Sök i Ratio Lex

LAG ANGÅENDE KANTORER

139 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 100 av 139 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1921:4, band 1, LAG ANGÅENDE KANTORER

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG

TILL

LAG ANGÅENDE KANTORER

JÄMTE DÄRMED SAMMANHÄNGANDE

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Avgivet den 6 mars 1920

AV

JÄMLIKT NÅDIGT BESLUT DEN

31 OKTOBER 1919 AV CHEFEN

FÖR KUNGL. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
TILLKALLADE

SAKKUNNIGA

TRYCKT HOS

P. PALMQUI6T8 AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1920

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Ecklesiastikdepartementet

På grund av nådiga bemyndiganden den 14 juni och den 6 september

1907 tillkallades under nämnda år sakkunniga att inom kungl. ecklesiastikdepartementet

biträda vid utredning av frågan om ändrade bestämmelser

rörande klockarinstitutionen; och avgåvo nämnda sakkunniga den

31 januari 1908 sitt betänkande.

I betänkandet erinrade de sakkunniga till en början om de framställningar

i ämnet, som tidigare inkommit till Kungl. Maj:t, däribland en

i maj 1900 dagtecknad framställning från representanter för rikets klockare,

organister och kyrkosångare, vari påpekades, hurusom dessa kyrkotjänare

befunno sig i allt annat än tillfredsställande sociala och ekonomiska villkor,

och att avhjälpandet av dessa missförhållanden även skulle främja

den strävan, som under senare tid alltmera gjort sig gällande att höja

kyrkosången och kyrkomusiken.

1908 års sakkunniga föreslogo, att i stället för klockare skulle i församlingarna

anställas kantorer samt att, där orgel funnes, skulle anställas

jämväl organist. Innehavare av kantors- och organistbefattningar, vilka

befattningar finge med varandra förenas, skulle vara kyrkliga tjänstemän och

hava avlagt föreskrivna examina, kantor kantorsexamen och organist organistexamen.

I och med kantorsinstitutionens införande skulle kyrkosångarbefattningarna

av sig själva upphöra att finnas till. Kantorns huvudsakliga

uppgift skulle nämligen bliva att leda och lyfta kyrkosången samt att åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

församlingens ungdom lämna sångundervisning. Men vidare skulle kantorn

utföra vissa göromål av icke kyrkomusikalisk art, som förut ålegat klockaren

och icke ansetts kunna överflyttas på kyrkobetjäningen.

över de sakkunnigas förslag hördes vederbörande myndigheter, varvid

flertalet uttalade sig för klockarinstitutionens avskaffande och dess ersättande

med den föreslagna kantorsinstitutionen. Åtskilliga avstyrkte emellertid

förslaget eller uttalade sig för att man i stället borde tidsenligt reformera

klockarinstitutionen. Från flera håll framställdes mot förslaget betänkligheter

under erinran, att de klockame genom privilegier eller donationer

särskilt tillförsäkrade förmåner och rättigheter icke skulle kunna övergå ä

kantorn.

Sedan därefter hovrättsrådet K. J. Ekman den 1 februari 1912

tillkallats att i egenskap av sakkunnig inom kungl. ecklesiastikdepartementet

biträda med frågans fortsatta beredning, särskilt vad anginge

vissa med klockarinstitutionen förenade löneförmåner, avgav Ekman den

7 januari 1915 en promemoria i ämnet. I fråga om arten av de tjänster

utav ifrågavarande slag, vilka borde finnas i församlingarna, anslöt sig

Ekman till deras mening, som ansåge, att klockartjänsten, väsentligen reformerad,

borde bibehållas, helst som starka betänkligheter mot institutionens

avskaffande även därutinnan syntes möta, att med klockartjänsten

vore förenade vissa privilegier och förmåner, om vilka det torde vara tvivelaktigt,

huruvida de kunde komma andra tjänstinnehavare till godo. Jämte

klockaren borde i alla större församlingar finnas en kyrkosångare eller

kantor till ledning vid kyrkosångens inövande och utförande. I mindre

församlingar borde dessa bägge tjänster i regel förenas. Funnes orgel i

församlingen borde tillika vara anställd en examinerad organist, dock så

att i mindre församlingar samtliga de nu nämnda befattningarna måtte

kunna förenas. Därjämte föreslog Ekman för biträde å pastorsexpeditionen

inrättandet av en ny befattning, vilken lämpligen borde vara förenad med

endera eller samtliga av nyssnämnda befattningar och vilkens innehavare

borde benämnas kyrkoskrivare. Då kyrkoskrivarens arbete till väsentlig

del komme att utföras för statens räkning, borde bidrag av statsmedel till

avlöningen kunna påräknas.

Enligt nådigt bemyndigande den 20 januari 1915 tillkallades därefter

nya sakkunniga att inom kungl. ecklesiastikdepartementet biträda vid fortsatt

utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen;

och avgåvo dessa sakkunniga den 19 maj samma år till Kungl. Maj:t sitt

betänkande, vari föreslogs anställande av en kyrklig tjänsteman, benämnd

opaginerad Kontrollera mot PDF

III

kantor, vilkens tjänst skulle i sig innefatta klockar-, kyrkosångar- och

organistbefattningarna. Kantorn skulle i vissa fall hava till åliggande att

jämväl lämna biträde å pastorsexpeditionen, för vilket ändamål föreslogs

att under vissa förutsättningar statsbidrag skulle utgå. Inom pastorat i

stad skulle för bestridande av olika delar av kantors göromål särskilda

befattningshavare kunna tillsättas.

Sedan på grund av nådig remiss utlåtanden över 1915 års förslag

avgivits av åtskilliga myndigheter, i vilka utlåtanden framhållits, bland

annat, behovet av närmare utredning angående de till klockares och organisters

avlöning anslagna boställen och jordar, uppdrog Kungl. Maj: t den

l oktober 1915 åt undertecknad Thulin att inom kungl, ecklesiastikdepartementet

biträda vid utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

rörande klockarinstitutionen.

I anledning av berörda uppdrag har undertecknad Thulin utarbetat

och efter nådigt tillstånd till trycket befordrat:

Utredning angående klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna,

innefattande:

Avd. 1. Historisk-statistisk översikt.

Avd. 2. Förslag till klockarinstitutionens omreglering samt riktlinjer

för ny lagstiftning.

Avd. 3. Tabellbilagor, i vilka bl. a. ingår en redogörelse för samtliga

klockare eller organister anslagna boställen och jordar.

I enlighet med de i utredningen angivna riktlinjer har undertecknad

Thulin jämväl utarbetat:

Förslag till lag angående kantorer m. m. jämte därmed sammanhängande

författa årsförslag.

Enligt nyssnämnda riktlinjer skulle de nuvarande klockar-, organistoch

kyrkosångarbefattningarna ersättas av en enda befattning, vars innehavare

skulle tilläggas egenskap av kyrklig tjänsteman och benämnas kantor.

Beträffande de göromål, som denne skulle hava att utföra, lades huvudvikten

på sådana av kyrkorausikalisk art, men skulle kantorn även övertaga

de göromål av icke kyrkomusikalisk art, som dittills varit förbundna

med kloekarbefattningen och som icke vore av den beskaffenhet att de

kunde överflyttas å kyrkvaktare och annan lägre kyrkobetjäning. I större

kantorsdistrikt, där ökade krav i kyrkomusikaliskt avseende ofta ställdes

och där de göromål, som tillhörde den icke kyrkomusikaliska delen av

kantors verksamhet, mången gång vore av den omfattning, att de krävde en

persons hela arbetstid, skulle, jämte kantorsbefattning, kunna inrättas särskild

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

befattning för orgelspelningen och vad därmed sammanhängde eller särskild

befattning för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet

eller båda dessa befattningar.

I de fall, då kantorsbefattningen vore avsedd att för befattningshavaren

utgöra hans huvudsakliga verksamhet, skulle han i viss utsträckning

vara skyldig att biträda med arbete å pastorsexpeditionen, något som

däremot icke skulle åligga befattningshavare, för vilken kantorsbefattningen

endast vore avsedd att utgöra en bisyssla. Men även i övrigt skulle för

denne senare tjänståliggandena vara mera begränsade.

I församlingar, där arbetet å pastorsexpeditionen vore av större omfattning,

så att de å expeditionen tjänstgörande prästmännen icke utan

åsidosättande av Övriga dem åliggande göromål kunde medhinna arbetet å

expeditionen med det biträde, som kantor eller särskild befattningshavare,

som kunde hava inrättats för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors

verksamhet, vore skyldiga lämna, skulle det åligga vederbörande församling

att låta anställa särskild kyrkoskrivare.

I syfte att åt kantor trygga de förmåner och rättigheter, som enligt

privilegier eller donationer vore tillförsäkrade innehavare av klockar-, organist-

eller kyrkosångarbefattningarna, föreslogs uttryckligt stadgande att sådana

förmåner och rättigheter framdeles skulle vara förbundna med kantorsbefattningen.

Till bestridande av avlöningen åt kantor och kyrkoskrivare ifrågasattes

bidrag ej mindre av statsmedel än även från kyrkofonden.

Såsom allmän kompetensfordran för kantor uppställdes, att han skulle

hava avlagt musikalisk examen, innefattande prövning i såväl orgelspelning

som sång.

Sedan undertecknad Thulin med en i september 1919 dagtecknad

skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat nyssnämnda utredning och förslag,

har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1919 bemyndigat chefen för kungl.

ecklesiastikdepartementet att tillkalla ytterligare högst fyra sakkunniga för

att inom departementet biträda med fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen

samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande

leda de sakkunnigas förhandlingar; och har i anledning härav chefen för

kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 november 1919 tillkallat undertecknade

Borgh, Hagman, Olofsson och Persson att inom departementet

biträda med berörda utredningsarbete ävensom anmodat undertecknad Thulin

att såsom ordförande leda do sakkunnigas förhandlingar.

Till de sakkunniga hava från kungl. ecklesiastikdepartementet överlämnats:

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

1) eu till Kungl. Maj:t den 18 november 1919 ingiven underdånig

skrivelse från centralstyrelsens för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening

arbetsutskott;

2) en till Kungl. Maj.t den 22 december 1919 ingiven underdånig

skrivelse från Göteborgs städs organist- och kantorsförening;

3) en till Kungl. Maj:t den 3 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening;

4) en till Kungl. Maj:t den 21 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från Stockholms kyrkomusikerförening;

5) en till Kungl. Maj:t den 30 januari 1920 ingiven underdånig

skrivelse från allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse;

6) musikaliska akademiens den 28 januari 1920 avgivna underdåniga

utlåtande angående förslag till reglemente för det under akademiens överinseende

ställda musikkonservatoriet m. m.;

7) av vederbörande domkapitel m. fl. avgivna underdåniga utlåtanden

över biskopsmötets den 20 maj 1919 hos Kungl. Maj:t gjorda framställning

om lindring i expeditionsarbetet för prästerskapet; samt

8) av Kungl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 10 oktober 1919 till

samtliga domkapitel och Stockholms stads konsistorium infordrade uppgifter

om, i vilken omfattning dyrtidstillägg för år 1920 av vederbörande

församlingar beviljats där anställda klockare, organister och kyrkosångare.

Till de sakkunniga hava dessutom inkommit:

1) en till centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening

ställd, den 1 december 1919 dagtecknad skrivelse från Lunds

stifts organist- och kantorsförening;

2) protokoll, hållet vid Visby stifts organistförenings sammanträde

den 6 december 1919;

3) utdrag av protokoll, fört vid centralstyrelsens för Sveriges allmänna

organist- och kantorsförenings sammanträde den 10 januari 1920; samt

4) en den 30 januari 1920 daterad skrivelse från ledamöterna

av musikaliska akademien, professorn Gustaf Hägg och musikdirektören

Alb. Wideman.

De sakkunniga, som första gången sammanträdde den 6 december 1919,

och den 16 i samma månad till chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet

avgivit särskilt utlåtande angående beloppet av det bidrag, som för år

1921 kunde erfordras av statsmedel för avlönande av ifrågavarande befattningshavare,

hava nu slutfört sitt arbete och fä härmed vördsamt

överlämna av motiv åtföljda förslag till:

opaginerad Kontrollera mot PDF

• VI

1) lag angående kantorer; ■ i , , /,•

2) lag angående mässfallsgudstjänst;

3) lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna;
4)

lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst

invigda lokaler;

5) lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofondi: flen .9

december 1910; , \

6) kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning ay

kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare;

7) stadga angående kantorer;

8) förordning angående utarrendering av kantors löneboställen;

9) kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kungl.

musikkonservatoriet eller inför särskild av Konungen förordnad examinator;

10) kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i. förordningen

den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande; .

11) kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10

december 1897 angående folkundervisningen i riket; samt

12) kungörelse angående bostad för kantorer m. m.

De sakkunniga hava i huvudsak anslutit sig till de av undertecknad

Thulin utarbetade riktlinjerna för ny lagstiftning i förevarande ämne.

Vissa avvikelser därifrån hava dock ägt rum och framgå dessa närmare

av de motiv, som åtfölja de sakkunnigas förslag. Berörda avvikelser hava

föranlett en delvis ändrad uppställning av det enligt riktlinjerna upprättade

förslaget till lag angående kantorer.

De sakkunniga hava utgått från, att frågan om beredande av pension

åt befattningshavare, som i förslaget till lag angående kantorer avses, samt

åt efterlevande änka och barn, blir föremål för särskild utredning.

Stockholm den 6 mars 1920.

GABRIEL THULIN.

Per Borgh. L. J. Hagman.

Johan Olofsson. Swen Persson.

S. Dahl qvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

LAG

angående kantorer.

1 §•

I varje kantorsdistrikt, som må omfatta eu eller flera församlingar,

om dessa höra till samma pastorat, skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman,

benämnd kantor.

2 §•

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga

verksamhet (självständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en

bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

3 §.

Där vid upprättande av förslag till lönereglering, varom förmäles i

26 §, bestämts, att kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring skall vara

förenad med viss folkskollärartjänst, vilken rillsättes i samma ordning som

kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbejältning; och är i ty fall

befattningshavaren, då han avgår från den ena av de förenade tjänsterna,

skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs

av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så

ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befattning

ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela

bestämmelser..

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

4 §•

Finnas inom ett kantorsdistrikt derå kyrkor eller andra för distriktets

allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen

fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera

kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må

inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande

göromål, därom stadgas i 35 §.

5 §•

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,

förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som

av indelningen beröres och ej själv hos domkapitlet gjort framställning i

ämnet.

Vid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om

ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem

gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare

lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,

dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;

samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras

till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort

eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,

må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av

pastoratet i dess helhet.

6 §•

Vad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga

delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §.

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till

dessa församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som skola

opaginerad Kontrollera mot PDF

användas till kantors avlöning, anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt,

där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga

om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse

ej kunnat träffas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas

olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,

som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan

de olika kantorsdistrikten av församlingarna ordnas genom uppgörelse, som

fastställes av Konungen.

8 §•

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen

meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid

allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället

för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild

förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan

användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka

eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen;
3:o)

att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande,

meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av

kör för att biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör

bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen

psalmnuraren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder

är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till

äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt stadgas

i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

7 :o) att öva tillsyn och vård över kyrkan och dess lösa egendom samt

uppsikt över kyrkogård och begravningsplats ävensom däröver, att kyrkobetjäningen

behörigen fullgör sina åligganden;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

att lämna biträde vid uppbörd av kollekt™edel och, då till kyrka»

för begagnande av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid upp-1

börd av sådan avgift, ävensom vid antecknande av nattvardsgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom

i den ordning, som med pastor överenskommes, inhämta kännedom om vad

som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

pastorsexpeditionen.

Yad under punkt 9:o) stadgats avser dock icke innehavare av

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt

7:o) första stycket stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare av

sådan kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd

vid göromål, som i samma stycke avses.

9 §.

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger

i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i

8 § föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet

föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet

medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och

avlöna lämpligt biträde.

I kantorsdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå

bland skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men

ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda. 11

11 §•

Kantorsdistrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande

kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling

bestämma en eller, där så erfordras, två söekendagar i varje vecka, då ä

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

angivna tider de till söokendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka

kantor har skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum. Åligger tjänstgöringsskyldigheten

skolkantor, må dock utan skolöverstyrelsens bifall ej

mer än. en sådan dag i varje vecka bestämmas.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier eller donationer

äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,

skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället inrättats,

vara med dessa senare förbundna.

’ ; 13 §•

o

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom

beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål

och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid

hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd

och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas

på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,

sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,

1,200. kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre

grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning

äga rum:

där ■ duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att

varje vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens

bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras;
.

där befattningshavaren å söokendagar biträder vid särskilda förrättningar,

som . ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande

särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan

i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

opaginerad Kontrollera mot PDF

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver'' dem; som

18 § föreskrivits; ••

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare

av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skal)

ske i större utsträckning än som föreskrives i de av Konungen angående

kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets

medgivande, skälig nedsättniug äga rum:

där befattningshafvaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra

vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst

inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare

av sådan befattning skulle oskäligen betungas, dock att i sådant fall nedsättning

under minimibeloppet, må ske endast då synnerliga skäl därför

föreligga.

Beträffande befattningshavare, för vilken särskild lönereglering, på sätt

i 29 § stadgas, upprättas, må skälig nedsättuing i minimilönen jämväl

äga rum: ■ ''

där befattningshavaren har att fullgöra endast vissa av de göromål,

som enligt 8 § åligga kantor;

där befattningshavaren ej besitter den kompetens, som enligt av

Konungen meddelade bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande

befattning.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av

viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall

komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten

åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock

att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges

till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

huvudsakligen må äga rum, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att

kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,

åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå

enligt taxa, som efter kantors hörande fästställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för sådan förrättning resa av beskaffenhet, varom i 3 mom.

förmäles, skall den, som påkallat förrättningen, såvida han ej består kantor

fri resa, ersätta honom jämväl resekostnaden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat

minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning

för körledning, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma,

att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande

göromål, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar och leder kör av

beskaffenhet, varom distriktet må hava trätfat särskild bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av

kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det

åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle

därtill gives, höra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,

som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som bär avses,

bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla byresersättning

med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av

sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet

därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till

bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist eller

kyrkosångarbefattningar, skola, sedan enligt bestämmelserna i denna lag

upprättad lönereglering trätt i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,

och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och

tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om

prästerskapets boställen.

16 §.

Vid av-- och tillträdessyn i anledning av boställes övertagande av

kantorsdistriktet, på sätt i 15 § stadgas, eller vid laga syn å bostället i

den ordning, som i ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 finnes

föreskriven, må bestämmelse meddelas, att bostället eller visst område

därav, om så finnes för ändamålet tjänligt, tages i anspråk för bostad med

trädgård åt kantor.

3—20103

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som

i 16 § sägs, benämnes löneboställe och skall upplåtas på arrende i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Beträffande byggnads- och underhållsskyldigheten å löneboställe ävensom

angående tillsynen därå gäller, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden

stadgas.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller de! därav

ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter Konungens

beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag

samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet i eller

invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas

till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel gäller

vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet beredes bostad eller är berättigad

till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestämmande,

å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved

och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård

åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd

att för sådan upplåtelse avgäld ej må utgå.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda fonder, förvaltade

av vederbörande kyrkoråd eller i annan ordning, eller löneboställen

eller andra tillgångar, skall i sådant distrikt bildas eu kantorslönefond,

till vilken skola överföras de av vederbörande kyrkoråd förvaltade

fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av de sålunda överförda fonderna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

•än även av övriga tillgångar, som liär avses, i den män inkomsten ej enligt

stadgandet i 13 § 5 mom. skall av kantor omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,

där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens

förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Uppstår tvist, huruvida eller till vilken del fastighet, donation eller

annan tillgång är att anse såsom avlöningstillgång för kantor, må dylik

tvist underställas Konungens prövning.

23 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas

de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till

högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej Konungen

för särskilt fall annorlunda förordnar, det överskjutande beloppet läggas

till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster

ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras

gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga

inom distriktet enligt de för utskylder till kyrka i allmänhet gällande grunder

samt uppbäras och redovisas i samma ordning, som för nämnda utskylder

stadgas. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande

lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är

särskilt stadgat.

Består k an för sdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda

mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de

avgifter, som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,

som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas.

24 §.

Lön ävensom hy reser sättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda

mellan vederbörande överenskommes, till befattningshavaren kvar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

talsvis utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid

räknat från och med den första maj till och med den trettionde april.

25 §.

Vikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller

dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller

befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med

befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet

annorlunda överenskomines. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning

genom vikarie, avlönas denne, som, där ej Konungen för särskilt

fall annorlunda förordnar, äger uppbära samtliga mod befattningen

förenade avlöningsförmåner, av vederbörande kantorsdistrikt.

26 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med

den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

Därvid skall beslut fattas:

l:o) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§ omförmälda befattningar,

som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,

huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 35 § avses;

2:o) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfordras i fråga

om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än

stadgat minimibelopp, finnas böra åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;

ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,

som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar

inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavarne;
5:o)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6:o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda

förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,

där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning

sådan förmån, angående beloppet av den hyresersättning, som distriktet är

villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande kyrkoråd

för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas

flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda

lokaler, men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen

vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall

förhållas vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder,

vid vilka kantor ej har skyldighet medverka.

27 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och

fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som

enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,

ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare

överlämnas till domkapitlet.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må

fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör

eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,

skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Där vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,

i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten

uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i förhållande

till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 8 § stadgat minimibelopp

utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik nedsättning;
eller

att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning

avsedda tillgångar medtagits,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet

tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

bker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, har

domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konungens avgörande; och av vakte domkapitlet sådant avgörande, innan

ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

28 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskommes, träda i kraft

den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen fastställdes; innehavare

av redan tillsatt befattning dock obetaget att under sin återstående

tjänstetid bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet,

där han ej vid befattningens tillsättande förbundits att underkasta

sig ändrade bestämmelser i nämnda avseenden.

29 §.

Är tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares

avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den

tid, denne vid sin befattning kvarstår.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,

må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken lönereglering

fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade

bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

30 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft

befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad

lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet

förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet

meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning

eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas

väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

31 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med

mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på

de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot

möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven

ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

32 §.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning

meddelar Konungen.

33 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kantor sdistriktet obetaget

att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vid befattningens

ledigför klaran de bestämma, att befattningen må sökas endast av

man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen

må sökas av kvinna endast såvida hon är ogift, samt att, om till befattningen

utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,

såvida hon ingår i gifte.

34 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avoch

tillträdestid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För

skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om

folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

35 §.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av

kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning

inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)

eller för den icke kyrkomusikaliskä delen av kantors verksamhet (klockaréller

kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet inrättas

båda dessa särskilda befattningar.

2. Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då

befattningen är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, då befattningen

är avsedd att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

3. I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för

kloekar- eller kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för

innehavare av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser;

och gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning

och för klocka!’- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning

stadgas om självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med

begränsad tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring av högre grad.

4. Uppstår vid inrättande av särskild befattning, varom ovan förmäles,

tvist om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,

donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik tvist

underställas Konungens prövning.

36 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å

kyrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar,

där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning

Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser

rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar

Konungen.

Har enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna

lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet

göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrätten

för den gången förlorad; och gånge med befattningens tillsättning,

på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

37 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta

sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl

hans egen som hans änkas och barns pensionering.

38 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering

för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

39 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar

äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

40 §•

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms

stads konsistorium.

41 §.

Genom denna lag upphävas:

11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §

kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

lagen den 14 oktoler 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §

kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster

den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadgande!! om tillsättning av organist-

och klockarbefattningar den 6 april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den 16 oktober 1723, i

vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

O ver g ån g sb estämm elser.

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft och sedan i de

fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat

om sådan indelning, skall förslag till lönereglering för kantor upprättas i

enlighet med bestämmelserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.

stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat,, som består av flera församlingar, åligger det kyrkostämmans

ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter

det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastora
-

s-2 nios.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

tets indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans

framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits

med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning

till domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sägs, medgivits,

åligger det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets indelning

i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar,

på ‘sätt stadgas i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid,

att därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven

tid upprätta förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd

eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva, att

med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med upprättande

av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där domkapitlet

finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen utgår

med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses motsvara

omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.

Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som av

omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. Då nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter

denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande

ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna

i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande

avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 25 § stadgats

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt denna

lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant

tillägg, därom bestämmer Konungen och riksdagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Rörslag

till

L./\G

angående mässfallsgudstjänst.

Domkapitlet äger uppdraga åt kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan

person, som linnes därtill lämplig, att, där å sön- eller helgdag prästen av

sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan,

leda församlingens gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i

enlighet med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Förslag

till

LAG

angående anställande I vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Kunna de å pastorsexpeditionen tjänstgörande prästmannen ej utan

åsidosättande av övriga dem åliggande göromål medhinna arbetet å expeditionen

med det biträde, som lämnas av kantor eller klockare (kyrkofogde),

åligger det den eller de församlingar, som pastorsexpeditionen omfattar, att

till vederbörande kyrkoråds förfogande ställa erforderliga medel för avlönande

av kyrkoskrivare under tid, då sådant biträde erfordras. Sker det

ej, eller äro de för ändamålet anvisade medlen otillräckliga, göre pastor,

med bifogande av redogörelse för arbetet å pastorsexpeditionen, bos domkapitlet

den framställning i ämnet, som av omständigheterna må finnas

påkallad. Finner domkapitlet framställningen böra bifallas, har domkapitlet

att med eget utlåtande underställa frågan Konungen, som förordnar, huruvida

kyrkoskrivare skall anställas å pastorsexpeditionen, samt bestämmer

det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Förslag

till

L /\ G

angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän

gudstjänst invigda lokaler.

I kyrka eller annan för allmän gudstjänst invigd lokal skall, där

ej Ivonungen för särskilt fall annorlunda förordnar, finnas efter lokalens beskaffenhet

lämpat orgelverk.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1926.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Förslag

till

LAG

angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond

den 9 december 1910.

Härigenom förordnas, att 6 g i lagen om kyrkofond den 9 december

1910, sådant detta lagrum lyder enligt lagen den 19 juni 1917, skall erhålla

följande ändrade lydelse:

t> §■

Av kyrkofonden skola utgöras:

1. ersättning för församlingsavgifter enligt stadgandet i 21 i? av lagen

om reglering av prästerskapets avlöning;

2. vad av skogsförsäljningsmedel, enligt 19 § 4 mom. i sagda lag,

skall utgå till prästerskapets avlöning;

3. kostnad för skogsindelning å löneboställen, med undantag av sådana,

vilkas avkomst skall, enligt 7 § i omförmälda lag, tillgodokomma

vissa tjänstinnehavare utöver lönen eller, enligt bestämmelse i donationsbrev

angående bostället, tillfalla änka;

4. ersättning för skogsstatens övriga bestyr med skog ä de i 3 mom.

avsedda boställen med belopp, som Konungen enligt gällande grunder för

beräkning av dylik ersättning årligen i avseende ä näst föregående års

verksamhet fastställer till gäldande;

5. annan än i 4 mom. avsedd kostnad för bevakning samt skogsodlings-

och andra arbeten för skogsskötselns främjande å de i 3 mom. avsedda

boställen, intill belopp, som Konungen efter domänstyrelsens förslag

varje år för det följande bestämmer;

6. kostnad för åtgärd eller anstalt, som enligt Konungens särskilt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

meddelade tillstånd må utföras för tillgodogörande av virkesavkastning eller

motverkande av uppkommen skada å skog till boställe, som avses i 3 mom.;

7. ålderstillägg, arvoden och kostnadsersättningar, som jämlikt lagen

om reglering av prästerskapets avlöning skola av kyrkofonden gäldas, så

ock emeritilöner, vilka i enlighet med lagen om sådana löner blivit präster

tilldelade;

8. anslag till ett belopp av högst 100,000 kronor årligen att i enlighet

med av riksdagen och kyrkomötet antagna grunder efter Konungens bestämmande

användas såsom bidrag till avlöning av kantorer, klockare(kyrkofogdar)

samt å pastorsexpeditionen anställda kyrkoskrivare;

9. i den mån fondens tillgångar det medgiva, anslag, som Konungen

till främjande av den kyrkliga organisationens utveckling må finna skäligt

bevilja extraordinarie präst för särskild prästerlig tjänstgöring;

10. i den mån fondens tillgångar det medgiva, anslag, som Konungen

må finna skäligt i särskilda fall bevilja såsom bidrag till kostnad för resor

till eller från pastorat, där präst förordnats att, jämte fullgörande av honom

i annat pastorat åliggande tjänstgöring, biträda vid eller uppehålla

prästerlig befattning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

E ö rs lag

till

KUNGÖRELSE

angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,

klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare.

Om inom kantorsdistrikt, där lönereglering enligt lagen angående kantorer

den trätt i kraft, för utgörande av den

kontanta lönen till de i nämnda lag avsedda befattningshavare samt till

kyrkoskrivare erfordras eu sammanlagd uttaxering av mer än 2 öre för 10

kronor beskattningsbar inkomst, vare, där uttaxeringen för nämnda löner,

jämte vad som inom distriktet uttaxeras till prästerskapets avlöning, tillika

överstiger 6 öre för 10 kronor beskattningsbar inkomst, distriktet efter Konungens

prövning berättigat åtnjuta bidrag av allmänna medel för det överskjutande

beloppet, dock högst med 500 kronor för självständig kantorsbefattning

eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, 300 kronor för kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring samt 20 kronor för varje tusental

av distriktets folkmängd intill 15,000 personer för inom distriktet anställda

kyrkoskrivare, och må bidraget ej heller överstiga en tredjedel av den för

befattningshavaren bestämda lönen i penningar. Tiar kantor ej att varje

sön- och helgdag tjänstgöra i kyrkan, bör motsvarande nedsättning ske i

bidraget.

Vid beräknande av utdebiteringens storlek må av den bestämda lönen

i penningar ej medtagas mer än 2,400 kronor för innehavare av självständig

kantorsbefattning eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, 800 kronor

för innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring och

50 kronor för varje tusental av distriktets folkmängd intill 15,00u personer

för inom distriktet anställda kyrkoskrivare.

Bidrag må ej utgå för kantorsbefattning, om innehavaren ej avlagt

den för behörighet till befattningen föreskrivna examen, ej heller för självständig

kantorsbefattning eller klockar- eller kyrkofogdebefattning, om befattningshavaren

icke lämnar i lag föreskrivet biträde å pastorsexpeditionen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Ifrågasattes bidrag av allmänna medel för befattning i distrikt, där

reglering av prästerskapets löner enligt lagen den 9 december 1910 ej ägt

rum, eller för befattningshavare, för vilken särskild lönereglering fastställts,

ankommer på Konungen att bestämma, om och i så fall med vilket belopp

bidraget må utgå.

Sammanlagda beloppet av sålunda utgående bidrag, därav hälften enligt

lagen den angående ändrad lydelse av 6 § i lagen

om kyrkofond den 9 december 1910 gäldas av kyrkofonden och andra

hälften gäldas av statsmedel, må ej för år överstiga 200,000 kronor.

Denna kungörelse äger ej tillämpning å organistbefattning, ej heller å

kantorsbefattning i distrikt, där klockare (kyrkofogde) anställts.

1—2010S.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Förslag

till

STADGA

angående kantorer.

Kap. I. Behörighetsvillkor.

§ I
För

att anställas i befattning, som i lagen angående kantorer avses,

erfordras:

att vara medlem av svenska kyrkan;

att vara känd för hedrande vandel; samt

att hava uppnått tjuguett års ålder.

Därjämte erfordras:

beträffande kantorsbefattning:

att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen och kyrkosångar(körledar)examen

eller, där organistbefattning tillika finnes inrättad,

kyrkosångar(körledar)examen;

beträffande organistbofattninf):

att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen; samt

beträffande klocka)-- eller kyrkofogdebefattning:

att vara kunnig i kyrkobokföring och äga den allmänbildning, som

erfordras för bestridande av de med befattningen förenade göromål.

För självständig kantorsbefattning erfordras tillika kunnighet i kyrkobokföring.

Behörighet till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre''

grad tillkommer även den, som avlagt kantorsexamen; och äger domkapitlet

på därom av kantorsdistriktet gjord framställning medgiva, att till dylik

befattning, då lönen för densamma satts till väsentligen lägre belopp än

stadgad minimilön, jämväl den må vara behörig, som kan förete intyg över

färdighet i orgelspelning och sång, utfärdat i den ordning, Konungen bestämmer,

av musiklärare vid folkskoleseminarium eller av annan, som efter

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

musikaliska akademiens hörande erhållit Konungens bemyndigande att meddela

sådant intyg.

Kungöres, på sätt i § 9 stadgas, i brist av sökande befattning ånyo

till ansökning ledig, må även den, som endast avlagt kantorsexamen, anmäla

sig som sökande till befattning, för vilken kyrkomusikerexamen uppställts

som behörighetsvillkor, och den, som allenast kan förete intyg, som

förut sagts, anmäla sig som sökande till befattning, till vilken kantorsexamen

medför behörighet.

Övergångsbestämmelse:

Den, som avlagt organistexamen enligt äldre bestämmelser, är behörig

till kantorsbefattning, om han tillika enligt samma bestämmelser avlagt

kyrkosångarexamen eller ock, på sätt särskilt är föreskrivet, undergått efterprövning

i sång. Den, som avlagt sådan kyrkosångarexamen, är behörig

till kantorsbefattning, där organistbefattning tillika finnes inrättad.

Kap. II. Tjänståligganden.

§ 2.

Innehavare av självständig kantorsbefattning åligger:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid

i lag eller författning eller av offentlig myndighet föreskrivna eller av för-''

samlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna gudstjänster

i kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan

i sedvanlig form annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna

hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning, som hålles i kyrkan å

sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell,

varest orgelverk finnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra

preludier och erforderliga modulationer samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst,

då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å orgelverket

spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med

hänsyn till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen

deltagande vid deras inträde i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet;
2:o)

att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka

eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå, då han därom an
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

modas, med sång vid förrättningen; ägande kantorsdistriktet medgiva befrielse

från här stadgad skyldighet beträffande jordfästning, som äger rum

å söckendag, dock ej beträffande jordfästning, som företages å dag och tid,

då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må

äga rum, där ej distriktet på annat sätt sörjt för biträde med sång vid

sådan förrättning;

3:o) att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i

den omfattning, som kan anses lämplig, dock högst sex timmar för varje

konfirmationsavdelning i kantorsdistriktet, meddela undervisning i kyrkosång

åt konfirmander, verka för bildande av särskild kyrkokör eller annan

stående kör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar

biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan, samt, om sådan kör bildas, inöva

och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen

psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:6) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen

stämda samt till kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket,

som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat

hinder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till

äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt stadgas

i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

7:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn

och vård över kyrkan ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats

hållas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkans musikälier och annan kyrkan

tillhörig lös egendom, som blivit kantor av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina

åligganden;

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande

av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd

av sådan avgift, ävensom vid antecknande av nattvardsgäster;

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som

efter kantors hörande bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den

ordning, som med pastor överenskommes, inhämta kännedom om vad som

vid allmän gudstjänst skall förekomma; samt

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

opaginerad Kontrollera mot PDF

i>9

pastorsexpeditionen, där behov av kantors biträde i sådant avseende föreligger.

Där lönen ej överstiger föreskrivet minimibelopp, må kantors biträde

å pastorsexpeditionen omfatta högst sex timmar i veckan, i medeltal

för år räknat. Arbetet bör i den utsträckning ske kan så ordnas, att

detsamma huvudsakligen må kunna utföras å sådan dag, varå enligt distriktets

bestämmande särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller,

där pastorsexpeditionen hålles för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag,

samt att detsamma kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av

kantor på eget ansvar utföras under pastors tillsyn. Vid upprättande av

förslag till lönereglering bör, så vitt möjligt, bestämmelse meddelas om, i

vilken omfattning biträde å pastorsexpeditionen skall av kantor lämnas,

och hur arbetet, med iakttagande av vad här ovan stadgas, lämpligen bör

ordnas. I den mån vid upprättande av förslag till lönereglering bestämmelse

i berörda avseende ej meddelats, ankommer det på pastor och kantor

att, med iakttagande av här stadgade grunder, överenskomma om kantors

biträde å pastorsexpeditionen eller, där så ej kan ske, på domkapitlet att

efter framställning därom förordna.

Vad ovan under punkterna 1 ro), 2:o), 4:o), 5:o), 6:o) och 8:o) stadgats

skall äga tillämpning jämväl å innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, vilken därjämte åligger:

att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i

den omfattning, som kan anses lämplig, dock högst sex timmar årligen i

varje till kantorsdistriktet hörande församling med särskild konfirmationsundervisning,

meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, söka

bilda kör av äldre eller barn för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider,

vespergudstjänster och dylika tillfällen, samt, där sådan kör bildas,

inöva och leda densamma;

att biträda pastor och kyrkoråd vid tillsynen och vården över kyrkan

och dess lösa egendom, vid uppsikten över kyrkogård och begravningsplats

samt däröver att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden

ävensom vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande

av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan

avgift; samt

att i de fall, då antecknande av nattvardsgäster kan äga rum å kantors

expeditionstid eller i kyrkan i sammanhang med allmän gudstjänst,

biträda vid sådant antecknande.

För innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring skall

arbetet så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna förrättas å sön
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

och helgdagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande

särskild förrättning huvudsakligen må äga rum; och skola, där

sådan befattning inrättats såsom skolkantorsbefattning eller förenats med

lärartjänst vid av staten underhållen eller understödd skola inom distriktet,

de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål, som

behöva förläggas till söckendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet

icke därav hindras.

Påkallas kantors biträde vid allmän gudstjänst av mera tillfällig art,

bör tiden härför, så vitt möjligt, bestämmas efter samråd mellan pastor

och kantor. Yad sålunda stadgats galle ock beträffande till sön- och helgdagar

förlagda särskilda förrättningar, som ej äga rum omedelbart före eller

efter allmän gudstjänst eller å tid, som av distriktet för sådana förrättningar

kan hava bestämts.

§ 3.

Yad ovan i § 2 punkt 1 ro), så vitt angår orgelspelningen, samt punkterna

5:o) och 8:o) stadgats skall äga tillämpning jämväl å innehavare av

organistbefattning, vilken därjämte åligger:

att förrätta orgelspelning, där så erfordras, vid kyrkokörens övningar;

att behörigen vårda de kyrkans musikalier, som honom anförtros; samt

att öva uppsikt över att orgeltramparen behörigen fullgör sina åligganden.

Yad ovan i § 2 punkterna 4:o), 6:o), 7:o) första, andra och tredje

styckena samt 8:o) stadgats skall äga motsvarande tillämpning å innehavare

av klocka)''- eller kyrkofogdebefattning, vilken därjämte åligger:

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och vid antecknande av nattvardsgäster;
att

i de fall, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild

avgift utgår, uppbära och redovisa sådan avgift, där ej annorlunda

av vederbörande kyrkoråd bestämmes;

att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å pastorsexpeditionen;

samt

att i övrigt fullgöra de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid

löneregleringen eller, där så ej skett, av kyrkorådet bestämmas med hänsyn

till den för befattningen bestämda avlöning, dock att klockare (kyrkofogde)

icke må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av

kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras.

Har ej vid lönereglering bestämmelse meddelats om, i vilken omfatt
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

ning biträde skall lämnas å pastorsexpeditionen och hur arbetet lämpligen

bör ordnas, ankommer det på pastor och innehavaren av klockar- eller

kyrkofogdebefattningen att om nämnda biträde överenskomma eller, där så

ej kan ske, på kyrkorådet att efter framställning därom förordna. Arbetet

å pastorsexpeditionen för befattningshavare, som här avses, bör i den utsträckning

ske kan så ordnas, att detsamma kommer att innefatta bestämda

åligganden, vilka av honom på eget ansvar utföras under pastors tillsyn.

§ 4.

Befinnes, där kantorsbefattning innehaves av kvinna, efter kyrkorådets

prövning, att vissa göromål, som eljest åligga kantor, icke lämpligen böra

av kvinnlig kantor utföras, skall hon vara skyldig att på egen bekostnad

och under sitt ansvar låta dem verkställas genom person, som av kyrkorådet

godkännes.

§ 5.

Pastor skall hava inseende över, att vid gudstjänst och särskild förrättning

orgelspelningen och ledningen av sången ske på ett värdigt och

med de högtidliga handlingarna överensstämmande sätt.

Över befattningshavarens fullgörande i övrigt av de i denna stadga

omförmälda åligganden har kyrkorådet att vaka.

§ 6.

Innehavare av självständig kantorsbefattning må ej med befattningen

förena annan avlönad befattning, med mindre vederbörande kyrkoråd på

därom gjord framställning och efter prövning att sistnämnda befattning

icke må anses inverka hederligt för hans tjänstgöring såsom kantor, därtill

lämnat medgivande eller, därest kyrkorådet icke anser sig kunna lämna

sådant medgivande, tillåtelse erhållits av domkapitlet.

Yäljes innehavare av lärartjänst vid av staten underhållen eller understödd

skola till i lagen angående kantorer avsedd befattning, som ej är

skolkantorsbefattning, vare, där kantorsdistriktet vid befattningens tillsättande

därom gjort förbehåll, befattningshavaren skyldig att, då han avgår

från lärartjänsten, frånträda jämväl den andra befattningen. \ ad sålunda

stadgats äger motsvarande tillämpning, där till befattning, som ovan sägs,

väljes innehavare av diakonbefattning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

§ 7.

Med befattning, som i lagen angående kantorer avses, må icke förenas

kyrkvaktmäs taltjänst.

Kap. III. Tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för

fel i tjänsten.

A. Självständig kantor sbefattning.

§ 8.

1. Då självständig kantorsbefattning är till ansökning ledig, skall

kungörelse om ledigheten så snart ske kan och, där ej domkapitlet finner

skäligt på gjord framställning medgiva uppskov, senast inom sex månader

av vederbörande kyrkoråd utfärdas och en gång offentliggöras i den tidning,

i vilken officiella meddelanden införas.

2. Befattningen sökes hos kyrkorådet senast inom fyrtiotvå dagar

från den första dagen, då ledigheten kungjordes i nämnda tidning, denna

dag oräknad, dock att, om den fyrtioandra dagen infaller å helgdag, ansökningstiden

utsträckes till nästföljande söckendag. Ansökning med därtill

hörande handlingar skall före ansökningstidens utgång till kyrkorådets ordförande

ingivas eller ock i betalt brev med allmänna posten till honom insändas

så tidigt, att den kommer honom tillhanda, innan ansökningstiden

gått till ända.

3. Ansökning skall åtföljas av:

a) behörigen styrkt merit- eller tjänsteförteekning; samt

i huvudskrift eller behörigen styrkt avskrift:

b) åldersbetyg,

c) vederbörligt examensbetyg eller annan motsvarande handling angående

sökandens behörighet,

d) betyg av vederbörande myndighet över den tjänstgöring, sökanden

må hava fullgjort i befattning, som i lagen angående kantorer avses;

skolande för sökande, som vid tiden närmast före ansökningen tjänstgjort

i dylik befattning, betyg, som avser senaste tjänstgöring, icke vara utfärdat

tidigare än tre månader före ansökningstidens utgång.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Har sökanden icke under de senaste sex månaderna före ansökningstidens

utgång haft tjänstgöring, som under d) avses, skall ansökningen

tillika åtföljas av:

e) vederbörligt intyg över verksamhet och vandel under nämnda tid.

4. Sökande till självständig kantorsbefattning må ej, förrän förslag

blivit upprättat eller, därest han blivit å förslaget uppförd, val ägt rum,

anmäla sig såsom sökande till i lagen angående kantorer avsedd befattning

inom annat kantorsdistrikt, vid äventyr att, därest han ej före förslagets

upprättande skriftligen återkallar sin ansökan till den först sökta

befattningen, han anses obehörig till varje av dessa befattningar.

5. Sedan ansökningstiden gått till ända, skall kyrkorådet så fort ske

kan och senast inom trettio dagar företaga de ingivna ansökningarna till

granskning, pröva de sökandes behörighet och uppgöra förslag till befattningens

besättande.

6. På förslaget skola uppföras tre av de sökande i den ordning, i

vilken de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma

i åtanke. Härvid bör hänsyn tagas såväl till de egenskaper, vilka i § 1

omförmälas, som till sökandenas genom betygs- och andra meriter, vilka

under föregående tjänstgöring förvärvats, styrkta skicklighet. Äro sökande

i dessa avseenden jämnställda, må den, som genom avlagda examina eller

intyg styrker sig äga högre allmänbildning, tillerkännas företräde till förslagsrum.

,

7. I sammanhang med förslagets upprättande skall kyrkorådet utsätta

de dagar, då de å förslaget uppförda hava att avlägga prov under högmässogudstjänst

i distriktets kyrkor eller i den eller de av dessa, som av

distriktet må hava bestämts. Underlåtenhet att fullgöra prov utgör icke

hinder för sökande att vid befattningens tillsättande komma i åtanke.

8. Sökande, som skall avlägga prov, äger att ett dygn före provdagen

hos kyrkorådets ordförande erhålla uppgift om den liturgiska ordning,

som vid provdagen skall följas vid gudstjänsten, och skall äga tillgång till

kyrkans orgelverk.

§ 9.

1. Om ingen behörig sökande anmält sig till ledigförklarad befattning,

skall den ånyo ofördröjligen kungöras ledig.

2. Om endast en eller två behöriga sökande anmält sig till befattningen,

skall, sedan den eller de sökande blivit å förslag uppförda, lika

5—2010:1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

lång ansökningstid för förslagets fyllande ånyo utsättas och på ovannämnda

sätt kungöras, såvida ej både kyrkoråd och kyrkostämma förklara sig

nöjda, i förra fallet att antaga den, som är ensam sökande, och i senare

fallet, att val anställes mellan två på förslag uppförda sökande.

§ 10.

Senast inom trettio dagar efter det tiden för avläggande av de prov,

varom i § 8 mom. 7 förmärs, tilländagått, bör val mellan de å förslag

uppförda förrättas å kyrkostämma, och skola därvid lända till efterrättelse

de för val å kyrkostämma i allmänhet gällande föreskrifter.

Omedelbart efter valets förrättande skall skriftligt meddelande om

dess utgång lämnas samtliga sökande.

§ 11.

1. Över olagligheter, begångna vid upprättande av förslag eller vid

val av självständig kantor, må, sedan valet skett och behörigen kungjorts,

besvär kunna hos domkapitlet anföras inom den tid, som är stadgad för

besvärs anförande över kyrkostämmobeslut; och må domkapitlets utslag

kunna i vanlig ordning hos Konungen överklagas.

2. Om den, som anfört besvär över förslag eller val, anmäler sig

som sökande till befattning, vilken i lagen angående kantorer avses, inom

annat distrikt, förrän besvären blivit genom laga kraft ägande utslag avgjorda,

vare samma påföljd, som i § 8 mom. 4 stadgats för samtidigt sökande

av sådana befattningar inom flera distrikt.

§ 12.

Antagningsbevis för den valde skall utan lösen meddelas av vederbörande

kyrkoråd.

§ 13.

Då innehavare av självständig kantorsbefattning vid tillträdet av befattningen

skall avgå från befattning inom annat distrikt, åligger det ordföranden

i kyrkorådet i det distrikt, där befattningen skall tillträdas, att,

sedan valet vunnit laga kraft, ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan

hos kyrkorådet i det distrikt, där befattning skall avträdas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

§ 14.

Då självständig kantorsbefattning är ledig eller befattningens innehavare

åtnjuter tjänstledighet, skall kyrkorådet tillse, att befattningen uppehälles

genom vikarie.

§ 15.

Tjänstledighet eller tillåtelse att på eget ansvar mera tillfälligt anlita

annan såsom biträde i tjänsten sökes hos pastor, som äger bevilja ledighet

eller anställande av tillfälligt tjänstebiträde intill sex veckor.

Avser tjänstledigheten eller tillåtelsen att begagna tjänstebiträde längre

tid än sex veckor men ej över sex månader, ankommer på kyrkorådet att

däröver besluta.

Avser tjänstledigheten eller tillåtelsen att begagna tjänstebiträde mer

än sex månader, skall frågan underställas kyrkostämmans beslut.

Vikarie eller tjänstebiträde antages av den, som beviljat ledigheten.

Har vikarie eller tjänstebiträde föreslagits av befattningsinnehavare, som

ensam skall bekosta dennes avlöning, bör den föreslagne antagas, om han

tinnes enligt de i § 16 angivna regler kunna godkännas.

§ 16.

Vikarie å självständig kantorsbefattning bör vara en till befattningen

fullt behörig person. Möter hinder erhålla sådan vikarie, må dock icke utan

synnerliga skäl, där tjänstledigheten ej är endast tillfällig, till vikarie anlitas

annan än den, som avlagt kantorsexamen.

Vad sålunda stadgats gäller jämväl tjänstebiträde.

§ 17-

Vill innehavare av självständig kantorsbefattning avgå från sin befattiung,

göre han därom i god tid skriftlig anmälan hos kyrkorådet, som äger

bevilja honom avsked.

§ 18.

Kyrkorådet åligger att åt innehavare av självständig kantorsbefattning

senast inom femton dagar, efter det skriftlig begäran därom framställts,

utfärda tjänstgöringsbetyg. Detta skall innehålla dels uppgift om tjänst
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

göringens art och tjänstgöringstiden dels ock vitsord över befattningshavarens

ådagalagda nit och skicklighet i tjänsten samt över hans vandel.

Tjänstgöringsbetyg må, där skyndsamhet är av nöden, utfärdas av kyrkorådets

ordförande jämte de ledamöter, som kyrkorådet därtill utsett.

Vid bedömande av nit och skicklighet skola användas vitsorden: berömlig,

med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd, med nöje godkänd,

godkänd och försvarlig, samt vid bedömande av vandel vitsorden:

hedrande och mindre hedrande.

§ 19.

1. Finner kyrkorådet giltig anledning till anmärkning mot innehavart''

av självständig kantorsbefattning på grund av fel eller försummelse i tjänsten

eller på grund av hans vandel, har kyrkorådet att tilldela den felande

skriftlig, i kyrkorådets protokoll intagen föreställning och varning. Låter

han sig därav ej rätta, ankommer på kyrkorådet att, allt efter felets beskaffenhet,

antingen tilldela honom förnyad varning eller ock för längre

eller kortare tid, högst sex månader, skilja honom från befattningen och

den därmed förenade avlöningen; kyrkorådet dock obetaget att, där felet

är av svårare beskaffenhet, i stället skilja honom från befattningen för alltid.

Ilar förnyad varning eller mistning av befattningen för viss tid befunnits

utan verkan, bör kyrkorådet för alltid skilja honom från befattningen.

Innan fråga, som i detta stycke sägs, av kyrkorådet företages till avgörande,

skall befattningshavaren hava satts i tillfälle att inom viss förelagd

tid inkomma med förklaring.

Kyrkoråds beslut om skiljande från befattningen för viss tid eller för

alltid må ej verkställas, förrän detsamma vunnit laga kraft; och har kyrkorådet

att hos kyrkostämman anmäla beslutet, sedan laga kraft därå kommit.

2. Framkomma under behandling av ärende, som nu är sagt, eller i

anledning av åtal vid domstol sådana omständigheter, att det finnes olämpligt,

att befattningshavaren fortfarande tjänstgör, äger kyrkorådet att tills vidare

och intill dess i målet blivit slutligen dömt eller domstol annorlunda

förordna! avstänga befattningshavaren från utövande av befattningen samt

av hans löneförmåner innehålla så mycket, som erfordras till vikariens avlöning.

Kyrkorådets beslut om befattningshavares avstängning från tjänstgöring

går i verkställighet utan hinder av förd klagan.

3. Över kyrkorådets beslut om meddelande av föreställning och varning

åt innehavare av självständig kantorsbefattning eller om sådan befatt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

ningshavares avstängning eller skiljande från befattningen må besvär kunna

av befattningshavaren inom trettio dagar efter det han av beslutet erhållit

del anföras i den ordning, som är bestämd för besvär över val av kantor.

Upphäves i anledning av besvär kyrkorådets beslut om befattningshavares

avstängning från tjänstgöring, äger den myndighet, som prövar

besvären, bestämma, om distriktet skall vara skyldigt till befattningshavaren

återbetala vad denne under avstängningstiden av sina avlöningsförmåner

fått avstå till vikariens avlöning.

Övergångsbestämmelse:

Yad i § 19 stadgats skall jämväl äga tillämpning å innehavare av

nuvarande kloekar-, organist- eller kyrkosångarbefattning.

B. Kantor sbefattning med begränsad tjänstgöring, som ej är skol
kantorsbefattning,

% 20.

Beträffande kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, som ej är

skolkantorsbefattning, gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked

och ansvar för fel i tjänsten vad om självständig kantorsbefattning stadgats,

dock med iakttagande att i de fall, då enligt § 16 kantorsexamen kan

medföra behörighet för vikarie å självständig kantorsbefattning, till vikarie

å kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad må anlitas

den, som över färdighet i orgelspelning och sång kan förete intyg, som i

§ 1 sägs.

C. Skolkantorsbefa ttning.

§ 21.

Beträffande skolkantorsbefattning och därmed förenad folkskollärartjänst

gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i

tjänsten vad om folkskollärartjänst stadgats, dock med iakttagande:

1) att vad som beträffande folkskollärartjänst åligger skolrådet skall

fullgöras av distriktets gemensamma kyrko- och skolråd;

2) att där för folkskollärartjänsten undervisningsprov, på sätt särskilt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

är stadgat, förelägges de sökande, dessa jämväl skola avlägga prov för skolkantorsbefattningen,

börande det undervisningsprov, sökande skall fullgöra

för folkskollärartjänsten, utsättas till dagarna närmast före eller efter den

dag, då han har att avlägga prov för skolkantorsbefattningen;

3) att kyrko- och skolrådet har att, då undervisningsprov ej förelägges

de sökande, så snart ske kan och senast inom trettio dagar efter

ansökningstidens utgång, men eljest inom lika många dagar efter den av

kyrko- och skolrådet för avläggande av de i näst föregående punkt omförmälda

prov bestämda tid förflutit, på förslag uppföra tre av de sökande i

den ordning de med avseende på sin lämplighet för tjänsten böra komma i

åtanke, därvid, utom till vad för folkskollärartjänst stadgats, bör tagas hänsyn

såväl till de egenskaper, som i § 1 omförmälas, som till sökandenas

genom betygs- och andra meriter, vilka under föregående tjänstgöring förvärvats,

styrkta skicklighet för skolkantorsbefattningen;

4) att i sammanhang med förslagets upprättande kyrko- och skolrådet

skall utsätta de dagar, då de å förslaget uppförda sökandena, vilka icke

redan avlagt prov för skolkantorsbefattningen, hava att sådana prov fullgöra;
5)

att underlåtenhet att fullgöra prov för skolkantorsbefattningen ej

utgör hinder för sökande att vid valet komma under omröstning;

6) att val mellan de å förslaget uppförda sökandena skall förrättas

senast inom trettio dagar, efter det tiden för avläggande av de prov, varom

i punkt 4) förmäles, tilländagått, eller, där sådana prov ej vid förslagets

upprättande förelagts, senast inom samma tid efter förslagets upprättande;
7)

att angående vikaries eller tjänstebiträdes behörighet skall i fråga

om skolkantorsbefattning gälla vad i § 20 stadgats; samt

8) att vad i § 8 mom. 4 och § 11 mom. 2 föreskrivits skall äga

motsvarande tillämpning å skolkantorsbefattning.

D. Organistbefattning samt klocka)-- eller kyrko fogdebefattning.

% 22.

Beträffande organistbefattning samt klockar- eller kyrkofogdebefattning

gäller i fråga om tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

tjänsten vad om självständig kantorsbefattning stadgats, dock med iakttagande

att vid tillsättning av klockar- eller kyrkofogdebefattning prov ej ifrågakommer

för de sökande.

E. Befattning, som tillsättes av enskild.

§ 23.

Äger enskild person rätt tillsätta befattning, som i lagen angående

kantorer avses, bar han att till kyrkorådet före klockan tolv å nittionde

dagen, efter det ledigheten inträffat, ingiva antagningsbevis för den person,

han utsett till befattningen. Antagningsbeviset skall åtföljas av de

i denna stadga föreskrivna ansökningshandlingar, så ock av den antagnes

förklaring, att han vill mottaga befattningen. Ej må dylikt antagningsbevis

gälla, med mindre det av vederbörande kyrkoråd försetts med bevis om

godkännande.

Övergångsbestämmelse:

Har innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning

endast varit anställd tills vidare, äger distriktet, sedan ny lönereglering

för befattningen ägt rum, utan föregånget förslag och val förklara

honom såsom ordinarie, där han minst två år före den tid, löneregleringen

trädde i kraft, varit anställd i befattningen och äger den därför föreskrivna

behörighet.

§ 24.

Genom denna stadga upphävas:

stadgan den 4 maj 1894 huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst

jämte därmed förenade organist- och klockarbefattningar;

kungörelsen den 4 maj 1894 angående förbud att samtidigt söka flera

organist- och klockarbefattningar;

kungörelsen den 26 april 1895 angående-ordningen för meddelande

av antagningsbevis för innehavare av klockartjänster;

så ock vad i andra författningar kan finnas stridande mot de i stadgan

meddelade föreskrifter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Förslag

till

FÖRORDNING

angående utarrendering av kantors löneboställen.

Härigenom förordnas, med föranledande av 17 § i lagen angående

kantorer, att vid utarrendering av löneboställe, som i nämnda lag avses,

föreskrifterna angående utarrendering av prästerskapets löneboställen i tilllämpliga

delar skola lända till efterrättelse, dock med iakttagande:

att, där utarrendering sker å offentlig auktion, denna skall, om ej

lvungl. Maj:ts befallningshavande finner skäligt annorlunda förordna, hållas

å den ort, där lönebostället är beläget; samt

att, där löneboställe icke är bebyggt eller ej har den storlek, att det

kan bliva föremål för självständigt jordbruk, lvungl. Maj:ts befallningshavande

må, efter domkapitlets hörande, förordna, att utarrenderingen av

bostället under de villkor, Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmer,

sker genom vederbörande kyrkoråd.

Finnes å löneboställe till bostad för kantor lämpliga åbyggnader, må

sådant boställe, om kantorsdistriktet därå åtager sig byggnads- och underhållsskyldigheten,

efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall upplåtas,

utan iakttagande av de för utarrendering av löneboställe i allmänhet

gällande stadganden, till bruk av kantor mot det avdrag å den kontanta

lönen, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Upplåtes bostället till bruk åt

innehavare av självständig kantorsbefattning, vare, så länge upplåtelsen fortfar,

kantorsdistriktet befriat från att förse sådan befattningshavare med

bostad eller gottgöra honom hyresersättning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående examina, som kunna avläggas vid kungl. musikkonservatoriet

eller inför särskild av Konungen

förordnad examinator.

§ 1-

Vid kungl. musikkonservatoriet kunna avläggas följande examina:

kyrkomusiker examen;

organistexamen;

kyrkosång ar (körledar)examen;

musiklärarexamen; samt

musi kanförar examen.

Inför särskild av Konungen förordnad examinator mä avläggas kyrkomusikerexamen

ävensom kantor sexamen.

§ 2.

Kyrkomusiker examen innefattar prövning i följande ämnen:

sång och orgel (med svenska kyrkans gudstjänstordning), piano, harmonilära,

orgelns stämning och skötsel, liturgik samt kyrkobokföring.

Organistexamen innefattar prövning i följande ämnen:1)

Kyrkosångar(körledar)examen innefattar prövning i följande ämnen:1)

Kantor sexamen innefattar prövning i följande ämnen:1)

*) De ämnen, i vilka prövning skall äga ram i organist-, kyrkosångar(körledar)- och kantorsexamina,

torde böra bestämmas efter närmare utredning av musikaliska akademien.

6-30103.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

§ 3.

Musiklärarexamen innefattar prövning i följande ämnen:

sång, piano, violin, harmonilära, pedagogik, musikens historia och

estetik samt undervisningsskicklighet.

§ 4.

Musikanför ar examen innefattar prövning i följande ämnen:

. ett blåsinstrument av trä eller ett blåsinstrument av mässing, violin

eller violoncell, piano, harmonilära samt instrumentation för militärorkester.

§ 5.

Efter musikaliska akademiens förslag fastställer Konungen huvudgrunderna

för de kurser, som vid de särskilda examina skola tillämpas.

§ 6.

För att examen skall anses behörigen avlagd erfordras, att den examinerade

befunnits äga minst godkända kunskaper i de ämnen, prövningen

omfattat.

§ 7.

Den, som avlagt musiklärarexamen eller musikanförarexamen, må antaga

titeln musikdirektör.

§ 8.

Närmare föreskrifter i fråga om examens avläggande vid kungl. musikkonservatoriet

meddelas i reglementet för konservatoriet.

§ 9-

Kyrkomusiker- och kantorsexamina inför särskilda av Konungen förordnade

examinatorer äga rum å de platser, Konungen efter musikaliska

akademiens hörande bestämmer. Å varje plats förordnar Konungen, efter

akademiens förslag, en person att tills vidare vara examinator.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

fi, j Examina. äga ,;rpm . å v.arj,e plats under en eller, där så finnes erforderligt;,

ty.å examensperioder. Efter musikaliska akademiens hörande bestämmer

Konungen examensperioderna så ock den tid, då anmälan till

examens avläggand.e.s skalf ; göras, ävensom villkoren för att få avlägga

examen.,.... . ... ; ;. . .. ,

...I ledningen av. examina skola tre censorer deltaga, två utsedda av

musikaliska akademien bland dem, som Konungen efter förslag av akademien

för året förordnat till censorer, samt den tredje, som jämte erforderlig

musikalisk utbildning skall hava kompetens i liturgik och kyrkobokföring,

av domkapitlet i det stift, där examen skall äga rum.

. Censor äger åtnjuta, ersättning, som av Konungen bestämmes.

Anmälan till examen,, som i 9 § sägs, göres skriftligen inom utsatt

tid hos den av domkapitlet utsedde censorn med bifogande av åldersbetyg

ävensom redogörelse för den undervisning, examinanden vid sina musikstudier

begagnat, och erlägges därvid till censorn av Konungen bestämd

exaraensavgift, som efter examens slut tillfaller examinatorn. Över de

sålunda anmälda bär censor, ; som mottagit anmälningarna, att upprätta

förteckning i två exemplar, varav det ena ofördröjligen tillställes examinatorn

och det andra senast en vecka efter anmälningstidens utgång insändes

till akademien. .

Efter mottagande av dessa förteckningar har akademien att fastställa

plan för de av akademien utsedda censorernas resor och bestämma examensdagar

samt skyndsamt härom lämna meddelande till den av domkapitlet

utsedde censorn, som i samråd med examinatorn vidtager nödiga förberedelser

för examens hållande.

över behörigen avlagd examen utfärdas betyg, innefattande särskilt

vitsord i vart och ett av de ämnen, vari den examinerade undergått prövning.

Vitsordens grader skola vara:

<jodkänd, icke utan beröm godkänd, med beröm godkänd, med utmärkt

beröm godkänd och berömlig.

Omförmälda vitsord bestämmas, på examinatorns förslag, av censorerna

genom omröstning efter huvudtalet.

Examinand bör undergå förberedande prövning av vederbörande examinator,

som har att på denna ävensom på examinandens vid examen

ådagalagda kunskaper och färdigheter grunda sitt förslag till vitsord.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Examensbetyg^! skola avfattas efter formulär, som akademien bär att

fastställa, samt undertecknas av examinatorn och censorerna, varefter betygen

av examinatorn tillhandahållas de examinerade.

över examen för den av domkapitlet utsedde censorn protokoll, vilket

förses med påskrift jämväl av de andra censorerna, samt omedelbart därefter

av den censor, som fört protokollet, insändes till akademien för att

därstädes förvaras.

§ 11.

Den, som inför av Konungen förordnad examinator avlagt kyrkomusikerexamen

eller kantorsexamen, är berättigad att för vinnande av högre

vitsord i ämne, som ingått i hans examen, undergå efterprövning, dock ej

mer än en gång i varje ämne.

I fråga om sådan efterprövning galle i tillämpliga delar vad ovan

stadgats.

Denna kungörelse träder i kraft den ; dock må i av
seende

å elever vid konservatoriet, vilka därförinnan antagits, hittills gällande

bestämmelser rörande examina tillämpas, och äger den, som avlagt

organistexamen enligt äldre bestämmelser, att undergå särskild efterprövning

i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen den 3

december 1915 angående kyrkoböckers förande.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 5 i förordningen den 3 decemeer 1915 angående

kyrkoböckers förande skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1-

t.*!;"- •• . ii : ... , ;

5. För kyrkoböckernas förande ansvarar pastor; dock må jämväl annan i försam

lingen tjänstgörande präst, så ock å pastorsexpeditionen tjänstgörande kantor eller klockare

(kyrkofogde), som därtill erhållit domkapitlets bemyndigande, på eget ansvar utfärda

.prästbevis.

Med------

kyrkobokföring.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Pörslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan «len 10 december

1897 angående folkundervisningen: i riket

Härigenom förordnas, att § 27 i stadgan den %0 december 1897 angående folkundervisningen

i riket skall, erhålla följande ändrade lidelse:

§ 27.

Har folkskollärartjänst i föreskriven ordning förenats med befattning, som i lagen

angående kantorer avses, bör läraren i första rummel'' ägnå sin lid och'' sina kråfter åt

lärartjänsten. ? . '' /

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Eörslag

till ''■ . "

KUNGÖRELSE

angående bostad för kantorer m. m.

$ i.

1. Bostad, som kantorsdistriktet enligt lagen angående kantorer tillhandahåller innehavare

av självständig'' kantorsbefattning, innehavare av självständig organistbefattning eller

innehavare av kloekar- eller kyrkofogdebefattning, kallas i denna kungörelse tjänstebostad.

■ 2. Angående sådan befattningshavares rätt till kontant ersättning, där bostad in

natura icke erhålles, är stadgat i § It mom. 1.

§ 2.

Tjänstebostäd skall vara lämpligt belägen med hänsyn till befattningshavarens tjänsteutövning

och bör helst vara förlagd till särskilt hus i kyrkans närhet. Aro flera bostäder

inrymda i samma hus som tjänstebostaden, bör denna vara väl avskild från de

övriga och, där förhållandena sådant medgiva, försedd med egen ingång.

Övergångsbestämmelse: Där vid tiden för denna kungörelses trädande i kraft be
fintlig

tjänstebostad eller tjänstebostad, som vid denna tid var under uppförande, icke

har sådan belägenhet ovan sagts eller ej har egen ingång, må bostaden utan hinder

härav anses som laga tjänstebostad, dock att vid skeende om- eller tillbyggnad av hus,

inrymmande tjänstebostad, eller vid mera omfattande reparation av sådant hus, tjänstebostaden,

där förhållandena sådant medgiva, bör förses med egen ingång.

§ 3.

1. Tjänstebostad skall innehålla minst fyra i lämplig, direkt förbindelse med var

andra stående rum och kök med en sammanlagd golvyta av omkring 110 kvadratmeter.

Med golvyta förstås här rummens totala golvyta, således med inräknande av plats,

som upptages av vindfång, kapprum, skafferi, garderober och liknande utrymmen.

2. Boningsrummen skola hålla i höjd från golv till tak minst 2,7 meter och i

allmänhet icke över 3 meter. I vindsvåning må rumshöjden kunna nedgå till 2,4 meter

samt undantagsvis i någon del av ett rum till 1,8 meter.

3. Rörande befattningshavares rätt. till ersättning i penningar för bristande antal

rum. stadgas i § 11 mom.. 2i , .

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Övergångsbestämmelser: Där vid lönereglerings trädande i kraft redan befintlig

tjänstebostad eller tjänstebostad, som vid sagda tid var under uppförande, icke uppfyller

de i mom. 1 av denna § givna föreskrifterna med avseende å rummens golvyta och

höjd, må bostaden ändock anses såsom laga tjänstebostad, därest den eljest motsvarar

fordringarna på en tjänlig bostad.

Om i tjänstebostad vid lönereglerings trädande i kraft något av rummen icke står

i lämplig, direkt förbindelse med de övriga, eller förhållandet är enahanda i tjänstebostad,

som vid nämnda tid var under uppförande, må därvid bero utan hinder av vad i mom. 1

av denna § härutinnan stadgas, dock att vid därefter skeende om- eller tillbyggnad av

hus, inrymmande tjänstebostad, eller vid mera omfattande reparation å sådant hus, ändring

av tjänstebostaden bör, där så ske kan, vidtagas i överensstämmelse med vad sålunda

stadgats.

§ 4.

1. Rummen i tjänstebostaden skola vara ljusa och i övrigt sunda, väl ombonade,

försedda med nödiga och lämpliga anordningar för eldning och uppvärmning samt även

i andra avseeenden ändamålsenligt inredda. Sålunda skola alla boningsrum förses med

dubbelfönster och gipsade, boaserade eller spända tak. Paneler, dörrar samt dörr- och

fönsterinfattningar ävensom annan synlig träinredning skola oljemålas eller på annat

lämpligt sätt behandlas. Väggarna skola förses med tapeter eller lämplig målning. Bostaden

skall vara försedd med säkra lås och andra nödiga stängningsanordningar för

fönster och dörrar.

2. Tjänstebostaden skall vara försedd med vindfång och kapprum eller annan

efter bostadstypen lämpad motsvarande anordning samt med skafferi, erforderliga garderober

och kontor.

3. Köket bör vara försett med erforderliga skåp, vedlår och diskbänk samt lämna

utrymme för sovplats åt tjänarinna, där ej särskilt rum för ändamålet upplåtes.

§ 5.

Till tjänstebostad skola höra vedbod, hushållskällare, tvättstuga eller annat lämpligt

utrymme för tvätt, där förhållandena sådant medgiva, torkvind samt, där så erfordras,

bakstuga ävensom hemlighus.

I tjänstebostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till friskt och gott vatten i

för befattningshavarens hushåll tillräcklig mängd.

Övergångsbestämmelse: Om tjänstebostad vid lönereglerings trädande i kraft saknar

hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas, skall distriktet åt

befattningshavaren anordna annat lämpligt och erforderligt utrymme för förvaring av

livsmedel.

§ 6.

Vid eller i närheten av tjänstebostad skall, om tillfälle därtill gives, upplåtas erfor

derligt område till trädgård, som skall anses tillhöra bostaden.

Å område, som enligt vad ovan sagts, blivit till trädgård åt befattningshavare avsatt,

skall distriktet ombesörja nödig stenbrvtning, röjning och dikning; och bör området.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

då det av befattningshavaren tillträdes, vara i sådant skick, alt det kan omedelbarligen

brakas.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet uppföras och

underhållas.

§ 7.

Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för tjänstebostaden erforderlig utfartsväg.

§ 8.

1. Befattningshavare skall med aktsamhet begagna och väl vårda den åt honom

upplåtna bostaden med vad därtill hörer samt, då skada eller brist därå uppkommer,

omedelbart göra anmälan härom hos kyrkorådet.

Befattningshavare äger icke utan kyrkorådets medgivande uthyra tjänstebostaden

eltér någon del därav.

I fråga om befattningshavares ansvarighet för skada å bostaden gäller vad i 3 kap.

16 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom är för hyresgäst

stadgat.

2. Där distriktet tillhandahåller befattningshavare anlagd och planterad trädgård,

åligger det befattningshavaren att väl vårda och vidmakthålla densamma. Jämväl eljest

åligger det befattningshavare att hålla det till trädgård upplåtna området i ordnat skick.

Låter befattningshavare åt honom upplåten anlagd trädgård genom uppenbar vanvård

förfalla, må distriktet, där befattningshavaren icke efter anmaning vidtager rättelse, iordningställa

trädgården på befattningshavarens bekostnad.

§ 9.

1. Då befattning, för vilken lönereglering enligt lagen angående kantorer trätt i

kraft, avträdes eller tillträdes, skall syn hällas å tjänstebostaden med tillhörande hus,

trädgård och övriga anläggningar.

2. Av- och tillträdessyn förrättas av lämplig person, som domkapitlet efter fram

ställning av kontraktsprosten därtill förordnar, i närvaro av ombud för kyrkorådet samt

av- och tillträdande befattningshavare eller deras ombud. Rese- och traktamentsersättning

till förrättningsmannen skall gäldas av distriktet och utgå enligt de för kyrkoherde gällande

grunder.

3. Det åligger kyrkorådet att, där ombyte av befattningshavare skall äga rum, i

god tid förut lämna kontraktsprosten meddelande om tiden för tjänstens avträdande.

4. Av- och tillträdessyn må ej hållas tidigare än tre månader före dagen för

tjänstebostadens avträdande, respektive tillträdande, eller senare än tre månader efter

samma dag. Den hålles å tid, som av förrättningsmannen bestämmes, och skola vederbörande

i god tid förut därom underrättas.

5. Förrättningsmannen skall vid synen föra protokoll och däri göra anteckning

om behövliga reparationer. Befinnes å tjänstebostaden med tillhörande hus, trädgård

eller övriga anläggningar skador eller brister hava uppkommit, vilka uppenbarligen vållats

genom avträdarens eller hans husfolks vårdslöshet, skall sådant i protokollet särskilt

i-sows.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

anmärkas. Av protokollet, som skall upprättas i två exemplar och underskrivas av förrättningsmannen,

skall det ena exemplaret överlämnas till kontraktsprosten och det andra

till kyrkorådet.

6. Kyrkorådet har att senast ett år från syneförrättningen till kontraktsprosten

inkomma med bevis, att vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda.

§ 10.

1 befattningshavarens avgång från befattningen skall tjänslebostad med vad

därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdande av övriga med befattningen förenade

löneförmåner; dock må vid befattningshavares dödsfall, där han efterlämnar med honom

vid dödsfallet sammanboende anhörig, mot vilken befattningshavaren då haft försörjningsplikt

och som ej åtnjuter nådår, denne efterlevande, om dödsfallet inträffar efter dén 1

januari, fortfarande nyttja tjänstebostaden till den 1 därpå följande oktober men med

skyldighet att till ny befattningshavare upplåta så stor del av bostaden, som kyrkorådet

prövar skäligt.

2. Är vid tiden för avträdandet icke bestämt, vem som kommer att tillträda befattningen,

ankommer det på kyrkorådet att föranstalta, att tjänslebostad med vad därtill

hörer varder behörigen vårdad, intill dess tillträdare kan övertaga skötseln och vården därav.

§n.

1. Därest befattningshavare, som i § 1 omförmäles, icke åtnjuter bostad in natura

skall han erhålla däremot efter i orten rådande pris svarande hyresersättning.

2. Där tjänslebostad icke innehåller det i § 3 stadgade antalet rum, skall tjänstinnehavaren

enligt hyresprisen i orten erhålla särskild kontant ersättning för vad i sådant

avseende brister.

§ 12.''

1. Har kantorsdistriktet upplåtit bostad till annan i lagen angående kantorer av
sedd

befattningshavare än i § 1 här ovan omförmäles, gäller i fråga om befattningshavarens

åligganden i avseende å bostaden så ock om av- och tillträdessyn samt tid för

av- och tillträde vad ovan stadgats. , •

2. Har åt innehavare av skolkantorsbefattning i samband med folkskollärärbostaden

upplåtits ett eller flera rum utöver dem, som tillkomma honom såsom folkskollärare,

gäller om befattningshavarens åligganden i avseende därå så ock om av-, och

tillträdessyn samt tid för av- och tillträde vad om folkskollärarbostad linnés stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• . .. • " V

1

''

'' '' •

J

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Förslag till lag angående kantorer.

1 §•

Vid eu lösning av den sedan länge på dagordningen stående frågan

om klockarinstitutionens omreglering höra, enligt de sakkunnigas mening,

de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna, vilka enligt

rådande praxis i flertalet fall visserligen äro förenade men likväl alltjämt

betraktas såsom skilda befattningar, ersättas med en enda befattning,

vars innehavare bör tilläggas egenskap av kyrklig tjänsteman och lämpligen

benämnas kantor. Härför skola inrättas kantorsdistrikt, som må omfatta

en eller flera församlingar, om dessa höra till samma pastorat. Under

församling inbegripes i förevarande avseende ej endast moder- och annexförsamling

inom ett pastorat utan jämväl kapellförsamling.

Består pastoratet av endast en församling, följer av bestämmelsen i

denna paragraf, att denna församling bildar ett kantorsdistrikt. Består

pastoratet åter av flera församlingar, måste en indelning i kantorsdistrikt

äga ram, och meddelas härom bestämmelser i 5 § av de sakkunnigas förslag.

I varje kantorsdistrikt skall anställas eu kantor, men må dock i vissa

fall. på sätt stadgas i 4 § av lagförslaget, flera kantorer anställas i ett distrikt,

liksom även i större distrikt, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar

må inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet

hörande göromål. I sistberörda avseende hava bestämmelser meddelats

i lagförslagets 35 §.

2 och 3 §§.

De sakkunniga föreslå inrättandet av två huvudslag av kantorsbefattningar:

kantorsbefattning, som är avsedd att utgöra befattningshavarens

huvudsakliga verksamhet (självständig kantorsbefattning), samt kantorsbefattning,

som är avsedd att för befattningshavaren utgöra en bisyssla (kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring).

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kantorsbefattning av sistnämnda slag är av högre eller lägre grad.

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är, såsom definitionen

angiver, avsedd att förenas med annan syssla. En sådan befattning kan

alltså — liksom hittills varit fallet med klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna

— förenas med folkskollärartjänst och bör då, såsom i 3 §

föreslås, lämpligen benämnas skolkantorsbejältning. Förutsättningen härför

är emellertid, att tjänsterna på ett stadigvarande sätt förenats. Enligt stadgandena

i 3 § skall alltså, om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

skall anses såsom skolkantorsbefattning, distriktet vid upprättande

av förslag till lönereglering hava bestämt om förening av tjänsterna,

vilken förening skall avse viss folkskollärartjänst — den kan således icke

vara knuten endast till tjänstens innehavare. Men än vidare måste föreningen,

då vid skolkantorsbefattning de förenade tjänsterna skola tillsättas

genom eu enda valhandling och alltså av samma valkorporation, avse

folkskollärartjänst, vilken tillsättes i samma ordning som kantorsbefattningen.

Har kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring på ett dylikt

stadigvarande sätt förenats med folkskollärartjänst, böi befattningshavaren,

då han avgår från den ena av de förenade tjänsterna, givetvis vara skyldig

att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Grupperingen i självständig kantorsbefattning och kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring betingas väsentligen av .olikhet i tjänståligganden

för de olika befattningshavarna. Innehavare av självständig kantorsbefattning

skall icke endast å sön- och helgdagar utan jämväl å söckendagar

ägna sin huvudsakliga verksamhet åt kantorsbefattningen. Hand

hans åligganden ingår, bland annat, tjänstgöring å pastorsexpeditionen, som

däremot ej ingår bland tjänståliggandena för innehavare av annan kantorsbefattning.

Innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

skall åter huvudsakligen å sön- och helgdagar kunna förrätta de med befattningen

förenade göromål. Med hänsyn härtill föreslås, på sätt vid 13 §

närmare omförmäles, för innehavare av självständig kantorsbefattning och

innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring väsentligen

olika löneförmåner, liksom för kantorsbefattning av sistnämnda slag olika

löneförmåner stadgats för befattningar av högre och lägre grad, vilken åtskillnad

emellertid väsentligen betingas av olikhet i kompetensfordringar.

Huruvida kantorsbefattning skall inrättas såsom självständig eller med

begränsad tjänstgöring samt i sistnämnda fall om befattningen skall vara

av högre eller lägre grad och inrättas såsom skolkantorsbefattning, därom tillkommer

det kantorsdistriktet att bestämma vid upprättande av förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

lönereglering, liksom vid upprättande av sådant förslag distriktet äger bestärtlina,

huruvida inom distriktet flera kantorsbefattningur skola inrättas,

där de i 4 § stadgade förutsättningar för anställande av flera kantorer

inom ett distrikt föreligga. I större distrikt kommer härtill fråga om inrättande

av särskilda befattningar för förrättande av vissa av kantors göromål.

För att förebygga att distrikt, där självständig kantorsbefattuing lämpligen

bör inrättas, undandrager sig detta och i stället inrättar kantorsbefatthing

med begränsad tjänstgöring, har i 27 § inrymts bestämmelse om

att domkapitlet ej må fastställa förslag till lönereglering, då det befinnes,

att'' kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring inrättats i de fall, där

självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas, samt att domkapitlet

för sådan händelse skall sätta distriktet i tillfälle att därutinnan vidtaga

rättelse och, om så ej sker, underställa frågan Konungens prövning.

Enligt de sakkunnigas mening bör självständig kantorsbefattning inrättas

i större kantoi’sdistrikt med flera församlingar eller gudstjänstlokaler,

där folkmängden är relativt större och sålunda antalet förrättningar å

vardagar mera avsevärt samt biträde i större omfattning erfordras å pastorsexpeditionen,

sådana kantorsdistrikt tillika obetaget att, om en kantor ej

lämpligen kan fullgöra tjänstgöringen, anställa flera kantorer. I mindre

distrikt med en kyrka, där antalet förrättningar är relativt ringa och

avsevärt behov av biträde å pastorsexpeditionen ej förekommer, lärer

åter vara tillfyllest att inrätta kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring.

I det stora flertalet fall kommer väl kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring att på ett sådant stadigvarande sätt förenas med

folkskollärartjänst, att befattningen blir en skolkantorsbefattning, men i

den in ån strävandena att från varandra skilja kyrka och skola vinna ytterligare

anslutning, kommer helt visst behovet av kantorsbefattniugar med

begränsad tjänstgöring, som ej äro skolkantorsbefattningar, att bliva större.

Såsom av det anförda framgår, förefinnes ej hinder att till innehavare

av kantorsbefattning utses t. ex. en av folkskolestyrelse i stad vald lärare

eller lärare vid kommunal raellanskola. Men detta blir ej en skolkantorsbefattning

i egentlig bemärkelse. Emellertid kunna även vid eu dylik

förening, så ock då kantorsbefattning förenas med annan befattning än

lärartjänst, exempelvis om eu diakon väljes till kantor, vissa föreskrifter

vara erforderliga angående villkoren för kantorsbefattningens förening med

den andra tjänsten. Att i lag fastställa dessa villkor har dock icke ansetts

erforderligt utan äger, enligt stadgandet i 3 § andra stycket, Konungen

angående dessa villkor, så ock huruvida självständig kantorsbefattning

opaginerad Kontrollera mot PDF

må förenas med annan befattning ävensom angående villkoren vid sådan

förening, meddela bestämmelser. Förslag till sådana bestämmelser finnas i

§ 6 av det av de sakkunniga uppgjorda förslaget till stadga angående kantorer.

I fråga om innehavare av självständig kantorsbefattning hava de

sakkunniga föreslagit, att han ej må med befattningen förena annan avlönad

befattning, med mindre vederbörande kyrkoråd på därom gjord framställning

och efter prövning att sistnämnda befattning icke må anses inverka

hinderligt för hans tjänstgöring såsom kantor, därtill lämnat medgivande

eller, därest kyrkorådet ej anser sig kunna lämna sådant medgivande,

tillåtelse erhållits av domkapitlet. Väljes innehavare av lärartjänst vid

av staten underhållen eller understödd skola till kantor, vilket, på sätt av det

nyss anförda framgår, ej innebär inrättande av skolkantorsbefattning i egentlig

bemärkelse, eller väljes innehavare av diakonbefattning till kantor, kan

det för distriktet vara av vikt, att befattningshavaren, då han avgår från

lärartjänsten eller diakonbefattningen, avgår jämväl från kantorsbcfattningen.

Angående befattningshavarens skyldighet i nämnda avseende har

föreskrift upptagits i förenämnda § 6 av förslaget till stadga, dock föreligger

nämnda skyldighet endast om distriktet vid befattningens tillsättande

gjort förbehåll i sådan riktning.

4 §■

Denna paragraf innehåller i första stycket bestämmelse om de fall,

då i ett kantorsdistrikt må anställas flera kantorer. Förutsättningarna

härför äro, att inom distriktet finnas flera kyrkor eller andra för distriktets

allmänna gudstjänster avsedda lokaler och en kantor ej lämpligen kan

fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla.

Såsom redan vid 2 och 3 §§ omnämnts, tillkommer det kantorsdistriktet

att vid upprättande av förslag till lönereglering bestämma, huruvida inom

kantorsdistriktet skola inrättas flera kantorsbefattningar.

Paragrafens andra stycke innehåller allenast en hänvisning till den

redan under 1 § omnämnda bestämmelsen i 35 § av lagförslaget, att i större

kantorsdistrikt, såväl i stad som å landet, må, med bibehållande för

innehavare av kantorsbefattning av övriga göromål, särskilda befattningar

inrättas för bestridande av vissa av de till kantorsbefattning hörande göromål,

nämligen antingen särskild befattning för orgelspelningen och vad därmed

sammanhänger eller särskild befattning för den icke kyrkomusikaliska

delen av kantors verksamhet eller ock båda dessa särskilda befattningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0<

, 5 och 6 §§.

I regel utgör för närvarande — med undantag för Lunds stift och

Hallundsdelen av Göteborgs stift, där i flertalet fall två, understundom tre

församlingar med särskilda kyrkor bilda ett klockardistrikt med gemensam

befattningshavare — varje församling ett klockardistrikt. I fråga om indelningen

i distrikt tillkommer det församlingarna själva att besluta, därvid

dock den begränsning förefinnes att, där flera församlingar hava gemensam

befattningshavare och sålunda utgöra ett distrikt, delning därav icke anses

kunna äga rum utan Kungl. Maj:ts bifall, åtminstone ej i de fall, då församlingarna

hava gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,

som äro avsedda för avlöning av ifrågavarande befattningshavare.

Enligt de sakkunnigas förslag skall, om pastorat består av endast en

församling, denna församling utgöra ett kantorsdistrikt. Detta framgår av

lydelsen av 1 § i förslaget. I ett sådant fall förekommer varken för närvarande

eller enligt förslaget någon distriktsindelning. Består däremot

pastorat av flera församlingar, skall enligt förslaget indelning i kantorsdistrikt

äga rum. Vill man vinna önskemålet att erhålla ett större antal självständiga

kantorsbefattningar, måste vid dylik indelning tillses, att, i den omfattning

lämpligen ske kan, flera av församlingarna inom pastoratet sammanföras

till ett kantorsdistrikt eller med andra ord: regleringen bör verkställas

med pastoratet såsom utgångspunkt. Vid sådant förhållande lärer det icke

kunna överlämnas åt församlingarna att själva besluta i fråga om indelningen,

utan måste prövningen av denna fråga anförtros åt någon myndighet,

och synes då endast domkapitlet kunna komma i fråga. Förslagets

bestämmelser om vad vid sådan indelning är att iakttaga hava emellertid

givits sådant innehåll, att församlingarnas berättigade intressen vid indelningen

varda behörigen tillgodosedda, och har det ansetts böra uttryckligen

föreskrivas, att innan domkapitlet avgör fråga om indelning i kantorsdistrikt,

yttrande skall hava inhämtats från församling, som av indelningen

beröres och ej själv gjort framställning i ämnet.

De sakkunniga utgå från, att varje församling till domkapitlet själv

inkommer med framställning i fråga om pastoratets indelning i kantorsdistrikt.

I lagförslagets övergångsbestämmelser har i sådant syfte intagits

bestämmelse om skyldighet för kyrkostämmans ordförande att senast

inom sex månader efter lagens ikraftträdande — detta beräknas kunna

ske den 1 januari 1921 — å kyrkostämma upptaga fråga om pastoratets

indelning i kantorsdistrikt. Inkommer sådan framställning, har domkapitlet

8-20103.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

givetvis att genast gå i författning om den ifrågasatta indelningen, efter det

yttranden inhämtats från den eller de församlingar, som av indelningen

beröras och ej själva gjort framställning i ämnet. Har ej inom nämnda

tid sådan framställning inkommit till domkapitlet, åligger det domkapitlet att

omedelbart upptaga frågan samt, efter det yttranden inhämtats från envar av

de församlingar, som av indelningen beröras, avgöra frågan i så god tid, att

därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven tid

upprätta förslag till lönereglering. Att märka är emellertid, att i vissa

fall, varom förmäles i 3 mom. av övergångsbestämmelserna, domkapitlet

kan för viss tid medgiva anstånd med indelning i kantorsdistrikt.

Såsom redan av det ovan anförda framgår, bör indelning i kantorsdistrikt

på en gång verkställas för pastorat i dess helhet. Bestämmelse

härom har inrymts i 5 §. llegeln är emellertid icke ovillkorlig, utan

särskilda förhållanden kunna föranleda undantag därifrån. Vidare stadgas

i samma paragraf, att vid indelningen skall iakttagas att, där i de till ett

pastorat hörande församlingarna eller vissa av dem gudstjänsterna uppehållas

genom duplikation eller alterneriug och en befattningshavare lämpligen

kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring, dessa församlingar,

så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt, samt att

även eljest, så vitt lämpligen ske kan, liera församlingar sammanföras till

ett kantorsdistrikt.

Av bestämmelserna i 5 § framgår, att det icke linnes hinder för att,

där så skulle finnas lämpligt, till ett kantorsdistrikt sammanföra samtliga

församlingar inom ett pastorat till ett kantorsdistrikt. Däremot kan icke

under några förhållanden del av församling bilda kantorsdistrikt eller sammanföras

med annan församling eller del av sådan till kantorsdistrikt.

Ehuru domkapitlet vid prövning av fråga om indelning i kantorsdistrikt

helt visst kommer att, i den mån så ske kan, taga behörig hänsyn

till de av vederbörande församlingar uttalade önskemål, hava de sakkunniga

dock ansett uttrycklig bestämmelse böra meddelas till förekommande att

genom domkapitlets prövning större inskränkning än som är nödigt göres

i församlingarnas självbestämningsrätt, och hava de sakkunnigas förslag

härutinnan givits det innehåll att, där församling, som i förevarande avseende

förut utgjort eget distrikt, motsätter sig att med annan församling

sammanföras till ett kantorsdistrikt, må så ske endast då det finnes nödigt

för en ändamålsenlig indelning av pastoratet i dess helhet.

Sedan indelning i kantorsdistrikt till följd av förslagets bestämmelser

ägt rum, kunna givetvis sådana förhållanden inträffa, som skäligen böra för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

anleda ändring i den en gång verkställda indelningen. Uppstår fråga om

sådan ändring, lärer därvid i tillämpliga delar böra gälla vad som stadgats

om indelning i kantorsdistrikt. Bestämmelse härom har intagits i 6 § av

förslaget.

7 §•

I första stycket av förevarande paragraf meddelas den bestämmelse

att, där flera församlingar sammanföras till ett kantordistrikt, de till dessa

församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som äro avsedda för

kantors avlöning, skola anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt, församlingarna

dock obetaget att träffa överenskommelse om annan grund härför,

exempelvis att avlöningstillgångarna helt eller delvis skola tillgodoräknas

allenast viss till distriktet hörande församling. Väckes fråga om sådan

överenskommelse, men kan överenskommelse ej träffas, bör frågan få hänskjutas

till Konungens avgörande.

I paragrafens andra stycke meddelas bestämmelse om fördelningen av

boställen och andra tillgångar, avsedda för kantors avlöning, då dessa äro

gemensamma för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas

olika kantorsdistrikt. Fördelningen av dessa tillgångar bör — i likhet med

vad i lagen den 13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning finnes föreskrivet i fråga om uppgörelse

av kommuners inbördes ekonomiska förhållanden vid indelningsändring —

ordnas genom uppgörelse, som fastställes av Konungen.

3 §•

I fråga om de tjänstgör omål, som åligga klockare, organister och

kyrkosångare, finnas nu föreskrifter meddelade dels i lag, dels i stadgar

och instruktioner, som av domkapitlen utfärdats för de olika stiften, dels

ock i för vissa församlingar utfärdade instruktioner.

Beträffande klockarens tjänståligganden finnas sålunda i 1686 års

kyrkolag ett flertal stadganden.1 Däremot innehåller kyrkolagen icke, utöver

vad som stadgas i dess 13 kap. 2 §, några föreskrifter angående organistens

tjänståligganden, och omnämner kyrkolagen ej särskilt kyrkosångarbefattning.

24 kapitlet 32 § innehåller, efter det däri uppräknats vissa åligganden

för klockaren, en bestämmelse av följande lydelse: »I det övriga

vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning, som biskopen

1 11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 31 och 32 §§ samt 26 kap. 1 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

och konsistorium honom föreskriva». Med stöd av denna bestämmelse hava

domkapitlen tid efter annan för de olika stiften utfärdat mycket detaljerade

stadgar, ordningar eller instruktioner, vilka innehållit föreskrifter ej allenast

beträffande klockarens utan i flertalet fall jämväl angående organistens

tjänstgöromål. Av domkapitlen hava ock beträffande ett flertal församlingar,

efter förslag av kyrkostämma eller kyrkoråd, fastställts särskilda instruktioner

för klockare, organist eller kyrkosångare i församlingen, och har det även

förekommit, att kyrkostämma eller kyrkoråd, någon gång pastor eller patronus,

utan att söka domkapitlets fastställelse, för befattningshavare, varom här är

fråga, utfärdat instruktioner.

Givet är, att de av domkapitlen utfärdade eller fastställda stadgar

och instruktioner för sin giltighet äro beroende av, att de ej stå i strid

med lag eller författning, vilket även äger tillämpning å sådana utfärdade

instruktioner, som ej fastställts av domkapitlen.

Ovan omförmälda stadgande i 24 kap. 32 § kyrkolagen bär emellertid i

särskilda fall givit anledning till olika meningar, huruvida domkapitlets

befogenhet sträckt sig till att ålägga kloekarne göromål utöver dom, som i

kyrkolagen uttryckligen funnes föreskrivna, eller stadgandet allenast innebure

befogenhet att inom ramen för kyrkolagens stadganden meddela föreskrifter,

lämpade efter de lokala förhållandena. Även har vid upprepade

tillfällen satts i fråga, huruvida domkapitlet med stöd av berörda stadgande,

däri organister och kyrkosångare icke omnämndes, ägde befogenhet att

för sådana befattningshavare utfärda eller fastställa instruktioner.

De sakkunniga äro av den meningen, att domkapitlets befogenhet enligt

stadgandet i 24 kap. 32 § kyrkolagen icke vidare bör bibehållas.

Enligt de sakkunnigas förslag angivas i själva lagen de allmänna huvudgrunderna

för kantors tjänståligganden. De närmare bestämmelserna angående

dessa åligganden böra däremot, med iakttagande av de i lagen fastställda

huvudgrunderna, meddelas av Konungen, som därvid jämväl äger

pröva, i vad mån skilda bestämmelser böra gälla för de olika slagen av

kantorsbefattningar, så vitt bestämmelse i sådant avseende ej intagits redan

i själva lagen. Förslag till sådana bestämmelser inrymmas i förslaget till

stadga angående kantorer.

Att märka är emellertid, att de åligganden, som regleras på sätt nu

föreslagits, avse tjänstgöromål, som åligga kantor, där lönen sättes till allenast

i 13 § föreskrivet minimibelopp. Om däremot lönen av kantorsdistriktet

sättes högre än föreskrivet minimibelopp, må kantor vid upprättande av

lönereglering givetvis kunna åläggas tjänstgöromål utöver de i lag bestämda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

på sätt kantorsdistriktet då finner skäligt besluta, därvid dock den begränsningen

ansetts böra stadgas, att kantorsdistriktet icke må ålägga

kantor i tjänsten göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under

eget ansvar fullgöras (se 27 §), ävensom att kantorsbefattning ej må förenas

med kyrkvaktmästartjänst (§ 7 förslaget till stadga).

Självfallet är, att om kantor är villig åt kantorsdistriktet åtaga sig

göromål utöver de i lag föreskrivna eller vid lönereglering bestämda, binder

härför icke möter, men sådana göromål äro icke att anse såsom åligganden

i tjänsten, utan har kantorsdistriktet och kantor att därom träffa

särskild överenskommelse.

De tjänstgöromål, som, enligt vad ovan anförts, böra i lag bestämmas,

äro upptagna i lagförslagets 8 § och grupperas där i nio särskilda punkter.

Bestämmelserna avse, med de undantag allenast, som föranledas av paragrafens

slutbestämmelse, såväl självständig kantorsbefattning som kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring.

Punkterna l:o) och 2:o) innehålla bestämmelser om kantors skyldighet

med avseende å orgelspelningen och sången vid allmän gudstjänst och vid

särskild förrättning, såsom dop, vigsel, jordfästning, således tjänstgöromål,

tillhörande den kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet. Det åligger

i nämnda avseende kantor enligt punkt l:oJ att upptaga samt med orgelverket

och sin röst leda sången vid allmän gudstjänst i kyrkan, så ock

vid sådan gudstjänst, då den i stället för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes

anordnas, ävensom vid särskild förrättning, som hålles i kyrkan å

sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest

orgelverk finnes, samt enligt punkt 2:oJ att, där jordfästning sker å sådan

plats, att orgelverk i kyrka eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå

med sång vid förrättningen.

Självfallet är, att kantor i de avseenden, varom här är fråga, har

skyldighet medverka, endast då fråga är om allmän gudstjänst eller särskild

förrättning i kyrka eller gravkapell, som tillhör eller disponeras av det

kantorsdistrikt, där kantor är anställd, samt att den skyldighet, varom

här är fråga, även om borgerlig jordfästning skulle komma att införas, icke

omfattar sådan jordfästning.

I fråga om allmän gudstjänst är kantors skyldighet begränsad till

allmän gudstjänst, som hålles i kyrkan, med det undantag dock att,

där kyrkan av någon särskild anledning icke kan användas för allmän

gudstjänst, utan gudstjänsten måste annorstädes anordnas, eller eljest befinnes

lämpligt att i stället för i kyrkan annorstädes anordna gudstjänsten,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

kantor är skyldig att medverka jämväl vid sådan gudstjänst, där den sker

i sedvanlig form.

Enligt de närmare bestämmelserna i § 2 punkt l:o) förslaget till stadga

äro de allmänna gudstjänster, vid vilka kantor sålunda har skyldighet medverka,

allmänna gudstjänster, som i lag eller författning eller av offentlig

myndighet föreskrivas eller av församlingens prästerskap för församlingen

anordnas. Härunder falla alltså ej mindre de i kyrkolagen och kyrkohandboken

upptagna gudstjänster, såsom allmänna gudstjänster å sön- och

helgdagar (ottesång, högmässogudstjänst och aftonsång eller i deras ställe

anordnade gudstjänster i kyrka), veckogudstjänster (veckopredikan, offentlig

morgon- och aftonbön, husförhör och bibelförklaring i kyrkan in. m.), särskilda

gudstjänsttillfällen, såsom allmänt skriftermål, nattvardsgång, konfirmation,

vissa invigningsgudstjänster, skolavslutning i kyrka etc., än även

andra av myndighet föreskrivna eller för församlingen av prästerskapet

anordnade allmänna gudstjänster, som hållas i för gudstjänst sedvanlig form.

Här gudstjänster eller andaktsstunder av prästerskapet anordnas i annan

lokal än kyrkan, föreligger däremot, med undantag för de fall, som

ovan berörts, ej skyldighet för kantor att därvid medverka, såvida ej, då

vid lönereglering lönen satts högre än minimibeloppet, beslut därvid fattats

om sådan skyldighet. Har så ej skett, står det dock kantorsdistriktet

öppet att med kantor träffa överenskommelse om, att han skall biträda

vid gudstjänster och andaktsstunder, varom här är fråga. Om kantorsdistriktets

skyldighet att, där så erfordras, anskaffa och avlöna lämpligt

biträde för orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet

föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet

medverka, därom stadgas i 10 § första stycket.

I detta sammanhang må erinras om bestämmelsen i § 2 sista stycket

förslaget till stadga att, om kantors biträde påkallas vid allmän gudstjänst

av mera tillfällig art, tiden därför bör, så vitt möjligt, bestämmas efter

samråd mellan pastor och kantor.

Tydligt är att, om t. ex. enskild förening för högtidlighet vill använda

kyrkun, kantors biträde därvid är beroende på överenskommelse med honom.

Vad angår kantors biträde vid särskilda förrättningar, är kantor

skyldig att alltid därvid biträda, då förrättning äger rum i kyrka å sådan

plats, att orgelverket därvid kan användas eller i gravkapell, varest orgelverk

finnes, vare sig förrättningen äger rum å sön- eller helgdagar eller å

söckendagar.

I regel gäller vad sålunda anförts även beträffande den i punkt 2:o)

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

för kantor stadgade skyldigheten att tillhandagå med sång vid jordfästning,

som sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka eller gravkapell därvid

ej kan anväpdas. I fråga om denna skyldighet äger dock kantorsdistriktet

medgiva kantor befrielse, då jordfästningen äger rum å söckendag, dock ej

å dag och tid, då enligt distriktets bestämmande på grund av stadgandet

i 11 § särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, där icke på annat

sätt av distriktet sörjts för biträde med sång vid förrättningen.

Där fråga är om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring gäller

dock alltid den inskränkningen, att arbetet för innehavare av sådan befattning

skall så ordnas, att det huvudsakligen må kunna förrättas å sön- och

helgdagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande

särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, samt att, där sådan

befattning inrättats såsom skolkantorsbefattning eller är förenad med

lärartjänst vid av staten understödd eller underhållen skola inom distriktet,

de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål, som

behöva förläggas till söekendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet

icke därav hindras.

Enligt stadgandet i 13 § 6 mom. kan kantorsdistriktet vid lönereglering

bestämma, att för biträde vid särskild förrättning, som äger rum å

söckendag men ej förlägges till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande

särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, kantor ma åtnjuta

ersättning av enskild, som påkallat förrättningen.

I större församlingar kan givetvis den kantor ålagda skyldigheten att

på ovan angivet sätt biträda vid särskilda förrättningar, i synnerhet vid

jordfästning, bliva betungande. I en del fall torde därför bliva erforderligt,

att kantor befrias från skyldighet att biträda vid jordfästning, som i punkt

2:o) avses, och att denna skyldighet överflyttas antingen på innehavare av

klockar- eller kyrkofogdebefattning, om sådan särskild befattning inrättats

i distriktet, och klockaren (kyrkofogden) kan utföra dessa göromål av kyrkomusikalisk

natur, eller på annan lämplig person. Särskilt torde en sådan

anordning erfordras, där flera församlingar hava gemensam, avlägset från

kyrkorna belägen begravningsplats.

Kantors skyldighet vid de i punkt l:o) omnämnda gudstjänster och särskilda

förrättningar avser att därvid upptaga samt med orgelverket och sin

röst leda sången. Där orgelverk i något fall skulle saknas, innebär emellertid

stadgandet enligt den formulering, som givits däråt, att kantor skall vara

skyldig att vid de tillfällen, som i punkten avses, biträda allenast med sång.

Vid orgelspelning, som enligt punkt l:o) åligger kantor, skall han

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer samt efter avslutad

gudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å orgelverket spela

lämpligt musikstycke. Vid särskild förrättning skall kantor med ett med

hänsyn till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen

deltagande vid deras inträde i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet.

Punkt 3:o) innehåller ävenledes bestämmelser om göromål, hörande

till den kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet. Såsom redan i

det föregående anförts är ett av huvudsyftemålen med den nya lagstiftningen

att kantor i större omfattning än hittills skall främja intresset för

kyrkosång och verka för dess höjande. Angående de skyldigheter, som för

vinnande av nämnda syfte ansetts böra åläggas kantor, finnas bestämmelser

meddelade i förevarande punkt. Väsentligen större krav ställas härvid å

innehavare av självständig kantorsbefattning än å innehavare av kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring. Enligt § 2 förslaget till stadga

skall den förre verka för bildande av särskild kyrkokör eller annan stående

kör, t. ex. hembygdskör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone å högtidsdagar

biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan, samt, om sådan kör bildas,

inöva och leda densamma. Innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring åligger däremot endast att söka bilda kör av äldre

eller barn för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider, vespergudstjänster

och dylika tillfällen samt, där sådan kör bildas, inöva och leda densamma.

Sådan kör torde ofta bliva av mera tillfällig art.

Kantor har icke ansetts kunna åläggas ovillkorlig skyldighet att bilda

kör, då han för en sådan uppgift givetvis är beroende av att inom kantorsdistriktet

finnes tillgång till personer, som kunna och vilja ingå i kören.

Med hänsyn härtill har, där kantors lön satts högre än föreskrivet minimibelopp,

kantorsdistriktet i 13 § 7 mom. jämväl tillagts befogenhet bestämma,

att det minimilönen överskjutande belopp, som är avsett att

utgöra ersättning för körledning, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar

och leder kör. Att i lag eller författning närmare bestämma beskaffenheten

av den kör, kantor skall bilda, lärer icke heller vara möjligt, då kantor

vid bildande av kör är i väsentlig grad beroende av det stöd, som lämnas

av musikaliskt intresserade inom kantorsdistriktet och i vad mån erforderliga

medel för ändamålet ställas till kantors förfogande. Det lärer därför

få bero på kantorsdistriktet att i varje särskilt fall — vid lönereglering

eller beviljande av medel för kör verksam heten — bestämma om körens

beskaffenhet.

Den olika avfattningen av bestämmelserna om skyldighet för innehavare

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

av självständig kantorsbefattning och innehavare av kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring att meddela undervisning i sång åt konfirmander

betingas allenast av olika sätt, varpå konfirmationsundervisningen plägar

anordnas i större och mindre kantorsdistrikt. Undervisningen, som ofta

lämpligen torde kunna förläggas i samband med allmän gudstjänst, bör

huvudsakligen avse liturgisk sång, och bör vid dess meddelande beaktas,

att sången bedrives med den varsamhet, som hänsynen till målbrottsperioden

nödvändiggör.

Punkt 4:o). Det bestyr, som i denna punkt omförmäles, utföres i

många fall av kyrkovärdarna men i regel av kyrkobetjäningen. Däri avses

icke att göra någon ändring, men innebär dock stadgandet, att kantor skall

vara i sista hand ansvarig för att ifrågavarande bestyr behörigen fullgöres.

Punkt 5:o). Kantors skyldighet med avseende å orgelverkets stämning

har, i anledning av gjort, påpekande att för orgelverkets stämning i

övrigt kräves utbildning såsom orgelbyggare — en utbildning, som kantor

i regel icke innehade — inskränkts till skyldighet att hålla orgelverkets

rörstämmor behörigen stämda.

Punkt 6:0). Stadgandet i denna punkt ersätter lagen den 14 oktober

1898 angående tillägg till 15 kap. 18 § kyrkolagen om klockares skyldighet

att verkställa lysning, då prästen av sjukdom eller annat hinder är

urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan. Förevarande stadgande innebär

emellertid jämväl skyldighet för kantor att i händelse av sådant hinder

för prästen uppläsa allmänna kungörelser ävensom att förrätta mässfallsgudstjänst.

För behörighet att förrätta sådan gudstjänst erfordras dock

att domkapitlet, på sätt stadgas i den särskilda lagen angående mässfallsgudstjänst,

vartill de sakkunniga avgivit förslag, lämnat kantor sådant uppdrag.

Det i lagen den 14 oktober 1898 förekommande uttrycket »och kan

ej annan behörig person för gudstjänstens förrättande anlitas» har uteslutits

i anledning av gjord erinran, att uttrycket kunde föranleda till missförstånd.

Punkt 7:o). I denna punkt meddelas bestämmelser om vissa tjänstgöromål,

hörande till den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet.

I fråga om vissa av dessa göromål har en skillnad ansetts böra göras

mellan innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring och innehavare

av självständig kantorsbefattning. Den förre, för vilken befattningen

är avsedd att utgöra en bisyssla, skall, då det gäller tillsynen och

vården över kyrkan och dess lösa egendom samt uppsikten över kyrkogård

och begravningsplats ävensom däröver, att kyrkobetjäningen behörigen full
-

9—'',''0103.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

gör sina åligganden, endast liava att därvid biträda pastor och kyrkoråd.

För innehavare av självständig kantorsbefattning har sådan begränsning

ej ansetts böra äga rum. För denne är kantorsbefattningen avsedd att

utgöra hans huvudsakliga verksamhet jämväl å söckendagar, och hans lön

är därefter anpassad. Hans åligganden böra därför icke inskränkas till att

lämna allenast biträde vid ifrågavarande göromål, som lämpligen kunna och

böra åt honom anförtros att självständigt och under eget ansvar ombesörja.

Förslaget har emellertid beträffande självständig kantor givits den avfattningen,

att vården av den lösa egendomen endast skall avse kyrkans musikalier

och annan kyrkan tillhörig lös egendom, som blivit åt honom av kyrkorådet

anförtrodd, samt att vederbörande kyrkoråd kan befria honom från

åliggandena att öva tillsyn och vård över kyrkan ävensom uppsikt över

att kyrkogård och begravningsplats hållas i ordnat skick, vare sig kyrkorådet

självt vill behålla dessa åligganden eller överlämna dem åt kyrkovärd

eller annan person. Hen kyrkan tillhöriga lösa egendom, som av kyrkorådet

anförtros åt kantor till vård, kommer företrädesvis att avse den i

kyrkan förvarade, däremot ej sådan egendom, som förvaras av pastor eller

överlämnats till begagnande av kyrkobetjäningen.

I fråga om uppbörden av kollektmedel och av avgifter för sådant

begagnande av kyrkans tillhörig-heter, varför särskild avgift utgår, skulle

däremot innehavare av såväl självständig kantorsbefattning som innehavare

av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, utan att någon redovisningsskyldighet

skulle åläggas honom, endast hava att biträda pastor och

kyrkoråd.

Vid antecknande av nattvardsgäst^- skall kantor likaledes endast

lämna biträde.

Då icke något av de göromål, som enligt förevarande punkt åligga kantor,

skulle för honom medföra någon sådan redovisningsskyldighet till församlingen,

som enligt § 24 förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd avses, komma desamma givetvis ej att utgöra hinder för befattningshavares

valbarhet till ledamot av kyrkoråd eller skolråd.

Skulle i något fall, då kantor har att biträda pastor och kyrkoråd,

tvist uppstå angående omfattningen av dylikt biträde, har givetvis, på sätt

torde framgå av 5 § andra stycket förslaget till stadga, kantor att ställa

sig till efterrättelse av kyrkorådet därutinnan meddelat beslut, över vilket

klagan i vanlig ordning må föras.

Punkt 8:o). Bestämmelsen avser såväl självständig kantorsbefattning som

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I förslaget till stadga angives,

opaginerad Kontrollera mot PDF

att det skall vara allenast en kort expeditionstid samt att densamma efter

kantors hörande skall bestämmas av vederbörande kyrkoråd. Där så finnes

lämpligt kan expeditionstiden förläggas till söndagen före gudstjänstens

början, men fall kunna ock förekomma, då det är mera ändamålsenligt att

förlägga expeditionstiden till söckendag. Stadgandet, att kantor i den ordning,

som med pastor överenskommes, skall inhämta kännedom om vad som

vid allmän gudstjänst skall förekomma, innebär givetvis även, att samråd

mellan pastor och kantor därvid skall äga rum om de hymner och alternativ,

som vid gudstjänsten skola användas.

Punkt 9:o) innehåller bestämmelse om skyldighet för innehavare av

självständig kantorsbefattning att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning

ävensom å pastorsexpeditionen.

I förslaget till stadga § 2 punkt 9:o) meddelas närmare bestämmelser

angående omfattningen av kantors arbete å pastorsexpeditionen, som naturligtvis

endast bör förekomma, där behov av kantors biträde i sådant avseende

föreligger.

Där lönen ej överstiger föreskrivet minimibelopp, må kantors biträde

ä pastorsexpeditionen omfatta högst sex timmar i veckan, i medeltal för

år räknat. Arbetet bör — till förebyggande av splittring av kantors

arbetstid — i den utsträckning ske kan så ordnas, att detsamma huvudsakligen

må kunna utföras å sådan dag, varå enligt distriktets bestämmande

särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller, där pastorsexpeditionen

hålles för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag, samt att arbetet

kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av kantor på eget ansvar

utföras under pastors tillsyn. Redan vid löneregleringen bör, så vitt

möjligt, bestämmelse meddelas om, i vilken omfattning biträde a pastorsexpeditionen

skall lämnas av kantor, samt hur arbetet, med iakttagande av

vad här stadgas, lämpligen bör ordnas. I den mån vid lönereglering bestämmelse

härutinnan ej meddelats, ankommer det på pastor och kantor

att med iakttagande av här stadgade grunder överenskomma om kantors

biträde uti ifrågavarande avseende eller, där så ej kan ske, på domkapitlet

att därom förordna.

Såsom redan i motiveringen till 8 § anförts, regleras i nämnda paragraf

tjänstgöromål, som åligga kantor för åtnjutande av minimilönen. Till

förekommande av att kantorsdistrikt, utan att höja lönen över föreskrivet

minimibelopp, ålägger kantor ytterligare tjänstgöromål, eller att genom i

9

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

administrativ väg utfärdade föreskrifter kantor ålägges tjänstgöromål utöver

de i lag föreskrivna, har i 9 § inrymts uttryckligt stadgande, att innehavare

av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger i 13 § stadgat

minimibelopp, ej må åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i 8 §

föreskrivits.

De göromål, som utöver de i 8 § föreskrivna finnas böra åläggas

kantor, då lönen bestämmes till högre belopp än minimibeloppet, kunna

icke i lag eller författning regleras, utan böra dessa göromål få bestämmas

med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Ifrågavarande göromål kunna givetvis vara av såväl kyrkomusikalisk

som icke kyrkomusikalisk natur. Företrädesvis torde de dock komma att

ligga inom sångens och musikens områden. Särskilt lärer med den utveckling,

det diakonala församlingsarbetet i senare tid tagit, på sina håll vara

av betydelse, att distriktet kan tillförsäkra sig kantors musikaliska biträde

i kyrkan även vid andra tillfällen än dem, då han efter § 2 förslaget

till stadga är skyldig medverka.

10 §.

För den i första stycket upptagna bestämmelsen om skyldighet för

kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och avlöna lämpligt biträde

för orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet föreskrivna

allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet medverka,

har redan vid 8 § lämnats redogörelse.

Andra stycket innehåller bestämmelse om skyldighet för kantorsdistrikt,

i vilket endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring inrättats, att

tillse, att de göromål inom distriktet, som innehavare av självständig kantorsbefattning,

om sådan inrättats, varit skyldig utföra men som ej ingå

bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda. Angående omfattningen

och beskaffenheten av dessa göromål få de sakkunniga hänvisa till

8 § och § 2 förslaget till stadga. Att märka är emellertid att, om sådana

förhållanden föreligga, att självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,

men kantorsdistriktet i stället inrättat kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, utan att på annat sätt sörja för de göromål, som

här avses, t. ex. genom inrättande av kyrkoskrivarbefattning, domkapitlet

enligt stadgandet i 27 §, innan ärendet om löneregleringens fastställande

företages till avgörande, skall bereda kantorsdistriktet tillfälle att

opaginerad Kontrollera mot PDF

i berörda avseende vidtaga rättelse och, om så ej sker, underställa frågan

Konungens avgörande.

11 §■

För närvarande saknas mera bestämda regler angående kantors skyldighet

att biträda vid särskild förrättning, i synnerhet å söckendag. Närmare

bestämmelser härom hava av de sakkunniga intagits i 8 ^ samt i

§ 2 förslaget till stadga punkterna l:o) och 2:o). Dessa bestämmelser innebära,

i jämförelse med tidigare förslag i ämnet, en ej obetydlig utvidgning

av kantors skyldighet. Vid sådant förhållande har, särskilt med hänsyn

till innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, ansetts

skäligt, att för varje till kantorsdistriktet hörande församling bestämmes

viss söckendag i varje vecka, då å angiven tid särskilda förrättningar

huvudsakligen må äga rum. Enligt föreskrift i förevarande paragraf åligger

det kantorsdistriktet att bestämma sådan dag, sedan pastor i samråd med

vederbörande kantor avgivit förslag därtill.

I större församlingar är det givetvis icke tillfyllest med en sådan

dag och har stadgandet därför givits den avfattning, att kantorsdistriktet,

där så erfordras, kan för dylik förrättning bestämma två söckendagar

i varje vecka. Åligger tjänstgöringsskyldigheten skolkantor, må dock

utan skolöverstyrelsens bifall ej mer än en sådan dag i varje vecka

bestämmas.

Förläggas å söckendagar särskilda förrättningar till andra dagar och

tider än som av kantorsdistriktet sålunda bestämts, har väl kantor skyldighet

att biträda jämväl vid sådana förrättningar, men kantor har icke

ansetts böra åläggas denna skyldighet för allenast minimilönen. I 13 § 3

mom. har därför stadgats, att skälig förhöjning i minimilönen skall äga

rum för biträde, som kantor lämnar vid särskilda förrättningar, varom här

är fråga, såvida ej distriktet, enligt stadgandet i 13 § 6 mom., vid löneregleringen

meddelat bestämmelse om, att kantor för biträde vid förrättningen,

må av den, som påkallat densamma, åtnjuta ersättning. Enligt

bestämmelsen i § 2 punkt 2:o) förslaget till stadga äger kantorsdistriktet

befria kantor från skyldighet att biträda vid jordfästning, som i nämnda

punkt avses, då den äger rum å söckendag, dock att om jordfästningen

företages å dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild

förrättning huvudsakligen må äga rum, kantor må befrias från att

biträda därvid endast såvida kantorsdistriktet på annat sätt sörjt för biträde

med sång vid förrättningen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Ehuru å sön- och helgdagar särskilda förrättningar vanligen företagas

omedelbart före eller efter allmän gudstjänst, är det givetvis kantorsdistriktet

obetaget att på angivet sätt bestämma viss tid jämväl å sön- och helgdagar,

till vilken särskilda förrättningar huvudsakligen må förläggas. En

sådan anordning är särskilt påkallad, om begravningsplatsen är belägen

på något avstånd från kyrkan, där kantor har sin tjänstgöring. Men även

där tid å sön- och helgdag sålunda av kantorsdistriktet bestämmes, innebär

detta icke någon inskränkning i kantors skyldighet att å annan tid å

sådan dag utan ersättning av den, som påkallat särskild förrättning, biträda

vid densamma. I detta sammanhang må dock erinras om bestämmelsen

i § 2 sista stycket förslaget till stadga, att beträffande till sön- och helgdagar

förlagda särskilda förrättningar, som ej äga rum omedelbart före eller

efter allmän gudstänst eller å tid, som av kantorsdistriktet för sådana förrättningar

kan hava bestämts, tiden därför bör, så vitt möjligt, bestämmas

efter samråd mellan pastor och kantor.

12 §.

Kantorsbefattningen avser, såsom redan i det föregående påpekats, att

ersätta de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna,

och hava å kantor överförts ej endast de tjänstgöromål, som nu åligga

organister och kyrkosångare utan även i väsentliga delar de tjänstgöromål,

som tillkommit klockarne såväl beträffande ledningen av sången i kyrkan

som i övrigt. Oaktat redan härav lärer vara en följd, att de förmåner och

rättigheter, som enligt privilegier eller donationer äro förenade med de nuvarande

klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningarna, skola, sedan

enligt denna lag kantorsbefattningar i stället inrättats, vara med dessa

senare förbundna, har emellertid i förevarande paragraf detta uttryckligen

utsagts, då från vissa håll farhågor uttalats för, att nämnda förmåner och

rättigheter eljest icke skulle övergå å kantorsbefattningen.

Uppstår, där, jämte kantorsbefattning, inrättats särskild befattning

för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande göromål,

tvist om, till vilken befattning förmåner och rättigheter, som här avses,

skola höra, må enligt 35 § 4 mom. dylik tvist hänskjutas till Konungens

prövning.

13 §•

1—4 mom. I fråga om den lön i penningar, som skall anslås åt

kantor, såväl självständig kantor som innehavare av kantorsbefattning med

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

begränsad tjänstgöring, angives i 1 inom. av förevarande paragraf den

huvudregeln, att lönen skall bestämmas till sådant belopp, att därigenom

beredes kantor en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål

och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse.

Självfallet är, att de göromål, som i 8 § föreskrivits, kunna vara av

väsentligen olika omfattning i de särskilda kantorsdistrikten, och kommer

alltså, med iakttagande av nyss nämnda bestämmelse, lönen för kantor, även

om han icke av kantorsdistriktet ålägges göromål utöver dem, som i 8 § föreskrivits,

att i de särskilda fallen ställa sig olika. I större kantorsdistrikt

ställas merendels större kompetensfordringar å befattningshavaren än i

mindre distrikt, och bör då givetvis befattningshavaren beredas eu häremot

svarande ökning i lönen. En erinran härom har, med tanke särskilt på

Stockholm och vissa andra större städer, ansetts böra införas i lagen och har

givits den avfattning, att vid lönens bestämmande hänsyn bör tagas till de

ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd och ekonomisk

bärkraft av distriktet må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas på befattningshavaren.

Beträffande kantors lön har det icke befunnits lämpligt att i lag meddela

bestämmelser om en löneskala, som i viss proportion faller och stiger

allt eftersom folkmängden och den beskattningsbara inkomsten är lägre eller

högre, varigenom ock kantorsdistriktets eget initiativ väsentligen skulle

borttagas, utan hava de sakkunniga ansett det böra överlämnas åt kantorsdistriktet,

att, med tillämpning av den i 1 mom. angivna huvudregeln, bestämma

lönen åt kantor.

Härvid böra dock göras vissa begränsningar till förekommande av

missbruk från kantorsdistriktets sida vid lönens bestämmande. Enligt hittills

gällande bestämmelser hava församlingarna hatt full frihet vid bestämmande

av lön åt klockare, organist och kyrkosångare med den begränsning

allenast, som legat i rätt för domkapitlet att i fråga om lönens tillräcklighet

verkställa en viss prövning, då befattningarna varit förenade

med folkskollärartjänst. Denna frihet har i vissa fall medfört, att löner

fastställts, som icke på långt när kunnat anses motsvara tjänstgöromålens

omfattning och levnadskostnaderna i orten.

De begränsningar, som de sakkunniga sålunda ansett böra göras i kantorsdistriktens

självbestämningsrätt med avseende å fastställande av lön åt

kantor, bestå däri, att lönen för kantor ej må, utom i vissa särskilt angivna

fall, sättas till lägre belopp än i lagen föreskrivna minimibelopp, samt att

under vissa förhållanden skälig förhöjning i minimibeloppen skall äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De minimibelopp, som de sakkunniga funnit skäligt föreslå, äro: för

självständig kantorsbefattning 2,400 kronor, för kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring av högre grad 1,200 kronor samt för kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring av lägre grad 800 kronor. Vid bestämmande av

dessa minimibelopp, vilka på de i riktlinjerna1 angivna skäl satts lika för

manlig och kvinnlig kantor, har, liksom vid 1919 års lönereglering för kommunikationsverken,

såsom utgångspunkt tagits, icke prisläget före krigsutbrottet

utan det prisläge, som att döma av stegringarna i levnadskostnaderna

under åren närmast före krigets utbrott kan antagas hava inträtt vid den

tid, då nya löneregleringar beräknas skola träda i kraft eller under år 1922.

Med samma utgångspunkt hade i riktlinjerna1 2, med ledning vad angår

självständig kantor av de år 1918 för folkskollärarna bestämda löner,

och i övrigt efter en approximativ värdesättning av de sysslor, som skulle

åligga de olika befattningshavarna, föreslagits en minimilön av: för självständig

kantorsbefattning 2,00<> kr., för kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring av högre grad (i riktlinjerna benämnd biträdande kantorsbefattning

med högre kompetens) 1,000 kr. samt för kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring av lägre grad (biträdande kantorsbefattning med lägre

kompetens) 600 kr. Därvid hade miniiniarvodet för biträde vid högmässogudstjänst

beräknats för självständig kantorsbefattning till 15 kr., för

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre grad till cirka 12

kr. samt för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad

till 6 å 7 kr.

kör manlig lärare vid folkskola utgör lönen 2,100 kr. med tre ålderstillägg

å vardera 30o kr. och för kvinnlig lärare 1,900 kr. med tre ålderstillägg

å vardera 200 kr. jämte fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning i penningar efter ortens pris. Då på de i riktlinjerna3 angivna

skäl ålderstillägg ej torde kunna beredas kantor och denne ej heller skulle

åtnjuta förmånen av fritt bränsle, torde för vinnande av mera likhet med

folkskollärarnes löner, lönen för självständig kantor skäligen böra, på

sätt ovan angivits, höjas från 2,000 till 2,400 kr. För en sådan höjning

talar även, att arvodet för eu högmässogudstjänst skäligen bör beräknas

något högre än i riktlinjerna föreslagits samt att kantorer i fråga om semester

komma att bliva ogynnsammare ställda än folkskollärare. På i

huvudsak samma skäl synes eu motsvarande höjning böra ske i avlö
-

1 Sill. 200.

2 Sid. 203 f.

* Sid. 197.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ningama för kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring av högre och

lägre grad.

De minimilöner, som sålunda föreslagits, äro ej avsedda att bliva

normallöner, utan böra desamma endast förekomma i distrikt med folkmängd

och beskattningsbar inkomst av medelstorlek, där befattningshavaren

har att varje sön- och helgdag tjänstgöra allenast vid en gudstjänst, där

skjuts ej behöver av kantor bekostas och där kantor ej ålägges göromål

utöver de i lag föreskrivna. I enlighet därmed har ock i 3 mom. angivits

vissa förutsättningar, som skola medföra förhöjning av lönen utöver föreuämnda

minimibelopp, eu förhöjning, som i flertalet fall motiveras med

ökad tjänstgöring för kantor, men vad ersättning för resa angår är avsedd

att utgöra gottgörelse för med tjänstens förrättande förbundna utgifter.

Det har ansetts böra överlämnas åt Konungen att med ledning av resereglementets

bestämmelser meddela närmare föreskrifter om de fäll, då vid lönens

bestämmande hänsyn skall tagas till att resa erfordras för tjänstens förrättande.

1 Berörda bestämmelser synas böra innehålla, att, där för förrättande

av tjänsten erfordras resa av mera än fyra kilometers längd,

aterresan däri inbegripen, hänsyn därtill skall tagas vid lönens bestämmande,

såvida kantor ej beredes fri resa. Ersättningen bör beräknas för

resa från kantors bostad, där sådan beredes honom, men eljest från kyrkan

i den församling, där kantor enligt beslut vid löneregleringen skall vara bosatt.

Skola pastor och kantor färdas samma väg, bör ersättningen bestämmas

under iakttagande, att de begagna gemensamt fortskaftningsmedel, om

sådant kan användas, och att endast en tredjedel av den gemensamma

kostnaden beräknas för kantor, där ej särskilda förhållanden därifrån föranleda

undantag.

Fall kunna emellertid, såsom ovan angivits, förekomma, då nedsättning

under minimilönen bör kunna medgivas. Bestämmelser därom hava

intagits i 4 mom. Företrädesvis kan detta ifrågasättas, där befattningshavaren

ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra i kyrkan, men har möjlighet

även ansetts böra beredas till sådan nedsättning, där i distrikt med

mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst endast inrättats kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring av lägre grad och distriktet genom

minimilönens utgivande skulle oskäligen betungas, liksom ock under vissa

omständigheter i de i 29 § avsedda fall, då för befattningshavare fastställes

särskild lönereglering. För nedsättning av lönen under minimibeloppet

1 Då resereglementet är under omarbetning, hava de sakkunniga ej ansett sig redan nu böra

upprätta förslag till dylika bestämmelser.

10—20103.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

erfordras medgivande av domkapitlet, vilket medgivande kommer att innefattas

i domkapitlets beslut om fastställelse å förslag till lönereglering.

5 mom.. I de fall då donation, som i förevarande mom. avses, förekommer,

är densamma av ringa betydenhet. Med hänsyn härtill hava de

sakkunniga — med avvikelse från ett motsvarande stadgande i 7 § lagen

om reglering av prästerskapets avlöning — ansett, att vid lönens bestämmande

hänsyn icke skall tagas till befintligheten av sådan donation utan

vad som därigenom tillförsäkrats befattningshavaren böra komma honom

oavkortat tillgodo.

6 mom. Där kantor äger, utöver lönen, åtnjuta ersättning för särskild

förrättning, skall denna utgå enligt taxa, som efter kantors hörande fastställes

av vederbörande kyrkoråd. Med hänsyn till de växlande förhållandena

på skilda orter hava närmare grunder för sådan taxa ej ansetts kunna eller

böra fastställas. Taxan bör innefatta ersättning för i ritualen föreskriven

sång och musik jämte utförandet av liimpligt orgelspel vid begravning och

vigsel vid de i förrättningen deltagandes inträde i eller utgång ur kyrkan

eller gravkapellet.

Där vid förrättning, vid vilken kantor har skyldighet biträda vare sig

med eller utan ersättning, skulle påkallas särskild för högtidligheten avsedd

sång och musik, är kantor givetvis berättigad till ersättning för sådan sång

och musik, och har den, som påkallat kantors biträde i nämnda avseende,

att angående beloppet av sådan ersättning med honom träffa överenskommelse.

7 mom. Härom hänvisas till vad som anförts under 8 § punkt 3:o).

14 §.

Beträffande rätt för kantor att av kantorsdistriktet erhålla bostad eller

hyresersättning hava de sakkunniga föreslagit, att innehavare av självständig

kantorsbefattning skall av kantorsdistriktet, om så lämpligen ske

kan, förses med bostad eller ock erhålla hyresersättning. Detta är alltså

en förmån, som tillkommer innehavare av självständig kantorsbefattning

utöver den kontanta lönen. Däremot hava de sakkunniga icke funnit bestämmelser

i förevarande avseende erforderliga i fråga om innehavare av

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I de fall, då sådan befattning

inrättats såsom skolkantorsbefattning, tillkommer befattningshavaren

redan i hans egenskap av folkskollärare fri bostad eller ersättning därför,

och i övrigt lärer innehavare av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

vid det förhållande, att befattningen endast är avsedd att för honom

utgöra en bisyssla, icke skäligen kunna göra anspråk på att av distriktet

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

erhålla bostad eller motsvarande hyresersättning. Men även om i lag ej

meddelats bestämmelse härom, möter givetvis ej hinder för kantorsdistriktet

att bereda sådan befattningshavare förmån, varom här är fråga; och hava

i anledning härav bestämmelserna i 16 § om rätt för kantorsdistriktet

att taga boställe eller visst område därav i anspråk för bostad åt kantor

samt i 20 § om upplåtelse i visst fall för sådant ändamål av mark från

prästerligt boställe avfattats så, att de avse såväl självständig kantorsbefattning

som kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I detta sammanhang

må vidare erinras om bestämmelsen i 19 § om rätt för kantor,

som av distriktet beredes bostad eller är berättigad till hyresersättning,

att efter Konungens bestämmande å löneboställe taga ved och bränntorv.

Där kantorsdistriktet enligt 14 § första stycket förser innehavare av

självständig kantorsbefattning med bostad, åligger det distriktet att jämväl

underhålla bostaden, och bör vid eller i närheten av bostaden, om tillfälle

därtill gives, till kantor upplåtas jämväl lämpligt område till trädgård, som

skall tillhöra bostaden.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad

för självständig kantor samt angående tillsynen därå böra meddelas av

Konungen; och hava de sakkunniga uppgjort förslag jämväl till sådana

bestämmelser, som innefattas i de sakkunnigas förslag till kungörelse angående

bostad för kantorer m. m.

Där kantorsdistriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning

bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning

med belopp, som efter de i orten (distriktet) rådande pris motsvarar

värdet av sådan förmån. I förslaget till lönereglering skall, på sätt stadgas

i 26 §, angivas det belopp, som distriktet i sådant avseende är villigt

utgiva till befattningshavaren. Ätnöjes befattningshavaren ej därmed, äger

han hos domkapitlet påkalla prövning av beloppet. Intill dess domkapitlet

annorlunda bestämt, utgår hyresersättningen efter den av kantorsdistriktet

angivna grund.

15 §•

Då den lön, som enligt 13 § skall anslås till kantor, avser att bereda

honom full gottgörelse för hans arbete, följer härav, att kantor icke kan

göra anspråk på inkomsten jämväl från boställen, såsom hemman, jordar

eller lägenheter, som hittills varit anslagna till bostad eller avlöning åt

innehavare av nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar,

vilka kantorsbefattningen skall ersätta, utan skola därför dessa boställen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

där ej annat föranledes av bestämmelsen i 13 § 5 inom., sedan enligt;

bestämmelserna i denna lag upprättad lönereglering trätt i kraft, övertagas

av vederbörande kantorsdistrikt, som bar att svara för kantors avlöning.

Ordnandet av rättsförhållandet mellan av- och tillträdare vid boställetsövertagande

av kantorsdistriktet bör givetvis ordnas vid syn, och torde

härvid i tillämpliga delar böra gälla vad för motsvarande fall i 64 § av

ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 finnes stadgat i fråga om

prästerskapets boställen. Synen bör alltså äga rum före den nya löneregleringens

inträdande, såvida bostället ej är utarrenderat, i vilket fall

lämpligen bör, särskilt där bostället är i författningsenlig ordning utarrenderat,

med synen anstå, tills arrendetiden utgår. Men även i detta fall

är dock kantorsdistriktet givetvis berättigat till avkomsten av bostället

redan från tiden för löneregleringens ikraftträdande.

16 och 17 §§.

I dessa paragrafer meddelas bestämmelser om, huru de boställen, som

kantorsdistriktet övertager på sätt stadgats i 15 §, skola disponeras.

Många smärre klockar- och organistboställen äro så belägna — närhet

till kyrka och prästgård — samt på sådant sätt bebyggda, att de väl

lämpa sig till bostad åt kantor, och boställets område utom den bebyggda

delen är ofta icke större än att det endast lämnar lämplig trädgård

till bostaden. Från större boställen kan det även betinnas lämpligt

att avskilja ett visst område med eller utan åbyggnader för ifrågavarande

ändamål. Dessa boställen hava nämligen ofta en för bostad åt kantor

lämplig belägenhet, liksom ock åbyggnaderna mången gång därå äro av

beskaffenhet, att vissa av dem kunna, utan att bostället kommer att sakna

för dess utarrendering erforderliga hus, upplåtas till bostad åt kantor.

Med anledning härav hava de sakkunniga i 16 § föreslagit det stadgande,

att boställe, som i 15 § avses, eller visst område därav må, om

så finnes för ändamålet lämpligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård

åt kantor, och gäller detta vare sig fråga är om bostad åt självständig

kantor eller bostad, som distriktet kan vilja upplåta åt kantor med

begränsad tjänstgöring.

Bestämmelse, huruvida boställe eller visst område därav må tagas i

anspråk för ändamål, som här avses, bör meddelas vid å bostället i laga

ordning förrättad syn. Där i anledning av boställets övertagande av kantorsdistriktet

av- och tillträdessyn hålles före den nya löneregleringens in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

trädande, bör givetvis vid sådan syn träffas bestämmelse härutinnan. Där

emellertid av anledning, som i motiveringen till 15 § anföres, med sådan

syn kommer att anstå, bör frågan om kantors bostad kunna få upptagas

å syn, som för ändamålet särskilt hålles, och hava de sakkunniga föreslagit,

att för sådan syn skola gälla samma bestämmelser som för laga syn,

varom stadgas i ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910. Att

synen icke uppskjutes alltför länge betingas därav, att enligt bestämmelse

i 26 § kantorsdistriktet redan vid upprättande av förslag till lönereglering

skall fatta beslut angående förmån av bostad, som kantorsdistriktet bereder

kantor.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för bostad med

trädgård åt kantor, kan lämpligen benämnas löneboställe. Enligt stadgandet

i 17 § skall löneboställe utarrenderas. Föreskrifter för sådan

utarrendering torde icke böra angivas i lag utan meddelas av Konungen.

De sakkunniga hava uppgjort förslag till förordning, inrymmande sådana

föreskrifter. Enligt det sålunda uppgjorda förslaget skola för utarrenderingen

i tillämpliga delar gälla vad om utarrendering av prästerskapets

löneboställen finnes stadgat, dock med iakttagande av vissa därifrån avvikande

föreskrifter, som de sakkunniga ansett lämpligt föreslå. Sålunda

hava de sakkunniga i fråga om utarrendering av kantors löneboställe ansett

det böra uppställas såsom regel att, där arrendet skall utbjudas å offentlig

auktion, denna skall av därtill av Konungens befallningshavande särskilt

förordnad kronobetjänt hållas å den ort, där bostället är beläget, med rätt

dock för Konungens befallningshavande att för särskilt fall annorlunda förordna,

exempelvis att auktionen, om bostället är beläget i närheten av stad,

där Konungens befallningshavande har sitt säte, hålles inför Konungens

befallningshavande å landskontoret, på sätt stadgas såsom huvudregel för

utarrendering av prästerskapets löneboställen.

I fråga om utarrendering av prästerskapets löneboställen stadgas i 8 ^

förordningen angående utarrendering av prästerskapets löneboställen den 15

september 1911, att där löneboställe, som är avsett för jordbruk, skall utarrenderas

på kortare tid än tjugu år, eller fråga är om utarrendering

av löneboställe, som är avsett för annat ändamål än jordbruk, auktion ej

är erforderlig, utan skall förfaras på sätt för varje särskilt fall finnes

lämpligt.

Beträffande kantors löneboställen synes, då fråga är om boställen,

som icke ens äro bebyggda eller som icke hava den storlek, att de kunna

bliva föremål för självständigt jordbruk, än större frihet beträffande ut
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

arrenderingen kunna utan olägenhet lämnas åt myndigheterna än som i 8 £

nyssnämnda förordning stadgas. De sakkunniga hava i sådant avseende föreslagit

att, där löneboställe icke är bebyggt eller ej har den storlek, att det kan

bliva föremål för självständigt jordbruk, Konungens befallningshavande må,

efter domkapitlets hörande, förordna, att utarrenderingen av bostället under

de villkor, Konungens befallningshavande bestämmer, sker genom vederbörande

kyrkoråd.

I 2 § sista stycket av förordningen angående utarrendering av prästerskapets

löneboställen stadgas att, om synnerliga skäl förekomma därtill, att

prästerlig tjänstinnehavare har nyttjanderätt till visst område av löneboställe,

därå prästgården är belägen, Kungl. Maj:t i varje särskilt fall vill

förordna, huruvida och på vilka villkor dylikt område må åt tjänstinnehavaren

för hans tjänstetid eller för viss tid utarrenderas, och innehåller 35 §

samma förordning bestämmelser om rätt i visst fall för tjänstinnehavaren

eller hans stärbhus att frånträda sådant arrrende före arrendetidens utgång.

Genom hänvisningen att beträffande utarrenderingen av kantors löneboställen

i tillämpliga delar skall gälla vad om prästerskapets löneboställen

finnes stadgat,'' bliva stadgandena i nämnda 2 och 35 §§ givetvis tillämpliga

jämväl å kantors löneboställen.

Emellertid anse de sakkunniga det böra beredas möjlighet för kantor

att få löneboställe i dess helhet åt sig upplåtet till bruk, dock under förutsättning

att kantorsdistriktet åtager sig byggnads- och underhållsskyldigheten

därå. Till dylik upplåtelse bör i varje särskilt fall erfordras medgivande

av Kungl. Maj:t, som ock bestämmer det avdrag å den kontanta

lönen, mot vilket upplåtelsen må äga rum. Har upplåtelsen skett till

självständig kantor, bör kantorsdistriktet givetvis vara befriat frän att under

tid, upplåtelsen fortfar, förse denne med bostad eller gottgöra honom hyresersättning.

Men å andra sidan torde utan särskilt stadgande vara klart,

att vid bestämmande av avdraget å hans kontanta lön för upplåtelsen

hänsyn ej får tagas till att han å sådant boställe beredes bostad.

Enligt det föreslagna stadgandet i 17 § andra stycket skall beträffande

såväl byggnads- och underhållsskyldigheten som tillsynen å kantors

löneboställe gälla vad om prästerskapets löneboställen i dessa avseenden

stadgas. Vid löneboställes utarrendering kommer alltså byggnads- och underhållsskyldigheten,

där den förut ålegat boställshavaren eller distriktet, att

överflyttas på arrendatorn, och blir det i regel även denne, som har att

gälda den ersättning, vartill avträdaren är berättigad för verkställd ny
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

byggnad, inlösen av överloppskus och dylikt. De sakkunniga anse val,

att det i inånga fall skulle vara lämpligare med annan anordning i detta

avseende, men hava ej funnit tillräckliga skäl föreligga att för kantors

löneboställen härutinnan meddela bestämmelser, avvikande från vad som

stadgas för prästerskapets löneboställen; dock har i förslaget inrymts befogenhet

för Konungen att beträffande såväl byggnads- och underhållsskyldigheten

som tillsynen å löneboställe för särskilt fall meddela annan

bestämmelse. . .

Givet är, att utarrendering av löneboställe i nu stadgad ordning kan

ske endast i den mån förut upprättade arrendekontrakt ej utgöra hinder

därför.

18 §.

Där på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del dära\

ei med fördel kan utarrenderas, må enligt stadgandet i förevarande paragraf

dylikt boställe eller del därav efter Konungens beprövande utbytas

mot annan fastighet eller ock försäljas. Motsvarande stadgande i fråga om

prästerskapets boställen tinnes i 62 § ecklesiastik boställsordning, vilket stadgande

dock är något vidsträcktare än det nu föreslagna stadgandet beträtande

kantors löneboställen.

Stadgandet om utbyte eller försäljning av löneboställe eller del därav,

som till följd av belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande samhälle

kan med synnerlig fördel styckas till tomter, är lika med motsvarande

stadgande i ecklesiastik boställsordning.

De medel, som inflyta vid utbyte eller försäljning av löneboställe,

böra såsom kapitaltillgång överföras till distriktets kantor slönefond, vilket

framgår av 21 §, till vilken paragraf hänvisning här införts.

19 §.

Stadgandet i förevarande paragraf om rätt för kantor, som av kantorsdistriktet

beredes bostad eller är berättigad till hyresersättning, varom i

14 § förmäles, att efter Konungens bestämmande å löneboställe avgiftsfritt,

men på egen bekostnad, bekomma ved och bränntorv till husbehov, när

tillgång därtill finnes, har motsvarighet i 11 § sista stycket lagen om

reglering av prästerskapets avlöning. Den kantor här tillagda rätt är en

förmån utöver den för honom av kantorsdistriktet bestämda lönen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Då innehavare av skolkantorsbefattning beredes bostad med fri vedbrand

i sin egenskap av folkskollärare, äger stadgandet i förevarande param

graf givetvis ej tillämpning å sådan befattningshavare.

20 §.

Utan att sådant uttryckligen utsagts, torde vara tydligt, att befrielse

från avgäld, som bär avses, kan av Konungen lämnas endast där upprättat

arrendekontrakt ej därför utgör hinder.

21 §.

I förevarande paragraf meddelas bestämmelser om bildande av eu kantorslönefond

i kantorsdistrikt, där för kantors avlöning avsedda fonder,

löneboställen eller andra tillgångar finnas. Förvaltas sådana fonder av vederbörande

kyrkoråd, skola själva fonderna överföras å kantorslönefonden,

varemot en sådan bestämmelse icke ansetts kunna meddelas beträffande

fonder, som i annan ordning förvaltas, t. ex. av domkapitlet, enskild fiörening.

Däremot skall inkomsten av samtliga sådana fonder, liksom inkomsten

av löneboställen och övriga för kantors avlöning avsedda tillgångar

ingå till kantorslönef onden, i den mån inkomsten ej enligt stadgandet

i 13 § 5 mom. skall av kantor omedelbart uppbäras.

Enligt stadgandet i andra stycket skall, om kantorsdistriktet består av

flera församlingar, kantorslönefonden förvaltas av kyrkoråden gemensamt i

de till distriktet hörande församlingarna, där ej annan överenskommelse

träffas om förvaltningen. Hinder möter ej att särskild förvaltare av kantorslönefonden

utses.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om kantorslönefondens

förvaltning, böra lämpligen meddelas av Konungen.

22 §.

I liktlinjerna1 erinras, hurusom i vissa fall tvist kan uppstå, huruvida

såsom avlöningstillgång för kantor är att anse exempelvis ett förutvarande

klockarboställe eller del därav, som innehaves av prästerskapet eller av

församlingen disponerats för annat ändamål än klockares eller organists

1 Sid. 211.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

avlöning, eller en fastighet, som upplåtits till boställe för klockare eller

organist, vars befattning varit förenad med folkskollärartjänst.

Enligt stadgandet i denna paragraf äga vederbörande att underställa

en sådan tvist Konungens prövning, men innebär stadgandet givetvis

icke hinder för att tvisten i vanlig ordning hänskjutes till avgörande av

domstol.

23 §.

I kantorsdistrikt, där kantorslönefond finnes, bör till bestridande avkantors

avlöning under avlöningsåret i första band givetvis användas de

till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster. Endast vad

därutöver erfordras bör uttaxeras å de skattskyldiga inom distriktet.

Bestämmelser härom meddelas i förevarande paragraf, som tillika

innehåller föreskrifter, dels angående grunderna för sådan uttaxering, dels

angående fördelningen, där kantorsdistriktet består av flera församlingar,

mellan församlingarna av de avgifter, som skola uttaxeras, dels ock, där i

något fall kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret skulle uppgå

till högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, angående användandet

av sådant överskott.

1915 års sakkunniga föreslogo, att till bestridande av kantors avlöning

skulle användas, bland annat, skogsförsäljningsmedel från de inom

pastoratet belägna, för klockares eller organisters avlönande avsedda boställen.

I avgivet utlåtande erinrade kammarkollegium, att bestämmelsen därom,

att skogsförsäljningsmedel från vederbörande boställe skulle användas till

bestridande av kantors löneförmåner, innebure en nyhet.

Beträffande klockares rätt till skogen å hans boställe gäller för närvarande,

såsom kammarkollegium i sitt berörda utlåtande vidare förmälde,

enahanda bestämmelser, som varit stadgade för innehavare av andra

ecklesiastika boställen. Klockares rätt till skogen å hans boställe är således

inskränkt till husbehovsvirko. Därutöver kan han, därest skogen

står under hans vård, jämlikt 20 § i kungl. förordningen den 26 januari

1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket få sig

tillerkänd viss andel i behållna skogsavkastningen. Den del av samma

avkastning, som ej disponeras på sådant sätt, synes i regel hava disponerats

till förmån för prästerskapets löneregleringsfond eller de ecklesiastika boställenas

skogsfond och således efter tillkomsten av kyrkofonden — till

vilken enligt 2 § lagen den 9 december 1910 om kyrkofond skola över
-

IX—2010-1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

föras, bl. a., prästerskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas

skogsfond — hava tillkommit kyrkofonden. Är boställe av församlingen

inköpt eller av enskilda donerat, torde däremot klockaren i allmänhet

åtnjuta hela behållna avkastningen. Genom att klockarboställena lämnat

bidrag till de ecklesiastika boställenas skogsfond, vilken numera överförts

till kyrkofonden, har block ar institutionen så till vida dragit fördel av

berörda anordning, som i de fall, då skog till boställe, vilket icke av menighet

inköpts eller av enskilda för ändamålet donerats, ej lämnat avkastning

utöver husbehovet eller överskott, tillräckligt för gäldande av kostnaden

för skogens skötsel, sådan kostnad bestritts ur de ecklesiastika

boställenas skogsfond och sedermera ur kyrkofonden; och iakttages detta

fortfarande.

De sakkunniga anse väl, att nuvarande anordning med ifrågavarande

skogsförsäljningsmedel icke är lämplig. Det kan ifrågasättas, om icke dessa

medel borde ingå till en särskild, för bestridande av ovanberörda skogsförvaltningsutgifter

avsedd fond, men då för en ändrad anordning härutinnan

erfordras en ingående utredning om de inkomster, kyrkofonden haft från

de för kantorernas avlöning avsedda boställen, ävensom angående de utgifter,

fonden för dessa bestritt, och frågan i hela dess vidd torde komma

att upptagas av kyrkofondskommitterade*, hava de sakkunniga ej ansett

sig böra för närvarande ifrågasätta någon ändrad disposition av skogsförsäljningsmedel

från de till kantorernas avlöning avsedda boställen. Vid

sådant förhållande komma från dessa boställen, efter det nya löneregleringar

trätt i kraft, skogsförsäljningsmedel ej att ingå bland kantorsdistriktens avlöningstillgångar

i andra fall, än då det gäller boställe, som av menighet

inköpts eller av enskilda för ändamålet donerats. Den förmån, som enligt

19 § tillagts kantor i vissa fall att, efter Konungens bestämmande, å

löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved och bränntorv

till husbehov utgör, på sätt redan vid samma paragraf anmärkts, eu

honom tillkommande förmån utöver den av distriktet bestämda lönen.

24 §.

Stadgandet i förevarande paragraf angående tiden för utbetalande av

kantors lön gäller även innehavare av skolkantorsbefattning. Visserligen

uppbär sådan befattningshavare folkskollärarlönen månadsvis, men de sak- 1

1 Jfr kyrkofondskoinmitterades underd. utlåtande den 24 maj 1019 ang. disposition av skogsavkastningen

vid lektorsprebendehemmanet Norrby.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

kunniga hava icke ansett detta böra föranleda, att jämväl hans kantorslön

så utbetalas, utan bör för såväl skolkantor som innehavare av annan kantorsbefattning

gälla, att lönen, där ej annorlunda mellan vederbörande överenskommes,

utbetalas kvartalsvis vid början av sista månaden i varje kvartal,

året därvid räknat från och med den 1 maj till och med den 30 april.

Där hyresersättning utgår, gäller för utbetalningen därav samma bestämmelser

som för utbetalning av lönen.

25 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser angående avlöning till vikarie,

men endast i fråga om vikarie å ledig tjänst, då vederbörande kantorsdistrikt

har att svara för avlöningen, bar föreskrift meddelats om storleken

av den vikarie tillkommande avlöning. Beträffande åter vikarie, som under

tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller dennes befattning, så ock

vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller befattning under tjänst- och

nådår, har endast föreskrivits, att sådan vikarie avlönas av den, som uppbär

de med befattningen förenade avlöningsförmåner. Beloppet av avlöningen

beror i sistnämnda fall av överenskommelse.

I de fall, då, på sätt nyss sagts, den, som uppbär de med befattningen

förenade avlöningsförmåner, bär att avlöna vikarie, kunna emellertid understundom

sådana omständigheter föreligga, att svårighet möter för denne att

avstå så mycket av lönen, som erfordras för erhållande av kompetent vikarie,

och att därför kantorsdistriktet skäligen bör påtaga sig åtminstone

någon del av kostnaden för vikariens avlönande. Särskilt kan detta inträffa,

då kantor till följd av sjukdom längre tid blir urståndsatt att förriitta sin

tjänst, och torde det vara att förvänta, att kantorsdistrikten även utan ovillkorligt

åläggande i lag komma, liksom hittills i stor utsträckning skett, att

påtaga sig skälig del av kostnaderna för avlönande av kompetent vikarie

i nu berörda fall. Detsamma gäller även vikarie under semester. Val härvid

lönernas bestämmande hänsyn tagits till att befattningshavaren skall kunna

på egen bekostnad bereda sig åtminstone någon semester, men torde i många fall

förhållandena vara sådana, att om kompetent vikarie skall kunna erhållas

under semester, bidrag till vikaries avlöning skäligen bör lämnas av distriktet.

Yikarie å ledig tjänst äger av kantorsdistriktet, där ej Konungen för

visst fall annorlunda förordnar, uppbära samtliga de med befattningen förenade

avlöningsförmåner. Denna bestämmelse har tillkommit med hänsyn

till att i en del fall församlingarna vid inträffade ledigheter icke tillsatt be
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

fattningarna med ordinarie innehavare utan under längre tider låtit dem

uppehållas med lågt avlönade vikarier och inbesparat skillnaden mellan vikariearvodet

och ordinarie kantors lön.

26 och 27 i;§.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med den

eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar, varefter förslaget skall

underställas domkapitlets prövning och fastställelse. Vid förslagets upprättande

bör givetvis först avgöras, vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§

omförmälda befattningar, som skola inrättas i kantorsdistriktet. Distriktet

har alltså att besluta, om befattning skall inrättas såsom självständig kantorsbefattning

eller som kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring. I

senare fallet erfordras ock avgörande, huruvida befattningen skall vara av

högre eller lägre grad och huruvida befattningen skall inrättas såsom skolkantorsbefattning.

Yäckes fråga om inrättande, jämte kantorsbefattning,

av särskild befattning, som i 35 § avses, bör givetvis även denna fråga

komma under omprövning i samband med frågan om kantorsbefattningarnas

anordnande inom distriktet.

Beträffande de tjänstgöromål, som enligt 8 § åligga kantor, erfordras

i vissa fall särskilda bestämmelser, exempelvis angående det antal timmar,

som innehavare av självständig kantorsbefattning har att biträda å pastorsexpeditionen

och hur arbetet å expeditionen bör ordnas, ävensom angående

kantors befriande i vissa fall från skyldighet att biträda vid särskilda förrättningar.

Där stadgandena i denna lag ej till annat föranleda, skola sådana

särskilda bestämmelser meddelas redan vid löneregleringens upprättande,

förslag till lönereglering skall vidare i fråga om kantors tjänstgöromål upptaga

dels bestämmelser angående tjänståligganden, som, där lönen sättes

högre än föreskrivet minimibelopp, finnas böra, på sätt under 9 § närmare

utvecklats, åläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna, därvid dock den

redan i det föregående omnämnda begränsningen föreligger, att kantor icke

må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen

under eget ansvar fullgöras, dels angående den jämkning i tjänståligganden,

som, där flera kantorsbefattningar inrättas i distriktet, må erfordras

mellan de olika befattningarna.

Självfallet är, att förslaget till lönereglering skall upptaga beloppet av

den lön, som skall till kantor utgå, liksom beslut, huruvida ersättning skall

utgå till kantor för biträde vid särskild förrättning, ävensom huruvida di
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

striktet bereder kantor bostadsförmån. I samband med bestämmelserna

härom har upptagits det stadgande, att, där distriktet ej bereder innehavare

av självständig kantorsbefattning bostad, distriktet skall bestämma beloppet

av den hyresersättning, som distriktet är villigt i stället utgiva till befattningshavaren.

Där kantorsdistriktet består av flera församlingar, skall vid

lönereglering tillika meddelas bestämmelse om, i vilken av församlingarna

kantor, där ej vederbörande kyrkoråd för viss tid därifrån medgiver undantag,

skall vara bosatt. Även utan uttryckligt stadgande i lag torde vara

tydligt, att om kantorsdistrikt lämnar befattningshavare hyresersättning och

därvid fäst det villkor, att han skall vara bosatt å viss angiven trakt, för

sådant fall hyresersättningen skall bestämmas med hänsyn till hyresförhållandena

å nämnda trakt.

De frågor, som i 26 § sista stycket avses, beröra i viss mån löneregleringen,

och har därför stadgats, att även i dessa frågor distriktet vid

löneregleringen skall meddela bestämmelse.

De sakkunniga anse lämpligt, att av Konungen meddelas formulär,

enligt vilka förslag till lönereglering skola upprättas, liksom ock vissa statistiska

uppgifter, som skola ligga till grund för förslaget — däribland uppgift

å till distriktet hörande, för kantors avlöning avsedda tillgångar — böra

avfattas i enlighet med formulär, som av Konungen fastställas. Förslag

till formulär, som här avses, hava av de sakkunniga upprättats och finnas

bifogade de sakkunnigas betänkande.

För prövning och fastställelse skall förslaget till lönereglering jämte

de handlingar, som enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga

till grund för detsamma, överlämnas till domkapitlet, därvid yttrande från

pastor och vederbörande befattningshavare bör vara bilagt. Eljest har

domkapitlet att gå i författning om införskaffande av sådana yttranden.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning,

skall domkapitlet, där vederbörande folkskolinspektör ej redan avgivit yttrande

i ärendet, från honom infordra yttrande. Finner folkskolinspektören

hinder möta mot inrättande av ifrågavarande befattning, har domkapitlet att

inhämta skolöverstyrelsens utlåtande. Fastställelse av förslaget bör med

hänsyn till skolans intresse ej meddelas med mindre folkskolinspektören

eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av skolkantorsbefattningen,

skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Föreskrift härom har intagits i 27 §.

Om domkapitlet vid granskning av förslaget till lönereglering finner

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas, i

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring eller att

kantor ålagts göromål, som i tjänsten ej må uppdragas åt kantor, eller

att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i förhållande till

omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten, eller

att lönen satts till lägre belopp än i 13 § stadgat minimibelopp utan att

sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik nedsättning,

eller att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser,

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning avsedda

tillgångar medtagits, skall, enligt stadgandet i 27 §, domkapitlet,

innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet tillfälle att

inom av domkapitlet utsatt tid vidtaga rättelse i anmärkta avseenden. Sker

inom sådan tid ej rättelse, har domkapitlet att med eget utlåtande underställa

ärendet i erforderliga delar Konungens avgörande, och skall domkapitlet,

innan ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning,

avvakta Konungens avgörande av ärendet i de delar, som till Konungen

hänskjuta.

Det har ifrågasatts, att där kantorsdistrikt motsatte sig att vidtaga av

domkapitlet påkallad rättelse i löneregleringsförslaget, åt en särskild nämnd

av tre personer skulle uppdragas att, innan ärendet av domkapitlet eller

Kungl. Maj:t avgjordes, uppgöra nytt förslag till lönereglering eller avgiva

yttrande i frågan, men de sakkunniga hava icke funnit skäl att för närvarande

föreslå någon bestämmelse i sådan riktning. Givet är, att innan

till Kungl. Maj it hänskjuten löneregleringsfråga upptages till avgörande, utlåtande

kommer att inhämtas från kammarkollegium.

28 §.

Den tidpunkt, då lönereglering skall träda i kraft, har av de sakkunniga

föreslagits till den 1 maj — således början av ecklesiastikåret — som

inträffar näst efter det löneregleringen fastställdes, vederbörande dock obetaget

att träffa överenskommelse om annan tid härför, exempelvis att löneregleringen

skall träda i kraft omedelbart efter fastställelse^ Då i förslaget

icke utsatts någon tid, under vilken löneregleringen skall gälla, lärer

vara självfallet, att löneregleringen skall vinna tillämpning tills vidare intill

dess ny lönereglering, varigenom den förra upphäves eller ändras, träder i

kraft.

Givet är, att innehavare av befattning, som redan är tillsatt, då lönereglering

träder i kraft, är berättigad att under sin återstående tjänstetid

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet,

såvida han ej vid befattningens tillsättande underkastat sig möjligen blivande

förändring i nämnda avseenden. Uttryckligt stadgande om denna

rätt har emellertid införts i förslaget i anslutning till bestämmelsen om tiden

för lönereglerings ikraftträdande.

29 §.

Såsom nyss nämnts är innehavare av befattning, som redan är tillsatt,

då lönereglering träder i kraft, ej skyldig att ingå på den nya löneregleringen,

såvida han ej vid befattningens tillsättande förbundits därtill. Har

så ej skett och vill befattningshavaren ej heller underkasta sig den nya

löneregleringen, kvarstår han alltså till sin avgång från befattningen på

förutvarande villkor.

Är åter vid ny lönei’eglerings ikraftträdande redan tillsatt befattningshavare

skyldig underkasta sig den nya löneregleringen eller förklarar han

sig därtill villig, kunna ändock sådana omständigheter föreligga, att löneregleringen

ej å honom kan vinna tillämpning. Befattning, som löneregleringen

avser, kan exempelvis hava varit delad i flera befattningar med särskilda

befattningshavare. En förutvarande befattning kan ock genom ny lönereglering

hava delats i flera befattningar eller pa annat sätt förändrats.

Från att förut hava varit förenad med folkskollärartjänst kan den hava

förändrats till att icke vidare vara det, och från att förut hava varit självständig

befattning kan den hava förändrats till att framdeles skola vara

förenad med folkskollärartjänst.

Då det är av vikt, att så vitt möjligt samtliga nuvarande befattningshavare

kunna beredas tillfälle att få sina avlönings- och tjänstgöringsförhållanden

ordnade efter den nya lagstiftningen, har den anordning ansetts

böra vidtagas, att där lönereglerings tillämpning på angivet sätt är beroende

av viss befattningshavares avgång, för denne skall fastställas särskild

lönereglering för den tid, han vid sin befattning kvarstår. År därvid fråga

om befattning, som varit delad i flera befattningar med skilda befattningshavare,

åligger det givetvis domkapitlet att, vid prövning av förslag till särskilda

löneregleringar för dessa, tillse, att samtliga i 8 § angivna åligganden

varda behörigen fullgjorda. Har dylik befattningshavare att fullgöra endast

vissa av de göromål, som enligt sistnämnda paragraf åligga kantor, må

enligt 13 § med domkapitlets medgivande skälig nedsättning av lönen under

i samma paragraf stadgat minimibelopp äga rum. Utan särskilt stadgande

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

torde vara tydligt att, om lönereglerings tillämpning är beroende av flera

befattningshavares avgång och dessa avgå å olika tider, det ankommer på

distriktet att vidtaga de åtgärder, som erfordras för att kantorsgöromålen

må varda behörigen uppehållna, tills samtliga avgått från sina befattningar.

Aven i ett annat fall kan svårighet möta för ny lönereglerings

tillämpning, nämligen då innehavare av befattning, för vilken lönereglering

fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade

bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

I riktlinjerna hade ifrågasatts, att för sådant fall domkapitlet på därom

av distriktet gjord framställning skulle äga medgiva, att med lönereglerings

trädande i kraft finge anstå, tills befattningshavaren avgått, där domkapitlet

funne, att lönen för denne utginge med sådant belopp, som med

tagen hänsyn jämväl till befattningshavarens kompetens kunde enligt de i

lagen angivna grunder anses motsvara tjänstgöromålens omfattning och

levnadskostnaderna i orten. Då det emellertid även i detta fall är önskvärt,

att tjänstgöringsförhållandena varda ordnade efter den nya lagstiftningen,

hava de sakkunniga funnit lämpligare, att jämväl för sådan befattningshavare

särskild lönereglering fastställes för den tid, han vid sin befattning

kvarstar, med iakttagande att skälig nedsättning av lönen under i 13 §

stadgat minimibelopp må äga rum med hänsyn till att befattningshavaren

icke äger föreskriven kompetens.

30 §.

Såsom i motiveringen till 28 § anförts, avser bestämmelsen i nämnda

paragraf, att lönereglering skall äga tillämpning icke för viss tid utan tills

vidare, intill dess ny lönereglering, varigenom den förra upphäves eller

ändras, träder i kraft. Härav lärer följa, att det är kantorsdistriktet obetaget

att vid vilken tid som helst verkställa ny lönereglering.

Emellertid bör, då förhållandena det påkalla, ny lönereglering kunna

företagas, även om kantorsdistriktet ej självt skulle taga initiativ därtill.

De sakkunniga hava därför i förevarande paragraf föreslagit bestämmelser,

som tillägga domkapitlet befogenhet att i vissa fall förordna, att ny lönereglering

må upprättas.

Paragrafens första stycke avser det fall, då befattningshavare hos

domkapitlet själv gör framställning om ny lönereglering. Göres sådan framställning

av befattningshavare, som under minst fem år innehaft befattning,

1 Sid. 219.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad lönereglering varit

gällande under tio år, äger domkapitlet, om skäl därtill äro, förordna, att

för befattningen ny lönereglering skall upprättas.

I andra stycket har föreslagits, att domkapitlet må äga befogenhet

förordna om upprättande av ny lönereglering, om kantorsdistrikt beröres av

ändring i ecklesiastik indelning eller ock om därav eller av annan anledning

förorsakas väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål. Förordnande,

som här avses, må alltså av domkapitlet meddelas, oberoende av

framställning från befattningshavare, och erfordras ej heller för att sådant

förordnande må kunna meddelas, att den gällande löneregleringen tillämpats

någon viss tid. I regel torde ny lönereglering, som i detta stycke avses,

komma att omfatta samtliga befattningar inom kautorsdistriktet.

Beviljar distriktet befattningshavare personligt lönetillägg, äro å sådant

tillägg bestämmelserna om lönereglering givetvis ej tillämpliga.

31 §.

Av 27 § framgår, att förslag till lönereglering, som upptager inrättande

av skolkantorsbefattning, ej må av domkapitlet fastställas med mindre

vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen lämnat medgivande

till befattningens inrättande.

Emellertid har i skolans intresse gjorts gällande, att då befattning,

som med vederbörligt medgivande vid lönereglering bestämts skola inrättas

såsom skolkantorsbefattning, sedermera blir ledig, förnyad prövning bör

äga rum, huruvida befattningen fortfarande må vara inrättad såsom skolkantorsbefattning.

Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit

det stadgande, att skolkantorsbefattning, då ledighet inträffar, icke må

återbesättas med mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen

må på de av lcantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara

inrättad såsom skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit

hinder däremot möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej medgivande till att befattningen fortfarande må vara inrättad

såsom skolkantorsbefattning, ankommer det givetvis på kantorsdistriktet

att i den ordning, som för lönereglering stadgas, bestämma om på vad

annat sätt befattningen skall inrättas. I de bestå fall kommer väl ett

dylikt beslut att gå ut på att befattningen fortfarande skall vara inrättad

såsom kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, fastän ej såsom skolkantorsbefattning.

De sakkunniga hava därför ansett lämpligt föreslå, att

12—30103.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

i lag det stadgande intages att, om medgivande, som nyss sagts, ej lämnas,

skall, där ej annorlunda i föreskriven ordning bestämmes, med avseende ä

befattningen gälla vad om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring,

som ej är skolkantorsbefattning, tinnes stadgat.

32 §.

Redan i själva lagen bör enligt de sakkunnigas mening upptagas det

behörighetsvillkor, att kantor skall vara medlem av svenska kyrkan, men

angående övriga behörighetsvillkor för kantorsbefattning böra bestämmelser

meddelas av Konungen. Härom se vidare under § 1 förslaget till stadga.

33 §.

Enligt stadgandet i förevarande paragraf må kantorsbefattning sökas

även av kvinna, där ej av kantorsdistriktet vid befattningens ledigförldarande

gjord bestämmelse till annat föranleder. Dylik bestämmelse må dock

ej meddelas beträffande skolkantorsbefattning, vilken alltså liksom folkskollärartjänst

alltid må sökas av kvinna och av henne innehavas, även om hon

ingår i gifte.

I fråga om kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, äger

däremot kantorsdistriktet vid befattningens ledigförklarande bestämma, att

befattningen må sökas endast av man. Tillika må därvid av distriktet

bestämmas, att befattningen må sökas av kvinna endast såvida hon är

ogift, samt att, om till befattningen utses ogift kvinna, hon skall vara

skyldig frånträda befattningen, såvida hon ingår i gifte.

I detta sammanhang må erinras om den i § 4 förslaget till stadga

intagna bestämmelsen om skyldighet för kvinnlig kantor att, om kyrkorådet

skulle finna att vissa av kantorsgöromålen icke lämpligen böra av kvinnlig

kantor utföras, på egen bekostnad och under eget ansvar låta dem

verkställas genom person, som av vederbörande kyrkoråd godkännes.

34 §.

För skolkantorsbefattning böra av- och tillträdestider vara desamma

som för folkskollärartjänsten. För annan kantorsbefattning bör däremot,

om ej mellan vederbörande annorlunda överenskommes, tillämpas den avoch

tillträdestid, som gäller för prästerlig befattning, eller således den 1 maj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35 §.

I 4 § hava bestämmelser meddelats om anställande i vissa fall av flera

kantorer i ett kantorsdistrikt. Härför förutsättes, att inom kantorsdistriktet

finnas flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda

lokaler och att eu kantor ej lämpligen kan fullgöra den kantor åliggande

tjänstgöring vid dem alla. Då med tillämpning av berörda stadgande flera

kantorer anställas i distriktet, kan den anordning vidtagas, att en av dem,

t. ex. vid huvudkyrkan anställd självständig kantor, har att utföra vissa

göromål för hela distriktet. Men i övrigt gäller, att eu var av dessa kantorer

har att vid den kyrka eller gudstjänstlokal, där han tjänstgör, fullgöra

göromål, som höra till såväl den kyrkomusikaliska som den icke

kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet, och avser den kyrkomusikaliska

verksamheten både orgelspelningen och ledningen av sången.

I större kantorsdistrikt, särskilt i de större städerna, där ökade krav

i kyrkomusikaliskt avseende ofta ställas och där de göromål, som tillhöra den

icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet mången gång äro av den

omfattning, att de kräva en persons hela arbetstid, bör — även om med

tillämpning av stadgandet i 4 § flera kantorer anställas — den anordning

tillika lämpligen kunna av distriktet vidtagas, att i distriktet inrättas antingen

särskild befattning för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)

eller särskild befattning för den icke kyrkomusikaliska delen

av kantors verksamhet (klockar- eller kyrkofogdebefattning). Understundom

kan befinnas lämpligt att inrätta båda dessa särskilda befattningar.

Av det ovan anförda framgår, att klockar- eller kyrkofogdebefattning,

där den inrättas, alltid är en självständig befattning, som avser att taga

befattningshavarens hela arbetstid i anspråk. Förhållandet är icke detsamma

med organistbefattning, som även kan utgöra en bisyssla för befattningshavaren.

I enlighet härmed må organistbefattning inrättas antingen såsom

självständig organistbefattning eller såsom organistbefattning med begränsad

tjänstgöring.

De olika sätt, varpå särskilda befattningar, varom här är fråga, kunna

sinsemellan och med kantorsbefattning kombineras, bero givetvis av omständigheterna

i varje särskilt fall. Endast i de största kantorsdistrikten torde

ifrågakomma inrättande av, jämte kantorsbefattning, både organistbefattning

och klockar- eller kyrkofogdebefattning. Där så sker, bliva för innehavaren

av kantorsbefattning göromålen i regel begränsade till vad som sammanhänger

med kyrkosången. I många fall torde den lämpligaste anordningen

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

vara att, där klocka!''- eller kyrkofogdebefattning inrättas, kantorsbefattningen

i distriktet inrättas såsom självständig befattning, vars innehavare då skall

hava att ombesörja såväl orgelspelningen som ledningen av sången, med

eller utan biträde av försångare.

I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning och för klockareller

kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för innehavare

av dessa befattningar skola enligt förslaget närmare bestämmelser meddelas

av Konungen, men skall i övrigt i tillämpliga delar gälla: för självständig

organistbefattning och för klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller

författning stadgas om självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning

med begränsad tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre grad. Detta gäller

jämväl de föreskrivna minimilönerna.

Förslag till de närmare bestämmelser i fråga om behörighetsvillkor och

tjänståligganden, som, enligt vad nyss sagts, skola av Konungen meddelas,

inrymmas i de sakkunnigas förslag till stadga: i fråga om behörighetsvillkoren

under § 1. och tjänståliggandena under § 3.

För innehavare av organistbefattning hava i förslaget till stadga upptagits

de av kantors göromål, som av organisten skola fullgöras. Därutöver

kunna för minimilön ytterligare göromål icke i tjänsten åläggas honom.

Beträffande tjänstgöromålen för innehavare av klockar- eller kyrkotogdebefattning

har i förslaget till stadga särskilt upptagits de göromål, som

föreskrivits för innehavare av självständig kantorsbefattning med avseende

å den icke kyrkomusikaliska delen av hans verksamhet, dock med den

skillnaden, att innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning, där ej

annorlunda av kyrkorådet bestämmes, har att uppbära och redovisa avgifter,

då sådana utgå till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter, under

det att självständig kantor endast har att biträda pastor och kyrkoråd vid

uppbörd av sådana avgifter. Bland göromålen för klockare(kyrkofogde)

ligger huvudvikten vid biträdet å pastorsexpeditionen, för vilket timantalet

för vecka därför, på sätt skett i fråga om kantor, icke ansetts böra

för minimilönen begränsas inom visst maximum.

Utöver de göromål, som sålunda i förslaget till stadga särskilt angivits,

har emellertid innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning att fullgöra

de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid löneregleringen eller,

där så ej skett, av kyrkorådet bestämmes, däribland även åligganden med

redovisningsskyldighet kunna förekomma. Distriktets och kyrkorådets befogenhet

vid tjänstgöromålens bestämmande är dock så till vida begränsad,

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

att befattningshavaren icke må i tjänsten åläggas göromål, som skäligen

kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras, och att lian icke

må åläggas större tjänstgöringsskyldighet än som kan anses motsvara den

för honom bestämda avlöningen. Har vid lönereglering närmare bestämmelser

ej meddelats om, i vilken omfattning biträde å pastorsexpeditionen

skall lämnas av klockare(kyrkofogde) och hur arbetet lämpligen bör ordnas,

och kan överenskommelse därom ej trätfas mellan pastor och nämnda befattningshavare,

har det ansetts kunna överlämnas åt kyrkorådet att därom

besluta.

Vid fastställande av lönereglering för klockare(kyrkofogde) har domkapitlet

att tillse, att avvikelse från vad sålunda stadgats ej skett. Över

kyrkorådets beslut angående klockares(kyrkofogdes) tjänstgöringsskyldighet

får klagan givetvis i vanlig ordning föras.

De sakkunniga vilja särskilt framhålla, hurusom i många fall kan betinnas

lämpligt, att innehavaren av klockar- eller kyrkofogdebefattning deltager

i det diakonat församlingsarbetet, på sätt med stor framgång skett

i Norge, och att han i stället för kantor biträder med sång vid jordfästning,

som äger rum å sådan plats, att orgelverket i kyrka eller gravkapell

ej därvid han användas, men torde, då för utförandet av dessa åligganden

erfordras särskilda färdigheter, desamma i regel ej böra befattningshavaren

åläggas, om icke bestämmelse därom meddelats redan vid löneregleringen.

Bestyret att ordna och till prästen på prediksstolen uppbära tacksägelser,

lysningar, kungörelser och dylikt, som ej ansetts kunna åläggas kantor

såsom eu skyldighet med hänsyn till att lian vid den tid, då detta skall

ske, i allmänhet är upptagen med tjänstgöring vid orgeln, torde i regel

kunna och böra fullgöras av klockare(kyrkofogde), där sådan anställes.

Beträffande stadgandet i 35 § 4 mom. få de sakkunniga hänvisa till

vad vid 12 och 22 §§ anförts.

36 §.

I denna paragraf meddelas bestämmelser om vem det tillkommer att

utse befattningshavare, som i förslaget avses; och upptager förslaget härutinnan

de bestämmelser, som nu gälla för utseende av klockare, organister

eller kyrkosångare, nämligen att befattningshavaren skall utses å kyrkostämma,

där ej i vissa undantagsfall tillsättningsrätten tillkommer patronus

eller annan enskild. Enligt förslaget har dock Konungen tillagts rätt förordna,

att skolkantorsbefattning må kunna utses i annan ordning än å

kyrkostämma.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

För närvarande tillsättas i regel folkskollärare samt klockare, organister

och kyrkosångare av samma valkorporation, kyrkostämma. Undantag

härifrån utgöra de städer, i vilka folkskoleväsendet lagts under den borgerliga

kommunen. Av dessa är det dock endast ett fåtal, där klockar-, organisteller

kyrkosångarbefattningarna för närvarande äro förenade med folkskollärartjänst.

Då, med undantag för Stockholm, den folkskolestyrelse, som i

ifrågavarande städer har att tillsätta lärare, består av kyrkoherden såsom

ordförande samt visst antal ledamöter, därav hälften utses av kyrkostämman,

skulle den anordning kunna ifrågasättas, att tillsättningsrätten beträffande

skolkantorsbefattning överlämnades åt nämnda folkskolestyrelse, men

synes det de sakkunniga ej av omständigheterna påkallat att redan nu därom

meddela föreskrift. Annorlunda ställer sig förhållandet, om, på sätt

ifrågasatt blivit, folkskoleväsendet i dess helhet lägges under den borgerliga

kommunen. Då emellertid de för utredning i fråga om införande i den

kyrkliga kommunen av representativt system in. m. tillsatta sakkunniga,

vilka upptagit denna fråga till behandling, ännu ej avslutat sina arbeten,

och nämnda sakkunniga, som tillika fått i uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning

ekonomiska angelägenheter, även i vad de avse kyrkliga ändamål,

må böra handläggas av den myndighet, som äger besluta om den borgerliga

kommunens ekonomiska angelägenheter, vid utarbetande av sina förslag

jämväl torde beakta frågan om det sätt, varpå, därest folkskolväsendet

lägges under den borgerliga kommunen, skolkantorer böra tillsättas,

har i förevarande paragraf allenast införts ett tillägg, som medför befogenhet

för Konungen medgiva, att skolkantorsbefattning må tillsättas genom

annan valkorporation än kyrkostämma,

Enligt andra stycket av 3f> § äger Konungen meddela närmare bestämmelser

angående tillsättning av befattning, som i förslaget avses, så

ock bestämmelser rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten.

De sakkunniga hava i kap. III förslaget till stadga avgivit förslag till

dylika bestämmelser.

Den i tredje stycket intagna föreskriften om förlust av tillsättningsrätten,

då enskild person, som äger rätt tillsätta befattning, försummat att

inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet göra anmälan om

den person, som utsetts till befattningen, har motsvarighet i lagen den 9

december 1910 angående tillsättning av prästerliga tjänster 47 § 2 mom.

knligt, § 23 förslaget till stadga skall före klockan tolv å nittionde dagen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

efter det ledigheten inträffat, till kyrkorådet ingivas antagningsbevis för

den person, som utsetts till befattningen.

37 S5.

Enligt de sakkunnigas mening är det av vikt, att befattningshavare,

som i lagförslaget avses, så ock efterlevande änka och barn beredas pension.

Sedan ifrågavarande befattningshavare fått sina tjänste- och löneförhållanden

ordnade genom lag, torde särskilda svårigheter ej möta att

för dem få pensionsfrågan ordnad genom deras intagande i statens nybildade

anstalt för pensionering av folkskollärare. I avvaktan härå hava de

sakkunniga ansett det stadgande böra införas i lagen, att befattningshavaren

är skyldig underkasta sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade

angående såväl hans egen som hans änkas och barns pensionering.

38 §.

Här intagen bestämmelse torde äga tillämpning endast å Göteborg,

Malmö och Norrköping.

39 §.

Bestämmelserna i lagförslaget gälla endast de territoriella församlingarna.

I den mån bestämmelser erfordras för icke territoriella församlingar, äger

Konungen, enligt stadgandet i förevarande paragraf, meddela sådana bestämmelser.

40 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller givetvis även om

Stockholms stads konsistorium. Uttrycklig föreskrift härom har emellertid

införts i förevarande paragraf.

41 §.

Innehåller bestämmelse om de lagar och författningar, som genom nya

lagen upphävas.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Övergångsbestämmelser.

1— 3 mom. Såsom i motiveringen till 13 § anförts, förutsätta de

sakkunniga, att löneregleringar enligt bestämmelserna i nya lagen, om denna

kan träda i kraft den 1 januari 1921, i allmänhet skola hava upprättats

senast under år 1922. En föreskrift härom har ansetts erforderlig, och

hava de sakkunniga därför bland övergångsbestämmelserna upptagit den

föreskriften, att senast inom två år efter det lagen trätt i kraft förslag''

till lönereglering för kantor skall upprättas i enlighet med bestämmelserna

i denna lag, där ej för visst fall anstånd av domkapitlet medgivits.

Av 1 och 5 framgår att, där pastorat består av liera församlingar,

indelning av pastoratet i kantorsdistrikt skall hava ägt ruin, innan förslagtill

lönereglering kan upprättas. Redan i motiveringen till 5 § har berörts

den i 2 mom. av övergångsbestämmelserna intagna föreskriften om

skyldighet, däi pastorat består av flera församlingar, för kyrkostämmans

ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter det lagen

trätt i kraft a kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets indelning

i. kantorsdistrikt och till domkapitlet översända kyrkostämmans framställning

i ämnet, ävensom angående domkapitlets skyldighet att, om sådan

framställning ej inom nämnda tid inkommit, omedelbart låta upptaga frågan

om pastoratets indelning i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från

vederbörande församlingar, på sätt i 5 § stadgas, inhämtats, avgöra densamma

i så god tid, att därav berört kantorsdistrikt må kunna medhinna

att inom föreskriven tid upprätta förslag till lönereglering. Anstånd med

upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt må dock, på sätt i

3 mom. stadgas, för viss tid av domkapitlet medgivas.

Emellertid äger, såsom nyss antytts, domkapitlet för visst fåll även

medgiva anstånd med upprättande av förslag till lönereglering. Bestämmelser

härom hava jämväl upptagits i 3 mom. övergångsbestämmelserna.

Fråga om uppskov med indelning i kantorsdistrikt kommer i regel

jämväl att avse uppskov med upprättande av förslag till lönereglering.

4 mom. Då efter nya lagens ikraftträdande nuvarande klockar-,

organist- eller kyrkosångarbefattning blir ledig, böra åtgärder för befattningens

återbesättande givetvis ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna

i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen

tillhör. Beträffande vikaries avlöning gäller vad i 25 § stadgats. Enligt

riktlinjerna skulle domkapitlet ägt befogenhet att, där i något fall så

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

skulle finnas lämpligt, förordna om att befattningen finge återbesättas. Da

enligt de sakkunnigas förslag uppskov med lönereglerings verkställande endast

i ett fåtal fall torde komma att beviljas, hava emellertid de sakkunniga

ej funnit sådan befogenhet för domkapitlet erforderlig.

o mom. Såsom i motiveringen till 13 § anförts, har vid bestämmande

av minimilönernas belopp tagits såsom utgångspunkt det prisläge, som att

döma av stegringarna i levnadskostnaderna under åren närmast före världskrigets

utbrott kan antagas hava inträtt vid den tid, då nya löneregleringar

beräknas skola träda i kraft eller år 1922. Kvarstår då den särskilda

stegring i levnadskostnaderna, som världskriget orsakat, böra givetvis de

befattningshavare, som i denna lag avses, komma i åtnjutande av dyrtidstillägg.

Angående skyldighet för kantorsdistriktet att å lön, som enligt denna

lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant

tillägg tillkommer det Konungen, riksdagen och kyrkomötet att besluta.

För att emellertid kyrkomöte för behandling av sådan fråga icke måtte

behöva särskilt inkallas, har stadgandet i 5 mom. tillkommit.

Vid dyrtidstilläggets bestämmande torde de grunder, som komma att

fastställas för dyrtidstillägg till folkskollärare, i huvudsak bliva vägledande.

n-2010:1.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Förslag till lag angående mässfallsgudstjänst.

I 8 § punkt 6:o) förslaget till lag angående kantorer har bland kantors

tjänståligganden upptagits förrättande av mässfallsgudstjänst, om kantor,

på sätt stadgades i särskild lag angående mässfallsgudstjänst, av domkapitlet

erhållit sådant uppdrag. Enahanda skyldighet åligger klockare

(kyrkofogde) enligt § 3 förslaget till stadga angående kantorer.

Av skäl, som i riktlinjerna1 anförts, har emellertid förslaget till lag

angående mässfallsgudstjänst givits den avfattningen, att domkapitlet kan

uppdraga även åt annan person, som finnes därtill lämplig, att förrätta

m ässfallsgudstj änst.

I förslaget har mässfallsgudstjänst angivits bestå i att leda församlingens

gudstjänstfirande medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet

med de närmare anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

1 Sid. 176.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Förslag till lag angående anställande i vissa fall av

kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna.

Vid åtskilliga tillfällen har erinrats, hurusom det expeditionsarbete,

som ålåge prästerskapet, fått så ökad omfattning, att det mångenstädes

blivit till ett verkligt hinder för utförandet av prästens egentliga ämbetsgärning,

det församlingsvårdande arbetet.

I samband med de tidigare förslagen till klockarinstitutionens ombildning

har ock berörda spörsmål varit föremål för beaktande. Det förslag,

som år 1908 avgavs angående klockarinstitutionens ombildning, innehöll

visserligen ej några bestämmelser i förevarande avseende, men i flere av

de över förslaget avgivna yttrandena framhölls behovet av att kantor, som

enligt förslaget skulle inrättas i stället för förutvarande klockare, lämnade

biträde å pastorsexpeditionen.

I den av hovrättsrådet Ekman åt 1915 avgivna promemorian angående

frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen föreslogs

inrättande av en ny befattning, vilken lämpligen borde vara förenad

med samtliga eller endera av klockar-, organist- eller kantorsbefattningarna,

och vilkens innehavare skulle benämnas kyrkoskrivare. hädan befattningshavare,

som skulle hava till åliggande att biträda pastor å pastorsexpeditionen

och borde kunna erhålla uppdrag att på eget ansvar under pastors tillsyn

sköta viss del av bokföringen därstädes, skulle vara anställd i pastorat

med mer än 5,000 invånare. Enligt pastoratets beslut skulle dylik befattning

kunna inrättas även i mindre pastorat. För bestridande av avlöning

åt kyrkoskrivaren föreslogs bidrag av statsmedel.

1915 års förslag till lag angående kantorer upptog ej bestämmelse

om anställande av kyrkoskrivare, men bland tjänståliggandena för innehavare

av kantorsbefattning, som icke vore förenad med folkskollärartjänst,

infördes, att han skulle biträda pastor vid å pastorsexpeditionen förekommande

göromål; och ifrågasattes under vissa förutsättningar bidrag a\

statsmedel till avlönande av sådan befattningshavare.

I anledning av särskilda, i ämnet väckta motioner hemställde kyrko
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

mötet i underdånig skrivelse den 11 november 1915, att Kungl. Maj:t

täcktes låta utreda, under vilka förutsättningar med bidrag av statsmedel

avlönade skrivbiträden skulle kunna anställas å pastorsexpeditionerna i församlingar,

i vilka oavvisligt behov av sådana biträden förefunnes, att, i

den mån donna fråga befunnes icke låta sig i annan ordning lösas, den

Unge ställas i samband med omorganisation av klockarinstitutionen, samt att

Kungl. Maj:t därefter täcktes vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde

föranleda.

Sedermera har biskopsmötet i underdånig skrivelse den 20 maj 1919

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte att på lämpligaste

sätt bereda prästerskapet lindring i expeditionsarbetet, där det visade

sig vara betungande och till hinder för det i egentlig mening församlings

vårdande arbetet.

Till biskopsmötets framställning hava domkapitlen i infordrade utlåtanden

i huvudsak hemställt om bifall.

Angående det närmare innehållet i de förslag, som här berörts, motiveringen

för förslagen och däröver avgivna yttranden, få de sakkunniga hänvisa

till utredningen angående klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)- befattningarna avd. 2 sid. 111 —133.

I vad man klockaren för närvarande biträder med arbete å pastorsexpeditionen

framgår av nämnda utredning avd. 1 sid. 101 —113. Och

i vad mån i större församlingar kyrkoskrivare eller skrivbiträden finnas

anställda, framgår av samma utredning avd. 1 sid. 114__119.

13e sakkunniga hava bland tjänståliggandena för innehavare av självständig

kantorsbefattning och för kblekare!kyrkofogde) upptagit att lämna

biträde å pastorsexpeditionen. Angående den omfattning, i vilken sådant

biträde skall lämnas och hur arbetet å pastorsexpeditionen för ifrågavarande

befattningshavare närmare skall ordnas hava bestämmelser intagits i § 2

punkt 9:o) samt § 3 förslaget till stadga angående kantorer.

I vissa fall torde emellertid icke vara tillfyllest med det biträde, som

självständig kantor eller klockare(kyrkofogde) enligt de sakkunnigas förslag

skall lämna å pastorsexpeditionen. I eu del pastorat och församlingar hava

nämligen göromålen å pastorsexpeditionen fått så stor omfattning, att de

där tjänstgörande prästmännen ej utan åsidosättande av övriga dem åliggande

göromål kunna med det biträde, som det åligger självständig kantor

eller klockare(kyrkofogde) att lämna, medhinna arbetet å expeditionen,

tör undvikande av att allenast för arbetet å pastorsexpeditionen de prästerliga

befattningarna må behöva ökas inom sådana pastorat, anse de sakkunniga,

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

i likhet med vad i riktlinjerna1 uttalats, lämpligt att för sadant fäll den

eller de församlingar, som pastorsexpeditionen omfattar, i lag åläggas att

till vederbörande kyrkoråds förfogande ställa erforderliga medel för avlönande

av kyrkoskrivare. Att i lag närmare fixera, i vilka fäll dylik anställning

bör ske, är, såsom ock i riktlinjerna anförts, ieke möjligt, utan

måste detta bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fäll.

På det biträde, som kyrkoskrivaren har att utföra, ofta avser församlingens

egna ärenden, torde det vara lämpligt att församlingen i första

hand sättes i tillfälle att besluta om anställande av kyrkoskrivare samt

därvid jämväl bestämma avlöningens belopp ävensom om befattningshavaren

skall erhålla fäst eller tillfällig anställning. Befattningens tillsättande synes

böra tillkomma kyrkorådet.

Vägrar församling att anställa befattningshavare, varom här är fråga,

eller äro de för ändamålet anvisade medlen otillräckliga, äger, enligt förslaget,

pastor att hos domkapitlet göra den framställning i ämnet, som av

omständigheterna må finnas påkallad. Vid framställningen skall fogas

uppgift om arbetet å pastorsexpeditionen. Finner domkapitlet framställningen

böra bifallas, äger emellertid domkapitlet icke självt lämna bifall

därtill utan skall med eget utlåtande underställa frågan Konungen, som

förordnar, huruvida kyrkoskrivare skall anställas å pastorsexpeditionen, samt

bestämmer det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör utgå.

På sätt framgår av de sakkunnigas förslag till lag angående ändrad

lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910 samt förslag

till kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,

klockare(kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare, föreslå de sakkunniga att

under vissa förutsättningar bidrag till avlöning åt kyrkoskrivare må kunna

erhållas av statsmedel och från kyrkofonden.

Sid. 181.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Förslag till lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för

allmän gudstjänst invigda lokaler.

Av skäl, som i riktlinjerna 1 angivits, liava de sakkunniga föreslagit,

att i lag den föreskrift meddelas, att i varje kyrka eller annan för allmän

gudstjänst invigd lokal skall, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, finnas efter lokalens beskaffenhet lämpat orgelverk.

1 Sid. 163.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om

kyrkofond den 9 december 1910 samt förslag till kungörelse

angående bidrag av allmänna medel till avlöning

av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt

kyrkoskrivare.

Enligt de sakkunnigas förslag kommer avlöningen för de i lagen om

kantorer avsedda befattningshavare att utgå med väsentligen högre belopp

än förut varit fallet. Med domkapitlets medgivande må val i vissa fall

nedsättning i stadgad minimilön äga rum, men sådan nedsättning är avsedd

att äga rum endast i undantagsfall. Det synes därför ej kunna ifrågasättas

ålägga kantorsdistrikten att utgiva de nya lönerna, utan att möjlighet beredes

att lämna bidrag till distrikt, som för ifrågavarande befattningshavares

avlöning komma att drabbas av viss högre utdebitering, och gäller

detsamma den för distrikten ifrågasatta skyldigheten att anslå erforderliga

medel till kyrkoskrivares avlöning.

I 1915 års förslag ifrågasattes bidrag till kantorers avlöning, endast

där dessa skulle hava att lämna biträde å pastorsexpeditionen. Detta skulle

enligt de sakkunnigas förslag bliva fallet allenast med självständiga kantorer

samt klockare (kyrkofogdar). Höjas lönerna, enligt de sakkunnigas

förslag, torde emellertid bidrag i lika, om än ej i högre grad erfordras

jämväl för avlöning av innehavare av skolkantors- eller annan kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring.

Mot de i riktlinjerna1 angivna grunderna för bidraget till avlöning

av såväl de i lagen om kantorer avsedda befattningshavare som kyrkoskrivare

hava de sakkunniga ej något att erinra, men torde dock den av de

sakkunniga ifrågasatta ytterligare ökningen av lönerna böra medföra, att bi
-

1 Sid. 213 f.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

dragens maximibelopp llöjas: för självständig kantorsbefattning samt kloekar-

eller kyrkofogdebefattning från 400 till 500 kr. och för kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring från 200 till 300 kr.

Med iakttagande av sistnämnda förhöjningar torde bidragets sammanlagda

belopp, sedan nya löneregleringar i samtliga distrikt trätt i kraft,

approximativt kunna beräknas till 200,000 kr. för är.

Då av den i riktlinjerna lämnade utredningen'' framgår, att till sådant

bidrag medel ej kunna erhållas ur en av överflödiga avlöningstillgångar för

ifrågavarande befattningar bildad kassa samt det ej synes lämpligt att, på sätt

i riktlinjerna- alternativt föreslagits, anskaffa erforderliga medel genom att

årligen uttaxera visst mindre belopp per beskattningsenhet i samtliga kantorsdistrikt,

torde annan utväg ej återstå än att för ändamålet allmänna

medel anvisas antingen direkt av staten eller från kyrkofonden.

Bidrag av statsmedel syues särskilt påkallat med hänsyn till de ökade

krav, som den nya lagstiftningen i kyrkomusikaliskt avseende ställer på

kantorer och till den betydelse, det kan hava för den allmänna sången

att genom den föreslagna omorganisationen av klockarinstitutionen efter

hand i varje kantorsdistrikt kommer att finnas en i körledning utbildad

person, som kan anlitas för ledning av hembygdskör (blandad kör

eller manskör). I distrikt med självständig kantor verkar förslaget

direkt till förmån för hembygdskörs bildande, då sådan kantor anses

hava fullgjort sin körledande verksamhet, om han inövar och leder

hembygdskör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar

jämväl biträda vid gudstjänster i kyrkan. De av 1918 och 1919 årens

riksdagar hos Kung!. Maj:t gjorda framställningarna angående understöd

av statsmedel för blandade körer och manskörer synas de sakkunniga tala

för, att riksdagen skall vara benägen att jämväl på nu föreslaget sätt verka

för den allmänna sångens uppryckning, vilket fått ökad betydelse efter

införande av 8-timmars arbetsdagen. För bidrag av statsmedel kan även

anföras, att av det arbete, som å pastorsexpeditionen kommer att utföras

av självständig kantor, klockare (kyrkofogde) eller kyrkoskrivare, en ej

ringa del är av den art, att det utföres mera i statens än i församlingens

intresse.

\ ad kyrkofonden angår, är det tydligt att, då enligt lagen om kyrkofond

av den 9 december 1910 förordnades, att vissa prästerskapet anslagna

avlöningsmedel skulle överföras till denna fond, avsikten var att 1 2

1 Sid. 212.

2 Sid. 215.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

densamma uteslutande skulle användas för sådana kyrkliga ändamål, som

stodo i samband med avlöningen för de i lagen om reglering av prästerskapets

avlöning avsedda befattningshavare och detta fastän i de avlönmgstillgångar,

som tillfördes fonden, ingått medel, som influtit även fråu andra

än de till prästerskapets avlöning avsedda tillgångar.

Då de sakkunniga det oaktat ansett sig kunna föreslå anslag jämväl

ur kyrkofonden, beror det därpå, att det arbete, som av självständiga

kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare kommer att utföras

å pastorsexpeditionerna, är avsett att befria prästerska-pet från vissa dem

åliggande göromål, varigenom de beräknas få mera tid för sin egentliga

prästerliga gärning, samt att, i den mån självständig kantors eller klockares

(kyrkofogdes) biträde å pastorsexpeditionen blir lagfäst och reglerat samt

kyrkoskrivarbefattningarna utbildas till en mera fast organisation, säkerligen

efter hand en del av bidraget från fonden skall kunna inbesparas

genom minskat antal prästerliga befattningshavare, till vilkas avlöning anslag

eljest skolat utgå ur kyrkofonden.

I riktlinjerna1 har ifrågasatts, att det erforderliga bidraget skulle

bestridas till två tredjedelar av statsmedel och till en tredjedel av kyrkofonden.

Det synes de sakkunniga, som om en med hänsyn till ovanberörda

förhållanden bättre avpassad fördelning skulle nås, om bidraget bestämdes

att utgå med hälften eller 100,000 kr. av statsmedel och med

återstående hälften av kyrkofonden.

Den frågan uppställer sig emellertid härvid, om kyrkofonden är i

stånd att bära ett så stort årligt anslag. För bedömande härav hava de

sakkunniga närmast sökt hämta ledning av de av kyrkofondskommitterade

angående kyrkofondens inkomster och utgifter gjorda beräkningar, som intagits

i Kungl. Maj:ts proposition nr 286 vid 1918 års riksdag med förslag

till lag angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

m. fl. för ecklesiastikåren 1917—1918 och 1918 1919 samt kyrkofonds
kommitterades

betänkande av den 6 mars 1919 angående motsvarande

understöd för ecklesiastikåret 1919—1920.

Särskilt belysande är en med stöd av statskontorets publicerade s. k.

fondredogörelser uppgjord tablå över kyrkofondens utveckling åren 1914

1917, vilken tablå, kompletterad för år 1918, utvisar följande resultat:

1 Sid. 215.

14—20103.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

År

Inkomster

Utgifter

Behållning

vid årsskiftet

Ökning uuder

året

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1913...............

—

8,140,883

—

1914...............

1,901,336

1,343,480

8,698,739

667,866

1916...............

2,630,744

1,746,669

9,683.814

886,076

1916...............

6,231,882

2,796,820

12,019,876

2,436,062

1917..............

8,673,796

3,643,276

16,950,396

4,930,620

1918...............

9,661,444

6,617,016

21,094,825

4,144,429

Av denna tablå, jämförd med en i ovanberörda proposition å sid.

54 intagen sammanställning, synes tydligen framgå, att kyrkofondens

inkomster stegrats i sådan grad, att den för närvarande och utan inskränkning

i de nu från fonden utgående krigstidsunderstöden må antagas

kunna bära det ifrågasatta anslaget å 100,000 kronor, av vilket emellertid

för år 1921 endast hälften skulle tagas i anspråk.

Svårare är att bedöma, huru det kommer att ställa sig i en framtid.

I den mån nya löneregleringar för prästerskapet fastställas och träda i

kraft, komma givetvis allt större krav att ställas på kyrkofonden för ovan

berörda krigstidsunderstöd. Möjligt är ock, att åtminstone den närmaste

tiden stegringen av kyrkofondens inkomster ej kommer att fortgå i samma

progression som hittills, då nog i en del fall skogarna under kristiden

avverkats hårdare än med en rationell skogshushållning varit förenligt och

i flera distrikt arrendena av prästerskapets löneboställen på grund av kostnader

för nybyggnader, som ålagts arrendatorerna, ej ökats i beräknad

proportion. Säkerligen är dock efter hand en stark och fortgående stegring

av kyrkofondens inkomster att förvänta, och tager man dessutom

hänsyn till de minskade krav på kyrkofonden för prästerskapets avlöning,

som, på sätt ovan antytts, av den nya lagstiftningen torde komma att efter

hand föranledas, synes anledning ej föreligga, att genom ifrågavarande anslag

prästerskapets berättigade intressen skulle bliva avsevärt tillbakasätta

eller att genom ett dylikt anslags beviljande prejudikat skulle hava givits

för kyrkofondens användning till främmande ändamål. I detta sammanhang

bör icke lämnas obeaktat, att bland prästerskapets avlöningstillgångar

i ej ringa omfattning ingå boställen, som från början varit anslagna till

klockarne, och att kyrkosångens höjande är av största vikt för att prästerskapet

må kunna med framgång fylla sin viktiga uppgift.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Bidraget är avsett att utgå årligen och med fast maximibelopp. Vid

sådant förhållande synes det de sakkunniga vara lämpligast, att bestämmelse

därom intages i lagen om kyrkofond, men att de närmare reglerna

för användningen av såväl detta bidrag som det av statsmedel utgående

införas i särskild författning. Formulär bar upprättats till rekvisition av

ifrågavarande bidrag.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Förslag till stadga angående kantorer.

Kap. I. Behörighetsvillkor.

§ I
Yad

behörigheten till de i förslaget till lag angående kantorer avsedda

befattningar angår, har man att skilja mellan den kyrkomusikaliska

kompetensen och övriga behörighetsvillkor.

Såsom kyrkomusikalisk kompetens för kantorsbefattning och organistbefattning

har såsom huvudregel uppställts, att den sökande skall hava

avlagt viss för befattningen föreskriven examen. För kantorsbefattning

erfordras att hava avlagt kyrkomusikerexamen eller organistexamen och

kyrkosångar(körledar)examen. För kantorsbefattning i distrikt, där organistbefattning

tillika inrättats, är tillfyllest med endast kyrkosångar(körledar)- examen. För organistbefattning fordras att hava avlagt kyrkomusikerexamen

eller organistexamen. Till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

av lägre grad medför kantorsexamen behörighet.

Även om i flertalat fall dessa kompetensfordringar torde kunna uppfyllas,

kan detta dock ej alltid ske. Där lönen för kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring av lägre grad med domkapitlets tillstånd nedsatts till

väsentligen lägre belopp än stadgad minimilön, synes befogenhet böra tillkomma

domkapitlet medgiva, att jämväl den må till befattningen vara behörig,

som kan förete ett i den ordning, Konungen bestämmer, utfärdat

intyg om färdighet i orgelspelning och sång. Motsvarande medgivande

synes böra lämnas för det fall att, i brist av tillräckligt antal sökande,

kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad ånyo förklaras

till ansökning ledig. Förklaras av samma anledning annan kantorsbefattning

eller organistbefattning ånyo till ansökning ledig, bör jämväl den, som

endast avlagt kantorsexamen, få till befattningen anmäla sig som sökande.

Genom vederbörlig examen styrkt kyrkomusikalisk kompetens bör

fordras även av vikarie å kantors- eller organistbefattning. Denna fordran

kan emellertid ännu mindre än, då det gäller befattningens ordinarie inne
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

havare, alltid uppehållas. Men synes i varje fall kunna krävas, att om

hinder möter erhålla sådan vikarie, icke utan synnerliga skäl, där tjänstledigheten

ej är endast tillfällig, till vikarie å kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring av lägre grad anlitas annan än den, som över färdighet

i orgelspelning och sång kan förete intyg, som ovan nämnts, och till

vikarie å annan kantorsbefattning eller å organistbefattning annan är den,

som avlagt kantorsexamen.

I riktlinjerna1 har ifrågasatts, att intyg över färdighet i orgelspelning

och sång, som ovan avses, skulle kunna utfärdas av seminarium eller enskild

musikskola eller person, som ägde för självständig kantorsbefattning iöreskriven

kompetens. Häremot hava i avgivna yttranden framställts erinringar;

särskilt har det ansetts betänkligt godkänna intyg av enskild musikskola

eller person, som äger för självständig kantorsbefattning föreskriven

kompetens. Musikaliska akademien har uttalat, att om ett medgivande i

berörda hänseende skulle anses nödvändigt, endast intyg från statens folkskoleseminarium

borde godkännas och att angående dess utfärdande särskilda

bestämmelser i så fall borde införas i stadgan för folkskoleseminarierna.

Med föranledande av vad sålunda anmärkts har i förslaget intagits

föreskrift, att intyget skall vara utfärdat av musiklärare vid folkskoleseminarium

eller av annan person, som efter musikaliska akademiens hörande

erhållit Konungens bemyndigande att meddela sådant intyg. Bemyndigande

för viss person att utfärda sådant intyg torde huvudsakligen böra ifrågakomma

i sådana trakter av landet, vilka sakna folkskoleseminarier eller från

dessa äro mera avlägset belägna. Det torde böra ankomma på Konungen att

efter musikaliska akademiens förslag fastställa fordringarna i orgelspelning

och sång för erhållande av sådant intyg, huru nödig kontroll över intygets

utfärdande må kunna vinnas (intyg av musiklärare vid folkskoleseminarium

torde böra bestyrkas av rektor) samt de avgifter, vilka skola erläggas till

såväl intygsgivaren som kontrollanten.

Jämte kyrkomusikalisk kompetens bör såsom behörighetsvillkor för

kantors- och organistbefattning uppställas, att den sökande är medlem av

svenska kyrkan och känd för hedrande vandel, att han uppnått viss ålder

samt beträöånde självständig kantorsbefattning, att han är kunnig i kyrkobokföring.

Beträlfande kloekar- eller kyrkofogdebefattning bör härtill läggas,

att sökande skall styrka sig äga den allmänbildning, som erfordras för bestridande

av de med befattningen förenade göromål. Givet är, att för

klockar- eller kyrkofogdebefattning ej erfordras musikalisk kompetens.

1 Sid. 187.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

I)et har ifrågasatts att såsom ytterligare behörighetsvillkor för samtliga

befattningar skulle uppställas, att sökanden skulle vara känd för gudsfruktan

och att han genom avlagd examen eller intyg styrkt sig äga viss

humanistisk bildning.

Beträffande villkoret att sökande skulle vara känd för gudsfruktan,

har i riktlinjerna1 framhållits, att för folkskollärare detta villkor bortfallit

genom den ändring, folkskolestadgan undergått enligt kungörelsen den 16

september 1918, men att i samband därmed ändring ej gjordes för folkskollärare,

som samtidigt vore klockare eller organist, och att nämnda villkor

utan olägenhet syntes kunna kvarstå såsom en erinran, att den, vilken ej

kände med sig, att han i gudsfruktan kunde utföra arbetet, icke borde

anmäla sig som sökande till dylik befattning.

Det synes väl de sakkunniga synnerligen önskvärt ur såväl kyrkans

som befattningshavarens synpunkt, att ifrågavarande befattningar komma

att innehavas av personer, som ej stå främmande för utan med intresse

omfatta kyrkans arbete. Men torde i flertalet fall både kyrkorådet vid

förslags upprättande och församlingen vid val hava tillfälle att i detta

avseende tillgodose kyrkans intresse, även om icke såsom uttryckligt behörighetsvillkor

uppställes, att sökanden skall vara känd för gudsfruktan.

I regel kan detta ej genom intyg styrkas, utan villkoret kommer i huvudsak

endast att stå såsom en moralisk erinran till sökanden, och torde i allt

fall kravet på hedrande vandel, då det gäller en kyrklig befattning, vara

tillräckligt att diskvalificera personer, som i sin verksamhet ställt sig

direkt fientliga mot kyrkans arbete.

Uppställandet av kravet på att sökande skulle genom avlagd examen

eller intyg hava styrkt sig äga viss humanistisk bildning skulle väl

vara ägnat att höja kyrkomusikernas ställning och värdet av deras arbete

för kyrkan. Men om fordringarna i detta avseende ställas högt, komma

därigenom de redan nu dryga kostnaderna för utbildningen att än ytterligare

stegras och svårighet mången gång uppstå för en framstående kyrkomusiker

att göra sig kompetent till ordinarie anställning. Lämpligare synes

vara, att de för närvarande låga fordringarna för avläggande av examina

något skärpas och att man söker uppmuntra till allmänbildande studier

genom stadgande att, om sökande i övrigt äro jämställda, den, som genom

avlagda examina eller intyg styrker sig äga högre allmänbildning, må tillerkännas

företräde till förslagsrum.

_Såsom kyrkomusikaliskt kompetensvillkor har, såsom ovan anförts, upp
1

Sid. 188.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

ställta för kantorsbefattning, att sökande skall hava avlagt kyrkomusikerexamen

eller orgamstexamen och kyrkosångar(körledar)examen eller, där

organistbefattning tillika finnes inrättad, kyrkosångar(körledar)examen, samt

för organistbefattning, att han avlagt organistexamen. Utan särskilt stadgande

torde vara tydligt, att till organistbefattning jämväl organistexamen

enligt äldre bestämmelser medför behörighet. Till kantorsbefattning bör den,

som avlagt sistnämnda examen, vara behörig, om han tillika avlagt den äldre

kyrkosångarexamen. Då det emellertid icke ansetts lämpligt vidare påfordra

avläggandet av sådan kyrkosångarexamen, har föreskrift meddelats,

att kompetens till kantorsbefattning tillkommer den, som avlagt organistexamen

enligt äldre bestämmelser, om han tillika undergått elterprövning

i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång. Till kantorsbefattning,

där organistbefattning tillika inrättats, bör den vara behörig, som avlagt

den äldre kyrkosångarexamen.

Kap. II. Tjänståligganden.

§§ 2-7.

Bestämmelserna i detta kapitel hava i huvudsak berörts redan i samband

med motiveringen till förslaget till lag angående kantorer och torde

här ej tarva ytterligare motivering.

Kap. III. Tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar

för fel i tjänsten.

§§ 8-23.

De i detta kapitel intagna bestämmelserna hava avfattats i huvudsaklig

överensstämmelse med de i riktlinjerna1 angivna grunder. Med anledning

av framställd erinran hava emellertid vitsorden i tjänstgöringsbetyg

för nit och skicklighet i 18 § bestämts i överensstämmelse med vad i folkskolestadgan

föreskrivits för folkskollärare, och har föreskriften att, innan

disciplinär åtgärd vidtages, yttrande skall hava inhämtats av vederbörande

1 Sid. 222 f.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

kontraktsprost uteslutits såsom obehövlig. Mot förslaget, att den kyrkorådet

tillkommande befogenheten att, då det ej gäller skolkantorsbefattning,

före förslags upprättande förelägga en eller flera av de sökande att avlägga

prov skulle borttagas, hava väl framställts erinringar, men synes det de

sakkunniga, som om de skäl, vilka anförts för borttagande av nämnda befogenhet,

vore starkare än de, som åberopats till stöd för dess bibehållande.

Angående § 8 mom. 6 sista stycket och vad i §§ 16 och 20 stadgats

om vikaries kompetens få de sakkunniga hänvisa till vad som anförts under

Kap. I.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Förslag till förordning angående utarrendering av

kantors lönebostähen.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna i denna förordning

sakkunniga hänvisa till den motivering, som lämnats vid 16 och

förslaget till lag angående kantorer, ävensom till vad i riktlinjerna1

beträffande utarrendering av ifrågavarande boställen.

1 Sid. 193 f.

; få de

17 §§

anförts

15—20103.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Förslag till kungörelse angående examina, som kunna avläggas

vid kungl. musikkonservatoriet eller inför särskild av

Konungen förordnad examinator.

Enligt de sakkunnigas mening bör examen, som erfordras för kompetens

till kantorsbefattning, innefatta utbildning i såväl orgelspelning som

sång, varvid emellertid fordringarna för godkänt betyg i sång böra bestämmas

så, att detta må kunna erhållas även av den, vars röstresurser ej

äro tillräckliga att fylla en större kyrka, om lian blott visat sig hava erforderlig

kompetens att leda sången i kyrkan samt inöva och leda kör.

Ifrågavarande examen bör innefatta eu högre och eu lägre kurs. För

examen med högre kurs, kyrkomusiker examen, böra kurserna bestämmas så,

att den må kunna avläggas på en tid, ej väsentligen överstigande den nu

för organistexamen erforderliga. För examen med lägre kurs, kantorsexamen

— som skall stå öppen även för andra än folkskollärare och medföra

kompetens endast till kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad — böra kurserna ej bestämmas högre, än att den från folkskoleseminarium

med godkänt betyg i sång och musik utexaminerade efter

ett års studier må kunna avlägga nämnda examen.

Kyrkomusikerexamen bör få avläggas såväl vid kung], musikkonservatoriet

som inför särskild av Konungen förordnad examinator; kantorsexamen

allenast inför sådan särskild examinator.

Något större behov att vid sidan av kyrkomusiker- och kantorsexamina

bibehålla särskilda organist- och kyrkosångarexamina synes ej föreligga

från kyrkans sida. Då emellertid i ett mindre antal stadsförsamlingar

eller eventuellt större mera stadsliknande församlingar å landsbygden

orgelspelningen och ledningen av kyrkosången torde komma att uppdragas

åt olika befattningshavare och avläggandet av organistexamen ansetts erforderligt

bl. a. för sökande till musiklärarbefattning vid folkskoleseminarium,

finnes ej något vara att erinra mot, att vid kungl. musikkonservatoriet

fortfarande få avläggas särskild organistexamen och särskild kyrkosångarexamen

eller, som den senare kanske hellre — till skillnad från

den äldre kyrkosångarexamen — bör benämnas, kyrkosångar(körledar)exa
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

men, om, på sätt musikaliska akademien i sitt underdåniga utlåtande den

28 januari 1920 ifrågasatt, i sådan examen kommer att ingå särskild

prövning i körledning.

Kyrkomusikerexamen bör innefatta prövning i följande ämnen: sång

och orgel (med svenska kyrkans gudstjänstordning), piano, harmonilära,

orgelns stämning och skötsel, liturgik samt kyrkobokföring (om möjligt

även musikens historia). Yilka av dessa ämnen, som skola medtagas i

kantorsexamen, blir i väsentlig grad beroende av den studietid, som för

denna examen beräknas. Förslag därutinnan torde efter närmare utredning

höra avgivas av musikaliska akademien. Detsamma gäller ämnesgrupperingen

mellan organist- och kyrkosångar(körledar)examina.

Yad kurserna i de särskilda ämnena angår, böra huvudgrunderna för

desamma fastställas av Konungen efter förslag av musikaliska akademien,

åt vilken det sedan kan överlämnas att efter förekommande omständigheter

i detalj fixera nämnda kurser.

Kyrkomusiker- och kantorsexamina inför särskilda av Konungen förordnade

examinatorer böra äga rum å de platser, till ett antal av fem eller

sex (därav förslagsvis två i Norrland), som Konungen efter musikaliska

akademiens hörande bestämmer, och bör å varje dylik plats eu person

efter akademiens förslag förordnas att tills vidare vara examinator. Den

företrädesrätt till sådant uppdrag, som hittills tillkommit domkyrkoorganisten,

synes ej vidare böra bibehållas.

Vid anordnande av examina inför särskilda av Konungen förordnade

examinatorer, är det av vikt, att effektiv kontroll vinnes, och de sakkunniga

hava ej något att erinra mot den i sådant syfte av musikaliska

akademien föreslagna censorsinstitutionen genom tre censorer, två utsedda

av akademien och den tredje av domkapitlet i det stift, där examen

skall äga rum. Musikaliska akademiens censorer böra utses bland de

personer, Konungen efter akademiens förslag förordnat till censorer för året.

Den av domkapitlet utsedda censorn bör, jämte erforderlig musikalisk

utbildning, hava kompetens i liturgik och kyrkobokföring.

Det bör emellertid tillika tillses, att för de oftast obemedlade musikstuderande

examens avläggande ej onödigt försvåras. Särskilt skulle svårigheter

för dem ofta uppstå, om, på sätt föreslagits, å varje examensplats

endast anordnades en examensperiod. I ovanberörda utlåtande har musikaliska

akademien uttalat, att förslaget om förrättande av examina i landsorten

mer än en gång om året vore alldeles outförbart, om till de censorer,

akademien skulle hava att utse, endast borde ifrågakomma medlemmar av

i

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

akademiens läroverksstyrelse eller musikkonservatoriets lärare i de ämnen,

som inginge i ifrågavarande examina. I stället borde, där i särskilt

fall synnerliga skäl förelåge, Konungen hava sig förbehållet att efter akademiens

hörande förordna, det examen finge äga rum å annan tid än under

den fastställda examensperioden. Genom en sådan anordning komma

emellertid, enligt de sakkunnigas mening, ovanberörda svårigheter ej att

undanröjas. Säkerligen torde det redan från början visa sig nödvändigt, att

åtminstone å halva antalet examensplatser examina varje år äga rum under

två examensperioder, en på sommaren och en under tiden före eller efter

jul, och torde de hinder, som för en sådan anordning ansetts möta,

kunna undanröjas genom att till censorer i ökad utsträckning utses framstående

kyrkomusiker, jämväl i landsorten, med grundlig praktisk erfarenhet.

Härvid bör dock tillses, att i varje tall en av censorerna tillhör

akademiens läroverksstyrelse eller konservatoriets lärarkår.

Särskilda bestämmelser hava ansetts böra, i anslutning till vad som

föreslagits för kungl. musikkonservatoriet, meddelas om efterprövning i

kyrkomusiker- eller kantorsexamen, som avlagts inför särskild av Konungen

förordnad examinator, och har jämväl föreslagits, att den, som avlagt

organistexamen enligt äldre bestämmelser, må få undergå särskild prövning

i det i kyrkomusikerexamen ingående ämnet sång.

Vad sättet för examinas anordnande i övrigt angår, hava de sakkunniga.

i huvudsak ansett sig kunna ansluta sig till det av musikaliska akademien

i dess ovanberörda underdåniga utlåtande framställda förslaget.

Särskilt synes den ifrågasatta förberedande prövningen genom examinator

komma att för examinanden medföra stor lättnad. Med den noggranna

kontroll, som enligt musikaliska akademiens förslag skulle vinnas över

examina inför de särskilda examinatorerna, hava de sakkunniga ej funnit

anledning upptaga förslaget att vid kyrkomusikerexamen inför sådan examinator

ej skulle fa givas högre betyg än med beröm godkänd.

Ersättningen till de av musikaliska akademien och vederbörande domkapitel

utsedda censorerna torde böra utgå av statsmedel och bestämmas

av Konungen. Åt Konungen bör jämväl överlämnas att bestämma storleken

av examensavgiften, vilken bör vara lägre för kantorsexamen än för

kyrkomusikerexamen och om möjligt sättas till mindre belopp än musikaliska

akademien föreslagit. För efterprövning bör bestämmas viss lägre

examensavgift.

Det synes de sakkunniga önskvärt, att utredning verkställes, om icke

å de platser i landsorten, där examina komma att anordnas, skulle kunna

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

inrättas musikskolor, där undervisning kostnadsfritt eller emot lag avgift

kunde lämnas dem, som vilja avlägga kyrkomusiker- eller kantorsexamen

inför av Konungen förordnad examinator. Men även om dylika musikskolor

inrättas, är det, på sätt i riktlinjerna1 framhållits, av vikt att ett

visst antal stipendier årligen av statsmedel beredas obemedlade musikstuderande,

som vilja avlägga nämnda examina.

Då dessutom den utbildning, som på den för kantorsexamen anslagna

studietiden kan vinnas, måste bliva låg, är det tillika av stor vikt att genom

musikaliska akademiens försorg för kantorer, vilka ej avlagt kyrkomusikerexamen,

fortsättningskurser årligen anordnas, vid vilka kurser särskild

uppmärksamhet bör fästas å ökad utbildning särskilt i den gudstjänstliga

orgelspelningen och i körledning. För deltagande i sådana kurser bör

statsbidrag utgå med belopp i huvudsak motsvarande därmed förbundna

kostnader.

• Sid. 187.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5

i förordningen den 3 december 1915 angående

kyrkoböckers förande.

Enligt de sakkunnigas förslag skall för självständig kantor samt klockare

(kyrkofogde) arbetet å pastorsexpeditionen i den utsträckning ske

kan så ordnas, att det kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka

av dessa befattningshavare på eget ansvar utföras under pastors tillsyn. För

att särskilt i större stadsförsamlingar dessa befattningshavares arbete skulle

bliva av än större betydelse för pastor hade i riktlinjerna1 föreslagits, att

samma rätt, som enligt förordningen den 3 december 1915 angående kyrkoböckers

förande tillkomme annan i församlingen tjänstgörande präst än

pastor att på eget ansvar utfärda prästbevis, jämväl skulle tilläggas å pastorsexpeditionen

tjänstgörande kantor eller klockare (kyrkofogde), som därtill

efter statistiska centralbyråns hörande erhållit domkapitlets bemyndigande.

I avgivet yttrande har allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse

framhållit, att ett sådant bemyndigande ej vore varken tillrådligt eller behövligt.

Om betygsutskrivning av ifrågavarande befattningshavare skulle ske,

borde den äga rum under pastors tillsyn och på dennes ansvar. Den hjälp,

som i synnerhet behövdes å pastorsexpeditionerna, vore skrivbiträde vid en

del arbete, som där förekomme och upptoge pastors tid vida mera än utskrivande

av prästbevis å expeditionstid, då pastor i allt fall måste vara

tillstädes.

Då emellertid, även om å flertalet pastorsexpeditioner särskilt erfordras

skrivbiträde, ett bemyndigande för kantor eller klockare (kyrkofogde) att på

eget ansvar utfärda prästbevis i åtskilliga pastorat torde få stor betydelse,

på samma gång det är ägnat att höja ifrågavarande befattningshavares ställning,

hava de sakkunniga ansett föreskrift därom böra intagas i förevarande

förordning. Givetvis kommer dylikt bemyndigande ej att begäras i

andra fäll, än då pastor finner behov därav föreligga. På sätt centralstyrelsen

erinrat torde det kunna överlämnas åt domkapitlet att lämna sådant

bemyndigande, utan att statistiska centralbyrån dessförinnan blivit hörd.

1 Sid. 180.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i

stadgan den lO december 1897 angående folkundervisningen

i riket.

I förevarande paragraf finnas nu meddelade bestämmelser angående

den ordning, i vilken förskollärareänst må kunna förenas med organist-

eller klockarsyssla eller med båda dessa sysslor, ävensom föreskrift

att innehavare av dylika förenade befattningar i första rummet bör ägna

sin tid och sina krafter åt skollärare änsten.

Då angående ordningen för förening av förskollärare änst med befattning,

som i lagen angående kantorer avses, bestämmelser meddelats i

3, 26 och 27 §§ av förslaget till berörda lag samt i § 6 av förslaget till

stadga angående kantorer, hava de sakkunniga ansett allenast den bestämmelse

erfordras i § 27 folkskolestadgan att, om förskollärareänst i föreskriven

ordning förenats med befattning, som i lagen angående kantorer

avses, läraren i första rummet bör ägna sin tid och sina krafter åt lärartjänsten.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Förslag till kungörelse angående bostad för kantorer m. m.

Såsom i riktlinjerna1 angivits hava bestämmelserna i förslaget till förevarande

kungörelse avfattats med ledning av gällande boställsordningar för

lärarpersonalen. Yissa olikheter, som betingas av olikartade förhållanden,

föreligga dock, men torde för de av de sakkunniga sålunda vidtagna förändringarna

närmare motivering icke erfordras.

1 Sid. 196.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\

a t

i'' ? i /

I > i *.

ivr.i

''

opaginerad Kontrollera mot PDF

128

irrns# ^ - . • ■

i-li\ /T: ; .•:■•• i .

Formulär för lönereglering.

Lönereglering enligt lagen angående kantorer den .....................

...............för........................kantorsdistrikt i.....................stift,

distriktet bestående av .............................. församling. ..

(Kantorsdistriktsindelningen fastställd av ............... den .......................... 19......, lönereglering

för prästerskapet av Knngl. Maj:t den ........................... 19.......)

I. Statistiska uppgifter1).

l. Nuvarande befattningshavare.

(Klockare, organister eller kantorer, kyrkosångare.)

B

e

f a

t t n

i n g s h

a v

are

n s

Examen

Avla

n i n

s

3

Tjänstebo- stad, avstånd

P® hr-

Nettoavkastning av

boställe eller bo- ställe.) ord

O

3

från

liefatt-

ningens

art.

Namn.

Organistexamen.

»-rf

w-

O

oa

p®

O

er5

p

a>

X

p

B

ct>

3

Musiklärarexamen.

Kontant lön

ri bostad, beräknad

rlig hyres- eller bo- stadsersättning

indra naturaförmå- ier, beräknat årligt

värde

Sum-

ma

avlö-

ning

jöne- och krigstids- (dyrtids)tillägg

st av särskilda för- rättningar

Kyrka

Pastorsexpedition

Begravningsplats

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Km.

Km.

Km.

........................

''

1

............

\

\

........ ...........

I

1

*) Ifyllas av kyrkorådets ordförande i samråd med vederbörande befattningshavare.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

2. Folkmängd, beskattningsbar inkomst samt antal kyrkor, gudstjänst
-

tillfällen och särskilda förrättningar,

Antal gudstjänsttillfällen

för år

Antal förrättningar, i medeltal för

senaste 5 år

Ä sådan plats, att orgelverket

i kyrka eller

gravkapell ej därvid

kunnat användas

Försam
lingens
-

namn

3. Avlöningstillgångar.

Beräknad år- lig inkomst

a.

Boställen:

Kr.

öre.

t..

Donationer och fonder:

c.

Andra avlöningstillgångar:

S:ma

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. Särskilda frågepunkter'')•

Frågor:

1) Biträder befattningshavaren å pastorsexpeditionen:
a)

vissa timmar vaije expeditionsdag?

b) endast vid särskilda tillfällen?

2) Biträder befattningshavaren vid förskrivning eller

mantalsskrivning?

3) Leder befattningshavaren med eller utan ersättning

kyrkokör?

4) Meddelar befattningshavaren undervisning i

kyrkosång åt konfirmander?

6) Utgår, där befattningshavaren uppbär ersättning

för särskilda förrättningar, denna ersättning efter

taxa, fastställd av kyrkorådet eller kyrkostämma?

6) Finnes kyrkoskrivare anställd ä pastorsexpeditionen?

Med vilket belopp utgår dennes avlöning?
V)

Erfordras biträde med orgelspelning och ledningen

av sången vid av offentlig myndighet

föreskrivna andaktsstunder, som håilas å annan

plats än i distriktets ordinarie gudstjänstlokaler?

Svar:'')

!

den 19

Kyrkorådets ordförande.

II. Förslag till lönereglering.

A. Självständiga kantorsbefatlningen i ..........................

1) Lön i penningar: Lönen i penningar skall utgöra ......... kr.ä). [Därav utgör ......... kr.

beräknad reseersättning].

2) Bostads- eller boställsförmdner:

Alt. 1. Alt. 2.

Befattningshavaren erhåller bostad om......... I hyresersättning uppbär befattningshavaren

rum och kök i .................. jämte trädgård3). årligen tills vidare .......... kr.8).

*) I kol. för svar kunna införas de önskemål, kyrkorådets ordförande kan hava beträffande de i

frägepunkterna berörda förhållanden.

a) Beviljas ålderstillägg, göres härom tillägg. Har, där lönen fastställts till högre belopp än

stadgat minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning för körledning, äger

kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma, att det belopp, som sålunda avsetts såsom

ersättning för ifrågavarande göromål, icke skall utgå, där ej kantor bildar, inövar eller leder kör av

beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild bestämmelse.

3) Har med Kungl. Maj:ts tillstånd boställe upplåtits till bruk av kantor mot befrielse lör di

striktet från att bereda befattningshavaren bostad, införes i stället anteckning härom.

s. 126 Kontrollera mot PDF

/

126

3) Ersättning för särskilda förrättningar:

Alt. I.

För biträde vid befattningshavaren på grund

av tjänsten åliggande särskild förrättning med

föreskriven orgelspelning och sång utgår ej ersättning

utöver lönen. Om ersättning för särskild

för högtidligheten avsedd sång och musik bör överenskommelse

trätfas med befattningshavaren1).

4) Ersättning för särskilda uppdrag''1).

5) Tjämtdligganden’1):

Innehavare av självständig kantorsbejaktning åligger:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid i lag eller författning eller

av offentlig myndighet föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna

gudstjänster i kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig

form annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild för

rättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell,

varest orgelverk tinnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga

modulationer samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur

kyrkan, å orgelverket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrätttning med ett med hänsyn

till förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde

i eller utgång ur kyrkan eller gravkapellet* i * * 4 5 * *);

Alt. 2.

För biträde med föreskriven orgelspelning och

sång vid särskild förrättning, som äger rum ä

söckendag men ej förlägges till dag och tid, då

enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

huvudsakligen må äga rum, äger kantor av den,

som påkallat förrättningen, åtnjuta ersättning ut

utöver lönen. Ersättningen skall utgå enligt taxa,

som efter kantors hörande fastställes av kyrkorådet.

För biträde vid annan befattningshavaren

— —--alt. 1---utöver lönen. Om

ersättning — — — alt. 1 — — — befattningshavaren
-

Att. 1.

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats,

att orgelverket i kyrka eller gravkapell ej vid förrättningen

kan användas, efter anmodan tillhandagå

med sång.

Alt. 2.

2:o) att, där —--— alt. 1 — ---sång,

dock att kantor är befriad från här stadgad skyldighet

beträffande sådan förrättning, som äger

rum å söckendag men ej förlägges till dag och

tid, då enligt distriktets bestämmande särskild

förrättning huvudsakligen må äga rum8);

3:o) att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i den omfattning, som kan

anses lämplig, dock högst sex timmar för varje konfirmationsavdelning i kantorsdistriktet, meddela

undervisning i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av särskild kyrkokör eller annan stående

’) Särskilda bestämmelser kunna givetvis meddelas för icke församlingsmedlemmar.

*) T. ex. för biträde vid andaktsstunder, som hållas å annan plats än i församlingens ordinarie

gudstjänstlokaler.

a) I förslagen till löneregleringar hava endast upptagits de tjänståligganden, som reglerats i lagen

angående kantorer och i stadgan. Där jämlikt 4 § i lagen angående kantorer flera kantorer anställas

i ett distrikt, får däremot svarande jämkning ske i vederbörande befattningshavares tjänståliggandem

Finnes organistbefattning tillika inrättad eller har klockare (kyrkofogde) anställts, göres motsvarande

minskning i kantors tjänståligganden.

4) Skall befattningshavaren biträda vid andra gudstjänster eller andaktsstunder, göres härom

tillägg.

5j Kantor kan befrias jämväl från skyldigheten att biträda vid jordfästning, som förlägges till

dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, såvida

distriktet på annat sätt sörjt för biträde med sång vid förrättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

kör, bland vars uppgifter ingår att åtminstone på högtidsdagar biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan,

samt, om sådan kör bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen psalmnumren behörigen

anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämraor behörigen stämda samt till

kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket, som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full

göra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt,_ om

föreskrift, på sätt stadgas i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

7:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn och vard over kyrkan

ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats hällas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkans musikalier och annan kyrkan tillhörig lös egendom,

som blivit kantor av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäuingen behörigen fullgör sina åligganden;

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörig

heter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift, ävensom vid antecknande av natt

vardsgäster;

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter kantors hörande

bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes, in

hämta kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma; samt

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom ä pastorsexpeditionen högst ......

timmar i veckan, i medeltal för år räknat. Arbetet å pastorsexpeditionen bör i den utsträckning ske

kan så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna utföras å sådan dag, vara enligt- distriktets

bestämmande särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum eller, där pastorsexpeditionen hålles

för allmänheten öppen viss dag, å sådan dag, samt att detsamma kommer att innefatta bestämda

åligganden, vilka av kantor på eget ansvar utföras under pastors tillsyn1).

B. Skolknntorsbefattnlngen av ......... grad i ...........................

(förenad med lärartjänsten vid ........................... folkskola).

1) iÅvn i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsformdmr: [I lärarbostaden upplåtes till kantor ......... ruin utöver

dom, vilka tillkomma honom såsom folkskollärare],

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se under A .

4) Ersättning för särskilda uppdrag (so under A).

5) Tjänståligganden :* 2)

») Redan vid löneregleringen bör, så vitt möjligt, meddelas bestämmelse om, i vilken omfattning

biträde å pastorsexpeditionen skall av kantor lämnas, och hur arbetet lämpligen bör ordnas, till

göromål, som kunna upptagas bland kantors åligganden, torde bl. a. kunna hänföras: att föra vissa

böcker och förteckningar samt ur dem göra föreskrivna utdrag, att ifylla betygsblanketter efter församlingsboken,

att upprätta tacksägelser för avlidna och lysningar, att efter av pastor uppgjord lista

utskriva kungörelser om gudstjänsttider, nattvardsgångar och kollektör, att hålla i ordning allmänna

författningar, cirkulär och kungörelser samt sörja för deras inbindning, att å kungörelser göra an

teckning om skedd uppläsning eller datum för densamma, att verkställa vissa av myndighet föreskrivna

undersökningar samt att åtminstone delvis ombesörja församlingsböckemas omskrivning.

2) Arbetet skall så ordnas, att detsamma huvudsakligen må kunna förrättas å sön- och helg

dagar eller å dag och tid å söckendag, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvud

sakligen må äga rum; och skola de till kantorsbefattningen hörande förrättningar och andra göromål,

som behöva förläggas till söckendagar, så ordnas, att befattningshavarens lärarverksamhet icke

därav hindras.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bet åligger befattningshavaren:

Bo) att upptaga samt med orgelverket och sill röst leda sången vid i lag eller författning

_av offentlig myndighet föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade

allmänna gudstjänster i kyrkan, sa ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig

lönn annorstädes anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning,

som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest

orgelverk finnes; skolande kantor vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer

samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan

a orgelyerket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med hänsyn till

förrättningens art lampat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde i eller

utgång ur kyrkan eller gravkapellet ;

Alt. 1.

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats,

att orgelverket i kyrka eller gravkapell ej vid förrättningen

kan användas, efter anmodan tillhandagå

med säng.

Alt. 2.

2:o) att, där —--alt. 1 ----sång,

dock att kantor är befriad frän här stadgad skyldighet

beträffande sådan förrättning, som ägor

rum å söckendag men ej förlägges till dag och

tid, då enligt distriktets bestämmande särskild

förrättning huvudsakligen må äga rum.1)

3:o) att främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, i den omfattning, som

kan anses lämplig, dock högst sex timmar årligen i vaije till kantorsdistiktet hörande församling

med särskild konfirmationsundervisning, meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, söka

dvliL aldre ,ell,e_r bar? för att i kyrkan biträda vid kyrkliga högtider, vespergudstjänster och

dylika tillfallen, samt, dar sådan kör bildas, inöva och leda densamma;

4:o) att tillse, att vid de i punkt l:o) bär ovan omfönnälda tillfällen psalmnumren behörigen

anbringas a de därför avsedda nummertavlor;

i i att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda samt till

kyrkorådet anmäla sådan a brister ä orgelverket, som kantor icke kan anses pliktig att själv avhjälpa,

wo) att, där a sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full

ffra, fjanst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om

gudstjänst ^ Satt Stad^aS 1 la£en all?aende mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

7:o) att biträda pastor och kyrkoråd vid tillsynen och vården över kyrkan och dess lösa egen

dom, vid uppsikten över kyrkogård och begravningsplats samt däröver att kyrkobctjäningen behörigen

ahgganden ävensom vid uppbörd av kollektmedel och, då till kyrkan för begagnande av

dess tillhöngheter särskild avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift;

att i de fall, då antecknande av nattvardsgäster kan äga rum å kantors expeditionstid eller i

kyrkan i sammanhang med allmän gudstjänst, biträda vid sådant antecknande; samt

8:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter kantors hörande

bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes, in

hämta kännedom om, vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma.

C. Kantorsbefattningon i .........................

(Befattning med begränsad tjänstgöring — ej skolkantorsbefattning — av ......... grad.)

1) Lön i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsförmäner: [Befattningshavaren erhåller bostad om ...... rum och kök],

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se under A).

’) Kantor kan befrias jämväl från skyldighet att biträda vid jordfästning, som förlägges till

dag och tid, da enligt distriktets bestämmande särskild förrättning huvudsakligen må äga rum, såvida

distriktet pa annat sätt söijt för biträde med sång vid förrättningen.

s. 129 Kontrollera mot PDF

4) Ersättning för särskilda uppdrag (se under A).

5) Tjänst åligganden (se under IV).

129

D. Organistbefattningen i ......................

(Självständig eller med begränsad tjänstgöring av högre grad.)

1) Lott i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställsförnidner (för självständig befattning se under A, för befattning med

begränsad tjänstgöring se under C).

3) Ersättning för särskilda förrättningar (se beträffande orgelspelning under A).

4) Ersättning för särskilda uppdrag (se under A).

5) Tjämtdligganden :

Det åligger befattningshavaren:

l:o) att med orgelverket beledsaga sången vid i lag eller författning eller av offentlig myndighet

föreskrivna eller av församlingens prästerskap för församlingen anordnade allmänna gudstjänster i

kyrkan, så ock vid motsvarande gudstjänster, då de i stället för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes

anordnas, vid skolavslutning, då denna hålles i kyrkan, samt vid särskild förrättning, som

hålles i kyrkan ä sådan plats, att orgelverket därvid kan användas, eller i gravkapell, varest orgelverk

finnes; skolande organisten vid orgelspelningen jämväl utföra preludier och erforderliga modulationer

samt efter avslutad allmän högmässogudstjänst, då de däri deltagande begiva sig ur kyrkan, å

orgelverket spela lämpligt musikstycke ävensom vid särskild förrättning med ett med hänsyn till

förrättningens art lämpat orgelspel beledsaga de i förrättningen deltagande vid deras inträde i eller

utgång ur kyrkan eller gravkapellet;

2:o) att förrätta orgelspelning, där så erfordras, vid kyrkokörens övningar;

8:o) att omsorgsfullt vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda samt till

kyrkorådet anmäla sådana brister å orgelverket, som organisten icke kan anses pliktig att själv avhjälpa;

4:o) att för besök i tjänstärenden hava viss kort expeditionstid, som efter organistens hörande

bestämmes av vederbörande kyrkoråd, ävensom i den ordning, som med pastor överenskommes,

inhämta kännedom om, vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

5:o) att behörigen vårda de kyrkans musikalier, som honom anförtros; samt

6:o) att öva uppsikt över att orgeltramparen behörigen fullgör sina åligganden.

R: Klockar- eller kyrkofogdebefattningen i ...

1) Lön i penningar (se under A).

2) Bostads- eller boställe för måner (so under

3) Ersättning för särskilda förrättningar:

AU. 1.

För biträde vid särskild förrättning, som

på grund av tjänsten åligger klockaren, utgår ej

ersättning utöver lönen.

A).

Alt. 2.

För biträde vid klockaren på grund av tjänsten

åliggande särskild förrättning, som äger rum

å söckendag men ej förlägges till dag och tid,

då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

huvudsakligen må äga rum, äger klockaren

av den, som påkallat förrättningen, åtnjuta ersättning

utöver lönen. Ersättningen skall utgå

enligt taxa, som efter klockarens hörande fast
-

17—20103.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

ställe» av kyrkorådet. För biträde vid annan sär

skild förrättning — — — alt. 1 — — utöver

lönen.

4) Ersättning för särskilda uppdrag.

5) Tjänståligganden: ,

Det åligger befattningshavaren:

l:o) att tillse att vid allmän gudstjänst och särskild förrättning psalmnunxren behörigen anbringas

å de därför avsedda nummertavlor;

2:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att full

göra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om

iöreskrift, på sått stadgas i lagen angående mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

3:o) att, där ej sådant åt annan av kyrkorådet uppdrages, öva tillsyn och vård över kyrkan

ävensom uppsikt över att kyrkogård och begravningsplats hållas i ordnat skick;

att behörigen förvara och vårda kyrkan tillhörig lös egendom, som blivit klockaren (kyrkofogden)

av kyrkorådet anförtrodd;

att öva uppsikt däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden;

att i de fall, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild avgift utgår, uppbära

och redovisa sådan avgift, där ej annorlonda av vederbörande kyrkoråd bestämmes;

att biträda vid uppbörd av kollektmedel och vid antecknande av nattvardsgäster;

4:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å pastorsexpeditionen. Arbetet

å pastorsexpeditionen lör befattningshavaren bör i den utsträckning ske kan så ordnas, att detsamma

kommer att innefatta bestämda åligganden, vilka av honom på eget ansvar utföras under pastors tillsyn;

fl») att i övrigt fullgöra de åligganden, varom bestämmelse meddelats vid löneregleringen eller,

där så ej skett, av kyrkorådet bestämmas med hänsyn till den för befattningen bestämda avlöning,

dock att befattningshavaren icke må i tjänsten åläggas sådana göromål, som skäligen kunna av kyrkobetjäningen

under eget ansvar fullgöras.1)

F. Särskild lönereglering för ............... såsom Innehavare av........

den tid, denne vid sin befattning kvarstår.

1) Lön i penningar-'').

2) Bostads- eller boställsförmdner

3) Ersättning för särskilda förrättningar -).

4) Ersättning för särskilda uppdrag1).

5) Tjänstdligganden -).

‘) Göromål, som för klockare (kyrkofogde) lämpligen böra ifrågakomma äro: att deltaga i det diakonat

församlingsarbetet, att biträda med sång vid jordfästning, som äger rum ä sådan plats, att orgelverket

i kyrka eller gravkapell därvid ej kan användas, samt att ordna och till prästen å predikstolen

uppbära tacksägelser, lysningar, kungörelser och dylikt.

p I allmänhet torde, där särskild lönereglering fästställes för viss befattningshavare, dennes

befattning kunna hänföras till någon av de under A—E upptagna befattningar, till vilka därför kan

hänvisas.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

III. Särskilda bestämmelser för löneregleringen.

A. För lönernas utgörande avsedda medel.

För lönen i penningar till de i distriktet anställda befattningshavarna erfordras ärligen ......kr.

Då den beräknade ärliga inkomsten av distriktets avlöningstillgångar utgör ...... kr., skola å de

skattskyldiga uttaxeras ...... kr., som fördelas mellan de till distriktet hörande församlingarna efter

beloppet beskattningsbar inkomst det år, vilket närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen

fattas1).

B. Särskilda förhållanden beträffande vissa avlöningstillgångar*).

C. Nedsättning av lönen under stadgat minimibelopp.

P(jr ............................................................... har lönen föreslagits till lägre belopp än

den i 13 § av lagen om kantorer stadgade minimilönen av följande skäl* 2 3):

D. Undantag från behörighetsvillkoren.

''PiH .............................................................. för vilken lönen satts till lägre belopp än

i 13 § lagen angående kantorer stadgat minimum, bör även den vara behörig, som över färdighet i

omspelning och sång kan förete intyg, som i § 1 stadgan angående kantorer sägs. Framställning

därom skall göras hos domkapitlet i samband därmed att förslag till lönereglering underställes dess

prövning.

E. Tiden för löneregleringens tillämpning.

F. Särskilda förbehåll vid löneregleringen.

(i. inträde med orgelspelning och ledningen av sången vid sådana av offentlig myndighet före

skrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka de i distriktet anställda

befattningshavarna eg hava skyldighet medverka.

För biträde vid dylik andaktsstund skall utgå en ersättning av ...... kr. per gång.

>) Annan grund kan mellan församlingarna överenskommas. Skall efter överenskommelse eller

Knngl. Maj:ts beslut avlöningstillgång endast tillgodoräknas viss till distriktet hörande församling,

göres härom anteckning, jfr not 2.

2) T. ex. fråga, huruvida eller till vilken del fastighet, donation eller annan tillgång bör upp

tagas bland distriktets avlöningstillgångar, om avlöningstillgång bör tillgodoräknas endast viss till

distriktet hörande församling, om boställe eller visst område därav skall tagas i anspråk till bostad

med trädgård för befattningshavaren, om upplåtelse av löneboställe till bruk av kantor mot avdrag

» lönen, etc.

3) Om olika skäl till sådan nedsättning, se 13 & lagen angående kantorer.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

H. Befattningshavares bostadsort.

I. Dyrtidstillägg.

... t„För ,l(i,neregleringen har lagts till grund det normala prisläget är ......

tnlstillagg a lönen i penningar skall gälla, vad Konungen och riksdagen därom

....... Angående dyr

bestämma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13;;

Rekvisition enligt kungörelsen den .............................. angående

bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,

klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare

för....................................... kantorsdistrikt.

I distriktet, för vilket lönereglering för kantorer fastställts av ........................

d............................ och för prästerskapet av Kungl. Maj:t d.............................

utgjorde folkmängden d. 31 dec............................ personer och den beskattningsbara

inkomsten år ........................... kr.

Inom distriktet äro inrättade:

3.

o.

(5.

Självständig kantorsbefattning i ........................... med kontant

lön .................. kr., därav beräknas .................................

(innehavaren har avlagt .................. examen och biträder å pastorsexpeditionen

..........................................).

Skolkantorsbefattning i .................................... med kontant

lön .................. kr., därav beräknas .................................

(innehavaren har avlagt .................. examen).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring (ej skolkantorsbefattning)

i ............ med kontant lön ......... kr., därav beräknas ............

(innehavaren har avlagt .................. examen).

Organistbefattning

(beräknas ej).

Kloekar- eller kyrkofogdebefattning i .............................. med

kontant lön .................. kr., därav beräknas........................

(innehavaren biträder å pastorsexpeditionen ..............................

Kyrkoskrivarbefattning med kontant lön .................................

kr., därav beräknas .........................................................

Då efter uttaxering av 2 öre för 10 kr. beskattningsbar inkomst

inflyta endast .................. kr., uppstår en brist av .....................

För prästerskapets avlöning uttaxeras .................. kr. eller tillsammans

med ovanberörda uttaxering .................. kr. Då efter ut
taxering

av (i öre för 10 kr. beskattningsbar inkomst inflyta endast

.................. kr., uppstår en brist av.......................................

Av allmänna medel böra därför utgå .................. kr., därav för:

Självständiga kantorsbefattningen i .............................................

Skolkantorsbefattningen i .........................................................

Kantorsbefattningen med begränsad tjänstgöring (ej skolkantorsbefattning)

Klockar- eller kyrkofogdebefattningen i

Kyrkoskrivarbefattning ..................

S:ma

kr.

kr.

19.

Ordförande i distriktets kyrkoråd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Siri.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet I

Förslag till

Lag angående kantorer.................................................................. 3

Lag angående mässfallstjänst ......................................................... 19

Lag angående anställande i vissa fall av kvrkoskrivare å pastorsexpeditionerna 20

Lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst invigda

lokaler ................................................................................. 21

Lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 22

Kungörelse angående bidrag av allmänna medel till avlöning av kantorer,

klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare ....................................... 24

Stadga angående kantorer............................................................... 26

Förordning angående utarrendering av kantors löneboställen ..................... 40

Kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kungl. musikkonserva
toriet

eller inför särskild av Konungen förordnad examinator.................. 41

Kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen den 3

december 1915 angående kyrkoböckers förande................................. 45

Kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10 december 1897

angående folkundervisningen i riket................................................ 49

Kungörelse angående bostad för kantorer m. m..................................... 47

Motiv till

Förslag till lag angående kantorer ................................................... 53

Förslag till lag angående mässfallsgudstjänst ....................................... 98

1" örslag till lag angående anställande i vissa fall av kyrkoskrivare å pastorsexpeditionerna

........................................................................ 99

Förslag till lag angående orgelverk i kyrkor eller andra för allmän gudstjänst

invigda lokaler ........................................................................ 492

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9

december 1910 samt till kungörelse angående bidrag av allmänna medel till

avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar) samt kyrkoskrivare ............ 103

Förslag till stadga angående kantorer ................................................ 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

Std.

Förslag till förordning angående utarrendering av kantors löneboställen......... 113

Förslag till kungörelse angående examina, som kunna avläggas vid kung!.

musikkonservatoriet eller inför särskild av Konungen förordnad examinator 114- Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 5 i förordningen

den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande ........................ 113

Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av § 27 i stadgan den 10

december 1897 angående folkundervisningen i riket ........................... 119

Förslag till kungörelse angående bostad för kantorer in. m...................... 120

Formulär till

Lönereglering.............................................................................. 123

Rekvisition av allmänna ngedel till avlöning av kantorer, klockare (kyrkofogdar?

samt kyrkoskrivare .................................................................. 133

opaginerad Kontrollera mot PDF

■''3-

..i■ i •• . »>

''.yJUiA ... \ i " ; . i t!• i ;

''Jviji-rfuv 7?

t f % ,

.V Vt iv. 7‘W'' ’

f * i .f'':v c :

... ‘ “ ''v! • i !

wn*» -ii.

.r-A''.-U;,Y * ‘ >--r-^4;Ti''

/i; v.lj.’.-s ‘m -‘i;

;■ . h A v

Ar-rj -A i.-vriv/jis •

/. . >!, ;<''''■ .•

uri-, /torr i

V: i

• . I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.