Sök i Ratio Lex

KLOCKARE ORGANIST- OCH KANTORS(KYRKOSÅNGAR)BEFATTNINGARNA -

221 sidor, varav 192 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 192 av 221 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1921:2, band 5, KLOCKARE ORGANIST- OCH KANTORS(KYRKOSÅNGAR)BEFATTNINGARNA -

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UTREDNING

ANGÅENDE

KLOCKARE ORGANIST- OCH KANTORS(KYRKOSÅNGAR)BEFATTNINGARNA
-

EFTER NÅDIGT UPPDRAG UTGIVEN

AV

GABRIEL THULIN

AVD. I

HISTORISK-STATEISTISK ÖVERSIKT

TRYCKT HOS

P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1919

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Avd. I.

Sid.

HNiorisk-statistisk översikt.

Historisk översikt ........................................................................... 1

1. Klockarinstitutionen ...................................................... 1

2. Organister...............................................................;.............. 7

3. Kantorer (kyrkosångare) ............................................................. !)

V. Kloekarpräster ............................................................;........... 9

5. Kvinnas behörighet till kloekar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattning 10

6. Klockar- eller organistsubstitut...................................................... 10

Antal befattningar, deras olika slag m. m..................;........................... 11

Befattningshavarens benämning............................................ 17

Utbildning och kompetens............................................... 18

Kostnaden för utbildningen ............................................................ 26

Grunderna för upprättande av förslag ................................................ 27

Tjänståligganden........................................................ 29

I. Enligt lag eller av domkapitlen för särskilda stift utfärdade stadgar...... 33

1. Klockare ........................................................;............... 33

A. Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom ......... 33

a) Vård och tillsyn i allmänhet över kyrkan och dess lösa egen

dom, inventarieförteckning, borgensförbindelse..................... 33

b) Nycklarna till kyrkan och sakristian ................39

c) Åtgärder vid eldsvåda ................................................ 40

d) Kyrkans rengöring, städning och vädring etc...................... +1

e) Anskaffande av vin, ljus och oblater samt kyrkans upplysning

ävensom tillsyn över eldning ................ 43

f) Kyrkogård eller begravningsplats .......................;............ 44

g) Ringning och klämtning samt tillsyn över ringklockor och tornur 47

h) Ersättning för gjorda utlägg m. m. ,. .............................. 48

B. Beträffande allmän gudstjänst samt prästerliga förrättningar i och

utom kyrkan .......................................................:....... 49

C. Beträffande pastorsexpeditionen m. m........................... 57

a) I allmänhet ........................................ . .............i... 57

b) Antecknande av nattvardsgäster i........................... 57

c) Insamlande och uppbörd av kollektmedel samt uppbörd av av
gifter

till kyrkan för sådant begagnande av hennes tillhörigheter,

varför särskild avgift är fastställd ................................. 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

d) Kyrkostämmor och kyrkorådssammanträden........................ 60

e) Verkställande av kallelser............................................. 60

f) Befordran av handlingar ............................................. 60

D. Beträffande undervisning, särskilt i sång .............................. 61

E. Utövande av uppsikt över kvrkobetjäningens fullgörande av dess

åligganden ................................................................. 6i

F. Allmänna föreskrifter om klockarens förhållande till pastor ...... 61

2. Organister ....................................................................... 62

A. Beträffande orgeln och dess vård....................................... 62

B. Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller

utom kyrka ............................................ 65

C. Utövande av uppsikt över orgeltramparen.............................. OH

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar utom

kyrka (kantorer, kyrkosångare) ............................................. 68

Sammanfattning av tjänståligganden enligt lag eller av domkapitlen för särskilda

stift utfärdade stadgar ............................................................. ~ 1

1. Klockare ................................................................. 71

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom............... 71

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom

kyrka............................................................................. 73

Beträffande pastorsexpeditionen in. m..................................... 75

Beträffande undervisning, särskilt i sång................................... 75

2. Organister....................................................................... 76

Beträffande orgeln och dess vård...........................................• 76

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom

kyrka................................................................ 77

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar utom

kyrka (kantorer, kyrkosångare)............................................... 77

II. Tjänståligganden enligt för särskilda församlingar utfärdade instruktioner... 70

III. Tjänståligganden enligt de av pastorsämbetena år 1916 lämnade uppgifterna 87

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom ..................... 87

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i kyrka ......... 89

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar utom kyrka............ 91

Beträffande pastorsexpeditionen m. m............................................... 94

Beträffande undervisning i sång..................................................... 96

Sammanfattning, antal tjänstgöringstimmar å vårdag................................. 98

Biträde å pastorsexpeditionen ................................... 101

Kyrkoskrivare eller skrivbiträden .......................... 114

Avlöningsförhållanden........................................................................ 120

Allmän redogörelse ....................................................................... 120

Gällande avlöningsbestämmelser................................ 124

Löne- och krigstids(dyrtids)tillägg................ 126

Summa avlöningstillg&ngar............................................. 126

Avlöningstillgångarnas olika slag .......... 126

a) Statsbidrag................. 127

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

b) Bidrag av enskilda ............................................................... 127

c) Avkastning av donationsfonder .................................................. 127

d) Anslag ur kyrkokassa............................................................ 127

e) Församlingsavgifter ............................. 128

Utdebiteringens storlek.......................... 128

Beskattningsbar inkomst.......................................................... 128

Invånarantalet och dess förhållande till utdebiteringen ..................... 129

Lönen för särskilda befattningar ...................................................... 129

Medeltalsinkomsten .................................................................. 131

Alderstillägg, personliga lönetillägg ............................ 132

Antal gudstjänsttillfällen ............................................................. 132

Inkomsternas beräkning ............................................................ 133

Avbränningar å lönen ................................................................ 133

Inkomster från församlingarna för särskilda uppdrag i tjänsten............... 134

Ersättning för enskilda tjänsteförrättningar ...................... 134

Avlönade bisysselsättningar ........................................... 136

Musikaliska bisysselsättningar .................. 136

Andra bisysslor......................................................................137

Inkomsterna i många fall otillräckliga.................. 138

Löne- och krigstids(dyrtids)tilläggen ojämnt fördelade............... 139

Ökningen i medeltalsinkomsten på grund av löne- och krigstids(dyrtids)-

tilläggen............................................ 139

Boställs- eller bostadsförmåner (hyresersättning)......................................... 141

1. Boställenas tillkomst och beskaffenhet....................... 141

Allmän redogörelse.................................................................... 141

Gamla Sverige .................................... 141

Skåne, Halland och Blekinge .......................... 152

Gottland ............................................................................. 154

Bohuslän och Jämtland........................................................... 156

Boställenas tillkomst................................................... 157

Upplåtna av kronan............................................................... 157

a) Vid reformationen i gamla Sverige indragna kloekarboställen, som

fått bibehållas av klockarna mot ränta................................. 157

b) Boställen i de forna danska och norska provinserna, till vilka kronan

har eller före upplåtelsen haft dominium med städsmålet..... 157

c) Jord från allmänning av krononatur.................................... 158

d) Annan jord.................................................................. 158

Kyrkor tillhöriga fastigheter.............................................,........ 160

Av församlingarna inköpta eller eljest till klockarna upplåtna fastigheter 164

a) Till skatte köpta kronohemman......i................................... 164

b) Andra fastigheter ............................ 165

Upplåtna från prästerskapets boställen ........ 166

Donerade av enskilda ........ 167

Jordar, avsatta vid skifte............... 169

Förändring i ecklesiastik indelning........................... 170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

Delning av kloekardistrikt ............................................ 171

Bo8tSllenas beskaffenhet........................... 172

Antal boställen........................................—.................... 172

< Särskilda jordeboksenheter ............................................... 173

Jordnatur........................................................................ 173

Räntefrihet ..................................................................... 173

Andra lägenheter...........................i.................... 174

Areal................................................................................. 174

Taxeringsvärde.............................................................;....... 174

Brukningssätt........................................,............................... 174

Avträdestid.......................................................—............... 176

Avsöndring för viss tid........................................................... 176

2. Abyggnader samt syner och besiktningar ....................................... 176

a) Åbyggnader ;..... ................:................................................. 177

Mangårdsbyggnad ........... 178

Ekonomibyggnader .......................;....................................... 180

Byggnads- och underhållsskyldigheten...............i.......................... 182

Hyresersättning.......................................... 182

b) Syner och besiktningar ....................................................‘..... 183

Ekonomiska besiktningar......................................................... 183 -

Laga syner.............................:............................................ 183

3. Skogsavkastningen................................................................. .184

Skog, för vilken hushållningsplan fastställts ...................................v.'' 185

Annan skog ......................... 186

4. Särskilda förhållanden i städerna................................ 187

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering) .......................................... 190

1 insättning, avsked och tjänstledighet ........ .......................................... 195

Tillsättning................................................................. 195

Avsked ..................................................... 196

Tjänstledighet.............................................................................. 197

Med klockar-, organist- och kantors (kyrkosångar)befattningarna jämförliga befattningar

i Danmark och Norge ...................................... ............... 198

Danmark ............................. 198

Norge.................................,.;.................................................... 204

Bil. A. Instruktioner för befattningshavare i särskilda församlingar.................. 208

1. För klockaren i Masthuggsförsamlingen i Göteborg...............,.............. 208

2. För innehavaren av förenade organist- och kantorsbefattningen i Annedals

församling i Göteborg................................. 209

3. För klockaren, organisten och kantorn i Örgryte församling.................. 2tO

4. För klockaren vid Uppsala domkyrka............................,................ 211

Avd. 2.

Förslag till klockarinstitutionens omreglering.

Allmän redogörelse............................1.......... ''..____......... I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

1915 års förslag till lag angående kantorer (redogörelse paragrafvis)............,.x 9

Klockarinstitutionen samt privilegierna och nådårsrätten.............■.............. 14

Egenskap av tjänstemän, valbarhet till kyrko- och skolråd.............,......15

Befattningshavarens benämning...............................................17

Diakonien .................................................................................. 51

Pastors och kyrkorådets uppsiktsrätt över och förmanskap för kantor ......... 52

Biträde å pastorsexpeditionen samt statsbidrag till kantorernas avlöning............ 111

1908 års förslag till stadga för organister och kantorer.............................. 134

Förslag till ändrade bestämmelser angående kyrkomusikers utbildning ............ 144

Pensionering........................................................ 156

Bil. A. Skrivelse från Göteborgs stads organist- och kantorsförening m. m. ...... 160

Riktlinjer för ny lagstiftning.

Orgelverk i varje kyrka............................................................. 163

Kompetent organist........................................................................... 163

Samme person orgelspelare och ledare av kyrkosången .............................. 164

Bör benämnas kantor........................................................................ 164

Privilegieskvddet................................................ 164

Huvudvikten bör läggas på den kyrkomusikaliska verksamheten..................... 165

Kantor bör befrias från vaktmästargöromål ...................................... 165

Kantors ej kyrkomusikaliska uppgifter ................................................... 166

I vissa fall särskild befattningshavare för de ej kyrkomusikaliska bestyren ...... 166

Olika slag av kantorsbefattningar ......................................................... 167

Självständig kantorsbefattning........................................................... 167

Kantorsbefattningen bisyssla ............................................................ 167

Skolkantorsbefattning.................................................................. 167

Biträdande kantorsbefattning...................1..................................... 168

Tjänståligganden................................................ 169

Biträde å pastorsexpeditionen, kyrkoskrivare............................................. 178

Sammanfattande redogörelse lör kantorers tjänståligganden........................... 182

Substitut....................................................................................... 183

Förmanskap och inseende över kantor................................................. 183

Kompetensvillkor och examina......................................................... 184

Musikalisk kompetens .................................................................... 184

Undantag från de musikaliska kompetensvillkoren.................................. 187

Vikaries musikaliska kompetens................................................ 187

Övriga behörighetsvillkor............................................ 188

Kvinnlig kantor................................................... 188

Fördelning i kantorsdistrikt................................................................. 188

Förutsättningar för inrättande av olika slag av kantorsbefattningar.................. 191

Förening med avlönad befattning .............................................. 192

Bosättning utom distriktet............................................... 192

Avlöningsförmåner för olika slag av befattningshavare.............. 192

1. Bostads- eller boställsförmåner.............................................. 192

Bostadsförmån ....................... 192

Disposition av boställe till bostad med trädgårdsland föT kantor ............... 193

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

Övriga boställen utarrenderas genom K. B. med domkapitlet..................... 193

Upplåtelse av löneboställe till kantor mot avdrag å lönen ........................ 194

I vissa fall annan ordning för utarrenderingen av löneboställe .................. 195

Försäljning eller utbyte av boställe ................................................... 195

Distriktets övertagande av löneboställe samt tillsynen därå........................ 195

Tjänstebostadens storlek och beskaffenhet, syn vid till- och avträde etc....... 196

Rättighet till ved och bränntorv från löneboställe ................................. 196

2. Den egentliga lönen ..................................................................... 197

Ålderstillägg .............................................................................. 197

Sättet för lönernas bestämmande ...................................................... 197

Minimilönens beräkning.................................................................. 199

Självständig kantorsbefattning ...................................................... 199

Skolkantors- och biträdande kantorsbefattningar ................................. 203

Höjning över minimilönen............................................................... 204

Större folkmängd och ekonomisk bärkraft ....................................... 204

Större antal gudstjänsttillfällen...................................................... 205

Skjutsersättning....................................................................... 205

Höga levnadskostnader............................................................... 205

Nedsättning under minimilönen......................................................... 206

Maximibelopp böra ej fastställas ..................................................... 206

Enskilda donationer o. dyl.. ............................................................ 206

Automatisk lönereglering i mån av penningvärdets fall ........................... 207

Dyrtidstillägg .............................................................................. 207

3. Ersättning för särskilda förrättningar ................................................ 208

Olika slag av avlöningstillgångar........................................................... 209

Boställena.................................................................................. 209

Skogsförsäljningsmedel ................................................................... 209

Kantorslönefonden för distriktet och dess inkomster................................ 210

Tvist, om fastighet etc. bör utgöra avlöningstillgång för kantor, hänskjutes till

Konungens avgörande..........................................''........................ 211

Församlingsavgifter........................................................................ 211

Grunden för fördelning mellan de till distriktet hörande församlingarna av för
samlingsavgifterna

..................................................................... 211

Tid för utbetalning av lön i penningar m. m........................................ 211

Disposition av överskott å kantorslönefonden ........................................ 211

Åtgärder för utjämning mellan kantorsdistrikten ........................................ 212

Kan gemensam kassa bildas av överflödiga avlöningstillgångar?.................. 212

Bidrag av allmänna medel: av statsmedel eller från kyrkofonden................ 213

Utdebitering av visst belopp per beskattningsenhet i samtliga kantorsdistrikt... 215

Vikaries arvode.............................................................................. 215

Lönereglering för kantor .................................................................... 216

Löneregleringens innehåll................................................................ 216

Tiden för löneregleringens verkställande.............................................. 217

Särskild lönereglering för viss befattningshavare.................................... 217

Löneregleringsförslagets granskning och fastställelse................................. 217

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sid.

Tiden för löneregleringens giltighet, ändring i densamma och ny lönereglering 219

Personliga lönetillägg ............................................................... 219

Uppskov med löneregleringens tillämpning ....................................... 219

Redan tillsatt befattningshavares rätt att bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner

m. m............................................................. 219

Ny prövning av domkapitlet, dä skolkantorsbefattning blir ledig ............ 219

Laga av- och tillträdestid ............................................................... 220

Särskild organistbefattning............................................................... 220

Särskild klockar (kvrkofogde) befattning ...............................-.............. 220

Diakonala uppgifter (diakonbefattning) ................................................ 221

Tillsättning, tjänstledighet, tjänstgöringsbetyg och avsked ........................ 222

Tillsättningsrätt för enskild ................................................ 222

Förklarande av tills vidare antagen befattningshavare som ordinarie......... 222

Ansvar för fel i tjänsten ......................................................... 222

Pensionering ................................ 229

Icke territoriella församlingar ....... 224

Stad, som består av flera pastorat med gemensam ekonomi ..................... 224

Av den nya lagstiftningen föranledda författningsändringar........................ 224

Uppehållande genom vikarie av befattning, som blir ledig, innan ny lönereglering

fastställts ........................................................................ 224

Äldre bestämmelsers tillämpning, till dess ny lönereglering trätt i kraft ...... 224

Kyrkolag eller stadga..................................................................... 224

* — Historisk Statistisk översikt. Avd. l.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förkortningar1).

Kyrkoordningar — Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686, Avd. 1 och 2, I,

II, Sthlm 1872—1887.

Reg. R:ns årsbok — Regeringsrättens årsbok.

Torpson — Svenska folkundervisningens utveckling frän reformationen till 1842 av

N. Torpson, Sthlm 1888.

Wallquist = Ecclesiastique samlingar av O. Wallquist, 1788—1795.

Westling = Huvuddragen av den svenska folkundervisningens historia av B. G. W.

Westling, Sthlm 1900.

1908 års kornm. = Kommitterade, som på grund av nåd. bemyndiganden d. 14

juni och d. 6 sept. 1907 tillkallades för att inom ecklesiastikdepartementet.biträda vid

utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande kloekarinstitutionen.

1908 års förslag — Sistnämnda kommitterades förslag till lag angående reglering

av organisters och kantorers avlöning.

1915 års prom. = En av hovrättsrådet Ekman d. 7 jan. 1915 avgiven promemoria

angående kloekarinstitutionen.

1915 års sakk. = Sakkunniga, vilka d. 26 jan. 1915 tillkallades för att inom

ecklesiastikdepartementet biträda vid fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser

rörande kloekarinstitutionen.

Allm. sv. prUstföreningen = Allmänna svenska prästföreningen.

Sv. allm. folkskollärarförening = Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Sv. allm. organist- och kantorsförening = Sveriges allmänna organist- och kantorsförening.

l) För övriga förkortningar, se den i Avd. 3 inftirda förteckningen över förkortningar.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Historisk översikt.

1

Historisk översikt.

1. Klockarinstitntionen.

1 de svenska landskapslagarnas kyrkobalkar förutsattes, att för varje

församling eller kyrka jämte prästen skulle vara anställd en befattningshavare

med uppgift företrädesvis att under prästen hava närmaste vård

och tillsyn över kyrkan och dess lösa egendom, särskilt kyrkans skrud,

dopfunt och ringklockor, hava nycklarna till kyrkan, sörja för ringningen

samt i övrigt vara prästen behjälplig i hans ämbete, t. ex. med bärande

av bok och stola (kappa) i socknen o. dyl. I ä. Yästmannalagen Kr. B.

kap. 5 uttrycktes det i korthet så, att »han scal fyrstum i kirkiu vara

oc senstum u fara, han scal vada:! nökkla oc buss. Böndir sculu streengir

til klocku fa. Klockare skal ringla gen ba/>e quickum oc dö^urn». Då

sörjandet för ringningen av klockorna utgjorde ett av hans väsentligaste

åligganden, kallades han klockare. Förhållandet mellan församlingen, prästen

och klockaren angavs i flera lagar så, att det, varöver klockaren skulle

hava vård, av bönderna sattes prästen i händer och sedermera av denne

överlämnades till klockaren. Efter hand ökades väl klockarens åligganden x),

men synas de dock fortfarande i regel hava hållit sig inom de områden,

som angivits i kyrkobalkarna, vadan — bortsett från domkyrkorna, där en

högre prästman vanligen skötte en del av de klockaren eljest åliggande

göromålen 2) — den ställning, klockaren under katolska tiden åtminstone på

landsbygden intog, i det hela får anses hava varit en kyrkotjänares. Någon

uppgift för honom beträffande sången i kyrkan synes ej hava varit avsedd.

Denna sköttes och leddes av prästerskapet självt, i större församlingar

genom särskilda korpräster. Vid domkyrkorna ålåg ledningen av

kyrkokörerna och undervisningen i sång i regel en högre prästman, kallad

kantor 2).

Vid reformationen ansågs klockaren fortfarande behövlig för de 1

'') Se Hildebrand, Sveriges medeltid, D. 3, s. 168,169, och där införda äldre klockarinstruktioner.

*) Jfr ibra, D. 3, s. 139 f.

1 — K lockar utredningen. Afd. 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Historisk översikt.

sysslor, lian dessförinnan haft. I 1571 års kyrkoordning hänvisades beträffande

klockarna, deras val, ämbete och underhåll, allenast till kyrkobalkens

bestämmelser, vid vilka det borde förbliva, och lämnades mera

detaljerade föreskrifter endast för klockarna vid domkyrkorna *), särskilt

vad beträffade deras förhållande till domkyrkornas syssloman, som i regel

voro präster.

Yad gudstjänsten angick, medförde reformationen efter hand väsentliga

förändringar. Predikan skulle numera vara huvudsaken. De förutvarande

korprästerna avskaffades. Man hyste dock fortfarande intresse

för kyrkosången, särskilt menighetssången. Om dess ledning innehöll

emellertid kyrkoordningan ej några föreskrifter annat än för de städer,

där skolor funnos. I dessa skulle djäknarna om helgdagarna uppehålla

kyrkosången, såsom det hette i kyrkoordningen, »effter inge andre äro som

thet göra kunna, nemligha the chorprester, som förr haffuer varit sätt,

medh mindre åt förberörde chorprester åter komma i bruket igen, som väl

vore mögeligit» 2), och lämnades i kyrkoordningen tillika särskilda föreskrifter

om sångundervisningens bedrivande i skolornas) och om de uppgifter, som

särskilt med hänsyn till kyrkosången skulle åligga skolmästarna »och the,

som songen regera», i denna egenskap sedermera ofta kallade kantorer.

Med det intresse, kyrkan hade för undervisningens befrämjande, fick

klockaren emellertid efterhand en i viss mån ändrad ställning, som i sin

mån bidrog, att han kom att intaga en. annan ställning än förut till sången

vid gudstjänsterna.

Till en början synes, bortsett från skolorna i vissa större städer, ej

annan undervisning för folket hava förekommit än den, som lämnades i

hemmen och av kyrkan. I samma mån allt större krav ej endast från kyrkans

egen ståndpunkt måste ställas på denna undervisning, var det givet, att

kyrkoherden ej därvid kunde stå ensam. Efter hand anställdes i ett flertal

församlingar till hans hjälp kapellaner, med uppgift att jämväl biträda

vid undervisningen. Men i den mån sådan hjälp ej erhölls och särskilda

skolmästare ej heller anställdes, låg det närmast till hands att därvid,

liksom i reformationens hemland och våra grannländer, söka anlita prästens

medhjälpare i annat, nämligen klockaren, vare sig indirekt på det sätt att,

såsom i ett flertal fall redan tidigt skedde, särskilt i församlingar med högre

'') Kyrkoordningar, Avd. 1, s. 103.

*) Ibm, s. 95.

s) Ibm, s. 161 f.; jfr s. 95.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Historisk översikt.

3

klockarlöner eller goda klockarboställen, kapellaner övertogo klockarlönen

och bostället med skyldighet att sörja för klockartjärtsten och barnundervisningens

uppehållande, eller direkt, då man emellertid måste tillse, att

kloekarna hade därför erforderlig kompetens. Till en början vidtogos anordningar

i sistnämnda syfte allenast för särskilda stift. Vid prästmöte i

Strängnäs år 1618 beslöts sålunda, att i alla församlingar borde till klockare

antagas helst boklärda personer, framför allt prästmän, om det vore lägligt,

för att det måtte bliva bättre sörjt för ungdomens undervisning i katekesen

J). Vid präst möte i Västerås år 1621 uppmanade biskop Eudbeck

kyrkoherdarna i stiftet att skaffa bort de okunniga klockarna och i stället

antaga djäknar, vilka kunde såväl uppfylla klockarens åligganden som undervisa

församlingens barn 2). Exemplet följdes emellertid snart även i andra

stift, och, särskilt efter det med Sverige förenats danska och norska provinser,

där klockarna redan tidigt haft undervisningsskyldighet, blev saken

jämväl föremål för uppmärksamhet från regeringens sida. I prästerskapets

privilegier av d. 1 okt. 1675 ålades biskopar och superintendenter att tillse,

att inga andra personer antoges till klockare än sådana, som kunde undervisa

och lära ungdomen i socknen att läsa och skriva. Motsvarande stadgande

upptogs även i Empogragrii förslag till kyrkoordning, och blev klockarens

skyldighet härutinnan stadfäst genom 1686 års kyrkolag, som —

på samma gång den i korthet redogjorde för klockarens äldre åligganden,

vilka i det hela bibehöllos, sådana de efter hand utvecklats 3) — till dessa * •

*) Wallqvist, II s. 145.

J) Se vidare Torpson, s. 47 f., Westling, s. 70 f.

s) I biskop Laurelii förslag till kyrkoordning (Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 369 f.) upptogos

såsom klockarens sysslor:

• År hans embete och plicht, åt han skal til alla högtider; söndagar, helgedagar och böndagar,

i rettan tijdh, efter som brukeligit är låta ringia och klemta heligsmål til söndagar, och stora bögtijdsdagar,

så och til bönen om afton och morgon. Såsom och i städer, hvarest sådan ordning är,

vara förplicktat åt stella timeklockan medh retta tijmar, efter åhrsens tijdh, holla bemälte timeklccka

och the andra reena, och hnar nogot feel på klockorna, och theras nödiga tilbehör finnes, som medh

kyrckiones bekostnat skal förfärdigas, så skola klockarena hafua ther acht uppå, och strax gifua thet

tilkenna, för än någon skada ther af kommer.

Skal han i rettan tijdh npläsa kyrckiodörena och achta på kyrckian, åt ther icke nogon oskickeligheet

sigh tildrager, och vara altijdh prestenom tilhanda uti kyrckian och gudstienstene, och sålunda

medh achtsamheet tiena til gudstiensten, och alla messor, efter thet sätt och vijs, som nu länge

hafuer varit i bruuk.

Han skal och vårda alt thet i kyrckian insatt är, blifuer kyrckio stulen för oläsne dörar, eller

vangömelse skul, böte igen skadan, om han förmå, eller the som för honom caverat hafua, och til

embetet fordrat.

Skal klockaren uti städerna och på landsbygden vel achta kyrckiones lenkläder, chorkåpor,

meesehakar, och all annor kyrckionnes klädnad, holla them reena, och icke låta them dunckna, möglas

eller ruttna, eller af möss bortskämmas, haar annorlunda skeer, vedergelle all skadan, och böte efter

som honom skäligt kan påleggias, och skadan är til. Han skal och låta skura kyrckiones tenn och

kopparkiärel, liusecronor och stakar, i synnerheet altijdh holla kalekarna reena; item, låta tvetta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Historisk översikt.

lack; skyldigheten att under kyrkoherdens inseende jämte kapellanen bedriva

barnundervisningen. För fullgörandet härav skulle klockaren vara

boklärd samt kunna sjunga och skriva, så att han däruti kunde undervisa

församlingens ungdom, lian tillhölls att med all flit driva barnaläran

och undervisa barneu i att läsa i bok, och finge han ej genom kyrkoherdens

enskilda tjänst hindras från den plikt, honom ålåge, att med all

flit och trohet driva barnaläran. I övrigt skulle han rätta sig efter den

förordning, som biskopen och konsistorium honom föreskreve. 1 de stadgar,

som med stöd av sistnämnda föreskrift sedan början av 1700-talet utfärdades

av domkapitlen för ett flertal stift, lämnades närmare föreskrifter

om klockarens undervisningsskyldighet, och inskärptes även av K. M:t vid

upprepade tillfällen, att ingå andra finge antagas till klockare än sådana,

som kunde brukas att lära ungdomen i socknen att läsa och skriva *).

Resultatet motsvarade dock ej förväntningarna. På sätt framgår av uppgifter,

lämnade på 1760-talet och i början av 1800-talet 2), skötte väl i

ett flertal församlingar, där ej på frivillighetens väg särskilda skolanordningar

vidtagits, klockare med eller, där klockarlönerna voro mera rikligst,

utan ersättning barnundervisningen. För många församlingar uppgavs

emellertid, att klockarna för undervisningen saknade all kompetens, eller

att de ej därtill både tid, eller att lönen var för knapp. Ofta voro klockarna

endsist drängar eller mindre bönder och hantverkare, som för sitt

uppehälle måste använda all den tid, klockartjänsten lämnade övrig.

Det visade sig ock snart, att man vid folkskoleväsendets omdanande

ej i nämnvärd grad kunde bygga på klockarens biträde, och detta fick även

sitt uttryck i 1842 års stadga angående folkskoleundervisningen i riket, varigenom

skyldigheten att anordna folkskolor och därför anställa kompetenta

lärare gjordes till en kommunal plikt. Väl medgavs det, att med församlingens

och kyrkoherdens bifall skollärare änst finge förenas med klockartjänst,

men gjordes därvid det förbehåll, att den, åt vilken dessa förenade befattningar

uppdroges, i första rummet skulle ägna sin tid och sina krafter åt

fönstren, afstryka dambet af inuren och fönsterbogarna, såsom och af stolarna i cboret och annorstädes

i kyrekian och serdeles tilsee och vackta, åt hualfvet icke lijder nogon skada af dråpp, eller

annor tyngd och orenligheet, huar utinnan kyrckiovachtaren och skall hjelpa honom.

Böör klockaren följa presten i socknebudh och annorstädes, der kyrekiones och församblingennes

tilstånd så fordrar.

År han förplicktat bära biskopens, prostens och sin kyrekioherdes bref, som kvrekiosaker angå,

til nästa klockare. Huilcket om han i rettan tijdh icke skyndar ifrån sigh, utan försummar thet, han

skal höta 16 öre sölfm:t.»

'') Se t. ex. prästerskapets privilegier d. 16 okt. 1723, p. 7, K. resol. d. 12 dec. 1734 på allmogens

besvär, § 78, K. br. d. 4 febr. 1824.

a) Se Torpson, s. 108 f., 184 f., Westling, s. 106 f., 244 f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Historisk översikt.

6

skollärarkallet och, *så vitt nödigt prövades, genom särskild med kyrkoherdens

och församlingens samtycke utsedd och av honom avlönad persons

biträde, uträtta förefallande, till klockarbefattningen hörande göromål. Anledningen

till detta medgivande synes närmast hava varit en önskan att

bereda skollärarna bättre inkomster. I detta syfte föreskrevs, att den, som

innehade de förenade tjänsterna, finge uppbära de för båda tjänsterna anslagua

lönerna oavkortade, så vida de ej sammanräknade överstege visst

maximibelopp, men var dock även församlingens ekonomiska intresse tillgodosett

i församlingar med högre klockarlöner, då, om båda lönerna tillsammans

överstege nämnda belopp, det skulle stå församlingen fritt att avdraga

överskottet å folkskollärarlönen. Sedan skollärarlönerna ökats och

större statsbidrag beviljats, föranledde detta -— särskilt efter det att det år

1842 på prästerskapets önskan insatta villkoret om kyrkoherdens bifall för

tjänsternas förening1) år 1870 på riksdagens begäran upphävts — missbruk

från församlingarnas sida, vadan genom kungörelsen d. 31 dec. 1875

medgivandet att å folkskollärarlönen avdraga sådant överskott borttogs;

och då församlingarna fortfarande genom tjänsternas förening sökte minska

sina utgifter för skolläraren, infördes, bl. a. till förebyggande därav, genom

kungörelsen d. 4 maj 1894 eu förprövning genom domkapitlet. Beslut

om förening av tjänsterna skulle anmälas hos domkapitlet och därvid tillika

meddelas fullständig upplysning om de anslagna löneförmånerna, varefter

domkapitlet, med fästat avseende å de krav, som å vederbörande befattning

borde ställas, och därå, huruvida löneförmånerna vore tillräckliga till

avlönande av till äventyrs erforderligt biträde, skulle pröva och avgöra,

om föreningen tinge, så länge de uppgivna löneförmånerna utginge, äga

rum. Hade folkskollärarbefattning redan före det nämnda kungörelse trätt

i tillämpning i vederbörlig ordning förenats med klockarsyssla, skulle, när

befattningarna bleve lediga, församlingen, därest den fortfarande önskade,

att desamma skulle vara förenade, hos domkapitlet gorå motsvarande anmälan.

Iiedan från början blevo i åtskilliga församlingar skollärar- och klockartjänsterna

med kyrkoherdens bifall förenade, och hava församlingarna sedan

i allt större utsträckning begagnat sig av denna anordning med eller utan

domkapitlets godkännande 2).

Där sådan förening ej ägde rum, var det ej avsett, att klockaren

skulle fritagas från skyldigheten att vid behov lämna barnundervisning.

1 kungörelsen d. 29 sept. 1853 stadgades sålunda, att klockare, som icke

‘) Se Torpson, s. 307.

’} Se s. 14.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Historisk översikt.

blivit till skollärare antagen, skulle bibehållas vid den honom i kyrkolagen

ålagda skyldigheten att meddela barnundervisning, samt att om sättet och

ordningen för utövande av denna skyldighet församlingen ägde att med hänseende

till klockarens övriga göromål å kyrkostämma besluta, varest ock

skulle avgöras, i vad mån klockaren för sitt deltagande i undervisningen

skulle åtnjuta särskild ersättning ’). Detta stadgande har emellertid ej upptagits

i 1881 års eller nu gällande folkskolestadga, och faktiskt torde denna

skyldighet för senare tillsatta klockare få anses hava till följd av folkskoleväsendets

utveckling upphört, så vitt angår den egentliga skolundervisningen,

så att sådan skyldighet numera ej, åtminstone utan särskild ersättning,

åligger andra klockare än de, som på samma gång äro skollärare och i

så fall i sistnämnda egenskap 2).

Ehuru den egentliga barnundervisningen sålunda ej numera får anses

ingå i klockarens uppgift, hade dock strävandena att för detta ändamål

taga klockarna i anspråk utövat inflytande i andra avseenden, särskilt beträffande

kyrkosången. Liksom i stadsskolorna sången vid gudstjänsterna

under skolmästarens (kantorns) ledning sköttes av djäknarna, blev det även

för klockaren, vilken såsom barnlärare hade att undervisa barnen särskilt i

koralsång, en uppgift att leda barnens och på samma gång även menighetens

sång i kyrkan. I biskop Empogragrii förslag till kyrkoordning upptogs

bland kompetensvillkoren för klockare att hava gåvor av natur och

konst till att försvarligen sjunga psalmer och andra övliga sånger vid gudstjänsterna

samt, bland hans förpliktelser, att sjunga i kyrkan och lära socknens

ungdom å landet att sjunga psalmer. Om kyrkosången föreskrevs ytterligare,

att uti städerna, där det funnes trivial- eller barnskolor, skolmästarna

genom »hörare, notarios och djeknar» skulle hålla kyrkosången vid makt,

men att på landsbygden sången skulle vårdas genom kyrkoherden, kapellanen

och klockaren. Under sången skulle klockaren stå på någon ort mitt

i kyrkan och hålla den enfaldiga och olärda hopen rätt vid tonen, att församlingen

i »choren» och därutanför stämde överens3). I 1686 års kyrkolag

omnämndes väl ej ledning av kyrkosången särskilt bland klockarens

åligganden, men upptogs såsom kompetensfordran för honom att kunna * *)

*) Sedan Domk. i Lund fastställt Hjämarps församlings beslut angående klockarens skyldighet

att på angivet sätt och mot viss ersättning deltaga i barnundervisningen, fann K. M:t enligt utslag d.

17 maj 1861 ej skäl att i överklagade utslaget göra annan ändring, än att den klockaren tillkommande

ersättningen för varje dag, han lämnade den honom ålagda undervisningen, skulle utgå med 1 rdr rmt.

’) Om sångundervisning åt nattvards- eller skolbarn, se s. 76 f., 80, 96 f.

*) Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 119, 264, 266. I en variant (s. 489) hette det, att klockaren

skulle tjäna vid gudstjänsten med sång, svarande till prästen efter handbokens lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Historisk översikt.

(

sjunga, så att lian däri kunde undervisa församlingens ungdom, och innehöllo

flertalet av de klockarinstruktioner, som utfärdades den närmaste tiden

därefter, föreskrifter om skyldighet för klockaren att, där särskild kyrkosångare

eller kantor ej anställts, leda sången i kyrkan.

2. Organister.

Efter hand hade emellertid förhållandena beträffande sången och musiken

i kyrkorna väsentligen förändrats, särskilt sedan orglar alltmer kommit

i bruk. Bär under katolska tiden orglar funnos i större kyrkor, framförallt

i domkyrkorna, torde desamma vanligen hava skötts av präster, i denna

egenskap kallade orgelspelare, sedermera orgelnister eller organister. Efter

reformationen bibehölls väl det fåtal orglar, som funnos i en del svenska

kyrkor, men man var till en början ej särskilt gynnsamt stämd för musik

med orgel eller andra musikinstrument vid gudstjänsterna. Huvudvikten

fästes vid, att församlingen med egen röst lovade, tackade och prisade Gud

genom gudliga psalmer och andliga lovsånger. »Orgespeel eller och andra

instruments klingande och bildande speel och solig» skulle, såsom det hette

i Laurelii förslag till kyrkoordning, nyttjas sparsamt ''). Här orglar förekommo,

torde desamma huvudsakligen hava fått användning för intonering

av sångpartierna samt vid utförande av självständiga musikstycken.

Under 1600-talet blev det emellertid alltmera brukligt, att även psalmsången

beledsagades av orgelspel, och anskaffades för detta ändamål i allt

större utsträckning orglar ej endast i städerna utan, särskilt från 1700- talets början, jämväl å landsbygden. Enligt Hiilplicrs funnos år 1773 i

nuvarande Sverige i landskyrkorna 387 och i stadskyrkorna 81 orgelverk2).

Efter nu lämnade uppgifter (tab. L) funnos år 1916 orglar i 2,239

kyrkor eller andra predikolokaler, orgelharmonier eller undantagsvis kammarorglar

i 318 (därav c:a 70 i särskilda kapell eller predikolokaler).

Bortsett från eu del mindre kapell, skulle dylikt musikinstrument då hava

saknats endast i 13 av de egentliga församlingskyrkorna3).

Då klockarna i regel icke kunde traktera orgeln, tjänstgjorde vid densamma

särskilda organister, om vilka redan i 1686 års kyrkolag stadgades,

att de skulle väljas av kyrkoherden och församlingen, som lönade dem,

'') Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 223.

*) Hfllphers, A., Historisk avhandling om musik och instrumenter, särdeles om orgelverksinrättningen

i allmänhet, Västerås 1773, s. 300 f.

*) För flera av dessa uppgives, att åtgärder vidtagits for anskaffande av orgel. I en del fall

lånas musikinstrument från närliggande skola.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Historisk översikt.

allteftersom de därom kunde komma överens, men vid domkyrkorna borde

tillsättningen ske med såväl konsistorii som församlingens och kyrkoherdens

minne.

Särskilt i mindre församlingar var det emellertid ej möjligt eller lämpligt

att hava anställda olika personer för klockar- och organistgöromålen.

Hos K. M:t gjorde i anledning därav några riksdagsfullmäktige å allmogens

vägnar anhållan om en sådan författning, varigenom de klockare,

som ej ägde skicklighet att tillika förrätta organisttjänsten i landsförsamlingar,

där orgelverk funnes eller framdeles kunde bliva uppförda, måtte

förbindas att, mot någon billig pension, taga avsked, på det allmogen icke

skulle betungas med avlöning av två tjänstemän, vilkas sysslor rätteligen

borde vara förenade. Enligt nåd. brev d. 7 dec. 1809 fann K. M:t icke

för gott härtill lämna bifall. På samma gång förklarade K. M:t, att

någon allmän författning i detta ämne icke kunde vidtagas, utan att

frågan om förening av klockar- och organisttjänsterna framdeles liksom

förut komme att bero av församlingarnas eget beslut. I)å sedermera vid

folkskoleväsendets ombildning förening av klockarbefattning med skollärartjänst

till en tid gjordes beroende av kyrkoherdens samtycke, hemställde

1869 års riksdag, att K. M:t måtte undanröja det hinder av sådant

samtycke, som törefunnes för församlingarnas frihet att genom vederbörligt

kyrkostämmoboslut förena folkskollärar-, klockar- och organistsysslor,

varvid tillika åberopades, att i en kung!, resolution d. 20 juli 1794

rörande förening av klockar- och organistsysslorna i Östra Stenby församling

av Linköpings stift föreskrivits, att sådan förening ej finge ske

utan kyrkoherdens och församlingens gemensamma samtycke, emedan tillökning

i klockarens göromål kunde till pastors olägenhet lägga hinder i

vägen för klockaren att tillbörligen sköta tjänsten. Enligt beslut d. 2 dec.

1870 fann K. M:t, då hinder i lag ej mötte för vederbörande församling

att avgöra, huruvida folkskollärarbefattning finge med organistsyssla förenas,

riksdagens hemställan icke till något vidare yttrande av K. M:t föranleda.

Då sedermera, efter det villkoret om kyrkoherdens samtycke bortfallit,

ar 1894 för förening av folkskollärar- och klockarbefattning i stället

infördes en förprövning av domkapitlet, utsträcktes detta emellertid att

gälla jämväl förening av folkskollärar- och organistbefattning.

Ehuru inrättande av organistbefattning ej är i lag föreskrivet utan

ansetts beroende av församlingens beslut, hava efter hand organister eller

åtminstone orgelspelare anställts vid flertalet kyrkor, som hava orgel eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

Historisk översikt.

9

orgelharmonium, varvid församlingarna sökt i allt större utsträckning förena

denna syssla med klockarbefattning '').

3. Kantorer (kyrkosångare).

I och för sig medförde anställandet av en organist vid sidan av

klockaren ej någon förändring i dennes skyldighet att leda kyrkosången,

men synes dock efter hand, då organisterna voro mera musikaliskt utbildade

än klockarna, ledningen av sången, åtminstone vid de tillfallen då

orgel användes, alltmera hava övergått på organisten, vilket även fått sitt

uttryck i ett flertal av nu gällande stiftsstadgar 2). Endast i vissa större

städer hade, i anslutning till den gamla skolkantorsinstitutionen, för ledning

av sången särskilda personer anställts, benämnda kantorer (kyrkosångare).

Sedan emellertid år 1881 en särskild kyrkosångarexamen inrättats

och genom kungörelsen d. 8 dec. 1881 föreskrift meddelats, att sökande

till kyrkosångarbefattning skulle förete vid sådan examen erhållet betyg i

elementar- och kyrkosång, synes, ehuru kyrkosångarbefattningar ej omnämnas

i kyrkolagen, den uppfattning alltmera hava gjort sig gällande, att ledningen

av kyrkosången ej utan vidare inginge i klockar- eller organistbefattningen,

utan att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas, som dock

kunde vara och i regel jämväl blivit förenad med klockar- och organistbefattningarna

eller endera av dessa 3).

4. Klockar präster.

På sätt förut nämnts, hade i ett flertal fall redan tidigt, särskilt i

församlingar med högre klockarlöner eller goda klockar boställen, en kapellan

övertagit klockarlönen och bostället med skyldighet att sörja för klockartjänsten,

i vissa trakter, särskilt i Dalarna, hade kyrkoherden övertagit

klockarbefattningen med lönen och i Lunds stift, där kapellansbeställningar

i allmänhet saknades, hade den praxis utbildats, att prästmän finge söka

och innehava klockarbeställningar, vilken rättighet med viss begränsning

bekräftades genom kungl. brevet d. 6 okt. 1820. I en del fall har väl

denna förening av klockar- samt kapellans- eller kyrkoherdebefattning bibe:

hållits även vid de löneregleringar, som ägt rum enligt förordningen d.

*) Se s. n f.

*) Se s. 77 f.

•) Se s. 11, 23.

2 -- Klockarutrtdmngen. Afd. 1.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Historisk översikt.

11 juli 1862, men då dylik förening torde komma att upphöra vid regleringarna

enligt 1910 års prästlöneregleringslag, har närmare redogörelse

beträffande villkoren för sådan förening ej ansetts erforderlig, liksom ej

heller för klockarprästbefattningarna i Lunds stift, då 1820 års nåd. brev

numera i huvudsak synes hava trätt ur bruk *).

5. Kvinnas behörighet till klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattning.

Klockar- och organisttjänsterna kunde tidigare innehavas allenast av

män. Då genom kungörelsen d. 21 okt. 1859 förordnades, att vad i

folkskolestadgan funnes föreskrivet i avseende å lärare vid folkskolorna,

även skulle äga tillämpning på kvinna, gjordes undantag för vad som vore

stadgat angående förening av folkskollärar- och klockartjänst, och upptages

motsvarande stadgande i § 34 av gällande folkskolestadga. Genom kungörelsen

d. 8 mars 1861 föreskrevs emellertid, att till förestående av

organistbefattning, där denna ej vore med klockarsyssla förenad, vederbörande

ägde att antaga kvinna, som fullgjort, vad författningarna i övrigt

stadgade för kompetens till sådan befattning, och har i senare tid K. M:t

i ett stort antal fall i dispensväg medgivit kvinna att söka klockarbefattning,

i regel dock endast i viss församling eller i visst eller vissa stift 2).

6. Klockar- eller organistsubstitut.

Då klockar- eller organistbefattning förenats med folkskollärartjänst,

bör, på sätt ovan nämnts, så vitt nödigt prövas, befattningshavaren, genom

särskild, med kyrkoherdens och församlingens samtycke utsedd och av

honom avlönad persons biträde uträtta förefallande till förstnämnda befattningar

hörande göromål. En motsvarande skyldighet att hålla klockarbiträde(substitut)

för det huvudsakliga av klockargöromålen har sedan

gammalt även ansetts åligga de s. k. klockarprästerna, och föreskrives i

en del av klockar stadgarna, att om kvinna blivit antagen till klockare eller

organist och efter kyrkorådets prövning det befinnes, att vissa göromål, som

annars åligga klockare eller organist, icke böra av henne utföras, hon skall

vara skyldig att på egen bekostnad och under sitt ansvar låta verkställa

dem av en person, som av pastor efter kyrkorådets hörande godkännes 3).

*) Se s. 16.

*) Se s. 16, Avd. 2. s. 97 f.

*) Se s. 16.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Antal befattningar, deras olika slag m. m.

11

Antal befattningar, deras olika slag m, m.

På sätt framgår av tab. A och C, funnos år 1916 i hela riket med

dess 1,410 territoriella pastorat och 2,537 territoriella församlingar (moder-,

annex- och kapellförsamlingar) 2,434 klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattningar.

Efter gällande bestämmelser är församling skyldig anställa klockare,

vilket även påkallas av den klockare enligt lagen d. 14 okt. 1898 ålagda

skyldigheten att vid förfall för pastor verkställa lysning etc. Inrättande av

organistbefattning anses däremot, på sätt ovan nämnts, även där orgelverk

tinnes, vara beroende av församlingens beslut, och gäller detta jämväl den

i kyrkolagen ej omnämnda kantors(kyrkosångar)befattningen. Tidigare

synes särskild kantor(kyrkosångare) endast undantagsvis hava anställts

( huvudsakligen i större städer), utan utgick man från, att kyrkosången

skulle ledas av klockaren eller eventuellt av organisten. Sedan emellertid

år 1881 en särskild kyrkosångarexamen inrättats, har, efter vad förut erinrats

*), den uppfattning alltmera gjort sig gällande, att ledningen av kyrkosången

ej utan vidare inginge i klockar- eller organistbefattningen, utan

att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas. Vid såväl reglering av

lönerna för som tillsättning av ifrågavarande befattningshavare har i enlighet

därmed i många fall iakttagits, att kyrkosångarbefattningen särskilt

upptagits, även där den avsetts skola vara förenad med klockar- och organistbefattning.

Detta har dock, på sätt framgår av de av pastorsämbetena

lämnade uppgifterna, ej skett konsekvent, och hava därför, där klockar-,

organist- och kyrkosångarsysslorna äro förenade, även om innehavaren tillsatts

jämväl som kyrkosångare, befattningen i tab. A betecknats allenast

såsom klockar- och organisttjänst, likväl med angivande i kol. 19 av särskild

avlöning för kyrkosångare, om sådan bestämts. Där klockar- och

organistbefattningama innehavas av särskilda personer, har däremot försök

gjorts att angiva, med vilken av dessa befattningar ledningen av kyrkosången

skall anses förenad.

*) Se 8. 9.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Antal befattningar, deras olika slag m. m

Såsom huvudregel torde kunna uppställas (se tab. C), att klockar-, organist-

och kantors(kyrkosångar)befattningarna äro förenade (i 1,994 distrikt).

I många församlingar finnes dock allenast klockarbefattning eller klockaroch

kyrkosångarbefattning, med skyldighet i 67 fall för innehavaren att,

där orgelverk anskaffats, med eller utan ersättning spela detta. Genom sistnämnda

anordning har man sökt undvika, att för sökande till befattningen

skulle behöva uppställas fordran på avlagd organist- och kyrkosångarexamen

eller åtminstone fordran på avlagd organistexamen. A andra sidan har i ett

ej ringa antal församlingar (c:a 20), sedan efterhand den icke musikaliska

delen av klockarens verksamhet i allt större utsträckning övertagits av

pastor, kyrkovärdar eller kyrkobetjäningen, befattningen förklarats ledig

allenast såsom organist- eller organist- och kantors(kyrkosångar)befattning.

Så har bl. a. skett i Norrköpings S:t Olai församling. Vid kyrkostämma

år 1901 beslöt emellertid församlingen uppdraga åt organisten och kantorn

att fungera såsom klockare med den skyldighet, 1898 års lag föreskreve

och K. M:t framdeles kunde bestämma, och torde väl även eljest organist

eller kantor(kyrkosångare) i församling utan särskild klockare få anses behörig

att fullgöra åtminstone klockarens skyldighet enligt 1898 års lag.

I 92 distrikt hava klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna

uppdelats på olika personer, med i 15 fall tre samt i de övriga

två innehavare, varvid kantors(kyrkosångar)befattningen än utbrutits till särskild

befattning, än sammanförts med klockar- eller organistbefattningen (so

tab. E :). Yad angår större församlingar, särskilt stadsförsamlingar, synes

dylik uppdelning huvudsakligen hava föranletts av intresse för kyrkomusikens

höjande, ävensom därav, att i sådana församlingar klockarens ej musikaliska

uppgifter ofta efterhand fått den omfattning, att de i huvudsak ansetts

kräva en särskild persons hela arbetstid. För mindre församlingar åter

torde anledningen till uppdelningen av tjänsterna väsentligen hava legat

däri, att tjänstgörande klockaren ej haft erforderlig kompetens för orgelns

skötande eller ledningen av kyrkosången.

Där i ett pastorat jämte moderförsamlingen finnas en eller flera annexförsamlingar

med särskilda kyrkor, har i Lunds stift samt Hallandsdelen

av Göteborgs stift sedan danska tiden iakttagits, att samtliga församlingarna

i regel haft gemensam befattningshavare, som i likhet med prästerskapet

fullgjort sin syssla medelst duplicering eller undantagsvis tripplicering. 1

Lunds stift är detta ännu fallet i 140 samt i Hallandsdelen av Göteborgs

stift i 21 pastorat (se tab. D). För övriga Sverige synes huvudregeln för

'') I ett fall 2 klockar- och organistbefattningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Antal befattningar, delvis olika slag m. m.

sådana fall sedan gammalt hava varit, att envar församling haft sin befattningshavare.

Detta är där fortfarande det allmänna, och förekomma allenast

33 fall, då två, undantagsvis tre eller fyra till samma pastorat hörande

församlingar med särskilda kyrkor hava gemensam befattningshavare !).

I ej så få fall har, särskilt i senare tid, sådan förändring vidtagits,

att två eller tre församlingar, som haft gemensam befattningshavare, beslutat

för vardera församlingen anställa särskild befattningshavare, vars

befattning i allmänhet förenats med skollärareänst. Tidigare synes man

hava utgått från, att en sådan ändrad anordning kunde, åtminstone om

församlingarna därom vore ense, av dem genomföras på egen hand2 3), men

efterhand har den uppfattningen gjort sig gällande, att därför erfordrades

K. M:ts bifall, åtminstone om församlingarna haft gemensamma klockarboställen

eller andra gemensamma avlöningstillgångar s), och har även eljest

frågan i allmänhet underställts K. M:ts prövning 4).

Där två eller flera till ett pastorat hörande församlingar förenat sig

om gemensam kyrka, vilket i stor utsträckning är fallet, hava de i allmänhet

gemensam befattuingshavare. Finnas i en församling två eller flera

självständiga kyrkor, är i regel vid vardera kyrkan anställd särskild befattningshavare,

varvid emellertid stundom den anordningen vidtagits, att

endast befattningshavaren vid den ena kyrkan (huvudkyrkan) är klockare,

under det vid de andra inrättats allenast organist- eller kantors(kyrkosångar)- befattning. I ett par fall är dock för flera kyrkor i en församling anställd

gemensam befattningshavare, som i så fall får avlöna biträde i den kyrka,

där han ej själv kan tjänstgöra.

\ ad ovan anförts gäller närmast moder- och annexförsamlingar. Där

inom pastorat eller församling finnes kapellförsamling, har i några fall

befattningshavaren i moderförsamlingen jämväl att, med eller utan biträde,

tjänstgöra i kapellförsamlingen, men i regel har för denna anställts särskild

*) I ett par fall är det två pastorat, som hava gemensam befattningshavare, beroende därpå,

att vid utbrytning av församling till särskilt pastorat den för det odelade pastoratet tillsatte klockaren

etc. under sin tjänstetid fått bibehålla befattningen. I ett pastorat (Hassle) ansvarar befattningshavaren

i moderförsamlingen även för de 3 annexförsamlingarna, men äro enligt gammal hävd skollärarna

där hans vikarier, avlönade av församlingarna.

*) Jfr K. br. d. 31 aug. 1866 ang. Järrestad.

3) Ehuru boställen funnos i såväl Allerums som Fleninge församlingar, vilka haft gemensam

klockare, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d. 16 okt. 1885 sistnämnda församling icke kunna lagligen

förvägras anställa särskild klockare. Se vidare s. 170 f.

4) Där ansökning gjorts om delning av klockartjänst, har K. M:t emellertid i många fall förklarat

hinder därför ej mota. I allmänhet synes K. M:t hava ingått i prövning av klockarlönens tillräcklighet

efter delningen. Däremot har, särskilt i senare tid, frågan om befattningarnas förening

med skollärartjänst ansetts böra ankomma på sedermera skeende prövning av Domk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Antal befattningar, deras olika slag m. m.

klockare, organist och kyrkogångare eller åtminstone organist (orgelspelare)

eller kyrkogångare.

Ofta finnas i territoriell församling, utom församlingskyrkan, mindre

kapell eller andra predikolokaler, där allmänna gudstjänster hållas. Stundom

biträder befattningshavaren vid församlingskyrkan, med eller utan särskild

ersättning, även vid dessa gudstjänster. I en del fall har vid dylikt

kapell eller predikolokal anställts särskild klockare, organist och kyrkogångare

eller vanligare allenast organist (orgelspelare) eller kyrkogångare,

ofta avlönad av enskild. Men i allmänhet hava stadigvarande anordningar

för kyrkomusiken i sådana kapell eller predikolokaler ej vidtagits, eller,

om visst mindre anslag därför beviljats, detta anslagits under sådana former,

att den tjänstgörande ej kan anses innehava viss tjänst utan allenast

fullgöra ett tillfälligt uppdrag. I många fall uppgives, att kyrkomusiken

skötes av pastor eller av frivilliga krafter utan ersättning1).

Av ovanberörda 2,434 klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)- befattningar äro, inräknade 26 befattningar som innehavas av pensionerade

folk- eller småskollärare, 1,874 förenade med lärarbefattning, vanligen i

folkskola, men i 12 distrikt i småskola och i ett vid seminarium (se tab. C 2).

För förening av klockar- eller organistbefattning med folkskollärartjänst

har, på sätt ovan nämnts, sedan år 1894 domkapitlet tillagts eu

förprövning, som bl. a. skall avse avlöningens storlek. I många församlingar

har emellertid, även där tillsättningen skett efter nämnda år, församlingen

underlåtit hänskjuta frågan om tjänsternas förening till domkapitlet.

I andra fall åter har förnyad prövning av församlingen påkallats

varje gång tjänsten ånyo blivit ledig.

Där i vederbörlig ordning, d. v. s. med myndighets tillstånd, blivit

bestämt, att med folkskollärarbefattning må förenas klockar- eller organistsyssla,

gäller enligt stadgan d. 4 maj 1894, att, om den, som antagits till

sådan tjänst, avgår från en av de i samma tjänst ingående befattningar,

han skall vara pliktig att samtidigt frånträda den eller de övriga. Denna

regel torde i allmänhet vara tillämplig även, där myndighets tillstånd ej

lämnats, men hava dock av nuvarande befattningshavare särskilt en del,

som tillsatts före år 1894, fått sina tjänster under sådana villkor, att

l) Härom se vidare s. 91 f.

a) Häri hava inräknats en del fall, då myndighet lämnat tillstånd till tjänsternas förening, men

denna ej omedelbart kunnat träda i kraft, utan av olika anledningar tillfällig anordning måst vidtagas

för befattningens uppehållande. Vanligaste anledningen därtill har varit, att innehavaren av

den skollärarhefattning, med vilken förening skolat ske, ej ägt erforderlig kompetens. I sådana fall

har ofta, även utan vederbörligt tillstånd, den ej kompetente skolläraren antagits till vikarie. Där

kompetent sökande till de förenade tjänsterna ej anmält sig, har i flera fall vardera platsen tillsatts för sig.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Aiital befattningar, deras olika slag in. m.

de ej vid avgäng från lärartjänsten synas vara skyldiga avträda klockareller

organisttjänsten.

Där skollärar- samt klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattningarna

förenats, tjänstgör skolläraren i regel allenast i en församling eller

vid en kyrka. Bland befattningshavarna i de pastorat, där befattningen

är gemensam för två eller flera församlingar, förekomma emellertid 30

folkskollärare, och av dessa hava 18 helt eller delvis att duplicera (se tab. D).

I några församlingar biträder klockaren-skolläraren, med eller utan särskild

ersättning, jämväl vid gudstjänster i annan predikolokal än församlingskyrka.

Särskilt är detta fallet, där gudstjänsten hålles i hans egen skola.

^ id gudstjänster i skola synes eljest det allmänna vara, att lärarpersonalen

å platsen biträder, någon gång mot, men vanligen utan ersättning.

På förfrågan, om föreningen av klockar-, organist- eller kantors(kyrkosangar)befattning

med lärartjänst medfört avsevärda olägenheter från kyrkans

eller skolans synpunkt, har i allmänhet av pastorsämbetena lämnats nekande

svar. Endast c:a 25 av dessa hava ansett sådana olägenheter föreligga,

väsentligen från kyrkans, men delvis även från skolans synpunkt. I förstnämnda

avseende har särskilt framhållits, att skolläraren ej hade erforderlig

tid för utveckling av kyrkosången och för biträde å pastorsexpeditionen,

samt att svårigheter för honom mötte att biträda vid förrättningar å vardagar.

En pastor påpekar, att olägenheterna vore vida större, än en flyktig

betraktelse gå ve vid handen; en annan, att följden av föreningen blivit,

att han i själva verket ej hade någon klockare. Från skolans synpunkt

har särskilt erinrats om olägenheterna av avbrott i skolundervisningen vid

tjänstgöring å vardagar. I eu del yttranden har påyrkats, att förening med

skollärartjänst i varje fall ej borde medgivas i städer eller större församlingar.

Av städerna hava eu del i senare tid bildade ej i ecklesiastikt avseende

skilts från vederbörande landsförsamlingar, ur vilka de utbrutits. I

ett par av dessa städer, som hava egna kyrkor, finnas dock särskilda befattningshavare.

Östhammar, Tidaliolm, Huskvarna, Oskarshamn, Hässleholm,

Ängelholm, Strömstad ocli Haparanda utgöra annexförsamlingar med landsförsamling

som moderförsamling. Av dessa senare städer hava Östhammar,

Huskvarna, Oskarshamn och Strömstad särskilda befattningshavare, de övriga

befattningshavare gemensam med moderförsamlingen. En del städer äro

uppdelade i två eller flera pastorat med särskilda befattningshavare. Skanör

och Falsterbo hava gemensam befattningshavare.

Övriga städer utgöra en var ett pastorat för sig eller jämte eu eller

flera annexlandsförsamlingar. I ett flertal fall har därvid annexförsamling

opaginerad Kontrollera mot PDF

It! Antal befattningar, deras olika slag m. m.

gemensam kyrka och i så fall även gemensam befattningshavare med staden.

Där annexförsamlingen åter bär egen kyrka, är för denna, med undantag

för Maglarps till Trälleborgs stad hörande annexförsamling, anställd särskild

befattningshavare.

I 47 distrikt, däri stad ingår, hava klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna

uppdelats på olika personer med i 15 fall tre

samt i de övriga två innehavare, varvid kantors(kyrkosångar)befattningen

än utbrutits till särskild befattning, vanligen benämnd kantorsbefattning !),

än sammanförts med kloekar- eller organistbefattningen (se tab. E). Särskilt

för större städer synes i senare tid den uppfattningen alltmera hava gjort

sig gällande, att det vore lämpligast tillsätta särskild klockare samt med

varandra förena organist- och kantorsbefattningarna, med eller utan anställande

av särskild försångare. Härigenom undvikas de slitningar, som

eljest lätt kunna uppkomma mellan kantor och organist. För töreningen

av kantorsbefattningen med klockartjänsten, på sätt skett i flera församlingar

i Stockholm, har åter åberopats den fördel, som läge däri, att kantorn

och organisten i så fall vid behov kunde vikariera för varandra.

I 32 distrikt, i vilka stad ingår, är klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningen,

eller om den uppdelats på flera innehavare,

åtminstone eu av dessa befattningar förenad med folkskollärartjänst (i en

stad med seminarielärartjänst). I 3 städer innehaves befattningen av pensionerad

folkskollärare.

Att kyrkoherde innehar klockarbeställningen är numera endast fallet

i 2 pastorat (Nås och Jama), och återstår i övrigt allenast en klockarprästbeställning,

den med pastoratsadjunktsbefattningen i Kiaby förenade i Ivö

och Kiaby (Lunds stift 2).

Efter lämnade uppgifter skulle för närvarande finnas 92 kvinnliga

befattningshavare, därav 59 anställda vid folk- eller småskolor. Av dessa

bestrida 63, därav 29 oexaminerade, klockar- eller klockar- och organistbefattning.

Av återstående 23, som innehava organist- eller organist- och

kyrkosångar- eller orgelspelarbefattning, skulle 14 vara oexaminerade. Anledningen

till att så stort antal äro oexaminerade, torde delvis ligga däri,

att åtskilliga allenast såsom vikarier eller eljest mera tillfälligt uppehålla

ledig befattning, eller att platsen tillsatts endast som klockar- eller klockaroch

orgelspelarbefattning.

I det fåtal fall, där klockarbefattningen ännu är förenad med präster
-

'') Någon gång kördirigent- eller fbrsångarbefattning.

Se K. br. d. 19 mars 1888.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Antal befattningar, deras olika slag m. m.

lig beställning, iakttages fortfarande befattningshavarens skyldighet att,

där så erfordras, hålla substitut eller bidraga till dettas avlöning",1). Men

eljest synes, bortsett från sådana fall, då duplicering eller tripplicering

förekommer och gudstjänsterna äro så anordnade, att befattningshavaren

ej själv kan tjänstgöra i samtliga kyrkor, ävensom från Visby stift, ständiga

substitut numera endast undantagsvis förekomma, utan klockarenskolläraren

eller kvinnlig klockare i förekommande fall anskaffa och bekosta

hjälp av mera tillfällig art, t. ex. för sång vid begravning å vardagar eller

för sådana ej till kyrkomusiken hörande göromål, som befattningshavaren

ej vill eller kan själv ombestyra. Ofta anlitas i senare fallet mot någon

mindre ersättning kyrkvaktmästaren. För en del församlingar har emellertid

uppgivits, att klockarbiträde vore erforderligt, men på samma gång

erinrats, att lönen ej vore så stor, att den gåve tillfälle till sådant biträdes

avlönande.

Visby stift intager härutinnan en särställning, beroende därpå att

klockarna därstädes, om kyrkvaktare ej finnes, skola verkställa och ombestyra,

vad denne senare enligt klockarstadgan eljest skulle fullgöra. Av

klockarna i detta stift hava över hälften substitut, avlönade med växlande

belopp, merendels av klockaren, men i en del fall helt eller delvis av församlingen.

Av klockarsubstituten äro en del mindre hemmansägare, men

flertalet tillhör arbetsklassen, och intaga desamma jämväl med avseende å

de dem åliggande sysslor en med kyrkvaktare närmast jämförlig ställning.

Vad befattningshavarens benämning angår, kallas han vanligen musikdirektör,

om han avlagt musiklärarexamen.

Eljest användes -—- där kyrklig titel önskas, vilket ofta ej är fallet

beträffande skollärarna — såsom tilltalsord omväxlande klockare, kantor

eller organist. På ett ställe säges klockare vara hedersnamn, kantor åter

okvädinsord, på ett annat, att klockare är smädenamn etc. Av de lämnade

uppgifterna framgår emellertid, att kantorsbenämningen, om än i

vissa trakter fullständigt okänd på landsbygden, alltmer kommit i bruk,

särskilt i Linköpings, Växjö och Lunds stift, och allmänt användes i över

600 klockardistrikt l 2 3).

l) I Nås, där klockarbefattningen endast anses innefatta förande av kommunionbok och utförande

av sång vid jordfästning, bestrider kyrkoherden själv tjänsten.

J) Jfr Avd. 2, s. 17 f.

3 — Klockarutredningen. Atd. 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utbildning och kompetens.

Utbildning och kompetens *).

Efter kyrkolagens stadgande skulle klockaren kunna sjunga, så att

lian däruti kunde undervisa församlingens ungdom. Någon särskild utbildning

därutinnan för de blivande klockarna var emellertid ej anordnad

från det allmännas sida, och gällde detsamma jämväl beträffande organister

samt kantorer vid kyrkor och skolor.

Allteftersom större antal orglar tillkommo, blev det naturligtvis av

vikt att sörja särskilt för organisternas utbildning. Det blev då sed, att

domkyrkoorganisterna, som enligt kyrkolagens föreskrift skulle tillsättas

med större omsorg än vanliga organister, eller kantorerna vid skolorna i

stiftsstäderna gåvo undervisning i orgelspelning samt över förvärvade kunskaper

i detta instruments skötande utfärdade betyg, som i regel jämväl

avsågo examinandens skicklighet i sång.

Under tiden hade musikaliska akademien stiftats 2 3). Redan enligt

kungl. resolution d. 29 mars 1773 överflyttades på akademien skyldigheten

att anställa examen med orgelbyggare, och har det sedan år 1814

alltmera blivit en väsentlig uppgift för akademien att utbilda och examinera

bl. a. organister, kantorer och kyrkosångare s). Tidigt meddelades bestämmelser

om betygsgraderna 4) vid akademiens läroanstalt, från och med

år 1866 benämnd konservatorium, och om de kurser, som vid examina

därstädes skulle tjäna till ledning.

Huvudvikten lades vid organistexamen, däri även sång ingick som

obligatoriskt examensämne, och synes med den särskilda undervisning i

sång, som vid läroanstalten därutöver meddelades, företrädesvis hava syftats

på skolkantorsbefattningarna och det fåtal självständiga kantorsbefattningar,

som i anslutning till dem inrättats i en del större städer.

I samband med uppgörande av förslag till nu gällande reglemente

för musikkonservatoriet anförde musikaliska akademien i underd. skri
*)

Se vidare Avd. 2, s. 144 f.

a) Härom se Cronhamn, J. P., Kongl. Musikaliska akademien åren 1771 — 1871, Sthlm 1811,

Svedbom, V. och Rubenson, A., Historisk-statistiska, uppgifter rörande musikkonservatorium, 1771 —

1896, Sthlm 1897.

3) Se stadgan d. 9 mars 1814.

4) Se musikaliska akademiens brev till samtliga domkapitel d. 16 dec. 1838.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Utbildning och kompetens. 19

velse d. 26 febr. 1878: Kompetens för erhållande av organistplatser vore,

så vitt den skulle vara gällande för alla stift, beroende på vid konservatoriet

i enlighet med gällande stadga avlagd organistexamen, i vilken examen,

utom orgel- och pianospelning, harmonilära samt kännedom om orgelns

skötsel och vård, även som obligatoriskt inginge betyg i sång. De förstnämnda

ämnena stode i ett ovillkorligt sammanhang med varandra, såsom

nödvändiga för utbildningen av en god orgelspelare, det sistnämnda ämnet

åter, eller sången, hade icke någon direkt betydelse för denna utbildning,

liksom färdighet härutinnan ej heller vore nödvändig för skötandet av en

organistplats. Att detsamma blivit upptaget som obligatoriskt torde hava

berott på den omständigheten, att organisttjänst på landsbygden ofta förenades

med den därifrån i själva verket skilda kantorsbefattningen, ett

förhållande, vilket, betraktat ur vilken synpunkt som helst, icke syntes

böra inverka på kompetensfordringarna till var och en av dessa tjänster

särskilt. Följden därav hade blivit, att orgelspelaren, om än aldrig så

skicklig, vore utestängd från möjligheten att erhålla en organistplats, för

den händelse han icke blivit utrustad med ett sångorgan, mäktigt av utbildning,

under det å andra sidan, även om betyg i sång borttoges ur

organistexamen, intet hinder kunde möta för den orgelspelare, som ägde

sångröst, att i sistnämnda hänseende vinna den utbildning, som berättigade

honom till erhållande av kantorsplats. Under åberopande av rättvisan i

en förändring härutinnan ävensom därav, att densamma i intet avseende

skulle kunna hava något skadligt inflytande, föreslog därför akademien,

att betyg i sång som obligatoriskt skulle borttagas ur kompetensfordringarna

för organisttjänst. Detta förslag tillstyrktes av flertalet domkapitel,

dock under framhållande att den sålunda ändrade organistexamen icke

Ange utgöra kompetens till förenade organist- och kantors- eller klockarbefattningar.

Från flera domkapitel uttalades emellertid starka betänkligheter

mot ifrågavarande förslag, under framhållande av koralsångens stora

betydelse för den, som skulle utbildas till organistsyssla i en kyrka med

skyldighet att leda kyrksången, ävensom att det endast vore ett synnerligt

ringa antal församlingar, som hade särskilda organist- och kantorssysslor,

samt att det angivna syftet bättre skulle ernås, om den som saknade sångröst,

Ange njuta befrielse, från examen i detta ämne. Musikaliska akademien

vidhöll dock i förnyat utlåtande sitt förslag om borttagande av betyg

i sång som obligatoriskt i organistexamen. Det hade icke varit akademiens

avsikt att undandraga den blivande organisten den undervisning i sång,

som utan tvivel bidroge till att utbilda sinnet för ett korrekt och värdigt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utbildning och kompetens.

koralspel; elementar-, och kyrkosång funnes därför upptagna som obligatoriska

biämnen1) till orgel. Betyg därutinnan kunde och borde dock endast

tilldelas den, vars röstmedel i någon mån vore tillräckliga för att med

tydlighet höras i en kyrka. Organist- och kyrkosångarbefattningar vore

icke nödvändigt bundna vid varandra, och det syntes billigt, att den verkligt

skicklige, ehuru icke med sångröst begåvade orgelspelaren, hade möjlighet

att få en plats som organist, där sådan icke vore förenad med kyrkosångarbefattning,

under det att för de platser, där dessa befattningar vore

förenade, kompetens villkoren för vardera särskilt borde av de sökande vara

uppfyllda. K. M:t biföll akademiens förslag, och föreskrevs i enlighet

härmed i kungörelsen d. 8 dec. 1881, att betyg skulle företes av sökande

till organisttjänst, att han ägde åtminstone godkända kunskaper i orgeloch

pianospelning, harmonilära samt orgelns stämning och skötsel, ävensom

av sökande till kyrkosångarbefattning i elementar- och kyrkosång. I reglementet

för konservatoriet angavs särskilt, att i elementar- och kyrkosång

undervisning finge meddelas, utan att studiet av andra ämnen därmed

behövde förenas.

1881 års kungörelse avsåg närmast sökande till ordinarie befattning.

I en del av stiftsstadgarna föreskrives dock, att vikarie så vitt möjligt bör

vara en till tjänsten fullt kompetent person, och synes även K. M:t vid

medgivande att organist- eller kyrkosångarbefattning må uppehållas genom

vikarie i regel hava utgått från att denne, där ej särskilda undantagsförhållanden

förelåge, skulle hava behörig kompetens.

Vid sidan om musikaliska akademiens utbildningsverksamhet fortfor

utbildningen genom examinatorer i stiftsstäderna. I cirkulärbrevet d. 3 nov.

1846 upptogos såsom sådana domkyrkoorganisten, rektor cantus inom stiftet

eller någon av vederbörande konsistorium till examens anställande och betygs

utfärdande förordnad person, vilken efter hos musikaliska akademien

avlagda examensprov och därför erhållet betyg styrkt sig vara detta förtroende

värd och det lämnade uppdraget vuxen. Deras betyg ansågos

emellertid åminstone tidigare endast äga giltighet inom vederbörande stift* i 2),

och hade dessa examinatorer ej heller genom uttryckligt stadgande förpliktats

följa de för musikkonservatoriet fastställda lärokurserna. Genom

’) Läroämnena fördelas å grupper med visst huvudämne och vissa biämnen. För orgel upptagas

såsom biämnen: piano, harmonilära, elementar- och kyrkosång, körsång, musikens historia, svenska

gudstjänstens musikritual samt orgelns stämning och skötsel, för sång: piano, harmonilära, elementarsång,

körsång, musikens historia, deklamation och italienska språket.

a) Se musikaliska akademiens brev till samtliga domkapitel d. 16 dec. 1838 och till domkapitlet

i Växjö d. 13 april 1839. Jfr dock K. M:ts beslut d. 17 dec. 1880 på ansökning av C. Kriberg att

få söka organisttjänst även utom det stift, där han avlagt organistexamen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Utbildning och kompetens.

kungörelsen d. 8 dec. 1881 gjordes emellertid den ändring, att, jämte

det domkyrkoorganist bibehölls såsom självskriven examinator, sådant uppdrag

tillika skulle kunna tillkomma allenast den, som därtill erhållit musikaliska

akademiens tillsvidare gällande förordnande, och föreskrevs på

samma gång, att vid bestämmande av betygen, som borde utfärdas efter

formulär, fastställt av akademien, skulle tjäna till ledning de kurser, som

för musikkonservatoriet av läroverksstyrelsen uppgjordes. Efter denna tid

hava stiftsexaminatorernas betyg ostridigt tillagts giltighet över hela riket.

Någon bestämmelse om förhållandet mellan examina vid konservatoriet och

i landsorten är ej meddelad '').

För närvarande utövas examensrätt — jämte av domkyrkoorganisterna

(däri inbegripen domkyrkoorganisten i Kalmar) — av två andra personer,

som av musikaliska akademien därtill undfått särskilda förordnanden, nämligen

en i Lund, där ordinarie domkyrkoorganisten (kapellmästaren) av

särskild anledning icke fungerar såsom examinator, och en i Falun.

År 1898 uppgavs, att organist- och kyrkosångarexamen vid konservatoriet

åren 1893—1897 avlagts av i medeltal 12 ä 13 elever, under

det åren 1895—1907 sådana examina i landsorten avlagts av i medeltal

70 organister och 64 kyrkosångare. Knappt en sjundedel av examina

hade sålunda avlagts vid konservatoriet, och synes efter denna tid proportionen

ej hava ökats till konservatoriets förmån.

Kedan tidigt hade det sätt, varpå domkyrkoorganisterna stundom utövat

sin självskrivna examensrätt, blivit föremål för anmärkning, varför musikaliska

akademien d. 12 febr. 1869 fäst domkapitlens uppmärksamhet å förhållandet

med hemställan tillika, att domkapitlen ville låta övervaka nämnda

examina. Den kontroll, som på detta sätt kunde åstadkommas, var dock

ej tillfredsställande, och synas fordringarna på många håll ej hava uppehållits,

även sedan genom 1881 års kungörelse lärokurserna vid konservatoriet

och vid examina i landsorten likställts. Kedan vid utarbetandet

av 1881 års reglemente hade musikaliska akademien föreslagit, att behörigheten

för domkyrkoorganisten skulle göras beroende av förordnande av

akademien, och förnyade akademien, med erinran, att de i lärokurserna vid

konservatoriet för godkänt betyg upptagna fordringarna måste anses motsvara,

vad man rimligen kunde och borde begära av en i sitt fack kunnig

organist, oavsett var och hur han förvärvat sin kompetens, sin framställ
9

I 1866 års reglemente föreskrevs, att särskilt avseende skulle fästas å betyg, som sökande

till bl. a. organisttjänst företedde över inför akademien avlagd examen, och att om en sökande, som

avlagt examen vid akademien, i jämförelse med medsökande, som ej avlagt dylik examen, i alla ämnen

hade lika betyg, akademiens betyg skulle giva honom företräde.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Utbildning och kompetens.

ning därom i underd. skrivelser d. 28 okt. 1886, d. 29 sept. 1898 ock d.

26 sept. 1901. I de senare framhöll akademien tillika behövligketen av

kontroll över examina. Dessa framställningar föranledde emellertid ej till

annan åtgärd, än att genom kungörelsen d. 5 dec. 1901 föreskrevs, att

domkapitlet skulle förordna till ombud vid examina i landsorten lämplig,

musikaliskt bildad person, helst boende å samma ort som examinatorn, att

den, som ville annorstädes än vid musikkonservatoriet undergå prövning

för behörighet till organist- och kyrkosångarbefattning, skulle anmäla sig

hos ombudet, samt att om detta vid prövningen funne examinanden äga

föreskrivna kunskaper och färdigheter, han skulle förse det betyg, som av

examinatorn utfärdades, med sin påskrift.

Även sedan organist- och kyrkosångarutbildningen ordnats, fanns till en

början ej någon bestämmelse om skyldighet för sökande till organist- eller

kantors(kyrkosångar)tjänst att förete betyg om vid sålunda avlagd examen

vunnen kompetens. Först genom cirkulär d. 3 nov. 1846 föreskrevs, att

bland sökande till organist- och klockartjänster den i fråga om musikalisk

skicklighet skulle anses kompetent, som företedde betyg av musikaliska

akademien, domkyrkoorganisteu, rektor cantus inom stiftet eller någon av

vederbörande konsistorium till examens anställande och betygs utfärdande

förordnad person. Ehuru klockartjänst här nämndes, torde därmed ej

hava ansetts envar sådan tjänst utan endast med organistbefattning förenad

klockartjänst. Särskild kompetens för kyrkosångarbefattning infördes först

genom 1881 års kungörelse. Av förteckningarna över examina avlagda

vid musikaliska akademien under åren 1800—1881 framgår ock, att väl

ett stort antal organist- och skolkantorsexamina avlagts, men endast ett

fåtal kyrkosångarexamina, åren 1835—1881 endast 2. Anledningen därtill

torde hava varit den, att, med undantag för vissa större städer, blott ett

fåtal självständiga kyrkosångarbefattningar funnos samt att i organistexamen

koralsång ingick som obligatoriskt ämne. Sedermera hava, jämte det i stället

för" skolkantorsexamina trätt musikdirektörs- och musiklärarexamiua,

i allt större utsträckning särskilda kyrkosångarexamina avlagts såväl vid

konservatoriet som ännu mera i stiftsstäderna, och hava många församlingar,

även" där orgel finnes, med hänsyn till svårigheten att med de små

löner, som varit anslagna, få för orgelspelning kompetenta sökande, eller

av sparsamhetsskäl kungjort platsen ledig allenast som klockar- eller klockar-

och kyrkosångarbefattning, eventuellt med skyldighet för befattningshavaren

att utan ersättning spela kyrkans orgel. Detta senare har möjliggjorts

därigenom att icke, samtidigt med det kompetens infördes för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Utbildning och kompetens.

23

organistbefattning, föreskrift meddelades om skyldighet för församling med

orgelverk att inrätta organistbefattning. Även i ett annat avseende har

1881 års kungörelse — som säkerligen företrädesvis haft i sikte de självständiga

kantorsbefattningarna i en del större städer — verkat på ej avsett

sätt. Under det tidigare ledningen av sången i kyrkan ansågs ingå

i klockarens eller organistens uppgift, och organistbetyget även omfattade

sång, har efter denna tid, på sätt ovan nämnts *), den uppfattning gjort

sig gällande, att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas, varav följden

blivit, att där enbär klockarbefattning anslagits ledig, även om ledningen

av kyrkosången helt eller delvis skall åligga klockaren, trots därom

i en del stiftsstadgar meddelade föreskrifter 2), kyrkosångarkompetens därför

i regel ej ansetts erforderlig, utan den i kyrkolagen föreskrivna sångskickligheten

ansetts kunna styrkas även på annat, förut brukligt sätt3).

Kompetensen hos nuvarande klockare, organister och kantorer (kyrkosångare)

framgår av följande tabell:

’) Se sid. 9, 11.

*) Se stadgarna för Karlstads och Härnösands stift. För Uppsala stift föreskrives endast, att

sökande till klockartjänst skall förete behörigt intyg om godkänd skicklighet i sång.

a) Se K. M:ts utslag d. 18 jan. 1884 på besvär i fråga om förslag och val till klockarbefattningen

i Gällstads pastorat. I pastoratet var särskild organist anställd, och hade J., som vid valet

erhållit de flesta rösterna, företett intyg av organist om kunskap i notskrift och om förmåga att

sjunga svenska kyrkans psalmer efter den antagna koralboken. Över förslaget och valet anfördes

besvär under åberopande, att J. icke kunnat förete sådant betyg, som omförmäldes i K. br. d. 3 nov.

1846. Domk. fastställde valet, under framhållande bl. a., att 1846 års brev icke ägde tillämplighet

på ifrågavarande val, vilket avsett endast klockartjänst, men icke organistbefattning, samt att J. i

övrigt för sin kompetens företett föreskrivna vederbörliga betyg. Besvären fullföljdes hos K. M:t,

som, på de av Domk. anförda skäl och enär dessutom de genom 1846 års nåd. brev meddelade

bestämmelserna blivit ändrade genom kungörelsen om villkoren för behörighet till organist- och kyrkosångarbefattningar

d. 8 dec. 1881, vilken författning icke innehölle föreskrift rörande behörighet till

kloekartjänster, ej fann skäl att i Domkds utslag göra ändring. Musikaliska akademien hade i avgivet

utlåtande framhållit, att 1846 års brev ej avsett kloekartjänster i andra fall än, då de vore

förenade med organisttjänster, samt att 1881 års kungörelse ej åsyftat att i något hänseende förändra

förutvarande bestämmelser och praxis rörande kloekartjänster som sådana eller att för deras erhållande

fastställa såsom villkor kyrkosångarexamen. Jfr K. M:ts utslag d. 3 okt. 1884 på besvär i

fråga om upprättande av förslag till klockarbeställningen i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. D.,

vilkens val fastställdes, hade endast företett avgångsbetyg från folkskolans högre avdelning och ej

styrkt sångskicklighet. Konsistoriet hade framhållit, att i Stockholm vid upprättande av förslag till

kfoekarbefattningar överlägsenhet i lärdomsbetyg eller tjänstår icke kunde vara bestämmande, utan att

huvudvikten borde fästas vid, att sökanden företedde intyg om hedrande vandel, att han besutte den

allmänbildning, som för platsen vore nödig, att han på tillfredsställande sätt skött de uppdrag, honom

förut varit anförtrodda, och att han genom sin personlighet vore ägnad för biträde åt församlingsmedlemmar

ur skilda klasser. Se vidare Reg. R:ns årsbok årg. 1914, not. E. 142.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utbildning och kompetens.

Tabell utvisande kompetensen hos klockare, organister och kantorer

(kyrkosångare).

Stift

Antal befattningar,

för vilka uppgifter

lämnats

Organist-, kyrkosån-

gar- och musik- lärarexamen

Organist- o. kyrko-

sångarexamen

Organist- o. musik-

lärarexamen

Kyrkosångar- och

musiklärarexamen

Organistexamen

Kyrkosångarexamen

Oexaminerad

Uppsala ...............

241

11

161

_

_

33

1

36

Linköpings ............

208

18

164

—

1

21

1

8

Skara ..................

309

7

100

1

1

31

41

128

Strängnäs ............

1Ö6

9

96

—

—

32

1

19

Västerås ...............

119

10

70

—

—

17

—

22

Växjö ..................

236

4

194

1

—

11

6

20

Lunds ..................

276

23

215

-

—

8

16

14

Göteborgs ............

239

17

115

1

—

33

12

61

Karlstads...............

129

3

62

—

—

12

10

42

Härnösands............

117

3

86

—

—

11

3

15

Luleå ..................

63

4

36

—

—

6

2

16

Visby ..................

100

1

2

—

—

4

10

83

Stockholms stad ...

38

19

7

1

—

6

1

6

Summa

2,230

124

1,306

4

2

224

103

468

Av ovanstående tabell framgår, att av 2,230 befattningshavare, för

vilka uppgifter lämnats, väl flertalet avlagt organistexamen med eller utan

tillägg av kyrkosångar- eller musiklärarexamen, men äro 468 eller över

en femtedel oexaminerade, därav t. ex. i Skara stift med 309 befattningshavare

128 samt i Yisby stift med 100 befattningshavare 83, och hava

103 befattningshavare endast avlagt kyrkosångarexamen.

Så vitt framgår av de lämnade uppgifterna, hava, särskilt å landsbygden,

endast ett relativt ringa antal befattningshavare avlagt examen vid

musikaliska akademien. Av de béfattningshävare, som allenast avlagt kyrkosångarexamen,

äro flertalet anställda i mindre församlingar å landsbygden.

Av innehavarna av självständiga kantorsbefattningar i städerna hava däremot,

med ett undantag, samtliga avlagt jämväl organist- och flertalet även musiklärarexamen.

Av de oexaminerade hava en del erhållit K. M:ts dispens, som dock

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utbildning och kompetens. 25

synes hava meddelats ganska sparsamt; andra utgöra vikarier tillsatta med

eller vanligen utan Iv. M:ts bifall i sådana fall, då kompetenta sökande ej

anmält sig eller i avbidan på att den skollärartjänst, med vilken klockar- och

organistbefattningen skall förenas, må bliva ledig eller erhålla kompetent

innehavare. I sistnämnda fall har ofta, utan att myndighets beslut påkallats,

den oexaminerade innehavaren av skollärartjänsten antagits till vikarie.

För ett par församlingar uppgives, att befattningshavaren valts med skyldighet

att inom viss kort tid avlägga vederbörlig examen, men att detta

uraktlåtits. Beträffande de oexaminerade befattningshavarna, som tillhöra

helt olika samhällsklasser, ofta allmogemän, hantverkare, arbetare etc.,

uppgives för en del, att de företett betyg från enskild organist, seminarium

eller privat läroanstalt (s. k. kompetensbetyg), men i flera fall framhålles,

att de äro autodidakter. Givetvis finnas bland dem ej så få, som,

ehuru de ej avlagt organist- eller kyrkosångarexamen, dock i allt fall besitta

erforderlig skicklighet. Särskilt torde detta gälla många av de oexaminerade,

som utbildats vid seminarierna, där efter hand den musikaliska

utbildningen blivit ganska omfattande och jämväl inriktats på kyrkosången.

I folkskolundervisningskommitténs betänkande angående folkskoleseminarierna

av år 1911 heter det: »De folkskollärare eller seminarieelever, som vilja

förvärva sig behörighet till anställning som organister, skaffa sig för sådant

ändamål särskild utbildning. På musikundervisningen i seminariet bör i

varje fall icke ställas det anspråket, att han skall giva den för en organist

behövliga fackliga utbildningen. I skolan är lärarens färdighet i

piano- och orgelspelning av ringa betydelse i jämförelse med förmågan att

inge barnen lust att sjunga och att leda deras sång. Att bibringa den

blivande läraren och lärarinnan denna förmåga är huvuduppgiften för

undervisningen i musik vid seminarierna. Huvudvikten måste därför läggas

på sången och till förmån för sångundervisningen måste instrumentalmusiken

begränsas». Av stadgan för statens folkskoleseminarier d. 3 juli

1914 framgår emellertid, att i allt fall icke endast sången utan även

instrumentalmusiken, särskilt orgelspelningen, har en väsentlig plats i

undervisningsplanen i seminariets fyra klasser1). *)

*) Härmed kan jämföras föreskriften i K. br. d. 20 mars 1885, varigenom domkapitlen anbefalldes

fästa prästerskapets uppmärksamhet på vikten därav, att den i folkskolan föreskrivna psalmsången

leddes och övervakades så, att den medelst inövande av de vanliga psalmmelodierna och

svenska mässan bleve en förskola för sången i kyrkan. — Den undervisning i musik, som lämnas i

seminarier för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande

lärare vid folkskola, torde ej för organist- och kyrkosångarutbildningen kunna sägas hava nämnvärd

betydelse, se stadgan d. 28 maj 1897, § 2.

4 — Klockarut redningen. Afd. 1.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utbildning och kompetens.

A andra sidan torde den kompetens, som besittes av många, vilka

utexaminerats i landsorten, vara ganska ringa, då särskilt en del stiftsexaminatorer,

oaktat kurserna skulle vara lika vid konservatoriet och i

landsorten, icke fullt uppehållit dessa. I underd. skrivelse d. 29 sept. 1898

erinrade musikaliska akademien, att det stundom hänt, att personer, vilka

avlagt examina i landsorten, sedermera sökt inträde som elever vid konservatorium

och därvid befunnits på intet sätt besitta kunskaper, som ens

tillnärmelsevis motsvarade deras ej sällan ganska höga betyg, samt att det

till och med inträffat, att sådana sökande befunnits varken med hänsyn

till naturligt musiksinne eller förvärvad skicklighet motsvara ens de blygsamma

fordringar, som vore fastställda för intagande som elev. Det har

vid sådant förhållande ofta gjorts anmärkning mot, att författningsenligt

examina vid konservatoriet och i stiftsstäderna vore likställda, ehuru i

regel en vid konservatoriet avlagd examen, som i allmänhet torde kräva

längre studietid och drygare utbildningskostnader, måste anses äga en

vida högre valör. Särskilt lärer detta gälla kyrkosångarexamen.

Yad kostnaden för utbildningen angår, beräknades denna i eu av

kyrkomusici år 1900 till K. M:t inlämnad petition för organist- och kyrkosångarexamen

med blott godkända betyg till 3,300 kr. Med ledning av

en från musikaliska akademien år 1916 benäget lämnad promemoria1)

torde kunna slutas, att kostnaderna för en dylik examen vid musikkonservatoriet,

varför för närvarande beräknas en studietid för organistexamen * 5 6

V''I P. ~M.

Kursen vid K. musikkonservatoriuni är f. närv. i regeln:

5 tenniner för organister,

6 ä 6 » » kyrkosångare,

6 > > musiklärare.

De, som söka inträde i orgel, måste emellertid, för att ha någon utsikt i konkurrensen vid

inträdesprovet, dessförinnan hava gjort förberedande studier —■ säkerligen minst några terminer — i

orgel och piano.

Vistelsen vid konservatorium utgör f. närv. (i medeltal) 7 månader om året.

Inackordering torde betalas med 70 å 100 kr. i månaden.

överspelning å orgel (å de övningsinstrument, som uthyras i staden) torde ske 1 å 2 timmar

dagligen och brukar betinga 36 å 40 öre pr timme.

Pianohyra c:a 16 kr. i månaden, vartill kommer transportkostnad (pr termin) 16 kr.

Musikalier och Meker torde (då en del sådana ej köpas utan lånas) i regeln antagligen uppgå

till endast 60 å 100 kr. under studietiden.

Möjligen köpa intresserade några inträdesbiljetter till offentliga musikuppföranden. (Till de

konserter, som givas i musikaliska akademiens sal, äga alla eleverna fritt tillträde.)

Utgifter för kläder, skodon etc. samt för hem- och återresor vid sommar- och julferier (eventuellt

plus vivre).

Avgifterna vid K. musikkonservatoriuni äro endast: inträdesavgift 6 kr. samt terminsavgift 3

kr., vilken sistnämnda användes till stipendier åt elever.

För kyrkosångare (och musiklärare) bortfaller utgiftsposten för orgelöverspelning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Utbildning och kompetens.

27

av 5 och för kyrkosångarexamen av 5 ä 6 terminer, numera — även bortsett

från den genom dyrtiden orsakade ökningen i kostnaderna — snarare

över- än understiga detta belopp, särskilt om man tager hänsyn till de förberedande

studier, som erfordras för att med någon utsikt kunna konkurrera

vid inträdesprovet.

Beträffande examina i landsorten är en beräkning vida svårare *), då

kostnaderna växla alltefter det olika sätt, varpå musikkonservatoriets kurser

uppehållas av de olika examinatorerna, men torde — även med tagen

hänsyn därtill att, under det undervisningen vid musikkonservatoriet i det

hela är kostnadsfri, den, som skall avlägga examen i landsorten, själv får

bekosta sin utbildning — dock kunna antagas, att kostnaderna för organist-

och kyrkosångarexamen i landsorten i regel äro ej obetydligt lägre

än och i vissa stift väsentligen understiga, vad ovan angivits för examen vid

musikkonservatoriet.

Särskilt torde med den musikutbildning, som lämnas vid folkskollärareseminarierna,

den därifrån utgångne kunna för lägre kostnad avlägga organist-

och kyrkosångarexamen i landsorten, men uppgår examenskostnaden

i allt fall till sådant belopp, att med nuvarande löner svårighet ofta möter

att inom skälig tid kunna amortera densamma.

Yad grunderna för upprättande av förslag angår, innehåller stadgan

d. 4 maj 1894, huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst

jämte därmed förenade organist- och kloekar(kyrkosångar)befattnmgar, att

på förslag skola uppföras tre av de sökande i den ordning, de genom

gudsfruktan, sedliga egenskaper, kunskaper och skicklighet anses förtjänta

att komma i åtanke. För ej med skollärareänst förenade organist- och.

kautors(kyrkosångar)befattningar äro, utöver vad kungl. resolutionen på allmogens

besvär d. 20 nov. 1786 innehåller, allmänna bestämmelser härutinnan

ej meddelade, men innehålla stiftsstadgarn a därom vissa föreskrifter.

Enligt stadgan för Uppsala stift skola på förslag uppföras tre de mest tjän
l)

Från en av stiftsesaminatorerna ocli för den av honom ledda musikskolan har följande uppgift

lämnats: »Såsom medial tidslängd för elevs åtnjutande av skolans ledning till examenskompetens

torde kunna angivas för organistexamen 2 år med omkring 8 månaders årlig arbetstid och 3 timmars

lektioner varje vecka, och för kyrkosångarexamen a) av en icke såsom organist förut examinerad organist

minst 1 år och b) av examinerad organist omkring 7, år med omkring 2 timmars lektion i veckan».

På samma gång liar emellertid betonats, att de angivna medeltalen ej kunde anses fullt pålitliga,

samt att studietidens längd särskilt vore beroende av, huruvida utvecklingsarbetet kunde fortskrida

utan alltför talrika eller nämnvärda avbrott. Särskilt torde ofta beträffande skollärare vara fallet, att

de bedriva sina studier till organist- och kyrkosångarexamen jämsides med tjänstgöring som skollärare.

Anmärkningsvärd är den stora skillnaden i studietiden för kyrkosångarexamen enligt ovanstående uppgift

och vad som angivits för musikkonservatoriet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Utbildning och kompetens.

liga och i alla avseenden skickligaste, enligt stadgan för Härnösands stift

tre de mest skickliga och förtjänta, varvid likväl huvudsakliga avseendet

fästes på den första egenskapen eller skickligheten för tjänstens utövande.

Stadgan för Karlstads stift innehåller, att om flera sökande finnas, som

uppfylla de allmänna villkoren, vid förslags upprättande mesta avseende

skall fästas vid skicklighet eller de egenskaper, vilka ovillkorligen erfordras

för att den sökta sysslan förestå, så att en högre grad av skicklighet giver

företräde framför en lägre, och då skickligheten är lika, en väl vitsordad

längre erfarenhet, förvärvad under enahanda eller likartad sysslas bestridande

giver företrädet, samt att där klockar- och organisttjänsterna äro förenade,

en högre musikalisk kunskap och skicklighet i att spela orgel äger företräde

framför högre kunskap och skicklighet endast i sång.

Av beslut, som i anledning av besvär över förslag i senare tid meddelats

av K. M:t, vill det synas, som om väl huvudsaklig vikt lagts vid

den genom företedda betyg och intyg ådagalagda skicklighetefi till tjänsten,

därvid faktiskt betyg från musikaliska akademien i allmänhet tillerkänts

ett relativt högre värde. Men har å andra sidan ett visst mått av frihet

lämnats kyrkoråden och församlingarna att taga hänsyn till den på annat

sätt, särskilt genom vederbörandes tjänstgöring inom församlingen, vunna

uppfattningen om hans skicklighet och lämplighet för befattningen1). *)

*) Se Eeg. Ems årsbok årg. 1911, Eef. 40. I sin underd. hemställan hade Eeg. Ems flesta ledamöter

hemställt om valets fastställande, under åberopande av »det mått av frihet i valet mellan olika

sökande, kyrkoråd måste anses äga vid upprättande av förslag till förenade klockar-, organist- och

kyrkosångarbefattningar». Jfr Eeg. Ems årsbok årg. 1916, Eef. 73.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tjänståligganden.

29

Tjänståligganden för klockare, organister och kantorer

(kyrkosångare).

Efter det i 24 kap. 32 § kyrkolagen vissa åligganden för klockare

särskilt uppräknats, tillägges i samma paragraf, att i det övriga, vad lians

ämbete angår, klockaren skall rätta sig efter »den förordning, som biskopen

och. konsistorium honom föreskriva».

Med stöd av sistnämnda föreskrift hava, på sätt ovan antytts, tid

efter annan av domkapitlen för särskilda stift utfärdats vidlyftiga stadgar,

ordningar eller instruktioner. De senast utfärdade äro:

för Uppsala stift

» Linköpings »

» Skara »

» Strängnäs »

» Yästerås »

» Yäxjö »

» Kalmar »

» Lunds »

» Göteborgs »

» Karlstads »

» Härnösands (Luleå) »

» Yisby »

» Stockholms stad

av den 15 dec. 1886;

» » 7 juni 1899;

» » ■ 8 aug. 1883;

» » 31 dec. 1885;

.» » 11 maj 1887;

» » 12 okt. 1887;

» » 16 febr. 1887;

> » 6 febr. 1907; '')

» » 17 dec. 1735; 2)

» » 22 juni 1887;

» » 7 dec. 1887;

» » 6 okt. 1886;

» » 11 jan. 1831.

Av ifrågavarande stadgar etc. avse de för Skara och Göteborgs stift

samt Stockholms stad allenast klockaren. Detsamma gäller Lunds stift,

men har för detta tillika utfärdats en P. M. om organistbefattningar. Öv- *)

*) Över instruktionen för Lunds stift hava hos K. M:t anförts besvär, som ännu ej äro avgjorda,

men då den förutvarande instruktionen av d. 2 och 3 okt. 1754 till väsentliga delar är

föråldrad och sedan länge ej iakttagits, upptagas i redogörelsen bestämmelserna i 1907 års instruktion.

*) Se Wetterberg, P., Sammandrag av Kongl. förordningar etc., som i synnerhet angå ecclesiastiquestaten

uti Götheborgs stift, Göteborg 1790, s. 62 f.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Tjänståligganden.

riga stadgar innehålla föreskrifter angående såväl klockaren som organisten,

och upptagas i flertalet av dessa tillika bestämmelser beträffande den lägre

kyrkobetjäningen (kyrkvaktare, orgeltrampare, dödgrävare, ringare etc.).

Särskilt detaljerade äro dessa bestämmelser beträffande kyrkvaktaren, som

förutsättes skola finnas i varje församling, med åliggande i allmänhet att

biträda klockaren uti all vid kyrkan förekommande uppassning samt i

detta avseende hans eller vederbörande prästerskaps tillsägelse åtlyda. Eu

undantagsställning härutinnan intager allenast stadgan för Visby stift, som

utgår från, att i vissa församlingar kyrkvaktare ej finnes, och för sådant

fall föreskriver, att klockaren skall verkställa och ombesörja, vad denne

eljest enligt stadgan skulle fullgöra.

I flera av stadgarna etc. angives, att särskild instruktion utfärdats

för klockaren vid domkyrkan. I stadgan för Växjö stift göres det förbehåll,

att där densamma i följd av lokala förhållanden icke kan i vissa

stycken tillämpas, förslag till särskilda bestämmelser därutinnan av pastor

efter kyrkorådets hörande må uppgöras och underställas domkapitlets prövning.

För Visby stift framhålles, att stadgan väl i tillämpliga delar gäller

för domkyrkans kyrkobetjäning, men att domkyrkorådet för denna i övrigt

äger meddela nödiga föreskrifter. I stadgan för Härnösands stift föreskrives,

att vid stadsförsamlingar, där flera olika förhållanden äro mot på

landsbygden, och alla ställen för övrigt, där en eller flera av de lämnade

föreskrifterna icke äro fullt tillämpliga, pastor med kyrkorådet och, där så

erfordras, med kyrkostämman må efter sig företeende omständigheter förordna.

I överensstämmelse med vad sålunda angivits för Växjö stift hava,

efter förslag av kyrkostämma eller kyrkoråd, särskilda instruktioner genom

domkapitlen fastställts för klockare, organister eller kantorer (kyrkosångare)

i ett flertal församlingar. Men ännu vanligare är, att församlingarna vid

lönereglering eller före tillsättning bestämt vissa tjänstegöromål för bemälda

tjänstemän, eller att kyrkostämma eller kyrkoråd, någon gång pastor eller

patronus, utan att söka domkapitlets fastställelse, för dylik befattningshavare

utfärdat instruktion.

I den mån sådan, ej av domkapitlet fastställd instruktion icke är att

betrakta allenast såsom en mellan församlingen och tjänstinnehavaren träffad

privat överenskommelse, är den givetvis till sin giltighet beroende

därav, att den ej står i strid med lag eller författning eller kränker redan

tillsatt befattningshavares enskilda rätt ^ och detta äger motsvarande till
-

b Jfr K. M:ts utslag d. 24 mars 1005 på besvär angående en av kyrkorådet i Karl Johans

församling i Göteborg beslutad instruktion för församlingens organist. I besvären hade åberopats, att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Tjänståligganden.

31

lämpning beträffande de av domkapitlen utfärdade eller fastställda stadgarna.

Vid fastställelse av instruktion för klockaren etc. i Karlskrona gjorde

domkapitlet ock det tillägg, att densamma skulle tydas endast i överensstämmelse

med gällande lag och författning, och vid fastställelse av instruktionen

för klockare i Lunds stift föreskrevs, att om någon klockare, som

tillträtt sin befattning före utfärdandet av instruktionen, befunnes hava

genom denna fått sig ålagt väsentligen större arbete, än han förut fått utföra,

och mera än billigtvis kunde anses motsvara hans reglerade löneförmåner,

genom överenskommelse mellan honom och vederbörande församling

härför borde beredas honom skälig ersättning.

Beträffande de av domkapitlen för klockare fastställda instruktionerna har

i eu del fall ifrågasatts, om icke domkapitlen gått längre än i lag förutsatts.

Uti de besvär, som anförts över instruktionen för klockare i Lunds stift,

har sålunda bl. a. framhållits, att den rättighet, domkapitlet genom kyrkolagens

24 kap. 32 § erhållit att utgiva förordningar för klockare endast

kunde innebära tillåtelse att förtydliga given lag, ej att utfärda instruktioner,

som stode i strid med lagens anda, givna prejudikat och hittills

tillämpad praxis. I förklaring över besvären har domkapitlet anfört: Huruvida

besvären vore berättigade eller icke berodde ytterst på frågan, om

domkapitlet ägt befogenhet att ålägga klockarna något utöver vad som uttryckligen

i kyrkolagens 24 kap. 31 och 32 §§ dem ålades. De klagande

ville besvara denna fråga nekande. Men när kyrkolagens 24 kap. 32 §,

efter att hava uppräknat åtskilliga av klockares skyldigheter, tilläde: »I

det övriga vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning,

som biskopen och konsistorium för honom föreskriva», torde det vara

alldeles uppenbart, att denna deras uppfattning vore oriktig. Samtliga i

äldre eller nyare tid utfärdade och tillämpade klockarinstruktioner hade

också ålagt klockare åtskilligt, som ej kunnat anses såsom allenast förtydligande

av kyrkolagens bestämmelser. Att kyrkolagen medgivit och ålagt

biskop och konsistorium att förordna om klockares ämbetsåligganden hade

tydligen motiverats av, att dessa ej kunnat eller kunde i detalj fastslås

i allmän lag utan borde rättas efter olika tidsförhållanden. Om domkapitlet

gått utöver sin befogenhet genom den nu ifrågavarande instruktionen,

torde därför väsentligen bero på, huruvida däri givna bestämmelser

organistens skyldighet att tjänstgöra utan särskild ersättning utsträckts till förrättningar, varom föreskrift

icke funnes meddelad i kyrkohandboken samt att instruktionens bestämmelser såsom alltför

svävande skulle kunna tvinga organisten till en tjänstgöring av den omfattning, att den icke stode

i rimligt förhållande till hans lön. Enär det icke tillkommit kyrkorådet att meddela ifrågavarande

bestämmelser, fann K. M:t instruktionen mot klagandens bestridande icke vara för honom bindande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Tjänståligganden.

stode i strid mot vad våra tidsförhållanden kunde anses kräva eller medgiva.

Eu annan synpunkt, också den betydelsefull, varifrån instruktionen

borde bedömas, vore, huruvida den kunde anses ålägga klockarna mera, än

vad billigt vore.

Vad organisterna angår, har det vid upprepade tillfällen ställts i fråga,

om domkapitlen, utan stöd av bestämt stadgande i lag, över huvud för

dem ägde utfärda eller fastställa instruktioner. Sedan Göteborgs domkyrkoförsamlings

kyrkoråd för sin del antagit instruktion för organist och

kantor i församlingen, samt denna instruktion d. 18 jan. 1905 fastställts

av domkapitlet, anfördes däröver besvär bos K. M:t med yrkande, att,

då instruktionen tillkommit utan stöd av allmän lag och vore olämplig

i musikaliskt avseende, fastställelsebeslutet måtte upphävas. Sedan i avgivet

utlåtande musikaliska akademien bl. a. erinrat, att, så vitt akademien

både sig bekant, dylika instruktioner i regeln icke förekomme inom

rikets församlingar samt att själva befattningarnas beskaffenhet syntes tillräckligt

angiva deras innehavares befogenhet och åligganden, ävensom, för

den händelse K. M:t funne lämpligt att en instruktion av ifrågavarande art

utfärdades, framställt vissa anmärkningar mot stadgan, särskilt i vad anginge

förhållandet mellan organist och kantor, fann K. M:t enligt utslag

d. 9 mars 1906, enär med hänsyn till ovan omförmälda av akademien

anförda omständigheter fastställelse å instruktionen ej bort meddelas, skäligt

undanröja domkapitlets överklagade beslut. I utlåtande med anledning

av besvär, som hos K. M:t anförts över eu för organisten och kantorn i

Karl Johans församling i Göteborg av kyrkorådet antagen och av domkapitlet

d. 16 april 1908 med viss ändring fastställd instruktion, vilka besvär

fortfarande äro på prövning beroende, har akademien jämväl framhållit,

att instruktionen tillkommit utan egentligt stöd av några tydliga lagbestämmelser

och att den ingrepe i frågor, beträffande vilka organisten och

kantorn borde under eget tjänstemannaansvar äga bestämmanderätt !). l

l) Härom se vidare s. 82.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstad g ar.

33

I. Tjänståligganden enligt lag eller av domkapitlen

för särskilda stift utfärdade stadgar.

1. Klockare.

A. Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom.

a,) Vård och tillsyn i allmänhet över kyrkan och dess lösa egendom,

inventarieförteckning, borgensförbindelse.

Klockaren »skall taga allt det i noga akt och förvar, som honom i

händer antvardas och förtros» (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

Klockaren skall — — — av kyrkoherden och församlingen väljas,

men icke utan löftesmän antagas (Ibm 24 kap. 31 §).

^ id varje domkyrka skall en skicklig syssloman förordnas, som därhos

ock är prästman, — — —. Allt vad domkyrkan tillhörer, och av sysslomannen

vårdas, samt i sakristian eller annorstädes förvaras, skall årligen

inventeras — — —. Men det, som dagligen brukas, gives klockaren

under händer, vilken jämte sysslomannen, årligen, eller så ofta det behöves,

skall sig vårda låta, att ingenting må av mal, mögel eller vanskötsel fördärvas,

så ock tillse, att kalken och patenen alltid hållas väl rena, såväl

som allt annat som tarvas och behöves (Ibm 26 kap. 1 §).

Uppsala stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna

all den egendom, som i hans vård lämnas. Denna inventering sker enligt en i två lika

lydande exemplar upprättad förteckning, av vilka exemplar, sedan de blivit till riktigheten

erkända och undertecknade av klockaren, ävensom av pastor och kyrkovärdar, det ena

förvaras i kyrkokistan jämte den för klockarens ansvarighet för kyrkans egendom ingångna

borgensförbindelsen, det andra lämnas till klockaren. Egendom, som sedermera

tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren skyldig att beträffande

alla kyrkans sålunda antecknade och till honom inventerade tillhörigheter ersätta vad

som genom hans vanvård och vangömmo förstöres eller förkommer. Under klockares

tjänstetid må inventariegranskning äga rum, så ofta pastor finner sådan åtgärd erforderlig (§ 8).

Borgensförbindelsen förnyas vart tionde år och skall vid någon borgensmans frånfälle

genast med ny sådan förses (§ 9).

5 — Klockarutredningen. Afd. 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Tjänståligganden.

Klockaren skall efterse och hos pastor anmäla varje kyrkan eller dess tillhörigheter

åkommen eller därå befarad skada (§ 11).

Kyrkans lösa egendom, som till klockaren inventerats, värde han med aktsamhet,

så att ingenting fördärvas. Så åligger det honom, bland annat, att under den varmare

årstiden vädra kyrkans skrud bch kläder, att hålla silver och andra metallkärl rena samt

kyrkans linnekläder hela och rena, att hålla de böcker och handlingar, vilka i kyrka och

sakristia hava sin plats, i god ordning efter inventarielängden, låta inbinda svensk författningssamling,

domkapitlets cirkulär m. m. samt tillse, att kyrkliga minnesmärken väl

bevaras (§ 14).

Linköpings stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdar all den

kyrkans egendom, som i hans vård lämnas, och upprättas därvid inventarieförteckning.

Egendom, som sedan tillfaller kyrkan och av klockaren omhänderhaves, införes

genom pastors försorg i inventarieförteckningen; och vare klockaren ansvarig för alla

kyrkans till honom inventerade och under hans vård stående tillhörigheter (§ 1).

All kyrkans lösa egendom värde klockaren sorgfälligt. Kyrkans skrud och klädsel

skall han skydda för damm, fuktighet, mal m. m., och dem under den varmare årstiden

vädra; han hålle linnekläderna hela och rena samt, där silver och andra metallkärl äro

åt hans vård anförtrodda, rena och snygga samt akte dem för fuktighet och annan skada;

värde och hålle i ordning böcker och andra handlingar, som i kyrka och sakristia hava

sin plats, samt bevare väl kyrkliga minnesmärken (§ 5).

Klockare må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad hemtaga eller till annan

person utlåna något av kyrkans tillhörigheter (§ 7).

Skara stift:

Sedan klockaren blivit behörigen tillsatt, överlämnar kyrkoherden till honom i kyrkovärdarnas

närvaro, efter inventarieförteckningens innehåll, den del av kyrkans egendom,

som pastor och kyrkoråd anser böra stå under klockarens vård, varvid i denna förteckning

bör antecknas var och en inventariepersedels beskaffenhet, om den är gammal, stött,

söndrig eller försliten. Denna inventarieförteckning, som i behörig inventariebok bör vara

inskriven, undertecknar sedan klockaren med intygande, att han i enlighet därmed vid

sitt inträde mottagit kyrkans inventarium. Klockaren åligger sedermera vårda kyrkans

skrud och honom anförtrodda egendom, årligen några gånger vädra kyrkans kläder in. m.,

så att de varken av mal, mögel eller vanskötsel fördärvas eller förmultna. Kyrkans

silver bör han hålla snyggt och rent och likaså vad övrigt tillbehör för gudstjänsten och

gudstjänstliga handlingar, som förefinnas och erfordras, samt genom vädring och annan

vård tillse, alt ingenting därav förfares. Av kyrkans arkiv eller av dess egendom i övrigt

äger han ingenting utan pastors och kyrkovärdars skriftliga medgivande utlåna, än mindre

kyrkan avhända (p. 1).

Strängnäs stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna

all den kyrkans egendom, som i hans vård lämnas. Denna inventering sker enligt en i

två lika lydande exemplar upprättad förteckning, av vilka exemplar, sedan de blivit till

riktigheten erkända och undertecknade av klockaren, ävensom av pastor och kyrkovärdar,

det ena förvaras i kyrkokistan jämte den för klockarens ansvarighet för kyrkans egendom

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Enligt lag eller stiftsstadgar.

ingångna och gällande borgensförbindelsen, det andra till klockaren lämnas. Egendom,

som sedermera tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren ansvarig

för alla kyrkans till honom inventerade tillhörigheter, som genom hans vanvård

och vangömmo förstöras eller förkomma (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan eller försök till inbrott i kyrka eller

sakristia ägt rum och, när så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Finner klockaren å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, vilken

det icke kan åligga honom att avhjälpa, göre han ofördröjligen därom anmälan hos

pastor (§ 4).

Kyrkans lösa, i kyrkan, sakristian, tornet eller annorstädes förvarade egendom värde

han med aktsamhet och sorgfällighet, eftersom varje särskild del därav fordrar. Så åligge

honom att skydda kyrkans skrud och kläden för damm, fuktighet, mal m. m. och dem

därför ofta avdamma och under den varmare årstiden vädra; att alltid hålla linnekläderna

hela och rena; att, där silver och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, akta

dem för ärg, fuktighet eller annan skada; att alltid hålla väl rena de kärl, som vid dop

eller nattvardsgång begagnas; att vårda böcker och andra handlingar, som uti kyrka eller

sakristia hava sin plats, dem i god ordning efter förteckningen hålla samt kyrkliga minnesmärken

väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad hemtaga eller

till annan person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Västerås stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna

all den kyrkans egendom, som i hans vård lämnas, och upprättas därvid inventarieförteckning

i tvenne exemplar, av vilka det ena förvaras av pastor, det andra av klockaren.

Egendom, som sedan tillfaller kyrkan och av klockaren omhänderhaves, uppföres genom

pastors försorg å bägge exemplaren, och vare klockaren ansvarig för alla kyrkans till

honom inventerade och under hans vård stående tillhörigheter (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan å kyrka eller sakristia ägt rum och, när

så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Uppkommer å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, göre han

ofördröjligen därom anmälan hos pastor (§ 5).

All kyrkans lösa egendom värde klockaren med aktsamhet och sorgfällighet. Kyrkans

skrud och kläden skall han skydda för damm, fuktighet, mal m. m., och dem

under den varmare årstiden vädra; han hålle linnekläderna hela och rena, och där silver

och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, skall han akta dem för ärg, fuktighet

eller annan skada; alltid hålla väl rena de kyrkokärl, som vid dop eller nattvardsgång

begagnas, vårda och i ordning hålla böcker och andra handlingar, som i kyrka eller

sakristia hava sin plats, samt kyrkliga minnesmärken väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad hemtaga eller till annan

person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Växjö stift:

Vid tillträde av klockartjänst inventeras aV pastor och kyrkovärdar all kyrkans

egendom, som i klockarens vård lämnas. Inventarieförteckningen upprättas i två exemplar

samt underskrives av förrättningsmännen och klockaren; ena exemplaret därav förvaras

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Tjänståligganden.

av pastor, det andra av klockaren. Vad etter denna tid bliver kyrkans tillhörighet och

till klockarens vård överlämnas införes genom pastors försorg i båda exemplaren av inventarieförteckningen;

och är klockaren ansvarig för alla kyrkans enligt inventarieförteckningen

till honom överlämnade tillhörigheter, med skyldighet tillika att vart tionde år

eller tidigare, därest omständigheterna det påkalla, på pastors tillsägelse låta förnya sin

för tjänsten avlämnade borgensförbindelse, som av pastor förvaras (§ 1).

Klockaren skall sorgfälligt efterse, om inbrott i eller annan åverkan å kyrka eller

sakristia ägt rum, och anmäle genast hos pastor, vad som timat. Uppkommer annorledes

å kyrkan eller hennes tillhörigheter brist eller skada, göre han även härom hos

pastor ofördröjligen anmälan (§ 3).

All kyrkans klockaren anförtrodda egendom värde han med aktsamhet och sorgfällighet;

dess skrud och kläden skydde han för damm, mal och fukt m. m. och vädre

dem under den varmare årstiden; linnekläderna hålle han hela och rena; kyrkokärlen,

som vid dop eller nattvardsgång begagnas, akte han för fukt, ärg och varje annan skada

samt hålle dem alltid väl rena; böcker, handlingar och forntida minnesmärken, som i

kyrka eller sakristia hava sin plats, värde han med yttersta omsorg och hålle dem städse

uti samma ordning som de i inventarielängden finnas upptagna (§ 6).

Klockaren må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad föra eller till annan person

utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 9).

Kalmar stift:

Vid klockarens tjänstetillträde skall till honom av pastor och kyrkovärdarna all den

kyrkans egendom inventeras, som i hans vård lämnas. Denna inventering skall försiggå

efter en i två lika lydande exemplar upprättad förteckning, varå, där beskaffenheten sådant

medgiver och kräver, varje stycke eller persedel bör så noggrant beskrivas, att

intet kan förbytas eller förvandlas. Sedan båda exemplaren blivit till riktigheten erkända

och undertecknade såväl av klockaren som av pastor och kyrkovärdarna, skall det ena

jämte den ansökningen bifogade borgensförbindelsen förvaras i kyrkokistan eller annat

säkert förvaringsrum, det andra innehaves av klockaren. Tillägg till och förändringar

uti vad sålunda blivit åt klockarens vård överlämnat, skall i båda exemplaren årligen

införas. Borgensförbindelsen bör, genom vederbörandes försorg, vart tionde år eller

oftare, om omständigheterna det fordra, förnyas (§ 1).

Klockaren skall tillse, att kyrkans och sakristians innanrede, jämte alla i kyrkan,

sakristian eller annat förvaringsrum befintliga kyrkans tillhörigheter icke skadas genom

bristande vård eller vårdslös medfart. Vad som av fukt, mögel, damm och rost kan

taga skada, skall han vädra och hålla rent, så gott ske kan (§ 2).

Där kyrkans silver är under klockarens vård, skall han tillse, att vad som vid dop

och nattvardsgångar begagnas, efter varje förrättning väl sköljes. Honom åligger ock

att sörja för, att linnekläderna alltid äro hela och rena (§ 3).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad föra eller till

annan utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 9).

Finner klockaren å kyrkans tillhörigheter någon brist eller skada, som det ej kan

åligga honom att avhjälpa, göre han därom ofördröjligen anmälan hos pastor (§ 10).

Lunds stift:

Sökande till klockarbefattning skall till ansökningshandlingarna bifoga till vederhäf
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Enligt lag eller stiftsstadgar.

tigheten styrkt borgensförbindelse för all den skada och förlust, församlingen kan tillskyndas

genom hans missvårdande av de åt honom anförtrodda kyrkans tillhörigheter

eller genom förskingring av allmänna medel.

Instrument över den inventering, som vid klockares tillträde av tjänst bör ske å

de kyrkans tillhörigheter, som anförtros åt klockares vård, skall av klockaren undertecknas

med erkännande av åtaget ansvar för deras behöriga vårdande.

Om borgesman avlider eller blir insolvent, åligger det klockaren att ofördröjligen

anskaffa ny borgesman, vars vederhäftighet i övlig ordning varder styrkt (p. 1).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger att »ansvara för kyrkans mobilier, att de ej förkomma eller fördärvas»

(p. 8), »hålla kalken ren» (p. 9).

Karlstads stift:

Klockarens åligganden äro:

att, vid tillträdet av sysslan, utur kyrkans inventariebok in dupplo utskriva en förteckning

på de kyrkans tillhörigheter, som uti hans vård lämnas;

att, vid den inventering av ovanstående tillhörigheter, som vid tillträdet skall verkställas,

i stad i närvaro av tvenne kyrkorådsledamöter och på landet i närvaro av kyrkovärdarna,

den ena förteckningen underskriva med en så lydande, av ojäviga personer

bestyrkt förbindelse: «Förestående N. N. kyrkas tillhörigheter har jag, sådana de här

finnas beskrivna, emottagit, och förbinder jag mig att desamma noga vårda samt för dem

ansvara. N. N. kyrkas sakristia d.------N. N.» Sedan inventeringsmännen

bestyrkt båda förteckningarnas likhet med inventarieboken, emottages den av klockaren

underskrivna förteckningen av pastor, att jämte den lämnade borgensförbindelsen i kyrkokistan

förvaras. Den andra förteckningen emottager klockaren sig till rättelse;

att, om någondera borgensmannen med döden avgår eller upphör att vara vederhäftig,

anskaffa ny godkänd borgensförbindelse, ävensom densamma, innan den bliver 10

år gammal, förnya;

att väl vårda kyrkans alla metallsaker och käril, skrud och klädespersedlar, böcker

och handlingar, materialier och redskap m. m., så att allt väl förvaras och icke genom

vårdslös medfart fördärvas, samt linnepersedlarna, mot ersättning ur kyrkokassa^ hela

och rena hålla;

att alla ankommande allmänna författningar och K. B:s kungörelser, efter dag och

nummer, i ordning hålla, däröver föra förteckning och jämte övriga ämbetsmyndigheters

och tjänstemäns upplästa kungörelser förvara;

att, då någon bristfällighet eller skada förmärkes å kyrkans fasta eller lösa egendom,

sådant hos pastor ofördröjligen anmäla (§ 19 p. 1—4, 14, 26).

Kyrkobetjänt, som utan vederbörandes vetskap och tillåtelse utlämnar eller utlånar

någon kyrkans tillhörighet eller en sådan till egen nytta begagnar, är förfallen till varning,

samt i händelse skada eller förlust kyrkan därigenom tillskyndas, skyldig densamma

gottgöra eller ersätta (§ 34).

Försummar klockare eller organist, oaktat erhållen påminnelse, att ny borgensförbindelse

anskaffa, när den förra blivit antingen 10 år gammal, eller förlorat den beräknade

säkerheten, varde från tjänsten skild, då pastor eller församlingen sådant påyrkar

(§ 35).

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Tjänståligganden.

Härnösands stift:

Klockarens åligganden äro:

att väl vårda alla kyrkans metallsaker och kärl, särdeles dem som begagnas vidkommunionen,

så att de icke skadas eller vanprydas av ärg, rost, damm och annan orenlighet;

att väl förvara kyrkans skrud och klädespersedlar, med kyrkvaktarens biträde

efter behov avdamma och under den blidare årstiden vädra dem samt, mot ersättning

ur kyrkokassa^ hålla linnepersedlarna hela och rena;

att väl vårda de i kyrkan befintliga böcker och handlingar, så att de hållas fria

från damm, mögel och annan orenlighet;

att, där särskild kyrkoföreståndare eller syssloman icke finnes, vårda kyrkans materialier

och redskap, så att de icke genom vårdslöshet fördärvas;

att, då någon skada eller bristfällighet förmärkes å kyrkan, dess torn eller klockstapel,

klockor eller annan kyrkans tillhörighet, kyrkogård eller begravningsplats, genast

anmäla förhållandet hos pastor, syssloman eller kyrkovärd till bristens avhjälpande och

den brottsliges lagförande, i händelse skadan skett genom våld och åverkan;

att icke utan pastors tillstånd hemtaga eller utlåna något, evad det vara må, av

kyrkans tillhörigheter eller taga avskrift eller utdrag ur kyrkans handlingar eller ur dessa

meddela annan man vittnesbörd;

att, då någon med pastors tillstånd ur kyrkan lånar böcker, förordningar eller

handlingar (vad som, i händelse det förkommer, icke kan ersättas, må ej utlånas), i en

för ändamålet inrättad kladd anteckna å ena sidan i särskilda kolumner lånet jämte låntagarens

egenhändiga namnteckning, med angivande av hans hemvist, samt datum, då

lånet sker, och å motstående sidan datum, då det återställes;

att efter dag och nummer hålla i behörig ordning alla ankomna och upplästa allmänna

författningar, K. B:s kungörelser och konsistorii cirkulär samt bestyra därom, att

dessa på kyrkans bekostnad bliva, om ej inbundna, åtminstone häftade, och att övriga

upplästa kungörelser till förvar uppträdas på ett snöre (2 kap. p. 13, 16—21, 27).

Visby stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna all

den kyrkans egendom, som i hans vård lämnas. Denna inventering sker enligt en i två

lika lydande exemplar upprättad förteckning, av vilka exemplar, sedan de blivit till riktigheten

erkända och undertecknade av klockaren, ävensom av pastor och kvrkovärdar,

det ena förvaras i kyrkokistan jämte den för klockarens ansvarighet för kyrkans egendom

ingångna och gällande borgensförbindelsen, det andra till klockaren lämnas. Egendom,

som sedermera tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren

ansvarig för alla kyrkans till honom inventerade tillhörigheter, som genom hans vanvård

och vangömmo förstöras eller förkomma (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan eller försök till inbrott i kyrka eller

sakristia ägt rum och, när så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Finner klockaren å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, vilken

det icke kan åligga honom att avhjälpa, göre han ofördröjligen därom anmälan hos

pastor (§ 4).

Kyrkans lösa, i kyrkan, sakristian, tornet eller annorstädes förvarade egendom värde

han med aktsamhet och sorgfällighet, eftersom varje del därav fordrar. Så åligge honom

att skydda kyrkans skrud och kläden för damm, fuktighet, mal m. m. och dem därför

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Enligt lag eller stil''Isstadgar.

ofta avdamma och under den varmare årstiden vädra; att alltid hålla linnekläderna hela

och rena; att, där silver- och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, akta dem

för ärg, fuktighet eller annan skada; att alltid hålla väl rena de kärl, som vid dop eller

nattvardsgång begagnas; att vårda böcker och andra handlingar, som uti kyrka eller sakristia

hava sin plats, dem i god ordning efter förteckningen hålla samt kyrkliga minnesmärken

väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad hemtaga eller

till annan person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Stockholms stad:

För de kyrkans tillhörigheter, som, efter behörig förteckning, i kyrkoherdens och

kyrkovärdarnas närvaro, äro klockaren i händer lämnade, såsom guld, silver, koppar,

mässing, tenn, tavlor, målningar, skrudar, hyenden, kläden, böcker, skrivna och tryckta

handlingar, husgerådssaker m. m., vare han ansvarig, och åligge det honom att noga

tillse, det allt sådant icke allenast icke förkommer, utan ock att det av orenlighet, damm

eller annan vårdslöshet icke vanprydes, skadas eller fördärvas. Han skall därför--

—- så ofta det betarvas, kyrkans prydnader avdamma, bårkläden och skrudar vädra och

utdamma. Över allt, vad å predikstolen avkunnas, vare sig kungl. förordningar eller

andra kungörelser, skall klockaren hålla en noga förteckning i en särskild bok---

alla tryckta förordningar noga insamla och när de bliva så många, att de i ett band

bekvämligen kunna rymmas, besörja, att de på kyrkans bekostnad varda inbundna. Alla

slags handlingar, som å predikstolen blivit kungjorda och sedan komma att vid kyrkan

förvaras, äge klockaren att genast å sina ställen i kyrkans skåp i ordning lägga, så att

de alltid finnas i sitt rätta skick; vare ock klockaren härjämte allvarligen påmint, att

hava alla kyrkan tillhöriga handlingar inom lås och nycklar väl förvarade i kyrkan, aldrig

taga dem hem i sitt hus, aldrig utan kyrkoherdens lov och minne något dokument, av

vad namn som helst, framvisa eller utlämna, eller därutur något vittnesbörd utgiva; åligge

det honom jämväl, att över dessa samlingar hålla ett inventarium, på det allt, när som

helst, utan möda må kunna igenfinnas. Utan med kyrkoherdens minne och kyrkovärdarnas

skriftliga tillåtelse får klockaren ej det ringaste av kyrkans tillhörigheter utlåna eller

brukas låta till något annat, än vad kyrkans behov kräver (§ 2).

b) Nycklarna till kyrkan och sakristian.

Uppsala stift:

Klockaren, som skall hava nycklarna till kyrkan och sakristian i sitt förvar, så vida

icke, till följd av lokala förhållanden, av pastor annorlunda bestämmes, må icke utan

dennes tillåtelse öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den vara må (§ 10).

Linköpings stift:

Klockaren have nycklarna till kyrkans och sakristians dörrar i sitt förvar, så vida

ej annorlunda med pastors begivande överenskommes;'' och vare klockaren icke tillåtet

att utan pastors medgivande öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den

vara må (§ 2).

Strängnäs stift:

Klockaren have nycklarna till kyrkans och sakristians dörrar i sitt förvar, så vida

icke till följd av lokala förhållanden annorlunda med pastors begivande överenskommes (§ 2).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tjänståligganden.

Klockaren vare för övrigt icke tillåtet att utan pastors vetskap och medgivande

öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den vara må (§ 14).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

Klockaren förvarar nycklarna till kyrkan och sakristian, så vida icke annorlunda

av pastor bestämmes eller med pastors medgivande överenskommes; och är klockaren

icke tillåtet att utan pastors medgivande öppna kyrkan eller sakristian för särskilda sammankomster,

av vad namn dessa vara må. Önskar någon bese kyrkan eller dess tillhörigheter,

bör klockaren vara den besökande följaktig (§ 2).

Kalmar stift:

Om det med avseende på klockarens boningsort befinnes lämpligt och han därom

av pastor tillsäges, skall han förvara nycklarna till kyrkan. Han skall själv eller genom

kyrkvaktaren låta öppna dörrarna vid annangångsringningen före varje gudstjänst, och

vid andra tillfällen i behörig tid, samt laga att de, när allt, som i kyrkan uträttas bör,

är slutat, säkert tilläsas. Nycklarna må icke bortlämnas eller utlånas till främmande

personer. Önska sådana bese kyrkan och några dess tillhörigheter, vare klockaren eller

annan säker person dem följaktig.

För sammankomst, av vad slag och namn det vara må, får icke kyrkan öppnas

utan pastors vetskap och samtycke (§ 4).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger »tillse, att kyrkdörrar, portar och luckor stängas på torn och

kyrkogård» (p. 14).

Karlstads stift:

Därest ej annorlunda av pastor föreskrives, skall klockaren hava kyrkans nycklar

i sin vård (§ 19 p. 5).

Visby stift = Strängnäs (§ 2).

Stockholms stad:

På det klockaren må kunna ensam ansvara för fullgörandet — — —, bör han

själv i förvar hava kyrkans och sakristians nycklar samt kyrkan och sakristian själv alltid

upp- och tillåsa (§ 2).

Instruktionen för Härnösands stift (2 kap. p. 15) utgår från, att nycklarna förvaras

i prästgården.

c) Åtgärder vid eldsvåda.

Uppsala stift:

Utbryter eldsvåda inom socknen, sörje klockaren för, att detta så skyndsamt som

möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan gives tillkänna. Yppas eldsvåda i kyrkans

grannskap, infinne klockaren sig genast i eller vid kyrkan och kvarstanne där, så länge

för denna någon fara är. Han skall ock hava tillsyn över, att kyrkans brandredskap

alltid må befinnas i brukbar! skick, och fördenskull föranstalta om dess årliga provning

(§ 22).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar.

41

Linköpings stift:

Om eldsvåda inom församlingen uppkommer och dess tillkännagivande medels

klockringning befinnes ändamålsenlig, skall klockaren ombesörja, att detta så skyndsamt

som möjligt sker. Utbryter eld i kyrkans närhet, infinne han sig genast i eller vid

kyrkan för lämpliga åtgärders vidtagande och kvarstanne där, så länge för kyrkan kan

vara någon fara. Han skall ock hava tillsyn över kyrkans brandredskap och påminna

vederbörande om dess årliga provande (§ 14).

Strängnäs stift:

När eldsvåda inom församlingen utbryter, ansvare klockaren för att, den så skyndsamt

som möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan tillkännagives. Yppas eldsvåda i

kyrkans grannskap, infinne han sig genast i eller vid kyrkan och kvarstanne där, så

länge för denna någon fara är. Han skall ock hava tillsyn över kyrkans brandredskap

och påminna om dess årliga provning (§ 24).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

När eldsvåda inom församlingen uppkommit och dess tillkännagivande på sedvanligt

sätt medelst kyrkklockan finnes nödigt, skall klockaren ombesörja ringning eller klämtning

så skyndsamt som möjligt. Utbryter eldsvåda i kyrkan eller dennas närhet, infinne

han sig genast vid kyrkan för vidtagande av nödiga åtgärder och kvarstanne på

platsen, så länge omständigheterna det påkalla. Över kyrkans brandredskap have klockaren

tillsyn och påminne om redskapens prövning varje vår och höst (§ 23).

Kalmar stift — Linköpings.

Karlstads stift:

Klockaren åligger, att därest vådeld utbryter uti ett för kyrkan farligt grannskap,

sig med nycklarna vid kyrkan genast inställa, och med klockorna på övligt sätt eldfaran

tillkännagiva (§ 19 p. 22).

Visby stift:

När eldsvåda inom församlingen utbryter, ansvare klockaren för, att den så skyndsamt

som möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan tillkännagives. Yppas eldsvåda i

kyrkans grannskap, infinne han sig genast vid kyrkan och kvarstanne där, så länge för

denna någon fara är (§ 24).

Stockholms stad:

Vid yppad eldsvåda skall klockaren alltid hålla sig hemma, och, om den är i kyrkans

närhet, med nycklarna vid kyrkan genast sig inställa och, till dess all fara är förbi,

därstädes kvarbliva (§ 2).

d) Kyrkans rengöring, städning och vädring etc.

Uppsala stift:

Det skall åligga klockaren att övervaka rengöringen av kyrkan och sakristian till

de stora högtiderna samt vid andra tillfällen, när pastor så prövar nödigt; och skall klockaren

likaledes ombesörja, att kyrkan och sakristian på lämpligt sätt och å tjänliga tider

vädras, så ofta väderleken sådant tillåter (§ 12).

6 — Klockarutredningen. Afd. 1.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Tjänståligganden.

Linköpings stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring, särskilt till de stora högtiderna och

annars, där så nödigt finnes.

Under den varma årstiden hålle han på lämpliga tider kyrka och sakristia öppna

för vädring (§ 3).

Skara stift:

Klockaren skall tillse, »att kyrkan före gudstjänsten är behörigen städad och i ordning»

(p. 1).

Strängnäs stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring vid jul, påsk, midsommar och mikaeli

och på andra tider, där så nödigt finnes, allt på sätt församlingen bestämmer; så ofta

anledning förekommer, hos pastor eller någon av kyrkovärdarna anmäla behovet av skurning

inom altaret, i koret eller annorstädes i kyrkan samt i sakristian och densamma på

tillsägelse låta verkställa.

Han skall ock tillse, att till varje sön- och helgdag kyrka och sakristia äro rensopade,

samt altare, predikstol och bänkar avdammade.

Under den varmare årstiden hålle han på lämpliga tider kyrka och sakristia öppna

för vädring (§ 5).

Västerås stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring särskilt till de stora högtiderna och

annars, där så nödigt finnes, samt tillse, att till varje sön- och helgdag kyrka och sakristia

äro rensopade, samt altare, predikstol och bänkar avdammade.

Under den varmare årstiden hålle han på lämpliga och tillräckliga tider kyrka och

sakristia öppna för vädring (§ 5).

Växjö stift:

Klockaren låter verkställa och övervaka kyrkans och sakristians rengöring varje

vår och höst, men jämväl annars efter behov eller pastors tillsägelse. Likaledes åligger

honom tillse, att till varje sön- eller helgdag kyrka och sakristia äro rensopade samt

altare, predikstol, bänkar, bord och stolar väl avdammade. Under den varmare årstiden

hålle klockaren esomoftast kyrka och sakristia öppna för luftväxling (§ 4).

Kalmar stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring på de tider och det sätt, som församlingen

bestämmer; så ofta anledning förekommer, skall han hos pastor eller någon av

kyrkovärdarna anmäla behovet av skurning inom altaret, i koret eller annorstädes i kyrkan

samt i sakristian, och densamma på tillsägelse låta verkställa.

Han skall ock tillse, att till varje söndag och helgdag kyrka och sakristia äro rensopade

och bänkarna avdammade.

Under den varma årstiden läge han, att på lämpliga tider kyrka och sakristia hållas

öppna för vädring (§ 6).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger »att hålla kyrkan ren» (p. 9).

Härnösands stift:

Det åligger klockaren:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Enligt lag eller stiftsstadgar.

att tillse, att kyrkan alltid är städad;

att under liden näst före jul och midsommar bestyra därom, att kyrkan samt

sakristian och vapenhuset ordentligt skuras och rengöras av de personer, åt vilka församlingen

lämnar detta uppdrag;

att då sådant under den varma årstiden behöves, med kyrkvaktarens biträde öppna

kyrkans fönster (2 kap. p. 14, 22, 23).

Visby stift:

Klockaren skall ombesörja skurning och rengöring av kyrkan med henne tillhörande

delar, såsom läktare och sakristia, vid varje jul och midsommar ävensom på andra tider

dar pastor och kyrkovärdar så nödigt finna; varjämte han till varje sön- och helgdag

skall rensopa kyrka, läktare och sakristia samt avdamma altare, predikstol och bänkar

och därvid återställa rubbade effekter i deras normala läge.

Vid inträffande vårvärme och sedan under sommarens lopp hålle han å lämpliga

lider kyrkan och sakristian öppna för vädring till fuktighets fördrivande (§ 5 m. 1 o. 2).

Stockholms stad:

Klockaren skall en gång i var vecka sakristian, predikstolen och altaret rensopa

lata, och icke allenast till varje högtid, utan ock dessemellan, åtminstone en gång i varaf.

nann ^atnacl. rentvätta. ^ Han tillhåll ock kyrkvaktaren, att kyrkan esomoftast vädra,

ätt till det minsta fyra gånger om året, kyrkan, dess väggar, fönster och ljuskronor sopa

och avdamma, en gång i veckan bänkarna väl damma, koret och gångarna rensopa och

till varje högtid rentvätta, samt vid sopningen bestänka golvet med vatten till förekommande

av damms uppstigande (§ 2).

e) Anskaffande av vin, ljus och oblater samt kyrkans upplysning ävensom

tillsyn över eldning.

Uppsala stift:

Vin och oblater för kyrkans räkning skola, efter pastors anvisning, anskaffas av

klockaren dar ej församlingen annorlunda bestämmer. Det åligge honom ock, att vid

alla tillfallen, da ljus i kyrka skall begagnas, sådana anskaffa för kyrkans räkning och

dem med kyrkvaktarens biträde uppsätta, tända och släcka, samt att efterse, att eldfara

uppkamma (§aoi)a tlUfälIen eller eljest genom någon bristfällighet i värmeledningen må

Strängnäs stift:

Klockaren skall, på pastors tillsägelse och från ort, som av pastor bestämmes, för

kyrkans rakning anskaffa vin, oblater och ljus; för omkostnader därvid njute han erVid

allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, åligge det

klockaren att med kyrkobetjäningens biträde i behörig tid dem uppsätta, tända och släcka

samt att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika måtto- vake han ock

over värmeledning, att icke genom bristande tillsyn å densamma må uppstå eldfara (§ 15).

Västerås stift:

Klockaren skall efter pastors anvisning för kyrkans räkning anskaffa vin, oblater

och ljus; for omkostnader därvid njute han ersättning (§ 18),

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Tjänståligganden.

Vid allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, åligge klockaren

att med kyrkobetjäningens biträde i behörig tid dem uppsätta, tända och släcka samt

att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika måtto vake han ock over

värmeledning i kyrka och sakristia (§ 13).

Växjö stift: , ,.

Efter pastors anvisning anskaffe klockaren för kyrkans rakning vin, oblater och lju .

För därmed förenade kostnader njute han ersättning ur kyrkokassan (§ 19).

Vid de tillfällen, då ljus skola i kyrkan nyttjas, åligger det klockaren att med kyrkvaktarens

biträde dem i rätt tid dem uppsätta, tända och släcka samt därvid hava noggrann

vård om elden. Han övervake även, att eldfara icke uppkommer genom uppvärmning

av kyrka eller sakristia (§ 12).

Kalmar stift: . . . ,

Då ljus i kyrkan nyttjas, skall klockaren med kyrkobetjäningens biträde dem i behörig

tid uppsätta, tända och släcka samt därvid hava noga vård om elden. Han overvake

även, att icke till följd av bristande tillsyn eldfara uppstår genom värmeledning

eller eldning i sakristian (§ 13).

Karlstads stift:

Klockaren åligger, att vid begravningar tillse, att alla erforder.iga anordningar

förrättningens behöriga verkställande iakttagas, samt att, då ljus vid dessa förrättningar

eller vid gudstjänsten begagnas, ombesörja att dessa i hd uppsättas och antandas sam ,

när så ske bör, släckas (§ 19 p. 17).

Härnösands stift: . __ ..

Klockaren åligger att, då sådant erfordras, ombesörja kyrkans upplysning samt att

med kyrkvaktarens biträde uppsätta och borttaga julljusen (2 kap. p. 2*).

Visby stift: , , „ ,

Klockaren vare skyldig att å pastors eller kyrkovärdars tillsägelse och från ort,

som av dem bestämmes, för kyrkans räkning anskaffa vin, oblater och ljus; atnjute dock,

där omständigheterna det påkalla, skälig reseersättning (§ 19). ,

Vid allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, aligge klockaren

att med kyrkobetjäningens biträde, där sådan finnes, i behörig tid dem uppsätta, tan *

och släcka samt att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika matto vake

han ock över värmeledning, att icke genom bristande tillsyn a densamma ma uppstå

eldfara (§ 15).

f) Kyrkogård eller begravningsplats.

Uppsala stift: .

Klockaren anvise å kyrkogården plats för gravars upptagande i den ordning, som

kan vara eller bliva bestämd, och skall tillse, att gravarna upptagas till erforderligt djup,

d. v. s. att jordbetäckningen över liket, gravkullen oberäknad, får en djuplek av minst

fem fot. Han övervake ock, att kyrkogården fredas för ohägn samt hålles i sadant skick,

som överensstämmer med sundhetens fordringar och motsvarar platsens värdighet (.§ loj.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar.

45

Linköpings stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredas för

ohägn, samt att därå befintliga gravar skyddas och planteringar väl vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om

klockaren tillätes att avbärga därå växande gräs. Träd å kyrkogården få ej nedhuggas

och tuktas utan tillåtelse av pastor och kyrkoråd (§ 4).

Klockaren åligge att å kyrkogården anvisa plats för gravars upptagande samt tillse,

att grävning sker i den ordning, som av församlingen bestämts; likaledes äge han tillse!

att gravarna upptagas till i lag föreskrivet djup, att ben efter förut jordade lik åter nedlaggas

i grav eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning varda utan

dröjsmål igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 13).

Skara stift:

Klockaren skall tillse, »att kyrkogården hålles i behörigt skick, gravöppning och

igenläggning sker enligt fastställd ordning, röjning och snöskottning verkställes av dem

som vederbör» (p. 1).

Strängnäs stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad för

ohägn och att därå befintliga gravar skyddas och planterade träd väl vårdas.

Lövtäkt ° och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om

klockaren tillåtes att avbärga därå växande gräs. Lövträds tuktning må klockaren icke

verkställa utan tillåtelse och tillsyn av pastor och kyrkovärdar (§ 6).

Där ej särskild dödgrävare är antagen, åligge klockaren att å kyrkogården anvisa

plats för gravars upptagande samt tillse, att grävning sker i den ordning, som av församlingen

blivit bestämd; under samma förhållande ansvare han likaledes för att gravarna

upptagas till erforderligt djup, att lämningar av därvid möjligen anträffade ben nedläggas

i den nya graven eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning

varda igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 20).

Västerås stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad för

ohägn, och att därå befintliga gravar skyddas och planteringar väl vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om

klockaren tillåtes att avbärga därå växande gräs. Träd å kyrkogården få ej nedhuggas

eller tuktas utan särskild tillåtelse av pastor och kyrkoråd (§ 6).

Klockaren åligge att å kyrkogården anvisa plats för gravars upptagande samt tillse,

att grävning sker i den ordning, som av församlingen blivit bestämd; likaledes äge han

tillse, att gravarna upptagas till i lag föreskrivet djup, att ben efter förut jordade lik

åter nedlaggas i grav eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning varda

utan dröjsmål igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 19).

Växjö stift:

Klockaren vakar däröver, att kyrkogården och begravningsplatsen hållas snygga och

stadade samt fredade för ohägn, att därå befintliga planteringar och upplagda gravar väl

vårdas Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården eller begravningsplatsen vare strängeligen

förbjudna, aven om klockaren eller någon annan äger tillåtelse att avbärga därå

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Tjänståligganden.

växande gräs; och må därstädes på det allmännas bekostnad planterade träd och buskar

icke utan särskild tillåtelse av kyrkorådet tuktas eller nedhuggas (§ 5).

Klockaren åligger tillse, att grävning å kyrkogård eller begravningsplats för liks

jordande sker i föreskriven ordning och till lagstadgat djup, att därvid anträffade lämningar

efter förut jordade lik utan dröjsmål nedläggas i den nya graven och att gra\en

bliver efter jordfästningen ofördröjligen igenfylld och i ordentligt skick försatt (§ 20).

Kalmar stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad från

ohägn. Honom åligger ock, om ej särskild dödgrävare är antagen, att anvisa plats för

gravars upptagande, varvid den ordning, som av församlingen blivit bestämd, bör iakttagas,

och tillses, det gravarna upptagas till erforderligt djup (§ 7).

Lunds stift:

Där ej detta åt annan uppdragits, har klockaren att å begravningsplatsen anvisa

plats för gravs upptagande och tillse, att grävning sker i den ordning, som bestämts,

liksom att gravarna varda efter liks jordande utan dröjsmål igenfyllda och i ordentligt

skick försatta (p. 5).

Karlstads stift:

Klockaren åligger: att, därest han å kyrkogården skördar växande foder, efter vars

inbärgning allt betande ävensom all lövtäkt därå äro strängeligen förbjudna, vara kyrkvaktaren

behjälplig att hålla densamma städad samt därå befintliga gravar, minnesvårdar

och planterade träd skydda och vårda (§ 19 p. 23).

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att över kyrkogården och begravningsplatsen hava tillsyn och

vård, så att de av kyrkvaktaren hållas snygga och städade, framför allt fria från de

dödas ben, samt sorgfälligt varda alla pa dessa ställen planterade träd, ävensom noga

tillse, att lövtäkt och kreatursbetande därstädes under intet villkor må äga rum (2 kap.

p. 28).

Visby stift:

Över kyrkogården have klockaren tillsyn och vård, så att den hålles städad, snygg

och fredad för ohägn samt därå befintliga gravar skyddas och planterade träd väl

vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om

klockaren till&tes avbärga därå växande gräs, och lövträdens tuktning må han icke verkställa

utan tillåtelse och tillsyn av pastor och kyrkovärdar (§ 6 m. 1 o. 2).^

Där ej särskild dödgrävare är antagen, åligge klockaren a) att å kyrkogården anvisa

plats för gravars upptagande samt tillse, att grävning sker i den ordning, som av församlingen

blivit bestämd, b) ansvara för, att gravarna upptagas till erforderligt djup samt

att lämningar av därvid möjligen anträffade ben nedläggas i den nya graven eller i benhus,

c) ansvara för att gravarna efter likens jordfästning varda igenfyllda och i ordentligt

skick försatta.

Gravars öppnande och igenfyllande besörje dock klockaren under nämnda förhållande,

där så av stärbhuset äskas, mot skälig ersättning (§ 20 m. 1 o. 2).

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Enligt lag eller stiftsstadgar.

?)

Ringning och klämtning samt tillsyn över ringklockor och tornur.

-h M^ingen, p4 beh8riga

Uppsala stift:

... , Klo°karen sörje för, att ringning och klämtning i behörig ordning nå därtill he

* *mtda,tlder’ med tillbörlig varsamhet verkställas, samt have ansvarigtillsyn däröver

å t kyrkans saval ur som ringklockor med deras hängen och tillbehör äro vederbS

slnck och att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva smorda (§ 15). ^derboihgt

Linköpings stift:

, ... ^lockarel) äge ock ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras tillhet

°(§ %). * °r e''nUlgt SklCk’ °Ch aU ringning eIler klämtning sker med tillbörlig varsam
Skara

stift:

Behöriga ringningar med kyrkklockorna, efter vad hittills varit vanligt eller nastor

och kyrkoråd författningsenligt föreskriva, skola av klockaren ombesörjas i ä tan S va

det satt, vederbörande kyrkoråd föreskriver (p. 3) P

''ing **“ “■ d~* ^ b''h“d
Strängnäs

stift:

eller klämta!,rSVare T tf ^ Va"liga ringningarna m allmän gudstjänst, ringning

behöriga lider Vk.ffll" “§ l‘ä“” '' °°h b''8™™»8»i"«ning«r å bestämd, och

Klockaren äge ock ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras

angen och Övriga tillbehör äro i vederbörligt skick, att klockaxlarna, när så nödi<n är

Ina smorda, och att ringning eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 8).” ’

Västerås stift:

Klockaren äge ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras tillbehör

urna * i)Vedt?0r.''gt Skl,Ck’ 3U klockaxlarna> när så nödigt är, bliva smorda, och att ringning

eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 8). g

Värja stift:

i eotfK!n°rChkair LUKtÖ? ?°g,grann däröver< att kyrkans ringklockor med tillbehör äro

i go t och brukbar! sk.ck, att klockaxlarna efter behov smörjas, och att ringning eller

klämtning sker med tillbörlig varsamhet och på därför bestämda tider (§ 7). 8

Kalmar stift:

tillf , ?lockaren skallL °,ck hava tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med allt deras

tillbehör aro i vederbörligt skick, att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva smorda och

att ringning eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 5).

Göteborgs stift:

dagarnaiOC(pari0)ålig8er *beSÖrja 0m ringnin^cn morg°n och afton, såväl som på prediko
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tjänståligganden.

Karlstads stift:

Klockaren åligger:

att tillse, det all ringning sker i rättan tid av dem, det tillhör att sadant verkställa,

att uti ''landsförsamlingar, därest ur uti tornet eller kyrkan finnes, detsamma väl

vårda och genom ordentligt uppdragande uti jämn gång hålla;

att, därest klämtning eller helgmålsringning brukliga äro, tillse, att de efter vedertagen

sed verkställas (§ 19 p. 6, 20, 21).

Härnösands stift:

Klockaren har:

att tillse, att ringning sker i rätt tid av dem, som därtill äro pliktiga;

att, åtföljd av kyrkvaktaren, en gång i månaden noga undersöka klockorna, tillse

om remmen tångnat, så att kläppen gör sina slag på den tunna brädden, samt om

bössor, beslag, klockstolen eller mera dylikt börja bliva bristfälliga, ävensom besörja

klockaxlarnas ordentliga smörjning, vartill oljan bestås av kyrkans medel;

att, om ur finnes i tornet eller kyrkan, väl vårda detsamma och genom ordentligt

uppdragande hålla det i jämn gång (2 kap. p. 3, 25, 26).

Visby stift i

Klockaren vare ansvarig för a) att kyrkans ringklockor med deras hängen och

övriga tillbehör äro i normalt skick samt att klockaxlarna vid behov bliva smorda, b) att

ringning, klämtning eller kimning sker med tillbörlig varsamhet, vare sig klockaren själv

enligt gammal hävd eller senare överenskommelse med församlingen detta verkställer eller

det sker genom annan, av honom uppbådad person, varför det åligger klockaren att efter

varje av honom själv ej verkställd ringning, klämtning eller kimning noga undersöka,

huruvida å klockorna någon skada skett och i sådant fall genast hos pastor anmäla såväl

skadan som genom vilkens förvållande den uppstått.

Kimning må dock ske endast i de fall, varom församlingen i kyrkostämma beslutat

antingen för vissa allmänna högtider eller enskilda sådana. I förra fallet ansvare

församlingen, i senare fallet den, för vilkens räkning kimning är begärd, för den skada,

som kyrkklocka därav kan lida (§ 8 m. 1 o 2).

Klockaren ansvare för att de vanliga ringningarna till allmän gudstjänst, ringning

eller klämtning morgon och afton samt själa- och begravningsringningar å bestämda och behöriga

tider verkställas (§ 12).

Stockholms stad:

Klockaren skall esomoftast infinna sig i kyrkans torn, noga tillse, att klockor och

andra tillhörigheter därstädes väl vårdas och, så snart han upptäcker någon bristfällighet,

detsamma genast för kyrkoherden och kyrkovärdarna anmäla.

Klockaren skall ock besörja, att alla ringningar ske i rättan tid; och när tecken

med klockorna gives efter någon, som avlidit, skall han på kyrkdörren uppsatta en

sedel, med uppgift av den dödes namn och stånd (§ 7).

h) Ersättning för gjorda utlägg m. m.

Uppsala stift: ....

För lagning och tvätt av kyrkans linnekläder, för olja m. m. till smörjning av

kyrkans klockor, för kyrkans skurning och rengöring samt för skrivmatenalier, ävensom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar. 49

för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder, vilka han ej

billigtvis kan åläggas att personligen verkställa, åtnjute klockaren skälig ersättning (§ 25).

Linköpings stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvätt och för sådana till vården av kyrkan och hennes

egendom hörande åtgärder, vilka ej åligga honom att personligen verkställa, åtnjute

han skälig ersättning, som av pastor och kyrkoråd eller, där omständigheterna därtill föranleda,

av församlingen bestämmes (§ 8).

Strängnäs stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvättning och i allmänhet de utgifter, klockaren får

vidkännas för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder, vilka

han ej billigtvis kan åläggas att personligen verkställa, åtnjute han skälig ersättning som

av pastor och kyrkovärdarna eller, ifall omständigheterna därtill föranleda, av församlingen

bestämmes (§ 11).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvättning och i allmänhet de utgifter, som klockaren

får vidkännas för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder,

vilka det icke billigtvis kan åläggas honom att personligen verkställa, njute han ur\yrkokassan

skälig ersättning, som av pastor och kyrkovärdar eller, ifall omständigheterna därtill

föranleda, av församlingen bestämmes (§ 10).

Kalmar stift = Strängnäs.

Visby stift — Strängnäs.

B. Beträffande allmän gudstjänst samt prästerliga förrättningar

i och utom kyrkan.

Desslikes skall lian (klockaren) vara prästerna vid gudstjänsten, skriftermålen

och, när det befalles, uti sockenbud samt annan kyrkotjänst, vid

handen; men ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst besväras

etc. (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

När Herrens nattvard skall begås, måste kyrkovärden och klockaren

frambära så många oblater och så mycket vin, som behöves, vilket sättes

på altaret, förrän instiktelseorden och Fader Yår däröver läsas (Ibm 11 kap.

8 §)•

Genom lag d. 14 okt. 1898, innefattande tillägg till 15 kap. 18 §

kyrkolagen, är förordnat: Varder i någon församling å söndag eller helgdag,

då lysning till äktenskap skall ske, prästen av sjukdom eller annat

hinder urståndsatt att sin tjänst i kyrkan fullgöra och kan ej annan behörig

person för gudstjänsteus förrättande anlitas, skall lysningen av församlingens

klockare verkställas.

7 — Klockarutredningeii. Afd. 1.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Tjänståligganden.

Uppsala stift:

Vid alla gudstjänsttillfällen, som äro genom lag påbjudna eller av vederbörande

prästerskap anordnas att i kyrka ske, åligger det klockaren att i behörig tid vara tillstädes

och ställa i ordning vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer eller

gammal sed i sådant avseende kräver (§ 16).

Klockaren ombesörje, att anvisade psalmnummer bliva i behörig tid å kyrkans nummertavlor

uppsatta. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänsten

framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på predikstolen i rättan

tid uppbära tacksägelser, lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden, ävensom, efter

gudstjänsten, de kungörelser, vilka av prästen blivit för uppläsning godkända. Han bör

ock hava nödiga skrivmaterialier till hands (§ 17).

Klockaren lede sången i kyrka, som saknar orgel, samt vid alla utom kyrkan skeende

prästerliga förrättningar, vid vilka hans biträde av prästerskapet påkallas (§ 18).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål, i

ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse, att fönster, kyrkdörrar, portar och luckor

på torn och kyrkogård behörigen stängas (§ 19).

Linköpings stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra förrättningar, som genom lag äro

påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske, öppne klockaren i

behörig tid kyrka och sakristia, vare själv tillstädes och ordne allt, vad till gudstjänsten

eller förrättningen hörer, samt kvarstanne i kyrkan, till dess efter gudstjänstens och andra

förrättningars avslutande kyrkan bör stängas (§ 9).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmverser, som av

tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande präst

framlämna kungörelser, vilka skola uppläsas samt pa predikstolen i rätt tid uppbära eller

låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter

gudstjänsten de kungörelser, som av prästen blivit för uppläsning godkända (§ 10).

Vid rättegångsgudstjänster och begravningar vare klockaren tillstädes och utföre den

psalmsång, som äskas (§ 11).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som inlämnats för uppläsande eller annat ändamål, i god ordning,

samt tillse, att fönster och dörrar behörigen stängas (§ 12).

Skara stift:

Vid den allmänna gudstjänsten och andra vederbörande prästerskaps ämbetsförrättningar

i kyrkan eller annorstädes såsom vid husförhör m. m. är klockaren pliktig att gå

tjänstgörande prästen till hända med det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet.

Särskilt åligger klockaren att vara pastor och kyrkovärdar behjälplig vid anordning

av nattvard, dop, kyrkotagning, allt på sätt, som honom av pastor anbefalles, att

mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till

uppläsande inlämnats, samt att på predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära

tacksägelser, lysningar m. m., som till honom av pastor blivit avlämnade, ävensom de

kungörelser, vilka av prästen blivit för uppläsning godkända (p. 2).

Där församlingen icke antagit särskild organist eller kantor, ledes kyrkosången

ävensom psalmsången vid jordfästning på behörigt sätt av klockaren (p. 4).

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Klockaren inställa sig hos pastor dagen före den dag, då gudstjänst hålles, för att

avhämta och till kyrkan uppbära kungörelser, lysningssedlar m. m. (p. 8).

Strängnäs stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som

genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske,

öppne klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes och ställe i

ordning allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges

att i beredskap hålla (§ 13).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmnummer, som

av tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande

präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på

predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra

kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter gudstjänsten de kungörelser, vilka av prästen

blivit för uppläsning godkända (§ 16).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning

i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom äskas (§ 17).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga alla kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,

i god ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse, att fönster och dörrar behörigen

stängas (§ 18).

Klockaren vid den kyrka, vid vilken pastor är bosatt, infinne sig hos pastor efter

dennes förordnande antingen själv eller genom av pastor godkänt ombud för att göra

sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan vid gudstjänsten kunna förefalla, och

för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga handlingar.

Är pastor icke bosatt vid kyrka, må klockare av denne kunna frikallas från nämnda

skyldighet, ifall de församlingsbor, som prästerskapets ämbetsförrättning begära, åtaga sig

att klockaren om sådana förrättningar underrätta.

Förer komminister vid annexkyrka expeditionen, gälle för klockare i annexet vad

här ovan stadgat är (§ 22).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier

i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 9).

Vid begravningar och andra prästerliga förrättningar utom kyrkan, vid vilka vederbörande

prästerskap prövar klockarens närvaro oundgängligen nödvändig, vare han tillstädes

och ombesörje allt, vad till förrättningens behöriga verkställande behöves eller

gammal sed kräver och på honom kan ankomma. Erfordras härvid sång, åligge densamma

klockaren (§ 21).

Västerås stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som

genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske, öppne

klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes, ställe i ordning allt

vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges att i beredskap

hålla, och kvarstanne i kyrkan, till dess att efter gudstjänstens eller andra förrättningars

avslutande kyrkan bör stängas (§ 12).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmnummer, som

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Tjänståligganden.

av tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande

präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på

predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra

kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter gudstjänsten de kungörelser, vilka av prästen

blivit för uppläsning godkända (§ 14).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning

i kyrka av klockaren betjänad (§ 15).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga alla kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,

i god ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse att fönster och dörrar behörigen

stängas (§ 17).

Klockaren infinne sig hos pastor efter dennes förordnande antingen själv eller genom

av pastor godkänt ombud för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i

kyrkan vid gudstjänsten kunna förefalla, och för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga

handlingar.

Enahanda åliggande gälle klockare i annex- eller kapellförsamling, där särskild prästman

är anställd (§ 26).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier

i brukbar skick till hands i sakristian (§ 9).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar

i församlingens kyrkogård, vare han tillstädes och utföre den psalmsång, som

äskas (§ 16).

Växjö stift:

Före allmän gudstjänst eller andra förrättningar, som enligt lag eller prästerskapets

anordning skola i kyrka äga rum, öppne klockaren å föreskriven tid kyrka och sakristia,

vare själv där tillstädes, hålle i behörig ordning till hända allt vad till gudstjänsten eller

förrättningen vanligen hör eller vad han tillsagts skola hava i beredskap, och kvarstanne

i kyrkan, intill dess efter gudstjänstens eller förrättningens slut kyrkan bör stängas (§ 11).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmer, som av tjänstförrättande

präst föreskrivas (§ 13).

Klockaren skall mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänstens början avlämna

till uppläsande inkomna kungörelser samt på predikstolen i rätt tid uppbära eller

låta uppbära förböner för sjuka, tacksägelser efter avlidna, lysningssedlar, kyrkliga

tillkännagivanden och de kungörelser, som av prästen blivit till uppläsning godkända

(§ 14).

Efter gudstjänstens eller förrättningens slut lägge klockaren alla kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,

i god ordning, varje sak eller handling på dess förvaringsrum; och åligger honom

tillse, att fönster och dörrar i kyrkan, luckor och portar å torn och kyrkogård behörigen

stängas (§ 16).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have klockaren i sakristian

till hands och i brukbart skick nödiga skrivmaterialier (§ 8).

Klockaren inställe sig varje sön- och helgdags morgon eller närmast föregående

dag hos pastor i moderförsamling och komminister i annexförsamling, för så vitt dessa

äro i kyrkans närhet boende, å tid som av dem bestämmes, själv eller genom pålitligt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Enligt lag eller stiftsstadgar.

ombud, för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan vid gudstjänsten

förekomma, och för att till kyrkan upphämta böcker och handlingar. Där pastor eller

komminister icke äro i kyrkans närhet boende, iakttage klockaren inställelse i kyrkan

icke senare än en halv timme före utlysta tjänstens början (§ 21).

Pastor eller tjänstförrättande präst vare vid allmän gudstjänst eller annan förrättning

i kyrkan av klockaren betjänad uti allt sådant, som skäligen av honom begäres

(§ 17).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar

inom församlingen vare klockaren tillstädes och utföre den psalmsång, som

äskas (§ 15).

lör tjänstgöring vid begravning, vigsel eller dop, som icke sker i sammanhang med

allmänna gudstjänsten, åtnjute klockaren skälig vedergällning av den, som hans tjänst

påkallat, för så vitt mellan klockaren och församlingen icke annorlunda därom överenskommits

(§18 *).

Kalmar stift:

Före allmän gudstjänst eller andra prästerliga förrättningar, som enligt lag eller

prästerskapets anordning skola i kyrka äga rum, vare klockaren i behörig tid i kyrkan

tillstädes och stanne där, så länge något för honom finnes att där uträtta. Han hålle i

behörig ordning till banda allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hör, eller

\ad han tillsäges hava i beredskap. Denna ordning är, med iakttagande av vad särskilda

förhållanden för varje helgdag bjuda, följande: 1 ottesång; 2 skriftermål; 3 begravning;

-i kyrkotagning; 5 barndop; 6 brudvigsel; 7 den del av högmässogudstjänst, som föregår

kommunion; 8 kommunion; 9 gudstjänstens avslutande för altaret; 10 utgångsvers (§ 12).

Har böndagsplakat blivit till kyrkan lämnat, skall detta på böndagarna vara på

kyrkdörren uppsatt (§ 14).

Klockaren skall, innan gudstjänst begynnes, framlägga handbok, psalm- och evangeliibok

på altare och predikstol, uppsätta de psalmnummer, som av tjänstförrättande präst

föreskrivas, och för denne uppvisa de lysningar och kungörelser, som till uppläsning ankommit

(§ 15).

Han skall i föreskriven ordning till predikanten på predikstolen framlämna de förböner,

tacksägelser, äktenskapslysningar och kungörelser, som för dagen skola uppläsas.

A äktenskapslysningarna göre han varje gång anteckning om kungörandet. Över K. M:ts

samt K. B:s och andra myndigheters tryckta kungörelser före han en förteckning, i vilken

tiden för ankomst och uppläsning angives, enligt närmare föreskrift av pastor (§ 16).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have klockaren alltid nödiga

skrivmaterialier i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 8).

Tjänstförrättande präst vare i övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförlättning

i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom begäres

(§ 18).

Varje sön- och helgdag skall han, så vida ej pastor, med fästat avseende på belägenheten

av hans bostad, annorlunda bestämmer, senast en timme före gudstjänstens

början sig hos pastor inställa för att erhålla kännedom om de förrättningar, som vid

gudstjänsten kunna förekomma, samt till kyrkan bära nödiga böcker och handlingar.

'') Om sången, se vidare s. 69.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Tjänståligganden.

Förer vid annexkyrka komminister expedition, gäller för klockaren i annexet vad

här ovan är stadgat (§ 20).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar

i församlingens kyrkogård vare han tillstädes och utföre den psalmsång, som

äskas. Sker begravning å annan tid än i sammanhang med allmän gudstjänst, äge han

dock att för sin tjänstgöring därvid uppbära skälig vedergällning, så vida ej mellan honom

och församlingen annorlunda överenskommits (§ 191).

Lunds stift:

Det åligger klockare att gå pastor tillhanda vid den allmänna gudstjänsten och

andra kyrkliga förrättningar i kyrka eller annorstädes såsom vid begravning, anteckning

till Herrens nattvard, bibelförklaringar, sjukbesök, förskrivning m. m.

Det tillhör klockaren--att mottaga och till tjänstförrättande präst före guds
tjänsten

framlämna kungörelser samt att på predikstolen uppbära eller låta uppbära tacksägelser,

lysningar, kungörelser m. m., som från predikstolen skola uppläsas (p. 42).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger: att »uppbära publikationer, men må ej stiga så högt, att han

står jämte prästen på predikstolen, som är oanständigt» (p. 6), »framsätta vin och oblater

vid kommunion, förvara vad överbliver» (p. 7), »gå till prästen var helgdagsafton för

ett taga emot psalmer och publikationer» (p. 17), »följa prästen i socknebud och andra

förrättningar» (p. 162).

Karlstads stift:

Klockaren åligger:

att med kyrkans nycklar, dem han, därest pastor icke annorlunda föreskriver, har

i sin vård, varje predikodag sig vid kyrkan i god tid infinna, så att kvrkdörrarna uti

rä.ttan tid bliva öppnade, samt allt, såväl uti kyrkan som uti sakristian, i behörig ordning

ställa;

att varje predikodag i god tid före gudstjänsten inställa sig hos pastor eller församlingens

präst, så vida han icke bor alltför långt från kyrkan, för att emottaga nödiga

befallningar i avseende på vad vid kyrkan uträttas skall;

att hava noga reda på den ordning, förrättningarna i kyrkan, enligt handboken, ske

skola, uti vilka honom även åligger att gå tjänstgörande prästen till hända;

att på kyrkans nummertavla i rätt tid uppsätta numrorna till de psalmer och verser,

som vid gudstjänsten skola sjungas, samt okonstlat leda kyrkosången och responsorierna;
att

mottaga och för tjänstgörande prästen, före gudstjänstens början, uppvisa de

till kyrkan ankommande kungörelser samt dem, jämte längden över utflyttade personer,

till uppläsande samma dag uppbära;

att, sedan de vanliga bönerna enligt handboken blivit lästa, till predikanten på

predikstolen framlämna sjuklängd, tacksägelser för avlidna och lysningar till äktenskap,

samt, å tid som vederbör, bönedagsplakatet ävensom de pastorsämbetets tillkännagivanden,

varom han före gudstjänstens början tillsäges;

l) Om sången, se vidare s. 69.

s) Om sången, se vidare s. 70.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Enligt lag eller stiftsstadgar.

att, så snart gudstjänst eller annan förrättning uti kyrkan slutad är, tillse, det

alla kyrkans tillhörigheter, vilka för dagen varit begagnade, äro uti behörigt skick och

förvar samt att fönster och luckor stängas och dörrar säkert läsas, varefter nycklarna

tillvaratagas;

att tillse, att skrivmaterialier äro vid förefallande behov i sakristian tillgängliga;

att anteckna anmälningar om sjuka och utflyttande personer;

att vid begravningar tillse, att alla erforderliga anordningar för förrättningens behöriga

verkställande iakttages;

att vid H. H. Nattvards begående tillse, att tillräckligt vin och oblater finnas och

på vedertaget sätt tillhandahållas (§ 19 p. 5, 7—12, 15, 16 och 18).

Härnösands stift:

Klockaren åligger:

att vid gudstjänst, skriftermål och bönestunder i rätt tid infinna sig i kyrkan samt

tillse, att kyrkdörrarna bliva öppnade och att allt såväl i kyrkan som i sakristian

ställes i behörig ordning;

att uti sakristian på kyrkokassans bekostnad tillhandahålla erforderliga skrivmaterialier;
att,

efter pastors bestämmande, antingen dagen före varje predikodag eller på utsatt

tid morgonen samma dag inställa sig hos pastor eller församlingens präst för att mottaga

nödiga föreskrifter om vad som skall uträttas vid kyrkan;

att efter predikans slut själv eller genom kyrkvaktaren på predikstolen framlämna

förböner för de sjuka, tacksägelser efter döda och lysningar till äktenskap;

att, sedan nattvardsgång blivit pålyst och kommunikanternas antal utrönt, tillse, att

tillräckligt av oblater och vin finnes, samt att, så framt icke detta uppdrages åt kyrkovärdarna,

vid kommunionen frambära så mycket därav, som behöves;

att på kyrkans nummertavla i rätt tid uppsätta numrorna till de psalmer och verser,

som skola sjungas vid gudstjänsten, i vilket göromål han, om han tillika är organist,

njute biträde av kyrkvaktaren;

att efter gudstjänsts eller annan kyrkoförrättnings slut tillse, att alla kyrkans tillhörigheter,

vilka för dagen varit begagnade, äro i behörigt skick och förvar samt att

fönster och luckor stängas och dörrar säkert läsas, varefter han antingen själv eller

genom kyrkvaktaren avlämnar nycklarna i prästgården;

att vid liks begravning efter föreskrift förrätta sin tjänst;

att vid barndop i kyrkan före gudstjänstens början uppteckna barnets födelsedag,

föräldrarnes och faddrarnas namn och hemvist, samt om examinerad barnmorska varit

närvarande vid förlossningen;

att vid brudvigsel i kyrkan framlämna pellet, om sådant hålles av kyrkan och

dess begagnande önskas, och att efter vigseln återtaga det för att förvaras på behörigt

ställe (2 kap. p. 1 — 2, 4—10 samt 15 1).

Visby stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som

genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas för att i kyrka ske,

öppne klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes och ställe i

'') Om sången, se s. 70.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Tjänståligganden.

ordning allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges

att i beredskap hålla (§ 13).

Klockaren a) uppsatte i behörig tid å kyrkans nummertavla de psalmnummer, som

av tjänstförrättande präst föreskrivas, b) uppbäre till predikanten tacksägelser för avlidna

och lysningar för brudfolk, c) frambäre, där så övligt är eller så påfordras, när H. H.

nattvard skall begås, vin och oblater till altaret (§ 16).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning

i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom äskas (§17).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga alla kyrkans tillhörigheter

och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,

i god ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse, att fönster och dörrar behörigen

stängas (§ 18).

Moderförsamlings klockare infinne sig hos pastor efter dennes förordnande varje

sön- och helgdagsmorgon dels för att till kyrkan uppbära nödiga böcker och handlingar,

dels för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan eller annorstädes

kunna förefalla.

Beträffande kyrklig förrättning inom annexförsamling må klockaren vara befriad från

skyldigheten att därom hos pastor inhämta upplysning, så vida de församlingsbor, som

pastors ämbetsförrättning begära, åtaga sig att klockaren därom underrätta.

Förer komminister vid annexkyrka expedition, galle för klockaren i annexet vad

här ovan stadgat är (§ 22 m. 2 o. 4).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier

i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 9).

Vid prästerlig förrättning utom kyrkan, vid vilken vederbörande prästerskap prövar

klockarens närvaro nödig, vare han tillstädes och ombesörje allt vad till förrättningens

behöriga och ^edvanliga verkställande kräves och på honom kan ankomma (§ 21x).

Stockholms stad:

Vid alla gudstjänster, bönestunder, skriftermål, förhör och andra förrättningar i

kyrkan skall klockaren tillstädes vara, och alltid giva noga akt, där hans tjänst är av

nöden. Före gudstjänsten skall han kyrkan i god tid öppna, de för dagen förordnade

täxter på altaret och predikstolen framlägga, skrudar och kärl i beredskap hålla, samt

alla tacksägelser, lysningar och kungörelser i ordning hava. När predikan är slutad,

framgive han åt prästen bönerna i följande ordning ------. Därefter framlämnas alla

kungörelser ----. Honom åligge ock att noga framlämna alla de förordningar och

kungörelser, som dels över hela riket, dels i huvudstaden på vissa tider om året skola

uppläsas och avkunnas, ävensom att tillse, det intet påbud eller tillkännagivande, som

ankommit till kyrkan så sent, att predikanten ej förut hunnit taga kännedom om dess

innehåll, på predikstolen framlämnas (§ 3).

Så vid skriftningar som vid kommunioner skall klockaren vara till hands och räkna

nattvardsgästerna, samt, om någon anledning till anmärkning förefinnes, sådant genast för

den tjänstförrättande och därefter kyrkoherden tillkännagiva. Då den heliga nattvarden

begås, åligge honom, vid strängaste ansvar, att på altaret framskaffa tillräckligt av oblater

och vin, ävensom att hålla de därvid nyttjade kannor, kalkar och patener väl rena, och aldrig

x) Om sången, se s. 70.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar. 57

låta vinet stå i tenn- eller silverkärl över nätterna, utan hava det i väl korkade buteljer

1 kyrkan forvarade. Vid barndop skall klockaren fullständigt och tydligt anteckna barnets

namn, födelse- och döpelsedag, föräldrarnas namn, stånd och hemvist, moderns ålder

f C!'' Klockaren skall ock följa prästen i sockenbud, behörigen uppskriva och

kalla till husförhör; vid varje ämbetsförrättning, varom han bliver tillsagd, bistå prästen

med sm tjänst och uppvaktning (§ 4).

Över allt vad å predikstolen avkunnas, vare sig kungl. förordningar eller andra

kungörelser, skall klockaren hålla en noggrann förteckning i en särskild bok, där predikanten

for varje dag bör med sin underskrift uppläsningen bestyrka; på själva kungörelsen

skall han skriva dag och datum, när de blivit upplästa (§ 2).

C. Beträffande pastorsexpeditionen m. m.

a) I allmänhet.

Lunds stift:

. D.e|t|uall|ger klockaren att enligt med pastor gjord överenskommelse gå

pastor tillhanda vid pastorsexpeditionen (p. 4). Jfr samma punkt om förskrivning.

Göteborgs stift:

, „K1°u^fren aligger att >>införa 1 kyrkans annotationsböcker döpta, vigda och begravna»

(p. 4), »halla sjuklistorna» (p. 5).

Karlstads stift:

Det åligger klockaren att anteckna anmälningar om sjuka och utflyttade.

Stockholms stad:

Alla övriga expeditioner, som klockaren tillhöra, skall han ock med flit och noggrannhet

ombesörja. Så skall han ock uppsätta tacksägelser för avlidna och lvsningar

or brudfolk enligt de i handboken föreskrivna formulär, ansvara, att lysningarna alltid

pa de re fogande söndagarna, sedan de blivit av pastor beviljade, avkunnas och sedermera

till kyrkoherden avlämnas---. För varje vecka skall klockaren inlämna till

stadens justitiekollegium en förteckning på alla de döda *) (§ 7).

Han skall ock var morgon, även på helgdagar, hemma hos kyrkoherden sig infinna,

att icke allenast tillkannagiva de ämbetsförrättningar, som förevarit, utan ock i avseende

pa dylika mottaga kyrkoherdens befallningar (§ 8).

b) Antecknande av nattvardsgäster.

Uppsala stift:

, ... ?!0e,karej *bor bllrada med anteckning av kommunikanter och deras införande i

husforhorslangd» (§ 17).

Linköpings stift:

Klockaren skall, »om han därom tillsäges, biträda pastor med anteckning av dem

som anmäla sig att begå H. H. nattvard» (§ 10).

*) Härjämte en del andra förteckningar.

8 — Klockar utredningen. Afd. 1.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tjänståligganden.

Skara stift: „ ... „ , .. ,

Vid anteckningar till Herrens nattvard är klockaren pliktig att ga tjänstgörande prast

tillhanda med det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet (p. 2).

Strängnäs stift: , ,..

Klockaren skall, om han därom tillsäges, och på tid, som av pastor bestämmes,

biträda med anteckning av dem, som anmäla sig att vid nästbhvande kommunion begå

H. H. nattvard (§ 16).

Västerås stift — Strängnäs.

På tid och ort, som av pastor bestämmas, skall klockaren anteckna eller biträda

med anteckning av dem, som sig till begående av den heliga nattvarden anmäla (b 17).

Kalmar stift: ....

Söndagen före blivande nattvardsgång eller å annan dag, som av pastor utsattes,

skall klockaren uppteckna dem, som sig till begående av den h. nattvarden anmäla och

därefter denna längd till pastor avlämna (§ 17).

Lunds stift: . „ .. , ,

Det åligger klockare att gå pastor tillhanda vid anteckning tdl Herrens nattvard (p. 4).

Göteborgs stift: ,

Klockare skall »uti kommunionsboken teckna kommunikanterna eller anteckna dem

för pastor» (p. 3).

Karlstads stift: .

Det åligger klockaren att vara prästen behjälplig vid anteckning av dem, som sig

till II. H. nattvards begående anmäla (§ 19 p. 16).

Härnösands stift: ,

Klockaren åligger: att på utsatt dag biträda vid anteckning av dem, som anmäla

sig till begående av H. H. nattvard (2 kap. p. 12).

Visby stift:

Klockaren anteckne, om han därom tillsäges, och å tid, som av pastor utlyses,

dem som anmäla sig att vid nästbhvande kommunion däri deltaga (§ 16).

c) Insamlande och uppbörd av koUektmedel samt uppbörd av avgifter till

kyrkan för sådant begagnande av hennes tillhörigheter, varför särskild

avgift år fastställd *).

Uppsala stift: . , .

Klockaren skall draga försorg om, att de årliga kollekterna enligt en av pastor

upprättad förteckning, som alltid bör finnas i sakristian — på utsatta dagar i vanlig

ordning pålysas och upphämtas. Han skall ock, så vida ej pastor annorlunda bestämmer,

uppbära och till pastor avlämnade genom vederbörligen upprattad taxa faststallda avgifterna

till kyrkan för begagnande av hennes tillhörigheter, såsom brudkrona, klockor,

lister, likvagn m. m. samt i stad de så kallade grav- och mullpennmgar 2U).

*) Beträffande skyldighet för klockare att bestyrka anteckning i kollektbok om upptagen kollekt,

se kung. d. 12 okt. 1917.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar.

59

Linköpings stift:

Klockaren skall jämte kyrkovärd, om så fordras, uppräkna de ingående kollekterna

och deras belopp anteckna (§ 10).

Skara stift:

Särskilt åligger klockaren att vara pastor och kyrkovärdar behjälplig vid kollekters

upphämtande och inlämnande, allt på sätt, som honom av pastor anbefalles (p. 2).

Strängnäs stift:

Klockaren skall uppräkna de ingående kollekterna och deras belopp anteckna (§ 16).

Västerås stift:

Klockaren skall jämte kyrkovärd uppräkna de ingående kollekterna och håvpenningarna

och deras belopp anteckna (§ 14).

Växjö stift:

Klockaren skall i närvaro av kyrkovärd uppräkna kollektör, håvpenningar och till

kyrkan eller de fattiga lämnade gåvor samt beloppen i specialen eller kollektboken införa

(§ 14).

Kalmar stift:

Klockaren skall, om han därom tillsäges, uppräkna de ingående kollekterna och

deras belopp anteckna; uppbära och i specialen införa till kyrkan eller de fattiga influtna

gåvor samt beloppen till vederbörande avlämna (§ 16).

Lunds stift:

Det tillhör klockare att biträda vid kollekters uppsamlande och inräkning (p. 5).

Göteborgs stift:

Det åligger klockaren »att gå med pungen och samla kollektör» (p. 11).

Karlstads stift:

Det åligger klockaren:

att föra förteckningen på gåvor till kyrkan och de fattiga samt över kollekterna,

ävensom i sakristian hava anslagen förteckning på de årliga och tillfälliga kollekterna

med utsatt dag, då de skola upphämtas,

att alla påbjudna kollektör insamla, de erhållna medlen, sedan de av tjänstgörande

prästen och kyrkovärd blivit räknade, uti kollektboken införa samt medlen till förvaring

i kyrkkistan samma dag avlämna (§ 19 p. 12, 13).

Stockholms stad:

Klockaren skall »iakttaga, att alla såväl ordinarie kollektör, över vilka en förteckning

bör på väggen i sakristian vara uppsatt, som de extra ordinarie både nästföregående

helgdag och samma dag, som de böra insamlas, bliva vederbörligen utlysta, att bäcken

till deras upphämtande i rättan tid av kyrkvaktaren utsättas, och att de kollektör, vilka

ej av särskilt därtill berättigade eller anmodade personer, utan av klockaren emottagas,

efter gudstjänstens slut i kyrkovärdarnas närvaro uppräknas» (§ 7 1).

avgifter^ ^essu^om ^''*llltlas detaljerade föreskrifter angående uppbörd av ocli redovisning för särskilda

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Tjänståligganden.

d) Kyrkostämmor ock kyrkorådssammanträden.

Skara stift:

Vid vederbörande prästerskaps ämbetsförrättningar såsom vid kyrkostämmor, kyrkooch

skolrådssamm anträd en är klockaren pliktig att gå tjänstgörande prästen tillhanda med

det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet (p. 2).

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att vid kyrkostämmor på kyrkokassa^ bekostnad tillhandahålla

erforderliga skrivmaterialier (2 kap. p. 2).

e) Verkställande av kallelser.

Uppsala stift:

Klockaren åligger att mot skälig ersättning verkställa de kallelser till inställelse

inför pastor eller kyrkoråd och skolråd, som pastor å ämbetets vägnar låter till personer

inom församlingen utgå (§ 23).

Strängnäs stift:

Klockaren åligger att verkställa eller på sitt ansvar låta verkställa de kallelser till

inställelse inför pastor eller kyrko- och skolråd, som pastor å ämbetets vägnar låter till

personer inom församlingen utgå (§ 23).

Västerås stift: .

Klockaren åligge att verkställa eller på sitt ansvar låta verkställa kallelser till inställelse

inför pastor eller kyrko- och skolråd (§ 21).

Växjö och Kalmar stift = Strängnäs.

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att på pastors anmodan själv eller genom kyrkvaktaren verkställa

kallelse till kyrkoråds sammanträde (2 kap. p. 31 *).

Visby stift:

Klockaren åligge att verkställa eller på sitt ansvar verkställa låta såväl handlingars

delgivande som de kallelser till inställelse inför pastor, kyrko- eller skolråd, som pastor

å ämbetets vägnar låter utgå till personer, vilka tillhöra församlingen (§ 23).

f) Befordran av handlingar 2).

Visby stift:

Klockaren åligge att mellan pastor och komminister inom samma pastorat fortskaffa

sådana expeditioner och ämbetsskrivelser, som genom vanlig postbefordran ej i vederbörlig

tid kunna framkomma (§ 23).

*) Kyrkvaktaren skall i tur med klockaren verkställa sådan kallelse (6 kap. p. 8)

*) Enligt 24 kap. 32 § kyrkolagen skulle klockaren bära kapitlets, prostens och kyrkoherdens

brev till prosten, när de honom tillhandakomme, till nästa klockare och där sådant försummades, till

skadan, som därav timade, svara, men förklarades genom lagen d. 21 sept. 1888, att vad nämnda lagrum

stadgade om klockares brevbäringsskyldighet skulle upphöra att gälla.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Enligt lag eller stiftsstadgar.

D. Beträffande undervisning, särskilt i sång.

Föräldrarna måste troligen förmanas att låta sina barn i deras kristendomsstycken

väl och fliteligen underrättas, och de, som den omsorgen i

församlingen åligger, vare sig kapellan eller klockare, tillhållas med flit driva

barnaläran, och undervisa barnen att läsa i bok (Kyrkol. 24 kap. 11 §).

Klockaren får »ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst

besväras, hindras eller avhållas ifrån den plikt honom åligger, med all flit

och trohet att driva barnaläran» (Ibm 24 kap. 32 §).

Han skall vara — boklärd och kunna sjunga och skriva, så

att han däruti kan undervisa församlingens ungdom (Ibm 24 kap. 31 §).

Skara stift:

Dar klockaren icke tillika är lärare vid folkskolan, fullgör han sin i lag givna

undervisningsskyldighet såsom klockare på sätt med pastor och församlingen överenskommes

eller ock i behörig ordning fastställes (p. 5).

Härnösands stift:

Klockaren åligger att, om han icke tillika är folkskollärare, likväl iakttaga den i

dltka^^rfo^drås111 & skyldlghet att '' församl''ngen meddela barnundervisning, där

Lunds stift:

Klockare skall, där förhållandena det medgiva och påkalla, meddela undervisning

i kyrkosång åt konfirmander och, enligt av kyrko- och skolråd gemensamt fastställd ord

ning, åt folkskolebarn samt i övrigt arbeta för församlingssångens höjande (p. 31).

E. Utövande av uppsikt över kyrkobetjäningens fullgörande av

dess åligganden.

TJppsala stift:

Pa klockarens ansvar ankommer tillsyn däröver, att kyrkvaktare samt dödgrävare

oc ringare, om sadana äro anställda, noga fullgöra sina skyldigheter (§ 24).

Linköpings stift:

fullgörande) haVe n°ga tlllSyn ÖV6r’ aU kyrkvaktare och dödgrävare sina skyldigheter

Strängnäs stift:

är (i.lSrkaren w n°ga !illsyn över> att kyrkvaktaren och dödgrävaren, där sådan

ar tillsatt, sina skyldigheter rätteligen fullgöra (§ 26).

Västerås stift — Strängnäs.

Växjö stift:

sätt Mlg°ö?a(§n24)ltÖVe tiilSyn därÖVer’ att kyrkvaktaren sina skyldigheter på tillbörligt

ungdom^ meddela u^derSinffmnsfk7 föreskriften an^ organistens skyldighet att åt församlingens

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Tjänståligganden.

Kalmar stift — Strängnäs.

Karlstads stift:

Det åligger klockaren att hava tillsyn över kyrkvaktaren, dödgrävare och nngkarlar,

antingen sådana finnas antagna eller endast för tillfället begagnas, att de sina

åligganden ordentligt och riktigt fullgöra (§ 19 p. 25).

Härnösands stift — Karlstads.

Visby stift: _

Klockaren have noga tillsyn däröver, att kyrkvaktare och dödgrävare, där sadana

äro tillsatta, sina skyldigheter rätteligen fullgöra (§ 26 m. 3).

F. Allmänna föreskrifter om klockarens förhållande till pastor.

Han skall vara kyrkan trogen, och kyrkoherden och församlingen

lydig (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

Strängnäs stift:

Klockaren inställe sig genast hos pastor eller komminister, så ofta han på tjänstens

vägnar påkallas (§22). . , , T_. ....

I huvudsak motsvarande stadgande för Västerås, Växjö, Kalmar och Visby stift.

Karlstads stift:

Klockaren åligger att, därest hans biträde äskas, gå vederbörande prästerskap till

hända uti allt vad till församlingens vård och tjänst hörer, varför han icke får, utan

vederbörligt tillstånd, sig utur socknen avlägsna, ej heller utan pastors medgivande annan

man i sitt ställe skicka, då han av förman å tjänsten kallas, utan skall genast efterkomma

erhållen kallelse och emottagna uppdrag ofördröjligen verkställa (§ 19 p- 19).

I flera instruktioner framhålles särskilt, att klockaren alltid skall visa pastor och

församlingens prästerskap heder och aktning såsom deras förmän samt noga efterkomma,

vad de lagligen bjuda och befalla 1).

2. Organister.

A. Beträffande orgeln och dess vård.

Uppsala stift: ■

Vid organists tjänstetillträde må orgel och allt vad dit hörer besiktigas och till

honom inventeras i närvaro av pastor, kyrkovärdar och någon sakkunnig person, som av

dem utses, varvid antecknas det skick, vari orgeln befinnes. Besiktningshandlingen,

undertecknad med erkännande av dess riktighet av organisten och nyssnämnda personer,

förvaras i kyrkokistan jämte borgensförbindelsen, vilken förnyas vart tionde år och vid

någon borgensmans frånfälle genast skall med ny sådan förses (§ 36).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan

vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för, att varje gång efter orgelns begagnande

stämmor och ventiler tillslutas, samt att orgeln och orgelläktaren stängas. Han

skall, när så behöves, stämma orgelverket, detsamma invändigt rengöra samt avhjälpa

mindre felaktigheter. Större sådana anmäle han hos pastor (§ 37).

0 Föreskrifterna om vaccination hava ej medtagits, då klockarens skyldigheter härutinnan numera

upphört enligt lagen om skyddskoppympning d. 2 juni 1916.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar.

63

Linköpings stift:

Vid organists tjänstetillträde må orgeln besiktigas och till honom inventeras i närvaro

av pastor och kyrkovärdar samt sakkunnig person, som av dem utses, varvid noga

antecknas det skick, vari orgeln till alla delar befinnes. Besiktningshandlingen, undertecknad

med erkännande av dess riktighet av organisten och nyssnämnda personer, förvaras

av pastor (§ 17).

Organisten förvare nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan

vala för detsamma avstängd, och vare ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård

samt för dess och läktarens stängning (§ 18).

Oiganisten åligger att hålla orgeln väl stämd och att vid behov densamma invändigt

rengöra. Mindre felaktigheter avhjälpe organisten, andra sådana anmäle han, så

snart de visa sig, hos pastor och kyrkovärdar (§ 19).

Strängnäs stift:

Vid organists tjänstetillträde må orgeln besiktigas och till honom inventeras i närvaro

av pastor och kyrkovärdar och av sakkunnig person, som av dem utses, varvid

noga antecknas det skick, vari orgeln till alla delar befinnes. Besiktningshandlingen,

undertecknad med erkännande av dess riktighet av organisten och nyss nämnda personer,

förvaras i kvrkokistan jämte den borgensförbindelse, som för organistens ansvar vid

orgelns vård är gällande (§ 27).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan

vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för att varje gång efter orgelns begagnande

stämmor och ventiler tillslutas, samt att orgel och orgelläktaren stängas (§ 28).

Oiganisten åligger att, när så erfordras, före gudstjänsten stämma orgelverket samt

att, vid behov, detsamma invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas bättrande icke

fordrar särskild konstfärdighet, avhjälpe organisten; de övriga, så snart de visa sig, anmäle

han hos pastor och kyrkovärdarna (§ 29).

Västerås stift:

Vid organists tjänstetillträde må orgeln besiktigas och till honom inventeras i närvaro

av pastor och kyrkovärdar och av sakkunnig person, som av dem utses, varvid

noga antecknas det skick, vari orgeln till alla delar befinnes. Besiktningshandlingen,

undertecknad med erkännande av dess riktighet av organisten och nyssnämnda personer

förvaras av pastor (§ 25).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan

vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård,

samt att orgel och orgelläktaren stängas (§ 26).

Organisten åligger att hålla orgelverket väl stämt samt att vid behov detsamma

invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas bättrande icke fordrar särskild konstfärdighet,

avhjälpe organisten; de övriga, så snart de visa sig, anmäle han hos pastor och

kyrkovärdarna (§ 27).

Växjö stift:

Vid tillträde av organisttjänst, vare sig på grund av i laga ordning förrättat val

eller efter tillfälligt förordnande, må orgeln före dess överlämnande till vård och bruk av

organisten i närvaro av pastor och församlingsombud besiktigas av utav pastor tillkallad

sakkunnig person, som bör noggrant undersöka och anteckna det skick, vari orgeln till

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Tjänståligganden.

alla delar befinnes. Besiktningshandlingen, undertecknad med erkännande av dess riktighet

av organisten och förrättningsmännen, förvaras av pastor, som jämväl innehar den

för orgelns vård och skötsel lämnade borgensförbindelsen, vilken det åligger organisten

att vederbörligen förnya (§ 26).

Organisten, som är ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård, förvarar nycklarna

till orgeln och den del av läktaren, som kan vara för organistens räkning avstängd;

och må han icke tillåta .någon att för övnings eller nöjes skull begagna orgeln, då han

icke själv är närvarande. Varje gång efter orgelns begagnande böra stämmor och ventiler

sorgfälligt tillslutas, orgeln och läktaren stängas (§ 27).

Organisten åligger att till varje gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan halla

orgeln väl stämd och honom vid behov invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas

undanrödjande icke fordrar särskild konstfärdighet, avhjälpe organisten; andra brister anmäle

han ofördröjligen hos pastor, som vidtager åtgärd för deras avhjälpande (§ 28).

Kalmar stift: ...

Innan organist eller den, som organisttjänst på sitt eget ansvar förestår, intrader i

tjänstgöring, skall orgelverket av någon sakkunnig, av pastor och församlingen utsedd

person, i närvaro av pastor och församlingens valde ombud besiktigas och därvid dess

beskaffenhet noga antecknas. Besiktningshandlingen, undertecknad med erkännande av

dess riktighet av organisten och bemälda personer, förvaras, såsom förut om klockare

är sagt (se s. 36), jämte den före anställningen lämnade borgensförbindelsen, vilken skall

i vederbörlig ordning förnyas (§ 27).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan

vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för, att varje gång efter orgelns begagnande

stämmor och ventiler noga tillslutas, samt att orgeln och läktaren stängas (§ 28).

Organisten åligger att före varje sön- och helgdag stämma orgelverket samt att vid

behov detsamma invändigt rengöra. Han avhjälpe mindre felaktigheter, vilkas bättrande

icke fordrar konstfärdighet; andra brister anmäle han, så snart sådana visa sig, hos

pastor och kyrkovärdarna (§ 29).

Lunds stift:

I kungörelse vid organisttjänsts ledigförklarande bör tillkännagivas, att borgensförbindelse,

åtföljd av i vederbörlig ordning angivet vederhäftighetsbetyg, fordras för all den

skada och förlust, som genom organistens missvårdande av orgelverket kan tillskyndas

församlingen. ...

Om borgesman avlider eller blir insolvent, åligger det organisten att ofördröjligen

anskaffa ny borgesman, vilkens vederhäftighet i övlig ordning varder styrkt (p. 1).

Vid organists tjänstetillträde bör orgelverket besiktigas och till honom inventeras.

Instrumentet över denna förrättning skall av organisten underskrivas med erkännande av

dess riktighet och med åtagande att omsorgsfullt vårda orgelverket med vad därtill hör samt

med iklädande av ansvar för den skada därå, som genom hans förvållande förorsakas (p. 3).

Organist skall till varje gudstjänst hava orgelns rörverk val stämt, avhjälpa sådana

felaktigheter å orgeln, för vilkas avhjälpande icke erfordras särskild fackutbildning, samt

ofördröjligen hos pastor eller kyrkovärd anmäla andra å densamma yppade brister (p. 5).

Karlstads stift:

Organistens åligganden äro:

att, vid tillträdet av sysslan ur kyrkans handlingar in dupplo utskriva en noga

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Enligt lag eller stiftsstadgar.

beskrivning på orgelverket till alla dess delar, samt en förteckning på de kyrkans tillhörigheter,

som orgel verket åtfölja;

att, vid den inventering av orgelverk och dess tillhörigheter, som vid tillträdet

skall verkställas, i stad i närvaro av tvenne kyrkorådsledamöter och på landet i närvaro

av kyrkovärdarna, samt alltid i närvaro av en av pastor och församlingen utsedd sakkunnig

person, det ena inventeringsinstrumentet underskriva med en så lydande, av ojäviga

personer bestyrkt förbindelse: »Undertecknad har emottagit N. N. kyrkas orgelverk,

sådant det uti detta besiktnings- och värderingsinstrument finnes beskrivet, jämte de detsamma

^ åtföljande kyrkans tillhörigheter, och förbinder mig, att det emottagna omsorgsfullt

vårda samt ansvara och ersätta all skada därpå, som genom mitt förvållande kan

förorsakas. N. N. kyrkas sakristia d. — — — — — N. N.»

Sedan besiktnings- och inventeringsmännen bestyrkt båda handlingarnas riktighet

och likhet med originaldokumenterna i kyrkans handlingar, förfares med dem i likhet

med vad angående klockare stadgat är (se s. 37);

att iakttaga vad angående klockare föreskrivet är om borgensförbindelsens förnyande

(se s. 37);

att orgelverket sorgfälligt vårda, mindre bristfälligheter därå själv avhjälpa samt då

större reparation erfordras, därom i tid hos pastor anmälan göra, detsamma i rätt tid

stämma och så rent och fritt från damm, som utan dess söndertagande ske kan, hålla

samt att, så ofta orgelverket blivit begagnat, tillsluta utdragna stämmor (§ 20 p. 1—4, 7).

Härnösands stift:

Innan organist eller den, som under ledighet förestår tjänsten, börjar sin tjänstgöring,

skall orgelverket i pastors och kyrkovärdarnas (i stad 2 kyrkorådsledamöters)

närvaro besiktigas av någon sakkunnig person, som pastor och kyrkorådet utser. I protokollet,

som föres över denna förrättning, intages beskrivning över det skick, vari verket

befann sig, jämte förteckning å de inventarier, som organisten emottagit (3 kap. § 6).

Organisten bör om lördagen eller i god tid på söndagsmorgonen stämma orgelverket

samt för övrigt då och då med biträde av orgeltramparen avdamma det och hålla

det snyggt (3 kap. § 7).

Orgelverket skall han sorgfälligt vårda, själv avhjälpa uppkommande mindre bristfälligheter

och, då större reparationer erfordras, därom i tid hos pastor göra anmälan.

Om verket genom hans förvållande till någon del skadas eller fördärvas, ansvare han

därför (3 kap. § 8).

Visby stift = Strängnäs.

P> Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i

eller utom kyrka.

Musiken på orgorna, eller med andra instrumenter, måste intet så långt

utdragas, att församlingen därav i sin sång bliver hindrad att lova Gud

med egen röst, vilket bör ske ordentligen och samdräkteligen, varken för

hastigt eller för långsamt, varuppå kyrkoherden äger inseende hava (Kyrkol.

13 kap. 2 §).

9 — Klockarutredn ingen. Afd. 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Tjänståligganden.

Tipp sala stift:

Vid alla gudstjänsttillfällen i kyrkan vare organisten pliktig att med orgeln leda

mässning och psalmsång samt att såväl därvid som vid preludier och utgångsspelning

fullgöra sitt åliggande på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna överensstämmande

sätt (§ 38).

Anmodas organist att spela orgel vid vigsel eller jordfästning i kyrkan, åtnjute han

skälig ersättning därför av den, som hans tjänst vid sådana tillfällen begär, såvida ej

annorlunda är mellan honom och församlingen överenskommet (§ 40).

Linköpings stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock, så ofta det av vederbörande prästerskap

prövas nödigt, vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång (§ 20).

För orgelns bruk, med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,

beskaffenheten av preludier och utgångsspel m. m. ställe organisten sig till efterrättelse

de föreskrifter, som av pastor och tjänstgörande präst honom meddelas (§211).

Strängnäs stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock så ofta det av vederbörande prästerskap

prövas nödigt, vare organisten pliktig att mässa eller psalmsång med orgeln leda; men

åtnjute skälig ersättning för sådan tjänstgöring, som vid prästerlig ämbetsförrättning utom

i sammanhang med ordinarie eller annan inom församlingen sedvanlig gudstjänst äger

rum, så vida ej emellan församling och organist annorlunda överenskommes (§ 30).

För orgelns bruk med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,

beskaffenheten av preludier och utgångsspelning m. m. ställe organisten sig till

efterrättelse de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande präst honom meddelas (§ 31x).

Västerås stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock så ofta det av vederbörande prästerskap

prövas nödigt, vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång (§ 28).

För orgelns bruk med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,

beskaffenheten av preludier och utgångsspel m. m. ställe organisten sig till efterrättelse

de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande präst honom meddelas (§ 29").

Växjö stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan även, om så av prästerskapet påkallas, vid

andra förrättningar i kyrkan vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång

på ett värdigt och med de särskilda förrättningarna överensstämmande sätt, under

användande av lagom tempo samt för tid och ställe passande preludier och utgångsstycken.

Beträffande val av psalmmelodier hålle organisten sig vid den behörigen antagna

koralboken och de anvisningar, som av musikaliska akademien finnas i övrigt meddelade

(§ 29).

För tjänstgöring vid begravning, vigsel eller dop, som icke sker i sammanhang

med allmänna gudstjänsten, åtnjute organisten skälig vedergällning av den, som hans

tjänst påkallat, för så vitt mellan organisten och församlingen icke annorlunda därom

Överenskommits (§31 2). *)

*) Om sången, se s. 68.

’) Om sången, se s. 69.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar.

67

Kalmar stift:

Såväl vid allmän gudstjänst som ock, så ofta det av vederbörande prästerskap i

övrigt prövas nödigt, vare organisten pliktig att på värdigt och med de högtidliga handlingarne

överensstämmande sätt mässa och psalmsång med orgeln leda, med användande

av lagom tempo och för tid och ställe passande preludier och utgångsstycken. Beträffande

val av melodier gäller vad därom ang. klockare är sagt (se s. 70) (§ 30).

För tjänstgöring vid begravning, vigsel och dop, som icke sker i sammanhang med

ordinarie eller annan inom församlingen sedvanlig gudstjänst, åtnjute han skälig ersättning,

så vida icke mellan honom och församlingen annorlunda överenskommes (§ 31).

Lunds stift:

Organist åligger, att vid alla kulthandlingar i kyrkan med orgeln beledsaga och leda

den liturgiska sången och psalmsången samt att därvid fullgöra sitt åliggande enligt kyrkolagens

13:de kap. 2 § (p. 4).

Karlstads stift:

Organisten åligger:

att, icke allenast vid offentlig gudstjänst, utan även vid andra uti kyrkan förefallande

prästerliga förrättningar, då han därom anmodas, med orgelspelning biträda;

att, då prästerlig förrättning i kyrkan förekommer, i god tid, innan sammanringning

sker, sig på orgelläktaren inställa, för att tillse, det orgelverket är uti behörigt skick

samt att orgeltramparen tillstädes är; efter slutad sammanringning göra passande preludier

till ingångspsalmen, vilken han, ävensom andra förekommande psalmer eller verser,

jämt och stadigt efter koralboken spelar, utan avvikelser, men med begagnande av, efter

innehållets beskaffenhet, .särskilt passande stämmor; om den för altaret tjänstgörande

prästen så önskar, honom på ett passande sätt vid svenska mässans sjungande med

orgelverket ackompangera, eller endast, genom anslående av ett kort ackord, åt honom

tonen angiva, samt, då församlingen svarar, densamma likaledes ackompanjera; till utgångsstycken

endast välja sådana, som äro uti en för kyrkan och högtiden värdig stil.

Härvid åligger honom i övrigt att kyrkosången icke undertrycka, utan endast med orgeln

leda till andaktens livande;

att, så vida hans andra tjänsteåligganden det medgiva och sådant särskilt åstundas,

åt församlingens ungdom meddela undervisning i musik, till befordrande av en kristlig

musikalisk bildning (§ 19 p. 5, 6—8).

Härnösands stift:

Organisten är skyldig att spela vid alla offentliga gudstjänster på sön- och högtidsdagar

samt även vid andra i kyrkan förefallande andaktsstunder och högtidligheter, såsom

missionsböner, bibelförklaringar, begravningar m. m., när pastor sådant fordrar eller

tillåter, men dock med skäligt arvode för all av enskild person äskad tjänsteförrättning

i kyrkan (3 kap. § 9).

Preludierna till varje psalm skola vara korta samt lämpade efter psalmens melodi

och ämne, med undvikande av allt, som kan föranleda en med gudstjänstens allvar och

högtidlighet oförenlig sinnesstämning. Detta gäller ock om utgångsstycket, som bör vara

uti en för stället och tillfället värdig stil. Pastor äger tillse, att psalmmelodierna varken

spelas för fort eller för långsamt (3 kap. § 7).

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Tjänståligganden.

Visby stift:

Icke blott vid allmänna gudstjänsten utan ock, så ofta det av vederbörande prästerskap

fordras eller tillätes, vid andra prästerliga ämbetsförrättningar i kyrkan, vare organisten

pliktig att mässan eller psalmsången med orgelmusik leda (§ 31).

För orgelns bruk med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,

beskaffenheten av preludier och utgångsspelning m. m. ställe organisten sig till

efterrättelse de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande präst honom meddelas (§ 32x).

C. Utövande av uppsikt over orgeltramparen.

Uppsala stift:

Organist have ansvarig tillsyn däröver, att orgeltramparen på tillbörligt sätt fullgör

vad honom åligger (§ 39).

Motsvarande stadgande upptages i flertalet instruktioner.

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar

utom kyrka (kantorer, kyrkosångare).

(Jfr Kyrkol. 13 kap. 2 §, se s. 65.)

Klockaren:

Uppsala stift:

Klockaren lede sången i kyrka, som saknar

orgel, samt vid alla utom kyrkan skeende

prästerliga förrättningar, vid vilka hans

biträde av prästerskapet påkallas (§ 18).

Linköpings stift:

Vid rättegångsgudstjänster och begravningar

vare klockaren tillstädes och utföre

den psalmsång, som äskas (§ 11).

Skara stift:

Där församlingen icke antagit särskild

organist eller kantor, ledes kyrkosången

ävensom psalmsången vid jordfästning på

behörigt sätt av klockaren (p. 4).

Strängnäs stift:

Erfordras vid begravningar och andra

prästerliga förrättningar utom kyrka sång,

åligge densamma klockaren (§ 21).

Organisten* *):

Uppsala stift:

Linköpings stift:

Orgelnisten bör, där icke särskild kyrkosångare

är anställd, vid allmän gudstjänst

och vid förrättningar i kyrkan leda sången

på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna

överensstämmande sätt (§ 22).

Skara stift:

Strängnäs stift:

Organisten åligger även att vid allmän

gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan,

då sång erfordras, leda sången på ett värdigt

'') Om sången, se s. VO,

*) Om ledningen av mässning och psalmsång med orgeln, se s. 66 f.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Västerås stift:

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens

prästerskap förrättas, samt vid begravningar

å församlingens kyrkogård, vare

klockaren tillstädes och utföre den psalmsång,

som äskas (§ 16).

Växjö stift:

Där orgel finnes, upptage klockaren varje

till avsjungande bestämd psalm eller vers efter

den tonhöjd och melodi, som från orgeln

angives, och varom han förut bör hava med

organisten överenskommit. Finnes ej orgel,

upptage han den psalm eller vers, som skall

sjungas, i lämplig tonhöjd och sjunge den

från början till slut i behörigt tempo samt

med jämn och stadig röst, så att församlingens

sång därav ledes. Den del av mässan,

som det tillkommer honom att sjunga,

utföre han efter föreskrivna melodier och

responsorierna i den tonhöjd, som tjänstförrättande

präst genom sin sång angivit.

Vid val av psalmmelodier hålle klockaren

sig till den behörigen antagna koralboken

och de anvisningar, som av musikaliska

akademien finnas i övrigt meddelade (§ 13).

Vid rättegångsgudstjänst etc. = Västerås.

Kalmar stift:

Klockaren bör icke blott söka bibehålla

utan även uppöva sin skicklighet i sång.

Vid gudstjänst och heliga förrättningar, som

i kyrkan ske, skall han, där orgel finnes,

upptaga varje till avsjungande bestämd psalm,

eller vers efter den tonhöjd och melodi, som

från orgeln angives, och varom han förut

bör med organisten överenskomma. Finnes

ej orgel, upptage han den psalm eller vers,

som skall sjungas, i lämplig tonhöjd och

sjunge den från början till slut i behörigt,

ej alltför långsamt tempo samt med jämn

och stadig röst, så att församlingens sång

därav kan ledas. Den del av mässan, som

han tillsäges att sjunga, utföre han efter

och med de högtidliga handlingarna överensstämmande

sätt (§ 32).

Västerås stift:

Organisten åligger även att, där icke

särskild kyrkosångare är anställd, vid allmän

gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan

leda sången på ett värdigt och med de högtidliga

handlingarna överensstämmande sätt

(§ 30).

Växjö stift:

Inom församling, varest särskild klockare

eller kyrkosångare icke finnes anställd, åligger

det organisten att vid allmän gudstjänst

och varje annan förrättning i kyrkan, då

psalmsång förekommer, upptaga och leda

sången ävensom att sjunga mässan och utföra

responsorierna, på sätt därom finnes

för klockare stadgat (se föreg. spalt).

Kalmar stift:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Tjänståligganden.

föreskrivna melodier och responsorierna i

den tonhöjd, som tjänstförrättande präst kan

genom sin sång hava angivit. Vid val av

psalmmelodier hålle klockaren sig till koralboken

och de anvisningar, som av musikal,

akademien i övrigt blivit meddelade (§ 19).

Vid rättegångsgudstjänst etc. = Västerås.

Lunds stift:

Klockare åligger att vid gudstjänst eller

andaktsstund i kyrka eller å annan av pastor

bestämd plats, ävensom vid annan förrättning

i kyrka, varvid psalmsång förekommer,

upptaga och leda denna, så att den kan ske

ordentligen och samdräkteligen, varken för

hastigt eller för långsamt, varuppå pastor

äger hava inseende (jfr Kyrkol. 13 kap.

2 §) (P- 2).

Göteborgs stift:

Klockare åligger att »uppvakta sången i

kyrkan och vid andra tillfällen» (p. 2).

Karlstads stift:

Klockaren skall »okonstlat leda kyrkosången

och responsorierna» (§ 19 p. 9).

Härnösands stift:

Klockaren åligger att upptaga och efter

koralboken okonstlat avsjunga de av tjänstgörande

prästen föreskrivna psalmer och

verser, så att han, där orgel icke finnes,

rätt leder sången, samt att vid altartjänsten

sjunga de vanliga responsorierna (2 kap. p. 11).

Visby stift:

Klockare i församling, där särskild kantor

icke är anställd, åligge att vid allmän gudstjänst

och varje annan prästerlig ämbetsförrättning,

där sång erfordras, efter brukliga

melodier upptaga och, där orgel icke användes,

från början till slut leda församlingens

sång, och ställe sig för övrigt, i avseende

på sättet för sångens lämpliga och

värdiga utförande, till efterrättelse de föreskrifter,

som av pastor eller tjänstförrättande

präst honom meddelas (§ 26 m. 1).

Lunds stift:

Göteborgs stift:

Karlstads stift:

Härnösands stift:

Visby stift:

Organisten åligger även att vid allmän

gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan,

då sång erfordras, leda sången på ett värdigt

och med de högtidliga handlingarna överensstämmande

sätt (§ 33).

s. 71 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning.

71

Sammanfattning av tjänståligganden för klockare, organister

och kantorer(kyrkosångare) enligt lag eller av domkapitlen

för särskilda stift utfärdade stadgar.

1. Klockare.

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom1).

Av ovanstående utdrag ur stiftsstadgarna framgår, att flertalet av

dessa utgå från, att där särskild kyrkoföreståndare eller syssloman ej finnes,

vården av kyrkan och dess lösa egendom, med kyrkobetjäningens biträde,

skall i den omfattning, pastor och kyrkovärdarna bestämma, åligga klockaren,

att fördenskull inventering vid klockarens tillträde skall äga rum samt

borgensförbindelse av honom avlämnas och vederbörligen förnyas, ävensom

att klockaren skall vara ansvarig för de till honom överlämnade kyrkans tillhörigbeter,

som genom hans vanvård eller vangömmo förstöras eller förkomma.

Särskilt lämnas i eu del stadgar detaljerade regler beträffande den lösa egendomen.

Kyrkans skrud och mässkläder skall klockaren skydda för damm,

fuktighet, mal etc. samt vädra dem under den varmare årstiden. lian skall

tillse, att linnekläderna hållas hela och rena. Silver och andra metallkärl

skola av honom hållas rena och snygga samt aktas för ärg, fuktighet och

annan skada. Särskilt gäller detta de kärl, som brukas vid nattvardsgång och

dop. Böcker och andra handlingar, som hava plats i kyrka eller sakristia,

skall klockaren vårda och hålla i ordning samt tillse, att kyrkliga minnesmärken

väl bevaras. Allmänna författningar, cirkulär och kungörelser skall

han hålla i ordning samt sörja för deras inbindning eller häftning. Klockaren

må ej utan tillstånd av pastor eller vederbörande till bostaden hemtaga eller

till annan person utlåna någon av kyrkans tillhörigheter eller på egen hand

meddela utdrag ur kyrkans handlingar. Bristfällighet och skada å kyrkans

fasta eller lösa egendom, som det ej åligger honom att själv avhjälpa, skall

han skyndsamt anmäla hos pastor eller kyrkovärd.

Klockaren skall ock, så vida icke med hänsyn till lokala eller andra

förhållanden annorlunda av pastor bestämmes, hava nycklarna till kyrkan

och sakristian i förvar. Han må ej utan pastors begivande öppna kyrkan

för någon sammankomst; och föreskrives i en del stadgar, att om någon

önskar bese kyrkan eller några dess tillhörigheter, klockaren eller annan

säker person skall vara honom följaktig.

'') Jfr s. 87 f.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Tjänståligganden.

Utbryter eldsvåda inom socknen, skall klockaren, där så finnes nödigt

eller ändamålsenligt, på övligt sätt så skyndsamt som möjligt tillkännagiva

det med kyrkklockan. Är eldsvådan i kyrkans närhet, skall han genast

infinna sig i eller vid kyrkan och kvarstanna där, så länge för denna är

någon fara; och bör han jämväl hava tillsyn, att kyrkans brandredskap

befinna sig i brukbart skick och påminna om dess årliga provning.

Kyrkans vädring betraktas efter flertalet stadgar som ett åliggande

för klockaren, eventuellt med kyrkvaktarens hjälp. Beträffande såväl större

rengöring och skurning av kyrka och sakristia, särskilt till de stora högtiderna,

som städning och dammning av desamma jämte altare, predikstol

etc. till varje gudstjänsttillfälle synas stadgarna utgå från, att hans uppdrag

i huvudsak är begränsat till att övervaka och eventuellt genom vederbörande

låta verkställa dessa åtgärder, vilka i allmänhet ansetts ingå i

kyrkvaktarens åligganden. I stadgan för Yisby stift föreskrives emellertid,

jämte det klockaren ålägges ombesörja skurning och rengöring av kyrkan

med läktare och sakristia på angivna tider, att han till varje sön- och

helgdag skall rensopa desamma samt avdamma altare, predikstol och bänkar

etc. Enligt stadgan för Göteborgs stift åligger det likaledes klockaren att

hålla kyrkan ren, och fastställdes ännu så sent som genom ett K. M:ts

utslag d. 26 febr. 1875, under åberopande av nämnda klockarstadga och

att detta åliggande vore med billighet överensstämmande, klockarens skyldighet

härutinnan.

Kyrkans upplysning åligger det efter flertalet stadgar klockaren att

med kyrkobetjaningens biträde ombesörja samt tillse, att ej eldfara därigenom

uppkommer. Likaledes har han, där ej annorlunda av församlingen

bestämmes, att efter anmodan anskaffa vin, ljus och oblater mot ersättning för

omkostnaden. lian skall jämväl, där eldning i kyrka eller sakristia förekommer,

tillse, att eldfara därigenom ej uppstår. Yerkställandet av eldningen in. m.

upptages däremot i regel i stadgarna såsom ett åliggande för kyrkvaktaren.

Beträffande kyrkogård eller begravningsplats har klockaren i allmänhet

att tillse, att desamma hållas i behörigt skick samt att, om detta ej

uppdrag^ åt dödgrävare eller annan, anvisa plats för gravars upptagande

ävensom öva tillsyn över deras grävande och igenläggande för iakttagande

bl. a. att gravarna upptagas till erforderligt djup, att ben efter förut jordade

lik åter nedläggas i grav eller benhus samt att gravarna efter likens

jordfästning igenfyllas och försättas i ordentligt skick. Att hålla kyrkogård

och kyrkovali städade, vägarna därå gångbara etc. är däremot i allmänhet

efter stadgarna kyrkvaktarens åliggande. I stadgan för Yisby stift upp
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Enligt lag eller stiftsstad g ar. Sammanfattning.

tages emellertid bland klockarens åligganden jämväl att, om så önskas,

mot skälig ersättning öppna och igenfylla grav.

Klockaren skall tillse, att kyrkans ringklockor med deras tillbehör

äro i behörigt skick och vederbörligen smörjas samt att ringning etc. sker

med tillbörlig varsamhet. Flertalet stadgar upptaga jämväl kyrkolagens

stadgande, att han skall sörja för att ringning och klämtning $ker i behörig

ordning och på bestämda tider. Härmed torde, vid jämförelse med

föreskrifterna för kyrkvaktaren, väsentligen hava, på sätt jämväl ett flertal

prejudikat utvisa, åsyftats tillsyn, att ringning etc. sker genom vederbörande,

men förutsättes dock, att även verkställandet särskilt av klämtning

efter hävd eller överenskommelse helt eller delvis kan åligga klockaren x).

^ Eu del stadgar upptaga jämväl — i anslutning till kyrkolagens stadgande

att klockaren sitall ställa timklockorna — såsom hans skvldigiiet att

väl vårda tornuret och genom ordentligt uppdragande hålla det i järmn gång 2).

\ are sig vid vården över kyrkan och dess egendom klockaren endast

har en tillsynsplikt eller han jämväl har vidare gående uppgifter, gäller,

att för de. utgifter, som han därför får vidkännas, såsom för inköp av olja,

skrivmaterialier, inbindning etc., ävensom för de åtgärder, som det ej billigtvis

kan åläggas honom att personligen verkställa, såsom lagning och

tvättning av kyrkans linnekläder, skurning etc., ersättning skall lämnas

där ej annorlunda bestämts3).

Beträ ffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom kyrka4).

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar i kyrka har klockaren

efter flertalet instruktioner synnerligen omfattande åligganden. Han

skall, åtminstone om han är bosatt i samma församling som pastor i modereller

annex(kapell)församling och cj alltför långt från denne, själv eller

genom ombud före predikodag eller i god tid före gudstjänsten infinna sig

) Sedan Domk. i Lund fastställt Matteröds församlings beslut, att klockaren i likhet med hans

företrädare skulle ombesörja ringningen såväl till gudstjänst som å högtidsaftnarna, samt besvär däröver

av klockaren anförts, utlät sig K. M:t enligt utslag d. 20 dec. 1864, att enär stadgandet i kyrkolagens

24 kap. 32 §, att klockare skulle sörja för ringningen och Hämtningen på behöriga tider icke

kunde anses innefatta vidsträcktare åliggande för denne kyrkobetjänt än att tillse, det ringning^ behong

ordning och pa bestämda tider verkställdes, K. M:t funne skäligt, med ändring av överklagade

utslaget förklara klaganden icke kunna åläggas att den ifrågavarande helgmålsringningen utan särskild

vedergällning verkställa. Jfr tab. B Björnekulla (Lunds stift) samt s. 80.

c 1 M-ts utslag d. 23 okt. 1918 ålades, med stöd av bl. a. av vad kyrkolagen i 24 kap.

32 S stadgade om klockares skyldighet beträffande timklockorna, klockaren i Råneå att fortfarande

ombesörja skötseln av församlingens tornur.

2 IPen ^ ^>rsam^n"ar får klockaren för hållande av olja till klockorna lämningarna av julljusen

) Jfr s. 82 f., 89 f.

10 — Klockarutredningcn. Afd. 1.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Tjänståligganden.

hos pastor för erhållande av kännedom om vad vid gudstjänsten skall förekomma.

Han skall vidare tillse, att kyrkan i god tid öppnas och sedan

även stänges, att allt i kyrkan är i behörig ordning för gudstjänsten och

att allt därefter behörigen iordningställes. För gudstjänsten erforderliga

handlingar skola av honom uppbäras från pastorsexpeditionen till kyrkan

samt återställas till expeditionen. lian skall mottaga och för pastor för

godkännande uppvisa ankomna kungörelser, å predikstolen uppbära eller

låta uppbära tacksägelser, lysningar, kungörelser m. m., som från predikstolen

skola uppläsas, i vissa fall i stället för pastor verkställa lysning,

uppsätta eller låta uppsätta psalmnumren å kyrkans nummertavlor samt hava

skrivmaterialier till hands i sakristian etc. I en del instruktioner framliålles

efter de speciella föreskrifterna helt allmänt, att vid allmän gudstjänst eller

annan ämbetsförrättning i kyrka tjänstgörande präst av klockaren skall

betjänas i allt sådant, som skäligen av honom äskas.

För betecknande av de fall, då klockare!) skall biträda i kyrkan, användes

vanligen uttrycket »de gudstjänsttillfällen, som äro genom lag påbjudna

eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske».. Härmed

avses ej endast allmänna gudstjänster och andakts(böne)stunder, jämväl

å vardagar, utan även i samband därmed stående förrättningar, Säl skilt

inskärpes hans skyldighet att biträda vid rättegångsgudstjänst, skriftermål,

nattvardsgång (framsättande av vin och oblater å altaret), dop, kyrkotagning,

begravning, vigsel (framtagande av pellet) etc. Sådana åtgärder som framsättande

av pallen vid kyrkotagning, att hava till hands jordfästningsskovel

och mull vid begravning, varmt vatten vid dop etc. upptagas däremot i

regel i stadgarna såsom kyrkvaktarens åliggande.

Beträffande allmänna gudstjänster eller andaktsstunder å annan plats

än i kyrka samt ämbetsförrättningar, som ej ske i samband med allmän

gudstjänst eller företagas å annan plats än i kyrka, innehålla väl stadgarna

ej mera fullständiga föreskrifter, men synas de utgå från, att klockaren,

åtminstone om han därom av enskild anmodas eller pastor så finner nödigt,

skall biträda vid sådana förrättningar som begravning, vigsel, dop etc., dock

enligt en del stadgar mot särskild ersättning, där förrättningen ej äger rum

i samband med allmän gudstjänst i kyrkan, såvida ej annorlunda med församlingen

överenskommits (jfr s. 134 f.). I stadgan för Skara stift omnämnas

bland prästerliga ämbetsförrättningar utom kyrkan, vid vilka klockaren skall

biträda, även husförhör, i stadgarna för Göteborgs stift och Stockholms stad

sockenbud samt i instruktionen för Lunds stift kyrklig förrättning å annan

plats än i kyrka, såsom bibelförklaring och sjukbesök. I de besvär, som

s. 75 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning. 75

anförts över sistberörda instruktion, har emellertid erinran gjorts mot den

utvidgning, som genom denna föreskrift skulle hava skett i kyrkolagens

stadgande om klockares biträde vid sockenbud och annan kyrkotjänst.

Beträffande pastorsexpeditionen m. m.'').

I instruktionen för klockare i Lunds stift föreskrives, att klockaren

skall, enligt med pastor gjord överenskommelse, gå pastor tillhanda vid

pastorsexpeditionen ävensom vid förskrivning, mot vilket stadgande erinran

emellertid framställts i de besvär, som över instruktionen anförts hos K. M:t.

Stadgarna för Göteborgs stift och Stockholms stad lämna jämväl härutinnan

en del bestämmelser, men i övriga stadgar är sådant biträde ej närmare

reglerat utom beträffande nedannämnda särskilda uppgifter.

Efter flertalet stadgar är klockaren skyldig att, om han därom tillsäges,

på tid, som av pastor bestämmes, anteckna eller biträda med anteckning

av nattvardsgäster och deras införande i kommunionlängd, till stöd

varför åberopats ett Iv. M.ts utslag av d. 9 juli 1869 2); ävensom att biträda

pastor och kyrkovärdar vid insamlandet (Göteborgs stift: gå med pungen),

inräkningen och redovisningen eller åtminstone vid inräkningen och redovisningen

av kollektör samt i vissa fall även vid upprättande av förteckning

över beviljade kollektör och deras pålysning. Enligt en del stadgar har

han jämväl att uppbära och redovisa avgifter för begagnandet av vissa

kyrkans tillhörigheter, gåvor till de fattiga o. dyl.

Klockaren har vidare efter flertalet stadgar att verkställa kallelser till

inställelse för pastor eller kyrko- och skolråd (i Härnösands stift i tur med

kyrkvaktaren även till kyrkorådssammanträden) samt i ett stift (Visby)

att befordra försändelse mellan pastor och komminister.

Ett par stadgar innehålla jämväl föreskrifter om klockarens skyldighet

att biträda vid kyrkostämmor samt kyrko- och skolrådssammanträden.

Beträffande undervisning, särskilt i sång3).

Genom kungörelsen d. 29 sept. 1853 infördes, på sätt ovan nämnts,

i 1842 års folkskolestadga det tillägg, att klockare, som icke tillika blivit

*) Jfr s. 94 {., 101 f.

s) Se(Jan klockaren i Mellby församling hos Domk. i Skara besvärat sig däröver, att han av

kyrkoherden alagts att anteckna de personer, som angåve sig till skriftermål och nattvardsgång, utlät

sig Domk. genom beslut d. 27 jan. 1869, att jämlikt kyrkolagens 24 kap. 32 § samt med avseende

a den inom Skara stift vanliga praxis klaganden ålåge att biträda prästerskapet med anteckning av

de personer, som angåve sig till skriftennål och nattvardsgång i kyrka, där klaganden såsom klockare

vore tjänstgörande. Häremot anfördes besvär hos K. M:t, som emellertid genom utslag d. 9 juli 1869

ej fann skäl göra ändring i Domk:s beslut.

*) Jfr s. ö f., 80 f. 96 f.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Tjänståligganden.

till skollärare antagen, bibehölles vid den honom i kyrkolagen ålagda skyldigheten

att i församlingen meddela barnundervisning samt att om sätt och

ordning för utövandet av denna skyldighet församlingen, med hänseende

till klockarens övriga göromål, ägde på sockenstämma besluta och därvid

jämväl avgöra, i vad mån klockaren för sitt deltagande i undervisningen

skulle åtnjuta särskild vedergällning. Ehuru detta stadgande uteslutits ur

1881 års och nu gällande folkskolestadga, utgå dock stadgarna för Skara

och Härnösands stift från, att sådan undervisningsskyldighet fortfarande

skulle åligga klockare, som ej vore skollärare. Faktiskt torde emellertid, på

sätt förut erinrats, denna skyldighet, åtminstone där särskild ersättning ej

lämnas, för senare tillsatta klockare få anses hava upphört till följd av folkskoleväsendets

utveckling, så vitt angår den egentliga undervisningen. Mera

tveksamt kan det vara, då det gäller undervisningsskyldighet i sång åt församlingens

ungdom, på sätt förutsättes i 24 kap. 31 § kyrkolagen. Härutinnan

innehåller instruktionen för klockare i Lunds stift, att klockaren skall,

där förhållandena det medgiva och påkalla, meddela undervisning i kyrkosång

åt konfirmander och, enligt av kyrko- och skolråd gemensamt fastställd

ordning, åt folkskolebarn, men" har mot detta stadgande erinran framställts

i de besvär, som hos K. M:t anförts över instruktionens fastställande.

Beträffande ledning av kyrkokör innehålla stadgarna ej särskilda bestämmelser

x).

2. Organister.

Beträffande orgeln och dess vård * 2).

Organisten är ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård. ''Vid tillträdet

skall därför, i närvaro av sakkunnig person, inventering äga rum samt

borgensförbindelse avlämnas och vederbörligen förnyas. Organisten förvarar

nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som för hans räkning kan

vara avstängd, samt skall tillse, att efter orgelns begagnande stämmor och

ventiler tillslutas ävensom orgel och orgelläktare stängas. På vissa tider eller

vid behov skall orgeln av honom stämmas och invändigt rengöras, varemot den

yttre rengöringen åligger orgeltramparen. Mindre felaktigheter eller sådana,

vilkas rättande ej erfordra särskild konstfärdighet eller fackutbildning, skola

av organisten avhjälpas. Om större brister skall han hos pastor eller kyrkorådet

göra anmälan. En del stadgar innehålla jämväl bestämmelser till förebyggande

av obehörigt bruk av orgeln genom andra personer än organisten.

‘) Jfr s. 80 {., 96 f.

2) Jfr s. 87.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning. 77

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom kyrka1).

Organisten åligger att på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna

överensstämmande sätt med orgeln leda mässa och psalmsång vid

alla gudstjänsttillfällen (kuithandlingar) i kyrkan, sålunda ej endast vid

allmänna (offentliga) gudstjänster och andaktsstunder, jämväl å vardagar,

utan även, åtminstone om han därom av enskild anmodas eller pastor så

finner nödigt, vid andra prästerliga förrättningar i kyrkan. I stadgan för

Härnösands stift uppräknas särskilt andaktsstunder och högtidligheter, såsom

missionsböner, bibelförklaringar m. m. Vid av enskild påkallad vigsel,

begravning eller annan förrättning, som ej sker i samband med allmän

eller sedvanlig gudstjänst, synes dock organisten i allmänhet enligt stadgarna

berättigad för orgelspelningen åtnjuta särskild ersättning, där ej

annorlunda med församlingen överenskommits (jfr s. 134 f.).

Beträffande sättet för orgelspelningen lämnas i en del stadgar i anslutning

till kyrkolagens stadgande i 13 kap. 2 §, föreskrifter, innefattande

jämväl viss tillsynsrätt från prästerskapets sida. Så angives i ett flertal

staagar, att organisten med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors

användande, beskaffenheten av preludier och utgångsspel2) m. m. skall

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande

präst honom meddelas.

I sfa^gan för Karlstads stift upptages även skyldighet för organisten

att, så vida hans andra tjänståligganden det medgiva och sådant särskilt

astundas, åt församlingens ungdom meddela undervisning i musik till befordrande

av en kristligt musikalisk bildning.

5* Ledare av kyrkosången och säng vid prästerliga förrättningar

utom kyrka (kantorer, kyrkosångare).

I en del av stadgarna förutsättes, att i vissa församlingar kantorer eller

kyrkosångare skulle vara anställda, men lämnas beträffande dylika befattningshavare

ej särskilda bestämmelser, utan äro samtliga föreskrifter angående

kyrkosången intagna bland reglerna för klockare eller organister. Härvid

synas en del stadgar utgå från, att där icke särskild kantor (kyrkosångare)

är anställd, det åligger organisten att vid allmän gudstjänst och

förrättningar i kyrka, där orgel anviindes, jämväl leda sången, men att, om

‘) Jfr s. 82, 89 f.

’) Om skyldigheten att vid gudstjänst spela utgångsstycke har i en del fall tvister förekommit.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Tjänståligganden.

sång erfordras vid förrättningar utom kyrkan, särskilt vid begravning eller

då orgeln ej användes, ledningen av densamma skall åligga klockaren

(Linköpings, Strängnäs, Yästerås och Yisby stift). Samma ställning torde

stadgarna för Uppsala och Skara stift intaga, då i den förra föreskrives,

att klockaren skall leda sången i kyrka, som saknar orgel, ävensom vid

alla utom kyrkan skeende prästerliga förrättningar, vid vilka hans biträde

av vederbörande påkallas, samt i den senare, att där församlingen icke

antagit särskild organist eller kantor, kyrkosången ävensom psalmsången

vid jordfästning ledes av klockaren. Men enligt såväl stadgan för Yäxjö

stift, vilken ålägger organisten att leda sång i kyrkan, endast där särskild

klockare eller kyrkosångare ej är anställd, som övriga stadgar synes ledningen

av kyrkosången åtminstone delvis och enligt flertalet jämväl sång

vid prästerliga förrättningar utom kyrka hava ansetts åligga klockaren *).

I de besvär, som anförts över klockarinstruktionen för Lunds stift, bar

anmärkning särskilt framställts däremot, att bland klockarens åligganden

införts att upptaga och leda psalmsången samt verka för församlingssångens

höjande, under framhållande att detta rätteligen ålåge organisten,

där särskild kantor (kyrkosångare) ej vore anställd. Häremot må emellertid

erinras, att i den närmast förut utfärdade instruktionen för Lunds stift

av år 1754 bland klockarens åligganden upptagits bl. a. att »förestå sången

vid gudstjänsten efter predikantens förordnande».

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som stadgats för organisten

beträffande orgelspelningen, lämnas i flertalet stadgar en del närmare föreskrifter

om sättet för sångens utförande. I stadgan för Kalmar stift erinras

klockaren särskilt om vikten att icke blott söka bibehålla utan även

uppöva sin skicklighet i sång.

Efter samtliga stadgar har klockaren tillsyn över, att kyrkvaktare,

dödgrävare, ringare etc., där sådana finnas, rätteligen fullgöra sina skyldigheter;

och åligger likaledes organisten ansvarig tillsyn över, att orgeltrampare^

på tillbörligt sätt fullgör, vad honom åligger. i)

i) se K. M:ts beslut d. 17 maj 1889 i fråga om skyldighet för klockaren i Idre att leda kyrkosången.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Enligt för Barsk. förs. utfärdade instruktioner.

79

II. Tjänsteåligganden enligt för särskilda församligar

utfärdade instruktioner1).

Av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna utgöra åtskilliga

allenast ett till den allmänna stadgan för stiftet fogat komplement,

varigenom befattningshavaren antingen befriats från vissa däri för honom

upptagna åligganden eller ock därutöver fått sig ålagda särskilda förpliktelser,

och även där instruktionen avser att vara i huvudsak uttömmande,

utgör den i en del fall ej en mera självständig omarbetning av den allmänna

stadgan för stiftet utan allenast en avskrift av densamma med vissa

smärre uteslutningar eller förändringar. I regel förete emellertid dessa instruktioner,

av vilka en del jämväl upptaga särskilda bestämmelser för

kantorer (kyrkosångare), ganska väsentliga avvikelser från de allmänna stadgarna,

i det särskilt med hänsyn till lokala eller ändrade förhållanden vissa

tjänståligganden, som ej alls eller endast i korthet berörts i de allmänna

stadgarna, i dem närmare reglerats.

Där genom instruktionen nya förpliktelser pålagts befattningshavaren,

avses därmed i en del fall åläggande att verkställa sådana arbeten, vilka

det efter de allmänna stadgarna i regel allenast skulle tillkommit honom

att övervaka, såsom städning, eldning, ringning etc. Belysande härutinnan

är en d. 26 nov. 1902 för klockaren i Bäl (Yisby stift) antagen

instruktion, varigenom denne ålägges: a) ombesörja all ringning efter sedvanligt

bruk, b) hålla stigar å kyrkogården och till densamma för de gudstjänstbesökande

öppna för snö, c) elda kommunalrummet före gudstjänstens

början och vid kyrkostämmorna, d) hålla de grusade gångarna å kyrkogården

och till densamma städade och rena, e) städa och skura kyrkan

samt t) mot särskild ersättning verkställa gravöppningar 2).

j) Exempelvis hava ett par mera fullständiga instruktioner avtryckts i Bil. A.

* J Vn del fr* *11 innehålla dessa instruktioner mycket detaljerade bestämmelser. Så föreskrives

t. ex för Bollnäs, att klockaren i likprocession skall gå före kistan åtminstone från stora kyrkogårdsgrinden

anda fram till graven, där liket skall jordas; för Vikers kapellförs., att då enskild skrift förekommer

det åligger klockaren att själv jämte en av honom tillkallad församlingsmedlem vara tillstädes

eHer ock föranstalta, att tvenne vittnesgilla personer sig infinna; för Vidbo, att klockaren skall

verkställa kursgång, budmng till gångled enligt av klockaren förd gångledslängd etc

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Tjänståligganden.

Men i allmänhet synes strävandet hava gått ut på att befria befattningshavaren

från sådana uppdrag, som lämpligen ansetts kunna fullgöras

av den lägre kyrkobetjäningen J), och i stället, särskilt beträffande

befattningshavare som ej är skollärare, mera utveckla sådana grenar av

hans verksamhet, som för kyrkan hava större betydelse och framförallt i

större församlingar må kunna bidraga att lätta kyrkorådets, kyrkovärdarnas

eller prästerskapets arbete. _

I sistnämnda avseende innehålla ett flertal instruktioner beträffande

skyld^heten för klockaren att biträda å pastorsexpeditionen mer eller

mindre detaljerade föreskrifter, för vilka närmare kommer att redogörasj

samband med utredningen av frågan om biträde å pastorsexpeditionerna ),

liksom ock i flera större städer den från organist- och vanligen även från

kantorsbefattningen skilda klockarbefattningen ombildats till en kyrkofogde(sysslomans)befattning,

vars innehavare till enskildes tjänst ofta jämväl har

att, vanligen mot bestämd taxa, ombesörja vad till vigsel och begravning hör.

Men företrädesvis ligga de nya uppgifter, som intagits i instruktionerna,

på sångens och kyrkomusikens områden 8j.

Efter åtskilliga instruktioner är befattningshavaren sålunda skyldig

att den tid, nattvardsläsningen pågår, åt nattvardsbarn på anmodan eller

vissa timmar meddela undervisning i kyrko- och koral(liturgisk)-sång eller

åtminstone i de delar av den svenska mässan, som församlingen har att

Slunga under högmässogudstjänst, varjämte förbehåll i flera fall gjorts om

skyldighet för honom att meddela undervisning i elementar- och kyrkosång åt

skolbarn vissa timmar, vid behov eller dar vederbörande lärare eller läraiinna

ej är skicklig att rätt bedriva sådan undervisning. Härmed har man

jämväl åsyftat att bidraga till att höja kyrkosången. För Oved föresknves

sålunda, att klockaren vid skolbarnens undervisning i sång bör »vinnlägga

sm att bland de mera försigkomna barnen utbilda eu sångkör, som kan

å°orgelläktare!! biträda med kyrkosångens . ledning . vid gudstjänsterna».

Ett flertal instruktioner innehålla emellertid jämväl direkta ^föreskrifter om

skyldighet för klockaren, kantorn(kyrkosångaren) eller organisten att söka

bilda och leda kyrkokör av ungdom eller äldre, på sätt belyses av följande

utdrag ur en del instruktioner:

ij x instruktionen t. ex. för Falkenberg förpliktas befattningshavaren att verkställa de klockare

lagligen åliggande förrättningar, som icke kunna åt annan person anförtros, och upp„ages sedan bland

kyrkvaktarens uppgifter flertalet av de åligganden, som efter stiftsstadgarna ankomma pa klockaren.

!) Se s. 101 f.

a) Jfr s. 96 f.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner.

Bollnäs: Organisten har att, så vitt möjligt är, bilda, inöva och leda kvrkokör,

som må medverka till större högtidlighet av gudstjänst, särskilt å böndagar och större

högtidsdagar.

Nora: Det bör ligga organisten om hjärtat att få inöva skolungdom och andra personer

med god röst, som i stadgad ordning kunna från orgelläktaren understödja sången.

Västerstad: Skulle utom skolåldern varande personer önska bilda sångförening, är

klockaren-organisten pliktig att utan ersättning meddela undervisning i och leda sången

under 2 timmar varje vecka.

Munka-Ljungby och Ängelholm: Därest kyrkokör bildas, skall kantorn, om så begäres,

leda dennas övningar, och ådagalägge han därvid samt i allmänhet till församlingssångens

höjande all flit och omsorg. För undervisning i kyrkosång erhåller kantorn utöver

reglerade lönen arvode, som av kyrkoråden anses skäligt.

Karlskrona: Befattningshavaren åligger: att med alla honom till buds stående medel

arbeta för åstadkommande av en livfull, frisk och i alla avseenden värdig psalmsång vid

församlingens gudstjänster samt att för detta ändamål söka bilda och inöva kyrkokörer,

vilka därjämte böra på högtidsdagar och vid andra lämpliga tillfällen avsjunga någon

lämplig hymn.

Marstrand: Organisten åligger att, så vitt möjligt är, inöva en kör av barn eller

äldre, som vid allmän gudstjänst och nattvardsgången på ett värdigt sätt svarar på responsorierna

och leder psalmsången ävensom vid de större årliga högtiderna sjunger en

för tillfället lämpad enkel hymn.

Falkenberg: Klockaren åligger att inöva och leda en kör av skolbarn att sjunga

vid högmässogudstjänsterna och jämväl vid andra gudstjänsttillfällen efter särskild anmodan

av pastor.

Uddevalla och Bäve: Organisten och kantorn åligger att inöva kyrkokör, då sådan

är att tillgå, och för övrigt vinnlägga sig om att höja och utveckla kyrkosången.

Arvika stadsförs.: Organisten och kantorn skall befordra församlingssången dels genom

att öva barn och ungdom i kyrklig och liturgisk sång, dels genom att inöva och leda

kyrklig körsång att sjungas vid de stora högtiderna och vid andra högtidliga tillfällen, såsom

nationella högtidsdagar m. m. Tjänstinnehavaren åligger att för av församlingen årligen

anslagna medel eller eventuellt genom kollekt för sådant ändamål anskaffade medel inköpa

och låta avskriva för körsången behövliga noter samt, i den mån tillgångarna det

medgiva, medelst någon ringa ersättning uppmuntra särskilt barnkören.

Särskilt innehålla instruktionerna för Göteborgs stads församlingar

detaljerade bestämmelser beträffande kyrkokörer, vilka bestämmelser emellertid

delvis ändrats genom kyrkofullmäktiges beslut d. 28 december 1916.

Detta innefattar:

att i stadens samtliga territoriella församlingar skall vara anställd

eu organist och kantor, vilken det jämväl åligger att efter de närmare

anvisningar, som honom lämnas av församlingens kyrkoråd, inöva och leda

kyrkokörerna med skyldighet att själv anskaffa och avlöna det biträde,

som vid särskilda tillfällen kan erfordras för ledning av kören eller för

ackompanjemang;

11 — Klockarntredninqen. Afd. 1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Tjänståligganden.

att i var och en av stadens territoriella församlingar skall finnas en

hymnkör, vars medlemmar antagas av kördirigenten i samråd med kyrkorådet;

att för beredande av arvoden åt hymnkörens medlemmar ställes till

vederbörande kyrkoråds förfogande ett årligt anslag av 1,500 kr. för domkyrkoförsamlingen

och 1,200 kr. för var och en av de övriga församlingarna;
att

i var och en av församlingarna skall finnas en koralkör, vars

sammansättning bestämmes och vars medlemmar antagas av kyrkorådet

efter hörande av organisten och kantorn; och

att för beredande av arvoden åt koralkörens medlemmar ställes till

vederbörande kyrkoråds förfogande ett årligt anslag av 1,500 kr. för domkyrkoförsamlingen

och 1,000 kr. för en var av de övriga församlingarna.

I en del instruktioner hava intagits närmare föreskrifter om sättet

för utförande av organistens och kantorns arbeten samt om förhållandet

mellan dessa båda befattningshavare, om den koralbok, som skall användas,

om fastställande av hymnserie, angående sättet för antagande av medlemmar

i kyrkokör och tillsynen över dem ävensom om den tillsynsplikt, som

i samtliga dessa avseenden skall tillkomma kyrkorådet eller församlingens

prästerskap. Emellertid har vid flera tillfällen satts i fråga befogenheten

att på detta sätt ingripa i den kyrkomusikaliska delen av organistens eller

kantorns arbete, liksom om lämpligheten av deras underordnande härutinnan

under prästerskapet1).

Slutligen må erinras därom, att i ett flertal instruktioner närmare bestämmelser

meddelats om de gudstjänsttillfällen eller prästerliga förrättningar

i eller utom kyrka, vid vilka befattningshavarna skola hava att

medverka, med eller utan ersättning.

Yad gudstjänsterna i kyrka beträffar, utgå instruktionerna i allmänhet

från, att befattningshavaren skall biträda ej endast vid de sedvanliga

gudstjänsterna å sön- och helgdagar utan även vid andra i handboken

föreskrivna eller eljest anordnade gudstjänster eller andaktsstunder, jämväl

å vardagar, åtminstone om de anordnas av prästerskapet eller han av detta

därom anmodas2). Stundom uppräknas vissa mer eller mindre allmänt * *)

J) jfr s 32 I en del instruktioner lämnas regler för orgelns användande av elever. För

Landskrona stadgas sålunda: »Åt sina elever må han ej vid Sina övningstimmar upplåta orgeln, utan

får orgeln av dessa endast sparsamt vid lektionstimmar, då han själv är närvarande, hegagnas och i

så fall endast av mera försigkomna elever». , „ . , , „ ... ., ,,

*) I flera fall föreskrives endast helt allmänt, att befattningshavaren skall biträda vid alla

p-udstjänster och andaktstunder i kyrka, vid allmän gudstjänst i kyrka, så ofta det_ av pastor fordras

eller tillätes, vid ordinarie gudstjänst eller så ofta pastor bestämmer, att gudstjänst skall hallas i

kyrkan etc. Jfr s. 74 f., 89 f.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner. 83

förekommande gudstjänsttillfallen, såsom konfirmationer, prästvigningar, prästmötes-

eller prästsällskapspredikningar, rättegångs- och tingspredikningar,

bibelsällskaps årshögtider, passionspredikningar, barngudstjänster, morgonböner,

veckopredikningar, bibelförklaringar, husförhör, missionsgudstjänster,

aftonböner jul- och nyårsafton, folkskolans terminsavslutningar, så vitt de

hållas i kyrka etc. *).

Genom en del instruktioner har befattningshavaren jämväl ålagts, efter

pastorsämbetets bestämmande, biträda vid gudstjänsthandlingar utom kyrka.

Så stadgas t. ex. för:

Öved: Klockaren skall med sång och musik biträda tjänstförrättande präst inom

församlingen ej blott vid gudstjänster och gudstjänstliga handlingar i kyrkan och å kyrkogården

utan ock, så ofta det påfordras, vid husförhör, barngudstjänster, bibelförklaringar,

missionsböner m. m. dyl. i skolhusen eller annan tjänlig lokal inom församlingen.

Landskrona: Det åligger klockaren-organisten att tjänstgöra vid alla i eller utom

kyrkan förekommande kyrkliga förrättningar, varvid av pastorsämbetet anspråk göres på

hans biträde vare sig i egenskap av klockare eller organist.

Munka-Ljungby och Ängelholm: Kantorn åligger att vid gudstjänst eller andaktsstund

i kyrka eller å annan av församlingarna bestämd plats, varvid psalmsång förekommer,

upptaga och leda sången.

Borås: Organisten har att tjänstgöra vid alla gudstjänster ävensom alla kyrkligs

förrättningar, vilka hållas i Caroli kyrka eller där dessa tjänster och förrättningar annars

för församlingens räkning hållas.

Särskilt har befattningshavarens biträde vid enskilda förrättningar,

såsom begravning och vigsel, reglerats. I allmänhet utgå instruktionerna

från, att för biträde vid sådan enskild förrättning, där den ej sker i samband

med allmän gudstjänst eller å viss för dylik förrättning bestämd tid,

befattningshavaren skall erhålla särskild ersättning, ofta enligt fastställd

taxa. I den mån ersättning ej utgår, synes hans skyldighet i regel endast

anses innefatta att vid förrättningen efter ritualen leda sången med eller

utan orgel. För Munka-Ljungby och Ängelholm stadgas emellertid, att vid

jordfästning eller vigsel i kyrkan kantorn är skyldig utan ersättning spela

lämpliga musikstycken vid in- och utgåendet2).

Vad en församling (Askers) angår, har vid lönereglering d. 27 okt. 1886

försök gjorts att i instruktionen angiva, huru stor del av den bestämda

lönen skall utgå för vart och ett av de åligganden, som det, enligt den

'') För Nora stadgas: Vid sammankomster i kyrkan, föranstaltade av enskilda personer, må

klockaren efter skälig överenskommelse vara villig att lämna biträde.

”) Jfr s. 134. f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

g4 Tjänståligganden.

allmänna stadgan för stiftet, ankommer på klockaren att utföra. Så beräknades

bl. a. för:

2:o) Ställandet av timklockorna på behöriga tider ...... Kr.

3:o) Bärandet av kapitlets, prostens och kyrkoherdens

brev till nästa klockare .............................. »

4:o) Tillsynen över och ansvaret för alla kyrkans till

honom inventerade tillhörigheter, kyrknycklarnas

förvarande, uppsikt och anmälan till pastor om

åverkan eller försök till inbrott i kyrkan eller

sakristian ägt rum ävensom om någon brist eller

skada finnes å kyrkan eller hennes tillhörigheter »

5: o) Övervakande av kyrkans rengöring och skurning

på tider, som av församlingen bestämmes, vidtagande

av åtgärder för dess verkställande samt tillsynen

däröver att kyrkan och sakristian rensopas

samt altare, predikstol och bänkar till varje sön
och

helgdag dammas.................................... »

6:o) Vädring av kyrka och sakristia alla klara och varma

dagar från den tid eldningen avslutas och till midsommar

................................................... *

7: o) Övervakandet att kyrkogården hålles snygg och

städad samt fredad för ohägn och att därå befintliga

gravar skyddas och planterade träd väl vårdas »

8:o) Skyddandet av kyrkans skrud och kläder för damm,

fuktighet och mal, deras vädring under den varmare

årstiden samt linneklädernas tvättning och

strykning tvenne gånger om året ......... »

9: o) Hållande av skriv materialier i brukbart skick till

hands i sakristian....................................... »

10:o) Klämtningens verkställande morgon och afton (1

maj—30 sept.), ansvaret för att de vanliga ringningarna

till allmän gudstjänst, helgmålsringningen

samt själa- och begravningsringning å behöriga tider

verkställas, ävensom att kyrkans klockor med

deras hängen och övriga tillbehör äro i vederbörligt

skick, att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva__

Transport Kr.

7: 50

5: —

17: 50

6: —

6: —

12: —

6: —

90: —

s. 85 Kontrollera mot PDF

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner.

85

1 l.o

12: o)

13:o)

14:o)

15:o)

16:o)

1 7 :o)

40:

25:

25:

Transport Kr. 90

smorda och att ringning och klämtning sker med

tillbörlig varsamhet .................................... j

Kyrkans och sakristians öppnande för allmän gudstjänst,

skriftermål eller andra prästerliga förrättningar,

som genom lag äro påbjudna eller av vederbörande

prästerskap anordnas att i kyrka ske,

närvaro därvid samt iordningsställande av allt vad

till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer,

eller vad han tillsäges att i beredskap hålla, ävensom

kyrkans stängande efter varje dylikt tillfälle *

Kungörelsers emottagande och framlämnande före

gudstjänsten, uppbärande å predikstolen av tacksägelser,

lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden

ävensom efter gudstjänsten av de kungörelser,

som till uppläsning blivit godkända, uppräknande

av kollekter och antecknande av deras

belopp samt dessas förvarande....................... »

Övervakande av gravars upptagande i den av församlingen

bestämda ordningen och till erforderligt

djup samt att lämningar efter ben nedläggas i den

nya graven och att gravarna ordentligen igenskottas

......................................................... j,

Sång vid jordfästning och andra prästerliga förrättningar

utom kyrkan, där vederbörande prästerskap

prövar klockarens närvaro oundgängligen nödig... »

Inställelse hos pastor varje sön- och helgdagsmorgon

för att göra sig underrättad om de förrättningar,

som vid gudstjänsten kunna förefalla, ävensom

för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga

handlingar................................................ »

Tillsynen över kyrkans brandredskap och ombesörjande

av dess årliga prövning ävensom klämtning

vid eldsvåda............................................. »

Eldning och städning av sockenstugan vid sammanträden

och nattvardsundervisningen (ej sammanträ
-

10:

25:

10: —

8: —

Transport Kr. 233:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänståligganden.

Transport Kr. 233

den för kommunala ändamål) samt kungörelsers

uppsättande å anslagstavlan........................... » 15

18:o) Tillsyn och biträdande vid ljus uppsättande samt

tändning och släckning juldagen samt andra tillfällen,

då ljus i kyrkan nyttjas, samt vakande över

värmeledningen att icke genom bristande tillsyn å

densamma eldfara må uppstå ........................ » 12

Kr. 260

s. 87 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter

87

III. Enligt de av pastorsämbetena år 1916 lämnade uppgifterna

fullgjorde klockare, organister och kantorer(kyrkosångare) i

nedan angivna antal distrikt följande åligganden (se Tab. J):

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom (jfr s. 71 f.).

Att hava närmaste

vård och tillsyn över

kyrkan och dess i kyr- kan eller på annat stäl- le förvarade lösa egen- dom.

920

Vad orgeln angår, har organisten i regel däröver

den närmaste vården, i huvudsak med de förpliktel- ser, stiftsstadgarna angivit. Beträffande kyrkan och

den lösa egendomen i övrigt är det däremot endast

ett jämförelsevis mindre antal distrikt, där vederbö- rande befattningshavare fortfarande uppgivits hava

ifrågavarande vård och tillsyn, och framgår tillika

av de lämnade uppgifterna, att det ofta allenast är

fråga om en mera allmän sådan uppsikt (mången

gång endast pro forma), liksom ock att i åtskilliga

fall väsentliga undantag därifrån förekomma, t. ex.

beträffande arkiv, silver etc., eller att vården och upp- sikten begränsats till viss lös egendom, t. ex. silver,

a) Inventeras i så

fall vid klockarens till- träde den egendom, som

lämnas i hans vård?

b) Plägar borgens- förbindelse

1) Avfordras:

487

skrud och mässkläder, sockenbudstyg, brudkrona, all- männa författningar, arkiv etc. I regel synes i distrikt

med flera församlingar vården i huvudsak vara be- gränsad till kyrkan i den församling, där befattnings- havaren är bosatt. I överensstämmelse härmed står

även, att endast för 487 befattningshavare uppgivits,

att inventering ägt rum vid tillträdet, samt att borgens-

I allmänhet?

985

förbindelse avfordrats allenast 1,262 befattningshavare

Endast för orgeln?

277

(därav 277 blott för orgeln), och har förnyelse av

2) Vederbörligen för- nyas?

575

lämnad borgensförbindelse ej förekommit i mer än 575

fall. En undantagsställning härutinnan intaga emeller- tid åtskilliga större stadsförsamlingar, där klockarbe- fattningen, skild från organist- och vanligen jämväl

från kantorsbefattningen, i huvudsak ombildats till en

kyrkofogdebefattning, vars innehavare såsom en väsent-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Att hava nycklarna

902

lig sysselsättning har närmaste vården och tillsynen

över kyrkan och dess lösa egendom.

Uppdraget att hava nycklarna till kyrkan och sa-

till kyrkan och sakri-

kristian stod från början i närmaste samband med

stian.

klockarens vård och tillsyn över samt ansvar för

kyrkan och dess däri förvarade lösa egendom, men

även sedan denna vård och tillsyn i stor utsträckning

frångått klockaren, har han i ett flertal församlingar

bibehållits vid uppdraget att hava nycklarna i sin

Att övervaka kyrkans

661

vård. Av svaren framgår emellertid, att detta i många

fall ej innebär ett särskilt uppdrag utan endast, att

klockaren, lika med församlingens övriga ecklesiastika

tjänstemän, har sin nyckel till kyrkan.

Med hänsyn till den särskilda ställning, klockarna

städning och vädring.

i Visby stift intaga, hava i detta stift av 95 befatt-

Att med eller utan

98

ningshavare 67 fortfarande att själva eller genom det

av dem eller vederbörande församling avlönade kloc- karsubstitutet verkställa kyrkans städning (eventuellt

även skurning och storrå rengöring) samt vädring, i

en del fall dock mot särskild ersättning utöver lönen.

särskild ersättning verk-

I övriga stift hava allenast 31 befattningshavare mot-

ställa densamma.

svarande uppdrag, därav 4 endast vädring, och upp-

Att, då sådant erford-

369

bära 9 därför särskild ersättning utöver lönen. I övrigt

tillkommer det klockarna beträffande såväl skurning

och större rengöring som städning, damning och väd- ring, i den mån de fortfarande härmed hava befatt- ning, allenast att övervaka eller låta verkställa dessa

åtgärder, som i allmänhet ingå bland kyrkvaktarens

åligganden. Detta gäller numera jämväl i Göteborgs

stift (jfr s. 72).

För en del församlingar har särskilt framhållits, att

ras, ombesörja kyrkans

vid kyrkans upplysning klockaren allenast biträder

upplysning.

kyrkovärdar eller kyrkobetjäning, samt att ersättning

Att för församling-

utgår för de med anskaffningen av vin, oblater och

ens räkning anskaffa:

ljus förbundna resekostnader och andra utgifter.

Vin

262

Oblater

334

Ljus.

243

I en del fall uppgives, att klockaren ej har detta

Att övervaka, att be-

584

gravningsplats hålles i

uppdrag i tjänsten utan såsom ledamot av kyrkogårds-

ordnat skick.

nämnd eller enligt särskilt åtagande, eller att uppdra-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

89

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Att å begravningsplats

| anvisa plats för gravs

1 upptagande och tillse att

! grävning sker i bestämd

ordning.

600

get är begränsat till köpgravar, och uppbär han stun- dom därför särskild ersättning. I åtskilliga större för- samlingar har sådan anordning vidtagits, att klockaren

mot ersättning ombestyr allt vad till begravning hör.

Att övervaka att ring- ning och klämtning sker

i behörig ordning.

874

Ehuru efter meddelade prejudikat klockaren i regel

endast har att övervaka, att ringning och, där sådan

ännu förekommer, klämtning1) genom vederbörande

sker i behörig ordning och på bestämda tider (se s. 73),

åligger det honom fortfarande i ett ej ringa antal försam- lingar, särskilt i Uppsala och Visby stift, att även verk- ställa dessa åtgärder. I många fall är detta emeller-

Att med eller utan er- sättning verkställa ring- ning eller klämtning.

291

1

tid ett särskilt åtagande mot ersättning utöver lönen

eller en förpliktelse förenad med innehav av viss jord

etc.2), och synes i över halva antalet fall klockarens

skyldighet vara begränsad till vissa hithörande ålig- ganden, vanligen klämtning, helgmåls- eller förstagångs- ringning, mycket växlande i olika församlingar. För

åtskilliga församlingar uppgives, att klockaren jämte

ringningen med eller utan ersättning ombesörjer torn- urets skötsel s).

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i kyrka

Biträde med sång

och orgelspelning.

(jfr s. 73 f., 82 f.).

Överallt åligger det vederbörande befattningshavare

att vid gudstjänsttillfällen i kyrkan biträda med sång

och, där orgelverk finnes, med orgelspelning. Härmed

avses närmast de i kyrkolagen och kyrkohandboken

upptagna gudstjänster, vid vilka psalmsång förekommer:

dels allmänna gudstjänster å sön- och helgdagar (ottesång,

högmässogudstjänst och aftonsång eller i deras

ställe anordnade gudstjänster i kyrka), dels veekogudstjänster

(veckopredikan, offentlig morgon- eller aftonbön,

husförhör och bibelförklaring i kyrkan m. m.), dels ock

särskilda gudstjänsttillfällen, såsom rättegångsgudstjänst

f) Efter kyrkolagen 12 kap. 3 § skulle klämtning äga rum var söckendag, morgon och afton, men

sedan genom lagen d. 26 mars 1909 församling fått rätt å kyrkostämma besluta, om och i vad mån

sådan klämtning icke skall äga rum, har den i ett flertal församlingar upphört.

J) Särskilt synas i Halland innehavare av annexhemman haft ringningsskyldighet i annexen, se t. ex.

Rolvstorp, Skrea, Steninge. I en del fall åligger viss ringnings- eller klämtningsskyldighet präst,

som innehar förutvarande klockarboställe, se Norrby och Harbo (Uppsala stift).

) Jfr s. 73,

12 — K lockar utredningen. AfU. 1.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Att före predikodag

eller före gudstjänsten

infinna sig hos pastor

för erhållande av kännedom

om vad vid

gudstjänsten skall förekomma.

Att tillse, att allt i

kyrkan är i behötrig

ordning för gudstjänsten

eller förrättningen,

samt att allt därefter

behörigen iordningställes.

Att uppbära böcker

och andra för gudstjänsten

erforderliga handlingar

från pastorsexpeditionen

till kyrkan samt

återställa dem till expeditionen.

''

Att å predikstolen

uppbära tacksägelser,

lysningar, kungörelser

360

846

297

469

--------------,-------- O O»

vissa invigningsgudstjänster etc. Men i regel synas befattningshavarna

även biträda vid andra för församlingen

av prästerskapet i kyrkan anordnade allmänna gudstjänster,

liksom ock vid förrättningar i kyrkan, i ett

flertal församlingar dock mot särskild ersättning, framför

allt till organisten, vid enskild förrättning, som ej

sker i samband med allmän gudstjänst eller å viss för

dylik förrättning bestämd tid (jfr s. 134 f.). I regel biträder

befattningshavaren även vid jordfästning å kyrkogård

omedelbart före eller efter allmän gudstjänst.

Efter de lämnade uppgifterna skulle väl i 360 distrikt

befattningshavaren före predikodag eller åtminstone,

på sätt i en del fall sker, före gudstjänsten

själv eller genom ombud infinna sig hos pastor för

erhållande av kännedom om vad vid gudstjänsten eller

förrättningen skall förekomma. I pastorat med flera

församlingar iakttages detta dock i regel endast av

klockaren i moderförsamlingen eller i annex(kapell)- församling med särskild präst. Av uppgifterna framgår

även, att i ett flertal av nämnda distrikt dessa

besök ej ske mera regelbundet och ofta allenast gälla

hämtande av psalmnumren, som av flera präster i

stället pläga sändas per post eller meddelas per telefon.

Där detta uppdrag ej fullgöres av klockaren eller,

på sätt i en del församlingar iakttages, av kyrkovärdarna,

synes det numera i allmänhet anses ingå bland

kyrkvaktarens åligganden.

I en del distrikt sker detta genom kyrkvaktaren

eller annan kyrkobetjänt, någon gång genom kyrkovärdarna,

men i över halva antalet distrikt (1259)

genom pastors egen försorg.

Där detta uppdrag ej anses åligga klockaren, fullgöres

det i en del distrikt genom kyrkovärdarna (i 86)

eller genom kyrkvaktare eller annan kyrkobetjäning,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

91

Uppdragets art

m. m., som från predikstolen

skola uppläsas.

Att uppsätta psalmnumren

å kyrkans nummertavlor.

Att mottaga kungörelser

o. dyl.

Att å dessa göra anteckning

om skedd uppläsning.

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

1437

864

147

men i allmänhet (i 1470 distrikt) uppbär pastor själv

dylika handlingar eller åtminstone de kungörelser, som

skola uppläsas efter gudstjänstens slut. Stundom iakttages,

att klockaren allenast före gudstjänsten upplägger

handlingarna på predikstolen.

Där detta uppdrag ej fullgöres av klockaren eller,

såsom i ett hundratal distrikt är fallet, av kyrkovärdarna,

verkställes det någon gång genom särskilda

nummeruppsättare men i regel genom kyrkvaktare

eller annan kyrkobetjäning, stundom på klockarens

bekostnad.

Företrädesvis är det enskilda eller kommunala kungörelser,

som mottagas av klockaren. Ofta ordnas det

så, att denne å kungörelse antecknar datum för uppläsningen,

som sedan underskrives av tjänstförrättande

präst, men i en del församlingar bestyrker klockaren

jämväl uppläsningen, särskilt av enskilda kungörelser,

och synes även i några församlingar förekomma, att

han verkställer uppläsning av vissa kungörelser.

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar utom kyrka

Att biträda vid gudstjänster

och andaktsstunder

(bibelförklaringar

o. dyl.) å annan

plats än i kyrka.

418

(jfr s. 74, 83 f.).

I allmänhet torde väl klockaren-organisten, där han

tillika är skollärare, sköta musiken vid andaktsstunder

(bibelförklaringar, husförhör o. dyl.), som hållas i den

skola, där han är anställd. I övrigt synes det, åtminstone

om andaktsstunderna ej hållas i omedelbar närhet till

kyrkan (i församlingshem etc.), mera vara att räkna

till undantagsfall, att biträde därvid med sång eller

orgelspel av pastor påkallas och av befattningshavaren

mer eller mindre frivilligt lämnas, där ej förbehåll därom

gjorts vid tillsättningen, föreskrift meddelats i instruktion

eller, på sätt i en del fall skett, särskild ersättning

därför bestämts. I allmänhet hållas dylika andaktsstunder

i skolhus, och synes för sådant fall det

vanligaste vara, att vederbörande lärare därvid sköter

musiken någon gång mot, men vanligen utan särskild

ersättning. Eljest uppehälles musiken av frivilliga

krafter, vanligen utan ersättning, eller av pastor.

Efter hand hava emellertid dessa gudstjänsttillfällen

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

|

ä annan plats än i kyrka, vilka ofta trätt i stället för

de i handboken föreskrivna gudstjänsterna1), fått en mera

officiell prägel, liksom ofta även en högtidligare form,

då efter myndighets förordnande eller frivilligt åtagande

i tillämpliga delar kyrkohandbokens bestämmelser för

högmässo- eller aftonsångsgudstjänst därvid följas.

Särskilt synas de nu pågående löneregleringarna för

prästerskapet härutinnan komma att medföra väsentliga

förändringar. I samband med dessa hava för_

ett stort antal pastorat bestämmelser meddelats, att

i den ordning domkapitlet efter förslag av kyrkoherden

bestämmer, gudstjänster eller andaktsstunder skola

hållas jämväl å andra platser än i pastoratets ordinarie

gudstjänstlokaler (kyrkor, kapell etc.), vanligen å från

dessa mera avlägset belägna ställen. Till en början voro

dessa bestämmelser så formulerade, att å dessa platser

skulle hållas allmän gudstjänst, men numera föreskrives

vanligen endast, att där skall hållas andaktsstund, allmän

gudstjänst eller annan [allmän] andaktsstund,

gudstjänst eller allmän andaktsstund etc. I allmänhet

har åtminstone ett minimiantal för sådana gudstjänster

eller andaktsstunder angivits, liksom oek platsen för

desamma bestämts, men i många fall föreskrives allenast,

att de skola hållas i den omfattning eller utsträckning,

domkapitlet bestämmer, eller i lämplig omfattning

efter domkapitlets beprövande, och är platsen

ofta ej bestämd, utan förordnas endast, att gudstjänsterna

etc. skola hållas å lämplig plats, å viss ort eller

å annan lämplig plats, å plats växlande efter omständigheterna

etc. Vanligen angives uttryckligen, att

gudstjänsterna eller andaktsstunderna skola hållas å

predikodag, men i åtskilliga fall har sådan begränsning

ej gjorts. I ett fall hade från början bestämts, * i

’) Genom särskilda lagbestämmelser har medgivits: enligt lagen d. 14 okt. 1898, att domkapitlet,

där omständigheterna därtill föranleda, äger förordna, att i stället för föreskrivna morgon- och aftonböner

i kyrkan andra offentliga andaktsstunder skola hållas å lämplig tid och plats, samt enligt

lagen d. 27 okt. 1903, att motsvarande utbyte må äga rum i stället för ottesångsgudstjänster i

städerna. Jfr lagen d. 16 mars 1912 ang. aftonsångsgudstjänsters utbytande i vissa fall mot andra

i kyrkan hållna offentliga gudstjänster. Ang. utvidgad frihet härutinnan, innefattande befogenhet

att i visst fall jämväl inställa ottesångs- eller aftonsångsgudstjänst, se K. M:ts prop. nr 370 till

1919 års riksdag.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

93

Uppdragets art

följande

distrikt

Anteckningar

Att biträda med sång

vid jordfästning, som

ej sker i kyrkans kor

eller å kyrkogård omedelbart

före eller efter

allmän gudstjänst.

2029

att gudstjänsterna skulle hållas å predikodag, men

förklarade K. M:t sedermera, att hinder ej mötte, att

vissa av dem finge förläggas till vardagar (Hammar).

I en del fall har särskilt tillagts, att pastoratat skall,

där sådant ej erbjudes av enskild, tillhandahålla lämplig

lokal (i skola eller annan byggnad) samt bekosta densammas

uppvärmning och städning, ävensom, där så erfordras,

belysning, men i regel hava närmare bestämmelser

därutinnan ej meddelats, liksom ej heller frågan

upptagits, huru kyrkomusiken vid dessa gudstjänster

och andaktsstunder skall uppehållas, utan torde man

hava utgått från, att de närmare anordningarna härom

skulle bliva beroende av domkapitlets förordnande och

församlingarnas offervillighet. Ännu hava dessa gudstjänster

etc. icke i så stor utsträckning trätt i tillämpning,

men synes, där så skett, vid desamma, som,

även där löneregleringsresolutionen föreskriver hållande

av allmän gudstjänst, merendels ej synas ske i fullständig

gudstjänstform, utan mera torde vara att likställa

med bibelförklaringar, klockarnas och organisternas

biträde i regel ej hava påkallats, vilket mången

gång skulle orsakat svårigheter på grund av de långa

avstånden, och lärer det jämväl endast vara i undantagsfall,

att åtminstone hittills särskild person anställts för

uppehållande av kyrkomusiken vid dessa gudstjänster

etc., eller att viss avlöning därför anvisats.

Vid jordfästning, som sker i kyrkans kor eller å

kyrkogård omedelbart före eller efter allmän gudstjänst

biträder, på sätt ovan nämnts, i allmänhet vederbörande

befattningshavare med sång, eventuellt orgelspel.

Ofta sker emellertid jordfästning, även där den äger

rum i kyrka, ej i kyrkans kor utan i vapenhus eller

annat förrum till kyrkan, på sätt fallet uppgivits vara

i ett sjuttiotal distrikt, eller i gravkapell eller å särskild,

ofta avlägset från kyrkan liggande begravningsplats.

Av de lämnade uppgifterna framgår väl att i

flertalet distrikt (2,029) sång förekommer vid jordfästning,

även där den ej sker i kyrkans kor eller å

kyrkogård omedelbart före eller efter slutad gudstjänst.

För 79 distrikt angives emellertid, att klockaren sjunger

endast, då lian därom särskilt anmodas, och synes

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Att biträda vid socken-

70

även eljest i många distrikt sång ej mera regelbundet

förekomma vid jordfästning, vartill anledningen nog i

flera fall berott på önskan att, där klockaren tillika är

skollärare, ej hindra skolarbetet. För några församlingar

uppgives, att sången vid jordfästning i stället ledes av

pastor eller kyrkovärd. Åtskilliga pastorer i församlingar,

där sång nu ej förekommer vid jordfästning, hava ut- talat önskvärdheten, att förändring härutinnan måtte ske.

För ett ej ringa antal fall har väl uppgivits, att

bud t. ex. nattvardsgång

i ålderdomshem.

klockaren biträder vid sockenbud, liksom även före- skrift därom upptagits i en del stiftsstadgar och in- struktioner. I den mån fråga ej är om nattvardsgång

i fattighus, ålderdomshem o. dyl., torde det dock en- dast vara i undantagsfall, som sådant biträde numera,

ifrågasältes av pastor.

Att biträda å pastorsexpeditionen:
Vissa

timmar varje

söckendag eller å bestämd

expeditionsdag.

Allenast vid särskilda

göromål eller tillfällen.

Beträffande pastorsexpeditionen in. m. (jfr s. 101 f.).

Endast för 55 församlingar eller pastorat, därav

flertalet i Stockholm och Göteborg, har uppgivits, att

55 klockaren biträder å pastorsexpeditionen var söckendag

eller å bestämd expeditionsdag 1). I en del fall synes

därmed emellertid endast avses, att klockaren å expeditionsdag

skall infinna sig för att taga kännedom om

förrättningar, som kunna åligga honom, eller att han,

samtidigt med att pastorsexpeditionen är öppen, viss

tid skall hålla egen klockarexpedition. I flera församlingar

föranledes hans närvaro å pastorsexpeditionen

allenast därav, att han är särskilt avlönat skrivbiträde,

och är det i allt fall, med undanlag för Stockholm

och Göteborg, endast ett fåtal församlingar, där pastor

av klockaren har avsevärd hjälp i sin civila arbetsbörda.

122 Väl har det uppgivits att, bortse"tt från biträde vid

förskrivning och mantalsskrivning samt vid nattvardsgästers

antecknande (härom se s. 95), i ytterligare

122 fall klockarna skulle biträda pastor å pastorsexpeditionen

vid särskilda göromål eller tillfällen, men

'') Fullständig förteckning har intagits under avdelningen

Biträde & pastorsexpeditionen, s. 106 f.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

95

Uppdragets art

Att biträda pastor vid

husförhör, förskrivning,

mantalsskrivning o. dyl.

Att biträda vid anteckning

av nattvardsgäster:
I

kyrkan i sammanhang

med gudstjänst

Vid andra tillfällen

I Vid införande i kommunionbok.

Att biträda vid kollekters

insamlande och

inräkning.

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

280

1449

1199

1089

915

framgår av de lämnade uppgifterna, att i många av

dessa fall sådant biträde endast lämnas frivilligt, ytterst

sällan, i brådskande tider, vid sjukdom eller förhinder

för pastor, samt att det ofta är begränsat till allenast

vissa extra-ordinarie arbeten, som stå i samband särskilt

med mantalsskrivningarna (kollationering av mantalslängd)

eller statistiken (avskrift för folkräkningen

av församlingsbok), framför allt, då det gäller lärare,

med skolstatistiken, t. ex. upprättande av förteckning

över skolpliktiga barn. Någon gång synes endast avses,

att klockare i annexförsamling för befordran till pastor

plägar mottaga vissa anmälningar. Anmärkningsvärt

är, att av dessa 122 fall nära hälften avse församlingar,

där klockartjänsten är förenad med folkskollärartjänst.

Enligt de av pastorsämbetena lämnade uppgifter

skulle väl i 280 fall klockaren biträda vid husförhör,

förskrivning, mantalsskrivning o. dyl. Bortser man

från de fall, då klockarens biträde allenast består i

ledande av sången eller orgelspel vid husförhör, som

särskilt i vissa trakter hållas i kyrkan, synes det vara

ett jämförelsevis ringa antal församlingar, där prästerskapet

i sitt arbete för mantalsskrivningens civila del

erhåller hjälp från klockarens sida. Där sådan hjälp

lämnas, är den emellertid i en del fall ganska omfattande.

Så uppgives i ett fall, att klockaren biträder

en månad 3 å 4 timmar dagligen (Lund), i ett annat

3 veckor 2 timmar om dagen (Ystad).

I en del av dessa 1,449 distrikt lämnas dock biträde

vid anteckning av nattvardsgäster ej mera regelbundet,

och synes även i åtskilliga församlingar dylika

anteckningar och förande av kommunionlängd alltmera

hava kommit ur bruk, sedan genom lagen d. 18 mars

1910 förklarats att vid offentlig nattvardsgång den,

som underlåtit anmäla sig till deltagande däri, ej av

sådan grund må anses obehörig att komma i åtnjutande

av sakramentet. Stundom utgår särskild ersättning

för förande av kommunionlängd.

För en del distrikt har särskilt framhållits, att

klockaren biträder vid insamlandet av kollekter, även

där insamlingen verkställes med håv. I allmänhet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Tjänståligganden.

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Uppdragets art

Att biträda vid uppbörd

av avgifter för sådant

begagnande av kyrkans

tillhörigheter, varför

särskild avgift är

fastställd, gåvor till de

fattiga etc.

Att verkställa kallelser

av personer inom

församlingen till inställelse

inför pastor eller

kyrko- och skolråd.

Att biträda vid kyrkooch

skolrådssammanträden

och kyrkostämmor.

Att meddela undervisning

i sång:

Åt nattvardsbarn, med

eller utan särskild ersättning.

560

71

45

torde dock åtgärderna för insamlingen numera åligga

kyrkvaktaren och klockaren biträda allenast med inräkningen

och redovisningen samt kollekters införande

i kollektbok (jfr s. 58 not 1). I åtskilliga församlingar

har klockaren jämväl att sörja för upprättande av förteckning

över beviljade kollekter och deras pålysning.

Ofta är klockarens uppdrag begränsat till vissa slag

av hithörande avgifter, särskilt avgifter för gravar,

likvagn, ringklockor o. dyl. I en del stadsförsamlingar,

där klockaren erhållit en kyrkofogdes ställning, har

han emellertid härutinnan fått synnerligen omfattande

uppgifter, och biträder han stundom även med vissa

utbetalningar, t. ex. av löner, pensioner etc.

Även där det uppgivits, att klockaren har att biträda

med dylika kallelser, synes hans hjälp numera endast

undantagsvis tagas i anspråk härutinnan, utan anlitas

härför i regel kronobetjäningen. Stundom anlitas

klockaren även för kallelser till kyrko- eller skolrådssammanträden.

Företrädesvis tages sådant biträde i anspråk i större

stadsförsamlingar.

Beträffande undervisning i sång

240

(jfr s. 75 f., 80 f.).

Av de lämnade uppgifterna framgår, att där undervisning

i sång lämnas åt nattvardsbarn, detta i ett

stort antal fall, där ej bestämd föreskrift därom intagits

i instruktion eller särskild ersättning utgår, ej

sker mera regelbundet eller är inskränkt allenast till

ett fåtal timmar. I en del fall utgår för sång åt nattvardsbarn

särskild ersättning, vanligen utöver lönen men

inriJlrnnH i Hpiiiiii: o kr. i ett fall, 15 i ett,

25—50 i 4, 50—100 i 4, 100 i 5, 150 i 2, 200 i ett,

250 i ett. I 3 fall utgår ersättning gemensamt för

undervisning i sång åt nattvardsbarn och för ledning

av kyrkokör (100, 100 och 300 kr.), i 6 gemensamt

för sång åt nattvards- och skolbarn (60, 150, 160,

200, 300 och 500 kr.), i ett fall 300 kr. gemensamt

för sång åt nattvards- och skolbarn samt ledning av

kyrkokör. I ett par fall är arvodet bestämt per timma.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

97

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

Åt andra folkskolebarn

än från egen skola,

med eller utan särskild

ersättning.

Att med eller utan

särskild ersättning leda

kyrkokör.

63

889

I över halva antalet fall utgår för skolsång särskild

ersättning, vanligen utöver lönen, men någon gång

inräknad i denna: 10 kr. i ett fall, 25—50 i 4, 50

—75 i 3, 75—100 i 4, 100—150 i 12, 150—200 i 3,

200—300 i 3, 300 i 2 och 400 i 3. Någon gång utgår

ersättning per timma, i ett fall betald av läraren.

Om de fall, då ersättning utgår gemensamt härför samt

för sång med nattvardsbarn och ledning av kyrkokör, se

under nattvardsbarn. I några församlingar avser undervisningen

endast barn, som skola biträda vid gudstjänsten.

Efter de lämnade uppgifterna skulle väl kyrkokärlfinnas

i 889 distrikt, i allmänhet, där ej särskild

kantor (körledare) är anställd, ledda av klockaren eller

organisten, någon gång av annan person, men synes

flertalet av dessa kyrkokörer, på sätt uppgivits i 356

fall, allenast vara av mera tillfällig natur, ofta endast

inövade för uppträdande vid visst eller vissa högtidligare

tillfällen. I en del fall är det enskilda, av

klockaren ledda sångföreningar, som tillfälligtvis biträda

i kyrkan. I åtskilliga församlingar utgöres kören

allenast av ett större eller mindre antal skol- eller

nattvardsbarn (i en församling 4—5 röstbegåvade barn).

För flera fall uppgives, att klockaren frivilligt leder

kören. I en del fall utgår till körledaren särskild ersättning,

vanligen utöver lönen, men stundom inräknad i

denna. Denna ersättning, som någon gång utgår från

enskild person eller fond, utgör lägre än 25 kr. i 5

fall, 25—50 i 9, 50—75 i 22, 75—100 i 3, 100

—150 i 22, 150—200 i 5, 200—300 i 3, 300—

400 i 2 samt 400 i ett. Om de fall, då ersättning utgår

gemensamt för ledande av kyrkokör samt för undervisning

i sång åt nattvards- och skolbarn, se under

nattvardsbarn. Någon gång får körledaren ersättning

i form av kollekt. Ofta har personlig löneförbättring

beviljats med villkor om ledande av kyrkokör. I en

del fall är ersättningen bestämd gemensamt för körledaren

och kören (så fördelas i en församling 150

kr. lika mellan körledaren och 14 körmedlemmar). För

flera församlingar uppgives, att kyrkokör funnits men

upphört, eller att, oaktat ersättning beviljats, kyrkokör

ej kommit till stånd, antingen av bristande intresse

13 — Klockarutrcdningen. Afd. 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande

antal

distrikt

Anteckningar

(ortens ungdom har ej velat underkasta sig besväret),

eller emedan avlöningen ansetts för låg. För en för- samling, där anslag beviljats med 40 kr., har pastor

uttalat, att anslaget borde höjas till 250—300 kr.

Anmärkningsvärt är, att i ett så stort antal fall (530)

kyrkokör åtminstone av skolbarn finnes, där klockar- befattningen är förenad med skollärarbefattning, samt

att å andra sidan kyrkokör saknas eller är av mera

tillfällig natur i så många församlingar med särskild,

ofta relativt högt avlönad klockare.

Sammanfattning, antalet tjänstgöringstimmar å vardag.

Av de sålunda av pastorsämbetena år 1916, efter samråd med vederbörande

befattningshavare, lämnade uppgifter framgår, att dessa senare i

synnerligt stor omfattning upphört fullgöra sådana uppdrag, som lämpligen

ansetts kunna verkställas av den lägre kyrkobetjäningen, de s. k. drängsysslorna.

I samband därmed har man på sina håll sökt, på sätt redan anmärkts

vid behandlingen av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna,

utveckla sådana grenar av befattningshavarens verksamhet, som för

kyrkan hava större betydelse och framför allt i större församlingar ansetts

kunna bidraga att lätta kyrkorådens, kyrkovärdarnas eller'' prästerskapets

arbetsbörda. I sistnämnda avseende må särskilt erinras om beredande av

möjlighet för klockaren att i större utsträckning biträda å pastorsexpeditionen,

klockares anställning såsom särskilt avlönat skrivbiträde, klockarbefattningars

i större städer förvandling till kyrkofogdebefattningar, etc. Framför allt

ligga dessa utvidgningar dock på sångens och kyrkomusikens områden:

undervisning i sång åt nattvards- och skolbarn, ledning av kyrkokör, etc.

Men i flertalet fall har minskningen i befattningshavarens s. k. drängsysslor

ej varit åtföljd av någon utvidgning av hans tjänstgöring på annat

sätt, utan, i den mån hans uppdrag ej övertagits av den lägre kyrkobetjäningen,

skett genom ökandet av kyrkorådens, kyrkovärdarnas och

prästerskapets arbetsbörda. Detta kan ju sägas hava varit en nödvändig

utvecklingsgång, där befattningen förenats med skollärarbefattning, då i

regel skolläraren på vardagarna varit hindrad i avsevärd omfattning ägna

s. 99 Kontrollera mot PDF

Enligt år 1916 lämnade uppgifter. 99

sig åt klockarsysslan och lönen oftast ej varit tillräcklig för avlönande av i

folkskolestadgan avsett biträde 1), men samma utvecklingsgång har gjort sig

gällande även beträffande många självständiga klockarbefattningar, där lönen

varit så stor, att den väsentligen överstigit arbetet allenast på sönoch

helgdagar. Om man bortser från befattningshavarna i våra större

städer, kan man säga, att i det hela beträffande arbetsprestationerna på

vardagarna ej förefinnes så stor skillnad mellan de självständiga befattningarna

och de, som äro förenade med skollärarbefattning. Mången gång

utfaller en jämförelse till dessa senares förmån.

Detta framgår även av de svar, som lämnats på frågan, huru många

timmar klockarens, organistens eller kantorns (kyrkosångarens) till vardagar

förlagda sysselsättningar för församlingens räkning ungefärligen kunna kräva

i varje, vecka, i medeltal räknat. Enligt vad tab. K utvisar, bär för 247

befattningshavare av 2,079 lämnats svaret 0 (ingå), med tillägg i åtskilliga

fall av ett flertal nollor (ej eu minut), för 510 ej nämnvärd tid, för 156

mindre än x/i timma per vecka, för 403 x/i—1 timma, för 387 1—2

timmar, för 273 2—6 timmar och endast för 96 6 timmar i veckan (1

timma var söckendag) eller därutöver.

Aven om man för de befattningshavare, som äro organister, tager

hänsyn till den tid, som erfordras för orgelns stämning och vård samt för

beredelse till gudstjänsterna, vartill endast undantagits hänsyn lärer hava

tagits vid svarens meddelande, är det allenast ett jämförelsevis mindre antal

befattningshavare, vilkas arbetstid å vardagar till fullo tages i anspråk för

församlingarnas räkning, och för flertalet befattningshavare är tjänstgöringen

å vardagar såsom klockare i regel helt obetydlig. Särskilt gäller detta ett

flertal av de befattningshavare, som i tab. K upptagits i kolumnen »mindre

än x/i timma». För ej så få av dessa har tjänstgöringstiden uppgivits omfatta

752 timma, några få minuter, eu bråkdel av en timma eller i allt

fall ej mera än högst en eller ett par timmar på året. I kolumnen för »ej

nämnvärd tjänstgöring» torde nog vara inbegripen en och annan befattningshavare,

som å vardagar tjänstgör vid ett ej obetydligt antal gudstjänsttillfällen

eller förrättningar (passions- och tingspredikningar, nattvardsgångar,

1 Redan i andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande nr 20 vid 1869 års riksdag uttalades:

»Klockarens och organistens tjänstgöring är huvudsakligen inskränkt till församlingens gudstjänsttimmar,

då skolan vilar. Den uppassning av klockaren, som kan ifrågakomma, under det att han

sitter vid orgeln, kan utan olägenhet bestridas av kyrkvaktaren, och skolan behöver ej lida av klockarens

tjänst utom kyrkan, emedan de bestyr, som då åligga honom, kunna av en för skolan intresserad

pastor och församling lätt undvaras, såsom fallet är, där tjänsterna förenats. Åtminstone behöva

dessa bestyr icke inkräkta på skoltimmarna.»

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Tjänståligganden.

gudstjänster, husförhör, bibelförklaringar, konfirmationer, begravningar, vigslar

etc.), men för flertalet torde tjänstgöringstiden, på sätt ock i många

fall angivits, hava varit så liten, att den ej kunnat angivas eller beräknas,

åtminstone ej i timmar. Ofta understrykes, att tjänstgöringen är högst obetydlig,

ytterst ringa, minimal, så gott som ingen, ej något att tala om, av

tillfällig art etc., och där uppgift lämnats å de gudstjänsttillfällen eller förrättningar,

vid vilka befattningshavaren har att biträda å vardag, framgår,

att dessa i regel äro mycket fåtaliga. För ett stort antal befattningshavare

uppgives, att de ej å vardagar hava annan tjänstgöring än begravning och

anteckning av nattvardsgäster. A andra sidan har emellertid framhållits,

att, ehuru klockarens tjänstgöring å vardagar ej kan räknas i timmar, man

dock fordrar, att han nästan dagligen skall vara till hands.

Vid ovan uppgivna förhållanden är det, särskilt om man, med bortseende

från orgelspelningen och sången, allenast tager hänsyn till klockarens

övriga göromål, ej ägnat att väcka förvåning, att i så mänga av svåren

framhållits, att klockarsysslan i sitt nuvarande skick är en i det hela

onödig befattning, vars åligganden också faktiskt redan nu på många ställen

fullgöras av kyrkvaktmästaren eller av denne samt pastor och kyrkovärdar.

För en församling uppgives, att klockarbefattningen varit vakant men att

ingen därigenom fått ökat arbete eller saknat tjänstinnehavaren.

De uttalanden, som sålunda gjorts, äro tydligen icke avsedda att vara

en anmärkning mot de nuvarande befattningshavarna utan fastmera däremot,

att lagstiftningen ej i tid tillsett att, på samma gång klockaren faktiskt

befriats från så många s. k. drängsysslor, för honom beretts annan, för

hans utbildning bättre passande sysselsättning, särskilt i de fall där befattningen

ej förenats med skollärareänst och avlöningen varit av den storlek,

att den kunnat anses motsvara arbete i större omfattning även på vardagar.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

101

Biträde å pastorsexpeditionen1).

I ett kungl. brev d. 16 juni 1813 stadgades: »1) Prästerskapet

skall i allmänhet, så vitt görligt är, vara befriat från all annan befattning

med värdsliga mål än att däruti meddela de upplysningar och betyg,

som av det kunna begäras och på dess ämbete ankomma. 2) I händelse

frågor uppkomma rörande nya ämbetsskyldigheter för prästerskapet i världsliga

mål, skola konsistorierna bliva hörda i avseende på möjligheten för

prästerskapet att dem verkställa, samt deras sannolika inflytande på själavården

och lärarnes förhållande till sina församlingar». D. 28 maj 1830

försäkrade K. M:t ock prästerskapet, att det fortfarande kunde trygga sig

vid vad ovanberörda kungl. brev innehölle.

Utan avseende härå och å de framställningar, som vid upprepade tillfäilen

gjorts från kyrkomötets sida, har utvecklingen medfört, att prästerskapet

vid sidan om sin rent prästerliga verksamhet i allt större utsträckning

fått civila uppgifter för det allmännas räkning, och har denna utveckling

fortgått även efter den nya prästlöneregleringslagens tillkomst.

Till belysning av omfattningen av de skrivgöromål, som ålågo prästerskapet,

lämnade vid 1915 års kyrkomöte första tillfälliga utskottet följande

redogörelse:

»I första rummet har prästerskapet att föra kyrkoböckerna, nämligen församlinosbok,

bok över obefintliga, födelse- och dopbok, vigselbok, död- och begravningsbok, in- och

utflyttningsbok, förteckning över konfirmander samt dessutom förteckning över skolpliktiga

barn, ofta innefattande ganska besvärlig redogörelse för vilken undervisning vart och ett

av dessa erhållit m. m. I sammanhang med denna kyrkobokföring står''prästerskapets

skyldighet att utfärda betyg och attester av mångfaldigt olika slag.

Till dessa göromål, som av ålder ålegat prästerskapet, komma numera en mängd

andra expeditionsgöromål. Bland dem, som regelbundet återkomma, må här nämnas

följande:

1) för varje månad: anmälningslista rörande under månaden in- och utfivttade

värnpliktiga; utdrag ur dödbok;

'') Jfr s. 80, 94, Avd. 2 s. 111.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Biträde å pastorsexpeditionen.

2) i januari:

dödsfallsuppgifter för föregående kvartal; utdrag ur ministerialböckerna; förteckning

över i skolåldern ingående barn; uppgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning,

till folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt till småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;

tilläggslista till mantalslängden jämte den s. k. särskilda längden;

granskning och påteckning av inskrivningslistan; utflyttningslista rörande värnpliktiga;

granskning av förteckning över vaccinerade samt anteckningar i församlingsboken

härom; uppgift å sinnessjuka och idioter; ansökning om statsbidrag för lärarpersonal

vid folkskolorna; avkortningsbevis till kronofogden; uppgift till hälsovårdsnämnd om

under föregående år födda och döda samt folkmängd d. 31 dec. sistlidet år;

3) i februari:

uppgift till folkskolinspektör om skolornas öppnande; ansökning om statsbidrag

till folk- och skolbibliotek; upprättande av inskrivningstilläggslista; utdrag ur födelse-,

och dopbok, lysnings- och vigselbok ävensom summarisk redogörelse för folkmängd (till

statistiska centralbyrån); förteckning över dövstumma och blinda; uppgift till lärarpersonalens

och kyrkobetjäningens taxering;

4) i mars:

granskning av mantalslängd med dithörande handlingar och dess jämförande med

församlingsböckerna, varjämte särskild förteckning uppgöres över anmärkningar;

5) i april:

förteckning över inflyttade skolpliktiga barn i vissa städer; ansökning om

anslag från landsting till undervisning i slöjd; ansökning om ersättning för dissenters befrielse

från deltagande i kyrkliga utgifter; dödsfallsuppgifter för föregående kvartal;

6) i maj:

förteckning över -skolpliktiga barn i vissa städer; ansökning om statsbidrag till

folk- och småskolor, fortsättningsskolor och högre folkskolor; vissa utdrag ur födelseoch

dopbok;

7) i juni:

förteckning över gratialister;

8) i juli:

dödsfallsuppgifter för föregående kvartal, samt utdrag ur ministerialböckerna; sammandrag

av kyrkans och skolans räkenskaper; skolrådets uppgifter Litt. B angående

folkskolundervisningen och granskning av lärarnas uppgifter Litt. A;

9) i augusti:

uppgift till folkskolinspektören angående skolornas början; komplettering av kyrkans

inventarieförteckning;

10) i september:

förslag till utgifts- och inkomststat för kyrka och skola;

11) i oktober:

förteckning över inflyttade skolpliktiga barn i vissa städer; dödsfallsuppgifter för

föregående kvartal;

12) i november:

förskrivningar för mantalsskrivningar; förteckning över pensionärer; ansökning om

statsbidrag till populärvetenskapliga föreläsningar; ansökning om statsbidrag till barnavårdsnämnd;

deltagande i mantalsskrivning; granskning av röstlängd;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

103

13) i december:

förteckning över gratialister; ansökning om statsbidrag för undervisning i slöjd, för

sjuk lärares vikarie, för undervisning i huslig ekonomi m. m.

Till ovannämnda regelbundet återkommande skrivgöromål kommer besvarandet av

förfrågningar för statistiskt ändamål eller för särskilda utredningar.

Vart femte år skall för folkräkningen hela församlingsboken (med undantag av

några kolumner) avskrivas. Ungefär vart tionde år eller ännu oftare behöva församlingsböckerna

omskrivas.

Vidare bör nämnas, att pastor har att föra eller åtminstone ansvara för kyrkostämmosamt

kyrkoråds- och skolrådsprotokollen, i många församlingar för barnavårdsnämnds

protokoll och, där särskild biblioteksnämnd icke finnes, jämväl för biblioteksstyrelsens

protokoll.»

Särskilt erinrades om den ökning i prästerskapets civila arbetsbörda, som efter

prästlöneregleringslagens ikraftträdande skett genom lagen om allmän pensionsförsäkring

och de nya inskrivningsförfattningarnax).

Bland de civila uppgifter, som i större församlingar ansetts särskilt

betungande för prästerskapet, hava huvudsakligen framhållits: församlingsbokens

omskrivning i allmänhet vart tionde år, de talrika utdrag ur och

undersökningar i församlingsböckerna, som för civila ändamål påkallas,

vissa statistiska uppgifter, framförallt avskrift vart femte år av flertalet

kolumner i församlingsboken, mantalsskrivningen samt de densamma föregående

och efterföljande åtgärderna (församlingsbokens rättande och komplettering

vid husförhör och förskrivning, mantalslängdens jämförelse med

församlingsboken etc.)

Då det gällt att härvid för prästerskapet erhålla erforderligt biträde,

har i första hand satts i fråga, i vad mån sådant biträde skulle kunna

erhållas av prästens medhjälpare i annat, klockaren.

Efter kyrkolagen skall klockaren vara prästerskapet vid handen, när

det befalles, i kyrkotjänst. I flera av stiftsstadgarna föreskrives likaledes,

att klockaren skall inställa sig hos pastor, så ofta han å tjänstens vägnar

påkallas. Särskilt framhålles för Karlstads stift, att därest klockarens biträde

äskas, lian skall gå vederbörande prästerskap tillhanda uti allt vad

till församlingens vård och tjänst hör samt genast efterkomma kallelse och l

l) Härmed kan jämföras den detaljerade redogörelse, dissentersskattekommittén i sitt d. 29 aug.

1907 angivna utlåtande och förslag (s. 146 f.) lämnade angående prästerskapets borgerliga bestyr. I

samband härmed framhöll kommittén, att om man tänkte sig dessa bestyr överflyttade från prästerskapet

till andra, särskilt avlönade personer, det knappast kunde antagas, att dylika tjänstemän i tillräckligt

antal och med erforderlig utbildning för göromålens förrättande skulle kunna anställas för

hälften av den summa, vartill församlingarnas lagbestämda och frivilliga avgifter till prästerskapets

avlöning uppginge för ecklesiastikåret 1896—97, av kommittén beräknade till 6,647,039 kr. 34 öre.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Biträde å pastorsexpeditionen.

ofördröjligen verkställa mottagna uppdrag. Bland de uppdrag, som i stadgarna

särskilt uppräknas, förekomma väl en del, som avse att lätta pastors

arbete å expeditionen, t. ex. att hålla i ordning allmänna författningar,

cirkulär och kungörelser samt sörja för deras inbindning, att biträda vid

anteckning av nattvardsgäster och förande av kommunionlängd ävensom

vid pålysande av kollektör och upprättande av förteckningar över dessa,

att uppsätta tacksägelser för avlidna och lysningar, att verkställa vissa

kallelser etc. Men innehålla icke vare sig kyrkolagen eller flertalet stiftsstadgar

några bestämmelser, som mera direkt avse klockarens biträde vid

den del av pastorsexpeditionen, som ej ansetts hänförlig till kyrkotjänst i

inskränkt mening. Endast i den ännu ej laga kraft vunna instruktionen

för klockare i Lunds stift av år 1907 har uttrycklig bestämmelse intagits,

att klockaren skall gå pastor till hända vid förskrivning ävensom enligt

med pastor gjord överenskommelse vid pastorsexpeditionen.

I det hela torde man ock kunna säga, att tidigare något mera allmänt

behov av klockarens biträde härutinnan ej förefunnits, men sedan

efter hand prästens civila arbetsbörda ökats, har enligt praxis eller instruktioner

för särskilda församlingar klockaren härför i ett flertal församlingar

kommit att i större eller mindre utsträckning tagas i anspråk.

Av de ovan lämnade uppgifterna *) framgår, att klockaren tjänstgör

å pastorsexpeditionen: i 55 distrikt vissa timmar varje söckendag eller å

bestämd expeditionsdag, i 122 distrikt allenast vid särskilda göromål eller

tillfällen samt i 280 vid husförhör, förskrivning, mantalsskrivning o. dyl.

Yad husförhör, förskrivning och mantalsskrivning angår, har emellertid

redan förut erinrats, att, om än, där klockarens hjälp lämnas, den i en

del fall är ganska omfattande, det dock, om man bortser från de fall, då

klockarens biträde allenast består i ledande av sången eller orgelspelning

vid husförhör, endast synes vara ett jämförelsevis ringa antal församlingar,

där prästerskapet i sitt arbete för mantalsskrivningens civila del erhåller

hjälp från klockarens sida. Yad de 122 fall angår, då klockaren biträder

pastor å pastorsexpeditionen vid särskilda göromål och tillfällen, har likaledes

framhållits, att i många av dessa fall sådant biträde endast lämnas

frivilligt, ytterst sällan, i brådskande tider, vid sjukdom eller förhinder

för pastor samt att det ofta är begränsat till allenast vissa extra-ordinarie

arbeten, som stå i samband särskilt med mantalsskrivningen (kollationering

av mantalslängd) eller statistiken (avskrift av församlingsbok), framförallt,

då det gäller lärare, med skolstatistiken.

*) Se s. 80, 94 f.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Biträde å pastorsexpeditionen.

Något mera stadigvarande biträde från klockarens sida skulle sålunda

endast förekomma i de 55 distrikt, där klockaren uppgivits tjänstgöra å

pastorsexpeditionen vissa timmar varje söckendag eller å bestämd expeditionsdag.

1) En närmare granskning av dessa fall torde emellertid utvisa, att

den hjälp, som därvid lämnas pastor i hans civila arbetsbörda, ej är så

väsentlig.

) I en till Domk. i Lund ingiven skrift anmälde v. pastorn i Norra Akarps och Vittsjö församlingars

pastorat A. Nilsson, att klockaren i nämnda församlingar J. N. Möllander vägrat honom

behövlig hjälp vid arbete å församlingarnas pastorsexpedition och anhöll tillika — under meddelande

att den hjälp klaganden dittills lämnat bestått i att föra kommunionlängderna, att, när så behövts, avsknva

församlingsboken för endera av församlingarna samt att vid folkräkningen lämna avskrift av

sådan bok till statistiska centralbyrån — att Möllander måtte förständigas att i denna del fullgöra

aijla ,a i?riallden. Möllander erinrade med anledning därav bl. a., att den hjälp, han dittills lämnat,

utförts. icke a tjänstens vägnar utan av personlig välvilja samt att han icke hade sig bekant någon

förordning eller något för honom gällande stadgande, som medförde skyldighet för honom att i egenskap

av klockare tjänstgöra såsom skrivbiträde åt pastor. Vid ledigförklarandet av tjänsten hade icke

heller nämnts något om expeditionsgöromål åt pastor. Genom utslag d. 26 april 1911 utlät sig

emellertid Domk., att då det enligt 24 kap. 32 § kyrkolagen tillkomme klockare att biträda prästers*M,

et .i .sockenbud och annan kyrkotjänst och det enligt § 4 i den av domkapitlet d. 6 febr. 1907

utfärdade instruktionen för klockare i Lunds stift, vilken instruktion visserligen blivit överklagad

men ej av K. M:t upphävd, ålåge klockare att, utöver dylik där närmare angiven kyrkotjänst, enligt

med pastor gjord överenskommelse gå pastor tillhanda vid pastorsexpeditionen samt på grund av vad

handlingarna, mnehölle överenskommelse härutinnan under en längre följd av år måste anses hava

v.ai?*\ gällande mellan pastor och Möllander, och denna överenskommelse ej kunde av den senare ensidigt

brytas, Domk. prövade skäligt ålägga Möllander att i samma omfattning som hittills biträda

vid pastorsexpeditionen, dock att skyldighet för honom ej förefunnes att i pastors ställe tjänstgöra vid

mantalsskrivningar. Häröver har num. avlidne Möllander hos K. M:t anfört besvär, som ännu ärö på

provning, beroende. Han hade däri bl. a. framhållit, att de borgerliga expeditionsgöromål, som ålåge

pastor, ej kunde hänföras till kyrkotjänst, samt att någon överenskommelse mellan honom och pastor

om biträde ej träffats.

14 — Klockar utredningen. Afd. 1.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Biträde å ''pastorsexpeditionen.

I följande pastorat eller församlingar biträder klockaren, med eller utan

föreskrift i särskild instruktion, å pastor sexpeditmxen varje söckendag eller

å bestämd expeditionsdag.

Pastorat eller församling

Befattnin- gens art,

avlön:s

belopp

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

1

Uppsala stift:

Uppsala domkyrkoförs.

•

Kl.

Efter instr. åligger det klockaren bl. a. »att tjänst-1

(2800)

göra som första skrivbiträde å pastorsexpeditionen i

enlighet med de föreskrifter, som kunna av kyrkorådet

utfärdas, samt i övrigt efter de närmare anvisningar, i

som av pastor meddelas; att för varje söndag i enlig-;

het med dödboken upprätta tacksägelselista för avlidna; j

att på pastors anmodan biträda vid utbetalningar av

barnhusmedel, änkehjälp, pensioner och andra under- stödsmedel». ■ j

Gävle Heliga Trefaldig-

Kl.

Högst 4 t. var söckend. (biträder f. n. endast med

j hets förs.

(3500)

statistiska uppgifter och utdrag till statistiska central- j

byrån).

Bollnäs förs.

Kl. + o.

Efter instr. skall klockaren »varje lördag, då pastors-

(1800)

expeditionen hålles öppen, där infinna sig för att taga

del av de till nästpåföljande vecka utsatta begravningar»

Linköpings stift:

(jfr tab. M).

Linköpings domkyrko-

Kl. + k.

Var lördag.

förs.

(1500)

Tillika skrivbiträde med 1000 kr. årligt arvode. j

Norrköpings St. Olai

O. + k.

förs.

(2600)

Skänninge past.

Kl. + o.

(1200)

Exp.-dagar.

Strängnäs stift:

Tager emot anmälningar om dödsfall å pastorsexpe-

Katrineholms stad.

Kl.

(300)

ditionen 3 dagar i veckan.

Södertälje past.

Kl. + o.

Sköter dödboken och expeditionen för kyrkogårdarna

(3500)

10—11.30 söckend.

Eskilstuna past.

Kl.

Ombesörjer var dag posten, för vaccinationslängd

(2000)

och biträder vid undersökning av och anteckning å

debetsedlar och böteshandlingar.

Västerås stift:

Lördags f. m. Efter instr. skall klockaren för läm-

Köpings past.

Kl. + o.

j (2034)

1

nande av visst föreskrivet biträde vara beredd på

pastors tillsägelse, om nödigt blir, tjänstgöra å pastors-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

107

Pastorat eller församling

Befattnin

gens art,

avlön:s

belopp

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

Lindesbergs past.

expeditionens lokal varje lördagsförmiddag. Vissa dagar

på bestämda tider, som i samråd med pastor utsättas,

skall han hålla sin expedition öppen för allmänheten.

För ökat biträde vid förskrivningar har klockaren sär- skilt arvode. För ledning av kyrkokör har minskning

medgivits i expeditionsgöromålen.

Kl. + o.

(2630)

2 t. 3 exp.-dagar i veckan. Av lönen beräknas där- för 300 kr.

Nora past.

Kl. + o.

(1700)

Efter instr. skall klockaren för lämnande av visst

föreskrivet biträde vara beredd att, om nödigt blir,

tjänstgöra å pastorsexpeditionens lokal var lördags för- middag. Besöker expeditionen å exp.-tid.

Fall! Kristine förs.

Kl. + o.

(2800)

Håller fred. 12—1 klockarexpedition.

Stora Kopparbergs förs.

Kl. + o.

(1850)

» » » »

Växjö stift:

Växjö past.

|

Kl. + k.

(1480)

Var söckend. kl. 10—11. Enligt instr. har klockaren

bl. a. »att infinna sig på pastorsexpeditionen varje

dag å den tid, då denna är för allmänheten öppen,

samt vara behjälplig i handhavandet av de till kyrko- bokföringen hörande böcker och i vården om pastors- arkivet, att efter prästerskapets anvisning biträda vid

expeditionsgöromålen, att vara tillstädes på alla hus- förhör och tillse, att de nödiga församlingsböckerna där- vid äro tillgängliga, att biträda med skrivning samt att

vara närvarande och biträda vid mantalsskrivningarna».

Jönköpings past.

Kl. + k.

iÖiaförs.

(2500)

År tillika kvrkoskrivare med arvode ingående i klockar- lönen. Efter instr. har han »att inställa sig å pastors- expeditionen, så ofta hans närvaro där påkallas, för att

under pastors ledning och kontroll biträda med skriv- göromål».

Oskarshamns förs.

Kl. + o.

(1000)

Är tillika skrivbiträde mot arvode av 600 kr. och

tjänstgöring var söckend.

Lunds stift:

Malmö St. Petri förs.

0. +k.

(2700)

Organisten erlägger 5 kr. i mån. till skrivbiträdet

i pastorsexpeditionen för utförande av de honom där

åliggande göromål.

Malmö Karoli »

Kl. + o.

(2400)

Upprättar lord. kungörelse om lysningar och döds- fall, utskriver var månad lista över dödsfall till magi- straten.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling

Befattnin- gens art,

sylön :s

belopp

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

Malmö St. Pauli förs.

Kl. + O.

(2700)

Upprättar kungörelse om lysningar och dödsfall samt

kyrkliga tillkännagivanden.

Malmö St. Johannes

Kl. + o.

Lord. kl. 11—1 (upprättar kungörelse om lysningar

förs.

(2700) |

och dödsfall).

Lunds past.

i

Kl. + k. |

(3200) |

Tjänstgör vissa timmar var söckend. Efter instr.

har han »att, så vitt hans övriga tjänstgöring tillåter,

å pastorsexpeditionen biträda prästerskapet, i all syn- nerhet vid de s. k. kvrkoskrivningarna och vid verk- ställandet av de årliga utdragen ur ministerial- samt

in- och utflyttningsböckerna». Är tillika kyrkoskrivare

med arvode av 600 kr.

Ystads förs.

Kl. + o.

(2900)

Inför dag före helgd, nödiga uppgifter i äktenskaps- och mässlvsningsboken (c:a Va t.) samt upprättar vid

månadens slut utdrag ur ministerialböckerna (c:a 1 t.).

Tjänstgör dessutom vid förskrivningar 2 t. om dagen

i 3 veckor.

Landskrona förs.

Kl. + o.

(2550)

Enligt instr. åligger det klockaren »att å expeditions- timmarna biträda å pastorsexpeditionen samt att där- städes, så länge ej särskilt av församlingen avlönat

skrivarbiträde är anställt, verkställa all den skrivning,

som för expeditionens räkning kan påfordras». (Kloc- karen numera avlönat skrivbiträde.)

Raus past.

Kl. + o.

(1588)

Tisd. och fred. kl. 10—2.

Ängelholms förs.

Kl. + o.

i Munka- Ljungby

past.

(3000)

Tillika biträde å pastorsexpeditionen i Ängelholm mot

arvode av 500 kr. Efter instr. är bfh. »skyldig bi- träda på pastorsexpeditionen i Ängelholm, då denna

är öppen för allmänheten. Även vid annat skrivarbete

för församlingen skall han vara skyldig biträda efter

anvisning av pastor, isynnerhet vid förskrivningar och

m an tals skrivningar ».

Karlskrona past.

Kl.+o.

(3500)

i

1

Efter instr. har klockaren »att varje lördag ur

lysningsboken införa i lysningsjournalen de äktenskaps- lvsningar, som skola avkunnas i kyrkorna påföljande

söndag, samt uppgöra förteckning på under veckan

inom församlingen födde och döde, för vilka tack- sägelse samma söndag skall göras, ävensom utskriva

kungörelser om nattvardsgångar, kollekters upptagande,

gudstjänstlysningar, bibelförklaringar, passionspredik- ningar m. m., allt efter pastors anvisning; att vid varje

! års början i och för inbindning alfabetiskt ordna och

s. 109 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

109

Befattnin-

Pastorat eller församling

gens art,

avlön:s

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

belopp

Karlshamns förs.

Mjällby förs.

Kl. + k.

(2000)

Kl. + o.

(1600)

uppgöra register över föregående års inflyttningsattester;

att årligen under november och första hälften av december

månad vid då pågående förskrivningar och det

myckna arbete, som med dem står i sammanhang, biträda

pastor å expeditionen».

3 exp.-dagar i veckan, var gång 1 Va t., mot beviljat

personligt lönetillägg.

I regel å exp.-dag.

Göteborgs stift:

Göteborgs domkyrkoförs.

Kl.

(2800)

Göteborgs Kristine

förs.

Göteborgs Gamlestads

förs.

Kl. + k.

(3600)

Kl.

(2500)

Tjänstgör å exp. kl. 9.30—11 f. m. var söckendag.

Efter instr. har han bl. a. »att i ministerialböckerna

anteckna pastors uppgifter om födde, vigde

och döde, ur dessa böcker göra de utdrag, som för

varje månad skola ingivas till mantalskontoret, och ur

dödboken de utdrag, som för varje månad skola ingivas

till rådhusrätten, samt dessutom biträda pastor

(som författningsenligt ansvarar för böckernas och utdragens

riktighet) med deras kollationering; att utfärda

pålysning om beviljade kollekter; att efter pastors anvisning

upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet

eller kyrkan ankomna författningar, kungörelser

och handlingar, som skola från predikstolen uppläsas,

samt å varje uppläsningsdag förelägga den dagens förteckning

till bestyrkande av den präst, som uppläsningen

förrättat; alt varje söckendags förmiddag minst

tvenne timmar, vilka av pastor bestämmas, vara å

pastorsexpeditionens lokal tillgänglig för församlingsmedlemmar,

som vilja besöka honom i ärenden, tillhörande

hans tjänst».

Klockaren har egen expedition för anmälningar av

ringningar, begravningar m. m. samt för avskrift av

födelse- och dop- samt vigselbok.

Klockaren har egen expedition i särskild lokal intill

pastorsexpeditionen öppen 4 dagar i veckan kl.

Va 10—11. Efter instr. har klockaren bl. a. »att

biträda pastor vid införande av dopattester av de

födda, vid eftersökande av de bötfällda och skattskyldige,

som av vederbörandn myndigheter efterj

frågas, samt vid upprättande av de i lag föreskrivna

lutdragen ur ministerialböckerna; att ombesörja till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling

Befattnin- gens art,

avlöms

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

belopp

----------------

Göteborgs Vasa fors.

Göteborgs Haga fors.

Göteborgs Annedals

förs.

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Göteborgs Masthuggs

förs.

Göteborgs Oskar Fredriks

förs.

Göteborgs Karl Johans

fors.

Örgryte förs.

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Kl. + o.

(3000)

kännagivande i tidningarna av pastorsämbetets kungörelser,

predikoturer och andra officiella meddelanden,

att biträda pastor med förande av förteckning över

beviljade kollekter och med pålysning om deras upptagande,

att ordna och upprätta förteckning över alla

till pastorsämbetet ankomna författningar, kungörelser

och handlingar, som böra publiceras, samt tillse, att

uppläsandet därav blir bestyrkt; att varje söckendag

vissa timmar vara i tjänsteärenden tillgänglig; att

varje expeditionsdag mot expeditionstidens slut infinna

sig hos pastor för att efterhöra, vilka tjänstegöromål,

som kunna honom åligga». Enligt praxis för klockaren

dop-, vigsel- och dödbok samt upprättar alla kyrkliga

tillkännagivanden, som uppläsas från predikstolen.

Var söckendag vissa timmar. Har dessutom särskilt

bestämda skrivgöromål.

Tjänstgör minst 2 timmar var söckendag å klockarexp.

Instr. i huvudsak lika med den för klockaren

i Gamlestads förs. För dessutom födelse- och dödbok.

Är tillika kyrkoskrivare mot en avlöning av

720 kr. för år.

Å exp.-tid. Instr. i huvudsak lika med den för

klockaren i Gamlestads fors., dock att han jämväl

skall biträda med införande i församlingsbok av anteckning

om skedd vaccination enligt de inkomna vaccinationsjournalerna,

ävensom med upprättande av den

årliga uppgiften till förste stadsläkaren över födda

inom församlingen för vaccinationsförteckningen. För

enligt praxis död- och begravningsboken.

Tjänstgör minst 2 timmar var söckendag å klockarexpeditionen.

Instr. i huvudsak lika med den för

klockaren i Annedals förs.

Instr. i huvudsak lika med den för klockaren i

Gamlestads förs.

Instr. i huvudsak lika med den för klockaren i

Gamlestads förs.

Har mottagningstid kl. 11—12, men tjänstgör

dessutom c:a 3 timmar var söckend. såsom skrivbiträde

å pastorsexpeditionen. Enligt instr. har klockaren

bl. a. »att införa i födelse- och dopboken alla

anmälda födda och ur densamma göra utdraget till

s. 111 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

111

Pastorat eller församling

Befattnin- j

gens art, j

avlön:s j

belopp |

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

Lundby past.

Kl. + o.

(2400)

Tanums past.

Kl. + o.

i Tanum

(700)

Uddevalla past.

Kl. + o.

(3400)

Grimetons past.

Kl. + o.

(845)

Karlstads stift:

Karlstads past.

Bitr. kl.

Karlskoga past.

Kl. + o.

(2000)

statistiska centralbyrån, att i inflyttningslängd, fastighetslängd

och församlingsböcker införa alla till pastorsexpeditionen

inkomna flyttningsbevis, att utskriva den

månatliga anmälningslistan samt anteckna vaccinerade

och utskriva förteckning över ovaccinerade, varjämte

han, om pastor så påfordrar, har att biträda vid de

årliga förskrivningarna, att ordna och upprätta förteckning

över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,

kungörelser och handlingar, som böra publiceras,

ombesörja deras uppläsande och bestyrkandet

därav, att^ göra förteckning över beviljade kollektör,

utfärda pålysning om deras upptagande, att varje

söckendag minst en timme vara å tillkännagiven, av

pastor godkänd tid å pastorsexpeditionen i tjänsteärenden

tillgänglig».

Efter instr. skall klockaren var söckendag kl. Va

10 11 vara att träffa å sin expedition.

Var fred. enligt åtagande.

Efter instr. har klockaren »att efter tillsägelse biträda

med införande av födda och döda, med upprättande

av de i lag stadgade utdragen ur ministerialböckerna

samt vid husförhörsskrivningarna med införande

av de personer, som äro anmälda till flyttnmg,

att, när så behöves, mottaga anmälningar över

de förrättningar, som skola utföras, att varje söckendag

närvara å pastorsexpeditionen den tid, då expeditionen

eljest är öppen, för att mottaga anmälningar

om ringningar och gravplatser».

Efter instr. har klockaren att anteckna dem, för

vilka förböner och tacksägelser i kyrkan begäras, samt

i enlighet med utfärdad predikoturslista utlysa gudstjänster,

nattvardgångar och skriftermål etc.

Kyrkvaktmästaren såsom biträdande klockare 8 timmar

i veckan å exp.-tid.

Efter instr. har klockaren »att på pastors kallelse

biträda vid mantalsskrivningarna samt att vid behov

biträda pastor med expeditionsgöromål under högst

4 timmar per vecka».

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling

Befattnin- gens art,

avlön:s

belopp

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

-

Kristinehamns past.

Kl. + o.

(2570)

I regel var exp.-dag (friv.).

Härnösands stift:

Klockaren skrivbiträde mot 500 kr. årligt arvode.

Alnö förs.

Kl. + o.

-ff.(öOO)

Klockaren anlitas av pastor mot särskild ersättning

Hammerdals past.

Kl. + o.

+ f- i

Hammer- dal (500)

såsom skrivhjälp.

Visby stift:

Vissa timmar 5 exp.-dagar i veckan.

Visby past.

Kl.

(1865)

Stockholms stad:

Storkyrkoförs.

Kl.

(3100)

Kl. +

kyrkof:de

(4000)

Var söckend.

Klara förs.

Var söckend. kl. 10—11 samt därutöver vid behov.

Kungsholms förs.

Kl. + k.

Var söckend. kl. 10—11.

+ kyrkof.

(5200)

Klockaren kyrkoskrivare mot 500 kr. årligt arvode.

Adolf Fredriks förs.

Kl.

(3500)

Gustav Vasa förs.

1

Kl. + k.

(3100)

Vissa timmar var söckend.

Matteus »

Kl. + k.

(3600)

Var söckend. kl. 10—11.15.

Jakobs »

Kl.

Expeditionstid 1 Vs t. var söckend., därjämte vid

(3800)

behov (2—4 t.).

Johannes »

Kl.

(4800)

Var exp.-dag.

Engelbrekts »

Kl.

Var söckend. å exp.-tid.

(4700)

Å exp.-tid.

Hedvig Eleonora förs.

Kl.

(3800)

Kl.

Oskars förs.

Å exp.-tid. För självständigt död- och begravnings-

(3500)

bok samt födelse- och dopbok, upprättar alla kun- görelser samt lysnings- och äktenskapsmeddelanden.

Katarina »

Kl. +

Var söckend. (10 t. per vecka samt extra vid behov).

kyrkof:d<

(3400)

s. 113 Kontrollera mot PDF

Biträde å pastorsexpeditionen.

113

j Pastorat eller församling

Befattnin- gens art,

avlöms

belopp

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

Maria Magdalena förs.

Kl. +

kyrkof:de

(3800)

Vissa timmar var söckend.

Brännkyrka förs.

Kl.

Var söckend. 2 timmar å exp.-tid. Efter instr.

(3200)

åligger det klockaren »att närvara å pastorsexpeditionen

å tider, då denna är för allmänheten öppen, samt i

t

övrigt den tid, som kan erfordras för utförande av bl. a.

nedanstående, honom åliggande arbeten: att tillse att

expeditionen i rätt tid öppnas, samt likaledes att loka- lerna efter besökstidens slut hållas stängda; att föra

död- och begravningsboken, samt biträda med inflytt- ningsbetygens införande i inflyttningsboken och för-

samlingsböckerna; att skriva ministerialutdragen; att i

början av varje ny vecka till pastor avlämna under

!

!

i

den föregående veckan mottagna anmälningar om födda;

att senast d. 8 i varje månad lämna förteckning på

döda enligt särskilt formulär; att mottaga och diarie- föra kungörelserna och tillse, att de bliva i laglig

ordning upplästa».

Av ovanstående tabell framgår, på sätt redan förut angivits, att i en

del fall med klockarens tjänstgöring å pastorsexpeditionen allenast avses,

att b an å expeditionsdag skall infinna sig för att taga kännedom om förrättningar,

som kunna åligga honom, eller att lian, samtidigt med att

pastorsexpeditionen är öppen, viss tid skall hålla egen kloclcarexpedition.

1 flera församlingar föranledes hans närvaro å expeditionen allenast därav,

att han är särskilt av församling eller pastor avlönat skrivbiträde, och av

övriga distrikt är det — med undantag för Stockholm och Göteborg —

endast ett fåtal, där pastor i sin civila arbetsbörda har avsevärt biträde

av klockaren.

I större församlingar har man därför slagit in på en annan väg, i

det man anvisat medel till anställande av kyrkosJcrivare eller skrivbiträden å

pastorsexpeditionerna.

— Kloclnrntrrrtnivpev. Afd. 1.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Biträde å pastorsexpeditionen.

Enligt de av pastorsämbetena lämnade uppgifterna skulle kyrkoskrivare,

skrivbiträden etc. år 1916 hava varit anställda i följande pastorat eller

f ör sa mling ar: _

Pastorat eller

församling

Uppsala stift:

Uppsaladomkyrkoförs.

Solna förs.

Älvkarleby förs.

Gävle Heliga Trefaldighetsförs.

Gävle Staffans |

j förs. ''

! Linköpings stift:

j St. Lars förs.

i Norrköpings St.

Olai förs.

! Norrköpings Hedvigs

förs.

Norrköpings Norra

förs.

Folk
mängd
-

Befattningens art

Tjänstgöringstid

(där annat ej

angivits var

söckendag)

26,958 I Första skrivbiträde

(sysslan ingår i

klockarbefattn.)

17,714 j Kyrkoskrivare

4,428 | Skrivbiträde

j Kyrkoskrivare

35,937 l^yci-oskrivare

Avlöning

Anteckningar

— j Ersättn. ingår i

klockarlönen.

5,144

20,232

12,519

Skrivbiträde

Skrivbiträde

Vid behov

Vid behov

i 8 t.

, Exp.-tid (däruti

över vid beh.)

Östra Enebv förs. I

Västerviks förs.

Skara stift: j

Vänersborgs past. |

Trollhättans förs.

Falköpings past.

Skövde past.

Borås past.

Skrivbitr. (befatta,

fören. med vaktmästartjänsten)

13,183 i Skrivbitr. (befatta,

j ingår i vaktmästare''änsten)
9,

107 i Kyrkoskrivare

!

11,007 [Skrivbitr. (befattn.

fören. med vaktmästartjänsten)

Kyrkoskrivare

15,545

8,656

7,891

11,594

26,673

Skrivbiträde

Skrivbiträde

Skrivbiträde

Kyrkoskrivare

I mån av tid

5 V, t. 2 dagar

i veckan

6 t. (mera vid

behov)

Exp.-tid (eljest

vid behov)

Var söckendag

erf. tid

1000

200

2000

1400

400

1000

500

1200

+ å.300,

300,300

(gem. lön)

500

250

1225

720

150

600

1400

Bfh. har därj

fri bostad.

Avi. av pastor.

Bfh. har dessutom

50 öre i

för varje intygsbok.

i

Bfh. har dess- j

utom fri bo- !

stad och ved. \

Särsk. skrivhjälpsanslag

j

500 kr.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden.

115

Pastorat eller

församling

.

1 Tjänstgöringstid

1

Folk-

mängd

Befattningens art

(där annat ej

angivits var

Avlöning

Anteckningar

söckendag)

Strängnäs stift:

Nyköpings Västra

11,024

| Kyrkoskrivare

4 t. onsd. och

500

past.

|

lord.

Saltsjöbadens förs.

2,555

j Kyrkoskr. (befatta.

48 t. i veckan

1200

Bfh. har därj.

ingår i den med

för samtliga

(gem. lön

fri bostad o.

Södertälje past.

kloekarbefattn.

förenade vakt- mästartjänsten)

tjänster

värme.

i

14,285

Skrivbiträde

[ mån av behov

1200

Örebro Norra förs.

17,062

Kyrkoskrivare (be-

2 t. å exp,-tid

1200

fatta, ingår i vakt-

(eljest vidbe-

(ge m. lön)

Örebro Södra förs.

mästartjänsten)

hov)

16,509

»

»

Västerås stift:

Västerås past.

25,040

Kyrkoskrivare

6 å 10 t.

2400

Lindesbergs past.

8,379

Biträde å pastors-

—

—

Av klockarlö-

Norrbärke

exp.

nen utgå 300

8,940

Skrivbiträde

800 t. om året

400

kr. för biträ-

Kalu Kristine för-)

(Skrivbiträde

Exp.-tid (därut-

1200

de å pastors-

saml.

Stora Kopparbergs 1

förs. 1

18,466

)

Skrivbiträde

över vid be- hov)

Ej ang.

exp.

Sala stadsförs.

7,625

Skrivbiträde (be-

—

700

fattn. förenad m.

kloekarbefattn.)

Växjö stift:

•

Växjö past.

11,716

Skrivbiträde (be-

3 V2 tim.

1250

:

Jönköpings past.

fatta, irigårivakt- mästartjänsten)

(gem. lön)

27,295

Kyrkoskr. (befatta.

Var söckendag,

—

Arvodet ingår i

ingår i kloekar-

så ofta hans

klockarlönen.

befattn. i Jönkö-

närvaro påle.

Kalmar past.

pings Östra förs.)

å exp. (instr.

§ 17)

16,381

Kyrkoskrivare

Vid behov

55 öre i t.

1

Oskarshamns förs.

8,160

Skrivbeträde (be-

—

600

fatta, förenad m- klockarbefattn.)

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Biträde åt pastorsexpeditionen.

|

| Tjänstgöringstid

Pastorat eller

församling

i

Folk- I

mängd

t, « .i , (där annat ej

Befattningens art angivitB Yar

söckendag)

Avlöning

Anteckningar

Lunds stift: i

Mot ersättn. av

Malmö St. Petri j

15,701 i

Skrivbiträde i Minst 2 t. (vissa

1000+å.

fors.

tid. bet. mer)

250,250

5 kr. i mån.

Malmö Ivaroli förs. |

18,757

i

Skrivbiträde ! 2—9 t. (i me-

1250

sköter skriv-

deltal 6)

biträdet järn-

Malmö St. Pauli

27,013 | Skrivbiträde —

1250 j

väl de orga-

förs.

1750

nisten å exp.

Malmö St. Johan-

30,507 Skrivbiträde —

åligg, görom.

nes förs.

’

000

Trälleborgs past.

11,402 Kyrkoskrivare

Lunds past.

22,287

Kyrkoskrivare (be- 2 t.

600 !

fattn. förenad m. i

klockarbefattn.) j

» 1

Expeditionsbiträde —

900 ''

(befattn. ingår i

domkyrkovakt- mästartjänsten) |

400

Avlön. av

Västra Sallerups

7,833

Skrivbiträde —

past.

Landskrona förs.

16,555

Biträde å past.-exp. —

1000

pastor.

(tjänsten fören.

med kl.-befattn.)

Hälsingborgs past.

36,625

Skrivbiträden (tid- —

tals ända till 4)

1500

Vad därutöver

erfordras be- kost. av pastor.

Norra Vrams past.

7,817

Skrivbiträde j —

300

Tillf, anslag.

Ängelholms förs.

4,466

Biträde å pastors- Exp.-dagar (där-

500

exp. (tjänsten | jämte skrivar - fören. med kloc- \ bete efter an-

karbefattn.) | visn. av pastor)

Kristianstads förs.

10,858

Skrivbiträde —

800

Karlskrona förs.

16,417

Skrivbiträde Vid behov

!

600

Göteborgs stift:

Göteborgs dom- kyrkoförs.

Göteborgs Kristine

15,762

11,788

Kyrkoskrivare —

Kyrkoskrivare —

1100

600

Fr. o. m. d. 1

juli 1917 ut- går i Göte- j borgs försir

avlöningen till

Göteborgs Gamle- stads förs.

16,351

Skrivbiträde i —

650

ord. skrivbi- träden å pas-

Götebigs Vasa förs.

28,438

Kyrkoskrivare | 7 t.

1 1000

torsexp. med

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden.

117

Pastorat eller

församling''

| Göteborgs Haga

fors.

j Göteborgs Anne|

dals förs.

[ Göteborgs Masthuggs

förs.

Göteborgs Oscar

Fredriks förs.

\ Göteborgs Karl Johans

förs.

.

Örgryte förs.

I Uddevalla past.

j Lysekils förs.

Varbergs förs.

Karlstads stift:*

: Karlstads past.

n

Folk-

mängd

--

Befattningens art

1 Tjänstgöringstid

J (där annat ej

i angivits var

söckendag)

Avlöning

| Anteckningar

| 13,791

! Kvrkoskrivare

I

j 7 t. om vintern,

5 t. om som.

900

1,000 kr., om

folkm. uppgår

17,228

Skrivbiträde (tjäns- ter! fören. med

klockarbefattn.)

8 t. om vintern,

6 t. om som.

720

i till i5,o‘do

’ ,

pers., men el-

| jestmed65kr.

Kyrkoskrivare

Växlande

720

\ för varje fullt

j tusental av

13,312

Kyrkoskrivare

i 36 t. i veckan

820

j försrs folkm.,

jämte 2 ålders-

27,199

1000

tillägg, vardera

å 200 kr. För

20,211

Skrivbiträde

6 t.

950

förs. med över

20,000 inv.

utgår dessut- om för nödig

skrivhjälp 40

kr. för varje

fullt tusental

av överskj.

folkm.

20,378

Skrivbiträde (tjäns- ten ingår i kloc- karbefattn.)

3 t. (dessutom

exp.tid 1 t.)

Ej särskild av- löning. Dess- utom avlönar

10,166 j

Kvrkonotarie

19 å 20 t. i

veckan

1350

pastor skriv- biträde med

1,592

Kyrkoskrivare (be- fattningen fören.

med vaktmästar- tjänsten)

6 t. i veckan.

Aexp.månd.

10-11, fred.

10-12, upp

rättar stati- stiska uppg.

för såv. sko- lan o.kyrkan

som till stat.

centralbyrån

700

|

300 kr.

7,-171

200

Skri vh j.-anslag.

20,015 |

r |

vyrkoskrivaro

7 å 8 t.

1800+å.

300,300.

300

1

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller

församling

Folk-

mängd

Befattningens art

Tjänstgöringstid

(där annat ej

angivits var

söckendag)

Avlöning

Anteckningar 1

Härnösands stift:

500

Alnö förs.

6,797 |

Skrivbiträde (tjäns- j

ten fören. med

klockarbefattn.)

Sundsvalls past.

16,668

1

Skrivbiträde

I mån av behov!

50 öre i

timman

Kyrkost:nharf.

ändamålet an- slagit 600 kr.

Hammerdals past.

|

5,929 j

Klockaren an- litas som skri v- hjälp mot sär- skild ersätta.

av pastor.

Luleå stift:

\Avlönas av

) pastor.

1 Gellivare past.

18,611

1 skrivbiträde

1 skrivbiträde

—

1200

1000

I Stockholms stad:

3 t. (5 män.)

Klara förs.

12,336

Kyrkoskrivare

500

Ulrika Eleonora el.

46,222

Kyrkoskrivare

Vid behov

900

Kungsholmsförs.

500

| Adolf Fredriks

förs.

18,231

Kyrkoskrivare

(tjänsten tören. m.

klockarbefattn.)

»

Kyrkoskrivare (be- fatta. ingår i vakt- mästartjänsten)

1900

(gem. lön)

Dessutom fri

bostad.

Gustav Vasa förs.

| 22,618

Kyrkoskrivare

(befattn. ingår i

l:a vaktmästar- tjänsten)

1250+ å

150,150,

150,150

(gem. lön)

! Dessutom fri

j bostad.

Kyrkoskrivare

(befattn. ingår i

2:a vaktmästar- tjänsten)

1000+å

150,150

150,150

(gem. lön

>

Matteus förs.

38,704

Kyrkoskrivare

(befattn. ingår i

l:a vaktmästar- tjänsten)

i

1800

(gem. lön

Dessutom fri

bostad.

Kyrkoskrivare

(befattn. ingår i

2:a vaktmästare

1 tjänsten)

1500-

(gem.lön

1

)l

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden. 119

Pastorat eller

församling

Folk-

mängd

Befattningens art

Tj änstgöringstid

(där annat ej

angivits var

söckendag)

Avlöning

Anteckningar

Johannes förs.

24,540

Kyrkoskrivare

500

Engelbrekts förs.

22,349

(befatln. förenad

med vaktmästar- tjänsten)

Skrivbiträde

—

Ej ang.

Oskars förs.

23,070

Kyrkoskrivare

—

900+ å.

Hedvig Eleonora

22,354

Kyrkoskrivare

_

500, 300

1600

förs.

Katarina förs.

[56,637]

Kyrkoskrivare

—

1000

Maria Magdalena

50,009

Skrivbiträde

—

500

förs.

Brännkyrka förs.

20,273

Skrivbiträde

—

1200

Av ovanstående tabell framgår, att år 1916 kyrkoskrivare eller skrivbiträden

(expeditionsbiträden etc.) voro anställda i 74 pastorat eller församlingar,

därav flertalet utgjorde större stadspastorat. Ä landsbygden

förekommo dylika befattningshavare endast i ett fåtal pastorat eller församlingar,

flertalet mera stadsliknande. Folkmängden i dessa 74 pastorat

eller församlingar utgjorde över 30,000 i 6, 20—30,000 i 18, 15—20,000

i 17, 10—15,000 i 14, 5—10,000 i 15 samt lägre än 5,000 endast i 4

(lägst i Saltsjöbaden 2,555).

I en del pastorat både flera skrivbiträden anställts. I Saltsjöbaden

ingår sysslan i den med klockarbefattningen förenade vaktmästartjänsten.

I Uppsala, Lindesberg, Sala, Jönköping, Oskarshamn, Lund, Landskrona,

Ängelholm, Göteborgs Hägn, Örgryte, Alnö och Adolf Fredrik äro befattningarna

förenade med eller ingå i klockarbefattning med avlöning, där

särskild sådan bestämts, växlande mellan 500—1,000 kr. I 12 fåll

är sysslan förenad med eller ingår i kyrkvaktmästartiänst. Såväl i dessa

fall, som då sysslan är självständig, äro avlöningarna och tjänstgöringstiden

mycket växlande. I regel bestridas avlöningarna av församlingarna. I Älvkarleby,

Västra Sallerup, Hammerdal och Gellivare avlönas emellertid befattningshavaren

av pastor, som jämväl på en del ställen bestrider kostnaden

för skrivbiträde, i den mån det ej täckes av kyrkostämmans anslag.

För ett tiotal pastorat har i de av pastorsämbetena avgivna yttranden

starkt framhållits behovet av skrivbiträde. För ett pastorat meddelar pastor,

att vissa tider hela hans familj får biträda å expeditionen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Avlön mysförhållanden.

Allmän redogörelse.

Avlöningsförhållanden.

Vad avlöningsförmånerna för klockarna angår, utgingo de å landet i

såväl gamla Sverige som de forna danska och norska provinserna efter

särskilda stadganden eller praxis enligt grunder, som, där ej överenskommelse

mellan vederbörande träffades, voro oberoende av församlingarnas

beslut. I städerna däremot hade av gammalt vid lönernas bestämmande

en viss frihet ansetts tillkomma församlingarna. Bland avlöningsförmånerna,

som växlade i skilda trakter, ingingo även i viss utsträckning offer och

avgifter för särskilda förrättningar, såsom dop, begravning, vigsel etc.

Med anmärkande att, enligt ifrågavarande avlöningssystem, klockarnas

löner på åtskilliga ställen kunde uppbringas till oskäligt höga belopp, samt

att bestämmande av dessa löner lämpligen syntes kunna, i likhet med vad

fallet delvis vore i städerna, överlämnas åt församlingarna, dock med utstakande

i lag av vissa gränser, på det att församlingarnas skyldigheter

härutinnan ej skulle komma att bliva beroende uteslutande av det egna

godtycket, hemställde uti underd. skrivelse d. 30 april 1872 riksdagen, att

K. M:t täcktes taga i övervägande, om och på vilka villkor, med upphävande

av äldre stadganden i ämnet, åt församlingarna kunde överlämnas

att bestämma klockarnas avlöning.

Häröver avgav kammarkollegium efter vederbörandes hörande underd.

utlåtande. Beträffande lönerna meddelade kammarkollegium, att dessa

uppginge till högst olika belopp i skilda orter och församlingar. I Skåne,

där klockarna i allmänhet vore bäst lottade, stege de högst uppgivna lönerna

likväl ej till högre belopp än omkring 1,500 kr., boställsavkastning

däri inberäknad, under det lönerna i åtskilliga församlingar i de gamla

svenska provinserna, där boställen vanligen ej funnes, icke uppginge till

mera än 50 kr. och till och med därunder. Endast i ett fätal mycket

folkrika pastorat kunde lönerna anses uppgå till över hövan stora belopp.

Såsom exempel härpå anfördes Skellefteå och Leksand (2 3,000 kr.).

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

-1 vlön i ny sjö) hå Ila n den.

De i ärendet avgivna yttrandena utvisade, att från eu del håll farhågor

uttalats för de olägenheter, som skulle uppkomma, därest åt församlingarna

lämnades mera vidsträckt beslutanderätt i fråga om klockarlönernas

bestämmande, men att flertalet ej haft något att därvid erinra,

särskilt om vissa betryggande garantier infördes. I sistnämnda avseende

hade bl. a. ifrågasatts, att regleringen för varje församling skulle verkställas

av eu särskild nämnd eller att den av församlingen verkställda regleringen

skulle underkastas vederbörande domkapitels och länsstyrelses prövning samt

att vissa minimi- och maximibelopp för lönerna borde bestämmas, med eller

utan hänsyntagande till förut utgående löner eller till prästerskapets löner,

eller att en efter folkmängd eller förmögeket graderad löneskala borde

fastställas. För egen del föreslog kammarkollegium för församlingar, vilka

både 500 invånare och därunder, eu minimilön av 300 kr., som skulle

ökas för varje nytt femhundratal invånare med 100 kr., så att lönen i

eu församling av 1,000 personer bleve 400 kr., i eu av 1,500 personer

500 kr. o. s. v., till dess den vid* 4,000 invånares antal uppginge till

1,000 kr., varutöver lönen icke borde fä ökas.

Då Irågan därefter framlades lör 1878 års riksdag, anförde föredragande

departementschefen: Den av riksdagen uttalade farhågan för klockarlönernas

överdrivna stegring kunde endast i ganska få fall anses grundad.

lian kunde ej heller dela den av åtskilliga myndigheter uttalade farhågan

lör de olägenheter, som skulle uppkomma, därest åt församlingarna lämnades

eu mera vidsträckt beslutanderätt i fråga om k lockarlönernas bestämmande.

8a länge klockarnas biträde icke kunde umbäras vare sig för

kv i kotjänstens uppehållande eller lör prästerskapets och församlingarnas

betjänande i vad till kyrkans och dess egendoms vård samt vissa religiösa

förrättningars utförande hörde, kunde det icke gärna ifrågasättas, att församlingarna

i allmänhet skulle genom löneförmånernas nedtryckande under

den gräns, där de utgjorde eu skälig ersättning för klockarnas tjänstegöromal,

utsätta sig lör äventyret att se dessa visserligen ej mycket trägna,

men likväl med avseende på det sätt, varpå de ingrepe j den offentliga

gudstjänsten och bidroge till dennas värdiga utförande, ganska grannlaga

sysslor anförtrodda i mindre pålitliga händer. Nödvändigheten av garantier

för att förekomma det godtycke, som i enstaka fåll kunde vilja göra

sig gällande, hade emellertid blivit av riksdagen erkänd och påkallades

åven av det privilegieskydd, varmed klockarnas löneförmåner dittills vant

''»inhägnade, men som därefter skulle, om än icke helt och hållet upphöra,

dock i väsentlig mån försvagas genom det inflytande på lönernas bestäm
Hi

— Klockarn t redn i nijni. A f«I. I,

opaginerad Kontrollera mot PDF

\ 22 Avlöningsförhållanden.

mande, som skulle tillmätas församlingarna. Att på saft föreslagits söka

dessa garantier i uppställandet av betryggande föreskrifter rörande löneregleringsfrågornas

formella behandling, så att regleringen för varje församling

skulle verkställas av eu särskild nämnd, eller att den av församlingen

verkställda löneregleringen skulle underkastas vederbörande domkapitels och

länsstyrelses prövning, syntes dock vara en för tung form. Den hade \ äl

haft sitt fulla berättigande vid reglerandet av prästerskapets löner, där det

gällde icke blott att för längre tid ordna förhållandena mellan församlingen

å ena sidan och dess prästerskap å den andra, utan ock att billigt fördela

lönebeloppen mellan flera präster inom samma församling samt att

genom överflyttning av vissa avlöningstillgångar från en församling till eu

annan åstadkomma större jämnhet i avlöningen. Men den skulle vara

föga på sin plats vid ordnandet av de uteslutande kommunala och i ekonomiskt

avseende mindre omfattande intressen, som här vore i fråga. Mot

förslaget om bestämmande av visst minimibelopp för lönen hade med skal

erinrats, att ett sådant minimum tillika lätt bleve den gräns, utöver vilken

lönen ej höjdes, och att minimum för att ej alltför mycket betunga sådana

församlingar, där klockarnas tjänster mindre ofta påkallades, måste sättas

så lågt, " att det inom större delen av riket icke innebure någon garanti

därför, att klockaren komme i åtnjutande av sin vederbörliga rätt. Genom

den av kammarkollegium förordade graderade skalan skulle klockarlönerna

i ej så få fall komma att sänkas, men i ännu flera betydligt ökas, ja mångdubblas,

och detta icke endast i sådana församlingar, där lönen uppenbart

vore för ringa, utan ock där den efter överenskommelse utginge med belopp,

med vilka vederbörande förklarat sig fullt tillfredsställda. Då föiliållandena

dessutom vore så växlande, att klockaren i vissa församlingar

hade tjänstgöring i kyrkan varje söndag, vid eu eller flera gudstjänster,

medan å andra sidan församlingar funnes, där gudstjänst endast nagla fa

gånger årligen ägde rum, läte det sig ej göra att vid lönernas bestämmande

taga hänsyn endast till folkmängden och efter denna norm reglera lönerna

över hela''riket, och lika litet kunde taxeringsvärdet eller bevillningen ensam

därvid läggas till grund. Svårligen kunde därför, när fråga vore om

fastställande av allmänna grunder för hela riket, någon närmare ledning

för bestämmande av lönernas belopp meddelas, än föreskriften att detta

borde ställas i skäligt förhållande till klockarnas tjänstegöromål och levnadskostnaderna

i orten. Tjänsteinnehavaren borde dock alltid äga att,

om han funne församlingen icke hava ställt sig denna föreskrift till efteirättelse,

besvära sig över församlingens beslut och sålunda få fiågan om

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

A vl (in i ng fjöl Iw Iland eu.

löiiens belopp underställd vederbörande myndighets prövning. En sådan

besvärsrätt borde ock tillkomma den, som inom församlingen förestode pastoral

vården, med avseende å det biträde, lian under ämbetets utövning ägde

av klockaren påräkna. Överlätes regleringen till församlingen, syntes den

ej böra begränsas till viss tidrymd. Man borde ej försvåra utvägarna att

vinna rättelse, där sådan kunde prövas vara av verkligt behov påkallad.

Beslutad reglering borde därför gälla tillsvidare, och skulle det stå såväl

tjänstinnehavaren fritt att hos församlingen yrka som församlingen öppet

att i anledning av dylikt yrkande eller av egen drift vidtaga nödiga ändringar

i regleringen, naturligtvis under iakttagande därav, att tillämpningen

av sådant beslut icke till tjänstinnehavarens förfång inträdde under hans

tjänstetid, och att vederbörande bibehölles vid samma befogenhet att mot

församlingens beslut föra talan, som tillkommit dem i avseende på den

först verkställda regleringen. För att emellertid i någon mån undanröja

de orsaker, vilka från klockarnas sida kunde antagas framkalla yrkanden

om ändring i redan beslutade regleringar, syntes det lämpligt, att en del

av lönen, t. ex. minst hälften, beräknades i spannmål att lösas efter tioårigt

medelmarkegångspris, varigenom värdet av åtminstone denna del av

lönen ökades i man av spannmålsprisens och levnadskostnadernas stegring.

Väckt, förslag, att boställenas avkastning helt och hållet eller delvis skulle

kunna av församlingarnas disponeras, ansåge sig departementschefen ej

kunna tillstyrka. A issa av dessa boställen, och enligt vad upplyst blivit

just de största, hade blivit upplåtna av enskilda personer, vilkas dispositioner

icke finge rubbas, och vad de övriga beträffade, saknades åtminstone efter

föreliggande utredning anledning antaga, att något enda av dem skulle

lämna någon avkastning utöver eller ens uppgående till vad som erfordrades

för klockarens nödtorvtiga avlönande. Däremot funnes icke någon

betänklighet vid att boställets avkastning på det sätt inginge i regleringen,

att sedan dess belopp noggrant uppskattats, församlingen endast tillskott

vad därutöver erfordrades för beredande av skälig avlöning åt klockaren,

naturligtvis under förutsättning att icke särskilda vid boställets upplåtande

fiista villkor innefattade hinder för ett sådant förfarande.

Det i överensstämmelse med dessa grunder uppgjorda, riksdagen underställda

förslaget godkändes ej av riksdagen, men frågan upptogs ånyo

i anledning av väckta motioner vid 1883 års riksdag, som antog ett i

huvudsak därmed överensstämmande förslag, dock med uteslutande bl. a.

av föreskrifterna om tjänsteinnehavarens och pastors besvärsrätt samt om

lönens bestämmande till viss del i spannmål.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Gällande åt

löningsbesiämnieher.

124 Avlöningsförhållanden.

Uti sin underd. skrivelse anförde riksdagen, att den velat göra regleringen

av klockarlönerna såväl i stad som å landet till eu kyrkostämmosak

såsom varje annan, endast med några få vägledande stadganden. Härav

följde, att särskild besvärsrätt, utöver vad i allmänhet gällde beträffande

kyrkostämmobeslut, icke bort lämnas. Man torde kunna med lull tillförsikt

åt församlingarna överlåta att själva handhava denna angelägenhet lika

val som anordnandet av den övriga eller lägre kyrkobetjäningens avlönande,

beträffande vilket icke veterligen försports någon klagan eller något missbruk.

Skulle någon församling sätta klockarlönen allt lör lagt, bestraffade

detta sig själv, i det att församlingen då ej finge någon klockare, och eu

lämplig förhöjning torde vid sådant förhållande ej utebliva. Det syntes ej

heller kunna anses för församlingarna nog betryggande att åt myndigheter,

som ofta ej närmare kände de växlande förhållanden i de särskilda orterna,

överlåta att, oberoende av . församlingarnas beslut, bestämma, vad i lön

skulle bestås klockaren, enär därför helt och hållet saknades objektiva

grunder och avgörandet sålunda skulle komma att ytterst bero på myndigheternas

subjektiva omdöme. Någon särskild besvärsrätt syntes även vara mindre

behövlig, då regleringen icke skedde för viss tid, utan när som helst pa

yrkande av löntagare eller löngivare kunde ändras, redan av löntagare

förvärvad rätt naturligen oförkränkt. De så olika förhallandena i skilda

orter av vårt land manade ock till att icke genom särskilt stadgande binda

eu församling för viss tid vid eu gång beslutad reglering, som måhända

inom kort kunde befinnas olämplig.

I enlighet med det sålunda av riksdagen och kyrkomötet antagna förslaget

föreskrevs i förordningen d. 2 nov. 1883 angående allmänt ordnande

av klockamas löneinkomster bl. a.: Yarje kyrkoförsamling, där klockarens

löneförmåner icke redan blivit ordnade i full överensstämmelse med de i

förordningen stadgade grunder, skulle före 1880 ars utgång a kyrkostämma

verkställa sådan lönereglering. Den klockaren tillkommande lön borde bestämmas

i skäligt förhållande till omfattningen av hans tjänstegöromal samt

beräknas så, att alla offer och avgifter för särskilda förrättningar skulle

upphöra. Klockaren skulle bibehållas vid bostad och jord, som kunde

vara honom på lön anslagen, dock att förmånen av bostaden och avkastningen

av jorden finge i lönen inberäknas, så vitt hinder ej mötte av särskilt

meddelade föreskrifter. Vad utöver förmån och avkastning av sistnämnda

slag till klockares avlöning erfordrades, skulle sättas och utgå i

penningar. Den till klockare i penningar utgående lönen skulle a\ församlingen

sammanskjutas efter de grunder, som för kommunalutskylders

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avlöningsförhållanden. \ 25

utgörande i allmänhet vore stadgade. Härjämte meddelades föreskrifter

om tiden för lönereglerings tillämpning och om behandlingen av helgonskyld,

som inginge bland klockares löneförmåner.

Under det tidigare i regel å landet klockarlönerna utgått efter grunder,

som under privilegieskydd varit oberoende av församlingarnas beslut,

hade sålunda genom nämnda förordning lönernas bestämmande, liksom tidigare

delvis i städerna, överlämnats åt församlingarnas eget bestämmande,

utan att, på sätt från början ifrågasatts, några garantier för missbruk från

församlingarnas sida införts. Detta gäller fortfarande klockarbefattning,

som ej är förenad med folkskollärartjänst. För förenade klockar- och folkskollärartjänster

däremot bär genom kungörelsen d. 4 maj 1894 införts

en förprövning av domkapitlet, som jämväl skall avse löneförmånernas tillräcklighet1).

1883 års förordning avsåg endast klockarnas, ej organisternas löneförmåner.

Enligt 24 kap. 30 § kyrkolagen skall väl organisten uppbära särskild lön,

varom han och församlingen överenskomma, och har sedermera bestämts,

att denna lön liksom klockarlönen skall sammanskjutas efter de grunder,

som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade, men hava

särskilda bestämmelser ej meddelats angående avlöningens belopp, ej heller

garantier införts till skydd för missbruk från församlingarnas sida med undantag

för det fall, att befattningen skall förenas med folkskollärartjänst,

då domkapitlet bar en liknande förprövningsrätt, som ovan angivits beträffande

klockare1). I sin underd. skrivelse år 1883 både riksdagen

framhållit, att i församling, varest organistbefattning vore med klockarbefattning

förenad, det alltid stode församlingen öppet att härå vid reglering

av den ena eller andra lönen fästa det avseende, som med gällande bestämmelser

vore förenligt.

Beträffande kyrkosangares avlöning hava särskilda bestämmelser ej

meddelats.

Efter utfärdande av 1883 års förordning verkställdes den följande

tiden löneregleringar för klockarna i flertalet församlingar, vilka regleringar,

där klockarbefattningen var förenad med organist- och kyrkosångarbefattning,

i regel avsågo jämväl sistnämnda befattningar, med eller utan angivande

för desamma av särskilda avlöningsförmåner. Genom tid efter

annan meddelade nya beslut hava emellertid dessa löneregleringar i ett

stort antal fall efterträtts av nya sådana eller oek underkastats större eller

mindre förändringar.

) Se f. 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12G Avlöningsförhållanden.

Lone■ och Särskilt hava sådana förändringar i ganska stor omfattning inträffat,

ids)till efter det pastorsämbetena lämnat de uppgifter, vilka legat till grund för

lägg- den år 1917 tryckta tab. A. På grund av framställningar från organistocli

kantorsföreningarna och en del domkapitel samt framför allt med föranledande

av den vädjan, K. M:t efter hemställan från kyrkomötet*)

d. 22 juli 1918 riktade till församlingarna att bereda klockare, organister

och kantorer (kyrkosångare) krigstidstillägg, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som stadgats beträffande andra med dem jämförliga tjänstemannagrupper,

hava församlingarna, enligt vad tab. M och X utvisa, till lättande

av dvrtidens tryck beviljat bemälda befattningshavare lönc- eller

krigstids (dyrtids)tillägg till ganska avsevärda belopp.

Summa avlö- Enligt tab. A och F utgjorde år 1917 den sammanlagda avlöningen

”gångar'' för klockar-, organist- och kantors (kyrkosångar) befattningarna 1,410,978

kr. 71 öre, därav kontant lön (inbegripet personliga lönebidrag) 1,170,868

kr. 81 öre, värdet av fri bostad, beräknad årlig hyres- eller bostadsersattning

53,512 kr. 50 öre, nettoavkastning av boställen eller boställsjordar

176,931 kr. 40 öre samt inkomst av andra naturaförmåner (vedbrand

m. in.) 9,666 kr. Av dessa belopp utgingo till 570 befattningar, ej

förenade med lärartjänst, 738,987 kr. och till 1,856 befattningar, förenade

med sådan tjänst, 671,991 kr. 71 öre. Enligt tab. M och X hava församlingarna

därefter, såvitt inkomna uppgifter utvisa, i löne- och krigstids

(dyrtids)tillägg anvisat 532,870 kr., därav lönetillägg 148,272 kr. och

krigstids (dyrtids) tillägg 384,598 kr. Den sammanlagda avlöningen år 1919

torde därför, bortsett från bostadsförmånernas ökade värde, kunna beräknas

uppgå till 1,943,849 kr., därav för befattningar förenade med lärartjänst

1,067,842 kr. och för befattningar ej förenade med sådan tjänst 876,007 kr.

Avlöningstill- De i tab. A kol. 15, 16 och 17 upptagna löneförmånerna, eller cirka V7 av

olilfal™aS avlöningssumman, härflyta till större delen från klockare, organister eller

g kantorer (kyrkosångare) anslagna bostads- eller boställs förmåner, för vilka

närmare redogöres i följande avdelning. Det återstående avlöningsbeloppet

är kuvudsaligen att hänföra till följande inkomstkällor:

a) statsbidrag,

b) bidrag av enskilda,

c) avkastning av donationsfonder,

d) anslag ur kyrkokassa,

e) församlingsavgifter (eller naturabidrag) av de skattskyldiga.

’) Se kyrkomötets skrivelse cl. 20 juni 1918.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Avlöningsförhållanden. 127

a) Statsbidrag. Bortsett från de friheter, viika beviljats för eu del

kloekarboställen *), är det endast i ett fåtal fall, då ej för viss, kronan tillhörig

fastighet beräknade bidrag av statsmedel för beständigt (t. ex. ersättningar

för indragna ränteanslag) eller tillsvidare (i Södra Finnskoga från

anslaget till pedagogier och folkskolor) anvisats till klockares etc. avlöning.

b) Bidrag av enskilda. Att lönen eller viss del därav efter frivilligt

åtagande erlägges av enskilda är huvudsakligen fallet beträffande befattningshavare,

anställda vid andra kyrkor än församlingskyrkor, särskilt

brukskyrkor, men förekommer dock en del fall, då även för befattningshavare

vid församlingskyrka bidrag till lönen (särskilt för ledande av kyrkokör)

lämnas av enskild.

c) Avkastning av donationsfonder. I åtskilliga församlingar hava efter

hand större eller mindre donationer givits till förbättrande av klockarens

eller oftare organistens lönevillkor. I några fall tillfaller avkastningen av

donationen befattningshavaren för visst uppdrag, t. ex. för tjänstgöring vid

ottesång juldagen, såsom sångledare etc. I Yallerstad avser donationen

änka efter organist, men äger, om sådan ej finnes, organisten uppbära

räntan. I Kyrkås och Tådene utgör räntan å donationen befattningshavarens

enda och i Yästerhejde hans huvudsakliga avlöning. I en del fall

utgår befattningshavarens hela avlöning som organist ur donationsräntan.

I S tigsjö skall räntan tillfalla befattningshavaren såsom en tillökning i den

lön, som av församlingen för honom stipulerats. I Kyrkås har såsom villkor

för donationen uppställts, att befattningen skall förenas med skollärarbetättning

samt att de förenade tjänsterna endast må innehavas av manlig

sökande. I andra fall synes en förutsättning för donationen hava varit,

att befattningen ej må förenas med skollärareänst. Avkastningen av

donationsfonderna växlar mellan 2 kr. 50 öre och 500 kr. samt utgör i

It fall 50 kr. eller därunder, i ett 90, i 6 100—300 samt i 5

300—500 kr. I ett distrikt utgår donationsbeloppet ur arrendemedel

för eu till kyrkan donerad fastighet. I några fall är det tveksamt, om

eller till vilken del donationen skall anses avse klockar- och organistbefattningen

eller den därmed förenade skollärarbefattningen.

d) Anslag ur kyrkokassa. I cirkuläret d. 29 okt. 1886 lämnas närmare

anvisningar om de ändamål, för vilka enligt församlingens eget beslut

kyrkokassas medel få användas. Däribland upptagos ej avlöning av

klockare eller organist, och synes även det för Skåne, Halland, Blekinge

och Bohuslän utfärdade cirkuläret d. 21 nov. 1892 utgå från, att där i

Statsbidrag.

Bidrag av

enskilda.

Avkastning

v donations

fonder.

Anslag ur

kyrkokassa.

Se 8. 173.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Avlöningsförhållanden.

(lossa landskap anslag härför förekommit, desamma endast skulle få utgå,

till dess annorlunda kunde bliva bestämt. Särskilt i Lunds stift lämnas

dock fortfarande för ändamålet, med eller utan vederbörligt tillstånd, i åtskilliga

distrikt bidrag ur kyrkokassa, liksom och från sådan kassa stundom utgår

anslag för kyrkokör o. dyl. Härmed jämförliga äro de anslag, som i

vissa domkyrkoförsamlingar efter fastställda stater eller särskilda beslut av

domkyrkors medel utgå till ifrågavarande befattningshavares avlöning.

Domkyrkokapellmästaren i Lund avlönas helt av domkyrkans medel.

Församlings- e) Församlingsavgifter (eller natur ({bidrag) av de skattskyldiga,

avgifter. Bortsett från det fåtal fall, då ny lönereglering enligt 1 883 års förordning

ej ännu trätt i kraft, utgår avlöningen från distriktet i regel i penningar

och uttaxeras enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder,

med iakttagande av de för dissenters givna särskilda bestämmelser.

I en del distrikt är dock lönen eller viss del därav fortfarande satt i spannmål,

som vanligen löses efter markegångspris. Undantagsvis är, särskilt

för organist, lönen bestämd till visst belopp per fyrk1) eller för varje

mantalsskriven person.

Ut debit er in- I 24 distrikt (se tab. II) sker ingen utdebitering till klockares, organisters

gens storlek, 0(.b kantorers (kyrkosångares) avlöning, beroende i två fall på förefintligheten

av donation i penningar, men i regel därpå, att inom distriktet finnes boställe,

vilket anslagits såsom befattningshavarens enda avlöning. I återstående

2,228 distrikt växlar utdebiteringen för 100 kr. beskattningsbar

inkomst från 0,3 öre (Gellivare) till 168,6 öre (Lillkyrka). I 53 fall överstiger

utdebiteringen 80 öre, och utgör 80—90 öre i 11, 90—100 i 17,

100—110 i 9, 110—120 i 9, 120—130 i 1, 140—150 i 3, 150—160

i 2 samt 168,6 öre i ett. Där utdebiteringen ej uppgår till högre belopp än 80

öre, utgör den 70—80 öre i 28 distrikt, 60—70 i 54, 50—60 i 90,

40—50 i 185, 30—40 i 285, 20—30 i 461, 10 — 20 i 577 samt 1—10

öre i 495. I sistnämnda 495 distrikt, där utdebiteringen ej överstiger

10 öre, utgör den lägre än 1 öre i 6 distrikt, 1—2 i 20, 2—3 i 28,

3—4 i 51; 4_5 i 60 samt över 5 i återstående 330 distrikt. Av ovanstående

framgår, att utdebiteringen i 746 distrikt utgör mellan 20 40

öre, samt att den i 1,156 eller mer än hälften uppgår till över 20 öre

och i 1,733, alltså mer än trefjärdedelar, till över 10 öre.

Beskattnings- Den beskattningsbara inkomsten växlar betydligt, från 11,158 till

bär inkomst. 47)653 850 kr (se tab H); och utgör 50,000 kr. eller därunder i -321 distrikt,

1) I Gullholmen uppgick med anledning därav år 1918 den till 644 kr. beräknade organistlönen

till 2,097 kr. 38 öre.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Avlöningsförhållanden. 129

50 — 150,000 i 806, 150—300,000 i 443, 300—500,000 i 254, 500—

1,000,000 i 209 samt över 1,000,000 kr. i 219. De 53 fall, då utdebiteringen

överstiger 80 öre, förekomma alla i små församlingar med beskattningsbar

inkomst av högst 50,000 kr. I de 357 distrikt, där utdebiteringen

år högre än 40 men ej uppgår till 80 öre, överstiger, med undantag

allenast för 9 distrikt, den beskattningsbara inkomsten ej 150,000 kr.

Yad invånarantalet angår, utgör det högst 500 i 287 distrikt, 501—

1,000 i 553, 1,001 — 1,500 i 442, 1,501—2,000 i 245, 2,001—2,500 i

168, 2,501—3,000 i 138, 3,001—4,000 i 143, 4,001—5,000 i 77,

5,001- -10,000 i 144 samt över 10,000 i 75. I de distrikt, där invånarantalet

ej överstiger 1,500, växlar utdebiteringen på 100 kr. beskattningsbar

inkomst betydligt. I 990 distrikt med över 1,500 invånare är utdebiteringen

högre än 20 öre endast i 199 (60—70 öre i ett, 40—50 i

30 40 i 44 och 20—30 i 145). I 219 distrikt med över 5,000 invånare

är utdebiteringen högre än 10 öre i 29 distrikt samt över 20

allenast i 7.

Yad lönen för de särskilda klocka)--, organist- eller kantors (kgrkosångarjbefattningarna

angår, utgår den enligt tab. G med belopp, växlande

i alla gradationer mellan 12 kr. 50 öre och 5,200 kr. Av samtliga

2,426 befattningshavarna hava 71 (därav 57 anställda vid egentliga

församlingskyrkor) under 100 kr., 1,266 eller mera än hälften under 400 kr.,

800 400 till 1,000 kr. samt endast 360 (därav 156 anställda i distrikt,

vari stad ingår) 1,000 kr. eller däröver.

För 1,856 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med skollårartjänst,

utgår lönen med belopp, växlande mellan 25 och 3,400 kr. Av

dessa hava 46 (därav 36 anställda vid egentliga församlingskyrkor) under

100 kr., 1,140 under 400 kr., 686 400 till 1,000 kr. och endast 30

(därav 10 anställda i distrikt, vari stad ingår) 1,000 kr. eller däröver.

hör 570 befattningshavare, vilkas tjänst ej är förenad med skollärartjänst,

utgår lönen med belopp, växlande mellan 12 kr. 50 öre och 5,200

kr. Av dessa hava 25 (därav 21 anställda vid egentliga församlingskyrkor)

under 100 kr., 126 lägre än 400 kr., 240 lägre än 1,000 kr.

samt 330 1,000 kr. eller däröver (därav 146 anställda i distrikt, vari

stad ingår). Av sistnämnda 330 befattningshavare hava 16 1,000 kr.,

103 1,001 till 1,500 kr., 86 1,500 till 2,000 kr., 42 2,000 till 2,500

kr., 41 2,500 till 3,000 kr. samt endast 42 3,000 kr. eller däröver.

Lönerna växla betydligt i olika stift. Under det t. ex. i Luleå stift

av 46 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med lärartjänst, endast

. 17 — K lockar utredning c ». AM. i.

Invånarantalet

och dess

förhållande

till utdebiteringen.

Lönen för

särskilda be

fattningar.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Avlöningsförhållanden.

12 hava lägre lön än 400 kr., hava i Visby stift samtliga 78 innehavare

av med lärartjänst förenade klockar- etc, befattningar lägre lön, därav 10

under 100 kr., 25 100 till 150 kr., 29 150 till 200 kr., 10 200 till

250 kr., 3 250 till 300 kr. och endast en 300 kr. I Skara stift med

300 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med lärartjänst, hava endast

30 .400 kr. eller däröver, 22 lägre än 100 kr., 50 100 till 150 kr.,

41 150 till 200 kr., 61 200 till 250 kr., 36 250 till 300 kr., 39 300

kr. samt 22 301 till 400 kr. Liknande växlingar förekomma även bland

befattningshavare, vilkas tjänst ej är förenad med skollärareänst, och är

det särskilt anmärkningsvärt, att ett så stort antal av dessa senare hava så

låg lön, att det är tydligt, att befattningen ej avsetts skola för innehavaren

vara annat än en bitjänst. Erinras må ock, att av 330 hithörande

befattningshavare med lön av 1,000 kr. eller däröver 244 äro anställda

inom Lunds och Göteborgs stift samt Stockholms stad.

Vad städerna angår, är i de 35 fall, då befattningen är förenad

med lärartjänst, lönen lägre än 400 kr. i ett distrikt, 400 till 1,000 kr.

i 25 samt uppgår endast i 9 distrikt till 1,000 kr. eller däröver.

I de 171 distrikt, däri stad ingår och befattningen ej är förenad med

lärartjänst, är lönen lägre än 400 kr, i 7 samt 400 till 1,000 kr.

endast i 18 distrikt. I återstående 146 distrikt uppgår lönen till 1,000

kr. eller däröver (i 95 till 2,000 kr. eller däröver).

Vad ovan anförts om lönernas belopp, äger i huvudsak tillämpning

jämväl i det fåtal fall, där vid en församlingskyrka klockarbefattning ej

inrättats utan endast organist- och kantors(kyrkosångar)befattning eller endera

av dessa befattningar.

Där särskilda befattningshavare anställts vid andra gudstjänstlokaler

än församlingskyrkor, äro väl löneförhållandena mera växlande, men om än

i en del fall lönerna för dylika befattningshavare äro synnerligen låga, äro

dock många i löneavseende fullt jämnställda med befattningshavare vid egentliga

församlingskyrkor.

Där, på sätt oftast är fallet, klockar- och organistbefattningarna äro

förenade, har i många fall fastställts en gemensam lön, men i allmänhet har

dock, särskilt där befattningarna äro förenade med lärartjänst och föreningen

varit föremål för myndighets prövning, särskild lön bestämts för vardera

befattningen. Den för organistbefattningen i så fall avsedda lönen

växlar betydligt, och är även förhållandet mellan klockar- och organistlönerna

synnerligen växlande. I flertalet fall är organistlönen väl högre

s. 131 Kontrollera mot PDF

Avlöningsförhållanden. 131

än klockarlönen, men i många lika med denna eller lägre, ofta mycket

lägre. Det senare är särskilt fallet i församlingar med klockarboställen,

vilkas avkastning ansetts lämna tillräcklig lön för den gemensamma befattningens

innehavare, varför allenast pro forma en ringa organistlön anslagits

(i ett fall 10 kr.). Ofta synes fördelningen av lönen mellan de

olika befattningarna hava skett slumpvis. För kyrkosångar (kantors)- befattningen, där den är förenad med klockar- eller organistbefattning, har

i allmänhet, särskilt å landsbygden, ej fastställts särskild avlöning. Där

så skett, synes emellertid avlöningen oftast vara ganska ringa, i regel

lägre än organistlönen.

I 200 distrikt äro för klockar-, organist- eller kantors (kyrkosångar) sysslorna

vid en kyrka anställda särskilda befattningshavare. I de distrikt, däri

stad ej ingår, synes den sammanlagda lönen i allmänhet ej väsentligen

överstiga, vad som kan antagas hava skolat beviljas, därest befattningarna

innehafts av en person. I 90 dylika distrikt utgör för de särskilda befattningshavarna

lönen 400 kr. eller däröver endast i 17 fall samt lägre

än 200 kr. i 53. I distrikt, däri stad ingår, synes fördelningen av tjänsterna

på flera innehavare däremot i regel hava medfört ej oväsentligt ökade utgifter

för befattningarnas uppehållande. I 110 dylika distrikt utgör lönen

för de särskilda befattningshavarne i 87 fall 1,000 kr. eller däröver, i 22

1,000 till 2,000 kr., i 35 2,000 till 3,000 kr. samt i 27 3,000 kr.

eller däröver.

• Yad angår medeltalsinkomsten för klockar-, organist- och kantars (kyrkosångar

)hefältning ärna, framgår av tab. F, att den utgör 581 kr. 61 öre,

växlande mellan 172 kr. 57 öre i Visby stift och 2,431 kr. 9 öre i Stockholms

stad, samt att den är lägre än 300 kr. i 2 stift (Visby och Skara),

394 kr. 56 öre i ett (Härnösands), 400 till 500 i 4 (Växjö, Karlstads,

Linköpings och Uppsala), 500 till 600 i 2 (Strängnäs och Luleå), 602 kr.

80 öre i ett (Västerås), 720 kr. 19 öre i Göteborgs, 1,149 kr. 40 öre i

Lunds stift och 2,431 kr. 9 öre i Stockholms stad.

För befattningar eg förenade med lärartjänst utgör medeltalsinkomsten

1,296 kr. 49 öre, växlande mellan 245 kr. 94 öre i Visby stift och

2,470 kr. 45 öre i Stockholms stad, samt är lägre än 300 kr. i ett

stift (Visby), 300—1,000 kr. i 5 (Luleå, Skara, Karlstads, Växjö och

Härnösands), 1,000 till 1,500 i 5 (Uppsala, Linköpings, Västerås, Strängnäs

och Göteborgs), 1,516 kr. 26 öre i Lunds stift och 2,470 kr. 45 öre

i Stockholms stad.

För befattningar förenade med lärartjänst utgör medeltalsinkomsten

Meddtalsin
komsten.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Ålderstillägg,

personliga

lönetillägg.

Antal gxidstjänsttillfällen.

132 Avlönin gsförhållanden.

362 kr. 6 öre, växlande mellan 143 kr. 41 öre i Visby stift och 1,565

kr. i Stockholms stad, samt är lägre än 300 i 2 stift (\ isby och Skara),

300 till 400 i 5 (Växjö, Härnösands, Karlstads, Linköpings och Göteborgs),

400—500 i 4 (Uppsala, Lunds, Strängnäs och Västerås) samt 569 kr. 22

öre i Luleå stift och 1,565 kr. i Stockholms stad.

Endast i ett mindre antal fall, företrädesvis i Stockholm och vissa

andra större städer, hava lönerna bestämts på sådant sätt, att befattningshavaren

efter viss tids tjänstgöring tillförsäkrats bestämda ålder stillägg, varvid

såväl antalet ålderstillägg (1—4) som deras storlek (50—500 kr.) betydligt

växlat. I stället hava i ett stort antal församlingar befattningshavarna

efter viss tids tjänstgöring såsom uppmuntran i tjänsten tillerkänts

personliga lönetillägg, ofta till ej obetydliga belopp.

Vid lönernas bestämmande måste naturligtvis ej ringa vikt fästas vid

det antal gudstjänsttillfällen, vid vilka befattningshavaren har att medverka.

Huvudregeln torde väl vara, att han — bortsett från ottesångsgudstjänster,

nattvardsgångar o. dyl. — har att var sön- och helgdag tjänstgöra

endast vid en gudstjänst, sålunda vid c:a 60 gudstjänsttillfällen

om året.

I ej så få fall förekomma emellertid för befattningshavaren duplikation

eller tripplikation mellan olika kyrkor1), och hållas särskilt i flertalet

städer, men i vissa fall även å landsbygden i församlingskyrkan jämte

högmässogudstjänst2) aftonsångs- eller andra gudstjänster, så att befattningshavaren

har att var sön- och helgdag eller var vecka medverka vid 2—4,

undantagsvis vid ännu flera gudstjänsttillfällen3).

Å andra sidan har i många distrikt befattningshavaren ej tjänstgöring

var sön- och helgdag. Efter lämnade uppgifter skulle detta vara fallet

med 294 befattningshavare, därav 158 i Skara stift. Av dessa, därav c:a

''/io äro anställda vid särskilda kapell eller gudstjänstlokaler, tjänstgöra 6

å 2 till 10 sön- och helgdagar om året, 14 å 10 till 14, 4 å 15 (en av

’) Se s. 12 f.

2) Undantagsvis förekomma även dubbla högmässor.

8) I Lunds domkyrka förekomma sålunda efter lämnad uppgift årligen c:a 11 ottesångsgudstjänster,

48 skriftermål med nattvardsgång, 60 högmässogudstjänster, 60 aftonsångsgudstjänster, 90 veckogudstjänster

(däri inräknade 6 konfirmationer samt jul- och nyårsaftonböner), 3 prästsällskapsgudstjänster

och prästvigningar, 1 rådstuvurättspredikan och 184 morgonböner, sålunda sammmanlagt 467

gudstjänsttillfällen eller nära 9 i veckan. Härtill komma 20 begravningar och 6 bröllop i domkyrkan

samt omkring 160 begravningar i kyrkogårdens kapell. För Växjö uppgives, att i domkyrkan årligen

hållas 10 ottesångsgudstjänster, 63 högmässor, 63 aftonsångsgudstjänster, 14 ungdomsgudstjänster, 19

bibelförklaringar, 9 passionspredikningar, 7 katekesförklaringar samt c:a 25 skriftermål, sålunda 210

gudstjänsttillfällen eller mera än 4 i veckan.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Avlöningsförhållanden.

fyra), 1 å 16 till 20, 20 å 20 (eu av tre), 12 å 21 till 30, 91 å 30

(varannan), 12 å 31 till 40, 51 å 40 (två av tre), 5 å 41 till 45, 29 å

45 (tre av fyra), 29 å 46 till 50, 5 å 50 (fem av sex) samt 15 å 51

till 60. I samband med de nu pågående prästlöneregleringarna torde emellertid

i många av de fall, där befattningshavaren ej för närvarande tjänstgör

varje sön- och helgdag, ändring härutinnan komma att inträda. Där sådan

ändring redan skett, har i en del fall lönetillökning tillerkänts befattningshavaren.

Vid den ovan gjorda beräkningen av inkomsterna för de särskilda Inkomsternas

befattningshavarna och deras medeltalsinkomst har hänsyn endast tagits till ber''iJening.

de i tab. A kol. 14—18 införda beloppen, utgörande de i vederbörlig

ordning bestämda löneförmånerna i penningar eller naturaförmåner jämte

nettoavkastningen av boställe (bostad) eller boställsjord, sådana de år 1916

beräknades, med avdrag allenast för sådana fall, då befattningshavaren av

sin lön haft att bekosta biträde i kyrka, där han ej själv kunnat tjänstgöra,

eller orgeltrampning, eller då i nettoavkastningen av boställe inräknats

ersättning för skjuts med visst belopp.

Däremot har hänsyn ej tagits till övriga belopp, som i tab. A kol. Avbränningar

19 upptagits såsom avbränningar å lönen. Dessa utgöra huvudsakligen ** *imm•

dels av befattningshavaren utgivna ersättningar till substitut, kyrkvaktare

eller annat biträde för sådana honom i tjänsten åliggande göromål, som han

eg velat eller på grund av annan honom åliggande tjänstebefattning ej kunnat

själv f ullgöra, dels skjutsersättning vid duplikation el. dyl. eller då befattningshavarens

bostad är avlägse belägen från kyrkan. Då dylika ersättningar

till biträde väsentligen äro beroende på befattningshavarens personliga

förhållanden, hava de ej ansetts böra avräknas vid angivande av

den med befattningen förenade egentliga lönen. Däremot skulle rätteligen skjutsersättningen

hava avdragits. Endast i ett fåtal fall har emellertid den

faktiska skjutskostnaden uppgivits utan i regel en beräknad skjutskostnad,

vid vars angivande man oftast synes hava utgått från att kantor skulle

bekosta särskild skjuts och ej åka med pastor, varför den i många fall

upptagits orimligt högt och till belopp, som ej heller alltid stå i relation

till våglängden mellan kyrkorna eller skjutskostnaden i orten. I 167 fall,

där skjutskostnaden uppgivits, utgör den lägre än 50 kr. endast i 12, 50

till 100 i 37, 100 till 200 i 66, 200 till 300 i 39, 300 till 400 i 5,

400 till 500 i 4 samt 500 eller däröver i 4, därav 500 i ett, 528 i ett,

625 i ett och 752 i ett fall med löner av resp. 960, 1,458, 1,150

(850) och 2,170 kr. T allmänhet torde för närvarande huvudregeln vara

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Avlöningsförhållanden.

att klockaren åker fritt med pastor eller, för att få åtfölja pastors skjuts,

allenast erlägger visst mindre belopp. Där klockaren själv bestrider skjuts,

vilket särskilt är fallet, då han har jordbruk med hästar, är det i regel

ordnat så, att han skjutsar var tredje, undantagsvis varannan gång. I ett

fall framhålles särskilt, att skjutskostnaden angivits under förutsättning,

att befattningshavaren åker tillsammans med pastor och kör var tredje

sön- eller helgdag. I några fall uppgives, att på grund av det korta avståndet

skjuts ej erfordras, eller att befattningshavaren cyklar, om han ej

får åka fritt med pastor. Från många håll har framhållits, att sedan ny

prästlönereglering efter 1910 års lag ägt rum, klockaren ej vidare kan påräkna

fri skjuts med pastor, då denne numera ej har att tillgå egen skjuts.

Inkomster De i kol. 21 upptagna ersättningarna från församlingarna för sör
pling

ärna för ^^a uPP^ra9 * tjänsten (för ledning av kyrkokör, nattvards- eller skolsärskilda

barns undervisning i sång, skrivbiträde å pastorsexpeditionen, vård av

Vtjänsten * kyrkogård eller arkiv, ringning och klämtning, tornurs skötsel, städning

etc.) utgöra väl för befattningshavarna eu ganska väsentlig ökning i deras

inkomst, men desamma hava ej ansetts böra medtagas vid beräkning av

den ordinarie lönen, där de ej ingått i löneregleringen, och detta desto

mindre som de i en del fall avse göromål, vilka efter omreglering av klockarinstitutionen

ej torde komma att ingå bland befattningshavarens göromål,

och desamma dessutom ofta visat sig hava en tillfällig natur, i det de

utgå ett år, men ej det följande, erläggas till en befattningshavare, men ej

till hans efterträdare etc.

Vid bedömande av befattningshavarens ekonomiska ställning måste

dock en viss vikt fästas vid möjligheten för honom att från församlingarna

erhålla dylika ersättningar*), och ligger härutinnan ännu större vikt vid

de utsikter, som kunna finnas för befattningshavaren att få ökad inkomst

genom avgifter för enskilda tjänsteförrättningar eller att erhålla avlönade

bisysselsättningar i statens, kommunens eller enskild tjänst.

Ersättning På sätt ovan nämnts, ingingo efter det äldre avlöningssättet bland

tjjänsteforrätt. klockarnas avlöningsförmåner i viss utsträckning avgifter för särskilda förning»-.

rättningar, såsom dop, begravning, vigsel etc. Då under förarbetena till

1883 års förordning ifrågasattes, att detta skulle upphöra, gjordes från en

myndighets sida erinran, att avgiftsfrihet endast borde gälla för förrättningar

i kyrka eller å kyrkogård, men föreskrevs utan avseende därå i

'') Eu del av dessa, särskilt ersättningarna för ledning av kyrkokör och nattvardsbarnens undervisning

i kyrkosång, hava också medtagits vid beräkning enligt tab. P av församlingarnas utgifter

för klockarinstitutionen.

s. 135 Kontrollera mot PDF

A vlön in gsförhåll anden.

135

1883 års förordning helt allmänt, att avlöningen skulle beräknas så, att

alla otfer och avgifter för särskilda förrättningar skulle upphöra. Någon

motsvarande inskränkning tinnes ej i lag stadgad för organisten, och då

klockar- och organistbefattningarna i stor utsträckning förenats samt den

särskilda tjänst, som vid enskilda förrättningar i kyrka framförallt påkallas,

är organistens, torde väl däri en av anledningarna hava legat till,

att man i såväl praxis som stiftsstadgarna och särskilda instruktioner ofta

givit ovannämnda föreskrift i 1883 års förordning en så inskränkt tolkning

att, om än klockaren(organisten) anses skyldig, åtminstone om han

därom av enskild anmodas eller pastor så finner nödigt, biträda vid sådana

förrättningar som dop, begravning, vigsel etc., det avgiftsfria biträdet

begränsats till sådana förrättningar, vilka äga rum i samband med allmän

gudstjänst, samt till att därvid endast utföra i ritualen föreskriven sång

och musik J). I överensstämmelse därmed har i eu del av stiftsstadgarna

klockaren uttryckligen tillagts rätt uppbära ersättning för biträde vid ovanberörda

förrättningar, där de ej äga rum i samband med allmän (sedvanlig) gudstjänst,

så vida ej annorlunda med församlingen överenskommits, och har i

allmänhet enligt stiftsstadgarna eu motsvarande befogenhet tillagts organisten

2). Av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna utgå

även åtskilliga från en motsvarande befogenhet till ersättning för klockaren

(organisten3), och synes praxis delvis hava gått i samma riktning.

För över 500 distrikt har uppgivits, att ersättning utgår för förrättningar,

som ej ske i samband med allmän gudstjänst eller å viss för dylika förrättningar

bestämd tid, eller att befattningshavaren åtminstone anser sig

berättigad till sådan ersättning. I en del fall, då ersättning utgår, uppgives

väl, att detta är frivilligt. Befattningshavaren anser sig icke skyldig

vägra mottaga ersättning, om den frivilligt bjudes. Men på frågan, om han

anses hava rätt därtill, har jakande svar lämnats för c:a 400 distrikt,

därav mer än 3/-t på landet. Ofta har därvid åberopats stiftsstadgarnas

föreskrift, med tillägg någon gång, att eu sådan rätt väl förefunnes, men

att den ej begagnades eller kommit ur bruk. Stundom utgöres ersättningen

av församlingen, och har i eu del fall församlingen utöver lönen tillerkänt

befattningshavaren ersättning för avgiftsfritt biträde vid enskilda

’) För Munka Ljungby och Ängelholm föreskrives dock, att kantorn vid jordfästning eller vigsel

i kyrkan utan ersättning skall spela jämväl lämpliga musikstycken vid in- och utgåendet.

’) Se s. 74, 77.

°) Se s. 83. För Landskrona föreskrives, att, oberoende av den vid klockarlönens reglering

gjorda bestämmelsen om upphörandet av alla avgifter för särskilda förrättningar, klockaren-organisten

skall för sådan tjänstgöring vid kyrkliga förrättningar, vartill han av församlingsmedlemmar kallas,

äga bekomma skälig vedergällning, varom de med honom må överenskomma.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Avlönade bisysselsättningar.

Musikaliska

bisysselsätt
ningar.

136 *4 vlöningsförhållan den.

förrättningar eller åtminstone vid vissa av dessa, särskilt begravningar i

gravkapell å därför bestämda tider. I eu del städer, någon gång även å

landsbygden, hava för ersättningen taxor fastställts, stundom av kyrkostämma

men vanligen av kyrkorådet. I regel utgår emellertid ersättningen

efter praxis eller överenskommelse. Ersättningens belopp växlar betydligt.

På landet utgör den vanligen 1—5 kr., men stundom erlägges, särskilt

då fråga endast är om sång vid begravning el. dyl., lägre belopp (25 öre

till 1 kr. !). I städerna utgår ersättningen i regel med högre belopp, vanligen

5—15 kr. (stundom med olika belopp till klockare och organist).

I eu del distrikt utgår ersättning endast vid visst slag av förrättningar,

t. ex. vid högtidlig begravning, eller där vid förrättning visst biträde påkallas,

t. ex. orgelspel, utförande av begravningsmarsch etc. Stundom erlägges

ersättning endast av personer ej tillhörande församlingen. Där taxa

fastställts, är den någon gång olika för de senare och för församlingsmedlemmar.

I den taxebestämda ersättningen synes i allmänhet hava inbegripits

utförandet av in- och utgångsstycke!! vid bröllop och begravningar

men ej särskild för högtidligheten avsedd sång och musik, om ersättning

varför överenskommelse ansetts böra träffas med befattningshavaren 2).

Där för enskild förrättning, som ej äger rum i samband med allmän

gudstjänst, skjuts erfordras, synes skjutskostnaden i allmänhet ersättas av

den, som påkallat förrättningen, även om ersättning för den senare ej

äger rum.

Yad avlönade bisysselsättningar angår, har man att skilja mellan musikaliska

sådana och bisysselsättuingar av icke musikalisk art.

Givetvis måste det för den, som tagit musiken till livsuppgift, anses

synnerligen önskvärt, om, i den mån bisysselsättningar erfordras, sådana

kunna beredas av musikalisk art. I ett ej ringa antal fall innehava också

klockarna-organisterna befattningar som t. ex. examinatorer för organister

och kyrkosångare, lärare vid musikkonservatoriet eller musikskolor, musiklärare

vid högre allmänna läroverk, seminarier, realskolor, samskolor, kommunala

mellanskolor, folkhögskolor, högre folkskolor, läroverk för flickor etc.

Men detta gäller företrädesvis befattningshavare i städerna, och även där *)

*) Stundom erlägges visst belopp för uppbärande av lysning på predikstolen.

ä) För Göteborg föreskrives, att det för den i talan bestämda ersättningen åligger organisten

att vid bröllop och begravningar med ett efter högtidlighetens krav lämpat orgelspel beledsaga bröllops-

och begravningsgästernas inträde i och utgång ur kyrkan, samt såväl organisten som kantorn

att utföra de psalmer och liturgiska moment, som enligt ritualen tillhöra akten i fråga. Önskas därutöver

särskild för högtidligheten avsedd sång och musik, bör överenskommelse om ersättning därför

träffas med vederbörande befattningshavare.

s. 137 Kontrollera mot PDF

A vlöningsjörhålland en. 137

sådana befattningar förekomma, stå de långt ifrån alltid till buds för klockaren-organisten.

Den enda utväg att vinna biinkomster av musikalisk

art, som må förefinnas för flertalet klockare-organister, torde därför i regel

vara meddelande av privat musik- eller sångundervisning, pianostämning

o. dyl., särskilt om man bortser från sådana för eu kyrkomusiker föga tilltalande

sysselsättningar som t. ex. att spela å biografteatrar o. dyl. Men om än i

städer och större samhällen å landet mera avsevärd inkomst på detta sätt

kan beredas, äro utsikterna därtill på landsbygden i övrigt i allmänhet

ganska små. På frågan, om tillfälle förefinnes för befattningens innehavare

att genom privat musik- eller sångundervisning bereda sig några avsevärda

extra inkomster, har nekande svar lämnats för flertalet distrikt,

lör c:a 200 distrikt äro svaren så avfattade att, om än någon inkomst av

dylik art kan beredas, den åtminstone för närvarande är helt obetydlig,

och endast för c:a 200 distrikt, därav nära i stad, har uppgivits, att

kompetent innehavare kan bereda sig avsevärd sådan inkomst. I de fall,

då inkomstens storlek uppgivits, växlar den mellan 50—1,000 kr. för år.

Där befattningen är förenad med skollärartjänst, framhålles i många fall,

att även om möjlighet skulle förefinnas att erhålla privat musik- och sångundervisning,

befattningshavaren ej har tid lämna sådan.

I vida större utsträckning än genom musikaliska bisysselsättningar

synas klockarna-organisterna, särskilt å landsbygden, bereda sig extra inkomster

genom andra uppdrag i statens, kommunens eller enskild tjänst.

I ett stort antal fall innehava de anställningar såsom post- eller telefonstå

tionsföreståndare, pensionsstyrelsens ombud, landstormsområdesbefälhavare,

kontrollörer, ordförande, sekreterare eller kassaförvaltare i kommunalnämnd,

stadsfullmäktiges sekreterare, kassörer i kyrko- och skolråd, uppbördsmän

för prästerskapets avlöning, bibliotekarier, fjärdingsmän, tjänstemän

i banker, brandstodsföreningar eller bolag etc.1). Detta gäller icke endast,

där klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningen ej är förenad

med skollärartjänst, utan kanske i än högre grad, där så är fallet.

för bedömande av den inkomst, som för klockare, organister och kantorer

(kyrkosångare) kan vara att hämta från sådana bisysselsättningar,

vilka i taxeringsavseende äro att hänföra till arbetsanställning, tjänst etc.,

hava 1 9 1G års taxeringslängder genomgåtts för ett större antal befattningshavare.

Under det vid denna tid medeltalsinkomsten utgjorde: för befattningar

ej förenade med lärartjänst 1,29G kr. 49 öre samt för befattningar

'') I några fall är klockaren tillika kyrkvaktare.

IS — Klockarvtredninrien. Afd. 1.

Andra bisysslor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Avlöningsförhållanden.

förenade med sådan tjänst 362 kr. 6 öre eller, med inberäknande av eu

„ medeltalslön som lärare av c:a 1,200 kr., 1,562 kr. 6 öre, synes enligt

taxeringsläugderna medeltalsinkomsten för arbetsanställning, tjänst etc.

hava legat för innehavarna av de förra befattningarna vid omkring 1,600

kr. och för innehavarna av de senare vid omkring 1,800 kr., vadan medcltalsinkomsten

av hithörande bisysselsättningar skulle hava utgjort resp.

304 och 238 kr. Dessa biinkomster äro dock mycket ojämnt fördelade.

Yäl finnas bland befattningshavare, vilkas befattningar äro förenade med

lärartjänst, en del, som hava avsevärda inkomster av bisysslor, men sådana

stå dock ej för flertalet till buds, och detsamma torde även gälla ett

övervägande antal av de klockare, organister och kantorer (kvrkosångare),

för vilka denna befattning utgör huvudsyssla. Vid bedömande av den

angivna medeltalsinkomsten för dessa senare måste särskilt beaktas, att vid dess

uträknande medtagits dels åtskilliga befattningshavare, för vilka klockartjänsten

är eu ren bisyssla, dels ock befattningshavare i städer och större

samhällen å landet, för vilka större möjlighet förefinnes till erhållande av

biinkomster. Även för sistnämnda befattningshavare synas emellertid biinkomsterna

ej vara så höga, som man kunnat antaga. För innehavarna av

c:a 400 befattningar, ej förenade med lärartjänst, vilkas taxeringsuppgifter

genomgåtts, uppgår den taxerade inkomsten för arbetsanställning, tjänst etc.

endast för 91 till 3,000 kr. eller däröver, för 24 till 5,000 eller däröver,

för 17 till 6,000 eller däröver och för 2 till högre än 10,000 (högst

12,100 kr.). Bland dessa befattningar finnas 122, vilkas innehavare hava

lägre dylik inkomst än 1,000 kr. (19 lägre än 500 kr.). Till jämförelse

må nämnas, att för c:a 1,700 befattningar, förenade med lärartjänst, vilkas

taxeringsuppgifter genomgåtts, motsvarande inkomst uppgick för 77 till

3,000 kr. eller däröver, för 3 till 5,000 eller däröver samt för 2 till

högre belopp än 7,000 (högst 8,070 kr.).

Inkomsterna För beräknande av det belopp, vartill inkomster av bisysslor, som ej

1 otHlrtickliga. äro att hänföra till arbetsanställning, tjänst etc., kunna uppgå, finnas ej

erforderliga uppgifter, men även om man tager hänsyn jämväl till dessa,

är det tydligt, att de löner, vilka enligt 1883 års förordning bestämdes, i

ett stort antal fall ej kunna sägas hava motsvarat tjänstegöromålens omfattning

och levnadskostnaderna i orten. Ej sällan skedde vid löneregleringarna

enligt nämnda förordning, framförallt där boställen funnos, ej

oväsentliga nedsättningar i de förut utgående lönerna. Genom tid efter

annan vidtagna nya beslut hava väl på många håll lönerna efter hand

väsentligen förhöjts, i en del fall genom personliga lönetillägg. Särskilt

s. 139 Kontrollera mot PDF

Avlöningsförhållanden. 139

hava, där befattningarna äro förenade med skollärare’änst, dylika förhöjningar

föranletts av den prövning av löneförmånerna, som ålegat vederbörande

domkapitel. Men i många fall har dylik prövning ej förekommit

eller domkapitlet med hänsyn till församlingens ekonomiska ställning ej

kunnat framtvinga eljest påkallad ökning av lönen, och för de ej med

lärartjänst förenade befattningarna har någon kontroll över löneregleringarna

ej varit föreskriven. I ett stort antal fåll äro därför fortfarande,

särskilt på landsbygden, de ordinarie lönerna alltför små, och detta även

om man bortser från den fördyring, som inträtt på grund av världskriget.

Med hänsyn till krigstiden hava församlingarna numera i stor utsträckning

beviljat särskilda löne eller krigstids(dyrtids)tillägg, för år 1919

uppgående till c:a 38 % av de kontanta lönerna. Detta har dock skett

endast för c:a 3/< av antalet befattningshavare. Såsom skäl för vägran att

bevilja dylika tillägg, där befattningshavaren ej frivilligt avstått därifrån,

hava ej endast åberopats sådana skäl som t. ex. nyligen skedd förhöjning

av lönen, församlingens dåliga ekonomiska ställning, innehav av boställe,

vars avkastning väsentligen ökats under kriget, att lönen vore bestämd i

säd, vars värde stigit, att vid beviljande av lönetillägg för lärartjänsten

hänsyn jämväl tagits till klockarbefattningen etc., utan även omständigheter,

hämtade från befattningshavarens ekonomiska eller personliga förhållanden,

t. ex. att han vore ogift, saknade barn, vore bosatt utom socknen, hade

högt avlönade bisysslor, ej vore examinerad etc. Där tillägg beviljats,

utgå de med synnerligen växlande belopp. I en del fall hava lönerna

fördubblats eller ökats i ännu starkare proportion, och synes man på flera

håll, särskilt i städerna, hava sökt i tillämpliga delar följa de för statens

eller städernas tjänstemän bestämda grunder, varför stundom även grundplåt

och familjetillägg etc. beviljats självständiga befattningshavare. Men

i många fall har ökningen skett allenast med smärre belopp, -som ej på

långt när kunna anses motsvara den inträdda fördyringen. Särskilt i Skara

stift synes man i flera församlingar hava missuppfattat K. M:ts cirkulär

angående krigstidstillägg, såsom avseende endast befattningar förenade med

lärartjänst!).

Genom löne- och krigstids(dyrtids)tilläggen, vilka ofta beviljats ej endast

för år 1919 utan för framtiden eller till dess omreglering av lönen

kan äga rum, hava dock de ekonomiska förhållandena för klockare, organister

och kantorer (kyrkosångare) ej oväsentligt förbättrats. Särskilt

'') Missuppfattningen torde delvis hava fOranletts av domkapitlets cirkulär.

Löne- och

krigstidstillläggen

ojämnt

fördelade.

Ökningen i

medeltalsinkomsien

på

grund av

löne- och

krigstidstillläggen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Avlöningsförhållanden.

gäller detta befattningshavarna i Stockholm och en del andra större städer.

Medeltalsinkomsten har — även bortsett från det ökade värdet, bostadsförmånerna

erhållit, samt från de förmåner, en del församlingar i stället

för lönetillägg berett befattningshavaren, t. ex. genom införande av elektriskt

ljus i bostaden, kostnadsfri semester, ökad ersättning för biträde vid

enskilda författningar etc. — stigit från 581 kr. 61 öre till 801 kr.,

växlande mellan 266 kr. i Visby stift samt 5,099 kr. i Stockholms stad,

och utgör den lägre än 500 kr. endast i två stift (Visby och Skara). För

befattningar ej förenade med lärartjänst har medeltalsinkomsten stigit från

1,296 kr. 49 öre till 1,873 kr., växlande mellan 331 kr. i Visby stift

samt 5,248 kr. i Stockholms stad, och utgör den lägre än 1,000 kr.

endast i två stift (Visby och Luleå). För befattningar förenade med lärartjänst

har medeltalsinkomsten stigit från 362 kr. 6 öre till 472 kr., växlande

mellan 223 kr. i Visby stift samt 1,827 kr. i Stockholms stad,

och utgör den lägre än 400 kr. endast i två stift (Visby och Skara1).

Härvid bör ock erinras om den förbättrade ekonomiska ställning,

som genom 1918 års lärarlönereglering beretts innehavare av klockar- ete.

befattningar förenade med lärartjänst.

'') Jfr s. 131 f.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

141

Boställs- eller bostadsförmåner (hyresersättning).

1. Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

Ehuru våra äldre rättskällor ej inneköllo föreskrifter därom, att Gamla

klockaren skulle förses med boställe eller bostad, synes dock i ett stort Före

antal församlingar i gamla Sverige redan tidigt åt honom hava beretts dy- ’

lik boställs- eller åtminstone bostadsförmån, och torde denna ofta ej hava varit

oansenlig. År 1457 hölls lagting i klockargården i Mora, år 1472 i

Husaby klockargård. Där boställe med jord innehades av klockaren, torde

det ofta hava varit kyrkan tillhörig fastighet eller prästerskapet anslagen

landboegendom, som utan eller vanligen mot erläggande av sedvanlig landboprestation

upplåtits till honom, men förekomma åtskilliga uppgifter, utvisande

att under medeltiden jordar av socknemännen blivit åt klockaren anskaffade

genom köp eller på annat sätt1) eller av enskilda till honom donerats2).

\''id reformationen ansågs väl klockaren fortfarande behövlig för de Efter refor

sysslor, han förut innehaft, men synes vid reduktionen av prästerskapets mationen till

och kyrkornas egendomar undantag ej hava gjorts för de utav dessa egendomar,

vilka med eller utan avgäld innehafts av klockarna, och torde reduktionen

även hava kommit att i viss- utsträckning omfatta till klockare

av socknemännen anskaffade eller av enskilda donerade boställen3). I

förteckningarna över indragna kyrko- och präst-(prebende-, klosters-, kanik-)landbor

förekomma i ett stort antal socknar fastigheter, som innehafts

av klockare, någon gång utan avrad (»giör ther inthet utliaff»), men

vanligen mot avrad och andra landboprestationer till kyrkan eller till

prästen eller till båda. De sålunda till kronan indragna fastigheterna upptogos

väl i allmänhet även efter indragningen i jordeböckerna med anteck- * *)

*) Enligt ett brev av år 1348 hade eu vret vid kyrkan köpts av Tärna sockens egna medel till

klockarens hjälp och underhåll.

’) År 1331 gav fru Ramborg,, Israelsdotter 2 öresland i Berga till klockaren i Västeråker för att

han skulle ringa till själamässor. År 1291 hade Nils Rafvaldersson till evärdlig ägo givit vissa jordar

till Asbo kyrka åt dem, som tände ljus och ringde klockorna till jungfru Mari® lov och för hans

faders själ.

*) Se t. ex. Västeråker.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Boställs- eller bostadsförmåner.

ningen klockarens, klockarbol el. dyl., och klockarna fingo fortfarande innehava

en del av dem, vanligen mot ränta till kronan, i vilken ränta, där

avgift utgjorts till kyrkan eller prästen, denna med eller utan förändring

ingått. Men flertalet upphörde att besittas av klockarna, och synes, i den

mån de ej, på sätt i många fall tidigt skett, inlagts under prästborden

eller eljest anslagits till prästerskapet, efter hand hava kommit i enskild

besittning, såsom ock bestyrkes av det stora antal i enskild besittning

varande fastigheter, vilka ännu kallas klockargårdar o. dyl. Det torde

därför kunna sägas, att den närmaste tiden efter reformationen klockarna

i regel ej innehade boställen eller bostadsförmåner1), eller åtminstone ej

boställen med jord. Något större behov därav förelåg ej heller i allmänhet,

då klockarsysslorna i stor utsträckning synas hava, särskilt i vissa

trakter, innehafts av bönder med egna fastigheter.

Efter hand ändrade sig förhållandena härutinnan, framför allt sedan

barnundervisningen i större omfattning lagts i klockarnas händer. I vissa

trakter uppfördes sockenstugor, vilka, på samma gång de utgjorde skollokaler,

upplätos till bostäder åt klockarna2). I andra trakter blev det alltmer

vanligt, att särskilda bostäder invid kyrkorna av socknemännen eller

åtminstone med deras biträde uppfördes åt klockarna3). Då år 1699 förening

uppgjordes om prästrättigheterna i Gästrikland, stadgades beträffande

klockarna, att de efter vanligheten skulle erhålla nödtorftiga husrum

vid kyrkorna. Så småningom blev det allmänt, att den i sockenstuga

eller särskild bostad bosatte klockaren jämväl fick bruka eller upptaga viss

i närheten belägen jord, vare sig kyrkan eller socknen tillhörig (särskilt

jord å kyrkvallen eller å socknens samfällda mark) eller belägen å prästgårdens

eller kringliggande byars ägor. Den jord, som sålunda uppläts åt

klockaren eller av honom uppbrukades kring bostaden, var nog i allmänhet

obetydlig, ofta endast eu kåltäppa el. dyl. Men efter hand ökades

såväl antalet som storleken av klockarnas boställsjordar. Hemman eller

lägenheter upplätos av kronan, donerades av enskilda eller inköptes av

socknemännen från kronan eller enskilda till klockarboställen. Kyrkojordar

anslogos till klockaren med eller utan avgäld. Spridda jordar upplä
*)

Jfr dock Nova ordinantia ecclesiastica 1575 (Kyrkoordningar, Avd. 1, II, s. 338): Prästen förbjöds

att slå under sig »klockareboolet eller renthon, och bruka sin drengh till klockare, som sochnenne

tiena skal- therföre moste vid kyrkione besätningh vara, och haffua sitt klockarebool frijdt». I en

annan redaktion hette det: »Klockare som sochnenne tiena schall, moste vidi: kyrekione besätin vara».

2) Enligt K. res. på prästerskapets besvär d. 10 mars 1719, p. 29, förordnades, att socknemännen

borde tillhållas att efter hand uppsätta sockenstugor på de ställen, där ännu inga sådana funnes.

s) I biskop Laurelii kyrkoordning (Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 361) hette det, att klockaren

skulle hållas med »laga huus och bygning, ther han vistas och boo kan».

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

tos från skilda byalag, ofta mot befrielse från klockarrättighetens utgörande.

Särskilt i vissa trakter blev det allmänt, att jord (torp) från prästborden

med eller utan skyldighet att utgöra dagsverken eller andra prestationer

upplätos till klockaren. Där krono-(härads-)eller sockenallmänningar förekommo,

fick klockaren ofta å dem upptaga jord till boställe. I anledning

av de föreskrifter, som mot slutet av 1600-talet meddelats i syfte att

få ecklesiastikstatens boställen införda i jordeböckerna, blevo i ett flertal

tall dessa boställen, med eller utan föregången skattläggning, införda i

jordeböckerna såsom särskilda enheter, och detta ofta även, där de endast

bestodo av bostad i sockenstuga eller särskild byggnad med tillhörande

kåltäppa el. dyl., samt jämväl om de upptagits på redan i jordeboken upptagna

fastigheters mark.

Ännu vid tiden för prästverkets upprättande var det väl fortfarande

vissa trakter, som helt saknade klockarboställen, eller där sådana endast

undantagsvis förekommo, t. ex. Älvsborgs, Kronobergs, Jönköpings och

Kalmar län samt Väster- och Norrbotten och Hälsingland, men i övrigt

tunnos redan då ett betydande antal boställen, ehuru många endast innefattade

bostad utan eller allenast med obetydlig jord.

Sedan orglar kommit i bruk, hade i en del församlingar särskilda

boställen tidigt upplåtits jämväl till organisterna1).

A andra sidan hade emellertid en minskning i antalet av de utav klockare

disponerade boställen skett därigenom, att åtskilliga dylika boställen övertagits

av prästerskapet utan eller vanligen mot skyldighet att sörja för

klockartjänstens bestridande.

Enligt hertig Karls brev d. 2 april 1596 medgavs, att då i alla biskopsstift

funnes sådana gäll, där kyrkoherden ej kunde undvara kapellan,

samt socknemännen vore skyldiga giva sin klockare sådana rättigheter,

varmed en kapellan väl kunde uppehållas, biskoparna och superintendenterna

skulle äga tilldela kapellanen sådan klockarränta med skyldighet för

kapellanen att uppehålla den tjänst, »som klåckaren therföre plichtig var».

Socknemännen finge ej vara motsträviga mot vad biskoparna sålunda förordnade.

Detta brev gällde väl närmast hans hertigdöme (Södermanland,

Närike och Värmland). Motsvarande föreskrift lämnades emellertid d. 22

maj 1633 av drottning Kristina för Linköpings stift. I anledning därav

blevo i ett stort antal socknar i dessa trakter klockarlägenheterna med

deras boställen överförda till kapellanerna. Då prästerskapet sedermera

gjorde ansökning att å andra orter få samma förmån, förordnade K. M:t

J) Se t. ex. Värnhem (nr 4 Säntorp Sven Månsgården) och Hakarp (Spclebo). Jfr s. 151, 154.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Boställs- eller bostadsförmåner.

genom resolution på prästerskapets besvär d. 24 dec. 1652, § 7, att biskoparna

i varje stift skulle i K. M:ts kansli inlägga förteckningar

på alla sådana behållna klockarbol, däröver de sedan hade att förvänta

K. M:ts vidare förordning, men synes dock även utan dylikt särskilt

beslut av K. M:t jämväl i andra trakter än de, som närmast avsågos

med breven av åren 1596 och 1633, klockarlägenheter med boställen

hava övertagits av kapellani-, stundom, särskilt i Dalarna, av kyrkoherdarna.

I en del fall förvandlades klockarborden utan särskilda förbehåll

till prästboställen. Sedan en själasörjare blivit utsedd i Aspeboda,

förordnade biskopen d. 10 sept. 1661, att klockarbordet i Aspeboda med

alla dess lägenheter i hus och jord skulle inrymmas predikanten »och

klockaren med foglighet och beskedlig!! tacksamhet för sin giorda tienst

ther ifrå strax uthan langer förhalningh» flytta. I Komfartuna gjorde på

1600-talet å allmän sockenstämma pastor med de förnämsta socknemännen

den förordning, att kapellanen, vilkens företrädare bott här och där i

socknen, skulle besitta klockarbordet och klockaren förse sig med bostad,

var han helst gitte1).

Efter 1723. Så stod förhållandet, då genom prästerskapets privilegier d. 16 okt. 1723

klockarna erhöllo försäkran om vissa friheter och förmåner för sina klockarbord.

De boställen, klockarna i gamla Sverige vid denna tid innehade, synas

de i regel hava fått bibehålla, särskilt där dessa genom upptagandet

i jordeboken fått en mera officiell hallstämpel av klockarboställen. Dock

hava efter hand åtskilliga, ehuru de fortfarande i jordeboken upptagas

såsom klockarboställen, upphört att disponeras av klockarna.

Av dessa senare anses en del för obefintliga. Andra hava med2) eller utan

process återgått till prästbordet eller det hemman eller skifteslag, varifrån de,

stundom endast tillsvidare, med tillstånd upplåtits, ofta beroende på att klockarboställets

rätt ej bevakats vid verkställda skiften3). I många fall synas dessa bo
-

'') Jfr Tömsfall.

3) Se t. ex. Tensta.

s) Följande i jordeboken såsom klockarboställen upptagna lägenheter disponeras ej vidare av

klockarna eller församlingarna: nr 1 Klockarbol (Tuna), nr 1 Klockarbol (Stavby), nr 1 Klockarbol

(Ekeby), nr 1 Klockarbord (Långtora), nr 1 Klockarbord (Enköpings-Näs), nr 1 Klockarbord (Närtuna),

nr 1 Klockarbord (Norrsunda), nr 3 Klockarbord (Håtuna), nr 1 Klockarbord (Sollentuna), nr 1 Klockargård

(Färentuna), nr 1 Klockargård (Sånga), nr 1 Klockarbol (Tensta), nr 1 Klockarbol (Tegelsmora) och

nr 1 Klockarbol (Allhelgona); jfr nr X Klockarbol (Vaxala), nr 1 Klockarbol (Bergshammar) och nr 1

Klockarutjorden (Bro). I samband med jordregistrets uppläggande hava framställningar gjorts om

uteslutande ur jordeboken av en del av dessa lägenheter. Stundom erhåller bfh. ersättning av församlingen

för boställe, som frångått honom, se t. ex. Tegelsmora.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

ställen, framförallt de i jordeboken införda, endast hava utgjorts av i sockenstuga

eller särskild byggnad inrymda bostäder åt klockarna, utan eller allenast

med mindre jord, och har i så fall, sedan byggnaden rivits eller upphört att

disponeras av klockaren, jämväl tomten med kringliggande jord återtagits.

Av de förutvarande boställen, som ej vidare disponeras av klockarna,

innehavas emellertid åtskilliga fortfarande av församlingarna.

I en del fall synes till grund för församlingens övertagande av klockarbostället

endast hava legat en med boställshavaren för hans tjänstetid träffad

överenskommelse, och har i allmänhet även eljest boställsegenskapen i så

måtto bibehållits, att viss inkomst därav fortfarande tillfaller klockaren1),

eller att åtminstone hänsyn tagits till bostället vid bestämmande av klockarens

kontanta lön, men förekomma dock fall, då även i jordeboken såsom

klockarboställen upptagna lägenheter2) helt övertagits av församlingarna, utan

att någon inkomst därav beräknas för klockaren. Av dessa lägenheter hava

eu del disponerats för andra kommunala eller kyrkliga ändamål, t. ex. för

skol- eller fattigväsendet, till boställen för barnmorskor, kyrkvaktare etc.

Från flertalet ingår avkastningen emellertid direkt till församlingen eller

kyrkokassa^ Det senare är särskilt fallet beträffande en del i jordeboken

såsom klockarboställen upptagna kyrkojordar, vilka indragits till kyrkorna3).

En del klockarboställen eller -jordar hava efter hand försålts utan4)

eller vanligen med K. M:ts tillstånd5). I allmänhet hava dock hos

K. M:t gjorda ansökningar om tillstånd till försäljningar av klockarboställen

'') Enligt nåd. br. d. 21 aug. 1908 medgav K. M:t i anledning av Nykils församlings ansökan,

att den del av den Nykils kyrka tillhöriga kyrkomarken, vilken mot avgift till kyrkan innehafts av

klockaren och organisten, finge utbytas mot kontant ersättning till klockaren, vilken ersättning dock

ej finge understiga 150 kr. årligen, vartill arrendevärdet av jorden uppskattats. Jfr K. br. d. 24 april

1903 ang. Torshälla. I allmänhet synas dock framställningar i sådant syfte hava avslagits av K. M:t,

se t. ex. K. br. d. 8 april 1910 ang. klockarjorden i Löt.

s) Se nr 1 Klockarbord (Markim), nr 1 Klockarbord (Orkesta), nr 1 Klockarbord (Fresta), nr 1

Klockarbord (Ossebygarn), nr 1 Klockarbord (Täbv\ nr 1 Klockarbord (Ilppsala-Näs), nr 1 Kloekarbord

(Vånge) och nr 1 Klockarbord (Läby).

8) Se t. ex. nr 1 Klockartorpet (Lavad) och nr 1 Klockarbol (Kila, arrendet ingår till kyrkobyggnadsfonden).

4) D. 18 maj 1866 hade Grangärde församling för 1,000 kr. inköpt »Gärdet» till organistboställe,

men försåldes det åter enligt beslut å kyrkostämma d. 2 mars 1893 för 2,560 kr. Klockarjorden i

Atvid, som skulle, hava upplåtits från hemmanet Västantorp, hav genom enskild överenskommelse,

(hira fastställelse ej sökts, återgått till detta hemman mpt ersättning av 2,500 kr., därav räntan disponeras

av församlingen, som kontant avlönar klockaren. År 1902 försålde Örtomta kyrkoråd kyrko- och

klockarjorden för 600 kr. till dåvarande klockaren Ädelt, som emellertid samma dag transporterade

köpet på Ortomta kommun, för vilken lagfart sedan meddelats. Härmed torde emellertid endast hava

avsetts att på en omväg erhålla lagfart å jorden, som fortfarande,innchaves av klockaren.

5) Se t. ex. nr 1 Klockarbord (Lossa, 4,610 kr.), nr 1 Å (Å, 950 kr.), nr 1 Klockarbol (Lundby,

ej försåld), nr 1 Spelebo (Hakarp, 1,676 kr.) och Klockarbordet (Härja, 676 kr.). Vid insyning av nylt

boställe för klockaren i Ronneby gav synerätten tillstånd till det gamlas försäljning.

10 — brockar utredningen. A Cd. I.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Boställs- eller bostadsförmåner.

avslagits med hänsyn till de rörande dessa boställen gällande bestämmelser

(4 p. i prästerskapets privilegier och 5 § i 1883 års förordning angående

klockarnas avlöning). Den uppfattningen synes alltmera hava gjort sig

gällande, att för dylika försäljningar samtycke av riksdagen och kyrkomötet

vore erforderligt, och har sådant även någon gång sökts och erhållits1).

I en del fall har dock även i senare tid medgivande av K. M:t lämnats

till försäljning av boställe, och detta särskilt, om ansökningen kunnat betraktas

såsom avseende utbyte av bostället mot annan jord, så att köpeskillingen

omedelbart eller sedan klockar- och organisttjänsten skilts från

skollärartjänst, med vilken den vore förenad, skulle användas för anskaffande

av annat boställe. Sådan försäljning har i allmänhet, där ej anbud, som

kunnat godkännas, förelegat2), ansetts skola ske å offentlig, i vederbörlig

ordning utlyst auktion genom kyrkorådets, församlingens eller K. B:s försorg.

Ofta har visst minimibelopp utsatts och föreskrift meddelats, att högsta

anbudet skall underställas K. M:ts prövning och stadfästelse3). Beträffande

köpeskillingen har i regel föreskrivits, att den skall förvaltas av

kyrkorådet i enlighet med de för kyrkokassa^ medel gällande bestämmelser,

med rätt för boställshavaren att uppbära räntan å köpeskillingen eller

ett belopp motsvarande denna ränta4), där inköp av nytt boställe skall ske,

tills detta • ägt rum. Särskilt då det gällt till klockare upplåtna kyrkojordar,

av städerna upplåtna boställen eller jordar eller boställen, framförallt

organistboställen, i senare tid anskaffade av församlingarna, har dock

sådant förbehåll för boställshavarens räkning ej skett, utan köpeskillingen

fått uppbäras av församlingarna eller av kyrkorna för deras egen räkning ’).

Någon gång har föreskrivits, att viss del av räntan skall läggas till kapitalet. *)

*) Se klockar(komministers)bostället i Al.

!) Se t. ex. nr 1 Å (A).

s) Vid tillstånd till försäljning av klockartäppan i Lindesberg förordnades, att köpeskillingen

skulle bestämmas av 3 gode män, av vilka församlingarna å gemensam kyrkostämma ägde utse en,

stadsfullmäktige en och kronofogden i orten skulle vara den tredje.

*) Se t. ex. Gåsbom.

*) Enligt nåd. br. d. 18 nov. 1870 medgav K. M:t, att en av Västerfämebo församling för

kyrkans medel på 1680-talet inköpt fastighet, som dittills varit upplåten till boställe åt organisten,

men genom klockar- och organisttjänstemas förening och organistens förflyttning till klockarbostället

icke vore för ändamålet behövlig, finge försäljas på offentlig auktion och köpeskillingen för densamma

lika med kyrkans övriga medel förvaltas. Enligt K. br. d. 13 april 1888 förklarades hinder från det

allmännas sida icke möta för försäljning av en år 1816 till bostad för organisten i Nyköping inköpt

gård. Då K. M:t enligt nåd. br. d. 22 okt. 1897 medgav, att nr 4 Unnaryd, som varit upplåten till

klockaren, finge, med den rätt kyrkan därtill ägde, genom Södra Unnaryds församlings försorg försäljas,

föreskrevs, att köpeskillingen skulle överlämnas till församlingens kyrkoråd för att såsom kyrkokassa

medel efter därom gällande grunder förvaltas och disponeras. A försäljningsmedlen för det med riksdagens

bifall försålda komministersbostället i Al, därav en del utgjort klockarbol, äger församlingen

uppbära räntan. Jfr nr 1 Årsvirvan (Bankekind, ej ännu försåld).

s. 147 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 147

Bär kyrkor sammanbyggas, synes väl huvudregeln vara, att de bostållsf

Öl maner, vilka innehafts av befattningshavarna vid de sammanbyggda

kyrkorna, skola övergå till den för dessa gemensamme befattningshavaren.

I några fall hava dock med K. M:ts bifall dylika boställsförmåner fått åtminstone

tillsvidare disponeras på annat sätt. I anledning av sammanbyggnad

av Lots och Borgs kyrkor i Löt förklarade K. M:t enligt nåd.

brev d. 21 okt. 1783, att da klockarjorden i Borg efter sammanbyggnaden

bleve onödig till klockargård, den efter klockarens död eller flyttning till

annan lägenhet skulle hemfalla till kyrkan, som ägde att därav draga årlig

inkomst, och utarrenderas jorden f. närv. för kyrkokassans räkning. Sedan

Färentuna och Hilleshögs kyrkor sammanbyggts i Färentuna, medgav K.

M:t enligt nåd. brev d. 30 jan. 1880, att Hilleshögs församling ägde

använda inkomsten av nr 1 Klockargård (med undantag för visst avsöndrat

område) till skolkassans förmån, till dess församlingen antoge egen klockare.

Aven där boställena fortfarande innehavas av klockarna eller organisterna,

hava i många fall delar av desamma frångått dem. På sätt tab.

B utvisar, har detta i ganska stor utsträckning skett i form av avsöndring

med K. M:ts bifall, vanligen mot årlig avgäld1) eller genom expropriation

mot ett en gång för alla bestämt belopp, därå, så vitt ej annorlunda

bestämts, boställshavaren äger uppbära räntan2), men i ett flertal fall hava

församlingarna i samband med lönereglering eller eljest för egna ändamål,

t. ex. till plats för kyrka, kyrkogård, skolhus med lärarbostad, planteringsland

för skola, fattighus etc., tagit i anspråk delar av boställena, ofta utan

att någon ersättning därför direkt tillgodokommer boställshavaren. Särskilt

har ofta i fäll, då klockarbefattningen är förenad med skollärareänst,

skola med bostad för den gemensamme befattningshavaren uppförts å

klockarboställets ägor.

A andra sidan hava emellertid ett stort antal nya boställen tillkommit,

liksom tidigare genom donationer av enskilda, inköp av socknemännen,

upplåtelser av kronans jord eller av kyrkojordar eller jord tillhörig

prästerskapets boställen, upptagande av jord å allmänning etc. Särskilt

har ofta jord för ändamålet avsatts vid skifte.

Härtill kommer, att en del av de klockarboställen, som tidigare innehafts

av prästerskapet, återgått till klockarna.

‘1 Se vidare s. 174.

a) Expropriationsmedlen förvaltas i regel av vederbörande kyrkoråd, på sätt om kyrkokassas medel

finnes föreskrivet, någon gång i stället av domkapitlet (se t, ex. Spånga). I några fall bara dock

dyhka medel anvisats till boställenas förbättring. I Avesta hava influtna expropriationsmedel använts

till skolhusbyggnad, men församlingen utbetalar årligen ränta å desamma till boställshavaren. Den

sammanlagda expropriationssumman, så vitt uppgift därom föreligger, utgör c:a 80,000 kr.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Boställs■ eller bostadsförmåner.

Tid 1766 års riksdag besvärade sig allmogen däröver, att flerstädes

de klockarna till lön och underhåll anslagna klockarbol och -jordar blivit

dem avhända samt upplåtits till pastorer, kapellaner eller adjunkter, och anhöll

allmogen, att § 18 i 1731 års resolution på allmogens allmänna besvär

angående klockarbolen i Skåne och Elekinge måtte lämpas till andra orter i

riket och där befordras till behörig verkställighet. Denna resolution innehöll,

att klockarbolen i sistnämnda två landskap och det underhåll, som till

klockarna där vore anslaget, ej finge dragas från dem till kapellaner och

kyrkoherdars adjunkter samt att, om sådant skett på församlingens egen

begäran, K. B. och Domk. skulle vidtaga rättelse vid förefallande ledighet,

varjämte församlingarna förbjödes att söka något, som strede mot vad

sålunda förordnats. Enligt resol. d. 9 dec. 1766 § 14 förklarade K.

M:t, att som Skåne och Blekinge vore av särskild beskaffenhet, K. M:t

funne betänkligt att till allmän efterlevnad lämpa 1731 års resolution. De

klockarbol och -jordar, som bevisades hava olagligen dragits från klockarna

och innehades av obehöriga personer, borde emellertid genast till sitt rätta

bruk och behov lagligen återställas, men där kapellaner i brist av andra

boställen bodde på klockarborden och tillika förrättade klockarsysslor, borde

det fortfarande därvid förbliva.

Redan före utfärdande av 1766 års resolution hade, i den mån komministrarna

erhållit särskilda boställen och upphört bestrida klockartjänsterna,

åtskilliga enligt prästverket av kapellaner innehavda klockarboställen eller

-jordar återgått till klockarna1), och skedde det i än större utsträckning

den följande tiden. Detta gällde dock företrädesvis mindre sådana jordar.

Även sedan särskilda klockare anställts, bibeköllos ofta de större klockarboställena

av komministrarna med eller utan bestridande av vissa till

klockartjänsten hörande sysslor, särskilt ringning el. dyl., i en del fall dock

mot skyldighet att i stället till klockarens avlöning årligen utgiva visst

belopp2).

Vid de löneregleringar, som verkställdes i anledning av förordningen

d. 11 juli 1862, utgick man som regel från, att, där prästerskapet haft

att bestrida klockartjänst, detta borde upphöra, och väcktes i anledning

därav i åtskilliga fäll fråga, att de till prästerskapet anslagna klockarbo
l)

Se t. ex. Skärkind. Genom K. M:ts dom d. 24 nov. 1807 ogillades väl klockarens i

Tjällmo anspråk att komma i besittning av den av komministern brukade klockarjorden, från vilken

han under sin tjänstetid avstått, men i målet hade uttalats, att jorden till sin första egenskap vore

klockarbol, varav komministern i förra tider, i avsaknad av annat boställe, kommit i besittning, och

återgick den även sedan till klockaren.

a) Se t. ex. Kolbäck, Bro, By och Västervåla.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 149

ställena skulle återgå till sitt ursprungliga eller annat församlingens ändamål

(t. ex. till användning för skolväsendet). Härvid gjordes i en del fall från

kam mai kollega sida gällande, att där dylika boställen av gammalt och i

varje tall före utfärdande av 1723 års privilegier varit anslagna till prästerskapet,

en sådan återgång vore stridande mot nämnda privilegier, samt att

förty dylika boställen enligt föreskrifterna i 1862 års förordning icke kunde

till förmån för andra än prästerskapet användas1). Givet är, att denna

kam mar kollega uppfattning kunde äga giltighet, där det var fråga om sådana

vid refoi mationen indragna klockarboställen eller andra av klockare disponerade

boställen, som redan vid reduktionen eller sedermera av K. M.t eller

eljest i behörig ordning anvisats till prästerskapet, särskilt till kapellanerna,

utan att därmed förbundits några skyldigheter beträffande klockartjänstens

bestridande. Men förhållandet ställde sig annorlunda, då det gällde boställe,

som kommit att innehavas av prästman i samband därmed, att denne övertagit

de med klockartjänsten förbundna göromål. Här vid löneregleringarna

enligt 1862 års förordning präst- och klockarbefattningarna skildes från

varandra eller eu sådan skilsmässa redan tidigare skett, utan att boställsfrågan

leglerats, återföllo, i överensstämmelse med 1766 års resolution, i

samband med nämnda löneregleringar åtskilliga klockarboställen eller

-jordar till församlingarna för användning till sitt ursprungliga* 2 * *), undantagsvis

annat församlingens ändamål2). I eu del fall bibehöllos väl dylika

boställen för prästerskapet, men endast tillsvidare till dess efter

särskild framställning och nåd. prövning annorlunda kunde varda i laga

ordning bestämt)), och gjordes tillika, där med innehavet av bostället varit

förbunden skyldighet att utgiva visst belopp till klockarens avlöning5) eller

att, även sedan särskild klockare anställts, bestrida vissa till klockartjänsten

hörande göromål, t. ex. ringning, klämtning otc., förbehåll, att ifrågavarande

skyldigheter fortfarande skulle fullgöras av prästerskapet6). Vid de

(Grytnäs) ^ 1 KIockarbor(1 (Balingsta), nr 7 Klockarbolet (Örslösa) och nr 1 Kaplansgården

,,, . .,1 ey Ornera! la, nr 1 Kuddby (Kuddby), Klockargården (Västerhaninge), Klockargården

vhvedyi), Klockarbolet (Malma), nr 1 Klockarbostället (Rättvik), nr 65 Kyrkbyn (Orsak nr 60 Tylla

(lorsang) och nr 1 Klockargården (Möklinta), jfr Klockargården (Säby).

) Se t. ex. nr 1 komministersbostället (Al).

2 c'' \ Klookal!Jordct (Balingsta), nr t Klockargården (Norrby) och nr 1 Klockargården (Harbo),

'' k Klockarbordet (Kolbäck, elter 1917 ärs lönereglering utgår avgälden ei vidare),

K ockarvretarna (By) och klockarbostället (Bro, vid 1866 års lönereglering hade komministern begärt bliva

betnad Iran avgift till klockaren, men sedan KammarK. uttalat, att komministerns skyldighet i

namnda. hänseende »lärer utgjort ett villkor vid klockarbordets upplåtelse till boställe för honom»,

bibehölls nämnda skyldighet; efter 1916 års lönereglering synes avgiften dock ej vidare utgå).

) Nr 1 Klockargården (Norrby, viss ringning) och nr 1 Klockargården (Harbo'', helgmåls- och förstagangsnngmng

samt klämtning); jfr nr 1 Klockarbol (Pläckebo).

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Boställs- eller bostadsförmåner.

löneregleringar, som ägt rum i anledning av 1910 års lag, hava jämväl i

en del fall av prästerskapet disponerade klockarboställen undantag^ från

lönetillgångarna för prästerskapets avlöning eller, där de inräknats blåna

dessa, förbehåll gjorts, att detta skulle gälla, endast i den mån avkomsten

av bostället ej lagligen finge eller skulle tagas i anspråk för avlönande av

klockare i församlingen *). Klockarbolet i Morkarla hade innehafts a\

den i Alunda bosatte komministern, vilken mot uppbörd därjämte av klockarlönen

dragit försorg om klockartjänstens skötande. ^ id 1866 års lönereglering

anslogs bostället med Morkarla församlings medgivande till boställe

för komministern i Morkarla. Vid 1915 års lönereglering ifrågasattes,

att bostället fortfarande skulle upptagas bland lönetillgångarna för

prästerskapet, men detta bestreds av Morkarla församling, då jorden ursprungligen

skänkts till församlingen såsom klockarbol, varför församlingen

borde få åtnjuta förmånen av att dess avkastning inberäknades i avgifterna

till klockarens avlöning, och sedan justitiekanslersämbetet bl. a. erinrat,

att bostället ostridigt donerats till boställe åt klockaren i Morkarla samt

att församlingens påstående, att dess åtagande vid 1866 års lönereglering

endast avsett de 50 år, denna omfattat, icke kunde anses sakna fog, upptogs

bostället ej bland lönetillgångarna för pastoratet (men väl därifrån influtna

expropriationsmedel).

Fortfarande förekommer emellertid bland de boställen, som jämväl enligt

senare löneregleringar inräknats bland lönetillgångarna för prästerskapet,

ett ej ringa antal, vilket synas hava kommit att innehavas av prästerskapet

allenast av den anledning, att präst- och kloekartjänsterna förenats

2), och om vilkas återgång till sitt ursprungliga ändamål fråga därför

'') Se t. ex. Bro (Väst. stift) och Mora.

2) Se t. ex.: Uppsala stift: nr 1 Klockarutjord (Vittinge, delv.), nr 1 « mtl Klockargården

(Tärna), nr 1 Klockargården (Nora, delv.) och Klockarbostället (Huddunge, delv.).

Linköpings stift: Komministerbostället (Skeda, viss del), Klockarjord (Klockrike), nr 4 /4 mtl

Stämna (Askeby), nr 3 Styrestad (Styrestad), nr 2 Eisinge klockarjord (Risinge), 1 /s mtl Helleberga

(Västra Ed, delv.) och Klockarbordet med lägenheten Brefalls äng (Hannäs), jfr Kvillmgc, S:t Johannes m. 11.

Skara stift: nr 16 ''L mtl Klockarbolet (Asle), jfr nr 1 Klockarbolet (Orslösa).

Strängnäs stift: jfr komministersbostället i Österåker. ,

Västerås stift: Klockarbordet (Kolbäck, avgäld utgick tidigare till klockaren), nr 1 Klockarbol

(Berg, pastor har frivilligt upplåtit visst område till klockaren), nr 1 a mtl Kapellansgarden (Odensvi),

nr 1 Klockargården (Skinnskatteberg), Arboga landsförsamling (ersättning utgår till komminister iöi

viss klockarjord), Klockarbostället (Säterbo, viss del), nr 1 Va mtl Kapellansgården (Himmeta), Söderbärke

(viss jord), nr 1 Komministersbostället (Gagnef), nr 1 Komministersgarden (b olkarna del av)

Klockarvretarna (By, avgäld utgår till klockaren), Kapellansbordet (Garpenberg), nr 1 Klockarbol

(Fläckebo, viss klämtnings- och ringningsskyldighet tidigare därmed förbunden), nr 1 /s mtl Kapellansgården

eller Klockarbolet (Västervåla, tidigare avgäld till klockaren), nr 1 Va mtl Klockargården (bala

landsförs.), nr 1 Va mtl Klockargården (Rumla) och nr 1 Vie mtl Klockargården (Kila). Jfr Vika (lörsalt

för anskaffande av komministersboställe i Hosjö) och nr 1 Kaplansgården (Grytnäs).

s. 151 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 151

kan uppstå, sedan klockartjänsten eller vissa därtill hörande göromål ej

vidare uppehållas av prästerskapet.

Under det de boställen i gamla Sverige, som tillkommit före utfärdande

av prästerskapets privilegier av år 1723, i regel upplåtits till klockarna,

endast i enstaka fall till organisterna, hade förhållandena väsentligen

ändrats, sedan orglar allt mera kommit i bruk, organistbefattningarna

i stor omfattning kommit att uppehållas av klockarna samt, efter det skolväsendet

vid mitten av 1080-talet ordnats, klockar-, organist- och skollärartjänsterna

allmänt förenats. Beträffande de boställen, som därefter

upplätos, skilde man väl i vissa fall mellan klockar- och organistbefattningarna,

så att det angavs, vilken av dessa befattningar bostället skulle

avse, och ökades därvid efter hand väsentligen antalet organistboställen*).

Men i många fall upplätos boställena till klockarna med vissa skyldigheter

beträffande skolan eller orgelspelningen2), eller gemensamt till klockaren och

organisten, eller till klockaren, organisten och folkskolläraren, varför ock

ofta omväxlande användes beteckningarna klockar- och skollärarjord. Någon

gång angavs därvid, vilken del av bostället, skulle tillhöra eu var av

befattningshavarna. Så föreskrevs t. ex. vid upplåtelsen av lägenheteu

Björnåsen till skollärar- och klockarsysslan i Utvängstorp, att, om dessa

sysslor ej komrae att innehavas av samme person, hälften av lägenheten

skulle på angivet sätt tillfalla vardera befattningshavarens). Stundom synas

klockar- och skollärarboställena hava hoprevats (se t. ex. Mora). Men

i regel saknas sådana bestämmelser. Ofta synes det beträffande boställen,

vilka betraktas såsom gemensamma klockar- och skollärarboställen, vara

tveksamt, om icke desamma närmast avsett skollärareänsten4), liksom å

lindra sidan till klockare och skollärare ostridigt upplåtna boställen av församlingarna

i flera fåll disponerats eller anses disponerade uteslutande för

'') Se t. ex. Giresta (vissa jordar), nr 2 Säby (Vittinge), nr 1 Lybäck (l)anderyd), nr 1 Ramsbacken

(Fullösa), nr 1 Låckebacka (Larv), Musiken (Hjälstad), Lilla Täppan (Österåker, till organisten,

som icke finge undandraga sig att vara kapellanen behjälplig vid klockartjänstens förrättande), Stora

Kopparberg (viss jord), organistbostället (Garpenberg), Klockargården (Karbenning), organistbostället

(Sala), nr 1 Plattekärr (Aby) och Multrä.

a) So t. ex. Skultuna (till klockare, som tillika försvarligen kunde förrätta orgelspelningen).

3) Klockarjorden i Agnetorp Bynes utgöra del av ett till trädgård och kålgård åt en blivande

klockare och skolmästare i Agnetorp donerat område. Vid omreglering av klockar-organistlönen bestämdes,

att boställsjordens avkastning under nuvarande klockaren-organistens tjänstetid skulle delas

lika mellan bfh. och 6 lärare, så att en var uppbär 6 kr. I Ramsjö räknas, vad av boställets avkastning

överstiger ett kofoder, vara klockarens förmån. I Indals-Liden har överenskommelse träffats, huru

stor del av den till klockaren och skolläraren upplåtna jorden, skall tillkomma vardera befattningshavaren.

*) Se t. ex. Lerbäck, jfr Toresund.

s. 152 Kontrollera mot PDF

De forna

danska och

norska provinserna.

Skåne, Halland

och

Blekinge.

152 Boställs- eller bostadsförmåner.

skollärare änst ’). I en del fall kava för skoländamål tillkomna boställen

fått med 2) eller utan tillstånd disponeras för klockarnas räkning.

I vida större omfattning än i gamla Sverige synas i Skåne, Halland

och Blekinge degnerna (klockarna) kava försetts med boställen, ock under

det i gamla Sverige, jämte kyrkornas egendomar, klockarboställena vid reformationen

till större delen indrogos till kronan, berördes i förstberörda

landskap degnernas (klockarnas) boställen av reduktionen egentligen ej i vidare

mån, än som följde därav att på konungamakten överflyttades den

kärlighetsrätt (dominium med städsmålet), som kunde kava tillkommit

biskoparna över vissa av dessa egendomar, särskilt sådana, som ej brukats

av degnerna själva 3).

I 1569 års Lunds stifts landebok upptogos också för ett flertal pastorat

i Skåne, Halland ock Elekinge dels under bona curise aoditui degnegårdar,

degnebol eller degnejordar, dels under bona ecclesne kyrkojordar,

som, merendels mot landgille till kyrkan, brukades av degner. Sådana

boställsförmåner, vid vilkas bibehållande klockarna vid föreningen med

Sverige tryggades, funnos, där ett pastorat bestod av flera församlingar,

ofta ej endast i moderförsamlingen utan även i annexen, i några fall

endast i dessa senare.

Stundom voro dessa boställsförmåner av helt obetydlig art, så att

degnen allenast kade t. ex. ett degnehus (gatehus) med kåltäppa etc. eller

endast någon mindre obebyggd jord. Beträffande boställenas tillkomst innehöll

landeboken i regel ej närmare upplysningar. För en del boställen

uppgavs dock, att de med4) eller utan5) avgäld upplåtits fråu prästbordet,

eller att kyrkojord lagts till degnebolet6), eller att detta uppbyggts på byns

jord7). I några fall uppgavs, att degnen mot landgille satt på en prästens

gård 8).

*) Se t. ex. Huddunge, Gnarp, Härja, Torbjömstorp, Eker, Einkaby (Strängn. stift) och Sabla.

*) Se t. ex. Hallaryd (arrende utgår till skolkassan) och Bjurtjäm.

s) Härom se s. 167 f.

4) Nr 27 Vio ratt Östra Herrestad (en del jord hade tagits från prästgården mot avgäld, som

fortfarande utgår) och nr 14 3/s mtl Höja (»i fordom tid udbygt fraa praestegaarden» mot landgille, som

dock upphört utgå).

5) Nr 5 V* mtl Stora Svedala (»liaffuir verridt tiill prestegaardenn och er fraa tagenn ij mande

minde»), nr 6 Stohy (ett gatehus på prästens grund) och nr 2 Vio mtl Glimåkra (»udtagen aff prestegaarden»),

6) Se t. ex. Kells-Nöbbelöv (jorden hade av Sti Pors på K. M:ts befallning lagts till degnegården)

och Enslöv (degnen legde en kirkeager, »then leije gaff Stij Porss quitt»). Jfr Ölmevalla.

7) Se t. ex. Oppmanna.

8) Se t. ex. Tölö och Fjärås.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

Av uppgifterna i landeboken framgår emellertid tillika, att i en del

församlingar, där degnegårdar, degnebol eller degnejordar förut funnits,

dessa redan då försvunnit1) eller lagts under andra gårdar eller på annat

sätt frångått degnerna 2), och synas jämväl därefter såväl före föreningen

med Sverige som den följande tiden åtskilliga i landeboken upptagna

degnegårdar etc. efter hand hava upphört att disponeras för sitt ursprungliga

ändamål, i det desamma återgått till prästborden3) eller kyrkorna4),

återfallit till kronan5) eller av patroni indragits eller utbytts mot andra,

ofta mindre jordar6). Åtskilliga boställen hava ock av församlingarna efter

hand disponerats för andra kyrkliga ändamål7) eller av K. M:t, merendels

mot avgäld eller andra skyldigheter till klockaren, upplåtits för vissa

dylika ändamål8) eller till prästerskapet9). I Barkåkra har upplåtelsen till

komministern av nr 20 Va mtl Barkåkra skett i samband med klockarlägenhetens

förvandling till komministratur med skolläraren som substitut.

Upplåtelsen torde därför ej äga giltighet för längre tid, än sagda anordning

fortfarande är gällande. Den omständighet, som mest bidragit till

minskning i antalet klockarboställen, synes emellertid hava varit klockarlägenlieters

i vissa pastorat läggande under stadsskolorna. Där i dessa pa
-

'') Se t. ex. Fågeltofta, jfr Rörom (>er bortkommen, vidis eij huort»),

/. K ex\°8traLprevie (brugis tiil Monstrupp), Lockarp (lagd till en annan grund), Ramsåsa

lagd till Sövde gård), Björka (lagd under Ovedskloster), Oved (innehades av en tjänare till klostret)

Koöga (ar 1563 fråntagen degnen av Otto Brahe till Knutstorp), Västra Karleby (lagd till annan gård)’

Wumslöv öagd till kungens ladugård), Eljaröd (tagen till Bollerup), Gualöv (lagd till kronan), Vänga

Urantagen i munkarnas tid oeh lagd till Bäckaskog), Listerby (innehades av en av Peder Totts bönder)

och Araslöv (under Hammars gård). Jfr Munkarp.

• lKSe V 6X’ 6rö“by ()°rden både från prästbordet upplåtits att brukas, så länge prästen ville)

Snarestad och nr 24 Ahus, jfr nr 1 Degnekrok (Ravlunda). Sedan klockarna upphört mot landgille

bruka mensalhemmanen nr 8 Tölö och nr 1 Djäknegården (Fjärås), har väl förbehåll vid löneregleringar

lör prästerskapet gjorts om den rätt till bostad å hemmanen, klockarna enligt landeboken kunde äga,

men äro klockarna i Tölö och Fjärås ej f. närv. i åtnjutande av sådan boställsförmån.

V Åtskilliga kyrkojordar hava i stället upplåtits till prästerskapet, se t. ex. Frillesås och Morup.

J) Se t. ex. Västra Sallerup, Asarum och Okome.

°) Se t. ex. Borgeby, Barsebäck, Skabersjö, Risekatslösa och Skurup (nr 10 3 * mtl Skurup utbytt

mot ett mindre torp). ’

7) Se Häglinge (för skolväsendet), nr 1 Klockargård (Spjutstorp, jorden disponeras av församlingen

såsom bidrag till kyrkvaktarens lön, enligt uppgift emedan kyrkvaktaren fullgör den ringnmgsskyldighet,

som tidigare ålegat klockaren), Skrea ringarejord (innehaves av kyrkvaktaren mot viss

ringmngsskyldighet) och Klockarjord (Ysby, brukas av ringaren).

S® *"• ex- Klockarjorden i Vallkärra, nr 6 Tottarp, Klockarjorden (Vedby) och Klockarfästan

(r änngtofta).

°) Se nr 42 Tuna (för lägenheten, därå prästgårdsbyggnaderna äro belägna, erlägges årligen 1

tunna rag och 2 tunnor korn till klockaren) och nr 25 Via mtl Ahus (landgille skulle av pastor utgöras

till skolan, varunder klockarlägenheten lag, men detta synes, sedan lägenheten indragits från skolan,

'' ] , ,lva, utKutt till klockaren). Jfr nr 6 Bjömekulla (kyrkoherden innehar bostället med vissa angivna

skyldigheter till klockaren, bl. a. beträffande ringning etc., delvis bestämda genom K. B:s och biskopsämbetets

utslag d. 25 nov. 1878, däri emellertid rätten till landgille och städja ej berörts).

20 — K lockar utredningen. Afd. 1.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Gottlarul.

154 Boställs- eller bostadsförmåner.

storat klockarsysslorna sköttes genom mera tillfälliga substitut eller genom

löbedegner, som ej voro bosatta i socknen, utan endast infunno sig på sönoch

helgdagar eller då deras tjänst eljest påkallades, blev det på många

ställen vanligt, att boställena brukades under prästbordet eller enskilt

hemman etc. med skyldighet för brukaren att, jämte det han till skolorna

utgjorde vissa avgifter, bl. a. giva tjänstförrättande klockaren husrum,

mat etc. vid hans besök i socknen samt fullgöra vissa klockaren

åliggande sysslor, särskilt ringningen. En motsvarande anordning hade

ofta även införts beträffande klockarnas boställen i annexförsamlingarna.

Sedan särskilda klockare anställts, och framför allt efter det klockarlägenheterna

enligt kungl. brevet d. 13 dec. 1863 skilts från stadsskolorna,

hava väl flertalet av dessa jordar återfallit till klockarna, men åtskilliga

hava, särskilt där de vid skifte sammanblandats med prästbordets

eller annexhemmanets ägor, fortfarande fått brukas under dessa, i ett par

fall mot avgäld *), men i allmänhet utan att klockarna för närvarande av

desamma hava någon inkomst2), lvlockarboställena i Tygelsjö och \ästra

ivlagstorp brukas mot fastställda landgillen under enskilda hemman 3).

Å andra sidan hava emellertid liksom i gamla Sverige nya boställen

eller boställsjordar tillkommit, företrädesvis genom upplåtelse av kyrkoegendomar,

men i eu del fall även genom disposition av kronan4), donationer

av enskilda (särskilt patroui), inköp av socknemännen, avsättningar

vid skifte etc. En del av dessa hava anslagits till organisterna5).

På Gottland synas från äldre tid egentliga klockarboställen eller

-jordar ej hava funnits. Eedan tidigt torde det dock hava blivit sed, att

bostäder, inredda i sockenstugan eller särskild byggnad, upplätos åt dem,

och hade, på sätt framgår av såväl äldre kartor som de för prästverket

inkomna uppgifterna och 1747 års skattläggnings verk, klockarna efterhand

fått, merendels mot dagsverken eller andra avgifter, bruka vissa områden,

*) Se t. ex. Nymö (viss avgift utgår från annexhemmanet nr 26 Nymö, angående utbrytning av

klockarjorden se hovrättens dom d. 31 okt. 1828), jfr nr 5 Björnekulla och nr 26 Ahus.

’2) Se t. ex. Bunkeflo, Gässie, Mellan-Grevie, Bjäreshög, Brågarp, Onnarp, nr 26 Oja (viss del),

Börslöv, Vittsjö, Tjörnarp, Everöd och Vapnö, jfr Verum (prästen både dominium).

s) I bl. a. följande socknar upptogos i landeboken boställsjordar, utan att upplysning föreligger,

huru de frångått klockarna: Stora Hammar, Simlinge, Dalköpinge, Silvåkra, Oxie, Ijälie, Genarp,

Lyngby, Lilla Isie, S. Asum, Asmundtorp, Vadensjö, S:t Olov, Önslunda, Kallna, Edestad, Gammal*

torp, Ysane, Sällstorp, Valinge, Ljungby och Våxtorp, jfr Körum.

4) Då länsmannen på Varbergs slott förunnade degnen i Ölmevalla en gård i Harestorp utan

städsmål men mot årlig avgift, synes detta hava grundats på K. br. d. 14 sept. 1681 till honom,

att han skulle tillse, att klockarna i Norra Halland bleve försedda med boställen. ... . ,,

5) Se t. ex. nr 14 Stävie och Glänteryggarna (V. Tommarps pastorat) och Vittskövle (viss jord .

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

någon gång tillhöriga enskilda hemman men i allmänhet upplåtna från

prästerskapets boställen, å vilka deras bostäder ofta uppförts. I en del

tall synas jämväl smärre, vid kyrkorna belägna områden hava anslagits till

klockarna. I samband med 1747 års skattläggning blevo klockarjordarna

föremål för noggrann undersökning. Ett fåtal för sig bestående lägenheter

bibehöllos för dem. Där jordarna tagits från enskilda hemman,

blevo de i en del fall återställda till hemmanen, men eljes förklarades

klockarna skyldiga för jordarna erlägga årlig avgift till hemmansägaren.

De jordar, som tagits från prästerskapets boställen, blevo efter skattläggningskommissionens

beslut:) skattlagda tillsammans med dessa.

Det synes ej hava varit avsikten, att härigenom jordarna från prästerskapets

boställen skulle frångå klockarna. På sätt framgår av en utredning,

som år 1852 verkställdes i anledning av en utav 1850—51 årens

riksdag gjord framställning angående ifrågavarande jordar, i syfte att klockarna

till dem skulle erhålla en mera tryggad besittning mot skäliga avgifter,

innehade flertalet klockare fortfarande områden från prästerskapets

boställen, ehuru dessa ej varit oföränderliga utan växlat till vidd och be
*)

I protokollet rörande den av cn särskilt tillförordnad kommission på Gottland under 1740- talet verkställda och år 1747 fastställda skattläggningen finnas i fråga om klockarjordarnas skattläggning

antecknade följande beslut, nämligen:

a) Angående Gottlands södra befallning och Hoburgs ting:

>§ 20. Utom föregående tvistiga mål ankommer äfven på kongl. skattläggningscommissionens

utslag, sedan vederbörande blifvit hörde, huruvida uti detta ting prestegårds- och klockareägorne böra

vid utmätningame åtskiljas eller separate skattläggas, helst emedan, uti en del socknar, de1 förr upprättade

chartor och beskrifningarne serskildte ägor för klockareborden upptaga, men åter i en del ej

någon skillnad göres; och ses jemväl af en vid landscontoret utan åratal befintlig förteckning påpresterskapets

och klockarnes rättigheter, att visse ägor för klockareborden väl blifvit annoterade, dock

icke alltid svarande lika med dem, som chartome påföra; afvaktas fördenskull commissionens resolution

och förordnande häröfver, innan desse prestegårdar kunna till skattläggning behörigen uträknas

och afslutas».

Besök:

»Sedan ven. consistorii och vederbörande pastorernes utlåtelser inkommit, finnes omöjligheten

i vägen att göra denna skillnad af prest- och klockareborden, emedan erfarenheten intygar, att kyrkoherdame

här på landet i alla tider och jämväl den sednare tiden gjort och ännu göra årliga förändringar

med klockarnes jordar, som dock alltid tagas af presteborden».

b) Rörande Gottlands norra befallning, Kräcklinge ting och Buttle socken:

»§ 39. Om klockareägorne i Buttle socken egenteligen tillhöra klockaren eller skola nu vid

skattläggningen upptagas under prestegården, afvaktas skattläggningscommissionens utslag».

Resol.:

»Alldenstund kyrkoherdame uti sine ingifne förklaringar enhälligt intyga, att inga andra

klockareägor finnas, än de, som pastores emot årligt arbete eller några dagsverken klockarne till

bruks öfverlemna; det äfven af prestegårdsinventarieme belinnes, att störste delen af de nu så kallade

klockareägorna såsom prestebordens tillhörigheter upptagas; ty finner commissionen skäligt desamma

under presteborden att skattlägga, äfvensom det på samma grund i södra befallningen skedt är».

Dessa resolutioner åberopades vid frågor om skattläggning på övriga ställen inom Gottlands

båda fögderier.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Boställs- eller bostadsförmåner.

skaftenhet efter överenskommelse vederbörande emellan, liksom ock villkoren

för deras begagnande berott på överenskommelse mellan varje kyrkoherde

och varje klockare, vanligen gällande för varderas tjänstetid. I allmänhet

innehades jordarna mot skyldighet att utgöra dagsverken eller vissa

avgifter, men i flera fall utgjordes inga avgifter eller allenast tillfälliga, obetydliga

tjänstbarheter.

Sedan kammarkollegium efter vederbörandes hörande avgivit underd.

utlåtande i ärendet, fann K. M:t enligt beslut d. 3 febr. 1854 E. St:s

skrivelse ej föranleda till någon åtgärd, vederbörande dock obetaget att

inom de särskilda pastoraten i behörig ordning söka bereda klockarna å

Gottland en mera tryggad besittningsrätt till den jord, som funnes för dem

erforderlig och för ändamålet redan kunde vara eller ytterligare bleve upplåten.

Närmast synes man hava tänkt sig, att dylik jord skulle i vederbörlig

ordning avsöndras för klockarnas räkning.

Utvecklingen synes emellertid sedermera hava gått i motsatt riktning.

Under tiden efter år 1852 hava i allmänhet de jordar, klockarna

innehaft från prästerskapets boställen, återfallit till dessa, och torde jämväl

flertalet av de jordar, klockarna eljest innehaft, hava återgått till vederbörande

hemman eller upphört att brukas av klockarna. På sätt tab. 13

utvisar, är det endast ett fåtal församlingar, där klockarna innehava jord

från prästerskapets boställen eller områden, som från äldre tid av dem

innehafts, och synas de jordar, som i övrigt till dem äro upplåtna, hava

tillkommit i senare tid på i huvudsak samma sätt som i övriga Sverige

genom upplåtelse av socknen eller kyrkan tillhörig jord eller avsättning

av mark vid skifte.

Bohuslän Vid föreningen med Sverige funnos kloekarboställen i Bohuslän en
°ch

Jämtland. da8t i 3 och i Jämtland i 2 socknar. Om dem gäller i huvudsak vad

som anförts beträffande de äldre boställena i Skåne, Ilalland och Blekinge,

och synes det fåtal boställen, som därefter tillkommit i dessa landskap,

hava bildats på liknande sätt som i övriga Sverige.

I Härjedalen finnes ej något klockarboställe.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 157

Beträffande tillkomsten B unna klockar- och organistboställena, i den

man uppgift därom förefinnes, hänföras till följande huvudgrupper:

Upplåtna av kronan:

a) Vid reformationen i (famla Sverige indragna klockarh o ställen, som

fått bibehållas av klockarna mot ränta.

Ehuru vid reformationen flertalet klockarboställen i gamla Sverige indrogos

till kronan och sedermera försålts eller på annat sätt disponerats,

fick en del av de indragna boställena bibehållas av klockarna, dock mot

erläggande av ränta till kronan, varför desamma, där de fortfarande utgöra

klockarboställen, betraktats såsom för ändamålet upplåtna av kronan1).

Detsamma gäller ock de fall, då indragna klockarboställen, sedan skedd

försäljning etc. återgått, ånyo fått disponeras av klockare2).

b) Boställen i de forna danska och norska provinserna, till vilka kronan

har eller före upplåtelsen haft dominium med städsmålet.

1 å sätt ovan nämnts, berördes degnernas (klockarnas) boställen och

kyrkornas egendomar i de forna danska och norska provinserna egentligen

ej i vidare mån av den reduktion, som verkställdes i samband med reformationens

införande, än att på konungamakten överflyttades den härlighetsrätt

(dominium med städsmålet), som tillkommit biskoparna över vissa av dessa

egendomar, innefattande befogenhet att själva eller genom sina underordnade

bortfästa desamma samt att av dem uppbära gästeri, äckor, dagsverken och

andra avgifter eller tjänstbarheter, under det tjänstinnehavarna endast fingo

u v \ue *7 ,ex’ 11 r 1 ,H^b1ytorp eller Klockarbol (Hageby;, nr 7 Älvestad (Älvestad), nr 8 och 9

Hagelby (Hagebyhöga) nr 1 Grebo och nr 2 Melby (Grebo), nr 1 Kuddby (Kuddby), nr 2 och 5 Furim-- stad (b tingstad) nr 8 och 4 Kimstad (Kimstad), nr 4 Kisa (Kisa), nr 1 Klockartomten (Råda), nr 6

luna (luna, rantan sedan fnnjuten), nr 1 Klockaren, 3 utjordar (Ekeby), nr 4 Vilsta (Hackvad), nr 1

den^örkste) Ha Sberg ’ M 3 E"eby (Hardemo) och nr 1 Klockargården (Knista), jfr nr 1 Klockargår
’

®e I?r,1 Klockarbol (Västeråker), nr 4 Härkeberga by (Härkeberga), nr 1 Klockarbord

(Kulla), ni 10 Husbyby (Kungs-Husby.) .Sedan Skogs-Tibble socknemän klagat, att orätt tillfogats

(lem, Pa„de™ klockarbord, som de dittills oklandrat njutit, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d 18

april 1617, att de finge behålla samma jord under klockarbolet, alldenstund sådana jordar skänkts till

kyrkorna och således ej tillhörde någon annan än K. M:t. Jorden brukades sedan av kyrkan såsom

kapellans- och klockarbord, vilket bekräftades genom reduktionskollegii resol d. 30 juni 1674 dock att

rantan skulle, utgöras till kronan Efter det jorden skattlagts till mantal, lämnades den i vederlag

för bortmista frälsehemman till enskild person. Häremot gjordes erinran av Domk., och förklarades

jåmhkt K br. d. 24 järn 1736, att jorden tillhörde kyrkan och borde såsom klockarbord därvid

förbliva, jfr Södra Unnaryd. I en del fall hava från församlingars sida försök gjorts att återfå klockaroostallen,

som redan vid reduktionen frångingo klockarna, men de hava i regel ej lett till påföljd se

t. ex. Hatuna. ” 1 J ’

Boställenas

tillkomst.

Upplåtna av

kronan.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Boställs- eller bostadsförmåner.

av egendomarna uppbära det egentliga landgillet. Beträffande boställena

synes detta, i likhet med vad fallet var för prästerna, väsentligen endast

hava gällt annexhemman, som ej av tjänstinnehavarna själva brukades, och

torde de stadganden, som meddelats beträffande prästernas annexhemman

i Lunds stift, hava medfört, att denna härlighetsrätt i huvudsak ansetts

tillkomma degnerna själva. Redan år 1504 hade av ärkebiskopen åt

pastorerna i Lunds stift överlämnats rätten att antaga och entlediga samt

uppbära skälig tjänstbarhet och landgille av de bönder, som besutto de

ej av pastorerna själva brukade prästgårdarna, dock med förbehåll i visst

fall för biskoparna till gästeri samt vissa andra förmåner, och bekräftades

detta sedan genom Ribe artiklar av år 1542, då det förklarades, att de

präster, som hade två prästgårdar och vilka i biskoparnas tid haft härligheten

och försvaret av den andra prästgården, fortfarande skulle njuta

samma härlighet och försvar. I överensstämmelse härmed torde det endast

hava varit undantagsvis, som kronan till degnernas boställen haft dominium

med städsmålet, och var det även i ett jämförelsevis ringa antal fall,

som i landeboken angavs, att denna befogenhet tillkom kronan (slottet etc.).

Åven beträffande kyrkornas fastigheter hade i ett flertal fall biskopens

dominium överflyttats på andra händer. Men torde dock vissa av de boställen,

särskilt'' i Halland, vilka utgjort förutvarande kyrkohemman och

därav det gamla rätta landgillet fortfarande erlägges till kyrkorna, hava

varit sådana kyrkohemman, till vilka dominium med städsmålet, då de

upplätos till boställen för degner, tillkommit biskopen, sedermera kronan1).

c) Jord från allmänning av krononatur.

Där inom en socken fanns allmänning av krononatur (kronoallmänning,

överloppsmark, häradsallmänning etc.), har i ett flertal fall, i allmänhet

med K. M:ts eller K. B:s tillstånd samt, där fråga varit om häradsallmänning,

med häradsbornas medgivande, jord eller nybygge därå fått, vanligen

mot utgörande av ränta till kronan, upptagas till boställe för klockare"). *)

*) Se t. ex. nr 1 Harestorp Andersgården i Ölmevalla socken, vilken egendom länsmannen på

Varbergs slott mot slutet av 1500-talet förunnade degnen utan städsmål men mot årlig avgift.

2) Upptagna:

1) d kronoallmänning eller överloppsmark: nr 1 Hammar (Litslena), nr 1 Klockarfjällen och

nr 1 Klockarholmen (Tierp), nr 6 Kyrkbyn (Los), Nykyrka klockargård (Västra Ny, ej påförd ränta),

nr 1 Klockarholmarna (Skedevi, ej påförd ränta), nr 1 Bysten (Södra Kedum), nr 1 Korsfästekärret

(Lugnås), nr 1 Klockarbolet (Bame-lsaka), nr 1 Sandbacken och Kloekarbolet (Pinnerödja, det senare

ej påfört ränta) samt nr 21 Karungi (Karungi), jfr nr 1 Klockartorp (Eamundeboda);

2) d häradsallmänning: Eotnäs (Krokek, ej påförd ränta), nr 1 Lilla Kammartäppan iSimonstorp),

nr 1 Norjet (Östra Ny) och nr 1 Hjärpebergskärret (Barva).

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Boställenas tillkomst- och beskaffenhet.

Till stöd härför har i en del fall åberopats K. M.ts resol. på prästerskapets

besvär d. 16 aug. 1762 § 13, varigenom medgivits, att klockarbord i

Finland finge med församlingarnas samtycke utses »på kronans utmark»,

när utrymme därtill, utan att kränka någons rätt, kunde givas. A oavittrad

mark upptagna klockarboställen hava ansetts upplåtna av kronan, även

om soeknemännen å desamma fullgjort en del av odlingsskyldigheten (se

t. ex. nr 6 Kyrkbyn, Los, och nr 21 Karungi). I en del fall synes det hava

varit av enskilda klockare upptagna odlingar, som på ovan angivet sätt

erhållit egenskapen av klockarboställen. Där den allmänning, vara bostället

upptagits, sedermera delats och bostället fallit inom det område, som tilldelats

viss socken, synes bostället därefter hava ansetts vara för’ sitt ändamål

upplåtet ej av klockaren utan av soeknemännen ’). Huruvida å icke

delad häradsallmänning upptagna klockarboställen skola anses upplåtna av

kronan eller av liäradsborna, har med hänsyn till ovissheten, vem äganderätten

till dylika allmänningar skall anses tillhöra, varit föremål för olika

meningar2).

d) Annan jord.

I ett par församlingar har jord från kungsgård anvisats till boställe

för klockare eller organist. Enligt kungl. brevet d. 13 aug. 1792 uppläts

sålunda torpet Lybäck under Ulriksdals kungsgård till boställe för organisten

i Danderyd med skyldighet att hava viss tillsyn över den i socknen belägna,

under kungsgården hörande skogen. Till det sedan å Stockholms stad överlåtna

klockarbostället i Solna hade jord upplåtits från Karlbergs kungsgård.

I övrigt synes, bortsett från de under a)—c) upptagna fall, endast i ett

fåtal församlingar jord hava upplåtits till boställe för klockare eller organister

på sådant sätt, att bostället kan sägas hava anskaffats av kronan3).

) be t. ex. Klockarbolet (Älgarås) och nr 1 Aleråsen (Locketorp).

, I Ihå Krokeks församling gjorde ansökan att få sälja det å häradsallmänningen upptagna klockarbostallet,

gjorde allmänningsstyrelsen den erinran, att lägenheten upplåtits endast för att tjäna till

boställe för klockaren, varför, om församlingen icke vidare ville för detta ändamål begagna lägenheten

nen herde återgå ti 1 a lmänmngen, jfr nr 1 Lund (Röne, i jb. antecknades, att lägenheten räntefritt

innehades av Björkekinds häradsbor). Se vidare Ihrfors, C. G., Om häradsallmänningar enligt svensk

“) Bland fastigheter, som ansetts kunna, om än beträffande vissa med tvekan, hänföras till denna

grupp, ma nämnas: nr 1 Fullerö (Gamla Uppsala), nr 1 Klockarängarna (Hedesunda), nr 3 Klockarakern

(Odensaker), nr 1 Hanekärr (Kvarsebo), nr 2 ‘/4 mtl Klockargården (Kärrhö), nr 1 mtl

Ljusnarsberg (Ljusnarsberg), nr 19 •/,. mtl Dalby (Dalby), nr 3 3/,„ mtl Träne och nr 1 Skenan

* J -nr 1 mt, Halla£“rden (Riseberga), nr 1 [''/,] mtl Gällared (Gällared), nr 1 ''/t mtl Sko^sgård

(Drangsered) och nr 1 Klockarbol eller Kungshag (Nysund). Då enligt K. hr. d. 14 sept. 1884 hemmanet

nr 4 /„ mtl btenmge förklarades vara klockaren såsom annexhemman av kronan anslaget synes

detta närmast hava berott på att, i eu tidigare tvist mellan klockaren och kronan om dispositionsrätten,

den förres talan pa grund av bristande utredning ogillats.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Bos talls- eller bostadsförmåner.

Kyrkor tillhöriga fastigheter.

Kyrkor till- Vid reformationen indrogos väl i regeln i gamla Sverige kyrkornas

,lÖriahe£*Hg''hemman och jordar till kronan, men fingo de behålla kyrkogårdarna

med kvrkovallar och kringliggande jord samt stundom även en del andra

mindre jordar1), särskilt sådana, som till kyrkorna donerats av enskilda.

En del indragna kyrkojordar blevo ock efter hand genom särskilda beslut

av K. M:t återställda till kyrkorna. Sedan kyrkoherden i Lilla

Mellösa med socknemännens attest uppvisat, att en liten, av gammalt i

jordeboken upptagen åkertäppa, varav kyrkan och dess »tjänare haft ett

litet underhåll årligen och merendels nyttjat den utan avgift, av Storgården

i Mellösa testamenterats till klockarens boställe och av urminnes tid

hävdats under kyrkan», förklarade K. M:t enligt nåd. brev d. 18 ang. 1684,

att vad en gång givits till pios usus, därvid orubbat skulle förbliva, och

stadfåstade K. M:t för den skull kyrkan dess rätt och egendom, så att

berörda åkertäppa därefter som förut skulle lyda och höra under prästgården

och kyrkan, så att ingen skulle hava makt därav å K. M:ts vägnar

fordra eller taga någon avgift. Efter hand kommo jämväl genom

gåvor av enskilda2) eller inköp jordar i kyrkornas besittning. Särskilt där

kyrkornas jordar voro belägna i närheten av klockarbostaden, låg det nära

till hands, att desamma fingo brukas av klockaren. Framför allt gällde

detta jorden å kyrkvallen eller närmast kring kyrkan, varå klockarbostaden

ofta uppförts. Men även eljest blevo kyrkornas jordar i gamla Sverige

i ganska stor utsträckning upplåtna till klockarna med eller utan avgäld

eller andra skyldigheter till kyrkan, t. ex. att hålla oblater, smörja till

klockorna och klocksträngar, verkställa tvätt etc. Detta framgår även

av 1823 års s. k. kyrkojordebok. Vid 1822 års riksdag anmälde bondeståndet

hos K. M:t, att åtskilliga till kyrkorna från längre tid tillbaka

anslagna eller förlänade utjordar och lägenheter blivit tid efter annan

>) Se t. ex. nr 2 Nibble (Ösmo). Enligt en rävstetingsdom av år 1409, stadfäst å lagmansting

år 1475, hade jorden dömts till kyrkan tjll evärdlig ägo, uppläts sedan av kyrkan till klockaren och

utgör fortfarande klockarboställe. Nr 1 Arsvirvan (Bankekind) hade år 1433 skänkts till kyrkan och

sedan av gammalt innehafts av klockaren. . .. ••

*) Se t. ex. nr 1 ‘/3 mtl Prästbol (Svärta) samt Kyrkotomten och Liksanden (Hammar), jfr Ortomta

och Sya.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. löl

mot någon obetydlig penning eller städja till en och annan tjänsteman

anslagna och på sådant sätt, tvärtemot donationernas ändamål, kyrkorna

frånskilda till betydlig inskränkning i deras inkomster, och anhöll bondeståndet

därför, att kyrkorna åtminstone vid den tid, då de upprättade kontrakten

eller överenskommelserna tilländaginge, måtte återinsättas i besittning

av de dem i förenämnda avseende donerade eller anslagna utjordar och

lägenheter. Enligt nåd. brev d. 17 jan. 1823 förordnade emellertid Iv. M:t,

med åberopande jämväl av prästerskapets privilegier av år 1723, att i avseende

å de kyrkohemman, lägenheter, ängar, utjordar m. m., vilka såsom

boställen eller på lön varit den lägre kyrkobetjäningen upplåtna, någon

fråga om förändring till ökade förmåner eller inkomster för kyrkorna, utöver

vad för sådana lägenheter från urminnes tid varit vanligt att utgå,

icke kunde mot nämnda privilegier äga rum.

I enlighet därmed förklarade, då Håbo-Tibble församling velat göra

eu annan disposition av eu utav klockaren från äldre tid mot avgift till

kyrkan brukad kyrkoutjord, i jordeboken upptagen under benämningen nr 1

Klockarbord, kammarkollegium genom utslag d. 4 febr. 1873, att klockaren

på grund av kungl. brevet d. 17 jan. 1823 vore berättigad att utan minskning

i klockar- och organistlönen innehava Klockarbordet mot erläggande

till kyrkan av den förut utgående avgiften 2 tunnor spannmål årligen. I

Vinnerstad hade vissa kyrkojordar, som av gammalt mot avgäld till kyrkan

brukats av klockaren-organisten, tidvis varit upplåtna till enskilda personer.

Sedan församlingen beslutat fortfarande använda jordarna till klockarenorganistens

avlöning, men besvär däremot anförts, utlät sig kammarkollegium

genom utslag d. 7 dec. 1891, att då jordarna mer än 100 år oavbrutet

varit av församlingen upplåtna till klockaren-organistens avlöning mot viss

avgift till kyrkan, församlingens beslut att använda jordarna till dennes

avlöning ägde stöd i såväl kungl. brevet d. 17 jan. 1823 som 1883 års förordning

angående allmänt ordnande av klockarnas löneinkomster. I flera

fall är med innehavet av dylika äldre kyrkojordar fortfarande förbunden

skyldighet att hålla oblater, smörja till klockorna, viss klädtvätt etc.1).

Av de till klockarna upplåtna kyrkojordarna upptagas en del i jordeboken

såsom klockarboställen, andra åter som kyrkans, med eller utan anteckning

att de innehavas av klockaren.

Ehuru klockarna i gamla Sverige sålunda tillförsäkrats orubbat bibehållande

mot förut utgående avgifter av de kyrkojordar, som utav dem av

'') So t. ex. Hammar och Kappestad.

21 — Kfncknrutrrd nin<ien. A f»l. 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ki2 Boställs- eller bostadsförmåner.

»ammalt innehafts, särskilt innan 1723 års privilegier-utfärdades, synas

dock åtskilliga dylika jordar efter hand hava, även där de i jordeboken

betecknas såsom klockarboställen, frångått dem1), liksom ock avgifterna undergått

förändringar, men å andra sidan hava i flera församlingar även

sedermera jord från kyrkorna tillhöriga fastigheter utan2) eller med K. M:ts

tillstånd8) upplåtits eller oftare mot avgäld avsöndrats för klockarens

räkning.

Under det i gamla Sverige vid reformationen kyrkornas fastigheter i

regel indrogos till kronan och detta jämväl utsträcktes att gälla de kyrkornas

egendomar, som med eller utan avgäld varit till klockarna upplåtna, blev

förhållandet det motsatta i de farna danska och norska provinserna. På

sätt framgår av 1569 års Lunds stifts landebok, utgjordes eu del av de

under bona curise seditui upptagna degnegårdarna etc. av kyrkoegendomar,

som, vanligen med skyldighet att till kyrkan utgöra det gamla rätta landgillet

upplåtits till degnema, och upptogos under bona ecclesise ett stort

antal’ kyrkojordar, som i allmänhet mot landgille eller andra prestationer

till kyrkan brukades under degnebolen eller av degner, där dylika bol ej

funnos. Sistnämnda kyrkojordar voro inbegripna under ovannämnda i 1723

års privilegier och 1823 års brev intagna stadgande^ Dessutom hade

emellertid i förordningen angående prästerskapets i Skåne uppbörd m. m. d.

16 okt.. 1723 särskilt föreskrivits, att det förunnades de kyrkoherdar,

som kunde hava ringa åkerjord till sina prästgårdar, att till understöd

nyttja kyrkans enskilda jord, så vida prästen med egen avel kunde bruka

densamma, dock mot fästa och årligt landgille därav till kyrkan efter K.

M:ts eller patroni skäliga beprövande, ett stadgande som även synes hava

ansetts tillämpligt på klockarna.

-Vv de i landeboken såsom av degnerna brukade upptagna jordarna

synas väl en del efter hand hava återgått till kyrkorna4), men flertalet hava

med privilegierätt fått bibehållas av klockarna, vanligen mot utgörande av

landgille eller andra prestationer till kyrkan, men någon gång utan dylik

avgäld5), och hava jämväl efter privilegiernas utfärdande med stöd av

l) Stundom uppgives, att klockaren till viss kyrkojord bär optionsrätt, men att lian ej begagnat

sig därsaVSe0SttreXHenbäng vid Årfundsvik (Österfämebo), nr 1 V.mtl Prassel (Svärta) och Lj^naxsberg

(viss iord). Klockarbolet i Dannemora synes hava betraktats såsom en kyrkojord, vilken i stallet för

boställe mot lågt arrende upplåtits till klockaren. Jfr Frötuna.

*) Se t. ex. Edsvära.

*) Se t. ex. nr 13 Kamp (Västra Karup).

*) Se t. ex. nr 1 Amerika (Östra Hoby).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 1(33

ovanberörda stadgande med eller utan myndigbets tillstånd vissa tidigare på

annat sätt disponerade kyrkojordar upplåtits till klockarna, i ett fall med

K. M:ts tillstånd till organisten, så länge avkomsten av jorden ej erfordrades

för kyrkans egen räkning. Särskilt synes det hava varit vanligt,

att klockare, som saknade boställe eller endast hade klockarjord, fått taga

sin boplats på någon kyrkans husplats (gatehus).

Av de kyrkojordar, som äro anslagna till klockarna, hava en del i

jordeböckerna upptagits såsom särskilda lägenheter, med eller utan anteckning

att de innehavas av klockare. Där en klockare innehade såväl klockarjord

som kyrkojord, hava i en del fall båda sammanförts i jordeboken än

såsom klockarjord, än åter som kyrkojord. Stundom synes det tveksamt, om

icke i jordeboken såsom kyrkans upptagna jordar motsvara i landeboken

upptagna klockarboställen1). Andra kyrkojordar förekomma ej i jordebokerna

på annat sätt, än att vid klockarbostället antecknats, att landgille

utgår till kyrkan. I regel torde av anteckningar i landeboken, kyrkojordeböcker

och andra handlingar framgå, att detta landgille motsvarat viss

jord2). I många fall är denna emellertid ej till storlek och läge känd, då

jorden ej utbrutits vid bostället övergångna skiften. Där jorden är till

läge och gränser känd, har i ett flertal fall, särskilt beträffande i senare

tid upplåtna kyrkojordar, städjans och landgillets belopp bestämts vid skattläggning,

fastställd av kammarkollegium enligt kungl. brevet d. 26 juli 1809

eller av församlingen i enlighet med de i kungl. brevet d. 8 febr. 1867

meddelade föreskrifter, men eljest utgå landgillena enligt äldre regler eller

överenskommelser. Dock vill det synas, som om de i jordeboken införda

landgillena i ett flertal fall ej överensstämma med de landgillen, vilka faktiskt

erläggas. Där landgillet bestämts vid fastställd skattläggning, har höjning

däruti ej ansetts få vidtagas av församlingen mot jordinnehavarens bestridande.

Av nr 1 Klockargården i Onsala utgår jämiikt landeboken samt

K. B:s och biskopsämbetets utslag d. 16 jan. 1800 landgillet antingen med

vin och bröd, så mycket som till kyrkan behöves och mot räntan svarar,

eller ock med 80 smör. I en del fall har till klockare upplåtits kyrkojord,

tillhörig annan kyrka än den församlings, där han är anställd. ’

'' ‘) Se t. ex. Borrlunda, Skeglinge, nr 20 Kävlinge, nr 17 Tofta och nr 8 Linderöd.

> Endast i ett fall synes klockare uppbära landgille från en fastighet, utan att rätt till jord

därmed är förbunden, se nr 14 Bua i Värö socken, därav klockaren i Lindberg uppbär landgille.

opaginerad Kontrollera mot PDF

164

lloställs- eller bostadsförmåner.

Av församlingarna inköpta eller eljest till klockare upplåtna fastigheter.

a) Till skatte köpta kronohemman.

Ac förgam ])e vid reduktionen till kronan indragna förra klockarboställena synas

l>kö heller 1 stor utsträckning efter liaud kava försålts till enskilda, ock skedde det

eljest till Moc. stundom även i sådana fall, då fastigketerua fortfarande mot ränta inneav

klockare. Om än dessa i en del fall faktiskt fortfarande fingo

sitta kvar som landbor å fastigheterna, voro de dock ej tryggade därvid,

varför mången gång för kyrkorna ock klockarna av dessa försäljningar

vållades olägenheter. K. M:t medgav ock i flera fall redan tidigt, att

kyrkorna eller församlingarna mot återbetalande av köpeskillingen finge

för klockarnas räkning återlösa fastigheterna1). Där sådana fastigheter sedan

indelades till rusthåll, gavs tillika genom resol. på prästerskapets

allmänna besvär d. 10 mars 1719 § 16 den försäkran, att där någon fått

kyrkoägor på rustliållstilldelning eller eljest, han skulle nöja sig med den

årliga skatten och kyrkans tjänare, sålunda bl. a. klockarna, »nyttja bruket

och besittningsrätten» 2). Dylika av klockare innehavda fastigheter torde

jämväl hava avsetts, då i 1723 års prästerskapets privilegier p. 6 bestämdes,

att K. M:t ville efterlåta till församlingarnas och gudstjänstens vidmakthållande

de små kyrkan tillhöriga hemman, som vore belägna nära vid

kyrkan och alltid brukats och fortfarande innehades av kapellaner och

klockare fria för allt kronans besvär, samt att ingen skulle hava makt att

under frälse eller skatte köpa sådana egendomar, utan att de skulle bliva brukade

till kyrkotjänares nödtorftiga uppehälle. Där några dylika små hemman,

torp eller utjordar redan genom köp frångått kyrkan, skulle församlingarna

hava rätt giva köparen sina utlagda penningar igen och sålunda lösa

hemmanen etc. åter med den frihet, varunder de förut innehafts. I enlighet

med ovan angivna bestämmelser tillerkändes i en del fall kyrkorna framför

rusthållare eller klockares arvingar rätt att skatteköpa dylika av klockarna

förut innehavda eller eljest nära vid kyrkorna belägna fastigheter, varvid

i allmänhet i skattebrevet eller de handlingar, som därför lågo till grund,

uttryckligen angavs, att fastigheten vore avsedd till boställe för klockaren

*) ge t ex nr 4 Tibbleby (Skogs-Tibble), nr 3, 4 Kimstad (Kimstad) och nr 2 lorpa klockar
-

gård (Torpa).

8) Se t. ex

. det sedan till prästerskapet upplåtna fOrra klockarbostället i Styrestad, jfr Vist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 1(55

eller organisten. Skatteköpeskillingen synes i allmänhet hava erlagts av

kyrkans medel, någon gång av församlingen. I Ölmestad hade köpeskillingen

erlagts av kyrkans medel, men hemmanet inlöstes sedan från kyrkan

av församlingen till klockarboll). I allmänhet nppläts hemmanet med

skyldighet att fortfarande utgöra räntan 2).

I en del fall synas fastigheter, vilka vid skatteköpet torde hava avsetts

till k lockarboställen, disponeras för församlingarnas egen räkning3).

b) Andra fastigheter.

t en del församlingar hava nya boställen för klockaren eller organisten

uppkommit genom inköp av enskilda fastigheter, vilka sedan upplåtits

som boställen med eller utan avdrag å lönen4). I allmänhet synes

köpeskillingen hava utgjorts av vederbörande församlingar, men i några fall

hava dock bidrag utgått även av andra medel. För inköp till organist- och

klockarbol samt lön för en blivande barnlärare av ett hemman i Ulrika,

därför köpeskillingen utgjorde 1,185 rdr 8 skr 10 2/s rstn b:ko, fingo med

domkapitlets tillstånd användas 300 rdr b:ko av en kassa, bildad för fattiga

barns beklädnad. I anledning härav erlägger organisten, kantorn och

klockaren, vilken som lön äger disponera bostället, årligen till skolkassan

50 kr. l)å år 1834 boställe inköptes i Gammalkil, bestämdes, att 1,000

rdr b:ko skulle anskaffas genom försäljning av skog från bostället, 1,000

rdr b:ko erläggas medelst årliga bidrag ur sockenmagasinet samt återstående

1,000 rdr b:ko förräntas av boställshavaren, vilket senare dock ej torde hava

iakttagits. 1 Hägerstad hade boställe inköpts av kyrkans medel men sedan

) För nr 2 Eneby (Östra Eneby) erlades köpeskillingen av kyrkoherden. Upplysning saknas,

om skatterättigheten sedan övertagits av församlingen, men fastigheten har därefter utgjort boställe

för klockaren.

2) Jfr dock nr 4 Vallbyby. Detta hemman utgjorde ett komministersboställe, som vid omreglering

av \ allby pastorat blivit för sitt ursprungliga ändamål överflödigt. Enligt K. res. d. 12 febr.

1796 medgavs, att det finge till skatte köpas till skolmästar- och organistboställe. Hemmanet fick

sedan samma fri- och rättigheter, vilka det i egenskap av kapellansbord förut åtnjutit.

) Se t. ex. Älvkarleby. I Agunnaryd hade församlingen fått till skatte lösa ett hemman,

med villkor bl. a. att klockarna var efter annan skulle bebo detsamma. Under framhållande att

detta uttryck endast innefattade, att bostad å hemmanet skulle beredas klockaren, gjorde församlingen

hos K. M:t framställning, att K. M:t täcktes förklara de i skattebrevet intagna villkor icke utgöra

hinder för församlingen att för all framtid använda hemmanet till fattiggård utan lösen eller

annan ersättning till kyrkan, dock med undantag för de delar av hemmanet, som disponerades

eller framdeles kunde befinnas erforderliga för kyrkligt behov eller för folkskolans räkning, men efter

det KammarX. uttalat, att hemmanet fortfarande vore och borde vara klockarboställe och att dåvarande

befattningshavaren vore berättigad att såsom löneförmån innehava och bruka detsamma, fann

K. M:t enligt nåd. brev d. 18 jan. 1908 ej skål bifalla ansökningen.

) Det i Ostra Ny inköpta bostället har satts i stället för ett förutvarande, å allmänning upptaget

torp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 GG Boställs- eller bostadsförmåner.

övertagits av församlingen, som därefter anslog avkastningen till lön för

klockaren och organisten.

Stundom utgöres den jord, som av församlingen anslagits till boställe,

av mark, vilken den förvärvat för annat ändamål, t. ex. för skolväsendet1).

Särskilt förekommer ej sällan, att församling, som t. ex. för utvidgning

av kyrkogård, till plats för kyrka eller skola etc. fått viss jord sig upplåten

genom avsöndring från ecklesiastikt boställe etc.2), avsättning vid

skifte etc.s), där jorden ej eller åtminstone ej omedelbart varit för sagda

ändamål erforderlig, upplåtit densamma tills vidare helt eller delvis till

klockaren.

I en del fall synes den till boställe upplåtna jorden närmast tillhöra

den borgerliga kommunen4) eller utgöra stadsjord °).

Upplåtna från prästerskapets boställen.

Upplåtna Sedan bostads- eller boställsförmåner mera allmänt börjat beredas kloc
kärna,

synes detta i en del fall hava skett på det sätt, att sockenstugan,

st allen. i vilken klockaren inrymdes, eller särskild klockarbostad uppfördes å präst
bordets

mark, samt att klockaren sedan tick, merendels utan avgäld, å

nämnda mark bruka eller uppodla viss däromkring liggande mindre jord.

1 andra fall åter upplätos torp eller jordar å prästborden till klockarna,

merendels, i likhet med vad som gällde andra torpinnehavare, mot skyldighet

att därför till prästbordet utgöra dagsverken eller andra prestationer.

Särskilt synes detta senare hava varit allmänt i Skaraborgs län och

på Gottland. Av dessa jordar upptogos efter hand ett flertal, med eller

utan föregången skattläggning, i jordeboken såsom särskilda enheter, vilka

dock endast undantagsvis, där ränta påförts, fingo utgöra densamma u), utan

i regel tillgodonjöto samma frihet som de boställen, a vilka de upptagits.

Av de å prästborden upptagna klockarboställen och jordar, som vid

tiden för prästverkets upprättande innehades av klockarna, hava väl en

del efter hand återgått till prästborden7), stundom efter process8), samt uteslutits

ur jordeboken, om de varit i denna införda, men å andra sidan hava

‘) Se t. ex. Hallaryd, Bjurtjäm och Skog (Hämös. stift).

ä) Se t. ex. Ljuster», Solna, Flisby, Sandvik, Tåsjö, Multrå och Alanäs.

s) Se t. ex. Vänga (jorden vid skifte i Vänga hy avsatt till plats för en ny kyrkogård).

4) Se t. ex. Hedesnnda (nr 1 Klockarängarna), Fullösa (nr X Ramsbacken) och Ostervallsskog, jfr

Ortomta och Grava. Stundom torde dock med »kommun» hava ansetts den kyrkliga kommunen.

6) Se s. 187 f.

°) Se dock vissa boställen i Värmland.

7) I en del fall hava jordarna fortfarande innehafts av klockarna, även sedan de uteslutits ur

jb., se t. ex. Medelplana.

8) Se t. ex. Tensta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LG7

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

öven efter denna tid jordar från prästerskapets boställen någon gång endast

efter överenskommelse med pastor x) eller genom beslut vid skifte 2),

men vanligen med K. M:ts tillstånd upplåtits till klockare och organister,

i en del fall utan3), men där upplåtelsen skett i form av avsöndring, vanligen

mot avgäld, för vilken i allmänhet församlingen synes svara.

För de äldre upplåtelserna från prästborden, som i regel skett utan

myndighets tillstånd4), saknas i allmänhet upplåtelsehandlingar, men synes

denna omständighet icke i och för sig, på sätt man i en del fall velat göra

gällande5), medföra rättighet för prästborden att, där ej upplåtelsen uttryckligen

skett endast tillsvidare6), återtaga åtminstone de utav dessa jordar, som

av gammalt och redan före utfärdande av 1723 års prästerskapets privilegier

innehafts av klockarna, och detta särskilt, där jordarna ej ingått i prästbordets

skattläggning eller om de uppodlats av klockarna7). För vinnande av

trygghet har dock i en del fall K. M:ts tillstånd sökts till avsöndring av

jord, som av gammalt å prästbordens mark innehafts av klockaren 8).

Där jordar av klockarna innehafts mot skyldighet att till prästbordet

utgöra dagsverken, utgå dessa fortfarande i en del fall9), i andra åter bär

dagsverksskyldigheten efter hand bortfallit ,0) eller förvandlats till avgift i

penningar n).

I ett fall (Fläckebo) uppgives, att jorden från prästbordet upplåtits

till klockaren, endast så länge komministern innehade klockarbolet.

Donerade av enskilda.

De boställen, som donerats av enskilda, utgöras i åtskilliga fäll av

b Se t. ex. Värmdö, Norra!», Västra Tunhem, Bottnaryd och Järnboås. Jfr ang. klockarjordama

på Gottland s. 164.

3) Se t. ex. Sjogerstad.

8) Enligt nåd. br. d. 26 okt. 1809 medgav K. M:t, emot det Kila församling till kyrkoherden

erlade ett belopp, som denne vid sitt tillträde betalt för ett å prästbordet upptaget torp, att detta

utan avgäld finge upplåtas till boställe för klockaren i Kila, viiken tillika skulle såsom barnlärare

ombesörja barnundervisningen. Nr 3 Liden (IndalsLiden) har utan avgift upplåtits till boställe för

klockaren och skolmästaren från Lidens prästbord.

'') Stundom synes upplåtelsen hava skett med biskopens tillstånd (Södra Vi).

") Se t. ex. den numera till prästbordet återgångna klockarjorden i Björskog (jfr Norra Vänga).

6) Se särskilt ang. klockarjordama på Gottland s. 154 f. Jfr Domk.rs beslut d. 26 april 1815 ang.

vissa klockarjordar i Nora (en frivillig upplåtelse, ej som en följd av eu verklig rättighet).

’) Jfr K. M:ts utslag d. 16 okt. 1821 ang. nr 1 Klockarbordet (Skellefteå).

“) Klockartorpet i Fläckebo hade åtminstone delvis upptagits å prästbordets ägor. Vid delning

av den för prästbordet och Hassmyra by gemensamma skogen uppstod tvist om klockartorpet, och

förklarades genom K. M:ts dom d. 23 mars 1801, att Klockartorpet skulle bibehållas och för evårdlig

tid undantagas till boställe för klockaren, utan att prästbordet eller Hassmyra by skulle äga makt

tillägna sig detsamma.

“) Se t. ex. Hassie och Björsäter, jfr Fägre.

10) Se t. ex. Hova.

“) Se t. ex. Fredsberg och Itansberg.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

J tost alls-- eller bostads förmåner.

för sig bestående fastigheter, av vilka flertalet såsom särskilda enheter upptagits

i jordeböckerna. Men vanligen bestå de av jordar, avsöndrade från

för sig bestående fastigheter, ofta upplåtna från skilda skifteslag eller

hemman inom socknen.

Beträffande klockarbolet i Husby angavs, att det tillkommit i forna

tider genom sammanskott och testa”mentariska dispositioner av enskilda

»dhe der testamenterat, effter rådh och ämbne, it stycke landh såsom

hvar behagat, som sedan till itt vist rumm åt vaffla, såsom nu är förbydt

oeff vederlagt». Bostället i Hundborn sades vara »af gudfruchtigt tolk

dertill långo sedan testamenterat och. skänekt». Beträffande bostället i Ullervad

uppgavs, att det sannolikt erhållit sin åker på det sätt, att en var

gård i byn lämnat någon åker i varje gärde.

I många fall finnas även å äldre donationer särskilda donationsbrev,

i andra åter har man för donationsegeuskapen endast att åberopa eu mer

eller mindre stark tradition, varför jordarna väsentligen besittas på grund

av hävd, som i allmänhet synes hava godkänts av domstolarna:) ävensom

vid verkställda skiften, men åtskilliga dylika donationer hava dock efter

hand återgått, då rätten därtill ej kunnat behörigen styrkas. Stundom

har dylik äldre donation till klockaren åberopats vid ansökning om patronatsrätt2),

och synes i flera fall, sedan patronatsrätt beviljats, boställe hava

upplåtits av patronus3). I Österåker gjorde vid dylik upplåtelse patronus

det förbehåll, att jorden, om patronatsrätten upphörde, skulle återfalla till

säteriet. Även i eu del andra fall hava vid donationerna fästs villkor och

förbehåll. Kloekarjorden i Almunge uppläts under villkor bl. a. av under

vi sningsskyldighet. Vore klockaren ej skicklig till sådan undervisning

eller ville han ej åtaga sig denna, ägde församlingen upplåta nyttjanderätten

till annan person, som fullgjorde denna skyldighet. Upplåtelsen av

kronointäkten Björnåsen till skollärar- och klockarsysslan skedde under förbehåll,

att den icke finge ingå med någon kontingent i den dagliga lönen,

så att församlingen därigenom skulle få någon lättnad i lönevillkoren, utan

skulle lägenheten vara avsedd att förbättra lönevillkoren utöver vad lag bestämde.

Vi® mtl Gatersbyn uppläts till klockaren och organisten i lärgelanda

med villkor att dessa sysslor icke finge förenas med skol lärartjänst

och att för bostället avdrag ej finge göras i den bestämda kontanta lönen.

’) gg t. ex. Skerike (jorden borde såsom urminnes egendom förbliva under klockarbordet).

a) Se t. ex. nr 1 Klockarbord (Bro, TIpps. stift), Kloekarjorden (Atvid), Julita klockargård och

Klockargården (Tyresö).

3''1 Särskilt är detta ofta fallet i Lunds stift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 16y

fullgjordes ej villkoren, skulle hemmanet tillfalla närmaste arvinge efter

lag. Vid derå donationer hava gjorts förbehåll beträffande klockartjänstens

tillsättning ’). Vid upplåtelse av nr 4 Såntorp Sven Månsgården till

orgelbyggaren för vidmakthållande av orgelverken i Yamhems klosterkyrka

och på Höjentorp fästes det villkor, att han skulle hava noga uppsikt över

orgelverken och dem, när så behövdes, bota och bättra.

I flera fall hava donationerna skett under villkor om befrielse förvissa

donators fastigheter från utgivande av klockarrättigheterna, och svnes

det även eljest hava varit vanligt, att byamännen i stället för dessa lämnade

vissa jordar till klockaren att nyttja. En del av dessa jordar hava

återgått, men andra hava fått bibehållas och utlagts vid skifte, även sedan

klockarlönen bestämts efter andra grunder2).

I en del fall utgöras donerade boställen av indragna kloekarboställen,

som sålts till enskilda och av dem sedan upplåtits till klockare eller organister

3).

Klockarbostället i Lista har enligt överenskommelse upplåtits under

evärdlig besittningsrätt mot 22 dagsverken på innehavarens kost, för vilkas

utgörande kyrkan svarar.

Av de donerade jordarna hava flera upplåtits endast tillsvidare 4).

Jordar, avsatta vid skifte.

I talrika fall hava vid skifte inom kyrkbyns eller annat skifteslag

för klockaren eller organisten avsatts vissa områden, vilka därvid än betraktats

såsom särskilda lägenheter, än upptagits bland undantag för delägarnas

samfällda behov. Särskilt hava sådana avsättningar, ofta efter beslut

å sockenstämma eller vid visitation, ägt rum, där socknen utgjort ett

skifteslag eller fråga varit om delning av för socknen gemensam mark,

sockenskog, sockenallmänning el. dyl. Härvid är emellertid att märka, att

för stol betydelse icke kan tillmätas den omständigheten, om jorden betecknats

såsom särskild lägenhet eller upptagits bland samfällda undantag.

yi . ! t- ?*• ett åkerstycke i Hässle by (bålby, Uppå. stift), Stratomta (Östra Harf,''), nr 1 Eggby

Klockartomten (Eggby) och nr 1 Klockartorpet (S:t Peters Kloster). b J

) För klockarjorden i Tjällrao avstod boställshavaren klockarrättigheten från Klovstena by

Genom lagmansrättens dom d 23 aug. 1744 förklarades med stod av urminnes hävd och prästerskapets

pnvdegmr, att jorden orubbat skulle förbliva under klockarbordct. Jfr hovrättens dom d. 12 juli

bo ang. en under Lohärads klockarboställe mot befrielse från matskott lagd vret.

j» Öl. i \r i i “ ui/uiviau 11(111 lllubBIVUlb ia^U VlCl.

> Se t. ex. nr 1 Xlockartäppan (Godegård) och nr 2 Sund eller Klockargården (Sund).

i. 1 orsmark (jorden anses fortfarande tillhöra Forsmarks bruk), nr 1 Uyringe (Med
-

a, s P ''j.f'',-----•;—", “■*">» l,JInaiumiu uuiiora rorsmaiKS Drus;, nr i Jiynnge (JVled
(Gustav

Adolf)26 ° ,,r''Ve8 '' a''Tende tin Viby|,ol,ns «deikomniiss), Sunncmo och Klockarjorden

W — A'' locka r tU rot ningen. Afd. 1.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Förändring

ecklesiastik

indelning.

170 Boställs- dier bostadsförmåner.

Ofta förekommer, att en jord, som vid ett skifte upptagits bland de senare,

vid ett tidigare eller senare skifte behandlats såsom särkild lägenhet.

I många fall utgör det vid skiftet avsatta området, även där det upptagits

bland samfällda undantag, vederlag för jord, vilken redan före skiftet varit

till klockaren på behörigt sätt upplåten eller av honom med eller utan

tillstånd uppodlats å skifteslagets mark.

Vilken rätt klockaren kan hava till dylika, för samfällt behov undantagna

områden, är ofta tveksamt, och hava dessa också i flera fall efter

hand återgått till skifteslaget och fördelats mellan skiftesdelägarna eller

återtagits av socknen, där avsättningen skett av för socknemännen gemensam

mark *).

Härvid torde emellertid böra erinras, att en del boställen bestå a\

skilda områden, som äro att hänföra till olika av ovan nämnda hu\udgrupper,

samt att för ett stort antal boställen bestämd upplysning om deras

tillkomst saknas. Sannolikt torde icke så få av boställena från början

hava tillkommit genom uppodlingar, som med eller utan tillstånd verkställts

av klockare etc. å kyrkans, prästerskapets eller enskilda fastigheters

mark eller å för socknen samfälld mark eller kronoallmänning, vilka odlingar

sedan fått av dem bibehållas. I allt fall synas boställena ej i större

omfattning, än ovan angivits, kunna sägas vara direkt upplåtna av kronan.

I en del fall hava församlingarna med eller utan tillstånd utbytt den

ursprungliga boställsjorden mot annan jord, som för boställshavaren ansetts

lämpligare (se t. ex. Stora Tima), eller i stället för denna inköpt annan

jord (se t. ex. Ostra Ny).

. yid förändringar i den ecklesiastika indelningen ankommer det på

* x. M:t att i samband med beslut om sådan förändring meddela föreskrift

jämväl, huru det skall förfaras med befintliga klockarboställen. Därvid

har olika förfaringssätt tillämpats i skilda fall. Där visst område av

en församling utbrutits till särskilt pastorat eller församling med egen

klockare, har i regel befintligt klockarboställe bibehållits för den församling,

varifrån utbrytningen skett. Om i pastorat med två eller flera församlingar

en var av dessa utbrutits till särskilt pastoiat, sjnes man i all- i)

i) Se t. er. Bredvik, Bränihult, Sandhult och Mosjö. I Ljusdal återtogs klockarjorden, då motsvarande

jord ej avsatts från övriga fjärdingar inom skifteslaget. Sedan det skifteslag, väntan

klockaijorden i Hassela upplåtits, velat tillägna sig jorden, har församlingen atagit sig att för (tensamma

erlägga ett årligt arrende av 45 kr.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

in allhet sökt tillämpa den grundsatsen, att eu var församling skulle få behålla

därinom beläget boställe, dock med vissa jämkningar, där boställen

<''j funnits inom samtliga församlingarnaDå Glimåkra och Örkeneds pastorat

delades i två särskilda pastorat, bibehölls väl det enligt landeboken

från prästgården tagna, i Glimåkra belägna bostället för klockaren därstädes,

men föreskrevs tillika, att denne till klockaren i Örkened årligen

skulle betala lösen efter 10-årigt medelmarkegångspris för 20 kbft spannmål,

hälften råg och hälften korn2).

Då utan förändring i den ecklesiastika indelningen sådan ändrad anordning

vidtages, att av församlingar, som käft gemensam klockare eller

organist, en rar får sin befattningshavare, synes man särskilt tidigare hava

utgått från, att en sådan ändrad anordning kunde, åtminstone där församlingarna

därom vore ense, av dem genomföras på egen hand samt att

detta gällde jämväl fördelningen av gemensamma boställen och andra gemensamma

avlöningstillgångar. Etter hand har emellertid den uppfattningen

gjort sig gällande, att för dylik ändrad anordning kräves X. M:ts bifall,

åtminstone därest församlingarna hava gemensamma avlöningstillgångar,

och har i allmänhet delning av gemensam tjänst ej medgivits, så vida ej

överenskommelse mellan vederbörande om dylika avlöningstillgångars fördelning

trätfats åtminstone interimistiskt, till dess frågan kunde bliva i

laga ordning avgjord3).

I regel har, där boställe funnits i alla församlingarna, en var församling

tätt bibehålla det därinom varande bostället för sin klockare4).

Där i församlingar, som haft gemensam klockare, endast funnits ett boställe,

bär detta i en del tall bibehållits för den församling, inom vilken det

legat, och detta särskilt om bostället varit mindre eller bestått av kyrkojord,

upplåten från denna församlings kyrka5). I andra fall åter har bostället

betraktats såsom en för församlingarna gemensam tillhörighet och *)

*) Se Husie och Västra Skrävlinge, Ausås och Strövelstorp samt Osby och Loshult.

>. För Kvistofta och Glumslöv har, även efter det vardera församlingen ntbrutits till eget pastorat,

tillsvidare bibehållits gemensam klockare. ” 1

s) Se s. 13.

*) Se Västra Kärrstorp och Glostorp, Everlöv och Slimminge, Stångby och Vallkärra, Fulltofta

och Ostra Aspinge, Allerum och Fleninge, Slättåkra och Kvibille samt Sibbarp och Bagsås.

) Västra Ingelstad, Fru Alstad, llevinge (kyrkojord), Görslöv (kyrkojord), Gudmundtorp, Vissel

tofta, Oppmanna (delv. kyrkojord), Hörröd, Huaröd, Lindome, Kungsbacka, ''Gällared (kyrkohemman) och

Skrea. För Gällared åberopades, att Gunnarps församling icke kunde anses äga någon del i bostället

som egentligen vore eu Gällareds kyrka tillhörig fastighet, varför landgille skulle till kyrkan erläggas''

Såsom skäl för att vid delning av klockareänsten i Hörröds och Maglehems församlingar bostället

herde bibehållas för klockaren i Hörröd, hade åberopats, att hans övriga löneförmåner vore så små

att de ej motsvarade löneförmånerna från Maglehems församling.

Delning av

klockardistrikt.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Boställs- eller bostadsförmåner.

antingen bibehållits för den församling, där det varit beläget, eller dess

klockare, med skyldighet för församlingen eller klockaren att till den

andra församlingen eller dess klockare årligen utgiva visst belopp *), eller

ock har avkastningen på angivet sätt fördelats mellan församlingarna eller

deras klockare, varvid olika fördelningsnormer följts, än liuvuddelningsgrundsatsen’),

än hemmanens taxeringsvärden3), än församlingarnas fyrktal4)

5). Där ej viss norm bestämts, synes man hava utgått från att

avkastningen borde åtminstone tillsvidare fördelas lika mellan klockarna").

I samband med beslut om fördelningen har föreskrift i allmänhet meddelats,

att bostället skall utarrenderas, vanligen i författningsenlig ordning.

Stundom hava församlingarna var för sig garanterat klockarna visst minimiarrende

eller viss minimilön. Där tvekan rått, om bostället borde anses

tillhöra endera församlingen eller samtliga, har överenskommen fördelningsgrund

fastställts, endast till dess i laga ordning kunde styrkas, att bostället

icke vore hela pastoratets gemensamma egendom, eller till dess annorlunda

kunde vara i laga ordning bestämt1), frågan härom bär ansetts

tillkomma domstols prövning. I ett fall (Ölmevalla och Landa) har uppkommen

tvist avgjorts till förmån för moderförsamlingen, inom vilken bostället

var beläget. I < xötene och Ilolmestad är frågan beroende på X.

M:ts prövning 8).

Boställenas Av 242(1 befattningshavare Lava 891 boställs- eller bostadsförmåner,

beskaffenhet, därav 846 boställen med jord samt 45 endast bostadslägenheter9). I ett

Antalle^ostäl distrikt är till klockare och organist anslagen eu frälseränta.

Där ett klockardistrikt består av 2 eller flera församlingar, tinuas ofta,

särskilt i Lunds stift och Halland, boställen med jord ej endast i moder
-

*) Norrvidinge och Dagstorp (bfh. i Norr vid inge hetalar årligen 20 kr., motsvarande klockariordens

"halva beräknade avkastning, till bfh. i Dagstorp), Andrarum och Eljaröd (av avkastningen erhåller

bfh. i Eljaröd 40 kr., återstoden går till bfh. i Andrarum), Lösen och Augerum (till Augerums

församling erlägger Lösens förs. årligen 100 kr.) samt Synnerby, Skalmeja.och Västra Gemm (Synnerby

församling gottgör Skallmeja och Västra Gerums församlingar för disposition av bostället med 10 kr.

vardera årligen). , ,, .

-) Eyda med Halvås, Södra Kedum och Namn, Knästorp och lottarp, Högestad och Baldringe,

Ilstorp och Björka, Konga och Ask, Barsebäck och Hofterup, Övraby och Belastad, Everöd och Ostra

Sönnarslöv samt Ravlunda och Brösarp. „

3) Ramdala och Jämsjö samt Lekåsa, Barne-Asaka, Fåglum, Kyrkas och Essunga.

’ 4) Röke och Torup. „ , ...

5) Sunnersberg ö no, Gösslunda 3 no och Strö "no, Bara s och Mölleberga s, [01iiie\alla /$

och Landa Vo] samt Drängsered V och Krogsercd Vs.

6) Se Ravlunda och Brösarp.

7) Se Synnerby (jfr not 1) och Sunnersberg (jfr not 5).

8) Om förfarandet vid sammanläggning av kyrkor, se s. 147.

9) Se s. 174.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 173

församlingen utan jämväl i annexen (någon gång endast i annexen''), och

förekomma även eljest många fall, da eu befattningshavare har 2 eller

derå boställen. Endast i ett mindre antal fåll ligga hostallsjordar utom

distriktet. Stundom har detta föranletts av förändring i den ecklesiastika

indelningen2) eller verkställt ägoutbyte.

Av 969 i tab. B upptagna boställen med jord äro 596 införda i

jordeboken såsom särskilda enheter eller delar därav. Därav utgöra 231

hemman eller hemmansdelar och 365 lägenheter.

Av de i jordeboken införda boställena upptagas 525 bland kronoegendomar

under allmän disposition. Detta beror emellertid i allmänhet ej på

någon särskild utredning angående sättet för boställets tillkomst utan på

de rörande sättet för införande i jordeboken av ecklesiastiska boställen

meddelade föreskrifter. Av övriga boställen äro 8 upptagna bland kronoegendomar

under enskild disposition samt 34 under skatte- och 29 under

fr äretitel. Av de under skattetitel införda utgöres en del av till skatte

försålda kronoegendomar, och bland de under frälsetitel upptagna finnas åtskilliga

boställen i patronella gäll i de forna danska provinserna, över vilka

patronus i samband med patronatsrätten tillagts en om än begränsad härlighetsrätt3).

Flertalet av de under sistnämnda båda titlar upptagna boställen

utgöres emellertid av till boställen inköpta eller donerade skatte- eller

frälseegendom ar eller från sådana upplåtna områden, vilka i jordeboken

bibehållit den jordnatur, de innehaft, då de anslogos till boställen. Att en

del boställslägenheter införts bland kronoegendomar under enskild disposition,

synes i allmänhet hava berott på förbiseende. I ett fäll har eu dylik

lägenhet, som upptagits på förteckningen över till skatte försäljningsbara

lägenheter, av K. B. skattesålts till kommunen (nr 1 Klockarängarnå

Hedesunda).

Där vid reduktionen indragna klockarboställen i gamla Sverige eller

andra fastigheter av kronan upplåtits till klockarna, liksom ock då ränta

J 1 i?|kanc1 3''ynas I.fie/a fall vid 16 i 1 års jordrevning jord i annexet hava inräknats bland de

ägor för vilka det i moderförsamlingen belägna bostället påförts visst, sedermera i jordeboken upp

taget mantal. I ett par fall bär dock, aven där sa skett, jorden i annexet införts såsom särskild jordeboksenhet,

se t. ex nr 1 Nöbbelövs-Klint eller Österåker (Ostra Nöbbelöv), jfr nr 1 Amerika (Östra Hoby)

■ , )1Vfl,.Te,rfliv1ttnl"^n.av nr 12 Kyrkoköpinge från Kyrkoköpinge socken till Trällebor-s stad

rttten*til^lägenhétcri: dlingenoln lcke n^on rubbnin* skulle medföras i ägande- och dispofitions
,

rnt, ,.p,Fle,rtftb''t klockarboställen, över vilka patronus tillagts dylik härlighet, upptagas dock under

\ Ä t 1 huvudsak innebar denna härlighetsrätt för patronus, jämte särskilda fördelar av skogen

altarfnvlf’ f j"18 befogenhet att därav uppbära vissa avgifter, som eljest tillkommit konungen, t.^ex

altarhavra, fodermarkspenmngar, se ihulin, Utredning rörande patronatsrättighetema i Skåne ete.

Särskilda

jordeboksen
heter.

Jordnatur.

Räntefrihet.

s. 174 Kontrollera mot PDF

Andra lägenheter.

Areal.

Taxerings
värde.

Bruknings
sätt.

174 Boställs- eller bostadsförmåner.

påförda hemman skatteköpts eller av församlingar eller enskilda upplåtits

till klockarboställen eller boställen upptagits å kronoallmänning, har räntefrihet

-endast undantagsvis medgivits av K. M:t, utan klockaren vanligen

fått utgöra räntan. För de äldre boställena däremot har boställshavaren''

i regel, särskilt i de forna danska och norska provinserna, fått åtnjuta befrielse

från hela eller större delen av räntan, och detta hai i allmänhet

tillämpats, även där förut oskattlagda boställen skattlagts eller påförts mantal

med tillämpning av ovanberörda rörande ecklesiastika boställen meddelade

särskilda föreskrifter.

Av 373 ej i jordeboken såsom särskilda enheter upptagna boställen

med jord utgöres en del av områden, som i behörig ordning avsöndrats

från ecklesiastika boställen eller andra fastigheter och därför i jordregistret

upptagits såsom särskilda registerenheter. De övriga upptagas ej varken

i jordeboken eller jordregistret, men åtskilliga av dem torde dock vara att

betrakta såsom självständiga fastigheter, och hava även i samband med

jordregistrets uppläggande framställningar, särskilt i vissa län, gjorts om

upptagande i jordeboken av dylika klockarboställen.

Den sammanlagda arealen av boställena med jord utgöi 6,394 kr,

därav 3,016 hr inrösningsjord och 3,378 hr avrösningsjord med impediment.

Medeltalsarealen för varje boställe utgör c:a 8 hr, därav nära hälften

inrösningsjord. Arealen växlar emellertid betydligt. Av boställena hava

över 1/i lägre areal än 1 hr, */2 lägre än 3 hr och endast c.a /i 10 hr

eller däröver (därav flertalet i Lunds stift och Halland).

Det sammanlagda taxeringsvärdet1) år 1916 utgjorde 3,268,465 kr.,

därav 156,500 kr. å annan fastighet. Medeltalsvärdet utgjorde 4,323 kr.

Bortser man emellertid från Lunds stift och Halland, sjunker medeltalsvärdet

till 2,332 kr. Av boställena hade nära l/s lägre värde än 1,000

kr., c:a hälften lägre än 2,000 kr. och endast 2/7 5>000 kr- eller däröver.

I åtskilliga fall nedgå såväl arealen som taxeringsvärdet till högst

obetydliga belopp. Detta sammanhänger därmed, att den jord, som tillagts

ett boställe, ofta allenast utgjordes av ett trädgårdsland, en kåltäppa eller

dylikt, ej överstigande vad som t. ex. för skollärare anses motsvara planteringsland

till tjänstebostaden.

Yad brukningssättet angår, är det endast ett mindre antal boställen,

som helt eller delvis brukas av boställshavaren (308, därav 31 delvis), utan

flertalet är utarrenderade, därav 538 genom boställshavaren (30 delvis),

>) Där taxeringsvärde ej påförts bostället, har i tab. A upptagits av pastorsämbetet uppgivet värde.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 175

64 genom församlingarna eller kyrkorådet (1 delvis) samt 30 genom K. B.

ock Domk. (4 delvis).

Där utarrenderingen skett genom församlingarna, äro förhållandena

väsentligen olika i skilda fall. Stundom beror, på sätt ovan erinrats,

utarrenderingen genom församlingen allenast på en med befattningshavaren

träffad överenskommelse, varigenom församlingen mot viss ersättning eller

i samband med förhöjning i lönen för dennes tjänstetid övertagit bostället,

vanligen tillika med ansvar för den befattningshavaren åliggande nybyggnads-

och underhållsskyldigheten å detsamma1). Men i regel ligger till

grund för utarrenderingen en mera stadigvarande anordning, så att, om än

boställets egenskap av klockarboställe ej rubbats, det dock faktiskt kan sägas

hava indragits till församlingen, vilken i en del fall till befattningshavaren

utbetalar avkomsten av bostället eller viss, ofta av församlingen

själv bestämd ersättning för bostället, i andra fall åter för befattningshavaren

fastställt allenast en viss kontant lön, såsom bidrag till vars utgörande

avkastningen ingår till församlingen eller kyrkokassan. Dylik indragning

av boställe till församlingen synes ofta hava skett i samband med

förhöjning av lönen. I allmänhet torde i sådana fall vid lönens bestämmande

boställets avkastning hava beräknats till belopp, som motsvarar eller

överstiger den avkastning, församlingen därav kan väntas erhålla. Men synas

fall dock föreligga, då motsatsen inträffar2). Någon gång har K. M:ts tillstånd

sökts och erhållit till en sådan anordning3), för vars vidtagande på egen

hand församlingarna näppeligen kunna hämta stöd av bestämmelserna i

1883 ars förordning angående reglering av klockarnas löneinkomster.

1 regel kan boställshavaren utarrendera bostället endast för sin tjänstetid,

och gäller i viss mån för församlingarna motsvarande begränsning.

För vinnande av större trygghet för arrendatorn har därför i många fall,

särskilt där avkomsten skall delas mellan flera befattningshavare, ansökning

hos K. M:t gjorts, att utarrenderingen skall få ske på visst antal

år, oberoende av boställshavarens tjänstetid. Någon gång har K. M:t vid

dylikt medgivande låtit utarrenderingen av mindre boställe verkställas genom

församlingen, men i regel har föreskrivits, att den skall ske genom K. B.

) btundom utarrenderar församlingen bostället allenast under vakanstid eller då platsen uppehälles

av vikarie.

*) Se }• er. Turinge. I Arbrå bestämdes lönen till 460 kr. jämte bostället eller till kontant 600

kr. Befattningshavaren valde den senare avlöningsformen.

a) be t. ex. för Simtuna K. M:ts beslut d. 16 april 1898 (hinder förklarades ej möta för församlingen

att med vederbörande boställshavares medgivande mot årlig avgäld, ej understigande visst

belopp, övertaga och tillsvidare disponera bostället) samt ang. Torshälla K. br. d*. 24 april 1900.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avträdettid.

Avsöndring

för viss Hd.

IT tf Boställe- eller bostadsförmåner.

och J)omk., med iakttagande i tillämpliga delar av de i nåd. breven d.

19 nov. 1858 och d. 11 juli 1862 angående utarrendering av vissa

prästerskapets boställen meddelade föreskrifter. Där särskild arrendatorsbostad

ej funnits anordnad1), synes bostället, även där det haft egenskapen

av bostadsboställe, i allmänhet hava utarrenderats i dess helhet och med

åbyggnader. I en del fall har dock åt Iv. B. och Domk. uppdragits att

vid utarrenderingen göra de undantag för boställshavarens räkning i avseende

å såväl boställshusen som trädgård och övriga förmåner, t. ex. skjuts

vid tjänsteresor, myndigheterna i samråd med boställshavaren finna skäligt

bestämma. Vanligen medgives sökt utarrendering allenast för 20 år i sänder,

vadan efter denna tids utgång ny ansökan bör göras hos K. M:t.

Detta har dock i flera fall uraktlåtits2).

Huvudregeln torde vara, att där ej annorledes överenskommits, klockarboställe,

liksom prästerligt boställe, avträdes d. 1 maj. Där klockar- etc.

befattningen är förenad med skollärartjänst, synes dock, särskilt då fråga är

om mindre boställen, avträdandet oftast äga rum samtidigt med det skollärarlönen

frånträdes. Någon gång sker avträdet i stället å vanlig fardag.

I många fall har boställshavaren, särskilt där bostället är beläget inom

municipalsamkälle, vid järnvägsstation etc. berett sig avsevärd inkomst

genom att med kammarkollegii bifall därifrån för viss tid avsöndra bostadseller

andra lägenheter.

Där klockar- och skollärare änsterna äro förenade, synes ej sällan, även

om bostället ej är för båda tjänsterna gemensamt, därtill hörande mark

hava fått utgöra ersättning för skollärare tillförsäkrat planteringsland etc.

2. Åbyggnader samt syner och besiktningar.

Genom promulgationslagen till lagen d. 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom upphävdes 27 kap. B. B., så vitt fråga var om

nvttjanderätt, varom i nämnda lag stadgades, men de äldre bestämmelserna

skulle fortfarande tillämpas å bl. a. boställen. För prästerskapets boställen

hava sedermera särskilda bestämmelser meddelats i ecklesiastika boställsordningen

d. 9 dec. 1910, men denna gäller ej klockarboställen, för \fika

därför äldre bestämmelser fortfarande äro tillämpliga.

») Se s. 179. . s , , , , .

3) Ett av KammarK. på nåd. befallning upprättat förslag till stadgande^ rörande utarrendering

av sådan till klockarlägenheter anslagen jord, som ej lämpligen kunde i förening med klockares bostadsboställe

brukas, föranledde enligt K. M:ts beslut d. 15 febr. 1867 ej vidare åtgärd.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Abyggnader.

177

aj Åbyggnader.

Vad åbyggnaderna å klockarboställen angår, liar man närmast att -fbyggnader.

söka vägledning av stadgandena i 27 kap. B. B. I dess 3 § lämnas

föreskrifter om byggnadsskyldigheten för hel gård till stuga, bodar, loge,

fähus och stall, med angiven årsberäkniug. Tillika stadgas, att å mindre

hemman smärre hus må vara efter nödtorften samt att ingen är pliktig

att bygga mer, än gården tarvar, efter landets bruk och lägenhet. Om än

dessa stadganden kunna giva vägledning beträffande åbyggnaderna och

byggnadsskyldigheten a större klockarboställen med jordbruk, möter vida

större svårigheter, da det gäller att tillämpa desamma å mindre boställen,

särskilt de, vilka närmast äro att betrakta såsom tjänstebostäder utan eller

allenast med någon mindre jord. Härtill kommer ovissheten i många fall,

vem byggnadsskyldigheten skall anses åligga.

Sedan i underd. skrivelse d. 13 febr. 1841 R. St. framhållit behovet

av allmänna föreskrifter i ämnet för undvikande av att vederbörandes skyldigheter

skulle bliva beroende på blotta sedvanan, framhöll kammarkollegium

i infordra! utlåtande bl. a.: I de församlingar, där klockarbolen bestode av

hemman eller bebyggda lägenheter med jordbruk, tillhörde skyldigheten att

bygga underhålla husen i allmänhet klockarna, liksom andra boställshavare,

helst å de äldre klockarbolen, vilka vid och efter reformationstiden

blivit till kapellansboställen förvandlade, kapellanerna fortfarande fått vidkännas

den klockarna först tillhöriga byggnads- och underhållsskyldigheten

därav, och i avseende på övriga så beskaffade klockarbol samma skyldighet

icke blivit genom någon författning församlingarna ålagd. I de‘socknar

åter, där ordentliga klockarbol med jordbruk saknades och antingen

endast särskilt boningshus blivit åt honom upplåtet eller ock bostad anvisad

i sockenstugubyggnaden eller i skolhuset, där skola funnes inrättad och

förestodes av klockaren, både byggdes och underhölles dessa hus vanligen

av sockenborna utan klockarens deltagande. Om ock genom allmän författning

kunde bestämmas, vad redan syntes bliva en följd av lagens föreskrift

i 27 kap. B. B., att vad klockarbol av förstnämnda beskaffenhet

vidkomme, lagens stadgande om åbyggnad å kronohemman i allmänhet

bolde tillämpas, och annan eller vidsträcktare byggnadsskyldighet icke

komma i fråga för klockaren än i nyssnämnda lagrum bestämdes, förekommc

likväl en så mångfaldig och väsentlig olikhet i klockarbostädernas

beskaffenhet icke allenast uti särskilda orter av riket utan även inom

samma landsort, beroende på särskilda lokalförhållanden, att det syntes

23 — Klorkarutredningtn. Afd. 1.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Mangdrils
byggnad.

178 Boställs- eller bostadsförmåner.

svårt, om icke omöjligt, att till en allmännare belåtenhet reglera, hurudan

åbyggnaden vid klockarboställen allestädes borde vara. Än vore klockaren

tillika organist och skollärare och måste för att kunna bestrida de flera

befattningar, honom anförtroddes, äga mera bildning och anseende än hans

vederlikar i allmänhet, i vilket fall församlingen plägade förse honom med

en bättre bostad och större löneförmåner; än kunde, enligt vedertaget bruk

och gällande stadgande^ klockarens löneförmåner någon gång vara jämförliga

med kyrkoherdars i mindre pastorat, då sådana klockarlägenketer och

därmed oftast förenade organistbefattningar jämväl eftersträvades av bildade

och särskilt i sång och musik mera utmärkta personer, vilka därför

icke sällan förhjälptes till bekvämare boställshus. I de flesta församlingar

åter vore klockarbostaden endast lämpad efter denne kyrkobetjänts skäliga

behov, men också i de minsta församlingarna någon gång än mera inskränkt.

Kollegium ansåge sig därför icke böra tillstyrka rubbning i de sålunda

existerande förhållandena, vilka syntes böra få ankomma på församlingarnas

eget »tillgörande och beslut», intill dess de blivit i laga ordning ändrade.

Emellertid borde klockarborden undergå besiktning och syn, efter de inom

varje ort gällande stadganden om underhållsskyldigheten därav, på sätt

kungörelsen d. 28 maj 1830 innehölle.

Enär, på sätt kammarkollegium utrett, kloc karlägenheterna i avseende a

tillkomst och egenskaper vore av den skiljaktiga beskaffenhet, att någon

allmän föreskrift rörande bebyggandet och underhållet av dem icke lämpligen

kunde meddelas; men för sådana med jordbruk försedda klockarbol,

där underhållsskyldigheten ålåge boställshavaren, erforderliga föreskrifter

redan funnes uti*27 kap. B. B., tillika med 35 § i landshövdingeinstruktionen

d. 4 nov. 1734, jämförd med 8 § i kungl. resol. på prästerskapets

besvär d. 1 jan. 1757; varemot i fråga om övriga klockarboställen måste,

1 anseende till olika förhållanden, efter omständigheterna och sedvana inom

särskilda orter förhållas; fann K. M:t enligt beslut d. 19 juli 1841 B. St:s

hemställan ej föranleda någon åtgärd i ifrågavarande avseende, och ytterligare

föreskrifter i ämnet hava ej heller sedermera meddelats.

Av den verkställda utredningen framgår, att av 969 boställslägenheter

endast 486 äro försedda med mangårdsbyggnad. Antalet rum är synnerligen

växlande och utgör, där uppgift därom föreligger, 1 rum i 20 fall,

2 i 49, 3 i 82, 4 i 110, 5 i 79, 6 i 40, 7 i 8, 8 i 2 och 9 i 3. Häri

äro inräknade 45 fall, då befattningshavaren endast har ämbetsbostad utan

jord eller ämbetsvåning, inredd i byggnad, avsedd jämväl för andra ecklesiastika

eller kommunala ändamål, t. ex. i församlings- eller skolhus, socken
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Abyggnader.

stuga etc. Stundom äro jämväl rum för andra ecklesiastika eller kommunala

ändamål inrymda i klockarbostaden, t. ex. sockenstuga (kommunalrum),

tingshus etc.

Särskild arrendatorsbostad finnes endast å 43 boställen. Stundom har

sådan inretts i ekonomibyggnaderna.

Där klockar- och organistbefattningen ej är förenad med skottår ar tjänst

och mangårdsbyggnad finnes å bostället, bebos denna i regel av befattningshavaren,

men den har i en del fall, där bostället utarrenderats och

särskild arrendatorsbyggnad ej finnes, helt eller delvis upplåtits till arrendator

eller på annat sätt disponerats, för vilket fall boställshavaren själv

måst bereda sig annan bostad. I en del församlingar har klockaren etc.,

med eller utan tillstånd, tagit sin bostad i närbelägen stad, där givetvis

alltid större möjlighet linnes till extra förtjänst för en kyrkomusiker.

Där klockar- och organistbefattningarna äro förenade med skollärartjänst,

ställa sig förhållandena väsentligen olika. Oberoende av de åbyggnader,

som kunna finnas å klockarbostället, är församlingen i så fall skyldig

bereda befattningshavaren såsom lärare tjänlig bostad eller giva honom

ersättning därför. Enligt hittills gällande bestämmelser hava särskilda

regler ej funnits angående skollärarbostadens storlek, som ock i de fall,

där klockar- och skollärarbefattningarna varit förenade, växlat betydligt

(1 ruin i 2 fall, 2 i 211, 3 i 975, 4 i 433, 5 i 83, 6 i 13 och 7 i 1),

men synes man ganska allmänt hava utgått från den uppfattningen, att

där tjänsterna vore förenade, befattningshavaren borde beredas något större

bostad än eljest, och torde detta hava varit anledningen till att i nära 1/3

av de fall, för vilka uppgifter lämnats, den gemensamme befattningshavaren

haft bostad om mer än 3 rum. Numera har emellertid i samband

med 1918 års lönereglering närmare bestämmelser härutinnan meddelats

i de boställsordningar, som utfärdats för olika grupper av lärare, och har

därvid för tjänstebostaden fastställts följande antal rum: beträffande lärarpersonalen

vid folk- och småskolor för ordinarie manlig lärare minst 3,

för ordinarie kvinnlig skollärare minst 2, för annan lärare minst ett, samt,

beträffande lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor för

rektor minst 5, för ordinarie manlig ämneslärare minst 4 och för ordinarie

kvinnlig ämneslärare minst 3.

I många fall har emellertid, dill- tjänsterna äro förenade och bostad

finnes å klockarbostället, särskild bostad eller ersättning därför ej anvisats

befattningshavaren såsom lärare. Det synes då vara vanligt, att bostaden

å klockarbostället räknas såsom laga bostad för skolläraren eller, särskilt

s. 180 Kontrollera mot PDF

Ekonomibygg

fläder.

180 Boställe- eller bostadsförmåner.

där den innefattar något större antal rum (3—6), såsom gemensam klockare

och skollärarbostad. I allmänhet angives ej det antal rum, som skall anses

tillhöra vardera befattningshavaren. Stundom har dock sådan bestämmelse

meddelats, varvid vanligen av bostad om 3—6 rum 1 a 2 beräknats för

klockaren. I några församlingar hava för klockaren avsedda rum i skollärarbostaden

insynats såsom klockarbostad1).

I mer än 100 distrikt, där tjänsterna äro förenade, finnas emellertid

såväl klockar- som lärarbostäder, någon gång inredda i samma byggnad.

Där detta är fallet, har ofta mangårdsbyggnaden å klockarbostället

upplåtits till arrendator eller med eller utan ersättning övertagits av församlingen

(kommunen) för andra ändamål, t. ex. till bostad för kyrkvaktare

och barnmorska, ålderdomshem etc. Där eljest befattningshavaren hai

2 bostäder, bor han någon gång i mangårdsbyggnaden å bostället, men

vanligen i skollärarbostaden, och bereder han sig i så fall ofta ersättning

av den andra bostaden genom dess uthyrning eller upplåtelse till enskild

person, som fullgör vissa med klockartjänsten förbundna göromål. Föi

Säter uppgives, att befattningshavaren äger uthyra, vilken av lägenheterna

han vill.

För jordbruk erforderliga åbyggnader finnas å 414 boställen, andra

ekonomibvggnader (ofta endast någon mindre lada) å 54.

Där klockar- och skollärareänsterna äro förenade, betraktas ofta de

å bostället uppförda ekonomihusen såsom uthus även för skolan. I andra

fall användas uthusen för skolan jämväl såsom ekonomibyggnader för

klockarbostället.

Även där särskilda åbyggnader finnas för klockarjorden, äro de i en

del fall ej uppförda å boställets mark utan å skoltomt eller annan, vanligen

församlingen, kyrkan eller prästerskapets boställen tillhörig mark.

Beträffande en del boställen uppgives, att åbyggnaderna ej äro insynade

utan helt eller delvis tillhöra boställshavaren, arrendatorn eller enskilda

personer. Särskilt är ofta arrendatorbostaden boställshavarens eller

arrendatorns enskilda tillhörighet.

I åtskilliga fall, där klockarens boställe eller boställsjord tidigare varit

bebyggd, hava åbyggnaderna av församlingen eller boställshavaren helt eller

delvis försålts eller rivits, varvid i senare fallet virket ofta använts för

uppförande av skola eller annan kommunal byggnad. Yanligen har försäljningen

eller rivningen skett i samband därmed, att klockar- och skollärar
'')

Se t. ex. Lillkyrka ock Boglösa, jfr Veekkolm.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Ä byggnader.

181

tjänsterna sammanslagits och särskild bostad med uthus inretts för skolläraren,

vid vilket förhållande särskild åbyggnad å klockarjorden ej vidare

ansetts erforderlig. I en del fall har detta ägt rum med K. M:ts medgivande1),

och har där bostaden borttagits utan dylikt tillstånd, frågan

någon gång sedermera underställts K. M:ts provning2), som i allmänhet

synes hava låtit bero vid den skedda försäljningen (dier rivningen. Såsom

) lillinge församling anhöll att få sammanslå skolgårdens och klockargårdens bostadshus och

övnga ^byggnader un<ler villkor dels att enligt i lag stadgat skick uppfördes gemensamma boningsoch

uthus för skolor, klockare och lärarpersonal, dels att församlingen åtoge sig och för framtiden

svarade för klockarens underhållsskyldighet å klockarbostället. Genom nåd. hr. d. 21 juni 1901 biföll

K. M:t ansökningen, under förbehåll att någon byggnads- och underhållsskyldighet ej genom den föreslagna

anordningen tillskyndades de förenade tjänsternas innehavare, samt att församlingen — som

jämlikt eget åtagande hade att svara för all byggnadsskyldighet vid klockarbostället, så länge

tjänsteni a vore förenade — skulle, därest desamma i en framtid åtskildes, å det gamla klockarbostället

uppföra för klöckaren erforderliga hus. Klockarbostaden har sedermera sammanbyggts med lärarbostaden.

— Sedan Yeckholms församling anhållit, att åtskilliga för klockarbostället obehövliga uthusbyggnader

skulle få rivas och från bostället borttagas med rätt för församlingen att använda virket

vid uppförande av ny skolhusbyggnad men med skyldighet för församlingen att åt boställets innehavare,

vilken tillika vore skollärare, uppföra nya åbyggnader, tillräckliga jämväl för klockarboställets

behöriga skötande, biföll K. M:t enligt nåd. br. 21 dec. 1904 ansökningen med villkor, att nå^on

byggnads- och underhållsskyldighet ej genom ifrågavarande anordning tillskyndades de förenade tjänsternas

innehavare samt att det skulle åligga församlingen, att därest klocka!-- och organistsysslan i eu

framtid skildes från skollärare änsten, a klockarbostället upplena för klockaren erforderliga uthus Förra

bostadshuset är i enlighet med tillstyrkande vid syn utbytt mot ett rum i skolhuset. — Sedan Kungs„sby

församling anhållit, att med verkställande av ådömd nybyggnadsskyldighet å klockarbostället

matte tillsvidare få anstå, samt att å tomten befintliga uthus måtte få å offentlig auktion försäljas

och från platsen bortföras samt försäljningsbeloppet på angivet sätt förvaltas och förräntas till framtida

användning för bostället, biföll K. M:t enligt nåd. br. d. 1 maj 1914 ansökningen under villkor

att därest klocka!*- och organisttjänsterna åter skildes från folkskollärartjänsten, församlingen skulle

förse bostället med laglig åbyggnad. Försäljningssumman för uthusen, omkring 1,000 kr., innestå i

bank. Hos K. M:t gjorde klockaren i Över-Gran ansökning, att lian och blivande innehavare av

bostället matte befrias från skyldigheten att bygga och underhålla de å bostället befintliga byggnaderna

samt att han matte berättigas nedtaga desamma. K. M:t fann enligt nåd. br. d. 22 nov. 1912 ej

skål bifalla ansökningen, då bostället efter borttagande av samtliga byggnaderna icke kunde skötas

soin självständigt jordbruk, därest sådant i en framtid av förhållandena påkallades. Däremot förklarades

från K. M:ts och kronans sida hinder icke möta för sökanden eller blivande innehavare av

bostallet att vinna befrielse från skyldigheten att bygga och underhålla de hus å bostället, som i

vederbörlig ordning prövades för dess skötsel som självständigt jordbruk obehövliga. — Sedan Karbennings

församling hos K. M:t anhållit om befrielse från att underhålla särskild bostad åt klockaren

vilken som skollärare hade hostad, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d. 24 nov. 1905, att hinder icke

mötte att, så länge klockarbefattningen vore förenad med folkskollärartjänsten, församlingen med vederbörande

boställshavares medgivande tillsvidare iinge åtnjuta befrielse från skyldigheten att underhålla

bostallets åbyggnader mot det församlingen till honom årligen erlade 50 kr. Jfr Simonstorp

(tragaii om befrielse frän byggnads- och underhållsskyldigheten ansågs böra prövas av synerätt) ocli

(ludmundtorp. '' J

2) 1 Synnerby både församlingen år 1846 efter överenskommelse med dåvarande klockaren

försalt manbyggnaden å bostället och ä dess plats uppfört skolhus. Enligt nåd. br. d. 20 jan. 1900

förklarade K. M:t hinder från det allmännas sida ej möta för att med manbyggnads uppförande tillsvidare

finge anstå. I Forshem hade likaledes klockarboställets hus försålts. K. M:t lät enligt nåd.

, auS- )bOö bero därvid, med villkor att genom försäljningen någon byggnads- och underhålls
skyldighet

ej tillskyndades innehavaren av de förenade klockar- och skollärare unstema i avseende på

hans bostadslägenhet, och att församlingen, därest tjänsterna i framtiden åtskildes, skulle på sin bekostnad

a klockarbostället uppföra för klockaren erforderliga åbyggnader.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Byggnads

och underhållsskyldigheten.

Hy reser sätt

ning.

182 Boställs- eller bostadsförmåner.

villkor för borttagandet har i regel uppställts, att, därest klockar- och

skollärartjänsterna framdeles skiljas, församlingen skall vara skyldig föi

klockaren uppföra erforderliga åbyggnader. Där byggnaderna försålts, synes

köpeskillingen i allmänhet hava ingått till skol- eller kyrkokassa^). I

några fall har den emellertid fonderats, med eller utan rätt för boställshavaren

att å köpeskillingen uppbära räntan2).

Vad byggnads- och underhållsskyldigheten angår, har man som allmän

regel velat uppställa, att då någon författning ej ålägger församling å landet

att förse sin klockare med boställe, nämnda skyldighet skulle åligga boställshavaren.

Om än detta i huvudsak gäller större boställen med jordbruk,

särskilt i de forna danska och norska provinserna, synes beträffande övriga

boställen en sådan allmän regel icke vara giltig. Tvärtom torde, särskilt

där bostället huvudsakligen utgöres av bostad utan eller allenast med någon

mindre jord, liksom ock då vid förenade klockar- och skollärarbefattningai

bostället jämväl anses anslaget till slcollärarbefattningen, det allmänna vara,

att församlingen helt eller delvis anses byggnads- och underhållsskyldig.

Efter lämnade uppgifter skulle, bortsett från eu del distrikt där

frågan uppgivits vara tvistig, byggnads- och underhållsskyldigheten i dess

helhet anses åligga boställshavaren i 293 fall (därav emellertid 188 i Lunds

stift och Halland med dåvarande stora jordbruksboställen), församlingen i

229, arrendatorn i 27 och andra personer i 63). I 28 fall är skyldigheten

fördelad mellan flera, vanligen på det sätt, att församlingen har byggnadsoch

boställshavaren underhållsskyldigheten, men förekomma även fall, då i

stället vissa hus, särskilt de, vilka anses som laga hus vid skolgården,

byggas och underhållas av församlingen, andra av boställshavaren eller

hus av arrendatorn, andra av boställshavaren etc.

I eu del fall, där byggnads- och underhållsskyldigheten av gammalt

ansetts åligga boställshavaren, har församlingen med eller utan motprestation

från boställshavarens sida åtagit sig nämnda skyldighet för visst tillfälle

eller för framtiden*).

I eu del fall hava befattningshavarna, särskilt i stad, men någon

gång även å landsbygden, i stället för bostad tillerkänts hyres- diet bostad''s
•)

Se t. ex. Forshem och Öja.

s) Se t. ex. Kungs-Husby, Medelplana och Mörkö. ,, , , ,

8) T. ex. patronns eller fideikommissarie, som upplåtit bostället (Ardala), eller pastor beträffande

från prästerligt boställe upplåtet klockarboställe, vilket betraktas som torp därunder (Fagre).

V se t ex. Kulla, Ostra Eneby, Bredared (mot rätt för församlingen att taga en del ved fra

bostället för folkskolans behov), Hardemo (mot avstående till församlingen av viss jord) och

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Syner och besiktningar.

ersättning eller ersättning för vissa byggnader, som saknas eller rivits.

I)är uppgift om dylika ersättningar lämnats, upptagas de i regel i tab. A

i kol. 15, men torde de i en del fall ingå i den av pastorsämbetena angivna

kontanta avlöningen.

Vad i övrigt angår de i tab. A upptagna avlöningarna, avse de belopp,

som införts i kol. 15, i allmänhet värdet av fri bostad i boställets

manbyggnad eller annan därför inrättad byggnad med avdrag för byggnadsock

underhållskostnad, där sådan åligger befattningshavaren. I många fall

s\ nes emellertid värdet av bostad i boställets manbyggnad av vederbörande

pastoisämbeten hava inräknats i den i kol. 16 införda nettoavkastningen

av bostället, och framhålles ofta, att det ej kan vara tal om fri bostad,

där befattningshavaren har byggnads- och underhållsskyldigheten, då kostnaden

därför ofta motsvarar eller överstiger bostadens värde.

b) Syner och besiktningar.

De syner och besiktningar, som å klockarboställen kunna ifrågakomma,

äro dels ekonomiska besiktningar, dels laga syner.

hör ekonomiska besiktningar äro bestämmelser meddelade i kungörelsen Ekonomiska

d. 28 maj 1830. Till utrönande av deras hävd till hus och jord skola besiktn''r,oarsådana

besiktningar hållas vart femte år, dock att dylik besiktning, förrän

fem år efter det laga husesyn blivit hållen, icke må utan synnerliga skäl

äga rum. Besiktningen förrättas av landsfiskal i orten eller den kronobetjänt

K. B. i länet förordnar, med 2 nämndemäns biträde, uti närvaro ej mindre

av kontraktsprosten eller den ordinarie prästman, som av honom inom prosteriet

därtill utses, än även av vederbörande boställshavare och sockenombud, där

församlingen vid bostället har byggnadsskyldighet. Kontraktsprost har att

göra .anmälan hos K. B. om erforderliga ekonomiska besiktningar.

Förutom dessa ekonomiska besiktningar skola enligt kungl. resol. på Laga syner.

prästerskapets allmänna besvär d. 12 jan. 1757 § 8 å klockarbol vid ombyten,

eller, så framt eljest nödigt prövas, en ordentlig husesyn genom

häradshövding och nämnd uti samtliga vederbörandes närvaro förrättas.

Ben, som år missnöjd med ekonomisk besiktning, äger hos domstolen begära

laga syn.

Trots det inseende, som tillkommer prostarna beträffande ekonomiska

besiktningar, synas dock sådana i många fall uraktlåtas1), och än vanligare

'') I Västerhaninge har församlingen hefriats från att låta den gamla klockargården med uthus

undergå ekonomiska besiktningar, dock med skyldighet för församlingen att, om klockarbcfattningen

upphör vara förenad med skollärarhefattningen, förse klockaren med tjänlig bostad.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Boställs- eller bostadsförmåner.

är, att laga av- och tillträdessyner ej påkallas. Efter lämnade uppgifter

skulle ekonomiska besiktningar vanligen förekomma endast å 415 boställen

(därav 217 i Lunds stift och Halland) samt laga av- och tillträdessyner

å 281 boställen (därav 189 i Lunds stift och Halland). Syner i annan

ordning (genom kyrko- eller skolrådet, patronus, särskilt utsedda personer

etc.) hava uppgivits förekomma i 44 fall. Den uppfattningen synes i stor

utsträckning hava gjort sig gällande, att syner och besiktningar ej erfordrades,

där bostället ej vore bebyggt eller annan än boställshavaren vore

byggnads- och underhål Isskyldig.

I 51 fall hava vid syner bestämts överbyggnadssummor till belopp

växlande mellan 469 och 10,000 kr. (i medeltal 3,194 kr.) samt med fördelning

på olika antal år (från 9 till 119).

3. Skogsavkastningen.

Skogsavkast- Beträffande skogen å ecklesiastikstatens boställen innehöll förordningen

ningen. (p 26 jan. 1894 i huvudsak följande bestämmelser: Om boställets virkes
avkastning

i betydligare mån överstege dess behov av skogsfång, skulle

skogen, efter K. M:ts förordnande, i dess helhet eller lämplig del därav

ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Avkastningen

skulle i detta fall ingå till prästerskapets löneregleringsfond. Vore skogen

av mindre omfång, ålåge det boställshavaren att bevaka och sköta skogen

med iakttagande av vederbörligen fastställd hushållningsplan. I sådant fall

skulle boställshavaren, närmast såsom gottgörelse för besväret med skogens

vård, erhålla viss andel i avkastningen, i regeln hälften därav. Återstoden

skulle ingå till löneregleringsfonden. Extra avverkning av skogen,

som uppstode genom s. k. berednings- eller rensningshuggniug eller då

skog blivit genom eld eller storm skadad, skulle ingå till en särskild fond,

»de ecklesiastika boställenas skogsgud», och användas till gäldande av

diverse omkostnader för skogsvården. Dessa stadganden skulle dock ej

gälla i fråga om boställe, som av menighet inköpts eller av enskild donerats,

utan skulle frågan om dispositionen av skogsavkastningen vid sådant

boställe alltid underställas K. M:ts prövning. Till vissa byggnader finge

nödigt timmer och virke tagas å boställsskog, såvitt utsyning kunde, efter

antagen hushållsplan, äga rum utan inskränkning i den rätt till avkastningen,

som blivit boställshavare tillerkänd.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Skogs avkastning en.

185

Beträffande skogen å de till prästerskapet anslagna löneboställena hava

sedermera genom kungörelsen d. 9 dee. 1910 meddelats ändrade bestämmelser.

Men dessa gälla ej klockarboställena, för vilka ovanberörda stadganden

i 1894 års förordning fortfarande anses äga tillämpning, med iakttagande

därav, att prästerskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas

skogsfond numera ingått i kyrkofonden.

Ehuru av klockarboställenas sammanlagda areal, enligt tab. A c:a

6,394 hr, över hälften är att hänföra till avrösningsjord eller impediment,

är det dock allenast vid ett mindre antal boställen, å vilka skog finnes i

avsevärd omfattning.

Endast för 7 2 boställen finnas skogshushållningsplaner, fastställda av Skog, för

domänstyrelsen. Den sammanlagda arealen av dessa boställens skogar ut- ^nZgsplan

gör (bortsett från vissa med andra fastigheter gemensamma skogar) 2,046,‘27 fastställts.

hr, därav 1,244,24 hr produktiv skogsmark, 24 9,39 hr kal skogsmark,

59,97 hr skogsväxt hagmark, 6,or, hr kal hagmark samt 486,62 hr

impediment. Flertalet av dessa skogar stå under boställshavarens vård

och bevakning, och hava endast 4 (boställsskogarna i Los, [Mora] och

Drängsered samt utskogen till de ecklesiastika boställena i Eättvik) ställts

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Vid flertalet av dessa

boställen understiger avkastningen virkesbehovet, vid många väsentligt, för

ett par förekommer under gällande indelningsperiod ej någon avverkning.

För 7 har uppgivits, att avkastningen och virkesbehovet ungefär motsvara

varandra, och endast för 17 har under indelningsperioden överskott beräknats.

Där detta angivits, är det för ett boställe 16 kbm., för 2 mellan

;50 200, för 3 mellan 200—500, för 1 866, för 4 mellan 1,000—1,500

och endast för ett boställe (Los) högre, 5,840 kbm. Vid en del av de

boställen, för vilka överskott beräknats från den under boställshavarens

vård och bevakning stående skogen, har denne med hänsyn till sättet för

boställets tillkomst eller av annan anledning, t. ex. på grund därav att

boställshavaren nedlagt kostnader å bostället, tillerkänts hela behållningen

av den ordinarie avkastningen, i ett fall för användning till boställets förbättring.

Men i regel tillkommer honom, där bestämmelse därom meddelas,

endast halva behållna avkastningen. Den andra hälften jämte avkomsten av

extra avverkning ävensom avkastningen från de skogar, som ställts under

skogsstatens vård och förvaltning, skulle, på sätt ovan nämnts, efter tidigare

föreskrifter tillfalla prästerskapets löneregleringsfond eller de ecklesiastika

boställenas skogsfond, till vilka fonder ock åtskilliga belopp efter hand

inbetalts. A andra sidan hava emellertid från de ecklesiastika boställenas

21 — Klnckarutrednlmjev. — Afd. 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18l) Boställs- eller bostadsförmåner.

skogsfond bestritts åtskilliga omkostnader för klockarboställenas skogsförvaltning,

vilka ej av uppkommen behållning kunnat ersättas1). Sedan

numera berörda fonder ingått i kyrkofonden, angående vars disposition för

prästerskapets avlöning särskilda bestämmelser meddelats, har det satts i

fråga, om skogsavkastning från klockarboställen vidare böra ingå till sistnämnda

fond, samt om skogsförvaltningskostnader för dessa boställen fortfarande

skola bestridas från denna2). I anledning därav har ock i en del

fall, då fråga i senare tid uppkommit om disposition av sådan avkastning

från klockarboställe, vilken eljest skolat ingå till kyrkofonden, åt domkapitlet

uppdragits att i ärendet inkomma med närmare utredning och förslag

(se Los, Osby och Drängsered).

Annan skog. Utöver ovanberörda 72 boställen, för vilkas skogar hushållningsplaner

fastställts av domänstyrelsen, skulle efter lämnade uppgifter skog finnas a

119 boställen, å ett utöver husbehovet, å 30 till husbehov (9 knappt) samt

ä 88 otillräckligt (c:a Va obetydligt).

Dessutom hava en del boställen rätt till skogsfång å enskilda hemmans

mark3) eller å prästerskapets boställen, från vilka de anses upplåtna, eller

å häradsallmänning4).

Där klockarbefattning är förenad med skollärare änst, är befattningshavaren

såsom lärare tillförsäkrad nödigt bränsle eller ersättning därför.

Finnes å till honom anslaget klockarboställe skog, har, där ersättning i

penningar ej lämnas för det honom såsom lärare tillkommande bränslet,

i olika fall förfarits på skiljaktigt sätt. Stundom har befattningshavaren,

ii ven där skogshushållningsplan fastställts, tillerkänts fri disposition av hela

den för boställets eget behov (för byggnader, stängsel etc.) ej erforderliga

skogsavkastningen5), men i åtskilliga fall synes befattningshavaren taga sitt

bränsle jämväl som lärare från boställsskogen, och hava en del församlingar, *)

*) Enligt approximativa uppgifter för åren 1894—1913 skulle från de ecklesiastika boställenas

skogsfond hava utbetalts ej ersatta förvaltningskostnader för klockarboställen med tillsammans c:a

17,000 kr., varemot till nämnda fond och prästerskapets löneregleringsfond från dylika boställen endast

influtit e:a 9,000 kr. Till boställshavare skulle under samma tid hava utbetalts över 30,000 kr. Angående

klockarboställenas skogsförvaltningsutgifter, se K. br. d. 26 mars 1915.

*) Se Tigerschiöld, Bätten till skogsavkastningen å biskoparnas sätesgårdar och lömngshem
inan,

s. 12. „ , .

s) Då klockarbostället i Gustavs församling vid skifte i Lemmeströ by avstod tran andel i

byns skog, tillförsäkrades det i stället för all framtid från skifteslaget vissa förmåner i skog, stängselvirke

etc. med ett årligt värde av c:a 100 kr.

*) Stundom har boställshavaren jämväl betesrätt å annat hemmans mark.

5) Se t. ex. Undersvik och Kåneå.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Särskilda förhållanden i städerna.

vilka lämna befattningshavaren bränsle som skollärare, förbehållit sig

dispositionen av skogen helt eller delvis för eget eller skolans behov1).

Bär patronus tillagts härligheten över klockarbostället, har denne i

anledning därav i en del fall ansetts tillkomma den rätt till ek etc., som

eljest varit förbehållen kronan2).

4. Särskilda förhållanden beträffande boställs- eller

bostadsförmåner i städerna.

Enligt 7 p. i prästerskapets privilegier av år 1723 skulle klockarna Bostälh- eller

av städerna förses med bekvämliga publika hus och gårdar, så vida de ej

i brist av dylika hus njutit penninghyror, för vilket fall sådana fortfarande <tertia.

skulle lämnas.

Om än uppgifter förekomma, att klockarna i våra äldre städer tidigare

i ganska stor utsträckning varit försedda med ämbetsgårdar eller i saknad

därav åtnjutit penninghyror, synes ändring härutinnan efter hand hava

skett. I Stockholm och ett fätal andra städer hava väl klockarna ämbetsbostäder,

inredda någon gång i sockenstuga el. dyl. men merendels i s. k.

församlingshus, jämväl avsedda för andra ecklesiastika ändamål3). Endast

i 10 städer4) förekomma särskilda ämbetsgårdar för klockarna, någon gång

donerade till, men vanligen inköpta av församlingarna5).

1 städer, som sakna ämbetsbostäder eller ämbetsgårdar för klockarna,

‘) Se t. ex. Färila, Kärrhö, Bjurtjäm och Skog (Härnös. stift). Beträffande skogen till klockarbostället

i Undersvik hade församlingen yrkat, att då klockaren endast hade inskränkt nyttjanderätt till vad

han nödvändigt behövde, men skogsskiftet i övrigt tillhörde församlingen, denne måtte, om skogstrakten

vore att hänföra till sådan skogsmark, som stode under skogsstatens omedelbara vård, och ärendet tillhörde

K. M:ts prövning, tillerkännas den avkastning, som överstege klockarens skogshehov, men sedan

KammarK. framhållit, att, då lägenheten blivit för att åtfölja tjänsten överlåten till församlingens

klockare, man efter man, utan att socknemännen förbehållit sig någon rätt att disponera över skogen

eller därav i mer eller mindre mån själva draga någon avkastning, densamma syntes utgöra en klockartjänsten

tillhörande boställslägenhet, över vilken, så vitt det rörde skogen, vederbörande offentliga

myndigheter ägde att, liksom över annan ecklesiastikstaten tillhörig jord, utöva vård och tillsyn, och

av vilken innehavaren vore berättigad åtnjuta den avkastning, som gällande författningar medgåve,

samt att fördenskull, när skogen ställdes under boställshavarens vård och skötsel, denne vore berättigad

till viss andel av skogsavkasfningen, tillerkände K. M:t, enligt nåd. brev d. 21 mars 1881, boställshavaren

dispositionen av avkastningen från skogen.

J) Se t. ex. K. M:ts dom d. 22 jan. 1863 ang. klockarbostället i Allerum.

s) I Sala är klockarbostaden inrymd i organistbostället. I Sigtuna anses 1 rum i lärarbostaden

utgöra klockarbostad.

4) Se t. ex. Sala.

6) Jfr Västervik. I Säter har klockaren jämte bostaden i klockarbostället särskild lärarbostad,

och får lian uthyra vilkendera lägenheten han vill.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Boställe- eller bostadsförmåner.

har i regel, oaktat privilegiernas stadgande, penninghyra (hyresersättning)

för klockaren ej beständig, om än naturligen i regel vid fastställande av

den kontanta lönen hänsyn tagits till, att befattningshavaren ej har boställseller

bostadsförmån1).

Där till klockare upplåtits ämbetsgårdar eller ämbetsbostäder, äro i eu

del städer med dessa förbundna särskilda därtill hörande jordlotter, och

har i en del fall, då klockaren tidigare haft ämbetsgård med dylika jordlotter,

dessa fått bibehållas, även sedan bostaden nedrivits eller tomten

fått annan användning. De jordar, som i övrigt varit anslagna till klockarna,

synas någon gång hava tillkommit genom donation2) eller upplåtelse, med

eller utan avgäld, av kyrkan eller kronan3) tillhörig mark eller inköp av

församlingen, men utgöras de i regel av stadsjordar, som med eller utan

avgäld upplåtits till klockare, i likhet med som varit vanligt beträffande

övriga ecklesiastika tjänstemän. Av dessa jordar hava emellertid ett flertal

efter hand med eller utan Iv. M:ts tillstånd försålts eller indragits till

kyrkan eller staden, i några fall mot men vanligen utan ersättning till

klockaren4).

Av de jordar, som äro i behåll, äro flertalet utarrenderade, i allmänhet

genom boställshavaren.

Särskilda organistboställen förekomma endast i Norrtälje och Sala5).

I Lidköping äro organist- och klockarboställena sammanbyggda. Endast

i ett par städer finnas organistjordar, och om dessa gäller i huvudsak vad

ovan anförts om klockarjordarna.

Antalet rum i till klockare eller organister anslagna ämbetsgårdar eller

ämbetsbostäder växlar mellan 2—6.

'') Enligt nåd. br. d. 2-t april 1903 förklarade K. M:t hinder ej möta för Torshälla stadsförsamling

att få utbyta klockarbostället mot kontant årlig ersättning, med rätt för församlingen att

borttaga de å tomten uppförda hus och efter tomtplatsens planerande förena den med kyrkplanen,

med villkor bl. a. dels att församlingen till vederbörande indelningshavare årligen utan minskning i

dennes löneförmåner, sådana de för det dåvarande skulle utgöras, årligen erlade 150 kr. såsom ersättning

för mistningen av boställsförmånen och dels att, för den händelse i framtiden klockarbefattningen

skildes från skollärare änsten eller förenades med annan dylik tjänst, vars innehavare ej ägde rätt till

särskild, jämväl för klockartjänstens utövning lämpligt belägen bostad, församlingen på yrkande av

vederbörande indelningshavare skulle hava att, mot befrielse för den överenskomna kontanta ersättningen,

anskaffa lämpligt klockarboställe av minst lika godhet med det dåvarande.

*) Se t. ex. Falköping.

st Se Vaxholm. . . .. .

4) Av köpeskillingen för en med K. M:ts tillstånd försåld klockarjord i Lindesberg uppbär klockaren

ränta. Jfr Landskrona. Ersättningen från staden för en i Hudiksvall indragen klockarjord ingår

till kyrkan.

5) Enligt nåd. br. d. 13 april 1888 förklarade K. M:t hinder från det allmännas sida ej möta

ör försäljning av en år 1816 till bostad för organisten i Nyköpings västra stadsförs. inköpt gäld.

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Särskilda förhållanden i städerna.

Enligt 7 p. i prästerskapets privilegier av år 1723 skulle, sedan i

städerna ärabetshus och gårdar lagligen byggts, de, som dem bebodde, behörigen

vårda desamma och icke låta dem fördärvas eller av vårdslöshet

förfalla. Skulle de byggas å nyo eller förbättring därå ske, ålåge det dem,

som i städerna bodde och ej genom särskilda privilegier därifrån vore fria,

att däri taga del och därtill bidraga. Borgmästare och råd skulle hålla

hand över, att sådana hus och gårdar ej förfölle.

I enlighet härmed anses i regel såväl byggnads- som underhållskyldigheten

av ämbetsgårdar och ämbetsbostäder i städerna åligga staden (församlingen),

och detta synes i allmänhet gälla även det fåtal fall, då å

klockar- eller organistjordar äro uppförda ekonomibyggnader för jordbruk

eller andra ekonomibyggnader1).

Vad besiktningar å klockar- och organistboställena i städer angår,

hava efter lämnade uppgifter endast å 7 ekonomiska besiktningar plägat

förekomma samt laga av- och till trädessy ner å 3.

) Klockaren i Skara hade halva tomten nr 108 och några spridda jordägor, nämligen 1 tunnji

j ^ ? kappland åker och något mer än 13 Va tunnland skogsmark, därav 3 l/4 tunnland voro

odlade. Vid av rådstuvurätten d. 21 april 1874 förrättad av- och tillträdessyn å klockarbostället yrkades,

att staden måtte förpliktas a hoställsjorden uppföra ladugård, som vid ekonomisk besiktning ansetts

behövlig för bostället. Detta bestreds av staden, som uppgav, att sedan år 1827, då tomten

inköptes och uppläts till ämbetsgård åt klockaren, ladugård ej funnits därstädes. Rådstuvurätten

yttrade genom utslag d. 21 april 1874, att då ladugård, så vitt utredas kunnat, icke tillförene funnits

vid bostället, som även hade alltför ringa odlad jord för att kunna såsom självständigt jordbruk skötas,

och därtill komme, att med ämbetsgård, varmed städerna enligt lag skulle förse sina klockare, icke

gärna kunde avses annat än bostad med tillhörande uthus, rätten funne sig icke kunna tillförbinda staden

att åt klockaren hygga ladugård, som i allt fall icke kunde läggas å tomten, utan måste uppföras å

någon av hans trenne ’/8 mil från varandra spridda jordägor. Besvär anfördes hos hovrätten, varvid

anmärktes, att ^enligt lag klockarhol skulle bebyggas såsom kronohemman, vilka åter enligt K. resol.

29 juni 1752 skulle vara försedda med loge, fähus och stall. Häremot erinrades, att berörda

stadganden avsåge endast klockarhol a landet, där boställshavaren själv skulle hygga, och att då i

stället för »ämbetsgård» åt klockaren Ange lämnas hyresersättning, detta uttryck ej kunde anses innefatta

något vidare än bostadslägenhet. Såväl hovrätten som, enligt utslag d. 7 maj 1875, K. M:t

gjorde ej ändring i rådstuvurättens utslag.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering).

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering).

Med den ställning, klockarna i gamla Sverige såsom kyrkorånare

från äldre tid intagit1), synas de näppeligen hava räknats till prästerskapet

i egentlig mening. Efter hand blev emellertid deras ställning väsentligen

förändrad, särskilt sedan barnundervisningen i större omfattning lagts

i deras händer, och ännu mera efter det klockarsysslorna jämte klockarboställena

alltmera börjat övertagas av prästmän. Då d. 16 okt. 1723

för prästeståndet privilegier utfärdades, vilka skulle gälla »alla biskopar

i riket, superintendenter, teologim doctoribus och professor^ vid academieme

samt hela prästerskapet i städer och å landet, så ock allom them,

som vid våra gymnasier och skolor någon tjenst bekläda», synes man väl

fortfarande ej hava ansett, att klockarna tillhörde prästerskapet, liksom de ej

heller i fråga om domkapitlets domsrätt torde hava hänförts under skoleståndspersoner2).

Men kommo de dock såsom kyrkotjenare och barnlärare i

åtnjutande av vissa prästeståndet tillförsäkrade förmåner. På sätt framgai

särskilt av punkterna 3 och 4 samt 6—8 i privilegierna, skulle de lika med

prästerskapet under privilegieskydd innehava sina efter särskilda stadganden

eller praxis utgående inkomster jämte klockarbolen3), och tillförsäkrades

de för såväl dessa senare som sina personer vissa friheter. Härtill

kom nådårsrätten. I 13 punkten av privilegierna stadgades:

»Vi vele och nåd. efterlåta alle preste-, läsemestare- och scholsebetjentes

enkjor med sine egne så ock then dödas omyndige och oförsörgde barn

sig till tröst och uppehälle att få njuta och behålla efter theras mäns

affall ett nådeår efter gammal plägsed, så framt the eljest förmå imedlertid

försörja gället och tjenstene med en skickelig man, som then Iramlednas

embete ostraffeligen förestå kan på bemälte varande nådeår, såsom

’) Se Förslag till vissa ändringar i lärares straff- och processrättsliga samt disciplinära ställning,

Uppsala k|ockart30r(j j privilegierna synas på sina ställen huvudsakligen hava avsetts de av

prästerskapet innehavda klockarboställena.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering). 191

ock prestegården vid sina egor försvarligen vidmakthålla. Och skall

futurus successor intet förr tillträda sådant ledigt gäll eller enkan till förfång

och bedrövelse i prestegården med sitt bohag inflytta, än bemälte

nådeår helt förflutit är.» I sistnämnda stadgande nämndes väl endast

»preste-, läsemestare- och scholsebetjentes» änkor och oförsörjda barn samt

»prästgårdar», men synes tidigt den uppfattning, särskilt i vissa stift,

ha\a gjoit sig gällande, att därunder inbegrepes även klockarnas änkor

och oförsörjda barn1). Sedan fråga uppstått om nådår för en avliden

klockar- och organistänka i Sandsjö församling av Växjö stift, gjorde domkapitlet,

med förmälan att någon sådan casus icke förut uppkommit hos

domkapitlet och att det icke av författningarna i ämnet hade tillräcklig

a?ledninS att kunna lläröver fatta beslut, förfrågan hos K. M:t, huruvida

nådår efter klockare och organister kunde få av deras änkor och oförsörjda

barn begagnas. Sedan domkapitlet, anbefallt att upplysa, huru

inom stiftet vanligen förhållits med nådår efter klockare och organister,

anmält, att någon fullt allmän praxis i stiftet ej funnes, att deras änkor

och oförsörjda barn skulle äga njuta nådår, men att sådana dock på de

flesta ställen inom stiftet blivit utan tvist begagnade, förordnade K. M:t

enligt nåd. brev d. 28 mars 1/98, att därmed finge förhållas på samma

sätt som dittills på de flesta ställen ägt rum, så att klockare och organister

skulle äga njuta nådår.

I enlighet med detta brev synas jämväl i andra stift änkor och oförsörjda

barn efter klockare, i likhet med vad som gällde för prästerskapet,

utan ansökning hava ansetts berättigade till nådår, på sätt även bestyrkes

av kungl. brevet d. 23 sept. 1830 till domkapitlet i Göteborg. Beträffande

den tid, från vilken nådåret skulle räknas, rådde till en början olika praxis,

men blev tidigt regel, att nådåret liksom för prästerskapet skulle taga sin

början med tjänstårets utgång d. 1 maj2).

För prästerskapet hade emellertid, utan att privilegierna därom innehöllo

någon bestämmelse, den praxis utbildats, att K. M:t efter ansökan

kunde, jämte privilegienådåret, på gruud av särskilda omständigheter bevilja

ett eller flera s. k. extra nådår. Huruvida detta skulle gälla klockare,

ansågs tveksamt och meddelades i detta avseende olika prejudikat av

K. M:t. Sedan avlidne klockarens i Easbo änka anhållit om nådår vid

klockarlägenheten, fann IC. M:t enligt nåd. brev d. 29 juli 1793 betänkligt

'') Se Acta synodalia upsaliensis d. 25 febr. 1726 § 11.

'') Jfr K. M:t resol. d. 12 okt. 1832.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Privilegierna och nådår sr ätten (pensionering).

att därtill lämna bifall såsom stridande mot författningarna. Frågan upptogs

inom prästeståndet vid 1834 års riksdag, som i underd. skrivelse d.

10 april 1834 anförde: Uppmärksamheten hade blivit fäst därå, att genom

jämförelse mellan flera i detta ämne utfärdade kungl. brev och resolutioner

det icke syntes nog tydligt och bestämt, huruvida avlidna klockares, organisters

och kantorers efterlämnade änkor och omyndiga barn, ehuru innefattade

under de prästerskapet förunnade privilegier, ägde rättighet till såväl

privilegienådår som extra nådår. Det vore därför nödigt att erhålla

en allmän förklaring, som tillförsäkrade dem både den förmån, vilken med

stöd av nämnda privilegier tillkomme dem, som ock den lika dyrbara att

utan hinder av någon i andra fall given resolution, få åberopa K. M:ts

höga och större rätt att bevilja den nödställde nåd. Kättigheten till privilegienådår

för kyrkobetjäntes änkor och barn utan föregången ansökning

vore redan såväl genom äldre författningar som senast genom kungl. brevet

d. 23 sept. 1830 stadgad. Kungl. brevet d. 29 juli 1793, liksom ock

flera senare därpå sig stödjande kungl. resolutioner, syntes däremot för

klockares änkor och barn alldeles upphäva den alla övriga ecklesiastika

personer tillerkända förmånen att hos lv. M:t bönfalla om extra nådår. Då

understundom så ömmande omständigheter även för kyrkobetjäntes värnlösa

änkor och barn förekomme, att de icke borde uteslutas från tillträdet

till K. M:ts ingens rätt förnärmande nåd i berörda hänseende, anhöllo

K, St., att samtliga konsistorier i riket måtte genom cirkulär till vederbörandes

förständigande underrättas att, utan avseende på dittills givna,

varandra upphävande prejudikat, det därefter borde vara pastorer och församlingar

tillåtet att i särskilda fall för sina kyrkobetjäntes i svår nöd

efterlämnade änkor ock omyndiga barn få, pa sätt för nådårsansökningar i

allmänhet vore stadgat, till K. M:t inkomma med gemensam underd.

begäran om beviljande av ett extra nådår för de efterlevande vid den

av mannen eller fadren i livstiden innehavda beställningen, över vilka

ansökningar K. M:t täcktes efter omständigheternas prövning i nåd.

besluta.

Något allmänt cirkulär i ämnet synes ej hava utfärdats, men efter

sagda tid har i ett ej ringa antal fall ett eller flera extra nådår beviljats

klockares änkor och oförsörjda barn.

Vad ovan anförts gällde närmast klockarna och organisterna endast,

då klockar- och organistbefattningar vore med varandra förenade. I

övrigt synes det näppeligen hava varit avsett, att organisterna skulle

s. 193 Kontrollera mot PDF

Privilegierna och nddårsrätten (pensionering). 193

anses inbegripna under prästeståndets privilegier1). Samma behov därav

förelåg ej heller som beträffande klockarna, då organisternas löner utgingo

efter överenskommelse med församlingarna, ej såsom klockarnas efter särskilda

stadganden och praxis, och tidigare endast undantagsvis organistboställen

funnos. Sedan organistbefattningarna i regel kommit att innehavas

av klockarna samt ett större antal organistboställen tillkommit,

började den uppfattning göra sig gällande, att privilegierna jämväl skulle

äga tillämpning å innehavare av enbär organistbefattning2), och har med

stöd därav i en del fall privilegie- och extra nådår fått tillgodonjutas även

av organisters änkor och oförsörjda barn.

Efter hand synas emellertid för klockare och organister privilegierna

hava till stor del förlorat sin betydelse. Då genom 1883 års förordning

klockarlönernas bestämmande överlämnades åt församlingarna, upphävdes

i huvudsak det privilegieskydd, varmed klockarnas förut efter särskilda

stadganden eller praxis utgående löner särskilt på landet varit omgärdade.

Där klockar- eller organistbefattning förenats med skollärartjänst med vederbörligt

tillstånd eller eljest på sådant sätt, att de samtidigt skola frånträdas,

har rätten att innehava klockar- och organisttjänsten på livstid och

sålunda även nådårsrätten utan vederlag bortfallit. I en del fall hava

församlingar i stället för nådår beviljat pension till avgående befattningshavares

änka och barn3). Efter lämnade uppgifter skulle nådår pläga

åtnjutas endast i c:a 200 distrikt, där befattningen ej är förenad med

lärarbefattning (därav nära 3/i i Lunds och Göteborgs stift), och i c:a 80

distrikt, där sådan förening äger rum, men befattningshavaren med eller

utan rätt ansetts äga bibehålla klockar- och organistbefattningen, även

sedan han frånträtt skollärartjänsten. Blir en ordnad pensionering införd

för klockare och organister samt deras efterlevande, kommer nådårsrätten

att förlora än mera av sin betydelse. Redan nu hava, ehuru

särskilda bestämmelser därom ej meddelats, församlingarna i åtskilliga fall

beviljat avgående klockare och organister pension, och då frågan därom

underställts K. M:ts prövning, har K. M:t i allmänhet förklarat hinder ej *)

*) I Danmark har till stöd därför åberopats, att organisten i allmänhet icke blott vore en lek

man, utan en sådan, vilken dreve musiken som borgerlig näring, vartill hans kyrkliga tjänst anslöte

sig som en bisyssla, så att han på grund av sin allmänna ställning och verksamhet icke betraktades

från synpunkten av eu kyrklig befattningshavare, se Matzen och Timin, Haandbog i den danske

kirkeret, Kbhvn 1891, s. (129.

2) Se t. ex. stiftsstadgan för Uppsala stift § 41.

“) I en församling finnes en fond å 3,000 kr., varav halva räntan utdelas till änka efter organist,

om sådan finnes, men eljest till organisten.

25 — Klockarvt redningen, — Afd. 1.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Privilegierna och nådärsrätten (pensionering.)

möta för att beslutet må gå i verkställighet1). I en del fall har vid tillsättning

av klockare och organister förbehåll gjorts om skyldighet för dem

att underkasta sig blivande pensionsbestämmelser2).

För klockare och organister torde sålunda den huvudsakliga betydelsen

av privilegierna ligga i det skydd, som genom dessa tillförsäkrats dem

att få behålla sina boställsförmåner.

‘) Se Reg.-R:ns årsbok, årg. 1913 not E. 32. .

*) I instruktionen för Borås stadgas, att för den händelse lag eller förordning kan komma att

innehålla bestämmelser om organists eller klockares avgång från tjänsten med pension, befattningshavaren

skall vara skyldig underkasta sig sådan lag eller förordning. Instruktionen för Arvika stadsförsamling

innehåller, att om särskild pensionskassa för organister inom riket bildas, innehavaren av

organist- och kantorstjänstema skall vara skyldig inträda däri och bidraga till pensionsavgiften

enligt de för kassan utfärdade bestämmelserna. Han skall vara skyldig avgå från bada tjanstema

samtidigt och vid den uti ett eventuellt pensionsreglemente bestämda åldern samt i alla händelser

vid fyllda 66 år.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

195

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

Enligt kyrkostämmoförordningen höra till kyrkostämmas handläggning

frågor om organisters, klockares och annan kyrkobetjänings tillsättande och

avskedande, där ej annorlunda är stadgat. Med sistnämnda uttryck torde

bl. a. hava syftats på den befogenhet, som vid tillsättning av domkyrkoorganist

av gammalt ansetts tillkomma domkapitlet1). Dessutom förekomma

emellertid åtskilliga fall, då patronus eller annan enskild är i utövning av

särskild rätt eller förmån vid tillsättning av klockare etc. Särskilt torde

i sådana fall, då befattningshavare vid brukskyrka, kapell etc. avlönas ej

av församlingen utan av enskild, denne ofta jämväl anses äga tillsättningsrätten.

Beträffande tillsättning av organist- och klockarbefattningar har i

lagen d. 6 april 1894 meddelats en del bestämmelser. Dessa avse dock

endast, genom vem förslaget skall upprättas, huru besvär däröver må anföras,

samt sättet för valet2). I nämnda lag har emellertid tillika åt K. M:t

lämnats bemyndigande att meddela närmare bestämmelser, huru förfaras

skall vid tillsättning av organist- eller klockarbefattning eller båda dessa

befattningar, . då endera eller båda skola vara med folkskollärartjänst förenade.

Härigenom har det ansetts, att ur kyrkolag eliminerats övriga bestämmelser

om tillsättning av ifrågavarande befattningar, där de förenats

med folkskollärartjänst, och har K. M:t jämväl i administrativ väg d. 4

maj 1894 utfärdat eu stadga, huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst

jämte därmed förenade organist-, klockar- och kyrkosångarbefattningar,

däri intagits närmare bestämmelser om kungörande av ledighet,

ansökningstid, prov, regler för förslag3) etc. Motsvarande stadganden hava

ej meddelats för fristående befattningar, men en del kompletterande bestämmelser

hava intagits i stiftsstadgarna, och synes i övrigt 1894 års

'') Jfr Beskow, Stadganden ang. organister, klockare m. fl., s. 22 not *.

a) Ang. förbud att samtidigt söka flera organist- och klockarbefattningar, se kung. d. 4 mai

1894 och ang. antagningsbevis kung. d. 26 april 1896.

8) Härom so s. 27.

Tillsättning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i-sked.

190 T insättning. avsked och tjänstledighet.

stadga analogivis tillämpas. I enlighet härmed torde i allmänhet prov föreläggas

de å förslaget uppförda. Huru det skall förfaras, där patronus

eller annan enskild har tillsättangsrätten, är ej i allmän författning reglerat1).

l)å inrättande av organistbefattning ej varit i lag påbjudet, hava i

eu del församlingar organisterna ej fått fast anställning, utan endast antagits

tillsvidare. Särskilt gäller detta eu del organister i Stockholm. Där

så skett, hava församlingarna ej ansett sig skyldiga iakttaga de för tillsättning

av organister meddelade bestämmelser, utan dylika tillsvidare anställda

organister hava ofta endast antagits av kyrkorådet eller av församlingen

utan upprättande av förslag. Av beslut, som meddelats av K. M:t,

synes emellertid framgå, att ett sådant förfaringssätt ej ansetts överensstämmande

med lag3).

I fråga om klockares avskedande stadgas i 24 kap. 33 § kyrkolagen,

att om klockare är oduglig, lat, vårdslös och genvördig emot kyrkoherden

och församlingen och icke vill låta sig rätta första resan på pastors enskilda

och andra resan på hans i kapellanens eller kyrkans föreståndares

närvaro allvarsamma, dock beskedliga förmaning, kyrkoherden med församlingens

råd skall sätta honom från ämbetet. Sedan den rätt, som vid

klockares tillsättning tidigare tillkommit kyrkoherden, överflyttats till församlingen,

har vid jämförelse med kyrkostämmoförordningens föreskrifter

om befogenheten för kyrkostämma och kyrkoråd, detta stadgande ansetts

böra så förstås, att klockaren, om han gör sig skyldig till fel i tjänsten,

skall, efter undergången enskild varning inför pastor, varnas av kyrkorådet,

samt att det tillkommer kyrkostämma att ej blott giva råd utan besluta

om avsättning från klockartjänsten. Detta förfarande har ansetts böra

iakttagas jämväl beträffande organistbefattning, åtminstone om den varit

förenad med klockarbefattning3), och äger det även tillämpning, där klockareller

organistbefattning är förenad med folkskollärartjänst. Har innehavare

av förenade klockar-, organist- och folkskollärartjänster gjort sig skyldig

till sådant fel i klockar- eller organisttjänsten, att han bör från befattningen

avskedas, är det sålunda kyrkostämman, som därom beslutar. Har

felet åter begåtts i lärartjänsten, tillkommer beslutanderätten skolrådet. I

båda fallen gäller emellertid, att den som avskedas från en av de i samma

tjänst förenade befattningarna, är pliktig att samtidigt frånträda den eller

>) I äldre stiftsstadgar, t. ex. för Uppsala stift, förekomma dock därom en del bestämmelser.

ä) Se Beg. B:ns årsbok, årg. 1918 ref. 94.

3) Se K. M:ts utslag d. 18 juni 1919 på besvär av Båneå förs.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

de övriga. Patronus i patronel^ pastorat, vilken har att utse klockare,

har förklarats icke äga annan rätt att skilja denne från tjänsten, än som

tillkommer församling med avseende å i vanlig ordning antagen klockare1).

Beträffande tjänstledighet för klockare och organister äro allmänna be- Tjänstledig

stämmelser ej meddelade, men hava sådana av delvis växlande innehåll

intagits i flertalet stiftsstadgar. Enligt dessa äger pastor bevilja kortare

tids ledighet (högst 2 eller 3 månader). Är det fråga om längre ledighet,

tillkommer det kyrkostämma (enligt en del stadgar vid ledighet under

högst 6 månader kyrkorådet) att däröver besluta. I samband härmed har i

stiftsstadgarna jämväl intagits eu del bestämmelser angående vikaries antagande,

kompetens och avlöning* 2). Där nådår åtnjutes, har med stöd av

prästerskapets privilegier förordnande å tjänsten ej ansetts kunna vägras

kompetent person, som föreslås av den nådårsberättigade3).

'') Se Beg. Ems årsbok, årg. 1913 ref. 52.

2) Församling har ansetts berättigad under tjänstår av uttaxerade medel lämna bidrag till

vikaries avlöning, se Reg. R:ns årsbok, årg. 1917 not E. 202.

8) Se Reg. R:ns årsbok, årg. 19i3 ref. 146.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Danmark.

Med klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)- befattningarna jämförliga befattningar i

Danmark och Norge.

1. Danmark1).

I Danmark2) synes degnen i det hela hava intagit samma ställning som klockaren

i gamla Sverige. Tidigare och i vida större omfattning än för den senare hade dock

för degnen folkundervisningen kommit att bliva en alltmer väsentlig del av hans uppgift,

och gick man även i Danmark, vid folkskolväsendets omordnande i början av 1800-talet,

en annan väg än i Sverige. Under det i Sverige klockarbefattningarna bibehöllos med

deras inkomster och vid sidan därav särskilda skollärarbefattningar inrättades, vilka kunde

vara men ej behövde vara förenade med klockarbefattningarna, nedlades i Danmark degnekallen

(se särskilt anordningen d. 29 juli 1814), och deras inkomster anvisades till skolväsendets

främjande. I samband därmed fördelades a landet degnens förrättningar mellan

skollärarna i socknen på det sätt, att en del ålades läraren i den by eller det skoldistrikt,

där kyrkan låg (kirkebylaereren), andra uppdrogos åt lärarna i varje skoldistrikt,

samt återstoden förbehöllos den bland socknens lärare, som utsågs till kirkesanger8).

Vad degnens inkomst angår, vilken jämte avkomst av degnebol med jord liksom

prästens utgjordes av »degnekorn, smaaredsel, hojtidsoffer og accidensoffer», föreskrevs,

att densamma skulle fördelas mellan skollärarna i socknen, så att en var av dem skulle

få åtnjuta inkomsten från det honom tilldelade skoldistriktet. Jämväl degnebolen och

degnejordarna skulle användas för de nyinrättade skolorna, men vore de ej för dessa

erforderliga, skulle de säljas eller utarrenderas till förmån för en för amtet gemensam

hjälpkassa, vars huvudsakligaste syfte skulle vara att för skollärarna och deras änkor

bereda bättre pensionsförhållanden m. m. Dessa hjälpkassor upphävdes emellertid genom

lagen d. 8 mars 1856 § 7, och föreskrevs i samband därmed, att deras kapital och

inkomster skulle tillfalla den då bildade skolfonden, till vilken sålunda bl. a. övergick,

vad som influtit för dessförinnan försålda degnejordar. Beträffande ej avyttrade dylika

>) Vid utarbetande av redogörelsen för Danmark har synnerligen värdefull hjälp lämnats av

departementschefen O. Damkier och f. kontorschefen i undervisningsministeriet, num. amtmannen

Henrik Lehmann.

2) Benthin, W. Th., og Carl Poulsen, Danmarks folkeskole 1910, Khhvn 1911, Foss, J., Organistog

kantorembederne i Kobenhavn og de danske kobstseder, Kbhvn 1906, Lehmann, H., Haandbog i

lovgivningen om den danske folkeskole, Khhvn 1909, Matzen & Timn, Haandbog i den danske kirkeret,

Kbhvn 1891, Styhr, C. H., Samling af bestemmelser vedrorende seminarier og kcrerprover, Kbhvn 1910.

*) Om kordegnsförrättningarna, se s. 200.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Danmark.

199

jordar träffades däremot sådana bestämmelser, att de för skoländamål skulle vara förbehållna

de särskilda kommunerna, av vilka de ock numera enligt lagen d. 24 mars

1899 i regel övertagits.

Vad degnens förutvarande uppgifter beträffar, ålades kirkebylcereren — jämte uppdraget

att föra det ena exemplaret av socknens ministerialbok (det andra föres av pastor) samt

kommunionboken och pålysningsboken för veckan, ävensom att efter gudstjänsten anteckna

nattvardsgäster och att vara tillstädes vid skriftermålet — huvudsakligen att fullgöra vissa

mera världsliga bestyr beträffande kyrkan, vilka dittills ålegat degnen. Enligt anordningen

d. 29 juli 1814 skulle han sålunda bl. a. ombesörja ringningen, kyrkans rengöring,

altarklädernas tvätt och tornurets uppdragning, vartill sedan lades visst uppdrag beträffande

kyrkans vädring. Redan under förarbetena till 1814 års skolordning hade förslag

väckts att söka befria skollärarna från vissa av ifrågavarande förrättningar, som ansågos

vara för dem hinderliga eller nedsättande. I detta avseende meddelades ock föreskrift,

att, till lättnad och hjälp närmast för den lärare, som var kirkesanger, i varje socken

skulle antagas en husman under namn av »kirkebud», vilken skulle utföra sådana göromål,

som det kunde vara besvärligt för läraren att uträtta. För förrättningarna skulle

»kivkebudet» tilläggas en årlig lön, som på föreskrivet sätt skulle fastställas och repartiseras

på dem, som åtnjöte inkomsterna från det nedlagda degnekallet. Denna inrättning,

som i det hela synes hava motsvarat substitutinstitutionen i Sverige, fick emellertid ej

någon vidsträcktare tillämpning, väsentligen av den anledning att kostnaderna därför

skulle bestridas av lärarkåren själv, men i senare tid hava genom tid efter annan meddelade

bestämmelser kirkebylsererne befriats såväl från ringningen som ock, i den mån

i enlighet med lämnade föreskrifter ringare anställas, från flertalet av ovannämnda världsliga

bestyr beträffande kyrkan. I många fall fullgöra dock kirkebylsererne fortfarande

dessa sysslor, bland vilka ingå vaktmästarsysslor, därifrån enligt praxis klockarna i Sverige

i regel redan tidigt vunnit befrielse.

Läraren i varje skoldistrikt har skyldighet att vid inom distriktet förekommande

förrättningar (dop, bröllop och begravningar), som i kyrkan eller å kyrkogården företagas

av socknens egna präster eller av andra å deras vägnar, medverka med prästens »opvartning»

och jämväl med sång, där förättningen äger rum å söckendag eller å söndag

utan sammanhang med allmän gudstjänst.

Den viktigaste uppgiften tillkommer den av socknens lärare, som utses till kirkesanger.

Hans huvuduppgift är att leda sången i kyrkan. De tillfällen, vid vilka han har

att sålunda medverka, äro enligt lagen d. 15 maj 1903 § 9 lista stycket: allmänna

gudstjänster på sön- och helgdagar ävensom extraordinarie gudsjänster, vilka med stöd

av lagens 1 § hållas av socknens egna präster i sedvanlig form (d. v. s. med predikan,

mässa och psalmsång). Till allmänna gudstjänster räknas jämväl passionsgudstjänster,

även om de icke äga rum på söndagar eller om de förläggas till aftonen. Vidare år

han pliktig biträda med sång vid de kyrkliga handlingar, som äga rum i omedelbar förbindelse

med gudstjänsten (nattvardsgång, vigsel och dop), ävensom vid nattvardsgångar

på vardagar, om de hållas för menigheten i kyrkan av socknens egna präster eller av

andra å deras vägnar. Är det praxis att psalmer sjungas vid skriftermål, bör han, om

det erfordras, även medverka därvid. Vid andra gudstjänster än de nämnda är han ej

pliktig vara tillstädes, liksom ej heller vid kyrkliga förrättningar å vardagar eller å sön
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Danmark.

dagar utan sammanhang med allmän gudstjänst. Prästen anses berättigad välja såväl

de psalmer, vilka skola sjungas, som deras melodier, och kirkesangeren har i båda dessa

hänseenden att rätta sig efter prästens anvisning.

Förutom att leda sången påvilar det kirkesangeren att förrätta »alt det ovrige, som

vedkom degneembedet» och som icke, efter vad ovan angivits, uppdragits till »kirkebylaereren»

eller socknens övriga lärare. Härmed avses huvudsakligen den s. k. »opvartningen»

vid allmän gudstjänst och nattvardsgång. Hit hör bl. a. att tända och släcka

altarljusen, att i- och avföra prästen mässkläderna samt att före gudstjänsten hämta

eller låta hämta psalmnumren hos prästen och anbringa dem på nummertavlorna i kyrkan.

Vill läraren ej avhämta psalmnumren på det ställe i annexet, dit prästen sänder dem,

må han antingen hämta dem i prästgården eller före gudstjänsten på det ställe i annexet,

där prästen tager in. Vid nattvardsgång skall kirkesangeren tillse, att bröd och vin

finnas till hands, samt eventuellt hämta brödet och vinet hos prästen och föra det åter

till prästgården. Finnes ringare ej anställd, har han dessutom vissa uppdrag därutöver,

t. ex. att tända och släcka andra ljus än altarljusen, att tillse att vasa sacra, om de

förvaras utanför kyrkan, föras till denna. Ofta sköter kirkesangern jämväl »opvartningen»

vid kyrkliga förrättningar, som ske i samband med allmän gudstjänst, ehuru

den egentligen åligger distriktsläraren. I sin medverkan vid gudstjänster och kyrkliga

handlingar har kirkesangeren att rätta sig efter prästens anvisningar, så vitt med dessa

åsyftas att den kyrkliga tjänsten kan försiggå »med sommelighet og orden».

Härtill kommer skyldigheten att, vid förfall för prästen och då annan kvalificerad

person ej finnes till hands, uppläsa evangeliet och episteln (s. k. mässfallsgudstjänst.

samt katekisera med ungdomen. Enligt lagen d. 10 maj 1912 § 14 b kan emellertid

hållande av mässfallsgudstjänst i vissa fall — vid förfall för kirkesangeren för tillfället

eller vid ledighet i kirkesangerbefattningen för beständigt — uppdragas åt annan än

socknens lärare.

Till kirkesangerbefattningen äro jämväl de s. k. kordegnsförrättningarna att hänföra.

Till dessa hör: att läsa bönen i kordörren före och efter gudstjänsten samt tillse,

att pålysningsboken och bönerna för sjuka läggas på predikstolen, ävensom att låta prästen

veta, när det sjunges på sista versen av psalmen före predikan. Aro flera lärare anställda

i en socken, utföra dessa emellertid dessa förrättningar skiftesvis var sin vecka.

Läsningen i kordörren kan enligt lagen d. 10 maj 1912 § 14 för tillfället eller för beständigt

uppdragas åt annan person än en av socknens lärare. Tidigare gällde, att

samtliga skollärarna i socknen skulle stå bredvid varandra i degnestolen, den älste i

ämbetet överst, samt att en var skollärare skulle i kyrkan medtaga några av de skolbarn,

som sjönge bäst, men anses denna skyldighet, där den icke faktiskt uppehålles på

grund av gammal praxis, numera hava bortfallit.

Till kirkesanger utser menighetsrådet den av socknens lärare, som finnes därtill

bäst skickad, dock att, om i pastoratet finnas flera kyrkor, läraren ej är pliktig tjänstgöra

vid mera än en kyrka. Läraren är skyldig åtaga sig befattningen, men menighetsrådet

kan när som helst fråntaga honom denna och uppdraga den till en annan av socknens

lärare, om denne anses därtill bättre skickad, se lagen d. 10 maj 1912 § 14 a. Endast

vid tillfälligt förhinder kan annan person än läraren få uppdrag att uppehålla kirkesangerbefattningen.

För sina kyrkliga uppdrag avlönas distriktsläraren dels genom högtidsoffer, utgörande

s. 201 Kontrollera mot PDF

Danmark.

201

ersättning för lärarens (förut degnens) allmänna medverkan vid gudstjänsten, dels genom

accidensoffer, utgörande vederlag för hans tjänst vid enskilda kyrkliga förrättningar (dop,

bröllop, begravningar). Sedan dessa inkomster övergått från degnen till läraren, hava

de utgjort en del av lärarlönen. En del lärare uppbära fortfarande dessa inkomster in

natura mot avkortning i lärarlönen. Men de senare åren har avlösning därav ägt rum

i så stor omfattning, att i 483 av landets 1,221 kommuner både högtids- och accidensoffer

avlösts, i 566 högtidsoffer. Endast i 172 har ingen avlösning skett. Avlösningsvederlaget

sättes i regel i förhållande till invånarantalet och stiger och faller med detta

efter vai folkräkning, men det kan även fastställas efter kommunens skattepliktiga inkomst.

Jämväl avlösningsvederlaget ligger inom och avkortas å lärarlönen.

Kirkesangeren har ett honorar av 100 kr. och kirkebylcereren ett honorar av 20 kr.

(tills ringare anställts 50 kr.). Härutöver hava de ingen inkomst såsom kirkesanger och

kirkebylserer. Men såsom distriktslärare uppbära de, under samma villkor som övriga

distriktslärare, från vederbörande distrikt högtidsoffer och accidensoffer.

Vad orgelspelningen angår, hade denna ej ansetts ingå bland degnens uppgifter,

och organisttjänsten blev ej heller föremål för reglering vid degnekallens indragning.

Vederbörande äro ej skyldiga att därtill antaga lärare i skolan, men lärarplats (även

kvinnlig) kan med vederbörligt tillstånd anslås ledig med förpliktelse för sökanden att

mot i lag föreskrivet honorar spela orgeln. Där så ej skett, kan lärare ej annat än

efter frivilligt åtagande utses till organist. Vad ovan sagts om kirkesangerbefattningen,

eller den ej är fast bunden vid ämbetet, utan att kirkesangeren under vissa omständigheter

kan fråntagas denna, med bibehållande av lärarplatsen, gäller jämväl organisten.

Det har därför ej ansetts lämpligt att, då lärartjänst anslas till ansökning ledig, därvid

fast knyta organistbefattningen, utan plägar man endast försäkra sig om, att sökanden

är beredd mottaga uppdraget och att han har därför erforderlig kompetens eller

är villig utbilda sig därtill. Å landet uppehållas flertalet organisttjänster av lärarpersonalen.

Angående organistens skyldigheter torde i huvudsak gälla samma regler som för

kirkesangeren. Han är sålunda förpliktad att utan särskilt vederlag spela vid allmänna

gudstjänster och de kyrkliga handlingar, som utföras i omedelbar förbindelse med dessa

ävensom vid nattvardsgång på vardagar, varemot han, om hans tjänst önskas vid andra

tillfällen, är berättigad att. för sin medverkan kräva ett passande vederlag. Vid de tillfällen,

då organisten är skyldig att spela utan vederlag, är han pliktig att rätta sig efter

pastors bestämmelse, huru detta bör ske med hänsyn till »handlingens sommelighed»,

om blott de uppställda fordringarna icke gå utöver vad som vid handlingar av liknande

art vanligen plägar iakttagas, vartill vid vigsel hör alt preludiera vid in- och utgåendet.

Där organisttjänsten är uppdragen åt lärare eller lärarinna i folkskola, skall till

denne erläggas ett vederlag av minst 100 kr. Vederlaget för biträde vid enskilda förlättningar,

vilket ofta torde uppgå till ganska avsevärt belopp, äger organisten-läraren åtnjuta

utan avkortning å lärarlönen. 1 senare tid har ministeriet i många fall efter framställning

från vederbörande myndighet godkänt en ordning, varigenom organistlönen förhöjts

med ett fast årligt belopp (50 kr. eller däröver), mot det organisten utan särskilt

vederlag vid varje särskilt tillfälle åtager sig orgelspelningen vid alla kyrkliga handlingar

för distriktets invånare1).

'') Jfr lagen d. 1 okt. 1915, p. 6.

2<» — Klockarutredn ingen. Afd. 1

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Danmark.

Vad ovan anförts, gäller närmast landet. I städerna hade tidigt för olika delar av

degnens uppdrag anställts särskilda personer, vanligen benämnda klockare och kordegner.

Då vid degnekallens indragning jämväl dessa befattningshavares inkomster lädes till skolväsendet,

fick detta övertaga ombesörjandet av de dem förut åliggande förrättningarna,

vilka ålades innehavarne av en eller flera lärarbefattningar, med rätt för dem att uppbära de

kyrkliga inkomsterna (högtidsoffer, accidensoffer, kirkesangerlön etc.). Intill utgången av år

1856 avkortades dessa inkomster å lärarlönen, men efter denna tid uppbäras de vid sidan

av denna, dock att enligt lagen d. 24 mars 1899 bestämts, att försåvitt utförandet av de

kyrkliga förrättningarna medför nedsättning i det för läraren i skolplanen bestämda timantalet

för veckan, en proportionerlig nedsättning i lönen skall äga rum, vilket i ett flertal

fall synes hava ägt rum. Kirkesangerlönen i stad utgör minst 100 kr. Vad organistbefattningarna

i stad angår, äro de i en del fall förenade med lärarbefattning, men i

allmänhet hava särskilda organister anställts, vilkas befattningar i många fall äro förenade

med kantorsbefattning. Avlöningarna för organister och kantorer växla betydligt, men

synas de i allmänhet vara, om än högre än å landet, lägre än för motsvarande befattningshavare

i Sverige. = .... ....

I senare tid har i städerna utvecklingen i stigande grad gått i riktning av att skilja

de kyrkliga förrättningarna och i samband därmed också de kyrkliga inkomsterna från

lärarämbetena och tillsätta säiskilda befattningshavare, som endast hava denna anställning.

Härför kräves kirke- och undervisningsministeriets tillstånd, som lämnats i ett

flertal fall. Lärarpersonalen och skolmyndigheterna äro i regel emot ett sådant avskiljande,

som för nämnda personal medför förlust av ett stort antal välavlönade platser,

varemot de kyrkliga och kommunala myndigheterna som regel önska, att platserna skola

få skiljas från varandra.

Även på landet har det sätt, varpå de kyrkliga förrättningarna och lärarplatserna

äro med varandra förbundna, föranlett erinringar. °

Först och främst har man påyrkat ändring i det förhållandet, att de kyrkliga inkomsterna

av högtidsoffer och accidensoffer in natura eller vederlagen därför å landet i

motsats mot i stad inräknas i lärarlönen. Det har väckt stort och, som det vill synas,

berättigat missnöje från lärarnas sida, att några av dem (de till offer berättigade förste

lärarna på landet) få en del av sin lön genom ett extra arbete, som icke tillhör lärarkallet

och på många ställen ej är därmed förenligt, under det andra lärare (andre lärare

på landet och lärarna i städerna) få sin lön allenast för skolundervisningen. Det har

därför påyrkats, att läraren skall erhålla särskild lön som lärare och särskild som kyrklig

befattningshavare. . ... ...

Tillika har emellertid, särskilt från lärarkårens sida, gjorts gällande, att såval laraien

som myndigheterna borde bliva mera fritt ställda, då det vore fråga om överförande av

de kyrkliga förrättningarna till lärare eller andra än lärare, eller att åtminstone verkställandet

av de kyrkliga förrättningarna skulle kunna uppdragas åt andra än lärare,

när såväl dessa som menighetsråd och kommunalstyrelsen därom vore ense. Mot att

helt fritaga lärarna från de kyrkliga förrättningarna råder inom stora kretsar av lantbefolkningen

obenägenhet, då man synes hysa farhåga för, att man i många fall icke

skulle kunna erhålla andra personer till att ombesörja nämnda förrättningar.

För lärarna å landet medräknas vid pensionens bestämmande de dem tillagda kirkesanger-,

kirkebylaerer- och organisthonorar, jämte inkomst av offer eller vederlag därför,

s. 203 Kontrollera mot PDF

Danmark.

203

organisthonoraret dock endast om det uppgår till minst 100 kr., och äger detsamma

motsvarande tillämpning i städerna. För ifrågavarande beställningar, där de ej äro med

lärartjänst förenade, är statspensionering ej införd.

Då degnekallen nedlades och degnernas sysslor fördelades mellan socknens folkskollärare,

utgick man från, att de blivande lärarna vid seminarierna skulle erhålla erforderlig

undervisning i ledningen av kyrkosången, och tick jämväl redan enligt reglementet

d. 10 febr. 1818 utbildningen av organister för de kyrkor, som hade orgel, en plats i

seminariernas undervisningsplan.

I anslutning till lagen d. 30 mars 1894 om seminarier och prov för lärare och

lärarinnor i folkskolor m. m. utfärdades d. 8 juni samma år från ministeriet för kirkeog

undervisningsvsesenet en kungörelse »om optagelsesproven, undervisningen og de af

sluttende prover vid seminarierne». D. 22 dec. 1903 utfärdades sedermera en kungörelse

»om proven i sang og musik ved den afsluttende prove for Iserere og lrererinder

i folkeskolen». Det hade därvid uttalats som önskvärt, att elev, som intoges i seminariet,

hade något anlag för sång och musik och att han vore i stånd att t. ex. sjunga lättare^

kända melodier någorlunda rent och att spela ganska lätta saker på viol. I en var

av seminariets 3 klasser beräknas för undervisningen i sång och musik två timmar i

veckan.

Såsom fordringar i sång och musik hava uppställts:

a) Examinanden bör med säker och ren intonation och nöjaktigt i takt kunna

sjunga de allmänt brukliga psalmmelodierna (c:a 130 st.) samt en del (c:a 50 st.) goda

folk- och fosterländska sånger. Dessutom bör han kunna sjunga skalor och tonträffningsövningar

samt, vad angår de manliga eleverna, hava lärt sig de i kyrkan förekommande

allmänna responsorierna. Examinanden bör tillika hava kännedom om musiklärans begynnelsegrunder,

liksom det även är önskvärt, att han haft tillfälle öva sig i flerstämmig

sång för att dana och väcka hans musikaliska sinne. (För kvinnliga elever lägre fordringar.

)

b) Examinanden bör med säker sakföring, ren intonation och i sträng takt kunna

spela på viol kyrko- och folkmelodier, skalor, lätta stycken och mindre musikstycken

(duetter o. s. v.). Dessutom bör han själv kunna stämma violen. Vikt bör läggas på

violens riktiga hållning under spelningen samt på vacker stråkföring och god tonbildning.

c) Examinanden bör undergå prov i praktisk undervisningsskicklighet, i det han

inför ett antal barn må visa sin förmåga att leda en sångövning och göra de rättelser,

som föranledas med hänsyn till melodi och text.

På provet i orgelspel ställes den fordran, att examinanden med korrekt fingersättning,

nöjaktigt i takt och med passande tempo kan spela de allmänt brukliga kyrkmelodierna,

inleda dem med ett förspel och avsluta dem med ett efterspel. Han bör också

kunna spela sådana mindre musikstycken (pr;c- och postludier), som äro passande till

bruk vid gudstjänstens början och slut, samt hava lärt sig att modulera, så att han kan

spela övergången från den ena koralen till den andra. Modulationerna kunna dock spelas

eftei tryckta eller skrivna exempel. Provet i orgelspel avlägges endast av de examinander,

som önska att skaffa sig vitsord, att de kunna utföra organisttjänsten »paa försvarlig

maade».

Närmare bestämmelser hava meddelats om betygen. I sång och musik gives en

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Norge.

gemensam »fagkarakter», och införes i avgångsbetyget från seminariet eu påteckning,

huruvida vederbörande kan förestå kyrkosång och orgelspel. Härför erfordras för kyrkosång,

att examinanden avlagt prov i alla delar av facket »sång och musik», nämligen

i sång, violspel och praktisk duglighet, och att han uppnått minst betyget g (gott) såväl

i »fagkarakter» som i sång och violspel. För erhållande av beteckningen »kan forestaa»

i orgelspel kräves minst betyget g (gott) samt prov i sång och musik. På betygen antecknas

den uppnådda karaktären. Särskilda bestämmelser hava meddelats angående omprövning

i sång och musik. Prov kan dessutom avläggas i klavér(piano)spel.

Med dessa bestämmelser om betygen från seminarierna må, om det än ej är uttryckligen

uttalat, hava varit avsett att för anställning av en lärare som kirkesanger skulle

fordras, att vederbörande vid prövningen å sitt betyg erhållit påtecknmgen »kan forestaa».

Detta har också städse hävdats i praxis, vadan ministeriets tillstånd ansetts erforderligt

för en lärares anställning som kirkesanger, när hans examensbetyg ej har sådan påteckning,

ett tillstånd, som endast undantagsvis kan påräknas.

Vad organisterna angår, har staten ej för deras anställning uppställt särskilda villkor,

utöver vad ''som kan anses ligga i föreskriften om påteckning av intyget »kan forestaa»

beträffande från seminarierna utexaminerade lärare, vilka önska anställning som organister,

och har staten ej heller på annat sätt sörjt för organisters utbildning. Väl hava

en del privata organistskolor uppstått, vid vilka avlägges en s. k. utvidgad organistexamen

och kan sådan även avläggas vid kungl. danska musikkonservatoriet ), men

dessa examina hava, ehuru förslag därom väckts, ej fått officiell auktorisation.

2. Norges).

1 Norge bibehöllos väl vid folkskoleväsendets ombildning degn- och klockaibefattningarna

med de inkomster och boställsförmåner3), vilka av gammalt varit med dem föi

bundna, men utvecklingen giek tidigt i den riktningen, att ifrågavarande befattningai,

vanligen kallade kirkesangerbefattningar, å landsbygden i regel förenades med folkskollärartjänst,

och har i lagen om folkskolan å landet intagits bestämd föreskrift, att vid

varje sockenkyrka å landet kirkesangerbefattningen, efterhand som därtill gives anledning,

skall förenas" med en av de fullständiga lärartjänsterna inom skoldistriktet (häradet), så

vida icke biskopen med skolstyrelsens samtycke annorledes bestämmer. Att en annan

anordning vidtagits, synes företrädesvis vara fallet i avlägsna bygder och mindre församlingar.

Lärare, som tillika är kirkesanger, äger ej utan biskopens och skolstyrelsens

>) Konservatoriets organistexamen innefattar följande fack: koralspel, fritt preludium och praktisk

modulation, konstspel. teori (harmonilära och kontrapunkt). Det förutsattes, 1) att eleven genomett

minst 2 års kurs i konservatoriet, eller 2) att han varit privat elev av en konservatoriets orgeleller

teorilärare, eller 3) att han föreslagits till examen av 2 av dessa lärare. .

») Se Broch, S., Norsk kirlceret, Kristiania 1904, Lindhjem, A., Norges orgier og organister til

og med 1914, Skien 1916, Taranger, Abs., Norsk Kirkeret Kristiania 1917.

s) Är lärartjänst förenad med kirkesangerbefattning, kan skyldigheten att bereda laiaren bostad

med jordland anses uppfylld genom den klockargård, som finnes eller anskaffas.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Norge.

samtycke avsäga sig lärartjänsten med förbehåll alt få bibehålla kirkesangerbefattningen.

Endast undantagsvis har kirkesangeren att tjänstgöra vid mer än en kyrka.

Kirkesangerens lön, som numera bestämts till visst belopp i penningar efter omsättning

av de degnen eller klockaren av gammalt tillkommande inkomster, utgår med

mycket växlande belopp. I ett ej ringa antal fall var den år 1909 lägre än 100 kr.1).

I motsats mot vad fallet är i Danmark, tillfaller kirkesangerlönen lärarplatsens innehavare

utan avdrag i lärarlönen. För kyrkliga handlingar, som utföras närmast före eller efter gudstjänsten

eller på andra därtill av Konungen bestämda dagar, erlägges ej betalning till kirkesangeren.

För kyrkliga handlingar å andra tider äger han däremot uppbära ersättning

enligt en av den kommunala styrelsen fastställd och av kirkedepartementet godkänd taxa,

och kvarstår även rätten för honom till frivilligt offer vid kyrkliga handlingar och högtidsoffer.

Avlösning av dessa inkomster kan dock i viss föreskriven ordning ske.

För städerna är förening av kirkesanger-, eller, som de där vanligen fortfarande

kallas, klockarbefattningarna med lärartjänst ej påbjuden, men sådan förening kan införas

efter överenskommelse mellan de myndigheter, å vilka tillsättningen ankommer. Tillägges

i sa fall läraren mindre timantal, än eljest skulle tillkommit honom, kan motsvarande

nedsättning ske i lärarlönen. I allmänhet innehavas emellertid ifrågavarande befattningar

i städerna av andra än lärare.

Till klockarens (kirkesangerens) åligganden hava av gammalt ansetts höra bl. a.:

ledande av sången under alla gudstjänster och vid kyrkliga handlingar på landet, sång

vid begravningar och vigslar i städerna, när sångkör ej är beställd (dock ej överallt),

ansvaret för psalmnumrens upphängande å nummertavlorna, läsning av in- och utgångsbönen

vid gudstjänst, mässklädernas i- och avförande, framsägande av »amens vid dop

samt förande av kommunikantprotokollen och på sina ställen duplikat av kyrkoböckerna.

I en del församlingar ingå även andra uppgifter bland klockarens åligganden, särskilt klockringningen,

där detta varit sed och bruk i trakten.

I en del större städer har jämte klockare tillsatts en forsanger eller kantor, som

tillika har att instruera kyrkokören, där sådan förekommer.

Frågan om omorganisation av kloekar- och kirkesangerbefattningarna har alltsedan

år 1894 varit föremål för ett flertal utredningar. Till en början gick man ut ifrån, att

i städerna klockarbefattningarna borde avskaffas och att i samband därmed de utav klockarnas

göromål, som komme att kvarstå, skulle överflyttas på en forsanger (kantor) eller

på organisten. Sedermera synes strävandet i stället hava gått ut på, att, med klockarbefattningarnas

bibehållande i städerna, dessa befattningar skulle ombildas på sådant

sätt, att innehavarna kunde bistå pastor med såväl arbete i menigheten som särskilt å

pastorsexpeditionen, och att en motsvarande förändring även, där så vore möjligt, skulle ske

beträffande kirkesangerbefattningar på landel. I enlighet härmed upptogs i den indstiiling

till »lov om klokker- og kirkesangerslillingerne i den norske kirke», som år 1909 avgavs

av en kommitté, bland sådana göromål, vilka i den utsträckning, som funnes stå i passande

förhållande till avlöningen, kunde göras till plikt för klockaren (kirkesangeren),

bl. a. »opbyggelse i kirken de sondage der ikke er gudstjeneste, deltagelse i menighetsarbeidet

(syke- og fattigpleie, sondagsskole, ungdomsförening, opbyggelsor o. s. v.), arbeide

paa sogneprestens kontor i folkerike menigheter». Någon lagändring i denna riktning

har ej skett, men synas dock på åtskilliga ställen sådana anordningar hava vidtagits, att

'') Se 1909 års indstiiling »til lov om klokker- og kirkesangerstillingerne i den norske kirke».

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Norge.

det gjorts till plikt för klockaren att ej endast, på sätt i vissa städer redan tidigt skett,

biträda pastor å pastorsexpeditionen, utan även att på ovan angivet sätt hjälpa till vid

det frivilliga menighetsarbetet. I ej så få fall hava därvid såsom klockare anställts

diakoner, utbildade vid det norske diakonhjem1), men i en del fall hava andra än

diakoner föredragits, även där diakonarbetet vid platsens ledigförklarande upptagits

bland klockarens uppgifter. Av uttalanden från prästerligt håll synes framgå, att däi

klockare-diakoner anställts, dessa visat sig hava en för kyrkan synnerligen viktig uppgift

att fylla.

Tillsättande av organist är icke påbjudet i lagen, men förutsattes, att en sådan

skall finnas för de kyrkor, som hava orgelverk. I städerna och ett stort antal landskyrkor

synas numera orgelverk hava anskaffats. Organistens lön, som fastställes av

kommunstyrelsen och utgår av kyrkans medel, är, bortsett från de större städerna, oftast

mycket låg, som det vill synas alltför låg i förhållande till organistens utbildning och

hans betydelse för kyrkomusiken och menighetssången. Hans verksamhetsområde som

sådan är i allmänhet begränsat till orgelspelning vid menighetens gudstjänster, däri inräknade

passionspredikningar och nattvardsgångar. Skall organisten biträda vid kyrkliga

handlingar utom gudstjänsten, är han i regel berättigad därför uppbära särskild ersättning.

Organisten, som ofta ej synes vara fast anställd, har ej någon allmän skyldighet

att inöva och leda sångkör, men detta uppdrag har stundom förenats med hans befattning.

Förening av organistbefattning med lärartjänst kan ske endast efter överenskommelse.

För utbildning av kirkesanger och organister har staten direkt sörjt endast genom

den undervisning i musik, som meddelas i anstalterna för utbildning av lärare2). Därvid

lägges huvudvikten på undervisningen i sång, i samband varmed tillika lämnas någon

vägledning i att instruera och leda en mindre sångkör. I viol- och orgelspel undervisas

endast de elever, vilka särskilt ägna sig därtill. Efter reglementet skulle övriga elever,

som ej fritagits från undervisning i musik, undervisas i salmodikonspel, men detta synes

ej tillämpas. Det ringa antal timmar, som är anslaget åt musikundervisningen, ger tydligt

vid handen, att denna ej för kirkesangeren eller organisten kan få någon mera

grundläggande betydelse, framförallt ej för den senare. I övrigt är utbildningen av organister

överlämnad åt den enskilda företagsamheten, delvis dock med bidrag från statens

sida. Jämte musikkonservatoriet i Kristiania finnas i olika delar av landet musikskolor,

i vilkas program även ingår avläggande av organistexamen, dels fullständig sådan och

dels organistexamen med inskränkt fackkrets. Enligt reglementet för musikkonservatoriet

i Kristiania fordras för fullständig organistexamen: i orgelspel för manual och pedal

säkerhet i koralspel, färdighet i att föredraga för- och efterspel passande till gudstjänsten,

övning i att improvisera nödvändiga mellanspel och modulationer, samt tillräckliga kunskaper

i harmonilära till att harmonisera en förelagd koralmelodi och utföra modula
-

>) År 1916 voro 16 diakoner klockare. Vid diakonutbildningen å det norske diakonhjem tages

emellertid, i motsats till vad fallet synes vara t. ex. i Finland, icke särskild hänsyn till klockarbetattningens

ej diakonala åligganden, utan får diakonen på annat sätt skaffa sig därför erforderlig utbildning.

_

*) I stor omfattning hava med statsunderstöd sångkurser anordnats för utbildning av sånglärare

och -lärarinnor vid barn- och ungdomsskolor. I dessa kurser ingår även orgelspel.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Norge. 207

tioner utan tillhjälp av instrument. Vid organistexamen med inskränkt faekkrets bortfaller

provet i skriftlig harmonilära.

Av de organister, som tjänstgöra i olika delar av landet, hava endast ett relativt

mindre antal avlagt dylik organistexamen. För de övriga, i den män de ej upptagits

såsom autodidakter, angives, att de hava seminarieutbildning, genomgått vissa kurser vid

musikkonservatoriet eller musikskola eller utbildats av enskilda.

Några allmänna regler för pensionering av klockare, kirkesangere och organister

hava ej meddelats. I ej så fä fall hava dock särskilda anordningar vidtagits för att åt

dem bereda pensioner.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Bil. A.

1. Av kyrkorådet i Masthuggsförsamlingen i Göteborg upprättad och av domkapitlet

i Göteborg med vissa ändringar d. 15 april 1908 fastställd

instruktion för klockaren.

§ 1.

[Klockaren lyder under pastor och övriga prästerskapet samt kyrkorådet.]1)

§ 2.

Klockaren åligger:

l:o) att, jämte det allmänna överinseendet över kyrkan och hennes tillhörigheter samt ansvarigheten

därför, inför såväl kyrkovärdar som kyrkoråd vid anfordran göra reda för vården om kyrkan

och hennes egendom, varvid till ledning följes av honom årligen upprättad inventarieförteckmng,

som före utgången av januari månad till kyrkorådet avlämnas;

2:o) att varje sön- och helgdag före gudstjänstens början för tjenstförrättande prästen förete

för dagen upprättade förteckningar över sjuka, som anmälts till församlingens förbön, tillfrisknade,

avlidna, för vilka tacksägelse bör ske; vidare äktenskapslysningar, kungörelser och andra handlingar,

som böra uppläsas, börande klockaren alla dessa handlingar å predikstolen i behörig tid framlämna;

3:o) att omsorgsfullt vårda och förvara kyrkans nattvardssilver, att vid nattvardsgång övervaka

dess ordentliga framsättande och borttagande, att enligt pastors föreskrift göra^ inköp av oblater och

vin samt tillse att därav finnes tillräckligt förråd, och i övrigt beträffande värden av kyrkans tillhörigheter

iakttaga pastors föreskrifter; , , ... ,

4:o) att ombesörja tillkännagivandet i tidningarna av pastorsämbetets kungörelser, predikoturer

och andra officiella meddelanden;

5:o) att [under pastors överinseende verkställa:]2) _ . . , ,,

a) uppteckning av de församlingsmedlemmar, som varje gång sig till skritt och nattvardsgång

anmäla:

b) införandet efter dopattesterna av de födda i ministerialböckerna; ....

c) eftersökandet av de bötföllde och skattskyldige, som av vederbörande myndigheter

efterfrågas; . .

d) upprättandet av de i lag föreskrivna utdragen ur ministerialböckerna;

[e) införandet i lysningsboken av anmälda lysningar;]3)

f) utskrivandet av gravöppningsattester; . ... .

g) införandet i församlingsböckerna av anteckning om skedd vaccination enligt de an

komna vaccinationsjournalerna; ....

h) upprättandet av den årliga uppgiften till l:ste stadsläkaren över födda inom försam

lingen för vaccination sförteckningen;

6:o) att med ringkarlarnes biträde uppsätta psalmnummer i kyrkan;

'') Enligt domkapitlets beslut skulle denna § utgå, enär den däri intagna bestämmelsen icke stode i full överensstämmelse

med 24 kap. 32 § kyrkolagen och dessutom vore obehövlig. - .widi.het för

*) Domkapitlet gjorde i instruktionen den ändring, att förskriften i§ 2 mom. 6.0 och 10.0 om ^Tidighet för

klockaren att under pastors överinseende verkställa en del arbeten, borde erhalla den lydelse, att klockaren skulle vara

pliktig biträda pastor vid handläggandet av de ärenden, som i sagda moment avsages.

*) Enligt domkapitlets beslut skulle mom. e) utgå, onar verkställandet av åtgärd av sådan vikt som den inäga

varande icke borde åt klockaren överlämnas.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

7:6) ombesörja själaringning, när sådan äskas, och därvid låta å kyrkoportarna anslå skriftligt

tillkännagivande med uppgift om den dödes namn, stånd och ålder;

8:o) att av vederbörande uppbära och månatligen redovisa dels avgifter för ringningars verkställande

vid dödsfall och begravningar, dels avgifter för gravöppnings erhållande, samt översända

orders därom till kyrkogården;

9:6) att efter uppdrag af kyrkorådet hos vederbörande uppbära och mot kvitto, som till kassaförvaltaren

överlämnas, tillställa kyrkobetjänte de löner och arvoden, som dem vid varje månads

slut tillkomma;

10:6) att under pastors överinseende föra förteckning över beviljade kollektör och pålysa deras

upptagande samt bokföra och till pastor vid anfordran avlämna de insamlade medlen1);

11:6) att ordna och upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,

kungörelser och handlingar, som böra publiceras, tillse, att uppläsandet därav blir bestyrkt, samt ombesörja

deras inbindning;

12:o) att ombesörja verkställandet af sådana mindre reparationer, arbeten och inköp, som kyrkorådet

eller kyrkovärdarna åt honom för kyrkans räkning uppdraga;

13:o) att tillse, det ringningarne ordentligt förrättas, att kyrkan till väggar och golv och hela

inredningen hålles ren, att nödig luftväxling ej försummas, att kyrkan vid gudstjänsterna under den

mörka och kalla årstiden tillräckligt upplyses och uppvärmes, samt att allt vad mera för god ordning

erfordras iakttages, eller, vad däruti brister, till rättelse befordras;

li:o) att varje eftermiddag näst före gudstjänstdag från tjänstförrättande prästerskap låta afhämta

uppgift å psalmnummer för den följande dagens kyrkosång samt därav lämna organist och

sångledare behörig del;

15:6) att hava sin bostad inom församlingen och varje söckendags förmiddag minst tvenne

timmar, vilka av pastor bestämmas, vara å pastorsexpeditionens lokal tillgänglig för församlingsmedlemmar,

som vilja besöka honom i ärenden, tillhörande hans tjänst;

16:o) att betjäna vid ordinarie och tillfälliga gudstjänster, kyrkostämmor och andra allmänna

förrättningar och göromål i kyrkan; och

17:o) att för uppbörd och de tillhörigheter, som omhänderhavas, ställa godkänd borgen eller

säkerhet.

§ 3.

Begär klockaren tjänstledighet för högst åtta dagar, söke hos pastor, men för längre tid söke

hos kyrkorådet. Får klockaren laga förfall, skall det genast givas pastor tillkänna. Vid tjänstledighet

avlöne klockaren själv vikarie.

§ 4.

Klockaren vare skyldig att underkasta sig de förändringar och tillägg i denna instruktion,

som kyrkorådet framdeles kan finna skäligt föreskriva.

2. Av kyrkorådet i Annedals församling i Göteborg fastställd instruktion för

innehavaren av förenade organist- och kantor sbefattningen därstädes.

Det åligger organisten-kantorn:

l:o) att genom tjänstgöring vid orgeln samt genom föresjungande leda kyrkosången vid alla

församlingens ordinarie och tillfälliga gudstjänster;

2:o) att mot arvode enligt af kyrkorådet fastställd taxa tjänstgöra vid särskilda förrättningar,

såsom jordfästningar, vigselförrättningar m. m.;

'') Jfr 8. 208 not 2.

27 — Klock ar utredningen. Afd. 1.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

3:o) att ansvara för orgelns omsorgsfulla skötsel och vård samt därför ställa av kyrkorådet

godkänd borgen eller annan säkerhet;

4:o) att för de medel, som stå till förfogande, i samråd med pastor anskaffa en sångkör samt

inöva och vid gudstjänsterna anföra denna, varvid, där så behöves, det åligger organisten-kantorn

att på egen bekostnad skaffa sig lämpligt biträde för skötandet av någondera av de förenade befattningarne;
6;o)

att före högtidsdag, då hymn skall utföras, i god tid till tjänstgörande pastor inkomma

med förslag till hymn, som vid tillfället skall sjungas;

6:o) att vid inval av nya medlemmar i sångkören utse de för kören mest lämpliga personerna;

7:o) att, därest så lämpligen kan ske, uppdela sångkören i en koralkör och en hymnkör samt

att öva koralkören minst en timme varje vecka och i tillräckligt god tid sammankalla hymnkören

till övning före de stora högtiderna;

8:o) att under gudstjänsterna övervaka, att god ordning iakttages, av sångkörens medlemmar;

9:o) att vid alla övningar av sångkören och vid alla honom åliggande förrättningar själv

tjänstgöra, då ej laga förhinder föreligger eller tjänstledighet åtnjutes;

10:o) att föra förteckning över sångkörens medlemmar samt anteckna dem, som uteblivit från

övningar och gudstjänster;

ll:o) att före varje års utgång till kyrkorådet avgiva berättelse över sångkörens verksamhet,

medlemmarnes antal, försummade övningar och förekomna sångnummer vid gudstjänsterna samt redogöra

för fördelningen av de för sångkören anslagna medlen;

12:o) att föra en fortlöpande specificerad förteckning över kyrkans för sångkören avsedda musikalier

och andra tillhörigheter med tillsättande av deras inköpspris samt att tillse, att de väl vårdas;

13:o) att om tjänstledighet under längre tid än en vecka önskas, därom i god tid göra ansökan

hos kyrkorådet, men i fråga om kortare tids tjänstledighet hos pastor helst en vecka i förväg;

14:0) att vid laga förfall därom genast göra anmälan hos pastor samt att vid tjänstledighet

eller laga förhinder mot skäligt arvode bekosta av kyrkorådet godkänd vikarie;

16:o) att underkasta sig de förändringar och tillägg i denna instruktion, vilka kyrkorådet framdeles

kan finna skäligt föreskriva och som i vederbörlig ordning fastställas.

3. Utdrag av en av Örgryte församlings kyrkostämma antagen och av domkapitlet

d. 3 okt. 1906 stadfäst arbetsordning för kyrkobod aning en

vid Örgryte kyrka.

§ 1.

Klockaren åligger:

l:o) att i god tid före söndagens högmässogudstjänst avhämta de lysningar till äktenskap och

tacksägelser, vilka höra å den dagen kungöras, ävensom att samma handlingar efter gudstjänstens

slut återbära till pastorsexpeditionen; . .

2:o) att i behörig ordning till den tjänstförrättande prästen såväl före gudstjänstens början

som ock å predikstolen framlämna förteckning över sjuka, som blivit till församlingens förbön anmälda,

över tillfrisknade och avlidna, för vilka tacksägelse bör ske, vidare äktenskapslysningar, författningar,

kungörelser och andra handlingar, som böra för tillfället uppläsas, samt ombesörja, att

samtliga dessa handlingar, försedda med bevis om uppläsandet, vid efterfrågan återlämnas;

3:o) att ordna och upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,

kungörelser och handlingar, som böra publiceras, ombesörja deras uppläsande och bestyrkandet därav

samt, om pastor så anser nödigt, deras inbindning;

4:o) att göra förteckning över beviljade kollektör, utfärda pålysning om deras upptagande samt

de influtna medlen bokföra och till pastor ofördröjligen avlämna;

6:o) att efter varje nattvardsförhörs slut mottaga i sakristian anmälningar till skrift och nattvardsgång

samt införa dessa i kommunionlängden;

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

6:o) att göra inköp av oblater och vin och tillse, att därav tillräckligt förråd är förhanden för

sakramentets utdelande samt ombesörja elementernas framsättande på och borttagande från altaret;

7:o) att tillse, att vid dopförrättningarne såväl i kyrkan som å pastorsexpeditionen rent vatten

och rena handdukar äro tillgängliga;

8:o) att införa i födelse- och dopboken alla anmälda födda och ur densamma göra utdraget till

statistiska centralbyrån, att i inflyttningslängd, fastighetslängd och församlingsböcker införa alla till

pastorsexpeditionen inkomna flyttningsbevis, att utskriva den månatliga anmälningslistan samt anteckna

vaccinerade och utskriva förteckning över ovaccinerade, varjämte han, om pastor så påfordrar,

har att biträda vid de årliga fötskrivningarne;

9:o) att vid anmodan ombesörja, vad till kyrkvigslar och kyrkobegravningar hörer, mot ersättning

i enlighet med den taxa, vilken fastställts av kyrkostämman d. 27 okt. 1885 med den ändring,

som kyrkorådet d. 15 maj 1905 påpekat;

10:o) att i kyrkorna betjäna vid ordinarie och tillfälliga gudstjänster samt kyrkliga förrättningar

;

ll:o) att varje söckendag minst en timme vara i tillkännagiven, av pastor godkänd tid å pastorsexpeditionen

i tjänsteärenden tillgänglig;

12:o) att ombesörja alla reparationer, arbeten och inköp, som kyrkorådet eller kyrkovärdarne

åt honom för kyrkans räkning uppdraga;

13:o) att tillse, att ringningarne ordentligen verkställas, att kyrkan hålles ren, att kyrkans

tillhörigheter, över vilka klockaren årligen upprättar en förteckning i två exemplar, väl vårdas, att

luftväxling ej försummas, att kyrkan vid gudstjänsterna under den mörka och kalla årstiden tillräckligt

upplyses och uppvärmes;

14:o) att hava sin bostad inom församlingens område och icke utan kyrkorådets medgivande

mottaga jämte klockartjänsten någon annan tjänstebefattning;

16:o) att icke mottaga någon ersättning utöver den honom tillkommande lön för sådan tjänsteförrättning,

som honom enligt denna arbetsordning åligger, utom i det fall, som i mom. 9 sägs;

16:o) att underkasta sig de förändringar i denna arbetsordning, som vederbörande i följd av

förändrade förhållanden kunna finna nödigt föreskriva.

§ 2.

Organisten,

som ansvarar för orgelns vård, åligger att tjänstgöra vid alla gudstjänster å sön- och helgdagar,

nattvardsgångar jämväl å söckendagar, konfirmationer, passionspredikningar, veckopredikningar

samt aftonböner.

Vid andra gudstjänster eller kyrkliga förrättningar skall han tjänstgöra mot särskild ersättning.

§ 3.

Kantorn

skall anföra kyrkosången och tjänstgöra vid alla de tillfällen, då det åligger organisten enligt

föregående § att tjänstgöra.

4. Av domkapitlet d. 28 april 1909 fastställd instruktion för klockaren vid

Uppsala domkyrka.

Klockaren åligger:

A. I avseende på kyrkan:

1) att tillse, att kyrkan öppnas en halv timme före varje gudstjänst samt att dörrarne efter

varje gudstjänsts slut stängas;

2) att efter domkyrkosysslomannens anvisningar övervaka kyrkans rengöring och vädring,

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

därvid särskilt iakttages, ätt före varje gudstjänst golv, bänkar, predikstol och altare äro befriade

från damm och annan orenlighet samt sakristian städad;

3) att tillse, att kyrkan vid behov blir i behörig tid vederbörligen upplyst;

4) att öva den tillsyn över kyrkans uppvärmning, som åt honom särskilt kan uppdragas;

6) att hava förteckning över och hålla noggrann vård om de kyrkan eller församlingen tillhöriga

inventarier, som åt honom anförtros, samt att beträffande kyrkans inventarier ställa sig domkyrkosysslomannens

anvisningar till efterrättelse;

6) att ombesörja, att mässkjortor, handkläden och prästkappor hållas rena;

7) att väl renhålla och omedelbart efter begagnandet skölja och torka nattvardskärl, dopfat

och dopskål;

8) att tillse, att brukbart skrivtyg alltid finnes i sakristian.

B. I avseende på gudstjänsten:

1) att övervaka, att god ordning iakttages, så att andakten icke störes under gudstjänsten;

2) att ombesörja de särskilda yttre anordningar, som med avseende på sittplatser m. m. vid

vissa gudstjänster och kyrkliga förrättningar kunna erfordras;

3) att framtaga och insätta mässkrudar och prästkappor, biträda vid deras av- och påklädning

samt föranstalta om byte av altarklädnaden efter antaget bruk eller vederbörandes föreskrift;

4) att framtaga och insätta nattvardskärlen och silverstakarne, då sådana på altaret begagnas;

6) att tillse, att psalmnumren i rätt tid varda å nummertavlorna i kyrkan uppsatta;

6) att hämta och framlämna i föreskriven ordning de böner, tacksägelser, lysningar, svensk

författningssamling, allmänna och enskilda kungörelser och övriga publikationer, som efter predikan

eller efter gudstjänstens slut skola uppläsas eller anmälas;

7) att draga försorg om, att på kyrkovärdens rekvisition vin och oblater i tillräcklig mängd

finnas tillhanda vid allmän nattvardsgång och enligt anvisning framsättas på altaret;

8) att hålla förteckning över de årliga kollektema med angivande av dag, då de upptagits;

C. I avseende på pastorsexpeditionen m. m.:

1) att tjänstgöra som förste skrivbiträde å pastorsexpeditionen i enlighet med de föreskrifter,

som kunna av kyrkorådet utfärdas, samt i övrigt efter de närmare anvisningar, som av pastor meddelas;

2) att för varje söndag i enlighet med dödboken upprätta tacksägelselista å de avlidna;

3) att omhändertaga och låta inbinda svensk författningssamling, landshövdingeämbetets allmänna

kungörelser och domkapitlets cirkulär samt ombesörja, att bönedagsplakatet å kyrkodörrarne

uppsättes;

4) att i enlighet med fastställd taxa uppbära och till vederbörande redovisa sådana avgifter,

som inflyta vid domkyrkans begagnande av enskilda personer för kyrkliga förrättningar, så ock vid

dess upplåtande för gudstjänst och nattvardsgång till i staden förlagda regementen;

5) att ombesörja, att till församlingens präster överlämnas de domkapitels cirkulär, uppbördslistor

m. m., som han av pastor bekommit, samt att, efter verkställd redovisning därför hos pastor,

tillställa H. Trefaldighetsförsamlingens klockare samma listor;

6) att på pastors anmodan biträda vid utbetalningar av barnhusmedel, änkehjälp, pensioner

och andra understödsmedel;

7) att hava uppsikt över de honom underordnade kyrkobetjänte: kyrkvaktare, dörrvaktare och,

där ej annorlunda av kyrkorådet förordnas, ringare;

8) att göra sig underrättad om de kyrkliga förrättningar, vid vilka han har att tjänstgöra;

9) att i övrigt i tjänsten ställa sig pastors föreskrifter till noggrann efterrättelse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.