SOU 1920:4

FÖRSVARSREVISH)NENS BETÄNKANDE. II.

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

ANDRAD UTBILDNINGSTID FÖR VÄRNPLIKTIGA

AV 1920 ÅRS KLASS

AVGIVET DEN 4 MAJ 1920

AV

DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 12 NOVEMBER 1919 TILLSATTA

FÖRSVARSRE VISIONEN

STOCKHOLM 1920

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

[1126 2o]

flfc

y

3

Till KONUNGEN.

Den 12 november 1919 beslöt Eders Kungl. Maj:t att tillkalla en

kommission för att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänst

-

4

göringstiden för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen,

ävensom för studenter och med dem likställda och rörande övriga

av 1919 års urtima riksdag i dess skrivelse nr 10 berörda spörsmål,

dels verkställa utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges

försvarsväsende.

Till åtlydnad av det sålunda erhållna uppdraget får nu försvarsrevisionen

härmed överlämna betänkande och förslag rörande ändrad

utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Vid betänkandets justering inom revisionen avgivna särskilda yttranden

bifogas.

Stockholm den 4 maj 1920.

Underdånigst

S. H. KVARNZEL1US.

Carl Ekman.

Herman Fleming.

Joii. Nilsson.

Ludvig Widell.

Ernst Wigforss.

Sv. Bengtsson.

C. G. Hammarskjöld.

Johan Jönsson.

Viktor Larsson.

David Pettersson.

E. G. Nilsson.

Arthur Engberg.

Carl Malmroth.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledande översikt ............................................................................................... 7.

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet .......................................................... 13.

A. Hären tilldelade värnpliktiga .................................................................. 13.

1. Allmänna synpunkter......................................................................... 13.

2. Fotfolket.............................................................................................. 25.

3. Rytteriet........................................................................................... 31.

4. Artilleriet .......................................................................................... 38.

5. Ingenjörtrupperna................................................................................ 45.

6. Trängen ............................................................................................ 51.

7. Intendenturtrupperna........................................................................... 57.

8. Underbefäl och fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtrup

perna

.............................................................................................. 60.

B. Marinen tilldelade värnpliktiga ................................................................. ••• 67.

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst...................................... 69.

2. Kustartilleritjänst................ 79.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda ......... 92.

A. Hären tilldelade studenter och likställda........................................................ 95.

1. Studenter och likställda med undantag av medicine studerande,

veterinärer, tandläkare och apotekare............................................. 95.

2. Värnpliktiga medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare 102.

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.....................................................104.

1. Allmän tjänst och sjötjänst ...............................................................104.

2. Stationstjänst ......................................................................................105.

3. Kustartilleritjänst.................................................................. 110.

III. Icke vapenföra värnpliktiga ....................................................................... 114.

1. Icke vapenföra i allmänhet.................................................................115.

2. Icke vapenföra studenter och likställda ...........................................118.

Sammanfattning......................................................................................................123.

Befrielse för värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av viss repeti

tionsövning

.......... 127.

Repetitionsövningarna för värnpliktiga av 1919 års klass ................................137.

Särskilda yttranden............................................................................................. 142.

7

Inledande översikt.

Uti en till 1919 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 9, framlade

Kungl. Maj:t till antagande förslag till lag om ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. Ifrågavarande lagförslag

innebar,

l:o) att tiden för första tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas

vid

fotfolket med 130 dagar eller från 250 till 120 dagar,

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med 30

dagar eller från 150 dagar till 120 dagar,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst likaledes med 30 dagar eller

från 180 dagar till 150 dagar, samt

vid intendenturtrupperna ävenledes med 30 dagar eller från 210

dagar till 180 dagar;

2:o) att tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga av 1919

års klass — studenter och likställda undantagna — skulle avkortas med

30 dagar eller från 240 dagar till 210 dagar; samt

3:o) att den uti § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskrivna

uttagningen för utbildning till underbefäl och fackmän icke skulle äga

rum bland värnpliktiga, tillhörande 1919 års klass.

Uti skrivelse den 2 oktober 1919, nr 10, anförde riksdagen, att det

av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåge att, i avvaktan på resultatet

av den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende,

åstadkomma en av förhållandena redan nu påkallad inskränkning av

övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga av 1919 års klass.

Då emellertid den allmänna försvarsrevisionen ännu icke blivit igångsatt,

måste man givetvis räkna med, att en liknande åtgärd kunde komma att

behöva vidtagas jämväl med avseende å värnpliktiga, tillhörande 1920

års klass. Innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt försvarsväsende,

hade man således att emotse ett provisorium, som sannolikt

Kungl. Maj:ts

proposition

till 1919 års

urtima riksdag

med förslag

till lag

om ändrad

utbildningstid

för vissa värnpliktiga

av

1919 års klass

m. m.

Riksdagens

skrivelse den

2 oktober

1919.

8

komme att beröra minst två årsklasser värnpliktiga. Under sådana förhållanden

måste det enligt riksdagens uppfattning ligga synnerlig vikt

uppå, att de åtgärder, som under provisoriet vidtoges, bleve så tillfredsställande

som omständigheterna det medgåve.

Vid den granskning, som riksdagen ur nu angivna synpunkt underkastat

den kungl. propositionen, hade riksdagen ansett sig kunna biträda

den däri • föreslagna avkortningen av första tjänstgöringen för vapenföra

värnpliktiga vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna. Däremot

hade riksdagen icke kunnat undgå att finna, att propositionen företedde

en brist i så måtto, att behörig hänsyn icke tagits till specialvapnen

tilldelade värnpliktiga ävensom till studenter och med dem i värnpliktshäuseende

likställda. Detta hade självfallet sin grund däruti, att tiden ej

medgivit utförande av den särskilda utredning, vilken ansetts erforderlig

för att kunna framlägga förslag rörande ändring i omförmälda värnpliktigas

tjänstgöringstid. Enligt riksdagens uppfattning talade emellertid

synnerligen starka skäl för att jämväl dessa båda kategorier värnpliktiga

komme i åtnjutande av en avkortning av den för dem nu föreskrivna

utbildningstiden. Det syntes därför angeläget, att frågan härom

upptoges till behandling i så god tid, att förslag i ämnet om möjligt

kunde hinna föreläggas 1920 års riksdag. Därest, såsom riksdagen

förutsatte, särskilda sakkunniga komme att i och för den allmänna försvarsrevisionen

inom den närmaste tiden tillkallas, syntes det lämpligt

att åt dessa uppdraga att i nu förevarande hänseende verkställa erforderlig

utredning och framlägga därpå grundat förslag.

Vidkommande härefter tjänstgöringstidens längd för icke vapenföra

hade riksdagen jämväl funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. I

likhet med försvarskommissionen och i anslutning till vad föredragande

departementschefen uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande i

ämnet anfört, förutsatte emellertid riksdagen, att därest genom senare

beslut om repetitionsövningarnas inskränkning den sammanlagda utbildningstiden

för de fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att

understiga 210 dagar, motsvarande avkortning av tjänstgöringstiden borde

äga rum såväl för de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna

tilldelade värnpliktiga. Då av handlingarna i ärendet framginge,

att en del icke vapenföra av 1919 års klass redan befunne sig i

tjänstgöring, borde uppmärksamhet ägnas däråt, att dessa, så vitt möjligt

vore, icke komme att fullgöra längre tjänstgöring än som kunde bliva

för de icke vapenföra av denna årsklass bestämd.

Vad slutligen anginge frågan om inställande av den i § 26 mom. 2

och 3 värnpliktslagen föreskrivna uttagningen för utbildning till under

-

9

befäl eller fackmän, hade riksdagen ansett sig'' böra bifalla Kungl. Maj:ts

härutinnan framställda förslag.

På grund av vad sålunda anförts, vilket självfallet icke tingc anses

vara i något avseende prejudicerande för den kommande försvarsrevisionen,

anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts i propositionen nr 9 framställda

förslag av riksdagen bifallits.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut utfärdades

den 10 oktober 1919 »Lag om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga

av 1919 års klass m. m.» (Svensk författningssamling nr 642).

Den 12 november 1919 beslöt Kung]. Maj:t att tillkalla en kommission

för att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva förslag

i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden

för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för

studenter och med dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima

riksdag i dess skrivelse nr 10 berörda spörsmål, dels verkställa utredning

och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende.

Med anledning av det sålunda erhållna uppdraget upptog försvarsrevisionen

redan vid sitt första sammanträde den 17 november 1919 till

behandling frågan rörande sättet för genomförande av en avkortning av

övningstiden för de värnpliktiga under den tid, som komme att förflyta,

innan man nådde fram till ett definitivt ordnande av vårt försvarsväsende.

Såsom av riksdagens förenämnda skrivelse framgår, hade riksdagen

utgått från, att provisoriet komme att beröra minst två årsklasser

värnpliktiga, nämligen 1919 års klass och 1920 års klass. Me.d hänsyn

till vikten av att övningstiden för de årsklasser, som berördes av provisoriet,

bestämdes i möjligaste mån likformigt, skulle det enligt revisionens

uppfattning varit önskvärt, därest utbildningstiden kunnat i ett

sammanhang bestämmas för samtliga de årsklasser, som hade att fullgöra

sin tjänstgöring under den tid, provisoriet komme att omfatta. Då

emellertid flertalet av de värnpliktiga av 1919 års klass, varom nu vore

fråga, redan befunne sig i tjänstgöring, och beslut i ämnet följaktligen

måste, därest en avkortning av första tjänstgöringstiden skulle kunna

ske, snarast möjligt av statsmakterna fattas, ansåg revisionen sig böra

avgiva yttrande och förslag först rörande värnpliktiga, tillhörande 1919

års klass, samt därefter, så snart ske kunde, beträffande värnpliktiga av

1920 års klass.

I överensstämmelse härmed har revisionen den 12 februari 1920 avgivit

betänkande och förslag rörande minskning av utbildningstiden för

vissa värnpliktiga av 1919 års klass.

Försvarsrevisionens

tillsättande

och

uppdrag.

Betänkande

och förslag

rörande

minskning av

utbildningstiden

för

vissa värnpliktiga

av

1919 års klass.

1126 20

2

10

Infordrande

av vissa utredningar

rörande 1920

års klass.

På grundval av nämnda betänkande har proposition i ämnet avlåtits

till årets riksdag.

Sedan frågan rörande avkortning av övningstiden för värnpliktiga

av 1920 års klass härefter varit föremål för vissa förberedande överläggningar,

beslöt revisionen, i och för erhållande av nödigt underlag

för frågans bedömande, att hos vederbörande departementschefer anhålla

om viss utredning i ämnet.

I överensstämmelse härmed avlät revisionen den 21 februari 1920

en framställning till statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet

med begäran att från vederbörande militära myndigheter måtte införskaffas

och till revisionen överlämnas skriftliga yttranden rörande följande

spörsmål:

A. Vapenföra och icke vapenföra värnpliktiga.

1. Under vilka förutsättningar kan den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A och

2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden nedsättas:

för vapenföra:

vid infanteriet till

a) 180 dagar,

b) 240 »

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna till

a) 180 dagar,

b) 240 »

c) 300 »

vid trängen och intendenturtrupperna till

a) 180 dagar,

b) 210 » ; samt

för icke vapenföra till:

a) 180 dagar,

b) 210 » ; .

och • huru bör i vart och ett av dessa fall det angivna dagantalet fördelas på

första tjänstgöring, repetitionsövningar o. s. v. för att bästa möjliga utbildningsresultat

skall kunna erhållas?

Därest det i något fall anses lämpligt, att huvudmassan av ifrågavarande vapenföra

värnpliktiga inkallas till första tjänstgöring under sommarmånaderna och att

endast mindre kontingenter inkallas till höst- och vintermånaderna, må vid besvarande

av ovannämnda frågor för dylika kontingenter en mindre utökning av den

sammanlagda tjänstgöringstiden förutsättas, under villkor att utökningen ur utbildningssynpunkt

anses vara oundgängligen nödvändig.

11

2. a) Till vilket antal kan det anses oundgängligen nödvändigt att vid infanteriet,

trängen och intendenturtrupperna utbilda värnpliktigt underbefäl och värnpliktiga

fackmän?

b) Vilken är den kortaste utbildningstid, som bör avses för vardera av dessa

kategorier värnpliktiga för att erhålla ett utbildningsresultat, som motsvarar de fordringar,

vilka måste ställas på ifrågavarande personal.

c) Vilket resultat har uppnåtts av den i generalorder nr 561/1919 anbefallda

utbildningen till underbefäl och fackmän av 1918 års klass vid infanteriet?

B. Studenter och likställda.

För beredande av erforderlig lättnad i värnpliktstjänstgöringen för ifrågavarande

värnpliktiga har inom revisionen förslag väckts därom att nedsätta den i värnpliktslagen

§ 27 mom. 1 B och 2 B stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till 350 å

365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra.

Beträffande de vapenföras (utom medicine studerande m. fl.) tjänstgöring hava

följande två alternativ inom revisionen ifrågasatts:

Alternativ I. Den sammanlagda tjänstgöringen fördelas å en första tjänstgöring,

som fullgöres med omkring tre månader under första årets sommarmånader,

och med återstoden under andra året med inryckning i januari månad samt med en

repetitionsövning under andra året.

Alternativ II. Den sammanlagda tjänstgöringstiden fördelas å en första tjänstgöring,

som skall fullgöras under första, andra och tredje årens sommarmånader, samt

två repetitionsövningar under andra och''tredje åren.

Med anledning härav frågas:

1. Kunna de värnpliktiga med den sålunda ifrågasatta tjänstgöringstiden erhålla

nöjaktig utbildning för tjänstgöring såsom plutonchefer eller i motsvarande

befattning?

2. Kunna de värnpliktiga under någon del av tjänstgöringstiden användas såsom

instruktörer?

3. Därest tjänstgöringstiden anses böra fördelas annorlunda, än som ovan förutsatts,

huru bör i så fall fördelningen ske?

4. Huru böra de ovan angivna tjänstgöringstiderna fördelas beträffande vapenföra

och icke vapenföra medicine studerande m. jlf

Vidare anhöll revisionen i skrivelse samma dag till statsrådet och

chefen för sjöförsvarsdepartementet, att från vederbörande militära myndigheter

måtte införskaffas och till revisionen överlämnas skriftliga yttranden

rörande följande spörsmål:

Vapenföra och icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

Under vilka förutsättningar kan den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 A och mom.

2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden vid marinen nedsättas:

för vapenföra till

a) 180 dagar

b) 240 »

c) 300 » ; samt

12

för icke vapenföra till

a) 180 dagar

b) 210 » ;

och huru bör i vart och ett av dessa fall det angivna dagantalet fördelas på

tjänstgöring i en följd, första tjänstgöring och repetitionsövning o. s. v. för att bästa

möjliga utbildningsresultat skall kunna erhållas?

Studenter och likställda.

1. Huru bör tjänstgöringen förläggas för ifrågavarande värnpliktiga, under förutsättning

att den i värnpliktslagen § 27 mom. 1 B och 2 B stadgade sammanlagda

tjänstgöringstiden nedsättes till 365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke

vapenföra?

2. Kunna de värnpliktiga med den sålunda ifrågasatta tjänstgöringstiden erhålla

nöjaktig utbildning för sådan tjänstgöring, för vilken de hittills avsetts?

Med anledning av de sålunda gjorda framställningarna har statsrådet

och chefen för lantförsvarsdepartementet med skrivelse den 26 mars

1920 till revisionen överlämnat ett av chefen för generalstaben — efter

samråd med inspektörerna för infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen,

cheferna för fortifikationen och iutendenturkåren samt generalfältläkaren

— den 24 mars 1920 avgivet yttrande rörande den av revisionen

ifrågasatta avkortningen av tjänstgöringstiden för hären tilldelade

värnpliktiga.

Vidare har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet med

skrivelse den 26 mars 1920 till revisionen överlämnat

dels ett av chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan

och chefen för kustartilleriet — efter chefernas för mariningenjörkåren

och marinintendenturkåren samt marinöverläkarens hörande —

den 24 mars 1920 avgivet gemensamt yttrande rörande den av revisionen

ifrågasatta avkortningen av tjänstgöringstiden för marinen tilldelade

värnpliktiga,

dels ock ett av chefen för marinstaben den 23 mars 1920 avgivet

hemligt yttrande i ämnet.

Försvarsrevisionen övergår nu till att redogöra för innehållet i de

sålunda avgivna yttrandena samt för sin egen uppfattning rörande de

särskilda spörsmålen. För överskådlighetens skull torde ämnet böra behandlas

under följande tre huvudrubriker nämligen:

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende lik

ställda.

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

13

I. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

A. Iliiren tilldelade värnpliktiga.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom förut omförmälts, hade revisionen framställt vissa frågor för

bedömande av i vad mån en avkortning av den i värnpliktslagen stadgade

tjänstgöringstiden kunde äga rum för vapenföra värnpliktiga av

1920 års klass. Beträffande de sålunda framställda frågorna har chefen

för generalstaben uti sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit vissa allmänna

synpunkter, vilka lämpligen torde böra i . detta sammanhang

återgivas.

Försvarsrevisionen hade, yttrar chefen för generalstaben, först framhållit

det spörsmålet, under vilka förutsättningar den i värnpliktslagen

§ 27 mom. 1 A och 2 A stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden kunde

nedsättas för vapenföra och icke vapenföra till vissa i revisionens skrivelse

angivna tider. Detta spörsmål syntes lämpligen först böra betraktas

ur vissa- allmänna synpunkter.

I sina föregående skrivelser angående av försvarsrevisionen framställda

spörsmål och avgivna förslag hade chefen för generalstaben uttalat

den meningen, att i samma mån som värnpliktstjänstgöringen

minskades vare sig genom avkortning av den första tjänstgöringen eller

genom indragning av repetitionsövningar eller deras avkortning, avlägsnades

målet att vid mobilisering kunna uppställa en operations- och stridsduglig

fälthär. Detta uttalande hade grundats på en historisk utredning

av de för värnpliktstjänstgöringen i vårt land förebragta huvudsakliga

motiv från och med utarbetandet av förslaget till 1901 års härordning.

Tillika hade framhållits, att ur erfarenheterna från världskriget 1914—

1918 icke några väl grundade skäl kunde hämtas till förmån för en

minskning av värnpliktstjänstgöringen, sådan denna bestämts i 1914 års

värnpliktslag, så vitt man nämligen avsåge att vid mobilisering kunna

uppsätta en operations- och stridsduglig fälthär.

Under denna förutsättning syntes det icke kunna anföras några verkligt

hållbara grunder för en minskning av tiden för värnpliktstjänst

-

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Förntsättningar

för minskning

av tiden

för värnpliktstjänstgöringen.

14

göringen vid svenska armén. Det läge nämligen i sakens natur, att

bristerna i utbildningen hos de värnpliktiga, bristerna i deras personliga

kunskaper och färdigheter, icke kunde genom andra åtgärder än fortsatt

utbildning avhjälpas. Men — och därpå lämnade även utvecklingen av

den svenska härorganisationen bevis — då tiden för de värnpliktigas

utbildning icke medgivit att meddela dem en tillfredsställande soldatutbildning,

hade man sökt en ersättning för denna brist genom starkare

befälskadrer och dessutom genom uppsättandet av en särskild på frivillighetens

väg anskaffad stamtrupp (volontärpersonal), större än den,

som erfordrats enbart för rekryteringen av underbefälskadrerna. Därigenom

avhjälptes visserligen icke ifrågavarande brist, men fördelen av

ökad stadga och sammanhållning inom truppförbanden vunnes — förutsatt

dock att befälet och stamtruppen funnes till i verkligheten, icke

blott på piapperet.

Det torde i detta sammanhang icke behöva särskilt erinras därom,

att enligt 1914 års härordning funnes vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,

d. v. s. i vederbörliga truppförbands stater, upptagen

en större volontärstyrka än den, som enligt 1901 och 1914 års härordningar

beräknats vara behövlig för underbefälets rekrytering1, ävensom

att, då enligt 1901 års härordningsbeslut tjänstgöringen för de värnpliktiga

vid infanteriet bestämts skola utgöra blott 240 dagar, i stället

för av KungD Mat:t föreslagna 365, varje trebataljonsregemente erhållit

en ökning i volontärstyrkan av 72 man och ett var av de år 1901 beslutade

båda tvåbataljonsregementena (Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen)

48 man, sålunda för varje infanterikompani 6 volontärer.

Av det sagda framginge, att i samma mån som värnpliktstjänstgöringen

minskades under vad som erfordrades, för att den värnpliktige

vid mobilisering måtte kunna fullgöra sina åligganden, borde antalet i

truppförbanden ingående fast anställda i motsvarande proportion ökas

eller i vissa fall även särskild stamtrupp upprättas. För en sådan åtgärd

talade även tillgodoseendet av kraven på kasernvård, materialvård, hästvård

o. d. Men det komme givetvis att vara förenat med betydande

kostnader att icke blott hålla den nuvarande volontärstyrkan fulltalig,

utan även att öka densamma i erforderlig grad. Det kunde ock vara

mycket osäkert, huruvida det under nuvarande förhållanden skulle kunna

lyckas att på frivillighetens väg anställa den för ändamålet erforderliga

1 På grund av åtskilliga omständigheter, såsom underbefälets tidiga avskedstagande, eu

del volontärers mindre mottaglighet för utbildning till underbefäl o. d., hade beräkningarna ifråga

om volontärpersonalen enligt 1901 och 1914 års härordningar icke kommit att motsvara det av*

sedda resultatet.

15

personalen i lida den omfattning, som bleve behövlig, såvida nämligen

icke en i detta avseende fullt effektiv garantilag komme till stånd.

Under antagande emellertid, att sådana åtgärder skulle komma att

vidtagas, genom vilka anskaffningen av fast anställd personal bleve fullt

betryggad, komme, såsom ovan sagts, bristerna uti de värnpliktigas egen

utbildning icke att avhjälpas, men väl kundo utbildningsarbetet därigenom

komma att underlättas på samma gång som tillgången vid mobilisering

av ökat antal fullt utbildade fäst anställda komme att åt truppförbanden

förläna en viss, allt efter förhållandena större eller mindre, stadga och

sammanhållning.

I syfte att till en viss grad mildra de svårigheter och olägenheter,

som komme att vållas av en nedsättning i de värnpliktigas fredstjänstgöring,

kunde även civil arbetskraft, anställd under betryggande former,

tänkas komma till användning för att ombesörja sådana göromål vid

truppförbanden, vilka borttoge tid från själva utbildningen. Genom att

för ändamålet ställa behövliga medel till truppförbandens förfogande

skulle utbildningsarbetet kunna underlättas, men utan tillräcklig erfarenhet

i detta avseende syntes man icke kunna med säkerhet uttala sig om

möjligheten, omfattningen och lämpligheten av en sådan anordning.

Det nu anförda torde giva vid handen, att det icke gåves några

praktiskt utförbara åtgärder, som fullt motsvarade eller uppvägde den

ifrågasatta nedsättningen av den i värnpliktslagen 27 mom. 1 A och 2 A

stadgade sammanslagna tjänstgöringstiden. Genom en tillräckligt stor,

faktiskt förefintlig stamtrupp eller genom att i lämplig utsträckning anlita

civil arbetskraft för att utföra en del göromål vid truppförbanden

eller genom dessa båda åtgärder i förening kunde det dock bliva möjligt

att underlätta utbildningsarbetet vid regementen och kårer, varjämte

genom ökningen av den fast anställda personalen tillgången vid mobilisering

av utbildade f. d. fast anställda komme att stegras.

Begränsades spörsmålet, enligt vad försvarsrevisionen avsåge, till

1920 års värnpliktsfclass, kunde allenast för denna klass erforderlig ökning

av den fast anställda personalen svårligen ifrågasättas, varför i detta

fall — då icke heller någon ökning av de icke vapenföra värnpliktigas

tjänstgöring lämpligen syntes kunna föreslås — endast återstode möjligheten

av att, genom att ställa medel till truppförbandens förfogande,

under betryggande former anlita civil arbetskraft för att minska handräckningsgöromålen

och dymedelst, i den omfattning det läte sig göra,

underlätta utbildningen av såväl de värnpliktiga som volontärpersonalen

genom effektivare användning av tjänstgöringstiden.

16

Fördelningen

av den av revisionen

ifrågasatta

värnpliktstjänstgöringen

på

första tjänstgöring,

repetitionsövningar

o. s. v.

Vad anginge det av revisionen framställda spörsmålet, huru i

vart och ett av revisionen angivna fall det för den ifrågasatta värnpliktstjänstgöringen

avsedda dagantalet borde fördelas på första tjänstgöring,

repetitionsövningar o. s. v., för att bästa möjliga resultat skulle

kunna erhållas, måste denna fördelning, liksom hittills varit fallet, allt

fortfarande i möjligaste mån lämpas efter de särskilda truppslagens natur

och därav beroende särskilda krav. I betraktande härav och med hänsyn

till övriga inverkande omständigheter torde, vad de vapenföra värnpliktiga

beträffade, följande grunder böra uppställas för ifrågavarande fördelning.

1. Antalet repetitionsövningar, sådant detsamma vore bestämt enligt

1914 års värnpliktslag, borde, så vitt möjligt vore, bibehållas. För en

mindre del av ingenjörtruppernas värnpliktiga hade blott en sådan övning

ansetts böra upptagas.

2. I de fall, då den sammanlagda tiden för värnpliktstjänstgöringen

ifrågasattes skola minskas till omkring hälften av den i värnpliktslagen

föreskrivna, ävensom i vissa andra fall kunde, oaktat därmed förenade

olägenheter, en minskning i antalet dagar för varje repetitionsövning

icke undvikas, utan sådan måste vidtagas, för att erhålla lämpligare

proportioner mellan tiden för den första tjänstgöringen och den sammanlagda

tiden för repetitionsövningarna. Inspektören för infanteriet hade

ansett sig icke kunna förorda en dylik åtgärd, vad infanteriet anginge.

3. Tiden för repetitionsövningarna borde i allmänhet så bestämmas,

att utryckning från desamma ägde rum ungefär vid en och samma tidpunkt,

så att större fälttjänstövningar med trupper av alla vapen kunde

anordnas.

4. Så stor styrka av årsklassen, som vore möjlig och lämplig,

borde under den första tjänstgöringen sammandragas under den för utbildning

gynnsammaste delen av andra värnpliktsåret. I regeln bleve

det dock nödvändigt att inkalla värnpliktiga till tjänstgöring under andra

tider, t. ex. i slutet av första eller början av andra året. Vid samtliga

truppslag torde det i allmänhet vara nödvändigt att hava värnpliktiga

inne i tjänstgöring under hela året.

Under den nu angivna förutsättningen, att huvudmassan av de

värnpliktiga inkallades till tjänstgöring å sådan tid, att sommarmånaderna

komme att ingå i densamma, samt att i regeln endast mindre kontingenter

inkallades till höst- och vårmånaderna, torde för dessa kontingenter

den mindre ökning av den sammanlagda tjänstgöringstiden, som

förutsattes i revisionens remitterade skrivelse, böra bestämmas till 45

dagar.

17

5. Någon ökning i det antal vapenföra värnpliktiga, som jämlikt

g. o. nr 1/1920 tilldelades kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,

borde, bland annat med hänsyn till infanteriets behov, icke ifrågasättas.

Såsom i det föregående framhållits, har såväl Kungl. Maj :t som riksdagen

ansett, att, i avvaktan på resultatet av den allmänna revisionen

av vårt försvarsväsende i syfte att anpassa detsamma efter folkets bärkraft

och den fredliga kulturens behov, en nedsättning bör ske av den

i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden för de värnpliktiga.

Beslut härom har jämväl fattats i vad avser den stora huvudmassan

värnpliktiga av 1919 års klass, och uti sitt förut omförmälda, den 12

sistlidne februari avgivna betänkande har revisionen framlagt förslag

rörande minskning av utbildningstiden för övriga värnpliktiga av samma

årsklass.

I enlighet med det revisionen givna uppdraget har revisionen nu

att avgiva förslag i fråga om minskning av utbildningstiden för värnpliktiga

av 1920 års klass. Vid fullgörandet av detta uppdrag har revisionen

tagit 1919 års urtima riksdags beslut och uttalande såsom utgångspunkt

för sitt arbete. Revisionen har därför, lika litet nu som då

fråga var om avkortning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av

1919 års klass, ansett sig böra i detta sammanhang ingå i någon särskild

prövning av den för det framtida ordnandet av vårt försvarsväsende

grundläggande frågan, huruvida och i vad mån en inskränkning

av våra försvarsanstalter kan anses genomförbar med hänsyn till inträdda

förändringar i landets militärpolitiska läge. Revisionen anser sig

endast böra åberopa sitt förut gjorda allmänna uttalande, att de efter

världskrigets avslutande inträdda utrikespolitiska förhållandena icke synas

vara av beskaffenhet att påkalla upprätthållande av någon högre grad

av krigsberedskap och att följaktligen ur denna synpunkt hinder icke

bör möta att vidtaga de inskränkningar i de värnpliktigas övningstid,

som med hänsyn till andra omständigheter kunna finnas vara av behovet

påkallade.

I och för erhållande av nödigt underlag för bedömande av utbildningstidens

längd för värnpliktiga av 1920 års klass framställde revisionen

till vederbörande myndigheters besvarande förut omförmälda frågor

rörande tjänstgöringstidens nedsättande till visst antal dagar för de olika

värnpliktskategorierna. Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har nu

chefen för generalstaben framhållit, att i samma mån som värnplikts

-

Försvarsrevl

slonens

yttrande.

3

1126 30

18

tjänstgöringen minskades vare sig genom avkortning av första tjänstgöringen

eller genom indragning av repetitionsövningar eller deras avkortning,

avlägsnades målet att vid mobilisering kunna uppställa en

operations- och stridsduglig fälthär. De brister i de värnpliktigas utbildning,

som bleve en följd av den kortare övningstiden, kunde givetvis

icke avhjälpas genom andra åtgärder än fortsatt utbildning. En viss

ersättning för den bristande utbildningen av de värnpliktiga syntes dock

kunna erhållas dels genom en förstärkt befälskader och stamtrupp, dels

genom anställande av civil arbetskraft för ombesörjande av sådana vid

truppförbanden förefallande göromål, som borttoge tid från själva utbildningen.

Genom dessa båda åtgärder, var för sig eller i förening,

kunde det nämligen bliva möjligt att underlätta utbildningsarbetet vid

regementen och kårer, varjämte genom ökningen av den fast anställda

personalen tillgången vid mobilisering av utbildade f. d. fast anställda

komme att stegras. Med avseende å den av revisionen för de särskilda

truppslagen ifrågasatta tjänstgöringstidens fördelning och förläggning

har chefen för genéralstaben framhållit, bland annat, att det i gällande

värnpliktslag stadgade antalet repetitionsövningar, så vitt möjligt vore,

borde bibehållas, att då det i allmänhet vore nödvändigt att hava värnpliktiga

inne i tjänstgöring under hela året, utbildningstiden borde förläggas

på det sättet, att huvudmassan av de värnpliktiga fullgjorde

första tjänstgöringen under sommarmånaderna och endast mindre kontingenter

under vintermånaderna, samt att utbildningstiden för dessa

senare kontingenter borde bestämmas 45 dagar längre än för övriga

värnpliktiga.

Med avseende å vad chefen för generalstaben sålunda anfört vill

revisionen för undvikande av onödiga upprepningar redan i detta sammanhang

anföra följande.

Såsom chefens för generalstaben yttrande giver vid handen, äger

givetvis ett nära samband rum mellan övningstidens längd och det utbildningsresultat,

man vill uppnå. Uppställer man för sig det

målet, att den värnpliktige skall för att kunna ingå i fälthären vara i

besittning av vissa bestämda kunskaper och färdigheter, måste uppenbarligen

utbildningstiden bestämmas med hänsyn till möjligheten att under

densamma kunna bibringa de värnpliktiga dessa kunskaper och färdigheter.

Under förutsättning att de för närvarande uppställda utbildningskraven

jämväl för framtiden måste i allo vidhållas och att den i

gällande värnpliktslag stadgade övningstiden till fullo utnyttjas, skulle

man alltså ur militär synpunkt sett icke kunna vidtaga någon i varje

fall mera betydande reducering av övningstiden. Emellertid kan revi

-

19

sionen för sin del icke se den föreliggande frågan ur enbart militär synpunkt

utan måste taga hänsyn jämväl till andra förhållanden. -Såsom

redan ovan framhållits har Kungl. Maj:t och riksdagen ansett en avkortning

av övningstiden för de värnpliktiga böra vidtagas i avvaktan

på resultatet av den allmänna revisionen av vårt försvarsväsende. Såväl

ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn till det rådande starka behovet

av att kunna åt det under nuvarande förhållanden mera än vanligt

viktiga produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter måste en

dylik avkortning jämväl anses vara erforderlig. Att därigenom utbildningsresultatets

militära värde kommer att minskas, är en konsekvens,

med vilken man givetvis måste räkna. Genom att på ett ändamålsenligt

sätt vidtaga den omläggning av planer och metoder för utbildningen,

som en förkortning av utbildningstiden kommer att nödvändiggöra,

torde emellertid så stor tidsbesparing kunna vinnas, att även med

den förkortade utbildningstiden ett utbildningsresultat av militärt värde

skall kunna uppnås. Revisionen har därför, utan att för närvarande

vilja göra något uttalande rörande övningstidens längd i en blivande ny

härordning, funnit sig böra föreslå en avsevärd nedsättning av utbildningstiden

för den årsklass, varom nu är fråga.

Givet är, att i samma mån som övningstiden för de värnpliktiga

minskas, i samma mån framstår angelägenheten av att den fast anställda

underbefäls- och manskapskadern hålles fulltalig. Enligt 1914 års härordning

skall — frånsett musikpersonalen — det fast anställda manskapet

(underbefäl och meniga samt beställningsmän) utgöra:

vid infanteriet: 516 man vid vartdera av Svea och

Göta livgarden, 314 vid Gottlands infanteriregemente

och 204 vid vart och ett av övriga

regementen eller........................................................ tillhopa 6,446 man

» kavalleriet: 300 man vid vart och ett av de sex

mindre regementena, 527 vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena samt

123 vid Norrbottens kavallerikår eller ............... » 2,977 »

» artilleriet: 300 man vid vartdera av Svea, Göta,

Upplands och Smålands artilleriregementen,

354 vid Vendes och 328 vid Norrlands artilleriregementen,

144 vid Gottlands artillerikår,

165 vid Positionsartilleriregementet, 223 vid

Bodens artilleriregemente och 112 vid Karlsborgs

artillerikår eller............................................. » 2,526 »

Transport

11,949 man

20

Transport tillhopa 11,949 man

vid ingenjörtrupperna: 177 resp. 164 och 146 man

vid var och en av Svea, Göta och Norrlands

ingenjörkårer, 108 vid Bodens ingenjörkår och

245 vid fälttelegrafkåren eller .............................. » 840 »

» träng en: 62 man vid var och en av de sex

trängkårerna eller ...................................................... » 372 »

)) intendenturtrupperna ................................................25 »

eller tillhopa 13,186 man

På grund av åtskilliga orsaker, av vilka de förnämsta torde vara

att söka på det ekonomiska området, har emellertid den sålunda enligt

härordningen fastställda manskapsstyrkan icke kunnat hållas fulltalig utan

hava vakanserna år efter år ökats. Enligt vad revisionen inhämtat, funnos

vid arméns olika truppslag — frånsett musikpersonalen — den 1

februari 1920 följande antal fast anställda, nämligen:

vid infanteriet....................

» kavalleriet..................

» artilleriet.....................

» ingenjörtrupperna ....

» trän gen.........................

» intendenturtrupperna

....................... 2,600 man

......................... 1,985 »

........................ 1,303 »

........................ 422 »

....................... 264 »

...................... 12 »

eller tillhopa 6,586 man

Antalet vakanser bland ovan angivet manskap utgjorde alltså i procent

räknat

vid infanteriet....................

» kavalleriet...................

» artilleriet ....................

» ingenjörtrupperna.....

» trängen .................

» intendenturtrupperna

...................................................... 59,7 procent

........................................................ 33,3 »

...................................................... 48,4 »

...................................................... 49,8 »

.................................................... 29,0 »

..................................................... 52,0 »

eller för armén i dess helhet 50,1 procent

Såsom naturligt är, växla vakanssiffrorna mycket inom de olika

truppförbanden. Medan exempelvis vid infanteriet antalet vakanser vid

vissa truppförband (Västerbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente,

Västernorrlands regemente) uppgår till icke mindre än omkring

21

74 procent, stannar det vid andra truppförband (Första och Andra livgrenadjärregementena,

Ålvsborgs regemente) vid omkring 37 procent.

Det torde böra framhållas, att vakanserna huvudsakligen förefinnas bland

korpraler, vicekorpraler och meniga, under det att furirsgraden i allmänhet

hittills kunnat hållas något så när fulltalig. I den mån som furirerna

avgå på grund av uppnådd åldersgräns eller av andra skäl, ökas

i brist på lämpliga ersättare givetvis vakanserna jämväl inom furirsgraden.

Tydligt är, att nu angivna förhållanden medföra synnerligen stora

svårigheter såväl för utbildningsarbetets bedrivande som för den inre

tjänstens ordnande vid truppförbanden. Såsom belysande för den nuvarande

underbefälsbristen kan sålunda nämnas, att vid ett av sjätte arméfördelningens

infanteriregementen endast 2 underbefäl per kompani

torde kunna disponeras, då de värnpliktiga av 1919 års klass inrycka

till tjänstgöring. Åven om förhållandena vid övriga truppförband icke

ställa sig så ogynnsamma, ligger det dock i sakens natur, att därest ett

nöjaktigt resultat av utbildningsarbetet skall kunna erhållas, åtgärder

måste snarast möjligt vidtagas för underbefälsbristens undanröjande.

Vari dessa åtgärder böra bestå, kan givetvis vara föremål för olika

meningar. Närmast till hands torde ligga att, såsom jämväl från såväl

de militära myndigheternas som underbefälets sida med styrka framhållits,

vidtaga en genomgripande och med hänsyn till nu rådande förhållanden

avpassad lönereglering för det fast anställda manskapet. Förslag

härutinnan torde böra framläggas för nästkommande års riksdag i samband

med det förslag till en mera definitiv lönereglering, som enligt uttalande

i den till årets riksdag avlåtna propositionen rörande tillfällig löneförbättring

för viss personal vid armén är avsett att då föreläggas riksdagen.

Då emellertid staten näppeligen är i stånd att bjuda det fast

anställda manskapet sådana löneförmåner, att den med framgång kan

upptaga konkurrensen med handel, industri och andra näringar, torde i

syfte att trygga manskapsrekryteringen och erhålla ett väl kvalificerat

underbefäl, anställningen vid krigsmakten böra göras mera tilldragande

genom att bereda manskapet större möjligheter än för närvarande till

vidare fortgång på den militära banan samt tillfälle till erhållande av

lämplig civil anställning efter avgång ur tjänsten.

På grund av den begränsade tid, som stått till revisionens förfogande,

har det icke varit revisionen möjligt att företaga någon mera

ingående utredning rörande de åtgärder, som otvivelaktigt äro av behovet

påkallade för manskapsrekryteringens upphjälpande och underbefälsbristens

undanröjande. Revisionen har emellertid under fortgången

22

av sitt arbete städse haft sin uppmärksamhet fästad å denna fråga och

vid utformande av sina förslag till övningstidens förläggning sökt i

möjligaste mån taga hänsyn till de för närvarande rådande förhållandena.

Genom att, på sätt revisionen i det följande kommer att föreslå, uppdela

de värnpliktiga i särskilda tjänstgöringsomgångar torde sålunda

bristen på för utbildningsarbetets bedrivande erforderligt underbefäl komma

att göra sig mindre kännbar än för närvarande är fallet.

Såsom revisionen uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande

rörande minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919

års klass närmare framhållit, förekomma vid truppförbanden en hel del

handräckningsgöromål av olika slag. Dessa göromål äro i främsta rummet

avsedda att ombesörjas av icke vapenföra värnpliktiga. Då emellertid

dessas antal är otillräckligt, måste jämväl vapenföra värnpliktiga,

till förfång för deras utbildning, i mycket stor utsträckning tagas i anspråk

för handräckningstjänst. Givet är, att då man nu går att vidtaga

en minskning av tjänstgöringstiden, man måste tillse, att denna så

långt möjligt är kan- avses för det egentliga utbildningsarbetet. För

vinnande av detta mål har chefen för generalstaben ifrågasatt att i

lämplig utsträckning anlita civil arbetskraft för ombesörjande av sådana

handräckningsgöromål, som icke kunna av de icke vapenföra

ensamt medhinnas. Med avseende å denna fråga vill revisionen såsom

sin mening uttala, att ett anlitande av civil arbetskraft i den utsträckning,

som erfordras för att de vapenföra skulle kunna helt befrias från handräckningsgöromål,

skulle för försvarsväsendet medföra så avsevärda ökade

kostnader, att en sådan anordning redan ur denna synpunkt torde få

anses ogenomförbar. Såsom belysande för i vilken omfattning civil

arbetskraft skulle behöva anskaffas, kan sålunda omnämnas, att under

november månad nästlidet år icke mindre än 3,225*) vapenföra värnpliktiga

dagligen togos i anspråk vid armén i och för ombesörjande av förekommande

handräckningsgöromål, under det att motsvarande siffra för icke

vapenföra uppgick till endast 2,889. Vidare är att märka, att åtskilliga

av dessa göromål äro av den natur, att de med visst fog kunna sägas

böra ingå i de vapenföras utbildning. Detta är exempelvis fallet med

sådana göromål, som äro att hänföra till den egentliga vakttjänsten

ävensom till vissa delar av vårdtjänsten. Slutligen torde det ur disciplinär

synpunkt icke vara lämpligt att i större utsträckning än som är

oundgängligen nödvändigt inom de militära etablissemangen använda

x) I den angivna siffran ingår även vid några truppförband ett mindre antal

fast anställda.

23

sig av civil arbetskraft. De erfarenheter, man tidigare haft härutinnan,

äro icke av beskaffenhet att mana till efterföljd, Revisionen vill i detta

avseende endast erinra om de anmärkningar, vartill anordningen med

civila personer för ombesörjande av officershästarnas skötsel på sin tid

gav anledning.

Om revisionen alltså icke kan tillstyrka, att civil arbetskraft anlitas

i den utsträckning, som erfordras för att de vapenföra skulle kunna

helt befrias från handräckningsgöromål, så vill revisionen dock icke

ställa sig avvisande mot varje tanke på användande av civil arbetskraft.

Redan nu finnes "vid truppförbanden viss civil personal anställd.

Sålunda ombesörjes matlagning och tvätt i regel av kvinnlig personal

och för värme-, vatten- och avloppsledningars skötsel finnas särskilda

maskinister och eldare anställda. Det vill förefalla revisionen som om

alla i samband med matlagning och tvätt samt kasernetablissemangens

uppvärmning och renhållning stående göromål skulle, i den mån de icke

medhinnas av de icke vapenföra, kunna utan olägenhet ombesörjas av

civil arbetskraft. Därigenom skulle otvivelaktigt mycken för det egent- .

liga utbildningsarbetet välbehövlig tid kunna inbesparas för de vapenföra.

Revisionen anser därför lämpligt, att denna fråga göres till föremål för

närmare utredning.

Vidkommande härefter frågan om utbildningstidens fördelning å

första tjänstgöring och repetitionsövningar har chefen för generalstaben

framhållit, att det i gällande värnpliktslag stadgade antalet repetitionsövningar

så vitt möjligt borde bibehållas. Med avseende härå vill revisionen

hänvisa till den utredning angående repetitionsövningarnas ändamål

och betydelse, som lämnats i revisionens förut omförmälda den 12 sistlidne

februari avgivna betänkande rörande minskning av utbildningstiden

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass. Av denna utredning framgår, att

dessa övningar hava en tvåfaldig uppgift, nämligen dels att, i den mån så

erfordras, uppfriska de värnpliktigas under första tjänstgöringen förvärvade

kunskaper och färdigheter, dels och framför allt att möjliggöra övningar

i starkare och mot förhållandena vid mobilisering i möjligaste mån svarande

förband. Repetitionsövningarna utgöra så att säga slutstenen i

den militära utbildningen och erbjuda de enda tillfällen för arméns befäl

att erhålla erforderlig övning i förandet av trupp i större förband.

Med hänsyn härtill är det naturligt, att de militära mjmdigheterna skola

tillmäta dessa övningar en alldeles särskild betydelse. Det torde icke

heller kunna bestridas, att ju kortare den första tjänstgöringen är och

ju mindre de militära kunskaperna och färdigheterna på grund därav

kunna under denna tjänstgöring befästas, desto större bliver behovet av

24

repetitionsövningar i och för sig. I de länder, vilkas härordningar bygga

på det s. k. milissystemet, har man också sökt kompensera de med

den korta första tjänstgöringen förenade olägenheterna genom ett flertal

repetitionsövningar. På grund härav och då det är av vikt, att tillfälle

beredes befälet till övning i förande av trupp i större förband,

vilket endast kan ske, därest flera årsklasser deltaga i repetitionsövningarna,

har revisionen i sina förslag till övningstidens fördelning å

första tjänstgöring och repetitionsövningar icke ansett sig böra frångå

värnpliktslagens bestämmelser rörande antalet dylika övningar

vid de särskilda truppslagen. Däremot har revisionen för erhållande av

en lämpligare proportion mellan första tjänstgöringen och repetitionsövningarna

i vissa fall funnit sig böra föreslå en minskning av det för

varje sådan övning bestämda dagantalet.

Vad slutligen angår tiden för förläggningen av första tjänstgöringen,

bör givetvis, såsom chefen, för generalstaben framhållit, så stor

styrka av årsklassen, som är möjligt och lämpligt, sammandragas till

• den för utbildningen gynnsammaste delen av året, d. v. s. under sommaren.

Då det emellertid i och för vakt- och vårdtjänstens upprätthållande

ävensom med hänsyn till befälets sysselsättning m. m. är nödvändigt

— åtminstone så länge vakanserna bland det fast anställda manskapet

äro så talrika som för närvarande är fallet — att hava vapenföra

värnpliktiga i tjänst året om, måste vissa kontingenter inkallas för

fullgörande av första tjänstgöringen under vinterhalvåret. För att dessa

kontingenter, vilka icke böra göras större än förhållandena oundgängligen

påkalla, skola kunna erhålla en någorlunda nöjaktig med sommargruppen

jämförlig utbildning, torde första tjänstgöringen för dem böra

bestämmas något längre än för dem, som fullgöra nämnda tjänstgöring

under sommarhalvåret. Vid övervägandet av frågan rörande det antal

dagar, varmed tjänstgöringstiden för vinterkontingenterna sålunda bör

förlängas, har revisionen kommit till det resultatet, att första tjänstgöringen

lämpligen bör utökas med 30 dagar. Mot en dylik anordning,

vilken i vissa fall jämväl är erforderlig, därest man vill undvika en för

såväl utbildningsarbetet som den inre tjänsten synnerligen störande uppdelning

av årsklassen i flera än två tjänstgöringsomgångar, torde icke

rimligen några befogade anmärkningar kunna framställas. För alla sådana

värnpliktiga, exempelvis jordbruksarbetare och vissa säsongarbetare, vilka

hava sin mest inkomstbringande sysselsättning förlagd till sommarhalvåret,

måste det givetvis innebära en bestämd fördel att få fullgöra första

tjänstgöringen under vintern, även om tjänstgöringstiden därigenom

skulle bliva något förlängd. Revisionen hyser också den bestämda upp

-

25

fattningen, att de värnpliktiga skola i tillräckligt antal frivilligt anmäla

sig för fullgörande av den längre tjänstgöring, varom här är fråga.

Såsom längre fram kommer att närmare påvisas, torde det för täckande

av erforderliga delar av året i en del fall bliva nödvändigt, att under första

tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) hemförlova de värnpliktiga ett visst

antal dagar. En sådan anordning synes emellertid böra i de värnpliktigas

eget intresse vidtagas, även om den icke skulle behövas för vissa

tidsperioders täckande. Den väsentliga avkortning av tjänstgöringstiderna,

som av revisionen kommer att förordas, torde nämligen få till följd, att de

värnpliktiga i mindre utsträckning än hittills kunna påräkna att erhålla

tjänstledighet. Därest icke en viss tid för hemförlovning bestämmes,

skulle manskapet därför sannolikt otta icke få tillfälle att vid de större

helgerna besöka sina hem. Ur utbildningssynpunkt torde inläggandet

av ett lämpligt antal hemförlovningsdagar icke behöva medföra någon

olägenhet.

Då det i vissa fall (t. ex. för värnpliktiga, som icke hava anförvanter

att besöka) möjligen skulle kunna inträffa, att här avsedd hemförlovning

ur de värnpliktigas egen synpunkt skulle falla sig oläglig, torde

det böra medgivas de värnpliktiga, som sådant önska, att efter därom

hos vederbörande militärmyndigheter gjord framställning kvarstanna i

tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken de

inkallats.

2. Fotfolket.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats

fotfolket, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra i 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnade, skulle fullgöras

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om 150 dagar under andra

året samt med en repetitions- (regements-) övning om 30 dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 Tar utbildningstiden bestämd till

sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett

av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade utbildningstiden ''). i)

i) Data för in- och utryckningar äro i de uppgjorda teckningarna i regel hämtade från vapenövningstabellerna

för år 1906 samt för utbildningsåren 1913—1914 och 1918—1919.

1901 &rs

värnpliktBlag.

1126 20

4

26

1914 års

värnpliktslag.

Övergångsåren.

2T/l «/*

-I

1 1™

1 112 (lagar

1

29/8 Rep.-övn. 29/9

l™""l-

1 30 t>

1

Rep.-övn.

1 30 »

Tiden därefter.

172 dagar

15/4

Första tjänstgöring

12/9 Rep.-övn. 13/io

(150 dagar

Rep.-övn.

''( 30 .

1 30 >

Rep.-övn.

-1 [-

-1 30 »

240 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande rörande utbildningstidens fördelning

förekommo avvikelser

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 372 man uttogos till

särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) vid Norrbottens regemente;

denna tjänstgöring omfattade allenast första tjänstgöring och första repetionsövning

i en följd med början under första året; de två senare repetitionsövningarna

fullgjordes i vederbörlig ordning vid de truppförband,

de värnpliktiga voro tilldelade;

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 500 man från hela

riket uttogos till utbildning vid Gottlands infanteriregemente för att höja

detta regementes fredsstyrka; dessa fullgjorde hela tjänstgöringen i en

följd under andra året.

Beträffande tiden för anordnande av repetitionsövningar var föreskrivet,

att repetitionsövning icke fick, då ej Konungen fann nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fötfolksregementena under tiden från och

med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid övriga fotfolksregementen, med undantag av de för sjöfästningarna

avsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den

9 september.

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för flertalet fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämd till sammanlagt 340

dagar, fördelade, på sätt Konungen förordnar, i en första tjänstgöring

27

om 250 dagar, som tager sin början under första året, samt en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje

och fjärde åren.

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade utbildningstiden:

2/n För

-

1. året. I

2. » I

sta tjänstgöring

11 h

“/sEep.-öyn. 10/io

-1-1-

250 dagar

30 >

3. »

He;).-civil

30 »

4.

Itep.-övn.

30 »

340 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande förekomma avvikelser

dels beträffande värnpliktiga, vilka uttagas för utbildning till underbefäl

och fackmän; för dessa är utbildningstiden bestämd till sammanlagt

400 dagar, fördelade, på sätt Konungen förordnar, i en första

tjänstgöring om 310 dagar, som börjar under första året, samt en

repetitions-(regements)-övning om 30 dagar under vart och ett av andra,

tredje och fjärde åren,

dels beträffande värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens

regemente eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes

inskrivningsområde; dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre

repetitionsövningar i en följd med början under första eller andra året;

inryckningen har plägat äga rum för de till Norrbottens regemente uttagna

omkring den 14 april andra året och för de till Gottlands infanteriregemente

uttagna omkring den 10 februari andra året;

dels beträffande värnpliktiga, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms

grenadjärregementen; dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra dem åliggande första tjänsgöring och första repetitionsövning i

en följd med början under första eller andra året; ifrågavarande värnpliktiga

uppdelas i två omgångar, av vilka den ena — höstgruppen —

inrycker omkring den 1 november första året och den andra — vårgruppen

— omkring den 1 maj andra året.

Med avseende å tiden för avhållande av repetitionsövningarna gälla

enahanda bestämmelser som enligt 1901 års värnpliktslag, dock att något

särskilt undantag för de för sjöfästningarna avsedda regementena icke

blivit gjort.

28

Minskning av Såsom förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade

U Mden^för" tjänstgöringstiden blivit nedsatt för vissa värnpliktiga av 1919 års klass,

värnpliktiga Sålunda äro enligt lagen den 10 oktober 1919, fotfolket tilldelade vapenaV

idas! 4lS föra värnpliktiga av nämnda årsklass — studenter och med dem i värnpliktshänsende

likställda undantagna — skyldiga att fullgöra en första

tjänstgöring om 120 dagar med början under första eller andra året.

Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om

30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren. Den

sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså

(120 + 30 + 30 + 30 —) 210 dagar.

Någon uttagning för utbildning till underbefäl och fackmän skall,

som förut nämnts, icke äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass.

Den för ifrågavarande årsklass sålunda stadgade utbildningstiden

är för huvudmassan av de värnpliktiga fördelad på sätt nedanstående

grafiska framställningar utvisar:

2. Uret, 1, 8/6 Första tjänstgöring*) ''»/aRep.-övn.**/,» ,H20 dalrar

1920. /'' 30 »

3. året, \.

1921. /''

Rep.-övn.

30 »

4. året, \,

1922. /''

Rep.-övn.

I 30 »

210 dagar

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av

den i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för fotfolket tilldelade »vapenföra

värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till

alternativt 180 eller 240 dagar.

Chefens för Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för general

g6yttr»nde>en

s^a^en uti sitt, efter samråd med inspektören för infanteriet, i ärendet

avgivna yttrande anfört följande:

1. En sammanlagd tjänstgöringstid om 180 dagar syntes böra

fullgöras:

med en första tjänstgöring av 105 (enligt inspektörens för infanteriet

mening 90) dagar, som toge sin början under första eller andra

året, samt

L) Hemförlovning i 9 dagar.

29

med en repetitions-(regements-) övning om 25 (enligt samma inspektör

30) dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under

höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

2. Eu sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar syntes böra

fullgöras:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra, tredje och fjärde åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under

höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

Vid övervägande av frågan rörande den sammanlagda utbildningstiden

för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga har revisionen tagit

till utgångspunkt nästlidet års urtima riksdags beslut rörande nedsättning

av första tjänstgöringen för värnpliktiga av 1919 års klass till

120 dagar och riksdagens i samband därmed gjorda uttalande angående

en eventuell inskränkning av repetitionsövningarna. Under sina förberedande

överläggningar i ämnet ansåg sig revisionen därför böra närmast

inrikta sig på frågan rörande repetitionsövningarnas antal och fann sig

därvid böra ifrågasätta, att dessa minskades från tre till två. Därigenom

skulle den sammanlagda utbildningstiden komma att uppgå till

(120 + 30 + 30=) 180 dagar, innebärande en nedsättning av den i gällande

värnpliktslag för närvarande stadgade utbildningstiden av icke

mindre än (340 — 180=) 160 dagar. Revisionen håller nämligen före,

att en längre gående nedsättning av övningstiden icke kan vidtagas,

därest ett utbildningsresultat av militärt värde skall kunna erhållas.

Revisionen har därför stannat vid att föreslå, att utbildningstiden för

fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till sammanlagt

180 dagar.

Beträffande denna tids fördelning å första tjänstgöring och repetitionsövningar

skulle det givetvis ligga närmast till hands att låta första

tjänstgöringen, i överensstämmelse med- vad för 1919 års klass redan är

bestämt, omfatta 120 dagar och härtill lägga två repetitionsövningar,

vardera om den i värnpliktslagen bestämda tidslängden eller 30 dagar.

Ur de värnpliktigas synpunkt sett måste det även innebära en bestämd

fördel att få värnpliktstjänstgöringen fördelad på så få år som möjligt

och med hänsyn till de med varje inkallelse förenade kostnaderna skulle

en dylik anordning jämväl vara ur statsfinansiell synpunkt att föredraga.

Försvars

rerisionens

yttrande.

30

På grund av den stora betydelse för såväl truppförbandens som befälets

utbildning, som repetitionsövningarna av den militära sakkunskapen

tillmätas, har emellertid revisionen icke ansett sig böra frångå värnpliktslagens

nuvarande bestämmelser om antalet repetitionsövningar, utan

torde de värnpliktiga allt fortfarande böra deltaga i tre sådana övningar.

Till detta resultat har jämväl bidragit, att bibehållandet av tre repetitionsövningar

underlätta en sådan övnings förläggning till vintertiden,

varigenom vinterutbildning åtminstone i viss utsträckning kan ernås.

Vid sådant förhållande finner revisionen sig, i anslutning till vad chefen

för generalstaben förordat, böra föreslå, att utbildningstiden fördelas å

en första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar, var och

en om 25 dagar.

För upprätthållande av nödig vakt- och vårdtjänst måste vid infanteriet

liksom vid arméns övriga vapenslag vapenföra värnpliktiga vara i

tjänst inne under hela året. På grund härav och i överensstämmelse

med vad förut anförts bör en mindre kontingent värnpliktiga inkallas

till tjänstgöring under vinterhalvåret, och bör tiden för första tjänstgöringen

för denna kontingent bestämmas till 30 dagar längre än för

sommarkontingenten. Vinterkontingentens första tjänstgöring skulle

alltså utgöra (105 + 30=) 135 dagar. Under förutsättning att tjänstgöringen

ordnas på nu föreslaget sätt, skulle av årets 365 dagar vapenföra

värnpliktiga vara inkallade:

till första tjänstgöring:

vinterkontingenten under .................................... 135 dagar

sommarkontingenten » ................................. 105 » 240 dagar

)) repetition sövning under ............................................................. 25 »

eller tillhopa 265 dagar.

Av året skulle alltså återstå 100 dagar. Dessa torde, i den mån

så finnes oundgängligen erforderligt, täckas dels genom de värnpliktigas

hemförlovning i lämpligt antal dagar under perioderna för första tjänstgöringen,

dels genom att vinterkontingenten fullgör en å två repetitionsövningar

om tillhopa 25 eller 50 dagar i omedelbar anslutning till nämnda

tjänstgöring. Denna senare anordning, vilken redan nu tillämpas beträffande

underbefäl och fackmän vid trängen och intendenturtrupperna, torde

så mycket hellre böra vidtagas, som den för de värnpliktiga måste anses

innebära en bestämd fördel och följaktligen kan betecknas som en kompensation

för den längre tjänstgöring, som skulle åligga vinterkontingenten.

31

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga förläggningen

av utbildningstiden vid flertalet infanteriregementen, under

förutsättning q,tt vinteromgången fullgör två repetitionsövningar i omedelbar

anslutning till första tjänstgöringen.

Vinter

omgången.

1. året, \(

1920. /''

tjänstgöring och två rep.-övn.

) 2 arot, V (105 + 30 + 50 =) 185 dagar >)

| 1921.’ f1 1-

Vn Första

-

“11105 dagar

1 (30) »

50

Sommar- 12. året, __18A Företa tjänstgöring») ^/eRcp.-öyn.Vio_ „

omgången. \ 1921. / ^j 25 »

3. året. 1, Rep.-övn.8)

1922. /'' 1

25 »

4. året,

1923.

t

Itep.-övn.1

*) Hemförlovning i 19 dagar.

2) » » 14 »

8) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

Anm. En repetitionsövning förlägges eventuellt till vintern.

25 »

180 dagar

(210) »

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som göra sig gällande i

fråga om Bodens samt Karlskrona och Vaxholms fästningar ävensom å

Gottland, torde det böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma

rörande utbildningstidens förläggning vid de för dessa fästningar

avsedda infanteriregementena ävensom vid Gottlands infanteriregemente.

Enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande torde likaledes särskilda

åtgärder böra vidtagas för inkallelse av värnpliktiga till Svea och Göta

livgarden för tillgodoseende av garnisonstjänstens krav inom huvudstaden.

3. Rytteriet.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats

rytteriet, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i

sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring på sätt Konungen närmare

förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om

281 dagar, som tog sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning

om 42 dagar under vart och ett av andra och

tredje åren.

1901 års

värnpliktslag.

32

1914 åra

värnpliktslag.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till

sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 137 dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade utbildningstiden

framgår av nedanstående grafiska framställningar:

ÖTergångsåren.

V* "/•

1. året. I-1 1 1 ''H--:-1 137 dagar

u/a Rep.-övn. 29/s

2. > I-1 i------—I 35 >

172 dagar

Tiden därefter.

l5/u F°r

-

1. året. I

sta tjänstgöring

2/q Rep.-övn. 15/io

•J

Rep.-övn.

-1 i-

-1

281 dagar

42 >

I 42 »

365 dagar

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för rytteriet tilldelade

vapenföra värnpliktiga densamma som enligt 1901 års värnpliktslag.

Med avseende å inryckningststiden har emellertid, såsom nedanstående

grafiska framställning utvisar, viss jämkning vidtagits:

6/n Första

Hem-

tjänstgöring

81/8 Rep.-övn. 18/io

förlovning i 18 dagar

Rep.-övn.

- ■■■■■■-—--

j 281 dagar

j 42 >

42 >

365 dagar

Med avseende å värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens

kavallerikår uttagits från annat än Norrbottens regementes inskrivnings-,

område, är stadgat, att dessa må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt repetitionsövningar i en

följd. Då Norrbottens kavallerikår ännu icke blivit uppsatt, har emellertid

ifrågavarande bestämmelse ännu icke trätt i tillämpning.

33

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minsk- Förslug om

ning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass före- ^"sligörinjsslog

revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgado tiden för tidan för

första tjänstgöringen vid rytteriet skulle genom de värnpliktigas hem- ^r"^1]1gtlf“

förlovning i två omgångar från den 1 mars 1920 räknat avkortas med klass.

90 dagar. Då emellertid proposition i ämnet först den 19 i samma

månad kunde till riksdagen avlåtas, kommer, därest en minskning av

tjänstgöringstiden av riksdagen beslutas, denna att bliva mindre än revisionen

sålunda föreslagit.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den

i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för rytteriet tilldelade »vapenföra värnpliktiga

i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt

180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för general- Chefens för

staben uti sitt, efter samråd med inspektören för kavalleriet, i ärendet gen.j™.aj^en

avgivna yttrande anfört följande:

1. En sammanlagd tjänstgöringstid av 180 dagar syntes böra uppdelas

i en första tjänstgöring om 110 dagar och två repetitions-(regements-)övningar,

vardera om 35 dagar. Skedde inryckningen till första

tjänstgöringen under höst- eller vårmånaderna, borde denna senare ökas

med 45 dagar.

Då för 1920 års värnpliktsklsss erforderlig ökning av volontärstyrkan

icke kunde vara att påräkna, måste särskilt med hänsyn till hästvården

inkallelsen till den första tjänstgöringen ske uti tre omgångar,

varvid i överensstämmelse med det nyss sagda de kontingenter, som inkallades

till de båda första omgångarna borde hava en utbildning av

155 dagar. Därvid komme kontingenterna att något förskjuta varandra,

varigenom för de dagar, som denna förskjutning ägde rum, någon

mildring vunnes uti de för kavalleriet utomordentligt stora olägenheter,

för att icke säga ödeläggande inflytelser, som följde av en minskning

av värnpliktstjänstgöringen till 180 dagar och därmed sammanhängande

tredelning av hela värnpliktskontingenten.

Sålunda skulle vid kavalleriet den sammanlagda tjänstgöringen om

180 dagar fullgöras:

1196 20

5

34

Försvara

revisionens

yttrande.

med en första tjänstgöring om 110 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under

höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45 dagar.

2. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar syntes inkallelsen

böra ske i två omgångar (omkring hälften av de värnpliktiga

på hösten och återstoden på våren). Tjänstgöringen syntes böra fullgöras

:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren.

För värnpliktig, som under höstmånaderna inryckte till den första

tjänstgöringen, ökades denna med 45 dagar.

3. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 300 dagar syntes den

första tjänstgöringen böra utgöra 216 dagar samt vardera repetitionsövningen

42 dagar. Den första tjänstgöringen torde böra taga sin början

på hösten det första året, varefter under lämplig tid påföljande år hemförlovning

skedde i två omgångar under det antal dagar, som betingades

av den första tjänstgöringens längd. Därvid borde den första hemförlovningsgruppen

göras så stark, som det vore möjligt och lämpligt.

Sålunda skulle tjänstgöringen fullgöras:

med en första tjänstgöring om 216 dagar, som toge sin början

under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren,

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för

fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till sammanlagt

180 dagar. Vid kavalleriet, liksom ock vid artilleriet och ingenjörtrupperna,

kan man emellertid icke gå ned till nämnda dagantal,

enär utbildningen i ridning och i de speciella övningsgrenarna då

skulle bliva alltför otillfredsställande. Härtill kommer, att det för upprätthållande

av häst- och materielvård är nödvändigt att vid kavalleriet

hava vapenföra värnpliktiga inne i tjänstgöring året om. Med en sammanlagd

tjänstgöringstid av endast 180 dagar skulle detta, såsom chefen

för generalstaben påvisat, icke kunna ske med mindre än att värn

-

35

pliktskontingenten uppdelades i''tre omgångar. Detta åter skulle hava

till följd, att antalet värnpliktiga i varje omgång bleve så ringa, vid

flertalet truppförband endast 10 man per skvadron, att det komme att

helt och hållet tagas i anspråk endast för häst- och materielvård. Att

på detta sätt inkalla värnpliktiga utan att meddela dem någon utbildning

i vapentjänst måste emellertid anses stå i uppenbar strid med hela

värnpliktstjänstgöringens syfte och bör därför, även om det nu endast

gäller ett provisorium i avvaktan på en ny härordnings antagande, icke

ifrågakomma.

Om revisionen alltså icke ansett sig kunna förorda en så långt

gående nedsättning av utbildningstiden vid kavalleriet som till 180 dagar,

har revisionen å andra sidan funnit alternativet om en sammanlagd övningstid

av 300 dagar icke i behörig mån tillgodose de värnpliktigas

intresse. Avkortningen av utbildningstiden skulle i detta fall endast

bliva 65 dagar, under det att infanteriets värnpliktiga skulle komma i

åtnjutande av 160 dagars minskning av övningstiden. Att bereda kavalleriets

värnpliktiga en lika lång avkortning är emellertid icke möjligt,

därest man — med vidhållande av kravet på att de värnpliktiga skola

erhålla åtminstone någon om än icke ur militär synpunkt fullt tillfredsställande

utbildning — vill undvika värnpliktskontingentens uppdelning

i tre omgångar. Revisionen har därför kommit till det resultat, att den

minsta sammanlagda övningstid, som för närvarande kan ifrågasättas för

kavalleriets vapenföra värnpliktiga, är 240 dagar eller 60 dagar längre

än som av revisionen föreslagits för motsvarande kategori vid fotfolket.

Denna tjänstgöringstid torde, i enlighet med vad chefen för generalstaben

föreslagit, böra uppdelas på en första tjänstgöring om 156 dagar

och två repetitionsövningar om samma dagantal som för närvarande eller

42 dagar. Repetitionsövningarna böra liksom nu fullgöras under andra

och tredje åren.

En sammanlagd tjänstgöringstid av 240 dagar förutsätter, att värnpliktskontingenten

uppdelas på två omgångar, av vilka den ena fullgör

första tjänstgöringen under vinterhalvåret och den andra under sommarhalvåret.

I enlighet med vad revisionen förut anfört, bör tiden för

första tjänstgöringen för vintergruppen förlängas med 30 dagar. Med

hänsyn till angelägenheten av att erhålla bästa möjliga utbildningsresultat

torde flertalet av de värnpliktiga böra tilldelas sommarkontingenten.

Omstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga

fördelning enligt nu nämnda grunder.

36

fl. året, 11

2% o Första

Vinter- <

omgången.

1920. r

2. året, \

tjänstgöring

(156 + 30=) 186‘) 16/6

26/8Rep.-övn.8/io

Sommar-

1921. r

2. året, 4,

8/s Första tjänstgöring* 2)

Rep.-övn.8/io

omgången.

1921. r

3. året,

Rep.-övn.

—i——i-

1922

156 dagar

(30) »

42 »

(156 »

l\ 42 »

i 42 »

240 dagar

(270) »

*) Hemförloyning i 20 dagar.

2) » y 14 »

Även om tjänstgöringen ordnas på sätt ovan föreslagits, torde det

emellertid icke kunna bestridas, att på grund av det stora antalet vakanser

bland det fast anställda manskapet avsevärda svårigheter komma att

uppstå för utbildningsarbetets bedrivande. Vid de med hänsyn till vakansantalet

sämst ställda truppförbanden, enkannerligen Norrlands dragonregemente,

komma, därest icke särskilda åtgärder vidtagas, de värnpliktiga

att huvudsakligen få ägna sig åt hästvården. Visserligen ingår

i detta begrepp, sådant det av de militära myndigheterna fattas, icke

endast den egentliga hästskötseln, utan jämväl ridning, således en mycket

viktig gren av den kavalleristiska utbildningen, men å andra sidan är

det uppenbart, att man icke kan inskränka sig till enbart ridutbildning.

Uti ryttarutbildningen ingå jämväl andra utbildningsgrenar, såsom spaning

och annan fälttjänst, signalering, eldstrid m. m., samtliga avsedda

att bibringa den värnpliktige sådana färdigheter och kunskaper, att han

kan intaga sin plats såsom menig inom skvadronen. Vill man därför

uppnå ett någorlunda nöjaktigt utbildningsresultat, måste man givetvis

ordna så, att de värnpliktigas tid icke enbart eller huvudsakligast upptages

av häst- och materielvården.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass har

revisionen redan föreslagit en åtgärd i sådan riktning, nämligen en

ökning av hästkassationen för innevarande år från normala 9 procent

till 18 procent. Den minskning i hästantalet, som därav skulle följa,

är dock — särskilt sojn en ny om än reducerad remontklass i år måste

tillföras kavalleriet — icke så stor, att ovannämnda svårigheter bortelimineras.

Då någon ytterligare minskning av hästantalet för närvarande

icke lämpligen torde böra ifrågasättas, är den utväg, som ligger

37

närmast till hands, att, såsom i nyssnämnda betänkande även föreslagits,

söka i största möjliga utsträckning utackordera för utbildningens

bedrivande ej erforderliga hästar till fodervärdar ävensom att under

lämpliga tider av sommaren hålla dylika hästar på betesgång. Då emellertid,

enligt vad vederbörande myndigheter uppgivit, utackordering icke

torde, åtminstone i landets nordligare delar, kunna ske i nämnvärt

större utsträckning än som redan äger rum och betesgång av naturliga

skäl kan anordnas endast under en jämförelsevis kort tid av året, är

det icke att förvänta, att förenämnda åtgärder skola medföra något mera

omfattande resultat. Revisionen finner sig därför böra föreslå en annan

utväg, nämligen att tillföra de truppförband, vilka därav äro i särskilt

behov, ett ökat antal värnpliktiga.

Redan nu bar Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet vakanser

bland det fast anställda manskapet funnit sig böra tilldela vissa

truppförband större värnpliktskontingenter än som normalt skulle tillkomma

dem. Sålunda har föreskrivits, att för exempelvis Norrlands dragonregemente

skola bland 1920 års klass uttagas 200 värnpliktiga i

stället för normalt 150. Denna ökade uttagning hänför sig emellertid

till regementets behov med den i gällande värnpliktslag stadgade övningstiden

av 365 dagar och är givetvis icke tillfyllest, därest, såsom

revisionen föreslår, nämnda tid avkortas till 240 dagar. Då årets inskrivningsförrättningar

redan äro avslutade, kan någon ökad uttagning

icke på angivet sätt äga rum. Revisionen finner sig därför böra föreslå,

att Kungl. Maj:t bemyndigas att, i den mån sådant finnes för utbildningsarbetets

ändamålsenliga bedrivande samt erforderlig häst- och

materielvård oundgängligen nödigt, beordra erforderligt antal fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga att vid rytteriet fullgöra sin värnplikt

med 210 dagar eller samma dagantal, som föreslagits för vintergruppen

vid fotfolket. Denna tjänstgöring synes böra få fullgöras i en följd.

I betraktande av den stora fördel, som fullgörandet av hela värnpliktstjänstgöringen

i en följd innebär för de värnpliktiga, torde man med

säkerhet kunna antaga, att det erforderliga antalet skall bliva fyllt utan

att tvångskommendering behöver tillgripas, särskilt om kännedomen om

denna möjlighet i god tid bliver de värnpliktiga meddelad. Mot en

dylik åtgärd torde från infanteriets synpunkt icke någon befogad invändning

kunna göras, då enligt vad revisionen inhämtat, 1920 års klass

är så talrik, att infanteriet utan någon större olägenhet kan avstå från

det antal värnpliktiga, varom här är fråga. Att den föreslagna åtgärden

likväl kommer att medföra vissa svårigheter ur mobiliseringssynpunkt

m. m., torde icke kunna bestridas, men dessa synas enligt revisionens

38

1901 års

värnpllktslag.

Fältartilleriet.

Positions

artilleriet.

mening icke vara av den art, att de böra tillmätas en avgörande betydelse.

4. Artilleriet.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats

fältartilleriet, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid

i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)

om 281 dagar, som tog sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning

om 42 dagar under vart och ett av andra

och tredje åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till

172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en första tjänstgöring

(rekrytskola) om 137 dagar under första året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 35 dagar under andra året.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade utbildningstiden.

Örergångsåren.

1. året. |-

2. » I

1.

året. |-

2. » I

3.

» I

-

14/5

-I —

20/»

“’1 —

,l/s Rep.-övn. “/•

-I 137 dagar

-I 35 »

172 dagar

Tiden därefter.

2s/n För

-

sta tjänstgöring

Vo Rep.-örn. 15/io

281 »

42 »

Rep.-ÖTn.

■I

-

-I 42 »

365 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats positionsartilleriet, var enligt

samma lag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i

sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om

150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till

sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt

3!)

med eu repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett

av andra och tredje åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av don sålunda stadgade övningstiden

framgår av nedanstående grafiska framställningar.

1. året. -

2. » I

3.

» 1"

2. året. |-

3. » !''

4. » I

-

ÖYOrgilugsåreii.

,0/8 Rep.-öyn. 29/e

-I

Kep.

-övn.

19/s

Tiden diirefter.

Första tjänstgöring 10/s Rep.-öyn. I0/9

12/o Rep.-öyn. 13/io

■I

Kep.

-ÖYn.

H

-

■I 112 dagar

I 30 »

I 30 »

172 dagar

(150 dagar

\ 30 »

I 30 »

I 30 »

240 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats fästningsartilleriet, var enligt

1901 års värnpliktslag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under

fredstid i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)

om 150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och

fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd

till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med

en första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett

av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade övningstiden.

Overgångsåren.

27< lfl/8

1. året. I-!'' ----—I 112 dagar

29/s Rep.-övn. 29/a

2. » 1---1 1--1 30 »

Eep.-öyn.

3. » I-1—I-—I 30 »

172 dagar

Fäatnings

artilleriet.

40

1914 års

värnpliktslag.

Fältartilleriet.

Positions

artilleriet.

Fästnings

artilleriet.

Tiden därefter.

,l/« Första tjänstgöring 8/s Kep.-övn. 8/s 1150 dasrar

2. blU-1—---I----30 .

12/a Rep.-övn. 13/io

3. » I—----1-1—’—1-I-—I 30 »

Rep.-övn.

4. > I-------1""''.......I—--1 30 '' »

240 dagar

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för fältartilleriet

tilldelade vapenföra värnpliktiga densamma som enligt 1901 års värnpliktslag.

Såsom nedanstående grafiska framställning giver vid handen

hava emellertid vissa jämkningar vidtagits ifråga om inrycknings- och

utryckningstiderna.

29/io Första

1. året. I ——---- ''

tjänstgöring (hemförloyning 23 dagar) 2 3o/8 Rep.-öyn. I2/io

2. , I—

Rep.-öyn.

3. » i---1-........1--1 42 »

365 dagar

^281 dagar

Ij 42 *

Utbildningstiden för positionsartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga

är enligt nu gällande värnpliktslag densamma som vid fältartilleriet

eller sammanlagt 365 dagar. Tjänstgöringen fullgöres, på sätt

Konungen närmare förordnar, med en första tjänstgöring om 281 dagar,

som tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning

om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

Med avseende å tjänstgöringens förläggning tillämpas samma tidsindelning

som vid fältartilleriet.

Utbildningstiden för fästningsartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga

utgör enligt 1914 års värnpliktslag sammanlagt 365 dagar. Denna

tjänstgöring fullgöres, på sätt Konungen närmare förordnar, med en

första tjänstgöring om 295 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar

under vart och ett av tredje och fjärde åren. På sätt Konungen finner

gott förordna må dock de värnpliktiga fullgöra dem åliggande första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under

första eller andra året.

41

ifrågavarande värnpliktiga pläga uppdelas i två grupper, av vilka

den ena inrycker till första tjänstgöring på våren och den andra på

hösten första uret.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående

grafiska framställning.

1. Srct,

2. »

3. »

4. »

!/s Första tjänstgöring (värinryekning)

21/a

Vil Första

Rep.-övn.

tjänstgöring (höstinryckning)

21/s Eventuellt

°/o Rep.-övn. 12/io

i i i

i iii

Rep.-övn.

i i

365 dagar

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgade tiden för första

tjänstgöringen vid artilleriet skulle genom de värnpliktigas hemförlovning

minskas vid fält- och positionsartilleriet med 90 dagar samt vid fästningsartilleriet

med 32 dagar för dem, som påbörjat första tjänstgöringen

den 11 juni 1919 och med 87 dagar för dem, som påbörjat nämnda

tjänstgöring den 31 oktober 1919. Av skäl, som förut anförts, kommer,

därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes, denna

att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den

i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för artilleriet tilldelade »vapenföra värnpliktiga

i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt

180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben

uti sitt, efter samråd med inspektören för artilleriet, i ärendet

avgivna yttrande anfört följande.

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga

av ISIS

åra klass.

Chefens för

generalstaben

yttrande.

1120 20

6

42

Vad som blivit sagt beträffande kavalleriet gällde i allmänhet sett

artilleriet med de avvikelser, som förhållandena nödvändiggjorde vid

fästningsartilleriet i Boden.

1. Sålunda borde en sammanlagd tjänstgöringstid av 180 dagar

vid. fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom Karlsborgs artillerikår

uppdelas i en första tjänstgöring om 110 dagar och två repetitions(regements-)övningar,

vardera om 35 dagar. Vid fästningsartilleriet i

Boden syntes den första tjänstgöringen böra bestämmas till 120 dagar

och vardera repetitionsövningen till 30 dagar. Vid hela artilleriet borde

den första tjänstgöringen, därest inryckningen till densamma skedde

under höst- eller vintermånaderna, ökas med 45 dagar.

Då vid artilleriet, liksom vid kavalleriet, under den första tjänstgöringen

för 1920 års värnpliktsklass erforderlig ökning av volontärstyrkan

icke kunde vara att påräkna, måste med hänsyn till hästvård o. d.

inkallelsen till den första tjänstgöringen ske uti tre omgångar, varvid

de kontingenter, som inkallades i de båda första omgångarna, borde hava

en utbildning av 155 dagar.

Sålunda skulle den sammanlagda tjänstgöringen om 180 dagar

fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs

artillerikår:

med en första tjänstgöring om 110 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga artillerislag, som inryckte till den första

tjänstgöringen under höst- eller vintermånaderna, ökades denna med 45

dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöringstid om 240 dagar, med inkallelse

till den första tjänstgöringen i två omgångar (omkring en tredjedel av

de värnpliktiga på hösten och två tredjedelar på våren, vid fästningsartilleriet

i Boden omkring hälften i vardera omgången), syntes böra

fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs

artillerikår:

43

med eu första tjänstgöring om 156 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga artillorislag, som inryckte till den

första tjänstgöringen under höst- eller vintermånaderna, ökades denna

med 45 dagar.

3. Vid en sammanlagd tjänstgöringstid om 300 dagar syntes den

första tjänstgöringen böra utgöra 216 dagar samt vardera repetitionsövningen

42 dagar (vid fästningsartilleriet i Boden resp. 230 och 35

dagar).

Vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs

artillerikår torde för samtliga värnpliktiga den första tjänstgöringen böra

taga sin början på hösten det första året, varefter under lämplig tid

påföljande år hemförlovning skedde i två omgångar samt den första

hemförlovningsgruppen gjordes så stark som möjligt. Vid fästningsartilleriet

i Boden syntes tjänstgöringen böra ordnas efter samma grunder

som enligt 1914 års härordning. Med tillämpning härav skulle sålunda

en sammanlagd tjänstgöring om 300 dagar fullgöras:

vid fältartilleriet och positionsartilleriet ävensom vid Karlsborgs

artillerikår:

med en första tjänstgöring om- 216 dagar, som toge sin början

under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

vid fästningsartilleriet i Boden:

med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början

under första eller andra året; samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren.

Inspektören för artilleriet hade ansett, att repetitionsövningarna vid

fästningsartilleriet lämpligen kunde förläggas till andra och tredje åren.

Likasom vid kavalleriet utgör vid artilleriet utbildningstiden för de

vapenföra värnpliktiga för närvarande sammanlagt 365 dagar. Såsom

Försvars

revisionens

yttrande.

44

förut nämnts, kan man vid artilleriet icke stanna vid en så låg tjänstgöringstid

som 180 dagar, en övningstid som med hänsyn till behovet

av att för häst- och materiel vårdens upprätthållande hava vapenföra

värnpliktiga inne i tjänstgöring året om skulle nödvändiggöra värnpliktskontingentens

uppdelning på tre omgångar med alla därav följande

stora olägenheter i olika hänseenden. Å andra sidan måste det givetvis

anses uteslutet att bestämma utbildningstiden vid artilleriet längre än

vid kavalleriet. Då revisionen för detta senare truppslag förordat en

sammanlagd utbildningstid av 240 dagar, finner revisionen sig böra föreslå,

att samma dagantal bestämmes för artilleriet tilldelade vapenföra

värnpliktiga. Denna tjänstgöringstid torde, på sätt chefen för generalstaben

föreslagit, böra fullgöras:

vid fält- och positionsartilleriet ävensom vid fästnings artilleriet å Karlsborg

med en första tjänstgöring om 156 dagar och en repetitionsövning

om 42 dagar under vartdera av andra och tredje åren, samt

vid fästning sartilleriet i Boden med en första tjänstgöring om 170

dagar och en repetitionsövning om 35 dagar under vart och ett av tredje

och fjärde åren.

Den av revisionen för artilleriet sålunda föreslagna utbildningstiden

av 240 dagar förutsätter, att värnpliktskontingenten uppdelas på två omgångar,

av vilka den ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret

och den andra under sommarhalvåret. I överensstämmelse med vad

revisonen förut anfört, bör tiden för första tjänstgöringen för vintergruppen

förlängas med 30 dagar. För erhållande av bästa möjliga utbildningsresultat

torde i och för vintertjänstgöringen endast böra uttagas

det antal, som finnes oundgängligen erforderligt.

Nedanstående grafiska framställningar utvisa tjänstgöringens ungefärliga

fördelning enligt nu nämnda grunder.

Fält- och positionsartilleriet samt fåstningsartilleriet å Karlsborg.

Vinter

omgången.

omgången

il. året, \

2%o Första

1920. i

|

\ tjänstgöring

|2. året, \(156 + 30=) 186 dagar1) 15/s

s6/s Rep.-ÖTn.8/io

1 1921. f " 1

12. året. 1 8(3 Första tjänstgöring2)

Rep.-ÖYn.8/io /

\ 1921. /

3. året, \ i

Rep.-övn.

1922.

*) Hemförlofning i 20 dagar.

!) » » 14 »

156 dagar

(30) »

42 »

I 42 »

240 dagar

(270) »

45

Fäistningsartilloriet i Boden.

Cl. året, \

I 1920. / * 5

Vinter- j

omgången. 1

j 2. året, \

{ 1921. f

Sommar- 12. året, )

omgången. \ 1921. j

3. årot, \ i

1922. f

4. året, \|

1932. /

20/io Första

tjänstgöring

——————

(170 + 30=) 200 dagar1) »»/6

28/a Första tjänstgöring 2)

V»

Itep.-övn.

Rep.-oyn.

ig i 20 dagar.

» 14 »

J170 dagar

} (30) »

I 170 »

i 35 »

| 35 »

240 dagar

(270) »

På grund av det även vid artilleritruppförbanden förefintliga stora

antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, torde det jämväl

vid detta truppslag, liksom vid kavalleriet, bliva nödvändigt att av de

fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga beordra erforderligt antal till

tjänstgöring vid artilleriet under 210 dagar. Det av revisionen i

förevarande hänseende beträffande kavalleriet föreslagna bemyndigandet

för Kungl. Maj:t torde alltså böra avse jämväl artilleriet.

5. Ingenjörtrupperna.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats

fältingenjör- och fälttelegraftrupperna, skyldig att för sin utbildning

tjänstgöra under fredstid i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnade, skulle fullgöras med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 281 dagar, som tog sin början under

första året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar

under vart och ett av andra och tredje åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd

till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 137 dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden

framgår av omstående grafiska framställningar.

1901 års

värnpliktslag.

Fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna.

46

Fästnings

ingenjör

trnpperna.

Övergångsåren.

6A “/S

1. året. I---•-1''--------I--1 137 dagar

24/s Rep.-övn. 2%

2. » I—-—-1- 1--1 35 »

Tiden därefter.

1. året. |-

2. » I

3.

» I

-

55/u Första

tjänstgöring

2/o Eep.-öyn. 15/io

172 dagar

281 dagar

42 »

Eep.-öyn.

-I 42 »

365 dagar

Vapenför värnpliktig, som tilldelats fästningsingenjörtrupperna var

enligt 1901 års lag skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under

fredstid i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola)

om 150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)

övning om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd

till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med

en första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året

samt med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade övningstiden.

1. årot. I

2. » I

3.

» I

-

Övergångsåren.

M/s Eep.-öyn. 29/e

-■ -

Eep.-öyn.

-I 112 dagar

I 30 »

I 30 »

172 dagar

2. året. |-

3. » b

4. » I

-

Tiden därefter.

10/8 Första tjänstgöring 7/e Eep.-övn. 7/g

s/e Eep.-öyn. l8/io

-I

Eep.

-Öyn.

150 dagar

30 »

-I 30

240 dagar

47

Enligt 1914 års viirnpliktslag utgör utbildningstiden för fältingonjöroch

fälttelegraftrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga fortfarande

sammanlagt 365 dagar. Denna -tjänstgöring skall dock i olikhet med

vad genom 1901 års värnpliktslag var bestämt, på sätt Konungen närmare

förordnar, fullgöras med en första tjänstgöring om 295 dagar, som

tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)

övning om 35 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställning angiver den ungefärliga tidsindelningen

av den sålunda stadgade utbildningstiden.

1. året. I-----—----—

tjänstgöring (hemförlovning 16 dagar)

2. » -----—---—--—

3. » I--

29/io Första

6/9 Eep.-örn. 12/io

—;------

Rep.-övn.

295 dagar

35 »

35 »

365 dagar

För fästningsingenjörtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga utgör

utbildningstiden enligt 1914 års värnpliktslag sammanlagt 365 dagar.

Denna tjänstgöring fullgöres, på sätt Konungen närmare förordnar, med

en första tjänstgöring om 295 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning om 35

dagar under vart och ett av tredje och fjärde åren. På sätt Konungen

finner gott förordna må dock värnpliktiga fullgöra dem åliggande första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under

första eller andra året.

Ifrågavarande värnpliktiga pläga uppdelas i två grupper, av vilka

den ena inrycker till första tjänstgöring på hösten första året och den

andra på våren andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående

grafiska framställning.

2/ii Första

tjänstgöring (höstinryckning)

-------------------- ----------------------——

Rep.-övn.

2V s eventuellt

so/4

Första tjänstgöring (v&rinryckning)

6/o Rep.-övn. 12/io

-*———1

2°/2

Rep.-övn.

-----1 — --------------- —

295 dagar

35 »

35 »

365 dagar

1914 års

värnpliktslag.

Fiil tingen jo roch

frilLtelegraftrupperna.

Fästnings

ingenjör

trupperna.

48

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga

av 1919

års klass.

Chefens för

generalstaben

yttrande

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass, föreslog

revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgade tiden för

första tjänstgöringen vid ingenjörtrupperna skulle genom de värnpliktigas

bemförlovning minskas med 90 dagar. Av skäl, som förut anförts,

kommer, därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes,

denna att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av

den i § 27 mom. 1 A. värnpliktslagen för ingenjörtrupperna tilldelade

»vapenföra värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden

till alternativt 180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben

uti sitt, efter samråd med chefen för fortifikationen, i ärendet

avgivna yttrande anfört följande:

För ordnandet av värnpliktstjänstgöringen vid ingenjörtrupperna

kunde det, såsom förut framhållits, vid densammas nedsättning till 180

dagar icke undvikas, att längden av varje repetition sövning minskades

från 35 till 30 dagar.

Antalet repetitionsövningar borde, i överensstämmelse med i det

föregående angivna allmänna grunder, såsom regel bibehållas. Oaktat

därmed förenade olägenheter syntes dock detta antal för en mindre del

av de värnpliktiga, som med hänsyn till häst- och materialvården borde

inkallas på hösten under första året, minskas från två till en. För

denna mindre del borde den första tjänstgöringen ökas med 45 dagar,

såsom föreslagits vid övriga truppslag beträffande de värnpliktiga, som

inryckte under höst- eller vintermånaderna. Det stora flertalet värnpliktiga

syntes böra inrycka under andra året, tidigare eller senare allt efter

värnpliktstjänstgöringens längd i varje särskilt fall. För så väl den

mindre delen som för det stora flertalet värnpliktiga bleve hemförlovning

under viss tid erforderlig.

I överensstämmelse med det nu sagda skulle vid ingenjörtrupperna

den sammanlagda värnpliktstjänstgöringen fördelas enligt nedan angivna

grunder.

1. Fn sammanlagd tjänstgöring om 180 dagar skulle vid samtliga

ingenj örtruppslag fullgöras:

40

antingen med en första tjänstgöring om 150 dagar, som togo sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under tredje året,

eller med en första tjänstgöring om 120 dagar under andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart

och ett av andra och tredje åren (för fästningsingenjörtrupperna tredje

och fjärde åren).

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under

första året, ökades denna med 45 dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöring om 240 dagar skulle vid samtliga

ingenjörtruppslag fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren (för fästningsingenjörtrupperna tredje och

fjärde åren).

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen underförstå

året, ökades denna med 45 dagar.

3. En sammanlagd värnpliktstjänstgöring om 300 dagar skulle

fullgöras:

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna:

med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början under

första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart

och ett av andra och tredje åren;

vid fästningsingenjörtrupperna:

med en första tjänstgöring om 230 dagar, som toge sin början under

första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart

och ett av tredje och fjärde åren.

För värnpliktig vid samtliga ingenjörtruppslag, som inryckte till

den första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45 dagar. I

I överensstämmelse med vad revisionen föreslagit beträffande kavalleriet

och artilleriet finner revisioiten sig böra föreslå, att utbildningstiden

för ingenjörtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga, vilken för närvarande

är densamma som vid nyssnämnda båda truppslag eller 365

dagar, bestämmes till sammanlagt 240 dagar. Denna tjänstgöringstid

torde, i enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit, böra fullgöras

:

Försvarare visionens

yttrande.

1126 20

7

50

vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna med en första tjänstgöring

om 170 dagar och en repetitionsövning om 35 dagar under vartdera av

andra och tredje åren, samt

vid fästning singenjör trupp er na med en första tjänstgöring om 170

dagar och ''en repetitionsövning om 35 dagar under vartdera av tredje

och fjärde åren.

Tjänstgöringstidens bestämmande till 240 dagar förutsätter, likasom

vid övriga truppslag, värnpliktskontingentens uppdelning på två omgångar,

av vilka den ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret

och den andra under sommarhalvåret. För den förra bör tjänstgöringstiden

utökas med 30 dagar. För uppnående av möjligast bästa

utbildningsresultat bör, såsom chefen för generalstaben i sitt i ärendet

avgivna yttrande jämväl förutsatt, det stora flertalet värnpliktiga tilldelas

sommarkontingenten.

Nedanstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga

fördelning enligt nu angivna grunder.

Vinter

omgången.

1. året, 1

1920. /

2. året, V.

. 1921. /1

zu/io Törsta

Sommar- (2. året,

omgången. ( 1921.

3) 3. (4) året, ^

|--:-

tjänstgöring

170 + 30=) 200 dagar1)

--—i-i ■

1170 (lagar

1(30) »

a/9 Rep.-ÖYn.s//io 1

Vs Första tjänstgöring2)

Itep.-ÖTo.3) <7.o ,170 „

\ 35 »

Rep.-övn.3)

1 rfO 11

240 »

(270) »

*) Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 14 »

3) Rep.-övning äger rum för fästningsingenjörtrupperna under vart och ett av 3. och 4. åren, för övriga

ingenjörtrupper under vart och ett av 2. och 3. åren.

Till följd av de jämväl vid ingenjörtrupp förbanden förefintliga talrika

vakanserna bland det fast anställda manskapet torde av fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga erforderligt antal få beordras till tjänstgöring

under sammanlagt 210 dagar i en följd vid de ingenjörtruppförband,

där detta med hänsyn till utbildningsarbetet samt erforderlig

häst- och materielvård finnes vara oundgängligen nödigt.

51

6. Trängen.

Enligt 1901 års värnpliktslag var vapenför värnpliktig, som tilldelats

trängen, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid

i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring (rekrytskola) om

150 dagar under andra året samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Under övergångsåren 1902—1907 var tjänstgöringstiden bestämd

till sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en

första tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-) övning om 30 dagar under vart och ett

av andra och tredje åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden

framgår av nedanstående grafiska framställningar.

1. året |-

2. » I

3.

» I

4/5

-1“

Övergångsåren.

26/8

■-1—

29/s Rep.-övn. 29/g

Rep.-övn.

Tiden därefter.

I 112 dagar.

-I 30 *

-1 30 >

172 dagar

2. året. |

3. » I

4. » I

-

lbU Första tjänstgöring 12/o Rep.-övn. 13/io

Rep.-övn.

Rep.-öyn.

{150 dagar

30 >

1 30 »

I 30 >

240 dagar

Från förenämnda allmänna stadgande rörande utbildningstidens fördelning

förekom en avvikelse i så måtto, att värnpliktiga, som uttagits

till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig sjukvårdstjänst, fingo, på

sätt Konungen förordnade, fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd.

Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden för trängen

tilldelade vapenföra värnpliktiga fortfarande sammanlagt 240 dagar.

Denna tjänstgöring skall emellertid, på sätt Konungen närmare förordnar,

fullgöras:

1901 års

värnplikts

lag.

1914 års

värnpliktslag.

52

Minskning

av utbildningstiden

för värnpliktiga

av 1919

års klass.

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår artjänst med en första

tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början under första eller andra

året, samt med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30

dagar, före utgången av fjärde eller femte året,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om

180 dagar, som tager sin början under första året, samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under vartdera av andra och

fjärde åren.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda stadgade övningstiden

framgår av nedanstående grafiska framställningar.

Egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst.

n/i Första tjänstgöring 9/» Rep.-övn. ,0/io

2. året. I I n fl I 150 dagar

3. , I-1-----------30 »

Rep.-övn.

4. > |----------— -1—-H--1 30 »

240 dagar

Egentlig sjukvårdstjänst.

1. året. |-

2. » i

-

!9/io Första

tjänstgöring wh

9/@ Rep.-övn. 10/io

>180 dagar

3. » I-----—-——— ——— - - ■ ■■ -1

Rep.-övn.

4. » I---1-1---—| 30 »

240 dagar

Såsom förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden

blivit minskad för vissa värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt lagen den 10 oktober 1919 skall sålunda första tjänstgöringen

för vapenföra värnpliktiga av nämnda års klass — studenter och likställda

undantagna — utgöra

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst 120 dagar och

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst 150 dagar.

53

Härtill komma enligt gällande värnpliktslag

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst tre repetitionsövningar,

var och en om 30 dagar, före utgången av ljärde eller

femte året, och

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst en repetitionsövning om 30

dagar under vartdera av andra eller fjärde åren.

Den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga

utgör således

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst (120 + 30 +

30 + 30=) 210 dagar, samt

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst ävenledes (150 + 30 + 30=) 210

dagar.

Enligt utfärdade bestämmelser skall tjänstgöringen fullgöras på sätt

nedanstående grafiska framställningar utvisa.

2. året,

1920. /

1921. /

4. året, 1

1922. /

2. året, V

1920. /

3. året, \

1921. /

4. året, \

1922. /

Egentlig trängtjänst ocli sjukbärartjänst.

®/ö Första tjänstgöring1) Rep.-övn.11/10

1--

Rep.-övn.

- _-----------1 1

1

Rep.-övn.

1

Egentlig sjukvårdstjänst.

«/4

Första tjänstgöring2) 10/9Rep.-övn.11/io

|

1

Rep.-övn.

/120 dagar

t 30 »

I 30 »

I 30 »

210 dagar

/150 dagar

t 30 »

30 »

210 dagar

x) Hemförlovning i 9 dagar.

2) Hemförlovning i 6 dagar.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den i

§ 27 mom. 1. A värnpliktslagen för trängen tilldelade »vapenföra värnpliktiga

i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt

180 eller 210 dagar.

54

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars

revlslonens

yttrande.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben

uti sitt, efter samråd med inspektören för trängen, i ärendet avgivna

yttrande anfört följande:

Värnpliktstjänstgöringen vid trängen syntes böra ordnas efter samma

grunder som vid infanteriet.

1. En sammanlagd tjänstgöring om 180 dagar skulle fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vart och

ett av andra och fjärde åren.

För värnpliktig vid trängen i dess helhet, som inryckte till

den första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45

dagar.

2. En sammanlagd tjänstgöring om 210 dagar skulle fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra och fjärde åren.

För värnpliktig vid trängen i dess helhet, som inryckte till den

första tjänstgöringen under första året, ökades denna med 45 dagar.

Såsom ovan nämnts, utgör utbildningstiden för trängen tilldelade

vapenföra värnpliktiga enligt gällande värnpliktslag sammanlagt 240

dagar. För 1919 års klass har emellertid denna tid enligt nästlidet

års urtima riksdags beslut minskats med''30 dagar eller till samma dagantal,

som infanteriet tilldelade värnpliktiga av nämnda årsklass hava

att fullgöra, d. v. s. 210 dagar. Vid sådant förhållande och då revi

-

55

sionen i det föregående för infanteriet föreslagit en sammanlagd utbildningstid

av 180 dagar, finner revisionen sig böra tillstyrka, att samma

övningstid fastställes för trängen tilldelade vapenföra värnpliktiga. I enlighet

med vad cliefen för generalstaben föreslagit, torde denna tjänstgöringstid

böra fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärcirtjänst med en första

tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar, var och en om

25 dagar, före utgången av fjärde och femte året, samt

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om

130 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar under vart och ett av

andra och fjärde åren.

På grund av nödvändigheten av att med hänsyn till häst- och materielvård

m. m. hava vapenföra värnpliktiga inne i tjänstgöring under

större delen av året måste liksom vid övriga truppslag värnpliktskontingenten

för egentlig trängtjänst uppdelas i två omgångar, av vilka den

ena fullgör första tjänstgöringen under vinterhalvåret och den andra

under sommarhalvåret. För den förra utökas tjänstgöringen med 30

dagar. Då emellertid erforderlig del av året icke härigenom kan täckas,

torde enahanda anordning böra vidtagas som vid infanteriet, nämligen

att låta vinterkontingenten fullgöra en å två repetitionsövningar i omedelbar

anslutning till första tjänstgöringen samt att hemförlova de värnpliktiga

under lämpliga tider av tjänstgöringsperioderna.

Beträffande kontingenterna för sjukbärartjänst och egentlig sjukvårdstjänst

synes en dylik uppdelning i omgångar däremot icke lämpligen

böra ske, enär värnpliktskontingenterna äro så små (per trängkår

68 resp. 32 man), att utbildningens ändamålsenliga bedrivande genom

en sådan anordning skulle äventyras. Det torde därför vara fördelaktigast

att sammanhålla dessa grupper med inryckning för den ena på

hösten och för den andra på våren, varvid för höstgruppen en utökning

av tjänstgöringstiden med 30 dagar bör beräknas.

Omstående grafiska framställningar utvisa tjänstgöringens ungefärliga

fördelning, under förutsättning,

att vid egentlig trängtjänst vinterom gången fullgör två repetitionsövningar

i omedelbar följd med första tjänstgöringen;

att vid sjukbärartjänst inryckning sker på våren; samt

att vid egentlig sjukvårdstjänst inryckning sker på hösten.

56

Egentlig trängtjänst.

Vinter

omgången.

''.■i

1. året,

1920

och två rcp.-övn.

2. året l(105 + 30 + 50 =) 185 dagar1) 14/s

1921. ) ---*--1-

lo/io Första tjänstgöring

Sommar- /2. året, \.

omgången. \ 1921. j

3. året, 11

1922. r

4. året,

1923. r

13/s Första tjänstgöring2) Rep.-övn. •

-I

-

710

Rep.-övn.8)

-I—I

-

Rep.-övn. s)4)

t105 dagar

(30)

»

1 50

»

(105

\ 25

»

»

25

»

25

»)

4) Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 14 » .

8) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

4) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

180 dagar

(210) »

Sjukbärnrtj&nst.

j Uret 1 18/s Första tjänstgöring,1) Rep. övn. °/io

1921..'' J1 _1--i—

Rep.-övn.

4. året. 1, Rep.-övn.2)

1923. /'' : - 1-"l_

*) Hemförlovning i 14 dagar.

2) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

3. året, 1

1922. I

J 105 dagar

''\ 25 »

I 25 »

| 25 »

180 dagar

Egentlig sjukvårdstjänst.

1. året,

1920.

y

2. året,I,

1921. /''

4. året,\,

1923. /''

20/io Första tjänst

-

göring (130 + 30=) 160 dagar1) ls/4

10/s Rep.-övn. 6/io

•

Rep.-övn.

-1—■ 1---__i

130 dagar

(30) »

25 »

25 »

180 dagar

(210) »

*) Hemförlovning i 14 dagar.

57

7. Intendenturtrupperna.

Enligt 1901 års härordning funnos icke några särskilda intendenturtrupper.

De för förvaltningen avsedda värnpliktiga inskrevos vid

trängen i förvaltningstjänst. Utbildningstiden utgjorde, likasom för

trängens övriga värnpliktiga, 240 dagar, vilken tjänstgöring fullgjordes

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om 150 dagar under andra året

och med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra, tredje och fjärde åren. Ifrågavarande värnpliktiga kunde

dock, på sätt Konungen fann gott förordna, fullgöra dem åliggande

tjänstgöring i en följd.

Under övergångsåren 1902.—1907 var utbildningstiden bestämd till

sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes med en första

tjänstgöring (rekrytskola) om 112 dagar under första året samt med en

repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra och tredje

åren. Jämväl denna tjänstgöring kunde enligt Konungens bestämmande

få fullgöras i en följd.

Utbildningen försiggick icke vid trängkårerna utan vid särskilda

skolor under befäl av personal ur intendenturkåren.

Sedan genom 1914 års härordning ett särskilt truppslag —- intendenturtrupperna

— inrättats, inskrivas de för förvaltningstjänsten avsedda

värnpliktiga vid detta truppslag.

Enligt 1914 års värnpliktslag är utbildningstiden för intendenturtrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämd till sammanlagt 240

dagar. Denna tjänstgöring skall, på sätt Konungen närmare förordnar,

fullgöras med en första tjänstgöring om 210 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt med en repetitions-(regements-)övning

om 30 dagar under fjärde året.

Intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga uppdelas i två grupper,

av vilka den ena inrycker till första tjänstgöring på hösten första året

och den andra på våren andra året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående

grafiska framställningar.

Höstgruppen.

Yio Första

1. Sret. I

2.

» I*

4. » h

tjänstgöring

28A>

9/a Rep.-övn. 10/to

210 dagar

30 ->

1126 20

240 dagar

8

1901 &rs

värnpliktslag.

1914 års

värnpliktslag.

58

Minskning

av utbildningstiden

för värnpliktiga

av 1919

års klass.

Yårgruppen.

s% Första tjänstgöring 27/u

2. året. i---------— ----------j--1 210 ilagar

3. » I * I

4 » I

240 dagar

Rep.-övn.

30

Som förut nämnts, har den i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden

blivit minskad för vissa värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt lagen den 10 oktober 1919 äro sålunda intendenturtrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda

undantagna — skyldiga att fullgöra en första tjänstgöring om 180 dagar.

Härtill kommer enligt gällande värnpliktslag en repetitionsövning om

30 dagar under fjärde året. Den sammanlagda utbildningstiden för

ifrågavarande värnpliktiga utgör alltså (180 + 30 —) 210 dagar.

I och för fullgörande av första tjänstgöringen uppdelas de värnpliktiga

i två jämnstora grupper, av vilka den ena inrycker på hösten första

året och den andra på våren andra året. Tjänstgöringens fördelning

framgår av nedanstående grafiska framställning.

1. året, \,_

1919. /''

2. året, 1 g°rinS (höstgruppen)

1920. ’ / " “

3. året, __

1921. /''

4. året, \,_

1922. /''

31/io Första tjänst

-

—I I

-

l0/4 Första tjänstgöring (vårgruppen)

>180 dagar

Rep.-övn.

I

-I 30 »

210 dagar

Då endast vårkontingenten befinner sig i tjänstgöring under tiden

för repetitionsövningen, deltager endast en och en halv årsklass i de

övningar, som motsvara infanteriets regementsövningar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av

den i § 27 mom. 1 A värnpliktslagen för intendenturtrupperna tilldelade

59

»vapenföra värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden

till alternativt 180 eller 210 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för generalstaben

uti sitt, efter samråd med chefen för intendenturkåren, i ärendet

avgivna yttrande anfört följande:

Värnpliktstjänstgöringen vid intendenturtrupperna ifrågasattes av

försvarsrevisionen skola minskas i samma grad som vid trängen, sålunda

till 180 eller 210 dagar.

Minskningen av tiden hade ett ofördelaktigt inflytande på handhavandet

och skötseln av intendenturförråden. Då ökade värnpliktskontingenter

icke kunde vara att påräkna, måste, i stället för den minskade

tillgången av militär arbetskraft, civil sådan anlitas.

En sammanlagd tjänstgöring om 180 (210) dagar skulle fullgöras:

med

en första tjänstgöring om 150 (180) dagar, som toge sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under fjärde

året.

För värnpliktig, som inryckte till den första tjänstgöringen under

första året, ökades denna med 45 dagar.

Då utbildningstiden vid intendentrupperna för närvarande är densamma

som vid trängen och revisionen i det föregående funnit sig böra

tillstyrka, att övningstiden vid sistnämnda truppslag bestämmes till sammanlagt

180 dagar, får revisionen föreslå, att samma utbildningstid fastställes

för intendenturtrupperna. Då någon anledning icke synes föreligga

att frångå den i värnpliktslagen fastställda principen om repetitionsövningarnas

lika längd vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna,

torde utbildningstiden böra fullgöras med en första tjänstgöring

om 155 dagar samt en repetitionsövning om 25 dagar under

fjärde året.

Åven vid ifrågavarande truppslag måste värnpliktskontingenten uppdelas

i tjänstgöringsomgångar, enär förrådstjänsten m. m. året om

måste vederbörligen upprätthållas. Liksom vid övriga truppslag synes

vinteromgångens tjänstgöring böra gent emot sommargruppens förlängas

med 30 dagar.

Omstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga

fördelning enligt ovan angivna grunder.

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Försvars

revlslonens

yttrande.

60

1914 års

värnpliktslag.

Vinter

om

gången

-

åretl 2%o Företa tjänst

1920.

J1---1

2. året,.) S5rinS (150 + 30=) 180 dagar'') “/s

1921.7 ''

155 dagar

(30) »

Som- |

mar- |

1 2. året.l,

2/i6 Första tjänstgöring2)

om- 1

1921. r

gången)

1

4. året.l,

Kep.-övn.

1923. /

'') Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 15 »

I 155 »

I 25 »

180 dagar

(210) »

8. Underbefäl ocli fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna.

Enligt § 26 mom. 2 och 3 av gällande värnpliktslag skola för utbildning

till underbefäl eller fackmän uttagas: av fotfolket och trängen

i egentlig trängtjänst samt intendenturtrupperna tilldelade vapenföra

värnpliktiga högst 14 procent samt av trängen i sjukbärartjänst och i

egentlig sjukvårdstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga högst 10 procent.

De sålunda uttagna hava en längre tjänstgöring än övriga samma vapenslag

tilldelade värnpliktiga. Jämlikt bestämmelserna i § 27 mom. 1 A

värnpliktslagen skola sålunda de för utbildning till underbefäl eller fackmän

uttagna tjänstgöra

vid fotfolket i sammanlagt 400 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring

om 310 dagar, som tager sin början under första året, samt med en

repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och ett av andra,

tredje och fjärde åren; samt

vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 365 dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med

en första tjänstgöring om 275 dagar, som tager sin början under första

eller andra året, samt med tre repetitions-(regements-)övningar, var och

en om 30 dagar, före utgången av fjärde eller femte året.

Den ungefärliga tidsindelningen av övningstiden framgår av nedanstående

grafiska framställningar.

61

Fotfolket.

1. året. |-

2. » I

3.

» I

4.

» I

-

2. året. I

-

3. » I

4.

» I

-

1. året. |-

2. » I

3.

» l~

4. »

1. året. I

2. »

3. »

4. »

5. »

a/n Första

tj iin stgö ring

•/• Eep.-öyn.10/io

Rep.-öyn.

Rep.-öyn.

Egentlig trilngtjiinst och sjukhiirartjiinst,

11/r Första tjänstgöring

-1-

Eep.-övn. i 60 dagar 6/j

Hemförloyning i 25 dagar

9/a Eep.-öyn.10/io

Egentlig sjukvårdstjänst.

29/io Första

tjänstgöring

Rep.-öyn.

e/a i 60 dagar IO/io

Hemförloyning i 9 dagar

% Eep.-öyn 10/io

Intendenturtrupperna.

23/io Första

-11310

-lj 30 »

-I 30 ..

I 30 »

400 dagar

j 275 dagar

60 »

30 »

365 dagar

1275 dagar

60 »

-I

-I 30 »

tjänstgöring (Höstgruppen)

-1 i

l/s Rep.öyn.31/8

30/„

Första tjänstgöring (Vårgruppen)

30/i Kep.-öyn.Vs

\>

9/q Rep.-övn.10/io

i--

Rep.-övn.

--1 ---------■

365 dagar

275 dagar

30 >»

I 30 »

I 30 »

365 dagar

62

inställande av Med anledning av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena,

"underbefäl som Pa grund av den härjande influensaepidemien vidtogs beträffande

och fackmän värnpliktiga av 1918 års klass, ansågs den i värnpliktslagen stadgade

''pH"tiga"av uttagningen för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra äga

1918 och rum bland värnpliktiga av nämnda års klass. Emellertid föreskrevs i

klasser"8 generalorder nr 5 61 /1 o i o, att av de kontingenter vid infanteriet, som

fullgjorde tjänstgöring under sommaren år 1919, utbildning till underbefäl

skulle äga rum med sådana värnpliktiga, som fortare och bättre

än sina kamrater tillgodogjorde sig soldatutbildningen, varjämte även

anbefalldes, att utbildning av vissa fackmän (kulsprutemanskap och

signalister) skulle ske så långt förhållandena gjorde detta möjligt och

lämpligt.

Genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för

vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. bar bestämts, att den i § 26

mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskrivna uttagningen för utbildning

till underbefäl eller fackmän icke heller skall äga rum bland värnpliktiga,

tillhörande 1919 års klass.

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande följande tre spörsmål:

1. Till vilket antal kan det anses oundgängligen nödvändigt att vid infanteriet,

trängen och intendenturtrupperna utbilda värnpliktigt underbefäl och värnpliktiga

fackmän ?

2. Vilken är den kortaste utbildningstid, som bör avses för vardera av dessa

kategorier värnpliktiga för att erhålla ett utbildningsresultat, som motsvarar de fordringar,

vilka måste ställas på ifrågavarande personal?

3. Vilket resultat har uppnåtts av den i g. o. nr 561/1919 anbefallda utbildningen

till underbefäl och fackmän av 1918 års klass vid infanteriet?

Chefens för Beträffande de sålunda framställda spörsmålen har chefen för gene

generaistaben

ralstaben uti sitt, efter samråd med inspektörerna för infanteriet och

yttrande. träng6n gamt chefen för intendenturkåren, i ärendet avgivna yttrande

anfört följande:

Enligt anställda beräkningar borde vid trängen och intendenturtrupperna

antalet värnpliktiga, som uttoges till underbefäl eller fackmän

av hela årsklassen fortfarande utgöra det antal, som föreskreves i § 26

värnpliktslagen.

03

Vid infanteriet åter vore, med hänsyn till mobiliseringsbehovet i

allmänhet och särskilt av specialutbildad personal, en väsentligt ökad

uttagningsprocent erforderlig. För 1920 års klass syntes den böra begränsas

till omkring 20 procent.

Enligt den erfarenhet, som hittills förelåge, hade den av värnpliktslagen

för värnpliktsgruppen »underbefäl eller fackmän» föreskrivna tjänstgöringstiden

varit erforderlig för att vinna det med utbildningen avsedda

målet, d. v. s. för att utbildningsresultatet skulle motsvara de fordringar,

vilka måste ställas på dessa värnpliktiga.

De krav, som måste ställas, såväl på den värnpliktige halvtroppschefen

som på kulspruteskytten, signalisten, sjukvårdsmannen eller annan

för den nutida striden specialutbildad, vore av den art, att för den första

tjänstgöringen erfordrades vid infanteriet minst 310 dagar samt vid trängen

och intendenturtrupperna minst 275 dagar. De tre repetitions-(regements-)övningarna

vore av synnerligen stor betydelse för att utveckla

och befästa ifrågavarande värnpliktigas förmåga av truppföring och

tjänster utin.

Skulle av andra än militära skäl, t. ex. gottgörelse för den i jämförelse

med flertalet vapenföra värnpliktiga längre tjänstgöringen, en

minskning av utbildningstiden för värnpliktsgruppen »underbefäl eller

fackmän», oaktat därmed förenade olägenheter, anses böra äga rum,

syntes en minskning av antalet repetitions-(regements-)övningar från tre

till två kunna ifrågasättas.

Enligt vad som framginge av generalstabschefens skrivelse bifogade,

av inspektören för infanteriet i ämnet infordrade yttrande, hade resultatet

av den i g. o. nr 561/i9i9 anbefallda utbildningen i vad densamma

avsåge kulsprutekompani, signalkompani eller värnpliktiga, som

under soldatutbildningen fortare och bättre än sina kamrater tillgodogjorde

sig utbildningen i ämne eller övningsgren, blivit otillfredsställande.

Vad först beträffar frågan, huruvida uttagning för utbildning till

underbefäl eller fackmän bör under provisorietiden över huvud taget äga

rum, har, såsom förut nämnts, dylik uttagning icke verkställts bland

1918 och 1919 års värnpliktsklasser. Härigenom har givetvis en brist

på underbefäl och fackmän uppstått, vilken i händelse av inträffande

mobilisering kommer att göra sig så mycket mera märkbar, som tillgången

på utbildade f. d. fast anställda på grund av de senare årens

synnerligen dåliga rekryteringsresultat allt mer och mer minskas. Ur

mobiliseringssynpunkt måste det alltså anses angeläget, att utbildning av

underbefäl och fackmän åter kommer till stånd. Detta är emellertid

Försvars

revisionens

yttrande.

64

jämväl fallet med hänsyn till fredsövningarnas bedrivande. På grund

av det stora antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, möta

nämligen vid repetitionsövningarna avsevärda svårigheter icke blott att

förse de olika förbanden och formationerna med nödigt underbefäl utan

jämväl att anskaffa för desamma erforderligt specialutbildat manskap,

såsom kulsprutemanskap, signalister, sjukvårdsmän och kommissarier.

Slutligen torde jämväl böra framhållas, att vissa för en blivande ny

härordnings uppbyggande betydelsefulla försök med granatkastare, lätta

kulsprutor m. m. torde böra under den närmaste tiden anordnas vid

infanteriet, för vilka försök erfordras en längre utbildningstid än den

som av revisionen föreslagits för huvudmassan av de värnpliktiga. Av

nu angivna skäl finner revisionen sig böra tillstyrka, att uttagning för

utbildning till underbefäl eller fackmän äger rum bland fotfolket, trängen

och intendenturtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass.

Såsom förut nämnts, skola för ifrågavarande utbildning enligt värnpliktslagens

bestämmelser uttagas högst 14 procent vid fotfolket, trängen

i egentlig trängtjänst och intendenturtrupperna samt högst 10 procent

vid trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst. Chefen för

generalstaben har nu, under åberopande av mobiliseringsbehovet och

behovet av specialutbildad personal, föreslagit, att uttagningen vid fotfolket

höjes till omkring 20 procent. Detta förslag finner revisionen sig

emellertid icke kunna tillstyrka. Utan att för närvarande vilja uttala

sig angående vilken uttagningsprocent för framtiden kan bliva erforderlig,

håller nämligen revisionen före, att värnpliktslagens bestämmelser

härutinnan böra under provisorietiden lämnas oförändrade.

Vad utbildningstiden beträffar, utgör denna för underbefäl och fackmän

vid fotfolket för närvarande sammanlagt 400 dagar eller 60 dagar

mera än för de vapenföra värnpliktiga i allmänhet. Sistnämnda dagantal

representerar alltså den tid, som ansetts erforderlig för ifrågavarande

utbildning utöver den första tjänstgöring, som kommer flertalet av de

värnpliktiga till del. Detta dagantal torde därför böra läggas till det

av revisionen för de värnpliktiga i allmänhet föreslagna dagantalet eller

180 dagar. Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl och fackmän

vid fotfolket skulle alltså komma att uppgå till 240 dagar. I enlighet

med vad för närvarande är fallet, torde denna tid böra uppdelas

å en första tjänstgöring och tre repetitionsövningar. Första tjänstgöringen

bör alltså omfatta 165 dagar och varje repetitionsövning 25 dagar.

För de värnpliktiga, vilka fullgöra första tjänstgöringen under vinterhalvåret,

bör denna likasom för övriga till vinterkontingenten hörande

värnpliktiga utökas med 30 dagar. Med avseende å tiden för repeti

-

65

tionsövningarnas fullgörande stadgas i värnpliktslagen, att desamma skola

äga rum under andra, tredje och fjärde åren. Härutinnan anser sig

revisionen icke böra föreslå någon ändring. Då det emellertid kan befinnas

lämpligt att, såsom redan nu är fallet vid trängen och intendenturtrupperna,

förlägga en eller två repetitionsövningar i omedelbar anslutning

till första tjänstgöringen, torde bestämmelserna rörande repetitionsövningarna

böra givas en sådan avfattning, att en dylik anordning

möj liggöres.

Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl och fackmän vid

trängen och intendenturtrupperna utgör för närvarande 365 dagar eller

125 dagar mera än för övriga dessa vapenslag tilldelade värnpliktiga.

Med hänsyn härtill skulle det möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke

i enlighet med vad för infanteriets underbefäl och fackmän föreslagits

sistnämnda dagantal borde läggas till den av revisionen för trängens och

intendenturtruppernas övriga värnpliktiga föreslagna utbildningstiden av

180 dagar. Då man emellertid härigenom skulle för underbefäl och

fackmän vid trängen och intendenturtrupperna komma upp till en sammanlagd

tjänstgöringstid av 305 dagar, d. v. s. avsevärt längre än för övriga

kategorier vapenföra värnpliktiga i allmänhet, kan en dylik anordning givetvis

skäligen icke tillstyrkas. Revisionen finner sig för sin del böra föreslå,

att utbildningstiden bestämmes till samma dagantal som för underbefäl

och fackmän vid infanteriet eller sammanlagt 240 dagar. Denna tjänstgöringstid

torde såsom för närvarande är fallet böra uppdelas i en första

tjänstgöring och tre repetitionsövningar. Då var och en av dessa, i överensstämmelse

med vad som föreslagits beträffande övriga trängen och

intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga, bör omfatta 25 dagar, skulle

således på första tjänstgöringen falla 165 dagar. Liksom vid övriga

truppslag torde värnpliktskontingenten böra uppdelas på två omgångar,

därvid tjänstgöringen för vinterkontingenten förlänges med 30 dagar.

Likasom för närvarande bör möjlighet finnas att förlägga en å två repetitionsövningar

i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen. Beträffande

tiden för dessas fullgörande synes därför endast böra såsom hittills

stadgas, att de skola äga rum före utgången av fjärde eller femte året.

Omstående grafiska framställningar visa tjänstgöringens ungefärliga

fördelning för underbefäl och fackmän i enlighet med ovan angivna

grunder och i anslutning till de diagram, som i det föregående lämnats

för respektive truppslag.

1126 20

9

66

Infanteriet.

fl. året, 1,

v«

Första

''

165 dagar

(30) »

50 »

Vinter-

omgången.

1920. /

2. året, \,

tjänstgöring och två rep.-övn.

(165 + 30 + 50=) 245 dagar1)

S5/,

25/5

Sommar- (2. året, ).

,S/5

Första tjänstgöring

och en rep.-övn. * 2)

17/l2

1 1

165 »

omgången, i 1921. /

«Ao

25 »

3. året, \

Rep.-övn.8)

\

25 »

1922. f

4. året, \ |

ltep.-övn.3)

25 »

1923. f

240 dagar

(270) »

'') Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 25 »

s) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

Egentlig trängtjänst.

Vinter

omgången.

fl. året,

I 1920.

iY

j 2. året,

11921. f

tjänstgöring och två rep.-övn.

(165 + 30 + 50 =) 245 dagar >)

1S/7

■I

-

Första

■I) 165 dagar

1(30) »

-|] 50 »

Sommar- /2. året, V

omgången. \ 1921. /

Första tjänstgöring

»/a och en rep.-övn.'').

I0/u

,/165 »

25 »

3. året, \

1922. /

Rep.-övn.2)

25 »

4. året, \

1923. f

Rep.-övn.2)s)

25 »

240 dagar

(270) »

*) Hemförlovning i 20 dagar.

2) Vinteromgången fullgör endast endera av dessa båda rep.-övn.

°) En rep.-övn. eventuellt i stället under femte året.

67

2 årot, \

1921. /

3 året,

1922

Trängen i sjukltärartjänst.

''Vs Första tjänstgöring och en rcp.-övn.1) ,0/i2

I-----.-1 -

Rop.-övn. «/io

I 165 dagar.

( 25 ->

- 25 »

4 året, \

1923. /

Rcp.-övn.2)

25

'') Hemförlovning i 20 dagar.

2) En rep.-övn.'' eventuellt i stället under femte året.

240 dagar.

1 året, |

1920. /

Trängcn i egentlig sjukvårdstjänst.

2%o Första tjänstgöring''

1921.

4. året,

1923.

f och en rep.-övn.

^ (165 -f 30 + 25=) 220 dagar1)

lc/o 10/« Rep.-övn. 6/io

/ 4

v _. _

Rep.-övn.

■--1——:-1

165 dagar.

(30) »

50 »

25

240 dagar.

(270) »

*) Hemförlovning i 18 dagar.

Intendenturtrnpperna.

V interomgången.

1. året, 1

1920. /I

1°

1921.

/!■

*°/io Första tjänstgöring

2. året, rep.-övn. (165 + 30 -f 50=) 245 dagar1) 18/7

Sommar

''J

165 dagar,

t (30) »

! fin »

omgången

<2. året,

\ 1921./

7/5 Första tjänstgöring och två rep.-övn.2) 22/ia

—; ■ ■ 11 ; 1 215

4. året, \

1923. r

Rep.-övn. 22/io

25

240 dagar.

(270) »

’) Hemförlovning i 20 dagar.

2) » » 13 »

B. Marinen tilldelade värnpliktiga.

Enligt 1901 års värnpliktslag skulle vid de årliga inskrivningarna

ilottan tilldelas

1901 års

värnpllktslag.

68

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som tolv månader eller

därutöver varit inmöstrade till sjöfart; samt

b) andra värnpliktiga, vilka ansågos vara för marinen behövliga, till

det antal Konungen prövade erforderligt.

Tjänstgöringstiden var bestämd till sammanlagt 300 dagar. Denna

tjänstgöring fullgjordes sålunda:

Alla under a) nämnda värnpliktiga ävensom andra å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga till det antal Konungen bestämde — till allmän

tjänst inskrivna — fullgjorde tjänstgöringen i en följd under första och

andra året eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövade nödigt, under allenast andra året. Inryckningen ägde i regel

rum omkring den 20 november första året.

Värnpliktiga, som utan att tillhöra sjömanshus tilldelats flottan och

inskrivits till sjötjänst, fullgjorde tjänstgöringen i en följd under andra

året eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövade

nödigt, med en första tjänstgöring om 200 dagar under första eller andra

året eller under första och andra samt med en repetitionsövning om 100

dagar under fjärde året. Inryckningen ägde i regel rum omkring den

20 februari andra året.

Värnpliktiga, som inskrivits till fästning stjänst, fullgjorde en första

tjänstgöring om 258 dagar, som tog sin början under första eller andra

året och en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året. Inryckningen

ägde rum för första tjänstgöringen omkring den 15 januari andra

året samt för repetitionsövningen omkring den 20 augusti fjärde året.

Flottans övriga värnpliktiga fullgjorde en första tjänstgöring om 200

dagar under första eller andra eller under första och andra året samt

en repetitionsövning om 100 dagar under fjärde året.

Värnpliktiga, som uttagits till stationstjänst, fingo, på sätt Konungen

förordnade, fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd. Inryckningstiden

var något olika under olika år; flertalet inryckte till tjänstgöring

omkring den 20 november eller den 20 februari.

Under övergångsåren 1902—1907 var utbildningstiden bestämd till

sammanlagt 172 dagar. Denna tjänstgöring fullgjordes

av de till allmän tjänst inskrivna i en följd med början under första

eller andra året,

av de till fästningstjänst inskrivna med en första tjänstgöring om

137 dagar med början under första eller andra året och med en repetitionsövning

om 35 dagar under tredje året samt

av flottans övriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om 86 dagar

under första året samt med en repetitionsövning om 86 dagar under andra året.

69

Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

varit inmönstrade till sjöfart;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,

som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga, till det antal, Konungen bestämmer.

Marinens värnpliktiga fördelas till lyra olika tjänster, nämligen för

flottan till allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst samt för kustartilleriet

till kustartilleritjänst. Med hänsyn till de olikheter, som råda mellan å

ena sidan flottans och å andra sidan kustartilleriets värnpliktiga torde

dessa båda kategorier i det följande böra behandlas var för sig.

1914 års

värnplikts

lag.

1. Allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst.

Enligt gällande värnpliktslag utgör utbildningstiden

för de marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga —

studenter och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring

fullgöres i en följd med början under första året, samt

för de marinen i sjötjänst eller stationstjänst tilldelade vapenföra

värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — likaledes 360

dagar, vilken tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under

första eller andra året eller ock, där Konungen till följd av särskilda

omständigheter prövar nödigt, med en första tjänstgöring om 260 dagar

under första eller andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning

om 100 dagar under fjärde året.

Tjänstgöringen fullgöres på sätt nedanstående grafiska framställningar

utvisa.

Till allmän tjänst inskrivna.

1. året.

2. året.

■il

;360 dagar

2. året.

3. året.

Till sjötjänst och stationstjänst inskrivna.

— ............)

>360 dagar

70

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga

av 1919

ärs klass.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

Allmän tjänst

och sjötjänst.

Tjänstgöringstiden

180

dagar.

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga

skulle genom deras bemförlovning i två omgångar från och med den 1

mars 1920 räknat avkortas med 90 dagar. Av skäl, som förut anförts,

torde, därest en minskning av tjänstgöringstiden av riksdagen beslutes,

denna komma att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Såsom förut nämnts, bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av den

i § 27 mom. 1 A •värnpliktslagen för flottan tilldelade »vapenföra värnpliktiga

i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden till alternativt

180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för marinstaben

uti sitt tillsammans med högste befälhavaren över kustflottan i

ärendet avgivna yttrande anfört följande:

För de till allmän tjänst och sjötjänst inskrivna värnpliktiga borde

tjänstgöringen, i likhet med vad fallet varit beträffande föregående årsklasser,

fullgöras i en följd. På det att bemanning måtte kunna beredas

för de vid olika tider av året rustade fartygen, samt för tillgodoseende

av stations- och varvstjänstens behov, borde de värnpliktigas inryckning

förläggas till tvenne olika tidpunkter av året, varvid de i tjänst

varande värnpliktskontingenterna såvitt möjligt förskjöte varandra.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 180 dagar, borde densamma

förläggas på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

180 dagar.

i-----i-1-r ■ i i-1 i i----i-1-1-1

1. jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj 1. juni 1. juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. nov. 1 dec. 1 jan.

1. vpl. kontingenten

...

2. vpl. kontingenten.

........ i—

Ovn.und. Statio- Tillämpnings

1.

liniens fartyg Stationär gång när Skolperiod övning Skolperiod Stationär

Stationär

''V

Ombyte av besättning.

''V

Ombyte av besättning.

71

Inryckningstiderna för de båda värnpliktskontiugenterna borde förläggas

till omkring den 1 oktober 1920 respektive den 1 april 1921. Tidpunkterna

för inryckningen vore därvid valda med hänsyn till att sommarövningarna

skulle kunna bedrivas med oförändrade besättningar. Höstkontingenten

avsåges till bemanning av långresefartyget och under vinterhalvåret

rustade sjöstyrkor i hemlands farvatten, vårkontingenten till

bemanning av under sommarhalvåret rustade sjöstyrkor. Båda kontingenterna

avsåges dessutom att lämna erforderlig personal till bestridande

av stations- och varvstjänsten.

Under förutsättning att fartygsrustningarna bibehölles vid ungefär

samma omfattning som under övningsåret 1919—1920, erfordrades för

sjö- och lanttjänst under vinterhalvåret omkring 1,200 och under sommarhalvåret

omkring 1,500 värnpliktiga, eller tillsammans under hela året

omkring 2,700 värnpliktiga. Vid årets inskrivningsförrättningar hade

marinen tilldelats 460 man i sjötjänst. Storleken av 1920 års klass i

allmän tjänst vore ännu ej känd, men torde kunna beräknas till samma

antal som 1919 års klass, eller Omkring 1,700 man. Sammanlagda tillgången

av värnpliktiga bleve härigenom omkring 2,160 man. Denna

siffra borde emellertid minskas med 10 procent på grund av hemförlovning,

rymning och dylikt, varför vid slutet av tjänstgöringstiden endast

omkring 1,950 man kunde beräknas finnas i tjänstgöring. Tillgången,

1,950 man, understege alltså det ovan angivna behovet med omkring

750 man. Denna brist borde fyllas genom att ytterligare tilldela flottan

ett motsvarande antal värnpliktiga i sjötjänst.

Om denna brist ej fylldes, komme stora svårigheter att uppstå under

vinterhalvåret. Omfånget av fartygsrustningarna under sommaren

kunde med hänsyn till nödvändigheten att bereda erforderlig övning för

de olika kategorierna av stampersonal — officerare, underofficerare, manskap,

sjökadetter, mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter, marinintendentsaspiranter,

kustartillerikadetter och skeppsgossar — ej ytterligare

inskränkas, och erforderligt antal värnpliktiga måste för den skull

under sagda tid finnas i tjänstgöring. Den för vinterhalvåret disponibla

återstoden av den tillgängliga värnpliktskontingenten torde till större

delen åtgå till stations- och varvstjänst, varför det övervägande antalet

fartyg under denna tid måste hållas avrustade. Troligen kunde bemanning

beredas endast för långresefartyget och möjligen ett mindre antal

torpedfartyg. Att detta komme att ytterst ofördelaktigt inverka på

stammens tjänstbarhet och på samma gång omöjliggöra all krigsberedskap

hos flottan under denna del av året, läge i öppen dag, vilket måsfe

anses vara synnerligen betänkligt i betraktande av vårt sjöförsvars redan

72

dessförutan iråkade svaghetstillstånd. Nybyggnadsverksamheten för flottan

upphörde sedan nu pågående byggnadsarbeten under året avslutats;

den nu befintliga materielen hade under neutralitetsvakten i hög grad

förslitits, utan att tillräckliga åtgärder för dess iståndsättande vidtagits,

och befunne sig därför till stor del i ett långt ifrån stridsdugligt skick;

vakanserna inom stampersonalen ökades i oroväckande grad genom minskad

rekrytering och ökat avskedstagande. Skulle härtill läggas, att

den kvarvarande stampersonalens tjenstbarhet av brist på övning ej

kunde vidmakthållas, och att flottans krigsberedskap under en stor del

av året ej kunde upprätthållas, hade flottan praktiskt taget upphört att

vara någon säkerhetsfaktor att räkna med under de oroliga förhållanden, som

nu rådde i oss närbelägna länder. Beträffande vikten av att ständigt hava

en viss del av sjöstridskrafterna rustad hänvisades till förut omförmälda,

av chefen för marinstaben den 24 mars 1920 avlåtna hemliga skrivelse

angående marinens krigsberedskap, i vilken skrivelse högste befälhavaren

över kustflottan till alla delar instämde.

Som en allmän erinran kunde sägas, att ju mera materielen försvagades,

desto angelägnare vore det att sörja för en tillräckligt talrik och

tillräckligt väl övad bemanning. Ur denna synpunkt måste en inskränkning

av de värnpliktigas övningstid till 180 dagar av de sjömilitära

myndigheterna betecknas som i hög grad olycklig. Med hänsyn till vad

ovan anförts kunde emellertid sägas, att en första förutsättning för en

sådan inskränkning vore att 1920 års klass av marinen i sjötjänst tilldelade

värnpliktiga ökades med 150 man. Åtminstone en del av flottan kunde

härigenom hållas rustad året om och sålunda på kortare tid göras stridsfärdig,

än om helt nya besättningar skulle embarkera. Någon verklig

krigsberedskap hos flottan kunde emellertid ej på detta sätt upprätthållas.

Av den grafiska framställningen framginge, att de till vårkontingenten

hörande värnpliktiga erhålle en alltför kort rekrytutbildning före

yrkesskolornas början, men att de däremot erhölle en tillfredsställande

utbildning på rörlig sjöstyrka. De till höstkontingenten hörande värnpliktiga

kunde givas en god rekrytutbildning, men finge däremot med

nu gällande övningsplan ytterst ringa tillfälle att deltaga i övningar

under gång. Normalövningsplanen, vilken utgjorde grunden för övningsanslagets

beräkning, förutsatte nämligen endast tre veckors övningunder

gång under vintermånaderna, och till följd av då rådande väderleksförhållanden

kunde denna tid som regel endast delvis utnyttjas för

övningar. Med en så stark begränsning av de praktiska övningarna

kunde för ifrågavarande värnpliktskontingent givetvis icke något resul

-

73

tat av verkligt militärt värde erhållas av utbildningen, utan därför fordrades,

att vinterövningarna under gång utsträcktes till att omfatta minst

5 å 0 veckor. En andra förutsättning för här ifrågasatt avkortning av

övningstiden vore sålunda en ökning av anslaget till flottans krig sbered skap

och övningar för möjliggörande av mera omfattande övningar under gång

vintertid.

Den ringa tillgången på värnpliktiga under höstmånaderna, då de

rustade fartygen förlädes till varven för översyn, gjorde, att översy nsarbetena

i större utsträckning än vad nu vore fallet måste verkställas

av varvens arbetspersonal. Kostnaderna för fartygsmaterielens underhåll

komme därigenom att ökas och en ökning av under hällsanslag et bleve på

sä sätt erforderlig.

Enligt nu gällande värnpliktslag skulle marinens sjömanshusinskrivna

värnpliktiga påbörja sin tjänstgöring under första året. Med

den ovan föreslagna fördelningen av övningstiden bleve det emellertid

nödvändigt, att en del av dessa värnpliktiga inkallades till tjänstgöring

först under andra året. En ytterligare förutsättning för den ifrågasatta

avkortningens genomförande bleve sålunda en ändring av värnpliktslagen i

syfte att marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga skulle kunna inkallas

till tjänstgöring i en följd med början under första eller andra året.

Slutligen syntes böra påpekas, att enligt nu gällande utbildningsplan

vissa värnpliktiga erhölle sådan utbildning, att de kunde ersätta

stammanskap i en del mindre maktpåliggande förhandsposter ombord.

Med här ifrågasatt förkortning av utbildningstiden kunde de värnpliktiga

ej i erforderlig utsträckning bibringas en sådan yrkesutbildning. Att

detta bleve förhållandet beträffande en eller ett par övergångsklasser

kunde givetvis icke orsaka någon ändring i nu gällande organisationsplan.

Skulle däremot den förkortade övningstiden komma att tillämpas

under en längre följd av år, måste den därigenom uppstående svagheten

i fartygsbemanningarna kompenseras genom att öka i respektive besättningar

ingående stammanskap, och övningstidens avkortning komme under

nyssnämnda förutsättning att nödvändiggöra en ökning av stampersonalen.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 240 dagar, borde densamma

förläggas på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar.

Tjänstgöringstiden

240

dagar.

12G 20

10

74

240 dagar.

l.jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj 1. juni 1. juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. noy. 1. dec. l.jan.

1. ypl. kontingenten

-

2. ypl. kontingenten.

.....

Oyn. und.

Statio- Tillämpnings-

Stationär gäng

när Skolperiod övning

Stationär

Stationär

''

f

''

V

Ombyte ay besättning.

Ombyte ay besättning.

Inryckningstiden ‘för de båda värnpliktskontingenterna borde förlag

gas till omkring den 1 september 1920 respektive den 15 februari 1921.

Tidpunkterna för inryckningen vore därvid valda med hänsyn till att

sommarövningarna skulle kunna bedrivas med oförändrade besättningar,

samt att böstkontingenten skulle inrycka ungefär vid den tidpunkt, då

stammens under sommaren pågående korprals- och underofficersskolor avslutats.

I fråga om olägenheterna av detta alternativ gällde i huvudsak vad

som anförts beträffande en avkortning till 180 dagar.

De båda kontingenternas in- och utryckningstider försköte varandra

med sammanlagt omkring 4 månader. Under de återstående 8 månaderna

av året komme däremot endast en kontingent att vara i tjänstgöring,

och behovet av en ökning av det sammanlagda antalet värnpliktiga

kvarstode därför oförändrat.

Likaså kvarstode behovet av en ökning av övning sanslag et för att bereda

höstkontingenten tillfälle att i erforderlig utsträckning deltaga i övningar

under gång, samt av den under alternativ 1 angivna ändringen av värnpliktslagen.

Beträffande de värnpliktigas utbildning kunde anföras, att vårkontingenten

erhölle en bättre rekrytutbildning än enligt alternativ 1. Tiden

vore emellertid för kort för att bibringa de värnpliktiga den förberedande

yrkesutbildning, som erfordrades för att de under skolperioden

75

på våren skulle kunna tillgodogöra sig för tjänstgöring på förhandsposter

ombord behövlig yrkesutbildning. För höstkontingenten kunde

visserligen en längre tid anslås åt rekrytutbildningen, men som denna

kontingent ej deltoge i några yrkesskolor, kunde den ej bibringas någon

yrkesutbildning, och behovet av en framtida ökning av stampersonalen

för att ersätta de i fartygsbesättningarna hittills ingående yrkesutbildade

värnpliktiga gjorde sig därför även i detta alternativ gällande,

därest avkortningen i fråga komme att omfatta även kommande årsklasser.

I fråga om såväl alternativ 1 som alternativ 2 borde slutligen följande

framhållas. Marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga hade sedan en

lång följd av år inkallats till tjänstgöring den 1 november. Detta förhållande

vore bland sjöfolket så känt, att de värnpliktiga, vilka över

huvud ämnade fullgöra sin värnpliktstjänst, och vilka befunne sig i utländsk

sjöfart, självmant återvände till hemlandet vid sagda tidpunkt,

även om de ej erhållit del av inkallelseordern. En omläggning av tjänstgöringstiden

enligt dessa båda alternativ betingade en ändring av inkallelsetiden

och en uppdelning av årskontingenten i tvenne delar med

olika inryckningstider, och det torde möta oöverstigliga praktiska svårigheter

att meddela respektive värnpliktiga detta i så god tid, att de

kunde inrätta sig därefter. Genomförandet av ettdera av dessa alternativ

komme därför att vålla många svårigheter, bestående såväl i uteblivande

från anbefalld inställelse, som i inställelse vid en tidpunkt, då

ingen sådan vore avsedd att äga rum.

Därest tjänstgöringstiden nedsattes till 300 dagar, borde densamma Tjänstgöringsförläggas

på sätt nedanstående grafiska framställning utvisar. ^dagar!”

800 dagar.

|--1-—I--I-1 —I -I-1 - I-1-1-1-

l.jan. 1. febr. 1. mars 1. april 1. maj l.juni l.juli 1. aug. 1. sept. 1. okt. 1. nov. 1. dec. l.jan.

1. vpl. kontingenten

...

2. vpl. kontingenten.

......

Övn.

under

1. liniens fartyg

JO . i

Stationär

Skolperiod

Tillämpnings

övning

-

Skolperiod

Stationär

Stationär

76

Stations

tjänst.

Inryckningstiderna för de båda värnpliktskontingenterna borde förläggas

till den 1 november 1920 respektive den 1 februari 1921, varigenom

överensstämmelse uppnåddes med de före genomförandet av 1914

års organisation rådande förhållandena.

Enligt detta alternativ kunde säväl den nuvarande planen för de

värnpliktigas utbildning som nu gällande normalövningsplan i stort sett

oförändrade genomföras. Någon ökning av den flottan tilldelade värnpliktskontingenten

eller ändring av värnpliktslagen vore ej behövlig.

En stor svaghet hos detta alternativ i jämförelse med nu rådande

förhållanden vore att krigsberedskapen under hösten och en del av vintermånaderna

måste betänkligt eftersättas. De värnpliktiga, som inryckte

i tjänstgöring den 1 november, kunde först efter avslutandet av

vinterövningarna under gång i januari månad anses mobiliseringsbara.

Efter den andra värnpliktskontingentens utryckning i slutet av november

och till den 1 februari komme därför inga mobiliseringsbara värnpliktiga

att finnas i tjänst. Under september och oktober funnes endast

omkring lU av årskontingenten i tjänstgöring och denna fjärdedel utgjordes

av värnpliktiga, som i regel icke vore till yrket sjömän, och

vilka dessutom först mot slutet av hösten avslutat sin yrkesutbildning.

Under november funnes visserligen en hel årskontingent i tjänstgöring,

men endast V* av denna utgjordes av mobiliseringsbara värnpliktiga.

Beträffande denna nedsättning av flottans krigsberedskap hänvisades i

övrigt till vad i samma fråga anförts under alternativ 1.

Slutligen borde beträffande detta alternativ anföras, att den ringa

tillgången på värnpliktiga under höstmånaderna komme att på grund av

skäl, som anförts under alternativ 1, betinga en ökning av underhållsanslaget.

Förutsättningarna för ifrågavarande nedsättning av tjänstgöringstiden

vore sålunda, att kraven på krigsberedskap hos flottan under en del av

året kunde minskas, samt att underhällsanslaget ökades.

De till stationstjänst inskrivna vapenföra värnpliktiga utgjordes i

regel av yrkesmän, vilka huvudsakligen användes på varven, i stationernas

beklädnadsverkstäder o. s. v.

Vid en nedsättning av dessa värnpliktigas tjänstgöringstid till vare

sig 180, 240 eller 300 dagar måste civil personal under en del av året

användas i större utsträckning än vad nu vore fallet, och kostnaderna

för utförda arbeten komme därigenom att i motsvarande grad fördyras.

En förutsättning för nedsättningen av tjänstetiden vore sålunda en ökning

av anslagen för utförande av vissa arbeten.

77

Tjänstgöringstiden borde så förläggas, att inrjckningsdagen liksom

hittills bestämdes till omkring den 1 februari, och att utryckningsdagen

avpassades efter tjänstgöringstidens längd.

Vad först angår utbildningstiden för marinen i allmän tjänst och

sjötjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga, utgör denna, som förut

nämnts, för närvarande 360 dagar. Uti den av marinmyndigheterna

verkställda utredningen rörande förutsättningarna för en minskning av

utbildningstiden till alternativt 180, 240 eller 300 dagar har gjorts gällande,

att en avkortning av tjänstgöringstiden till såväl 180 som 240

dagar förutsatte bland annat, att 1920 års klass av marinen i sjötjänst

tilldelade värnpliktiga ökades med 750 man genom överföring från hären,

samt att anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ökades

för möjliggörande av mera omfattande övningar under vintertid. Begränsades

åter avkortningen till 300 dagar, skulle däremot såväl den

nuvarande planen för de värnpliktigas utbildning som gällande normalövningsplan

kunna i stort sett oförändrade tillämpas. Någon ökningav

vare sig den flottan tilldelade värnpliktskontingenten eller övningsanslaget

skulle därtör i detta fall icke bliva erforderlig. En utbildningstid

av 300 dagar skulle alltså i förhållande till de båda andra alternativen

medföra betydande fördelar.

Att bestämma utbildningstiden för flottans ifrågavarande värnpliktiga

till 300 dagar, anser sig emellertid revisionen icke kunna tillstyrka. I

det föregående har övningstiden för kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga föreslagits till 240 dagar.

Då flottans värnpliktiga enligt nu gällande bestämmelser hava 5 dagar

kortare tjänstgöringstid än nyssnämnda truppslag tilldelade värnpliktiga

— enligt 1901 års värnpliktslag 65 dagar kortare — är det tydligt, att

240 representerar det dagantal, varöver man i förevarande fall icke rimligen

kan gå. Att bestämma övningstiden så kort som till 180 dagar,

torde däremot icke få anses tillrådligt med hänsyn till därmed förenade

olägenheter ur såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt. Revisionen

har därför stannat vid att förorda en övningstid av 240 dagar.

På grund av de olägenheter, som enligt de marina myndigheternas

uppfattning skulle följa med den sålunda avkortade utbildningstiden,

har revisionen undersökt, huruvida icke dessa olägenheter skulle kunna

imdvikas genom att, på sätt revisionen föreslagit beträffande härens vinterkontingenter,

öka utbildningstiden med 30 dagar för den grupp värnpliktiga,

som är avsedd att inkallas på hösten, samt genom att under

tjänstgöringsperioden hemförlova dessa värnpliktiga i mindre kontingen

-

Försvars

revlslonens

yttrande.

78

ter under sammanlagt 30 dagar. Genom dessa åtgärder skulle tjänstgöringsperioden

för de till denna grupp hörande värnpliktiga komma

att omfatta 300 dagar. De värnpliktiga skulle sålunda kunna inrycka

och utbildas på sätt marinmyndigheterna föreslagit för första värnpliktskontingenten

enligt alternativet 300 dagars utbildningstid. Mot en dylik

anordning torde från de värnpliktigas synpunkt ingen befogad invändning

kunna göras, då man tager i betraktande den störa fördel, som

ligger i tjänstgöringens fullgörande i en följd och befrielse från alla på

kommande år inkräktande repetitionsövningar. Härtill kommer, att den

30 dagar längre tjänstgöringen kommer att fullgöras av de å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga, vilka under sin värnpliktstjänstgöring utbildas

i eget yrke samt få tillgodoräkna sig därunder erhållen sjötid för

uppflyttningar m. m. inom handelsflottan. För sommarkontingenten

skulle utbildningstiden, 240 dagar, förläggas till tiden mars — oktober.

De till denna grupp hörande värnpliktiga skulle alltså erhålla omkring

två månaders rekrytutbildning i land före påbörjandet av flottans sommarövningar

och sedermera under sommaren användas på sätt marinmyndigheterna

förutsatt för andra värnpliktskontingenten under alternativet

300 dagar.

Nedanstående grafiska framställning utvisar tjänstgöringens ungefärliga

fördelning enligt ovan angivna grunder.

1. året,

1920. /

2. året, \ i

. 1921. /''

Sommarkon-/2. året.

tingenten. t 1921. /

Vinterkon

tingenten.

Vil Tjänst

-

göring i (240 + 30) — 270 dagar l) 29/s

-1 ...... 1

Vs Tjänstgöring i 240 dagar

80/io

I240 dagar

| (30) »

240 »

240 dagar

(270) »

v) Hcmförlovning i 30 dagar.

Det här föreslagna sättet för utbildningstidens förläggning synes

tillgodose flottans intressen ur såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt

i ungefär samma utsträckning som den av marinmyndigheterna

framlagda planen för utbildningstidens fördelning vid alternativet 300

dagars utbildningstid. Vid sådant förhållande och då de med alternativet

240 dagars utbildningstid förbundna olägenheterna av överföring till

flottan av ett stort antal vid mobilisering obehövliga värnpliktiga och

ökning av övningsanslaget genom nyssnämnda anordning skulle kunna

undvikas, finner sig revisionen böra tillstyrka, att tjänstgöringen för marinen

79

i allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga ordnas på sätt

ovan angivits.

Vad härefter angår utbildningstiden för marinen i stationstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga, är denna för närvarande densamma som

för marinen i allmän tjänst och sjötjänst tilldelade värnpliktiga, eller 360

dagar. Då revisionen ansett sig böra föreslå en nedsättning av utbildningstiden

för de båda sistnämnda grupperna till 240 dagar, synes det

revisionen rättvist, att även här ifrågavarande värnpliktiga komma i åtnjutande

av samma nedsättning, och att alltså utbildningstiden för marinen

i stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga bestämmes till 240 dagar.

I fråga om utbildningstidens förläggning ansluter sig revisionen till

det av marinmyndigheterna härutinnan framlagda förslaget.

2. Kustartilleri tjänst.

Enligt gällande värnpliktslag äro de vid marinen i kustartilleritjänst

inskrivna vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna

— skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar,

vilken tjänstgöring fullgöres med en första tjänstgöring om 323 dagar,

som tager sin början under första eller andra året, och en repetitionsövning

om 42 dagar under fjärde året.

För erhållande av nödig säkerbetsbesättning å kustfästningarna uppdelas

de värnpliktiga i och för första tjänstgöringen i två grupper, av

vilka den ena inrycker på hösten och den andra på våren.

Tjänstgöringen fullgöres på sätt nedanstående grafiska framställning

utvisar.

u/u Första

1. året.I

2. året. |

3. året. |

4. året. I

tjänstgöring (höstgruppen) so/9

!

s/j

Första tjänstgöring (vårgruppen)

S!/l!

18/8 Rep.-övn. 3%

1

323 dagar

42 »

365 dagar

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att den i gällande värnpliktslag stadgade tiden för första

tjänstgöringen vid kustartilleriet skulle avkortas med 87 dagar. Av

Förslag om

minskning av

tjänstgöringstiden

för

värnpliktiga

av 1919 års

klass.

80

Chefens för

kustartilleriet

yttrande.

Tjänstgöringstiden

180

dagar.

skal, som förut anförts, torde, därest en minskning av tjänstgöringstiden

av riksdagen beslutes, denna komma att bliva mindre än sålunda föreslagits.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av

den i § 27 mom. 1 A. värnpliktslagen för kustartilleriet tilldelade »vapenföra

värnpliktiga i allmänhet» stadgade sammanlagda tjänstgöringstiden

till alternativt 180, 240 eller 300 dagar.

Beträffande de sålunda framställda förslagen har chefen för kustartilleriet

uti sitt i ärendet avgivna yttrande — under åberopande av

sin tidigare i sammanhang med frågan om nedsättning av utbildningstiden

för värnpliktiga av 1919 års klass angivna principiella ställning

till frågan om tjänstgöringstidens längd för kustartilleriets vapenföra

värnpliktiga — anfört följande:

Ehuruväl det med hänsyn till önskvärdheten att bibringa en så god

rekrytutbildning som möjligt skulle vara förmånligt att, därest tjänstgöringstiden

omfattade endast 180 dagar, låta de värnpliktiga fullgöra

denna i en följd utan repetitionsövning, kunde emellertid detta av andra

skäl icke låta sig göra. Nödvändigheten av repetitionsövningar vore så

allmänt erkänd, att skälen härför icke syntes behöva här närmare belysas.

Det behövde endast erinras därom, att utan repetitionsövningar

med däri deltagande äldre årsklasser personaltillgången aldrig bleve tillräcklig

för tillämpningsövningar i större förband. Dylika övningar utgjorde

emellertid en nödvändig förutsättning för att dana och vidmakthålla

personalens av alla olika kategorier krigsduglighet och tjänstbarhet.

Man måste för den skull anse det nödvändigt, att repetitionsövningar

inginge i de vapenföra värnpliktigas fredstjänstgöring. I likhet med

vad nu vore fallet, torde för kustartilleriets del en dylik repetitionsövning

få anses tillfyllest.

Enligt nu gällande värnpliktslag vore repetitionsövningens vid kustartilleriet

längd 42 dagar. Detta antal dagar kunde icke minskas. Erfarenheten

hade tvärt om givit vid handen, att med hänsyn till de olika

övningarnas natur och omfattning den till förfogande stående tiden vore

ytterst knapp. Under ifrågavarande övningar (regementsövningarna)

81

måste nämligen stampersonalen och de värnpliktiga till en.början genomgå

en repetition av föregående utbildning. Den härför erforderliga tiden

kunde ej beräknas kortare än 3 veckor, om över huvud taget de nödvändiga

skjut-, minerings- och bevakningsövningarna m. m. skulle kunna

medhinnas. Återstående 3 veckor kunde således disponeras för tillämpningsövningar

i mindre och större förband. Då emellertid vissa dagar

mellan de olika krigsövningarna etc. nödvändigtvis måste avses dels för

•beredande av erforderlig vila åt trupperna, dels för utförande av nödiga

rustnings- m. fl. arbeten för påföljande övning samt dels även några

dagar måste reserveras för avrustning och inlämning av materiel m. m.

efter repetitionsövningarnas slut, uppginge med tillämpning av nu gällande

bestämmelser den för krigsövningarna i större förband disponibla

tiden endast till 1 Va å 2 veckor, vilken tid givetvis icke kunde minskas.

Som av ovanstående torde framgå, borde det för repetitionsövningarna

vid kustartilleriet nu stadgade dagantalet icke reduceras. Under

denna förutsättning skulle således i nu förevarande fall den första tjänstgöringen

få en längd av 138 dagar, d. v. s. något mera än 41/» månader.

Av denna tid måste, såsom ovan antytts, omkring 3 veckor avses för

tillämpningsövningar under regementsövningarna. Rekrytårsklassen måste

nämligen alltid deltaga i sagda övningar, på det att dels personaltillgången

skulle bliva tillräcklig för desammas anordnande, dels befälspersonalen

skulle få tillfälle att i erforderlig utsträckning deltaga i samma

övningar. Att under den återstående tiden av 3 månader och 3 veckor

medhinna en blott något så när tillfredsställande rekrytutbildning vid

kustartilleriet vore icke möjligt. Förutom allmän militär utbildning måste

ju kustartillerirekryten bibringas ej blott nöjaktig kännedom om den ofta

rätt komplicerade materiel, han vid krigstiilfälle skulle handhava, utan

även sådan utbildning i skjutning med pjäser, såväl skol- som övnings■och

stridsskjutning, respektive i min- och båttjänst m. m., att han kunde

fylla en mobiliseringsbefattning vid vederbörlig yrkesavdelning. De för

kustartilleripersonalens utbildning och tjänstbarhet så viktiga skjut- och

mineringsskolorna hade för närvarande en varaktighet av omkring

2 respektive 4 månader. Att minska tiden för dessa skolor i avsevärd

mån läte sig icke göra, därest de skulle kunna fylla sitt ändamål. Värnpliktiga

med en- rekrytutbildningstid av mindre än 4 månader kunde

icke, utan att ändamålet med skolorna förfelades, ingå i nämnda skolor.

Det vore nämligen omöjligt att exempelvis å artilleriavdelningen under

en tid av 2—3 månader medhinna rekrytutbildning i allmänhet ävensom

utbildning i artilleritjänst med därtill hörande materielkännedom, exercis,

förberedande skjutövningar och skarpskjutningar med pjäser, vilket allt

1126 20 ll

82

vore nödvändigt, innan de värnpliktiga inginge i pjäsbetjäningarna under

skjntskölans skjutövningar. Detta senare vore likväl nödvändigt för att

över huvud taget skjutskola skulle kunna anordnas, enär stammanskapet

enbart ingalunda vore tillräckligt härför. Samma omdöme gällde även

beträffande mineringsskolorna. Härtill komme, att en mycket stor del,

f. n. omkring 50 procent, av utbildningstiden måste användas till handräcknings-

m. fl. dylika arbeten. Så länge antalet vakanser inom stammanskapet

vore så stort och antalet militärarbetare till kustartilleriet så

ringa som nu, kunde någon förbättring härutinnan icke åstadkommas

med mindre civila arbetare anställdes vid truppförbanden (se nedan).

Med en tjänstgöringstid för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga

av här ifrågavarande utsträckning kunde således ett nöjaktigt utbildningsresultat

icke erhållas. Ej heller kunde åtminstone för närvarande

under sådana förhållanden kustfästningarnas krigsberedskap upprätthållas.

Med det stora antalet vakanser bland stammanskapet, som nu förefunnesT

vore det nämligen nödvändigt, att tillräckligt utbildade vapenföra värnpliktiga

av kustartilleriet ständigt funnes tillgängliga inom sagda fästningar,

på det att föreskriven materiel måtte kunna bemannas vid försvarsberedskap.

Att detta icke läte sig göra med en så kort första

tjänstgöringstid som 138 dagar vore uppenbart, även om inryckning i

omgångar tillgrepes. Någon krigsberedskap kunde för den skull under

denna förutsättning icke upprätthållas mer än under en helt kort tid av

året. Ej heller komme den inre tjänstens krav att kunna tillgodoses

under större delen av året. Kunde i en framtid antalet stammanskap

uppbringas till sådan omfattning, att det bleve tillräckligt för fyllande

av personalbehovet vid försvarsberedskap och för inre tjänsten, bortfölle

givetvis nödvändigheten att härför avse vapenföra värnpliktiga.

Såsom slutomdöme ville chefen för kustartilleriet alltså framhålla,

att en utbildningstid för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga av 180

dagar vore absolut otillräcklig och omöjligen kunde medföra ett nöjaktigt

utbildningsresultat. Skulle likväl en dylik utbildningstid fastställas,

syntes den böra fördelas på en första tjänstgöringstid om 138

dagar och en repetitionsövning om 42 dagar. Första tjänstgöringen

borde fullgöras av samtliga värnpliktiga på en gång, enär detta vore

fördelaktigt ur utbildningssynpunkt och en inryckning i två omgångar

i alla händelser icke skulle kunna tillgodose vare sig krigsberedskapskravet

eller fredstjänsten. Vad anginge in- och utryckningstiden, borde

påpekas, att den för regementsövningarna nu stadgade tidpunkten av

liera skäl icke borde i väsentlig mån ändras. Utgående från att repetitionsövningen

och även första tjänstgöringen således borde avslutas i

83

slutet av september, borde alltså den första tjänstgöringen taga sin början

i mitten av maj och repetitionsövningen i mitten av augusti.

Beträdande en sammanlagd tjänstgöringstid av 240 dagar gällde

ifråga om behovet av repetitionsövning och dennas längd vad ovan sagts

med avseende å en tjänstgöringstid av 180 dagar. För första tjänstgöringen

skulle alltså i förevarande fall återstå en tid av 198 dagar.

Härunder måste de värnpliktiga även deltaga i regementsövningarna,

före vilka eller åtminstone före vilkas tillämpningsövningar rekrytutbildningen

måste vara avslutad. För denna utbildning skulle därför 156,

möjligen 177 dagar stå till förfogande. Härvid måste dock ihågkommas

det redan påpekade förhållandet, att en avsevärd del av den disponibla

tiden med nödvändighet måste avses för handräcknings- m. fl. arbeten

och sålunda undandroges utbildningsarbetet. Detta beklagliga faktum

hade av chefen för kustartilleriet upprepade gånger påvisats. Någon förbättring

härutinnan torde icke kunna förväntas, förrän frågan om civila

arbetares anställande vid truppförbanden och inom kustfästningarna bringats

till en lycklig lösning. Utredning angående denna fråga påginge

för närvarande, och hade chefen för kustartilleriet för avsikt att i sinom

tid inkomma med förslag i ärendet. Nämnda förhållande kunde emellertid

icke förbises vid bestämmandet av utbildningstidens längd för vapenföra

värnpliktiga vid kustartilleriet.

För rekrytutbildningen skulle i föreliggande fall, som nämnts, omkring

5V4 å 53/4 månader stå till förfogande. För att erhålla ett ur

utbildningssynpunkt så tillfredsställande resultat som vore möjligt med

en så kort tjänstgöringstid, vore det även i detta fall nödvändigt att

samtliga värnpliktiga inryckte samtidigt. En inryckning i två — flera

kunde icke tänkas med hänsyn till personaltillgången — omgångar skulle

nämligen medföra stora olägenheter. Av dessa behövde i detta sammanhang

endast påpekas: omöjligheten för den värnpliktskontingent, som

i så fall skulle vara i tjänstgöring under vinterhalvåret, att erhålla erforderlig

utbildning i skjutning mot rörligt mål på sjön, i min- och båttjänst,

i bevakningstjänst m. m.; omöjligheten för halva årsklassen att

få deltaga i mer än en regementsövning med därav följande dels otillräcklig

utbildning i tillämpningsövningar för sagda värnpliktskontingent,

dels för ringa personaltillgång under regementsövningarna; svårigheten,

att låta stammanskapets skolor planmässigt fortgå och att anordna skjutoch

mineringsskolor på grund av ringa tillgång på personal med därav

följande svårighet att upprätthålla kustartilleripersonalens av olika kategorier

tjänstbarhet; olägenheten i ekonomiskt avseende av att nödgas

iinstgöringatiden

240

dagar.

84

anordna vissa skjut- m. fl. övningar två gånger varje övningsår; svårigheten

att på grund av ringa personaltillgång tillgodose fredstjänstens

och material vårdens krav på arbetsmanskap.

Av det sagda torde framgå, att de vapenföra värnpliktiga i förevarande

fall ovillkorligen borde inrycka på en gång. Den till buds

stående tiden bleve i alla händelser icke tillräcklig för att medgiva, att

de värnpliktiga bibringades en ur militär synpunkt godtaglig utbildning.

Under fasthållande vid att repetitionsövningen och därmed även första

tjänstgöringen borde avslutas med utgången av september månad, borde

sistnämnda tjänstgöring taga sin början omkring den 15 mars. Såsom

ovan antytts, vore det ofrånkomligt, att de värnpliktiga inginge i de

för kustartilleripersonalens utbildning nödvändiga skjut- och mineringsskolorna,

enär i annat fall dessa skolor icke kunde anordnas. Nämnda

båda skolor måste vara avslutade vid regementsövningarnas början i

mitten av augusti.. Skjutskolan måste därför börja i slutet av juni och

mineringsskolorna i mitten av april. Att under tiden den 15 mars-"—

slutet av juni respektive mitten av april utbilda de värnpliktiga, förutom

i övriga till rekrytutbildningen hörande ämnen, även i artilleri- respektive

mintjänst m. m. så, att de kunde med fördel deltaga i nämnda skolors

övningar, läte sig icke göra. Den ytterligare tid. som härför skulle erfordras,

kunde ej sättas lägre än omkring lfa månad. Härav följde,

att en första tjänstgöring av 198 dagar icke kunde lämna ett ur utbildningssynpunkt

nöjaktigt resultat. Detta bleve så mycket mera uppenbart,

om man även toge i betraktande nödvändigheten av att vapenföra

värnpliktiga toges i anspråk för handräckningstjänst o. dyl.

Då, såsom ovan påvisats, inryckning i omgångar icke borde ifrågakomma

för här berörda värnpliktiga, vore det tydligt, att krigsberedskapen

ej heller kunde upprätthållas mer än under en mindre del av

året. Under mer än halva året kunde således säkerhetspiketerna icke

bemannas — därest icke antalet stammanskap väsentligen höjdes.

Även ur denna synpunkt vore därför den ifrågasatta tjänstgöringstiden

för kort.

Upprätthållandet av fredstjänsten komme även att möta mycket

stora svårigheter. Under tiden den 1 oktober—den 15 mars skulle ju

endast finnas en halv årsklass icke vapenföra värnpliktiga i tjänstgö.

ring vid varje truppförband, ett alldeles för ringa antal för bestridande

av erforderliga handräcknings- m. fl. arbeten. För att den dyrbara och

mångskiftande materielen skulle kunna få erforderlig skötsel och vård

måste i så fall åtminstone för närvarande allt disponibelt stammanskap

användas härtill, varigenom organiserandet av föreskrivna skolor för detta

85

manskap icke skulle kunna äga rum, vilket förhållande i sin ordning

skulle medföra så betänkliga olägenheter med hänsyn till den oundgänglingen

erforderliga underbefälsutbildningen, att redan av denna anledning

en tjänstgöringstid av ifrågavarande längd icke kunde i militärt

hänseende accepteras. Skulle rekryteringen av stammanskapet avsevärt

förbättras eller komme civila arbetare att i erforderlig utsträckning anställas

vid kustartilleriet, torde dock berörda förhållanden ställa sig åtskilligt

gynnsammare.

På grund av vad sålunda anförts måste chefen för kustartilleriet

framhålla, att en tjänstgöringstid av 240 dagar för kustartilleriets vapenföra

värnpliktiga icke kunde möjliggöra vare sig en nöjaktig utbildning

av personalen eller ett tillgodoseende av krigsberedskapen och

fredstjänsten inom kustfästningarna. Om det oaktat en utbildningstid

av nämnda varaktighet skulle fastställas, borde den fördelas på en första

tjänstgöring om 198 dagar under tiden mitten av mars—slutet av

september andra året och en repetitionsövning om 42 dagar under tiden

den 18 augusti—den 30 september fjärde året.

Med avseende å en sammanlagd tjänstgöringstid av 300 dagar

gällde i fråga om behovet av repetitionsövning och dennas längd vad

förut anförts. Första tjänstgöringen skulle således i detta fall komma

att erhålla en längd av 258 dagar. Med hänsyn till utbildningen vore

det, såsom tidigare nämnts, utan tvivel fördelaktigast, om de värnpliktiga

inryckte samtidigt. Lämpligaste tiden för första tjänstgöringen

torde under denna förutsättning vara slutet av januari—böran av oktober.

Anledningen till att utryckningen i detta fall föreslagits skola äga

rum något efter regementsövningarnas slut, d. v. s. något senare än

den 30 september, hade sin grund däri, att behovet av handräckningspersonal

för- särskilt materielens återställande och skötsel vore mycket

stort under tiden närmast efter nämnda övningars avslutande och att utbildningen

i övrigt bleve lagd till sådan del av året, att övningarna

kunde bedrivas planmässigt. Med en första tjänstgöringstid av här ifrågavarande

längd torde en tillfredsställande rekrytutbildning kunna bibringas

de värnpliktiga, dock endast under förutsättning att utbildningstiden

förlädes enligt ovanstående förslag och att särskilda åtgärder vidtoges

för att hindra, att övningstiden allt för mycket inskränktes på

grund av handräckningsarbeten o. dyl.

Med hänsyn till kustfästningarnas krigsberedskap vore det emellertid

av stor betydelse, att de värnpliktiga inryckte i omgångar, på det

att tillräckligt utbildade vapenföra värnpliktiga alltid måste finnas att

janstgöringstiden

300

dagar.

86

tillgå därstädes. En sådan inryckning i omgångar komme dock även

i detta fall att medföra stora olägenheter, framför allt i utbildningsavseende.

För att möjliggöra, att samtliga värnpliktiga finge tillfälle att

deltaga i regementsövningarna under sin första tjänstgöring och på det

att åtminstone den ena kontingenten värnpliktiga måtte erhålla lämplig

tid för utbildningen, borde denna kontingent börja sin tjänstgöring i

mitten av januari och avsluta densamma med september månads utgång.

Utgående härifrån och för att möjliggöra lämplig förskjutning av tjänstgöringstiderna

kunde därför den andra värnpliktskontingenten icke inrycka

tidigare än i mitten av juni. I enlighet med vad ovan påvisats,

kunde under sådana omständigheter sagda kontingent icke deltaga vare

sig i skjut- och mineringsskolorna eller i regementsövningarnas tillämpningsövningar,

givetvis till stort men för såväl sin egen som övrig kustartilleripersonals

utbildning. Sistnämnda förhållanden kunde bliva något

gynnsammare, om fordran på lämpligaste utbildningstid för den ena

kontingenten ävensom på lämplig förskjutning av tjänstgöringstiderna

eftersattes och kontingenternas inryckningsdagar bestämdes så, att första

kontingenten inryckte den 1 februari och utryckte i mitten av oktober

samt andra kontingenten inryckte den 15 maj och utryckte omkring den

1 februari. Men även i detta fall kunde andra kontingentens värnpliktiga

icke erhålla erforderlig rekrytutbildning före skjut- och mineringsskolornas

samt regementsövningarnas början (jfr ovan), varför resultatet

allt fortfarande bleve otillfredsställande ur utbildningssynpunkt.

* Med en första tjänstgöringstid av 258 dagar vore det således över

huvud taget omöjligt att tillgodose kravet på nöjaktig utbildning, därest

de värnpliktiga skulle inrycka i omgångar, utan borde, om nämnda krav

skulle kunna tillgodoses, samtliga värnpliktiga inrycka på en gång. För

upprätthållande av kustfästningarnas krigsberedskap under tiden början

av oktober—slutet av april måste i sistnämnda fall avses stammanskap,

vilket i sin ordning krävde väsentligen förbättrad rekrytering.

Vad upprätthållandet av fredstjänsten beträffade, komme detta, om

samtliga värnpliktiga iniyckte på en gång, att vålla svårigheter undei;

tiden början av oktober—slutet av januari. Rörande därmed förknippade

olägenheter ävensom åtgärder däremot hänvisades till vad därom ovan

framhållits.

Därest de värnpliktiga skulle inrycka i omgångar, komme såsom

ovan visats, en nöjaktig utbildning icke att kunna bibringas dem. Beträffande

kust-fästningarnas krigsberedskap kunde denna något bättre

tillgodoses i dylikt fall än om de värnpliktiga inryckte på en gång; någon

större fördel i detta avseende uppnåddes emellertid ej. Vad freds

-

87

tjänsten beträffade, skulle visserligen under ifrågavarande förutsättning

värnpliktiga finnas att tillgå året om, men måste då, såsom även nu

vore fallet, vapenföra värnpliktiga i stor utsträckning tagas i anspråk

för handräcknings- m. fl. arbeten, vilket åter i hög grad menligt inverkade

på deras utbildning.

Såsom en sammanfattning av vad nu framhållits torde följande få

anföras:

ur utbildningssynpunkt vore en gemensam inryckning obetingat att

föredraga framför inryckning i omgångar;

ur krigsberedskapssynpunkt vore intet av de två inryckningssätten

tillfredsställande,- dock tillgodosåges krigsberedskapen något bättre genom

en inryckning i omgångar än genom gemensam inryckning;

fredstjänsten kunde genom de värnpliktigas inryckning i omgångar

tillgodoses året om, varvid likväl borde uppmärksammas, att detta kunde

ske endast i samband med en ytterligare försämring av utbildningen.

Genom anställande av civila arbetare kunde denna fråga tillfredsställande

ordnas, även om de värnpliktiga inryckte på en gång.

Som ett slutomdöme kunde framhållas, att en tjänstgöringstid av

300 dagar för kustartilleriets vapenföra värnpliktiga under vissa, ovan

närmare angivna, förutsättningar kunde medföra en tillfredsställande utbildning,

men att kraven å god utbildning och upprätthållande av kustfästningarnas

krigsberedskap icke samtidigt kunde uppfyllas. Skulle

dock en dylik tjänstgöringstid fastställas, ville chefen för kustartilleriet

föreslå, att densamma fördelades på en första tjänstgöring om 258 dagar

från slutet av januari—början av oktober andra året samt en repetionsövning

om 42 dagar under tiden den 18 augusti—den 30 september

fjärde året ävensom förorda, att de värnpliktiga inkallades på en gång.

Under hänvisning till vad ovan framhållits, kunde som svar å försvarsrevisionens

frågor beträffande vapenföra värnpliktiga i allmänhet

följande anföras:

1. De förutsättningar, under vilka den sammanlagda tjänstgöringstiden

för vapenföra värnpliktiga i allmänhet kunde nedsättas till nedanstående

antal dagar, vore:

a) vid 180 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång;

att man åtnöjde sig med en i alla avseenden underhaltig utbildning

av ifrågavarande värnpliktiga,

Samman

fattning.

88

att fordringarna på stammanskapets utbildning och i samband därmed

kravet på en tillfredsställande underbefälsrekrytering väsentligt inskränktes,

att de värnpliktiga beräknades deltaga i upprätthållande av kustfästningarnas

krigsberedskap endast under omkring IV» månad av året

samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt skulle sk&

med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å andra sidan

krävde, att stamkadrerna vore fulltaliga,

att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets

truppförband för handräcknings- m. fl. arbeten, för materielens vård

m. m. eller att ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades

kustartilleriet;

b) vid 240 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång,

att man åtnöjde sig med en i de flesta avseenden otillräcklig utbildning

av ifrågavarande värnpliktiga,

att fordringarna på stammanskapets utbildning och i samband därmed

kravet på en tillfredsställande underbefälsrekrytering väsentligt ininskränktes,

att de värnpliktiga beräknades deltaga i upprätthållande av kustfästningarnas

krigsberedskap endast under omkring 3Va månader av

året samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt skulle

ske med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å andra sidan

krävde, att stamkadrema vore fulltaliga,

att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets

truppförband för handräckningsarbeten och materielvård m. m. eller att

ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades kustartilleriet.

c) vid 300 dagars tjänstgöringstid:

att de värnpliktiga inkallades till tjänstgöring i en omgång,

att ett tillräckligt antal civila arbetare anställdes vid kustartilleriets

truppförband för handräckningsarbeten och materielvård m. m. eller att

ett högst betydligt ökat antal militärarbetare tilldelades kustartilleriet,

att kustfåstningarnas krigsberedskap icke upprätthölles med tillhjälp

av tillräckligt utbildade värnpliktiga mer än under omkring 51 /2 månader

av året samt att i konsekvens därmed förutsattes, att detta i övrigt

skulle ske med uteslutande anlitande av stammanskap, något som å

andra sidan krävde, att stamkadrerna vore fulltaliga.

89

2) För att bästa möjliga utbildningsresultat skulle kunna erhållas,

borde ifrågavarande dagantal fördelas enligt följande:

a) vid 180 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 138 dagar under tiden 14/&—30/», andra

året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden I8/s—30/9, fjärde året;

b) vid 240 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 198 dagar under tiden 15/s—30 *, andra

året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden I8/s—30/9, fjärde året;

c) vid 300 dagars tjänstgöringstid:

på en första tjänstgöring om 258 dagar under tiden 25/i—“/io,

andra året, och

en repetitionsövning om 42 dagar under tiden 18/s—3%, fjärde året.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben förklarat

sig i allt väsentligt instämma i vad chefen för kustartilleriet anfört

beträffande olägenheterna av övningstidens nedsättande för kustartilleriets

vapenföra värnpliktiga i allmänhet. I övrigt ville marinstabschefen

i denna fråga anföra följande.

I det yttrande, som av marinstabschefen den 12 december 1919

avgivits angående ifrågasatt avkortning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga

av 1919 års klass, hade framhållits vikten av, att kustfästningarnas

krigsberedskap upprätthölles. Den av chefen för kustartilleriet

nu förebragta utredningen syntes till fullo utvisa, att förverkligandet

av de nu ifrågasatta olika avkortningsalternativen för de vapenföra värnpliktiga,

som ej vore studenter eller med dem likställda, skulle under

mer eller mindre betydande delar om året omöjliggöra upprätthållandet

av en nöjaktig säkerhetsvakt åt sjösidan vid Stockholm och Göteborg

samt vid flottans huvudstation i Karlskrona, detta så mycket mindre

som en bland de av chefen för kustartilleriet för en dylik nedsättning

angivna förutsättningarna, nämligen den att kustartilleriets stamkader

skulle vara fulltalig, icke kunde antagas möjlig att förverkliga. Vid

sådant förhållande framställde sig den frågan, huruvida icke en uppdelning

av ifrågavarande värnpliktskontingent under dess första tjänst

12

-

Chefens för

marinstaben

yttrande.

1 126 20

90

göring i två omgångar, oaktat de därmed förenade betydande olägenheterna

för såväl stampersonalens som de värnpliktigas utbildning, vore

att föredraga framför den av chefen för kustartilleriet förordade anordningen

med samtidig inryckning av värnpliktiga.

De olika kontingenternas inryckningstider borde i så fall förläggas:

vid 180 dagars tjänstgöring till början av juni första året respektive

mitten av januari andra året, vid 240 dagars tjänstgöring till

början av oktober första året respektive början av april andra året och

vid 300 dagars tjänstgöring till mitten av maj första året respektive

mitten av januari andra året. Tjänstgöringstiden komme därigenom att

fördelas enligt nedanstående.

180 dagar.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni Juli

Aug.

Sept. Okt.

Not.

Dec.

Forsta kontingenten;

första året

Fjärde året

Andra kontingenten; andra

året

Fjärde året

Jan.

Febr.

i i

Mars

April

i.

Maj

240 dagar.

Juni Juli

i i

Aug.

i

Sept. Okt.

Nov.

J)ec.

!

Första kontin

-

genten; första året Fjärde året

Andra kontingenten; andra året

Fjärde året

300 dagar.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Not. Dec.

-1-1-|-1—-1-1---1-—|--|-1--|—--1

Första kontingenten; första året

Fjärde året

■I

Andra kontingenten; andra året

I

-

Fjärde året

91

Oaktat den förbättring av krigsberedskapen, som härigenom stode

att vinna, på intet vis kunde betecknas som tillfredsställande, hölle

marinstabschefen dock före, att den uppvägde de därmed förenade, nyss

antydda olägenheterna med avseende å utbildningen vid kustartilleriet;

på den grund förordades inryckning i två omgångar.

Under alla omständigheter komme en avkortning av den nu föreskrivna

övningstiden att, därest antalet militärarbetare ej ökades, medföra

krav på anställning av civila arbetare för utförande av handräckningsgöromål.

Beträffande vikten av att vidmakthålla säkerhetstjänsten å kustfästningarna

hänvisades till vad därom funnes anfört i förut omförmälda

hemliga skrivelse angående marinens krigsberedskap. I de däri framhållna

synpunkterna hade chefen för kustartilleriet förklarat sig instämma.

Utbildningstiden för marinen i kustartilleritjänst tilldelade vapenföra

värnpliktiga utgör för närvarande sammanlagt 365 dagar. Då revisionen

ansett sig böra föreslå en nedsättning av utbildningstiden för marinens

övriga vapenföra värnpliktiga ävensom för värnpliktiga, tilldelade

härens specialvapen, till 240 dagar, finner revisionen sig böra tillstyrka,

att utbildningstiden jämväl för nu ifrågavarande värnpliktiga bestämmes

till 240 dagar.

Beträffande förläggningen av denna tjänstgöringstid hava olika meningar

gjort sig gällande hos marinens myndigheter. Chefen för kustartilleriet

har sålunda av utbildningshänsyn föreslagit, att samtliga värnpliktiga

skola inrycka på en gång, under det att chefen för marinstaben

med hänsyn till nödvändigheten av att upprätthålla en viss grad av

krigsberedskap året runt vid kustfästningarna förordat en inryckning i

omgångar, oaktat därmed förenade betydande olägenheter.

Bevisionen har icke ansett sig böra taga ställning till denna fråga,

vilken lämpligen synes böra av Kungl. Maj:t göras till föremål för särskild

utredning. Skulle det därvid befinnas lämpligt att verkställa en

inkallelse i omgångar, anser revisionen, att utbildningstiden för de till

vinterkontingenten hörande värnpliktiga bör ökas med 30 dagar, i likhet med

vad revisionen föreslagit för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen.

Likaså kan det möjligen finnas önskvärt att genom hemförlovning i

högst 30 dagar öka tjänstgöringsperioden för vintergruppen. Därigenom

skulle nämligen de till denna grupp hörande värnpliktiga beredas möjlighet

till ett mera utsträckt deltagande i den praktiska skjututbildningen

på våren och i mineringsskolans övningar.

Försvarsrevislonens

yttrande.

92

1901 års

vårnpliktslag.

På grund av det även vid kustartilleriets truppförband förefintliga

stora antalet vakanser bland det fast anställda manskapet, kan det jämväl

vid kustartilleriet, liksom vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,

möjligen bliva nödvändigt att av de fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga beordra erforderligt antal till tjänstgöring vid kustartilleriet

under 210 dagar. Det av revisionen i förevarande hänseende beträffande

nyssnämnda truppslag vid hären föreslagna bemyndigandet för

Kungl. Maj:t torde alltså böra avse jämväl kustartilleriet.

Under förutsättning att inkallelse äger rum i två omgångar, skulle

tjänstgöringen kunna ordnas på sätt nedanstående grafiska framställning

utvisar.

V interomgången.

1. året,

1920. f

2 året ^ g5ri”g (198 + 80—) 228 dagar 18/s *)

. 1921.’) ”;

Vio Första tjänst

)

198 dagar

J (30) »

Sommar- J2. året, V

omgången. \ 1921. (

4. året. \ ,

1923. /''

V* Första tjänstgöring 198 dagar 17/io

i8/8 Rep.-övn.30/fl

198 »

42 »

240 dagar

*) Tjänstgöringsperioden kan eventuellt förlängas genom hemförlovning i högst 30 dagar.

II. Vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

Enligt 1901 års värnpliktslag var tjänstgöringstiden lika för alla,

samma vapenslag eller tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga. Den omständigheten,

att en värnpliktig besatt på ett eller annat sätt kvalificerad

högre allmänbildning, medförde icke någon vare sig förlängning eller

avkortning av tjänstgöringstiden.

Värnpliktig, som avlagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter

följande propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, ävensom

värnpliktig, vilken avlagt tandläkarexamen, fullgjorde två eller flera

repetitionsövningar i en följd. Värnpliktig, som tillhörde medicinsk fakultet

och idkade medicinska studier, men icke avlagt medicine kandidat

-

93

examen, ävensom värnpliktig, vilken såsom elev idkade studier vid tandläkarinstitutet,

kunde erhålla uppskov med repetitionsövning för ett år

i sänder, dock icke längre än till och med det år, vederbörande fyllde

26 respektive 24 år. Genom dessa bestämmelser var möjlighet beredd

för de studerande att mera obehindrat bedriva sina studier på samma

■gång som genom uppskov med repetitionsövningar och dessas fullgörande

i en följd deras yrkeskunskap kunde bättre tillgodogöras för den

militära organisationen.

Genom 1914 års värnpliktslag har en genomgripande förändring i

nu angivna hänseenden vidtagits. För att i största möjliga hänseende

draga nytta av värnpliktiga med högre allmänbildning stadgas sålunda,

att vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som

vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som

vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexarnen eller å

maskinistavdelning annan examen än maskinistexamen av tredje klass,

är, sedan han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra:

a) vid hären i sammanlagt 485 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring

om minst 400 dagar, som tager sin början under första året,

samt med en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra

och tredje åren;

b) vid marinen i 500 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 458 dagar, som

tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

Ifrågavarande längre utbildning avser bibringande av kompetens

för tjänstgöring såsom plutonchef eller i motsvarande befattning.

Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivnings förrättning, på sätt

Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt ovan nämnts, ändå att han icke avlagt där

omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig blivit inskriven redan

1914 års

värnpliktslag.

94

det år, då han fyllde 18 eller 19 år, är han skyldig av fullgöra sin

värnpliktstjänstgöring enligt förut omförmälda bestämmelser.

Studenter och likställda börja i allmänhet sin tjänstgöring samma

år de avlagt student- eller motsvarande examen, om de under året fylla

minst 18 år. Tjänstgöringen för de vid hären inskrivna tager sin början

i slutet av juni månad, d. v. s. kort efter studentexamen. Utbildningen

fortgår därefter i en följd till repetitionsövningarnas avslutande följande

år samt omfattar rekryt- och befälsutbildning. De värnpliktiga deltaga

i repetitionsövningarna vid vederbörligt truppförband andra året och

tredje året såsom pluton- eller troppchefer (motsvarande befattningar).

De vid marinen inskrivna inrycka i allmänhet i juni månad det år, inskrivningen

ägt rum, till tjänstgöring i en följd eller i vissa fall till

första tjänstgöring.

Då det beträffande vissa kategorier studerande är av vikt, att värnpliktstjänstgöringen

ordnas på ett praktiskt sätt såväl med hänsyn till

deras studier som på grund av det gagn, deras yrkesduglighet kan tillföra

den militära organisationen, hava särskilda bestämmelser härutinnan

i värnpliktslagen intagits. Sålunda stadgas, att därest vapenför värnpliktig

student eller likställd, vid någon statens högskola eller annan

därmed jämförlig högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare,

tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen,

att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör

vapenför student eller likställd sannolikt, att han kommer att idka sådana

studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda genom

värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än för studenter

och likställda föreskrivits, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott

under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Därvid må den

värnpliktige åtnjuta högst 45 dagars minskning av den för studenter

och likställda bestämda tjänstgöringstiden. Har den värnpliktige icke

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt

de studieprov, Konungen bestämmer, skall han, enligt vad Konungen

föreskriver, fullgöra den studenter och likställda annars åliggande

tjänstgöring; och räknas därvid genomgången militärutbildning honom

till godo, på sätt Konungen prövar skäligt.

95

A. Hären tilldelade studenter och likställda.

1. Studenter och likställda med undantag av medicine studerande, veterinärer,

tandläkare och apotekare.

Såsom förut nämnts, utgör för närvarande den sammanlagda tjänstgöringstiden

för hären tilldelade vapenföra studenter och likställda 485

dagar, fördelade å en första tjänstgöring om minst 400 dagar, som tager

sin början under första året, samt en repetitionsövning under vart och

ett av andra och tredje åren.

Nedanstående grafiska framställningar angiva den ungefärliga tidsindelningen

av utbildningstiden för studenter och likställda med undantag

av medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare.

Hären.

1. året. I

2. » I''

3.

1. året. I

2

3.

Infanteriet, trängen och intendenturtrupperna.

26/e Första tjänst

-

1-

göring (Hemförlovning i 14 dagar)

% Rep.-övn. 10/io

Rep.-övn.

. . 11 l

1

Kavalleriet.

46/e

Första tjänstgöring (hem-

1

förlovning i 16 dagar)

18/8 80/8Rep.-övn.12/io

Rep.-övn.

. 1 1 1

1

.

FEliartilleriet och positionsartilleriet.

4«/e

Första tjänstgöring (hem-

1

förlovning i 28 dagar)

30/s Rep.-övn. 12/io

!

Rep.-övn.

1-----------— —-1

425 dagar

30 »

30 »

485 dagar

(401 dagar

ij 42 »

I 42 ■>

485 dagar

(401 dagar

[ 42 »

I 42 »

485 dagar

96

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga

av

1919 års

klass.

Fästniugsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna.

26/« Första tjänstgöring (hem

-

förlovning i 21 dagar)

6/ö Rep.-övn. 18/io

1415 dagar

,1 35

Rep.-övn.

i i-

1 do »

Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.

485 dagar

2«/e

Första tjänstgöring (hemförlov-

ning i 21 resp. 23 dagar)

6 8/9 Rep.-övn.18—14/io

''j 415 dagar

Rep.-övn.

485 dagar

Uti sitt den 12 februari 1919 avgivna betänkande rörande minskning

av.utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att vapenföra studenter och likställda av nämnda års

klass skulle befrias från dem under innevarande år åliggande repetitionsövning,

omfattande vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna 30

dagar, vid rytteriet samt fält- och positionsartilleriet 42 dagar, samt vid

fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 35 dagar. Därjämte skulle de

värnpliktiga, vilka visade sig vara därav i behov, befrias jämväl från

så stor del av första tjänstgöringen, att de kunde för sina studier helt

disponera den hösttermin, som vid olika läroanstalter tager sin början i

slutet av augusti eller början av september innevarande år.

Uti den till årets riksdag i ärendet avlåtna propositionen har emellertid

Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med en vid revisionens betänkande

fogad reservation, föreslagit, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande

värnpliktiga avkortas med 130 dagar, däri inbegripet årets

repetitionsövning. ,

Såsom förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande en nedsättning för 1920 års klass av

den för vapenföra studenter och likställda sammanlagda tjänstgöringstiden

till 350 å 365 dagar. Beträffande tjänstgöringstidens fördelning

har därvid ifrågasatts två särskilda alternativ nämligen:

Alternativ 1. Den första tjänstgöringen skulle fullgöras:

97

med eu första tjänstgöring av omkring tre månader under första

årets sommarmånader, samt

med återstoden av samma tjänstgöring under andra året med inryckning

i januari månad och med en repetitionsövning under andra

året.

Alternativ 2. Den sammanlagda tjänstgöringen skulle fullgöras:

med en första tjänstgöring, fördelad på första, andra och tredje

årens sommarmånader; samt

med en repetitionsövning under vart och ett av andra och tredje

åren.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben

uti sitt, efter samråd med vederbörande truppslagsinspektörer samt

cheferna för fortifikationen och intendenturkåren, avgivna yttrande anfört

följande;

1. Under antagande, att repetitionsövning vid infanteriet omfattade

30 dagar skulle, enligt alternativ /, den föregående tjänstgöringen utgöra

320 å 335 dagar, fördelade med 90 dagar på första årets sommar och

230 å 245 dagar under andra årets åtta eller nio första månader.

Vad anginge resultatet av en sådan utbildning, d. v. s. huruvida

den vore nöjaktig för tjänstgöring såsom plutonchef, kunde på grund

av den hittills förvärvade erfarenheten sägas, att de vapenföra studenter,

som ägde särskild begåvning och fallenhet för militärtjänsten, kunde

lära sig att föra pluton någorlunda nöjaktigt under vanliga förhållanden,

men att de icke hunne att med plutonchefstjänstgöringen bliva så förtrogna,

att de under alla förhållanden förmådde behärska tjänstens olika

delar, t. ex. att med säkerhet bestämma plutonens användning såsom

spets inom marschbevakning, fältvakt inom förposttjänst eller i allmänhet

under sådana omständigheter, då plutonen skulle lösa svårare uppgifter.

Genom allenast en repetitionsövning bleve utbildningen icke i

tillräcklig grad befäst och tjänsteerfarenheten såsom plutonchef väsentligen

inskränkt. För det stora flertalet värnpliktiga syntes man följaktligen

endast böra uppställa fordran på halvtroppschefsutbildning.

Om det kravet uppställdes, att de vapenföra studenterna skulle, så

långt det vore med den förkortade tjänstgöringstiden möjligt, utbildas

till plutonchefer, kunde de icke under någon del av tjänstgöringstiden

användas såsom instruktörer för utbildning av vanliga vapenföra värnpliktiga

under den första tjänstgöringen. Eftergåves på denna fordran,

syntes det möjligt att använda de vapenföra studenterna efter omkring

13

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Infanteriet.

1126 20

98

KaTalleriet.

åtta månaders utbildning såsom biträdande instruktörer. Det vore dock

icke att förvänta, att samtliga hunne förvärva sig därför erforderlig

färdighet såsom sådana.

2. Enligt alternativ II skulle, efter avdrag av tiden för två repetition

sövningar, tillsammans 60 dagar, återstå en tjänstgöringstid av 290

å 305 dagar, fördelad med exempelvis 90, 100 och 100 resp. 95, 105

och 105 dagar, på första, andra och tredje årens sommarmånader. Utan

erfarenhet angående en på detta sätt delad utbildningstid vore det svårt

att med tillförlitlighet uttala sig angående densammas lämplighet. Det

ville dock synas som om delningen icke skulle verka fördelaktigt samt

resultatet sålunda icke bliva jämförligt med det, som kunde förväntas

av tillämpningen av alternativ I.

Ifråga om de vapenföra studenternas användning såsom instruktörer

gällde, i tillämpliga delar, vad nyss sagts härom vid alternativ

I.

3. Beträffande frågan, om tjänstgöringstiden ansåges böra fördelas

annorlunda än enligt ovan angivna båda alternativ, gåves det åtskilliga

skäl för att den första tjänstgöringen försigginge uti en följd. Ett så

långt avbrott i den första tjänstgöringen som fyra månader enligt alternativ

I medförde vissa olägenheter med hänsyn till utbildningens bedrivande,

men å andra sidan kunde det icke nekas, att för den första

utbildningen vore sommarmånaderna lämpligare än höstmånaderna, vadan

i allmänhet sett tillräckligt starka skäl icke syntes kunna anföras till

förmån för en ändring av ifrågavarande alternativ. Givetvis vore det en

mycket stor olägenhet, att detta upptoge allenast en repetitionsövning,

men denna olägenhet kunde knappast undvikas, när hela den sammanlagda

tjänstgöringstiden vore avsedd att utgöra endast 350 å 365

dagar.

På goda grunder torde det kunna sägas, att alternativ I hade övervägande

fördelar framför alternativ II.

Ifråga om de vapenföra studenter, som tilldelades kavalleriet, syntes

beträffande utbildningstiden och densammas fördelning i stort sett enahanda

synpunkter göra sig gällande som vid infanteriet.

Alternativ I syntes sålunda äga ett bestämt företräde framför alternativ

II. Vid kavalleriet kunde det dock med större skäl än vid infanteriet

vara önskvärt, att den första tjänstgöringen komme att fullgöras i

en följd. .

Nöjaktig utbildning för tjänstgöring såsom troppchefs ställföreträdare

kunde icke meddelas, icke heller för tjänstgöring såsom underbefäl

utom möjligen i vissa undantagsfall.

99

Do vapenföra studenterna kunde icke under den första tjänstgöringen

användas såsom instruktörer.

Rörande de vapenföra studenternas vid artilleriet tjänstgöring gällde

i allt väsentligt vad som sagts om motsvarande tjänstgöring vid infanteriet.

Någon troppchefsutbildning syntes över huvud taget icke vara möjlig

att meddela. Någon användning av de vapenföra studenterna såsom

instruktörer under den första tjänstgöringen kunde icke ifrågasättas.

Liksom vid förut omförmälda truppslag hade jämväl vid ingenjörtrupperna

alternativ I ett avgjort företräde framför alternativ 11. Det

syntes dock böra anmärkas, att för att under det första året oundgängligen

erforderlig teknisk utbildning skulle kunna medhinnas, borde den

första tjänstgöringen under nämnda år omfatta en tid av fyra månader.

Utbildning till troppchef (i motsvarande befattning) vore icke möjlig..

I vissa övningsgrenar kunde de vapenföra studenterna under den

första tjänstgöringen användas såsom biträdande instruktörer.

Ifråga om de vapenföra studenternas tjänstgöring vid trängen gällde

över huvud enahanda synpunkter som för motsvarande tjänstgöring vid

infanteriet.

Åven vad beträffade de vapenföra studenter vid intendenturtrupperna,

som utbildades till plutonchefer, gällde i tillämpliga delar, vad som

sagts under infanteriet. Meddelande åt dessa av intendentsutbildning

syntes med den ifrågasatta tjänstgöringstiden icke kunna medhinnas.

Såsom ovan nämnts, utgör utbildningstiden för hären tilldelade vapenföra

studenter och likställda enligt gällande värnpliktslag sammanlagt

485 dagar, vilken tjänstgöring, med undantag för medicine studerande,

veterinärer, tandläkare och apotekare, fullgöres med en första

tjänstgöring och två repetitionsövningar. Inryckningen till första tjänstgöringen

äger rum i slutet av juni under första värnpliktsåret och fortgår

därefter i en följd till slutet av augusti eller början av september

månad andra året. I anslutning till första tjänstgöringen fullgöres en

repetitionsövning med utryckning under förra hälften av oktober månad.

Den återstående repetitionsövningen äger rum å motsvarande tid

under tredje året. Utbildningen avser bibringande av kompetens för

tjänstgöring såsom plutonchef vid infanteriet eller i motsvarande befatt

-

Artilleriet.

Ingenjör

trupperna.

Trängen.

Intendentur

trupperna.

Försvars

revisionens

yttrande.

100

ning vid de övriga truppslagen (vid kavalleriet troppchefs ställföreträdare,

vid artilleriet och ingenjörtrupperna troppchef, vid trängen avdelningschef,

vid trängformation plutonchef, vid sjukvårdsformation sjukhusunderofficer

m. m. samt vid intendenturtrupperna plutonchef vid

förplägnadskompani o. d.).

Tydligt är, att den för studenter och likställda sålunda bestämda

långa tjänstgöringstiden skall, särskilt för dem som bedriva eller hava

för avsikt att bedriva studier vid universitet, högskolor och andra utbildningsanstalter

— och detta utgör givetvis det stora flertalet — vara

högst betungande. Under första tjänstgöringen gå två lästerminer helt

och hållet till spillo och på grund av de båda repetitionsövningarnas

avslutande först inemot mitten av oktober månad ytterligare två

halva lästerminer. Att detta skall för de värnpliktiga innebära de

allvarligaste olägenheter med hänsyn till deras såväl studier som

ekonomi, torde icke närmare behöva utvecklas. Också har från ifrågavarande

värnpliktigas sida vid upprepade tillfällen framhållits, att icke

blott en avkortning av tjänstgöringstiden utan jämväl och framför allt

en ändrad förläggning av densamma vore av behovet påkallad.

Vad då först beträffar tjänstgöringstidens längd, ligger det i sakens

natur, att då man nu går att vidtaga en väsentlig nedsättning av utbildningstiden

för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, man icke kan för

studenter och likställda bibehålla den nuvarande långa tjänstgöringstiden,

även om denna, såsom från de militära myndigheternas sida göres

gällande, är behövlig för att de värnpliktiga skola kunna utbildas för

de befattningar, för vilka de avses. Den olikställighet, som för närvarande

råder mellan dessa och övriga värnpliktiga, skulle därigenom bliva

ännu mera framträdande och med alL sannolikhet komma att betraktas

som en uppenbar orättvisa. Revisionen finner sig därför böra föreslå en

väsentlig nedsättning av den för studenter och likställda för närvarande

bestämda tjänstgöringstiden, och detta så mycket mera som en dylik

nedsättning jämväl ur allmänkulturell synpunkt måste anses vara väl

motiverad. Under sina överläggningar rörande tjänstgöringstidens längd

har revisionen kommit till det resultatet, att denna bör bestämmas till

365 dagar, eller samma dagantal som av försvarsberedningarna på sin

tid föreslogs för utbildning av värnpliktiga truppförare. Åven om resultatet

av en sålunda bestämd tjänstgöringstid icke kan bliva detsamma

som med den nuvarande väsentligt längre tiden, torde dock, såsom av

chefens för generalstaben i ärendet avgivna yttrande framgår, en sådan

utbildning kunna bibringas de värnpliktiga, att vid infanteriet, trängen

och intendenturtrupperna vissa av dem - bliva någorlunda nöjaktigt an

-

101

vändbara som plutonchefer (motsvarande befattningar) under vanliga förhållanden

och de övriga halvtroppchefsutbildade. Vid kavalleriet, artilleriet

och ingenjörtrupperna säges däremot utbildning såsom troppchef

(motsvarande befattning, vid kavalleriet troppchefs ställföreträdare) icke

kunna meddelas. Visserligen kan det med fog ifrågasättas, huruvida man

över huvud taget bör ålägga studenter och likställda en längre tjänstgöringstid

än övriga värnpliktiga endast för att utbilda dem till underbefäl,

men med hänsyn till den för närvarande rådande stora bristen på

dylikt befäl torde, åtminstone under provisorietiden och innan man på

annat sätt fått nämnda brist avhjälpt, en dylik anordning kunna fullt

försvaras.

Vad härefter angår tjänstgöringstidens förläggning och fördelning å

första tjänstgöring och repetitionsövningar, torde, i överensstämmelse

med vad förut anförts, härvid böra ordnas så, att de värnpliktiga vållas

minsta möjliga avbräck i sina studier. Med hänsyn härtill uppgjorde

revisionen sina båda förut omförmälda alternativ till tjänstgöringens förläggning

och fördelning. Då av chefens för generalstaben i ärendet avgivna

yttrande framgår, att det såsom alternativ I betecknade •— innefattande

tjänstgöringstidens fördelning i en första tjänstgöring, vilken

skulle fullgöras med omkring tre månader under första årets sommarmånader

och med återstoden under andra året med inryckning i januari

månad, samt med en repetitionsövning i omedelbar anslutning till första

tjänstgöringen — är det ur militär synpunkt fördelaktigare, finner revisionen

sig böra tillstyrka, att tjänstgöringstiden ordnas i överensstämmelse

med vad i nämnda alternativ föreslagits. Därigenom komma de

värnpliktiga i åtnjutande av icke blott en avsevärd förkortning — 120

dagar — av den nuvarande övningstiden utan jämväl den stora fördelen,

att de, som bedriva studier, behöva vara borta från dessa endast under

en och en halv lästermin. I detta sammanhang anser sig revisionen

böra framhålla, att sådana åtgärder i fråga om undervisningsplanerna

vid tekniska högskolan och liknande läroanstalter böra vidtagas,

att de värnpliktiga, vilka hava för avsikt att bedriva studier vid nämnda

läroanstalter, kunna påbörja dessa studier under andra värnpliktsåret.

Huru revisionen tänkt sig tjänstgöringstidens förläggning, framgår

närmare av nedanstående grafiska framställning.

16/e llA>

1. året I--1—-----1---i 87 (lagar

2/i Rep.-övn.1) 8/io

2. ,, 1- ■ ■■ ■ — — -1—■ 1-—I 278 »

365 dagar

x) Dagantalet = det för vederbörligt truppslag fastställda.

102

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för

värnpliktiga

av 1919 års

klass.

2. Värnpliktiga medicine studerande, veterinärer, tandläkare ocli apotekare.

Bland de vapenföra studenterna Intaga medicine studerande, veterinärer,

tandläkare och apotekare en särskild ställning. För dessa värnpliktiga

är utbildningstiden icke såsom för de övriga uppdelad i första

tjänstgöring och repetitionsövningar utan utgöres i stället av militärutbildning,

fackutbildning och facktjänstgöring.

Ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöring äger rum på sätt nedanstående

tabell utvisar.

Militär-

utbildning

Fack-

utbild-

Facktjänst-

göring

Summa

_

L årets

antal

dagar

2.årets

antal

dagar

ning

antal

dagar

Första

antal

dagar

Andra

antal

dagar

dagar

Läkare .........................

108

95

90

30

117

440 l)

Veterinärer ............

108

87

60

30

155

440 *)

Tandläkare och apotekare....................................

108

—

322

440 >)

x) För den, som påbörjar fackutbildningen tidigare än under fjärde året eller för vilken fackutbildningen

icke tager sin början senast under sjunde året, förlänges facktjänstgöringen med 45 dagar. (I. F., § 93: 3.)

Inryckning till första årets militärutbildning äger rum samtidigt med

övriga vapenföra studenter. Utbildningen bedrives gemensamt med

dessa, för veterinärer vid kavalleriet, för övriga vid infanteriet och till

samma omfattning som för dessa under ifrågavarande tid.

Andra årets militärutbildning äger i allmänhet rum under juni—- augusti och plägar förläggas för läkare till Skaraborgs regemente, för

veterinärer till artilleriet.

Fackutbildningen och facktjänstgöringen fullgöras i regel med början

tidigast under fjärde och senast under sjunde året. Facktjänstgöringen

äger rum antingen omedelbart efter fackutbildningen eller ock senare.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades

med 45 dagar. Å vilken del av tjänstgöringen avkortningen

lämpligen borde ske, ansågs böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma.

103

Uti den till årets riksdag i ärendet avlåtna propositionen har emellertid

Kungl. Maj:t föreslagit, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande

värnpliktiga avkortas med samma dagantal som för övriga studenter och

likställda eller med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande tjänstgöringstidens nedsättande för 1920

års klass till sammanlagt 350 å 365 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben

uti sitt i samråd med generalfältläkaren och vederbörande truppslagsinspektör

avgivna yttrande anfört följande:

Med hänsyn till ändamålet med de vapenföra medicine studerandes

värnpliktstjänstgöring, vilken i likhet med de vapenföra studenternas i

allmänhet skulle nedsättas till 350 å 365 dagar, borde den del av ifrågavarande

tjänstgöring, som vore att hänföra till deras militärutbildning

bliva i möjligaste mån oavkortad. Militärutbildningen vore nämligen

för militärläkarnas verksamhet av synnerligen stor betydelse. Då emellertid

enligt alternativ I de vapenföra studenternas tjänstgöring skulle

begynna med en utbildning av omkring tre månader, måste av denna

anledning första årets militärutbildning för vapenföra medicine studerande,

vilken hittills utgjort 108 dagar, minskas till nyss angivna tid,

sålunda till omkring 90 dagar. Andra årets militärutbildning, som nu

utgjorde 95 dagar, syntes liksom det första årets böra omfatta en tid

av omkring tre månader. ■ Den borde dock i intet fall understiga 90

dagar. På grund av omständigheternas tvång skulle sålunda militärutbildningen

komma att minskas omkring 20 dagar. Av den återstående

värnpliktstjänstgöringen syntes minst 75 dagar böra användas till fackutbildning,

återstoden till facktjänstgöring.

Det nu sagda gällde i tillämpliga delar även beträffande vapenföra

veterinärer.

Vad vapenföra tandläkare och apotekare anginge, hade dessa enligt

hittills tillämpade föreskrifter militärutbildning endast under första året.

Då deras militärutbildning, jämförelsevis sett, icke vore av samma betydelse

som de vapenföra medicine studerandes och veterinärernas, syntes

det — för att under deras fredstjänstgöring kunna i möjligaste mån

tillgodogöra sig deras yrkeskunskaper — böra tagas under övervägande,

Chefens för

generalstaben

yttrande.

104

Försvars

revlsionens

yttrande.

huruvida icke ifrågavarande utbildning skulle kunna minskas till omkring

60 dagar.

Likasom för övriga studenter och likställda bör tjänstgöringstiden

jämväl för medicine studerande, veterinärer, tandläkare och apotekare

bestämmas till sammanlagt 365 dagar.

I enlighet med värnpliktslagens föreskrifter bör denna tjänstgöringstid

uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring.

Beträffande det antal dagar, som bör tillmätas för var och en av dessa

tre. utbildningsperioder, torde det såsom hittills böra ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma. Revisionen anser sig endast böra framhålla, att

den för sin del icke har. något att erinra mot att tjänstgöringstiden

fördelas på sätt chefen för generalstaben uti sitt i ärendet avgivna yttrande

ifrågasatt.

B. Marinen tilldelade studenter och likställda.

1. Allmän tjänst och sjötjänst.

Såsom förut nämnts, utgör utbildningstiden för marinen tilldelade

vapenföra studenter och likställda 500 dagar. Denna tjänstgöring fullgöres

i allmän tjänst och sjötjänst i en följd med början under första

året. Tjänstgöringstidens förläggning framgår närmare av nedanstående

grafiska framställning:

1. året.l

2.

» I''

Utbildningen omfattar dels rekrytskola, dels underbefälstjänstgöring.

_ Under rekrytskolan genomgå de värnpliktiga först en allmänmilitär

utbildning, förlagd till land och pågående under tiden från inryckningen

och till augusti månads utgång. Därpå följer yrkesutbildnmg, vilken

pågår under september och oktober månader och förlägges beträffande

däcksavdelningen tillhörande värnpliktiga till för stammanskapet anordnad

signalskola och beträffande maskinavdelningen tillhörande värnpliktiga

till för stammanskapet anordnad maskinskola.

Efter avslutad rekrytskola kommenderas de värnpliktiga till underbefälstjänstgöring,

företrädesvis på mobiliseringsbemannade fartyg, varvid

de ingå i besättningslistorna i stället för underofficerare av 3:e graden,

stam, av motsvarande yrkesgren.

I

!500 dagar

l''

105

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades

med 60 dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen

i ärendet avlåtna propositionen föreslagit, att tjänstgöringstiden

avkortas med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens

nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för marinstaben

uti sitt i samråd med högste befälhavaren över kustflottan i ärendet

avgivna yttrande anfört följande:

För sjökaptener, styrmän och maskinister, tilldelade allmän tjänst,

samt studenter och likställda, tilldelade sjötjänst, borde tjänstgöringen förläggas

så, att utryckningsdagen för de vapenföra överensstämde med utryckningsdagen

för allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga tillhörande

årsklass. Därigenom kunde en viss utbildning hava hunnit

bibringas dem, innan de värnpliktiga tillhörande årsklassen inryckte,

vilket i någon mån skulle kunna göra dem lämpliga som förhandsmän.

Den ifrågasatta tjänstgöringstiden för dessa värnpliktiga medgåve

ej att nöjaktig utbildning erhölles för sådan tjänstgöring, för vilken de

hittills avsetts.

Under hänvisning till vad förut anförts beträffande hären tilldelade

studenter och likställda, finner revisionen sig böra föreslå, att utbildningstiden

jämväl för ifrågavarande värnpliktiga bestämmes till 365

dagar.

Beträffande tjänstgöringens förläggning ansluter sig revisionen till

det av marinmyndigheterna gjorda uttalandet.

2. Stationstjänst.

Marinen i stationstjänst tilldelade vapenföra studenter oeh likställda

innefatta följande tre särskilda kategorier värnpliktiga, nämligen:

1. Värnpliktiga ingenjörer och elektroingenjörer.

2. Värnpliktiga intendenter.

3. Värnpliktiga läkare.

Förslag om

minskning

av tjänstgöringstiden

för

värnpliktiga

av 1919 års

klass.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

Försvars

revisionens

yttrande.

1126 20

14

106

För var och en av dessa kategorier gälla särskilda bestämmelser

ifråga om utbildningen, vilken är avsedd att äga rum på sätt nedanstående

grafiska framställning utvisar.

Värnpliktsår

Summa

dagar.

Värnpliktiga ingenjörer.

a) Militär- och fackutbildning ............

l:a året, dock efter de två första årskurserna

vid tekniska högskolan (eller däremot svarande

vid Chalmerska institutet).........

b) Facktjänstgöring ..........................

Efter avlagd examen vid tekniska högskolan

eller Chalmerska institutet (dock senast

under 7:e året)...................................

Summa

Värnpliktiga intendenter.

a) Militär och fackutbildning..................

l:a året eller efter avlagd examen vid handelshögskolan

....................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ...

Efter avlagd examen vid handelshögskolan,

dock senast under fjärde året...............

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning.............................

l:a året ...............................................

b) Fackutbildning och facktjänstgöring ..

Under något av 4.—11. åren (rättighet tidigare,

om föreskrivna villkor fyllda) ......

c) Avlcortning i tjänstgöringstiden............

Summa

365

135

500

105

395

500

90

365

45

500

107

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande utbildningstiden

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog revisionen,

att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades med G0

dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen i ärendet avlåtna

propositionen föreslagit avkortningen till 130 dagar.

Såsom förut nämnts, bar revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens

nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

ingenjörer och elektroingenjörer vissa elever vid tekniska högskolan och

Chalmers tekniska institut, högre avdelningen, till ett antal av omkring

10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga till att

vid mobilisering tjänstgöra såsom värnpliktiga mariningenjörer eller

värnpliktiga elektroingenjörer, huvudsakligast i marinförvaltningens ingenjöravdelning

och med ingenjör- och torpeddepartementen på flottans

varv.

Militärutbildningen, vilken är förlagd till flottans stationer, pågår

omkring 120 dagar och har ungefär samma omfattning, som stadgas för

elever i underbefälskurs under allmänmilitär utbildning samt omfattar

jämväl bibringandet av kännedom om flottans materiel.

Fackutbildningen, vilken anordnas dels å långresefartyg, dels vid

flottans varv, pågår omkring 245 dagar, varav sjötjänstgöringen i allmänhet

omfattar omkring 150 dagar och landtjänstgöringen omkring 95

dagar. Utbildningen avser ombord undervisning i fartygsmaterielen och

tjänstgöring på förhandsposter inom maskinavdelningen, samt vid flottans

varv tjänstgöring, huvudsakligen avsedd att bibringa de värnpliktiga

kännedom om varvstjänstens ordnande.

Facktjänstgöringen om 135 dagar är förlagd till marinförvaltningen

eller flottans varv, varvid respektive värnpliktiga kommenderas till tjänstgöring

i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering äro

avsedda att bestrida.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att den av revisionen till 365 dagar föreslagna tjänstgöringen borde,

Förslag om

minskning av

tjänstgöringstiden

för

värnpliktiga

av 1919 års

klass.

1. Värnpliktiga

Ingenjörer

och

elektroingenjörer.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

108

FÖrsvarsrevi

Bionens

yttrande.

2. Värnpliktiga

intendenter.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

i enlighet med vad marinöverdirektören föreslagit, för värnpliktiga ingenjörer

och elektroingenjörer förläggas så, att första tjänstgöringen,

omfattande militär- och fackutbildning, minskades till 300 dagar och att

andra tjänstgöringen, omfattande facktjänstgöring, begränsades till återstående

65 dagar. Ehuruväl en sådan avkortning givetvis komme att

medföra en viss nedsättning i de tekniska fordringar, som kunde

ställas på de värnpliktiga, torde likväl dessa värnpliktiga med den sålunda

ifrågasatta tjänstgöringstiden kunna erhålla nöjaktig utbildning

för sådan tjänstgöring, för vilken de hittills avsetts.

Under åberopande av vad ovan anförts beträffande hären tilldelade

studenter och likställda anser revisionen, att utbildningstiden jämväl för

här ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas till 365 dagar.

Beträffande utbildningstidens förläggning anser revisionen det av

marinmyndigheterna framlagda förslaget lämpligt.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

intendenter vissa värnpliktiga, som idka eller idkat studier vid handelshögskola,

handelsgymnasium eller motsvarande utbildningsanstalt, till ett

antal av omkring 10 årligen. Utbildningen avser att göra vederbörande

lämpliga till att vid mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinintendenter,

huvudsakligast i befattningar vid flottans stationer och varv

samt å kustfästningarna.

Militärutbildningen och fackutbildningen under den 105 dagar omfattande

första tjänstgöringen är förlagd till flottans stationer. Militärutbildningen

har ungefär samma omfattning, som stadgas för elever i

underbefälskurs under allmänmilitär utbildning. Fackutbildningen omfattar

undervisning i reglemente för marinen och intendenturtjänst i

enlighet med för marinintendentselever gällande föreskrifter.

Under fackutbildningen och facktjänstgöringen under den 395 dagar

omfattande andra tjänstgöringen kommenderas respektive värnpliktiga

till tjänstgöring i befattningar motsvarande dem, som de vid mobilisering

äro avsedda att bestrida.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att för värnpliktiga intendenter borde den till 365 dagar ifrågasatta

tjänstgöringen förläggas i enlighet med marinöverintendentens förslag

så, att tjänstgöringen fullgjordes i en följd, med början det år då

avgångsexamen från handelshögskola, handelsgymnasium eller motsvarande

utbildningsanstalt avlagts, dock senast under fjärde året. Av marin

-

109

överintendenten framställt förslag, att sådana värnpliktiga studenter ocli

likställda, som enligt nu gällande bestämmelser skulle uttagas för utbildning

till värnpliktiga intendenter, hädanefter borde uttagas för utbildning

till skrivbiträden, samt av honom väckt förslag, att de

värnpliktiga av 1920 års klass, som redan vore inskrivna såsom värnpliktiga

intendenter, måtte överföras till skrivbiträden, kunde chefen för

marinstaben och högste befälhavaren över kustllottan för sin del ej biträda.

Chefen för marinstaben ansåge, att en nöjaktig utbildning av

dessa värnpliktiga för den tjänst, för vilken de hittills avsetts, icke

kunde påräknas i händelse den av försvarsrevisionen ifrågasatta avkort - ningen komme till stånd, men därav torde icke utan en närmare undersökning

kunna dragas den slutsatsen, att nämnda avkortning skulle göra

dem oanvändbara för varje slag av intendenturtjänst.

Högste befälhavaren över kustllottan ansåge, att ifrågavarande värnpliktiga

med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden kunde beredas en

tämligen nöjaktig utbildning åtminstone för flertalet av de tjänster, för

vilka de hittills varit avsedda.

Jämväl för dessa värnpliktiga synes utbildningstiden böra avkortas

till 365 dagar, och ansluter sig revisionen till det av marinmyndigheterna

framtaga förslaget rörande utbildningstidens förläggning.

I likhet med högste befälhavaren över kustflottan, anser revisionen,

att ifrågavarande värnpliktiga även med den sålunda avkortade tjänstgöringstiden

kunna beredas en tämligen nöjaktig utbildning, åtminstone

för flertalet av de tjänster, för vilka de hittills varit avsedda.

Enligt gällande bestämmelser uttagas för utbildning till värnpliktiga

läkare vissa värnpliktiga, som idka studier vid medicinsk fakultet eller

högskola. Utbildningen avser att göra vederbörande lämpliga att vid

mobilisering tjänstgöra som värnpliktiga marinläkare ombord eller i land.

Militärutbildningen, omfattande 90 dagar, är förlagd dels i land å

Karlskrona station under omkring 60 dagar och dels ombord under

omkring 30 dagar, och har ungefär samma omfattning, som stadgas för

elever i underbefälskurs under allmänmilitär utbildning. Den skall jämväl

omfatta bibringandet av kännedom om tjänsten ombord å flottans fartyg.

Fackutbildningen omfattar en tid av omkring 90 dagar från början

av andra tjänstgöringen och är avsedd att förläggas till en vid flottans

sjukhus i Karlskrona anordnad marinläkarekurs.

Under facktjänstgöringen, omfattande 275 dagar, kommenderas de

värnpliktiga i mån av behov för självständigt handhavande av eller

såsom biträde vid sjukvården å fartyg, kustfästning eller flottans station.

Försvars

revisionens

yttrande.

3. Värnpliktiga

läkare.

110

Chefena för

marin6taben

yttrande.

FÖrsvarsreviBionens

yttrande.

Förslag om

minskning av

tjänstgörlngsstiden

för värnpliktiga

av 1919

års klass.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att för värnpliktiga läkare borde tjänstgöringen, i enlighet med

marinöverläkarens förslag, förläggas så, att någon ändring i nuvarande

första tjänstgöring ej vidtoges. Andra tjänstgöringen borde förkortas

till 275 dagar och inryckningen till denna ske omkring den 1 mars och

utryckningen omkring den 30 november. Nöjaktig utbildning kunde

även med den förkortade tiden erhållas.

Åven för de värnpliktiga läkarna bör tjänstgöringstiden, i likhet

med vad som föreslagits beträffande övriga studenter och likställda, avkortas

till 365 dagar.

Mot det av marinmyndigheterna gjorda förslaget beträffande utbildningstidens

förläggning har revisionen intet att erinra.

3. Kustartilleri tjänst.

Såsom förut nämnts, utgör utbildningstiden för kustartilleriet tilldelade

vapenföra studenter och likställda 500 dagar. Denna tjänstgöring

fullgöres med en första tjänstgöring om 458 dagar, som tager sin

början under första året, och med en repetitions-(regements-)övning

om 42 dagar under tredje året. Tjänstgöringstidens förläggning framgår

närmare av nedanstående grafiska framställning.

1. året. I

3. » I

28/ö

Första tjänstgöring

18/8 Rep.-övn. 80/9

[458 dagar

ij

-1 42 »

500 dagar

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga avkortades

med 60 dagar. Emellertid har Kungl. Maj:t i den till riksdagen

i ärendet avlåtna propositionen föreslagit, att tjänstgöringstiden

avkortas med 130 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens

nedsättande för 1920 års klass till 365 dagar.

111

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för kustartilleriet,

med instämmande av chefen för marinstaben, uti sitt i ärendet

avgivna yttrande anfört följande:

De vapenföra studenter och likställda, som tilldelades kustartilleriet,

avsåges att utbildas till reservbefäl å artilleri- och minavdelningarna,

varjämte förutsattes, att ur dessa vänpliktigas led kustartilleriets behov

av reservofficerare skulle rekryteras. Härav framginge, att ifrågavarande

värnpliktiga under alla förhållanden måste bibringas möjligast bästa såväl

teoretiska som praktiska nnderbefälsutbildning. Enligt nu gällande

utbildningsföreskrifter för dessa värnpliktigas första tjänstgöring skedde

detta på så sätt, att de värnpliktiga efter avslutad rekrytskola genomginge

korpral- eller underofficersskola från mitten av oktober första året

till mitten av augusti andra året, varefter följde tjänstgöring såsom

underbefäl under de därpå vidtagande regementsövningarna. Utbildningen

i korpral- och underofficersskolan vore uppdelad på två kurser,

en huvudsakligen teoretisk och en företrädesvis praktisk, allt i syfte att

på ändamålsenligt sätt bibringa de värnpliktiga erforderliga kunskaper

och färdigheter som underbefäl vid respektive yrkesavdelningar samt

dana och utveckla förmågan att utöva befäl. Härunder deltoge de värnpliktiga

å artilleriavdelningen bland annat i skjutövningar med pjäser

såväl å respektive kompanier som i skjutskolan och å minavdelningen i

mineringsskolans omfattande övningar. Sedan nämnda skolor avslutats,

tjänstgjorde de värnpliktiga, enligt ovan, som underbefäl (korpraler) vid

respektive yrkesavdelningar under de därpå följande regementsövningarna.

Denna tjänstgöring vore synnerligen viktig, enär de värnpliktiga

därvid under mera krävande förhållande bibringades den nödvändiga

rutinen såsom underbefäl i tjänstens olika grenar, och kunde för den

skull icke undvaras, för så vitt en underbefälsutbildning av verkligt

värde skulle kunna åvägabringas.

Skulle tjänstgöringstiden för vapenföra studenter och likställda nedsättas

till ifrågasatta 365 dagar, komme — då även för dessa värnpliktiga

gällde vad ovan sagts rörande behovet av repetitionsövning och

dennas längd — första tjänstgöringen att omfatta en tid av endast 323

dagar. Att inom ramen av detta dagantal inrymma de skolor och utbildningskurser,

som i det föregående omnämnts, vore tydligen omöjligt.

Den i detta fall för de värnpliktigas utbildning gynnsammaste tiden för

tjänstgöringen bleve givetvis hösten ena året till regementsövningarnas

slut året därpå eller från den 10 november till påföljande 1 oktober.

Inom denna tid måste således under nu sagda förutsättning såväl rekrytsom

underbefälsutbildning äga rum. För erforderlig rekrytutbildning

Chefens för

kustartilleriet

yttrande.

112

kunde ej kortare tid än 3lA å 4 månader anslås, detta så mycket mindre

som årstiden, november—februari, ej vore lämplig för vissa i denna utbildning

ingående ämnen, såsom skjutövningar med pjäser mot mål på

sjön, båttjänst etc., varjämte ett avsevärt antal övningsdagar bortginge

på grund av de härunder infallande stora högtiderna. Ifrågavarande utbildning

kunde således ej beräknas vara avslutad förrän tidigast i början

av mars. Därefter borde underbefälsutbildningen äga rum intill regementsövningarnas

början i mitten av augusti, d. v. s* under något mer

än 5 månader. Såsom oeftergivligt måste anses, att de värnpliktiga

under denna tid deltoge som elever i skjut- resp. mineringsskolorna, på

det att erforderlig yrkesutbildning måtte kunna bibringas dem. Dessa

skolor toge sin början i slutet av juni respektive mitten av april. Vid

de värnpliktigas kommendering såsom elever i desamma måste de emellertid

hava erhållit sådan teoretisk och praktisk utbildning, att de kunde

tillgodogöra sig undervisningen därstädes till den omfattning, som motsvarade

i övningsplanerna ingående xmderbefälsutbildning. Den tid, man

för sistnämnda kommendering hade till förfogande, uppginge å artilleriavdelningarne

till 3Va månad och å minavdelningen till IV4 månad.

Givet vore, att härunder utbildningen borde läggas i så praktisk riktning

som möjligt, men lika givet vore ock, att en viss teoretisk underbyggnad

vore nödvändig. Sålunda vore det ofrånkomligt, att teoretisk

undervisning meddelades i sådana ämnen som exempelvis vapenlära,

kustfästningslära, eldledning, materielkännedom, min-, telefon- och strålkastartjänst,

sprängämneslära m. m. Att under nyssnämnda tider medhinna

såväl den nödvändiga teoretiska undervisningen som den lika nödvändiga

praktiska utbildningen i artilleri- respektive mintjänst, bevakningstjänst,

infanteriexercis, skjutövningar, signalering, strålkastar- och

telefontjänst ävensom instruktörstjänst m. m., vore uppenbarligen omöjligt,

på grund varav även de värnpliktiga vid sin kommendering till

respektive skjut- och mineringsskolorna saknade erforderliga förutsättningar

för att på ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig den därstädes meddelade

undervisningen. Visserligen återstode efter de berörda skolornas

avslutande 6 veckors tjänstgöring under regementsövningarna, under vilka

de värnpliktiga egentligen borde tjänstgöra såsom underbefäl för att erhålla

nödig vana och säkerhet i dylik tjänst. Åven med fullständigt

bortseende från detta krav skulle emellertid befintliga brister i den föregående

utbildningen icke under denna tid kunna fyllas vare sig i teoretiskt

eller i praktiskt avseende. I alla händelser komme ju huvudändamålet

med här ifrågavarande värnpliktstjänstgöring att helt förfelas,

113

om den så att säga förberedande utbildningen skulle fortsätta även under

regementsövningarna.

Med den av revisionen ifrågasatta avkortade utbildningstiden kunde

således icke erhållas ett sådant utbildningsresultat, att de värnpliktiga

studenterna och med dem likställda vid mobilisering kunde användas i

de befattningar, för vilka de hittills avsetts. Det utbildningsresultat,

som vunnes, kunde visserligen anses bliva av värde, men endast ur synpunkten

av allmän militär utbildning och icke av i detta fall bestämmande

synpunkter, nämligen speciell befälsutbildning. Den vid kustartilleriet

rådande befälsbristen skulle därför, om ifrågavarande avkortning

vidtoges, vid mobilisering bliva än mera kännbar än vad nu vore

förhållandet.

I detta sammanhang kunde även erinras därom, att vid kustartilleriet

Teservofficersinstitutionen grundade sig på rekrytering från värnpliktiga

studenter. Som reservofficersaspirapter antoges nämligen värnpliktiga

studenter, som fullgjort första tjänstgöringen vid kustartilleriet. På grund

härav hade den särskilda aspirantutbildningen kunnat göras relativt kort,

endast 3 månader. Skulle nu de värnpliktiga studenternas utbildningstid

så avsevärt inskränkas, som försvarsrevisionen ifrågasatte, kunde

dessa studenter icke antagas till reservofficerBaspiranter med mindre än

att aspirantutbildningen betydligt utvidgades, något som med hänsyn

till rekryteringsmöjligheterna säkerligen komme att visa sig ödesdigert.

Då emellertid kustartilleriet i varje fall hade ett stort behov av reservofficerare,

talade således även denna omständighet för att en avkortning

av ifrågavarande värnpliktigas utbildningstid ej borde äga rum.

I anslutning till den sålunda verkställda utredningen torde svaren

•å de av försvarsrevisionen framställda frågorna bliva:

1. Därest den sammanlagda tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga

studenter och likställda nedsattes'' till 365 dagar, borde utbildningen

äga rum under en första tjänstgöring om 323 dagar och en

repetitionsövning om 42 dagar. Förstnämnda tjänstgöring borde förläggas

till tiden den 10 november—påföljande 30 september och repetitionsövningen

till tiden den 18 augusti—den 30 september året därefter.

Huru första tjänstgöringen i stort sett borde ordnas, framginge av vad

ovan anförts.

2. Med en på detta sätt förkortad övnings tid kunde värnpliktiga

av förevarande kategori icke erhålla nöjaktig utbildning för sådan tjänstgöring

(underbefälstjänstgöring), för vilken de hittills avsetts. Skälen

därför framginge av den ovan lämnade redogörelsen.

1126 20

15

114

Försvars

revisionens

yttrande.

1901 års

värnpliktslag.

1914 års

värnpliktslag.

Under hänvisning till vad förut anförts beträffande hären tilldelade

studenter och likställda, anser revisionen, att utbildningstiden jämväl för

här ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas till 365 dagar. Tjänstgöringen

torde böra ordnas på sätt chefen för kustartilleriet föreslagit.

III. Icke vapenföra värnpliktiga.

Enligt den år 1901 antagna värnpliktslagen voro de värnpliktiga,

som uttagits till »särskild befattning» vid hären eller flottan, d. v. s. de

icke vapenföra, skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid

i samma antal dagar som de vapenföra värnpliktiga, vilka tilldelats samma

truppslag. En icke vapenför, som tilldelats fotfolket, var alltså skyldig

tjänstgöra under 240 dagar, medan den som tilldelats rytteriet fullgjorde

365 dagars tjänst o. s. v. Denna tjänstgöring fullgjordes i allmänhet i

en följd.

Under övergångsåren utgjorde tjänstgöringstiden för icke vapenföra

172 dagar.

Med anledning av en utav riksdagen i skrivelse den 19 maj 1904

i ämnet gjord framställning och efter det frågan varit föremål för behandling

dels av en år 1905 för ändamålet tillsatt kommitté, dels av

1907 års försvarskommitté, framlade Kungl. Maj:t för 1912 års riksdag

förslag om sådan ändring i värnpliktslagen, att tjänstgöringstiden för

samtliga icke vapenföra nedsattes till 182 dagar. Detta förslag blev av

riksdagen bifallet.

Genom 1914 års värnpliktslag har tjänstgöringstiden för de icke

vapenföra värnpliktiga blivit utsträckt. Lagen skiljer mellan följande

tre olika kategorier icke vapenföra värnpliktiga, nämligen

a) icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet;

b) icke vapenföra värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara; samt

c) icke vapenföra värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrman sexamen eller å maskinistavdelning annan examen

än maskinistexamen av tredje klass.

Tjänstgöringstiden utgör:

för de under a) omförmälda sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring

fullgöres antingen i en följd med början under första eller andra

115

året eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre

första åren;

för de under b) omförmälda 365 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres

i en följd med början under första eller andra året; samt

för de under c) omförmälda 360 dagar i en följd med början under

första eller andra året.

Beträffande under b) omförmälda värnpliktiga gäller, att därest sådan

värnpliktig vid någon statens högskola eller annan därmed jämförlig

högre läroanstalt idkar studier för utbildning till läkare, tandläkare,

veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter

kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller gör sådan

värnpliktig sannolikt, att han kommer att idka sådana studier, må tjänstgöringsförhållandena

ordnas på samma sätt som för vapenföra av motsvarande

kategorier. Den avkortning av tjänstgöringstiden, som medgives

värnpliktig, vilken inom föreskriven tid fullgjort de studieprov,

som Konungen bestämmer, utgör dock högst 60 dagar.

1. Icke vapenföra i allmänhet.

Som ovan nämnts, utgör tjänstgöringstiden för ifrågavarande icke

vapenföra sammanlagt 240 dagar, och fullgöres denna tjänstgöring antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock med

en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

Vid armén är det överlåtet åt vederbörande arméfördelningschef

att meddela närmare bestämmelser rörande tjänstgöringstidens fördelning.

Denna är i följd härav mycket växlande inom de olika truppförbanden.

Orsaken till denna olikformighet är förnämligast strävan att vid truppförbanden

kunna disponera över de icke vapenföra värnpliktiga under

de tider av året, då de bäst behövas.

Vad mannen beträffar, bestämmer Kungl. Maj:t tjänstgöringsperioderna

för de icke vapenföra likaväl som för de vapenföra.

Genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för MinBkningav

vissa värpliktiga av 1919 års klass m. m. har tjänstgöringstiden för icke göringstiaen

vapenföra i allmänhet avkortats med 30 dagar eller från 240 dagar till för v&mpiik210

dagar. “sa av 1919

0 års klass.

Såsom i det föregående omnämnts, har revisionen begärt vederbörande

militärmyndigheters yttrande rörande en nedsättning för 1920

116

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Chefens för

marinstaben

yttrande.

års klass av tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet från 240

dagar till alternativt 180 eller 210 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben

uti sitt i ärendet avgivna yttrande anfört, att den minskade tjänstgöringen

syntes böra fullgöras enligt nu gällande grunder, sålunda antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock med

en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att för de icke vapenföra i allmän tjänst och sjötjänst borde tjänstgöringstiden,

under förutsättning att densamma nedsattes till 180 eller

210 dagar, förläggas på så sätt, att inryckningen skedde samtidigt med

inryckningen för motsvarande vapenföra värnpliktiga, och att utryckningsdagarna

tillbakaflyttades i enlighet med tjänstgöringstidens längd.

Någon större olägenhet torde icke uppstå genom denna avkortning, då

det här rörde sig om förhållandevis små kontingenter.

De icke vapenföra i stationstjänst utgjordes dels av yrkesmän, dels

av militärarbetare.

Beträffande yrkesmannen gällde vad förut vore sagt om de vapenföra

yrkesmännen.

Militärarbetarna borde liksom hittills inkallas i två omgångar, och

tjänstgöringstiderna för dessa bestämmas med hänsyn till de vapenföra

värnpliktigas tjänstgöringstid, på det att militärarbetare måtte finnas

tillgängliga för stations- och varvstjänsten antingen vid de tider av året,

då ombyte skedde mellan de vapenföra kontingenterna av de allmän

tjänst och sjötjänst tilldelade (vid 180 dagars tjänstgöring för dessa),

eller då endast en vapenför kontingent dylika värnpliktiga funnes i tjänst

(vid 240 eller-300 dagars tjänst för de vapenföra).

Vid en nedsättning av tjänstgöringstiden för militärarbetarna till

alternativt 180 eller 210 dagar vore det erforderligt, att antalet flottan

tilldelade militärarbetare ökades i proportion till antalet förlorade tjänstgöringsdagar.

En nedsättning av tjänstgöringstiden till 180 dagar medförde den

olägenheten, att under en kortare tid efter inryckningen inga militärarbetare,

som genomgått föreskriven militärutbildning (2 å 4 veckor),

funnes disponibla för stations- och varvstjänsten.

I samtliga fallen borde det angivna dagantalet fördelas på tjänstgöring

i en följd, för att det bästa möjliga utbildningsresultatet skulle

erhållas.

117

Chefen för kustartilleriet har uti sitt i ärendet avgivna yttrande an- chefens

för kustartll

lort 1 oljan de: leriet

1 det föregående liksom ock vid upprepade tillfällen i inspektions- yttrande,

rapporter och andra tjänsteskrivelser hade chefen för kustartilleriet framhållit,

hurusom de vapenföra värnpliktiga i mycket hög grad måste

avses för handräcknings- m. fl. arbeten, varigenom utbildningsarbetet

försvårats och icke kunnat giva det utbyte, som därmed avsetts. Anledningen

till detta för personalens utbildning och tjänstbarhet så högst

menliga förhållande hade varit dels det stora antalet vakanser bland

stammanskapet, dels det ringa antal militärarbetare, som tilldelats kustartilleriet.

Behovet av ökat antal militärarbetare-dagsverken vid kustartilleriet

hade sålunda många gånger påvisats, dock utan att vinna beaktande.

Genom generalorder nr V1920 å lantförsvarsdepartementet

hade tvärtom antalet militärarbetare till kustartilleriet fr. o. m. 1920 års

klass minskats med icke mindre än 75. Denna betydliga reduktion av

antalet militärarbetare vore mycket att beklaga och komme att hava till

följd, att vapenföra värnpliktiga i ännu högre grad än hittills måste

tagas i anspråk för den inre tjänstens upprätthållande, varigenom den

effektiva utbildningstiden för desamma än ytterligare nedginge. För att

motverka detta torde det bliva alldeles nödvändigt, att civila arbetare i

tillräcklig utsträckning anställdes vid kustartilleriet och inom kustfästningarna,

varom, som nämnts, utredning för närvarande påginge.

Av det sagda torde med tydlighet framgå, att varje minskning av

den stadgade tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga måste

för närvarande och intill dess civila arbetare blivit anställda innebära

en försämrad utbildning för de vapenföra värnpliktiga. På grund härav

kunde chefen för kustartilleriet givetvis icke tillstyrka en dylik minskning

för värnpliktiga av 1920 års klass, utan ansåge, att antalet tjänstgöringsdagar

för dessa värnpliktiga icke kunde och borde sättas lägre

än 240 dagar. I sin skrivelse till chefen för marinstaben den 3 juli

1919 angående eventuell nedsättning av tjänstgöringstiden för icke

vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass hade chefen för kustartilleriet

framhållit bland annat, att sistnämnda dagantal vore det lägsta, som

med hänsyn till vid kustartilleriet föreliggande omständigheter borde

stadgas, »för så vitt ej en väsentligt ökad tilldelning av dylika värnpliktiga

ägde rum». Detta uttalande ägde alltjämt giltighet och då den nyss

citerade förutsättningen tydligen icke vore för handen, måste en avkortning

av ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöringstid på det bestämdaste

avstyrkas.

Föravars

revisionens

yttrande.

Nuvarande

bestämmel

ser.

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för

den stora huvudmassan vapenföra värnpliktiga, nämligen för de fotfolket

tilldelade, nedsättes från 340 dagar till 180 dagar. Under förutsättning

att tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet, för närvarande

240 dagar, minskades i samma proportion, skulle man för dem komma till en

tjänstgöringstid av inemot 130 dagar. Att bestämma en så kort tjänstgöringstid

för de icke vapenföra, synes emellertid vara uteslutet på grund av den vid

såväl armén om marinen förekommande stora mängden handräckningsgöromål

av olika slag, för vilkas ombesörjande ifrågavarande värnpliktiga i

främsta rummet äro avsedda. Såsom revisionen redan förut framhållit, måste

för närvarande vapenföra värnpliktiga i mycket stor utsträckning tagas

i anspråk för handräckningstjänst, ett förhållande som givetvis är ägnat

att utöva ett synnerligen menligt inflytande på det egentliga utbildningsarbetet.

Med hänsyn till angelägenheten av att för uppnåendet av ett

gott utbildningsresultat kunna i största möjliga utsträckning för övningarna

disponera den för de vapenföra värnpliktiga föreslagna kortare

tjänstgöringstiden, skulle det snarare kunna ifrågasättas, huruvida icke

tjänstgöringstiden vid de olika vapenslagen borde vara densamma för

de icke vapenföra som för de vapenföra. Då emellertid riksdagen uti

sin förenämnda skrivelse den 2 oktober 1919 angående ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass förutsatt, att tjänstgöringstiden

för icke vapenföra värnpliktiga icke komme att överstiga den

sammanlagda utbildningstid, som kunde bliva bestämd för fotfolket tilldelade

vapenföra värnpliktiga, har revisionen funnit sig böra föreslå, att

tjänstgöringstiden för icke vapenföra värnpliktiga bestämmes till 180 dagar.

1 enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit bör tjänstgöringen,

såsom för närvarande är fallet, fullgöras antingen i en följd

med början under första eller andra året eller ock med en första och en

andra tjänstgöring under de tre första åren.

2. Icke vapenföra studenter och likställda.

Såsom förut nämnts utgör tjänstgöringstiden för icke vapenföra studenter

och likställda 365 dagar utom för vissa kategorier vid marinen

(sjökaptener, styrmän och maskinister), vilka hava en tjänstgöringstid

av 360 dagar.

Ifrågavarande värnpliktiga kunna hänföras till någon av nedan angivna

grupper, nämligen

1. Icke vapenföra läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer.

Ifrågavarande värnpliktiga inrycka i regel den 26 juni till 108 dagars militär

-

119

utbildning. Den återstående tjänstgöringen indelas i fackutbildning och

facktjänstgöring och omfattar sammanlagt 197 dagar med början i regel

tidigast under fjärde och senast under sjunde året. För dem, som påbörja

fackutbildningen före det fjärde eller efter det sjunde året, förlänges

facktjänstgöringen med 60 dagar.

2. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats trängen i

egentlig sjukvårdstjänst för utbildning till läkar biträd en, adjutanter vid

sjukvärdsformationer eller sjukhus underofficerare. Ifrågavarande värnpliktiga

inrycka i regel till tjänstgöring den 26 juni och pågår militärutbildning

t. o. m. den 4 september. Därefter bedrives fackutbildning

t. o. m. den 21 maj dels vid vissa truppförband och dels — för utbildning

i laboratorietjänst — vid vissa civila medicinska anstalter.

Efter avslutad fackutbildning skall till tjänstgöringstidens slut fortsatt

militärutbildning äga rum i syfte att bereda de icke vapenföra studenterna

en utbildning, som, så långt omständigheterna medgiva, motsvarar

den tjänstgöring, de i krig skola fullgöra.

3. Kvpeditionsbiträden. Ifrågavarande värnpliktiga inrycka till tjänstgöring

å dagar, som vederbörande arméfördelningschef bestämmer.

Expeditionsbiträdena äro uteslutande tilldelade högre staber (kommandoexpeditionen,

generalstaben, militära inspektioner o. s. v.)

4. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats artilleriet

för utbildning i teknisk tjänst. Dessa värnpliktiga pläga inrycka den 17

juli. Militärutbildning äger rum under de 15 första dagarna av

tjänstgöringstiden. Under återstoden av denna bedrives fackutbildning

vid vissa artilleriregementens tygverkstäder, vid vissa tygstationer, Karl

Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, ammunitionsfabrikens avdelningar

eller artilleridepartementet.

5. Icke vapenföra studenter och likställda, som tilldelats vissa truppslag

för utbildning i intendenturbefattning. Dessa värnpliktiga pläga inrycka

den 26 juni. Efter förberedande utbildning vid vederbörliga truppförbands

kassaförvaltningar sammandragas de värnpliktiga till en två

månaders krigskassörsskola, varefter fortsatt utbildning vid kassaförvaltning

äger rum.

6. Marinen tilldelade icke vapenföra studenten'' och likställda. Gällande

bestämmelser förutsätta ej, att icke vapenföra studenter och likställda

skola uttagas till tjänst vid marinen. Emellertid kan det vid

inskrivningsförrättningarna inträffa, att någon student eller likställd, vilken

såsom varande inskriven på sjömanshus eller till följd av föregående stamanställning

skall tilldelas marinen i allmän tjänst eller sjötjänst, befinnes

vara icke vapenför. Sådan värnpliktig inrycker till tjänstgöring vid

120

Förslag om

minskning av

tjänstgöringstiden

för värnpliktiga

av

1919 års

klass.

Chefens För

generalstaben

yttrande.

samma tid som motsvarande vapenföra värnpliktiga, undergår en kortare

militärutbildning och användes därefter såsom skrivbiträde. Såsom skrivbiträden

användas jämväl de studenter och likställda av dessa kategorierr

vilka under pågående tjänstgöring eventuellt bliva överförda till icke

vapenföra.

De värnpliktiga ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare,

som tilldelas marinen i stationstjänst, skola uttagas bland vapenföra

värnpliktiga. Om sådana värnpliktiga under tjänstgöringen överföras till

icke vapenföra, skola de utbildas och tjänstgöra enligt samma bestämmelser,

som gälla för vapenföra värnpliktiga av motsvarande kategori, varvid

likväl iakkttages, att ingenjörer och elektroingenjörer icke avses för

tjänstgöring ombord.

Icke vapenföra studenter och likställda tilldelas som regel icke heller

marinen i kustartilleri tjänst. * För den händelse vapenföra dylika värnpliktiga

under utbildningens fortgång förklaras icke vapenföra, skola de

enligt gällande bestämmelser utbildas till kommissarier, skrivbiträden

eller tekniker.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass föreslog

revisionen, att tjänstgöringstiden för icke vapenföra studenter och

likställda av nämnda årsklass skulle avkortas med 30 dagar. Uti den i

ärendet till riksdagen avlåtna propositionen har emellertid Kungl. Maj:t,

i överensstämmelse med en vid revisionens betänkande fogad reservation,

föreslagit, att tjänstgöringstiden i de fall, där sådant med hänsyn

till utryckningsdagen kan ske, avkortas med 90 dagar.

Enligt vad förut nämnts, har revisionen begärt vederbörande militärmyndigheters

yttrande rörande den sammanlagda tjänstgöringstidens

nedsättande för 1920 års klass till 275 dagar.

Beträffande det sålunda framställda förslaget har chefen för generalstaben

uti sitt i ärendet angivna yttrande anfört följande:

Vad först avginge icke vapenföra studenter i allmänhet, syntes dessa

liksom hittills böra fullgöra sin till 275 dagar ifrågasatta tjänstgöring

i en följd med början under första eller andra året.

121

Icke vapenföra medicine studerande, veterinärer'', tandläkare och apotekare

hade enligt hittills tillämpade föreskrifter militärutbildning endast

under första året. Då deras militärutbildning, jämförelsevis sett, icke

vore av samma betydelse som de vapenföra medicine studerande och

veterinärernas, syntes det — för att under deras fredstjänstgöring kunna

i möjligaste mån tillgodogöra sig deras yrkeskunskaper — böra tagas i

övervägande, huruvida icke ifrågavarande utbildning skulle kunna minskas

till omkring 60 dagar.

Uti sitt i ärendet avgivna yttrande har chefen för marinstaben anfört,

att icke vapenföra sjökaptener, styrmän och maskinister ävensom

studenter och likställda borde inrycka till tjänstgöring samtidigt med de

vapenföra av motsvarande kategori.

Chefen för kustartilleriet har uti sitt i ärendet avgivna yttrande anfört,

att kustartilleriet i regel icke tilldelades några värnpliktiga av detta

slag. Däremot inträffade under stundom, att vapenföra dylika värnpliktiga

under utbildningens fortgång av en eller annan anledning förklarades

icke vapenföra. Sådana värnpliktiga skulle enligt gällande bestämmelser

utbildas till kommissarier, skrivbiträden eller tekniker under

en sammanlagd tjänstgöringstid av 365 dagar i en följd.

Därest ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöringstid avkortades till

275 dagar, borde densamma liksom nu fullgöras i en följd. Visserligen

vore sagda tid tillräcklig för den utbildning ifrågavarande värnpliktiga

vid kustartilleriet skulle bibringas, men ansåge chefen för kustartilleriet

likväl, att den nu lagstadgade tjänstgöringstiden icke borde minskas.

Såsom skäl härför hänvisades till vad förut anförts rörande behovet av

icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet. Därjämte vore den mera kvalificerade

arbetskraft, som dessa värnpliktiga representerade, ytterst väl

behövlig vid truppförbanden. Slutligen vore det av vikt, att de värnpliktiga

under så lång tid som möjligt erhölle praktisk utbildning i de

yrkesgrenar, för vilka de avsetts.

Uti det föregående har revisionen föreslagit, att utbildningstiden för

såväl hären som marinen tilldelade vapenföra studenter och likställda

nedsättes från 485 respektive 500 dagar till 365 dagar. Då en proportionsvis

lika stor avkortning torde böra vidtagas av den för icke vapenföra

studenter och likställda för närvarande stadgade tjänstgöringstiden, finner

revisionen sig böra föreslå, att denna bestämmes till sammanlagt 275 dagar.

16

Chefens för

marlnstahen

yttrande.

Chefens för

kustartilleriet

yttrande.

Försvarare

visionens

yttrande.

1162 20

122

I enlighet med nu gällande bestämmelse torde tjänstgöringen för

icke vapenföra studenter och likställda i allmänhet böra fullgöras i en

följd med början under första eller andra året.

Beträffande icke vapenföra medicine studerande, veterinärer, tandläkare

och apotekare samt marinen i stationstjänst tilldelade ingenjörer

och intendenter gälla samma synpunkter, som revisionen förut framhållit

i fråga om motsvarande kategorier vapenföra.

123

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts, har revisionen uppgjort

nedanstående förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1920 års klass. Revisionen förutsätter, att därest provisoriet

skulle komma att beröra även följande årsklasser värnpliktiga, nämnda

lags bestämmelser komma att vinna tillämpning jämväl å dessa.

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ 1.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 180. dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet

å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

124

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästningsingenjörtrupperna i

sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid

trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera

av andra och fjärde åren, samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationst jänst inskrivna i en

följd med början under första eller andra året, samt

av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

125

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens

längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första

tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas

med 30 dagar.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27

mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga

att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på

första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i -365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under

första året, samt

126

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som

tager sin början under första året, och. med en repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

§ 5.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen

:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i

en följd med början under första eller andra året eller ock med en första

och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra

året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,

må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet

fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

i i--

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av

värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger

värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

127

Befrielse för värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av

viss repetitionsövning.

Genom ämbetsskrivelse den 1 maj 1919 anmodades den av Kungl.

Maj:t den 18 december 1918 tillsatta försvarskommissionen att avgiva

yttrande beträffande vissa åtgärder för ordnande av tjänstgöringsförhållandena

för värnpliktiga av 1918 års klass. Bland därvid ifrågasatta

åtgärder var, att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, vilka på grund

av den rådande influensaepidemien antingen redan inkallats eller avsåges

att längre fram inkallas till tjänstgöring under kortare tid än värnpliktslagen

föreskreve, skulle med erforderligt dagantal avkortas, ävensom att

ifrågavarande värnpliktiga skulle befrias från skyldigheten att fullgöra

dem år 1919 åliggande repetitionsövning.

Uti sitt i ärendet den 5 maj 1919 avgivna yttrande anförde försvarskommissionen

beträffande den sålunda ifrågasatta åtgärden, att kommissionen,,

i likhet med vederbörande departementschef, hölle före, att det icke kunde

vara lämpligt att till ett följande år inkalla de värnpliktiga för fullgörande

av det för en var av dem av första tjänstgöringen enligt värnpliktslagens

bestämmelser återstående antalet dagar. Kommissionen finge

därför för sin del tillstyrka, att nämnda tjänstgöring avkortades med

erforderligt antal dagar. I anslutning till vad departementschefen ifrågasatt,

finge kommissionen jämväl tillstyrka, att ifrågavarande värnpliktiga

befriades från skyldighet att fullgöra dem år 1919 åliggande repetitionsövning.

Därest, på sätt nu nämnts, 1918 års klass befriades från årets repetitionsövningar,

skulle dessa endast komma att omfatta värnpliktiga av

1916 och 1917 års klasser. Huruvida ifrågavarande båda årsklasser

komme att inkallas till dessa övningar, syntes emellertid vara ovisst.

Därest den för det dåvarande rådande influensaepidemien icke dessförinnan

skulle hava upphört, torde Kungl. Maj:t, med stöd av lagen den 23 december

1918 angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen, komma

att förordna, att årets repetitionsövningar skulle uppskjutas. Några bestämmelser

härom syntes emellertid icke kunna utfärdas förr än mot

slutet av sommaren, då vederbörande medicinska myndigheter svårligen

FörsvarskommisBionens

yttrande den

5 maj 1919.

128

dessförinnan kunde göra något uttalande om, huruvida från hygienisk

synpunkt hinder mötte för övningarnas avhållande i föreskriven ordning.

De värnpliktiga komme alltså att sväva i okunnighet om, huru deras

tjänstgöringsförhållanden under hösten komme att ställa sig, en omständighet

som för många bland dem givetvis måste medföra avsevärda

olägenheter. I betraktande härav och med hänsyn därtill, att repetitionsövningarnas

avhållande med endast två årsklasser måste anses ur militär

synpunkt mindre tillfredsställande, ansåge kommissionen sig böra hemställa,

att jämväl 1916 och 1917 års klasser, vilka erhållit avsevärt

längre utbildning än flertalet övriga årsklasser, måtte befrias från fullgörande

av dem under år 1919 åliggande repetitionsövning. En dylik

åtgärd funne kommissionen böra så mycket mera vidtagas, som därigenom

skulle icke blott vinnas ökad arbetskraft för det under dåvarande

förhållanden mera än vanligt viktiga produktiva arbetet, utan jämväl

göras avsevärda med hänsyn till den statsfinansiella ställningen betydelsefulla

besparingar.

Mot vad kommissionen sålunda föreslagit beträffande 1916 och 1917

års klasser reserverade sig tre av kommissionens ledamöter (herrar friherre

Fleming, Pettersson och Widell) under anförande av följande:

»Enligt vår uppfattning har kommissionen saknat anledning att i detta sammanhang

upptaga till behandling frågan om ett eventuellt inställande av årets repetitionsövningar

i vad avser 1916 och 1917 års klasser. Såväl med hänsyn härtill som framför

allt på grund av att erforderlig utredning i frågan saknas hava vi icke kunnat

ansluta oss till kommissionens yttrande i denna del. Dock vilja vi härvid uttala,

att därest Kungl. Maj:t skulle finna ett fullständigt inställande av årets repetitionsövningar

böra ske, förslag i ärendet synes böra framläggas för riksdagen snarast

möjligt.»

Kungi. Maj:ts Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj-:t den 9 maj 1919 yttrade

4oP°tiu °i9i9 C^e^''en för lantförsvarsdepartementet, att vad först anginge frågan om

års lagtima viss avkortning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga av 1918 års klass samt

riksdag, befrielse för denna klass från att år 1919 fullgöra repetitionsövning,

borde riksdagens medgivande till vidtagande av dessa åtgärder utverkas.

Vidkommande härefter försvarskommissionens hemställan om befrielse

jämväl för 1916 och 1917 års klasser från fullgörande av dem år

1919 åliggande repetitionsövning, måste givetvis ett bifall till denna

hemställan möta stora betänkligheter ur militär synpunkt. Repetitionsövningarna

utgjorde nämligen slutstenen i den militära utbildningen och

de enda tillfällen för arméns befäl att erhålla nödvändig övning i förande

av trupp i större förband. Huruvida med hänsyn till den alltjämt pågående

influensaepidemien repetitionsövningar under år 1919 kunde hållas

129

eller ej, liit,e sig emellertid, såsom försvarskommissionen framhållit, icke

lör det dåvarande avgöra. Denna fråga berodde nämligen av vad de

medicinska myndigheterna ansåge sig kunna tillstyrka.

Beträffande 1916 års klass kunde i värjo fall medgivas, att billighetsskäl

talade för den av försvarskommissionen föreslagna befrielsen.

Denna årsklass hade nämligen, förutom den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna

fredstjänstgöringen, under avsevärd tid fullgjort jämväl krigsmän

stgöring enligt § 28 värnpliktslagen. Det kunde därför icke anses

annat än billigt, att denna årsklass komme i åtnjutande av någon'' avkortning

av den i värnpliktslagen bestämda tjänstgöringstiden.

Därest, på sätt ovan nämnts, 1918 och 1916 års klasser helt befriades

från 1919 års repetitionsövningar, skulle dessa — förutsatt att icke

ur hälsovårdssynpunkt hinder mötte för deras anordnande — endast

komma att omfatta värnpliktiga av 1917 års klass. Att anordna repetitionsövningar

med endast en årsklass, kunde emellertid icke ur militär

synpunkt godtagas, då övningarnas ändamål därigenom skulle komma

att i det väsentligaste förfelas. Med hänsyn härtill och då det, såsom

försvarskommissionen framhållit, givetvis vore av vikt för de värnpliktiga

att snarast möjligt erhålla kännedom om huru deras tjänstgöringsförhållanden

under hösten komme att ställa sig, ansåge departementschefen

sig kunna tillstyrka, att årets repetitionsövningar i sin helhet

inställdes.

Vad anginge värnpliktiga av 1917 års klass, funne departementschefen

sig emellertid icke kunna för det dåvarande föreslå, att de definitivt

skulle befrias från den tjänstgöringsskyldighet, som ålåge dem för

repetitionsövningar under år i 919, utan torde repetitionsövningarnas inställande

för sagda årsklass lämpligen böra ske i den form, att uppskov

med ifrågavarande tjänstgöring beviljades i den omfattning, Konungen

bestämde. Det borde erinras, att ifrågavarande värnpliktiga, i motsats

till. värnpliktiga av 1916 års klass, i stort sett icke fullgjort tjänstgöring

jämlikt § 28 värnpliktslagen och, på grund av influensaepidemien

år 1918, ej heller undergått någon repetitionsövning. I full utsträckning

torde uppskov kunna medgivas endast åt infanteriet tilldelade värnpliktiga,

medan däremot vid specialvapnen värnpliktiga måste inkallas

för upprätthållande av vakt- och vårdtjänsten, intill dess värnpliktiga av

1919 års klass omkring den 1 november inryckte för tjänstgöring.

Genom en sådan anordning förbehölles möjlighet för statsmakterna att

sedermera, under år 1920, pröva, huruvida med hänsyn till då rådande

förhållanden den uppskjutna tjänstgöringsskyldigheten borde fullgöras

eller kunde slutligt eftergivas.

11 2C 20

17

130

Vid kustartilleriet fullgjorde de värnpliktiga endast en repetitionsövning,

nämligen under fjärde året (studenter och likställda under tredje

året), vadan den årsklass, som år 1919 vore skyldig fullgöra dylik

övning, vore 1916 (1917) års klass. Enligt vad chefen för sjöförsvarsdepartementet

meddelat, torde det bliva svårt att år 1919 ordna repetitionsövningen

därstädes på sådant sätt, att den helt fyllde sitt ändamål.

Ifrågavarande repetitionsövning vore förlagd till truppförbandens

regementsövningar, i vilka dessutom deltoge all stampersonal samt den

årsklass värnpliktiga, som vore inkallad till första tjänstgöring. .De

betydelsefullaste övningarna, som därvid anordnades, utgjordes av krigsövningar,

varvid truppförbanden vore omorganiserade enligt för krigstid

gällande planer. För att dessa övningar skulle kunna rationellt

bedrivas, fordrades jämförelsevis god tillgång på personal.

Den styrka, som kunde påräknas deltaga i nämnda övningar år

1919, komme emellertid att bliva jämförelsevis fåtalig dels på grund av

det stora antalet vakanser bland stammanskapet, dels på grund därav att

det mindre antal värnpliktiga av 1918 års klass, som vid tiden för regementsövningarna

vore inkallade till tjänstgöring, icke erhållit sådan utbildning,

att de kunde deltaga i dessa övningar. I stället måste de

utbildas skilda från övriga, vilket medförde, att särskilt befäl och underbefäl

måste avses för deras övande, varigenom den i regementsövningar

deltagande stamstyrkan än ytterligare nedbringades. Även om 1916

års klass inkallades till repetitionsövning år 1919, bleve det därför svårt

att anordna krigsövningar på sätt förut ägt rum. Vidare borde framhållas,

att då repetitionsövning år 1919 ej vore avsedd att anordnas vid

armén, kunde någon samövning mellan kustartilleriets truppförband och

i kustfästningarnas besättningar ingående trupper av armén icke komma

till stånd, vilket än ytterligare försvårade anordnandet av krigsövningar.

Härtill kunde anföras, att 1916 års klass i avsevärd utsträckning varit

inkallad till tjänstgöring enligt § 28 värnpliktslagen under åren 1917

och 1918, varför även av denna anledning skäl kunde anses föreligga att

inställa repetitionsövningen med ifrågavarande årsklass värnpliktiga. På

grund härav torde även vid kustartilleriet 1916 års klass böra befrias

från fullgörande av densamma åliggande repetitionsövning.

I enlighet med vad sålunda anförts framlades i en till 1919 års lagtima

riksdag avlåten proposition, nr 401, förslag till lag angående befrielse

för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring

i fredstid m. m. Enligt § 3 av nämnda lagförslag skulle

värnpliktiga av 1916 års klass befrias från fullgörande av dem under

år 1919 åliggande repetitionsövning samt värnpliktiga av 1917 årsklass,

131

i den omfattning, Konungen bestämde, erhålla uppskov med fullgörande

av nämnda repetitionsövning.

Det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget blev emellertid icke av

riksdagen antaget.

Emellertid ansågs frågan böra ånyo framläggas för den urtima Kungi. Maja»

riksdag, som sammanträdde i början av augusti 1919. Efter det chefen pr0pE0räl‘10n

för generalstaben avgivit yttrande i ärendet, anmäldes detta inför Kungl. till 1919 &r»

Maj:t den 2 augusti 1919. Därvid yttrade chefen för lantförsvarsdepartementet,

att då de skäl, som talade för framläggande av förenämnda

lagförslag, för årets lagtima riksdag, fortfarande vore för handen och

vad chefen för generalstaben i ärendet anfört icke gåve departementschefen

anledning att frångå den av honom förut i ämnet intagna ståndpunkten,

lagförslaget måtte i oförändrat skick ånyo föreläggas riksdagen

till antagande.

I enlighet härmed avläts också proposition, nr 7, i ämnet till riksdagen.

Uti skrivelse den 23 augusti 1919 anförde riksdagen, bland annat, Riksdagen»

att förslaget om inställandet av 1919 års repetitionsövningar icke föran- 8k”v®1u8®uftein

ledde någon erinran från riksdagens sida. I likhet med försvarskom- 191V

missionen hölle riksdagen före, att en dylik åtgärd borde så mycket mera

vidtagas, som därigenom icke blott vunnes ökad arbetskraft för det under

dåvarande förhållanden mera än vanligt viktiga produktiva arbetet utan

jämväl skulle göras avsevärda med hänsyn till den statsfinansiella ställningen

betydelsefulla besparingar. Att värnpliktiga av 1916 och 1918

års klasser helt befriades från fullgörande av 1919 års repetitionsövning,

funne riksdagen sig böra tillstyrka. Enligt riksdagens uppfattning skulle

det varit önskvärt, att, på sätt försvarskommissionen föreslagit, beslut

av enahanda innebörd redan då kunnat fattas jämväl rörande värnpliktiga

av 1917 års klass. Med hänsyn till vad föredragande departementschefen

i ämnet anfört uti sitt den 9 maj 1919 till statsrådsprotokollet

avgivna, i den föreliggande propositionen åberopade yttrande

hade emellertid riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon ändring i

Kungl. Maj:ts förslag, och detta så mycket mindre som fråga för det

dåvarande icke förelåge, huruvida värnpliktiga av 1917 års klass skulle ''

fullgöra repetitionsövning under år 1920 eller icke.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hade riksdagen ansett

sig böra antaga det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget.

132

Uttalande i

försvarsrevisionens

betänkande

den

12 februari

1920.

Ämbetsskrivelse

från

lantförsvarsdepartementefi

-

I enlighet härmed utfärdades den 25 augusti 1919 lag angående

befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss

värnpliktstjänstgöring i fredstid in. m. Med stöd av nämnda lag blevo

repetitionsövningarna under år 1919 inställda, i det att 1916 och 1918

års klasser befriades från nämnda övningar och 1917 års klass, med

undantag av kavalleriets värnpliktiga, vilka erfordrades för nödig

vakt- och vårdtjänst, erhöll uppskov med desamma.

Uti sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande minskning

av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass erinrade

revisionen i sammanhang med behandlingen av frågan rörande anordnande

av repetitionsövningar vid infanteriet under innevarande år

därom, att då beslut vid nästlidet års urtima riksdag fattats om inställande

av samma års repetitionsövningar, detta beslut med avseende

å 1917 års klass formulerats så, att densamma erhållit uppskov med

den repetitionsövning, som skolat fullgöras under år 1919. Riksdagen,

hade dock förutsatt, att årsklassen framdeles skulle helt och hållet befrias

från övningens fullgörande. Då ifrågavarande uppskjutna repetitionsövning

icke skulle äga rum förrän år 1920 eller 1921, hade revisionen

icke haft anledning att för det dåvarande ingå på ett bedömande

av huru beträffande denna repetitionsövning skulle förfaras i annan mån,

än att revisionen funne de för befrielsen anförda skälen alltjämt vara för

handen.

Uti en den 29 mars 1920 till försvarsrevisionen avlåten ämbetsskrivelse

har nu chefen för lantförsvarsdepartementet anfört, att av så,

väl hans företrädares i ämbetet ovannämnda yttrande till statsrådsprotokollet

den 9 maj 1919 som riksdagens omförmälda skrivelse den 23

augusti samma år fram ginge, att det varit fråga om uppskov för 1917

års klass i dess helhet. På grund av särskilda omständigheter hade

värnpliktiga av 1917 års klass vid kavalleriet och vissa trängen tilldelade

värnpliktiga av samma klass redan fullgjort ifrågavarande tjänstgöring.

Övriga värnpliktiga av 1917 års klass vore avsedda att inkallas till

repetitionsövning i år. Då för vissa av dem detta vore sista året, måste

alltså frågan om deras befrielse från skyldigheten att fullgöra den från

år 1919 uppskjutna repetitionsövningen avgöras vid innevarande års

riksdag. Departemenschefen tilläte sig fästa revisionens uppmärksamhet

härå och anhölle, att frågan ägnades uppmärksamhet i samband med

revisionens behandling av övningstiden för de värnpliktiga av 1920 års

klass.

133

Enligt bestämmelserna i gällande värnpliktslag skulle vapenföra

värnpliktiga av 1917 års klass fullgöra repetitionsövning på sätt nedanstående

tablå utvisar.

Truppslag

Å r

A. Värnpliktiga i allmänhet.

vid fotfolket..............................................................

1918

1919

1920

» rytteriet...............................................................

1918

1919

—

» fält- och positionsartilleriet ....................................

1918

1919

—

—

» fästningsartilleriet ................................................

—

1919

1920

—

» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna........................

1918

1919

—

—

» fästningsingenjörtrupperna......................................

—

1919

1920

—

» trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst1)...

1918

1919

1920

—

» trängen i egentlig sjukvårdstjänst ...........................

1918

—

1920

» intendenturtrupperna .............................................

—

—

1920

» kustartilleriet .......................................................

—

—

1920

—

B. Underbefäl och fackmän.

vid fotfolket ..............................................................

1918

1919

1920

—

# trängen'') ..........................................................

1918a)

—

1920

—

» intendenturtrupperna1) .........................................

1918a)

—

1920

1921

C. Shidenter och likställda. s)

vid hären ...............................................................

1918

1919

—

—

» kustartilleriet ........................''..............................

—

1919

—

—

*) Enligt värnpliktslagen skola tre repetitionsövningar fullgöras före utgången av fjärde eller femte

året. Hittills hava dessa övningar fullgjorts:

av värnpliktiga i allmänhet vid trängen i egontlig trängtjänst och i sjukbärartjänst under andra, tredje

och fjärde åren;

av underbefäl och fackmän vid trängen med två repetitionsövningar i en följd i anslutning till första

tjänstgöringen och med den tredje repetitionsövningen under fjärde året; samt

av underbefäl och fackmän vid intendenturtrupperna under första, fjärde och femte åren.

a) För vissa kategorier i början av år 1919 (Jfr not. *).

3) Utom medicine studerande m. fl.

Såsom nyss nämnts, blevo emellertid 1919 års repetitionsövningar inställda

utom vid kavalleriet. Detta truppslag tilldelade värnpliktiga av

1917 års klass hava således i vederbörlig ordning fullgjort dem åliggande

repetitionsövningar. Övriga årsklassen tillhörande värnpliktiga

Försvarsro

vlsionens

yttrande.

134

med undantag av trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst

tilldelade, vilka redan på vintern fullgjort sin repetitionsövning, erhöllo

uppskov med 1919 års repetitionsövning. På grund härav hava värnpliktiga

av 1917 års klass att fullgöra repetitionsövningar på sätt nedanstående

tablå utvisar. (Kursiverad årtalssiffra betecknar från år 1919

uppskjuten repetitionsövning.)

Truppslag.

Å

r.

A. Värnpliktiga i allmänhet.

Vid fotfolket..................................................................................................

1920

1921

» fält- och positionsartilleriet ........................................................................

1920

—

» fästningsartilleriet ....................................................................................

1920

1921

» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna...........................................................

1920

—

» fästningsingenjörtrupperna .......................................................................

1920

1921

» trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst .......................................

1920

—

» trängen i egentlig sjukvårdstjänst ..............................................................

1920

—

» intendenturtrupperna ................................................................................

1920

—

» kustartilleriet.................... .......................................................................

1920

—

B. Underbefäl och fackmän.

Vid fotfolket....................................................................... .......................

1920

1921

» trängen .................................................................................................

1920

—

» intendenturtrupperna ................................................................................

1920

1921

C. Studenter och likställda. *)

Vid hären (utom kavalleriet).............................................................................

1920

—

| » kustartilleriet ........................................................................................

1920

—

*) Utom medicine studerande m. fl.

Av tablån framgår, att den år 1919 uppskjutna repetitionsövningen

skall fullgöras:

vid fält- och positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

ävensom av studenter och likställda år 1920 samt

vid fotfolket, fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna under

år 1921.

Vidare framgår av tablån, att för trängen, intendenturtrupperna och

kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, vilka icke åtnjutit uppskov med

135

någon repetitionsövning, år 1020 — för underbefäl och fackmän vid

intendenturtrnpperna år 1921 — utgör det sista år, då dylik övning

skall fullgöras.

Vid övervägande av frågan, huruvida och i vilken omfattning värnpliktiga

av 1917 ars klass böra befrias från fullgörande av en repetitionsövning,

. har revisionen kommit till det resultatet, att de värnpliktskategonei•,

vilka ar 1919 erhöllo uppskov med repetitionsövning, nu böra

helt befrias från fullgörandet av den uppskjutna övningen. Ur militär

synpunkt torde en sådan befrielse jämväl vara i viss mån motiverad.

Därest nämnda övning skulle i vederbörlig ordning fullgöras, skulle

nämligen i repetitionsövningarna komma att deltaga: år 1920 vid fältoch

positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna tre i

stället för normalt tva årsklasser samt år 1921 vid fotfolket fyra samt

vid fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna tre årsklasser i

stället för normalt tre respektive två årsklasser. Med all sannolikhet

skulle en dylik ökning av antalet årsklasser under repetitionsövningarna

i många fall medföra avsevärda svårigheter ur förläggningssynpunkt.

Visserligen skulle fullgörandet av den uppskjutna repetitionsövningen ur

utbildningssynpunkt vara en fördel, men denna omständighet torde i

betraktande av vad förut anförts icke böra tillmätas någon avgörande

betydelse.

\ ad härefter angår de värnpliktskategorier, vilka icke hava åtnjutit

uppskov med någon repetitionsövning, kunde det ligga nära till

hands att jämväl befria dessa från fullgörande av den sista dem åliggande

repetitionsövningen. En dylik befrielse skulle emellertid medföra,

att antalet årsklasser under repetitionsövningarna vid härav berörda truppslag

skulle komma att med en understiga det normala. Antalet årsklasser

skulle sålunda bliva:

vid trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst två i stället

för normalt tre årsklasser,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst en i stället för normalt två

årsklasser, samt

vid intendenturtrupperna och kustartilleriet ingen i stället för normalt

en årsklass.

Följden härav skulle bliva, att repetitionsövningarna ifråga komme

att. i hög grad förlora i värde eller att helt omöjliggöras. Ur

militär synpunkt är detta givetvis en allvarlig olägenhet och detta så

mycket mera, som repetitionsövningar med något egentligt utbyte på

grund av rådande, förhållanden icke ägt rum sedan år 1917. Det torde

icke heller böra förbises, att det reducerade antalet årsklasser näppeligen

136

skulle möjliggöra att vid trängen och intendenturtrupperna uppsätta de

förplägnads-, sjukvårds- och intendenturformationer, som äro oundgängligen

nödvändiga under de fälttj änstövningar, som planerats att äga

rum under instundande höst. Dylika övningar hava icke företagits sedan

år 1917 och tillmätas av de militära myndigheterna den största betydelse

för arméns krigsduglighet.

Därest befrielse icke beviljas, skulle emellertid nu ifrågavarande

värnpliktskategorier icke erhålla den lättnad, som det stora flertalet

värnpliktiga av 1917 års klass ovan förutsättes komma i åtnjutande av.

Denna omständighet torde dock icke kunna åberopas som ett avgörande

skäl för att befrielse bör beviljas. Att märka är nämligen, att kavalleriets

värnpliktiga redan fullgjort det lagstadgade antalet repetitionsövningar,

vadan likställighetsprincipen i alla händelser icke kan upprätthållas.

Vidare är tjänstgöringstiden vid trängen och intendenturtrupperna

avsevärt kortare än vid övriga truppslag. Ett fullgörande av den

sista repetitionsövningen kan därför knappast sägas innebära någon orättvisa

mot de värnpliktiga vid trängen och intendenturtrupperna.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har revisionen icke ansett

sig kunna för sin del tillstyrka, att de värnpliktskategorier, varom nu

är fråga, befrias från fullgörande av den för dem återstående repetitionsövningen.

I enlighet med vad sålunda anförts har revisionen uppgjort följande

Förslag

till

Lag

om befrielse för vissa värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av

en repetitionsövning.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 mom. 1 värnpliktslagen därom stadgas

må, på sätt Konungen närmare förordnar, vapenföra värnpliktiga av

1917 års klass, tilldelade fotfolket, artilleriet och ingenjörtrupperna, ävensom

vapenföra studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda,

tilldelade jämväl annat truppslag, befrias från fullgörande av en av de

under år i 920 eller 1921 dem åliggande repetition sövningar.

Denna lag träder i kraft dagen efter''den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

137

Repetitionsöviiingarna för värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt vad i det föregående redan omnämnts, avsåg det av Kungl. Maj:t

för nästlidet års urtima riksdag framlagda förslaget om ändrad utbildningstid

för vissa värnpliktiga av 1919 års klass endast en avkortniug

av första tjänstgöringen för fotfolket, trängen och intendenturtrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga i allmänhet ävensom av tjänstgöringstiden

för icke vapenföra. Någon anledning att då till behandling upptaga

frågan rörande repetitionsövningarnas antal och längd ansågs icke

föreligga, då beslut härutinnan icke behövde fattas förrän tidigast vid

innevarande års riksdag.

Uti sin skrivelse den 2 oktober 1919, däruti riksdagen anmälde

sitt bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda förslag, förklarade emellertid

riksdagen sig förutsätta, att därest genom senare beslut om repetitionsövningarnas

inskränkning den sammanlagda utbildningstiden för de fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga komme att understiga 210 dagar,

motsvarande avkortning av tj änstgöringstiden borde äga rum såväl för

de icke vapenföra som för trängen och intendenturtrupperna tilldelade

värnpliktiga. Riksdagen utgick således från att frågan rörande repetitionsövningama

sedermera skulle bliva föremål för särskild omprövning.

I enlighet härmed upptog revisionen vid behandlingen av frågan

om avkortning av första tjänstgöringstiden för värnpliktiga av 1919 års

klass, tilldelade rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen, ävensom

för studenter och med dem likställda av samma årsklass jämväl

spörsmålet rörande en inskränkning av repetitionsövningarna vid härens

samtliga truppslag. I syfte att erhålla nödigt underlag för denna senare

frågas bedömande anhöll revisionen i skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet

den 29 november 1919, att från vederbörande militärmyndigheter

måtte införskaffas och till revisionen överlämnas skriftliga

yttranden rörande följande spörsmål:

l:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, till

vilket respektive vilka värnpliktsår bör i vart och ett av dessa fall övningen respektive

övningarna förläggas?

2:o) Vilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarnas

antal att medföra?

3:o) Därest antalet repetitionsövningar för fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass begränsas till en respektive två repetitionsövningar, huru

18

1126 20

138

bör då motsvarande avkortning beredas trängen och intendenturtrupperna tilldelade

vapenföra värnpliktiga av samma årsklass?

4:o) Därest kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna tilldelade vapenföravärnpliktiga

av 1919 års klass komma att fullgöra endast en repetitionsövning, till

vilket värnpliktsår bör då denna övning förläggas?

5:o) Vilka olägenheter kommer den sålunda ifrågasatta begränsningen av repetitionsövningarna

vid förevarande vapenslag att medföra?

6:o) Därest det nuvarande antalet repetitionsövningar skulle anses böra bibehållas,

vilka olägenheter i militärt hänseende skulle det medföra att minska antalet

dagar för varje repetitionsövning vid kavalleriet, fältartilleriet och positionsartilleriet»

till 35 dagar och vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna till 30 dagar?

Med anledning härav överlämnade chefen för lantförsvarsdepartementet

med skrivelse den 31 december 1919 till revisionen ett av chefen

för generalstaben, efter inspektörernas för infanteriet, kavalleriet, artilleriet

och trängen samt chefernas för fortifikationen och intendenturkåren hörande,

den 27 december 1919 avgivet yttrande rörande de av revisionen

framställda spörsmålen. För detta yttrandes innehåll har revisionen utförligt

redogjort i sitt den 12 februari 1920 avgivna betänkande rörande

minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års

klass. Revisionen anser sig därför beträffande detta yttrande nu endast,

böra hänvisa till nämnda betänkande.

Vid framställandet av ovannämnda frågor till de militära myndigheternas

besvarande hade revisionen utgått från den förutsättningen, att

revisionen skulle bliva i tillfälle att i ett sammanhang taga ståndpunkt

till såväl första tjänstgöringen som repetitionsövningarna för värnpliktiga

av 1919 års klass. Under ärendets behandling visade det sig

emellertid, att frågan angående repetitionsövningarnas antal och förläggning

för ifrågavarande värnpliktiga på det närmaste sammanhängde med

spörsmålet, huru repetitionsövningarna komme att ordnas för 1920 års

klass och de övriga årsklasser, som eventuellt komme att av provisoriet

beröras. Då för denna senare frågas bedömande emellertid erfordrades

ytterligare utredning och då det vore av vikt, att beslut snarast möjligt

fattades rörande första tjänstgöringstiden, därest någon mera avsevärd

avkortning av densamma över huvud taget skulle kunna vidtagas, ansåg

sig revisionen vid behandlingen av spörsmålet rörande utbildningstiden

för värnpliktiga av 1919 års klass böra med avseende å repetitionsövningarna

begränsa sig till ett angivande av, huruvida dylika övningar

borde anordnas innevarande år eller icke.

I överensstämmelse härmed har revisionen uti sitt förenämnda den

12 februari 1920 avgivna betänkande — under uttalande av att det

med hänsyn till den stora betydelse för såväl truppförbandens som be

-

139

fälets utbildning, som repetitionsövningarna tillmättes, syntes lämpligt,

att dylika övningar innevarande år komme till stånd — tillstyrkt, att

de vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass — studenter och likställda

undantagna — vilka enligt gällande värnpliktslag hava att år 1920

fullgöra repetitionsövning, i föreskriven ordning deltaga i densamma.

Sedan revisionen i det föregående avgivit förslag rörande ordnandet

av repetitionsövningarna (or värnpliktiga av 1920 års klass, vill revisionen

nu till slutlig behandling upptaga frågan rörande repetitionsövningarna

för värnpliktiga av 1919 års klass.

Enligt gällande värnpliktslag skola ifrågavarande värnpliktiga fullgöra

repetitionsövningar på sätt nedanstående tablå utvisar.

T r u p p s 1 a g.

Ar.

A. Värnpliktiga i allmänhet:

vid fotfolket ...............................................................

1920

1921

1922

» rytteriet ...............................................................

1920

1921

—

» fält- och positionsartilleriet......................................

1920

1921

—

» fästningsartilleriet..................................................

—

1921

1922

» fältingenjör- och fälttelegraftrupperna........................

1920

1921

—

» fästningsingenjörtruppema ......................................

—

1921

1922

o trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst *)...

1920

1921

1922

» trängen i egentlig sjukvårdstjänst..............................

1920

—

1922

» intendenturtrupperna ............................................

—

—

1922

» kustartilleriet........................................................

—

—

1922

B. Studenter och likställda: -)

vid hären ..................................................................

1920

1921

—

» kustartilleriet.........................................................

—

1921

—

*) Jfr not *) sid 95.

2) Utom medicine studerande m. fl. ^

Repetitionsövningarnas längd utgör:

vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna 30 dagar,

vid rytteriet, fält- och positionsartilleriet samt kustartilleriet 42 dagar,

samt

vid fästningsartilleriet och ingenjörtrupperna 35 dagar.

140

Försvars

revisionens

yttrande.

Såsom ovan nämnts, har revisionen uti sitt den 12 februari 1920 avgivna

betänkande tillstyrkt, att »vapenföra värnpliktiga i allmänhet» i

föreskriven ordning fullgöra dem under innevarande år åliggande repetitionsövning.

Däremot har revisionen i samma betänkande föreslagit, att

studenter och likställda befrias från fullgörande av årets repetitionsövning.

Enligt vad i det föregående omnämnts, har revisionen vid behandlingen

av frågan rörande tjänstgöringstidens fördelning för 1920 års

klass kommit till det resultatet, att det hittillsvarande antalet repetitionsövningar

bör, med undantag för studenter och likställda, bibehållas.

Däremot har revisionen föreslagit, att vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna

varje repetitionsövning skall avkortas med 5 dagar eller

från 30 till 25 dagar. Vid sådant förhållande och då det är av vikt,

att antalet i repetitionsövningarna ingående årsklasser icke minskas,

torde någon begränsning av repetitionsövningarnas antal icke heller böra

vidtagas för värnpliktiga av 1919 års klass. Däremot torde dessa, under

de år, då de fullgöra repetitionsövning tillsammans med 1920 års klass

eller följande av provisoriet berörda årsklasser, böra erhålla samma

minskning i dagantalet, som revisionen föreslagit för fotfolket, trängen

och intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga av sistnämnda årsklass.

En sådan minskning skulle innebära:

vid infanteriet, egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst 5 dagar

under vartdera av åren 1921 och 1922,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst och intendenturtrupperna 5

dagar under år 1922, samt

för vapenföra studenter vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna

5 dagar under år 1921.

I detta sammanhang anser sig revisionen böra framhålla, att repetitionsövning

under år 1921 skall fullgöras även av infanteriet och trängen

tilldelade värnpliktiga av 1918 års klass. Det skulle då kunna ifrågasättas,

huruvida icke repetitionsövningen jämväl för denna årsklass borde

nedsättas från 30 till 25 dagar. Med hänsyn därtill att utbildningen

för denna årsklass av kända skäl blivit i hög grad eftersatt, har emellertid

revisionen icke ansett sig böra härom framställa något förslag.

Ur utbildningssynpunkt kan det icke anses vara annat än fördelaktigt,

att ifrågavarande värnpliktiga erhålla 5 dagars förberedande övning,

innan de övriga i repetitionsövningen deltagande årsklasserna inrycka

till tjänstgöring.

I enlighet med vad sålunda anförts har revisionen uppgjort följande

141

Förslag

till

Lag

om minskning ay rcpctitionsövningarnas längd för vissa värnpliktiga av

1919 ärs klass.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 mom. 1 värnpliktslagen därom stadgas

må, på sätt Konungen närmare förordnar, repetitionsövningarna för

infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga

av 1919 års klass efter utgången av år 1920 minskas från 30

dagar till 25 dagar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

142

Särskilda yttranden.

Av herrar friherre Fleming och Hammarskjöld, vilka anfört:

»Under arbetet inom försvarsrevisionen hava vi förklarat oss villiga

att söka nedbringa kostnaderna för landets försvarsväsende. Inom revisionen

har gjorts gällande, att den nuvarande organisationen bör bibehållas

under den s. k. provisorietiden, d. v. s. till dess förslag till en ny

härordning blivit utarbetat och antaget. För att vinna detta mål måste

man, enligt vår åsikt, även fasthålla vid att de åtgärder, vilka vidtagas

under provisorietiden, icke försvaga organisationen. De nu föreslagna

åtgärderna synas emellertid gå i motsatt riktning. På grund av ogynnsamma

förhållanden och riksdagens beslut hava under de senaste tvenne

åren inskränkningar gjorts uti värnpliktstjänstgöringen av sådan omfattning,

att fredsorganisationen försvagats och mobiliseringsberedskapen

minskats. Vid sådant förhållande hade det, enligt vår mening, varit

angeläget att föreslå åtgärder för att bota de skador, freds- och krigsorganisationen

redan lidit. I alla händelser borde åtminstone allt undvikits,

vilket är ägnat att ytterligare försvaga organisationen. En dylik

tanke kan visserligen återfinnas uti försvarsrevisionens betänkande, men

den är ingalunda den vägledande. Revisionen utgår nämligen ifrån, att

en minskning av utbildningstiden måste göras. Man synes emellertid

bortse ifrån, att våra här- och marinorganisationer till så väsentlig del

äro byggda på den allmänna värnplikten, att längden av de värnpliktigas

tjänstgöring och sättet att anordna densamma på ett mycket kännbart

sätt måste inverka på hela utbildningsresultatet vid truppförbanden

och på organisationens fasthet. För de värnpliktiga bör icke heller bestämmas

en så kort utbildningstid, att de icke kunna bibringas de kunskaper

och färdigheter, vilka erfordras för att de vid mobilisering omedelbart

skola kunna ingå uti operations- och stridsdugliga avdelningar, tillhörande

fälthären. Med hänsyn till att de värnpliktiga under femton år

tillhöra beväringen och under samma tid måste kunna tilldelas fälthären, får

det nuvarande militärpolitiska läget i detta avseende icke anses bestäm

-

143

mande. De av försvarsrevisionen uppställda fordringarna, att »ett utbildningsresultat

av militärt värde skall kunna uppnås» och att »de värnpliktiga

skola erhålla åtminstone någon om än icke ur militär synpunkt fullt tilltredsställande

utbildning», kunna icke heller anses tillfyllest. En åtgärd, som

enligt vår åsikt skulle varit ägnad att i avsevärd grad avhjälpa de nuvarande

svårigheterna, skulle varit att, utöver vad som föreskrives uti

§26 värnpliktslagen, bestämma för samtliga truppslag och tjänster uttagning

av underbefäl och fackmän i förhållande till antalet vakanta

fast anställda. Revisionen har visserligen i syfte att avhjälpa manskapsbristen

föreslagit överföring av vapenföra värnpliktiga från infanteriet

till vissa specialtruppslag och till kustartilleriet. En dylik åtgärd,

som måste medföra olägenheter av skilda slag, kan dock icke fylla

bristen på mera kvalificerad personal. Försvarsrevisionens argumentering

att med åberopande av 1914 års värnpliktslag föreslå första tjänstgöringen

för underbefäl och fackmän vid fotfolket till endast 60 dagar

längre än för övriga värnpliktiga, d. v. s. till 165 dagar, kan icke godtagas.

Tankegången i 1914 års värnpliktslag var icke, att underbefäl

och fackmän under alla förhållanden skulle erhålla 60 dagars längre

första tjänstgöring än övriga värnpliktiga vid samma truppslag, utan

att tiden för första tjänstgöringen och första repetitionsövningen för

underbefäl och fackmän tillsammans skulle uppgå till ett år med undantag

av det till 3 å 4 veckor uppgående vapenövningsuppehållet efter

regementsövningarna, under vilket utbildningsarbetet i stort sett låg nere.

Att nämnda skillnad i utbildningstid kom att uppgå till 60 dagar, berodde

också på att första tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga vid

fotfolket bestämdes 60 dagar kortare än vad som ansågs erforderligt

för underbefäl och fackmän. En tillräcklig utbildningstid för underbefäl

och fackmän måste under nuvarande förhållanden anses särdeles betydelsefull

icke endast med hänsyn till det stora antalet vakanser i volontärstyrkan

utan även emedan det, såsom försvarsrevisionen framhåller,

är angeläget att redan under närmaste tiden anordna försök och utbildning

med de under världskriget tillkomna nya stridsmedlen, exempelvis

granatkastare, handgranater och lätta kulsprutor. Alla dessa anspråk

på de värnpliktiga, vilka uttagas till underbefäl och fackmän,

kunna givetvis icke uppfyllas, om deras första tjänstgöring minskas från

310 till 165 dagar.

Då de inom försvarsrevisionen framkomna förslagen icke uppfylla

ovan uppställda fordringar, kunna vi icke godkänna desamma, men då

framläggandet av ett eget förslag icke synes oss kunna bidraga till en

tillfredsställande lösning, enär ett dylikt förslag påtagligen icke skulle

144

kunna samla majoritet inom riksdagen, kava vi icke ansett oss nu böra

framlägga något sådant.»

Av herrar Johan Nilsson, Wig forss, Larsson, Engberg och Nilsson

i Vibberbo, vilka anfört:

»Ordnandet av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga av 1920 årsklass

skall enligt revisionens enhälliga uppfattning ingå i det provisorium,

som skall bilda övergången till en omorganisation av vårt försvarsväsen

i enlighet med de efter fredsslutet skapade internationella förhållandena.

Med avseende på detta provisorium är revisionens uppgift sålunda tydligen

den att föreslå de besparingar och inskränkningar, som omedelbart

kunna vidtagas, samtidigt med att den gamla organisationen i möjligaste

mån bevaras.

I likhet med revisionens majoritet anse även vi, att det efter fredsslutet

inträdda världspolitiska läget icke motiverar upprätthållandet av

någon högre grad av krigsberedskap. Utan att häri vilja inlägga den

betydelsen, att vårt militärpolitiska läge under de närmaste åren skulle

vara fullständigt riskfritt, våga vi dock anse, att faran för plötsliga och

överraskande angrepp i så hög grad förminskats, att en högst betydande

nedsättning av de värnpliktigas övningstid omedelbart bör kunna genomföras.

Vi ha därvid icke kunnat ansluta oss till det förslag, varom revisionens

flertal samlat , sig, enär detta förslag icke synes oss tillvarataga

de möjligheter till inskränkning, som enligt vår uppfattning låta förena

sig både med den av revisionen uttryckta åsikten om det militärpolitiska

läget och med hänsyn till bevarandet av den förefintliga organisationen.

Det ligger i sakens natur, att varje förslag om nedsättning av övningstiden,

som tar sin utgångspunkt i överväganden av antytt slag, måste

bli mer eller mindre godtyckligt. Detta gäller i lika mån den av revisionens

flertal omfattade meningen och den av oss här företrädda ståndpunkten.

Det kan alltid sägas, att med varje förkortning av övningstiden

måste följa en däremot svarande försämring av utbildningsresultatet.

Utan att här ingå på eu diskussion av hela denna fråga och i

vad mån dessa nackdelar kunna motvägas av förbättrade utbildningsmetoder

eller förändringar i övrigt, torde det böra erkännas, att de med

en förkortning förbundna riskerna svårligen kunna på objektiva grunder

avvägas och att ett visst mått av godtycke sålunda är ofrånkomligt.

Vid vårt ställningstagande ha vi därvid låtit leda oss av den synpunkten,

145

att det under dessa övergångsår icke sjnes nödvändigt att räkna med

en krigsmobilisering för här ifrågavarande värnpliktiga. Under sådana

förhållanden framträder såsom det egentliga kravet, att organisationen

så vitt möjligt upprätthålles och att rekryternas utbildning därför icke

göres kortare, än att de nödtorfteligen kunna insättas i större förband

under i möjligaste mån begränsade repetitionsövningar.

Vidkommande infanteriets tjänstgöringstid har revisionens flertal

funnit sig böra föreslå, att den fördelas å en första tjänstgöring om 105

dagar och tre repetitionsövningar, var och en om 25 dagar. Därtill

föreslås en förlängning av vinterkontingentens första tjänstgöring med

30 dagar. Vi ha icke kunnat ansluta oss till denna anordning. Först

och främst synes oss den av flertalet föreslagna tiden för rekrytutbildningen

omotiverat lång. För bibringande av de färdigheter, som tarvas

för att de värnpliktiga skola kunna ingå i större förband, är enligt vår

uppfattning en rekrytskola om 3 månader (90 dagar) tillräcklig. Denna

uppfattning synes även delas av inspektören för infanteriet. Beträffande

repetitionsövningarna ha vi utgått från att deras antal bör bestämmas

med hänsyn till vad som är oundgängligen erforderligt för att möjliggöra

bedrivandet av övningar i större förbund. I enlighet härmed ha

vi funnit, att det är tillräckligt med endast två repetitionsövningar vardera

å 30 dagar och med den första omedelbart ansluten till rekrytskolan.

Härifrån ha undertecknade Johan Nilsson och Wigforss under revisionens

arbete såtillvida varit av skiljaktig mening, att de ansett, att

repetitionsövningarnas längd kunnat begränsas till 20 dagar och det

sammanlagda antalet dagar sålunda till 130. För vinnande av större

enighet ha vi emellertid avstått från att göra särskilt yrkande.

Vi föreslå sålunda, att utbildningstiden fördelas å en första tjänstgöring

om 90 dagar och två repetitionsövningar, var och en om 30

dagar, alltså sammanlagt 150 dagar.

Enligt vår uppfattning bör huvudmassan av de värnpliktiga fullgöra

siu tjänstgöring under sommarmånaderna och under vintern inkallas

till tjänstgöring endast så stort antal, som oundgängligen erfordras

för vakt- och vårdtjänstens bestridande. Dessa senare torde dock böra

inkallas i två omgångar. Beträffande förläggningen av utbildningstiden

för de för fästningarna avsedda infanteriregementena samt Gottlands

infanteriregemente ansluta vi oss till flertalets uttalande. Ävenledes

anse vi, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma

rörande de särskilda åtgärder, som kunna visa sig påkallade för uppehållande

av garnisonstjänsten inom huvudstaden.

112G 20

1

146

1 fråga om kavalleriet och artilleriet har majoriteten föreslagit en

sammanlagd tjänstgöring å 240 dagar med en första tjänstgöring om

156 dagar samt två repetitionsövningar om 42 dagar vardera. Vi å

vår sida anse liksom majoriteten, att värnpliktskontingenterna vid dessa

vapenslag böra inkallas i endast två omgångar. Förkortningen av övningstiden

bör däremot enligt vår uppfattning kunna göras större än

den majoriteten föreslagit utan att utbildningsresultatet därför äventyras.

Beträffande kavalleriet föreslå vi alltså en sammanlagd tjänstgöringstid

å 210 dagar i en följd för vintergruppen och för sommargruppen

180 dagar med en första tjänstgöring om 120 dagar och två repetitionsövningar

om 30 dagar vardera med den första repetitionsövningen omedelbart

ansluten till första tjänstgöringen. Liksom i fråga om infanteriet

anse vi, att till vintertjänstgöringen bör inkallas endast så stort antal

värnpliktiga, som är oundgängligen nödvändigt för vakt- och vårdtjänstens

bestridande. Under förutsättning att tjänstgöringen ordnas på

nu föreslaget sätt, skulle alltså av årets 365 dagar vapenföra värnpliktiga

vara inkallade: vintergruppen 210 dagar och sommargruppen 150 dagar

(= 120 + 30), tillsammans 360 dagar. Den lucka å 5 dagar, som härigenom

uppstår, torde kunna fyllas på sätt som redan nu sker, nämligen

genom att stammen får fullgöra vakt- och vårdtjänsten.

Beträffande artilleriet föreslå vi samma dagantal och samma fördelning

och förläggning av tjänstgöringen samt samma princip för vintergruppens

uttagning som ifråga om kavalleriet. Den av oss föreslagna

tjänstgöringstiden skulle alltså fullgöras vid fält- och positionsartilleriet

samt fästningsartilleri et å Karlsborg och fästningsartilleriet i Boden med

för vintergruppen sammanlagt 210 dagar i en följd samt för sommargruppen

en första tjänstgöring om 120 dagar samt en repetitionsövning

om 30 dagar under vartdera av andra och tredje året med den första

repetitionsövningen omedelbart ansluten till första tjänstgöringen.

För ingenjörtrupperna föreslå vi enahanda antal dagar, fördelning

och förläggning som för kavalleriet och artilleriet.

I fråga om trängen i egentlig trängtjänst och sjukbär ar tjänst föreslå

vi en sammanlagd tjänstgöring om 150 dagar, fördelad på en första

tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar vardera.

Med avseende på övningarnas förläggning liksom med avseende

på principen för vintergruppens uttagning anse vi den av oss för övningarna

vid infanteriet föreslagna anordningen böra tillämpas.

För Trängen i egentlig sjukvårdstjänst föreslå vi en första tjänstgöring

om 100 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar vardera.

147

Intendenturtruppernas sammanlagda tjänstgöringstid anse vi oss böra

föreslå i tre omgångar till 150 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 125 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar.

För underbefäl och fackmän anse vi i likhet med revisionens majoritet,

att deras övningstid bör utökas med 00 dagar utöver den för infanteriet

föreslagna. Vi föreslå alltså en utbildningstid av sammanlagt 210 dagar

(= 150 + 60).

Beträffande de icke vapenföras i allmänhet tjänstgöringstid ha vi i

likhet med majoriteten ansett, att den bör bestämmas i enlighet med

vad som gäller för vapenföra värnpliktiga vid infanteriet. Vi föreslå

sålunda för de icke vapenföra en sammanlagd tjänstgöring om 150

dagar.

Med avseende på övningstiden för flottan föreslå vi två omgångar

och en sammanlagd övningstid om 180 dagar, förlagd på sätt som, under

förutsättning av en sådan övningstid, angivits av marinstabschefen. Av

marinstabschefens yttrande framgår, att de olägenheter, som ur utbildningssynpunkt

vidlåda en övningstid om 180 dagar jämväl vidlåda den

övningstid å 240 dagar, som majoriteten föreslagit.

För kustartilleriet föreslå vi två omgångar och en sammanlagd övningstid

för vintergruppen om 210 dagar i en följd och för sommargruppen

om 180 dagar fördelad på en första tjänstgöring om 150 dagar och en

repetitionsövning å 30 dagar, fullgjord under tredje året.

Den av majoriteten föreslagna anordningen, till vilken även vi ansluta

oss, att i Kungl. Maj:ts hand lägga rätten att från infanteriet överföra

nödvändigt manskap till vissa andra vapenslag anse vi böra äga

tillämplighet även på flottan.

Beträffande repetitionsövningarna för 1917 års klass ansluta vi oss

till majoritetens förslag. Däremot ha vi med avseende på repetitionsövningarna

för 1919 års klass velat uttala följande:

Redan i den till revisionens betänkande I fogade reservationen av

Johan Nilsson m. fl. har föreslagits, att övningstiden för värnpliktiga

vid special vapnen av 1919 års klass erhölle minskning i utbildningstiden

även genom befrielse från en repetitionsövning. I anslutning härtill och

med anledning av revisionens nu föreliggande förslag till förkortning

av övningstiden för 1920 års klass anse vi det önskvärt, att värnpliktiga

av 1919 års klass såvitt möjligt erhålla sådan minskning i sin fortsatta

övningstid, att den icke överskrider den tid, som kan bliva fastställd för

1920 års klass.

I enlighet med vad sålunda anförts få vi föreslå följande:

148

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ 1.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje året:

b) vid rytteriet, artilleriet och ingenjör trupperna i sammanlagt 180

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

c) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 150 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig träng t jämnt och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under

första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje eller fjärde året;

149

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 100 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-) övning om 25 dagar under vartdera

av andra och tjärde åren, samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 125 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

d) vid marinen i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en följd

med början under första eller andra året, samt

av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 30 dagar under tredje året.

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 210 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje året, samt

vid trängen och intendentwirupperna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje eller fjärde året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens

längd och fördelning, skall för kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna

150

och kustartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga, som påbörja första

tjänstgöringen under första året, denna ökas med 30 dagar.

§ 4. :>ii; ;;

(Lika med majoritetens förslag.)

§ 5-

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i

en följd med början under första eller andra året eller ock med en första

och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C vämpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra

året.

§ 6-

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt

må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen

fullgöra sin värnplikt med 150 dagar i en följd.

§ 7.

(Lika med majoritetens förslag).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

151

Förslag

till

Lag

om ytterligare minskning ht utbildningstiden för viss» värnpliktiga

av 1919 års klass.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 27 värnpliktslagen samt i lagen den--

--om minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 ärs

klass stadgas, må, på sätt Konungen förordnar, utbildningstiden för de

värnpliktiga av 1919 års klass ytterligare minskas med det antal dagar, som

Konungen för varje truppslag vid hären eller tjänst vid marinen närmare

bestämmer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Av herrar Widell och Pettersson, som anfört följande:

»Den av försvarsrevisionen föreslagna första utbildningstiden för

vapenföra värnpliktiga i allmänhet (studenter och likställda alltså härunder

ej inbegripna) synes oss vara väl knappt tillmätt, för att ett tillfredsställande

resultat av utbildningsarbetet skulle kunna uppnås. Beträffande

infanteriet hava vi inom försvarsrevisionen — under vidhållande

i princip av vår vid förra årets urtima riksdag hävdade ståndpunkt, att

första utbildningstiden borde bestämmas till 150 dagar — ansett oss

med hänsyn till riksdagens beslut om 120 dagars första utbildningstid

för 1919 års klass icke böra ifrågasätta ett större dagantal för 1920 års

klass men hava å andra sidan ej heller kunnat tillstyrka en ytterligare

minskning. Med tilläggande av tre repetitionsövningar å 30 dagar skulle

alltså sammanlagda övningstiden för infanteriet enligt vårt förslag komma

att uppgå till 210 dagar. Samma dagantal hava vi ansett böra fastställas

även för trängen och intendenturtrupperna. I fråga om arméns

övriga specialvapen samt marinen hava vi i allmänhet yrkat en samman

-

152

lagd utbildningstid av 300 dagar. Då emellertid de av oss framställda

yrkandena icke kunna hava någon utsikt att vinna riksdagens bifall,

hava vi avstått från att reservationsvis framlägga något utarbetat förslag

i frågan.»

Av hrr Wigforss och Engherg, vilka anfört:

»Ifråga om utbildningstiden för värnpliktiga studenter ha undertecknade

icke kunnat ansluta sig till revisionens förslag. Icke heller

revisionens majoritet har förmått sluta ögonen för följderna av en anordning,

varigenom de värnpliktiga studenterna ålades en utbildningstid,

som stode i alltför skriande disproportion till övriga värnpliktigas. Trots

de militära myndigheternas förklaring, att den nuvarande utbildningstiden

om 485 dagar vore nödvändig, har revisionens majoritet funnit sig böra

föreslå en minskning ned till 365 dagar, enär med en förkortning för

övriga värnpliktiga olikställigheten annars »skulle bliva ännu mera framträdande

och med all sannolikhet komma att betraktas såsom en uppenbar

orättvisa».

Revisionens majoritet synes anse denna orättvisa nödtorftligen avhjälpt

i och med att studenternas övningstid icke överskrider det dubbla

av de 180 dagar, som föreslås för infanteriets huvudmassa. Åven med

denna utgångspunkt blir disproportionen alltför framträdande, när man

i likhet med undertecknade önska infanteriets övningstid begränsad till

150 dagar. Att under sådana förhållanden ålägga studenterna en övningstid

om 365 dagar skulle endast kunna motiveras med de allra

starkaste militära argument. Nu är det emellertid så långt ifrån, att

dylika argument skulle föreligga, att man tvärtom vågar påstå, att revisionens

majoritet till hälften erkänner svagheten i den föreslagna utvägen.

Chefen för generalstaben har nämligen förklarat, att med en

sålunda förkortat utbildning endast de mest lämpade kunna någorlunda

nöjaktigt utbildas till plutonchefer, under det att huvudmassan endast

komma att utbildas till underbefäl. Och revisionen yttrar, att det »med

fog kan ifrågasättas, huruvida man överhuvudtaget bör ålägga studenter

och likställda en längre tjänstgöringstid än övriga värnpliktiga endast

för att utbilda dem till underbefäl». Den häri uttalade kritiken försvagas

knappast av det reserverade tillägget, att »med hänsyn till den

lor närvarande rådande stora bristen på dylikt befäl torde, åtminstone

under provisorietiden och innan man på annat sätt fått nämnda brist

avhjälpt, en dylik anordning kunna fullt försvaras».

153

Under de givna militära förutsättningarna synes det utgöra ett

orimligt slöseri med en värdefull tid, om hela studentmaterialet uttages

till denna oproportionerligt långa övningstid endast för att ett viindertcil

skall kunna utbildas till plutonchefer, hör utbildning till underbefäl

synes man icke av studenterna ha anledning att kräva större tillägg till

den för övriga värnpliktiga gällande övningstiden än de 60 dagar, som

av revisionen föreslås för de till underbefäl och fackmän uttagna värnpliktiga.

Ett dylikt tillägg på 60 dagar torde då kunna för de till

underbefäl uttagna studenterna kunna förläggas på sådan tid, att studierna

i mycket ringa grad skulle behöva lida avbräck.

1 anslutning till det ovan sagda föreslås alltså, att studentei och

med dem likställda icke vidare uttagas för utbildning till plutonchefer,

och att i den mån de anses lämpligen böra utbildas till underbefäl ^ den

ytterligare tjänstgöringen begränsas till 60 dagar samt förlägges på sådan

tid, att minsta möjliga olägenheter uppstå för ifrågavarande värnpliktigas

studier.»

Av herr Bengtsson, som anfört:

»Under de inom revisionen förda överläggningarna rörande utbildningstiden

för värnpliktiga av 1920 års klass har jag hävdat den uppfattningen,

att övningstiden för fotfolket, trängen och intendenturtrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga borde bestämmas till sammanlagt

150 dagar. Utan att för närvarande vilja göra något uttalande angående

den utbildningstid, som i en blivande ny härordning kan behöva

fastställas, håller jag dock före, att övningstiden för de värnpliktiga,

varom här är fråga, under provisorietiden lämpligen bör kunna begränsas

till nämnda dagantal.

Beträffande tjänstgöringstidens fördelning anser jag, att denna bör

vid fotfolket uppdelas i en första tjänstgöring om 90 dagar och tre

repetitionsövningar om 20 dagar, förlagda till andra, tredje och fjärde

åren. Då det torde vara nödvändigt att hava vapenföra värnpliktiga

inne i tjänstgöring under hela eller i varje fall större delen av. året,

böra de värnpliktiga i och för fullgörande av första tjänstgöringen

uppdelas i omgångar, därvid tjänstgöringstiden för vinterkontingenten,

i enlighet med vad revisionen förslår, torde böra förlängas med 30

dagar.

Vid trängen och intendenturtrupperna torde tjänstgöringen böra fullgöras

:

1126 20

20

154

vid . trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst med en

första tjänstgöring om 90 dagar och tre repetitionsövningar, var och en

om 20 dagar, före utgången av fjärde eller femte året,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring

om 110 dagar och en repetitionsövning om 20 dagar under Vartdera av

andra och fjärde åren, samt

vid intendenturtrpperna med en första tjänstgöring om 130 dagar

och en repetitionsövning om 20 dagar under fjärde året.

Liksom vid fotfolket torde första tjänstgöringen böra fullgöras i

omgangar, därvid utbildningstiden för vinterkontingenterna förlänges med

30 dagar.

Föi de vapenföra värnpliktiga, vilka vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna

uttagas för utbildning till underbefäl och fackmän,

torde tjänstgöringstiden böra utökas med 60 dagar samt uppdelas på en

första tjänstgöring om 150 dagar och tre repetitionsövningar om 20

dagar. För dem, som fullgöra första tjänstgöringen under vintern, bör

denna utökas med 30 dagar.

Beträffande tjänstgöringstiden för övriga värnpliktskategorier ansluter

jag mig till vad revisionen härutinnan föreslagit.» jff _