna fråga.

Beträffande spörsmålet, med vilket högsta antal dagar en nedsättning

av utbildningstiden skulle kunna ske, ville generalfältläkaren framhålla,

att även med den föreslagna avkortningen av 130 dagar ett tillfredsställande

resultat för sjukvårdsgruppens kategori C kunde ernås,

beroende på arten av de på utbildningen inverkande faktorer, som ovan

antytts.

anfört följande

Vad först

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

I fråga om samtliga trangens här avsedda värnpliktiga studenter,

liksom för vissa andra arméns personalgrupper, borde ihågkommas, att

för fullgörande av viss specialtjänst, här sjukhustjänst, beräknades biträde

av värnpliktig personals, här sjukvårdspersonals, arbetskrafter. Kunde

dylika arbetskrafter icke ställas till förfogande, uppstode måhända oundgängliga

krav på annan arbetskraft.

Chefen för generalstaben har uti sitt den 15 december 1919 avgivna

yttrande förklarat sig icke hava funnit anledning till någon erinran

mot vad inspektören för trängen i ärendet anfört.

Att den ifrågasatta avkortningen skulle inverka mindre menligt på

de till sjukvårdsgruppens kategori C börande värnpliktigas utbildning än

i andra avseenden, syntes framgå av generalfältläkarens yttrande. Med

hänsyn till sjukvården måste det dock anses vara av stor betydelse, att

ifrågavarande värnpliktiga vore fullt förtrogna med den militära sjukhustjänsten.

Beträffande generalfältläkarens yttrande, i vad detsamma avsåge

möjligheten att nedsätta övningstiden, syntes det icke vara ur vägen att

erinra om riksdagens uttalande angående värnpliktiga läkare, tandläkare

och veterinärer m. fl., att det år 1914 föreliggande förslaget angående

dessa värnpliktigas värnpliktstjänstgöring vore »ägnat att på ett, som

det ville synas, lämpligt sätt tillgodose såväl försvarets som de värnpliktigas

intressen». Fasthölle man vid båda dessa synpunkter, torde man

hava rätt att ställa sig betänksam mot åtgärder, som kunde verka försvagande

på läkar- och sjukvården vid armén.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts, får revisionen

föreslå, att trängen tilldelade vapenföra studenter och likställda befrias

från dem under innevarande år åliggande repetitionsövning om 30

dagar.

Då första tjänstgöringen fortgår till den 10 september, bör i förekommande

fall hemförlovning på grund av studieskäl äga rum jämväl

under erforderligt antal dagar av nämnda tjänstgöring.

7. Intendenturtrupperna.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola intendenturtrupperna tilldelade

vapenföra studenter och likställda av 1919 års klass fullgöra sin tjänstgöring

på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

176

1. ftret, \ ,

1919. /

2. året, \ |

1920. V

3. året, \,

1921. /''

26/ö

;8ring (hemförlovning i IG (lagar)

In- och utryekningsdagar äro icke fastställda.

Första tjänst
-

^/oRep.-övn^Vio

Rep.-övn.1)

■■■■I|425 dagar

_|j 00 »

-j 00 »

485 dagar

G. o. n:r 700/iois innehåller bl. a. följande föreskrifter

rande värnpliktigas utbildning.

Utbildningens ändamål är att bibringa den vapenföre studenten

sådana kunskaper och färdigheter, att han vid mobilisering kan tjänstgöra

såsom plutonchef vid förplägnads- (etappintendentur-) kompani.

Därjämte skall den, som därtill befmnes lämplig, erhålla förberedande

utbildning för tjänstgöring i intendentsbefattning.

Under första tjänstgöringen skall vapenför student uppfostras till en

god och käck soldat, till kraftig befälsföring och militäriskt uppträdande,

till förmåga att behärska trupp och rycka denna med sig. 1 krigstukt,

duglighet och hurtigt väsen skall han bliva en försyn för mannen i

ledet. Han skall i främsta rummet utbildas till truppförare. Instruktörsutbildning

meddelas till den omfattning, som erfordras för tjänstgöring

såsom befäl såväl under soldatutbildning som vid utbildad trupp.

Utbildningen under första tjänstgöringen omfattar soldatutbildning,

utbildning till underbefäl och utbildning till plutonchef ävensom förberedande

utbildning för tjänstgöring i intendentsbefattning.

Soldat- och underbefälsutbildningen omfattar följande övniugsgrenar

och ämnen:

för ifråqava- Göllnnde

J J J utbildningsföreskrifter.

Exercis

Fälttjänst

Sluten ordning,

Spridd »

Eldstrid,

- Bajonettstrid,

Stridsverksamliet i övrig:t.

; > O

Marscher och järnvägstransporter,

Förläggning,

Marschbevakning,

Förposttjänst,

Koktjänst,

Fältarbeten,

Signalering,

Kartläsning,

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Skjutning, målbestämning och avståndsbestämning.

Magasins- och förrådstjänst.

Slakteritjänst.

Bageritjänst.

Kroppens vård.

Utrustningens vård.

Gymnastik och idrott.

Samaritkurs.

Soldatundervisning, Korpralsundervisning, Exercisreglemente för intendenturtrupperna,

Skjutinstruktion (»Grunder för eldverkan» samt »Målbestämning»

och »Avståndsbestämning»), Fälttjänstreglemente, avd. I.—V.

i vad rör enskild mans verksamhet, Strafflag för krigsmakten (Första och

Fjärde delen), Magasinsinstruktion, Förrådsinstruktion, Slakteriinstruktion,

Bageriinstruktion och Krigsmaterielreglemente.

Utbildningen till plntonchef omfattar följande övningsgrenar och

ämnen:

Exercis.

Fälttjänst.

Skjutning med pistol.

Magasins- och förrådstjänst.

Gymnastik och idrott.

Exercisreglemente för intendenturtrupperna, Fälttjänstreglemente, avdI-—V.

, VIII. och XIII., Förordning angående allmänna grunder för förvaltningen

vid lantförsvaret på krigsfot, Krigsförplägnadsreglemente,

Krigskassareglemente, Krigsavlöningsreglemente, Etappreglemente samt

författningarna rörande rekvisitioner för krigsmaktens behov.

Den förberedande utbildningen för tjänstgöring i intendentsbefattning

omfattar följande ämnen:

Regementsintendentstjänst i krig.

Stabs- och expeditionstjänst i krig.

Krigskonst (marsch- och förläggningstaktik).

Första tjänstgöringen indelas i fem perioder.

1. perioden (från början av första tjänstgöringen till och med årets

regementsövning): soldatutbildning;

2. perioden (från slutet av regementsövningen till jul): soldatutbildningen

avslutas; underbefälsutbildning;

3. perioden (från hem förlovningen vid jul till mitten av mars): fortsättning

av underbefälsutbildning; särskild vinterutbildning;

4. perioden (mitten av mars till början av maj): avslutning av underbefälsutbildningen;

påbörjande av plutonchefsutbildningen; samt

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

5. perioden (återstoden av första tjänstgöringen): fortsättning och

avslutning av plutonchefsutbildningen, förberedande utbildning för intendentsbefattning.

Utbildningen under 1.—4. perioderna försiggår vid intenturtruppernas

studentavdelning — en underavdelning av ett intenturkompani.

Under 5. perioden är utbildningen förlagd dels till intendenturförråden,

dels vid intendenturkoinpanierna, dels vid studentavdelningen (utbildning

för intendentsbefattning).

Under andra och tredje årens repetitionsövningar tjänstgör vapenför

student, som därtill är lämplig, såsom plutonchef, underofficer till förfogande

eller underbefäl eller i annan intendentsbefattning.

Uti sitt i ärendet den 9 december 1919 avgivna yttrande har

chefen för intendenturkåren anfört följande:

Den ifrågasatta avkortningen kunde tänkas genomförd enligt något av

följande tre alternativ.

a) Första tjänstgöringen avslutades omkring 130 dagar tidigare än

enligt nuvarande bestämmelser, d. v. s. omkring den 1 maj 1920.

Enligt detta alternativ bleve utbildningen sammanhängande och vinterutbildningen

kunde fullt avslutas. Däremot komme tillämpningsövningarna

att infalla under en mindre gynnsam tid (mars—april) och möjlighet

till samövning med trängen icke att förefinnas.

b) Första tjänstgöringen avbrötes vid lämplig tidpunkt (omkring

den 1 mars), efter det att beslut om avkortning förelåge, och återstående

tid fullgjordes omedelbart före första repitionsövningen. Enligt detta

alternativ bleve tillämpningsövningar förlagda under en gynnsammare

tid, möjlighet funnes till samövning med trängen och första repetitionsövningen

komme att fullgöras i omedelbar anslutning till den sista delen

av den första tjänstgöringen, vilket bidroge till befästande avunder

denna inhämtade kunskaper och färdigheter. Likaledes kunde vinterutbildning

meddelas. De vapenföra studenterna glömde dock under uppehållet

en del av det genomgångna, varjämte det bleve svårt att för den

återstående delen av törsta tjänstgöringen förfoga över samma personal,

som handhaft utbildningen under den första delen av samma tjänstgöring.

c) Första tjänstgöringen avbrötes omedelbart efter ett eventuellt riksdagsbeslut

och återstående tiden fullgjordes i anslutning till första repetitionsövningen.

Detta alternativ syntes icke lämpligt, enär särskild vinterutbildning

icke kunde meddelas.

Chefens för

intendenturkåren

yttrande.

3652 19

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Cliefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

Av de olika alternativen vore enligt chefens för intendenturkåren

mening alternativ b) att föredraga.

Givetvis kunde även med avkortad tjänstgöringstid erhållas ett

utbildning sresultat av visst militärt värde. Ifrågavarande studenter vore

emellertid enligt gällande bestämmelser avsedda att utbildas till officersersättare

(regementsintendenter och plutonchefer). Detta mål kunde icke

nås med den ifrågasatta avkortningen av tjänstgöringstiden, utan måste

utbildningen i så fall inskränkas till att söka göra ifrågavarande studenter

användbara såsom underbefäl.

Beträffande olägenheterna av den ifrågasatta avkortningen vore att

märka, att då de värnpliktige, som tillgodogjort sig plutonehefs- och regementsintendentsutbildning,

vore avsedda att vid mobilisering och i krigbidraga

till fyllande av intendenturkårens behov av officerare, medförde

omöjligheten att med ifrågasatt avkortning av första tjänstgöringen

utbilda ifrågavarande studenter till officersersättare, att det icke

torde finnas möjligheter att vid mobilisering och i krig lämna för

intendenturtjäust utbildad officerspersonal i den omfattning, som nu beräknades.

Varje årskontingent av intendenturtrupperna tilldelade vapenföra

studenter och med dem likställda beräknades nämligen lämna omkring

15 lämpliga såsom officersersättare.

Därest nu anbefallt utbildningsresultat skulle fordras, kunde ingen

avkortning av första tjänstgöringen äga rum.

Mot vad chefen för intendenturkåren sålunda anfört har chefen för

generalstaben uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande förklarat

sig icke hava något att erinra.

Åven vid intendenturtrupperna böra, i enlighet med vad förut anförts,

vapenföra studenter och likställda befrias från fullgörande av

årets repetitionsövning om 30 dagar samt, med hänsyn därtill att första

tjänstgöringen fortgår till den 10 september, i förekommande fall på

grund av studieskäl hemförlovas under erforderligt antal dagar av sistnämnda

tjänstgöring.

8. Värnpliktiga medicine studerande, reterinärer, tandläkare och apotekare.

Bland de vapenföra studenterna intaga medicine studerande, veterinärer,

tandläkare och apotekare en särskild ställning. För dessa värnpliktiga

är utbildningstiden icke såsom för de övriga uppdelad i första

tjänstgöring och repetitionsövningar utan utgöres i stället av militärutbildning,

fackutbildning och facktjänstgöring.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöring äger ruin på sätt nedanstående

tabell utvisar.

Militär-

utbildning

Fack-

utbild-

Facktjänst-

göring

Summa

1.årets

antal

dagar

2. årets

antal

dagar

ning

antal

dagar

Första

antal

dagar

Andra

antal

dagar

dagar

Läkare .......................

108

95

90

30

117

440 l)

Veterinärer ............

108

87

60

30

155

440 '')

Tandläkare och apotekare . .

108

—

322

440 '')

9 F8r den, som påbörjar fackutbildningen tidigare än under fjärde året eller för vilken fackutbildningen

icke tager sin böljan senast under sjunde året, förlänges facktjänstgöringen med 45 dagar. (I. I-''., § 93:3.)

Inryckning till första årets militärutbildning äger rum samtidigt med Gällande

övriga vapenföra studenter. Utbildningen bedrives gemensamt med utbfg"eing8''

dessa, för veterinärer vid kavalleriet, för övriga vid infanteriet och till skrifter,

samma omfattning som för dessa under ifrågavarande tid. För 1919

års klass är första årets militärutbildning fullgjord.

Andra årets militärutbildning äger i allmänhet rum under juniaugusti

och plägar förläggas för läkare till Skaraborgs regemente, för

veterinärer till artilleriet. För 1919 års klass äro tjänstgöringstiderna

ännu icke fastställda. Andra årets militärutbildning avser att fullständiga

och befästa soldatutbildningen, att bibringa underbefälsutbildning

samt dessutom:

för läkare att, i fråga om infanteritruppförbandens verksamhet under

olika i fält förekommande förhållanden samt beträffande deras och av

trängkår uppsatta sjukvårdsformationer meddela dem de kunskaper,

som äro av betydelse för deras framtida tjänstgöring såsom militärläkare,

ävensom att meddela utbildning i ridning; och

för veterinärer att meddela de kunskaper, som äro av betydelse för

deras framtida tjänstgöring såsom militärveterinärer.

Utbildningen omfattar följande övningsgrenar och ämnen, nämligen:

för läkare:

Exercis.

Fälttjänst.

Skjutning och avståndsbestämning.

Kroppens vård.

Utrustningens vård.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Gymnastik och idrott.

Ridning.

Kännedom om truppträngen vid infanteriregemente, sjuk vårdsformationer

och deras allmänna användning o. d.

Infanteriets underbefälsinstruktion (»I. Inledning.», »II. Arméns

befäls- och förvaltningsförhållanden m. m.» och »III. Tjänsten i fred.»,

vilka underavdelningar inläras, samt »IV. Tjänsten i fält. B.-F.», som

noga genomgås).

Instruktion för vapenföra medicine studerande angående utbildningen

i sjukvård m. m. under andra årets militärutbildning; samt

för veterinärer:

Exercis med anspända fordon.

Hästvård, hästkännedom och hovbeslag.

Skjutning.

Undervisning för fältartilleristen (Kap. XI—XII samt packning av

hästar) och Konstapelsundervisning för fältartilleriet (Kap. I—VII, varav

Kap. IV—VII jämväl böra göras till föremål för övning i terräng).

Utbildningen i exercis med anspända fordon avser att bibringa

kuskutbildning och fortsatt ridutbildning.

Kuskutbildningen skall i första hand avse att bibringa praktisk

kunskap, förutom i vad angår hästens hanterande under körning, i selning,

sadling och betsling, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt

selarnas avpassande och skötsel.

Fackutbildningen och facktjänstgöringen fullgöras i regel med början

tidigast under fjärde och senast under sjunde året. Facktjänstgöringen

äger rum antingen omedelbart efter fackutbildningen eller ock senare.

Fackutbildningens ändamål är att bibringa kunskaper och färdigheter,

som göra dem förtrogna:

läkare och veterinärer med läkar- resp. veterinärtjänsten vid armén

i fred och krig; samt

tandläkare och apotekare med sjukvården vid armén i fred och

krig dels såsom militära tandläkare och apotekare, dels såsom medhjälpare

åt läkarpersonalen i såväl sjukvårds- och expeditionstjänst som

vid utförande av tekniska arbeten.

Facktjänstgöringens ändamål är:

för läkare och veterinärer att bereda tillfälle till ytterligare

utbildning i vederbörligt fack genom att praktiskt deltaga i sjukvården

resp. veterinärvården vid armén, dels såsom biträdande, dels såsom självständiga

militärläkare resp. militärveterinärer; samt

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

för tandläkare och apotekare att tillgodogöra vederbörligt truppförband

(sjukvårdsanstalt) de värnpliktigas kunskaper såsom tandläkare

eller apotekare samt att bereda dessa tillfälle att praktiskt deltaga i

sjukvården vid armén.

Uti sitt i ärendet den 10 december 1919 avgivna yttrande framhåller

inspektören för infanteriet, att större delen av militärutbildningen,

eller 108 dagar, redan fullgjorts. Någon avkortning av militärutbildningen

med de föreslagna 130 dagarna vore alltså icke möjlig, och följaktligen

vore det icke heller möjligt att avgöra, när en sådan avkortning

lämpligast kunde äga rum eller vilka följder den kunde erhålla.

Vad beträffade frågan, huruvida någon avkortning alls kunde göras

av den militära utbildningen, framhåller inspektören för infanteriet, att

avkortningen måste träffa andra årets utbildning. Av de för denna gällande

undervisuingsföreskrifterna framginge dock tydligt, att de 95 dagar,

som andra årets militärutbildning omfattade, vore det minsta, som kunde

och borde beräknas. Någon minskning av andra årets militärutbildning

kunde därför icke äga rum.

För att kunna besvara de av revisionen framställda frågorna har

generalfältläkaren uti sitt den 9 december 1919 avgivna yttrande ansett

nödvändigt framhålla följande synpunkter rörande dessa värnpliktigas

tjänstgöring, sådan den för närvarande vore och i och med 1914 års

härordning blivit fastställd. Därförutan vore det nämligen icke möjligt

att komma till en uppfattning om, huruvida och i vad mån en ändring

av tiden för eller av organisationen av ifrågavarande värnpliktstjänstgöring

kunde vara lämplig eller möjlig.

Under det att samtliga övriga vårt lands värnpliktiga uteslutande

vore avsedda att utbildas för tjänstgöring i händelse av krig eller därmed

jämförliga förhållanden, intoge värnpliktiga medicine studerande och

därmed jämställda en särställning så till vida, som dessa värnpliktigas

särskilda kunskaper avsåges skola komma armén till godo även under

fredsförhållanden; samtliga dessa värnpliktiga ägde nämligen att under

den s. k. facktjänstgöringen vid trupp förbanden fullgöra tjänst såsom

läkare, veterinärer, tandläkare eller apotekare (respektive sjukskötare), ett

under nuvarande förhållanden oundgängligt och mycket värdefullt tillskott

till ordinarie krafter av motsvarande slag.

Såsom vederlag för den tjänst, dessa värnpliktiga fullgjorde under

fredsförhållanden, hade staten berett dem vissa förmåner, i det dels största

hänsyn tagits till deras studier, därigenom att utbildningen i görligaste

Inspektörens

för

infanteriet

yttrande.

General
fältläkarens
yttrande.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

mån anordnats under sommarmånaderna, dels Kungl. Maj:t medgivit

medicine kandidat och värnpliktig examinerad veterinär rätt till tjänsteårsberäkning

för honom åliggande fackutbildning och facktjänstgöring

samt värnpliktig farmacie kandidat att tillgodoräkna sig fullgjord dylik

tjänstgöring såsom tjänstgöring under samma tid å svenskt apotek.

Härtill komme, att den undervisning, dessa värnpliktiga erhölle, i

synnerhet under den särskilda fackutbildningen, i ej oväsentlig grad

komme deras civila verksamhet till godo.

Med bortseende i detta sammanhang från en eventuell fullständig

omläggning av utbildningen för dessa värnpliktiga, ville generalfältläkaren

endast framhålla, att i samma mån som tiden för dessa värnpliktigas

facktjänstgöring minskades, i samma mån bleve det nödvändigt

att ersätta denna förlust för armén, att således anlita biträde från icke

värnpliktig personal. Statsmakterna måste därför vara beredda på de

ekonomiska konsekvenser, ett förkortande av facktjänstgöringen kunde

komma att medföra.

De av revisionen framställda frågorna rörande en avkortning av

tjänstgöringstiden för värnpliktiga av 1919 års klass kunde besvaras

sålunda:

Vad sättet för genomförandet av den ifrågasatta avkortning en anginge,

måste, enär första årets militärutbildning redan fullgjorts, avkortningen

gå ut över övriga delar av utbildningstiden, och enär för ifrågavarande

värnpliktiga såväl andra årets militärutbildning — för läkare och veterinärer

— som ock fackutbildningen — för samtliga ifrågavarande värnpliktiga

— vore i utbildningsavseende av särskilt stor betydelse, borde

den huvudsakliga minskningen drabba facktjänstgöringen. Generalfältläkaren

ansåge sig därför böra föreslå

för läkarna 15 dagars avkortning av andra årets nu 95 dagar långa

militärutbildning, enahanda förkortning av fackutbildningen, som nu droge

tre månader; återstående 100 dagar borde tagas från andra facktjänstgöringen,

varav såledet endast 17 dagar skulle återstå;

för veterinärerna 27 dagars avkortning av andra årets militärutbildning

och övriga 103 dagar från andra facktjänstgöringen, varav således

återstode endast 52 dagar; samt

för tandläkare och apotekare 10 dagars avkortning av den nu till

42 dagar uppgående fackutbildningen. Återstoden, 120 dagar, måste

således tagas från den nu 290 dagar långa facktjänstgöringen.

Ett utbildning sr esultat av visst militärt värde skulle givetvis erhållas

även med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

1 vad mån det kunde bliva möjligt att genom än större utnyttjande

av tiden under återstående utbildoingsperioder kompensera minskningen

i antalet dagar, kunde general fältläkaren för närvarande ej yttra

sig över. Rapporter från och inspektioner av dessa utbildningsperioder

gjorde det föga sannolikt, att på så sätt mycket kunde vinnas. Med hänsyn

till att den redan förbrukade utbildningstiden icke medgåve omläggning

av utbildningsplanerna i sin helhet, torde den förkortade utbildningen

dock medföra ett allmänt sjunkande av kunskaps- och färdighetsnivån,

vars storlek dock icke för närvarande kunde bestämmas. Olägenheter

i övrigt, som vore förenade med minskningen av facktjänstgöringen,

framginge av vad förut framhållits.

l)en av revisionen framställda frågan rörande det högsta antalet

dagar, varmed utbildningstiden kunde nedsättas, vore det icke möjligt för

generalfältläkaren att besvara med angivande av ett bestämt dagantal.

Undersökning borde göras, huruvida möjlighet förefunnes att ernå fullgod

utbildning även med en minskning i antalet dagar av den egentliga

utbildningsperioden — andra årets militärutbildning och fackutbildningen.

Det vore nämligen för ett stort antal av dessa värnpliktiga av vikt med

hänsyn till universitetskurser och kliniktjänstgörning, att tiden för denna

utbildning ej utsträcktes över de tre sommarmånaderna.

Huruvida och i vad mån en förkortning av facktjänstgöringen för

värnpliktiga medicine studerande och veterinärer läte sig göra, kunde

icke bestämmas. Nämnda facktjänstgöring avsåge ju för läkares och

veterinärers vidkommande delvis fortsatt utbildning i truppläkar- respektive

trupp veterinärtjänst. Till någon del sammanhängde svaret å denna

fråga även med de för tandläkares och apotekares facktjänstgöring avgörande

faktorerna, nämligen dels med behovet av sjuk- och veterinärvård

vid truppförbanden under den tid, ifrågavarande värnpliktiga skulle

hava fullgjort sin facktjänstgöring, dels med den betydelse, statsmakterna

tillmätte facktjänstgöringen med avseende å det gagn, de värnpliktiga

därunder skulle lämnat armén och de kostnader, som kunde komma att

uppstå genom upphörande eller förkortande av sagda facktjänstgöring.

Att mäta dessa faktorer i dagar läte sig för närvarande icke göra.

Uti sitt den 15 december 1919 avgivna yttrande har chefen för Che ens för

generalstaben i förevarande del av ämnet anfört följande:

De vapenföra medicine studerandenas militärutbildning vore icke

jämförlig med den första tjänstgöringen i vanlig bemärkelse. Emellertid

hade generalfältläkaren ansett sig böra föreslå 15 dagars avkortning i

andra årets mitärutbildning för värnpliktiga av 1919 års klass, ävensom

general
staben
yttrande.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

att en undersökning gjordes, huruvida möjlighet förefunnes att ernå en

fullgod utbildning även med en minskning av antalet dagar under den

egentliga utbildningsperioden — andra årets militärutbildning och fackutbildningen.

Under första årets militärutbildning erhölle de vapenföra medicine

studerandena blott ofullständig soldatutbildning, under andra årets 95

dagar skulle dem meddelas underbefälsutbildning (exercis, fälttjänst m.

m.), utbildning i ridning och i sjuktransporttjänst, varjämte de skulle

lära sig:

sammansättning av strids- och begageträngen vid infanteriet, dess

platser vid uppställning, under marsch och strid samt befälsförhållandena

vid densamma;

sammansättning av allmänna trängens och etappväsendets sjukvårdsformationer

och sjukvård sanstalter jämte huvudgrupperna av sjukvårdsmaterialen;

samt

den allmänna användningen av truppernas, allmänna trängens och

etappväsendets sjukvårdsformationer och sjuk vårdsanstalter (hjälpförbandsplatser,

huvudförbandsplatser o. s. v.).

Utbildningen bedreves dels vid Skaraborgs regemente, dels vid Livregemtets

husarer, dels vid Göta trängkår. Då frågan om ordnandet

av de värnpliktiga medicine studerandenas militärutbildning varit under

behandling år 1915, hade dåvarande inspektören för infanteriet företrätt

den meningen, att tiden vore för kort, för at''t ändamålet med utbildningen

skulle vinnas. Då hade i militärutbildningen icke ingått sjuktransporttjänst,

vilken övningsgren tillkommit på framställning av nuvarande

generalfältläkaren. Med hänsyn till utbildningsprogrammets omfattning

och utbildningens stora betydelse för den blivande militärläkaren vore

det så långt ifrån, att tiden för andra årets militärutbildning kunde

minskas, att den senare borde ökas. Inspektören för infanteriet hade

såsom sin mening uttalat, att någon nedsättning av tiden för denna utbildning,

vilken tid vore den minsta möjliga, icke kunde äga rum.

De vapenföra medicine studerandenas fackutbildning och facktjänstgöring

torde icke heller kunna sägas falla inom området för den första

tjänstgöringen i vanlig bemärkelse. Enligt § 27 mom. 1 D värnpliktslagen

vore deras värnpliktstjänstgöring ordnad på ett för dem mycket förmånligt

sätt, med utsikt att uti tjänstgöringstiden komma i åtnjutande av

45 dagars minskning. Vid sådant förhållande och med hänsyn därtill,

att de värnpliktiga medicine studerandena borde vara i besittning av

erforderliga kvalifikationer för att i alla avseenden kunna fullgöra dem

åliggande tjänst ävensom för inträde på militärläkarbanan, för vilken

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

deras värnpliktstjänstgöring vore av grundläggande betydelse?, ville det

synas, som om ej heller någon minskning i fackutbildningen och facktjänstgöringen

skulle vara av förhållandena motiverad.

Vad sålunda anförts syntes i tillämpliga delar gälla även de värnpliktiga,

som vore likställda med de värnpliktiga medicine studerande.

Såsom ovan nämnts, är tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga

fördelad i militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring.

Härav är första årets militärutbildning om 108 dagar redan fullgjord.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts torde jämväl

ifrågavarande värnpliktiga böra komma i åtnjutande av en viss ävkortning

av tjänstgöringstiden. Denna synes revisionen skäligen böra bestämmas

till 45 dagar. Å vilken del av tjänstgöringen avkortningen

lämpligen bör ske, torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma.

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.

1. Allmän tjänst och sjötjänst.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola marinen i allmän tjänst eller

sjötjänst tilldelade vapenföra studenter och likställda av 1919 års klass

fullgöra sin tjänstgöring på sätt nedanstående grafiska framställning

utvisar.

1. året, \

1919. )

2. året, \ i

1920. f

Utbildningen omfattar dels rekryt skola, dels underbefälstjänstgöring.

Under rekrytskolan genomgå de värnpliktiga först en allmän-militär

utbildning, förlagd till land och pågående under tiden från inryckningen

och till augusti månads utgång. Därpå följer yrkesutbildning, vilken

pågår under september och oktober månader och förlägges beträffande

däcksavdelningen tillhörande värnpliktiga till för stammanskapet anordnad

signalskola och beträffande maskinavdelningen tillhörande värnpliktiga

till för stammanskapet anordnad maskinskola.

Efter avslutad rekrytskola kommenderas de värnpliktiga till underbefälstjänstgöring,

företrädesvis på mobiliseringsbemannade fartyg, varvid

de ingå i besättningslistorna i stället för underofficerare av 3:e graden,

stam, av motsvarande yrkesgren.

\

2I/lO

500 dagar

-\>

Försvars
revisionens
yttrande.

3652 19

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Marinstabs
chefens
yttrande.

Försvars
reyisionens
yttrande.

Chefen för marinstaben har uti sitt i ärendet den 12 december 1919

avgivna yttrande anfört, att då dessa värnpliktiga inryckt den 14 juni

1919 kunde den ifrågasatta avkortningen av 130 dagar ej lämpligen

genomföras på annat sätt, än att utryckningsdagen tillbakaflyttades från

den 28 oktober 1920 till den 19 juni samma år.

Med den sålunda avkortade utbildningstiden kunde icke erhållas ett

resultat av militärt värde, enär de värnpliktiga icke komme i tillfälle att

deltaga i flottans tillämpningsövningar.

Några större olägenheter syntes den föreslagna avkortningen i övrigt

icke medföra, enär ifrågavarande värnpliktiga endast utgjorde ett fåtal.

I överensstämmelse med vad revisionen förut framhållit och med

hänsyn till vad chefen för marinstaben anfört finner revisionen sig böra

föreslå, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortas med

60 dagar genom utryckningsdagens tillbakaflyttande till den 28 augusti

1920. Därest i något fall på grund av studieskäl en ytterligare avkortning

under ett mindre antal dagar skulle erfordras, synes en sådan avkortning

böra medgivas.

2. Stationstjänst.

Marinen i stationstjänst tilldelade vapenföra studenter oeh likställda

innefatta följande tre särskilda kategorier värnpliktiga, nämligen:

1. Värnpliktiga ingenjörer och elektroingenjörer.

2. Värnpliktiga intendenter.

3. Värnpliktiga läkare.

För var och en av dessa kategorier gälla särskilda bestämmelser

ifråga om utbildningen, vilken är avsedd att äga rum på sätt nedanstående

grafiska framställning utvisar.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Värnpliktsår

&

Sz;

Summa

(lagar.

Värnpliktiga ingenjörer.

ä) Militär- och fackutbildning ...............

l:a året, dock efter de två första årskurserna

vid tekniska högskolan (eller däremot svarande

vid Chalmerska institutet)............

b) Facktjänstgöring .............................

Efter avlagd examen vid tekniska högskolan

eller Chalmerska institutet (dock senast

under 7:e året)..................................

Summa

Värnpliktiga intendenter.

a) Militär och fackutbildning..................

l:a året eller efter avlagd examen vid handelshögskolan

....................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ...

Efter avlagd examen vid handelshögskolan,

dock senast under fjärde året...............

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning..............................

l:a året ................................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ...

Under något av 4.—11. åren (rättighet tidigare,

om föreskrivna villkor fyllda) ......

c) Afkortning i tjänstgöringstiden............

Summa

365

135

500

105

395

500

90

365

45

500

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

1. Värnplikt

tiga ingenjörer

och

elektroingenjörer.

Marinöver
direktörens
yttrande.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

ingenjörer och elektroingenjörer vissa elever vid tekniska högskolan och

Chalmers tekniska institut, högre avdelningen, till ett antal av omkring

10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga till att

vid mobilisering tjänstgöra såsom värnpliktiga marin ingenjörer eller

värnpliktiga elektroingenjörer, huvudsakligast i marinförvaltningens ingenjöravdelning

och med ingenjör- och torpeddepartementen på flottans

varv.

Militärutbildningen, vilken är förlagd till flottans stationer, pågår

omkring 120 dagar och har ungefär samma omfattning, som stadgas för

elever i underbefälskurs under allmän militärutbildning samt omfattar

jämväl bibringandet av kännedom om flottans materiel.

Fackutbildningen, vilken anordnas dels å långresefartyg, dels med

flottans varv, pågår omkring 245 dagar, varav sjötjänstgöringen i allmänhet

omfattar omkring 150 dagar och landtjänstgöringen omkring 95

dagar. Utbildningen avser ombord undervisning i fartygsmaterielen och

tjänstgöring på förhandsposter inom maskinavdelningen, samt vid flottans

varv tjänstgöring, huvudsakligen avsedd att bibringa de värnpliktiga

kännedom om varvstjänstens ordnande.

Facktjänstgöringen om 135 dagar är förlagd till marinförvaltningen

eller flottans varv, varvid respektive värnpliktiga kommenderas till tjänstgöring

i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering äro

avsedda att bestrida.

Uti den 29 november 1919 avgivet yttrande har marinöverdirektören

anfört, att ifrågavarande värnpliktiga av 1919 års klass hittills fullgjort

dels sin militärutbildning vid flottans stationer under 120 dagar, dels omkring

30 dagar av sin fackutbildning i land samt fullgjorde för närvarande

å pansarkryssaren Fylgia under omkring 155 dagar sin fackutbildning

till sjöss under långresa, varifrån de beräknades återkomma

omkring den 15 april 1920. Vid denna tidpunkt skulle av första tjänstgöringen

återstå omkring 60 dagar till utryckningsdagen, vilken tid vore

avsedd för fortsättande av fackutbildningen i land vid flottans varv.

Då det icke syntes kunna ifrågasättas att avbryta deras å Fylgia

pågående fackutbildning samt hemförlova dem, medan fartyget befunne

sig under expedition till avlägsnare farvatten, kunde en större avkortning

av första tjänstgöringen än 60 dagar icke för dessa värnpliktiga

genomföras.

Den på så sätt genomförda avkortningen av första tjänstgöringen

hade enligt marinöverdirektörens förmenande icke något inflytande på

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

utbildningsresultatets militära värde och borde icke komma att medföra

några olägenheter i övrigt, särskilt med hänsyn därtill, att den avkortade

tiden varit avsedd för fortsatt fackutbildning i land, vilken dels

redan fortgått omkring 30 dagar dels vore avsedd att under andra

tjänstgöringen, omfattande 135 dagar, kompletteras genom facktjänstgöring

i land å de särskilda mobiliseringsplatserna.

Chefen för marinstaben har uti sitt den 12 december 1919 avgivna

yttrande anfört, att enär en del av ifrågavarande värnpliktiga vore kommenderade

å pansarkryssaren Fylgia, som befunne sig på långresa, vilken

beräknats bliva avslutad först omkring 60 dagar före den fastställda

utryckningsdagen, den ifrågasatta avkortningen borde ske genom uteslutning

av andra tjänstgöringen, som utgjorde 135 dagar. Överskjutande

5 dagar borde läggas till första tjänstgöringen.

Med den sålunda avkortade utbildningstiden kunde icke erhållas ett

resultat av militärt värde, enär den avkortade tiden icke medgåve en

tillräcklig utbildning.

Avkortningen av utbildningstiden komme därigenom att medföra

den olägenheten, att tillgången å värnpliktiga, lämpliga att vid mobilisering

konstitueras till ingenjörer och elektroingenjörer, komme att

minskas.

En nedsättning skulle kunna ske med omkring 55 dagar, med vilket

antal dagar första tjänstgöringen skulle kunna avkortas genom utryckningsdagens

tillbakaflyttande.

Marinöverdirektören syntes hava utgått från den uppfattningen, att

avkortningen nödvändigtvis måste läggas på den första tjänstgöringen

i enlighet med den ordagranna lydelsen av den utav försvarsrevisionen

framställda frågan. Då den första tjänstgöringen för dessa värnpliktiga

emellertid ej vore att jämställa med första tjänstgöringen för härens värnpliktiga,

vilken tjänstgöring av revisionen i första hand avsåges, syntes

frågan böra besvaras med hänsyn till de värnpliktiga ingenjörernas och

elektroingenjörernas hela tjänstgöring, alltså även med hänsyn till den

andra tjänstgöringen.

Den av marinöverdirektören föreslagna avkortningen med omkring

60 dagar å första tjänstgöringen nödvändiggjorde en ytterligare avkortning

av omkring 70 dagar å andra tjänstgöringen. Enär denna skulle

fullgöras det år, då avgångsexamen från tekniska högskolan eller Chalmers

tekniska institut avlagts, dock senast under 7. året, och en avkortning

av denna tjänstgöring alltså kunde komma att tillämpas för en del

av dessa värnpliktiga under vartdera av en del följande år, under det

Chefens för

marinstaben

yttrande.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Försvars
revisionens
yttrande.

2. Värnpliktiga

intendenter.

Chefens för

marinintendenturkåren

yttrande.

att för andra, som samtidigt vore i tjänst, andra bestämmelser skulle

gälla, syntes det vara för myndigheterna redigast och för de värnpliktiga

själva lämpligast att avkortningen ägde rum enligt marinstabschefens

förslag.

Aven för dessa värnpliktiga anser revisionen en avkortning av

tjänstgöringstiden med 60 dagar vara lämplig. Denna avkortning torde

huvudsakligast förläggas till slutet av nu pågående första tjänstgöringgenom

de värnpliktigas hemförlovning efter pansarkryssaren Fylgias

återkomst till Karlskrona. Om antalet hemförlovningsdagar därigenom

under innevarande år kommer att understiga 60, torde återstående dagar

böra avdragas från andra tjänstgöringen.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

intendenter vissa värnpliktiga, som idka eller idkat studier vid handelshögskola,

handelsgymnasium eller motsvarande ^bildningsanstalt, till ett

antal av omkring 10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande

lämpliga till att vid mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinintendenter,

huvudsakligast i befattningar vid flottans stationer och varv

samt å kustfästningarna.

Militärutbildningen och fackutbildningen under den 105 dagar omfattande

första tjänstgöringen är förlagd till flottans stationer. Militärutbildningen

har ungefär samma omfattning, som stadgas för elever i

underbefälskurs under allmän militärutbildning. Fackutbildningen omfattar

undervisning i reglemente för marinen och intendenturtjänst i

enlighet med för marinintendenturelever gällande föreskrifter.

Under fackutbildningen och facktjänstgöringen under den 395 dagar

omfattande andra tjänstgöringen kommenderas respektive värnpliktiga

till tjänstgöring i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering

äro avsedda att bestrida.

Chefen för marinintendenturkåren har uti den 25 november 1919

avgivet yttrande erinrat därom, att han vid upprepade tillfällen uttalat

sina stora betänkligheter mot utbildningen av värnpliktiga till intendenter

av bland annat det skäl, att utbildningstiden vore för kort för

att utbildningen skulle kunna grundlägga behörighet att sköta intendentsbefattning.

Någon avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga intendenter

kunde alltså icke tillstyrkas.

Under åberopande av ett utav tjänstförrättande chefen för marinförvaltningens

intendentavdelning den 14 augusti 1919 avgivet yttrande

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

beträffande möjligheten och önskvärdheten av att minska antalet av eller

avstå från de till stationens tjänst inskrivna värnpliktiga, föresloge chefen

för marinintendenturkåren, att sådana värnpliktiga studenter och likställda,

som enligt nu gällande bestämmelser skulle uttagas för utbildning

till värnpliktiga intendenter, hädanefter uttoges för utbildning till

skrivbiträden. För dessa syntes en utbildningstid av 370 dagar vara

tillfyllest.

Chefen för marinstaben har uti sitt den 12 december 1919 avgivna

yttrande anfört, att enär första tjänstgöringen, omfattande militärutbildning

och fackutbildning, endast påginge 105 dagar, avkortningen måste ske

å andra tjänstgöringen, omfattande fackutbildning och facktjänstgöring

under 395 dagar, vilken vore avsedd att fullgöras efter avlagd examen

i handelshögskolan, dock senast under 4. året. In- och utryckningsdagarna

för denna tjänstgöring plägade vara den 28 september resp.

den 29 oktober påföljande år, och syntes en avkortning av denna tid

lämpligen böra ske genom att tillbakaflytta utryckningsdagen till den

20 juni.

Med den sålunda avkortade utbildningstiden kunde icke erhållas ett

resultat av militärt värde, enär den avkortade tiden för andra tjänstgöringen

eller (395 — 130=) 265 dagar icke medgåve en tillräcklig utbildning.

Avkortningen av utbildningstiden komme att medföra den olägenheten,

att tillgången å värnpliktiga, lämpliga att vid mobilisering konstitueras

till intendenter komme att minskas.

Med hänsyn till de fordringar, som måste ställas på dessa värnpliktiga,

ansåge chefen för marinstaben någon avkortning av tjänstgöringstidens

längd icke vara möjlig.

Med anledning av chefens för marinintendenturkåren uttalande, att

någon utbildning av värnpliktiga för tjänstgöring såsom intendenter ej

vidare borde äga rum, vore marinstabschefen, då någon närmare utredning

angående det sålunda väckta organisationsspörsmålet ej förebragts,

icke beredd att nu göra något uttalande i frågan, och syntes det honom

vara olämpligt att utan en allsidig utredning av frågan frångå den nuvarande

organisationen. Marinöverintendentens uttalande bestyrkte emellertid

marinstabschefens uppfattning beträffande olämpligheten av en

avkortning av den nu föreskrivna tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga,

som uttagits för utbildning till intendenter. I

I likhet med de värnpliktiga ingenjörerna böra även ifrågavarande

värnpliktiga komma i åtnjutande av en avkortning av tjänstgöringstiden

Chefens för

marinstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

3. Yärnplik

tiga läkare

Marinöver
läkarens
yttrande.

med 60 dagar. Då ifrågavarande värnpliktiga redan under sommaren

1919 fullgjort dem åliggande första tjänstgöring, torde avkortningen böra

förläggas till slutet av andra tjänstgöringsperioden.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

läkare vissa värnpliktiga, som idka studier vid medicinsk fakultet eller

högskola. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga att vid

mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinläkare ombord eller i land.

Militärutbildningen, omfattande 90 dagar, är förlagd dels i land å

Karlskrona station under omkring 60 dagar och dels ombord under

omkring 30 dagar, och har ungefär samma omfattning, som stadgas för

elever i underbefälskurs under allmänmilitär utbildning. Den skall jämväl

omfatta bibringandet av kännedom om tjänsten ombord å flottans fartyg.

Fackutbildningen omfattar en tid av omkring 90 dagar från början

av andra tjänstgöringen och är avsedd att förläggas till en vid flottans

sjukhus i Karlskrona anordnad marinläkarekurs.

Under facktjänstgöring en, omfattande 275 dagar, kommenderas de

värnpliktiga i mån av behov för självständigt handhavande av eller

såsom biträde vid sjukvården å fartyg, kustfästning eller flottans station.

Uti den 26 november 1919 avgivet yttrande har marinöverläkaren

anfört följande:

Den sammanlagda tjänstgöringstiden för marinens värnpliktiga läkare

uppginge till 455 dagar. Avkortades den med 130 dagar, återstode

325 dagar.

För militärutbildningen erfordrades obetingat såsom hittills 90 dagar.

Vad fackutbildningen anginge, så kunde på grund av den korta

tid, som därför redan nu vore anslagen eller 90 dagar, icke heller däruti

göras någon nedsättning utan att utbildningsresultatet äventyrades.

Sammanlagda kortaste utbildningstiden för marinens värnpliktiga läkare

uppginge alltså till 180 dagar och läte sig sålunda inrymmas i den ovan

angivna totala tjänstgöringstiden av 325 dagar.

Med utgångspunkt från sistnämnda siffra återstode för facktjänstgöring

endast 145 dagar.

Den nu fastställda facktjänstgöringstiden av 275 dagar hänförde sig

till behovet av läkare enligt 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande.

Då utbildningen läte sig verkställa även med den av försvarsrevisionen

ifrågasatta inskränkningen av tjänstgöringstiden, bleve frågan om möjligheten

att avkorta tjänstgöringstiden i dess helhet för marinens värnpliktiga

läkare uteslutande beroende av behovet av läkare för marinen.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

I avsaknad av någon som helst uppgift om vad som vore avsett att

träda i stället för 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande, vore det för

marinöverläkaren omöjligt att avgiva yttrande rörande vare sig möjligheterna

för eller olägenheterna av en avkortning av tjänstgöringstiden i

allmänhet för marinens värnpliktiga läkare.

Chefen för marinstaben har uti sitt den 12 december 1919 avgivna

yttrande anfört, att enär första tjänstgöringen, omfattande militärutbildning,

endast utgjorde 90 dagar, måste avkortningen ske å andra tjänstgöringen,

som omfattade fackutbildning och facktjänstgöring under 365

dagar. Den andra tjänstgöringen vore avsedd att fullgöras senast under

11. året, i allmänhet med inryckning den 3 januari och utryckning

den 4 januari påföljande år. En eventuell avkortning av denna tid

syntes lämpligast böra ske genom att tillbakaflytta utryckningen till den

26 augusti inryckningsåret.

Med den sålunda avkortade utbildningen kunde erhållas ett resultat

av militärt värde.

Avkortningen av utbildningstiden komme att medföra, att den praktiska

utbildningen bleve lidande, samt att marinens behov av läkarkrafter

ej bleve tillgodosett.

Med hänsyn till behovet av läkarkrafter för marinen syntes någon

avkortning ej böra äga rum.

I likhet med övriga till stationstjänst inskrivna värnpliktiga böra

även ifrågavarande värnpliktiga komma i åtnjutande av en avkortning

av tjänstgöringstiden med 60 dagar. Då dessa redan under sommaren

1919 fullgjort dem åliggande första tjänstgöring, torde avkortningen

böra förläggas till slutet av andra tjänstgöringsperioden.

3. Kustartnieritjiinst.

Jämlikt utfärdade bestämmelser skola marinen i kustartilleritjänst

tilldelade vapenföra studenter och likställda av 1919 års klass fullgöra

sin tjänstgöring på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

l 58 dagar

I 42 »

500 dagar

:}''

1. året,

1919

2. året, \

1920. r

3. året, \,

1921. ]

Första tjänstgöring

Rep.-örn.1)

*) In- och utryckningsdagar äro icke fastställda.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

Försvars
revisionens
yttrande.

8652 19

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Chefens

för kustartilleriet

yttrande.

Chefen för kustartilleriet har uti sitt den 6 december 1919 avgivna

yttrande beträffande ifrågavarande värnpliktiga anfört följande:

De vapenföra studenter och likställda, som tilldelades kustartilleriet,

avsåges att utbildas till reservbefäl å såväl artilleri- som minavdelningen.

Av dessa värnpliktiga rekryterades dessutom kustartilleriets reservofficerare.

Deras tjänstgöringstid hade år 1914 bestämts till sammanlagt

500 dagar med en första tjänstgöring om 458 dagar och en repetitionsövning

om 42 dagar.

Ett genomförande av den ifrågasatta avkortningen av första tjänstgöringen

med 130 dagar skulle medföra, att de värnpliktiga, vilka för

fullgörande av densamma inryckt den 29 juni 1919, skulle komma att

utrycka den 23 maj 1920, d. v. s. efter 328 dagar.

Enligt gällande utbildningsföreskrifter skulle dessa värnpliktiga efter

avslutad rekrytskola genomgå korprals- och underofficersskola från mitten

av oktober första året till mitten av augusti andra året. Sistnämnda

skola vore vidare delad i en första kurs av huvudsakligen teoretisk natur

och en andra kurs, företrädesvis omfattande praktisk tjänstgöring.

Denna andra kurs, som vid artilleriavdelningen började den 1 juni och

vid minavdelningen omkring den 15 april, hade i stort sett till uppgift

att på grundvalen av redan förvärvade teoretiska kunskaper utbilda de

värnpliktiga till underbefäl vid respektive yrkesavdelningar samt att dana

och utveckla förmågan att utöva befäl. Denna kurs vore således av utomordentlig

vikt för de värnpliktigas kommande tjänstgöring ej minst

på den grund, att de under densamma deltoge exempelvis vid artilleriavdelningen

i skjutövningarna med pjäser såväl å kompaniet som vid

skjutskolan och vid minavdelningen i mineringsskolans omfattande övningar.

Skulle nu första tjänstgöringen för dessa värnpliktiga avkortas

med 130 dagar, komme de icke att få deltaga i nyssnämnda övningar,

varigenom deras utbildning måste bliva i hög grad lidande, ja, till stor

del förfelad. Man kunde visserligen tänka sig, att den teoretiska kursen

minskades till tiden genom att vissa ämnen uteslötes, och att den praktiska

kursen fördenskull började tidigare än enligt bestämmelserna; utbildningen

skulle emellertid det oaktat icke kunna bliva tillfredsställande,

ty dels kunde ej den teoretiska kursen, om den skulle fylla sin uppgift,

i någon mera avsevärd mån förkortas, dels skulle de värnpliktiga i alla

händelser icke kunna deltaga i skjutskolans respektive mineringsskolans

övningar. Deras såväl teoretiska som praktiska färdigheter skulle sålunda

bliva otillräckliga för den tjänstgöring, vartill de vid mobilisering

avsåges. Det syntes därför nödvändigt, om dessa värnpliktigas utbildning

skulle bliva av något militärt värde för den tjänst, vartill de vid

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

mobilisering vore avsedda, att deras ovan ifrågasatta utryckningsdag

framflyttades åtminstone så långt, att de sattes i tillfälle att deltaga i

skjut- och mineringsskolornas övningar.

Under regementsövningarna andra året (1920) tjänstgjorde enligt

gällande föreskrifter merberörda värnpliktiga såsom korpraler och bibringades

därunder den erforderliga rutinen såsom underbefäl i tjänstens

olika grenar. Denna tjänstgöring vore följaktligen synnerligen viktig

och kunde, för så vitt en underbefälsutbildning av verkligt värde åsyftades,

svårligen undvaras. Om man tänkte sig denna tjänstgöring förlagd

till repetitionsövningen 1921, skulle visserligen därigenom en reduktion

i övningstiden kunna åvägabringas, men skulle ovillkorligen detta

komma att ske på bekostnad av de värnpliktigas användbarhet för det

ändamål, för vilket de vid mobilisering vore avsedda. Genomfördes

denna reduktion*, skulle de värnpliktiga i fråga kunna utrycka omkring

den 10 augusti 1920, då skjut- respektive mineringsskolornas övningar

avslutats. Förkortningen av utbildningstiden skulle emellertid icke komma

att uppgå till mer än 50 dagar, och ansåge chefen för kustartilleriet densamma

på intet sätt stå i proportion till den minskning i krigsduglighet

och tjänstbarhet för de värnpliktiga, som därigenom skulle föranledas.

I anslutning till vad sålunda anförts ansåge sig chefen för kustartilleriet

böra på följande sätt besvara de av revisionen framställda

frågorna.

Om 130 dagars förkortning av vapenföra studenters och likställdas

första tjänstgöring skulle äga rum och desamma på grund härav utrycka

den 23 maj 1920, borde den första kursen i korpral- och underofficersskolan

så mycket ske kunde inskränkas och den andra kursen

börja så tidigt som möjligt, helst i mitten av mars månad. Skjututbildningen

för till artilleritjänst uttagna borde därefter försiggå jämsides

med de värnpliktigas, som eventuellt utryckte på våren 1920, och de till

min tjänst uttagna bibringas praktisk utbildning i denna yrkesgren så

långt omständigheterna det medgåve.

Med den avkortade utbildningstiden kunde icke erhållas ett sådant

utbildningsresultat, att de värnpliktiga studenterna och med dem

likställda vid mobilisering kunde användas i de befattningar, för vilka

de vore avsedda. Det utbildningsresultat, som vunnes, bleve visserligen

av militärt värde, men endast ur synpunkten av allmän militär utbildning

och icke ur synpunkten av speciell befälsutbildning, såsom här

måste vara fallet.

Vad olägenheterna av den ifrågasatta avkortningen anginge, skulle

studenter och likställda icke kunna erhålla tillräcklig praktisk utbild
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Försvara
revisionens
yttrande.

ning, särskilt å minavdelningen, och ej heller bibringas erforderlig

befälsutbildning eller rutin såsom underbefäl. Detta skulle hava till

följd, att ifrågavarande värnpliktiga vid mobilisering icke kunde omedelbart

användas såsom befäl (underbefäl) utan dessförinnan måste erhålla

en kompletterande utbildning vid depå, vilket allt skulle medföra stora

olägenheter bl. a. på grund av vid kustartilleriet rådande befälsbrist.

Då vidare reservofficersinstitutionen vid kustartilleriet grundade sig

på rekrytering från värnpliktiga studenter, hade den speciella aspirantutbildningen

kunnat göras mycket kort (3 månader). Skulle nu de värnpliktiga

studenternas utbildning så avsevärt inskränkas, som här ifrågasattes,

kunde studenter av denna årsklass näppeligen antagas till reservofficersaspiranter

med mindre än att aspirantutbildningen betydligt utvidgades.

Då detta sistnämnda torde möta svårigheter, men å andra

sidan kustartilleriet hade stort behov av reservofficebare, talade även

denna omständighet för att ej avkorta här nämnda värnpliktigas utbildningstid.

Beträffande frågan, med vilket högsta antal dagar övningstiden skulle

kunna minskas, ville chefen för kustartilleriet framhålla, att för att

uppnå det resultat, som med dessa värnpliktigas utbildning avsåges,

kunde någon ändring med avseende å tiden för deras utryckning ej

vidtagas, enär därigenom den ur mobiliseringssynpunkt viktigaste

egenskapen hos dem, d. v. s. nödig vana och rutin i befälsföring,

icke skulle i erforderlig mån komma att utvecklas. Det vore nämligen

ej tillfyllest för detta ändamåls vinnande, att de bland annat deltoge i

skjut- respektive mineringsskolornas övningar, vilka icke avslutades förrän

omkring mitten av augusti månad 1920; de måste även fullgöra praktisk

befälstjänstgöring under de därpå följande regementsövningarna.

Då kustartilleriet tilldelade vapenföra studenters och likställdas tjänstgöring

är ordnad efter samma grunder som vid hären, torde avkortningen

för ifrågavarande värnpliktiga böra bestämmas till 42 dagar,

motsvarande tiden för årets regementsövningar. Denna avkortning synes

lämpligen böra äga rum genom utryckningsdagens tillbakaflyttande till

den 19 augusti 1920.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

Gällande värnpliktelag skiljer mellan tre olika kategorier icke vapenföra

värnpliktiga, nämligen:

a) icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet;

b) icke vapenföra värpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara; samt

c) icke vapenföra värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan examen

än maskinistexamen av tredje klass.

Tjänstgöringstiden utgör:

för de under a) omförmälda sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring

fullgöres antingen i en följd med början under första eller andra

året eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre

första åren;

för de under b) omförmälda 365 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres

i en följd med början under första eller andra året; samt

för de under c) omförmälda 360 dagar i en följd med början under

första eller andra året.

Beträffande under b) omförmälda värnpliktiga gäller, att därest sådan

värnpliktig vid någon statens högskola eller annan därmed jämförlig

högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare, tandläkare,

veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter

kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör sådan

värnpliktig sannolikt, att han kommer att idka sådana studier, må tjänstgöringsförhållandena

ordnas på samma sätt som för vapenföra av motsvarande

kategorier. Den avkortning av tjänstgöringstiden, som medgives

värnpliktig, vilken inom föreskriven tid fullgjort de studieprov,

som Konungen bestämmer, utgör dock högst 60 dagar.

Gällande

värnpliktslag.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Lagen den lo

oktober 1919.

Infordrande

av vissa utredningar.

Antalet icke"

vapenföra

värnpliktiga

av 1919 års

klass.

Genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för

vissa värpliktiga av 1919 års klass m. m. har tjänstgöringstiden för icke

vapenföra i allmänhet avkortats med 30 dagar eller från 240 dagar till

210 dagar.

Såsom i det föregående redan omnämnts, uttalade riksdagen i sammanhang

med sistnämnda lags beslutande, att därest genom senare

beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden

för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att

understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden

borde äga rum för de icke vapenföra. Då av riksdagen tillhandahållna

handlingar i ärendet framginge, att en del icke vapenföra av 1919 års

klass redan befunne sig i tjänstgöring, borde uppmärksamhet ägnas däråt,

att dessa, såvitt möjligt vore, icke komme att fullgöra längre tjänstgöring

än som kunde bliva för de icke vapenföra av denna årsklass

bestämd.

För bedömande av i vad mån en ytterligare avkortning av den för

icke vapenföra i allmänhet av 1919 års klass stadgade tjänstgöringstiden

av 210 dagar kunde genomföras, anhöll revisionen, såsom förut

nämnts, uti skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet den 29

november 1919, att till revisionen måtte överlämnas utredning angående

följande spörsmål:

l:o) Huru många icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass skola fullgöra

sin tjänstgöring vid vart och ett av arméns olika truppslag (respektive

flottans stationer och kustartilleriet) ?.

2:o) Under vilka tidsperioder komma ifrågavarande värnpliktiga att fullgöra

tjänstgöring (svaret torde om möjligt avfattas grafiskt)?

3:o) För vilka olika slag av kandräckningsgöromål, däri inbegripet skrivgöromål,

verkstadsarbeten o. s. v., och till vilket antal tagas under november

månad innevarande år värnpliktiga i anspråk vid arméns särskilda truppslag

(respektive flottans stationer och kustartilleriet)?

Med anledning härav har till revisionen med skrivelse den 31 december

1919 överlämnats från vederbörande militära myndigheter i

ärendet infordrade uppgifter. En sammanställning av dessa uppgifter

har givit följande resultat.

Antalet icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, som skall

fullgöra sin tjänstgöring vid vart och ett av arméns olika truppslag,

framgår av nedanstående sammandrag.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

[

(kuta 1.

-

Infanteriet.

I. 7. Karlskrona grenadjärregemente..............

84

I. 11. Kronobergs regemente..........................

62

I. Arméfördelningen

I. 16. Hallands » ..........................

57

I. 24. Norra skånska infanteriregementet.........

52

.1. 25. Södra » » .........

64

319

I. 4. Första livgrenadjärregementet...............

86

I. 5. Andra » ...............

82

i

1 II. Arméfördelningen

I. 12. Jönköpings regemente...........................

71

!. 21. Kalmar » ..........................

72

311

.

I. 6. Västgöta » ..........................

48

i

III. Arméfördelningen

I. 9. Skaraborgs > ...........................

47

I. 15. Älvsborgs 2 ..........................

40

G. 17. Bohusläns » ...........................

33

168

I. 1. Svea livgarde.......................................

67

1

I. 2. Göta > .......................................

74

; IV. Arméfördelningen

I. 3. Livregementets grenadjärer...................

79

I. 10. Södermanlands regemente......................

54

.1. 26. Vaxholms grenadjärregemente................

42

316

i

I. 8. Upplands infanteriregemente ...............

I. 13. Dalregementet ...................... .............

V. Arméfördelningen

—

222

1

I. 18. Västmanlands regemente .....................

I. 22. Värmlands > .....................

rI. 14. Hälsinge » ......................

73

1. 20. Västerbottens » ......................

67

VI. Arméfördelningen

I. 23. Jämtlands fältj ägarregemente ...............

69

I. 28. Västemorrlands regemente.....................

75

284

I. 19. Norrbottens regemente ............................................................

—

108

I. 27. Gottlands infanteriregemente ....................................................

—

90

1,818

Knvalieriet.

K. 1. Livgardet till bäst ..................................................................

—

95

K. 2. Livregementets dragoner .........................................................

—

61

K. 3. > husarer............................................................

—

37

K. 4. Smålands husarregemente.........................................................

—

68

1

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Antal.

K. 5. Skånska husarregementet i Hälsingborg .................................|

* » j Landskrona....................................>

—

81

1 » > Uppsala.........................................J

K. 6. > dragonregementet ................. ......

—

64

K. 7. Kronprinsens husarregemente...................................................

—

32

K. 8. Norrlands dragonregemente......................................................

—

63

501

Artilleriet.

A. 1. Svea artilleriregemente.........................................................

—

149

A. 2. Göta > .........................................................

—

76

A. 3. Yendes • .........................................................

—

113

A. 4. Norrlands » i Östersund.......................................1

—

170

» » » Boden...........................................j

A. 5. Upplands > .........................................................

—

72

A. 6. Smålands > .........................................................

—

130

A. 7. Gottlands artillerikår...............................................................

—

25

A. 8. Bodens artilleriregemente.........................................................

—

55

A. 9. Positionsartilleriregementet.......................................................

—

80

A. 10. Karlsborgs artillerikår ............................................................

—

69

939

Ingenjörtrupperna.

Ing. 1. Svea ingenjörkår i Stockholm................................................^

55

» > > Yaxholm ................................................j

Ing. 2. Göta » å Karlsborg ................................................

—

42

» > i Karlskrona................................................

—

14

j Ing. 3. Fälttelegrafkåren ..................................................................

—

72

i Ing. 4. Bodens ingenjörkår ...............................................................

—

38

221

Trängen.

T. 1. Svea trängkår...............................................................

—

62

T. 2. Göta > ...............................................................

—

57

T. 3. Norrlands > ...............................................................

—

61

T. 4. Skånska » ..............................................................

—

62

T. 5. Västmanlands » ...............................................................

—

42

T. 6. Östgöta > ...............................................................

—

58

342

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Intendenturtrupperna.

Int. 1. Intendenturkompaniet i Stockholm ..........................................

Ante

1.

73

Int. 2. » å Karlsborg ..........................................

—

38

Int. 3. »i Boden ................................................

—

78

Int. 4. > » Sollefteå.............................................

—

19

208

Summa

—

—

4,029

Antalet icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, som skall

fullgöra sin tjänstgöring vid marinen, framgår ur nedanstående sammanställning.

A n

tal

Karlskrona station.

Allmän tjänst tilldelade ..............................................................

72

j Stationstjänst » ...............................................................

274

346

Stockholms station.

Allmän tjänst tilldelade ...............................................................

24

i Stationstjänst » ...............................................................

213

237

Kustartilleriet.

j Vaxholms kustartilleriregemente ...................................................

204

j Karlskrona » ...................................................

145

j Älvsborgs kustartillerikår ...........................................................

40

389

Summa

—

972

Uti g. o. nr 1530/i9i9 stadgas angående de armén tilldelade icke

vapenföras tjänstgöring följande:

»71. Av iclce vapenföra värnpliktiga tillhörande årsklass 1919, med undantag

av de nedan under E—N angivna, skola inkallas: studenter och likställda till

365 dagars tjänstgöring i en följd med början under år 1919 eller 1920 och övriga

till 210 dagars tjänstgöring, antingen i en följd med början under år 1919 eller

1920 eller ock med en första och en andra tjänstgöring under treårsperioden

1919—1921, allt enligt de bestämmelser, som vederbörande arméfördelningschef

senast två månader före vederbörandes inryckning äger utfärda — beträffande

värnpliktiga från fastlandet, som skola tjänstgöra på Gottland, efter samråd med

militärbefälhavaren på Gottland, beträffande kavalleriet tilldelade hästskötare efter

26

Tjänstgörings
perioder.

365* 19

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

samråd med inspektören för kavalleriet (g. o. nr 2/1917) ock beträffande värnpliktiga

tilldelade intendenturtrupperna efter samråd med generalintendenten.

E. Beträffande icke vapenföra läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer

gälla g. o. nr 406, 450, 612 ock 621/1918.

F. Beträffande expeditionsbiträden samt skrivbiträden gälla g. o. nr 1/1919,

XIV, mom. 6 (sid. 41), ock g. o. nr 2/1919, dock att antalet tjänstgöringsdagar

för skrivbiträden utgör 210.

Gr. Icke vapenföra studenter ock likställda, som tilldelats vissa truppslag

för utbildning i intendenturbefattning, inkallas till 365 dagars tjänstgöring i en

följd med inryckning den 26 juni 1919 och utryckning den 26 juni 1920.

H. Icke vapenföra studenter ock likställda, som tilldelats trängen i egentlig

sjukvårdstjänst för utbildning till läkarbiträden, inkallas till 365 dagars tjänstgöring

i en följd med inryckning den 26 juni 1919 ock utryckning den 26 juni 1920.

I. Icke vapenföra studenter ock likställda, som tilldelats artilleriet för utbildning

i teknisk tjänst, inkallas till 365 dagars tjänstgöring i en följd med inryckning

den 17 juli 1919 ock utryckning den 17 juli 1920.

J. Icke vapenföra studenter ock likställda, som tilldelats trängen i egentlig

sjukvårdstjänst för utbildning till adjutanter vid sjukvårdsformationer och till sjukhusunder

officer are, inkallas till 365 dagars tjänstgöring i en följd med inryckning den

26 juni 1919 och utryckning den 26 juni 1920.

K. Artilleritekniker samt artilleriet tilldelade filare ock maskinarbetare inkallas

till 210 dagars tjänstgöring i en följd med inryckning den 17 juli 1919 ock

utryckning den 13 februari 1920.

L. Icke vapenföra kommissarier inkallas:

1) årsklass 1918 till en andra tjänstgöring om 60 dagar med inryckning den

31 augusti ock utryckning den 31 oktober 1920 (beträffande första tjänstgöringen

är stadgat i g. o. nr 400/1918); samt

Tabell, utvisande under vilka tidsperioder icke vapenföra värnpliktiga av 1919

| Trupp- [förband.

Befattning.

Antal

man.

19 19

1

maj

juni

juli j aug.

sept.

okt.

nov.

dec. 1

I. 4

j

Kommissarier .................................

Militärarb., skräddare och skomakare

D:o

D:o

Sjukvårdsmän................................

Skrivbiträden .................................

2

18

928

'') 20

3

15

Inrycl

1 1

tningsdag ej bestämd.

10 |

210 dagar

_

1

''

■

12

17 0 dagar

I. 5

!

Kommissarier ................................

Militärarb-, skräddare och skomakare

D:o

D:o

Sjukvårdsmän.................................

Skrivbiträden ................................

2

‘) 22

9 22

9 23

1

12

Inrycl

:ningsdt

g ej b

1

estämd.

210 dag

ar

1

Anm. Skrivbiträden inrycka å växlande tider.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

2) årsklass 1919 till en första tjänstgöring om 150 dagar med inryckning

den 17 maj ocli utryckning den 15 oktober 1920 samt en andra tjänstgöring om

60 dagar enligt framdeles utfärdade bestämmelser.

M. Icke vapenföra sjukvårdsmän inkallas:

1) de, som tilldelats infanteriet, med ändring av g. o. nr 463/1919, antingen

till 210 dagars tjänstgöring i en följd med början under 1919 eller 1920 eller ock

med en första tjänstgöring om 180 dagar med början under 1919 eller 1920 och

en andra tjänstgöring om 30 dagar under 1920 eller 1921, allt enligt vederbörande

arméfördelningschefs bestämmande; samt

2) de, som tilldelats trängen, till en första tjänstgöring om 180 dagar med

inryckning den 13 april 1920 och utryckning den 11 oktober 1920 samt en andra

tjänstgöring om 30 dagar under tiden för trängens repetitionsövningar 1921.

N. Icke vapenföra bilförare och bilmekaniker inkallas enligt g. o. nr 462 och

1333/1919.»

Såsom av förenämnda bestämmelser framgår, är det, beträffande

den stora huvudmassan icke vapenföra, överlåtet åt vederbörande arméfördelningschefer

att närmare bestämma rörande tjänstgöringstidens fördelning.

Denna är i följd härav mycket växlande inom de olika truppslagen.

I vissa fall är tjänstgöringen redan fullgjord, i andra fall

kommer densamma att avslutas först under år 1921. Orsaken till denna

olikformighet är förnämligast strävan att vid truppförbanden kunna

disponera över de icke vapenföra värnpliktiga under de tider av året,

då de bäst behövas. För att giva en bild av, huru tjänstgöringsperioderna

äro ordnade, torde här böra intagas nedanstående

års klass, tillhörande andra arméfördelningen, komma att fullgöra tjänstgöring.

19 2 0

1921

Anteckningar.

•jan.

febr.

mars *

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

jan.

-

210

1

140 dagar

*) Därav 2 skräddare

och 1 skomakare.

21

lagar |

28

210 dagar

210 dag

ar

210 da^

ar

*) Av sammanlagda

antalet äro:

3 skräddare och

2 skomakare.

l

28

210 dagar

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Trupp-

förband.

Befattning.

Antal

man.

1 9

1 9

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

I. 12

Kommissarier .....................

i

1 . 1 1

Inryckningsdag ej bestämd.

Militärarb., skräddare och skomakare

*)21

22

210 dagar

D:o

*)«

22

170 da

gar

D:0

'') 24

Sjukvårdsmän.................................

3

Intendenturbefattning .....................

1

Tandläkare......................................

1

Skrivbiträden .................................

14

I. 21

Kommissarier .................................

1

Inrycl

tningsd*

>g ej b

estämd.

Militärarb., skräddare och skomakare

*) 30

15

210 dagar

D:o

!)30

-Sjukvårdsmän................................

3)3

15

210 dagar

Skrivbiträden ......... ....................

8

K. 4

Kommissarier .................................

1

Inrycl

cningsdc

1

g ej bestämd.

Militärarbetare ...............................

8

t

210 dagar

Militärarb., sadelmakare o. skräddare

>)57

15

Skrivbiträden..................................

2

A. 6

Filare och maskinarbetare ...............

5

17

210 dagar

D:o ............

2

9

Militärarbetare ..........................

44

9

D:o ............................

1

31

D:o ..........................

'') 16

31

•

Smeder och sadelmakare..................

*)6

9

Militärarb., smeder, sadelm. o. träarb.

s)

Skrivbiträden............................

2

T. 6

Kommissarier .....................

2

Inrycl

.ningsdc

g ej b

astämd.

Bilförare och bilmekaniker............

4

2

210 dagar

D:o ............

5

1

210 dagar

D:o ................

4

1

210 dagarj

D:o .............

4

3

I):.» ...............

5

D:o ...............

4

Sjukvårdsmän ..............................

4

Inrycl

ningsda

g ej b

ostämd.

Militärarbetare...............................

12

11

D:o ................................

4

Smeder, sadelmakare, skräddare........

*)8

Skrivbiträden................................

2

Anm. Skrivbiträden inrycka å växlande tider.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

1 i) 2 0

11121

Anteckningar.

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

(lec.

jan.

5

30

40 dag

ar

ar

*) Av sammanlagda

antalet Uro:

2 skräddare och

1 skomakare.

| Utrycka 27/o 1921.

1

210 dag

28

210 dagar

26

26

2

10 daga

r

*) Därav 1 skomakare.!

2) » 1 skräddare.

8) Samvetsömma.

i

*) Därav 1 sadelma- kare och 2 skräd- dare.

210 dagar

210

lagar

*) Överförda enligt §

108 I. F.

2) Därav 3 smeder och

2 sadelmakare.

8) Återstoden beräk- nas till 55 man.

210 dagar

210 dagar

210 dagar

210 dagar

15

*) Inrycka i fyra om- gångar.

210 dagar

7

210 dagar

210 da

gar

1

210 dagar

2

10 daga

r

1

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Vad marinen beträffar, bestämmer Kungl. Maj:t tjänstgöringsperioderna

för de icke vapenföra lika väl som för de vapenföra. De för 1919 års

klass bestämda tjänstgöringsperioderna framgå av nedanstående grafiska

framställning.

År 19 19

År 19 2 0

maj''

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

mars

april

maj juni

juli

aug.

sept.

1

14/e

V

n

j

Allmän tjänst

1

S<>/6

och öv

:iga 31

/ 8

1

Stationstjänst

klass B

14/e

29

uh

S

tationst

j. Mili

t.-arb.

I

Va årskl.

bionstj.

Milit.

arb.

årskl.

6

Lustart.

tjänst

Va årskl.

2

20/i

2 Sta

K

[ustart.

tjänst

Va årsk

i.

%

] i

“/i

olika slag Vid såväl armén som marinen förekomma en hel del handräck
råcknings-

ningsgöromål av olika slag. För bestridande av dessa göromål avses i

göromål, första band icke vapenföra. Med ledning av de till revisionen överlämnade

yttrandena bar upprättats nedanstående

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Tabell, utvisande olika slag av liandräckningsgöroinål vid arméns olika trupp.

slag i november 1919.

I. Ilaiidräckningsgöromål av mera ständig natur, som förekomma

vid ett flertal truppslag.

Skrivgöromål (regements- och bataljonsexpeditioner, kassaförvaltning,

kasernofficer o. s. v.)...................................................

! Kökshandräckning (kockar, diskare, dukare, magasinstjänst o. s. v.)

I Väbelhandräckning (yttre och viss inre rengöring m. in.) ............

Maskinisthandräckning (ångpanna, värmeledning, eldare m. m.).....

Verkstadshandräckning (snickare, skomakare, skräddare, målare,

smeder, sadelmakare m. fl.).........................................

Huggning, sågning och bärning av ved, eldning i kaserner .........

Förrådshandräckning (intendenturförråd, vapenförråd m. m.)........

Handräckning i manskapsmäss (soldathem) .................................

Körslor (proviant, furage, ved, kol, gödsel, grus m. m.) ...............

Hästskötare, stall- och furagehandräckning.................................

Handräckning i tvätt- och badinrättningar .............. ..................

Städning i kompanikorridorer m. m.. ..........................................

j Postbud, ordonnanstjänst, telefonpåpassning ..............................

j Sjukhushandräckning................................................................

| II. Ilaiidräckningsgöromål nv mera ständig natur, som förekomma

endast vid ett fåtal truppslag, samt sådana

av tillfällig natnr.

{ Hovslageri.................................................................................

| Handräckning å övningsfält och skjutfält....................................

I Kreatursskötsel..........................................................................

| Lantbruksgöromål, trädgårdsskötsel, dikesgrävning......................

Ridhushandräckning ..................................................................

j Handräckning i målbod och skjutbana .......................................

j Skidreparationer.......................................................................

Reparation av fäktmateriel........................................................

Körning av bil ........................................................................

Infanteriet.

j Kavalleriet.

| Artilleriet.

_

1 Ingenjör- trupperna.

1 Trängen.

i)*

*

❖

*

❖

*

*

*

*

❖

*

•i:

$

*

•S

*

*

❖

❖

*

*

*

❖

*

*

*

*

❖

*

❖

❖

❖

*

*

*

❖

21-

*

❖

❖

$

❖

*

*

❖

*

*

❖

❖

.-J;

❖

*

*

*

—

—

—

*

—

—

—

—

*

—

*

—

*

—

❖

❖

—

—

❖

*

—

—

—

—

—

—

—

—

❖

—

—

—

.

*

*

_

*

*) * betyder att handräckningsgöromål av ifrågavarande art vid truppslaget förekommer.

s) — > > '' * » js> icke förekommer.

rntentienturtruppema.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Exempel

på handräckningsgöromål

vid vissa

truppförband.

Första livgrenadjärregementet.

Infanteriet.

Kavalleriet.

1 Artilleriet

Ingenjör-

trupperna.

>■*

P

crc

CD

P

Illntendentur-

|| trupperna.

Bageri.......................................................................................

1)*

b-

_

_

_

_

Väglagning (vid Int. 2. Karlsborg) .............................................

—

—

—

—

—

tf

Handräckning i duvstation (vid I. 1 och I. 2)..............................

*

—

—

—

—

—

Ångbåtshandräckning (vid I. 26) ................................................

❖

—

—

—

—

—

Skogsarbete (vid I. 22)..............................................................

tf

—

—

—

—

—

Garnisonshandräckning (Stockholm, Boden) .................................

tf

tf

tf

tf

—

—

Vattenledningsarbeten (vid T. 3) ........... ....................................

—

—

—

—

tf

—

»Idrottssoldat» (vid I. 22) ........................................................

❖

—

—

—

—

—

Sjukstallvakt...........................................................................

—

tf

*

—

—

—

*) * betyder att liandräckningsgöromål av ifrågavarande art vid truppslaget förekommer.

2y — >» » » » » > » icke förekommer.

Anm. 1. Även av de under I upptagna handräckningsgöromålen förekomma icke alltid samtliga

olika slag av handräckning vid varje truppförband av resp. truppslag.

Anm. 2. I de avgivna svaren på revisionens frågor hava samma slags liandräckningsgöromål

• ofta erhållit olika benämningar. Så t. ex. förekommer »kasemvårdshandräckning»

(återfinnes ovan under rubriken »verkstadshandräckning>), »varutransport» (återfinnes

ovan under »körslor»), »dagbefälets kalfaktorer» och »handräckning i officers-, underofficers-

och furirmässar» (återfinnes ovan under »städning i kompanikorridorer m. m.»).

Anm. 3. I några fall framgår av svaren ej med full tydlighet handräckningens art, t. ex. när

benämningen »ordinarie handräckning» eller »extra handräckning» användes i svaren.

Såsom exempel på handräckningsgöromålen vid olika truppförband

under november månad 1919 torde följande från andra arméfördelningen

lämnade uppgifter här böra återgivas:

De handräckningsgöromål, för vilka värnpliktiga under november månad

tagits i anspråk vid Första livgrenadjärregementet, utgjordes av ständiga (d. v. s.

för varje dag utgående) och tillfälliga.

Antal

. 1. Ständiga: per dag

1) Kökshandräckning (i Linköping, i Norrköping och å Malmen)............... 15

2) Förrådshandräckning (å huvudförrådet)..................................................... 4

3) » (å gevärsförrådet)..................................................... 3

4) Yäbelhandräckning (för lägrets iordninghållande, städning av gemen
samma

lokaler, eldning och belysning, vedsågning m. m.) .................. 6

5) Hantverkare (skräddare och skomakare)...................................................... 3

6) Kuskar ........................................................................................................... 2

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Antal

per da<;.

7) Skrivbiträden (arméfördelningens statsexpedition, regementsexpeditionen

och rullföringsexpeditionerna) .........................................................t....... 7

8) Sjukhushandräckning .............................................•_...................................... 2

9) Servisbiträden (hos officerare, underofficerare, furirer samt kompanierna) 9

10) Städare .............................................................._........................................... 1

11) Enskilda lägerkassan (marketenteri och bageri) ....................................... 3

Summa 55

li. Tillfälliga s

1) För lossning av ankommande partier proviant och furage

21 Uppsamling av bly å skjutbanan ..........................................

3) För regementets odlingar .....................................................

\ 482 dags(

verken

De ständiga handräckningsgöromålen utfördes så gott som uteslutande av

»icke vapenföra» värnpliktiga till det antal per dag, som framgår av ovanstående.

Det verkliga behovet av ständig handräckningspersonal kunde dock ej fyllas av

inkallade »icke vapenföra», varför denna utfyllnad gjordes med inkallade indelta

grenadjärer. Trots detta hava dock i några enstaka fall vapenföra värnpliktiga

måst beordras till ständiga handräckningsgöromål.

För tillfälliga handräckningsgöromål togs så gott som uteslutande indelt

manskap i anspråk. Under november månad erfordrades av vapenföra värnpliktiga

endast omkring 60 handräckningsdagsverken. Under vissa perioder, exempelvis

under oktober månad, var dock antalet vapenföra i handräckningstjänst avsevärt

större.

Yid Andra livgrenadjärregementet voro handräckningsgöromålen följande

A. Icke vapenföra:

Skrivgöromål..........................................................

Skrädderiarbete ..................................................

Skidreparationer....................................................

Gevärsförrådet ....................................................

Målskjutnings verkstad...........................................

Smedjan ...............................................................

Snickeriarbete .......................................................

Målare .............................................................

För lägrets iordninghållande, vedsågning m. m,

Eldare......................................................................

Köksf öreståndare...................................................

Städare och eldare i olika förläggningar

Serviser..................................................................

Kuskar ..................................................................

Marketenteriet .......................................................

Vaktmästare i läsestuga........................................

Sjukhuset..............................................................

Hästskötare..........................................................

8 st,

1 »

1 »

3 »

2 »

1 »

3 »

1 »

9 »

2 »

12 »

6 »

6 »

2 »

2 »

1 »

2 »

1 »

Summa man *)63 st,

l) Härav tillhöra klass B 2 man, 1918 års klass 15 man, 1919 års klass 46 man.

Andra livgrenadjärregementet.

*

3652 10

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

B. Vapenföra (antal man per dag):

Köksföreståndaren.......................................

Regementsväbeln.........................................

Sjukhuset......................................................

Kasernunderofficeren .................................

Skidunderofficeren.......................................

Kompaniernas egen handräckning............

...................... 5 st.

...................... 3 »

...................... 3 »

...................... 1 »

................... 2 »

..................... 22 ;

Summa man 36 st

Jönköpings

regemente.

Vid Jönköpings regemente ställde förhållandena sig sålunda:

Icke vapenföra värnpliktiga:

1919 års klass: skrivbiträden 10.

Årsklass

1918.

1919.

Mi litärarbetare:

Såsom köks- och förrådshandräckning .........................................

4

8

» handräckning i bränsleförråd och eldare..............................

1

6

» sjukhushandräckning ........................................................

—

2

för yttre renhållning m. m..........................................................

8

5

» inre » i gemensamma lokaler .................................

—

2

såsom postordonnans m. m. ........................................................

—

1

i gevärssmedj an ..........................................................................

1

—

vid kompaniet »icke vapenföra» såsom städare och serviser............

2

3

vid 9. komp. (furirs-, korprals- och soldatutbildning för fast anställda)

såsom städare och serviser m. m...........................................

2

—

vid II. arméfördelningens studentkompani ....................................

2

'' -

15

27

På grund av bristande tillgång på icke vapenföra värnpliktiga fullgjordes

under november månad följande antal handräckningsdagar av vapenföra värnpliktiga

:

Antal

■ handräcknings
dagar.

Kökshandräckning...........,................................................................................ 120

Huggning och inläggning av ved samt yttre renhållning........................... 148

Inre renhållning i gemensamma lokaler......................................................... 30

Reparationer å skjutbanan............................................................................. 6

Rengöring och tillsyn i regementets soldathem .......................................... 34

Skidförrådshandräckning ...................................................... 2

Handräckning i kompaniförråd....................................................................... 120

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Antal

bandrftcknings
dagar.

Städare och serviser i kompanierna............................................................... 390

Rengöring av sjukhuset.................................................................................... 75

Diverse handräckning..................................... 19

Summa 944

eller per dag i medeltal 31—32 man såsom handräckning.

Vid Kalmar regemente ställde sig handräcknings- m. m. tjänstgöringen så

lunda:

Tjänstgöringens art.

Icke vapenföra

av 1918 och

1919 års klass.

Vapenföra

av 1918 års

klass.

Antal.

Summa.

Antal.

Summa. J

:

1. Expeditionstjänstgöring.

!

i

Regementsexpeditionen ..................................................

2

Dagmajorsexpeditionen å Ränneslätt ..............................

1

1

Rullföringsexpeditionerna ................................................

3

!

Infanteriets skolor & Karlsborg .......................................

1

!

Posfcordonnans ..............................................................

1

8 *)

2. Hantverkare.

Skräddare ..................................................... ..............

1

Snickare ........................................................................

1

Målare...........................................................................

2

4 3)

3. Handräckning.

Vapenofficeren för målskjutningsmaterielen .....................

1

2

Väbeln för vedhuggning och yttre renhållning..................

4

6

Köket ...........................................................................

12

3

Officersmässen ...............................................................

1

Underofficersmässen.......................................................

2

Furirmässen .................................................................

1

Manskapsmässen ............................................................

3

1

Förråden2) ...................................................................

11

2

Städare och serviser .....................................................

10

10.

II. arméfördelningens studentkompani..............................

3

48

24

4. Sjukhiistjänstgöring ........................

3

3

2 *)

2

Summa

63

26

Kalmar regemente.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Smålands

htisarrege
mente.

Anmärkningar:

1. Dessutom 1 av arméfördelningschefen beordrad till tjänstgöring vid K. 4 (under november

och december).

2. Under vissa tider av året, då särskild förrådsskötsel (piskning, sommarvallning av skidor

m. m.) pågår, är förrådsliandräckningen avsevärt större.

3. F. n. finnas på grund av lokala förhållanden inga reparationsverkstäder för kompanierna

utan endast för regementet i dess helhet och med endast civila arbetare. Så snart reparationsverkstäder

för kompanierna med inflyttning i det nya kasemetablissemanget kunna anordnas,

kommer antalet värnpliktiga hantverkare att avsevärt ökas.

4. Samvetsömma, som erhållit tillstånd att utbildas såsom sjukvårdare.

Yid Smålands husarregemente ställde sig ifrågavarande tjänstgöring sålunda:

I. Icke vapenföra. II.

Befattning.

Antal.

Kockar ...............................................................................................................

7

Handräckning för marketenterirörelsen ..................................................................

2

Vedhuggare .........................................................................................................

8

Vagnreparatör.....................................................................................................

1

Handräckning för mindre reparationer inom kasernen.............................................

2

» » reparation av målskjutnings- och fäktmateriel..............................

1

» » inre renhållning inom regementet...............................................

7

» å furagemagasinen .......................................................................

2

Tjänstgöring å regementsexpeditionens Avd. I och IV............................................

4 i

» å sadelmakeriverkstaden....................................................................

i ;

» å skrädderiverkstaden........................................................................

2

» å regementets huvudförråd ...............................................................

2

Handräckning i värmelednings- och maskinlokalema ..............................................

3

Till skvadronernas förfogande för dukning, diskning samt renhållning i matsalen och

inom skvadronernas förläggningsområden......................................................

24

Expeditionsbiträde vid artilleriinspektionen ............................................................

1

Hästskötare vid generalstabens stalletablissemang...................................................

1

Dessutom 1, tilldelad T. 6, bilförare vid K. 4.

Summa

68

II. Vapenföra.

2 per dag som servismanskap.

Efter den 28 februari 1920 och den 13 maj 1920, då 8 resp. 57 icke vapenföra

utrycka, måste till ungefär motsvarande antal vapenföra tagas i anspråk för

handräckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förhållandena vid Smålands artilleriregemente framgår av nedanstående

sammanställning.

Handräckningens art.

V apen- föra

1919 års

klass.

Icke vapenföra.

Summa.!

1919 års

klass.

1918 års

klass.

Kökshandräckning .........................................................

368

180

150

698

Furageuppbördsmannen...................................................

216

39

30

285

Ridhuset (eldning, skötsel av ridbanan och hinder)............

36

—

30

66

Förrådsförvaltaren ........................................................

26

30

—

56

Marketenteriet ................................. ............................

24

—

30

54

Vedsågning.....................................................................

104

30

—

134

Gödseltransport................................................................

90

32

—

122

Exercishuset (eldning, städning, vedhämtning) ..................

24

1

30

55

, Karbinbesiktning............................................................

28

—

—

28

j Vedbärning.....................................................................

9

—

—

9

Batteriernas persedelförråd och diverse arbeten i batterierna

179

347

387

913

Fältförråd (37 st.)............................................................

73

230

250

553

Regementsdagunderofficeren (allmän renhållning)...............

34

30

30

94

Värmeledningen (7 eldstäder i olika delar av kasern).........

—

126

30

156

Ordonnans hos regementsofficerare ..............................

—

60

—

60

Hästskötare l).................................................................

—

176

30

206

Kalfaktor hos dagbefälet ...............................................

—

—

60

60

Skrivbiträde a).................................................................

30

60

—

90

Furagering och extra stallhandräckning ..........................

213

82

—

295

Intendentur- och tygverkstäderna samt hovsmedjan .........

450

240

210

900

Ordonnans i regementsexpeditionen avd. I och V ............

—

—

60

60 {

j Kasernofficeren (reparationsarbeten) .................................

12

30

—

42

Regementets planteringar och odlingar ..........................

20

30

69

119

i Vapenofficeren ..............................................................

12

30

30

72

! Sjukhuset .....................................................................

—

—

30

30

i Maskinisten ...................................................................

—

30

—

30

Summa

1,948

1,783

1,456

5,187

1

3,239

*) Härav eu vid generalstaben och två vid artilleriets underofficersskola.

2) Student, vapenför i viss vapentjänst.

Anm. Härtill kominer kasemvakt 9 man och dagstallvakter 3 man per batteri dagligen.

Sm Al a nil s

artilleriregemente.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Östgöta

trän gkår.

Vid Östgöta tränghår ställde förhållandena sig på följande sätt.

r........ ■■ 1 ■ ■■ -—.........

L ; - - - -»•_ „ - - ... - ...

Vapenföra

1918 års

klass.

Icke

vapenföra

1919 års

klass.

| Skrivbiträden ...........................................................................

2

Ordonnanser....................................

—

3

Yäbelhandräckning........................................................................

12

3

| Kökshandräckning........................................................................

4

5

Serviser och städare.................................................

9

i Sjukvaktare ...........................

1

| Proviantkusk ...................................................... .....

1

Chaufför...............................................................................

1

—

Tygverkstäderna...........................................................................

—

2

Intendenturverlcstäderna ..................................

_

1

Handräckning i kompaniförrådet ...................................................

—

1

» å huvudförr&det............................................

» i förplägnadsmagasinet ..........................................

1

4

2

» i marketenteriet..................................

1

» hos vapenofficeren...................................................

1

» » maskinisten......................................................

1

1

Summa

35

21 1

Dagligt handräckningsbehov.

För att klargöra i vad mån vapenföra värnpliktiga måste vid armén

tagas i anspråk för handräckningsgöromål har revisionen låtit uppgöra

följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

215

SAMMANDRAG

av uppgifter från truppförbanden angående det dagliga handräckningsbehovet under

november månad och i vilken utsträckning icke vapenföra och vapenföra värnpliktiga

härför tagits i anspråk.

A = erforderligt antal. B = icke vapenföra. C = brist fylld genom vapenföra.

■ -“]

1

|

A. 1

B.

C.

A.

B.

C.

A. |

B. |

C.

i. 7 ;

106 1

59

47 1

1

1

i. u i

—

86

53

33

i

iJ

I. 16 :

—

85

61

24

,

I. 24

—

58

34

24

1.25 |

—

124 1

81

43

459 |

288 i

171

''

I. 4

—

71 !

*) 55

*) 16

i

:

*

I. 5

—

99

63

36

1

:

ii*i

I. 12

—

84

52

32

i

I. 21

—

90

64

26

344

234

110

i

I. 6

in.

I. 9

313

150

163

1

1 I. 15

I. 17

313

150

163

t—1

1

| I. 1

—

209

90

119

g

i

I. 2

—

142

68

74

j

3.

i

| IV.

I. 3

—

109

45

64

1

| I. 10

—

96

47

49

; i. 26

_

122

28

94

678

278

400

—

124

43

81

1

I. 13

_

91

40

*) 51

V.

I. 18

—

100

40

60

I. 22

—

166

56

s)110

481

179

| 302

I 14

—

89

49

4)40

1

I. 20

_

91

37

4)54

1 VI.

I. 23

110

73

37

I. 28

113

42

71

403

201

! 202

B

i I. 19

277

| 55

222

277

55

| 222

1

| 1.27

—

115

I 57

| 58

115

I 57

| 58

3,070

1 1,442

; 1,628

>) Delvis vapenföra värnpliktiga samt indelt manskap. a) Indelt manskap 14, vapenföra värn

pliktiga 2. 3) Delvis fast anställt manskap. 4) Tillfällig handräckning ej medräknad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

216

1

!

!

j

A.

1 -

C.

A.

1 B-

C.

A.

1 B

C.

1

Transport

~

—

_

i

13,070

I

i 1,442

1,628 !

K. 1

—

81

| 24

57

1

K. 2

—

: 154

j 58

96

I

K. 3

—

57

21

36

■

1

«

K. 4

---

70

68

! 2

1

!

1

p

j K. 5

(Hälsingborg)

K. 5

(Landskrona)

113

81

I 32

2.

K. 5

(Uppsala)

1

j

i

K. 6

—

120

49

71

i

i

1

! K. 7

—

60

15

45

j K. 8

—

77

27

50

732

343

j 389

732

343

1

| 389

A. 1

—

| 167

51

1 116

j

j

A. 2

—

j 220

| 120

j 100

{

j

1

A. 3

—

219

82

! 137

1

1

• !

A. 4

(Östersund)

132

65

67

i i

A. 4

Boden

64

| 35

29

i

et-

A. 5

—

186

66

120

I

?•

A. 6

—

172

107

65

A. 7

40

25

'') 15

!

A. 8

83

21

62

A. 9

—

92

61

31

A. 10

| Sammanräknat

1 med A.

2

1,375

633

742

1,375

633

742

I-H

1

Ing. 1

(Stockholm)

j 84

47

1

crq

®

Ing. 1

(Vaxholm)

37

|

Cs

1

Ing. 2

(Karlsborg)

79

46

33

I

3-

2

1

Ing. 2

(Karlskrona)

15

12

3

|

>5

1

Ing. 3

99

56

43

i

Ing. 4

49

28 1

21

326

189 |

137

326 |

189 !

137 |

T. I

—

47

37 1

10

1

j

T. 2

—

56 1

24

32

ha

HJ

p:

T. 3 {

—

71

32

39

i

!

3

crq

T. 4 j

—

73

21

52

T. 5

—

62

21

41

i

{

T. 6 i

—

56

21

35

365 |

156 |

209

365

156 |

209

sr 1

Int. 1 l

—

104

37

67

i

1

§

Int. 2

—

64 j

28

36

®

p

Int. 3 J

—

61

50

11

tf

4

Int. 4 :

—

27 |

21

6

256 |

136

120

256 I

136 i

120 i

1

j

|

I

6,124 1 2.899 '' 3,225 !

*) Delvis fast anställt manskap.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Vad marinen beträffar togos under november månad 1919 följande

antal värnpliktiga dagligen i anspråk för olika slag av handräckningsgöromål

m. m.

Antal man.

Karlskrona station.

Sjömanskårens skolor (stugvakt) ................................................

9

Rustkammarbiträden...................................................

6

Kaserntjänstgöring ...................................................................

14

Matinrättningen ..........................................................................

53

Ordonnanser och löpare .............................................

19

Skeppsgossekåren ...............................................

21

Skrivbiträden ........................

12

Bageriet...............

1

Orlogshemmet.................................. .........................

2

Telefonposter .............................................

2

Stationens häkte............... ........................................................

12

Varvstjänstgöring utom sjöreserven .....................................

5

Sjöreserven ..................................................... ...........................

29

185

Stockholms station.

Skrivbiträden ................................................

17

Ordonnanser.................................................................................

27

Rustkammarbiträden....................................................................

7

Kasernhantverkare........................................................................

5

Proviantboden.......................................................

2

Kasern ............................. ..............

41

Tvättinrättningen ......................................................

10

Orlogshemmet.................. ...........................................................

1

Beklädnadsförrådet........................................................................

2

Torpeddepartementet....................................

i

Garnisonssjukhuset ...................................................................

8

Marstrand....................................................................................

6

Sjöreserven .................................................... .........

47

Göteborgs örlogsdepå ................................................................

39

213

Kustartilleriet.

Vaxholms kustartilleriregemente ......................... .......

296

Karlskrona » ....................

181

Alvsborgs kustartillerikår ....................................................

68

545

Summa i

943

28

3C52 19

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Beträffande vid kustartilleriet förekommande olika slag av handräckningsgöromål

har chefen för kustartilleriet meddelat, att på grund

av de mycket stora vakanserna bland stammanskapet värnpliktiga måste

i avsevärd utsträckning tagas i anspråk för dylika göromål. De olika

slag av handräckningsgöromål, som därvid förekomme, vore bland

annat:

städning i kompanikvarteren, expeditioner, gymnastik- och exercishus,

badinrättningar m. m.;

matsals- och kökshandräckning;

väbelhandräckning;

handräckning i verkstäder och förråd samt i maskinrum och båtar;

arbeten i tygverkstäder (artilleri-, min-, maskin- och snickarverkstäder)

och laboratorier samt i skräddar-, skomakar- och sadelmakarverkstäder

ävensom underhållsarbeten å materielen;

skrivgöromål i regements-, bataljons-, kompani-, kommendants- och

tygexpeditioner m. m.

Den spridda förläggningen inom kustfästningarna och den mångfald

av materiel av vitt skilda slag, som måste underhållas genom personalens

försorg, ökade behovet av handräckningsmanskap vid kustartilleriets

truppförband högst väsentligt. Det antal icke vapenföra värnpliktiga,

som tilldelades sagda truppförband, vore icke på långt när tillräckligt

för att fylla detta behov. Åven vapenföra värnpliktiga måste, särskilt

då såsom nu antalet vakanser bland stammanskapet vore synnerligen

stort, i omfattande utsträckning användas därför. Under november

månad 1919 hade- de vid kustartilleriet tjänstgörande värnpliktiga

tagits i anspråk för handräckningsgöromål på sätt nedanstående tablå

utvisar.

V axholms

kustartilleri- regemente.

Karlskrona

kustartilleri-

regemente.

Älvsborgs |

kustartilleri- kår.

Tjuder november månad 1919 befintliga

a) vapenföra värnpliktiga ....................................

559

302

92

b) icke vapenföra värnpliktiga..............................

70

55

26

För handräckningsgöromål under samma månad dag- ligen använt antal (i medeltal)

a) vapenföra värnpliktiga ...................................

225,6

126

42

b) icke vapenföra värnpliktiga.............................

70

55

26

Summa antal för handräckningsgöromål använda värn- pliktiga i medeltal per dag .........................

295,5

181

68

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Beträffande tjänstgöringsförhållandena för icke vapenföra studenter

och likställda har revisionen genom sina sakkunniga biträden låtit

verkställa följande utredning:

Ifrågavarande värnpliktiga kunde hänföras till någon av nedan angivna

grupper.

1. Icke vapenföra läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer.

Av ifrågavarande värnpliktiga hade år 1919 inskrivits sammanlagt

ett antal av 12.

Inryckning till 108 dagars militärutbildning hade ägt rum den 26

juni 1919, vadan denna tjänstgöring numera vore fullgjord.

Den återstående tjänstgöringen indelades i fackutbildning och facktjänstgöring

och omfattade sammanlagt 197 dagar med början i regel

tidigast under fjärde och senast under sjunde året. För dem, som påbörjade

fackutbildningen före det fjärde eller efter det sjunde året, förlängdes

facktjänstgöringen med 60 dagar.

Fackutbildningens och facktjänstgöringens ändamål överensstämde

med vad som å sid. 180 och 181 anförts för vapenföra läkare m. fl., men den

tid, som stode till förfogande för de icke vapenföra, vore högst väsentligt

kortare. Härav torde med hänsyn till vad såväl chefen för generalstaben

som generalfältläkaren yttrat rörande den ifrågasatta avkortningen

i tjänstgöringen för vapenföra läkare m. fl. följa, att en avkortad

tjänstgöring för de icke vapenföra ur synpunkten av dessas utbildning

måste komma att medföra betydande olägenheter.

2. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats trängen i egentlig

sjukvårdstjänst för utbildning till läkarbiträden, adjutanter vid

sjukvårdsformationer eller sjukhusunderofficerare.

Antalet ifrågavarande i tjänst nu varande värnpliktiga vore sammanlagt

14.

Inryckning hade ägt rum den 26 juni 1919 och skulle utryckning

ske den 26 juni 1920.

Militärutbildning hade efter inryckningen ägt rum t. o. m. den

4 september.

Därefter skulle fackutbildning bedrivas t. o. m. den 21 maj 1920

dels vid vissa truppförband och dels — för utbildning i laboratorietjänst —

vid vissa civila medicinska anstalter. Fackutbildningen avsåge:

Utredning

angående

icke vapenföra

studenter

och likställda

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

för läkarbiträdena att meddela kunskap i sjukhustjänstens allmänna

grunder och särskilt att utbilda dugliga medhjälpare vid läkarpersonalens

expeditionstjänstgöring och tekniska arbeten (biträden vid hygieniska

och bakteriologiska göromål m. m.); samt

för övriga att bibringa de kunskaper och färdigheter, som erfordras

för tjänstgöring som adjutanter eller sjukhusuuderofficerare vid etappväsendets

sjukvårdsformationer.

Efter avslutad fackutbildning skulle till tjäustgöringstidens slut fortsatt

militärutbildning äga rum i syfte att bereda de icke vapenföra studenterna

en utbildning, som, så långt omständigheterna medgåve, motsvarande

den tjänstgöring, de i krig skulle fullgöra.

Den tid, som stode till förfogande för såväl fackutbildningen som

för den fortsatta milisärutbildniugen vore, vad de för utbildning i laboratorietjänst

avsedda läkarbiträdena ävensom adjutanter vid sjukvårdsformationer

och sjukhusunderofficerare beträffade, mycket knapp. En

avkortning av tjänstgöringstiden skulle därför för dem ur utbildningssynpunkt

medföra bestämda olägenheter. För övriga läkarbiträden åter

skulle en mindre avkortning av tjänstgöringstiden måhända icke hava

någon större betydelse.

3. Expeditionsbiträden.

Av ifrågavarande värnpliktiga hade år 1919 inskrivits ett antal av 41.

Inryckning till tjänstgöring ägde rum å dagar, som vederbörande

arméfördelningschef bestämde.

Utöver den rena expeditionsutbildningen erhölle expeditionsbiträde i

viss utsträckning soldatutbildning i sådana övningsgrenar, som vore

ägnade att bibringa honom allmän soldatuppfostran.

Enligt vunnen erfarenhet åtginge i allmänhet en tid av minst omkring

3 månader, innan expeditionsbiträdena vore fullt användbara för

sitt ändamål. Ur synpunkten av deras egen utbildning skulle en mindre

avkortning av tjänstgöringstiden måhända vara mindre betydelsefull.

Expeditionsbiträdena vore uteslutande tilldelade högre staber (kommandoexpeditionen,

generalstaben, militära inspektioner o. s. v.) De vore

till stor nytta vid resp. expeditioner. Om deras arbetskraft bortfölle,

bleve man nödsakad att anskaffa civil skrivhjälp, vilket skulle kräva

ökade expensanslag. Dessa vore nämligen för närvarande så knappt

tilltagna, att de endast med största svårighet räckte till. Enligt en av

adjutanten hos chefen för generalstaben uppgjord beräkning skulle exem
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

pelvis vad nämnda stab anginge, därest avkortning om två månader anbefalldes

av expeditionsbiträdenas tjänstgöringstid, den därav föranledda

kostnaden för anskaffande av civil skrivhjälp årligen komma att uppgå

till 7,000 kronor.

Vid övriga staber o. s. v., som tilldelats expeditionsbiträden, torde motsvarande

förhållanden komma att inträda.

4. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats artilleriet

för utbildning i teknisk tjänst.

För närvarande befunne sig av ifrågavarande värnpliktiga omkring

30 man i tjänst.

Inryckning både ägt rum den 17 juli 1919 och skulle utryckningske

den 17 juli 1920.

Militärutbildning hade ägt rum under de 15 första dagarna av tjänstgöringstiden.

Under återstoden av denna skulle fackutbildning bedrivas vid vissa

artilleriregementens tygverkstäder, vid vissa tygstationer, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, ammunitionsfabrikens avdelningar

eller artilleridepartementet. Fackutbildningen avsåge att göra de artilleritekniska

studenterna förtrogna med tjänsten såsom kontroll-, besiktnings-,

förråds- och ritbiträden eller dylikt.

Enligt vunnen erfarenhet vore den tid, som stode till förfogande

för utbildning av kontroll-, besiktnings- och förrådsbiträden mycket

knapp, i det att även de studenter, som hade särskilda anlag för denna

tjänst, endast sällan hunne bibringas en fullgod utbildning. En avkortning

i tjänstgöringstiden skulle sålunda här ur utbildningssynpunkt medföra

bestämda olägenheter, särskilt som tillgången på ifrågavarande personal

vid mobilisering vore mycket begränsad.

För ritbiträdena skulle eu mindre avkortning av tjänstgöringstiden

ur nämnda synpunkt däremot måhända hava mindre betydelse, men den

skulle medföra, att civila ritare i viss utsträckning måste anskaffas såsom

ersättning, vilket skulle föranleda ökad kostnad för statsverket.

Genom avkortad tjänstgöringstid för kontroll-, besiktnings- och förrådsbiträden

skulle för övrigt av enahanda orsak ävenledes ökade kostnader

uppstå.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

5. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats vissa truppslag

för utbildning i intendenturbefattning.

För närvarande befunne sig av ifrågavarande värnpliktiga 31 man

i tjänst.

Inryckning hade ägt rum den 26 juni 1919 och skulle utryckning

ske den 26 juni 1920.

Efter förberedande utbildning vid vederbörliga truppförbands kassaförvaltningar

hade dessa värnpliktiga den 8 juli 1919 sammandragits

till en två månaders krigskassörsskola, varefter fortsatt utbildning vid

kassaförvaltning ägde rum i syfte att vidmakthålla och utveckla under

krigskassörskolan bibragta kunskaper och färdigheter samt att bereda

de icke vapenföra studenterna tillfälle till en verksamhet, som så mycket

som möjligt motsvarade den, de i krig skulle fullgöra.

Ur synpunkten av dessa värnpliktigas egen utbildning skulle en

mindre avkortning av utbildningstiden måhända icke hava någon större

betydelse. Ifrågavarande värnpliktiga gjorde emellertid mycket god

nytta vid respektive kassaförvaltningar, varvid de bland annat kunde

bidraga till att lätta den alltför stora arbetsbörda, som vilade på regementsintendenterna.

En avkortning av dessa värnpliktigas tjänstgöring skulle därför

vara förenad med bestämda olägenheter.

6. Marinen tilldelade icke vapenföra studenter och likställda.

Vid 1919 års inskrivningar inom sjörullföringsområdena hade ingen

vapenför student eller likställd blivit inskriven.

Vid 1919 års inskrivningar inom rullföringsområdena hade endast

en icke vapenför student eller likställd tilldelats marinen, nämligen en

maskiningenjör, som tilldelats marinen i stationstjänst och fördelats till

Stockholms station.

Det vore icke uteslutet, att en eller annan vapenför student eller

likställd, som år 1919 tilldelats marinen, kunde under tjänstgöringen

hava blivit överförd till icke vapenför.

Någon invändning i realiteten mot en avkortning av tjänstgöringstiden

för marinen tilldelade, år 1919 inskrivna icke vapenföra studenter

och likställda kunde med hänsyn till denna kontingents obetydlighet

icke göras.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Enligt vad förut nämnts, stadgas i gällande värnpliktslag för icke

vapenföra i allmänhet eu tjänstgöringstid av 240 dagar. Genom lagen

den 10 oktober 1919 har denna tjänstgöringstid för värnpliktiga av 1919

års klass nedsatts till 210 dagar. Emellertid har riksdagen ansett, att

därest genom senare beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den

sammanlagda utbildningstiden för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

komme att understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden

borde äga rum för de icke vapenföra.

Av vad i det föregående anförts framgår, att revisionen lör närvarande

icke ansett sig kunna ingå på frågan rörande repetitionsövningarnas

antal och längd vid fotfolket i vidare mån, än att revisionen

funnit sig böra tillstyrka, att dylika övningar anordnas under innevarande

år och att värnpliktiga av 1919 års klass i föreskriven ordning deltaga

i dessa övningar. Huru lång den sammanlagda utbildningstiden för

vapenföra värnpliktiga vid fotfolket kommer att bliva, kan följaktligen

icke nu angivas. Vid sådant förhållande linner revisionen sig icke

heller kunna för närvarande föreslå någon ytterligare avkortning av

tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass.

Av den å sid. 202—206 lämnade redogörelsen för ifrågavarande värnpliktigas

tjänstgöringsperioder framgår, att vid den tidpunkt, då beslut

i ärendet kan beräknas bliva av riksdagen fattat, större delen av de

icke vapenföra av 1919 års klass redan fullgjort sin tjänstgöring. Ett

beslut om ytterligare avkortning av densamma skulle följaktligen kunna

tillämpas endast beträffande en del av årsklassen. Då full rättvisa alltså

icke skulle kunna mellan de årsklassen tillhörande värnpliktiga skipas,

har revisionen kommit till det resultatet, att någon avkortning av tjänstgöringstiden,

utöver den som av riksdagen redan beslutats, icke bör äga

rum för den årsklass, varom nu är fråga.

Vad härefter icke vapenföra studenter och likställda angår, utgör

tjänstgöringstiden för dessa 365 dagar utom för vissa kategorier

vid marinen (sjökaptener, styrmän och maskinister), vilka hava en tjänstgöringstid

av 360 dagar. Ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöringstid

understiger alltså väsentligt den för vapenföra studenter och likställda

bestämda. Vid sådant förhållande och då icke vapenföra studenter och

likställda, vilka i allmänhet inryckt till tjänstgöring i juni 1919, komma

att avsluta denna under försommaren innevarande år samt följaktligen

icke i och för sina studier äro i behov av någon avkortning av tjänstgöringstiden,

skulle det kunna ifrågasättas, huruvida över huvud taget en

avkortning av deras tjänstgöring bör vidtagas, särskilt som den verkställda

utredningen giver vid handen, att flertalet av ifrågavarande värn
-

Körsvurs
reviHionens
yttrande.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

pliktiga äro väl behövliga för den militära tjänsten och avkortningen i

regel skulle menligt inverka på deras utbildning. Emellertid har revisionen

icke ansett det vara med rättvisa och billighet överensstämmande

att utesluta denna enda kategori värnpliktiga från en förmån, som skulle

tillkomma samtliga övriga värnpliktiga. Revisionen finner sig därför

böra föreslå, ätt tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga skall

avkortas med 30 dagar eller samma dagantal, som föreslagits ifråga om

vapenföra studenter och likställda vid infanteriet m. fl. truppslag och

som redan bestämts för icke vapenföra i allmänhet. Enligt revisionens

uppfattning torde de med en dylik avkortning förenade olägenheter icke

vara av beskaffenhet att kunna tillmätas någon egentlig betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanfattning.

En sammanfattning av vad revisionen i det föregående anfört och

föreslagit giver vid handen, att vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass,

tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom vapenföra studenter

och med dem i värnpliktshänseende likställda av samma årsklass skulle

erhålla avkortning i den dem enligt gällande värnpliktslag åliggande

utbildningstid genom hemförlovning under det antal dagar, som i nedanstående

tabell för varje särskild kategori angives.

•

A n

tal dag

a r.

V il rn plikts kategori.

Första

tjänstgöring.

Repetitions- övning

år 1920.

Tjänstgöring

i en följd.

Annan

tjänstgöring.

Vapenföra värnpliktiga i allmänhet:

(§27 mom. 1 A värnpliktslagen)

vid rytteriet ............................................................

90

—

—

» fält- och positionsartilleriet .................................

90

—

—

» fästningsartilleriet:

a) de, som påbörjat första tjänstgöringen den 11

32

juni 1919.............!.........................................

b) de, som påbörjat första tjänstgöringen den 31

87

oktober 1919 ..................................................

» ingenjörtrupperna........................... ....................

90

—

» marinen i allmän tjänst.......................................

—

90

» » » sjötjänst och stationstjänst .................

—

—

90

» » » kustartilleritjänst.................................

87

—

—

Vapenföra studenter och med dem i värnplikts- hänseende likställda:

(§ 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen)

vid fotfolket ...........................................................

—

30

—

» rytteriet ............................................................

—

42

» fält- och positionsartilleriet .................................

—

42

» fästningsartilleriet..............................................

—

35

-

SG5220

29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

A n

tal d a

a r.

Värnpliktskategori.

Första

tjänstgöring.

Repetitions- övning

år 1920.

Tjänstgöring

i en följd.

Annan

tjänstgöring.

vid ingenjörtrupperna................................................

—

35

—

» trängen..............................................................

30

—

» mtendenturtrupperna...........................................

30

—

» marinen i allmän tjänst och sjötjänst ..................

—

—

60

» » » kustartilleritjänst...............................

42

—

—

Vapenföra medicine studerande, veterinärer, taud- i läkare, apotekare, ingenjörer, elektroingenjörer

och intendenter:

(§ 27 mom. 1 D värnpliktslagen)

Hären:

medicine studerande..................................................

_

—

45

veterinärer...............................................................

-

—

45

tandläkare.................................................................

—

-

45

apotekare..................................................................

—

45

Marinen:

ingenjörer och elektroingenjörer...............................

—

—

60

intendenter..............................................................

—

—

60

medicine studerande...................................................

—

CO

Icke vapenföra:

De i § 27 mom. 2 B värnpliktslagen omförmälda ........

—

—

30

De i § 27 mom. 2 C värnpliktslagen omförmälda .........

—

—

30

Vid uppgörandet av sina förslag rörande avkortning av tjänstgöringstiden

för »vapenföra värnpliktiga i allmänhet» har revisionen,

såsom förut nämnts, utgått från den förutsättningen, att riksdagens

beslut i ämnet fattas så tidigt, att en hemförlovning av de värnpliktiga

kan i förekommande fall äga rum redan från och med den 1 instundande

mars. Skulle emellertid denna förutsättning av det ena eller

andra skälet icke kunna uppfyllas, måste givetvis hemförlovningen taga

sin början å en senare tidpunkt. Härav följer då, att det i förenämnda

tablå angivna antalet dagar, varunder hemförlovning skulle äga rum,

måste minskas. Därest hemförlovningen icke skulle kunna taga sin

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

början förr än den 15 mars skulle exempelvis av den för första tjänstgöringen

vid kavalleriet fastställda perioden från och med nämnda dag

åsterstå 109 dagar. Med den av revisionen föreslagna uppdelningen av

de värnpliktiga i två omgångar, skulle alltså varje hemförlovningsperiod

komma att omfatta 84 dagar. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

och då det i varje fall torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att vidtaga

de mindre jämkningar beträffande in- och utryckningsdagar m. m., som

i särskilda fall kunna finnas vara av omständigheterna påkallade, har

revisionen icke ansett sig böra i det förslag till lag i ämnet, som av

revisionen utarbetats, intaga några närmare bestämmelser rörande det

dagantal, varmed avkortningen av tjänstgöringstiden skulle ske, utan

givit lagen en sådan avfattning, att det överlämnas åt Kungl. Maj:t att

förordna, att utbildningstiden för de värnpliktiga, varom här är fråga,

skall avkortas genom de värnpliktigas hemförlovning under det antal

dagar, som Kungl. Maj:t för varje truppslag av hären eller tjänst vid

marinen närmare bestämmer.

Då det för åtskilliga av de värnpliktiga kan vara förenat med

svårigheter att under de relativt korta ledighetsperioderna förskaffa sig

lämplig sysselsättning, torde det böra medgivas de värnpliktiga, som

sådant önska, att efter därom hos vederbörande militärmyndigheter

gjord framställning kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den

tjänstgöringsperiod, till vilken de inkallats.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, har revisionen uppgjort

följande

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Förslag

till

Lag

om minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av

1919 års klass.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Utan

hinder av vad i § 27 värnpliktslagen stadgas rörande värnpliktigs

utbildningstid må Konungen förordna, att utbildningstiden för

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass, tilldelade rytteriet, artilleriet,

ingenjörtrupperna och marinen, ävensom för värnpliktiga studenter och

med dem i värnpliktshänseende likställda av samma årsklass skall minskas

genom de värnpliktigas hemförlovning under det antal dagar, som

Konungen för varje truppslag av hären eller tjänst vid marinen närmare

bestämmer.

§ 2.

Värnpliktig, som icke önskar komma i åtnjutande av den i § 1

omförmälda minskning av utbildningstiden, äger efter därom hos vederbörande

militärmyndighet gjord framställning kvarstanna i tjänstgöring

intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Särskilda yttranden.

Av herr Kvarnzclius, som anfört:

»I likhet med majoriteten inom revisionen anser även jag, att en avkortning

av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga av 1919 års klass,

vilka ännu icke kommit i åtnjutande därav, bör äga rum. Vid bedömandet

av, i vilken omfattning detta bör ske, har man emellertid att

utgå ifrån, att ju större avkortningen göres, desto större bliva svårigheterna

att under den tjänstgöringstid, som återstår, iippnå ett utbildningsresultat

av verkligt militärt Amrde. Det måste under sådana förhållanden

givetvis ligga vikt uppå, att avkortningen icke drives så långt,

att den militära utbildningen äventyras eller helt och hållet omöjliggöres.

Denna synpunkt har emellertid i det av revisionens majoritet framlagda

förslaget enligt min mening icke blivit behörigen beaktad i vad

avser kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen tilldelade

vapenföra värnpliktiga i allmänhet. Därest tjänstgöringstiden avkortas

med det dagantal majoriteten i varje särskilt fall föreslår, kommer någon

verklig militär utbildning icke att under den återstående tjänstgöringstiden

kunna bedrivas. Särskilt bliver detta förhållandet vid kavalleriet

och artilleriet, där handräckningstjänsten i och för erforderlig häst- och

materielvård är synnerligen omfattande. Av den föreliggande utredningen

framgår tydligt, att vid dessa båda truppslag — och detsamma gäller

även i stort sett ingenjör trupperna och marinen, särskilt kustartilleriet

— icke blott de värnpliktiga utan jämväl den fast anställda manskapspersonalen

huvudsakligen kommer att sysselsättas med handräckningstjänst.

En dylik anordning måste emellertid, vad de värnpliktiga angår,

anses stå i uppenbar strid med hela värnpliktstjänstgöringens syfte och

synes mig därför, även om det nu endast gäller ett provisorium i avvaktan

på en ny härordnings antagande, icke böra ifrågakomma. Vad

det fast anställda manskapet åter beträffar, har detta tagit anställning

vid krigsmakten i och för fullgörande av vissa bestämda tjänstebefattningar

och har uppenbarligen befogade anspråk på att få komma i åt
-

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

njutande av den härför enforderliga utbildningen. Genom den av revisionens

majoritet föreslagna anordningen kommer emellertid det fast anställda

manskapets utbildning att förryckas och de förpliktelser staten

iklätt sig gentemot detta manskap icke att kunna uppfyllas.

På grund av vad sålunda anförts, har jag icke kunnat finna en så

långt gående avkortning av tjänstgöringstiden för de vapenföra värnpliktiga

vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen, som revisionens

majoritet föreslår, vara tillrådlig. Då jag emellertid är av den

uppfattning, att all den lättnad, som med hänsyn till utbildningsarbetets

bedrivande och den inre tjänstens upprätthållande är möjlig att genomföra,

bör beredas de värnpliktiga, men jag icke på grundvalen av den

i och för frågans bedömande infordrade utredningen kunnat bilda mig

ett bestämt omdöme, med vilket antal dagar en avkortning av tjänstgöringstiden

skulle kunna i varje särskilt fall vidtagas, bar jag inom

revisionen yrkat,

att revisionen måtte föreslå, att Kungl. Maj:t utverkar

riksdagens bemyndigande att hemförlova ifrågavarande

värnpliktiga av 1919 års klass i den utsträckning,

som med hänsyn till ett ändamålsenligt bedrivande

av utbildningsarbetet samt erforderlig hästoch

materielvård kan i varje fall visa sig möjlig.»

Av herrar Johan Nilsson, lVigforss, Hansson och Larsson, vilka anfört:

»Under försvarsrevisionens arbete ha undertecknade företrätt en bestämd

önskan, att de värnpliktige av 1919 års klass vid rytteriet, artilleriet,

ingenjörstrupperna och marinen måtte kunna beredas en större

avkortning i övningstiden, än som innefattas i det föreliggande förslaget.

Olika omständigheter ha emellertid så förskjutit tiden för förslagets framläggande,

att oöverkomliga praktiska svårigheter rest sig mot genomförandet

av ett förslag om en sådan större avkortning. Vi ha i denna

situation ansett oss böra biträda revisionens förslag, utom i vad det

gäller övningstiden för värnpliktiga studenter och likställda. Härav

följer icke, att vi på varje punkt äro beredda att underskriva de mera

allmänna uttalanden, som gjorts i revisionens motivering. Särskilt i

fråga om repetitionsövningarna ha vi önskat en förändring av motive
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ringen. Meningsskiljaktigheterna äro emellertid icke av den art, att de

föranlett ett särskilt yttrande. Vi lia däremot ansett oss böra avgiva

ett sådant yttrande på grund av vår från revisionens majoritet avvikande

uppfattning rörande storleken av den avkortning, som bör beredas värnpliktiga

studenter och likställda.

Den i värnpliktslagen för dessa värnpliktiga föreskrivna övniugstiden

är avsevärt längre än övningstiden för övriga värnpliktige. Vid

bedömandet av frågan om övningstidens avkortning måste tagas hänsyn

härtill. Ur rättvisesynpunkter borde alltså de värnpliktiga studenterna

beredas en större avkortning än övriga, det vill säga en procentuellt

lika stor avkortning som dessa. I vart fall synes oss icke kunna förebringas

rimliga skäl för att låta värnpliktiga studenter få endast en

mindre avkortning. För vår del ha vi förordat, att dessa värnpliktiga

beredes en lika stor avkortning som övriga här ifrågavarande värnpliktiga.

Vi ha då utgått ifrån, att genom befrielse framdeles för dessa

övriga från fullgörandet av en repetitionsövning, skulle de med den av

revisionen nu föreslagna avkortningen erhålla en sammanlagd avkortning

på omkring 130 dagar på hela den föreskrivna utbildningstiden. Med

hänsyn härtill ha vi inom revisionen förordat framläggandet av förslag

om en avkortning på 130 dagar av den i värnpliktslagen stadgade utbildningstiden

för vapenföra värpliktiga studenter och med dem i värnpliktehänseende

jämställda.

Denna avkortning borde i allmänhet så anordnas, att den komme

att omfatta årets repetitionsövning, i de fall där sådan åligger dessa

värnpliktiga, samt att återstoden av avkortningen lägges på första tjänstgöringen

genom tillbakaflyttande av utryckningsdagen. Den sistnämnda

delen av avkortningen skulle komma att omfatta vid infanteriet, trängen

och intendenturtrupperna 100 dagar, vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna

95 dagar samt'' vid rytteriet och fält- och positionsartilleriet

88 dagar. Beträffande värnpliktiga medicine studerande, veterinärer,

tandläkare och apotekare synes oss lämpligast med hänsyn till de ekonomiska

konsekvenser, som annars skulle uppstå för statsverket, att avkortningen

sker på så vis, att ifrågavarande värnpligtiga befrias från

fullgörandet av andra årets militärutbildning samt att återstoden av de

130 dagar, med vilka avkortning skulle ske, fråndrages facktjänstgöringen.

Beträffande flottan tilldelade värnpliktiga studenter och likställda

synes den av oss förordade avkortningen i övningstiden lämpligast böra

anordnas på sätt som marinstabschefen i sina yttranden med anledning

av försvarsrevisionens frågor anvisat. Rörande ifrågavarande värn
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

pliktiga vid kustartilleriet bör avkortningen, såsom chefen för kustartilleriet

anvisat, ske genom utryckningsdagens tillbakaflyttande till den

23 maj.

Vad slutligen angår icke vapenföra värnpliktiga studenter och likställda

ha vi inom revisionen förordat en avkortning på 90 dagar i

deras övningstid, vilken lämpligast bör förläggas till slutet av deras

tj änstgörin gs tid.

Vi ha ingalunda förbisett, att den av oss här förordade avkortningen

kommer att medföra militära olägenheter. I likhet med vad som varit

fallet beträffande övriga värnpliktiga, hava vi emellertid i fråga om studenterna

hävdat, att en aArkortning bör genomföras, även om den militära

utbildningen därigenom måste i viss mån eftersättas. Av de militära

myndigheternas yttranden framgår, att det för de värnpliktiga studenternas

utbildning uppställda målet icke kan nås under en sålunda avkortad

övningstid. I allmänhet skulle dock dessa värnpliktiga kunna utbildas

till underbefäl och sålunda ett resultat av visst militärt värde ändå

vinnas. En särskild olägenhet, som skulle följa med av avkortning enligt

vårt förslag är, att de vapenföra värnpliktiga studenterna vid infanteriet

icke skulle stå till förfogande såsom instruktörer för de värnpliktiga,

som inrycka till första tjänstgöring i början av maj innevarande

år. Med hänsyn till det ringa antal sådana instruktörer, som skulle kunna

tilldelas varje regemente, har dock icke den anförda synpunkten om behovet

om förstärkning av underbefälet synts oss vara av den vikt att

kunna motivera ett undantag ifråga om den föreslagna avkortningen för

de värnpliktiga studenterna vid infanteriet.

Med anledning av det anförda tillåta vi oss föreslå, att de vapenföra

värnpliktiga studenterna av 1919 års klass och med dem i värnpliktshänseende

likställda beredas en avkortning i sin utbildningstid

med 130 dagar samt att de icke vapenföra studenterna av 1919 års

klass och med dem likställda beredas en avkortning i sin utbildningstid

med 90 dagar.»

Av herrar friherre Flciuing, Widcll, naniniarsbjöld och Pettersson,

vilka anfört:

»Undertecknade hava icke kunnat ansluta sig till vad försvarsrevisionen

anfört och hemställt om vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

— utom studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda —

tilldelade rytteriet, artilleriet, ingenjör- och fälttelegraftrupperna, flottan

och kustartilleriet.

Revisionen uttalar, att de efter världskrigets avslutande inträdda utrikespolitiska

förhållandena icke synas vara av beskaffenhet att påkalla

upprätthållande av någon högre grad av krigsberedskap och att följaktligen

ur denna synpunkt hinder icke bör möta att vidtaga de inskränkningar

i de värnpliktigas övningstid, som med hänsyn till andra

omständigheter kunna finnas vara av behovet påkallade. Vi kuuna icke

dela dessa ljusa förhoppningar om det världspolitiska läget. Vid försvarsrevisionens

tillsättande den 12 november 1919 yttrade hans exellens

herr statsministern bland annat följande till statsrådsprotokollet:

»Och visserligen har fredsuppgörelsen ännu icke kunnat utsträckas till

de länder, som tillhört det ryska riket, utan denna del av Europa befinner

sig alltjämt i ett förvirrat krigstillstånd, vars avveckling och resultat

för närvarande icke kunna med visshet skönjas. Det är uppenbart,

att denna förvirring i östra Europa ej kan undgå att inverka på vårt

lands läge, så starkt som Sverige måste beröras av förhållandena på

andra sidan Östersjön.» Sedan detta yttrades, hava upplysningar ingått,

vilka synas giva vid handen, att man inom den ryska arméns organisation

övergått från kollegial ledning till chefskommando och att det nya

Ryssland i samband härmed är på väg att utveckla sig till en militärstat.

I detta sammanhang torde det även vara skäl erinra om, att bland

alla de gamla och de nybildade staterna vid Östersjön det endast är

Sverige och Danmark, vilka erbjudas inträde uti nationernas förbund,

vilket förhållande kan innebära viktiga konsekvenser för Sverige vare

sig det nu inträder uti nämnda förbund eller bestämmer sig för att

tillsvidare stanna utom detsamma. Inskränkningar uti de värnpliktigas

övningstid av den omfattning, revisionen föreslår, komma för övrigt,

såsom vi i det följande få tillfälle att närmare utveckla, att minska vår

krigsberedskap icke endast så tillvida att inom vissa försvarsgrenar ytterligare

en årsklass värnpliktiga kommer att erhålla en bristfällig utbildning

utan även därigenom att den fast anställda personalens utbildning

och organisationens fasthet samtidigt gå tillbaka,

I sin skrivelse angående nedsättning av den första utbildningstiden

för vissa kategorier av 1919 års värnpliktiga ger riksdagen uttryck åt den

uppfattningen, att synnerligen starka skäl tala för att jämväl de värnpliktiga,

som tilldelats specialvapnen — varunder i detta sammanhang

också torde inbegripas marinen — ävensom studenter och med dem i

värnpliktshänseende likställda, komma i åtnjutande av en avkortning av

30

3652 19

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

den för dem nu föreskrivna utbildningstiden. Med hänsyn till riksdagens

uttalade önskan och de värnpliktigas intressen förordar revisionen avkortning

av första tjänstgöringen (tjänstgöringen i en följdj för vapenföra

värnpliktiga av 1919 års klass, tilldelade rytteriet, artilleriet, ingenjöroch

fälttelegraftrupperna, flottan och kustartilleriet med ett för varje truppslag

bestämt dagantal. I fråga om rytteriet, fält- och positionsartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna anser revisionen, att årskontingenten

bör indelas i tvenne omgångar, vilka vardera hemförlovas

under halva återstående övningstiden från lagens ikraftträdande — förslagsvis

den 1 mars — till tjänstgöringsperiodens slut. Åven vid flottan

hemförlovas de värnpliktiga i tvenne omgångar, vilka dock båda

äro i tjänstgöring under tvenne månader. Vad fästningsartilleriet, fästningsingenjörerna

och kustartilleriet angår, bör motsvararande avkortning

enligt revisionen göras i början eller slutet av den tjänstgöringstid,

vilken bestämts för vardera av de båda grupper, i vilka de värnpliktiga

med hänsyn till fästningarnas krigsberedskap i regel äro indelade vid

dessa truppslag. Vid rytteriet, fält- och positionsartilleriet samt fältingenjöroch

fälttelegraf trupperna skulle den föreslagna avkortningen sålunda komma

att beröra hela återstående delen av första tjänstgöringen eller tjänstgöringen

i en följd. Revisionen förklarar visserligen, att den sökt tillse, att avkortningen

icke göres större än att ett utbildningsresultat av visst militärt

värde ändock kan påräknas. Påtagligt är emellertid, att de värnpliktigas

egen utbildning genom en dylik anordning kommer att försämras i sä

hög grad, att de i flera fall sannolikt icke kunna fullgöra sina åligganden

inom mobiliserad avdelning. Särskilt måste detta bliva förhållandet

vid rytteriet samt vid fält- och positionsartilleriet. För värnpliktiga,

vilka inskrivits till vapentjänst, synes det för övrigt föga tilltalande att

huvudsakligen få fullgöra sin tjänstgöring såsom handräckningsmanskap.

Den föreslagna avkortningen skulle även komma att inverka störande

på tjänsten inom truppförbanden synerligast vid regementen med talrika

vakanser bland det fast anställda manskapet. Det kan till och med ifrågasättas,

om det över huvud vore möjligt att ens nöjaktigt ordna den inre

tjänsten enligt revisionens förslag, därest en epidemi utbröte exempelvis

av den omfattning, som nu hemsöker Norrlands artilleriregemente, vid

vilket redan under epidemiens fyra första dagar en fjärdedel av manskapsstyrkan

insjuknade, samtidigt med att behovet av handräckningsmanskap

avsevärt ökades.

Såsom redan antytts, skulle även den fast anställda personalens utbildning

och organisationens fasthet komma att gå tillbaka genom de

av revisionen föreslagna åtgärderna. Våra här- och marinorganisationer

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

äro till så väsentlig del byggda på den allmänna värnplikten, att längden

av de värnpliktigas tjänstgöring och sättet att anordna densamma måste

på ett mycket kännbart sätt inverka pa hela utbildningsarbetet vid truppförbanden.

Av de yttranden, vilka avgivits av de militära myndigheterna,

framgår, i vilken utsträckning detta är fallet. Det lider icke heller något

tvivel, att sådana rubbningar uti utbildningsarbetet, som anbefallts under

det senaste utbildningsåret och som nu föreslås för innevarande utbildningsår,

inverka menligt på organisationen i dess helhet i sådan grad, att

truppförbandens stridsduglighet, särskilt omedelbart efter mobilisering, därav

måste bliva lidande. I detta sammanhang i frågasättes av revisionen icke

någon ändring av vår försvarsorganisation. Under sådana förhållanden

bör denna organisation fortfarande vidmakthållas, 6å att den fyller den

första fordran, som måste uppställas på varje försvarsorganisation, nämligen

att densamma vid mobilisering utan dröjsmål kan uppsätta stridsdugliga

lånt- och sjöstridskrafter till bestämd styrka. Såsom förut antytts, äro de

utrikespolitiska förhållandena icke sådana, att de berättiga till en omedelbar

nedskrivning av vårt försvar, och för övrigt utgör vidmakthållandet

av vår nuvarande försvarsorganisation, intill dess beslut om en förändrad

organisation fattats, en viktig betingelse för ett hastigt genomförande av den

nya organisationen.

En avkortning i tjänstgöringstiden för de värnpliktiga skulle nu

icke vara ägnad att uppväcka fullt så stora betänkligheter, därest vi vid

truppförbanden förfogade över en talrik fast anställd stamstyrka såsom förhållandet

var enligt 1892 års härordning liksom även i viss mån under

övergången till 1901 års härordning. Så är emellertid icke fallet med

våra nuvarande här- och marinordningar. Dessa måste nämligen i huvudsak

anses byggda på allmän värnplikt, även om vid de truppslag, vilka

här avhandlas, d. v. s. vid rytteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,

i Btaterna upptages ett något större antal fast anställda meniga än som

skulle erfordras enbart för underbefälskårens rekrytering. Möjligheten

att, såsom här ifrågasättes, medgiva en tillfällig inskränkning i tjänstgöringstiden

för det värnpliktiga manskapet måste därför i hög grad vara

beroende av, i vilken mån det lyckas att hålla den fast anställda manskapsstyrkan

fulltalig. En undersökning truppförband efter truppförband

kan därför också komma att giva vid handen, att större avkortning utan

men för tjänsten kan beredas de värnpliktiga vid ett regemente med

fulltalig fast anställd manskapsstyrka än som är tillrådligt vid ett annat

regemente med talrika vakanser. I detta sammanhang torde böra erinras

därom, att de föreslagna inskränkningarna uti de värnpliktigas tjänstgöring

kunna komma att försvåra volontärrekryteringen, emedan det genom

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

desamma sannolikt blir omöjligt att meddela volontärerna den utbildning,

som ställts i utsikt. Inom försvarsrevisionen har framhållits, att redan

den förändrade anordningen av utbildningen för 1918 års klass visat

sig medföra bestämda olägenheter av detta slag.

För att minska antalet stamhästar vid kavalleriet under den närmaste

tiden föreslår revisionen bland annat, att den kassation av stamhästar,

som enligt gällande bestämmelser skall äga rum under hösten innevarande

år, verkställes snarast möjligt nu på våren samt kommer att omfatta

i stället för för närvarande fastställda 9 procent av stamhästantalet

det dubbla eller 18 procent. Åven vid fält- och positionsartilleriet förordar

revisionen en kassation instundande vår dock endast av 9 procent. Den

årliga kassationen av stamhästar uppgår för närvarande till 9 procent och

är i huvudsak förlagd till tiden närmast efter regementsövningarna, d. v. s.

till hösten. Höstkassationen omfattar emellertid icke fullt 9 procent av

hästantalet, emedan under årets lopp ett antal hästar störta eller kasseras

för svårare fel. Mot att i övrigt förlägga kassationen till våren i stället

för till hösten kan anföras, att det i många fall är först genom de ansträngande

truppövningarna under sommaren och hösten som utslag

vinnes om vilka hästar, som företrädesvis böra kasseras. Det är sålunda

mindre lämpligt att redan nu verkställa innevarande års kassation; än

mera måste detta bliva fallet beträffande 1921 års kassation. Den föreslagna

åtgärden skulle därför med all sannolikhet komma att leda till

en försämring av hästbeståndet.

Beträffande utbildning vid fästning sartilleriet, fästning singenjörtr upp ernå

och kustartilleriet måste hänsyn tagas till fästningarnas behov av säkerhetsbesättningar.

Revisionen förklarar, att den fattat begreppet säkerhetsbesättning

i den bemärkelsen, att en fästning icke under någon del av året

bör vara i avsaknad av en för den nödvändiga bevakningen erforderlig

truppstyrka. I sammanhang med frågan om värnpliktstjänstgöringen

vid fästningsartilleriet framhåller revisionen emellertid, att man för närvarande

torde böra begränsa sig till att sörja för att fästningarna icke

under någon del av året äro helt och hållet i avsaknad av vapenföra

värnpliktiga, vilket måste anses innebära en modifikation av det först

nämnda yttrandet, då den fåtaliga fast anställda manskapsstyrkan icke

ensam kan bestrida bevakningen, åtminstone icke under någon avsevärd

tid. I överensstämmelse härmed har revisionen kommit till det resultatet,

att de till höstgruppen hörande värnpliktiga av 1919 års klass

böra hemförlovas den 11 juni eller samma dag, som de till vårgruppen

hörande värnpliktiga av 1920 års klass beräknas komma att inrycka till

tjänstgöring. Det är emellertid uppenbart, att värnpliktiga icke omedel
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

bart efter inryckningen till första tjänstgöringen äro skickade för bevakningen

av eu lastnings fästen och batterier liksom att detta sätt att sörja

för säkerlietsbesättningen inom en fästning icke är tillfredsställande.

Sistnämnda omdöme kan även anses gälla om det sätt, på vilket

revisionen tillgodoser heliovet av bemanning för den del av flottans fartyg,

vilka sommartid böra kanna rustas.

Undertecknade hava under revisionens arbeten kommit till den uppfattning,

att en avkortning av tjänstgöringen för värnpliktiga av 1919

års klass, tillhörande här åsyftade truppslag och tjänster, i vissa fall kan

äga rum och vilja med hänsyn till riksdagens uttalade önskan och föreliggande

förhållanden icke heller motsätta oss en dylik åtgärd. Vi anse

emellertid, att avkortningen icke bör erhålla den omfattning eller utföras

på det sätt, försvarsrevisionen förordat. Vi anse nämligen, att avkortningen

icke bör göras större än som är förenligt med hänsyn till såväl den fast

anställda personalens som de värnpliktigas utbildning samt till häst- och

materielvärden vid de särskilda truppförbanden. Såsom redan antytts äro

förhållandena vid truppförbanden så växlande, att fullt enhetliga bestämmelser

för hem förlovningen svårligen kunna utarbetas. Bättre torde också

vara att överlämna åt Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall träffa avgörandet

med beaktande av ovan framhålla synpunkter.

Vad revisionen anföit angående icke vapenföra samt angående studenter

och med dem i värnpliktshänseende likställda föranleder icke något

särskilt yttrande från vår sida.

I överensstämmelse med vad vad vi sålunda anfört anse vi, att § 1

i revisionens lagförslag bör erhålla följande lydelse:

Utan hinder av — — — — — — — — dagar, som Konungen

med hänsyn till ett tillfredsställande bedrivande av utbildningsarbetet

och erforderlig vård av hästar och materiel i varje särskilt fall finner

lämpligt.»

3652 20

31

#

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.